Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969 (Proposition 1969:32)

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av konvention om delgivning i utlandet av handlingar
i mål och ärenden av civil eller kommersiell
natur; given Stockholms slott den 14 februari 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att godkänna en den 15 november 1965 i Haag dagtecknad konvention
om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av
civil eller kommersiell natur.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har utarbetats en
konvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av
civil eller kommersiell natur. Konventionen, som har dagtecknats den 15
november 1965, är avsedd att ersätta bestämmelserna om delgivning i 1905
och 1954 års Haagkonventioner angående vissa till civilprocessen hörande
ämnen.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner 1965 års konvention.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den H februari 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en konvention om
delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell
natur och anför.

För att en rättegång i ett land skall kunna genomföras erfordras inte
sällan att ett annat lands myndigheter lämnar sin medverkan genom att
verkställa delgivning eller bevisupptagning eller på annat sätt. Sådan internationell
rättshjälp har blivit föremål för reglering i ett flertal överenskommelser
mellan Sverige och andra stater. Haagkonventionen den 17
juli 1905 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell
natur (SFS 1909:30) jämte dess efterföljare, konventionen den
1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen (prop.
1957: 163, UU 29, rskr 311), kan sägas ha kommit att spela den praktiskt
mest betydelsefulla rollen bland dessa överenskommelser vid sidan av det
s. k. skandinaviska rättshjälpsprotokollet av år 1957 (SFS 1958:533).
1905 års konvention gäller i förhållande mellan Sverige samt Island och
Rumänien. Till 1954 års konvention är förutom Sverige följande stater
anslutna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike jämte besittningar, Israel,
Italien, Jugoslavien, Luxemburg, Nederländerna med Nederländska Antillerna,
Norge, Polen, Portugal jämte besittningar, Schweiz, Sovjetunionen,
Spanien, Tjeckoslovakien, Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Vatikanstaten
samt Österrike.

Vid delgivning av handlingar i utlandet skall enligt huvudregeln i de
båda Haagkonventionerna begäran om delgivning framställas av konsul
för den stat från vilkens sida delgivningen önskas. Detta system har med
tiden kommit att anses alltför tungrott och tidsödande. Önskemål har
framförts att sättet för översändande av delgivningshandlingar bör förenklas
genom att en mera direkt förbindelse möjliggörs mellan ansökande
myndighet och de myndigheter i det mottagande landet som vanligen ombesörjer
delgivningen där.

Kungl. Maj. ts proposition nr 32 år 1969

Under den tionde Haagkonferensen för internationell privaträtt antogs
ett förslag till konvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och
ärenden av civil eller kommersiell natur. Konventionen i engelsk och fransk
originaltext jämte översättning till svenska torde få fogas som bilaga till
statsrådsprotokollet i detta ärende. Konventionen har undertecknats av 13
stater, däribland Danmark, Finland, Norge och Sverige. Sedan den ratificerats
av Storbritannien, Amerikas Förenta Stater och Förenade Arabrepubliken,
trädde den i kraft mellan dessa stater den 10 februari 1969.

Konventionen

Enligt art. 1 första stycket har konventionen avseende på delgivning utomlands
av handling i mål eller ärende av civil eller kommersiell natur. Den
är sålunda inte tillämplig i brottmål och inte heller i mål eller ärenden av
fiskal eller administrativ natur. I likhet med 1905 och 1954 års Haagkonventioner
gör inte heller denna konvention någon närmare bestämning av begreppen
civil och kommersiell. Det har förutsatts att skillnaderna mellan
olika rättssystem inte skall behöva vålla några svårigheter vid den praktiska
tillämpningen.

Från konventionens tillämpningsområde undantas i art. 1 andra stycket
sådana fall, där adressen till den person som skall delges inte är känd.

För att tillgodose önskemålet om ett enklare och därmed snabbare förfarande
än det som gäller enligt de båda tidigare Haagkonventionerna
skapar konventionen ett nytt system för översändande av delgivningsframställningar.
Enligt art. 2 skall varje konventionsstat utse ett centralorgan
för mottagande av framställningar om delgivning. Centralorganet skall
självt verkställa eller låta verkställa delgivningarna. Enligt art. 18 får
konventions stat utse andra myndigheter vid sidan av centralorganet och
besluta om dessas behörighet.

Enhgt art. 3 får framställning om delgivning endast göras av myndighet
eller behörig tjänsteman. Framställningen skall ställas upp och avfattas enhgt
ett bestämt formulär, vars innehåll framgår av bilaga till konventionen.
Vid framställningen skall fogas delgivningshandlingen eller en kopia
av denna. Samtliga handlingar skall överlämnas i två exemplar.

Enligt art. 5 skall delgivning verkställas antingen i den form som lagen
i den anmodade staten föreskriver för delgivningar i motsvarande fall
inom den staten eller i sådan särskild form som sökanden begär, förutsatt
att denna inte är oförenlig med den anmodade statens lag. Om särskild
form inte begärts får delgivningen alltid ske genom att handlingen överlämnas
till adressaten, om denne frivilligt tar emot den.

Sedan delgivningen verkställts skall enligt art. 6 centralorganet eller
annan myndighet som utsetts därtill utfärda bevis om delgivningen och

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

sända detta till sökanden. Beviset skall utfärdas i överensstämmelse med
det i bilagan till konventionen återgivna formuläret.

Art. 7 föreskriver, att det i konventionsbilagan återgivna formuläret skall
vara avfattat på engelska eller franska. Hinder möter inte mot att dessutom
använda den stats officiella språk från vilken handlingen härrör. De
uppgifter med vilka formuläret skall kompletteras får avfattas på den
anmodade statens språk eller på engelska eller franska.

Art. 8 behandlar delgivning genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän
och art. 9 översändande av handlingar på diplomatisk eller konsulär
väg i delgivningssyfte.

Enligt art. 10 kan även andra metoder användas för delgivning av handlingar,
förutsatt att den stat där delgivningen skall verkställas inte motsätter
sig dem. Artikeln tar sikte på möjligheten att använda postvägen
samt hänvändelser från tjänstemän och enskilda i ett land direkt till
annat lands delgivningsmyndighet.

Art. 12 reglerar delgivningskostnaderna. Huvudregeln är, att den anmodade
staten skall bära kostnaden för delgivningen. Har stämningsman
eller annan enligt lagstiftningen i den anmodade staten behörig person
anlitats eller har delgivningen skett i särskild form, skall sökanden dock
stå för de härmed förenade kostnaderna.

Enligt art. 13 är konventionsstat i princip förpliktad att tillmötesgå framställning
som gjorts i enlighet med konventionen. Undantag gäller endast
om den anmodade staten anser att delgivningens verkställande skulle
kränka dess suveränitet eller medföra fara för dess säkerhet.

Enligt vissa staters processlagstiftning kan dom meddelas mot en
svarande, som är bosatt i utlandet, utan hinder av att denne inte har
fått del av stämningen i målet. Så är exempelvis fallet i Frankrike. En
redogörelse för de franska bestämmelserna i dessa hänseenden har lämnats
i samband med propositionen angående ratifikation av rättshjälpsavtalet
den 7 mars 1956 mellan Sverige och Frankrike (prop. 1956: 100 s.
3—4). I art. 15—16 har man sökt att undanröja de menliga följderna av
sådana från rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande system. I den förra
artikeln bestäms sålunda att domstol inte får avgöra saken i mål där
svaranden inte inställt sig i rättegången om det inte fastställts, att stämning
eller motsvarande handling delgivits i form som är föreskriven i den
anmodade statens lagstiftning eller överlämnats till svaranden själv eller
i hans bostad på något annat i konventionen tillåtet sätt. Delgivningen
skall dessutom ha ägt rum i så god tid, att svaranden haft möjlighet att
avge svaromål. Fördragsslutande stat kan dock avge förklaring, att dess
domstolar skall ha rätt att meddela avgörande, även om delgivningsbevis
inte mottagits, under förutsättning att handlingen översänts på något i
konventionen föreskrivet sätt, att minst sex månader förflutit från handlingens
avsändande samt att skäliga ansträngningar gjorts att få bevis
om delgivningen från den anmodade staten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969 5

Utan hinder av bestämmelserna i art. 15 får domstol besluta om interimistiska
åtgärder i brådskande fall.

Art. 16 innehåller ytterligare bestämmelser till skydd för svaranden.
Om denne utan egen förskyllan inte fått kännedom om stämning eller
motsvarande handling i tid för att kunna avge svaromål och inte heller
fått reda på avgörandet i tid för att kunna fullfölja talan mot det, skall
domstol på ansökan av svaranden kunna medge att saken får omprövas
utan hinder av att fullföljdstiden utgått, förutsatt att svaranden har visat
sannolika skäl för sin talan. Sådan ansökan från svaranden skall inges
inom skälig tid efter det att svaranden har fått kännedom om avgörandet.
Fördragsslutande stat kan avge förklaring att ansökan kommer att
avvisas, om den inges efter utgången av en viss tid, som dock inte får vara
kortare än ett år efter dagen för avgörandet.

Bestämmelserna i artikeln är inte tillämpliga på avgöranden angående
personers status (décisions concernant l’état des personnes).

Art. 2—16 avser enligt den kapitelrubrik, under vilken de förts samman,
handlingar i mål och ärenden hos domstol (actes judiciaires). Enligt
art. 17 får även andra handlingar, vilka härrör från myndighet eller tjänsteman
(actes extrajudiciaires), översändas för delgivning på sätt som föreskrivs
i konventionen och i enlighet med dess bestämmelser. Det bör
dock uppmärksammas att det skall vara fråga om handling i mål eller
ärende som även enligt den mottagande statens bedömning är av civil eller
kommersiell natur (jfr ovan art. 1).

Det avslutande kapitlet i konventionen innehåller allmänna bestämmelser.
Enligt art. 22 ersätter konventionen i förhållandet mellan de stater
som tillträtt den delgivningsavsnitten i 1905 och 1954 års konventioner
(artiklarna 1—7 i dessa). Art. 23 resp. 24 i dessa äldre konventioner,
vilka artiklar innehåller bestämmelser om kostnaderna vid
delgivning när fri rättegång meddelats i målet, skall fortsättningsvis tilllämpas,
om handlingarna översänts på sätt som avses i de äldre konventionerna.
Detta sägs i art. 23.

Art. 24 föreskriver att tilläggsöverenskommelser till 1905 och 1954 års
konventioner som konventionsstater ingått skall tillämpas också på denna
konvention, om staterna inte överenskommer annat.

Med undantag för vad som föreskrivs i art. 22 och 24 görs genom förevarande
konvention inte någon inskränkning i andra överenskommelser
angående frågor som regleras i konventionen, till vilka fördragsslutande
stat är eller kan komma att bli ansluten fart. 25). Det tidigare omtalade
skandinaviska rättshjälpsprotokollet kommer sålunda inte att påverkas om
— såsom har förutsatts — även Danmark och Norge kommer att biträda
förevarande konvention.

Art. 26—31 innehåller sedvanliga slutbestämmelser. Det kan nämnas att
för signatärmakt som ratificerar konventionen träder denna i kraft 60
dagar efter deponerandet av ratifikationsinstrumentet. Konventionen gäl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

ler i fem år räknat från den 10 februari 1969. Om uppsägning inte sker,
anses konventionen förlängd för fem år i sänder. Uppsägning skall tillkännages
hos det nederländska utrikesministeriet minst sex månader före
den löpande femårsperiodens utgång.

Departementschefen

Som framgår av den lämnade redogörelsen innehåller 1965 års Haagkonvention
två väsentliga nyheter i jämförelse med motsvarande bestämmelser
i 1905 och 1954 års Haagkonventioner. Den ena är att varje konventionsstat
åläggs att utse ett centralorgan för mottagande av framställningar om delgivning
direkt från myndighet i annan konventionsstat. Den andra innebär
att ett visst skydd skapas mot följderna av det i vissa länder rådande systemet,
enligt vilket delgivning med svarande bosatt utomlands anses verkställd
i och med att handlingen överlämnas till inhemsk myndighet. Med hänsyn
till de fördelar som den nya konventionen härigenom och i andra avseenden
medför vill j ag förorda att Sverige biträder den.

Enligt art. 21 skall fördragsslutande stat i samband med ratificeringen —
eller senare — lämna underrättelser till det nederländska utrikesministeriet
i vissa avseenden. Som framgår av artikeln kan ändringar senare göras i underrättelser
som har lämnats. I de frågor som berörs i art. 21 vill jag anföra
följande.

Enligt första stycket a) skall underrättelse lämnas om vilken myndighet
som utses till centralorgan för den anslutande staten. F. n. gäller att utländska
delgivningsframställningar -— med undantag för direkta framställningar
från danska och norska myndigheter — i inte ringa omfattning överlämnas
till vårt land på diplomatisk väg. I utrikesdepartementet handläggs dessa
ärenden inom departementets rättsavdelning. Det är ur många synpunkter
ändamålsenligt att också de uppgifter som enligt konventionen tillkommer
centralorganet fullgörs inom utrikesdepartementets rättsavdelning. Utrikesdepartementet
synes därför böra utses till svenskt centralorgan för mottagande
av utländska framställningar enligt konventionen.

Bakom det genom konventionen införda systemet med ett centralorgan
ligger tanken att myndighet som önskar att delgivning verkställs i annan
konventionsstat skall kunna vända sig direkt till centralorganet i den staten.
Konventionen hindrar dock inte att svensk domstol även efter ett svenskt
tillträde till konventionen vänder sig till utrikesdepartementet med begäran
om delgivning i konventionsstat i stället för att direkt anlita denna
stats centralorgan. Departementet blir då avsändande myndighet i konventionens
mening.

Enligt art. 6 skall bevis om verkställd delgivning eller om anledningen till
att delgivning ej skett utfärdas av centralorganet eller myndighet till vilken

Kangl. Maj.ts proposition nr 32 år 1969 7

uppgiften att utfärda bevis överlämnats. Utses annan myndighet än centralorganet
att fullgöra denna uppgift skall nederländska utrikesministeriet enligt
art. 21 första stycket b) underrättas om detta. Det synes lämpligt att de
avsedda bevisen för svensk del åtminstone tills vidare utfärdas av centralorganet,
dvs. utrikesdepartementet. Erfarenheterna från konventionens tilllämpning
får sedan utvisa om ändring i denna ordning bör göras.

Enligt art. 21 första stycket c) åligger det konventionsstat att underrätta
nederländska utrikesministeriet om vilken myndighet som är behörig att
mottaga delgivningsframställningar enligt konventionen, vilka överlämnas
av konsul för annan stat (art. 9). För svenskt vidkommande synes det mest
ändamålsenligt att delgivningshandlingarna även i dessa fall tas emot av
centralorganet, dvs. utrikesdepartementet. Underrättelse med detta innehåll
bör därför avges.

Enligt 1905 och 1954 års Haagkonventioner har staterna i princip rätt att
låta verkställa delgivning i utlandet direkt genom sina diplomatiska och konsulära
tjänstemän, under förutsättning att delgivningen sker utan användande
av tvångsmedel. Stat som är ansluten till nämnda konventioner kan emellertid
motsätta sig att sådan delgivning sker på dess område med annan än
medborgare i den stat, från vars sida delgivningen önskas. Sverige har inte
begagnat sig av denna möjlighet till förbehåll. Motsvarande bestämmelse i
1965 års konvention har formulerats något annorlunda. Enligt art. 8 har
nämligen konventionsstat rätt att verkställa delgivning genom sina diplomatiska
och konsulära tjänstemän även med medborgare i annat land, om
inte den stat där delgivningen skall ske avger förklaring, att den motsätter
sig sådan delgivning på sitt område. Enligt art. 21 andra stycket a) skall
underrättelse lämnas om bl. a. sådan förklaring till det nedeidändska utrikesministeriet.
Eftersom någon anledning inte föreligger att ändra på
gällande ordning, bör Sverige inte begagna sig av möjligheten att avge förklaring
i berört avseende.

Enligt art. 21 andra stycket a) skall vidare i förekommande fall lämnas
underrättelse, om stat gör invändning mot att handlingar översänds på sätt
som avses i art. 10 i konventionen. I sistnämnda artikel föreskrivs att, under
förutsättning att den stat som berörs av åtgärden inte motsätter sig detta,
konventionen inte innebär någon inskränkning i rätten att sända handlingar i
mål och ärenden med posten direkt till personer i utlandet (a) eller rätten
för tjänstemän och andra behöriga personer (b) eller enskilda (c) att låta
delge handling i mål eller ärende omedelbart genom lokala myndigheter i
annan stat. Avfattningen av art. 10 jämförd med art. 21 tyder på att stat
som underlåter att lämna underrättelse skulle bli skyldig att godtaga dessa
metoder. F. n. torde svenska delgivningsmyndigheter inte vara ovillkorligt
skyldiga att tillmötesgå en direkt gjord framställning om delgivning, som
härrör från utomnordisk myndighet eller i utlandet bosatt utlänning. Det
kan knappast föreligga något praktiskt behov av att vid sidan av de i kon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

ventionen föreskrivna andra metoderna för överlämnande av delgivningshandlingar
införa en sådan förpliktelse för de svenska delgivningsmyndigheterna.
Nederländska utrikesministeriet bör därför underrättas om att
svenska delgivningsmyndigheter inte är skyldiga att lämna sitt biträde, när
handlingarna översänds på sätt som avses i art. 10 b) och c). Däremot synes
någon invändning inte böra göras beträffande punkten a).

Slutligen skall enligt art. 21 andra stycket b) i förekommande fall lämnas
underrättelse om förklaringar enligt art. 15 och 16.

Enligt huvudregeln i art. 15 får dom inte meddelas mot utebliven svarande,
som är bosatt utomlands, om svaranden inte har delgivits stämningen på
visst sätt och delgivningen dessutom ägt rum i så god tid, att han haft möjlighet
att avge svaromål. Som förut har berörts kan konventionsstat enligt
samma artikel avge förklaring, att domstol under vissa förutsättningar får
meddela avgörande, även om bevis om delgivning inte föreligger. Då huvudregeln
i art. 15 överensstämmer med svenska processuella grundsatser och
rättsregler saknar den ifrågavarande möjligheten att avge förklaring aktualitet
för vår del.

Enligt art. 16 skall domstol i konventionsstat ha möjlighet att under vissa
förutsättningar, som tidigare har berörts, medge omprövning av saken utan
hinder av att fullföljdstiden utgått. Enligt artikeln kan stat avge förklaring,
att ansökan om omprövning kommer att avvisas om den inges efter utgången
av en viss tidsfrist, som dock inte får vara kortare än ett år från dagen
för avgörandet.

Som förut har nämnts syftar art. 16 — liksom art. 15 — till att bereda
skydd mot utevaro-domar som meddelas enligt vissa för svensk rätt främmande
principer. Av artikelns formulering synes också framgå, att den
avser främst sådana fall, i vilka dom har meddelats utan att bevis om delgivning
av stämningen förelåg. Tillämpning av artikeln beträffande avgöranden,
som meddelas av svenska domstolar, torde sålunda knappast komma
att aktualiseras. Eftersom artikelns ordalag inte utesluter att den också
skulle äga tillämpning i sådana fall, då stämning väl har sänts till utlandet
för delgivning med svaranden men denne faktiskt inte har fått del av den,
vill jag tillägga följande. Svarande, som har uteblivit, kan enligt rättegångsbalken
ansöka om återvinning mot tredskodom i dispositivt tvistemål. Fristen
för sådan talan räknas från det tredskodomen har delgivits svaranden.
Om i annat fall undantagsvis skulle uppkomma fråga om tillämpning av
art. 16, föreligger enligt svenska regler möjlighet för svaranden att inom tre
veckor från det förfallet upphörde och senast inom ett år från fristens utlöpande
inge ansökan om återställande av försutten tid. Har dessa frister
utlöpt, torde resningsinstitutet kunna användas för att tillgodose artikelns
syfte. Skäl synes därför inte föreligga att avge någon sådan förklaring som
sägs i art. 16 tredje stycket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1969

De föreskrifter som behövs med anledning av Sveriges tillträde till konventionen
torde kunna meddelas av Kungl. Maj :t.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att godkänna konventionen om delgivning i utlandet av handlingar
i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur i enlighet med vad
jag förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Convention on the service abroad of judicial
and extrajudicial documents in civil
or commercial matters

The States signatory to the present
Convention,

Desiring to create appropriate
means to ensure that judicial and
extrajudicial documents to be served
abroad shall be brought to the notice
of the addressee in sufficient time,

Desiring to improve the organisation
of mutual judicial assistance for
that purpose by simplifying and expediting
the procedure,

Have resolved to conclude a Convention
to this effect and have agreed
upon the following provisions:

Article 1

The present Convention shall apply
in all cases, in civil or commercial
matters, where there is occasion to
transmit a judicial or extrajudicial
document for service abroad.

This Convention shall not apply
where the address of the person to
be served with the document is not
known.

Chapter I — Judicial documents
Article 2

Each contracting State shall designate
a Central Authority which
will undertake to receive requests for
service coming from other contracting
States and to proceed in conformity
with the provisions of artides
3 to 6.

Convention relative å la signification et la
notification å Fétranger des actes judiciaires
et extrajudiciaires en matiére civile
ou commerciale

Les Etats signataires de la présente
Convention,

Désirant créer les moyens appropriés
pour que les actes judiciaires
et extrajudiciaires qui doivent étre
signifiés ou notifiés å Fétranger
soient connus de leurs destinataires
en temps utile,

Soucieux d’améliorer å cette fin
Fentraide judiciaire mutuelle en
simplifiant et en accélérant la procédure,

Ont résolu de conclure une Convention
å ees effets et sont convenus
des dispositions suivantes :

Article premier

La présente Convention est applicable,
en matiére civile ou commerciale,
dans tous les cas ou un aete
judiciaire ou extrajudiciaire doit étre
transmis å Fétranger pour y étre
signifié ou notifié.

La Convention ne s’applique pas
lorsque 1’adresse du destinataire de
Facte n’est pas connue.

Chapitre I — Actes judiciaires
Article 2

Chaque Etat contractant désigne
une Autorité centrale qui assume,
conformément aux artides 3 å 6, la
charge de recevoir les demandes de
signification ou de notification en
provenance d’un autre État contractant
et d’y donner suite.

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1969

Bilaga

Översättning

Konvention om delgivning i utlandet av
handlingar i mål och ärenden av civil
eller kommersiell natur

Denna konventions signatärmakter

som önskar åstadkomma ändamålsenliga
medel för att säkerställa
att sådana handlingar i mål och ärenden
som skall delges i utlandet i rätt
tid bringas till adressatens kännedom,

som i detta syfte önskar förbättra
den ömsesidiga rättshjälpen genom
att förenkla och påskynda förfarandet,

har beslutat att avsluta en konvention
för detta ändamål och har överenskommit
om följande bestämmelser.

Artikel 1

Denna konvention skall tillämpas
i alla sådana fall, då en handling i
mål eller ärende av civil eller kommersiell
natur skall sändas utomlands
för delgivning.

Konventionen är icke tillämplig,
när adressen till den person som
skall delges ej är känd.

Kapitel I — Handlingar i mål eller
ärende hos domstol

Artikel 2

Varje fördragsslutande stat utser
ett centralt organ, som enligt bestämmelserna
i artiklarna 3—6 mottar
framställning om delgivning från
annan fördragsslutande stat och vidtar
därav föranledda åtgärder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Each State shall organise the Central
Authority in conformity with its
own law.

Article 3

The authority or judicial officer
competent under the law of the State
in which the documents originate
shall forward to the Central Authority
of the State addressed a request
conforming to the model annexed to
the present Convention, without any
requirement of legalisation or other
equivalent formality.

The document to be served or a
copy thereof shall be annexed to the
request. The request and the document
shall both be furnished in duplicate.

Article 4

If the Central Authority con siders
that the request does not comply with
the provisions of the present Convention
it shall promptly inform the
applicant and specify its objections
to the request.

Article 3

The Central Authority of the State
addressed shall itself serve the document
or shall arrange to have it served
by an appropriate agency, either—

(a) by a method prescribed by its
internal law for the service of documents
in domestic actions upon persons
who are within its territory, or

(b) by a particular method requested
by the applicant, unless such
a method is incompatible with the
law of the State addressed.

Subject to sub-paragraph (b) of
the first paragraph of this article, the
document may always be served by
delivery to an addressee who accepts
it voluntarily.

If the document is to be served
under the first paragraph above, the
Central Authority may require the

L’Autorité centrale est organisée
selon les modalités prévues par l’Etat
requis.

Article 3

L’autorité ou 1’officier ministériel
compétents selon les lois de l’Etat
d’origine adresse å 1’Autorité centrale
de 1’Etat requis une demande conforme
å la formule modéle annexée å
la présente Convention, sans qu’il
soit besoin de la légalisation des
piéces ni d’une autre formalité équivalente.

La demande doit étre accompagnée
de l’acte judiciaire ou de sa copie, le
tout en double exemplaire.

Article 4

Si 1’Autorité centrale estime que
les dispositions de la Convention
n’ont pas été respectées, elle en informe
immédiatement le requérant
en précisant les griefs articulés å
Fencontre de la demande.

Article 5

L’Autorité centrale de l’Etat requis
procéde ou fait procéder å la signification
ou å la notification de l’acte :

a) soit selon les formes prescrites
par la législation de l’Etat requis
pour la signification ou la notification
des actes dressés dans ce pays et
qui sont destinés aux personnes se
trouvant sur son territoire;

b) soit selon la forme particuliére
demandée par le requérant, pourvu
que celle-ci ne soit pas incompatible
avec la loi de l’Etat requis.

Sauf le cas prévu å Falinéa premier,
lettre b), 1’acte peut toujours
étre remis au destinataire qui 1’accepte
volontairement.

Si Facte doit étre signifié ou notifié
conformément å Falinéa premier,
FAutorité centrale peut demander

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Varje stat organiserar det centrala
organet i enlighet med sin egen
lagstiftning.

Artikel 3

Den myndighet eller tjänsteman,
som är behörig enligt lagen i den stat
från vilken handlingen härrör, översänder
till det centrala organet i den
anmodade staten en framställning,
som avfattas i överensstämmelse med
det vid denna konvention fogade
formuläret. Legalisering eller motsvarande
formalitet krävs icke.

Vid framställningen fogas delgivningshandlingen
eller en kopia av
denna. Såväl framställningen som
delgivningshandlingen översänds i
två exemplar.

Artikel 4

Om det centrala organet finner, att
framställningen icke uppfyller föreskrifterna
i denna konvention, skall
det omedelbart underrätta sökanden
och därvid noggrant ange de invändningar
som görs mot framställningen.

Artikel 5

Det centrala organet i den anmodade
staten delger eller låter delge
handlingen

a) antingen i en form som föreskrivs
i den anmodade statens lagstiftning
för delgivning av i denna
stat upprättade handlingar med personer
som är bosatta inom statens
område,

b) eller i en särskild form som begärts
av sökanden, om icke denna är
oförenlig med lagen i den anmodade
staten.

Utom i fall som avses under b) i
första stycket får delgivning alltid
ske genom att handlingen överlämnas
till adressaten, om denne frivilligt
mottar den.

Om handlingen skall delges på sätt
som sägs i första stycket, äger det
centrala organet kräva, att den är av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

document to be written in, or translated
into, the official language or
one of the official languages of the
State addressed.

That part of the request, in the
form attached to the present Convention,
which contains a summary
of the document to be served, shall
be served with the document.

Article 6

The Central Authority of the State
addressed or any authority which it
may have designated for that purpose,
shall complete a certificate in
the form of the model annexed to the
present Convention.

The certificate shall state that the
document has been served and shall
include the method, the place and
the date of service and the person to
whom the document was delivered.
If the document has not been served,
the certificate shall set out the
reasons which have prevented service.

The applicant may require that a
certificate not completed by a Central
Authority or by a judicial
authority shall be countersigned by
one of these authorities.

The certificate shall be forwarded
directly to the applicant.

Article 7

The standard terms in the model
annexed to the present Convention
shall in all cases be written either
in French or in English. They may
also be written in the official language,
or in one of the official languages,
of the State in which the
documents originate.

The corresponding blanks shall be
completed either in the language of
the State addressed or in French or
in English.

Article 8

Each contracting State shall be
free to effect service of judicial documents
upon persons abroad, with -

que l’acte soit rédigé ou traduit dans
la langue ou une des langues officielles
de son pays.

La partie de la demande conforme
å la formule modéle annexée å la présente
Convention, qui contient les
éléments essentiels de l’acte, est remise
au destinataire.

Article 6

L’Autorité centrale de l’Etat requis
ou toute autorité qu’il aura désignée
å cette fin établit une attestation conforme
å la formule modéle annexée
å la présente Convention.

L’attestation reläte 1’exécution de
la demande; elle indique la forme, le
lieu et la date de l’exécution ainsi que
la personne å laquelle l’acte a été
remis. Le cas échéant, elle précise le
fait qui aurait empéché 1’exécution.

Le requérant peut demander que
1’attestation qui n’est pas établie par
1’Autorité centrale ou par une autorité
judiciaire soit visée par 1’une de
ees autorités.

L’attestation est direetement adressée
requérant.

Article 7

Les mentions imprimées dans la
formule modéle annexée å la présente
Convention sont obligatoirement
rédigées soit en langue francaise,
soit en langue anglaise. Elles
peuvent, en outre, étre rédigées dans
la langue ou une des langues officielles
de l’Etat d’origine.

Les blancs correspondant å ees
mentions sont remplis soit dans la
langue de l’Etat requis, soit en langue
francaise, soit en langue anglaise.

Article 8

Chaque Etat contractant a la faculté
de faire procéder direetement,
sans contrainte, par les soins de ses

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

fattad på eller översatt till det officiella
språket eller ett av de officiella
språken i den anmodade staten.

Den del av framställningen, som
återger det huvudsakliga innehållet i
delgivningshandlingen, överlämnas
till adressaten.

Artikel 6

Det centrala organet i den anmodade
staten eller annan myndighet,
som har utsetts därtill, utfärdar ett
bevis i överensstämmelse med det
vid denna konvention fogade formuläret.

I beviset anges, att handlingen har
delgivits. Beviset skall innehålla uppgift
om formen, platsen och dagen
för delgivningen samt ange till vem
handlingen har överlämnats. Om delgivning
ej har ägt rum, skall beviset
ange anledningen till att delgivning
ej har skett.

Har beviset ej utfärdats av det centrala
organet eller av judiciell myndighet,
äger sökanden fordra att någon
av dessa myndigheter bekräftar
bevisets riktighet.

Beviset översänds direkt till sökanden.

Artikel 7

Det vid denna konvention fogade
formuläret avfattas på engelska eller
franska. Det får dock avfattas också
på det officiella språket eller ett
av de officiella språken i den stat
från vilken handlingen härrör.

Uppgifter som ifylls enligt formuläret
avfattas antingen på den anmodade
statens språk eller på engelska
eller franska.

Artikel 8

Fördragsslutande stat får, utan
användande av tvångsmedel, omedelbart
genom sina egna diplomatiska

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

out application of any compulsion,
directly through its diplomatic or
consular agents.

Any State may declare that it is
opposed to such service within its
territory, unless the document is to
be served upon a national of the
State in which the documents originate.

Article 9

Each contracting State shall be
free, in addition, to use consular
channels to forward documents, for
the purpose of service, to those authorities
of another contracting State
which are designated by the latter
for this purpose.

Each contracting State may, if
exceptional circumstances so require,
use diplomatic channels for the same
purpose.

Article 10

Provided the State of destination
does not object, the present Convention
shall not interfere with—

(a) the freedom to send judicial
documents, by postal channels,
directly to persons abroad,

(b) the freedom of judicial officers,
officials or other competent
persons of the State of origin to
effect service of judicial documents
directly through the judicial officers,
officials or other competent
persons of the State of destination,

(c) the freedom of any person
interested in a judicial proceeding
to effect service of judicial documents
directly through the judicial
officers, officials or other competent
persons of the State of destination.

agents diplomatiques ou consulaires,
aux significations ou notifications
d’actes judiciaires aux personnes se
trouvant å 1’étranger.

Tout Etat peut déclarer s’opposer
å l’usage de cette faculté sur son territoire,
sauf si l’acte doit étre signifié
ou notifié å un ressortissant de l’Etat
d’origine.

Article 9

Chaque Etat contractant a, de plus,
la faculté d’utiliser la voie consulaire
pour transmettre, aux fins de signification
ou de notification, des actes
judiciaires aux autorités d’un autre
Etat contractant que celui-ci a désignées.

Si des circonstances exceptionnelles
1’exigent, chaque Etat contractant
a la faculté d’utiliser, aux mémes
fins, la voie diplomatique.

Article 10

La présente Convention ne fait pas
obstacle, sauf si l’Etat de destination
déclare s’y opposer:

a) å la faculté d’adresser directement,
par la voie de la poste, des
actes judiciaires aux personnes se
trouvant ä 1’étranger,

b) å la faculté, pour les officiers
ministériels, fonctionnaires ou autres
personnes compétents de l’Etat
d’origine, de faire procéder å des
significations ou notifications d’actes
judiciaires directement par les
soins des officiers ministériels,
fonctionnaires ou autres personnes
compétents de l’Etat de destination,

c) å la faculté, pour toute personne
intéressée å une instance judiciaire,
de faire procéder å des significations
ou notifications d’actes
judiciaires directement par les soins
des officiers ministériels, fonctionnaires
ou autres personnes compétents
de 1’Etat de destination.

Kungl. Maj. ts proposition nr 32 år 1969

eller konsulära tjänstemän delge
handlingar med personer i utlandet.

Stat kan avge förklaring, att den
motsätter sig sådan delgivning på
sitt territorium, om icke handlingen
skall delges med en medborgare i
den stat från vilken handlingen härrör.

Artikel 9

Fördragsslutande stat får dessutom
översända handlingar för delgivning
på konsulär väg till de myndigheter
i annan fördragsslutande
stat, som den senare staten anvisat
för detta ändamål.

Fördragsslutande stat får använda
sig av den diplomatiska vägen i
samma syfte, om omständigheterna
undantagsvis kräver det.

Artikel 10

Under förutsättning att den stat
som berörs av åtgärden ej gör invändning,
innebär denna konvention
icke någon inskränkning i

a) rätten att sända handlingar i
mål och ärenden med posten direkt
till personer i utlandet,

b) rätten för tjänstemän och andra
behöriga personer i den stat från
vilken handling i mål eller ärende
härrör att låta delge denna omedelbart
genom tjänstemän eller andra
behöriga personer i den stat där delgivning
skall ske,

c) rätten för varje person, som
har ett intresse i ett rättsligt förfarande,
att låta delge handlingar i
mål eller ärenden omedelbart genom
tjänstemän eller andra behöriga personer
i den stat där delgivning skall
ske.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 23

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Artide 11

The present Convention shall not
prevent two or more contracting
States from agreeing to permit, for
the purpose of service of judicial
documents, channels of transmission
other than those provided for in the
preceding artides and, in particular,
direct communication between their
respective authorities.

Artide 12

The service of judicial documents
coming from a contracting State
shall not give rise to any payment
or reimbursement of taxes or costs
for the services rendered by the
State addressed.

The applicant shall pay or reimburse
the costs occasioned by—

(a) the employment of a judicial
officer or of a person competent
under the la v of the State of destination,

(b) the use of a particular method
of service.

Artide 13

Where a request for service complies
with the terms of the present
Convention, the State addressed may
refuse to comply therewith only if it
deems that compliance would infringe
its sovereignty or security.

It may not refuse to comply solely
on the ground that, under its internal
law, it claims exclusive jurisdiction
over the subject-matter of
the action or that its internal law
would not permit the action upon
which the application is based.

The Central Authority shall, in
case of refusal, promptly inform the
applicant and State the reasons for
the refusal.

Artide 11

La présente Convention ne s’oppose
pas å ce que des Etats contractants
s’entendent pour admettre, aux
fins de signification ou de notification
des actes judiciaires, d’autres
voies de transmission que celles
prévues par les artides qui précédent
et notamment la communication
directe entre leurs autorités
respectives.

Artide 12

Les significations ou notifications
d’actes judiciaires en provenance
d’un Etat contractant ne peuvent
donner lieu au paiement ou au
remboursement de taxes ou de frais
pour les services de l’Etat requis.

Le requérant est tenu de payer ou
de rembourser les frais occasionnés
par :

a) 1’intervention d’un officier
ministériel ou d’une personne compétente
selon la loi de l’Etat de
destination,

b) 1’emploi d’une forme particuliére.

Artide 13

L’exécution d’une demande de
signification ou de notification conforme
aux dispositions de la présente
Convention ne peut étre refusée que
si l’Etat requis juge que cette exécution
est de nature å porter atteinte
å sa souveraineté ou ä sa sécurité.

L’exécution ne peut étre refusée
pour le seul motif que la loi de
1’Etat requis revendique la compétence
judiciaire exclusive dans l’affaire
en cause ou ne connait pas de
voie de droit répondant å 1’objet de
la demande.

En cas de refus, 1’Autorité centrale
en informe immédiatement le requérant
et indique les motifs.

Kungi. Maj:ts proposition nr 32 år 1969
Artikel 11

Utan hinder av denna konvention
får två eller flera fördragsslutande
stater överenskomma att för delgivning
av handlingar tillåta annat
sätt för översändande än dem som
avses i föregående artiklar, och i synnerhet
direkt skriftväxling mellan
myndigheterna i respektive stater.

Artikel 12

För delgivning av handling i mål
eller ärende på begäran av en fördragsslutande
stat får den anmodade
staten icke utkräva avgift eller kostnadsersättning.

Sökanden skall betala eller ersätta
kostnader, som föranletts av

a) medverkan av stämningsman
eller annan behörig person i den anmodade
staten,

b) användandet av en särskild
form.

Artikel 13

När en framställning om delgivning
uppfyller bestämmelserna i denna
konvention, får den anmodade
staten vägra att verkställa delgivningen
endast om den anser verkställandet
vara av beskaffenhet att
kränka dess suveränitet eller medföra
fara för dess säkerhet.

Den anmodade staten får icke vägra
att låta verkställa delgivning enbart
av det skälet, att den enligt sin
lagstiftning äger uteslutande behörighet
att pröva den sak. rättegången
avser eller att enligt samma lagstiftning
talan icke får väckas beträffande
saken.

I händelse av vägran skall det
centrala organet omgående underrätta
sökanden och ange skälen för
vägran.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Article 14

Difficulties which may arise in
connection with the transmission of
judicial documents för service shall
be settled through diplomatic channels.

Article 15

Where a writ of summons or an
equivalent document had to be
transmitted abroad for the purpose
of service, under the provisions of
the present Convention, and the
defendant has not appeared, judgment
shall not be given until it is
established that—

(a) the document was served by
a method prescribed by the internal
law of the State addressed for the
service of documents in domestic
actions upon persons who are within
its territory, or

(b) the document was actually
delivered to the defendant or to his
residence by another method provided
for by this Convention,

and that in either of these cases the
service or the delivery was effected
in sufficient time to enable the
defendant to defend.

Each contracting State shall be
free to declare that the judge,
notwithstanding the provisions of
the first paragraph of this article,
may give judgment even if no certificate
of service or delivery has
been received, if all the following
conditions are fulfilled—

(a) the document was transmitted
by one of the methods provided
for in this Convention,

(b) a period of time of not less
than six months, considered adequate
by the judge in the particular
case, has elapsed since the date of
the transmission of the document,

Article 14

Les difficultés qui s’éléveraient å
1’occasion de la transmission, aux
fins de signification ou de notification,
d’actes judiciaires seront réglées
par la voie diplomatique.

Article 15

Lorsqu’un acte introductif d’instance
ou un acte équivalent a du
étre transmis å 1’étranger aux fins
de signification ou de notification,
selon les dispositions de la présente
Convention, et que le défendeur ne
comparait pas, le juge est tenu de
surseoir å statuer aussi longtemps
qu’il n’est pas établi :

a) ou bien que l’acte a été signifié
ou notifié selon les formes prescrites
par la législation de l’Etat requis
pour la signification ou la notification
des actes dressés dans ce pays
et qui sont destinés aux personnes
se trouvant sur son territoire,

b) ou bien que l’acte a été effectivement
remis au défendeur ou å sa
demeure selon un autre procédé
prévu par la présente Convention,
et que, dans chacune de ees éventualités,
soit la signification ou la
notification, soit la remise a eu lieu
en temps utile pour que le défendeur
ait pu se défendre.

Chaque Etat contractant a la
faeulté de déclarer que ses juges,
nonobstant les dispositions de
1’alinéa premier, peuvent statuer si
les conditions suivantes sont réunies,
bien qu’aucune attestation constatant
soit la signification ou la notification,
soit la remise, n’ait été
recue :

a) l’acte a été transmis selon un
des modes prévus par la présente
Convention,

b) un délai que le juge appréciera
dans chaque cas particulier et qui
sera d’au moins six mois, s’est écoulé
depuis la date d’envoi de l’acte,

c) nonobstant toutes diligences
utiles auprés des autorités compé -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969
Artikel 14

Meningsskiljaktighet, som uppstår
när handling översänds för delgivning,
utjämnas på diplomatisk väg.

Artikel 15

När stämning eller motsvarande
handling måste översändas till utlandet
för delgivning enligt bestämmelserna
i denna konvention och
svaranden icke inställer sig, får saken
ej avgöras, förrän det har konstaterats
att

a) handlingen delgivits i en form,
som föreskrivs i den anmodade statens
lagstiftning för delgivning av i
denna stat upprättade handlingar
med personer som är bosatta på statens
område, eller

b) handlingen lämnats till svaranden
eller i hans bostad på annat sätt
som är tillåtet enligt denna konvention,

och att delgivning enligt a) eller b)
ägt rum i så god tid, att svaranden
haft möjlighet att avge svaromål.

Fördragsslutande stat kan avge
förklaring, att domstol utan hinder
av bestämmelserna i första stycket
får meddela avgörande även om bevis
om delgivning icke mottagits, under
förutsättning att följande villkor
är uppfyllda:

a) handlingen har översänts på ett
sätt, som föreskrivs i denna konvention,

b) en tidsperiod, som domstolen i
varje särskilt fall anser skälig, dock
minst sex månader, har förflutit sedan
handlingen avsändes,

c) intet bevis av något slag bär
mottagits, trots att skäliga ansträng -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 är 1969

reasonable effort has been made to
obtain it through the competent authorities
of the State addressed.

Notwithstanding the provisions of
the preceding paragraphs the judge
may order, in case of urgency, any
provisional or protective measures.

Article 16

When a writ of sunimons or an
equivalent document had to be transmitted
abroad for the purpose of
service, under the provisions of the
present Convention, and a judgment
has been entered against a defendant
who has not appeared, the judge
shall have the power to relieve the
defendant from the effects of the
expiration of the time for appeal
from the judgment if the following
conditions are fulfilled—

(a) the defendant, without any
fault on his part, did not have knowledge
of the document in sufficient
time to defend, or knowledge of the
judgment in sufficient time to appeal,
and

(b) the defendant has disclosed
a prima facie defence to the action
on the merits.

An application for relief may be
filed only within a reasonable time
after the defendant has knowledge
of the judgment.

Each contracting State may declare
that the application will not be
entertained if it is filed after the
expiration of a time to be stated in
the declaration, but which shall in
no case be less than one year following
the date of the judgment.

This article shall not apply to
judgments concerning status or capacity
of persons.

tentes de l’Etat requis, aucune attestation
n’a pu étre obtenue.

Le présent article ne fait pas obstacle
å ce qu’en cas d’urgence, le
juge ordonne toutes mesures provisoires
ou conservatoires.

Article 16

Lorsqu’un acte introductif d’instance
ou un acte équivalent a du
étre transmis ä 1’étranger aux fins
de signification ou de notification,
selon les dispositions de la présente
Convention, et qu’une décision a été
rendue contre un défendeur qui n’a
pas comparu, le juge a Ia faculté de
relever ce défendeur de la forclusion
résultant de 1’expiration des délais
de recours, si les conditions suivantes
sont réunies :

a) le défendeur, sans qu’il y ait eu
faute de sa part, n’a pas eu connaissance
en temps utile dudit acte pour
se défendre et de la décision pour
exercer un recours,

b) les moyens du défendeur n’apparaissent
pas dénués de tout fondement.

La demande tendant au relevé de
la forclusion est irrecevable si elle
n’est pas formée dans un délai raisonnable
å partir du moment ou le
défendeur a eu connaissance de la
décision.

Chaque Etat contractant a la faculté
de déclarer que cette demande
est irrecevable si elle est formée
apres l’expiration d’un délai qu’il
précisera dans sa déclaration, pourvu
que ce délai ne soit pas inférieur ä
un an å compter du prononcé de la
décision.

Le présent article ne s’applique
pas aux décisions concernant 1’état
des personnes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

ningar gjorts att få ett sådant från
behöriga myndigheter i den anmodade
staten.

Utan hinder av bestämmelserna i
denna artikel får domstolen i brådskande
fall besluta om interimistiska
åtgärder.

Artikel 16

När stämning eller motsvarande
handling måste översändas till utlandet
för delgivning enligt bestämmelserna
i denna konvention och avgörande
har meddelats mot svaranden
i hans utevaro, kan domstol på
ansökan av svaranden medge att saken
får omprövas utan hinder av att
fullföljdstiden utgått, om följande
villkor är uppfyllda:

a) svaranden har utan egen förskyllan
ej fått kännedom om handlingen
i sådan tid, att han haft möjlighet
att avge svaromål, och ej heller
ägt kännedom om avgörandet i
sådan tid att han kunnat fullfölja
talan mot detta,

b) svaranden har visat sannolika
skäl för sin talan.

Ansökan som avses i första stycket
skall avvisas, om den icke inges
inom skälig tid efter det att svaranden
har fått kännedom om avgörandet.

Fördragsslutande stat kan avge
förklaring, att ansökan kommer att
avvisas, om den inges efter utgången
av en i förklaringen angiven tidsfrist,
vilken dock i intet fall får vara
kortare än ett år efter dagen för avgörandet.

Denna artikel är icke tillämplig
på avgöranden angående personers
status (décisions concernant Vétat
des personnes).

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Chapter II — Extrajudicial
documents

Artide 17

Extrajudidal documents emanating
from authorities and judicial
officers of a contracting State may
be transmitted for the purpose of
service in another contracting State
by the methods and under the provisions
of the present Convention.

Chapter III — General Clauscs

Artide 18

Each contracting State may designate
other authorities in addition
to the Central Authority and shall
determine the extent of their competence.

The applicant shall, however, in
all cases, have the right to address
a request directly to the Central Authority.

Federal States shall be free to designate
more than one Central Authority.

Artide 19

To the extent that the internal law
of a contracting State permits
methods of transmission, other than
those provided for in the preceding
artides, of documents coming from
abroad, for service within its territory,
the present Convention shall
not affect such provisions.

Artide 20

The present Convention shall not
prevent an agreement between any
two or more contracting States to
dispense with—

(a) the necessity for duplicate
copies of transmitted documents as
required by the second paragraph
of artide 3,

(b) the language requirements of
the third paragraph of artide 5 and
artide 7,

Chapitre II — Actes extrajudiciaires
Artide 17

Les actes extrajudiciaires émanant
des autorités et officiers ministériels
d’un Etat contractant peuvent étre
transmis aux fins de signification ou
de notification dans un autre Etat
contractant selon les modes et aux
conditions prévus par la présente
Convention.

Chapitre III — Dispositions générales
Artide 18

Tout Etat contractant peut désigner,
outre 1’Autorité centrale,
d’autres autorités dont il détermine
les compétences.

Toutefois, le requérant a toujours
le droit de s’adresser directement å
1’Autorité centrale.

Les Etats fédéraux ont la faculté
de désigner plusieurs Autorités centrales.

Artide 19

La présente Convention ne s’oppose
pas å ce que la loi interne d’un
Etat contractant permette d’autres
formes de transmission non prévues
dans les artides précédents, aux fins
de signification ou de notification,
sur son territoire, des actes venant
de 1’étranger.

Artide 20

La présente Convention ne s’oppose
pas å ce que des Etats contractants
s’entendent pour déroger :

a) å 1’article 3, alinéa 2, en ce qui
concerne 1’exigence du double exemplaire
des piéces transmises,

b) ä 1’article 5, alinéa 3, et å 1’article
7, en ce qui concerne Pemploi
des langues,

c) å 1’article 5, alinéa 4,

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Kapitel II — Andra handlingar
Artikel 17

Andra handlingar i mål eller ärende
hos myndighet eller tjänsteman
i fördragsslutande stat får översändas
för delgivning i annan fördragsslutande
stat på de sätt som föreskrivs
och i enlighet med de bestämmelser
som är upptagna i denna
konvention.

Kapitel III — Allmänna bestämmelser Artikel

Fördragsslutande stat får vid sidan
av det centrala organet utse
andra myndigheter och skall besluta
om dessas behörighet.

Sökanden äger dock alltid rätt att
hänvända sig direkt till det centrala
organet.

Federala stater får utse mer än
ett centralt organ.

Artikel 19

Om lagen i fördragsslutande stat
medger att handling från utlandet
får översändas för delgivning inom
dess område på annat sätt än som
anges i föregående artiklar, innebär
denna konvention icke någon inskränkning
i sådana bestämmelser.

Artikel 20

Utan hinder av denna konvention
får två eller flera fördragsslutande
stater överenskomma om avvikelser
från

a) artikel 3, andra stycket, såvitt
angår kravet på två exemplar av
översända handlingar,

b) artikel 5, tredje stycket, och
artikel 7, såvitt angår de språk som
skall användas,

c) artikel 5, fjärde stycket,

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

(d) the provisions of the second
paragraph of artide 12.

Article 21

Each contracting State shall, åt
the time of the deposit of its instrument
of ratification or accession, or
åt a later date, inform the Ministry
of Foreign Affairs of the Netherlands
of the following—

(a) the designation of authorities,
pursuant to artides 2 and 18,

(b) the designation of the authority
competent to complete the certificate
pursuant to artide 6,

(c) the designation of the authority
competent to receive documents
transmitted by consular channels,
pursuant to artide 9.

Each contracting State shall similarly
inform the Ministry, where
appropriate, of—

(a) opposition to the use of methods
of transmission pursuant to artides
8 and 10,

(b) declarations pursuant to the
second paragraph of article 15 and
the third paragraph of article 16,

Article 22

Where Parties to the present Convention
are also Parties to one or
both of the Conventions on civil
procedure signed åt The Hague on
17th July 1905, and on 1st March
1954, this Convention shall replace
as between them artides 1 to 7 of
the earlier Conventions.

Article 23

The present Convention shall not
affect the application of article 23
of the Convention on civil procedure
signed åt The Hague on 17th July
1905, or of article 24 of the Convention
on civil procedure signed åt The
Hague on 1st March 1954.

d) å 1’article 12, alinéa 2.

Article 21

Chaque Etat contractant notifiera
au Ministére des Affaires Etrangéres
des Pays-Bas soit au moment du dépöt
de son instrument de ratification
ou d’adhésion, soit ultérieurement :

a) la désignation des autorités
prévues aux artides 2 et 18,

b) la désignation de 1’autorité
compétente pour établir 1’attestation
prévue å 1’article 6,

c) désignation de 1’autorité compétente
pour recevoir les actes transmis
par la voie consulaire selon
1’article 9.

Il notifiera, le cas échéant, dans
les mémes conditions :

a) son opposition å l’usage des
voies de transmission prévues aux
artides 8 et 10,

b) les déclarations prévues aux
artides 15, alinéa 2, et 16, alinéa 3,

c) toute modification des désignations,
opposition et déclarations
mentionnées ci-dessus.

Article 22

La présente Convention remplacera
dans les rapports entre les Etats
qui 1’auront ratifiée, les artides 1 ä 7
des Conventions relatives å la procédure
civile, respectivement signées
å La Haye, le 17 juillet 1905 et le
premier mars 1954, dans la mesure
ou lesdits Etats sont Parties ä l’une
ou å l’autre de ees Conventions.

Article 23

La présente Convention ne porte
pas atteinte å 1’application de l’article
23 de la Convention relative å la
procédure civile, signée ä La Haye,
le 17 juillet 1905, ni de 1’article 24
de celle signée å La Haye, le premier
mars 1954.

Kungl. Maj. ts proposition nr 32 år 1969

d) artikel 12, andra stycket.

Artikel 21

Fördragsslutande stat skall, vid
deponeringen av sitt instrument rörande
ratifikation eller anslutning,
eller senare, underrätta det nederländska
utrikesministeriet om följande: a)

utseende av myndigheter enligt
artiklarna 2 och 18,

b) utseende av myndighet som är
behörig att utfärda i artikel 6 avsett
bevis,

c) utseende av myndighet som är
behörig att mottaga handlingar, vilka
enligt artikel 9 översänts på konsulär
väg.

Varje fördragsslutande stat skall
likaledes, i förekommande fall, underrätta
ministeriet om

a) invändning mot att handlingar
översänds på sätt som avses i artiklarna
8 och 10,

b) förklaringar enligt artikel 15,
andra stycket, och artikel 16, tredje
stycket,

c) alla ändringar i fråga om utseende
av myndigheter samt i fråga
om invändningar och förklaringar
som avses i det föregående.

Artikel 22

Denna konvention ersätter, i förhållandet
mellan stater som ratificerat
den, artiklarna 1—7 i de i Haag
den 17 juli 1905 och 1 mars 1954
undertecknade konventionerna angående
vissa till civilprocessen hörande
ämnen, i den mån dessa stater
även är anslutna till någon av dessa
konventioner.

Artikel 23

Denna konvention skall icke påverka
tillämpningen av artikel 23 i
den i Haag den 17 juli 1905 undertecknade
konventionen angående
vissa till civilprocessen hörande ämnen
eller av artikel 24 i den i Haag
den 1 mars 1954 undertecknade kon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

These artides shall, however,
apply only if methods of communication,
identical to those provided
for in these Conventions, are used.

Article 24

Supplementary agreements between
Parties to the Conventions of
1905 and 1954 shall be considered
as equally applicable to the present
Convention, unless the Parties have
otherwise agreed.

Article 25

Without prejudice to the provisions
of artides 22 and 24, the present
Convention shall not derogate
from Conventions containing provisions
on the matters governed by
this Convention to which the contracting
States are, or shall become,
Parties.

Artide 26

The present Convention shall be
open for signature by the States
represented åt the Tenth Session of
the Hague Conference on Private
International Law.

It shall be ratified, and the instruments
of ratification shall be deposited
with the Ministry of Foreign
Affairs of the Netherlands.

Artide 27

The present Convention shall
enter into force on the sixtieth day
after deposit of the third instrument
of ratification referred to in
the second paragraph of article 26.

The Convention shall enter into
force for each signatory State which
ratifies subsequently on the sixtieth
day after the deposit of its instrument
of ratification.

Artide 28

Any State not represented åt the
Tenth Session of the Hague Con -

Ces artides ne sont toutefois applicables
que s’il est fait usage de
modes de communication identiques
å ceux prévus par lesdites Conventions.

Article 24

Les accords, additionnels auxdites
Conventions de 1905 et de 1954,
conclus par les Etats contractants,
sont considérés comme également
applicables å la présente Convention
å moms que les Etats intéressés n’en
conviennent autrement.

Article 25

Sans préjudice de 1’application
des artides 22 et 24, la présente Convention
ne déroge pas aux Conventions
auxquelles les Etats contractants
sont ou seront Parties et qui
contiennent des dispositions sur les
matiéres réglées par la présente Convention.

Article 26

La présente Convention est ouverte
å la signature des Etats représentés
å la Dixiéme session de la Conférence
de La Haye de droit international
privé.

Elle sera ratifiée et les instruments
de ratification seront déposés auprés
du Ministére des Affaires Etrangéres
des Pays-Bas.

Article 27

La présente Convention entrera
en vigueur le soixantiéme jour
apres le dépöt du troisiéme instrument
de ratification prévu par l’article
26, alinéa 2.

La Convention entrera en vigueur,
pour chaque Etat signataire ratifiant
postérieurement, le soixantiéme jour
apres le dépot de son instrument de
ratification.

Article 28

Tout Etat non représenté å la
Dixiéme session de la Conférence de

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

ventionen angående vissa till civilprocessen
hörande ämnen.

Dessa artiklar skall dock endast
tillämpas, om handlingarna översänts
på sätt som avses i nämnda
konventioner.

Artikel 24

Har tilläggsöverenskommelser till
1905 och 1954 års konventioner ingåtts
mellan fördragsslutande stater,
skall överenskommelserna äga motsvarande
tillämpning beträffande
denna konvention, om icke staterna
överenskommer annat.

Artikel 25

Med undantag för vad som föreskrivs
i artiklarna 22 och 24 görs
genom denna konvention ej någon
inskränkning i sådana överenskommelser
angående frågor som regleras
i denna konvention, till vilka fördragsslutande
stat är ansluten eller
kan komma att ansluta sig.

Artikel 26

Denna konvention är öppen för
undertecknande av de stater som
var representerade vid Haagkonferensens
för internationell privaträtt
tionde session.

Den skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten
deponeras hos det
nederländska utrikesministeriet.

Artikel 27

Denna konvention träder i kraft
den sextionde dagen efter den dag
då det tredje av de i artikel 26, andra
stycket, nämnda ratifikationsinstrumenten
deponerats.

För varje signatärmakt, som ratificerar
konventionen senare, träder
den i kraft den sextionde dagen efter
den dag då dess ratifikationsinstrument
deponerats.

Artikel 28

Stat som icke var företrädd vid
Haagkonferensens för internationell

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

ference on Private International Law
may accede to the present Convention
after it has entered into force in
accordance with the first paragraph
of article 27. The instrument of
accession shall be deposited with the
Ministry of Foreign Affairs of the
Netherlands.

The Convention shall enter into
force for such a State in the absence
of any objection from a State, which
has ratified the Convention before
such deposit, notified to the Ministry
of Foreign Affairs of the Netherlands
within a period of six months
after the date on which the said
Ministry has notified it of such
accession.

In the absence of any such objection,
the Convention shall enter into
force for the acceding State on the
first day of the month following the
expiration of the last of the periods
referred to in the preceding paragraph.

Article 29

Any State may, åt the time of
signature, ratification or accession,
declare that the present Convention
shall extend to all the territories for
the international relations of which
it is responsible, or to one or more
of them. Such a declaration shall
take effect on the date of entry into
force of the Convention for the State
concerned.

Åt any time thereafter, such extensions
shall be notified to the
Ministry of Foreign Affairs of the
Netherlands.

The Convention shall enter into
force for the territories mentioned
in such an extension on the sixtieth
day after the notification referred
to in the preceding paragraph.

Article 30

The present Convention shall
remain in force for five years from
the date of its entry into force in

La Haye de droit international privé
pourra adhérer å la présente Convention
apres son entrée en vigueur
en vertu de 1’article 27, alinéa premier.
L’instrument d’adhésion sera
déposé auprés du Ministére des Affaires
Etrangéres des Pays-Bas.

La Convention n’entrera en vigueur
pour un tel Etat qu’å défaut deposition
de la part d’un Etat ayant
ratifié la Convention avant ce dépöt,
notifiée au Ministére des Affaires
Etrangéres des Pays-Bas dans un
délai de six mois å partir de la date
å laquelle ce Ministére lui aura
notifié cette adhésion.

A défaut deposition, la Convention
entrera en vigueur pour l’Etat
adhérant le premier jour du mois
qui suit 1’expiration du dernier des
délais mentionnés å 1’alinéa précédent.

Article 29

Tout Etat, au moment de la signature,
de la ratification ou de
l’adhésion, pourra déclarer que la
présente Convention s’étendra å
1’ensemble des territoires qu’il
représente sur le plan international,
ou å l’un ou plusieurs d’entre eux.
Cette déclaration aura effet au moment
de 1’entrée en vigueur de la
Convention pour ledit Etat.

Par la suite, toute extension de
cette nature sera notifiée au Ministére
des Affaires Etrangéres des
Pays-Bas.

La Convention entrera en vigueur,
pour les territoires visés par l’extension,
le soixantiéme jour aprés la
notification mentionnée å 1’alinéa
précédent.

Article 30

La présente Convention aura une
durée de cinq ans å partir de la date
de son entrée en vigueur conformé -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

privaträtt tionde session kan ansluta
sig till denna konvention sedan den
trätt i kraft enligt artikel 27, första
stycket. Anslutningsinstrumentet
skall deponeras hos det nederländska
utrikesministeriet.

För sådan stat träder konventionen
i kraft om icke en annan stat,
som ratificerat konventionen före deponeringen
enligt första stycket, inom
en frist av sex månader efter den
dag då det nederländska utrikesministeriet
utsände meddelande om anslutningen,
underrättar ministeriet,
att den motsätter sig denna.

Om någon sådan invändning ej
gjorts, träder konventionen i kraft
för den stat som ansluter sig första
dagen i den månad, som följer efter
utgången av den i föregående stycke
angivna fristen.

Artikel 29

Stat kan, vid undertecknande, ratifikation
eller anslutning, förklara
att konventionens tillämpning utsträcks
till samtliga de områden, för
vilkas internationella förbindelser
staten svarar, eller till ett eller flera
av dessa. Sådan förklaring får verkan
från det att konventionen träder
i kraft för sagda stat.

Det nederländska utrikesministeriet
skall underrättas om sådana utvidgningar
som sker senare.

Denna konvention träder i kraft
för områden, som omfattas av en sådan
utvidgning, sextionde dagen efter
den dag då det nederländska utrikesministeriet
underrättats enligt
andra stycket.

Artikel 30

Denna konvention gäller i fem år,
räknat från den dag då den enligt
artikel 27, första stycket, trätt i

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

accordance with the first paragraph
of artide 27, even for States which
have ratified it or acceded to it
subsequently.

If there has been no denunciation,
it shall be renewed tacitly every
five years.

Any denunciation shall be notified
to the Ministry of Foreign Affairs
of the Netherlands åt least six
months before the end of the five
year period.

It inay be limited to certain of the
territories to which the Convention
applies.

The denunciation shall have effect
only as regards the State which has
notified it. The Convention shall
remain in force for the other contracting
States.

Article 31

The Ministry of Foreign Affairs
of the Netherlands shall give notice
to the States referred to in article
26, and to the States which have
acceded in accordance with article
28, of the following—

(a) the signatures and ratifications
referred to in article 26;

(b) the date on which the present
Convention enters into force in
accordance with the first paragraph
of article 27;

(d) the extensions referred to in
article 29 and the dates on which
they take effect;

(e) the designations, oppositions
and declarations referred to in article
21;

(/) the denunciations referred to
in the third paragraph of article 30.

In witness whereof the undersigned,
being duly authorised thereto,
have signed the present Convention.

Done åt The Hague, on the 15th
day of November 1965, in the English
and French languages, both

ment å 1’article 27, alinéa premier,
méme pour les Etats qui 1’auront
ratifiée ou y auront adhéré postérieurement.

La Convention sera renouvelée
tacitement de cinq en cinq ans, sauf
dénonciation.

La dénonciation sera, au moms
six mois avant l’expiration du délai
de cinq ans, notifiée au Ministére
des Affaires Etrangéres des PavsBas.

Elle pourra se limiter ä certains
des territoires auxquels s’applique
la Convention.

La dénonciation n’aura d’effet
qu’å l’égard de l’Etat qui l’aura
notifiée. La Convention restera en
vigueur pour les autres Etats contractants.

Article 31

Le Ministére des Affaires Etrangéres
des Pays-Bas notifiera aux
Etats visés å 1’article 26, ainsi qu’aux
Etats qui auront adhéré conformérnent
aux dispositions de 1’article
28 :

a) les signatures et ratifications
visées ä 1’article 26;

b) la date å laquelle la présente
Convention entrera en vigueur conformément
aux dispositions de l’article
27, alinéa premier;

c) les adhésions visées å 1’article

28 et la date å laquelle elles auront
effet;

d) les extensions visées å 1’article

29 et la date å laquelle elles auront
effet;

e) les désignations, opposition et
declarations mentionnées å l’article
21;

/) les dénonciations visées å l’article
30, alinéa 3.

En foi de quoi, les soussignés,
dument autorisés, ont signé la présente
Convention.

Fait å La Haye, le 15 novembre
1965, en francais et en anglais, les
deux textes faisant également foi, en

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

kraft. Detsamma gäller även för stater,
som senare ratificerat eller anslutit
sig till konventionen.

Konventionen skall, om uppsägning
icke sker, anses förlängd för
fem år i sänder.

Uppsägning skall tillkännages hos
det nederländska utrikesministeriet
minst sex månader före den löpande
femårsperiodens utgång.

Uppsägning kan begränsas till att
avse vissa av de områden beträffande
vilka konventionen är tillämplig.

Uppsägningen får verkan endast
för den stat, som gjort uppsägningen.
För övriga fördragsslutande stater
förblir konventionen i kraft.

Artikel 31

Det nederländska utrikesministeriet
skall underrätta de stater som
avses i artikel 26, liksom de stater
som anslutit sig enligt bestämmelserna
i artikel 28, om:

a) underskrifter och ratifikationer
som avses i artikel 26,

b) dagen för konventionens ikraftträdande
enligt bestämmelserna i artikel
27, första stycket,

c) anslutningar som avses i artikel
28 och dagen för dessas ikraftträdande,

d) utvidgningar som avses i artikel
29 och dagen för dessas ikraftträdande,

e) utseende av myndigheter samt
invändningar och förklaringar som
avses i artikel 21,

f) uppsägningar som avses i artikel
30, tredje stycket.

Till bekräftelse härav har undertecknade,
därtill behörigen bemyndigade,
underskrivit denna konvention.

Som skedde i Haag den 15 november
1965 på engelska och franska
språken, vilka båda texter äger lika

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

texts being equally authentic, in a
single copy which shall be deposited
in the archives of the Government
of the Netherlands, and of which a
certified copy shall be sent, through
the diplomatic channel, to each of
the States represented åt the Tenth
Session of the Hague Conference on
Private International Law.

un seul exemplaire, qui sera déposé
dans les archives du Gouvernement
des Pays-Bas et dont une copie certifiée
conforme sera remise, par la voie
diplomatique, ä chacun des Etats
représentés ä la Dixiéme session de
la Conférence de La Haye de droit
International privé.

Kungl. Maj. ts proposition nr 32 år 1969

vitsord, i ett enda exemplar, som
skall förvaras i Nederländernas regerings
arkiv och varav bestyrkt avskrift
på diplomatisk väg skall tillställas
varje stat som var företrädd
vid Haagkonferensens för internationell
privaträtt tionde session.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Annex to the Convention
Forms

Request for service abroad of judicial or extrajudicial documents

Convention on the service abroad of judicial and extrajudicial documents in civil or
commercial matters, signed åt The Hague, on the 15th November, 1965.

Identity and address of the applicant Address of receiving authoritv

The undersigned applicant has the honour to transmit—in duplicate—the documents
listed below and, in conformity with artide 5 of the above-mentioned Convention,
requests prompt service of one copy thereof on the addressee, i.e., (identity and
address) ..................................

(a) in accordance with the provisions of sub-paragraph (a) of the first paragraph of
article 5 of the Convention*.

(b) in accordance with the following particular method (sub-paragraph (b) of the first
paragraph of article 5)*:

The authority is requested to return or to have returned to the applicant a copy
of the documents—and of the annexes*—with a certificate as provided on the reverse
side.

List of documents

Done åt............. the

Signature and/or stamp.

* Delete if inappropriate.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Reverse of the request

Certificate

The undersigned authority has the honour to certify, in conformity with artide 6 of
the Convention,

1) that the documents has been served*

the (date) .............................................................

åt (place, Street, number)................................................

in one of the following methods authorised by article 5—-

(a) in accordance with the provisions of sub-paragraph (a) of the first paragraph of
article 5 of the Convention*.

(b) in accordance with the following particular method*: ....................

The documents referred to in the request have been delivered to:
(identity and description of person) ........................

relationship to the addressee (family, business or other):

2) that the documents has not been served, by reason of the following facts*:

In conformity with the second paragraph of article 12 of the Convention, the applicant
is requested to pay or reimburse the expenses detailed in the attached statement*.

Annexes

Documents returned:.................

Done åt............, the

In appropriate cases, documents establishing
the service:

................................... Signature and/or stamp.

* Delete if inappropriate.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Summary of the document to be served

Convention on the service abroad of judicial and extrajudicial documentsin civil or
commercial matters, signed åt The Hague, on the 15th November, 1965.

(artide 5, fourth paragraph)

Name and address of the requesting authority:

Particulars of the parties*:

Judicial document**

Nature and purpose of the document:..............

Nature and purpose of the proceedings and, where appropriate, the amount in dispute:

Date and place for entering appearance**:

Court wich has given judgment**:

Date of judgment**: ...............

Time limits stated in the document** :

Extrajudicial document**

Nature and purpose of the document:................

Time limits stated in the document**:................

* If appropriate, identity and address of the person interested in the transmission of the document.

** Delete if inappropriate.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Annexe å la Convention
Formules de demande et d’attestation

Demande

aux fins de signification ou de notification å 1’étranger
d’un acte judiciaire ou extrajudiciaire

Convention relative å la signification et å la notification å 1’étranger des actes judiciaires
ou extrajudiciaires en matiére civile ou commerciale, signée å La Haye, le
15 novembre 1965.

Identité et adresse du requérant Adresse de 1’autorité destinataire

Le requérant soussigné a 1’honneur de faire parvenir—en double exemplaire—å l’autorité
destinataire les documents ci-dessous énumérés, en la priant conformément å
1’article 5 de la Convention précitée, d’en faire remettre sans retard un exemplaire au
destinataire, ä savoir:

(identité et adresse)........................................................

a) selon les formes légales (artide 5, alinéa premier, lettre a)*.

b) selon la forme particuliére suivante (article 5, alinéa premier, lettre b)* :

c) le cas échéant, par remise simple (article 5, alinéa 2)*.

Cette autorité est priée de renvoyer ou de faire renvoyer au requérant un exemplaire
de l’acte—et de ses annexes*—avec 1’attestation figurant au verso.

Enumération des piéces

Fait å............. le

Signature et/ou cachet.

Rayer les mentions inutiles.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Verso de la demande

Attestation

L’autorité soussignée a 1’honneur d’attester conformément å 1’article 6 de ladite
Convention,

1. que la demande a été exécutée*

le (date)...............................................................

å (localité, rue, numéro)..................................................

dans une des formes suivantes prévues å 1’article 5 :

a) selon les formes légales (article 5, alinéa premier, lettre a)*.

b) selon la forme particuliére suivante* : ..................

c) par remise simple*.

Les documents mentionnés dans la demande ont été remis å :
(identité et qualité de la personne).......................

liens de parenté, de subordination ou autres, avec le destinataire de l’acte :

2. que la demande n’a pas été exécutée, en raison des faits suivants* :

Conformément å 1’article 12, alinéa 2, de ladite Convention, le requérant est prié de
payer ou de rembourser les frais dont le détail figure au mémoire ci-joint*.

Annexes

Piéces renvoyées:...................

Fait å

Le cas échéant, les documents justificatifs
de 1’exécution :..................

................................... Signature et/ou cachet.

* Rayer les mentions inutiles.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Éléments essentiels de 1’acte

Convention relative ä la signification et å la notification å 1’étranger des actes
judiciaires et extrajudiciaires en matiére civile ou commerciale, signée å La Haye, le
15 novembre 1965.

(article 5, alinéa 4)

Nom et adresse de 1’autorité requérante :

Identité des parties* :

Acte judiciaire**

Nature et objet de l’acte : ...................................

Nature et objet de 1’instance, le cas échéant, le montant du litige :

Date et lieu de la comparution** :............................

Juridiction qui a rendu la décision** : ........................

Date de la décision** .................................

Indication des délais figurant dans l’acte** : ...................

Acte extrajudiciaire**

Nature et objet de l’acte:........................................

Indication des délais figurant dans l’acte**: ........................

* S’il y a lieu, identité et adresse de la personne intéressée å la transmission de l’acte.
** Rayer ies mentions inutiles.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Översättning

Bilaga till konventionen
Formulär till framställning och bevis

Framställning

om delgivning i utlandet av handling i mål eller ärende

Konvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller
kommersiell natur, undertecknad i Haag den 15 november 1965.

Sökandens namn och adress: Mottagande myndighets adress:

Undertecknad har äran översända — i två exemplar — nedan förtecknade handlingar
och, enligt artikel 5 i ovannämnda konvention, anhålla att ett exemplar av
handlingarna omgående delges med adressaten:

(namn och adress).........................................................

a) enligt bestämmelsen i artikel 5, första stycket, a) i konventionen*.

b) i följande särskilda form (artikel 5, första stycket, b)*: ..........

c) genom formlöst överlämnande till adressaten (artikel 5, andra stycket)*.

En kopia av handlingarna jämte bilagor* torde återställas till sökanden tillika med
beviset på omstående sida.

Förteckning över handlingar:

............den..........19..

Underskrift och/eller stämpel

Stryk det ej tillämpliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

På baksidan

Bevis

Undertecknad myndighet har äran intyga enligt artikel 6 i konventionen:
1. att handlingarna har delgivits*

den............................................................

på/i (ort, gata, gatunummer)......................................

i en av de former som avses i artikel 5:

a) enligt bestämmelsen i artikel 5, första stycket, a) i konventionen*.

b) i följande särskilda form*....................................

c) genom formlöst överlämnande av handlingarna till adressaten*.

I framställningen nämnda handlingar har överlämnats till (vederbörandes namn
och ställning)........................................................

förhållande till adressaten (släktskap, underordnad ställning eller annat förhållande)
...........................................................

2. att delgivning icke har skett på grund av följande omständigheter:*

Med stöd av artikel 12, andra stycket, i konventionen ombedes sökanden att ersätta
de kostnader, som specificerats i bifogade räkning.*

Bilagor

Återställda handlingar:

...............................................den..........19..

I förekommande fall handlingar som Underskrift och/eller stämpel
styrker att delgivning skett:

* Stryk det ej tillämpliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1969

Det huvudsakliga innehållet i delgivningshandlingen

Konvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil
eller kommersiell natur, undertecknad i Haag den 15 november 1965.

(artikel 5, fjärde stycket)

Den sökande myndighetens namn och adress:

Uppgifter om parterna*:

Handling i mål eller ärende hos domstol**

Handlingens natur:..............................

Förfarandets natur och, i förekommande fall, tvisteföremålets värde:

Dag och ort för inställelse**: ..................................

Domstol som meddelat avgörandet**: ..........................

Datum för avgörandet**: .....................................

Tidsfrister som anges i handlingen**:............................

Annan handling**

Handlingens natur:

Tidsfrister som anges i handlingen**:

* Ange i förekommande fall fullständigt namn och adress på den person som har ett intresse i
handlingens översändande.

** Stryk det ej tillämpliga.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680113