Kungl. Maj:ts proposition nr 314 (Proposition 1948:314 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

Nr 314.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av Sveriges anslutning till en överenskommelse
angående inter-europeiska betalningar och kompensationer
m. m.;i given Drottningholms slott den 5 november
1948.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 5 november 1948 vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen
att godkänna Sveriges anslutning till en den 16 oktober 1948 undertecknad
överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer
ävensom att lämna Sveriges riksbank bemyndigande att i form av överdragningsrätter
ställa vissa medel till förfogande.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majestät Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 5 november 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
i Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Med skrivelse den 30 juni 1948 (nr 342) har riksdagen godkänt Kungl.
Maj :ts proposition nr 257/1948 angående Sveriges anslutning till den i
Paris den 16 april 1948 undertecknade konventionen angående europeiskt
ekonomiskt samarbete och till den genom konventionen upprättade organisationen.
Vidare har riksdagen med skrivelse den 20 juli 1948 (nr 449)

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 314.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

godkänt Kungl. Maj :ts proposition nr 297/1948 angående en överenskommelse
om ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,
som den 3 juli 1948 undertecknats i Stockholm. Den senare överenskommelsen
reglerar förhållandet mellan Sverige och Förenta Staterna i
sådana hänseenden som, i vad avser det europeiska samarbetet, regleras
genom konventionen.

Enligt konventionen, artikel 4, skola medlemsstaterna fortsätta de redan
inledda strävandena att snarast möjligt genomföra ett multilateralt betalningssystem
samt samarbeta för att ömsesidigt minska hindren för handeln
och betalningarna. De skola vidare, enligt artikel 1, såsom en omedelbar
uppgift utarbeta ett gemensamt återuppbyggnadsprogram. Det finnes
anledning att med sistnämnda artikel i konventionen sammanställa artikel
1 i avtalet med Förenta Staterna, där Sverige erhåller utfästelse om bistånd
i återuppbyggnadsarbetet inom Parisorganisationens ram i enlighet med
bestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen i ämnet.

De första större arbetsuppgifterna inom Parisorganisationen ha varit
att utforma dels ett program för det europeiska återuppbyggnadsarbetet under
tiden 1 juli 1948—30 juni 1949, jämte ett förslag till fördelning av den
amerikanska finanshjälpen under samma tid, dels ett multilateralt betalningssystem
för underlättande av den inter-europeiska handeln, dels slutligen
ett program för rekonstruktionsarbetet fram till och med år 1952. De
båda första uppgifterna äro numera slutförda, sedan organisationens råd
den 16 oktober 1948 godkänt dels ett program för tiden fram till den 1 juli
1949, dels ock en överenskommelse om inter-europeiska betalningar och
kompensationer. Programmet för tiden till och med år 1952 är nu under
arbete med ledning av de olika nationella program för samma tid, som av
deltagarländerna utarbetats såsom svar på de frågeformulär organisationen
utsänt. Texten till betalningsöverenskommelsen jämte tilläggsprotokoll
ävensom svenska regeringens svar i fråga om programmet för tiden till och
med år 1952 torde såsom bilagor (litt. A och B) få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

De förslag som utarbetats av Parisorganisationen innebära i huvudsak
följande.

Betalningssystemet och hjälpfördelningen.

Från amerikansk sida hade meddelats, att det belopp, som för det första
året stode till förfogande för finansiell hjälp, utgjorde 4 875 miljoner dollar.
Detta belopp har av Parisorganisationen föreslagits fördelat mellan
medlemsstaterna på basis av dessa länders beräknade underskott i betalningarna
i förhållande till dollarområdet. Samtidigt ha emellertid medlemsstaterna
överskott eller underskott i förhållande till varandra. Om icke
hänsyn toges även till detta förhållande, skulle länderna komma att erhål -

Kungl. Maj.ts proposition nr 314.

la finansiell hjälp till belopp som antingen över- eller understege deras betalningsunderskott
i förhållande till dollarområdet och övriga medlemsstater
sammantagna. En dollartilldelning, verkställd på angivna grunder, skulle
med andra ord visserligen temporärt lösa huvuddelen av betalningssvårigheterna
gentemot dollarområdet men däremot icke motsvarande svårigheter
de olika medlemsstaterna emellan. Detta har föranlett, att man funnit
det nödvändigt att komplettera rekommendationerna rörande fördelningen
av den amerikanska finanshjälpen med ett särskilt inter-europeiskt
betalnings- och kompensationssystem, avsett att med stöd i den finansiella
hjälpen övervinna de betalningshinder som stå i vägen för en vidare utveckling
av den inter-europeiska handeln.

Detta system, som utformats i överenskommelsen av den 16 oktober 1948,
innebär i huvudsak följande. Varje land åtager sig att ställa till övriga länders
förfogande en överdragningsrätt motsvarande dess beräknade bruttoöverskott
i betalningarna gentemot övriga länder. Eftersom de olika länr
derna regelmässigt ha överskott i förhållande till vissa andra länder och
underskott i förhållande till andra, kommer varje land att dels lämna ett bidrag
till övriga länder, motsvarande den överdragningsrätt, som det ställer till
förfogande, och dels erhålla en överdragningsrätt på andra länder. Dess nettobidrag
till, eller nettohjälp från, de övriga länderna blir tydligen lika med den
överdragningsrätt, som det lämnar dessa länder, minskad med den överdragningsrätt,
som det erhåller från dem. Om ett land redovisar ett underskott
i förhållande till övriga länder, erhåller det alltså, utöver den amerikanska
finanshjälpen, en hjälp från dessa länder, som underlättar ett fullföljande
av den ömsesidiga handeln utan betalningar i guld eller dollar.
Om åter ett land redovisar ett sammanlagt överskott i förhållande till övriga
länder, lämnar det motsvarande nettohjälp till dessa; den finanshjälp,
det själv erhåller, blir lika med den direkta dollartilldelningen reducerad
med landets bidrag i egen valuta till övriga länder. Till den del den mottagna
dollartilldelningen på detta sätt kommer att motsvaras av nettobidrag
i egen valuta till de andra länderna, kommer vederbörande land att stå
blott såsom förmedlare av viss finanshjälp. I motsvarande mån betecknas
finanshjälpen såsom »villkorlig» och saknar i princip gåvo- eller lånekaraktär.
Utgår den amerikanska finanshjälpen till ett visst land helt på lånebasis,
föreligger ingen återbetalningsskyldighet, i den mån finanshjälpen
motsvaras av nettobidrag till andra länder genom överdragningsrätter till
förmån för dessa.

Med stöd ytterst i överdragningsrätterna genomföres en månatlig multilateral
clearing mellan deltagarländerna, genom vilken en kvittning av fordringar
och skulder kommer till stånd. Denna clearing för vilken en närmare
redogörelse torde få lämnas i det följande är i viss omfattning obligatorisk.
Resultatet blir detsamma som vid en i viss utsträckning genomförd ömsesidig
konvertibilitet hos valutorna. Betalningarna kunna alltså fullgöras
utan att regleringar i guld, dollar eller andra internationellt gångbara
betalningsmedel behöva ifrågakomma och utan ytterligare stegring av bila -

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

terala skulder och krediter. Genom kombinationen av betalningssystemet
med den finansiella hjälpen har vunnits, att de bidrag, som olika länder
måste lämna till övriga länder för att nämnda resultat skall nås, helt täckas
av finansbidrag från Förenta Staterna utan återbetalningsskyldighet. Varje
nettobidrag till övriga länder har sålunda sin motsvarighet i en finanshjälp
av motsvarande omfattning och karaktär från Förenta Staterna.

Ur svensk synpunkt föreligger i detta sammanhang ett par specialfrågor
av särskild betydelse.

Vid beräkningen av behovet av överdragningsrätt har hänsyn tagits till
förekomsten av sådana reserver, som kunna utnyttjas för likvidering av betalningsunderskott
för ett land i förhållande till ett annat utan att det senare
landet behöver öppna en dragningsrätt för det förra i syfte att undvika
en reglering av betalningsunderskottet i guld eller dollar. Dragningsrätterna
ha alltså beräknats på ett sådant sätt, att de förslå att täcka de
beräknade betalningsunderskotten, sedan för underskottslandet tillgängliga
medel i överskottslandets valuta i all möjlig utsträckning utnyttjats.

Vidare föreligger en skillnad mellan sådana länder, som mottaga finanshjälpen
delvis på gåvobasis, och länder, som uteslutande mottaga lån. Det
har tidigare framhållits, att det bidrag ett överskottsland lämnar andra länder
i form av dragningsrätter medför, att den finanshjälp i dollar som överskottslandet
mottager i motsvarande mån icke blir underkastad återbetalningsskyldighet.
För ett överskottsland, som mottagit finanshjälpen i dollar
i gåvoform innebär detta tydligen ingen direkt fördel; att överskottslandet
i motsvarande mån kommer att stå blott såsom mottagare av »villkorlig»
hjälp förmedlad till andra länder har dock i olika hänseenden återverkningar
beträffande det inre administrativa förfarandet. För ett överskottsland,
vilket, såsom fallet är för Sveriges del, mottager finanshjälp uteslutande
i låneform, medför däremot det bidrag landet lämnar andra deltagarländer
genom överdragningsrätter ett upphävande av en eljest föreliggande
återbetalningsskyldighet. För ett sådant land kommer alltså ett betalningsöverskott
gentemot övriga deltagarländer att automatiskt verka på samma
sätt som en återbetalning på den erhållna dollarkrediten, medan omvänt
utnyttjandet från ett sådant lands sida av dragningsrätter i andra länder
medför en motsvarande ökning av betalningsskyldigheten gentemot Förenta
Staterna.

Enligt från amerikansk sida avgivna förklaringar är avsikten att verkställa
utbetalningar av tilldelade dollarmedel under förutsättning att det belopp
i dragningsrätter från andra länder, som må vara baserat på dollartilldelningen,
ställts till de övriga ländernas förfogande samt i den mån betalningsbehoven
göra sig gällande för av dollartilldelningen täckta varuleveranser.
I sistnämnda hänseende göres ingen skillnad mellan den dollartilldelning
som är »ovillkorlig» och den tilldelning som är »villkorlig» genom
att motsvaras av förutsatta dragningsrätter öppnade av mottagarlandet
till förmån för andra länder. Om en dragningsrätt, vars öppnande utgör
förutsättningen för att dollartilldelningen skall ställas till förfogande, icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

fullt utnyttjats under den period för vilken dollartilldelningen gäller, föranleder
detta icke någon ändring av dollartilldelningens storlek under samma
period. Däremot har man från amerikansk sida framhållit, att ett ofullständigt
utnyttjande av en dragningsrätt utgör ett av de förhållanden som av den
amerikanska administrationen måste tagas i betraktande vid bestämmandet
av dollartilldelningen för den efterföljande perioden. Någon automatisk återverkan
föreligger därvid icke, utan avgörande betydelse torde komma att tillmätas
orsaken till att dragningsrätten icke blivit utnyttjad. Har detta sin
naturliga förklaring i förutsättningarna för handelsutbytet eller återspeglar
det exempelvis en felaktig beräkning av behovet av en dragningsrätt, bör
någon återverkan på den senare dollartilldelningen icke ifrågakomma, medan
däremot detta blir fallet exempelvis om överskottslandet kan anses ha
förhindrat ett utnyttjande av dragningsrätten genom åtgärder, vilka icke
framstå som skäliga. Skulle å andra sidan dollartilldelningen komma att
understiga vad som förutsatts vid det ursprungliga fastställandet av dragningsrätterna,
böra dessa jämkas i anslutning till förändringen av dollartilldelningen.

Sveriges ställning inom betalningssystemet.

I det av Parisorganisationen framlagda första årsprogrammet för tiden 1
juli 1948—30 juni 1949 har rekommenderats, att Sverige skulle erhålla en
sammanlagd dollartilldelning av 47 miljoner. Enligt särskild överenskommelse
skall detta belopp i sin helhet läggas på lånebasis. I årsprogrammet
har Sverige förutsatts ställa till övriga deltagarländers förfogande dragningsrätter
å sammanlagt 34,8 miljoner dollar (i svenska kronor). Av den
från Parisorganisationens sida rekommenderade dollartilldelningen på 47
miljoner skulle alltså i enlighet med vad som förut anförts 34,s miljoner få
karaktären av ett »villkorligt» lån, för vilket återbetalningsskyldighet icke
skulle komma att föreligga i den mån dragningsrätten i fråga utnyttjas.
Emellertid har det vidare förutsatts, att Sverige i övriga deltagarländer skulle
erhålla dragningsrätter å sammanlagt 9,8 miljoner. Utnyttjas dessa dragningsrätter
av Sverige, helt eller delvis, ökas Sveriges återbetalningsskyldighet
på ett eventuellt dollarlån i motsvarande mån.

Under förutsättning att den amerikanska administrationen i enlighet med
Parisorganisationens rekommendation medger Sverige en total upplåning
av 47 miljoner dollar (inom ramen av det europeiska återuppbyggnadsprogrammet
och för dess genomförande anvisade medel) och dragningsrätterna
i Sverige, respektive för Sverige, skulle fullt utnyttjas intill de i
Parisorganisationens årsprogram angivna beloppen, skulle resultatet alltså
bli, att Sverige skulle erhålla (47—34,8 =) 12,2 miljoner dollar i »ovillkorligt»
lån samt därjämte 9,8 miljoner dollar i ett »villkorligt» lån med återbetalningsskyldighet
samt (34,8—9,8 =) 25 miljoner dollar i »villkorligt» lån
utan återbetalningsskyldighet. Sverige skulle sålunda under angivna för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

utsättningar erhålla 47 miljoner dollar på lånebasis med en återbetalningsskyldighet
till Förenta Staterna på (12,2 + 9,8=) 22 miljoner dollar. Skulle
— alltjämt under nyss angivna förutsättningar beträffande de olika beloppen
—- andra länders dragningsrätter i Sverige icke utnyttjas till mer än
exempelvis 20 miljoner dollar av det till förfogande ställda beloppet å 34,8
miljoner, ökas i varje fall Sveriges återbetalningsskyldighet till Förenta Staterna
med (34,8 — 20,o=) 14,8 miljoner och kan under vissa i det föregående
berörda förhållanden dollartilldelningen komma att reduceras intill
samma belopp. Om under utnyttjandet av ifrågavarande dragningsrätt förklaras
av att denna beräknats felaktigt, har ett särskilt förfarande förutsetts
för en revision av dragningsrättens belopp, varigenom frågan om en återverkan
på dollartilldelningens storlek torde få anses förfallen, medan däremot
givetvis återverkan på återbetalningsskyldigheten måste kvarstå. Skulle
det förhållandet inträda, att Sverige självt icke kan utnyttja de dragningsrätter,
landet erhållit i andra länder, minskas uppenbarligen enligt här redovisade
principer i motsvarande mån återbetalningsskyldigheten på det amerikanska
lånet och uppkommer frågan om en revision av dragningsrättens
belopp.

Den tekniska regleringen av betalningarna enligt
överenskommelsen.

I tekniskt avseende konuner kompensationsförfarandet att verka på i
huvudsak följande sätt. Till Internationella regleringsbanken i Basel, åt
vilken uppdragits att såsom agent för Parisorganisationen kalkylera och
utföra kompensationerna, skall uppgift lämnas om ställningen per varje
månadsultimo å i princip samtliga konton, som föras hos en centralbank
för räkning övriga deltagarländers centralbanker. På basis av en jämförelse
mellan de för två på varandra följande månadsskiften lämnade siffrorna
fastställer agenten, sedan i avtal med tvåkontosystem saldering mellan kontona
först verkställts, det underskott som uppkommit mellan varje par av
deltagarländer under månaden i fråga. Detta underskott utgör måttet på
den maximala andel av överdragningsrätten, som agenten äger utnyttja under
den ifrågavarande månaden. Innan ett dylikt utnyttjande äger rum, skall
dock agenten i första hand undersöka, huruvida möjlighet föreligger att reducera
ett deltagarlands fordringssaldo på ett annat deltagarland mot en
motsvarande reduktion av landets i fråga skuldsaldo till ett tredje deltagarland.
Agenten må härvid på anmodan av den centralbank, i vars namn kontot
föres, från de rapporterade saldona verkställa avdrag med belopp representerande
vissa i överenskommelsen i detalj angivna poster, nämligen bl. a.
normala arbetsbalanser, täckning för nettoförsäljningar på termin eller för
bankkrediter med kort förfallotid, balanser som icke uppkommit i samband
med löpande handelstransaktioner eller under ett betalningsavtal och som
äro fritt konvertibla till guld eller dollar. Möjligheten att verkställa en

Kungl. Maj.ts proposition nr 314.

utjämning av här angivet slag blir givetvis beroende av skuldförhållandena
mellan samtliga i transaktionen deltagande länder. För Sveriges vidkommande
kan det innebära ett utnyttjande av en fordran på ett deltagarland för
betalning av en skuld till ett annat deltagarland.

Sedan här angivna möjligheter till utjämning utnyttjats i den utsträckning,
som ger det för samtliga deltagarländer såsom en enhet betraktade
maximala resultatet, använder agenten de överdragningsrätter som han,
enligt vad nyss sagts, äger utnyttja på basis av det månatliga underskottet.
Dessa överdragningsrätter skola i första hand utnyttjas rent bilateralt;
först sedan det månatliga underskottet genom ovan beskrivna utjämningsförfarande
och genom det bilaterala applicerandet av överdragningsrälterna
nedbringats till noll, äger agenten utnyttja eventuellt kvarvarande del av
överdragningsrätterna för multilateralt bruk, d. v. s. för ytterligare möjliga
ut jämningsförf aranden.

Här beskrivna ut jämningsförf arande och utnyttjande av överdragningsrätterna
benämnes i överenskommelsen kompensationer av »första kategorien».
De kunna utföras utan att de berörda länderna tillfrågas i förväg.

Agenten äger dessutom på anmodan av ett debitorland använda detta
lands överdragningsrätt för multilateralt bruk även utöver vad som motsvaras
av det månatliga underskottet i förhållande till det land, gentemot
vilket överdragningsrätten gäller. Detta får dock endast ske under förutsättning
antingen att det land, som genom det multilaterala kompensationsförfarandet
kommer att kunna utnyttja det förstnämnda debitorlandets överdragningsrätt
gentemot ett annat land, självt under den ifrågavarande månaden
har ett underskott på det sistnämnda landet som icke kan täckas
genom ianspråktagande av ett fordringssaldo, eller också att samtycke till
transaktionen erhålles av det land, som ställer överdragningsrätten i fråga
till förfogande.

Sedan alla möjligheter till genomförandet av kompensationer av första
kategorien utnyttjats, äger agenten även föreslå utförandet av kompensationer
av »andra kategorien», vilka för något eller några deltagarländer innebära
en ökning av föreliggande saldon. Vid anordnandet av dylika kompensationer
skall agenten i första hand föreslå sadana transaktioner, som
syfta till att undvika antingen betalningar i guld eller dollar eller ett avbrytande
av handelsförbindelserna mellan två deltagarländer. Kompensationer
av andra kategorien kräva förhandssamtycke av de deltagarländer,
vilkas saldon genom kompensationen i fråga skulle ökas. Någon skyldighet
att acceptera dylika kompensationer föreligger icke; däremot ger överenskommelsen
uttryck åt de anslutna ländernas avsikt att till fullo samarbeta
vid bedömandet av skäliga förslag som kunna framställas av agenten.

Om under loppet av en månad en betalning i guld eller utländska valutor
skulle förfalla till betalning under ett före Parisöverenskommelsens
ikraftträdande avslutet bilateralt avtal mellan två deltagarländer, skall betalningen
uppskjutas till dess kompensationerna för ifrågavarande månad
verkställts. Här föreligger således eu möjlighet att, såframt skuldförhållandet

Kung!. Maj:ts proposition nr 314.

mellan de två ifrågavarande länderna genom kompensationsförfarandet kan
nedbringas under guldpunkten, slippa ifrån en eljest ofrånkomlig guld- eller
dollarbetalning.

Skulle ett deltagarland på grund av att dess överdragningsrätt på ett annat
land vid något tillfälle icke kan utnyttjas bli nödsakat att fullgöra en
betalning till det sistnämnda landet i guld eller utländska valutor, föreligger
enligt överenskommelsen möjlighet att låta denna betalning återgå vid
ett senare tillfälle, då överdragningsrätten i fråga kan utnyttjas. En dylik
eftersläpning av utnyttjandet av överdragningsrätter kan nämligen tänkas
uppkomma antingen på grund av bestämmelsen att högst 75 % av en överdragningsrätt
får utnyttjas t. o. m. den 31 mars 1949 eller också därför att
motsvarande villkorliga dollarhjälp ännu icke tilldelats det land, som lämnar
överdragningsrätten.

I överenskommelsen angivas vissa förutsättningar, under vilka en revision
av överdragningsrätternas belopp och fördelning kan genomföras på
framställning av ett deltagarland. Förutsättning härför är antingen att force
majeure eller katastrof inträffat eller att ett debitorland kan göra gällande,
att det icke trots skäliga ansträngningar kunnat utnyttja sin överdragningsrätt,
eller slutligen att ett kreditorland kan göra gällande, att en överdragningsrätt
icke längre är erforderlig för det ändamål, för vilket den tillskapats.
Framställningar om dylik revision skola göras till Parisorganisationen.
De under denna organisation tillskapade betalnings- och handelskommittéerna
skola tillsätta en eller flera specialkommittéer, bestående av högst fem
medlemmar. Dessa specialkommittéer skola verkställa utredning med anledning
av de framställningar om revision av överdragningsrätter som hänskjutas
till dem, samråda med berörda deltagarländer och anbefalla de revisioner
eller andra åtgärder, som de finna önskvärda. Betalnings- och handelskommittéerna
skola omedelbart behandla specialkommittéernas rapporter
och framlägga dem för organisationens råd jämte sin åsikt. I avvaktan
på ett beslut av rådet skall organisationens generalsekretariat informera organisationens
exekutivkommitté och överlämna rapporterna till den amerikanska
administrationen för ekonomiskt samarbete.

I detta sammanhang må nämnas, att det uppdragits åt betalnings- och
handelskommittéerna att övervaka tillämpningen av överenskommelsen om
inter-europeiska betalningar och kompensationer.

Överenskommelsens ikraftträdande m. m.

Överenskommelsen skall ratificeras och träder i kraft först sedan samtliga
deltagarländer deponerat sina ratifikationsinstrument hos Parisorganisationens
generalsekretariat. I avvaktan härpå tillämpas enligt ett samtidigt
med överenskommelsen undertecknat tilläggsprotokoll bestämmelserna
i överenskommelsen provisoriskt fr. o. in. den 1 oktober 1948. Ifrågavarande
protokoll skall gälla till dess konventionen träder i kraft men kan
uppsägas av ett deltagarland med en uppsägningstid av tre månader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

överenskommelsen förblir i kraft till dess de kompensationer, som avse
utgången av juni månad 1949, ha utförts. Den kan därefter förlängas på
sådana villkor som deltagarländerna må överenskomma om. Senast den 1
maj 1949 skall ställning tagas till frågan, huruvida överenskommelsen skall
förlängas eller icke. Om sannolikheten talar för att en förlängning icke
kommer till stånd, skola deltagarländerna på begäran av vilket som helst
deltagarland uppdraga åt en eller flera kommittéer att undersöka och rekommendera
vilka åtgärder som kunna erfordras för att undvika vissa konsekvenser,
som kunna uppstå genom att vissa saldon kunna ha förändrats
såsom ett resultat av kompensationsförfarandet. Skulle inom en skälig tidsperiod
från överenskommelsens upphörande risk anses föreligga för ett avbrytande
av handels- eller betalningsförbindelserna, för betalningar i guld
eller utländska valutor eller för andra liknande möjliga konsekvenser, äger
ett deltagarland således påfordra tillsättandet av en dylik kommitté.

Parisorganisationens råd har genom beslut likaledes den 16 oktober 1948
uppmanat deltagarländerna att under den tid överenskommelsen angående inter-europeiska
betalningar och kompensationer är i kraft följa vissa rekommendationer
beträffande principerna för handelspolitiken. Dessa principer
åsyfta särskilt en ökning av handeln och ett upprätthållande och om möjligt en
ökning av sådan normal export, som är nödvändig för andra deltagarländers
återuppbyggnad. Från svensk och schweizisk sida har i detta sammanhang
förklarats, att definitionerna i ifrågavarande rekommendationer saknade
den precisering som erfordrades och att de fastställda reglerna icke vore
tillräckligt konkreta för att utgöra en lämplig grundval för ett beslut som
det skall åligga deltagarländerna att genomföra.

Departementschefen.

Genom det förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen och
den överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer,
som utarbetats av Parisorganisationen, ha bättre förutsättningar skapats
för den inter-europeiska handeln.

Den amerikanska finanshjälpens betydelse ej endast för Europas direkta
försörjning med väsentliga förnödenheter från Förenta Staterna utan överhuvud
för det europeiska återuppbyggnadsarbetet behöver icke ånyo framhållas.
Dess gynnsamma inflytande i sistnämnda hänseende har ytterligare
ökats genom det sätt varpå man i anknytning till finanshjälpen sökt till en
del lösa också de inter-europeiska betalningsproblemen i deras för handeln
skadligaste former.

I och för sig är betalningssystemet att betrakta såsom uttrycket för fullt
fristående strävanden att återuppbygga den europeiska handelns finansiella
underlag. Ur vissa synpunkter framstår det som en svaghet att detta försök
så nära kommit att knytas vid den amerikanska finanshjälpen; betalningssystemet
har härigenom blivit kanske i onödig grad komplicerat samt
därjämte fått en tidsbundenhet och begränsning som kan försvåra över -

Kungi. Maj:ts proposition nr 314.

gången till mera normala betalningsanordningar. Ä andra sidan har betalningssystemets
slagkraft såsom medel att övervinna de mest närliggande
svårigheterna ökats just genom anknytning till den finansiella hjälpen och
vidare har, såsom nyss framhållits, dennas handelsfrämjande inflytande
förstärkts genom ifrågavarande utbyggnad.

För Sveriges del är den konkreta innebörden i ifrågavarande förslag, att
Sverige av Parisorganisationen rekommenderats att under tiden 1 juli 1948
—30 juni 1949 erhålla 47 miljoner dollar inom ramen av det amerikanska
hjälpprogrammet, samtidigt som Sverige skulle dels åtaga sig att tillhandahålla
övriga medlemsstater i Parisorganisationen överdragningsrätter i
svenska kronor till ett värde av 34,8 miljoner dollar för täckande av motsedda
betalningsunderskott för andra länder gentemot Sverige, dels ock berättigas
att själv erhålla dragningsrätter i övriga länder på sammanlagt 9,8
miljoner i dollarvärde för täckning av motsedda underskott i förhållande till
dessa. Sverige skulle vidare i likhet med övriga deltagarländer genom slutlig
ratifikation av överenskommelsen om inter-europeiska betalningar och
kompensationer medverka i det internationella kompensationsförfarande
som införes genom överenskommelsen. Jag torde icke i detta sammanhang
behöva ytterligare gå in på det inbördes sammanhanget mellan dragningsrätterna
och den amerikanska krediten, för vars huvudlinjer en redogörelse
lämnats i det föregående. Det kan här räcka med att fastslå att en ömsesidig
växelverkan föreligger, som under vissa förhållanden kan medföra en reduktion
såväl av det belopp som rekommenderats såsom finanshjälp till Sverige
som av Sveriges förpliktelser att ställa dragningsrätter till förfogande.
Jag vill även erinra om att Sveriges nettobidrag till det europeiska betalningssystemets
fungerande i form av dragningsrätter direkt medför en
motsvarande reduktion av återbetalningsskyldigheten på det lån som kan
komma att utgå från Förenta Staterna. Detta är till sina konsekvenser likvärdigt
med att det motsedda överskottet på Sveriges handel med övriga
deltagarländer — exklusive sterlingländerna, till vilka jag i det följande
återkommer — täckes i dollar bundna för omedelbar återbetalning på det
amerikanska lånet.

Såsom tidigare framhållits, ha dragningsrätterna beräknats med utgångspunkt
från att vissa redan föreliggande betalningsmöjligheter först utnyttjas.
I Sveriges fall innebär detta bl. a., att Sverige gentemot Storbritannien
sättes i tillfälle att likvidera löpande betalningsunderskott ur eljest bundna
pundbehållningar, intill ett motvärde av 70 miljoner dollar; här behandlade
förslag kan sålunda sägas innefatta bl. a. en omedelbar frigörelse av större
delen av Sveriges äldre pundtillgångar för likvidering av löpande handel
med sterlingområdet.

Förevarande frågekomplex, som i sin helhet bör underställas riksdagen,
synes i två hänseenden kräva särskilda beslut av denna. Sålunda kräves
riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till överenskommelsen om
inter-europeiska betalningar och kompensationer. Det är vidare erforderligt
att riksdagens bemyndigande lämnas till Sveriges riksbank att i form av

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

överdragningsrätter ställa de medel till förfogande, som enligt förslaget
skulle utgöra Sveriges bruttobidrag till betalningssystemet och övriga inom
detta samarbetande länder. Det nära inbördes sammanhanget mellan de i
Paris utarbetade förslagens olika delar medför, att riksdagens beslut i dessa
hänseenden komma att i sak ömsesidigt betinga varandra. En anslutning till
betalningsöverenskommelsen är alltså icke möjlig utan ett samtidigt godkännande
av att dragningsrätter öppnas i enlighet med Parisförslagen. Å
andra sidan får den kortfristiga kreditgivning, dessa dragningsrätter innefatta,
sitt värde ur begränsade svenska synpunkter genom det sätt på vilket
kreditutnyttjandet från andra länders sida automatiskt minskar Sveriges
återbetalningsskyldighet på en upplåning i Förenta Staterna. Den närmare
utformningen av det tekniska tillvägagångssättet vid bokföring av
ifrågavarande upplåning torde få ankomma på riksbanken i samråd med
riksgäldskontoret.

Vid bedömandet av ifrågavarande förslag bör särskild uppmärksamhet
ägnas föreliggande möjligheter att i händelse av förändringar i läget revidera
de förpliktelser som skulle följa av ett godkännande av förslaget. Jag
vill i detta hänseende i första hand ånyo erinra om att en reduktion av det
belopp, med vilket Sverige kan komma att tillerkännas krediter inom återuppbyggnadsprogrammets
ram, medför en rätt till revision också av Sveriges
åtaganden i form av dragningsrätter; Sverige har ingen skyldighet att
öppna en dragningsrätt förrän motsvarande hjälp i dollar i bindande form
tilldelats landet. Möjligheter ha skapats för en revision av dessa dragningsrätter
i fall, där ändrade förhållanden eller felbedömningar vid dragningsrättens
fastställande göra en sådan revision motiverad; en sådan revisionsmöjlighet
ger det nödvändiga utrymmet för omprövningar, varigenom konfliktsituationer
betingade av förhållandet mellan utnyttjandet av dragningsrätterna
och tilldelningen av dollarmedel kunna förebyggas. Slutligen
bör understrykas, att särskilda bestämmelser införts i överenskommelsen,
varigenom möjligheter öppnats till en ingående prövning av det läge som
skulle uppkomma, för den händelse kompensationsförfarandet skulle avbrytas.
En sådan prövning kan erfordras i syfte att skapa underlaget för
tilläggsuppgörelser varigenom skadliga återverkningar av förut genomförda
kompensationer på handeln och betalningarna skulle elimineras.

Med hänsyn till Sveriges allmänna intresse att lämna sitt fulla stöd åt
strävandena att återuppbygga den europeiska handeln genom en förbättring
av dennas finansiella förutsättningar, och med tanke jämväl på de direkta
fördelar som i sammanhanget eventuellt skulle komma Sverige till
godo anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande förslag underställas
riksdagen för godkännande. Jag finner även att de möjligheter till revision
och omprövning som föreligga ge all den trygghet mot en oväntad utveckling
som man på nuvarande stadium rimligen kan bereda de deltagande länderna.

Överenskommelsen har, med ratifikationsförbehåll, å svenska regeringens
vägnar undertecknats i Paris den 16 oktober 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

Jag får nu med åberopande av det anförda föreslå, att ifrågavarande
överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer
måtte föreläggas riksdagen. Vidare bör begäras riksdagens bemyndigande
till Sveriges riksbank att i form av överdragningsrätter ställa de medel
till förfogande, som enligt överenskommelsen skulle utgöra Sveriges bruttobidrag
till betalningssystemet och övriga inom detta samarbetande länder.
Jag får således hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen
ävensom att lämna Sveriges riksbank bemyndigande att i
form av överdragningsrätter ställa vissa medel till förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majestät Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

BILAGA A

Kungl. Maj.ts proposition nr 3H. Bilaga A.

Bilaga A.

Accord de paiements et de
compensations entre les pays
européens.

Les Gouvernements de 1’Autriche,
de la Belgique, du Danemark, de la
France, de la Gréce, de l’Irlande, de
1’Islande, de 1’Italie, du Luxemburg,
de la Norvége, des Pays-Bas, du Portugal,
du Royaume-Uni, de la Suéde,
de la Suisse, de la Turquie, les Commandants
en chef des Zones d’occupation
en Allemagne de la France,
du Royaume-Uni et des États-Unis
d’Amérique, et le Commandant de la
Zone anglo-américaine du Territoire
libre de Trieste;

Désirant progresser dans la voie
d’une plus grande liberté des Paiements
Intra-Européens, ainsi que le
prévoit 1’Article 4 de la Convention
de Coopération Économique Européenne,
signée å Paris le 16 avril 1948;

Désirant adopter sans délai un plan
de compensation limitée, applicable
jusqu’å ce qu’il soit possible de
prendre de nouvelles mesures en vue
d’établir entpe eux un systéme de
paiements entiérement multilateral;

Considérant la Décision du Conseil
de 1’Organisation Européenne de
Coopération Économique (appelé cidessous
le Conseil) en date du 16
octobre 1948 approuvant le texte du
présent Accord et 1’adoption le 16 octobre
1948 d’une décision recommandant
une répartition de l’Aide Américaine; Considérant

la Décision du Conseil
en date du 16 octobre 1948 relative å
la politique commerciale;

Sont convenus de ce qui suit:

Agreement

for Intra-European Payments
and Compensations.

The Governments of Austria, Belgium,
Denmark, France, Greece, Irland,
Iceland, Italy, Luxembourg,
Norway, the Netherlands, Portugal,
the United Kingdom, Sweden, Switzerland
and Turkey, the Commanders-in-Chief
of the French, United
Kingdom and United States Zones
of Occupation of Germany, and the
Commander of the British-United
States Zone of the Free Territory of
Trieste:

Desiring to move forward towards
the liberalisation of Intra-European
Payments envisaged in Article 4 of
the Convention for European Economic
Co-operation signed in Paris on
16th April, 1948;

Desiring to adopt immediately a
plan for limited compensation to be
applied until it shall be possible to
take further steps towards the establishment
of a full multilateral system
of payments among themselves;

Having regard to the adoption on
16th October, 1948, by the Council
of the Organisation for European
Economic Co-operation (hereinafter
referred to as the Council) of a Decision
approving the text of the present
Agreement; and to the adoption on
16th October, 1948, of a Décision recommending
a distribution of American
Aid;

Considering the Décision on commercial
policy taken by the Council
on 16th October, 1948;

Have agreed as follows:

Kungl. Maj:ts proposition nr 3ti. Bilaga A.

(Översättning.)

Överenskommelse angående
inter-europeiska betalningar och
kompensationer.

De österrikiska, belgiska, danska,
franska, grekiska, irländska, isländska,
italienska, luxemburgiska,
norska, holländska, portugisiska, brittiska,
svenska, schweiziska och turkiska
regeringarna, befälhavarna för
Frankrikes, Storbritanniens och Förenta
Staternas ockupationszoner i
Tyskland, samt befälhavaren för den
brittisk-amerikanska zonen i det fria
området Trieste:

vilka önska framskrida emot den
större frihet i de inter-europeiska betalningarna
som förutsetts i artikel 4
av den i Paris den 16 april 1948 undertecknade
konventionen för europeiskt
ekonomiskt samarbete;

vilka önska omedelbart antaga en
plan för begränsad kompensation att
tillämpas intill dess att det blir möjligt
att taga ytterligare steg i riktning
mot upprättandet av ett fullständigt
multilateralt betalningssystem
dem emellan;

vilka beakta det av Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete
råd (härefter kallat Rådet)
den 16 oktober 1948 fattade beslutet
om godkännande av texten till förevarande
överenskommelse; ävensom
Rådets beslut den 16 oktober 1948
innehållande rekommendation rörande
en fördelning av amerikansk
hjälp;

vilka beakta det beslut rörande
handelspolitiken, som fattats av Rådet
den 16 oktober 1948,

hava överenskommit om följande.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

TITRE I.

Article 1.

a. Les Parties Contractantes effectueront
des compensations monétaires
dans les conditions prévues au
présent Accord. Ces compensations
sont de premiére et de deuxiéme
catégories au sens de 1’Article 18.
Elles ont pour objet de faciliter toutes
les transactions que les Parties Contractantes
pourront å tout moment
autoriser conformément å leurs politiques
respectives de transferts de
devises et aux dispositions de leurs
accords de paiements.

b. Sous réserve des dispositions de
1’Article 5, les soldes disponibles pour
les compensations sont les soldes des
comptes tenus par une banque central
au nom d’autres banques central.
Les banques centrales, au sens
du présent Accord, sont les banques
centrales au les autres autorités monétaires
désignées par les Parties
Contractantes.

Artide 2.

La Banque des Réglements Internationaux
(appelée ci-dessous
l’Agent), agissant en vertu de l’accord
conclu entre elle et 1’Organisation
Européenne de Coopération Économique
(appelée ci-dessous l’Organisation),
en application de la Décision
du Conseil en date du 10 septembre
1948, est l’agent chargé de
la compensation aux fins du présent
Accord.

Artide 3.

a. Les compensations prévues au
présent Accord sont effectuées chaque
mois et conformément aux directives
données å l’Agent par 1’Organisation.

b. L’Agent soumet chaque mois des
rapports å 1’Organisation sur les
compensations exécutées au cours du
mois.

PART I.

Artide 1.

(a) Subject to the provisions of
the present Agreement, the Contracting
Parties shall carry out currency
compensations. Such compensations
shall be first and second category
compensations as defined in Article
18. Compensations shall be used to facilitate
all transactions which the
Contracting Parties may åt any time
allow in accordance with their respective
transfer policies and with the
terms of their payments agreements.

(b) Subject to the provisions of
Article 5, the balances available for
compensations shall be the balances
of accounts kept by one central bank
in the name of other central banks.
For the purposes of the present
Agreement, central banks shall be
the central banks or other monetary
authorities designated by the Contracting
Parties.

Artide 2.

The Bank för International Settlements
(hereinafter referred to as the
Agent), acting in accordance with
the agreement between the Bank for
International Settlements and the
Organisation for European Economic
Co-operation (hereinafter referred to
as the Organisation) made in pursuance
of the Decision of the Council
taken on lOth September, 1948, shall
be the agent for compensation för the
purposes of the present Agreement.

Artide 3.

(a) Compensations under the present
Agreement shall take place
monthly and in accordance with directives
given by the Organisation to
the Agent.

(b) The Agent shall submit monthly
reports to the Organisation on the
compensations completed during the
month.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

DEL I.

Artikel 1.

a) De fördragsslutande parterna
skola genomföra valutakompensationer
i enlighet med bestämmelserna i
denna överenskommelse. Sådana
kompensationer skola vara kompensationer
av första och andra kategorien
såsom dessa definierats i artikel
18. Kompensationer skola användas
för att underlätta alla de transaktioner
som de fördragsslutande parterna
vid varje tillfälle tillåta enligt sin
valutapolitik och bestämmelserna i
sina betalningsöverenskommelser.

b) De behållningar, som skola vara
tillgängliga för kompensationer, skola,
med de förbehåll som angivas i
artikel 5, vara de kontobehållningar,
som en centralbank håller i en annan
centralbanks namn. Med centralbanker
avses i denna överenskommelse
de centralbanker eller andra
monetära institutioner, som angivits
av de fördragsslutande parterna.

Artikel 2.

Internationella regleringsbanken
(härefter kallad Agenten) skall, i
enlighet med den överenskommelse
som med stöd av Rådets beslut den
10 september 1948 träffats mellan
Internationella regleringsbanken och
Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (härefter kallad
Organisationen), vara agent för kompensationer
enligt denna överenskommelse.

Artikel 3.

a) Kompensationer enligt denna
överenskommelse skola äga rum månatligen
och i enlighet med de direktiv
som av Organisationen lämnas till
Agenten.

b) Agenten skall underställa Organisationen
månatliga rapporter
över de kompensationer som genomförts
under månaden.

Bihanq till riksdagen!: protokoll 1948. 1 samt. Nr 314.

Kungl. Maj. ts proposition nr 374. Bilaga A.
Article 4. Artide 4.

o. Les compensations de premiére
catégorie sont exécutées sans l’accord
préalable des Parties Contractantes.

b. Les compensations de deuxiéme
catégorie sont subordonnées å l’accord
préalable des Parties Contractantes
directement intéressées å chaque
compensation de deuxiéme catégorie.

c. Les Parties Contractantes, bien
qu’elles ne s’engagent pas å accepter
les compensations de deuxiéme catégorie,
se déclarent prétes ä coopérer
pleinement en vue de faciliter la réalisation
de toute proposition raisonnable
présentée par 1’Agent, compte
tenu de toutes les circonstances relatives
å ees compensations.

d. En établissant les compensations
de deuxiéme catégorie, l’Agent s’efforcera
de faciliter les compensations
propres å rendre plus aisées les relations
les plus critiques entre débiteur
et créditeur, en gardant particuliérement
å 1’esprit qu’il est désirable
d’éviter autant que possible les réglements
en or ou en devises entre
les Parties Contractantes ainsi que les
interruptions dans les échanges ou
les paiements.

e. Aucune disposition du present
Article ne s’oppose å ce qu’une Partie
Contractante fasse connaitre å l’Agent
qu’elle est disposée å accepter, sans
son accord préalable, tout ou partie
des compensations de deuxiéme catégorie
qui pourraient étre établies par
P Agent.

Artide 5.

fl. Dans le calcul des soldes disponibles
pour les compensations d’un
mois donné, l’Agent peut, å la demande
de Tune des Parties Contractantes,
exclure certaines catégories de
soldes détenus par ladite Partie Contractante.
Les catégories de soldes
susceptibles d’étre exelues, ainsi que
la procédure å suivre pour demander
leur exelusion, sont indiquées dans
1’Annexe A qui fait partie intégrante
du présent Accord.

(a) First category compensations
shall be applied without the previous
consent of the Contracting Parties.

(b) Second category compensations
shall require the previous consent of
the Contracting Parties direc.tly concerned
in each second category compensation.

(c) The Contracting Parties, while
not binding themselves to accept second
category compensations, intend
to co-operate fully in facilitating any
reasonable propositions put forward
to them by the Agent, having regard
to all the circumstances concerning
such compensations.

(d) In arranging second category
compensations the Agent shall endeavour
to facilitate those compensations
which will ease the most difficult
debtor/creditor relationships,
hearing particularly in mind the desirability
of avoiding so far as possible
settlements hetween Contracting
Parties in gold or foreign currencies
and interruptions in trade or pavments.

(e) Nothing in this Article shall
prevent any Contracting Party from
informing the Agent that it is prepared
to accept, without its previous
consent, all or any class of second
category compensations which may
be arranged by the Agent.

Artide 5.

(a) When calculating the balances
available för the compensations in
respect of any month, the Agent, åt
the request of a Contracting Party,
may exelude certain types of balances
owned by that Contracting Party.
The types of balances which may be
exeluded and the procedure for requesting
their exelusion are sel out
in Annex A which shall form an
integral part of the present Agreement.

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A. 7

Artikel 4.

a) Kompensationer av första kategorien
skola genomföras utan föregående
samtycke av de fördragsslutande
parterna.

b) Kompensationer av andra kategorien
skola erfordra föregående
samtycke av de fördragsslutande parter,
som äro direkt berörda av varje
kompensation av andra kategorien.

c) De fördragsslutande parterna
hava, oaktat de icke binda sig för att
godtaga kompensationer av andra
kategorien, för avsikt att till fullo
samarbeta för att underlätta genomförandet
av varje skäligt förslag, som
framlägges för dem av Agenten, med
hänsyn tagen till alla omständigheter
som stå i samband med ifrågavarande
kompensationer.

d) Agenten skall vid anordnandet
av kompensationer av andra kategorien
sträva att underlätta sådana
kompensationer, som äro ägnade att
avhjälpa särskilt kritiska skuldförhållanden,
varvid i synnerhet bör beaktas
önskvärdheten att såvitt möjligt
undvika betalningar mellan de
fördragsslutande parterna i guld eller
utländska valutor samt avbrott i handeln
eller betalningarna.

e) Utan hinder av bestämmelserna
i denna artikel äger fördragsslutande
part underrätta Agenten, att
densamma är beredd att utan föregående
samtycke godtaga alla eller något
slag av kompensationer av andra
kategorien, vilka kunna anordnas av
Agenten.

Artikel 5.

a) Agenten må, vid beräknandet
av de behållningar, som äro tillgängliga
för kompensationer avseende viss
månad, på begäran av fördragsslutande
part utesluta vissa slag av behållningar,
vilka ägas av denna. De
slag av behållningar, som må uteslutas,
och den procedur som skall
iakttagas vid begäran om deras uteslutande,
angivas i Bihang A, som
skall utgöra en integrerande del av
denna överenskommelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

b. Aucun solde exclu des compensations
relatives å un mois donné
conformément au paragraphe a du
présent Artide, ne doit étre compris
par la Partie Contractante qui a demandé
cette exclusion dans les calculs
concernant les réglements en or ou
en devises, qui seraient exigibles par
ladite Partie Contractante en vertu
d’un accord de paiements conclu
antérieurement ä la signature du présent
Accord et qui pourraient intervenir
immédiatement apres les compensations
relatives au mois considéré.

Article 6.

Chaque Partie Contractante s’engage
ä ne pas faire en sorte que des
banques autres que les banques centrales
détiennent des soldes anormaux
en monnaies d’autres Parties
Contractantes et en général å ne pas
placer de tels soldes de facon qu’ils
ne soient pas disponibles pour les
compensations.

Article 7.

a. Chaque fois qu’un réglement en
or ou en devises devient exigible au
cours d’un mois donné, en vertu d’un
accord de paiements conclu entre
deux Parties Contractantes antérieurement
å la signature du présent
Accord, ce réglement est différé jusqu’å
ce que les compensations relatives
ä ce mois aient été effectuées.

b. Tout réglement en or ou en devises
qui reste du aprés les compensations
relatives au mois considéré
doit étre alors effectué immédiatement.
Tout réglement de cette nature
doit étre rapporté par le débiteur
å l’Agent et 1’Organisation.

c. Aucune disposition du présent
Article ne s’oppose å ce qu’une Partie
Contractante qui est créditrice
adopte des dispositions différentes
en accord avec une autre Partie Contractante
si, par suite de 1’application
du présent Article, une marge
de crédit consentie par la premiére
å la seconde se trouve dépassée de
facon continue.

(b) No balance excluded under paragraph
(a) of this Article from the
compensations in respect of any
month shall be included, by the Contracting
Party requesting the exclusion,
in the calculation for the purpose
of any settlement in gold or
foreign currency which would be due
to that Contracting Party under a
payments agreement made before the
signature of the present Agreement
and which might follow immediately
after the compensations in respect of
that month.

Article 6.

Each Contracting Party undertakes
not to cause abnormal balances in
the currencies of other Contracting
Parties to be held by banks other
than central banks or otherwise to
place such balances so that they will
not be available for the purpose of
compensations.

Article 7.

(a) Whenever a gold or foreign
currency settlement falls due in the
course of any month, under a payments
agreement between any two
Contracting Parties made before the
signature of the present Agreement,
the settlement shall be postponed
until after the compensations in respect
of that month.

(b) Any settlement in gold or
foreign currency which shall remain
due after the compensations in respect
of that month shall then be
effected immediately. Any such settlement
shall be reported by the
debtor to the Agent and the Organisation.

(c) Nothing in the provisions of
this Article shall preclude a Contracting
Party which is a creditor
from making different provisions by
agreement with another Contracting
Party, if, owing to the operation of
this Article, a credit margin granted
by the former to the latter is being
continuously exceeded.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

b) Behållning, som uteslutits från
kompensationerna avseende en viss
månad enligt moment a) av denna
artikel, må icke av den fördragsslutande
part, som begärt uteslutandet,
medtagas vid beräkningar avseende
en reglering i guld eller utländska
valutor, som skulle kunna påfordras
av denna part enligt en före undertecknandet
av denna överenskommelse
ingången betalningsöverenskommelse
och som skulle följa omedelbart
på kompensationerna avseende
ifrågavarande månad.

Artikel 6.

Envar fördragsslutande part förbinder
sig att icke förorsaka att onormalt
stora behållningar i övriga parters
valutor hållas av andra banker
än centralbankerna eller att på annat
sätt placera dylika behållningar så
att de icke bliva tillgängliga för kompensationer.

Artikel 7.

a) Närhelst en betalning i guld eller
utländska valutor förfaller till betalning
under loppet av en månad,
enligt en betalningsöverenskommelse
mellan två fördragsslutande parter,
ingången före undertecknandet av
denna överenskommelse, skall denna
betalning uppskjutas till dess att
kompensationerna för ifrågavarande
månad ägt rum.

b) En betalning i guld eller utländska
valutor, som efter kompensationerna
för ifrågavarande månad
kvarstår förfallen till betalning, skall
då omedelbart regleras. Anmälan om
dylik betalning skall göras av gäldenären
till Agenten och Organisationen.

c) Utan hinder av bestämmelserna
i denna artikel äger fördragsslutande
part, som är borgenär, träffa
avvikande överenskommelse med en
annan fördragsslutande part, om på
grund av bestämmelserna i denna artikel
en kreditmarginal, som beviljats
den senare av den förra, fortlöpande
överskrides.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.
Article 8. Artide 8.

a. Chaque Partie Contractante doit
communiquer å 1’Agent:

1. Toutes les informations nécessaires
pour permettre å PAgent
de connaitre exactement la nature
et 1’exécution de ses accords de
paiements avec d’autres Parties
Contractantes;

2. Un état mensuel des soldes du
ou des comptes appropriés qui
sont disponibles pour les compensations,
ainsi que des soldes que
la Partie Contractante désire exclure
conformément å FArticle 5;

3. Un rapport mensuel indiquant
un taux de change unique convenu
avec chacune des autres Parties
Contractantes et que la Partie Contractante
qui établit le rapport est
disposée å voir adopter pour la
compensation;

4. Un état mensuel des réglements
en or ou en devises effectués
au cours du mois par la Partie
Contractante intéressée aux
autres Parties Contractantes;

5. Toutes les informations permettant
å l’Agent de déterminer
les montants en monnaies susceptibles
d’étre utilisés conformément
au Titre II du présent Accord;

6. Toutes les autres informations
que la Partie Contractante estime
utiles å l’Agent pour 1’accomplissement
de sa tåche.

b. Dans le cas de Parties Contractantes
dont les parités de change ne
sont pas homogénes, les soldes et
taux de change notifiés en application
des sous-paragraphes 2 et 3 du
paragraphe a du présent Article seront
déterminés conformément aux
dispositions de 1’Annexe B qui fait
partie intégrante du présent Accord.

(a) Each Contracting Party shall
communicate to the Agent:

(i) All information necessary to
enable the Agent to have a clear
understanding of the nature and
operation of its payments agreements
with other Contracting
Parties;

(ii) A monthly statement of the
balances on the appropriate account
or accounts available for
compensations, and of the balances
which the Contracting Party
desires to exclude in accordance
with Article 5;

(iii) A monthly report giving a
single rate of exchange agreed with
each other Contracting Party åt
which the Contracting Party reporting
is prepared for compensations
to take place;

(iv) A monthly statement of
settlements in gold or foreign currency
made by the Contracting
Party to other Contracting Parties
during the month;

(v) Such information as will
enable the Agent to ascertain the
amounts of currencies which may
be used in accordance with Part II
of the present Agreement; and

(vi) Such further information
as the Contracting Party considers
may assist the Agent in his task.

(b) In the case of Contracting
Parties without a unified cross-rate
structure, the balances and rates of
exchange reported under sub-paragraphs
(ii) and (iii) of paragraph

(a) of this Article, shall be determined
in accordance with the provisions
of Annex B which shall form
an integral part of the present Agreement.

TITRE II.

Artide 9.

a. Toute Partie Contractante dont
la balance des paiements courants
pour 1’année se terminant le 30 juin

PART II.

Artide 9.

(a) Each Contracting Party which
has for the purpose of the present
Agreement been estimated to be in

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

Artikel 8.

a) Envar fördragsslutande part
skall tillställa Agenten:

i) Alla uppgifter som äro nödvändiga
för att Agenten skall få
full kännedom om beskaffenheten
och verkan av partens betalningsöverenskommelser
med andra parter; ii)

En månatlig uppgift över behållningarna
på de konton som äro
tillgängliga för kompensationer
och över de behållningar, som parten
önskar utesluta enligt artikel 5;

iii) En månatlig rapport angivande
en växelkurs med varje annan
part, varom överenskommelse
träffats med denna part, efter
vilken växelkurs den rapporterande
parten är beredd att låta kompensationer
äga rum;

iv) En månatlig uppgift över betalningar
i guld och utländska valutor,
verkställda av parten till
andra parter under månaden;

v) Sådana upplysningar, som
Agenten behöver för att fastställa
de valutabelopp, som må användas
i enlighet med del II av förevarande
överenskommelse; samt

vi) Alla ytterligare upplysningar,
vilka parten anser kunna vara
nyttiga för Agenten vid fullgörandet
av hans uppgift.

b) I vad gäller en part utan ett enhetligt
växelkurssystem skola de behållningar
och växelkurser, varom
uppgift skall lämnas enligt styckena
ii) och iii) av moment a) i denna artikel,
fastställas i enlighet med bestämmelserna
i Bihang B, vilket skall
utgöra en integrerande del av denna
överenskommelse.

DEL II.

Artikel 9.

a) Envar fördragsslutande part
som, i vad avser förevarande överenskommelse,
beräknats vara borge -

hungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

1949 est estimée aux fins du présent
Accord devoir étre créditrice ä 1’égard
d’une autre Partie Contractante,
compte tenu des ressources existantes
convenues de cette autre Partie
Contractante, établit en faveur de
cette derniére des droits de tirage.

b. Les montants des droits de tirage
établis par chaque créditeur en
faveur de chaque débiteur, équivalant
å la valeur en dollars des ÉtatsUnis
des biens et des services å procurer
au créditeur par 1’Administration
de Coopération Économique des
États-Unis, aux fins du présent Accord
(appelée ci-dessous aide conditionnelle),
sont indiqués dans l’Annexe
C qui fait partie intégrante du
présent Accord.

c. Aucun débiteur n’est tenu de
rembourser å un créditeur un montant
quelconque correspondant å des
droits de tirage établis en sa faveur
par le créditeur, si ce créditeur a recu
de 1’Administration de Coopération
Économique des États-Unis un montant
équivalent d’aide conditionelle
auquel n’est attachée aucune obligation
de remboursement.

d. Dans les relations de deux quelconques
des Parties Contractantes,
les termes »créditeur» et »débiteur»
désignent, aux fins du présent Titre,
celles qui apparaissent comme créditrices
et débitrices vis-å-vis l’une
de 1’autre dans le Tableau III de
1’Annexe C.

Article 10.

Les droits de tirage ne sont rendus
disponibles et utilisés que conformément
aux dispositions du présent
Accord. Les montants å rendre
disponibles et å utiliser sont calculés
conformément aux dispositions
de 1’Annexe B.

Artide 11.

a. Sous réserve des dispositions du
paragraphe b du présent Article, les
droits de tirage sont rendus dispo -

credit with any other Contracting
Party on current balance of payments
for the year ending 30th June,
1949, after taking into account the
agreed existing resources of that
other Contracting Party, shall
establish drawing rights in favour of
the latter Contracting Party.

(b) The amounts of drawing rights
established by each creditor in
favour of each debtor, equivalent to
the United States dollar value of
goods and services to be provided by
the United States Economic Co-operation
Administration for the purposes
of the present Agreement
(hereinafter referred to as conditional
aid) to each creditor, are
shown in Annex C which shall form
an integral part of the present Agreement.

(c) No debtor shall be obliged to
repay to a creditor any amount in
respect of drawing rights established
by the creditor in its favour, if that
creditor has received from the United
States Economic Co-operation Administration
an equivalent amount of
conditional aid to which no obligation
to repay is attached.

(d) For the purposes of this Part
of the present Agreement »creditor»
and »debtor» mean, with respect to
any two Contracting Parties, those
which are shown as creditor and
debtor in relation to one another in
Table III of Annex C.

Artide 10.

Drawing rights shall be made
available and used only in accordance
with the provisions of the present
Agreement. The amount to be made
available and used shall be calculated
in accordance with the provisions of
Annex B.

Artide 11.

(a) Subject to the provisions of
paragraph (b) of this Article, drawing
rights shall be made available in

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

när i förhållande till en annan part
i den löpande betalningsbalansen för
det år, som slutar den 30 juni 1949,
sedan hänsyn tagits till den andra
partens befintliga tillgodohavanden,
varom överenskommelse träffats mellan
parterna skall inrätta överdragningsrätter
till förmån för den senare
parten.

b) De belopp i överdragningsrätter,
som skola inrättas av varje borgenär
till förmån för varje gäldenär,
motsvarande värdet i amerikanska
dollar av de varor och tjänster som
skola ställas till varje borgenärs förfogande
av Förenta Staternas Administration
för ekonomiskt samarbete
i vad avser denna överenskommelse,
(härefter kallad villkorlig hjälp),
framgå av Bihang C, som skall utgöra
en integrerande del av denna överenskommelse.

c) Gäldenär skall icke vara skyldig
att till borgenär återbetala något
belopp avseende överdragningsrätter,
som inrättats av borgenären till gäldenärens
förmån, om ifrågavarande
borgenär från Förenta Staternas Administration
för ekonomiskt samarbete
erhållit däremot svarande villkorlig
hjälp, vartill ingen återbetalningsskyldighet
knutits.

d) Med borgenär och gäldenär avses
i denna del av överenskommelsen
de fördragsslutande parter som i
Bihang C, tabell III, angivits såsom
borgenärer och gäldenärer i förhållande
till varandra.

Artikel 10.

Överdragningsrätter skola göras
tillgängliga och utnyttjas endast i enlighet
med bestämmelserna i denna
överenskommelse. De belopp, som
skola göras tillgängliga och utnyttjas,
skola beräknas i enlighet med bestämmelserna
i Bihang B.

Artikel 11.

a) Där ej annorlunda överenskominits
enligt moment b) av denna artikel,
skola överdragningsrätter göras

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

nibles dans la monnaie de la Partie
Contractante qui les rend disponibles
ou, lorsqu’une autre monnaie est
normalement utilisée pour les paiements
entre ladite Partie Contractante
et une autre Partie Contractante,
dans cette autre monnaie. Chacune
des Parties Contractantes fera
connaitre å 1’Agent, le 31 octobre
1948 au plus tard, les monnaies dans
lesquelles elle rendra disponibles les
droits de tirage conformément au
présent paragraphe.

b. Deux Parties Contractantes
peuvent convenir, le 31 octobre 1948
au plus tard, que les droits de tirage
établis par l’une en faveur de 1’autre
seront rendus disponibles dans une
monnaie différente de celle dans laquelle
ils auraient du l’étre en application
du paragraphe a du présent
Artide. Les deux Parties Contractantes
adresseront å l’Agent, le 31 octobre
1948 au plus tard, un rapport
sur tout accord de cette nature.

c. Un accord conclu entre deux
Parties Contractantes aux termes du
paragraphe b du présent Article ne
peut les einpécher de conclure ultérieurement
un accord prévoyant que
les droits de tirage établis par l’une
en faveur de 1’autre seront rendus
disponibles, soit dans la monnaie de
l’une d’entre elles, soit dans une
monnaie qui, lors de 1’accord ultérieur
serait normalement utilisée
dans leurs paiements réciproques.
Dés la conclusion de tout accord ultérieur
de cette nature, les deux
Parties Contractantes adresseront ä
1’Agent un rapport å ce sujet.

Article 12.

Les montants en monnaie correspondant
å des droits de tirage
doivent étre mis å la disposition de
l’Agent aussitot qu’il en fait la demande,
sous réserve qu’une Partie
Contractante ne peut étre tenue de
mettre ä la disposition de 1’Agent des
montants en monnaie avant le moment
ou des montants équivalents
d’aide conditionelle lui sont attribués
de facon ferme.

the currency of the Contracting
Party making them available, or, it''
another currency is normally used
for payments between that Contracting
Party and another Contracting
Party, in that other currency. Each
Contracting Party shall, not later
than 31st October 1948, report to
the Agent the currencies in which it
will make drawing rights available
in accordance with this paragraph.

(b) Any two Contracting Parties
may agree, not later than 31st October,
1948, that the drawing rights
established by one in favour of the
other shall be made available in a
currency different from the currency
in which they would otherwise be
made available under paragraph (a)
of this Article. A report on any such
agreement shall be given by the two
Contracting Parties to the Agent not
later than 31st October, 1948.

(c) An agreement between two
Contracting Parties under paragraph
(b) of this Article shall not prevent
them from subsequently making an
agreement that the drawing rights
established by one in favour of the
other shall be made available either
in the currency of one of them or
in a currency which, åt the time of
the subsequent agreement, is normally
used for payments between
them. Immediately after any such
subsequent agreement, the two Contracting
Parties shall make a report
thereon to the Agent.

Article 12.

Amounts of currency in respect of
drawing rights shall be made available
to the Agent immediately upon
request by him, provided that a Contracting
Party shall not be required
to make amounts of currency available
to the Agent earlier than the
time åt which equivalent amounts of
conditional aid are firmly allotted
to it.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

tillgängliga i den fördragsslutande
parts valuta, som gör dem tillgängliga,
eller, därest en annan valuta normalt
användes för betalningar mellan
denna part och en annan part,
i den senare valutan. Varje part skall
senast den 31 oktober 1948 lämna
agenten meddelande om den valuta
vari den kommer att göra överdragningsrätter
tillgängliga enligt detta
moment.

b) Två fördragsslutande parter
kunna, senast den 31 oktober 1948,
överenskomma att över dragningsrätter,
som inrättats av den ena till förmån
för den andra, skola göras tillgängliga
i en annan valuta än den,
vari de eljest skulle gjorts tillgängliga
enligt moment a) av denna artikel.
Rapport om dylik överenskommelse
skall avlåtas av de två parterna
till Agenten senast den 31 oktober
1948.

c) Utan hinder av en överenskommelse
mellan två fördragsslutande
parter enligt moment b) av denna
artikel, äga dessa senare överenskomma,
att de överdragningsrätter,
som inrättats av den ena till förmån
för den andra, skola göras tillgängliga
antingen i endera partens valuta
eller i den valuta som vid tiden för
den senare överenskommelsen normalt
användes för betalningar dem
emellan. Omedelbart efter det en sådan
senare överenskommelse träffats
skola de båda parterna avlåta rapport
därom till Agenten.

Artikel 12.

Belopp hänförande sig till överdragningsrätter
skola göras tillgängliga
för Agenten omedelbart på dennes
anfordran, dock att fördragsslutande
part icke skall vara skyldig göra
belopp tillgängliga för Agenten före
den tidpunkt, då motsvarande belopp
av villkorlig hjälp blivit slutligt tilldelat
parten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga A.

Article 13.

Les demandes prévues å 1’article
12 et correspondant aux droits de
tirage établis en faveur d’une Partie
Contractante en une monnaie quelconque,
ne peuvent étre faites avant
que les ressources existantes convenues
de cette Partie Contractante
dans ladite monnaie, telles qu’elles
figurent å 1’Annexe C, aient été épuisées.

Article lb.

Dans les compensations prévues au
présent Accord, l’Agent doit utiliser
les montants en monnaies rendus
disponibles en vertu du présent Titre,
conformément aux dispositions suivantes: a.

1. L’Agent est habilité å utiliser,
pour un mois donné, un montant
de l’une des monnaies au plus
égal å la totalité de chaque déficit
pour le mois considéré entre chaque
débiteur et chaque créditeur,
dans la mesure oii le reliquat des
ressources existantes convenues du
débiteur dans la monnaie considérée
n’est pas suffisant pour
couvrir ce déficit.

2. Si au cours d’un mois donné,
un montant d’une telle monnaie
n’est pas disponible du fait de
1’application de l’article 12, tout ou
partie de ce montant, lorsqu’il devient
disponible, peut étre utilisé
par 1’Agent au cours d’un mois
ultérieur en plus du montant qu’il
peut utiliser aux termes du sousparagraphe
1 du présent paragraphe.

b. L’Agent peut, å la demande d’un
débiteur, utiliser tout ou partie de
montants d’une certaine monnaie en
plus de ceux qu’il peut utiliser en
vertu du paragraphe a du présent Article,
que le débiteur lui aura notifiés,
sous réserve:

1. Que toute Partie Contractante,
dont le déficit mensuel vis-ä-vis de
la Partie Contractante qui a établi
le droit de tirage en faveur du débiteur
doit se trouver réduit par

Article 13.

Requests under Article 12 in respect
of the drawing rights established
in favour of any Contracting
Party in any currency shall not be
made before the agreed existing resources
of that Contracting Party in
that currency, as set out in Annex C,
have been exhausted.

Article lb.

The Agent shall use amounts of
currencies made available under this
Part of the present Agreement in
compensations under the present
Agreement in accordance with the
following provisions:

(a) (i) The Agent shall be entitled
to use in any month an amount
of any one currency up to the total
of each deficit on the month
between each debtor and each creditor
to the extent to which the remaining
amount of agreed existing
resources of that debtor in that
currency is not sufficient to cover
that deficit.

(ii) If in any month an amount
of such currency is not made available
as a result of the operation
of Article 12, the whole or part of
that amount, when it becomes
available, may be used by the
Agent in any succeeding month in
addition to the amount which he
may use under sub-paragraph (i)
of this paragraph.

(b) The Agent may, åt the request
of a debtor, use all or any part of
amounts of a particular currency,
additional to those which might be
used under paragraph (a) of this
Article, as the debtor may intimate
to him, provided that:

(i) any Contracting Party, whose
monthly deficit against the Contracting
Party by which the drawing
right has been established in
favour of the debtor is to be reduc -

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

Artikel 13.

Anfordran enligt artikel 12 avseende
överdragningsrätter, inrättade i
viss valuta till förmån för fördragsslutande
part, skall icke framställas
innan denna parts befintliga tillgodohavanden
i ifrågavarande valuta, varom
överenskommelse träffats mellan
parterna, och vilka framgå av Bihang
C, till fullo utnyttjats.

Artikel 14.

Agenten skall utnyttja de belopp
som gjorts tillgängliga enligt denna
del av överenskommelsen för kompensationer
enligt överenskommelsen
i enlighet med följande villkor:

a) i) Agenten skall äga att varje
månad utnyttja belopp i en valuta
högst motsvarande storleken
av underskottet för månaden mellan
varje gäldenär och varje borgenär,
i den utsträckning som
återstående belopp av ifrågavarande
gäldenärs befintliga tillgodohavande
i denna valuta, varom
överenskommelse träffats mellan
parterna icke är tillräckligt att täcka
ifrågavarande underskott.

ii) Om under någon månad ett
belopp i ifrågavarande valuta icke
gjorts tillgängligt på grund av bestämmelserna
i artikel 12, äger
Agenten, när beloppet blir tillgängligt,
utnyttja detsamma helt eller
delvis under en påföljande månad,
utöver det belopp, som Agenten
äger utnyttja under stycket i) av
detta moment.

b) Agenten må på begäran av gäldenär
helt eller delvis utnyttja belopp
i viss valuta, utöver dem som må utnyttjas
enligt moment a) av denna
artikel, enligt meddelande från gäldenären
till Agenten, förutsatt att:

i) fördragsslutande part, vars
månatliga underskott gentemot
den part som inrättat överdragningsrätten
till förmån för gäldenären
skall reduceras genom ut -

18:

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 i. Bilaga A.

1’emploi de ce montant, n’ait pas
de solde créditeur vis-å-vis de la
Partie Contractante qui a établi le
droit de tirage, ou

2. Que Faccord de la Partie Contractante
qui a établi le droit de
tirage ait été obtenu au préalable.

c. Si, au cours d’un mois donné, le
montant global d’une monnaie déterminée
que FAgent est habilité å utiliser
en application du paragraphe a
du présent Article dépasse le montant
de cette monnaie disponible aux
termes du présent Titre, FAgent répartit,
en principe, la dite monnaie
entre les Parties Contractantes qui
sont en déficit au cours du mois dans
cette monnaie, proportionnellement å
leurs déficits; toutefois, il peut procéder
å des ajustements modérés
dans cette répartition proportionnelle,
en tenant compte du fait qu’il
est désirable d’éviter autant que possible
Finterruption des échanges et
des paiements et de contribuer å
éviter les réglements en or ou en devises.

Article 15.

11 ne sera pas rendu disponible ni
utilisé dans les compensations relatives
aux neuf mois se terminant le
31 mars 1949, plus de 75 % du montant
des droits de tirage établis par
une Partie Contractante en faveur
d’une autre Partie Contractante et
figurant å FAnnexe C. Dans des cas
particuliers, ce pourcentage pourra
étre augmenté par décision de FOrganisation.

Article 16.

a. Si une Partie Contractante, soit
en vertu d’un accord de paiements,
soit parce qu’elle ne dispose pas d’un
solde créditeur dans la monnaie
d’une autre Partie Contractante, a
fait å cette derniére un paiement en
or ou en devises exigible å partir du
ler octobre 1948, du fait qu’a 1’époque
du paiement les droits de tirage établis
en sa faveur par cette autre Partie
Contractante ne peuvent étre utilisés
par FAgent en raison des dispo -

ed by the use of the amount, has
no balance standing to his credit
with the Contracting Party which
has established the drawing right,
or

(ii) the consent of the Contracting
Party by which the drawing
right has been established has first
heen obtained.

(c) If in any month the aggregate
amount of any one currency wrhich
the Agent is entitled to use under
sub-paragraph (a) of this Article
exceeds the amount of such currency
available under this Part of the present
Agreement, the Agent shall, in
principle, use such currency as between
the Contracting Parties in deficit
on the month in that currency in
proportion to such déficits, but may
make moderate adjustments in this
proportionate distribution having regard
to the desirability of creating a
minimum of interruption in trade
and payments and of assisting in the
avoidance of gold and foreign currency
settlements.

Article 15.

Not more than 75 % of the amount
of drawing rights established by a
Contracting Party in favour of another
Contracting Party as shown in
Annex C shall be made available and
used in compensations in respect of
the nine months ending 31st March,
1949. In particular cases this percentage
may be increased by décision
of the Organisation.

Article 16.

(a) If a Contracting Party, either
under a payments agreement or because
it has no available credit balance
in the currency of another
Contracting Party, has made a payment
in gold or foreign currency falling
due on or after 1st October, 1948,
to that other Contracting Party because
åt the time of payment drawing
rights established in its favour
by that other Contracting Party could
not be used by the Agent as a result

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga A.

nyttjande av beloppet, icke förfogar
över kreditsaldo hos den part,
som inrättat överdragningsrätten,
eller

ii) medgivande lämnats av den
fördragsslutande part, som inrättat
överdragningsrätten.

c) Om under en månad de sammanlagda
belopp i en valuta, som
Agenten är berättigad att utnyttja
enligt moment a) av denna artikel,
överstiga det belopp i samma valuta,
som är tillgängligt enligt denna
del av denna överenskommelse, skall
Agenten i princip fördela det tillgängliga
beloppet mellan de Parter,
som ha underskott för månaden i
ifrågavarande valuta, i proportion
till deras underskott, varvid Agenten
äger göra smärre justeringar i denna
proportionella fördelning, med
beaktande av önskvärdheten att såvitt
möjligt undvika avbrott i handel
och betalningar samt medverka till
undvikande av betalningar i guld och
utländska valutor.

Artikel 15.

Högst 75 % av de belopp i överdragningsrätter,
som inrättats av
fördragsslutande part till förmån för
annan part, enligt vad som angivits
i Bihang C, skola göras tillgängliga
och utnyttjas för kompensationer
under de 9 månader, som sluta den
31 mars 1949. Denna procentsats må
för särskilt fall höjas enligt beslut av
Organisationen.

Artikel 16.

a) Därest fördragsslutande part,
antingen enligt en betalningsöverenskommelse
eller emedan den saknar
tillgänglig behållning i annan parts
valuta verkställt en betalning i guld
eller utländska valutor, förfallande
till betalning den 1 oktober 1948 eller
senare till ifrågavarande andra
part, emedan vid tiden för betalningen
de överdragningsrätter, som upprättats
till dess förmån av ifrågavarande
andra part icke kunnat ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga A.

sitions des Artides 12 et 15, 1’Agent,
sur la demande de la Partie Contractante
qui a effectué le paiement,
prendra les mesures nécessaires pour
permettre l’affedation de ees droits
de tirage au rachat de tout ou partie
des montants d’or ou de devises
payés dans ees conditions, sous réserve
que les dispositions des Artides
12 et 15 ne fassent plus obstacle å
1’ulilisation des droits de tirage.

b. La demande et les mesures prévues
au paragraphe o du présent Artide
seront effectuées et appliquées
au cours des compensations relatives
au mois pendant lequel les dispositions
des Artides 12 ou 15, selon le
cas, cesseront de faire obstacle å
1’utilisation des droits de tirage.

c. Le montant que l’Agent peut
utiliser pour un mois donné en application
du présent Artide s’ajoute aux
montants qu’il peut utiliser pour ce
mois en application de 1’Article 14.

Article 17.

a. On envisage que les droits de
tirage seront normalement utilisés
ainsi qu’ils sont établis en vertu de
1’Article 9 du présent Accord. Il devra
en étre tenu compte lorsqu’il s’agira
de procéder aux révisions prévues
aux paragraphes b, c et d du présent
Article.

b. Il ne sera procédé, å la demande
d’une Partie Contractante, å une revision
des montants et de la distribution
de droits de tirage, que dans
les circonstances résultant:

1. du cas de force majeure ou de
catastrophe;

2. du cas ou un débiteur exeipe
et convainc le Conseil qu’il lui a été
impossible d’utiliser tout ou partie
des droits de tirage qui lui ont été
accordés, bien qu’il se soit raisonnablement
efforcé d’y parvenir;

3. du cas ou un créditeur exeipe
et convainc le Conseil que tout ou

of the operation of the provisions of
Artides 12 and 15, the Agent, åt the
request of the Contracting Party
which has made the payment, shall
take the necessary steps to enable
such drawing rights to be used to
repurchase the whole or part of any
amounts of gold or foreign currency
so paid provided that the use of the
drawing rights is no longer prevented
as a result of the operation of the
provisions of Artides 12 and 15.

(b) The request and arrangements
under paragraph (a) of this Article
shall be made and put into effeet
during the course of the compensations
in respect of the month when
the provisions of Artides 12 and 15,
as the case may be, cease to prevent
the use of the drawing rights.

(c) The amount which the Agent
may use under this Article in respect
of any month shall be in addition
to the amounts which the Agent
may use in respect of that month
under Article 14.

Artide 17.

(a) It is contemplated that drawing
rights will normally be used as
established under Article 9 of the
present Agreement. The procedure
för revisions provided for in paragraphs
(b), (c) and (d) of this Article
shall be adininistered with this
in mind.

(b) Revision of the amounts and
distribution of drawing rights shall
take place, åt the request of a Contracting
Party, only in circumstances
resulting from:

(i) force majeure or catastrophe;

(ii) a situation in which a debtor
maintains and satisfies the
Council that it has been unable to
use the whole or any part of its
drawing rights although it has
made all reasonable efforts to do
so; or

(iii) a situation in which a ereditor
maintains and satisfies the

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

nyttjas av Agenten på grund av bestämmelserna
i artiklarna 12 och
15, skall Agenten, på framställning
av den part, som verkställt betalningen,
vidtaga erforderliga åtgärder
för att möjliggöra att en dylik
överdragningsrätt utnyttjas för att
helt eller delvis återköpa det belopp i
guld eller utländska valutor, som sålunda
erlagts, förutsatt att hinder ej
längre möter för utnyttjande av
överdragningsrätterna på grund av
bestämmelserna i artiklarna 12 och
15.

b) Framställning och åtgärder enligt
moment a) av denna artikel skola
göras respektive vidtagas under
loppet av kompensationerna för den
månad, varunder bestämmelserna i
artiklarna 12 respektive 15 upphöra
att utgöra hinder för utnyttjande av
överdragningsrätterna.

c) Det belopp, som Agenten äger
utnyttja enligt denna artikel under
en månad, tillkommer utöver de belopp,
som Agenten äger utnyttja för
den ifrågavarande månaden enligt
artikel 14.

Artikel 17.

a) Det förutses att överdragningsrätterna
normalt komma att utnyttjas
så som de inrättats enligt artikel
9 av denna överenskommelse. Hänsyn
skall tagas härtill därest fråga
uppstår om sådan ändring i överdragningsrätterna
varom stadgas i
momenten b), c) och d) av denna artikel.

b) Ändringar avseende överdragningsrätters
storlek och fördelning
skola, på framställning av fördragsslutande
part, äga rum endast i anledning
av:

i) force majeure eller katastrof;

ii) ett läge, där en gäldenär inför
Rådet styrker, att dess överdragningsrätter
helt eller delvis
icke kunnat utnyttjas oaktat alla
skäliga ansträngningar vidtagits för
deras utnyttjande, eller

iii) ett läge, där en borgenär inför
Rådet styrker att de överdrag 3

liihang till riksdagens protokoll 19b8. 1 samt. Nr 31 f.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

partie des droits de tirage établis
par lui en faveur d’un débiteur ne
sont plus nécessaires å ce dernier
pour les fins auxquelles ils ont été
établis.

c. Le Conseil créera les organismes
appropriés pour s’occuper des cas
qui pourraient se présenter en vertu
du présent Article.

d. Le Conseil décidera des recommandations
å présenter å 1’Administration
de Coopération Economique
des États-Unis pour la révision
des montants des droits de tirage et
pour leur redistribution.

TITRE III.

Article 18.

a. »Compensation de premiére catégorie»
signifie une opération qui
produit, pour une Partie Contractante,
tout ou partie des résultats
suivants:

1. Une réduction de l’un ou de
plusiers de ses soldes débiteurs en
contre partie d’une réduction équivalente
de l’un ou de plusieurs de
ses soldes créditeurs, ou

2. La compensation, par l’utilisation
de montants correspondant
aux droits de tirage établis en sa
faveur, de tout ou partie de son
déficit du mois vis-å-vis de la Partie
Contractante qui a établi les
droits de tirage, ou, dans le cas de
montants susceptibles d’étre utilisés
en application de 1’Article 14 a
2, la compensation de tout ou partie
du déficit non couvert d’un ou
de plusieurs mois antérieurs vis-åvis
de cette Partie Contractante,

étant entendu que les montants correspondant
aux droits de tirage, dans
la mesure ou ils ne sont pas employés
pour compenser des déficits en vertu
du sous-paragraphe 2 du présent paragraphe,
sont traités aux fins du
sous-paragraphe 1 comme s’il s’agissait
de soldes créditeurs.

b. »Compensation de deuxiéme catégorie»
signifie toute opération,

Council that the whole or any part
of drawing rights established by it
are no longer required by a debtor
for the purposes for which they
were established.

(d) The Council shall decide what
recommendations for revision of the
amounts of and for the redistribution
of drawing rights should be made to
the United States Economic Co-operation
Administration.

PART III.

Article 18.

(a) »First category compensation»
means an operation which produces
for any Contracting Party all or any
of the following results:

(i) a decrease in one or more
debit balances against an equivalent
decrease in one or more
credit balances, or

(ii) the off-setting, by the use
of amounts in respect of drawing
rights established in its favour, of
the whole or part of its deficit for
the month with the Contracting
Party by which the drawing rights
have been established, or, in the
case of amounts which may be
used under Article 14 (a) (ii),
the off-setting of the whole or
part of a deficit with that Contracting
Party remaining uncovered
from a previous month or
months,

provided that amounts in respect of
drawing rights shall, to the extent
to which they are not used to off-set
déficits under sub-paragraph (ii) of
this paragraph, be treated for the
purposes of sub-paragraph (i) as if
they were credit balances.

(b) »Second category compensation»
means any operation, other

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 i. Bilaga A.

ningsrätter, som inrättats av densamma,
helt eller delvis icke längre
erfordras av gäldenären för de ändamål
varför de inrättats.

c) Rådet skall inrätta organ med
behörighet att behandla de fall, som
uppstå enligt denna artikel.

d) Rådet äger besluta om de förslag
avseende ändring av överdragningsrätternas
storlek och fördelning
som skola göras till Förenta Staternas
Administration för ekonomiskt
samarbete.

DEL III.

Artikel 18.

a) Med kompensation av första
kategorien avses transaktion, som för
en fördragsslutande part medför något
av eller samtliga följande resultat:

i) en minskning i ett eller flera
debetsaldon mot en motsvarande
minskning i ett eller flera kreditsaldon,
eller

ii) en utjämning, genom utnyttjande
av belopp, härrörande från
till dess förmån inrättade överdragningsrätter,
helt eller delvis av
dess underskott för månaden gentemot
den part, som inrättat överdragningsrätterna,
eller, i vad avser
belopp som må utnyttjas enligt
artikel 14 a) ii), en utjämning
helt eller delvis av ett underskott
med ifrågavarande part, vilket
kvarstår oreglerat från tidigare
månad eller månader,

varvid från överdragningsrätter härrörande
belopp skola, i den mån de
icke utnyttjas för att utjämna underskott
enligt stycket ii) av detta
moment, i vad avser stycket i) betraktas
såsom kreditsaldon.

b) Med kompensation av andra
kategorien avses transaktion av an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

autre que celles qui sont visées au
paragraphe a du présent Artide, qui
a pour résultat 1’augmentation d’un
solde ou l’apparition d’un solde nouveau,
par rapport å la position telle
qu’elle se présentait avant 1’opération.

Article 19.

Si une Partie Contractante, en communiquant
une information å l’Agent
aux fins du présent Accord: lui notifie
qu’elle désire que cette information
soit considérée comme confidentielle,
parce qu’elle ne Pa pas rendue
publique, 1’Agent doit tenir dument
compte de cette notification lorsqu’il
fait usage de 1’information en question.

Artide 20.

a. Toute compensation qui implique
1’utilisation du solde d’un
compte tenu par les banques centrales
du Portugal ou de la Suisse, ou
å leur nom, nécessite Paccord préalable
du Portugal ou de la Suisse,
ainsi que du créditeur ou débiteur correspondant.

b. Sous réserve de Papprobation du
Conseil, le Gouvernement du Portugal
ou le Gouvernement de la Suisse
peuvent, ä tout moment, décider
(Paccepter sans leur accord préalable
toutes les compensations de premiére
catégorie. Des cette approbation, les
dispositions du paragraphe a du présent
Article cesseront de s’appliquer
au Portugal ou å la Suisse suivant
le cas, ainsi qu’å leurs créditeurs ou
débiteurs respectifs.

c. <Le titre II du présent Accord ne
s’applique ni au Portugal, ni ä la
Suisse.

Artide 21.

Si un accord spécial est conclu
entre une Partie Contractante et 1’Administration
de Coopération Économique
des États-Unis, concernant le
prét de dollars des États-Unis å cette
Partie Contractante aux fins du présent
Accord, le Titre II du présent
Accord s’appliquera å cette Partie

than one included under paragraph

(a) of this Article, which results
in the increase of a balance or the
formation of a new balance in comparison
with the position before the
operation.

Artide 19.

If a Contracting Party in placing
information åt the disposal of the
Agent for the purposes of the present
Agreement intimates that it desires
the information to be treated
as confidential, because the information
has not been published by it, the
Agent shall have due regard to the
intimation in making use of the information.

Artide 20.

(a) Any compensation which requires
the use of the balance of any
account kept by or in the name of
the central bank of Portugal or
Switzerland shall be subject to the
previous consenl of Portugal or
Switzerland and the respective creditor
or debtor.

(b) Subject to approval by the
Council, the Government of Portugal
or the Government of Switzerland
may, åt any time, decide to accept
without their previous consent all
first category compensations. Upon
such approval, the provisions of paragraph
(a) of this Article shall
cease to apply to Portugal or to
Switzerland, as the case may be, and
to their respective creditors and
debtors.

Artide 21.

If a special Agreement is made
between any Contracting Party and
the United States Economic Co-operation
Administration with respect
to the loan of United States dollars
to any such Contracting Party for
the purposes of the present Agreement,
Part II of the present Agree -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

nät slag än som angivits i moment

a) av denna artikel, vilken medför
ökning av saldo eller skapandet av
nytt saldo, i jämförelse med ställningen
före transaktionen.

Artikel 19.

Därest fördragsslutande part vid
avgivande av uppgifter till Agenten
i avseende å denna överenskommelse
angiver, att den önskar, att uppgifterna
behandlas såsom förtroliga,
emedan desamma icke publicerats av
parten, skall Agenten vid uppgifternas
användning taga vederbörlig hänsyn
till denna önskan.

Artikel 20.

a) Kompensation, som förutsätter
ett utnyttjande av behållningen å
ett konto, fört av eller för centralbanken
i Portugal eller Schweiz, skall
erfordra föregående samtycke av
Portugal eller Schweiz samt respektive
borgenär eller gäldenär.

b) Under förutsättning av Rådets
godkännande må Portugals eller
Schweiz’ regering när som helst besluta
att utan respektive regerings
föregående samtycke godkänna alla
kompensationer av första kategorien.
Därest sådant godkännande lämnats,
skola bestämmelserna i moment

a) av denna artikel upphöra att gälla
för Portugal respektive Schweiz
samt deras borgenärer och gäldenärer.

c) Del II av denna överenskommelse
skall icke äga tillämpning på
Portugal eller Schweiz.

Artikel 21.

Därest särskild överenskommelse
träffas mellan fördragsslutande part
och Förenta Staternas Administration
för ekonomiskt samarbete avseende
lån i amerikanska dollar till
ifrågavarande part för denna överenskommelses
syfte skall del II
av denna överenskommelse äga till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

Contractante aux conditions, relatives
å son application aux fins du présent
Accord, qui pourront étre proposées
par cette Partie Contractante
en accord avec 1’Administration de
Coopération Économique des ÉtatsUnis
et approuvées par le Conseil.
Dés leur approbation par le Conseil,
ees conditions seront communiquées
å l’Agent par les soins du Secrétaire
général.

Article 22.

a. La surveillance de 1’application
du présent Accord incombe å l’Organisation.

b. Si une question se pose ä propos
de 1’interprétation ou de l’applitante
devant le Conseil qui peut
étre portée par toute Partie Contractante
devant le Conseil qui peut
prendre des décisions å ce sujet.

Artide 23.

a. Le présent Accord sera ratifié.

b. Les instruments de ratification
seront déposés auprés du Secrétaire
général de POrganisation qui notifiera
chaque dépöt å tous les signataires.

c. Le présent Accord entrera en vigueur
dés le dépöt des instruments de
ratification par tous les signataires.

Artide 24.

a. Les droits de tirage non utilisés
avant 1’expiration du présent Accord
ne seront pas annulés. Ils demeureront
å la disposition des Parties Contraetantes
en faveur desquelles ils
ont été établis, dans des conditions
qui ne pourront étre moms favorables
que celles dont ees derniéres
béneficiaient å 1’origine.

b. La méthode exaete suivant
laquelle ees droits de tirage non utilisés
seront employés au cours de la
période suivant 1’expiration de l’Accord
fera l’objet de diseussions par
POrganisation en temps opportun.

ment shall operate in relation to that
Contracting Party upon such conditions
regarding its application for
the purposes of the present Agreement
as may be proposed by that
Contracting Party in agreement with
the United States Economic Co-operation
Administration and approved
by the Council. The conditions will,
upon approval by the Council be
communicated by the Secretary-General
to the Agent.

Artide 22.

(a) The supervision of the operation
of the present Agreement shall
be undertaken by the Organisation.

(b) Should any question arise concerning
the interpretation or the
application of the present Agreement,
it may be referred by any
Contracting Party to the Council
which may take décisions on the
question.

Artide 23.

(a) The present Agreement shall
be ratified.

(b) The instruments of ratification
shall be deposited with the
Secretary-General of the Organisation
who will notify each deposit to
all the signatories.

Artide 24.

(a) Drawing rights not used before
the termination of the present
Agreement shall not be cancelled.
They will remain åt the disposal of
the Contracting Parties in whose
favour they have been established
under no less favourable terms than
those originally enjoyed.

(b) The precise method by which
such unused drawing rights shall be
disposed of in the period subsequent
to the termination of the Agreement
shall be the subject of diseussion by
the Organisation åt the appropriate
tiine.

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

lämpning för denna part på de villkor
i vad avser denna överenskommelse,
som må föreslås av parten efter
överenskommelse som träffats
med Förenta Staternas Administration
för ekonomiskt samarbete, och
som godkänts av Rådet. Generalsekreteraren
kommer att underrätta
Agenten om dessa villkor, sedan de
godkänts av Rådet.

Artikel 22.

a) Organisationen skall övervaka
tillämpningen av denna överenskommelse.

b) Om fråga uppstår rörande tolkningen
eller tillämpningen av denna
överenskommelse, må den av fördragsslutande
part hänskjutas till
Rådet för avgörande.

Artikel 23.

a) Denna överenskommelse skall
ratificeras.

b) Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos Organisationens generalsekreterare,
som skall notificera
alla signatärmakter om varje deposition.

c) Denna överenskommelse skall
träda i kraft då alla signatärmakters
ratifikationsinstrument deponerats.

Artikel 24.

a) överdragningsrätter, vilka icke
utnyttjats före upphörandet av denna
överenskommelses giltighet, skola
icke annulleras. De skola kvarstå till
den fördragsslutande parts förfogande,
till vars förmån de inrättats, på
villkor, som icke skola vara mindre
gynnsamma än de som ursprungligen
förbundits med desamma.

b) Det förfaringssätt, som skall
komma till användning vid förfogande
över sådana outnyttjade över dragningsrätter
under den period som
följer omedelbart på upphörandet av
denna överenskommelses giltighetstid
skall vid lämplig tidpunkt diskuteras
av organisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

Article 25.

a. A 1’exception de 1’Article 24, le
présent Accord demeurera en vigueur
jusqu’å 1’achévement des compensations
se rapportant au mois de juin
1949; le présent Accord pourra demeurer
en vigueur ultérieurement å
telles conditions dont les Parties
Contractantes pourront convenir.
L’Article 24 demeurera en vigueur
jusqu’ä ce que les droits de tirage
inutilisés aient été définitivement
épuisés.

b. Le ler mai 1949 au plus tard,
les Parties Contractantes, agissant
par 1’intermédiaire de 1’Organisation,
examineront comment le présent Accord
aura fonctionné et s’il y a lieu
de le maintenir en vigueur.

c. S’il apparait que le présent Accord
ne doit vraisemblablement pas
demeurer en vigueur, les Parties Contractantes,
å la demande de l’une
d’elle, chargeront un ou plusieurs
Comités de préparer des recommandations
sur les dispositions qui pourraient
étre nécessaires pour éviter,

1. des interruptions dans les
échanges ou les paiements,

2. des paiements en or ou en
devises,

3. 1’impossibilité d’effectuer des
rachats d’or ou de devises qui
autrement, auraient été possibles
en vertu des dispositions du présent
accord,

4. d’autres conséquences analogues,

qui pourraient se produire dans
un délai raisonnable å compter de
1’expiration du présent Accord, par
suite de modifications de soldes, résultant
de compensations effectuées
conformément au présent Accord.

Artide 26.

Le présent Accord met fin au premier
Accord de Compensation Monétaire
Multilatérale signé å Paris le
18 novembre 1947, å compter de
1’achévement des compensations correspondant
au mois de septembre
1948.

Artide 25.

(a) With the exception of Article
24, the present Agreement shall
remain in force until the completion
of the compensations in respect of
the month of June, 1949, and the
present Agreement may be continued
in force thereafter on such terms as
the Contracting Parties may agree.
Article 24 shall remain in force until
the unused drawing rigths have been
finally disposed of.

(b) Not later than 1st May, 1949,
the Contracting Parties, acting
through the Organisation, shall consider
how the present Agreement has
worked and whether it shall be continued.

(c) If it becomes apparent that
the present Agreement is not likely
to be continued in force, the Contracting
Parties shall, åt the request
of any Contracting Party, entrust a
Committee or Committees with the
preparation of recommendations as
to the provisions which may be required
to avoid,

(i) interruptions in trade or
payments,

(ii) payments of gold or foreign
currency,

(iii) the prevention of repurchase
of gold or foreign currency
which would otherwise have been
possible under the provisions of
the present Agreement, or

(iv) other similar possible consequences,

which may arise, within a reasonable
time from the termination of
the present Agreement, as a result of
changes in balances caused by compensations
made under the present
Agreement.

Artide 26.

The present Agreement terminates
the First Agreement for Multilateral
Monetary Compensation signed in
Paris on 18th November, 1947, as
from the completion of the compensations
in respect of the month of
September, 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

Artikel 25.

a) Med undantag av artikel 24
skall denna överenskommelse äga
giltighet intill dess att kompensationerna
för juni månad 1949 slutförts,
och denna överenskommelse må därefter
givas fortsatt giltighet på de
villkor, varom överenskommelse må
komma att träffas mellan de fördragsslutande
parterna. Artikel 24
skall äga giltighet intill dess att outnyttjade
överdragningsrätter till fullo
utnyttjats.

b) Senast den 1 maj 1949 skola de
fördragsslutande parterna inom Organisationens
ram överväga huru
denna överenskommelse verkat, och
huruvida den skall givas fortsatt giltighet.

c) Därest sannolikhet finnes att
denna överenskommelse icke kommer
att givas fortsatt giltighet, skola
de fördragsslutande parterna på begäran
av part uppdraga åt en kommitté
eller kommittéer att uppgöra
förslag om åtgärder, som må erfordras
för att undvika

(i) avbrott i handel eller betalningar,

(ii) betalningar i guld eller utländska
valutor,

(iii) hinder för återköp av guld
eller utländska valutor, vilket eljest
skulle ha varit möjligt enligt
bestämmelserna i denna överenskommelse,
eller

iv) andra liknande tänkbara följder,

vilka, inom skälig tid från upphörandet
av denna överenskommelses
giltighetstid kunna uppkomma
till följd av förändringar
i behållningar, förorsakade av
kompensationer enligt denna överenskommelse.

Artikel 26.

Genom denna överenskommelse
upphäves den i Paris den 18 november
1947 undertecknade Första överenskommelsen
rörande multilaterala
monetära kompensationer från och
med genomförandet av kompensationerna
för september månad 1948.

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

ANN EXE A.

SOLDES EXCLUS DE LA COMPENSATION.

I. Peuvent étre exclus de la compensation
en vertu de 1’Article 5 du
présent Accord, les soldes suivants:

a. Les fonds de roulement qui entrent
normaleinent dans l’une ou
l’autre des catégories suivantes;

1. Fonds de roulement normaux
des banques centrales, c’est-å-dire
fonds suffisants pour couvrir les
ordres de paiements en cours et
maintenir des relations bancaires
normales,

2. Soldes destinés å garantir des
découverts résultant d’opérations
de change å terme,

3. Soldes destinés å servir de
couverture aux crédits bancaires
devant venir å échéance dans un
court délai.

b. Les soldes représentant le produit
d’opérations en Capital effectuées
expressément en vue du financement
de dépenses de Capital spécifiques.

c. Soldes ne découlant pas d’accords
de paiements ou de transactions
commerciales courantes et qui
sont librement convertibles en or ou
en dollars des États-Unis.

rf. Les autres soldes qui, en raison
de dispositions spcciales figurant
dans des accords de paiements en vigueur
å la date de la signature du
présent Accord, représentent le produit
de certaines exportations affectées
å des services de dettes ou å
1’exécution d’autres obligations contractuelles.

e. Dans le cas de la Gréce et de la
Turquie, en raison de la structure
essentiellement agricole de 1’économie
de ees pays, une proportion raisonnable
de leurs soldes en monnaies
d’autres Parties Contractantes avec
lesquelles ees pays n’ont pas conclu
d’accords de paiements leur oetroyant
des marges de crédit, étant entendu
que ees soldes seront utilisés, dans
l’année qui suivra la date ou ils ont

ANNEX A.

EXCLUDED BALANCES.

I. The following balances may be
exeluded from compensations under
Article 5 of the present Agreement:

(a) Working balances, which will
normally fall under one or more of
the following heads;

(i) normal central banking balances
(fonds de roulement), that
is to say, sufficient funds to cover
outstanding payment orders and
to maintain normal banking relationships,

(ii) balances held as cover for
oversold forward exchange positions,
or

(iii) balances held as cover for
banking eredits due to mature
within a short period.

(b) Balances representing the proceeds
of Capital transaetions expressly
undertaken for the financing of
specific Capital expenditure.

(c) Balances not arising under a
payments agreement or from current
trade transaetions and which are
freely convertible into gold or United
States dollars.

(d) Other balances which, owing
to special provisions in payments
agreements in force åt the date of
signature of the present Agreement,
represent the proceeds of certain exports
earmarked for debt services or
other contractual obligations.

(e) In the case of Greece and
Turkey, in view of the essentially
agrieultural structure of their economies
a reasonable proportion of their
balances in the currencies of other
Contracting Parties with which they
have no payments agreements provning
for eredit margins in their
favour, it being understood that these
balances would be used, during the
year following the date of their first

Kungl. Maj. ts proposition nr 31k. Bilaga A.

BIHANG A.

BEHÅLLNINGAR, SOM MÅ UTESLUTAS.

I. Följande behållningar må i enlighet
med artikel 5 i denna överenskommelse
uteslutas från kompensationer: a)

Arbetsbalanser, vilka normalt
falla under en eller flera av följande
rubriker:

i) normala centralbanksbehållningar
(fonds de roulement), d. v.
s. tillräckliga medel för att täcka
utestående betalningsorder och för
att underhålla normala bankförbindelser,

ii) medel avsedda såsom täckning
för nettoterminsförsäljningar,
eller

iii) medel avsedda såsom täckning
för bankkrediter, förfallande
inom en kort tidsperiod.

b) Behållningar härrörande från
kapitaltransaktioner, vilka vidtagits
för att finansiera vissa bestämda kapitalutgifter.

c) Behållningar som icke uppstått
enligt en betalningsöverenskommelse
eller från löpande handelstransaktioner
och som äro fritt konvertibla i
guld eller amerikanska dollar.

d) Andra behållningar, som till
följd av särskilda villkor i betalningsöverenskommelser,
vilka voro i
kraft den dag då denna överenskommelse
undertecknades, utgöra utbytet
av viss export som reserverats för
likvidering av skulder eller andra
kontraktsenliga åtaganden.

c) Med hänsyn till Greklands och
Turkiets till övervägande del agrara
ekonomiska struktur, skälig andel
av dessa länders behållningar i andra
fördragsslutande parters valutor,
därest de icke med dessa parter hava
betalningsöverenskommelser, vilka
medgiva kreditmarginaler till deras
förmån, varvid underförstås, att
ifrågavarande behållningar skola utnyttjas
inom ett år från den dag då

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

été exclus pour la premiére fois, å
des paiements d’importations en provenance
des pays dans lesquels ees
soldes sont détenus.

II. a. Toute Partie Contractante
demandant 1’exclusion d’un solde détenu
par elle, en application de l’une
des dispositions ci-dessus de cette Annexe,
devra indiquer å 1’Agent sous
quelle rubrique elle désire demander
cette exelusion et fournir des informations
suffisamment détaillées å
ce sujet.

b. Si 1’Agent estime que les informations
fournies au sujet de l’exclusion
demandée ne le satisfont pas,
il peut demander un complément
d’informations.

c. S’il ne s’estime pas satisfait
par ce complément d’informations,
1’Agent doit présenter å 1’Organisation
un rapport å ce sujet et adresser
un exemplaire du rapport å la Partie
Contractante de qui émane la demande.

ANN EXE B.

1. La procédure suivante doit
étre appliquée pour la détermination
des soldes et des taux de change en
vue des rapports visés ä 1’Article 8
et qui doivent étre établis par les
Parties Contractantes qui n’ont pas
de parités de change homogénes.

a. Les soldes débiteurs et créditeurs
dans la monnaie d’une Partie
Contractante qui n’a pas de parités
de change homogénes vis-å-vis des
Parties Contractantes qui ont des parités
de change homogénes sont communiqués
å 1’Agent dans les monnaies
de ees derniéres, aprés avoir
été calculés en appliquant un taux de
change convenu entre les deux Parties
Contractantes intéressées. Le
taux de change ainsi convenu devrait
étre celui qui est réellement utilisé
pour les opérations courantes entre
ees Parties. Si les taux sont variables,
ou s’il y a plus d’un taux, le taux
convenu devrait étre établi d’aprés
la moynne pondérée de ees taux.

b. Les soldes débiteurs et créditeurs
entre deux Parties Contractan -

exclusion, to pay for imports from
the countries in which the balances
are held.

II. (a) Each Contracting Party requesting
the exelusion, under any of
the foregoing provisions of this Annex,
of a balance owned by it shall
state to the Agent the provisions of
this Annex under which each reservation
is requested and give information
as to the faets in reasonable
detail.

(b) If the Agent is unable to satisfy
himself with regard to the requested
exelusion from the information
given him, he may seek further
information.

(c) If he remains unsatisfied, he
shall make a report on the matter to
the Organisation and shall furnish a
copy of such report to the Contracting
Party making the request.

ANNEX B.

I. The following procedure shall
be used in determining the balances
and rates of exchange for the purpose
of reports under Artide 8 by Contracting
Parties without a unified
cross rate strueture:

(a) Debit and eredit balances in
the currency of any Contracting Party
without a unified cross rate strueture
in relation to Contracting Parties
having a unified cross rate strueture
shall be reported to the Agent in the
currency of the latter Contracting
Parties, after having been calculated
åt a rate of exchange to be fixed
by agreement between the two Contracting
Parties concerned. The rate
of exchange so agreed should be that
effectively in use for current operations
between them. If there are variable
rates, or more than one rate, the
rate agreed should be based on the
weighted average of those rates.

(b) The debit and eredit balances
between each pair of Contracting

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

uteslutandet först ägde rum, för att
betala import från de länder, i vilka
behållningarna hållas.

II. a) Fördragsslutande part, som
begär uteslutande enligt någon av
ovanstående bestämmelser i detta bihang,
av en behållning ägd av parten,
skall till Agenten uppgiva, enligt
vilken bestämmelse i detta bihang
som uteslutandet begäres, ävensom
i skälig utsträckning lämna
Agenten upplysningar om sakförhållandena.

b) Om Agenten icke är tillfredsställd
med de upplysningar, som
lämnats honom rörande ett begärt
uteslutande, äger han begära ytterligare
upplysningar.

c) Om Agenten alltjämt icke är
tillfredsställd, skall han avgiva rapport
i saken till Organisationen samt
tillställa den part, som begärt uteslutandet,
avskrift av rapporten.

B1HANG B.

I. Följande tillvägagångssätt skall
i vad avser rapporter enligt artikel 8
användas av fördragsslutande parter,
som sakna enhetligt växelkurssystem,
för att fastställa behållningar och
växelkurser:

a) Debet- och kreditsaldon i en
fördragsslutande parts valuta, om
parten saknar enhetligt växelkurssystem,
i förhållande till part, som
har ett enhetligt växelkurssystem,
skola anmälas till Agenten i sistnämnda
parts valuta, sedan de omräknats
efter en växelkurs, som fastställts
genom överenskommelse mellan
de två berörda parterna. Den
växelkurs, som sålunda överenskommes,
skall vara den som i verkligheten
tillämpas för löpande transaktioner
mellan parterna. Om varierande
kurser eller flera än en kurs förekomma,
skall den överenskomna
växelkursen vara baserad på det vägda
medeltalet av dessa kurser.

b) Debet- och kreditsaldon mellan
två fördragsslutande parter, vilka

Kungl. Maj:ts proposition nr 3ib. Bilaga A.

tes qui n’ont pas de parités de change
homogenes, å moms qu’ils ne soient
exprimés dans la monnaie d’une
Partie Contractante qui a des parités
de change homogenes sont communiqués
ä 1’Agent dans l’unité de compte
utilisée par lui pour les compensations,
apres avoir été calculés å un
taux de change convenu entre les
deux Parties Contractantes.

c. La Partie Contractante fait également
connaitre å 1’Agent la méthode
de calcul des soldes qu’elle communique,
ainsi que les données nécessaires
pour faire apparaitre la maniére
dont les taux de change ont
été déterminés en vue du calcul.

II. La procédure suivante doit
étre utilisée pour le calcul des déficits
mensuels et pour la détermination
des montants correspondant aux
droits de tirage qui doivent étre rendus
disponibles et utilisés chaque
mois.

a. L’Agent détermine les soldes
nets entre les Parties Contractantes
et convertit ees soldes nets dans l’unité
de compte sur la base des taux qui
lui ont été communiqués. L’Agent est
alors en mesure de déterminer dans
1’unité de compte les déficits et excédents
mensuels, ainsi que les montants
de droits de tirage ä rendre
disponibles et å utiliser chaque mois.

b. Au cas ou le taux de change de
la monnaie d’une Partie Contractante
est modifié, les Parties Contractantes
intéressées communiquent å l’Agent
les soldes existant entre elles å la
elöture, la veille de la modification
de parité, ainsi que le détail des
ajustements opérés en application des
ciauses de garantie de change. Les
Parties Contractantes intéressées
adressent également å 1’Agent, conformément
aux dispositions de l’Article
8, a. 3. de 1’Accord, un rapport
faisant apparaitre les nouveaux taux
de change.

Ces informations permettent å
1’Agent de tenir compte des modifica -

Parties not having a unified cross
rate strueture, unless expressed in the
currency of a Contracting Party having
a unified cross rate strueture,
shall be reported to the Agent in the
money of account used for compensations
by him, after having been calculated
åt a rate of exchange agreed
between the two Contracting Parties.

(c) The Contracting Party shall
also report to the Agent the method
of calculation of the reported balances
ineluding the data necessary to
show how the rates of exchange have
been determined för the purpose of
their calculation.

II. The following procedure shall
be used for the purpose of calculating''
monthly déficits and of determining
the amounts in respect of drawing
rights to be made available and used
in each month:

(a) The Agent shall establish the
net balances existing between Contracting
Parties and shall convert
such net balances into the money of
account on the basis of the rates already
reported to him. The Agent
will then be able to ascertain, in the
money of account, the monthly deficits
and surpluses and the amounts
of drawing rights to be made available
and used in each month.

(b) In the event of the rate of exchange
of the currency of any Contracting
Party changing, the Contracting
Parties concerned shall advise
the Agent of the balances held
between them as åt the close of business
on the day preceding the change
and give details of any adjusting payments
which may have been made in
accordance with the terms of exchange
guarantees. The Contracting
Parties concerned shall also forward
lo the Agent a report in accordance
with the terms of Article 8 (a) (iii)
of the Agreement giving the new
agreed rate of exchange.

This information will enable the
Agent to make allowance for the

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga A.

sakna enhetligt växelkurssystem, skola,
med mindre de äro uttryckta i en
parts valuta, som har ett enhetligt
växelkurssystem, anmälas till Agenten
i den kontovaluta, som av Agenten
användes för kompensationer, sedan
de omräknats efter en växelkurs,
som fastställts genom överenskommelse
mellan de båda parterna.

c) Parterna skola jämväl underrätta
Agenten om den metod, som använts
för att omräkna de anmälda behållningarna,
däribland de uppgifter,
som erfordras för att visa hur växelkurserna
fastställts för ifrågavarande
omräkning.

II. Följande tillvägagångssätt skall
användas för att beräkna de månatliga
underskotten och för att fastställa
de belopp av överdragningsrätter,
som skola göras tillgängliga och utnyttjas
varje månad:

a) Agenten skall fastställa nettosaldona
mellan de fördragsslutande
parterna samt omräkna nettosaldona
till kontovalutan på grundval av de
växelkurser, som redan anmälts till
honom. Agenten blir därigenom i
stånd att fastställa de månatliga underskotten
och överskotten, uttryckta
i kontovalutan, ävensom de belopp av
överdragningsrätter, som skola göras
tillgängliga och utnyttjas varje månad.

b) Därest växelkursen för en fördragsslutande
parts valuta ändras,
skola berörda parter underrätta Agenten
om de behållningar, som förefunnos
dem emellan efter banktidens
slut dagen före förändringen, och
lämna uppgift om justeringsbetalningar,
som kunna hava ägt rum i
enlighet med bestämmelserna i växelkursgarantier.
Ifrågavarande parter
skola jämväl tillställa Agenten en
rapport enligt bestämmelserna i artikel
8 a) iii) av överenskommelsen,
angivande en ny överenskommen
växelkurs.

Dessa uppgifter skola möjliggöra
för Agenten att taga hänsyn till växel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31k. Bilaga A.

tions de taux de change dans le calcul
des déficits et excédents mensuels,
ainsi que des montants de droits de
tirage å rendre disponibles.

III. En vue de l’exécution des
compensations relatives å un mois
donné, y compris 1’utilisation des
montants correspondant aux droits
de tirage, les chiffres notifiés par
l’Agent aux Parties Contractantes,
dans la monnaie des Parties Contractantes
qui ont des parités de change
homogénes ou en monnaie de compte,
sont convertis par les Parties Contractantes,
si cela est nécessaire,
dans les monnaies des Parties Contractantes
qui n’ont pas de parités
de change homogénes, sur la base
des taux convenus conformément au
paragraphe I de la présente Annexe.

ANNEXE C.

TABLEAU I.

RESSOURCES EXISTANTES CONVENUES.

Le tableau suivant indique les
montants des ressources existantes
convenues mentionnées å 1’article 13
du présent Accord.

change in the rate of exchange when
calculating the monthly déficits and
surpluses and also the amount of
drawing rights to be made available.

III. In order to give effect to the
compensations in respect of any
month, including the use of amounts
in respect of drawing rights, the figures
notified by the Agent to the
Contracting Parties in the currency
of Contracting Parties having a
unified cross rate structure or in the
money of account shall be converted
by the Contracting Parties, if necessary,
in the currencies of Contracting
Parties without a unified
cross rate structure on the basis of
the rates agreed in accordance with
paragraph I of this Annex.

ANNEX C.

TABLE I.

AGREED EXISTING RESOURCES.

The following table sets out the
amounts of the agreed existing resources
referred to in Article 13 of
the present Agreement.

Parties con-tractantes. Contracting Parties	Montant des ressources existantes convenues. (En millions.) Amount of the agreed existing resources. (Figures in millions.)	Parties contractantes dans la monnaie des-quelies les ressources existantes convenues sont détenues. Contracting Parties in whose currency the agreed existing resources are held.	Équivalents en dollars des montants des ressources existantes convenues calculés avant lasignaturedu présent Accord (en millions). Dollar equivalent of the amounts of agreed existing resources. calculated prior to the signature of the present Agreement. (Figures in millions.)
Gréce......... Greece........	\| 3*23 £ sterling jll''16 £ sterling	Royaume-Uni United Kingdom Royaume-Uni United Kingdom	13 45
Italy.........
Bizone........ Bizone........	1 gg.22 Couronnes suédoises ) Swedish crowns	Suéde Sweden	9-8
Total	14''39 £ sterling		58
Total	85 22 Couronnes suédoises Swedish crowns		9-8
Total général Grand total	}		67-8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

kursförändringen vid beräkning av de
månatliga över- och underskotten,
ävensom de belopp av överdragningsrätter,
som skola göras tillgängliga.

III. För att verkställa kompensationerna
för en viss månad, däribland
utnyttjandet av belopp av över dragningsrätter,
skola de siffror, som
Agenten meddelar de fördragsslutande
parterna i valutan hos parter med
enhetligt växelkurssystem, eller i kontovalutan,
där så är nödvändigt omräknas
av parterna till valutorna hos
parter, vilka sakna enhetligt växelkurssystem,
på grundval av de växelkurser
som överenskommits i enlighet
med paragraf I av detta Bihang.

BIHAN G C.

TABELL I.

BEFINTLIGA TILLGODOHAVANDEN,
VAROM ÖVERENSKOMMELSE TRÄFFATS
MELLAN FÖRDRAGSLUTANDE PARTER.

Följande tabell angiver de belopp
av befintliga tillgodohavanden, varom
överenskommelse träffats mellan parterna,
vilka omnämnas i artikel 13
av överenskommelsen.

Fördrag- slutande parter	Belopp av befint-liga tillgodo-havanden (siffror i miljoner)	Part i vars myntslag de befintliga till-godohavandena hållas	Motvärdet i dollar av be-loppen av de be-fintliga tillgodo-havandena, be-räknade före undertecknan-det av överens-kommelsen (siffror i mil-joner)
Grekland. ..	3''23 £ sterling	Storbritannien	13
Italien.....	1116 £ sterling	Storbritannien	45
Bizonen.. ..	35''2 2 svenska kr.	Sverige	<1-8
Summa	14''39 £ sterling		58
Summa	35 22 svenska kr.		9-8
Totalsumma			(17-8

4 Ilihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 saml. Nr 314.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

TABLEAU II.

DROITS DE TIRAGE.

a. La colonne 2 du tableau indique
le montant total des droits de tirage
établis en vertu de 1’Article 9 du
présent Accord par chacune des Parties
Contractantes dont la balance
des paiements courants pour l’année
se terminant le 30 juin 1949 est
estimée devoir étre créditrice å l’égard
d’une autre Partie Contractante,
compte tenu des ressources
existantes convenues de cette autre
Partie Contractante.

b. La colonne 3 indique le montant
total correspondant des droits de
tirage établis en faveur de chacune
des Parties Contractantes.

c. Les montants figurant dans le
présent tableau et dans le tableau
III feront 1’objet d’ajustements dans
les conditions ci-aprés:

1. Du montant des droits de
tirage respectifs accordés par l’une
quelconque des Parties Contractantes
sera déduit le montant des
attributions anticipées autorisées
pour le 3e trimestre de 1948 par
1’Administration de Coopération
Économique des États-Unis, en
vertu de la Loi de Coopération
Économique de 1948, pour le paiement
de produits vendus par ladite
Partie Contractante å toute
autre Partie Contractante;

2. Du montant des droits de
tirage respectifs établis en faveur
de l’une quelconque des Parties
Contractantes sera déduit le montant
desdites attributions anticipées
autorisées pour le 3“ trimestre
de 1948 pour le paiement
des produits achetés par ladite
Partie Contractante ä toute autre
Partie Contractante.

Le Secrétaire général de 1’Organisation
demandera å l’Administration
de Coopération Économique des
États-Unis de lui faire connaitre les
montants des attributions anticipées
mentionnées aux sous-paragraphes

TABLE II.

DRAWING RIGHTS.

(a) Column 2 of the tables sets out
the total amount of drawing rights
established under Article 9 of the
present Agreement by each Contracting
Party which has been estimated
to be in credit with any other Contracting
Party on current balance of
payments for the year ending 30th
June, 1949, after taking into account
the agreed existing resources of that
other Contracting Party.

(b) Column 3 sets out the corresponding
total amount of drawing
rights established in favour of each
Contracting Party.

(i) From the amount of the respective
drawing rights established
by any Contracting Party there
shall be deducted the amount of
the advance allotments authorised
in respect of the third quarter of
1948 by the United States Economic
Co-operation Administration
under the Economic Co-operation
Act of 1948 for the payment for
commodities sold by that Contracting
Party to any other Contracting
Party;

(ii) From the amount of the
respective drawing rights etablished
in favour of any Contracting
Party there shall be deducted the
amount of such advance allotments
authorised in respect of the
third quarter of 1948 for the payment
for commodities purchased
by that Contracting Party from
any other Contracting Party.

The Secretary-General of the Organisation
will ask the United States
Economic Co-operation Administration
to inform him of the amounts
of the advance allotments mentioned
in sub-paragraphs (i) and (ii) of

Kungl. Maj:ts proposition nr 31A. Bilaga A.

TABE.LL II

ÖVERDRAGNINGSRÄTTER.

a) Kolumn 2 i tabellen angiver totalbeloppet
av överdragningsrätter
inrättade enligt artikel 9 i överenskommelsen
av varje fördragsslutande
part, som har beräknats vara borgenär
i förhållande till annan part i
den löpande betalningsbalansen för
det år, som slutar den 30 juni 1949,
sedan hänsyn tagits till den andra
partens befintliga tillgodohavanden,
varom överenskommelse träffats
mellan parterna.

b) Kolumn 3 angiver motsvarande
totalsumma av överdragningsrätter
inrättade till förmån för varje fördragsslutande
part.

c) De belopp, som angivits i denna
tabell och i tabell III, kunna bliva föremål
för justeringar enligt följande:

i) De belopp av respektive överdragningsrätter,
som inrättats av
en fördragsslutande part, skola
minskas med beloppet av de förskottstilldelningar,
som bemyndigats
för tredje kvartalet 1948 av
Förenta Staternas Adminstration
för ekonomiskt samarbete enligt
1948 års lag om ekonomiskt samarbete
för betalning av varor, vilka
sålts av ifrågavarande part till
annan part;

ii) De belopp av respektive överdragningsrätter,
som inrättats till
förmån för en föredragsslutande
part, skola minskas med beloppet
av sådana förskottstilldelningar,
som bemyndigats för tredje kvartalet
1948 för betalning av varor,
vilka inköpts av ifrågavarande part
från en annan part.

Organisationens generalsekreterare
kommer att anmoda Förenta Staternas
Administration för ekonomiskt
samarbete att lämna honom uppgift
om de förskottstilldelningar, som avses
i styckena i) och ii) av denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

1 et 2 du présent paragraphe. Le Secrétaire
général soumettra å l’approbation
du Conseil les montants
ajustés conformément aux sous-paragraphes
1 et 2 du présent paragraphe.
Dés 1’approbation du Conseil,
lesdits montants seront substitués
aux montants correspondants
indiqués au présent tableau et au
tableau III et seront communiqués
par le Secrétaire général å l’Agent
au plus tard le 31 octobre 1948.

d. Sous reserve de 1’approbation de
1’Administration de Coopération Économique
des États-Unis et du Conseil,
les montants respectifs des droits
de tirage pourront faire l’objet
d’ajustements ultérieurs å concurrence
de toute attribution anticipée
qu’une Partie Contractante n’aurait
pas été å méme d’utiliser.

Le Gouvernement de la Turquie, tout en
approuvant les termes du présent Accord, réserve
sa position quant å 1’exactitude des chiffres
relatifs å la Turquie figurant dans 1’Annexe
C et lera dans le plus bref délai tous efforts
possibles, sous l’égide de 1’Organisation, pour
parvenir å un accord avec les pays intéressés
en ce qui concerne 1’ajustement de ees chilfres.

this paragraph. The Secretary-General
will submit to the Council for
approval the amounts adjusted in accordance
with sub-paragraphs (i) and
(ii) of this paragraph. Upon approval
by the Council, these amounts
shall be substituted for the corresponding
amounts shown in this table
and in table III and shall be forwarded
by the Secretary-General to the
Agent not later than 31st October,
1948.

(d) Subject to approval by the
United States Economic Co-operation
Administration and by the
Council, the respective amounts of
drawing rights may be further adjusted
to the extent to which a Contraeting
Party has been unable to
use any advance allotment.

The Government ol Turkey, while approving
the terms of the present Agreement, reserves
its position as to the accuracy of the figures
shown in the Annex C relating to Turkey and
will, as soon as possible, make every effort,
under the aegis of the Organisation, to reach
agreement with the countries concerned on the
adjustment of these figures.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

paragraf. Generalsekreteraren skall
underställa rådet för godkännande
de belopp som ändrats i enlighet med
styckena i) och ii) av denna paragraf.
Sedan dessa belopp godkänts av
Rådet, skola de utbytas mot de motsvarande
belopp, som angivas i denna
tabell och i tabell III, och meddelas
Agenten senast den 31 oktober
1948.

d) Under förutsättning av godkännande
av Förenta Staternas Administration
för ekonomiskt samarbete
och Rådet kunna respektive överdragningsrätters
belopp ytterligare
ändras i den utsträckning som fördragsslutande
part icke varit i stånd
att utnyttja en förskottstilldelning.

Turkiska regeringen, som godkänner bestämmelserna
i överenskommelsen, gör reservation
för riktigheten av de siffror som angivas i Bihang
C i avseende å Turkiet, och kommer att
snarast vidtaga alla ansträngningar att under
Organisationens egid uppnå överenskommelse
med berörda länder om ändring av dessa siffror.

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

TABLEAU II

TABLE II

DROITS DE TIRAGE

DRAWING RIGHTS

Colonne 1. Column 1. Parties Contractantes. Contracting Parties.	Colonne 2. Column 2. Montants totaux des droits de tirage établis par les Parties Contractantes désignées dans la colonne 1 en faveur d’autres Parties Contractantes. Total amounts of drawing rights established by the Contracting Parties named in column 1 in favour of other Contracting Parties.	Colonne 3. Column 3. Montants totaux des droits de tirage établis en faveur des Parties Contractantes désignées dans la colonne 1 par d’autres Parties Con-tractantes. Total amounts of drawing rights established in favour of the Contracting Parties named in column 1 by the other Contracting Parties.
	Equivalents en dollars des	Equivalents en dollars des
	États-Unis. (En millions.)	Etats-Unis. (En millions.)
	Equivalent in United States	Equivalent in United States
	Dollars (figures in millions).	Dollars (figures in millions).
Autriche. Austria...........	3 1	66-6
Belgique-Luxembourg. Belgium-Luxembourg...............	218-5	ilo
Danemark. Denmark........	5-1	11-9
France. France.............	9-7	333
Gréce. Greece...............		63-8
Italie. Italy................	47-3	27
Pays-Bas. Netherlands.......	11-3	83
Norvége. Norway...........	lti‘5	48-3
Suéde. Sweden..............	34-8	9-8
Turquie. Turkey............	28-5	8-8
Royaume-Uni. United Kingdom	312	30
Bizone. Bizone.............	108-8	98-6
Z. F. 0. A. French Zone.....	14-8	15-6
	8104	810-4

Note: Les chiffres inscrits pour le Royaume-Uni
comprennent également les Pays (Irlande
et Islande inclus) englobés dans la zone
sterling, c’est-å-dire les »Scheduled Territories»,
au sens de la législation anglaise du contröle
des changes.

Note: The figures inserted för the United
Kingdom cover also the countries (including
Iceland and Ireland) which comprise the sterling
area, that is to say the »Scheduled Territories»
as detined for exchange control purposes
in United Kingdom législation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

TABELL II

ÖVERDRAGNINGSRÄTTER

Kolumn 1. Fördragsslutande parter.	Kolumn 2. Summan av överdrag-ningsrätter inrättade av de parter, som angivas i kolumn 1, till förmån för andra parter.	Kolumn 3. Summan av överdrag-ningsrätter inrättade av övriga parter till förmån för de par-ter, som angivas i kolumn 1.
	Mot värden i	Motvärden i
	amerikanska	amerikanska
	dollar (siff-	dollar (siff-
	ror i mil-	ror i mil-
	joner)	joner)
Österrike...............	3-1	66-6
Belgien-Luxemburg......	218-5	ilo
Danmark...............	5’1	11-9
Frankrike..............	9-7	333
Grekland...............		66*8
Italien.................	473	27
Nederländerna..........	11 3	83
Norge..................	16-5	48-3
Sverige.................	34-8	9-8
Turkiet................	28-5	8-8
Storbritannien..........	312	30
Bizonen................	108-8	98-6
Franska ockupationszonen	14-8	15-6
	810-4	810-4

Anm.: De siffror, som angivas för Storbritannien,
täcka även de länder (inklusive Island
och Irland), som ingå i sterling-området,
d. v. s. »Scheduled Territories» enligt definitionen
för valutakontrolländamål i Storbritanniens
lagstiftning.

TABLE III

TABLEAU III

DÉTAIL DES DROITS DE TIRAGE.

a. Le tableau suivant indique la répartition
détaillée des montants des droits de tirage
indiqués au Tableau II entre les Parties
Contractantes prises deux å deux.

b. Il fält également apparaltre les Parties
Contractantes qui, aux fins du Titre II du
présent Accord sont créditrices et débitrices
l’une de 1’autre comme le montrent les chiffres
figurant dans les lignes en regard de leur nom
et dans les colonnes en-dessous de leur nom.

Tous les chiffres sont indiqués en millions de
dollars.

DETAILS OF DRAWING RIGIITS.

(a) The following table sets out in detail
the distribution as between each pair of Contracting
Parties of the amounts of drawing
rights set out in Table II.

(b) It also shows the pairs of Contracting
Parties which are, for the purpose of Part II
of the present Agreement, creditors and debtors
in relation to one another, as indlcated
by the figures in the lines opposite and columns
under their names.

All figures in millions of dollars.

TABELL III

SPECIFIKATION AV ÖVERDRAGNINGSRÄTTER.

(a) Följande tabell specificerar fördelningen
mellan Parterna av summorna av de överdragningsrätter
som angivits i tabell II.

(b) Den utvisar även de parter vilka i vad
avser del II av överenskommelsen, äro borgenärer
respektive gäldenärer i förhållande till
varandra, vilket framgår av siffrorna i raderna
bredvid och kolumnerna under deras
namn.

Alla belopp i miljoner dollar.

Parties contractantes qui établissent les montants des droits de tirage indiqués (créditeurs). Contracting parties by which amounts of drawing rights shown are established (creditors). Parter, vilka inrättat angivna belopp av överdragningsrätter (borgenärer)	Parties contractantes en faveur desquelles sont établis les montants des droits de tirage indiqués. (Débiteurs). Contracting parties in favour of which amounts of drawing rights shown are established. (Debtors.) Parter, till vilkas förmån angivna belopp av överdragningsrätter skola inrättas (gäldenärer).	Montants totaux des droits de tirage établis par les Parties Contractantes. Total amount of drawing rights established by contracting parties. Totalsumman av överdrag-ningsrätter inrättade av Parterna
Autriche. Austria. Österrike.	Belgique, Luxembourg. Belgium, Luxembourg. Belgien, Luxemburg.	Danemark. Denmark. Danmark.	France. France. Frankrike.	Gréce. Greece. Grekland.	Italie. Italy. Italien.	Pays-Bas. Netherlands. Nederländerna.	Norvége. Norway. Norge.	Suéde. Sweden. Sverige.	Turquie. Turkey. Turkiet.	Royaume-Uni. United Kingdom. Storbritannien.	Bizone. Bizone. Bizonen.	Z. F. O. A. French Zone. Franska ockupations- zonen.
Autriche. Austria. Österrike . . .					0-4	2-0			0-7					31
Belgique, Luxembourg........	I
Belgium, Luxembourg........	} 4-6	—	66	40-0	13-0	—	72''5	23-0	6-0	2-0	30-0	17-0	4-0	218-5
Belgien, Luxemburg..........	1
Danemark. Denmark. Danmark	Öl	—	—	—	2-0	—	_	_	30	_	—	—	—	Öl
France. France. Frankrike ....	2-0	—	2-7	—	5-0	_	_	_	_	_	_	_	_	9-7
Gréce. Greece. Grekland......	—	—	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_
Italie. Italy. Italien..........	—	ILO	—	11-0	7-0	—	—	05	Öl	5-0	—	10 l	26	47-3

>-4.

•fe*

Pays-Bas. Netherlands. Neder-\|	} ^				5-0			2-5		0''8		_	20	11-3
länderna..................									80		16 5
Norvége. Norway. Norge.....1	1*5	—	—	5-0	20	—	—	—	—	—	—	—
Suéde. Sweden. Sverige.......	—	—	—	—	50	—	2-4)	21-8	—	ro	—	5*0	—	34-8
Turquie. Turkey. Turkiet.....	—	—	P5	—	13-0	—	—	0-5	—	—	—	12-0	1''6	28-5
Royaume-Uni. United Kingdom.	\| 25-0			200 o	10-0	250		_	_	_	_	46''5	55	3120
Storbritannien.............			8-5							108-8
Bizone. Bizone. Bizonen......\|	320	—	l-o	630	4-3	—	—	—	—	—	—	—
Z. F. 0. A. French Zone. Från-	}■ 0''5		0-2	140	0-1				__	_	_	_	_	14-8
ska ockupationszonen......
Montants totaux des droits
de tirage établis en faveur des parties contractantes .
Total amounts of drawing
rights established in favour of contracting parties ....	GC-G	Ilo	Ilo	333 0	06-8	27-0	83-0	48-3	9-8	8-8	30-0	986	15-6	8104
Totalsumma av överdrag-
ningsrätter inrättade till för-mån för fördragsslutande
Parter....................

Note.

(1) Le montant des droits de tirage indiqué
ci-dessus sont basés pour partie sur les
estimations par la Bizone de ses exportations
de charbon. Si ees chiffres se trouvent
modifiés durant l’année finissant le
30 oetobre 1948 des ajustements pourront
devenir nécessaires comme il ressort du
paragraphe 7 de la décision du Conseil en
date du 11 septembre 1948 portant attribution
d’aide direete et répartition des
contributions et des droits de tirage (Doc.
n°C [48] 158).

(2) Les chiffres inscrits pour le RoyaumeUni
englobent également les pays (Irlande
et Islande inclus) compris dans la zone
sterling, c’est-å-dire »Scheduled Territories»,
au sens de la législation anglaise
du contröle des changes.

Note.

(1) The above amounts of drawing rights are
based in part on estimates by the Bizone
of coal exports.

If these figures are altered during the
year ending 30th October, 1948, adjustments
may be necessary as outlined in
paragraph 7 of the Council Décision on
llth September, 1948, on the division of
direct aid and redistribution of Contributions
and drawing rights (Doc N° C
[48] 158).

(2) The figures inserted for the United Kingdom
cover also the countries (ineluding
Iceland and Ireland) which comprise the
sterling area, that is to say, the »Scheduled
Territories* as defined for exchange
control purposes in United Kingdom legislation.

Anm.

(1) De ovan angivna beloppen av överdragningsrätter
baseras delvis på Bizonens
beräkningar rörande dess kolexport. Om
dessa siffror ändras under det år, som
slutar den 30 oktober 1948, kunna justeringar
bli nödvändiga, vilket angivits i
paragraf 7 av Rådets beslut av den 11
september 1948 om fördelning av direkt
hjälp och ny fördelning av bidrag och
överdragningsrätter (Dokument C [48]
158).

(2) De siffror, som angivas för Storbritannien,
täcka ävenledes de länder (inklusive
Island och Irland), som ingå i sterlingområdet,
d. v. s. »Scheduled Territories*
enligt definitionen för valutakontrolländamål
i Storbritanniens lagstiftning.

rf».

Öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
soussignés, dument habilités, ont
apposé leurs signatures au bas du
présent Accord.

Fait å Paris, le seize octobre mil
neuf cent qurante-huit, en francais
et en anglais, les deux textes faisant
également foi, en un exemplaire
unique qui restera déposé auprés du
Secrétaire général de 1’Organisation
Européenne de Coopération Économique,
qui en communiquera copie
certifiée conforme å tous les signataires.

Protocole d’Application provisoire
de PAccord
de Paiements et de Compensations
entre les Pays Européens.

Les Signataires de PAccord de
Paiements et de Compensations entre
les Pays Européens (appelé ci-dessous
PAccord) signé ce jour:

Désirant donner immédiatement
ef fet å PAccord, å titre provisoire;

Sont convenus de ce qui suit:

1. Les Parties au présent Protocole
appliqueront å titre provisoire
les dispositions de PAccord, comine
si PAccord avait produit ses effets å
compter du 1" octobre 1948.

2. Le présent Protocole entrera en
vigueur ä dater de ce jour et demeurera
en vigueur jusqu’å 1’entrée en
vigueur de PAccord.

3. a. Toute Partie au présent Protocole
peut s’en retirer en donnant
par écrit un préavis de retrait d’au
moms trois mois au Secrétaire général
de POrganisation Européenne
de Coopération Économique (appelé
ci-dessous le Secrétaire général).

b. Trois mois apres la date å laquelle
ce préavis est donné, ou å
telle date ultérieure qui pourra étre

In witness whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered,
have appended their signatures
to the present Agreement.

Done in Paris this sixteenth day
of October, Nineteen Hundred and
Forty Eight, in the English and
French languages, both texts being
equally authentic, in a single copy
which shall remain deposited with
the Secretary-General of the Organisation
for European Economic Cooperation
by which certified copies
shall be communicated to all the signatories.

Protocol of Provisional Application
of the Agreement

for Intra-European Payments
and Compensations.

The Signatories to the Agreement
for Intra-European Payments and
Compensations (hereinafter referred
to as the Agreement) signed this
day;

Desiring to give immediate and
provisional effect to the Agreement;

Have agreed as follows:

1) The Parties to the present Protocol
shall apply the provisions of
the Agreement provisionally as if
the Agreement had been effective on
and after 1st October, 1948.

2) The present Protocol shall come
into force on this day’s date and
shall continue in force until the
Agreement comes into force.

3) (a) Any Party to the present
Protocol may withdraw from the
Protocol by giving not less than
three months’ notice of withdrawal
in writing to the Secretary-General
of the Organisation for European
Economic Co-operation (hereinafter
referred to as the Secretary-General).

(b) Three months after the date
on which such notice is given, or åt
such later time as may be specified

Kungl. Maj. ts proposition nr 31i. Bilaga A.

Till bekräftelse härav hava undertecknade
befullmäktigade undertecknat
denna överenskommelse.

Som skedde i Paris den 16 oktober
1948 på engelska och franska språken,
vilka båda texter äga lika vitsord,
i ett exemplar, som skall deponeras
hos Organisationens för europeiskt
ekonomiskt samarbete generalsekreterare,
vilken skall tillställa
signatärmakterna bestyrkta avskrifter
därav.

Protokoll om provisorisk tilllämpning
av överenskommelsen
om inter-europeiska betalningar
och kompensationer.

Signatärmakterna till överenskommelsen
angående inter-europeiska
betalningar och kompensationer
(härefter benämnd överenskommelsen),
vilken undertecknats denna
dag;

vilka önska omedelbart tillämpa
överenskommelsen provisoriskt;

hava överenskommit såsom följer:

1) Parterna till förevarande protokoll
skola provisoriskt tillämpa bestämmelserna
i överenskommelsen,
såsom om den trätt i kraft fr. o. in.
den 1 oktober 1948.

2) Detta protokoll träder i kraft
denna dag och skall äga giltighet intill
dess att överenskommelsen träder
i kraft.

3) a) Part till detta protokoll äger
frånträda protokollet genom skriftlig
uppsägning, verkställd senast tre
månader i förväg, till Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete
generalsekreterare (härefter
kallad generalsekreteraren).

b) Tre månader efter den dag, då
sådan uppsägning avlåtits eller vid
den senare tidpunkt, som må ha an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

fixée dans ce préavis, la Partie de
qui il émane cessera d’étre Partie au
présent Protocole.

c. Le Secrétaire général informera
immédiatement toutes les Parties au
présent Protocole, ainsi que l’Agent,
de tout préavis donné en vertu du
présent paragraphe.

4. Si un préavis de retrait est
donné en vertu du paragraphe 3, les
Parties au présent Protocole, agissant
par 1’intermédiaire de 1’Organisation,
chargeront un ou plusieurs
Comités, ä la demande d’une des
Parties, de préparer des recommandations
sur les dispositions qui pourraient
étre nécessaires afin d’éviter,

1. des interruptions dans les
échanges ou les paiements,

2. des paiements en or ou en
devises,

3. 1’impossibilité d’effectuer des
rachats d’or ou de devises qui,
autrement, auraient été possibles
en vertu des dispositions de l’Accord,
ou

4. d’autres conséquences analogues,

qui pourraient se produire dans un
délai raisonnable å compter de la
date å laquelle le préavis de retrait
prendra effet, par suite de modifications
de soldes résultant de compensations
effectuées conformément ä
1’Accord. Le ou les Comités examineront
également la position des
droits de tirage qui pourraient demeurer
inutilisés å la date å laquelle
le préavis de retrait prendra effet.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
soussignés, dument habilités, ont
apposé leurs signatures au bas du
présent Protocole.

Fait å Paris, le seize octobre mil
neuf cent quarante-huit, en fran^ais
et en anglais, les deux textes faisant
également foi, en un seul exemplaire
qui sera déposé auprés du Secrétaire
général de 1’Organisation Européenne
de Coopération Économique
qui en communiquera copie
certifiée conforme ä tous les autres
signataires du présent Protocole.

in the notice, the Party giving it shall
cease to be a Party to the present
Protocol.

(c) The Secretary-General will
immediately inform all Parties to the
present Protocol and the Agent of
any notice given under this paragraph.

4) If notice of withdrawal is given
under paragraph 3, the Parties to
the present Protocol, acting through
the Organisation, shall, åt the request
of any Party, entrust a Committee
or Committees with the preparation
of recommendations as to
the provisions which may be required
to avoid,

(i) interruptions in trade or
payments,

(ii) payments of gold or foreign
currency,

(iii) the prevention of repurchase
of gold or foreign currency
which would otherwise have been
possible under the provisions of
the Agreement, or

(iv) other similar possible consequences,

which may arise, within a reasonable
time from the date when the
notice of withdrawal takes effect, as
a result of changes in balances
caused by compensations made under
the Agreement. The Committee or
Committees shall also consider the
position of drawing rights which
may remain unused åt the date on
which the notice of withdrawal takes
effect.

In witness whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered,
have appended their signatures
to the present Protocol.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

givils i uppsägningen, upphör parten
att vara part till detta protokoll.

c) Generalsekreteraren kommer
att omedelbart underrätta alla parter
till detta protokoll samt Agenten om
enligt denna paragraf skedd uppsägning.

4) Därest uppsägning avlåtes enligt
paragraf 3, skola parterna till
detta protokoll, på begäran av part,
genom Organisationen uppdraga åt
en kommitté eller kommittéer att
uppgöra förslag till åtgärder, som
kunna erfordras för att undvika

i) avbrott i handel eller betalningar,

ii) betalningar i guld eller utländska
valutor,

iii) hinder för återköp av guld
eller utländska valutor, vilket eljest
skulle ha varit möjligt enligt
bestämmelserna i överenskommelsen,
eller

iv) andra dylika tänkbara följder,

vilka, inom rimlig tid från den dag,
då uppsägningen träder i kraft, kunna
uppkomma såsom ett resultat av
förändringar i behållningarna, vilka
förorsakats av kompensationer enligt
överenskommelsen. Kommittén eller
kommittéerna skola också taga i betraktande
läget av överdragningsrätter,
som må kvarstå outnyttjade den
dag, då uppsägningen träder i kraft.

Till bekräftande härav hava undertecknade
befullmäktigadei undertecknat
detta protokoll.

BILAGA B

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

Innehållsförteckning.

Kapitel I.
Kapitel II.

Kapitel III.
Kapitel IV.

Inledning och allmän översikt................

Produktion och export .....................

Tillgången på arbetskraft ...................

Produktiviteten ............................

Målsättning för produktion och export .......

a. Jordbruket ............................

b. Skogsprodukter ........................

c. Elektrisk kraft och elektroteknisk industri

d. Järnmalm ............................

e. Järn och stål..........................

f. Verkstadsindustrien ....................

g. Övriga industrier ......................

h. Varven och handelsflottan ..............

i. Turist väsendet ........................

Betalnings- och handelsbalansen .............

Investeringar och konsumtion ...............

Investeringar ..............................

Bostadsbyggandet ........................

Egentlig industri .........................

Kraftverk och elektrisk kraftdistribution . ..

Övriga offentliga investeringar ............

Utkast till nationalbalans 1952/53 ...........

Sid.
. 3
. 11
. 11
. 12
. 13
. 13
. 14
. 15
. 15
. 15
. 16
. 18
. 18
. 18
. 19
. 22
. 22
. 22
. 23
. 23
. 24
. 24

Tabell

Bilaga

I texten införda tabeller.

Försörjningsbalanser för tackjärn och valsat järn och stål ....................

Export av verkstadsprodukter...............................................

Export av produkter inom gruppen »övriga» varor ...........................

Exporten av svenska stapelvaror............................................

Betalningsbalans 1947 och 1952/53 ...........................................

Olika ländergruppers andel i export och import 1938, 1947 och 1952/53 i %
Nationalbalans 1947 och 1952/53 ............................................

18
21
21
24

Tabellbilaga.

I. Konsumtion och produktion 1952/53.

II. Betalningsbalans 1952/53.

III. Importen (eif) 1952/53 med fördelning å vissa länder- och varugrupper.

IV. Exporten och re-exporten (fob) 1952/53 med fördelning å vissa länder- och
varugrupper.

1. Långtidsprogrammet 1947—1952/53. Export och re-export (fob).

2. Långtidsprogrammet 1947—1952/53. Import (eif).

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

Bilaga B.

Det svenska långtidsprogrammet.

KAPITEL I.

Inledning och allmän översikt.

1. Den nuvarande likviditetskrisen i Sveriges betalningar gentemot utlandet
företer många drag som äro gemensamma för ett flertal europeiska
länder. Den är resultatet dels av en sedan länge pågående strukturell utveckling,
och dels av vissa tillfälliga förhållanden, vilka i sin tur ha sin
grund både i de aktuella europeiska handels- och betalningssvårigheterna i
förhållande till den övriga världen och i den bristande ekonomiska balansen
inom landet. Ett program syftande till ett bemästrande av likviditetskrisen
måste därför inrymma åtgärder som taga sikte på det strukturella problemet
och som avlägsna de tillfälliga ekonomiska störningarna. Sveriges möjligheter
att komma till rätta med dessa störningar äro nödvändigtvis mycket
begränsade till den del de äro av internationell karaktär; ansträngningar
med utsikt till framgång kunna härutinnan göras endast i aktivt
samarbete mellan de europeiska länderna och med Förenta Staternas bistånd.
Det europeiska ekonomiska samarbetet, sådant det kommit till uttryck
i Pariskonventionen och anknutits till det amerikanska programmet
för europeisk återuppbyggnad bildar därför den nödvändiga grundvalen
för Sveriges ansträngningar att finna en tillfredsställande lösning på sitt
internationella betalningsproblem.

2. Det strukturella problem Sverige har att brottas med är särskilt påtagligt
på exportområdet. Den svenska efterkrigsexporten har aldrig uppnått
förkrigsvolymen, medan å andra sidan den ekonomiska utvecklingen
i allmänhet lett till ökade importbehov. Det har länge förutsetts, att exportutvecklingen
skulle nå en vändpunkt i början av 1940-talet. Under industrialiseringsskedet
spelade skogsprodukterna en dominerande roll i exportexpansionen.
En kontinuerlig ökning i den totala exportvolymen av
pappersmassa och trävaror ägde rum fram till början av det andra världskriget.
Denna ökning har hejdats till följd av att urskogsbeståndet förbrukats;
produktionen har måst anpassas efter den årliga tillväxten i skogarna.
ökad export av andra produkter är därför nödvändig redan för
att förhindra en nedgång i den totala exporten.

Denna strukturella förändring har allvarligt förvärrat Sveriges exportproblem.
De produkter, som hädanefter måste exporteras i ökade kvantiteter,
äro av en vida mera differentierad karaktär än skogsindustriernas sta5
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 314.

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

pelvaror. Mycket omfattande arbete måste nedläggas på forskning, produktionsutveckling
och kommersiell organisation, samt ytterligare ansträngningar
göras för att upparbeta nya marknader. I detta syfte organiserades
under kriget en omfattande forskningsverksamhet i samarbete mellan regeringen
och den privata industrien. Mera betydande resultat av denna
verksamhet kunna dock knappast förväntas på kort sikt. Möjligheterna
för en exportexpansion äro också begränsade genom de nu rådande svenska
marknadsförhållandena och den allmänna ekonomiska utvecklingen under
och efter kriget. Flertalet av de planer för en expansion av produktionskapaciteten,
vilka nu hålla på att sättas i verket, taga sikte på ett tillgodoseende
av den inhemska marknadens ökade behov. Dessutom är den tillgängliga
kapacitet som är lämpad för exportproduktion för närvarande i
stor utsträckning sysselsatt med inhemska order.

Möjligheterna att öka exporten under den period som nu är föremål för
studium begränsas sålunda av åtskilliga grundläggande faktorer. Desto
mera angeläget är det att vidtaga effektiva åtgärder för att på bästa sätt
utnyttja alla tillgängliga resurser och trygga förverkligandet av utbyggnadsprogram,
vilka direkt eller indirekt komma att öka Sveriges exportkapacitet.
Svenska regeringen vidtager åtgärder för att befrämja denna nödvändiga
»export drive».

Listan på »nya» exportprodukter upptager bl. a. järn och stål av kvalitetstyp,
järnmanufaktur, verkstadsprodukter, kontorsmaskiner och högförädlade
produkter från skogs- och textilindustrierna samt den kemiska industrien.
Dessa produkter ha i allmänhet icke karaktären av stapelvaror, som
kunna säljas på världsmarknaden och som lätt kunna överflyttas från
en delmarknad till en annan, alltefter pris- och konjunkturutvecklingen.
Intensiva ansträngningar måste därför göras för att skapa varaktiga marknader
för de olika produkterna.

Export av så starkt differentierade produkter är nödvändigtvis mera sårbar
för förändringar i de importerande ländernas handelspolitik. Blockaden
under kriget orsakade svårt avbräck för många värdefulla svenska exportmarknader
på västra halvklotet. Dessa måste åter byggas upp. Det svenska
kvalitetsstålet har exempelvis på många marknader ersatts av inhemska
produkter baserade på den nya utvecklingen inom legeringstekniken.

3. I följande kapitel kommer en mera detaljerad redogörelse att lämnas
för de områden där den svenska exporten måste ökas för att tillföra landet
betalningsmedel för den import som blir nödvändig med hänsyn till den
svenska ekonomiens expansion. En livskraftig ekonomi i verklig mening
uppnås icke genom att endast återställa jämvikten i betalningsbalansen;
denna jämvikt måste vinnas vid ett handelsutbyte där importen är tillräcklig
för att säkerställa en tillfredsställande ekonomisk aktivitet och en
välavvägd utbyggnad av de produktiva resurserna. Betalningsproblemet kan
emellertid icke lösas endast genom en ökning av den totala exporten. Nu
rådande handelspolitiska förhållanden medföra ytterligare svårigheter av
mera speciell och temporär natur.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

Det har varit naturligt för ett industriland som Sverige att dess utrikeshandel
uppvisat talrika inslag av multilateralism, med avsevärda importeller
exportöverskott i olika riktningar. Sverige behöver stor import av råvaror,
under det att dess export i hög grad koncentrerats på skogsprodukter,
järnmalm och ett fåtal specialiserade industriprodukter.

Den svenska exporten är spridd över hela världen. Det är uppenbart att
de länder som äro stora importörer av svenska produkter icke nödvändigtvis
exportera de råvaror som Sverige behöver.

Multilateralismen i världshandeln nådde sitt maximum mot slutet av
1920-talet. Man har beräknat, att en tredjedel av Sveriges totala utrikeshandel
år 1928 var sammansatt av överskott och underskott i förhållande
till olika länder. Det multilaterala inslaget i Sveriges handel var större än
för de flesta andra länder i världen.

Redan på 1930-talet tenderade den multilaterala andelen av Sveriges utrikeshandel
att minskas, men den förblev dock mycket betydande och representerade
år 1938 omkring en fjärdedel av landets totala utrikeshandel.

Utvecklingen efter kriget har förstärkt det bilaterala inslaget i handelspolitiken,
vilket orsakat allvarliga rubbningar i den svenska handelns
multilaterala grundstruktur. Import och export ha fått lov att överflyttas
från en marknad till en annan för att passa in i det bilaterala systemet. Men
detta har varit möjligt endast i viss utsträckning, särskilt i fråga om exporten,
enär ett flertal varor äro i hög grad beroende av tillvaron av väl inarbetade
marknader. Den förskjutning av exportens tyngdpunkt från stapelvaror
till produkter av mera differentierat slag, som hädanefter måste äga
rum, kommer att öka detta beroende, eftersom vikten av väl inarbetade
marknader är större för exportprodukter av den senare typen.

Det allmänna multilaterala handelssystemets sammanbrott bär medfört
förluster icke endast i form av minskad exportvolym. Avsevärt ekonomiskt
avbräck, vilket kommer till synes i betalningsbalansen, vållas också av det
förhållande, att export och import icke kunna anpassas efter marknadsläget
enligt normala kommersiella grunder. Ur internationell synpunkt betyder
detta att Sveriges resurser under nuvarande handelsförhållanden varken
fördelas eller utnyttjas på bästa sätt.

De mest framträdande dragen i Sveriges förkrigshandel bestodo å ena sidan
av ett exportöverskott i förhållande till Storbritannien, de skandinaviska
länderna samt de transoceana områdena i Afrika, Asien och Australien,
å andra sidan av ett importöverskott i förhållande till Tyskland och
det västra halvklotet. Importöverskottet i förhållande till Förenta Staterna
steg under 1930-talet, medan importen från andra länder på västra halvklotet
sjönk. Det totala importöverskottet i förhållande till västra halvklotet
förblev sålunda på det hela taget oförändrat fram till andra världskrigets
utbrott.

Centralpunkten i Sveriges multilaterala handel var Storbritannien. Sveriges
exportöverskott i förhållande till detta land och andra länder inom
sterlingområdet täckte betalningsunderskottet i förhållande till Förenta Sta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

terna och Tyskland. De andra skandinaviska länderna kunde utjämna underskotten
i handeln med Sverige genom exportöverskott gentemot Storbritannien.

Betalningsbalansen för år 1947 visar i vilken utsträckning förkrigssystemet
rubbats. Den svenska importen hade överflyttats från Europa till transoceana
inköpskällor, särskilt Förenta Staterna. Även om liknande tendenser
kunde iakttagas i fråga om exporten, så förändrades icke exportens inriktning
i samma grad. Resultatet blev ett mycket stort importöverskott i
handeln med Förenta Staterna.

Importökningen från Förenta Staterna står uppenbarligen i sammanhang
med den minskade produktionskapaciteten i de europeiska länderna. Denna
utveckling torde därför komma att omkastas i den mån den europeiska återuppbyggnaden
gör ytterligare framsteg.

Den kraftiga nedgången i den tyska produktionen utgjorde den huvudsakliga
orsaken till förändringen i importens fördelning. Före kriget försåg
Tyskland Sverige med stora mängder fasta bränslen, järn, kemikalier,
maskiner och textilier. Större delen av Sveriges import av dessa varor har
efter kriget kommit från Förenta Staterna.

Med mindre nettointäkterna från de europeiska länderna och övriga ickedollar-områden
åter kunna utnyttjas för att täcka ett importöverskott gentemot
dollarområdet, måste Sverige fortsätta att balansera sin handel på
bilateral basis. Detta kommer att allvarligt försvåra ansträngningarna att
åstadkomma allmän jämvikt. Även om den ökade exporten kommer att
säkerställa den nödvändiga totala jämvikten i Sveriges betalningsbalans
gentemot utlandet, kan denna export icke alltid fördelas på sådant sätt på
de olika områdena, att jämvikt automatiskt kommer att uppnås i förhållande
till varje särskilt område.

Huvudproblemet består i att balansera betalningarna gentemot dollarområdet.
Handeln med detta område under år 1947 resulterade i ett importöverskott
om 325 miljoner dollar och nettounderskottet i betalningarna
uppgick till 358 miljoner dollar. Detta deficit utgör en mycket stor andel
av Sveriges hela betalningsunderskott, vilket år 1947 uppgick till 400 miljoner
dollar. Problemet att uppnå allmän jämvikt är därför intimt förknippat
med dollarproblemet. De speciella aspekter som det svenska dollarproblemet
företer och sätten för dess lösande diskuteras i kapitel III.

4. De handels- och betalningsproblem som antytts här ovan kunna endast
delvis lösas genom Sveriges egna ansträngningar. De måste angripas
gemensamt av de europeiska länderna och Förenta Staterna. Lösningen är
vidare beroende på åtskilliga viktiga faktorer, såsom utvecklingen av den
tyska produktionen och öst-västhandeln ävensom den ekonomiska expansionen
i Latinamerika och andra transoceana områden. Möjligheterna för
dessa områden att köpa ytterligare svenska exportvaror äro tydligen bestämda
av takten i deras industriella utveckling och tillgången på utländskt
kapital. Detta är ett allmänt problem inför vilket icke endast Sverige utan

Kimgl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B. 7

alla europeiska länder ställas. För Sverige är problemet av synnerligen stor
betydelse.

5. Ehuru Sverige icke tog aktiv del i kriget kom dock dess ekonomi att
i många avseenden bli lidande på samma sätt som de krigförande ländernas.
Sveriges ekonomiska politik efter kriget står därför inför många problem
av liknande natur som andra länders. De importsvårigheter, vilka orsakades
av krigsförhållandena, i synnerhet blockaden, ledde till en nedgång
i importen och sänkt levnadsstandard. Finansieringen av upprustningsprogrammet
och övriga militära förberedelser åstadkom en ansvällning av köpkraften
utan motsvarande ökning i tillgången på varor för civil konsumtion.

De ackumulerade ersättningsbehoven medförde en kraftig importefterfrågan
för investering och konsumtion, så snart möjligheter till import åter
förelågo. Förhandenvaron av ett köpkraftsöverskott och de stigande inkomsterna
i ett samhälle med full sysselsättning ha oundvikligt aktualiserat
problemet att uppnå balans mellan efterfrågan på varor och löpande inhemsk
produktion, då ju den ökning av varutillgången som kan åstadkommas
genom förbrukning av tillgängliga reserver av utländska valutor måste
bli av begränsad varaktighet.

Enär prisstegringen och ökningen i levnadskostnaderna hittills varit
relativt blygsamma kan det inre-ekonomiska jämviktsproblemet för Sveriges
del synas mindre akut. Situationen är emellertid allvarlig. En ytterligare
ökning av levnadskostnaderna, även av begränsad omfattning, skulle
äventyra den svenska regeringens inkomststabiliseringspolitik. Dessutom
skulle produktionen påverkas i ogynnsam riktning av en fortsatt höjning
av inkomst- och prisnivåerna; den höga omsättningen av arbetskraften
skulle fortfara och produktionen skulle komma att undergå strukturella
rubbningar med skadliga följder för samhällsekonomien.

Det nära sambandet mellan problemet att uppnå balans i Sveriges betalningar
gentemot utlandet och det inre jämviktsproblemet gör detta senare
problem desto mera trängande. Yttre balans måste uppnås så snart som möjligt.
Detta kan icke ske enbart genom att anpassa importens storlek efter
den nuvarande exporten, vilken ligger avsevärt under förkrigsnivån. En
exportökning är nödvändig, och denna måste till en del åstadkommas på
bekostnad av den inhemska konsumtionen. Svårigheterna att åvägabringa
dessa förändringar ökas genom den föreliggande bristen på jämvikt mellan
tillgång och efterfrågan på hemmamarknaden.

6. Sveriges nuvarande inre jämviktsproblein gäller huvudsakligen en
stabilisering av inkomstnivån. En kortfattad beskrivning av den nuvarande
pris- och lönepolitiken på viktiga områden kan därför i detta sammanhang
vara av intresse.

Priserna på jordbruksprodukter bestämmas genom en särskild årlig
överenskommelse, varigenom jordbrukarna garanteras en inkomstnivå, vilken
huvudsakligen bestämmes av inkomstutvecklingen inom andra grenar

Kungl. Maj. ts proposition nr 31i. Bilaga B.

av näringslivet. Sålunda skapas ett nära samband mellan den allmänna
löneutvecklingen och utvecklingen av jordbrukspriserna. En höjning av den
allmänna lönenivån återspeglas i jordbrukspriserna, vilka i sin tur fixeras
genom den årliga överenskommelsen. Utvecklingen på lönemarknaden bestämmes
genom avtal mellan arbetsgivarnas och arbetarnas fackorganisationer.
Kollektivavtalsförhandlingar mellan de två parterna föras utan inblandning
från statsmakternas sida. Regeringens möjligheter att utöva inflytande
på löneförhandlingarna i en ur allmän ekonomisk synpunkt önskvärd
riktning äro därför begränsade och huvudsakligen av indirekt natur.
Efter överläggningar med representanter för fackföreningarna, statstjänstemännen,
industrien och jordbruket under sommaren 1948 ha överenskommelser
träffats om lönestabilisering för återstående delen av innevarande
år. Nästa år kommer frågan att återupptagas i samarbete med berörda
parter.

Den viktigaste förutsättningen för en lönestabilisering är att prisnivån
hindras från att stiga. De åtgärder som vidtagits i detta syfte äro desamma
i Sverige som i flertalet andra länder. Statskontroll existerar i fråga om
priserna på ett stort antal varor och tjänster, varibland hyror och konsumtionsvaror
må särskilt nämnas. Jordbruksnäringens inkomster och priser
regleras genom ovannämnda överenskommelser. Ett antal viktigare konsumtionsvaror
voro tidigare föremål för ransonering för att hindra prisstegring
till följd av fortsatt varubrist och för att garantera en rättvis fördelning
av tillgängliga förråd. I stor utsträckning ha ransoneringarna upphävts
under de senaste åren och de återstående komma att avvecklas så
snart förhållandena tillåta.

Bland de åtgärder som tillkommit i avsikt att skydda prisnivån må även
nämnas restriktioner för byggnadsverksamheten. Åtgärder som direkt inskränka
byggnadsvolymen kompletteras med en restriktiv kreditpolitik, vilken
kommer att påverka investeringarna i maskiner. Dessa restriktioner äro
nödvändiga för att åstadkomma en begränsning av den efterfrågan på material
och arbetskraft vilken eljest skulle uppstå till följd av det föreliggande
köpkraftsöverskottet, och vilken skulle öka trycket på pris- och lönenivån.
Genom de gällande byggnadsrestriktionerna har man också kunnat
begränsa säsongvariationerna i byggnadsverksamheten och därigenom dämpa
efterfrågan på arbetskraft under sommarmånaderna. Å andra sidan
kunna investeringsrestriktionerna hindra en ökning av produktionskapaciteten
och produktiviteten. Då den svenska regeringen såsom ett led i strävan
att uppnå inre jämvikt reglerar investeringsvolymen, tages hänsyn till
möjliga återverkningar därav på föreliggande produktions- och exportprogram.
Det förutsättes sålunda att begränsningarna huvudsakligen skola
avse investeringar av mindre betydelse för produktionskapaciteten, under
det att en mera liberal tillståndsgivning skall tillämpas i de fall då investeringar
i byggnader och maskiner skulle medföra en avsevärd verkan för
produktiviteten, i synnerhet för exportändamål.

Investeringsvolymen är beroende av ansträngningarna att öka det privata

Kungl. Maj.ts proposition nr 3H. Bilaga B.

och offentliga sparandet. En frivillig sparkampanj har igångsatts. Regeringen
kommer att med största kraft fullfölja sin nuvarande politik att begränsa
de offentliga utgifterna och överbalansera budgeten. Under budgetåren
1945—1948 överstego inkomsterna de löpande utgifterna med ett totalbelopp
av omkring 350 miljoner dollar, varav 160 miljoner dollar belöpte
sig på budgetåret 1947/48. Nu löpande budget väntas uppvisa ett överskott
av samma storleksordning som 1947/48 års.

Stora förändringar ha efter kriget ägt rum i den svenska budgeten. Sociala
reformer ha medfört stora utgifter. Inkomstskatterna ha sänkts och
den allmänna omsättningsskatten som infördes under kriget har upphävts,
till lättnad för de lägre inkomsttagarna. I syfte att uppnå det önskade
budgetöverskottet trots skattesänkningarna och de ökade utgifterna för sociala
ändamål ha konsumtionsskatterna nyligen höjts för ett antal varor,
såsom spritdrycker, tobak, papper och bensin.

Budgetöverskotten ha använts huvudsakligen för att finansiera investeringar
i statsägda allmännyttiga företag såsom järnvägar, kraftverk etc.
Offentlig upplåning för sådana ändamål har därför under senare år varit
strängt begränsad. Statliga lån för bostadsbyggande ha också beviljats. Under
de första efterkrigsåren lämnades stora återuppbyggnadskrediter och
gåvor till krigshärjade länder.

7. Det bör betonas, att det nuvarande utgångsläget för den svenska produktionsutvecklingen
under fyraårsperioden i åtskilliga avseenden skiljer sig
från de flesta övriga europeiska länders. Medan den industriella expansionen
i dessa länder stagnerade under 1930-talet ökade den svenska industrien
sin produktion med mer än 50 procent. Kapaciteten var även fullt utnyttjad
under de senare åren av 1930-talet och sysselsättningen låg på en hög
nivå.

Under kriget omställde en betydande del av den svenska industrien sin
produktion för att tillgodose upprustningsprogrammets behov och för att
ersätta den import som bortföll genom avspärrningen. Återgången till fredsproduktion
förbereddes emellertid på ett tidigt stadium och planer uppgjordes
för den framtida utvecklingen på olika områden av samhällsekonomien.
Detta gjorde det möjligt för industrien att omedelbart efter krigsslutet företaga
sådana ny- och ersättningsinvesteringar som voro nödvändiga för dess
expansion. Dessa investeringar nådde sin största omfattning under år 1947.

Ett program för utvidgning av den svenska produktionskapaciteten befinner
sig sålunda redan under förverkligande, men ytterligare tre eller
fyra år komma att åtgå för dess fullständiga genomförande. Landets utvecklingsmöjligheter
utnyttjas genom detta program i en sådan utsträckning
att endast begränsat utrymme återstår för ytterligare stora investeringar
för nya ändamål vilka skulle kunna medföra en produktionsökning
före 1952/53.

Det utbyggnadsprogram för skilda industrigrenar, som kommer att utvecklas
i följande kapitel innebär sålunda huvudsakligen en sammanställ -

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga B.

ning av redan existerande program, vilka väntas bliva genomförda inom de
närmaste åren.

I detta sammanhang bör också betonas att investeringsutvecklingen i Sverige,
frånsett allmännyttiga företag och vissa statsägda industrier, huvudsakligen
bestämmes genom enskilda initiativ inom industri och handel. Det
är regeringens uppgift att skapa förutsättningar för denna företagsamhet
och ett gynnsamt utgångsläge för en investerings- och produktionsutveckling,
som leder till en allmän ekonomisk balans.

Utbyggandet av den elektriska kraftförsörjningen är av grundläggande
betydelse för den svenska produktionsutvecklingen. Utbyggandet kommer
att fördubbla tillgången på elektrisk kraft jämfört med förkrigsåren. Härigenom
kommer en ökning av produktionskapaciteten att möjliggöras, särskilt
inom metallindustrien och den kemiska industrien, varigenom dessa
och andra industrier sättas i stånd att fullfölja sina mekaniseringsprogram.

Järn- och stålindustrien utgör det mest slående exemplet på en produktionsökning
som delvis baserar sig på ökad tillgång på elektrisk kraft och
som kommer att få direkta återverkningar på den svenska betalningsbalansens
utveckling. Omkring en halv miljon ton färdigt stål kommer att ställas
till förfogande för att möta andra länders behov.

8. I de följande kapitlen kommer att visas huru Sverige avser att uppnå
de allmänna mål som uppställas i dess långtidsprogram. Målet är att år
1952/53 uppnå synlig och osynlig export av sådan storlek att balans uppnås
i Sveriges betalningar gentemot utlandet, utan att lånevägen behöver tillgripas.
Detta förutsätter, att produktionen stegras genom ökad produktivitet,
särskilt inom exportindustrierna, och att importen hålles på samma
nivå som år 1947, bortsett från vissa extraordinära lagringsköp vilka företogos
nämnda år. Konsumtionsstandarden per capita kommer att stiga,
ehuru mindre än i proportion mot produktionsökningen.

Programmet måste uppenbarligen vara rörligt, enär det kommer att fortlöpande
behöva anpassas efter ändrade förutsättningar. De detaljerade uppskattningar
av olika industrigrenars produktion och export, vilka förekomma
i texten eller i de bifogade tabellerna, böra följaktligen icke betraktas
såsom fixerade mål utan snarare såsom illustrativa för den utveckling varigenom
Sverige i dag hoppas lösa sitt ekonomiska jämviktsproblem.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

KAPITEL II.

Produktion och export.

Omfattningen av de produktions- och exportansträngningar som komma
att bli nödvändiga under de närmaste åren belysas av underskottet i betalningsbalansen
år 1947. Detta underskott uppgick till 400 miljoner dollar.
Betalningsutvecklingen för osynliga utgifter och inkomster väntas 1952/53
giva ett nettoöverskott av 56 miljoner dollar, jämfört med ett nettounderskott
om 21 miljoner dollar år 1947. Denna förbättring om 77 miljoner
dollar i fråga om de osynliga posterna lämnar ett kvarstående underskott
om 323 miljoner dollar, vilket måste täckas genom förändringar i fråga
om exporten och importen. Om detta underskott skulle fyllas uteslutande
genom ökad export, skulle detta kräva en ökning av 1947 års exportvolym
med en tredjedel, räknat i 1947 års priser. Om underskottet skulle fyllas
enbart genom minskning av importen, bleve det nödvändigt att skära ned
1947 års importvolym med en fjärdedel.

En dylik minskning av importen under 1947 års volym skulle icke giva en
tillfredsställande lösning av Sveriges betalningsproblem utan skulle snarare
äventyra ett sunt utbyggande av Sveriges produktiva resurser. En lösning
måste därför huvudsakligen sökas i en ökning av exporten, baserad på en
utvidgad produktion.

Innan en målsättning för produktionen och exporten skisseras, må en
kort redogörelse lämnas för den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden
och ansträngningarna att öka produktiviteten.

Tillgången på arbetskraft.

Den tillgängliga arbetskraften har efter kriget utnyttjats i maximal utsträckning.
Lokala reserver av arbetskraft ha absorberats genom decentralisering
av industrien, utförd i samarbete mellan statliga myndigheter och
den privata industrien. Möjligheterna att öka den totala sysselsättningen genom
dylika åtgärder äro nu i stor utsträckning uttömda.

Den framtida sysselsättningsnivån är därför i främsta rummet beroende
på befolkningsutvecklingen. Undersökningar ha visat att under den här behandlade
perioden någon ökning av den inhemska befolkningen i produktiv
ålder icke kommer att ske.

Efter kriget ha årligen omkring 25 000 personer invandrat till Sverige,
vilka till större delen varit i produktiv ålder. Denna invandring har till någon
del varit resultatet av en organiserad invandringspolitik men har till

Kungl. Maj. ts proposition nr 31b. Bilaga B.

större delen varit spontan. Det är sannolikt att en viss invandring av spontan
karaktär kommer att fortsätta under de närmaste åren, men någon väsentlig
förändring i den beräknade tillgången på arbetskraft kan icke förväntas
därigenom inträda. För vissa speciella områden av det svenska näringslivet,
exempelvis inom järnmalmsproduktionen, kan det visa sig önskvärt
att befrämja immigrationen. Hittills gjorda erfarenheter av organiserad
invandring tyda emellertid på nödvändigheten av en noggrann prövning av
sådana projekt.

Ehuru sålunda befolkningen i arbetsför ålder icke kommer att väsentligt
tillväxa under de närmaste åren, komma sannolikt omflyttningar inom landet
av olika befolkningsgrupper att fortsätta. Övergången av arbetskraft
från jordbruket till industrien väntas emellertid avtaga jämfört med tidigare
år, och kommer sannolikt icke att överstiga några få procent under en fyraårsperiod.

Angeläget är att arbetskraft, som kan komma att friställas, icke suges
upp av service- och småindustrier på hemmamarknaden, utan tillföres de industrier,
vilkas produktion är av särskild betydelse för Sveriges ekonomiska
balans. Behovet av arbetskraft i järnbruk, elektromekanisk industri och
andra exportindustrier uppskattas till omkring 20 000 arbetare.

Produktiviteten.

Möjligheterna att utveckla den svenska produktionen äro sålunda i främsta
rummet beroende av stegrad produktivitet. Förkrigstiden uppvisade anmärkningsvärda
framsteg på detta område. Under kriget och de första efterkrigsåren
har denna snabba utveckling emellertid icke fortsatt.

Med hänsyn till den omfattande utvecklingen inom det svenska näringslivet
efter kriget i form av mekanisering, elektrifiering, investeringar och organisatoriska
förbättringar, borde en mycket snabb ökning av produktiviteten
ha ägt rum jämfört med förkrigsåren. Denna potentiella ökning har
endast delvis förverkligats, beroende på olika faktorer, som stå i samband
med rådande ekonomiska förhållanden. En ökad andel av den totala produktionen
faller på mindre produktiva områden av näringslivet. Den fulla
sysselsättningen har ökat frånvarofrekvensen och arbetskraftens rörlighet.
Bristen på råvaror och de nuvarande handelsrestriktionerna ha hindrat en
rationell produktion. Förekomsten av en »seller’s märket» försvagar konkurrensen
mellan företagen.

De produktionsansträngningar som diskuteras i det följande väntas stärka
underlaget för en ökad produktivitet. Särskilt må framhållas den snabba
ökningen av försörjningen med elektrisk energi, vilken 1952/53 kommer att
vara fördubblad i jämförelse med förkrigsnivån. Utvidgningar inom industrien
förenas ofta med genomgående reorganisation i syfte att höja effektiviteten.
Ett sådant fall är järn- och stålindustrien, ökad tillförsel av maskiner
för jordbruket och industrien kommer också att medföra gynnsamma
återverkningar på produktiviteten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

Med hänsyn till denna utveckling av det svenska näringslivet anses det
möjligt att öka produktiviteten med omkring 10 % från 1947 till 1952/53.
Detta motsvarar en ökning av den totala nationalprodukten med omkring
600 miljoner dollar.

Målsättning för produktion och export.

Differentieringen inom det svenska näringslivet gör det mycket svårt att
ge en sammanfattande bild av de ansträngningar som nu pågå eller äro
planerade för att åstadkomma en ökad produktion och export. Den följande
framställningen måste därför koncentreras till ett fåtal områden av näringslivet,
vilkas utveckling är av särskild betydelse för samhällsekonomien.

a) Jordbruket. Det svenska jordbruket kommer att lämna en avsevärt
större avkastning 1952/53 utan ökning av den odlade arealen. Ökad användning
av konstgödsel, växtförädling, ogräsbekämpning etc. väntas öka den
totala skörden 1952/53 med omkring 8,5 % jämfört med den nuvarande avkastningen.
Därtill kommer en kontinuerlig förbättring av utbytet i animalieproduktionen.

Denna produktionsökning kommer att medföra minskade importbehov av
livsmedel, samtidigt som den förutsätter en ökad import av jordbruksråvaror
och utrustning.

Flera alternativ för jordbrukets produktionsinriktning äro möjliga. Ett
huvudalternativ som för närvarande är under prövning väntas medföra följande
resultat 1952/53:

Sverige kommer att vara självförsörjande i fråga om brödsäd;

smörproduktionen kommer att uppgå till 100 000 ton eller nära 2/3 av den
beräknade totala konsumtionen av matfett;

oljeväxtodlingen kommer att leverera råvaror för en produktion av 15—
20 000 ton margarin och 30 000 ton oljekakor;

den inhemska sockerproduktionen kommer att stiga till 300 000 ton jämfört
med en total inhemsk förbrukning av 375 000 ton;

den på inhemska fodermedel baserade köttproduktionen kan uppskattas
till 135 000 ton jämfört med en beräknad totalkonsumtion av 180 000 ton,
medan motsvarande produktions- och konsumtionssiffror för fläsk komma
att bli 150 000 ton och 175 000 ton.

En dylik ökning av den svenska jordbruksproduktionen kommer som redan
nämnts att kräva''en ytterligare ökad användning av konstgödsel. Importen
av konstgödsel måste böjas med omkring 50 000 ton kväve (15-s
%-ig), 50 000 ton kali och 115 000 ton superfosfat.

För att täcka totalbehovet av råsocker skulle en import av 75 000 ton
bliva nödvändig. Importen år 1947 uppgick till 17 000 ton. Likaså skulle en
import av 45 000 ton kött och 25 000 ton fläsk bliva nödvändig för att tillåta
fri konsumtion av dessa produkter. Fläskproduktionen kan höjas genom
ökad import av majs.

Detta program kommer att göra det möjligt att tillåta fri konsumtion av

14 Kungi. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

matfett och eventuellt även fläsk senast 1952/53. Ransoneringen av brödsäd
har redan upphävts. Om läget i fråga om betalningsbalansen fortfarande
nödvändiggör restriktioner för importen av kött och socker, ävensom för
vissa andra livsmedel av mindre betydelse, kan det bliva nödvändigt att bibehålla
regleringarna i fråga om dessa produkter.

En effektiv jordbruksproduktion kräver ökad användning av lantbruksmaskiner.
Man hoppas att 10 000 nya traktorer årligen skola kunna ställas
till förfogande för ersättning och nyanskaffning på detta område. Den inhemska
produktionen därav kommer inom kort att uppgå till 7 000 traktorer
årligen och en ytterligare höjning av produktionssiffrorna synes möjlig
längre fram. En del av denna produktion kommer att exporteras; traktorer
av andra typer komma att importeras i motsvarande utsträckning.

b) Skogsprodukter. Såsom visats i kapitel I har tillgången på råmaterial
för den svenska skogsindustrien nått sin högsta nivå; under den kommande
fyraårsperioden väntas den sammanlagda produktionen av skogsprodukter
komma att nedgå.

Exportutvecklingen har sedan förkrigsåren karakteriserats av en nedgång
i trävaru- och massaexporten, medan exporten av papper och papp har ökat.
Wallboardindustrien har i snabb takt ökat sin produktion och export.

Exporten av högkvalitativ massa utgör en ökad andel av den totala massaexporten.
Den svenska cellulosaindustriens kapacitet för blekning av massa
har sålunda fördubblats sedan år 1939 och är numera tillräcklig för blekning
av halva exportkvantiteten kemisk massa. Särskilt intresse har ägnats
åt ökning av produktionen av silkesmassa och blekta pappersmassekvaliteter.

Åtgärder i pappersbesparande syfte och en ökning av produktionskapaciteten
för papper ha möjliggjort en ökning av pappersexporten. En ytterligare
kapacitetsökning och fortsatta restriktioner för den inhemska konsumtionen
komma att medgiva en stegring av exporten till 20 % över förkrigsnivån.

Även trävaruexporten befinner sig i stigande till följd av en nedgång i
den inhemska konsumtionen av trävaror för byggnadsändamål. Denna nedgång
beror i första hand på minskningen i investeringsaktiviteten och på
ökad användning av sten i stället för trä vid bostadsbyggande. Dessutom
medföra trävarubesparande åtgärder betydande resultat inom byggnadsindustrien
och ytterligare landvinningar förutses på detta område under
de kommande åren. Man räknar med att det totala trävarubehovet för husbyggnadsändamål
år 1953 skall hava nedgått med i genomsnitt mer än 1/3.
En ytterligare kvantitet på omkring 100 000 stds trävaror beräknas årligen
kunna frigöras för exportändamål mot slutet av fyraårsperioden.

Genom ovan skisserade åtgärder väntar man att exporten av skogsprodukter
år 1952/53 skall kunna stiga 50 miljoner dollar över 1947 års nivå.
En ytterligare stegring kommer att bli möjlig om ansträngningarna att öka
exporten av färdiga trähus och andra trävarufabrikat krönas med fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B. 15

gång. För en exportökning av denna art resa sig emellertid handelspolitiska
hinder i form av importtullar in. m. på utländska marknader.

c) Elektrisk kraft och elektroteknisk industri. De svenska kraftverken
befinna sig för närvarande under kraftig utbyggnad för att den ökade efterfrågan
på elektrisk kraft skall kunna tillfredsställas. Denna ökade efterfrågan
beror i första rummet på utbyggnaden av vissa industrier såsom
metallindustrien och järnmalmsbrytningen, pappers- och pappersmasseindustrien
samt den kemisk-tekniska industrien. Den alltmera omfattande
mekaniseringen kräver även ökade kvantiteter elektrisk kraft. En fortgående
utbyggnad av Sveriges vattenkraftsresurser är sålunda av grundläggande
betydelse för en utveckling av den svenska produktionskapaciteten
och denna utbyggnad måste givas mycket hög prioritet inom ramen för långtidsprogrammet.

Produktionen av vattenkraft, som före kriget uppgick till 9 000 miljoner
kWh, väntas uppnå 21 000 miljoner kWh år 1953. Under sexårsperioden
1947—1953 kommer kraftproduktionen att öka med 8 000 miljoner kWh
motsvarande en årlig ökning av 1 300 miljoner kWh.

Den totala kostnaden under den kommande femårsperioden för detta
utbyggnadsprogram uppskattas till ungefär 400 miljoner dollar, varav en
avsevärd del kommer att avse import av maskiner och material. Programmet
kommer i stor utsträckning att bero av den svenska elektrotekniska
industriens produktion. Produktionskapaciteten i fråga om elektrisk materiel,
generatorer, transformatorer, elektrisk isoleringsmateriel etc., håller
på att ökas till ungefär den dubbla förkrigskapaciteten. En del av de
för denna utbyggnad nödvändiga investeringarna har redan fullbordats.
Stora nybyggnader och maskininstallationer planeras för de närmaste åren.

d) Järnmalm. Den svenska järnmalmsproduktionen förväntas snart uppnå
samma nivå som åren före det senaste världskriget. Exporten förutses
år 1949 överstiga 12 miljoner ton. Möjligheterna för en ytterligare produktionsökning
undersökas för närvarande. En sådan ökning synes tekniskt
möjlig, men kommer att taga avsevärd tid och fordra stora investeringar
samt förutsätta att svåra arbetskraftsproblem finna sin lösning. De resultat
vilka skulle kunna uppnås före 1952/53 komma därför troligen att vara
av begränsad omfattning.

e) Järn och stål. Den svenska järn- och stålindustrien genomgår för närvarande
en omfattande utbyggnad och modernisering, som väntas ge till resultat
en avsevärd ökning av produktionen under de närmaste åren. De sammanlagda
investeringarna under åren 1948—1952 uppskattas till omkring
130 miljoner dollar, varav mer än 100 miljoner faller på åren 1948/49 och
1949/50. Investeringarna kräva för sitt genomförande import av maskiner
till ett sammanlagt värde av omkring 35 miljoner dollar, varav 25 miljoner
under de båda närmaste åren.

Resultaten av detta utbyggnadsprogram framgå av tabell 1. År 1952/53
kommer produktionen av färdigt stål att hava ökats med omkring 500 000
ton, d. v. s. med mer än 50 procent. Hela denna kvantitet kommer att di -

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga B.

Tabell 1. Försörjningsbalanser för tackjärn och valsat järn och stål.

Ton.

Tackjärn.

	1947	1951/52
Inhemsk konsumtion: ståltillverkning ..	685 000	1100 000
gjuterier........	133 000	140 000
Export ..............................	16 400	—
Summa	834400	1240 000
Inhemsk produktion ..................	693 600	1 200 000
Importbehov..........................	140 800	40 000
Summa	834 400	1240 000

Valsat järn och stål.

	1947	1951/52
Inhemsk konsumtion..................	1 420 500	1400 000
Export (exkl. tackjärn)................	86 700	200 000
Summa	1507 200	1600 000
Inhemsk produktion ..................	837 900	1 400 000
Importbehov..........................	669 300	200 000
Summa	1 507 200	1600 000

rekt eller indirekt genom minskad import komma andra länder tillgodo;
efterfrågan på hemmamarknaden förutses ej ökad, enär investeringsaktiviteten
vid slutet av perioden torde komma att ligga under 1947 års nivå.
År 1952/53 väntas importen hava minskats med två tredjedelar och exporten
hava fördubblats. Exporten och importen av färdigt stål komma därigenom
att kvantitativt sett balansera vid c:a 200 000 ton, varvid dock exporten
traditionellt kommer att vara av betydligt högre kvalitet och representera
ett större sammanlagt värde.

Utbyggnaden av järn- och stålindustrien kommer att medföra en besparing
av utländsk valuta av c:a 100 miljoner dollar årligen. Programmet medför
en ökning i åtgången av elektrisk kraft på omkring 800 miljoner kWh
samt förutsätter ökad tillgång på arbetskraft.

f) Verkstadsindustrien. Verkstadsindustrien förutses kraftigt bidraga till
det allmänna exportprogrammets genomförande. Exportandelen av denna
industris totalproduktion har nedgått från 37 % under förkrigstiden
till 20 % år 1947. Ansträngningar göras att uppnå samma procentuella andel
i fråga om exporten som före kriget, jämsides med en ökning i den totala
produktionen. Dessa ansträngningar skulle starkt underlättas av en
förbättring i de allmänna villkoren för världshandeln, enär exporten av maskiner
är särskilt känslig för de nuvarande handelshindren på viktiga utländska
marknader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

Tabell 2. Export av verkstadsprodukter.

Varugrupp	1938 \| 1947 miljoner dollar	Index 1938 = 100
Maskiner och apparater, ej elektriska.................	3T9	6Ö-7	206
Förbrännings- och varmluftsmotorer...............	35	7*6	217
Metallbearbetningsmaskiner.......................	2''0	5*4	270
Mjöikskumningsmaskiner..........................	8*7	4*7	127
Pappers- o. dyl. maskiner.........................	1-3	1*7	131
Ångturbiner.....................................	1-8	2*1	162
Kylmaskiner.....................................	2T	3*6	171
Övriga maskiner och apparater, ej elektriska.......	18''0	40*6	226
Maskiner och apparater, elektriska, samt elektriskt mat.	17-2	31-2	181
Generatorer......................................	4''8	6*0	125
Elektriska fläktar, dammsugare....................	3-6	3*8	106
Ackumulatorer...................................	0*6	2*7	450
Telefon- och telegrafapparater.....................	2*9	7*8	269
Elektriska specialapparater........................	1*4	6*3	450
Övriga maskiner och apparater, elektriska.........	3*9	4*6	118
Kul- och rullager...................................	14-4	17-7	123
Kokapparater av mässing för flytande bränsle.........	T 7	3-4	200
Transportmedel.....................................	22-1	49-0	222
Bilar............................................	5*5	11*0	200
Fartyg..........................................	15*1	33*4	221
Övriga transportmedel............................	1*5	4*6	307
Instrument m. m....................................	3-7	12-7	343
Skriv- och räknemaskiner.........................	1*9	7*2	379
Instrument olika slag ............................	1*2	3*7	308
Övriga instrument................................	0*6	1*8	300
Vapen .............................................	7-4	2-3	31
Summa	98*4	182*0	185

Tabell 3. Export av produkter inom gruppen »övriga» varor.

Varugrupp	1938	1947	Index 1938 = 100
miljoner dollar
Mineraliska ämnen exkl. malm......................	7*4	10*6	143
Kemiska produkter.................................	17*6	32*5	185
Hudar, skinn......................................	8*2	4*1	50
Arbeten av papper samt tryckalster.................	1*8	7*3	403
Textilvaror.........................................	7*1	10*7	151
Porslin, glas etc....................................	3*9	5*6	144
Järn- och metallmanufaktur (exkl. kullager o. kokkärl)	35*0	48*5	139
Diverse............................................	4*0	7*7	193
Summa	85*0	127*0	149

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga B.

g) Övriga industrier. Det är icke möjligt att i detalj beröra den utveckling,
som kan förväntas inom andra svenska industrier. Allmänt kan sägas,
att även om den svenska industrien tekniskt och ekonomiskt redan uppnått
en relativt hög standard, mycket betydande investeringar planeras, vilka
förutsätta import av maskiner, delvis från västra hemisfären.

Såsom exempel på svenska industrigrenar där utbyggnadsplaner av större
omfattning förefinnas, må nämnas cementindustrien, tillverkningen av
konstgjord fiber och andra kemiska produkter, samt industrier för framställning
av nya typer av färdiga trähus. De inhemska oljeraffinaderiernas
kapacitet befinner sig även under utbyggnad.

Tabell 4. Exporten av svenska stapelvaror.

			1936/38	1947	Beräknad export	Indextal 1936/38 = 100
					1949	1952/53	1947	1949	1952/53
Järnmalm...............	milj.	ton	12''6	8-5	12-2	13-2	67	97	105
Handelsfärdigt järn o. stål	1000	ton	182	92	120	200	51	66	no
Trävaror, sågade o. hyvlade	1000	stds	861	433	500	600	50	58	70
Pappersmassa.............	1000	ton	2 271	1798	1840	1760	79	81	77
Papp o. papper...........	1000	ton	553	552	600	680	99-8	108	123
Wallboard...............	1000	ton	22	76	90	100	345	409	455

h) Varven och handelsflottan. De svenska varvens kapacitet ha på senare
år ökats väsentligt. De årliga leveranserna ha ökats från omkring
175 000 bruttoton före kriget till för närvarande omkring 250 000 bruttoton.
Detta sätter Sverige i stånd att öka leveranserna till andra länder samtidigt
med att utbyggnaden av egen handelsflotta fortsättes.

Trots allvarliga förluster under kriget hade den svenska handelsflottans
totaltonnage vid slutet av år 1947 vuxit till 1,9 miljoner ton, d. v. s. en ökning
på nära 20 % jämfört med förkrigstiden. Under de kommande fyra
åren förutses ett årligt tillskott på omkring 100 000 ton, varav huvuddelen
kommer att byggas på svenska varv. Nettoökningen till år 1952/53 uppskattas
till omkring 300 000 ton.

Den årliga nettoinkomsten av svensk skeppsfart beräknas vid periodens
slut ha ökat med omkring 30 miljoner dollar. Denna utveckling kommer att
medföra, att det nuvarande underskottet på fraktkontot i handelsbalansen
förändras till ett överskott.

i) Turistväsendet. Inkomsterna av utländska turister i Sverige begränsas
för närvarande av bristen på transportmedel och hotellrum. Åtgärder i syfte
att avhjälpa dessa brister förutses giva påtagliga resultat i form av högre
nettoinkomster av turistväsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

KAPITEL III.

Betalnings- och handelsbalansen.

De produktions- och exportansträngningar vilka angivits i föregående
kapitel beräknas under de kommande fyra eller fem åren åstadkomma en
exportökning på omkring 227 miljoner dollar (enligt 1947 års priser), motsvarande
25 % av 1947 års volym. Detta kan på intet vis betraktas som en
maximal målsättning; alla möjligheter till ytterligare exportökning komma
att ingående undersökas.

Under förutsättning att fullständig jämvikt i betalningsbalansen uppnås
till år 1952/53 kommer det beräknade värdet av totalexporten tillsammans
med ett nettoöverskott i fråga om de osynliga posterna att tillåta en import
på 1 183 miljoner dollar. Denna siffra ligger 95 miljoner dollar under 1947 års
totalimportsiffra. Vissa extraordinära lagringsköp vilka förekommo under
detta år göra emellertid att 1947 års siffra blev onormalt hög. Om detta tages
med i beräkningen kan det alltså fastslås att den förutsedda importnivån
för år 1952/53 i det närmaste kommer att motsvara 1947 års, frånräknat
ovannämnda extraordinära inköp.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen inom ramen för långtidsprogrammet
kommer att medföra avsevärda förskjutningar i importens sammansättning.
Importen av gödningsämnen, åtskilliga livsmedel såsom socker och
kött, råbomull, ylle och metaller (andra än järn) förväntas komma att öka,
medan importen av bl. a. brödsäd, färdiga textilier och varaktiga konsumtionsvaror
kommer att nedgå.

De svenska planerna för handelns utveckling syfta främst till åstadkommandet
av en genomgående balans i landets internationella betalningar. Såsom
angivits i kapitel I kan emellertid de rådande restriktionerna för internationell
handel och betalningar nödvändiggöra att man även söker uppnå
balans med vissa länder eller valutaområden. Balanseringen av dollarbetalningarna
kommer för Sverige liksom för de flesta andra europeiska länder
att uppställa särskilt svåra problem. Särskild uppmärksamhet ägnas av den
svenska regeringen åt möjliga metoder och medel för att utveckla exporten
på dollarområdet. Exporten av skogsprodukter utgör den mest betydande
delen av Sveriges export till Förenta Staterna. Nedgången i de svenska
skogarnas totalavkastning utgör en faktor som begränsar möjligheterna att
utveckla denna export. Därtill kommer att den nordamerikanska produktionen
har ökat och att sålunda marknaden för skogsprodukter från Sverige
blivit begränsad. Möjligheten att öka exporten av andra traditionella

(! llihang till riksdagens protokoll 1948. I samt Nr 314.

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

eller nya exportprodukter måste också anses relativt begränsad med hänsyn
till existensen av tullmurar och livlig konkurrens.

Trots att ansträngningarna att öka exporten till Förenta Staterna möta
allvarliga svårigheter förväntar man att denna exports andel i den totala
svenska exporten kommer att öka från 10 % år 1938 och 13 % år 1947
till 14 % år 1952/53.

Det torde emellertid vara oundvikligt att lösningen av problemet huru
balans skall kunna uppnås i dollarbetalningarna måste nås huvudsakligen
genom importbegränsning.

Den svenska importen från Förenta Staterna år 1938, 1947 och jan.—juni
1948 uppvisar följande sammansättning:

		Miljoner dollar
	1938	1947 1:a	halvåret 1948
Lantbruksprodukter..........	....... 14''3	543	99
Mineraliska och fossila ämnen.	....... 19-9	82-6	244
Kemiska produkter..........	....... 42	253	8-7
Spånadsämnen och arbeten . . .	....... 9-4	73o	6-o
Oädla metaller och arbeten...	....... 10-9	635	18 5
Maskiner, apparater m. m. ...	....... 11*7	65i	24-s
Transportmedel .............	....... 16-4	369	12 i
Övrigt.....................		57-9	89
	Totalt 93" 3	458-6	113-0

Av denna uppställning framgår för vilka produktslag importen blivit
omlagd från andra marknader till den amerikanska år 1947. Det mest
framträdande exemplet härå utgör kol- och koksimporten, i betraktande
av att Sveriges behov av kol och koks före kriget täcktes uteslutande från
europeiska källor. Det är omöjligt att göra en detaljerad uppdelning av de
statistiska uppgifterna på detta område för att visa i vilken utsträckning
importökningen från Förenta Staterna år 1947 var att hänföra till en nedgång
i produktionskapaciteten inom andra marknader, å ena sidan, eller
till andra faktorer, såsom prisutvecklingen, å den andra. Importsiffrorna
för jan.—juni 1948 giva emellertid en viss ledning för bedömandet på vilka
områden man har lyckats begränsa importen från Förenta Staterna och tillgodose
behoven genom import från andra källor.

Detaljerade siffror rörande den svenska betalningsbalansen år 1952/53
lämnas i tabell II. Denna uppskattning, vilken ju nödvändigtvis måste bli
mycket ungefärlig, ger en bild av den framtida utrikeshandeln, vilken i stora
drag liknar förkrigstidens förhållanden, med det betydande undantaget att
en balanserad handel på dollarområdet förutses. Ett totalt exportöverskott
på omkring 65 miljoner dollar väntas sålunda i förhållande till det yttre sterlingområdet
och de latinamerikanska länderna. I handeln med den europeiska
kontinenten räknar man med ett importöverskott uppgående till
samma totalbelopp. En återgång till det traditionella exportöverskottet gentemot
Storbritannien väntas icke komma att äga rum med hänsyn till detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 3H. Bilaga B.

lands ökade exportkapacitet. Ovan skisserade inriktning av utrikeshandeln
förutser en lösning av betalningsproblemet av delvis multilateral karaktär,
i det att överskottsimport från europeiska länder möjliggöres genom överskottsexport
till vissa transoceana marknader.

Tabell 5. Betalningsbalans 1947 och 1952/53.

Sammandrag, miljoner dollar.

	1947	19 5 2/53 (1947 års priser)	Förbättring av betalningsbalansen 1947—1952/53
Import lob................	-1279	-1 183	+ 96
Export...................	+ 900	+ 1 127	+ 227
Handelsbalans............	- 379	- 56	+ 323
Transporttjänster..........	- 8	+ 41	+ 49
Övriga »osynliga» poster. ..	- 13	+ 15	+ 28
Summa »osynliga» ........	- 21	+ 56	+ 77
Betalningsbalans	- 400	± 0	+ 400

Tabell 6. Olika ländergruppers andel i export och Import 1938, 1947 och 1952/53 i %.

Å r	Icke deltagande länder	Deltagande länder	Summa
Nord- o. Centra 1-Amerika	Syd- Amerika	Icke del-tagande sterling-områden	Andra	Icke sterl.-områden jämte kolonier	Sterling- området jämte kolonier
Export.
1938................	10-2	3.7	3''6	16-9	41-7	23-9	100
1947................	12-8	10-0	5*2	12-6	40-6	16-9	100
1952/53 .............	13-5	14-1	5-7	12-0	40-1	14-6	100
Import.
1938................	18-6	6-3	2-5	19-6	39-9	13-1	100
1917................	33-8	9-0	2-2	13-4	31-9	9-7	100
1952/53 .............	13-9	11-8	4l	16-7	38-7	14-8	100

Kungl. Maj.ts proposition nr SI i. Bilaga B.

KAPITEL IV.

Investeringar och konsumtion.

Den ökning av produktiviteten med 10 procent, som behandlats i kapitel
II, kommer att medföra att nationalprodukten stiger till omkring 7 500 miljoner
dollar 1952/53. En ökad andel av denna produkt kommer att exporteras.
Den inhemska försörjningen kommer att tillföras varor med ett
approximativt värde av 1 200 miljoner dollar genom importen. Det är dessa
två grundläggande faktorer, som bestämma storleken av den totala tillgången
på varor och tjänster för löpande inhemsk förbrukning. I det
följande kommer att angivas, hur Sverige planerar att utnyttja dessa tillgångar
för investeringar å ena sidan samt konsumtion å den andra. En kortfattad
redogörelse för olika investeringsprojekt kommer även att lämnas.

Investeringar.

Investeringarna beräknas 1952/53 nå följande nivå jämfört med år 1947.

	Miljoner dollar	(1947 års
	1947	1952/53	priser) ökning +
Bostäder..............................	........ 470	403	Minskning — - 67
Egentlig industri.......................	........ 506	486	- 20
Kraftverk.............................		118	+ 15
Offentliga investeringar (med undantag av och statssubventionerat bostadsbygge) . . .	kraftverk ........ 446	479	+ 33
Övriga investeringar....................	........ 338	333	- 5
Lagerökning...........................	........ 139	—	-139
	Summa 2 002	1819	- 183
Summa exklusive lagerökning............	......... 1863	1 819	- 44

De totala bruttoinvesteringarna stego från 866 miljoner dollar 1938/39
till 2 002 miljoner dollar år 1947. För år 1948 räknas med en viss lagerminskning
och en minskning av övriga investeringar med 125 miljoner
dollar. Större delen av denna minskning kommer på nedgången i bostadsbyggandet.

Bostadsbyggandet.

Genom investeringskontrollen har bostadsbyggandet skurits ned från 372
miljoner dollar år 1947 till 289 miljoner dollar år 1948. På grund av att ett
så stort antal hus vid innevarande års början redan var under byggnad

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilagn B.

kommer emellertid det totala antalet lägenheter, som färdigställas under
året likväl att bli ungefärligen detsamma som år 1947 eller 56 000 lägenheter.
Dessa lägenheter fördela sig med 39 000 på tätorter och 17 000 på
landsbygden.

Ett under kriget uppgjort program för efterkrigstidens byggnadsverksamhet
i tätorterna förutsåg att omkring 45 000 lägenheter årligen skulle
byggas i dessa. Därigenom beräknades bostadsbristen vara hävd inom tre
år efter krigsslutet, varefter utrymme skulle finnas för ett omfattande saneringsprogram.
Befolkningsutvecklingen och allmänna ekonomiska faktorer
ha emellertid förvärrat bostadsproblemet. Ehuru bostadsproduktionen
på det hela taget kunnat fullföljas i enlighet med det uppgjorda programmet,
har den endast förhindrat att bristen tilltagit, men har icke varit tillräcklig
för att förbättra den allmänna bostadssituationen.

I avsikt att nedbringa investeringsverksamheten är ovannämnda program
nu föremål för översyn. Nuvarande planer för de närmaste åren taga sikte
på en årlig sammanlagd produktion av 45 000 lägenheter i tätorter och på
landsbygden. Ersättningsbyggande har ställts på framtiden. Takten för bostadsbyggandet
väntas medföra en viss förbättring i bostadsläget från och
med 1950, men icke under det närmaste året. Särskild uppmärksamhet ägnas
behovet av bostäder på platser, där betydande exportindustrier äro lokaliserade.

Egentlig industri.

Den svenska industriens bruttoinvesteringar uppnådde år 1947 en topppunkt
av 506 miljoner dollar, varav 129 miljoner nedlades på underhåll. Av
återstående 377 miljoner dollar användes 174 miljoner dollar på byggnader
etc., och 203 miljoner dollar på maskiner och annan utrustning.

Industriens byggnadsverksamhet har under år 1948 reducerats jämfört
med år 1947, medan däremot maskininvesteringarna väntas överstiga 1947
års nivå. En höjning av industriens nuvarande totala investeringsnivå synes
icke nödvändig för att fullfölja produktionsprograminet. En viss minskning
kan i stället väntas när nuvarande planer genomförts. Bruttoinvesteringarna
beräknas 1952/53 uppgå till 486 miljoner dollar. Totalsumman för
åren 1949—53 beräknas uppgå till omkring 2 500 miljoner dollar.

Kraftverk och elektrisk kraftdistribution.

Utbyggnadsprogrammet för kraftverken har redan behandlats i kapitel
II. Investeringarna under 1948 komma måhända att något överskrida 1947
års nivå, medan en viss minskning kommer att äga rum under de närmaste
åren. Investeringarna i distributionsanläggningar måste å andra sidan bli
större.

Totalinvesteringarna under de närmaste fem åren uppskattas till 600 miljoner
dollar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31i. Bilaga B.

Övriga offentliga investeringar.

Det offentliga investeringsprogrammet innefattar bl. a. planer för förbättring
av järnvägssystemet. Dessa planer äro under utförande i den mån
de icke inkräkta på exportleveranser av rullande och annan materiel. Förbättringarna
i avseende på telegraf- och telefontjänsten komma att fortsätta.
Nybyggnad och underhåll av vägar ha varit starkt begränsade alltsedan
krigets början. Ehuru investeringsbehovet därför är trängande, kan
det endast tillgodoses i begränsad utsträckning under den behandlade perioden.

Betydande behov av nya offentliga byggnader, såsom skolor, sjukhus och
militära anläggningar föreligga. Av allmänna ekonomiska skäl uppskjutas
sådana investeringar i den mån detta är möjligt. Någon ändring därvidlag
torde sannolikt icke kunna göras under de närmaste åren. Man hoppas likväl
på en viss stegrad aktivitet på detta område vid slutet av femårsperioden.

Utkast till nationalbalans 1952/53.

Beräkningarna rörande den framtida exporten och investeringsverksamheten
ha infogats i en nationalbalans för år 1947 respektive 1952/53 (tabell
7). Konsumtionen har därvid beräknats som en restpost, som uppstår
sedan exporten och investeringarna fråndragits den samlade tillgången på
varor och tjänster.

Tabell 7. Nationalbalans 1947 och 1952/53.

Miljoner dollar i 1947 års priser.

	1947	1952	ökning eller minskning		1947	1952	ökning eller minskning
	/53	milj. dollar	%		/53	milj. dollar	*
Bruttonationalpro-dukt till mark-nadspris ........ Import (fob)......	6 769 1278	7 445 1183	+ 676 - 95	+ 10-o - 7-4	Export fob....... Osynliga poster fob Investeringar exkl. lagerförändringar Konsumtion ......	900 - 21 1863 5166	1127 + 56 1820 5 625	+ 227 + 77 - 43 + 459	+ 25-2 + 2-3 + 8''9
					Summa tillgång på varor och tjänster disponerad för lö-pande förbruk-ning ............	7 908	8 628	+ 720	+ 91
Summa tillgång på varor och tjänster (fob)...........						139		-139	_
8 047	8 628	+ 581	+ 7-2	Summa varor och tjänster	8047	8628	+ o81	+ 7-2

Det framgår av balanskalkylen, att en ökning av nationalprodukten med
10 % och en nedgång av importen med 7 % ökar den totala tillgången av
varor och tjänster med 750 miljoner dollar eller med 9 %. En tredjedel av

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

denna ökning kommer att tagas i anspråk för exportprogrammets fullföjande.
Bruttoinvesteringarna komma att ligga omkring 2 % under 1947
års nivå.

Den totala konsumtionen kommer att stiga med 460 miljoner dollar eller
med omkring 9 %. Eftersom folkmängden väntas tillväxa med omkring 5 %,
kommer höjningen av den individuella levnadsstandarden icke att överstiga
5 %. Denna förbättring kan sägas bilda ett netto av å ena sidan en ökad konsumtion
av varor, som nu äro ransonerade, å andra sidan en minskning av
konsumtionen av vissa mera umbärliga importvaror. Det kommer möjligen,
som redan nämnts, att bliva nödvändigt att bibehålla ransoneringen av
socker och kött under hela perioden.

Konsumtionen kommer att stiga i proportion till den totala tillgången av
varor och tjänster, under det att investeringarna komma att minskas i jämförelse
med år 1947. Detta kommer att möjliggöra den nödvändiga ökningen
av exporten.

De förändringar i den allmänna ekonomiska strukturen, som långtidsprogrammets
genomförande kommer att föra med sig, kan också illustreras
genom en jämförelse av de procentuella andelar, som falla på export, bruttoinvesteringar
och konsumtion.

Export..........................................

Bruttoinvesteringar (med undantag av lagerförändringar)

Konsumtion......................................

Summa

1938/39	1947	1952/53
%	%	%
133	114	132
20-4	23-5	21-2
66-3	65-1	65-6
100-o	100 o	100 o

I detta sammanhang förtjänar understrykas, att Sveriges program för
utvecklingen av produktionen och exporten icke kan väntas fortskrida i
jämn takt under den behandlade perioden. Det är sålunda sannolikt, att resultaten
under de närmaste två åren komma att bli ganska begränsade,
medan däremot snabbare framsteg kunna förväntas under åren 1950—52.
Det utgör en betydelsefull sida av Sveriges problem att trygga den nödvändiga
importen under de närmaste åren för att genomföra utvecklingsprogrammet
samtidigt som en skälig konsumtionsstandard upprätthålles.

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

TABELLB ILAG A.

Denna tabellbilaga innehåller dels de uppgifter som tillställts Organisationen
för europeiskt ekonomiskt samarbete i enlighet med de inom organisationen
utarbetade tabellformulären I—IV, dels två tabeller med
kommenterande anmärkningar rörande importen respektive exporten och
reexporten 1952/53, vilka bifogats det till organisationen överlämnade
långtidsprogrammet såsom bilaga 1 och 2.

Tabell I. Konsumtion och produktion 1952/53. (Prognos.)

Varugrupp	Enhet	Konsum- tion	Produk- tion	Import	Export
I. Lantbruksprodukter. Brödsäd ......................	1000 ton	1050	1050
Annan omalen säd............	>	1900	1800	100	—
Fetter och oljor...............	>	225	140	85	—
Kött och fläsk ................	»	340	310	30	—
Mejeriprodukter (exkl. smör)....	>	2 050	2 050	—	—
II. Fasta, fossila bränslen..........	>	8 600	—	8 600	—
III. Mineraloljor.
Råolja........................	>	1500	—	1500	—
Raffinerade oljor...............	>	3 900	1400	2 500	—
IV. Metaller.
Göt...........................	>	X	1950	X	X
Färdiga stålprodukter..........	>	1400	X	200	200
Koppar........................	>	85	X	X	X
Aluminium....................	>	20	4	X
V. Texlilrävaror.
Råbomull .....................	>	31	—	31	—
Ull (tvättad vikt)..............	>	12-5	—	12-5	—
Konstfiber*....................	>	16-5	18-5	4	6
VI. Trävaror.
Sågade trävaror................	1 000 m3	2 600	5 300	100	2 800
VII. Elektrisk kraft.................	milj. kWh	21000	21000	—	—

* Inklusive konstgjort garn. — X Uppgift ej begärd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga B.

Tabell II. Betalningsbalans 1952/53. (Prognos.)

Miljoner dollar.

1	2	3	4	5	6	7	8
	Icke deltagande länder	Deltagande länder
	Nord- och Central-	Syd- Amerika	Icke del-tagande sterling-	Andra	Icke sterling- områden	Sterling-om rådet	Summa
	Amerika		områden
I. Utgifter:
Import fob...............	165-4	130-2	46-7	199-5	475-8	1651	1182-7
Frakter ..................		—	—	—	1-8	_	1-3
Turism ..................	—	—	—	—	—	_	_
Räntor och utdelningar....	—	—	—	—	—	—	—
Statskrediter1 ............	1-2	—	—	—	—	—	1-2
Andra utgifter............					4-2 481-3	4-2 169-3	8-4 1193 6
Summa	166-6	130-2	46 7	199 5
II. Inkomster:
Export ..................	152-4	158-7	641	134-9	452-3	164-8 4-2	1127-2 42-2
Frakter ..................	7-0	60	18-0	70
Turism ..................	3-0	—	—	1-0	—	1-0	5-0
Räntor och utdelningar____	—	—	—	—	—	—	—
Statskrediter1..............	—	—	—	41	6-7	—	10-8
Andra inkomster..........	42		1*4	2-8			8-4 1193 6
Summa	166 6	164-7	83-5	149 8	4590	170-0
				49-7	22-3
Överskott....................	_	34-5	36-8	0-7	1

1 Räntor och amorteringar på offentliga lån.

Knngl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga B.

Tabell III. Importen (eif) 1952/53 med fördelning å vissa länder- och varugrupper.

(Prognos.)

Miljoner dollar.

1	*2	3	4	b	« i	7	*
	Från icke deltagande länder	Från deltagande länder	i
Varugrupp	Nord- och Central- Amerika	Icke del-Syd- : tagande Amerika sterling-områden	Andra	Icke sterling- områden	Sterling- området	Summa I
1. Lantbruksprodukter. Brödsäd.................							0
Annan omalen säd.......	—	2-8	—	4-5	l-o	—	8-3
Fetter och oljor (inkl. smör)	—	22-8	0-2	13	20-7	31	48-1 i
Kött och mejeriprodukter
(exkl. smör)...........	—	3-9	—	0-3	150	0-6	19-8
Övriga livsmedel.........	10o	50-5	14-5	23-3	41-7	3-2	1432
Tobak, ej bearbetad......	6-2	0-5	—	0-3	41	20	13-1
11. Fasta bränslen............	8-2		—	731	32-5	40-5	154-3
III. Mineraloljor.
Råolja...................	0''2	12 5	—	—	—	3-4	16-1 \|
Raffinerade oljor.........	20-0	6o	—	12 0	29-5	7-9	75''4 j
IV. Malmer och metaller. Råvaror för ståltillverkning	0-2		0-4	0-8	6-6	10	I 9-0
Göt.....................	—	—	—	—	(IT	—	0-1 J
Färdiga stålprodukter ....	7-5	—	—	5-0	17-5	3-8	33-8
Koppar..................	5-0	8-0	8-0	—	8-0	—	29-0
Andra malmer och metaller	7-3	30	2-0	8-0	20-0	12-0	52-3
V. Maskiner m. m.
Lastbilar och godsvagnar..	l-o	—	—	—	1-7	1-5	4-2
Övriga maskiner.........	80-0	—	—	15-4	70-8	43-8	210-0
Vi. Spänads- och textilvaror. Råbomull................	4-5	10-5	5*2	1*6		0-2	22-0
Ull......................	—	102	13-9	—	2-3	2-5	28-9
Andra spånadsämnen samt
avfall..................	IT	03	2-4	0-6	2-8	0-6	7-8
Textilfabrikat............	2-0	04	1-6	15-7	75-7	21-7	117-1
VII. Övriga produkter.
Trävaror................	16	0-1	—	9-3	4-5	0-1	15-6
Gödningsämnen..........	1-6	1-4	—	2-7	15-5	—	21-1
Andra varor ej förut nämn-
da ....................	30-0	25-0	7-0	50-6	149 1	50’9	312-6
Summa	180-3	157 9	55-2	224-5	519-1	198-8	‘1341-8

1 Fob-värdet uppskattat till 1 182''7 miljoner dollar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

Tabell IV. Exporten och re-exporten (fob) 1952/53 med fördelning & vissa
länder- och varugrupper. (Prognos.)

Miljoner dollar.

1	2	3	4	5	6	7	8
1 Varugrupp j	Till	icke deltagande länder	Till deltagande länder	Summa
Nord- och Central- Amerika	Syd- Amerika	Icke del-tagande sterling-områden	Andra	Icke sterling- områden	Sterling- området
I. Lantbruksprodukter....	09	0-3	0-3	6-3	20-4	3-2	31-4
II. Fasta bränslen........	—	—	—	—	Öl	_	o-i
III. Mineraloljor...........	—	—	—	04	0-4	—	0-8
IV. Malmer och metaller...	27-2	25T	5-2	31-4	890	31-6	209-5
V. Maskiner..............	11-2	44-7	15-7	44-7	100-6	6-7	223-6
VI. Spånads-och textilvaror	2*6	1-3	0-1	4-6	4-4	_	130
VII. Skogsindustriprodukter	98-7	63-7	34-5	23-9	196-1	113-9	530-8
VIII. Övriga produkter......	11-8	236	8-3	23-6	41-3	9-4	118-0
Summa	1524	158-7	64-1	134-9	452-3	164-8	1127 2

Långtidsprogrammet 1947—1952/53. Export och rc-export (fob).

Miljoner dollar.

Bilaga 1.

Varugrupp	Total 1947	Total 1952/53	Ökning ( + ) resp. minsk-ning (—) från 1947
I. Lantbruksprodukter...........	31,4	31,4	—	Oförändrad totalexport men vissa förskjutningar mellan olika varor.
II. Fasta bränslen...............	0,1	0,1	—	Oförändrad totalexport men vissa förskjutningar mellan olika varor.
III. Mineraloljor..................	0,8	0,8	—	Oförändrad totalexport men vissa förskjutningar mellan olika varor.
IV. Malmer och metaller.......... s	113,7	209,5	+ 95,8	Järnmalmsexporten beräknas öka från 8,5 milj. ton 1947 till 12 milj. ton 1949 för att därefter stiga ytterligare till minst 13 milj. ton 1952/53. Exporten av handelsfärdigt järn och stål kommer i samband med utbyggnaden av järnindustrien att öka med ca 100 000 ton.
V. Maskiner etc.................	158,G	223,6	+ 65,0	Den här redovisade ökningen av maskinexporten faller på en mängd olika områden. En viktig post ut göres av fartygsexporten som beräknas stiga med drygt 15 milj. dollar. Den totala export-ökningen torde till största delen icke kunna åstadkommas förrän vid slutet av perioden.
VI. Spånads- och textilvaror......	10,7	13,0	+ 2,3	Någon ökning av exporten av vissa specialprodukter har bedömts möjlig.
VII. Produkter av skogsindustrien ..	476,7	530,8	+ 54,1	ökningen av exportvärdet under denna rubrik härrör till en del från en ökning av pappersexporten åstadkommen genom å ena sidan inskränkning av den inhemska förbrukningen å den andra genom ökad produktion. I senare fallet kräves emellertid en ökad användning av massa varför exporten av denna minskas i motsvarande grad. Den sammanlagda ökningen av pappers-exporten beräknas uppgå till 130 000 ton. En ökning om 467 000 m3 trävaror kommer att uppnås 1952/53 genom minskade behov för inhemska byggnadsändamål.
V1.1. Andra varor................ Summa	108,0 900,0	118,0 1 127,2	+ 10,0 + 227,2

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

L&ngtidsprogrammet 1947—1952/53. Import (eif).

Miljoner dollar.

Bilaga 2.

Varugrupp	Total 1947	Total 1952/53	ökning ( + ) resp. minsk-ning (—) från 1947
I. Lantbruksprodukter
Brödsäd ..................... Annan omalen säd............. Fetter och oljor..............	13,2 6,4 28,1	0 8,3 48,1	— 13,2 + 1,9 + 20,0	Importsiffrorna för jordbruksprodukter basera sig på en be-räknad ökning av totalskörden 1952/53 av 800 milj. skörde-enheter. Därmed torde full självförsörjning med brödsäd kunna uppnås. »Annan omalen säd» kommer i framtiden huvudsakligen : att omfatta majs varav importen väntas stiga till 100 000 ton 1952/53, vilket torde möjliggöra en total fläskproduktion unge-färligen motsvarande det beräknade totala konsumtionsbehovet (175 000 ton).
Kött och mejeriprodukter.....	9,8 159,5 13,1	19,8 143,2 13,1	+ 10,0 — 16,3	En kalkylerad ökning av köttimporten med 20 000 ton mot-svarande ca 10 milj. dollar tillsammans med en viss ökning av den inhemska produktionen förbättrar visserligen den in-hemska försörjningen men medger knappast upphävande av kött-ransoneringen. Det totala importbehovet av fetter och vegetabi-liska oljor 1952/53 har beräknats till ca 85 000 ton. Denna import möjliggör tillfredsställande försörjning såväl med smör och margarin som fetter och oljor för tekniskt bruk.
Övriga livsmedel.............. Tobak, ej bearbetad..........
				Beträffande varorna under rubriken »övriga livsmedel» har bl. a. räknats med oförändrad import av oljekakor eller ca 100 000 ton. Eftersom produktionen inom landet baserad såväl på in-hemska som importerade råvaror beräknats uppgå till 100 000 ton, uppnås en total försörjning med 200 000 ton.
				Importen av råsocker beräknas stiga med omkring 13 000 ton j till 30 000 ton, vilket emellertid icke är tillräckligt för att till- 1 sammans med den inhemska produktionen på 300 000 ton möjliggöra upphävande av sockerransoneringen, enär totalkon-sumtionen 1952/53 torde bliva 375 000 ton.
				Importen av övriga livsmedel såsom frukt, konserver m. m. har nedskurits kraftigt. Tobaksimporten har hållits oförändrad, i

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

Varugrupp	Total 1947	Total 1952/53	Ökning ( + ) resp. minsk-ning (—) från 1947
II. Fasta bränslen.................	107,1	154,3	+ 47,2
III. Råoljor och produkter därav. Råolja.......................	8,6	16,1	+ 7,5
Andra mineraloljor...........	82,9	75,4	— 7,5
I IV. Malmer och metaller Råvaror för ståltillverkning ...	12,7	9,0	— 3,7
Göt...........................	0,1	0,1	—
Färdiga stålprodukter.........	88,8	33,8	— 55,0
Koppar......................	24,0	29,0	O kO +
Andra malmer och metaller....	47,3	52,3	+ 5,0

Det bör anmärkas att de här anförda siffrorna i första hand avse
att draga upp den ram inom vilken importen av livsmedel och
jordbruksprodukter måste hållas 1952/53 och att givetvis
importen av vissa konsumtionsvaror t. ex. socker kan ökas
om man samtidigt är beredd att skära ned annan import t. ex.
av tobak. Det beräknade totala importvärdet 1952/53 för jordbruksprodukter
är blott 2,4 milj. dollar större än 1947 års
importvärde.

Utbyggnader av industrien, i första hand järn- och stålindustrien,
jämle de kontinuerliga tillskotten till antalet bostadslägenheter \
beräknas trots den ökade användningen av elektrisk kraft och j
brännoljor stegra importen av stenkol och koks med 20 % motsvarande
ett värde av 47 milj. dollar.

Konsumtionen av raffinerade produkter beräknas stiga med
ca 20 %. Samtidigt planeras en ökning av raffineringskapacitet- i
en inom landet, varför i allt en ökad import av råolja med 1 milj.
ton kräves, vilken ökning emellertid balanseras av besparingar i
importkostnader för raffinerade produkter.

Genom ökad inhemsk produktion beräknas importen av tackjärn
kunna minskas med 100 000 ton. Samtidigt kommer emellertid
den ökade järn- och ståltillverkningen inom landet att kräva
en ökad import av vissa legeringsmetaller för ferrolegeringar.

Den planerade utökningen av järn- och stålproduktionen kommer
att minska importbehovet av handelsfärdigt järn och stål
med ca 460 000 ton motsvarande en besparing på 55 milj.
dollar (1947 års priser.)

Utbyggnaden av det elektriska kraftsystemet och ulvidningen
av den elektrotekniska industrien beräknas medföra ett ökat I
importbehov av koppar med 10 000 ton.

Expansionen av metall- och verkstadsindustri beräknas kräva
ökad import av vissa malmer och metaller som bly, zink, aluminium
etc. i os

Kungl. Maj:ts proposition nr 31k. Bilaga B.

488S58, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

				ökning ( + )
Varugrupp		Total 1947	Total 1952/53	resp. minsk-ning (—)
				från 1947
V. Maskiner m. m.
Järnvägsgodsvagnar och lastbi-
lar.................		8,4	4,2	— 4,2	ökad inhemsk produktion väntas avsevärt reducera import-behovet.

Maskiner.............		218,6	210,0	— 8,6	Ökad inhemsk produktion jämte någon nedgång i investerings-
VI. Spänads- och textilvaror
			volymen beräknas möjliggöra en nedskärning av importen. I första hand kommer denna nedskärning att träffa konsum-tionskapitalvaror som personbilar, dammsugare etc.

Råbomull.............		12,0	22,0	+ 10,0	Högre grad av självförsörjning med textila hel- och halvfabrikat

			medför ett ökat importbehov av råbomull till ca 31 000 ton
			per år.
Ull1 .................		23,9	28,9	+ O	Importen av ull beräknas stiga med 2 000 ton till ett värde

			av 5 milj. dollar.
Andra spånadsämnen samt av-
fall.................		8,8	7,8	— 1,0	En ökad inhemsk produktion av bl. a. konstsilke medför någon

			minskning av importbehovet.
Textilfabrikat.........		199,3	117,1	— 82,2	Den inhemska produktionen av bomullsgarn beräknas öka med 3 000 ton. En avsevärd del av importminskningen hänför sig till bortfallet av den extraordinära lagerökning av färdiga textil-varor som ägde rum 1947.
VII. Andra varor
Trävaror ..............		15,6	15,6	—	Oförändrad import.
Gödningsämnen......... Övriga varor ej förut		15,1	21,1	O CD +	Den förutsatta ökningen av jordbruksproduktionen kräver en ökad import av gödningsämnen, fördelad på 50 000 ton kväve (15,5 %), 50 000 ton kali och 115 000 ton superfosfat.
nämn-
da...................		347,0	312,6	— 34,4	Ökad självförsörjning och viss begränsning av importen av lyx-varor beräknas möjliggöra en importminskning på ca 10 %.
	Summa	1 450,4	1 341,8	—108,6

1 Ull inkluderar även tops.

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.