Kungl. Maj:ts proposition nr 302

Proposition 1937:302

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

1

Nr 302.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m.; given Stockholms
slott den 23 april 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 23 april 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför departementschefen,
statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 20, omnämnde jag,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 4 december 1936 anmält,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för
den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 15,600,000 kronor,
därav 600,000 kronor för kommissionens centrala administrationskostnader
och 15,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 1

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Kommissionens skrivelse finnes såsom bilaga fogad vid detta protokoll
(Bilaga A).

Vidare anförde jag, att jag vid övervägande av medelsbehovet saknat anledning
frångå kommissionens beräkningar av dess centrala administrationskostnader,
medan jag för den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten,
i avvaktan på ytterligare erfarenhet om det ekonomiska lägets utveckling, ansett
mig preliminärt böra beräkna ett belopp av 12,000,000 kronor.

På min hemställan har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkterna
20 och 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1937/1938 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission
ett förslagsanslag av 600,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 12,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1935/1936 anvisade anslagen
till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten
och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser.
som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/1935
och 266/1936.

För innevarande budgetår anvisade 1936 års riksdag dels ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag
av 22,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., vilka anslag äro uppförda under femte huvudtiteln. Därjämte
medgav riksdagen, att den s. k. väglånefondens kapitalbehållning, uppgående
till 2,000,000 kronor, finge tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för hjälpverksamhet under budgetåret i fråga.

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

3

Av 1935 års riksdag vidtagna jämkningar i reglerna för ifrågavarande hjälpverksamhet
föranledde utfärdandet av kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 426)
örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni 1934. Den huvudsakliga
innebörden av de förändringar, som vidtogos år 1935, finnes återgiven
i propositionen nr 266 till 1936 års riksdag.

Även vid sistnämnda riksdag beslötos vissa ändringar av gällande regler
för hjälpverksamheten på sätt närmare framgår av kungörelsen den 30 juni
1936 (nr 464) örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30 juni
1934. Jag skall här lämna en kortfattad redogörelse för de år 1936 vidtagna
ändringarna.

Enligt hjälpkungörelsen skall såsom familjeförsörjare anses den, som har
försörjningsskyldighet mot make eller mot barn eller adoptivbarn under 16
år eller som lever i gemensamt bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar
eller adoptant (19 §). Denna avfattning medför, att änkling, som har
minderåriga barn och i anledning därav måste anställa kvinnlig hjälp för
barnens och hemmets vård, icke kommer att betraktas såsom familjeförsörjare
gent emot den anställda kvinnliga hjälpen. I anslutning till riksdagens
beslut år 1936 har hjälpkungörelsen så ändrats, att änkling med hemmavarande
barn under 16 år må åtnjuta ortstillägg och dagunderstöd efter samma
grunder, som gälla för person med försörjningsskyldighet mot make (30 och
41 §§)•

I enlighet med Kungl. Majt:s förslag beslöt 1936 års riksdag att införa ett
extra ortstillägg. Detta extra ortstillägg kan, då familjeförsörjare hänvisats
till fast förläggning i annan kommun, utgå till hustru och barn eller, i fråga
örn änkling, till hemmavarande barn under 16 år. Det högsta belopp, med
vilket dylikt tillägg må utgå, är lika med dubbla skillnaden mellan tvenne
intill varandra liggande reservarbetslöner i den av arbetslöshetskommissionen
fastställda löneskalan (30 §).

Vid föregående års riksdag beslöts vidare att bereda möjlighet för reservarbetare
att på bekostnad av statsverket besöka hemorten. I hjälpkungörelsen
har därför införts den bestämmelsen, att familjeförsörjare, som hänvisats
till statligt reservarbete och där varit såsom reservarbetare utan avbrott sysselsatt
under minst tre månader, må efter arbetslöshetskommissionens medgivande
besöka hemorten på statsverkets bekostnad (31 §).

Statsbidraget till statskommunala reservarbeten, avseende nyanläggning,
omläggning och förbättring av allmän väg, har höjts från tre fjärdedelar till
fyra femtedelar av det belopp, vartill kostnaderna för själva vägarbetet skäligen
kunna uppskattas vid kostnadsberäkningarna (36 §). Ändringen sammanhänger
med riksdagens beslut i fråga örn bidrag av automobilskattemedel
till vägarbete, som utföres i vanlig ordning.

I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arhetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i
juli 1935 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa» jämte supplement därtill, utgivet i juli 1936.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Departements chefen.

Ifrågasätta författningsändringar.

De bestämmelser, som för närvarande gälla för den statsunderstödda
hjälpverksamheten, torde i all huvudsak böra äga tillämpning under budgetåret
1937/1938. Allenast i ett par detaljer har jag funnit anledning att
påkalla jämkningar.

Revisionen vid statskoinmunalt reservarbete, utfört i vägstyrelses regi.

Jämlikt 38 § i hjälpkungörelsen skall i revisionen av sådant statskommunalt
reservarbete, som bedrives i landstings eller vägstyrelses regi, deltaga
minst en revisor, som efter anmälan av landstingets förvaltningsutskott eller
vägstyrelsen utses av länsstyrelsen för kalenderår.

I lag om vägdistrikt den 7 juni 1934, som trätt i kraft den 1 januari 1937,
stadgas i 47 §, att för granskning av vägstyrelses förvaltning årligen tre revisorer
skola utses, varav en av länsstyrelsen. För denna skall jämväl utses
suppleant.

I skrivelse den 5 mars 1937 angående medelsbehovet för budgetåret 1937/
1938 har statens arbetslöshetskommission föreslagit, att sagda 38 § i hjälpkungörelsen
måtte kompletteras med en föreskrift av innebörd, att i revisionen
av statskommunalt reservarbete i vägstyrelses regi skulle deltaga den
av länsstyrelsen för revision av vägstyrelsens förvaltning utsedda revisorn.
Till motivering för detta förslag har kommissionen anfört att, då efter lagens
om vägdistrikt ikraftträdande inom varje vägdistrikt skulle finnas en
av länsstyrelsen utsedd revisor för vägstyrelsens förvaltning, det icke torde
vara nödvändigt eller ens lämpligt, att uppdraget som revisor vid statskommunalt
reservarbete, utfört i vägstyrelses regi, lämnades åt annan person än
den av länsstyrelsen för vägstyrelsens ordinarie förvaltning utsedde revisorn.

På av arbetslöshetsk ommissionen anfört skäl får jag förorda den föreslagna
författningsändringen.

Hyreshjälp m. m.

I 48 § av gällande föreskrifter stadgas, att hyreshjälp må i särskilt ömmande
fall tilldelas familjeförsörjare, som åtnjuter dagunderstöd.

I skrivelse den 30 januari 1937 hava vissa reservarbetare i Stockholm
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för införande av obligatoriskt, av statsmedel
utgående hyresbidrag för den första efter anställning vid reservarbete
infallande hyresbetalningen.

Till stöd härför har i huvudsak anförts, att omkring 90 % av de arbetare,
som under januari 1937 anställts vid Bromma flygfält, ej på sin arbetsk -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

komst kunnat erlägga avtalad hyra, utan nödgats anlita fattigvården eller
lånevägen för att avvärja eventuellt vräkningshot. Därigenom hade lramkallats
ett osäkerhetstillstånd med avseende på bostadsfrågan, som i sin största
räckvidd drabbat familjerna i deras helhet och på hustrurna ofta verkat fullständigt
nedbrytande.

På grund av remiss har statens arbetslöshetskommission den 2 april 1937
avgivit utlåtande över framställningen. Med framhållande bland annat, att
hyreshjälpen numera vore att anse såsom ett supplement till dagunderstödet
i ömmande fall, då det av andra bestämmelser maximerade understödet
med hänsyn till familjens storlek och andra förhållanden visat sig otillräckligt,
har kommissionen funnit vad i framställningen anförts icke innefatta
skäl för någon sådan ändring i gällande författningsbestämmelser, att hyreshjälp
skulle kunna tilldelas jämväl reservarbetare.

Under åberopande av meddelade uppgifter rörande arbetsinkomster vid
statskommunala reservarbeten i Stockholm under januari och februari 1937,
håller kommissionen för osannolikt, att en försämring av den arbetslöses
ekonomi skulle inträda genom hänvisning till reservarbete. Det syntes i
stället uppenbart, att i det stora flertalet fall en avgjord förbättring av familjens
försörjningsmöjligheter inträtt genom familjeförsörjarens hänvisning
till sådant arbete, även örn hyreshjälp icke längre erhölles.

Även om jag ej vill frånkänna de synpunkter, som av arbetslöshetskom- Departementsmissionen
anförts, ett visst berättigande, later det sig icke förneka, att för
reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp och som under loppet av en
månad hänvisas till statligt reservarbete, vid närmaste månadsskifte mången
gång kan inträda svårigheter att med hjälp av den intjänade inkomsten vid
rservarbetet erlägga närmast förfallande hyresbelopp. Jag är med kommissionen
ense därom, att någon principiell ändring i hyreshjälpens karaktär av
supplerande hjälpform vid kontantunderstöd icke är påkallad. Men däremot
synes sådan jämkning motiverad, att hyreshjälp må kunna utgå jämväl
för månad, under vilken arbetslös, efter att tidigare hava uppburit med
kontantunderstöd förbunden hyreshjälp, hänvisas till statligt reservarbete.

Genom ett tillmötesgående i denna begränsade omfattning av den föreliggande
framställningen skulle otvivelaktigt huvudsyftet uppnås.

I detta sammanhang anser jag mig jämväl böra rikta uppmärksamheten
därå, att den i 51 § kungörelsen meddelade föreskriften, att i 44 § stadgad
maximering av dagunderstödet i tillämpliga delar skall gälla jämväl i fråga
om hyreshjälp, formellt är ägnad att i vissa fall kunna föranleda svårigheter
för de barnrika familjerna. Enligt vad jag inhämtat, har kommissionen vid
tillämpningen velat undvika en sådan tolkning, och med hänsyn härtill synes
mig skäl föreligga att jämka bestämmelserna så, att de bringas i formell
överensstämmelse med rådande praxis.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 302

Av riksdagen påkallade utredningar.

Beträffande vissa av 1933 drs riksdag i skrivelse den 21 juni 1933, nr 356,
påkallade utredningar dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga
arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården,
dels rörande omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna
arbetslöshetshjälp utan fattigvårds karaktär m. m., dels rörande en rationell
planläggning av kommunernas arbeten, dels ock rörande centralorganet för
arbetslöshetshjälpen har jag i fjolårets proposition framhållit, att frågan örn
en rationell planläggning av kommunernas arbeten beaktats i samband med
det till 1936 års riksdag avlåtna förslaget till lag om kommunal fondbildning,
vilket sedermera i all huvudsak bifallits av riksdagen.

Vad vidare angår ordnandet av frågan örn centralorganet för arbetslöshetshjälpen,
har jag i propositionen nr 266 till innevarande års riksdag upptagit
detta spörsmål till närmare övervägande, i anslutning till det av landshövdingen
K. Tiselius avgivna sakkunnigförslaget i ämnet. Jag har därvid
uttalat, att den förebragta utredningen styrkt mig i min redan tidigare hysta
uppfattning, att de uppgifter, vilka för närvarande tillkomma statens arbetslöshetskommission,
icke lämpligen böra omhänderhavas av socialstyrelsen.
Vid det av mig framlagda förslaget till omorganisation av styrelsen,
vilket förslag av Kungl. Majit genom proposition underställts riksdagen, har
jag också utgått ifrån att någon överflyttning av ifrågavarande uppgifter från
kommissionen till styrelsen icke borde äga rum, liksom jag avböjt att för
närvarande vidtaga någon principiell ändring i kommissionens sammansättning
och uppgifter.

Vidkommande slutligen de båda först omförmälda spörsmålen har frågan
härom bragts i ett något ändrat läge genom 1936 års riksdags hemställan om
utredning rörande ändringar i olika hänseenden av fattigvårdslagstiftningen
(riksdagens skrivelse nr 185). Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande
av den splittring av den sociala omvårdnadens organisation, som föranledes
av olika Kungl. Majits på min framställning till årets riksdag aviåtna
förslag, har jag för avsikt att inom den närmaste tiden påkalla åtgärder
för en allmän översyn av bestämmelserna rörande samhällets understödsverksamhet.
I detta sammanhang lära de av 1933 års riksdag upptagna specialproblemen
naturligen komma under omprövning.

Arbetslöslietskommissionens hjälpverksamhet under år 1936.

En utförlig berättelse över arbetslöshetskommissionens verksamhet under
år 1936 till och med utgången av oktober månad återfinnes i kommissionens
förenämnda skrivelse den 4 december 1936 angående medelsbehovet för nästa
budgetår. Jag tillåter mig att beträffande den utförliga redogörelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

7

hänvisa till denna skrivelse (Bilaga A). Här skall jag endast återgiva vissa
sammanfattande statistiska uppgifter, kompletterade till och med utgången
av år 1936.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna
verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har
sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
om företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

Summan av kommissionens kontrakterade statliga reservarbeten under år
1935 uppgick till i runt tal 28,800,000 kronor, varav ersättningarna från
uppdragsgivarna utgjorde omkring 3,800,000 kronor. Den nyanskaffning,
som kommissionen år 1936 bedrivit i fråga örn arbetsobjekt till de statliga
reservarbetena, belyses av följande sammanställning, av vilken de antagna
arbetenas fördelning länsvis jämväl framgår.

Kostnaderna för år 1936 kontrakterade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

	Kontrakts-	Ersättning Irån
	summa	uppdragsgivare
	Kr.	Kr.
Stockholms stad..................	—	--
Stockholms län ................	677,300.00	47,560.00
Uppsala > ................	—	—
Södermanlands * ................	13,950.00	2,092.00
Östergötlands > ................	207,000.00	—
Jönköpings > ................	49,000.00	4,900.oo
Kronobergs » ................	31,000.00	5,000.00
Kalmar > ................	387,450.00	56,910.00
Gotlands > ................	—	—
Blekinge > ................	69,800.00	6,980.00
Kristianstads » ................	61,495.00	10,824.00
Malmöhus > ................	103,600.00	20,720.00
Hallands > ................	—	—
Göteborgs stad..................	—	—
Göteborgs och Bohus län i övrigt.	59,500.00	375.00

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

		Kontrakts-	Ersättning från
		summa	uppdragsgivaren
		Kr.	Kr.
Älvsborgs	län .. .	........... 143,476.34	2,931.00
Skaraborgs	> ...	.......... 14,960.00	8,606.00
Värmlands	> ...		—
Örebro	> . . .	........... 496,900.00	9,745.00
Västmanlands	> ...	........... —	—
Kopparbergs	) ...		15,530.00
Gävleborgs	> ...	........... 61,600.00	12,320.00
Västernorrlands	> ...	.......... 1,674,550.00	225,585.00
Jämtlands	> ...	.......... 105,000.00	—
Västerbottens	* ...	.......... 18,570.00	—
Norrbottens	> ...	........... 859,250.00	62,680,00
		Summa 5,174,001.34	492,758.00

Enligt verkställd beräkning per den 31 december 1936 uppgick värdet av
icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett belopp av ungefär
37,000,000 kronor.

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader
framgår av särskild tabell, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren
1931/1932—1934/1935 medtagits.

Revision av de per den 1 maj 1934 fastställda reservarbetslönerna har vidtagits
av kommissionen under år 1936. De nya lönerna tillämpas från den 1
januari 1937. Den tidigare gällande löneskalans 40 öres intervaller hava bibehållits.

Omprövning av lönerna har icke ansetts påkallad för det betydande antal
kommuner, inom vilka hjälpverksamhet för arbetslösa för närvarande icke
pågår. Sålunda hava av de 1,529 reservarbetslöner, som voro gällande den 31
oktober 1936, endast 232 omprövats. Lönesättningen har omfattat 221 kommuner
och 11 inom dessa kommuner belägna municipalsamhällen eller
industriområden. Beträffande städer och stadsliknande samhällen hava av 68
orter 23 förblivit i oförändrat löneläge, medan 43 höjts en löneklass och 2
höjts två löneklasser. Av landsbygdens 164 löner hava endast 14 bibehållits
oförändrade, under det att 81 blivit föremål för höjning en löneklass, 62 två
löneklasser och 7 tre löneklasser. I intet fall har sålunda sänkning av den nuvarande
reservarbetslönen förekommit, och endast ett förhållandevis obetydligt
antal kommuner har bibehållits vid sin gamla lönenivå.

De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna vid
kommissionens reservarbetsplatser utvisa, att av de 280 arbetsplatserna den
27 november 1936 den nuvarande lönen bibehållits endast för 14 platser,
ökning med en löneklass har skett vid 91, med två löneklasser vid 137 och
med tre löneklasser vid 38 arbetsplatser.

De statliga reserTarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader.

	1981-	1932	1932-	1933	1933-	1934	1934-	1935	1935-	-1936
	Per arb.-dag	%	Per arb.-dag	%	Per arb.-dag	%	Per arb.-dag	%	Per arb.-dag	%
Arbetsplatsernas kostnader:						54.6	4:18	47.7	4: 10	40.5
Arbetslöner, effektiva........................	4: 26	58.6	4:08	56.8	4:37
> , ineffektiva ......................	0:05	0.7	0:04	0.6	0:03	0.4	0:04	0.5	0:03	0.3
> , specialarbetare ..................	0:28	3.8	0:30	4.2	0:39	4.8	0:52	5.9	0: 67	6.6
Summa löner	4:59	63.1	4:42	61.5	4: 79	59.8	4: 74	54.1	4:80	47.4
Ortstillägg ..................................	0: 12	1.7	0: 06	0.9	0:07	0.9	0:22	2.5	0: 41	4.1
Olycksfall ....................................	0:15	2.0	0: 14	1.9	0: 14	1.8	0:18	2.0	0:19	1.9
Arbetarnas resor ..............................	0: 08	1.1	0:04	0.6	0:06	0.7	0:06	0.7	0: 06	0.6
Förläggningskostnader..........................	0: 42	5.8	0:30	4.2	0:33	4.1	0:30	3.5	0: 37	3.7
Summa övriga utgifter för arbetarna	0:77	10.6	0: 64	7.6	0: 60	7.5	0: 76	8.7	1:03	10.3
Summa löner och övr. utgifter för arbetarna	5: 86	73.7	4:96	69.1	5:39	67.3	5:50	62.8	5: 83	57.7
Ledningskostnader: Avlöningar (netto)1............................	0: 27	3.7	0:31	4.3	0:37	4.6	0: 45	5.1	0: 66	6.5
Resor ........................................	0:05	0.7	0:06	0.8	0:06	0.8	0:08	0.9	0: 12	1.2
Förmåns- och lagbaspengar ....................	0:10	1.4	0:09	1.3	0: 09	1.1	0:08	1.0	0: 07	0.7
Arbetsplatsernas ledningskostnader	0: 42	6.8	0: 46	6.4	0: 52	6.5	0: 61	7.0	0: 85	8.4
i Materialkostnader:						14.0	1:38	15.7	1:56	15.4
Materialier....................................	0: 84	11.5	0:91	12.7	1:12
Transportkostnader............................	0: 40	5.6	0: 63	8.7	0:81	10.1	1:08	12.3	1:60	15.8
Skadeersättningar..............................	0:01	0.1	0:01	0.1	—	—	0: 01	0.1	0: 01	0.1
Kontorsomkostnader ..........................	0:02	0.3	0: 03	0.4	0:03	0.4	0:04	0.5	0: 05	0.5
Diverse kostnader ............................	—	—	0:01	0.1	0:01	0.1	—	—	—	—
Stakningskostnader och kontrollarvoden........	0:01	0.1	—	—	—	—	—	—
Arbetsplatsernas kostnadssumma	7:06	97:1	7:01	97.5	7: 88	98.4	8: 62	98.4	9: 90	97.9
Centrala kostnader2	0:21	2.9	0:18	2.5	0:13,	1.6	0:14	1.6	0:21	2.1
Summa centralförvaltning och arbetsplatser	7:27	lOO.o	7: 19	lOO.o	8: 01	lOO.o	8: 76	lOO.o	10:11	100.0
Ersättningar för utfört arbete och ortstillägg......	0:38	5.2	0:53	7.3	0: 78	9.8	0: 79	9.0	1:57	15.6
Nettokostnad	G: 89	94.8	6:66	92.7	7:23	90.2	7:97	91.0	8: 64	84.4

1 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag

som uppgått till ................................ 0:04 0.5 0:02

2 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

0.3 0:01

0.1 0:01

0.1 0:01

0.1

ta

Kungl. Majlis proposition nr 302.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Arbetslinjens omfattning

Månad						A	n t	a 1	sys-
vid statliga reservarbeten	vid stats
1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1930	1931 j
Januari ............	3,033	4,983	12,099	16,253	18,598	19,190	11,348	694	900
Februari............	3,382	6,188	14,015	17,275	20,667	19,232	11,088	675	1,199
Mars ..............	3,010	6,251	14,245	17,933	21,826	19,392	10,171	706	1,502
April ..............	2,422	6,501	13,879	18,504	21,935	17,345	9,140	630	1,361
Maj................	1,994	6,063	14,308	20,541	23,029	18,878	10,578	485	1,285
Juni................ *	1,597	6,774	15,172	22,175	25,488	20,398	10,453	43	1,199
Juli................	1,489	6,946	15,648	23,707	26,756	18,215	9,299	32	785
Augusti ............	1,330	6,923	15,865	23,683	26,816	16,288	8,184	29	737
September..........	1,335	6,974	16,254	22,934	25,014	14,356	7,479	13	863
Oktober............	2,057	7,445	16,055	20,676	23,639	13,320	7,001	39	1,358
November..........	3,139	8,556	15,713	17,691	20,045	13,181	7,424	143	1,683
December ..........	3,395	9,163	14,590	16,374	18,401	31,389	6,648	381	2,415

Månad	Summa sysselsatta vid olika slag av
1930	1931	1932	1933	1934
Januari............................	5,429	11,369	26,645	41,521	43,023
Februari ..........................	6,166	14,077	31,967	45,556	47,256
Mars..............................	5,615	14,340	30,145	45,915	47,419
April..............................	4,175	12,922	29,126	42,278	45,240
Maj ..............................	3,249	11,726	28,613	43,408	46,109
Juni ..............................	2,285	12,051	30,426	46,089	48,465
Juli ..............................	2,167	11,858	30,686	47,330	48,207
Augusti............................	2,052	12,261	31,177	47,968	46,901
September ........................	2,091	12,359	32,531	46,989	43,247
Oktober ..........................	3,158	14,262	34,217	46,799	41,821
November ........................	5,488	18,276	36,377	42,224	37,494
December..........................	6,911	20,301	36,565	37,852	35,319 !

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

11

åren 1930-1936.

s e 1 s a t t a

kommunala reservarbeten

vid kommunala reservarbeten

1932	1933	1934	1935	1936	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936
3,016	8,483	13,879	12,221	6,417	1,702	5,486	11,530	16,785	10,546	5,318	3,885
4,018	9,684	16,199	12,662	6,209	2,109	6,690	13,934	18,597	10,390	5,543	3,709
4,516	10,945	17,277	12,851	5,865	1,899	6,587	11,384	17,037	8,316	4,674	3,468
4,863	10,476	17,277	11,780	5,631	1,123	5,060	10,384	13,298	6,028	3,455	2,672
4,900	10,754	18,165	10,843	5,655	770	4,378	9,405	12,113	4,915	2,813	2,164
5,645	11,852	18,477	10,168	4,940	645	4,078	9,609	12,062	4,500	2,697	1,929
5,346	10,998	17,075	9,132	4,223	646	4,127	9,692	12,625	4,376	2,200	1,734
5,232	11,367	16,037	8,325	3,438	693	4,601	10,080	12,918	4,048	2,551	1,673
6,150	12,139	14,362	7,232	3,302	743	4,522	10,127	11,916	3,871	2,759	1,575
7,418	14,564	14,187	6,626	3,181	1,062	5,459	10,744	11,559	3,995	2,833	1,702
7,975	14,207	13,005	6,845	3,090	2,206	8,037	12,689	10,326	4,444	3,301	2,220
8,494	12,241	12,739	6,207	3,134	3,135	8,723	13,481	9,237	4,179	3,154	2,152

reservarbeten	Procent av hela antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa
1935	1936	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936
36,729	21,650	32.6	28.2	25.7	21.9	25.1	39.3	35.3
37,437	21,006	40.1	33.8	29.6	25.0	28.4	41.7	36.1
36,917	19,504	41.4	34.2	27.5	24.6	29.6	44.2	36.7
32,580	17,443	36.7	32.8	26.2	23.9	31.1	43.4	37.4
32,534	18,397	36.0	33.9	27.5	27.8	39.7	53.2	53.2
33,263	17,322	34.5	38.8	31.2	31.7	48.6	65.0	67.0
29,547	15,256	37.2	38.9	32.4	34.1	55.9	69.4	70.9
27,164	13,295	32.5	34.8	31.2	33.3	56.5	65.1	64.0
24,347	12,356	24.4	30.6	30.6	31.0	54.8	59.1	59.1
22,779	11,884	21.6	25.0	27.7	28.4	49.3	48.4	48.1
23,327	12,734	22.1	23.7	24.7	24.7	40.7	43.1	44.3
20,750	11,934	21.7	22.9	22.7	22.1	38.0	35.8	38.7

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

De beräknade kostnaderna för under år 1936 beviljade statskommuncila
reservarbeten hava sammanförts i följande tabell, som jämväl innehåller
motsvarande uppgifter för år 1935.

Beräknade kostnader för under åren 1935 och 1936 beviljade statskommunala reservarbeten.

Månad	1 9	3 5	1 9	3 6
Samtliga kost-nader kr.	därav för all-männa vägar kr.	Samtliga kost-kostnader kr.	därav för all-männa vägar kr.
Januari..............	2,219,910	738,590	1,726,117	663,110
Februari..............	1,908,315	475,850	1,234,229	467,045
Mars.................	1,987,865	555,300	724,680	308,640
April.................	863,895	137,505	278,240	3,150
Maj...................	1,692,025	58,490	291,440	58,320
Juni.................	314,297	78,100	254,835	57,450
Juli..................	205,053	109,100	155,290	77,700
Augusti...............	1,537,485	1,108,220	15,410	15,410
September.............	821,400	234,900	189,760	131,115
Oktober..............	801,995	374,380	444,220	173,890
November ............	1,440,270	—	1,823,295	180,270
December ............	1,330,082	195,150	1,018,300	322.070
Summa	15,122,592	4,065,585	8,155,816	2,458,170

Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar.

Kostnaderna för år 1936 beviljade andra statskommunala reservarbeten än
allmänna vägar belöpa sig till 5,697,646 kronor. Härav avse 3,255,145 kronor
arbetskostnader, 1,836,026 kronor materialkostnader och 606,475 kronor
kostnader utan statsbidrag.

Arbetslinjens totala omfattning under åren 1930—1936 belyses i särskild
tabell (sid. 10 och 11), omfattande såväl statliga och statskommunala som
kommunala reservarbeten.

Av sammanställningen framgår, att arbetslinjen blivit den dominerande
hjälpformen i den under kommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.

II. Understödslinjen.

Ännu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning
och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att
i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom
supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i
januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet
bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under våren
och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten
nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar
i understödstagarnas antal successivt göras. Under månaderna augusti
—november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns in -

Kungl. Majlis proposition nr 302.

13

brott måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva
av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935,
uppgick till 17,450. Därefter minskades understödsverksamheten snabbt och
var under månaderna juni—september sistnämnda år praktiskt taget nedlagd.
Dagunderstödsverksamhet förekom under dessa månader endast i 8 stenkommuner
i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom glasindustrien betungad
kommun i Värmland. Med höstens inträde måste återigen någon ökning av
antalet understödsrum vidtagas.

Under början av 1936, då det i vart fall gällde att bemästra en arbetslöshet,
som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande av dagunderstöd
beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i mars med 11,000
å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari med 13,305 dagunderstödda.

Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla
och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag
subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att
slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna
företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner
med förhärskande sten- och sågverksindustri.

Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet
av oktober återupptaga ifrågavarande hjälpform, som dock alltjämt intager
ett förhållandevis obetydligt utrymme inom verksamheten.

Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag,
och antalet dagunderstödda under åren 1935 och 1936 angivas i följande
sammanställning.

Antal kommuner, som bedrivit understödsvcrksamliet med statsbidrag, och antalet dagunderstödda
(ej kursdeltagare) åren 1935 och 1936.

Månad	1935	1936
Kommuner	Dagunder- stödda	Kommuner	Dagunder- stödda
Januari ............................	114	16,129	82	11,226
Februari............................	114	17,450	86	13,305
Mars ..............................	82	15,962	74	12,982
April ..............................	63	11,859	60	9,321
Maj ...............................	24	4,335	14	2,901
Juni................................	3	249	5	465
Juli ................................	9	598	—	—
Augusti ............................	9	400	—	-
September ..........................	9	260	—	—
Oktober ............................	15	807	4	142
November ..........................	45	3,336	22	1,968
December ..........................	76	7,685	56	4,211

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid kommunala reservarbeten,
föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer under
50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru eller
hemmavarande barn. På grund härav hava de dagunderstödda så gott som
uteslutande utgjorts av familjeförsörjare. Enär statlig understödsverksamhet
icke bedrevs vid den tidpunkt, då den senaste klientelundersökningen företogs
(31 juli 1936), kunna några uppgifter örn understödsklientelets sammansättning
ur ålderssynpunkt för 1936 ej meddelas.

Statsbidrag till beredande av hgreshjälp skulle enligt tidigare gällande föreskrift
beviljas av arbetslöshetskommissionen för ett kalenderkvartal i sänder.
Då det ansetts lämpligt att icke fastlåsa hyreshjälpverksamheten vid så
långa perioder som ett helt kvartal, har numera föreskrivits, att dylikt bidrag
må beviljas för högst ett kalenderkvartal i sänder. Under 1936 utgick
därför hyreshjälpen till och med mars månad per kvartal och därefter per
månad. Omfattningen av den under år 1936 bedrivna hyreshjälpverksamheten
belyses av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner,
som under året haft tillstånd till sådan verksamhet.

Antal kommuner med rätt att utdela hyreshjälp. Januari—december 1936.

Månad	städer	landskommuner	summa
lia kvartalet..........	........... 20	16	36
April ................	........... 19	12	31
Maj ..................	........... 13	12	25
Juni..................	........... 2	3	5
Juli ..................	........... —	—	—
Augusti ..............	........... —	—	—
September ............	........... —	—	—
Oktober ..............	........... —	—	—
November ............	........... 2	5	7
December ............	.......... 7	6	13

Beträffande denna hjälpform har kommissionen, i likhet med vad fallet
varit år 1935, genomfört sådan begränsning att densamma ej ansetts böra
förekomma under tredje kvartalet.

I följande tabell meddelas en översikt över hyreshjälpbeloppens storlek
inom ett antal kommuner med olika social struktur.

Hyresltjälpbeloppens storlek 1 vissa kommuner onder år 1936.

Kommun	Medgivna hyreshjälpbelopp per månad och familje-försörjare högst	Tillämpade hyreshjälpbelopp per månad och familjeförsörjare
	M a	x i	m u m''			M i	n i	m u m		M e d e 1 t a	1
Irsta kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.	Irsta kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.	lista kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.	lista kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.
Stockholm..........	33:-	33	_	_	33: —	33	_	33	_	_	33: —	15	_	10	_	_	12: —	30:17	30:16	_	18: 46
Norrköping..........	23: —	23	—	—			23	—	23	—	—			3	75	8	25	—			18:39	18: 76	—	—
Hälsingborg.........	25:-	25	—	—	25	—	25	—	25	—	—	25	—	9	—	12	50	—	15	—	24:55	24:82	—	24:17
Malmö..............	27:-	27	—	—	27	—	27	—	27	—	—	27	—	7	—	7	—	—	6	75	23: 06	23: 34	—	23: 01
Ystad...............	21: —	21	—	—	21	—	18	—	18	—	—	21	—	8	—	10	—	—	8	—	12: 55	12: 25	—	12: 43
Göteborg............	29: —	29	—	—	29	—	29	—	29	—	—	29	—	5	—	5	—	—	4	—	23:01	22:71	—	23: 46
Uddevalla...........	21: —	21	—	—	23	—	21	—	21	—	—	20	—	5	50	5	—	—	10	—	15:43	11:75	—	13:20
Brastads lk.........	17: —			—			17	—			—			5	—			—			11:96	—	—	—
Örebro .............	24: —			—			24	—			—			14	—			—			17:33	—	—	—
Söderhamn..........	23:-	23	—	—			23	—	23: —	—			3	—	4	—	—			10: 01	9:59	—	—
Sundsvall...........	27: —	27	—	—			20	—	20: —	—			6	—	8	—	—			14:31	14:34	—	—
	1 23: —1	23	_1	_	23
Sköns lk............	t					J	20:-	20: —	—	23: —	5: —	5	—	—			13: 25	12:70	—	13:46
	l 21: —1	21	_a	—	21
Jukkasjärvi lk.......	31: —	31	—	—	31	—	30: —	30:-	—	30:-	10:-	10:-	—	15: —	19:40	.19:13	—	23: 44

1 Avser Skönsbergs och Skönsmons municipalsamhällen.
1 * kommunen i övrigt.

Ca

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

liiderstödslinjens omfattning (kursdeltagare Inbegripna) åren 1980—1936.

Månad					Ant	a 1	u n d	ers	t ö d	sta	g a r	e
med statsbidrag	med enbart kommunala medel
1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936
	214	1,383	16,740	43,110	60,604	17,849	11,824	2,109	4,498	7,292	20,213	13,087	5,959	4,799
Februari ...	280	2,807	21,481	52,909	58,254	19,350	14,131	2,224	3,849	8,063	21,385	13,011	5,134	5,393
Mars.......	290	3,422	25,003	58,135	57,430	17,999	13,864	1,948	4,037	7,047	19,381	9,745	4,153	4,744
April ......	273	4,093	26,452	56,791	45,041	13,503	10,133	1,398	2,924	5,163	15,622	8,006	3,730	4,350
Maj........	160	4,006	23,476	44,701	31,605	5,038	3,188	629	1,851	4,948	12,722	5,186	2,875	2,566
Juni.......	74	2,772	15,640	37,271	20,846	497	567	696	1,394	5,064	10,165	3,699	1,943	1,828
Juli........	_	2,646	15,819	39,105	13,699	774	45	563	1,348	4,510	9,493	2,890	1,631	1,569
Augusti.....	_	3,239	16,841	37,490	9,710	509	33	578	1,365	4,799	9,819	2,633	1,991	1,758
September ..	—	3,887	17,192	40,841	7,585	381	—	671	1,477	5,159	9,445	2,600	2,342	2,108
Oktober ....	.	3,501	22,275	47,198	8,175	997	172	1,108	2,540	5,897	8,746	2,618	3,769	2,667
November ..	100	6,083	28,269	50,842	11,040	■3,653	1,998	2,068	3,852	7,688	11,012	4,135	4,309	2,816
December. ..	234	11,869	35,475	57,001	15,617	8,039	4,241	3,760	6,045	10,238	14,079	5,443	4,439	3,441

Månad	Summa understödstagare	Procent av hela antalet rapporterade arbetslösa
1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1930	1931	1932	19:53	19:54	1935	1936
Januari ....	2,323	5,881	24.032	63,323	73,691	23,808	16,623	14.0	14.6	23.2	33.5	43.0	25.5	27.1
	2,504	6,656	29,544	74,294	71,265	24,484	19,524	16.3	16.0	27.4	40.8	42.8	27.3	33.6
Mars.......	2,338	7,459	32,050	77,516	67,175	22,152	18,608	16.5	17.8	29.2	41.5	41.9	26.5	35.0
April....... Maj........ Juni.......	1,671	7,017	31,615	72,413	53,047	17,233	14,483	14.7	17.8	28.4	41.0	36.4	22.9	31.1
789	5,857	28,424	57,423	36,791	7,913	5,754	8.8	17.0	27.3	36.7	31.6	12.9	16.6
770	4,166	20,701	47,436	24,545	2,440	2,395	11.6	13.4	21.3	32.6	24.6	4.8	9.3
	563	3,994	20,329	48,598	16,589	2,405	1,614	9.7	13.1	21.5	35.0	19.2	5.6	7.5
	578	4,604	21,640	47,309	12,343	2,500	1,791	9.2	12.9	21.7	32.8	14.9	6.0	8.6
September ..	671	5,364	22,351	50,286	10,185	2,723	2,108	7.8	13.3	21.0	33.2	12.9	6.6	10.1
	1,108	6,041	28,172	55,944	10,793	4,766	2,839	7.6	10.6	22.8	33.9	12.7	10.1	11.5
	2,168	9,935	35,957	61,854	15,175	7,962	4,814	8.7	12 9	24.5	36.2	16.6	14.7	16.7
December .. .	3,994	17,914	45,713	71,080	21,060	12,478	7,682	12.5	20.1	28.4	41.6	22.7	21.5	24.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

17

En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av den meddelade
tabellen, vilken jämväl omfattar enbart kommunala understödstagare.

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under 1936 i huvudsak bedrivits
efter samma grunder som under 1935, men till följd av nedgången i antalet
anmälda arbetslösa i minskad skala.

Ifrågavarande hjälpåtgärder äro av tre slag, nämligen kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.

Vid hjälpformernas inbördes avvägning hava ungdomsreservarbetena ökats
i förhållande till arbetslägren, vilka senare givits starkare yrkesbetoning.

Under budgetåret 1935/1936 hava endast sex kurser varit av uteslutande
allmänbildande och teoretisk karaktär. Vid samtliga övriga kurser har åtminstone
en del av kurstiden anslagits till praktiska arbeten, i regel mekaniskt
arbete och träarbete, varvid det grövre snickeriarbetet i möjligaste mån
givits företräde.

Till lärår- och kursledararvoden beviljades under budgetåret 1935/1936
143,890 kronor och till undervisningsmateriell 25,886 kronor. Under budgetår
1936/1937 har kursverksamheten haft en i förhållande till föregående
budgetår minskad omfattning. Till och med den 31 mars 1937 har till lärår
och kursledararvoden beviljats 8,800 kronor och till undervisningsmateriell
885 kronor.

Kursverksamheten brukar hava sin största omfattning under de senare
vintermånaderna. Kursernas längd har varierat från 3 till 13 veckor och
kurserna hava i några fall omedelbart följts av fortsättningskurser.

Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret
1935/1936 liksom under föregående år av arbetselever i statliga arbetsläger.
Statskommunala läger hava endast anordnats i ett par större städer.
Under oktober månad 1936 voro sex statliga arbetsläger i gång, därav två i
jordbruk och tre såsom yrkesskolor. Vid de övriga statliga arbetsläger,
som tidigare under året anordnats och vilka även i stor utsträckning varit
yrkesbetonade, hava eleverna liksom förut sysselsatts med 6 timmars praktiskt
arbete och 2 timmars undervisning samt gymnastik och idrott per dag.
Vid flertalet arbetsläger har kockutbildning varit anordnad.

Under budgetåret 1935/1936 hava 10 ungdomsreservarbetsplatser funnits,
av vilka 6 tidigare utgjort statliga arbetsläger. Hösten 1936 har en ny arbetsplats
öppnats, varjämte två platser återupptagits, samtliga anordnade
för utbildning i skogsavverkning. Två statskommunala ungdomsreservarbeten
hava anordnats under år 1936, nämligen av Göteborg och Uddevalla.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit
möjligt, liksom tidigare omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

Hjälpverksamhetens omfattning under åren 1935 och 1936 framgår av
följande tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 1 sami. Nr 302. 2

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 302.

Ben statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1935 och 1936.

Månad	Antal del-tagare i kur-ser med av kommissio-nen beviljat statsbidrag	Frivillig arbetstjänst
Arbetselever i statliga läger	Arbetselever i statskom-munala läger	Summa
1935	1936	1935	1936	1935	1936	1935	1936
Januari............	1,720	598	1,088	430	134	52	1,222	482
Februari ...........	1,900	826	1,215	487	154	51	1,369	538
Mars..............	2,083	882	1,182	539	124	91	1,306	• 630
April..............	1,672	812	1,063	396	123	93	1,186	489
Maj...............	716	287	941	372	84	80	1,025	452
Juni...............	248	102	613	252	70	68	683	320
Juli...............	176	45	501	205	75	56	576	261
Augusti............	109	33	317	167	79	52	396	219
September..........	121	—	269	164	66	53	335	217
Oktober............	190	30	299	181	52	59	351	240
November..........	317	30	418	219	48	58	466	277
December..........	354	30	269	180	49	57	318	237

Månad	Ungdomsreservarbeten	Summa del-tagare i kur-ser, frivillig arbetstjänst och ungdoms-reservarbeten
Antal syssel-satta vid statliga arbeten	Antal syssel-satta vid statskommu-nala arbeten	Summa
1935	1936	1935	1936	1935	1936	1935	1936
Januari............	69	321		18	69	339	3,011	1,419
Februari...........	68	378	—	19	68	397	3,337	1,761
Mars..............	57	352	—	21	57	373	3,446	1,885
April..............	18	327	45	4	63	331	2,921	1,632
Maj...............	—	279	45	14	45	293	1,786	1,032
Juni...............	—	216	—	13	—	229	931	651
Juli ................	16	177	_	28	16	205	768	511
Augusti............	64	126	—	27	64	153	569	405
September..........	90	129	—	13	90	142	546	359
Oktober............	169	148	8	8	177	156	718	426
November..........	193	193	24	13	217	206	1.000	513
December..........	217	161	20	13	237	174	909	441

IV. Arbetslöshetshj alpens totala omfattning.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning må hänvisas till följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1930—1936.

19

		Arbetskrl]	en		Understödslinjen		Ungdomshjälpen		Summa bjälpta
Tidpunkt	i statliga reservarbeten ! sysselsatta	i statskommu- nala reservarbe- ten sysselsatta	i kommunala reservarbeten sysselsatta	Summa	P* a! S P ■o a 5 to o: p sv r'' p p o> a p (0	dagunder- stödda med statsbidrag	kommunalt understödda	Summa	% av hela antalet hjälpsökande	W ö >-i G. rf P 09 P -t a>	deltagare i frivillig arbetstjänst	i ungdoms-reservarbeten sysselsatta	Summa	% av hela antalet hjälpsökande	Antal	% av hela antalet hjälpsökande
1930 Januari . .	3,033	694	1,702	5,429	32.6	214	2,109	2,323	14.0						7,752	46.6
April ....	2,422	630	1,123	4,175	36.7	273	1,398	1,671	14.7	—	—	—	—	—	5,846	51.4
Juli......	1,489	32	646	2,167	37.2	—	563	563	9.7	—	—	—	—	—	2,730	46.9
Oktober . .	2,057	39	1,062	3,158	21.6	—	1,108	1,108	7.6	—	—	—	—	—	4,266	29.2
1931
Januari . .	4,983	900	5,486	11,369	28.2	1,383	4,49S	5,881	14.6	—	—	—	—	—	17,250	42.8
April ....	6.501	1,361	5,060	12,922	32.8	4,093	2,924	7,017	17.8	—	—	—	—	—	19,939	50.6
Juli......	6,946	785	4,127	11,858	38.8	2,646	1.348	3,994	13.1		—	—	—	—	15,852	51.9
Oktober ..	7,445	1,358	5,459	14,262	24.9	3,501	2,540	6,041	10.6		—	—	—	—	20,303	35.5
1932
Januari . .	12,099	3,016	11,530	26,645	25.7	16,740	7,292	24,032	23.1	—	—		—	—	50,677	48.8
April ....	13,879	4,863	10,384	29,126	26.2	26,452	5,163	31,615	28.4	—	—	—	—	—	60,741	54.6
Juli......	15,648	5,346	9,692	30,6»6	32.4	15,819	4,510	20,329	21.6	—	—	—	—	—	51,015	53.9
Oktober . .	16,055	7,418	10,744	34,217	27.7	22,275	5,897	28,172	22.8	—	—	—	—	—	62,389	50.6
1933
Januari . .	16,253	8,483	16,785	41,521	22.0	43,110	20,213	63,323	33.5	—	—	—	—	—	104,844	55.5
April ....	18,504	10,476	13.298	42,278	23.9	56,791	15,622	72,413	41.0	—	—	—	—	—	114,691	64.9
i Juli......	23,707	10,998	12,625	47,330	34.1	39,105	9,493	48,598	35.0	—	—		—	—	95,928	69.1
j Oktober ..	20,676	14,564	11,559	46,799	28.4	47,198	8,746	55,944	33.9	—	—	—	—	—	102,743	62.3
1931 Januari . .	18,598	13,879	10,546	43,023	25.1	56,083	13,087	69,170	40.3	4,091	430		4,521	2.6	116,714	68.0
April ....	21,935	17,277	6,028	45,240	31.0	42,223	8,006	50,229	34.5	2,836	800	—	3,636	2.5	99,105	68.0
Juli......	26,756	17,075	4,376	48,207	55 9	12,536	2,890	15,426	17.9	1,209	986	—	2,195	2.5	65,828	76.3
Oktober ..	23,639	14,187	3,995	41,821	49.3	7,076	2,618	9,694	11.4	1,164	960	34	2,158	2.6	53,673	63.3
1935
Januari . .	19,190	12,221	5,318	36,729	39.3	16,129	5,959	22,088	23.6	1,865	1,222	69	3,156	3.4	61,973	66.8
April ....	17,345	11,780	3,455	32,580	43.4	11,859	3,730	15,589	20.7	1,740	1,186	63	2,989	4.0	51,158	68.1
Juli......	18,215	9,132	2,200	29,547	69.4	598	1,631	2,229	5.2	232	576	16	824	1.9	32,600	76.6
Oktober . .	13,320	6,626	2,833	22,779	48.4	807	3,769	4,576	9.7	253	351	177	781	1.7	28,136	59.8
1936
Januari . .	11.348	6,417	3,885	21,650	35.3	111,226	4,799	16,025	26.1	710	482	339	1,531	2.5	39,206	63.9
Februari. .	11,088	6,209	3,709	21,006	36.1	13,305	5,393	18,698	32.2	960	538	397	1,895	3.3	41,599	71.6
Mars ....	10,171	5,865	3,468	19,504	3b.7	12,982	4,744	17,726	33.3	1,019	630	373	2,022	3.8	39,252	73.8
April ....	9,140	5,631	2,672	17,443	37.4	9,321	4,350	13,671	29.3	868	489	331	1,688	3.6	32,802	70.3
Maj......	10,578	5,655	2,164	18,397	53.2	2,901	2,566	5,467	15.8	293	452	293	1.038	3.0	24,902	72.0
Juni ....	10,453	4,940	1,929	17,322	67.0	465	1,828	2,293	8.9	107	320	229	656	2.5	20,271	78.4
Juli......	9,299	4,223	1,734	15,256	70.9		1,569	1,569	7.3	48	261	205	514	2.4	17.339	80.6
Augusti . .	8,184	3,438	1,673	13,295	64.0		1,758	1,758	8.5	33	219	153	405	1.9	15,458	74.4
September	7,479	3,302	1,575	12,356	59. l	—	2,108	2,108	10.1	—	217	142	359	1.7	14,823	70.9
Oktober ..	1 7,001	3.181	1,702	11,884	48.1	142	2,667	2,809	11.4	30	240	156	426	1.7	; 15,111	61.2
i November	7,424	3,090 2,220	12,734	44.3	1,968	2,816	4,784	16.6	52	277	206	535	1.9	18,053	62.8
December	6,648	3,134	1 2,152	11,934	38.7	4,211	3,441	7,652	i 24.9	53	237	174	464	1.5	20,050	65.1

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring
hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.
Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att
den därefter i genomsnitt omfattat 70 % av samtliga hjälpsökande. Det
framgår vidare av tabellen, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna,
trots den då stegrade arbetslösheten, haft en relativt stor omfattning.
Under juli månad noterades såväl 1934 som 1935 och 1936 en anmärkningsvärt
hög procentsiffra, nämligen 76.3 respektive 76.5 samt 80.6 %, vilket givetvis
sammanhänger med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under
våren och försommaren.

Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och
större städer av de arbetslösa och de olika formerna av cirbetslöshetshjälp
böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer
med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av den i det
följande (sid. 22—23) meddelade, från statens arbetslöshetskommission infordrade
sammanställningen, avseende förhållandena den 28 februari 1937.

Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl infordrat uppgifter
rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser, frivillig arbet stjänst och ungdomsreservarbeten.
Uppgifterna återfinnas i två vid detta protokoll fogade
bilagor (Bilaga B och C).

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra, att statskommunala reservarbeten
beviljas under hänsynstagande till omfattningen av den lokala
arbetslösheten. Enär ansökningar avseende sådana reservarbeten såsom regel
bifallas, såvida de äro motiverade ur arbetslöshetssynpunkt och uppfylla
de fordringar, som författningsenligt måste ställas på dylika arbeten,
torde de växlingar, som med avseende på dessa reservarbetens omfattning
föreligga de olika länen emellan och som kunna avläsas i uppgifterna örn
verkställda utbetalningar, väsentligen vara att hänföra, förutom till arbetslöshetens
olika omfattning, till olika omfattande initiativ från vederbörande
kommunala myndigheter.

De statliga reservarbetena anordnas och igångsättas efter andra principer.
Medan vid de statskommunala reservarbetena i regel endast sysselsättas arbetare
från vederbörande kommun eller vägdistrikt, anställas vid de statliga
reservarbetena arbetare, vilka kunna vara hänvisade från olika delar av
landet. Vid anordnandet av statliga reservarbeten har det i främsta rummet
gällt att få fram för ändamålet lämpliga arbetsobjekt, varvid särskild hänsyn
icke tagits till den inom orten eller länet föreliggande arbetslösheten. Den
omfattning, i vilken de statliga reservarbetena bedrivas inom ett visst område,
är således icke en mätare på de åtgärder, som i arbetslöshetslindrande syfte
från kommissionens sida vidtagits för de arbetslösa just inom detta område.

Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjälpdtgårderna
inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom

Kungl. Majlis proposition nr 302.

21

bilaga (Bilaga A) fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit
rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1936.

Vidare anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande
de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga
och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid
detta protokoll fogade, av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga
D—G) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till
den 31 december 1936.

Slutligen meddelas vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande
av företagsverksamhet (Bilaga H).

Arbetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande
arbetslöshetsläget i landet (sid. 2 ff.). Till denna redogörelse får jag
hänvisa.

Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 m. m.

Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens
i skrivelse den 4 december 1936 gjorda preliminära anslagsberäkningar för
nästa budgetår. I särskilda skrivelser den 5 mars 1937 har kommissionen
framlagt definitiv uppskattning av medelsbehovet för dels reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock kommissionens centrala kansli.

Kommissionen anmäler, att till förfogande för hjälpverksamheten under
innevarande budgetår stående medel, trots vid reservarbetena uppkomna
kostnadsökningar, torde vara tillfyllest för hjälpverksamhetens bedrivande
enligt uppdragna riktlinjer. Kostnadsökningarna vore delvis beroende av
reservarbetslönernas förhöjning från och med den 1 januari 1937, vilken
höjning kunde uppskattas till i genomsnitt minst 15 procent. Likvider för
kommissionens innestående fordringar hos uppdragsgivare hade emellertid
influtit och beräknades under återstoden av löpande budgetår inflyta i sådan
utsträckning, att dessa medel torde förslå till täckandet av uppstående merkostnader.

Vidare erinrar kommissionen, att det belopp av 15,000,000 kronor, som
kommissionen angivit i sin skrivelse den 4 december 1936 beräknats bereda
hjälp åt följande antal arbetslösa, nämligen i genomsnitt genom statliga reservarbeten
3,000, genom statskommunala reservarbeten 2,000 samt genom
kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp 3,000 eller tillhopa 8,000.

Med stöd av arbetsmarknadens utveckling under 1936 och den gångna
delen av 1937 beräknar kommissionen numera antalet hjälpsökande arbetslösa
under budgetåret 1937/1938 till i genomsnitt 13,000. Av dessa anser
kommissionen, att något mer än hälften eller cirka 7,000 arbetslösa böra
komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

l)e arbetslösas och arbetslöshetshjiilpens fördelning’

Län och städer	Antal arbetslösa	Syssel-satta vid statliga reserv-arbe-ten	Syssel-satta vid stats-kommu-nala reserv-arbe-ten	Summa sysselsatta vid statliga och stats-kommunala re-servarbeten
Städer	Lands- bygd	Summa	Antal	i % av antalet arbets-lösa
1	2	3	4	5	6	7	8
Stockholms stad..............	3,145		3,145	720	528	1,248	39.7
Stockholms län ..............	213	656	869	266	31	297	34.2
Uppsala stad................	278	—	278	_	_	_	_
Uppsala län i övrigt..........	1	208	209	5	—	5	2.4
Eskilstuna stad..............	59	—	59	_	_	___	_
Södermanlands län i övrigt. .	152	58	210	6	6	12	5.7
Linköpings stad..............	197	—	197	64	—	64	32.5
Norrköpings > ..............	643	—	643	118	_	118	18.4
Östergötlands län i övrigt ....	47	121	168	8	—	8	4.8
Jönköpings stad..............	183	—	183	57	93	150	82.0
Jönköpings län i övrigt.......	287	132	419	132	24	156	37.2
Kronobergs län ..............	72	234	306	61	37	98	32.0
Kalmar stad.................	222	—	222	39	23	62	27.9
Kalmar län i övrigt..........	423	214	637	153	60	213	33.4
Gotlands län.................	191	8	199	19	17	36	18.1
Karlskrona stad..............	240	—	240	ilo	18	128	53.3
Blekinge län i övrigt .........	207	907	1,114	486	135	621	55.7
Kristianstads län.............	180	164	344	69	2	71	20.6
Hälsingborgs stad.............	682	—	682	120		120	17.6
Landskrona > ............	190	—	190	20	121	141	74.2
Lunds > ............	318	—	318	6	10	16	5.0
Malmö > ............	1,537	—	1,537	219	119	338	22.0
Malmöhus län i övrigt........	591	499	1,090	227	28	255	23.4
Halmstads stad..............	277	—	277	26	86	112	40.4
Hallands län i övrigt.........	198	143	341	11	29	40	11.7
Göteborgs stad...............	2,124	—	2,124	458	44	502	23.6
Mölndals > ...............	231	—	231	1	43	44	19.0
Uddevalla > ...............	307	—	307	128	25	153	49.8
Göteborgs o. Bohus län i övrigt	203	2,434	2,637	1,176	374	1,550	58.8
Borås stad ..................	144	—	144	15	_	15	10.4 1
Älvsborgs län i övrigt........	388	375	763	97	86	183	24.0
Skaraborgs län...............	349	78	427	61	55	116	27.2
Karlstads stad...............	180	—	180	29	_	29	16.1 :
Värmlands län i övrigt........	191	505	696	194	46	240	34.5
Örebro stad..................	297	—	297	36	56	92	31.0
örebro län i övrigt...........	—	296	296	82	5	87	29.4 1
Västerås stad................	21	—	21	_	_
Västmanlands län i övrigt.....	95	4	99	24	_	24	24.2
Kopparbergs län.............	99	406	505	208	18	226	44.8
Gävle stad...................	392	—	392	77	39	116	29.6 !
Gävleborgs län i övrigt.......	552	358	910	204	181	385	42.3
Sundsvalls stad..............	142	—	142	23	23	46	32.4
Västernorrlands län i övrigt . .	112	4,557	4,669	1,100	624	1,724	36.9
Jämtlands län................	74	4	78	13	_	13	16.7
Västerbottens län.............	154	396	550	108	61	169	30.7
Norrbottens län..............	338	1,597	1,935	886 |	85	971 |	50.2
Hela riket |	16,926	14,354	31,280	7,862 |	3,132 |	10,994 |	35.1

Kungl. May.ts proposition nr 302,

23

den 28 februari 1937 ur geografiska synpunkter.

Syssel-satta vid kommu-nala reserv-arbe-ten	Deltagare 1 kurser och frivil-lig arbets-tjänst samt i ungdoms-reservar-beten sys-selsatta	Kontantunderstödda	Summa hjälpta	Beviljat antal plat-ser vid statskom-munala reserv-arbeten
med statsbidrag	med en-gart kom-munala medel	Antal	i % av antalet arbets-lösa
Städer	Lands- bygd	Summa
9	10	11	12	13	14	15	16	17
3	13	993		993	675	2,932	93.2	700
60			44	44	155	556	64.0	37
130	39	_	—	—	—	169	60.8	—
20	1	_	25	25	2	53	25.4	—
49			_	_	—	49	83.1	—
69		_	_	_	—	81	38.6	15
38	_	50	—	50	38	190	96.4	—
		166	_	166	262	546	84.9	—
48			_	_	48	104	61.9	—
8			_	_	—	158	86.8	100
81			_	_	8	245	58.5	35
93			_	_	10	201	65.7	40
60	_	54	_	54	—	176	79.3	100
70	5	60	_	60	15	363	57.0	135
57		28	_	28	—	121	60.8	60
53			_	_	—	181	75.4	60
82	6		_	_	—	709	63.6	172
160		_	_	_	—	231	67.2	20
	19	268	_	268	246	653	95.7	—
			_	_	—	141	74.2	125
			_	_	229	245	77.0	40
6	_	650	_	650	244	1,238	80.5	200
243	_	154	25	179	73	750	68.8	55
57	13	48	_	48	—	230	83.0	140
184	5		_	—	9	238	69.8	30
26	75	712	_	712	390	1,705	80.3	250
20			_	_	112	176	76.2	120
15	_	85	_	85	2	255	83.1	85
88	25	30	268	298	77	2,038	77.3	597
90	_	_	—	—	105	72.9	—
173	1	_	_	—	50	407	53.3	109
97	2	_	_	—	8	223	52.2	65
59	1	39	_	39	—	128	71.1	—
69	16		21	21	72	418	60.1	96
		75	_	75	—	167	56.2	100
50	18		—	—	12	167	56.4	5
2		20	z	20	12	58	58.6	10
17	44		_	—	7	294	58.2	80
		124	_	124	—	210	61.2	40
56	25	108	40	148	41	655	72.0	272
39	_	21	—	21	17	123	86.6	25
116	103	26	1,742	1,768	140	3,851	82.5	1,230
37	_	_	_	—	—	50	64.1	—
170	56	_	—	—	4	399	72.5	75
56	53	—	197	197	161	1,438	74.3	130
2,751	520	3,711	2,302	6,073	3,119	23,457	75.0	5,353

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Kommissionen uppskattar kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetaret
1937/1938 på följande sätt.

Antalet arbetslösa

H j ä 1 p f o r m som avses att hial- Beräknad

pas i genomsnitt kostnad

under budgetåret

Statligt reservarbete .......................... 2,000 6,000,000

Statskommunalt reservarbete.................... 1,600 3 800000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp,. 3,400 _2,200,000

Summa 7,000 12,000,000

Härtill skulle emellertid komma för bedrivande av de statliga reservarbetena
enligt kommissionens mening erforderliga 700 specialarbetare för en
beräknad kostnad av 3,500,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna skulle alltså uppgå till 15,500,000 kronor.

Fördelningen av den av kommissionen salunda beräknade arbetsstyrkan
på budgetårets olika månader framgår av följande sammanställning.

Stath	igt reservarbete	Statskommunalt reservarbete
Beräknat an-	Erforderligt	Arbets- styrka	Beräknat an-
tal reserv-	antal special-	tal reserv-
arbetare	arbetare	arbetare
Juli .......... 3,000	1,800	4,800	1,300
Augusti.......2,000	1,800	3,800	1,200
September ____ 1,500	1,700	3,200	1,200
Oktober....... 1,700	1,200	2,900	1,500
November.....2,000	700	2,700	1,800
December...... 2,200	200	2,400	2,000
Januari....... 2,500	200	2,700	2,000
Februari...... 2,500	200	2,700	2,000
Mars.......... 2,300	200	2,500	1,900
April.......... 1,800	150	1,950	1,800
Maj .......... 1,500	150	1,650	1,500
Juni .......... 1,000	100	1,100	1,000
Summa 24,000	8,400	32,400	19,200
Medeltal 2,000	700	2,700	1,600

Såsom motivering för sitt förslag anför kommissionen i huvudsak följande.

Vid avvägningen av de olika hjälpformernas betydelse i hjälpprogrammet
bade kommissionen utgått fran att kontantunderstödsverksamhet under det
kommande budgetaret skulle, i likhet med vad som för närvarande vore fallet,
förekomma endast såsom en reservarbetslinjen supplerande hjälpform.
Kontantunderstöd med statsbidrag borde salunda undvikas under sommarhalvåret
och under vintern ifrågakomma huvudsakligen i de större städerna
och i ett antal industribetonade landskommuner med svårartade arbetslöshetsförhållanden.

Betiäffande de statliga reservarbetena omfattade kommissionens engagemang
i desamma den 1 mars 1937 277 arbetsföretag.

Under förutsättning att tillräckligt stora arbetsstyrkor finge disponeras,
skulle dessa arbetsföretag kunna beräknas vara avslutade följande år, nämligen 1937

1938 1939 1940 1941 Summa

168 69 32 6 2 277

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

25

De tvenne arbeten, som skulle slutföras först under 1941, vore dels Malö
strömmar i Göteborgs och Bohus län, vilket arbete Kungl. Maj:t genom brev
den 5 juli 1935 anbefallt kommissionen att utföra, dels ock den s. k. Tvingvägen
i Blekinge län.

Till kommissionens förfogande stående arbetsobjekt utgjordes visserligen
till den övervägande delen av vägarbeten, men även andra arbetstyper spelade
en avsevärd roll. Sålunda utförde kommissionen bland annat ett antal
flygfält (huvudsakligen hjälplandningsfält), järnvägen Ulricehamn—Jönköping
(den s. k. Ulricehamnsbanan) och upprensning av Malö strömmar i Bohuslän.

Vid flygfältsarbetena kunde som regel arbetsstyrkan utökas eller inskränkas
alltefter behovet att ordna arbeten för de arbetslösa. Emellertid hade
kommissionens flygfältsarbeten, på ett par undantag när, fortskridit så långt,
att i huvudsak endast avslutningsarbeten återstode. Ur synpunkten av den
hastigt expanderande kommersiella flygtrafikens berättigade krav på den
säkerhet, som läge i lämpligt placerade hjälplandningsfält, borde därför dessa
arbeten bedrivas utan alltför stark inskränkning av arbetsstyrkorna.

Vad anginge Ulricehamnsbanan hade kommissionen i fråga om tidpunkten
för arbetets slutförande att taga hänsyn till den banans ägare, Borås—
Jönköpings järnvägsaktiebolag, medgivna koncessionen. Enligt denna skulle
företaget upplåtas för trafik den 1 december 1936. Hinder ur arbetslöshetssynpunkt
bade icke förelegat att bedriva detta arbete så, att detsamma kunnat
vara färdigt till den stipulerade tiden. På grund av vissa år 1934 vidtagna
förändringar i fråga om arbetets finansiering, varigenom bland annat
leverans av räls skulle ske genom Statens Järnvägars försorg i samband med
successivt företagna utbyten å dess trafikerade linjer, måste emellertid tidpunkten
för arbetets slutförande framskjutas. Bolaget beviljades då anstånd
därmed till den 1 december 1938. Önskvärdheten av att denna järnvägs
fullbordan icke uppskötes ytterligare syntes motivera, att ett ur teknisk synpunkt
lämpligt antal man kontinuerligt sysselsattes vid företaget.

Upprensningen av Malö strömmar vöre kanske det av kommissionens arbeten,
som med hänsyn såväl till allmänna som enskilda intressen lättast
skulle kunna avbrytas för att vid lämplig tidpunkt återupptagas. De förhållanden,
varunder detta arbete bedreves, med omfattande sprängningsarbeten
på betydande djup (9 m. under vattenytan) och de tekniska anordningar,
bland annat dyrbara fångdammar, som för detta ändamål måst vidtagas,
medförde emellertid, att icke blott inställandet av arbetet vid denna
plats utan redan en väsentlig minskning av arbetsstyrkan komme att föranleda
avsevärt ökade kostnader. I viss mån torde ett avbrott i arbetet även
kunna medföra, att redan utvunna värden ginge till spillo.

Då arbetslösheten emellertid icke kunde beräknas bliva av den omfattning,
att det antal arbetare, som vore det ur tekniskt synpunkt lämpliga, borde
beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten under år 1937, syntes det
nödvändigt all uppgöra ett arbetsprogram, som under hänsynstagande till
det beräknade behovet av arbetslöshetshjälp i möjligaste mån tillgodosåge de
anförda önskemålen av teknisk och ekonomisk natur. Dessa förutsättningar
skulle uppfyllas, örn de 168 arbeten, som förut angivits, slutfördes under
1937 och därutöver arbete bedreves vid ett antal platser, varest arbete komma
att pågå efter 1937 års utgång. Därigenom kunde även hänsyn tagas till
de mera välgrundade kraven på att under arbete varande vägsträckor snarast
möjligt bringades i Irafilulugligt skick. Samtliga övriga arbetsplatser
skulle då vara nedlagda under sommaren 1937 och ett lämpligt antal av
dem, i män som arbetslösheten det påfordrade, upptagas under den följande
hösten eller förvintern.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Den härför erforderliga rninimiarbetsstyrkan beräknades under respektive
manader utgöra

juli sug. sept. okt. nov.

4,t:00 3,800 3,200 2,000 2,700

Enligt förutnämnda sammanställning skulle antalet reservarbetare vid
statliga reservarbeten i genomsnitt för budgetåret 2,000 — under dessa
manader uppgå till

luli aug. sept. okt. nov.

3,000 2,000 1,500 1,700 2,000

Det under månaderna juli—november 1937 erforderliga antalet arbetare
skulle sålunda icke kunna uppnås enbart genom hänvisning av reservarbetare.

Vid reservarbetena sysselsattes ett allt efter arbetenas art och omfattning
varierande antal specialarbetare, genomsnittligt uppgående till cirka 10 % av
arbetsstyrkan. I och med att arbetena alltmer finge karaktären av avslutmngsarbeten,
vilka erfordrade viss vana hos en förhållandevis stor del av arbetsstyrkan,
torde det bliva nödvändigt att utöka antalet specialarbetare i förhaLande
till antalet reservarbetare. Härtill bidroge i någon mån även det
örhallandet, att genomsnittskvaliteten hos den till reservarbeten hänvisade arbetskraften
sjönke, i samma man som den öppna arbetsmarknaden absorberade
den bättre arbetskraften. Da sålunda en viss utökning av specialarbetarslyrkan
torde vara ofrånkomlig, syntes det kommissionen kunna ifrågasättas,
örn icke denna utökning borde göras så pass kraftig, att därigenom
kunde tillgodoses de anförda önskemålen om viss arbetsstyrka under månaderna
juli november. Detta skulle innebära, att vid de .statliga reservarbetena
i arbetsstyrkan finge inga det antal specialarbetare, som framginge av
®U^örmälda sammanställning och som i medeltal under året skulle utgöra

En arbetsstyrka av i medeltal under budgetåret 2,700 man och sammansatt
av reservarbetare och specialarbetare på angivet sätt, skulle möjliggöra
slutförandet under 1937 av 168 arbeten. Flertalet av återstående 109 arbeten
skulle däremot vara nedlagda under större delen av 1937. Huru förhållandena
komme att ställa sig beträffande antalet av de arbeten, som komme
att avslutas under 1938 och 1939 kunde nu ej bedömas.

Av lokala arbetslöshetsförhållanden påkallade rubbningar kunde givetvis
medföra motsvarande förskjutningar i arbetsplanen.

Kommissionen ville understryka, att ett fullföljande av detta program icke
innebure, att samtliga de arbeten, som skulle bedrivas under 1937, även bleve
slutförda under året. Det kunde därför tyvärr icke påräknas, att klagomål
från trafikanthåll över att kommissionens arbeten bedreves för långsamt
skulle helt utebliva, så mycket mer som vid fullföljandet av detta arbetsprogram
ett antal arbeten icke skulle bliva föremål för bearbetning under
1937 utan måste anstå till följande år.

Den utsträckning, i vilken statlig arbetslöshetshjälp i form av statskommunalt
reservarbete kunde komma att påkallas, syntes mera svårbedömlig.
Detta gällde framförallt de s. k. arbetslöshetstyngda kommunerna. I medeltal
under året skulle 1,600 man enligt kommissionens förenämnda beräkning
komma att åtnjuta hjälp i denna form. Med hänsyn till att medeltalet
i statskommunalt reservarbete sysselsatta under den hittills tilländalupna
delen av innevarande år uppgått till omkring 3,300 och för budgetåret i
dess helhet torde komma att något understiga 3,000, torde ett antal av 1,600
statskommunala reservarbetare under budgetåret 1937/1938 få anses motsvara
det nu förutsebara hjälpbehovet. Sådana arbeten avsåges att under
sommaren 1937 bedrivas endast i kommuner med avsevärd arbetslöshet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

27

De stadigt förbättrade konjunkturerna hade möjliggjort en fortgående inskränkning
av såväl kontantunderstödsverksamhet som ungdomshjälp. Framför
allt den senare hade numerärt kunnat beskäras väsentligt. Emellertid
hade kostnaderna per hjälpt ungdomsarbetslös undergått stegring på grund
av att tyngdpunkten i ungdomshjälpen alltmera förskjutits till utbildning vid
yrkesbetonade arbetsläger. Härav föranledda inköp av maskinell utrustning
krävde icke obetydliga belopp. Kommissionen räknade med att under
budgetåret 1937/1938 den ungdomshjälp, som då kunde ifrågakomma, så
gott som uteslutande skulle bestå i dylik yrkesutbildning.

Såsom förut framhållits beräknades kontantunderstödsverksamhet komma
att bedrivas endast under vinterhalvåret och även då huvudsakligen i större
städer och i ett antal landskommuner. Med hänsyn till att statsbidragsprocenten
för understödsverksamhet i städerna som regel undergått icke
oväsentlig sänkning, funne kommissionen det försvarligt att räkna med något
lägre kostnad per hjälpt arbetslös än som upptagits i kommissionens skrivelse
den 4 december 1936.

Vid beräkningen av kostnaderna för de statliga och statskommunala reservarbetena
hade kommissionen i vissa fall uppskattat denna kostnad per
»årsverke», varmed förstodes kostnaden för en i reservarbete under ett år
kontinuerligt sysselsatt person. Antalet årsverken vore lika med antalet i
genomsnitt under året sysselsatta arbetare, vare sig reserv- eller specialarbetare.
Arsverkskostnaden inkluderade samtliga med arbetena förenade
kostnader (dock ej andel i kommissionens centrala kansli). Däri inginge
sålunda förutom reservarbetarnas direkta och indirekta förmåner i form av
avlöningar, ortstillägg, olycksfallsersättningar, resor till och från arbetsplatsen,
förläggningskostnader m. m., även kostnader för lokal arbetsledning,
resor, förmans- och lagbaspengar, löner till specialarbetare utöver reservarbetslön,
transportkostnader (såsom körningar vid arbetena) och materialkostnader
m. m. Dessa sistnämnda kostnader, d. v. s. de kostnader, som ej
tillhörde reservarbetarnas förmåner betecknades gemensamt såsom ledningsoch
materialkostnader. Deras andel i totalkostnaden för de statliga reservarbetena
utgjorde för budgetåren

1933/1934 .................. 36.6 °/o

1934/1935 .................. 42.2 %

1935/1936 .................. 47.5 %

och torde för budgetåren 1936,1937 och 1937/1938 komma att stiga än
högre. Anledningen därtill vore att söka dels i väsentligt stegrade inköpspriser
för material, dels ock i att de egentliga material- och körningskostnaderna
ökades i förhållande till arbetslönerna i och med att arbetena i allt
större utsträckning blivit avslutningsarbeten. Arsverkskostnaderna inneslöte
alltså i en för varje budgetår stegrad omfattning andra kostnader än
arbetslöner.

1 skrivelsen den 4 december 1936 uppskattade kommissionen årskostnaden
för sysselsättandet av en person (såväl reserv- som specialarbetare) i statligt
reservarbete till 3,000 kronor. Denna beräkning, som förutsatte att i arbetsstyrkan
skulle ingå cirka 10 % specialarbetare, hade emellertid vid de kalkyler,
som sedermera kunnat utföras, visat sig vara för låg.

Arsverkskostnaden utgjorde vid de statliga reservarbetena

budgetåret 1934/1935 ............ 2,410 kronor

» 1935/1936 ............ 2,711 »

och kunde för

budgetåret 1936/1937 beräknas till 3,190 »

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Därvid vöre dock hänsyn ej tagen till ökningen på grund av reservarbetslönernas
höjning. Medräknades denna, komme sistnämnda årsverkskostnad
att uppgå till 3,270 kronor.

Allt eftersom arbetsstyrkan sjönke, komme lednings- och materialkostnaderna
att spela en allt större roll. Detta medförde, att kostnaden per årsverke
ökades, även örn den till arbetaren utgående lönen icke underginge
någon förändring.

Årsverkskostnadens ökning från budgetåret 1935/1936 till 1936/1937 kunde
alltså beräknas, exklusive löneökningen, till 17.7 % (från 2,711 till 3,190).
Det syntes blott alltför sannolikt, att budgetåret 1937/1938 med stegrade ledningspersonalkostnader
per sysselsatt arbetare och stegrade materialpriser
m. m. komme att medföra alltjämt stegrade kostnader, om ock i något långsammare
takt. Med hänsyn därtill och till de på grund av reservarbetslönens
höjning ökade lönekostnaderna syntes försiktigheten bjuda att för
budgetåret 1937/1938 räkna med högre kostnad per årsverke.

Såsom tidigare framhållits, innefattade det av kommissionen föreslagna
arbetsprogrammet, att arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena till avsevärd
del — genomsnittligt omkring 26 %> och tidvis över 50 % — skulle
utgöras av specialarbetare. Dessa komme, framför allt under tiden juli—
oktober 1937, att sysselsättas huvudsakligen på den grupp av arbeten, där
endast avslutningsarbeten återstode. Antalet arbetare per arbetsplats bleve
bär obetydligt, ofta ej mer än 10 å 15 man, men lednings- och materialkostnaderna
höga per dagsverke räknat.

På grund av vad sålunda anförts ansåge kommissionen sig icke kunna
kalkylera årsverkskostnaden vid statliga reservarbeten under budgetåret
1937/1938 lägre än till 3,000 kronor per reservarbetare och 5,000 kronor per
specialarbetare.

Den å statsverket belöpande kostnaden för varje i statskommunalt reservarbete
sysselsatt arbetslös utgjorde för

budgetåret 1934/1935 ........................ 1,313 kronor

» 1935/1936 1,824 »

och beräknades komma att utgöra för

budgetåret 1936/1937 ........................ 2,300 kronor

» 1937/1938 2,400 »

Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till de med de stegrade reservarbetslönerna
ökade statsbidragskostnaderna. I åtskilliga fall hade bidragsprocenten
visserligen undergått sänkning, vilket emellertid vöre av mindre
betydelse, enär de lägre procentsatserna endast tillämpades för arbeten, beviljade
efter den 1 januari 1937. För övrigt motverkades denna sänkning
till stor del av att vissa arbetslöshetstyngda kommuner med stora statskommunala
arbetsobjekt av Kungl. Maj:t medgivits ökade bidrag såväl till arbetslöner
som till materialkostnader.

Vid bifall till kommissionens förslag, skulle således under budgetåret 1937/
1938 för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp erfordras
en medelsanvisning av 15,500,000 kronor.

Beträffande de centrala administrationskostnaderna redogör kommissionen
till en början, i förenämnda särskilda skrivelse den 5 mars 1937, för vissa
med kommissionens kansliarbete sammanhängande förhållanden, vilka vore
av natur att påverka medelsbehovets omfattning och till vilka hänsyn enligt

Kungl. Majlis proposition nr 302.

29

kommissionens förmenande måste tagas vid bedömandet av frågan om storleken
av de medel, som borde ställas till kommissionens förfogande för ändamålet
i fråga.

I avseende härå anför kommissionen huvudsakligen följande.

Ur anslaget till statens arbetslöshetskommission bestredes, förutom arvoden
och löner till kommissionens ledamöter och vid dess centrala kansli anställda
tjänstemän, kostnader för sådana inspektionsresor, vilka icke ägde
samband med reservarbetena, d. v. s. huvudsakligen de sociala ombudens resor,
ävensom kontorsomkostnader vid kansliet, såsom telefon-, telegram- och
portokostnader, blankett- och tryckningskostnader m. m. Kommissionen tillhandahölle
de lokala arbetslöshetskommittéerna erforderligt blankettmaterial
utan ersättning. Vidare bestredes ur detta anslag arvoden och löner till
överrevisorerna och deras biträden, arvoden och resekostnader avseende
besvärsnämndens för reservarbetslöner ledamöter samt arvoden till länsstyrelsernas
revisorer för arbetslöshetskommiltéernas m. fl. hjälpverksamhet.

Kommissionen ville erinra örn att såväl arbetschefens som arbetschefsassistentens
och de inspekterande ingenjörernas arbetsuppgifter, i både central
och lokal arbetsledning, vore sådana, att de av desamma förorsakade lönekostnaderna
egentligen borde påföras reservarbetsanslaget.

De statliga reservarbetenas alltjämt betydande omfattning medförde att
för desammas behöriga skötsel ett stort antal delvis högt kvalificerade befattningshavare
måste vara knutet till kansliet. Såsom följd därav omfattade
antalet tjänstemän på kommissionens tekniska avdelning något mer än hälften
av personalbeståndet, och lönerna till personalen vid den tekniska avdelningen
uppginge likaledes till mer än hälften av samtliga lönekostnader vid
kansliet. Även för kommissionens övriga avdelningar, framför allt kamerala
avdelningen med dess omfattande granskningsarbete, bleve de statliga reservarbetena
i viss mån utslagsgivande i fråga om personalbehovet. Därav följde,
att kostnaderna för kommissionens centrala kansli icke vore beroende endast
av arbetslöshetens omfattning utan även och framför allt av hjälpverksamhetens
inriktning. På grund därav vore det med de statliga reservarbetenas
bedrivande förenade kansliarbetet av särskild betydelse vid fastställandet
av lönekostnaderna för kansliet.

Kommissionen hade vid olika tillfällen i sina statframställningar understrukit,
att kansliarbetets av reservarbetena betingade volym icke minskades
i samma takt som reservarbetarstyrkan och att avvecklingen av de många
arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, komme att fortsätta
under en förhållandevis lång tid framåt. Det av kommissionen för budgetåret
1937/1938 framlagda arbetsprogrammet innefattade bland annat, att
168 arbetsföretag beräknades bliva slutförda under 1937 och därutöver 109
företag under åren 1938—1941.

Antalet under följande år slutförda arbeten utgjorde

1932 ..............	.............. 46
1933 ..............
1934 .............	............. 102
1935 .......	............. 114
1936 .............

Det med slutförandet av en arbetsplats förenade arbetet inom kansliet vore
betydande. Den slutliga kontrollen av massaberäkningar m. m. toge avsevärd
tid i anspråk och kunde för övrigt ej utan olägenhet ledas av annan person
än den inspekterande ingenjör, som haft kontrollen över arbetet sig anförtrodd.
De med avsyningen och arbetsföretagets slutliga överlämnande

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

till uppdragsgivaren sammanhörande arbetsuppgifterna krävde sålunda såväl
tid som lämplig arbetskraft. Avvecklingen av ett arbetsföretag komme
därför att omspänna en förhållandevis lång tidrymd.

Kommissionen sysselsatte under åren 1933—1935 en avsevärd styrka i
statligt reservarbete med endast cirka 30 % flera befattningshavare vid det
centrala kansliet än för närvarande. Detta bade emellertid låtit sig göra delvis
på grund av att önskvärda ehuru för det dåvarande ej oundgängliga arbetsuppgifter
framskjutits till en senare tidpunkt, delvis på grund av att kommissionen
då hade ett avsevärt mindre antal arbetsplatser, vilka voro föremål
för avslutningsarbeten. Den under nämnda år uppkomna arbetsbalansen vore
inom vissa grenar, såsom gransknings- och bokslutsarbetena, ännu ej helt
avarbetad.

De överenskommelser med uppdragsgivare, kommissionen hade att träffa
i samband med arbetens slutförande, vore mången gång av stor ekonomisk
betydelse. Ett eftersättande av noggrannheten vid kontrollåtgärderna kunde
därför medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Kommissionen ansåge
sig icke kunna taga på sitt ansvar att genom en alltför stark inskränkning
av arbetskraften vid det centrala kansliet vedervåga effekten av detta kontrollarbete.

Antalet befattningshavare vid olika avdelningar inom kommissionens centrala
kansli utgjorde den 1 juli 1935 251, och hade vid samma tidpunkt 1936
nedgått till 206, varav dock ett tiotal personer vore tillfälligt anställda för arbetet
med klientelundersökning och kommissionens tioårsberättelse. Den 1
januari innevarande år vore vid kansliet anställda 192 tjänstemän.

Kommissionen hade med hänsyn till den minskade arbetslösheten och till
den obestridliga nedgången i omfattningen av vissa arbetsuppgifter vid kansliet
beräknat att under loppet av våren 1937 kunna nedbringa antalet befattningshavare
så, att detsamma vid ingången av budgetåret 1937/1938 skulle
utgöras av 96 befattningshavare och vid ingången av nästföljande budgetår
av 72. Därutöver skulle för avslutnings- och avvecklingsarbeten vara anställd
viss personal, vid nästa budgetårs ingång till ett antal av 45 och vid
mgången av budgetåret 1938/1939 till ett antal av 14.

Vid avvägandet av personalbeståndet under budgetåret 1937/1938 hade
kommissionen utgått från att det av kommissionen framlagda arbetsprogrammet
bleve av Kungl. Maj:t i huvudsak godkänt.

Kommissionen övergår härefter till att redogöra för de beräknade kostnaderna
för den sålunda föreslagna organisationen.

För innevarande budgetår beräknar kommissionen, att kostnaderna för
centralförvaltningen skola komma att uppgå till sammanlagt 1,020,000 kronor,
därav cirka 57,500 kronor för kommissionens tioårsberättelse och verkställd
klientelundersökning.

Vidare hemställer kommissionen, att till de centrala administrationskostnaderna
för budgetåret 1937/1938 beräknas ett belopp av 700,000 kronor,
därav 111,700 kronor betingades av vissa avslutningsarbeten.

Kommissionen framhåller, att beräkningarna upprättats under en stark
känsla av nödvändigheten att så långt sig göra låter nedskära utgifterna.
Emellertid vore kommissionen angelägen understryka, att den endast med en
viss tvekan vidtagit inskränkningar av den genomgripande omfattning, som
skett. Från den fordran, som måste ställas på att statsverkets intressen noga
tillvaratoges vid de omfattande ekonomiska transaktioner, som sammanhang -

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

31

de med arbetsplatsernas avveckling, hade kommissionen självfallet icke kunnat
bortse. Därjämte vore kommissionen skyldig att beakta riksdagens vid
upprepade tillfällen framförda krav på ökad kontroll över hjälpverksamheten.
Det personalbestånd, som av kommissionen föreslagits, borde enligt
kommissionens uppfattning vara tillräckligt för ett nödtorftigt tillgodoseende
av dessa krav på granskning och kontroll. En ytterligare minskning, även en
obetydlig sådan, skulle emellertid med all sannolikhet vedervåga effekten av
kommissionens kontrollerande verksamhet och reservarbetenas ekonomiska
och ändamålsenliga skötsel. Därjämte ville kommissionen framhålla, att även
en obetydlig ökning av den beräknade arbetslöshetens och hjälpverksamhetens
omfattning komine att nödvändiggöra förstärkning av personalen vid
kansliet utöver det beräknade personalbeståndet.

Slutligen har kommissionen erinrat om att kommissionen i sin statskrivelse
den 27 mars 1936 framhållit angelägenheten av att gränserna för omfattningen
av hjälpverksamheten för arbetslösa bleve mera noggrant uppdragna
samt förordat en utredning, syftande till en översyn av gällande bestämmelser
härutinnan. Kommissionen finner det alltjämt angeläget, att en översyn
av alla de bestämmelser som beröra den samhälleliga hjälpverksamheten vid
arbetslöshet kommer till stånd.

Den redogörelse för det nuvarande arbetslöshetsläget, som jag i annat sam- Departements.
manhang framlagt, giver vid handen, att under det senast förflutna året den ***^en''

allmänna situationen undergått en betydande förbättring. Sett i stort torde
läget under nästkommande budgetår närmast kunna förväntas motsvara förhållandena
under år 1929. Jag lämnar därvid de särskilt arbetslöshetsbetungade
landsdelarna å sido. För Göteborgs och Bohus, Västernorrlands
samt — ehuru i mindre mån — Blekinge läns vidkommande lär man vara
nödsakad räkna med ett större hjälpbehov än under sagda år.

Jag har ock i förut berörda sammanhang antytt, att man, under förutsättning
av det gynnsamma konjunkturlägets fortbestånd, har skäl att överväga,
huruvida icke den kvarstående arbetslösheten för framtiden bättre kan bekämpas
med andra medel, än de som ställts till statens arbetslöshetskommissions
förfogande. Emellertid är det tillika uppenbart — på sätt jag jämväl
erinrat -—■ att under nästkommande budgetår den genom kommissionen bedrivna
hjälpverksamheten i viss omfattning måste fullföljas. Detta betingas
redan av det faktum, att kommissionen den 1 mars innevarande år hade ej
mindre än 277 arbetsföretag i gång, av vilka det stora flertalet är av natur att
böra snarast görligt föras till slut. Då det organisatoriskt erbjuder betydande
svårigheter att med anlitande av den vid arbetena nu anställda arbetskraften
i annan ordning avsluta desamma, lär man vara hänvisad att riikna med
att färdigställandet försiggår i kommissionens regi. Däremot torde det laira
undvikas, att kommissionen engageras i nya statliga reservarbeten.

Arbetslöshetskommissionen har i sin senast avlåtna framställning utgått
från den förutsättningen, att antalet hjälpsökande arbetslösa i genomsnitt
under budgetåret 1937/1938 skulle utgöra 13,000, av vilka något mer än half -

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

ten, eller omkring 7,000, borde komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp
med bidrag av statsmedel. Vid den uppskattning, åt vilken jag tidigare i dag
givit uttryck, har jag funnit den angivna siffran, med hänsyn till de förordade
åtgärderna för ordnande av vidgade beredskapsarbeten, kunna godtagas. Om
man förutsätter, att av dessa genomsnittligt 10,000 arbetslösa äro att anse
såsom omedelbart hjälpbehövande, torde man ock kunna godtaga kommissionens
beräkning av det antal arbetslösa, som bör erhålla hjälp med bidrag
av statsmedel. Enligt denna skulle sålunda genom kommunala arbeten och
understöd utan statsbidrag bispringas ett antal av 3,000 arbetslösa.

Vid angivande av verksamhetens fördelning på olika hjälpformer har kommissionen
vidare förutsatt, att i statliga reservarbeten skulle sysselsättas i
genomsnitt 2,000 arbetslösa och i statskommunala reservarbeten 1,600, medan
kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen skulle avse 3,400. Härvid
har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kommissionen jämväl
beaktat angelägenheten av att pågående arbeten i största möjliga utsträckning
bringas till avslutning under budgetåret. Till främjande av detta syfte har
kommissionen tillika funnit pakallat, att specialarbetare i vida större omfattning
än tidigare varit fallet anlitas vid de statliga reservarbetena. Hittills
har man erfarenhetsmässigt räknat med omkring 10 °/o specialarbetare;
under budgetåret 1937/1938 skulle antalet genomsnittligt uppgå till ej mindre
än 26 /o. Kommissionen har ock lämnat en detaljerad plan rörande sagda
arbetares fördelning under budgetårets olika månader. Enligt denna skulle
antalet under juli och augusti utgöra 1,800, för att under vintermånaderna
nedgå till 200.

Även örn den föreslagna anordningen är ägnad att ingiva betänkligheter ur
olika synpunkter, vill jag ej motsätta mig att planen genomföres. Jag beaktar
därvid särskilt angelägenheten av att kommissionens under arbete varande
företag snarast görligt bringas till slut.

Vad angår kostnadsberäkningarna, föranleda dessa från min sida erinran
allenast i ett avseende. Efter vad jag inhämtat lär det kunna förväntas, att
fordringar inflyta under nästa budgetår i sådan utsträckning, att den uppgjorda
planen för verksamheten kan genomföras inom en anslagsram av

13,500,000 kronor, vilket belopp med 2,000,000 kronor understiger det av
kommissionen tidigare angivna.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att jag ansett mig jämväl för nästa
budgetår böra räkna med att disponera en del av de till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medlen till främjande av företagsverksamhet för förskottering
av vissa kostnader betingade av Lyckebyåns reglering. Med hänsyn
härtill torde ett belopp av ytterligare 500,000 kronor böra stå till disposition
för nyss angivna ändamål.

Jag förordar sålunda, att reservationsanslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten m. m. för budgetåret 1937/1938 upptages till (13,500,000
+ 500,000) 14,000,000 kronor, vilket belopp med 2,000,000 kronor överstiger
det tidigare för ändamålet beräknade.

Vad därefter beträffar anslaget till statens arbetslöshetskommission för be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

33

siridande av kommissionens centrala administrationskostnader, har kommissionen
tidigare angivit det ifrågavarande medelsbehovet till 600,000 kronor,
men i sin definitiva framställning på anförda skäl funnit detsamma böra
uppskattas till 700,000 kronor. Jag vill visserligen icke bestrida, att kostnaderna
med hänsyn till de ökade krav på personal, som föranledas dels av
anhopningen av arbeten under fullbordan, dels ock av statsmakternas anspråk
på effektiv kontroll ur olika synpunkter, måste ställa sig högre, än
vad fallet var budgetåren 1929/1930 och 1930/1931, då arbetslösheten var av
en med den under budgetåret 1937/1938 förutsatta jämförlig storleksordning.
Då man emellertid betänker, att administrationskostnaderna under förstnämnda
båda budgetår stannade vid 288,000 respektive 328,000 kronor, synes
det mig likväl finnas grund för antagandet, att kostnaderna i fråga under
budgetåret 1937/1938 skola kunna begränsas till 600,000 kronor. Jag anser
mig härvid böra tillfoga, att jag icke finner behov föreligga av en förnyad
klientelundersökning innevarande år. Däremot bör vid lämplig tidpunkt
sommaren 1937 verkställas en arbetslöshetsräkning, på sätt senast skedde
år 1927. Rörande sättet för densammas anordnande torde Kungl. Majit
framdeles böra fatta beslut. Kostnaderna synas lämpligen böra bestridas
från nu förevarande anslag.

Slutligen har jag ansett mig böra framhålla, att på enskilt initiativ yrkeskurser
för utbildning av hembiträden med framgång anordnats å olika orter
inom Göteborgs och Bohus län. Ehuru anmäld arbetslöshet inom de kvinnliga
yrkena icke förekommer, lär det icke kunna förnekas, att en sådan utbildning,
anordnad inom områden med särskilt omfattande arbetslöshet, i
sin mån är ägnad att lätta familjernas ofta mycket tunga försörjningsbörda.
Ur denna synpunkt torde anledning föreligga att, där lokalt intresse förefinnes,
med bidrag av statsmedel främja sådan utbildning inom arbetslöshetstvngda
landsdelar. Med hänsyn till förefintligt behov av mjölkningskunnig
arbetskraft inom jordbruket tala goda skäl för att utbildningsverksamhet med
syfte att bereda förbättrad tillgång till kvinnlig sådan arbetskraft på liknande
sätt understödjes, såsom tidigare skett i fråga örn den manliga. Därest från
riksdagens sida erinran ej häremot framställes, torde medel av anslaget till
reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. böra anlitas för understödjande
av här berörd kursverksamhet.

Med avseende å kommissionens ånyo framförda krav på en allmän översyn
av de bestämmelser, som reglera den samhälleliga hjälpverksamheten vid
arbetslöshet, vill jag uttala, att detta önskemål lämpligen torde böra beaktas
i samband med den omprövning, som efter min mening bör ägnas frågan om
de medel, vilka framdeles böra anlitas för bekämpande av en kvarstående,
jämförelsevis begränsad arbetslöshet.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 600,000;

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 14,000,000;

dels ock godkänna de av mig förordade grunderna för användningen
av nämnda reservationsanslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

BILAGOR

*

J )

■ /

* i

I

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

37

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Statens arbetslöshetskommission får härmed till Kungl. Majit överlämna
redogörelse för arbetslöshetens och hjälpverksamhetens utveckling under
1936 i belysning av vissa motsvarande uppgifter från föregående år samt
i anslutning härtill framlägga beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens
verksamhet under återstoden av innevarande budgetår ävensom
avgiva förslag om erforderliga medel för uppehållande under budgetåret
1937/1938 av den hjälpverksamhet för oförvållat arbetslösa, som kommissionen
enligt kungörelsen nr 434/1934 med senare ändringar jämlikt kungörelserna
426/1935 och 464/1936 har att utöva.

I. Översikt över arbetslöshetsläget år 193G.

Utvecklingen av arbetslöshetsförhållandena, sådana dessa återspegla sig i
den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens
statistik, framgår av tab. t och 2 samt diagram 1, sid. 99. Då redogörelsen
här likaväl som beträffande kommissionens verksamhet avser år 1936, lia
av tidigare års siffror endast medtagits sådana, som erfordrats för att ge
en fylligare bakgrund åt det skildrade året. För tidigare år hava vissa viktigare
siffror sammanställts i fjolårets statframställning till Kungl. Majit den
4 dec. 1935.

38

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
saint fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.

Åren 1930—1936.

Månad	Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen	Fackföreningarnas arbetslöshet procent av medlemsantalet	. i 1
1930	1931	1982	1933	1934	1935	1936	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936
Januari . .	265	243	453	735	735	485	370	13.9	20.2	24.2	28.8	24.4	22.3	19.0
Februari .	226	254	508	737	694	477	319	1 13.2	18.7	23.8	27.7	24.4	20.1	18.0
Mars . . .	177	200	397	729	514	414	261	12.3	19.4	24.1	28.7	23.8	18.5	16.5
April . . .	143	202	382	620	477	321	249	10.8	17.1	20.8	24.3	19.6	16.0	13.8
Maj ...	131	170	380	559	383	303	214	8.0	13.2	19.0	21.1	15.4	12.0	10.2
Juni . . .	128	196	405	566	379	284	194	8.0	12.4	19.3	20.3	14.0	11.3	9.3
Juli . . .	141	206	420	626	362	277	194	8.0	11.8	19.4	19.4	12.9	9.9	8.1
Augusti. .	144	207	409	579	332	255	175	8.1	12.8	20.0	19.6	13.3	10.2	8.0
September	147	204	407	577	331	244	169	9.5	13.4	20.6	19.2	13.0	10.9	8.5
Oktober. .	178	271	463	663	379	284	204	12.3	16.4	22.1	20.2	14.8	12.7
November .	274	483	853	865	549	434		15.3	■19.3	24.1	22.3	17.1	14.9
December .	251	388	881	810	531	442		22.9	26.5	31.0	27.2	23.7	21.3
Medeltal	183	251	487 !	6S5	479	365	11.9	16.8	22.4	23.3	18.0	15.0

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månads rapporter

åren 1930—1936.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	li)36
Januari . . Februari . Mars . . .	16,647 15,384 13,572	40,245 41,595 41,885	103,742 108,032 109,674	180,602 181.944 186,561	171,540 166,348 160,345	93,419 89.S38 83,588	61,400 58,127 53,162
April . . . Maj. . . . Juni . . .	11,368 9,013 6,634	39,396 34,550 31,057	111.333 104(094 97,370	176,825 156,211 145,458	'' 145,588 116,257 99,628	75,122 61,177 51,157	46,628 34,571 25,863
Juli . . . Augusti . . September .	5,824 6,314 8,589	30,520 35,701 40,377	94,687 99,826 106,404	138.855 144,185 151,498	86,253 83,042 78,918	42,582 41,723 41,190	21,510 20,783 20,903
Oktober . . November . December .	14,611 24,824 31,901	57,143 77,254 88,761	123,584 146,981 161,155	164,747 170,702 171,065	84,811 92,016 92,881	47,045 54,167 57,965	24 712
Medeltal	13,723	46,540	113,907	164,054	114.802	61,581

Samtliga dessa sifferserier inregistrera den starka förbättring, som arbetsmarknaden
undergått 1936. I fråga örn var och en av årets månader
(t. o. m. sept. resp. okt.) ligga siffrorna för 1936 i varje tabell under de motsvarande
för närmast föregående år. Beträffande samtliga tabeller föreligger
jämväl den parallellismen, att de siffror, vilka hösten 1936 giva uttryck
för arbetsmarknadsläget, äro mindre än hälften så stora som högvinterns (januari
månads).

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
har under sagda tid nedgått till att endast utgöra 43.7 % av
januarisiffran eller från 370 till 169, medan motsvarande relation för samma
månader 1935 var 50.3 %. Härvid torde beaktas, att arbetsförmedlingen,
på grund av sin fortsatta utvidgning under 1936, tillförts ett relativt större

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

39

klientel än förut, och att omsättningen på arbetsmarknaden helt visst blivit
livligare, ju mer konjunkturerna förbättrats.

Även fackföreningarnas statistik ger klart belägg för den fortskridande,
starka förbättringen. Under förhösten eller september 1936 (senare uppgifter
ännu ej tillgängliga) voro endast 8.5 °/o av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa
mot 19.0 % vid årets början.

Mest påfallande framträder likväl arbetsmarknadens gynnsamma utveckling
i kommissionens statistik med dennas för hjälpverksamhetens inriktning
utslagsgivande siffror. Redan under envar av 1934 års månader hade
antalet hos kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa visat sig
ligga under motsvarande antal arbetslösa för 1933. Under 1935 fortsatte
siffrorna att underskrida närmast föregående års månadsrapporterade siffror,
och samma förhållande har under den hittills gångna delen av 1936 kunnat
konstateras i förhållande till 1935.

Såsom mestadels plägar vara fallet kulminerade arbetslösheten även 1936,
vad kommissionens statistik angår, i januari månad, då de hjälpsökandes
antal uppgick till 61,400. Därefter sjönko siffrorna månad för månad för
att nå bottenläget i augusti med 20,783 arbetslösa. Denna siffra ökade obetydligt
i september. Den utgjorde då allenast 34 % av årets maximisiffra,
d. v. s. arbetslösheten hade från årets kulminationspunkt räknat nedgått med
cirka 2/3. Någon motsvarighet till en dylik gynnsam utveckling under tiden
januari—september har tidigare ej funnits att anteckna annat än under den
s. k. fredskrisens avvecklingsår (1922—1924), då siffrorna sjönko till och
med än kraftigare, samt under de båda högkonjunkturår (1928—1929), vilka
föregingo den senaste stora ekonomiska krisen.

Utvecklingen av arbetsmarknaden, sådan den kommer till synes i kommissionens
statistik, åskådliggöres vidare i tab. 3, varest antalet hjälpsökande
arbetslösa för var och en av årets månader under tiden 1934—1936 satts i
procent av antalet för motsvarande månad under närmast föregående år.

Tab. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1936 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

	1934 i % av	1935 i % av	1936 i % av
Månad	1933	1934	1935
Januari . .	..... 95.0	54.5	65.7
Fehman .	......... 91.4	54.0	64.7
Mars . . .	......... 85.9	52.1	63.fi
April . . .	......... 82.3	51.fi	62.1
Maj . . .	......... 74.4	52.fi	56.5
Juni . . .	......... 68.b	51.3	50.fi
Juli . . .	......... 62.1	49.4	50.5
Augusti . .	.........	50.2	49.fi
September	......... 52.1	52.2	50.7
Oktober	......... 51.5	55.5	61.7
November .	......... 53.9	58.9
December .	......... 54.3	62.4

Skillnaden mellan årssiffrorna ger vid handen, alt en viss stabilisering inirätt
i fråga örn den minskning, som arbetslösheten undergått de senaste

40

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

åren. Särskilt komma jämförelsetalen för september åren 1934—1936 varandra
påfallande nära.

Nedgången i arbetslöshetssiffrorna under 1936 avstannade som redan nämnts
i augusti. Den förhållandevis avsevärda stegring av dessa, vilken under oktober
i ar kommit till synes, torde delvis kunna betraktas såsom en säsongföreteelse,
men företeelsen har sannolikt också ett visst samband med den under
de senare åren ökade benägenheten bland de arbetslösa att anmäla sig som
hjälpsökande, så snart sysselsättning på öppna marknaden ej omedelbart står
till buds. I vart fall rubbas härigenom icke den bild av fortskridande stark
förbättring på arbetsmarknaden, som utvecklingen under 1936 hittills uppvisat.

Denna förbättring får även sin belysning av socialstyrelsens kvartalsstatistik
angående arbetstillgangen under de tre första kvartalen av innevarande
år ur synpunkten av huruvida brist, tillräcklig tillgång eller överflöd på
arbetskraft förelegat vid utgången av resp. kvartal enligt vederbörande arbetsgivares
uppfattning. I efterföljande tab. 4 hava dessa uppgifter sammanställts
och bearbetats.

Tab. 4. Fördelning- ay arbetare, ingående i socialstyrelsens krartalsstatistik, med
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft Procenttal.

		Fördelning	i procent av antalet arbetare hos
År och kvartal	Hela antalet	de arbetsgivare, som uppgivit, att på arbetskraft rått
	arbetare
		brist	tillräcklig tillgång	överflöd
l;a kvartalet 1933 .....	.... 233,715	0.3	27.6	72.1
2:a > > .....	.... 234.208	0.2	31.7	68.1
3:e > > .....	.... 247,912	0.9	36.8	62.3
4:e > > .....	.... 254,863	0.4	37.3	62.3
lia kvartalet 1934 .....	.... 278,124	1.1	42.6	56.4
2:a > > .....	.... 291,217	4.9	51.6	43.5
3:e > > .....	.... 314,890	5.7	56.6	37.8
4:e > > .....	.... 308,756	4.1	58.0	37.9
l:a kvartalet 1935 .....		5.5	58.2	36.3
2:a » > .....	.... 324,722	8.3	63.6	28.1
3:e > > .....	.... 331,518	10.9	62.2	26.9
4:e > > .....	.... 318,918	10.1	62.6	27.3
Ira kvartalet 1936 .....	.... 323,260	10.7	61.8	27.5
2:a > .....	.... 348,322	13.8	66.2	20.0
3:e > > • . . . .	.... 348,375	15.0	66.7	18.3

Det ganska betydande »överflöd» på arbetskraft, som rådde ännu vid slutet
av första kvartalet 1935 (36.3 %), har efter hand tunnats av. Vid motsvarande
tidpunkt 1936 var siffran 27.5 %. Även därefter har den gått tillbaka
och utgjorde blott 18.3 % vid slutet av tredje kvartalet 1936. Samtidigt
har arbetstillgången blivit betecknad såsom »tillräcklig» i allt större utsträckning:
58.2 % under första kvartalet 1935, 61.8 % under första kvartalet
1936. Vid slutet av detta års tredje kvartal hade denna siffra stigit till
66.7 %. Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterat att »brist» på
arbetskraft förekom, utgjorde slutligen under tredje kvartalet 1936 15 %,
medan motsvarande siffra vid samma tidpunkt 1935 var 10.9 %. Anmärkas

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 41

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och

skogshushållning åren 1934—1936.

Månad		1934	1935	1936
Jordbruk
Januari.........		14,499	7,721	2,288
Februari.......		14.287	7,074	1,909
Mara..........		13,895	6,088	1,390
April..........		11,320	4,486	999
Maj..........		8,410	2,426	524
Juni.........		7,152	1,656	282
Juli..........		5,909	1,036	198
Augusti........		5,704	984	187
September.......		5,546	1,096	184
Oktober........		7,351	1,409	341
November.......		7,728	1,949
December.......		7,884	2,326
	Medeltal	9,140	3,188
Skogshushållning
Januari.........		7.991	3,503	2,492
Februari........		7,196	2,874	1,351
Mars..........		10,704	3,279	1,233
April.........		14.028	5,647	1,858
Maj..........		9,775	5,025	1,231
Juni..........		9,629	3,955	640
Juli.........•		8,447	2,128	296
Augusti........		8,567	2,264	371
September.......		8,295	2,318	457
Oktober .......		6,967	2,880	481
November.......		6,513	3,452
December........		''• 5,646	3,467
	Medeltal	8,647	3,399

må i detta sammanhang, att antalet av de arbetare, som berörts av socialstyrelsens
kvartalsstatistik, ökats från 308,625 första kvartalet 1935 till
323,260 samma kvartal 1936. Vid utgången av tredje kvartalet 1936 var siffran
348,375.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriens
verksamhet men däremot ej sådana beträffande jordbruket. Den
fortsatta, allmänna återhämtningen på arbetsmarknaden har emellertid också
berört jordbruket, vilket tydligt framgår av tab. 5. Då alltifrån våren —
sommaren 1936 inalles blott några få hundra personer, tillhörande yrkesgruppen
jordbruk, redovisats hos landets arbetslöshetskommittéer såsom
hjälpsökande arbetslösa, har anledning ej förelegat för kommissionen att
vidtaga någon ändring i de från våren 1935 beslutade avstängningarna från
statlig arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhörande yrkesgruppen jordbruk.
Dispens från dessa bestämmelser har också ifrågasatts och behövt lämUas
i avsevärt mindre omfattning än föregående år. Dylika dispenser beviljades
huvudsakligen under årets första kvartal och för jordbruksarbetare i landets
södra och mellersta delar samt med det största antalet — 206 dispensrum
— i februari. Under tiden juni—oktober medgåvos inga dispenser och de,
vilka från och nied november ånyo kommit i fråga, ha endast haft avseende
på enstaka fall.

Såsom en anmärkningsvärd företeelse förtjänar omnämnas, att arbetstid -

42

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

stånd måst meddelas finländska jordbruksarbetare för att det skulle bliva
möjligt att fylla den brist pa arbetskraft, som under skördetiden juli—augusti
1936 gjorde sig gällande särskilt inom en del socknar i Norrbottens län.
Inom flera av de företrädesvis jordbruksidkande länen har för övrigt knappheten
på arbetskraft för vissa grenar av jordbruksarbetet blivit alltmer framträdande.

Tab. 5 å föregående sida belyser även den gynnsamma utvecklingen av arbetslöshetssiffrorna
inom skogshushållningen. För första gången sedan den
senaste stora krisen på arbetsmarknaden har — under detta år — inträffat,
att vintermånadernas arbetslöshet bland skogsarbetarna icke kulminerat
i april såsom varit fallet under åren 1931—1935, utan att toppunkten
passerats redan i januari (2,492 personer), efter vilken tidpunkt siffrorna befunnit
sig i sjunkande, med ett tillfälligt avbrott i april, till på sensommaren,
då en svag stigning ånyo varit att notera. I slutet av oktober voro endast 481
personer inom yrkesgruppen registrerade såsom arbetslösa, vadan arbetstillgången
även inom skogshushållningen numera icke heller påkallar några
hjälpåtgärder för skogsarbetare. Den avstängning av skogsarbetare från statlig
arbetslöshetshjälp, som trädde i kraft den 1 november 1934, har till följd
härav kommit att bestå, och dispenser lia endast relativt sparsamt behövt
meddelas. Högsta antalet dispensrum beviljades under årets fyra första månader
med maximum i januari (1,256), varav huvudposten omfattade skogsoch
flottningsarbetare, delvis i förening med jordbruksarbetare, i Norrland.
Från och med juli ha endast några norrländska kommuner medgivits dispens
för ett mindre antal flottningsarbetare.

Saväl jordbrukets som skogshushållningens växande behov av arbetskraft
har föranlett kommissionen att från de statliga reservarbetena hemsända
alla där sysselsatta, beträffande vilka det kunnat antagas, att de på grund
av tidigare anställning eller förutsättningar i övrigt väl lämpat sig för arbete
vid jordbruket eller i skogarna. Under tiden mars—juli 1936 ha dessa
hemsändningar omfattat 2,900 man.

Till gruppen »avstängda yrken» lia eljest under 1936 varit att räkna följande,
vilkas utövare redan tidigare hänförts dit, nämligen byggnads-, tegelbruks-,
hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande yrkesgruppen
husligt arbete. Bland dem ha endast byggnadsarbetare i mera nämnvärd utsträckning
kommit att dispenseras och detta av naturliga skäl allenast under
1936 års vinter- och vårmånader. Det högsta antalet dispensrum beviljades
i mars (685). Från november ha emellertid 25 arbetare inom branschen ånyo
medgivits dispenser.

För tegelbruksarbetare lia sådana lämnats i mycket ringa utsträckning.
Siffrorna härvidlag beträffande hamn- och stuveriarbetare ha visserligen varit
högre än för tegelbruksarbetarna men likväl stannat vid förhållandevis låga
tal (max. 196 i mars, under den varmare årstiden månatligen ej över 10).

Förhållandena på arbetsmarknaden hava under 1936 utvecklat sig därhän,
att arbetslöshet av mera anmärkningsvärd omfattning numera endast föreligger
på några få yrkesområden. Detta framgår av de uppgifter om de

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 43

Tnb. G. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1986.

Yrkesgrupp	3V	1	3°/	u	31 /„ / /	3 V	1 10
Antal	%	Antal	%	Antal |	%	Antal	%
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk .............	2,288	3.7	999	2.1	198	0.9	341	1.4 ''
Skogshushållning.........	2,492	4.1	1,858	4.0	296	1.4	481	1.9 1
Industri och hantverk:
1 Ingenjörsarbete och arbetsledning . .	96	0.2	—	—		—	—	- |
Malmbrytning och metallindustri . .	4,729	7.7	3,735	8.0	1,864	8.7	1.967	8.0-
Därav malmbrytning......	1,143	1.9	970	2.1	480	2.2	428	1.8
metallindustri......	3,586	5.8	2,765	5.9	1,384	6.5	1,539	6.2
Jord- och stenindustri.......	6,602	10.8	4,233	9.1	2,651	12.3	2,676	10.8
Därav stenindustri.......	5,179	8.5	3,341	7.2	2,211	10.3	2,233	9.0
glasindustri.......	365	0.6	374	0.8	220	1.0	179	0.7
övriga tillh. jord- o. stenind.	1,058	1.7	518	i.i	220	1.0	264	i.i
Trävaruindustri..........	6,883	11.2	5,805	12.4	2,575	12.0	3,144	12.7
Pappers- och grafisk industri . . .	1,342	2.2	1,160	2.5	596	2.8	587	2.4
Livsmedelsindustri........	1,100	1.8	922	2.0	403	1.9	534	2.2
Textil- och beklädnadsindustri . . .	519	0.8	401	0.9	221	1.0	227	0.9
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	638	1.0	580	1.2	324	1.5	322	1.3
Kemisk-teknisk industri......	541	0.9	510	1.1	359	1.7	352	1.4
Byggnadsverksamhet.......	6,825	11.1	5,298	11.4	1,711	7.9	2,355	9.6
Husbyggnadsarbete.......			2,014	4.3	289	1.8	673	2.7
Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete			3,284	7.1	1,422	6.6	1,682	6.8
Kraft- och värmeproduktion ....	263	0.4	218	0.5	113	0.5	120	0.5
Sjöfart och fiske:	1,197	2.0	946	2.0	340	1.6	510	2.1
Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:
Kontorsarbete..........	518	0.8	402	0.9	185	0.9	266	1.1
Affärs- och lagerarbete ......	1,391	2.3	1,369	2.9	747	3.5	874	3.5
Landtransport..........	2,599	4.2	2,201	4.7	993	4.6	1,102	4.5
Hotell- och restaurangrörelse ....	394	0.6	305	0.7	124	0.6	238	1.0
Litterärt och konstnärligt arbete . .	j		( 87	0.2	36	0.1	63	0.2:
Förvaltning och undervisning . . .	\ 547	0.9	* 252	0.5	123	0.6	174	0.7
Sjukvård och hygien.......	1		1 47	0.1	21	0.1	27	0.1
Husligt arbete...........	80	0.1	71	0.2	34	0.1	45	0.2
i Arbete, ej hän fiori, till annan grupp:
Diversearbete ...........	18,346	29.9	13,675	29.3	6,953	32.3	7,565	30.6
Ungdom utan särskild utbildning . .	2,010	3.3	j 1,554	3.3	643	3.0	| 742	3.0
Summa	61,400	100.0	46,628	100.0	21,510	100.0	|| 24,712	100.0

hjälpsökandes fördelning på yrkesgrupper vid vissa tidpunkter 1936, som
återfinnas i tab. 6.

Enligt arbetslöshetskommittéernas rapporter till kommissionen örn situationen
vid utgången av oktober månad 1936 vörö siffrorna för antalet hjälpsökande
arbetslösa störst inom följande yrkesgrupper:

malmbrytning, metall- och maskinindustri............... 1,967

stenindustri .......................................... 2,233

byggnadsverksamhet ..................................... 2,355

handel, samfärdsel och allmän tjänst .................... 2,744

trävaruindustri ......................................... 3,144

diversearbete .......................................... 7,565

44

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

En avsevärd nedgång i arbetslöshetssiffrorna föreligger emellertid även
inom samtliga dessa yrkesgrupper vid en jämförelse med situationen ett år
tidigare. Särskilt framträder den beträffande stenindustrien, malmbrytning
och metallindustri och diversearbete samt byggnadsverksamhet, något min
dre däremot i fråga om trävaruindustri och gruppen handel, samfärdsel och
allmän tjänst.

Uppsvinget inom näringslivet avspeglar sig icke minst däri, att brist nu
flerstädes råder på yrkesskickliga arbetare, vilket i vissa fall föranlett beviljande
av arbetstillstånd för utländsk arbetskraft.

Ett belysande exempel på den omkastning i läget, som ägt rum, erbjuder
bland annat utvecklingen inom byggnadsindustrien. Vid den tidpunkt —
februari 1934 — då efter lång konflikt uppgörelse träffades inom denna industri,
voro nära 16,000 byggnadsarbetare registrerade såsom hjälpsökande arbetslösa.
Siffrorna började kraftigt dala fram på våren samma år, stego säsongmässigt
i början på 1935, sjönko åter våren 1935 för att hösten sagda år undergå
en sedvanlig stegring, som fortsatte ett stycke in på vintern 1936, varefter
arbetslösheten gick starkt tillbaka. Hela antalet hjälpsökande inom yrket
utgjorde, enligt sammanställningen här ovan, i oktober 1936 2,355 mot
3,976 i oktober 1935 och 4,689 i oktober 1934.

Jämväl för stenindustrien har 1936 medfört en kraftig uppryckning, även
om den delvis sammanhänger med de fortsatta statliga stenbeställningarna. I
jämförelse med den situation, som förelåg i oktober 1935, har arbetslösheten
inom stenindustrien under loppet av ett år t. o. m. minskat starkare
än den gjort i någon av de övriga större industrierna eller från 6,118 år 1935
till 2,233 i oktober 1936, en förbättring, som dock bör ses mot bakgrunden
av att denna industris gynnsammare villkor inträdde först relativt sent.

De stigande konjunkturerna för trävaruindustrien ha kommit att i någon
mån återverka på de statistiskt mera fördelaktiga siffror, som arbetslösheten
inom nämnda industri numera företer. Uppenbarligen beror den här märkbart
långsammare återhämtningen på svårigheten för de många utrationaliserade
sågverksarbetarna att ånyo vinna fotfäste inom näringslivet.

Över huvud har arbetslösheten inom stendistrikten och sågverksdistrikten
under 1936 gått så avsevärt tillbaka, att det icke synts påkallat att i denna
årsöversikt göra dem till föremål för någon statistisk specialbehandling.

Svagast är minskningen av de arbetslösas antal inom den stora, tämligen
heterogena kategorien »handel, samfärdsel och allmän tjänst», där den allenast
uppgår till 31.0 %>, räknat från oktober 1935 till samma månad 1936.
Vad angår gestaltningen av läget bland dem, vilka tillhöra grupperna tekniska
och merkantila tjänstemän, torde få hänvisas till kommissionens underdåniga
utlåtande med redogörelse i ämnet den 16 oktober 1936.

För övriga, till ovan nämnda kategori hörande yrkesutövare, av vilka arbetare
inom landtransport samt butiks- och lagerarbetare utgöra flertalet,
har utvecklingen på arbetsmarknaden varit mindre fördelaktig. Enkannerligen
gäller detta om affärs- och lagerarbetare, bland vilka antalet hjälpsökande
sedan oktober 1935 till samma månad 1936 sjunkit med endast 18.3 %.

45

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 7. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

åren 1934—19.-16. Oktober månad.

Yrkesgrupp	1934	1935	1936
Jordbruk och skogshushållning:	8.7	3.0	1.4
Jordbruk . ................
. Skogshushållning..............	8.2	6.1	1.9
Industri och hantverk:		8.2	8.0
Malmbrytning och metallindustri......	9.9
Jord- och stenindustri...........	10.1	13.0	10.8
j Trävaruindustri..............	7.9	10.1	12.7
Byggnadsverksamhet............	5.5	8.5	9.5
Övriga industrier.............	6.8	7.3	8.7
| Sjöfart och fiske ..............	1.7	1.7	2.1
Handel, samfärdsel och allmän tjänst . . .	7.5	8.4	11.1
\ Husligt arbete...............	0.2	0.1	0.2
I Arbete, ej hänförligt till annan grupp . . .	33.5	33.6	33.6
! Summa	100.Ö	100.0	100.0
i Antal hjälpsökande arbetslösa.......	84,811	47,045	24,712

Grov- och diversearbetarnas numerär av hjälpbehövande arbetslösa har
under 1936 befunnit sig i fortsatt, starkt sjunkande, vilket bl. a. beror på att
arbetslöshetskommittéerna fullfölja strävandet att i görligaste mån hänföra
grovarbetarna till det yrke, inom vilket de ha sin utkomst. Tages hänsyn
till sistnämnda förhållande, är det likväl tydligt att grovarbetarna utgöra
den övervägande delen av de arbetslösa, överhuvud är arbetslösheten nu i
motsats till under lågkonjunkturen ett problem företrädesvis för den mindre
kvalificerade arbetskraften. Det torde nämligen vara ostridigt, att de yrkesarbetare,
som — på grund av ålder eller andra omständigheter — icke ens
under en period av industriellt uppsving ägt möjlighet eller förmåga att åter
erhålla mera stadigvarande utkomst inom näringslivet, även i fortsättningen
lära komma att tillhöra kretsen av dem, vilkas arbetskraft icke kan förväntas
bli efterfrågad på den öppna marknaden.

En översikt av hela klientelets procentuella fördelning på olika yrkesgrupper
i oktober månad 1934—1936 meddelas i tab. 7, där de arbetslösa grupperats
på sådant sätt, att de olika årens siffror för resp. yrken äro med varandra
direkt jämförbara.

Arbetsmarknadslägets utveckling i Sverige under 1936, sådan denna här
ovan tecknats, lämnar emellertid inga säkra garantier för framtiden. Flera
faktorer finnas, som onekligen innesluta moment av ovisshet.

Huruvida den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen skall under nästa år
minska hjälpbehovet på grund av arbetslöshet låter sig exempelvis sålunda
icke för närvarande bedöma. Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen,
voro vid september månads utgång 1936 tio erkända arbetslöshetskassor
med ett medlemsantal av 102,303 i funktion eller fem kassor och 49,523
medlemmar fler än vid motsvarande tidpunkt 1935. Då emellertid arbetslös -

46

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 8. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet under åren 1934—19S6.

Hånad	1934	1935	1936
Januari...........	1,478	1,251	810
Februari.............	1,529	1,219	759
Mars................	1,525	1,180	727
April..............	1,437	1,051	666
Maj................	1,337	901	568
Juni................	1,270	840	482
Juli..........	1,220	722	426
Augusti..........	1.160	709	421
September..............	1,138	691	400
Oktober.......	1,178	734	409
November......	1,232	796
December.....	1,252	833
Medeltal	1,313	911

hetsförsäkringen huvudsakligen omsluter arbetare inom vissa hantverksyrken
eller eljest yrkeskunniga arbetare men den arbetslöshet, kommissionen under
den närmaste tiden företrädesvis torde få beröring med, har avseende på sådan
bland grovarbetare och vissa utrationaliserade element inom industri och
handelsverksamhet, synes härav den slutsatsen kunna dragas, att arbetslöshetsförsäkringen
icke lär komma att under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden
nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp genom
kommissionen.

Vidare må icke förbises, att hela det internationella läget är så labilt och
riskfyllt, att verkningarna av lätt inträdda komplikationer tvivelsutan komme
att omedelbart skapa störningar jämväl på den svenska arbetsmarknaden.

*

Siffrorna för antalet kommuner, som står i rapportförbindelse med kommissionen,
ge i viss mån också ett mått på arbetslöshetens utbredning i landet.
Ännu under 1935 gick icke antalet rapporterande kommuner tillbaka
i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa. Innevarande
år har emellertid nedgången i rapportkommunernas antal varit starkare. Såsom
framgår av tab. 8 utgjorde antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet
i oktober 1936 409 mot 734 år 1935 och 1,178 år 1934.

Påtagligt är, att antalet kommuner med ett förhållandevis litet antal hjälpsökande
arbetslösa tenderar att relativt taget öka, ju mer den totala arbetslösheten
sjunker. Utvecklingen framträder närmare i tab. 9. Under 1934
utgjorde sålunda under september antalet rapporterande kommuner med
högst 20 arbetslösa 46.4 % av samtliga. Påföljande år, 1935, steg siffran
till 48.8 % för att slutligen i september 1936 nå 54.1 %.

Ehuru, som ovan framhållits, 54.1 °/o av samtliga rapporterande kommuner
eller 216 under september 1936 hade en arbetslöshet, som per kommun
uppgick till högst 20, utgjorde dock den i dessa kommuner förekommande
arbetslösheten alltjämt endast en ringa del av totalantalet, nämligen 8.3 %
av samtliga då hjälpsökande arbetslösa. Arbetslöshet i mera avsevärd om -

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

47

Täln 9. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa med
hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.
September 1934, 1935 och 1936.

Storleksgmpp:		K	o m m u n	e r		Hjälpsökande	arbetslo	s a
antal hjälpsökande	Antal	Procent		Antal		Procent
arbetslösa	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936
1-5 . .	206	128	85	18.1	18.5	21.3	670	374	233	0.9	0.9	1.1 i
6—10 . .	144	93	62	12.6	13.5	15.5	1,131	744	478	1.4	1.8	2.3 ;
11-20 . .	178	116	69	15.7	16.8	17.3	2,655	1,734	1,023	3.3	4.2	4.9 |
21-50 . .	262	156	92	23.0	22.6	23.0	8,686	5,004	3,059	11.0	12.1	14.6
51—100 . .	165	100	40	14.5	14.5	10.0	11,600	7,025	2,732	14.7	17.1	13.1 !
101—200 . .	100	56	32	8.7	8.1	8.0	14,246	7,955	4,334	18.0	19.3	20.7 j
201—500 . .	69	37	17	6.1	5.3	4.2	20,359	10,855	4,658	25.9	26.4	22.3 i
501 1,000 . .	11	3	1	1.0	0.4	0.2	7,245	1,986	781	9.2	4.8	3.7!
1,001—0. . . .	3	2	2	0.3	0.3	0.5	12,326	5,513	3,605	15.6	13.4	17.3
Summa	1,138	691	400 flOO.0	100.0	100.0	78,918	41,190	20,903	100.0	100.0	100. o |

fattning förekom under september 1936 i 184 kommuner eller endast i omkring
hälften så många kommuner som i september närmast föregående år.
Största antalet hjälpsökande, 4,658, har i år liksom tidigare funnits i den
klass av kommuner — städer och industrisamhällen — vilka rapporterat
201—500 arbetslösa.

Ett försök har gjorts att mäta det tryck, arbetslösheten utövar inom kommunerna.
Till den änden ha utförts vissa beräkningar, där, på sätt tab. 10
utvisar, för var och en av de angivna kommunklasserna uträknats arbetslöshetens
omfattning i procent av befolkningen under september åren 1935—
1936.

Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen, fördelad efter antalet
rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September 1935 och 1936.

Storleksgmpp: antal hjälpsökande arbetslösa	Hjälpsökande arbetslösa	Hjälpsökande arbetslösa i % av befolkningen
Städer	Landsbygd	Samtliga kommuner	Städer	Landsbygd	Samtliga ■ kommuner :
1935	1936	1935	1936	1935	1936	1935	1936	1935	1936	1935	1936
j 1-5 ... .	6	31	368	202	374	233	0.03	0.05	0.12	0.09	0.12	0.08
j 6-10 . . .	68	45	676	433	744	478	0.09	0.09	0.34	0.23	0.27	0.20
11—20 . . .	159	177	1,575	846	1,734	1,023	0.36	0.18	0.52	0.60	0.50	0.38
21—50 . . .	581	753	4,423	2.306	5,004	3,059	0.30	0.45	1.04	0.69	0.80	0.0 J
51—100 . . .	1,630	746	5,395	1,986	7,025	2,732	0.68	0.50	1.36	1.27	1.07	0.90
! 101—20O . . .	1,768	1,843	6,187	2,491	7,955	4,334	1.23	0.72	2.43	2.00	2.00	1.15
201—500 . . .	4,078	1,786	6,777	2,872	10,855	4,658	1.03	0.83	3.59	2.31	1.86	1.87
i 501-1,000 . .	899	781	1,087	—	1,986	781	0.65	0.65	4.18	_	1.21	0.55
1,001—ro. . . .	5,513	3,605		—	5,513	3,605	0.71	0.46	—	—	0.71	0.46
Summa	14,702	9,767	26,488	11,136	41,190 20.903	0.72	0.60	1.26	0.84	0.99	0.64

48

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tabellen ger vid handen, att arbetslöshetens tryck inom kommuner, som
rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet
motsvarande 0.08 % av hela folkmängden — enligt ovan återgivna uppgifter
för september 1936 i kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa
— torde knappast bereda kommunerna några större svårigheter.
Det högsta arbetslöshetstrycket i medeltal för olika kommunslag utgjorde
under september 1935 2.00 % och förefanns då i storleksgrupp 101—200;
1936 förekom det i grupp 201—500 och uttrycktes av procenttalet 1.37.

Dessa uppgifter avse samtliga slag av kommuner. Jämföras siffrorna beträffande
landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa antalet hjälpsökande
å landsbygden såväl genomsnittligt som för varje särskild storleksgrupp
även under 1936 i allmänhet varit större än i städerna. För landsbygden
enbart föreligger under 1936 det högsta arbetslöshetstrycket i kommungruppen
201—500 arbetslösa, dit en förskjutning ägt rum från kommungruppen
501—1,000. För städernas vidkommande har förskjutningen
skett från grupp 101—200 likaledes till grupp 201—500.

Landsbygdens andel i hela antalet hjälpsökande arbetslösa stegrades oavbrutet
för vart år, som krisen på arbetsmarknaden skärptes, men begynte
avtaga från och med år 1934, vilket belyses av tab. 11, vari antalet hjälpsökande
arbetslösa på landsbygden under de senaste åren satts i procent av

Tab. 11. Antalet hjälpsökande arbetslösa & landsbygden i procent av liela antalet
rapporterade arbetslösa åren 11(34—1936.

Månad 1934 1935 1936

Januari............... 60.9 60.9 59.8

April................ 64.7 64.0 58.4

Juli................. 65.8 65.7 54.7

Oktober............... 66.9 64.6 51.0

Årsmedeltal 64.0 63.3 57.2

totalantalet hjälpsökande. För vinnande av överskådlighet har endast den
första månaden i varje kvartal medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade
med hänsyn till rapportsiffrorna för årets samtliga månader.

Utvecklingen synes även på detta område erbjuda vissa likheter med den,
som tidigare försiggått under perioder av vikande arbetslöshet. Tendensen
har under innevarande år blivit allt tydligare markerad. Utjämningen mellan
städernas och landskommunernas andel i den totala arbetslösheten hade
i oktober nått därhän, att klientelet fördelade sig med i det närmaste hälften
på varje.

Den även tidigare gjorda iakttagelsen, att fördelningen av de arbetslösa
med hänsyn till deras försörjningsplikt förskjutes i riktning mot större övervikt
för de försörjningspliktiga, allteftersom konjunkturläget förbättras, har
jämväl bekräftat sig under nuvarande gynnsamma ekonomiska situation.
Familjeförsörjarna, som i september 1935 utgjorde 57.8 % av alla rapporterade
arbetslösa, omfattade sålunda vid samma tidpunkt i år 64.1 %. Förklaringen
ligger sannolikt däri, att de gifta merendels utgöras av äldre per -

49

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Talj. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa
per 1,000 invånare inom olika län, kvartalsvis åren 1934—1930.

Län		31/l			3%			31/?			31/io
1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936
Stockholms stad . . .	30	16	10	28	12	9	15	6	4	13	6	5
Stockholms......	27	14	8	20	10	6	11	5	2	12	6	3
Uppsala.......	23	11	8	17	9	4	9	5	2	9	6	2
Södermanlands ....	19	7	3	12	4	2	6	1	1	7	2	1
Östergötlands ....	21	S	5	14	5	3	7	2	1	7	3	2
Jönköpings......	13	7	5	10	5	3	7	4	2	7	4	2
Kronobergs......	19	11	6	16	7	4	10	4	2	9	4	o
Kalmar.......	25	14	8	18	10	5	14	6	3	13	8	3
Gotlands.......	19	6	4	8	3	2	2	0	i	3	1	2
Blekinge .......	47	32	20	39	24	13	28	18	7	28	18	8
Kristianstads.....	17	9	4	10	4	2	5	1	0	5	1	0
Malmöhus......	30	15	9	19	8	6	10	5	4	9	5	4
Hallands.......	16	9	6	11	6	4	7	4	3	7	4	3
Göteborgs stad ....	40	24	15	32	20	12	22	9	6	19	10	7
Göteborgs och Bohus län i övrigt......	45	29	23	40	23	17	28	22	12	27	23	12
Älvsborgs ......	14	8	4	10	5	3	6	3	1	7	3	2
Skaraborgs......	13	7	4	8	5	2	5	2	1	6	3	1
Värmlands •.....	29	18	10	31	18	10	19	10	4	23	12	4
Örebro ........	28	14	7	22	10	6	13	6	2	14	6	3
Västmanlands ....	25	9	3	17	5	2	8	2	0	8	2	0
Kopparbergs.....	32	17	10	33	15	■ 7	19	9	3	19	8	3
Gävleborgs......	29	19	13	36	21	11	19	10	4	19	11	4
Västernorrlands ....	56	32	28	58	32	27	32	18	11	31	21	12
Jämtlands......	15	8	5	27	11	4	18	7	1	15	6	1
Västerbottens.....	25	13	8	24	12	6	13	6	2	15	7	3
Norrbottens.....	43	22	21	37	22	18	22	11	7	24	13	10
Hela riket	28	15	10	24	12	7	14	7	3	1 14	S	4
Städer	32	17	11	25	13	9	14	7	5	13	8	6
Landsbygd	25	14	9	23	12	7	14	7	3	14	7	3

söner än de icke-gifta och att de senare ha lättare att kunna genom förflyttning
till annan ort skaffa sig arbete och utkomst. Kommissionen får anledning
att närmare beröra detta spörsmål i den redogörelse för senaste
klientelundersökning, som längre fram kommer att separat avgivas.

Arbetslöshetens omfattning inom landets olika delar belyses av tab. 12,
där antalet hjälpsökande arbetslösa vid vissa tidpunkter under åren 1934—
1936 satts i relation till folkmängden.

Framhållas må till att börja med att arbetslösheten under året successivt
gått tillbaka inom alla län. Medan den i januari 1934 motsvarade 2.8 % av
landets befolkning (28 arbetslösa per 1,000 invånare), hava arbetslöshetssiffrorna
sedan dess gått ned, så att de i januari 1935 utgjorde 1.5 % och i januari
1936 1.0 % av den totala befolkningssiffran. I oktober detta år var
arbetslöshetssiffran endast 0.4 %.

Den relativt största arbetslösheten har hösten 1936 varit till finnandes i
Västernorrlands, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), Norrbottens

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 4

50

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

och Blekinge län samt Göteborgs stad. Särskilt inom Kristianstads, Västmanlands,
Södermanlands, Skaraborgs och Jämtlands län har arbetslösheten
numera så obetydliga dimensioner, att något egentligt hjälpproblem icke längre
kan anses föreligga därstädes.

Den största arbetslöshetssiffran i landet kunde vid oktober månads utgång
noteras för Västernorrlands län med 3,477 rapporterade hjälpsökande,
den lägsta för Västmanlands län med 54.

Emellertid hade situationen ljusnat jämväl för de län, vilka alltifrån depressionens
begynnelse varit tyngst drabbade av arbetslöshet. Från januari
1936 till oktober i år lia arbetslöshetssiffrorna sålunda sjunkit med nära 2/3
i Blekinge och 1/2 i Göteborgs och Bohus län (undantagandes Göteborgs stad)
och med mer än V2 i Västernorrlands län.

I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet
arbetslösa den 31 oktober 1935 till sammanlagt 7,173, motsvarande 0.8 %>
av befolkningen i dessa städer. Vid samma tidpunkt 1936 voro siffrorna 5,263
resp. 0.6. I återstående delar av landet utgjorde totalantalet arbetslösa den 31
oktober 1936 19,449. Av detta antal belöpte sig på Blekinge och Göteborgs
och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län sammanlagt 11,651 arbetslösa mot 22,623
den 31 oktober 1935. Ehuru på detta område inrymmas endast c:a 26 % av
den del av befolkningen, som icke bor i rikets tre största städer, voro likväl
47.1 % av samtliga i oktober 1936 hjälpsökande arbetslösa hemmahörande
i dessa län. Motsvarande siffra ett år tidigare var emellertid ännu högre
eller 56.7 %.

I fjolårets underdåniga framställning rörande medelsbehovet för kommissionens
verksamhet lämnades en del preliminära uppgifter om resultatet av
den utredning, som verkställts angående vissa personliga förhållanden med
avseende på det hos arbetslöshetskommittéerna anmälda klientelet den 31
juli 1935. En samlad redogörelse för nämnda arbetslöshetsutredning har sedermera
utgivits av trycket och blivit till Kungl. Majit avlämnad den 28
februari 1936. Anledning saknas därför att här beröra utredningens resultat
i annan mån, än dessa äro av omedelbar betydelse för den redogörelse,
kommissionen i sina budgetframställningar under de senare åren alltid brukat
lämna beträffande klientelets ålders- och yrkesförliållanden. Dessa uppgifter
bliva denna gång av så mycket större värde och intresse, som de kunna
direkt kombineras med motsvarande uppgifter för läget den 31 juli 1936.
Möjlighet härtill föreligger nämligen, sedan Kungl. Majit genom beslut den 12
juni d. å. uppdragit åt kommissionen att i huvudsaklig överensstämmelse
med en av kommissionen utarbetad plan verkställa en ny undersökning av
arbetslöshetsklientelet den 31 juli 1936, för vilken, såsom redan förut å sid.
13 antytts, en särskild redogörelse kommer att utgivas av trycket. Då kommissionen
redan i det föregående i samband med redogörelsen för arbetsmarknadens
allmänna utveckling haft anledning att något uppmärksamma
såväl den nya klientelundersökningens preliminära siffror i fråga örn de arbetslösas
yrkesfördelning den 31 juli i år som också de uppgifter härom för

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

51

Tali. 13. lie hjälpsökande arbetslösas fördelning'' på åldersgrupper.
s,/io 1931 saint 3''/V 1935 oeh 31/j 193G. Procenttal.

	Städer	Landsbygd	Hela riket
Ålder	31/l0	SI/?	31/7	31/l0	Sl/7	31/7	31/io	31/7	Sl/7
	1934	19313	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936
16-17........	1.0	0.2	0.1	2.4	1.3	1.4	1.9	0.9	0.8
18-20........	4.9	3.6	2.0	10.1	9.0	6.9	8.4	7.1	4.6
21—25........	16-7	12.3	10.0	22.5	19.3	17.7	20.6	16.9	14.1
26-30 ........	15.9	15.0	13.4	17.5	17.6	16.9	17.0	16.7	15.3
31-40........	24.6	26.1	25.1	21.8	22.7	23.7	22.7	24.0	24.4
41—50........	17.8	19.3	21.4	13.3	14.2	14.7	14.8	15.9	17.8
51—60........	13.4	16.3	19.5	9.1	11.3	13.0	10.5	13.1	16.0
61—oj........	5.7	7.2	8.5	3.3	4.6	5.7	4.1	5.4	7.0
Summa	100.0	100.0	100. o	lOO.o	lOO.o	100.0	100.0	100.0	lOO.o
Därav 16—25 år ... . Totalantal hjälpsökan-	22.6	16.1	12.1	35.0	29.6	26.0	30.9	24.9	19.5
de arbetslösa enligt månadsrapparterna .	28,062	14,610	9,749	56,749	27,972	11,761	84,811	42,582	21,510

läget den 31 sistlidne oktober, som stått att hämta ur arbetslöshetskommittéernas
månadsrapporter, torde kommissionen fördenskull i det följande kunna
begränsa sig till frågan örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.

Jämförelsen mellan åren 1935 och 1936 underlättas, såsom redan betonats,
därav att undersökningarna dessa bägge år anknyta till samma tidpunkt (31
juli). Undersökningsresultaten återfinnas i ovanstående tab. 13, där även
siffror lagts in för den 31 okt. 1934.

Den nedgång i arbetslösheten, som fortgått de senaste åren, har även under
1936 i hög grad kommit de yngre åldersklasserna till godo. En bidragande
omständighet härvidlag utgör helt visst tillkomsten på senare tid av
ett flertal yrkesskolor, i vilka åtskilliga ungdomar vunnit placering. Från
att i november 1933 lia utgjort 50.8 °/o av alla oförvållat arbetslösa representerade
de hjälpsökande i åldern 16—30 år i juli 1936 endast 34.8 % av
totalantalet rapporterade arbetslösa. Även örn jämförelsen inskränkes till
tiden 1935—1936, är tillbakagången inom sagda åldersgrupper avsevärd (från
41.6 °/o till 34.8 %). Gynnsammast har utvecklingen under 1936 gestaltat sig
för ungdomarna i åldern 16—25 år. Arbetslösheten bar däremot icke givit
lika starkt vika för de arbetslösa inom ålderskategorien 26—30 år.

Utvecklingen under 1936 markerar följaktligen ännu tydligare än förut
benägenheten hos den arbetslöshet, som ännu i uppåtgående tider dröjer
sig hvar, att långsammast släppa taget i fråga örn dem, vilka tillhöra de medelålders
och äldre ålderskategorierna, övriga högre åldersgrupper inrymma
i år större andelar av klientelet än 1935 och åren dessförinnan. Medan
exempelvis de arbetslösa över 50 år under 1935 utgjorde 18.5 % av totalantalet,
har siffran 1936 stigit till 23 %. Är 1933 var den endast 13.2 %.

Utvecklingen har dock icke förlupit likformigt i städerna och på lands -

52

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 14. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Juni 1934—oktober 1936.

		Städer		Landsbygd	Hela riket
År och månad	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	I % av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	I •i av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	I % av hela antalet
1934
Juni . . .	35,068	2,915	8.3	64,560	10.123	15.7	99,628	13,038	13.1
Juli . . .	29,534	2,233	7.6	56,719	8,219	14.5	86,253	10,452	12.1
Augusti . .	27,513	2,086	7.6	55,529	7,794	14.0	83,042	9,880	11.9
September .	25,189	1,729	6.9	53,729	7,287	13.6	78,918	9,016	11.4
Oktober . .	28,062	2,506	8.9	56,749	9,144	16.1	84,811	11,650	13.7
November .	31,960	2,595	8.1	60,056	8,493	14.1	92,016	11,088	12.1
December .	33,062	2,398	7.3	59,819	8,015	13.4	92,881	10,413	11.2
1935
Januari . .	36,515	2,972	8.1	56,904	8,097	14.2	93,419	11,069	11.8
Februari. .	36,267	2,961	8.2	53,571	7,642	14.3	89,838	10,603	11.8
Mars . . .	32,748	2,661	8.1	50,840	7,432	14.6	83,588	10,093	12.1
April . . .	27,049	2,006	7.4	48,073	6,721	14.0	75,122	8,727	11.6
Maj. . . .	20,483	1,386	6.8	40,694	5,565	13.7	61.177	6,951	11.4
Juni . . .	16,651	998	6.0	34,506	4,491	13.0	51,157	5,489	10.7
Juli . . .	14,610	816	5.6	27,972	3,390	12.1	42,582	4,206	9.9
Augusti . .	14,514	786	5.4	27,209	3,291	12.1	41,723	4,077	9.8
September .	14,702	778	5.3	26,488	3,034	11.5	41,190	3,812	9.3
Oktober . .	16,670	1,051	6.3	30,375	3,939	13.0	47,045	4,990	10.6
November .	19,687	1,266	6.4	34,480	4,787	13.9	54,167	6,053	11.2
December .	21,421	1,379	6.4	36,544	4,756	13.0	57,965	6,135	10.6
1936
Januari . .	24,671	1,549	6.3	36,729	4,822	13.1	61,400	6,371	10.4
Februari .	25,139	1,736	6.9	32,988	4,308	13.1	58,127	6,044	10.4
Mars . . .	23,707	1,532	6.5	29,455	3,703	12.6	53,162	5,235	9.8
April . . .	19,419	1,192	6.1	27,209	3,385	12.4	46,628	4,577	9.8
Maj . . . .	14,412	725	5.0	20,159	2,517 1,727	12.5	34,571	3,242	9.4
Juni . . .	11,263	519	4.6	14,600	11.8	25,863	2,246	8.7
Juli . . .	9,749	385	3.9	11,761	1,287	10.9	21,510	1,672	7.8
Augusti . .	9,666	367	3.8	11.117	1,240 1.223	11.2	20,783	1,607	7.7
September .	9,767	352	3.6	11,136	11.0	20,903	1,575	7.5
Oktober . .	12,121	511	4.2 ,	12,591	1,564	12.4	24,712	2,075	8.4

bygden. Arbetslösheten bland de yngre åldersgrupperna har 1936 liksom
föregående år varit större på landet än i städerna, medan dessa senare haft
att uppvisa större kontingenter äldre arbetslösa än landskommunerna. Denna
utvecklingstendens har ytterligare accentuerats under 1936, då — den 31
juli — antalet hjälpsökande över 50 år utgjorde 18.7 % på landsbygden mot
28 % i städerna. Motsvarande siffror år 1935 voro 15.9 % resp. 23.5 %.

Den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. den, som har avseende på
klientelet i åldersavsnittet 16—21 år, belyses närmare i tab. Ii.

53

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 15. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppeli&llit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet vid vissa tidpunkter åren 1934—1930.

Län	19 3 4		19 3 5			19 3 6
	juli	okt.	jan.	april	juli	okt.	jan.	april	juli	okt.
Stockholms stad . . .	98	183	260	199	77	81	142	123	71	64
Stockholms......	75	71	88	44	12	18	24	17	6	10
Uppsala.......	9	14	46	34	8	9	20	6	1	4
Södermanlands ....	10	13	36	10	3	7	6	3	1	2
Östergötlands ....	21	22	30	15	4	9	16	—	1	—
Jönköpings......	7	6	12	6	4	2	2	2	—	1
Kronobergs......	12	6	10	8	7	6	11	6	3	2
Kalmar.......	14	12	28	11	5	3	5	2	—	—
Gotlands.......	2	2	7	2	—	3	—	—	—	—
Blekinge.......	15	14	40	15	8	20	16	10	5	7
Kristianstads.....	13	12	17	8	2	2	5	3	—	—
Malmöhus......	39	35	60	22	10	16	21	22	13	15
Hallands.......	3	—	2	1	5	9	8	2	—	6
Göteborgs stad ....	13	63	144	16	9	18	32	15	3	5
Göteborgs o. Bohus län i övrigt......	41	31	32	31	25	33	35	27	21	19
Älvsborgs ......	7	14	13	7	1	—	5	1	—	—
Skaraborgs......	20	13	16	9	—	1	4	—	—	—
Värmlands......	22	33	43	32	18	15	19	14	6	9
Örebro ........	28	26	33	19	14	8	22	8	3	8
Västmanlands.....	18	19	26	7	3	5	6	3	—	—
Kopparbergs.....	44	35	32	25	20	19	30	14	1	2
Gävleborgs......	25	22	34	34	17	15	12	7	2	1
Västernorrlands ....	72	36	35	27	17	18	32	34	24	19
Jämtlands......	12	4	3	5	7	3	3	5	3	2
Västerbottens.....	16	19	13	14	13	21	27	31	14	8
Norrbottens.....	8	5	3	1	2	3	6	4	7	2
Hela riket	644	710	1,063	602	291	344	1 509	| 859	185	: 188

Redan i de kommentarer, som meddelats i samband med den mera utförliga
redogörelsen för de arbetslösas åldersfördelning, framhölls, att arbetslösheten
bland ungdomen gått starkt tillbaka. Sakförhållandet framträder än klarare
i belysning av att antalet hjälpsökande arbetslösa i dessa ålderklasser
i november 1933 utgjorde 29,300, i juni 1934 13,000, i september 1935 3,800
och i september 1936 1,575. Ungdomsarbetslösheten i vart land har salunda
reducerats så kraftigt, att den numera endast utgör några få procent av siffran
för tre år sedan. Bottenläget nåddes i september detta år med ovan angivet
antal hjälpsökande ungdomar. En förhållandevis betydlig stegring har
emellertid kommit till synes i oktober månads rapportsiffror, då antalet utgjorde
2,075. Samma förhållande kunde iakttagas såväl 1934 som under
fjolåret, vadan man här i huvudsak torde lia alt göra med en säsongföreteelse
av dessutom ungefär likartad styrkegrad (stegringen från september
till oktober har under alla tre åren utgjort omkring 30 %).

54 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Arbetslösheten bland kvinnorna har under är 1936 nedgått i ungefär samma
tempo som för männen. Medan 198 kvinnor voro rapporterade arbetslösa
i januari 1936, hade antalet i oktober sjunkit till 86.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från den 1 juli 1934 vissa särskilda
bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.

Av tab. 15 framgår, att i hela landet antalet hjälpsökande dylika arbetslösa
är anmärkningsvärt litet. Huvudparten förekommer i de större städerna.
I åtta län funnos inga dylika arbetslösa anmälda sistlidne sommar; i
oktoberrapporten befanns motsvarande förhållande föreligga inom sju län.
En bidragande orsak till den anmärkningsvärt ringa anmälningsfrekvensen
torde vara, att många arbetslöshetskommittéer hänvisa dessa arbetslösa till
fattigvården, ävensom att den icke hemortsberättigade arbetslöse, med kännedom
om de tidigare svårigheterna att komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp,
mången gång direkt anhåller örn fattigvård utan att dessförinnan
efterhöra möjligheterna till erhållande av arbetslöshetshjälp. Men givet är,
att den allmänt förbättrade ekonomiska situationen i främsta rummet åstadkommit
det gynnsamma läget.

• •

II. Översikt över hjälpverksamheten under

år 1936.

1. Ari) et ulinj en.

a. Statliga reservarbeten.

Under år 1935 kontraherade kommissionen statliga reservarbeten för en
summa av 28.8 milj. kronor, varav ersättningarna från uppdragsgivarna
utgjorde 3.8 milj. kronor. Med hänsyn till den fortsatta förbättringen av
arbetslöshetsläget har kommissionen under innevarande år inskränkt anskaffningen
av nya arbetsobjekt. Kommissionen har jämväl varit angelägen
örn att i görligaste mån fördela arbetsstyrkan å redan åtagna arbeten
på sådant sätt, att största möjliga antal arbetsföretag kunnat avslutas och
överlämnas till vederbörande uppdragsgivare. Under månaderna januari—
oktober innevarande år ha sålunda arbeten för 4.4 milj. kronor anskaffats,
20 nya arbetsföretag startats och 110 färdigställts, medan under år 1935 antalet
nystartade företag uppgick till 96 och antalet färdigställda företag var
87. Nyanskaffningen belyses närmare av tab. 16.

I tab. 17 meddelas uppgifter rörande fördelningen länsvis i fråga örn de
under tiden november 1934—oktober 1936 åtagna arbetena.

Det har vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke alltid
varit möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, för -

55

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 10. Kostnaderna för resp. månader under tiden januari 1934—oktober 1930 kontraherade
eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten.

Hånad	Kontraktssummor kronor	Ersättningar från uppdrags-givare kronor
1934	1935	1936	1934 1 1935	1936
Januari..... Februari..... Mars...... April...... Maj....... Juni....... Juli....... Augusti..... September .... Oktober..... November .... December .... Summa	7,655,229 11,120,418 2,987,044 3,517,850 2,399,953 7,390,838 2,285,995 3,195,250 1,713,310 2,668,328 1,741,697 2,715.665	5,594,270 3,727,368 2,240,740 415,001 1,030,875 511,000 4,253,3702 475,845 1,593,710 4,013,400 2,198,090 2,992,205	1,980,811 709,550 288,600 243.100 22,870 98,260 35,750 13,950 40,700 982,310	1,011,053 1,106,282 314,360 399,840 252,867 562,495 229,923 468,244 217,303 275,323 234,518 313,544	1,837,6411 482,344 296,466 52,383 141,637 25,395 40,687 40,567 159,216 228,440 209,381 285,976	228,189 81,375 55,110 24,475 2,600 21,311 4,950 2,093 3,140 9,931
49,391,507	28,845,874	4,415,9013	5,385,752	3,800,133	433,174»

Tab. 17. Kostnaderna för under perioden november 1934—oktober 1930 kontraherade
eller i annan ordning till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

	November 1934—oktober 1935	November 1935—oktober 1936
Län	Kontrakts- summor kronor	Ersättningar från uppdragsgivare kronor	Kontrakts- summor kronor	Ersättningar från uppdragsgivare kronor
Stockholms stad....... Stockholms.......... Uppsala........... Södermanlands........ Östergötlands........ Jönköpings.......... Kronobergs.......... Kalmar........... Gotlands........... Blekinge........... Kristianstads......... Malmöhus.......... Hallands........... Göteborgs stad........ Göteborgs och Bohus län i övrigt Älvsborgs .......... Skaraborgs.......... Värmlands.......... Örebro............ Västmanlands........ Kopparbergs......... Gävleborgs.......... Västernorrlands........ Jämtlands......... Västerbottens......... Norbottens..........	1,836,385 1,488,400 2,192,700 945,000 344,015 2,931,800 74,410 461.600 236.600 6,029,300 551,630 7,800 2,067,500 969,042 559,120 2,061,461 1,443,850 2,047,200 776,100 257,707 1,031,250	223,403 159,310 1,304,725 * 78,870 37,228 213,490 5,715 74,510 59,150 115,295 82,915 1,170 273,390 121,991 85,810 279,674 227,575 371,535 70,040 866 66,175	590,600 13,950 207.000 13,000 117.000 387,450 1,452,000 708,035 388.300 562,900 577,676 14,960 204,800 510,700 422.300 64,680 1,674,550 165,500 660,820 669,975	61,860 2,093 1,300 5,000 56,910 104,900 106,010 63,425 34,270 46,351 8,606 26,515 63,405 45,790 12,936 225,585 8,275 42,620 62,680
Summa	28,312,870	3,852,837	| 9,406,196	978,531

1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.
3 Häri ingår arbetet >Malö strömmar) ined 3,846,000 kronor.

3 Summa januari—oktober.

4 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.

56

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 18. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månadsrapporterna).
November 1934—oktober 1936.

Är och månad		H	änvisa	de fr	å n
städer	landsbygd	hela	riket
antal	%	antal	%	antal	%
1934
November.......	5,463	27.3	14,582	72.7	20,045	100.0
December........	5,002	27.2	13,399	72.8	18,401	100.0
1935
Januari........	5,173	27.0	14,017	73.0	19,190	100.0
Februari........	4,956	25.8	14,276	74.2	19,232	100.0
Marg..........	5,103	26.3	14,289	73.7	19,392	100.0
April.........	5,111	29.5	12,234	70.5	17(345	100.0
Maj..........	6,141	32.5	12,737	67.5	18,878	100.0
Juni.........	7,054	34.6	13,344	65.4	20,398	100.0
Juli.........	6,072	33.3	12,143	66.7	18,215	100.0
Augusti.....	5,367	33.0	10,921	67.0	16,288	100.0
September.......	4,694	32.7	9,662	67.3	14,356	100.0
Oktober.......	4,240	31.8	9,080	68.2	13,320	lOO.o
November.......	4,147	31.6	9,034	68.5	13,181	lOO.o
December........	3,102	27.2	8,287	72.8	11,389	100.0
1936
Januari.......	3,138	27.7	8,210	72.3	11,348	100.0
Februari........	2,825	25.5	8,263	74.5	11(088	100.0
Mars .........	2,538	25.0	7,633	75.0	10,171	100.0
April.........	2,382	26.1	6,758	73.9	9,140	lOO.o
Maj..........	3,771	35.6	6,807	64.4	10,578	100.0
Juni........• .	3,910	37.4	6,543	62.6	10,453	100.0
Juli..........	3,610	38.8	5,689	61.2	9,299	100.0
Augusti........	3,244	39.6	4,940	60.4	8,184	100.0
September.......	3,098	41.4	4,381	58.6	7,479	100.0
Oktober........	2,973	42.5	4,028	57.5	7(001	lOO.o

lägga de statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten
varit särskilt omfattande. Inom Göteborgs och Bohus län fullföljes,
på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag, ett större arbete, upprensning av Malö
strömmar, kostnadsberäknat till 3.85 milj. kronor.

Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1936 uppgick kostnaden för
färdigställande av icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett
belopp av ungefär 41 milj. kronor. Motsvarande siffra föregående år vid
samma tidpunkt utgjorde c:a 69 milj. kronor.

Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1935 13,320 arbetslösa
(specialarbetare ej medräknade). I samband med vinterns inträde minskades
arbetsstyrkan något, och denna minskning har därefter — frånsett en
mindre ökning under maj och juni 1936 — fortsatt. Antalet sysselsatta vid
utgången av oktober månad detta år utgjorde 7,001.

Sysselsättningssiffrorna med avseende på de statliga reservarbetena under
tiden november 1934—oktober 1936 framgå av tab. 18.

57

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302.

Tab. 19. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med
hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hiinvisningslän. so/''« 1936.j

Län	Total- antalet från länet hän- visade	Därav sysselsatta vid arbetsplats inom länet	Dagkolonister
Antal	i % av total-antalet	Antal	i % av
å arb. pl. i länet sys-selsatta	hela antalet
Stockholms stad........	810	_	_	92 1	_	—
Stockholms..........	171	166	97.1	93	56.0	54.4
Uppsala...........	6	—	—	—	—	—
Södermanlands.........	2	2	100.0	—	—	—
Östergötlands..........	120	48	40.0	—	—	—
Jönköpings ...........	67	67	100.0	52	77.6	77.6
Kronobergs ..........	33	31	93.9	15	48.4	45.5
[ Kalmar............	109	102	93.6	52	51.0	47.7
Gotlands............	—	—	—	—	—	—
Blekinge............	421	374	88.8	231	61.8	54.9
Kristianstads..........	9	9	100.0	2	22.2	22.2
Malmöhus...........	526	253	48.1	148	58.5	28.1
Hallands............	25	15	60.0	—	—	—
Göteborgs stad.........	603	146	24.2	( 77 \ 972	52.7	12.8
Göteborgs och Bohus län i övrigt	1,177	878	74.6	395	45.0	33.6
Älvsborgs ...........	50	36	72.0	—	—	—
Skaraborgs...........	59	30	50.8	—
Värmlands...........	245	221	90.2	56	25.3	22.9
Örebro.............	145	120	82.8	47	39.2	32.4
Västmanlands.........	8	6	75.0	—	—	—
Kopparbergs..........	236	210	89.0	72	34.3	30.5
Gävleborgs...........	393	286	72.8	148	51.7	37.7
Västernorrlands.........	1,079	662	61.4	145	21.9	13.4
Jämtlands...........	21	1	4.8	—	—	—
Västerbottens..........	118	114	96.6	60	52.6	50.8
Norrbottens..........	699	367	52.5	56	15.3	8.0
Summa	i 7,132	4,144	58.1	1,838	44.4	25.8

En jämförelse mellan denna tabell och lab. 45, vari längre fram redovisas
samtliga hjälpformer, ådagalägger, att de statliga reservarbetena under
året kommit att intaga en allt mer dominerande ställning bland hjälpformerna.
Bedrivandet av statliga reservarbeten i den omfattning, som skett
innevarande år, bar syftat till att möjliggöra en fortsatt minskning av kontantunderstödsverksamheten.
På grund härav lia platser vid dessa arbeten
kommit att i stor utsträckning även tilldelas städerna. Medan vid slutet
av januari 1936 antalet reservarbetare från städerna uppgick till 3,138
(27.7 %>) och från landsbygden till 8,210 (72.3 %), utgjorde motsvarande siffror
den sista oktober för städernas vidkommande 2,973 (42.5 °/o) och för
landsbygden 4,028 (57.5 %). Antalet från landsbygden hänvisade har sålunda
i likhet med under fjolåret gått betydligt tillbaka. * *

1 På arbetsplatser inom Stockholms län.

* På arbetsplats inom Älvsborgs län.

58

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 20. Antalet från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta (enligt månadsrapporterna)
vid vissa tidpunkter åren 1935—1936.

			1 9	3 5					1 9	3 6
Län				31/l0				31/io
	31/l	3%	31/7	hela	därav	31/ / 1	3%	31/?	hela	därav
				an- talet	städer	lands- bygd				an- talet	städer	lands- bygd
Stockholma stad	944	1,030	1,568	1,074	1,074		422	289	1,054	920	920
Stockholms . . .	1,088	1,046	549	395	74	321	427	399	220	166	29	137
Uppsala ....	142	151	114	88	15	73	102	30	12	6		6
Södermanlands .	160	132	38	13	10	3	23	19	3	2	1	1
Östergötlands . .	521	484	337	230	213	17	156	129	164	132	132
Jönköpings . . .	320	275	182	105	70	35	132	lil	50	89	66	23
Kronobergs . . .	538	373	212	109	6	103	125	132	45	31	1	30
Kalmar ....	812	648	423	340	136	204	434	257	96	126	90	36
Gotlands ....	7	12	—	2	2	_	2	5
Blekinge ....	1.734	1,470	1,252	1,172	163	1,009	1,255	1,030	511	415	110	305
Kristianstads . .	393	239	148	71	15	56	95	71	13	6		6
Malmöhus . . .	1,392	1,314	1,246	124	704	120	728	479	627	549	502	47
Hallands ....	184	167	123	89	45	44	78	55	28	26	16	10
Göteborgs stad .	573	560	1,038	697	697	_	412	268	747	516	516
Göteborgs o. Bo-
hus län i övrigt	2,254	2,246	2,515	2,377	186	2,191	1,898	1,715	1,349	1,153	180	973
Alvsborgs . . .	378	328	216	119	93	26	113	88	65	50	44	6
Skaraborgs . . .	182	135	78	60	33	27	108	99	83	56	46	10
Yärmlands . . .	957	1,206	1,130	829	83	746	719	471	353	239	13	226
Örebro.....	894	843	753	521	86	435	449	400	231	139	31	108
Västmanlands	255	248	200	100	43	57	129	52	14	7	7
Kopparbergs . .	1,213	870	887	630	19	611	599	458	354	229		229
Gävleborgs . . .	944	860	1,273	782	336	446	575	395	532	283	199	84
Västernorrlands .	1,099	994	1,908	1,290	56	1,234	1,066	1,085	1,561	968	23	945
Jämtlands . . .	197	185	221	129	9	120	98	68	24	9	3	G
Västerbottens . .	471	272	311	222	8	214	190*	158	149	118		118
Norrbottens . .	1,538	1,257	1,493	1,052	64	988	1,013	877	1,014	766	44	722
Hela riket	19,190	17,345	18,215	13,320	4,240	9,080	11,348	9,140	9,299	7,001	2,973	4,028
Därav familje-
försörjare . .	8,190	7,337	8,523	6,454	2,028	4,426	5,240	4,441	4,940	3,681	1,512	2,169

I samband med redogörelsen för hjälpverksamhetens kostnader under innevarande
budgetår återkommer kommissionen längre fram, sid. 94—95, till
spörsmålet örn förhållandet mellan den beräknade och den faktiska arbetsstyrkans
storlek vid de statliga reservarbetena.

Såsom redan nämnts har kommissionen sökt att i möjligaste mån förlägga
de statliga reservarbetena med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet.
Det har härigenom varit möjligt att vid dessa arbeten i förhållandevis
stor utsträckning bereda sysselsättning åt arbetslösa i närheten av hemorten.

Antalet dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den 30 september
1936 25.8 % av samtliga i de statliga reservarbetena sysselsatta (motsvarande
uppgift för 1935 var 28.8 ®/o). Enligt vad tab. 19 ådagalägger har det
varit möjligt att bereda i genomsnitt 58 °/o (1935 65 °/o) av de statliga reserv -

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

59

arbetarna arbete inom hänvisningslänet. Den i år konstaterade nedgången,
som f. ö. varit av måttlig omfattning, beror i huvudsak på den företagna inknappningen
av arbetenas volym.

I tab. 19 lämnade uppgifter angående antalet statliga reservarbetare grunda
sig på arbetsplatsernas styrkebesked till kommissionen. Då dessa avse
ställningen vid varje veckas slut — sålunda endast i undantagsfall den sista
dagen i månaden — och då kommittéerna erhålla kännedom om reservarbetares
avgång först någon tid efter det att densamma ägt rum, kunna uppgifterna
i kommittéernas månadsrapporter något avvika från styrkebeskedens.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till det län, varifrån
hänvisning skett, framgår av tab. 20.

Antalet reservarbetare från de olika länen har förhållandevis jämnt varierat
med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undantag härifrån förefinnas
dock på grund av att arbetslöshetens omfattning icke förändrat sig likformigt
i landets skilda delar.

Tab. 21. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper
s1/j 1935 och 3I/7 1936.

Ålder	A n	t a 1	Pro	cent
31 h 1935	SI/? 1936	31/7 1935	31/7 1936
18-20......	1,054	348	6.2	3.9
21—25......	3,577	1,634	20.9	18.4
26-30 ......	3,415	1,640	20.0	18.5
31-40.....	4,165	2,251	24.4	25.3
41—50......	2,493	1,421	14.6	16.0
51—60......	1,893	1,236	11.1	14.0
61—o)......	490	353	2.8	3 9
Summa	17,087	8,883	100.0	100.0

Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande
år, har medfört ändringar jämväl beträffande reservarbetarnas
ålder. Sålunda kan även för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot
de högre åldersklasserna. En redogörelse för åldersfördelningen bland de
statliga reservarbetarna vid några olika tillfällen under de senare åren, då
åldersundersökningar rörande arbetslöshetsklientelet företagits, återfinnes i
tab. 21. En jämförelse mellan de bägge undersökningarna, som företagits
vid samma tid under året, utvisar, att under tiden mellan dem antalet statliga
reservarbetare i de tre åldersgrupperna 18—20, 21—25 och 26—30 år
relativt sett minskat, samt att den häremot svarande ökningen för de högre
åldersgrupperna fördelar sig å samtliga dessa senare grupper.

Hänvisningen till och avgången från de statliga reservarbetena redovisas
i tab. 22. Omsättningen vid de statliga reservarbetena mätes av summan nykomna
och avgångna i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Den
maximala omsättningen, d. v. s. nyrekryteringen av hela arbetsstyrkan under

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 22. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1929—1936. Medeltal.

År och månad	Ar- bets- styrka	Av- gång- na per vecka	Till- komna per vecka	Omsättning per vecka	De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
Antal	% av arbets- styr- kan	Arbete i öppna marknaden	Egen begäran	Statens A.K:s beslut	Sjukdom eller olycksfall	Avsked
Anta]	*	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
1929—1935
1929 . . .	2,127	124	104	228	10.7	23	18.6	52	41.9	34	27.4	13	10.5	2	1.6
1930 . . .	2,337	114	145	259	11.1	22	19 3	53	46.5	21	18.4	15	13.2	3	2.6
1931 . . .	6,592	229	340	569	8.6	47	20.5	114	49.8	33	14.4	28	12.2	7	3.1
1932 . . .	14,725	372	481	853	5.8	55	14.8	129	34.7	127	34.1	45	12.1	16	4.3
1933 . . .	20,167	514	550	1,064	5.3	53	10.3	108	21.0	287	55.8	57	11.1	9	1.8
1934 . . .	23,385	801	850	1,651	7.1	128	16.0	238	29.7	291	36.3	124	15.5	20	2.5
1935 . . .	17,888	717	568	1,285	7.2	98	13.7	217	30.3	286	39.9	107	14.9	9	1.2
1936
Januari .	11,907	373	309	682	5.7	31	8.3	163	43.7	117	31.4	51	13.7	11	2.9
Februari .	11,922	474	401	875	7.3	37	7.8	105	22.2	237	50.0	91	19.2	4	0.8
Mars . . .	10,980	501	279	780	7.1	68	13.6	119	23.7	226	45.1	85	17.0	3	0.6
April . .	10,139	483	312	795	7.8	81	16.8	158	32.7	182	37.7	56	11.6	6	1.2
Maj . . .	10,081	598	793	1,391	13.8	120	20.1	140	23.4	281	47.0	54	9.0	3	0.5
Juni . . .	11,503	429	501	930	8.1	122	28.4	161	37.5	83	19.4	57	13.3	6	1.4
Juli . . .	10,657	453	236	689	6.5	115	25.4	185	40.8	81	17.9	65	14.4	7	1.5
Augusti .	9,612	376	133	509	5.3	66	17.6	125	33.2	118	31.4	61	16.2	6	1.6
September	8,703	346	152	498	5.7	59	17.0	128	37.0	100	28.9	55	15.9	4	1.2
Oktober .	7,807	340	159	499	6.4	34	10.0	88	25.9	165	48.5	50	14.7	3	0.9

en vecka, skulle sålunda betecknas med siffran 200. Det framgår av tab. 22,
att omsättningen, som sedan de relativt gynnsamma åren 1929—1930 varit
lägre än 10 %, under maj 1936 åter överskridit denna siffra, ett likväl i och
för sig föga märkligt förhållande, eftersom omsättningen på arbetsplatserna
regelbundet brukar vara mycket livlig under denna vårmånad.

I tabellen redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under
sommarmånaderna och början av hösten dominera de med »arbete i öppna
marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Avgång på egen
begäran torde i verkligheten ofta bero på att vederbörande erhållit arbete
men ej lämnat platsledningen meddelande härom.

Under 1936 har liksom under nästföregående år hemsändning i stor utsträckning
förekommit på grund av kommissionens beslut. Orsakerna till
dessa hemsändningar äro att söka i ett till följd av arbetslöshetens nedgång
minskat hjälpbehov, i olika arbetsföretags avslutande och i vissa av kommissionen
vidtagna åtgärder, sammanhängande med förhållandena på skogsudd
jordbrukets arbetsmarknad. I detta sammanhang må även erinras om att
hänsyn till den väntade goda tillgången på skogsarbete föranlett kommissionen
att i höst meddela arbetslöshetskommittéer i Norrland och Värmland
förbud mot att till reservarbete i södra Sverige hänvisa personer under 30 år.

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302. 61

Tab. 23. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den SIA 1935 och 1930.

Yrkesgrupper	Antal	I % av hela antalet i statliga reservarbeten sysselsatta	I % av hela an-talet hjälpsökande inom yrkes-gruppen
sl/71935	S1/v 1936	“771935	SV71936	»77 1935	3V71936
Jordbruk .............	296	95	1.7	1.1	19.3	21.2
Skogshushållning..........	745	119	4.4	1.3	23.2	24.2
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .	31	10	0.2	0.1	44.9	22.2
Malmbrytning...........	642	354	3.8	4.0	70.5	77.3
Metallindustri...........	1,172	635	6.9	7.1	40.9	43.2
Stenindustri............	2,701	1,257	15.8	14.2	58.0	64.8
Glasindustri............	139	63	0.8	0.7	43.0	36.0
Annan jord- och stenindustri ....	229	126	1.8	1.4	48.2	51.4
Sågverksindustri..........	1,589	1,135	9.3	12.8	46.0	50.0
Annan trävaruindustri........	180	60	1.0	0.7	36.9	24.9
Pappersindustri...........	282	201	1.6	2.3	30.9	36.9
Grafisk industri...........	34	16	0.2	0.2	34.0	31.4
Livsmedelsindustri.........	264	154	1.6	1.7	38.0	34.2
Textil- och beklädnadsindustri ....	112	70	0.7	0.8	30.1	32.3
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	214	114	1.2	1.3	35.6	35.7
Kemisk-teknisk industri.......	185	142	1.1	1.6	33.6	38.0
Väg- och anläggningsarbete.....	1,327	546	7.8	6.1	40.8	43.0
Annan byggnadsverksamhet.....	429	209	2.5	2.4	36.7	32.2
Kraft- och värmeproduktion.....	119	53	0.7	0.6	46.5	35.1
Sjöfart och fiske..........	352	184	2.1	2.1	42.6	41.7
Lagerarbete............	280	196	1.6	2.2	44.2	46.0
Kontorsarbete m. m.........	369	176	2.2	2.0	39.3	27.8
Hotell- och restaurangrörelse.....	73	40	0.4	0.4	44.8	37.0
Landtransport...........	765	483	4.5	5.4	45.3	44.9
Allmän tjänst och fria yrken ....	81	38	0.5	0.4	42.9	35.5
Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.) . .	16	8	0.1	0.1	34.0	28.6
Tillfällighets- och diversearbete . . .	4,074	2,211	23.8	24.9	47.0	47.2
Ungdom utan särskild utbildning . .	387	188	2.3	2.1	29.8	30.4
Samtliga yrkesgrupper	17,087	8,8S3	100.0	100.O	42.4	44.6

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av den undersökning
härom, som den 31 juli 1936 verkställts av kommissionen. En sammanfattning
av därvid erhållna resultat återfinnes i tab. 23.

Av en jämförelse med motsvarande undersökning den 31 juli 1935 flamgår,
att yrkesfördelningen varit ungefär densamma vid bägge dessa tidpunkter.
Beträffande yrkesgruppen skogshushållning har dock antalet i procent
av hela antalet i statliga reservarbeten sysselsatta sjunkit från 4.4 till 1.3.
Ser man emellertid till antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta personer,
tillhörande nämnda yrkesgrupp, ställt i procent till antalet hjälpsökande
inom yrkesgruppen i fråga, finner man, att hjälpprocer.ten vad denna grupp
angår för det statliga reservarbetets del företer en mindre ökning, nämligen
från 23.2 till 24.2.

Reservarbetenas totalkostnader i medeltal per 8-timmars dagsverke (inberäknat
materiel, arbetsledning, centralkostnad etc.) under budgetåren 1933/
1934, 1934/1935 och 1935/1936 belyses av tab. 24. Nettokostnaden motsvarar
kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas bidrag frånräknats.

Enligt vad uppgifterna i tabellen ådagalägga, hava kostnaderna per dags -

62

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 24. De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad pr 8-timmars dagsverke.

Juli 1933 —juni 193G.

	Bruttokostnad	Nettokostnad
	i kronor	i kronor
	pr dagsverke	pr dagsverke
Årsmedeltal juli 1933—juni 1934 . .	. . . . 8.01	7.23
1934—1935 ........		7.97
1935—1936 ..........		8.47

Tab. 25. lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag oell de olika
delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader fr. o. m. 1933.

	Prelimin. 1935-1936	1934-	-1935	1933-	-1934
	Per		Per		Per
Central förvaltning:	års- dag	%	års- dag	%	års- dag	%
Avlöningar och arvoden......	_	_
Kontorsomkostnader ....	_	_
Resor, vilka ej kunna fördelas . . .	_	_
Diverse kostnader.......	—	—	—	—	—	—
Summa centrala kostnader	0:22‘	2.21	0:14 1	1.6>	0:131	1.61
1 Arbetsplatsernas kostnader:
Arbetslöner, effektiva.......	4: 09	40.6	4: 18	47.7	4:37	54.6
> ineffektiva......	0: 04	0.4	0:04	0.5	0:03	0.4
> specialarb.......	0: 67	6.5	0: 52	5.9	0: 39	4.8
Summa löner	4:80	47.5	4: 74	54.1	4: 79	59.8
Ortstillägg...........	0: 39	3.8	0:22	2.5	0:07	0.9
Olycksfall............	0: 20	2.0	0:18	2.0	0:14	1.8
Arbetarnas resor.........	0:06	0.6	0: 06	0.7	0: 06	0 7
Förläggningskostnader.......	0:41	4.0	0:30	3.5	0: 33	4.1
Summa övriga utgifter för arb. . .	1:06	10.4	0: 76	8.7	0: 60	7.5
Summa löner och övr. utg. för arb.	5:86	57.9	5:50	62.8	5:39	67.3
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)2........	0: 65	6.4	0:45	5.1	0:37	4.6
Resor............	0: 12	1.2	0.08	0.9	0: 06	0.8
Förmans- och lagbaspengar ....	0: 07	0.7	0:08	1.0	0:09	i.i
Arbetsplatsernas ledningskostnader	0:84	8.3	0:61	7.0	0: 52	6.5
Materialkostnader m. m.:
Materialier............	1:50	14.9	1:38	15.7	1:12	14.0
Transportkostnader........	1:61	16.0	1:08	12.3	0: 81	10.1
Skadeersättningar.......	0:01	0.1	0: 01	0.1
Kontorsomkostnader.......	0: 06	0.6	0: 04	0.5	0: 03	0.4
Diverse kostnader .........	_	_			0: 01	0 1
Stakningskostnader o. kontrollarvoden	—	—	—	—
Arbetsplatsernas kostnadssumma	9:88	97.8	8:62	98.4	7:88	98.4
Summa centralförvaltn. o. arbetsplatser	10:10	100.0	8:76	100.0	8: 01	100.0
Ersättn. för utfört arbete o. ortstillägg	1:63	16.2	0:79	9.0	0: 78	9.8
Nettokostnad	8:47	83.8	7:97	91.0	7:23	90.2

1 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

2 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock ntgjort en obetydlig andel av lönerna.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

63

verke under senaste budgetår legat avsevärt över närmast föregående budgetårs.
Flera omständigheter hava samverkat härtill. Sålunda har ett stort
antal arbetsföretag färdigställts. I samband härmed har måst utföras omfattande
körningar, vilka ställt sig relativt dyrbara, bl. a. med hänsyn till
att körarna måste betalas med den öppna marknadens löner. För vissa avslutningsarbeten,
som i regel till övervägande del utgöras av puts- och justeringsarbeten,
samt hårdgörningsarbeten erfordras i viss utsträckning maskinella
anordningar. Delvis måste dessutom dessa arbeten utföras med specialarbetare,
vilka i likhet med körarna åtnjuta den öppna marknadens lönevillkor.
Likaledes har det av utvecklingen på arbetsmarknaden betingade
hemsändandet av reservarbetare fört med sig nödvändigheten för kommissionen
att anställa ett ökat antal specialarbetare. Slutuppgörelserna mellan
kommissionen och resp. uppdragsgivare ha vidare tagit ledningspersonal i
anspråk, som eljest hade kunnat entledigas. Framhållas må också, att vissa
arbeten, som Kungl. Maj:t uppdragit åt kommissionen att utföra, såsom exempelvis
Malö strömmar, erfordra både specialarbetare och användande av dyrbara
tekniska arbetsmedel i långt större omfattning, än som behöver komma
i fråga vid arbetsföretag av mera normal reservarbetstyp. Det är verkningarna
av dessa olika faktorer, som komma till synes i stegringen av de statliga
reservarbetenas genomsnittliga kostnad per dagsverke under 1936.

I tab. 25 ha sammanställts vissa uppgifter om de statliga reservarbetenas
kostnader per 8-timmars dagsverke från budgetåret 1933/1934 räknat och de
olika i verksamheten ingående huvudslagen av kostnader i procent av arbetenas
bruttokostnader.

Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1934—
1936 framgå av tab. 26.

Tab. 26. Medeldagsfö Tjänster rid de statliga reservarbeteiin pr 8-tiinmars dagsverke
åren 1934—1986.

(Specialarbetare ej medräknade.)

	1934	1935	1936
Månad	kr	kr	kr
Januari.........	.......4.G1	4.38	4.36
Februari........	.......4.59	4.35	4.42
Mars..........	.......4.52	4.48	4.51
April.........	.......4 62	4.42	4.50
Maj..........	.......4.43	4.60	4.66
Juni..........	.......4.45	4.5G	4.69
Juli..........	.......4.53	4.69	4.82
Augusti........	.......4.67	4.85	4.96
September.......	.......4.75	4.79	5.01
Oktober........	.......4.69	4.70	4''88 (prcl.)
November........	.......4.64	4.74
December........	.......4.68	4.57

Det må erinras om att uppgifterna i tab. 26 uteslutande avse reservarbetarnas
kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå ej ortstillägg och
ej heller de naturaförmåner, såsom fri bostad, läkarvård, resor lii. m., som

64

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

de vid statliga reservarbeten sysselsatta i vissa fall åtnjuta. Vidare må framhållas,
att vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och
månader hänsyn måste tagas till det förhållande, att medeldagsförtjänstens
storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i vilken under de olika tidsperioderna
arbeten bedrivas vid reservarbetsplatser med högre eller lägre
reservarbetslön.

Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått
någon förändring. Kommissionen har emellertid ansett sig böra föranstalta
om en allmän lönerevision, för vilken lämnas en särskild redogörelse
i avdelning III av denna framställning.

Ortstillägg må numera, efter författningsändring den 30 juni 1936, även
utgå till änkling med hemmavarande barn under 16 år efter samma grunder,
som gälla för person med försörjningsskyldighet mot make.

Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg, utgjorde den 30 september
1935 3,484. De voro hänvisade från 113 kommuner, av vilka 72 beviljats
statsbidrag till kostnaderna för ortstilläggen. Motsvarande uppgifter
för den 30 september 1936 voro 2,584 familjeförsörjare från 93 kommuner,
varav 75 kommuner åtnjöto statsbidrag till denna verksamhet.

Från den 1 juli 1936 kan vidare för familjeförsörjare, som hänvisats till
fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än hänvisningskommunen,
utgå ett extra ortstillägg, därest den för hänvisningskommunen
fastställda reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag. Under
tiden intill den 31 oktober 1936 har kommissionen medgivit 19 kommuner
rätt att utgiva extra ortstillägg samt beviljat 18 av dessa kommuner statsbidrag
till dylikt ändamål.

Beträffande omfattningen och värdet av den speciella hjälp, som kommit
arbetslösa inom de merkantila och de med dem jämställda yrkena till del
under året i form av såsom statliga reservarbeten bedrivna arkivarbeten,
torde få hänvisas till den redogörelse för dessa arbeten, som återfinnes i kommissionens
förut (sid. 44) åberopade underdåniga utlåtande den 16 oktober
1936 angående fråga örn hjälpåtgärder för de arbetslösa inom kontorsfacket
m. fl.

De statliga reservarbetena tillföra kommunerna betydande skatteunderlag.
Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och
reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1935,
uppgick det sammanlagda beloppet av deklarationspliktiga inkomster till
25,068,949 kronor.

b. Statskommunala reservarbeten.

Omfattningen av de under åren 1934—4936 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av efterföljande tab. 27.

De statskommunala reservarbetena ha under innevarande år undergått en
fortsatt minskning, föranledd av de åtgärder, avseende inskränkning i eller

65

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 27. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta
vid statskommuualt reservarbete åren 1934—1936.

Månad	19 3 4	19 3 5	19 3 6
Antal kommuner	Antal sysselsatta	Antal kommuner	Antal sysselsatta	Antal kommuner	Antal sysselsatta
Januari........	415	13,879	407	12,221	207	6,417
Februari........	478	16,199	426	12,662	197	6,209
Mars.........	553	17,277	445	12,851	188	5,865
April.........	586	17,277	414	11,780	186	5,631
Maj..........	618	18,165	353	10,843	187	5,655
Juni..........	593	18,477	325	10,168	161	4,940
Juli..........	573	17,075	299	9,132	146	4,223
Augusti........	541	16,037	251	8,325	119	3,438
September.......	479	14,362	223	7,232	108	3,302
Oktober........	459	14,187	212	6,626	105	3,181
November.......	425	13,005	220	6,845
December.......	400	12,739	199	6,207

indragning av tillstånd att bedriva dylika reservarbeten, som kommissionen
vidtagit på grund av arbetsmarknadens gynnsamma utveckling.

I tab. 28 lämnas en sammanställning rörande beräknade totalkostnader
för de under åren 1934—1936 beviljade statskommunala reservarbetena.
Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående omfattningen av de
statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar. Den höga siffran
för sistnämnda slags arbeten under augusti 1935 sammanhänger med att ett
arbete å närmare 1 milj. kronor vid denna tidpunkt av Kungl. Majit beviljats
Mölndals stad.

Tab. 28. Beräknade kostnader för under åren 1934, 193a och 1936 beviljade stats kommunala

reservarbeten.

	19 3 4	19 3 5	19 3 6
Månad	Samtliga kostnader kr	därav för all-männa vägar kr	Samtliga kostnader kr	därav för all-männa vägar kr	Samtliga kostnader kr	därav för all-männa vägar kr
Januari . . Februari . . Mars . . .	6,883,020 9,086,965 3,564,030	3,618,390 4,033,650 1,998,440	2,219,910 1,908,315 1,987,865	738,590 475,850 555,300	1,726,117 1,234,229 724,680	663,110 467,045 308,640
April . . . Maj .... Juni . . .	4,616,890 767,457 1,420,975	2,225,210 89,767 244,990	863,895 1,692,025 314,297	137,505 58,490 78,100	278,240 291,440 254,835	3,150 58,320 57,450
Juli .... Augusti . . September .	833,190 903,385 1,794,020	386,810 322.880 275.880	205,053 1,537,485 821,400	109,100 1,108,220 234,900	155,290 15,410 189,760	77,700 15,410 131,115
Oktober . . November . December .	3,583,005 6,243,845 1,291,710	961.100 887.100 373,640	801,995 1,440,270 1,330,681	374,380 195,150	444,220	173,890
Summa	40,988,492	15,417,857	15,128,191	4,066,585	5,314,221	1,955,830

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.

5

66

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 29. Statskommunala reservarbetare, fördelade på städer oell landsbygd

åren 1934—1936.

År och månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
	Antal	%	Antal	*	Antal
1934 Januari..............	6,217	44.8	7,662	55.2	13,879
Februari.............	6,763	41.7	9,436	58.3	16,199
Mars...............	6,696	38.8	10,581	61.2	17,277
April...............	6,794	39.3	10,483	60.7	17,277
Maj ............... Juni...............	6,492	35.7	11,673	64.3	18,165
5,902	31.9	12,575	68.1	18,477
Joli..............	5,144	30.1	11,931	69.9	17,075
Augusti..............	4,621	28.8	11,416	71.2	16,037
September.............	4,240	29.5	10,122	70.6	14,362
Oktober..............	4,387	30.9	9,800	69.1	14,187
November .............	4,710	36.2	8,295	63.8	13,005
December.............	5,009	39.3	7,730	60.7	12,739
1935 Januari..............	5,060	41.4	7,161	58.6	12,221
Februari.............	5,205	41.1	7,457	58.9	12,662
Mars...............	5,322	41.4	7,529	58.6	12,851
April...............	5,036	42.8	6,744	57.2	11,780
Maj ...............	4,438	40.9	6,405	59.1	10,843
Juni...............	3,826	37.6	6,342	62.4	10,168
Juli...............	3,378	37.0	5,754	63.0	9,132
Augusti..............	3,184	38.2	5,141	61.8	8,325
September............	2,777	38.4	4,455	61.6	7,232
Oktober..............	2,528	38.2	4,098	61.8	6,626
November.............	2,761	40.3	4,084	59.7	6,845
December.............	2,787	44.9	3,420	55.1	6,207
1936 Januari..............	3,102	48.3	3,315	51.7	6,417
Februari.............	2,990	48.2	3,219	51.8	6,209
Mars...............	2,996	51.1	2,869	48.9	5,865
April...............	3,026	53.7	2,605	46.3	5,631
Maj...............	2,727	48.2	2,928	51.8	5,655
Juni...............	2,234	45.2	2,706	54.8	4,940
Juli...............	1772	42.0	2,451	58.0	4,223
Augusti..............	1,446	42.1	1,992	57.9	3,438
September............	1,437	43.5	1,865	56.5	3,302
Oktober..............	1,385	43.5	1,796	56.5	3,181

Kostnaderna för under innevarande år t. o. m. oktober beviljade andra
statskommunala reservarbeten än allmänna vägar beräknas uppgå till
3,358,391 kronor. Fördelningen av dessa på arbetskostnader, materialkostnader
och sådana kostnader, till vilka statsbidrag icke utgår, framgår av följande
sammanställning.

Arbetskostnader................ 1,943,445 kr.

Materialkostnader.............. 1,145,066 »

Kostnader utan statsbidrag........ . . ■ 269,880 >

Summa 3,358,391 kr.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

67

De delar av kostnaderna för hittills beviljade statskommunala reservarbeten,
vartill den 31 oktober 1936 icke utbetalats statsbidrag, ha beräknats uppgå
till omkring 18 milj. kronor, varav 7.7 milj. kronor för allmänna vägar.
Motsvarande belopp vid samma tid föregående år utgjorde resp. 36 milj. och
11 milj. kronor.

Under 1936 ha beviljats statskommunala reservarbeten för sammanlagt

5,314,000 kronor.

De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.
Vid utgången av oktober 1936 rapporterades sålunda
2,804 av de 3,181 statskommunala reservarbetarna vara försörjningspliktiga,
medan 377 angå vos sakna försörjningsplikt. Fr. o. m. senhösten 1936 har
föreskrivits, att sysselsättning vid dylika arbeten för personer under 50 år
endast får beredas, såvida de ha försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande
barn. Jfr vad härom närmare anföres å sid. 74.

Den omfattning, vari den statskommunala arbetslinjen kommit till användning
för städer och landsbygd, framgår av de uppgifter, som återfinnas i
tab. 29.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs
stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 30 gjorda sammanställningen.
Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare
företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen
angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen
funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.

I likhet med vad ovan angivits beträffande de statliga reservarbetarna ha
vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit i fråga om de vid statskommunala
reservarbeten sysselsatta. Uppgifter härom återfinnas i tab. 31.
Det framgår av en jämförelse mellan de båda, vid samma tidpunkt utförda
undersökningarna, att de yngre åldersgrupperna i år äro avsevärt mindre
representerade än föregående år. Särskilt anmärkningsvärd är den starka
procentuella ökningen för åldersgrupperna 51—60 samt över 60 år.

De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet den 31 juli 1936 redovisas
i tab. 32. I detta avseende må särskilt framhållas, att antalet arbetare,
tillhörande yrkesgrupperna stenindustri och sågverksindustri, ökat från
6.9 resp. 11.4 % av de statskommunala reservarbetarna enligt 1935 års uppgifter
till 11.3 resp. 16.0 %>; gruppen väg- och anläggningsarbete har däremot
minskat från 9.5 till 6.7 %.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1934—1936 redovisas i tab. 33.

Dessa medeldagsförtjänster hava under 1936 liksom tidigare varit avsevärt
högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Huvudsakligen
torde detta förhållande förklaras därmed, att de statskommunala reservarbetena
i väsentligt större utsträckning än de statliga äro förlagda lill kommuner
med förhållandevis högre reservarbetslön. De variationer i lönerna,
som återspeglas i tabellen, bero — i likhet med motsvarande förhållande för
de statliga reservarbetena — delvis på löneläget inom de kommuner, vari arbetena
bedrivas under respektive månader.

68 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 30. Åntalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta vid vissa

tidpunkter åren 1935 och 1936.

Län	19 3 5	19 3 6
31/l	CO O	31/7	31/io	31/l	3°/4	31/7	31/io
hela an- talet	därav	hela an- talet	därav
städer	lands- bygd	städer	lands- bygd
Stockholms stad .	858	962	989	645	645	_	650	694	401	326	326	_
Stockholms ....	468	259	168	115	24	91	94	80	24	23	—	23
Uppsala.....	247	373	218	125	—	125	148	37	57	36	—	36
Södermanlands . .	303	186	77	72	49	23	76	68	—	—	—	—
Östergötlands . . .	288	218	107	48	35	13	9	—	12	—	—	—
Jönköpings ....	511	440	279	185	181	4	202	220	121	99	99	—
Kronobergs ....	222	189	135	94	_	94	80	83	43	45	10	35
Kalmar.....	821	779	470	438	267	171	420	387	224	160	127	33
Gotlands.....	107	102	10	—	—	—	55	50	—	—	—	—
Blekinge.....	830	1,013	592	413	107	306	527	346	194	155	83	72
Kristianstads . . .	223	126	47	37	28	9	17	39	5	—	—	_1
Malmöhus ....	577	654	433	303	279	24	462	505	294	230	220	10i
Hallands.....	303	178	134	82	74	8	115	141	60	24	24	__
Göteborgs stad . .	197	233	163	201	201	—	172	168	163	147	147	—
Göteborgs och Bohus
län i övrigt . .	913	839	635	576	236	340	671	791	662	513	144	369
Älvsborgs ....	470	456	239	107	38	69	222	143	44	21	—	21
Skaraborgs ....	255	243	131	107	68	39	109	70	32	_	_	_
Värmlands ....	771	735	519	453	19	434	299	259	197	141	19	122
Örebro......	367	308	152	120	40	80	108	132	72	75	75	—
Västmanlands . .	297	215	17	5	—	5	44	18	_	_	_	_
Kopparbergs . . .	399	396	541	303	—	303	90	57	lil	59	—	59
Gävleborgs ....	426	538	578	425	97	328	301	238	250	221	110	lil
Västernorrlands . .	1,545	1,578	1,784	1,344	—	1,344	1,065	816	1,017	821	—	821
Jämtlands ....	167	209	198	127	43	84	91	52	55	5	—	5
Västerbottens . . .	376	301	302	197	43	154	161	150	90	16	--	16
Norrbottens . . .	280	250	214	104	54	50	229	87	95	64	1	63
Hela riket	12,221	11,780	9,132	6,626	2,528	4,098	6,417	5,631	4,223	3,181	1,385	1,796
Därav familje-
försörjare	9,719	9,507	7,101	5,383	2,233	3,150	5,487	4,865	3,602	2,804	1,241	1,563

Tab. 31. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper
sl/7 1935 och 31/7 1936.

Ålder	A n	tal	Pro	cent
31/7 1935	31/7 1936	Sl/7 1935	31/7 1936
18-20......	387	79	4.4	2.0
21-25......	1,031	298	11.7	7.4
26—30 ......	1,303	512	14.7	12.7
31—40......	2,395	1,081	27.1	26.8
41-50......	1,660	864	18.8	21.5
51—60......	1,425	782	16.1	19.4
61—o)......	641	409	7.2	10.2
Summa	8,842	4,025	lOO.o	lOO.o

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

69

Tab. 32. Statskoinmunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper
den sl/7 1935 och 1936.

Yrkesgrupper	Antal	I )( av hela antalet i stats-kommunala reservarbeten sysselsatta	I % av hela an-talet hjälpsökande inom yrkes-gruppen
»7r 1935	»77 1936	»77 1935	»771936	*77 1935	»7? 1936
Jordbruk ..............	236	67	2.7	1.7	15.4	14.9
Skogshushållning..........	452	92	5.1	2.3	14.1	18.7
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .	8	7	0.1	0.2	11.6	15.6
Malmbrytning...........	173	51	1.9	1.2	19.0	11.1
Metallindustri...........	680	299	7.7	7.4	23.7	20.3
Stenindustri............	608	454	6.9	11.3	13.1	23.4
Glasindustri............	65	40	0.7	1.0	20.1	22.9
Annan jord- och stenindustri ....	112	55	1.3	1.4	23.6	22.4
Sågverksindustri..........	1,011	643	11.4	16.0	29.3	28.3
Annan trävaruindustri.......	129	67	1.5	1.7	26.4	27.8
Pappersindustri...........	357	184	4.0	4.6	39.1	33.8
Grafisk industri...........	14	7	0.2	0.2	14.0	13.7
Livsmedelsindustri.........	185	98	2.1	2.4	26.7	21.8
Textil- och beklädnadsindustri ....	84	35	0.9	0.9	22.6	16.1
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	120	61	1.4	1.5	20.0	19.1
Kemisk-teknisk industri.......	197	72	2.2	1.8	35.8	19.3
Väg- och anläggningsarbete.....	839	271	9.5	6.7	25.8	21.3
Annan byggnadsverksamhet.....	302	118	3.4	2.9	25.8	18.2
Kraft- och värmeproduktion.....	77	34	0.9	0.8	30.1	22.5
Sjöfart och fiske ..........	192	96	2.2	2.4	23.2	21.8
Lagerarbete .............	148	60	1.7	1.5	23.4	14.1
Kontorsarbete m. m.........	213	122	2.4	3.0	22.7	19.3
Hotell- och restaurangrörelse ....	34	23	0.4	0.6	20.9	21.3
Landtransport...........	460	196	5.2	4.9	27.3	18.2
Allmän tjänst och fria yrken ....	38	10	0.4	0.2	20.1	9.3
Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.) . .	10	11	0.1	0.3	21.3	39.3
Tillfällighets- och diversearbete . . .	1,954	819	22.1	20.8	22.6	17.5
Ungdom utan särskild utbildning . . .	144	33	1.6	0.8	11.1	5.3
Samtliga yrkesgrupper	8,842	4,025	10O.0	100.0	21.9	20.2

Tab. 33. Medeldngsförtj&nster vid de statskommiinala reservarbetena per 8-timinars

dagsverke åren 1934—1936.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad	1934	1935	1936
kr	kr	kr
Januari.........	. . . . 5.43	5.21	5.63
Februari.......	. . . . 5.61	5.25	5.71
Mars.........	. . . . 5.41	5.32	5.77
April......... Maj...........	. . . . 5.42	5.40	5.83
. . . . 5.22	5.66	5.93
Juni.........	. . . . 5.15	5.59	5.88
Juli..........	, . . . 5.13	5.59	5.88
Augusti........	. . . . 5.13	5.72	5.92
September.......	. . . . 5.16	5.69	5.93
Oktober........ November....... December.......	. . . . 5.13 . . . . 5.23 . . . . 5.33	5.61 5.61 5.69	5.95 (prel.)

70

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302

Tab. 34. Omfattningen av statsbidrag över 50 % till arbetslöner vid statskommnnala

reservarbeten. Antal kommuner.

Period	55 %	60 %	65 %	70 *	75 %	80 %	85 %	90 %	95 %	Summa
Städer.
>/7 1934—2a 2 1935 . .	8	1	1	_	_	2	3	1		16
Vs—S1/n 1935 . . .	1	_	2	1	2		1			7
*/i—31/ia 1936''. . . .	—	1	3		1	—		—	—	5
Landsbygd.
''A 1934—2»/s 1935 . .	18	27	31	18	15	17	12	10	31	179
V»—S1/ia 1935 ....	12	25	15	13	9	11	11	10	23	129
''/i—31/i3 19361....	14	10	13	5	9	8	2	5	11	77
Hela riket.
''A 1934—28/a 1935 . .	26	28	32	18	15	19	15	11	31	195
''/s—31/u 1935 ....	13	25	17	14	11	11	12	10	23	136
Vi—»Vist 1936''. . . .	14	11	16	5	10	8	2	5	11	82

Såsom statskommunala reservarbeten ha i mindre omfattning anordnats
arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda. Denna form av arbetslöshetshjälp
har under år 1936 tillämpats allenast av Stockholms stad.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag till statskommunalt reservarbete
i viss kommun utgår, fastställes enligt de från den 1 juli 1936 gällande bestämmelserna
av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent, icke
överstigande, för vanliga statskommunala reservarbeten 75 °/o och för dylika
arbeten avseende allmän väg 80 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av
Kungl. Maj:t. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i
regel omfattat ett halvår men utgör från och med innevarande år ett kalenderår.
Den bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete,
skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla
för arbetet i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom
sådant, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under senare perioder,
varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet härmed har
varit att möjliggöra för kommunerna att kunna på förhand överblicka och
med större säkerhet än vad tidigare varit fallet bedöma de ekonomiska konsekvenserna
av sådana arbetens bedrivande.

Till grund för kommissionens beslut och förslag rörande bidragsprocenten
till statskommunala reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet ha legat
skattetrycket inom kommunen under tre närmast föregående år, med hänsyn
tagen till skatteutjämningsbidrag, ävensom arbetslösheten inom kommunen
under senast förflutna tolv månader i förhållande till kommunens invånarantal.
Den lägsta procentsats, till vilken kommissionen fastställer statsbidraget
till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten, utgör för närvarande
30 %>.

Uppgift angående antalet kommuner, för vilka statsbidragsprocenten till
kostnaderna för arbetslöner vid statskommunala reservarbeten fastställts till

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 31 oktober 1936.

71

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

mer än 50 °/o, återfinnes i tab. 34, vari även lämnas uppgift om fördelningen
i förevarande hänseende mellan städer och landsbygd.

På grund av Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut örn giltighetstiden för
den för statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgå emellertid
förhöjda statsbidrag till vissa arbeten i ett väsentligt större antal kommuner,
än som framgår av sammanställningen.

Nedgången i antalet kommuner, som erhållit förhöjt statsbidrag, är direkt
beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgivit hjälpverksamhetens
nedläggande. Då, såsom ovan anförts, arbetslöshetens omfattning
inom en kommun är en av de faktorer, som påverka statsbidragets
storlek, har arbetslöshetens minskning även bidragit till sänkning av statsbidragsprocenterna
och sålunda även till en reducering av det antal kommuner,
som medgivits statsbidrag utöver 50 °/o.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under samma period beviljade statskommunala reservarbeten.
I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell andel,
särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka anses tillgodose jämväl andra
statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Salunda har under detta ar
statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av flygfält,
utgått med 90 % för fyra städer, vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala
reservarbeten varit avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk
art (utgrävningar och restaureringsarbeten i fråga om äldre byggnadsverk)
m. m. har likaledes statsbidrag under året utgått med högre bidragsprocent
än den för respektive kommuner eljest gällande.

Statsbidraget till kostnader för materiel, transporter och arbetsledning
vid statskommunala reservarbeten fixeras i regel i viss relation till den för
arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten. Avvikelser härifrån ha i
fråga örn under året bedrivna statskommunala reservarbeten ägt rum, dels i
fråga om i det föregående omnämnda arbeten av kulturhistorisk art, dels
ock i vissa andra fall; sammanlagt beröra dessa avvikelser 10 kommuner.

Tab. 35. Antal statskommunala reservnrbetsföretng, som efter elen 1 juli 1934 uppliört
att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, samt uppgift
örn beviljade och avarbetade kostnader.

		Av kommissionen	Därav såsom
T i d	Antal arbets-	beviljade total-	reservarbete
företag	kostnader	avarbetat
	kronor	kronor
»/t 1934 «% 1935 .......... 1 V? 1935 90/e 1936 .......... | V» 1936 81/io 1936 ..........	23	1,187,020	674,525
100	5,551,823	3,726,326
133	5,318,202	3,658,651
Den fortgående förbättringen	på arbetsmarknaden har	medfört, att i

många kommuner pågående statskommunala reservarbeten nedlagts. Ofta
ha därvid arbetsobjekt reserverats för framtida hjälpbehov, men i andra
fall ha kommunerna funnit anledning att själva i öppna marknaden färdig -

72

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

ställa de nedlagda arbetena i enlighet med de villkor, kommissionen brukar
uppställa vid statsbidrags beviljande. I tab. 35 ha sammanställts vissa uppgifter
rörande dylika arbeten, vilka efter den 31 juli 1934 överförts till öppna
marknadens arbeten. Den markerade ökningen för tiden efter den 1 juli
1936 torde i viss man bero på avgöranden, föranledda av från kommissionen
utgående förfrågningar rörande färdigställandet av sådana statskommunala
arbeten, som på grund av minskad arbetslöshet inom respektive kommuner
en längre tid varit nedlagda.

Av de under perioderna Vt 1935—13% 1936 samt Vt 1936—3Vio 1936 berörda
arbetsföretagen utgjordes 46 resp. 37 av arbeten, avseende allmän väg.

Tab. 36. Arbetslinjens omfattning åren 1934—1936.

Månad			Anta	1 8	y s s	e 1 s	atta		Summa sysselsatta vid olika slag av reservarbeten	i % av hela an-talet rapporterade hjälpsökande arbetslösa
vid statliga reservarbeten 1	vid stats-kommunala reservarbeten	vid kommunala reservarbeten
	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936
Jan. .	18.598	19,190	11,348	13,879	12,221	6,417	10,546	5,318	3,885	43,023	36,729	21,650	23.8	39 3	35 3
Febr.	20,667	19,232	11,088	16,199	12,662	6,209	10,390	5,543	3,709	47,256	37,437	21,006	28.4	41.7	36 1
Mars .	21,82b	19,392	10,171	17,277	12,851	5,865	8,316	4,674	3,468	47,419	36,917	19,504	29.6	44.2	36.7
April	21,935	17,345	9,140	17,277	11,780	5,631	6,028	3,455	2,672	45,240	32,580	17,443	31.1	43.4	37 4
Maj .	23,029	18,878	10,578	18,165	10,843	5,655	4,915	2,813	2,164	46,109	32^534	18^397	39.7	53 2	53 2
Juni .	25,488	20,398	10,453	18,477	10,168	4,940	4,500	2,697	1,929	48,465	33,263	17,322	48.6	65.0	67.0
Juli .	26,756	18,215	9,299	17,075	9,132	4,223	4,376	2,200	1,734	48,207	29,547	15,256	55.9	69.4	70 9
Äng. .	26,816	16,288	8,184	16,037	8,325	3,438	4,048	2.551	1,673	46,901	27,164	13’295	56.5	65.1	64 0
Sept. .	25,014	14,356	7,479	14,362	7,232	3,302	3,871	2,759	1,575	43,247	24,347	12’356	54.8	59.1	59.1
Okt. .	23,639	13,320	7,001	14,187	6,626	3,181	3,995	2,833	1,702	41,821	22,779	11,884	49.3	48 4	48 1
Nov. .	20,045	13,181		13,005	6,845		4.444	3,301		37.494	23,327		40.7	43.1
Dee. .	18,401	11,389		12,739	6,207		4,179	3,154		35,319	20,750		38.0	35.8

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid rent kommunala reservarbeten sysselsatta hjälpsökande, vilket
tidigare varit relativt större än numera, har visserligen under de senaste
åren sjunkit men har likväl från sommaren 1936 varit förhållandevis konstant.
Utvecklingen belyses i tab. 36.

Vid kommunala reservarbeten sysselsattes den 31 oktober 1936 1,702 man,

d. v. s. ungefär /7 av det antal arbetslösa, som meddelats hjälp genom reservarbete.

d. Arbetslinjens omfattning.

Arbetslinjens omfattning under de tre senaste åren framgår av tab. 36,
vars uppgifter, sammanställda med dem i tab. 42, bekräfta, att arbetslinjen
är dominerande hjälpform inom den i vårt land bedrivna verksamheten för
lindrande av den oförvållade arbetslösheten.

1 Enligt månadsrapporterna, ej efter styrkebeskeden från arbetsplatserna.

73

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

2. Under stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Kommissionen har alltid eftersträvat att giva dagunderstödsverksamheten
karaktären av supplerande hjälpform, avsedd att huvudsakligen tagas
i anspråk för att möta vinterns högbelastning inom hjälpverksamheten
men som därefter beskurits så långt möjligt. Dessa regler lia även under
1936 kunnat med framgång tillämpas på sätt närmare framgår av tab. 37.

Tab. 37. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och
antalet dag-understödda (ej kursdeltagare) åren 1934—1936.

Månad	19 3 4	19 3 5	19 3 6
Kom- muner	Dag- under- stödda	Kom- muner	Dag- under- stödda	Kom- muner	Dag- under- stödda
Januari............	297	56,083	114	16,129	82	11,226
Februari ...........	255	53,343	114	17,450	86	13,305
Mars.............	254	53,132	82	15,962	74	12,982
April.............	175	42,223	63	11,859	60	9,321
Maj.............	103	29,705	24	4,335	14	2,901
Juni.............	70	19,446	3	249	5	465
Juli.............	41	12,536	9	598	—	—
Augusti............	30	8,723	9	400	—	—
September..........	18	6,808	9	260	—	—
Oktober............	24	7,076	15	807	4	142
November...........	62	9,899	45	3,336
December...........	107	14,322	76	7,685

Under årets tre första månader, då det i vart fall gällde att bemästra en
arbetslöshet, som berörde c:a 60,000 personer, måste tillstånd till utgivande
av dagunderstöd beviljas 82 kommuner i januari, 86 i februari och 74 i
mars med 11,000 å 13,000 understödsrum. Maximisiffran nåddes i februari
med 13,305 dagunderstödda.

Sedan med vårens inträde flera platser vid reservarbetena blivit disponibla
och arbetslösheten samtidigt börjat starkt minska, kunde den med statsbidrag
subventionerade understödsverksamheten kraftigt nedbringas för att
slutligen helt avlysas under juli. Sådan verksamhet bedrevs under vårmånaderna
företrädesvis inom ett antal större städer samt i vissa landskommuner
med förhärskande sten- och sågverksindustri.

Efter några månaders uppehåll befanns motiverat att från och med slutet
av oktober ånyo medgiva en del kommuner tillstånd att anordna understödsverksamhet,
nämligen Göteborg, sedermera, i november, även Stockholm
samt därjämte några stenindustrikommuner. Ett antal kommuner inom
de norrländska sågverksdistrikten och i Värmland har därjämte fått igångsätta
dylik verksamhet. Förklaringen till sistnämnda förhållande ligger,
vad sågverkskommunerna angår, däri, att åtskilliga sågverk måst inställa
driften på grund av timmerbrist. Kommissionen har, lika med för syssel -

74

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 38. Antalet dagunderstödda (ej kuradeltagare), fördelade på län vid vissa

tidpunkter åren 1934—193G.

				A n	tal (	agni	ders	todd	a
Län	31/l	3%	31/7	31/l0
	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936
Stockholms stad .	9,437	3,797	2,141	8,904	3,093	1,474	4,796			2,949
Stockholms . . .	1,648	364	157	1,088	75	100	112	_	_	_	_	_
Uppsala.....	597	238	90	293	60	_	46		_	60	_	_
Södermanlands . .	479	32	23	81				—
Östergötlands . .	1,930	364	335	1,355	175	250	323		_	188	_	_
Jönköpings . . .	28	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Kronobergs . . .	108	15
Kalmar . .	1,047	310	174	328	_	36	_	_	_	_	_	_
Gotlands ....	160	40	_	23	__	_	_	_	_	_	_	_
Blekinge ....	1,042	198	55	429	—	_	50	40	_	_	_	_
Kristianstads . .	99	30
Malmöhus ....	5,880	1,734	1,366	3,734	809	1,002	1,048	___	_	466		_
Hallands ....	444	40	22	205	_	12	_	—	_			_
Göteborgs stad . .	6,597	2,900	1,600	5,500	2,328	1,300	2,962	_	_	2,000	_	_
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt . .	4,553	819	707	3,467	517	194	936	543	_	275	496	5
Alvsborgs ....	511	103	20	255	60	—	—	—	—	—		—
Skaraborgs . . .	418	50	34	190		34	23	_	_	_	_	_
Värmlands . . .	2,051	674	153	1,640	240	130	215	15	_	169	10	_
Örebro.....	1,565	325	99	944	200	143	140	_	_	100	_	_
Västmanlands . .	1,111	99	—	562
Kopparbergs . . .	1,758	410	242	1,381	277	ilo	200	—	—	—	—	—
Gävleborgs . . .	3,126	831	646	2,581	987	625	596	_	_	334	_	_
Västernorrlands .	8,307	2,416	2,736	7,540	2,570	3,256	1,089	_	_	535	301	137
Jämtlands ....	409	—	—	125	_	_	_	_	_
Västerbottens . .	227	—	86	173	_	100		_	_	_	_
Norrbottens . . .	2,551	310	540	1,425	468	555	-
Summa	56,083	16,129	11,226	42,223	11,859	9,321	12,536	598	_	7,076	807	142
Antal kommuner	297\	114	82	175	63	60	41	9	— 1	24	15	4

sättning vid statskommunala reservarbeten, föreskrivit, att statsbidrag till
understödsverksamhet för personer under 50 år endast må utgå, såvida de
äga försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn. Avsikten härmed
har varit att i trakter, där rikliga arbetstillfällen i skogarna äro att
emotse, inskränka understödsverksamheten och sysselsättningen vid de statskommunala
reservarbetena till att huvudsakligen komma dem till godo, som
kunna antagas hava svårigheter att tillgodogöra sig dylika arbetstillfällen,
övriga arbetslösa, som anses böra bringas hjälp, har kommissionen för avsikt
att lämna sådan genom hänvisning till statliga reservarbeten eller, vad
ungdomen beträffar, till olika former av yrkesutbildning.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning framgår närmare
av tab. 38.

Enär statlig understödsverksamhet icke bedrevs vid den tidpunkt, då senaste
klientelundersökning företogs (31 juli 1936), kunna några jämförande

75

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

*Tab. 39. Antal arbetspliktstillämpande kommuner. Januari 1935—oktober 1936.

År och månad		Kommuner med kontantunderstöds-
1935		verksamhet med statsbidrag
Januari . . . .		.... 140
Februari . . . .		.... 145
Mars.....		.... 127
April.....		.... 97
Maj.....		.... 60
Juni . . . .		.... 23
Jnli......		.... 12
Augusti . . .		.... 14
September •. . .		.... 13
Oktober . . .		.... 15
November . .		.... 45
December . . ,		.... 76
1936
Januari . . .		.... 82
Februari . . .		.... 86
Mars . . . .		.... 74
April ....	.	.... 60
Maj.....		.... 14
Juni.....
Juli......		. . . . 51
Augusti . . .
September . .
Oktober . . .		.... 4

Kommuner tillämpande arbetsplikt

Städer	Landsbygd	Summa
10	19	29
10	17	27
14	13	27
11	14	25
4	17	21
2	4	6
	3	3
_	3	3
—	2	2
_	4	4
3	7	10
3	11	14

3	14	17
3	14	17
4	13	17
8	8	16
5	9	14
—	2	2
_	1	1
—	—	—
	1	1

uppgifter i år icke meddelas om understödsklientelets sammansättning ur
ålder ssynpunkter eller med hänsyn till yrkesgrupper.

Kvinnor, med undantag för sådana, som tillhöra gruppen husligt arbete,
kunna tillerkännas dagunderstöd. I praktiken hava emellertid endast några
få av det för övrigt ytterst ringa antalet hjälpsökande kvinnor kommit i åtnjutande
av dylik arbetslöshetshjälp, huvudsakligen i Stockholm samt därutöver
i tre andra städer.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis i kontant form, men hjälpkungörelsens
bestämmelser, enligt vilka meddelande av hjälp in natura tillstädjes, ha
under året tillämpats av vissa kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av hjälpkungörelsens
föreskrifter örn arbetsplikt, belyses av tab. 39.

Under året ha följande städer, nämligen Norrköping, Kalmar, Oskarshamn,
Sölvesborg, Hälsingborg, Göteborg, Lysekil, Sundsvall och Härnö
sand medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt
i vederbörande kommun. För denna understödsverksamhet har
staden åtnjutit statsbidrag med 75 %>, där ej högre procenttal av Kungl.
Maj:t medgivits.

Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår jämlikt gällande för- 1

1 Därav 1 kommun t. o. m. (Ion n/i. ,

» 4 kommuner t. o. m. den 18/7. På. grund av olika redovisningssätt stämma ej uppgif terna

inbördes å. månadsrapporterna och statsbidragsansökningarna.

76

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

fattningsföreskrift, där ej omständigheterna prövas föranleda lägre bidrag,
med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet.

Till kontantunderstödsverksamhet har före den 19 juli 1935 icke ifrågakommit
lägre statsbidrag än 50 %. Bidrag har utgått med den procentsats,
som för olika kommuner fastställts att gälla för viss termin, vanligen kalenderhalvår.

Sedan Kungl. Majit genom sitt beslut den 19 juli 1935 fastställt ändrade
grunder för bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamhet och
då Kungl. Majit ej framställt erinran mot kommissionens i underdånig skrivelse
den 20 september 1935 uttalade åsikt, att de väsentligt förbättrade arbetslöshetsförhållandena
i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamhet
motivera även lägre statsbidrag än 50 %, medgiver kommissionen numera
vid beviljande av dagunderstödsverksamhet statsbidrag med enahanda procentsats,
som fastställts att utgå till arbetslöner vid inom kommun bedrivet
statskommunalt reservarbete, beviljat under löpande bidragstermin. Från
den 1 januari 1936 utgör kalenderåret bidragstermin på samma sätt som
beträffande statskommunala reservarbeten.

Anmärkas må i detta sammanhang, att kommissionen beslutat att statsbidraget
till dagunderstöd skall kunna från och med 1937 sänkas ända till
10 °/o. Kommissionen motiverade sitt beslut härom i en underdånig skrivelse
den 25 september 1936, vari på tal härom anfördes bl. a. följande:

»Den tanken har vid olika tillfällen varit å bane inom kommissionen, att statsbidraget
till kommuner i god ekonomisk ställning borde beskäras så starkt, att detsamma
allenast skulle komma att utgöra en ringa del, förslagsvis några få procent,
av kostnaderna för vederbörande hjälpform. En med denna närbesläktad tankegång
har också kommit till uttryck i ett uttalande av departementschefen i Kungl.
Majits proposition nr 266 till 1936 års riksdag, varuti anföres bland annat följande
(sid. 27): ''Vidare synes mig skäligt, att, då arbetslöshetens relativa omfattning inom
stora delar av landet ej ens under vintern kan antagas bliva av en sådan storleksordning,
att den motiverar mera betydande statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet
annat än vid samtidig förhandenvaro av högt skattetryck, statens andel i
kostnaderna för denna hjälpform under senare hälften av budgetåret kan beräknas
nedgå.’

Under stundande vinter torde sannolikt till följd av arbetslöshetens ökade omfattning
tillstånd att med bidrag av statsmedel anordna understödsverksamhet komma
att medgivas en del kommuner med låga skatter. Tidpunkten har därför nu synts
inne att taga ståndpunkt till frågan om den understa gräns för statsbidragsprocenten,
som lämpligen bör fixeras för dessa kommuner från och med 1937.

Kommissionen har jämväl beslutat, att i de fall, då fastställande av statsbidragets
storlek författningsenligt tillkommer densamma, i regel följa formelns utslag med
iakttagande av att procenttalet avrundas uppåt eller nedåt till närmast jämna femtal,
samt att härvid såsom lägsta procentsats fastställa siffran 10.»

Med hänsyn till omfattande arbetslöshet och hårt skattetryck ha vissa kommuner
under innevarande år i likhet med tidigare och efter samma grunder
som i fråga om arbetslöner vid statskommunala reservarbeten tillerkänts förhöjt
statsbidrag. Omfattningen härav framgår av tab. 40.

Dagunderstöden per dag och arbetslös, vilka efter olika orters reservarbetslön
samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt kunna variera mellan

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 302.

77

Tab. 40. Antal kommuner med över 50 % 1 statsbidrag till dagunderstöd.

Period	55 %	60 %	65 %	70 %	75 %	80 %	85 %	90 %	95 %	Summa
Städer
»/i 1934—,8/a 1935 . .	6	1	—	—	—	1	2	1	—	11
v*—81/ia 1935 ....	—	—	1	—	2	—	1	—	—	4 5
v 1—»Vi» 19361. . . .	—	1	3	—	1	—
Landsbygd.
Vi 1934—1“/i 1935 . .	3	9	8	6	4	9	5	6	31	81
Vs—:»Vi» 1935 .... Vi—81/n 1936‘. . . .	3	7	6	4	3	4	7	5	19	58
2	3	9	3	8	6	1	4	11	47
Hela riket.
Vi 1934—S8/i 1935 . .	9	10	8	6	4	10	7	7	31	92
V»—81/is 1935 .... Vi—!»Vis 19361....	3	7	7	4	5	4	8	5	19	62
2	4	12	3	9	6	1	4	11	52

0: 65 och 5: 33 kronor, ha i genomsnitt under året för hela landet uppgått till
2: 66 kronor, varav 1: 27 kronor i statsbidrag. Detta uppgår sålunda i genomsnitt
till 47.7 % av dagunderstödet. Motsvarande genomsnittssiffror föregående
år voro resp. 2: 60 kronor, 1: 57 kronor och 60.5 %.

b. Hyreshjälpverksamhet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av tab. Al, vari angives det antal kommuner, som under året haft tillstånd
till sådan verksamhet.

Tab. 41. Antal kommuner med rätt att utdela liyreshjälp. Januari oktober 1986.

(J M.

*• ky'' april maj jani

Städer............... 20 20 13 2

Landsbygd.........■ ■ • 13_12_12_f_

Summa 36 32 25 3

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att liksom 1935 genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet
icke alls behövt förekomma under tredje kvartalet.

c. Kommunal understödsverksamhet.

Hjälpformen kommunal understödsverksamhet har tidigare brukat öka i
betydelse och omfattning i samma mån, som den med statsbidrag bedrivna
understödsverksamheten under tider av förbättring på arbetsmarknaden begränsats
eller upphört. Denna tendens har dock numera ej gjort sig gäl- i

i Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 31 oktober 1936.

3 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 42. Enderstödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1934—108G.

Hånad	Antal unde med statsbidrag	rstöds tagare med enbart kommunala medel	Summa understöds-tagare	Procent av hela antalet rapporte-rade arbetslösa
1934	1935	1936	1934	193a	1936	1934	1935	1936	1934	1935	1936
Januari . .	60,604	17,849	11,824	13,087	5,959	4,799	73,691	23,808	16,623	43.0	25.5	27.1
Febrnari . .	58,254	19,350	14,131	13,011	5,134	5,393	71,265	24,484	19,524	42.8	27.3	33.6
Mars . . .	57,439	17,999	13,864	9,745	4,153	4,744	67,175	22,152	18,608	41.9	26.5	35.0
April . . .	45,041	13,503	10,133	8,006	3,730	4,350	53,047	17,233	14,483	36.4	22.9	31.1
Maj ... .	31,605	5,038	3,188	5,186	2,875	2,566	36,791	7,913	5(754	31.6	12.9	16.6
Jnni ....	20,846	497	567	3,699	1,943	1,828	24,545	2,440	2,395	24.6	4.8	9.3
Juli ....	13,699	774	45	2,890	1,631	1,569	16,589	2,405	1,614	19.2	5.6	7.6
Augusti . .	9,710	509	33	2,633	1,991	1,758	12,343	2,500	1,791	14.9	6.0	8.6
September .	7,585	381	—	2,600	2,342	2,108	10,185	2,723	2,108	12.9	6.6	10.1
Oktober . .	8,175	997	172	2,618	3,769	2,667	10,793	4,766	2,839	12.7	10.1	11.5
November	11,040	3,653		4,135	4,309		15,175	7,962		16.5	14.7
December .	15,617	8,039		5,443	4,439		21,060	12,478		22.7	21.5

lande på samma sätt som förut. Under 1936 hava sålunda kommunernas
egna åtgärder på detta område haft betydligt mindre omfattning än den statssubventionerade
understödsverksamheten, så länge denna pågick (undantagandes
i juni). Även efter utgången av juni, då, såsom redan framhållits, statsbidrag
till denna hjälpform praktiskt taget indrogs, hava kommunerna, i den
mån de fortsatt tillhandahålla de arbetslösa dagunderstöd, finansierade med
enbart kommunala medel, bedrivit understödsverksamhet i förhållandevis
mindre skala än under närmast föregående år, bortsett från månaderna februari—april.
Minimisiffran under året understödda, något över 1,500, är att
anteckna i juli.

Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten återfinnas
i tab. 42.

d. Understödslinjens omfattning.

Sistnämnda tab. 42 meddelar även en sammanställning av vissa uppgifter
beträffande understödslinjen för tiden januari 1934—oktober 1936.

Tabellen ger vid en jämförelse med tab. 36 ostridigt vid handen, att understödslinjen
fortfarande intager en i förhållande till arbetslinjen underordnad
plats inom hjälpverksamheten, i det att bistånd genom understöd
under året beretts åt högst en tredjedel av samtliga hjälpsökande, när understödsverksamheten
varit som störst, eljest åt endast 5 å 10 °/o av hela klientelet.
Å andra sidan framgår av tabellen, att understödslinjen under samtliga
månader 1936 procentuellt betytt något mer än under 1935.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

79

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har, jämfört med föregående år,
bedrivits i en till följd av nedgången i antalet anmälda arbetslösa minskad
skala. Åtgärderna ha i huvudsak anordnats efter samma riktlinjer
som under föregående år, varvid vid hjälpformernas inbördes avvägning
ungdomsreservarbetena ökats i förhållande till arbetslägren, vilka senare
samtidigt givits större yrkesbetoning. Den under oktober 1936 ater ökade
ungdomsarbetslösheten jämte skogsbrukets stegrade anspråk pa arbetskraft
ha föranlett en mindre utvidgning av den tidigare starkt minskade ungdomshjälpen
i kommissionens egen regi.

a. Kursverksamhet.

Den möjlighet, som kommissionen genom beslut av 1934 års riksdag erhöll
att vid kursverksamhet lämna statsbidrag även för undervisningsmateriel,
har medverkat till genomförande av den under senare år ökade strävan
att anordna kurser för unga arbetslösa med mera praktiskt arbete än
tidigare; flertalet kurser lia samtidigt kunnat givas starkare yrkesbetoning
med grundligare utbildning. Under budgetåret 1935/1936 ha endast sex
kurser varit av uteslutande allmänbildande och teoretisk karaktär. Vid samtliga
övriga kurser har en större eller mindre del av kurstiden anslagits till
praktiska arbeten. Särskilt i städer och större samhällen med deras större
resurser beträffande lokaler, verktyg och lärarkrafter för yrkesarbete ha kurserna
ordnats i serie på sådant sätt, att elevernas lämplighet för det anordnade
arbetet — huvudsakligen mekaniskt arbete och snickeri — först prövats
vid kortare elementära kurser; de lämpliga eleverna ha därefter fått fortsätta
i en eller flera därpå följande kurser med mera djupgående utbildning.
En sådan intensifierad utbildning har med framgång prövats bl. a. av Göteborgs
stad, där den avslutats med ettåriga yrkeskurser. Efter att ha genomgått
dessa ha eleverna i stor utsträckning omedelbart vunnit stadigvarande
anställning i den öppna arbetsmarknaden. I en del fall ha elever redan under
pågående kurs utlovats arbete på villkor, att de komme att fortsätta och
avsluta sin utbildning i kursen.

Som ovan nämnts har det praktiska arbetet vid kurserna i regel utgjorts
av mekaniskt verkstadsarbete och träarbete, varvid det grövre snickeriet i
möjligaste mån givits företräde. Vid en kurs ha möbler till ett folkbibliotek
utförts. Bland ämnen, som ingått i övriga under budgetåret anordnade kurstyper,
förtjäna bl. a. att nämnas mjölkning, trädgårdsarbete, grunderna i
fältmätning samt elektrisk svetsning, i vilket sistnämnda arbete Stockholms
stad och Jukkasjärvi landskommun anordnat flera kurser.

Under budgetåret 1935/1936 beviljades till lärår- och kursledararvoden
kronor 143,890:57 och till undervisningsmateriel kronor 25,886:77. Under

80

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

den hittills förflutna delen av budgetåret 1936/1937 har kursverksamheten
haft en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår minskad omfattning.
Medan under tiden 1 juli—15 november 1935 till lärår- och kursledararvoden
beviljades kronor 32,247: — samt till undervisningsmateriel
kronor 6,238:—, har under samma tid i år behövt beviljas endast 2,250: —
resp. 321:09 kronor till sagda ändamål. De för 45 elever i Göteborgs stad
pågående ettåriga yrkeskurserna äro anordnade som öppna arbetsläger.

Den redovisade kursverksamheten, vilken brukar nå sina största dimensioner
under de senare vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1936 2
kurser med 30 deltagare från en stad. Härtill komma de nyssnämnda öppna
yrkeslägren. Kurserna, vilkas längd varierat från 3 till 13 veckor, ha i några
fall omedelbart följts av fortsättningskurser.

b. Frivillig arbetstjänst.

Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret
1935/1936 liksom under föregående år av arbetselever i statliga arbetsläger.
Statskommunala läger ha endast anordnats i ett par större städer.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 43,
i vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.

Tab. 43. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Autal läger och arbetselever.

	Statskommunala arbetsläger		Statliga	arbetsläger
T i d			Läger- anordnare	| Antal läger anordnade av kommissionen		Antal
	Antal läger	Antal elever	städer	lands- kom- muner	helt i egen regi	i samband med skogs-v&rdsstyrel-ser eller hus-hållnings-sällskap	Summa,	elev- plat- ser	elever	elev- dagar	vistelse-tid per elev i medeltal (veckor)
1933/1934	24	870	12	9	14	7	21	925	1,513	93,625	9
1934/1935	13	400	5	1	25	2	27 |	1,600	3/621	356,798	14
1935/1936 Pågående	7	258	4	—	23	—	23 |	1,330	1,830''	146,217	11
81/io 1936	3	59	2	—	6	—	6 1	350	181	—	—

Liksom fallet varit och är beträffande kursverksamheten, har vid de statliga
arbetslägren en alltmera klart utformad yrkesutbildning anordnats.
Samtliga de nu pågående statliga arbetslägren meddela yrkesutbildning, därav
två i jordbruk och tre såsom yrkesskolor i dels mekaniskt verkstadsarbete
jämte smide, svetsning, ävensom bleck- och plåtslageri, dels ock möbel- och
grövre snickeri. De tre senare lägren äro belägna i Kopparbergs, Västernorrlands
och Västerbottens län och hava — såsom kommissionen framhållit i
sin budgetframställning den 27 mars 1936 — anordnats i avvaktan på realiserandet
av vissa planerade åtgärder i fråga om yrkesundervisning för ung -

1 Av dessa elever lia 150 st. ander budgetåret även deltagit i statligt reservarbete.

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

81

dom. Verksamheten vid arbetslägret Sandö i Västernorrlands län kommer
att övertagas av länets landsting.

Vid jordbrukslägret Lång i Värmlands län beredes med Kungl. Maj:ts bemyndigande
(den 14 februari 1936) arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning
i framför allt praktiskt jordbruksarbete.

Egendomen omfattar c:a 425 tunnland åker under eget bruk, varav ungefär
120 tunnland legat i mångårig vall. För jordbruksdriften finnas 12
hästar och 2 traktorer. Nötkreatursbesättningen består för närvarande av
45 kor och ett 20-tal ungdjur och kalvar.

Utbildningen har bedrivits på sådant sätt, att samtliga hänvisade så vitt
möjligt turvis fått deltaga i olika förekommande arbeten. Huvudvikten har
härvid lagts vid att alla ungdomar skulle få göra stall- och ladugårdsturer,
varigenom den vanligaste bristen i vissa färdigheter — ovanan vid att köra
hästar samt okunnigheten i mjölkning — kunde avhjälpas. Under stallfodringen
av nötkreaturen har utbildning lämnats såväl i maskin- som handmjölkning,
under betesgången endast i handmjölkning. Utom löpande jordbruksarbeten
ha i avsevärd utsträckning förekommit reparationsarbeten å byggnader,
arbete med täckdikning samt upprensning av öppna diken, underhåll av
inägovägar, arbete i smedja och slöjdverkstad för nytillverkning och reparation
av jordbruksinventarier m. m.

Under den tid, som förflutit sedan arrendetidens början, den 14 mars 1936,
ha till Lång hänvisats 211 ungdomar från alla delar av landet. 156 hava lämnat
arbetsplatsen sedan dess, därav 41 på grund av erhållet arbete i öppna
marknaden. I 42 fall har avgången berott på sjukdom, olämplighet för den
avsedda utbildningen m. m., medan de unga arbetslösa i återstående 73 fall
slutat på egen begäran. I denna sista grupp innefattas sannolikt ett antal,
som fått arbete i öppna marknaden, ehuru detta ej kommit att uppgivas som
avgångsorsak. Högsta antalet samtidigt hänvisade har utgjort 87, den 2
april 1936, lägsta antalet 30, den 1 oktober 1936.

Två nya statliga arbetsläger lia under budgetåret 1935/1936 igångsatts.
Samtliga icke-yrkesbetonade statliga arbetsläger äro för närvarande nedlagda,
en del såsom i-eserv.

Arbetselevernas sysselsättning har vid jordbrukslägren omfattat praktiskt
arbete; vid olämplig väderlek och under den mörkare årstiden avses att anordna
elementär teoretisk undervisning. Vid yrkesskolelägren har sysselsättningen
i början uteslutande varit praktiskt yrkesarbete; den omfattar numera
även härtill ansluten teoretisk yrkesundervisning.

Vid de övriga statliga arbetsläger, som tidigare under året anordnats, och
vilka även i stor utsträckning varit yrkesbetonade, lia eleverna liksom förut
sysselsatts med 6 timmars praktiskt arbete och 2 timmars undervisning samt
gymnastik och idrott per dag.

Arbetsobjekten ha vid de flesta av dessa arbetsläger omfattat enklare skogsoch
vägarbeten. Utbildning i mjölkning och ladugårdsskötsel har dessutom
för en del härför lämpliga elever varit anordnad vid fyra läger. Metallarbete
och smide, bleck- och plåtslageri samt träslöjd lia förekommit vid flera läger.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302. 6

82

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Bland övriga arbeten må nämnas skogsodlingsarbeten, basvägsbygge, iordningställande
av kulturbeten, dikning, reparation av äldre egnahemslägenheter,
anordnande av badplatser, branddammar, bryggor samt mötesplatser
vid och breddning av vägar, bastubyggen, trädgårdsarbeten i större skala,
mindre idrottsplaner, ordnande av turiststigar samt byggnadsarbeten i samband
med förflyttning av en hembygdsgård.

Vid det sedermera till ungdomsreservarbete omlagda arbetslägret Pengsjöby
i Västerbottens län har på platsen verkställts avverkning av timmer, försågning
och hyvling av detta samt alla arbeten för uppförande av egnahemsbyggnader
jämte diknings-, odlings- och vägarbeten.

Kockutbildning har varit anordnad vid flertalet arbetsläger. En del tidigare
statliga sådana ha omlagts till ungdomsreservarbeten.

c. Ungdomsreservarbeten.

Ungdomsreservarbeten ha under innevarande år bedrivits i något större
utsträckning än tidigare, medan som ovan nämnts de statliga arbetslägrens
omfattning minskats. 10 ungdomsreservarbetsplatser ha pågått under budgetåret
1935/1936, av vilka 6 tidigare utgjort statliga arbetsläger. I statliga
ungdomsreservarbeten deltogo under budgetåret 1935/1936 853 arbetslösa
under tillsammans 69,137 dagar. Medelvistelsetiden utgjorde sålunda 11.6
veckor (om sju dagar). Hösten 1936 har en ny ungdomsreservarbetsplats
öppnats, varjämte två sådana platser återupptagits, samtliga anordnade för
utbildning i skogsavverkning och för att ge en första övning i hanterandet av
de härvid vanliga redskapen. Denna utbildningsform har visat sig lämplig
med hänsyn till efterfrågan på arbetskraft i skogarna. Tre dylika s. k. huggarskolor
pågå för närvarande, en i örebro län, en i Västerbottens län och en
i Norrbottens län.

Ungdomsreservarbetet för anläggande av egna hem vid Pengsjöby i Västerbottens
län har fortsatt liksom även arbetet med anläggandet av en golfbana
vid Tylösand i Hallands län, av en idrottsplan vid den blivande gymnastikfolkhögskolan
vid Lillsved i Stockholms län samt av en idrottsplan vid Axvall
i Skaraborgs län. Tillsammans äro för närvarande sju ungdomsreservarbetsplatser
i gång. Arbetena vid Lillsved och Axvall beräknas bli avslutade
inom den närmaste tiden. De under år 1935 i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse
såsom statligt arbetsläger utförda skogsodlingsarbetena vid
Målilla brandfält i Kalmar län ha under våren 1936 fortsatts och avslutats
såsom ungdomsreservarbete. Dessa arbeten ha under åren 1935 och 1936
huvudsakligen omfattat kultivering genom sådd av tillsammans 486 har
skogsmark. Härtill ha åtgått c:a 29,600 arbetstimmar och förbrukats 450
kg frö av tall och gran. Å kulturfältet har kommissionen utlagt provytor för
statens skogsförsöksanstalt.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit
möjligt, liksom tidigare omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

83

Tab. 44. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.

Åren 15)34-1936.

År och månad	Antal del-tagare i kur-	Frivillig arbetstjänst	Antal arbetslösa	Summa delta-gare i kurser,
ser med av kommissio-nen beviljat statsbidrag	Arbets-elever i statliga läger	Arbets-elever i statskom. läger	Summa	sysselsatta vid ung-domsreserv-arbeten	frivillig arbets-tjänst och ung-domsreserv-arbeten
1934
Januari ....	4,091	261	184	445	_	4,536
Februari ....	5,077	348	212	560	—	5,637
Mars......	4,378	303	207	510	—	4,888
April......	2,836	512	288	800	—	3,636
Maj......	1,900	581	374	955	—	2,855
Juni......	1,400	608	219	827	—	2,227
Juli......	1,163	754	232	986	_	2,149
Augusti ....	988	840	207	1,047	—	2,035
September . . .	777	823	170	993	—	1,770
Oktober ....	1,099	830	130	960	34	2,093
November . . .	1,141	909	143	1,052	29	2,222
December....	1,295	57 1	136	193»	—	1,488
1935
Januari ....	1,720	1,088	134	1,222	69	3,011
Februari ....	1,900	1,215	154	1,369	68	3,337
Mars......	2,083	1,182	124	1,306	57	3,446
April..... Maj......	1,672	1,063	123	1,186	63	2,921
716	941	84	1,025	45	1,786
Juni......	248	613	70	683	—	931
Juli......	176	501	75	576	16	768
Augusti ....	109	317	79	396	64	569
September . . .	121	269	66	335	90	546
Oktober ....	190	299	52	351	177	718
November . . .	317	418	48	466	217	1,000
December....	354	269	49	318	237	909
1936
Januari ....	598	430	52	482	339	1419
Februari ....	826	487	51	538	397	1,761
Mars......	882	539	91	630	373	1,885
April.....	812	396	93	489	331	1,632
Maj......	287	372	80	452	293	1,032
Juni......	102	252	68	320	229	651
Juli......	45	205	56	261	205	511
Augusti ....	33	167	52	219	153	405
September . . .	—	164	53	217	142	359
Oktober ....	30	181	59	240	156	426

Två statskommunala ungdomsreservarbeten ha under året anordnats, nämligen
av Göteborgs stad (planterings- och enklare vägarbeten å Stora Varholmen)
och av Uddevalla stad (väganläggning till en större sportstugebyggnad),
vilket senare arbete nu pågår.

Vissa uppgifter rörande den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens
omfattning åren 1934—1936 återfinnas å tab. 44.

1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger
mellan jul och nyår.

Tab. 45. Totalantalet statligt och kommunalt lijillpta arbetslösa. Åren 1934—1986.

oo

		Arbetslinjen		UnderstBdslinjen			Ungdomshjälpen		Summa hjälpta
År och månad •	i statliga reserv -arbeten syssel-satta	i stats-kommu-nala re-servarbe-ten sys-selsatta	i kom-munala reserv-arbeten syssel satta	Summa	% av hela an-talet hjälp-sökande	dag- under- stödda med stats- bidrag	kom- munalt under- stödda	Summa	% av bela an-'' talet hjälp-sökande	kurs- del- tagare	del-tagare i frivillig arbets-tj änst	i ung-doms-reserv-arbeten syssel-satta	Summa	% av hela an-talet hjälp-sökande	Antal	% av hela an-talet-hjälp-sökande
1934 Januari ....	18,598	13,879	10,546	43,023	25.1	56,083	13,087	69,170	40.3	4,091	430		4,521	2.6	116,714	68.0
April.....	21,935	12,277	6,028	45,240	31.0	42,223	8,006	50,229	34.5	2,836	800	—	3,636	2.5	99,105	68.0
Juli......	26,756	17,075	4,376	48,207	55.9	12,536	2,890	15,426 9,694	17.9	1,209	986	—	2,195	2.5	65,828	76.3
Oktober ....	23,639	14,187	3,995	41,821	49.3	7,076	2,618	11.4	1,164	994	—	2,158	2.6	53,673	63.3
1935
Januari ....	19,190	12,221	5,318	36,729	39.8	16,129	5,959	22,088	23.6	1,865	1,222	69	3,156	3.4	61,973	66.3
Februari ....	19,232	12,662	5,543	37,437	41.7	17,450	5,134	22,584	25.1	2,027	1,369	68	3,464	3.9	63,485	70.7
Mars......	19,392	12,851	4,674	36,917	44.2	15,962	4,153	20,115	24.1	2,192	1,306	57	3,555	4.2	60,587	72.5
April.....	17,345	11,780	3,455	32,580	43.4	11,859	3,730	15,589	20.7	1,740	1,186	63	2,989	4.0	51,158	68.1
Maj......	18,878	10,843	2,813	32,534	53.2	4,335 249	2,875	7,210	11.8	773	1,025	45	1,843	3.0	41,587	68.0
Juni......	20,398	10,168	2,697	33,263	65.0	1,943	2,192	4.3	307	683	—	990	1.9	36,445	71.2
Juli......	18,215	9,132	2,200	29,547	69.4	598	1,631	2,229	5.2	232	576	16	824	1.9	32,600	76.5
Augusti ....	16,288	8,325	2,551	27,164	65.1	400	1,991	2,391	5.7	166	396	64	626	1.6	30,181	72.3
September . . .	14,356	7,232	2,759	24,347	59.1	260	2,342	2,602	6.3	180	335	90	605	1.5	27,554	66.9
Oktober ....	13,320	6,626	2,833	22,779	48.4	807	3,769	4,576	9.7	253	351	177	781	1.7	28,136	59.8
November . . .	13,181	6,845	3,301	23,327	43.1	3,336	4,309	7,645	14.1	386	466	217	1,069	2.0	32,041	59.2
December....	11,389	6,207	3,154	20,750	35.8	7,685	4,439	12,124	20.9	422	318	237	977	1.7	33,851	58.4
1936
Januari ....	11,348	6.417	3,885	21,650	35.3	11,226	4,799	16,025	26.1	710	482	339	1,531	2.5	39,206	63.9
Februari ....	11,088	6,209	3,709	21,006	36.1	13,305	5,393	18,698	32.2	960	538	397	1,895	3.3	41,599	71.6
Mars......	10,171	5,865	3,468	19,504	36.7	12,982	4,744	17,726	33.8	1,019	630	373	2,022	3.8	39,252	73.8
April.....	9,140	5,631	2,672	17,443	37.4	9,321	4,350	13,671	29.3	868	489	331	1,688	3.6	32,802	70.3
Maj......	10^578	5,655	2,164	18,397	53.2	2,901	2,566	5,467	15.8	293	452	293	1,038	3.0	24,902	72.0
Juni......	10,453	4,940	1,929	17,322	67.0	465	1,828	2,293	8.9	107	320	229	656	2.5	20,271	78.4
Juli......	9,299	4,223	1,734	15,256	70.9	—	1,569	1,569	7.3	48	261	205	514	2.4	17,339	80.6
Augusti ....	8.184	3,438	1,673	13,295	64.0	—	1,758	1,758	8.5	33	219	153	405	1.9	15,458	74.4
September . . .	7,479	3,302	1,575	12,356	59.1	—	2,108	2,108	10.1	—	217	142	359	1.7	14,823	70.9
Oktober ....	7,001	3,181	1,702	11,884	48.1	142	2,667	2,809	11.4	30	240	156	426	1.7	15,119	61.2

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

85

4. Hjälpverksamhetens omfattning.

Tab. 45 å sid. 84 saint diagram 2, sid. 99, giva en överblick över hjälpverksamhetens
olika former och omfattning under de senare åren.

Av tabellen framgår, att totalantalet av stat och kommun hjälpta i förhållande
till hela antalet hjälpsökande arbetslösa under 1936 i stort sett varit
något större än under 1935, vilket givetvis hänger samman med svårigheten
att under en tid av starkt vikande arbetslöshet omedelbart anpassa begränsningsåtgärderna
efter växlingarna i arbetslöshetsläget. Bemärkas må vidare,
att procentsiffrorna över de hjälptas antal även innesluta uppgifter om de arbetslösa,
som lämnats bistånd enbart av kommunerna, vilka senare understundom
brustit i förmåga att snabbt vidtaga av utvecklingen betingade nedskärningar
av hjälpåtgärderna. Därjämte torde även böra tagas i betraktande den
inverkan på hjälpprocenten, som framkallats av den allmänna tendensen att i
ökat mått överflytta det allmännas hjälp på staten.

Av de förut i tab. 15 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka
vid oktober månads utgång uppgingo till 188, hade 121 eller 64.4 °/o erhållit
hjälp. Motsvarande procenttal 1935 var 56.1.

Till belysande av arbetet å kommissionens centrala kansli må nämnas, att
antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter ej medräknade) för
månaderna januari—oktober 1936 uppgick till omkring 100,000. Motsvarande
antal för angivna månader år 1935 utgjorde 134,000.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) utgjorde i oktober
månad 1935 1,155 och i samma månad detta år 810. Av dessa voro 606 anställda
vid arbetsplatserna och arbetslägren och 204 vid kommissionens centrala
kansli mot 908 resp. 247 under samma månad 1935. Att större inskränkning
ej skett är beroende, dels på att kansliarbetets av reservarbetena
betingade volym krymper i långsammare takt än reservarbetsstyrkan, dels
på vissa personalkrävande extra arbetsuppgifter, som kommissionen haft att
utföra, bl. a. arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936 och ny allmän
lönerevision.

5. Besvär snämnden för reserv arbetslöner.

Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner hade under
tiden 1 januari—31 oktober inkommit 21 klagomål. Under samma tid
hade sammanlagt till prövning upptagits och avgjorts 21 ärenden, varav 3 utgjorde
från föregående år balanserade sådana. Av de avgjorda ärendena ha
15 avsett reservarbetslöner och 6 av nämnden befunnits falla utanför dess befogenlietsområde.
15 ärenden ha av nämnden remitterats till kommissionen
för utredning och yttrande. Kommissionen har därvid i 5 fall höjt reservarbetslönen
samt i 2 fall, som gällt timlönen vid statskommunala reservarbeten,
förklarat sig icke ha något att erinra mot tillämpning av högre timlön vid

86

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

dessa arbeten än den fastställda normallönen för tidlönsarbete vid reservarbete
inom berörda kommuner. Nämnden har i 3 fall beslutat om höjning av
reservarbetslönen.

III. Lönerevisionen per den 1 januari 1937.

Den 31 oktober 1936 voro 1,529 orter lönesatta. Fördelningen på löneklasser
och kommuntyper framgår av tab. 46.

Tab. 4(1. Den 31 oktober 1936 gällande reservarbetslöner.

Reservarbetslön kr	Städer och köpingar	Municipal- och tätt bebyggda samhällen med annan lön än huvndkommnnen	Lands- kommuner	Summa löne- sättningar
8:-.........	1			1
7:60..........	_	1		1
7:20..........	5	6	2	13
6:80.........	5	_		5
6:40.........	12	2	1	15
6:—..........	24	6	5	35
5:60..........	25	2	7	34
5: 20..........	39	21	14	74
4:80..........	22	11	40	73
4:40..........	11	11	214	236
4: —..........	3	O u	404	409
3:60..........	—	1	442	443
3:20..........	—	_	184	184
2:80..........	—	—	6	6
Samma	147	63	1,319	1,529

Allmän lönerevision verkställdes senast per den 1 maj 1934. Sedan dess
ha, framförallt under innevarande år, arbetsmarknadens lönevillkor undergått
justeringar. Sålunda ha icke oväsentliga förbättringar i lönevillkoren
genomförts vid ett flertal industrier, omfattande ett betydande antal arbetare,
och de för bestämmandet av reservarbetslönen i landskommuner betydelsefulla
löneavtalen inom jord- och skogsbruk ha undergått avsevärda
förändringar. Det inom stora delar av landet gällande kollektivavtalet för
jordbruket innebär, att de löneförmåner, som från och med den 1 november
1936 tillkomma arbetstagarna, ökats, framförallt i fråga om icke årsanställda
arbetare. Kommissionen har därför funnit sig böra föranstalta om revision
av samtliga reservarbetslöner.

Någon anledning att frångå den gällande löneskalan, med 40 öres intervaller,
har icke ansetts föreligga. Vid lönesättning av orter med huvudsakligen
likartade förhållanden och belägna inom samma landsända har man strävat
efter att såvitt möjligt erhålla samma lön för större områden.

87

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

På grund av vad ovan anförts har i de rena jordbrukskommunerna i län,
varest kollektivavtal för jordbruket tillämpas, den avtalsenliga lönen blivit
normerande vid fastställandet av reservarbetslönen. Sa har varit fallet i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs och Gävleborgs län, varest reservarbetslönen för dylika
kommuner satts till 4.80 kronor, utom i de tva sistnämnda länen, där lönen
bestämts till 5.20 kronor. I fråga örn de jordbrukskommuner i övriga delar
av landet, vilka nu behövt lönesättas, har, på grund av ovan omnämnda strävan
till enhetliga löner, reservarbetslönen bestämts till 4.40 kronor, sålunda
en löneklass lägre än i de kommuner, varest jordbruksavtalet tillämpas.

För blandade skogs- och jordbrukskommuner har i vissa fall det förhållandet
inträffat, att den avtalsenliga jordbrukslönen legat högre än motsvarande
lön inom skogsbruket, i vilket fall den senare lönen, där skogsbruket
varit av avsevärd omfattning, blivit den normerande.

Den omständigheten, att numera avsevärda delar av jordbruks- och skogsarbetsmarknaden
äro avtalsbundna, har möjliggjort en vidgad tillämpning
av principen örn enhetliga reservarbetslöner för största möjliga områden.
Detta utjämningsförfarande nödvändiggör emellertid, att ur vissa landskommuner
utbryta mera tätt bebodda samhällen och giva dem särskilda
löner. På grund av den betydande förhöjning av lönerna, som ägt rum i ett
stort antal landskommuner, har emellertid dylik utbrytning behövt förekomma
i ett jämförelsevis mindre antal fall.

Lönesättningen för städer och en del industrisamhällen har huvudsakligen
skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande
industrigrupper, i södra och mellersta Sverige speciellt verkstadsindustrien
samt i norra Sverige sågverksindustrien. Med hänsyn till de olika
ortsförliållandena variera dessa löner avsevärt från högst 8.40 kronor till
frånsett vissa obetydliga orter — 5.60 kronor.

Omprövning av lönerna har icke ansetts påkallad för det betydande antal
kommuner, inom vilka hjälpverksamhet för arbetslösa för närvarande icke
pågår. Sålunda ha av de 1,529 reservarbetslöner, som voro gällande den 31 oktober
1936, endast 232 omprövats. Lönesättningen har omfattat 221 kommuner
och 11 inom dessa kommuner belägna municipalsamhällen eller industriområden.
Beträffande lönernas fördelning i löneklasser hänvisas till tab. 47.

Förskjutningarna i jämförelse med nu gällande löner belysas av tab. 45.
Man finner därav, beträffande städer och stadsliknande samhällen, att av
68 orter 23 förblivit i oförändrat löneläge, medan 43 höjts en löneklass och
2 höjts två löneklasser. Av landsbygdens 164 löner lia endast 14 bibehållits
oförändrade, under det att 81 blivit föremål för höjning en löneklass, 62
två löneklasser och 7 tre löneklasser.

I intet fall har sålunda sänkning av den nuvarande reservarbetslönen förekommit,
och endast ett förhållandevis obetydligt antal kommuner har bibehållits
vid sin gamla lönenivå.

Från kommunerna insamlade primäruppgifter rörande löneläget å respek -

88

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. 47. Fördelning av de vid lönerevisionen per den 1 januari 1937 omprövade
reservarbetslönerna efter den fastställda lönens höjd.

Reservarbetslön	Städer och köpingar	Municipal- och tätt bebyggda samhällen	Lands- kommuner	Summa
8:40........	1			1
8:-........	1	_		]
7:60.........	2	1	2	5
7:90...........	1			1
6:80............	4	_	1	5
6:40.......	21	3	1	25
6:—......	15	_	_	15
5:60.........	8	4	7	19
5:20......• . .	2	3	35	40
4:80..........	2	_	75	77
4:40....... 4:—.....	—	_	43	43
Summa	57	11	164	232

Tab. 48. Resultaten av lönerevisionen per den 1 januari 1937. Kommuner.

A. Städer, köpingar, municipalsamhällen och vissa industriområden.

Reviderad reserv-arbetslön fr. o. m. Vi 1937			Reservarbetslön gällande den 27	november 1936
8:-	7:60	7:20	6: 80	6: 40	6: —	5: 60	5: 20	4:80	4:40	3: 60	3:30	S:a
8: 40...... Q.	1	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	1
7: 60......	—	1	1	1									1 3
6:80......	_	_		3	1	_	_	_	z				1 4
6: 40......	—	—	—	—	10	14	—	—	—	—	_	_	24
6: -......	—	—	—	—	—	4	11	—	—	_	__	_	15
5: 60......	—	—	—	—	—	—	1	11	—	—	_	_	12
5: 20......	—	—	—	—	—	—	—	3	2	—	—	—	5
4: 80......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2
Summa	1	1	3	4	11	18	12	14	2	2	—	—	68

B. Övriga landskommuner.

Reviderad reserv-arbetslön fr. o. m. »/i 1937	Reservarbetslön gällande den 27 november 1936
7: 60	7: 20	6:80	6: 40	6: —	5:60	5:20	4:80	4: 40	4: —	3: 60	3:20	S:a
7: 60...... 7:20...... 6: 80...... 6: 40...... 6: —...... 5: 60...... 5: 20...... 4: 80...... 4: 40...... 4:—...... Summa	II 1 II 1 1 1 1 1	" 1 1 1 1 II II 1	1 II 1 1 II 1 1 1	1	1	II II eli 1 1 1	2 4	1 1 »SI 1 1 1 1 1	12 46 1	22 10	1 II 1 1 1 lM8S 1	iiiiiiir i	2 1 1 7 35 75 43
—	2	—	1	1	5	6	23 59	32 31 4	164

89

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

tive orter avse den 1 september 1936. Vid ärendets prövning har kommissionen
emellertid, som ovan vidrörts, tagit hänsyn även till de förändringar
på lönemarknaden, som inträffat efter nyssnämnda dag.

De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna vid
kommissionens reservarbetsplatser framgå av tab. 49. Endast för 14 arbetsplatser
har den nuvarande lönen bibehållits, ökning med en löneklass
har skett vid 91, med två löneklasser vid 137 och med tre löneklasser vid
38 arbetsplatser.

Tab. 49. Resultaten av lönerevisionen per den 1 januari 1937. Statens arbetslöshets -

kommissions reservarbetsplatser.

Reservarbetslön gällande den 27 november 1936

Reviderad reservarbetslön
fr. o. m.

Vi 1937

6:80 .

6:40 .

5: 60 .

5: 20 .

4:40 .

Summa

De nya lönerna äro fastställda att träda i kraft den 1 januari 1937 och
har arbetet med ärendets behandling forcerats i avsikt att av lönerevisionen
eventuellt betingade förändringar i ackordssättningen vid statliga och
statskommunala reservarbeten skola kunna tillämpas fran och med nämnda
dag.

IY. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.

Med ledning av gällande direktiv för hjälpverksamheten och vissa antaganden
rörande arbetslöshetens sannolika utveckling har kommissionen sökt
beräkna den omfattning, som de olika åtgärderna för den ofrivilliga arbetslöshetens
lindrande böra erhålla under återstoden av budgetåret 1936/1937
ävensom kostnaderna härför.

Kommissionen har i år liksom föregående år utgått från att hjälp i största
möjliga utsträckning bör beredas genom arbete. Den ytterligare förbättring,
arbetsmarknaden under 1936 undergått, torde också underlätta genomförandet
av en dylik hjälppolitik.

Anledning finnes emellertid att befara, att utvecklingen inom sågverksdistrikten
i såväl Västernorrlands som Norrbottens län lokalt kommer att
medföra nödvändigheten av dagunderstöds utlämnande i förhållandevis stor

90

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Tab. »0. Antal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskoinmnnala reservarbeten
juli 1935—juni 1937.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1936—jnni 1937.)

		A n	tal sys	s e 1 s a t	t a i
Månad	statliga reservarbeten 1	statskommunala reserv-arbeten	Summa
	1935-1936	1936-1937	1935-1936	1936-1937	1935-1936	1936-1937
Juli.......	18,215	10,500	9,132	4,223	27,347	14,723
Augusti......	16,288	9,500	8,325	3,438	24*613	12*938
September.....	14,356	8,650	7,232	3,302	21*588	1L952
Oktober......	13,320	7,800	6,626	3,162	19,946	10,962
November.....	13,181	7,500	6,845	3,000	20j026	10,500
December.....	11,389	7,000	6,207	3,000	17,596	io;ooo
Januari......	11,348	8,000	6.417	3,000	17,765	11,000
Februari.....	11,088	8,500	6,209	SjOOO	17j297	lljöOO
Mars.......	10,171	8,500	5,865	3,000	16,036	11,500
April.......	9,140	7,000	5,631	2,500	14,771	9,500
Maj.......	10,578	5,500	5,655	2,000	16,233	7,500
Juni.......	10,453	4,500	4,940	1,500	15j393	6,000
Medeltal	12,461	T,746	6,590	2,927	19,051	10,673
Kostnader för hud-
getår kronor c:a	35,250,000	21,800,000	12,020,000	5,000,000	47,270,000	26,800,000

utsträckning beträffande åtminstone vissa inom dessa län belägna kommuner.
Hjälpkungörelsens direktiv örn arbetslinjens företräde inom den under
kommissionens ledning bedrivna verksamheten ämnar kommissionen
emellertid tillämpa, vadan sålunda dagunderstödsverksamhet endast är avsedd
att ifrågakomma såsom supplement till arbetslinjen.

Vid ingången av nu löpande budgetår, den 1 juli 1936, stodo till kommissionens
förfogande dels uppkomna reservationer å de olika anslag, som anvisats
för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln till kontantunderstödsverksamhet
m. m. samt till statliga och statskommunala reservarbeten
jämte kommissionens behållning i riksbanken, som — efter avdrag av för
vissa ändamål reserverade belopp, avseende åtgärder till främjande av företagsverksamhet,
arvoden till sakkunniga i socialdepartementet, anslag till
viss yrkesundervisning, ävensom arvoden åt tillfälliga vägingenjörsassistenter
utgjorde c:a 4,000,000 kronor, dels av det reservationsanslag å
22,000,000 kronor, som av innevarande års riksdag anvisats till reservarbeten
och kontantunderstödsverksamhet m. m. — efter avdrag av 500,000 kronor,
som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för företagsverksamhet — ett
här beräknat anslag av 21,500,000 kronor, dels slutligen enligt beslut av 1936
års riksdag ett tidigare för väglånefonden reserverat belopp å 2,000,000 kronor,
varav 1,479,800 kronor voro disponibla den 1 juli 1936 och ett i lån
utestående belopp a 520,200 kronor får, efter hand som medlen inflyta, användas
till bestridande av kostnaderna för hjälpverksamheten. Samman 1

Enligt styrkebeskeden; beträffande siffrorna enligt månadsrapporterna, se tab. 18 sid. 56.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

91

Tab. 51. Antal dagunderstödda och kostuaderna för dagunderstödsyerksamheten

juli 1935—juni 1937.

(Beräknade uppgifter för november 1936—juni 1937. Dagunderstöd för kursdeltagare ej inräknade).

	Antal dagunderstödda
Månad
	1935—1986	1936-1937
Juli.................	598
Augusti...............	400	—
September..............	260	—
Oktober...............	807	410
November..............	3,336	2,000
December..............	3,685	5,000
Januari...............	11,226	8,000
Februari...............	13,305	8,000
Mars................	12,982	6,000
April................	9,321	3,000
Maj.................	2,901	1,000
Juni.................	465	—
Medeltal	5,274	2,784
Kostnader för budgetår kronor c:a	2,630,0001	1,600,0001

Tab. 52. Antal deltagare i kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten
samt kostnaderna för ungdomshjälpen juli 1936—juni 1937.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1936—juni 1937.)

	A D	tal de	[tagare i
År och månad	kurser	arbetsläger och ung-domsreservarbeten	Summa
	statliga	stats- kommunala
1936
Juli..........	48	382	84	514
Augusti.........	33	293	79	405
September.......	—	293	66	359
Oktober.........	30	319	11	360
November........	50	475	90	615
December.......	150	475	90	715
1937
Januari.........	200	450	90	740
Februari........	450	450	100	1,000
Mars..........	450	450	100	1,000
April..........	350	400	80	830
Maj..........	100	350	80	530
Juni..........	50	200	70	320
Medeltal	159	378	79	616
.Summa kostnad c:a	160,000	760,W)0	80,000	1,000,000

1 Inklusive hyreshjälpkostnader 200,000 kronor.

92

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Tab. 53. Sammanställning ay hjälpverksamhetens beräknade omfattning och utgifter
för arbetslinjen, understödslinjen och ungdomshjälpen. Budgetåret 1936/1937.

År och månad	Anta]	hjälpta	genom	Hela antalet av staten hjälpta
statliga och stats-kommunala reservarbeten	dagunderstöd (ej kursdel-tagare)	kurser, frivillig arbetstjänst och ungdomsreserv-arbeten
1936
Juli........	14,723	_	514	15,237
Augusti.......	12,938	—	405	13,343
September......	11,952	—	359	12,311
Oktober.......	10,962	410	360	11,732
November......	10,500	2,000	615	13,115
December......	10,000	5,000	715	15,715
1937
Januari.......	11,000	8,000	740	19,740
Februari......	11,500	8,000	1,000	20,500
Mars........	11,500	6,000	1,000	18,500
April........	9,500	3,000	830	13,330
Maj ........	7,500	1,000	530	9,030
Juni........	6,000	—	320	6,320
Medeltal	10,673	2,784	616	14,073
Kostnader för bud-
getår kronor	26,800,000	1,600,000	1,000,000	29,400,000

lagt kunna sålunda för hjälpverksamheten under innevarande budgetår anslag
på 27,500,000 kronor beräknas stå till förfogande.

Dessutom är att omnämna det förslagsanslag av 1,000,000 kronor, som
avsetts att täcka kostnaderna för kommissionens administration.

Kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten för månaderna
juli—oktober 1936 ävensom de sannolika kostnaderna för tiden november
1936—juni 1937 framgå av tab. 50.

Hänsyn har i dessa beräkningar ej tagits till ersättningar från uppdragsgivare
vid statliga reservarbeten.

Motsvarande kostnadsuppgifter för samma tidsperioder återfinnas beträffande
dagunderstödsverksamheten jämte hyreshjälp i tab. 51 och beträffande
kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten i tab. 52, varjämte en
sammanställning gjorts i tab. 53 av kostnadsberäkningarna för budgetåret
1936/1937 beträffande hjälpverksamheten i dess helhet: arbets- och understödslinjerna
samt ungdomshjälpen.

I sin framställning den 27 mars 1936 angående medelsbehovet för innevarande
budgetår beräknade kommissionen att i genomsnitt under budgetåret
skulle i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsättas 7,750 resp.

5,000 man samt att hjälp genom kontantunderstöd eller åtgärder i anledning
av ungdomsarbetslösheten skulle lämnas 2,250 personer, vadan hjälpåtgärderna
i allt sålunda skulle komma att omfatta 15,000 man i genomsnitt under

93

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

budgetåret. Kommissionen utgick vid dessa beräkningar från en antagen
genomsnittssiffra för antalet hos kommittéerna anmälda arbetslösa av 35,000,
av vilka c:a 25,000 antogos vara omedelbart hjälpbehövande. Av dessa
förutsattes 10,000 komma att bispringas genom rent kommunala åtgärder.

I propositionen nr 266/1936 gav Kungl. Majit uttryck åt den uppfattningen,
att vissa jämkningar vore med hänsyn till den gynnsamma konjunkturutvecklingen
påkallade i dessa beräkningar. Sålunda syntes genomsnittsantalet
arbetslösa böra uppskattas till 25,000 under innevarande budgetår och den
statliga hjälpverksamheten böra planläggas att omfatta i genomsnitt 14,000
arbetslösa. Härav borde 5,100 man genomsnittligen beredas anställning
vid statliga och 3,500 man vid statskommunala reservarbeten. Genom kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp skulle vidare i genomsnitt
komma att bispringas 5,400 man. Av riksdagen äskades härför ett anslag
av 19,000,000 kronor.

I sin skrivelse nr 356/1936 förklarade sig riksdagen icke hava någon erinran
att framställa mot departementschefens beräkning av det antal arbetslösa,
som borde genom kommissionen hjälpas. Riksdagen ingick ej på frågan
om arbetslöshetshjälpens fördelning mellan olika hjälpformer men uttalade,
att möjlighet borde hållas öppen att inom ramen av gällande bestämmelser
företaga den avvägning mellan de olika hjålpformerna, som påkallades
av arbetslöshetssituationen och utvecklingen på arbetsmarknaden. Riksdagen
utginge härvid ifrån att kommissionen toge under övervägande, huruvida
det förändrade arbetslöshetsläget kunde påkalla någon jämkning i förhållandet
mellan de olika hjälpformerna. För att möjliggöra en så smidig
anpassning efter arbetslöshetsläget som möjligt ansåge sig riksdagen dock,
under hänvisning till dess tidigare gjorda uttalanden rörande företräde för
arbetslinjen, böra beräkna anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. något högre än Kungl. Majit. Riksdagen upptog sålunda
anslaget till 22,000,000 kronor.

I överensstämmelse med hittills tillämpade principer och i anslutning till
den markering av arbetslinjens företräde inom hjälpverksamheten, som riksdagen
sålunda gjort i nyssberörda skrivelse nr 356/1936, har kommissionen
låtit sig angeläget vara att vid disponerandet av beviljade medel bereda reservarbetena
en jämväl av rådande arbetslöshetssituation motiverad förgrundsställning.

Då emellertid arbetsmarknaden utvecklat sig gynnsammare än vad kommissionen
beräknade i sin ovan åberopade underdåniga framställning den 27
mars 1936, har den förändrade arbetslöshetssituationen påkallat vissa jämkningar
i den av kommissionen då beräknade omfattningen av hjälpverksamheten.
I enlighet med riksdagens nyssnämnda uttalande beräknar kommissionen
vidare under innevarande budgetår en något annan avvägning av
hjälpen än i sin sagda framställning.

I fråga örn de statliga reservarbetena beräknade kommissionen, att under
årets tredje kvartal skulle sysselsättas i medeltal 11,000 man. Såsom framgår
av talj. 50, har detta medeltal i stället varit 9,550. Under den hittills

94

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

gångna delen av årets fjärde kvartal, då arbetslöshetssiffrorna varit i stigande,
har kommissionen däremot kunnat hålla antalet vid statliga reservarbeten
sysselsatta något högre än det förut beräknade medeltalet (7,000). Likaledes
torde det bliva tekniskt möjligt, att under första kvartalet 1937 —
den tid av budgetåret, då, enligt vad som plägar vara fallet, hjälpbehovet
torde bliva störst — giva arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena en
större omfattning än vad tidigare beräknades (c:a 8,330 man mot förut beräknade
6,000). Däremot finner sig kommissionen kunna utgå från att arbetslöshetssituationen
skall under andra kvartalet 1937 undergå en sådan
förbättring, att sagda arbetsstyrka kan hållas lägre än enligt beräkningarna
i mars 1935 (c:a 5,670 man mot förut beräknade 7,000). I genomsnitt för
hela året beräknas arbetsstyrkan vid dessa arbeten även nu till c:a 7,750
man.

Vad angår de statskommunala reservarbetena beräknade kommissionen i
sin förut omnämnda underdåniga framställning en genomsnittlig sysselsättning
under innevarande budgetår av 5,000 man. Oaktat kommissionen beviljat
inkomna ansökningar om dylika arbeten i den omfattning, som varit
av arbetslöshetsförhållandena påkallad, har arbetsstyrkan dock under den
hittills gångna delen av budgetåret i genomsnitt uppgått till endast c:a 3,700
man (tab. 50). Kommissionen beräknar nu, att under hela budgetåret skall
i genomsnitt vid statskommunala reservarbeten komma att sysselsättas c:a
2,900 man.

Vad slutligen beträffar understödsverksamheten och ungdomshjälpen, beräknar
kommissionen, att dessa hjälpformer i genomsnitt under budgetåret
skola få en något större omfattning (c:a 3,400 personer) än enligt framställningen
den 27 mars 1936 (c:a 2,250 personer).

Kommissionen, som i likhet med departementschefen räknar med att den
rapporterade arbetslösheten under budgetåret 1936/1937 skall genomsnittligen
komma att halla sig omkring siffran 25,000, har sålunda vid ovannämnda
approximativa avvägning mellan de olika hjälpformerna utgått från departementschefens
beräkning att i genomsnitt under budgetåret 14,000 arbetslösa
skulle beredas hjälp genom kommissionen.

Utgifterna för de statliga och statskommunala reservarbetena skulle enligt
tab. 50 beräknas uppgå till i runt tal 26,800,000 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet inkl. hyreshjälpverksamhet
skulle enligt tab. 51 behöva tagas i anspråk ett belopp
av 1,600,000 kronor. Vad angår den sistnämnda formen av hjälpverksamhet,
ha kostnaderna härför beräknats komma att bli något högre än tidigare
i förhållande till kostnaderna för dagunderstödsverksamheten, då den sistnämnda
i huvudsak torde komma att begränsas till den kategori av arbetslösa,
— familjeförsörjarna — som enligt hjälpkungörelsen kan erhålla liyreshjälp.

Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt
uppgifterna i tab. 52 till 1,000,000 kronor.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

95

De totala utgifterna för kommissionens verksamhet under budgetåret
1936/1937 skulle enligt ovan utförda beräkningar komma att belöpa sig på
c:a 29,400,000 kronor. Till dessa utgifters bestridande stå, enligt vad förut
uppvisats, till förfogande sammanlagt 27,500,000 kronor. Följaktligen skulle
ett underskott å 1,900,000 kronor uppstå, därest verksamheten programenligt
fullföljes. Kommissionen har emellertid betydande fordringar innestående
hos ett stort antal uppdragsgivare. I vilken utsträckning likvid för
dessa fordringar må komma att inflyta under budgetåret, kan nu ej bedömas.
Med säkerhet kommer emellertid här nämnda underskott 1,900,000
kronor att sålunda täckas. Fördenskull torde de för hjälpverksamheten under
innevarande budgetår anvisade medlen bliva för sitt ändamål tillräckliga.

Kommissionen har dock härvid ej tagit hänsyn till den icke obetydliga
ökning av lönekontot för reservarbetena, som kan väntas bliva följden av
de nya, höjda reservarbetslönernas ikraftträdande med ingången av 1937.
Skulle det visa sig, att de inflytande likviderna för fordringar hos uppdragsgivarna
ej bliva tillräckliga att täcka även sagda merkostnader, anhåller
kommissionen att längre fram få återkomma med de förslag, som på
grund härav kunna befinnas påkallade.

I efterföljande sammanställning meddelas en översikt, hur de beräknade
kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret fördela sig på de olika
anslagen.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamliet in. m. budgetåret 1936/1937.

(Avrundade tal.)

Utgifter:

Kronor

Statliga reservarbeten.......................................... 21,800,000

Statskommunala reservarbeten .................................. 5,000,000

Dagunderstödsverksamhet (inkl. hyreshjälp) ...................... 1,600,000

Ungdomshjälpen .............................................. 1,000,000

Summa Kronor 29,400,000

Inkomster:

Kronor

Behållning i föregående års anslag efter frånräkning av för vissa

ändamål reserverade belopp................................... 4,000,000

Väglånefonden: Innestående belopp .................... 1,479,800

Utestående lån ........................ 520,200 2,000,000

Anvisade medel för budgetåret 1936/1937 efter avdrag av till Kungl.

Maj:ts disposition till företagsverksamhet ställt belopp kr. 500,000 21,500,000
Underskott, som beräknas bliva täckt av inbetalningar av uppdragsgivares
ersättningar för utförda arbeten........................ 1,900,000

Summa Kronor 29,400,000

96

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Kommissionen får sålunda anmäla, att densamma för närvarande icke finner
anledning att hos Kungl. Maj:t hemställa om utverkande av något anslag
för innevarande budgetår utöver de anslagsbelopp, som för närvarande stå
till förfogande för hjälpverksamheten.

Y. Medelsbehovet för budgetåret 1937/1938.

Med avseende på frågan om medelsbehovet för budgetåret 1937/1938 får
kommissionen anföra följande.

Arbetsmarknadens gynnsamma utveckling under innevarande år har, enligt
vad som framgår av redogörelsen för kommissionens verksamhet, möjliggjort
en successiv begränsning av hjälpåtgärderna. Såsom i det föregående
betonats, räknar kommissionen även med att denna tendens till minskad arbetslöshet
skall fortbestå under nästa budgetår.

Försiktigheten synes likväl bjuda, att man utgår ifrån att ett icke obetydligt
behov av hjälp även då skall föreligga.

För innevarande budgetår har kommissionen på sätt ovan angivits beräknat
hjälpverksamhetens totala kostnader till c:a 29,000,000 kronor. Med hänsyn
till det minskade hjälpbehov, varmed kommissionen räknar, lär ett betydligt
mindre belopp böra för nästkommande budgetår upptagas i staten.

Enligt kommissionens uppfattning synes det genomsnittliga antalet arbetslösa
personer, som bör beredas statlig arbetslöshetshjälp under nästkommande
budgetår, kunna preliminärt uppskattas till i genomsnitt 8,000. Dessa
beräknas fördelade på de olika hjälpformerna sålunda:

i statligt reservarbete .................................... 3,000 arbetslösa

i statskommunalt reservarbete.............................. 2,000 >

hjälpta genom kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp 3,000 »

Statens kostnader härför torde överslagsvis bliva:

statliga reservarbeten.................................... kronor 9,000,000

statskommunala reservarbeten............................ » 3,800,000

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp............ » 2,200,000

Summa kronor 16,000,000

Kommissionen har i ovanstående preliminära kalkyl räknat med något
högre kostnader per dagsverke för såväl de statliga som de statskommunala
reservarbetena, vad de statliga reservarbetena angår väsentligen på grund av
omständigheter, som blivit berörda redan i den lämnade redogörelsen för arbetslinjen
under detta år. Att dagsverkskostnaden förutsatts bliva högre även
beträffande de statskommunala reservarbetena har sin förklaring i att dessa
under tider av sjunkande arbetslöshet som regel bedrivas företrädesvis på orter
med jämförelsevis höga löner eller procentuellt högt statsbidrag. Anmärkas
må vidare, att kommissionen i ovanstående beräkning jämväl sökt taga

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

97

hänsyn till den ökade dagsverkskostnad, som betingas av reservarbetslönens
höjning under 1937.

Det ifrågasatta beloppets storlek har givetvis också påverkats därav att
kommissionen förutsätter, att hjälpverksamhetens tyngdpunkt även under
nästa budgetår väsentligen kommer att läggas på arbetslinjen.

Vad slutligen angår kostnaderna för kommissionens centrala kansli möta
för närvarande svårigheter att mera bestämt fastställa storleken härav. Beaktas
må, att omfattningen av arbetsuppgifterna å kansliet icke omedelbart
följer arbetslöshetens variationer och att därjämte avvecklingen av de många
arbetsföretag, som igångsatts under arbetslöshetskrisen, kommer att fortsätta
även under 1937. Behov av en förhållandevis stor personal blir följaktligen
ofrånkomlig på de avdelningar, som närmast beröras av avvecklingsarbetet.

I avvaktan på möjligheten att utföra en närmare beräkning av ifrågavarande
kostnader har kommissionen ansett sig böra för ändamålet förslagsvis
upptaga ett belopp av 600,000 kronor.

Såsom bilagor till denna framställning fogas fyra tablåer och översikter
m. m., avseende

dels tvenne diagram rörande arbetslösheten och hjälpverksamheten (bil. 1);

dels uppgift om de hjälpsökande arbetslösas fördelifing efter län och yrken
den 31/io 1936 (bil. 2);

dels översikt över kommissionens ekonomiska ställning den 3% 1936 (bil. 3).

Under åberopande av det ovan anförda och med förmälan, att kommissionen
avser att som vanligt under vårens lopp ingiva en kompletterande framställning
i anslagsfrågan, får statens arbetslöshetskommission anmäla, att
medelsbehovet för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid
arbetslöshet för budgetåret 1937/1938 synes kunna preliminärt uppskattas
till 15,000,000 kronor, vartill skulle komma 600,000 kronor till bestridande
av kommissionens administrationskostnader. I

I behandlingen av detta ärende hava, förutom undertecknad Huss, ordförande,
deltagit ledamöterna Valsinger, Hagman, Bergman, Carell, Falk och
Brodén.

Stockholm den 4 december 1936.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS.

G. H. Nordström.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 302.

7

/

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302. 99

Bilaga 1.

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1986.

Antal

200000

150000

100000

50000

Jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

Antal

60000-

50000.

40000-

30000-

20000-

10000

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpformer.
September 1935—oktober 1936.

I statliga reservarbeten sysselsatta
I statskommnnala >

Dagunderstödda med
statsbidrag

Ungdomshjälp
Kommunalt hjälpta
Ohjälpta

Sept. Okt. Nov. Dea. Jan. Febr. Mars April Maj
1935 1936

Juni Juli Äng. Sept.

100

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning

Yrkesgrupp	Stockholms stad	Stockholms län	Uppsala län	Söderman- lands län	Östergöt- lands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	Gotlands län	Blekinge län	Kristian-stads län
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk..............	35	36	7	6	17	8	1	9	2	6	3
Skogshushållning..........	—	16	4	1	—	—	—	10	—	1	—
Industri och hantverk:
Malmbrytning...........	2	2	1	—	—	—	—	—	—	3	—
Metall- och maskinindustri.....	237	87	35	23	39	16	4	146	2	46	9
Jord- och stenindustri........	16	11	20	3	6	9	80	90	4	359	11
Stenindustri...........	5	10	2	2	1	8	5	54	3	343	li
Glasindustri...........	1	—	—	1	1	—	63	17	—	1	—
Övriga industrier tillhörande grupp E	10	1	18	—	4	1	12	19	1	15	—
Trävaruindustri...........	42	66	47	30	9	66	22	83	3	14	2
Pappers- och grafisk industri ....	29	11	2	3	33	3	—	—	—	1	—
Livsmedelsindustri.........	79	24	10	13	12	14	2	36	3	14	6
Textil- och beklädnadsindustri ....	15	2	—	4	35	10	—	2	—	4	2
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	41	8	7	2	13	16	1	4	1	11	6
Kemisk-teknisk industri.......	14	—	—	—	1	52	—	3	—	1	—
Byggnadsverksamhet........	509	108	41	8	95	21	7	36	14	49	4
Husbyggnadsarbete........	89	51	17	4	40	5	—	3	14	9	3
Väg-,gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.	420	57	24	4	55	16	7	33	—	40	1
Kraft- och värmeproduktion.....	33	5	1	1	4	5	3	1	1	1	2
Sjöfart och fiske..........	58	17	3	4	14	1	—	52	1	38	5
Handel, samfärdsel och allmän tjänst:
Kontorsarbete...........	112	4	3	2	3	6	1	2	—	3	—
Affärs- och lagerarbete.......	309	23	11	6	43	13	—	13	3	16	1
Landtransport...........	379	61	7	12	25	29	5	21	5	20	2
Hotell- och restaurangrörelse.....	133	4	1	1	3	2	—	5	—	1	2
Litterärt och konstnärligt arbete . . .	46	1	—	—	1	—	—	—	1	—	—
Förvaltning och undervisning ....	36	7	—	1	2	—	—	1	1	77	—
Sjukvård och hygien........	14	—	—	1	—	—	—	1	—	1	—
Husligt arbete............	37	1	—	—	2	—	—	—	—	—	—
Arbete, ej hauf ärligt till annan grupp:
Diversearbete............	362	246	53	81	112	169	123	218	46	439	43
Ungdom utan särskild utbildning . . .	2	7	6	—	—	1	1	18	5	1	1
Summa	2,540	747	259	202	469	441	250	751	92	1,106	99

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

101

Bilaga 2.

efter län och yrken den 31 oktober 1936.

Malmö stad	Malmöhns län i övrigt	Hallands län	Göteborgs stad	Göteb. o. Boh. län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	Värmlands län	Örebro län	Västman- lands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	Jämtlands län	Väster- bottens län	Norrbottens län	Summa
Hela riket	Därav
Städer	Lands- bygd
9	19	5	11	14	12	4	22	5		17	26	25	8	4	30	341	147	194
—	—	—	—	—	2	—	115	7	—	14	42	223	5	3	38	481	5	476
				1			3	49	3	104				_	260	428	4	424
72	127	51	280	42	47	15	37	48	4	41	75	28	5	2	21	1,539	1,198	341
8	105	83	16	1,678	11	6	90	7	3	—	17	33	5	1	4	2,676	349	2,327
2	4	83	6	1,655	6	—	14	5	—	—	4	4	2	—	4	2,233	195	2,038
—	1	—	1	—	—	—	66	i	2	—	—	24	—	—	—	179	27	152
6	100	—	9	23	5	6	10	i	1	—	13	5	3	1	—	264	127	137
13	10	17	131	26	17	15	105	8	1	66	366	1,282	1	202	500	3,144	764	2,380
3	10	1	36	8	19	2	25	5	—	18	14	326	18	12	8	587	148	439
27	65	17	77	27	11	11	16	17	1	4	16	18	1	2	11	534	451	83
13	12	15	26	55	17	—	6	2	—	1	5	1	—	—	—	227	206	21
20	38	14	23	13	15	2	9	57	—	1	8	7	1	1	3	322	288	34
40	20	—	17	70	59	71	—	2	—	—	—	2	—	—	—	352	307	45
194	83	92	84	145	124	11	189	33	1	39	79	195	9	41	144	2,355	1,385	970
128	69	8	84	48	22	1	8	12	—	4	7	3	1	17	26	673	559	114
66	14	84	—	97	102	10	181	21	1	35	72	192	8	24	118	1,682	826	856
18	14	2	7	3	—	3	1	3	—	—	3	7	—	—	2	120	101	19
32	43	15	78	52	1	5	9	6	1	2	19	41	—	4	9	510	387	123
7	9	3	67	1	2	2	8	5	1	6	10	4	_	2	3	266	251	15
50	53	20	167	17	10	10	15	15	1	4	28	25	3	1	17	874	809	65
70	73	25	106	41	12	8	28	19	—	6	36	46	7	6	53	1,102	914	188
10	9	2	45	—	—	3	4	3	—	1	3	1	2	—	3	238	230	8
2	2	2	4	—	1	—	_	1	—	—	—	—	—	1	1	63	59	4
2	11	1	11	4	1	3	3	2	—	—	6	1	1	—	3	174	161	13
—	3	1	5													27	26	1
2	1	—	2													45	44	1
411	385	96	527	349	205	107	424	257	38	286	427	1,015	66	242	838	7,565	3,817	3,748
—	—	7	—	71	12	11	36	29	—	74	44	196	10	76	134	742	70	672
1,003 1,092 469	1,7''20|2,617	578	289	1,146	580	54	684 ]l,224 8,477| 142	600 2,082 24,712 12,121 12,591

102

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Översikt över Statens Arbetslöshetskommissions

Tillgångar.

I. I statskontoret innestäende belopp:

A. För staa samida till statens arbetslöshets kommission, Litt.

V. B. U

1) Anslag för löpande budgetär................ 1,000,000

2) Anvisat ytterligare belopp................ 260,000

1,260,000

3) Disponerat ''/’ 1935—so/e 1936 ............... 1,260,000

B. Reservationsanslag till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt V. B. 15

1) Återstående den 1/7 1935 å föregående budgetårs anslag* . . . 8,064,487

2) Anslag för löpande budgetår............... 2,000,000

3) återbetalat anslag.................... 11,612

90

39

10,076,100:29

4) Disponerat >/» 1935—* 1 30 3/6 1936 ......... 4,866,312:121

5) Överfört till anslaget V. B. 16 enl. Kungl. Maj:ts

beslut.................... 1,700,000: — 6,566,312:128

C. Reservationsanslaq till statliga och statskom.res.arb., Litt.

V. B. 16

1) Anslag för löpande budgetår............... 32,000,000: —

2) Överfört från anslaget V. B. 15 enligt Kungl. Maj:ts beslut . 1,700,000: —

3) Förstärkningsanslag överfört från förslagsansl. till oförutsedda

utgifter (1935/1936: XII)................. 11,000,000: —

44,700,000

4) Disponerat 1/i 1935—1s% 1936 ............... 43,627,210

3,509,788:17

1,072,789:60

n. 1 arbetslöshetskommissionen innestäende belopp:

A. Kassa- och bankbehållningar

1) Litt. V. B. 14................

2) . V. B. 15................

3) » V. B. 16................

B. Till betalning förfallna fordringar
1) Litt. V. B. 15

a) Hos kommuner för dagunderstöd vid friv. arbets -

tjänst.................. 3,062:83

b) Sos diverse personer............ 615: 85

2) Litt. V.B. 16

a) Hos vägstyrelser m. fl. för utförda arbeten . . 1,285,361: 31

b) > domänstyrelsen för avlön. m. m. . . .1

c) > kommuner för ortstillägg......[• 210,989:89

d) » diverse personer...........J

C. Förskottsmedel för redovisning

a) Vid statk arb.platser............ 675,958: 55

b) > » arb.läger och ungdomsreservarbeten 23,160:80

D. Inventarier

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggn.inv. m. m.

a) Vid statk res.arbeten............ 1,931,000: —

b) > > arb.läger och ungdomsreservarbeten 101,000: —

E. Väglånefonden
Utestående lån

52,269: 80
883,005: 65

1,242,181: 47 2,177,456:92

3,678:68

1,496,351: 20

699,119:35

2,032,000: — 4,231,149:23

520.200: -

_ Kronor 11,511,388:92

* Dessutom lån utlämnade till:

1) Tännäs kommun — enl. kungl, brev 6/n 1931, kr. 3,000:—; utbet. nov. 1931.

2) A.B. Halmförädling, Vadstena — enl. kungl, brev 13/s 1934, kr. 35,000:—; utbet. «/* 1934.

3) A.B. Svenska Fryserierna, Göteborg — enl. kungl, brev 24/s 1934, kr. 100,000: —; utbet. 19/e 1934.

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

103

ekonomiska ställning den 30 juni 1936.

Skill der.

Bilaga 3.

L Ar medel hos statskontoret reserverade belopp:

A. Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,
Litt. V.B. 15

1) Väzlånefonden: disponibla medel............. 1,479,800: —

Utlämnade län..................... 520,200: —

Upplnpna räntor 1931—1935 ......................

2) Diverse myndigheter:

a) Till befrämjande av företagsverksamhet (2,000,000: —)

Resterande belopp; diverse myndigheter...............

b) Övriga ändamål

Resterande belopp; diverse myndigheter...............

B. Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten, Litt. V. B. 16

Till befrämjande av företagsverksamhet (1,000,000: —)

Resterande belopp; diverse myndigheter................

2,000,000: -132,620: 06

87,223:69
55,911:27

894,090:16

II. Förslagsanslag till statens arbetslöshetskommisslon, Litt. V. B. 14:

Överskott att återleverera till statskontoret................. 52,269:80

III. I statliga reservarbeten bundna tillgångar:

Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel.......... 4,231,149: 23

IT. Till disposition för verksamheten står:

A. Av medel hos statskontoret

Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt. Y. B. 15. ..................... 1,234,033:15

Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten,

Litt. V.B. 16 ...................... 178,699:44

B. Av medel hos kommissionen

Förslagsanslaget till statens arbetslöshetskommission, Litt. V.B. 14 —: —

Reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.,

Litt. V.B. 15 ...................... 1,403,205:65

Reservationsanslaget till statliga och statskom. reservarbeten,

Litt. V. B. 16 ...................... 1,242,181:47 4,058,119: 71

Kronor 11,511,888:92

104

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskominunala reservarbeten,

ringdö m sreservarbeten

Län och städer

Statliga reserv- arbeten	Stats- kommunala reserv- arbeten	Understöd
''l	3	4
243,916	1,462,063	437,794
3,201,792	392,882	17,671
31,019	14,382	1,089
—	245,259	15,254
—	87,358	_
704,389	86,621	626
3,359	3,854	6,222
—	53,937	26,627
449,845	45,829	423
5,733	212,186	—
1,911,058	140,610	297
1,751,980	121,376	—
7,860	133,472	2,857
1,659,162	442,269	42,736
5,596	43,273	—
1,604	62,405	1,380
2,402,978	450,893	16,648
1,374,012	190,755	_
—	31,300	39,735
205	96,168	2,287
3,927	62,959	6,741
10,703	384,606	94,433
1,065,416	373,887	41,933
3,850	83,107	2,452
534,666	42,381	1,351
58,879	319,192	333,556
—	235,411
—	124,715	15,302
3,961,205	709,465	253,879
—	7,930
2,902,823	236,935	5,320
405,353	187,368	9,983
24,238	38,955	8,590
2,143,353	492,728	27,684
2,657	61,581	7,160
1,613,592	155,487	20,077
3,725	13,076	_
706,444	122,343	—
1,991,882	586,743	34,353
5,934	45,950	8,115
1,358,196	563,414	119,397
—	H0,190	12,252
2,774,593	2,120,097	791,099
849,580	140,045	—
512,864	290,391	10,216
2,219,075	276,432	159,119
36,907,463	12,002,280	2,574,658 |

Stockholms stad ...............................

Stockholms län.................................

Uppsala stad...................................

Uppsala län i övrigt ...........................

Eskilstuna stad.................................

Södermanlands län i övrigt.....................

Linköpings stad...............................

Norrköpings stad...............................

Östergötlands län i övrigt.......................

Jönköpings stad ...............................

Jönköpings län i övrigt ........................

Kronobergs län ................................

Kalmar stad...................................

Kalmar län i övrigt............................

Gotlands län...................................

Karlskrona stad................................

Blekinge län i övrigt...........................

Kristianstads län..............................

Hälsingborgs stad..............................

Landskrona stad...............................

Lunds stad....................................

Malmö stad....................................

Malmöhus län i övrigt ..........................

Halmstads stad.................................

Hallands län i övrigt............................

Göteborgs stad..................................

Mölndals stad ..................................

Uddevalla stad..................................

Göteborgs och Bohus län i övrigt................

Borås stad......................................

Älvsborgs län i övrigt...........................

Skaraborgs län..................................

Karlstads stad..................................

Värmlands län i övrigt..........................

Örebro stad ....................................

Örebro län i övrigt..............................

Västerås stad....................................

Västmanlands län i övrigt.......................

Kopparbergs län................................

Gävle stad......................................

Gävleborgs län i övrigt..........................

Sundsvalls stad.................................

Västernorrlands län i övrigt.....................

Jämtlands län ..................................

Västerbottens län...............................

Norrbottens län................................

Hela riket

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

105

Bilaga B.

understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser, frmllig arbetstjänst och
under tiden 1h 1935—8% 1936.

Hyreshjälp	Kurser, frivillig arbetstjänst, ungdo msre-servarbeten	Summa	Invånarantal den Vi 1936	Medeltalet arbetslösa Vt 35—30/6 36	Utbetalat i kron invånare	statsbidrag □r per arbetslös
5	6	7	8	9	10	11
69,515	148,165	2,361,453	533,884	4.024	4:42	586:84
900	80,743	3,693,988	271,110	1,557	13: 63	2,372:50
		46,490	33,924	169	1:37	275:09
_	50,551	311,064	105,213	558	2: 96	557: 46
_		87,358	35,685	58	2:45	1,506:17
_	_	791,636	153,197	310	5:17	2,553: 66
_	_	13,435	32,919	123	0: 41	109:23
4,464	_	85,028	67,194	540	1:27	157:46
	_	496,097	212,216	318	2:34	1,560:05
_	_	217,919	33,320	258	6: 54	841:39
_	699	2,052,664	202,703	580	10:13	3,539: 08
_	_	1,873,356	154,549	651	12:12	2,877: 66
_	_	144,189	20,691	262	6: 97	550:34
2,339	53,148	2,199,654	211,227	1,268	10: 41	1,734:74
	_	48,869	58,049	117	0: 84	417:68
_	1,970	67,359	28,434	340	2:37	198:11
_	32,072	2,902,591	117,881	2,018	24: 62	1,438:35
_	_	1,564,767	248,587	495	6:29	3,161:15
5,817	16,258	93,110	58,968	505	1:58	184: 38
		98,660	19,274	199	5:12	495:78
798	_	74,425	25,878	144	2:88	516:84
18,134	10,719	518,595	141,485	1,236	3:67	419:58
2^904	10*485	1,494,625	273,329	1,135	5:47	1,316:85
192		89,601	25,911	307	3: 46	290: 91
	147,940	726,338	126,452	375	5:74	1,936:90
55,061	85^940	852,628	258,387	2,847	3:30	299:48
	_	235,411	16,646	289	14:14	814:57
2,618	11,162	153,797	15,676	285	9:81	539: 64
6,846	s;eio	4,935,005	179,199	3,736	27:54	1,320:93
		7,930	43,365	18	0:18	440: 56
_	12,902	3,157^980	278,068	974	11:36	3,242: 28
_	31421	634,125	240,777	642	2: 63	987:73
_		71,783	26,535	218	2: 71	329: 28
259	177,060	2,841,084	246,747	2,516	11:51	1,129:21
301	6,391	78,090	39,186	315	1:99	247: 90
488	159,508	1,949,152	179,759	981	10:84	1,986: 90
		16,801	32,569	52	0:52	323: 10
_	33,956	862,743	129,440	275	6: 67	3,137:25
_	59^212	2,672,190	248,930	1,996	10: 73	1,338:77
388		60,387	39,366	335	1:53	180: 26
2,573	116,314	2,159,894	241,730	2,517	8:94	858:12
i;556		23,998	18,506	145	1:30	165:50
33,050	143,856	5,862,695	263,516	6,163	22: 25	951:27
_	13,626	1,003,251	136,540	669	7:35	1,499: 63
_	81,042	894,513	214,914	1,307	4:16	684: 40
8,519	105,964	2,769,109	207,553	3,208	13: 34	863: 19
216,722	1,594,714	1 53,21)5,837	(1,249,489	47,035	8:53	1,133:11

106

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

ungdomsreservarbeten

Län och städer	Statliga reserv- arbeten	Stats- kommunala reserv- arbeten	Understöd
1	2	3	4
Stockholms stad................................	82,725 1,551,461	183,714 119,528	83,408 1,548
Stockholms län ................................
Uppsala stad....................................
Uppsala län i övrigt............................		37,903	282
Eskilstuna stad ................................
Södermanlands län i övrigt......................	382,432	23,431
Linköpings stad ................................	587
Norrköpings stad................................		7,694 3,778 63,501 45,680 64,665 58,854 173,058 9,118 28,743 123,730 25,999	1,622
Östergötlands län i övrigt........................	149,098 250
Jönköpings stad ................................
Jönköpings län i övrigt..........................	1,077,108 895,721
Kronobergs län ................................
Kalmar stad....................................	679
Kalmar län i övrigt ............................	822,919 25	5,516
Gotlands län....................................
Karlskrona stad ................................
Blekinge län i övrigt............................	951,946 653,919
Kristianstads län................................
Hälsingborgs stad ..............................	10,331
Landskrona stad................................		40,637 64,605 195,165 91,054 22,928 13,724 98,804 142,488 91,135 397,842
Lunds stad ....................................
Malmö stad ....................................		10,144 4,973 598
Malmöhus län i övrigt..........................	544,151 600
Halmstads stad ................................
Hallands län i övrigt............................	225,623 20,928
Göteborgs stad..................................	68,163
Mölndals stad ..................................
Uddevalla stad..................................		2,057 14,555
Göteborgs och Bohus län i övrigt................ Borås stad......................................	2,342,601
Älvsborgs län i övrigt ..........................	1,251,228 206,897 2,128 645,774	138,256 61,139	1,097 1,167 1,205 3,212 89
Skaraborgs län..................................
Karlstads stad ..................................
Värmlands län i övrigt.......................... Örebro stad ....................................	182,612 24,231 54,038 6,261 64,561 390,894 26,550 271,902 1,087 949,963 108,826 82,334 153,695
Örebro län i övrigt............................	755,329	1,543
Västerås stad ..................................
Västmanlands län i övrigt ...................... Kopparbergs län................................ Gävle stad.................................	320,014 855,663 1,030 901,733	2,108 1,991 6,590 1,261 157,629 1,144 22,720
Gävleborgs län i övrigt..........................
Sundsvalls stad ................................
Västernorrlands län i övrigt......................	1,362,126 396,969 235,666 1,045,388
Jämtlands län.................................. Västerbottens län ..............................
Norrbottens län ................................
Hela riket	17,681,452	4,644,127	406,364

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

107

Bilaga C.

uiiderstödsTerksamhet, hyreshjälp, kurser, frivillig arbetstjänst och
under tiden, Vt 1936—”/a 1937.

Hyreshjälp	Kurser, frivillig arbetstjänst, ungdomsre- servarbeten	Summa	Invånarantal ‘/i 1936	Medeltalet arbetslösa Vt 36-28/2 37	Utbetalat i krono invånare	tatsbidrag r per arbetslös
5	6	7	8	9	10	11
26,035	40,222	416,104	533,884	2,680	0:78	155: 26
	34,971	1,707,508	271,110	736	6:30	2,319: 98
_	_	_	33,924	159	—	—
_	5,160	43,345	105,213	170	0: 41	254:97
_	_	_	35,685	29	—	—
_	_	405,863	153,197	193	2: 65	2,102:92
_	_	587	32,919	92	0:02	6:38
_	4,410	13,726	67,194	451	0:20	30:43
_	_	152,876	212,216	85	0: 72	1,798:54
_	_	63,751	33,320	144	1: 91	442:72
_	_	1,122,788	202,703	341	5: 54	3,292:63
_	_	960,386	154,549	287	6:21	3,346: 29
_	_	59,533	20,691	196	2:88	303:74
261	5,196	1,006,950	211,227	636	4:77	1,583: 25
	_	9,143	58,049	127	0:16	71:99
_	_	28,743	28,434	249	1:01	115: 43
_	950	1,076,626	117,881	928	9: 13	1,160:16
_		679,918	248,587	200	2: 74	3,399:59
863	1,186	12,380	58,968	446	0:21	27:76
_	_	40,637	19,274	166	2:11	244:80
_	_	64,750	25,878	178	2:50	363:76
6,928	2,114	214,351	141,485	1,130	1:52	189: 69
695	_	640,873	273,329	664	2:34	965:17
	_	24,126	25,911	266	0:93	90:70
_	110,873	350,220	126,452	245	2: 77	1,429: 47
10,136	44,788	242,819	258,387	1,807	0: 94	134:38
	_	142,488	16,646	206	8: 56	691: 69
492	4,926	98,610	15,676	269	6: 29	366:58
550	5,653	2,761,201	179,199	2,331	15: 41	1,184:56
	_	—	43,365	67	—	—
_	3	1,390,584	278,068	575	5: —	2,418: 41
_	22,449	291,652	240,777	333	1:21	875:83
_	_	3,333	26,535	168	0:13	19:84
_	141,612	973,210	246,747	923	3: 94	1,054: 40
_	1,553	25,873	39,186	260	0: 66	99: 51
461	61,921	873,292	179,759	337	4: 86	2,591:37
_	_	6,261	32,569	8	0: 19	782: 63
_	3.140	387,715	129,440	77	3: —	5,035: 26
_	75,797	1,324,462	248,930	662	5: 32	2,000: 70
_	_	29,571	39,366	267	0:75	110: 75
767	12,082	1,193,074	241,730	928	4:94	1,285: 64
	_	2,348	18,506	96	0:13	24:46
18,806	75,647	2,564,171	263,516	3,733	9: 73	686: 89
_	_	505,795	136,540	138	3: 70	3,665:18
_	97,279	416,423	214,914	580	1:94	717:97
4,178	62,937	1,288,918	207,553	1,969	6: 21	654: 61
70,172	814,869	28,616,984	6,249,489	26,582	8: 78	890:13

103

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Sammanställning per den 31 december 1936 ar statliga

	Antal företag				Härav
Ändamål	Slut- förda	Total- kostnader	Under utfö- rande	Total- kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........	87	11	242,450	75	13,264,986
Broar..............................	1	—	—	1	52,500
Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. Hotti ed sanläggningar m. m.) ..	3	_	_	3	3,952,600
Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar, domänsty-relsens vägar och dikningsarbeten)..	3	2	67,950	1	27,900
Dricksvatten- och avloppsledningsar-beten ............................	1	_	_	1	86,000
Flygfält ............................	3	—	—	2	192,100
Andra arbeten......................	15	6	214,355	9	381,270
Summa	113	19	624,755	92	17,957,356

Sammanställning per den 31 december 1936 ay statliga

	Antal företag				Härav
Ändamål	Slut- förda	Total- kostnader	Under utfö- rande	Total- kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........	14	1	1,250	13	645,160
Järnvägsanläggningar................	1	1	21,200	—	—
Dricksvatten- och avloppsledningsar-beten ..........................	3	_	_	3	361,700
Flygfält ............................	3	—	—	3	772,000
Andra arbeten......................	2	2	29,500	—	—
Summa	23	4	51,950	19	1,778,860

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

109

Bilaga D.

reservarbeten, som avtalats under tiden ''/? 1935—so/e 1936.

	Summa totalkost- nader	H ä	r a v	Av summa totalkostnader belöpa å
Best m. ej påb.	Total- kostnader	Av statsmedel	Från andra	Arbetslöner	Material m. m.
1	35,300	13,542,736	12,172,409	1,370,327	10,292,480	3,250,256
—	—	52,500	49,875	2,625	39,900	12,600
—	—	3,952,600	3,952,600	—	3,241,132	711,468
—	—	95,850	95,850	—	92,016	3,834
_	_	86,000	86,000	—	65,360	20,640
1	152,400	344,500	344,500	—	285,935	58,565
—	—	595,625	591,250	4,375	488,413	107,212
2	187,700	18,669,811	17,292,484	1,377,327	14,505,236	4,164,575

Bilaga E.

reservarbeten, som avtalats under tiden ''/t—sl/ia 1936.

	Summa totalkost- nader	H ä	r a v	Av summa totalkostnader belöpa å
Besk m. ej påb.	Total- kostnader	Av statsmedel	Från andra	Arbetslöner	Material m. m.
	_	646,410	615,212	31,198	491,272	155,138
—	—	21,200	21,200	—	17,384	3,816
_	_	361,700	311,700	50,000	274,892	86,808
_	—	772,000	772,000	—	640,760	131,240
—	—	29,500	29,500	—	24,190	5,310
—	—	1,830,810	1,749,612	81,198	1,448,498	882,312

Ilo

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Sammanställning per den 31 december 1936 av statskommunala

					Här-
Slag av arbeten	Antal före- tag		Slutförda	Under utförande
	Antal	Totalkostnad	Antal	Totalkostnad
a) 1) Allmänna vägar (inkl. gator)......	68	16	740,485	51	4,856,440
2) Broar..........................	1	1	16,500	—	—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår-vägar) 1) järnvägsanläggningar ............
2) Skenfria korsningar..............	—	—	—	—	—
c) Understöd åt jordbruket för jordförbätt-ringar m. m. 1) Utdikningar....................	4	2	23,720	1	22,000
2) bevattningsanläggningar..........	—	—	—	—	—
3) uppförande eller förbättring av bo-stadshus på landsbygden.........	_	_			_
4) av andra byggnader därstädes ....	—	—	—	—	—
5) gödselvårdsanläggningar..........	—	—	—	—	—
6) enskilda vägar..................	24	12	193,085	12	360,335
7) anläggande av nya samhällen samt	—	—	—	—	—
8) andra koloniseringsåtgärder ......	1	—	—	1	12,200
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder mot översvämningar, flottledsanläggningar m. m.)............................					10,550
e) Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-
ringar, återplanteringar m. m.)......	1	1	3,400	—	—
f) Dricksvatten- och avtoppsledningsarbeten	64	48	1,333,860	16	1,797,490
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.
hamnarnas mekaniska utrustning)....	2	1	18,700	1	33,820
h) Flyganläggningar
1) flyghamnar ....................	—	—	—	—	—
2) flygfält ........................	—	—	—	—	—
i) Byggnadsföretag 1) byggnader för offentliga myndig-heter ..........................
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stadsliknande samhällen ..........
3) andra byggnadsföretag...........	—	—	—	—	—
j) 1) Elektriska installationer...........	—	—	_	_	_
2) kraftverk........................	—	—	—	—	—
3) kraftöverföringsanläggningar.......	1	1	32,000	—	—
k) 1) Gasverk.........................	—	—	_	_	_
2) anläggningar för distribution av gas på långa distanser................	—	—	126,200	_	90,800
1) Arbeten berörande:
1) telegraf.........................	—	—	—	—	—
2) telefon..........................	—	—	—	—	—
3) radio...........................	—	—	—	—	—
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten	5	4	42,030	1	17,200
2) arkivarbeten....................	3	2	38,000	1	25,000
3) brandbrunnar...................	3	3	45,000	—	580
4) idrottsplatser ....................	17	13	242,425	4	534,440
5) kyrkogårdar ....................	12	7	74,950	5	188,930
6) skol- och lekplaner..............	2	2	25,595	—	—
7) övriga arbeten..................	17	9	164,105	8	557,180
Summa	225	122	3,120,055	101	8,506,965

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

lil

Bilaga F.

reservarbeten, som beviljats under tiden ''A 1935—s% 1936.

a v	Summa total-kostnader	H ä	r a v	Av summa tot.kostn. belöpa
Beslutade men ej påbörjade	av statsmedel	från andra	å arbetslöner	å material m. m.
Antal	Totalkostnad
1	77,000	5,673,925	4,163,575	1,510,350	3,773,580	1,900,345
		16,500	10,575	5,925	11,490	5,010
1	960	46,680	22,845	23,835	32,980	13,700
—	—	553,420	360,865	192,555	407,190	146,230
—	—	12,200	8,970	3,230	10,000	2,200
—	—	10,550	8,440	2,110	10,550	—
—	—	3,400	2,915	485	2,700	700
—	—	3,131,350	1,428,690	1,702,660	1,689,950	1,441,400
—	—	52,520	25,890	26,630	29,550	22,970
1 IMMI	—	32,000	23,310	8,690	22,400	9,600
—	—	217,000	153,920	63,080	158,500	58,500
—	—	59,230	35,565	23,665	44,040	15,190
—	—	63,000	17,600	45,400	50,000	13,000
—	—	45,580	22,095	23,485	32,280	13,300
—	—	776,865	254,170	522,695	440,815	336,050
—	—	263,880	174,095	89,785	184,885	78,995
—	—	25,595	14,590	11,005	14,570	11,025
	—	721,285	189,305	631,980	426,210	295,075
2	77,900	11,704,980	0,917,415	4,787,505	7,341,090	4,868,290

112

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 302.

Sammanställning per den 31 december 1936 ay stats kommunala

	Antal före- tag				Här-
Slag ar arbeten		Slutförda	Under utförande
		Antal	Totalkostnad	Antal	Totalkostnad
a) 1. Allmänna vägar (inkl. gator)......	12	_	241,100	10	784,265
2. Broar............................	—	—	1,300	—	—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spår-vägar) 1. järnvägsanläggningar.............
2. skenfria korsningar...............	—	—	2,200	—	—
c) Understöd ål jordbruket för jordförbättrin-gar m. m. 1. utdikningar......................
2. bevattningsanläggningar ..........	—	—	—	—	—
3. uppförande eller förbättring av bo-stadshus på landsbygden..........	_	_	_	_	_
4. av andra byggnader därstädes ....	—	—	—	—	—
5. gödselvårdsanläggningar ..........	—	—	—	—	335,805
6. enskilda vägar....................	19	2	22,285	16
7. anläggande av nya samhällen samt	—	—	—	—	—
8. andra koloniseringsåtgärder.......	—	—	—	—	—
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder mot översvämningar, flottledsanlägg-ningar m. m.) ......................
e) Skogsjörbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar m. m.).......	—	—	—	—	—
f) Dricksvatten- och auloppsledningsarbeten	16	1	49,320	10	311,510
g) Haus- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl. hamnarnas mekaniska utrust-ning)...............................	1			1	21,300
h) Flyganläggningar 1. flyghamnar......................	_	_			_
2. flygfält..........................	1	—	—	1	1,225,000
i) Byggnadsföretag 1. byggnader för offentliga myndigheter	_	_	_	_	_
2. bostadsbyggnadsföretag i städer och stadsliknande samhällen..........	_	_	_	_	_
3. andra byggnadsföretag............	—	—	—	—	—
j) 1. Elektriska installationer...........	—	—	—	—	—
2. kraftverk.........................	—	—	—	—	—
3. kraftöverföringsanläggningar........	—	—	—	—	—
k) 1. Gasverk..........................	—	—	—	—	—
2. anläggningar för distribution av gas på långa distanser................	—	—	—	—	—
1) Arbeten berörande: 1. telegraf..........................	_	_		_	_
2. telefon...........................	—	—	—	—	—
	_	_	_	_	_
m) Andra arbeten 1. restaurerings- och fornvårdsarbeten
2. arkivarbeten.....................	—	—	—	—	—
3. brandbrunnar....................	1	—	—	—	—
4. idrottsplatser.....................	2	—	980	—	38,195
5. kyrkogårdar......................	1	—	1,480 1,375	1	57,130
6. skol- och lekplaner...............	—	—	—	—
7. övriga arbeten...................	3	2	45,440	1	54,100
Summa	56	5	365,480	40	2,827,305

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

113

Bilaga O.

reservarbeten, som beviljats under tiden Vv—S1/i8 1936.

a v			H ä r	a v	Av summa tot. kostn, belöpa
Beslutade men ej påbörjade Antal 1 Totalkostnad	Summa1 total* kostnader	av statsmedel	från andra	å arbetslöner	å material m. m.
2	63,570	1,088,935	776,685	312,250	735,040	353,895 !
	1,300	850	450	1,100	200 !
—	—	2,200	1,100	1,100	1,540	660 J
			_	_	_	—
—	—	—	—	—	---
	_	_	L _	—	—	—
1	7,600	365,690	234,560	131,130	246,530	119,160
—	—	—	—	—	—	"
—	—	—	—	—	—	—
	_	_	—	—	—	—
5	397,700	758,530	406,755	351,775	378,110	380,420
—	—	21,300	12,380	8,920	16,000	5,300
—	—	1,225,000	642,870	582,130	690,000	535,000
—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	_	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—
			_	—	—	—
_	—	—	—	—	—	—
		_	—	—	—	—
1	2,310	2,310	730	1,580	1,130	1,180
2	41,000	80,175	33,735	46,440	37,675	42,500
		58|610	49,705	8,905	45,710	12,900
		1,375	1,075	300	875	500
—		99,540	29,410	70,130	57,400	42,140
11	512,180	8,704,065	2,180,855	1,515,110	2,211,110	1,403,855
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami.	Nr 302.		8

114

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

Bilaga H.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av

företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel av
anslaget till statliga och statskon,munala reservarbeten (1935/1936: V. B. 16) och anslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. (1936/1937: V. B. 18) ha sedan den 8 maj 1936

enligt särskilda av Kungl Majit meddelade beslut anvisats:

till utförande av viss utfyllning i Karlskrona stads hamn ...................... 201,800 kr.

» uppehållande av drift vid Noraströms ångsåg................................ 15,000 >

» premier åt fiskare som deltagit i sillfiske vid Island år 1936 20,000 »

* anläggande av enklare väg- och broförbindelser inom Västerbottens län ...... 250,000 >

» förbättrande av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län .................... 100,000 >

1 uppehållande av drift vid E. Sparmanns företag för tillverkning av flygplan .. 25.000 >

» sänkning av Båtforsen i Åby älv, Byske socken.............................. 19,500 »

> arbetslösa tjänstemäns arbetsanskaffning förening u. p. a..................... 15,000 >

646,300 kr.

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 1,500,000 kr., anvisats tillhopa 355,000
kronor, vadan för närvarande till Kungl. Majits förfogande står ett belopp av (1,500,000—355,000
—646,300) 498,700 kronor.

Av detta belopp har emellertid avsetts att preliminärt bestrida de för budgetåret 1936/1937
beräknade kostnaderna för Lyckebyåns reglering, 250,000 kr. (Se prop. nr 265/1936 sid. 100).

Kungl. Maj:ts proposition nr 302.

115

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen............................ 1

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.......................... 2

Ifrågasatta författningsändringar.................... 4

Av riksdagen påkallade utredningar................... 6

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1936 ........ 6

I. Arbetslinjen.......................... 7

II. Understödslinjen........................12

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......17

IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning..............18

Arbetslöshetsläget...........................21

Anslagsbehovet under budgetåret 1937/1938 m. m.............21

Hemställan.............................33

Bilaga A. Statens arbetslöshetskommissions skrivelse den 4 december 1936
med framställning angående medelsbehovet för budgetåret
1937/1938 37

B. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv arbeten

m. m. 1/1 1935—“/s 1936 ............ 104

C. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv arbeten

m. m. 1/7 1936—28/2 1937 ............ 106

D. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7 1935—30/6 1936 . 108

E. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7—n/12 1936 .... 108

F. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/7 1935—3%

1936 ......................... 110

G. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/7—3l/ia 1936 112

H. P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande

av företagsverksamhet.................114

t