Kungl. Maj:ts proposition nr 2 (Proposition 1954:2)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riks staten för budgetåret 1953/54; given
Stockholms slott den 4 januari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för nu löpande
budgetår, har sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1953:435) och uppgår
till ett belopp av 6,5 miljoner kronor, vilket anvisats å driftbudgeten.
Därav avser 5 miljoner kronor svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea och 1,5 miljoner kronor vissa ersättningar i anledning
av paratyfusepidemien år 1953.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riks1
Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 saml. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dagens lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild
proposition, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—14-) fattat,
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
144,7 miljoner kronor å driftbudgeten och 23,5 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp hänför sig ca 40 miljoner kronor
till försvarsdepartementets verksamhetsområde, varav 38 miljoner
kronor belöper å fartygsbyggnader och återstoden huvudsakligen å
vissa signalförbindelser m. m. Kommunikationsdepartementets
huvudtitel upptar 35 miljoner kronor till täckande av kostnader för
vissa i sysselsättningsutjämnande syfte igångsatta väg- och brobyggnadsarbeten.
För jordbruksdepartementets del äskas bl. a. 68 miljoner
kronor till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet. Sistnämnda kostnader sammanhänger med spannmålsprisernas
utveckling på världsmarknaden och skördeutfallet inom landet. Övriga anslagsbelopp
å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och
avser vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter
anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på
tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 18 miljoner kronor statens vattenfallsverks
fond, 4,5 miljoner kronor statens allmänna fastighetsfond och 1
miljon kronor arméns delfond.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—14) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Harts Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Harald Häggquist.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter,

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1954.

N ärvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
uinder justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
samt anför därvid följande.

A. Justitiedepartementet m. in.

fl] Justitiedepartementet: Avlöningar. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan
om anvisande av anslag för budgetåret 1954/55 till Justitiedepartementet:
Avlöningar (bil. 4, p. 2) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för justitiedepartementet upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1953/54 överskridas med 60 000 kronor.

[2] 5 a. Utrustning av nya lokaler för lagberedningen m. in. I samband med
färdigställandet av de för statsverket avsedda lokalerna i kvarteret Atomena
i Stockholm (det s. k. Bergstrahlska huset) anvisades för budgetåret 1952/
53 anslag för utrustning av de rum i ifrågavarande fastighet, som skulle
användas av vissa justitiedepartementet tillhörande kommittéer och sakkunniga
(jfr II ht 1952 s. 5). Vid min anmälan av denna anslagsfråga förutskickade
jag, att även lagberedningen, som för närvarande är inrymd i
Rosenbad, under vissa förutsättningar kunde komma att inflytta i de nya lo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kalerna. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till frågan om
kostnaderna för lagberedningens eventuella flyttning.

Med hänsyn främst till önskemål, som byggnadsstyrelsen framfört om
lagberedningens snara avflyttning från Rosenbad — lantbruksstyrelsens
trängande behov av utökade lokaler skulle därigenom kunna tillgodoses —
är det angeläget, att lagberedningens överflyttning till Bergstrahlska huset
utan vidare dröjsmål nu kommer till stånd.

Inflyttningen i de nya lokalerna föranleder vissa kostnader av engångsnatur.
De egentliga flyttningskostnaderna för möbler och böcker — lagberedningens
bibliotek omfattar cirka ettusen hyllmeter — uppskattas härvid
till omkring 6 500 kronor. Härtill måste för anskaffning av bokhyllor
enligt av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar läggas ett belopp av cirka
13 000 kronor. Då lagberedningens nuvarande inventariebestånd till största
delen är mycket omodernt och slitet, är det ofrånkomligt att i detta sammanhang
nedlägga vissa kostnader på utbyte och upprustning av inventarier.
Flera möbler kan på grund av sin storlek icke lämpligen inrymmas i de tilltänkta
nya lokalerna. Nyanskaffningskostnaderna beräknas till cirka 3 500
kronor. Härvid har förutsatts, att till samtliga rum med undantag för ordförandens
i lagberedningen anskaffas standardmöbler ur statens kontorsmöbelserie.
För renovering av möbler beräknas en kostnad av omkring
2 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle kostnaderna i samband med lagberedningens
överflyttning till ifrågavarande nya lokaler uppgå till sammanlagt (6 500
+ 13 000 + 3 500 + 2 000) 25 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning av nga lokaler för lagberedningen in. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

E. Fångvården m. m.

[3] 8. Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av
baracker m. m. Å riksstaten för budgetåret 1953/54 är under förevarande
anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 175 000 kronor, avsett för
utbyggnad av vissa fångkolonier. Vid ingången av budgetåret förefanns en
reservation å tidigare beviljat anslag för liknande ändamål å 26 390 kronor.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 13/10 1953) hemställer om medel till ersättningsbygge
för en nedbrunnen förläggningsbarack vid kolonien Bogesund.

Den 19 april 1953 nedbrann en för 21 intagna avsedd förläggningsbarack
vid kolonien Bogesund. Förlusten av de vårdplatser, som inrymdes i baracken,
har medfört ett svårt avbräck för den öppna anstaltsvården i Mellansverige,
närmare bestämt den del av landet, där anstalterna i den planerade
östra anstaltsgruppen är belägna. Följdverkningarna har kunnat något be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

gränsas därigenom, att styrelsen låtit utföra den utbyggnad av kolonien, varom
beslut fattades av 1953 års riksdag (jfr statsverkspropositionen: bil. 23:
kapitalbudgeten s. 3). Att ersätta den brunna byggnaden med en ny är med
hänsyn till platsbristen ofrånkomligt. Denna åtgärd bör vidtagas så snart
ske kan och lämpligen genom uppförande av ett s. k. monteringsfärdigt trähus,
som kan flyttas, om den provisoriska kolonien i framtiden måste nedläggas.
Kostnaden för anskaffande och uppförande av ett sådant hus i fullt
färdigt skick har beräknats till 70 000 kronor. Denna kostnad kan icke bestridas
från de till anskaffning, montering och transport av baracker tillgängliga
medlen, enär dessa avsetts för utbyggnad av vissa kolonier m. m.,
som med hänsyn till platsbristen icke kan uppskjutas.

Departementschefen. Med hänsyn till föreliggande trängande behov av
ökat antal öppna vårdplatser inom fångvården är det angeläget att det av
fångvårdsstyrelsen planerade ersättningsbygget snarast möjligt kommer till
utförande. För att täcka de av styrelsen härför beräknade kostnaderna, mot
vilka jag icke funnit anledning till erinran, bör såsom förstärkning av förutnämnda
barackanslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett belopp av 70 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering
och transport av baracker m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1954.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Krigsmaterielverket.

[1] 9 a. Krigsmaterielverket: Kostnader för reparation av transformator.
Den 29 maj 1952 inträffade en kortslutning vid en av krigsmaterielverkets
skuggfabriker för tillverkning av krut, varigenom en vid fabriken uppställd
transformator skadades.

Krigsmaterielverket har i skrivelse den 6 oktober 1953 meddelat att kortslutningen
orsakats av att ett träd på grund av häftig vind fallit ned på
kraftledningen till fabriken. Kostnaderna för reparation av transformatorn
har uppgått till 12 808 kronor 95 öre. Ämbetsverket som förskjutit dessa
kostnader av till förfogande stående medel hemställer om medelsanvisning
för täckande av kostnaderna.

Departementschefen. Jag tillstyrker att medel ställes till förfogande för
ifrågavarande ändamål och hemställer att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Krigsmaterielverket: Kostnader för reparation av
transformator å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 12 900 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

C. Försvarskrafterna.

Marinen.

[2] 70. Marinen: Fartygsbyggnader. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 84) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartygsbyggnader på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 38 000 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[3] 49. Vissa signalförbindelser m. m. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 162) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa signalförbindelser m. m. på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1954.

Närvarande:

Statsrådet Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] Förstärkning av vissa väganslag m. m. I skrivelse den 2 oktober 1953
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om förstärkning för budgetåret
1953/54 av vissa väg- och brobyggnadsanslag enligt följande fördelning:

Anslagsrubrik Milj. kr

8. Nyanläggning av bygdevägar................................ 2,8

9. Nyanläggning av ödebygdsvägar ............................ 1,1

10. Byggande av huvudvägar .................................. 11,4

11. Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar ................ 8,1

12. Förstärkning och förbättring av vägar........................ 10,o

13. Vägbeläggningar .......................................... 0,4

14. Byggande av broar ........................................ 1,2

Summa 35,o

Styrelsen erinrar om hurusom Kungl. Maj :t bemyndigat styrelsen att, i
den mån så visade sig erforderligt med hänsyn till läget på arbetsmarknaden,
under budgetåret 1952/53 i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen i sysselsättningsutjämnande
syfte utvidga väg- och brobyggnadsverksamheten i
sådan omfattning, att medelsförbrukningen å förut berörda väg- och brobygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsanslag ökades med sammanlagt högst 35 milj. kronor. Styrelsen anmäler
nu, att de lämnade bemyndigandena att utvidga nämnda verksamhet beräknas
bliva helt tagna i anspråk och medföra, att medelsförbrukningen ökas
i runda tal såsom här förut angivits.

Medelsbehovet för den i sysselsättningsutjämnande syfte bedrivna verksamheten
under ifrågavarande anslag har — enligt av riksdagen godkänd finansieringsprincip
— tills vidare täckts genom att för den ordinarie verksamheten
avsedda medel tagits i anspråk för ändamålet. Detta gäller även
anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar. Å detta anslag tillskapades
visserligen vid beviljandet av medel å tilläggsstat för budgetåret 1952/53
en reserv om 15,s milj. kronor avsedd bl. a. för nu ifrågavarande ändamål
men vid bestämmandet av anslagets storlek för budgetåret 1953/54 (prop.
1953: 1, bil. 8, s. 32) disponerades nämnda reserv för den ordinarie verksamheten.
Den uppkomna medelsbristen å respektive anslag har förutsatts
skola slutligt regleras genom anslag å tilläggsstat.

Föredraganden. Med stöd av bemyndigande, som lämnats av 1952 års riksdag
enligt i propositionen 1952: 250 framlagt förslag, har Kungl. Maj :t medgivit
vägförvaltningarna att för igångsättande av arbeten i sysselsättningsutjämnande
syfte under budgetåret 1952/53 i förväg taga i anspråk högst 35
milj. kronor av de medel på de kalender år sberäknade väg- och brobyggnadsanslagen,
som är avsedda för den ordinarie verksamheten under det därpå
följande andra halvåret 1953. Detta belopp har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
nu beräknats helt bliva utnyttjat för avsett ändamål. Den härigenom
uppkomna medelsbristen för den ordinarie verksamheten under nämnda
halvår har i sagda proposition förutsatts få täckas från anslagen för
budgetåret 1953/54 och slutligt regleras år 1954 genom proposition till riksdagen
om tilläggsstatsanslag.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa följande reservationsanslag att avräknas mot auto -

mobilskattemedlen, nämligen till

a) Nganläggning av bygdevägar .............. 2 800 000

b) Nyanläggning av ödebygdsvägar .......... 1 100 000

c) Byggande av huvudvägar ................ 11 400 000

d) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
.................................... 8 100 000

e) Förstärkning och förbättring av vägar .... 10 000 000

f) Vägbeläggningar ........................ 400 000

g) Byggande av broar ............... 1 200 000

Vad föredragande statsrådet sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1954.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid
följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] 11. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.
I riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningar till
personal vid 1951 års jordbrulcsräkning upptagits ett reservationsanslag av
167 000 kronor.

Så vitt nu kan bedömas torde jordbruksräkningen komma att avslutas
omkring instundande budgetårsskifte. Riksstatförslaget för nästa budgetår
upptager sålunda icke något anslag för ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 5 december 1953 har statistiska centralbyrån anmält, att
anslaget kommit att i en icke förutsedd omfattning belastas genom att ersättare
måst anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom eller havandeskap
för nio tjänstemän. Merkostnaden uppgår enligt vad nu kan överblickas till
25 800 kronor men beräknas stiga till minst 30 000 kronor. Enär bestämmelserna
i Kungl. Maj :ts cirkulär den 30 april 1953 (nr 192) angående
överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna icke är tillämpliga på reservationsanslag,
hemställer centralbyrån om ett tilläggsanslag av 30 000
kronor, utan vilket arbetet vid jordbruksräkningen icke kan planenligt fullföljas.

Departementschefen. Som statistiska centralbyrån framhållit erfordras
det begärda beloppet, 30 000 kronor, för att arbetet vid jordbruksräkningen
skall kunna fullföljas planenligt. Med hänsyn såväl härtill som till den upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

komna merbelastningens karaktär vill jag tillstyrka att ifrågavarande medel
anvisas, vilket synes böra ske å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1951 års jordbrukslräkning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kronor.

E. Diverse.

[2] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av
motsvarande anslag (bil. 9, p. 74) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

[3] 8. 1951 års penningvärdeundersökning. Detta anslag är för nu löpande
budgetår uppfört med 225 000 kronor. Å anslaget fanns vid budgetårets början
en reservation av 24 413 kronor, varför det då disponibla beloppet uppgick
till i runt tal 250 000 kronor. Utgifterna under perioden juli—december
1953 har uppgått till omkring 115 000 kronor, och tillgängliga medel
utgjorde sålunda vid ingången av år 1954 ca 135 000 kronor.

Penningvärdeundersökningen har tidigare beräknats vara slutförd under
första kvartalet år 1954. Det är nu tydligt att utredningsarbetet icke hinner
fullgöras inom denna tid; dock synes arbetet till större delen kunna vara
slutfört omkring stundande budgetårsskifte.

Tillgängliga medel kan beräknas täcka — förutom tryckningskostnader
om uppskattningsvis 75 000 kronor -— avlönings- och expenskostnader för
första kvartalet 1954. För tiden därefter beräknar jag för bestridande av
löpande kostnader ett medelsbehov av 96 000 kronor. Detta belopp synes
böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 96 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Harald Häggquist.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1954.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1] 11. Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Under punkten 13
i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition har jag tillstyrkt,
att under denna rubrik å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår anvisas ett belopp av 185 000 kronor.

Genom beslut den 20 november 1953 har Kungl. Maj :t för komplettering
av kungl. bibliotekets bestånd av utländsk vetenskaplig litteratur anvisat
35 000 kronor, att utgå förskottsvis från åttonde huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter. Då sistnämnda belopp lämpligen synes böra slutligt
belasta nu förevarande anslag å 185 000 kronor, torde från detta till
anslaget till extra utgifter böra överföras ett belopp av 35 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 185 000 kronor.

D. Akademier m. m.

[2] 17 a. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Vissa flyttningskostnader
m. m. vid konsthögskolan. Sedan den av staten ägda byggnad
vid Sergelgatan i Stockholm, som konsthögskolan disponerat för viss

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

del av sin undervisning, förvärvats av Stockholms stad för rivning i samband
med nedre Norrmalms reglering, har konsthögskolan genom byggnadsstyrelsens
försorg erhållit vissa nya lokaler i en kasernbyggnad å Skeppsholmen.
Erforderliga ombyggnadsarbeten å kasernen har igångsatts och
till en del redan utförts under hösten 1953, varför skolans verksamhet i de
nya lokalerna har kunnat påbörjas.

Akademien hemställer nu om anslag till kostnader för flyttning av samlingar
och materiel till de nya lokalerna samt för viss inredning av dessa
med möbler, armatur, gardiner in. m. Flyttningskostnaderna har uppgått
till 13 598 kronor. Kostnaderna för inredning beräknas av akademien till
27 800 kronor.

Statskontoret finner av akademien redovisade anspråk beträffande nyanskaffning
av inredning vara i och för sig rimliga. Representanter för
ämbetsverket har dessutom besökt de nya lokalerna för att söka få en uppfattning
om i vilken utsträckning inventarier från de gamla lokalerna kan
utnyttjas. Statskontoret vill icke motsätta sig att till kostnaderna för inredning
beräknas ett belopp av högst 25 000 kronor.

Departementschefen. Till bestridande av kostnader för ifrågavarande
flyttning samt inredning av nya lokaler torde medel böra ställas till förfogande
genom särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår. Till llyttningskostnaderna beräknar jag ett belopp av
13 600 kronor. Till kostnader för nödvändig nyanskaffning av möbler och
annan inredning till de nya lokalerna synes i enlighet med vad statskontoret
förordat böra beräknas 25 000 kronor. Anslaget torde alltså böra uppföras
med sammanlagt 38 600 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Vissa flgttningskostnader m. m. vid konsthögskolan
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 38 600 kronor.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. in.

[3] 14 a. Lunds universitet: Inredning och utrustning av fysiska institutionen.
Å riksstaten för hudgetåret 1947/48 anvisades under rubriken
Lunds universitet: Inredning och utrustning av vissa institutioner efter
förslag av Kungl. Maj :t (statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, p.
78, s. 161—165) bland annat ett anslag av 1 030 000 kronor till inredning
och utrustning av nybyggnad för fysiska institutionen.

Efter framställning av det större akademiska konsistoriet har universitetskanslern
i skrivelse den 28 september 1953 hemställt om anvisande å
tilläggsstat för innevarande budgetår av ytterligare ett utrustningsanslag
om 65 000 kronor för fysiska institutionen, vars nybyggnad tagits i bruk

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hösten 1950. Beräkningen av det angivna beloppet grundar sig på en av
institutionsföreståndaren, professorn Bengt Edlén gjord framställning i vilken
anföres i huvudsak följande.

Den kostnadskalkyl, som låg till grund för de ursprungliga beräkningarna
har i stort sett visat sig riktig. Då emellertid leveranstiderna för maskiner
och större instrument delvis varit mycket långa och offerterna gällt med
förbehåll för under tiden inträffade prisstegringar, har en i förväg svåröverskådlig
kostnadsökning ägt rum. Sedan samtliga beställningar nu levererats,
befinnes att bristen uppgår till omkring 65 000 kronor. Att utjämna
denna brist med anlitande av fysiska institutionens materielanslag, som f. n.
utgår med 79 900 kronor, skulle bereda nästan oöverkomliga svårigheter,
särskilt som detta anslag är otillräckligt redan för det ordinarie årliga behovet.

Departementschefen. Under den långa leveranstiden för vissa maskiner
och instrument till fysiska institutionen har ofrånkomliga prisstegringar
ägt rum. Mot den beräknade kostnadsökningen, 65 000 kronor, har jag intet
att erinra. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande utrustning numera är
levererad, förordar jag, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat till
rilcsstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Inredning och utrustning av
fysiska institutionen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

[4] 49 a. Gemensamma universitetsändamål: Särskild kursundervisning
för filosofisk ämbetsexamen. I skrivelse den 31 augusti 1953 har kanslern
för rikets universitet hemställt, att för detta ändamål å tilläggsstat för innevarande
budgetår måtte anvisas ett anslag av 45 800 kronor. Anledningen
härtill är, att i ett av kanslern tidigare överlämnat förslag till förnyad stadga
angående filosofiska examina intagits föreskrift om ett antal särskilda kurser,
som avser att med hänsyn till skolans krav komplettera undervisningen
i vissa examensämnen i filosofisk ämbetsexamen. Nämnda föreskrift har
numera influtit i 16 § av den av Kungl. Maj :t utfärdade stadgan angående
filosofiska examina (SFS 1953: 610) och innebär, att filosofisk ämbetsexamen
i vissa fall skall omfatta särskilda kurser i något eller några av följande
ämnen, nämligen grekiska språket, klassisk fornkunskap och antikens
historia, samhällskunskap med huvudvikten lagd vid nationalekonomi,
respektive statskunskap, astronomi, mineralogi, hygien och genetik.

I fråga om kursernas omfattning och kostnaderna för desamma anför
kanslern följande.

I mitt förenämnda förslag till förnyad stadga angående de filosofiska
examina bär några normaltidsbestämmelser icke föreslagits beträffande
de särskilda kurserna; på grund av växlande förhållanden bör den erforder -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga tiden hellre bedömas från fall till fall. Enligt mitt förmenande torde en
sådan kurs emellertid icke få omfatta en halv termin utan i stället helst
understiga två månader och i regel ej omfatta mer än cirka 30 timmar. Kravet
på särskild kurs bortfaller enligt stadgeförslaget, om det kursen motsvarande
examensämnet ingår i examen. Möjligheten att utbyta föreskriven
särskild kurs mot halvbetygskurs har lämnats öppen.

Vad beträffar kostnaderna för kurserna bör de i regel beräknas efter 50
kronor för föreläsningstimme. I de fall en mera omfattande examination
kan väntas bliva erforderlig i samband med kurserna torde en något högre
timersättning kunna utgå. I vissa fall torde man även böra räkna med särskilda
kostnader för materiel, lokaler in. in.

Kanslern räknar i regel med att en kurs per läsår och ämne bör anordnas
vid varje lärosäte. Normalkostnaderna för varje lärosäte per ämne och läsår
kan sålunda beräknas till 1 500 kronor. I flertalet fall föreslås emellertid
av olika skäl andra belopp, så bland annat beträffande följande kurser, nämligen kursen

i samhällskunskap-nationalekonomi, där det anses erforderligt med
60 timmars undervisning i form av föreläsningar och gruppundervisning,

kursen i samhällskunskap-statskunskap, där ett särskilt belopp av 300
kronor beräknas med hänsyn till särskilda kostnader för examination,

kurserna i astronomi och mineralogi, där timtalet ansetts kunna begränsas
till 20 per kurs, men två kurser i mineralogi ansetts erforderliga per läsår
i Uppsala och ett engångsanslag av 1 000 kronor för innevarande budgetår
begärts för Stockholms högskola för uppläggandet av en särskild studiesamling.

Till kurser i hygien vid universiteten i Uppsala och Lund har några medel
icke äskats, enär de anslagsmedel, som under respektive avlöningsanslag
anvisas till kurser i hygien för blivande biologilärare ansetts böra tagas
i anspråk. För Stockholms högskola har för detta ämne räknats med
ett medelsbehov av 1 300 kronor till täckande av kostnaderna för tio dubbelföreläsningar
samt därutöver för vaktmästare, materiel och städning m. m.,
enär kursen beräknas bli anordnad utanför högskolans lokaler.

Till kurs i genetik i Uppsala beräknas icke något anslag för innevarande
budgetår, medan ett belopp av 1 800 kronor anses behövligt för nästa
budgetår. I fråga om samma ämne i Lund inskränker sig kostnaderna innevarande
budgetår- till 1 200 kronor för ett amanuensarvode medan för nästa
år beräknas två dylika arvoden å sammanlagt 2 400 kronor. För Stockholms
högskola kräves för en genetikkurs ett engångsbelopp av 7 500 kronor
till fyra kursmikroskop och fyra lupper.

Det av kanslern beräknade medelsbehovets fördelning på olika kurser
framgår av sammanställningen ås. 17, i vilken jämväl angivits de anslagsbelopp
som av kanslern beräknats för nästa budgetår.

Departementschefen. Den nya filosofiska examensstadgan föreskriver, att
filosofisk ämbetsexamen i vissa fall utöver de i examen ingående examensänmena
skall omfatta särskilda kurser i andra ämnen. För den kursunder -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Särskilda kurser i	Uppsala universitet	Lunds universitet	Stockholms högskola	Göteborgs högskola	Summa
1953 / 54	1954 / 55	1953 / 54	1954 Idb	1953 /54	1954 Idb	1953 Ibi	1954 Idb	1953 Ibi	1954 Idb
Grekiska språket ......	1500	1500	1500	1500	1500	1500	1500	1500	6 000	6 000
Klassisk fornkunskap och antikens historia	1500	1500	1500	1500	1500	1500	1500	1500	6 000	6 000
Samhällskunskap: nationalekonomi ....	2 600	2 600	2 600	2 600	2 600	2 600	2 600	2 600	10 400	10 400
statskunskap ........	1800	1800	1800	1800	1800	1800	1800	1800	5 400	7 200
Astronomi ............	1000	1000	1000	1000	1000	1000	1 000	1000	1000	1000
Mineralogi ............	2 000	2 000	1000	1000	2 000	1000	—	—	5 000	4 000
Hygien................	—	—	—	—	1300	1300	—	—	1300	1300
Genetik................	—	1800	1200	2 400	7 500	—	—	—	8 700	4 200
Summa	10 400	12 200	10 000	11800	19 200	10 700	5 600	7 400	45800	42100

visning, som med hänsyn härtill bör anordnas, torde enligt vad utredningar
vid de olika lärosätena givit vid handen erfordras anvisande av särskilda
anslagsmedel. Den kostnadsberäkning, som kanslern gjort för innevarande
och nästa budgetår, har icke givit mig anledning till erinran. För innevarande
budgetår torde de erforderliga medlen, sammanlagt 45 800 kronor,
böra anvisas under ett obetecknat anslag å tilläggsstat. Anslaget torde böra
erhålla förut angivna rubrik. Frågan om anvisande av medel för nästa budgetår
till här avsedd kursundervisning vid universiteten i Uppsala och Lund
har jag förut i dag anmält. Motsvarande spörsmål för Stockholms högskola
och Göteborgs högskola torde jag framdeles få anmäla. Jag hemställer alltså
nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Särskild kursundervisning
för filosofisk ämbetsexamen å tillläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
45 800 kronor.

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst in. in.

[5] 28. Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen 1954.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 90 000 kronor. Ur anslaget utgår ett belopp av 30 000 kronor till
ett vart av observatorierna vid universiteten i Uppsala och i Lund samt till
Stockholms observatorium.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har nu hemställt om anvisande
av ett anslag av 81 000 kronor till vissa vid institutionen för elektronik vid
Chalmers tekniska högskola planerade jonosfär- och solbrusundersökningar
i samband med 1954 års solförmörkelse.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Uen 30 juni 1954 inträffar en solförmörkelse, som är total i vissa delar
av södra Sverige. Vid detta unika tillfälle, som icke återkommer under vårt
århundrade, önskar professorn i elektronik Olof Rydbeck göra studier av
elektriska effekter på solen och jordatmosfären, som har sammanhang med
elektronik.

Institutionen för elektronik vid Chalmers tekniska högskola har tidigare
gjort dylika mätningar vid solförmörkelser, dels vid den totala solförmörkelsen
den 9 juli 1945 i Norrland, då mätningar gjordes i Sörmjöle, och
dels vid den totala solförmörkelsen år 1952, då sådana gjordes vid Neapel.
Mätningarna vid den senaste solförmörkelsen har givit goda resultat, vilka
emellertid ännu icke hunnit publiceras.

Den för j onosfärundersökningarna erforderliga anläggningen
kommer att installeras i tvenne bussar, vilka institutionen för ett symboliskt
pris får övertaga av Göteborgs Spårvägar. En tredje buss kommer att
användas till personalförläggning. Samtliga bussar skall med institutionens
jeep bogseras till observationsplatsen, vars läge ej definitivt fixerats. Anläggningen
kommer att förses med en trettio meter hög demonterbar akrobatmast,
så att tillräckligt stora aperiodiska antenner kan uppspännas för
de viktiga E-skiktsmätningarna.

En jonosfär expedition utrustad på detta sätt kan komma att lämna resultat
av internationell betydelse. Jonosfärens rekombinationslcoefficienter
kommer att kunna bestämmas med större noggrannhet än någonsin tidigare.
Vidare kan jonosfärens strukturförändringar under förmörkelsen studeras
i detalj, vilket blir av största betydelse för kartläggningen av »solytans»
joniserande strålning. För den direkta radiovågutbredningsforskningen och
för teletekniken i allmänhet får dessa undersökningar också ett mycket
stort värde.

Den solb rusapparatur, som hittills använts vid institutionen, är
ej tillräckligt noggrann när det gäller en verkligt fin studie av den termiska
radiostrålningens variation över solskivan. Den nya anläggning, som planeras,
skulle emellertid kunna ge utomordentligt goda resultat under den kommande
förmörkelsen. En mycket noggrann undersökning av brusstrålningens
variation inom solkoronan skulle möjliggöras och närmare klarhet skulle
kunna vinnas om totalstrålningens eventuella randeffekt. Om det visar
sig tekniskt möjligt kommer anläggningen att utföras för registrering av flera
utvalda koronafrekvenser. Anläggningen kommer att installeras i den
buss, som Chalmers tekniska högskola medförde till Neapel. Troligen blir
uppställningsplatsen i närheten av Strömstad.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anser, att dessa mätningars
genomförande är viktigt även som ett led i utbildningen av de studerande,
vilka bedriver studier i ämnet och kommer att deltaga i mätningarna
eller som efteråt deltager vid bearbetningen av resultaten.

Kostnaderna för undersökningarna beräknas bli följande.

A. Utökning av den panoramiska jonosfärmätanläggningen ...... 35 500

B. Inköp och inredning av två motorlösa spårvägsbussar ........ 4 200

C. Högstabiliserad solbrusanläggning .......................... 34 800

D. Transportutgifter in. m..................................... 6 050

E. Fotografiskt material in. in................................. 625

Summa kronor 81 175

Överstyrelsen bar funnit det i hög grad önskvärt, att Rydbeck beredes
möjlighet att företaga ifrågavarande undersökningar. De beräknade kostna -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

derna har — såvitt överstyrelsen kunnat bedöma desamma — synts överstyrelsen
skäliga. Enligt vad överstyrelsen inhämtat torde något bidrag från
enskilt håll icke kunna påräknas såsom fallet var vid 1945 års solförmörkelse.
Det torde enligt överstyrelsen ej heller kunna antagas, att kostnader
av den storleksordning, det här gäller, kan täckas genom särskilda bidrag
från vederbörande forskningsråds sida.

Departementschefen. De jonosfär- och solbrusundersökningar, som nu planeras
vid elektronikinstitutionen vid Chalmers tekniska högskola, ligger i
linje med de vetenskapliga undersökningar, som institutionen genomfört
vid tidigare solförmörkelser. Det synes mig angeläget, att institutionen ges
möjlighet att begagna det enastående tillfälle att fortsätta detta vetenskapliga
arbete, som den kommande sommarens totala solförmörkelse i södra
Sverige erbjuder. Härför synes emellertid en särskild medelsanvisning erforderlig.
Jag anser mig dock icke kunna tillstyrka högre belopp än 75 000
kronor för ändamålet. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen
195b å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den b
januari 195b.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet
Hjalmar Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1953/54, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—6, 8 och 9
samt statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkten 7. Föredragandena anför
därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna näringar

m. m.

[1] Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar.
Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1953/54 anvisats ett förslagsanslag
av 298 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 27/8
1953) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54
skall anvisas, bland annat, ett belopp av 66 500 kronor för inköp av vissa
inventarier till Stenstugu försöksgård. Högkolesstyrelsen erinrar om att
Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut (Prop. 1953:155; Rskr. 308)
förordnat, att egendomen Stenstugu i Gotlands län från och med den 14
mars 1954 skall förvaltas av högskolestyrelsen samt disponeras såsom statlig
försöksgård. Kungl. Maj :t har vidare ställt ett belopp å 12 000 kronor till
förfogande för driften av gården intill den 1 juli 1954. Sistnämnda belopp
torde enligt styrelsens förmenande helt behöva tagas i anspråk för löpande
utgifter och icke till någon del kunna användas för inköp av inventarier, vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ka är nödvändiga för skötseln av försöksgården. Några skördeinkomster från
gården kommer icke att inflyta under tiden den 14 mars—30 juni 1954.
Av det i högskolestyrelsens framställning äskade beloppet avses 31 100 kronor
för inköp av 2 traktorer, 1 elektrisk motor, 1 traktorvagn och 1 hästvagn.
För anskaffning av jordbearbetningsredskap och redskap för sådd
avses 17 600 kronor samt för inköp av skördemaskiner 7 600 kronor. Slutligen
beräknas anskaffningskostnaderna för diverse magasins- och gårdsinventarier
till sammanlagt 10 200 kronor.

Departementschefen. För att verksamheten vid Stenstugu försöksgård skall
kunna igångsättas under år 1954 är det erforderligt, att medel så snart som
möjligt ställes till förfogande för inköp av de i högskolestyrelsens framställning
avsedda döda inventarierna. Då jag icke heller har något att invända
mot de av högskolestyrelsen gjorda beräkningarna, föreslår jag, att ett belopp
av högst 66 500 kronor skall anvisas för ändamålet. Detta belopp synes
lämpligen böra utgå från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget
till statens försöksgårdar. Härför torde emellertid riksdagens medgivande
böra inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget
till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Statens försöksgårdar må för inköp av i det föregående avsedda
inventarier tagas i anspråk ett belopp av högst 66 500
kronor.

[2] Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Å riksstaten för
innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag
av 158 300 kronor.

Efter framställning av Fredrika Bremerförbundet i egenskap av huvudman
för lanthushållningsseminariet medgav 1953 års riksdag (Prop. 1953:
150 s. 41—43; JoU 23; rskr. 202), att av det för budgetåret 1952/53 anvisade
förslagsanslaget till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa
finge till ytterligare bidrag för sistnämnda budgetår tagas i anspråk
ett belopp av högst 25 000 kronor. I nyssnämnda proposition anfördes
såsom skäl för ifrågavarande ytterligare bidrag, bland annat, att det syntes
ådagalagt, att seminariet vore i behov av omedelbar ekonomisk hjälp,
om icke dess verksamhet skulle nedläggas, så snart den då pågående kursen
avslutats. I utlåtande över förbundets framställning föreslog lantbruksstyrelsen,
att till ytterligare understöd åt seminariet skulle anvisas dels nyssnämnda
belopp å 25 000 kronor, dels ock för budgetåret 1953/54 ett extra
driftkostnadsbidrag av likaledes 25 000 kronor. De av lantbruksstyrelsen åberopade
skälen härför har återgivits å s. 42—43 i propositionen. Vidare anförde
statskontoret i remissutlåtande, att frågan om ytterligare bidrag till
seminariet för budgetåret 1953/54 borde framdeles prövas av Kungl. Maj :t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Fredrika Bremerförbundet (skr. 15/9 1953) anför, att samma behov av
understöd alltjämt föreligger, samt hemställer, att fördenskull ett belopp av
25 000 kronor skall anvisas även för budgetåret 1953/54.

Lantbruksstyrelsen (remissutlåtande 26/9 1953) föreslår, att av det för
innevarande budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisade förslagsanslaget
skall till ytterligare bidrag för budgetåret tagas i anspråk ett belopp av
högst 25 000 kronor. Styrelsen framhåller därvid, under åberopande av vad
den anfört i sitt i det föregående omnämnda utlåtande, att trängande behov
av ökat ekonomiskt stöd åt seminariet föreligger jämväl för budgetåret
1953/54.

Statskontoret (remissutlåtande 28/9 1953) anför, att det -—- enligt vad
statskontoret under hand inhämtat — föreligger fortsatt behov av särskilt
understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa även under innevarande
budgetår. Under hänvisning till vad statskontoret anfört över den tidigare
prövade ansökningen om understöd åt seminariet, tillstyrker ämbetsverket,
att framställning göres till 1954 års riksdag om medgivande att av
det för innevarande budgetår anvisade anslaget till understöd åt seminariet
får anvisas ett ytterligare bidrag av högst 25 000 kronor.

Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår, att lanthushållningsseminariet
å Rimforsa redan förra året var i behov av omedelbar
ekonomisk hjälp, om icke dess verksamhet skulle nedläggas så snart den då
pågående kursen avslutats. Med hänsyn till angelägenheten av att seminariet
bereddes möjlighet att tills vidare fortsätta sin verksamhet i avvaktan på resultatet
av den i fjolårets statsverksproposition bebådade särskilda översynen
av lanthushållslärarinnornas utbildning och därmed sammanhängande
frågor, medgav 1953 års riksdag att ett ytterligare statsbidrag å högst
25 000 kronor skulle få utgå till täckande av den förlust, som beräknades
uppstå i samband med seminariets verksamhet under budgetåret 1952/53.
Såsom framhållits i såväl Fredrika Bremerförbundets framställning som
lantbruksstyrelsens och statskontorets utlåtanden föreligger fortsatt behov
av särskilt understöd åt seminariet. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att
ett ytterligare belopp å högst 25 000 kronor skall ställas till förfogande för
att täcka förlust i samband med seminariets verksamhet under budgetåret
1953/54. Sistnämnda belopp torde böra utgå från det förslagsanslag, som för
innevarande budgetår anvisats till understöd åt seminariet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget
till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa må
till ytterligare bidrag för sagda budgetår tagas i anspråk ett
belopp av högst 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår
är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 813 000 kronor.

Västernorrlands läns landsting (skr. 31/8 1953) hemställer, att ett extra
driftkostnadsbidrag å 30 000 kronor skall anvisas för verksamheten vid Norrlands
trädgårdsskola i Söråker under läsåret 1953/54. Till stöd för framställningen
åberopas den starka kostnadsökning, som skett för landstingets
vidkommande i jämförelse med vad som beräknades vid landstingets övertagande
av huvudmannaskapet för skolan år 1947. övertagandet beräknades
då komma att innebära att på landstinget fallande del av kostnaderna vid
trädgårdsskolan skulle uppgå till cirka 10 000 kronor för läsår. Bidragen
har emellertid under de senaste fyra läsåren uppgått till respektive 29 138,
25 479, 35 856 och 78 187 kronor. För nästa läsår beräknas det underskott,
som skulle komma på landstingets del, till 69 793 kronor.

Departementschef en. Såsom framgår av vad jag denna dag anfört under
nionde huvudtiteln (punkt 44) har Västernorrlands läns landsting uppsagt
det med staten ingångna avtalet om driften av Norrlands trädgårdsskola i
Söråker. Lantbruksstyrelsen har därför räknat med att denna skall upphöra
med 1954 års utgång. Undervisningen torde alltså i vart fall komma att
pågå hela läsåret 1953/54. Med hänsyn härtill och till den i framställningen
åberopade kostnadsökningen vill jag icke motsätta mig, att det av landstinget
begärda ytterligare driftkostnadsbidraget å 30 000 kronor skall utgå
till verksamheten vid skolan under nämnda läsår. Jag föreslår alltså, att
riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppet får utgå från det förslagsanslag,
som för nu löpande budgetår anvisats till driftkostnader åt vissa
lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Jag torde vidare få erinra om att jag denna dag under nionde huvudtiteln
(punkt 45) förordat, att ett belopp av 45 000 kronor skall anvisas för budgetåret
1953/54 såsom särskilt driftkostnadsbidrag till lantbruksakademiens
trädgårdsskola å Experimentalfältet. Jämväl detta belopp torde, därest riksdagen
icke har något att invända däremot, få utgå från nyssnämnda driftkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade förslagsanslaget
till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt
vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må
till ytterligare understöd åt i det föregående angivna trädgårdsskolor
för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp av
sammanlagt högst 75 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4] Vissa avvecklingsåtgärder i samband med nedläggandet av driften vid
hampberedningsverket i Värmbol. I propositionen nr 195 till 1953 års riksdag
föreslog föredragande departementschefen, att statligt stöd åt den inhemska
hampodlingen, vilket dittills utgått till hampberedningsverken i Visby och
Värmbol, skulle sedan 1952 års skörd upparbetats utgå endast till visbyverket.
Spörsmål i samband med nedläggandet av driften vid värmbolverket avsågs
skola upptagas till behandling i den proposition rörande åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område under regleringsåret 1953/54, vilken
senare skulle avlåtas till riksdagen.

Vid behandlingen av förstnämnda proposition tillstyrkte jordbruksutskottet
i sitt utlåtande nr 31, att värmbolverket skulle nedläggas. Beträffande
de avvecklingsfrågor, som berörts i propositionen, framhöll utskottet särskilt
angelägenheten av att sörja för de anställdas framtid. Utskottet underströk
därför för sin del nödvändigheten av att mått och steg i sådant
syfte vidtoges utan dröjsmål. Det syntes också vara rimligt, att de åtgärder,
som därvid kunde komma i fråga, skulle bli sådana, att de medförde en
verklig hjälp för dem, som genom driftnedläggelsen miste sina anställningar
eller på annat sätt fick sina levnadsvillkor mera avsevärt försämrade.
Med hänsyn till de högst avsevärda kostnader, som ett fortsättande av driften
vid båda verken skulle medföra, ansåg sig utskottet icke kunna förorda,
att driftnedläggelsen vid värmbolverket icke skulle ske förrän frågan om
sysselsättningen och försörjningen av de anställda blivit löst. Utskottet biträdde
därför Kungl. Maj :ts förslag, att behandlingen av samtliga avvecklingsfrågor
skulle uppskjutas till prövningen av de prisreglerande åtgärderna
på jordbrukets område för nästa regleringsår.

Vad jordbruksutskottet sålunda föreslagit godkändes av riksdagen (Rskr.
309).

I den sedermera till 1953 års riksdag avlåtna propositionen nr 224 angående
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område anförde föredragande
departementschefen beträffande värmbolverket, att det ännu icke
förelåg någon tillräckligt uttömmande utredning om vilka kostnader
som kunde bli förenade med nedläggandet av driften vid verket. Man måste
till eu början räkna med att en betydande del av verkets statslån icke
kunde gäldas. I den mån detta blev förhållandet, borde det få ankomma på
Kungl. Maj :t att avskriva de oguldna beloppen. Därvid borde i enlighet med
vad som uttalats i propositionen 1951: 192 frågan om förhållandet mellan
statens fordran och medlemmarnas insatser lösas så, att statens fordran
kunde få avskrivas i den mån så behövdes för att medlemmarna skulle kunna
återfå hälften av det av dem inbetalda insatskapitalet. För övriga avvecklingsåtgärder
erfordrades enligt inhämtade upplysningar ett belopp av
omkring 350 000 kronor. Detta borde få ställas till förfogande ur anslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det skulle få ankomma

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

på Kungl. Maj :t att efter förslag av statens jordbruksnämnd meddela de
föreskrifter, som kunde befinnas erforderliga.

Med anledning av detta förslag väcktes vid riksdagsbehandlingen av propositionen
två likalydande motioner, I: 494 och II: 612, vari framhölls bland
annat, att det belopp, som sålunda avsetts för de anställda, syntes vara otillräckligt
för att medgiva den verkliga hjälp, som utskottet i utlåtandet nr 31
förutsatt skola lämnas från statens sida. Fördenskull hemställdes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle anhålla, att Kungl. Maj :t ville utreda
och till 1953 års höstriksdag inkomma med förslag till på längre sikt
erforderliga stödåtgärder åt sådana vid värmbolverlcet anställda tjänstemän
och arbetare, vilka på grund av hög ålder eller invalidiserande sjukdom
ej kunde få annan arbetsanställning vid nedläggandet av driften vid
verket.

I sitt utlåtande nr 38 med anledning av propositionen fann jordbruksutskottet
vad sålunda anförts i motionerna vara värt beaktande. I överensstämmelse
med den uppfattning, utskottet givit uttryck åt i sitt förut nämnda
utlåtande nr 31, ville utskottet ansluta sig till motionärernas hemställan
om en närmare utredning av de stödåtgärder, som skäligen borde komma
i fråga. Utredningen borde bedrivas med sådan skyndsamhet, att på densamma
grundade förslag kunde framläggas redan vid 1953 års höstriksdag.
Även detta förslag godkändes av riksdagen (Rskr. 340).

Med anledning av riksdagens beslut bemyndigade Kungl. Maj :t den 5 juni
1953 statens jordbruksnämnd att — i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
— avgiva förslag rörande användningen av det förut omförmälda beloppet
av 350 000 kronor. Vidare uppdrog Kungl. Maj :t samma dag åt arbetsmarknadsstyrelsen
att — i samråd med jordbruksnämnden — skyndsamt företaga
sådan utredning, som jordbruksutskottet förordat i sitt utlåtande nr
38, samt att därefter inkomma till Kungl. Maj :t med förslag i ämnet.

I en den 19 maj 1953 dagtecknad skrift har företrädare för Olands kommun,
textilarbetareförbundets avdelning i Gimo samt därvarande linberedningsverk,
efter att ha upplyst om att driften komme att nedläggas även
vid sistnämnda verk, gjort framställning om åtgärder i syfte att bereda sysselsättning
åt den genom driftsnedläggelsen friställda arbetskraften. På
grund av framställningen har Kungl. Maj :t uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen
att — i samråd med jordbruksnämnden — skyndsamt företaga
en utredning rörande linberedningsverket i Gimo i samma syfte som förenämnda
utredning i samband med nedläggandet av driften vid hampberedningsverket
i Värmbol samt att därefter till Kungl. Maj :t inkomma med förslag
i ämnet.

I skrivelse den 15 juli 1953 har jordbruksnämnden framlagt förslag rörande
användningen av beloppet å 350 000 kronor. Nämnden har därvid anfört,
att inom Sveriges hampodlareförening u. p. a. — ägare till värmbolverket
— uppgjorts en vid nämndens skrivelse fogad tablå över föreningens
medelsbehov och personalförhållanden under tiden den 6 juli—den 31 oktober
1953. Enligt tablån uppgick föreningens behov av statsbidrag under an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. '' 27

givna tid till sammanlagt 255 000 kronor, varav under juli 240 000, under
september 8 500 och under oktober 6 500 kronor. Nämnden hade för sin del
icke funnit anledning till erinran mot de principer, enligt vilka de i tablån
redovisade beräkningarna gjorts. Tablån hade även underställts arbetsmarknadsstyrelsen,
som förklarat sig icke ha något att erinra mot densamma,
såvitt avsåge planeringen för personalen. Beträffande användningen av återstoden
av för ändamålet anvisade medel, 95 000 kronor, ämnade nämnden
återkomma framdeles, sedan klarhet vunnits i frågan i vilken utsträckning
dessa medel kunde komma att behöva tagas i anspråk. Under åberopande
av det anförda anhöll nämnden om bemyndigande att för nyssnämnda ändamål
till föreningen utbetala 255 000 kronor.

Genom beslut den 24 juli 1953 har Kungl. Maj :t lämnat det begärda bemyndigandet.

Sedermera har jordbruksnämnden och arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelser
den 16 respektive den 17 september 1953 framlagt förslag rörande
stödåtgärder för personalen vid verken i Värmbol och Gimo. Över förslagen
har statskontoret avgivit yttrande, som inkommit till jordbruksdepartementet
den 3 november 1953. Därjämte har Sveriges arbetsledareförbund, Svenska
industri tjänstemannaförbundet och Svenska textilarbetareförbundet inkommit
med en skrift i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse. I skrivelse till statens jordbruksnämnd
den 2 februari 1953 angående personalens sammansättning
m. in. vid verken i Värmbol och Gimo, vilken skrivelse i huvudsak
återgivits i propositionen 1953: 195 redogjorde arbetsmarknadsstyrelsen för
de sysselsättningssvårigheter, som uppstått i katrineholmsområdet till följd
av de vikande konjunkturerna inom vissa delar av metall- och träindustrien.
1 sin skrivelse den 17 september 1953 anför styrelsen, att någon stabilisering
av situationen på den lokala arbetsmarknaden ännu icke skett. I stället
har ytterligare driftsinskränkningar vidtagits. Sålunda har Katrineholms
Träförädlingsaktiebolag, Aktiebolaget Svenska Karosseriverkstäderna, SKF
Katrineholmsverken och Aktiebolaget Pumpseparator tillsammans friställt
cirka 150 arbetare under de senaste sex månaderna. Sedan april 1952 har
därmed icke mindre än omkring 500 arbetare vid katrineholmsområdets industrier
entledigats på grund av arbetsbrist. Då endast en mindre del av denna
styrka kunnat beredas annan sysselsättning på orten eller i dess närhet,
har särskilda åtgärder vidtagits för att underlätta de arbetslösas omplacering.
Föreståndaren vid arbetsförmedlingen i Katrineholm har sålunda frigjorts
från sina ordinarie arbetsuppgifter för att helt ägna sig åt den interlokala
förmedlingen av arbetskraft, som friställts vid industriföretagen i staden.
I uppdraget ingår också att söka omplacera en del av den arbetskraft,
som friställts inom eskilstunaindustrien.

Styrelsen anförde i sin tidigare skrivelse till jordbruksnämnden, bland
annat, att den ogynnsamma ålderssammansättningen hos arbetarpersonalen
vid hampberedningsverket i Värmbol på grund av de inträdda föränd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ringarna på den lokala arbetsmarknaden skulle medföra betydande svårigheter
vid beredandet av ny sysselsättning åt de av driftsnedläggelsen berörda
arbetarna. Då arbetsmarknadssituationen i katrineholmsområdet ytterligare
försämrats sedan i februari, har svårigheterna att i hemorten bereda
varaktig sysselsättning åt den friställda arbetskraften ökat. Beträffande
de anställdas antal, åldersfördelning och anställningstid anföres i nu förevarande
skrivelse följande.

Sammanlagt 75 arbetare — varav 8 kvinnor — var vid årsskiftet anställda
vid verket. Fyra av kvinnorna har varit anställda vid det till verket hörande
väveriet, medan övriga kvinnor varit säsonganställda vid verket. Arbetssäsongen
för de senare har i genomsnitt omfattat nio månader varje år. Av
de 75 arbetare, som vid årsskiftet var anställda vid verket, har hittills 58
arbetare, därav 6 kvinnor, entledigats, medan 8 på egen begäran lämnat sin
anställning och 1 avlidit. 8 arbetare sysselsattes fortfarande vid företaget
men kommer att entledigas under hösten.

Åldersfördelningen bland arbetarna framgår av följande sammanställning,
där uppgift även lämnas om antalet arbetare, som på grund av sjukdom

eller invaliditet har	nedsatt	arbetsförmåga.
		Över 67 år	60— 67 år	55-60 år	40-55 år	Under 40 år	Summa
Männen............		11	14	4	24	14	67
därav med nedsatt	arbets-
förmåga........		—	5	1	6	1	13
Kvinnorna.........		—	1	—	2	5	8

Av de manliga arbetarna har 14 erhållit stadigvarande anställning hos
annan arbetsgivare, 30 är sysselsatta i arbeten av tillfällig karaktär, därav 6
vid hampberedningsverket, medan 22 är helt arbetslösa. Av de entledigade
kvinnorna är 2 för närvarande utan anställning.

De arbetslösa och arbetsplacerade arbetarnas fördelning på olika åldersgrupper
framgår av följande sammanställning.

Männen Stadigvarande anställning . Tillfällig anställning...... Arbetslösa............... Avlidna.................	över 67 år 4 7	60— 67 år 1 5 8	55-60 år 1 2 1	40— 55 år 8 11 5	Under 40 år 5 9	Summa 14 30 22 1
Kvinnorna	11	14	4	24	14	67
Stadigvarande anställning .	—	—	—	1	4	5
Tillfällig anställning......	—	—	—	1	—	1
Arbetslösa...............	—	1	—	—	1	2
	—	1	—	2	5	8

På grund av det stora antalet arbetare, som endast tillfälligt kunnat beredas
arbete, får man räkna med att ett 30-tal av hampberedningsverkets
arbetare ånyo blir arbetslösa hösten 1953. 26 av dessa har på grund av hög
ålder, sjukdom eller invaliditet sin arbetsförmåga så starkt nedsatt, att någon
stadigvarande sysselsättning över huvud taget ej kan beredas dem, så länge

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den nuvarande situationen på arbetsmarknaden består. De flesta torde icke
heller ha förutsättningar att utföra sådana arbetsuppgifter, som vanligen
förekommer i allmänna arbeten. Av de 26 svårplacerade arbetarna uppbär
emellertid 11 folkpension.

Av de 67 manliga arbetarna, som vid årsskiftet var anställda vid verket,
var 15 ogifta, 46 gifta och 6 änklingar. Av kvinnorna var 2 ogifta, 4 gifta
och 2 änkor. 12 arbetare var fastighetsägare, medan 43 (därav 4 kvinnor)
bodde i verkets bostäder.

Förvaltningspersonalen vid verket utgjordes av 1 disponent, 1 kassör, 1
verkmästare, 1 odlingsinspektör, 1 ingenjör, 4 förmän, 2 kontorister och
2 deltidsanställda städerskor eller tillsammans 13 personer. Av dessa har
kassören, verkmästaren, odlingsinspektören och ingenjören erhållit ny anställning,
medan en kontorist slutat på egen begäran och avflyttat från orten.
En av förmännen äger fastighet, medan övriga manliga tjänstemän har
bott i företagets bostäder.

Det till verket hörande väveriet, som upptog sin verksamhet år 1951, sysselsatte
vid årsskiftet en vävmästare och — som förut nämnts — 4 kvinnor.
Samtliga arbeterskor har genom arbetsförmedlingen beretts ny anställning,
medan vävmästaren hittills ej varit i kontakt med arbetsförmedlingen.

Den sammanlagda anställningstiden för hela personalen framgår av följande
sammanställning.

Anställningstid Arbetarna Förvaltnings

Mannen Kvinnorna personalen

10 år och längre....................... 13 — 7

9—10 år............................. 15 — 1

8— 9 » ............................. 6 — _

7— 8 » ............................. 2 _ _

6— 7 » ............................. 5 1 _

5— 6 » ............................. 2 1 2

4— 5 » ............................. 6 1 _

3— 4 » ............................. 7 _ _

2— 3 » ............................. 3 1 1

1— 2 » .............. 4 1 3

under 1 år............................ 4 3 _

Summa 67 8 14

Som framgår av sammanställningen har 3 kvinnor kortare anställningstid
än 1 år. Alla dessa har arbetat i väveriet. 2 av dem har icke varit anställda
vid verket längre tid än två månader.

Härefter lämnar arbetsmarknadsstyrelsen en redogörelse för personalen
vid linberedningsverket i Gimo. Av redogörelsen framgår, bland annat, att
arbetarpersonalen vid årsskiftet 1952/53 uppgick till 70, därav 10 kvinnor,
samt förvaltningspersonalen till 11. Av arbetarna var 4 över 67 år.

I sitt förslag till åtgärder framhåller arbetsmarknadsstyrelsen
till en början, att de åtgärder, som arbetsmarknadsmyndigheterna hittills
vidtagit i anledning av driftsnedläggelserna i Värmbol och Gimo inriktats
på att bereda personalen sysselsättning inom näringsområden, där behov
av arbetskraft förelegat. Endast en mindre del av dem, som därvid kunnat
omplaceras, har erhållit anställning av stadigvarande art. Omplaceringen
av arbetarpersonalen, som vid årsskiftet uppgick till sammanlagt 145
personer, har på båda orterna försvårats av ogynnsam åldersfördelning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

invaliditet och andra arbetshinder. Om allmänna arbeten i kommunal eller
statlig regi anordnas i tillräcklig omfattning, torde det dock enligt styrelsens
mening vara möjligt att tills vidare bereda sysselsättning åt de flesta, som
icke kan anvisas mera varaktig anställning i öppna arbetsmarknaden. De
allmänna arbeten, som kan ifrågakomma ■—■ i regel smärre anläggningsarbeten,
vatten- och avloppsarbeten och vissa vägarbeten — kan emellertid
icke lösa försörjningsproblemen för anställda med svårare arbetshinder och
ej heller för en del äldre kvinnor. Utöver de 15 folkpensionärerna torde sammanlagt
i Värmbol och Gimo minst 20 arbetare eller 15 procent av de båda
verkens arbetarpersonal kunna hänföras till denna kategori.

För att tillföra de båda orterna sådana industrier, som skulle kunna ge
sysselsättning åt den nu friställda arbetskraften, har styrelsen varit i förbindelse
med en del företag, som ämnar utvidga sin verksamhet. I vad mån
dessa strävanden att få annan industri lokaliserad till Gimo och Värmbol
kommer att lyckas, är enligt styrelsen ännu för tidigt att uttala sig om. Även
om resultatet skulle bli positivt, torde det emellertid dröja relativt lång tid,
innan driften vid de nya industrierna kan upptagas. Viss risk för att en del
av personalen icke kan beredas sysselsättning vid de nya företagen föreligger
där j ämte.

1 sitt utlåtande över propositionen 1953: 195 uttalade jordbruksutskottet
bland annat, att de åtgärder, som kunde komma i fråga i samband med
avvecklingen av driften vid hampberedningsverket i Värmbol, borde bli sådana,
att de medgåve en verklig hjälp för dem, som genom driftsnedläggelsen
miste sina anställningar eller på annat sätt finge sina levnadsvillkor
mera avsevärt försämrade. Styrelsen framhåller, att de svårigheter, som
driftsnedläggelserna medför för personalen, givetvis varierar allt efter ålder
och arbetsförmåga. Styrelsens undersökning har givit vid handen, att endast
en mindre del av personalen är i sådan ålder, att interlokal arbetsförmedling
är möjlig. Av det vid årsskiftet 1952/53 sammanlagda antalet arbetare
vid de båda verkan (145) var sålunda endast 39 under 40 år. 16 av dessa var
gifta. Endast 2 av arbetarna under 40 år led av svårare defekter. Omplaceringen
av de yngre arbetarna försvåras därför icke av arbetshinder. Ett visst ekonomiskt
avbräck torde dock även dessa yngre arbetare tillfogas i den mån de
endast kan få säsongarbete eller måste taga arbete på annan ort. Det bistånd,
som enligt riksdagens uttalande borde lämnas personalen vid värmbolverket,
bör enligt styrelsens mening även personalen vid linberedningsverket i Gimo
komma i åtnjutande av, enär denna personal ställts inför samma svårigheter
som de anställda vid värmbolverket. Vid ett ställningstagande till frågan om
de former, under vilka hjälpen till personalen bör lämnas, ger det beslut som
år 1946 träffades i samband med nedläggelsen av Svenska skifferoljeaktiebolagets
anläggningar i Kinne-Kleva en viss vägledning. Det generellt verkande
gratifikationssystem, som då tillämpades, bör enligt styrelsens uppfattning
även komma till användning vid fastställandet av ersättningar till personalen
vid värmbol- och gimoverken, enär en differentiering av ersättningens
storlek, som toge hänsyn till de ekonomiska förlusterna i enskilda fall, skul -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

le stöta på stora praktiska svårigheter. Nämnda gratifikationssystem innebar
bland annat, att varje arbetare, som vid driftsnedläggelsen innehade anställning
vid de nämnda anläggningarna, erhöll en gratifikation av 100 kronor
för varje anställningsår, beräknad så att 50 kronor utbetalades för varje påbörjat
halvår av anställningstiden. För vissa äldre arbetare och invalider
skulle enligt överenskommelsen mellan statsverket och personalorganisationen
särskild förhandling upptagas för att från fall till fall pröva, om det
kunde anses berättigat att utöver de nämnda ersättningarna utbetala ytterligare
belopp. De arbetare, vilka uppfört eller inköpt egna hem på grund av
sin anställning vid skifferoljeverket och som blev nödsakade att försälja dessa
i anledning av verkets nedläggande och på grund därav åsamkades ekonomisk
förlust, skulle genom bolagets försorg hållas skadeslösa under förutsättning
att försäljningen skedde i samråd med bolagsledningen.

Vid fastställandet av gratifikationer till värmbol- och gimoverkens anställda
bör enligt styrelsens mening hänsyn tagas till de förändringar, som
skett på arbetsmarknaden under senare tid och som, jämfört med förhållandena
år 1946, helt förändrat förutsättningarna för omplacering av den
friställda arbetskraften. Även den försämring av penningvärdet, som ägt
rum sedan år 1946, bör beaktas. Styrelsen föreslår därför, att till varje person
— med undantag av de båda verkens disponenter — som den 1 januari
1953 innehade anställning vid linberedningsverket i Gimo eller hampberedningsverlcet
i Värmbol, skall utbetalas en gratifikation av 200 kronor per
anställningsår, beräknad så att 50 kronor utbetalas för varje påbörjat kvartal
av anställningstiden. Vid beräkningen av anställningstiden bör beaktas,
att den vid värmbolverket anställde ingenjören tidigare varit anställd vid
hampberedningsverket i Visby. För vissa äldre anställda och invalider eller
andra svårt eftersatta personer bland personalen bör möjlighet skapas
att efter särskild prövning av vederbörande länsarbetsnämnd tillerkänna
dessa ett extra tillägg, uppgående till 50 procent av den utgående gratifikationens
belopp. Prövningen bör ske i samråd med representanter för personalorganisationerna
och vederbörande kommun. Gratifikation med förhöjt
belopp kommer enligt styrelsens beräkningar att bli erforderlig i högst 30
fall. Om gratifikationsberättigad person avlider före utbetalandet av gratifikationen,
bör denna tillerkännas den avlidnes maka (make). Till verkens
disponenter bör ersättning utbetalas efter grunder, som Kungl. Maj:t finner
lämpligt.

Några ersättningar utöver här nämnda bär styrelsen icke funnit anledning
föreslå.

I följande tablå över de beräknade kostnaderna för ersättningarna till
personalen vid de båda verken har styrelsen utgått ifrån att ersättning skall
utgå till all den 1 januari 1953 anställd personal, således även de fyra säsonganställda
kvinnorna.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att beslutet om nedläggandet av
linberedningsverket i Gimo bekantgjordes för personalen först i mitten av
februari 1953, sedan linodlareföreningens styrelse den 5 januari 1953 träffat

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

	Gratifikations-b el opp	Tillägg	Summa
Hampberedningsverket i Värmbol
Arbetarna (75 personer)...............	.... 102 450	12 000	114	450
Förvaltningspersonalen (14 personer) ....	..... 18 000	1 200	19	200
Linberedningsverket i Gimo
Arbetarna (70 personer)...............	..... 72 650	10 000	82	650
Förvaltningspersonalen (11 personer)....	..... 12 075	—	12	075
Summa 205 175	23 200	228 375

avgörande i frågan. Värmbolverkets nedläggande får anses stå i direkt samband
med jordbruksnämndens skrivelse till Konungen den 31 januari 1953,
ehuru riksdagen först den 28 maj tog definitiv ställning till frågan. Diskussionen
om ett eventuellt nedläggande av värmbolverket hade emellertid pågått
sedan hösten 1952, då det klena skörderesultatet gjorde det uppenbart,
att driftens uppehållande vid två hampberedningsverk icke längre var möjligt.

Under utredningsarbetets gång har representanter för Svenska industritjänstemannaförbundet,
Sveriges arbetsledareförbund och Svenska textilarbetareförbundet
tagit kontakt med styrelsen och därvid informerats om innebörden
i det förslag styrelsen ämnade avgiva. Ifrågavarande organisationer
har därvid förklarat sig kunna biträda styrelsens förslag. Vidare har
styrelsen den 3 september 1953 till jordbruksnämnden överlämnat förevarande
utredning och förslag. Jordbruksnämnden har därefter förklarat sig
ämna i särskild skrivelse till Konungen framlägga sina synpunkter i ärendet.

Statens jordbruksnämnds skrivelse. Efter att ha redogjort för innebörden
av arbetsmarknadsstyrelsens förslag rörande stödåtgärder för personalen vid
verken i Värmbol och Gimo framhåller jordbruksnämnden, att den givetvis
delar åsikten, att största möjliga hänsyn skall tagas till de anställda vid avvecklingen
av driften i Värmbol. Visserligen har verksamheten där icke ägt
rum i statlig regi, men staten har understött densamma och driftsnedläggelsen
är en omedelbar följd av beslutet om att statligt stöd ej längre skall
lämnas. Även om staten alltså icke har något omedelbart ansvar som arbetsgivare,
synes det dock nämnden — med hänsyn till att verksamheten
igångsatts på statligt initiativ och varit i väsentlig grad beroende av statligt
ekonomiskt stöd — rimligt att staten står för de hjälpåtgärder till förmån
för personalen, som kan komma i fråga.

Vad gäller beredningsverket i Gimo framhåller nämnden, att detta icke
blivit berövat fortsatt statligt stöd utan frivilligt nedlagt sin verksamhet.
Det kan därför enligt nämndens mening ifrågasättas, om för detta verk bör
förekomma andra hjälpåtgärder än sådana som i allmänhet brukar vidtagas
med hänsyn till arbetsmarknaden. Nämnden vill dock icke motsätta sig att
gimoverket behandlas på samma sätt som värmbolverket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Nämnden anför vidare, att staten såvitt nu kan bedömas i samband med
avvecklingen av driften vid gimoverket torde få helt avskriva sina fordringar
hos detta. I vilken utsträckning staten kan påräkna likvid för sina
fordringar hos verket i Yärmbol kan för närvarande ej fastställas. I detta
sammanhang erinrar nämnden om att årets riksdag anvisat ett belopp av
350 000 kronor för att möjliggöra ett — av hänsyn till personalen betingat
— förlustbringande uppskov med driftsinställelsen. Redan härigenom har
från statens sida betydande hänsyn tagits till personalenis intressen.

Enligt nämndens mening ger styrelsens förslag anledning till betänkligheter.
Av hela det belopp om 230 000 kronor, som hjälpåtgärderna skulle
kosta utöver redan vidtagna åtgärder, skulle nio tiondelar utbetalas helt
oberoende av de verkningar, som driftsnedläggelsen haft i det individuella
fallet. Ersättning skulle sålunda lämnas även till dem, som under året frivilligt
lämnat sin anställning och erhållit annat arbete, liksom till säsonganställd
arbetskraft och till arbetare, som under senare delen av 1952 anställts
för en tillfällig forcering av driften. Nämnden förklarar sig ha svårt
att tro, att riksdagen åsyftat en så schematisk uppläggning av hjälpåtgärderna.
Konsekvensen av denna uppläggning blir också en minskning av
möjligheterna att ge effektiv hjälp åt dem, som bäst behöver sådan. Den
ifrågasatta gratifikationen skulle på längre sikt knappast bli någon sådan
verklig hjälp, som riksdagen torde ha åsyftat.

Vidare framhåller nämnden, att genomförandet av styrelsens förslag
skulle med nödvändighet få vittgående prejudicerande följder. Nämnden
erinrar i detta sammanhang om att två andra med statligt stöd bedrivna
linberedningsverk, nämligen i Kristinehamn och Hybo, lagt ned sin verksamhet
på senare tid. Därvid har från företagens sida endast utbetalts
smärre avskedsersättningar till arbetarna, nämligen en månadslön respektive
100 kronor per man. Något statligt bidrag har icke kommit i fråga.
Vidare framhåller nämnden den restrik! ivitet i fråga om avskedspremier,
som från statens sida iakttagits i andra liknande fall, exempelvis beträffande
personal vid krisorganen.

Enligt nämndens mening har riksdagen avsett, att hjälpåtgärderna i första
hand skall komma dem tillgodo, som av olika skäl är sämst ställda på arbetsmarknaden.
Nämnden finner stöd för denna åsikt i jordbruksutskottets
utlåtande 1953:38, där det talas om på längre sikt erforderliga stödåtgärder
åt tjänstemän och arbetare, som på grund av hög ålder eller invalidiserande
sjukdom ej kan få annan arbetsanställning. Med detta uttryckssätt
måste enligt nämndens mening ha avsetts arbetsmarknadsåtgärder i
egentlig mening, varigenom de friställda beredes arbetsinkomst, och icke i
första hand en engångsgratifikation.

Under åberopande av det anförda föreslår nämnden, att särskilda gratifikationer
skall lämnas endast till dem av personalen, vilka icke kan bli
hjälpta genom vanliga arbetsmarknadsåtgärder. Av den utav styrelsen verkställda
utredningen synes enligt nämnden framgå, att till denna kategori
är hänförliga 15—30 personer vid båda företagen sammantagna. Till hjälp

3 Bihang till riksdagens protokoll 195A. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

åt dessa föreslår nämnden skola anslås ett belopp av 75 000 kronor, vilket
belopp torde böra fördelas av arbetsmarknadsstyrelsen eller underlydande
organ i samråd med de lokala fackorganisationerna.

Statskontorets yttrande. Statskontoret förklarar sig till fullo dela de av
jordbruksnämnden framförda betänkligheterna mot arbetsmarknadsstyrelsens
förslag. I likhet med nämnden anser ämbetsverket skäligt, att vissa,
mindre omfattande åtgärder vidtages för personalen vid verket i Värmbol.
Beträffande verket i Gimo är förhållandena såtillvida olikartade, som driften
där nedlagts utan att statliga åtgärder därför vidtagits. Statskontoret erinrar
även om att andra linberedningsverk avvecklats utan att bidrag till avskedsersättningar
kommit i fråga. Ett bifall till arbetsmarknadsstyrelsens förslag
i denna del skulle otvivelaktigt kunna medföra konsekvenser på alla de områden,
där statligt stöd i en eller annan form förekommer. Alldeles särskilda
skäl måste därför enligt statskontoret kunna åberopas för att i detta fall lämna
bidrag till avskedsersättningar. Då sådana skäl icke förebragts i ärendet,
kan statskontoret icke tillstyrka, att staten skall vidtaga särskilda stödåtgärder
för personalen vid gimoverkets nedläggande. Vad beträffar värmbolverket
anför statskontoret, att arbetsmarknadsstyrelsen vid det närmare utformandet
av sitt förslag till ersättningar tagit till utgångspunkt de hjälpåtgärder,
som vidtogs i samband med nedläggandet av Svenska skifferoljeaktiebolagets
anläggningar i Kinne-Kleva. Med anledning härav framhåller statskontoret,
att fråga då var om avveckling av ett statligt bolag. De former, som
därvid tillämpades, kan enligt ämbetsverkets mening icke tagas till intäkt
för en motsvarande anordning i förevarande fall. Statskontoret kan icke heller
finna det rimligt, att staten, sam med ekonomiska uppoffringar bidragit
till att hålla i gång den förlustbringande driften i Värmbol och redan därigenom
trätt hjälpande emellan i vad gäller personalen, skulle ställa sig välvilligare
än vid nedläggandet av statliga institutioner och inrättningar. Ämbetsverket
erinrar därvid om de bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts beslut
den 30 november 1945 meddelades rörande ersättning åt viss övertalig personal
vid tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet och som senare
tillämpats vid andra inskränkningar inom försvaret, exempelvis vid
indragningen föregående år av skånska kavalleriregementet. Från rätt till
avskedsersättning undantogs därvid, bland andra, löntagare som icke kunde
åberopa en sammanlagd anställningstid vid försvaret av minst fem år.
Samma bestämmelser om minimitid för rätt till ersättning gäller även inom
andra områden, t. ex. beträffande personal, som blivit övertalig vid växelstations
automatisering, medan för krisorganens tjänstemän regelmässigt
torde ha krävts något längre anställning för att särskild förmån vid entledigandet
skulle komma i fråga.

Stödåtgärder i ungefärligen samma omfattning, som sålunda vidtagits för
direkt statsanställd personal, bör såvitt statskontoret kan finna vara väl
till fyllest i detta fall. Ämbetsverket förordar därför, att avskedsersättning
tillerkännes nu ifrågavarande personal i huvudsak enligt de grunder, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

enligt vad nyss sagts tillämpats inom försvarsväsendet. Dylik ersättning bör
dock icke tillkomma den, som inom viss tid beretts annan stadigvarande anställning
och ej heller den, som uppnått 67 års ålder och sålunda äger rätt
till folkpension. Enligt angivna grunder skulle av värmbolverkets 88 anställningshavare
högst inemot ett 40-tal kunna erhålla avskedsersättning.

Statskontoret föreslår i enlighet härmed, att förutvarande löntagare vid
hampberedningsverket i Värmbol, vilka friställts på grund av driftsnedläggelsen,
må tilldelas avskedsersättning, därest vederbörande uppnått en ålder
av 25 men icke 67 år, räknar en sammanlagd anställningstid vid verket av
minst fem år och icke före den 1 oktober 1953 erhållit annan stadigvarande
anställning. Ersättning bör utgå med ett belopp motsvarande en månads
arbetsförtjänst, dock att för den, vars anställningstid uppgår till minst tio
år, ersättningsbeloppet bör motsvara två månaders arbetsförtjänst. Något
tillägg på grund av invaliditet eller dylikt bör icke ifrågakomma.

Såsom tidigare framhållits är ämbetsverket icke berett att förorda särskilda
åtgärder för personalen vid gimoverket. Därest sådana emellertid skulle
anses motiverade, synes enligt statskontorets mening omständigheterna vid
driftens nedläggande rimligen böra föranleda, att ersättningarna bestämmes
till lägre belopp än vid värmbolverket.

Departementschefen. Beträffande framställningen om särskilda stödåtgärder
till den förutvarande personalen vid linberedningsverket i Gimo får jag
till en början framhålla, att enligt inhämtade upplysningar endast 12 av arbetarpersonalen,
därav 7 män, var arbetslösa i november 1953. I december
samma år hade läget förändrats på så sätt, att antalet arbetslösa uppgick till
17, av vilka 4 var kvinnor. Av förvaltningspersonalen hade 6 fått varaktig
anställning, medan 5 var arbetslösa. Trots denna ökning av antalet arbetslösa
torde situationen dock få anses ha avsevärt förbättrats, i det att verkets
anläggningar genom avtal den 12 november 1953 överlåtits å ett annat företag,
som kommer att förlägga sin drift till Gimo. Man torde därför kunna
räkna med en avsevärd ökning av arbetstillfällena inom en nära framtid.
Vid nu angivna förhållanden är jag — med hänsyn till att driften vid verket
nedlagts frivilligt — icke beredd att för närvarande föreslå några särskilda
stödåtgärder för ifrågavarande personal. Jag kommer emellertid att
med uppmärksamhet följa den vidare utvecklingen. Därest denna skulle ge
anledning därtill, torde frågan få upptagas på nytt.

Vad härefter angår hampberedningsverket i Värmbol ger den föreliggande
utredningen vid handen, att antalet arbetare vid detta vid årsskiftet 1952/53
uppgick till 75, därav 8 kvinnor. Härtill kom en förvaltningspersonal av 13
personer. Vid ett till verket hörande väveri sysselsattes vidare 1 vävmästare
utöver nyssnämnda personal. Arbetsmarknadsmyndigheternas hittills vidtagna
åtgärder har i första hand gått ut på att söka bereda denna personal
sysselsättning inom andra områden, där arbetskraft har behövts. Därjämte
har arbetsmarknadsstyrelsen trätt i förbindelse med företag, som ämnar
utvidga sin verksamhet, i avsikt att intressera dem för att förlägga åtminstone
någon del av driften till Värmbol.

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

Försöken att omplacera personalen hade vid tiden för utredningen utfallit
så, att av arbetarpersonalen 14 män och 5 kvinnor fått annan stadigvarande
anställning, medan tillfällig anställning kunnat beredas 30 män
och 1 kvinna. 1 manlig arbetare hade avlidit och återstoden — 22 män
och 2 kvinnor —• var arbetslösa. Av förvaltningspersonalen hade 4 fått stadigvarande
anställning på annat håll, varjämte 1 slutat sin anställning på
egen begäran och flyttat till annan ort. Av väveriets personal hade alla 4
arbeterskorna erhållit annan anställning. 11 av personalen åtnjöt folkpension.

Läget förbättrades emellertid efter hand. I november 1953 var situationen
sålunda den, att 22 män hade fått annan stadigvarande anställning, därav 4
inom säsongyrken. Dock var 22 män och 3 kvinnor arbetslösa, och antalet
personer med tillfällig anställning hade sjunkit till 27, av vilka 5 var kvinnor.
Vid denna tid hade verkets anläggningar utbjudits till salu och enligt
uppgift hade godtagbara anbud inkommit från flera industriföretag. Vidare
planerades igångsättande av allmänna arbeten för att i möjligaste mån avhjälpa
den arbetslöshet, som ännu fanns kvar. Vid nu angivna förhållanden
var det enligt min mening ofrånkomligt att avvakta den vidare utvecklingen,
innan frågan om särskilda stödåtgärder upptogs till övervägande.

I mitten av december 1953 hade läget utvecklat sig på följande sätt. Av arbetarpersonalen
hade 30, därav 7 kvinnor, fått fast anställning. 13 manliga
och 1 kvinnlig arbetare hade tillfällig sysselsättning, 4 manliga arbetare hade
anställning vid statligt-kommunalt beredskapsarbete och 12 vid kommunalt
hjälparbete. Antalet helt arbetslösa uppgick till 14, därav 5 åldringar, som
dock icke var anmälda hos arbetsförmedlingen. Av förvaltningspersonalen
hade 11 fått varaktig och 1 tillfällig sysselsättning. Endast 1 var arbetslös.
Vidare hade förhandlingarna rörande överlåtelsen av verkets anläggning
fortskridit så långt, att överenskommelse därom var att vänta före månadens
utgång.

Man torde emellertid icke kunna räkna med att hela den personal, som
ännu icke fått fast arbete, skall finna sysselsättning vid den nya industri,
som torde komma att förläggas till Värmbol; i vart fall synes arbetarna i de
högre åldersklasserna knappast kunna påräkna någon anställning. Det torde
vidare komma att dröja någon tid, innan driften på allvar kommer i gång.
Det synes därför nödvändigt att räkna med ytterligare någon tids svårigheter
att finna sysselsättningsmöjligheter. Ekonomiskt avbräck uppkommer
därjämte för den personal, som under mellantiden erhåller endast tillfälligt
arbete eller måste taga anställning på annan ort. Med hänsyn till de särskilda
omständigheter, som är förknippade med driftsnedläggelsen, synes det mig
därför vara motiverat, att vissa åtgärder vidtages för att för personalen
mildra de ekonomiska följderna av nedläggelsen. Därvid är jag emellertid
icke beredd att föreslå några långt gående sådana åtgärder. Såsom både statskontoret
och statens jordbruksnämnd framhållit, har statsmakterna hittills
intagit en synnerligen restriktiv hållning i liknande fall, t. o. in. då fråga
varit om rent statliga verk och inrättningar. En mera välvillig bedömning

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av förevarande fall skulle därför medföra vittgående konsekvenser för framtiden.
Jag vill även erinra om att åtskillig hjälp redan lämnats från det allmännas
sida genom att medel anvisats till att hålla en låt vara inskränkt
drift vid verket igång under hela hösten 1953 ävensom genom att anordna
vissa arbeten samt verka för att en ny industri skall förläggas till Värmbol.
Det ytterligare stöd, som bör komma i fråga, synes därför enligt min mening
böra inskränka sig till att lindra de ekonomiska svårigheter, som övergångsvis
kan ha uppstått för personalen till följd av den tämligen oförmodade
driftsnedläggelsen.

Vad angår formen för denna hjälp har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit,
att ett automatiskt verkande system med gratifikationer till de anställda
i förhållande till anställningstidens längd liknande det, som kom
till användning vid nedläggandet av driften vid Svenska skifferoljeaktiebolagets
anläggningar i Kinne-Kleva, skall tillämpas i nu ifrågavarande fall.
De fackliga organisationer, som yttrat sig i ärendet, har biträtt detta förslag.
Ehuru med en dylik utformning hjälp kommer att lämnas oberoende av behovet
därav, är dock även enligt min mening detta att föredraga framför ett
system med vansklig behovsprövning. Jag ansluter mig därför till det framlagda
förslaget i denna del.

I fråga om den närmare utformningen av hjälpen är jag emellertid i flera
hänseenden av annan mening än arbetsmarknadsstyrelsen. Sålunda är jag
ense med statskontoret om att gratifikation bör utgå endast till dem, som varit
anställda vid verket i sammanlagt fem år eller därutöver. Hänsyn torde
dock böra få tagas till tidigare anställning vid annat hampberedningsverk.
Vidare bör enligt min mening gratifikationens belopp uppgå till 150 kronor
per anställningsår med 75 kronor för varje påbörjat halvår av anställningstiden.
Något extra tillägg på grund av hög ålder, invaliditet eller dylikt kan
jag icke tillstyrka. Ej heller torde anledning finnas att låta gratifikation utgå
till verkets disponent, som numera erhållit annan stadigvarande anställning.

Med tillämpning av nu angivna grunder torde sammanlagt 55 personer bli
berättigade till gratifikation i enlighet med följande beräkning, i vilken beloppen
upptagits med beräknade medelvärden.

Anställningstid Antal Belopp Summa

5— 6 år........................ 5 825 4 125

6— 7 » ........................ 6 975 5 850

7— 8 » ........................ 2 1 125 2 250

8— 9 » ........................ 6 1 275 7 650

9— 10 » ........................ 16 1 425 22 800

över 10 * ........................ 20 1 575 31 500

Summa 55 — 74 175

Med hänsyn till eventuella korrigeringar i beräkningen torde ett belopp
av i runt tal 80 000 kronor böra beräknas för ändamålet. Såsom tidigare anförts
har riksdagen ställt 350 000 kronor av anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område för budgetåret 1953/54 till förfogande för

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vissa avvecklingsåtgärder i samband med nedläggandet av driften vid värmbolverket.
Härav är fortfarande ett belojip av 95 000 kronor odisponerat. I
första band torde dessa medel böra användas för ifrågavarande gratifikationer.
Med hänsyn till att åtminstone en del av medlen kan komma att tagas i
anspråk för andra ändamål under tiden intill dess verkets anläggningar
överlåtits, torde Kungl. Maj :t emellertid böra äga att av nyssnämnda anslag
taga i anspråk det belopp, som kan befinnas erforderligt därutöver.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medge

att av det för budgetåret 1953/54 anvisade reservationsanslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område må
för gratifikationer till personalen vid hampberedningsverket
i Värmbo! i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som angivits i det föregående, tagas i anspråk ett belopp
av högst 80 000 kronor.

[5] 29 a. Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Under denna anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1952/53 ett reservationsanslag
av 45 000 000 kronor. För innevarande budgetår däremot
har med hänsyn till beräknad reservation å anslaget (Prop. 1953: 224 s. 105)
icke skett någon medelsanvisning för ändamålet.

I skrivelse den 6 oktober 1953 har statens jordbruksnämnd hemställt, att
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 skall anvisas ett reservationsanslag
av 33 000 000 kronor till kostnader i samband med Svenska
spannmålsaktiebolagets verksamhet. Sedermera har jordbruksnämnden i
skrivelse den 15 december 1953 med ändring av sin tidigare framställning
hemställt, att för ändamålet måtte å sagda tilläggsstat anvisas ett belopp av
08 000 000 kronor.

Jordbruksnämnden har i sin förstnämnda skrivelse anfört, att bolaget den
14 mars 1953 beräknat sina kostnader till 34 000 000 kronor för verksamhetsåret
1952/53 och till 20 000 000 kronor för verksamhetsåret 1953/54.
Enär drygt 82 000 000 kronor fanns reserverade från äldre statsanslag, inrymde
dessa beräkningar en säkerhetsmarginal av 28 000 000 kronor. Även
om jordbruksnämnden räknat med möjligheten av att större förluster kunde
uppstå än de bolaget beräknat, kalkylerades dock med att förlusterna skulle
hålla sig inom ramen för befintliga reservationer.

Olika omständigheter har emellertid enligt jordbruksnämnden medfört,
att man numera får räkna med avsevärt större kostnader för bolaget. Ifrågavarande
kostnader har sålunda i skrivelsen den 6 oktober 1953 beräknats
till 52 000 000 kronor för verksamhetsåret 1952/53 och till 63 000 000 kronor
för verksamhetsåret 1953/54 eller till sammanlagt 115 000 000 kronor.
Utöver bolagets förenämnda reservation skulle alltså med dessa beräkningar
erfordras ett belopp av i runt tal 33 000 000 kronor.

Angående anledningarna till de i skrivelsen den 6 oktober 1953 beräknade
kostnadsökningarna anför jordbruksnämnden i huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vårkalkylen 1953 baserades på ett väntat saluöverskott å 1952 års skörd
av något över 700 000 ton. Faktiskt har numera av nämnda års skörd framkommit
ett saluöverskott av 800 000 ton. I båda fallen bortses från utsädeskvantiteterna.
Ökningen är till viss del förorsakad av de uppmjukningar i
kvalitetsbestämmelserna, som verkställts på grund av skördeskador^ hösten
1952. 1953 års skörd beräknas numera ge ett exportöverskott av minst
250 000 ton. Denna ö verskottssituation medför vid rådande prisförhållanden
såväl ökade lagrings- och räntekostnader som ökade förluster vid export.
Exportförluster och lagervärden påverkas även i hög grad av de prisfall,
som under året inträffat på världsmarknaden.

En i februari 1953 icke beräknad omständighet utgör vidare åläggandet
för spannmålsbolaget att vid övergången till det nya regleringsåret utbetala
prisfallsersättning till kvarnarna samt att denna övergång skedde den 31
juli i stället för den 31 augusti 1953.

Av samma skrivelse framgår vidare, att förlusten på export av brödsäd
beräknats öka med 4 000 000 till 11 000 000 kronor för 1952/53 och uppgå
till 38 000 000 kronor för 1953/54. Lagrings- och räntekostnaderna för sistnämnda
verksamhetsår har beräknats öka med 3 000 000 respektive 2 000 000
kronor. Vidare har den del av bolagets lager, som ligger över en bottenkvantitet
av 100 000 ton, nedskrivits med 29 000 000 kronor för 1952/53. Ä andra
sidan har räknats med en uppskrivning av sagda bottenkvantitet från 15
kronor per 100 kilogram till för vete 44 kronor och för råg 39 kronor, vilket
medför en lagervärdestegring av 28 000 000 kronor. Slutligen har prisfallsersättningen
till kvarnarna för verksamhetsåret 1952/53 beräknats till
13 000 000 kronor.

I skrivelsen den 15 december 1953 anför jordbruksnämnden att vissa förhållanden
inträffat, som rubbat grunderna för de tidigare gjorda beräkningarna.
Sålunda torde 1953 års skörd bli omkring 100 000 ton större än vad
man tidigare haft anledning förmoda. Dessutom har världsmarknaden varit
utsatt för ytterligare starkt prisfall. Enligt vad som nu kan bedömas, kommer
förlusten på den kvarvarande delen av den tidigare beräknade exportkvantiteten
att ökas med omkring 15 000 000 kronor. Vidare beräknas vid
export av de cirka 100 000 ton brödsäd, som man tidigare över huvud taget
icke räknat med, uppstå en förlust av omkring 20 000 000 kronor. Det tidigare
äskade beloppet å 33 000 000 kronor höjes alltså med (15 000 000 -f20
000 000 =) 35 000 000 kronor till 68 000 000 kronor.

Departementschefen. Kostnaderna i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet under verksamhetsåren 1952/53 och 1953/54 har till
följd av ökade skördar och nedgång i världsmarknadsprisen beräknats komma
att överstiga de tidigare uppskattade kostnaderna för nämnda år med
sammanlagt 68 000 000 kronor. Detta belopp torde böra ställas till bolagets
förfogande för att täcka ifrågavarande kostnader. I enlighet med jordbruksnämndens
framställning synes medlen böra anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 68 000 000
kronor.

[6] Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar och
Omkostnader. I en den 26 juni 1952 dagtecknad skrivelse, vari anhållits om
ytterligare medelsanvisning till verksamheten vid statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader, har anstaltens styrelse avgivit redogörelse för medelsåtgången
under budgetåret 1951/52 å anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag.
I redogörelsen har upptagits, bland annat, ett utgiftsbelopp å
21 201 kronor 97 öre, som ett tidigare vid anstalten anställt kanslibiträde
enligt ett vid redogörelsen fogat polisprotokoll avhänt anstalten genom förskingring.
Styrelsen har vidare anfört, att anstalten dessutom skulle komma
att få vidkännas vissa kostnader för advokatarvode i anslutning till utredningen
rörande förskingringen. Enär dom i målet ännu icke avkunnats,
kunde dessa kostnader icke angivas.

Sedermera har rådhusrätten i Lund genom dom den 10 december 1952
tillerkänt anstalten skadestånd med 19 517 kronor 90 öre ävensom gottgörelse
för rättegångskostnaderna med 500 kronor. Styrelsen har fullföljt talan
mot domen i vad gäller ersättningen för rättegångskostnader. Såsom ersättning
för nämnda kostnader har av styrelsen yrkats ett belopp av 2 901
kronor. Detta belopp har, enligt vad som framgår av en utav styrelsen (skr.
29/6 1953) gjord framställning angående vissa överskridanden av anstaltens
anslag för budgetåret 1952/53, utbetalats under sistnämnda budgetår.

I ett den 20 februari 1953 avgivet remissutlåtande över styrelsens framställning
den 26 juni 1952 anför riksräkenskapsverket, såvitt nu är i fråga,
att medel bör anvisas till täckande av den genom förskingringen uppkomna
förlusten å 19 517 kronor 90 öre samt att förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter torde böra tagas i anspråk för ändamålet. I samband med denna
medelsanvisning bör åt anstalten uppdragas att bevaka statsverkets fordran
gentemot den skadeståndsskyldige. Det torde vidare få ankomma på riksräkenskapsverket
att meddela erforderliga anvisningar för redovisning av
slcadeståndsf ordringen.

I särskilt remissutlåtande den 2 november 1953 över styrelsens framställning
om medgivande alt överskrida anstaltens anslag för budgetåret 1952/
53 anför riksräkenskapsverket, att verket icke vill motsätta sig att medel
anvisas jämväl för täckande av kostnaderna för advokatarvode samt att
även för detta ändamål förslagsanslaget till oförutsedda utgifter torde böra
lagas i anspråk under förutsättning, att medel icke finnes tillgängliga å reservationsanslaget
till extra utgifter.

Departementschefen. Av den föregående redogörelsen framgår att statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader under budgetåret 1951/52 åsam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kats en utgift å 19 517 kronor 90 öre, vilket belopp förskingrats av en vid
anstalten då anställd tjänsteman. Vidare har anstalten under budgetåret
1952/53 måst utge 2 901 kronor i advokatarvode för utredning av nämnda
förskingring. Riksräkenskapsverket har i sina utlåtanden i ärendet föreslagit,
att ifrågavarande utgifter skall täckas av det utav riksdagen under
trettonde huvudtiteln anvisade anslaget till oförutsedda utgifter. Enligt min
mening bör emellertid nyssnämnda båda belopp lämpligen täckas genom att
de för respektive budgetår anvisade förslagsanslagen till anstaltens avlöningar
och omkostnader tages i anspråk. Härtill torde emellertid riksdagens
medgivande böra inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att medge

att av de för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisade
förslagsanslagen till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar och Omkostnader må tagas i anspråk
ett belopp av sammanlagt 22 418 kronor 90 öre för
täckande av i det föregående angivna utgifter.

I. Fiskeriväsendet.

[7] 10. Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. Under denna anslagsrubrik
anvisades för budgetåret 1952/53 ett reservationsanslag av
57 000 kronor. Genom beslut den 13 juni 1952 medgav Kungl. Maj :t (försvarsdepartementet),
att en minsvepare ur Göteborgsavdelningen finge
samma år tagas i anspråk för att, enligt i kommandoväg meddelade närmare
bestämmelser, utgå på en expedition till isländska farvatten, med
uppgift tillika att vara bevakningsfartyg för svenskt fiske därstädes. Tillika
förklarade Kungl. Maj :t att särskilda kostnader för expeditionen, såsom
kostnader för drivmedel (utom till ankars), av bevakningsuppdraget föranledda
kostnader för speciell inredning och utrustning m. m. samt kostnader
för av samma uppdrag föranledda skador och förslitning av materielen utöver
den normala m. m., skulle bestridas ur förenämnda anslag samt att
kostnaderna i övrigt för expeditionen skulle bestridas av marinens anslag.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 15/4 1953) hemställer, att
ett ytterligare belopp av 7 967 kronor 49 öre skall ställas till förfogande
för det med anslaget avsedda ändamålet. Till stöd för sin framställning anför
styrelsen, att marinförvaltningen i skrivelse till styrelsen den 9 april
1953 hemställt, att ämbetsverket måtte tillgodoföras ett belopp av 69 128
kronor 7 öre, varav 28 131 kronor 94 öre utgjorde av ämbetsverket förskotterade
kostnader för utrustning och reparation av den för nyssnämnda expedition
anlitade minsveparen örskär och 40 996 kronor 13 öre kostnader för
drivmedel (utom till ankars). Till styrelsens förfogande för bestridande av
de av marinförvaltningen förskjutna kostnaderna står dels det för budgetåret
1952/53 anvisade anslaget å 57 000 kronor, dels en behållning av 4 760
kronor 48 öre, eller tillhopa 61 760 kronor 48 öre, från vilket belopp dock

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

avgår 600 kronor, som tidigare anvisats till representation med anledning
av berörda expedition. Till följd härav erfordras för gäldandet av ifrågavarande
kostnader ett ytterligare belopp av 7 967 kronor 59 öre.

Föredraganden. Såsom framgår av den föregående redogörelsen uppgick
de kostnader för 1952 års expedition, vilka skulle bestridas ur det för budgetåret
1952/53 anvisade reservationsanslaget å 57 000 kronor till bevalcningsfartyg
för sillfisket vid Island, till 69 128 kronor. För att täcka dessa
kostnader har, förutom nyssnämnda anslag, stått till förfogande en reservation
å 4 160 kronor. För ändamålet bör sålunda i enlighet med fiskeristyrelsens
förslag ställas till förfogande ytterligare (69 128 — 61 160 = ) i runt
tal 8 000 kronor. Detta belopp torde enligt min mening lämpligen böra anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bevakningsfartgg för sillfisket vid Island å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 8 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

[8] 13. Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Å riksstaten för budgetåret
1953/54 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 131 000 kronor. Av detta belopp avses 31 000 kronor till reparation
av rektorsbostaden och andre lärarens bostad, 65 000 kronor till omläggning
av värmecentralen, 30 000 kronor till iståndsättande av herrgårdsbyggnadens
bottenvåning och upprustning av stallflyglarna samt 5 000 kronor
till anläggning av kylrum i skolans kök.

Stgrelsen för statens skogsmästarskola (skr. 24/8 1953) hemställer, att å
tilläggsstat för innevarande budgetår skall anvisas ett ytterligare belopp av
48 800 kronor för ifrågavarande ändamål. Styrelsen anför, att 1—3 år förflutit
sedan de första kostnadsförslagen för arbetena uppgjordes. Med hänsyn
till att priser på material och arbete sedermera förändrats, utfördes i
februari 1953 en ny kostnadsberäkning, varefter anbud infordrades. Det
visade sig då, att det för omläggning av värmecentralen anvisade beloppet
var tillräckligt. Däremot beräknades kostnaden för ombyggnad av herrgårdens
bottenvåning och upprustning av stallflyglarna till 46 800 kronor, vilket
belopp med 16 800 kronor överstiger de för detta ändamål anvisade
medlen. Styrelsen anför vidare, att den kostnadsberäkning, som ligger till
grund för det hittills anvisade beloppet å 31 000 kronor till reparation av
rektors- och lärarbostäderna, uppgjordes år 1951. Vid den år 1953 gjorda
beräkningen uppskattades kostnaderna till 49 000 kronor, medan det lägsta
anbudet slutar å 53 000 kronor. Anledningen härtill är svårigheten att
överslagsvis beräkna kostnaderna vid reparation av gamla hus. Vid den

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sist gjorda grundliga undersökningen tillkom en del arbeten, som tidigare
ej varit medräknade men som är nödvändiga, om husen skall bli iståndsatta.
Härtill kommer en post på 10 000 kronor till reparation av golv,
väggar och tak i övriga rum, vilka bör sättas istånd i samband med de tidigare
föreslagna arbetena. Att sist nämnda summa blivit så stor, sammanhänger
med att erforderliga underhållsarbeten ej kunnat utföras, då underhållsanslaget
till byggnader varit alldeles otillräckligt. Sammanlagt skulle
sålunda till sagda bostäder erfordras 63 000 kronor, vilken summa med
32 000 kronor överstiger det hittills för ändamålet anvisade beloppet. Merkostnaderna
för de byggnadsarbeten, vartill medel anvisats för budgetåret
1953/54, har sålunda beräknats till (16 800 + 32 000 —) 48 800 kronor.

Departementschefen. En förnyad utredning har givit vid handen, att betydande
merkostnader kommer att uppstå för de byggnadsarbeten vid skogsmästarskolan,
vartill medel anvisats för innevarande budgetår. Dessa merkostnader,
vilka beräknats till sammanlagt 48 800 kronor, har till ett belopp
av 38 800 kronor föranletts av dels prisstegringar, som inträffat sedan de
ursprungliga kostnadsberäkningarna gjordes, dels svårigheten att uppskatta
kostnaderna för reparationer i gamla hus. Återstoden, 10 000 kronor, hänför
sig till nya iståndsättningsarbeten, vilka bör utföras i samband med de
tidigare föreslagna byggnadsarbetena. Med hänsyn till angelägenheten av att
den erforderliga upprustningen av byggnadsbeståndet vid skogsmästarskolan
skall kunna ske i ett sammanhang, kan jag tillstyrka den av skolstyrelsen
gjorda framställningen att ytterligare medel skall anvisas för ändamålet.
Då de gjorda kostnadsberäkningarna synes böra godtagas, torde sålunda
å tilläggsstat för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av
48 800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 48 800 kronor.

N. Diverse.

[9] 8 a. Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens
sekretariat i Paris. På initiativ av franska regeringen sammanträdde i mars
1952 delegationer från olika europeiska länder, bland andra Sverige, för
att diskutera tillskapandet av en europeisk organisation med huvudsaklig
uppgift att få till stånd en effektivisering och en höjning av det europeiska
jordbrukets kapacitet (europeiska jordbrukskonferensen). Vid ifrågavarande
sammanträde tillsattes ett förberedande arbetsutskott, vilket i sin tur
vid sammanträde den 15—21 maj 1952 beslöt, att ett ständigt sekretariat
för konferensen skulle inrättas i Paris. I detta skulle ingå dels det ursprung -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga sekretariatet, bestående av tjänstemän från franska jordbruksministeriet,
dels de experter, som Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete
(OEEC) och Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
(FAO) ävensom varje deltagande land hade möjlighet att ställa
till ständigt förfogande.

Vid sammanträde i Paris den 27 augusti 1953 behandlades frågan om fördelning
av kostnaderna för konferensens sekretariat under tiden den 27
april—31 oktober 1953. Kostnaderna för denna period beräknades komma
att uppgå till 16 000 000 francs. Vid sammanträdet beslöts att för godkännande
underställa samtliga regeringar ett fördelningsförslag, enligt vilket de
deltagande länderna indelas i tre grupper. Till den första gruppen hänföres
de länder, vilkas bidrag enligt den för bidrag till OEEC tillämpade skalan
överstiger 7 procent (Storbritannien, Frankrike, Västtyskland och Italien).
Ettvart av dessa länder skall erlägga 1 625 000 francs. Den andra gruppen
består av de länder, vilkas bidrag i OEEC utgör minst 2 och högst 7 procent.
I denna grupp, i vilken bland andra Sverige befinner sig, utgör den på varje
land belöpande bidragssumman 1 000 000 francs. Den tredje och sista gruppen
utgöres av länder, vilkas bidrag i OEEC understiger 2 procent. På vart
och ett av dessa länder skall debiteras ett belopp om 500 000 francs.

Departementschefen. Enligt ett den 27 augusti 1953 framlagt förslag till
fördelning av kostnaderna för den europeiska jordbrukskonferensens sekretariat
under tiden den 27 april—31 oktober 1953 skall Sverige bidraga med
ett belopp av 1 000 000 franska francs, d. v. s. cirka 15 000 kronor. Mot detta
förslag synes icke vara något att erinra. Då något av riksdagen redan anvisat
anslag icke torde kunna tagas i anspråk för ändamålet, föreslår jag,
att beloppet skall anvisas såsom ett särskilt anslag, förslagsvis under rubriken
Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens sekretariat
i Paris. Anslaget torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Något åtagande från svensk sida att i fortsättningen bidraga till konferensens
sekretariat har icke gjorts.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens
sekretariat i Paris å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Grass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1954.

N är va rande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför
därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 25 a. Utrustning för Institutet för konserveringsforskning.

Jämlikt särskilda avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning
skall staten i den utsträckning, som angives i avtalen, bidraga till kostnaderna
för verksamheten vid Institutet för konserveringsforskning. I avtalen
föreskrives bl. a., att staten skall bidraga med hälften av det å institutets
omkostnadsstat uppförda beloppet, dock vid oförändrat penningvärde och
vid full utbyggnad av verksamheten högst 60 000 kronor. Bidraget till omkostnader
skall, om under avtalets giltighetstid den allmänna prisnivån avsevärt
ändras, justeras så att dess realvärde förblir oförändrat.

Till nybyggnader vid institutet har anvisats sammanlagt 2 480 000 kronor.
Huvudbyggnaden för institutet färdigställdes år 1953.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
beräknade medelsbehovet för utrustning till institutet enligt en särskild utrustningslista
till 470 000 kronor. Härav ansågs viss angiven utrustning för
256 000 kronor böra betalas av staten, under det att kostnaderna för sådan
utrustning, som hörde till försöksverksamheten vid institutets tekniska avdelning
och matutprovningsavdelningen — vilka kostnader beräknades till

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

214 000 kronor — icke borde bestridas av staten. Vid anmälan av detta
ärende till 1946 års riksdag anförde föredragande departementschefen (prop.
1946: 140), att han biträdde utredningens förslag i fråga om engångsutgifter
för utrustning. Han förutsatte emellertid, att statens skyldigheter att bestrida
sådana utgifter icke skulle avse andra föremål än de, som upptagits i utrustningslistan.
Riksdagen gjorde ej erinran häremot. -— Till utrustning
för institutet beviljade därefter 1947 års riksdag (X ht s. 80) ett anslag av
256 000 kronor.

Yrkanden.

Styrelsen för Institutet för konserveringsforskning (skr. 24/9 1953) hemställer,
att till komplettering av utrustningen måtte anvisas ytterligare

223 635 kronor.

Styrelsens

förslag

1. Merkostnad på grund av penningvärdeförändringen .......... 56 090

2. Nytillkomna behov........................................ 10 100

3. Utrustning, som borde ingått i den ursprungliga planen ...... 157 445

223 635

Motiv.

1. Vid beräkning av dessa merkostnader har styrelsen utgått från förändringarna
i partiprisindex från juni 1947 — som angivits såsom tidpunkt
för beslutet om utrustningsanslaget — till de olika tidpunkter, då särskilda
belopp av anslaget utbetalats. Styrelsen anser det rimligt, att anslaget till
utrustning justeras på grund av det ändrade penningvärdet på samma sätt
som statens bidrag till omkostnader.

2. Sedan den ursprungliga utredningen gjordes har nya metoder framkommit,
som erfordrar speciell apparatur.

På grund av att institutet ej — såsom ursprungligen planerats — förlagts
inom området för Chalmers tekniska högskola utan långt från centrum
av Göteborg, har lunchservering måst anordnas. För diskmaskin erfordras
1 600 kronor samt för porslin och annan köksutrustning 1 500 kronor.

3. I den plan, som var underlag lör det år 1947 anvisade anslaget, saknas
viss grundläggande utrustning. För närmare uppgifter om denna utrustning
torde få hänvisas till handlingarna.

Yttranden.

Statskontoret framhåller, att vissa belopp utbetalats vid en senare tidpunkt
än institutet beräknat. Med hänsyn härtill bör det av institutet till
följd av penningvärdeförändringen yrkade beloppet i viss mån reduceras.
Statskontoret anser, att ett belopp av 50 000 kronor bör av ifrågavarande
anledning anvisas som skäligt tillägg till tidigare lämnat bidrag till institutets
utrustning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad gäller övriga av institutet yrkade belopp tillstyrker ämbetsverket på
angivna skäl ett bidrag av 80 000 kronor.

Statens tekniska forskningsråd tillstyrker, att medel anvisas som kompensation
för ändringen av penningvärdet. För utrustning av matutprovningsavdelningen
bör anvisas 2 200 kronor av konsumentforskningsmedel.
Beträffande styrelsens yrkanden i övrigt föreslår rådet bidrag av statsmedel
med sammanlagt 124 480 kronor.

Departementschefen. Jag biträder den av institutets styrelse och remissmyndigheterna
uttalade uppfattningen, att institutet bör erhålla kompensation
för den förändring av penningvärdet, som inträffat sedan det särskilda
anslaget till utrustning anvisades år 1947. I enlighet med vad statskontoret
anfört beräknar jag för detta ändamål 50 000 kronor.

Vad beträffar övriga av institutets styrelse yrkade belopp anser jag mig
icke kunna tillstyrka, att anslag anvisas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till att institutets huvudbyggnad nu färdigställts, bör medel
till komplettering av utrustningen anvisas för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning för Institutet för konserveringsforskning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1954.

Närvarande:

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför
därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] 23 a. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Anskaffande
av viss instrumentutrustning. I skrivelse den 30 oktober 1953 har medicinalstyrelsen
hemställt, att 39 000 kronor måtte anvisas för anskaffande av
vissa instrumentutrustningar. Styrelsen anför.

Medicinalstyrelsen disponerar f. n. 15 instrumentutrustningar för utlåning
till civila läkarstipendiater och andra tjänsteläkarvikarier i den civila
sjukvården, vilka sakna möjlighet att på annat sätt erhålla tillgång till erforderliga
instrument. Det har numera visat sig, att detta antal ej längre
förslår. Antalet ordinarie provinsialläkardistrikt utan innehavare uppgick
den 1 oktober 1953 till 54. I regel är det ej möjligt att uppehålla de vakanta
provinsialläkartjänsterna utan att vederbörande vikarie beredes tillgång till
sådan instrumentuppsättning, varom här är fråga. Särskilt äro utländska
läkare, vilka numera för vinnande av behörighet att inom riket utöva läkarkonsten
anses böra fullgöra minst ett halvt års tjänstgöring i öppen vård,
regelmässigt i behov av ifrågavarande instrumentuppsättning. Styrelsen uppskattar
behovet av ytterligare instrumentlådor till minst 15. Kostnaden för
varje instrumentutrustning kan uppskattas till i runt tal 2 600 kronor. I enlighet
härmed skulle erfordras ett belopp av i runt tal (15 X 2 600) 39 000
kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. I årets statsverksproposition liar jag vid anmälan
av anslaget till avlöningar åt förste provinsialläkarna in. fl. berört frågan
om tillgodoseende av behovet av vikarier inom provinsialläkarorganisationen.
Då det är angetäget, att åtgärder vidtages för att i möjligaste män
trygga tillgången på erforderligt antal vikarier har jag där förordat, att
sociala förmåner under vikariatstiden tillförsäkras vissa läkare. Ett annat
spörsmål, som kräver uppmärksamhet i detta sammanhang, är den av medicinalstyrelsen
upptagna frågan om den instrumentutrustning, som läkarvikarierna
måste ha tillgång till för att kunna fullgöra sina uppgifter. Med
anlitande av ett å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisat
anslag till inköp av dylika utrustningar har medicinalstyrelsen låtit iordningställa
15 instrumentutrustningar. Enligt vad jag under hand inhämtat
är samtliga numera tagna i anspråk. Då man torde kunna förvänta, att
tillgången på vikarier skall komma att öka, anser jag det önskvärt, att
ett tillräckligt antal instrumentutrustningar finnes att tillgå. Jag tillstyrker
därför medicinalstyrelsens förslag, att ytterligare 15 utrustningar anskaffas,
vilkas sammansättning torde böra i huvudsak överensstämma med de nu
befintliga.

Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
finner jag mig kunna godtaga. Då det enligt min mening är angeläget,
att utrustningarna anskaffas så snart som möjligt, bör ett anslag å 39 000
kronor upptagas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Anslaget
torde böra vara av reservationsanslags natur.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Anskaffande av viss instrumentutrustning å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 39 000 kronor.

[2] 62. Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta
anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 143 500 kronor.

Direktionen för akademiska sjukhuset (skr. 21/11 1953) har hemställt
om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1953/54 av 28 000 kronor för
anskaffning av viss utrustning till den kirurgiska kliniken. Direktionen anför: I

samband med om- och tillbyggnaden av den kirurgiska kliniken har det
visat sig, att viss utrustning bör anskaffas i samband med pågående byggnadsarbeten.
Detta är fallet beträffande operationsbelysningar, instrumentskåp,
filmgranskningsskåp och viss armatur för lokaler, som bliva färdigställda
i en första byggnadsetapp. Erforderlig utrustning har kostnadsberäknats
till 55 830 kronor. I enlighet med gällande grunder rörande fördelning
mellan staten och landstinget för anskaffning av utrustning till akademiska
sjukhuset uppgår statens bidrag till 28 000 kronor.

Centrala sjukvårdsberedningen framhåller i utlåtande över framställningen,
att ett belopp av 53 000 kronor torde erfordras för anskaffning av före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 51

slagen utrustning. Statsverkets andel i kostnaderna skulle sålunda utgöra
26 500 kronor.

Departementschefen. Under hänvisning till vad centrala sjukvårdsberedningen
anfört tillstyrker jag, att staten bidrager med 26 500 kronor för anskaffning
av i ärendet omnämnd utrustning under förutsättning, att Uppsala
läns landsting bidrager med lika stort belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset
i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 26 500 kronor.

[3] 86. Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus. Med
bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 136/1952 framlagt förslag
anvisade 1952 års riksdag 740 000 kronor för detta ändamål samt medgav,
att till anslaget finge överföras en å annat anslag befintlig reservation
av 87 000 kronor. Av dessa medel, tillhopa 827 000 kronor, avsågs ett belopp
av 732 000 kronor till byggnadsarbeten och återstoden, 95 000 kronor, till
utrustning. För innevarande budgetår har till täckande av uppkommen
byggnadskostnadsstegring anvisats 30 000 kronor.

I skrivelse den 16 oktober 1953 har riksföreningen mot reumatism gjort
framställning om anvisande av dels 300 000 kronor för vissa byggnadsåtgärder,
som icke kunnat utföras inom ramen för tidigare anvisade medel,
dels ock 165 000 kronor för anskaffning av viss utrustning. Riksföreningen
har därvid anfört i huvudsak följande.

Vid de förhandlingar, som föregick riksföreningens övertagande av
sjukhuset, framhöll föreningen, att en förutsättning för övertagandet var,
att staten bestrede kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten och
nödvändig utrustning, medan föreningen garanterade erforderligt driftkapital.
Sedan det visat sig, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna slagit
fel, ställde föreningen 300 000 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande
för arbetenas utförande. Även medelsanvisningen för utrustning visade
sig otillräcklig. Kostnaden torde sålunda komma att uppgå till cirka 260 000
kronor. Sammanlagt hade föreningen för byggnadsarbetena och anskaffning
av utrustning fått bidraga med 465 000 kronor av på frivillig väg insamlade
medel, vilka medel icke borde användas för ombyggnad och utrustning
av ett staten tillhörigt sjukhus.

Byggnadsstyrelsen framhåller i utlåtande över framställningen, att hela
det av riksföreningen garanterade beloppet torde komma att åtgå för byggnadsarbetenas
färdigställande. Huruvida riksföreningen av statsmedel bör
ersättas för sina utgifter, undandrager sig styrelsens bedömande.

Centrala sjukvårdsberedningen har funnit den av föreningen anskaffade
utrustningen erforderlig och kostnadsberäknat densamma till 234 539 kronor.

Departementschefen. Genom beslut den 30 juni 1952 uppdrog Kungl. Maj :t
åt byggnadsstyrelsen att i samråd med riksföreningen verkställa den om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

byggnad av Spenshults sanatorium, som oundgängligen erfordrades för att
göra sanatoriet tjänligt som reumatikersjukhus. Ombyggnadsarbetena skulle
ske i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen med skrivelse
den 30 juni 1952 överlämnade ritningar, dock att byggnadsprogrammet
skulle så inskränkas, att för ändamålet disponibla medel, 732 000 kronor,
icke överskredes.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att byggnadsstyrelsen på riksföreningens
hemställan låtit utföra vissa byggnadsarbeten, som icke kunnat
rymmas inom ramen för tidigare anvisade medel. Dessa tillkommande arbeten,
som av föreningen ansetts oundgängligen nödvändiga, omfattar inredning
av terapilokaler och bostäder för 160 000 kronor, förflyttning av
röntgenanläggningen till källarvåningen, 40 000 kronor, målningsarbeten,
50 000 kronor, samt anskaffning av en varmvattenberedare 12 000, merkostnader
för en telefonväxel 3 000 och vissa smärre förbättringsarbeten
35 000 kronor. Jag tillstyrker, att ett belopp av 160 000 kronor anvisas för
täckande av kostnaderna för inredande av bostäder och anordnande av
terapilokaler, vilka arheten omfattas av de ursprungliga kostnadsberäkningarna.
Däremot finner jag mig icke kunna förorda anvisande av medel för
de övriga tillkommande byggnadsåtgärderna. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att frågan om anvisande av medel till vissa av dessa arbeten redan
varit föremål för prövning vid 1953 års riksdag.

Någon ytterligare medelstilldelning för anskaffning av utrustning anser
jag mig icke kunna förorda.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[4] 11 a. Häradsskrivarna m. fl.: Inköp av checkprotektorer.

I propositionen nr 100 till 1953 års riksdag med förslag till vissa ändringar
i uppbördsförfarandet in. in. ifrågasattes genomförande av ett nytt
system för återbetalning av belopp, varmed erlagd preliminär skatt överstiger
motsvarande slutliga skatt. Det förutskickades, att frågan skulle ytterligare
övervägas i administrativ ordning. Häremot hade riksdagen icke
något att erinra. I 68 § 1 mom. sista stycket uppbördsförordningen den 5
juni 1953 (nr 272) har i enlighet härmed intagits en fullmakt för Kungl.
Maj:t att förordna om återbetalning av bl. a. överskjutande preliminär
skatt genom annan än länsstyrelse.

Efter ytterligare överväganden av förevarande fråga har Kungl. Maj :t
— såsom framgår av 44 § kungörelsen den 16 oktober 1953, nr 628, med
vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen den 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

juni 1953 (nr 272) samt övergångsbestämmelserna till denna kungörelse —
beslutat, att den överskjutande preliminära skatten skall, i vad avser Stockholm
fr. o. m. år 1954 och beträffande landet i övrigt fr. o. m. år 1955, utbetalas
med särskilt återbetalningskort, fogat vid debetsedel på slutlig skatt.
Därvid skall det belopp, som den skattskyldige äger återbekomma, angivas på
återbetalningskortet medelst checkprotektor. Detta förfaringssätt -—- som är
nödvändigt för att återbetalningskorten skall kunna färdigställas i tid samt
för att förhindra förfalskning — innebär, att återbetalningskorten för överskjutande
preliminär skatt i fortsättningen skall upprättas av häradsskrivarna
och kronokamrerarna. Antalet häradsskrivar- och kronokamrerarkontor
uppgår f. n. till 156 resp. 31 eller sammanlagt 187. Till ett vart av dessa
kontor torde behöva anskaffas en checkprotektor. Då det är förenat med vissa
fördelar att samtidigt inköpa samtliga protektorer, torde medel böra anvisas
härför. De för kronokamrerarkontoren avsedda protektorerna skall därefter
överlåtas till dessa för inköpspriset.

Kostnaden för en protektor beräknar jag till cirka 2 000 kronor. Sammanlagt
skulle sålunda erfordras (2 000 X 187) 374 000 kronor eller i runt tal
400 000 kronor. För att protektorerna skall kunna levereras i behörig tid,
bör beställning utläggas snarast möjligt. Jag föreslår därför, att ett anslag
för ändamålet uppföres å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Anslaget bör betecknas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Häradsskrivarna m. fl.: Inköp av checkprotektorer
å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

F. Civilförsvaret.

[5] 14. Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Såsom
jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av anslagsäskanden under elfte
huvudtiteln för budgetåret 1954/55 (Bil. 13 p. 215) torde medel till merkostnader
för skyddsanordningar vid vissa kommunala tekniska verk i Göteborg
och Västerås böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Statsverkets andel i merkostnaden har i statsverkspropositionen beräknats
till sammanlagt 290 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen har emellertid anmält,
att en besparing av cirka 115 000 kronor uppkommit å de medel, som
1950 års riksdag anvisat till merkostnader för vissa skyddsanordningar vid
en råvattenpumpstation för Stockholms stad. Jag föreslår, att denna besparing
får disponeras för statsbidrag till här ifrågavarande anläggningar. Medelsbehovet
blir då (290 000 -— 115 000) 175 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Örtenberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartemen tet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1954.

N ärva rande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt
anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 2. Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade. Under denna rubrik har för
budgetåren 1951/52, 1952/53 och 1953/54 anvisats sammanlagt 6 180 000
kronor för uppförande av en ny ungdomsanstalt, Roxtuna, å Tuna kronoegendom
vid Linköping.

Byggnadsstyrelsen (skr. 11/11 1953) hemställer om medel till täckande
av uppkomna merkostnader för byggnadsföretaget. Styrelsen erinrar därom,
att styrelsen i en den 5 mars 1952 dagtecknad promemoria angående
kostnaderna för det av 1951 års Roxtunautredning reviderade förslaget till
ny ungdomsanstalt för svårbehandlade, vilken promemoria avlämnats i anslutning
till styrelsens remissvar över nämnda utredningsförslag, framhållit,
att den av Roxtunautredningen till 5 251 000 kronor angivna totalkostnaden
för anläggningen i dess helhet föreföll lågt beräknad. Styrelsen
anförde vidare, att det vid dåvarande labila läge på arbetsmarknaden överhuvudtaget
var svårt att på grundval av det föreliggande ritningsmaterialet
närmare överblicka kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande. Härtill
kom ovissheten om de särskilda förhållanden på platsen, som kunde påverka
kostnaderna för grundläggning samt yttre lednings- och planeringsarbeten.
Byggnadsplatsens belägenhet utanför staden kunde vidare tänkas

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medföra krav på viss rese- och dagtraktamentsersättning, vartill kom svårigheten
att överblicka den takt, vari företaget under rådande läge på arbetsmarknaden
kunde förverkligas, vilket också kunde komma att påverka
kostnaderna. Med ledning av inkomna entreprenadanbud på byggnadsföretag
av någorlunda jämförbart slag uppskattade styrelsen kostnaderna till
6 180 000 kronor enligt prisläget i oktober 1951. Denna totalkostnad inkluderade
därvid en av chefen för justitiedepartementet förordad mindre
utökning av verkstadsbyggnaden och administrationsbyggnaden.

Arbetet med uppförande av anläggningen, som helt utföres på entreprenad,
har nu fortskridit så långt, att styrelsen anser sig kunna bedöma den
slutliga totalkostnaden för byggnadsarbetets genomförande till 7 480 000
kronor. Styrelsen har på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat ritningar till anstalten
på grundval av de förslag, som 1951 års Roxtunautredning framlade
i betänkande den 10 januari 1952. Vid en bearbetning av de ursprungliga
skisserna har siyrelseni genom rationalisering av planlösningen kunnat
minska volymerna vad beträffar fritids- och ekonomibyggnaderna, panncentral,
verkstads- och skolbyggnaden samt bostadsbyggnaderna för mellangrads-
och isoleringsklientelet. Administrations- och mottagningsavdelningen
har genom viss nödvändig omdisponering av sjukavdelningen något ökats i
volym. Den totala volymen för här nämnda byggnader har dock minskats.
Personalbostäderna för vårdpersonal har ansetts böra planeras så att ett
av rummen i varje lägenhet skall kunna avskiljas från bostaden i övrigt och
uthyras separat till ogift personal, vilket medfört viss mindre ökning av personalbostädernas
volym. Vid detaljplaneringen av mellangrads- och isoleringsavdelningarna
samt sjuk- och mottagningsavdelningarna har det visat
sig erforderligt att vidtaga mer omfattande säkerhetsanordningar beträffande
fönster, dörrar och elektriska anläggningar m. m. än vad styrelsen
tidigare kunnat förutse. Försvårade markförhållanden har medfört ökade
kostnader beträffande grundläggningen. Byggnadsplatsens belägenhet har vidare,
såsom tidigare antytts, medfört krav på reseersättning och traktamente.
Utöver nu nämnda faktorer tillkommer viss merkostnad på grund av
den allmänna kostnadsstegringen under byggnadstiden. På grund härav och
med ledning av inkomna entreprenadanbud beräknas kostnaderna för enbart
byggnaderna vid Roxtuna överstiga de anvisade medlen med cirka
600 000 kronor. Inkomna entreprenadanbud å yttre arbeten såsom vattenoch
reningsverk, vägar, planering och yttre ledningar visar, att kostnaderna
härför överstiger de beräknade med i runt tal 540 000 kronor. På grund
av besvärliga väderleksförhållanden under våren 1953 måste vägarna inom
byggnadsområdet samt den enskilda vägen mellan Roxtuna och samhället
Ekängen förstärkas samt vissa provisoriska vägar anordnas, vilket medförde
ett stopp i byggnadsarbetet på omkring sex veckor. Dessa vägarbeten jämte
beräknade underhållsarbeten å desamma under den kvarvarande byggnadstiden
medför en merkostnad av omkring 110 000 kronor. Vidare har vägförvaltningen
i Östergötlands län meddelat styrelsen, att kostnaderna för
iordningställande av den enskilda vägen mellan Ekängen och Tuna gård

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förbi Roxtuna i sådant skick, att den kan intagas under allmänt vägunderhåll,
skulle uppgå till ca 50 000 kronor. Då underhållskostnaderna för denna
enskilda väg, i avvaktan på att nämnda iståndsättningsarbeten kan medtagas
i vägförvaltningens ordinarie arbetsplaner, skulle bli betydande, anser
sig styrelsen nu böra äska medel härför. Sålunda erfordras för färdigställande
av anstalten utöver hittills anvisade medel ett belopp av sammanlagt
(600 000 + 540 000 + 110 000 + 50 000) 1 300 000 kronor. Då styrelsen
beräknat, att anläggningen som helhet i huvudsak skall komma att
färdigställas under budgetåret 1953/54, skulle hela beloppet erfordras under
innevarande budgetår.

Departementschefen. Emot de av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningarna
av ytterligare byggnadskostnader m. m. har jag icke någon erinran. Jag
tillstyrker att för ifrågavarande ändamål anvisas ytterligare 1 300 000 kronor
samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag
av 1 300 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Axel Nilsson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1954.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter ett under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 6. Förråd för armén. Under hänvisning till vad jag förut denna dag
anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 7) får jag hemställa att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förråd för armén på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
195i.

N ärvarande:

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder.

[1] Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1953/54 må meddelas intill ett belopp av 480 000 000
kronor (prop. 1953: 138; statsutsk. uti. 1953: 153; rd. skr. 1953: 296). Av en
av bostadsstyrelsen den 22 december 1953 ingiven promemoria rörande långivningen
under innevarande budgetår framgår att sagda ram kan komma
att visa sig vara något för snävt beräknad. Det förefaller sannolikt att ramen
kommer att tagas helt i anspråk för dels lån till redan nu igångsatta
byggnadsföretag, dels lån till nya en- och tvåfamilj shus under första halvåret
1954.

Igångsättningen av bostadsbyggnadsföretag har under hela år 1953 haft
stor omfattning. Det kan beräknas att byggnadsföretag avseende sammanlagt
omkring 60 000 lägenheter har påbörjats. Tendenser till en förlängning
av byggnadstiderna har under senare tid uppkommit på olika håll. Enligt
min mening bör fördenskull under första halvåret 1954 igångsättande av
nya flerfamiljshusföretag ifrågakomma endast i begränsad omfattning. För
att undvika arbetslöshet på en del orter bör emellertid förutsättningar skapas
för en viss igångsättning av nya flerfamiljshusföretag under senare de -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

len av innevarande budgetår. En möjlighet bör därför finnas att, om arbetsmarknadspolitiska
skäl giver anledning därtill, vidga ramen för den preliminära
långivningen. Jag föreslår, att under innevarande budgetår preliminära
beslut om tertiärlån för flerfamiljshus skall kunna meddelas med ytterligare
högst 30 000 000 kronor, om så befinnes erforderligt av arbetsmarknadspolitiska
skäl. Preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden
för bostadsbyggande, bör alltså under budgetåret 1953/54 kunna meddelas
intill ett belopp av (480 000 000 + 30 000 000) 510 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1953/54 preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 510 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[2] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har medgivit,
att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till tillläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1953/54 må
meddelas intill ett belopp av 190 000 000 kronor. Under nästföregående
punkt har jag förordat att, om arbetsmarknadspolitiska skäl giver anledning
därtill, den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda ramen för preliminära
beslut om lan, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
skall kunna ökas från 480 000 000 kronor till 510 000 000 kronor. Om
detta förslag godkännes, bör en däremot svarande ökning av ramen för preliminära
beslut om tilläggslån kunna ske. Jag föreslår därför, att om det
av arbetsmarknadspolitiska skäl befinnes erforderligt preliminära beslut
om tilläggslån under budgetåret 1953/54 skall kunna meddelas med ytterligare
15 000 000 kronor, d. v. s. med högst 205 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1953/54 preliminära
beslut om lån, isom skall utgå från anslaget till tilläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett
belopp av 205 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1954.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/
54 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

D. Statens vattenfallsverk.

[1] 4. Kraftstation vid Kilforsen. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27 pt 23) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kraftstation vid Kilforsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

[2] 12. Regleringsåtgärder i Ångeripanälvens flodområde. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av förevarande anslagsfråga (bil. 27 pt 24) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3] 14. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.
27 pt 25) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggstat II till
riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[4] 15 a. Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm. Till ombyggnad
av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm har riksdagen för budgetåren
1950/51 och 1951/52 anvisat sammanlagt 1 600 000 kr. Ombyggnadsarbetet
har vidare intagits å den förteckning över företag, för vilka
på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkomna merkostnader
får täckas av anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.
Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 november 1952 bemyndigat
byggnadsstyrelsen att för bestridande av kostnaderna för inredning
av fastighetens vind till tjänsterum taga i anspråk 300 000 kr. av anslaget
till Anordnande av förvaltningslokaler.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen anmält ett ytterligare
medelsbehov av 630 000 kr. för ombyggnadsföretaget, vilket belopp
erfordras redan under innevarande budgetår. Styrelsen hemställer att för
ändamålet få taga i anspråk 250 000 kr., utgörande besparing å investeringsanslaget
till Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm,
samt äskar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag
av 380 000 kr. Som motivering för medelsbehovet anför styrelsen
i huvudsak följande.

När ärendet framlades i skrivelse den 24 november 1949 uppskattades
kostnaden för ombyggnaden preliminärt till 1,6 milj. kr. exklusive vindsinredningen.
I skrivelse den 28 oktober 1950 anförde styrelsen bl. a., att
med hänsyn till byggnadsföretagets art den definitiva byggnadskostnaden
först kunde beräknas, sedan arbetena fortskridit så långt, att byggnadens
tekniska skick närmare kunde klarläggas och därmed omfattningen av de
erforderliga åtgärderna definitivt överblickas. I anslutning härtill äskar
styrelsen nu, sedan den första byggnadsetappen i huvudsak färdigställts
och andra etappen påbörjats, medel för täckande av sådana merkostnader
i förhållande till den preliminärt uppskattade kostnaden, vilka inte lämpligen
bör belasta kollektivanslaget till merkostnader. I avsaknad av andra
medel har styrelsen dock tillfälligt i viss utsträckning måst förskottera dylika
kostnader från merkostnadsanslaget.

Beträffande de arbeten, som tillkommit utöver den preliminära ombyggnadsplanen,
meddelar styrelsen, att huvudbyggnadens bottenvåning och
entresolvåningen mot Riddarholmskajen under byggnadsarbetets gång kunnat
frigöras och iordningställas till en kostnad av 50 000 kr. Sedan kännedom
erhållits om läget av berget bakom dessa båda våningar, har det visat

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

sig fördelaktigt att öka planerade utsprängningar, varigenom vunnits ytterligare
arkivlokaler. Kostnaderna för dessa arbeten jämte kostnaden för vissa
skyddsrum uppgår till sammanlagt 105 000 kr. De gamla träbjälklagen i
huvud- och flygelbyggnaden har befunnits vara i mycket dåligt skick och
har därför till en kostnad av 270 000 kr. utbytts mot betongbjälklag. Sedan
det blivit avgjort, att bl. a. kammarkollegium skall disponera byggnaden,
har ganska omfattande åtgärder måst vidtagas för att bereda utrymme för
kollegiets arkiv. Byggnadsstyrelsen har sålunda ansett sig böra bygga om
den till fastigheten hörande tornbyggnaden och förse denna med lämplig
hyllinredning. Kostnaderna härför beräknas till 205 000 kr. De sålunda tillkommande
kostnaderna utgör sammanlagt (50 000 + 105 000 + 270 000 +
205 000) 630 000 kr.

Departementschefen. Det ytterligare medelsbehov som byggnadsstyrelsen
nu anmält för ombyggnaden av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm,
avser arbeten som redan är utförda eller i varje fall påbörjade. Oaktat att
kostnaderna för ombyggnaden stigit avsevärt över de ursprungligen beräknade,
anser jag mig därför böra tillstyrka att även de nu äskade medlen
anvisas. Ett utnyttjande för här berörda ändamål av den förutsedda besparingen
å anslaget till ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm
synes emellertid icke böra ifrågakomma. Jag hemställer därför, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa ett investeringsanslag av 630 000 kronor.

[5] 15 b. Grundförstärkning av residenset i Härnösand. I skrivelse den 31
augusti 1953 har byggnadsstyrelsen hemställt, att å tilläggsstat för innevarande
budgetår anvisas ett investeringsanslag av 400 000 kr. till förstärkning
av grunden till landshövdingeresidenset i Härnösand. Styrelsen anför
härom i huvudsak följande.

Residenset i Härnösand, vilket uppfördes åren 1792—1793, vilar delvis
på en rustbädd av timmer. Grundmurarna är utförda av gråsten med brukfyllda
fogar. Genom rötskador i rustbädden, beroende på den genom landhöjningen
sänkta grundvattenytan, och genom kompression av underliggande
lösa ler lager har uppstått alltjämt fortgående sättningar i byggnadens
murar, valv och tak.

I samband med landshövdingeskiftet erfordras en upprustning och modernisering
av residenset. För att dessa arbeten skall få bestående värde,
bör sättningarna först bringas att upphöra genom att under hela byggnaden
nedföres betongpålar till fast marklager. Kostnaderna för dessa arbeten
beräknas till 300 000 kr., vartill kommer 100 000 kr. för i samband härmed
nödvändiga åtgärder avseende byggnadens ledningssystem samt efterföljande
lagningsarbeten.

Departementschefen. Jag har inte något att erinra mot byggnadstyrelsens
förslag. Med hänsyn till landshövdingeskiftet bör styrelsen beredas
möjlighet att påbörja arbetet redan innevarande budgetår. Som jag anfört
tidigare denna dag bör behållningen å anslaget per den 30 juni 1954 över 5

Bihang till riksdagens protokoll I95i. 1 saml. Nr 2.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

föras till det av mig föreslagna nya kollcktivanslaget till Byggnadsarbeten
för länsstyrelserna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Grundförstärkning av residenset i Härnösand å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1954.

N är varande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden, angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/
54 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 18 a. Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna vid
universitetet i Uppsala m. m. 24. Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Under rubriken Nybyggnader för kemiska och biokemiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala m. in. anvisades för budgetåret
1947/48 elt investeringsanslag av 1 000 000 kronor för uppgörande av fullständiga
ritningar för och påbörjande av dels nybyggnad för kemiska institutionen
jämte analyslaboratorium, dels ock nybyggnad för biokemiska institutionen
jämte cyklotronlaboratorium. Till samma ändamål har vidare
för budgetåren 1948/51 anvisats investeringsanslag av tillhopa 3 200 000
kronor, varjämte för ändamålet avsetts jämväl ett belopp av 545 000 kronor
under det under samma rubrik för budgetåret 1952/53 anvisade investeringsanslaget.
Summan av de anslagsmedel, som anvisats för ifrågavarande
nybyggnader, uppgår sålunda till 4 745 000 kronor, vilket är det belopp,
som totalkostnaderna uppskattats till (se 1952 års statsverksproposition,
bil. 29, punkt 1).

Under anslagsrubriken Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet
har för budgetåren 1946/48 till nybyggnad för kemiska institutionen

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

vid detta institut anvisats sammanlagt 2 400 000 kronor. Därjämte har för
budgetåret 1950/51 anvisats ett investeringsanslag av 455 000 kronor till
Utbyggnad av fysiologiska institutionen vid karolinska institutet för flygmedicinska
ändamål.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen under åberopande
av inträdda kostnadsstegringar hemställt om anvisande av tilläggsanslag
till nyssnämnda byggnadsföretag av 950 000 kronor för institutionerna i
Uppsala och 750 000 kronor för institutionerna vid karolinska institutet.
Byggnadsstyrelsen har därvid anfört följande.

Samtliga nämnda byggnadsföretag ingår bland de byggnadsarbeten, för
vilka de på grund av allmän byggnadskostnadsstegring uppkomna merkostnaderna
förutsatts skola bestridas från det kollektiva anslaget till »Merkostnader
för vissa byggnadsarbeten». Av detta anslag beräknar styrelsen
för byggnadsföretagen kunna disponera följande belopp.

Karolinska institutet:

kemiinstitutionen ........................................ 772 000

fysiologiska institutionen ................................ 220 000

Uppsala universitet:

institutionerna för biokemi och kemi ...................... 2 608 000

Summa kronor 3 600 000.

Byggnadsstyrelsen får nu anmäla, att på grund av omständigheter, för
vilka här nedan närmare redogöres, vissa merkostnader av sådan art beräknas
uppstå, att de icke lämpligen bör eller kan ersättas från nyssnämnda
kollektivanslag.

Vid de tidpunkter, då byggnadsföretagen kostnadsberäknades, förelåg icke
några närmare utarbetade program för värme-, sanitets-, ventilations- och
elektriska anläggningar. Kostnaderna för dessa anläggningar uppskattades
därför med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid uppförandet av
byggnader med likartade laboratorier, varvid styrelsen i huvudsak var
hänvisad till byggnader, som uppförts omedelbart före det senaste världskriget.
Under kriget och åren omedelbart därefter har emellertid forskningen
inom skilda vetenskapliga områden i mycket hög grad gått framåt,
vilket medfört väsentligt ökade krav på laboratoriernas förseende
med installationer av nämnt slag. För att i möjligaste mån anpassa dessa
nya laboratorier till moderna forskningsmetoder har det blivit nödvändigt
att avsevärt höja standarden på installationer av nämnda slag. Trots
att styrelsen så långt det varit möjligt sökt begränsa den här berörda standardhöjningen,
har det icke kunnat undvikas, att vissa merkostnader utöver
vad som rimligen kunnat förutses vid kostnadsberäkningarna uppstått
framför allt i fråga om de rörtekniska installationerna. I samband med dessa
utökade installationer har dessutom vissa byggnadsarbeten måst utföras.

Beträffande tillbyggnaden till den fysiologiska institutionen vid karolinska
institutet har grundläggningsförhållandena varit mycket besvärliga.
Sålunda har grundläggningen på grund av den i tillbyggnaden monterade
apparaturen måst utföras på ett betydligt mera komplicerat sätt än vad
som kunde förutsättas vid kostnadsberäkningen. För anläggande av centrifug
och undertryckskammare in. in. har det blivit nödvändigt att under
svårartade förhållanden nedföra betongfundament till berg. För att kunna
bereda plats för denna apparatur, vars utformning vid tidpunkten för kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsberäkningen icke var känd, har det vidare visat sig nödvändigt att i
viss grad öka tillbyggnadens volym.

De merkostnader, som sålunda beräknas uppstå och som byggnadsstyrelsen
tillsvidare till viss del förskotterat från kollektivanslaget till »Merkostnader
för vissa byggnadsarbeten», framgår av nedanstående sammanställning: -

	Merkostnader för	Byggnadsarbe-ten i samband med utökade installationer
Byggnadsföretag	rörinstalla- tion	elinstalla- tion	Summa
Karolinska institutet:
Kemiinstitutionen.........................	385 000	50 000	90 000	525 000
Tillbyggnad till fysiologiska institutionen ...	85 000	—	>140 000	225 000
Uppsala universitet:
Institutionerna för biokemi och kemi ......	525 000	325 000	100 000	950 000
Summa kronor	995000	375000	330 000	1700 000

1 Härav 100 000 kronor för härovan nämnd, försvårad grundläggning och volymökning.

För byggnaderna har anvisats sammanlagt 7 600 000 kronor, varjämte från
det kollektiva anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten beräknas
tagas i anspråk 3 600 000 kronor. För att täcka de särskilda merkostnaderna
erfordras ett tilläggsanslag av 1 700 000 kronor, vilket innebär, att totalkostnaderna
sammanlagt iskulle komma att uppgå till (7 600 000 +
3 600 000 -j- 1 700 000 =) 12 900 000 kronor. Byggnadernas sammanlagda
volym uppgår till (19 000 + 4 000 + 32 600 =) 55 600 kubikmeter, och volympriset
blir således i genomsnitt 232 kronor per kubikmeter.

Byggnadsstyrelsen får i detta sammanhang hänvisa till att styrelsen upptagit
en allmän utredning rörande planläggning och utformning av olika
vetenskapliga laboratorier. Man kan nämligen räkna med att ytterligare ett
betydande antal statliga laboratorier av skilda slag måste tillkomma såsom
en följd av den av statsmakterna tidigare beslutade vetenskapliga upprustningen
av universitet och högskolor.

Avsikten med denna utredning är att i första hand söka klarlägga skäligheten
av de krav, som i olika avseenden bör ställas på planläggning, utrymmesstandard
och utrustning av vetenskapliga laboratorier. Styrelsen söker
jämväl därvid erhålla vissa jämförande kostnadsuppgifter rörande på senare
tid uppförda laboratoriebyggnader. Styrelsen räknar med att i denna
utredning söka tillvarataga de erfarenheter, som kan utvinnas från det betydande
antal forskningslaboratorier, såväl statliga som enskilda, vilka tillkommit
efter sista världskriget, varjämte styrelsen införskaffat vissa jämförelseuppgifter
från övriga nordiska länder.

Ehuru utredningen nyligen påbörjats, kan här nämnas, att de hittills
gjorda kostnadsjämförelserna utvisar, att de i det föregående berörda institutionsbyggnaderna
vid karolinska institutet och universitetet i Uppsala i
fråga om byggnadskostnad räknad per kubikmeter byggnadsvolym i huvudsak
ansluter sig till motsvarande kostnad för andra laboratorier av likartat
slag uppförda vid industrier m. m.

Det för byggnadsföretagen erforderliga tilläggsanslaget av 1 700 000 kronor,
fördelar sig med 750 000 kronor på karolinska institutets byggnader
och 950 000 kronor på universitetet i Uppsala. Då byggnadsföretagen beräknas
bliva helt färdigställda under innevarande budgetår, bör erforderliga
medel anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1953/54.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Under hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört
tillstyrker jag styrelsens förslag om anvisande å tilläggsstat av erforderliga
medel för täckande av de betydande merkostnader, som beklagligtvis uppkommit
för ifrågavarande byggnadsföretag. Till Nybyggnader för kemiska
och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala in. in. torde sålunda
böra anvisas ett investeringsanslag av 950 000 kronor. Medelsbehovet
för de båda institutionerna vid karolinska institutet torde böra tillgodoses
genom anvisande av ett investeringsanslag av 750 000 kronor till Nybyggnad
för karolinska mediko-kirurgiska institutet. Jag hemställer sålunda, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
anvisa

a) till Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala m. m. ett investeringsanslag
av 950 000 kronor;

b) till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet
ett investeringsanslag av 750 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1954.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54
samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 33 a. Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i Alnarp.
Under denna anslagsrubrik anvisade 1952 års riksdag för budgetåret
1952/53 ett investeringsanslag av 46 000 kronor. Anslaget avsågs för vissa
ändringsarbeten i anstaltens lada, för uppförandet av en garagebyggnad
samt för iordningställande av vindsvåningen.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt (skr. 13/8 1953) hemställer, att
till nämnda byggnadsarbeten skall anvisas ett tilläggsanslag av 18 000 kronor.
Till stöd för framställningen åberopas framför allt det förhållandet, att
brandskyddsmyndigheterna ställt ökade krav på säkerhetsåtgärder. Vindsvåningens
tak- och väggytor skall sålunda klädas med brandsäkert material,
och dessutom skall, bland annat, anordnas en utrymningsbalkong.
Vidare framhålles, att gavelväggarna i vindsvåningen vid byggnadens uppförande
under åren 1917—1918 gjorts tunnare än övriga tegelväggar och
i stället klätts med utvändig träpanel. På grund av dessa omständigheter
har endast en del av de planerade inredningsarbetena kunnat utföras. Det
ökade medelsbehovet betingas i viss mån även av de stegrade byggnadskostnaderna.
Styrelsen anser det synnerligen angeläget, att arbetena fullbordas
utan ytterligare dröjsmål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har ifrågavarande
byggnadsarbeten visat sig draga en kostnad av 18 000 kronor mer än
som anvisats för ändamålet. Ökningen hänför sig främst till vissa arbeten,
som är nödvändiga för att vindsvåningen skall fylla ur brandskyddssynpunkt
uppställda krav. Då jag finner det angeläget, att dessa arbeten utföres
snarast möjligt, tillstyrker jag att medel för ändamålet anvisas redan å
tilläggsstat för innevarande budgetår. Den beräknade kostnaden av 18 000
kronor kan jag godtaga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts
filial i Alnarp å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 18 000 kronor.

[2] 34. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 57 000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 4/9
1952) hemställer, att medel måtte ställas till förfogande till kostnaderna
dels för reparation av det elektriska ledningsnätet vid Ultuna, vilket skadats
genom åsknedslag, dels för vissa arbeten i syfte att åstadkomma en
bättre och tillförlitligare tillförsel av elektrisk energi till olika institutioner
vid högskolan och lantbruksförsöken. Enligt av styrelsen infordrat anbud
beräknas kostnaderna härför till sammanlagt 49 150 kronor. Styrelsen, som
tillika överlämnat en skrivelse i ärendet från byggnadsstyrelsen ävensom
situationsplan över det elektriska ledningsnätet, anför till stöd för sin framställning
i huvudsak följande.

Genom åsknedslaget skadades huvudställverket samt en jordkabel mellan
ställverket och den maskintekniska institutionen. Kostnaderna för att
iståndsätta huvudställverket beräknas till 3 200 kronor. Den skadade jordkabeln
måste ersättas med en ny och kostnaderna för en sådan, inklusive
grävning, nedläggning, tegeltäckning och återfyllning, uppgår till 8 400 kronor,
därest en kabel av typ 6 kW med area 3 X 16 mm användes. En kabel
med area 3 X 25 mm skulle draga en merkostnad av 1 800 kronor. Då redan
nuvarande belastning på kabeln är hög och ytterligare kommer att ökas
genom kommande utbyggnader, varvid bland annat kan nämnas den påbörjade
nybyggnaden för institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära,
torde det vara väl motiverat att nedlägga en kabel med större area.
Styrelsen förordar därför, att man väljer kabel av sistnämnda dimension.

Anläggningarna vid statens jordbruksförsök, statens husdjursförsök vid
Bäcklösa och institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära erhåller
för närvarande elektrisk energi endast genom en kabel. Såsom framhållits
av byggnadsstyrelsen torde en ringmatningsslinga böra anordnas för
statens maskinprovningar, maskintekniska institutionen, mikrobiologiska
institutionen och statens jordbruksförsök. Detsamma torde gälla för statens,
husdj ursförsöks anläggningar vid Bäcklösa och institutionen för systematisk
botanik och ärftlighetslära. Styrelsen vill understryka, att stora skador

Kungl. May.ts proposition nr 2.

bland annat i pågående försök kan uppstå vid eventuellt strömavbrott. Den
finner det därför synnerligen angeläget, att möjligheter till reservtillförsel
skapas genom anordning för ringmatning till dessa institutioner. Styrelsen
föreslår med anledning härav, att kablar skall nedläggas dels mellan statens
jordbruksförsök och transformator stationen vid maskintekniska institutionen,
dels mellan denna transformatorstation och statens husdjursförsölc vid
Bäcklösa. Kostnaderna för dessa kablar av typ 6 kW area 3 X 16 mm belöper
sig till 18 550 kronor.

För montering av dessa kablar erfordras utökning av ställverket i transformatorhuset
vid maskintekniska institutionen samt nya transformatorkiosker
vid statens jordbruksförsök och vid Bäcklösa. Kostnaderna härför
uppgår till 17 200 kronor.

Några medel finns icke disponibla för ifrågavarande ändamål. Styrelsen
finner det emellertid synnerligen angeläget, att tillförseln av elektrisk energi
till berörda institutioner snarast möjligt förbättras genom att dessa reparationer
och nyanskaffningar kommer till stånd. Under åberopande av det
anförda hemställer styrelsen, att ett anslag av 49 150 kronor ställes till förfogande
för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen (remissutlåtande 8/12 1952) föreslår vissa ändringar
i det av högskolestyrelsen framlagda förslaget. Bland annat anses med tanke
på kommande utbyggnader grövre dimensionerade kablar böra komma
till användning för vissa sträckor. Kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen
föreslagna arbetena uppgår till sammanlagt 69 600 kronor. Av byggnadsstyrelsens
skrivelse inhämtas i huvudsak följande.

De föreslagna arbetena avseende förbättring av säkerhetsapparaturen i
huvudställverket har av byggnadsstyrelsen planerats komma till utförande
i samband med den utökning av huvudställverket, som måste ske vid uppförande
av pumpstation för avloppsverket samt panncentral. Det möter
emellertid enligt byggnadsstyrelsen intet hinder att utföra dessa arbeten redan
nu. Kostnaderna härför beräknas till 2 600 kronor.

Efter samråd med högskolestyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen vidare,
att kabeln mellan huvudställverket och transformatorstationen vid maskintekniska
institutionen med tanke på kommande utbyggnader skall ersättas
med en kabel av dimensionen 3 X 50 mm2. Med hänsyn till den blivande
bebyggelsen längs Ultunaallén bör även den föreslagna kabeln från transformatorstationen
vid nyssnämnda institution till statens husdj ursförsök vid
Bäcklösa i sin sträckning längs allén fram till Stockholmsvägen erhålla samma
dimension. Från sagda väg fram till Bäcklösa kan däremot en ledning
av dimensionen 3 X 16 mm2 användas. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas
uppgå till 43 000 kronor, inklusive transformatorkiosken vid Bäcklösa.

I övrigt tillstyrker byggnadsstyrelsen, att en kabel nedlägges mellan
transformatorstationen vid maskintekniska institutionen och statens jordbruksförsök
ävensom att en transformatorkiosk uppsättes vid jordbruksförsöken.
Kostnaderna härför ävensom för utökningen av transformatorstationen
vid maskintekniska institutionen beräknas till 15 000 kronor.

Å sträckan från huvudställverket till institutionsbyggnaden för husdjurslära
har byggnadsstyrelsen redan nedlagt en kabel av dimensionen 3 X 25
mm2. Byggnadsstyrelsen föreslår, att denna kabel skall framdragas till
transformatorstationen vid maskintekniska institutionen, varigenom bättre
möjligheter till ringmatning erhålles. Arbetet beräknas kunna utföras för
en kostnad av 9 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

De sammanlagda kostnaderna för de av byggnadsstyrelsen föreslagna arbetena
uppgår således till (2 600 + 43 000 -j- 15 000 + 9 000 =) 69 600
kronor.

Departementschefen. De skador, som under år 1952 uppstått å det elektriska
ledningsnätet vid Ultuna, har varit av sådant art, att de omedelbart
måst avhjälpas. Enligt vad jag inhämtat har erforderliga medel genom
byggnadsstyrelsens försorg i viss utsträckning förskotterats för ändamålet.
Att medel nu ställes till törtogande för dessa reparationsarbeten synes mig
därför ofrånkomligt. Såsom framgår av högskolestyrelsens framställning
föreslås därjämte, alt åtgärder skall vidtagas för en bättre och säkrare
tilllörsel av elektrisk energi till olika institutioner. Även jag finner det ändamålsenligt
att så sker. Icke heller synes det mig vara något att erinra
mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna förstärkningen av det elektriska
nätet i syfte att möta en framtida ytterligare belastning å detsamma. Med
hänsyn härtill kan jag godtaga den av byggnadsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningen,
vilken slutar å ett belopp av i runt tal 70 000 kronor. Jag förordar
sålunda, att ett belopp av denna storleksordning anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid tantbrukshögskolan och statens
lantbruks försök å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 70 000
kronor.

[3] 36. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Under denna anslagsrubrik anvisade 1950 års riksdag för budgetåret
1950/51 ett investeringsanslag av 1 215 000 kronor. Genom beslut den 31
mars 1950 ställde Kungl. Maj:t anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande
samt anbefallde byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för veterinärhögskolan
utarbeta ritningar till, bland annat, nya lokaler för institutionerna
för tysiologi och farmakologi. Därjämte medgav Kungl. Maj :t, att
byggnadsstyrelsen, sedan Kungl. Maj :t godkänt ritningarna, finge av anslaget
disponera högst 1 100 000 kronor till förenämnda institutionsbyggnader.
Den 29 september 1950 godkände Kungl. Maj :t ritningarna till ifrågavarande
byggnadsföretag samt meddelade enligt 2 § lagen den 30 juni
1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete byggnadstillstånd för byggnadernas
uppförande.

Vidare anvisade 1951 års riksdag under samma anslagsrubrik för budgetåret
1951/52 ett investeringsanslag av 784 000 kronor. Genom beslut
den 11 maj 1951 ställde Kungl. Maj:t anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande
samt anbefallde byggnadsstyrelsen, bland annat, att i samråd med
högskolestyrelsen utarbeta ritningar till nya lokaler för institutionen för

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

födoämneshygien. Därjämte medgav Kungl. Maj :t, att byggnadsstyrelsen,
sedan Kungl. Maj :t godkänt dessa ritningar, finge för utförande av byggnadsarbetena
av anslaget disponera 600 000 kronor. Den 3 augusti 1951
godkände Kungl. Maj :t ritningar till institutionsbyggnaden.

Till de nya lokalerna för institutionerna för fysiologi, farmakologi och
födoämneshygien, vilka inrymmes i samma byggnadskomplex, har sålunda
anvisats sammanlagt (1 100 000 + 600 000 =) 1 700 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen (skr. 31/8 1953) hemställer om ett tilläggsanslag av
425 000 kronor till ifrågavarande byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen uttalar
därvid inledningsvis, att byggnadsföretaget ingår bland de byggnadsarbeten,
för vilka de på grund av allmän byggnadskostnadsstegring uppkomna
merkostnaderna förutsatts skola bestridas från det kollektiva anslaget
till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Räknat efter de kostnadsstegringstal,
som ligger till grund för kollektivanslaget, och med hänsyn
tagen till den tid, under vilken arbetena bedrivits, bör av byggnadskostnaderna
ett belopp av 675 000 kronor bestridas av detta anslag. I enlighet
härmed skulle det för byggnadsföretaget tillgängliga beloppet komma
att uppgå till (1 700 000 + 675 000 =) 2 375 000 kronor. Vissa merkostnader
har emellertid uppstått, vilka är av sådan art, att de icke lämpligen
bör eller kan ersättas från kollektivanslaget. Härom anför byggnadsstyrelsen
i huvudsak följande.

Då byggnadsföretaget kostnadsberäknades, förelåg icke något närmare
utarbetat program för värme-, sanitets-, ventilations- och elektriska anläggningar.
Kostnaderna härför uppskattades därför med ledning av de
erfarenheter, som vunnits vid uppförandet av byggnader med likartade
laboratorier, varvid byggnadsstyrelsen i huvudsak var hänvisad till byggnader,
som uppförts omedelbart före det senaste världskriget. Under kriget
och åren omedelbart därefter har emellertid forskningen inom skilda vetenskapliga
områden i mycket hög grad gått framåt, vilket medfört väsentligt
ökade krav på laboratoriernas förseende med installationer av nämnda
slag. För att i möjligaste mån anpassa byggnadernas laboratorier till moderna
forskningsmetoder har det blivit nödvändigt att avsevärt höja standarden
på dylika installationer. Trots att byggnadsstyrelsen så långt det
varit möjligt sökt begränsa den här berörda standardhöjningen, har det
icke kunnat undvikas att vissa merkostnader utöver vad som rimligen kunnat
förutses vid kostnadsberäkningarna uppstått, framför allt i fråga om
de rörtekniska installationerna. I samband med dessa utökade installationer
har dessutom vissa byggnadsarbeten måst utföras.

De på grund härav föranledda merkostnaderna beräknas av byggnadsstyrelsen
uppgå till 360 000 kronor för höjd standard för rörinstallationer
och 50 000 kronor för därav föranledda byggnadsarbeten, eller tillhopa
410 000 kronor.

Utöver de omständigheter, för vilka nu redogjorts, har ytterligare en fördyrande
faktor tillkommit, som icke kunde förutses vid kostnadsberäkningen.
Avloppet från institutionsbyggnaderna förutsattes sålunda enligt
programmet skola anslutas till en av Stockholms stad planerad avloppsledning
i Roslagsvägen. Denna avloppsledning har emellertid ännu icke
utförts, varför det blivit nödvändigt att ansluta avloppet från institutionsbyggnaderna
till befintligt ledningsnät inom högskolans område. För detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ändamål har eu pumpanläggning för avloppsvattnet från institutionen för
födoämneshygien behövt utföras, beroende på att denna byggnad ligger
för lågt i förhållande till ledningsnätet. De merkostnader, som härigenom
uppstått, uppgår till 15 000 kronor.

Sammanlagt uppgår sålunda de på grund av andra omständigheter än
allmän byggnadskostnadsstegring uppkomna merkostnaderna till (410 000
+ 15 000 ==) 425 000 kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande byggnadsarbeten
beiäknas bli helt färdigställda under innevarande budgetår bör
medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

^ygoIladsstyrelsen anmäler i detta sammanhang, att den påbörjat en
allmän utredning i syfte att söka klarlägga, vilka krav som i olika avseenden
bör ställas på planläggning, utrymmesstandard och utrustning såvitt
gäller vetenskapliga laboratoriebyggnader. Byggnadsstyrelsen framhåller,
att enligt hittills gjorda kostnadsjämförelser institutionsbyggnaden för fysiologi,
farmakologi och födoämneshygien i fråga om byggnadskostnad,
räknat per kubikmeter byggnadsvolym, i huvudsak ansluter sig till motsvarande
kostnad för andra laboratorier av likartat slag, uppförda vid industrier
in. in.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har för ifrågavarande
byggnadsarbeten uppstått vissa merkostnader å tillhopa 425 000
kronor, vilka på de av byggnadsstyrelsen anförda skälen icke synes böra
belasta kollektivanslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Medel
för ändamålet bör därför anvisas i annan ordning. I enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag tillstyrker jag, att för täckande av kostnaderna ett
tilläggsanslag å nämnda belopp skall begäras av riksdagen. Med hänsyn
till aH byggnadsföretaget beräknats vara slutfört redan under innevarande
budgetår, bör anslaget uppföras å tilläggsstat till riksstaten för samma budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag
av 425 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils G rass.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

JBihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

A: 5 a Utrustning av nya lokaler för lagberedningen m. m., reserva -

tionsanslag ......................................... 25 000

Fångvårdsanstalterna:

Anskaffning, montering och transport av baracker m. m.,
reservationsanslag..................................70 000

95 000

IV. Försvarsdepartementet.

Krigsmaterielverket:

B: 9 a Kostnader för reparation av transformator............ 12 900

Marinen:

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:

C: 70 Fartygsbyggnader, reservationsanslag................ 38 000 000

Vissa övriga gemensamma ändamål:

D: 49 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag...... 2 000 000

40 012 900

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

B: 8 Nyanläggning av bygdevägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen................. 2 800 000

B: 9 Nyanläggning av ödebygdsvägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen............... 1 100 000

B: 10 Byggande av huvudvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen........................ 11 400 000

B: 11 Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar, reserva tionsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen 8 100 000
B: 12 Förstärkning och förbättring av vägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen......... 10 000 000

B: 13 Vägbeläggningar, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................ 400 000

B: 14 Byggande av broar, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................ 1 200 000

35 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

VII. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån:

B: It Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning,

reservationsanslag................................. 30 000

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
....................................... 100 000

E: 8 1951 års penningvärdeundersökning, reservationsanslag.. 96 000

226 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kungliga biblioteket:

B: 11 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag......... 185 000

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

D: 17 a Vissa flyttningskostnader m. m. vid konsthögskolan, reservationsanslag
.................................... 38 600

Lunds universitet:

E: 14 a Inredning och utrustning av fysiska institutionen, reservationsanslag
...................................... 65 000

Gemensamma universitetsändamål:

E: 49 a Särskild kursundervisning för filosofisk ämbetsexamen .. 45 800

M: 28 Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen

1954, reservationsanslag.............................. 75 000

409 490

IX. Jordbruksdepartementet.

G: 29 a Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, reservationsanslag ....................... 68 000 000

I: 10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag
............................................... 8 000

Statens skogsmästarskola:

J: 13 Byggnadsarbeten, reservationsanslag................... 48 800

N: 8 a Bidrag till kostnaderna för europeiska jordbrukskonferensens

sekretariat i Paris.................................. 15 000

68 071 800

X. Handelsdepartementet.

C: 25 a Utrustning för Institutet för konserveringsforskning, reservationsanslag
....................................... 50 000

XI. Inrikesdepartementet.

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

B: 23 a Anskaffande av viss instrumentutrustning, reservationsanslag
......................................... 39 000

Universitetssj ukhus:

B: 62 Bidrag till utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

reservationsanslag................................. 26 500

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

B: 86 Ombyggnad och utrustning av Spenshults reumatikersjukhus,
reservationsanslag............................. 160 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D: 11 a
F: 14

Kronor

Häradsskrivarna m. fl.:

Inköp av checkprotektorer, reservationsanslag.......... 400 000

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.,
reservationsanslag......................................175 000

800 500

Säger för driftbudgeten 144 665 600

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftstationer m. m.:

4 Kraftstation vid Kilforsen........................... 5 000 000

Regleringsföretag:

12 Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde...... 3 000 000

14 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk......................... 10 000 000

18 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

2 Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade............... 1 300 000

Kommunikationsdepartementet:

15 a Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm .. 630 000

15 b Grundförstärkning av residenset i Härnösand.......... 400 000

Ecklesiastikdepartementet:

18 a Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala m. m................... 950 000

24 Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet... 750 000

Jordbruksdepartementet:

33 a Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i

Alnarp.......................................... 18 000

34 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök.

..................................... 70 000

36 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.............. 425 000

4 543 000

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

6 Förråd för armén.................................. 1000 000

Säger för kapitalbudgeten 23 543 000