Kungl. Maj:ts proposition nr 2 (Proposition 1944:2)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
11 till riksstaten för budgetåret 1943/44; given
Stockholms slott den 4 januari 1944.

Kungl. Majit vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist,Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf*
Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid anmälan av propositionen nr 344 till fjolårets riksdag angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår redogjordes i
korthet för de åtgärder, som vidtagits i syfte att undvika ej strängt nödvändiga
förändringar av statsbudgeten under löpande statsregleringsår. Samtidigt
framhölls, att den eftersträvade begränsningen av anslagen på tilläggsstat
dock icke kunnat helt genomföras utan att inkomna framställningar
inom flera verksamhetsområden ådagalagt ett sådant medelsbchov, att anslagsanvisningar
på tilläggsstat framstått såsom ofrånkomliga.

Bihang till riksdagens protokoll 19rii. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jämväl under den tid som förflutit sedan nämnda proposition avlämnades
till fjolårets riksdag ha av myndigheterna äskats medel för ändamål,
vilkas tillgodoseende ansetts icke kunna anstå. Därjämte ha vissa tidigare
inkomna förslag och yrkanden, vilka vid tidpunkten för förslagens framläggande
icke ansetts vara av den trängande natur, att medelsanvisning vöre
oundgänglig, numera på grund av mellankommande omständigheter vid förnyad
prövning befunnits påkalla omedelbar framställning till riksdagen. I
viss utsträckning ha medel tagits i anspråk från förskottsstaten för försvarsväsendet
för sådana ändamål, att regleringsanslag enligt för denna stat gällande
regler nu böra äskas.

Vissa frågor som äro föremål för Kungl. Maj:ts övervägande torde senare
böra föranleda framställning till riksdagen örn medelsanvisning. När de löpande
utgifterna på förskottsstaten för försvarsväsendet kunna bättre överblickas,
böra regleringsanslag i vanlig ordning äskas. Samtidigt torde reglering
böra ske av utgifterna å den allmänna förskottsstaten. Även äskandet
av avskrivningsanslag för å tilläggsstat II upptagna investeringsanslag torde
tillsvidare böra uppskjutas.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet bör i år liksom
föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat såvitt
möjligt sammanfattas i blott två propositioner, en avgiven vid slutet av
den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda
proposition bör avses uteslutande för nyssnämnda reglering av utgifter å förskottsstaterna
och avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang
föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning
av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid
på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
(bil. 1—17) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa
51 miljoner kronor å driftbudgeten och 151 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

För försvarsväsendet äskas å driftbudgeten sammanlagt 14 miljoner kronor,
varav huvudparten faller utom ramen för 1942 års försvarsbeslut. För ett helt
nytt ändamål —- byggnads- och reparationsberedskap — avses 6 miljoner
kronor. Återstoden faller på kompletteringar av äldre anslag, merkostnader
och automatiska utgiftsregleringar i övrigt. För ytterligare anskaffning av
sprängämne för ammunitionstillverkning äskas ett anslag å 4.8 miljoner
kronor.

Driftbudgetsutgifterna för civila ändamål uppgå till sammanlagt närmare
37 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor avse nya ändamål och återstoden
reglering av merkostnader, anslagsöverskridanden och andra bundna utgifter.
Inom den förra gruppen falla anslag bland annat till pensionärshem (2

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

miljoner kronor), motorfordonsberedskap vid det civila luftskyddet (2.2 miljoner
kronor), motorbrandsprutor (1.1 miljon kronor) samt baracker för socialtjänsten
(2 miljoner kronor). Den senare gruppen åter omfattar ett anslag
på 23 miljoner kronor för reglering av svenska spannmålsaktiebolagets
förluster samt ett anslag å 3.3 miljoner kronor till ersättning för förfogande
över rekvirerade norska fartyg.

Anslagen å kapitalbudgeten avse nästan helt civila utgifter. Ett belopp å
sammanlagt drygt 57 miljoner kronor äskas för reglering av äldre krediter,
och ytterligare 40 miljoner kronor äro erforderliga för finansiering av svenska
spannmålsaktiebolagets lagerhållning. En bunden utgiftspost är även ett belopp
å sammanlagt närmare 10 miljoner kronor som äskas för redan beslutade
anläggningar vid affärsverken. Slutligen må nämnas att ytterligare 40
miljoner kronor anses erforderliga för lån till bostadsbyggnadsverksamheten.

översikten ger vid handen, att anslagsäskandena för nya ändamål ha kunnat
hållas inom en relativt begränsad ram och att det för sådana ändamål
sammanlagt erforderliga beloppet i allt väsentligt hänför sig till byggnadsoch
reparationsberedskapen vid försvarsväsendet, luftskyddet respektive
främjandet av bostadsproduktionen.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—17) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, atl proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Alaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler till första
huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. Å

riksstaten för budgetåret 1943/44 ha liksom för de fem nästföregående budgetåren
anvisats dels ett anslag av 50,000 kronor till ved och kol för de
kungl, hoven, dels ock ett anslag av 95,000 kronor till täckande av motsedd
brist å nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41—
1942/43 anvisats sammanlagt 520,600 kronor till täckande av vissa merkostnader
för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren
1937/38—1942/43.

I skrivelser den 31 augusti och den 16 december 1943 har riksmarskalksämbetet
hemställt örn anvisande av sammanlagt 204,000 kronor till täckande
av en återstående brist från budgetåret 1942/43 ävensom beräknad merkostnad
för budgetåret 1943/44. Av skrivelserna framgår att trots medelsanvisningen
å tilläggsstat för budgetåret 1942/43, 177,000 kronor, en brist av
39,230 kronor kvarstår från sistnämnda budgetår. Riksmarskalksämbetet har
beräknat, att medelsanvisning å tilläggsstat nu erfordras med dels 39,000
kronor för täckande av bristen från budgetåret 1942/43, dels ock 165,000
kronor i beräknad merkostnad under innevarande budgetår eller tillhopa
204,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements

chefen.

Departements chefen.

Jag förordar att ett till 200,000 kronor avrundat belopp anvisas för täckande
av ifrågavarande ytterligare kostnader och hemställer alltså, att Kungl.
Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,
hoven å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett anslag av.....................kronor 200,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 4 a. Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott. Under
en följd av år ha i riksstaten anvisats dels ett anslag till polis-, lys- och
renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott av 33,750 kronor,
dels ock ett förstärkningsanslag till samma ändamål, som, efter att tidigare
ha utgjort 34,750 kronor, för budgetåret 1943/44 höjts till 36,750
kronor. I årets statsverksproposition äro dessa anslag upptagna med samma
belopp som för budgetåret 1943/44. I anledning av uppkomna merkostnader
för ifrågavarande ändamål har därjämte å tilläggsstat för budgetåret
1942/43 under rubriken Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms
slott anvisats 3,700 kronor, varav i runt tal 1,700 kronor avsett brist
under budgetåret 1941/42 och 2,000 kronor beräknade merkostnader under
budgetåret 1942/43.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har riksmarskalksåmbetet anfört, att under
budgetåret 1942/43 uppkommit en ytterligare merkostnad av 3,500 kronor.
Ämbetet har härvid åberopat en framställning från ståthållarämbetet å
Stockholms slott, vari anförts, att merkostnaden förorsakats av utgifter för
kristillägg, ökade kostnader för uniformer m. m. Ståthållarämbetet har vidare
framhållit, att kostnaderna till en del förorsakats av oberäknad avgång
genom dödsfall, varför det här icke vore fråga om årligen återkommande
merkostnader.

Med tillstyrkande av riksmarskalksämbetets framställning hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms
slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av .............. kronor 3,500.

[3.] 6. Vissa reparationsarbeten vid Drottningholms och Ulriksdals slott,

reservationsanslag. I skrivelse den 16 december 1943 har byggnadsstyrelsen,
med åberopande av framställning från ståthållarämbetet på Drottningholms
slott, hemställt om anvisande snarast möjligt av medel till restaurering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stora taklisten på slottet. I slåthållarämbetets framställning anföres i huvudsak
följande:

Å stora taklisten på slottets huvudfasad mot söder ha på allra sista tiden
upptäckts bristfälligheter, vilka vid närmare undersökning visat sig vara
av sådan art, att snara åtgärder måste vidtagas för att hindra skadornas
utbredning och för att förebygga skadegörelse genom lossnande och nedfallande
murbrukspartier. Med anledning av att smärre sådana tdlbud redan
förekommit, varvid putsstycken nedfallit på’ stora yttertrappan omedelbart
invid huvudentrén, har en lättare byggnadsställning rests, varefter all
lös puts nedknackats och närmare undersökningar i övrigt företagits.

Omfattningen av skadorna i taklisten är svår att bestämma, innan man
från ställningar kunnat undersöka taklisterna runt örn byggnadens huvudparti.
Utom de skador på två ställen, som nu undersökts på mittpartiet, ger
en okulärbesiktning vid handen att skador med ungefär samma symtom
som dessa även förekomma mot sjösidan. De brister, som för övrigt framträda
här och var på byggnadens putsade listverk, äro belt ytliga putsskador,
vilka skola botas i samband med de ordinarie underhållsarbetenas utförande.
Restaureringen av den stora taklisten, som borde ske under stundande
sommar, har icke kunnat förutses och är av sådan omfattning att
den icke kan inrymmas i det knappa underhållsanslaget.

Kostnaden för restaurering av taklisten är av helt naturliga skäl mycket
svår att på förhand beräkna. Sedan en erfaren byggmästare på platsen
närmare undersökt förhållandena, har han inkommit med ett kostnadsförslag,
som slutar på en summa av tillsammans 17,3o0 kronor, örn härtill
lägges ett belopp av c:a 15 ®/o för oförutsedda arbeten torde ett extra anslag
av 20,000 kronor nu bli erforderligt för utförande av de nödvändiga iståndsättningsarbetena.

Därjämte har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 8 december 1943 hemställt
om anvisande av 50,000 kronor till reparationsarbeten å vatten-, avlopps-
och värmeledningar inom Uriksdals slott samt vissa till slottet och
kungsgården hörande byggnader. Av sistnämnda skrivelse jämte därvid fogade
handlingar framgår, att avsevärda brister föreligga beträffande vatten-,
avlopps- och värmeledningar till nämnda byggnader. Åtskilliga kallvattenledningar
vore sålunda nästan helt igenrostade och en huvudavloppsledning
helt förtätad av rötter.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 23 december 1943 uttalat,
att styrelsen, då de ifrågasatta arbetena syntes nödvändiga med hänsyn
till ledningarnas beskaffenhet och de angivna kostnaderna icke föianledde
någon erinran från styrelsens sida, tillstyrkte framställningen.

Vad först beträffar reparationen av taket på Drottningholms slott torde Departementsdct,
med hänsyn bland annat till risken för ras och sannolikheten för att
ifrågavarande arbeten bli mera kostsamma ju längre de uppskjutas, \aia
motiverat att äska medel för ändamålet redan å tilläggsstat lör innevarande
budgetår. Mot den beräknade storleken av medelsbehovet, 20,000 kronor,
riktar jag icke någon erinran.

I fråga örn vatten-, avlopps- och värmeledningarna vid Ulriksdal synas
betydande brister föreligga. På vissa punkter lia dessa brister varit så fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

trädande, att ståthållarämbetet funnit sig nödsakat att vidtaga omedelbara
åtgärder för avhjälpande av desamma. Därest en medelsanvisning för täckande
av härigenom uppkommande kostnader icke nu sker, torde detta innebära
ett undanskjutande av de övriga ändamål, för vilka medel upptagits
i staten för Ulriksdals slott för innevarande budgetår och vilka i och för sig
äro angelägna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att medel anvisas för
ifrågavarande ledningsarbeten. Storleken av medelsanvisningen torde böra
begränsas till 40,000 kronor. Med hänsyn bland annat till rådande materialbrist
torde det vidare få ankomma på Kungl. Majit att efter av riksmarskalksämbetet
förebragt ytterligare utredning utfärda närmare bestämmelser angående
dispositionen av ifrågavarande belopp.

Medelsanvisningen till förenämnda arbeten vid Drottningholm och Ulriksdal
(20,000 + 40,000=) 60,000 kronor torde lämpligen böra ske under
ett a tilläggsstat upptaget gemensamt anslag som bör få karaktären av
reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa reparationsarbeten vid Drottningholms och
Ulriksdals slott å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 60,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt
anför därvid följande.

E. Fångvården m. m.

[1.] 13. Inköp av jordbruksinventarier m. m. för egendomen Lockerud,

reservationsanslag. I enlighet med en av fångvårdsstyrelsen i skrivelse den
27 augusti 1943 gjord framställning ämnar jag i det följande hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till inköp för fångvårdens räkning
av egendomen V2 mantal Lockerud l1 i Leksbergs socken å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 såsom kapitalinvestering i statens
domäners fond anvisa ett investeringsanslag av 75,500 kronor. Meningen
är att å ifrågavarande egendom, som är avsedd att tillträdas den 14 mars
1944, inrätta en till centralfängelset i Mariestad anknuten jordbrukskoloni
för fångar. För att egendomen omedelbart skall kunna på ett rationellt sätt
brukas av fångvården är det, enligt vad fångvårdsstyrelsen i nämnda skrivelse
uttalar, nödvändigt att vid tillträdet anskaffa kreatur, lantbruksredskap
m. m., vilka inventarier icke kunna avstås från Mariestadsfängelsets
jordbruk. Kostnaderna för dessa inventarier kunna enligt en av direktören
vid centralfängelset uppgjord, fångvårdsstyrelsens skrivelse bilagd specifi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

cerad beräkning uppskattas till 42,000 kronor. Under åberopande härav har
styrelsen hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår under andra huvudtiteln av ett särskilt anslag för ändamålet å
nämnda belopp.

Med biträdande av fångvårdsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av jordbruksinventarier m. m. för egendomen
Lockerud å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 42,000.

F. Uppfostringsanstalterna.

[2.] Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar. I gällande avlöningsstat
för statens uppfostringsanstalt å Bona (statsliggaren sid. 56) är anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppförd med 79,500
kronor. För budgetåret 1942/43 var samma post uppförd med 77,000 kronor.
Enär sistnämnda belopp visat sig otillräckligt i förhållande till de normala
behov, som därav skulle täckas, måste posten under nämnda budgetår, med
anlitande av andra huvudtitelns anslag till extra utgifter, förstärkas med

5,500 kronor.

I skrivelse den 19 augusti 1943 har styrelsen för Bonaanstalten begärt förstärkning
av ifrågavarande anslagspost för innevarande budgetår med 7,600
kronor, varav 5,500 kronor motsvarar det belopp varmed posten förstärkts
under sistförflutna budgetår, 400 kronor ålderstillägg som tillkomma under
nu löpande budgetår samt 1,700 kronor ökade vikariatskostnader. En närmare
redogörelse för innehållet i styrelsens skrivelse har lämnats i årets statsverksproposition
(II ht sid. 127 f.), till vilken redogörelse jag tillåter mig
hänvisa.

I sin skrivelse med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har
styrelsen för Bonaanstalten under hänvisning till sin nu ifrågavarande skrivelse
den 19 augusti 1943 föreslagit, att anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal för nästa budgetår uppräknas med det belopp, 7,600
kronor, varmed styrelsen begärt förstärkning av posten för innevarande budgetår.
Förslaget, som ej föranlett erinran från statskontoret och länsstyrelsen
i Östergötlands län, biträdes av mig (II ht sid. 130). Även framställningen örn
förstärkning av posten för nu löpande budgetår torde böra bifallas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens uppfostringsanstalt å
Bona uppförda anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1943/44 överskridas med högst 7,600
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 2 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag.
Till uppförande av ny ladugårdsbyggnad vid statens uppfostringsanstalt
å Bona ha anvisats anslag å beredskapsstat för budgelåren
1938/39 och 1939/40. Frågan om anslag för ändamålet upptogs ånyo till behandling
i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag (bilaga 2, punkt 1) och
nämnda riksdag beslöt med bifall till Kungl. Maj:ts förslag att å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 lill Statens uppfostringsanstalt a Bona:
Ny ladugårdsbyggnad anvisa ett reservationsanslag (B) av 85,000 kronor.
Anslaget, som givits karaktären av beredskapsanslag, har trots upprepade
framställningar i ämnet från Bonastyrelsen icke ställts till styrelsens förfogande,
enär de för ianspråktagande av beredskapsanslag gällande förutsättningarna
i ifrågavarande fall hittills icke varit för handen. Enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 17 juni 1943 kvarstår anslaget emellertid å riksstaten jämväl under
budgetåret 1943/44.

Rörande behovet av den nya ladugården och de ursprungligen beräknade
kostnaderna för dess uppförande torde få hänvisas till redogörelse i propositionen
nr 275 till 1938 års riksdag (sid. 31 ff.).

I skrivelse den 19 augusti 1943 har styrelsen för Bonaanstalten ånyo anhållit,
att medel för uppförande av ny ladugård vid anstalten måtte ställas
till styrelsens disposition. Styrelsen anför därvid bl. a., att under de nära sex
år, som förflutit från styrelsens första framställning i ämnet, ladugårdens
tillstånd ytterligare försämrats. Väggarna och innertaket vore så angripna av
röta, att det till och med kunde riskeras att byggnaden vid en storm sammanstörtade.
Skullens golv kunde icke belastas med mer än hälften av den mängd
hö och halm, som tidigare brukat förvaras på skullen. Under de senaste
stränga vintrarna hade kylan i ladugården högst menligt inverkat på djurens
allmäntillstånd och minskat mjölkproduktionen. På grund av angivna omständigheter
ansåge styrelsen icke längre försvarligt, att byggandet av en ny
ladugård uppskötes.

Med hänsyn till den förnyade framställning i ärendet, som styrelsen sålunda
ansett påkallad, har styrelsen låtit överse de tidigare uppgjorda kostnadsberäkningarna
och ritningarna i avsikt att i planen för byggandet av den
nya ladugården måtte tillgodogöras de rön, som den ständiga utvecklingen
på ifrågavarande område medfört. Vid den sålunda företagna utredningen,
som verkställts av Lantbruksförbundets byggnadsförenings lokalkontor i Linköping,
har den tidigare ramen för nybyggnaden ansetts böra utökas med en
avdelning, inrymmande tröskloge jämte magasin samt tornsilo. Styrelsen, som
anslutit sig till denna uppfattning, anför härom:

Anstaltens nuvarande spannmåls- och tröskloge, som för övrigt är belägen
på avsevärt avstånd från den plats, vilken är utsedd såsom den lämpligaste
för den nya ladugården, är i mindre gott skick, opraktiskt byggd och dessutom
otillräcklig för gårdens behov. Den föreslagna logen, som har ett för
ändamålet avpassat, måttligt omfång, bereder dels behövliga ökade utrymmen
för förvaring av säd och dels möjlighet till en arbetskraftbesparande direkttröskning
av fälttorkad gröda, varvid halmen blåses direkt upp på den
rymliga ladugårdsskullen, vilken sålunda kommer att delvis tjänstgöra som

Kungl. Majlis proposition nr 2.

loge. Det till logavdelningen anslutna magasinet, på andra botten, är att anse
såsom en behövlig utvidgning av det i föregående plan upptagna, knappa utrymmet
för förvaring av gröpe och kraftfoder.

Vad särskilt angår behovet av en tornsilo, må framhållas att ensilagebehandling
av foder numera ingår som ett viktigt och till sitt värde obestritt
led i modern ladugårdsskötsel. Vid anstalten har ensilagebehandlingen tillsvidare
provisoriskt försiggått i några gropsilon. För en rationell sådan fodertillredning
kräves emellertid en tornsilo med tillräcklig kapacitet, och en sådan
silo bör, för underlättande av utfodringen, förläggas inom ladugårdsbyggnaden.

Under beaktande av behovet av en tröskloge och en tornsilo samt med
iakttagande även i övrigt av lämpliga tekniska förbättringar i förhållande
till det tidigare förslaget och med hänsynstagande till nuvarande kostnader
för byggnadsmaterial och arbetskraft har Lantbruksförbundets byggnadsförening
beträffande den föreslagna nybyggnaden uppgjort en detaljerad kostnadsberäkning,
slutande å 140,000 kronor. Med avseende å detta belopp har
styrelsen anmärkt dels att vissa grundläggningsarbeten, till en beräknad kostnad
av minst 3,000 kronor, kunde utföras med anstaltens egen arbetskraft,
och dels att huvudparten av det virke, som åtginge till bygget, eller virke till
ett beräknat värde av 25,000 kronor, kunde omedelbart levereras av anstaltens
egendom, varigenom alltså ett motsvarande belopp återginge till statsverket
å anstaltens inkomsttitel och statens nettokostnad för bygget stannade
vid 112,000 kronor. Då riksdagen för ifrågavarande ändamål redan anvisat
ett anslag av 85,000 kronor och kostnaden enligt det nu framlagda förslaget
uppginge till 137,000 kronor, skulle det ytterligare anslagsbehovet bliva 52,000
kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att för uppförande av ny ladugårdsbyggnad vid anstalten
dels medgiva, att nämnda reservationsanslag av 85,000 kronor finge
utan hinder av tidigare villkor tagas i anspråk, dels ock anvisa ett ytterligare
anslag av 52,000 kronor.

över Bonastyrelsens framställning lia infordrade yttranden avgivits av
byggnadsstyrelsen, civila byggnadsutredningen och lantbruksstyrelsen.

Bgggnadsstgrelsen har därvid icke haft annat att erinra än att de för ifrågavarande
byggnadsföretag beräknade kostnaderna, rätteligen 147,998 kronor
(icke 140,000 kronor), såvitt av remisshandlingarna kunde bedömas,
vore väl lågt beräknade, varför vissa inskränkningar beträffande arbetena
måste vidtagas för att de beräknade beloppen skulle förslå. Byggnadsstyrelsen
finner det över huvud taget kunna ifrågasättas, huruvida icke med hänsyn
till nuvarande ekonomiska förhållanden utförandet av vissa delar av det
projekterade byggnadsföretaget borde uppskjutas till en senare tidpunkt, förslagsvis
trösklogen jämte magasin och tornsilo, vilka anläggningar först i nu
föreliggande framställning medtagits.

Även civila byggnadsutredningen, som av besparingsskäl förordat vissa
mindre förändringar beträffande byggnadens utförande, har ansett kostnaderna
för den föreslagna ladugården för lågt beräknade. Utredningens yttrande
är av följande lydelse:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Inledningsvis ina påpekas, att, enär driftplan för egendomen saknas, det
helt undandrar sig utredningens bedömande, huruvida byggnadsprogrammet
är anpassat efter föreliggande behov.

Utredningen har däremot underkastat det föreliggande förslaget en
granskning med avseende på planlösning och hyggnadsteknisk standard och
därvid funnit, att vissa besparingsåtgärder kunna genomföras. Örn i stället
för långbås tillämpas system med kortbås, exempelvis såsom i den av Lantbruksförbundets
byggnadsförening utförda ladugården i Apertin samt ladugården
i Venngarn, bör byggnadens utvändiga breddmått kunna reduceras
från 19.75 m till 18. 30 m. Därvid begränsas även de största spännvidderna med
ty åtföljande dimensionsminskning i konstruktionerna.

De längsgående DIP-balkarna böra ersättas med träkonstruktioner.

På grund av den korta tid utredningen haft till förfogande för ärendets
prövning har det ej varit möjligt att underkasta kostnadsberäkningen någon
mera ingående granskning. Kostnaderna synas dock alltför lågt beräknade.
Enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade upplysningar lärer man med ledning
av kostnaderna för en motsvarande anläggning vid Venngarn vara nödsakad
uppskatta kostnaderna för den ifrågasatta byggnaden till omkring

240,000 kronor.

I relation till de kostnader förslaget upptager, kunna de av utredningen förordade
besparingsåtgärderna uppskattningsvis medföra en reduktion av byggnadskostnaden
med omkring 10,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har funnit behovet av ny ladugårdsbyggnad vid Bonaanstalten
trängande samt till alla delar tillstyrkt anstaltsstyrelsens förslag,
vilket enligt lantbruksstyrelsens mening torde kunna utföras till den därför
beräknade kostnaden under förutsättning att anstaltens egen arbetskraft i
möjligaste mån utnyttjades. Styrelsen anför:

En av förutsättningarna för att den undervisning och utbildning på jordbrukets
område, som bedrives vid anstalten, skall bliva fullt tidsenlig, är, att
ekonomibyggnaderna vid anstalten uppfylla nutida anspråk i fråga om
ändamålsenlighet och hygien. Till följd av dessa byggnaders bristfälliga beskaffenhet
synes en utbildning i rationell ladugårdsdrift vid anstalten för närvarande
icke vara möjlig. Av ansökningen framgår också, att den nuvarande
ladugården redan för sex år sedan ej fyllde måtten i ovannämnda hänseenden.
Då därefter några förbättringsarbeten av vikt ej företagits, synes enligt
lantbruksstyrelsens förmenande behovet av en ny ladugårdsbyggnad för
anstaltens jordbruk vara trängande. Jämväl Östergötlands läns hushållningssällskap
har under band vitsordat behovet av en ny ladugård å Bona.

Anstaltsstyrelsens utformning av den planerade anläggningen synes — av
i ärendet föreliggande ritningar att döma —■ enligt lantbruksstyrelsens mening
väl uppfylla de fordringar, som kunna ställas på en modern ekonomibyggnad
vid ett rationellt drivet jordbruk. De möjligheter, som stått till buds
att förenkla driften, t. ex. genom anordningar för direkttröskning och uppförande
av tornsilo, hava helt tillvaratagits. Härigenom och genom att förlägga
magasin i anslutning till ladugården hava tunga och tidsödande transporter
i möjligaste mån undvikits. Då ovannämnda anordningar numera
ingå som för driften nödvändiga beståndsdelar i en modern ekonomibyggnad,
synes det mindre välbetänkt och ur byggnadssynpunkt förenat med
svårigheter att, såsom byggnadsstyrelsen i sitt i ärendet avgivna underdåniga
utlåtande föreslagit, med hänsyn till nuvarande ekonomiska förhållanden
lill en senare tidpunkt uppskjuta utförandet av tröskloge jämte magasin

14 Kanyl. Maj:ts proposition nr 2.

och tornsilo. Möjligheten till besparingar därigenom torde för övrigt starkt
kunna ifrågasättas.

1940 års civila byggnadsordning har i sitt utlåtande i ärendet i besparingssyfte
förordat övergång från det av anstaltsstyrelsen föreslagna systemet
med långbås till system med kortbås. Då emellertid nämnda båda systems
användbarhet och lämplighet ännu ej torde vara slutgiltigt utredda och
sakkunskapen på området vid planlösning av ladugårdsbyggnader brukar
låta de lokala synpunkterna härå vara utslagsgivande, vill lantbruksstyrelsen
för egen del ej göra någon erinran mot det i ansökningen föreslagna
systemet.

I ovanberörda utlåtande bar 1940 års civila byggnadsutredning vidare
ifrågasatt en för låg beräkning av anläggningskostnaderna för ifrågavarande
ladugårdsbyggnad och därvid gjort vissa jämförelser med kostnaderna för
uppförande av en ladugård vid Venngarn. Därvid synes emellertid ej hava
beaktats, att ladugårdsbyggnaden vid Venngarn är icke oväsentligt större
än den planerade anläggningen vid Bona. Vidare ingå i kostnadsberäkningen
för ladugården vid Venngarn vissa anordningar såsom spannmålstork, mjölkningsmaskinanläggning
m. m., vilka sakna motsvarighet i den vid Bona planerade
byggnaden. Lantbruksstyrelsen bar ytterligare under hand tagit del
av de utav domänstyrelsens jordbruksbyrå vid preliminära kostnadsberäkningar,
avseende ladugårds- och logbyggnader, tillämpade normaltalen och
därvid funnit, att den vid ansökningen fogade kostnadsberäkningen rörande
anläggningen torde hålla, under förutsättning att anstaltens egen arbetskraft
i möjligaste mån utnyttjas.

Sedan styrelsen för Bonaanstalten beretts tillfälle alt taga del av de i ärendet
sålunda avgivna yttrandena, har styrelsen med skrivelse den 15 november
1943 överlämnat ytterligare utredning i ärendet, omfattande dels ny
kostnadsberäkning och dels yttrande av ingenjören A. Skillberg i Lantbruksförbundets
byggnadsförening. Den nya kostnadsberäkningen slutar å 158,000
kronor, vilket — då kostnaderna enligt den tidigare beräkningen rätteligen
uppgingo till i runi tal 148,000 kronor — innebär en uppräkning med

10,000 kronor. För egen del finner sig styrelsen varken kunna förorda att
vissa delar av anläggningen uppskjutas eller att ändringar beträffande utförandet
vidtagas i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag. Styrelsen
anför:

För egen del får Bonastyrelsen anföra, att styrelsen i likhet med lantbruksstyrelsen
och Skillberg linner det mindre välbetänkt att till en senare
tidpunkt uppskjuta utförandet av tröskloge! jämte magasin och tornsilo.
Dessa anordningar äro för en rationell ladugårdsdrg och undervisning däri
av stor betydelse. Härtill kommer att driften skulle avsevärt försvåras genom
den såväl i styrelsens tidigare skrivelse som i Skillbergs utlåtande
betonade omständigheten, att den nuvarande trösklogen skulle komma att
lissa på betydande avstånd från den nya ladugårdsbyggnaden. Genom ett
uppskjutande av ifrågavarande delar av byggnadsföretaget skulle väl den
totala anläggningskostnaden tillsvidare minskas med ett belopp, som enligt
Skillbergs beräkning uppgår till 29.900 kronor. Erfarenheten visar emellertid,
att när ett byggnadsföretag skall utföras i flera omgångar, den sammanlagda
kostnaden plägar ställa sig väsentligt högre än om företaget utföres
i ett sammanhang. Den tillfälliga besparing å 29,900 kronor, som skulle
uppkomma för statsverket, därest ifrågavarande anordningar tillsvidare ute -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slötes, bleve därför med all sannolikhet sedermera mer än uppvägd genom
högre anläggningskostnad. I detta sammanhang må slutligen framhållas
att, även örn uppförandet av tornsilo i anslutning till ladugårdsbyggnaden
ställes på framtiden, likväl, såsom Skillberg framhållit, i första etappen böra
utföras förarbeten för 500 kronor.

Vad därefter angår de av civila byggnadsutredningen föreslagna och approximativt
till 10,000 kronor uppskattade besparingsanordningarna, kan
enligt Skillbergs beräkning en övergång från långbås till kortbås inbespara
4,200 kronor och ett utbyte av vissa DIP-balkar mot träkonstruktioner 1,300
kronor eller tillsammans 5,500 kronor. Det lämpliga i dessa besparingsåtgärder
kan dock, såsom Skillberg och lantbruksstyrelsen framhålla, med
skäl ifrågasättas. Enligt vad Bonastyrelsen kunnat utröna har det i praktiken
icke visats, alt kortbås under alla förhållanden äro att föredraga framför
långbås. Särskilt i en ladugård vid en uppfostringsanstalt, där unga och
oerfarna elever skola övas, kräves en uppbindning av kreaturen av enkelt
och lätthanterligt slag, helst en stängningsanordning med s. k. regel. En sådan
anordning är dessutom nödvändig vid Bonaanstalten, där även under
den varmare årstiden förekommer innemjölkning i stor utsträckning, varvid
djuren mäste snabbt bindas och lösas. Endast vid långbås kan ett sådant
uppbindningssystem användas. Kortbås fordra mera komplicerade uppbindningar,
som, om de icke riktigt och påpasslig! skötas, medföra risker
för djuren på grund av de höga pallarna och de djupa gödselrännorna. \ad
beträffar utbytet av vissa DIP-balkar mot träkonstruktioner medför detta,
såsom Skillberg framhåller, vissa olägenheter i fråga om ljusförhållandena
i ladugården.

Med avseende å de beräknade högre kostnaderna finner styrelsen möjligt
att genom ökning av anstaltens egna prestationer hålla statsverkets nettokostnad
vid samma belopp som enligt den tidigare beräkningen. Anslagsbehovet
skulle emellertid bliva 153,000 kronor. Sålunda anlöres:

Med anledning av byggnadsstyrelsens påpekande att kostnadsramen i dess
helhet skulle vara för lågt upptagen har Sellborg vid en omräkning funnit
att för all säkerhets skull ett å olika poster specificerat tillägg av sammanlagt
10,000 kronor bör upptagas. Bonastyrelsen förmenar visserligen i likhet
med lantbruksstyrelsen att den ursprungliga kostnadsramen å 148,000 kronor
bör kunna hålla, men anser dock försiktigast att kostnaden uppräknas
med 10,000 kronor till 158,000 kronor. Vid ytterligare övervägandehar emellertid
styrelsen funnit, att därigenom icke behöver uppkomma någon ökad
nettokostnad för statsverket. 1 sin ursprungliga framställning har styrelsen
beräknat alt med anstaltens arbetskraft kunde utföras vissa grundläggningsarbeten
till en kostnad av minst 3,000 kronor, vilken icke bokföres. Härjämte
kunde huvudparten av det virke som åtgår till bygget, eller virke till ett
värde av 25,000 kronor, omedelbart levereras av anstaltens egendom, varigenom
motsvarande belopp bomme alt återgå till statsverket a anstaltens
inkomsttitel. Efter förnyade undersökningar har styrelsen funnit sig kunna
föreslå en ökning av anstaltens prestationer till 5,000 kronor, i vad angar
grundläggningsarbete^ och till 33,000 kronor, i vad angår virkeskostnad,
eller till sammanlagt 38,000 kronor. När från det nu för hela företaget beräknade
beloppet 158,000 kronor sålunda dragés nämnda 38,000 kronor,
stannar statens nettokostnad vid 120,000 kronor (= förut beräknade 112,000
kronor + berörda felräkning å 8,000 kronor), medan anslagsäskandet kommer
att uppgå lill 158,000 kronor minskat med den arbetskostnad, för vilken
anstalten svarar eller 5,000 kronor, alltså 153,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

ejsten.

Med stöd av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit om bifall till sin
tidigare i ärendet gjorda framställning med den ändring att det anslag, som
utöver anvisat reservationsanslag av 85,000 kronor för ändamålet erfordras,
upptages till 68,000 kronor.

Redan år 1938, då anslag till ny ladugård vid Bonaanstalten första gången
anvisades å beredskapsstat, var den nuvarande ladugårdsbyggnaden i sådant
skick, att dess ersättande med en ny byggnad framstod såsom önskvärt.
Med hänsyn till den sedermera inträdda försämringen i det statsfinansiella
läget har emellertid ansetts böra anstå med nybyggnaden, så länge den gamla
ladugården kunnat utan alltför stora olägenheter användas för sitt ändamål.
Olägenheterna ha emellertid blivit större i samma mån som beläggningen
å anstalten under senare år ökat, i det byggnaden icke erbjuder tillfredsställande
möjligheter till undervisning i rationell ladugårdsskötsel. Dess dåliga
tillstånd har därjämte, såsom anstaltens styrelse framhållit, menligt inverkat
på mjölkproduktionen. Då härtill kommer, att ladugårdens bibehållande
på grund av den tilltagande rötan i byggnadens träkonstruktioner kan
vara förenat med allvarliga risker, har jag efter besök på platsen funnit erforderligt
att medel för ändamålet nu ställas till vederbörandes förfogande.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår att det icke skulle vara
god ekonomi att, på sätt byggnadsstyrelsen ifrågasatt, utföra anläggningen i
två etapper. Uppskov med utförandet av ny tröskloge jämte magasin skulle
dessutom på grund av avståndet till den nuvarande trösklogen försvåra driften.
Vad angår de av civila byggnadsutredningen förordade besparingsåtgärderna
synas de besparingar, som därigenom skulle vinnas, icke vara av
den storleksordning att de uppväga uppkommande olägenheter. På grund
av det anförda finner jag mig, i likhet med lantbruksstyrelsen, böra förorda
att den nya ladugården uppföres i ett sammanhang och i full överensstämmelse
med Bonastyrelsens förslag. Jag förutsätter därvid, att anstaltens egen
arbetskraft i största möjliga utsträckning anlitas vid förekommande arbeten
samt att virke i den av styrelsen angivna omfattningen uttages å anstaltens
skog. Med hänsyn till de risker som enligt vad nyss angivits äro förenade
med den nuvarande ladugårdens bibehållande bör arbetet med uppförande
av den nya byggnaden igångsättas snarast möjligt. De medel, som erfordras
utöver redan anvisat anslag, torde därför böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva att det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) till Statens
uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad må tagas
i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande
förutsättningarna;

dels ock till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ng ladugårdsbyggnad
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 68,000.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

G. Diverse.

[4.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 225,000
kronor. Vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av 1,400 kronor.
De utredningsarbeten som igångsatts eller fullföljts under innevarande
budgetår ha emellertid medfört större utgifter än som beräknats i statsverkspropositionen
till 1943 års riksdag. En överslagsberäkning har givit vid handen,
att utgifterna för löpande budgetår kunna uppskattas till närmare

275,000 kronor. Med hänsyn härtill torde det nuvarande anslaget vara i behov
av förstärkning med 50,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. Isand. Nr 2.

Kungl. Majds proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den A januari 19AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och
vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är
för detta ändamål anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
har det befunnits oundgängligt att vid vissa beskickningar, till vilka på grund
av rådande personalbrist och andra förhållanden ordinarie tjänstemän ej kunnat
utsändas, anställa ytterligare extra personal. För dylikt ändamål hava i
vissa fall måst anlitas särskilt kvalificerade personer, till vilka utgår ersättning
med jämförelsevis höga belopp. Det för budgetåret 1943/44 för avlöning
av bland annat dylika biträden anvisade anslaget har därigenom blivit
otillräckligt, och jag föreslår, att av riksdagen äskas en förstärkning därav
å tilläggsstat till gällande riksstat. Enligt verkställda beräkningar skulle ett
belopp av 50.000 kronor vara tillfyllest. Jag hemställer därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 50,000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[2.] 4. Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. För bestridande
av kostnaderna för svenska röda korsdelegater för handhavande av
hjälpen till Greklands befolkning har hittills beviljats ett sammanlagt belopp
av 450,000 kronor, nämligen dels, vilket på sin tid i föreskriven ordning anmälts
för riksdagen, från anslaget för oförutsedda utgifter enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 18 juli 1942 ett belopp av 100,000 kronor, dels å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 (prop. nr 163/1943; rd.skr. nr
153/1943), ett belopp av 150,000 kronor, dels ock enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 29 juli 1943 ett belopp av 200,000 kronor från anslaget för oförutsedda
utgifter, vilket i annat sammanhang denna dag anmäles för riksdagen.

Den i nämnda proposition bebådade utvidgningen av hjälpverksamheten
till att omfatta av denna dittills icke berörda delar av den grekiska landsorten,
såväl på fastlandet som på öarna, har numera i viss utsträckning
kommit till stånd. I anledning därav har en ökning av antalet i Grekland verksamma
svenska röda korsdelegater genomförts. Enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 12 mars 1943 förordnades justitierådet A. E. F. Sandström till ordförande
i den blandade svensk-schweiziska kommission, vilken handhaver hjälpverksamheten
i Grekland.

Genom överstyrelsen för Svenska röda korset hava utbetalningar till delegaterna
samt för deras omkostnader skett från de anvisade medlen. Då dessa
numera i det närmaste förbrukats, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av........................ kronor 250,000.

D. Diverse.

[3.] 10. Extra utgifter, reservationsanslag. Detta anslag är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 20,000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har framhållits, att
Kungl. Majit nödgats anlita detta anslag för en tillfällig förstärkning av ortstilläggen
till sändebuden i Bern samt hos norska och nederländska regeringarna
ävensom för ortstillägg till ett sändebud i Lissabon. Det belopp, varmed
anslaget därigenom bex-äknas komma att belastas, uppgår till 31,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under budgetåret 1944/45 avses denna utgift skola bestridas av den under anslaget
till avlöningar till diplomatisk och konsulär personal vid beskickningar
och konsulat upptagna delposten till ortstillägg.

Vidare har från anslaget till extra utgifter för innevarande budgetår bestritts
kostnaderna för överlämnandet, i samband med omorganisationen av
departementets cliiffreringskansli, till vissa beskickningar av nya instruktioner
rörande chiffreringstjänsten ävensom för en samtidigt därmed verkställd
kontrollundersökning av denna tjänsts anordnande vid beskickningarna. Dessa
kostnader hava uppgått till omkring 14,000 kronor.

Då man vid beräkningen av medelsbehovet å förevarande anslag icke räknat
med en belastning av sådan storlek, bör förstärkning äskas å tilläggsstat.
Med hänsyn till övriga motsedda utgifter å anslaget torde förstärkningsanslaget
böra bestämmas till 42,000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 42,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Hubert de Besche.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1, 2, 4—7, 10, 11, 14
och 15 vöre av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som
av det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför
ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
därvid följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméns fortifikationsförvaltning.

[1.] 4 a. Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning av maskiner
m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen, reservationsanslag.
Vid anmälan i samband med statsverkspropositionen förut denna dag av
fråga om anskaffning av maskiner m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen
har jag för berörda ändamål förordat anvisande av tillhopa

12,300,000 kronor. Jag har därvid förutsatt, att viss anskaffning skall ske redan
under löpande budgetår och härför beräknat 6 miljoner kronor bliva erforderliga.
Jag hemställer i överensstämmelse härmed — under erinran att

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

detta belopp av skäl som framgå av vad vid anmälan av statsverkspropositionen
yttrats icke bör inrymmas i den för försvarsväsendet för femårsperioden
1942/47 angivna kostnadsramen — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning
av maskiner m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 6.000,000.

C. Försvarskraf terna.

Försvarsstaben.

[2.] 5 a. Försvarsstaben: Viss utrustning, reservationsanslag. I skrivelse
den 19 november 1943 har för försvarsväsendets radioanstalt hemställts örn
anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 60,000 kronor för anskaffande
av viss i framställningen närmare angiven utrustning.

Den förebragta utredningen har övertygat mig om nödvändigheten av den
ifrågasatta utrustningen, vilken synes böra anskaffas så snart ske kan. Beräkningen
av kostnaderna har icke givit mig anledning till erinran. Av handlingarna
i ärendet framgår emellertid, att kostnaderna beräknas komma att
ökas med 2,500 kronor, örn beställning kan ske först efter utgången av januari
1944. Med hänsyn härtill beräknar jag för ändamålet ett belopp av

62,500 kronor under framhållande tillika av önskvärdheten att ärendet inom
riksdagen liandlägges på sådant sätt, att beställning kan ske före den 1 februari
1944. Av beloppet torde inom den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet
angivna kostnadsramen böra inräknas så stor del av kostnaderna som motsvarar
det den 1 juli 1941 rådande prisläget, d. v. s. omkring 43,000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Viss utrustning å tilläggsstat 11
till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av................................kronor 62,500.

Armén.

Sjukvård.

[3.] 15 b. Armén: Anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet, reservationsanslag.
Genom brev den 24 januari 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att för anskaffande av sjukvårdsmateriel
för hemvärnet disponera ett belopp av högst 700.000 kronor från det å

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

förskottsstaten för försvarsväsendet ni. lii. uppförda törskottsanslaget Försvarsväsendet
i allmänhet: Engångsutgifter (Ga).

I skrivelse den 4 augusti 1943 hemställde arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
att ett engångsanslag av ytterligare 300,000 kronor av förskottsstaten
för försvarsväsendet måtte ställas till sjukvårdsstyrelsens förfogande för
inköp av sjukvårdsmateriel för hemvärnet. Denna hemställan föranledde icke
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 november 1943 har armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse
sedermera hemställt, att ett belopp av 340,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande för utrustning och komplettering av sjukvårdsmateriel
vid samtliga nu befintliga förbandsplatser för hemvärnet.

I skrivelsen har sjukvårdsstyrelsen erinrat, att förutnämnda belopp av
högst 700,000 kronor ställts till ämbetsverkets förfogande för anskaffande
av sjukvårdsmateriel för hemvärnet samt att, sedan denna materiel anskaffats,
den på sin tid överlämnats till inskrivningsområdena och sedermera,
sedan hemvärnets sjukvård från och med den 1 oktober 1942 övertagits av
försvarsområdesbefälhavama, överlämnats till vederbörliga försvarsområden.
Det antal hemvärnsområden, som skulle tillgodoses med sjukvårdsmateriel,
hade vid denna tid uppgått till omkring 1,200. Av dessa kunde samtliga
å luftskyddsorter belägna, eller omkring 400, direkt anslutas till luftskyddets
förbandsplatser och ävenledes disponera därstädes befintlig sjukvårdsmateriel.
Av de återstående 800 områdena vore åtskilliga, särskilt i landets nordliga
delar, så stora, att flera förbandsplatser måste ordnas inom ett och samma
område.

Sjukvårdsstyrelsen har vidare anfört, att försvarsområdesbefälhavama i
och med överflyttningen av för hemvärnet avsedd sjukvårdsmateriel till försvarsområdena
övertagit ansvaret för hemvärnets sjukvård i vad rörde antalet
förbandsplatser inom hemvärnsområdena. I och med ett alltmer växande
krav på hemvärnets insatser, vilka krav i sin tur medfört en avsevärd utökning
av antalet hemvärnsförband, hade enligt uppgifter från hemvärnsstaben
och överstyrelsen för Svenska Röda Korset antalet förbandsplatser
samtidigt ökat till närmare 2,200.

Ehuru en icke oväsentlig mängd sjukvårdsmateriel till de sålunda nytillkomna
förbandsplatserna anskaffats på frivillighetens väg, vore behovet av
sjukvårdsmateriel för ifrågavarande platser icke tillnärmelsevis täckt.

Till ytterligare belysande av behovet av sjukvårdsmateriel har sjukvårdsstyrelsen
anfört följande.

De inspektioner, sorn på uppdrag av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
i samråd med hemvärnschefen verkställts av hemvärnsöverläkaren, fältläkaren
Torsten Eckman, hade givit vid handen, att behovet av sjukvårdsmateriel
å förbandsplatserna inom olika delar av landet fördelade sig tämligen
ojämnt. Sålunda hade konstaterats, att förbandsplatserna inom I., IV. och VII.
militärområdena vore relativt välförsedda, under det att inom övriga militärområden
utrustningen vid åtskilliga förbandsplatser företedde mycket
stora brister, särskilt beträffande sjuktransportmateriel. Utsikterna att tillnärmelsevis
kunna täcka dessa brister på frivillighetens väg syntes numera
vara ytterligt ringa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

Enär hemvärnstrupperna i händelse av krig i flertalet fall komme att få
sig sådana uppgifter tilldelade, att stridsskadade hemvärnsmän icke hade
någon möjlighet till omedelbar sjukvårdshjälp, därest icke hemvärns truppen
själv förfogade över erforderlig sjukvårdspersonal och sjukvårdsmateriel,
syntes det vara ofrånkomligt, att hemvärnet för att man överhuvud taget
skulle kunna uppdraga stridsuppgifter åt detsamma snarast försåges med
dylik materiel i fullt tillräcklig utsträckning.

Såsom av det föregående framgår har ett betydande belopp redan anvisats
för anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet. Sedermera har skett
en avsevärd utökning av antalet för hemvärnet avsedda förbandsplatser, vilket
nödvändiggjort ytterligare anskaffning av sjukvårdsmateriel. Kostnaderna
härför lia av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse beräknats till 300,000
kronor i skrivelsen den 4 augusti 1943 och till 340,000 kronor i den nu föreliggande
framställningen. Såsom handlingarna i ärendet utvisa, belöpa kostnaderna
på anskaffning av sjukbårar, bårställ för cykel, släpbårar, bårsäckar
och förbandsväskor.

Sedan skrivelsen den 4 augusti 1943 varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning,
har framlagts en på inspektioner inom olika delar av landet grundad,
mer uttömmande utredning i ämnet. Denna utredning ger vid handen, att
sjukvårdsutrustningen vid åtskilliga förbandsplatser företer mycket stora
brister. Med hänsyn härtill och då det är av den största betydelse att en tillfredsställande
första vård av skadade kan lämnas vid dessa förbandsplatser,
är jag nu beredd att tillstyrka bifall till det föreliggande medelsäskandet. Mot
kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra och beräknar alltså för ändamålet
ett medelsbehov av 340,000 kronor. Från sjukvårdsstyrelsen har jag
under hand inhämtat, att ytterligare medelsanvisning icke torde komma att
visa sig erforderlig.

Äskandet är av den natur att det bör tillgodoses inom den i samband med
1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen för försvarsväsendet. Från
sjukvårdsstyrelsen bär emellertid meddelats, att det för engångsanskaffning
av sjukvårdsmateriel för armén i samband med försvarsbeslutet beräknade
beloppet icke lämnar tillgång till kostnadernas bestridande. Med hänsyn härtill
synes det av sjukvårdsstyrelsen äskade beloppet böra anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår såsom särskilt reservationsanslag,
att inräknas inom nämnda kostnadsram.

Under erinran att jag tidigare denna dag vid anmälan av de till fjärde huvudtiteln
hörande äskandena för budgetåret 1944/45 hemställt om anvisande
av medel för underhåll av materielen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 340,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Tygmateriel m. m.

[4.] 38 b. Armén: Ytterligare anskaffning av sprängämne för ammunitionstillverkning,
reservationsanslag. I skrivelse den 27 november 1943 har
krigsmaterielverket efter samråd med försvarsstaben hemställt, bland annat,
att ett belopp av 12,000,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande
för tillverkning av visst sprängämne.

Då det särskilt under rådande förhållanden är av största vikt, att behovet DepartemerUs .

... . t • • • chefen.

av för ammunitionstillver lening lämpliga sprängämnen tryggas, har jag i princip
intet att erinra mot bifall till den föreliggande framställningen. Dock finner
jag medelsanvisningen för närvarande böra begränsas till 4,800,000 kronor.
Anmärkas må, att anskaffningen kan komma att föranleda medelsanvisning
framdeles för beredande av lokaler för förvaring av ifrågavarande
sprängämneskvantitet. Från krigsmaterielverket har jag under hand inhämtat,
att kostnaderna i denna del icke torde överstiga 500,000 kronor.

Anskaffningen är föranledd av nu rådande extraordinära förhållanden,
varför kostnaderna icke böra belasta försvarsplanens kostnadsram utan särskilt
anslag äskas av riksdagen för ändamålet. Jag hemställer därför, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av sprängämne för
ammunitionstillverkning å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 4,800,000.

[5.J 39 a. Armén: Underhåll av signalförbindelser, reservationsanslag. I
skrivelse den 6 augusti 1943 har överbefälhavaren hemställt, att — av skäl
som närmare angivits i skrivelsen — för bestridande av kostnaderna för underhåll
av signalförbindelser intill den 1 juli 1944 måtte anvisas ett belopp av

240,000 kronor.

I utlåtande den 1 september 1943 bär telegrafstyrelsen förklarat sig intet
lia att erinra mot kostnadsberäkningen.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag för detta Dtpartemwhändamål
under budgetåret 1944/45 bar jag föreslagit, att av det av arméför- thefen''
valtningen för sistnämnda budgetår äskade beloppet, 250,000 kronor, förslagsvis
75,000 kronor såsom beräknad normal fredskostnad skulle upptagas
å riksstaten för nästa budgetår. I övrigt erforderligt belopp syntes få bestridas
av vederbörligt anslag å förskotlsstaten. Medelsbehovet för innevarande budgetår
syntes få bestridas på motsvarande sätt, således dels från ett särskilt anslag
å tilläggsstat till riksstaten för detta budgetår, dels ock över förskottsstaten.

Åberopande det anförda samt under hänvisande i övrigt till vad jag anfört
vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i årets statsverksproposition före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slår jag, att för ifrågavarande ändamål såsom särskilt reservationsanslag upplages
ett belopp av 75,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår, vilket belopp bör falla inom den av 1942 års riksdag angivna ramen
för försvarsväsendets kostnader under budgetåret 1942/47.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av signalförbindelser å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av............................kronor 75,000.

Marinen.

Flytande materiel, artillerimaleriel m. m.

[6.] Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. På förslag av Kungl. Maj:!
anvisade 1943 års riksdag för innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln ett
reservationsanslag av 40,000,000 kronor till fartygsbyggnader för flottan. Av
statsverkspropositionen till sagda års riksdag (fjärde huvudtiteln sid. 105—
110) framgår beträffande anslaget bl. a., att av detsamma skulle bestridas
kostnader till ett belopp av högst 750,000 kronor för viss försöks tillverkning.

På förslag av Kungl. Majit anvisade vidare samma års riksdag för innevarande
budgetår å fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 420,000 kronor
till vissa materielförsök vid marinen. Av berörda belopp skulle 200,000
kronor disponeras för bestridande av kostnaderna för vissa konstruktionsarbeten.
I detta hänseende framgår av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln
sid. 130 och 131) i huvudsak följande.

För vissa förberedande experiment- och konstruktionsarbeten för igångsättande
av tillverkning inom landet av ett visst antal fartyg av närmare angiven
typ och härför lämpade motorer hemställde marinförvaltningen i samband
med framläggande av sina medelsäskanden å tilläggsstat för 1941/42 om
anvisande för nämnda ändamål av 250,000 kronor för budgetåret 1941/42 och

350,000 kronor för budgetåret 1942/43. I anledning härav anförde föredragande
departementschefen, att det visserligen vore lämpligt, att särskilda medel
för speciella konstruktions- och liknande arbeten stöde till förfogande men
att åtskilliga skäl talade för att en medelsanvisning för ändamålet icke bundes
vid ett på förhand utstakat program utan stöde till Kungl. Maj:ts förfogande.
På därom gjord och av Kungl. Majit biträdd hemställan anvisades till
vissa konstruktionsarbeten å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 250,000 kronor
och för budgetåret 1942/43 350,000 kronor, varav för konstruktion av
fartyg 100,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 framhöll marinförvaltningen,
att preliminära kostnadsberäkningar utvisade, att för framställning
av lämplig motor skulle erfordras ett belopp av omkring 580,000 kronor under
förutsättning, att ytterligare motorer beställdes. Örn tillverkningen nedlades
efter experimentmotoremas färdigställande, skulle kostnaderna uppgå
till omkring 665,000 kronor. För fortsatta experiment erfordrades för budgetåret
1943/44 utöver tidigare beviljade medel, 500,000 kronor, en summa av
(665,000 — 500,000 =) 165,000 kronor, vilken dock med hänsyn lill sannolika
prisökningar borde höjas till 200,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Marinförvaltningens förslag biträddes av föredragande departementschefen,
som därvid förutsatte, att anslagsmedlen skulle stå till Kungl. Maj:ts
disposition.

I skrivelse den 16 december 1943 har nu marinförvaltningen hemställt, att
för ytterligare försökstillverkning av får tygsmotorer å tilläggsstat för budgetåret
1943/44 måtte anvisas ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Av
framställningen framgår, att, därest försöken icke skulle leda till resultat,
kostnaderna skulle komma att begränsas till 200,000 kronor.

Jag finner angeläget, att äskade medel ställas till marinförvaltningens för- DeparUmtntsfogande
för i framställningen omförmält ändamål.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för konstruktions- och experimentarbeten
med viss fartygstyp och med för densamma lämpade motorer
för innevarande budgetår anvisats medel dels under reservationsanslagel
till vissa materielförsök vid marinen dels ock under reservationsanslaget till
fartygsbyggnader för flottan. Det är givet, att skäl kunna anföras för att beräkna
medel för ifrågavarande kostnader för försökstillverkning under det
ena såväl som under det andra av nämnda båda anslag. Självfallet är det
dock önskvärt, att kostnader för experiment av i huvudsak samma slag belasta
ett och samma anslag. Att så icke blivit fallet med ifrågavarande försöksverksamhet
sammanhänger därmed, att de under förstnämnda anslag anvisade
medlen utgjorde sista delen av det totala medelsbehovet för de före
1942 års försvarsbeslut påbörjade experimentarbetena. Då samtidigt fråga
uppkom om medel för ett fortsättande av försöksverksamheten efter nya
riktlinjer befanns det principiellt riktigast, att denna försökstillverkning av
fartyg belastade flottans fartygsbyggnadsanslag. Jag förordade alltså, att
medel för de till 750,000 kronor uppskattade kostnaderna för den nya försöksverksamheten
skulle beräknas under nyssnämnda anslag. I anslutning
härtill torde kostnaderna för nu ifrågasatt ytterligare försökstillverkning avseende
samma ändamål böra bestridas av berörda anslag, vilket framdeles
synes böra disponeras för med fartygsbyggande sammanhängande kostnader
för erforderlig experiment- och konstruktionsverksamhet. Någon förstärkning
av ifrågavai-ande anslag för innevarande budgetår erfordras emellertid
icke, enär anslaget är s. k. kvotanslag, som må av Kungl. Maj:t överskridas
inom viss angiven kostnadsram. Denna kostnadsram synes icke av nu ifrågavarande
anledning behöva höjas.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva

att det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget
till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan må
disponeras för ytterligare försökstillverkning intill ett belopp
av högst 400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 93 c. Marinen: Anskaffning av viss ammunition, reservationsanslag.
I skrivelse den 26 augusti 1943 har marinförvaltningen hemställt, att till ämbetsverkets
förfogande från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter måtte
ställas ett belopp av 883,000 kronor för anskaffning av ammunition till ersättning
för vid brand förstörd ammunition.

Krig smaterielverket har i utlåtande den 12 november 1943 tillstyrkt bifall
till framställningen. Statskontoret har i utlåtande den 22 november 1943 funnit
framställningen icke föranleda annat uttalande från statskontorets sida
än att, då riksdagen vore samlad, anslaget till oförutsedda utgifter icke torde
kunna utan riksdagens medverkan disponeras.

DepartementscMfen.

Marinförvaltningens ifrågavarande kostnadsberäkningar — närmare preciserade
i ämbetsverkets skrivelse — giva mig icke anledning till erinran.
Det äskade beloppet, 883,000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår såsom särskilt reservationsanslag och
med hänsyn till medelsanvisningens ändamål icke inräknas inom den för
marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av viss ammunition å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 883,000.

[8.] 93 d. Marinen: Viss materiel för kustartilleriet, reservationsanslag. I
skrivelse den 24 september 1943 har marinförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

I april 1937 hade marinförvaltningen hos Aktiebolaget Bofors beställt 6
automatiska sikten med siktkikare till 7.5 cm luftvärnskanon till ett pris av
18,300 kronor per sikte. Medel för beställningen 109,800 kronor hade disponerats
å titel C 58 A (1936/37). Av det disponerade beloppet hade utbetalats
36,600 kronor i förskott. Återstående belopp, 73,200 kronor, bade den 30 juni
1942 överförts från sistnämnda titel till titel »Utgiftsrester». Sedan numera
dispositionsrätten över beloppet upphört, hade detsamma återförts till statsverket
och uppdebiterats å inkomsttiteln Övriga diverse inkomster 1942/43
A IV 5.

I november 1938 hade marinförvaltningen hos Aktiebolaget Bofors beställt
3 st. 7.5 cm lvpjäser med tillhörande automatiska sikten med siktkikare. Medel
för beställningen hade disponerats å titel C 53 A (1938/39). Pjäserna bade
levererats, men icke de automatiska siktena. Pjäserna vore betalda. Däremot
hade innehållits ett belopp av 65,250 kronor utgörande den på siktena belöpande
delen av det överenskomna priset, eller 21,750 kronor per sikte.

Av kostnaden för ovannämnda beställningar, utgörande tillhopa (109,800
i 65,250 =) 175,050 kronor, hade alltså 36,600 kronor redan utbetalts, under
det att 65,250 kronor funnes disponibla och 73,200 kronor återförts till
statsverket.

Sedan beställningarna utlagts, bade omfattande omkonstruktioner verkställts,
vilket medfört, att Aktiebolaget Bofors begärt höjning av priset på siktena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i anledning därav hade statens indnstrikommissions prisbyrå efter underhandlingar
med Aktiebolaget Bofors meddelat, att kommissionen erhållit
Kungl. Maj:ts bemyndigande att fastställa priset för de automatiska siktena
till 29,000 kronor, exklusive kikare, vilket pris skulle justeras enligt mellan
marinförvaltningen och Aktiebolaget Bofors gällande avtal om glidande prisskala
med december 1942 som basperiod.

Kikarna kostade 4,000 kronor per pjäs, varför det nya priset bleve 33,000
kronor.

Någon prisstegring på grund av den glidande prisskalan syntes icke vara
att räkna med; skulle prisstegring mot förmodan uppstå, avsåge marinförvaltningen
att framdeles äska medel för densamma.

Priset på de enligt ovan beställda 9 automatiska siktena med siktkikare
uppginge således numera till (33,000 X 9 =) 297,000 kronor, vilket innefattade
en ökning med (297,000 — 109,800 + 65,250 =) 121,950 kronor i förhållande
till det tidigare avtalade priset.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
att ett belopp av (73,200 + 121,950 ==) 195,150 kronor måtte ställas till
ämbetsverkets förfogande för likvid av automatiska sikten.

Marinförvaltningens förevarande framställning finnér jag mig kunna till- Departements ofog

fen,

styrka och förordar sålunda, att ett belopp av i avrundat tal 195,200 kronor
anvisas för ändamålet. Då denna kostnad hänför sig till äldre beställningar,
bör densamma falla utom den av 1942 års riksdag angivna ramen för försvarsväsendets
kostnader under budgetåren 1942/47.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

alt till Marinen: Viss materiel för kustartilleriet å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ........................kronor 195,200.

[9.] 98 a. Marinen: Täckning av vissa engångskostnader för flottans skifferoi.
jeverk å Kinnekulle, reservationsanslag. I skrivelse den 9 mars 1943,
nr 49, anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen, med bifall till Kungl.
Maj :ls i propositionen nr 25 därom gjorda förslag, medgivit, att flottans skifferoljeverk
å Kinnekulle finge i huvudsaklig överensstämmelse med de av
föredragande statsrådet i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 29 januari 1943 uppdragna riktlinjerna överföras
till Svenska skifferoljeaktiebolaget samt att Kungl. Majit finge vidtaga
i samband därmed erforderliga åtgärder.

Med stöd av riksdagens förenämnda beslut föreskrev Kungl. Majit den 17
juni 1943 efter av marinförvaltningen den 11 juni 1943 gjord framställning
att samtlig till flottans skifferoljeverk å Kinnekulle hörande fast och lös egendom
skulle med tillträde den 1 juli 1943 överlåtas på Svenska skifferoljeaktiebolaget
mot likvid i aktier i bolaget lill ett sammanlagt nominellt belopp av
3.2 miljoner kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

1 berörda framställning hemställde marinf Örvall ningen, alt Kungl. Majit
måtte utverka anvisandet av ett anslag om högst 210,000 kronor för täckandet
av den brist, som uppkommit å de av riksdagen åren 1939—1941 beviljade anslagen
å tillhopa 9,136,000 kronor för utbyggnad av flottans skifferoljeverk
och vilken brist tills vidare bokförts å en inom marinförvaltningen upplagd
förskottstitel. I detta sammanhang meddelade marinförvaltningen jämväl,
att process påginge med leverantören av vattenledningen från Vänern rörande
skadestånd för försenad leverans av viss utländsk materiel, som skulle
tillhandahållas av marinförvaltningen. Vidare framhöll marinförvaltningen,
att det för driftens behöriga gång vid Kinnekulleverket varit oundvikligt, att
medel å i runt tal 1,350,000 kronor tagits i anspråk av oljeverkets driftmedel
för anskaffningar, om vilka tvekan kunde råda, huruvida de rätteligen bort
hänföras till driftkostnader eller till kapitalinvesteringar.

I skrivelse den 4 oktober 1943 har sedermera marinförvaltningen hemställt,
att Kungl. Majit måtte meddela föreskrift, huruvida de av övnings- och underhållsanslag
bestridda kostnaderna för skifferoljeverket skulle anses föranleda
vidare åtgärd för täckande av det till 1,442,246 kronor 24 öre uppgående
titelunderskottet, varav 1,350,000 kronor avseende lös egendom och vissa anläggningar.

Sedan marinförvaltningens framställningar remitterats till riksräkenskapsverket,
har i en av revisionen inom sagda ämbetsverk avlämnad promemoria
framhållits, att orsakerna till att kostnaderna för utbyggnaden av skifferoljeverket
kommit att överstiga de beräknade och att sålunda de anvisade anslagen
överskridits med omkring 210,000 kronor, såvitt kunnat utrönas, voro
följande.

Enligt de ursprungliga kostnadsberäkningarna skulle från två anslag av

5,500,000 kronor (prop. 1939: 19) och 2,200,000 kronor (prop. 1940: 1) täckas
kostnaderna lör förseende av oljeverket med gruvutrustning, kontors-, förrådsbyggnader
o. dyl. samt kraftcentral och svavelverk. Det hade emellertid
ej kunnat undvikas att under år 1940 till följd av då inträffade prisstegringar
vissa merkostnader uppkommit vid utförandet av berörda ^byggnadsarbeten.
För täckande av ifrågavarande till prisstegringar under år
1940 hänförliga merkostnader hade på därom av marinförvaltningen gjord
framställning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats
ett reservationsanslag av 1,436,000 kronor (prop. 1941:2). De fortsatta prisstegringarna
under 1941 hade medfört, att vid de arbeten, som icke varit
färdiga vid utgången av år 1940 utan avslutats först senare, ytterligare merkostnader
uppkommit, för vilkas täckande medel icke begärts och följaktligen
ej heller anvisats.

En annan orsak till överskridandet torde ha varit, att det, allteftersom
utbyggnaden fortskridit, befunnits nödvändigt utföra vissa kompletteringsarbeten,
vilka icke från början kunnat förutses. Behovet av kompletteringar
måste givetvis bliva särskilt starkt, då såsom i förevarande fall en omfattande
nyanläggning uppbyggdes endast på erfarenheter från en mindre försöksdrift.

Slutligen hade det till följd av verkstädernas allt längre leveranstider, särskilt
beträffande maskiner, ansetts nödvändigt att till förekommande av driftstopp
anskaffa reservmaterial i större omfattning än som från början beräknats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kostnaderna för ifrågavarande material hade, i den män tillgångar å driftstiteln
icke kunnat tagas i anspråk härför, bestritts från de för utbyggnaden
anvisade anslagen.

Ehuruväl överskridandet i och för sig vore direkt anmärkningsvärt, syntes
i betraktande av angivna omständigheter och då marinförvaltningen nu
hemställt örn anvisande av särskilt täckningsanslag vid vad sålunda förekommit
böra få bero.

Riksräkenskcipsverket har under åberopande härav i skrivelse den 12 oktober
1943 förordat, att för täckning av det gjorda överskridandet måtte anvisas
ett reservationsanslag av 210,000 kronor.

I övrigt har riksräkenskapsverket framhållit, att det å driftstiteln uppkomna,
av marinförvaltningen i skrivelsen den 4 oktober 1943 angivna
kassamässiga underskottet avförts å krigstitel Cb 9 »Flytande materiel, artillerimateriel
m. m.» samt täckts från å tilläggsstat av riksdagen anvisade
anslag till täckande av löpande utgifter. Detta innebure i verkligheten, att
engångsutgifter å sammanlagt 1,350,000 kronor kommit att redovisas såsom
löpande beredskapskostnader. Berörda medelsdisposition syntes böra
betraktas såsom ett klart anslagsöverskridande. Sedan beloppet -— visserligen
obehörigt — avförts å krigstitel, borde emellertid ytterligare medel
för täckande av detsamma icke anvisas.

I yttrande den 30 oktober 1943 i anledning av vad riksräkenskapsverket
anfört har marinförvaltningen uttalat, att delade meningar kunde råda, huruvida
kostnaderna för åtgärder, företagna för komplettering av utrustningen
av en under drift varande för landet krigsviktig industri, borde betraktas
såsom nyinvesteringar av kapital eller icke. Någon utvidgning av verket
hade emellertid icke skett. De utförda arbetena och materialanskaffningarna
hade varit nödvändiga för upprätthållandet av driften i avsedd omfattning.
Vidare har marinförvaltningen framhållit följande.

Anledningen till att dessa arbeten och anskaffningar erhållit en sådan
omfattning vöre,

att underlagen för de kalkyler, som legat till grund för anslagsäskandet
till skifferoljeverkets uppbyggande, hämtats från en mindre försöksdrift,
varför ett exakt bedömande av medelsbehovet till en omfattande utbyggnad
för storindustriell drift icke varit möjligt,

att skifferoljeverket varit det första i sitt slag, som uppförts inom landet
för storindustriell drift, varför det vore förklarligt, alt vissa kompletteringar
m. m. efter driftens igångsättning måst ske,

att betydande prisstegringar väsentligt fördyrat arbetena,

att den synnerligen kalla vintern 1941/42 vållat svara skador på verket,
som föranlett dels betydande reparationsarbeten och dels utförande av omfattande
och dyrbara skyddsanordningar mot kylan, vilka rimligen icke tidigare
kunnat förutses, samt

att de medelstillskott, som skulle kommit alt tillföras driftstiteln genom
förväntad ökning av oljeproduktionen, uteblivit.

Marinförvaltningen kunde väl förstå riksräkenskapsverkets synpunkter
angående driftstitelns belastning med kompletteringsarbeten m. m. nien ville
framhålla, att de av ämbetsverket företagna åtgärderna, som marinförvaltningen
aldrig sökt dölja, skett under en kritisk period da snabba beslut varit
nödvändiga.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 2. >1

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande härav har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.
Maj :t ville dels låta bero vid de åtgärder ämbetsverket vidtagit för avförande
av 1,350,000 kronor å krigstitel, dels ock utverka anvisande av anslag till
täckande ej mindre av det belopp, varmed de under åren 1939—1941 beviljade
anslagen för utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle överskridits,
eller 205,305 kronor 26 öre, än även förut omförmälda, nu utdömda
skadestånd till leverantören av vattenledningen från Vänern, uppgående till
35,885 kronor 99 öre.

Departements- Såsom av handlingarna i ärendet framgår, bär riksräkenskapsverket i sitt
chefen. remissutlåtande påpekat, att det i ett flertal fall förekommit, att till marinförvaltningens
förfogande ställda medelsanvisningar överskridits samt att utgifter
av engångskaraktär av marinförvaltningen redovisats såsom löpande
utgifter. Det redovisningsförfarande, som tillämpats med avseende å skiffer -oljeverket och som lett till motsvarande konsekvenser, kan därför icke, såsom
riksräkenskapsverket framhållit, betraktas såsom en isolerad företeelse,
betingad av särskilda förhållanden. De brister i redovisningssystemet, som
sålunda inom marinförvaltningen förelegat, ha föranlett ämbetsverket att
helt nyligen hos Kungl. Majit hemställa örn utredning till förbättrande av
ämbetsverkets dispositionsbokföring. En i anledning härav jämlikt Kungl.
Majlis beslut verkställd utredning har föranlett påbörjande av omläggning
från och med den 1 januari 1944 av nämnda bokföring. Det är att antaga,
att anslagsöverskridanden av den art, varom här är fråga, efter denna omläggning
icke skola behöva i fortsättningen förekomma. Med hänsyn härtill
lärer det i ärendet påtalade anslagsöverskridandet icke böra nu föranleda
ytterligare åtgärd. Såsom riksräkenskapsverket påpekat, torde särskilda medel
för täckande av beloppet icke behöva anvisas.

Anslagsöverskridandet i övrigt ävensom kostnaderna för utdömt skadestånd,
uppgående till sammanlagt 241,191 kronor 25 öre, torde böra täckas
genom anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av ett anslag av
i avrundat tal 242,000 kronor. Då skifferoljeverket i Kinnekulle icke längre
redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond, bör anslaget upptagas under
riksstatens fjärde huvudtitel och sålunda omedelbart avskrivas. Anslaget,
som avser gäldande av prisstegringar och hänför sig till tiden före 1942 års
försvarsbeslut hänförliga byggnadsarbeten, bör icke inräknas i den i .samband
med försvarsbeslutet angivna kostnadsramen för byggnadsarbeten inom
försvarsväsendet. Lämpligen bör anslaget betecknas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

till Marinen: Täckning av vissa engångskostnader för flottans
skifferoljeverk å Kinnekulle å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av.......................... kronor 242,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Fortifikatoriska anläggningar.

[10.] Marinen: Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsrusiningsarbeten
m. m. I skrivelse 1942: 447 anmälde riksdagen, att riksdagen med bifall
till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (proposition nr 249, punkten
5) till Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 9,450,000 kronor. Genom brev den 15 januari 1943 ställde Kungl. Majit
anslaget till marinförvaltningens förfogande, att av ämbetsverket disponeras
för utförande av fortifikatoriska anordningar inom kustartilleriförsvaret m. m.
i överensstämmelse med en av ämbetsverket ingiven dispositionsplan.

I skrivelse den 29 april 1943 har marinförvciltningen hemställt, att — av i
skrivelsen närmare angivna skäl — Kungl. Majit måtte medgiva, att vissa i
en skrivelsen bifogad förteckning upptagna markområden jämte rätt till
vatten i fråga om den, som hade strand, ävensom fiske, om detta vore delat,
måtte jämlikt lagen om expropriation den 12 maj 1917 för Kungl. Majits och
kronans räkning med äganderätt förvärvas. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att marinförvaltningen avsett att bestrida kostnaderna genom ianspråktagande
av ett under nämnda reservationsanslag avsatt belopp av 165,000
kronor till reglering av markkostnader inom Göteborgs kustartilleriförsvar.

I ärendet har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avgivit utlåtande den
20 augusti 1943. Länsstyrelsen har därvid förklarat sig tillstyrka bifall till
marinförvaltningens framställning om expropriation av ifrågavarande malde.

I särskild ansökning lia vissa personer, vilka äga mark i anslutning till de
till expropriation ifrågasatta områdena, anhållit, att även de av dem ägda
områdena måtte exproprieras.

Denna ansökning har på anförda skäl av marin förvaltningen avstyrkts i
utlåtande den 1 november 1943.

Såsom av handlingarna i ärendet närmare framgår avser marinförvaltningens
framställning förvärv med äganderätt av mark, som tagits i anspråk
för anläggande av vissa permanenta befästningsanläggningar m. m. Mark
står nu genom hyresavtal till kronans förfogande. Förvärvet har till ändamål
dels att omöjliggöra utspanande av anläggningarna, dels att möjliggöra
barackförläggningens bibehållande i fredstid för användning bland annat för
övningsändamål.

I princip har jag i likhet med länsstyrelsen intet att erinra mot förvärv av
mark i den omfattning, som angivits av marinförvaltningen i skrivelsen den
29 april 1943. Jag har heller intet att erinra mot att kostnaderna bestridas
från förutnämnda å driftbudgeten uppförda anslag, under vilket som nämnts
medel beräknats för reglering av vissa markkostnader. Sedan förvärvet genomförts,
böra emellertid markområdena överföras till redovisning å marinförvaltningens
delfond av försvarsväsendets 1''astighetsfond.

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Unde!* åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den mark, som avses i marinförvaltningens
skrivelse den 29 april 1943, må med ianspråktagande av
det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade
reservationsanslaget For lif ikator iska anläggningar:
Ytterligare medel till fortsättning av vissa krigsruslningsarbeten
m. m. av kronan med äganderätt förvärvas.

Flygvapnet.

Flygmaierie! m. m.

[11.] 133. Flygvapnet: Skyddsanordningar vid flygfält, reservationsanslag.
Genom särskilda beslut den 4 juli, den 12 september och den 10 oktober 1941
medgav Kungl. Maj :t, att flygförvaltningen finge för vissa skyddsanordningar
m. m. vid ett antal flygfält disponera sammanlagt högst 12,022,000 kronor från
det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget Engångsutgifter
(Ga). Sedan riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 under fjärde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av

17,300,000 kronor till Skyddsanordningar vid flygfält, förordnade Kungl.
Majit den 1 april 1942, att nämnda förskottsanslag skulle med anlitande av
reservationsanslaget tillföras ersättning för de på grund av besluten den 4 juli,
den 12 september och den 10 oktober 1941 förskottsvis bestridda utgifterna.
Därjämte ställde Kungl. Majit av anslaget i övrigt ett belopp av 2,700,000
kronor till flygförvaltningens förfogande att av ämbetsverket enligt av överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter lämnade anvisningar disponeras för
utförande av ytterligare skyddsanordningar vid flygfält och för bestridande av
övriga i samband därmed stående kostnader.

På därom av flygförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1942 gjord hemställan
medgav Kungl. Majit den 6 november 1942, att flygförvaltningen finge
disponera återstoden av förenämnda reservationsanslag, eller 2,578,000 kronor,
för utförande av ytterligare skyddsanordningar vid flygfält i huvudsaklig
överensstämmelse med en till flygförvaltningens skrivelse fogad sammanställning
och enligt av överbefälhavaren lämnade anvisningar.

Under erinran härom har flyg förvaltningen i skrivelse den 13 december
1943 anfört, att de arbeten, för vilkas utförande medel ställts till flygförvaltningens
förfogande genom besluten den 4 juli, den 12 september och den 10
oktober 1941, slutförts. På grund av den prisstegring, som ägt rum från tidpunkten
för dessa arbetens kostnadsberäknande (årsskiftet 1940/41) fram
till tiden för utförandet (hösten 1941—hösten 1942), hade arbetena kommit
att draga en kostnad av 13,093,660 kronor mot beräknat 12,022,000 kronor.
Merkostnaden, 1,071,660 kronor, som återfunnes specificerad i en skrivelsen
bifogad sammanställning, hade best ritts genom förskottering av omhänderhavda
medel. Flygförvaltningen framhöll vidare, att några motsvarande mer -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kostnader beträffande de arbeten, för vilkas utförande medel ställts till förfogande
genom besluten den 1 april och den 6 november 1942, icke vore att
förvänta.

Flygförvaltningen har hemställt, att för täckande av prisstegringskostnaderna
till ämbetsverkets förfogande måtte ställas ett belopp av 1,071,660
kronor.

I utlåtande den 3 januari 1944 har försvarsdepartementets granskningsnämnd
för byggnadsarbeten funnit de av flygförvaltningen angivna fördyringarna
ungefärligen överensstämma med prisstegringen under de av ämbetsverket
angivna tidenia och tillstyrkt bifall till framställningen.

Vid anmälan i fjolårets statsverksproposition av vissa ärenden angående Departementsanslag
å kapitalbudgeten för försvarsändamål (kapitalbudgeten, bilaga 2, chef^nsid.
9) anförde jag, att anslag, som anvisats eller kunde komma att anvisas
för byggnadsföretag, som icke läge inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, i
många fall kunde komma att visa sig otillräckliga till följd av inträdda prisstegringar.
Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade företag utan hinder
därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de slutliga kostnaderna kunde säkrare
överblickas, tilläggsanslag till följd av prisstegringar borde äskas av riksdagen.
Vad sålunda yttrats föranledde icke erinran från riksdagens sida.

I anslutning härtill finner jag mig, med hänsyn till vad flygförvaltningen i
ämnet anfört, böra tillstyrka, att för täckning av de av flygförvaltningen i
dess föreliggande framställning redovisade merkostnaderna ett anslag av i
avrundat tal 1,072,000 kronor anvisas. Anslaget, som alltså avser gäldande
av merkostnader på grund av prisstegring och hänför sig till byggnadsföretag,
som icke ligga inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, bör därför icke
medräknas inom den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet angivna kostnadsramen
och synes böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår såsom särskilt reservationsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att lill Flygvapnet: Skyddsanordningar vid flygfält å till -läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 1.072,000.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Garnisonssjukhusen.

[12.] 23 a. Garnisonssjjukliuscn: Röntgenutrustning m. ni. för garnisonssjukhuset
i Skövde, reservationsanslag. För röntgenutrustning m. m. för det
nya garnisonssjukhuset i Skövde Ilar riksdagen enligt skrivelse 1942: 4 för
budgetåret 1942/43 anvisat eli reservationsanslag av 138,000 kronor (jfr 1942
års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkten 141). Av detta belopp

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

belöpte på möbler och instrumentarium 47,198 kronor, på beklädnads- och
köksmateriel samt sängpersedlar 8,621 kronor, på röntgenapparatur 69,628
kronor samt på prisstegringar och oförutsedda kostnader 12,553 kronor. 1
den till grund för anslagsäskandet liggande framställningen hade arméförvaltningen
anfört bland annat följande.

Möbler och instrumentarium, däri inräknat servisutredning, operationsutensilier
och instrument, funnes på det äldre garnisonssjukhuset i sådan utsträckning,
att endast vissa kompletteringar måste ske, vilka enligt infordrade
kostnadsförslag skulle betinga en kostnad av 47,198 kronor. Beklädnads- och
köksmateriel samt sängpersedlar kunde i huvudsak överföras från det gamla
sjukhuset. Den erforderliga kompletteringen belöpte sig till en kostnad av
8,621 kronor.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 15 november 1943 äskat ytterligare

117,000 kronor för ifrågavarande ändamål samt till stöd härför anfört i
huvudsak följande.

På grund av att slutliga inredningsritningar icke varit fastställda vid tidpunkten
för utförandet av kostnadsberäkningarna, hade behovet av vissa inventarier
m. m. icke kunnat bedömas. Sålunda hade vid beräkningarna icke
medtagits sådan elektrisk armatur, som icke vore inräknad i entreprenad, ej
heller sängar och linoleummattor för sjuksalar, instrument och omklädnadsskåp
samt telefonväxel. Behövligt antal nattduksbord, bårar och rullstolar samt
erforderlig laboratorieutrustning hade kunnat endast delvis beräknas. I fråga
om köksutrustning hade räknats endast med smärre kompletteringar.

Sedan de definitiva ritningarna angående sjukhusets inredning färdigställts,
hade arméförval iningens sjukvårdsstyrelse i samråd med arkitekten
N. Grep, Stockholm, företagit utredning rörande sjukhuseis behov av inventarier
och materiel av olika slag. Beträffande köksutrustningen hade samråd
därjämte skett med köksföreståndarinnan vid Södersjukhuset i Stockholm,
fru G. Brandel.

o Enligt sålunda verkställd utredning erfordrades med beräkning gjord efter
rådande prisläge — utöver förut anvisat belopp — 117,024 kronor för bestridande
av följande kostnader:

Elektrisk armatur m. m., som ej inginge i entreprenad...... kronor 20,000

Linoleummattor till sjuksalar och korridorer ............ » 25,000

Plåtskåp, 60 st i omklädnadsrum .................... » 2,410

Sängar, 65 st .....^................................... » lo’740

Nattduksbord, rullbårar, rullstolar, operationsstolar ...... » 4,920

Instrumentskåp ...................................... » 800

Laboratorieutensilier m. m........................... » 3,520

Badbår ................................. » 410

Utrustning för köksavdelningen ...................... » 30,600

Telefonväxel ........................................ » 12,000

För prisstegringar och oförutsedda utgifter, 6 procent .... » 6,624

Summa kronor 117,024.

Från sjukhusdirektionen har genom min försorg införskaffats närmare yttrande
i ärendet, varav inhämtas följande.

Representanter för sjukvårdsstyrelsen hade besökt garnisonssjukhuset i
Skövde och besiktigat den utrustning, som funnes, och därvid prövat vad

Kungl. Maj:ts proposition

som kunde mediagas lil! det nya sjukhuset och vad som vöre så förslitet,
att det lämpligen ej borde komma till användning. Den anmaning, som
»■jörts av chefen för försvarsdepartementet att iakttaga ytterligare besparing,
hade givetvis uppmärksammats. Av skäl, som nedan angåves, funné
direktionen ytterligare besparingar dock icke möjliga, huru önskvärda de

än i och för sig vore. . .

Direktionen ville framhålla, att garnisonssjukhusets nuvarande utrustning
hade varit i ständigt bruk i minst 15 å 20 år, varvid särskilt de sista arén
varit påfrestande, i all synnerhet som speciella underhållsanslag i mycket
ringa omfattning beviljats på grund av det förestående nybygget. Direktionen
ansåge det ofrånkomligt att vissa delar av denna utrustning nyanska -fades. Vid beräknande av utrustningsanslag för det nya sjukhuset hade a
den materiel, som för närvarande vore i bruk på det gamla sjukhuset och
som överhuvud taget vore användbar, förutsatts komma till användning vid
det nya sjukhuset för att nedbringa utrustningskostnaderna. Vid nuvarande
krav på rationalisering av sjukhusvården och med hänsyn till de manga betydelsefulla
framsteg, som rent tekniskt sett gjorts inom denna, ansage direktionen,
att även de militära sjukhusen, enkannerligen samarbetssjukhusen
ovillkorligen måste erhålla sådant stöd från statsmakternas sida, att de
kunde drivas i fullständig paritet nied de bästa civila lasaretten och att allt
gjordes, inom rimliga gränser, för att underlätta sjukhuspersonalens arbete,
detta så mycket mer som vårdavdelningarna omfattade 33 sängar, varav 5
å hel- eller halvenskilt ruin. Dit hörde bland annat aven att sjukhuset agde
tillgång till ändamålsenliga sängtyper. Sjukhusets nuvarande sängar vore
av skiftande typer och alla av mycket gammalmodig modell, eliel kikaren
hade därför föreslagit nyanskaffning såväl av dessa som av nattduksbord,
vilka senare vore direkt kassabla. Direktionen hade vid beräkningen av
antalet hjulförsedda sängar utgått från ali minsta möjliga antal dylika
skulle anskaffas för varje sjuksal. I den mån som de gamla sängarna kunde
utnyttjas, torde de böra komma till användning dels för fyllande av
reservbehov vid trängkårens sjukavdelning, dels till personalbostädema. Direktionen
ville i detta sammanhang framhålla, att det ej endast vore kronan
som vore intresserad part i ifrågavarande sjukhusutrustning, utan hade även
Skaraborgs läns landsting och Skövde stad, vilka med avsevärda belopp bidragit
till sjukhusets tillkomst, stora intressen att bevaka. Dels av denna anledning,
dels av tidigare anförda skäl ville direktionen uttala att såväl direktionen
som nyssnämnda berörda parter ansage det synnerligen angeläget,
att det nya sjukhuset utrustades med bland annat modern och ändamålsenlig
sängutrustning samt med inventarier och möbler, som vöre jämställda
med vad som vore tilli amandes lia civila sjukvardsinrättningai. ^ o

Med stöd av vad ovan framförts ville direktionen bestämt avråda fran
att till det nya sjukhuset medtaga utrustning, som måste betecknas såsom
olämplig och bristfällig.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1942/43 anvisats ett belopp av 138,000 kronor. I sina
anslagsäskanden för nästa budgetar bar arméförvaltningen anfört, att nybyggnaden
av sjukhuset varit i princip fastställd vid tidpunkten löi utförandet
av dessa beräkningar. Sedermera hade dock avsevärda ändringar
mäst ske beträffande sjukhusets planläggning, så att de slutliga inredningsritningarna
icke funnits tillgängliga förrän i mitten av augusti 1943. Ritningar
för personalbosläder vöre fortfarande under utarbetande. Såvitt arméförvalt -

Departements chefen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

ningen kunde bedöma, skulle de ändrade byggnadsplanerna komma a ti medföra
ett avsevärt ökat medelsbehov för anskaffning av inventarier för sjukhuset,
varjämte man måste förutse, att under mellantiden viss materiel, som
beräknats skola överföras från det gamla sjukhuset, förslitits och måste nyanskaffas.
Sjukvårdsstyrelsen hade frågan under utredning men vore icke vid
denna tidpunkt beredd att avgiva förslag i ärendet. Det vore arméförvaltningens
avsikt att underställa ärendet Kungl. Majds prövning, så snart utredningen
slutförts.

Sedan denna utredning nu avslutats, har arméförvaltningen uppskattat de
ytterligare kostnaderna till i runt tal 117,000 kronor. Denna mycket anmärkningsvärda
kostnadsstegring med 85 procent torde icke kunna förklaras på
annat sätt än att de förhoppningar man vid de ursprungliga kostnadskalkylerna
hyst att kunna i de nya lokalerna i större utsträckning använda inventarier
från de förutvarande visat sig ogrundade. Någon närmare utredning
i detta hänseende kan icke ha legat till grund för arméförvaltningens anslagsäskande
för budgetåret 1942/43. Samtidigt som jag vill framhålla, att det nya
sjukhuset bör erhålla en fullt tidsenlig och lämplig utrustning, måste jag beklaga,
att de tidigare kalkylerna så ofullständigt återgivit det verkliga medelsbehovet.

Jag tillstyrker bifall till arméförvaltningens nu föreliggande förslag och förutsätter,
att ytterligare medelsanvisning för sjukhuslokalerna ej skall bliva
erforderlig. Kostnaderna, som hänföra sig till inredning av lokaler, vilka redan
före 1942 ars försvarsbeslut föranlett medelsanvisning, torde ej böra medräknas
inom försvarsbeslutets kostnadsram. Då det är önskvärt, att sjukhuset
kan tagas i bruk våren 1944, tillstyrker jag, att det av mig förordade anslaget
uppföres å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Röntgenutrustning m. m. för
garnisonssjukhuset i Skövde å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsansIog
av ................................ kronor 117,000.

[13.] Driftkostnader vid vissa förråd m. m. På förslag av Kungl. Majit
anvisade 1943 års riksdag för innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln
ett anslag av 3,170,000 kronor till krigsinaterielverket för bestridande av driftkostnader
vid vissa förråd m. in.

I skrivelse den 27 oktober 1943 har krigsinaterielverket, som — utom i fråga
om beräkningen av kostnaderna — i ärendet samrått med riksräkenskapsverket,
anfört, att de kostnader, som oundgängligen uppstode för underhåll
av staten tillhöriga för tillverkning för nämndens räkning ianspråktagna produktionsmedel,
hitintills regelmässigt inkalkylerats i priset på de tillverkade
produkterna och sålunda belastat vederbörande beställningar. På samma sätt

Kungl. May.ts proposition nr 2.

hade förfarits med andra löpande kostnader för dessa produktionsmedel, såsom
lokalhyror, arrendeavgifter, uppvärmning, kraftavgifter, bevakning. Under
innevarande budgetår beräknades emellertid, att den industriella tillverkning,
som ägde rum med anlitande av sådana statliga produktionsmedel, varom
här vore fråga, antingen komme att inskränkas eller delvis nedläggas. De
angivna kostnaderna kunde därför icke i den utsträckning, som tidigare skett,
belasta tillverkningarna, varför särskilda anslag erfordrades för täckande av
dessa kostnader. Det erforderliga medelsbeloppet uppskattades för innevarande
budgetår till 275,000 kronor. Härvid hade hänsyn tagits till den minimiproduktion,
som kunde beräknas under budgetåret. Skulle produktionen
komma att upprätthållas i större omfattning än som beräknats, komme anslaget
icke att behöva utnyttjas i sin helhet.

De beräknade kostnaderna fördelade sig på följande sätt.

1. Underhåll av byggnader....................................... 37,980

2. * » dimsyreanläggningar.............................. 30,000

3. Lokalhyror................................................... 19,220

4. Uppvärmningskostnader ....................................... 75,000

5. Kraftavgifter.................................................. 32,000

0. Underhåll av maskiner ........................................ 38,200

7. Underhåll av verktyg.......................................... 2,600

8. Övriga åtgärder............................................... 40,000

Summa kronor 275,000

Till stöd för framställningen har ytterligare anförts följande.

Underhåll av byggnader har, där icke annat särskilt avtalats nied de privata
företag, som ombesörja underhållet, i allmänhet beräknats till en
procent av byggnadsvärdet. För i berg insprängda förråd och verkstäder
har underhållskostnaden emellertid beräknats till V2 procent å de insprängda
anläggningarnas byggnadsvärde, i vilket sprängningskostnaden medräknats.

De under punkt 3 angivna hyrorna avse av verket förhyrda lokaler för
tillverkning av handvapenammunition, laborering av tändrik- samt lagring
av maskiner.

De under punkt 4 upptagna uppvärmningskostnaderna lia beräknats med
ledning av verkets hittillsvarande erfarenheter från de ifrågavarande anläggningarna.
Verket har här icke medräknat kostnaderna för uppvärmning av
de centrala ammunitionsförråden, vilka kostnader täckas genom särskilt
driftanslag för förråden.

De under punkt 5 upptagna kraftavgifterna utgöras av de fasta avgifter,
sorn verket enligt särskilda avtal förbundit sig att erlägga till olika kraftleverantörer,
vilka hålla kraft i beredskap till vissa provisoriska krutfabriker
samt vissa handvapenammunitionsfabriker.

De under punkt 6 angivna kostnaderna för underhåll av maskiner ha i
allmänhet beräknats till en procent av maskinernas anskaffningsvärde. I
kostnaderna har även inräknats underhåll av den till sammansättningsverkstäderna
vid centralförråden hörande maskinutrustningen. Däremot ha icke
medräknats några kostnader för underhåll av till centralförråden hörande
transportmedel såsom bilar och truckar o. dyl., vilka kostnader avses skola
täckas genom ovannämnda särskilda driftanslag för centralförråden.

De under punkt 7 angivna kostnaderna för underhåll av verktyg, till vilka
även hänförts kostnaden för underhåll av sammansättningsverkstädernas

Departements chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

verktygsuppsättning, lia beräknats på grundval av tidigare erfarenheter av
dylikt underhåll.

Slutligen har under punkt 8 bland annat upptagits kostnader för vakthållning
vid vissa fabriker.

Såsom framgår av den föreliggande framställningen inräknas för närvarande
i priset på de produkter, som i anslutning lill enskilda företag genom
krigsmaterielverkets försorg framställas med anlitande av staten tillhöriga
produktionsmedel, såsom byggnader, maskiner och verktyg, vissa kostnadsbelopp,
vilka skola täcka utgifter för underhåll, uppvärmning, bevakning,
lokalhyror, arrenden m. m. för dessa produktionsmedel. Dessa utgifter
äro till stor del fasta och således i väsentlig mån oberoende av omfattningen
av den industriella produktion, som bedrives med utnyttjande av produktionsmedlen.
Härav följer, att i den mån produktionen inskränkes, minskas
också möjligheterna att i angiven ordning täcka berörda utgifter. Då en
ökning av de förutnämnda i priserna inkalkylerade kostnaderna av flera skäl
icke synes böra ske, återstår allenast att anvisa särskilda medel för bestridande
av de utgifter för underhåll m. m., som icke kunna belasta produktionen.
Dessa utgifter kunna vid ett totalt nedläggande av den ifrågavarande
driften uppskattas till i runt tal 1.15 miljoner kronor årligen. Total driftsnedläggelse
torde icke komma att inträffa under innevarande budgetår, men
en viss begränsning av produktionen kan komma till stånd. Medel kunna
därför visa sig erforderliga för täckande av berörda fasta underhålls- med
flera kostnader. Med framställningen torde lia avsetls, att särskilt anslag
skulle ställas lill förfogande för ifrågavarande ändamål. Då emellertid de kostnader,
för vilka anslaget skulle avses, delvis äro av samma art som de, vilka
bestridas från det av föregående års riksdag anvisade anslaget av 3,170,000
kronor till driftkostnader vid vissa förråd m. m., synes tillsvidare anledning
knappast föreligga att anvisa särskilt anslag för nu ifrågavarande ändamål.
Jag förutsätter i stället, att med riksdagens medgivande nyssnämnda driflkostnadsanslag
må disponeras för täckande jämväl av de underhålls- och
andra kostnader, om vilka bär är fråga. Enligt vad jag under hand inhämtat
ha å sagda anslag hittills uppstått vissa besparingar. Det torde dock vara osäkert,
huruvida anslaget, som upptagits såsom obetecknat, kan förslå till
täckande av samtliga kostnader även för de nya ändamålen. Jag avser alt,
därest ytterligare medel skulle visa sig erforderliga, anmäla frågan örn tilläggsanslag
i samband nied den slutliga regleringen av riksstaten för innevarande
budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva att

det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget
till Driftkostnader vid vissa förråd m. m. må tagas i
anspråk för täckande av krigsmaterielverkets löpande kostnader
för statliga produktionsmedel, i den mån dessa kostnader
icke kunna täckas genom tillägg till priserna å framställda
produkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

E. Diverse.

[14.] 13. Miliiärfysisk verksamhet, reservationsanslag. På förslag av Kungl.

Majit anvisade 1943 års riksdag för innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 310,000 kronor till miliiärfysisk verksamhet.

I skrivelse den 28 oktober 1943 bär Svenska nationalkommittén för fysik
framhållit, att utgifterna för innevarande budgetår på grund av verksamhetens
omfattning visat sig överstiga vad som från början beräknats, samt hemställt
att ett belopp av ytterligare 100,000 kronor måtte ställas till kommitténs
förfogande för dess militärfysiska verksamhet under innevarande budgetår.

I ett över framställningen inhämtat yttrande från försvarets forskningsnämnd
har nämnden uttalat, att anledning icke funnes till erinran mot beviljande
av ytterligare 100,000 kronor för verksamheten i fråga. Av beloppet
borde dock 30,000 kronor disponeras först efter samråd mellan kommittén
och försvarets forskningsnämnd.

Då jag i likhet med försvarets forskningsnämnd icke finner anledning till Departement».
erinran mot bifall till framställningen från nationalkommittén, hemställer thelen.
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av........................ kronor 100,000.

[15.] 17 b. Särskild apparatanskaffning, reservationsanslag. I skrivelse den
28 september 1943 har chefen för försvarsstaben på uppdrag av överbefälhavaren
äskat ett belopp av 27,300 kronor för anskaffning av vissa telefontillbehör.
Sedan Kungl. Majit den 1 augusti 1941 beviljat medel för en första
anskaffning av ifrågavarande apparater, hade — yttrar chefen för försvarsstaben
— eif ökat behov av dylika apparater uppstått, ökningen berodde i
första hand på genomförandet av 1942 års försvarsorganisation och på de
erfarenheter som vunnits beträffande apparaternas användning.

I ärendet har arméförvaltningens tyg- och civila departement avgivit utlåtande
den 26 oktober 1943. Ämbetsverket, som förklarade sig icke lia något
alt erinra mot bifall till framställningen, har emellertid erinrat, att de äskade
medlen avsåge endast själva inköpet av materielen. För besiktning, frakt,
montering m. m. erfordrades enligt av tygdepartementet verkställda beräkningar
ytterligare 2,700 kronor. Ett sammanlagt belopp av 30.000 kronor
borde således ställas till tygdepartementets förfogande.

Enär av skilda anledningar ett ökat behov av ifrågavarande tillbehör upp- Departement».
stått, anser jag mig böra tillstyrka, att ett belopp av 30,000 kronor anvisas
för ändamålet. .Tåg förordar, att särskilt anslag upptages å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår, oell utgår från att anslaget medräknas inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande
under budgetåren 1942/47.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Särskild apparatanskaffning å tilläggsstat II tillriksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av......................................kronor 30,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Berglund.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4- januari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Rubbestad
anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—4, 10 och
11 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 5—9. Föredragandena
yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 21. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. Såsom
jag tidigare denna dag vid anmälan av medelsbehovet för nästa budgetår
till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer anfört (V.
punkt 21), har statens bgggncidslånebijrå i skrivelse den 8 november 1943
bland annat hemställt örn ett tilläggsanslag på 2 miljoner kronor till bidrag
till inrättande av pensionärshem för löpande budgetår utöver å riksstaten
anvisade 4 miljoner kronor. Beträffande de skäl, byrån angivit till stöd för
framställningen i denna del, får jag hänvisa till vad under nyssnämnda anslagspunkt
anförts.

De av 1943 års riksdag anvisade bidragsmedlen till inrättande av pensionärshem
ha så gott som helt disponerats före utgången av första budgethalvåret.
Med hänsyn till den sociala angelägenheten av bostadsförsörjningen
för de mindre bemedlade åldringarna anser jag ett avbrott i bi -

Departements chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

dragsgivningen lill pensionärshemmen böra för närvarande undvikas oell
vill för den skull tillstyrka byggnadslånebyråns förslag örn anvisande av
ett anslag för ändamålet av 2,000,000 kronor på tilläggsstat för löpande budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av.................... kronor 2,000,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] 05 a. \iss utbildningskurs för distriktsbarnmorskor, reservationsanslag.
I skrivelse den 17 december 1943 bär 19''rl års befolkningsutrr.dning
framlagt förslag rörande anordnande av viss försöksverksamhet med lustgasapparater
i den öppna förlossningsvården. Utredningen har därvid anfört i
huvudsak följande.

Sedan flera år tillbaka finnas i vårt land s. k. lustgasapparater, avsedda
att åstadkomma smärtlindring vid förlossning. För närvarande finnas över
190 stycken dylika apparater vid 127 barnbördshus, BB-avdelningar på
sjukhus, större förlossningshem m. m. Apparaterna tillverkas av svenska aktiebolaget
gasaccumulator (AGA) och smärtlindringen åstadkommes genom
att ren lustgas administreras i exakt uppmätta doser. Narkosen skötes av
patienten själv genom inandning av en av apparaten tillmätt kvantitet lustgas.
Härvid uppnås på några sekunder en ytlig narkos (analgesi), som
dämpar smärtan men icke nämnvärt påverkar kroppen i övrigt.

De erfarenheter, man haft av dessa lustgasapparater, ha varit gynnsamma.
Hittills har emellertid smärtlindring vid förlossning endast meddelats
vid sjukvårdsanstalter under läkarkontroll och med användning av klinikapparater
(pa stativ). De nyss anförda siffrorna visa, att lustgasapparater
anskaffats av flertalet större förlossningsanstalter. Behovet av smärtlindring
vid förlossning kan ju inte vara mindre för de barnaföderskor, som förlösas
i hemmen eller å mindre förlossningshem, där läkare icke regelbundet
övervakar förlossningarna. Härtill kommer att den nuvarande överbelastningen
av våra förlossningsanstalter gör det önskvärt, att förlossningar ske
i hemmen i så stor utsträckning som detta låter sig göra. En sådan utveckling
befordras icke, om förlossningen å anstalt för kvinnan ter sig avgjort
överlägsen den i hemmet. En av de fördelar, som anstaltsvården hittills
erbjudit, är just att lustgas stått till barnaföderskornas förfogande.

Befolkningsutredningen har undersökt vilka möjligheter som finnas för
att ställa lustgasapparater till förfogande även för landsbygdens barnaföderskor.
Den form av lustgasbehandling vid förlossning, som här avses,
har genom flerårig erfarenhet på ett mycket stort antal fall visat sig ofarlig
för barnaföderskorna. Det viktigaste hindret har varit, att en lustgasapparat
av lämplig typ, avsedd för barnmorskorna att medföras vid deras besök,
hittills icke statt till buds. Sedan en tid har vid AGA experiment utförts för
att få fram dylika apparater i väskform. I slutet av januari 1944 beräknar
bolaget ha 20 stycken sådana apparater färdiga. De äro utförda i två olika
storlekar. AGA har erbjudit sig att gratis ställa dessa apparater till förfogande
för att barnmorskor i sin praktik måtte kunna pröva deras lamp -

Kungl. Maj ris proposition nr 2.

lighet. Om dessa apparater visa sig ändamålsenliga, skulle en förutsättning
ha skapats för att landsbygdens kvinnor även skola komma i åtnjutande av
smärtlindring vid förlossning.

Befolkningsutredningen anser det därför vara av största vikt, att en försöksverksamhet
med dessa lustgasapparater igångsättes, så snart apparaterna
finnas tillgängliga. Endast härigenom kan säker kännedom vinnas om
vilken storlek, som kan vara den lämpligaste. Med ledning av bl. a. de erfarenheter,
som härvidlag framkomma, bör frågan örn eventuellt statsbidrag
till anskaffande av lustgasapparater därefter tagas upp till behandling.
Denna försöksverksamhet bör under medicinalstyrelsens ledning utövas
genom utvalda barnmorskor. Befolkningsutredningen anser det lämpligaste
härvidlag vara, att nämnda 20 apparater tilldelas 10 olika barnmorskor
i skilda delar av landet med stort antal hemmaförlossningar.

Som nyss framhållits medför lustgasbehandling för kvinnorna inga risker,
men för att barnmorskorna skola kunna rätt handhava apparaterna fordras
likväl en ingående kännedom örn dessas sätt att fungera. Sådan kännedom
torde icke kunna vinnas annat än genom en särskild utbildningskurs, som
torde böra omfatta 14 dagar och lämpligen förläggas till södersjukhuset i
Stockholm, där apparaterna kunna demonstreras och provas under ledning
av såväl teknisk som medicinsk sakkunskap. Såväl denna utbildningskurs
som barnmorskornas försöksverksamhet torde anordnas och stå under kontroll
av medicinalstyrelsen, vilken jämväl i övrigt torde böra utfärda de närmare
instruktioner, som i skilda avseenden kunna anses erforderliga.

Utredningen har i anslutning härtill påpekat, att Kungl. Maj:ts medgivande
erfordras för att ifrågavarande barnmorskor i sin praktik, när läkare ej
finnes till hands, skola äga rätt att handhava lustgasapparater och giva barnaföderskor
lustgasbehandling.

Utredningen har ansett, att kostnaderna för den föreslagna utbiklningskursen,
vilka uppskattats till 3,500 kronor, böra bestridas av statsmedel.

Med stöd av vad sålunda anförts har utredningen hemställt, att ett belopp
av 3,500 kronor måtte ställas till förfogande för anordnande av ifrågavarande
utbildningskurs.

I utlåtande över framställningen den 23 december 1943 har med.icinalst
g reisen i likhet med utredningen funnit angeläget, att den föreslagna försöksverksamheten
snarast bomme till stånd, samt förklarat sig icke hava
något att erinra mot de av utredningen angivna riktlinjerna för verksamhetens
anordnande. Av de av utredningen beräknade kostnaderna för kursen
belöpa enligt vad styrelsen inhämtat 2,325 kronor å rese- och traktamentskostnader
för kursdeltagarna samt 1,175 kronor å arvoden till lärare
vid kursen jämte kostnader för transport av apparatur m. m. Styrelsen anser
sig kunna godtaga de sålunda beräknade kostnaderna. Emellertid bär
styrelsen framhållit, att befolkningsutredningen syntes hava räknat med att
några särskilda kostnader icke skulle uppkomma för själva försöksverksamheten,
då svenska aktiebolaget gasaccumulator erbjudit sig alt ställa såväl apparater
som erforderlig gas till förfogande kostnadsfritt under försökstiden.
Enligt vad som inhämtats innefattade detta erbjudande jämväl fraktkostnader
för gastuberna till respektive förbrukare, men däremot ej kostnaden
för returfrakten av tomtuberna, då dessa behöva påfyllas. Örn landstingen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

sorn syntes lämpligt, iklädde sig dessa fraktkostnader, tarvades därför intet
anslag av statsmedel, något som styrelsen på den begränsade tid, som
stått till buds för yttrandet, icke haft möjlighet utreda. I annat fall syntes
ett mindre belopp böra beräknas jämväl för dessa returfrakter.

Såsom befolkningsulredningen framhållit har smärtlindring vid förlossning
genom användning av s. k. lustgas hittills endast lämnats å anstalt, där regelbunden
läkarkontroll över förlossningarna utövats. Behovet av dylik smärtlindring
kan uppenbarligen vara lika stort vid förlossning i hemmet eller å
mindre anstalt, där läkare icke regelbundet övervakar förlossningarna. Med
hänsyn härtill framstår det som önskvärt, att möjlighet till smärtlindring beredes
även vid förlossning i sistnämnda fall. Under nu rådande förhållanden,
som kännetecknas av en starkt stigande nativitet och en tilltagande brist på
vårdplatser å förlossningsanstalt, blir det, på sätt befolkningsutredningen utvecklat,
av särskild vikt att möjlighet beredes till erhållande av lustgas vid
förlossning i hemmen, därest detta tekniskt låter sig genomföra.

Som framgår av den lämnade redogörelsen synes sistnämnda spörsmål vara
på god väg att lösas genom de numera konstruerade transportabla lustgasapparaterna,
vilka äro avsedda att handhavas av barnmorskorna efter viss utbildning
rörande apparaternas skötsel. Innan dessa apparater komma till mer
allmän användning, torde de böra närmare utprovas genom att tills vidare ett
mindre antal distriktsbarnmorskor utrustas därmed, sedan de vid en kurs i
Stockholm meddelats nödig kännedom och vana vid skötseln av apparaterna.
Vad befolkningsutredningen härutinnan förslaget anser jag mig böra biträda.
Jämväl de för kursen beräknade kostnaderna, 3,500 kronor, anser jag mig
böra godtaga. För täckande av desamma torde ett särskilt anslag benämnt
Viss utbildningskurs för distriktsbarnmorskor böra anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår. I den mån ytterligare kostnader skulle
uppkomma i anledning av ifrågavarande försöksverksamhet förutsätter jag,
att landstingen bestrida desamma.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

till Viss utbildning skurs för distriktsbarnmorskor å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 3,500.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[3.] Länsstyrelserna: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
beslöt 1943 års riksdag (prop. nr 301; skriv, nr 409) viss omorganisation av
länsstyrelserna från och med den 1 januari 1944. Denna innebar, att särskilda
arbetsdetaljer skulle inrättas vid länsstyrelsernas båda avdelningar under

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

föreståndarskap av landskanslister och landskontorister, placerade i lönegraden
A 17. Därvid förutsattes, att ordinarie landskanslist eller landskontorist,
vilken icke vore lämplig för de nya uppgifterna eller bleve övertalig inom
den nya organisationen, skulle uppföras å övergångsstat i befintlig lönegrad
(A 15). Så länge dylika befattningshavare å övergångsstat kvarstode i tjänst,
skulle motsvarande antal befattningar i biträdesgrad hållas vakanta.

Det antal landskanslister och landskontorister å övergångsstat, som efter
denna omorganisation skulle finnas vid länsstyrelserna, kunde vid tidpunkten
för propositionens avlåtande endast preliminärt beräknas. Antalet bleve —
såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen — beroende av en prövning
vid tillsättningen av de nya landskanslist- och landskontorist tjänsterna.
Preliminärt angav jag antalet landskanslist- och landskontoristbefattningar å
övergångsstat till 26 respektive 12 och i anslutning härtill upptogos nu nämnda
antal tjänster å övergångsstat i personalförteckningen för länsstyrelserna.
Något formellt bemyndigande för Kungl. Maj:t att överskrida eller ändra det
i personalförteckningen upptagna antalet befattningar å övergångsstat utverkades
emellertid icke av riksdagen, elium utformningen av förslaget tydligen
förutsatte att behov av en sådan befogenhet kunde uppkomma.

Sedan frågan om tillsättning av de nyinrättade landskanslist- och landskontoristtjänsterna
numera prövats av Kungl. Majit, kan det erforderliga antalet
befattningar å övergångsstat bättre överblickas. Ett större antal sådana
befattningar än det i personalförteckningen upptagna har därvid befunnits
påkallat. Den 10 december 1943 förordnade Kungl. Majit, att från och med
den 1 januari 1944 skulle å övergångsstat uppföras 33 landskanslister, därav
3 landsfiskalsaspiranter, samt 26 landskontorister, därav 1 e. o. förste kanslisekreterare,
1 e. o. länsbokhållare och 12 t. f. häradsskrivare. För att antalet
ordinarie landskanslister och landskontorister icke härigenom skulle överstiga
det sammanlagda i personalförteckningen upptagna antalet landskanslistoch
landskontoristtjänster å ordinarie stat och övergångsstat underlät Kungl.
Majit att med ordinarie innehavare besätta nyinrättade landskanslist- och
landskontoristtjänster till det antal, varmed de till övergångsstat faktiskt
överförda befattningshavarna översteg det i personalförteckningen upptagna
antalet befattningar å övergångsstat.

Ett fullständigt genomförande av den beslutade omorganisationen förutsätter,
att jämväl ifrågavarande tjänster i A 17 må besättas med ordinarie
innehavare. Riksdagens godkännande bör för den skull inhämtas av sådan
ändring av personalförteckningen för länsstyrelserna, att det däri upptagna
antalet landskanslist- och landskontoristtjänster å övergångsstat överensstämmer
med det verkliga antalet. Jag vill stryka under, att antalet befattningshavare,
som härigenom komma att åtnjuta lön å övergångsstat, endast obetydligt
överstiger det antal, som beräknades vid beslutet rörande omorganisationen,
eftersom sammanlagt 17 av de överförda befattningshavarna uppbära
lön på grund av förordnanden å andra befattningar.

Jag har förut denna dag vid anmälan av frågan örn anslag till länsstyrelserna:
avlöningar för budgetåret 1944/45 (V, p. 182) framlagt förslag till ny

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

personalförteckning för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1
juli 1944. Nu förevarande ändring torde därför endast böra avse tiden till
och med den 30 juni 1944.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att besluta, att personalförteckningen för länsstyrelserna
tills vidare till och med den 30 juni 1944 skall erhålla ändrad
lydelse på sätt av det följande framgår:

Personalförteckning.

Tjänstemän å övergångsstat.

Befattning Lönegrad

33 landskanslister................................ A 15

26 landskontorister .............................. A 15

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

Anin. 1. Så länge —--vid länsstyrelsen.

E. Polisväsendet.

[4.] 20. Anskaffande av vissa automatvapen för polisen, reservationsanslag.
Enligt lagen den 17 december 1943 (nr 881) om polisens ställning i krig
är envar befattningshavare vid polisväsendet (polisman) skyldig att under
krig deltaga i rikets försvar i den omfattning Konungen föreskriver. Vid antagandet
av nämnda lag förutsattes, att polisman skulle under krig kunna ingripa
med vapen mot fienden i viss utsträckning.

I anledning av denna lagstiftning har jag till gemensam beredning med
chefen för försvarsdepartementet upptagit frågan om polisens utrustning med
vapen för krigsändamål. Genom statspolisintendentens försorg har verkställts
en utredning rörande i första hand behovet av vissa automatvapen utöver de
förråd, som för närvarande stå till polisens förfogande. Då utrustning av polisen
med dylika automatvapen och utbildning i deras bruk framstår såsom
en ur beredskapssynpunkt starkt påkallad åtgärd i ifrågavarande sammanhang
— på polisen torde nämligen få ankomma att vid eventuella angrepp
bakom fronten deltaga i nedkämpandet av fallskärmsjägare och sabotörer
— har jag ansett mig icke böra avvakta en fullständig utredning och planläggning
rörande polisens utrustning och vapenutbildning för krigsändamål
utan ansett frågan om anskaffning av ifrågavarande automatvapen böra upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tagas till omedelbar behandling. Arméns förråd av dylika vapen har, efter
vad jag inhämtat, icke ansetts kunna tagas i anspråk för detta tidigare icke
avsedda ändamål. Med hänsyn till angelägenheten av att polisen utrustas med
dylika vapen torde hinder dock icke möta för omedelbart utlämnande av
sådana i erforderlig utsträckning från arméns förråd. Dessa lån böra dock ersättas,
så snart nyanskaffning kommit till stånd.

En närmare redogörelse för ifrågavarande ärende torde icke böra lämnas
till statsrådsprotokollet. Ytterligare erforderliga upplysningar torde få inhämtas
av de handlingar, som komma att överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.

Med åberopande av det anförda förordar jag, att till anskaffande av vissa
automatvapen för polisen å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår
upptages ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av vissa automatvapen för polisen å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 300,000.

F. Civila luftskyddet.

[5.] Civilt luftskydd: Gasskydddsutrustning, reservationsanslag. I skrivelse
den 7 september 1943 har luftskyddsinspektionen gjort framställning
om anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår till följande
ändamål inom det civila luftskyddet, nämligen 1) gasskyddsutrustning, 2)
viss motorfordonsberedskap m. m., 3) bidrag till inköp av motorbrandsprutor
m. m. åt vissa kommuner, 4) källarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse, 5) upprättande av luftskyddskolonner, 6) bidrag till vissa
kommuner för anordnande av branddammar m. m., 7) bidrag till kommuner
för anordnande av vissa skyddsrum och 8) anskaffande av viss röjningsmateriel.

Förslaget om anvisande av medel för viss motorfordonsberedskap m. m.
har, i vad avser besiktning och reparation av vissa luftskyddsfordon samt
kontroll av vissa drivmedelsförråd, tidigare anmälts i Kungl. Majits proposition
1943: 344 (bilaga 3, punkterna 4 och 5). Med bifall till Kungl. Majits
förslag anvisade 1943 års riksdag (skrivelse nr 476, punkterna 4 och 5) å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 till Civilt luftskydd: Besiktning
och reparation av vissa motorfordon ett reservationsanslag av 765,000
kronor samt till Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd ett anslag
av 10,000 kronor.

I förevarande sammanhang upptager jag under denna och nästföljande
tre punkter till behandling förslagen örn gasskyddsutrustning, vissa ytterli -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

gare åtgärder för motorfordonsberedskapen, bidrag till inköp av motorbrandsprutor
m. m. åt vissa kommuner och källarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse.

Beträffande de övriga ändamål, för vilka luftskyddsinspektionen i nämnda
framställning äskat medel, må här nämnas följande.

De luftskyddskolonner, som enligt luftskyddsinspektionens förslag skulle
upprättas till ett antal av tio, skulle envar bestå av en personalstyrka på 105
man, därav 91 vapenfria värnpliktiga, samt vara utrustad med 17 fordon.
Kolonnerna skulle utgöra en förstärkning av det lokala luftskyddet, särskilt
brandskyddet, inom sådana delar av riket, som på grund av folktäthet, anhopning
av viktiga industrier o. dyl., vore av större allmän betydelse. Kostnaderna
för kolonnernas upprättande beräknas till 6,319,000 kronor och årskostnaden
beräknas, därest ingen av kolonnerna vore sammandragen, till

169.000 kronor.

För åstadkommande å luftskyddsorterna av reservvattenbehållare för brandväsendet
i form av branddammar m. m. har inspektionen föreslagit, att statsbidrag
skulle lämnas kommunerna med 50 % av kostnaderna härför. För
närvarande hade 50—55 °/o av samtliga luftskyddsorter tillfredsställande vattenreserver.
Den på staten belöpande andelen i kostnaderna för de ytterligare
anordningar av förevarande slag, som vore erforderliga för en nöjaktig beredskap
på området, skulle enligt inspektionens beräkningar uppgå till

3.475.000 kronor.

För anordnande av fullträffsäkert skydd för viss luftskyddsmateriel har
inspektionen föreslagit, att statsbidrag måtte få utgå till 10 större städer enligt
samma grunder som gälla för anordnandet av allmänna skyddsrum (2/3
av kostnaden). Inspektionen har beräknat kostnaderna för denna statsbidragsgivning
till 2,500,000 kronor.

Vad slutligen angår inspektionens förslag örn anskaffande av viss röjningsmateriel
avses härmed anskaffande av 100 lyftanordningar för tyngre
blindgångare till en beräknad kostnad av 150,000 kronor.

För de nu angivna ändamålen har jag icke ansett mig böra framlägga
förslag om medelsanvisning.

Till gasskyddsutrustning har tidigare anvisats ett sammanlagt belopp av

40.962.000 kronor. Medelsanvisningarna ha avsett anskaffning av dels gasmasker
(typerna A och B), gasskyddskläder, stålhjälmar och annan personlig
utrustning för aktiv luftskyddspersonal, dels folkgasmasker (typ C), avsedda
för den övriga befolkningen i luftskyddsorter, dels ock viss sjukvårdsmateriel
m. m.

Luftskyddsinspektionen anhåller nu, att medel måtte anvisas för ytterligare
upphandling av gasmasker, filterbehållare till sådana, skyddsglasögon,
stålhjälmar, indikeringsfärg, indikeringsapparater, gasskyddspapper, ävensom
överdragskläder, fodral och glödlampor till ficklampor samt mörkläggningsskärmar
och mörkläggningsstrålkastare till luftskyddsfordon.

Vad till en början angår anskaffningen av gasmasker upplyser inspektionen,
att för ändamålet förefunnes en reservation av 2,031,000 kronor, beroende
på att gummibristen under senare tid hindrat anskaffningen. Sedan
emellertid försvarsväsendets kemiska anstalt numera godkänt ansiktsskydd

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

till gasmasker av s. k. regeneratgummi torde tillverkningen åter kunna igångsättas.

Behovet av gasmasker utöver redan anskaffade hänförde sig främst till
en högst avsevärd ökning av såväl den aktiva luftskvddspersonalen som befolkningen
i övrigt inom luftskyddsorterna. Vidare vore det erforderligt, att
den nytillkomna socialtjänstens personal, vilken beräknades till omkring

22,000 personer, utrustades med gasmask och stålhjälm. Slutligen borde gasmasker
uppläggas i reserv till ett antal, som motsvarade 6 procent av totalt
anskaffade gasmasker. Med utgångspunkt från dessa beräkningsgrunder finner
inspektionen, att ytterligare upphandling horde ske av 85,000 gasmasker
typ A, varav 20,000 i reserv, 40,000 gasmasker typ B, varav 20,000 i reserv,
samt 150,000 gasmasker typ C, varav 100,000 i reserv.

Efter en kostnad av 20 kronor för gasmask typ A, 16 kronor för gasmask
typ B och 6 kronor för gasmask typ C skulle den totala kostnaden för den
föreslagna anskaffningen uppgå till 3,240,000 kronor. För beräkning av medelsbehovet
borde från sistnämnda belopp till en början avdragas tidigare
angiven reservation, 2,031,000 kronor. Vidare ifrågasätter inspektionen, om
icke det belopp å 600,000 kronor, som kvarstode odisponerat av de under
ifrågavarande anslag för inköp av gummistövlar avsedda medlen, borde användas
för anskaffning av gasmasker, då gummistövlar icke kunde anskaffas
under rådande förhållanden. Anslagsbehovet för gasmaskanskaffning
skulle sålunda kunna begränsas till (3,240,000—-2,031,000 — 600,000) i Tunt
tal 600,000 kronor. Inspektionen tillägger, att en nedskärning av antalet
gasmasker i reserv till ungefär hälften skulle innebära, att ytterligare medel
icke behövde anvisas. Emellertid finner inspektionen dylik nedskärning knappast
tillrådlig.

För nyssnämnda gasmasker erfordrades ett antal filterbehållare i
reserv, som inspektionen beräknade till 100,000 för gasmask typ A och 50,000
för gasmask typ C. Anskaffningskostnaderna beräknades till 3 kronor 50 öre
för behållare till typ A och 2 kronor 75 öre för behållare till typ C, eller tillhopa
i runt tal 480,000 kronor.

Luftskyddsinspektionen föreslår vidare, att för det allmänna luftskyddets
utomhus arbetande personal skulle anskaffas brand- och splittersäkra glasögon
såsom skydd mot fosforstänk från brandbomber. Gasmasken erbjöde
visserligen nöjaktigt skydd i förevarande avseende men användningen av
gasmask vore så hilvida olämplig, att arbetet å skadeplats därigenom försvårades.
Behovet av skyddsglasögon uppskattades till 100,000 par. Då kostnaden
för par uppgingetill 2 kronor, skulle den sammanlagda kostnaden uppgå
till 200,000 kronor.

Vad härefter angår luftskydds- och socialtjänstpersonalens utrustning nied
stålhjälmar upplyser inspektionen, att hittills anskaffats 638,000 hjälmar,
avsedda för luftskyddspersonal. All aktiv personal tillhörande luftskyddet
och socialtjänsten borde enligt inspektionens mening förses med stålhjälm.
Numera uppginge den aktiva luftskyddspersonalen till 874,000 personer
och socialtjänstens personal till 22,000 personer. Med en reserv'' av 25,000
hjälmar skulle det totala behovet uppgå till 921,000 hjälmar och den erforderliga
ytterligare anskaffningen till (921,000 — 638,000) 283,000 hjälmar.
Efter ett pris av 8 kronor för hjälm skulle kostnaderna för denna anskaffning
uppgå till 2,264,000 kronor.

För att underlätta påvisandet av förekomst av markstridsgas — fortsätter
luftskyddsinspektionen — hade utexperimenlerats s. k. indikering st är g,
varmed enstaka fläckar på broräcken, vägbanor, väggar eller tak skulle liestrykas.
Inspektionen finner lämpligt att luftskyddsorterna kostnadsfritt till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före draganden.

handahållas dylik färg, samt beräknar den erforderliga kvantiteten till 15,000
kg och kostnaden härför till 75,000 kronor.

Vidare upplyser inspektionen, att för fastställande av närvaron och halten
av stridsgaser i luften konstruerats s. k. indikeringsapparater, varav
särskilt nämnas två typer till ett pris av 325 respektive 175 kronor per styck.
Med håda apparattyperna kunde påvisas förekomsten av alla nu kända stridsgaser,
med den dyrare apparaten dessutom koloxid, cyanväte och fosgenbemängd
rök. Inspektionen finner, att varje luftskyddsort av klass A och B
samt 13 gasskyddslaboratorier borde tillhandahållas en apparat av den dyrare
typen. Sammanlagt erfordrades 123 sådana apparater. För luftskyddsorterna
av klass C och D, till antalet 275, ansåge inspektionen tillräckligt med
indikeringsapparater av den billigare typen. Kostnaden för ifrågavarande
upphandling beräknades sålunda till (123 X 325 + 275 X 175) i runt tal

88.000 kronor.

Vidare har inspektionen föreslagit inköp av gassky ddspapper, avsett
att utbreda på starkt trafikerade platser, som misstänktes vara gasbelagda,
för att göra dessa provisoriskt farbara. Sådant papper kunde även med fördel
användas vid ingångar till avgasningsplatser och i dessas avklädningsoch
avgasningsrum, varigenom det efter avgasning nödvändiga saneringsarbetet
i hög grad underlättades. Inspektionen räknade med ett förstahandsbehov
av gasskyddspapper å luftskyddsorterna å 222,800 m2 till ett pris av
60 öre per m2. Sammanlagda anskaffningskostnaderna skulle sålunda uppgå
till i runt tal 135,000 kronor.

Vad slutligen angår övrig anskaffning — omfattande överdragskläder
för vissa personalkategorier inom det allmänna luftskyddet, fodral
och glödlampor till ficklampor samt avskärmningsanordningar för luftskyddsfordon
— har inspektionen föreslagit central upphandling av 35,000 overalls,

15.000 oljedräkter, 20,000 skyddsrockar, 70,000 fodral och 140,000 glödlampor
till ficklampor, 5,000 satser mörkläggningsskärmar samt 3,000 par mörkläggningsstrålkastare
till en sammanlagd kostnad av 1,425,000 kronor.

Inspektionen hemställer alltså, att för angivna ändamål måtte under anslaget
till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning anvisas ett belopp av (600,000
+ 480,000 + 200,000 + 2,264,000 + 75,000 + 88,000 + 135,000 + 1,425,000)

5.267.000 kronor.

Luftskyddsinspektionens framställning avser huvudsakligen anvisande av
medel för anskaffning av personlig utrustning åt luftskydds- och socialtjänstpersonalen
samt den övriga civilbefolkningen å luftskyddsorter.

Vad lill en början angår ytterligare upphandling av gasmasker synes sådan
böra ske, i den män härför avsedda medel förslå. Därigenom torde det
aktuella behovet av gasmasker bliva tillgodosett. Någon anledning att därutöver
upplägga något reservlager av gasmasker synes mig i nuvarande läge
icke föreligga.

Vid sådant förhållande torde anskaffningen av reservfilterbehållare till
gasmasker typ A kunna begränsas till 70,000. Då varje sådan behållare betingar
ett pris av 3 kronor 50 öre, bör för denna anskaffning beräknas ett
belopp av 245,000 kronor. Ytterligare reservbehållare för gasmask typ C
synas icke böra anskaffas.

Luftskyddsinspektionen föreslår vidare, att den utomhus arbetande personalen
inom det allmänna luftskyddet skulle utrustas med specialkonstru -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

erade glasögon sorn skydd mot fosforstänk från brandbomber. Med hänsyn
till möjligheterna att för samma ändamål utnyttja gasmaskerna anser
jag mig icke böra biträda inspektionens förslag i denna del.

Vad angår inspektionens förslag om anskaffning för luftskydds- och socialtjänstpersonalen
av ytterligai-e 283,000 stålhjälmar vill jag erinra om
att chefen för socialdepartementet i propositionen nr 216/1942 i anledning
av inspektionens närmast föregående framställning örn medel för inköp av
hjälmar förklarat, att man tills vidare borde åtnöjas med den anskaffning
av hjälmar som dittills skett, då nödvändigheten av att samtliga inom det
enskilda luftskyddet vore försedda med hjälm icke kunde betraktas som så
given, att man kunde lämna kostnadssynpunkterna ur räkningen. Enligt
min mening äger detta uttalande alltjämt giltighet. Da emellertid pa senare
tiden det allmänna luftskyddets personal utökats och socialtjänstpersonalen
tillkommit, förordar jag en nyanskaffning av 35,000 stålhjälmar till en beräknad
kostnad av 280,000 kronor.

Av luftskyddsinspektionens övriga förslag, vilka avse anskaffning av indikeringsfärg,
indikeringsapparater och gasskyddspapper ävensom överdragskläder,
fodral och glödlampor till ficklampor samt avskärmningsanordningar
för luftskyddets motorfordon, kan jag endast biträda förslaget om
inköp av indikeringsapparater. Jag beräknar kostnaden härför till 85,000
kronor. Vad särskilt angår överdragskläder och ficklampsdelar synes inspektionen
böra anbefalla luftskyddscheferna att i största möjliga utsträckning
genom lokala avtal säkerställa, att tillgången på sådan materiel täcker behovet
vid ett skärpt beredskapsläge.

I enlighet med vad jag här förordat skulle till gasskyddsutrustning erfordras
ett belopp av i runt tal (245,000 + 280,000 + 85,000) 600,000 kronor.
För bestridande av ifrågavarande kostnader synes lämpligt att taga i
anspråk den av luftskyddsinspektionen berörda reservation på cirka 600,000
kronor, som tidigare avsetts för anskaffande av gummistövlar men som icke
kunnat disponeras härför på grund av rådande gummibrist. Riksdagens medgivande
till den förändrade dispositionen torde böra utverkas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att medgiva att till den av mig i det föregående angivna
anskaffningen må av den kvarstående behållningen å det senast
för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till
Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning disponeras ett belopp
av högst 600,000 kronor, vilket tidigare avsetts för inköp av
gummistövlar.

[6.] 12 c. Civilt luftskydd: Viss inotorfordonsbercdskap, reservationsanslag.
I sin under nästföregående punkt omförmälda skrivelse den 7 september
1943 bär luftskyddsinspektionen hemställt örn anslag för viss motor -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fordonsberedskap m. m. Såsom av redogörelsen under nämnda punkt framgår
har denna framställning, i vad den avser frågorna om besiktning och
reparation av vissa luftskyddsfordon samt om kontroll av vissa drivmedelsförråd,
tidigare upptagits till behandling. Framställningen i övrigt avser dels
omställning till motyldrift av vissa motorfordon och dels de åtgärder, som
äga samband med övergång för luftskyddets del från lastbilar till personbilar
med släpkärror.

Vad angår omställningen till motyldrift finner luftskyddsinspektionen
sådan böra vidtagas å de 4,500 avregistrerade luftskyddsfordon,
beträffande vilka — såsom under närmast föregående punkt angivits

- ett reservationsanslag av 765,000 kronor anvisats för besiktning och reparation.
Rörande omställningen anför luftskyddsinspektionen följande.

De för luftskyddsändamål avsedda förråden av flytande bränsle bestå för
närvarande av bensin eller bentyl. De allt större svårigheterna i fråga om
drivmedelsförsörjningen komma emellertid att medföra en övergång till motyl.
Redan tidigt har övervägts att inrätta de för flytande bränsle avsedda
luftskyddsfordonen för motyldrift men på grund av dels de därmed förenade
betydande kostnaderna och dels avsaknaden av klara bestämmelser
rörande den framtida bränsletilldelningen har inspektionen ansett, att därmed
tills vidare borde anstå. Då det numera är uppenbart, att de för luftskyddet
avsedda mobjliseringsförråden av flytande bränsle komma att till
övervägande del bestå av motyl, synes en omställning av motorfordonen
ofrånkomlig. Härvid böra följande åtgärder vidtagas, nämligen montering
av startspruta, rengöring av bränsletank och rörledningar, justering av förgasarens
munstycken, utbyte av membranen i bränslepumpen och montering
av förvärmaranordning. Kostnaderna per fordon för omställning till motyldrift
beräknar inspektionen till omkring 160 kronor. Då antalet fordon uppgår
till 4,500 utgöra de sammanlagda kostnaderna 720,000 kronor.

I utlåtande över framställningen vitsordar statens bränslekommission däri
lämnade uppgifter med tillägg, att i den mån de för luftskyddsändamål avsedda
förråden av bensin och bentyl förbrukades, de skulle komma att ersättas
med motyl.

I förevarande sammanhang må anmälas, att Kungl. Maj:t den 26 november
1943 i fråga örn dispositionen av tidigare omförmält reservationsanslag
till Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa motorfordon
beslutat bemyndiga luftskyddsinspektionen att, med iakttagande av all möjlig
sparsamhet, låta verkställa besiktning och reparation — avseende jämväl
vidtagande av åtgärder, vilka befunnes oundgängligen nödvändiga för
användning av motyl såsom drivmedel — av vissa avregistrerade luftskyddsfordon
i Stockholm, Eskilstuna, Jönköping, Landskrona och Sundsvall.

Luftskyddsinspektionen har i skrivelse den 29 december 1943 meddelat
resultaten ur kostnadssynpunkt av de i beslutet angivna åtgärderna beträffande
fordonen i förstnämnda fyra städer. Kostnaden i medeltal för stad
varierade för besiktning och reparation mellan 145 och 170 kronor samt för
omställning till motyldrift mellan 159 och 168 kronor. Med hänsyn härtill
ansåge inspektionen omöjligt, att i det belopp, som avsetts för besiktning

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 01

och reparation, även inbegripa kostnaden för de absolut nödvändiga åtgärderna
för omställning.

Vidkommande härefter de åtgärder, som äga samband med
övergång för luftskyddets del från lastbilar till personbilar
med släpkärror, erinrar luftskyddsinspektionen i skrivelsen
den 7 september 1943 till en början örn att Kungl. Majit den 8 juli 1943
uppdragit åt överbefälhavaren att, i samråd med statens trafikkommission
och efter hörande av övriga av frågan berörda myndigheter, fastställa det
antal motorfordon, motorredskap och släpfordon, beträffande vilka skulle
under fredstid verkställas uttagning såsom förberedelse till anskaffning genom
förfogande eller på annat sätt under krig för, bland annat, civila luftskyddet.
Härefter anför luftskyddsinspektionen följande.

Vid den ursprungliga planläggningen av det allmänna luftskyddets sjukvårdstjänst
hade icke förelegat någon brist på större lastbilar. För att möjliggöra
samtidig transport av ett relativt stort antal skadade personer hade
för ändamålet uttagits lastbilar med stora flak, varjämte för betydande kostnader
anskaffats särskilda bårställningar till fordonen. Ehuru bårställningarna
under årens lopp visat sig mindre lämpliga, hade inspektionen på grund
av de nedlagda kostnaderna icke ansett det möjligt att åstadkomma ändring
härutinnan. Då luftskyddet i fortsättningen icke kunde räkna med att i full
utsträckning få behålla de tunga lastbilarna, vore det nödvändigt att ersätta
ett antal sådana med s. k. ambulanssläpkärror, vilka kopplades efter personbilar.
Det antal ambulanssläpkärror, som behövde anskaffas, utgjorde

1.000. Då anskaffningskostnaden per släpkärra uppginge till 2,000 kronor,
skulle för ifrågavarande ändamål erfordras ett sammanlagt belopp av

2.000. 000 kronor.

Även ifråga om andra tjänstegrenar inom luftskyddet såsom brandtjänsten
och gasskyddstjänsten samt, i viss utsträckning, den tekniska tjänsten kunde
ett antal tunga lastbilar utbytas mot personbilar med släpkärror. Enligt
en av inspektionen företagen utredning borde för sådant utbyte anskaffas

2,000 släpkärror. Kostnaden härför beräknades till 2,000,000 kronor.

Såsom dragfordon till släpkärrorna erfordrades 3,000 personbilar. Dessa
torde i allmänhet icke ha varit i bruk under en mycket lång tid och vore
därför i behov av grundlig översyn och genomgång. Därjämte torde de regelmässigt
sakna all gummiutrustning, varför sådan måste anskaffas. Kostnaderna
för översyn, genomgång av motor, växellåda, kardan, tändning m.
m., inklusive diverse arbetsmaterial, beräknades till i genomsnitt 180 kronor
per fordon. Kostnaderna för fem ytterdäck med innerslangar för värjo
fordon uppskattades till omkring 500 kronor. De sammanlagda kostnaderna
för att försätta dessa fordon i kördugligt skick skulle sålunda uppgå till
(3,000 X 680) 2,040,000 kronor.

Överbefälhavaren bar den 23 december 1943 beslutat nedskära antalet lastflakbilar
inom det civila luftskyddet med 833 fordon. Med hänsyn till angelägenheten
av att alla tänkbara åtgärder vidtoges för övergång från fordon
med lastbilsgummi till andra fordon tillstyrker överbefälhavaren luftskyddsinspektionens
framställning om anvisande av medel för sådan övergång.

Med anledning av överbefälhavarens beslut har luftskyddsinspektionen i
skrivelse den 27 december 1943 anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före draganden.

För att kunna minska det totala antalet lastbilar med 833 ansåge luftskyddsinspektionen
ovillkorligen nödvändigt, att ersättningsfordon i form avsläpvagnar
med personbilar som dragkraft anskaffades.

Inspektionen funne lämpligast, att eventuell nedskärning av antalet tyngre
lastbilar verkställdes å sjukvårdstjänsten tilldelade fordon. Genom lämpligt
byte med andra tjänstegrenar kunde härvid 900 för militärt bruk lämpade
bilar frigöras. Sjukvårdstjänstens transportkapacitet skulle genom anskaffning
av ambulanssläpkärror i någon mån minskas därigenom att de nuvarande
sjuktransporlbilarna kunde rymma 5 eller i vissa fall 7 personer, då
däremot en ambulanssläpkärra endast rymde 4, högst 5 personer. För att
ersätta ifrågavarande 900 tyngre lastbilar erfordrades därför 1,000 ambulanssläpkärror
med lämpliga dragvagnar.

Såsom dragvagnar för ambulanssläpkärroma måste större personbilar användas.
Då sådana ej torde finnas i tillräckligt antal disponibla, vore det inspektionens
mening att delvis taga desamma från andra tjänstegrenar, såsom
luftskyddets ledning, ordningstjänst och rapporttjänst. För dessa tjänstegrenar
skulle i stället uttagas ett antal ersättningsfordon ur småbilsgruppen. Då
dessa småbilar emellertid ej rymde motsvarande ania! personer, ansåge inspektionen
ofrånkomligt, att i motsvarande grad öka antalet bilar. Preliminärt
uppskattades det totala antalet till 1,500.

Stora svårigheter möta att på tillförlitligt sätt bedöma omfattningen av de
åtgärder beträffande ett motorfordon, som äro oundgängligen nödvändiga för
att kunna använda motyl såsom drivmedel. Av sakkunniguttalanden, som
under hand gjordes vid den tidpunkt då riksdagen behandlade Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 344/1943 framlagda förslag om anvisande å tilläggsstat I
till riksstaten för innevarande budgetår av ett reservationsanslag å 765,000
kronor till Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa motorfordon,
korn jag till den uppfattningen, att beträffande flertalet av de avregistrerade
luftskyddsfordonen relativt obetydliga och litet kostnadskrävande åtgärder
behövde vidtagas för att kunna driva dessa fordon med motyl. Med hänsyn
härtill och då omställnings- och reparationsåtgärder synas i viss mån
sammanfalla, beslöt Kungl. Majit den 26 november 1943 på min föredragning,
att nämnda av riksdagen då anvisade anslag skulle försöksvis få i mycket
begränsad omfattning disponeras jämväl för vidtagande av oundgängligen
nödvändiga åtgärder för omställning av fordonen till motyldrift. Att döma av
kostnadsutfallet från denna försöksverksamhet, vilken numera i huvudsak
avslutats, synes möjlighet icke föreligga att från de för besiktning och reparation
avsedda medlen bestrida även kostnaderna för omställning. Fråga uppkommer
då, om särskilda medel för sistnämnda ändamål böra anvisas. Med
hänsyn till storleksordningen av kostnaderna, vilka enligt de vid försöksverksamheten
vunna erfarenheterna skulle uppgå till cirka 700,000 kronor, och
till det förhållandet, att de för luftskyddsändamål avsedda förråden av bensin
och bentyl, vilka behöva tagas i anspråk endast vid en skärpning av läget,
kunna beräknas förslå under så lång tid, att åtgärder för omställning till
motyldrift i huvudsak kunna medhinnas, innan dessa förråd blivit tömda.
finnér jag, att medel för sådan omställning icke för närvarande böra äskas.
Däremot synes hinder icke böra möta mot att inom ramen för anslaget till
besiktning och reparation vidtaga smärre omställningsåtgärder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vad härefter angår frågan om övergång för luftskyddets del från lastbilar
till personbilar med släpkärror torde överbefälhavarens beslut att nedskära
antalet lastbilar inom luftskyddet med 833 fordon nödvändiggöra viss
sådan övergång. Av olika skäl synes lämpligast, att övergången avser luftskyddets
sjuktransportfordon. I likhet med luftskyddsinspektionen finner jag,
att härför erfordras anskaffning av 1,000 ambulanssläpkärror till en beräknad
sammanlagd kostnad av 2,000,000 kronor. Den upprustning av mindre
personbilar, som föranledes av ifrågavarande åtgärder, torde däremot kunna
begränsas till 1,200 fordon. Kostnaderna för att sätta dessa personbilar i
kördugligt skick lia av luftskyddsinspektionen beräknats till 680 kronor per
fordon, varav 180 kronor avsåge översyn och genomgång samt 500 kronor
anskaffning av gummiutrustning. Emellertid har jag under hand från statens
industrikommission inhämtat, att tillgången på mindre personbilar, försedda
med tillfredsställande gummiutrustning, är sådan, att nu ifrågavarande
ersättningsbehov kan tillgodoses bland dessa. Medel böra sålunda beräknas
endast för översyn och genomgång av fordonen. Härför torde ett
belopp av (1,200 X 180) i runt tal 220,000 kronor vara erforderligt. Sammanlagda
kostnaden för utbyte inom civila luftskyddets sjukvårdstjänst av
lastbilar mot personbilar med släpkärror kan sålunda beräknas till 2,220,000
kronor. I vidare omfattning synas medel icke i förevarande sammanhang
böra anvisas för utbyte av lastbilar mot andra fordon.

För de av mig sålunda förordade ändamålen bör å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår under rubriken Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap
anvisas ett reservationsanslag av 2,220,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Civilt luftskgdd: Viss motorfordonsberedskap å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av.................. kronor 2,220,000.

[7 ] 12 d. Civilt luftskydd: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt
vissa kommuner, förslagsanslag. I enlighet med förslag i propositionerna nr
167 till 1940 års lagtima riksdag och nr 305 (Bilaga 3, punkt 4) till 1941 års
riksdag har riksdagen (skrivelser niis 288/1940 och 480/1941) till bidrag till
inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner anvisat förslagsanslag å tillhopa
3,660,000 kronor. Medlen voro avsedda att möjliggöra för luftskyddsinspektionen
att inköpa sammanlagt 1,700 motorbrandsprutor, vilka .skulle
tillhandahållas de kommuner, som inspektionen funne vara i behov därav.
Tillhandahållandet skulle ske kostnadsfritt i fråga örn de kommuner, som
under år 1939 respektive 1941 åtnjutit understöd av skatteuljiimningsmedel,
medan beträffande övriga kommuner kostnaden skulle så fördelas mellan
staten och kommunen, alt den senare vidkändes ett belopp, motsvarande årsintäkten
av en höjning av kommunalskatten med 5 öre per skattekrona, medan
eventuellt överskjutande kostnad .skulle falla på staten. I enlighet här -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Föredrag
anden.

med har luftskyddsinspektionen inköpt 1,700 motorbrandsprutor, vilka fördelats
på de föreskrivna villkoren.

I sin under punkten nr 5 omförmälda skrivelse den 7 september 1943 har
luftskyddsinspektionen till behandling upptagit frågan om de ytterligare åtgärder,
som borde vidtagas för tryggande av landets brandförsvar i händelse
av krig, samt därvid anfört i huvudsak följande.

Den moderna krigföringen med dess allt intensivare luftanfall mot motståndarens
hemort ställde väsentligt större krav på brandförsvaret än man
tidigare räknat med. På grund härav funne inspektionen för ernående av nöjaktig
brandberedskap erforderligt, att ytterligare omkring 1,000 motorbrandsprutor
jämte brandslang och normalkopplingar anskaffades.

Med hänsyn till tillgången på färdig brandslang och på råvaror för slangtillverkning
nödgades emellertid luftskyddsinspektionen begränsa sin framställning
att avse anskaffning av 600 sprutor jämte slang och kopplingar, vilka
skulle tillhandahållas kommuner, som alltjämt vore i avsaknad av tyngre eldsläckningsmateriel
eller behövde förstärkning av sådan materiel. Till inspektionen
hade inkommit rekvisitioner å cirka 150 sprutor, vilka icke kunnat
effektueras, och antalet rekvisitioner väntades med säkerhet komma att öka.

Ifrågavarande sprutor borde liksom tidigare anskaffas centralt genom inspektionens
försorg och tillhandahållas efter hittills tillämpade grunder. Genom
att upphandlingen av sprutorna anförtroddes åt inspektionen torde icke
obetydliga besparingar för statsverket uppkomma på grund av möjligheten
till serietillverkning. Det syntes även lämpligt, att såväl kontrollen av tillverkningen
som fördelningen av motorsprutorna läge hos inspektionen. Sprutornas
dimensioner borde avpassas efter det i varje särskilt fall föreliggande behovet
och endast av svenska brandtarifföreningen godkända typer borde ifrågakomma.

Efter en genomsnittlig kostnad av 4,000 kronor för motorspruta med tillhörande
kärra beräknades sammanlagda utgifterna för ifrågavarande anskaffning
till 2,400,000 kronor.

Till varje spruta erfordrades minst 500 meter brandslang eller sålunda för
600 sprutor sammanlagt 300,000 meter. Härav funnes vid tiden för framställningen
i inspektionens lager omkring 130,000 meter, varför ytterligare 170,000
meter behövde anskaffas. Då största delen av nämnda brandslang kunde beräknas
åtgå i färdigmonterat skick, borde åt inspektionen uppdragas att
anskaffa jämväl erforderligt antal kopplingar eller omkring 6,800 par. Anskaffningskostnaderna
torde böra beräknas för brandslangen till 8 kronor per
meter och för normalkopplingar (monteringsarbetet inberäknat) till 15 kronor
per pär. De sammanlagda kostnaderna för brandslang och kopplingar uppginge
sålunda till 1,462,000 kronor. Den färdigmonterade brandslangen syntes
böra tillhandahållas de kommuner, som tilldelats motorsprutor av inspektionen,
till ett pris, som beräknades täcka statsverkets utgifter för den monterade
slangen.

Inspektionen hemställde sålunda, att för anskaffning av 600 motorbrandsprutor
samt angiven kvantitet brandslang och normalkopplingar måtte anvisas
ett belopp av 3,862,000 kronor.

För att stärka rikets brandförsvar gingo statsmakterna våren 1940 och
hösten 1941 i författning om central upphandling genom luftskyddsinspektionens
försorg av motorbrandsprutor, vilka tillhandahöllos sådana kommuner,
som för sitt brandväsen voro i behov av desamma. De kommuner, som under

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

åren 1939 respektive 1941 åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel, erhöllo
sprutorna kostnadsfritt, medan statsverket för övriga kommuner bär kostnaden,
i den mån denna översteg ett belopp, som motsvarade 5 öre per skattekrona
inom kommunen.

I nu angiven ordning ha motorsprutor till ett antal av 1,700 tillförts kommunernas
brandförsvar. Härtill komma de sprutor, vilka vissa kommuner
anskaffat redan innan det statliga initiativet togs och till vilka enligt särskilt
beslut statligt bidrag i viss utsträckning utgått.

Enligt luftskyddsinspektionens nu föreliggande framställning skulle de vidtagna
åtgärderna på detta område dock icke vara tillräckliga utan behov föreligga
av ytterligare 1,000 motorbrandsprutor jämte brandslang och normalkopplingar.
Med hänsyn till knappheten på färdig slang och slangämnen begränsar
emellertid inspektionen framställningen att avse 600 sprutor med
tillbehör.

För egen del finner jag med ledning av antalet till luftskyddsinspektionen
inkomna rekvisitioner å motorbrandsprutor, vilket numera stigit till drygt
250, tillräckligt, att ytterligare 300 sprutor anskaffas. Denna anskaffning bör
ske redan under innevarande budgetår. Vid tillhandahållandet av dessa sprutor
åt kommunerna torde i huvudsak samma grunder böra tillämpas som vid
tidigare anskaffning. Frågan huruvida en kommun åtnjutit understöd av
skatteutjämningsmedel bör avgöras med hänsyn till om dylikt understöd
utgått under år 1943. Kommun, i vilken brandkår ej finnes upprättad, bör
erhålla motorspruta endast om det med säkerhet kan antagas, att brandkår
kommer att upprättas i kommunen inom den närmast framtiden. Såsom villkor
för tillhandahållandet på angivet sätt av motorspruta åt en kommun bör
tillika uppställas kravet, att kommunen inköper den brandslang och armatur,
som luftskyddsinspektionen finner erforderlig.

Enligt vad jag under hand inhämtat beräknar luftskyddsinspektionen, att
90—95 °/o av anskaffningskostnaden för sprutorna kommer att stanna å statsverket.
Detta beror på att det övervägande flertalet brandsprutor torde komma
att tilldelas skattetyngda kommuner. Jag förutsätter, att inspektionen utövar
noggrann kontroll att denna förmån icke missbrukas.

I likhet med vad tidigare skett torde för ändamålet böra anvisas ett förslagsanslag,
lill beloppet motsvarande anskaffningskostnaderna för sprutorna efter
avdrag av de köpeskillingar, som komma att erläggas av kommunerna. Med
ledning av luftskyddsinspektionens beräkningar förordar jag, att å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår upptages ett förslagsanslag av

1,100,000 kronor.

För användning av ifrågavarande 300 motorbrandsprutor erfordras 150,000
meter brandslang med armatur. Av den brandslang, som genom luflskyddsinspektionens
försorg tidigare inköpts för att till självkostnadspris försäljas
till kommuner m. fl., beräknas vid den tidpunkt, då nu ifrågavarande motorsprator
kunna levereras, återstå 120,000 meter. Denna kvantitet bör i första
hand användas för det ändamål, varom här är fråga. Därutöver erforderlig

Kungl. Majlis proposition nr 2.

brandslang, 30,000 meter, jämte normalkopplingar torde böra av luftskyddsinspektionen
centralt upphandlas och tillhandahållas kommunerna till självkostnadspris.
Inköpskostnaden kan beräknas till 258,000 kronor.

Slangarmatur har tidigare upphandlats centralt och till självkostnadspris
tillhandahållits kommunerna. Därvid har förevarande anslag till bidrag till
inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner anlitats för att förskottsvis
bestrida inköpskostnaderna, vilka sedermera täckts genom de vid armaturens
försäljning inflytande köpeskillingarna. Jag utgår från att för anskaffande av
nu erforderlig brandslang och armatur liknande anordningar träffas och att
sålunda anslag till ifrågavarande förlagsändamål icke är erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Civilt luftskycld: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor
åt vissa kommuner å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av kronor 1,100,000.

[8 ] 12 e. Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombroft i sammanhängande
kvartersbebyggelse, reservationsanslag. I skrivelse den 31 augusti
1942 angående anslag för civila luftskyddets behov under budgetåret
1943/44 hemställde luftskyddsinspektionen, att medel skulle anvisas för,
bland annat, anordnande av s. k. källarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse. Vid behandling av frågan om anslag till det civila luftskyddet
för budgetaret 1943/44 uttalade chefen för socialdepartementet
(prop. 254/1943 sid. 36), att luftskyddsinspektionens framställning i berörda
del icke syntes böra föranleda någon åtgärd.

Härefter har luftskyddsinspektionen gjort förnyad framställning i ämnet
dels i skrivelse den 15 juli 1943 och dels i den under punkten nr 5 omförmälda
skrivelsen den 7 september 1943.

Spörsmålet om anordnande av källarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse torde därför på nytt få upptagas till behandling.

Luftskyddsinspektionen hade i skrivelsen den 31 augusti 1942 i frågan anfört
följande.

En oeftergivlig fordran på ett fullgott skyddsrum vöre, att goda möjligheter
funnes för de skyddssökande att snabbt taga sig ur skyddsrummet, om
ovanför liggande byggnad helt eller delvis raserades. Enligt gällande anvisningar
skulle också varje skyddsrum vara försett med minst två förbindelser
med yttervärlden. Vid sammanhängande kvartersbebyggelse måste det
vidare vara en stor fördel, örn särskilda förbindelser kunde anordnas till
intilliggande fastigheters källare.

Vikten av dylika åtgärder hade redan tidigare beaktats och i skrivelse till
samtliga lirftskyddschefer den 28 februari 1941 hade luftskyddsinspektionen
framhålla lämpligheten av att en planläggning av källarmursgenombrott
snarast genomfördes. Denna planläggning skulle avse en undersökning var
och hur genombrotten lämpligen borde ske samt utmärkande därav på plåt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sen. Med hänsyn till att planläggningen varit frivillig, torde den lia ägt rum
i tämligen begränsad omfattning.

De senaste erfarenheterna (aug. 1942) från storanfall mot tättbebyggda
samhällen i de krigförande länderna visade, att — troligen även på grund av
den ökade bombvikten — byggnaderna raserades i större omfattning än man
tidigare räknat med. I anledning härav hade i utlandet på många håll anordnats
källarmursgenombrott, varigenom samtliga källare inom kvarteret
satts i förbindelse med varandra. Erfarenheterna visade nämligen, att, även
örn en byggnad störtade fullständigt in, källarbjälklagen i allmänhet holle
någorlunda ihop även ulan uppställning, varför möjligheterna alt komma
ut från ett spärrat skyddsrum genom denna anordning väsentligt ökades.

Enligt inspektionens mening vore ifrågavarande åtgärder av sådan vikt
och av så tidskrävande natur, att deras genomförande icke borde uppskjutas.
Källarmursgenombrott borde komma till utförande i alla fastigheter,
som inginge i sammanhängande kvartersbebyggelse och, om de raserades
genom bombnedslag, på grund av rasmassans storlek kunde förväntas helt
spärra fastighetens skyddsrum, öppningen i källarmuren borde maximalt
ha en bredd av 850 mm och en höjd av 1,000 mm. Med hänsyn till brandfaran
i fredstid borde öppningen tills vidare igenmuras med 1-stenstegelmur,
vilken i krigstid lätt kunde genombrytas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten vore svåra att beräkna, då källarmurarnas
typer och tjocklekar vore ytterligt varierande och källarnas inbördes
höjdlägen spelade stor roll för arbetenas omfattning. Överslagsvis
beräknades källarmursgenombrott erforderliga i 20,000 fall, huvudsakligen
i landets största städer, samt medelkostnaden för varje genombrott till
300 kronor, vilket skulle innebära en sammanlagd kostnad av 6,000,000
kronor.

Vidkommande sättet för kostnadernas bestridande kunde såsom ett alternativ
tänkas, att åtgärden betraktades såsom en utvidgning av den fastighetsägaren
åvilande skyldigheten alt inrätta skyddsrum och sålunda komme
att bekostas av vederbörande fastighetsägare. Denna utväg syntes emellertid
mindre tilltalande med hänsyn till de betydande kostnader fastighetsägarna
redan tidigare åsamkats på grund av skyddsrumslagens bestämmelser.
En annan utväg vore, att åtgärderna bekostades av vederbörande kommuner,
något som dock icke kunde genomföras utan lagändring. Ett skäl
som talade för denna lösning vore, att åtgärderna avsåge ett relativt begränsat
antal kommuner. Med hänsyn till vikten av att här ifrågavarande
åtgärder snabbt genomfördes på ett betryggande sätt ville inspektionen dock
förorda ett tredje alternativ, nämligen att kostnaderna helt lades på statsverket.

Inspektionen har därför hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett
anslag av 6,000,000 kronor.

Två av inspektionens sakkunniga (statskommissarien Johnsson och polisintendenten
Zetterquist) hava anmält avvikande mening samt framhållit,
att i den mån källarmursgenombrott efter ytterligare utredning befunnes
böra komma till utförande, övervägande skäl syntes tala för att skyldighet
att på egen bekostnad vidtaga åtgärder härför borde åläggas vederbörande
fastighetsägare.

I utlåtande har statskontoret avstyrkt luftskyddsinspektionens ifrågavarande
framställning.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Enligt en inom luftskgddsinspektionen den 26 februari 1943 upprättad
promemoria hade av en närmare undersökning framgått, att källarmursgenombrott
vöre erforderliga i ungefär 19,000 fall samt att kostnaderna för
arbetenas utförande belöpte sig till cirka 10,000,000 kronor. Kostnaderna
för enbart planläggning av källarmursgenombrotten och utmärkning av genombrottsställena
beräknades till i medeltal 25 kronor för varje genombrott
eller sammanlagt till i runt tal 500,000 kronor.

I skrivelsen den 15 juli 1943 framhåller luftskyddsinspektionen, att luftkrigföringen
mot städer och samhällen på senaste tid ytterligare intensifierats
och att detta förhållande motiverade ett snabbt genomförande av källarmursgenombrott
i sammanhängande kvartersbebyggelse. Enligt inspektionens
mening måste i varje fall detaljplanläggning av sådana murgenombrott
omedelbart komma till stånd. Härom anför inspektionen följande.

Därest inspektionen i form av anvisningar skulle påfordra en omedelbar
planläggning av källarmursgenombrott, måste man utgå ifrån att fastighetsägarna
med stöd av 10 § luftskyddslagen skulle åläggas ingiva planer på
ungefär samma sätt som skett beträffande planer för anordnande av enskilda
skyddsrum. En följd härav skulle otvivelaktigt bliva, att planläggningen
skulle kräva mycket lång tid. Om däremot kommunerna skulle kunna
erhålla ersättning av statsmedel för planläggningsarbetet, skulle planläggningen,
som måste anses vara mera krävande än planläggning av skyddsrum,
kunna i kommunal regi ske snart och på ett i tekniskt avseende riktigt
sätt. Det syntes inspektionen sålunda angeläget, att ifrågavarande planläggning
skedde centralt genom vederbörande kommunala myndigheters försorg.

På grund härav föreslår luftskyddsinspektionen, att statsbidrag skulle beviljas
kommun för planläggning av källarmursgenombrott med kommunens
verkliga kostnader, dock högst 25 kronor för varje genombrott. Inspektionen
beräknar medelsbehovet för planläggningen på tidigare angivet sätt till

500,000 kronor.

Vad härefter angår verkställandet av de sålunda planlagda källarmursgenombrotten
gör luftskyddsinspektionen följande uttalande.

Skulle åtgärderna för närvarande inskränkas till att endast omfatta planläggning,
måste emellertid beaktas, att arbetenas genomförande vid ett överraskande
krigsutbrott eller skärpt beredskapsläge måste förväntas taga en
avsevärd tid i anspråk. Att räkna med möjligheten att fastighetsägarna då
skulle låta ombesörja källarmursgenombrotten torde icke vara tillrådligt, då
tillgänglig fri arbetskraft i ett sådant läge torde vara ytterst begränsad. Åtgärderna
vöre ej heller av så enkel beskaffenhet att de kunde genomföras
av de i fastigheten boende. Möjligen skulle kommunerna kunna ombesörja
åtgärderna. En förfrågan hos vissa luftskyddschefer hade emellertid givit vid
handen, att arbetet icke alltid skulle kunna genomföras med tillgänglig personal
och att det även om så vore fallet måste beräknas taga avsevärd tid i
anspråk. Med hänsyn härtill ville det synas inspektionen i hög grad oroande
om genomförandet av källarmursgenombrotten först skulle komma till stånd
vid ett skärpt läge.

Även mot luftskyddsinspektionens ifrågavarande beslut har sakkunnigen
hos inspektionen, statskommissarien Johnsson anmält avvikande mening

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

samt förklarat, att en snabb planläggning genom städernas försorg borde
kunna utan statsbidrag åstadkommas med tillämpning av gällande luftskyddslagstiftning.

Slutligen torde i förevarande sammanhang få anmälas, att Överståthållarämbetet
i skrivelse den 7 december 1943 hemställt om vidtagande av åtgärder
för skyndsam lösning av förevarande, för luftskyddet livsviktiga fråga
samt att Sveriges fastighetsägareförbund i skrivelse den 11 i samma månad
hävdat, att kostnaderna för källarmursgenombrotten icke borde läggas på
fastighetsägarna.

De källarmursgenombrott, vilkas utförande eller i vart fall planläggande Fön.
luftskyddsinspektionen påyrkat, avse att åstadkomma förbindelser mellan dragande*.
källarna i fastigheter, som äro så sammanbyggda med varandra, att ett ras
av någon fastighet i komplexet medför risk att uppgångarna från skyddsrummen
spärras. Dylika förbindelser skulle öka möjligheterna för personer
i skyddsrummen att taga sig ut via en angränsande fastighet. Värdet
ur luftskyddssynpunkt av ifrågavarande anordningar synes ådagalagt av
erfarenheterna från de krigförande länderna. Skäl synas föreligga att åtminstone
vidtaga vissa beredskapsåtgärder i detta hänseende. Jag förordar
därför, att källarmursgenombrotten skola planläggas, d. v. s. att vid undersökning
av källarmurarna bestämmes var och hur genombrott lämpligen
bör göras och att platsen härför markeras. Därvid böra kostnadsberäkningar
verkställas avseende såväl själva genombrottet som eventuellt erforderliga
stödanordningar för källartaket från skyddsrummet fram till genombrottet.
Luftskyddsinspektionen beräknar antalet fall, där källarmursgenombrott
kunna bli erforderliga, till 19,000 och den genomsnittliga kostnaden för
nämnda planläggning till 25 kronor per falk Sammanlagda planläggningskostnaden
kan sålunda uppskattas till i runt tal 500,000 kronor.

Frågan, huruvida källarmursgenombrotten framdeles skola utföras samt
huru kostnaderna för desamma i sådant fall skola bestridas, torde få bliva
beroende på senare prövning. Vad beträffar kostnaderna för själva planläggningen
förordar jag, att de i huvudsak skola bestridas av staten. Det torde
emellertid i allmänhet visa sig fördelaktigt och även låta sig göra att såtillvida
erhålla kommunernas medverkan, att planläggningsåtgärderna ske i
kommunal regi. Ersättning synes böra av statsmedel utgå till kommunerna
med självkostnaderna för dylik planläggning, dock med i genomsnitt högst
25 kronor för källarmursgenombrott.

Det för bestridande av planläggningskostnaderna erforderliga beloppet,

500,000 kronor, bör anvisas i form av reservationsanslag å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår under rubriken Civilt luftskydd: Planläggning
för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll I9h\. 1 sami. Nr 2.

ÖG

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott
i sammanhängande kvartersbebyggelse å tilläggsstat II
tili riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 500,000.

[9.] 15 a. Anskaffande av haracker för socialtjänsten m. m., reservationsanslag.
I skrivelse den 30 oktober 1943 bar statens utrymningskommission
till behandling upptagit frågan om anskaffning av monteringsfärdiga baracker
för socialtjänst- m. fl. ändamål samt därom anfört följande.

Under det pågående stormaktskriget hade luftkrigföringen i hög grad intensifierats.
Den senaste tidens erfarenheter gåve vid handen, att luftangreppen
kunde lia förödande verkan på bostadsbebyggelsen även i stora städer.
Redan tidigare hade kommissionen räknat med att skadorna till följd av
luflangrepp kunde bli så stora, att en viss del av befolkningen måste lämna
den skadade orten. Härvid hade kommissionen tänkt sig, att de icke arbetsföra
befolkningsgrupperna — barn, åldringar, sjuka m. fl. — skulle bortföras.
Det vore emellertid numera tydligt, att skadorna kunde vara sådana, att
den återstående bostadsbebyggelsen icke ens försloge för de arbetsföra befolkningsgrupperna.
Detta skulle alltså kunna medföra, att även dessa befolkningsgrupper
skulle behöva i större eller mindre utsträckning lämna
orten. För vårt lands förmåga att utkämpa ett krig torde det emellertid vara
av avgörande vikt att produktionslivet kunde fortgå. Även efter synnerligen
svåra luftangrepp måste därför med all makt eftersträvas, att driften kunde
fortsätta i sådana industrianläggningar, som icke blivit svårare skadade vid
angreppet, ävensom att driften snarast möjligt kunde återupptagas vid skadade
anläggningar. Det vore därför av utomordentlig vikt att i vart fall
den arbetsföra befolkningen kunde beredas möjlighet att kvarstanna även i
svårt skadade orter. Detta syntes — åtminstone av erfarenheterna från Tyskland
och England att döma — icke kunna ske utan att man hade möjlighet
att ordna provisoriska bostäder, vilka då måste komma att bestå av snabbt
uppbyggda baracker.

Då utsikterna att för ifrågavarande ändamål få disponera befintliga baracker
vore synnerligen begränsade, funne kommissionen nödvändigt, att tillverkning
av baracker till bostäder åt utbombade igångsattes vid ett krigsutbrott.
Med hänsyn till den relativt betydande tid en sådan tillverkning måste
taga, ansåge kommissionen emellerlid icke detta vara tillräckligt. Örn ett
angrepp mot vårt land finge blixtkrigets karaktär vore förödande bombangrepp
att vänta redan vid krigets början. Behov av baracker kunde uppkomma
redan på krigets första dag. Kommissionen funne det därför synnerligen
angeläget, att så snabbt som möjligt ett beredskapslager av monteringsfärdiga
baracker anskaffades och upplades på lämpliga platser.

Även med hänsyn till möjligheten av en flyktingsinvasion syntes anskaffning
av baracker påkallad. Enligt gällande planer skulle vid större tillströmning
till riket av flyktingar dessa omhändertagas genom den organisation,
som upprättats för inkvartering av evakuerad civilbefolkning. Även om förläggningsfrågan
för ett ganska stort antal flyktingar torde kunna ordnas på
sådant sätt, måste detta dock innebära en betydande belastning på det normala
samhällslivet. Då det icke vore önskvärt att intrång gjordes i enskilda
hem för förläggning där av flyktingar, torde internat eller liknande slutna

Kungl. Alaj.ts proposition nr 2.

förläggningar främst böra komma i fråga. Av de fastigheter, som vore avsedda
att användas såsom internatförläggningar vid utrymning, utgjordes
endast en mindre del av fastigheter, som stöde tomma. Huvuddelen bestode
av skolor och samlingslokaler, vilkas användning för förläggningsändamål
medförde olägenheter i skilda avseenden. Örn en civil för krigstid avsedd bostadsreserv
i form av monteringsfärdiga baracker funnes att tillgå, torde
denna under vissa förhållanden otvivelaktigt kunna tagas i anspråk för förläggning
av flyktingar. Härigenom skulle det intrång i det normala samhällslivet,
som flyktingarnas omhändertagande eljest skulle medföra, kunna i
avsevärd utsträckning minskas. Särskilt avsåge kommissionen att barackerna
skulle kunna användas för upprättande av genomgångsläger, där flyktingarna
kunde hopsamlas sedan de överskridit gränserna och där de kunde
bli föremål för läkarundersökning m. m. innan de placerades ut i mindre
förläggningar.

De senaste erfarenheterna av luftkrigföringens förödande verkningar talade
för att anskaffningen av baracker borde givas en mycket betydande omfattning.
Med hänsyn till att anskaffningen torde komma att draga viss tid
ansåge kommissionen det emellertid icke nödvändigt att för närvarande taga
ställning till frågan örn den slutliga omfattningen av anskaffningen. Innan
en mera begränsad anskaffning hunne slutföras, torde tillfälle erbjuda sig
att på nytt upptaga denna fråga. Kommissionen ville därför för närvarande
begränsa sig till att föreslå en anskaffning av baracker för cirka 30,000
personer.

Vad slutligen anginge frågan örn kostnaderna för barackanskaffningen
bleve dessa väsentligen beroende på vilken typ av baracker som anskaffades.
Valet borde enligt kommissionens uppfattning stå mellan två huvudtyper.
Den ena av dessa, typ I, utgjordes av vinterbonade trähus av relativt enkel
och billig konstruktion. Den andra typen, typ II, utgjordes av träfiberhus,
s. k. valvtält. Typ I vöre av mera gedigen beskaffenhet och kunde beräknas
vara användbar under minst 10—15 år. Barack av typ II däremot vore uttjänt
redan efter några års användning. Priset per plats i barack för 48 personer
uppginge vid typ I till 190 kronor och vid typ II till 130 kronor. För inkvartering
under mera begränsad tid av utbombade och hemlösa kunde enligt
kommissionens uppfattning baracker av typ II vara tillfyllest. Sådana
baracker erbjöde också för dylik användning en avsevärd fördel genom att
de vore lätta att montera och därför snabbt kunde tagas i anspråk för förläggning.
Å andra sidan vore den mera permanenta karaktären hos baracker
av typ I av synnerligen stort värde. Särskilt syntes det kommissionen fördelaktigt,
alt dessa baracker under tid, då de ej måste ligga i beredskap för inkvartering
av utbombade och flyktingar, kunde användas för andra ändamål.
Under fredslid kunde de sålunda tagas i bruk vid sommarkolonier eller
andra förläggningar. Tänkbart vore siven att de kunde komma till användning
vid nordisk eller internationell hjälpverksamhet efter kriget. Örn så skulle
anses lämpligt torde barackerna under en fredslid även kunna avyttras,
varigenom hela eller större delen av anskaffningskostnaderna kunde återvinnas.
Med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter föresloge
kommissionen, att 500 baracker av typ I och 125 av typ II, varje barack
med utrymme för 48 personer, skulle anskaffas.

Kostnaden hos fabrikanten utgjorde för barack typ I 8,540 kronor och för
barack typ II 5.880 kronor. Hela denna kostnad uppginge sålunda lill (500 X
8.540 + 125 X 5,880) 5.005.000 kronor. Barackerna borde uppläggas i fcirråd
på lämpligen sex olika platser i närheten av större städer. Med anledning
härav tillkomme dels fraktkostnader å tillhopa 237,500 kronor och dels kost -

Kungl. Majds proposition nr 2.

naden för montering av cirka en tredjedel av barackerna typ I, vilka skulle
tjäna som förvaringslokaler för övriga baracker. Sistnämnda kostnader beräknades
till 451,500 kronor. Kommissionen förutsatte, att erforderlig mark
för förråden skulle kostnadsfritt tillhandahållas av kronan. Däremot borde
man för iordningställande av förvaringsplatserna räkna med en kostnad av

100,000 kronor. Sammanlagda kostnaden beräknade kommissionen sålunda
till (5,005,000 + 237,500 + 451,500 + 100,000) 5,794,000 kronor, vilket belopp
borde avrundas till 5,850,000 kronor.

Då kommissionen av beredskapsskäl funne ifrågavarande anskaffning synnerligen
brådskande, hemställde kommissionen, att härför erforderligt anslag
måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Statens arbetsmarknadskommission har i utlåtande över utrymningskommissionens
framställning anfört i huvudsak följande.

Arbetsmarknadskommissionen ansåge sig ur de synpunkter kommissionen
hade att företräda kunna vitsorda vad utrymningskommissionen anfört angående
nödvändigheten av den planerade barackanskaffningen. Med hänsyn
till det stora antalet personer, som sysselsattes inom krigsindustrin, ifrågasatte
emellertid arbetsmarknadskommissionen, örn icke anskaffningen avbaracker
redan från början borde få större omfattning än utrymningskommissionen
föreslagit.

Såsom ett led i arbetsmarknadskommissionens verksamhet för överflyttning
av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden hade kommissionen
anskaffat 2,400 bostadsbaracker, vilka på vissa villkor utlånats
till skogsägarna. Dessa barackers konstruktion överensstämde i huvudsak
med de i utrymningskommissionens framställning såsom typ I betecknade
barackerna. Efter vissa ändringar i planlösningen för arbetsmarknadskommissionens
baracker kunde 24 personer härbärgeras i varje barack. Vid tiden
för utlåtandets avgivande vore endast drygt en tredjedel av barackerna
belagda. Kommissionen hade undersökt möjligheten och lämpligheten att
ställa något antal av sina baracker till utrymningskommissionens förfogande.
Med hänsyn till dels vissa preliminära uppgifter angående de baracker,
som skogsägarna vore villiga inlösa, och dels det behov av baracker, som
inom den närmaste framtiden på grund av eventuell begränsning av importen
av fossilt bränsle kunde komma att uppstå, hade arbetsmarknadskommissionen
funnit, att högst omkring 400 baracker kunde överlåtas till utrymningskommissionen.
Även örn detta antal baracker ställdes till utrymningskommissionens
förfogande, borde på grund härav minskning icke ske
av den barackanskaffning, som av utrymningskommissionen föreslagits.

Arbetsmarknadskommissionen hade granskat framställningen även ur tekniska
och ekonomiska synpunkter. Därvid hade befunnits, att hela anskaffningen
borde avse baracker av typ I. Någon upphandling av s. k. valvtält
borde sålunda icke ifrågakomma.

Slutligen har utrymningskommissionen anmält, att kommissionen ytterligare
undersökt olika möjligheter att lagra barackerna. Undersökningen
hade givit vid handen, alt det ur kostnadssynpunkt ställde sig mest förmånligt
att uppdraga lagringen åt leverantörerna. Kostnaden härför beräknades
till cirka 150,000 kronor eller ungefär + av kostnaderna för lagring på det
sätt, som angivits i framställningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Såsom av det anförda framgår hemställer statens utrymningskommission
örn anvisande av medel för anskaffning av monteringsfärdiga baracker. Barackerna
äro i första hand avsedda att utgöra en bostadsreserv för socialtjänständamål.
Kommissionen finner nämligen av de senaste krigserfarenheterna
framgå, att luftangrepp mot en ort kan förorsaka så stora skador
å dess bostadsbebyggelse, att vad därav återstår efter angreppet icke förslår
för härbärgering ens av den arbetsföra befolkningen. Da det emellertid
vöre av största betydelse att driften kunde fortsättas vid krigsviktiga företag
inom orten, måste möjlighet beredas de arbetsföra befolkningsgrupperna att
kvarstanna genom ordnande av provisoriska bostäder för dessa. Härtill skulle
ifrågavarande baracker användas. Behovet av baracker för detta ändamål
kunde komma att visa sig mycket betydande. Såsom en första åtgärd för
tillgodoseende av detta behov föreslår utrymningskommissionen, att baracker
för cirka 30,000 personer omedelbart skulle anskaffas. Enligt kommissionens
mening skulle barackerna även få utnyttjas för beredande av inkvarteringsmöjligheter
åt flyktingar vid en eventuell flyktingström till riket.
Slutligen antyder kommissionen, att barackerna kunde komma till användning
vid internationell hjälpverksamhet efter kriget.

I utlåtande över framställningen tillstyrker arbetsmarknadskommissionen
densamma men ifrågasätter, om icke anskaffningen av baracker redan från
början borde få större omfattning än utrymningskommissionen föreslagit.
Arbetsmarknadskommissionen meddelar samtidigt, att omkring 400 av de
baracker, som kommissionen anskaffat för skogsarbetare kunde överlåtas åt
utrymningskommissionen.

Av de skäl utrymningskommissionen anfört finner jag angeläget, att en
viss beredskap på ifrågavarande område åvägabringas. Emellertid synes för
närvarande tillräckligt att för ändamålet reserveras baracker som medgiva
inkvartering av cirka 20,000 personer. Utöver de 400 baracker, envar med
plats för 24 personer, som arbetsmarknadskommissionen förklarat sig kunna
ställa till utrymningskommissionens förfogande, erfordras sålunda nyanskaffning
av 200 baracker av den storlek utrymningskommissionen föreslagit, alltså
med plats för 48 personer. Jag anser emellertid icke uteslutet, att en närmare
avvägning framdeles av olika behov kan föranleda att ytterligare ett antal
av arbetsmarknadskommissionens baracker tagas i anspråk för nu ifrågavarande
ändamål.

Nyanskaffningen synes böra avse baracker av den mera gedigna konstruktion,
som betecknats med typ T i utrymningskommissionens förslag. Såväl ur
ekonomisk synpunkt som med hänsyn till en mera varaktig fredstidsanvändning
av barackerna vid internationell hjälpverksamhet eller såsom sommarkolonier
och liknande förläggningar torde nämligen baracktyp I här
vara överlägsen de s. k. valvtälten (typ II). Kostnaden hos fabrikanten för
en barack av typ I kan beräknas till 8,540 kronor. Innan upphandlingen verkställes,
förutsätter jag dock att en närmare prövning av prisfrågan äger rum.
Sammanlagda kostnaderna för anskaffning av 200 baracker skulle sålunda
uppgå till i runt tal 1,710,000 kronor. Lagringen av dessa baracker synes lämp -

Fört dragande».

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ligen ske hos fabrikanterna. Kostnaderna liärför torde kunna uppskattas till

50,000 kronor. De av arbetsmarknadskommissionen tillhandahållna barackerna
äro för närvarande uppmonterade i skogarna. För att utgöra en beredskap
på förevarande område måste sistnämnda baracker nedmonteras och
transporteras till uppläggningsplatser, där ett antal, förslagsvis en tredjedel,
av barackerna åter uppmonteras för att tjäna såsom förvaringslokaler för
de övriga. Kontraktsenligt åligger det samtliga skogsägare, till vilka arbetsmarknadskommissionen
utlånat baracker, att nedmontera dessa samt de
större skogsägarna därjämte att forsla barackerna till närmaste järnvägsstation.
Med hänsyn härtill hava statens kostnader för de åtgärder beträffande
barackerna, varom här är fråga, inom arbetsmarknadskommissionen beräknats
till cirka 230,000 kronor.

Det totala medelsbehovet till bestridande av utgifterna för anskaffning,
ned- och uppmontering, transport samt lagring av ifrågavarande baracker
uppgår sålunda till (1,710,000 + 50,000 + 230,000) 1,990,000 kronor. Jag
förordar, att ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor för ändamålet äskas
å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår under rubriken Anskaffande
av baracker för socialtjänsten m. m.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av baracker för socialtjänsten m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 2,000,000.

G. Diverse.

[10.] 8 b. Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsanslag.
Med bifall till Kungl. Majits förslag anvisade 1943 års riksdag tprop.
nr 344; skriv, nr 476) under förevarande rubrik ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att av kommittén för Rågösvenskarna disponeras för bistånd
åt estniska medborgare av svensk härstamning, vilka återvänt eller väntades
återvända till Sverige. Till viss del avsåg anslaget även kostnaderna för en
planlagd större transport hit av sådana estlandssvenskar. Kungl. Majit hade
därjämte den 10 september 1943 av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
ställt ett belopp av 100,000 kronor till kommitténs förfogande för understöd
till återsända Estlandssvenskar.

I skrivelse den 13 december 1943 har kommittén för Rågösvenskarna gjort
framställning om ytterligare medel för bistånd åt de över 1,500 hittills anlända
estlandssvenskarna, nämligen dels 100,000 kronor till kostnader för
karantänsförläggningar, läkarundersökning, klädesutrustning, administration
m. m., dels 200,000 kronor till hjälp vid kolonisationen.

Beträffande medelsbehovet för löpande kostnader har kommittén i huvudsak
framhållit följande.

Kommitténs föreliggande anslagsbegäran avser att täcka det nu överblickbara
medelsbehovet under tiden intill den 1 juli 1944. Medel erfordras såväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för ännu icke erlanda kostnader för estlandssvenskarnas resor, för deras hållande
i karantän, för deras första nödtorftiga utrustning med kläder o. dyl.

Ännu tillgängliga medel från de genom Kungl. Maj:ts brev den 10 september
1943 och den 19 november 1943 till kommitténs förfogande ställda anslagen
torde räcka till täckande av själva rese- och transportkostnaderna inklusive
Stockholms Rederi AB. Sveas räkningar för transporten av 700 nyss
hit anlända gamla och sjuka estlandssvenskar. o

Därutöver erfordras för en del av de hittills anlända medel 1) till lan tor
kläder och arbetsredskap, beräknade lill cirka 15,000 kr., 2) till kostnaderna
för karantänförläggningarna i Stockholm, till kommitténs kansli saint till
oförutsedda utgifter omkring 75,000 kr. samt slutligen 3) till ännu icke betalda
kostnader för läkarundersökning o. dyl. för tidigare anlända estlandssvenskar
10,000 kr., eller tillhopa 100,000 kr.

Kommittén är angelägen att framhålla, att det på grund av det oregelbundna
och oberäkneliga sätt, varpå de estlandssvenska immigranterna^ anlända,
icke föreligger någon möjlighet för kommittén att framlägga några
säkert hållbara kalkyler av kostnaderna.

Beträffande kostnaderna för den planerade kolonisationsverksamheten har
kommittén bland annat anfört följande.

Bland de hittills till Sverige anlända estlandssvenskarna finnes ett 50-tal
familjer, vilka i Estland haft sin utkomst som självständiga idkare av jordbruk
och fiske i förening samt ett lika stort antal familjer och ensamstående
personer, som helt ägnat sig åt fiske. Av dessa äro de flesta för närvarande utplacerade
som anställda i jordbruk, skogsarbete och i några fall i fiske huvudsakligen
i Stockholms län och på Gotland. Kommittén har sålunda beträffande
beredande av arbete åt dessa förfarit på liknande sätt som med de
på hösten 1940 först hit anlända 110 rågösvenskarna. Då de vunna erfarenheterna
från arbetet med dessas bosättning givetvis är av största värde, da
det gäller att lösa den nu föreliggande större kolonisationsuppgiflen, vill kommittén
om den förstnämnda härmed lämna några korta upplysningar.

Det inom Stockholmsavdelningen av Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet bildade s. k. Estlandsutskottet fick av nationalinsamlingen
för Finland mottaga en summa av 100,000 kronor, avsedd såsom hjälp åt
de till Sverige överflyttande estlandssvenskarna. I samarbete mellan Estlandsutskottet
och Rågökommittén bildades då den s. k. Rågöstiftelsen, till vilken
förutnämnda summa överlämnades. Denna stiftelse kunde snabbt och verksamt
bidraga till rågöbornas fasta bosättning företrädesvis på Björkö utanför
Norrtälje, på Gräsö och Vätö. Stiftelsen disponerade sina medel i runda tal
med 18,000 kronor till inköp av fiskebåtar, motorer och redskap, 70,000 kronor
till inköp av 8 mindre jordbruks- och fiskarelägenheter och 12,000 kronor
till inköp av yttre inventarier till dessa.

Fastigheterna, vilka i allmänhet omfatta några tunnland åker samt husbehovsskog,
ha av stiftelsen utarrenderats till rågösvenskar mot ett arrende
motsvarande 2 procent på inköpssumman. Härtill kommer ärlig amortering
av de inköpta inventarierna, vilka skola vara slutbetalade inom 15 år. Då inventarierna
amorterats till %, tillfalla de respektive arrendator. Denne ägei
rätt att inlösa av honom arrenderad fastighet till stiftelsens inköpspris. Bålar
och fiskeredskap lia uthyrts mot samma procentsats och med en amorteringstid
av numera 5 år.

Att denna estlandssvenska bosättning lyckats synnerligen val Damgar
bland annat därav att å fiskebåtarna, motorerna och redskapen amorterats
omkring 70 procent samt å yttre inventarierna över 25 procent, varjämte två

Departements chefen.

1 “ Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fastigheter redan försålis till vederbörande arrendator. Ytterligare en torde
mom narmaste tid komma att inköpas av arrendatorn. Av de ursprungligen
till antalet 110 ragoborna bo tor närvarande 66 personer i stiftelsens fastigheter
pa Björkö m. fl., dar de försörja sig med fiske som huvudnäring. Förhållandet
till den svenska skärgårdsbefolkningen är gott. Resp. kommuners
ortroendeman lia halsat bosättningen med tillfredsställelse, då den motväger
en kraftiga och för kommunerna kännbara avfolkning av skärgården som
lorekommit tiden närmast före kriget.

Ragosvenskarna av vilka omkring 80 procent inom ett år blevo svenska
medborgare ha salunda hastigt vuxit in i det svenska samhället. Därest dessa
tidigare självägande bönder och fiskare icke kunnat beredas möjlighet till
en verksamhet, som liknade deras föregående i hemlandet, hade de med säkerhet
icke kommit till sin rätt här i landet, och de gamla och åldrande hade
mast omhandertagas av samhället för full försörjning. Som anställda i det
inre av landet kommer denna gammaldags ursprungliga kustbefolkning icke
i sin rätta miljö. Såsom självständiga utövare av havsfiske och skärgårdsjordbruk
finna de sig däremot snabbt tillrätta — till såväl eget som resp.

ko,m™“Ils. 0S?1 ,det svenska samhällets fromma, inte minst ur fiskerinäringens
och tolkforsorjmngens synpunkt.

Det till kommittén av Kungl. Majit lämnade uppdraget att vidtaga erforderliga
åtgärder för att från Estland ankommande personer av svensk här™ade
bl. a. genom jordbruk och fiske beredas sådan försörjning
att de inordnas i det svenska samhället, anser sig kommittén, vad beträffar
den„ förutnämnda, tidigare självägande jordbruks- och fiskarehefolkningen
endast kunna tillfredsställande lösa, därest kommittén får möjlighet
att bedriva bosättningsarbetet på ungefär motsvarande sätt som skett beträffande
ragoborna.

Kommittén har emellertid ännu icke möjlighet att överblicka den blivande
kolonisationens storlek och kan därför icke förebringa någon tillförlitlig utredning
angående storleken av de för kolonisationens genomförande erforderliga
medlen. För att emellertid kunna så snabbt som möjligt placera en del
av de estsvenska familjerna anser sig kommittén intill den 1 juli 1944 behöva
disponera medel enligt följande tablå.

För inköp av fiskebåtar, motorer, redskap m. m. för 20 fa miljer

ä 5,000 kronor per familj ...................... kronor i0o,000

för inköp av fiskeställen, småbruk o. s. v. för 20 familjer å

5,000 kronor ...................................... kronor 1004300

Summa kronor 200,000.

Kommittén anhåller, att dessa medel måtte ställas till kommitténs förfogande
enligt de närmare föreskrifter, som kunna komma att meddelas av
Kungl. Majit. Pa grund av erfarenheten från rågöbosättningen har kommittén
grundad anledning antaga, att säkerhet finnes för att de sålunda disponerade
medlen komma att av vederbörande estlandssvenskar avtalsenligt förräntas
och snabbt amorteras.

Ender år 1943 anlände i runt tal 1,600 estlandssvenskar till Sverige. Kostnaderna
för den därmed förenade understödsverksamheten avseende mottagande
av flyktingarna och deras inplacering i svenskt arbetsliv ha väsentligen
bestritts av statsmedel, som ställts till förfogande åt den av Kungl. Majit den
12 september 1940 tillsatta kommittén för Rågösvenskarna. Det av kommittén
nu anmälda medelsbehovet avser de kostnader, som beräknats belöpa å tiden

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

intill den 1 juli 1944 för de i mitten av december 1943 hit anlända estlandssvenskarna.
Det har givetvis icke varit möjligt att verkställa några kostnadsberäkningar
i fråga om estlandssvenskar, som framdeles kunna anlända hit.
Därest ett ytterligare medelsbehov skulle uppkomma under våren, torde jag
senare få anmäla detta.

Med denna utgångspunkt biträder jag kommitténs beräkningar. Det belopp
av 100,000 kronor, som beräknats till löpande kostnader för mottagande och
vård av estlandssvenskarna i avvaktan på deras inordnande i det svenska samhället,
torde böra anvisas å driftbudgeten under förevarande rubrik.

I fråga om de egentliga kolonisationskostnaderna, som till större delen ha
karaktären av lån, som skola förräntas och amorteras, synes medelsanvisningen
lämpligen böra ske under fonden för låneunderstöd i form av lån till den
s. k. Rågöstiftelsen. Jag förordar, att för ändamålet anvisas ett belopp av

200,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare
föreskrifter rörande villkoren för lånet.

Hemställan rörande medelsanvisningen under fonden för låneunderstöd gör
jag i annat sammanhang. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Understöd m. m. dt vissa estniska medborgare å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 100,000.

[11.] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
För ifrågavarande ändamål har för löpande budgetår anvisats ett belopp
av 500,000 kronor. Vid budgetårets ingång förefanns å anslaget endast en
mindre reservation, 8,624 kronor.

Bland de större utredningar, som voro i verksamhet under föregående budgetår,
då utgifterna under detta anslag uppgingo till sammanlagt 663,698 kronor,
lia socialvårdskommittén och 1941 års befolkningsutredning fortsatt sitt
arbete även under löpande budgetår och dragit betydande kostnader. Ett flertal
nya utredningar ha tillkommit. Bland dessa må nämnas statens sjukhusutredning
av år 1943, kommunindelningskommittén och 1943 års civilförsvarsutredning,
en utredning rörande de partiellt arbetsföras problem och
en kommitté för anordnande av arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för
jordbrukets behov. Den förstnämnda av de nytillkomna utredningarna torde
bli särskilt kostnadskrävande till följd av de omfattande arbetsstudier rörande
sjukhusarbete, som ansetts böra läggas till grund för utredningens fortsatta
arbete. För dessa arbetsstudier lia kostnaderna under år 1944 beräknats uppgå
till cirka 75,000 kronor.

En överslagsberäkning rörande medelsbehovet för de utredningar, som sålunda
för närvarande pågå inom socialdepartementet, har givit vid handen,
att de för löpande budgetår tillgängliga anslagsmedlen icke äro tillräckliga.
En anslagsförstärkning med åtminstone 300,000 kronor synes erforderlig.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 300,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!
Jan-Erik Stenius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstalen för budgetåret
1943/44 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 2 b. Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för transporter av
finska barn m. m. Genom beslut den 16 januari 1942 bemyndigade Kungl.
Majit järnvägsstyrelsen att, under iakttagande av de kontroll- och befordringsföreskrifter,
styrelsen kunde finna skäl utfärda, låta å statens järnvägar
i 3 klass avgiftsfritt befordra vissa i Sverige omhändertagna finska barn
jämte dem åtföljande vårdare från den ort i Sverige, dit barnen anlänt, till
deras uppehållsort och åter till nyssnämnda eller annan för hemtransporten
lämplig ort. Kungl. Majit förklarade sig i detta sammanhang vilja framdeles
taga under övervägande, huruvida ersättning för ifrågavarande resor
kunde beredas av statsmedel.

Under åberopande härav har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 10 december
1942 hemställt, att ersättning av statsmedel måtte beredas statens och de i
personsamtrafiken deltagande enskilda järnvägarna med 50 procent av de
enligt ordinarie taxa för vederbörande järnvägar uträknade avgifterna för

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements -chefen.

ifrågavarande transporter under år 1942 eller med sammanlagt 342,158 kronor
52 öre samt att styrelsen måtte bemyndigas att i avräkningsväg fördela
de ersättningsbelopp, som tillkomme de enskilda järnvägsförvaltningama.

Jag har intet att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens hemställan, som
ansluter sig till vad statsmakterna tidigare beslutat i liknande fall. Då ersättningen
avser under år 1942 utförda transporter, torde medel böra anvisas
redan för nu löpande budgetår. Anslag för ändamålet torde böra upptagas
med ett avrundat belopp av 342,200 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning dt statens och enskilda järnvägar för
transporter av finska barn in. m. å tilläggsstat II lill riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 342,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigurd Lang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 33. Förstärkningsarbeten vid Stockholmsmuseernas skyddsrum, reservationsanslag.
Efter framställning av Kungl. Maj:t (propositionen nr 79)
beviljade 1940 års lagtima riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 500,000
kronor för anordnande av skyddsrum för vissa museisamlingar. Anläggningen,
vilken skulle anordnas i form av tre tunnlar, insprängda i berg,
var avsedd för vissa Stockholmsmuseers elitsamlingar. Sedermera anvisade
1941 års riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 (skrivelsen
nr 45) ett reservationsanslag (B) av 135,000 kronor till anordnande
av ett skyddsrum för vissa arkivalier, tillhörande riksarkivet, Svea hovrätt,
kommerskollegium, statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket. Detta
skyddsrum skulle insprängas såsom en särskild tunnel i anslutning till de
övriga tre.

Skyddsrummet har utförts genom byggnadsstyrelsen försorg och tagits i
bruk för de avsedda ändamålen. Anläggningen slår under vård och förvaltning
av byggnadsstyrelsen, som även ombesörjer bevakning. Däremot fast -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

ställer riksantikvarien ordningsregler för skyddsrummet och instruktion för
tillsyningsmannen över anläggningen.

Riksantikvarieämbetet har nu hemställt, att ett belopp av 18,000 kronor
måtte ställas till förfogande för utförande av erforderligt betona!ionsskvdd
och övriga förstärkningsarbeten på skyddsrummet. Ämbetet har i huvudsak
anfört följande.

T skrivelse den 20 maj 1943 framlade luftskyddsinspektionen förslag till
förstärkningsarbeten å skyddsrummet, motiverade av de under senaste tid
vunna erfarenheterna och rönen beträffande nyare och tyngre bombers verkningar.
Inspektionen hade sålunda funnit, att de splittersäkra dörrarna icke
voro tillräckligt motståndskraftiga vid brisad omedelbart utanför branddörrarna,
att sprängmanteln över ingången icke skyddade mot tyngsta förekommande
pansarbomb samt att ingången icke var skyddad mot den sugoch
tryckvåg, som uppstod vid brisad utanför ingången. Anordnande av
s. k. detonationsskydd var enligt inspektionens mening nödvändigt för ali
fullgott skydd skulle erhållas.

Sedan riksantikvarien hos byggnadsstyrelsen hemställt om de av luftskyddsinspektionen
påkallade skyddsåtgärderna, anförde byggnadsstyrelsen
bland annat följande.

Vid tiden för den ifrågavarande anläggningens planerande och utförande
hade vederbörlig hänsyn tagits till då förekommande flygbombstyper. Utvecklingen
inom luftkrigets område hade emellertid gått mot användande av
betydligt tyngre bomber och med annan verkan än vad man tidigare haft
anledning att räkna med. Vid bombbrisader uppstående luftstötar hade vid
lättare bombtyper relativt obetydlig verkan, men under senaste tiden vunna
erfarenheter utvisade, att de numera använda tunga bomberna i nämnda
avseende hade en förödande effekt. Huruvida en bomb vid nedslag omedelbart
framför den till ytstorleken förhållandevis obetydliga ingången till här
ifrågavarande skyddsrumsanläggning hade sådan verkan, att luftstötarna,
direkt eller indirekt, komme att skada de i tunnlarna förvarade föremålen,
syntes icke vara klarlagt. Den i tunnlarna inneslutna luften kunde sålunda
på grund av sin stora volym verka kraftigt dämpande på utifrån kommande
luftstötar. Då emellertid de förvarade föremålen ägde oersättligt värde, kunde
det vara lämpligt att vidtaga även den försiktighetsåtgärden att förstärka
tunnelingången och anordna detonationsskydd i enlighet med luftskyddsinspektionens
förslag. Kostnaden för utförande av dessa arbeten hade beräknats
till 18,000 kronor. För skyddsrumsanläggningen anvisade medel lämnade
icke tillgång till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser sig riksantikvarien icke
kunna underlåta att hos Kungl. Majit göra framställning om anvisande av
medel för anordnande av det detonationsskydd med flera förstärkningsarbeten,
som av luftskyddsinspektionen påkallats för skyddsrummet. Riksantikvarien
vill understryka att de i skyddsrummet förvarade museiföremålen
utgöra ömtåliga elitsamlingar av oersättligt värde. Anordnandet av
skyddsrummet ter sig tämligen meningslöst, därest icke de skyddsåtgärder
vidtagas, som giva betryggande säkerhet.

Skyddsrummet för Stockholmsmuseernas elitsamlingar och vissa statliga
institutioners arkivalier är nyligen färdigställt och har anordnats på ett
sätt, som vid tiden för planerandet av anläggningen ansågs erbjuda tillräcklig
säkerhet. Bombkrigets utveckling har emellertid gjort, att skydds -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

rummet enligt luftskyddsinspektionens mening icke längre bereder fullgott
skydd. För att uppnå full säkerhet även vid brisad av de numera förekommande
tyngsta bombtyperna omedelbart utanför ingången erfordras sålunda
vissa förstärkningsanordningar. Då ifrågavarande skyddsrum är avsett att
utgöra och bör vara ett skyddsrum av högsta säkerhetsgraden, anser jag mig
icke kunna underlåta att biträda riksantikvarieämbetets framställning om
anvisande av medel för de ifrågavarande förstärkningsarbetena. För ändamålet
torde böra anvisas ett reservationsanslag av 18,000 kronor under driftbudgeten
på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkningsarbeten vid Stockholmsmuseernas
skyddsrum på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 18,000.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] 11. Vissa skyddsarbeten på Uppsala domkyrka, reservationsanslag.
Uppsala domkyrkas yttre befinner sig i ett synnerligen bristfälligt skick. I avvaktan
på en genomgripande restaurering ha under de senare åren efter
förslag av domkapitlet i Uppsala och den år 1937 tillsatta domkyrkokommittén
omfattande skyddsarbeten vidtagits på domkyrkans ytterdelar för avhjälpande
av skador, som inneburit fara för människor och risk för byggnadsverkets
bestånd. Sålunda medgavs åren 1938 och 1939, att för ändamålet
finge disponeras sammanlagt högst 284,600 kronor, huvudsakligen ur förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter. År 1941 anvisades vidare på tilläggsstat
för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 208,000 kronor under rubriken Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka
(propositionen 1941:63, riksdagens skrivelse 1941:200). Sistnämnda anslag
avsåg huvudsakligen ombyggnad av strävsystemet ovan sidoskeppstaken på
domkyrkans södra fasad samt över gesimsen på kleristoriemuren på samma
sida jämte fogningsarbete på denna mur. Därjämte var anslaget avsett för
utförande av vissa restaureringsarbeten, för vilkas verkställande de tidigare
anvisade medlen icke Täckt till, nämligen rivning av kontrefortavtäckningar,
nedtagning av vattenutkastare och fogrensningsarbete. Vidare inbegreps försöksbehandling
av kapellkransens taklist. År 1943 medgavs slutligen, att av
en förefintlig behållning på sistnämnda anslag ett belopp av 16,100 kronor
finge disponeras för anordnande av ett i omförmälda skyddsarbeten icke ingående
skyddslak m. m. vid domkyrkans västportal (propositionen 1943: 275,
riksdagens skrivelse 1943:442).

Beträffande domkyrkans nuvarande tillstånd och föreliggande restaureringsförslag
har en ingående redogörelse lämnats i 1944 års statsverkspropösilion,
åttonde huvudtiteln, punkten 43. Till denna redogörelse torde jag här
få hänvisa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Domkapitlet i Uppsala har i skrivelse den 13 oktober 1943 hemställt örn
anvisande av ett anslag av 60,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
ytterligare skyddsarbeten. De arbeten, vartill medel nu äskas, avse dels plålintäckning
av 5 strävbågar på norra långhuset och 3 strävbågar på norra
korpartiet, av övre gesimser på långhusets norra sida, norra och södra tvärskeppen
samt korpartiets norra sida, av nedre gesimser på norra och södra
långhusen och korpartiet, samt av de s. k. solbänkarna på tornen, dels rivningar
och plåtintäckningar vid norra och södra tvärskeppens balkonger och
fialbaser, dels ock omläggning av vattenutkastare på norra och södra långhusen
samt korpartiet. De av domkapitlet framlagda kostnadsberäkningarna,
vilka uppgjorts av byggnadsfirman A. Dios, Uppsala, i samråd med arkitekten
N. Friberg och länsarkitekten J. Curman, sluta på sammanlagt cirka

55,000 kronor. Då emellertid ytterligare ökning av material- och arbetskostnaderna
kunde vara att befara, har domkapitlet ansett kostnaderna böra beräknas
till 60,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har på domkapitlets förfrågan förklarat sig finna det
framlagda konserveringsförslaget tillräckligt betryggande för ifrågavarande
konstruktioners fortsatta bestånd under erforderlig tid.

Med anledning av domkapitlets förevarande framställning uppdrog Kungl.
Maj:t genom beslut den 12 november 1943 åt professor emeritus H. Kreuger
och byrådirektören i byggnadsstyrelsen N. T. Royen att i .samråd verkställa
en byggnadsteknisk undersökning rörande de av domkapitlet ifrågasatta
skyddsåtgärderna samt till ecklesiastikdepartementet inkomma med redogörelse
för undersökningens resultat jämte de förslag, vartill utredningen kunde
giva anledning.

Med skrivelse den 8 december 1943 ha utredningsmännen framlagt förslag
i ämnet. I skrivelsen anföres bland annat:

När man nu funnit sig nödsakad att åter igångsätta skyddsåtgärder, bör
som ledande princip fastställas, att åtgärderna göras betryggande för åtminstone
cirka fem år framåt.

Helst borde även de åtgärder, som vidtagas, vara icke blott konserverande
utan även av art, att de kunna ingå som led i den framtida restaureringen.
Exempelvis torde den redan vidtagna åtgärden med bortbilandet av cementfogningen
i vissa delar av fasaderna anses bidraga till byggnadens konservering,
samtidigt som den är av värde ur utseendesynpunkt.

Då emellertid den tidigare planerade restaureringen avbrutits för att lämna
rum för en öppen tävlan, blir det synnerligen svårt för att ej säga omöjligt
att planera konserveringsåtgärderna på ett sådant sätt, att de med säkerhet
kunna bli av mera beståndande värde.

Under hänvisning till vad ovan anförts, hava vi ansett det lämpligt framlägga
förslag örn skyddsåtgärder med erforderlig skyddsverkan för åtminstone
omkring 5 år framåt och under iakttagande av största möjliga sparsamhet.

I viss utsträckning hava de av domkapitlet föreslagna åtgärderna ansetts tillfyllest.
Dock måste därutöver föreslås komplettering genom borthuggning av
ännu kvarsittande till synes oskadade utstående lister, droppnäsor, voluter o. d
invid icke inhägnat område, emedan det kan befaras, att sådana delar snart
nog kunna lossna och emedan en med vissa tidsmellanrum företagen översyn
av kyrkan icke utesluter att under mellantiden viss risk kan föreligga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vi vilja utöver domkapitlets anvisningar föreslå övertäckning av de öppna
balkongerna å västfasaden med trätak och asfaltpapp för att hindra ytterligare
vattenbemängning i undervarande murverk genom den oisolerade cementbeläggningen.

Dessutom hava vi ansett oss även böra föreslå en fastkramling i bakomvarande
murverk av cementstensgesimserna, emedan de sakna förband med
nämnda murverk. Likaledes böra solbänkarna, vilka av domkapitlet ansetts
endast böra cementbehandlas och plåtbeklädas, bakmuras med fullgott tegelmurverk,
i de fall då det nuvarande murverket är vittrat i nämnvärd utsträckning.
Lösa eller avsevärt rubbade cementstenblock i solbänkarna böra dessutom
faslkramlas.

Vi anse lämpligare att gesimser, solbänkar, strävbågar m. m. i stället för av
domkapitlet föreslagen cementbruksavjämning och plåtbeklädnad förses med
en pappklädd träpanel på läkt, och med rikligt språng, med ett luftrum om
20 å 30 mm mellan träpanelens undersida och cementstenens översida. Därigenom
erhålles bättre lunning av undervarande delar och risk för kondensera
förebygges.

Omläggning av rännor o. d. bör lämpligen utföras enligt domkapitlets förslag.
Däremot torde rivningen av fialskaften vid norra och södra tvärskeppen
icke erfordras om blott lösa och utstående delar i deras sidor avlägsnas.

Med utgångspunkt från de sålunda förordade principerna för skyddsåtgärdernas
vidtagande ha utredningsmännen framlagt nya, av byggnadsfirman A.

Dios uppgjorda kostnadsberäkningar, avseende samtliga av dem föreslagna
konserveringsarbeten och slutande på sammanlagt 45,000 kronor, vartill dock
kommer 4,000 kronor för eventuell ökning av material- och arbetskostnaderna.
Utredningsmännen föreslå, att åtgärder i enlighet med det av dem framlagda
förslaget vidtagas till domkyrkans skyddande mot klimatologiska påverkningar
samt att för ändamålet anvisas ett anslag av 49,000 kronor.

Domkapitlet har tillstyrkt utredningsmännens förslag.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, ha de på domkyrkan vidtagna Departementsgenomgripande
skyddsåtgärderna haft till följd, att kyrkan nu till det yttre ''**/*"■
framträder i föga värdigt skick utan att likväl erbjuda full säkerhet mot
fortskridande förstörelse och därav förorsakade olyckshändelser. För att åvägabringa
ett avgörande av frågan örn domkyrkans framtida gestaltning har
på hemställan av mig för riksdagen framlagts förslag om anordnande av en
arkitekttävling rörande kyrkans restaurering. Då emellertid förberedelserna
för en dylik restaurering kräva avsevärd tid, har fråga uppkommit örn ytterligare
skyddsåtgärder för tiden intill dess slutlig ställning kunnat tagas
till frågan om kyrkans framtida gestaltning. Härvid torde endast sådana
skyddsåtgärder böra ifrågakomma, som av fackmän konstateras vara oundgängligen
nödvändiga för att motverka den snabbt fortskridande söndervittringen
av vissa byggnadspartier och för avlägsnande av riskerna för
olyckshändelser. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de av Kungl.

Maj:t tillkallade utredningsmännen funnit det icke böra anstå med vidtagande
av vissa skyddsarbeten, avseende huvudsakligen konservering genom
plålintäckning av ett antal på kyrkans nordsida befintliga strävbågar och

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 saini. Nr 2. 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cementbalustrader samt avlägsnande av ännu kvarsittande, till synes oskadade
partier, vilka inom en nära framtid kunna befaras lossna och orsaka
olyckshändelser. De av utredningsmännen föreslagna åtgärderna anses äga
skyddsverkan för en tid av omkring 5 år. I likhet med utredningsmännen
anser jag de ifrågasatta skyddsarbetena vara av sådan vikt, att de snarast
böra utföras. Mot de av utredningsmännen framlagda kostnadsberäkningarna
har jag icke funnit anledning till annan erinran än att en post på 4,000 kronor,
avseende eventuell stegring av material- och arbetskostnader, bör uteslutas.
Med hänsyn till önskvärdheten av att de ifrågasatta konserveringsarbetena må
kunna igångsättas utan tidsutdräkt torde det erforderliga anslaget (49,000 —

4,000 =) 45,000 kronor, böra anvisas på tilläggsstat II för löpande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa skyddsarbeten på Uppsala domkyrka på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 45,000.

O. Diverse.

[3.] 10 a. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag.
I bilagan åttonde huvudtiteln av årets statsverksproposition har under punkten
260 för nästa budgetår äskats ett reservationsanslag av 60,000 kronor
till främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Anslaget är avsett för vissa
närmare angivna ändamål och har motiverats med angelägenheten av att
under rådande internationella förhållanden fördjupa och stärka den nordiska
samhörighetskänslan.

Redan under innevarande budgetår lia i annan ordning medel ställts till
förfogande för detta ändamål. Sålunda bär Kungl. Majit från åttonde huvudtitelns
anslag till extra utgifter anvisat dels högst 13,300 kronor till iordningställande
av en serie grammofonskivor jämte tillhörande textböcker, avsedda
att såsom gåva överlämnas till vissa läroanstalter i Danmark, Finland
och Norge, dels ock 12,000 kronor för att bereda universitet och högskolor
tillfälle att anlita vetenskapsmän från Danmark såsom föreläsare och ledare
av vissa övningar. Sistnämnda belopp avser att täcka kostnaderna för sagda
verksamhet intill utgången av februari 1944. Även andra former för samarbetets
främjande torde komma att aktualiseras under budgetåret. Jag
erinrar örn att styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund i en den 10 december
1943 dagtecknad skrivelse hemställt bland annat, att ett antal norska
och danska reselektorer måtte på ett eller annat sätt knytas till folkskoleväsendet
för att inom folkskolan hålla uppläsningar och föredrag på respektive
språk. Det synes mig önskvärt, att till Kungl. Maj:ts förfogande ställas
särskilda medel för tillgodoseende under innevarande budgetår av ytterligare
uppkommande önskemål av nämnda eller likartad beskaffenhet. Detta syfte
torde lämpligen böra få tillgodoses på det sättet, att för åtgärder av här

Kungl. Majds proposition nr 2.

ifrågavarande art på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
uppföres ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 20,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Torsten Svensson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i
januari 194A.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och
statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande
punkterna 1—6 och 8 samt statsrådet Domö beträffande punkten 7. Föredragandena
yttra därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] 3. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. För detta
ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av

120,000 kronor.

I skrivelse den 7 oktober 1943 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
örn anvisande av tillhopa 9,700 kronor till bestridande av vissa kostnader
i samband med överflyttandet av högskolans husdjursförsöksanstalt
från Experimentalfältet till Ultuna m. m. Styrelsen har i skrivelsen anfört i
huvudsak följande.

Lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalt har den 1 oktober 1943 helt
överflyttats från Experimentalfältet till provisoriska lokaler vid Ultuna. I
samband med överflyttningen ha vissa ofrånkomliga reparationsarbeten måst
utföras i nämnda lokaler. Sålunda har i administrationsbyggnadens bottenvåning
två rum, som tidigare använts som arkivlokaler för högskolans bibliotek,
iordningställts till arbetsrum för husdjursförsöksanstaltens personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementt
chefen.

I samband härmed måste även viss omläggning av det elektriska ledningsnätet
ske. Kostnaderna för dessa arbeten uppgå till sammanlagt 2,350 kronor.
De största svårigheterna uppstodo, då lämpliga lokaler skulle anskaffas
för anstaltens kemiska avdelning. Denna fråga har emellertid kunnat lösas
på så sätt, att anstaltens kemister beretts arbetsplats i övningslaboratoriet
på institutionen för marklära vid högskolan. Emellertid måste inredas ett
kvarnrum samt ett fysiologiskt laboratorium för institutionen, då härför
lämpliga utrymmen ej kunnat ställas till förfogande. Kvarnrummet är avsett
att inredas på vinden till högskolans stora institutionsbyggnad och det fysiologiska
laboratoriet är avsett att anordnas i den s. k. demonstrationshallen.
Kostnaderna för iordningställandet av dessa lokaler uppgå till sammanlagt
4,126 kronor.

Vidare får styrelsen anmäla, att den destillationsapparat för gasdrift som
år 1937 anskaffades till högskolans växtfysiologiska institution nu är fullständigt
sönderbränd och icke vidare kan användas. Det är därför nödvändigt
att anskaffa en ny destillationsapparat. Enligt infordrat anbud uppgå
kostnaderna för en ny destillationsapparat avsedd för elektrisk drift till
1,875 kronor. Härtill komma kostnader för installation av destillationsappaten
samt framdragande av elektriska ledningar. Dessa kostnader uppgå till
1,300 kronor.

I remissutlåtande den 20 oktober 1943 har statskontoret — under förmälan
att det under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till
extra utgifter icke för närvarande lämnade tillgång till täckande av ifrågavarande
kostnader — anfört, att styrelsens framställning icke torde kunna
bifallas utan att hemställan gjordes hos riksdagen om anvisande av erforderliga
medel.

De åtgärder, varom här är fråga, torde vara av den natur, att de snarast
böra vidtagas. Mot högskolestyrelsens kostnadsberäkningar har jag intet att
erinra. Jag anser mig därför böra förorda, att å lilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår äskas ett belopp av 9,700 kronor för ifrågavarande
ändamål. Sagda belopp torde böra anvisas under anslagstiteln Lant
brukshögskolan: Materiel m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 9,700.

[2.] 8. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader,
reservationsanslag. Vid 1942 års riksdag anvisades å riksstaten
för budgetåret 1942/43 under denna anslagsrubrik ett reservationsanslag av
973,400 kronor. Genom beslut den 17 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit
byggnadsstyrelsen att med anlitande av förenämnda anslag låta för en sammanlagd
kostnad av (765,000 + 10,000 + 108,400 =) 883,400 kronor dels
uppföra en gemensam byggnad för lantbrukshögskolans institution för ma -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

skin- och redskapslära ävensom för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,
dels anordna lokaler för högskolans institution för fysik och meteorologi
i den s. k. Hoffman-Bangska villan, dels ock föranstalta om anslutning
av högskolans avloppsledningar till Uppsala stads reningsverk samt,
i samband därmed, av svenska vall- och mosskulturföreningens kloak- och
gasledningssystem till högskolans avlopps- och gasledningssystem.

I skrivelse den 20 december 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
verkställande av omförmälda byggnadsarbeten måtte hos 1944 års riksdag
äskas ytterligare 60,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har härvid anfört följande.

Ifrågavarande arbeten närma sig numera sin fullbordan. Sålunda är institutionsbyggnaden
färdig med undantag av inredningsarbetena, och av arbetena
med anslutningsledningen till Uppsala stads reningsverk återstå inom
Ultunas område endast vissa smärre ledningar och pumpverksinstallationer.

Arbetena i den s. k. Hoffman-Bangska villan äro ännu icke utförda.

Det har emellertid visat sig, att de för arbetena anvisade medlen icke förslå
till arbetenas slutförande på grund av den stegring av priserna på såväl
material som arbete, som ägt rum sedan kostnaderna beräknades. Dessa baserade
sig nämligen på de priser, som voro gällande i juni 1941. Då arbetena
ifråga igångsattes under oktober 1942 och pristegringen därefter hejdats, har
denna övat inflytande på hela det för arbetena anvisade beloppet. Byggnadsstyrelsen
beräknar, att prisstegringen sedan juni 1941 uppgår till omkring
15 procent. Genom sträng sparsamhet under arbetets gång har denna stegring
emellertid till stor del kompenserats, varigenom det belopp, som ytterligare
erfordras, kunnat inskränkas till 60,000 kronor eller mindre än 7 procent
av anvisade medel.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört i ärendet samt till angelägen- Departements.
heten av att förevarande byggnadsarbeten snarast möjligt kunna slutföras che,en''

vill jag förorda, att erforderliga medel till förstärkning av det förut anvisade
anslagsbeloppet äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål, vilken beräkning slutar å ett belopp av 60,000 kronor,
har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Lantbruksbögskolan: Byggnadsarbeten och vissa
andra engångskostnader å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 60,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Enligt av riksdagen
tidigare meddelade beslut medgavs, att de margarinaccismedel, som influtit
före den 1 juli 1935, finge användas för utdelning gratis eller till nedsatt pris
av vissa jordbruksprodukter till hjälpbehövande. Sedan därefter vid 1940 ars

Kungl. Maj.ts proposition nr ?.

lagtima riksdag (prop. nr 276; r. skr. nr 427) fattats beslut om att de medel,
som enligt då gällande bestämmelser skulle ingå i jordbrukets prisregleringsfond,
efter utgången av juni 1940 ej längre skulle tillföras fonden, bemyndigades
Kungl. Majit vid 1941 års riskdag (prop. nr 278; r. skr. nr 411) —
med hänsyn till önskvärdheten av att prisregleringsfonden slutligt avvecklades
och de å fonden disponibla medlen därför ej foges i anspråk — att av medel,
som anvisades till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, disponera
intill ett belopp av 500,000 kronor för nyssberörda utdelning av livsmedel till
behövande.

Enär ett belopp av omkring 200,000 kronor i budgetredovisningen för 1940/
41 överfördes från jordbrukets prisregleringsfond till den under huvudinkomsttiteln
Diverse inkomster uppförda inkomsttiteln övriga diverse inkomster,
kommo de för nämnda utdelning av livsmedel under följande budgetår
disponibla medlen att understiga det belopp varmed man räknade, när
riksdagens beslut fattades. Vid besluten örn livsmedelsutdelningen i fråga beaktades
ej konsekvenserna av nämnda åtgärd. Belastningen av prisregleringsanslaget
för ifrågavarande ändamål har till följd därav överstigit den
av riksdagen beslutade. Vad sålunda förekommit torde böra anmälas för
riksdagen samt riksdagens godkännande av de vidtagna åtgärderna inhämtas.
Lämpligen kan detta ske genom att riksdagens medgivande inhämtas att
av de under ifrågavarande anslag anvisade medlen få disponera ett belopp
av 100,000 kronor utöver det tidigare beslutade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att av reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område må i enlighet med vad förut
anförts användas ett belopp av 100,000 kronor.

[4.] 31. Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet,
reservationsanslag. I tre särskilda skrivelser den 17 december 1943
har statens livsmedelskommission bland annat gjort framställning dels örn
anslag med minst 4,756,077 kronor 25 öre till täckande av viss förlust å
svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet under verksamhetsåret V9 1942
—sl/8 1943, dels om anslag med 17,925,000 kronor för bestridande av vissa
kostnader för bolagets verksamhet under verksamhetsåret Vs 1943—31/8 1944,
dels ock om åtgärder för beredande åt bolaget av en kredit å ytterligare

40,000,000 kronor.

Spannmålsaktiebolagets kostnader under verksamhetsåret
''/b 19 42—«/, 19 43. Dessa kostnader beräknades i propositionen
nr 2 till 1943 års riksdag (sid. 82) till 100,305,500 kronor, varav

57,255,000 kronor utgjorde kostnader för regleringen av handeln med oljekraftfoder
och fodercellulosa samt 43,050,500 kronor bolagets kostnader i
övrigt. Enligt riksdagens beslut (r. skr. nr 20) i anledning av propositionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skulle de till 43,050,500 kronor beräknade kostnaderna bestridas med anlitande
av dels uppkomna anslagsreservationer å tillhopa omkring 18,000,000
kronor, dels ock ett av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisat reservationsanslag å 25,000,000 kronor. Kostnaderna för regleringen
av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa skulle gäldas från
anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att spannmålsaktiebolagets bokslut
per den 31 augusti 1943 visade en förlust å sammanlagt 105,702,275
kronor 39 öre, varav 59,193,380 kronor 80 öre belöpte å oljekraftfoder och
fodercellulosa samt 46,508,894 kronor 59 öre å bolagets verksamhet i övrigt.
Sistnämnda kostnader överstege, enligt vad kommissionen framhåller, de tidigare
beräknade med (46,508,894:59 — 43,050,500=) omkring 3,400,000 kronor.
Den främsta anledningen härtill vore, att kostnaderna för diverse varor
uppgått till ett 5,000,000 kronor högre belopp än som beräknats beroende
på den oväntat stora omfattning, i vilken bolaget måst inlösa till detsamma
hembjudna partier av potatis, köksväxter och fröer. Å andra sidan hade
bolagets räntekostnader uppgått till ett 1,600,000 kronor lägre belopp än man
tidigare ansett sig böra räkna med.

Kommissionen har erinrat, att Kungl. Majit ställt sammanlagt 41,7o2,817
kronor 34 öre till förfogande för bestridande av andra spannmålsbolagets
kostnader än de som sammanhängde med regleringen av handeln med oljekraftfoder
och fodercellulosa. Då de för gäldande av ifrågavarande kostnader
avsedda anslagsmedlen numera helt tagits i anspråk, erfordrades, enligt
vad kommissionen anför, en medelsanvisning av (46,508,894: 59—
41,752,817:34=) 4,756,077 kronor 25 öre för att täcka återstående kostnadsbelopp.

Spannmålsaktiebolagets kostnader under verksamhetsåret
7® 19 A 3—3118 19 4 4. Ifrågavarande kostnader beräknades i
propositionen nr 246 till 1943 års riksdag (sid. 89) till i runt tal 72,000,000
kronor, varav 30,500,000 kronor avsågo kostnader för anskaffande av oljekraftfoder
och utgifter i samband med försäljningen av fodercellulosa samt

41,500,000 kronor kostnader för spannmålsaktiebolagets verksamhet i övrigt.
Sistberörda kostnader skola enligt riksdagens beslut (r. skr. nr 378) gäldas
från ett å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat reservationsanslag å

41,500,000 kronor, medan kostnaderna för oljekraftfoder och fodercellulosa
skola bestridas från förskottsstaten för försvarsväsendet.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att spannmålsaktiebolagets kostnader
under verksamhetsåret V» 1943—37s 1944 med hänsyn till sådana numera
kända förhållanden, som påverkade bolagets kostnader under verksamhetsåret,
underkastats ytterligare granskning, samt att denna granskning givit
till resultat, att bolagets ifrågavarande kostnader syntes böra beräknas
till sammanlagt 72,358,000 kronor. Av sagda belopp utgjorde 12,933,000 kronor
kostnader för oljekraftfoder och fodercellulosa samt 59,425,000 kronor
kostnader för bolagets verksamhet i övrigt. Sistnämnda kostnader överstege

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sålunda det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget med
(59,425,000—41,500,000=) 17,925,000 kronor, vilket belopp enligt kommissionens
mening borde äskas av 1944 års riksdag.

Beträffande den närmare beräkningen av spannmålsaktiebolagets kostnader
under löpande verksamhetsår torde jag få hänvisa till handlingarna i
ärendet.

Spannmålsaktiebolagets kreditbehov. Vid 1943 års riksdag
(prop. nr 2; r. skr. nr 20) beslöts viss omläggning av spannmålsaktiebolagets
finansiering. Denna omläggning innebar alt bolagets kreditbehov, beräknat
till 180,000,000 kronor, till ett belopp av 100,000,000 kronor, motsvarande
bolagets mera bestående krediter, skulle tillgodoses genom direkt upplåning
i marknaden, medan tillfälliga kreditbehov å cirka 80,000,000 kronor liksom
tidigare skulle tillgodoses av riksbanken. För att möjliggöra förenämnda kreditgivning
å 100,000,000 kronor till bolaget anvisades å tilläggsstat till riksstaten
tor löpande budgetår under fonden för låneunderstöd, riksgäldskontorets
delfond, ett anslag av 70,000,000 kronor till Lån till svenska spannmålsaktiebolaget,
varjämte ett belopp å 30,000,000 kronor, som från anslag under
fonden för förlag till statsverket av livsmedelskommissionen ställts till förfogande
tor inköp av oljekraftfoder, omfördes från sistnämnda fond till fonden
för låneunderstöd.

Under förmälan att spannmålsaktiebolaget hos livsmedelskommissionen
gjort framställning om ökad kreditgivning åt bolaget har kommissionen anfört
i huvudsak följande.

Spannmålsaktiebolaget har uppgivit, att inom bolaget verkställda beräkningar
givit vid handen, att den nu tillgängliga krediten å sammanlagt

180,000,000 kronor sannolikt icke komme att förslå under verksamhetsåret
7. 1943—31/s 1944 med hänsyn till den ökade omfattningen av bolagets uppköps-
och lagringsverksamhet. Värdet av bolagets lager beräknades den 31/s
1944 komma att uppgå till cirka 170,000,000 kronor. Härutöver bär bolaget
ansett sig behöva äga tillgång till avsevärt rörelsekapital, vilket behov — utöver
bolagets aktiekapital — kunde uppskattats till 40,000,000 kronor. Det
sammanlagda kreditbehovet för verksamhetsåret 1/a 1943—31/s 1944 har sålunda
av bolaget beräknats till 210,000,000 kronor. Utöver den kredit, varöver
bolaget nu förfogade eller 180,000,000 kronor, förelåge alltså enligt bolagets
beräkningar ett kreditbehov på ytterligare 30,000,000 kronor. Med hänsyn
till att det penningbehov som kunde föranledas av bolagets verksamhet

särskilt med avseende å inlösen av potatis och grönsaker — vore ytterst
svårt att exakt beräkna har bolaget ansett, att kreditmöjligheterna borde utökas
med sammanlagt 40,000,000 kronor. Vid denna beräkning hade bolaget
utgått från dels att bolaget under nästkommande säsong icke komme att såsom
hittills varit fallet omhänderha inköp av oljeväxlfrö från odlare men
däremot i viss utsträckning lia att finansiera torkfirmornas inköp därav,
dels att bolaget, på samma sätt som hittills skett, i den mån kostnader uppstode
för oljekraftfoder och fodercellulosa, finge successivt under året uppbära
mot uppkommen förlust svarande belopp, dels ock att bolaget finge
lyfta av riksdagen beviljat anslag till kostnader i samband med bolagets
verksamhet i övrigt redan i början av år 1944. Med hänsyn till vad som kunde
förutses i fråga om bolagets inköp och försäljningar av varor hade det nårn -

Kungl. ftlcij:ts proposition nr 2.

ligen synts bolaget, att en viss toppbelastning på bolagets likviditet komme
att inträffa under våren 1944.

Livsmedelskommissionen har i stort sett icke något att erinra mot de av
bolaget sålunda verkställda beräkningarna. Vad angår det uppskattade behovet
av rörelsekapital torde några exakta beräkningar knappast kunna verkställas.
Det är emellertid uppenbart, att bolaget för sin löpande affärsrörelse
behöver tillgång till icke obetydliga rörelsemedel. Såsom exempel kan nämnas,
att bolaget under det senast förflutna verksamhetsåret tidvis hade alt
ligga ute med omkring 25,000,000 kronor för oljeväxtfröer, som inköpts från
odlare men ännu ej levererats till oljefabrik. Enligt vad kommissionen inhämtat
torde toppbelastningen i fråga om bolagets likviditet kunna förväntas
inträda redan under mars 1944.

På grund av det anförda får kommissionen hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte vidtaga åtgärder för beredande åt spannmålsaktiebolaget av en kredit
å ytterligare 40,000,000 kronor utöver den nu av bolaget disponerade krediten.

Av vad i det föregående anförts framgår, att kostnaderna för spannmå 1 s-Dep^^nt>''
aktiebolagets verksamhet under verksamhetsåret Vo 1942—31/s 1943 — bortsett
från kostnaderna i samband med regleringen av handeln med oljekraftfoder
och fodercellulosa — uppgått till 46,508,894 kronor 59 öre, vilken
summa med 4,756,077 kronor 25 öre överstiger det anslagsbelopp som stått
till förfogande för ändamålet. Med hänsyn härtill torde i anslutning till vad
livsmedelskommissionen anfört medel till täckning av sistnämnda belopp nu
böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Då kommissionens
beräkningar av motsvarande kostnader under verksamhetsåret 1U
1943—378 1944, vilka beräkningar sluta å ett (59,425,000 — 41,500,000=)

17,925,000 kronor högre belopp än det som för ändamålet anvisats av 1943
års riksdag, icke givit mig anledning till erinran, synas å sagda tilläggsstat
även böra upptagas medel för bestridande av sålunda förväntade ytterligare
kostnader under löpande verksamhetsår. Sammanlagt skulle sålunda för
de nu angivna ändamålen under anslagstiteln Kostnader i samband med
svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet erfordras en medelsanvisning å
tilläggsstat av (4,756,077 + 17,925,000 =) i runt tal 23,000,000 kronor.

Med hänsyn till den omfattning spannmålsaktiebolagets uppköps- och lagringsverksamhet
erhållit torde det vara erforderligt, att bolaget beredes tillgång
till rörelsemedel i betydande utsträckning. Mot att bolaget såsom livsmedelskommissionen
föreslagit medgives en med 40,000,000 kronor till

220,000.000 kronor utökad kredit har jag intet att erinra. Efter samråd med
chefen för finansdepartementet vill jag förorda, alt medel för denna utökade
kredit anskaffas genom direkt upplåning i marknaden. Å tilläggsstat till riksstaten
för löpande budgetår bör i enlighet härmed under fonden för låneunderstöd,
riksgäldskontorets delfond, upptagas ett anslag av 40,000,000 kronor
för kreditgivning till svenska spannmålsaktiebolaget. Till denna fråga
torde jag få återkomma vid anmälan av ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilliiggstat 11 lill riksstaten för budgetåret 1943/44.

Under åberopande av det anförda hemställer jag ander förevarande punkt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 23,000,000.

[5.] 36 a. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda undersökningar,
reservationsanslag. I skrivelse den 24 november 1943 — varöver
infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,
styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, styrelsen
för statens växtskyddsanstalt, statens livsmedelskommission och .statskontoret
— har styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte dels till anstalternas förfogande ställa ett belopp av

8,000 kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande
potatislagerhus, dels ock bemyndiga svenska spannmålsaktiebolaget
att i samråd med anstalterna för nämnda verksamhet inlösa högst 130 ton
potatis. Anstaltsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Lagring av potatis och rotfrukter har tidigare skett väsentligen i mindre källare
eller stukor hos producenterna. Dessa lagringsmetoder fylla icke i alla
avseenden de krav man numera ställer på desamma. Detta förhållande har
medfört, att under de senaste åren framkommit förslag till lösning av lagringsfrågan
enligt mera rationella principer. Ett flertal lagerhus lia uppförts, dels
mindre, avsedda för den enskilde odlarens behov, och dels större, avsedda för
central lagring för konsumtionsorterna. Kunskap örn vilken typ av lagerhus
som för visst ändamål kan rekommenderas med hänsyn till lagringsresultat
och lagringskostnader saknas emellertid ännu. Då det här rör sig om betydande
värden —- de lagerhus, som uppföras, draga avsevärda byggnadskostnader
och de produkter, som lagras, representera mycket stora värden — synes
det angeläget, att de olika lagringssystemen bliva föremål för provning och
undersökning såväl beträffande uppnådda lagringsresultat som i fråga örn kostnaderna
för lagringen. Anstaltsstyrelsen har därför beslutat att utföra och har
redan i viss mån påbörjat en sådan provnings- och undersökningsverksamhet.

Emellertid påverkas lagringskostnaderna även av andra faktorer än de, som
sammanhänga med kostnaderna för själva lagerlokalen. Särskilt i Skåne är
det vanligt att potatisen lagras i stukor. Därvid drager själva stukläggningen
samt stukornas täckning och avtäckning betydande kostnader, och slutligen
åtgå för stuklägggning betydande åkerarealer, där man påföljande år får räkna
med nedsatt skörd. För att kunna i varje fall taga hänsyn till de betydande
kostnader, som stukläggningen och vad därmed sammanhänger kräver, har
anstaltsstyrelsen sökt samarbete med svenska lantarbetsgivareföreningen,
vilket lett till att föreningen under hösten 1943 påbörjat arbetstidsstudier dels
vid stukläggning och dels vid inlagring i potatislagerhus, försett med mekaniska
anordningar för potatisens in- och uttagning. Ifrågavarande arbetstidsstudier
pågå vid Vittskövle i Skåne, där även provning av själva lagringssystemet
äger rum. Å nämnda plats är även lagring av potatis i stukor föremål
för undersökning. Potatislagerhuset i Vittskövle är ett s. k. Balsby-hus, och
avsikten är att få en fullständig bild av hur lagring i lagerhus av denna typ
ställer sig i jämförelse med stuka i fråga om lagringens effektivitet, lagringsförluster,
^ arbetsåtgång och energiförbrukning ävensom kostnaderna för lagringen.
Utöver vad nu sagts bedrives anstalternas provnings- och undersökningsverksamhet
vid en potatiskällare vid Ultuna av cementföreningens typ,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

en potatiskällare vid Skyllbergs bruk i Närke samt ett potatislagerhus för
producenter vid Godegårds säteri i Östergötland, konstruerade av jordbrukets
eleklrotekniska forskningsinstitution enligt system Marklund. På varje plats
omfattar undersökningen en sort malpotatis, i Vittskövle dessutom en sort
fabrikspotatis. För bedömande av lagringsresultat och lagringsförluster m. m.
utföras vissa specialundersökningar, för vilkas genomförande samarbete inletts
med statens växtskyddsanstalt.

Den verksamhet, som anstaltsstyrelsen sålunda igångsatt, faller till övervägande
delen utanför anstalternas ordinarie verksamhet, och medel för dess
genomförande äro icke upptagna i dess stat. Visserligen räknar anstaltsstyrelsen
med att undersökningen till viss del skall kunna ske genom användande
av de ordinarie tjänstemännen och med ordinarie medel, men helt utan tillskott
av statsmedel låter sig undersökningen icke genomföras. Anstaltsstyrelsen har
beräknat behovet av särskilda medel för ändamålet enligt följande uppställning.

Instrument m. ...........................

Analyser ..................................

Arbets- och kontrollantkostnader..............

Provningsnämndens resekostnader ............

Konsultering av särskilda sakkunniga.........

Frakter och diverse.........................

Kostnad för tryckning av illustrerad redogörelse
Oförutsedda utgifter.........................

kronor 1,200

» 800

» 3,000

» 1,200

» 200

» 100

» 1,200

» 300

Summa kronor 8,000.

För att man skall uppnå största möjliga utbyte av de påbörjade undersökningarna,
är det slutligen av vikt, att de kunna pågå till våren och försommaren.
Anstaltsstyrelsen räknar med att undersökningarna i Vittskövle böra
utsträckas till i början av juni 1944 och övriga undersökningar till i början av
maj samma år. För att kunna disponera den lagrade potatisen under så
lång tid måste man förutsätta, att den inlöses av staten eller ock att värdarna
i annan ordning beredas ersättning för eventuell förlust genom prisfall. Lämpligast
synes vara, att potatisen efter överenskommelse inlöses av staten, förslagsvis
genom svenska spannmålsaktiebolaget. Bolaget kan, sedan lagringsundersökningarna
avslutats, försälja potatisen, varvid någon avsevärd förlust
knappast behöver befaras uppstå. Sammanlagt torde det röra sig om 130
ton potatis.

Lantbruksstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

En undersöknings- och provningsverksamhet av ifrågavarande slag är synnerligen
nödvändig och har, särskilt i samband med handläggningen inom
styrelsen av ansökningar örn lån från frukt- och potatislagerhusfonden till bestridande
av kostnaderna för uppförande av olika typer av lagerhus och lagringskällare,
visat sig vara mycket behövlig, enär det här gällt kapitalinvestering
i företag, om vilkas lämplighet i tekniskt avseende erfarenheten varit
mycket begränsad. Då det icke funnits någon institution eller organisation,
sorn behärskat både lagerhustekniska och lagringstckniska problem, har bedömandet
av olika lagerlokalers lämplighet för det ena eller andra ändamålet
icke kunnat ske med erforderlig objektivitet. Styrelsen vill framhålla, att de
brister, som i nämnda avseende beröra lagerlokaler för potatis, äro lika påfallande
i fråga örn lagerlokaler för alla slag av färska vegetabilier. Ur sistnämnda
synpunkt och då maskin- och redskapsprovningsanstallerna icke tidigare
sysslat med uppgifter av ifrågavarande slag och för närvarande torde

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sakna personal för sakligt bedömande av lagringstekniska spörsmål, anser sig
styrelsen böra framhålla vikten av att dessa nya uppgifter icke för framtiden
bindas vid anstalterna, vilkas verksamhet liksom hittills bör ligga på det
maskintekniska området. Då det emellertid är av vikt att snarast möjligt få
utrett frågan om olika lagerlokalers lämplighet för potatislagring under varierande
förhållanden, har styrelsen i avvaktan på förslag, som eventuellt komma
att framläggas av tekniska forskningsutredningen i fråga om ordnandet av
forskning rörande förvaringsmetoder för olika slag av livsmedel, intet att
erinra mot alt anstalterna provisoriskt upptaga ifrågavarande verksamhet på
sitt program.

Mot den för verksamheten uppgjorda planen har styrelsen däremot vissa
erinringar att framställa. Bland lagerhustyper, som äro avsedda att innefattas
i undersökningsverksamheten, synes sålunda den av Varbergs betongvaruaktiebolag
framställda standardtypen av lagringskällare saknas. Denna typ
torde äga förutsättningar att intaga ett av de främsta rummen i fråga om för
potatis och rotfrukter m. m. lämpliga lagringssystem, helst som den redan
synes hava tilldragit sig större intresse än andra typer av mindre lagringskällare.
För bedömande av olika lokaltypers lämplighet torde det vara av
största betydelse, att det tillses, att de tekniska resurserna bliva fullt utnyttjade
hos varje typ. I annat fall torde det bliva svårt att göra rättvisa jämförelser
dem emellan. Enligt lantbruksstyrelsens mening torde man därför ej
utan vidare kunna acceptera lagringsanordningarna .sådana de för närvarande
äro, utan snarare böra undersökningarna i främsta rummet avse att ytterligare
utveckla befintliga principer. Till undvikande av att lagringsresultaten
bliva missvisande vid den fortsatta utvecklingen av olika lagringssystem får
det vidare anses angeläget, att skötseln av respektive lagerhus kontroileras dels
av sakkunnig person genom daglig lokal övervakning, dels ock genom enhetlig
övervakning, då i annat fall felbedömningar lätt kunna uppstå. Enligt anstaltsstyrelsens
verksamhetsplan äro vissa undersökningar avsedda att avslutas i
maj och andra i juni 1944. Då lagringssvårigheterna äro störst under försommaren,
innan ny potatisskörd erhålles, torde det vara angeläget, att samtliga
försök inom olika lagringslokaler icke avslutas förr än med utgången av juni,
så att förlustprocenten kan kontinuerligt bedömas under hela lagringsperioden,
även örn detta skulle medföra vissa oberäknade ekonomiska förluster av
lagervaror. Beträffande i framställningen ifrågasatt expertis vid lagringsresultatens
bedömande har nämnts endast statens växtskyddsanstalt. Då även
andra frågor än sjukdomsföreteelser i lagringsprodukter böra undersökas, torde,
bland annat, statens centrala frökontrollanstalts fältkontrollavdelning,
som förfogar över stor erfarenhet på lagringsområdet, böra knytas till ifrågavarande
försöksverksamhet.

Slutligen synas kostnaderna för försöksverksamheten vara jämförelsevis
snävt beräknade, särskilt som den enligt planen icke avser blott ett orienterande
försök. I synnerhet posten konsultering av sakkunniga synes vara
upptagen med ett för lågt belopp. Reducering av posten provningsnämndens
resekostnader torde däremot i viss grad kunna ske.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom eget utlåtande i ärendet åberopat
av högskolestyrelsen infordrat yttrande från högskolans försöksnämnd.
Nämnden har i sitt yttrande förordat bifall till ifrågavarande framställning
under framhållande av angelägenheten av alt de olika lagringssystemen bleve
föremål för provning och undersökning såväl beträffande uppnådda lagringsresultat
som i fråga örn kostnaderna för lagringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt bär anfört följande.

Styrelsen anser sig först böra framhålla, att det är av största vikt, att de av
statens maskin- och redskapsprovningsanstalter planerade undersökningarna
komma till stånd, då det är av utomordentligt stor nationalekonomisk betydelse
att klarhet vinnes örn huru potatis på mest ändamålsenliga sätt lämpligen
bör lagras för att bibehålla tillfredsställande beskaffenhet. För att emellertid
ifrågavarande undersökningar skola kunna leda till verkligt utslagsgivande
resultat, synes det nödvändigt att anstalterna beredas tillfälle att
anlita all den sakkunskap, som i berörda avseende förefinnes. Anstaltsstyrelsen
anför i sin framställning att den inlett samarbete med statens växtskyddsanstalt
rörande sjukdomar och skador, vilka kunna tänkas inverka på
lagringsresultaten. Då emellertid frökontrollanstalten sedan tolv år tillbaka
bedrivit en rätt omfattande verksamhet beträffande olika spörsmål rörande
potatis och på grund därav förfogar över verkliga experter i ämnet, anser
styrelsen, att det vore synnerligen önskvärt för en allsidig utredning av på
potatislagringen inverkande faktorer att maskin- och redskapsprovningsanstalterna
beredas tillfälle att samarbeta med frökontrollanstalten. I dylikt fall
synes det av anstalternas styrelse upptagna beloppet för konsultering av sakkunniga
vara för lågt, varför detsamma borde höjas till åtminstone 1,000 kronor.
Styrelsen anser sig vidare böra framhålla, att det vid bedömande av
olika lagringsmetoders lämplighet är nödvändigt, att kvalitetsanalyser verkställas
såväl vid inlagring som vid uttagning från lager och eventuellt också
under lagringstiden. Sedan en följd av år utför frökontrollanstalten dylika
analyser, varvid efter kokning av prov bedömning sker av potatisens kvalitet
i olika avseenden. Det av anstalternas styrelse för analyser upptagna beloppet,
vilket antagligen avser helt andra analyser än nyssnämnda, synes av denna
anledning likaledes böra höjas.

Styrelsen för statens vcixtskyddsanstalt har ävenledes understrukit betydelsen
av alt en undersökning över lämpliga lagringsförhållanden för potatis
kommer till stånd i enlighet med det framlagda förslaget.

Statens livsmedelskommission, som även tillstyrkt anstaltsstyrelsens framställning,
bar anfört i huvudsak följande.

Frågan om lämpligaste sättet för lagring av potatis under vintern har, i
synnerhet under de senaste krigsåren, tilldragit sig stort intresse, och flera nya
typer av lagerhus ha framkommit. Såsom i maskin- och redskapsprovningsanstalternas
skrivelse med rätta framhålles, saknas emellertid ännu tillräcklig
kunskap om vilken typ av lagerhus, som på mest ändamålsenliga sätt
fyller de krav, som lämpligen böra ställas på eli sådant. Det får därför anses
synnerligen värdefullt, att anstalterna igångsatt en undersökning för
klarläggande av hithörande frågor. Då undersökningarna enligt den uppgjorda
planen synas bliva både omfattande och ingående samt då undersökningen
i viss mån synes ligga utanför ramen för anstalternas egentliga
verksamhet, har kommissionen icke något att erinra mot att ett anslag anvisas
för ändamålet. Ej heller finner kommissionen anledning till erinran mot
det begärda anslagets storlek, 8,000 kronor.

Det får vidare enligt livsmedelskommissionens förmenande anses fullt motiverat,
ali den potatis, som användes för dessa försök inköpes av svenska
spannmålsaktiebolaget. Då del bär delvis rör sig örn potatispartier, som redan
äro inlagrade i lagringslokalcr, där försöken pågå, och desamma icke
utan att försöken bliva förstörda kunna uttagas förrän försöken äro avslutade
i maj eller juni år 1944, får det enligt kommissionens mening anses

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

lämpligast, att spannmålsaktiebolaget erhåller i uppdrag att omedelbart på
lämpligt sätt inköpa för undersökningarna erforderlig mängd potatis, högst
130 ton.

Statskontoret har framhållit, att, därest ifrågavarande undersökningsverksamhet
ansåges böra komma till stånd, nionde huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter icke lämnade tillgång till gäldandet av kostnaderna
därför. Hemställan torde fördenskull böra göras hos riksdagen örn anvisande
å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 av erforderliga medel. Vad anginge
de av anstaltsstyrelsen uppgjorda kostnadskalkylerna undandroge sig dessa
statskontorets bedömande.

Såsom framgår av vad i ärendet anförts torde ifrågavarande undersökningar
rörande lagring av potatis bliva av stor betydelse i nuvarande försörjningsläge.
Genom de rön, som därvid erhållas, torde möjliggöras avsevärda
förbättringar i lagringsförhållandena. I likhet med flertalet i ärendet
hörda myndigheter vill jag därför tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet.
Mot storleken av det av anstaltsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet, 8,000
kronor, har jag intet att erinra. Med hänsyn till att undersökningarna äro
avsedda att slutföras under första halvåret av 1944 synes sagda belopp böra
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 såsom ett särskilt
reservationsanslag, benämnt Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Särskilda undersökningar. Vid undersökningarnas bedrivande bör erforderligt
samarbete åvägabringas jämväl med statens centrala frökontrollanstalt.
Vad beträffar frågan om bemyndigande för svenska spannmålsaktiebolaget
att inlösa för undersökningarna erforderlig mängd potatis torde jag
senare få ånyo anmäla detta spörsmål för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................... kronor 8,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[6.] 15. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslån tagare,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel har för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen
den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet
kan sökande av arbetarsmåbrukslån, om han har tre eller flera
barn under sexton års ålder och örn hans bostadsbyggnad med hänsyn härtill
göres större än som eljest skulle ha varit behövligt, till täckande av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

härigenom föranledda kostnadsökningen, i mån av behov, erhålla bidrag av
statsmedel intill ett belopp av högst 1,000 kronor. Sådant bidrag kan också
under motsvarande förutsättningar utgå till innehavare av arbetarsmåbrukslån
för att täcka kostnad för tillbyggnad av bostad. Statsbidrag beviljas av
egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 30 augusti 1943 bar egnahemsstyrelsen — med förmälan,
att de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1943/44 tillgängliga medlen
redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat till
riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av
ytterligare 50,000 kronor.

Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet fortsättes även under departementåterstående
delen av innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit chetenmåtte
föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av .....................................kronor 50,000.

K. Lantmäteriväsendet.

[7.] 17. Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för lantmätare. I

skrivelse den 18 oktober 1943 har lantmäteristyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte anvisa medel till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättning
åt deltagare i en fortbildningskurs i stadsbyggnad för utexaminerade
lantmätare. Härvid har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Utvecklingen på bostadsbyggandets och samhällsbildningens områden har
under sista decenniet före krigsutbrottet gått i den riktningen, att bebyggelsen
sammandragits till samhällen eller kommunikationscentra. Arbetet för
de fastighetsbildande myndigheterna bar på grund härav alltmera kommit
att gå ut på att i möjligaste mån ordna och planlägga denna fastighetsbildning.
Lantmätarna ha alltsedan år 1923, då lantmäteriundervisningen omreglerades,
åtnjutit obligatorisk undervisning i stadsplanelära. Undervisningen
har städse sökt följa utvecklingen på området, men denna har tid efter annan
kommit att ställa skärpta och delvis helt nya krav på de tjänstemän, som ha
att handlägga hithörande frågor. Det är uppenbarligen ett statsintresse av
stor betydelse, alt fastighetsbildningen inom samhällen och begynnande
samhällsbildningar handhaves så, att den mest ändamålsenliga användningen
av marken befrämjas. Då så gott som all fastighetsbildning på landsbygden
och till stor del även i samhällena är lagd i lantmätarnas hand, framstår med
ökad styrka kravet på kompletteringsutbildning i planläggning och vad därtill
hör för de redan utexaminerade lantmätarna. En kurs, som är avsedd att
anordnas av Sveriges lantmätareförening och stå under lantmäteristyrelsens
överinseende, har därför planerats äga rum under den närmaste tiden. Avsikten
är att hålla kursen i Stockholm under en tid av tre veckor, fördelade
på en första avdelning under en tid av två veckor och en andra avdelning
under en vecka, detta för att deltagarna skola under mellantiden i hemorten
kunna utarbeta de tämligen omfattande övningsuppgifter, som erfordras.

Bikung till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 2. 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före draganden.

Kostnaderna för kursens anordnande skola helt bestridas av deltagarna. Kursavgiften,
som alltså varje deltagare själv skall erlägga, har beräknats till
200 kronor. De å distrikt tjänstgörande lantmätarna komma därtill att under
den tid kursen varar få avstå samtliga taxeinkomster. Lantmäteristyrelsen
räknar med att kunna bereda inträde vid kursen för ett trettiotal lantmätare.

Med hänsyn till de ekonomiska uppoffringar, som kursdeltagarna få vidkännas,
torde emellertid billigheten fordra, att de utom Stockholm stationerade
lantmätarna beredas ersättning för de extra kostnader, som vistelsen vid
kursen kommer att medföra, och styrelsen håller före, att detta bör ske i
form av rese- och traktamentsersättning åt vederbörande.

Styrelsen hemställer därför örn bemyndigande att innevarande budgetår på
sätt förut angivits få anordna en fortbildningskurs för högst 30 utexaminerade
lantmätare. Vidare hemställer styrelsen örn medgivande att till kursdeltagare
för tid de vistas utom hemorten utanordna resekostnads- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente från anslaget till Distriktslantmätare
och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.

I en sedermera överlämnad promemoria har lantmäteristyrelsen beräknat
statsverkets kostnader för kursen till omkring 17,000 kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande den 3 november 1943 anfört följande.

Statskontoret har icke något att erinra mot att ersättning till deltagare i den
i ärendet omförmälda kursen utgår i enlighet med de av lantmäteristyrelsen
angivna grunderna.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet har lantmäteristyrelsen förutsatt,
att vederbörande tjänsteman för deltagande i kursen skall åtnjuta tjänstledighet.
Under sådana förhållanden torde Kungl. Majit för bestridande av
resekostnads- och traktamentsersättning åt kursdeltagarna icke äga disponera
förslagsanslaget till distriktslantmätarnas m. fl. reseersättningar. Då
därjämte det å riksstaten för innevarande budgetår under nionde huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till extra utgifter icke lämnar tillgång till
bestridande av ifrågavarande utgifter, torde ingen annan utväg stå till buds
än att hos riksdagen hemställa örn anvisande av för ändamålet erforderliga
medel.

Såsom lantmäteristyrelsen anfört har på grund av utvecklingen under de
senaste årtiondena arbetet för de fastighetsbildande myndigheterna alltmera
kommit att omfatta planläggande och ordnande av fastighetsbildning för
bostads- och industriändamål inom samhällen och kommunikationscentra.
Det är därför naturligt, att de lantmätare, som tidigare icke erhållit särskild
undervisning på detta område, kunna vara i behov av att komplettera
sin utbildning. Med hänsyn härtill och då det måste anses vara ett allmänt
intresse, att ifrågavarande verksamhet bedrives på ett ändamålsenligt sätt,
synes det önskvärt, att den av styrelsen föreslagna kursen kommer till stånd.

I betraktande av de ekonomiska uppoffringar, de blivande kursdeltagarna
frivilligt åtagit sig, finner jag i likhet med lantmäteristyrelsen och statskontoret
skäligt, att staten bidrager till kurskostnaderna i enlighet med styrelsens
förslag. Mot styrelsens beräkning av statsbidraget är från min sida intet att
erinra. Emellertid torde såsom statskontoret framhållit ett särskilt anslag
för ändamålet böra uppföras å riksstaten. Med hänsyn till att ifrågavarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

utbildningskurs är avsedd att äga rum inom den närmaste tiden synes anslaget
böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44. Anslaget
torde böra benämnas Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för
lantmätare. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda de
närmare föreskrifter i ämnet, som kunna finnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för
lantmätare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett anslag av .................. kronor 17,000.

N. Diverse.

[8.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
För detta ändamål är å riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfört ett
reservationsanslag av 200,000 kronor. Härjämte fanns vid ingången av sagda
budgetår en reservation å anslaget av i runt tal 30,000 kronor. Under budgetåret
ha ett flertal utredningar igångsatts. Bland de utredningar, som för
närvarande pågå, må nämnas 1942 års utredning rörande den ekonomiska
kartläggningen, utredningen inom skogsstyrelsen rörande skogsvårdslagstiftningen
m. m., 1942 års torrläggningssakkunniga, fiskerättskommittén, 1943
års mejeriutredning samt utredningen rörande svenska vall- och mosskulturföreningens
verksamhet. Vidare skola enligt av Kungl. Majit meddelade beslut
kostnaderna för vissa inom andra departement pågående utredningar
delvis gäldas från förevarande anslag. En i december 1943 verkställd överslagsberäkning
har givit vid handen, att hithörande utgifter för löpande budgetår
kunna uppskattas till omkring 425,000 kronor. På grund härav torde
det nuvarande anslaget böra förstärkas med (425,000 — 200,000 — 30,000 =)
i runt tal 200,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 200,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Härdén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt
anför därvid följande.

D. Handel och sjöfart.

[1.] 18 a. Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer, förslagsanslag.
Under hänvisning till vad jag förut denna dag i statsverkspropositionen,
tionde huvudtiteln under punkten 69 anfört, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av ................ kronor 178,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 19iA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid
följande.

D. Diverse.

[1.] 5 a. Särskilda omkostnader för vissa fartyg, reservationsanslag. Genom
beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av 4 §
allmänna förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande
i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl.
Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl.
Majit, att fartygen under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom
svenska fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission
att under samma lid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter
angående användningen av desamma. Slutligen förklarade Kungl.
Majit sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen meddela
beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Kungl. Majit ställde sedermera enligt särskilda beslut sammanlagt 1,050,000
kronor till trafikkommissionens förfogande såsom driftkapital för ifrågavarande
fartyg. Medel till detta ändamål anvisades av riksdagen under fonden
för förlag till statsverket.

Sedan det därjämte visat sig, att medel erfordrades för att bestrida engångskostnader
för iståndsättande och utrustning av vissa av fartygen samt

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för löpande kostnader för underhåll av fartygens förutvarande besättningar,
anvisade 1941 och 1943 års riksdagar, efter förslag av Kungl. Maj:t, under
elfte huvudtiteln till Särskilda omkostnader för vissa fartyg förslagsanslag
å tillhopa 1,071,000 kronor. Det av 1943 års riksdag beviljade anslaget, som
anvisades å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, uppgick till

150,000 kronor och avsåg att täcka kostnaderna för de norska besättningarna
under budgetåret 1942/43 (prop. nr 2/1943, bil. 11, punkt 3).

Sedan överenskommelse sedermera träffats med norska vederbörande angående
ersättning i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio
rekvirerade fartygen anvisade 1943 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t
(prop. nr 199) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 under elfte
huvudtiteln till Ersättning för förfogande över vissa fartyg ett förslagsanslag
av 9,600,000 kronor. Detta belopp beräknades motsvara utgifterna för
de åtta fartygen intill utgången av budgetåret 1942/43. Beträffande ersättning
för det nionde fartyget pågå förhandlingar med norska vederbörande.
Med hänsyn till den ovisshet, som rådde rörande det fortsatta behovet av
medel för ersättning i anledning av förfogandet ansågs det vid tidpunkten
för äskandet av sistnämnda anslag icke lämpligt att äska medel för ersättning,
avseende tiden efter den 1 juli 1943. Därest behovet av medel skulle
kvarstå efter ingången av budgetåret 1943/44, förutsattes detsamma skola få
tillgodoses från förskottsstat.

Genom beslut den 30 juni 1943 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att
från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under
elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för prisoch
handelsreglerande åtgärder, med redovisning under särskild rubrik, till
statens trafikkommission utbetala högst 1,655,000 kronor, att av kommissionen
användas för bestridande under tiden den 1 juli—31 december 1943 av
kostnaderna i anledning av förfogandet över åtta av de nio norska fartygen.

I skrivelse den 10 november 1943 meddelade trafikkommissionen, att
norska regeringen i avbidan på en slutlig reglering ställt till kommissionens
förfogande ett belopp av 459,066 kronor 29 öre, utgörande likvid enligt en
av kommissionen den 15 juli 1943 upprättad avräkning beträffande kostnader
för reparationer enligt klassens fordringar av åtta av de övertagna fartygen
jämte därå löpande ränta till den 1 augusti 1943.

Vidare upplyste kommissionen, att kommissionen månatligen utbetalade
ersättning till de förutvarande norska besättningarna med omkring 12,500
kronor. Kommissionen hade möjligheter att till och med den 30 juni 1944
bestrida samma kostnader med medel, som influtit och beräknades inflyta
såsom inkomst i den rederirörelse, som kommissionen bedreve med ifrågavarande
fartyg.

På grund härav och under hänvisning till att ersättningen för förfogandet
över själva fartygen uppginge till 275,500 kronor 95 öre i månaden hemställde
kommissionen slutligen, att ett belopp av 1,196,000 kronor måtte ställas
till kommissionens förfogande för bestridande av kostnaderna för förfogandet
under tiden den 1 januari—30 juni 1944. Kommissionen förut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

satte därvid, att förutom sistnämnda belopp skulle för ändamålet få disponeras
det av norska regeringen inbetalade beloppet av 459,066 kronor 29 öre.

I anledning av trafikkommissionens framställning anbefallde Kungl. Maj:t
den 26 november 1943 statskontoret att till trafikkommissionen, efter rekvisition
i mån av behov, från förskottsstaten utbetala ytterligare 1,655,000
kronor, att av kommissionen användas för att bestrida kostnaderna i anledning
av fartygsförfogandet under tiden den 1 januari—30 juni 1944.

Enligt reglerna för täckning av anvisningar från förskottsstat böra de Departementsgenom
Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni och 26 november 1943 anvisade be- chetenloppen
å sammanlagt 3,310,000 kronor täckas genom anvisande under elfte
huvudtiteln av ett anslag å motsvarande belopp å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1943/44.

Såsom förut nämnts ha kostnaderna för underhåll av de förutvarande besättningarna
å de norska fartygen under tiden intill den 1 juli 1943 bestritts
av vissa under elfte huvudtiteln anvisade förslagsanslag till Särskilda omkostnader
för vissa fartyg. Kostnaderna för tiden från och med nämnda dag
ha däremot enligt vad trafikkommissionen upplyst utgått av medel, som influtit
såsom inkomst i den rederirörelse, som kommissionen bedriver med
fartygen. Då dessa inkomster rätteligen böra disponeras för återbetalning
av det till kommissionens förfogande ställda driftkapitalet, synes ett särskilt
anslag böra anvisas å driftbudgeten för bestridande från och med den 1
juli 1943 av ifrågavarande besättningskostnader.

Från anslagen till Särskilda omkostnader för vissa fartyg ha bestritts jämväl
vissa engångskostnader för iståndsättning av de norska fartygen. Till viss
del äro dessa arbeten av sådan natur, att kostnaderna för desamma skola
gäldas av norska staten. Enligt vad trafikkommissionen meddelat har norska
staten till kommissionen för dylika arbeten inbetalat ett belopp av 459,066
kronor 29 öre. Detta belopp synes lämpligen böra redovisas såsom inkomst
å det anslag till bestridande av besättningskostnadema, vars anvisande jag
nyss förordat. Då kostnaderna för besättningarna uppgå till för helt år
omkring 150,000 kronor, skulle, därest anslaget tillfördes angivna inkomst,
detsamma endast behöva anvisas med ett formellt belopp av 100 kronor.

Under förevarande punkt hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 100.

[2.] 5 b. Ersättning för förfogande över vissa fartyg, förslagsanslag. Under
hänvisning till vad jag under nästföregående punkt anfört hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å lillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av...................... kronor 3,310,000.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 9 a. Undersökningar och experiment vid svenska gummiforskningslaboratoriet
i Uppsala m. m., reservationsanslag. På sätt framgår av Kungl.
Maj:ts proposition nr 344 (bil. 16) till 1943 års riksdag lia till bestridande av
kostnaderna för den under ledning av professorn The Svedberg i Uppsala
bedrivna försöksverksamheten för utvinnande av syntetiskt gummi hittills
anvisats tillhopa 460,000 kronor. Den senaste medelsanvisningen skedde å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 och omfattade ett belopp av

275.000 kronor. Med detta belopp avsågs att täcka kostnaderna till och med
år 1943.

I skrivelse den 15 december 1943 hemställde statens industrikommission
örn bemyndigande att för bestridande av kostnaderna för fortsatta undersökningar
och experiment vid svenska gummiforskningslaboratoriet i Uppsala
taga i anspråk erforderliga medel av tidigare å kapitalbudgeten anvisade anslag,
som avsetts för uppförande och drift av fabriksanläggningar i Ljungaverk
och Stockvik för tillverkning av syntetiskt gummi.

Vidare hemställde industrikommissionen i skrivelse samma dag, att ett belopp
av 65,000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för inköp
av neopren från gummiforskningslaboratoriet för provtillverkning av bilringar.

Genom beslut den 22 december 1943 fann Kungl. Maj:t med anledning
av framställningarna gott anbefalla statskontoret att från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under elfte huvudtiteln uppförda
förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder (XI a), med redovisning under särskild rubrik, till statens industrikommission,
på rekvisition i mån av behov, utbetala högst 465,000 kronor,
att av kommissionen användas för bestridande dels intill ett belopp av

400.000 kronor av utgifter för fortsatta undersökningar och experiment vid
svenska gummiforskningslaboratoriet i Uppsala, och dels intill ett belopp av

65.000 kronor till kostnader för inköp från nämnda laboratorium av neopren
och provtillverkning därav av bilringar.

Dtp%Zfantl För täckning av det genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 december 1943 an**"
visade beloppet å 465,000 kronor bör under elfte huvudtiteln ett anslag å
motsvarande belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undersökningar och experiment vid svenska gummiforskningslaboratoriet
i Uppsala m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 465,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

107

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt
anför därvid följande.

I skrivelse den 9 juli 1943 har domänstyrelsen hemställt, att å riksstaten
för budgetåret 1943/44 måtte beräknas ett anslag å 84,500 kronor till uppförande
av nya ekonomibyggnader m. m. vid ungdomsanstalten å Skenäs
och vårdanstalten å Hall. Vidare har fångvårdsstyrelsen i två särskilda skrivelser
den 27 augusti 1943 hemställt, bland annat, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1943/44 måtte anvisas dels ett anslag å 75,500 kronor
till inköp av egendomen Lockerud i Leksbergs socken och dels ett anslag
å 35,000 kronor till ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar.
Enär behovet av ekonomibyggnader m. m. vid anstalterna å Skenäs och
Hall icke är så trängande att det bör tillgodoses under nuvarande förhållanden,
kommer i det följande allenast fångvårdsstyrelsens framställningar
att upptagas till närmare behandling.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] a. Inköp av egendomen Lockerud. I skrivelse den 27 augusti 1943
har fångvårdsstyrelsen föreslagit inköp för fångvårdens räkning av jordbruksegendomen
1/2 mantal Lockerud l1 i Leksbergs socken. Styrelsen har där -

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vid erinrat om de nutida strävandena att i ökad omfattning bereda fångar
möjlighet att sysselsättas i jordbruksarbete, vilka lett till att fångvårdens
jordbruksdrift utökats med nya brukningsområden. Styrelsen uttalar, att en
ytterligare utvidgning av jordbruksdriften synes önskvärd särskilt med hänsyn
till det nuvarande försörjningsläget och strävandena att bereda jämn
sysselsättning åt det på senare år höga fångantalet. Även under normala
förhållanden, med lägre fångantal än nu, vöre enligt styrelsens mening en
ny jordbrukskoloni synnerligen behövlig. Rörande den till inköp föreslagna
fastigheten, för vilken begäres ett pris av 75,500 kronor, lämnar styrelsen följande
beskrivning.

Fastigheten är belägen intill fångvården tillhörig mark cirka 3 km sydväst
om centralfängelset i Mariestad. Den omfattar till den del den skall försäljas
följande ungefärliga arealer: Byggnadstomt, trädgård och vägar 1 hektar,
åker och annan jord under plog 49.2 hektar samt skogbevuxen mark 25.1
hektar, tillhopa 75.3 hektar.

Å fastigheten finnas manbyggnad av timmer och tvenne flygelbyggnader
av timmer, samtliga i gott skick. Manbyggnaden innehåller å nedre botten
5 rum och kök och å övre botten 2 gavelrum och öppen vind. En flygelbyggnad
innehåller 4 rum och kök, den andra flygelbyggnaden huvudsakligen
förrådsutrymmen. Dessutom finnas brygghus, stallbyggnad, ladugårdsbyggnad,
vagnbod, hönshus, svinhus och redskapsbod. En del av dessa byggnader
äro dock i mindre gott skick. I övrigt finnas å gården tvenne arbetarbostäder,
den ena på två rum och kök i tämligen gott skick, den andra på
ett rum och kök i dåligt skick. Egendomen är försedd med elektriska ljusoch
kraftledningar.

Fastighetens taxeringsvärde utgör 40,000 kronor, vilket på orten anses alltför
lågt. Fastigheten har i juli 1943 på fångvårdsstyrelsens begäran värderats
av agronomen Hård af Segerstad, värderingsman hos länets hypoteksförening,
i närvaro bl. a. av lantbruksinspektoren C. Palmgren vid centralfängelset
i Mariestad, varvid densamma åsatts eli värde av 77,000 kronor.

Tillträde av fastigheten förutsättes skola ske senast den 14 mars 1944.

Från köpet av fastigheten skulle, enligt vad fångvårdsstyrelsen upplyser,
vissa områden undantagas, nämligen dels en mindre lägenhet, varå annan
person erhållit lagfart, och dels ett område av ringa värde om cirka 0.6
hektar, beläget för sig på stort avstånd från övriga ägor. Ytterligare krävde
anbudsgivaren att antingen få behålla eller mot annan fångvårdens mark
utbyta ett tomtområde å fastigheten.

A ifrågavarande fastighet avser fångvårdsstyrelsen att anordna en fångkoloni
av ungefär samma typ som den närbelägna, Mariestadsfängelset tillhöriga
kolonien Rödjan eller eventuellt en anstalt för ungdomsfängelse
ådömda. Styrelsen tänker sig därvid, att bostadshusen skola efter hand inredas
med tanke på de nya ändamål de skola tjäna. Då detta arbete borde
utföras med fangarbetskraft och husen redan nu kunde användas som logement
ansåge sig styrelsen icke för närvarande böra begära några medel till
ombyggnad eller reparationer. Manbyggnaden beräknades ge plats åt ett tjugutal
fångar. I övrigt kunde i huset inrymmas sovrum för bevakningspersonal
samt ett expeditionsrum. En flygelbyggnad kunde användas till kök

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

109

och matsal samt omklädnings- och torkrum för fångarna. Den andra flygelbyggnaden
syntes lämpligen böra utnyttjas till tjänstebostad.

För att egendomen omedelbart skall kunna på ett rationellt sätt brukas
av fångvården är det, enligt vad fångvårdsstyrelsen vidare anför, nödvändigt
att vid övertagandet jämväl anskaffa kreatur, lantbruksredskap m. m., vilka
icke kunna avstås från Mariestadsfängelsets jordbruk. Kostnaderna för sålunda
erforderliga inventarier uppgå enligt en av direktören vid centralfängelset
i Mariestad uppgjord beräkning till 42,000 kronor. För dessa utgifter
föreslår styrelsen anvisande av elt särskilt anslag å driftbudgeten. De ombyggnadsarbeten,
som äro erforderliga å jordbruksbyggnaderna, kunna enligt
styrelsens mening utföras efter hand av de intagna och därvid bestridas
av specialstaten för jordbruksdriften.

Styrelsen tillägger, att direktören vid centralfängelset i Mariestad samt
fångvårdsstyrelsens jordbrulcstekniska biträde, statskonsulenten Helge Ryde,
tillstyrkt egendomens övertagande av fångvården på angivna villkor samt att
jordbruksinventarier anskaffas på sätt föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt,
bland annat, att Kungl. Maj: måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa dels till inköp av ifrågavarande fastighet
under kapitalbudgeten ett anslag av 75,500 kronor och dels till inköp av jordbruksinventarier
å driftbudgeten ett anslag av 42,000 kronor.

I infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning har statskontoret
med hänsyn till den betydande differensen mellan det för fastigheten begärda
försäljningspriset och egendomens taxeringsvärde funnit tveksamt, huruvida
den föreslagna uppgörelsen kunde anses fördelaktig för kronan. Enligt
ämbetsverkets mening borde frågan om fastighetens värde göras till föremål
för en grundlig utredning, innan beslut i ärendet fattades. Därjämte
borde en kalkyl över driftskostnaderna upprättas.

Närmare utredning i ärendet har därefter verkställts genom domänstyrelsens
och fångvårdsstyrelsens försorg. Utredningen omfattar: 1. yttranden av
vederbörande domänintendent rörande egendomens jordbruksvärde m. m.; 2.
yttrande av biträdande jägmästaren S. Sjögren angående egendomens skogsvärde;
3. memorial angående byggnadskostnader å egendomen, upprättat av
domänstyrelsens byggnadskontor; 4. kalkyl rörande driftskostnaderna, upprättad
av direktören vid centralfängelset i Mariestad; 5. promemoria rörande
byggnader å egendomen, upprättad av fångvårdsstyrelsens arkitekt G. BirchLindgren.
Av den sålunda verkställda utredningen framgår, bland annat, att
egendomens totalareal rätteligen utgör c:a 69 bar, varav c:a 49 bar åker och
c:a 17 bar skog, att egendomens jordbruksvärde av vederbörande domänintendent
uppskattats till 55,000 kronor och dess skogsvärde av jägmästaren
Sjögren till 17,000 kronor, att kostnaderna för erforderliga reparationsarbeten
å huvudbyggnaden och flyglarna av arkitekten Birch-Lindgren beräknats
till 13,500 kronor, att de nuvarande ekonomibyggnaderna icke äro i sämre
skick än att ett successivt uppförande av nybyggnader med anlitande av

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fångarbetskraft och eget virke låter sig göra, att statsverkets kostnader för
dylika byggnader härigenom enligt arkitekten Birch-Lindgren kunna begränsas
till c:a 30,000 kronor samt att egendomens jordbruksdrift enligt såväl
domänintendenten som vederbörande fängelsedirektör kan beräknas lämna
ett årligt överskott av 5,000 kronor.

Angående de erforderliga byggnadsarbetena och kostnaderna härför innehåller
arkitekten Birch-Lindgrens promemoria bland annat följande.

Ett ekonomiskt och praktiskt utnyttjande av egendomen för fångvårdens
räkning synes som första åtgärd innebära, att huvudbyggnaden och dess flygel
med minsta möjliga ändringar iståndsättas, så att'' den förstnämnda kan
mottaga ett tillräckligt stort fångantal för jordbruksdrift och byggnadsarbete,
och den sistnämnda kan tjäna som konstapelsbostäder.

Cirka 18 fångar torde salunda kunna beredas plats i huvudbyggnaden
med de relativt enkla åtgärder, som framgå av följande beskrivning. Därigenom
erhallas 4 stora sovrum, gemensamt dagrum och kök samt vaktrum.

I norra flygeln kan med ävenledes enkla åtgärder för konstaplar erhållas
dels en familjebostad örn två rum och kök dels ett enkelrum för ogift konstapel.

Visserligen bliva de båda byggnaderna av en enkel standard, bl. a. tänkes
ej värmeledning och bad utförda, men då byggnaderna i andra avseenden
bliva goda, synes det icke motiverat, att under nuvarande tidsläge verkställa
nämnda, relativt dyrbara installationer.

I södra flygeln kan lätt erhållas ett omklädnads- och tvättrum för fångar.

Sedan sålunda förläggning av fångar möjliggjorts synes det mig, att uppförandet
av nya jordbruksbyggnader (ladugård, stall, loge, vagnslider o. s. v.)
bör påbörjas.

De befintliga äro nämligen i det skicket, att de icke låta sig ombygga till
numera bruklig standard för lägre kostnad än som betingas av en nybyggnad.
A andra sidan äro de icke sämre än att ett successivt uppförande av nybyggnader
på det mest ekonomiska sättet, d. v. s. med användande av fångarbetskraft
och eget virke, väl låter sig göra. Härför kan beräknas att en tidrymd
av cirka 3 år blir behövlig. Kostnaderna inskränkas då nästan helt och ''hållet
till materialkostnader och böra med nuvarande prisläge icke överstiga

30,000 kronor av vilken summa cirka 10,000 kronor bliva behövliga under
vardera av de tre åren. En fullt exakt beräkning är dock givetvis möjlig först,
när ritningar föreligga.

Sedan jordbruksbyggnaderna uppförts och erfarenhet vunnits örn gårdens
^an det möjligen visa sig önskvärt att uppföra en logementsbyggnad
för fångar, varigenom huvudbyggnaden kan frigöras till ytterligare familjebostäder
för konstaplar. I sådant fall torde en logementsbyggnad liknande
den, som uppförts å Singeshult, böra närmast ifrågakomma. Med nuvarande
priser torde den draga en kostnad av cirka 55,000 kronor. Härtill skulle
komma cirka 10,000 kronor för konstapelsbostäder i huvudbyggnaden, för
införande av värmeledning i denna och norra flygeln m. m.

De erforderliga beloppen skulle sålunda bliva följande:

1944. Huvudbyggnaden och norra flygeln. Kronor Kronor

Reparationsarbeten................................. 6,750

Elinstallationer..................................... ’750

Vatten och avlopp.................................. 3,500

Södra flygeln.

Omklädnads- och tvättrum ......................... 2,500 13 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

lil

Kronor

1945. Påbörjande av ladugård m. m......................... cirka 10,000

1946. Fortsättning av ladugård m. m........................ » 10,000

1947. » » » » » ....................... » 10,000

1949. Eventuellt ny logementsbyggnad och ytterligare konstapels bostäder

m. m...................................... » 65,000.

Enligt domänstyrelsens byggnadsbyrå skulle kostnaderna för en ekonomibyggnad
av trä, under förutsättning att ersättning ej behövde utgå för virke,
förädlingskostnader och arbetslöner, kunna begränsas till 28,000 å 30,000
kronor.

Den av direktören vid centralfängelset i Mariestad uppgjorda kalkylen över
driftskostnaderna är av följande innehåll.

Inkomster.

Kronor Kronor

6,000
2,000

13,000

2,000 23,000

...... 1,000

Summa kronor 24,000.

Utgifter. Kronor

Arbetspremier .............................................. 4,500

Expenser .................................................. 3,000

Skatter och onera ............................................ 1,000

Underhåll av byggnader och stängsel, markförbättringar m. m..... 3,000

Inköp och underhåll av inventarier ............................ 1,500

Inköp av utsäde, lantbruksprodukter och övriga förbrukningsartiklar 6,000

överskott .................................................. 5,000

Summa kronor 24,000.

I kalkylen anmärkes, bland annat, att någon utgift icke beräknats för
levande inventarier, enär särskilt anslag förutsatts skola anvisas för nyuppsättning
av djurbeståndet.

Domänstyrelsen har för egen del uttalat, att styrelsen visserligen funne det
begärda priset, 75,500 kronor, vara i överkant men likväl ansåge att detsamma
kunde godtagas, därest med hänsyn till egendomens belägenhet med mera
vore angeläget att den förvärvades av kronan i syfte att disponeras av
fångvårdsstyrelsen. Det egendomen åsätta taxeringsvärdet, utgörande endast

40,000 kronor, vore lågt och syntes ej böra åberopas som mätare vid uppskattning
av egendomens värde. Styrelsen hade icke något att erinra mot
den uppgjorda kalkylen rörande driftskostnaderna men ville framhålla, att
beräkningarna undandroge sig ett närmare bedömande på grund av föreliggande
säregna förhållanden. Mot den av styrelsens byggnadskontor uppgjorda
beräkningen å kostnaden för uppförandet av ny ekonomibyggnad, enligt

Försålda produkter:
Spannmål m. m.

Nötkreatur .....

Mjölk .........

Virke .........

övriga inkomster .

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

vilken kostnaden under angivna förutsättningar uppskattats till 28,000 å

30,000 kronor, hade styrelsen icke heller något att erinra.

Domänstyrelsens utlåtande jämte den i ärendet verkställda utredningen har
med skrivelse den 4 november 1943 överlämnats av fångvårdsstyrelsen, som
därvid understrukit vad styrelsen tidigare anfört därom att ett förvärv av
egendomen vore ur många synpunkter förmånligt och angeläget för fångvården.
Många års erfarenhet hade visat, att läget för centralfängelset i Mariestad,
vårt största jordbruksfängelse, vore mycket gynnsamt både med hänsyn
till dess centrala belägenhet i landet, som vore ägnad att reducera fångtransporterna,
och ur synpunkten av de lokala förhållandena, som innebure,
att fängelset läge nära en residensstad men samtidigt relativt avskilt och i
lämplig omgivning. Då det stigande fångantalet och de nutida strävandena
inom fångvården gjorde det mycket önskvärt, att centralfängelsets i Mariestad
utrymmen och områden utökades, syntes det styrelsen, att statsverket
ej borde försumma ett tillfälle att förvärva ett i anslutning till det nuvarande
fängelseområdet beläget, jämväl i övrigt lämpligt område. Det begärda priset

75,500 kronor borde, såsom domänstyrelsen framhållit, kunna godtagas. Vid
bedömande av priset borde den omständigheten beaktas, att driften vid Lockerud
genom anknytning till centralfängelset bleve billigare än om en ny
självständig anstalt skulle upprättas. De reparationsarbeten till ett sammanlagt
belopp av 13,500 kronor, som av arkitekten Birch-Lindgren ansetts erforderliga
för huvudbyggnaden och flyglarna, borde utföras först efter hand.
Efter mindre arbeten, som torde kunna bestridas av tillgängliga medel, kunde
byggnaderna tagas i bruk efter tillträdet av egendomen. Medel till ombyggnads-
eller reparationsarbeten behövde alltså icke för närvarande begäras.
För uppförande av nya ekonomibyggnader borde anslag äskas först till ett
eller flera kommande budgetår.

Nyare strävanden inom fångvården avse bland annat att i den utsträckning
som med hänsyn till klientelets beskaffenhet är möjlig ersätta vården
å slutna anstalter med öppen vård. I enlighet härmed ha under senare år inrättats
ett flertal anstalter och avdelningar av öppen karaktär. Dessa ha emellertid
huvudsakligen varit avsedda för specialvård. Plit höra det stora flertalet
av de till ungdomsfängelseorganisationen hörande anstalterna, vissa paviljonger
vid vårdanstalten å Hall samt den för förvarade utlänningar avsedda
kolonien Ödevata. Å de för vanligt fångförvar avsedda anstalterna
finnas öppna vårdplatser endast vid det såsom jordbruksfängelse disponerade
centralfängelset i Mariestad samt de till denna anstalt anslutna kolonierna
Rödjan, Singeshult och Leverstad. Sistnämnda koloni användes dock tillsvidare
såsom provisorisk ungdomsanstalt. Å Mariestadsfängelset och de därtill
anslutna kolonierna finnas sammanlagt 131 platser, däri inberäknat det
utrymme som vunnits genom en av 1943 års riksdag beslutad utbyggnad av
kolonien å Singeshult.

Med hänsyn till de jämförelsevis begränsade möjligheter som sålunda föreligga
att bereda det ordinära fångklientelet sysselsättning under friare former

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

113

uttalade jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om tillgodoseende
av ett ökat platsbehov å fångvårdens anstalter, att platsutrymmet för
vanligt fångförvar i första hand holde utökas genom anordnande av nya kolonier
och förläggningar (II ht sid. 96). Såsom jag samtidigt anförde, framstår
en dylik utökning av de öppna vårdmöjligheterna såsom önskvärd, även
om fångantalet skulle nedgå till normal omfattning. Hinder bör därför icke
möta att på ett stadigvarande sätt tillgodose ifrågavarande ändamål genom
inköp av lämplig fastighet.

Att den nu till inköp föreslagna egendomen Lockerud ur flera synpunkter
är lämplig för anordnande av en fångkoloni har närmare utvecklats avfångvårdsstyrelsen.
Egendomens belägenhet är därvid av särskild betydelse.
Fristående kolonier och förläggningar kräva nämligen relativt stor personal
och bliva därför kostsammare än kolonier som anknytas till redan befintliga
anstalter. Genom att Lockerud gränsar direkt till ägor under Mariesladsfängelset
kan dessutom sambruk äga rum med detta fängelses jordbruk, vilket
innebär betydande fördelar.

På grund av det anförda finner jag, i likhet med domänstyrelsen och fångvårdsstyrelsen,
att det för egendomen begärda priset icke bör lägga hinder
i vägen för fastighetens förvärvande för fångvårdens räkning. Jag biträder
alltså fångvårdsstyrelsens förslag örn anvisande av anslag för ändamålet. Med
hänsyn till det trängande behovet av ytterligare platser för fångvårdsändamål
torde erforderliga medel böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. På Kungl. Maj:t synes böra ankomma att godkänna de närmare
villkoren för överlåtelsen.

Å egendomen bör inrättas en jordbrukskoloni för vanligt fångklientel av
samma typ som kolonierna Rödjan och Singeshult. På grund av det för närvarande
trängande behovet av platser för män, som ådömts ungdomsfängelse,
bör emellertid möjlighet hållas öppen att, liksom fallet är med kolonien Leverstad,
under den första tiden disponera egendomen såsom ungdomsanstalt.

För iståndsättandet av huvudbyggnaden och flyglarna erfordras icke nu
några särskilda anslagsmedel, enär de reparationsarbeten, som behöva verkställas
vid egendomens tillträde, icke äro av större omfattning än att kostnaderna
för dem kunna täckas av tillgängliga medel för byggnadsunderhåll.
Förnyelsen av ekonomibyggnaderna kan, såsom framgår av den i ärendet
verkställda utredningen, ske successivt under en följd av år. Huruvida kostnaderna
härför, såsom fångvårdsstyrelsen ursprungligen tänkt sig, böra bestridas
av jordbrukets medel eller örn anslag bör anvisas för ändamålet, torde
få bestämmas framdeles. Vad fångvårdsstyrelsens arkitekt anfört angående
en eventuellt erforderlig logemcntsbyggnad, torde påkalla prövning först
örn behov- uppkommer att utvidga kolonien. För närvarande synes man därför
icke behöva räkna med denna utgift. Däremot är det nödvändigt att redan
nu begära medel till anskaffande av erforderliga jordbruksinventarier.
I enlighet med fångvårdsstyrelsens i sådant hänseende framlagda förslag har
jag föreslagit äskande för ändamålet av ett särskilt anslag av 42,000 kronor å
driftbudgeten.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr ...

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Inköp cw egendomen Lockerud å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av................................. kronor 75,500.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] 1 b. Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar. I skrivelse
den 27 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att anslag måtte äskas
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 för, bland annat, vissa
ombyggnadsarbeten m. m. vid rannsakningshäktet i Kalmar. Styrelsen erinrar,
att vid detta häkte från och med den 1 oktober 1942 inrättats en avdelning
för utlänningar, som tagits i förvar för längre tid, samt att Kungl.
Majit med anledning härav redan i viss utsträckning ställt medel till förfogande
för anstaltens iståndsättande. Dessa medel ha, enligt vad styrelsen
upplyser, använts dels till reparationer i kök, diskrum och toalettrum, iståndsättande
av golv samt andra allmänna förbättringsarbeten och dels till avstängnings-,
igenläggnings- och hägnadsanordningar samt fönsterupphuggning.
Ehuru nu angivna arbeten uppenbarligen i hög grad förbättrat anstaltsbyggnaden,
hade det visat sig, att trots vad som vidtagits åtskilliga arbeten
krävdes för att göra rannsakningshäktet helt lämpat för dess nya användning.
Styrelsen erinrar i detta sammanhang, att sakkunniga för översyn
av gällande utlänningslag m. m. i sin den 1 augusti 1943 avgivna promemoria
angående utlännings omhändertagande i förläggning eller tagande
i förvar omnämnt de arbeten och anordningar som vidtagits beträffande
den särskilda utlänningsavdelningen i Kalmar samt vitsordat, att behov föreligger
av fortsatta förbättringsarbeten.

Rörande de sålunda erforderliga arbetena har fångvårdsstyrelsens arkitekt
G. Birch-Lindgren gjort upp förslag, avseende följande anläggningar
och förbättringsarbeten, nämligen anordnande av nya promenadgårdar och
ny idrottsplan, iståndsättande av uthus till verkstadsbyggnad, anordnande
av tvättstuga i fängelsebyggnaden, införande av varmvattensystem samt
ombyggnad av mottagningsavdelningen. I fångvårdsstyrelsens skrivelse anföres
härom närmare:

De nuvarande promenadgårdarnas omfattningsplank äro i mycket dåligt
skick. Då promenadgårdarnas antal numera kan avsevärt minskas, kunna
de flyttas och återuppföras på annan plats innanför murarna vid fängelsets
östra gavel. Ett där befintligt skjul, som är i dåligt skick, rives. I samband
med dessa arbeten är det provisoriskt uppsatta nätstängslet avsett att flyttas
in från ravelinens kant och anbringas på i marken gjutna cementplintar.
Fängelseområdet kommer att på detta sätt bliva avsevärt mycket mera användbart;
de intagna erhålla ett större område att röra sig på under sin
fritid, vilket är angeläget med hänsyn till att deras tagande i förvar avser
lång tid. I samband med att promenadgårdarna flyttas är den nu proviso -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

risk! anordnade fotbollsplanen avsedd att flyttas till de nuvarande promenadgårdarnas
plats. Det uthus väster om rannsakningshäktet, där tvättstugan
nu är belägen, är i synnerligen dåligt skick och bör islåndsättas för att
användas till verkstäder och bodar. I samband härmed skulle tvättstugan
flyttas till vinden i fängelsebyggnaden, vilket skulle i högsta grad underlätta
arbetet och skapa bättre och lättare uppvärmda lokaler.

Då nu rannsakningshäktet i sin helhet tagits i bruk, framstår även som
ett oavvisligt krav att tidsenlig varmvattenberedning anordnas samt mottagningsavdelningen
förbättras och utökas genom att bl. a. även f. d. vaktfrurummet
inredes till mottagningsrum.

Kostnaderna för sålunda avsedda arbeten ha av arkitekten Birch-Lindgren
beräknats på följande sätt:

Promenadgårdar ...................................... kronor 5,250

Idrottsplan ........................................... » 3,600

Borstning, vattring och avfärgning av anslutningsmuren .... » 1,375

Reparation av verkstadsbyggnaden ...................... » 2,550

Inredning av tvättstuga på fängelsebyggnadens vind ...... » 2''l00

Ombyggnad av mottagningsrum m. m................... » 2^800

Anläggning av varmvattensystem m. m................... » 9^445

Elektriska installationer ................................ » 3 OOO

Oförutsedda utgifter .................................. » 4,880

Summa kronor 35,000.

På grund av det anförda har fångvårdsstyrelsen, som ansett samtliga ifrågavarande
arbeten vara av brådskande natur, hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att till nya promenadgårdar m. m. vid rannsakningshäktet
i Kalmar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 bevilja
ett investeringsanslag av 35,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som efter remiss yttrat sig över fångvårdsstyrelsens
framställning, har icke funnit något att erinra mot de föreslagna arbetena.
De för arbetenas utförande angivna kostnaderna lia synts byggnadsstyrelsen
i och för sig något knappt tilltagna men tillräckliga under förutsättning att
arbetena i viss omfattning utfördes av på anstalten intagna personer.

Länsstyrelsen i Kalmar län, som jämväl avgivit infordrat utlåtande i ärendet,
har därvid erinrat, att frågan örn nedläggande av Kalmarhäktet varit
aktuell under åren närmast före krigsutbrottet, samt vidare beträffande fångvårdsstyrelsens
förslag anfört bland annat:

Mot detta förslag synes visserligen icke vara något att erinra; men länsstyrelsen
anser sig dock böra framhålla, att det är ett viktigt önskemål —
med hänsyn till häktets centrala belägenhet å en ur historiska och byggnadssynpunkter
synnerligen värdefull plats — att en för stadsbilden mera
avvägd byggnad för annat statligt eller kommunalt ändamål kan bliva uppförd
å platsen. Fördenskull böra sådana arbeten, vilka kunna motverka en
framtida förflyttning av häktet och platsens användande för bebyggelse av
ovan antytt slag, icke utföras.

Av fångvårdsstyrelsens framställning har länsstyrelsen inhämtat, att den
å ravelinen Prins Carl provisoriskt anordnade bollplanen -— vilken förlagts
väl nära Tullskolan — är avsedd att flyttas intill fängelsebyggnaden. Därigenom
förhindras insyn från skolgården, varjämte ravelinens egenskap av
byggn a d sm i n n esmä rk e beaktas.

Departements chefen.

116 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Enligt den av 1941 års riksdag fastställda normalorganisationen för rikets
fångvårdsans falter skall anstalten i Kalmar utgöra rannsakningshäkte och
huvuddelen av platsutrymmet därstädes stå till förfogande såsom reservutrymme.
Den för närvarande dit förlagda utlänningsavdelningen är av provisorisk
natur. På grund härav bör återhållsamhet iakttagas beträffande
kapitalinvesteringar i ifrågavarande anstalt. Utöver vad som oundgängligen
erfordras med hänsyn till det speciella ändamål, för vilket den nu provisoriskt
disponeras, böra i princip endast sådana förbättringsarbeten utföras,
som äro motiverade jämväl med hänsyn till dess användning under normala
förhållanden. De av fångvårdsstyrelsen föreslagna arbetena torde därför endast
delvis böra komma till utförande, nämligen såvitt avser införande av
varmvattensystem, reparation av verkstadsbyggnad samt inredande av tvättstuga.
Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för dessa arbeten hållas
inom ett belopp av 15,000 kronor, under förutsättning att för arbetena i
största möjliga utsträckning anlitas anstaltens egen arbetskraft.

Då det är angeläget, att de av mig sålunda förordade arbetena komma till
utförande snarast möjligt, torde anslag för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av.............. kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

Kungl. Majda proposition nr 2.

117

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjörf.s, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1943/44.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1 och 3 vore av den
natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande
framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar
borde få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas till
riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 10 d. Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt.

På förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941:305, 1942 års statsverksproposition
och propositionen 1943: 222, sid. 18(5) har riksdagen (skrivelser
1941:492, 1942:355 och 1943:335) till förevarande ändamål anvisat tillhopa
3,161,000 kronor, vilka medel icke belastat den av 1942 års riksdag
för försvarsväsendet angivna kostnadsramen.

I skrivelse den 2 december 1943 har för försvarsväsendets radioanstalt hemställts
örn anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 56,000 kronor
för bestridande av kostnader för vissa installationsarbeten vid anstalten av
i framställningen angiven art.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

De ifrågasatta arbetena synas mig ofrånkomliga och beräkningen av kostnaderna
för ändamålet har icke givit mig anledning till erinran. Då kostnaderna
direkt sammanhänga med byggnadsföretag, som beslutats före 1942
års försvarsbeslut, torde desamma i likhet med de till förevarande ändamål
tidigare anvisade medlen icke böra belasta femårsplanens kostnadsram. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets
radioanstalt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 56,000.

[2.] 10 e. Ombyggnad av stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar regemente.

I skrivelse den 11 oktober 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
hemställt örn anvisande av medel för örn- och tillbyggnad av en brandskadad
stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar regemente och därvid i huvudsak anfört
följande.

Den 3 augusti 1943 hade regementets sommarstall brunnit ned efter blixtnedslag.
Detta stall hade haft plats för 39 hästar. Behovet av stallutrymme
vid regementet uppginge numera till 43 spiltplatser i vinterstall och 15 spiltplatser
i sommarstall. Då 34 hästar kunde inrymmas i det nuvarande vinterstallet,
erfordrades en tillbyggnad av detta för 9 hästar och en nybyggnad avett
sommarstall för 15 hästar. Därjämte vöre vissa rivnings- och röjningsarbeten
efter den brunna stallbyggnaden erforderliga.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941

av styrelsen enligt följande.

Tillbyggnad av vinterstall............................... kronor 20,800

Nybyggnad av sommarstall............................. » 26,000

Rivning av brunnet sommarstall ........................ » l’000

Administration och oförutsett, cirka 6 procent ............ » 2^800

Summa kronor 50,600.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 beräknades till 7,700 kronor.

Statskontoret har anfört, att medel för återuppförande av sommarstall
jämte tillbyggnads- och rivningsarbeten borde äskas av riksdagen såsom anslag
å kapitalbudgeten till kapitalinvestering i arméförvaltningens delfond av
försvarsväsendets fastighetsfond.

Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsstyrelsens förslag och
förordar alltså anvisande av det äskade beloppet, 58,300 kronor. Då de föreslagna
arbetena erfordras för att ersätta en nedbrunnen byggnad, torde de
icke böra bestridas inom den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen.
Jag föreslår, att medel anvisas såsom särskilt investeringsanlag å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar
regemente å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett investeringsanslag av ........ kronor 58,300.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

119

Marinförvaltningens delfond.

[3.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Såsom framgår av 1943 års statsverkspropotsition
(kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 44) har för innevarande budgetår
under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond
till Vissa byggnadsarbeten m. m. uppförts ett anslag med 10,000,000 kronor.

Anslaget har beräknats såsom s. k. kvotanslag, d. v. s. uppförts med omkring
en fjärdedel av det belopp, som för byggnadsarbeten för marinen återstår
att anvisa för budgetåren 1943/47, med rätt för Kungl. Maj:t att överskrida
detsamma inom den av riksdagen fastställda kostnadsramen samt
för mötande av prisstegringar. Nämnda kostnadsram inrymmer viss marginal
för nya kapitalinvesteringar. Förevarande anslag får dock av Kungl.

Maj:t tagas i anspråk för sådana investeringar som regel först efter avriksdagen
lämnat medgivande.

I skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen, bland annat, äskat
ett belopp av 80,000 kronor för anordnande av personalskyddsrum å Galärvarvet
i Stockholm. De i skrivelsen omförmälda av ämbetsverket föreslagna
åtgärderna för erhållande av en tillfredsställande lösning av skyddsrumsförhållandena
därstädes hade godkänts av luftskyddsinspektionen, som i skrivelse
till chefen för Stockholms örlogsvarv bland annat anfört, att inspektionen
ansåge, att vidtagande av de föreslagna åtgärderna vore av sådan vikt,
att de med minsta möjliga tidsutdräkt borde genomföras.

I utlåtanden den 21 och den 30 september 1943 ha chefen för marinen samt
överbefälhavaren förklarat sig tillstyrka bifall till framställningen.

Mot bifall till marinförvaltningens framställning har jag intet att erinra. Departement*-Kostnaderna torde i enlighet med ämbetsverkets förslag kunna beräknas c **''
till 80,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943.

Enär ifrågavarande kostnad synes böra falla inom den i 1942 års försvarsbeslut
fastställda kostnadsramen för marinens byggnader, lärer kostnaden
böra bestridas från förenämnda investeringsanslag av 10,000,000 kronor
till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att förevarande arbete må komma till utförande med anlitande
av det för budgetåret 1943/44 för marinen anvisade
investeringsanslaget av 10,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
m. m.

[4.] 16 a. Modernisering av Stockholms örlogsvarv. Efter förslag av

Kungl. Majit (propositionen 1940 U:60, punkten 5, samt statsverkspropositionen
till 1941 års riksdag, kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten 20) har riksdagen
(skrivelser 1940 U: 73 och 1941:80) till modernisering av Stockholms

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

örlogsvarv såsom kapitalinvestering i försvarsväsendels fastighetsfond, marinförvaltningens
delfond, anvisat reservationsanslag örn tillhopa (430,000 +

2.520.000 =) 2,950,000 kronor. Härjämte har riksdagen (skrivelsen 1940 U:
73) bemyndigat Kungl. Maj:t att för samma ändamål av Stockholms varvs
byggnadsfond disponera ett belopp av 2,200,000 kronor.

Vidare har riksdagen (skrivelse 1941: 512) nied bifall till Kungl. Maj:ts förslug
(propositionen 1941:344, punkten 6) till örlogsvarvets modernisering
anvisat ett kapitalinvesteringsanslag av 1,305,000 kronor. Av propositionen
framgår, att av nämnda belopp 700,000 kronor hänförde sig till täckning
för ett över förskottsstaten för försvarsväsendet anvisat belopp för utförande
av slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar vid örlogsvarvet, under
det att 605,000 kronor vore att hänföra till merkostnader för moderniseringen
av örlogsvarvet, bland annat beroende av prisstegringar.

Slutligen har riksdagen (skrivelse 1943:25) med bifall tili Kungl. Maj:ts
förslag (propositionen 1943: 2, bilaga 13, punkten 8) för sistnämnda ändamål
anvisat ett reservationsanslag av 225,000 kronor. Det sammanlagda beloppet
av de för modernisering av Stockholms örlogsvarv till förfogande ställda
anslagsmedlen uppgår således till (2,950,000 + 2,200,000 + 605,000 +

225.000 =) 5,980,000 kronor.

I skrivelse den 20 december 1943 har nu marinförvaltningen hemsfällt,
att ytterligare medel för bestridande av merkostnader på grund av inträdda
prisstegringar måtte ställas till ämbetsverkets förfogande och i anslutning därtill
anfört i huvudsak följande.

Av de anvisade anslagsmedlen avsåges beloppet 605,000 kronor för täckande
av merkostnader orsakade dels av viss utökning av den ursprungligen
av marinförvaltningen framlagda planen, dels av prisstegring fram till
augusti 1941, varjämte beloppet 225,000 kronor anvisats för att täcka de
merkostnader, som uppstått på grund av under tiden augusti 1941—juli 1942
inträffad prisstegring.

I sin skrivelse av den 31 oktober 1942 angående modernisering av Stockholms
örlogsvarv, som läge till grund för äskandet av sistnämnda belopp,
hade marinförvaltningen framhållit, att ytterligare kostnadsstegringar efter
den 1 juli 1942 syntes ofrånkomliga samt att en ny beräkning liknande den,
som då verkställts, måste komma att utföras vid senare tidpunkt.

Av en genom försorg av chefen för ingenjördepartementet i Stockholm
uppgjord beräkning över kostnadsstegringen efter den 1 juli 1942 framginge,
att den sammanlagda kostnadsstegringen efter tidpunkten 1 juli 1942 till följd
av prisstegring uppginge till 127,600 kronor. Sistnämnda kostnadsstegring
hade även under hand varit föremål för en granskning inom industrikommissionen,
enligt vilken granskning någon anmärkning mot den beräknade
kostnadsstegringen ej kunde göras. Enligt vad nu kunde bedömas syntes
något ytterligare belopp för prisstegringar å ifrågavarande arbeten icke vara
erforderligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvalIningen hemställt,
att för modernisering av Stockholms örlogsvarv ett ytterligare belopp
av 127,600 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121

Av propositionen 1941: 344 framgår, att viss tvekan förelegat huru stor del Departementsav
den av marinförvaltningen hösten 1941 anmälda kostnadsökningen som
varit beroende på prisstegring men att jag ändock ansett mig böra vid
anmälan av propositionen med viss begränsning godtaga den av marinförvaltningen
till grund för den ökade medelsanvisningen lagda beräkningen,
enär örlogsvarvets modernisering icke utan våda för flottans krigsberedskap
kunde uppskjutas.

Vidare framgår av vad jag vid anmälan av propositionen 1943: 2 anförde,
att det förutnämnda beloppet å 225,000 kronor vore att hänföra till kostnadsstegringar
intill den 1 juli 1942 men att ytterligare kostnadsökning för genomförande
av varvets modernisering vore att förvänta med hänsyn till befarade
prisstegringar efter den 1 juli 1942.

Den av marinförvaltningen nu anmälda kostnadsökningen är i sin helhet
att hänföra till prisstegring. Av en ämbetsverkets skrivelse bilagd tablå framgår,
att det äskade beloppet, 127,600 kronor, hänför sig till kostnadsstegring
på grund av allmän fördyring efter den 1 juli 1942 samt tilläggskostnader
till följd av entreprenadkontraktens glidande indexskalor i fråga om arbetslöner
och materialpriser m. m. Marinförvaltningens ifrågavarande kostnadsberäkningar
giva mig icke anledning till erinran. Med hänsyn till medelsanvisningens
ändamål torde anslaget, i likhet med det förutnämnda beloppet
å 225,000 kronor, icke böra medräknas inom den av 1942 års riksdag för
försvarsväsendet fastställda kostnadsramen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av .................... kronor 127,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Berglund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

123

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 1. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barn- Departemenisrika
familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i statsverks- ** cAe/enpropositionen
vid äskande av anslag till hyresrabatter för mindre bemedlade,
barnrika familjer (V. punkt 21) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av ...........................kronor 10,000,000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 1. Tcrtiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande Departement».
av vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen vid äskande av anslag chefen.
till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer (V. punkt 21)
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Tertiårlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av..................kronor 30,000,000.

[3.] 2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen vid äskande av
anslag till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer (V. punkt
21) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 2,000,000.

[4.] 2 a. Lån till den s. k. Rågöstiftelsen. Under åberopande av vad jag
förut denna dag anfört i samband nied äskande av anslag under femte huvudtiteln
till Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare å tilläggsstat II
för löpande budgetår hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån till den s. k. Rågöstiftelsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Jan-Erik Stenius.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

125

Bilaga 14,

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 14, Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Under
hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av telegrafverkets
anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten
16) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
å tiiläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av ........ kronor 4,000,000.

[2.] 20. Utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik

ni. m. På förslag av Kungl. Majit i proposition, nr 313, har 1943 års riksdag
lill anordnande av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik för budgetåret
1943/44 anvisat ett investeringsanslag av 853,000 kronor.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

I skrivelse den 12 november 1943 har telegrafstyrelsen, efter framställning
av chefen för försvarsstaben, på anförda skäl hemställt örn anvisande å tillläggsstat
för innevarande budgetår av ett anslag av 1,192,000 kronor för
utbyggande av orienteringsnätet samt för vissa till sitt syfte likartade anläggningar.

Med hänsyn till innehållet i framställningen torde någon närmare redogörelse
för densamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens
vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar
genom handlingarna, vilka komma att tillhandahållas utskottet.

Med hänsyn till betydelsen ur försvarsberedskapssynpunkt av de anläggningar,
om vilka här är fråga, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för
desamma äskas av riksdagen för innevarande budgetår.

Telegrafstyrelsen har förutsatt, att de medel, som för ifrågavarande ändamål
investeras i telegrafverkets fond, skulle i sin helhet avskrivas. Denna
fråga torde i annat sammanhang få upptagas av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av orientering snöt för luftförsvarets telefontrafik
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 1,192,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[3.] a. Ny kraftstation i Trollhättan. För byggande av ny kraftstation vid
Hojums varp i Trollhättan har riksdagen för budgetåren 1938/39—1942/43
anvisat anslag å respektive 1,000,000 kronor, 4,000,000 kronor, 6,500,000
kronor, 5,000,000 kronor och 3,900,000 kronor eller tillhopa 20,400,000 kronor.
I detta belopp ingå icke kostnaderna för försvarsanordningar, vilka
kostnader med stöd av Kungl. Maj:ts och riksdagens bemyndigande täckts
genom disposition av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida
medel, som uppkommit genom avsättning till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Kraftstationen har tagits i bruk och har hösten 1943 invigts för sitt ändamål.
Den beräknades år 1938 kosta 14,000,000 kronor. Sedan beslut fattats
örn användning av turbiner med större effekt än ursprungligen förutsatts,
beräknades en till 15,220,000 kronor ökad kostnad. Det därutöver beviljade
beloppet har avsetts för att täcka merkostnader, som intill sommaren 1942
uppkommit i huvudsak på grund av den allmänna fördyringen men även
till följd av ökade sprängnings-, jord-, schaktnings- och betongarbeten.

I sin skrivelse den 30 september 1943 med anslagsäskanden för budgetåret
1944/45 har nu vattenfallsstyrelsen anmält, att på grund av förutnämnda
kostnadsökande omständigheter ett ytterligare anslag av 400,000 kronor
erfordrades för Hojumstationens färdigställande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

Styrelsen upplyser i detta sammanhang, att hela anläggningen blivit så
rikligt dimensionerad, att den visat sig kunna avgiva 100,000 kW i stället
för högst 88,000 kW, som åsyftades då beslut fattades om övergång till de
större turbinerna.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att ett anslag av 400,000 kronor måtte anvisas
å tilläggsstat för budgetåret 1943/44.

Med tillstyrkande av vattenfallsstyrelsens framställning hemställer jag, att DepartementsKungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Ng kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av .................................. kronor 400,000.

[4.] 1. Kraftstation vid Torpshammar. Till byggande av kraftstation vid
Torpshammar har riksdagen för budgetåren 1938/1939—1943/44 anvisat respektive
300,000 kronor, 1,500,000 kronor, 7,000,000 kronor, 6,000,000 kronor,
9,400,000 kronor och 2,000,000 kronor eller sammanlagt 26,200,000
kronor.

Beträffande arbetena med anläggningen torde jag få hänvisa till redogörelsen
härför i 1941 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten
27). Här må nämnas, att den totala effekten hos anläggningen beräknades
till 90,000 kW med två maskinaggregat. Kostnaden för anläggningen med
vattenbyggnader för två aggregat men med endast ett aggregat installerat angavs
av vattenfallsstyrelsen hösten 1941 till 25,000,000 kronor, däri inräknade

400.000 kronor för försvarsanordningar. Hösten 1942 beräknades kostnaderna
till det hittills anvisade beloppet, 26,200,000 kronor. Av merkostnaden hänförde
sig 700,000 kronor till förstärkningar i en krosszon, som i slutet av sommaren
1942 påträffats i avloppstunneln, samt återstoden eller 500,000 kronor
till allmänna prisstegringar.

I sin förenämnda skrivelse den 30 september 1943 har vattenfallsstyrelsen
anmält, att kraftstationen sånär som på vissa kompletteringsarbeten färdigställts
samt att den tagits i drift under juli månad 1943. Vid förnyad genomräkning
av anslagsbehovet hade det befunnits erforderligt med ett tillläggsanslag
av 1,750,000 kronor, motsvarande en tolai byggnadssumma av

27.950.000 kronor.

I detta sammanhang har styrelsen upplyst, att det insatta aggregatet visat
sig vid avsedd fallhöjd kunna avgiva 53,000 kW eller 8,000 kW mer än som
ursprungligen beräknats för ett maskinaggregat.

Beträffande orsakerna till den ytterligare fördyringen meddelar styrelsen,
att den nyssnämnda krosszonen befunnits vara betydligt mera svårartad än
som ursprungligen kunnat förutses. Flera tunnelras hade inträffat där, och
inklädnad med betong bade erfordrats på en längd av icke mindre än 90 meter.
Merkostnaden för betongklädseln och på grund av ökning av den bergmassa,
som måst bortforslas, hade uppgått till över 1,000,000 kronor. Ut -

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

över denna kostnad hade i skrivelsen tidigare angivna fördyrande omständigheter
(se 1944 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, sid. 74—
75) i hög grad gjort sig gällande.

Styrelsen meddelar i anslutning till dessa uppgifter, att i den angivna byggnadskostnaden
icke inräknats ombyggnad av en flottningsränna, som provisoriskt
tätats och som syntes kunna bibehållas tills vidare.

Slutligen anmäler styrelsen, att vissa ytterligare kostnader eventuellt framdeles
kunde uppkomma i samband med slutlig uppgörelse i vissa frågor, som
av vederbörande vattendomstol ställts på framtiden, nämligen angående aviäggningsplatser
för flottgods, vägar, anordningar för fiske m. m.

Vattenfallsstyrelsen hemställer örn anvisande av ett tilläggsanslag å

1,750,000 kronor.

Det av vattenfallsstyrelsen begärda tilläggsanslaget torde böra anvisas för
nu löpande budgetår.

I den mån ytterligare medel erfordras i samband med slutlig uppgörelse i
vissa på framtiden ställda frågor torde efter framställning från vattenfallsstyrelsen
ytterligare anslag böra anvisas, därest icke anslaget till mindre utvidgningar
av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag
m. m. visar sig förslå för ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 1,750,000.

[5.] 2. Kraftstation i Midskogsforsen. Under åberopande av vad jag tidigare
i dag anfört vid anmälan av vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden för
budgetåret 1944/45 (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 40) hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation i Midskogsforsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 2,000.000.

[6.] 4. Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem. I

samband med inköpet år 1937 av Torpshammarfallet erhöll kronan, bland
annat, viss vattenrätt i Gimån och Ljungan. Enligt det kontrakt, som låg
till grund för förvärvet, skulle kronan och säljarna samarbeta för reglering
i första hand av Holmsjön och Leringen och därefter av högre upp belägna
sjöar. Arbetena för regleringen av förenämnda två sjöar voro avsedda att bedrivas
så, att regleringen bleve fullt genomförd samtidigt med att kraftstationen
vid Torpshammar stöde färdig att tagas i bruk. I fråga om regleringens
omfattning och den andelsprocent, som beräknats för delägarna i företaget,
torde jag få hänvisa till redogörelsen i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 4, punkten 37).

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Till regleringsföretaget har riksdagen för budgetåren 1938/39—1942/43
under skilda anslagsrubriker å riksstaten anvisat tillhopa 4,475,000 kronor,
motsvarande vattenfallsstyrelsens andel i totalkostnaderna för företaget enligt
beräkningar hösten 1941. Av 1943 års riksdag anvisades därefter lill regleringsföretaget
ytterligare 2,025,000 kronor, varav 1,000,000 kronor å tillläggsstat
för budgetåret 1942/43 och 1,025,000 kronor å riksstaten för budgetåret
1943/44. Det ökade anslagsbehovet föranleddes av stegrade arbetslöner,
höjda materialpriser och transportkostnader samt brist på rationella arbetsmaskiner,
varjämte det visat sig nödvändigt att utföra mera omfattande arbeten
för flottningen än som från början ansetts behövliga.

Hittills hava sålunda för ändamålet anvisats tillhopa 6,500,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 30 september 1943 har vattenfallsstyrelsen
meddelat, att en förnyad genomräkning av anslagsbehovet visat, att kostnaden
för vattenfallsstyrelsens del komme att stiga med ytterligare 800,000
kronor till 7,300,000 kronor.

Beträffande orsakerna till denna fördyring meddelar styrelsen, att bristen
på arbetskraft och arbetsmaskiner skapat hinder i arbetet och nedsatt arbetskapaciteten.
Vidare hade transporterna fördyrats och planerade rationella
arbetsmetoder måst övergivas för dyrbarare arbetssätt. En opåräknad
kostnadsökning hade uppstått genom att styrelsen på grund av föreskrifter
i dom av vederbörande vattendomstol nödgats ersätta överdämda vägar med
nya vägar enligt senaste konstruktionsprinciper och med betydligt bättre
kvalitet än de ersatta, ökade strandägarersättningar och ogynnsam tidpunkt
för skogsröjning hade även bidragit till fördyringen. I vad fördyringen härrörde
från verkställd forcering för att den senaste vårfloden skulle kunna
innehållas i sjöarna, uppvägdes den emellertid av värdet av den ökade energi,
som komme att erhållas i Torpshammar under vintern 1943/44.

Slutligen anmäler styrelsen, att vissa ytterligare kostnader eventuellt framdeles
kunna uppkomma i samband med slutlig uppgörelse i vissa frågor,
som av vattendomstolen ställts på framtiden, nämligen angående regleringarnas
inverkan på flottning, virkesavläggning, fiske m. m.

Den beräknade fördyringen av regleringsföretaget med 800,000 kronor är Departemtniiavsevärd,
även om hänsyn tages till att den del av merkostnaden, som hänför cÄe/«*.
sig till forceringsarbeten för att möjliggöra ett utnyttjande av vårfloden vid
Torpshammars kraftstation, bör kunna återvinnas i form av ökade energiuttag.

Det av vattenfallsstyrelsen begärda tilläggsanslaget synes emellertid vara
nödvändigt för arbetenas fullföljande. Det torde böra anvisas för nu löpande
budgetår.

I den mån ytterligare medel erfordras i samband med slutlig uppgörelse
i vissa på framtiden ställda frågor torde efter framställning från vattenfallsstyrelsen
ytterligare anslag böra anvisas, därest icke anslaget lill mindre utvidgningar
av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre reglerings1''örctag
m. m. visar sig kunna förslå för ändamålet.

Ritning till riksdagens protokoll 19ii. 1 sand. Nr 2.

130

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Reglering av Holmsjön oell Leringen i Ljungans
vattensystem å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 800,000.

[7.] 7. Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. För budgetåren 1937/
38—1940/41 anvisades sammanlagt 4,200,000 kronor för en höjning av regleringsdammen
vid Suorva från en dämningshöjd av + 104.0 till + 110.8
enligt det s. k. äldre höjdsystemet. Sedermera visade det sig möjligt att utan
merkostnad öka dämningshöjden med ytterligare 1 meter till +111.8. Redan
innan nämnda höjningsarbeten voro fullt avslutade befanns det,
icke minst på grund av riskerna för krigsförstörelse, önskvärt att verkställa
en del rätt omfattande förstärkningsarbeten på dammen och berggrunden
nedströms denna. Då arbetena sålunda skulle fortsättas i Suorva, ansågs det
lämpligt att omedelbart utföra en ytterligare höjningsetapp, nämligen till
+ 113.88, d. v. s. 430.80 meter över havet. Åtgärden framstod såsom ändamålsenlig
icke minst med hänsyn till tillkomsten av det stora kraftbehovet
för Norrbottens järnverk, om vars uppförande beslut förelåg i slutet av år
1941. Det förutsattes därvid, att de fasta kostnaderna för transportled och
administration, inbegripet sociala anordningar på arbetsplatsen, skulle täckas
med driftmedel. Tilläggskostnaden för den sista dammhöjningen beräknades
i februari 1942 av vattenfallsstyrelsen till 1,240,000 kronor. Härav hava

140.000 kronor bestritts av reservation å tidigare anslag. Ett anslag av

500.000 kronor beviljades för budgetåret 1942/43; återstoden eller 600,000
kronor har anvisats för budgetåret 1943/44.

I skrivelse den 24 september 1942 meddelade vattenfallsstyrelsen, att endast
en mindre del av påbyggnadsarbetena medhunnits sommaren 1942, varför
större delen beräknades skola utföras sommaren 1943. En fortsatt allmän
prisstegring finge, anförde styrelsen, beräknas medföra en ökning av det
ursprungligen angivna kostnadsbeloppet.

I sin skrivelse den 30 september 1943 har vattenfallsstyrelsen anmält, att
en rätt betydande sådan kostnadsstegring uppkommit, nämligen icke mindre
än 650,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att kostnadsökningen
berott, förutom på samma omständigheter som på andra arbetsplatser — huvudsakligen
transportsvårigheter och allmän prisstegring — även därpå, att
konstruktionen för den sista dammhöjningen icke kunnat göras fullt så enkel
som förutsatts vid den första planläggningen. Svårigheterna att kvarhålla
personalen hade gjort sig särskilt kännbara vid Suorva. Trots fördyringen
kunde kostnaden för det nytillkomna magasinet anses såsom måttlig.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att ett belopp av 650,000 kronor för påbyggnad
av regleringsdammen vid Suorva måtte anvisas å tilläggsstat för
budgetåret 1943/44.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

Den uppkomna kostnadsstegringen är förhållandevis stor. Vid bedömandet Departementehärav
måste beaktas att de svårigheter, som äro förenade med konstruktion dufén.
och utförande av omfattande vattenbyggnadsarbeten i ödemarken, i hög grad
accentuerats av transportsvårigheter och brist på arbetskraft. Bland annat
tack vare att för arbetena med dammens höjning kunnat utnyttjas den
transportorganisation, som i allt fall måst upprättas för erforderliga förstärkningsarbeten,
hava merkostnaderna likväl kunnat begränsas så att totalbeloppet
i förhållande till vad som vunnits kan anses måttligt.

Med tillstyrkande av vattenfallsstyrelsens framställning hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av....................kronor 650,000.

Luftfartsfonden.

[8.] 3. Radiofyrar för luftfarten. Under hänvisning till vad jag tidigare
i dag anfört vid anmälan av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden
beträffande kapitalinvesteringar i luftfartsfonden för budgetåret 1944/45
(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 48) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Radio fy rar för luftfarten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av.....................................kronor 200,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[9.] 8 b. Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg. Med bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition den 6 mars 1942, nr 179, framlagda förslag har
riksdagen dels medgivit, att av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) å 620,000 kronor till nybyggnad
för lantmäterikontoret i Vänersborg finge för om- och tillbyggnadsarbeten
å länsresidenset därstädes tagas i anspråk ett belopp av 330,000 kronor,
dels ock till om- och tillbyggnad av residenset för budgetåret 1942/43 anvisat
ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Enligt förslaget skulle residenset ombyggas och två flyglar, en norr och
en söder om detsamma, uppföras. Lokaler skulle beredas länsstyrelsen i residenset
och i den norra flygeln. I flygeln söder om residenset skulle inrymmas
länsarkitekt- och vägingenjörskontor samt landsfogdeexpedition jämte
vaktmästarbostad.

Riksdagen har därefter med bifall till Kungl. Majlis i 1943 års statsverksproposition
framlagda förslag (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 57) till omoch
tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg ytterligare anvisat ett investeringsanslag
av 80,000 kronor. Beloppet avsågs för en utökning av länsresi -

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

densets södra flygelbyggnad för att anskaffa erforderliga utrymmen åt den
nya vägförvaltningen.

Genom beslut den 29 maj 1942 och den 26 februari 1943 har Kungl. Maj:t
bemyndigat byggnadsstyrelsen att taga i anspråk de av riksdagen till förfogande
ställda medlen.

I skrivelse den 27 september 1943 har länsstyrelsen i Älvsborgs län meddelat,
att byggnadsstyrelsen i samband med pågående omändringsarbeten å
residensbyggnaden bomme att i tjänstevåningarna iordningställa erforderligt
hisschakt jämte dörrar och hissmaskinrum. Kostnaden för leverans och montage
av hiss inginge däremot icke i de byggnadsanslag, som för ändamålet
stöde till byggnadsstyrelsens förfogande.

Genom den omorganisation av taxeringsväsendet, som väntades komma att
beslutas av 1943 års höstriksdag, komme, fortsätter länsstyrelsen, landskontorets
personal att utökas med omkring 10 personer. Genom viss omdisposition
av lokalerna samt genom en del enklare ändringar, till vilka länsstyrelsen
komme att underställa byggnadsstyrelsen förslag så snart statsmakterna
beslutat i organisationsfrågan, läte sig denna icke obetydliga personalutökning
bemästras inom ramen för de nu påtänkta lokalerna.

Landskontoret komme emellertid därvid att arbeta på icke mindre än 5
våningsplan. Dess huvudsakliga och mest omfattande arbete koncentrerade
sig dels till det för samtliga underavdelningar gemensamma, till över 900,000
ex. uppgående deklarationsmaterialet, varmed samtidigt måste arbetas på ett
flertal händer och ur olika synpunkter, dels till mantals-, taxerings-, debiterings-
och uppbördslängder. Allt detta material befunne sig ständigt på cirkulation
emellan landskontorets samtliga underavdelningar i alla våningar.
Ett uteslutande av hissanordningen vöre under sådana förhållanden irrationellt,
i det att kostnaden för därigenom nödvändigblivande utökning av expeditionsvaktpersonalen
skulle på ett fåtal år uppväga den besparing, som
kunde vinnas genom uppskov med anskaffning av själva hissen med tillhörande
maskineri.

Under åberopande av det anförda hemställer länsstyrelsen om bemyndigande
för byggnadsstyrelsen att i samband med pågående omändringsarbeten
inom länsresidenset omedelbart låta utföra hissanläggning i tjänstevåningarna
samt om anvisande av medel härför.

över länsstyrelsens framställning har byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande
den 4 oktober 1943. Däri har byggnadsstyrelsen erinrat om att styrelsen i
skrivelse den 11 november 1941 rörande beredande av utökade lokaler för
länsstyrelsen anfört, att den på förslagsritningarna angivna hissen icke för
det dåvarande borde komma till utförande men att hisschaklet lämpligen
borde iordningställas i samband med övriga arbeten. I kostnadsberäkningen
hade endast ingått kostnaden för själva hisschaktet.

De av länsstyrelsen i förevarande framställning framlagda skälen för hissens
inmontering funne byggnadsstyrelsen starkt tala för att hissanläggningen
komme till utförande och helst innan pågående ombyggnadsarbeten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

133

vöre helt avslutade. Byggnadsarbetena för hisschaklet vore utförda, varför
leverans och montage av själva hissen kunde utföras för en kostnad av

10,500 kronor. Detta belopp kunde emellertid icke rymmas inom de för ombyggnadsarbetena
anvisade medlen.

Byggnadsstyrelsen hemställer örn bemyndigande att låta utföra hissanläggningen
ifråga samt örn anvisande av 10,500 kronor för ändamålet.

Det synes mig lämpligt, att den av besparingsskäl tidigare uteslutna hissanläggningen,
som nu befunnits erforderlig på grund av omdispositioner i
samband med den nya taxeringsorganisationens genomförande kommer till
utförande i samband med de pågående örn- och tillbyggnadsarbetena vid
länsresidenset i Vänersborg. Mot den beräknade kostnaden har jag icke något
att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av .................... kronor 10,500.

[10.] 10 a. Inköp av tomt för nybyggnad för vägförvaltningen i Värmlands

län m. m. Med bifall till Kungl. Majits i 1939 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 08j gjorda framställning anvisade riksdagen
till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 516,500 kronor.

I anslutning till vad som förutsatts i Kungl. Majits proposition, nr 79, till
1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna
förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939, att då icke disponerade eller
bundna medel av anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av
kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

I Kungl. Majits proposition, nr 2, till 1941 års riksdag (bil. 17, punkten 35)
uttalades att, då behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen alltjämt kvarstode,
de för ändamålet anvisade, icke disponerade medlen borde ställas till
förfogande, därest förhållandena å arbetsmarknaden skulle motivera arbetenas
igångsättande. För att kompensera den stegring av byggnadskostnaderna,
som inträffat under tiden efter anvisandet av nybyggnadsanslaget,
anvisades därjämte å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett
reservationsanslag (B) av 98,500 kronor.

Genom beslut den 21 mars 1941 ställde Kungl. Majit medel till byggnadsstyrelsens
förfogande för bearbetning av förslaget till ifrågavarande byggnadsföretag
i syfte att ytterligare nedbringa kostnaderna och att anpassa
förslaget till under tiden uppkomna förändringar i förvaltningsorganisationen.

Enligt det förslag, som låg till grund för beviljande av förenämnda anslag,
skulle utmed residenstomtens östra gräns uppföras en nybyggnad, varvid de
å tomten befintliga södra och norra flyglarna skulle rivas. Inom nybyggnaden
skulle inrymmas lokaler för landskontoret samt för landsfogde-, läns -

Departemaitit chtftn.

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

arkitekts- oell vägingenjörsexpeditionerna ävensom två vaktmästarbostäder,
varjämte skulle erhållas reservlokaler örn tillhopa 250 kvadratmeter samt en
arkivsal om 240 kvadratmeter.

I skrivelse den 6 oktober 1943 har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen
numera för sin del övergivit den ursprungliga planen för beredande
av ökade lokaler åt länsstyrelsen. I avsikt att i möjligaste mån nedbringa
kostnaderna för byggnadsföretaget hade byggnadsstyrelsen i samråd med
länsstyrelsen låtit verkställa en reducering av lokalprogrammet, varvid medlagits
endast de lokaler, för vilka ett påvisbart behov omedelbart förelegat.
Det hade visat sig att lokalernas omfattning därvid kunde begränsas i sådan
grad, att lokalerna skulle kunna rymmas inom en i två våningar uppförd
byggnad förlagd utmed residenstomtens norra gräns mot Kungsgatan. En
sådan lösning av byggnadsfrågan förutsatte, att den norra flygeln skulle rivas,
under det att den södra flygeln skulle åtminstone tills vidare kunna bibehållas.
Sistnämnda flygel hade genom byggnadsstyrelsens försorg numera
reparerats samt försetts med centraluppvärmning, varefter lokalerna, som
måste anses tillfredsställa rimliga anspråk på tjänsterum, för sådant ändamål
tagits i anspråk av länsstyrelsen. Länsstyrelsen hade genom denna lokalutvidgning
erhållit en viss lättnad i sin trångboddhet, även om länsstyrelsen
alltjämt vore i trängande behov av ytterligare utrymme.

Byggnadsstyrelsen hade emellertid tagit under omprövning även andra
möjligheter för tillgodoseende av ifrågavarande lokalbehov. Sålunda hade
styrelsen övervägt, huruvida en lösning skulle kunna åvägabringas genom
att hela länsresidenset toges i anspråk såsom ämbetslokaler, under det att
åt landshövdingen bereddes bostad på annat håll. Det hade därvid dock
visat sig, att en sådan lösning skulle draga stora kostnader utan att i och
för sig kunna anses lämplig.

Genom 1943 års riksdags beslut angående vägväsendets förstatligande och
därigenom framkomna behov av lokaler för den statliga vägförvaltningen
hade, fortsätter styrelsen, en ny omständighet tillkommit, som måste påverka
lösandet av de statliga lokalfrågorna i Karlstad.

Vid sammanträde i Karlstad mellan länsstyrelsen och en representant för
byggnadsstyrelsen hade lokalfrågorna för samtliga till Karlstad förlagda
statsinstitutioner upptagits till diskussion i ett sammanhang. Därvid hade
från länsstyrelsens sida framförts betänkligheter mot att i en å residenstomten
uppförd flygelbyggnad inrymma lokaler för såväl länsstyrelsen som
vägförvaltningen. Man måste nämligen räkna med att lokalbehovet för båda
dessa myndigheter bomme att avsevärt stegras, och för att undgå att svårlösta
lokalproblem ånyo inom en förhållandevis snar framtid skulle uppstå,
vöre det välbetänkt om residenstomten i sin helhet reserverades för länsstyrelsens
räkning. Länsstyrelsen hade härjämte funnit det tveksamt, huruvida
det vore lämpligt att nu definitivt ordna länsstyrelsens lokalfråga, då
en del organisatoriska förändringar beträffande länsstyrelserna vore under
utredning.

Det hade under överläggningen vidare framhållits, att fördelar med hän -

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

syn till arbetets bedrivande skulle stå att vinna, om vissa myndigheter, som
i sin verksamhet hade beröringspunkter med varandra, lokalt sammanfördes.
I första hand borde sådant sammanförande eftersträvas för lantmäterikontor,
vägförvaltning, länsarkitekt och egnahemsnämnd. Då lantmäterikontoret
redan hade en egen och ändamålsenlig byggnad inom kvarteret
Mätaren, kunde detta önskemål endast realiseras genom att invid denna
uppföra en nybyggnad avsedd för de andra institutionerna. Dessa skulle
här även komma på ett förhållandevis ringa avstand fran länsstyrelsens
lokaler. Därest en sådan nybyggnad komme till stånd inom kvarteret Mätaren,
kunde egnahemsnämndens nuvarande, intill år 1952 förhyrda lokaler
örn 9 rum jämte arkiv inom den i omedelbar närhet av länsresidenset belägna
fastigheten Tingvallagatan nr 23 övertagas av länsstyrelsen, som med
tillgång till dessa och de provisoriska lokaler, som för länsstyrelsen iordningställts
inom den södra flygeln å residenstomten, skulle kunna låta sig
nöja i avvaktan på att länsstyrelsens framtida lokalbehov kunde överblickas
med större säkerhet.

På grund av vad sålunda förekommit hade byggnadsstyrelsen anhållit,
att länsstyrelsen måtte inleda förhandlingar med Karlstads stad örn förvärv
av erforderlig tomt i kvarteret Mätaren. Samtidigt hade byggnadsstyrelsen
uppdragit åt länsarkitekten i Värmlands län att uppgöra och till styrelsen
inkomma med program för en nybyggnad för vägförvaltningen, länsarkitektkontoret
och egnahemsnämnden å tomt inom nämnda kvarter.

Sedermera hade, fortsätter byggnadsstyrelsen, Karlstads stad genom dess
drätselkammare i skrivelse till länsstyrelsen den 16 augusti 1943 förklarat
sig villig att till kronan försälja tomten nr 2 i kvarteret Mätaren med en
areal av 1,383.2 kvadratmeter till ett pris av 20,748 kronor, inberäknat på
tomten belöpande gatumarkslösen och gatukostnader. Anbudet hade drätselkammaren
förklarat vara för staden bindande till den 1 juli 1944. Länsstyrelsen
hade uttalat, att det begärda priset enligt länsstyrelsens mening vore synnerligen
förmånligt.

Länsarkitekten i Värmlands län Conny Nyquist hade, anför styrelsen vidare,
med skrivelse den 17 augusti 1943 till byggnadsstyrelsen inkommit
med den begärda programutredningen i form av summariska planskisser
och på dem grundade kostnadsberäkningar. Enligt denna utredning skulle
en nybyggnad å tomten nr 2 i kvarteret Mätaren med lokaler för vägförvaltningen,
länsarkitektkontoret och egnahemsnämnden draga en kostnad
av omkring 360,000 kronor, däri icke inberäknat kostnaden för inköp
av tomt, medan en tillbyggnad å residenstomten, inrymmande lokaler för
länsstyrelsen, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret skulle betinga en
kostnad av omkring 475,000 kronor. Anledningen till att en nybyggnad inom
kvarteret Mätaren skulle draga en så avsevärt lägre kostnad vöre, att man
inom en sådan skulle kunna genomföra en mera rationell oell ekonomisk utformning,
i det att byggnaden kunde erhålla en mindre planyla och större
våningsantal än som vöre möjligt vid uppförandet av en llygel a residenstomten,
där hänsyn måste tagas till residensets måttförhållanden och vaningshöjder
samt till intilliggande bebyggelse i övrigt. Visserligen syntes det

departement?

»hifelt.

136 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke vara uteslutet att vid ett närmare utarbetande av förslaget till en ny
flygelbyggnad å residenstomten någon minskning av kostnaderna skulle
kunna åvägabringas. Den verkställda utredningen gåve emellertid vid handen,
att ett inköp av tomten nr 2 i kvarteret Mätaren samt uppförande därstädes
av en nybyggnad för nyssnämnda institutioner i varje fall skulle ställa
sig minst lika ekonomiskt fördelaktigt som uppförande av en motsvarande
nybyggnad på residenstomten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att, med frånträdande av sitt beslut rörande
uppförande av en flygelbyggnad å residenstomten i Karlstad, å tilläggsstat
för innevarande budgetår anvisa ett investeringsanslag å 20,748 kronor för
inköp av tomten nr 2 i kvarteret Mätaren i Karlstad.

Av det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget å 516,500 kronor
till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län har ställts till byggnadsstyrelsens
förfogande ett nettobelopp av 26,500 kronor, varav största
delen åtgått för upprättande av byggnadsritningar, markundersökningar
m. m.

Den nu föreslagna lösningen av vissa statsinstitutioners i Karlstad lokalfråga
synes mig kunna medföra så avsevärda fördelar, att det tidigare förslaget
att, sedan de befintliga flyglarna å residenstomten rivits, uppföra en
nybyggnad å samma tomt bör övergivas. Kostnaderna för uppförande av en
nybyggnad å den nu till inköp föreslagna tomten ställa sig enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar lägre än en tillbyggnad å residenstomten, även om
hänsyn tages till kostnaden för tomtförvärvet och till de belopp, som nedlagts
på planering av de ursprungligen avsedda arbetena.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka, att beslut
fattas om förvärv av ifrågavarande tomt. Till frågan om plan för tomtens
bebyggande samt om medelsanvisning för detta ändamål torde jag längre
fram få återkomma.

Mot storleken av den preliminärt avtalade köpeskillingen för tomten ifråga
har jag intet att erinra. Anslag för ändamålet torde böra upptagas å tillläggsstat
med avrundat belopp av 20,800 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp au tomt för nybyggnad för vägförvaltningen
i Värmlands län m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av..................................... kronor 20,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigurd Lang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

137

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Finansdep artementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför
därvid följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] 4 a. Kreditgivning till Finland. Genom beslut den 5 augusti och den
16 december 1943 ställde bankofullmäktige två krediter om vardera högst 5
miljoner kronor till finska statens förfogande mot borgen av Finlands bank.
Kreditgivningen, som ingick som ett led i handelsöverenskommelserna mellan
Sverige och Finland avseende andra halvåret 1943 resp. första halvåret
1944, upptogs till övervägande inom bankofullmäktige efter hänvändelse
från statsrådet. I enlighet med tidigare tillämpade principer böra krediterna
nu överföras på statsverket genom anvisande av särskilt täckningsanslag.
Med avseende å förvaltningen av ifrågavarande lån torde böra tillämpas
samma förfaringssätt som godkänts av riksdagen för vissa äldre krediter
av samma typ.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kreditgivning till Finland å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av ................................ kronor 10,000,000.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 4 b. Reglering av vissa krediter. För reglering av vissa krediter torde
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett investeringsanslag
å 42,100,000 kronor. Med hänsyn till ärendets karaktär synes
det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare
innebörden av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för ärendet torde
få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av ................................ kronor 42,100,000.

[3.] 4 c. Ytterligare reglering av vissa krediter. Jämväl för reglering av
vissa andra krediter torde å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår
böra äskas ett särskilt investeringsanslag å 5,000,000 kronor. Med hänsyn
till ärendets karaktär synes det icke lämpligt, att till statsrådsprotokollet
lämna redogörelse för den närmare innebörden av anslagsäskandet. En utförlig
redogörelse för ifrågavarande krediter och därmed sammanhängande
förhållanden torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare reglering av vissa krediter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

139

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt
anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 21. Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för kemisk teknologi
vid Chalmers tekniska högskola. För detta ändamål har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 110,000 kronor. Ombyggnaden,
som har till ändamål att tillgodose behovet av ökat utrymme inom den
kemiska avdelningen, innefattar inläggande av ett bjälklag i maskinhallen,
varigenom denna skall uppdelas i två våningar. Medelsanvisningen är grundad
på ett av länsarkitekten E. Friberger den 10 december 1942 uppgjort
förslag, enligt vilket kostnaderna beräknats till cirka 110,000 kronor.

Chalmerska byggnadskommittén, som handhar ombyggnadens utförande,
har nu hemställt om anvisande av ytterligare 7,000 kronor för ändamålet.
Kommittén bär anfört:

Enligt infordrade lägsta anbud skulle kostnaderna uppgå till icke mindre
än 160,000 kronor. Med anledning härav har byggnadskommittén sökt vidtaga
förenklingar i byggnadsprogrammet av sådan art, att de icke i avsevärd
grad inverka på arbetets kvalitet eller byggnadens framtida användbarhet.
Även efter vidtagandet av dessa förenkiingar torde den totala byggnadskostnaden
komma att uppgå till 117,000 kronor och således överstiga an -

140

Kungl. Mattts proposition nr 2.

Departements ehefen.

slaget med 7,000 kronor. Skillnaden är enligt kommitténs mening helt att
hänföra till den prisstegring, som inträffat under den tid, som förflutit sedan
arbetena kostnadsberäknades.

Kostnaderna enligt Fribergers förslag, de infordrade anbuden och kommitténs
framställning fördela sig på följande sätt:

Fribergers

förslag

kronor

ByggnadsAnbud
kommitténs

förslag

kronor kronor

Byggnadsarbeten ................

Värme-, ventilations- och sanitets anläggningar

..................

Elektrisk installation..............

Arkitektarvode, oförutsett m. m. ..

59,721	55,800	52,165
24,500	56,800	28,300
16,600	27,050	18,900
10,179	20,350	17,600

Summa 111,000 160,000 117,000

Den osäkerhet, som under rådande förhållanden vidlåder kostnadsberäkningarna
för ny- och ombyggnadsarbeten, har, enligt vad jag under hand
inhämtat, gjort sig gällande med särskild styrka i detta fall. Chalmerska
byggnadskommittén bär emellertid genom förenklingar i byggnadsprogrammet
lyckats nästan helt eliminera de uppkomna merkostnaderna. Efter de
vidtagna besparingsåtgärderna återstår emellertid att täcka ett belopp av

7,000 kronor. Detta torde böra anvisas på tilläggsslat II för innevarande budgetår.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för kemisk
teknologi vid Chalmers tekniska högskola på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av ........................kronor 7.000.

[2.] 22 a. Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i Växjö. 22 b.
Om- och tillbyggnadsarhetcn vid småskoleseminariet i Skara. 22 c. Ändringsarbeten
vid småskoleseminariet i Härnösand. 22 d. Ombyggnadsarbeten
vid småskoleseminariet i Landskrona. Vid 1936 års riksdag beslöts omorganisation
av smaskoleseminarierna. Genomförandet av organisationsplanen
förutsatte vissa byggnadsarbeten. Åren 1937—39 beviljades därför anslag
för utförande av dylika arbeten, dock icke i den utsträckning, som erfordrades
på grund av omorganisationen, emedan denna till följd av förefintligt Iäraröverskott
och därav föranledd inskränkning av elevintagningen vid seminarierna
ansågs böra till stor del uppskjutas. De anslag till byggnadsarbeten
vid småskoleseminarierna, som beviljades under nämnda år, avsågo även
andra behov än dem, som sammanhängde med omorganisationen. De planerade
byggnadsarbetena vid dessa seminarier ha på grund av angivna omständigheter
och med hänsyn till nödvändigheten att under kristiden så mycket
som möjligt begränsa den statliga anläggningsverksamheten icke i full utsträckning
kommit till utförande. Såsom framgår av 1943 och 1944 års stats -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

141

verkspropositioner måste emellertid seminarieorganisationen till följd av stegrat
lärarbehov icke blott helt tagas i anspråk utan även ytterligare utvidgas.
Denna utvidgning nödvändiggör utförandet av vissa byggnadsarbeten vid
småskoleseminarierna.

Byggnadsstyrelsen har hemställt örn anvisande av investeringsanslag örn
tillhopa 336,000 kronor för byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i
Växjö, Skara, Härnösand och Landskrona. Förslaget avser icke blott sådana
arbeten, som erfordras på grund av seminarieorganisationens utökning, utan
även förbättringar, som påkallas av andra behov. Byggnadsstyrelsen anför:

Småskoleseminariet i Växjö. 1938 års riksdag anvisade för budgetåret
1938/39 till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier ett
reservationsanslag av 66,500 kronor, varav till uppgörande av byggnadsritningar,
entreprenadhandlingar och dylikt för inredning av skolkökslokaler
vid småskoleseminariet i Växjö disponerades 4,000 kronor. Med anledning
härav framlade byggnadsstyrelsen av länsarkitekten Olof Lundgren uppgjorda
ritningar och entreprenadhandlingar rörande omförmälda inredningsarbeten
vid seminariet. På grund av kristidens inträde ha arbetena emellertid
icke fått igångsättas. Såsom byggnadsstyrelsen i utlåtande den 15 januari
1943 meddelat, kan, om vissa förenklingar beträffande de föreslagna arbetena
vidtagas, kostnaden för desamma beräknas till 28,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu anfört, att sedan seminariet genom beslut av
1943 års riksdag förändrats till dubbelseminarium, behovet av skolkökslokal
stegrats. Härtill bomme, att seminariet möjligen inom en snar framtid måste
ytterligare utvidgas och att skolkökslokalerna då bleve ännu nödvändigare.
Någon möjlighet att förhyra lokaler i staden förefunnes enligt rektors uppgifter
icke. Under innevarande år vore frågan provisoriskt löst på så sätt att
de lokaler, som vore avsedda att inredas till skolkök, försetts med från Kronobergs
läns landsting lånade skoiköksinventarier, tillhörande ett ambulerande
skolkök. Denna anordning vore givetvis otillfredsställande och dessutom
alldeles tillfällig. Det syntes skolöverstyrelsen på grund härav vara angeläget,
att de tidigare föreslagna arbetena utfördes under sommaren 1944, så
att de vore färdigställda vid höstterminens början.

Byggnadsstyrelsen, som biträder vad överstyrelsen sålunda anfört, finner
det önskvärt, att medel till ifrågavarande ändamål anvisas för budgetåret
1944/45. Kostnaderna för arbetena torde alltjämt kunna beräknas till ovannämnda
belopp av 28,500 kronor.

Småskoleseminariet i Skara. Förbudgetåret 1938/39 anvisades
dels ett reservationsanslag av 126,000 kronor för till- och påbyggnad av en
flygelbyggnad m. m. vid seminariet, dels ett reservationsanslag av 14,500
kronor till toalettanordningar vid seminariet. Enligt Kungl. Majds beslut den
30 december 1939 fingo ifrågavarande byggnadsarbeten icke fullföljas i vidare
mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.
Vidare anvisades för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
av 17,500 kronor till ny vaktmästarbostad vid seminariet. Enligt Kungl.
Maj ds beslut den 29 februari 1940 l ick detta anslag icke disponeras i annan
mån än som erfordrades till bestridande av kostnaderna för redan utförda
förarbeten.

Beträffande vaktmästarbostaden föreligga av arkitekten Ivar Stål upprättade
huvudritningar, under det att fullständiga enlreprenadhandlingar av
Stål uppgjorts rörande övriga ovan angivna arbeten. 1 yttrande den 15 januari
1943 har byggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna för samtliga bitr avsedda
arbeten till sammanlagt 230,000 kronor.

142

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

Skolöverstyrelsen har anfört, att det torde vara nödvändigt att rätt avsevärda
kostnader nedlades på detta seminarium för att dess lokaler skulle
motsvara ett dubbelseminariums behov. Emellertid torde det vara lämpligt,
att de hittills upprättade förslagen underkastades en grundlig omarbetning
för att en billigare lösning möjligen skulle kunna vinnas. Slutligen bar överstyrelsen
erinrat om att överstyrelsen tidigare påpekat, att det givetvis varit
önskvärt, att ifrågavarande arbeten hade kunnat avslutas sommaren 1944,
enär seminariet beräknades vara i full verksamhet hösten 1944. Detta torde
emellertid icke bli möjligt. Däremot vore det angeläget, att arbetena utfördes
under budgetåret 1944/45, så att de kunde vara färdiga vid höstterminens
början 1945.

Sedan byggnadsstyrelsen i anledning av vad överstyrelsen sålunda anfört
anmodat arkitekten Stål att upprätta utredningsskisser jämte kostnadskalkyl
rörande sådana om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Skara, som vore av särskilt angelägen natur, har denne inkommit med ritningar
till ombyggnadsarbeten inom huvudbyggnaden, örn- och tillbyggnad
av flygeln samt anordnande av toaletter inom västra uthuset.

Till huvudbyggnaden äro för närvarande såväl själva seminarielokalerna
som övningsskolans lokaler förlagda. Enligt det nu upprättade förslaget lia
övningsskolans samtliga lokaler förlagts till huvudbyggnaden med undantag
för salen för flickslöjd, som förlagts till bottenvåningen inom ovannämnda
flygel, där i övrigt själva seminarielokalerna inrymts. Vidare äro i huvudbyggnaden
inrymda rum för rektor, kollegium, bibliotek samt lärarinnor. 1
den i huvudbyggnaden befintliga aulan, som upptager onödigt stor volym
och icke står i förbindelse med byggnadens övriga lokaler, skulle bottenbjälklaget
höjas, varigenom ingång till salen beredes från huvudtrappan och
erforderligt antal överspelningsrum erhållas under salen. Dessa arbeten ha
beräknats draga en sammanlagd kostnad av 38,000 kronor.

Flygelbyggnaden omfattar för närvarande skolkök, slöjdsal samt sal för
undervisning i naturkunnighet, men skulle efter genomförande av den i förslaget
avsedda örn- och tillbyggnaden rymma lokaler för seminariet i dess
helhet. I bottenvåningen äro enligt förslaget förlagda entréer, sal för kvinnlig
slöjd, skolkök med omklädningsrum och matsal, sal för undervisning i
naturkunnighet med laboratorium samt rum för samlingar. Till våningen 1
trappa upp äro förlagda 4 klassrum samt materialrum. En halv trappa ned
anordnas toaletter för elever och en halv trappa upp lärarrum. Kostnaderna
lia beräknats till 146,000 kronor.

Inom västra uthuset skola enligt förslaget anordnas toaletter för övningsskolans
elever för en kostnad av 12,000 kronor.

Det torde icke vara oundgängligen nödvändigt att en ny vaktmästarbostad
färdigställes före läsåret 1945, varför detta byggnadsföretag torde kunna anstå
något år.

Skolöverstyrelsen, som under hand tagit del av de nu upprättade skissritningarna,
har förklarat sig icke ha något att erinra beträffande desamma samt
betonat angelägenheten av att däri avsedda arbeten snarast komma till utförande.

Byggnadsstyrelsen biträder skolöverstyrelsens mening och finner det alltså
önskvärt, att de för förslagets genomförande erforderliga medlen (38,000 -+-

146,000 + 12,000) 196,000 kronor anvisas för sistnämnda budgetår.

Småskoleseminariet i Härnösand. Skolöverstyrelsen har anfört,
att de nuvarande lokalerna vid seminariet i stort sett torde vara tillräckliga
för det behov, som komme att förefinnas, sedan seminariet från och med
höstterminen 1944 erhållit ett dubbelseminariums samtliga klassavdelningar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

143

Emellertid erinrar överstyrelsen därom, att förslag tidigare framställts rörande
vinnande av ett läsrum genom avbalkning av en del av korridoren i en
av seminariebyggnadens våningar, vilket förslag av överstyrelsen tillstyrkts.

Kostnaderna för den sålunda avsedda avbalkningen för erhållande av ett
läsrum har byggnadsstyrelsen beräknat till 1,500 kronor.

Småskoleseminariet i Landskrona. Seminariets byggnader färdigställdes
år 1902. Huvudbyggnadens uppvärmningsanordning utgöres av en
i samband med byggnadens uppförande utförd varmluftanläggning, som nödtorftigt
reparerats år 1941. Denna anläggning, som endast kan eldas med
koks, befinner sig numera i ett så bristfälligt skick, att det knappast torde
kunna ifrågakomma att underkasta densammma en ytterligare reparation,
varför den bör med det snaraste ersättas med en tidsenligare anläggning. Vidare
äro gymnastik- och skolköksanläggningarna m. m. bristfälliga. Enligt ett av
länsarkitekten N. Blanck uppgjort preliminärt förslag böra följande ändringar
vidtagas inom seminariet:

Inom huvudbyggnaden förflyttas huvudingången. Varmluftanläggningen
ersättes med en varmvattenvärmeledning och den föråldrade elektriska belysningsinstallationen
utbytes delvis mot en ny. Toaletter, tvätt- och duschrum
samt omklädningsrum för övningsskolans elever anordnas inom källarvåningen.
Den i bottenvåningen befintliga vaktmästarbostaden inredes till
klassrum för övningsskolan. Lärosalen för klass I uppdelas till bibliotek och
utrymme för vaktmästare. I våningen 1 trappa upp inredes en ny lärosal
för undervisningen i naturkunnighet jämte tillhörande laboratorium. I övrigt
avser förslaget endast vissa omplaceringar inom huvudbyggnaden.

I gymnastikbyggnaden förses gymnastiksalen med ett värmeisolerande undertak,
varjämte ventilation m. m. anordnas.

Den nuvarande rektorsbostaden ombygges för att inrymma slöjdsalar, skolkök
med tillhörande utrymmen, läs- och överspelningsrum samt vaktmästarbostad.
Förslaget förutsätter, att rektor för framtiden hyr bostad i staden.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna arbetena lia beräknats till sammanlagt
110,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke funnit annat att invända mot förslaget än att
förläggande av överspelningsrum i omedelbar närhet av vaktmästarens bostad
såvitt möjligt torde böra undvikas.

Med hänsyn till det bristfälliga skick, i vilket seminariet befinner sig, torde
det vara påkallat, att de föreslagna arbetena snarast möjligt komma till utförande.

Den starka utvidgning av småskoleseminariernas organisation, som måste Dep^^Mts''
genomföras inom den närmaste framtiden, kräver utförandet av ändringsarbeten
vid vissa seminarier. Vid Växjöseminariet erfordras sålunda
enligt byggnadsstyrelsens förslag inrättande av en skolkökslokal. Behovet härav
synes vara ådagalagt och jag har intet att erinra mot förslaget. Vad angår
seminariet i Skara, har riksdagen tidigare beviljat anslag till byggnadsarbeten
därstädes, vilka arbeten på grund av kristiden dock icke kommit till
utförande. Vid detta seminarium erfordras relativt omfattande ändringar.

Det nu föreliggande byggnadsförslag^ innebär emellertid i jämförelse med
tidigare förslag en begränsning av byggnadsprogrammet till de mest angelägna
arbetena. Jag tillstyrker, att medel anvisas för genomförande av det
sålunda förenklade förslaget. För anordnande av ytterligare ett läsrum i
seminariebyggnaden i Härnösand torde anslag böra beviljas i överens -

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

stämmelse med byggnadsstyrelsens förslag. Vid seminariet i Landskrona
befinna sig lokalerna till stor del i ett föråldrat och bristfälligt skick. De
föreslagna moderniserings- och förbättringsarbetena böra därför komma till
utförande, dock att vad skolöverstyrelsen anfört rörande förläggningen av ett
överspelningsrum så vitt möjligt bör beaktas.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av kostnaderna för här ifrågavarande
arbeten har jag ingen erinran att framställa. Då byggnadsarbetena med hänsyn
till seminariernas förestående utvidgning böra komma till stånd snarast
möjligt, torde anslag för ändamålet böra äskas på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Enligt vad jag under hand inhämtat torde i så fall möjligheter
förefinnas, att byggnadstiden för de angelägna arbetena vid Skaraseminariet
skulle kunna avsevärt förkortas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa

dels till Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i

Växjö ett investeringsanslag av..........kronor 28,500;

dels till Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Skara ett investeringsanslag av......kronor 196,000;

dels till Ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand
ett investeringsanslag av..............kronor 1,500;

dels ock till Ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Landskrona ett investeringsanslag av......kronor 110,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Torsten Svensson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

JordbruJcsdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slolt den 4
januari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och
statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande
punkterna 2—4 samt statsrådet Domö beträffande punkten 1. Föredragandena
yttra härvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 27. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I skrivelse den 29 juni
1943 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt om anvisande för nästa
budgetår av erforderliga medel för utförande av vissa byggnadsarbeten vid
högskolans husdjursavdelning.

Ifrågavarande byggnadsarbeten, beträffande vilkas utförande högskolestyrelsen
tidigare vid skilda tillfällen gjort framställning, avse dels omändring
och utvidgning av försöksladugården vid husdjursavdelningen, dels uppförande
av ett hönshus och ett kaninhus, dels ock iordningställande av ambulatoriska
klinikens lokaler för husdjursavdelningens museum.

Ur innehållet i tidigare verkställda utredningar rörande omförmälda byggnadsarbeten
må här återgivas följande.

Omåndringen och utvidgningen av försöksladugården åskådliggjordes å
två ritningar, daterade den 28 april och den 28 november 1938. Utvidgningen
omfattade tillbyggnad på norra gaveln i en våning med källare. Tillbygg Bihang

till riksdagens protokoll 19AA. 1 sami. Nr 2. 10

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

naden skulle innehålla en avdelning för smådjur, foderrum och kokrum samt
en avdelning för försöksdjur med därtill hörande rum för avelsdjur, vågrum,
förråd och diskrum. I källaren skulle inrymmas pannrum, kölrum,
pumprum samt utrymme för luftkonditionering. I den nuvarande ladugården
skulle inredas två klädrum med toaletter samt utföras vissa ändringar
i den befintliga inredningen. Norr örn denna tillbyggnad hade förlagts ett
hönshus med tre dagrum, kläckningsrum och rum för kycklingsbatterier
samt arbetsrum. Hönshuset uppvärmdes och luflkonditionerades från tillbyggnaden
medelst ledningar i Culvert. Vid sidan av hönshuset var ett mindre
kaninhus förlagt.

Kostnaderna belöpte sig för ladugården till 92,000 kronor, för hönshuset
till 25,000 kronor och för kaninhuset till 3,000 kronor samt fördelades sålunda: Ladugården.

Byggnadsarbeten, tillbyggnaden ........ kronor 41,000

Byggnadsarbeten, ändringar ............ » 12,000

Ledningsarbeten, inberäknat luftkonditionerings-
och ledningskulvert till hönshuset
.............................. » 29,500

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter ................ .» 9,500 kronor 92,000

Hönshuset.

Byggnadsarbeten ...................... kronor 16,000

Ledningsarbeten inkl. luftkonditionering .. » 6,500

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter .................. » 2,500 » 25 000

Kaninhuset.

Byggnadsarbeten .................................... » 3,000.

Husdjursavdelningens museum avsåges skola inrymmas i ambulatoriska
klinikens nuvarande lokaler, då dessa i samband med nämnda kliniks överflyttande
till en planerad nybyggnad blevo lediga. Ändringsarbetena i dessa
lokaler beräknades draga en kostnad av 6,000 kronor.

I skrivelser den 21 maj 1941 och den 16 maj 1943 från professorn i husdjurslära
vid veterinärhögskolan, vilka skrivelser fogats vid högskolestyrelsens
framställning, har såsom motivering för ifrågavarande byggnadsarbetens
utförande uttalats bland annat följande.

_Å veterinärhögskolans avdelning för avelsbiologi och husdjurshygien (husdjursavdelningen)
bedrives ett omfattande forskningsarbete inom ärftlighetens,
husdjurshygienens och djumäringens områden. Sålunda pågå sedan
flera år tillbaka omfattande ärftlighetsundersökningar över sterilitet hos nötkreatur.
För detta ändamål användes försöksladugårdens hela nötkreatursbesättning
till avelsförsök; på grund av alltför litet djurantal och bristande
utrymmen i försöksladugården har dessutom en särskild försöksgård, Medstugans
egendom i Jämtland, inrättats, varjämte statens förutvarande avelscentra
för fjällboskap och fjällrasföreningens avelsgårdar i hela Norrland
lämna försöksmaterial. Särskilda statsanslag utgå för dessa undersökningar.
Den ärftlighetsstatistiska bearbetningen av materialet utföres med hjälp av
det tekniska biträdet å avdelningen och ett för ändamålet anställt extra biträde.
Provisorisk arbetslokal för dessa biträden har ordnats i avdelningens

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

147

museum, som emellertid vintertid är så kallt och dragigt, att det icke kan användas.
Försöksdjuren (kalvar och ungdjur) måste sommartid inhysas i det
fallfärdiga hönshuset intill ladugården. Vintertid äro kalvar och ungdjur
sammanpackade i den trånga ungdjursavdelningen i försöksladugården, och
för utrymmets skull måste en del av ungdjuren nedslaktas, så snart förändringarna
i könsorganen kunnat diagnostiseras; någon längre tids observation
är omöjlig på grund av brist på utrymmen.

Ladugården, i det skick den nu befinner sig, har även utnyttjats för ladugårdshygieniska
undersökningar, som därjämte bedrivits utanför högskolan
i betydande utsträckning. De rådande förhållandena äro sådana, att ifrågavarande
avdelning i betraktande av sina arbetsuppgifter kan betecknas som
den sämst lottade av högskolans institutioner, och i jämförelse med motsvarande
institutioner vid utländska veterinärhögskolor torde avdelningen i
fråga om lokala arbetsmöjligheter och utrustning vara synnerligen dåligt försedd.
Bristen på arbetslokaler är icke minst kännbar med hänsyn till undervisningen.

I ett den 18 oktober 1943 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen under
hänvisning till nu gällande materialpriser och arbetslöner beräknat kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsarbeten till följande belopp.

Omändring och utvidgning av försöksladugården ........ kronor 120,000

Nytt hönshus, inberäknat stängsel ...................... » 32,000

Nytt kaninhus ...................................... » 3,500

Ilusdjursavdelningens museum ........................ » 7,500

Yttre ledningar och planeringsarbeten .................. » 6,000

Summa kronor 169,000.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i en den 10 december 1943 dagtecknad
skrivelse i detta ärende ytterligare anfört följande.

Enligt byggnadsstyrelsens tidigare förslag till tillbyggnad av försöksladugården
skulle i tillbyggnadens källare beredas utrymme för bland annat
pann- och bränslerum. Vid sedermera verkställd utredning rörande anordningarna
för byggnadernas uppvärmning visade det sig emellertid lämpligare
att ansluta dessa anordningar till de i den närbelägna hundklinikbyggnaden
befintliga huvudledningarna från högskolans huvudcentral, och de
uppgivna kostnaderna ha beräknats under denna förutsättning. Den tidigare
för pann- och bränslerum avsedda källarlokalen skulle sålunda bliva obehövlig
för detta ändamål men har på framställning från högskolan dock
bibehållits för att disponeras såsom förrådslokal, enär brist på dylika lokaler
föreligger.

Jag torde vidare här få anmäla framkomna förslag rörande byggnadsarbeten
för åstadkommande av bättre bostäder åt assistenter och jourhavande
vid veterinärhögskolans kirurgiska avdelning.

I .skrivelse den 22 juli 1942 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt
om utredning rörande denna fråga. Efter remiss har byggnadsstyrelsen i utlåtande
den 17 augusti 1943 framlagt vissa alternativa förslag till frågans
lösning samt hemställt örn anvisande för budgetåret 1944/45 av ett reservationsanslag
å 14,000 kronor för inredande av vissa bostadslägenheter i enlighet
med eli av arkitekten .1. Lundeqvist utarbetat förslag. Härefter lia

148

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

remissutlåtanden avgivits av högskolestyrelsen den 23 september 1943 och
av 1940 års civila byggnadsutredning den 29 oktober 1943. Högskolestyrelsen
har vid sitt utlåtande fogat ett den 15 september 1943 dagtecknat yttrande
av högskolans lärarkollegium.

Innan jag närmare ingår på byggnadsförslaget torde för belysande av behovet
av ifrågavarande byggnadsarbeten få återgivas följande av den av högskolestyrelsen
åberopade motiveringen för arbetena.

Bostadsförhållandena för assistenterna och för jourhavande på kirurgiska
kliniken äro sådana, att en ändring av desamma är oundgängligen nödvändig.
För de båda assistenterna finnas nu en bostad, bestående av ett
rum och ett mindre sovrum, samt en annan, bestående av endast ett rum.
Ingen av bostäderna är försedd med avlopp eller toalettanordningar. Kök
för tillredande av mat finnes icke i någon av bostäderna, utan uppvärmning
av föda får ske på elektrisk kokplatta, som placeras i rummen. I bostaden
på två rum bor nu en assistent, som är gift och har barn. I den andra
bostaden bor en gift assistent.

Jourhavanden är inlogerad i ett amanuensrum i huvudbyggnaden. Detta
innebär självfallet en utomordentligt stor olägenhet, då jourhavande ju bör
bo inom den institution, där han tjänstgör.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 17 augusti 1943 anfört i huvudsak
följande.

I samråd med veterinärhögskolans rektor, professorn G. Forssell, ha inom
byggnadsstyrelsen utarbetats två alternativa förslag till frågans lösning.
Alternativ a) avser uppförande av en bostadsbyggnad för kirurgiska klinikens
laborator i likhet med och i anslutning till planerade bostadsbyggnader
för befattningshavare vid bujatrisk-obstetriska kliniken. Den nuvarande
laboratorsbostaden örn 3 rum och kök i kirurgiska klinikens vindsvåning
övertages av en gift assisent, och den befintliga bostaden för ogift assistent
om ett enkelrum i samma vindsvåning förbättras och moderniseras. I alternativ
b) bibehålies laboratorsbostaden å kirurgiska klinikens vind och där
inredes en lägenhet örn 2 rum och kök för gift assistent och en dubblett med
kokvrå för ogift assistent.

I båda förslagen användes den nuvarande assisentbostaden örn 2 rum i
våningen 1 trappa upp i klinikbyggnaden till bostad för jourhavande.

Enligt verkställda beräkningar uppgår kostnaden för alternativ a) till

45,000 kronor för nybyggnad, vartill komma 3,000 kronor för förbättring
av befintlig assistentbostad (enkelrummet) genom anordnande av tambur
och toalettutrymme. För alternativ b) beräknas kostnaden till sammanlagt

32,500 kronor.

I alternativ b) avses att inreda hela vinden i kirurgiska kliniken för bostadsändamål,
vilket icke kan betraktas såsom en tillfredsställande lösning
och dessutom icke står i överensstämmelse med föreskrifterna i byggnadsstadgan
och skyddsrumslagen. Härtill kommer, att rummen och köket i
tvårumslägenheten måste förläggas i olika plan med cirka 1.3 meters nivåskillnad.
Icke heller kan dubbletten med kokvrå framdeles användas såsom
familjebostad. Kostnaderna för de två lägenheternas inredning å vinden
motsvara ett å-pris av 110 å 115 kronor per kubikmeter, vilket måste
anses som en alltför dyr lösning av denna bostadsfråga.

Vid fortsatt behandling av ärendet har byggnadsstyrelsen uppdragit åt
arkitekten J. Lundeqvist att utarbeta nytt förslag, varefter denne inkommit
med ett den 7 januari 1943 dagtecknat förslag. Detta innebär, att en

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

149

nuvarande professorsbostad i norra delen av huvudbyggnadens bottenvåning
uppdelas, varigenom erhålles en lägenhet om 4 ruin och kök och en
lägenhet om två rum och kök. Amanuensrummet mitt för huvudtrappan,
som måste tagas i anspråk för tvårumslägenhetens kök, ersättes av det nuvarande
assistentrummet å kirurgiska klinikens vind. Kostnaderna för åstadkommande
av de föreslagna lägenheterna inom huvudbyggnaden lia beräknats
till 14,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen finner alternativ a) i och för sig innebära den fördelaktigaste
lösningen av ifrågavarande hvggnadsfråga, men, under nuvarande
läge på byggnadsmarknaden, torde en sådan bebyggelse, som detta förslag
innebär, knappast kunna realiseras. Dessutom bör ett sådant nybyggnadsförslag
ses i ett större sammanhang och prövas i samband med uppförande
av andra planerade bostadshus för högskolans personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen,
att för åstadkommande av förbättrade bostäder för assistenter och jourhavande
vid veterinärhögskolans kirurgiska avdelning måtte för budgetåret
1944/45 anvisas ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har framhållit bland annat följande.

Det är av synnerligen stor betydelse för arbetet vid högskolans kliniker, att
vederbörande klinikchef har bostad vid högskolan och därigenom vid alla
tider på dygnet kan övervaka arbetet på klinikerna och vid behov ingripa.
Under de mer än 30 år, som förflutit sedan högskolans nuvarande byggnader
togos i anspråk, ha de nuvarande arrangemangen med bostäder åt klinikcheferna
visat sig vara till sådan nytta, att de icke böra frångås.

Lärarkollegiet anser att bostadsfrågan för assistenterna vid kirurgiska kliniken
lämpligast bör lösas därigenom, att en ny bostad uppföres för laboratorn
vid samma klinik. Ett förslag till sådant bostadsbygge har utarbetats
av arkitekten Lundeqvist på uppdrag av byggnadsstyrelsen i samband med
utredning rörande nybygge för obstetrisk-bujatriska avdelningen. Förslaget
innebär ett förbilligande av alternativ a). Detta nybygge med vatten, avlopp
och elektriska ledningar har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till
35,250 kronor. Lärarkollegiet anser därför, att en professorsbostad icke bör
delas för omändring till assistentbostäder, och föreslår, att ett nybygge kommer
till stånd i enlighet med nyssnämnda förslag. Lärarkollegiet vill därvid
särskilt framhålla, att detta förslag är utarbetat så, att byggnaden kan anpassas
till eventuella nya byggnader, avsedda till bostäder för lärare.

Högskolestyrelsen har förklarat sig tillstyrka det med a) betecknade alternativet
till nybyggnad, därvid styrelsen ansett sig kunna förorda den modifierade,
något billigare form för byggnadsfrågans lösning, som föreslagits
av lärarkollegiet.

1940 års civila byggnadsutredning har uttalat, alt utredningen i likhet nied
byggnadsstyrelsen ansåge, att det av arkitekten Lundeqvist den 7 januari
1943 upprättade förslaget under nu rådande förhållanden borde komma till
utförande.

Frågan örn utförande av de i styrelsens för veterinärbögskolan framställning
den 29 juni 1943 omförmälda byggnadsarbetena har tidigare vid upprepade
tillfällen varit föremål för överväganden. Förhållandena vid husdjursavdelningens
ifrågavarande lokaler lia såsom framgår av utredningen i åren -

Föredraganden
.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

det sedan länge varit synnerligen otillfredsställande, vilket medfört att såväl
det vetenskapliga arbetet som undervisningen vid avdelningen icke kunnat
bedrivas i den omfattning och på det sätt som varit önskvärt. Med hänsyn
till den stora betydelse som ifrågavarande verksamhet vid högskolan har
för landets husdjursskötsel, böra medel för byggnadsföretagen upptagas å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44. Kostnaderna för arbetena
i fråga ha av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 18 oktober 1943 beräknats
till 169,000 kronor. Den av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningen
har icke föranlett erinran från min sida.

Även bostadsförhållandena för assistenter och jourhavande vid högskolans
kirurgiska klinik äro sådana, att ett förbättrande av de för nämnda befattningshavare
avsedda bostäderna framstår såsom mycket angeläget. De
nuvarande bostäderna äro såsom framgår av utredningen i ärendet av mycket
otillfredsställande beskaffenhet, vilket förhållande säkerligen i icke ringa
grad bidragit till de svårigheter, som föreligga att erhålla assistenter till kliniken.
Jag anser mig därför böra förorda, att även nu ifrågavarande förbättringsarbeten
komma till utförande. Vid valet mellan de olika förslag
som framlagts har jag vid vägande mot varandra av de med förslagen förknippade
för- och nackdelarna kommit till den uppfattningen, att det av
byggnadsstyrelsen med alternativ a) betecknade förslaget innebär den lämpligaste
lösningen av förevarande spörsmål. Enligt vad jag inhämtat från
byggnadsstyrelsen skulle kostnaderna jämlikt sistnämnda alternativ, därest
det i högskolans lärarkollegiums skrivelse den 15 september 1943 omförmälda,
av arkitekten J. Lundeqvist utarbetade jämkningsförslaget kommer till
utförande, uppgå till sammanlagt 43,000 kronor. Detta belopp torde nu böra
äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till byggnadsarbeten
vid veterinärhögskolan å tilläggsstat för innevarande budgetår behöva anvisas
ett investeringsanslag av (169,000 + 43,000=) 212,000 kronor. Jag förutsätter,
att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas den strängaste
sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som
oundgängligen av förhållandena påkallas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av.......................... kronor 212,000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Egnahems!ånefolldén. Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av
egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka
äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga
egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942, skola från

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

151

fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning av
ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare. 1943
års riksdag har medgivit att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån från
egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000
kronor för jordbruksfastigheter och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter,
med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter.
Såsom kapitalökning till egnahemslånefonden lia för budgetåret
1943/44 anvisats 2,000,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1943 hemställt, att för
budgetåret 1943/44 måtte få beviljas lån från egnahemslånefonden med ett
intill 25,000,000 kronor utökat belopp, därav 15,000,000 kronor för jordbruksfastigheter
och 10,000,000 kronor för bostadsfastigheter. Styrelsen har
härvid anfört i huvudsak följande.

En betydande ökning av efterfrågan på egnahemslån har gjort sig gällande,
vilken med avseende å bostadslån givetvis sammanhänger med rådande bostadsbrist.
Vad angår egnahemslångivningen för jordbruksändamål bör ihågkommas,
att denna långivning nu mer än förr är inriktad på bärkraftiga
familjejordbruk, för vilka fordras tämligen höga lånebelopp. Efterfrågan
har i själva verket varit större än som kunnat förutses, i det att behandlingen
av ansökningar avseende budgetåret 1942/43 på grund av medelsbrist i viss
omfattning måst anstå till nu innevarande budgetår.

Med hänsyn härtill finner sig styrelsen nödsakad att för nu löpande budgetår
hemställa örn sådan utökning av ifrågavarande maximibelopp, att för
budgetåret 1943/44 må kunna beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett
belopp av 25,000,000 kronor, därav 15,000,000 kronor för jordbruksfastigheter
och 10,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit
att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i
sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Något ytterligare
kapitaltillskott till egnahemslånefonden för innevarande budgetår behöver ej
föranledas av en sådan utökning av utlåningen.

I remissutlåtande den 17 september 1943 har statskontoret förklarat sig
icke ha något att erinra mot att, på sätt egnahemsstyrelsen föreslagit, maximibeloppet
för lån från egnahemslånefonden för budgetåret 1943/44 ökas från

20,000,000 kronor till 25,000,000 kronor.

Av vad egnahemsstyrelsen anfört synes framgå, att en utökning av maximi
beloppet för långivning från egnahemslånefonden är erforderlig, därest låneverksamheten
under innevarande budgetår skall kunna givas avsedd omfattning.
En dylik utökning torde därför böra medgivas. Mot styrelsens förslag
att maximibeloppet för utlåning från fonden bestämmes till 25,000,000 kronor
har jag intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen föreslagit torde av beloppet
15,000,000 kronor böra avse jordbruksfastigheter och 10,000,000 kronor
bostadsfastigheter, med rätt för Kungl. Majit att, därest förhållandena
skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sålunda förordad fördelning.
Ifrågavarande ökning av utlåningen torde, såsom styrelsen framhållit,
icke behöva föranleda att nytt kapital behöver tillföras fonden.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån från
egnahemslånefonden med ett intill 25,000,000 kronor utökat
belopp, därav 15,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och

10,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för
Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning.

Fonden för låneunderstöd.

[3.] 7. Lan till svenska spannmålsaktiebolaget. Under åberopande av
vad jag förut denna dag anfört i samband med äskande av anslag under
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44,
punkt 4, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Län till svenska spannmålsaktiebolaget å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av .................. kronor 40,000,000.

Diverse kapitalfonder.

[4.] 4. Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Beträffande
förvaltningen av fonden för anordnande av spannmålslagerhus och
kylhus gäller från och med budgetåret 1938/39, att inkomster och utgifter
för statens lagerhus upptagas å en särskild inkomst- och utgiftsstat för fonden,
vilken stat fastställes av Kungl. Majit för varje budgetår. Det belopp,
varmed inkomsterna för ett visst budgetår överstiga utgifterna under samma
budgetår, tillgodoföres den å riksstaten under driftbudgeten upptagna
inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Genom beslut den 21 maj 1943 har
Kungl. Majit fastställt inkomst- och utgiftsstat för fonden för tiden den 1
juli 1943—30 juni 1944. I staten beräknas ett överskott för sagda tid av i
runt tal 45,000 kronor. I rikshuvudboken redovisas fonden med ett kapital
av i runt tal 1.05 miljoner kronor.

I skrivelse den 21 september 1943 har statens lagerhus- och fry shus styrelse
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte medgiva styrelsen att vid inlevererande
till riksgäldskontoret av överskottet å styrelsens verksamhet såsom rörelsekapital
innehålla ett belopp av 50,000 kronor. Till stöd för sin framställning
har styrelsen anfört följande.

I Kungl. Majits brev till statens lagerhus- och fryshusstyrelse den 15
februari 1929 föreskrevs, att styrelsen skulle erhålla ett rörelsekapital av

25,000 kronor. Det har emellertid visat sig, att detta belopp icke är tillräckligt.
Under vissa delar av året är beläggningen av lagerhusen ringa, vilket

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

153

gör att inkomsterna vid dessa tillfällen äro små. I många fall kunna också
de lagerhusen tillkommande avgifterna icke uppbäras, förrän spannmålen
av inlagraren uttages från lagerhuset. Detta medför, att lagerhusen under
långa perioder icke lia några inkomster. De löpande utgifterna såsom löner,
avgifter för elektrisk energi m. m. måste emellertid betalas, och det har
visat sig, att rörelsekapitalet vid vissa tillfällen icke räcker till härför. Tidigare
har styrelsen till sitt förfogande haft det kapital, som uppkommit genom
överskott å försäkringsavgifterna för å lagerhusen upplagd spannmål,
men då genom Kungl. Maj:ts brev till styrelsen den 8 januari 1943 förordnats,
att detta överskott skall redovisas som inkomst och inlevereras till riksgäldskontoret,
kan styrelsen icke längre disponera dessa medel som rörelsekapital.
Styrelsen anser, att ett belopp av 50,000 kronor erfordras, för att
styrelsen utan störningar skall kunna bedriva sin verksamhet.

I ärendet lia remissutlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket
och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Statskontoret har — under framhållande att ämbetsverket saknade möjlighet
att bedöma det erforderliga rörelsekapitalets storlek — beträffande
sättet för medlens anvisning anfört följande.

I princip torde det vara riktigast, att styrelsen erhåller rörelsekapital i form
av en rörlig förlagskredit hos riksgäldskontoret, varvid anvisat förlagskapital
i första hand bör användas till återbetalning av det i statskontoret innestående
förskottet, 25,000 kronor. A lyftade kreditbelopp bör utgå ränta,
bestämd av riksgäldskontoret med hänsyn till allmänna ränteläget.

Därest frågan på grund av beloppets ringa storlek och ärendets brådskande
natur icke anses böra underställas riksdagens prövning, torde Kungl.
Maj:t möjligen kunna utöka redan beviljat rörelsekapital genom att anvisa
ytterligare 25,000 kronor såsom förskott från statskontoret att utgå av under
händer varande medel. En dylik anordning torde emellertid icke böra
ifrågakomma annat än i undantagsfall beträffande förskott avseende en kort
begränsad tid.

I förevarande framställning har styrelsen själv föreslagit, att erforderligt
rörelsekapital skulle ställas till förfogande genom medgivande att vid inleverering
till riksgäldskontoret av överskottsmedlen få innehålla 50,000 kronor.
överskottet för budgetåret 1942/43 har emellertid redan inlevererats.
Någon återbetalning av dylika medel torde ej vara möjlig. Enligt ämbetsverkets
mening torde det ej heller vara lämpligt att disponera överskottsmedel
på föreslaget sätt.

I anslutning till det anförda förordar statskontoret, att begärt rörelsekapital
beredes styrelsen i form av en rörlig kredit mot ränta hos riksgäldskontoret.

Riksräkenskapsverket har av hudgettekniska skäl icke kunnat tillstyrka
lagerhus- och fryshusstyrelsens förslag, att det för styrelsen erforderliga rörelsekapitalet
skulle ställas lill förfogande av de inkomster, som inflöte i den
av styrelsen bedrivna verksamheten. Enligt riksräkenskapsverkets mening
borde de för verksamheten erforderliga rörelsemedlén antingen på sätt statskontoret
föreslagit tillhandahållas i form av en rörlig kredit hos riksgäldskontoret
eller också anvisas å ett för ändamålet uppfört anslag lill kapitalinvestering
i fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Beträffande
håda dessa alternativa lösningar erfordrades riksdagens medverkan.

154

Kungl. Mctj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha förklarat sig icke ha något att erinra
mot att frågan om beredande av erforderligt rörelsekapital åt statens lageroch
fryshusstyrelse ordnades på sätt styrelsen föreslagit. Därest detta emellertid
ej ansåges kunna ske av principiella skäl, läge det närmast till hands
att riksgäldskontoret — i likhet med vad som skett i fråga om domänverket
och statens reproduktionsanstalt och på sätt statskontoret i sitt utlåtande
föreslagit — tillhandahölle rörelsekapital i form av en rörlig förlagskredit.
Mot en dylik anordning talade emellertid, att, såsom erfarenheten visat, åtminstone
hälften av det begärda beloppet syntes avse ett mera permanent
kapitalbehov. Med hänsyn härtill och då det knappast kunde vara lämpligt
att för det återstående mera rörliga behovet, som avsåge ett jämförelsevis
obetydligt belopp, en kredit upplades i riksgäldskontoret, ha fullmäktige i
stället förordat, att ett anslag å kapitalbudgeten av 50,000 kronor anvisades
såsom rörelsekapital till fonden för anordnande av spannmålslagerhus och
kylhus. Anslaget skulle i första hand disponeras för återbetalning av styrelsens
förskott hos statskontoret.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna har jag intet att erinra
mot att ytterligare medel såsom rörelsekapital ställas till lagerhus- och fryshusstyrelsens
förfogande. I fråga om formen för denna medelsanvisning förordar
jag i anslutning till vad fullmäktige i riksgäldskontoret samt riksräkenskapsverket
uttalat, att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår äskas anslag till rörelsekapital för fonden för anordnande av spannmålslagerhus
och kylhus med 50,000 kronor. Anslaget torde i första hand
böra disponeras för återbetalning av styrelsens förskott hos statskontoret.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och
kylhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av ..........kronor 50,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Härdén.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

155

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaten.

Kronor

A: 8 a Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl.

hoven ........................................ 200,000

B: 4 a Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms

slott .......................................... 3,500

B: 6 Vissa reparationsarbeten vid Drottningholms och Ulriksdals
slott, reservationsanslag.................. 60,000

263,500

II. Justitiedepartementet.

E: 13 Inköp av jordbruksinventarier m. m. för egendomen

Lockerud, reservationsanslag .................... 42,000

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

F: 2 a Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag ........ 68,000

G: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.................................. 50,000

160,000

III. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag 50,000

C: 4 Svenska rödakorsdelegater i Grekland, reservationsanslag
.......................................... 250,000

D: 10 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 42,000

342,000

IV. Försvarsdepartementet.

Arméns fortifikationsförvaltning:

B: 4 a Engångsanskaffning av maskiner m. m. för bygg nads-

och reparationsberedskapen, reservationsanslag
...................................... 6,000,000

Försvarsstaben:

C: 5 a Viss utrustning, reservationsanslag .............. 62,500

Sjukvård:

G: 15 b Anskaffning av sjukvårdsmateriel för hemvärnet,

reservationsanslag............................ 340,000

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Tygmateriel m. m.:

C: 38 b Ytterligare anskaffning av sprängämne för ammuni tionstillverkning,

reservationsanslag ............

C: 39 a Underhåll av signalförbindelser, reservationsanslag
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 93 c Anskaffning av viss ammunition, reservationsanslag
C: 93 d Viss materiel för kustartilleriet, reservationsanslag . .

C: 98 a Täckning av vissa engångskostnader för flottans skif feroljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag ....
Flygmateriel m. m.:

C: 133 Skyddsanordningar vid flygfält, reservationsanslag . .
Garnisonssjukvården m. m.:

Garnisonssjukhusen:

D: 23 a Röntgenutrustning m. m. för garnisonssjukhuset

i Skövde, reservationsanslag ................

E: 13 Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag ........

E: 17 b Särskild apparatanskaffning, reservationsanslag ....

V. Socialdepartementet.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

B: 21 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag
..................................

C: 65 a Viss utbildningskurs för distriktsbarnmorskor, reservationsanslag
....................................

E: 20 Anskaffande av vissa automatvapen för polisen, reservationsanslag
................................

Civilt luftskydd:

F: 12 c Viss motorfordonsberedskap, reservationsanslag ....
F: 12 d Bidrag till inköp av motorf)randsprutor åt vissa kommuner,
förslagsanslag ........................

F: 12 e Planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse, reservationsanslag ..
F: 15 a Anskaffande av baracker för socialtjänsten m. m., reservationsanslag
..............................

G: 8 b Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsanslag
....................................

G: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
..................................

V/. Kommunikationsdepartementet.

E: 2 b Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för transporter
av finska barn m. m.....................

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B: 33 Förstärkningsarbeten vid Stockholmsmuseernas skyddsrum,
reservationsanslag ........................

Kronor

4.800.000

75.000

883.000

195.200

242.000

1.072.000

117.000

100.000

30.000

13,916,700

2,000,000

3,500

300.000

2.220.000
1,100,000

500.000
2,000,000

100.000

300,000

8,523,500

342.200

18.000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

157

C: 11 Vissa skyddsarbeten på Uppsala domkyrka, reservationsanslag
...................................

O: 10 a Främjande av nordiskt-kullurellt samarbete, reservationsanslag
....................................

IX. Jordbruksdepartementet.
Lantbrukshögskolan:

D: 3 Materiel m. m., reservationsanslag................

D: 8 Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader,

reservationsanslag............................

G: 31 Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebola gets

verksamhet, reservationsanslag ..............

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

G: 36 a Särskilda undersökningar, reservationsanslag......

Egnahemsbildning:

H: 15 Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,

reservationsanslag............................

K: 17 Kostnader för deltagande i fortbildningskurs för lantmätare
........................................

N: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
..................................

X. Handelsdepartementet.

D: 18 a Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer,
förslagsanslag ................................

XI. Folkhushållning sdepartementet.

D: 5 a Särskilda omkostnader för vissa fartyg, reservationsanslag
........................................

D: 5 b Ersättning för förfogande över vissa fartyg, förslagsanslag
........................................

D: 9 a Undersökningar och experiment vid svenska gummi forskningslaboratoriet

i Uppsala m. m., reservationsanslag
........................................

Säger för egentliga statsutgifter

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

14 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
......................................

20 Utbyggnad av orienteringsnät för luftförsvarets telefontrafik
m. ..............................

Kronor

45.000

_20,000

83.000

9,700

60.000
23,000,000

8,000

50.000

17.000

200,000

23.344.700

178.000

100

3,310,000

465.000
3,775,100

50.928.700

4,000,000

1,192,000

5,192,000

158 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D. Statens vattenfallsverk.
Kommunikationsdepartementet:

Trollhätte kraftverk:

a Ny kraftstation i Trollhättan..................

Norrländska kraftverken:

1 Kraftstation vid Torpshammar ................

2 Kraftstation i Midskogsforsen..................

4 Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans

vattensystem ..............................

7 Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva ....

E. Domänverket.
Justitiedepartementet:

a Inköp av egendomen Lockerud..................

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

3 Radiofyrar för luftfarten........................

III. Statens allmänna fastighetsfond.
Justitiedepartementet:

1 b Ombyggnadsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar
........................................

Kommunikationsdepartementet:

8 b Hissanläggning inom länsresidenset i Vänersborg ..

10 a Inköp av tomt för nybyggnad för vägförvaltningen

i Värmlands län m. m.........................

Ecklesiastikdepartementet:

21 Ombyggnad av maskinhallen i institutionen för ke misk

teknologi vid Chalmers tekniska högskola . .

22 a Anordnande av skolkök vid småskoleseminariet i

Växjö ......................................

22 b Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Skara......................................

22 c Ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand
........................................

22 d Ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Landskrona
......................................

Jordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan..........

/V. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Ar m é f ö r v al t ni n g en s delfond:

10 d Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt
..................................

Kronor

400.000

1.750.000
2,000,000

800.000
650,000

5.600.000

75.500

10,867,500

200,000

15.000

10.500
20,800

7,000

28.500

196.000
1,500

110.000

212,000

601,300

56.000

to to

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

159

Kronor

10 e Ombyggnad av stallbyggnad vid Jönköpings-Kalmar

regemente .................................. 58,300

114,300

Marinförvaltningens delfond:

16 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv.......... 127,600

241,900

V. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
bamrika familjer ...................... 10,000,000

VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:

1 Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .... 30,000,000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .... 2,000,000

a Lån till den s. k. Rågöstiftelsen.................. 200,000

Jordbruksdepartementet:

7 Lån till svenska spannmålsaktiebolaget .......... 40,000,000

72.200.000

VII. Fonden för förlag till statsverket.
Finansdepartementet:

4 a Kreditgivning till Finland ...................... 10,000,000

4 b Reglering av vissa krediter...................... 42,100,000

4 c Ytterligare reglering av vissa krediter........... . 5,000,000

57.100.000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Jordbruksdepartementet:

4 Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och

kylhus ......................................59,000

Säger för kapitalbudgeten 151,263,700