Kungl. Maj:ts proposition nr 2 (Proposition 1941:2)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940141; given
Stockholms slott den 3 januari 1941.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41, föreslå riksdagen att, med godkännande
av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga de
utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning
jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Såsom i årets statsverksproposition vid anmälan av finansplanen och för
flera huvudtitlar gemensamma frågor framhålles, har läget på arbetsmarknaden,
främst inom byggnads- och byggnadsämnesindustrierna, undergått
en sådan försämring, att omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslösheten
böra möjliggöras. Det synes därför angeläget, att medel nu ställas till
förfogande bland annat för olika anläggningsarbeten, lämpade för sysselsättning
av friställd arbetskraft och ledig produktionskapacitet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Behovet av ytterligare medel för anläggningsarbeten skulle kunna tillgodoses
genom att den för budgetåret gällande allmänna beredskapsstaten
sattes i kraft. Bättre synes emellertid av både tekniska och sakliga skäl vara,
att nya anslag för anläggningsarbeten äskas å en tilläggsstat II till årets riksstat.
Dels undvikas härigenom de komplikationer i redovisningsförhållandena
som skulle följa av även den allmänna beredskapsstatens ikraftträdande såsom
förskottsstat, dels erhålles möjlighet till en omprövning av anslagsändamål
och anslagssummor som är i hög grad påkallad i nuvarande ekonomiska
och statsfinansiella läge.

Under rådande förhållanden böra särskilda krav ställas på de anläggningsarbeten,
som ifrågakomma för utförande av arbetslöshetspolitiska skäl. Såsom
i statsverkspropositionen framhålles, gäller i huvudsak, att intet arbete
nu bör igångsättas med mindre än att det faller inom den ram, som begränsningen
av våra materiella resurser uppdrager, och därjämte i och för sig
framstår såsom nödvändigt för statsverksamheten eller eljest såsom ekonomiskt
fullt motiverat. Av vad jag i statsverkspropositionen anför framgår,
att dessa krav varit vägledande vid urvalet av de arbeten, till vilka medel
nu ansetts böra äskas å tilläggsstat, och att de även fortsättningsvis skola
noga beaktas. De företag till vilka medel må anvisas av arbetslöshetspolitiska
skäl böra igångsättas, blott om läget på arbetsmarknaden så påkallar.
Avsikten är att vid den undersökning av företagens nödvändighet ur arbetslöshetssynpunkt,
som med hänsyn därtill blir nödvändig innan anslagen disponeras,
ånyo pröva även företagens lämplighet med hänsyn till materieltillgången
och deras angelägenhet ur ekonomisk synpunkt. Särskilt bör beaktas,
att en sträng ytterligare sovring därvid kan bli påkallad till följd av
en begränsning i tillgången på bland annat byggnadsjärn. Materielförsörjningens
betydelse gör det nödvändigt, att utnyttjandet av de möjligheter till
ökad offentlig byggnadsverksamhet som tilläggsstaten öppnar sker i samråd
med statens industrikommission.

I de delar tilläggsstaten omfattar anslag, som motiverats och utvalts ur
här angivna synpunkter, blir staten med de föreslagna förutsättningarna för
anslagsdispositionen närmast att bedöma såsom en särskild, med tanke på
nuvarande situation utformad allmän beredskapsstat, vilken omedelbart sättes
i kraft och regleras. Eftersom anslagen å staten måste anvisas såsom reservationsanslag,
erhåller denna automatiskt giltighet även för följande budgetår,
i den mån anslagen icke dessförinnan tagils i anspråk. Som jag i finansplanen
framhåller, innebär detta, att ifrågavarande anslagsanvisningar
på tilläggsstat II, såvitt nu kan bedömas, komma att ersätta den allmänna beredskapsstat
för nästa budgetår, varom förslag eljest bort framläggas.

De krav på sträng sparsamhet i utförandet av offentliga byggnader, som
det statsfinansiella läget ställer, gälla utan förbehåll även den byggnadsverksamhet
som igångsättes av arbetslöshetspolitiska skäl. Innan arbetena påbörjas
bör därför deras planläggning omprövas, för att kostnaderna skola
såvitt möjligt begränsas genom förenklingar i byggnadssättet. En sådan omprövning
företages, enligt vad jag inhämtat, inom byggnadsstyrelsen beträf -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lande de arbeten för vilka styrelsen är ansvarig. 1 viss utsträckning lia de
företag, till vilka medel äskas å tilläggsstaten, redan granskats av 1940 års
civila byggnadsutredning. Denna kommer givetvis även i övrigt att anlitas
för en prövning ur besparingssynpunkt av de olika arbetena.

Anslagsanvisningarna å tilläggsstat il kunna icke begränsas till att avse
blott de anläggningsarbeten, vilka det kan bli nödvändigt att utföra av arbetslöshetspolitiska
skäl. Medel böra nu äskas även för vissa andra ändamål,
som den senaste utvecklingen aktualiserat och som måste tillgodoses under
löpande budgetår. De viktigaste av de nya medelsbehoven hänföra sig till
försvarsväsendet och avse sådan materielanskaffning m. m., som icke bör
finansieras från förskottsstaten, om möjlighet föreligger alt underställa riksdagen
anslagsfrågan. I de fall där ändringar i riksstaten blivit påkallade för
civila ändamål, rör det sig i regel endast om smärre belopp. Ett för flera
huvudtitlar gemensamt anslagsändamål av betydelse utgöra dock kristilläggen.
För dessa tillägg beräknas utgifterna uppgå till sammanlagt drygt 8 miljoner
kronor.

Med hänsyn till att sålunda på tilläggsstat II komma att anvisas såviil anslag
av sedvanlig typ som anslag, vilka motiveras av arbetslöshetspolitiska
skäl och bindas vid särskilda villkor, synes det lämpligt, att i tydlighetens
intresse införa en ny beteckning för sistnämnda anslag. Enklast sker detta
genom att till beteckningen reservationsanslag inom parentes fogas ett B,
som anger anslagets karaktär av beredskapsanslag.

De till en tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang
föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning
av de beslut örn förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid
på hemställan av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet (bil. 1—21) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas beredskapsanslag
på sammanlagt 128 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor på
driftbudgeten och 37 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslagssumman
för övriga ändamål uppgår till 109 miljoner kronor å driftbudgeten
och 29 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Tilläggsstatens driftbudgetsdel omfattar
sålunda anslagsäskanden å sammanlagt 200 miljoner kronor och dess
kapitalbudgetsdel anlagsäskanden å sammanlagt 66 miljoner kronor.

Vid bedömandet av anförda siffror bör observeras, alt enligt hävdvunnen
praxis medel nu ej äskas för avskrivningsändamål. Vidare må nämnas, alt
chefen för socialdepartementet senare kommer att framlägga förslag örn
en anslagsförstärkning å 25 miljoner kronor för åtgärder för arbetsmarknadens
reglering samt att förslag örn äskande av ytterligare medel för förbättrande
av bostadsförhållandena äro föremål för övervägande.

Såsom framhålles vid anmälan av finansplanen, är det ovisst, i vilken utsträckning
beredskapsanslagen behöva tagas i anspråk. Med tanke på den

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stora osäkerhet, som samtidigt vidlåder uppskattningarna av medelsbehovet
för försvarsberedskapen, synes det under dessa omständigheter motiverat att
vid en beräkning av utfallet av löpande statsreglering vidtaga sådana avrundningar,
att resultatet icke påverkas av här ifrågavarande anslagsäskanden.
Så sker också i finansplanen till årets statsverksproposition. Där anförda
siffror röna alltså icke inflytande av föreliggande anslagsberäkningar
å tilläggsstat II, av vilka de som avse militära ändamål falla inom ramen
för den beräknade belastningen å förskottsstaten och de övriga ligga inom
gränserna för de vidtagna avrundningarna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda
förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—21) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret
1940/41 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom
bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR RUDGETÅRET

1940/41.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ................ 324.000

II. Justitiedepartementet ........................ 255,000

III. Utrikesdepartementet......................... 140,000

IV. Försvarsdepartementet........................ 92,594,000

V. Socialdepartementet .......................... 6,700,800

VI. Kommunikationsdepartementet ................ 84,350,000

VII. Finansdepartementet ......................... 440,000 ;

VIII. Ecklesiastikdepartementet .................... 4,144,000 j

IX. Jordbruksdepartementet ...................... 4,407,500;

X. Flandelsdepartementet........................ 5,150,000

XI. Folkhushållningsdepartementet................. 3,000

XII. Pensionsväsendet ............................ 1.400,000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................. 16,000 199,924,300

Summa! 199,924,300

	Kronor
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering:
I. Statens affärsverksfonder...................................	17,578,000
	2,175,000
i III. Statens allmänna fastighetsfond..............................	14,085,800
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond..............................	18,096,000
V. Statens utlåningsfonder.....................................	4,375,000
VI. Fonden för låneunderstöd ..................................	259,700
VIII. Fonden för förlag till statsverket............................	9,220,000
Summa	65,789,500

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

		Kronor	Kronor
	A. Kungl, hovstaten.
j 8 a	Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven .......................................		98.000
	B. Kungl, slottsstaten.
6	Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, reserva-lionsanslaa (B)....		226,000
	Summa		324,000

II. Justitiedepartementet.

		Kronor	Kronor
	F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
4 a	Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag (B)........	''	85.000
	G. Diverse.
13	Kristillägg, förslagsanslag..........................		170.000
	Summa		255.000

III. Utrikesdepartementet.

		Kronor	Kronor
4	B. Sveriges representation i utlandet. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag..................		100.000
15	D. Diverse. Kristillägg, förslagsanslag..........................		40,000
	Summa	140,000

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

	.	Kronor	Kronor
	D. Lantförsvaret.
	Sjukvård m. m.:
42 a	Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö, reservations-
	anslag ......................................		24,000
	Tygmateriel:
50 a	Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservations-
	anslag ......................................		44,575,000
			44,599,000
	E. Sjöförsvaret.
	Flytande materiel, befästningar m. m.:
31	Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservations-
	anslag......................................	3,740,000
37	Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel, re-
	servationsanslag...............................	1,130,000	4,870,000!
	Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.:
59	Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reserva-
	lionsanslag ..................................	6,815,000
60	Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk
	materiel m. m., reservationsanslag ..............	5,660,000
60 a	Maskinutrustning för dockanläggningen vid Gustafs-
	viks örlogsdepå, reservationsanslag ..............	375,000	12,850,000
	Sjökarte verket:
64	Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet,
	reservationsanslag ............................		35,000
			17.755,000
	F. Flygvapnet.
	Flygmate e :
21	Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservations-
	anslag ......................................	28.300,000
29 a	Viss övnings- och undervisningsmateriel, reservations-
	anslag ......................................	900,000	29,200,000
			29.200,000
	G. Gemensamma anslag.
	Diverse:
21 b	Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag ........	140,000
24	Kristillägg, förslagsanslag .......................	900,000	1,040,000
			1,040,000
	Summa		92,594,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

		Kronor	Kronor
	B. Sociala verk och inrättningar.
	Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:
	Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
54	Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag (B).....	115,000
56 a	Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för
	alkoholister för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm, reservationsanslag (B)	105,000	220,000
	Fattigvård och barnavård:
77	Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol-
	och yrkeshem m. fl., reservationsanslag (B).......		647,000
			867,000
	C. Medicinalstaien samt hälso- och sjukvården.
	Sinnessjukvårdsanstalter:
19	Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag..	470,000
19 b	Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i
	i -lind, reservationsanslag..................	6,700
i 22	Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
1	vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsan-slag (B).....................................	300,000
	Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:
\| 26	Vissa ledningsarbeten m. m., reservationsanslag . . .	15,500	792,200
	Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
36	Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdel-
	ningar vid lasarett m. m., reservationsanslag (B). .	200,000
38	Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-
	sjukvårdsanstalter, reservationsanslag (B) ........	422,100
44 a	Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
	epidemisjukhus, reservationsanslag (B)............	300,000
45 a	Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
	sjuka, reservationsanslag (B)....................	125,000
48 a	Bidrag till uppförande av centralanstalt för radio-
	terapi i Göteborg, reservationsanslag (B)..........	200,000	1,247,100
	V ant öreanstalter:
52 a	Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stock-
	holm, reservationsanslag (B)....................	158,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

	---— Kronor	Kronor
52 b	Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg, reservationsan-slaq (B)..................................... 271,000	1 429.500
53	Förlossningsanstalter: Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossnings-anstalter, reservationsanslag (B).................	200,000
		2,668,800
	F. Civila luitskyddet.
7	Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skydds-rum, reservationsanslag........................j	2,000,000
	G. Diverse.
6 6b 15	Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., reservationsanslag............................... Bidrag till utlandssvenskarnas förening.............. Kristillägg, förslagsanslag..........................	190.000 50.000 925.000
	j !	1,165,000
	Summa	\| 6,700,800

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

i	i ~ ---—--- B. Väg- och vattenbyggnads väsendet.	Kronor	{ Kronor

	Vägbyggnader och vägunderhåll:
7	1 Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag (B).
	att avräknas mot automobilskattemedlen ....	6,000,000
9	j Stensättning av vägar, reservationsanslag (B), att av-
	räknas mot automobilskattemedlen...........	4,000,000
14	\| Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, reserva-
	lionsanslag (B), att avräknas mot automobilskatte-medlen ..............	17 rinn nnn
16	Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservations-
	anslag (B), att avräknas mot automobilskattemedlen	5,000,000
17	Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbot-
	tens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län, reservationsanslag (B), att avräknas
	mot automobilskattemedlen.........	2,000,000
18	Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riks-
	försvaret betydelsefulla vägar och broar, reserva-tionsanslag (B), att avräknas mot automobilskatte-
	medlen.....................	r nnn nnn
21	Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden, reser-
	valionsanslag (B), att avräknas mot automobil-skattemedlen ................	rr nnn nnn	80,000,000
	Hamnar och farleder:

23	Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations-
	anslag (B)..............	1,500,000
25	Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-
25 a	stödda fiskehamnar, reservationsanslag (B)........ Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar	2,000,000
28	och farleder, reservationsanslag (B)......... Arbetsmaskiner för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens	500,000
	hamn- och farledsarbeten, reservationsanslag (B) ..	150,000	4,150,000
			84,150,000
j	D. Byggnadsväsende!.
7 a	Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga, reserva-
7 b	tionsanslag (B)........... Restaureringsarbeten å Stockholms slott, reservalionsan-		85,000
	slag (B)....................................		50,000
		1	135,000
	E. Diverse.
23 \|	Kristillägg, förslagsanslag..............		65,000
	Summa		84,850,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

		Kronor	Kronor
	E. Diverse.
11 a	Kristillägg, förslagsanslag...... ........ ..........		440,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

	B. Arkiv, bibliotek och museer.	Kronor	Kronor
8 a	Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier, reserva-tionsanslag (B).................................		135,000
	C. Kyrkliga ändamål.
2 a 11 a	Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö, reservations-anslag (B)................................... Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka, reservationsanslag (B)............................		10,000 60,000
	D. Akademier m. in.		70,000
12 a	Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag .		155,000
	F. Tekniska högskolor.
12 a 14	Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre byggnader m. m., reservationsanslag.............................. Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna m. m., reservationsanslag.......................		12,000 72.000
	N. Diverse.		84,000
23 a	Kristillägg, förslagsanslag..........................		3,700.000
	Summa		4,144,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

	Kronor	Kronor
i	D. Undervisningsanstalter tor jordbruk och lant-mannanäringar m. m.
\| 19a	Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag (B)......!	17,000
	G. Lanthushållning i allmänhet.
11 20 26 41 48 1	Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening................ Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen .... j Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag (B) \| Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag (B) j Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus! m. m , reservationsanslag ........................	21,500 9,000 1,000,000 1,000,000 50,000
		2,080,500
	H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundför-bättringar m. m.
17	Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag (B) ....	1,000,000
	J. Skogsväsendet.
16 a 21	Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag.............................. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m., reservationsanslag ........................	1.000,000 75,000
		1,075.000
	M. Diverse.
12 a	Kristillägg, förslagsanslag..........................[	235,000
	Summa	4,407,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

	Kronor	Kronor
	\| D. Sjöfart och handel.
26	Anordnande av vissa farleder, reservationsanslag......	5.000,000
	F. Diverse.
16	Kristillägg, förslagsanslag..........................\|	150.000
	Summa \|	5,150,000

XI. F olkhushållningsdepartementet.

Kronor

D. Diverse.

Kristillägg, förslagsanslag..........................|

3,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter. XII. Pensionsväsendet.
8	C. Gemensamma anslag. Kristillägg, förslagsanslag..................... XIV. Riksdagen och dess verk m.	Kronor	Kronor
m.	1,400,000
30	Kristillägg, förslagsanslag................	Kronor	Kronor \|
	16,000

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA:

KAPITALBUDGETEN.

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färs verkstol! der.

		Kronor	Kronor
	A. Postverket.
6	Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning
	i Ulvsunda i Stockholm, reservationsanslag (B)......		3,070,000
7	Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö, re-
	servalionsanslag (B).............................		790,000
8	Örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå, reservations-
	anslag (B).............................		187,500
9	Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla, reserva-
	tionsanslag (B).................................		190,000
10	Posthusbyggnad i Kalmar, reservationsanslag (B)......		100,000
			4,337,500
	B. Telegrafverket.
6a	Telefonstationsbyggnad i Storängen, reservationsanslag (B)		195,000
6 b	Telefonstationsbyggnad i Spånga, reservationsanslag (B)		200,000
6c	Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm, reservations-
	anslag........................................		24,000
6 d	Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m.,
	reservationsanslag (B) ...........................		145,000
6 e	Påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Eskilstuna,
	reservationsanslag (B)............................		190,000
6 f	Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund, reser-
	vationsanslag (B)...............................		305,000
6g	Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde, reser-
	vationsanslag (B)...............................		120,000
6 h	Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö,
	reservationsanslag (B)............................		240,000
			1,419,000
	C. Statens järnvägar.
	Nya byggnader och anläggningar vid statens
	trafikerade järnvägar:
	Bangårdar:
1 a	Utvidgning av spårsystemet vid Kristine-
	hamn, reservationsanslag (B)......... 70,000
1 b	Utvidgning av spårsystemet i Tranås, re-
	servationsanslag (B)................ 90,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

		Kronor	Kronor
1 c	Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg,
	reservationsanslag (B)............... 900,000
1 d	Utvidgning av spårsystemet i Boden, reser-
	vationsanslag (B) .................. 125,000
1 e	Utvidgning av spårsystemet i Skövde, re-
	servationsanslag (B)................ 220,000
lf	Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs
	rangerbangård, reservationsanslag (B).. 500,000
1 g	Bangårdsarbeten i Ånge m. m., reserva-
	tionsanslag (B) .................... 1,050,000	2,955,000
	Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
2	Fortsatt anläggning av dubbelspår, reser-
	vationsanslag (B) .................. 5,500,000
2a	Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga-
	lund, reservationsanslag (B)......... 750,000	6,250,000
8 a	Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhö-
	riga fastigheter, reservationsanslag (B)............	100,000	9,305,000
			9,305,000
	D. Statens vattenfallsverk.
	Kraftverken:
	Trollhätte kraftverk:
1	Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag ..	1,500,000
	Norrländska kraftverken:
7	Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag	1,000,000
11 a	Vissa kraftledningar m. m. för militära behov, re-
	servationsanslag ..............................	16,500	2,516,500
			2,616,500
	Summa		17,678,000

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

		Kronor	Kronor
	Kommunikationsdepartementet:
3 a	Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-
	anslag (B)...................................		2,000,000
5	Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, reservationsan-
	slag (B).....................................		175,000
	Summa		2,176,000

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	J ustitiedepartementet:
1 a	Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Upp-
	sala, reservationsanslag (B) ....................	38,000
1 b	Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad, reservations-
	anslag (B)...................................	31,000
1 C	Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult, reservations-
	anslag (B) ..................................	33,000
1 d	Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå, reserva-
	tionsanslag (B) ..............................	78,500
1 e	Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsan-
	slag (B) ....................................	373,000
1 f	Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å
	Skenäs, reservationsanslag (B)..................	58,000	611,500
	Socialdepartementet:
3	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, re-
	servationsanslag (B)...........................	1,710,000
4 a	Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterske-
	skola, reservationsanslag........................	695,000	2,405,000
	Kommunikationsdepartementet:
6b	Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten, reservationsan-
	slag (B).....................................	2,000,000
6c	Nybyggnad för pensionsstyrelsen, reservationsanslag (B)	2,000,000
6 d	Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping, reser-
	vationsanslag (B)..............................	270,000
6 e	Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö, reservations-
	anslag (B) ..................................	555,000
6 f	Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
	län, reservationsanslag (B) ....................	850,000
6g	Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg, reser-
	vationsanslag (B).............................	620,000
6 h	Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län, re-
	servationsanslag (B) ..........................	400,000
6 i	Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län, re-
	servationsanslag (B)..........................	98,500
6 j	Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län, re-
	servationsanslag (B)..........................	33,000
6 k	Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i
	Gävle, reservationsanslag (B)....................	40,000	6,866,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

		Kronor	Kronor
	Finansdepartementet:
61	Byggnader vid tullstationen i Svinesund, reservations-
	anslag......................................	100,000
6 m	Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning,
	reservationsanslag (B)..........................	100,000	200,000
	Ecklesiastikdepartementet:
7 b	Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg, re-
	servationsanslag (B) ..........................	67,000
7 c	Nybyggnad för landsarkiv i Linköping, reservationsan-
	slag (B) ....................................	400,000
7 d	Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnogra-
	fiska museum, reservationsanslag (B)............	60,000
7 e	Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
	farmakologiska institutionerna vid universitetet i
	Uppsala, reservationsanslag (B)..................	500,000
7 f	Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för
	kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala,
	reservationsanslag (B)..........................	111,000
7g	Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-
	nen vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag (B)	90,000
7 h	Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tele-
	niska högskolan i Stockholm, reservationsanslag (B)	217,000
7 i	Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans
	i Stockholm kemibyggnad, reservationsanslag (B)..	57,500
7J	Uppförande av byggnad för avdelningen för väg- och
	vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola, re-
	servationsanslag (B) ..........................	700,000
7 k	Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för ke-
	miska institutionen vid Chalmers tekniska högskola,
	reservationsanslag (B)..........................	43,000
71	Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna,
	reservationsanslag (B)..........................	725,000	2,970,500
	Jordbruksd e''p artementet:
8 a	Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska an-
	stalt, reservationsanslag (B)....................	1,000,000
8 b	Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollan-
	stalt, reservationsanslag (B)....................	32,300	1,032,300
	Summa		14,086,800

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

IV. Försvars väsendets fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	Arméförvaltningens delfond:
5c	Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver,
	reservationsanslag.............................	10,000,000
8a	Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker,
	reservationsanslag.............................	280,000
8 c	Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet,
	reservationsanslag.............................	180,000	10,460,000
	M a r i n f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:
26	Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag.....	500,000
26 b	Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk
	å Kinnekulle, reservationsanslag ................	1,436,000
28 b	Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogs-
	varv, reservationsanslag .......................	60,000
28 c	Utbyggnad av sjöflygstation, reservationsanslag......	375,000	2,371,000
	F 1 y g f ö r v a 11 n i n ge n s delfond:
33 d	Nytt kasern etablissement för bombflottilj, reserva-
	tionsanslag ..................................	980,000
33 e	Etablissement för basorganisation, reservationsanslag..	2,000,000
35 e	Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj, re-
	servationsanslag...............................	438,000
35 f	Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reserva-
	tionsanslag ..................................	977,000
40 e	Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby,
	reservationsanslag.............................	870,000	5,265,000
	Summa		18,096,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

		Kronor	Kronor
	Jordbruksdepartementet:
10 a	Frukt- och potatislagerhusfonden, reservationsanslag..	375,000
13 a	Kraftledningslånefonden, reservationsanslag..........	3,000,000
13 b	Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag ........	1,000,000	4,375,000
	Summa		4,375,000

VI. Fonden för låneunderstöd.

		Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
3a	Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa bygg-
	nadsarbeten vid skyddshemmet Härsjögården, reser-
	vationsanslag (B)..............................	143,000
3 b	Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsan-
	stalt i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid
	skyddshemmet Margretelund, reservationsanslag (B)	114,000
3 c	Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för
	utvidgning av en vattenanläggning vid skyddshem-
	met Hornö, reservationsanslag..................	2,700	259,700
	Summa		259,700

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapit alinvestering.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

		Kronor	Kronor
	Handelsdepartementet:
6	Sprängnlngsarbeten m. m. för oljelagring, reservations-
	anslag.......................................	740,000
6 a	Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för
	oljelagring, reservationsanslag (B) ...................	3,000,000
7	Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag	810,000
7 a	Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelag-
	ring, reservationsanslag (B)..........................	3,000,000
8	Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsan-
	slag ........................................	1,670,000	9,220,000

	Summa		9,220,000

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven.

Å riksstaten för budgetåret 1940/41 hava liksom för de två nästföregående
budgetåren anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de
kungl, hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd
brist å förstnämnda anslag. På framställning av Kungl. Majit i propositionen
nr 1 till 1940 års urtima riksdag har riksdagen å tilläggsstat I för
innevarande budgetår anvisat ett anslag å 91,600 kronor till täckande av
vissa merkostnader för ifrågavarande ändamål under budgetåren 1937/38—
1939/40. Härav belöpte omkring 75,000 kronor å en av krisförhållandena
föranledd kostnadsstegring under budgetåret 1939/40. I propositionen förutsattes,
att fråga örn täckande av den merkostnad, som kunde uppkomma
under det löpande budgetåret, skulle tagas under övervägande framdeles, när
bränslekostnaderaa för budgetåret kunde närmare beräknas.

I skrivelse den 18 december 1940 bar riksmarskalksämbetet, under hänvisning
till framställning från ståthållarämbctet på Stockholms slott, anfört,
att ifrågavarande merkostnad för det löpande budgetåret kunde be -

Kunell. Maj:ts proposition nr 2-

räknas till 98,000 kronor. Riksmarskalksämbetet har hemställt, att detta
belopp måtte anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

Med tillstyrkande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,
hoven å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av .................... kronor 98,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 6. Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, reservations anslag.

I skrivelse den 16 september 1939 har riksmarskalksämbetet, med
åberopande av en från ståthållarämbetet å Drottningholms slott inkommen
framställning, hemställt om äskande av anslag till uppförande och förbättring
av personalbostäder vid Drottningholms kungsgård. Därvid har åberopats,
att bestämmelserna i lantarbetstidslagen nödvändiggjorde en ökning av
arbetarstammen vid kungsgården samt att förbättring av de redan befintliga
bostäderna påkallades med hänsyn till gällande hälsovårdsföreskrifter.

Sedermera har riksmarskalksämbetet med skrivelse den 12 oktober 1939
överlämnat av slottsarkitekten Ivar Tengbom verkställd utredning i ärendet
tillika med yttrande från ståthållarämbetet. Av slottsarkitektens utredning
framgår i huvudsak:

Tre byggnader vid kungsgården, benämnda Smedjegården, Pagebyggnaden
och Orangeriet, inrymde för närvarande arbetarbostäder om sammanlagt
37 eldstäder, utom en lägenhet i Orangeriet för trädgårdsdirektören. Genom
ombyggnad och modernisering av nämnda byggnader skulle erhållas
tillfredsställande arbetarbostäder om sammanlagt 46 eldstäder. Kostnaderna
för dessa arbeten skulle uppgå till följande belopp, nämligen:

Smedjegården, 16 eldstäder................................ kronor 37,500

Pagebyggnaden, 15 » » 32,500

Orangeriet, 15 » » 46,900.

Beträffande Orangeriet vore att märka, att denna byggnad vore mycket
bristfällig samt att kostnadsberäkningen för byggnaden omfattade jämväl
värme- och sanitetstekniska anläggningar till trädgårdsdirektörens bostad.

För att täcka behovet av arbetarbostäder erfordrades ytterligare tio lägenheter
om sammanlagt 30 eldstäder, för vilka nybyggnader borde uppföras.
Dessa skulle utgöras av fem envånings dubbelhus, vart och ett rymmande
två lägenheter örn 2 rum och kök. Nybyggnaderna skulle förläggas till det
öppna fältet framför Smedjegården. De skulle utföras som fabrikstillverkade
trähus på betonggrund och förses med lokal värmeledning i samband
med köksspisen; för bad skulle gemensamt badrum i Orangeriet stå till förfogande.
Varje byggnad skulle betinga en kostnad av 28,600 kronor. Kostnaderna
för nybyggnaderna skulle således uppgå till sammanlagt 143,000
kronor.

Arbetet borde ske i den ordning, att nybyggnaderna samt ombyggnaden av
Orangeriet, som lättast kunde utrymmas och även vöre bristfälligast, utför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

des först. Härför behövdes linder budgetåret 1940/41 ett anslag av 189,900
kronor. Ombyggnaden av de två andra äldre byggnaderna, som betingade
sammanlagt 70,000 kronor, kunde uppskjutas till ett kommande år.

Kostnaderna hade beräknats efter de i augusti 1939 gällande priserna.

Under åberopande av utredningen har riksmarskalksämbetet, i överensstämmelse
med ståthållarämbetets förslag, hemställt om anvisande av ett anslag
av 189,900 kronor för uppförande av nya arbetarbostäder samt ombyggnad
av Orangeribyggnaden.

I häröver infordrat utlåtande har byggnadsstyrelsen, efter riksantikvarieämbetets
hörande, biträtt framställningen.

Med hänsyn till behovet av de ifrågavarande ny- och ombyggnaderna Departementssamt
till deras lämplighet som arbetsobjekt vid en ökning av den statliga c /en''
byggnadsverksamheten vill jag tillstyrka, att anslag för ändamålet upptages
å tilläggsstat för det löpande budgetåret. Enligt verkställd omräkning av
kostnaderna efter nuvarande priser bör det begärda anslagsbeloppet av
189,900 kronor ökas till 226,000 kronor, därav 170,000 kronor för uppförandet
av fem nya bostadshus och 56,000 kronor för ombyggnaden av Orangeriet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 226,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
anför därvid följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] 4 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, re servationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 242
med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 (bilaga 2,
punkt 1) upptog 1939 års lagtima riksdag, under rubrik Statens uppfostringsanstalt
å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad, å beredskapsstat för
sagda budgetår ett förskottsanslag av 68,000 kronor (jfr riksdagens skrivelse
nr 330).

Rörande behovet av den nya ladugården samt kostnaderna för dess uppförande
torde få hänvisas till redogörelse i propositionen nr 275 till 1938
års riksdag (sid. 31 ff.). Bristerna hos den nu befintliga ladugården lia sedan
dess blivit alltmer påtagliga. Medel till en ny ladugårdsbyggnad torde
därför böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Kostnaderna för byggnaden, vilka ursprungligen beräknats till 68,000 kronor,
böra numera enligt vad som upplysts i byggnadsstyrelsen uppskattas
till 85,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Statens uppfostringsanstalt ä Bona: Ng ladugårdsbyggnad
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/
41 anvisa ett reservationsanslag (B) av......kronor 85,000.

G. Diverse.

[2.] 13. Kristillägg, förslagsanslag. I enlighet med vad chefen för fi nansdepartementet

vid anmälan av fråga örn anslag å tilläggsstat under sjunde
huvudtiteln anför bör å tilläggsstat under andra huvudtiteln upptagas ett
förslagsanslag till kristillägg av 170,000 kronor. Anmärkas bör, att befattningshavare
som jämlikt 4 § kungörelsen den 18 november 1932 om häradshövdings
tjänstledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker, sådan
denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 341), uppbär
arvode, motsvarande lön enligt viss löneklass jämte rörligt tillägg därå, synes,
i likhet med vad som för nästa budgetår förutsättes i årets statsverksproposition
(andra huvudtiteln, sid. 35), böra under innevarande budgetår
komma i åtnjutande av ett mot kristillägg svarande arvodestillägg att avföras
å förevarande kristilläggsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 170,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigrid Linders.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar. I den för budgetåret 1940/41

fastställda avlöningsstaten för utrikesdepartementet är delposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen
till 260,000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition motiverades den förhöjning av ifrågavarande
delpost, som då äskades, med av krisläget förorsakad utökning särskilt
av den till passexpeditionen, handelsavdelningen och chiffreringstjänsten anvisade
personalen. Den extraordinära arbetsbelastningen inom dessa departementets
arbetsområden har under det gångna året ytterligare stegrats. Efter
krigshändelserna under våren 1940 infördes viseringstvång även för de skandinaviska
länderna, vilket nödvändiggjorde en ytterligare förstärkning av
passexpeditionens personal. De växande handelspolitiska uppgifterna hava
föranlett extraordinära anordningar inom handelsavdelningen, vilka medfört
betydande merkostnader för tillfällig personal och skrivhjälp. På grund av
de försvårade kommunikationerna mellan Sverige och utlandet har kontakten
med beskickningar och konsulat i allt större utsträckning måst upprätthållas
på telegrafisk väg med därav följande merbelastning av chiffrerings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tjänsten. Departementets vaktmästarpersonal har likaledes måst förstärkas,
varförutom särskild personal anställts för övervakning av departementets lokaler.
Därutöver har tillfällig personal måst anlitas för vissa specialuppgifter,
exempelvis kurirtjänsten. Departementets utgifter för icke-ordinarie personal
hava under höstens lopp uppgått till omkring 26,500 kronor för månad, vilket
belopp, på grund av vid årsskiftet nödvändiggjorda nyanställningar, kommer
att ytterligare stiga under återstående halvår. Med anledning härav är
en förstärkning med 75,000 kronor erforderlig av den i avlöningsstaten med
bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för utrikesdepartementet under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för
budgetåret 1940/41 överskridas med högst 75,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I den för

budgetåret 1940/41 fastställda avlöningsstaten för attachéer är delposten Avlöningar
till icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen
till 120,000 kronor.

Den ökade arbetsbelastningen inom utrikesförvaltningen har bland annat
nödvändiggjort nyrekrytering av sådan kvalificerad extra ordinarie arbetskraft
som attachéerna utgöra. Dylik arbetsförstärkning har blivit erforderlig
såväl inom departementet som vid vissa beskickningar, vilkas arbetsuppgifter
i särskilt hög grad ökats på grund av stormaktskriget, exempelvis beskickningarna
i Berlin och Rom. Dessa förhållanden nödvändiggöra en förstärkning
med 18,000 kronor av den i avlöningsstaten med bestämt belopp uppförda
grundavlöningsposten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer under anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. upptagna delposten
till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1940/41
överskridas med högst 18,000 kronor.

[3.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re servationsanslag.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret
1940/41 uppfört ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Den utrikespolitiska händelseutvecklingen har icke kunnat undgå att allvarligt
återverka på utlandsmyndigheternas arbetsbelastning och medföra
bland annat ytterligare krav från deras sida på utökning av kanslipersonalen;

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke minst Ilar beskickningarnas och konsulatens befattning med sjöfarts- och
passärenden tagit en icke förutsedd omfattning. Genom de stegrade utgifterna
av hithörande slag för våra beskickningar och konsulat främst i krigförande
qch ockuperade länder måste, trots vissa besparingar på andra håll, det anslag,
som äskades i 1940 års statsverksproposition, avsevärt överskridas.
Härtill kommer, att stigande levnadskostnader i utlandet framtvungit löneförhöjningar
åt de vid utlandsmyndigheterna anställda skrivbiträdena, för
vilket ändamål måste förutses ytterligare merutgifter under återstoden av
innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de faktiska utgifterna under
den förflutna delen av budgetåret samt från de överväganden, som kunna
göras med ledning av läget i dag, anser jag en förstärkning av ifrågavarande
anslag med 100,000 kronor erforderlig.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 100,000.

D. Diverse.

[4.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Hugo Ärnfast.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

Sjukvård m. m.

[1.] 42 a. Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö, reservationsanslag.

På förslag av Kungl. Maj :t har riksdagen för vartdera av budgetåren 1938/39
och 1939/40 å fjärde huvudtiteln anvisat ett belopp av 55,000 kronor till nybyggnad
m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö. Vidare har 1940 års lagtima
riksdag, efter av Kungl. Maj :t i propositionen nr 2 (bilaga 4, punkten 2) framlagt
förslag, vilket föranletts av en av arméförvaltningens fortifikations- och
sjukvårdsstyrelser i skrivelse den 10 november 1939 gjord framställning, å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 för ifrågavarande nybyggnad
m. m. anvisat ett ytterligare belopp av 60,000 kronor. Tillika med av
Jönköpings läns landsting för ändamålet till förfogande ställda medel, tillhopa

145,000 kronor, samt ett belopp av sammanlagt 40,000 kronor av ordinarie
byggnadsanslaget, hava sålunda för berörda byggnadsföretag anslagsmedel
varit tillgängliga till ett sammanlagt belopp av 355,000 kronor.

Under erinran härom har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i skrivelse
den 9 december 1940 gjort framställning i fråga örn anvisande av medel

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för anskaffning av vissa inventarier för omförmälda nybyggnader vid militärsjukhuset
i Eksjö och därvid anfört följande:

I den ursprungliga kostnadskalkylen hade för inventarier i den nya tillbyggnaden
inräknats ett belopp av 16,000 kronor. Något motsvarande belopp
beräknades icke i framställningen den 10 november 1939. I avvaktan
på att ändringsarbetena i sjukhuset skulle komma till utförande hade emellertid
sjukvårdsstyrelsen uppskjutit den med hänsyn till normal förslitning
m. m. ofrånkomliga anskaffning av inventarier för sjukhuset, som under
alla förhållanden måste komma till stånd genom anlitande av reserverade
medel å det ordinarie sjukvårdsanslaget, för vilket ändamål någon särskild
underdånig framställning icke varit erforderlig.

Sedan om- och tillbyggnaden av sjukhuset nu fortskridit så långt, att detaljerade
planer för dess förseende med möbler och övriga inventarier kunnat
uppgöras, har en preliminär utredning angående härmed förenade kostnader
verkställts av direktionen för sjukhuset. Denna utredning har senare
bearbetats inom sjukvårdsstyrelsen, varvid kostnaden avsevärt nedbringats
och sålunda beräknats utgöra 40,000 kronor enligt följande specifikation:

2 sängvagnar, 2 matserverings vagnar med tillbehör, möbler
till undersökningsrum, laboratorieutrustning och instrument
.............................................. kronor 4,040

möbler till laboratoriets utrustning ...................... » 1,000

möbler till personalhuset, sjukhusets mottagningsavdelningar,

korridorer och dagrum .............................. » 22,564

till gymnastikavdelning och synan, klädskåp och skåpinredning
.............................................. B 1,769

möbler till kökets inredning ............................ » 1,900

hyllor och blankettskåp .......... » 600

gardiner för personalhuset.............................. » 1,344

gardiner för sjukhuset.................................. » 1,996

gardinuppsättning .................................... » 300

mattor (linoleum)..................................... » 3,500

såsom prisutjämningsreserv ..................... »__987

Summa kronor 40,000.

Av dessa 40,000 kronor beräknas alltjämt 16,000 kronor skola bestridas
av för om- och tillbyggnad av 1938 års riksdag anvisade medel.

Vad beträffar återstoden, 24,000 kronor, lära dessa medel numera icke
kunna av sjukvårdsstyrelsen disponeras från riksstatsanslaget till »sjukvård
i allmänhet». Tidigare reserverade medel å detta anslag torde — oavsett övergången
till redovisning å krigstitlar — icke längre stå till förfogande för bestridande
av kostnader för garnisonssjukhusen, sedan för dessa fr. o. m. budgetåret
1940/41 upptagits ett särskilt omkostnadsanslag i riksstaten. Detta
senare anslag är icke heller så beräknat, att det medgiver utgifter av den
omfattning, varom här är fråga.

I anslutning till vad sålunda anförts har sjukvårdsstyrelsen hemställt, att
för ifrågavarande inventarieanskaffning ett belopp av 24,000 kronor måtte
ställas till styrelsens förfogande.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att anskaffning av ifrågavarande
inventarier icke kan äga rum inom ramen för till sjukvårdsstyrelsens
förfogande stående medel. Vid sådant förhållande och då berörda anskaff -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ning är en ofrånkomlig följd av det av statsmakterna beslutade nybyggnadsprogrammet
för militärsjukhuset i Eksjö, finner jag mig böra biträda sjukvårdsstyrelsens
föreliggande förslag.

Då jag ej har något att erinra mot den av styrelsen i ärendet verkställda
kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av..........................kronor 24,000.

Tygmateriel.

[2.] 50 a. Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservationsan slag.

I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med eget yttrande
den 18 november 1940 överlämnad, samma dag dagtecknad skrivelse har
arméförvaltningens tygdepartement framlagt förslag om viss anskaffning av
tygmateriel utöver den, för vilken medel förut ställts till förfogande. Den
ifrågavarande materielen, som förtecknats i en till skrivelsen fogad tablå,
omfattar dels artillerimateriel i egentlig mening, dels utrustning till denna
materiel, dels viss övrig för organisationens förbättring önskvärd materiel,
dels slutligen materiel för ökning av stridsvagnsorganisationen.

Angående ärendets innebörd torde närmare redogörelse icke böra lämnas
till statsrådsprotokollet utan torde ytterligare erforderliga upplysningar få
inhämtas av de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att förslag nu förelägges riksdagen
om anskaffning av vissa delar av den materiel, som med skrivelsen
avses.

Vad då först angår artillerimateriel i egentlig mening vill jag till en början
tillstyrka, att anskaffning sker av det i skrivelsen angivna antalet automatkanoner
och pansarvärnskanoner. Vidare torde ett i skrivelsen angivet antal
grova fältkanoner böra i detta sammanhang anskaffas; i fråga om sistberörda
pjäser förutsätter jag, att de skola vara försedda med eldledningsmateriel
av sådant slag, att de kunna komma till användning jämväl för
skjutning enligt kustartilleristiska metoder, därest så skulle finnas påkallat.
Ytterligare anskaffning av ett antal grova fälthaubitser och ett antal luftvärnskanoner
av grövre kaliber torde också nu böra beslutas; rörande det
åsyftade antalet torde meddelande utom statsrådsprotokollet få lämnas riksdagens
vederbörande utskott. Till den nämnda artillerimaterielen hörande utrustning
torde i anslutning härtill böra anskaffas.

Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att för utökning och komplettering
av den nuvarande stridsvagnsorganisationen anskaffas ett avsevärt antal
stridsvagnar; rörande denna anskaffnings omfång torde likaledes meddelande
fä lämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Slutligen anser jag mig böra föreslå, att av riksdagen äskas medel för anskaffning
av vissa delar av den i tablån upptagna övriga materiel, som betecknats
såsom önskvärd för organisationens förbättring. Den materiel, för
vilken medel sålunda torde böra äskas, utgöres av pistoler, kulsprutepistoler,
kulsprutegevär, ammunitions- och packvagnar för artilleriet, cyklar jämte
reservdelar m. m., gengasaggregat, tung krigsbromateriel samt järnvägskrigsbromateriel.
Den övriga i tablån upptagna materielen av hithörande natur
anser jag vara av den beskaffenhet, att det må ankomma på Kungl. Majit att
utan riksdagens hörande anvisa erforderliga medel för dess anskaffande från
vederbörligt förskottsanslag. Denna materiel är nämligen huvudsakligen avsedd
att inom den nuvarande krigsorganisationens ram utfylla vissa speciella
brister i krigsberedskapen eller komplettera redan befintlig materiel. Framställningar
om anvisning av medel för denna materiel torde få göras av tygdepartementet
i varje särskilt fall.

I den materiel, vars anskaffande nu föreslås skola underställas riksdagens
prövning, ingår icke heller ammunition. Såsom jag vid framläggandet av
årets statsverksproposilion inledningsvis framhållit bör nämligen ammunition
och därmed jämförliga massförnödenheter med hänsyn till svårigheten
att på förhand överblicka medelsbehovet för sådana ändamål i fortsättningen
liksom hittills avföras från förskottsanslag för att först i efterhand täckas
Över riksstaten. Denna ordning torde böra tillämpas även en viss tid efter
en övergång till normala förhållanden. I detta sammanhang torde böra för
riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t genom beslut denna dag med vissa smärre
ändringar godkänt en mellan statens ammunitionsnämnd, å ena sidan,
samt visst industriföretag, å den andra, den 2 december 1940 ingången överenskommelse
rörande tillverkning av handvapenammunition under ett antal
år framåt. Denna överenskommelse är baserad på ett förhyrande från statens
sida av vissa för tillverkningen erforderliga lokaler. Den årliga hyran
för dessa lokaler uppgår till omkring 90,000 kronor, vilket belopp i varje
fall tillsvidare torde böra inberäknas i kostnaderna för ammunitionsanskaffningen.
På samma sätt synes böra förfaras beträffande hyran för vissa
lokaler, som anskaffats eller bliva erforderliga för liknande ändamål. De
hyresbelopp, som här kunna ifrågakomma, äro av ringa storleksordning.

De sammanlagda kostnaderna för den tygmateriel, vars anskaffande jag i
enlighet med det anförda anser böra underställas riksdagens prövning, uppgå
enligt tygdepartementets beräkningar till sammanlagt 104,000,000 kronor.
Av denna summa beräknas 44,000,000 kronor belöpa på innevarande budgetår,
38,000.000 kronor på budgetåret 1941/42 och resten på senare budgetår.

Det för innevarande budgetår erforderliga medelsbeloppet, 44,000,000 kronor,
torde böra anvLsas under samma anslagsrubrik som det tidigare å tillläggsstat
I anvisade beloppet å 13,000,000 kronor för ytterligare anskaffning
av tygmateriel.

I samband med nämnda anslagsäskande torde jämväl böra hos riksdagen
utverkas anvisande av ett belopp av 575,000 kronor för täckande av kostnaderna
för viss genom tygdepartementets försorg från utlandet inköpt hand -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vapenmateriel, varom närmare meddelande torde få lämnas riksdagens vederbörande
utskott.

Det sammanlagda belopp, vars anvisande nu bör begäras av riksdagen, uppgår
sålunda till (44,000,000 + 575,000 =) 44,575,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare anskaffning av artillerimateriel å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 44,575,000.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.

[3.] 31. Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservationsanslag.

På framställning av marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj 1939 fann Kungl.
Majit enligt beslut den 12 i samma månad gott bemyndiga ämbetsverket att
av det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget till försvarsberedskapens
omedelbara stärkande taga i anspråk ett belopp av högst 2,250,000 kronor för
påbörjande av pansarkryssaren Fylgias till sammanlagt 5,400,000 kronor
kostnadsberäknade iståndsättning och modernisering.

Enligt berörda kostnadsberäkningar ytterligare erforderligt belopp,

3,150,000 kronor, inräknades sedermera i det å riksstaten för innevarande
budgetår med 7,675,000 kronor uppförda reservationsanslaget till modernisering
av Sverige-skeppen m. m.

I skrivelse den 5 oktober 1940 angående medel å tilläggsstat för budgetåret
1940/41 har nu marinförvaltningen — med förmälan att Fylgias modernisering,
som ursprungligen avsetts bliva slutförd först under budgetåret
1941/42, på grund av den förstärkta försvarsberedskapen påskyndats i syfte
att få densamma avslutad redan under budgetåret 1940/41 — hemställt, att
till täckande av merkostnader, som uppstått på grund av prisstegring efter
det marinförvaltningen i förenämnda skrivelse den 4 maj 1939 hos Kungl.
Majit anmälde det för moderniseringen erforderliga medelsbehovet, ett belopp
av 900,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för sistnämnda budgetår.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 13 december 1940 hemställt
örn anvisande av 2,840,000 kronor för erforderliga ändrings- och förbättringsarbeten
med avseende å jagarna Puke, Psilander, Romulus och Remus. Dessa
arbeten avse huvudsakligen sådana anordningar som betingas av skillnaden
i klimatförhållanden mellan Medelhavet, för vilket jagarna i fråga byggts,
och Östersjön. Vidare redogörelse för ärendets innebörd torde icke böra lämnas
till statsrådsprotokollet, utan torde riksdagens vederbörande utskott därom
erhålla upplysning genom de handlingar som tillhandahållas utskottet.

För egen del anser jag mig böra biträda de gjorda framställningarna; och

Kungl. Majlis proposition nr 2-

torde de äskade beloppen (900,000 + 2,840,000 =) 3,740,000 kronor böra
uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår under samma rubrik som det
nu å riksstaten uppförda anslaget till modernisering av Sverige-skeppen
m. m.

Jag får i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Modernisering av Sverige-skeppen m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 3,740,000.

[4.] 37. Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtniatcriel, reserva tionsanslag.

Såsom jag tidigare denna dag vid behandlingen av frågan örn
medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader för kustartilleriet för nästa
budgetår (fjärde huvudtiteln, punkten 85) erinrat, framlade marinförvaliningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
ett ersättningsbyggnadsprogram för kustartilleriets båtmateriel, avseende
anskaffning under budgetåren 1940/41—1944/45 av dylik materiel för
en sammanlagd kostnad av 5,730,000 kronor, som enligt nybyggnadsprogrammet
torde uppdelas å de fem budgetåren med 1,146,000 kronor å varje. Sistnämnda
belopp äskades även av marinförvaltningen för budgetåret 1940/41.
Av skäl, som jag närmare utvecklade vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit
i statsrådet, ansåg jag mig emellertid icke böra förorda en större medelsanvisning
än 600,000 kronor för samma budgetår. Kungl. Majits i enlighet
härmed gjorda framställning blev av riksdagen bifallen.

I sin berörda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen framhållit,
att ett snabbare genomförande av ersättningsbyggnadsprogrammet än
vad för innevarande budgetår beviljade medel medgåve, vore en angelägenhet
av synnerlig vikt. I anslutning härtill hemställde ämbetsverket, att ett belopp
av 1,130,000 kronor måtte för ändamålet anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

Med hänsyn till rådande förhållanden anser även jag, att nyanskaffning av
båtmateriel för kustartilleriet bör ske i snabbare tempo än vad jag tidigare
räknat med. Jag får därför tillstyrka den gjorda framställningen, därvid det
äskade medelsbeloppet, 1,130,000 kronor, torde böra uppföras å tilläggsstat
lill innevarande budgetår under samma rubrik som det nu å riksstaten uppförda
anslaget till ersättningsbyggnad för kustartilleriets båtmateriel.

I enlighet härmed får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 1,130,000.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.

[5.] 59. Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reservationsan slag.

Innan jag ingår på behandlingen av de olika medelsfrågor som sammanförts
under förevarande anslag, vill jag framhålla, att samtliga äro av
sådan natur, att en närmare redogörelse för desamma icke lämpligen hör
ske till statsrådsprotokollet utan torde ytterligare upplysningar därom av
riksdagens vederbörande utskott erhållas genom de handlingar som komma
att till utskottet överlämnas.

I skrivelse den 5 oktober 1940 framlade marinförvaltningen förslag till
vissa åtgärder av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel,
varjämte ämbetsverket i samband därmed hemställde örn anvisande av
de anslagsmedel härför som enligt ämbetsverkets mening borde för ändamålet
anvisas redan å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För egen del anförde jag vid ärendets anmälan den 1 november 1940 i
samband med avlåtande av proposition nr 60 till 1940 års urtima riksdag,
att jag icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till det i förevarande
hänseende framlagda förslaget i dess helhet, men att jag däremot
ansåge mig redan då kunna förorda, att de förstärkningar av det medelsvåra
artilleriet i Karlskrona och Älvsborgs fästningar, som av marinförvaltningen
i dess förenämnda skrivelse föreslagits, snarast bringades till genomförande,
samt vidare, att av den summa, 8,884,000 kronor, vartill kostnaderna
för dessa anläggningar av marinförvaltningen beräknats, ett belopp av
4,000,000 kronor borde anvisas för innevarande budgetår, under det att
återstoden skulle belöpa å budgetåret 1941/42. Med bifall till Kungl. Maj:ts
i enlighet härmed gjorda framställning har riksdagen å tilläggsstat I för
budgetåret 1940/41 beviljat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. I enlighet
med min i anslutning till förberörda uttalande till statsrådsprotokollet
gjorda framställning har vidare Kungl. Majit i annat sammanhang denna
dag föreslagit riksdagen att för budgetåret 1941/42 under ett anslag, benämnt
»Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret», beräkna, bland annat,
det för förenämnda ändamål erforderliga återstående medelsbeloppet,

4,884,000 kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen
hemställt, att för anordnande av luftvärn vid vissa flottans ankarplatser
m. m. ett sammanlagt belopp av 9,680,000 kronor måtte ställas till förfogande,
fördelat med hälften å innevarande budgetår och återstoden å budgetåret
1941/42. Sagda framställning finner jag mig böra tillstyrka och föreslår
fördenskull, att hälften av nyssnämnda belopp eller 4,840,000 kronor
beräknas för ändamålet under förevarande anslag. Återstående 4,840,000
kronor hava inräknats i det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen för
budgetåret 1941/42 upptagna anslaget lill vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret.

Marinförvaltningens i det föregående omnämnda förslag till vissa åtgär -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

der av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel omfattade,
bland annat, jämväl viss komplettering av redan befintliga eller under anskaffning
varande rörliga kanonbatterier. Då anskaffningen av denna materiel
torde böra ske redan under innevarande budgetår får jag förorda, att
för anskaffningen erforderliga medel, enligt förslaget sammanlagt 1,215,000
kronor, anvisas under förevarande anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I sin skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen vidare hemställt
om anvisande av medel för anskaffande av strålkastarmateriel för kustartilleriförsvaret,
däribland 455,000 kronor för gasgeneratorer för vissa maskinvagnar
och 75,000 kronor för effektivering av strålkastare av äldre typ.
Det för sagda ändamål erforderliga medelsbeloppet, sammanlagt 530,000
kronor, synes böra vara tillgängligt redan under innevarande budgetår Jag
får därför förorda, att detsamma beräknas under förevarande anslag.

Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 29 november 1940 på därom
av marinförvaltningen i skrivelse den 5 i samma månad gjord framställning
medgivit, att ämbetsverket finge för vissa luftförsvarsanordningar vid Hårsfjärden
disponera ett belopp av högst 230,000 kronor från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet
i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). Då sistnämnda kostnader synas böra
slutligt gäldas genom medelsanvisning i detta sammanhang, får jag tillstyrka,
att för detta ändamål under förevarande anslag beräknas 230,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår sålunda till
(4,840,000 + 1,215,000 + 530,000 + 230,000=) 6,815,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 6,815,000.

[6.] 60. Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel

m. m., reservationsanslag. Tidigare denna dag bär jag föreslagit uppförande
å riksstaten för nästa budgetår under fjärde huvudtiteln, marinen, av ett
anslag, benämnt »Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel».
Utöver de medelsbehov, som förenämnda anslag beräknats tillgodose, får
jag tillstyrka att å tilläggsstat för innevarande budgetår medel beräknas för
vissa ändamål, vilka samtliga äro av den natur att närmare redovisning
för desamma icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet, utan ytterligare
upplysningar därom av riksdagens vederbörande utskott böra erhållas
genom de handlingar som komma att tillhandahållas utskottet. Det sammanlagda
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, 5,660,000 kronor, torde
böra anvisas under samma rubrik som det nu å riksstaten upptagna anslaget
till viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

De ändamål, som här avses, äro följande:

Eldhandvapen m. m. för flottan. För anskaffning av eldhandvapen
jämte ammunition för flottan enligt därom av marinförvaltningen i
skrivelse den 19 november 1940 gjord framställning samt för tillverkning, likaledes
för flottan, av pistoler på sätt av marinförvaltningen i skrivelse den
5 oktober 1940 föreslagits torde under anslaget böra beräknas av marinförvaltningen
för ifrågavarande ändamål begärda medelsbelopp, 1,275,000 respektive
200,000 kronor, eller tillhopa 1,475,000 kronor.

Minsvepningsmateriel. I anledning av en av marinförvaltningen
i berörda skrivelse den 5 oktober 1940 gjord framställning torde — utöver
det medelsbelopp å 3,140,000 kronor som för anskaffning av minsvepningsmateriel
inberäknats i förenämnda för nästa budgetår föreslagna anslag till
anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel — för samma ändamål
under förevarande anslag böra anvisas ett lika stort belopp eller sålunda

3,140,000 kronor.

Trådsignal materiel för kustartilleriförsvaret. För ifrågavarande
ändamål torde i anledning av förslag av marinförvaltningen i dess
skrivelse den 5 oktober 1940, utöver det belopp av 360,000 kronor som finnes
uppfört å merberörda för nästa budgetår föreslagna anslag till anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel, under förevarande anslag böra
beräknas ytterligare 650,000 kronor.

Optisk signalmateriel för k u s t a r t i 11 e r i f ö r s v a r e t. För
ifrågavarande ändamål torde i enlighet med marinförvaltningens i meranämnda
skrivelse den 5 oktober 1940 härutinnan avgivna förslag böra anvisas
ett belopp av 395,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet under anslaget beräk -

nas sålunda:

Eldhandvapen m. m. för flottan...................... kronor 1,475,000

Minsvepningsmateriel .............................. » 3,140,000

Trådsignalmateriel för kustartilleriförsvaret ............ » 650,000

Optisk signalmateriel för kustartilleriförsvaret .......... » 395,000

Summa kronor 5,660,000.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk
materiel m. m. å lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag

kronor 5,660,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 60 a. Maskinutrustning för doekanläggningen vid Gustafsviks ör logsdepå,

reservationsanslag. Dockanläggningen vid Gustafsviks örlogsdepå
är för närvarande utarrenderad till Mohögs mekaniska verkstad för tiden den
1 januari 1939—den 31 december 1941.

I sin skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen beträffande
dockanläggningens maskinutrustning anfört i huvudsak följande:

Den löpande korta arrendetiden gjorde, att arrendatorn av dockanläggningen
hade föga benägenhet att nedlägga kapital för komplettering av verkstadsutrustningen.
Enligt erhållna upplysningar hade arrendatorn, som önskade
få arrendet förlängt, icke heller vid längre arrendetid möjlighet att finansiera
utökning av maskinparken. För att anläggningen skulle kunna
fylla berättigade krav på att vara reparationsbas inom vederbörligt marindistrikt
med något så när snabba reparationsmöjligheter erfordrades oundgängligen
en komplettering av utrustningen och diverse förbättringar på olika
områden. Marinförvaltningen hade fördenskull låtit genom chefen för Stockholms
örlogsvarv verkställa utredning rörande den ytterligare maskinanskaffning,
som härför kunde bliva erforderlig, och hade kostnaderna för densamma
beräknats uppgå till 300,000 kronor. Härifrån borde dock avräknas ett
belopp av 25,000 kronor för anskaffning av vissa handmaskiner, som arrendatorn
själv borde bekosta, varigenom återstående anslagsbehovet uppginge
till 275,000 kronor. Det syntes emellertid mindre lämpligt att kronan komme
att äga en del och arrendatorn en annan del av den fasta maskinutrustningen.
Enligt gällande arrendekontrakt, som i detta hänseende överensstämde med
närmast föregående kontrakt, vöre marinförvaltningen redan nu under vissa
förhållanden såväl berättigad som skyldig att efter värdering inlösa för ämbetsverket
önskvärda, arrendatorn tillhöriga och för den med varvsdriften
förenade verkstadsrörelsen erforderliga arbetsmaskiner m. m. Det syntes marinförvaltningen
därför önskvärt, att arrendatorn tillhöriga och i gott stånd
varande maskiner m. m. av sådant slag efter värdering inlöstes av kronan,
varigenom även klarare grunder för fortsatt utarrendering av dockanläggningen
kunde vinnas. Kostnaderna för sådan inlösen kunde beräknas uppgå
till högst 100,000 kronor.

I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att för berörda ändamål
erforderliga medel, sammanlagt (275,000 -t- 100,000 =) 375,000 kronor,
måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För att den av Mohögs mekaniska verkstad arrenderade dockanläggningen
vid Gustafsviks örlogsdepå skall kunna fylla sin uppgift såsom reparationsbas
inom vederbörligt marindistrikt torde den av marinförvaltningen föreslagna
kompletteringen av dockanläggningens maskinutrustning böra komma
till stånd. Jag får därför tillstyrka, att för detta ändamål erforderliga medel,

275.000 kronor, ställas till förfogande. I samband härmed torde på sätt av
marinförvaltningen föreslagits den redan befintliga, arrendatorn tillhöriga
fasta maskinutrustningen böra inlösas av kronan. Det torde nämligen få anses
olämpligt, att denna maskinutrustning är fördelad på olika händer. Jag
får därför jämväl tillstyrka, att härför erforderligt belopp, beräknat till

100.000 kronor, ställes till förfogande. Det sammanlagda medelsbeloppet
(275,000 + 100,000 =) 375,000 kronor torde böra äskas å tilläggsstat för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

innevarande budgetår. Plan för medlens användande torde böra underställas
Kungl. Maj:ts prövning, innan medlen ställas till förfogande för ändamålet.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Maskinutrustning för dockanläggningen vid Gustafsviks
örlogsdepå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 375,000.

Sjökarteverket.

[8.] 64. Omkostnader för sjökorts- och sjöinätningsväsendet, reserva vationsanslag.

Efter därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkten 130) framlagt förslag anvisade riksdagen till
omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet å riksstaten för innevarande
budgetår ett reservationsanslag av 345,000 kronor. Genom brev den
21 juni 1940 (regleringsbrevet) ställde Kungl. Majit ifrågavarande reservationsanslag
till marinförvaltningens förfogande samt uppdrog åt sjökarteverket
att inkomma med förslag till stat för användning av anslaget.

I anslutning till det sålunda meddelade uppdraget inkom chefen för sjökarteverket
med förslag till stat för berörda reservationsanslag och anförde
därvid i huvudsak följande:

Anslaget hade fördelats i ungefärlig överensstämmelse med den av chefen
för sjökarteverket hösten 1939 verkställda beräkningen av medelsbehovet
under anslaget för budgetåret 1940/41. På grund av sedermera inträffade
prisstegringar, särskilt i avseende å rustnings- och underhållsarbeten, motsvarade
medelstillgången å berörda omkostnadsanslag icke det verkliga medelsbehovet.
Med hänsyn till den osäkerhet, som vöre förknippad med en i
dåvarande läge verkställd beräkning av nämnda medelsbehov, syntes det
lämpligare att frågan om en förstärkning av anslaget till omkostnader för
sjökorts- och sjömätningsväsendet upptoges senare under loppet av budgetåret
1940/41. En överslagsberäkning grundad på då gällande prissättning å
förnödenheter och tjänstbarheter gåve vid handen ett ökat medelsbehov under
anslaget av omkring 35,000 kronor.

I överensstämmelse med det av sjökarteverkschefen ingivna förslaget fastställde
Kungl. Majit den 28 juni 1940 följande stat för berörda reservationsanslag
till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader .............. kronor 136,000

Rustning och underhåll .............................. » 162,200

Komplettering av båtmateriel m. m..................... » 30,000

Skrivmaterialier och expenser ........................ » 13,800

Omkostnader för försäljningskontoret .................. » 1,500

Semester åt vid sjökarteverket anställda arbetare ........ » 1,500

Summa kronor 345,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har nu chefen för sjökarteverket
i skrivelse den 31 oktober 1940 återkommit till frågan örn en förstärkning
av berörda reservationsanslag och därvid anfört i huvudsak följande:

Sedan årets sjömätningar under början av innevarande månad avslutats,
hade sedvanlig årsbesiktning av materielen ägt rum. Efter infordran av anbud
å materielkostnader, arbetslöner m. m. hade beräknats, att kostnaderna
för nödvändiga underhålls- och översynsarbeten å fartyg och båtar komme
att uppgå till c:a 197,000 kronor. Den för omkostnadsanslaget fastställda
staten upptoge för rustning och underhåll 162,200 kronor. Här förelåge alltså
ett ökat medelsbehov å avrundat 35,000 kronor. Besparingar å övriga
under anslaget uppförda poster kunde med bibehållande av de med anslaget
avsedda verksamhetsgrenarna icke företagas utöver vad som redan skett
med hänsyn till inträffade prisökningar. — Den vid budgetårsskiftet förer
fintliga behållningen å anslaget, 11,890 kronor 45 öre, svarade till hela sitt
belopp mot vid samma tidpunkt föreliggande olikviderade beställningar under
budgetåret 1939/40.

I anslutning till vad salunda anförts har chefen för sjökarteverket hemställt,
att till förstärkning av det för budgetåret 1940/41 uppförda reservationsanslaget
till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet måtte
anvisas ett belopp av 35,000 kronor.

I ärendet har marinförvaltningen den 8 november 1940 avgivit utlåtande
och därvid förklarat sig intet hava att erinra mot bifall till den föreliggande
framställningen.

Med hänsyn till vad chefen för sjökarteverket i ärendet anfört och då
annat anslag under sjöförsvaret icke kan tagas i anspråk för att utfylla
de a förevarande omkostnadsanslag erforderliga medlen, torde det vara av
behovet pakallat att förstärka sistnämnda anslag. Förstärkningsbeloppet,
vilket jag i enlighet med chefens för sjökarteverket förslag beräknar till

35,000 kronor, torde böra anvisas under samma rubrik som det å riksstaten
nu upptagna anslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av.............. kronor 35,000.

F. Flygvapnet.

Flygmateriel.

[9.] 21. Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservationsanslag.

I skrivelse den 5 december 1940 har flygförvaltningen inkommit med framställning
rörande, bland annat, anvisande av anslagsmedel å tilläggsstat för
innevarande budgetår för anskaffande av flygmateriel. Skrivelsen innehåller

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

en ingående redogörelse för beräkningarna rörande kostnaderna för den planerade
materielanskaffningen under budgetåren 1940/41—1945/46. Denna redogörelse
torde icke böra återgivas i statsrådsprotokollet, utan torde densamma
böra delgivas riksdagens vederbörande utskott genom överlämnande
av lill ärendet hörande handlingar.

För budgetåret 1940/41 har ett anslagsbelopp av 25,375,000 kronor utöver
förut anvisade medel beräknats vara erforderligt för vissa förskott m. m. för
beställningar av flygplan m. m.

Därutöver har flygförvaltningen i sin skrivelse hemställt om anvisande å
tilläggsstat av medel för vissa särskilda ändamål enligt följande uppställning:

Utrustning för basorganisation m. m...................kronor 800,000

Viss brandskyddsmateriel .......................... » 55,000

Inredning av provbocksanläggningar .................. » 695,000

Komplettering av viss verkstadsutrustning.............. » 180,000

Merkostnader för planerad krananläggning vid Roslagens

flygflottilj ........................................ » 65,000

Viss utrustning för de centrala flygverkstäderna........ » 750,000

Viss flygplanutrustning .............................. » 200,000

»Link Trainers» .................................... » 250,000

Viss undervisnings- och åskådningsmateriel ............ » 650,000

Utrustning för försökscentralen (V2 av erforderligt belopp) » 150,000

F järrskrivningsanläggningar............... » 30,000

Summa kronor 3,825,000.

Det sammanlagda belopp, örn vars anvisande å tilläggsstat flygförvaltningen
gjort framställning, uppgår således till (25,375,000 + 3,825,000 =)

29.200.000 kronor.

Emot flygförvaltningens förevarande framställning synes intet vara att
erinra, varför jag finner mig böra tillstyrka, att medel för de ifrågavarande
ändamålen ställas till förfogande i enlighet med förslaget. Emellertid synes
det mig lämpligare, att de för »Link Trainers» samt viss undervisnings- och
åskådningsmateriel begärda beloppen, sammanlagt (250,000 + 650,000 =)

900.000 kronor, anvisas under ett särskilt anslag, benämnt »Viss övnings- och
undervisningsmateriel»; sagda materiel synes nämligen knappast kunna hänföras
under begreppet flygmateriel, även örn detta tages i vidsträckt mening.
Till nämnda medelsanvisning återkommer jag därför under följande punkt.

I övrigt synas de av flygförvaltningen begärda medelsbeloppen, sammanlagt
(29,200,000 — 900,000 —) 28,300,000 kronor, böra anvisas under samma
anslagsrubrik som det å riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget
till anskaffning och förnyelse av flygmateriel.

.lag får således hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning och förnyelse av flygmateriel å tillläggsstat
II lill riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av................. kronor 28,300,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[10.] 29 a. Viss övnings- och undervisningsmateriel, reservationsanslag.

Under föregående punkt har jag anfört, att av flygförvaltningen i skrivelse
den 5 december 1940 begärda medel för anskaffande av dels s. k. Link
Trainers och dels viss undervisnings- och åskådningsmateriel, tillhopa
(250,000 + 650,000 =) 900,000 kronor, borde anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår under ett särskilt anslag, benämnt »Viss övnings- och undervisningsmateriel»
.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Viss övnings- och undervisningsmateriel å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 900,000.

G. Gemensamma anslag.

Diverse.

[11.] 21 b. Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag. I särskild skri velse

den 28 november 1940 har Svenska nationalkommittén för fysik under
åberopande av en vid skrivelsen fogad utredning gjort framställning om anvisande
under innevarande och nästa budgetår av anslagsmedel med tillhopa

450.000 kronor till bedrivande av militärfysisk verksamhet under nationalkommitténs
ledning. Av nämnda belopp erfordrades för inköp av markområde
och uppförande av nödiga byggnader ävensom till anskaffande av viss
utrustning under innevarande budgetår 280,000 kronor, varav 180,000 kronor
belöpte å själva byggnaden och 100,000 kronor å utrustningen. För bedrivande
av den verksamhet, varom här vore fråga, erfordrades därjämte,
då verksamheten vore avsedd att taga sin början den 1 april 1941, redan under
innevarande budgetår ett belopp av 40,000 kronor, vilket belopp innefattade
dels arvoden till anställd personal och dels övriga omkostnader. För
budgetåret 1941/42 erfordrades för verksamhetens bedrivande ett belopp av

130.000 kronor.

Ett bifall till förevarande framställning skulle således innebära dels att för
den ifrågavarande verksamhetens bedrivande anvisades, under innevarande
budgetår ett belopp av 40,000 kronor och under budgetåret 1941/42 ett belopp
av 130,000 kronor, dels ock att ett belopp av 280,000 kronor anvisades
under innevarande budgetår för uppförande av nödiga byggnader m. m.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet
redogöra för den närmare innebörden av förenämnda anslagsäskanden.
Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla
upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Då den ifrågavarande verksamheten torde vara av väsentlig betydelse för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stärkandet av vår försvarsberedskap, anser jag mig böra tillstyrka framställningen,
mot vars kostnadsberäkning intet torde vara alt erinra.

För uppförande av de för verksamheten erforderliga byggnaderna kommer
jag att senare denna dag vid behandlingen av anslagen å tilläggsstat
under kapitalbudgeten föreslå anvisande av det härför beräknade beloppet,

180.000 kronor.

I förevarande sammanhang torde å tilläggsstat för innevarande budgetår
böra anvisas dels 100,000 kronor för byggnadens utrustning, dels ock begärda

40.000 kronor för verksamhetens bedrivande under detta budgetår. Dessa
belopp torde böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt »Militärfysisk
verksamhet», å sammanlagt 140,000 kronor.

Frågan om medel för bedrivande av den militärfysiska verksamheten under
nästa budgetår behandlas i samband med framläggandet av statsverkspropositionen
till årets riksdag.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 140,000.

[12.] 24. Kristillägg, förslagsanslag. I enlighet med vad chefen för fi nansdepartementet

vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför bör å tilläggsstat under fjärde huvudtiteln upptagas
ett förslagsanslag till kristillägg å 900,000 kronor. På sätt i årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, sid. 279) anföres med avseende å nästa
budgetår förutsätter jag, att de efter viss lönegrad bestämda arvodena till
befattningshavare vid militärapoteket skola vara förenade med rätt till kristillägg
att utgå från förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 900,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i all mänhet.

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen
en delpost till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
å 459,000 kronor. Då posten beräknades till detta belopp, förutsattes, att
socialstyrelsen skulle, liksom dittills varit fallet, vara tillsynsmyndighet över
arbetsförmedlingen. I samband med ändrad lagstiftning rörande arbetsförmedlingen
m. m. och i anslutning därtill genomförd organisation av statens
arbetsmarknadskommission hava emellertid de på socialstyrelsen ankommande
ärendena rörande den offentliga arbetsförmedlingen under våren
1940 tills vidare överflyttats till kommissionen. I följd härav har Kungl. Maj:t
genom beslut den 7 maj 1940 föreskrivit, att ett flertal för handläggning av
sagda ärenden avsedda befattningshavare hos styrelsen — huvudsakligen
icke-ordinarie sådana — skulle tills vidare tjänstgöra i kommissionen
samt därvid avlönas av till kommissionens förfogande stående medel.
De tidigare från omförmälda grundavlöningspost utgående avlöningarna
till berörda icke-ordinarie befattningshavare hava uppskattats lill

39,000 kronor för år räknat. Med anledning härav har Kungl. Maj:t

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den 24 maj 1940 föreskrivit, att av grundavlöningsposten under budgetåret
1940/41 icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk
högre belopp än (459,000—39,000) 420,000 kronor.

I skrivelse den 20 december 1940 har socialstyrelsen anmält behov av medel
för innevarande budgetår till förstärkning av sagda grundavlöningspost.

I skrivelsen framhåller styrelsen, att förstärkningen främst nödvändiggjordes
av arbetet å styrelsens utlänningsbyrå. Härom har styrelsen närmare uttalat
sig sålunda.

1 skrivelse den 15 juni 1940 hade socialstyrelsen anmält, att det under
våren 1940 starkt ökade behovet av arbetskraft å utlänningsbyrån nödvändiggjort
nyanställning av kvinnlig biträdespersonal å byrån, huvudsakligen
under maj och juni månader. Med inräknande av vissa under senare hälften
av juni samt under juli ytterligare tillkomna befattningshavare hade bela antalet
nyanställda å byrån utgjort 32. Den nyrekrytering, som sålunda måst
företagas, hade förutsatts till större delen motsvara ett mera temporärt behov
av arbetskraft.

Dithörande spörsmål bade sedermera behandlats i styrelsens framställning
den 31 augusti 1940 med förslag till anslagsäskanden för ämbetsverkets
verksamhet för budgetåret 1941/42. Med utgångspunkt från de utvecklingstendenser,
som då kunde förutses beträffande utlänningsbyråns arbetsbörda,
hade styrelsen i denna skrivelse ansett sig kunna beräkna, att byråns personal
före 1940 års utgång skulle kunna minskas med ett femtontal tillfälliga
biträden. I anslutning därtill kunde nämnas, att av de 32 nyanställda biträdena
13 entledigats vid olika tidpunkter efter den 1 juli 1940. Ytterligare
två beräknades kunna entledigas den 1 mars 1941. Såvitt nu kunde bedömas
med hänsyn till omfattningen av byråns arbetsuppgifter, måste däremot
återstående personal, 17 biträden, behållas hela budgetåret ut. Den merbelastning
å grundavlöningsposten för icke-ordinarie personal, som uppkomme
genom dessa nödvändiga personalökningar å utlänningsbyrån, kunde
för hela budgetåret 1940/41 beräknas till cirka 45,500 kronor. Med hänsyn
till den alltjämt mycket omfattande arbetsbördan å utlänningsbyrån hade
det vidare visat sig påkallat att låta viss personal å byrån arbeta å övertid i
större utsträckning än som tidigare beräknats. Den i följd därav för övertidsersättning
uppkommande merkostnaden kunde uppskattas till 5,000 kronor.

Styrelsen erinrar vidare hurusom Kungl. Maj:t genom beslut den 23 augusti
och 8 november 1940 bemyndigat styrelsen att verkställa dels fortlöpande
indexberäkningar rörande vissa byggnadskostnader och dels inventering
av bostadsreserven å vissa orter, därvid tillika föreskrivits, att lönekostnaderna
för den för ändamålet behövliga arbetskraften skulle bestridas
ur grundavlöningsposten för icke-ordinarie personal. Därjämte meddelar
styrelsen, att de inskränkningar i vikariatsförordnanden, vilka genomförts
enligt av Kungl. Majit meddelade direktiv, medfört och alltjämt medförde
viss merbelastning av sagda post. Den sammanlagda merkostnaden på grund
av Kungl. Maj:ts berörda beslut samt såsom följd av de begränsade vikariatsförordnandena
har styrelsen för budgetåret 1940/41 uppskattat till 9,500
kronor.

Det belopp, varmed grundavlöningsposten för sistnämnda budgetår skulle
behöva förstärkas, har styrelsen alltså beräknat till (45,500 + 5,000 + 9,500)

60,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Av vad socialstyrelsen anfört framgår, att för budgetåret 1940/41 behov Departemeni»-av förstärkning av den i styrelsens avlöningsstat upptagna posten till grund- c
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreligger. Detta behov har till
övervägande delen sin grund i den ökning av personalen å utlänningsbyrån,
som på grund av särskilda omständigheter måst äga rum. Härom har denna
dag en närmare redogörelse lämnats i årets statsverksproposition (V. punkt
3) i samband med behandlingen av socialstyrelsens anslagsäskanden för
budgetåret 1941/42, till vilken redogörelse jag här tillåter mig hänvisa. Till
den del det ökade medelsbehovet icke sammanhänger med arbetet å utlänningsbyrån
är det en följd av vissa utredningsuppdrag, vilka av Kungl. Maj:t
anförtrotts styrelsen, ävensom av de åtgärder, som med stöd av Kungl. Maj :ts
direktiv av styrelsen i besparingssyfte vidtagits för begränsning av vikariatskostnaderna.
Mot det föreslagna förstärkningsbeloppet har jag med hänsyn
till föreliggande förhållanden icke något att erinra. Givetvis bör det belopp
av grundavlöningsposten, som, på sätt förut omförmälts, motsvarar beräknad
avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen tjänstgörande ickeordinarie
personal, ställas till styrelsens förfogande allenast under den förutsättningen,
att sagda personal skulle återgå till tjänstgöring inom styrelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1940/41 överskridas med högst 60,000 kronor.

[2.] 54. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten,

reservationsanslag. I skrivelse den 14 september 1939 har stgrelsen för statens
alkoholistanstalt å Venngarn under hänvisning till skrivelsen bifogade
handlingar gjort framställning rörande anvisande av anslag för utförande av
vissa byggnadsarbeten vid anstalten.

I skrivelsen har till en början framlagts förslag rörande uppförande av
två bostadshus för gift personal. Efter erinran att 1938 års
riksdag anvisat medel för uppförande av två för dylik personal avsedda bostadshus,
vartdera innehållande två lägenheter om två rum och kök, har anstaltsstyrelsen
i denna del anfört följande.

De fyra nya lägenheter, som tillförts anstalten genom de två år 1938 beslutade
bostadshusen, täckte icke behovet av bostäder för gift personal. Utöver
de fyra befattningshavare, som i dessa hus kunnat beredas fullgoda famil
jebostäder efter att tidigare ha måst åtnöjas med provisoriska och delvis
hälsovådliga bostäder i äldre byggnader utan vare sig vatten eller avlopp,
funnes tre gifta anställningshavare vid anstaltens jordbruk, vilka icke
kunnat beredas annan bostad än ett rum och kök av icke fullgod beskaffenhet.
Därjämte funnes minst fyra anställda, som planerade giftermål så snart
bostäder kunde beredas dem. Det ökade bostadsbehovet hade uppkommit
främst genom den personalförstärkning, som blivit en följd av under senare
år genomförd arbetstidsreglering. Styrelsen ville framhålla, att det för an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

staltens egen del vore synnerligen angeläget, att bristen på bostäder med det
snaraste avhjälptes, enär det mötte betydande svårigheter att erhålla och behålla
duglig personal, örn den icke inom rimlig lid kunde beredas tillfälle
till familjebildning eller örn urvalet måste begränsas till ogifta personer.

Styrelsen funne det därför angeläget att uppförandet av nya bostadshus
fortsattes utan avbrott och ansåge sig böra föreslå, att två bostadshus av
samma storlek och typ som de senast beslutade komme till utförande. Enligt
en av arkitekten Å. Tengelin uppgjord, skrivelsen bifogad byggnadsplan
skulle de nya husen förläggas till det under bebyggelse varande området sydost
örn slottsbyggnaden, varigenom en central förläggning av det nya bostadsbeståndet
erhölles och erforderliga Iedningsarbeten förbilligades. Kostnaderna
för de år 1938 beslutade bostadshusen hade i enlighet med under hösten
1937 uppgjorda beräkningar uppskattats till 58,000 kronor. Med hänsyn
till det ovissa tidsläget funne styrelsen det icke möjligt att med någon större
säkerhet beräkna kostnaderna för de av styrelsen ifrågasatta två nya bostadshusen
utan hemställde, med utgångspunkt från de tidigare beräkningarna,
att för uppförandet av sistnämnda byggnader måtte avses ett belopp av

58,000 kronor.

Anstaltsstyi elsen bär vidare hemställt örn anvisande av medel för uppförande
av en byggnad, innehållande en centraltvättstuga för personalen
samt vissa andra anordningar. Härom uttalar sig styrelsen sålunda.

Det ökade antalet gifta befattningshavare vid anstalten hade aktualiserat
ett redan förut befintligt önskemål örn inredande för personalens behov av
en tvättstuga med maskinell utrustning. För närvarande funnes, förutom
ett par mera primitiva tvättstugor, av vilka en saknade vattenledning, endast
en för personalens familjetvätt avsedd tvättstuga. Denna vore belägen i en
byggnad av mycket gammalt datum och saknade helt tekniska hjälpmedel.
Någon torkvind funnes icke. Vid ogynnsam väderlek måste andra tillgängliga
utrymmen anlitas, bland annat vinden i den 800 meter från tvättstugan belägna
mindre anstaltsbyggnaden, den s. k. paviljongen. För mangling hade
efter arbetstidens slut upplåtits den till anstaltens tvättinrättning hörande
»langeln. Styrelsen, som funnit det angeläget att snarast söka avhjälpa nu
patalade brister, hade uppdragit åt arkitekten Tengelin att uppgöra förslag
till nybyggnad för en centraltvättstuga för personalen, vilket förslag bifogades.

I byggnaden skulle enligt förslaget — förutom tvättstuga samt mangel- och
strykrum inrymmas torkrum och torkvind, en bastuavdelning med plats
för 3—4 personer, ett badrum, ett cykelstall och ett desinfektionsrum.

Byggnaden vore avsedd att uppföras parallellt med norra anstaltsflygeln,
därvid erforderliga ledningar skulle genom en kulvert dragas från anstaltens
närbelägna maskinrum.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande byggnad hava — inklusive
kostnaderna för erforderliga maskiner — i överensstämmelse med en av byråingenjören
B. Westerdahl i september 1939 uppgjord beräkning av anstaltsstyrelsen
upptagits till 38,500 kronor.

I anledning av anstaltsstyrelsens framställning hava utlåtanden avgivits av
socialstyrelsen den 7 oktober 1939 och av byggnadsstyrelsen den 9 oktober
samma år.

Socialstyrelsen har anfört, att de föreslagna arbetena enligt styrelsens uppfattning
vore önskvärda samt att styrelsen icke hade något att erinra mot an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

staltsstyrelsens framställning. Icke heller byggnadsstyrelsen har haft något
att erinra mot de föreslagna arbetena. Styrelsen har emellertid framhållit, att
på grund av inträdda prisstegringar de för arbetenas utförande beräknade beloppen
av allt att döma icke komme att bliva tillräckliga.

I skrivelse den 4 september 1940 rörande anslag för budgetåret 1941/42 har
vidare anstaltsstyrelsen påpekat, att det alltjämt vore för anstalten angeläget,
att omförmälda, i skrivelsen den 14 september 1939 föreslagna byggnadsarbeten
komme till utförande.

Då tillgången till familjebostäder vid Venngarnsanstalten för närvarande Dcpartenunitär
uppenbart otillräcklig och då det — icke minst ur rekryteringssynpunkt ,!iele"-— är av vikt, att förefintliga brister i detta hänseende avhjälpas, anser jag
mig böra förorda anstaltsstyrelsens förslag örn uppförande av två nya, för
gift personal vid anstalten avsedda bostadshus.

Även förslaget om uppförande av en byggnad, innehållande centraltvättstuga
för personalen och vissa andra anordningar, finner jag ändamålsenligt,
varför jag tillstyrker detsamma.

Kostnaderna för berörda byggnadsarbeten hava av anstaltsstyrelsen upptagits
till sammanlagt 96,500 kronor men torde med hänsyn till den prisstegring,
som under den senaste tiden ägt rum, böra uppskattas till i runt tal

115,000 kronor.

För utförande av arbetena torde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 böra under rubriken statens alkoholistanstalt å Venngarn: vissa
byggnadsarbeten anvisas ett reservationsanslag å 115,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngurn: Vissa byggnadsarbeten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 115,000.

[3.] 56 a. Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoho lister

för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm,

reservationsanslag. Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter äro intagna i en den 27 maj 1932 (nr 217)
utfärdad kungörelse, vari bland annat stadgas följande.

Statsbidrag må tilldelas landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan
för anordnande av erkänd alkoholistanstalt. Statsbidragets sammanlagda
belopp, däri jämväl inbegripet bidrag till kostnad för reparationer, förbättringar
eller dylikt, som för anstalten tidigare kan hava beviljats, må uppgå
till högst 2,000 kronor för vårdplats, när fråga är örn nybyggnad, och i annat
fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidrag må icke överstiga
vad från annat håll tillskjutes, såframt ej särskilda skäl därtill föranleda.

Ansökning örn statsbidrag skall ställas till Kungl. Majit. Ansökningen
akall bland annat innehålla förbindelse att återbära statsbidraget, i fall an -

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stalten skulle komma att användas för annat ändamål, nedläggas eller avyttras.

Landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan, som önskar att för
anordnande av erkänd alkoholistanstalt erhålla upplåtelse av kronan tillhörig
jord, har att därom göra framställning hos Kungl. Majit.

Statsbidrag gäldas från ett under femte huvudtiteln uppfört reservationsanslag
till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

På därom av stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister gjord
framställning har Kungl. Majit den 10 mars 1939 dels fastställt stadgar för
stiftelsen, dels medgivit, att till stiftelsen finge för anordnande av en alkoholistanstalt
för män, benämnd »Godtemplarordens erkända alkoholistanstalt
Dagöholm», med undantag för visst område upplåtas kronoegendomen 23/io
mantal Dagöholm nr 5 i Lerbo socken av Södermanlands län, dels erkänt
alkoholistanstalten såsom allmän och fastställt vissa särskilda föreskrifter för
anstalten, dels ock beviljat stiftelsen statsbidrag med 80,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för anstaltens anordnande i enlighet med upprättade
ritningar till nybyggnads- och ändringsarbeten för anstalten.

Alkoholistanstalten är enligt de av Kungl. Majit meddelade föreskrifterna
avsedd för vård av manliga alkoholister, företrädesvis yngre personer och
eljest sådana, som icke tidigare åtnjutit vård å alkoholistanstalt. Anstalten
har beräknats inrymma 40 vårdplatser.

Vid beviljandet av nämnda statsbidrag beräknades kostnaderna för anordnandet
till 150,000 kronor. Härutöver beräknades, att för bestridande av vissa
särskilda kostnader i samband med tillträdandet av kronoegendomen
skulle erfordras ett belopp av 16,000 kronor. Efter inhämtande av riksdagens
medgivande i ämnet (se Kungl. Majits proposition den 10 februari 1939,
nr 81, och riksdagens skrivelse den 18 mars 1939, nr 122) tillerkände Kungl.
Majit den 13 april 1939 stiftelsen ett extra statsbidrag av 16,000 kronor för
gäldande av sistnämnda kostnader.

Kostnaderna för anstaltens anordnande visade sig emellertid bliva avsevärt
större än som från början förutsatts. Med anledning därav hemställde
Kungl. Majit i proposition den 8 mars 1940, nr 168, att riksdagen måtte för
lån till stiftelsen för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,
anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor. Lånet, som skulle
vara räntefritt och amorteras under en tid av 15 år, skulle användas dels för
täckande av vissa merkostnader för den uppförda nya anstaltsbyggnaden
samt för iordningställande av den äldre huvudbyggnaden, dels ock för bestridande
av utgifter för anskaffande av dricksvatten. Propositionen bifölls av
riksdagen (se riksdagens skrivelse den 23 april 1940, nr 166), varefter Kungl.
Majit genom beslut den 10 maj 1940 beviljat stiftelsen det avsedda lånet.

Den 1 augusti 1940 har vidare Kungl. Majit föreskrivit, att i avtalet om
upplåtelsen av ifrågavarande egendom till stiftelsen skulle intagas vissa bestämmelser.

I skrivelse den 4 september 1940 har stiftelsen Godtemplarordens vårdhem
för alkoholister lämnat en redogörelse för de byggnadsarbeten, vilka enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

styrelsens uppfattning måste komma till utförande vid Dagöholmsanstalten
under de närmaste åren, därest den till anstalten upplåtna egendomen skulle
kunna bliva föremål för rationell drift. I redogörelsen har anförts i huvudsak
följande.

1. Anstaltens ladugård hade nedbrunnit, varför en ny ladugård måste uppföras.
Den senare borde uppföras i anslutning till befintlig logbyggnad och
i enlighet med ett skrivelsen bifogat förslag. Kostnaderna härför kunde beräknas
till 71,900 kronor.

2. För närvarande saknades svinhus å egendomen. Da anstalten förbrukade
avsevärd mängd fläsk för eget behov och dessutom borde ha möjligheter
att tillvarataga köksavfallet, vore emellertid ett svinhus nödvändigt och
borde bliva ekonomiskt lönande. Därför borde uppföras ett svinhus med
plats för 30 gödsvin och 4 modersuggor. Kostnaden härför kunde uppskattas
till 12,400 kronor.

3. För vagnslider samt maskin- och redskapsbodar borde uppföras en ny
byggnad. För närvarande måste maskiner och övriga redskap stå under bär
himmel året runt, vilket icke vore förenligt med god ekonomi. Kostnaderna
för byggnaden beräknades till 8,600 kronor.

4. Den s. k. östra arbetarbostaden befunne sig för närvarande i sådant
skick att byggnaden icke skulle kunna av hälsovårdsmyndigheterna godkännas
såsom bostadshus. Bland annat saknades vattenledning och vattnet
måste hämtas från en brunn, som läge på 150 meters avstånd fran byggnaden.
I byggnaden borde inredas fyra lägenheter, vardera innehållande två
rum och kök, skafferi, tambur och tvältrum. Lägenheterna borde förses med
centralvärmeledning, vatten och avlopp samt W. C. Kostnaderna för ombyggnaden
hade beräknats till 28,800 kronor.

5. För uthus till de under punkt 4 omnämnda lägenheterna, inrymmande
svin- och hönshus samt vedbodar, borde beräknas ett belopp av 6,450 kronor.

6. För källare till samma lägenheter upptoges 1,700 kronor.

7. Vidare borde — för en beräknad kostnad av 11,200 kronor — uppföras
en byggnad, inrymmande tvättstuga, tork- och strykrum samt bads*u.

8. Till bostäder för inspektor och trädgårdsmästare borde uppföras två
nya byggnader, vardera inrymmande tre rum och kök lii. ni. Kostnaderna
för dessa byggnader uppskattades till sammanlagt 32,500 kronor eller 16,250
kronor för varje hus.

9. På den gamla ladugårdsgrunden borde uppföras en byggnad avsedd för
sågverk, smedja och snickeriverkstad. Härmed förenade kostnader kunde
beräknas till 17,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande byggnader skulle sålunda uppgå
till 190,550 kronor. Därtill komme för arkitekt- och kontrollantarvoden
samt för oförutsedda utgifter omkring 11,900 kronor. För byggnadsprogrammets
genomförande skulle således erfordras 202,450 kronor.

Härvid vore emellertid att märka, att den brunna ladugården varit försäkrad
för 32,000 kronor, vilket belopp utkvitterats av domänstyrelsen och
därefter ställts till stiftelsens förfogande samt delvis redan tagits i anspråk
för påbörjande av ny ladugårdsbyggnad.

Till samtliga byggnader hade beräknats skola åtgå 1,190 lebro virke å rot.
I kostnadsberäkningen hade emellertid endast räknats med arbetslöner å erforderligt
virke. Enligt styrelsens mening syntes de under punkterna 1 och
4—(j föreslagna byggnadsarbetena vara att hänföra till sedvanligt underhåll.

Stiftelsen framhåller, att det vore uteslutet, att stiftelsen skulle kunna anskaffa
det kapital, som erfordrades för realiserande av det framlagda bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsprogrammet. Stiftelsen hade redan iklätt sig stora förbindelser för anstaltens
anordnande och det statsbidrag, som utginge för anstaltens driftkostnader,
voie icke sa stort att det medgave några större utgifter för uppförande
av till jordbruket erforderliga ekonomibyggnader. Stiftelsen har därför
hemställt, att medel måtte av Kungl. Maj:t anvisas så att uppförandet av
de för anstalten nödvändiga ekonomibyggnaderna snarast möjligt måtte kunna
fullföljas. Särskilt framhålles vikten av att ladugårdsbyggnaden finge
utan dröjsmål färdigställas.

I anledning av stiftelsens framställning hava under år 1940 utlåtanden avgivits
av domänstyrelsen den 19 september, av byggnadsstyrelsen den 8 oktober,
av socialstyrelsen den 16 november och av statskontoret den 23 i sistnämnda
månad.

Domänstyrelsen framhåller till en början, att det vore uteslutet, att de omförmälda
under punkterna 1 och 4—6 upptagna arbetena skulle kunna betraktas
såsom sedvanliga underhållsarbeten. Styrelsen har vidare uttalat sig
sålunda.

Den omständigheten att jordbruket skulle bedrivas av en anstalt medförde,
att kravet på byggnadsarbeten bleve mera omfattande än som vore direkt
nödvändigt för egendomens brukande. Därigenom komme kostnaderna också
att springa upp till belopp, som icke stöde i rimligt förhållande till jordbruksavkastningen.
Tvekan kunde råda därom, huruvida de under punkterna
2 och 7 9 upptagna nybyggnaderna helt eller delvis kunde anses erfor derliga

för jordbruket såsom sådant. Åt svinhuset hade föreslagits en storlek,
som överensstämde med anstaltens särskilda intressen. Nybyggnaderna
under punkterna 7—9 syntes nödvändiga för att egendomen skulle kunna
brukas i anstaltsform. Med hänsyn därtill ville styrelsen icke framställa
erinran mot dessa arbeten.

Utan att äga tillgång till fullständiga byggnadshandlingar ställde det sig
svart att bestämt uttala sig om kostnaderna för arbetenas utförande. Såvitt
med ledning av de lämnade uppgifterna kunde bedömas, borde emellertid
den av stiftelsen beräknade kostnadssumman, avrundad uppåt till 210,000
kronor, kunna förslå. Därtill komme kostnaderna för det erforderliga byggnadsvirke
å rot, 1,190 kubikmeter, vilka kostnader kunde beräknas till
12,220 kronor. Det totala utgiftsbeloppet komme i enlighet härmed att belöpa
sig till 222,200 kronor. Då till bestridande av dessa utgifter funnes disponibla
brandstodsmedel till ett belopp av 31,150 kronor, utgjorde den återstående
kostnadssumman 191,070 kronor.

I det av byggnadsstyrelsen avgivna utlåtandet har styrelsen, som allenast
yttrat sig rörande förslaget till ny ladugård vid anstalten, anfört, alt styrelsen
icke hade något att erinra mot de ingivna ritningarna rörande denna
byggnad. Styrelsen har icke heller haft något att invända beträffande de för
ladugårdens uppförande beräknade kostnaderna — 71,900 kronor — men
påpekat, att till detta belopp finge läggas viss del av den i framställningen
angivna gemensamma posten till arkitekt- och kontrollantarvoden saint oförutsedda
utgifter. De sammanlagda kostnaderna för ladugården kunde därför
beräknas till 76,000 kronor, i vilket belopp emellertid icke inginge värdet av
det för byggnadsföretaget erforderliga virket.

Socialstyrelsen har till en början erinrat hurusom styrelsen i ett den 15

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

februari 1940 avgivet utlåtande i anledning av en framställning från domänstyrelsen
angående villkoren för upplåtelse lill stiftelsen av kronoegendomen
Dagöholm framhållit, att betydande besparingar för statsverket vunnits genom
systemet med erkända alkoholislanstalter och att, vad särskilt beträffade
kostnaderna för anordnande av anstaltsplatser vid de berörda anstalterna,
statens utgifter härför stanna vid högst en tredjedel av statens egna
byggnadskostnader.

I anslutning därtill anför styrelsen nu vidare, att säkerligen icke blott statens
andel av ifrågavarande kostnader utan även de totala kostnaderna varit
lägre för erkända anstalter än för statsanstalter. En orsak därtill vore, att
man hållit lägre standard i olika avseenden å de förstnämnda anstalterna än
å den närmast jämförliga statsanstalten. En annan orsak vore, att utbyggandet
av de erkända anstalterna skett successivt och med anlitande i största
möjliga utsträckning av anstalternas egna arbetskrafter. Enligt socialstyrelsens
mening borde man förfara på detta sätt även framdeles, såväl beträffande
byggnader för rena vårdändamål som i fråga örn ekonomibyggnader,
såvida icke avgörande hinder däremot mötte. Beträffande de föreslagna
byggnadsarbetena vid Dagöholm har socialstyrelsen härefter uttalat sig på
följande sätt.

Tidigare hade styrelsen varit av den uppfattningen, att det skulle vara
möjligt att i nyssnämnda ordning utföra de byggnadsföretag, som vore
erforderliga för att å den förra kronoarrendegården Dagöholm skapa en
ändamålsenlig alkoholistanstalt. Det hade emellertid blivit allt mera klart,
att denna anstalts karaktär av specialanstalt för yngre alkoholmissbrukare
medförde, att man icke i större omfattning kunde lita till den egna arbetskraften
vid anstaltens utbyggande. De å denna anstalt intagna saknade
nämligen merendels yrkesutbildning över huvud taget och kunde därför i
allmänhet icke användas för arbetsuppgifter, som krävde någon yrkesskicklighet.
Vid iordningställandet av denna anstalt — med begreppet anstalt
taget i vidsträckt bemärkelse och sålunda omfattande även erforderliga
ekonomibyggnader för jordbruket samt för andra verksamhetsgrenar —
kunde man därför icke förfara på samma sätt som eljest varit brukligt.
Med hänsyn därtill funne styrelsen det i och för sig naturligt, att stiftelsen
redan på detta stadium uppgjort en plan över anstaltens slutliga skick samt
framlagt denna för Kungl. Majit.

Denna plan omfattade nio olika byggnader. Den mest trängande av dessa
vore ladugården. Det torde icke ankomma på socialstyrelsen att ingå på bedömande
av kostnadsberäkningarna för den nya ladugården. Att försäkringsbeloppet
för den gamla ladugården icke försloge till kostnaderna för
en ny ladugård syntes icke kunna läggas stiftelsen till last. Det syntes därför
icke kunna komma ifråga, att stiftelsen skulle anskaffa de medel utöver
brandstoden för den brunna gamla ladugården, som erfordrades för
en ny sådan.

Med hänsyn till nuvarande allmänna förhållanden synles även önskemålet
örn ett nytt svinhus höra tillgodoses under den närmaste liden.

Styrelsen kunde vitsorda, att den s. k. östra arbetarbostaden i sitt nuvarande
skick icke vore tjänlig till bostadsändamål. Även upprustningen och omändringen
av denna byggnad samt uppförande av källare för de därstädes boende
syntes därför böra genomföras utan uppskov.

Såsom stiftelsen framhållit torde det vara dålig ekonomi att låta maskin -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

parken samt jordbruksredskap stå ute under bar himmel året runt på grund
av brist på lämplig förvaringsplats under tak. Planerna för den närmaste
tidens byggnadsföretag torde därför böra upptaga ett lider för vagnar m. m.
Detta borde emellertid vara av enklaste slag. Socialstyrelsen saknade möjlighet
att bedöma, huruvida den proiekterade byggnaden för detta ändamål,
vilken beräknades skola kosta 8,600 kronor, kunde förenklas och kostnaderna
sålunda minskas.

övriga byggnadsföretag — nämligen andra uthus än källare för de i östra
arbetarbostaden boende, en byggnad, inrymmande tvättstuga, tork- och
strykrum samt badstu, två bostadshus för inspektor och trädgårdsmästare
samt en byggnad, inrymmande plats för sågverk, smedja och snickeriverkstad.
med en sammanlasd beräknad byggnadskostnad av 67,150 kronor —
kunde icke anses vara nödvändiga omedelbart.

De av stiftelsen angivna kostnaderna för byggnadsföretag, som enligt socialstyrelsens
mening borde komma till utförande omedelbart, uppginge till
(71,900 + 12.400 + 8.600 + 28 800 + 1,700) 123.400 kronor. Därtill komme
arkitekt- och kontrollantarvoden samt oförutsedda utgifter ävensom de av
domänstyrelsen angivna kostnaderna för å rot försålt byggnadsvirke. En del
av dessa kostnader folie emellertid på de byggnadsföretag, som kunde anstå
tillsvidare, örn man räknade med en sammanlagd kostnad för arkitekt- och
konfrollantarvoden, virke å rot samt oförutsedda utgifter å 13 600 kronor för
de byggnadsföretag, som i första hand skulle komma till utförande, skulle
man komma lill en totalkostnad för dessa arbeten å 137.000 kronor. Därifrån
avginge 32,000 kronor, utgörande den av domänstyrelsen utkvitterade
brandstnden för den brunna ladugården. Stiftelsens omedelbara behov av
medel för dessa ändamål uppginge sålunda till 105,000 kronor.

Socialstyrelsen, som härefter ingått på frågan örn understöd av statsmedel
för utförande av de behövliga byggnadsarbetena, har i denna del gjort
följande uttalanden.

Det rådde enligt stvrelsens mening icke tvivel örn att den organiserade
alkoholistvården för lång tid framåt komme att vara i behov av Dagöholmsanstalten.
För att anstalten i längden skulle kunna fullgöra sin unnfostrande
unngift vore det nödvändigt, att anstalten bleve utrustad med byggnader
på ett helt annat sätt än som nu vore fallet. Det av stiftelsen framlagda
byggnadsprogrammet omfattade, såvitt styrelsen nu kunde bedöma,
samtliga nybyggnader, som erfordrades för anstalten i dess definitiva skick,
såvida icke en ökning av dess platsantal komme i fråga, vilket dock av vårdskäl
irke vore önskvärt.

Stiftelsens medelsbehov kunde icke tillgodoses i annan ordning än genom
statsverket. Trots att stiftelsens anspråk framkommit vid en från statsfinansiell
synpunkt synnerligen oläglig tidpunkt, borde enligt socialstyrelsens
mening ett avslag på framställningen icke kunna ifrågakomma.

Socialstyrelsen funne sig därför icke kunna undgå att tillstyrka, att stiftelsen
snarast möjligt komme i åtnjutande av ett extra statsbidrag å 105 000
kronor — eller det lägre belopp, som efter sakkunnig granskning av kostnadsberäkningarna
kunde befinnas skäligt — för utförande av de under
punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i framställningen angivna byggnadsföretagen.

Även statskontoret har i viss utsträckning förordat statens medverkan för
utförande av byggnadsarbeten vid Dagöholm. Ämbetsverket anför därom
följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Enligt statskontorets mening kunde statsverket svårligen undandraga sig
att, sedan ladugården å den till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för
alkoholister upplåtna delen av kronoegendomen Dagöholm nr 5 år 1939 efter
åskslag nedbrunnit, ställa de medel till förfogande, som — utöver brandskadeersättningen
— vore behövliga för uppförande av en ny ladugård
(punkt 1 i stiftelsens skrivelse). Ämbetsverket ville ej heller motsätta sig,
att — för undvikande av skador å alkoholisthemmet tillhöriga vagnar, maskiner
och redskap, för vilka för närvarande icke funnes något förvaringsrum
— erforderligt belopp anvisades till kostnaderna för en byggnad, inrymmande
vagnslider samt maskin- och redskapsbod (punkt 3 i skrivelsen).

Vad anginge stiftelsens framställning i övrigt, ville statskontoret framhålla,
att statsmakterna på grund av rådande finansiella förhållanden funnit det
nödigt att vidtaga betydande inskränkningar i fråga örn anvisningarna av
medel för anordnande av erkända alkoholistanstalter. Sålunda hade Kungl.
Majit i proposition den 10 november 1939 nr 79 (bilaga 3 sid. 10) föreslagit,
att av det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget till bidrag
till anordnande av erkända alkoholistanstalter, vilket anslag i riksstaten upptagits
med 150,000 kronor, omkring 60.000 kronor skulle inbesparas. Förslaget
hade av 1939 års urtima riksdag lämnats utan erinran. Vidare hade,
såsom framginge av 1940 års statsverksproposition (V ht. sid. 107—108),
socia''styrelsen hemställt, att förevarande anslag för budgetåret 1940/41 skulle
uppföras med 300,000 kronor. Chefen för socialdepartementet hade emellertid
uttalat, att anslaget av sparsamhetsskäl borde bestämmas till ett belopp
avsevärt understigande den summa, som i och för sig vore behövlig, och
hade förordat dess uppförande med 50,000 kronor. Riksdagen hade besluta
i enlighet med departementschefens hemställan. På grund av vad som sålunda
förevarit ansåge statskontoret det icke kunna ifrågakomma, att medel
skulle anvisas för de under punkterna 5, 7, 8 och 9 i stiftelsens framställning
angivna byggnaderna, vilka samtliga av socialstyrelsen befunnits vara
icke omedelbart nödvändiga. Med avseende å stiftelsens under punkterna 2,
4 och 6 framförda, av socialstyrelsen biträdda förslag till byggnadsarbeten
finge statskontoret uttala, att ämbetsverket icke kunde understödja förslagen
under annan förutsättning, än att det ur arbetslöshetssynpunkt skulle befinnas
önskligt att låta arbetena komma till utförande.

Beträffande sättet för medelsanvisningen erinrar statskontoret härefter,
att Kungl. Majit i proposition den 3 mars 1939, nr 158, inhämtat riksdagens
yttrande angående grunder för redovisning å domänfonden av vissa för speciella
utgifter disponerade egendomar m. m. samt att 1939 års lagtima riksdag
i skrivelse nr 246 anslutit sig till de allmänna synpunkter, som i propositionen
anförts rörande dylik redovisning. I anslutning därtill har statskontoret
gjort följande uttalanden.

Därest de i omförmälda proposition angivna grunderna skulle analogt tilllämpas
vid redovisning av kronoegendom, som upplåtits för anordnande av
alkoholistanstalt, borde medel till uppförande av nybyggnad eller till^ större
förändringsarbeten för jordbrukets eller skogsbrukets behov anvisas å kapitalbudgeten
under statens affärsverksfonder: domänverket. Emellertid syntes
en sådan anordning förutsätta, alt staten ombesörjde byggnadsföretaget
och alltså icke endast tillhandahölle alkoholisthemmels ägare erforderligt
penningebidrag, då nämligen av alkoholisthemmets ägare uppförda byggnader
måste betraktas såsom överloppshus, även örn desamma vöre avsedda
för jordbrukets eller skogsbrukets behov, och alltså torde vara att hänföra

Dt pär terne ritschefen.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 2.

till byggnader å annans grund, vilka icke inginge i den fasta egendomen. För
den händelse alkoholislhemmets ägare skulle utföra nu omhandlade byggnader,
bleve det fördenskull nödvändigt att med hänsyn till de olika byggnadernas
karaktär av ersättningsbyggnad eller icke uppdela medelsanvisningen
pa Iva anslag, nämligen ett anslag till kapitalinvestering i domänfonden och
ett under femte huvudtiteln. Med hänsyn till dessa konsekvenser av ifrågavarande
redovisningsform och da i propositionen förutsatt utredning rörande
dithörande spörsmål ännu icke kommit till stånd, ville statskontoret ifrågasätta,
huruvida det icke vore lämpligast att i föreliggande fall — liksom dittills
skett ■— anvisa hela det för berörda bvggnadsarbelen erforderliga beloppet
å driftbudgeten.

I sådant hänseende ville statskontoret framhålla, att — enligt vad som under
hand inhämtats från socialstyrelsen — av det i riksstaten för budgetåret
1940/41 under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till bidrag till
anordnande av erkända alkoholistanstalter dittills disponerats 28,875 kronor
Då anslaget upptagits med 50,000 kronor och tillgänglig reservation från föregående
budgetår uppginge til! 26,225 kronor, återslode följaktligen disponibelt
ett belopp av 47,350 kronor.

Jämlikt kungörelsen nr 217/1932 kunde statsbidrag till anordnande av erkänd
alkoholistanstalt utgå med högst 2,000 kronor för vårdplats. Stiftelsen
Godtemplarordens vårdhem för alkoholister hade för anordnande av Dagöholmsanstalten,
vilken vore avsedd för 40 vårdplatser, redan beviljats reguljärt
statsbidrag med 80,000 kronor. För tillmötesgående av föreliggande framställning
förutsattes alltså riksdagens medverkan. Därest å förenämnda anslag
till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter disponibelt belopp,
47.350 kronor, icke skulle förslå till kostnaderna för de arbeten, som
Kungl. Maj:! funne böra komma till stånd, torde för vad som ytterligare erfordrades
särskilda medel böra äskas av riksdagen.

För eventuell ålerbäring av det statsbidrag, som kunde komma att beviljas
stiftelsen torde densamma böra utfärda förbindelse av det i § 2 i kungörelsen
nr 217/1932 angivna innehåll.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att de å kronoegendomen
Dagöholm befintliga, för alkoholistanstalten därstädes använda byggnaderna
delvis äro otillräckliga och delvis befinna sig i mycket bristfälligt skick.
Vissa arbeten måste därför komma till utförande för att verksamheten vid
anstalten skall kunna bedrivas på tillfredsställande sätt. Först och främst
måste den nedbrunna ladugårdsbyggnaden ersättas med en ny. Vidare torde
det vara påkallat att uppföra ett nytt svinhus samt en byggnad för förvaring
av maskiner och redskap. Tillika torde den s. k. östra arbetarbostaden
böra underkastas en grundlig renovering, och böra i samband därmed källare
anordnas för de i byggnaden inrymda lägenheterna. Medan nu angivna
arbeten böra komma till stand under den närmaste tiden, torde med övriga
ifrågasätta arbeten kunna tills vidare anstå. I likhet med socialstyrelsen förordar
jag alltså, att de i föreliggande byggnadsprogram under punkterna 1,
2, 3, 4 och 6 upptagna arbetena snarast komma till ulförande. Kostnaderna
För dessa arbeten synas kunna uppskattas till 105,000 kronor.

Då stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister uppenbarligen
icke har möjlighet att av egna medel bestrida ens någon del av ifrågavarande
utgifter, torde dessa i sin helhet böra gäldas av statsverket. För uffo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

rande av arbetena synes under femte huvudtiteln böra anvisas ett särskilt
reservationsanslag å 105,000 kronor, vilket anslag torde kunna benämnas
bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister för vissa
byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm. Anslaget bör
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Såsom villkor
för anslagets användning bör gälla, att stiftelsen utfärdar förbindelse att
återbära statsbidraget, i fall anstalten skulle komma att användas för annat
ändamål, nedläggas eller avyttras.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

alt till Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för
alkoholister för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten
Dagöholm å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .......................... kronor 105,000.

[4.] 77. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och

yrkeshem m. fl., reservationsanslag. I skrivelse den 12 februari 1940 bär
socialstyrelsen, med överlämnande av ritningar och kostnadsberäkningar
m. m., gjort framställning angående anvisande av anslag till byggnadsarbeten
för vissa statens skyddshem.

I skrivelsen har styrelsen inledningsvis erinrat om det sätt, varpå den statliga
skyddshemsverksamheten ordnats, och i sådant hänseende anfört bland
annat.

Jämlikt beslut vid 1936 och 1937 års riksdagar hade staten från och med
den 1 januari 1938 övertagit verksamheten vid sexton skyddshem. Sex av
dessa hem hade av staten förvärvats med äganderätt, medan de återstående
tio skyddshemmen, vilka varit avsedda att användas såsom skolhem, övertagits
med nyttjanderätt. Vilka hem, som sålunda arrenderats, framginge av
följande tablå.

Läge

Namn	Ändamål	socken resp. stad	län	Ägare
Folåsa	skolhem för gossar	Rappestads;	Östergötlands	Östergötlands läns landsting
Östra Spång	»	» »	Örkelljunga;	Kristianstads	Malmö stad
Mäshult	»	» >	Skällinge ;	i lallands	Hallands läns landsting
Gräskärr	»	> >	Bäve ;	Göteborgs- och Bohus	Göteborgs- och Bohus läns
Åkerby	>	> >	Nora lk. ;	örebro	landsting Örebro läns landsting
Engesberg	»	» >	Gävle ;	Gävleborgs	Gävle stad
Stenfors	>	> >	Nysätra ;	Västerbottens	Västerbottens läns lands-ting Stockholms läns landsting
Husby		> flickor	Österåkers ;	Stockholms
Broby	>	> t	Drothems ;	Östergötlands	Östergötlands läns landsting
Allarps	>	» »	Riseberga ;	Kristianstads	Malmö stad

Medan skolhemmet Stenfors arrenderats för tiden 1 januari 1938—31 december
1939, hade de övriga skolhemmen arrenderats för tiden 1 januari
1938—31 december 1941. Jämlikt riksdagens beslut hade därjämte staten å
icke arrenderad mark uppfört två nya skolhem, nämligen det för gossar av -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

sedda hemmet Hammargård en, beläget å kronoegendomen Troxhammar i
Skå socken av Stockholms län samt det för flickor avsedda hemmet Brättegården
i Vänersborg.

Av de arrenderade hemmen hade Mäshult nedlagts den 30 juni 1939 samt
Stenfors och Husby den 31 december 1939. Huruvida verksamheten i framtiden
komme att bibehållas vid hemmen Östra Spång och Allarp syntes
ovisst. Verksamheten vid de återstående fem arrenderade hemmen syntes av
allt att döma komma att bibehållas. Beträffande skolhemmen Gräskärr och
Åkerby hade uppkommit fråga dels rörande inlösen av de egendomar, å vilka
hemmen vore uppförda, dels ock rörande uppförande av ny- och ombyggnader
för hemmen.

Vad först angår hemmet Gräskärr meddelar styrelsen, att hemmets
styrelse i skrivelse till socialstyrelsen den 12 november 1938 framhållit, att
utrymmet i undervisningslokalerna icke medgåve nöjaktig undervisning av
det antal elever, som vid denna tidpunkt funnits å hemmet, samt att skyddshemmet
jämväl vore i avsaknad av tillräckliga bostäder för personalen. På
grund därav hade skolhemsstyrelsen ansett ofrånkomligt, att vissa byggnadsarbeten
företoges. Då byggnadsfrågan emellertid icke kunde lösas, förrän
staten övertagit egendomen eller viss del därav, hade skolhemsstyrelsen hemställt,
att socialstyrelsen måtte föranstalta om åtgärder för inlösen av egendomen
redan före arrendetidens utgång. Styrelsen hade därvid föreslagit, att
hela jordbruket skulle inlösas och hade som skäl därför åberopat det goda
ekonomiska utbytet av jordbruket samt den stora betydelse jordbruket visat
sig äga som hjälpmedel vid elevernas fostran. Styrelsen hade ock framhållit
vådan av att jordbruket och dess i omedelbar närhet av skolhemstomten
belägna ekonomibyggnader överlätes till annan ägare.

Socialstyrelsen, som verkställt närmare utredning i ämnet, har i sin omförmälda
skrivelse rörande de nuvarande anstaltsbyggnaderna vid Gräskärr
anfört följande.

Styrelsen vitsordade, att vissa av hemmets anstaltslokaler vore mindre väl
lämpade för sitt ändamål. Därvidlag kunde särskilt framhållas, att undervisningslokalernas
utrymmen vore i hög grad otillräckliga, att skolsalens placering
i vindsvåningen av en träbyggnad medförde risker i händelse av eldsvåda
samt att möjligheter saknades att vid hemmet bereda bostad åt de två
därstädes anställda lärarna. Dessa hade sålunda nödgats förhyra bostad, den
ene i ett närbeläget skolhus och den andre i Uddevalla stad, fem kilometer
från skyddshemmet. Med hänsyn till att lärarna vid skyddshemmet även
hade att ansvara för elevernas fritidssysselsättning och övervakning nattetid
och till den intima kontakt, som borde eftersträvas mellan lärare och
elever vid skyddshemmen, vore dessa lärarnas bostadsförhållanden att betrakta
såsom synnerligen otillfredsställande för verksamheten.

Vidare förelåge behov av en gymnastiksal m. m.

Socialstyrelsen har därför framlagt ett av arkitekten B. Jonsson på uppdrag
av styrelsen och i samråd med skyddshemsinspektören utarbetat förslag
rörande vissa örn- och tillbyggnader vid Gräskärr. Enligt förslaget skulle
uppföras en nybyggnad, innehållande två skolsalar, gymnastiksal samt tvättoch
badavdelning. Kostnaderna härför hava beräknats till 121,000 kronor.
Därjämte skulle uppföras ny föreståndarbostad för en kostnad av 37,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor samt vidtagas omändringar i stora huvudbyggnaden för en kostnad
av 22,000 kronor. För vissa ledningar m. m. har vidare beräknats ett belopp
av 4,837 kronor. De sammanlagda utgifterna för ifrågavarande byggnadsarbeten
hava alltså uppskattats till 184,837 kronor.

Beträffande frågan om inlösen av den egendom, å vilken skolhemmet
vore beläget, har socialstyrelsen anfört följande.

Skyddshemsegendomen, som vore belägen i Bäve socken av Göteborgs och
Bohus län, vore åsatt fastighetsbeteckningen 1/2 mtl Gräskärr l1. Ägorna och
jordbrukets ekonomibyggnader voro belägna å ömse sidor örn och i omedelbar
närhet av anstaltsbyggnaderna. Vid förvärv enbart av anstaltsbyggnaderna
jämte tomtområde skulle det på grund härav knappast kunna undvikas,
att den som övertoge jordbruket, ävensom andra hos honom bosatta
personer, vilka vore helt främmande för skyddshemsverksamheten, komme
i daglig beröring med eleverna. Egendomens belägenhet i närheten av Uddevalla
stad kunde vidare befaras medföra, att en ny ägare till jordbruksfastigheten
exploaterade densamma till tomtområde, vilken åtgärd givetvis
skulle medföra allvarliga olägenheter för skyddshemsverksamheten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då egendomens angivna belägenhet
medförde, att någon minskning i markvärdet knappast torde behöva befaras,
funne styrelsen i förevarande fall lämpligast, att staten förvärvade
hela skyddshemsegendomen. Skulle det sedermera visa sig önskvärt att till
inskränkning av jordbruksdriften avstycka visst markområde, syntes detta
med hänsyn till egendomens ekonomiskt fördelaktiga läge kunna ske utan
förlust för statsverket.

Efter överläggningar mellan skyddshemsinspektören och delegerade för
Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott hade förvaltningsutskottet
vid sammanträde den 25 maj 1939 förklarat sig villigt att hos landstinget
tillstyrka försäljning av egendomen med tillhörande anstaltsbyggnader
och inventarier för en köpeskilling av 110,000 kronor. En värdering av egendomen
efter de principer, vilka legat till grund för statens tidigare övertagande
av yrkeshemmen, skulle hava medfört en köpeskilling av 144,113
kronor, varav 52,930 kronor belöpte å anstaltsbyggnaderna. Brandförsäkringsvärdena
för anstalts- och jordbruksbyggnadema uppginge till sammanlagt
158,000 kronor. Taxeringsvärdet för hela egendomen vore 128,000 kronor.
Med hänsyn till det anförda hade styrelsen intet att erinra mot den
föreslagna köpeskillingen.

Inköpskostnaden syntes, i varje fall till större delen, kunna bestridas av
medel ur den genom beslut vid 1936 års riksdag bildade likvidationsfonden.

Socialstyrelsen har härefter övergått till frågan rörande inlösen och ombyggnad
av Åkerby skolhem och därmed sammanhängande spörsmål.
Styrelsen har i denna del till en början anfört följande.

Styrelsen för skolhemmet hade i skrivelse den 7 oktober 1938 framhållit,
att anstaltshyggnadens bristfälliga tillstånd och olämpliga belägenhet i förhållande
till jordbrukets ekonomibyggnader gjorde en nybyggnad å annan
plats inom egendomen i hög grad önskvärd. Skolhemsstyrelsen hade emellertid
funnit erforderligt, alt staten, innan byggnadsverksamheten igångsattes,
förvärvade äganderätten till marken. Då jordbruket medförde en årlig förlust
av omkring 2,000 kronor, hade skolhemsstyrelsen likväl endast förordat
förvärv av erforderlig tomtmark, medan jordbruket ansetts höra frånskiljas
anstalten.

Socialstyrelsen ville vitsorda, all anstaltsbyggnaden vore föga lämpad för

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sitt ändamål. Särskilt undervisningslokalerna vore på grund av ålder och
bristande utrymmen i hög grad otillfredsställande. Även för personalens bostäder
saknades erforderliga utrymmen. Med hänsyn därtill och då en omoch
utbyggnad av den gamla anstaltsbyggnaden icke syntes med ekonomisk
fördel kunna företagas, funne socialstyrelsen ofrånkomligt, att helt nya anstaltsbyggnader
komme till utförande.

I skrivelse den 19 juni 1939 till skyddshemsinspektören hade Örebro läns
landstings förvaltningsutskott givit anbud å överlåtelse dels av hela skyddshemsegendomen
och dels å anstaltsbyggnaderna jämte ett därinvid beläget
mindre markområde. Jämväl sistnämnda markområde vore emellertid väsentligt
större än vad skyddshemsstyrelsen önskat förvärva. Skyddshemsstyrelsen
hade vidare framhållit, att den enligt anbudet på byggnaderna belöpande
köpeskillingen syntes avsevärt överstiga deras värde.

På grund härav och under förmälan att Åkerby numera sedan dess upptagningsområde
utvidgats, hade en i kommunikationshänseende olämplig
belägenhet, förklarar socialstyrelsen, att styrelsen funnit sig böra undersöka
möjligheterna till markförvärv för skyddshemmets räkning på annan plats.
Rörande resultatet av denna undersökning uttalar sig styrelsen på följande
sätt.

I första hand hade undersökningen inriktats på att finna någon för ändamålet
lämpad kronoegendom. Förslag hade sålunda framförts örn förvärv
av Villingsbergs kronoegendom i Örebro län, vilken egendom på grund av sitt
goda läge ansetts äga vissa förutsättningar för ändamålet. Vid byggnadsplan^
uppgörande hade det emellertid visat sig förenat med synnerligen
stora svårigheter att för skyddshemsändamål iordningställa egendomens
slottsliknande manbyggnad. Därtill komme att en sådan ombyggnad överhuvud
taget icke kunde utföras utan att byggnadernas ur kulturhistorisk
synpunkt förnämliga arkitektur spolierades. På grand därav hade skyddshemsstyrelsen
icke förordat inköp av egendomen. Socialstyrelsen biträdde
denna uppfattning.

Skyddshemsstyrelsen hade i framställning den 28 augusti 1939 samt i
skrivelse till skyddshemsinspektören den 15 december samma år förordat
ett tredje alternativ, nämligen förvärv och nybyggnad av egendomen Åh
vid Karintorps by i Närke (Karintorpförslaget). Vidkommande detta förslag
finge socialstyrelsen anföra följande.

Den erbjudna arealen vore här liksom vid Åkerby större än vad ändamålet
krävde. Såsom framhållits av skyddshemsstyrelsen syntes även det
av ägaren ifrågasatta priset vara väl högt tilltaget.

Med hänsyn därtill och då egendomens belägenhet i nära grannskap med
Åsbro alkoholistanstalt väckt vissa betänkligheter rörande lämpligheten att
hit förlägga ett skolhem för skyddshemselever hade socialstyrelsen funnit sig
icke kunna biträda skyddshemsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Sedan socialstyrelsen under hand underrättat skyddshemsstyrelsen örn
sitt ställningstagande samt anmodat skyddshemsstyrelsen att söka annan
lämplig egendom, hade skyddshemsstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1940 i
sådant avseende föreslagit kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 21 i
Viby socken av Örebro län. Karla över egendomen bifogades.

Representanter för socialstyrelsen, vilka tillsammans med arkitekt Jonsson
besökt den föreslagna egendomen, hade vitsordat dess goda belägenhet och
byggnadsmöjligheter.

Egendomen vore belägen i närheten av Hallsbergs järnvägsstation. Den
omständigheten att skyddshemmet på grund härav hade goda järnvägsför -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bindelser nied alla delar av upptagningsområdet vore av stor betydelse med
hänsyn till angelägenheten att underlätta resorna och nedbringa resekostnaderna
för såväl eleverna som deras anförvanter.

På grund av vad sålunda anförts finge socialstyrelsen biträda skyddshemsstyrelsens
förslag rörande nybyggnad för nuvarande Åkerby skolhem å Lindhults
kronoegendom.

Egendomen, som innefattade cirka 50 tunnland åker, 2''% tunnland äng och
105 tunnland avrösningsjord, torde emellertid icke för närvarande böra i sin
helhet tagas i anspråk för skyddshemsverksamheten. Socialstyrelsen förordade
därför, att tills vidare endast de av skyddshemsstyrelsen föreslagna områdena
å sammanlagt 21.10 hektar upplätes för ifrågavarande ändamål. Möjligheten
att för skyddshemmets räkning disponera hela egendomen syntes
emellertid böra hållas öppen till arrendetidens utgång den 14 mars 1944, vid
vilken tidpunkt socialstyrelsen torde hava tagit slutlig ställning till frågan
om jordbruksdriftens bibehållande vid de statliga skolhemmen.

Då upplåtelse eller i ännu högre grad försäljning av jordbruksegendomen
till en skyddshemsverksamheten utomstående person vore förenad med vissa
risker, funne socialstyrelsen erforderligt, att styrelsen bereddes tillfälle till yttrande,
därest fråga skulle uppstå rörande ombyte av arrendator eller försäljning
av jordbruksegendomen.

Genom skyddshemsstyrelsens och socialstyrelsens försorg hava byggnadsplaner
och kostnadsförslag utarbetats, avseende om- och nybyggnad av
.skyddshemmet vid Åkerby, Villingsberg och Karintorp. Socialstyrelsen har
även låtit utarbeta förslag avseende alternativet Lindhult. Rörande detta förslag,
som uppgjorts av arkitekten B. Jonsson, daterats den 7 februari 1940
och jämte övriga förslag bifogats styrelsens skrivelse, anför styrelsen följande.

Skyddshemsstyrelsen hade icke upprättat något byggnadsförslag, som direkt
hade avseende å Lindhult. Beträffande Karintorp hade styrelsen emellertid
upprättat två förslag, vilka båda utginge från att samtliga byggnader
skulle nyuppföras. Nämnda förslag torde i huvudsak kunna läggas till grund
för en kostnadsberäkning jämväl för skyddshemmets uppförande å Lindhult.
Det ena förslaget, som förutsatte gemensam mathållning med Åsbrohemmet,
behövde icke närmare beröras. Det andra förslaget förutsatte, att
eleverna förlädes i ett flertal mindre byggnader, vardera rymmande 6—7
elever, och att kökslokaler samt bostäder för kökspersonal inrymdes i en
särskild byggnad. Sistnämnda förslag torde emellertid komma alt föranleda
en väsentligt mycket större personaluppsättning än vad skyddshemsstyrelsen
förutsett. Det syntes nämligen icke låta sig göra att, såsom styrelsen föreslagit,
överlåta åt en enda befattningshavare att dygnet runt ansvara för tillsynen
inom förläggningen. Därför erfordrades enligt socialstyrelsens mening
två befattningshavare vid varje förläggning. Vid sådant förhållande syntes
det — under förutsättning att man räknade med småförläggningar — mest
ekonomiskt att inreda särskild köksavdelning i var och en av småförläggningarna
samt utnyttja de därstädes boende befattningshavarna genom att
på dem överlåta förläggningens samtliga hushållsgöromål. Därigenom .skulle
den ifrågasatta centralköksanläggningen samt dess personal bliva helt överflödig
samtidigt som erforderlig övervakning av eleverna kunde anordnas.
Genom att på angivet sätt anordna särskilt kosthåll i varje förläggning, skulle
även förläggningens hemkaraktär avsevärt förstärkas. På grund av vad sålunda
anförts funne sig socialstyrelsen icke kunna förorda skyddshemsstyrelscns
ifrågavarande förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Arkitekt Jonssons förslag rörande nybyggnad vid Lindhult innehölle två
alternativ. Enligt det ena förslaget (Alt. I) skulle anordnas smärre elevförläggningar
med egna köksavdelningar, medan enligt det andra förslaget (Alt.
II) skulle uppföras en central elevförläggning med köksavdelning inrymd i
förläggningsbyggnaden.

I sistnämnda fall (Alt. II) skulle vid skyddshemmet endast erfordras den
av 1938 års riksdag godkända, i propositionen nr 151/1938 angivna liushållspersonalen,
nämligen en husmoder och biträdande lärarinna i lönegrad A 6,
en kokerska i lönegrad Eo 1 samt två biträden med ett beräknat arvode av
1,500 kronor vardera.

Förläggning i ett llertal mindre elevhem (Alt. I) medförde behov av större
hushållspersonal än vid central elevförläggning. Sålunda erfordrades här två
kvinnliga befattningshavare vid varje förläggning, nämligen en husmoder
eller vårdarinna i lönegrad A 6 och ett biträde. Enligt detta förslag skulle hittillsvarande
husmodern, kokerskan och två kvinnliga biträden ersättas med
fyra husmödrar och fyra biträden.

Skulle, såsom socialstyrelsen förordat, jordbruket frånskiljas egendomen,
torde enligt bägge alternativen den ena lärarbefattningen (lönegrad Eo 19)
kunna indragas. En stor del av undervisningsarbetet syntes nämligen kunna
övertagas av föreståndaren, därest denne befriades från det betungande arbetet
med jordbrukets skötsel.

Jonssons kostnadsberäkningar grundade sig på prisläget i augusti 1939.
Kostnaden för Alt. I (småförläggningar) hade beräknats till 460,000 kronor
och kostnaden för Alt. II (central förläggning) till 394,000 kronor. Båda
förslagen avsåge att bereda utrymme åt samma antal elever som vid Åkerby
(25—30 stycken).

En förläggning i småbyggnader enligt All. I gåve ulan tvivel större möjligheter
till personlig handledning av eleverna än en central förläggning och
vore därför att föredraga ur uppfostringssynpunkt. Denna förläggningstyp
vore sålunda särskilt lämpad för svårfostrade elever och hade på grund därav
kommit till utförande vid statens psykopatanstalt vid Lövsta. Den medförde
emellertid, såsom framginge av det anförda, avsevärt mycket högre
såväl anläggnings- som driftskostnader (lönekostnader) än en central förläggning
av eleverna. — Även en central förläggning, sådan den utformats
i Alt. II, innefattade emellertid väsentliga förbättringar i förhållande till de
förläggningstyper som tidigare i allmänhet varit brukliga. Centralförläggning
av ifrågavarande slag hade förut kommit till utförande vid bland annat Hammargårdens
skolhem och hade under den tid skolhemmet varit i bruk, visat
sig vara i stort sett ändamålsenlig. Enligt socialstyrelsens mening borde därför
det nya hemmet uppföras enligt Alt. II i arkitekten Jonssons ifrågavarande
förslag. I

I sin omförmälda skrivelse har socialstyrelsen till sist hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå 1940 års riksdag att å beredskapsstat anvisa erforderliga
medel dels för örn- och tillbyggnad av Gräskärrs skolhem, dels ock för uppförande
å kronoegendomen Lindhult av ett skolhem, avsett att ersätta skolhemmet
Åkerby, allt i enlighet med av socialstyrelsen förordade förslag.
Därjämte har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
bemyndiga Kungl. Majit att för en kostnad av 110,000 kronor för statsverkets
räkning med äganderätt förvärva Gräskärrs skyddshemsegendom med tillhörande
anstaltsbyggnader och inventarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I förevarande ärende har domänstyrelsen den 4 mars 1940 avgivit utlåtande,
däri styrelsen uttalat sig sålunda.

Kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 2l i Viby socken av örebro län
vore genom domänstyrelsens arrendekontrakt den 13 augusti 1937 utarrenderad
till den 14 mars 1942. Det område av egendomen, som för skyddshemsverksamheten
behövde tagas i anspråk, hade å en närsluten, av distriktslantmätaren
Birger Sandelin år 1929 upprättad karta över alla ägorna till
egendomen angivits med röda gränslinjer. Området innehölle enligt vad styrelsen
inhämtat cirka 21.8 hektar, därav cirka 3.0 hektar åker, cirka 12.2
hektar skogsmark och cirka 5.7 hektar impediment (mosse).

Sedan egendomens arrendator, Gustaf Johansson, i skrivelse den 14 februari
1940 till socialstyrelsen förklarat sig villig att mot en ersättning av 220 kronor
för år avstå från sin nyttjanderätt till området, hade styrelsen för sin del
intet att erinra mot att detsamma av statsverket disponerades för avsett
ändamål.

Beträffande den i området ingående skogsmarken syntes denna i sin helhet
böra såsom dittills förvaltas av styrelsen.

I fråga örn förvaltningen av området i övrigt syntes de föreskrifter, vilka
torde komma att av Kungl. Majit utfärdas i samband med beslut örn redovisning
av sådana markområden, vilka samtidigt som de disponerades för
särskilda statsändamål komme att för framtiden i viss utsträckning vara
föremål för jordbruksdrift, i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Vidare hava utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen den 18 juni 1940
och av statskontoret den 7 augusti 1940.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna arbetena vid Gräskärrs
skolhem anfört bland annat.

Ritningarna till den nya skolhusbyggnaden utgjordes endast av en skiss,
varför byggnadsstyrelsen saknade möjlighet att göra något närmare uttalande
rörande densamma.

I fråga om arbetena i den stora huvudbyggnaden ansåge sig styrelsen böra
föreslå vissa smärre ändringar.

Vad anginge den nya föreståndarbostaden förefölle densamma att vara för
stort tilltagen med hänsyn till föreståndarens löneställning.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till 180,000 kronor
men syntes med gällande material- och arbetslöner böra uppskattas till
198,000 kronor, oberäknat kostnaderna för yttre arbeten, möbler och andra
inventarier.

Med avseende å förslaget till nybyggnad å kronoegendo m e n
Lindhult anför byggnadsstyrelsen följande.

Socialstyrelsen hade förordat, att det för närvarande till Åkerby förlagda
skolhemmet flyttades till Lindhults kronoegendom, för vilket ändamål nybyggnader
där skulle uppföras. Beträffande dessa nybyggnader hade socialstyrelsen
genom arkitekten Birger Jonsson låtit upprätta alternativa kostnadsförslag,
och skulle enligt det ena alternativet (Alt. I) eleverna förläggas i eif
flertal mindre byggnader, under det att enligt det andra alternativet (Alt. II),
vilket av socialstyrelsen förordats, en central elevförläggning skulle anordnas.
Några ritningar till sistnämnda alternativ hade emellertid icke bilagts
handlingarna. På förfrågan hade arkitekten Jonsson meddelat, att särskilda
ritningar icke av honom upprättats, men att han i sitt kostnadsförslag utgått
ifrån en lösning av hyggnadsfrågan i huvudsaklig överensstämmelse med så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som Alt. II betecknade 11 ritningar, vilka av honom upprättats för skolhem å
vissa andra platser. Då de föreliggande ritningarna sålunda icke vore utarbetade
för skolhemmet i Lindbult, torde byggnadsstyrelsen sakna anledning
att göra något närmare uttalande rörande desamma, utan utginge styrelsen
från att de endast vore avsedda att läggas till grund för beräkningen av kostnaderna.
Dessa kostnader hade angivits till sammanlagt 394,000 kronor,
men torde med hänsyn till gällande materialpriser och arbetslöner böra uppskattas
till 448,000 kronor, oberäknat möbler och andra inventarier.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket ansåge sig kunna understödja
socialstyrelsens förslag allenast under den förutsättningen, att det med hänsyn
till en möjligen kommande arbetslöshet skulle befinnas motiverat att
igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten.

Vidare har statskontoret uttalat, att eventuella anslag för sagda arbeten
syntes böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 under
femte huvudtiteln. Till rätten att disponera anslagen syntes böra knytas villkor
liknande dem, som gällde för användningen av anslag upptaget å beredskapsstat.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Maj:t med anledning av
vad byggnadsstyrelsen i sitt omförmälda utlåtande anfört uppdragit åt socialstyrelsen
alt dels tillse, att fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar
rörande ifrågavarande byggnadsarbeten vid Gräskärr och Lindhult utarbetades,
dels ock, sedan så skett, med förnyat utlåtande i ämnet till Kungl. Majit
ingiva sagda ritningar och beräkningar.

I skrivelse den 2 november 1940 har härefter socialstyrelsen gjort förnyad
framställning rörande inlösen av Gräskärrs skolhem. I skrivelsen anföres i
huvudsak följande.

I kungörelse den 23 december 1937 (nr 1011) hade förordnats, att landsting
och stad, som ej deltoge i landsting, med undantag av Stockholm och
Göteborg, för åren 1938 och 1939 skulle för varje i skyddshem intagen och
där vårdad eller därifrån utackorderad elev, som ägde hemortsrätt i kommun
inom landstingsområdet eller i stad, varom nyss sagts, till statsverket
erlägga ett belopp av 700 kronor årligen. Bidragsskyldighet förelåge dock
icke beträffande elev, som omhändertagits jämlikt 22 § d) barnavårdslagen.
Bidragen skulle inbetalas till statskontoret oell redovisas å en särskild
diversemedelstitel, benämnd likvidationsfonden för omläggning av skyddshemsverksamheten.
Av en styrelsens skrivelse bifogad uppgift från statskontoret
framginge, att likvidationsfonden den 19 oktober 1940 uppgått till
1,026,426: 02 kronor, vari inginge ett belopp av cirka 10,000 kronor, utgörande
av Kalmar södra läns landsting inlevererade bidrag för vid Norrgårds
skolhem under åren 1938 och 1939 såsom frielever intagna elever. Dessutom
beräknade statskontoret, att ytterligare 30,000 kronor skulle inflyta under
innevarande budgetår.

1937 års riksdag hade till förskott å kostnader för inlösen av yrkeshem
samt skol- och yrkeshem m. m. för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag
av 859,400 kronor. Enligt proposition nr 177 till nämnda års
riksdag skulle detta belopp utgå av likvidationsfonden för omläggning av
skyddshemsverksambeten. Av fonden kunde sålunda beräknas återstå ett disponibelt
belopp av minst 150,000 kronor.

Med anledning av det anförda ville styrelsen hemställa örn Kungl. Majits

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bemyndigande att för statsverkets räkning med Göteborgs och Bohus läns
landsting sluta det avtal angående förvärv av Gräskärrs skyddshemsegendom,
beträffande vilket styrelsen redan i skrivelsen den 12 februari 1940
gjort hemställan.

Med skrivelse den 19 december 1940 har därefter socialstyrelsen överlämnat
fullständiga, av arkitekten Jonsson utarbetade ritningar rörande de ifrågasatta
örn- och nybyggnadsarbetena vid Gräskärrs skolhem ävensom därtill
hörande kostnadsberäkningar. Av skrivelsen och densamma bifogade handlingar
framgår, att vid ritningarnas utarbetande beaktats de anmärkningar,
som av byggnadsstyrelsen framställts i dess utlåtande den 18 juni 1940, ävensom
att därutöver — i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna — vidtagits
vissa ändringar i anledning av förslag, som framkommit vid samråd
med ordföranden i 1940 års civila byggnadsutredning.

Kostnaderna för det omarbetade förslaget hava beräknats på följande

sätt.

Förändring av huvudbyggnaden........................ kronor 26,000

Nybyggnad av skol- och gymnastikhus ..........:..... » 115,000

» » föreståndarbostad ...................... » 39,000

Yttre ledningar, pumphus m. m....................... » 5,800

Summa kronor 185,800.

I beloppet ingå kostnader för fast inredning i gymnastiksal samt maskinell
utrustning i tvättstuga men ej kostnader för möbler och andra inventarier.

I berörda skrivelse har socialstyrelsen — under förmälan att det nu föreliggande
förslaget rörande Gräskärr överlämnats till 1940 års civila byggnadsutredning,
som däröver torde komma att avgiva utlåtande till Kungl.

Majit — hemställt, att för utförande av om- och tillbyggnadsarbeten vid
Gräskärr måtte av 1941 års riksdag äskas det av styrelsen i skrivelsen den
12 februari 1940 för arbetena vid Gräskärr begärda beloppet av 184,837 kronor.
Styrelsen har tillika framhållit, att av ifrågavarande byggnadsarbeten
uppförandet av ett bostadshus för föreståndaren vore det mest angelägna,
enär för närvarande stora svårigheter förelåge att ordna personalens bostadsförhållanden
men att dessa svårigheter skulle bortfalla, därest sagda
bostadshus bomme till stånd. På grund härav har styrelsen hemställt, att —
därest icke hela det av styrelsen begärda byggnadsanslaget kunde anvisas —
åtminstone måtte av riksdagen begäras ett anslag av 39,000 kronor för uppförande
av berörda föreståndarbostad.

Vad först skolhemmet Gräskärr beträffar synes det mig klart, att Departementsdetsamma
är lämpligt beläget och att därför någon förflyttning av hemmet chelenicke
bör äga rum. Emellertid föreligga med avseende å hemmets byggnader
åtskilliga brister, vilka böra avhjälpas, om verksamheten därstädes skall kunna
bedrivas på tillfredsställande sätt. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen
har det förslag till om- och tillbyggnadsarbeten vid hemmet, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för avhjälpande av sagda brister ursprungligen framlagts av socialstyrelsen,
med anledning av från byggnadsstyrelsens sida framställda erinringar blivit
föremål för omarbetning och komplettering, därvid dels beaktats dessa erinringar,
dels ock i samråd med ordföranden för 1940 års civila byggnadsutredning
undersökts möjligheterna till minskning i byggnadskostnaderna.

Ett bifall till det nu föreliggande förslaget skulle bland annat innebära
att hemmets undervisningslokaler avsevärt förbättrades, att detsamma erhölle
tillgång till en välbehövlig gymnastiksal samt att möjlighet skapades
att inom anstaltsområdet bereda bostäder åt hemmets personal. Ehuru förslaget
torde böra bliva föremål för ytterligare detaljprövning, synes det nu
föreligga i det skick, att det kan i huvudsak godtagas. Med hänsyn till de
fördelar, som förslagets realiserande skulle medföra, anser jag mig böra tillstyrka,
att medel nu äskas för genomförande av hela byggnadsförslaget. Anledning
synes mig alltså ej föreligga att — i anslutning till ett av socialstyrelsen
alternativt framlagt förslag — begränsa arbetena till uppförandet av
ny bostad för föreståndaren. Kostnaderna för byggnadsarbetena torde böra
uppskattas till 186,000 kronor.

Under förutsättning att medel anvisas för utförande av ifrågavarande
byggnadsarbeten bör den egendom, å vilken Gräskärrs skolhem är beläget,
jämte därtill hörande byggnader och jordbruksinventarier av staten inköpas
i enlighet med den preliminära överenskommelse i ämnet, vilken sedan en
tid föreligger. Enligt vad inhämtats har vid träffande av denna överenskommelse
förutsatts, att statsverket skall utan ersättning få övertaga alla sådana
till hemmet börande inventarier, som icke äro att hänföra till jordbruksinventarier.
Jag vill ock framhålla att Göteborgs oell Bohus läns landstings
förvaltningsutskott numera av landstinget erhållit bemyndigande att träffa
avtal angående försäljning till kronan av ifrågavarande egendom. Då köpeskillingen
— 110,000 kronor —- kan i sin helhet bestridas från likvidationsfonden
för omläggning av skyddshemsverksamheten, behöva särskilda medel
icke anvisas för inköpet i fråga.

Vidkommande härefter Åkerby skolhem synes verksamheten därstädes
i olika hänseenden vara behäftad nied så betydande olägenheter, att
densamma lämpligen bör nedläggas och hemmet förflyttas till annan plats.
Av de skilda förslag rörande ändrad förläggning av hemmet, som framkommit,
synes mig det av socialstyrelsen förordade vara det mest ändamålsenliga.
I likhet nied socialstyrelsen förordar jag därför, att för hemmet får tagas
i anspråk ifrågasatt del av kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 21
i Viby socken av Örebro län omfattande sammanlagt 21.8 hektar. A det föreslagna
området — sorn, enligt vad handlingarna utvisa, till en början kan
tå nyttjas mot en mindre ersättning till egendomens nuvarande arrendator
samt efter arrendetidens utgång torde höra upplåtas direkt av domänstyrelsen
— skulle få uppföras helt nya byggnader.

Rörande det sätt, varpå skyddshemmet bör uppföras, föreligga så till vida
delade meningar, som socialstyrelsen förordat, att hemmet skall erhålla
en central elevförläggning, medan skolhemsstyrelsen föreslagit ett system med

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ett flertal smärre elevförläggningar. Ehuru systemet med mindre elevpaviljonger
otvivelaktigt ur vissa synpunkter har fördelar framför det av socialstyrelsen
föreslagna systemet, anser jag mig böra förorda det senare såsom
ekonomiskt fördelaktigare såväl i anläggning som i drift, helst gynnsamma
erfarenheter rörande detsamma föreligga från det nyligen uppförda skolhemmet
Hammargården.

Jag vill vidare framhålla, att — enligt vad jag under hand inhämtat —
socialstyrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 1
november 1940 låtit verkställa en omarbetning och komplettering av det
byggnadsförslag för skolhemmet i Lindhult, som av socialstyrelsen framlades
med styrelsens skrivelse den 12 februari 1940. Därvid har hänsyn tagits
till de mot nämnda förslag från byggnadsstyrelsens sida framförda anmärkningarna,
varjämte — efter samråd med ordföranden för 1940 års civila
byggnadsutredning — undersökts möjligheterna till nedbringande av
kostnaderna för byggnadsföretaget. Fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar
till det sålunda reviderade förslaget föreligga numera inom socialstyrelsen
och torde inom den närmaste tiden komma att överlämnas till
Kungl. Majit. Enligt uppgift från styrelsen hava kostnaderna enligt det senaste
förslaget, som nära ansluter sig till det ursprungliga projektet, beräknats
på sätt framgår av följande sammanställning.

Flcvliemsbyggnad med bostad för arbetsledare .......... kronor 165,000

Skol- och gymnastikhus med bostäder för lärare och med

tvättstuga.......................................... » 145,000

Föreståndarbostad .................................... » 39,000

Vägar och planeringsarbeten .......................... » 7,000

Brunn och yttre sanitetsledningar ...................... » 20,200

Transformator och yttre elektriska ledningar ............ » 16,800

Arvoden, administration och oförutsedda utgifter ........ » 41,000

Summa kronor 434,000.

Det nya förslaget har underställts 1940 års civila byggnadsutredning och
torde jämväl få prövas av byggnadsstyrelsen. I nuvarande läge kan närmare
ställning till förslagets detaljer icke tagas. Emellertid synes man kunna
utgå från att skolhemmet bör uppföras i huvudsaklig överensstämmelse
med det nu föreliggande reviderade förslaget. Kostnaderna, som genomgående
måst — trots vidtagna besparingar — uppräknas med hänsyn till
den senaste tidens prisstegringar, torde få uppskattas till 434,000 kronor.
Härtill torde, enligt vad socialstyrelsen meddelat, få för möbler och andra inventarier
läggas ett belopp av 27,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna
för skolhemmets uppförande torde därför kunna uppskattas till 461,000
kronor.

Då möjlighet bör förefinnas att redan under innevarande budgetår påbörja
såväl ombyggnaden av Gräskärrs skolhem som uppförandet av det nya
skolhemmet å kronoegendomen Lindhult, torde anslag härför böra anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Jag förordar, att för

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements chefen.

ändamålet under femte huvudtiteln äskas ett reservationsanslag å (186,000 +
461,000) 647,000 kronor, vilket anslag bör upptagas under den hittillsvarande
rubriken vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och
yrkeshem m. fl.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt
skol- och yrkeshem m. fl. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ........................ kronor 647,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] 19. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. I skri velse

den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt preliminära beräkningar
rörande medelsbehovet för utrustning av Sidsjöns sjukhus i
Sundsvall under nästa budgetår.

Efter erinran örn att antalet vårdplatser därstädes avses uppgå till 920
och beräknas kunna tagas i bruk under första halvåret 1942, anför styrelsen
bland annat.

I anslagsäskandet till 1940 års riksdag hade ifrågavarande utrustningskostnad
beräknats till lägst 1,200 kronor per vårdplats eller sammanlagt
1,116,000 kronor, varvid avsetts att väsentliga delar därav skulle kunna utföras
vid andra statens sinnessjukhus eller genom fångvårdens försorg. Enligt
i samråd med sakkunnig gjorda beräkningar syntes nämnda belopp på
grund av pågående allmän prisstegring ej vara tillräckligt, även örn hänsyn
toges till att utrustningen delvis kunde anskaffas från psykiatriska sjukhuset
i Stockholm och Gådeå sjukhus i Härnösand, vilka sjukhus beräknades
komma att nedläggas vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus.

På grund av svårigheten att för närvarande framlägga hållbara kostnadsberäkningar
hade styrelsen för avsikt att senare, så snart förhållandena det
medgåve, framlägga utrustningsplan och kostnadsberäkning för bestämmandet
av det erforderliga anslaget. Till påbörjandet av ifrågavarande utrustning
under budgetåret 1941/42 beräknades emellertid 1,000 kronor per vårdplats
eller sammanlagt 920,000 kronor komma att erfordras. Framställning
om det belopp, som därutöver krävdes, ämnade styrelsen göra i samband
med framläggandet av kostnadsberäkningen för utrustningen i dess
helhet.

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt örn anvisande
av 920,000 kronor för ändamålet under nästa budgetår.

Enligt vad jag inhämtat beräknas genom fångvårdens försorg kunna levereras
möbler, järnsängar och andra inventarier till Sidsjöns sjukhus för
en sammanlagd kostnad av 600,000 kronor, varav 400,000 kronor skulle belöpa
på nästa budgetår. För täckande av sistnämnda belopp torde emellertid
medel icke behöva nu påkallas, då likvid för därmed avsedda leveranser
erlägges i efterskott och på den grund icke torde komma i fråga före

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

budgetåret 1942/43. För beställningar åter, som avses placerade i öppna
marknaden, torde medel lämpligen böra äskas å tilläggsstat II för innevarande
budgetår. Därvid synes avdrag kunna ske med 50,000 kronor, utgörande
tidigare uppkommen reservation, som icke disponerats för annat
ändamål. Det aktuella anslagsbehovet skulle då begränsas till (920,000
— 400,000 — 50,000) 470,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 470,000.

[6.] 19 b. Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i Lund, re servationsanslag.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund har i skrivelse den 24 september 1940 med bifogande av ritningar och
arbetsbeskrivning, gjort framställning om medel till täckande av kostnaderna
för vissa ändringsarbeten inom psykiatriska kliniken i Lund.

Till stöd för framställningen har direktionen åberopat en av överläkaren
vid kliniken ingiven skrivelse, vari denne inledningsvis framhållit, att allvarliga
anmärkningar alltsedan klinikens öppnande kunnat riktas mot dess
lokalförhållanden. Då det emellertid under nu rådande förhållanden icke
kunde antagas, att en tillfredsställande lösning av klinikens byggnadsfråga
kunde komma till stånd inom en nära framtid, funnes anledning att se till
i vad mån befintliga brister kunde genom mindre byggnadsändringar avhjälpas.
Härefter fortsätter överläkaren:

En kännbar olägenhet hade varit, att de särskilda vårdavdelningarna icke
haft tillgång till bilokaler i behövlig utsträckning. För att belysa svårigheterna
kunde nämnas, att de sjuka icke haft tillfälle att i önskvärd mån tala
med sin läkare örn de ofta mycket ömtåliga saker, som bekymrade dem, på
grund av brist på lämplig lokal inom avdelningarna, att de sjuka vid undersökning
måst transporteras utanför avdelningarna, att avdelningssköterskorna
icke haft någon avskild lokal, där de kunnat sköta sin expedition och föra
sina anteckningar örn de sjuka, och slutligen att det icke inom vårdavdelningarna
funnits lämplig plats för medicinskåp och telefon.

En lösning av dessa frågor skulle kunna vinnas genom att avdelningssköterskornas
nuvarande bostadsrum, som gränsade till vårdavdelningarnas
badrum, användes till undersöknings- och expeditionsrum. För att detta
skulle kunna ske måste dörr upptagas mellan dessa rum och badrummens
närmast korridoren liggande del, som skulle genom en vägg avskiljas från
badrummet i övrigt och användas som kapprum. Genom dessa ändringar
skulle för en ringa kostnad lokal för undersökning och behandling av de
sjuka, för deras samtal med sin läkare, för avdelningssköterskornas expedition
och andra nämnda behov kunna erhållas inom vårdavdelningarna.

I samband härmed borde dörrar upptagas mellan dessa nya undersök -ningsrum å nedre botten och de angränsande expeditionsrummen för överläkare,
respektive underläkare. Dessa båda rum användes som mottagningsrum
av läkarna, och den direkta förbindelsen med vårdavdelningarnas lin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dersökningsrum kunde avhjälpa bristen på dylika lokaler i omedelbar anslutning
till mottagningsrummen.

Beträffande arbetenas närmare utförande hänvisas till ritningar och kostnadsförslag,
vilka upprättats av arkitekten Hans Westman i Lund. Kost -

naderna hava beräknats sålunda:

För byggnadsarbete 6 avd. å 800 ........................ kronor 4,800

» målningsarbete .................................... » 1,340

Diverse och oförutsett .................................. » 560

Summa kronor 6,700.

Direktionen bar i sin skrivelse förklarat, att den funnit de föreslagna åtgärderna
av behovet starkt påkallade samt hemställt örn ett anslag av 6,700
kronor för ändamålet.

över framställningen har medicinalstyrelsen, efter hörande av byggnadsstyrelsen,
den 1 november 1940 avgivit utlåtande.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig icke hava något att erinra
mot förslaget eller de beräknade kostnaderna för dess genomförande.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Departements- Psykiatriska kliniken i Lund, som byggdes under åren 1929—1930, har

C tift £,71

uppförts uteslutande med anslag av statsmedel. För ändamålet hava anvisats
tillhopa 724,100 kronor.

I det vid propositionen nr 205 till 1928 års riksdag fogade statsrådsprotokollet
uttalade dåvarande chefen för socialdepartementet, att han ansåge
kostnaden för klinikbyggnadens uppförande böra helt bestridas av staten,
som även framgent, så länge byggnaden användes såsom psykiatrisk klinik,
borde vara ägare av densamma. Denna uppfattning grundades därpå, att
kliniken, samtidigt som den skulle vara av mycket stor betydelse för undervisningen
vid universitetet i Lund, skulle innebära ett värdefullt tillskott i
fråga om antalet vårdplatser för sinnessjuka.

Mot vad departementschefen sålunda anfört hade riksdagen (skrivelsen nr
302) intet att erinra. Kliniken är följaktligen statens egendom, ehuru den -—
till följd av särskilt avtal — i fråga om driften är ansluten till Lunds lasaretts
administrations- och ekonomiavdelningar.

Det nu framlagda förslaget till ändringar inom kliniken synes mig ägnat
att för en rimlig kostnad tillgodose berättigade önskemål. Det bör vidare
framhållas att, såvitt man av handlingarna kan bedöma, ett genomförande
av förslaget icke torde bliva till men, därest anledning skulle uppstå att
framdeles vidtaga mera omfattande ombyggnadsarbeten inom kliniken. På
grund härav och då någon erinran mot kostnadernas storlek icke framställts,
anser jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet äskas ett reservationsanslag
av 6,700 kronor, vilket anslag lämpligen torde böra uppföras å tilläggsstat II
för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i
Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 6,700.

[7.] 22. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem

för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag. Under femte huvudtiteln
(punkten 100, s. 175) har jag förut denna dag anmält min avsikt att å
tilläggsstat för innevarande budgetår föreslå anvisande av ett belopp av
135,000 kronor, avseende vissa inneliggande ansökningar örn statsbidrag för
hithörande ändamål. För tillgodoseende av nya ansökningar torde härutöver
böra beräknas visst belopp, förslagsvis 165,000 kronor. Jag vill i detta sammanhang
anmäla, att socialvårdskommittén i skrivelse den 19 december 1940
ansett sig böra rikta uppmärksamheten på angelägenheten av att åtgärder
snarast möjligt vidtagas för att öka antalet vårdplatser å vårdhem för lättskötta
sinnessjuka. Bland de åtgärder, som därvid kunna ifrågakomma, har
kommittén särskilt betonat vikten av att statsmedel enligt gällande statsbidragsbestämmelser
snarast ställas till förfogande för uppförande av vårdhem,
varom beslut av de lokala myndigheterna redan fattats. Kommittén
har vidare framhållit, att därest fråga uppkommer om anordnande av byggnadsarbeten
för arbetslöshetens lindrande, dylika vårdhem ur olika synpunkter
måste anses vara lämpliga arbetsobjekt.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle anslaget alltså uppföras med
(135,000 + 165,000) 300,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
vårdhem för lättskötta sinnessjuka å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ................................ kronor 300,000.

[8.] 26. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Vissa led ningsarbctcn

m. ni., reservationsanslag. Sedan 1938 års riksdag i anledning
av Kungl. Majlis proposition i ämnet beslutat en utvidgning av den
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å Salbohed bedrivna
verksamheten ävensom medgivit, att för ändamålet erforderliga ombyggnadsocli
nybyggnadsarbeten skulle få utföras för en kostnad av högst 520,000
kronor, uppdrog Kungl. Maj:t den 24 mars 1939 åt byggnadsstyrelsen att
låta ombesörja arbetenas verkställande i huvudsaklig överensstämmelse med
elt i en av byggnadsstyrelsen upprättad promemoria förordat förslag. I promemorian
hade byggnadsstyrelsen framhållit, bland annat, att det angivna
kostnadsbeloppet kunde godtagas från styrelsens sida endast under förutsättning
att iordningställandet av anstaltens gamla köksbyggnad till bostäder
ej komme lill utförande och att de härför beräknade kostnaderna — 20,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor — i stället upptoges för de utvändiga arbeten, som visat sig ofrånkomliga
för anläggningens drift. Vid riksdagen 1938 och vid lagtima riksdagen
1939 anvisades de erforderliga medlen, tillhopa 520,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit den 26 april 1940 ställt till byggnadsstyrelsens
förfogande ett särskilt av riksdagen beviljat belopp av högst 22,000 kronor,
alt av styrelsen i samråd med styrelsen för uppfostringsanstalten disponeras
för utförande av vissa utvändiga ledningsarbeten.

I skrivelse den 16 december 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande
av sammanlagt 15,500 kronor för utförande av vissa elektriska ledningsarbeten
vid anstalten samt för anordnande av en reningsanläggning därstädes.
Styrelsen bär därvid till en början framhållit, att i de ursprungligen
beräknade kostnaderna för de utvändiga arbetena ingått ett belopp av 5,000
kronor för en elektrisk kabel men däremot icke några utgifter för övriga utvändiga
elektriska anläggningar. För sistnämnda anläggningsarbeten hade
hittills några medel ej anvisats. Styrelsen anför härefter bland annat:

Byggnadsföretaget vore numera i det närmaste fullbordat.

För det belopp av 20,000 kronor, som ursprungligen avsetts för vissa ofrånkomliga
utvändiga arbeten, samt den summa av 22,000 kronor, vilken sedermera
anvisats för yttre ledningar, hade utförts vatten- och avloppsledningar,
vattenverk samt de nödvändigaste planeringsarbetena invid huvudbyggnaden.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 februari 1939 hade anstaltsstyrelsen
meddelat, att därest det skulle visa sig, att anstaltens utvidgning nödvändiggjorde
en omläggning av det elektriska ledningssystemet, styrelsen framdeles
ämnade uppföra de därför beräknade kostnaderna i sitt förslag till omkostnadsstat
för anstalten.

En dylik omläggning hade numera visat sig ofrånkomlig till följd av,
bland annat, elektrifieringen av köket och pumpverket till vattenverket, och
hade därav betingade arbeten enligt verkställd utredning visat sig draga en
kostnad av 13,000 kronor, däri inberäknat transformatoranläggning.

I en till byggnadsstyrelsen ställd skrivelse den 13 december 1940 hade
anstaltsstyrelsen därefter meddelat, att styrelsen i samråd med vederbörande
inom byggnadsstyrelsen träffat överenskommelse med Västerfärnebo elektriska
distributionsförening örn leverans av elektrisk energi för belysning och
kraftändamål. Denna överenskommelse innebure, att anstalten påtagit sig
byggande och underhåll av vissa ytterledningar samt strömmens nedtransformering.
Mot dessa åtaganden hade anstalten kunnat erhålla i det hela förmånligare
överenskommelse om strömleveransen. Då emellertid anstalten
icke tidigare kunnat förutse, vilka medel som bleve erforderliga för bestridande
av uppkomna kostnader för elektrifieringens genomförande på antytt
sätt och arbetena stått i sammanhang med de av byggnadsstyrelsen vid anstalten
utförda, hade anstaltsstyrelsen i skrivelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen
måtte utverka erforderliga medel.

Av det till yttre arbeten ursprungligen avsedda beloppet hade — anför
byggnadsstyrelsen vidare — reserverats 1,000 kronor till en reningsbrunn.
Enär avloppssystemet, som även upptoge spillvatten från w. c.-anläggningama
inom anstalten, utmynnade i ett öppet dike, beläget intill en landsväg,
syntes emellertid denna reningsbrunn icke bliva tillfyllest, utan borde en
mera omfattande reningsanläggning utföras. Kostnaden för en dylik anläggning
hade byggnadsstyrelsen beräknat till 3,500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

De särskilda ledningsarbeten m. m., som skola utföras i anledning av
överenskommelsen med den elektriska distributionsföreningen, hava icke
beräknats öka det för omläggningen av det elektriska ledningssystemet i
dess helhet erforderliga beloppet, 13,000 kronor. Nu berörda arbeten samt
nyssnämnda reningsanläggning, vilka i anslutning till det anförda ansetts
komma att draga en sammanlagd kostnad av (13,000 + 3,500 — 1,000) 15,500
kronor, har byggnadsstyrelsen funnit böra utföras genom styrelsens försorg
i samband med återstående övriga arbeten.

De av byggnadsstyrelsen äskade medlen äro avsedda att möjliggöra slutfö- Departement».
randet av de vid Salboh edans tälten sedan någon tid pågående utvidgnings- chef en.

och ombyggnadsföretagen. Då de av byggnadsstyrelsen nu förordade arbetena
synas påkallade och lämpligen böra komma till utförande i samband
med övriga av styrelsen omhänderhavda avslutningsarbeten vid anstalten,
tillstyrker jag, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41. Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar — slutande
på sammanlagt 15,500 kronor — har jag ej heller någon erinran att
göra. Beloppet bör uppföras såsom reservationsanslag under rubriken statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: vissa ledningsarbeten m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:

Vissa ledningsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 15,500.

[9.] 36, Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m., reservationsanslag. För innevarande budgetår har för
ifrågavarande ändamål anvisats ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Statsbidrag utgår enligt gällande bestämmelser endast för medicinska barnavdelningar
med i regel högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst
2,500 kronor för vårdplats. Under vissa förutsättningar kan bidraget förhöjas
med upp till 1,000 kronor för vårdplats. Bidrag må sammanlagt utgå för
högst två vårdplatser på varje tal av 10,000 invånare. Bidrag kan i viss utsträckning
utgå retroaktivt. I

I skrivelse den ,31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande
ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Styrelsen har därvid erinrat örn att statens totala kostnader för barnavdelningarnas
utbyggande i propositionen nr 84 till 1938 års riksdag uppskattats
till i runt tal 2,450,000 kronor, vilket belopp förutsatts bliva fördelat på ett
tiotal år. I anslutning härtill och då av innevarande budgetårs anslag endast
en mindre reservation beräknades uppkomma har styrelsen hemställt, att
för nästa budgetår måtte såvitt möjligt anvisas ett anslag av 250,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements chefen.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget återstår för närvarande
odisponerat ett belopp av 37,500 kronor. Vid sådant förhållande synes, med
godtagande av medicinalstyrelsens utgångspunkter i övrigt, anslagsbehovet
för hithörande ändamål under det närmaste året kunna beräknas till något
lägre belopp än styrelsen tänkt sig, förslagsvis 200,000 kronor. Med hänsyn
till läget å arbetsmarknaden torde ifrågavarande medel lämpligen böra anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar
vid lasarett m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av.......................... kronor 200,000.

[10.] 38. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk vårdsanstalter,

reservationsanslag. I skrivelse den 8 september 1939 hemställde
direktionen för Styrsö kustsanatorium bland annat om statsbidrag
med 150,700 kronor för uppförande av en friliggande ny byggnad, inrymmande
värme- och ångcentral, apparatrum, obduktions- och likrum samt
verkstäder m. m. Till stöd för denna framställning anförde direktionen huvudsakligen
följande.

Värme- och ångcentralen för huvudsjukhuset vore för närvarande förlagd
till källarvåningen i detta sjukhus, rakt under vårdavdelningarna och i omedelbar
närhet till ekonomiavdelningen. Den i pannrummet ständigt rådande
starka värmen och därifrån utströmmande rök och oljegaser försvårade avsevärt
förvaringen av proviant saint vore jämväl till olägenhet för ovanliggande
vårdavdelningar. Oljelukten sprede sig till matsalar och andra lokaler, där
personalen måste uppehålla sig. Från den oljeeldade ångpannan utströmmade
tidvis rök, som lade sig över solbalkongerna och stundom förhindrade
utflyttning av patienterna dit.

För att eliminera berörda olägenheter samt även för att tillfredsställa ett
trängande behov av ökade förrådsutrymmen inom ekonomiavdelningen föresloge
direktionen, att värme- och ångcentralen utflyttades och förlädes till
en särskild, friliggande byggnad.

Vid sanatoriet användes nu ett provisoriskt obduktionsrum. Detta saknade
värme, vatten och avlopp samt hade ett olämpligt läge. Likrum saknades,
varför förenämnda obduktionsrum finge tjäna även som sådant.

Vid förekommande desinfektioner, vilka under senare år allt mera ökats,
måste sanatoriet hänvända sig till epidemisjukhuset i Göteborg eller använda
sig av en gammal friliggande bod i anstaltens närhet.

Snickeri- och maskinverkstad befunne sig för närvarande i ett synnerligen
provisoriskt skick. Många reparationer skulle kunna utföras a sanatoriet,
men måste nu i brist på lokaler med lämplig inredning och utrustning utföras
på annat håll.

Sanatoriets sopor och övrigt avfall måste nu i brist på förbränningsugn
tömmas vid sjöstranden i närheten av ångbåtsbryggan och läkarebostaden.
En del sopor brändes på öppna marken i den mån så kunde ske. Detta för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

faringssätt medförde långa och tidsödande transporter och åstadkomme
otrevnad och obehag för i närheten boende och vistande.

Här påtalade missförhållanden och olägenheter kunde enligt direktionens
mening avhjälpas genom att erforderliga lokaler anordnades i nu föreslagna
friliggande byggnad för värme- och ångcentralen.

Vid framställningen hade fogats erforderliga ritningar och arbetsbeskrivningar.

Sedan byggnadsstyrelsen i utlåtande den 7 februari 1940 avstyrkt direktionens
förslag beträffande äng- och värmecentralen, verkställdes på begäran
av direktionen den 17 oktober 1940 inspektion av sanatoriet av generaldirektören
och chefen för medicinalstyrelsen samt vederbörande medicinalråd
i närvaro av bland andra en representant för byggnadsstyrelsen och tillkallade
experter. Vid denna inspektion konstaterades av byggnadsstyrelsens
representant, att ångpannan var slutbränd och ej möjlig att reparera. Vidare
beslöts tillråda direktionen att utreda möjligheten och lämpligheten av
att ersätta den förbrukade pannan med en lågtryckspanneanläggning på nuvarande
plats samt även kostnadsberäkna en ny anläggning av högtryckspanna
dels i anslutning till nuvarande maskinavdelning och dels på ett föreslaget
nytt ställe genom en mindre tillbyggnad, varvid i samma tillbyggnad
också borde inrymmas lokal för sopförbränning, desinfektion och en enkel
obduktionslokal.

Med anledning av vad sålunda förekommit har direktionen i skrivelse
den 30 november 1940 med bifogande såväl av en utav arkitekten N.
Hanson den 6 november 1940 upprättad ritning som ock av kostnadsförslag
och arbetsbeskrivningar gjort förnyad framställning i ämnet och därvid
anhållit om statsbidrag med 111,000 kronor för uppförande vid sanatoriet
av en nybyggnad för panncentral jämte lokaler för desinfektion och
obduktion samt verkstäder. Till stöd härför har direktionen anfört bland
annat följande.

Den företagna utredningen hade givit ytterligare belägg för riktigheten av
direktionens tidigare uttalade mening, att panncentralen borde förläggas
till en nyuppförd byggnad, helt skild från sanatoriet. Ett bibehållande av
det nuvarande pannrummet liksom en lösning av frågan genom tillbyggnad
på ena eller andra sättet skulle ovillkorligen medföra betydande olägenheter i
skilda hänseenden och ställde sig icke ekonomiskt fördelaktigt.

Det torde vidare få anses fastslaget, att man endast genom uppförande
av nybyggnad kunde på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av
oundgängligen nödvändiga förrådslokaler inom ekonomiavdelningen, lokal
för sopförbränning, desinfektion och obduktion samt verkstadslokaler för
anstalten m. m.

Det nu framlagda förslaget till ny panncentral innebure bland annat, att
de nuvarande varmvattenpannorna överflyttades till det nya pannrummet
och att en ny högtryckspanna för sterilisering, tvätt och kok inmonterades i
stället för den nu utbrända, vilken anordning direktionen med hänsyn till
driftsäkerheten ansåge vara den mest ändamålsenliga.

Byggnadsstyrelsen bar i utlåtande den 11 december 1940 förklarat sig
icke hava något att erinra mot det senast föreliggande förslaget. Styrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

har dock anmärkt, dels att kostnaderna syntes styrelsen väl knappt beräknade,
dels ock att i framställningen icke angivits, för vilket ändamål de
utrymmen inom sjukhusbyggnaden, som efter nybyggnadens färdigställande
bleve lediga, skulle utynyttjas, eller vilka kostnader, som erfordrades för
lokalernas iordningställande för dylikt ändamål.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 19 december 1940 likaledes tillstyrkt
bifall till sistnämnda framställning samt hemställt, att kostnaderna
för den föreslagna nybyggnaden måtte med hänsyn till sanatoriets svaga
ekonomiska ställning intill ett belopp av 111,000 kronor helt bestridas av
statsmedel.

Vidare har medicinalstyrelsen meddelat, att enligt uppgift vid den företagna
inspektionen de i huvudbyggnaden efter panncentralens förflyttning
lediga utrymmena skulle omändras till för köket synnerligen behövliga
bilokaler. Vid inspektionen hade medicinalstyrelsens representanter härjämte
förordat en sådan minskad beläggning av sanatoriet, att bottenvåningen
i det s. k. gamla sjukhuset kunde tagas i bruk såsom arbetslokaler för
uppegående patienter. Samtliga för dessa ändamål erforderliga ändringsarbeten
ansåges av direktionen kunna genomföras med anlitande av för
driften av anstalten tillgängliga medel.

Slutligen har styrelsen hemställt, att, därest nu ifrågavarande framställning
bifölles, Kungl. Majt måtte medgiva, att statsbidraget finge utbetalas
successivt i mån av arbetets utförande.

Vidare ber jag få anmäla en av stiftelsen Solhem i Borås i skrivelse den
30 september 1940 gjord framställning om erhållande av ett tilläggsanslag å
7,220 kronor för vissa vid stiftelsens tuberkulossjukhus utförda byggnadsarbeten.

Innan jag ingår på innehållet i denna framställning, vill jag erinra om att
1939 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit (V ht. p. 121) beviljat
stiftelsen ett bidrag av sammanlagt 143,000 kronor, varav 127,000 kronor avsågo
uppförande av ny personalbostad jämte stängsel kring sjukhustomten,
9,775 kronor inredningsarbeten å sjukhusets annexbyggnad och inventarier
för två personalrum därstädes samt 6,225 kronor inventarier i den nya personalbyggnaden
m. m.

Av en vid den nu föreliggande framställningen fogad kostnadsberäkning
framgår, att de verkliga kostnaderna, som nu äro kända, med ett belopp av
7,217 kronor överstigit de ursprungligen beräknade. Beträffande orsaken
härtill anför stiftelsen följande.

Kostnaderna hade ursprungligen beräknats på grundval av de under år
1938 gällande priserna å byggnadsmaterialier m. m. Redan då arbetena för
uppförande av bostadshuset m. m. utbjödos å entreprenad i maj månad 1939
hade emellertid avsevärda prisstegringar ägt rum. Det kunde nämnas, att de
lägsta anbuden å de olika entreprenaderna antagits.

Enär styrelsen ej förrän personalbostadshuset blivit uppfört kunnat bestämma
omfattningen av planeringsarbetena omkring detsamma, hade beskrivning
och kostnadsberäkning därå först nu kunnat erhållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ritningarna och arbetsbeskrivningarna till personalbostadshuset hade efter
anmodan av vederbörande myndigheter flera gånger måst modifieras. Därför
hade arkitektarvodet för ritningar och program blivit högre än ursprungligen
beräknats.

Vidare hade kostnaderna för vissa rörledningsarbeten icke tagits i beaktande,
varjämte de anvisade medlen ej varit tillräckliga för anskaffning av
tvättmaskin jämte centrifug för personalhuset. Denna anskaffning hade därför
måst uteslutas.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 oktober 1940 meddelat, att ämbetsverket
intet annat hade att erinra beträffande den till grund för ansökningen
liggande uppgiften rörande inträffad kostnadsökning, än att ett däri
för personalbostadshuset upptaget belopp av 110 kronor för taklagspengar
icke bort medtagas.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 5 november 1940 anfört följande.

Efter granskning av förberörda kostnadsberäkning samt övriga till styrelsen
i ärendet ingivna handlingar kunde medicinalstyrelsen ansluta sig till
vad byggnadsstyrelsen anfört i nyssnämnda yttrande. Med hänsyn till anstaltens
svaga ekonomiska ställning ansåge medicinalstyrelsen sig böra tillstyrka
att, utöver vad som för dylikt ändamål tidigare beviljats, ytterligare
ett belopp av (7,217 — 110) 7,107 kronor måtte ställas till förfogande.

De 110 kronor, som använts till taklagspengar, ansåge styrelsen böra täckas
av stiftelsens egna medel. Detta belopp syntes icke få betraktas såsom sådant
underskott å driften vid anstalten, för vilket statsbidrag jämlikt riksdagens
beslut den 29 mars 1938 (riksdagens skrivelse nr 5, punkten 89) finge
utgå.

Vad först angår den av direktionen för Styrsö kustsanatorium gjorda fram- Departementsställningen,
anser jag det genom den verkställda utredningen ådagalagt, att cfiefensanatoriet
bör utrustas med en ny panncentral samt att lokaler för desinfektion
och obduktion ävensom verkstäder därstädes äro behövliga. Av utredningen
torde även få anses framgå, att den föreslagna anordningen med
en nybyggnad för dessa ändamål är mest ändamålsenlig. På grund härav
och då de beräknade kostnaderna härför, 111,000 kronor, icke givit mig
anledning till erinran, får jag tillstyrka bifall till direktionens framställning.

Därest medel anvisas, torde dessa — såsom medicinalstyrelsen föreslagit -—
få utbetalas successivt i mån av arbetets utförande.

Vidkommande härefter stiftelsens Solhem i Borås framställning om tillläggsanslag
å 7,220 kronor har ingen annan erinran riktats däremot, än att
beloppet bör minskas med de till 110 kronor uppgående taklagspengarna.

För ändamålet torde därför böra äskas ett belopp av (7,220—110) 7,110
kronor, avrundat nedåt till 7,100 kronor.

Slutligen anser jag mig i detta sammanhang böra föreslå, alt medel nu
anvisas till uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor vid Apelviken
kustsanatorium samt anskaffande av inventarier därtill. Det grundläggande
förslaget i ämnet framlades i propositionen angående den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1939/40 (prop. 242/1939 s. 4(5—50), lill vilken jag
torde få hänvisa, f nämnda beredskapsstat upptogs ett belopp av 219,000 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tior för uppförandet av ifrågavarande bostadshus, medan frågan om anvisande
av medel till erforderliga inventarier ställdes på framtiden.

Kostnaderna för uppförande av nämnda bostadshus jämte skyddsrum
beräknades i september 1938 till sammanlagt 219,000 kronor. Med hänsyn
till därefter inträdda prisstegringar torde emellertid — enligt vad jag under
hand inhämtat — denna summa böra ökas med ungefär 25 procent, varför
numera ett belopp av (219,000 + 55,000) 274,000 kronor torde vara erforderligt
för ändamålet.

Inventarierna, som avse möbler och annan inredning till 23 sköterskerum,
6 undersköterskerum, 10 elevrum, vartdera avsett för två elever, samt ett
samlingsrum m. m., kostnadsberäknades vid samma tidpunkt till 26,500
kronor. Jämväl detta belopp lärer med nu gällande priser vara för knappt
beräknat, och en jämkning uppåt till 30,000 kronor torde påkallas.

Sammanlagt skulle alltså för ifrågavarande nybyggnad vid Apelvikens
kustsanatorium krävas ett belopp av (274,000 + 30,000) 304,000 kronor.
För vinnande av erforderlig kontroll beträffande beloppets storlek samt för
utrönande, huruvida besparingar möjligen kunna åvägabringas, har jag för
avsikt att senare föreslå, att utlåtande över förslaget inhämtas från 1940
års civila byggnadsutredning. Tills vidare anser jag mig emellertid böra
räkna med nyss angivna belopp.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle alltså erfordras ett sammanlagt
belopp av (111,000 + 7,100 + 304,000) 422,100 kronor, vilket belopp
torde böra anvisas såsom reservationsanslag å tilläggsstat II för innevarande
budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att I.

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja

dels föreningen Styrsö kustsanatorium för uppförande i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten N.
Hanson i november 1940 upprättat förslag av en nybyggnad
för panncentral m. m. statsbidrag med det belopp, föreningen
för dylikt ändamål visat sig hava utgivit, dock högst 111,000
kronor;

dels stiftelsen Solhem i Borås såsom ytterligare bidrag till
uppförande och inredning av ett bostadshus för personalen
vid stiftelsens tuberkulossjukhus ett belopp av högst 7,100
kronor;

dels föreningen kustsanatoriet Apelviken för uppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten G.
Birch-Lindgren i september 1938 upprättat förslag av ett
bostadshus för sjuksköterskor vid sanatoriet samt anskaffande
av inventarier därtill statsbidrag med det belopp, föreningen
för dylikt ändamål visat sig hava utgivit, dock högst

304,000 kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

II. till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .......................... kronor 422,100.

[11.] 44 a. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemi sjukhus,

reservationsanslag. Under femte huvudtiteln (punkten 120, s. 203)
har jag förut denna dag anmält min avsikt att för vissa nybyggnader för
epidemiändamål i Västernorrlands län å tilläggsstat II för innevarande budgetår
föreslå anvisande av ett belopp av 203,500 kronor. Härjämte torde
böra beräknas ett belopp av 75,000 kronor för tillgodoseende av en från epideminämnden
i Norrbottens län inkommen framställning örn statsbidrag
till nytt epidemisjukhus i Luleå ävensom 20,000 kronor för likvidering av
vissa tidigare beviljade bidrag till epidemisjukavdelningar inom Älvsborgs
län.

Anslagsbehovet under förevarande punkt skulle alltså uppgå till (203,500
+ 75,000 + 20,000) 298,500 kronor eller i avrundat tal 300,000 kronor.

Under åberopande av det anfcrda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)
av .................................... kronor 300,000.

[12.] 45 a. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka, re servationsanslag.

Under åberopande av vad jag denna dag i annat sammanhang
anfört (femte huvudtiteln, punkten 122, s. 205) hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 125,000.

[13.] 48 a. Bidrag till uppförande av centralanstalt för radioterapi i

Göteborg, reservationsanslag. Enligt de av Hans Majit Konungen den 30 maj
1929 fastställda stadgarna för Konung Gustaf V:s jubileumsfond är fondens
ändamål bekämpande av kräftsjukdomarna inom Sverige genom att
understödja uppförande och utrustning av vårdanstalter för kräftsjuka
samt befrämjande av det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomar. Förutom
av de medel, som insamlats till hugfästande av Konung Gustaf Vis 70-årsdag,
utgöras fondens tillgångar av bidrag från cancerföreningen i Stockholm
samt de bidrag, som i övrigt inflyta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt riktlinjerna för fondens användning är fondens uppgift i vad angår
praktiska åtgärder för kräftsjukdomarnas bekämpande i första hand
upprättandet av centralanstalter för radioterapi vid kräfta, förlagda i anslutning
till de radioterapevtiska avdelningarna vid centralt belägna stora
sjukhus, som äga betingelser för upprätthållande av anstalternas verksamhet
och deras vetenskapliga utveckling.

Tre dylika anstalter skola enligt den uppgjorda planen finnas i riket, förlagda
till Stockholm, Göteborg och Lund. Av dessa är Stockholmsanstalten,
som anslutits till karolinska sjukhuset, i bruk sedan mer än tre år tillbaka.
Den omfattar 100 allmänna vårdplatser och drives helt såsom statlig anstalt.
Lundaanstalten, som avses skola inrymma 50 allmänna vårdplatser, är för
närvarande under uppförande i anslutning till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
och beräknas bliva färdig inom den närmaste tiden. Beträffande
Göteborgsanstalten slutligen har preliminär överenskommelse träffats mellan
Göteborgs stad, å ena, och landstingen i Värmlands, Skaraborgs, Älvsborgs,
Hallands samt Göteborgs och Bohus län, å andra sidan, rörande anstaltens
upprättande. Enligt överenskommelsen skall anstalten förläggas i
anslutning till Sahlgrenska sjukhuset.

Frågan om statsbidrag till driften av den planerade anstalten i Göteborg
underställdes 1937 års riksdag. Under femte huvudtiteln, punkt 115, föreslog
jag, att staten skulle lämna ett driftbidrag enligt samma grunder som
de, vilka enligt beslut av 1931 års riksdag gällde för anstalten i Lund, dock
att statsbidragets maximibelopp höjdes från 2:50 kronor till 3:— kronor
per dag och patient. I samband med detta ärende anmälde jag, att till anstaltens
uppförande syntes böra anvisas ett statsbidrag å 200,000 kronor, vilket
belopp motsvarade det byggnadsbidrag, som tilldelats Lundaanstalten av lotterimedel.
1937 års riksdag godkände förslaget rörande beviljandet av driftbidrag
och ingen erinran framställdes mot tanken på ett byggnadsbidrag av
nämnd storleksordning.

Den stegring av byggnadskostnaderna, som under senaste tiden inträffat,
har föranlett Göteborgs sjukhusdirektion samt landstingen i Värmlands,
Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands och Göteborgs och Bohus län att i skrivelse
den 20 september 1940 anhålla örn statsbidrag — utöver nyssnämnda 200,000
kronor — med 750,000 kronor till anordnande av nu ifrågavarande anstalt.
Av framställningen framgår bland annat, att anstalten, som avses omfatta 63
vårdplatser och erforderliga arbetsavdelningar, ursprungligen kostnadsberäknats
till 1,973,100 kronor, varav 1,661,800 kronor hänförde sig till kostnaderna
för själva anläggningen och återstoden, 311,300 kronor, till kostnaderna
för utrustningen. Denna kostnadsberäkning uppgjordes under sommaren 1938
på grundval av ritningar, som utarbetats av sjukhusdirektionens arkitekt. Sedermera
av vissa myndigheter, såsom jubileumsfondens styrelse och byggnadsstyrelsen,
påkallade ändringar av ritningarna samt, framför allt, de inträdda
prisstegringarna hade emellertid haft till följd, att nya kostnadsberäkningar
måst verkställas. Dessa nya kostnadsförslag, som införskaffats genom
anbudsförfarande i augusti 1940, utvisade, att anläggningskostnaderna

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

uppginge till i runt tal 2,380,000 kronor och utrustningskostnaderna till

345.000 kronor, varför alltså enligt direktionen ett sammanlagt belopp av
cirka 2,725,000 kronor numera erfordrades för klinikens färdigställande. För
detta belopps täckande stöde i första band till förfogande ett bidrag från
jubileumsfonden å 600,000 kronor. Vidare beräknades att det statsbidrag å

200.000 kronor, som omnämndes i 1937 års statsverksproposition, komme att
ställas till förfogande. Återstoden, frånsett ett belopp av 61,200 kronor, som
skulle gäldas av Göteborgs stad ensam, avsåges att fördelas mellan de olika
delägarna alltefter antalet av dem disponerade vårdplatser. Detta skulle innebära,
att delägarnas kostnader per vårdplats skulle uppgå lill cirka 29,500
kronor. Till jämförelse kunde nämnas, att motsvarande kostnader utgjorde
för Stockholms stad och Stockholms län såsom intressenter i Stockholmsanstalten
respektive 24,000 och 22,500 kronor samt för ettvart av de beträffande
Lundaanslalten intresserade nio sydsvenska sjukvårdsområdena 7,240
kronor.

Ansökningen överlämnades av Kungl. Maj:t för prövning och avgörande
till statens arbetsmarknadskommission, vilken inhämtat yttrande från 1940
års civila byggnadsntredning, som föreslagit förenklingar, varigenom besparingar
skulle kunna uppnås med approximativt 160,000 kronor. Härutöver
har utredningen ifrågasatt vissa andra mera väsentliga jämkningar i byggnadsplan,
varigenom ytterligare besparingar torde kunna vinnas.

Slutligen har utredningen påpekat, att, enligt vad utredningen inhämtat,
för arvoden och oförutsett beräknats omkring 385,000 kronor, vilket belopp
måste anses anmärkningsvärt högt med hänsyn till att byggnadsstyrelsen
normalt räknar med 10 procent av byggnadskostnaderna. Utredningen har
fördenskull ansett en reduktion med förslagsvis 85,000 kronor böra ifrågakomma
härutinnan.

Genom beslut den 22 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission
i så måtto bifallit framställningen, att kommissionen medgivit, att från
det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till arbetsmarknadens reglering
finge utgå statsbidrag med högst hälften av de oundvikliga merkostnaderna
för anstaltens uppförande i förhållande till den år 1938 utförda kostnadsberäkningen,
vid nuvarande prisnivå dock högst med 275,000 kronor. I
beslutet angavs såsom villkor, att av 1940 års civila byggnadsordning
lämnade anvisningar å besparingsåtgärder med avseende på minskning av
våningshöjden inom personalavdelningarna, sänkning av byggnadsteknisk
standard och reducering av den för arvoden och oförutsett upptagna posten
i kostnadsberäkningen skulle följas vid arbetets utförande. Däremot bar en
ifrågasatt minskning av våningshöjden i vårdavdelningarna med hänsyn
till av medicinalstyrelsen och jubileumsfondens styrelse gjorda erinringar
funnits icke böra ske.

I skrivelse den 2 december 1940 har Göteborgs sjukhusdirektion under åberopande
av chefens för socialdepartementet uttalande i 1937 års statsverksproposition
hemställt, att ett bidrag av 200,000 kronor för anstaltens uppförande
måtte anvisas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements- Det framgår av den lämnade redogörelsen, att frågan om driftbidrag till
c}iefen- nu ifrågavarande anstalt underställts 1937 års riksdag. I samband härmed
anmälde jag, att enligt min uppfattning statsbidrag borde utgå även till
anstaltens uppförande med ett belopp av 200,000 kronor. Häremot framställdes
ingen erinran från riksdagens sida.

Göteborgs sjukhusdirektion och de av anstaltens uppförande intresserade
fem västsvenska landstingen ha vid de fortsatta förhandlingarna rörande
anstalten utgått ifrån, att ett byggnadsbidrag av 200,000 kronor skulle komma
att ställas till förfogande och räknat med detta belopp i sin ansökan örn
ytterligare statsbidrag den 20 september 1940, vilken ansökan den 22 november
samma år avgjordes av arbetsmarknadskommissionen.

Enligt min uppfattning bör det ursprungligen beräknade byggnadsbidraget
beviljas. Med hänsyn till önskvärdheten av att i Göteborg med dess betydande
arbetslöshet snarast möjligt få till stånd ett byggnadsföretag av denna
omfattning anser jag mig böra föreslå, att beloppet upptages å tilläggsstat II
för innevarande budgetår. Anslaget torde böra anvisas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av centralanstalt för radioterapi
i Göteborg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ................................ kronor 200,000.

[14.] 52 a. Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm, re servationsanslag.

1 förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/
40 (prop. 242/1939 s. 51—57) äskade Kungl. Majit, på förslag av min företrädare
i ämbetet, ett förskottsanslag av 151,900 kronor till anordnande vid
vanföreanstalten i Stockholm av dels en ny permanent sjukavdelning om 30
vårdplatser, dels ock lokaler för en 7:e årsklass av den vid anstalten bedrivna
folkskolan. Förslaget föranleddes av en av föreningen för bistånd åt lytta
och vanföra i Stockholm den 17 augusti 1938 gjord framställning, varöver
byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen avgivit utlåtanden. Rörande innehållet
i denna framställning och yttrandena däröver får jag hänvisa till propositionen
nr 242/1939. För egen del yttrade min företrädare följande.

Under de senaste tio åren har antalet ordinarie klinikplatser vid vanföreanstalterna
undergått en väsentlig utökning. Det oaktat har platstillgången
varit otillräcklig för att tillgodose det vårdbehov, som uppstått i anledning
av den senast inträffade barnförlamningsepidemien. Man har därför nödgats
tillgripa provisoriska anordningar, som ur medicinsk synpunkt varit
mindre tillfredsställande. Det nu föreliggande förslaget till ny s j u k avdelning
vid Stockholmsanstalten, vilket innebär, att den provisoriska
avdelningen därstädes skulle för en kostnad av allenast 2,880 kronor per
plats ersättas med en permanent avdelning om 30 vårdplatser med möjlig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

het till ytterligare utökad beläggning, synes mig vid sådant förhållande välbetänkt.
Jag förutsätter givetvis då, att vid inträffade epidemier barnförlamningspatienter
äga företräde framför andra till intagning å avdelningens
samtliga platser. Under detta villkor är jag för egen del beredd tillstyrka,
att statsmedel anvisas för ändamålet.

Goda skäl synas mig även hava anförts för anordnande av en 7 : e årsklass
vid vanföreanstaltens folkskola. Visserligen har för inrättande av
en sjunde klass vid rikets folkskolor i allmänhet medgivits en respittid intill
läsåret 1948/49, men med hänsyn till arten och omfattningen av de arbeten,
som erfordras för anordnande av en dylik klass vid ifrågavarande anstalt,
torde det vara fördelaktigt, att desamma utföras i samband med den nya
sjukavdelningens iordningställande. Jag förordar därför, att medel beräknas
jämväl för detta ändamål.

Mot de uppgjorda ritningarna och beräknade kostnaderna har jag intet
att erinra. Båda de bär avsedda arbetena synas mig vara av den beskaffenhet,
att erforderligt anslag för desamma lämpligen kan äskas å beredskapsstaten
för budgetåret 1939/40.

Sedermera har medicinalstyrelsen med skrivelse den 13 mars 1940 överlämnat
en av föreningen den 11 i samma månad gjord förnyad framställning
i ämnet, däri föreningen framhållit, bland annat, att vissa prisstegringar
inträtt, sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställts, och att,
enligt en av sakkunnig företagen omräkning, kostnaderna för ändringsarbetena
stigit med i runt tal 20,000 kronor till 171,000 kronor. Alternativt
hemställde föreningen om ett anslag av 31,300 kronor för utförande av vissa
särskilt trängande inredningsarbeten, som utgjorde en del av det föreliggande
förslaget i dess helhet.

I viss utsträckning har föreningens ifrågavarande framställning tillmötesgåtts.
Sedan anstalten jämlikt av Kungl. Maj:t meddelat beslut inordnats
bland beredskapssjukhusen, har nämligen medicinalstyrelsen den 6 november
1940 beviljat föreningen bidrag med 36,300 kronor i anslutning till det
av föreningen framförda alternativa förslaget, att utgå av det till styrelsens
förfogande ställda anslaget till utrustning m. m. av beredskapssjukhus.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 november 1940 har föreningen
framlagt kostnadsplan för anstaltens iordningställande såsom beredskapssjukhus.
Därvid har föreningen på grund av sedermera inträffade prisstegringar
beräknat återstående utgifter för nyssnämnda förslags genomförande
till (171,000 — 36,300 + 23,800) 158,500 kronor. För inredning av anstalten
i övrigt såsom beredskapssjukhus har föreningen beräknat en kostnad av
63,300 kronor. I

I detta sammanhang torde till behandling endast böra upptagas förening- Departementsens
framställning i vad den avser inredning av anstaltens fjärde våning till chefen.
en permanent sjukavdelning och lokaler för en sjunde årsklass av folkskolan.
Frågan örn anvisande av medel till iordningställande av anstalten i övrigt
såsom beredskapssjukhus bör i föreskriven ordning prövas av medicinalstyrelsen.

Enligt vad jag under hand inhämtat föreligger alltjämt behov av en ny

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

permanent sjukavdelning vid anstalten. Väntetiden för de inträdessökande
uppgick vid ingången av år 1941 till 3 veckor för barn och 10 veckor för
vuxna. Vid sådant förhållande och då lokalerna för den avsedda sjunde årsklassen
av anstaltens folkskola av praktiska skäl höra iordningställas samtidigt,
är jag benägen tillstyrka, att medel för dessa ändamål äskas å tillläggsstat
II för innevarande budgetår. Jag anser mig härvid böra tills vidare
godtaga det av föreningen senast begärda beloppet, 158,500 kronor, men det
är min avsikt att, innan medlen ställas till föreningens förfogande, få till
stånd en närmare prövning av beloppets skälighet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm
å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 158,500.

[15.] 52 b. Anordnande av lokaler ni. lii. för yrkesskolan vid vanföre anstalten

i Hälsingborg, reservationsanslag. I proposition till 1940 års lagtima
riksdag den 8 mars 1940 (nr 166) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,
bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för
bistånd åt vanföra i Skåne statsbidrag dels för inköp av svenska band- och
snörmakerifabriksaktiébolagets fastighet nris 1—4 och 9 inom kvarteret Sparven
i Hälsingborg med högst 210,000 kronor, dels för inredning i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan
vid vanföreanstalten i Hälsingborg i nyss angivna fastighet med
högst den verkliga kostnaden för inredningen, dock högst 210,000 kronor,
dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler med högst
hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner, dock högst 16,500
kronor. Vidare föreslog Kungl. Majit, att riksdagen skulle för ändamålet å
tilläggsstat II för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 436,500 kronor.

Propositionen var föranledd av en av förenämnda förening den 23 november
1939 gjord framställning, vari föreningen anförde bland annat följande:

Så gott som alla vanföreanstaltens avdelningar hade sedan en tid tillbaka
arbetat i för trånga och delvis olämpliga lokaler och föreningen hade i syfte
att råda bot därpå tidigare framlagt förslag till anstaltens ombyggnad enligt
fyra olika alternativ. Intet av dessa hade emellertid ännu föranlett åtgärd
från Kungl. Majits sida. Föreningen hade därför tills vidare begränsat sig
till att söka anskaffa nya lokaler åt anstaltens yrkesskola och samtidigt bereda
ökat utrymme åt anstaltens ortopediska bandageri och skomakeri genom
ianspråktagande av yrkesskolans gamla lokaler. För ändamålet hade föreningen
intresserat sig för en i närheten av anstalten belägen fabriksfastighet,
vars ägare, svenska band- och snörmakeriaktiebolaget, upphört med
driften den 1 oktober 1939.

Fastigheten, som vore belägen i kvarteret Sparven nris 1—4 och 9, med
adress Hebsackersgatan 4, omfattade en areal av 3,456 kvadratmeter. Bebyggelsen
utgjordes av dels en kontorsbyggnad i två våningar åt Hebsackersgatan

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

och dels en fabriksbyggnad i en våning med takljus samt källare under
cirka hälften av golvytan. Kontorsbyggnaden, som mätte en sammanlagd
golvyta om 215 kvadratmeter, avsåges inrymma verkstadskontor, lärarerum,
utställningsrum, lokaler för aftonskola samt vaktmästarebostad m. m.
Fabrikslokalen, som skulle inrymma verkstäderna, mätte en golvyta av
1,233 kvadratmeter. Källaren mätte en golvyta av 690 kvadratmeter och tänktes
inrymma förråd, toaletter, frukostrum m. m., därvid anmärkas borde,
att golvet delvis läge obetydligt under markytan. Utrymmet borde således
vara tillräckligt även i betraktande av de korridorer samt mellanväggar, som
måste anbringas.

Sedan vid verkställd besiktning bandfabriken befunnits lämplig för det
avsedda ändamålet, hade preliminärt avtal träffats örn fastighetens försäljning
till föreningen för ett pris av 210,000 kronor, varav 165,000 kronor
belöpte å byggnaderna. Föreningen bade vidare genom arkitekten G. W. Widmark
i Hälsingborg låtit verkställa fullständig plan och kostnadsförslag för
bandfabrikens inredning till lokaler åt yrkesskolan. Kostnaderna, som beräknats
på grundval av de i augusti 1939 gällande priserna, hade uppskattats
till sammanlagt 181,678 kronor. Med tillägg av 15 procent härå, motsvarande
den vid tiden för framställningen inträdda prisstegringen, skulle ett
belopp av (181,678 + 27,252) 208,930 kronor erfordras för den planerade
örn- och tillbyggnaden.

Föreningen hade slutligen räknat med inköp av vissa arbetsmaskiner,
för vilka plats i de nuvarande lokalerna icke kunnat beredas. För detta
ändamål hade föreningen genom civilingenjör Arvid Nilssons ingenjörsbyrå
i Hälsingborg låtit uppgöra kostnadsberäkning för en kompletterande maskinell
utrustning, vilken slutade på en summa av 33,150 kronor. I denna inginge
maskiner jämväl för en ny utbildningsgren, mekanisk verkstad, med
22,300 kronor samt för utrustning för sprutlackering med 1,050 kronor eller
alltså med tillhopa 23,350 kronor. Alternativt kunde dessa yrken tills vidare
uteslutas, varefter återstode 9,800 kronor. Tidigare hade föreningen själv
bekostat anskaffning av samtliga inventarier och vöre beredd att i nödfall
göra så även nu. Föreningen önskade dock framhålla, att vid nybyggnaden
av vanföreanstalten i Stockholm staten bekostat inventarier för klinik och
bandageri till bela beloppet samt för anstalten i övrigt till halva beloppet.
Örn denna anordning finge betraktas såsom fastslagen, skulle alltså på statens
andel för anskaffning av arbetsmaskiner åt yrkesskolan belöpa 16,575
kronor eller alternativt 4,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts bade föreningen anhållit, att
Kungl. Majit måtte av 1940 års riksdag äska följande belopp, nämligen för
inköp av bandfabriken i Hälsingborg 210,000 kronor, för inredning av densamma
till yrkesskola 181,678 kronor samt för anskaffning av arbetsmaskiner
16,575 kronor, eller alltså tillhopa 408,253 kronor. Alternativt kunde
detta belopp med hänsyn till byggnadskostnadernas fördyring höjas med
27,252 kronor till 435,405 kronor.

I utlåtande den 16 januari 1940 fann byggnadsstyrelsen, som icke hade
något att erinra mot den för fastigheten avtalade köpeskillingen, ombyggnadskostnaderna
knappt beräknade. Styrelsen ifrågasatte därjämte, huruvida
icke den sammanlagda kostnaden för inköp och ombyggnad av fabriksbyggnaden
(165,000 + 181,678) 346,678 kronor, som motsvarade ett
belopp av 40 kronor per kubikmeter byggnadsmassa, vore väl hög i betraktande
av ali uppförandet av en nybyggnad med samma byggnadsvolym
oell beskaffenhet kunde beräknas draga en kostnad, som blott med 10 pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cent överstege inköps- och ombyggnadskostnaderna av fabriksbyggnaden.
På grund härav ställde sig styrelsen, som dock icke företagit någon besiktning
av fabriksbyggnaden, tveksam ifråga om lämpligheten av inköp och
ombyggnad av fastigheten.

Medicinalstyrelsen däremot tillstyrkte bifall till framställningen.

För egen del yttrade jag bland annat:

Frågan om en utvidgning och modernisering av vanföreanstalten i Hälsingborg
hade varit aktuell sedan åtskilliga år, ehuru den av skilda anledningar
ännu icke erhållit sin lösning. Särskilt hade behovet av nya lokaler
för anstaltens yrkesskola gjort sig kännbart. Tillfälle hade nu erbjudit sig
att få detta behov tillgodosett för sig genom att för ändamålet inköpa och
inreda en i närheten av anstalten belägen fastighet, som förut använts såsom
band- och snörmakerifabrik. Såvitt handlingarna utvisade, skulle en lösning
av yrkesskolans lokalfråga enligt detta förslag innebära bestämda fördelar
framför ett tidigare, med alternativ IV betecknat förslag. Icke minst
viktigt härvid vore den tidsvinst, som skulle uppstå genom ett godtagande
av det senast framlagda förslaget. I den situation, vari vi befunne oss, vore
det uppenbarligen ur beredskapssynpunkt angeläget, att ökade möjligheter
till yrkesutbildning för invalider och vanföra utan ytterligare uppskov komme
till stånd. Med hänsyn härtill borde enligt min mening de av byggnadsstyrelsen
angivna betänkligheterna få vika. I samband härmed omnämnde
jag, att chefen för kommunikationsdepartementet samma dag ämnade underställa
Kungl. Majit en av föreningen gjord framställning örn dispens, avseende
att undanröja visst hinder för inredningsarbetenas igångsättande,
som förelåge i gällande stadsplan för Hälsingborg jämte därtill hörande bestämmelser.
Under sådana förhållanden och då någon erinran icke framställts
mot de uppgjorda ritningarna i och för sig, ansåge jag mig böra utgå
fran att en ombyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med föreningens
framställning skulle komma till stånd.

Som tidigare antytts hade ombyggnadskostnaderna — 181,678 kronor —
synts byggnadsstyrelsen knappt beräknade. I anslutning till medicinalstyrelsens
yttrande förordade jag därför, att för ändamålet avsåges ett belopp
av i runt tal 210,000 kronor. Lades därtill det för fastighetens inköp äskade
beloppet eller 210,000 kronor, mot vilket intet syntes vara att erinra, skulle
medelsbehovet för fastighetens inköp och iordningställande kunna beräknas
till (210.000 + 210,000) 420,000 kronor. Ifrågavarande belopp borde i
sin helhet gäldas av statsmedel.

Vad åter anginge den maskinella utrustningen, vore det mera tveksamt, huruvida
staten borde lämna bidrag, helst som föreningen förklarat sig beredd
att, därest så påfordrades, ensam bestrida kostnaderna härför. Med hänsyn
till att staten tidigare lämnat bidrag till motsvarande ändamål funne
jag mig emellertid i likhet med medicinalstyrelsen böra tillstyrka bifall till
föreningens framställning i denna del. För ändamålet borde alltså äskas
ett belopp, motsvarande hälften av den beräknade kostnaden, eller 16,575
kronor, vilket belopp lämpligen syntes böra avrundas nedåt till 16,500
kronor.

I anledning av propositionen anförde riksdagen i skrivelse den 21 juni
1940 (nr 434) bland annat, att riksdagen i princip intet hade att erinra mot
den föreslagna lösningen av anstaltens lokalfråga. I likhet med byggnadsstyrelsen
hade riksdagen dock icke kunnat undgå att ställa sig tveksam till
Kungl. Majlis förslag i föreliggande skick med hänsyn till de stora kostna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

der, som ett genomförande av detsamma skulle medföra. Det syntes riksdagen
önskvärt, att en noggrann undersökning verkställdes, huruvida icke
kostnaderna för fastighetens omändring för det nya ändamålet kunde nedbringas
samt, örn så ej kunde ske, huruvida icke nybyggnad måste anses
vara att föredraga. Riksdagen ansåge därför, att förslaget i denna del borde
underkastas förnyad prövning, innan definitiv ställning till detsamma toges
från riksdagens sida.

Däremot ville riksdagen icke motsätta sig inköpet av fastigheten, för vilket
ändamål ett reservationsanslag av högst 210,000 kronor anvisades under
femte huvudtiteln å tilläggsstat II för budgetåret 1939/40.

Genom beslut den 28 juni 1940 tillerkände Kungl. Majit — som gav föreningen
tillkänna vad riksdagen sålunda anfört — föreningen statsbidrag
med högst 210,000 kronor för inköp av fastigheten.

I skrivelse den 5 oktober 1940 bär föreningen förnyat sin framställning om
erhållande av statsbidrag till ifrågavarande om- och tillbyggnad, därvid föreningen
bland annat framhållit, att enär riksdagens avvaktande hållning i
denna fråga väl finge anses grundad på byggnadsstyrelsens yttrande, föreningen
trätt i förbindelse med nämnda styrelse. Bandfabriken hade därefter
besiktigats av en tjänsteman hos byggnadsstyrelsen. Rörande vad därvid och
senare förekommit i ärendet, har föreningen anfört väsentligen följande.

Vid besiktningen hade överenskommits, att föreningen skulle arbeta vidare
på förslaget till inredning av bandfabriken i enlighet med de anvisningar, som
av ifrågavarande tjänsteman lämnades direkt till arkitekten Widmark. Med
anledning härav hade arkitekten avlämnat ett nytt utlåtande i ärendet. Efter
vad sålunda förekommit hade föreningen ansett sig böra vidhålla sitt förslag
av den 23 november 1939.

Därjämte hade ny kostnadsuppskattning verkställts genom omprövning av
de gamla anbuden resp. beräkningarna. Sålunda förelåge anbud å byggnadsarbetena
med ett från 66,130 kronor till 70,880 kronor höjt belopp, vilket anbud
vore bindande t. o. m. den 30 november 1940. Målningsarbetena beräknades
höjda från 16,000 kronor till 18,400 kronor. Värmelednings- och sanitära
anläggningar beräknades höjda med c:a 25 procent från 36,500 kronor
till 46,000 kronor, likaså de elektriska anläggningarna, eller från 25,200 kronor
till 32,000 kronor. Av kostnadsberäkningarna framginge, att slutsumman
angivits till 213,158 kronor, under det att densamma i föreningens tidigare
skrivelse upptagits till 181,678 kronor. Till sistnämnda summa bade emellertid
då lagts ett belopp motsvarande 15 procent tillägg för väntade prisstegringar,
eller 27,252 kronor, på grund varav byggnadskostnaden beräknats
uppgå till i runt tal 210,000 kronor.

Det undandroge sig föreningens bedömande vilken ytterligare prisstegring
man borde räkna med, särskilt i betraktande av att tidpunkten för arbetets
påbörjande icke nu kunde fastställas, och föreningen ville för belysande härav
påpeka, att anbudet å byggnadsarbetena endast vore bindande t. o. m. den 30
november 1940. Föreningen holle det dock för välbetänkt att även denna gång
genom ett tillägg trygga sig gentemot ytterligare prisstegringar, och föresloge
därför att till det beräknade beloppet, 213,158 kronor, lädes ett belopp av
31,974 kronor, motsvarande 15 procent förhöjning. Summan härav, 245,132
kronor, syntes lämpligen böra avrundas lill 250,000 kronor.

I Kungl. Maj:ts tidigare proposition i ämnet hade jämväl upptagits ett belöp])
av 16,500 kronor utgörande halva kostnaden för maskinell utrustning

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

till yrkesskolans nya verkstäder. Även denna fråga hade underkastats ny
prövning genom Arvid Nilssons ingenjörsbyrå, därvid totalkostnaden för samma
utrustning höjts till 42,000 kronor. Därest hälften av detta belopp utginge
som statsbidrag, skulle alltså för ändamålet erfordras 21,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har föreningen hemställt om ett
anslag för hithörande ändamål av tillhopa (250,000 + 21,000) 271,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 12 november 1940 meddelat, att styrelsen
intet annat hade att erinra mot förslaget än att kostnadssumman
för ändringsarbetena, 250,000 kronor, syntes väl knappt beräknad. Styrelsen
har tillagt, att av styrelsen i tidigare yttrande påtalad bristande överensstämmelse
med för kvarteret Sparven gällande stadsplan numera genom stadsplaneändring
undanröjts.

I utlåtande den 21 november 1940 har medicinalstyrelsen anfört bland annat
följande:

Såsom förut erinrats hade riksdagen uttalat önskvärdheten av att, därest
kostnaderna för ifrågavarande fastighets omändring för det nya ändamålet
icke kunde nedbringas, undersökning måtte verkställas, huruvida icke nybyggnad
måste anses vara att föredraga. Då detta spörsmål emellertid icke
berörts i byggnadsstyrelsens den 12 november 1940 i ärendet avgivna yttrande,
hade medicinalstyrelsen under hand hänvänt sig till byggnadsstyrelsen,
och hade medicinalstyrelsen därvid erhållit det meddelandet, att enligt byggnadsstyrelsens
mening en nybyggnad i förevarande fall måste komma att
ställa sig avsevärt dyrare än inköpet och ombyggnadsarbetena av ifrågavarande
fastighet. Medicinalstyrelsen ansåge sig därför böra tillstyrka bifall
till den nu föreliggande ansökningen. De i ärendet föreliggande ritningarna
hade redan den 14 februari 1940 av medicinalstyrelsen tillstyrkts.

Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att bevilja föreningen statsbidrag för
ifrågavarande ändamål med tillhopa högst 271,000 kronor.

Vidare har styrelsen hemställt, att för inredningen beviljat bidrag måtte
få utbetalas successivt, i mån av arbetenas utförande, ävensom förskottsvis,
då behov därav förelåge.

Departements- Behovet av nya lokaler för yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg
chefen. kvarstår alltjämt. Såsom medicinalstyrelsen framhållit, torde vidare de betänkligheter,
som av föregående års lagtima riksdag rests mot ett antagande
av förslaget rörande ombyggnad av de ifrågavarande fabrikslokalerna, numera
få anses undanröjda. Med hänsyn härtill och då ett igångsättande av ombyggnaden
även är av värde ur arbetslöshetssynpunkt, anser jag mig böra
förorda, att förslaget nu åter förelägges riksdagen.

De under hösten 1940 inträdda prisstegringarna påkalla emellertid en jämkning
uppåt av de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Den av föreningen
för ombyggnaden senast angivna kostnadssumman, 250,000 kronor, synes
mig härvid böra godtagas. Likaså torde ett belopp av 21,000 kronor böra
avses för anskaffande av arbetsmaskiner. Sammanlagt torde sålunda böra

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

äskas ett belopp av (250,000 + 21,000) 271,000 kronor, vilket lämpligen synes
böra uppföras å tilläggsstat II för det löpande budgetåret.

Slutligen torde i anslutning till vad medicinalstyrelsen förordat medgivande
böra utverkas att utbetala ifrågavarande bidrag successivt i mån av inredningsarbetenas
utförande ävensom förskottsvis, då behov därav föreligger.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd
åt vanföra i Skåne statsbidrag

dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan vid
vanföreanstalten i Hälsingborg med högst den verkliga kostnaden
för inredningen, dock högst 250,000 kronor,

dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler
med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa
maskiner, dock högst 21,000 kronor;

II. medgiva, alt för inredningen beviljat bidrag må utbetalas
successivt, i den mån inredningsarbetena utförts, ävensom
förskottsvis, då behov därav föreligger;

III. till Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)
av .................................. kronor 271,000.

[16.] 53. Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal tcr,

reservationsanslag. Hittills hava för ifrågavarande ändamål anvisats
sammanlagt 300,000 kronor, därav för budgetåret 1940/41 50,000 kronor. Enligt
gällande bestämmelser utgår statsbidrag till barnbördshus och barnbördsavdelning
med högst hälften av kostnaderna, dock att bidraget icke må överstiga
2,500 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad för''ändamålet,
1,750 kronor per vårdplats vid inköp av byggnad för samma ändamål samt
1,250 kronor per vårdplats vid användande av i vederbörandes ägo befintlig,
för annat ändamål uppförd eller inköpt byggnad. Bidrag till förlossningshem
utgår med högst 1,000 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad
för ändamålet. Bidrag till barnbördsavdelning kan i viss utsträckning
utgå även retroaktivt.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel lill ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid upplyst, att vid tidpunkten för styrelsens framställning
ett belopp av 137,250 kronor vore disponibelt för tillgodoseende av nya
ansökningar. Dylika förelåge till ett antal av tre, av vilka då ingen underställts
Kungl. Maj:ts prövning. För tillgodoseende av nämnda ansökningar, vilka
avsåge anordnande av tillhopa 33 vårdplatser, kunde beräknas åtgå ett
belopp av högst 82,500 kronor. Efter frånräknande av sistnämnda suni -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen
.

ma återstode således disponibelt (137,250 — 82,500) 54,750 kronor. Då det
enligt styrelsens mening kunde förväntas, att ytterligare ett antal ansökningar
av nu ifrågavarande art skulle komma att ingivas före utgången av
budgetåret 1941/42, syntes det styrelsen önskvärt, att ett anslag av åtminstone
50,000 kronor anvisades för nästa budgetår.

I betraktande av det försämrade läge, som under hösten inträtt å arbetsmarknaden,
torde möjligheter böra beredas att snabbare och i större utsträckning
än medicinalstyrelsen tänkt sig lämna bidrag till hithörande byggnadsföretag.
Jag förordar därför, att för ändamålet äskas ett reservationsanslag
av 200,000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av kronor 200,000.

F. Civila luftskyddet.

[17.] 1. Luftskyddsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag. I gällande

avlöningsstat för luftskyddsinspektionen är, bland annat, upptagen en delpost
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å 90,000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1940 har luftskyddsinspektionen anmält behov
av medel under innevarande budgetår till förstärkning av sagda post.
Inspektionen har därvid anfört bland annat, att i motsats till vad departementschefen
förutsatt vid beräkningen av inspektionens avlöningsanslag för
innevarande budgetår, inspektionens hittillsvarande arbetsuppgifter visat sig
i stort sett kvarstå oförändrade, varjämte vissa nya uppgifter tillkommit.
Till följd härav hade inspektionen nödgats anställa ett flertal skrivbiträden
för att föreliggande uppgifter skulle kunna medhinnas. Under sådana förhållanden
hade det alltifrån budgetårets ingång stått klart, att de under
grundavlöningsposten anvisade medlen icke skulle visa sig tillräckliga, för
den händelse personalbehovet i fortsättningen ej komme att betydligt nedgå.
En viss besparing å delposten hade likväl blivit möjlig därigenom, att en
av amanuenserna under förordnande såsom inspektörsassistent uppburit avlöning
av medel, som avsetts till vikariatsersättningar.

Den erforderliga förstärkningen av grundavlöningsposten har inspektionen
uppskattat till 24,000 kronor i enlighet med följande beräkning.

Till och med november månad 1940 hade å delposten till grundavlöningar
m. m. utbetalats ett belopp av 42,475 kronor. Den månatliga medelsåtgången
uppginge vid tiden för inspektionens framställning till 9,771 kronor för månad,
varför med samma personalbestånd för återstående delen av budgetåret
skulle erfordras 7 X 9,771 = 68,397 kronor. Därjämte borde beräknas
ytterligare sammanlagt 3,000 kronor för övertidsarbete — vilket under vissa

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

förhållanden syntes bliva ofrånkomligt -— ävensom för tillfällig arbetskraft,
inberäknat biträde för granskning av reseräkningar och dylikt. Detta innebure,
att delposten till grundavlöningar m. m. skulle för innevarande budgetår
behöva överskridas med ett belopp av (42,475 + 68,397 + 3,000 —

90.000 =) 23,872 kronor eller, avrundat, 24,000 kronor.

Såsom luftskyddsinspektionen antytt, framhöll jag vid behandlingen iDepariem
förra årets statsverksproposition av inspektionens avlöningsanslag, att in- d*f«n
spektionens arbete jämväl under innevarande budgetår måste bliva av synnerligen
omfattande och krävande art men att man sannolikt kunde räkna
nied ett i vissa hänseenden mindre personalbehov än som vid tiden för propositionens
framläggande vore fallet. Utvecklingen har emellertid visat en
fortsatt stegring av inspektionens arbetsbörda, till stor del förorsakad av de
nya uppgifter på brandskyddets område, som tilldelats inspektionen. Självfallet
bör man likväl kunna utgå från att, när framdeles inspektionens verksamhet
vunnit stadga och ytterligare arbetsuppgifter icke påläggas den, en
minskning i personalbehovet skall uppstå.

I anslutning till det sagda och på av inspektionen i övrigt anförda skäl
förordar jag en förstärkning av grundavlöningsposten i inspektionens avlöningsstat
för innevarande budgetår med det av inspektionen äskade beloppet,
24,000 kronor. Jag förutsätter dock, att övertidsarbete, som är förenat
med särskild ersättning, i möjligaste mån begränsas.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för luftskyddsinspektionen under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för
budgetåret 1940/41 överskridas med högst 24,000 kronor.

[18.] 7. Civilt luftskydd: Bidrag tili kommuner för anordnande av

vissa skyddsrum, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål hava av
1937, 1938, 1939 och 1940 års riksdagar anvisats sammanlagt 11,800,000 kronor.
varav 1,000,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Bidrag kan utgå tor tillgodoseende av behovet av ledningscentraler, av
skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser samt av offentliga skyddsrum.
Av de anvisade medlen har ett sammanlagt belopp av 1,500,000 kronor
avsetts för bidrag till skyddsrum vid hamnarna.

Statsbidrag utgår som regel med två tredjedelar av de verkliga kostnaderna.
Skattelyngd kommun, vars invånare med hänsyn till kommunens utsatta
läge eller andra omständigheter äro i särskilt behov av skyddsrum,
kan dock erhålla högre bidrag. Bidrag får emellertid aldrig överstiga nio tiondedelar
av den verkliga kostnaden.

I skrivelse den 22 juli 1940 bär luftskyddsinspektionen hemställt örn anvisande
av ytterligare anslag till bidrag till skyddsrum av här angivna slag.

I skrivelsen har inspektionen till en början erinrat örn en av inspektionen

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. t sami. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

med skrivelse den 23 maj 1940 ingiven sammanställning av de beräknade
kostnaderna för byggande av allmänna skyddsrum i landets luftskyddsorter.
Däri hade kostnaderna uppskattats för ledningscentraler, för aktiv personal
oell för hjälpplatser till 9,200,000 kronor samt för offentliga skyddsrum till

5,427,000 kronor eller sammanlagt till omkring 14,600,000 kronor, varav
ett belopp av omkring 9,750,000 kronor beräknats erforderligt i statsbidrag.
Vidare hade i sistnämnda skrivelse framhållits, att de för bidrag till allmänna
skyddsrum anvisade medlen å tillhopa 10,300,000 kronor icke komme att
förslå, enär de offentliga skyddsrummen säkerligen komme att draga betydligt
större kostnader än som förutsatts i sammanställningen.

I skrivelsen den 22 juli 1940 har inspektionen härefter anfört följande.

Sedan förenämnda skrivelse av den 23 maj 1940 ingivits, hade inspektionen
haft till behandling åtskilliga ansökningar om statsbidrag för anordnande
av allmänna skyddsrum. Tillfälle hade därvid erhållits att göra en jämförelse
mellan de av inspektionen beräknade kostnaderna för anordnande
av allmänna skyddsrum och de verkliga kostnaderna härför. Som regel torde
kunna angivas, att kostnaderna för anordnande av luftskyddscentraler
i de större orterna uppgått till högre belopp än vad inspekiionen beräknat.
Detta med hänsyn till intensivt forcerad arbetstakt och ökade materialkostnader
samt att dessa orter i allmänhet vore A- och B-orter och sålunda
luftskyddscentralerna å dessa orter borde göras fullträffsäkra. Vad anginge
hjälpplatser och skyddsrum för aktiv personal syntes i
de nu nämnda orterna — frånsett vissa höjningar på grund av ökade materielpriser
— de beräknade kostnaderna hålla, medan i C- och D-orterna med
hänsyn till bristen på fastigheter med lämpliga källarlokaler, svårigheter
torde uppstå att i befintliga byggnader anordna skyddsrum av nu nämnda
slag. Även om å dessa orter en del fastigheter vore lämpade att inrymma
skyddsrum, torde det i allmänhet vara nödvändigt att vidtaga relativt kostsamma
förstärknings- och schaktningsarbeten för att erhålla tillfredsställande
skyddsutrymmen. Nu angivna förhållanden medförde en ökning i de
förut beräknade kostnaderna för luftskyddscenlraler, skyddsrum för aktiv
personal och hjälpplatser, med ett belopp, som torde kunna få uppskattas
till cirka 1,000,000 kronor.

För de offentliga skyddsrummens del torde även en höjning
i de av inspektionen beräknade kostnaderna av olika skäl böra vidtagas.
Det i inspektionens förutnämnda skrivelse beräknade beloppet för
dessa skyddsrum, 5,427,000 kronor, hade baserats på en kostnad av 100
kronor per person för 2 procent av fredstidsbefolkningen å orter med en
folkmängd, överstigande 5,000 personer. Till inspektionen hade inkommit
ett flertal ansökningar om statsbidrag för offentliga skyddsrum från kommuner,
som inom sig hyste luftskyddsorter med ett invånarantal understigande
5,000 personer. För många orter torde det ur luftskyddssynpunkt
vara nödvändigt att jämväl här anordna offentliga skyddsrum i viss utsträckning.
Någon anledning att beträffande omfattningen av statsbidraget
ställa dessa orter i ett mera ofördelaktigt läge än de slörre orterna syntes
icke föreligga. Statsbidrag borde enligt inspeklionens mening jämväl utgå
för anordnande av offentliga skyddsrum i skälig omfattning i orter understigande
5,000 personer. Kostnaderna därför, beräknade efter förut angivna
grunder, torde kunna uppskattas till cirka 900,000 kronor.

Vidare hade kunnat konstateras, att flera av de större orterna i riket vid
anordnande av offentliga skyddsrum beräknat antalet skyddsrumsplatser till

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

ett antal, sorn överstege det av inspektionen beräknade. Jämväl kostnaderna
härför hade i flera fall överstigit dem, som inspektionen haft anledning att
räkna med. Sålunda hade exempelvis Stockholms stad, för vilken inspektionen
i den förut omförmälda sammanställningen beräknat ett minimibehov
av skyddsrum för 14,100 personer lill en kostnad av 1,410,000 kronor, sökt
statsbidrag å en kostnad av cirka 6,000,000 kronor. Även örn vid detaljgranskningen
av ifrågavarande ansökan statsbidragsbeloppet torde komma
att icke oväsentligt reduceras, syntes i varje fall den av inspektionen angivna
summan komma att betydligt överskridas. De sålunda ökade kostnaderna
för de offentliga skyddsrummen innebure emellertid icke att skyddsrum
anordnats i större utsträckning än som ur luftskyddssynpunkt kunde anses
skäligt. I många fall syntes det med hänsyn till ortens geografiska läge,
dess betydelse ur försvars- och folkförsörjningssynpunkt samt andra omständigheter
av betydelse, ofrånkomligt att skyddsrum anordnades för mer
än 2 procent av befolkningen. Då kostnaderna härför — enligt vad inspektionen
ansett sig kunna konstatera — svårligen kunde hålla sig inom ramen
för de tidigare angivna kostnaderna, torde det vara nödvändigt att räkna
med en ytterligare kostnadsökning. Huru stor denna ökning kunde bliva
syntes med hänsyn till de många olika på frågan inverkande faktorerna vara
omöjligt att närmare angiva. Inspektionen ansåge sig dock böra räkna med
en höjning av minst 2,000,000 kronor.

Inspektionen har alltså i skrivelsen den 22 juli 1940 utgått från att kostnaderna
för anordnande av allmänna skyddsrum komme att med (1,000,000 +

900,000 + 2,000,000) 3,900,000 kronor överstiga de tidigare beräknade. Det
härpå belöpande statsbidraget uppskattar inspektionen till 2,600,000 kronor.
Inspektionen, som i sin sammanställning den 23 maj 1940 räknat med ett bidragsbeliov
av 9,750,000 kronor för allmänna skyddsrum, har därför nu uppskattat
det sammanlagda bidragsbehovet för dessa skyddsrum till 12,350,000
kronor. Då för bidrag till sådana skyddsrum förut anvisats 10,300,000 kronor,
har inspektionen i skrivelsen den 22 juli 1940 uppskattat det återstående
anslagsbehovet till i lunt tal 2,000,000 kronor. På grund därav har inspektionen
i skrivelsen föreslagit, att av 1940 års urtima riksdag måtte äskas
ett anslag å sistnämnda belopp.

I skrivelse den 28 september 1940 har luftskyddsinspektionen härefter hänvisat
till innehållet i sin framställning den 22 juli 1940 och i anslutning därtill
anfört följande.

Sagda framställning hade icke föranlett någon proposition till 1940 års urtima
riksdag. De skäl, som i framställningen anförts för fortsatt byggande
av skyddsrum, kvarstode emellertid alltjämt. Inspektionen ville, utöver vad
förut anförts, hänvisa till erfarenheterna från Finland och Norge, där det visat
sig att luftanfall mot småorter förekommit i betydande omfattning. Ett
anslag av minst 2,000,000 kronor till bidrag till vissa kommuner för anordnande
av skyddsrum syntes alltså erforderligt utöver vad som för ändamålet
redan beviljats. Detta belopp syntes böra anvisas för budgetåret 1941/42. I
den mån ytterligare anslagsbehov kunde uppkomma, syntes erforderligt anslag
för ändamålet få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår.

I skrivelse den 15 november 1940 har luftskyddsinspektionen vidare framhållit
önskvärdheten av att förcnämnda belopp av 2,000,000 kronor anvisades
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

I likhet med luftskyddsinspektionen bär jag kommit till deli uppfattningen
att för bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum ytterligare
anslagsmedel äro behövliga ävensom att det i sådant hänseende erforderliga
beloppet icke torde kunna uppskattas lägre än till 2,000,000 kronor.
Då det är angeläget att skyddsrumsbyggande t i möjligaste mån påskyndas,
synes ett anslag å nämnda belopp nu böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att frågan om statsbidrag
till anordnande av skyddsrum i skolorna för närvarande är under övervägande
inom luftskyddsinspektionen och sannolikt kommer att föranleda en
framställning från inspektionens sida om anvisande av ytterligare anslag för
byggande av skyddsrum. Denna fråga bör, så snart inspektionen tagit ställning
till densamma, bliva föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid nu ifrågavarande
anslagsberäkning har jag bortsett därifrån.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till CAvilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa skyddsrum å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 2,000,000.

G. Diverse.

[19.] 6. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. in., re servationsanslag.

Under åberopande av vad jag i årets statsverksproposilion
(V. punkt 205) anfört vid anmälan av frågan örn anslag för angivna
ändamål för budgetåret 1941/42 får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 190,000.

[20.] 6 b. Bidrag till utlandssvenskarnas förening. På därom av Kungl.

Majit gjord framställning anvisade 1939 års urtima riksdag å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 50,000 kronor till
bidrag till utlandssvenskarnas förening.

Kungl. Majit bär genom beslut den 10 februari 1940 ställt 50,000 kronor
till föreningens förfogande, att utgå såsom bidrag till fullföljande av föreningens
verksamhet, i vad densamma avsåge beredande av hjälp åt svenska
medborgare, som flyktat från Finland till Sverige.

I skrivelse den 23 december 1940 har utlandssvenskarnas förening medde -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

lat, att föreningen under det senaste året lämnat understöd till ett betydande
antal från Finland evakuerade svenskar och dessutom till ett stort antal
svenskar, som evakuerats från andra länder eller av andra skäl sett sig nödsakade
att återvända till hemlandet. Sålunda hade föreningen till och med
den 30 november 1940 utbetalat understöd till 430 utlandssvenskar med sammanlagt
omkring 87,500 kronor, därav omkring 57,300 kronor utgått i understöd
till från Finland kommande svenskar.

Föreningen har härefter anfört följande.

Behovet av medel för understöd av ifrågavarande slag vore numera icke
så stort som under tiden för evakueringen av svenskar från Finland men
vöre dock fortfarande avsevärt. Alltjämt inträffade det, att utlandssvenskar
i stort antal och bland dem många, som i utlandet framgångsrikt bedrivit
verksamhet, av olika med kriget sammanhängande orsaker komme i nödläge
och nödgades återvända till Sverige.

Föreningen ansåge det vara av stor betydelse, att den kunde upprätthålla
sin ifrågavarande hjälpverksamhet. Därest föreningen ej skulle kunna på
ett eller annat sätt träda emellan, skulle dessa hjälpbehövande utlandssvenskar
i de flesta fall nödgas påkalla det allmännas bistånd i en eller annan
form, tills de hunne inordnas i svenskt arbetsliv, vilket under nuvarande
förhållanden måste taga någon tid. Det torde emellertid ur alla parters
synpunkt vara lämpligast att hjälpen lämnades av föreningen. Bland annat
hade i regel föreningen till uppgift att jämväl skaffa den hjälpbehövande
sysselsättning för att vinna en utkomst här i landet, och detta torde vara
det mest effektiva sättet att bistå honom. Det torde utan vidare vara klart,
att ett samtidigt handhavande av de båda hjälpformerna gåve en möjlighet
att på ett särskilt sätt följa och kontrollera vederbörande till båtnad icke
minst för arbetsförmedlingen. Föreningen torde också på grund av arten
av sin verksamhet hava helt andra möjligheter än samhällets egna organ att
tränga in i den hemvändande utlandssvenskens speciella problem och att
på bästa sätt hjälpa honom till rätta.

Föreningen anför vidare, att det belopp, som stöde till föreningens förfogande
för hjälpverksamhetens bedrivande — för närvarande utgörande omkring
12,000 kronor — kunde beräknas räcka endast två å tre månader.

Under förklaring att föreningen med hänsyn till tidsomständigheterna icke
ansåge sig nu böra igångsätta en insamling för erhållande av medel till berörda
verksamhet ävensom att det i sista hand syntes ankomma på statsverket
att bestrida kostnaderna för de hemvändande, har föreningen hemställt
om ett ytterligare statsbidrag av förslagsvis 50,000 kronor till fortsättande
av verksamheten. I II

I likhet med utlandssvenskarnas förening anser jag, att i fall av behov pepariementsstaten
hör bidraga till bestridande av kostnaderna för beredande av hjälp åt (helen.
svenska medborgare, som under nuvarande förhållanden flyktat eller komma
alt flykta från utlandet till Sverige. Föreningens verksamhet för understöd
av dessa svenskar hör därför erhålla statsmakternas stöd. För ändamålet
torde under rubriken bidrag till utlandssvenskarnas förening höra anvisas
ett obetecknat anslag av 50,000 kronor. Anslaget bör upptagas å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 50,000.

[21.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 925,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

'' ’ • Nils-Sture Lindqvist.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

103

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag ao protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

I enlighet med vad jag tidigare i dag anfört i samband med anmälan av
framställningar örn anslag å sjätte huvudtiteln för nästa budgetår till vägväsendet
samt till hamn- och farledsarbeten ämnar jag i det följande hemställa,
att förslag framläggas örn anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår
av ytterligare medel till nämnda ändamål. För bedömande av frågan örn
storleken av de belopp, som lämpligen böra anvisas till ändamål inom vägväsendets
område, har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen infordrats en
promemoria i ämnet. I densamma hava angivits de belopp, som styrelsen
med hänsyn till aktuella behov inom vägväsendet skulle hava äskat för nästa
budgetår, därest styrelsen icke ansett sig böra taga hänsyn till kraven på att
i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa statsutgifterna. För egen del har
jag ansett mig böra vid framläggandet av mina förslag i det följande gå utöver
den av styrelsen angivna anslagsramen. Å tilläggsstaten ämnar jag
vidare anmäla förutom förslag örn anslag till kristillägg två äldre framställningar
örn anvisande av två mindre belopp till vissa restaureringsarbeten.
Sammanlagt skulle de anslag å sjätte huvudtiteln, vilkas anvisande jag sålunda
tillstyrker, uppgå till 84,350,000 kronor.

104

Kungl, Maj:ts proposition nr 2.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] 7. Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag. 9. Stensätt ning

av vägar, reservationsanslag. 14. Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna,
reservationsanslag. 16. Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservationsanslag.
17. Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar
av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län, reservationsanslag. 18. Bidrag
till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar, reservationsanslag. 21. Bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden, reservationsanslag. Vid skilda tillfällen ha inventeringar
verkställts inom vägväsendets område för klarläggande av vägbyggnadsbehoven.
Särskilt kan erinras om den undersökning, som år 1938 påbörjades
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och som alltjämt pågår, avseende inventering
av erforderliga arbeten för huvudvägnätets iordningställande i
samband med uppgörandet av generalplan för dessa arbeten. Kostnaderna
lör utförande av de mest angelägna arbetena å huvudvägarna har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i sin framställning örn anslag till vägväsendet för
nästa budgetår beräknat till i runt tal 600 miljoner kronor. Därvid har hänsyn
icke tagits till de under den senare tiden inträffade prisstegringarna.
Härtill komma kostnader för ytterligare arbeten, vilka icke äro belägna på
huvudvägarna och sålunda icke ingå i de förutnämnda arbetena. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat det sammanlagda årliga medelsbehovet
för vägförbättringsarbeten på landsbygden till i runt tal 90 miljoner
kronor. Därvid har förutsatts, att den mest angelägna delen av vägbyggnadsprogrammet
skulle genomföras under loppet av 10 år.

Årskostnaderna för erforderliga brobyggnader å huvudvägarna under
samma period ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till omkring
7 miljoner kronor.

I här angivna belopp ingå icke kostnaderna för behövliga arbeten inom
städernas områden. Jämväl beträffande dessa arbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställt en inventering. Denna, som utförts under år
1939, utvisar ett ansenligt väg- och gatubyggnadsbehov. Sålunda ha för
väg- och gatuarbeten, sammanhängande med huvudvägnätet på landsbygden,
redovisats en kostnadssumma av omkring 220 miljoner kronor och för
andra för automobiltrafiken viktiga vägar och gator en kostnad av omkring
50 miljoner kronor. Med hänsyn till numera inträffade prisstegringar skulle
nämnda två belopp å sammanlagt 270 miljoner kronor enligt vad styrelsen
upplyst behöva höjas till 300 miljoner kronor. Ett genomförande under en
10-årsperiod av dessa arbeten skulle alltså draga en genomsnittlig årlig kostnad
av omkring 30 miljoner kronor.

Vidare torde böra erinras örn den på initiativ av 1935 års vägsakkunniga
verkställda, i de sakkunnigas den 11 december 1936 avgivna betänkande
omförmälda utredningen rörande behovet av nyanläggning av landsvägar

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

och ödebygdsvägar. Utredningen visar beträffande dessa slag av vägbyggnader,
att kostnaderna för erforderliga arbeten under 1 O-årsperioden 1937
—1946 sammanlagt uppgå till för nyanläggning av landsvägar i runt tal
100 miljoner kronor och för byggande av ödebygdsvägar omkring 24 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att dessa
kostnader numera torde behöva uppräknas till respektive 135 miljoner och
35 miljoner kronor.

Vad angår vägarbeten, som äro av särskild betydelse för riksförsvaret halväg-
och vattenbyggnadsstyrelsen under hand meddelat, att utöver de medel
för ändamålet, örn vilkas anvisande styrelsen gjort hemställan i sin av
mig tidigare i dag anmälda skrivelse den 12 november 1940, anslag erfordrades
å sammanlagt 20.3 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig
2.6 miljoner kronor till fullt förberedda väg- och broföretag, 7 miljoner kronor
till i huvudsak förberedda och 10.7 miljoner kronor till endast delvis
förberedda.

I detta sammanhang torde jag under hänvisning i övrigt till vad jag förut
i dag anfört rörande anslag till stensättning av vägar och till inköp av gatsten
slutligen få erinra om att lagerbehållningen i statens stenlager kan
den 1 juli 1941 beräknas uppgå till mellan 2 och 3 miljoner kvadratmeter
smågatsten. Därest i enlighet med mitt förslag ett anslag för nästa budgetår
å 4 miljoner kronor anvisas till stensättningsarbeten, kommer visserligen viss
del av stenlagren att disponeras men å andra sidan tillföras dessa en större
mängd gatsten än som åtgår för nämnda arbeten därest på sätt jag förutsatt
fortsatta steninköp till ett belopp av 3 miljoner kronor komma att äga rum
under budgetåret 1941/42.

Av det anförda framgår, att inom vägväsendets område mycket stora anslagsbehov
föreligga. Detta förhållande jämte den omständigheten att arbetena
inom nämnda område torde få anses särskilt lämpliga att utföra under tider
av arbetslöshet synes mig motivera, att relativt stora belopp för ändamålet anvisas
å förevarande tilläggsstat för att stå till förfogande, därest de allmänna
förutsättningarna för ianspråktagande av anslag å tilläggsstaten skulle
vara för handen. Jag vill ock här erinra om att de av mig tidigare tillstyrkta
anslagen till vägväsendet för nästa budgetår sammanlagt nedsatts
med omkring 20 miljoner kronor i förhållande till motsvarande anslag i
1940 års statsverksproposition och att därvid förutsatts, att ytterligare medel
för ändamålet skulle anvisas å tillägsstat II till riksstaten för löpande
budgetår.

Beträffande omfattningen av de anslag, som jag sålunda anser böra anvisas
å tilläggsstaten, synes ett sammanlagt belopp av omkring 80 miljoner
kronor vara lämpligt avvägt. Till jämförelse vill jag här erinra om att å den
allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 förskottsanslag upptagits
lill vägväsendet å ett belopp av tillhopa 83.5 miljoner kronor. Vad angår
fördelningen å olika anslag av nämnda belopp å 80 miljoner kronor föreslås
följande:

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bidrag till byggande av broar ...................... kronor 6,000,000

Stensättning av vägar .............................. » 4,000,000

Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna ............ » 17,000,000

Bidrag till nyanläggning av landsvägar................ » 5,000,000

Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar............ » 2,000,000

Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksför svaret

betydelsefulla vägar och broar .............. » 8,000,000

Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden....... » 38,000,000

Summa kronor 80,000,000.

För användningen av dessa anslag synas i huvudsak böra gälla samma
bestämmelser som för motsvarande anslag å riksstaten. Skulle av arbetspolitiska
eller andra särskilda skäl avvikelse från nämnda bestämmelser vara
motiverad, torde det få ankomma på Kungl. Majit att därom meddela beslut.

De av mig tillstyrkta anslagen synas böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen

till Bidrag till byggande av broar (B) kronor 6,000,000;

till Stensättning av vågar (B)........ » 4,000,000;

till Bidrag till väg- och gatuarbeten i

städerna (B) ........................ » 17,000,000;

till Bidrag till nyanläggning av landsvägar
(B) .......................... » 5,000,000;

till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs, Gävleborgs och

Värmlands län (B) .................. kronor 2,000,000;

till Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar

(B) ................................ kronor 8,000,000;

till Bidrag till vägförbättringsarbeten å
landsbygden (B)...................... kronor 38,000,000.

[2.] 23. Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag.

25. Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar,
reservationsanslag. 25 a. Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder, reservationsanslag. 28. Arbetsmaskiner för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamn- och farledsarbeten, reservationsanslag. Å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptogs för hamn- och farledsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

107

ett gemensamt förskottsanslag å 6,930,000 kronor. På grund av statsfinansiella
skäl hava anslagen å riksstaten för samma ändamål under de senare
hudgetåren måst hållas inom en relativt begränsad ram. Bortsett från anslaget
till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, vilket
avräknats mot automobilskattemedlen, hava sålunda hamn- och farledsanslagen
för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats med respektive 743,000
kronor, 893,000 kronor och 735,500 kronor. För nästa budgetår har jag
tidigare i dag tillstyrkt anslag för här ifrågavarande ändamål å tillhopa

293,000 kronor. I nu nämnda anslagsbelopp ingå kostnaderna för underhåll
och drift av statens fiskehamnar och farleder, vilka för nästa budgetår beräknats
till 85,000 kronor. Såväl av redogörelsen i Kungl. Maj:ts proposition
nr 242 till 1939 års lagtima riksdag angående allmän beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 som av vad jag förut i dag anfört i samband med äskande
av anslag till hamnar och farleder för nästa budgetår framgår emellertid,
att anslagsbehovet är betydande. Då hamn- och farledsarbetena äro
örn än icke i lika hög grad som arbetena inom vägväsendets område lämpliga
för att motverka arbetslöshet, anser jag skäl tala för att anslag för hamnoch
farledsändamål anvisas å den nu förevarande tilläggsstaten.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppgjorts en den 16 december
1940 dagtecknad promemoria rörande sådana hamn- och farledsföretag, beIräffande
vilka de förberedande arbetena fortskridit så långt, att företagen
kunna påbörjas redan under detta budgetår. I promemorian finnas upptagna
företag, avseende handelshamnar och farleder, vilka kostnadsberäknats lill
sammanlagt något över 7 miljoner kronor, statsunderstödda fiskehamnar för
en kostnad av tillhopa omkring 6 miljoner kronor och statens fiskehamnar
för ett beräknat belopp av sammanlagt i runt tal en miljon kronor, eller tillhopa
omkring 14 miljoner kronor. Ett anvisande av ett så högt belopp som
sistnämnda summa torde icke böra komma i fråga i detta sammanhang. För
egen del anser jag, att ett sammanlagt anslag å 4 miljoner kronor utgör en
lämplig avvägning mellan å ena sidan det aktuella behovet av dessa arbeten
och å andra sidan de arbetspolitiska synpunkterna på frågan. Beträffande
fördelningen av detta belopp å de olika ändamålen torde böra framhallas, att
det sammanlagda anslagsbehovet till bidrag lill handelshamnar och farleder i
viss mån torde hava minskats till följd av de rådande utrikespolitiska förhållandena,
medan däremot behovet av förbättrade fiskehamnar i huvudsak
kvarstår oförändrat eller i vissa fall till och med torde hava skärpts till följd
av betydelsen att sätta fiskerinäringen i stånd att på mest effektiva sätt bidraga
till den allmänna folkförsörjningen. Med hänsyn härtill torde vid fördelningen
av det angivna beloppet å 4 miljoner kronor tyngdpunkten lämpligen
böra läggas å fiskehamnarna. Jag föreslår i anslutning härtill, att anslaget
till bidrag till handelshamnar och farleder anvisas med l.S miljon
kronor, medan återstoden, 2.r> miljoner kronor, fördelas med 2 miljoner kronor
å statsunderstödda fiskehamnar och 0.5 miljon kronor å statens fiskehamnar
och farleder. För användningen av dessa belopp böra samma bestämmelser
gälla som för motsvarande riksstatsanslag.

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I det förut omnämnda, å allmän beredskapsstat upptagna förskottsanslaget
å 6,930,000 kronor ingår ett belopp av 330,000 kronor till förstärkning avväg-
och vattenbyggnadsstyrelsens för hamn- och farledsarbeten erforderliga
maskinpark. Beställningarna av dessa maskiner äro avsedda att placeras
hos svenska företagare. Då medel böra finnas tillgängliga för dylika beställningar,
därest behov av maskinparkens utökning eller förbättring skulle uppkomma,
anser jag medel för ändamålet böra upptagas å tilläggsstaten. Jag
föreslår, att anslaget anvisas med 150,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten förbudgetåret 1940/41 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen
till Bidrag till handelshamnar och farleder
(B) ............................ kronor 1,500,000;

till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar (B)...................... kronor 2,000,000;

till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och

farleder (B)............................ kronor 500,000;

till Arbetsmaskiner för väg- och oattenbgggnadsstgrelsens
hamn- och farledsarbeten (B)............ kronor 150,000.

D. Byggnadsväsendet.

[3.] 7 a. Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga, reservationsan slag.

Till detta restaureringsarbete ha för budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisats
tillhopa 173,500 kronor. Därjämte har 1939 års lagtima riksdag med
bifall till Kungl. Majits i proposition nr 123 gjorda framställning medgivit,
att till samma arbete ett belopp av högst 40,000 kronor finge tagas i anspråk
av det å riksstaten för budgetåret 1938/39 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter. Slutligen har för restaureringsarbetet å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptagits ett förskottsanslag av 85,000 kronor.
Under hänvisning i övrigt till den i förenämnda proposition nr 123 lämnade
redogörelsen torde jag här endast få erinra örn att med sistnämnda anslag
avsågs att slutföra restaureringsarbetet.

I skrivelse den 28 augusti 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att för arbetet
måtte å riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett anslag av 85,000 kronor.
Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna föranledde
framställningen icke någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida. Då jag anser anslag
för restaureringsarbetet böra stå till förfogande, därest läget på arbetsmarknaden
skulle motivera arbetets slutförande, föreslår jag, att 85,000 kronor
anvisas till ändamålet å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Majlis proposition nr 2-

109

att till Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga å tillläggsstat
II till liksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .................. kronor 85,000.

[4.] 7 b. Kestaureringsarbeten å Stockholms slott, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1938 och 1939 års statsverkspropositioner framlagda
förslag (sjätte huvudtiteln, punkterna 40 respektive 42) anvisade riksdagen
för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 ett reservationsanslag
av 25,000 kronor till restaureringsarbeten å Stockholms slolt. Såsom närmare
framgår av 1938 års statsverksproposition skulle de planerade arbetena omfatta
29 rum och utrymmen; kostnaden härför beräknades till sammanlagt

250.000 kronor. Enligt finansieringsplanen skulle detta belopp fördelas lika
på tio år.

I skrivelse den 22 augusti 1939 förordade byggnadsstyrelsen, under hänvisning
till vad slottsarkitekten Tengbom i skrivelse till styrelsen den 2 augusti
1939 anfört, att restaureringsarbetena måtte få utföras i snabbare takt än som
från början förutsatts och att för ändamålet måtte för budgetåret 1940/41 anvisas
ett till 50,000 kronor förhöjt anslag. Slottsarkitekten Tengbom anförde
i sin skrivelse:

De i första hand planerade arbetena, restaurering av portiker, hava först kunnat
igångsättas under senare delen av budgetåret 1938/39 för att arbetet med
hjälp av anslag för budgetåret 1939/40 skulle kunna utföras i ett sammanhang.
Ett avbrott i ett sådant arbete, i väntan på fortsatt anslag, skulle innebära
stora svårigheter. Samma kommer förhållandet att bliva för framtiden,
då vid en grupp av rum arbetet bör utföras i ett sammanhang, i vilket fall
eventuellt årsanslag å 25,000 kronor ej är tillräckligt.

För restaureringsarbeten, som här äro i fråga, erfordras arbetslag med särskilda
kvalifikationer såväl beträffande konserveringsarbeten som även beträffande
snickeri och andra byggnadsarbeten. Sådan arbetskraft är svår att
uppbringa, om ej kontinuerligt arbete kan erbjudas.

För att undvika dessa svårigheter skulle alltså ett större årsanslag vara behövligt.
Det vill synas, som om det dubbla anslaget för år skulle bereda möjlighet
till den lämpliga arbetstakten.

Med hänsyn härtill föreslås, att den sammanlagda tiden för arbetenas genomförande
minskas från tio till sex år och att för de fyra budgetåren 1940/41
—1943/44 anslaget utgår med 50,000 kronor för år räknat.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen återkommit med
framställning örn anslag för ändamålet samt därvid hemställt, att anslaget
måtte anvisas med 25,000 kronor.

Då jag anser de påbörjade restaureringsarbetena böra fortsättas, därest Depart*me»uläget
å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning, och då ett belopp av cflden

50.000 kronor synes böra stå till förfogande för ändamålet, hemställer jag,
alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaureringsarbeten d Stockholms slott å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .....................kronor 50,000.

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 2.

E. Diverse.

[5.] 23. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 65,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 11 a. Kristillägg, förslagsanslag. I proposition nr 66 till 1940 års ur tima

riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta, att ett särskilt
rörligt kristillägg skall utgå i den omfattning och enligt de grunder i övrigt,
som föreslagits i propositionen. Riksdagen har bifallit detta förslag (skr. nr
91).

Kristillägget skall tillkomma löntagare med rätt till rörligt tillägg — därunder
inbegripna jämväl lärare vid folk- och småskolor samt högre kommunala
skolor — samt löntagare, som åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel —
däribland jämväl befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter
(folkhögskolor, privatläroverk, lantbruksskolor m. fl.). Däremot skola
arvodestagare, även om de hittills åtnjutit dyrtidstillägg, som regel icke åtnjuta
kristillägg. Kristillägg skall vidare tillkomma tjänstepensionärer, å vilkas
pensioner utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Härunder faller även viss
förutvarande arbetarpersonal. Därjämte skall kristillägg utgå å familjepension
enligt allmänna iäiniljepensionsreglemenlet, familjepensionsreglementet
för arbetare, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor. Slutligen

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skall kristillägg tillkomma den, som åtnjuter annan familjepension än nys*
sagts eller därmed jämförligt understöd, varå utgår dyrtidstillägg eller procentuellt
tillägg av statsmedel.

Det kan beräknas att stegringen av levnadskostnaderna utöver 1935 års
nivå vid ingången av år 1941 nått upp till den gräns — motsvarande indextalet
128 —- vid vilken kristillägg enligt de fastställda reglerna skall börja
utgå. Frågan om bestridandet av utgifterna för kristilläggen för tiden till
innevarande budgetårs slut lior därför nu underställas riksdagen.

Vad angår befattningshavare och pensionärer vid de af färsdrivande verken
böra kristilläggen bestridas från de medel, av vilka dessa verks utgifter
i övrigt täckas. Härom gör jag i det följande hemställan. Beträffande andra
befattningshavare och pensionärer torde kristilläggen för innevarande budgetår
böra bestridas från särskilda förslagsanslag under de olika huvudtitlarna,
utan att härvid göras de undantag beträffande vissa specialbudgeter, som
för nästa budgetår föreslås i årets statsverksproposition. Ifrågavarande anslag
böra upptagas å tilläggsstat och beräknas efter procenttalet 4 enligt följande
sammanställning.

Andra huvudtiteln .....		170,000
Tredje	»	»	40,000
Fjärde	»		900,000
Femte	» .....	»	925,000
Sjätte	»	»	65,000
Sjunde	»		440,000
Åttonde			3,700,000
Nionde	»	............. ))	235,000
Tionde	»		150,000
Elfte	» .....	............. »	3,000
Tolfte	»		1,400,000
Fjortonde	»		16,000
		Summa kronor 8,044,000.

I det följande framställer jag förslag om anslag till kristillägg under sjunde
huvudtiteln. Förslag örn dylika anslag under övriga huvudtitlar framställas
av vederbörande departementschefer.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att utgifterna för kristillägg skola för budgetåret
1940/41 beträffande befattningshavare och pensionärer
vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag
eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets
utgifter i övrigt bestridas;

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

dels ock till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av................................ kronor 440,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 8 a. Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier, reservations anslag.

Genom cirkulär den 15 december 1939 (Svensk författningssamling
nr 948) har Kungl. Maj :t meddelat vissa bestämmelser örn skyddande vid krig
eller krigsfara av arkivalier, samlingar m. m., enligt vilka dessa skola vid
krig eller krigsfara undanföras till annan ort än den, där föremålen eljest
äro förvarade.

Enligt vad i propositionen nr 83 till 1939 års urtima riksdag förutsatts,
skola de utgifter för transporter, resor och lokalhyror, som föranledas av
ett undanförande till andra orter av de ifrågavarande samlingarna, bestridas
från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under sjunde huvudtiteln
upptagna anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m. Detsamma bör enligt nämnda proposition gälla
i fråga örn lokalhyror för de offentliga myndigheter, vilkas lokaler icke äro
inordnade under statens allmänna fastighetsfond. För de myndigheter åter,
vilkas lokaler ingå under fastighetsfonden, lidra enligt propositionen utgifterna
för lokalhyror påföras fonden. Nämnda riksdag lämnade vad sålunda
anförts utan erinran.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ett undanförande av de föremål, som avses i ovannämnda cirkulär, har
visat sig förenat med ganska stora svårigheter icke minst av den anledningen,
att lämpliga förvaringsplatser ofta icke stå till buds. Vid handläggningen av
de frågor, som i dessa hänseenden på sistone uppkommit, bär det framstått
som ett angeläget önskemål att kunna till en i förväg iordningställd fullträffsäker
skyddsrumsanläggning överföra institutionernas elitsamlingar. Efter
framställning av Kungl. Majit (propositionen nr 79) har därför 1940 års
lagtima riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under
åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor för anordnande
av ett skyddsrum för vissa museisamlingar. Enligt propositionen
anförde jag, att den planerade skyddsrumsanläggningens storlek ingåve viss
tveksamhet men att de utrymmen, som eventuellt kunde frigöras genom ett
strängare urval bland samlingarna, skulle kunna disponeras för vissa museer
och institutioner, som vid utredningen icke tagits i beräkning, exempelvis statens
etnografiska museum samt möjligen även naturhistoriska riksmuseet,
riksarkivet och kungl, biblioteket. Den ifrågavarande anläggningen, som
skall insprängas i berg och alltså vara fullträffsäker, är nu under utförande.

Riksarkivet har nu med instämmande av Svea hovrätt, kommerskollegium,
statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket gjort framställning örn anslag
till omedelbart inredande av ett skyddsrum för vissa arkivalier i samband
med förutnämnda skyddsrumsarbeten. Av framställningen inhämtas:

Ett genom nådigt brev den 27 september 1940 åt riksarkivet upplåtet
skyddsrum för arkivalier beredde fullt tryggat utrymme åt omkring 3,000
hyllmeter arkivalier.

Riksarkivet hade uppdelat sitt arkivaliebestånd efter graden av dess omistlighet
i grupper, av vilka grupp 1 innefattade sådant material, som ansetts
framför allt böra skyddas. Dess omfång vore beräknat till omkring 7,600
hyllmeter. Av detta material återstode sålunda alltjämt 4,600 hyllmeter utan
säkert skydd.

Riksarkivet hade länge sökt utvägar att finna ökad trygghet för sådana
omistliga arkivalier, för vilka de hittills vidtagna skyddsanordningarna icke
räckt till. Byggnadsstyrelsen hade hänvisat till möjligheten av ytterligare
anordningar i samband med de pågående utsprängningarna för ovannämnda
skyddsrum för vissa museisamlingar. Enligt vad från byggnadsstyrelsen under
hand meddelats, vöre det, örn sådana åtgärder skulle verkställas, med
hänsyn till de övriga arbetena därstädes lämpligt att med allra snaraste sätta
dem i gång.

Till den ännu otillräckligt skyddade delen av grupp 1 hörde serier sådana
som vissa delar av statsdepartementens konseljhandlingar, centrala ämbetsverks
och länsstyrelsers skrivelser, justitiekanslersarkivet, de diplomatiska
samlingarna och riksdagsarkivalicrna. Härtill komme vissa serier tillhörande
till riksarkivet överlämnade ämbetsverksarkiv, såsom åtskilliga centrala ämbetsverks
protokoll, Svea hovrätts domböcker och libri causarum samt delar
av understomstolarnas renoverade domböcker, särskilt sådana som äro av
unik karaktär, sedan originaldomböckerna gått under vid eldsvådor. Detta
material kunde uppskattas till omkring 900 hyllmeter. Sammanlagda omfånget
av de arkivalieserier, åt vilka det sålunda enligt riksarkivets mening
vore av nöden att bereda fullträffsäkert skydd, vore omkring 5,500 hyllmeter,
vilket motsvarade ett utrymme av något över 900 kubikmeter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

Det torde emellertid vara erforderligt att giva det för ändamålet avsedda
skyddsrummet en något större omfattning. Utom de delar av centrala myndigheters
arkiv, som lämnats i riksarkivets vård och alltså vid luftskyddsanordningarnas
planering komme i betraktande i likhet med dess övriga
samlingar, funnes givetvis i verkens eget förvar serier, som i ej mindre grad
förtjänade skyddas. Härvid avsåges närmast några smärre bestånd av dylika
riksviktiga arkivalier, åt vilka kommerskollegium, riksräkenskapsverket och
statistiska centralbyrån icke själva kunde skaffa tryggad förvaring.

Beträffande kommerskollegium åsyftades bergskollegii äldre gruvkartor
samt registreringshandlingar i elektriska ärenden. Härtill skulle nu läggas
dess gruvkartekontors moderna gruvkartor då de för det dagliga arbetet icke
kunde undvaras.

Statistiska centralbyrån önskade alltjämt förvaringsplats för tabellkommissionens
arkivalier liksom riksräkenskapsverket för rikshuvudboken.

Jämte dessa ämbetsverk hade Svea hovrätt uttalat änkan, att fullträffsäkert
skyddsrum bereddes för, förutom de här ovan särskilt angivna arkivalierna,
vilka redan överlämnats till riksarkivet, vissa hovrättens omistliga handlingar,
vilka för det dagliga arbetet icke kunde avvaras och därför för närvarande
förvarades i hovrättens lokaler. För dessa kunde vid bifall till riksarkivets
framställning utrymme beredas i förefintligt luftskyddsrum.

Med hänsyn tagen till dessa Hån olika myndigheters sida uttalade önskemål
torde utrymmet i det avsedda skyddsrummet icke böra beräknas till mindre
än 1,000 kubikmeter.

Byggnadsstyrelsen har upplyst, att möjlighet förelåge till utvidgning av
den ifrågavarande skyddsrumsanläggningen för tillgodoseende av i förevarande
framställning omförmälda behov genom utsprängning av ytterligare en
tunnelgren. Kostnaden kunde beräknas till 135,000 kronor. Styrelsen, som
tillstyrkte förevarande framställning, ville emellertid framhålla behovet av
skyndsamt beslut i ärendet till förekommande av dröjsmål med färdigställandet
av de redan pågående arbetena.

De skäl, som anförts till stöd för förslaget om utökning av den under ut- DeparUmerueförande
varande skyddsrumsanläggningen i syfte att bereda skydd åt vissa •Mtnsärskilt
värdefulla arkivalier, synas mig bärande. Jag vill därför tillstyrka,
att anslag för ändamålet anvisas. Mot kostnadsberäkningen, enligt vilken ett
anslag av 135,000 kronor erfordras, har jag intet att erinra. Med hänsyn till
den brådskande karaktären av det ifrågavarande arbetet, som är avsett att
utföras i samband med de pågående sprängningsarbetena, torde anslag för
ändamålet få äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

v*-s\a»Vj

att till Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (II) av .............. kronor 135,000.

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

DeparUments tAelem.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] 2 a. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapi telshus

i Växjö, reservationsanslag. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag
på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 76,500
kronor samt anvisade på driftbudgeten för samma budgetår under åttonde
huvudtiteln ett reservationsanslag av 15,000 kronor, avsett för uppgörande
av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag.
Härjämte medgav riksdagen, att av kyrkofonden finge, under för
beredskapsstaten gällande förutsättningar, till uppförande av nämnda domkapitelshus
utgå ett belopp av 91,500 kronor. 1938 års kyrkomöte medgav
för sin del, att sistnämnda belopp finge under nämnda förutsättningar eller
eljest utgå av kyrkofonden. På riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades
under driftbudgeten till uppförande av ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag
av 76,500 kronor, varjämte riksdagen medgav, att av kyrkofonden
finge för ändamålet utgå ett belopp av 91,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen
1938:275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima
riksdag.

Med anledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79)
ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit
genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifrågavarande
byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

På given anledning har domkapitlet i Växjö inkommit med specificerad
uppgift rörande den ökning av kostnaderna för domkapitlet, som beräknas
uppkomma, därest ifrågavarande domkapitelshus uppföres i enlighet med föreliggande
förslag. Av handlingarna framgår, att den årliga omkostnadsökningen
beräknats till omkring 3,800 kronor. Till dessa kostnader komme engångsutgifter
å tillhopa omkring 32,600 kronor för telefonanläggning, anskaffning
av möbler, mattor m. m. samt flyttning av arkivet.

Växjö stads drätselkammare, Växjö fackliga centralorganisation och samverkande
byggnadsfackförbundens platsorganisation i Växjö lia gemensamt
anhållit, att ifrågavarande byggnadsföretag måtte snarast möjligt påbörjas
för lindrande av arbetslösheten i staden.

Såsom vid ärendets tidigare behandling framhållits, föreligger ett starkt
behov av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stiftsnämndens
arkivalier och av ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa institutioner.
Ifrågavarande byggnadsföretag synes därför böra så snart som möjligt
komma till utförande.

Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig utsmyckning,
ha tidigare beräknats till sammanlagt 183,000 kronor. Av den
lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälf -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

ten av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från byggnadsstyrelsen
under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna
numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete
beräknas till omkring 220,000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna sålunda
synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas
av statsmedel. Jag förutsätter emellertid, att, innan byggnadsarbetena igångsättas,
byggnadsförslaget underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning
och att det vid granskningen skall visa sig möjligt att genom
förenklingar i byggnadsprogrammet och andra besparingsåtgärder helt eller
i det närmaste undvika nämnda merkostnad. I avbidan på resultatet av denna
utredning torde endast ett mindre tilläggsanslag, förslagsvis 10,000 kronor,
böra anvisas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Detta anslag bör
dock få tagas i anspråk endast örn och i den mån detta vid den fortsatta utredningen
visar sig oundgängligen erforderligt.

Jag anser mig icke i detta sammanhang böra taga ställning till frågan om
anskaffning av möbler och inventarier m. m.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Domkapitlen och stiftsnämndema: Uppförande av
domkapitelshus i Växjö å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ............................ kronor 10,000.

[3.] 11 a. Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka, reser vationsanslag.

Under en följd av år har i riksstaten upptagits anslag till
Visby domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd. Frånsett en tillfällig
höjning för budgetåret 1937/38 ha för ändamålet under reservationsanslaget
till kyrkors underhåll anvisats 2,000 kronor. Av detta belopp disponeras
enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 15 oktober 1926 1,000 kronor
till ränta och amortering å ett för domkyrkans reparation upptaget lån
av 10,000 kronor, vilket slutamorterats år 1940.

Liksom vissa andra domkyrkor har Visby domkyrka därjämte tidigare
erhållit särskilt anslag för utförande av mera omfattande restaureringsarbeten.
Sålunda beviljade 1897 års riksdag till yttre restaurering av domkyrkan
100,000 kronor, av vilket belopp för vartdera av åren 1898 och 1899
anvisades 50,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1938 hemställde domkapitlet i Visby örn anvisande
av ett anslag å 82,000 kronor till in- och utvändig reparation av
domkyrkan m. m. i enlighet med ett av arkitekten E. Fant den 20 augusti
1938 uppgjort förslag. Anslaget skulle avse följande speciella ändamål:

120 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utvändiga arbeten..................................... kronor 55,000

Invändiga arbeten (puts)................................ » 9,500

Nya fönsterspröjsar.................................... » 7,500

Bidrag till administration och kontroll (totalkostnad 6,500

kronor) ............................................ > 3,500

Ersättning för av församlingen gjorda utlägg för yttre reparationer
...................................... ■» 7,000

Summa kronor 82,500,

vilket belopp borde avrundas till 82,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte anslag med 55,000 kronor till de utvändiga
reparationerna, vartill borde läggas 5,000 kronor för oförutsedda utgifter.
Några invändiga arbeten borde enligt styrelsens mening icke företagas, förrän
utredning verkställts rörande en mera omfattande restaurering; kostnaderna
för en dylik utredning kunde beräknas till 5,000 kronor.

Under åberopande av byggnadsstyrelsens yttrande hemställde domkapitlet
i skrivelse den 23 augusti 1939 om ett anslag av 72,000 kronor för yttre
reparationsarbeten m. m. i enlighet med följande sammanställning:

Utvändiga arbeten..................................... kronor 55,000

Oförutsedda utgifter................................... » 5,000

Utredning rörande domkyrkans restaurering.............. » 5,000

Ersättning för av församlingen gjorda utlägg för yttre reparationer
........................................ .. .,, ■ > 7,000

Summa kronor 72,000.

Domkapitlets ovannämnda framställningar föranledde enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 21 juni 1940 med hänsyn till rådande förhållanden icke någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 16 oktober 1940 har nu domkapitlet hemställt, att, om anslag
skulle anvisas för byggnadsarbeten att utföras såsom beredskapsarbeten,
ändringsarbetena å domkyrkan måtte ifrågakomma såsom arbetsobjekt.
Domkapitlet ville ej för närvarande vidhålla sin begäran örn ersättning för
det av pastoratet utlagda beloppet av 7,000 kronor utan begränsade sig till
att begära vad som erfordrades för nya arbeten samt verkställande av en
teknisk och byggnadshistorisk undersökning av domkyrkan och preliminärt
förslag till en mera ingående restaurering, tillhopa 65,000 kronor eller det
högre belopp, som erfordrades på grund av prisstegringen.

I 1938 års framställning anförde domkapitlet: Sedan domkyrkosysslomannen
anmält, att domkyrkans tak befunne sig i så dåligt skick, att omläggning
av vissa delar av detsamma kunde ifrågasättas, hade kyrkofullmäktige
den 29 december 1936 för ändamålet beviljat ett anslag av 7,000 kronor.
Vidare hade fullmäktige hemställt, att utredning måtte verkställas genom
domkyrkosysslomannens försorg beträffande de såväl yttre som inre reparationer
av domkyrkan, som därutöver borde utföras under de närmaste
åren, samt att domkapitlet ville undersöka, huruvida med hänsyn till de
betydande utgifter för domkyrkans underhåll, som under det senaste halvseklet
bestritts av församlingarna, möjlighet funnes att för utförande av samtliga
dessa arbeten erhålla statsbidrag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121

De reparationsarbeten, till vilka medel sålunda anslagits, hade numera utförts
och dragit en kostnad av 7,015 kronor.

Under åren 1937 och 1938 hade domkyrkosysslomannen undersökt behovet
av ytterligare reparationer å domkyrkan, varjämte kostnadsförslag upprättats.

På uppdrag av domkapitlet hade därefter arkitekten E. Fant utarbetat ett
program för restaurering av domkyrkan, dagtecknat den 20 augusti 1938. Av
programmet, som avser såväl utvändiga som invändiga arbeten, inhämtas
följande:

Under senare år hade en del sprickbildningar märkts i valven. Vidare hade
putsen på väggar och valv på vissa ställen angripits av fukt, så att gula fläckar
uppstått. Anledningen till sprickbildningen syntes enligt gjorda undersökningar
vara, att yttermurarna vore för hårt belastade av de tunga sidoskeppstaken,
som vore täckta med tegel, lagt i bruk på takpanelen. Denna
konstruktion hade varit ödesdiger även för takpanelen, som delvis rötat.
Enligt programmet skulle de tak, som icke redan omlagts med anlitande
av förutnämnda anslag av 7,000 kronor, efter hand omläggas. Vidare skulle
tornhuvarnas takytor täckas med kopparplåt. Kostnaderna för de utvändiga
arbetena beräknades till 55,000 kronor. I fråga om de invändiga arbetena
föreslogs, bland annat, behandling av putsytor på väggar och valv samt
fönsterspröjsarnas ersättande med nya, ny inredning m. m. Kostnaderna
härför beräknades till 55,000 kronor.

Av de föreslagna arbetena kunde enligt Fant till byggnadens underhåll räknas
allt utvändigt arbete samt invändiga putsytors reparation, som vore betingad
av takens dåliga tillstånd, liksom även fönsterspröjsarnas ersättande
med nya. övriga åtgärder däremot hänfördes till gudstjänstrummets utstyrsel.
Innan bindande åtgärder företoges, skulle ett fullständigt restaureringsförslag,
åtföljt av ritningar, uppgöras och av byggnadsstyrelsen godkännas.

Domkapitlet ansåge, att de arbeten, som avsåge kyrkans yttre, borde gäldas
av statsmedel, medan de, som hänfördes till det inre, borde ankomma
på pastoratet.

Till förstnämnda arbeten borde hänföras allt utvändigt arbete, sådan reparation
av invändiga putsytor, som vore betingad av takens dåliga tillstånd,
samt fönsterspröjsarnas ersättande med nya.

Kostnaderna för invändig puts beräknades till 9,500 kronor, för fönstren
till 7,500 kronor samt för administration och kontroll till 6,500 kronor, av
vilket sistnämnda belopp 3,500 kronor borde ankomma på statsverket. På
statsverket skulle alltså komma — förutom 55,000 kronor för utvändiga
arbeten — (9,500 + 7,500 + 3,500 =) 20,500 kronor eller tillhopa i runt
tal 75,000 kronor. Därtill borde dock enligt domkapitlets förmenande statsverket
även gälda de kostnader i runt tal 7,000 kronor, som bestritts av församlingen
enligt kyrkofullmäktiges beslut den 29 december 1936.

I skrivelse den 14 september 1938 meddelade härefter domkapitlet,
att kyrkofullmäktige uttalat sitt gillande av Fants program, i vad detta
innefattade de i domkapitlets skrivelse den 30 augusti 1938 såsom yttre
upptagna reparationerna, och sin anslutning till domkapitlets ståndpunkt,
att ett anslag å 82,000 kronor borde begäras av riksdagen för reparation av
domkyrkan. Enligt upprättad tablå utgjorde pastoratets utgifter för domkyrkans
underhåll och iståndsättande m. m. under åren 1890—1936 i runt
tal 200,000 kronor.

Riksantikvarieämbetet fann de i programmet föreslagna reparationsarbetena
lämpliga ur antikvarisk synpunkt saint vitsordade, att åtgärderna i
mycket stor utsträckning vore av brådskande natur. Beträffande de åtgär -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

der, som avsåge kyrkorummets försättande i värdigare skick, erinrades, att
ämbetet framdeles torde få taga del av detaljerat förslag. Slutligen framhölls,
att vid utförande av de arbeten, som åsyftades i programmet, erfordrades en
noggrann kulturhistorisk kontroll samt att det för ändamålet beräknade beloppet
2,500 kronor därför borde höjas till 5.000 kronor.

Byggnadsstyrelsen vitsordade behovet av de i förslaget upptagna rena underhållsarbetena.
Däremot innebure de föreslagna restaureringsarbetena alltför
obetydliga åtgärder för domkyrkans försättande i det skick, som motsvarade
byggnadens arkitektoniska möjligheter och kulturhistoriska värde.
Med hänsyn härtill lunne styrelsen det behövligt, att domkyrkan gjordes till
föremål för en ingående teknisk och byggnadshistorisk undersökning och att
förslag upprättades till en mera omfattande restaurering.

Ehuru styrelsen alltså ansåge, att de arbeten av olika slag, som utfördes
vid domkyrkan, inginge såsom led i en större enhetlig plan, borde dock av
de nu föreslagna underhållsarbetena snarast möjligt komma till utförande de
arbeten, som avsåge omläggning av yttertaken, då dessa arbeten icke kunde
anses föregripa en kommande restaurering. Kostnaderna för dessa arbeten
hade beräknats till 55,000 kronor. Härtill borde dock läggas 5,000 kronor
för oförutsedda utgifter m. m., varjämte förslagsvis 5,000 kronor borde beräknas
för utförandet av den undersökning, som styrelsen påyrkat, och för
utarbetandet av ett preliminärt förslag till en omfattande restaurering ay
domkyrkan. Styrelsen hemställde, att för dessa ändamål måtte anvisas ett
anslag av 65,000 kronor.

I sin skrivelse den 23 augusti 1939 förklarade sedermera domkapitlet, att
domkapitlet ginge med på anstånd med utförande av de föreslagna arbetena
med invändig putsning och fönsterspröjsarnas ersättande med nya. Även i
övrigt anslöt sig domkapitlet till byggnadsstyrelsens förslag och kostnadsberäkningar.

I vad framställningen angick ersättning av statsmedel till Visby pastorat
yttrade sig statskontoret den 18 september 1939 och anförde därvid:

Vid behandlingen i 1927 års åttonde huvudtitel av anslaget till Kyrkors
underhåll hade departementschefen framhållit att skyldigheten att bekosta
Visby domkyrkas underhåll givetvis ålåge Visby stads- och landsförsamlingar.
På grund av domkyrkans storlek och beskaffenhet överstege emellertid underhållskostnaderna
avsevärt vad som ålåge församlingar av motsvarande
storlek att utgöra till kyrkas byggnad och underhåll. Med hänsyn härtill
åtnjöte också Visby domkyrka, i likhet med flertalet övriga domkyrkor, årligt
understöd av statsmedel. Därjämte hade Visby domkyrka erhållit särskilt
anslag till större belopp för utförande av mera omfattande restaurering
av kyrkan.

En sådan omfattande restaurering torde — fortsätter statskontoret — senast
ha verkställts under slutet av 1800- och början av 1900-talet, varvid
statsverket bidragit med ett belopp av 100,000 kronor till kyrkans yttre
restaurering. Av handlingarna i ärendet syntes framgå, att domkyrkan åter
vore i behov av en genomgripande reparation samt att de arbeten på domkyrkans
tak, som pastoratet bestritt, vöre att betrakta såsom ett led i denna
reparation.

Då det i nuvarande läge torde bli nödvändigt att uppskjuta domkyrkans
restaurering och frågan om finansieringen av kostnaderna härför alltså komme
att ställas på framtiden, kunde statskontoret knappast finna tillräckliga
skäl föreligga för statsverket att nu taga ställning till spörsmålet om ersättning
till pastoratet för de hittills utförda arbetena.

Såsom förut nämnts, har domkapitlet i sin nu gjorda framställning om

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

anslag icke vidhållit sitt förut framlagda förslag om ersättning åt församlingen
för gjorda utlägg.

Såsom framgår av det föregående, ha anslag av statsmedel utgått åren Departements1898
och 1899 till en omfattande reparation av Visby domkyrka. De årliga chefenanslag,
som därefter under en följd av år upptagits i riksstaten till domkyrkans
iståndsättande och framtida bestånd, ha endast räckt till mindre arbeten.
Visby pastorat upptog därför år 1926 ett lån av 10,000 kronor för
reparation av domkyrkan, vilket lån numera slutamorterats.

Den nu gjorda utredningen ger vid handen, att en restaurering av domkyrkan
ånyo är behövlig. Domkapitlet och byggnadsstyrelsen synas dock
vara ense om att till en början endast de mest trängande underhållsarbetena,
nämligen omläggning av kyrkans yttertak till förhindrande av ytterligare förstörelse,
böra utföras, medan restaureringen i övrigt bör ytterligare övervägas.
Jag anser mig böra förorda, att staten i viss utsträckning bidrager
till täckande av kostnaderna för dessa underhållsarbeten. Ett sådant bidrag
synes befogat med hänsyn därtill, att pastoratet under en lång följd av år
haft utgifter för domkyrkan, som torde överstiga vad ett pastorat av motsvarande
storlek i allmänhet har att vidkännas för sin kyrka. Jag har under
hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, att de ifrågasatta yttre reparationsarbetena
numera kunna beräknas draga en kostnad av omkring 73,500 kronor.
Jag förordar, att till täckande av denna kostnad 60,000 kronor anvisas
å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Det torde böra ankomma på pastoratet
att anvisa återstoden av det erforderliga beloppet. Till förberedande
åtgärder för en mer omfattande restaurering av domkyrkan anser jag mig icke
nu böra tillstyrka anslag.

Jag erinrar om att byggnadsstyrelsen har att lämna tillstånd till de förutnämnda
arbetenas utförande. Icke förrän sådant tillstånd lämnats och
pastoratet ställt nödiga medel till förfogande för bestridande av de kostnader,
som icke täckas av förevarande statsbidrag, böra således arbetena
komma till utförande.

Under åberopande av vad av mig anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 60,000.

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D. Akademier in. m.

[4.] 12 a. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bi drag

till vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag. I den fastighet inom
kvarteret Uttern vid Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775
tilliöll akademien för de fria konsterna, har alltsedan år 1780 varit inrymt
det under akademiens inseende ställda statsläroverk, som numera kallas
konsthögskolan. För närvarande disponerar konsthögskolan ungefär tre
fjärdedelar av byggnaden.

Underhållet av denna fastighet har under hela denna tid påvilat akademien.
Av stats- eller lotterimedel ha emellertid vid skilda tillfällen anvisats
bidrag till bestridande av kostnaderna för ombyggnads- eller ändringsarbeten.
1841 och 1890 års riksdagar beviljade sålunda anslag med respektive

30.000 riksdaler banco och 385,000 kronor för ombyggande av fastigheten i
sylte att göra den lämpligare för akademiens och konsthögskolans uppgifter.
Åren 1906 och 1907 anvisades anslag med tillhopa omkring 16,500 kronor
för undanröjande av sanitära olägenheter i lärosalarna. 1923 års riksdag anvisade
25,000 kronor såsom bidrag till gäldande av kostnaderna för nya ångpannor
i fastigheten. Slutligen anvisade 1930 och 1931 års riksdagar sammanlagt
11,000 kronor till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna
lokalerna. Utöver dessa anslag av statsmedel har akademien genom
Kungl. Maj:ts beslut den 22 april 1927 erhållit 68,000 kronor av lotterimedel
för utvändig reparation av byggnaden.

Av kostnaderna för fastighetens uppvärmning m. m. bestrider akademien
en fjärdedel och konsthögskolan tre fjärdedelar. Denna fördelningsgrund
tillämpades även, när anslag beviljades till förutnämnda ångpanneanläggning.
I

I skrivelse den 15 september 1938 hemställde akademien örn anslag med

174.000 kronor till grundförstärkning under ifrågavarande fastighet i enlighet
med ett av byrådirektören N. Royen upprättat förslag.

När akademiens hus vid Fredsgatan ombyggts på 1890-talet, hade i nybyggnaden
inkorporerats delar av den utefter Jakobsgatan belägna äldre
huvudbyggnaden. Med åren hade gränslinjen mellan denna äldre del och
de nya främre partierna mot Fredsgatan blivit skönjbar genom sprickor
i murarna. Några gånger hade dessa sprickor igenfyllts, senast vid den
genomgripande renovering av byggnadens yttre, som utförts sommaren 1928.
Ej lång tid därefter hade sprickor åter visat sig på samma platser som förut.
Detta hade givit akademiens förvaltningsnämnd anledning att sommaren
1932 låta verkställa en undersökning av husets grund för att utröna orsakerna
till dessa olägenheter. Denna undersökning hade letts av dåvarande intendenten,
numera byrådirektören N. Royen i byggnadsstyrelsen. I augusti
1932 hade Royen avgivit en redogörelse för undersökningens resultat. Vid
undersökningen hade utrönts, att orsaken till sprickbildningen vore en sättning
''} husets äldre, utefter Jakobsgatan liggande del. Denna del uppbures
nämligen av en rustbädd av trä, delvis belägen ovanför den nuvarande grundvattenytan
i otäta fyllningslager och sålunda utsatt för fortgående förrutt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

125

nelse. Enda möjligheten att förebygga fortgående ojämna sättningar vore
en förstärkning av grunden under den äldre delen av byggnaden. En år 1935
företagen kostnadsberäkning hade visat, att de oundvikliga åtgärderna skulle
draga en kostnad av 145,000 kronor.

Med vissheten om att en grundförstärkning vöre en med var dag allt mer
trängande nödvändighet hade akademien ställts inför ett allvarsamt ekonomiskt
problem, som den icke sett sig i stånd att lösa med egna resurser.
Akademien hade därför år 1936 vänt sig till såväl byggnadsstyrelsen som
socialstyrelsen med anhållan, att grundförstärkningen måtte upptagas bland
de statliga arbeten, som då planlagts för de närmaste åren.

Emellertid hade fortsatta observationer givit vid handen, att skyndsamma
åtgärder varit nödvändiga. I mars 1937 hade sålunda konstaterats, att
sprickbildningarna i ganska avsevärd grad ökat, att en del nya sprickor tillkommit
samt att för något år sedan lagade sprickor åter öppnat sig. I vissa
murar förmärktes centimeterbreda nära horisontala sprickor, tydande på att
grunden därstädes vöre mycket eftergivande.

Under den tid av av omkring 33/.i år, som förflutit sedan den första undersökningen
verkställts, hade de relativa sättningarna ökat sålunda:

Hörnet Jakobsgatan —Akademigränd.......... 5.1 mm

» » — Rödbodtorget........... 3.2 »

Nordöstra gårdshörnet....................... 16.3 »

Nordvästra » 12.3 » .

Sättningarna i byggnadsparti mot Jakobsgatan droge även med sig de närmast
därinvid, på senare tid uppförda byggnadsdelarna, vars pålar endast
hade beräknats att uppbära dessa delar och därför nu vore överansträngda.
Enda möjligheten att avhjälpa dessa olägenheter vore att verkställa grundförstärkning.
Sedan det vid en förnyad kostnadsberäkning visat sig, att prisstegringar
i material och arbete nödvändiggjort en höjning med 20 °/o av
den kostnadssumma, som beräknats år 1935, hade därför akademien år 1937
hemställt örn ett anslag för ändamålet av högst 174,000 kronor antingen
genom lotterimedel eller genom statsanslag. Framställningen hade dock icke
lett till något positivt resultat. Vid sådant förhållande såge akademien ingen
annan utväg än att ånyo enträget hemställa örn anslag till arbetets utförande.

Sedan akademien gjort sin senaste framställning, hade den erhållit nya
påminnelser om arbetets nödvändighet. Från polismyndigheterna hade anmärkningar
framställts och yrkanden gjorts örn åtgärder för att hindra ras
av den puts, som lossnade utefter sprickorna mot Jakobsgatan och som utgjorde
en fara för den trafikerande allmänheten. Provisoriska tätningar hade
därför ånyo måst utföras på dessa punkter. Vidare hade det från socialstyrelsens
värmetekniska avdelning påpekats, att sprickorna i stora hallen
en trappa upp vore till förfång för rummets uppvärmning.

Akademiens egna utgifter under åren 1921—37 för husets underhåll och
modernisering hade utgjort tillhopa 247,736 kronor 75 öre, motsvarande
14,572 kronor 75 öre per år.

För alt möta dessa betydande årliga utgifter hade akademien endast haft
att lita till hyresinkomsten av de delar av fastigheten, som ej behövts för
konsthögskolans eller akademiens egen verksamhet. Men dessa hyresintäkter
skulle även lämna bidrag till täckandet av de kostnader, akademien hade
för sin representation, sin publikations- och utställningsverksamhet, utredningar
m. m.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Byggnadsstyrelsen framhöll i utlåtande den 26 september 1938 nödvändigheten
av att den ifrågasatta grundförstärkningen med det snaraste utfördes.
Mot det uppgjorda förslaget hade styrelsen intet att erinra och ej heller, såvitt
då kunde bedömas, mot den beräknade kostnaden, 174,000 kronor. I
betraktande av vad akademien i övrigt anfört tillstyrkte byggnadsstyrelsen,
att akademien tillerkändes största möjliga bidrag av statsmedel för ändamålet.

Statskontoret anförde i utlåtande den 18 januari 1939, att en förstärkning
av grunden under konstakademiens byggnad syntes nödvändig och att
statskontoret icke ville motsätta sig, att statsmedel i viss utsträckning ställdes
till förfogande för ändamålet. Då fastigheten ifråga endast till tre fjärdedelar
disponerades för statliga ändamål, syntes statens deltagande i kostnaderna
för grundförstärkningsarbetena kunna begränsas till motsvarande
andel.

Genom beslut den 21 juni 1940 fann Kungl. Majit med hänsyn till rådande
förhållanden akademiens framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. I ärendet hade upplysts, att akademiens förvaltningsnämnd gått i
författning örn utförande på akademiens bekostnad av vissa provisoriska
skyddsarbeten för att minska riskerna av den alltjämt fortgående sprickbildningen.

I skrivelse den 7 november 1940 har därefter akademien anhållit, att förhandlingar
måtte inledas mellan kronan och akademien om hyra för de av
konsthögskolan disponerade lokalerna. I avvaktan på tillkomsten av sådant
hyresavtal borde grundförstärkningsarbetena upptagas bland de statens beredskapsarbeten,
som komme att i främsta rummet igångsättas. Statens kostnader
för arbetena borde av akademien gäldas genom avräkning å framdeles
kontrakterade hyresbelopp. Av skrivelsen inhämtas följande:

Med hänsyn till de betydande årliga utgifterna för underhåll av akademiens
fastighet (medeltal per år omkring 14,300 kronor) hade akademien icke
kunnat dessutom avsätta en reparationsfond, tillräckligt stor att möta kostnaderna
för en grundförstärkning, vilken vid i juli 1940 rådande prisläge
beräknades betinga en kostnad av 205,000 kronor.

Under sina överläggningar för att finna en utväg ur sin beträngdhet hade
akademien till prövning upptagit ett ekonomiskt spörsmål, som hade en vidare
innebörd än den nu närmast föreliggande reparationsfrågan och vars
lösning på det sätt akademien funnit önskvärt skulle, utom det att den lämnade
akademien det nu behövliga stödet, för framtiden på ett klart affärsmässigt
sätt ordna mellanhavandet mellan staten och akademien i vad detta
avsåge upplåtelse av lokaler åt konsthögskolan i akademiens hus. Detta
skulle kunna ske, örn staten, i likhet med vad fallet vore för andra lokaler
i fastigheter i enskild ägo, som toges i anspråk för statens räkning, betalade
skälig hyra för de av konsthögskolan i akademihuset disponerade utrymmena.
Genom en sådan anordning kunde akademien, som nu icke hade möjlighet
att göra omkring tre fjärdedelar av husets kubikutrymmen inkomstbringande,
bli satt i tillfälle att värdigt underhålla och lämpligt förbättra
sin fastighet utan att behöva vid varje svårighet begära bistånd av statsmakterna.
Vidare skulle akademien mäkta att själv lösa den nu närmast föreliggande
uppgiften, grundförstärkningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

Akademien har uppdragit vissa riktlinjer, efter vilka ett hyresavtal enligt
dess mening borde slutas. Beträffande dessa hänvisar jag till handlingarna
i ärendet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 november 1940 icke framställt
erinran i fråga örn de nu till 205,000 kronor beräknade kostnaderna för
grundförstärkningsarbetena.

Då akademien enligt uppgift saknade erforderliga medel för ändamålet,
syntes det påkallat, att det allmänna beredde akademien ekonomisk möjlighet
att verkställa förstärkningsåtgärderna i fråga. Såväl med hänsyn till akademiens
uppgift som att konsthögskolan vore inrymd inom byggnaden
måste det givetvis anses vara ett allmänt intresse att för byggnadens bestånd
erforderliga arbeten icke eftersattes. Därest Kungl. Maj:t icke skulle
finna det lämpligt, att det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet
i form av särskilt anslag ställdes till akademiens förfogande, ansåge sig
byggnadsstyrelsen böra förorda akademiens förslag, att frågan ordnades på
sådant sätt, att kronan erlade hyra för de av konsthögskolan inom byggnaden
disponerade lokalerna.

Statskontoret har i utlåtande den 14 december 1940 förklarat sig vidhålla
sina i det tidigare yttrandet i ärendet gjorda uttalanden. Vidare bär ämbetsverket,
med hänsyn till vad som numera förekommit i ärendet, ansett sig
böra förorda, att vid beviljande av anslag till grundförstärkning av akademiens
byggnad uppställdes såsom villkor, att akademien även i fortsättningen
hyresfritt uppläte lokaler till konsthögskolan i samma omfattning som
hittills.

Statskontoret har erinrat, att akademien alltsedan förvärvandet av ifrågavarande
fastighet upplåtit för konsthögskolan erforderliga lokaler. I gengäld
härför hade staten i olika former lämnat akademien ett icke oväsentligt stöd.

Utöver bidrag till byggnads- och reparationsarbeten hade riksdagen sedan
länge beviljat medel dels till arvoden åt vissa av akademiens högre tjänstemän,
dels ock till avlöning åt vaktmästare, portvakt och eldare.

Statskontoret hade icke blivit övertygat örn lämpligheten av att nu igångsätta
underhandlingar om ett hyresavtal enligt de riktlinjer, som av akademien
angivits. I betraktande av såväl det nuvarande organisatoriska och ekonomiska
sambandet mellan akademien och konsthögskolan som ock ■—- och
icke minst — av de betydande anslag, staten tidigare beviljat akademien,
torde det icke vara möjligt att utan en mycket ingående och vidlyftig utredning
kunna uppnå en rättvis reglering av statens och akademiens ekonomiska
mellanhavanden.

Då det framginge av byggnadsstyrelsens utlåtande, att det för byggnadens
bestånd vore ofrånkomligt, att grundförstärkningar vidtoges under den äldre
delen av byggnaden, ville statskontoret för sin del icke motsätta sig bidrag
av statsmedel för vidtagande av härför erforderliga åtgärder.

De erforderliga medlen borde enligt statskontorets mening äskas av riksdagen
å en blivande lilläggsstat II för innevarande budgetår såsom särskilt
reservationsanslag under åttonde huvudtiteln.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att den ifrågasatta förstärkningen Departementsav
grunden under konstakademiens byggnad icke gärna längre kan uppskju- chelen■

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tas. Vissa provisoriska skyddsåtgärder ha som nämnts vidtagits, men dessa
arbeten ha enligt vad jag under hand inhämtat icke på något sätt minskat
behovet av en grundförstärkning.

Kostnaderna för byggnadsföretaget äro av den storleksordning, att akademien
rimligen icke ensam bör svara för dem. I likhet med vad som tidigare
skett synes staten böra träda emellan. På av statskontoret anförda skäl har
jag kommit till den uppfattningen, att statsbidraget skäligen bör bestämmas
till tre fjärdedelar av kostnaderna. Då dessa enligt utredningen kunna beräknas
till 205,000 kronor, skulle för ändamålet således erfordras ett anslag av
153,700 kronor, vilket belopp dock torde böra avrundas lill 155,000 kronor.
Anslaget torde böra anvisas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41.

Akademien synes ha utgått från att grundförstärkningsarbetena böra komma
till utförande, om så av arbetslöshetsskäl befinnes påkallat. För egen del
kan jag icke finna det lämpligt att vid underhållsarbeten av denna angelägenhetsgrad
knyta ett sådant förbehåll utan förutsätter, att det av mig förordade
anslaget må kunna, därest det av riksdagen anvisas, omedelbart tagas
i anspråk.

Akademien har enligt det föregående ifrågasatt underhandlingar mellan
statsverket och akademien rörande upprättande av hyresavtal för de av
akademien till konsthögskolan upplåtna lokalerna. I anledning härav vill
jag erinra, att akademien erhållit betydande anslag av statsmedel för att
hålla dessa lokaler i gott stånd och för andra likartade ändamål och att
denna form för bidrag från statsverket synes böra föredragas. Bland annat
på grund härav torde akademiens ifrågavarande förslag icke böra biträdas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Bidrag till vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 155,000.

F. Tekniska högskolor.

[5.] 12 a. Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre

byggnader m. m., reservationsanslag. Chalmers tekniska högskola disponerar
över två skilda byggnadskomplex. Det nyare, beläget på ett av Göteborgs
stad till Kungl. Majit och kronan på vissa villkor överlåtet område, redovisas
över statens allmänna fastighetsfond (byggnadsstyrelsens delfond) och
inrymmer för närvarande medelst statsanslag uppförda byggnader för avdelningarna
för skeppsbyggnad samt kemi och kemisk teknologi. Högskolans
övriga lokaler äro inrymda i ett äldre byggnadskomplex, beläget i kvarteret

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

129

Kronoberg mellan Vasagatan och Storgatan i Göteborg. Detta byggnadskomplex,
som för närvarande under en övergångsperiod disponeras gemensamt
av Chalmers tekniska högskola och nuvarande tekniska gymnasiet i
Göteborg har tillkommit dels genom anlitande av donationsmedel, dels genom
upplåtelser av Göteborgs stad, dels ock genom anslag av statsmedel och
tillhör fördenskull icke fastighetsfonden. Göteborgs stad svarar numera enligt
åtagande för erforderliga undervisningslokaler åt tekniska gymnasiet.

I samband med anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 anhöll styrelsen
för Chalmers tekniska högskola örn ett anslag av 80,000 kronor till reparation
av den i det äldre byggnadskomplexet ingående s. k. Vasabyggnaden samt
till ombyggnad och renovering av ett lärarrum i den i byggnadskomplexet
likaledes ingående s. k. huvudbyggnaden.

Högskolans äldre byggnader hade sedan en följd av år varit i behov av en
genomgripande inre renovering, innefattande omläggning av elektrisk belysning,
målning samt inlägggning av nya golv (eller utförande av ny golvbeläggning)
i vissa rum. Med hänsyn till den ovisshet om lokalernas användning
under den närmare framtiden, som varit rådande, hade styrelsen dock
uppskjutit detta ärende. Sedan numera i samband med lägre avdelningens
omorganisation till tekniskt gymnasium avtal träffats om reparation av de
för gymnasiet avsedda lokalerna genom Göteborgs stads försorg, hade dessa
reparations- och ombyggnadsarbeten i huvudsak slutförts under sommaren
1938. Styrelsen ansåge nu tiden vara inne för renovering av de av högskolan
använda lokalerna. Styrelsen räknade med en uppdelning av dessa arbeten
på två år och hemställde för budgetåret 1939/40 örn förutnämnda anslag
av 80,000 kronor.

I samband med anslagsäskanden för innevarande budgetår anhöll högskolestyrelsen
sedermera om ett anslag av 65,000 kronor till ytterligare reparationsarbeten
inom den s. k. huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte
framställningen.

De nu nämnda framställningarna om anslag på tillhopa (80,000 +
+ 65,000 =) 145,000 kronor föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under erinran örn de tidigare framställningarna i ämnet har högskolestyrelsen
i skrivelse den 30 augusti 1940 anmält, att enligt styrelsens mening de
av högskolan använda äldre byggnaderna på grund av brist på anslag hotade
att förfalla på ett sätt, som icke vore staten värdigt och som icke heller vore
förenligt med god ekonomi. Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:!
måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa en genomgående besiktning
av högskolans äldre byggnader och framlägga en plan för de nödvändiga
reparations- och renoveringsarbetenas utförande. Då emellertid anslag efter
en dylik plan tidigast torde kunna framläggas för 1942 års riksdag och då
nied vissa yttre arbeten (takreparationer, fönstermålning, listverksreparationer)
ej torde kunna anstå under så lång tid, hemställde styrelsen, att Kungl.
Majit måtte i avbidan på denna utrednings resultat av 1941 års riksdag begära
Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 2.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr

Departementschefen.

ett anslag till omedelbart nödiga reparationsarbeten å nämnda byggnader av

10.000 kronor, att användas enligt den reparationsplan, som kunde bliva
fastställd av Kungl. Maj:t.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 december 1940 förklarat sig icke
ha något att erinra mot det begärda anslagsbeloppet, 10,000 kronor.

Rörande behovet av ifrågavarande reparationsarbeten har vederbörande
länsarkitekt i av byggnadsstyrelsen infordrat yttrande anfört, att dessa arbeten
huvudsakligen avsåge iståndsättande av bristfälliga taktäckningar, dels terrasstak
med betong- och asfalttäckning och dels andra tak med plåtavtäckning.
Dessa arbeten vöre av sådant slag, att de snarast möjligt och före vinterns
inbrott borde komma till utförande, då i annat fall ytterligare skador på
byggnaderna vore att förvänta. Kostnaderna för de nödvändigaste arbetena
kunde för närvarande icke exakt beräknas men syntes icke behöva överskrida
den begärda summan. Länsarkitekten tillrådde därför, att det begärda
anslaget snarast ställdes till förfogande.

Den föreliggande utredningen synes utvisa, att de av Chalmers tekniska
högskola disponerade äldre byggnaderna äro i behov av tämligen genomgripande
reparations- och renoveringsarbeten. Det är uppenbart, att så
länge dessa byggnader inrymma en stor del av högskolans lokaler, erforderliga
underhålls- och reparationsarbeten icke kunna eftersättas. I enlighet
med högskolestyrelsens förslag synes närmare utredning i ämnet böra
verkställas. Jag har för avsikt att underställa Kungl. Maj:t förslag i sådant
hänseende. Kostnaderna för utredningen, vilka jag uppskattar till högst

2.000 kronor, torde böra bestridas från det anslag, varom jag under denna
punkt gör hemställan.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att vissa reparationsarbeten icke
gärna kunna anstå till dess resultatet av den blivande utredningen föreligger.
Det av högskolestyrelsen för ändamålet senast begärda beloppet, 10,000
kronor, torde sålunda böra med det snaraste anvisas. Jag föreslår, att ett
reservationsanslag av (2,000 + 10,000 =) 12,000 kronor uppföres på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Då ifrågavarande byggnader
icke tillhöra statens allmänna fastighetsfond, bör anslaget uppföras
under åttonde huvudtiteln på driftbudgeten. Reparationsarbetena torde,
därest anslaget av riksdagen beviljas, böra igångsättas omedelbart, oavsett
huruvida detta må finnas påkallat ur arbetslöshetssynpunkt eller icke.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans
äldre byggnader m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 12,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

[6.] 14. Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna lii. in..

reservationsanslag. Frågan örn universitets- och högskolestudiernas anpassande
efter de studerandes militärtjänstgöring under rådande särskilda försvarsberedskapstillstånd
och andra därmed sammanhängande spörsmål ha
i olika avseenden varit föremål för Kungl. Maj:ts och vederbörande myndigheters
uppmärksamhet. Jag erinrar sålunda, att beslut meddelats bland
annat om förlängning av tentamensbetygs giltighetstid vid universiteten,
örn nedsättning av terminsavgiften för sådana elever vid tekniska högskolan
i Stockholm, vilka på grund av militärtjänstgöring varit förhindrade att i
full utsträckning deltaga i undervisningen, och om anslag till nämnda högskola
för assistenter vid extra undervisning sommaren 1940.

Frågan har även uppmärksammats av militärmyndigheterna. Sålunda
hemställde överbefälhavaren i skrivelse den 14 maj 1940, att Kungl. Maj:t
måtte uppdraga åt vederbörande universitetsmyndigheter att utreda frågan
örn undervisningsväsendets anpassning i vad rör examens avläggande efter
försvarsberedskapens krav. I anledning härav anbefalldes kanslersämbetet
för rikets universitet och styrelserna för de tekniska högskolorna att verkställa
utredning rörande behovet och lämpligheten av att — i syfte att nedbringa
studietiden för studerande, som genom militärtjänstgöring hindrats i
sina studier — i ökad utsträckning till ferierna förlägga undervisning och tentamina
vid de ämbetet underlydande läroanstalterna och vid högskolorna.
Vidare anbefalldes vederbörande universitets- och högskolemyndigheter samt
föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet att, i den mån så erfordrades,
träda i kontakt med vederbörande militära myndighet i syfte att få
studerandes militärtjänstgöring förlagd så, att den i minsta möjliga grad
verkade störande på hans studier och examen.

Av den verkställda utredningen inhämtas:

Universiteten, karolinska institutet och tandlä k arinstitutet.
Kanslern framhåller i skrivelse den 19 november 1940 beträffande
frågan om anordnande av akademisk undervisning under ferierna,
att det endast inom särskilda ämnesområden torde yppa sig behov
av sådan undervisning. I den mån studerande, som under läsåret varit inkallade
till militärtjänstgöring, återvände till studierna under ferietiden, hade
de i allmänhet möjlighet att väl tillgodogöra sig denna tid genom självstudier,
oavsett alltså örn akademisk undervisning förekomme. Men det
vore icke uteslutet att i vissa ämnen anordnandet av extra undervisningskurser
eller av laborationsövningar och dylikt kunde medföra en avsevärd
tidsvinst för de studerande i fråga. Kanslern erinrade örn den omfattande
extra undervisning som under sommaren 1940 meddelats i medicinska ämnen
vid samtliga våra tre medicinska lärosäten, motiverat i detta fal! särskilt
av hänsynen till försvarsberedskapen (jfr propositionen 1940: 230 och
riksdagens skrivelse 1940:336). Vederbörande ordinarie lärare hade därvid
med stor beredvillighet utsträckt sin stadgeenliga undervisning en månad.
För erforderlig undervisning med andra lärarkrafter hade anslag beviljats
av riksdagen.

Huruvida och i vilken utsträckning akademisk undervisning kunde visa
sig behövlig under sommarferierna 1941, vare sig i medicinska ämnen eller
inom andra fakulteters områden, läte sig knappast för närvarande över -

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

blicka. Kanslern ville emellertid förorda, att kanslersämbetet bemyndigades
fatta beslut örn anordnande av sådan undervisning och att för ändamålet
utsträcka den undervisningsskyldighet, som enligt statuterna ålåge akademiska
lärare, så mycket som svarade mot en månads undervisning under

terminen. , . . , ,

Vad tentamina beträffade, hade redan åtgärder vidtagits i syfte att bereda
studerande möjlighet att tentera mellan ferierna. Såvitt kanslern kunnat inhämta
hade ej från de studerandes sida gjorts gällande, att dessa åtgärder
varit ineffektiva. Emellertid hade kanslern ingen erinran mot att mera preciserade
föreskrifter utfärdades.

Även vid tandläkarinstitutet hade en utanför den ordinarie studieplanen
anordnad undervisning visat sig erforderlig, örn en förlängning av studietiden
för dem, som på grund av inkallelse till militär beredskapstjanstgoring
nödgats avbryta undervisningen, skulle kunna undvikas. En sadan undervisning
vore, enligt institutets lärarråd, möjlig endast om den förlädes till ferierna.
''Kostnaderna för dessa extra kurser, som enligt lärarrådet ej kunde bestridas
från de ordinarie statsanslagen, beräknades approximativt till 6,000
kronor.

Kanslern hemställde örn bemyndigande att under sommarferierna 1941 anordna
extra undervisning vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska
institutet och tandläkarinstitutet, med föreläggande för ordinarie lärare att
i förekommnade fall — utan hinder av vad i gällande författningar vöre föreskrivet
— meddela utsträckt undervisning, svarande mot en månads undervisning
under läsåret, samt att utfärda föreskrifter, varigenom vederbörande
lärare vid nämnda läroanstalter förpliktades att under sommarferierna
1941 förrätta tentamina i den utsträckning som befunnes nödig och skälig.

Statskontoret, som förklarat sig förutsätta, att det skulle visa sig möjligt att
anordna erforderlig extra undervisning huvudsakligen utan särskilda kostnader
för statsverket, har lämnat kanslerns hemställan utan erinran. Skulle
emellertid berörda undervisning i något avseende icke lämpligen kunna bestridas
av befattningshavare, vilka kunde lia skyldighet därtill utan ökning
av nu utgående avlöningsförmåner, syntes -— i den mån tillgängliga medel
icke eljest stöde till buds — särskild framställning i ämnet böra göras hos
Kungl. Majit.

De tekniska högskolorna. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm. Behovet av extra undervisning hade, framhåller kollegiet, i
fråga örn ett stort antal läroämnen vitsordats av vederbörande ämnesrepresentanter.
Vidare hade studentkåren uttalat önskemål om övningar och laborationer
i 45 läroämnen. Till dessa komme ett antal ämnen, för vilka vederbörande
lärare funnit dylika åtgärder behövliga med hänsyn till utrymmesförhållandena
vid den ordinarie undervisningen.

Tillfälle till tentamen kunde i de allra flesta ämnen i mycket stor utsträckning
beredas under ferierna, överhuvudtaget hade redan tidigare de
studerandes önskemål örn tillfälle till tentamen även utanför de fasta tentamensperioderna
i vidsträckt omfattning kunnat tillmötesgås, synnerligast
sedan de militära inkallelserna börjat bereda svårigheter för de studerande.
Extra kostnader komme att uppstå endast i den mån skriftliga tentamensprov
tillkomme, vilkas rättande krävde assistenthjälp.

Beträffande den ifrågasatta extra undervisningen hade framgått, att föreläsningar
kunde vara behövliga endast i ett fåtal ämnen. Däremot förelage

133

Kungl. Muj:ts proposition nr 2.

ett mycket stort behov av övningar (inklusive laborationer), samt i några
läroämnen av exkursioner eller fältövningar. .

Något minimiantal av studerande borde enligt lärarkollegiets mening icke
generellt fastställas såsom förutsättning för anordnande av extra undervisning
i ett visst läroämne. I ett ämne, till exempel, kunde pa grund av brist
på arbetsplatser å laboratoriet redan en »eftersläpning» örn 5 å 6 inkallade
studerande förorsaka svårartade stockningar i det ordinarie undervisningsarbetet
under nästkommande läroår. I ett par andra ämnen åter vore proportionen
mellan å ena sidan de olägenheter, som för de studerande skulle
kunna uppslå genom att de finge vänta till nästa läroårs ordinarie undervisning,
å den andra sidan de kostnader, som den extra undervisningen skulle
kräva, sådana, att ett minimiantal av 5 studerande icke syntes rimligen
motivera anordnandet av extra undervisning. Vid frågan örn minimiantalet
för en viss kurs syntes för övrigt hänsyn även böra tagas till de studerandes
studiemöjligheter inom andra läroämnen, omfattningen av den uppoffring
av studietid, som deras militära tjänstgöring medfört m. m.

Med avseende på kostnaderna för extra undervisning hade lärarkollegiet
i sina beräkningar utgått därifrån, att högskolans professorer och professorsvikarier
komme att i behövlig utsträckning medverka utan annan ersättning
än vad som i vissa fall skulle utgå såsom rese- och traktamentsersättning
vid fältövningar eller dylikt samt att speciallärare och iimavlönade assistenter
avlönades enligt vedertagna grunder, varjämte i några fall tillkomme
rese- och traktamentsersättningar. I några läroämnen kunde extra undervisning
i behövlig utsträckning anordnas utan särskilda kostnader.

En uppskattning av kostnaderna kunde emellertid för närvarande endast
bli ungefärlig. Antalet behövliga assistenter bleve i många fall beroende av
antalet studerande i ämnet. Militära inkallelser bland lärarpersonalen, närmast
bland assistenterna, eller andra tjänsteplikter kunde komma att påverka
möjligheterna att genomföra det avsedda programmet. Även kunde
befaras, att schematekniska svårigheter kunde komma att begränsa programmets
genomförande i en del detaljer. För att icke några åtgärder, som kunde
komma att visa sig önskvärda i och för uppfyllandet av de önskemål,
som föranlett utredningsuppdraget, skulle bli ogenomförbara på grund av
brist på medel, borde enligt lärarkollegiets uppfattning till den summa, som
beräknats för de i detta sammanhang viktigaste läroämnena, läggas ytterligare
ett mindre belopp för oförutsedda utgifter, i vilket inneslötes även den
jämförelsevis obetydliga summa, som kunde krävas för assistentarbete vid
rättning av skriftliga tentamina.

Kostnaderna hade beräknats enligt följande specifikation:

Arvoden åt speciallärare och assistenter .................. kronor 29,216

Rese- och traktamentsersättningar åt lärare vid exkursioner

och fältövningar .................................... » 624

Oförutsedda utgifter ............................... ... » _______5,160

Summa kronor 35,00'').

Härtill komme dyrtidstillägg enligt gällande grunder på nämnda arvoden.

Beträffande tidpunkten för den extra undervisningens anordnande ansåge
lärarkollegiet, att högskolans julferier vore alltför korta för alt med fördel
kunna tagas i anspråk. Det mesta av undervisningen ifråga måste förläggas
till sommarferierna år 1941. Inom vissa läroämnen förelåge emellertid
önskemål, att den extra undervisningen i stället förlädes redan till vårterminen
1941.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte till högskolans förfogande
ställa ett anslag intill 35,000 kronor för anordnande av extra undervisning
vid högskolan under sommarferierna år 1941 eller under senare delen
av vårterminen 1941 för sådana högskolans studerande, vilka till följd
av militärtjänstgöring hindrats i sina studier.

Högskolans stgrelse har tillstyrkt bifall till lärarkollegiets framställning.

Statskontoret, som under hand inhämtat uppgifter beträffande beräkningen
av kostnaderna för den ifrågasatta extra undervisningen, har icke funnit
anledning till annan erinran mot kostnadsberäkningen än att medel för oförutsedda
utgifter icke syntes behöva avses.

För deltagande i undervisningen syntes kursavgift böra upptagas med ett
i förhållande till undervisningens omfattning avpassat belopp, vilket borde
fastställas av Kungl. Majit. Skälig nedsättning av beloppet borde emellertid
kunna medgivas av kollegienämnden åt elev, som delloge i mindre än hälften
av undervisningen. Inflytande avgifter borde redovisas under den å avlöningsstaten
uppförda inkomstposten särskilda uppbördsmedel. Vidkommande
det sätt, på vilket medel borde ställas till högskolans förfogande för bestridande
av kostnaderna för den extra undervisningen förordade statskontoret
att högskolans ordinarie anslag toges i anspråk för ändamålet.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, som tagit del av lärarkollegiets
vid tekniska högskolan i Stockholm yttrande och förslag, har instämt
i nämnda yttrande och förslag i deras allmänna delar. Kostnaderna för dylik
extra undervisning vid Chalmers tekniska högskola hade beräknats till

22,000 kronor.

Högskolans stgrelse har hemställt, att nämnda belopp måtte anvisas till
anordnande av extra undervisning under år 1941 för studerande, som hindrats
i sina studier av militäxdjänstgöring, samt att, därest avgifter ansåges
böra utgå för deltagande i denna undervisning, sådan avgift måtte utgå med
högst 50 kronor, kollegienämnden obetaget att bevilja skälig nedsättning åt
den, som endast delvis deltoge i undervisningen.

Statskontoret, som under hand inhämtat, att professorernas tjänstgöring
i händelse av anordnande av den i ärendet ifrågasatta extra undervisningen
torde komma att ökas i en utsträckning, motsvarande ungefär en månads
tjänstgöring under termin, har icke funnit anledning till erinran mot de gjorda
kostnadsberäkningarna.

För deltagande i undervisningen syntes kursavgift böra upptagas med 50
''kronor för elev. Skälig nedsättning borde dock av kollegienämnden kunna
beviljas den, som deltoge i förslagsvis mindre än hälften av undervisningen.
Inflytande kursavgifter borde redovisas såsom särskilda uppbördsmedel å
anslaget till avlöningar vid högskolan. Kostnaderna för den extra undervisningen
borde bestridas på samma sätt som motsvarande kostnader vid tekniska
högskolan i Stockholm (se ovan).

■ I propositionen nr 230 till 1940 års lagtima riksdag framlades förslag örn anvisande
av medel till extra undervisningskurser för medicine studerande m. m.
dels på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40, dels ock på rikssta -

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

135

len för innevarande budgetår. Härvid åsyftades i främsta rummet vissa särskilda
åtgärder för intensifiering av läkarutbildningen. Vid anslagsberäkningarna
utgick jag från att undervisningen så långt som möjligt skulle uppdragas
åt befattningshavare, vilka utan särskild ersättning kunde åläggas
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet. Vidare framhöll jag, att det överhuvudtaget
finge förutsättas, att universitetens och karolinska mediko-ldrurgiska
institutets befattningshavare skulle under dåvarande förhållanden vara villiga
att utan särskild kostnad för det allmänna i skälig omfattning ställa sig
till förfogande för dessa ändamål. Riksdagen fattade beslut i enlighet med
de i propositionen framställda förslagen. Av redogörelsen i det föregående
framgår, att vederbörande ordinarie lärare med stor beredvillighet för ändamålet
utsträckt sin stadgeenliga undervisning.

Den extra undervisning, varom nu är fråga, är avsedd för sådana studerande
vid universiteten, karolinska institutet, tandläkarinstitutet och de tekniska
högskolorna, som på grund av beredskapstjänstgöring hindrats i eller
nödgats avbryta sina studier, och har till syfte att förminska den tidsförlust,
som dessa studerande åsamkats genom beredskapstjänstgöringen. Anordningen
skulle ingå som ett led i de åtgärder, som enligt det föregående redan
vidtagits för att mildra de olägenheter, som genom beredskapstjänstgöringen
uppstått för de studerande. Då det är ett viktigt intresse att på detta
liksom på andra områden intet försummas, som kan underlätta för de till
beredskapstjänstgöring inkallade att återhämta den genom nämnda tjänstgöring
förlorade tiden, vill jag förorda, att åtgärder nu vidtagas i huvudsaklig
överensstämmelse med de föreliggande förslagen.

Myndigheternas förslag åsyfta främst anordnande av extra undervisning,
särskilt under instundande sommar. I enlighet med förslagen torde för den.
na extra undervisning i likhet med vad som skedde, då det gällde intensifiering
av läkarutbildningen, i första hand böra anlitas vederbörande ordinarie
och därmed jämförliga lärare, vilka kunna beräknas komma att utan särskild
ersättning ställa sig till förfogande för undervisning och examination.
Vid sådana läroanstalter, där undervisningen i stor utsträckning skötes av
befattningshavare, vilka åtnjuta arvoden — såsom fallet är vid tandläkarinstätutet
och de tekniska högskolorna — är det dock näppeligen möjligt att
anordna den extra undervisningen utan särskild kostnad.

Det ligger i sakens natur, att kostnaderna för den ifrågasatta undervisningen
äro svåra att i förväg med större säkerhet uppskatta. Approximativt beräknas
bruttokostnaderna komma att uppgå till 6,000 kronor vid tandläkarinstitulet,
35,000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm och 22,000 kronor
vid Chalmers tekniska högskola, eller sammanlagt till 63,000 kronor.
Härtill skulle komma vissa kostnader för dyrtidstillägg. Beträffande universiteten
och karolinska institutet har något särskilt kostnadsbelopp icke upptagits
i beräkningen.

För de tekniska högskolornas del kunna statsverkets kostnader givetvis
nedbringas, därest i anslutning till statskontorets förslag kursavgifter upp -

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tågås. Då jag emellertid icke finner det riktigt, att statsverket i dessa fall utkräver
avgift av de studerande, utgår jag från att kostnaderna helt bestridas
av statsmedel.

Den extra undervisningen skulle som nämnts meddelas huvudsakligen under
instundande sommarferier, vid tekniska högskolan i Stockholm eventuellt
även under senare delen av vårterminen 1941. Det synes mig vid sådant
förhållande lämpligt, att medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår i form av reservationsanslag. Ur anslaget
torde böra bestridas kostnaderna för den extra undervisningen såväl vid tandläkarinstitutet
som vid de tekniska högskolorna och — därest erforderlig undervisning
vid universiteten och karolinska institutet i något fall icke lämpligen
kan bestridas av befattningshavare, vilka ha skyldighet därtill utan ökning
av utgående löneförmåner — även vid dessa läroanstalter. Kostnader
av beskaffenhet att böra bestridas från vederbörande omkostnads- eller materielanslag
torde däremot ej böra utgå från detta reservationsanslag utan
från de för vederbörande institutioner i vanlig ordning anvisade eller eljest
tillgängliga medlen.

Vid beräkningen av anslagets storlek må till en början framhållas, att dyrtidstillägg
på arvoden åt speciallärare och assistenter vid de tekniska högskolorna
m. fl. enligt det i 1941 års åttonde huvudtitel framlagda förslaget
skola upphöra att utgå från och med nästa budgetår, i samband varmed arvodena
uppräknas med högst 26 procent. Om detta förslag bifalles, kommer
belastningen på anslaget att med omkring 10,000 kronor överstiga den av
myndigheterna beräknade. Denna ökning motväges emellertid delvis, därest
i enlighet med statskontorets förslag medel till oförutsedda utgifter ej beräknas.
Ehuru det icke synes osannolikt, att undervisningen -— genom anlitande
i första hand i största möjliga utsträckning av befattningshavare, som utan
särskild ersättning kunna åläggas vidsträcktare undervisningsskyldighet -—
kan anordnas för något lägre kostnad än den beräknade, synes mig anslaget
böra försiktigtvis ej upptagas med lägre belopp än 72,000 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela beslut örn fördelningen
av anslaget och utfärda de bestämmelser i ämnet, som i övrigt må anses erforderliga.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen -

att till Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 72,000.

Kungl. May.ts proposition nr 2.

N. Diverse.

[7.] 23 a. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iiristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av kronor 3,700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

139

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 och anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverkssamhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167/1936 angående försöksverksamheten
på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,
avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans centrala
administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Kostnaderna för
inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga
nu nämnda kostnader, tillhopa 1,469,400 kronor, föreslogos skola fördelas
på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37 enligt en i
propositionen intagen plan. Enligt denna skulle kostnaderna för byggnader
och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37, 1937/38
och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna
för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39
med respektive 75,000 och 57,500 kronor. Propositionen bifölls i huvudsak
av 1936 års riksdag, som för budgetåret 1936/37 anvisade ett reservationsanslag
av 300,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Från nämnda av 1936 års riksdag fastställda plan -— enligt vilken sålunda
skulle anvisas anslag av för budgetåret 1937/38 675,000 kronor och för bild -

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

getåret 1938/39 494,400 kronor — lia åtskilliga avvikelser gjorts. Med hänsyn
till rådande konjunkturer på arbetsmarknaden begränsades medelsanvisningen
för förstnämnda budgetår lill 400,000 kronor. Nämnda anslagsbelopp
avsågs i sin helhet för byggnader och fasta anläggningar, varemot
något anslag till inventarier icke ansågs erforderligt för sagda budgetår. Sedermera
anvisade 1938 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 80,700 kronor till täckande av uppkomna merkostnader å
respektive 58,000, 7,700 och 15,000 kronor för uppförande av försöksladugård
vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt svinhus vid Bäcklösa.
1939 års lagtima riksdag anvisade dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 ett belopp av 46,500 kronor till bestridande av ytterligare
merkostnader för försöksladugården, dels ock å riksstaten för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 183,300 kronor till byggnadsarbeten m. m.
för försöksverksamhet. Beträffande beräkningen av sistnämnda anslag må
erinras örn följande.

Anslagsansvisningen skedde enligt förslag av departementschefen, som gjorde
följande uttalande till statsrådsprotokollet (IX H. T. sid. 57): »Jag vill
förorda att för nästa budgetår beräknas medel för uppförande av två bostadshus
för fem vaktmästare, trädgårdsmästare och kusk med 165,000 kronor
samt för bostadsbyggnad vid Bäcklösa för assistenter och arbetspersonal
med 49,000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten torde böra beräknas

13.000 kronor. Härutöver synas även vissa andra byggnadsarbeten för försöksverksamheten
böra igångsättas, varvid emellertid kostnaderna för dessa
byggnadsföretag torde kunna fördelas på de två närmaste budgetåren. För
nästa budgetår torde sålunda för institutionsbyggnad för försöksverksamheten
böra beräknas 250,000 kronor, för lada med loge 15,000 kronor, för
bostadsbyggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal 30,000 kronor,
för bostadsbyggnad vid Ultuna för vaktmästare 20,000 kronor samt för
brunnar, planering och elektrifiering 15,000 kronor. Slutligen torde för inredning
och inventarier böra beräknas 50,000 kronor. Medelsbehovet för
nästa budgetår torde sålunda beräknas till (165.000 + 49,000 + 13,000 +

250.000 + 15,000 + 30,000 + 20,000 + 15,000 + 50,000 =) 607.000 kronor.
Då den disponibla reservationen å tidigare för ändamålet anvisade anslag
uppgår till 423,700 kronor, torde för nästa budgetår böra anvisas ett
anslag å (607,000 — 423,700 =) 183,300 kronor.» Beträffande beräknandet
av den angivna disponibla reservationen må nämnas, att de för budgetåren
1936/37 och 1937/38 anvisade anslagen å tillhopa 780,700 kronor härvid
minskats med dels 276,300 kronor, motsvarande den år 1936 beräknade kostnaden
för försöksladugård vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt
svinhus vid Bäcklösa, dels ock 80,700 kronor, motsvarande merkostnad för
nämnda företag.

Något ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål har icke anvisats å
riksstaten. Hittills ha sålunda för byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet
vid lantbrukshögskolan å riksstaten anvisats tillhopa (300,000 +

400.000 + 80,700 + 46,500 + 183,300 =) 1,010,500 kronor.

För byggnader m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan ha
upptagits förskottsanslag dels å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, dels
ock å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken sistnämnda be -

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

141

redskapsstat enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41.
Förskottsanslagen ha uppförts med 852,600 respektive 696,400 kronor. Vid
beräkningen av nämnda belopp —- vilka icke avsetts för utförandet av samtliga
i 1936 års plan upptagna företag — har hänsyn tagits till afl betydande
merkostnader i förhållande till vad ursprungligen beräknats kunde väntas
uppkomma på grund av inträffade prisstegringar.

Slutligen må erinras, att i den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,
nr 79, förutsatts att ett belopp av 500,000 kronor av
riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 jämte ingående reservation skulle
disponeras endast i den mån Kungl. Maj :t prövade sådana förutsättningar vara
för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.
Sedan styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 december
1939 framhållit angelägenheten av att kunna omedelbart disponera

15.000 kronor av de sålunda bundna anslagsmedlen för anskaffning av inventarier
till försöksladugården vid Kungsängen, har Kungl. Majit emellertid
genom beslut den 23 februari 1940 lämnat medgivande därtill. Nämnda
ärende bär anmälts för 1940 års lagtima riksdag i propositionen nr 2 angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 (sid.
73).

I skrivelse den 28 augusti 1939 bär styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
örn anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet för budgetåret
1940/41 med 984,500 kronor. Styrelsen har därvid jämväl yttrat sig
över en den 21 augusti 1939 dagtecknad skrivelse från byggnadsstyrelsen
angående anslag för ifrågavarande ändamål.

I högskolestyrelsens skrivelse anföres i huvudsak följande.

Beträffande skälen för framställningen kan i huvudsak hänvisas till styrelsens
skrivelse den 15 september 1938 (se prop. nr 242/1939).

Totalkostnaderna för genomförandet av det år 1936 fastställda byggnadsprogrammet
beräknas numera med hänsyn till merkostnader å sammanlagt
443,100 kronor till 1,912,500 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa sammanlagt
1,016,500 kronor å företag, lill vilkas utförande medel anvisats å riksstaten.
Skillnaden mellan nämnda belopp och den faktiska medelsanvisningen
å 1,010,500 kronor torde kunna förklaras därav, att vid den i 1939
års statsverksproposition åberopade beräkningen av den disponibla reservationen
hänsyn icke tagits till kostnaderna för redan utförd omändring av
ladugården i Alnarp, vilka uppgått till 6,000 kronor. Angivna belopp av
1,016.500 kronor fördelar sig med 334,500 kronor å slutförda företag och

682.000 kronor å företag, som ännu icke slutförts. Å övriga företag belöpa

896.000 kronor eller, därest hänsyn tages lill den faktiska anslagsanvisningen,

902.000 kronor.

Sedan byggnadsprogrammet för försöksverksamheten genomförts, kan högskolan
icke vidare upplåta bostäder åt maskinist, förman, eldare och eldarbiträde,
då av dem disponerade bostäder antingen skola tagas i anspråk för
andra ändamål eller äro inrymda i byggnad, som skall rivas. Då det är
oundgängligen nödvändigt, åtminstone vad beträffar maskinist, eldare och
eldarbiträde, att ifrågavarande personal bor å Ultuna, anhåller styrelsen,
att ett belopp av 82,500 kronor målto anvisas för uppförande av ett bostadshus
örn fyra lägenheter.

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Styrelsen hemställer i anledning härav örn medelsanvisning å (902,000 +
82,500 =) 984,500 kronor. Fördelningen av det äskade beloppet framgår
närmare av följande sammanställning, vilken för varje särskild post utvisar
förändringen i förhållande till 1936 års byggnadsprogram:

	I prop.			\| T. o. m. budget-
			året 1939/10
	167/1036 beräk- nade	dyring	Summa	beviljade belopp	Ännu ej be-viljade
	av bygg-	anslags- behov	Bygg-	Bygg-
	kost-		nadsföre-	nadsföre-	belopp j
	nader	derna		I taget	taget ej
			slutfört	slutfört
	kronor	kronor	kronor	kronor	kronor	kronor \|
] Byggnader m. m. upptagna i 1936
års byggnadsprogram.
j Institutionsbyggnad för försöksverk-
samhet ........................	423,000	111,000	534,000		250,000	284,000
\| Fast och lös inredning för institu-
j tion sbyggnaden.................. j Byggnad vid Ultuna för försöksassi-	50,000	12,500	62,500		50,000	12,500 i
stent, fältassistent och arbetsper-sonal ..........................	50,000	15,000	65,000		30,000	35,000
Byggnad vid Ultuna för försöksin-
stitutionernas vaktmästare ......	37,000 7 i,00n 24.U00	9.000 33,000 5.000	46,OH) 104,000 29,00"	—	20,000	26,000 104,000 ! 14,000
Lada med loge....................	_	15,000
\| Utvändiga ledningsarbeten ........	5,u00	8,000	13,000	5,000	8,000
Ladugård vid Kungsängen ........ Byggnad vid Kungsängen för för-	11-2,0U0	104,500	286,500	286,500
söksassistent.................... Svinhus vid Bäcklösa..............	29,300 65,000	7,7(10 15,000	37,000 80,0U0	37,000	80,000
Försöksanläggning för höns vid Bäck-
lösa............................	74,000 5,000	16,000 1,000	90,000 6,000			90,000 ! 6,000
Kaninhus vid Ultuna.............. Omändring i ungdjursladugården vid	—	—

Ultuna ........................	15,000	\| 5,000	20,000			20,000
Brunnar, planering, elektrifiering
m. fl. behov vid ovannämnda stallar..........................	25,000	7,000	32,0^0		15,000	17,000
Omändring av ladugården vid Alnarp Byggnad vid Bäcklösa för försöks-	6,000	—	6,000	6,000	—	—
assistenter samt arbetspersonal .. Utrustning för jordbruksförsöksan-	40,100	8,900	49,000		49,000	—
staitens fältförsök vid Ultuna.... i Inventarier m. m. för husdjursför-	10,000	2,500	12,500	—	—	12,500 i
söksverksamheten (inklusive inred-ning av försöksstallar) ..........	56,000	14,000	70,000			70,000
Byggnader för lantbrukshögskolans
vaktmästare m. fl............... J Ombyggnad av administrationsbygg-	135,000	30,000	165,000	—	165,000	—
nådens bottenvåning ............	10,000	—	10,000	—	—	10,000
! Biblioteksbyggnad ................ ] Inredning och inventarier för biblio-	142,000	33.000	175,000	—	—	175, OdO
teksbyggnaden ..................	15,000	5,000	20,000	—	—	20,000.
Summa	1,469,400	443,100	1,912,500	334,500	682,000	896,000 j
Bostadshus om fyra lägenheter ...			82,500			82,500 ’
Summa summarum		\|	1,995,000 ''			978,5001

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

143

Etter avlåtandet lill 1939 års urtima riksdag av nyssnämnda besparingsproposition,
nr 79, har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1939
föreslagit, att jämväl å beredskapsstat för budgetåret 1940/41 måtte uppföras
ett förskottsanslag av 696,400 kronor till byggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelsen har härvid
framhållit, att den kostnadsberäkning, som förelegat vid upptagandet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 av ett förskottsanslag å nämnda
belopp, utförts under andra förutsättningar än de numera rådande, varför
kostnaderna borde underkastas förnyade beräkningar med hänsyn till det
förändrade prisläge, som kunde ha inträtt vid tiden för arbetenas igångsättande.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 6 februari 1940
meddelat, att kostnaderna för svinhus samt försöksanläggning för höns vid
Bäcklösa, vilka tidigare beräknats till 80,000 respektive 90,000 kronor, vid
förnyade kostnadsberäkningar befunnits böra upptagas med 175,000 respektive
189,000 kronor samt att styrelsen i anledning därav föranstaltat om utredning
i syfte att nedbringa kostnaderna för nämnda byggnadsarbeten.
Vid denna utredning, som omhänderhafts av arkitekten G. Beijer, hade kostnaderna
för samma företag ansetts kunna begränsas till 110,000 kronor för
svinhuset och 100,000 kronor för försöksanläggningen för höns. Då emellertid
nämnda kostnadsbelopp överstege de för ändamålen förut beräknade
med tillhopa 40,000 kronor, borde det av byggnadsstyrelsen å allmän beredskapsstat
äskade beloppet 696,400 kronor höjas till 736,400 kronor.

Slutligen har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 26 november
1940 hemställt om anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet
med 926,000 kronor. Nämnda belopp motsvarar det i styrelsens skrivelse
den 28 augusti 1939 äskade beloppet 984,500 kronor, å ena sidan minskat
med de i sistnämnda skrivelse omförmälda beloppen 82,500 och 6,000 kronor
samt med det för ombyggnad av administrationsbyggnaden beräknade
beloppet 10,000 kronor, och å andra sidan ökat med 40,000 kronor för merkostnad
för svinhus och försöksanläggning för höns vid Bäcklösa. I skrivelsen
har anförts, att medel för omändringsarbeten i administrationsbyggnaden
icke syntes behöva anvisas i detta sammanhang, då dessa arbeten
icke kunde äga rum förrän biblioteksbyggnaden uppförts. Det vore däremot
synnerligen angeläget, att sistnämnda byggnad komme till stånd snarast
möjligt, framför allt med hänsyn till de risker ur brandskyddssynpunkt, som
vore förenade med de nuvarande lokalerna.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för behandlingen vid 1936—
1940 års riksdagar av frågorna örn medelsanvisning för de byggnadsarbeten
jämte inventarieanskaffning, vilka följa av den år 1936 beslutade omorganisationen
av försöksverksamheten på jordbrukets område m. m., har den
ursprungligen fastställda planen för ifrågavarande byggnadsföretag på grund
av olika omständigheter endast i ringa utsträckning följts. Styrelsen för
lantbrukshögskolan har nu hemställt örn en medelsanvisning för ändamålet
av 926,000 kronor, avsedd ali möjliggöra fullföljandet av planen med un -

De fiartctnc riisrh^f^n.

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dantag allenast beträffande ett mindre byggnadsarbete, för vilket beräknats
komma att erfordras ytterligare anvisning med 10,000 kronor. Även örn jag
finner det vara i och för sig önskvärt, att de för försöksverksamheten avsedda
byggnaderna med det snaraste kunde uppföras, då uppskov därmed uppenbarligen
är ägnat alt motverka den förbättring av försöksverksamheten, som
den nya organisationen avsetts skola innebära, kan jag med hänsyn till det
rådande statsfinansiella läget icke för närvarande tillstyrka, att medel äskas
i den av högskolestyrelsen angivna omfattningen. Däremot anser jag mig
böra förorda, att medel under innevarande budgetår ställas till förfogande
för de arbeten, av vilka behovet synes mest trängande. I enlighet härmed
böra enligt min mening medel göras tillgängliga för uppförande av svinhus
samt försöksanläggning för höns vid Bäcklösa ävensom för biblioteksbyggnad.
För nämnda ändamål skulle enligt de föreliggande kostnadsberäkningarna
erfordras respektive 110,000, 100,000 och 175,000 kronor. Vad beträffar
svinhuset och försöksanläggningen för höns har, såsom framgår av vad förut
anförts, den förnyade utredningen rörande dessa byggnadsarbeten resulterat
i väsentligt lägre kostnader än som tidigare beräknats. Ehuru kostnaderna
även för de senast uppgjorda förslagen enligt min mening äro höga, anser
jag mig böra tillstyrka, att dessa komma till utförande. Vidare anser jag mig
böra tillstyrka medelsanvisning för vissa ändamål, vilka stå i samband med
angivna tre byggnadsföretag. Enligt vad jag inhämtat torde å svin- och hönshusen
vid Bäcklösa belöpa dels 25,000 kronor av det för brunnar, planering,
elektrifiering m. m. beräknade beloppet å 32,000 kronor, dels ock 55,000
kronor av de 70,000 kronor, vilka ansetts erforderliga för inventarier m. m.
för husdjursförsölcsverksamheten. Därjämte ha 20,000 kronor beräknats för
inredning och inventarier för biblioteket. Då ej heller beräkningen av nämnda
belopp givit mig anledning till erinran, vill jag sålunda förorda en medelsanvisning
av (110,000 + 100,000 + 175,000 + 25,000 + 55,000 + 20,000 =)

485,000 kronor. Härvid torde beträffande de i det föregående nämnda beloppen
å 110,000 kronor till svinhus och 32,000 kronor till brunnar, planering,
elektrifiering m. m. böra framhållas, att i den mån medel härför tidigare
anslagits desamma ingå i det belopp å 500,000 kronor, som onmämnes
i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, varför medlen sålunda
icke tagits i anspråk.

Anvisande av nytt anslag i anledning av vad nu förordats torde icke vara
erforderligt. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde nämligen
för de i det föregående angivna ändamålen böra tagas i anspråk det
belopp av 485,000 kronor å anslaget till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,
som är tillgängligt för Kungl. Maj:t i enlighet med den av 1939
års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79. Jag förutsätter
härvid, att med utförandet av de byggnadsföretag, för vilka nämnda medel
ursprungligen avsetts, alltjämt skall tills vidare anstå.

[1.] 19 a. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag. För detta ändamål anvisade
1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservations -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

anslag av 230,800 kronor. Av anslaget avsågos 100,000 kronor till förbättringsarbeten
i slottsbyggnaden vid Alnarp, vilka arbeten kostnadsberäknats
till 202,000 kronor. Till utförande av den del av angivna byggnadsföretag,
som avsetts skola anstå till ett följande budgetår, upptogs vidare å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 102,000 kronor.
I fråga om nämnda byggnadsföretag, beträffande vilket närmare redogörelse
lämnats i IX H. T. 1939 sid. 81 ff. ävensom i propositionen nr 242/1939
sid. 79 ff., må här erinras örn följande.

I skrivelse den 23 september 1939 hade styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut anhållit, att ett anslag av 202,000 kronor måtte
ställas till styrelsens förfogande för utförandet av vissa förbättringsarbeten
i slottsbyggnaden vid Alnarp. De ifrågasatta arbetena avsågo att åstadkomma
förbättrade bostadsförhållanden för institutets elever, en lämpligare placering
av vaktmästarbostaden samt en såsom behövlig ansedd utökning av
biblioteksutrymmena. Byggnadsstyrelsen hade i remissutlåtande den 17 oktober
1938 förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra mot utförandet
av förbättringsarbetena. Den totala kostnaden för dessa uppskattades emellertid
av byggnadsstyrelsen till 272,000 kronor emot av institutsstyrelsen beräknade
202,000 kronor.

Vid anmälan i 1939 års statsverksproposition av förevarande anslagsärende
anförde föredragande departementschefen, som tillstyrkte att medel
anvisades för vissa förbättringsarbeten i nämnda byggnad, att kostnaderna
syntes böra hallas inom den av institutsstyrelsen angivna kostnadsramen
eller 202,000 kronor samt att medelsanvisningen för arbetena lämpligen borde
fördelas på två år.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr
79, har nyssnämnda under riksstaIsanslaget för budgetåret 1939/40 inräknade
belopp av 100,000 kronor förutsatts skola disponeras endast i den mån
Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen,
som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Beslut om disposition av nämnda anslagsbelopp har icke sedermera fattats.

Jag torde i detta sammanhang vidare få anmäla följande ärenden.

Genom beslut den 24 augusti 1934 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgardsinstitut
och i enlighet med fastställda ritningar låta uppföra en nybyggnad
för drifts-, skol-, provnings- och försöksmejeri vid Alnarp för en
kostnad ej överstigande 615,000 kronor. Efter det byggnaden färdigställts
i början av år 1937 i enlighet med ritningar, vilka överarbetats för att möjliggöra
byggnadskostnadernas rymmande inom det anvisade beloppet, tillkallade
institutets styrelse vissa sakkunniga för att besiktiga byggnaden.
Nämnda sakkunniga framställde i avgivet utlåtande erinringar beträffande
åtskilliga brister hos byggnaden. I skrivelse den 5 augusti 1938 anhöll härefter
institutets styrelse örn anslag för utredning angående avhjälpandet av
dessa hi ister. I remissutlatande den 6 september 1938 över nämnda framställning
förklarade sig byggnadsstyrelsen ämna, sedan garantibesiktning å
byggnadsentreprenörens arbeten verkställts och dennes skyldigheter att av Bihttng

lill riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 2. 10

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hjälpa uppkomna bristfälligheter fastställts, med institutsstyrelsen överenskomma
örn gemensam utredning rörande de kompletteringsarbeten, vilka enligt
då vunnen erfarenhet kunde erfordras för att byggnaden skulle bli fullt
lämplig för sitt ändamål. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att institutsstyrelsens
framställning icke måtte föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd.
Genom beslut den 30 september 1938 förklarade Kungl. Majit den
gjorda framställningen icke föranleda annan åtgärd än att institutsstyrelsen
skulle tillställas avskrift av byggnadsstyrelsens utlåtande i ärendet.

I skrivelse den 15 juli 1940 har byggnadsstyrelsen — med förmälan att
besiktning före garantitidens utgång numera verkställts å byggnadsentreprenörens
arbeten samt att denne avhjälpt vissa brister å arbetena, vilka vid
garantibesiktningen ansåges föreligga och som tillkomme honom att avlägsna
— hemställt, att 37,000 kronor måtte anvisas för vissa närmare angivna
ändrings- och kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp. Styrelsen
har emellertid därjämte uttalat, att, därest Kungl. Majit icke skulle
finna skäl föreslå anvisandet av medel till samtliga ifrågavarande arbeten,
styrelsen ansåge att vissa arbeten för en sammanlagd kostnad av 17,000 kronor
i första hand borde utföras. Nämnas må, att styrelsens förutvarande arbetschef
i Lund i två vid styrelsens skrivelse fogade kostnadsberäkningar beräknat
kostnaderna för de kompletteringar, som av mejeriavdelningens föreståndare
ansetts behövliga, till 115,000 kronor men att institutets styrelse i
skrivelse till byggnadsstyrelsen förklarat sig icke vilja motsätta sig vissa begränsningar
i nämnda kompletteringsarbeten.

Statskontoret har den 21 juli 1940 i infordrat utlåtande över byggnadsstyrelsens
framställning framhållit, att vad anginge styrelsens hemställan örn
anvisande av 17,000 kronor till ifrågavarande arbeten de i nämnda summa
ingående olika kostnadsbeloppen undandroge sig ämbetsverkets bedömande.
I fråga om sättet för eventuell medelsanvisning för ändamålet borde antingen
det erforderliga beloppet äskas såsom reservationsanslag å tilläggsstaten till
riksstaten för budgetåret 1940/41 eller ock den utvägen kunna anlitas, att
Kungl. Majit inhämtade riksdagens medgivande alt för sagda ändamål disponera
förefintlig behållning å ettdera av de för budgetåret 1939/40 för Alnarpsinstitutet
anvisade reservationsanslagen till Byggnadsarbeten m. m. (1939/40:
IX. D. 21) och till Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet 1939/40:
IX. D. 22). Ämbetsverket har i sistnämnda hänseende framhållit, att i enlighet
med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,
nr 79, av sistnämnda båda anslag numera belopp av 100,000 respektive
125,000 kronor stå till Kungl-, Majits förfogande för användning
då sådana förutsättningar finnas vara för handen, som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Genom beslut den 30 juli 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med institutets styrelse och i anslutning till ett i propositionen nr
175/1934 åberopat förslag verkställa ombyggnad av kemiska laboratoriet
vid Alnarp för en kostnad av högst 30,250 kronor att bestridas av det för

Kanal. Maj.ts proposition nr 2.

147

budgetåret 1935/36 för Alnarpsinstilutet anvisade reservationsanslaget till
Byggnadsarbeten m. m. (1935/36: IX. D. 7).

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 maj 1938 ställt, bland annat,
ett av riksdagen under nyssnämnda anslagstitel för budgetåret 1938/39
anvisat reservationsanslag av 104,500 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande
att av styrelsen disponeras för därmed avsett ändamål i enlighet med
de föreskrifter, Kungl. Maj:! framdeles skulle meddela. Av sistnämnda anslag
voro enligt det vid propositionen nr 185/1938 angående anslag lill den
lägre mejeriundervisningen m. m. fogade utdraget av statsrådsprotokollet

10,000 kronor avsedda för ombyggnad av laboratoriet, 12,000 kronor för
inredande av två laboratoriesalar i gamla laboratoriebyggnaden och 2,500
kronor för inredande av ytterligare en lektions- och föreläsningssal i samma
byggnad.

För ombyggnad av kemiska laboratoriet ha sålunda av riksdagen anvisats
tillhopa (30,250 + 10,000 + 12,000 + 2,500 =) 54,750 kronor.

I skrivelse den 9 mars 1940 har institutets styrelse anhållit om bemyndigande
att i egen regi utföra ifrågavarande ombyggnadsarbeten i överensstämmelse
med av arkitekten G. Beijer uppgjorda, av styrelsen godkända
ritningar.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 20 maj 1940 förklarat, att ombyggnadsarbetena,
som vore av relativt ringa omfattning, syntes kunna utföras
genom institutsstyrelsens försorg, varvid dock deras utförande borde kontrolleras
genom av byggnadsstyrelsen utsedd byggnadskontrollant.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet har i yttrande till lantbruksstyrelsen anfört
bland annat följande.

Anledningen till dröjsmålet med laboratoriets ombyggnad hade varit, att
denna byggnads lokaler vörö oumbärliga för undervisningen, så länge det
gamla mejeriets omändring till institution för undervisningen i maskinlära
och kemi ej hade skett. Denna omändring blev slutförd hösten 1939, och
institulsstyrelsen var då angelägen att få ombyggnaden av laboratoriet utförd.
Emellertid fann institulsstyrelsen, att på grund av de under år 1939
starkt stegrade byggnadskostnaderna omändringsarbetena ej kunde inom
ramen för det för ändamålet beviljade anslaget av 54,750 kronor utföras i
den omfattning, som ursprungligen avsetts. Enda möjligheten att få en ombyggnad
av laboratoriet till stånd syntes vara att vidtaga sådana inskränkningar,
alt det för ändamålet beviljade anslaget räckte till. Det var från
denna utgångspunkt institutsstyrelsen uppdragit åt arkitekten Beijer att
uppgöra förslag till ombyggnadsarbetena.

Det av arkitekten Beijer framlagda ombyggnadsförslaget, varpå institutsstyrelsen
grundat sin framställning, har av Beijer delvis omarbetats. Enligt
alternativ 1 i det omarbetade förslaget beräknas sammanlagda kostnaden
för ombyggnadsarbetena till 54,367 kronor. Detta alternativ tillstyrkes
av institulsstyrelsen.

Styrelsen har ansett sig böra förorda, att den befintliga, mycket bristfälliga
ångvärmeledningen ersättes med en varmvattenvärmcledning.

Vad beträffar inredningen av två laboratoriesalar i källarvåningen för
mejeriskolans elever, för vilket ändamål riksdagen beviljat 12,000 kronor,
vill styrelsen föreslå, alt — därest så är möjligt på grund av anslagets speciella
karaktär -— denna inredning får anstå och anslaget användas lill andra
nödvändiga arbetens utförande. Styrelsen har nämligen i nya mejeri -

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

byggnader! låtit aptera provisoriska laboratorielokaler, vilka fyllt sin uppgift
för de kurser i mejeriskolan, som hållits, sedan omorganisationen av den
lägre mejeriundervisningen genomfördes. Dessa lokaler kunna åtminstone
för de närmaste åren tagas i anspråk för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har i förnyat yttrande ej framställt erinran mot ombyggnadsförslaget
med tillhörande kostnadsberäkning.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 18 november 1940 — med erinran
om att kostnaderna för utförande av en mera genomgripande ombyggnad
av kemiska laboratoriet skulle enligt av arkitekten Beijer gjorda beräkningar
uppgå till 92,473 kronor — ej heller haft något alt erinra mot en förenklad
ombyggnad av kemiska laboratoriet i överensstämmelse med det
företedda, med alternativ I betecknade förslaget.

Statskontoret har i utlåtande den 18 december 1940 ställt sig tveksamt
gentemot bifall till institutsstyrelsens framställning för den händelse det
icke med hänsyn till kommande arbetslöshet befunnes motiverat att igångsätta
ifrågavarande byggnadsarbeten. Då förslaget till dessa arbetens utförande
icke syntes omfatta inredande av nya laboratorielokaler och alltså
endast delvis avsåge det ändamål, för vilket riksdagen tidigare beviljat medel,
ansåge statskontoret, att riksdagens medgivande till den ändrade dispositionen
av de anslagna medlen borde inhämtas.

Vad först angår frågan om verkställandet av de av 1939 års lagtima riksdag
beslutade förbättringsarbetena i slottsbyggnaden vid Alnarp anser jag
önskvärt, att ifrågavarande arbeten igångsättas utan ytterligare dröjsmål,
och vill fördenskull förorda, att medel under innevarande budgetår göras
tillgängliga för ändamålet intill ett belopp av 100,000 kronor, motsvarande
vad som inräknats i det å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget
av 230,800 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört vid föredragning av frågan om anslag
för olika ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
bör emellertid dispositionsrätten till angivna medel bindas vid förbehållet,
att arbetet skall igångsättas i samråd med arbetsmarknadskommissionen.
Särskild anslagsanvisning torde icke påkallas av vad jag nu förordat. Därest
riksdagen icke har något att däremot erinra, torde nämligen för detta ändamål
böra tagas i anspråk det därför reserverade beloppet av 100,000 kronor
å förenämnda reservationsanslag för budgetåret 1939/40.

Vidkommande härefter spörsmålet örn verkställande av ändrings- och
kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp anser jag, att de av
byggnadsstyrelsen till en kostnad av 17,000 kronor beräknade arbetena böra
verkställas samt att nämnda belopp nu bör ställas lill förfogande för ändamålet.
Lämpligast torde vara, att beloppet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj.t att föreskriva de ändringar beträffande
planläggningen och utförandet av nämnda byggnadsföretag, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 149

kunna finnas lämpligen böra vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna för
desamma.

Beträffande slutligen frågan om ombyggnad av kemiska laboratoriet vid
Alnarp anser jag, att ombyggnadsarbeten böra komma till utförande i den
omfattning kostnaderna härför kunna bestridas inom ramen för redan beviljade
anslagsmedel. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot,
torde jag senare få för Kungl. Majit ånyo anmäla förevarande byggnadsfråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitutet vid
Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)
av .................................... kronor 17,000.

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutct vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål anvisade
1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett
reservationsanslag av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000
kronor för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad
och en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksslation i Stockholms län.
Såsom framgår av IX H. T. 1939, sid. 85, hade byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 12 januari 1937 (se prop. nr 261/1937, sid. 34) beräknat kostnaderna för
omförmälda byggnadsföretag till respektive 95,000, 21,000 och 15,000 kronor
eller till sammanlagt 131,000 kronor men sedermera meddelat, att kostnaderna
med hänsyn till inträdd prisstegring å byggnadsmarknaden borde beräknas
höjda till 141,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos vidare 23,000
kronor för uppförande av ett bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid
Alnarp anställda kördrängar.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr
79, har av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor förutsatts
skola disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget
å allmän beredskapsstat. Av besparingspropositionen (sid. 55) framgår beträffande
försöksstationen vid Nyckelby, bland annat, att nied uppförandet av
trädgårdsmästarbostaden och stallbyggnaden ansågs böra anstå tills vidare
samt att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras
en föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom en
ram av 45,000 kronor. Vidare avsågs uppförandet av bostadshuset för två
kördrängar vid Alnarp skola uppskjutas.

Beslut angående disposition av omförmälda anslagsbelopp av 125,000
kronor har icke fattats.

I skrivelse den 27 november 1940 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut hemställt om anvisande av tillhopa 187,344 kronor
för de byggnadsarbeten m. m. vid statens trädgårdsförsök, som framgå nv
följande uppställning:

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Beparlemenls chefen.

Byggnader vid Alnarp: Arbetai’bostad för två

familjer .......... kronor 34,860

» » * Växthus (2 st.) ...... » 31,895

Byggnader vid Nyckelby: Trädgårdsmästarbostad kronor 24,640
» » Arbetarbostad för två

/amil jer............ » 33,544

Dränering vid Nyckelby.......

Vattenförsörjning vid Nyckelby

Reparationer vid Alnarp.......

» » Nyckelby

Inventarier vid Alnarp........

» » Nyckelby......

kronor

66,755

58,184

20,000

19,855

2,680

1,675

10,875

7,320

Summa kronor 187,344.

Beträffande innehållet i skrivelsen må i övrigt anföras följande.

Den i skrivelsen omförmälda arbetarbostaden vid Alnarp är samma byggnad,
för vilken ett belopp av 23,000 kronor avsågs under anslaget för budgetåret
1939/40. Instilutsstyrelsen, som förutsatt att bostaden skulle utrustas
med vissa bekvämlighetsanordningar, har emellertid låtit omarbeta ritningarna
till ifrågavarande bostadshus. Dessa jämte kostnadsberäkningarna ha
utförts av arkitekten G. Beijer. Beträffande det för växthus vid Alnarp äskade
beloppet har anförts, att provodlingarna med tomater och gurkor, vilka
huvudsakligast utföras för statens centrala frökontrollanstalts räkning, äro av
sådan omfattning, att utrymme icke kan beredas i redan befintliga växthus.
I fråga om behovet av trädgårdsmästarbostad vid Ngckelbg har styrelsen anfört,
att det för innehavaren av trädgårdsmästarbefattningen icke är möjligt
att hyra lämplig bostad i närheten av försöksstationen. Styrelsen har emellertid
ansett, att bostaden kunde uppföras i något enklare skick än som förut
ifrågasatts. Enligt införskaffade ritningar jämte kostnadsförslag skulle för
ändamålet bli erforderligt ett belopp av 24,640 kronor. Slutligen framhåller
styrelsen, att nybyggnad av två arbetarbostäder vid Ngckelbg är oundgängligen
erforderlig.

Förslaget rörande dränering vid Ngckelbg har motiverats dels med att ifrågavarande
områden för närvarande äro oanvändbara för trädgårdsförsök
och även olämpliga för en rationell odling av lantbruksväxter, dels ock med
att det visat sig svårt att å desamma framgångsrikt bekämpa ogräs. Det för
vattenförsörjning vid Ngckelbg äskade beloppet avser anordningar för att
förse bostäder, ekonomibyggnader och kulturer av trädgårdsväxter med vatten
från Mälaren vid Kersgatans brygga, belägen omkring 900 meter från
försöksgården. De ifrågasatta reparationerna vid Alnarp utgöras av dels fullföljande
av påbörjat mureriarbete å ytterväggarna till den arbetslokal, där
sortering och bedömning av köksväxter företagas, dels reparation av gavelväggen
på en ekonomibyggnad, i vilken spannmål förvaras, dels ock reparation
och omändring av en logbyggnad. Reparationen vid Ngckelbg avser en
lada. Vad slulligen angår de för inventarier äskade beloppen, har institutsstyrelsen
dels anfört, alt medel endast beräknats för de inköp, vilka prövats
oundgängligen erforderliga för verksamheten, dels ock meddelat, att försäljningen
av produkter från statens trädgårdsförsök i Alnarp och Nyckelby under
budgetåret 1940/41 torde uppgå till omkring 25,000 kronor.

Beträffande vissa av de i institutsstyrelsens framställning åsyftade byggnadsföretagen
m. m. torde föreligga ett så trängande behov, att medel för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

151

desamma böra göras tillgängliga under innevarande budgetår. Detta synes
vara fallet beträffande dels samtliga försöksstationen vid Nyckelby avseende
anordningar — uppförande av trädgårdsmäslarbostad och arbetarbostäder,
dränering, vattenförsörjningsanläggning, reparationer och inventarieanskaffning
— dels ock de ifrågasatta reparationerna och inventarieanskaffningen vid
huvudstationen i Alnarp. Mot kostnadsberäkningen för nämnda ändamål av
(24,640 + 33,544 + 20,000 + 19,855 + 1,675 + 7,320=) 107,034 kronor för
Nyckelby och (2,680 + 10,875 =) 13,555 kronor för Alnarp har jag icke något
att erinra. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t skall äga föreskriva
de åtgärder i fråga om planläggningen och utförandet av angivna företag,
som kunna finnas lämpligen böra vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Då
enligt min mening tills vidare bör kunna anstå med de avsedda nybyggnadsarbetena
vid Alnarp, är jag icke för närvarande beredd att framlägga förslag
om beredande av medel för dessa byggnadsarbeten.

För bestridande av kostnaderna för de av mig förordade företagen kan beräknas
vara erforderligt ett belopp av (107,034 + 13,555 =) i runt tal 121,000
kronor. Med hänsyn till att av det å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda
reservationsanslaget till byggnadsarbeten för försöksverksamhet m. m.
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut ett belopp av 125,000
kronor kvarstår odisponerat, torde någon ytterligare medelsanvisning i anledning
av de av mig tillstyrkta förslagen icke vara påkallad under förutsättning
att riksdagen ej har något att erinra mot att för här avsedda ändamål
tages i anspråk ett belopp av 121,000 kronor av det disponibla anslagsbeloppet.
Under denna förutsättning torde sålunda Kungl. Maj:t få anses oförhindrad
att meddela beslut om bestridande från ifrågavarande anslag av
nämnda utgiftsbelopp å intill 121,000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges ut sädesförening.

Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande
ändamål anvisat ett anslag av 280,600 kronor.

I en den 12 augusti 1940 dagtecknad av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande
den 24 oktober 1940 överlämnad skrivelse har Sveriges utsådesförening
hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 måtte anvisas dels för
höjning av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare från 20 till 30
procent 13,700 kronor, dels för arvodeshöjningar åt vissa extra biträden
in. fl., vilka för närvarande icke åtnjuta sådant tillägg, 7,000 kronor, dels
för inrättande av luftskyddsrum för föreningens personal 2,900 kronor, dels
ock för anskaffande av 14 brandisolerade dokumentskåp 12,300 kronor,
eller således tillhopa 35,900 kronor. Föreningen har tidigare i en den 14
mars 1940 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med yttrande överlämnad skrivelse
gjort framställning örn bidrag till vissa luftskyddsanordningar.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Lantbruksstyrelsen har rörande de ifrågasatta höjningarna av dyrtidstilllägg
och arvoden anfört bland annat följande.

I och för sig torde intet vara att invända mot de av föreningen äskade
dyrtidstilläggs- och arvodeshöjningarna. Under förutsättning att sådana
statsanställda arvodister med vilka här ifrågavarande befattningshavare i
förevarande hänseende^ närmast äro ali jämställa i allmänhet komma att
under löpande budgetår erhålla av levnadskostnadernas stegring betingad
löneökning anser styrelsen sig kunna förorda, att utsädesföreningen tilldelas
tilläggsanslag för innevarande budgetår till ifrågavarande dyrtidstilläggshöjningar.

Kommer en höjning till 30 procent av dyrtidstillägget för innevarande
budgetår till stånd, bör en sådan begränsning av dyrtidstillägget genomföras
att, där avlöning till befattningshavaren överstiger 700 kronor för månad,
dyrtidstillägg icke skall utgå å den del av avlöningen som överstiger
nämnda belopp. Därest dyrtidstillägg skulle utgå efter 30 procent och enligt
ovannämnda grunder rörande tilläggets begränsning, böra utgifterna för dyrtidstillägg
uppräknas till 12,650 kronor.

I föreliggande framställning från utsädesföreningen har vidare lill lönetillägg
åt vissa extra biträden lii. fl. arbetskrafter hos föreningen beräknats
ett belopp av 7,000 kronor. Mot beräkningen i fråga synes intet vara att invända.

Här förevarande dyrtidstilläggs- och avlöningsförhöjningar böra sålunda
beräknas till (12,650 + 7,000 =) i runt tal 19,600 kronor.

Vad angår anslagsäskandena för inrättande av luftskyddsrum och för anskaffande
av dokumentskåp bär lantbruksstyrelsen tillstyrkt, att de för berörda
ändamål begärda beloppen å tillhopa 15,200 kronor måtte tilldelas
föreningen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 16 november 1940 anfört i huvudsak
följande.

Den kraftiga stegring av levnadskostnaderna, som inträtt vid ingången av
budgetåret 1940/41, motiverar enligt statskontorets mening en höjning av
dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän redan under löpande budgetår.
Statskontoret kan dock icke tillstyrka, att tillägget under innevarande budgetår
bestämmes högre än till 25 procent. Skulle en sådan höjning komma
till stånd, bör dock därvid föreskrivas, att dyrtidstillägg icke må utgå å den
del av avlöningen, som överstiger 700 kronor för månad. För utbetalande
av ett till 25 procent förhöjt dyrtidstillägg erfordras utöver för innevarande
budgetår redan beräknat belopp ytterligare 6,647 kronor 50 öre.

Då vid anvisandet av anslag till föreningen hänsyn plägat tagas till sådana
fluktuationer i löneförmånerna åt föreningens tjänstemän, som varit
en följd av ändrade grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,
vill ämbetsverket icke motsätta sig, att föreningen för löpande budgetår
erhåller ett tilläggsanslag å 6,600 kronor för bestridande av de ökade kostnaderna
för dyrtidstillägg.

Vad beträffar det begärda beloppet å 7,000 kronor är därmed avsett att
genomföra en av de ökade levnadskostnaderna betingad lönehöjning åt viss
arvodesavlönad personal, som icke är berättigad till dyrtidstiilägg. Såsom
lantbruksstyrelsen i ärendet framhållit, är frågan om eventuellt beredande
åt arvodister i statens tjänst av kompensation för levnadskostnadernas stegring
ännu icke avgjord. Även om de nu pågående övervägandena om en arvodesreglering
för statens befattningshavare skulle leda till att statliga arvodister,
med vilka ifrågavarande befattningshavare hos utsädesföreningen

Kungl. Majis proposition nr 2.

153

närmast skulle vara att jämställa, komme i åtnjutande av viss löneförhöjning,
anser sig staiskontoret med hänsyn till konsekvenserna icke kunna
enbart på denna grund tillstyrka, att motsvarande löneökning för utsädesföreningens
befattningshavare bekostas av statsmedel. Ämbetsverket avstyrker
alltså framställningen i denna del.

Föreningsstyrelsens hemställan om anslag å tillhopa 15,200 kronor för bestridande
av kostnader för luftskyddsanordningar ävensom för anskaffande
av brandsäkra dokumentskåp finner sig statskontoret med hänsyn till nödvändigheten
att i nuvarande läge, så långt det är möjligt, nedbringa statsverkets
utgifter icke kunna tillstyrka.

I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret finner jag skäligt, att Departemén
visst bidrag lämnas föreningen för höjning av dyrtidstillägget till förening- c^en
ens befattningshavare under innevarande budgetår. I fråga om höjningens
storlek torde denna på sätt statskontoret förordat böra begränsas till 25 procent.
I anslutning till vad de hörda myndigheterna uttalat synes även en
begränsning av dyrtidstillägget böra ske på det sätt, att dyrtidstillägg icke
må utgå å den del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Nu ifrågasatt
höjning av dyrtidstillägget skulle medföra en merkostnad av 6,300 kronor.

Med hänsyn till vad myndigheterna anfört beträffande den föreslagna löneförbättringen
för vissa extra befattningshavare hos föreningen finner jag
mig icke kunna tillstyrka, att bidrag för detta ändamål lämnas av statsmedel.

Vad angår föreningens framställning örn statsbidrag till kostnader för
vissa luftskyddsanordningar vill jag, med hänsyn till att det torde vara nödvändigt
att dylika anordningar snarast komma till stånd, förorda, att staten
lämnar bidrag för ändamålet. Mot det äskade beloppet, 15,200 kronor,
har jag intet att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår anvisas ett belopp av (6,300 + 15,200=) 21,500
kronor såsom ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan,
meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av ...... kronor 21,500.

[3.] 20. Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen. För detta

ändamål är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett anslag av 185,000
kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnad
skrivelse har styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen hemställt,
att ett belopp av 8,890 kronor måtte under budgetåret 1940/41 utöver förut
anvisade medel ställas till föreningens förfogande för att möjliggöra en höjning
av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare med 10 procent.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.

I och för sig torde intet vara att invända mot den av föreningsstyrelsen i
förevarande ansökning ifrågasatta dyrtidstilläggsförhöjningen från 15 till
25 procent. Under förutsättning att sådana statsanställda arvodister med
vilka här ifrågavarande befattningshavare i förevarande avseende närmast
äro att jämställa i allmänhet komma att under löpande budgetår erhålla dylik
kompensation, anser sig styrelsen kunna förorda, att föreningen tilldelas
tilläggsanslag för budgetåret 1940/41 till förhöjning av dyrtidstillägget.

Ifrågavarande förening är i särskilt behov av tilläggsbidrag för nu berörda
ändamål, då föreningen måst vidkännas en avsevärd anslagsminskning för
innevarande budgetår.

Därest en höjning med 10 procent av dyrtidstillägget till föreningens befattningshavare
kommer till stånd för innevarande budgetår, föreslår styrelsen,
att en begränsning av dyrtidstillägget jämväl genomföres sålunda, att
dyrtidstillägg icke får utgå å lönebelopp, som överskjuter 700 kronor i månaden.

En dyrtidstilläggsförhöjning med 10 procent under budgetåret torde kunna
beräknas medföra ett anslagsbehov av i runt tal 9,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får lantbruksstyrelsen under förut angivna
förutsättning tillstyrka, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
såsom tilläggsbidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

Statskontoret, som efter remiss avgivit yttrande i ärendet den 18 november
1940, har med hänvisning till den starka levnadskostnadsökning, som
ägt rum under föregående budgetår, förklarat sig intet ha att erinra mot att
dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän redan under löpande budgetår utgår
med 25 procent, dock med den av lantbruksstyrelsen föreslagna maximeringen.
Emellertid har statskontoret funnit sig icke kunna tillstyrka särskilt
statsbidrag till föreningen till täckande av kostnaderna för det ökade dyrtidstillägget.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, anser jag skäligt, att
befattningshavarna hos svenska vall- och mosskulturföreningen redan under
innevarande budgetår erhålla viss kompensation för de stegrade levnadskostnaderna.
En höjning av dyrtidstillägget till 25 procent torde sålunda få
anses berättigad. Härvid bör emellertid föreskrivas sådan begränsning av
dyrtidstillägget, att detta icke må utgå å den del av månadslönen som överstiger
700 kronor. Då den sålunda förordade höjningen av dyrtidstillägget
icke synes vara möjlig för föreningen att genomföra utan att ytterligare bidrag
lämnas av statsmedel, vill jag tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisas det av föreningen föreslagna beloppet eller i
runt tal 9,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av ............................ kronor 9,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

155

[4.] 26. Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Så som

bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera
av budgetåren 1933/34 och 1934/35 linder utgifter för kapitalökning, fonden
för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt
för ett vart av budgetåren 1935/36—1939/40 under nionde huvudtiteln reservationsanslag
å respektive 350,000, 350,000, 200,000, 500,000 -— därav
300,000 kronor å tilläggsstat — och 300,000 kronor. För innevarande budgetår
har 1940 års lagtima riksdag för ändamålet anvisat 200,000 kronor.
Beträffande bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till
statsliggaren sid. 634.

Nämnas må vidare, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 —
vilken beredskapsstat enligt riksdagens beslut är gällande jämväl för budgetåret
1940/41 — upptagits ett förskottsanslag till bidrag till gödselvårdsanläggningar
å 500,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om
anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42. Styrelsen har
därvid anfört i huvudsak följande.

Hushållningssällskapens ansökningar om bidrag för år 1940 från ifrågavarande
anslag avse ett belopp om cirka 930,000 kronor. Förevarande statsbidrag
torde få anses äga stor betydelse såsom ett led i strävandena att lära
jordbrukarna inse fördelarna av en rationell gödselvård. Frågan härom har
också erhållit särskild aktualitet genom den rådande krissituationen. Med
minskade möjligheter att importera konstgödselmedel följer ökad betydelse
av den naturliga gödseln för upprätthållande av livsmedelsproduktionen.
Lantbruksstyrelsen anser därför, att även under budgetåret 1941/42 medel
böra stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. En avsevärd höjning av
anslaget synes tvivelsutan vara väl motiverad. Då emellertid hänsyn till det
statsfinansiella läget lära påkalla försiktighet i fråga om medelsanvisning
jämväl till synnerligen behjärtansvärda och aktuella ändamål, anser sig styrelsen
icke nu böra ifrågasätta någon anslagshöjning. Styrelsen vill i detta
sammanhang framhålla, att förevarande anslag torde kunna tillmätas en
viss betydelse för framskapande av arbetsobjekt till motverkande av arbetslöshet.

Jag vill först erinra, att jag vid föredragning av frågan om anslag till bidrag
till gödselvårdsanläggningar för innevarande budgetår (IX H. T. 1940
sid. 143) tillkännagav min avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit, att å
allmän beredskapsstat för samma budgetår måtte upptagas ett anslag för
ändamålet av 2,000,000 kronor. Något dylikt förslag har icke framlagts, beroende
på de allmänt budgetära skäl, som föranlett att den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1939/40 erhållit förlängd giltighet för innevarande
budgetår. I det nu rådande läget synes det emellertid vara en angelägenhet
av stor vikt, att ett kraftigt främjande genom statens försorg av en
rationell gödselvård omedelbart kommer till stånd i syfte att bidraga till
jordbrukets möjligheter att vid eventuellt försvårad tillförsel av konstgödselmedel
kunna fullgöra sina uppgifter i fråga örn livsmedelsförsörjningen.
Då jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till

Departement* -chefen.

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bidrag till gödselvårdsanläggningar för nästa budgetår i enlighet med lantbruksstyrelsen
förslag förordat oförändrad medelsanvisning av 200,000 kronor,
har jag utgått från att det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslaget i anledning av vad jag nu anfört borde utökas med ett tillläggsanslag
å betydande belopp. Anslaget, som bör uppföras å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41, torde böra bestämmas till 1,000,000
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .................... kronor 1,000,000.

[5.] 41. Bidrag till Iadugårdsförbättringar, reservationsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppförti med 250,000 kronor. Genom
särskilda beslut har Kungl. Majit från ifrågavarande anslag tilldelat vissa
hushållningssällskap understöd att av sällskapens förvaltningsutskott användas
till bidrag till Iadugårdsförbättringar inom sådana områden, där behovet
av dylika förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras utförande
finnes påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller bristande tillgång
på lämpligt virke, långa avstånd eller dåliga kommunikationer. I samband
härmed ha jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen
av statsbidragen. Kungl. Majit har vidare jämlikt riksdagens
beslut av anslaget disponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet
av ändamålsenliga förslag till dylika förbättringsarbeten eller vidtagandet
av andra åtgärder, ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet.
Anslagsdispositionen för innevarande budgetår sker i överensstämmelse med
ett av jordbruksutskottet vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19
gjort, av riksdagen godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag,
varom här är fråga, borde utgå i första hand inom de norrländska länen och
Göteborgs och Bohus län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena
vore likartade med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter
prövades föreligga.

Nämnas må, att för ifrågavarande ändamål upptagits ett förskottsanslag
av 5,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken
beredskapsstat jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag jämväl är gällande
för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att
anslaget även för budgetåret 1941/42 måtte uppföras med 250,000 kronor.

I skrivelse den 7 september 1940 har Norrbottens läns hushållningssällskap,
med erinran att sällskapet i skrivelse den 4 november 1939 anhållit om
ett anslag för innevarande budgetår av 930,000 kronor till ladugårdsförbättringar
inom länet (se IX H. 1’. 1940, sid. 158), hemställt, att ifrågavarande
spörsmål ägnas uppmärksamhet vid planeringen av åtgärder till arbetslöshetens
bekämpande.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

157

Med hänsyn till den hittillsvarande och för framtiden antagliga utveck-Departement»-lingen på näringslivets område torde vårt land för sin livsmedelsförsörjning
bli i väsentligt högre grad än tillförne beroende av jordbrukets och de detta
närstående näringsgrenarnas förmåga att upprätthålla en tillräcklig produktion.
För underlättande av dessa näringars möjligheter härtill torde det vara
påkallat icke allenast att genom statsmakternas försorg åtgärder av skilda
slag vidtagas i direkt produktionsbefrämjande syfte utan jämväl att en
rationalisering av driften i största möjliga utsträckning genomföres, därest
så erfordras med statsmakternas bistånd. Till de åtgärder, vilka i sistnämnda
hänseende närmast ifrågakomma, hör arbetet på att skapa ett fullt ändamålsenligt,
efter nutida krav anpassat ladugårdsbestånd. Trots den hittillsvarande
verksamheten för främjande av ladugårdsförbättringar — vilken
för övrigt icke varit av särskilt stor omfattning — finnas på sina håll
stora brister i fråga örn ladugårdarnas beskaffenhet. I många fall torde bristfälligheterna
knappast kunna antagas bli avhjälpta inom rimlig tid utan
statsmakternas medverkan. Med hänsyn såväl till vad nu anförts som till
önskvärdheten av att sprida byggnadsverksamheten vill jag föreslå, att medelsanvisningen
till bidrag till ladugårdsförbättringar för någon tid undergår
höjning. Det lämpligaste synes mig härvid vara, att ett anslag för ändamålet
upptages å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. En avvägning
mellan å ena sidan de här angivna synpunkterna och å andra sidan
hänsyn till det budgetära läget har synts mig böra leda till att anslagsanvisningen
bör bestämmas till 1,000,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån har
jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag för nästa
budgetår till bidrag till ladugårdsförbättringar förordat, att för sagda budgetår
anvisas ett anslag för ändamålet av 250,000 kronor.

Ender åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrog till ladugårdsförbättringar å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ........................ kronor 1,000,000.

47. Bidrag till uppförande av siloanläggningar. För detta ändamål beviljade
1940 års urtima riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr 1, bil. 7, p. 2;
r. skr. nr 15 p. 1). Bestämmelser rörande anslagets användning ha meddelats
i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 810) angående statsbidrag till
uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder.

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 3 september
1940 överlämnad ansökning -— varöver lantbruksstyrelsen den 16 september
1940 avgivit infordrat yttrande — har jordbrukstekniska föreningen anhållit
örn statsbidrag med 30,000 kronor för utförande av undersökningar med
syfte all förbättra och förbilliga skörd och ensilering av vallväxter och an -

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

nät grönfoder. I föreningens skrivelse har framhållits vikten av att dylika
undersökningar så snart som möjligt komma till stånd. Föreningen har avsett,
att av det begärda beloppet skulle disponeras för försöksanordningar
beträffande silokonstruktioner 6,000 kronor, för försöksanordningar för ensileringsvätskans
överstrilning och uppumpning m. m. 2,000 kronor, för försök
med mekaniska anordningar för hopsamling och lastning i samband
med skörden 5,000 kronor, för resor för inventering av silon och ensileringsanordningar
2,000 kronor samt för ersättningar till personer, som anställas
för dessa undersökningsarbeten, 15,000 kronor.

Föreningens förslag har tillstyrkts av såväl livsmedelskommissionen som
lantbruksstyrelsen.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 oktober
1940 i anledning av jordbrukstekniska föreningens omförmälda framställning
tilldelat föreningen såsom bidrag till utförande av ifrågavarande
undersökningar ett belopp av 6,000 kronor. Tillika har Kungl. Maj:t förordnat,
att beloppet skulle till föreningens styrelse på rekvisition i mån av
behov utbetalas dels av statskontoret med 3,000 kronor från nionde huvudtitelns
reservationsanslag till Extra utgifter, dels ock av lantbruksstyrelsen
med likaledes 3,000 kronor från reservationsanslaget till Befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar.

Med hänsyn till vikten av att de av jordbrukstekniska föreningen föreslagna
undersökningarna komma till stånd i önskvärd omfattning vill jag
förorda, att ytterligare högst 24,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet.
Lämpligt torde vara, att de för dessa och andra liknande undersökningar
erforderliga beloppen få utgå från reservationsanslaget till Bidrag
till uppförande av siloanläggningar. Därest riksdagen icke har något att
erinra häremot, torde jag sedermera få ånyo anmäla ifrågavarande ärende
för Kungl. Maj:t.

[6.] 48. Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus In. m.,

reservationsanslag. I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen
föreslagit, dels att för budgetåret 1941/42 ett belopp av 75,000 kronor anvisades
för att utlämnas såsom bidrag till uppförande av lagerhus för frukt,
köksväxter och potatis, dels att en statlig fond inrättades, från vilken lån
finge utlämnas till uppförande av dylika lagerhus, dels ock att till fonden för
budgetåret 1941/42 anvisades ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Erinras må, att lån för i viss mån samma ändamål, som lantbruksstyrelsen
förutsatt skulle tillgodoses genom den nya lånefonden, tidigare kunnat erhållas
från fruktodlingslånefonden. För budgetåret 1938/39 anvisades till fonden ett
reservationsanslag av 100,000 kronor, vilket anslag sedermera förklarats icke
skola tagas i anspråk (prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag; r. skr. nr 97).
Möjligheten att disponera till fonden tidigare anvisade medel föreligger nu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

159

mera icke. Från denna fond har emellertid då medel å fonden funnits tillgängliga
endast beviljats ett lån.

Såsom allmän motivering för de föreslagna statliga stödåtgärderna
har lantbruksstyrelsen anfört bland annat:

Lagringsfrågan är av avgörande betydelse för sådan fruktodling, som inriktats
på frambringande av senmognande kvalitetsfrukt. Det är sålunda nödvändigt
att få till stånd lagring av svensk frukt i syfte att undvika att under
höstmånaderna och skördemånaderna alltför stora partier på en gång tvingas
ut i marknaden och därigenom i onaturlig grad nedpressa priserna. Fruktpartier,
som icke inom begränsad tid kunna konsumeras, fördärvas och föranleda
dels nedpressning av priserna, dels stora prisfluktuationer samt osäkerhet
för handeln och slutligen ovisshet i alla kalkyler rörande behovet av
svensk frukt ävensom planering av produktionen.

De enskilda storodlarna torde efter hand komma att sörja för eget behov
av lagerutrymme. Småodlarna, vilka förse marknaden med huvudparten av
frukt och som i väsentlig mån äro hänvisade till ekonomiska organisationers
medverkan för fruktens avsättning, kunna däremot icke själva på ett tillfredsställande
sätt lösa lagringsfrågan, utan torde genom sina organisationer
bliva hänvisade till medverkan från det allmännas sida.

I fråga om lagring av inom landet odlad frukt föreligger behov härav även
utanför produktionsområdet. Då produktion av senmognande frukt, vinterfrukt,
som är den såsom C-vitaminkälla viktigaste, icke kan äga rum i Norrland,
kan ifrågasättas, huruvida icke ekonomiska odlarorganisationer jämväl
böra anordna fruktlagring i Norrland. Även om södra Sveriges odlare på ett
eller annat sätt kunna sörja för vissa lagringsutrymmen inom vederbörande
produktionsdistrikt, äro de icke under alla förhållanden i tillfälle att inom
egna lokaler på en gång lagra hela skörden tills den blir konsumtionsduglig.
Då avsevärda partier frukt från södra Sverige alltid måste försäljas till Norrland,
ligger det nära till hands att anse, att den del av skörden av vinterfrukt,
som under alla förhållanden bör vinna avsättning i Norrland, omedelbart efter
skörden bör transporteras för lagring inom sistnämnda avsättningsområde
för att bereda plats inom produktionsortens lagerutrymmen för de närmaste
avsättningsområdenas behov. En sådan anordning torde kunna medföra den
fördelen, att frukt utan egentlig packning och endast efter grovsortering
skulle kunna transporteras i särskilda spjälkorgar i hela vagnslaster utan
uppvärmning till vederbörande lagerhus under den tid av året, då risken för
frost är obetydlig och varigenom transporten förbilligas. Frukten skulle därvid
för mognad kunna lagras i transportkorgarna, tills den bleve saluduglig, då
standardförpackning för detaljdistribution inom Norrland kunde verkställas,
varefter transporlkorgarna kunde återställas till vederbörande odlarorganisation
inom produktionsorten. En annan fördel med ett sådant tillvägagångssätt
vore — förutom att lagerlokaler kunde användas för olika ändamål — den
troligen betydande möjligheten att kunna utan dyrbar kylhuslagring väsentligt
förlänga den för Norrlands konsumtion avsedda fruktens hållbarhet på
grund av den i Norrland rådande lägre höst- och vintertemperaturen. Hittills
vunna erfarenheter i Norrland med lagring i specialkonstruerat lagerhus av
potatis, vitkål och rotfrukter synas peka på dylik möjlighet.

Vad nu anförts örn behovet av lagringsutrymmen för frukt gäller i lika
hög grad motsvarande lagerlokaler för potatis samt för produkter som vitkål,
morötter, rödbetor, palstcrnackor, selleri m. fl. rotfrukter.

De gynnsamma erfarenheter, som under årens lopp vunnits i fråga örn
jordbrukarnas eget handhavande av lagring av och handel med spannmål,

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

synas tyda på, att ekonomiska odlarsammanslutningar jämväl skulle med
framgång kunna bedriva uppsamling, lagring och försäljning av här ifrågavarande
produkter, även om uppgiften att förse marknaden med dessa mer
eller mindre lätt förstörbara vegetabilier är långt svårare att handhava än
spannmål.

Då lantbruksstyrelsen föreslår inrättande av en fond — förslagsvis benämnd
frukt- och potatislagerhusfonden — torde mot ett sådant förslag den invändningen
kunna göras, att statens fruktodlingslånefond medger lån till, bland
annat, uppförande och iordningställande av förvarings- och packningslokaler för
såväl inhemska trädgårdsprodukter som inhemsk potatis. Emellertid avser
denna fond — vars kapital numera frigjorts för andra ändamål — i främsta
rummet lån för ökad odling av frukt hos enskilda odlare. Då fonden icke i
någon nämnvärd grad tagits i anspråk för avsett ändamål och då bland annat
lagringsfrågan utgör en väsentlig grundval för produktion och handel, synes
man för närvarande kunna bortse från behovet av direkta odlingsåtgärder
för frukt och i stället inrikta statens medverkan på förvarings- och packningslokaler
för frukt, vissa köksväxter och potatis samt, i vad avser frukt,
till sådana lokaler eventuellt anknuten industriell fruklförädling.

Att nyssnämnda fond icke utnyttjats för anordnande av lagerlokaler torde
förutom av redan angivna skäl även bero därpå, att villkoren för erhållande
av lån ur fonden ansetts alltför stränga för att med anlitande av dylika lån
skulle kunna grundas en ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande lagringsoch
handelsverksamhet. Det torde vara uppenbart att, örn man vill få till
stånd en verksamhet, som här avses, de villkor, under vilka statslån för uppförande
av lagerhus kunna utlämnas, måste göras för låntagarna jämförelsevis
fördelaktiga.

Rörande villkoren för lån och bidrag har lantbruksstyrelsen
anfört:

Ät organisationer, som efter prövning funnits lämpade för uppgiften, bör
av statsmedel kunna beviljas såväl lån som bidrag utan återbetalningsskvldighet
till byggande av lagerhus.

I fråga om de villkor, som böra gälla för erhållande av dylika lån och bidrag,
torde böra stadgas, att lån och bidrag tilldelas ekonomiska föreningar,
vars medlemmar bestå av jordbrukare (fruktodlare, köksväxtodlare eller potalisodlare)
samt att lån och bidrag kunna beviljas för uppförande av uppsamlingslagerhus
och centrallagerhus med därtill hörande förpackningslokaler
och erforderlig maskinell utrustning samt i fråga örn fruktlagerhus även
kylanordningar och eventuellt därtill anknutna anordningar för industriell
fruktförädling.

Beträffande storleken av de lånebelopp, som kunna beviljas, torde lån böra
medgivas intill högst 70 procent av anläggnings- och anskaffningskostnaden,
kostnad för tomt ej inräknad, under förutsättning dock, där ej Kungl.
Maj :t för särskilt fall härifrån medgiver undantag, att minst 15 procent av
förstnämnda kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar
till föreningen kontant inbetalda.

Bidrag bör utgå med högst 15 procent av den beräknade anläggnings- och
anskaffningskostnaden, kostnad för tomt ej inräknad, dock att sammanlagda
beioppet av bidrag och lån icke må överstiga 85 procent av förstnämnda
kostnad.

Som säkerhet för lån böra lämnas inteckningar med bästa förmånsrätt i
den fastighet, varå byggnaden är avsedd att uppföras, samt till belopp, mot -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

161

svarande det beviljade lånebeloppet. I fråga om villkoren för utbetalning av
lån torde böra föreskrivas, att lån efter prövning i varje särskilt fall omedelbart
må kunna utbetalas intill två tredjedelar av lånesumman, dock ej till
högre belopp än som motsvarar två tredjedelar av den verkliga kostnaden för
utfört arbete, medan återstoden av lånet bör innestå tills arbetet blivit efter
verkställd avsyning godkänt.

Ränta å lån torde böra bestämmas till samma procent, som gäller för lån
ur liknande, jordbruket berörande utlåningsfonder. Ränteskyldighet torde
böra inträda först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår,
under vilket lånet utbekommits. För att amorteringen ej måtte bliva alltför
betungande torde den tid, inom vilken lån skall vara tillfullo guldet, böra
bestämmas till 30 år, därvid skyldighet att erlägga amortering bör inträda
först från och med femte året efter utgången av det kalenderår, under vilket
lånet utbekommits.

Beviljat lån bör kunna uppsägas till omedelbar återbetalning, då låntagaren
brister i honom åliggande förpliktelser beträffande beviljat lån eller då lagerhus
m. m., vartill lån ur fonden erhållits, icke drives eller underhålles på
tillfredsställande sätt, eller då låntagaren överlåter eller uthyr sådan inrättning
eller eljest avhänder sig dispositionsrätten till densamma.

Beträffande anslagsbehovet har lantbruksstyrelsen yttrat, att, därest
det behövliga antalet lagerhus beräknades till 2 större och 4 mindre, vilka
droge en sammanlagd kostnad av 500,000 kronor, statens lånebidrag härför
skulle utgöra 350,000 kronor och bidrag utan återbetalningsskyldighet
75,000 kronor.

Över lantbruksstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits dels den
10 oktober 1940 av statens livsmedelskommission och dels den 14 november
1940 av statskontoret.

Statens livsmedelskommission har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

De av lantbruksstyrelsen föreslagna åtgärderna synas vara av den art att
desamma, även om de vinna 1941 års lagtima riksdags bifall, icke torde kunna
förväntas nämnvärt inverka på vårt lands försörjningsläge förrän efter
något eller några år. Det torde därför få anses tvivelaktigt, om desamma
kunna komma folkförsörjningen tillgodo under rådande krisläge. En av
livsmedelskommissionen 1940 särskilt tillsatt kommitté har på kommissionens
uppdrag haft under utredning frågan örn landets försörjning med bland
annat frukter och bär samt trädgårdsprodukter. Kommitterade ha därvid
även berört lagringsfrågan och som sin mening framhållit, att erfarenheter
från tidigare uppförda lagerhus först borde avvaktas, innan ytterligare statliga
åtgärder företoges. Vidare syntes det kommitterade vara av vikt, alt
frågan örn tillfredsställande lagringsmetoder för grönsaker grundligt utreddes.
Mot vad kommitterade sålunda anfört har kommissionen icke haft
något att erinra.

Statskontoret har — under hänvisning till vad livsmedelskommissionen
anfört och då enligt statskontorets mening statens fruktodlingslånefond efter
lämpligt medelstillskott och vidgning av användningsområdet torde kunna
tillräckligt tillgodose medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål — funnit
sig icke böra tillstyrka bifall lill det föreliggande förslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Depariementschefen.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört föreligga till följd av bristen
på ändamålsenliga lagerutrymmen stora svårigheter att på ett tillfredsställande
sätt under hela konsumtionsåret reglera tillförseln av frukt samt
potatis och andra grönsaker till vissa delar av landet, framför allt till de
större konsumtionsorterna. Uppenbarligen skulle det ur folkförsörjningssynpunkt
vara till stort gagn örn under hela året en jämn tillförsel till stabila
priser kunde upprätthållas i fråga om dessa produkter. En förbättring av
lagringsmöjligheterna av ifrågavarande varor synes därför böra eftersträvas.
Producenterna torde emellertid icke äga erforderliga ekonomiska förutsättningar
att utan bistånd från det allmännas sida uppföra de lagerutrymmen,
varom här är fråga. Även om det med visst fog torde kunna sägas, att närmast
de kommuner, vilka ha behov av att tillförseln av frukt och grönsaker
ordnas på ett tillfredsställande sätt, borde bära den ekonomiska börda, som
det allmänna måste ikläda sig för spörsmålets lösning, synes det mig dock här
föreligga en fråga av sådant allmänt intresse för folkförsörjningen att även
statsmakterna i viss utsträckning böra träda hjälpande emellan, i varje fall
till en början för att stimulera intresset för verksamheten. Detta bistånd från
statsmakternas sida torde böra lämnas i samma form som biståndet till uppförande
av spannmålslagerhus, d. v. s. på det sätt att i första hand möjligheter
öppnas för producentföreningar att erhålla lån till förhållandevis fördelaktiga
villkor. Därjämte torde, i överensstämmelse med vad som även
gällde i fråga örn biståndet till uppförande av spannmålslagerhus, vissa statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet böra kunna utlämnas för här ifrågavarande
ändamål.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag lämpligast att en ny lånefond,
benämnd frukt- och potatislagerhusfonden, inrättas, från vilken lån kunna
utlämnas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Det torde
böra ankomma på Kungl. Maj.t att besluta om utlämnande av såväl lån
som bidrag.

Beträffande storleken av de lån och bidrag som sålunda böra ifrågakomma
kan jag icke helt ansluta mig till lantbruksstyrelsens förslag. Enligt min
mening torde större bidrag icke böra lämnas än med 10 procent av anläggningskostnaderna.
Högsta medgivna lånebeloppet torde däremot böra bestämmas
till 75 procent av samma kostnader. I kostnaden bör härvid icke inräknas
tomtpriset. I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneoch
bidragsverksamheten kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens
förslag. Räntan å lånen torde sålunda böra bestämmas till 4 procent
med skyldighet dock för låntagaren att vidkännas den höjning av räntan,
som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens upplåning
kan finna gott bestämma. Skyldighet att erlägga ränta synes böra inträda
först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår under
vilket lånet första gången till någon del lyftats. För att amorteringsskyldigheten
ej skall ställa sig alltför betungande för låntagarna torde den tid inom
vilken lån skall vara till fullo guldet böra bestämmas till högst 30 år. Amorteringsskyldigheten
torde emellertid böra inträda först från och med femte

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

163

året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet första gången till
någon del lyftats. Såsom säkerhet för lånet bör i regel krävas inteckning med
bästa förmånsrätt till hela lånebeloppet i den fastighet, varå lagerbyggnaden
är avsedd att förläggas.

Att med någon större grad av säkerhet bestämma medelsbehovet för den
nu ifrågasatta biståndsverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. Med beaktande
av lantbruksstyrelsens beräkningar och under hänsynstagande till
de av mig föreslagna jämkningarna i förhållandet mellan låne- och bidragsbeloppen
synas böra anvisas till den nya lånefonden 375,000 kronor och
till statsbidrag 50,000 kronor. Då det är av vikt att verksamheten kan igångsättas
redan under innevarande budgetår, vill jag förorda att sagda belopp
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår. Till frågan om
anvisande av medel till lånefonden återkommer jag vid anmälan av anslag
berörande kapitalinvesteringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 50,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m..

[7.] 15. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.

För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag
av 2,000,000 kronor. Från anslaget må under budgetåret 1940/41 beviljas
statsbidrag å tillhopa högst 1,800,000 kronor. Riksdagen har vidare medgivit,
att under budgetåret 1940/41 må, under för allmän beredskapsstat gällande
förutsättningar, beviljas statsbidrag från avdikningsanslaget å högst

5,000,000 kronor utöver nyssnämnda belopp av 1,800,000 kronor. Beträffande
de närmare bestämmelserna angående anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 649.

Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1931/32—1939/40
den bestämda bidragssumman, de anvisade anslagsbeloppen och de från anslaget
utbetalade medlen:

Budgetår	Av riksdagen bestämd bidragssumma	Anvisat	Utbetalade
anslag	belopp
	kronor	kronor	kronor
1931/32.........	........ 3,300,000	3,800,000	4,294,070
1932/33.........	........ 3,000,000	3,000,000	4,156,560
1933/34.........	........ 2,500,000	2,500,000	3,383,950
1934/35.........	........ 2,200,000	3,000,000	1,810,600
1935/36.........	........ 5,400,000	3,700,000	2,126,700
1936/37.........	........ 3,300,000	3,700,000	3,309,080
1937/38.........	........ 3,800,000	4,000,000	3,178,160
1938/39.........	........ 2,400,000	2,700,000	3,601,820
1939/40.........	........ 3,800,000	3,000,000	2,725,240

164

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

För ifrågavarande ändamål lia vidare under budgetåren 1933/34—1939/40
utbetalats följande belopp från reservationsanslaget till torrläggningsföretag,
ägnade att motverka arbetslösheten, nämligen respektive omkring 733,100,

2.560.000, 1,920,400, 914,960, 595,560, 362,690 och 191,250 kronor.

Vad angår den för budgetåret 1939/40 medgivna bidragstilldelningen må
nämnas, alt Kungl. Majit den 30 december 1939 föreskrivit, att lantbruksstyrelsen
finge under sagda budgetår bevilja bidrag från anslaget med högst

2.000. 000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstgrelsen hemställt, att
statens avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 3,800,000
kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår måtte
bestämmas till högst 6,000,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.

Under budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit beviljat bidrag från ifrågavarande
anslag till 11 företag med tillhopa 669,690 kronor. Lantbruksstyrelsen
har under samma budgetår beviljat bidrag från anslaget till 365 företag
med tillhopa 1,999,900 kronor. Under budgetåret 1939/40 har sålunda
beviljats bidrag från statens avdikningsanslag med sammanlagt 2,669,590
kronor.

Därjämte har lantbruksstyrelsen hos Kungl. Majit tillstyrkt beviljande avstatsbidrag
till 10 företag med tillhopa 49,620 kronor. Vid ingången av budgetåret
1940/41 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande ansökningar om
statsbidrag till 1,060 torrläggningsföretag, representerade ett bidragsbelopp
av omkring 4,500,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar torde under budgetåret
nya ansökningar kunna förväntas inkomma i ungefärligen samma
omfattning som under det sist förflutna budgetåret eller till ett sammanlagt
belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under löpande budgetår
av samtliga såväl föreliggande som under året motsedda ansökningar
skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning av (49,620 + 4,500,000 +
3,800,000=) 8,349,620 kronor eller i runt tal 8,300.000 kronor. För ändamålet
finnes, under förutsättning att det för beredskapsändamål avsedda
beloppet å 5,000,000 kronor icke kommer att tagas i anspråk, tillgängligt
bidrag från statens avdikningsanslag till ett belopp av endast 1,800,000 kronor.
Av för budgetåret 1940/41 föreliggande och påräknade ansökningar om
statsbidrag beräknas sålunda ansökningar å ett belopp av (8,300,000 —
1,800,000=) 6,500,000 kronor bli överförda till budgetåret 1941/42.

Jämväl under budgetåret 1941/42 torde nya ansökningar om statsbidrag
kunna förväntas inkomma till ett belopp av omkring 3,800,000 kronor. För
tillgodoseende under budgetåret 1941/42 av ansökningar om statsbidrag skulle
under nyssnämnda förutsättning erfordras i runt tal (6,500,000 +
3,800,000=) 10,300,000 kronor. Till undvikande av att, såsom tidigare varit
fallet, ansökningarna om statsbidrag på grund av brist på medel hopas i
lantbruksstyrelsen och till kännbar olägenhet för avdikningsverksamheten
bli avgjorda först efter flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra så
avvägas, att nämnda anhopning av torrläggningsärenden hos lantbruksstyrelsen
må kunna successivt minskas. Ur denna synpunkt torde bidragstilldelningen
från anslaget under budgetåret 1941/42 icke böra sättas lägre än
till 6,000.000 kronor. Även med en bidragstilldelning av denna storleksordning
torde det i varje täll icke bli möjligt att tillgodose andra än de med
hänsyn till nyttighetsgraden mest angelägna företagen.

Under budgetåret 1941/42 torde utbetalningarna från anslaget böra beräknas
till i runt tal 3,800,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

165

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att torrläggningskommittén i en
den 23 november 1940 dagtecknad skrivelse hemställt, att riksdagens medgivande
måtte utverkas därtill, att under budgetåret 1941/42 statsbidrag finge,
under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar, beviljas från statens
avdikningsanslag å 10,000,000 kronor utöver i statsverkspropositionen
äskat belopp.

Under hänvisning till den stora balansen av antalet oavgjorda ansökningar Departementsom
bidrag från statens avdikningsanslag har jag i samband med framläg- chefengande
av förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för ifrågavarande
ändamål framhållit önskvärdheten av att bidragstilldelningen avsevärt
höjdes. För sagda budgetår fann jag mig likväl förhindrad tillstyrka att så
skedde. Med hänsyn till den stora betydelse torrläggningsåtgärder av hithörande
slag äga för en önskvärd stegring av jordens produktionsförmåga särskilt
i rådande försörjningsläge vill jag emellertid i syfte att få till stånd
en omedelbar ökning av avdikningsverksamheten förorda, att bidragstilldelningen
för löpande budgetår väsentligt höjes. Den ökade bidragstilldelningen
synes sålunda lämpligen böra bestämmas till högst 3,000,000 kronor. Bidragsbeloppen
torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att statsbidrag må under budgetåret 1940/41 beviljas från
statens avdikningsanslag å högst 3,000,000 kronor utöver det
av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet.

[8.] 17. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservations anslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor.
Beträffande uppkomsten och den nuvarande utformningen av ifrågavarande
bidragsverksamhet torde få hänvisas till den redogörelse därför,
som lämnats vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag
till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår.

Nämnas må, att för detta ändamål uppfördes ett förskottsanslag av

1,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat
jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag gäller även för innevarande
budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 gjort framställning
örn anslag till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår. Sedan hushållningssällskapens
ombud i skrivelse den 2 oktober 1940 hemställt dels om
viss ändring i grunderna för statsbidrag till täckdikning, dels ock att anslaget
för ändamålet måtte för nästa budgetår anvisas med högre belopp än det
för innevarande budgetår upptagna, har lantbruksstyrelsen avgivit remissutlåtande
i nämnda ärende den 28 november 1940. Ifrågavarande framställningar
ha närmare berörts i statsverkspropositionen. I detta sammanhang
må emellertid erinras örn följande uttalanden av lantbruksstyrelsen:

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Täckdikningens betydelse för en rationell jordbruksdrift och åstadkommandet
av en särskilt under nuvarande förhållanden önskvärd ökning av
jordbruksproduktionen är allmänt erkänd. Härtill kommer, att dessa arbeten
äro synnerligen väl lämpade såsom beredskapsarbeten under tider av arbetslöshet,
då nämligen arbetet så gott som uteslutande sker med användning
av manuell arbetskraft och utgifterna för anskaffande av redskap och annan
för dikesgrävningen erforderlig materiel äro relativt obetydliga. Särskilt
under tider av botande livsmedelsbrist eller arbetslöshet synas starka
skäl tala för åtgärder från det allmännas sida i syfte att åstadkomma täckdikning
i större omfattning. Lantbruksstyrelsen vill icke underlåta att framhålla,
att en höjning av det ordinarie anslaget till täckdikning är, icke minst
ur folkförsörjningssynpunkt, högeligen önsklig, därest det statsfinansiella
läget överhuvud möjliggör en sådan höjning.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen
och av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen framgår av följande
tabell.

	Av riksdagen	Av hushållningssäll-
	anvisat an-	skapen sökta bidrags-
År	slag	belopp
kronor	kronor
1933 ...........		1,500,000
1934 ...........		1,903,000
1935 ...........		2,022,000
1936 ...........		2,557,000
1937 ...........	........... 500,000	1,827,000
1938 ...........		1,569,259
1939 ...........		1,496,044
1940 ...........		897,459.

Lantbruksstyrelsen har emellertid stannat vid att förorda, dels att sådan
ändring måtte vidtagas i villkoren angående statsbidrag till täckdikning, att
inom de norrländska länen samt Kopparbergs län kunde utgå bidrag med
högst en tredjedel — mot nuvarande högst 25 procent — av den beräknade
kostnaden för täckdikningen, dels att å riksstaten för nästa budgetår måtte
uppföras ett oförändrat anslag av 200,000 kronor, dels ock att å allmän beredskapsstat
för sagda budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag för ändamålet
av 1,200,000 kronor.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört, är behovet av bidrag
till täckdikningar mycket stort. Den nedgång i summan av de av hushållningssällskapen
sökta bidragsbeloppen, som kunnat iakttagas under de senaste
åren, är uppenbarligen i huvudsak föranledd av den under nämnda tid vidtagna
begränsningen i anslagsanvisningen. Lantbruksstyrelsen har framhållit,
att en anslagshöjning icke minst ur folkförsörjningssynpunkt är synnerligen
önskvärd, men har å andra sidan icke ansett sig böra göra hemställan
därom i betraktande av det rådande statsfinansiella läget. För min del anser
jag en avvägning mellan de olika intressen, som äro berörda av denna fråga,
böra leda till att anslagsanvisningen för närvarande undergår en icke allt
för ringa höjning. Såsom jag haft anledning framhålla i samband med framläggande
av förslag om uppförande å riksstaten för nästa budgetår av an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

167

slag till bidrag till täckdikningar utgör täckdikningsverksamheten ett viktigt
led för höjandet av jordens produktionsförmåga, varför det ur folkförsörjningssynpunkt
än önskvärt, att verksamheten erhåller största möjliga stöd.
Å andra sidan bör beaktas, att den enskilde jordbrukaren har ekonomiskt
intresse av att få sin jord täckdikad, då nämligen täckdikningsarbetet torde
vara det mest räntabla grundförbättringsarbetet inom jordbruket. Efter övervägande
av de olika på ifrågavarande spörsmål inverkande omständigheterna
anser jag mig böra föreslå, att medelsanvisningen för innevarande budgetår
av 200,000 kronor utökas med ett på tilläggsstat II uppfört anslag av 1,000,000
kronor. Jag erinrar slutligen, att jag vid anmälan av frågan om anvisande
av anslag för ändamålet för nästa budgetår framhållit, att spörsmålet örn en
ändring av grunderna för bidragstilldelningen från anslaget bör göras till
föremål för ytterligare överväganden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av .............. kronor 1,000,000.

J. Skogsväsendet.

Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.

För utlämnande av statsbidrag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33 under
nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop.
nr 29; r. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag av
respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland annat till förefintlig
reservation har för budgetåren 1935/36—1937/38 ej anvisats anslag
för ändamålet. Däremot har å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/
39 anvisats ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till skogsvårdsåtgärder
av ifrågavarande slag. I enlighet med den vid 1939 års urtima riksdag behandlade
besparingspropositionen, nr 79, må dock av de å sistnämnda anslag
tillgängliga medlen ett belopp av 500,000 kronor disponeras endast i
den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för
handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.
Å dylik beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken jämlikt beslut av
1940 års lagtima riksdag gäller även för budgetåret 1940/41, är för ändamålet
upptaget ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen
beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av
skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i
kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understöd -

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

jande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri
genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar. Vidare
har Kungl. Majit förenämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till domänstyrelsen,
samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter
rörande tillämpningen av sagda kungörelse. Beträffande innehållet
i berörda bestämmelser må nämnas följande.

Från anslaget må anvisas statsbidrag dels till skogsutdiknings- och skogsodlingsföretag,
dels ock till utförande inom vissa delar av norrlandslänen
och Kopparbergs län av företag avseende röjningsgallring i tätväxande, till
s. k. stavaskog ej hänförlig ungskog, som äger dålig skiktningsförmåga och
är i behov av utglesning. För att genom anslaget utvinna största möjliga effekt
med avseende å arbetslöshetens lindrande har dels bidragsrätten utvidgats
till att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar och allmänningsskogar i
Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar inom Kopparbergs och
Gävleborgs län samt häradsallmänningar, dels ock bidragsvillkoren kompletterats
med vissa särskilda föreskrifter. Sålunda har bland annat stadgats, att
statsbidrag allenast må utgå till företag, vars utförande finnes vara ägnat
att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, samt att företag, som i
högre grad än annat, tillgodoser nyss angivna syfte, skall äga företräde till
erhållande av statsbidrag.

För att möjliggöra en ökning i landets framtida skogsproduktion torde det
i och för sig vara önskvärt att ett främjande i något större utsträckning än
hittills kan ske av den verksamhet, avseende en rationellare skogsvård,
vartill understöd lämnas från ifrågavarande anslag. Då den nu rådande budgetära
situationen nödvändiggör en sträng återhållsamhet i fråga om medelsanvisning
även till i och för sig behjärtansvärda ändamål, anser jag mig
likväl icke för närvarande böra föreslå någon utvidgning av ifrågavarande
bidragsverksamhet. För att verksamheten skall kunna fortgå i ungefärligen
samma omfattning som hittills synes emellertid det belopp av 500,000 kronor
av det för budgetåret 1938/39 för ändamålet anvisade anslaget, vilket
i enlighet med besparingspropositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag
förutsatts skola tills vidare kvarstå odisponerat, nu böra ånyo göras tillgängligt.
Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde föreskrift i
ämnet böra meddelas av Kungl. Majit.

[9.] 16 a. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret
1933/34 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,
ett reservationsanslag av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa
väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Sedermera har för ändamålet
anvisats dels för budgetåret 1934/35 500,000 kronor, dels för budgetåret
1938/39 350,000 kronor — därav 300,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten
för nämnda budgetår — dels ock för budgetåret 1939/40 100,000 kronor.
För budgetåret 1940/41 ha för ifrågavarande ändamål icke anvisats
några medel. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken bered -

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skapsstat enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41, har
emellertid uppförts ett förskottsanslag för ändamålet av 300,000 kronor.

För anslagets användning gällande bestämmelser finnas upptagna i kungörelsen
den 16 september 1933 (nr 549), vilken ändrats genom kungörelsen
nr 349/1938, ävensom i cirkulär nämnda dag (nr 550). Angående bestämmelsernas
innehåll må nämnas följande.

Enligt omförmälda kungörelser beslutar Kungl. Maj:t på framställning av
skogsvårdsstyrelse, efter hörande av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund och statens arbetslöshetskommission — numera statens arbetsmarknadskommission
— om anvisande till styrelsen av dels medel att av styrelsen
utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag. Statsbidrag
kan utgå allenast till företag, som avse nybyggnad av väg eller flottled eller
sådan omläggning eller förbättring av förut befintlig väg eller flottled, att
denna först genom sagda åtgärd kan fylla det med vägen eller flottleden avsedda
ändamålet. Statsbidrag utgår ej till företag, som kan förväntas även
utan statsbidrag komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden
inom den närmaste framtiden, och i regel ej heller till sådant företag, vartill
annat statsunderstöd i form av bidrag eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa
förut utgått eller utgår. Vidare utgår statsbidrag ej till företag, som avser
inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän flottled. Statsbidrag
kan beviljas till högst 25 procent av den utav skogsvardsstyrelsen godkända
kostnaden för förelaget.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena lia ingått som ett led i åtgärderna
till arbetslöshetens motverkande. Enligt den ursprungliga lydelsen
av kungörelsen nr 549/1933 kunde statsbidrag beviljas allenast företag, som
funnes ägnat att lindra eller motverka arbetslösheten inom orten. Nämnda
villkor har borttagits genom kungörelsen nr 349/1938, vilken trätt i kraft
den 1 juli 1938. Fortfarande gäller emellertid, att företag, som i högre grad
än annat finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten,
äger företräde till erhållande av statsbidrag.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1941/42 samt därvid anfört i huvudsak följande.

För tillgodoseende av skogsbrukets trängande behov av ett förbättrat och
utvecklat vägsystem är det synnerligen önskvärt, att anslag anvisas med
615,000 kronor. Då det emellertid med hänsyn till medelsanvisningen för de
senaste budgetåren torde få antagas, att icke skogsvårdssynpunkterna utan
betingelserna på arbetsmarknaden böra tillmätas avgörande betydelse vid
bestämmande av anslagets storlek, har centralrådet, under beaktande jämväl
av nödvändigheten av att iakttaga den största sparsamhet, sökt bedöma
till vilket lägsta belopp anslaget bör upptagas för att kunna upprätthålla en
ändamålsenlig beredskap i händelse av arbetslöshet. Centralrådet har därvid
kommit till den uppfattningen, att anslaget ej bör bestämmas till belopp
understigande 100,000 kronor. 1

1 delta sammanhang torde jag få anmäla, att Gävleborgs läns skogsvdrdsstgrelse
i skrivelse den 5 december 1940 hemställt dels alt skogsvägbyggnader
måtte beredas större utrymme inom de skogliga hjälpåtgärderna, dels
ock att nya normer för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader
måtte utarbetas. Skogsvårdsstyrelsen har i sistnämnda hänseende ansett

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

önskvärt, att någon form av statlig långivning kunde komma till användning
för ifrågavarande ändamål. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i
Gävleborgs län har sedermera i skrivelse den 31 december 1940 gjort framställning
av innehåll som i huvudsak ansluter sig till skogsvårdsstyrelsens
hemställan.

Enligt vad jag under hand inhämtat har länsstyrelsen i Västernorrlands län
för avsikt att till Kungl. Maj:t inkomma med framställning avseende att
Kungl. Maj:t ville till övervägande upptaga frågan örn ett utökat byggande av
skogsvägar inom länet ävensom föranstalta därom att medel för ändamålet
anvisades i sådan utsträckning att länet under en tidsperiod av tio år kunde
komma i åtnjutande av ett årligt belopp av minst 125,000 kronor att utgå
såsom bidrag till vägbyggnadsföretag av ifrågavarande slag på i huvudsak de
villkor, som äro meddelade i kungörelsen nr 549/1933. Länsstyrelsen ämnar
i samband härmed tillika anhålla örn sådan ändring av dessa bestämmelser,
att dels statsbidrag kunde utgå med regelmässigt 50 procent av kostnaderna
för företaget, dels ock bidraget kunde, då särskilda skäl därtill förelåge, utgå
även för vägföretag, som icke ansåges böra givas sådan fasthet, att vägen
kunde fylla ett mera stadigvarande transportbehov även under tid, då vägbanan
icke vore tjälad. Länsstyrelsen lärer även i sin framställning komma
att beröra frågan om finansierandet av vägbyggandet medelst lån.

En ändamålsenlig utvidgning av det skogliga vägnätet är icke endast, såsom
belysts av den nu rådande situationen, under utomordentliga förhållanden
av vikt för landets bränsleförsörjning och försvarsberedskap. Även med
hänsyn till mera normala förhållanden är en förbättring av de skogliga kommunikationerna
av största värde, såväl genom att skapa förutsättningar för
en intensiv skogsvård och därmed rikligare arbetstillfällen och vidgade existensmöjligheter
för befolkningen som genom att bereda möjlighet att ernå en
ökning av landets värdetillgångar. Jag kan därför i princip helt ansluta mig
till det syfte, som avses med förutberörda framställningar från Gävleborgs
och Västernorrlands län. Enligt min mening äro jämväl de väckta förslagen
rörande sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader förtjänta
att göras till föremål för närmare utredning, varvid frågan örn utlämnande av
lån vid sidan av bidrag till vägföretag synes böra upptagas lill övervägande.
Sedan denna slutförts, torde jag få anmäla frågan för Kungl. Majit. Det är
givetvis av stort värde såväl ur arbetsberedskapssynpunkt som med hänsyn
till angelägenheten att i nuvarande läge göra även mera avlägset liggande
skogsområden tillgängliga för erforderlig avverkning, att redan nu åtgärder
vidtagas för ett ökat främjande av anläggandet av väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo. Anslagsanvisningen för ändamålet bör sålunda
enligt min mening temporärt höjas för möjliggörande av en bidragsverksamhet
i ökad omfattning. För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår böra äskas ett anslag av 1,000,000 kronor. Jag förutsätter
härvid, att verksamheten skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande
grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov höja bidragsbelop -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

171

pet dock högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget
samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller den
beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov,
ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i nämnda bestämmelser, som
kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader d
skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1,000,000.

[10.] 21. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag. Under denna rubrik ha för budgetåret 1939/40
anvisats tillhopa 600,000 kronor, därav 500,000 kronor å tilläggsstat. För innevarande
budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 100,000
kronor. Anslaget är avsett för understödjande av anläggning av fabriker för
tillverkning av träkol samt diverse åtgärder på skogshushållningens område.
Från anslaget utgår bland annat statsbidrag för anläggande av mindre kolugnar.
Dylikt statsbidrag kan enligt Kungl. Majits beslut den 22 september
1939 beviljas till belopp, motsvarande en tredjedel av anläggningskostnaden,
dock högst med 700 kronor.

I skrivelse den 19 december 1940 har statens bränslekommission hemställt,
att ett belopp av 75,000 kronor måtte ställas lill förfogande för återstoden
av innevarande budgetår för utlämnande av statsbidrag till uppförande av
kolugnar. Till motivering av det begärda anslagsbeloppet har kommissionen
anfört i huvudsak följande.

Den stora efterfrågan på gengasbränsle har medfört förhållandevis höga
priser på gengaskol. Denna omständighet har i sig själv stimulerat till anläggande
av mindre kolugnar i stor utsträckning. Sålunda har vid en inventering
framkommit, att den 1 januari 1940 funnos inom landet cirka 365
mindre kolugnar. Den 1 november 1940 hade siffran stigit till cirka 1,600
stycken. För närvarande pågår en liknande undersökning, vars slutresultat
ännu icke föreligger. Kommissionen uppskattar dock det totala antalet mindre
kolugnar inom landet vid årsskiftet 1940/41 lill cirka 2,000 stycken. Tills
dato bär kommissionen tillstyrkt statsbidrag för tillsammans 235 ugnar, alltså
en ringa del av det totala antalet uppförda ugnar. Summan av dessa tillstyrkta
statsbidrag uppgår till cirka 154,000 kronor.

Under här ifrågavarande bidragsverksambets början fann kommissionen
nödvändigt alt genom tillstyrkande i stor utsträckning av statsbidrag stimulera
till anläggandet av mindre kolugnar för att få till stånd den starkt utökade
träkolsproduktion, som läget kräver. På grund av den stegring kolpriserna
undergått bar kolning emellertid blivit ett så lönande företag, att stödåtgärder
i form av statsbidrag för anläggande av ugnar senare visat sig alli
mindre behövliga. Kolugnar anlades i tillräcklig omfattning utan statsbidrag.
Som följd härav bar kommissionen vid prövning av under senare liden in -

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

komna ansökningar om statsbidrag tillstyrkt bidrag endast då alldeles särskilda
skäl förelegat och då — i en trakt där anläggandet av en kolugn
framstått som synnerligen önskvärt — densammas uppförande kunnat väntas
komma till stånd endast under förutsättning att statsbidrag beviljas.
Denna restriktiva inställning betingas jämväl av önskemålet att få kolning
till stånd i större ugnsanläggningar, där biprodukter kunna tillvaratagas. Ur
den synpunkten har kommissionen icke funnit lämpligt att genom tillstyrkande
i alltför stor utsträckning av statsbidrag uppmuntra till anläggande av
mindre ugnar. Även om sålunda i enlighet med dessa ovan nämnda prövningsgrunder
statsbidrag under senaste tiden tillstyrkts för relativt få ansökningar,
är kommissionen av den meningen, att möjlighet till erhållande av
statsbidrag allt fortfarande bör förefinnas. Genom denna bidragsverksamliet
har kommissionen ett medel i sin hand att åtminstone i viss utsträckning^
dirigera kolningen lill trakter, där densamma med hänsyn till råvarutillgång
och avsättningsförhållanden bör äga rum. Detta är av största vikt
i nuvarande läge, då landets bränsleförsörjning är lika mycket ett transportproblem
som en fråga om anskaffning.

De medel som avsetts för här ifrågavarande ändamål lia numera i det
närmaste helt tagits i anspråk. Då det synes vara av behovet påkallat, att
medel för ändamålet finnas tillgängliga under återstoden av innevarande budgetår,
vill jag förorda, att ett belopp av 75,000 kronor upptages å tilläggsstat
för budgetåret 1940/41. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 75.000.

M. Diverse.

[11.] 12 a. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga örn anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 235,000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fritz af Petersens.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

173

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 26. Anordnande av vissa farleder, reservationsanslag. I proposi tion

den 15 mars 1940, nr 182, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande
av vissa farleder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/
40 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor.
Av denna summa beräknades 15,000,000 kronor för anordnande av en
farled enligt ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 4
december 1939 framlagt förslag från Flintrännans södra del i ungefär sydsydost^
riktning genom Höllviken och i kanal genom näset därstädes till
Kämpingebukten jämte upprensning av farleden runt Falsterborev och i
Kogrundsrännan. Återstående belopp, 4,000,000 kronor, avsågs för bestridande
av kostnaderna för fördjupning av Kalmarsundsfarleden i enlighet
med ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 30 januari
1940 avgivet förslag.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 juni 1940, nr 378, anmält, att riksdagen
anvisat det av Kungl. Majit äskade anslaget, har Kungl. Majit genom
beslut den 21 juni 1940 ställt anslaget till förfogande för statskontoret och
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka äga disponera anslaget för därmed

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avsett ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Majit meddelar. Jämlikt
särskilda beslut har Kungl. Majit sedermera av berörda anslag utanordna!
för farleden genom Falsterbonäset ett sammanlagt belopp av 11,125,000
kronor och för fördjupning av Kalmarsundsfarleden ett belopp av 3,000
kronor.

I skrivelse den 10 december 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av ytterligare ett anslag å 5,000,000 kronor för farledens
genom Falsterbonäset färdigställande. Till stöd härför anför styrelsen
— jämte anmälan att upprensningen av farleden runt Falsterborev samt
i Kogrundsrännan vore sedan den 2 augusti 1940 fullbordad, varvid ett djup
av 5.4 meter vid medelvatten kunnat åstadkommas — i huvudsak följande:

Farleden genom Falsterbonäset, som vore under arbete, kunde ej utföras
för den förut beräknade kostnaden dels på grund av prisstegringar, dels ock
på grund av att omständigheter tillstött, vilka förhindrat arbetenas rationella
bedrivande, varjämte det visat sig nödvändigt att vidtaga avsevärt
mera omfattande åtgärder för säkerställande av trafiken och nedbringande
av underhållskostnaderna än vad som hade förutsatts vid kostnadsberäkningarnas
uppgörande.

Vad först beträffade muddringsarbetena hade dessa ursprungligen varit
avsedda att i huvudsak utföras med holländska mudderverk, något som
dock på grund av de politiska förvecklingarna ej hade kunnat genomföras.
Sålunda hade den holländska firman kunnat till Sverige överföra endast
tre mudderverk, varför svenska och danska verk kommit till användning i
den mån användbara sådana kunnat anskaffas. Den osedvanligt stränga
och långvariga vintern 1939—40 hade emellertid lagt hinder i vägen för
sjötransporterna, så att ett tillräckligt antal mudderverk ej hade kunnat sättas
i arbete förrän under juni månad, varigenom en under normala förhållanden
gynnsam arbetstid gått förlorad. Denna omständighet jämte nödvändigheten
att bedriva arbetet med ett stort antal små enheter i stället för med ett
mindre antal större och effektivare dylika hade givetvis förorsakat en fördyring
av arbetet, vilken på grund av nödvändigheten att i möjligaste mån
forcera detsamma ej kunnat undvikas. Andra bidragande orsaker till fördyring
av muddringsarbetena vore de ständigt stigande priserna å drivmedel.
kolets låga kvalitet, ökade transport- och reparationskostnader samt
lönestegringar. Vidare hade under arbetets gång påträffats lokala sten- och
torvlager, som minskat sandsugningsfartygens effekt, varjämte vid av sjökarteverket
under sommaren verkställd nymätning upptäckts i såväl Höllviken
som Kämpingebukten för högt liggande grundklackar, vilka ej varit
angivna å tillgängliga sjökort.

Verkställda utredningar beträffande vattenståndsvariationerna i Höllviken
och Kämpingebukten hade givit vid handen, att avsevärda vattenståndsskillnader
mellan kanalens båda ändpunkter kunde uppstå vid vissa stormtillfällen.
Till förhindrande av erosion på grund av den starka ström, som vid
dylika tillfällen bleve rådande i kanalen, samt för möjliggörande av trafiken
i densamma bjöde försiktigheten att, utöver tidigare avsedda botten- och
släntförstärkningar, anordna tvenne avstängningsluckor, genom vilka strömhastigheten
effektivt kunde regleras. Härigenom förorsakades en avsevärd
kostnadsökning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

175

Av skrivelsen bilagd kostnadsberäkning franninge, att kostnaden för farleden
genom Falsterbonäset jämte upprensning av farleden runt Falsterborev
och i Kogrundsrännan numera beräknats till 20,000,000 kronor.

På grund av ärendets brådskande natur och efter samråd med vederbörande
departementschef hade styrelsen ansett sig böra fortsätta arbetet i full
utsträckning samt vidtaga omedelbara åtgärder för utförande av de i kostnadsberäkningen
omförmälda, tillkommande arbetena.

Den i styrelsens skrivelse omförmälda nya kostnadsberäkningen har föl -

jande utseende:

1. Undersökningsarbeten och utsättningar .......... kronor 58,000

2. Röjningsarbeten .............................. » 15,000

3. Flyttning av byggnader ........................ » 11,000

4. Omläggning av kraftledningar .................. » 50,000

5. Marklösen 1 ............................ » 900,000

b. Skada och intrång J

7. Muddringsarbeten ............................. » 11,150,000

8. Brobyggnad för väg och järnväg inklusive omlägg ning

av väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanordningar
............................. » 1,165,000

9. Ordnande av provisorisk väg- och järnvägsförbin delse

under byggnadstiden .................. » 31,000

10. Släntbeklädnader och släntförstärkningar......... » 600,000

11. Vågbrytare i södra kanalmynningen ............ » 1,990,000

» » norra » ............ » 550,000

12. Mötesplatser i Kämpingebukten och Höllviken .... » 300,000

13. Fyrbelysning .................................. » 150,000

14. Militära anordningar .......................... » 9,000

15. Rensning av grund i Kämpingebukten ............ » 200,000

» » »'' » Höllviken-Flintrännan ...... » 200,000

16. Vägar, stängsel, uppsnyggning och belysning ...... » 115,000

17. Bryggor, utprickning samt spånt i Kämpingebukten.. » 110,000

18. Ledverk vid bron .............................. » 100,000

19. Avstängningsanordning med tvenne luckor ........ » 1,780,000

20. Upprensning av farleden runt Falsterborev samt i

Kogrundsrännan ............................ !> 125,000

21. Diverse och oförutsett .................. »_391,000

Summa kronor 20,000,000.

Till jämförelse må här återgivas följande, till grund för propositionen den
15 mars 1940 liggande, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå

den 7 i samma månad verkställda kostnadsberäkning.

1. Undersökningsarbeten och utsättningar............ kronor 50,000

2. Röjningsarbeten ................................ » 25,000

3. Flyttning av byggnader ........................ » 30,000

4. Omläggning av kraftledningar m. m............. » 50,000

5. Marklösen .................................... » 270,000

6. Skada och intrång ............................ » 1,176,000

7. Muddringsarbeten .............................. » 9,400,000

8. Brobyggnad för väg och järnväg inklusive omlägg ning

av väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanordningar
................................ » 1,000,000

Departements chefen.

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9. Ordnande av provisorisk väg- och järnvägsförbindelse
under byggnadstiden........................ kronor

10. Släntbeklädnader och släntförstärkningar ........ »

11. Vågbrytare vid södra kanalmyn ningen

........................ kronor 616,000

Vågbrytare vid norra kanalmynningen
....................... » 275,000 »

12. Mötesplats i Höllviken .......................... »

13. Fyrbelysning och utpriökning .................... »

14. Militära anordningar............................ »

30,000

510,000

891.000
18,000

150.000
50,000

Summa kronor 13,650,000.

Nyssnämnda belopp, 13,650,000 kronor, uppräknades i propositionen, med
hänsyn till de osäkerhetsmoment vilka vidlådde kostnadsberäkningarna, med
10 procent till i runt tal 15,000,000 kronor.

Styrelsen har vidare i detta sammanhang anmält, att fördjupningen av
Kalmarsundsfarleden ännu ej kunnat igångsättas på grund av att lämpliga
mudderverk ej kunnat ställas till förfogande. Detaljundersökningar för denna
farled hade dock utförts och arbetena kunde påbörjas våren 1941, så
snart ishinder ej vore att befara. Kostnaderna för farleden syntes att döma
av undersökningsresultatet med all sannolikhet bliva avsevärt lägre än det
för ändamålet beräknade beloppet, 4,000,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava de för
farleden genom Falsterbonäset erforderliga muddringsarbetena fortskridit så
långt, att kanalen är i huvudsak färdigställd till full bredd å sträckan i Kärnpingebukten
och till halv bredd å sträckan i Höllviken. Brobyggnaden över
kanalen — vilket arbete på grund av mörkläggning och andra av kriget orsakade
förhållanden försenats över två månader — samt järnvägs- och landsvägsomläggningar
i samband därmed äro nu slutförda. Kostnaden för de intill
utgången av 1940 verkställda arbetena uppgår till sammanlagt omkring

11,500,000 kronor, däri inräknade kostnaderna för hemtransport av förhyrd
arbetsmateriel. Under förutsättning av normala väderleksförhållanden beräknas
återstående arbeten kunna bedrivas så, att kanalen kan öppnas för trafik
omkring den 1 augusti 1941.

Såsom framgår av det anförda hava omständigheterna föranlett, förutom
en väsentlig förskjutning av tidpunkten för farledens färdigställande, jämväl
betydande kostnadsökningar. För fullföljande av företaget påkallas alltså
ytterligare medelsanvisning. Det för täckandet av ifrågavarande merkostnader
erforderliga beloppet, 5,000,000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat
för det löpande budgetåret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa farleder å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 5,000,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

177

F. Diverse.

[2.] 16. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat
under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 2.

VA \ i I'' V t Vi...»Ww;

(i*! . - . t

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

179

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler
härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under
sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 3,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.

* ''t ? i ''V11 * ''

" vV* :V''

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

181

Bilaga 12.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
linder finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
anför därvid följande.

C. Gemensamma anslag.

[1.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid an mälan

av fråga om anslag å tilläggsstat under .sjunde huvudtiteln anför beträffande
kristillägg hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,400,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

183

Bilaga 13.

Egentliga statsutgifter.

Riksdagen och dess verk m. m.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
anför därvid följande.

[1.] 30. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid

anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande
kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 16,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

i''. '' ■.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

185

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justiticdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] la. Ny verkstadsbyggnad m. ni. vid straffängelset i Uppsala, reservationsanslag.
I skrivelse den 2 september 1939 angående anslag för fångvårdsändamål
å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 begärde fångvårdsstyrelsen
medel för ett flertal olika byggnadsändamål. På grund av nödvändigheten
att låta anstå med sådana byggnadsföretag som då icke påkallades
av ett omedelbart behov föranledde denna framställning äskande
till 1940 års lagtima riksdag endast såvitt avsåg anslag till ny värmeledning
vid centralfängelset i Norrköping (Kapitalbudgeten 1940: bil. 1). För vissa
andra i skrivelsen berörda ändamål torde medel böra äskas å tilläggsstat II
till riksstaten för innevarande budgetår. Jag anmäler då först frågan örn
anslag till ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Uppsala.

Därvid må till en början erinras, att Uppsalafängelset sedan den 1 september
1938 användes för verkställande av ungdomsfängelse samt att anstalten
med anledning härav undergått viss modernisering under år 1939 (jfr
II ht. 1940 sid. 42 f., 71). I sin förenämnda skrivelse har fångvårdsstyrelsen
uttalat, att det för verksamhetens rätta bedrivande vid ungdomsavdelningen

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

i Uppsala vore av stor vikt, att de vid fängelset påbörjade förbättringsarbetena
fullföljdes. Beträffande de avsedda arbetena anföres i styrelsens skrivelse
följande:

Arbetsdriften vid fängelset utgöres företrädesvis av snickeri. Det hittills
för snickeri disponerade utrymmet utgöres av en byggnad på gården för maskinsnickeri,
en gemensamhetsverkstad i fängelset om cirka 99 kvm och
9 st. celler örn 54 kvm. I dessa utrymmen har sysselsättning kunnat — om
än med svårighet och under mindre tillfredsställande former — beredas för
20—21 intagna. Avsikten är att på fängelsets område mellan en i nordöstra
hörnet befintlig byggnad för maskinsnickeri och en i nordvästra hörnet
befintlig magasinsbyggnad uppföra en ny verkstadsbyggnad. I samband härmed
skulle maskinsnickeribyggnaden och magasinsbyggnaden byggas om och
snickeriet koncentreras till den nya verkstadsbyggnaden och de båda ombyggda
byggnaderna, varigenom betydande fördelar skulle vinnas. För
verkstadsdriften skulle erhållas dels ökat antal platser och dels tidsenliga
lokaler med möjlighet till maskinell utrustning i vidare omfattning än nu.
De nuvarande i fängelsets administrations flygel befintliga snickerilokalerna
skulle kunna disponeras för andra starkt framträdande behov, såsom dagrum,
skollokal, sjukrum.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle enligt beräkning av fångvårdsstyrelsens
arkitekt G. Birch-Lindgren uppgå till 27,000 kronor enligt
följande specifikation:

Ombyggnad av byggnaden för maskinsnickeri..............kronor 3,500

Ombyggnad av magasinsbyggnaden...................... » 4,000

Ny verkstadsbyggnad .................................. * 12,000

Värmeledning samt vatten- och avloppsledningar till den nya

verkstadsbyggnaden ................................. » 6,500

Oförutsedda utgifter................................... » 1,000

Summa kronor 27,000.

I anslutning till denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att
för nu ifrågavarande ändamål måtte äskas ett reservationsanslag av 27,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 november 1939 icke funnit anledning
till erinran vare sig mot de föreslagna arbetena eller mot de därför
beräknade kostnaderna.

Såsom närmare utvecklats vid behandlingen i fjolårets statsverksproposition
av frågan om ungdomsanstalternas organisation (II ht. 1940 sid. 71),
torde en ungdomsfängelseorganisation med verksamheten fördelad på ett
flertal anstalter böra bibehållas tills vidare. A den till Uppsalafängelset förlagda
ungdomsavdelningen, som har karaktären av en sluten anstalt, intagas
sådana till ungdomsfängelse dömda män, som icke lämpligen kunna
vårdas under de fria former som en öppen anstalt erbjuder. Man torde kunna
utgå från att behovet av en särskild anstalt för behandling av detta klientel
kommer att visa sig bestående. Ungdomsavdelningen i Uppsala bör därför

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

187

bibehållas och fängelset därstädes försältas i sådant skick att det bättre än
för närvarande tillgodoser de krav som böra ställas på en ungdomsanstalt.

I sin till 1939 års lagtima riksdag avgivna berättelse framställde riksdagens
revisorer vissa anmärkningar beträffande Uppsalafängelsets användning såsom
ungdomsanstalt. Genom de moderniseringsarbeten som verkställts under
år 1939 lia de mest trängande förbättringsarbetena kommit till utförande.
Åtgärder äro emellertid alltjämt erforderliga för att bereda eleverna bättre
möjligheter till yrkesutbildning än för närvarande. Genom uppförande på
sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit av en helt ny verkstadsbyggnad skulle förutsättningar
skapas för en behövlig utvidgning och rationalisering av arbetsdriften,
samtidigt som en del av de nuvarande verkstadsutrymmena bleve
tillgängliga för tillgodoseende av andra lokalbehov. Förslaget synes alltså
ändamålsenligt. Vad kostnaderna angår synes man med hänsyn till den
efter avlåtandet av styrelsens skrivelse inträdda prisstegringen böra beräkna
det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet till 38,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Uppsala
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 38,000.

[2.] 1 b. Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad, reservationsanslag. I

sin under föregående punkt omförmälda skrivelse har fångvårdsstyrelsen
jämväl hemställt örn anslag till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Beträffande
detta häktes användning och belägenhet anför styrelsen följande:

Kronohäktet i Ystad, som har plats för 42 intagna, är numera avsett för
yngre personer, som befunnits vara förminskat tillräkneliga och ådömts förvaring.
Vidare intagas där yngre straffriförklarade, som avvakta intagning
å statens sinnessjukhus, samt till ungdomsfängelse dömda, vilkas sinnesbeskaffenhet
varit föremål för särskild undersökning. Anordningen att till
en särskild anstalt sammanföra dessa yngre, i olika avseenden psykiskt defekta,
har visat sig vara synnerligen värdefull.

Kronohäktet ligger i utkanten av staden, skilt från annan bebyggelse genom
vidsträckta trädgårdsfält, och har ett synnerligen vackert läge nära havet.
Sedan under senare år avsevärda belopp anslagits till kronohäktets reparation,
befinner sig detta i ett gott skick. Den del av anstaltens område,
som äges av fångvården, är ej så stor men genom arrenden har det av anstalten
disponerade området utökats, senast genom arrende från Ystads stad av
ett ganska stort område av trädgårdsnatur.

I anslutning lill det anförda uttalar styrelsen, att det länge framstått såsom
en brist i fråga örn anstalten att arbetslokalerna varit otillfredsställande samt
att åtgärder därför ansetts böra vidtagas för att erhålla en verkstadslokal.
Rörande anordnandet av en sådan lokal anför styrelsen:

öster örn kronohäktets huvudbyggnad och i jämnhöjd med huvudbyggnadens
södra kortsida ligger det s. k. f. d. tingshuset, öster örn detta och be -

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements elnien.

gränsat i väster av f. d. tingshuset och i övrigt av fängelsemuren finnes en
gård om cirka 9.6 X 12.5 m., som för närvarande icke kommer till användning.
Avsikten är att å detta gårdsutrymme uppföra en verkstadslokal närmast
avsedd för skrädderi, varvid fängelsemuren, som begränsar tre sidor
av nämnda gård, skulle rivas. Verkstadslokalen skulle där uppföras i en våning
med tio gallerförsedda fönster samt med förbindelse med f. d. tingshuset
genom två i muren upptagna dörrar.

Verkstadens ytterväggar muras av tegelsten, varvid gammalt renhugget
tegel från den nedrivna muren användes. Ventilationsskorsten av plank reses.
Taket intäckes med galvaniserad plåt. Ny nedgång anordnas till källaren,
som inredes och förses med ny ventilation. Å färdig grund uppföres
i samband med verkstadsbyggnaden ett vindfång.

Enligt en i styrelsens skrivelse intagen, av arkitekten G. Birch-Lindgren
gjord beräkning skulle kostnaderna för den föreslagna verkstadslokalen uppgå
till 22,000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen hemställer, att till uppförande av ny verkstadslokal
vid kronohäktet i Ystad måtte äskas ett reservationsanslag å nämnda belopp.

I utlåtande den 15 november 1939 har byggnadsstyrelsen uttalat, att förslaget
icke föranledde erinran från styrelsens sida samt att styrelsen funne de
för ändamålet beräknade kostnaderna skäliga.

Då kronohäktet i Ystad på grund av fördelaktigt läge och ändamålsenlig
anordning i övrigt är särskilt väl lämpat för vård av det klientel som nu intages
där, torde det böra bibehållas för sitt nuvarande ändamål. Emellertid
saknar anstalten särskilda arbetslokaler, och möjligheterna till yrkesutbildning
i inomhusarbete äro därför otillfredsställande. Att denna brist avhjälpes
är så mycket mer angeläget som det vid en specialanslalt för vård
av unga brottslingar med psykiskt abnorm läggning är av stor betydelse ur
terapeutisk synpunkt, att de intagna kunna sysselsättas med lämpligt arbete.

På grund av det anförda förordar jag, att fångvårdsstyrelsens förslag till
verkstadslokal vid fängelset kommer till utförande så snart förhållandena det
medgiva. Kostnaderna för den nya lokalen torde numera böra beräknas till

31,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .................. kronor 31,000.

[3.] 1 c. Bostadshus vid fångkolonien å Singeshnlt, reservationsanslag.

Fångkolonien å Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län tillkom år 1920
och är avsedd för fångar, som under friare former beredas sysselsättning med
jordbruksarbete. Vid kolonien, som har plats för 29 fångar, äro anställda sex

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

189

befattningshavare i vaktkonstapelsgrad. För denna bevakningspersonal finnas
fyra bostadslägenheter med kök, inrymda i tre särskilda bostadshus,
ävensom vissa enkelrum.

I sin skrivelse den 2 september 1939 har fångvårdsstyrelsen uttalat, att det
för koloniens bevakningspersonal avsedda bostadsbeståndet vore otillräckligt.
Styrelsen anför härom närmare:

På grund av de dåliga bostadsförhållandena har det visat sig förenat med
svårigheter att få lämplig tjänstepersonal till fångkolonien, vars uppgift inom
fångvården är av stor betydelse. Flertalet av de befattningshavare som
ifrågakomma äro gifta och kunna därför ej för någon längre tid hänvisas
till enkelrum. Det har dock inträffat att en befattningshavare vid fångkolonien
under mer än tio år ej kunnat beredas möjlighet att bilda eget hushåll
utan för sina måltider varit hänvisad till fångkost. Det nu anförda har vid
inspektioner och andra tillfällen framhållits för styrelsens ledamöter, varjämte
de brister som förefunnits med avseende å bostadsförhållandena kunnat
konstateras.

Behovet av att bygga ett nytt bostadshus för personal vid fångkolonien
torde alltså få anses ådagalagt. Lämplig tomt finnes. Enligt styrelsens mening
bör ett nytt bostadshus innehållande två lägenheter vardera om två
rum och kök uppföras.

På grund av det anförda och under åberopande av en av arkitekten G.
Birch-Lindgren gjord kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna för det
nya bostadshuset skulle uppgå till 39,000 kronor, har fångvårdsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till uppförande av bostadshus
för personal vid fångkolonien å Singeshult för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag å nämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 november 1939 ansett att kostnaderna
för ett bostadshus av den föreslagna storleken icke behöva beräknas
högre än till 30,000 kronor.

Fångkolonien å Singeshult är ansluten till jordbruksfängelset i Mariestad Departement!
och dit överflyttas de mest pålitliga av fängelsets fångar. Av de fångar som che,en
sålunda komma till Singeshult äro de flesta förstagångsförbrytare, vilka i
regel kunna påräkna villkorlig frigivning. För att kolonien skall rätt fylla
sin uppgift är det av största betydelse, att bevakningspersonalen därstädes
besitter de speciella förutsättningar som krävas vid en anstalt av detta slag.

Koloniens avskilda läge i förening med bristen på familjebostäder försvårar
emellertid personalens ändamålsenliga rekrytering. Det måste därför anses
vara av vikt, alt bostadsbeståndet snarast möjligt förbättras.

Kostnaderna för ett nytt bostadshus av den föreslagna storleken torde med
nuvarande prisläge böra uppskattas till 33,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .................... kronor 33,000.

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[4.] 1 d. Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå, reservationsan slag.

I skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen uttalat, att
vid kronohäktet i Luleå vissa omändringsarbeten sedan länge framstått såsom
synnerligen önskvärda. Sålunda har, enligt vad i skrivelsen uppgives, vid
styrelsens årliga inspektioner och andra tillfällen särskilt påtalats, att uppvärmningsanordningarna
äro otillfredsställande samt att vatten- och avloppsledningarna
behöva omläggas och vattenklosettanordningarna kompletteras.
Styrelsen anför härom närmare:

t Kronohäktets i Luleå cellbyggnad uppvärmes f. n. dels, i mindre utsträckning,
genom kakelugnar och dels genom vissa ålderdomliga värmeugnar, som
under den kallaste delen av året ej åstadkomma erforderlig uppvärmning.
Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skola samtliga byggnader
å kronohäktets tomt förses med värmeledning för pumpdrift från en
gemensam panncentral, som förlägges i cellbyggnadens källare. Inom källaren
anordnas bränsleförråd samt pumprum för uppställande av pumpar,
avsedda att framdriva det cirkulerande vattnet i värmesystemet. I panncentralen
uppställes dessutom en varmvattenberedare för erhållande av varmt
vatten till bad, tvätt m. m. Radiatorerna uppställas inom cellbyggnaden vid
hjärtmuren, i övriga byggnader placeras radiatorerna i regel under fönstren.
För ventilation användas befintliga evakueringskanaler, ledande upp över
yttertak. Den sanitära inredningen beräknas i stor utsträckning förnyad.
Likaså ha beräknats nya kallvattenledningar ävensom omläggning av alla
befintliga avloppsledningar inom byggnaderna. De utvändiga avloppsledningarna
i mark äro beräknade att oförändrat användas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle enligt beräkningar av arki -

tekten G. Birch-Lindgren bliva följande:

Värme- och andra ledningar samt sanitära installationer .... kronor 53,000

Byggnadsarbeten ..................................... » 18,500

Oförutsedda kostnader, ritningar, kontroll ................ » 7.000

Summa kronor 78,500.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till ifrågavarande
ändamål anvisa ett reservationsanslag av 78,500 kronor.

I infordrat utlåtande har byggnadsstyrelsen lämnat förslaget utan erinran.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har, likaledes efter remiss, tillstyrkt bifall
till fångvårdsstyrelsens hemställan.

Departements

chefen.

Förevarande arbeten ingå såsom ett led i den planmässiga moderniseringen
av sådana fängelsebyggnader, om vilka det med bestämdhet kan sägas
att de äro avsedda att för framtiden bestå. I fråga om arbetenas behövlighet
må särskilt framhållas, att vid en anstalt med den nordliga belägenhet, som
kronohäktet i Luleå har, det måste betecknas såsom en allvarlig brist att
uppvärmningsanordningarna icke befinna sig i tillfredsställande skick.

På grund av det anförda och då det synes önskvärt att möjliggöra arbetenas
igångsättande redan under detta budgetår, hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

191

Kungl. Majda proposition nr 2.

att till Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av ................ kronor 78,500.

[5.] 1 e. Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsanslag. Med

bifall till ett av Kungl. Maj:t (prop. nr 220) framlagt förslag beslöt 1938 års
riksdag, att egendomen Hall i Östertälje socken skulle enligt vissa överenskommelser
mellan statsverket och egendomens ägare, föreningen till minne
av Konung Oscar I och Drottning Josephina, förvärvas för statsverkets räkning
samt att å egendomen skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med förslag
av fångvårdsstyrelsen, uppföras en säkerhetsanstalt för förvarade och
internerade samt ny sinnessjukavdelning inom fångvården. För detta ändamål
beviljade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 500,000 kronor samt
1939 års lagtima riksdag ett reservationsanslag av 2,255,000 kronor. På grund
av prisstegringen har Kungl. Majit därjämte bemyndigat fångvårdsstyrelsen
att från det å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 under kapitalhudgeten anvisade
reservationsanslaget till oförutsedda utgifter taga i anspråk 155,000
kronor för ändamålet. Sammanlagt ha alltså till anstaltens uppförande anvisats
2,910,000 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen avgivit förslag
till anslagsäskanden för byggnadsändamål att föreläggas riksdagen. Häri
har bland annat till behandling upptagits frågan om utbyggande av vårdanstalten
å Hall — såsom säkerhetsanstalten och sinnessjukavdelningen numera
gemensamt benämnas. Styrelsen erinrar därvid, att styrelsen i skrivelse
till Kungl. Majit den 2 september 1939 framlagt förslag om anstaltens
utbyggande, vilket förslag i huvudsak inneburit uppförande av en ny sluten
paviljong, modernisering av köket samt uppförande av nya personalbostäder.
I sin skrivelse den 9 september 1940 har styrelsen anfört att, då styrelsen
nu ånyo framlade förslag om utbyggande av Hallanstalten, motiveringen härtill
vöre den att det syntes angeläget, att 1937 års nya lag örn förvaring och
internering i säkerhetsanstalt sattes i kraft utan alltför stor tidsutdräkt.

De i skrivelsen den 9 september 1940 avsedda arbetena avse ny sluten
paviljong, desinfektionsugn i tvättcentralen, modernisering av köksbyggnaden
samt nya bostäder. Enligt en av arkitekten G. Birch-Lindgren uppgjord
beräkning skulle dessa arbetens utförande draga en sammanlagd kostnad
av 945,000 kronor, därav för paviljongen 490,000 kronor, för tvättcentralen
10,000 kronor, för köksbyggnaden 170,000 kronor samt för 13 bostadslägenheter
tillhopa 275,000 kronor.

Under åberopande härav har fångvårdsstyrelsen hemställt, att till nu
nämnda arbeten måtte av riksdagen äskas ett reservationsanslag av 945,000
kronor.

Departements thelen.

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Den av Birch-Lindgren upprättade kostnadsplanen upptager bland annat
följande:

T våttcentralen.

Desinfektionsugn .................................. kronor 10,000

Modernisering av köksbyggnaden.

Byggnadsarbeten och målning .......... kronor 75,000

Rörinstallationer ...................... » 42,000

Utvändiga d:o ........................ » 5,000

Köksapparater........................ > 15,000

Elektriska installationer utom elektriska

värmeapparater .................... » 17,000

Kylanläggning ........................ » 5,500

Oförutsett, ritningar, kontroll .......... » 10,500

Bostäder.

6 lägenheter om 2 rum och kök å kr.

19.000 ............................ kronor 114,000

3 lägenheter örn 3 rum och kök å kr.

22.000 ............................ >, 66,000

Oförutsett, planering, ritningar, kontroll » 13,000 ,■

170,000

193,000

Summa kronor 373,000.

1 anslutning till beräkningarna har Birch-Lindgren anfört bland annat:

De nya bostadshusen skulle uppföras såsom radhus i likhet med ett under
byggnad varande. Ett dylikt serieuppförande av bostäder av trä enligt standardkonstruktion
hade efter ingående undersökningar, anbudsinfordran m. m.
visat sig som det för ändamålet ur olika synpunkter fördelaktigaste. Beträffande
köksbyggnaden hade ur beräkningarna uteslutits alla elektriska värmeapparater,
varjämte en av rörledningskonstruktören till 30,000 kronor beräknad
köksutrustning nedskurits till 15,000 kronor. Under nuvarande förhållanden
syntes nämligen de befintliga apparaterna böra bibehållas i det
allra längsta.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen lämnat utan erinran fångvårdsstyrelsens
förslag, såvitt angår tvättcentralen, köksbyggnaden och bostadslägenheterna.

Frågan huruvida en ny sluten paviljong bör komma till utförande vid Hallanstalten
sammanhänger med spörsmålet örn ikraftträdandet av lagen om
förvaring och internering i säkerhetsanstalt. Att detta spörsmål icke nu upptages
till lösning bör emellertid icke utgöra hinder för en prövning av fångvårdsstyrelsens
framställning i övrigt beträffande anstalten. Härvid är att
märka att, enligt vad styrelsen i skrivelse den 19 november 1940 anmält, ett
uppskov med den nya lagstiftningens sättande i kraft bereder möjlighet till
någon reduktion av det i skrivelsen den 9 september 1940 angivna antalet
bostadslägenheter. De arbeten, som sålunda böra komma till utförande obe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

193

roende av förvarings- och interneringslagens ikraftträdande, inskränka sig
till dem, för vilka jag i det föregående framlagt specificerade kostnadsberäkningar.

Vad som bland de föreslagna arbetena framstår såsom mest angeläget är
moderniseringen av köket samt uppförandet av nya bostäder. Kökets inredning
är föråldrad och befinner sig icke i det skick som kräves för en rationell
skötsel av en anstalt sådan som Hallanstalten. Beträffande anskaffandet
av bostäder må framhållas, att man ursprungligen räknat med att en del av
befattningshavarna skulle kunna hyra bostäder i Östertälje. Detta är på grund
av krisförhållandena uteslutet, något som ytterligare skärpt behovet av bostäder
vid anstalten. Mot förslaget att installera en desinfektionsugn i tvättcentralen
har jag icke funnit anledning till erinran.

Den sammanlagda kostnaden för nu ifrågavarande arbeten har beräknats
till 373,000 kronor. Erforderliga medel synas böra äskas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Utbyggande av vårdanstalten å Hall å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ...................... kronor 373,000.

[6.] 1 f. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs,

reservationsanslag. I sitt utbyggda skick består ungdomsanstalten å Skenäs
av tre logementsbyggnader med plats för sammanlagt 94 elever ävensom
verkstadsbyggnad, till jordbruket hörande ekonomibyggnader samt bostadshus
för personalen.

Sedan fångvårdsstyi-elsen i skrivelse den 16 september 1939 hemställt om
beräknande av anslag å tilläggsstat för budgetåret 1939/40 till utbyggande
av Skenäsanstalten med, bland annat, ett gymnastikhus med två lektionssalar
för en kostnad av 106,000 kronor, tillkännagav styrelsen i skrivelse
den 2 november 1939, att styrelsen med hänsyn till de krisförhållanden som
inträtt ansett sig böra för det dåvarande avstå från att äska medel för
nämnda ändamål.

I sin skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen ånyo väckt
fråga om uppförande av en gymnastik- och skolbyggnad vid anstalten. Styrelsen
anför:

Sedan den tredje logementsbyggnaden vid ungdomsanstalten å Skenäs nu
är färdig att tågås i bruk, finnas å anstalten platser för 94 elever, förutom
reservplatser. För de intagnas sysselsättning är väl sörjt. Förutom med
jordbruk och trädgårdsskötsel m. m. erhålla de intagna sysselsättning vid
den mekaniska verkstad, som redan finnes vid anstalten, och snickeriverkstaden,
som snart är färdig. Enligt 9 § i stadgan den 8 april 1938 skola de
intagna erhålla undervisning i bl. a. gymnastik och idrott. Under den ljusa
årstiden finnas ulomhus mycket goda tillfällen lill kroppsövningar av olika
slag såsom fri idrott, fotbollsspel och simning. Under den övervägande de Bihang

till riksdagens protokoll 19i1. t sami. Nr 2. 13

194

Kungl. Mnj:ts proposition nr 2.

len av året, då mörkret tidigt faller på, äro emellertid tillfällena till kroppsövningar
för de å anstalten intagna betydligt sämre. Det finnes visserligen
möjligheter att anordna sådana övningar i logementsbyggnadernas korridorer
och i vissa suterrängvåningar, men de utrymmen, som erhållas på
detta sätt, äro i hög grad otillräckliga och giva ej tillfälle till de övningar,
särskilt i gymnastik, som äro föreskrivna i stadgan. Med hänsyn till den
stora betydelse gymnastik och andra kroppsövningar ur olika synpunkter
ha för ynglingar i de årsklasser, varom här är fråga, har det länge framstått
som ett starkt önskemål att en gymnastikbyggnad uppfördes å Skenäsanstalten
och i samband därmed av praktiska skäl ett par skolsalar. För
undervisningen användes för närvarande de suterrängvåningar, som finnas
vid anstalten. Fångvårdsstyrelsen är medveten att några större belopp
knappast torde kunna anslås för att uppföra en dylik gymnastik- och skolbyggnad.
Huvudsaken är att det finnes någon tillflyktsort inomhus för gymnastikövningar
m. m.----

Då styrelsen nu anser sig böra lägga fram nytt förslag till gymnastik- och
skolbyggnad, har styrelsens arkitekt Birch-Lindgren vid uppgörande av förslaget
på styrelsens anmodan vidtagit åtskilliga förenklingar i den ursprungliga
planen och därigenom kunnat nedbringa kostnaderna till 58,000 kronor.

Enligt det av styrelsen åberopade kostnadsförslaget skulle byggnaden
uppföras i en våning samt innehålla en gymnastiksal, två lektionssalar jämte
tre mindre rum, lärarerum, redskapsrum och materialrum; härtill skulle
komma pannrum och bränslerum i en suterrängvåning. Kostnadsberäkningen
ter sig sålunda:

Byggnadsarbeten.

Grund ..............i................. kronor 6,300

Stomme (Svenska Trähus) .............. » 21,100

Uppsättning av stommen, taktäckning, målning
m. lii......................... » 8,400

Gymnastikinredning .................... » 5,000 kronor 40,800

Rörinstallationer ...................................... » 10,500

Elektriska installationer .............................. » 2,700

Oförutsett, ritningar, kontroll c:a 7 procent .............. » 4,000

Summa kronor 58,000.

I anslutning till kostnadsberäkningen yttrar styrelsen vidare:

Arkitekten anmärker, att det förutsatts, att schaktning och grundarbeten
samt stommens uppsättning m. m. skulle utföras av de å anstalten intagna.
Om delta icke bleve fallet, borde kostnadsberäkningarna ökas med c:a 7,000
kronor till 65,000 kronor. Arbetet vore beräknat med nu gällande priser och
enklast möjliga utförande. Bl. a. hade WG-installationen slopats och ersatts
med torrklosett.

Styrelsen får anmärka att en möjlighet att nedbringa kostnaderna torde
ligga i att slopa lektionssalarna men vill för sin del icke förorda en sådan
åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer fångvårdsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål hos riksdagen äska ett
reservationsanslag av 58,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr i.

195

I utlåtande den 5 november 1940 har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke
ha något att erinra mot förslaget eller den därför beräknade kostnaden.

Vid en anstalt sådan som ungdomsanstalten å Skenäs, varest ett betydan- Departement*-de antal ynglingar sammanförts, är det uppenbarligen en angelägenhet av cAe/«nvikt
att gymnastiken kan på ett ändamålsenligt sätt användas i den fostrande
verksamheten. De möjligheter till kroppsövningar, som de nuvarande
anordningarna vid anstalten erbjuda under den mörkare årstiden, måste
betecknas såsom föga tillfredsställande. Förslaget att uppföra ett särskilt
gymnastikhus därstädes synes fördenskull värt allt beaktande. Härtill kommer,
att en dylik byggnad även skulle fylla behovet av en samlingslokal
inom anstalten. Goda skäl synas tala för att, på sätt som föreslagits, i samband
med anordnandet av en gymnastiklokal bereda ökade utrymmen för
undervisningsändamål.

Den utformning byggnadsförslaget numera erhållit torde i önskvärd grad
motsvara kravet på enkelhet i utförandet. Givetvis bör i största möjliga omfattning
elevernas arbetskraft utnyttjas vid byggnadsarbetet.

Av nu anförda skäl har jag funnit mig böra tillstyrka bifall till fångvårdsstyrelsens
förslag. De erforderliga medlen torde böra anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten
å Skenäs å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 58,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigrid Linders.

• -r-.

: *

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

197

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartem entet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 5 c. Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver, reser vationsanslag.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
gjort framställning om anvisande av medel till uppförande
av förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver, vilken framställning
i yttrande den 11 i samma månad tillstyrkts av chefen för armén.

I ärendet har 1940 års militära byggnadsutredning den 29 november 1940
avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt, att för uppförande av förrådsbyggnader
för truppförbandens krigsreserver i enlighet med vissa av utredningen
utarbelade normaltyper, för vilka redogörelse lämnats i förenämnda utlåtande,
till fortifikationsstyrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 10,000,000
kronor, Emellertid ansåge sig utredningen böra förorda, att byggnadsarbetena
i besparingssyfte underställdes fortifikationsstyrelsens centrala ledning,
därvid borde iakttagas, att vägg- och takbeklädnadsmaterial, såsom eternit
och dylikt, upphandlades direkt och tillhandahölles blivande byggnadsentreprenörer
mot skälig ersättning samt att tillfälle bereddes spekulanter att avlämna
anbud å snickeri- och inredningsarbeten, beträffande vilka arbeten

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bland annat snickerifabriker syntes kunna intresseras att avgiva för statsverket
fördelaktiga anbud.

På grund av ärendets hemliga natur torde någon närmare redogörelse för
dess innebörd icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande
utskott torde därom erhålla upplysning genom de handlingar, som tillhandahållas
utskottet.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att förrådsbyggnader för nu avsett
ändamål komma till utförande enligt de grunder som av 1940 års militära
byggnadsutredning sålunda förordats. Då vidare byggnadsarbetena torde
böra komma till utförande redan under innevarande budgetår, synes härför
erforderlig medelsanvisning, tillhopa 10,000,000 kronor, böra upptagas å tillläggsstat
för samma budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Mäj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 10,000,000.

[2.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reser vationsanslag.

Sedan försvarsväsendets verkstadsnämnd övertagit ledningen
av driften vid de i nämndens instruktion omförmälda etablissementen (jfr
propositionen nr 1 till 1940 års urtima riksdag, f järde huvudtiteln, punkt 2),
hava en del bvggnadstekniska och andra förändringar å vissa av ifrågavarande
etablissement befunnits erforderliga i och för den driftsrationalisering,
som utgjort ett huvudsyfte vid nämndens inrättande. Sålunda har efter därom
av Kungl. Majit i propositionen nr 38 (punkt 6) framlagt förslag 1940 års
urtima riksdag (skrivelse nr 54) till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets
fabriker å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940;41 anvisat ett
reservationsanslag av 583,000 kronor, därav 166,000 kronor avsågos för vissa
kompletterings- och anskaffningsarbeten för Stockholms tygstations under
byggnad varande signalverkstäder vid Solvalla.

I skrivelse den 6 december 1940 har nu verkstadsnämnden — med erinran
att, utöver avslutandet av byggnadsverksamheten vid omförmälda signalverkstäder,
i nämndens uppgift inginge att handhava planerandet och uppförandet
av övriga för Stockholms tygstation erforderliga verkstäder, som jämlikt
Kungl. Maj:ts bestämmande likaledes skola förläggas till Solvalla — till en
början hemställt, att medel måtte anvisas till uppförande vid tygstationen av
en garagebyggnad och därvid anfört i huvudsak föjande:

Vid den detaljutformning av den erforderliga fortsatta byggnadsverksamheten
vid Solvalla, som nämnden för närvarande vore sysselsatt med, hade
nämnden funnit, att ett varmgarage för Stockholms tygstations verkstäder
snarast möjligt måste uppföras. Då ett dylikt garage även förutsatts i vederbörlig!
av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse preliminärt utarbetat förslag
i ämnet, innebure ett uppförande av garaget endast ett fullföljande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

199

ursprungliga planerna. Att nämnden funnit det erforderligt att omedelbart
vidtaga åtgärder för garagets uppförande berodde därpå, att det efter signalverkstädernas
överflyttning till Solvalla visat sig nödvändigt att ordna garageutrymmen
för dessa verkstäders bilar. Garaget borde vara av sadan storlek,
att det kunde upptaga såväl signalverkstädernas 6 ordinarie bilar som Stockholms
tygstations övriga bilpark på cirka 10 bilar. Det borde därjämte kunna
användas även för andra ändamål. I signalverkstädernas arbetsuppgifter inginge
att såväl utrusta som reparera radiobilar av olika slag. För sådana arbeten
inkomme ofta ett större antal bilar samtidigt. Då dessa utrustningsoch
reparationsarbeten lämpligen borde utföras inomhus, borde garaget utformas
så, att det kunde användas även som verkstadslokal vid ifrågavarande
tillfällen. Till signalverkstäderna vore vidare förlagd en snickeriverkstad med
sådan kapacitet att densamma även avsåges komma att täcka hela tygstationens
framtida behov. För denna snickeriverkstad erfordrades en mindre
virkestork, vilken skulle förläggas till ifrågavarande garagebyggnads ena
ända, däri även vissa smärre förrådslokaler skulle inrymmas. Verkstadsnämnden
hade låtit uppgöra ritningar till en garagebyggnad, som fyllde samtliga
ovan angivna krav. Ifrågavarande ritningar hade granskats och godkänts
av 1940 års militära byggnadsordning. Kostnaderna för garagebyggnaden
belöpte sig till ett belopp av 170,000 kronor, vari inräknats jämväl
kostnader för värme, avlopp, ventilation m. m.

I sin berörda skrivelse har verkstadsnämnden vidare gjort framställning om
anvisande av medel till viss inhägnad samt portvaktsstuga vid tygstationen
och därvid anfört följande:

Med fortifikationsstyrelsen hade under hand överenskommelse träffats, att
fortifikationsstyrelsn skulle låta inhägna den del av området i Solvalla, på
vilket förrådslokaler för närvarande vore under uppförande, ävensom att där
låta utföra erforderliga vägarbeten, under det att nämnden på motsvarande
sätt skulle låta inhägna den del av området, som avsåges för tygstationen,
samt inom detsamma låta utföra erforderliga vägarbeten m. m. Med hänsyn
såväl till sabotagerisk som till det förhållandet att ofta ett stort antal bilar tidvis
komme att vara uppställda i det fria, även örn föreslagen garagebyggnad
komme till stånd, syntes det nämnden önskvärt, att tygstationens område, i
likhet med vad som komme att ske med förrådsområdet, snarast inhägnades.
I samband härmed erfordrades även, att en portvaktsstuga uppfördes vid områdets
huvudinfart. Kostnaden för inhägnaden och portvaktsstugan uppginge
till sammanlagt 50,000 kronor.

Slutligen har verkstadsnämnden i skrivelsen hemställt, att 00,000 kronor
måtte anvisas för anläggning av halvpermanenta vägar, som erfordrades för
signalverkstäderna och förenämnda garagebyggnad samt fram till inom tygstationens
område under byggnad varande skyddsrum, ävensom för visst uppordnande
av området.

Det sammanlagda medelsbelopp som erfordras för utförande av de av verkstadsnämnden
sålunda föreslagna byggnads-, inhägnads-, väg- och uppordningsarbetena
uppgår till (170,000 + 50,000 + 60,000 =) 280,000 kronor.

Då ifrågavarande arbeten torde få anses utgöra ett led i den driftsrationalisering
sorn det ankommer på verkstadsnämnden att söka åstadkomma och
jag intet har att erinra mot de flir arbetena beräknade kostnaderna, 280.000
kronor, finner jag mig böra tillstyrka, att detta belopp äskas för arbetenas

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utförande; och torde medelsanvisningen böra ske under samma rubrik som
det förenämnda, tidigare anvisade anslaget till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets
fabriker.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 an*
visa ett reservationsanslag av ............ kronor 280,000.

[3.] 8 c. Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet, reserva tionsanslag.

Vid behandlingen tidigare i dag av vissa anslagsfrågor för egentliga
statsutgifter under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för budgetåret 1940/
41 har jag, efter en av Svenska nationalkommittén för fysik i skrivelse den
28 november 1940 gjord framställning hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten
för nämnda budgetår under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor, avseende dels utrustning för vissa byggnader, som borde
uppföras för ändamålet, dels ock verksamhetens bedrivande under innevarande
budgetår. Samtidigt anmälde jag, att nationalkommittén för innevarande
budgetår hemställt örn ett belopp av 180,000 kronor för inköp av erforderligt
markområde och uppförande av de nämnda byggnaderna.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet
redogöra för den närmare innebörden av förenämnda anslagsäskande.
Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla
upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Då intet torde vara att erinra mot den av nationalkommittén gjorda beräkningen
av kostnaderna för de ifrågavarande byggnaderna, får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 180,000.

Marinförvaltningens delfond.

[4.] 26. Brännoljecisterncr för flottan, reservationsanslag. I skrivelse

den 5 oktober 1940 angående medel å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 har
marinförvaltningen framhållit, att för fortsatt uppförande av brännoljecisterner
för flottan behov av ytterligare 1,250,000 kronor förelåge samt att härför
erforderlig medelsanvisning med hänsyn till arbetenas art borde fördelas på
två budgetår, varav 500,000 kronor på innevarande och 750,000 kronor på

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

201

nästkommande budgetår. I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen
sedermera i skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 om anvisande för samma budgetår av sistnämnda
belopp.

Under erinran om att jag tidigare denna dag hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond under rubriken marinförvaltningens delfond till brännoljecisterner
för flottan för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

750,000 kronor, får jag, med hänvisning till mitt i samband därmed gjorda
uttalande till statsrådsprotokollet, förorda, att det för innevarande budgetår
avsedda beloppet, 500,000 kronor, av den av marinförvaltningen för ifrågavarande
ändamål begärda sammanlagda medelsanvisningen äskas å tilläggsstat
för detta budgetår.

1 enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Brännoljecisterner för flottan å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 500,000.

[5.] 26 b. Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle, reservationsanslag. På därom av Kungl. Majit i proposition nr
19 punkten 4) gjord framställning anvisade 1939 års urtima riksdag (skrivelse
nr 43) till utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde huvudtiteln ett
reservationsanslag av 5,500,000 kronor. Sedan Kungl. Majit den 3 november
1939 ställt omförmälda belopp till marinförvaltningens förfogande, fastställde
Kungl. Majit genom beslut den 15 december 1939 plan för utbyggnaden.

Vidare bemyndigade Kungl. Majit, på därom av marinförvaltningen i skrivelse
den 11 maj 1940 gjord framställning, genom beslut den 7 juni 1940
marinförvaltningen att gå i författning om utförande av vissa ytterligare anläggningar
vid skifferoljeverket, varjämte Kungl. Maj t genom beslut den 28
juni 1940 medgav, att marinförvaltningen finge av vederbörligt förskottsanslag
disponera ett belopp av högst 2,200,000 kronor för bestridande av kostnaderna
för ifrågavarande ändamål. Efter förslag av Kungl. Majit i proposition
nr 1 till 1940 års urtima riksdag (Bilaga 9, punkten 1) anvisade riksdagen
(skrivelse nr 45) å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond
därav, ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor till vissa anläggningar vid
flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, avsett för täckning av nyssbcrörda förskottsanvisning.

I skrivelse den 2 januari 1941 bar nu marinförvaltningen hemställt örn anvisande
av sammanlagt 1,436,000 kronor till täckande av vissa till prisstegringar
hänförliga merkostnader, som, enligt vad av skrivelsen jämte därvid

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fogade tablåer närmare framginge, uppkommit vid skifferoljeverkets förberörda
utbyggnad och ytterligare komplettering.

För täckande av ifrågavarande merkostnader, vilka sammanhänga med
prisstegringar som inträffat efter det de ursprungliga kostnadsberäkningarna
uppgjorts, torde ett särskilt anslag å det nämnda beloppet, 1,436,000 kronor,
böra äskas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk
a Kinnekulle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................. kronor 1,436,000.

[6.] 28 b. Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv,

reservationsanslag. I sin förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen
hemställt, att för förstärkning av utrustningspiren vid
Karlskrona örlogsvarv medel måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår samt därvid anfört följande:

På grund av den alltmera ökade belastningen av kajutrymmena vid Karlskrona
örlogsvarv förelåge ett behov att få utrustningspiren därstädes förstärkt.
Under nuvarande förhållanden måste ett vid piren liggande »Sverige»-skepp förtöjas jämväl med wire till en utanför liggande boj för att vid hårt
väder pirens bestånd icke skulle riskeras. Detta förtöjningssätt vore synnerligen
hindersamt för förhalningar från och till mastkranen. Ett förläggande
till piren av två skepp — det ena utanför det andra — vilket i hög grad
skulle förenkla erforderliga förhalningar, kunde nu ej utan risk företagas
annat än vid mycket vackert väder. Genom förstärkning av pirnocken skulle
dessutom uppsättande framdeles av en svängkran därstädes möjliggöras.
Kostnaderna för pirens förstärkande beräknades belöpa sig till cirka 60,000
kronor.

Av marinförvaltningens framställning torde framgå, att en förstärkning
av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv är av behovet påkallad. Med
hänsyn härtill och då intet synes vara att erinra mot den begärda medelsanvisningens
storlek, 60,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona
örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 60,000.

[7.] 28 c. Utbyggnad av sjöflygstation, reservationsanslag. I sin skri velse

rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde
marinförvaltningen under rubriken »Basering av torpedflygstation» om anvisande
av ett reservationsanslag å 870,000 kronor, därav 194,500 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

203

avsåge en av tillkomsten av den nya lorpedplandivisionen betingad ändring
av depåfartyget »Dristigheten», 305,500 kronor utbyggnad av en flygstation
samt återstoden anskaffning av ett logementsfartyg. Vid ärendets anmälan
inför Kungl. Majit i statsrådet den 4 januari 1940 fann jag mig böra tillstyrka
marinförvaltningens förenämnda framställning allenast i vad den
rörde ändringen av »Dristigheten», varjämte jag föreslog, att härav föranledda
kostnader skulle bestridas från flottans ordinarie underhållsanslag.
Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen
bifallen.

I sin berörda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen
ånyo underställt Kungl. Majits prövning frågan örn utbyggnad av flygstationen
i fråga samt med hänsyn till ändrade prisförhållanden härför äskat ett
medelsbelopp av 375,000 kronor.

Då det synes vara angeläget, att flygstationen snarast utbygges, anser jag
mig böra tillstyrka, att det härför äskade medelsbeloppet, 375,000 kronor,
mot vars beräknande intet torde vara att erinra, äskas å tilläggsstat för
innevarande budgetår.

1 enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen alt

till Utbyggnad av sjöflygstation å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 375,000.

Flygförvaltningens delfond.

[8.] 33 d. Nytt kasernetablissemcnt för bombflottilj, reservationsan slag.

I sin skrivelse den 16 oktober 1940 med förslag angående flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen — med utgångspunkt
från en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i promemoria
till chefen för försvarsdepartementet den 8 augusti 1940 framlagd plan för
konsolidering och utvidgning av flygvapnet under de närmaste fem åren —
enligt chefens för flygvapnet direktiv vid sina personal- och anslagsberäkningar
utgått från att under budgetåret skulle dels tillkomma en ny fjiirrspaningsflottilj
och en basorganisation i övre Norrland, dels påbörjas uppsättningen
av en ny bombflottilj. En närmare redogörelse för det sålunda
framlagda utvidgningsprogrammet har jag lämnat tidigare i dag vid anmälan
av flygvapnets medelsbehov under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår,
därvid jag även i allt väsentligt funnit mig böra tillstyrka de för
nästkommande budgetår föreslagna utvidgningarna.

I skrivelser den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov för flygvapnet
å kapitalbudgeten har flygförvaltningen, i anslutning till de sålunda
förutsatta utökningarna av flygvapnets organisation under budgetåret 1941/
42, anmält behov av anslagsmedel för uppförande av etablissement för de

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nya flygflottiljerna m. m., vilka anslagsmedel hänförde sig såväl till innevarande
budgetår som till budgetåret 1941/42.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima
riksdag (punkten 31) framlagt förslag har riksdagen (skrivelse nr 97) till
nytt kasernetablissement för den i det föregående omförmälda fjärrspaningsflottiljen
såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
flygförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 anvisat
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. De sålunda beslutade nybyggnaderna
liksom de ifrågasatta nybyggnaderna för den i det föregående
berörda bombflottiljen samt för den nämnda basorganisationen i övre Norrland
ha avsetts att erhålla ett förenklat utförande, till större delen i trä,
i likhet med de för närvarande under uppförande varande etablisscmenten
för Göta flygflottilj.

Som jag i det föregående erinrat har jag tidigare i dag i samband med
statsverkspropositionens behandling funnit mig böra tillstyrka det framlagda
förslaget om att uppsättandet av en ny bombflottilj skulle taga sin
början under nästkommande budgetår. Jag är därför nu beredd att underställa
Kungl. Majits prövning frågan om igångsättande av erforderliga
nybyggnader för den nya bombflottiljens etablissement.

Den nya flottiljen har föreslagits skola fredsförläggas i närheten av Kalmar.
Härtill har jag redan förut uttalat min anslutning.

Kostnaderna för anordnande av det nya etablissementet hava av flygförvaltningen
beräknats enligt följande uppställning:

Flygfältsarbeten .................................... kronor 1,100,000

Markförvärv ...................................... » 275,000

Byggnader m. m................................... » 8,025.000

Administration och oförutsedda utgifter .............. » 580.000

Summa kronor 9,980,000.

Av sistberörda summa har ett belopp av 980,000 kronor ansetts erforderligt
under innevarande budgetår, under det att återstående 9,000,000 kronor
skulle belöpa å budgetåret 1941/42.

I överensstämmelse med vad jag uttalat vid behandlingen av frågan örn
erforderliga anslagsmedel för nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj
i förenämnda proposition nr 73 till 1940 års urtima riksdag torde det ej
vara uteslutet, att de beräknade byggnadskostnaderna skola kunna nedbringas
under vad som av flygförvaltningen beräknats. Med avseende härå
förutsätter jag, att de av ämbetsverket upprättade ritningarna och kostnadskalkylerna
skola i besparingssyfte underkastas granskning av 1940 års militära
byggnadsutredning. Härvid torde det kunna förväntas, att det för här
ifrågavarande kasernetablissement erforderliga anslagsbelopp skall kunna
nedbringas till cirka 9,300,000 kronor.

Som nyss nämnts har flygförvaltningen hemställt, att redan under innevarande
budgetår ett belopp av 980,000 kronor måtte ställas till ämbetsver -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

205

kets förfogande för byggnadsarbetenas påbörjande. Detta belopp torde böra
äskas att utgå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Återstoden
av medelsbehovet, enligt ovanstående beräkning (9,300,000 —

980,000 =) 8,320,000 kronor, har jag anmält tidigare i dag vid behandlingen
av kapitalinvesteringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
för nästa budgetår.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Nytt kasernetablissement för bombflottilj å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 980,000.

[9.] 33 e. Etablissement för basorganisation, reservationsanslag. I det

program för utvidgning och konsolidering av flygvapnet, för vilket jag lämnat
en redogörelse vid behandlingen av flygvapnets anslag å driftbudgeten
för nästa budgetår, ingår såsom i nämnda redogörelse och under nästföregående
punkt anförts jämväl inrättandet av en s. k. basorganisation i övre
Norrland. Flygförvaltningen har i sina förenämnda skrivelser den 19 oktober
1940 närmare utformat förslaget rörande denna organisation och i anslutning
därtill hemställt om anvisande av medel för anordnande av vissa
etablissement för organisationen i fråga. Flygförvaltningen har därvid föreslagit,
att vid organisationens centralförläggningsplats borde komma till utförande
följande byggnader, nämligen administrationsbyggnad, personalbostäder,
kaserner, matsalar och mässar för basorganisationens personal, centralförråd,
hangar, verkstad och förråd för en division flygplan. För förläggning
av stationsavdelningar m. m. å de tre föreslagna övningsplatserna
borde tillsvidare iordningställas vissa baracker m. m.

Kostnaderna för anordnande av basorganisationen i enlighet med nu angivna
riktlinjer hava av flygförvaltningen beräknats enligt följande upp -

ställning:

Flygfältsarbeten .................................... kronor 1,227,000

Markförvärv........................................ * 170,000

Byggnader m. m................................... » 6,576,000

Administration och oförutsedda utgifter .............. » 482,000

Summa kronor 8,455,000.

Av sistberörda summa har ett belopp av 3,455,000 kronor ansetts erforderligt
under innevarande budgetår, under det att återstående 5,000,000 kronor
skulle belöpa å budgetåret 1941/42.

I anslutning till vad jag anfört under nästföregående punkt förutsätter jag
även beträffande de nu ifrågavarande byggnaderna och anläggningarna, att
dessa — sedan ritningar och andra projektarbeten varit föremål för översyn

206

Kungl. Maj:ts proposition nr

inom 1940 års militära byggnadsutredning — skola kunna ytterligare förenklas,
varjämte med utförandet av vissa anläggningar torde kunna anstå.
Sålunda torde, i enlighet med vad överbefälhavaren anfört i skrivelse den 10
december 1940, vissa planeringsarbeten och rullbaneanläggningar liksom ock
vissa barackbyggnader vid övningsplatserna kunna uppskjutas tills vidare.
Då dessutom vissa ytterligare besparingar torde kunna åvägabringas, synes
det sammanlagda medelsbehovet för basorganisationens etablissement
för närvarande kunna beräknas till 6,200,000 kronor. Av sistberörda belopp
torde 2,000,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41. Återstoden av medelsbehovet eller (6,200,000 — 2,000,000 =)

4,200,000 kronor har jag anmält tidigare i dag vid behandlingen av kapitalinvesteringarna
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för nästa
budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen ''

att till Etablissement för basorganisation å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 2,000,000.

[10.] 35 e. Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj, reserva tionsanslag.

I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående flygvapnets medelsbehov
under kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 anmälde flygförvaltningen,
att vissa ökade utrymmen erfordrades vid Svea flygflottilj på
grund av större personalstyrka och utvidgat materielbestånd vid flygflottiljen,
samt att ämbetsverket avsåge att efter utredning rörande kostnaderna
för anordnande av de sålunda påkallade ökade utrymmena till Kungl. Majit
inkomma med förslag i ämnet. I anslutning härtill har flygförvaltningen i
skrivelse den 6 december 1940 framlagt förslag i fråga om vissa byggnadsoch
andra anläggningsarbeten vid Svea flygflottilj i och för tillskapande av
de erforderliga ökade lokalutrymmena vid flottiljen.

De för ändamålet nödvändiga byggnaderna och anläggningarna har flygförvaltningen
sammanfattat i följande förteckning:

Utökning av matsal, tvättrum och omklädnadsrum vid flot -

tiljverkstaden ...................................... kronor 35,000

Emballagebod ........................................ » 20,000

Ammunitionsförråd .................................. » 40,000

Delonatorförråd .................. » 5,000

Diverse separata förråd för etylalkohol, klorkalk m. m. . . » 5,000

Erforderliga vägar till ovannämnda förrådsbyggnader .... » 15,000

Devieringsbana ...................................... » 3,000

Om- och tillbyggnad av nuvarande manskaps- och under officersmäss

till enbart manskapsmäss .............. » 55,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

207

Ny underofficersmäss inklusive 10 enkelrum för ogifta underofficerare
...................................... kronor 130,000

Förläggningskasern för 25 kadetter . ................... » 65,000

Utökning av befintligt garage ........................ » 30,000

Färdigställande av vägnätet, anordnande av parkeringsplatser
och behövligt planeringsarbete inom förläggningen . . » 35,000

Summa kronor 438,000.

Med förmälan, att i ovanstående kostnadsberäkning inginge jämväl efter
sex procent beräknade administrationskostnader, har flygförvaltningen hemställt,
att nämnda belopp, 438,000 kronor, måtte anvisas att utgå å tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Som de på senare tid genomförda utökningarna av flygflottiljens organisation
otvivelaktigt medfört, att de ursprungligen beräknade lokalutrymmena
för personal och materiel äro otillräckliga, finner jag mig böra ansluta
mig till flygförvaltningens förevarande förslag, mot vars beräknade kostnader
jag ej har något att erinra.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 438,000.

[11.] 35 f. Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reservations anslag.

I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å
kapitalbudgeten har flygförvaltningen hemställt örn anvisande av anslagsmedel
för vidtagande av anordningar, avsedda alt öka krigsberedskapen vid
vissa krigsflygfält. De föreslagna anordningarna bestå huvudsakligen i uppförande
av baracker för expeditions-, förläggnings- och förplägnadsändamål.
byggande av vägar m. m. För en del av de ifrågavarande flygfälten vore
anordningarna av brådskande natur, i följd varav de erforderliga medlen
borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Enligt en i skrivelsen
intagen specifikation hava kostnaderna för de sistberörda, mera brådskande
anordningarna beräknats lill sammanlagt 977,000 kronor.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att nämnda belopp anvisas å
tilläggsstat för innevarande budgetår för genomförande av de därmed avsedda
beredskapsanordningarna å vissa flygfält. Jag förutsätter, att de framlagda
kostnadsberäkningarna, vilka synas vara väl summariska, komma alt
bliva föremål för prövning av 1940 års militära byggnadsutredning, innan
medlen ställas lill förfogande för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

208

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

afl till Barackbgggnoder m. m. för vissa krigsflygfält å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 977,000.

[12.] 40 c. Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby, reser vationsanslag.

I särskild skrivelse den 21 juni 1940 anmälde flygförvaltningen
i samband med framläggande av förslag om anskaffning av vissa
krigsflygfält, att det ur militära synpunkter vöre önskvärt, att ett flygfält anordnades
å den av Stockholms stad inköpta egendomen Skå-Edeby i Stockholms
län. I anslutning härtill framhöll ämbetsverket i särskild skrivelse
den 17 oktober 1940, att underhandlingar sedan någon tid påginge med Stockholms
stad angående iordningställande av ett flygfält vid Skå-Edeby,
samt att flygförvaltningen avsåge att efter avslutandet av berörda underhandlingar
hemställa om medel för flygvapnets andel i kostnaderna för anläggning
av ett kombinerat civilt och militärt flygfält å nämnda plats.

Sedan Stockholms stad och flygförvaltningen den 1 november 1940 träffat
en preliminär överenskommelse i fråga om anordnandet av omförmälda
flygfält vid Skå-Edeby, har ämbetsverket efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med
yttrande den 10 december 1940 överlämnad, den 2 i samma månad dagtecknad
skrivelse underställt den ifrågavarande överenskommelsen Kungl. Maj:ts
prövning.

Av flygförvaltningens förevarande skrivelse inhämtas i huvudsak följande: Flygfältet

vid Skå-Edeby avses skola utformas i enlighet med en vid skrivelsen
fogad kartskiss, därå flygfältets utsträckning angivits med gröna begränsningslinjer.
Den för flygfältet erforderliga marken upplåtes av Stockholms
stad såsom ägare av fastigheten. Såsom vederlag härför tillgodoför
kronan staden ersättning för den ränteutgift, som staden ådragit sig genom
att på grund av den nu träffade överenskommelsen inköpa omförmälda
fasta egendom tidigare än som ursprungligen avsetts. Denna räntekostnad
har beräknats med utgångspunkt från det av staden utgivna köpeskillingsbeloppet
för egendomen, 495,000 kronor, samt efter en räntefot av 4’/2 procent,
eller för år räknat 22,275 kronor. Som staden ursprungligen skolat tillträda
fastigheten först den 14 mars 1945 men på grund av de förhållanden, för vilka
nu redogjorts, tillträtt fastigheten redan den 14 mars 1940, skulle nämnda
belopp sammanlagt utgöra (22,275 X 5 =) 111,375 kronor.

Vad beträffar själva anläggningskostnaderna för flygfältet hava dessa
av flygförvaltningen beräknats till 1,450,000 kronor. I överensstämmelse
med vad som skett beträffande anläggningen av flygfältet vid Skarpnäck i
Stockholms stad under hösten 1939 skola dessa kostnader enligt avtalet
fördelas med 60 procent på kronan och 40 procent på staden. I följd härav
skulle kronans andel i anläggningskostnaden bliva (1,450,000 X 0.6=)

870,000 kronor och stadens andel av samma kostnader 580,000 kronor.

209

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vidkommande härefter dispositionen av det färdigställda flygfältet innehåller
det preliminära avtalet därom den bestämmelsen, att flygfältet skall
förvaltas av Stockholms stad, som under fredstid skall hålla flygfältet tillgängligt
för civil flygtrafik samt bestrida samtliga kostnader för flygfältets
underhåll, saint att flygvapnet skall äga tillgång till flygfältet, därvid härav
uppkommande särskilda underhållskostnader skola bestridas enligt särskild
överenskommelse mellan flygförvaltningen och staden.

De ytterligare villkor, som enligt avtalet skola gälla för kronans delaktighet
i den planerade flygfältsanläggningen, hava av flygförvaltningen i
förberörda skrivelse den 2 december 1940 sammanfattats i följande
punkter:

1) Arbetet med flygfältets iordningställande skall påbörjas snarast möjligt
och så utföras, att flygfältet är användbart för militärt bruk senast
hösten 1942.

2) Staden förbinder sig att, sedan arbetet blivit utfört, ansvara för flygfältets
underhåll under fredstid samt vid krig eller krigsfara eller vid militära
övningar hålla flygfältet tillgängligt för den militära luftfartens behov.

3) Staden förbinder sig att vid bebyggande av sin mark i flygfältets omgivningar
iakttaga de bestämmelser m. m. i avseende å byggnadshöjd, som
med hänsyn till flygsäkerhetens intresse kunna komma att fastställas av
flygförvaltningen efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
staden.

4) Arbetet skall utföras i enlighet med av chefen för flygvapnet och
flygförvaltningen godkänd arbetsplan.

5) Beträffande spörsmål, som under arbetets gång kunna uppkomma,
skall samråd ske med chefen för flygvapnet och flygförvaltningen.

6) Svenskt material skall, i den mån så kan ske, användas vid arbetets
utförande.

7) Flygförvaltningen äger att utöva nödig kontroll över att arbetet utföres
i enlighet med vad i förut angivna punkter sagts.

Avslutningsvis har flygförvaltningen i sin omförmälda skrivelse den 2
december 1940 anfört, att det för en eventuell framtida utvidgning av flygfältet
vid Skå-Edeby kunde komma att visa sig erforderligt att inlösa viss
mark invid flygfältet, samt att ämbetsverket avsåge att i sådant fall framdeles
inkomma med framställning i ämnet.

Under åberopande av den lämnade redogörelsen har flygförvaltningen
hemställt, att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas medel för dels ersättning
åt Stockholms stad för de i avtalet omnämnda räntekostnaderna,
22,275 kronor för år under åren 1941—1945, dels ock kronans andel i anläggningskostnaderna
för Skå-Edebyfältet, enligt den förut lämnade redogörelsen
870.000 kronor, att utbetalas successivt i mån av anläggningsarbetenas
fortskridande under budgetåren 1940/41—1942/43.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i sitt i ärendet avgivna
yttrande tillstyrkt flygförvaltningens förevarande framställning.

Det förslag, för vilket i det föregående en redogörelse lämnats, innebär

Bihang lill riksdagens protokoll 194-1. 1 sami. Nr 2.

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i stort sett att å den Stockholms stad tillhöriga egendomen Skå-Edeby invid
Stockholm skall genom samverkan mellan kronan och staden inrättas ett
för såväl militärt som civilt bruk avsett flygfält. Den erforderliga marken
förutsättes skola upplåtas av staden mot vederlag för vissa räntekostnader
på sätt förut närmare angivits, medan själva anläggningskostnaderna fördelas
på staten och staden i relationen 60 respektive 40 procent. För dessa
prestationer skulle flygvapnet tillförsäkras dispositionsrätt till det blivande
flygfältet dels under fredstid för övningsändamål dels ock under krig eller
krigsfara. De huvudsakliga underhållskostnaderna skola bestridas av staden;
allenast de av flygvapnets disposition av flygfältet föranledda kostnaderna
av antydd art skola enligt särskild överenskommelse åvila statsverket.

Då flygmyndigheterna och överbefälhavaren av militära skäl ansett det
nödvändigt, att flygvapnet utöver redan befintliga flygplatser i huvudstadens
närhet äger tillgång till ytterligare ett flygfält, samt det nu av flygförvaltningen
framlagda förslaget torde vara ägnat att på ett ur ekonomisk
synpunkt fördelaktigt sätt lösa frågan om anordnandet av ett dylikt flygfält,
finner jag mig böra ansluta mig till det av flygförvaltningen framlagda
förslaget.

Jag tillstyrker fördenskull, att riksdagens bemyndigande utverkas till
godkännande av det preliminära avtalsförslag mellan staten och Stockholms
stad om anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen SkåEdeby,
för vilket i det föregående en redogörelse lämnats.

Vad beträffar formerna för statens finansiella medverkan i det tilltänkta
flygfältsföretaget torde böra beaktas, att staten genom det ifrågasatta avtalet
tillförsäkras en långfristig dispositionsrätt till det blivande flygfältet.
Vid sådant förhållande synes det principiellt riktigast, att de erforderliga
medlen ställas till förfogande över försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens
delfond, och att uppkommande investering upptages å denna
fond såsom helt avskriven. Härvid torde de i det föregående närmare
berörda räntekostnaderna böra utgå av den å staten för fastighetsfonden uppförda
utgiftsposten till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden, delposten för flygförvallningens
delfond. Kronans andel i kostnaderna för flygfältets anläggning — enligt
vad i det föregående angivits 870,000 kronor — torde anvisas att utgå som
ett särskilt reservationsanslag under försvarsväsendets fastighetsfond å tillläggsstat
för innevarande budgetår. Chefen för finansdepartementet kommer
att i vederbörligt sammanhang anmäla frågan örn avskrivning av det sålunda
anvisade beloppet.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna det i det föregående
närmare berörda preliminära avtalet mellan kronan

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

211

och Stockholms stad rörande anordnande av ett flygfält å
staden tillhöriga egendomen Skå-Edeby;

dels ock till Bidrag till anordnande av flygfält vid SkåEdeby
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 870,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

■4

'':r‘

Kungl. May.ts proposition nr 2.

213

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reservations anslag.

I skrivelse den 2 januari 1940 har medicinalstyrelsen hemställt örn
anvisande av 450,000 kronor för renovering av köksbyggnaden
vid Frösö sjukhus vid Östersund. Styrelsen har därvid framhållit
bland annat följande.

Sjukhusets kök hade tagits i bruk samtidigt med sjukhuset i övrigt år
1915. Beläggningen, som vid denna tid uppgått till omkring 560, utgjorde
för närvarande cirka 820 och komme inom den närmaste tiden genom öppnandet
av tvenne nya avdelningar att ytterligare betydligt öka. Under hela
den tid köksanläggningen varit i bruk hade någon genomgripande renovering
av densamma icke företagits. De sista åren hade med hänsyn till den
påtänkta ombyggnaden det löpande underhållet eftersatts. Den maskinella
utrustningen vöre numera i det närmaste förbrukad, och köket motsvarade
för närvarande på intet sätt med avseende å hygienisk och teknisk utrustning
de krav, som med rätta måste ställas på en inrättning av denna storlek;
så funnes exempelvis icke någon kylinrättning. De i byggnaden inrymda
matsalarna för all sjukhusets personal vore liksom arbetsförhållan -

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ciena i köket också otillfredsställande. Frågan om kökets fullständiga renovering
hade av dessa anledningar länge varit aktuell, om den ock med hänsyn
till de stora anslagskraven för den statliga sinnessjukvårdens utbyggande
och vidmakthållande hittills ansetts böra få anstå. Ett ytterligare
uppskov med detta byggnadsföretag syntes emellertid medicinalstyrelsen icke
längre tillrådligt. Nu föreliggande förslag till kökets renovering hade utarbetats
av arkitekten Hakon Ahlberg. Det hade godkänts av byggnadsstyrelsen,
som kostnadsberäknat detsamma till 450,000 kronor.

Förslaget avser i huvudsak — anför medicinalstyrelsen vidare — alt i
byggnadens källarlokaler åstadkomma tillfredsställande kyl- och förvaringsrum.
— Den i bottenvåningen befintliga kökshallen föreslås vidare försedd
med ny, modern instrumentell utrustning. Goda biutrymmen för proviantens
mottagning, förberedelse, fördelning och utlämning hava vidare anordnats,
varjämte personalens berättigade krav på hygieniska anordningar tillgodosetts.
— Våningen en trappa upp disponeras helt av för de anställda avsedda
matsalar, inredda för självservering, en anordning, som medicinalstyrelsen
numera anser böra i princip användas vid sjukhus av den storlek, varom
bär är fråga. — Översta våningen bibehålies som bostadsrum för kökspersonal.
De tidigare för 3 å 4 hyresgäster avsedda rummen hava i den utsträckning
detta varit möjligt i förslaget delats upp på smärre enheter, ingen beräknad
för mer än två personer. Tvättställ med rinnande vatten föreslås i
varje rum, varjämte gemensamt badrum anordnas m. m.

Med avseende å tidpunkten för ifrågavarande arbetens påbörjande bar
— uppger medicinalstyrelsen — byggnadsstyrelsen på förfrågan under hand
framhållit, att, därest statsmakterna inom den närmaste tiden beslutade arbetets
utförande, detsamma torde kunna igångsättas i början av maj månad
innevarande år samt beräknas vara slutfört under året.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag
att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle uppföras en
psykiatrisk klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för klinikens
uppförande beräknades av riksdagen till högst 1,450,000 kronor,
varav riksdagen anvisade 100,000 kronor. Sedan jag vid frågans behandling
vid 1936 års riksdag på då anförda skäl ansett mig icke kunna förorda någon
jämkning av den av mig vid 1935 års riksdag angivna kostnadssumman,
1,597,000 kronor, godkände riksdagen denna kostnadsberäkning och
anslog för budgetåret 1936/37 ytterligare 275,000 kronor. Nästföljande års
riksdag beräknade därefter för budgetåret 1937/38 ett belopp av 400,000
kronor. Några ytterligare medel hava ej anvisats för ändamålet, i följd
varav riksdagen hittills ställt sammanlagt 775,000 kronor till förfogande.

Byggnadsföretaget har emellertid ännu ej kommit till utförande. Av de
anslagna medlen hava dock — delvis efter riksdagens hörande — genom
särskilda Kungl. Majlis beslut anvisats tillhopa 227,000 kronor för möjliggörande
av klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler,
varför av tillgängliga medel ännu återstå odisponerade (775,000— 227,000)

548,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

215

Anledningen till uppskovet med byggnadsarbetenas igångsättande har delvis
legat i långvarigheten av de förhandlingar, som måst föras med Uppsala
stad för ernående av en nödvändig omläggning av den del av infartsvägen
till staden söderifrån, som benämnes Sjukhusvägen. Härom vill jag i korthet
erinra följande.

Sedan Kungl. Majit i juli 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att träda i
förhandlingar med Uppsala stad angående föranstaltande, utan att särskilda
kostnader åsamkades statsverket, av sådan omläggning av södra infartsvägen
till staden, att det för kliniken föreslagna området ej av nämnda väg
skildes från akademiska sjukhusets område, överlämnade styrelsen den 25
november 1935 utredning och avtalsförslag i frågan. Förnyade förhandlingar
mellan byggnadsstyrelsen, representanter för Uppsala stad, medicinska
fakulteten och länsstyrelsen i Uppsala län, föranledda av Kungl. Majits beslut
den 30 juni 1936, resulterade i att länsstyrelsen den 1 december samma
år förordnade, att omläggningen av Sjukhusvägen skulle utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med ett såsom alternativ IV betecknat förslag.

Vid anmälan av propositionen nr 124 till 1937 års riksdag ansåg jag mig
efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet kunna giva uttryck
åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel
och erforderlig mark för vägen skulle kunna i skälig utsträckning tillmötesgås,
därvid jag samtidigt förutsatte, att riksdagens uttalande i vägfrågan —
nämligen att sagda fråga borde före arbetenas påbörjande genom avtal så
ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket — icke utgjorde
hinder för att staten på angivet sätt medverkade till frågans ordnande. Likaledes
fann jag inga allvarligare betänkligheter kunna anföras mot villkoret,
att spårvägen skulle få kvarligga i befintlig sträckning längst till utgången
av år 1942. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens
sida.

På min föredragning uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1937
åt länsstyrelsen i Uppsala län att snarast möjligt med Uppsala stad — under
förutsättning av Kungl. Majits godkännande — träffa avtal av den innebörd,
som i det vid propositionen nr 124 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden och Kungl. Majits sedermera fattade beslut förutsatts.
I september 1937 träffades sagda avtal, vilket i oktober månad samma
år godkändes av Kungl. Majit.

De under de senare åren stegrade byggnadskostnaderna hava medverkat
till att uppförandet av klinikbyggnaden ytterligare uppskjutits. Jag vill härvid
erinra örn att byggnadsstyrelsen i en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse
den 21 augusti 1937 meddelat, att totala kostnaderna av angiven anledning
kunde beräknas hava ökat till 2,034,000 kronor. På denna grund ansåg
jag mig ej böra påkalla åtgärder för byggnadsföretagets igångsättande och
förklarade mig sakna anledning att i det sammanhanget beräkna medel för
bestridande av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

216

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vad först angår medicinalstyrelsens framställning örn vissa byggnadsarbeten
vid Frösö sjukhus framgår av det anförda, att den
vid sjukhuset sedan längre tid tillbaka använda köksbyggnaden är i stort
behov av en genomgripande renovering. Jag är därför beredd att oaktat rådande
förhållanden giva min anslutning till det föreliggande förslaget och
har ej heller —- i betraktande av de planerade arbetenas omfattning — funnit
anledning till erinran mot de verkställda kostnadsberäkningarna. Med
hänsyn till angelägenheten av arbetenas snara igångsättande och slutförande
under innevarande år synas de erforderliga medlen, 450,000 kronor, böra
äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

I det föregående har jag redogjort för anledningen till att uppförandet
av den beslutade psykiatriska kliniken i Uppsala ännu
ej påbörjats. Såsom nämnts hava av de hittills för ändamålet anvisade medlen,
775,000 kronor, 227,000 kronor tagits i anspråk för möjliggörande av
anslutning av kliniken till akademiska sjukhusets ekonomilokaler.

Det torde på grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska
kliniken få anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjas. De
höga byggnadskostnaderna utgöra visserligen alltjämt ett hinder härför,
men därest läget på byggnadsmarknaden anses motivera uppförandet av
vissa nyttiga och nödvändiga statliga byggnader erbjuder psykiatriska kliniken
i Uppsala ett lämpligt arbetsobjekt. Jag anser mig emellertid böra
förorda, att 1940 års civila byggnadsutredning före byggnadsföretagets påbörjande
erhåller i uppdrag att underkasta föreliggande förslag en ingående
granskning ur besparingssynpunkt. Huruvida som en följd därav någon del
av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna — 2,034,000 kronor
-— kan inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser och löner
undandrager sig mitt bedömande. Skulle så ej bliva fallet — och jag räknar för -siktigtvis härmed— komme ytterligare högst (2,034,000 — 775,000) 1,259,000
kronor eller, avrundat, 1,260,000 kronor att erfordras. I likhet med vad jag
tillstyrkt beträffande renoveringsarbetena vid Frösö sjukhus bör sistnämnda
belopp äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Båda
beloppen, tillhopa (450,000 + 1,260,000) 1,710,000 kronor, synas lämpligen
böra upptagas å ett under statens allmänna fastighetsfond uppfört reservationsanslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att I. II.

I. besluta att vid Frösö sjukhus skola i enlighet med av
mig förordat förslag verkställas renoveringsarbeten för en
beräknad kostnad av högst 450,000 kronor; samt

II. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av .......... kronor 1,710,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

217

[2.] 4 a. Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola, re servationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj ds proposition den 10 mars 1939,
nr 199, beslöt 1939 års lagtima riksdag att för statens sjuksköterskeskola
skulle uppföras en nybyggnad invid blindinstitutet å Tomteboda samt anvisade
å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 under rubrik statens allmänna
fastighetsfond ett reservationsanslag av 200,000 kronor för byggnadsarbetenas
påbörjande. Enligt det av byggnadsstyrelsen efter viss omarbetning av
planen slutligt framlagda förslaget — rörande vars detaljer jag hänvisar till
propositionen — kunde kostnaderna för nybyggnaden uppskattas till ett belopp
av 1,350,000 kronor. I likhet med föredragande departementschefen förutsatte
riksdagen likväl, att i samband med de definitiva ritningarnas utarbetande
frågan örn lokalbehovets omfattning upptoges till närmare prövning i
syfte att begränsa kostnaderna för byggnadens uppförande. Departementschefen
hade för sådant fall ansett totalkostnaden ej behöva överstiga 1,250,000
kronor.

Genom beslut den 30 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att med anlitande av förutnämnda anslag i samråd med styrelsen för statens
sjuksköterskeskola upprätta fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar
för nybyggnad åt skolan.

Med skrivelse den 23 april 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen omarbetat
förslag och en inom styrelsen verkställd kostnadsutredning. Av denna kostnadsutredning
framgår, att byggnadsföretaget, enligt de i augusti 1939 gällande
priserna, skulle betingat en kostnad av 1,250,000 kronor eller det belopp,
vartill kostnaden enligt departementschefens direktiv borde inskränkas.
Nedskärningen av den tidigare beräknade kostnaden, 1,350,000 kronor, hade
åstadkommits bland annat därigenom, att antalet elevrum minskats med sex
till femtiofyra samt personalens bostadsrum, i det tidigare förslaget förlagda
i undervisningsflygeln och upptagande bostäder för kokerska och tolv biträden
och städerskor, förlagts till en byggnad inrymmande vaktmästarebostad
m. m., varjämte biträdesrummen minskats i antal och golvyta. Styrelsen
påpekade emellertid, att kostnaderna för skolans uppförande med hänsyn
till i april 1940 rådande priser måste beräknas lill 1,460,000 kronor. Förslaget
tillstyrktes av medicinalstyrelsen.

Med skrivelse den 2 december 1940 har 19A0 års civila bgggnaclsutredning,
som i besparingssyfte granskat byggnadsstyrelsens sistnämnda förslag, överlämnat
en promemoria rörande resultatet av granskningen jämte skissritningar,
avseende en reviderad byggnadsplan, vilkens genomförande beräknas
draga avsevärt liigre kostnad eller högst 875,000 kronor, över det x-cviderade
förslaget hava yttranden avgivits lili utredningen av byggnadsstyrelsen och
styrelsen för sjuksköterskeskolan. Därest förslaget skulle befinnas godtagbart,
har utredningen hemställt, att beslut i ärendet måtte fattas av Kungl. Majit
på grundval av de överlämnade skissritningarna samt uppdrag lämnas byggnadsstyrelsen
att dels skyndsamt låta utarbeta slutgiltiga ritningar i huvudsaklig
överensstämmelse med den företedda planen och med de jämkningar,
som av utredningen särskilt angivits, dels ock gå i författning örn bygg -

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsföretagets utförande för en kostnad av högst 875,000 kronor. I den av
utredningen ingivna promemorian har i huvudsak anförts följande.

1940 års civila byggnadsutredning hade vid prövning av förslaget utgått
ifrån att en avsevärd nedskärning av byggnadskostnaderna vore oundgänglig
i nuvarande ansträngda statsfinansiella läge. Utredningen hade uppgjort
riktlinjer för en omarbetning av förslaget i kostnadsbesparande syfte med
beaktande av att sakligt betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån
orubbade. Åt arkitekten G. Birch-Lindgren hade uppdragits att efter sagda
riktlinjer utarbeta nytt skissförslag.

Det nu föreliggande förslaget innebure, att uppförandet av den i byggnadsstyrelsens
förslag tilltänkta gymnastikbyggnaden ställdes på framtiden,
något som icke syntes ägnat att ingiva särskilda betänkligheter bland annat
med hänsyn till den närbelägna gymnastiksalen vid blindinstitutet. Även
inredningen i byggnadens bilokaler, dusch- och omklädningsrum, slopades
tills vidare; för eventuellt framtida behov av dylika lokaler funnes dock
disponibla källarutrymmen, nu avsedda som förrådsrum.

Enär, enligt vad utredningen genom hänvändelse till direktionen för karolinska
sjukhuset utrönt, kost för skolans elever och personal, i varje fall
tills vidare, kunde levereras från sjukhuset, hade den av byggnadsstyrelsen
föreslagna köksavdelningen i undervisningsflygelns bottenvåning kunnat inskränkas
till ett mindre serverings- och diskrum och samtidigt bostäderna
för kökspersonal slopas. Då man emellertid icke finge räkna med att en
dylik ordning för all framtid läte sig upprätthålla, hade det synts välbetänkt
att anordna reservutrymmen för en framtida utbyggnad av fullständiga
kökslokaler. Denna reserv hade i förslaget disponerats för personalbostäder,
nämligen en vaktmästarbostad på 2 rum och kök samt 3 personalrum.
Det ursprungliga förslagets personalbyggnad hade på detta sätt
kunnat helt uteslutas.

I undervisningsflygeln hade vidare samlingssalen enligt utredningsförslaget
minskats med 26 kvm och konferensrummet med 12 kvm. Lärarerummet
hade slopats och solaltanen i vindsvåningen hade likaledes bortfallit.
Någon mindre reduktion av laboratoriet och demonstrationsrummet föresloges
ock. Korridorbredden hade minskats från 2.20 till 1.95 m.

Inom bostadsflygeln hade enkelrummen för eleverna ersatts med 15 kvm:s
rum för 2 personer, varigenom en hel våning kunnat slopas. Puts- och
strykrum hade vidare minskats, en hemsysterbostad samt badrummen i de
återstående 3 bostäderna för hemsystrar hade uteslutits.

Utöver vad av skisserna framginge, borde efter utredningens mening ytterligare
följande förenklingar komma till stånd. Sedan bostadsflygeln begränsats
till tre våningar, syntes oundgängligt behov av hiss icke föreligga,
vadan denna kunde utgå. Pannrumsavdelningen borde omstuderas, verkstadsrummet
slopas och rumshöjden i källaren minskas till 2.40 m. Källarlokalerna
i undervisningsflygeln under kontorslägenheterna syntes kunna
begränsas. Fönstrens antal i undervisningsflygeln borde lämpligen reduceras,
och det stora fönstret i samlingssalen uppdelas. Vidare syntes balkongerna
å bostadsflygeln kunna utgå. Takresningen borde omarbetas i syfte
all möjliggöra takbeläggning med tegel.

De föreslagna ändringarna i den ursprungliga byggnadsplanen innebure,
att byggnadsvolymen minskats nied omkring 4,600 kinn till 10,800 kbm.

I sitt förenämnda yttrande till utredningen har byggnadsstyrelsen icke funnit
någon särskild anledning till erinran. Styrelsen bar emellertid framhållit,
att den korta tid, som för yttrandets avgivande stått till styrelsens förfogan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

219

de, icke givit styrelsen tillfälle att närmare granska de framlagda skissritningarna
eller de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola har anfört bland annat, att styrelsen
ej hade något att erinra emot att köket för närvarande utelämnades
under förutsättning, att kost kunde erhållas från exempelvis karolinska sjukhuset
och transportfrågan från detta sjukhus till skolan ordnas på tillfredsställande
sätt. Ej heller har styrelsen motsatt sig att gymnastikhuset och
personalhuset tills vidare uteslutas ur byggnadsplanen. Däremot har styrelsen
— utöver vissa mindre erinringar, vid vilka jag i detta sammanhang
saknar anledning uppehålla mig — på anförda skäl ansett, att samtliga
läsande elever, vilka i regel uppginge till ett 30-tal, borde tilldelas enkelrum.

Byggnadsutredningen har genmält, att de läsande eleverna komme att disponera,
förutom elevrummen, tvenne dagrum samt biblioteket om 40 kvm.
Beträffande vissa av de av skolstyrelsen gjorda invändningarna har utredningen
funnit dessa kunna beaktas utan ökning av byggnadskostnaderna.

Det reviderade förslaget har genom utredningens försorg underkastats detaljerad
kostnadsberäkning, varvid förutsatts ett förenklat utförande av byggnadens
detaljer. Denna beräkning har givit följande resultat:

Byggnadsarbeten...................................... kronor 560,000

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning...... » 100,000

Elektriska belysnings-, kraft- och svagströmsledningar samt

köksapparater...................................... » 50,000

Utvändiga ledningar med erforderliga rörgravar.......... » 30,000

Terrasseringsarbeten, vägar och stängsel ................ » 50,000

Ritningar, kontroll och oförutsett................. »__85,000

Summa kronor 875,000.

Det av 1940 års civila byggnadsutredning i besparingssyfte framlagda Departementsförslaget
till nybyggnad för statens sjuksköterskeskola understiger i kostnads- chefen.
avseende byggnadsstyrelsens senast ingivna förslag med ej mindre än
(1,460,000 — 875,000) 585,000 kronor. Denna avsevärda utgiftsbegränsning
bygger till stor del på förutsättningen av att man åtminstone för den närmaste
framtiden skall kunna utnyttja karolinska sjukhusets köksanläggningar även
för skolans behov samt därjämte att det skall bliva möjligt att tillsvidare
anordna gymnastikundervisningen i blindinstitutets gymnastiklokal. Dessutom
bar utredningen utgått från nödvändigheten av att vidtaga andra förenklingar
i olika avseenden i jämförelse med byggnadsstyrelsens förslag.

För egen del anser jag, att den av byggnadsutredningen framlagda planen i
nuvarande läge bör i allt väsentligt godtagas. Jag vill här erinra om att
Kungl. Majit för åvägabringande snarast möjligt av ett efter angivna riktlinjer
utarbetat förslag den 13 december 1940 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
i samråd med styrelsen för skolan uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar
lill nybyggnad för sjuksköterskeskolan i huvudsaklig överensstämmelse
med den av byggnadsutredningen uppgjorda reviderade byggnadsplanen.

Behovet av ifrågavarande byggnad har redan i ett tidigare skede av frågans

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

behandling vitsordats vara stort. Nackdelarna med det nuvarande provisoriet
hava sedan dess blivit än mera uppenbara. Under sådana förhållanden och
med hänsyn därjämte till angelägenheten av att byggnadsföretaget i arbetslöshetslindrande
syfte snarast igångsättes, har jag ansett mig böra förorda,
att de enligt byggnadsutredningens kalkyler ytterligare erforderliga medlen
äskas å tilläggsstat å kapitalbudgeten för innevarande budgetår. Då av 1939
års lagtima riksdag för ändamålet beviljats 200,000 kronor, varav dock i runt
tal 20,000 kronor hittills använts för bestridande av kostnaderna för de förberedande
arbetena, skulle ytterligare erfordras (875,000 — 180,000) 695,000
kronor. Rörande de för skolans utrustning nödvändiga medlen har jag för
avsikt att framdeles avgiva förslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..........kronor 695,000.

Fonden för låneunderstöd.

[3.] 3 a. Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbe ten

vid skyddshemmet Härsjögården, reservationsanslag. Göteborgs diakoniss-sällskap
har sedan åtskilliga år bedrivit skyddshemsverksamhet å sitt å
fastigheterna Vs mantal Olofsred nr 1 (l3) och V* mantal Olofsred nr 1 (l4)
i Hyssna socken av Älvsborgs län belägna skyddshem Härsjögården. För
inrättande och utvidgning av skyddshemmet har sällskapet jämlikt beslut av
1929 och 1931 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 160,000 kronor mot säkerhet
av inteckningar i sagda fastigheter å sammanlagt nämnda belopp.

Den 11 februari 1938 har Kungl. Majit fastställt avtal mellan Kungl. Majit
och kronan samt sällskapet, enligt vilket avtal sällskapet förbundit sig att
från och med den 1 januari 1938 å skyddshemmet Härsjögården bedriva
skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majits
stadga för skyddshemmen meddelats för hemskola, samt att där mottaga
högst 25 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra
överlämnas till skyddshemmet. Enligt avtalet erhåller sällskapet för underhåll
av skyddshemmets byggnader av statsmedel ett årligt bidrag av två
procent å byggnadernas värde. Detta värde skall därvid beräknas till 150,000
kronor.

I den 16 augusti 1939 dagtecknad, till socialstyrelsen ingiven skrift har
styrelsen för skyddshemmet gjort framställning rörande utförande av vissa
örn- och tillbyggnadsarbeten vid hemmet i enlighet med framställningen bifogade
ritningar och kostnadsberäkningar.

Enligt framställningen skulle hemmets huvudbyggnad erhålla en tillbygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

221

nåd, i vilken skulle anordnas en gymnastiksal och en badavdelning. I samband
därmed skulle vissa smärre ändringsarbeten företagas i huvudbyggnaden.
Kostnaderna härför hava beräknats till sammanlagt 50,291 kronor.

Vidare skulle uppföras en fristående annexbyggnad, i vilken skulle anordnas
ett s. k. hemkök, vari sådana elever, som hade fallenhet och lust för
husligt arbete, skulle få tillfälle att någon tid före utskrivningen från anstalten
öva sig i skötseln av ett mindre hem. Utgifterna härför hava uppskattats
till 34,000 kronor.

Slutligen har skyddshemsstyrelsen föreslagit uppförande av en ny ladugård
i stället för den nuvarande, som enligt uppgift vore mycket bristfällig,
ävensom omändring av en mindre ekonomibyggnad till svin- och hönshus,
allt för en kostnad av tillhopa 40,000 kronor.

Kostnaderna hava således sammanlagt uppskattats till 124,291 kronor.

Under förmälan att sällskapet, som av egna medel redan nedlagt 80,000
kronor å hemmet, icke hade möjlighet att bekosta de ifrågavarande arbetena,
har sällskapet hemställt om ett lån av statsmedel å 124,291 kronor för
arbetenas utförande.

Skyddshemsstyrelsens framställning har av socialstyrelsen överlämnats
med skrivelse den 12 februari 1940. Däri har behovet av de föreslagna arbetena
till alla delar vitsordats av styrelsen, som ej heller i övrigt haft något
att erinra mot framställningen. Styrelsen har hemställt, att anslag för ifrågavarande
ändamål måtte anvisas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41.

Byggnadsstyrelsen, som yttrat sig i ämnet den 18 juni 1940, har beträffande
tillbyggnadsförslaget i huvudsak icke haft något att erinra men dock
förordat vissa smärre jämkningar.

Beträffande förslaget till annexbyggnad har styrelsen framställt vissa anmärkningar
och därför funnit en omarbetning av förslaget i vissa avseenden
påkallad.

Även förslaget om uppförande av ny ladugård har styrelsen ansett böra
omarbetas och därvid hänvisat till innehållet i ett av domänstyrelsens jordbruksbyrå
avgivet yttrande, vilket bilagts byggnadsstyrelsens utlåtande.

Byggnadsstyrelsen anför till sist, att med hänsyn till gällande materialpriser
och arbetslöner kostnaderna syntes böra uppskattas till 143,000 kronor,
inberäknat kostnader för möbler, inventarier och utvändiga arbeten.

I ett den 7 augusti 1940 avgivet utlåtande har statskontoret anfört, att
därest framställningen bifölles, för ändamålet borde beviljas ett under fonden
för låneunderstöd uppfört reservationsanslag. Såsom förutsättning för
beviljande av det ifrågasatta lånet borde gälla, att sällskapet ställde betryggande
säkerhet för lånets återbetalning.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört bär Kungl. Majit
den 1 november 1940 uppdragit åt socialstyrelsen att tillse, att nya ritningar
och kostnadsberäkningar rörande byggnadsarbetena utarbetades samt att,
sedan så skett, med förnyat utlåtande i ämnet ingiva ritningarna och beräkningarna
till Kungl. Majit.

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Enligt vad jag inhämtat har i följd av sistnämnda beslut en omarbetning
av det ursprungliga byggnadsförslag^ ägt rum, därvid nya ritningar och
kostnadsberäkningar utarbetats. Det nya förslaget torde inom den närmaste
tiden komma att av socialstyrelsen överlämnas till Kungl. Majit. Jämlikt
vad från socialstyrelsens sida upplysts hava vid omarbetningen beaktats de
erinringar, som av byggnadsstyrelsen och domänstyrelsens jordbruksbyrå
framförts mot det första förslaget. Kostnaderna för arbetena enligt det reviderade
förslaget hava uppskattats till 142,600 kronor, därav 59,600 kronor
för om- och tillbyggnad av huvudbyggnaden, 39,500 kronor för uppförande
av annexbyggnaden och 43,500 kronor för uppförande av ny ladugård jämte
omändring av en ekonomibyggnad till svin- och hönshus.

Av den förebragla utredningen synes framgå, att de ifrågavarande byggnadsarbetena
äro synnerligen behövliga samt att det därför är angeläget, att
desamma snart komma till stånd. Ehuru möjlighet icke nu föreligger att i detalj
taga ställning till frågan huru arbetena böra verkställas, anser jag mig
vidare kunna utgå från att desamma i stort sett böra komma till utförande
enligt det nu föreliggande, omarbetade byggnadsförslaget. Byggnadskostnad
derna torde kunna uppskattas till i runt tal 143,000 kronor. Då hemmets ägare
— Göteborgs diakoniss-sällskap — saknar medel för arbetenas utförande, förordar
jag, att staten, på sätt tidigare skett i liknande fall, för ändamålet lämnar
sällskapet ett räntefritt lån. För lånet, som lärer böra bestämmas till

143,000 kronor, bör av sällskapet ställas inteckningssäkerhet av bästa möjliga
beskaffenhet. För ändamålet bör å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisas ett reservationsanslag å nyssnämnda belopp. Anslaget
torde få anvisas under fonden för låneunderstöd, där det lärer kunna
upptagas under rubriken lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten
vid skyddshemmet Härsjögården.

Därest det av mig tillstyrkta lånet beviljas, torde en höjning få företagas
av det byggnadsvärde, som, efter det byggnadsarbetena verkställts, skall gälla
vid beräkningen av det sällskapet tillkommande årliga bidraget för underhåll
av skyddshemmets byggnader. Beloppet av nämnda värde torde efter
förslag av socialstyrelsen böra fastställas av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

alt till Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten
vid skyddshemmet Härsjögården å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av...................... kronor 143,000.

[4.] 3 b. Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i

Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund, reservationsanslag.
Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit fastställt
avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks
uppfostringsanstalt i Lidköping rörande verksamheten vid stiftelsens skydds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

223

hem Margretelund i nämnda stad. I avtalet har stiftelsen förbundit sig att
från och med den 1 januari 1938 å sagda skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet
i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Maj:ts stadga för
skyddshemmen meddelats för jordbrukshem, samt att där mottaga högst 30
sådana gossar, som enligt samma stadgas bestämmelser funnes höra överlämnas
till skyddshemmet.

I en den 29 december 1939 dagtecknad, till socialstyrelsen ingiven framställning
har styrelsen för nämnda skyddshem gjort framställning rörande
verkställande av vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet i överensstämmelse
med framställningen bifogade ritningar och kostnadsberäkningar. De föreslagna
arbetena avse dels reparation och modernisering av vissa delar av ekonomibyggnaden
— främst köks- och tvättavdelningarna samt i byggnaden
inrymda personalbostäder — dels reparation av föreståndarbostaden, dels
ock uppförande av nytt bostadshus för en trädgårdsmästare och några kvinnliga
befattningshavare. Kostnaderna för arbetena hava uppskattats till sammanlagt
110,000 kronor, därvid beräknats 56,500 kronor för ekonomibyggnaden,
21,000 kronor för föreståndarbostaden, 29,240 kronor för det nya bostadshuset
och 3,260 kronor för yttre ledningar och oförutsedda arbeten. Styrelsen
hemställer att för utförande av ifrågavarande arbeten få komma i åtnjutande
av ett räntefritt statslån å 110,000 kronor. Tillika anhåller styrelsen
att av statsmedel erhålla ett årligt underhållsbidrag motsvarande 2
procent å nämnda belopp ävensom 2 procent å värdet av de byggnader, vilka
stiftelsen uppfört å hemmet enligt avtalet den 30 juni 1938 och vilket värde
uppskattats till 150,000 kronor.

Skyddshemsstyrelsens framställning har av socialstyrelsen överlämnats
med skrivelse den 12 februari 1940, däri socialstyrelsen uttalat sig på följande
sätt.

Margretelund, som tidigare använts såsom vanligt skyddshem, utnyttjades
numera såsom hem för psykiskt efterblivna manliga elever (jordbrukshem).
De i framställningen berörda byggnadsarbetena sammanhängde med skyddshemmets
iordningställande för nämnda ändamål.

Behovet av arbetena hade vitsordats av skyddshemsinspektören, som jämväl
framhållit önskvärdheten av att ombyggnaden ej onödigtvis uppskötes.
Utformandet av byggnadsplanen hade skett i samråd med skyddshemsinspektören
och föranledde icke någon socialstyrelsens erinran.

Stiftelsen hade icke, såsom flertalet huvudmän för enskilda skyddshem,
erhållit något lån av statsmedel för utförande av byggnadsarbeten vid skyddshemmet.
De ombyggnadsarbeten, som hittills företagits, hade sålunda helt
och hållet bekostats av stiftelsens egna medel. Enligt vad socialstyrelsen inhämtat
vore emellertid stiftelsens kapitaltillgångar nu i det närmaste förbrukade.

På grund av vad sålunda anförts biträdde socialstyrelsen sliftclsens förslag
till örn- och nybyggnadsarbeten vid Margretelunds skyddshem saint förordade,
att därför erforderliga lånemedel ställdes till dess förfogande. Styrelsen
förordade jämväl, att stiftelsen sedermera till underhåll av sålunda utförda
byggnader erhölle ett årligt bidrag med 2 procent å det för byggnadsarbetena
anslagna beloppet. Underhållsbidraget torde icke böra utgå, förrän
byggnadsarbetena slutförts.

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Stiftelsen hade ytterligare hemställt om ett årligt statsbidrag å 3,000 kronor,
motsvarande 2 procent å 150,000 kronor, vilket sistnämnda belopp stiftelsen
under år 1939 av egna medel nedlagt på hemmets ombyggnad till jordbrukshem.
Enligt vad socialstyrelsen inhämtat hade stiftelsens svaga ekonomiska
ställning i förening med ökade driftkostnader, vilka framför allt hänförde
sig till lönestaten, medfört att stiftelsen vore i behov av ytterligare bidrag
för verksamhetens bedrivande. Med hänsyn därtill ville socialstyrelsen
tillstyrka framställningen jämväl i nu berörda del.

Socialstyrelsen har hemställt, att det förordade byggnadsanslaget måtte
anvisas å beredskapsstat.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 juni 1940 förklarat, att styrelsen
icke hade något att erinra mot de föreslagna arbetena med avseende å ekonomibyggnaden
och föreståndarens bostad.

Det föreslagna nya bostadshuset har däremot synts byggnadsstyrelsen
mindre lämpligt planlagt. Styrelsen anför härom, att köket i bottenvåningen
vore ur arbetssynpunkt mindre tillfredsställande. Dess stora yta kunde ej
heller rationellt utnyttjas för möblering. Antingen köket eller dagrummet
måste passeras för tillträde till sovrummet och detta senare rum för passage
mellan kök och dagrum. Vidare vore de för de kvinnliga befattningshavarna
avsedda rummen onödigt stora. Slutligen vore byggnadens exteriör otillfredsställande.
Förslaget till denna byggnad borde därför underkastas en genomgripande
omarbetning.

Mot de beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena vid skyddshemmet
har byggnadsstyrelsen icke haft något att invända.

Statskontoret, som yttrat sig i ämnet den 7 augusti 1940, har framhållit,
att, därest lån för byggnadsarbetena beviljades, anslag för ändamålet syntes
böra äskas i form av reservationsanslag under fonden för låneunderstöd
samt att såsom förutsättning för lån borde gälla, att betryggande säkerhet
ställdes för lånets återbetalande.

Den gjorda framställningen om statsbidrag för underhåll av byggnader vid
skyddshemmet har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Majit, med anledning av
vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört, uppdragit åt socialstyrelsen att tillse,
att nya ritningar och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande arbeten
bleve utarbetade samt att, sedan så skett, med förnyat utlåtande ingiva
dessa handlingar till Kungl. Majit.

Förnyade ritningar och kostnadskalkyler hava ännu icke av socialstyrelsen
överlämnats till Kungl. Majit. Så torde emellertid snart komma att ske, då
enligt vad jag inhämtat ett reviderat byggnadsförslag nyligen ingivits till styrelsen.
I detta förslag har en omarbetning av det ursprungliga förslaget ägt
rum dels i fråga om ekonomibyggnaden, dels ock med avseende å det nya
bostadshuset. Beträffande sistnämnda hus hava därvid beaktats de av byggnadsstyrelsen
framförda anmärkningarna. De ifrågasatta ändringarna rörande
ekonomibyggnaden äro av mycket begränsad räckvidd. Omarbetningen
bär verkställts å länsarkitektkontoret i Mariestad, därvid de föreslagna jämk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 225

ningarna i det ursprungliga förslaget beräknats medföra en merkostnad av

4.000 kronor.

I likhet med socialstyrelsen är jag av den uppfattningen, att en modernisering
av ekonomibyggnaden och föreståndarbostaden vid skyddshemmet
Margretelund är av behovet påkallad samt att bostadsförhållandena för
personalen därstädes böra förbättras genom uppförande av ett nytt bostadshus.
Till frågan på vad sätt byggnadsarbetena böra utföras, kan jag i nuvarande
läge ännu icke taga definitiv ställning men anser mig dock kunna
räkna med att arbetena böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med
det föreliggande, i vissa delar reviderade förslaget. De med arbetena förenade
kostnaderna uppskattar jag med ledning av tillgängliga uppgifter till

114.000 kronor.

Då förevarande stiftelses ekonomi de senaste åren starkt försämrats och
stiftelsen torde sakna möjlighet att av egna medel bekosta arbetena, anser
jag det vidare rimligt, att stiftelsen för utförande av arbetena av staten erhåller
ett räntefritt lån å likaledes 114,000 kronor. Jag förutsätter härvid,
att för lånet lämnas fullgod inteckningssäkerhet.

För lånets gäldande torde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 böra anvisas ett reservationsanslag av 114,000 kronor. Anslaget bör
upptagas under rubriken lån lill stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt
i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund
och anvisas under fonden för låneunderstöd.

Vad slutligen angår det ifrågasatta årliga underhållsbidraget till skyddshemmet
motsvarande 2 procent å värdet av de nu föreslagna byggnadsarbetena
ävensom av vissa redan uppförda byggnader anser jag mig icke kunna biträda
framställningen om dylikt bidrag. Jag får i sagda del hänvisa till vad
jag denna dag i ämnet anfört vid behandlingen i årets statsverksproposition
(V. p. 80) av spörsmålet örn anslag för nästa budgetår för bidrag till driften
av icke statliga skyddshem. Under nämnda punkt har jag för skyddshemmet
Margretelund — i stället för ett årligt bidrag till underhåll av byggnader —
förordat en höjning med 15 procent av det med 900 kronor för plats och
år av statsmedel utgående driftbidraget.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Län till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt
i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet
Margretelund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ................................ kronor 114,000.

[5.] 3 c. Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidg ning

av cn vattenanläggning vid skyddshemmet Hörni», reservationsanslag.
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har sedan åtskilliga år å sitt skydds Bihcing

till riksdagens protokoll 19A1. 1 sami. Nr 2. 15

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

hem Hornö i Uppsala län bedrivit skyddshemsverksamhet för flickor. För
inrättande och utvidgning av skyddshemmet har föreningen jämlikt beslut
av 1928, 1930 och 1938 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 307,100 kronor
mot säkerhet av inteckningar i skyddshemsfastigheten å sammanlagt nämnda
belopp.

Vidare har på därom av Kungl. Majit gjord framställning 1939 års lagtima
riksdag till lån till föreningen för utförande av en vattenanläggning vid
skyddshemmet för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,
anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor. I anledning härav
har Kungl. Majit den 9 juni 1939 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och
kronan samt föreningen att gälla såsom tillägg till tidigare ingångna avtal.
Avtalet den 9 juni 1939 innehåller bland annat följande bestämmelser.

1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten Vé mantal Hornö nr 1
med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala
län inrättade skyddshem — Hornö hemskola — utföra en vattenanläggning
i huvudsaklig enlighet med en av föreningen i framställning den
30 september 1938 angiven plan.

2. För utförande av nämnda företag erhåller föreningen ett räntefritt
lån av statsmedel å 6,000 kronor mot säkerhet av inteckning i fastigheten å
lånesumman med förmånsrätt näst efter i fastigheten till säkerhet lör statens
fordran för tidigare lån beviljade inteckningar å tillhopa 307,100 kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 313,100 kronor skola utgöra
gemensam säkerhet för de av staten till föreningen beviljade lånen å
sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet å 6,000 kronor må lyftas mot avlämnande av föreningens
förbindelse å beloppet jämte förstnämnda inteckning.

I en den 27 juni 1940 dagtecknad skrift har Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
anhållit örn ett ytterligare statslån å 2,700 kronor för utvidgning
av ifrågavarande vattenanläggning. Till stöd för denna anhållan har
föreningen anföid i huvudsak följande.

Den i avtalet den 9 juni 1939 avsedda vattenanläggningen hade kommit
till utförande. Det hade emellertid visat sig, att den vattenmängd, som erhållits
från anläggningen, icke hade varit till fyllest. Efter samråd med på
området sakkunniga hade föreningen därför låtit utföra borrningar invid
anläggningen, därvid visat sig, att tillräckligt med vatten kunde erhållas genom
viss utvidgning av anläggningen. Kostnaderna för borrningsarbetena
hade uppgått till 1,900 kronor. Övriga kostnader för anläggningens utvidgning
kunde beräknas till 800 kronor. De sammanlagda utgifterna för anläggningens
utvidgning kunde alltså beräknas till 2,700 kronor. Då föreningen
saknade medel för gäldande av dessa utgifter, ansåge sig föreningen böra
hemställa om ett statslån å sistnämnda belopp för bekostande av ifrågavarande
arbeten.

I ett den 17 juli 1940 avgivet utlåtande har socialstyrelsen tillstyrkt bifall
till föreningens framställning.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att föreningen bör för angivna ändamål
erhålla ett ytterligare lån av 2,700 kronor. Lånet bör vara räntefritt,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

227

och för detsamma böra gälla villkor motsvarande dem, som meddelats i avtalet
den 9 juni 1939.

För gäldande av lånet bör å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 upptagas ett reservationsanslag av 2,700 kronor. Anslaget lärer böra
anvisas under fonden för låneunderstöd och upptagas under rubriken lån
till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning av en vattenanläggning
vid skyddshemmet Hornö.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
för utvidgning av en vattenanläggning vid skyddshemmet
Hornö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ............kronor 2,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils-Sture Lindqvist.

■ m''*''?

• - v

'' •*,

Vv. * v

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

229

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsurenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

Vid anmälan tidigare i dag av framställningar om anslag, avsedda att upptagas
å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, meddelade jag, att jag icke
hade för avsikt att i det sammanhanget anmäla sådana framställningar, vilka
avsåge byggnads- eller andra arbetsföretag, som beräknades kunna igångsättas
redan under innevarande budgetår och som vore av sådan natur, att de
vore lämpliga att utföra i syfte att motverka arbetslöshet. Dessa framställningar
torde jag nu få anmäla i syfte att anslag, som däri äskas, må upptagas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Därjämte kommer
jag, såvitt avser statens vattenfallsverk, att förorda anvisande av två anslag
för bestridande av vissa på grund av den allmänna prisstegringen uppkomna
merkostnader för två pågående kraftstationsföretag ävensom av ett mindre
anslag för ändringsarbeten beträffande vissa kraftledningar för militärt behov.

I syfte att öka tillgången på arbetsföretag, lämpliga att igångsätta för att
motverka arbetslöshet, har jag efter att hava samrått med därav berörda myndigheter
vidare för avsikt att förorda anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår
av betydande anslag å kapitalbudgeten till ändamål, för vilka vederbörande
myndigheter ansett sig icke böra under nu rådande förhållanden med
därav betingade besparingskrav äska anslag, ehuru behov av arbetsföretagens

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utförande i och för sig otvivelaktigt föreligger ur de synpunkter, som äro vägledande
för myndigheternas verksamhet.

Till grund för bedömandet av frågan, till vilka ändamål och i vilken omfattning
anslag böra anvisas i detta sammanhang, har i första hand legat den för
budgetåret 1939/40 gällande allmänna beredskapsstaten. I samband därmed
ha vidare uppmärksammats de byggnadsföretag, för vilka medel av riksdagen
beviljats å riksstaten, men där medelsdispositionen i överensstämmelse med
vad som förordades i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag bör äga
rum endast under samma förutsättningar som gälla för anslag, uppförda å
allmän beredskapsstat. I särskilda infordrade promemorior hava myndigheterna
yttrat sig över här berörda arbetens aktualitet samt i vissa fall meddelat
de ökade kostnader, som ett utförande av respektive arbetsföretag nu
skulle medföra på grund av den allmänna prisstegringen. Därjämte hava myndigheterna
förordat utförande av vissa tidigare icke anmälda arbetsföretag.
Några av dem kommer jag att anmäla i det följande. Slutligen ämnar jag upptaga
till behandling vissa äldre, icke avgjorda framställningar, avseende upptagande
å en tidigare ifrågasatt allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41
av närmare angivna förskottsanslag.

Sammanlagt uppgå de anslag å kapitalbudgeten, som jag har för avsikt förorda
skola upptagas å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41, till i runt tal
26.6 milj. kronor.

Jag övergår härefter till de olika ändamål, för vilka anslag å tilläggsstat för
innevarande budgetår i enlighet med det sagda nu torde böra äskas av riksdagen.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 6. Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i

Ulvsunda i Stockholm, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i
1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 6) framlagda
förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 260,000 kronor till inköp
för postverkets räkning av ett tomtområde i Ulvsunda i Stockholm. Vidare
upptog 1939 års lagtima riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition,
nr 242, därom gjorda förslag å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag
av 2,670,000 kronor till verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets
räkning i Ulvsunda i Stockholm. Byggnaderna avsågos skola uppföras
å den förutnämnda tomten.

Beträffande behovet av nybyggnaden, som vid tidpunkten för förslagets
framläggande kostnadsberäknats till 2,670,000 kronor, samt de för densamma
uppgjorda byggnadsplanerna torde jag få hänvisa till förenämnda propositioner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

231

I skrivelse den 29 augusti 1939 hemställde generalpoststyrelsen, att till uppförande
av verkstads- och förrådsbyggnaderna ett reservationsanslag å

2,670,000 kronor måtte anvisas å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Styrelsens framställning har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen åter hemställt, att
för byggnadsföretaget erforderliga medel måtte anvisas å riksstaten. Styrelsen
har därvid framhållit, att behovet av att byggnadsföretaget komme till stånd
numera ytterligare skärpts dels på grund av den alltjämt fortgående ökningen
av arbetet inom de verksamhetsgrenar, som skulle erhålla lokaler i nybyggnaden,
dels ock enär de av denna beroende lokalfrågorna i centralposthuset
i Stockholm krävde en skyndsam lösning.

Enligt det förut framlagda byggnadsförslaget skulle en förflyttning ske Departement*-från centralposthuset till den planerade nybyggnaden av postverkets tryckeri CÄ€/eB•
och bokbinderi ävensom garageverkstad, tryckeriets lager samt postverkets
blankett- och persedelförråd. Härigenom skulle generalpoststyrelsens och centralpostkontorets
alltmer trängande lokalbehov kunna på ett tillfredsställande
sätt tillgodoses. Då i den nya byggnaden avses att inrymmas även postverkets
mekaniska verkstad, vars nuvarande lokaler i postverkets fastighet å
Södermalm ur olika synpunkter äro olämpliga som verkstadslokaler, skulle
en rationell lösning av lokalfrågorna vinnas jämväl för postverkets olika
verkstadsavdelningar. Jag förordar därför, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår erforderliga medel anvisas för byggnadsarbetet.

Enligt vad generalpoststyrelsen under hand meddelat måste på grund av de
inträffade prisstegringarna de till 2,670,000 kronor tidigare beräknade kostnaderna
numera uppräknas med omkring 15 procent eller till 3,070,000 kronor.
Mot anvisande av detta belopp har jag icke något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets Täkling
i Ulvsunda i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av.......................... kronor 3,070,000.

[2.] 7. Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö, reservations anslag.

I skrivelser den 29 augusti och den 21 november 1939 hemställde generalpoststyrelsen
örn anvisande av medel för ombyggnad av posthuset i kvarteret
Ägir i Malmö för en beräknad totalkostnad av 1,260,000 kronor. Styrelsen
förutsatte, att av detta belopp 600,000 kronor skulle utgå av kapitalinvesteringsmedel
och återstoden eller 660,000 kronor bestridas av medel ur postverkets
förnyelsefond. Skrivelserna hava hittills icke föranlett någon Kungl.
Majits åtgärd.

232

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen återkommit med
begäran örn anvisande av medel för byggnadsarbetena. Styrelsen bär därvid
framhållit, att vad styrelsen anförde i sin framställning den 21 november
1939 örn behovet av utökade och ändrade tjänstelokaler för huvudpostkontoret
och postdirektionen i Malmö alltjämt ägde oförminskad giltighet.

Postkontoret Malmö 1 har alltsedan hösten 1906 varit inrymt i en under
åren 1902—1906 för huvudpostkontorets räkning i kvarteret Ägir uppförd
byggnad. Ritningarna till byggnaden hava utarbetats av arkitekten Ferdinand
Boberg. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skall byggnaden
i vad avser fasaderna betraktas såsom byggnadsminnesmärke. Byggnaden
är uppförd i fyra våningar jämte källare och vindsvåning.

I sin skrivelse den 21 november 1939 har generalpoststyrelsen till en början
meddelat:

Som en naturlig följd av poströrelsens ökning hava under tiden efter det
fastigheten för huvudpostkontoret i Malmö togs i bruk lid efter annan utvidgningar
måst företagas av postkontorets utrymmen. För sådant ändamål
verkställda omdisponeringar av lokalerna hava resulterat i att postkontoret
för närvarande disponerar följande utrymmen i posthuset: källarvåningen,
bottenvåningen, våningen 1 tr. upp, i våningen 2 tr. upp sex rum om sammanlagt
cirka 418 m2 samt i vindsvåningen fyra kontorsrum, frukostrum för
personalen, reservrum för bl. a. elevundervisning ävensom vissa arkivutrymmen.

En tidigare uthyrd del av våningen tre trappor upp står för närvarande
oanvänd i avvaktan på husets ombyggnad. Återstoden av denna våning
ävensom tre rum i våningen två trappor upp äro upplåtna tills vidare åt
Malmöhus läns lantmäterikontor. I våningen två trappor upp disponerar
därjämte postkontoret sex rum, under det att resten av denna våning utgör
lokal för postdirektionen, som även förfogar över vissa förråds- och arkivutrymmen
i vindsvåningen.

Den nu planerade ombyggnaden av posthuset åsyftade, framhåller styrelsen
härefter, framför allt att bereda postkontoret utökade lokaler. Omfattningen
av rörelsen vid postkontoret hade, med bortseende från tillfälliga
fluktuationer, undergått en oavbruten stegring, vilken medfört, att en alltmer
svårartad lokalbrist gjort sig gällande. Vidtagna provisoriska åtgärder hade
endast tillfälligtvis och nödtorftigt kunnat tillgodose de mest trängande behoven
av ökat lokalutrymme men ej avhjälpa en inom flera avdelningar
arbetshindrande utrymmesknapphet och än mindre bristen på erforderliga
sanitära anordningar samt olägenheten av att behöva använda en stor del
av källaren som arbetsplats vid full dagstjänstgöring.

De bristfälligheter, som vidlåda postkontorets lokaler och vilkas avhjälpande
ej längre tåla uppskov, äro enligt vad styrelsen anför i huvudsak följande: Avdelningen

för ankommande paket är belägen i källarvåningen och utgör
alltså arbetslokal för den på avdelningen med full dagstjänst tjänstgörande
personalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

233

Golvet i denna lokal befinner sig en och en halv meter under gatunivån.
Lokalens ventilation är bristfällig, och fönstren släppa icke in tillräckligt
med dagsljus, varför personalen ständigt måste arbeta vid artificiell belysning.
Dessutom är utrymmet otillräckligt och lokalen även i övrigt otillfredsställande.

Avgående paketexpeditionen. Antalet avgångna paket vid postkontoret bär
ökat från 177,616 år 1924 till 586,709 år 1938, vilket motsvarar en procentuell
ökning av icke mindre än 230 procent. Expeditionens lokaler hava på
grund av denna trafikökning länge varit otillräckliga, trots att en särskild
underavdelning av postkontoret Malmö 1 år 1937 inrättats i annan fastighet
för behandling av paket- och korsbandspost till och från vissa större korrespondenter.
Härtill kommer att erforderligt estra utrymme för den stora ökningen
av avgående paket vid jultiden icke finnes tillgängligt.

Utrikes paketexpeditionens lokaler äro icke otillräckliga, men de äro uppdelade
på två olika våningar, vilket inverkar menligt på det löpande arbetet
och i hög grad försvårar arbetets organisation och arbetsledningen på avdelningen.
Denna olägenhet kan icke avhjälpas annat än i samband med
omfattande omdisponering av angränsande avdelningars utrymmen.

Postkontorets brevbårarexpedition är likaledes förlagd till två olika våningsplan
och uppdelad på ett flertal rum, vilkas sammanlagda utrymmen
dock äro alldeles otillräckliga. Inom brevbärarexpeditionen hava samtidigt
170 ä 180 tjänstemän sina arbetsplatser. På de redan i och för sig alltför
trånga utrymmena inkräktar ett stort antal klädskåp för personalen. Kapprum
saknas nämligen alldeles. Även toalettanordningarna i övrigt äro i
högsta grad otillfredsställande. Ej blott lokalernas otillräcklighet utan även
den omständigheten, att de äro uppdelade på två våningar, lägger stora hinder
i vägen för arbetets rationella bedrivande och övervakande. I den mån
stadens fortsatta tillväxt efter hand kommer att kräva ytterligare utökning
av brevbärarpersonalen, kan tjänlig arbetsplats icke beredas den sålunda nytillkommande
personalen inom nu tillgängliga utrymmen.

Luftpostavdelningens lokaler äro mycket trånga. På grund av det kraftiga
uppsving, luftposttrafiken tagit under de senaste åren, har denna avdelnings
arbete svällt ut i mycket hastig takt, under det att lokalen icke
kunnat utvidgas av brist på utrymme. För närvarande är visserligen till
följd av kriget luftposttrafiken av mindre omfattning än normalt. Av liknande
anledning äro emellertid natturerna i färjförbindelsen mellan Trelleborg
och Sassnitz indragna och den för dessa turer disponerade personalen
biträder nu inom luftpostavdelningen vid postkontoret Malmö 1 med behandling
av post, som tidigare expedierats med nattflygförbindelserna och
nattfärjförbindelserna. I förevarande sammanhang bör man räkna med alt,
sedan fredliga förhållanden återinträtt, luftposttrafiken ånyo får minst samma
omfattning som före krigsutbrottet.

Även postgiroavdelningens lokaler äro otillräckliga. Postgirorörelsens
snabba tillväxt torde vara allmänt bekant. Bokföringen av omsättningar i
postgirorörelsen är i huvudsak centraliserad till postgirokontoret i Stockholm.
1 Göteborg, Malmö och Boden hava emellertid anordnats särskilda postgiroavdelningar,
avsedda att möjliggöra elt snabbare betjänande av inom närliggande
områden bosatta postgirokunder. Rörelsen vid postgiroavdelningen
i Malmö, vilken är organiserad såsom en avdelning av postkontoret Malmö 1,
har ökat synnerligen hastigt, utan att möjlighet funnits, att inom postkontorets
nuvarande utrymmen anpassa lokalen efter trafikökningen.

De utrymmen, som disponeras för (afgående brevsortering och avgående
korsbandssortering, hava länge varit ytterligt trånga. Antalet avgångna van -

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga brevförsändelser, som år 1924 beräknades utgöra 12,927,913, uppgick år
1938 till 21,555,087. Ökningen från år 1924 till år 1938 motsvarar 66.7 procent.
Även beträffande nu ifrågavarande avdelningar har trafikökningen medfört
svåra olägenheter på grund av lokalbristen.

Förhållandena äro i stort sett likartade inom så gott som alla postkontorets
avdelningar. De tillgängliga utrymmena äro på alla håll redan utnyttjade
till bristningsgränsen. Av de icke redan nämnda avdelningar, vilkas lokaler
till följd av trafikökningen blivit för trånga, vill generalpoststyrelsen emellertid
ytterligare särskilt framhålla ankommande värdeexpeditionen, värdebrevbärarexpeditionen
samt avgående värdeexpeditionen.

Toalett- och kapprum för på postkontoret tjänstgörande personal äro otillräckliga
och omoderna, icke blott, såsom redan framhållits, för den stora
brevbärarpersonalen utan även inom de övriga större avdelningarna. Tillgodoseendet
av behovet av tidsenliga sanitära anordningar kräver ett ej oansenligt
utrymme.

Styrelsen framhåller härefter, att den nu planerade ombyggnaden av posthuset
avser att, förutom att bereda utökade lokaler, även tillgodose andra
ändamål. Härom anför styrelsen bland annat följande:

Inredningen i den nuvarande vindsvåningen är i huvudsak av trä. Det
höga taket uppbäres av ett stort antal torra furubjälkar. Vederbörande
myndigheter i Malmö stad lia gjort framställning örn vidtagande av åtgärder
för att minska den stora brandrisk, som nuvarande takkonstruktion och
inredning i vindsvåningen medföra.

Det enda sättet att effektivt minska brandfaran torde bestå i att undanröja
större delen av den nuvarande takkonstruktionen och vindsinredningen
samt ersätta dem med betongkonstruktion. Även örn fullständig ombyggnad
av posthuset icke skulle komma till stånd, torde det likväl icke vara försvarligt
att underlåta vidtaga för byggnadens bevarande nödvändiga ändringsarbeten,
syftande till att i erforderlig mån eliminera brandfaran.

Posthusets uppvärmnings- och vattenledningsanläggningar ävensom ventilations-
och sanitära anordningar, i den mån sådana överhuvud finnas,
hava utan mera genomgripande reparationer varit i bruk, alltsedan byggnaden
uppfördes för omkring 35 år sedan. Nämnda anordningar äro därför
nu i sådant skick, att omfattande och kostsamma installationsarbeten äro
ofrånkomliga även i det fall, att här ifrågavarande ombyggnad icke nu kommer
till stånd. Trots synnerliga olägenheter hava dessa arbeten sedan länge
uppskjutits i avvaktan på posthusets ombyggnad, enär desamma av såväl
praktiska som ekonomiska skid om möjligt böra komma till utförande i
sammanhang med sådan ombyggnad.

Genom ombyggnaden av posthuset i Malmö skulle även en i både allmänhetens
och postverkets intresse högeligen önskvärd förbättring kunna genomföras
i fråga örn behandlingen av tullpliktiga postpaket m. m. från utlandet.
All förtullning av sådana försändelser — även av dem, som skola
vidaresändas till andra orter — måste i brist på lokaler inom posthuset nu
verkställas å tullkammaren. Detta vållar kostnader och omgång, bl. a. i
form av dubbla transporter mellan postkontoret och tullkammaren. Fördenskull
har generalpoststyrelsen tänkt sig, att i våningen tre trappor ripp
lokal skulle inredas till tullexpedition för postpaket m. m., avsedd att av
Malmö stad förhyras för tullkammarens räkning. I visst sammanhang härmed
skulle styrelsen, efter överenskommelse med tullmyndigheterna, kunna
vidtaga sådana anordningar, att till Malmö adresserade tullpliktiga och med

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

235

postavgift belagda paket skulle kunna utlämnas till adressaterna utan att
dessa, såsom för närvarande sker, måste besöka både postkontoret och tullkammaren
för försändelsernas utfående.

Styrelsen uttalar härefter under hänvisning till den lämnade redogörelsen,
att det torde framgå, att ett oavvisligt behov av ökade och mera ändamålsenliga
lokaler förelåge för flertalet avdelningar inom postkontoret. Förhållandena
vore nu sådana, att ett uppskov med ombyggnaden skulle nödvändiggöra
andra kostsamma åtgärder för postarbetets behöriga bedrivande eller för
husets bestånd, utan att likväl ombyggnaden och de därmed förenade kostnaderna
skulle kunna undvikas för någon längre tid. Även ur ekonomisk
synpunkt vore det sålunda angeläget, att ombyggnaden komme till stånd
snarast möjligt. Med hänsyn till de stora kostnader, som erfordrades för en
omfattande ombyggnad, vore det givetvis angeläget att söka så avpassa de
nya utrymmena för ifrågavarande postkontor, att icke blott det för ögonblicket
oundgängligen nödvändiga minimibehovet tillgodosåges, utan även
tillräckliga utrymmen funnes tillgängliga för mötande av de krav på utvecklingsmöjligheter,
som rimligtvis kunde förutses inom en överskådlig framtid.
Härvid måste hänsyn tagas till vissa förhållanden, som sammanhängde med
postkontorets Malmö 1 egenskap av utväxlingspostanstalt. Malmö utgjorde
ändpunkt för sjöpostexpeditionerna Trelleborg—Sassnitz, vilka förmedlade
huvuddelen av posttrafiken mellan Sverige och utlandet. De postmängder
sjöpostexpeditionerna medförde kunde variera högst avsevärt, framförallt
beroende på förbindelserna med transoceana länder. Till följd härav förekomme
ofta stora variationer i de postmängder, som för vidarebehandling
tillfördes postkontoret. Dessa speciella förhållanden nödvändiggjorde, att utrymmena
anpassades jämväl efter de särskilda krav, som sålunda ställdes på
postkontoret. Styrelsen hade därför ansett sig böra beträffande huvudpostkontoret
i Malmö räkna med en större utrymmesmarginal än som skulle varit
erforderlig i fråga örn ett annat postkontor, där hänsyn behövt tagas allenast
till poströrelsens genomsnittliga storlek.

Styrelsen meddelar härefter, att professorn E. Lallerstedt utarbetat ritningar
till ombyggnaden av posthuset på grundval av de sålunda angivna
synpunkterna. Dessa ritningar ävensom av Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning,
avseende ombyggnaden och slutande å en kostnadssumma av

1,260,000 kronor, finnas bilagda styrelsens skrivelse den 21 november 1939.

Det framlagda förslaget berör i visst avseende byggnadens yttre, i det att
den nuvarande vindsvåningen skulle byggas örn till en ny våning fyra trappor
upp. Med hänsyn till posthusets egenskap av byggnadsminnesmärke har
förslaget i denna del underställts byggnadens arkitekt, Ferdinand Boberg.
Denne har i skrivelse den 2 maj 1939 till generalpoststyrelsen förklarat sig
godkänna den föreslagna ombyggnaden.

Efter en närmare redogörelse för förslagets innebörd, rörande vilken jag
hänvisar till handlingarna, anför generalpoststyrelsen ifråga örn sättet för
finansieringen av byggnadsföretaget följande:

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För bedömandet ur principiella synpunkter av frågan, på vad sätt kostnaderna
för ombyggnaden böra bestridas, vore det önskvärt, att de olika
arbetena och därå belöpande kostnadsbelopp kunde uppdelas i följande grupper,
nämligen:

o 1) rena ersättningsarbeten, vilka endast avse att i fullgott skick återställa
sådana delar av byggnaden, vilkas brukbarhet genom förslitning och ålder i
avsevärd mån minskats,

2) arbeten, som utan att innefatta någon utvidgning eller någon avsevärd
höjning av kvalitet eller kapacitet betingas av den tekniska utvecklingen —
postalt och i allmänhet — och nutida standard, samt

3) arbeten, som genom åstadkommande av nya utrymmen eller av fullvärdiga
lokaler i stället för mindre goda eller på liknande sätt medföra en
mera avsevärd ökning av byggnadens kapacitet eller höjning av dess kvalitet.

Emellertid kunna åtskilliga av de i kostnadsberäkningen angivna arbetena
icke i sin helhet upptagas under någondera av ovannämnda grupper utan
äro delvis att hänföra lill grupperna 1) eller 2) och delvis till grupp 3). Även
bortsett härifrån är i praktiken en i detalj genomförd och exakt uppdelning
av byggnadsarbetena i ovan angivna grupper av naturliga skäl knappast
möjlig. I samråd med professorn Lallerstedt har styrelsen emellertid låtit
verkställa en såvitt möjligt noggrann överslagsberäkning, vilken givit till resultat,
att kostnaderna för ombyggnadsarbetena i den mån de — helt eller
delvis — äro att hänföra till grupp 3) belöpa sig till i runt tal 600,000 kronor.
Återstoden av den beräknade kostnaden, 660,000 kronor, belöper följaktligen
på arbeten av det slag, som angives under grupperna 1) och 2).

I enlighet med vad nu anförts och med tillämpning av fastställda grunder
för användning av förnyelsefondsmedel borde, uttalar styrelsen, av den beräknade
totalkostnaden å 1,260,000 kronor ett belopp av 600,000 kronor utgå
av kapitalökningsmedel och återstoden, 660,000 kronor, bestridas av medel
ur postverkets förnyelsefond.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det nu framlagda ombyggnadsförslaget
anför generalpoststyrelsen, att det bokförda värdet å fastigheten
utgjorde 1,069,335 kronor 91 öre. Efter genomförandet av förslaget skulle
sagda värde komma att uppgå till (1,069,335:91 + 600,000:—) 1,669,335
kronor 91 öre. Bortsett från den tid, lantmäterikontoret ännu kunde komma
att kvarstanna i sina nuvarande lokaler, komme efter ombyggnaden hela
huset att disponeras av postverket. Sammanlagda nyttiga golvytan i de fem
våningarna uppginge till omkring 7,350 kvadratmeter. Källaren upptoge
cirka 1,000 kvadratmeter och den nya vindsvåningen cirka 250 kvadratmeter.

För de blivande lokalerna i posthuset torde enligt generalpoststyrelsen föl -

jande hyror kunna beräknas:

för vinden 250 kvm å 7:50.................... kronor 1,875

» källaren 1,000 » » 10: —.................... » 10,000

» bottenvåningen 1,400 » » 25: —.................... » 35,000

» återstoden 4,700 » » 15: —.................... » 70,500

Summa kronor 117,375.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

237

Den beräknade hyresinkomsten skulle alltså motsvara omkring 7 procent å
fastighetens bokförda värde efter ombyggnaden, i runt tal 1,700,000 kronor.

Postkontoret Malmö 1, vilket i åtskilliga viktiga hänseenden fungerar s&- Departement*■
som huvudpostkontor för övriga postkontor i staden, är inrymt uti en post- chefen■

verket tillhörig byggnad, som uppfördes under åren 1902—1906. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skall byggnaden i vad avser fasaderna
betraktas som byggnadsminnesmärke.

På grund av poströrelsens successiva ökning hava under årens lopp inom
byggnaden utvidgningar av postkontorets utrymmen måst företagas. Med
hänsyn till att rörelsen under de senare åren vuxit hastigt, äro emellertid,
vilket otvetydigt torde framgå av generalpoststyrelsens redogörelse i ämnet,
postkontorets lokaler numera i hög grad otillräckliga och ur olika synpunkter
otillfredsställande för sitt ändamål. Lokalerna synas ej heller motsvara
de hygieniska krav, som skäligen kunna uppställas. En utvidgning
och modernisering av postkontoret torde därför få anses väl motiverad.

Generalpoststyrelsens förslag till ombyggnad av posthuset synes mig i
stort sett godtagbart. Enligt de i ärendet upprättade ritningarna till den
föreslagna ombyggnaden, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att
erinra liksom ej heller, enligt vad jag inhämtat, riksantikvarien, skulle postverket
komma att taga i anspråk fastigheten i dess helhet och postkontoret
däri erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler, tillräckliga för
avsevärd tid framåt. I byggnaden skulle fortfarande beredas utrymme åt
postdirektionen i södra distriktet. Lantmäterikontoret, som nu är inrymt i
posthuset, har förutsatts skola erhålla nya lokaler i den tillbyggnad till
landsstatsliuset i Malmö, som planerats och till vars utförande jag har för
avsikt att i det följande äska medel.

Kostnaderna för ombyggnaderna beräknades vid förslagets framläggande
år 1939 till 1,260,000 kronor. Av detta belopp skulle 660,000 kronor bestridas
av medel ur postverkets förnyelsefond och återstoden anvisas såsom anslag
över riksstaten. Enligt vad generalpoststyrelsen under hand meddelat lia de
efter förslagets uppgörande inträffade prisstegringarna emellertid medfört, att
kostnaderna numera torde få ökas med omkring 15 procent eller till 1,450,000
kronor. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra. Då av styrelsen
föreslaget belopp, 660,000 kronor, bör utgå av förnyelsefondsmedel, torde

790,000 kronor böra anvisas å riksstaten. Med hänsyn till att för ombyggnaden
erforderliga ritningar och entreprenadhandlingar finnas upprättade
och byggnadsföretaget därför inom kort tid kan igångsättas, torde beloppet
böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att lill Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av .............. kronor 790,000.

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

[3.] 8. Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå, reservationsanslag.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 4) hemställde
Kungl. Majit, att ett reservationsanslag av 327,500 kronor måtte anvisas
för om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Enligt de till grund för
förslaget liggande byggnadsritningarna skulle i vad avsåg posthusbyggnadens
yttre den utefter Nygatan uppförda flygeln utbyggas i hela tomtens
längd och erhålla två våningars höjd, under det att byggnadens utmed Rådhusesplanaden
belägna del skulle bibehållas oförändrad i två våningars
höjd.

I skrivelse den 14 april 1939, vilken sedermera med därtill hörande handlingar
till kännedom överlämnades till riksdagens vederbörande utskott,
meddelade generalpoststyrelsen, att byggnadsnämnden i Umeå framhållit
önskvärdheten av att den del av posthuset, som vore belägen utmed Rådhusesplanaden,
i samband med den planerade tillbyggnaden av posthuset
jämväl måtte påbyggas med en våning. Påbyggnaden beräknades höja de
tidigare beräknade byggnadskostnaderna med 85,000 kronor till 412,500
kronor.

I skrivelse den 26 maj 1939, nr 296, i anledning av Kungl. Majits förenämnda
förslag anmälde riksdagen, att riksdagen till örn- och tillbyggnad
av posthuset i Umeå för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag
av 327,500 kronor. Därjämte anmälde riksdagen, att riksdagen i ärendets
läge och med hänsyn tagen särskilt till att frågan om posthusets ombyggnad
krävde ett snabbt avgörande ej velat motsätta sig den ifrågasatta utvidgningen
av byggnadsplanen. I anslutning därtill erinrade riksdagen, att
tilläggsbeloppet 85,000 kronor skulle behöva anvisas först för budgetåret
1940/41.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen meddelat, att behovet
av nya postkontorslokaler i Umeå alltjämt kvarstode, samt hemställt,
att det för byggnadsföretaget anvisade beloppet å 327,500 kronor måtte ställas
till styrelsens förfogande. Vidare har styrelsen hemställt, att för byggnadsföretaget
ytterligare erforderliga medel måtte anvisas för budgetåret
1941/42.

Då behovet av vidgade lokaler för postkontoret i Umeå är otvetydigt, torde
de för byggnadsföretaget redan anvisade medlen, därest förutsättningar för disposition
av anslag å förevarande tilläggsstat skulle komma att föreligga, böra
ställas till generalpoststyrelsens förfogande. Därjämte torde för arbetena

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

239

ytterligare erforderligt anslag böra anvisas å tilläggsstaten, varvid med hänsyn
till vad i ärendet förekommit anslaget torde böra beräknas på grundval
av den utvidgade arbetsplanen. De efter förslagets framläggande inträffade
prisstegringarna ha enligt vad jag inhämtat av generalpoststyrelsen medfört,
alt kostnaderna för om- och tillbyggnaden numera torde få uppskattas
till 515,000 kronor eller 25 procent högre belopp än vad som tidigare beräknats.
Då förut anvisats 327,500 kronor, skulle återstå att anvisa ett belopp
av 187,500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av ................ kronor 187,500.

[4.] 9. Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla, reservationsan slag.

I skrivelse den 17 november 1939 hemställde generalpoststyrelsen örn
upptagande å beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av ett förskottsanslag å

162,000 kronor för om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla. Skrivelsen
har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Generalpoststyrelsen har därefter i skrivelse den 27 augusti 1940 under
framhållande att behovet av byggnadsföretaget alltjämt kvarstode hemställt
örn beloppets anvisande å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Den nuvarande posthusbyggnaden i Uddevalla, som är belägen på statsverket
tillhörig mark, är uppförd i tre våningar och togs i bruk den 1 oktober
1917. Hela bottenvåningen disponeras av postkontoret och våningen en
trappa upp av telegrafverket. I våningen två trappor upp äro inrymda lokaler
för telegrafverket och en bostadslägenhet om två rum och kök.

I skrivelsen den 17 november 1939 har generalpoststyrelsen till en början
lämnat följande uppgifter om utvecklingen av postkontorets rörelse:

Under den tid, som förflutit sedan postkontoret inrymdes i sin nuvarande
byggnad, har dess rörelse avsevärt stegrats. Sålunda har antalet inlämnade
försändelser — bortsett från postabonnerade tidningsexemplar — ökats från
1,066,893 år 1918 till 2,386,638 år 1938 eller med över 120 procent. Antalet
postsparbanksomsättningar har under samma tid stegrats från 4,020 till
24,557 eller med omkring 500 procent, och antalet vid postkontoret verkställda
folkpensionsutbetalningar från cirka 3,000 till 14,470, motsvarande en ökning
med omkring 380 procent. Vad angår ankommande post har beträffande
den största gruppen av försändelser, nämligen brevförsändelser, statistik upptagits
först från och med år 1932. En jämförelse mellan sammanlagda antalet
ankomna försändelser detta år och år 1938 utvisar en ökning från 1,841,316
till 2,675,158, motsvarande omkring 45 procent. Postkontorets egen frankoteckensuppbörd,
som år 1918 uppgick till 171,823 kronor, hade år 1938 stigit
till 264,907 kronor, vilket innebär en ökning av omkring 55 procent.

Postkontorets lokaler hade, fortsätter styrelsen härefter, i huvudsak varit
oförändrade, sedan posthuset byggdes. Den betydande ökningen av posttrafiken
hade därför medfört, att de av postkontoret disponerade utrymmena

■240

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

numera vore otillräckliga. Om behovet av ökade lokaler för de olika avdelningarna
anför styrelsen:

Allmänhetens avdelning och kassaexpedilionen är i behov av ökat utrymme
särskilt till följd av det i det föregående påvisade starkt ökade antalet
besökande i postsparbanks- och folkpensionsärenden. Antalet kassaplatser
är nämligen otillräckligt och utrymme för erforderlig förlängning av disken
i och för anordnande av nya kassaplatser saknas inom de nuvarande lokalerna.
Inom det för ankommande och avgående avdelningen ursprungligen
avsedda utrymmet måste år 1920 avdelas ett särskilt rum för postkontorets
redogörare. Framförallt till följd av trafikökningen men även på grund av
nämnda sönderstyckning av det för behandlingen av ankommande och avgående
poster avsedda utrymmet har detla länge varit så otillräckligt, att
arbetets fullgörande med erforderlig snabbhet och säkerhet äventyras. Även
brevbärarexpeditionen har till följd av ökningen av den ankommande posten
blivit för liten. Nämnda ökning samt den stigande folkmängden och den
därav betingade nya bebyggelsen i staden har nödvändiggjort anordnandet
av ytterligare brevbäringsdistrikt och därmed förstärkning av brevbärarpersonalen.
En utvidgning av brevbärarexpeditionens lokal är på grund härav
nödvändig. Det nyssnämnda rummet för redogöraren omfattar en yta
av endast 8.2 kvadratmeter, varför det är för trångt och olämpligt såsom
tjänsterum. De nuvarande sanitära anordningarna inom postkontorets lokaler
befinna sig i ett synnerligen otillfredsställande skick. Anordnandet av
tidsenliga toalett- och kapprum ävensom frukostrum torde få anses vara
ofrånkomligt.

Verkställd undersökning hade givit vid handen, anför generalpoststyrelsen
vidare, att möjlighet icke funnes att på ändamålsenligt sätt utöka postkontorslokalen
genom omdisponering eller ändring av befintliga utrymmen inom
den nuvarande posthusbyggnaden. Styrelsen hade därför funnit, att en omoch
tillbyggnad av fastigheten vore nödvändig. På uppdrag av styrelsen har
förslag och ritningar härtill utarbetats av arkitekten G. Ålander i Göteborg.
Enligt vid tidpunkten för förslagets upprättande gjorda beräkningar skulle
kostnaderna för om- och tillbyggnadsarbetena uppgå till 162,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför rörande byggnadsförslagets huvudsakliga innebörd: Den

blivande tillbyggnaden är avsedd att uppföras i endast en våning förutom
källarvåningen. I denna inredas dusch- och toalettrum, kapprum,
frukostrum samt normalskyddsrum.

I den nuvarande byggnadens bottenvåning göras följande omändringar.
Den nuvarande postboxanläggningen borttages och flyttas till tillbyggnaden.
Härigenom erhålles möjlighet att förlänga disken så mycket, att plats kan
beredas inom expeditionslokalen för ytterligare ett kassaexpeditionsbord. På
platsen för den nuvarande brevbärarexpeditionen inredas nytt tjänsterum för
redogöraren, rum för skrivbiträde, kapprum samt två nya kassavalv, avsedda
för respektive redogöraren och avgående avdelningen. Nya lokaler för
brevbärarexpeditionen, försortering av den ankommande posten och postboxanläggningen
inredas i tillbyggnaden.

Den nuvarande postkontorslokalen omfattar en sammanlagd yta av 515
kvadratmeter, varav 433 kvadratmeter i bottenvåningen och 82 kvadratmeter
i källarvåningen. Efter om- och tillbyggnaden skulle postlokalens totalutrymme
bliva cirka 800 kvadratmeter, varav 660 kvadratmeter i bottenvå -

Kungl. May.ts proposition nr 2.

241

ningen och 140 kvadratmeter i källarvåningen. De sålunda utökade lokalerna
skulle — såvitt nu kan bedömas — för avsevärd tid framåt bliva tillräckliga
för postkontoret. Skulle frågan örn en ytterligare utvidgning av lokalerna
i en framtid bliva aktuell, kan sådan erhållas genom påbyggnad av den
nu planerade tillbyggnaden.

Byggnadsnämnden i Uddevalla har i yttrande till generalpoststyrelsen förklarat
sig icke hava något att invända mot förslaget.

Ritningarna till om- och tillbyggnaden samt den uppgjorda kostnadsberäkningen
hava i anslutning till förslagets upprättande utan erinran granskats
av byggnadsstyrelsen.

Rörelsen vid postkontoret i Uddevalla har sedan den 1 oktober 1917, då Departementspostkontoret
erhöll sina nuvarande lokaler, undergått en kraftig stegring. «*«/«*•

Av den i ärendet lämnade redogörelsen om rörelsens omfattning år 1918 och
1938 framgår bland annat, att under sagda tid antalet inlämnade försändelser
— med undantag av postabonnerade tidningsexemplar — ökat med omkring
120 procent, antalet postsparbanksomsättningar med omkring 500 procent
och antalet verkställda folkpensionsutbetalningar med omkring 380 procent.

Denna starka ökning av rörelsen har medfört, att postkontorslokalerna icke
längre äro för sitt ändamål tillräckliga och att det endast med svårighet är
möjligt att avveckla den nuvarande posttrafiken. Jag vill därför tillstyrka, att
åtgärder vidtagas för en utvidgning av postkontorets lokaler. Generalpoststyrelsens
förslag till sådan utvidgning och de därför upprättade ritningarna,
som innefatta ombyggnad av bottenvåningen i posthuset samt uppförande av
en tillbyggnad till detsamma i en våning jämte källarvåning, torde tills vidare
få läggas till grund för anslagsberäkningen. Kostnaderna för byggnadsarbetena,
som vid förslagets uppgörande beräknades till 162,000 kronor, torde på
grund av de sedermera inträffade prisstegringarna böra i enlighet nied vad
jag inhämtat av generalpoststyrelsen ökas till 190,000 kronor. Detta belopp
synes mig lämpligen böra anvisas å nu förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av................ kronor 190,000.

[5.] 10. Posthusbyggnad i Kalmar, reservationsanslag. Med bifall till

Kungl. Majits i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt
3) gjorda framställning anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till posthusbyggnad
i Kalmar ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 16

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

Maj:ts medgivande fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av
byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att då icke disponerade
eller bundna medel av det för ändamålet för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget
finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för nämnda
ritningar eller entreprenadhandlingar.

Då behovet av ökade utrymmen för postkontoret i Kalmar alltjämt kvarstår,
torde de för ändamålet redan anvisade medlen böra ställas till generalpoststyrelsens
förfogande, därest läget å arbetsmarknaden skulle motivera
arbetets igångsättande. Enligt vad jag under hand inhämtat av generalpoststyrelsen
medföra emellertid de nu gällande arbetslönerna och materialpriserna
en fördyring av byggnaden med 10 å 15 procent av det belopp,

775,000 kronor, vartill byggnaden på sin tid kostnadsberäknades. Posthusbyggnaden
skulle alltså kräva ett anvisande av ytterligare medel, beräknade
till i avrundat belopp 100,000 kronor. Detta belopp synes böra anvisas å
förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Kalmar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ................................ kronor 100,000.

B. Telegrafverket.

[6.] 6 a. Telefonstationsbyggnad i Storängen, reservationsanslag. Jäm likt

Kungl. Maj:ts medgivande den 17 juni 1938 har telegrafverket för en
kostnad av 15,417 kronor förvärvat ett markområde om 2,336 kvadratmeter,
benämnt Järla nr 721, i Nacka socken för uppförande därå sedermera
av en telefonstationsbyggnad.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptagits ett förskottsanslag av 143,000
kronor för uppförande av nämnda telefonstationsbyggnad. Beträffande byggnadsföretaget,
vilket ingår som ett led i den för automatiseringen av telefonnätet
inom Stockholms förorter uppgjorda planen, torde jag få hänvisa till
redogörelsen i Kungl. Maj :ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima riksdag
(bil. 12, punkt 3).

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen anfört, bland annat,
följande:

Storängens nya automatstation är avsedd att betjäna de abonnentområden,
som för närvarande tillhöra telefonstationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs
och Ektorp, varjämte delar av stationernas i Nacka och Skuru abonnentområden
även skulle tillföras den nya stationen.

Den alltjämt fortgående ökningen i abonnentantalet vid här berörda stationer
medför, att stationernas möjligheter att mottaga nya abonnenter alltmera
minskas. Stegringen i telegrafverkets telefonrörelse vid stationerna i Storängen,
Saltsjö-Duvnäs, Ektorp, Nacka och Skuru framgår av efterföljande
tabell över sammanlagda antalet lokalledningar, huvudabonnemang och
telefonapparater vid dessa stationer under de sista tio åren:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

243

Vid ingången av år	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
ledningar	abonnemang	apparater
1931.........	...... 1,046	1,025	1.112
1934.........	...... 1,224	1,203	1,295
1937 .........	...... 1,421	1,401	1,517
1938.........	...... 1,532	1,510	1,633
1939.........	...... 1,580	1,559	1,687
1940.........	...... 1,709	1,688	1,835

Styrelsen framhåller, att frågan om automatisering av Storängens stationsområde
icke längre bör uppskjutas och att på grund härav den nya stationsbyggnaden,
till vilken arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm uppgjort ritningar,
nu bör komma till utförande. Enligt ritningarna skulle byggnaden
uppföras av tegel i två våningar jämte källarvåning.

Med tillämpning av gällande materialpriser har, meddelar telegrafstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, som icke haft något att erinra emot de upprättade
ritningarna, beräknat byggnadskostnaderna till 195,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en telefonstationsbyggnad
i Storängen anvisa ett reservationsanslag av 195,000 kronor.

Enligt den för automatiseringen av Stockholms förorter uppgjorda planen Departementsskall
en ny telefonstation inrättas i Storängen, avsedd att omfatta Storängens, CÄe/en
Saltsjö-Duvnäs, Ektorps samt delar av Nacka och Skuru telefonstationers
abonnentområden. För ändamålet erforderlig tomtmark inköptes av telegrafverket
år 1938.

I anledning av nu anförda förhållanden och då antalet abonnenter, som
betjänas av nämnda stationer, numera undergått en sådan ökning, att stationerna
inom en relativt kort tid måste ersättas med en ny, gemensam station,
vill jag tillstyrka, att för en ny stationsbyggnad erforderliga medel anvisas.
De för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningen
ha icke givit mig anledning till erinran. Då byggnadsföretaget
kan påbörjas inom den närmaste tiden, torde det erforderliga anslagsbeloppet,
195,000 kronor, böra anvisas å nu förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Storängen å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .......................... kronor 195,000.

[7.] 6 b. Telcfonstationsbyggnad i Spånga, reservationsanslag. Med bi fall

lill Kungl. Maj:ts i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.
5, punkt 11) framlagda förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av

8,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av tomterna nr 1 och 5
i kvarteret Julrosen i Spånga, vilka erfordrades för en planerad ny telefonstationsbyggnad.
Enligt planen för automatisering av telefonnätet inom

Departements chefen.

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Stockholms förorter skulle telefonstationen i Spånga inrättas för automatisk
drift.

I skrivelse den 26 januari 1940 hemställde telegrafstyrelsen, att för uppförande
av förenämnda telefonstationsbyggnad ett förskottsanslag å 170,000
kronor måtte upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Denna
skrivelse har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I förutnämnda skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt,
att anslag å riksstaten för nästa budgetår måtte anvisas för uppförande
av nämnda telefonstationsbyggnad samt därvid anfört, bland annat, följande: Vid

automatiseringen av telefonnäten i Stockholms förorter skola abonnenterna
vid stationerna i Spånga och Bromsten sammanföras till en station, förlagd
till Spånga. Enligt automatiseringsplanen skall bland annat denna station
byggas efter nu pågående automatisering av stationerna i Huddinge och
Örby. Lokal för den blivande nya Spångastationen finnes icke tillgänglig,
utan en telegrafverket tillhörig stationsbyggnad måste i likhet med vad
som skett beträffande tidigare anordnade automatstationer i Stockholms förorter
uppföras.

Till belysande av utvecklingen under de senaste tio åren av antalet lokalledningar,
abonnemang och apparater vid stationerna i Spånga och Bromsten
lämnar telegrafstyrelsen följande översikt:

Vid ingången av år	Antal	Antal	Antal
lokal-	huvud-	telefon-
ledningar	abonnemang	apparater
1931........	...... 922	909	946
1934 ........	...... 1,090	1,073	1,124
1937 ........	...... 1.273	1.254	,313
1938 ........	...... 1,356	1,337	1,402
1939 ........	...... 1,499	1 47 9	1,551
1940 ........	...... 1,633	1,613	1,693

Under hänvisning till den lämnade översikten framhåller styrelsen, att utvecklingen
av telefonrörelsen vid de båda stationerna varit synnerligen livlig
samt att stationernas kapacitet nu närmar sig bristningsgränsen. Styrelsen,
som därför ansett, att lokal för automatstationen i Spånga snarast borde iordningställas,
har låtit arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm uppgöra ritningar
till byggnaden.

Telegrafstyrelsen meddelar, att byggnadsstyrelsen med tillämpning av gällande
byggnadspriser kostnadsberäknat byggnaden till 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en telefonstationsbyggnad
i Spånga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.

Av det anförda framgår att för ett fullföljande enligt uppgjord plan av
automatiseringen av Stockholms förorter en ny telefonstationslokal erfordras
i Spånga, avsedd att betjäna de abonnentområden, som för närvarande till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

245

höra Spånga och Bromstens manuella stationer. Lokalbehovet anses bliva
på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett genom en nybyggnad å den sistlidna
år inköpta tomten.

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört rörande den nuvarande belastningen
å stationerna i Spånga och Bromsten och då de för byggnadsföretaget
uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningen icke givit mig anledning
till erinran, vill jag tillstyrka, att de för telefonstationens uppförande erforderliga
medlen, 200,000 kronor, äskas av riksdagen. Då byggnadsföretaget
kan påbörjas redan under detta budgetår, torde anslaget lämpligen böra anvisas
å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Spånga å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .......................... kronor 200,000.

[8.] 6 c. Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm, reservationsan slag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkten 10) gjorda framställning anvisade riksdagen för
budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 186,000 kronor för uppförande
av en telefonstalionsbyggnad i Örby i Stockholm.

I skrivelse den 17 mars 1939 uppdrog Kungl. Majit därefter åt byggnadsstyrelsen
att i samarbete med telegrafstyrelsen utföra ifrågavarande telefonstationsbyggnad
samt bemyndigade telegrafstyrelsen att för bestridande
av kostnaderna härför taga i anspråk det för ändamålet anvisade reservationsanslaget
å 186,000 kronor.

I skrivelse den 8 november 1940 har byggnadsstyrelsen anfört:

I anledning av Kungl. Majits uppdrag den 17 mars 1939 infordrade styrelsen
anbud å utförande av arbetena för telefonstationsbyggnaden i Örby,
därvid anbudstiden bestämdes till den 24 augusti 1939. Det lägsta anbudet
lydde å 142,000 kronor och antogs den 4 september 1939. Till följd av det
då utbrutna kriget vägrade emellertid anbudsgivaren att teckna kontrakt
med fast entreprenadsumma. Först efter utfärdandet av Kungl. Majits
cirkulär den 30 december 1939, nr 966, angående prisförhöjningars inverkan
på entreprenadsumma m. m. samt efter förhandlingar med anbudsgivaren
tecknades kontrakt, varvid entreprenören tillförsäkrades rätt till ersättning
för ökade materialpriser och arbetslöner utöver de i augusti 1939 gällande
priserna.

Byggnadsanslaget har lämnat tillgång till täckande av entreprenadsumman

142.000 kronor jämte kostnaderna för olika installationsarbeten, ritningar,
kontroll m. m. samt för tidigare icke förutsatta åtgärder för luftskyddsändamål
men därutöver icke lämnat möjlighet till bestridande av merkostnader
på grund av prisökningar och oförutsedda utgifter.

Prisökningar för järnbalkar och järntakstolar uppgå till 9,863 kronor, och
för övriga malerialier samt för arbetslöner beräknas kostnadsökningen till

10.000 kronor.

Härtill kommer för grundläggning en merkostnad av 7,533 kronor till
följd av vissa oförutsedda omständigheter beträffande marklagrens beskaffenhet.

246

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Genom dessa merkostnader å omkring 27,000 kronor hade, meddelar styrelsen,
uppstått en brist i byggnadsanslaget, som på grund av vissa besparingar
emellertid medförde ett ökat anslagsbehov av endast 24,000 kronor.
Styrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte ställas till styrelsens förfogande.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört synes det av styrelsen
äskade beloppet å 24,000 kronor böra ställas till förfogande. Medlen torde
böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 24,000.

[9.] 6 d. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m., re servationsanslag.

För tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala
samt till förvärv av härför erforderlig tomt anvisade 1939 års lagtima riksdag
efter förslag av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkt 18) ett anslag av 645,000 kronor. Av beloppet avsågo
230,000 kronor tomtförvärvet.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till
1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna
under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december
1939, att arbetet för tillbyggnaden till telefonstationsbyggnaden icke finge
utan Kungl. Majits medgivande fullföljas i vidare mån än som angivits i den
vid förenämnda proposition fogade bilagan nr 12, samt att medel av det
för byggnadsföretaget anvisade anslaget icke finge tagas i anspråk i större
utsträckning än som erfordrades för bestridande av kostnaderna för de i bilagan
förutsatta arbetena. Enligt bilagan avsågs, att rivning skulle ske av
den dåvarande byggnaden å den förvärvade tomten och att arbetena för tillbyggnaden
till telefonstationen därefter skulle ingångsättas och fullföljas så
långt som erfordrades för alt färdigställa grundläggningsarbetena, så att för
telefonstationens personal planerade skyddsrum i tillbyggnadens källarvåning
skulle kunna tagas i anspråk.

I skrivelse den 29 november 1940 bar telegrafstyrelsen meddelat, att för
grundläggningsarbeten för tillbyggnaden till telefonstationen ett belopp av

190,000 kronor disponerats av det för ändamålet anvisade anslaget. Av detsamma
återstode alltså för byggnadsföretaget 225,000 kronor. Med hänsyn
till den inträdda stegringen i byggnadskostnaderna komme enligt vad byggnadsstyrelsen
meddelat kostnaderna för tillbyggnadens fullföljande att överstiga
det tidigare beräknade beloppet med 70,000 kronor. Denna beräkning
avsåge prisnivån i augusti 1940. Telegrafstyrelsen uttalar härefter, att det i
samband med tillbyggnaden vore önskvärt att få utföra även en gårdsöverbyggnad
för att erhålla utrymme för garage och förråd samt möjlighet att

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

247

från bil direkt intaga materiel i förrådet. Kostnaden för denna överbyggnad
hade byggnadsstyrelsen beräknat till 75,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för byggnadsföretagets fullföljande samt för utförande
av gårdsöverbyggnaden erfordras utöver redan anvisade medel ett
belopp av 145,000 kronor.

Då behovet av den planerade utvidgningen av telefonstationen i Uppsala Departementsär
trängande, torde de odisponerade medlen av det för ändamålet anvisade ehelm.
anslaget böra ställas till förfogande för arbetets fullföljande, därest läget å
arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. Därjämte torde det på grund
av fördyringar ytterligare erforderliga beloppet å 70,000 kronor ävensom det
av telegrafstyrelsen äskade beloppet å 75,000 kronor för gårdsöverbyggnaden
"böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av ......kronor 145,000.

[10.] 6 e. Påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Eskilstuna, reser vationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav
1914 års riksdag, att å en telegrafverket tillhörig tomt i Eskilstuna finge
för en kostnad ej överstigande 380,000 kronor uppföras en telefonstationsbyggnad,
inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden. I byggnaden,
som uppfördes under åren 1915—1916, installerades en ny telefonstation,
vilken öppnades för trafik under september månad 1917.

I skrivelse den 26 januari 1940 med förslag till arbeten, lämpliga att upptagas
å beredskapsstat för budgetåret 1940/41, hemställde telegrafstyrelsen,
att till påbyggnad av nämnda stationsbyggnad ett förskottsanslag av 180,000
kronor måtte upptagas å beredskapsstaten. Skrivelsen har hittills icke föranlett
någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt, att eli anslag
å riksstaten för nästa budgetår å 190,000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande
ändamål. Styrelsen har därvid till en början erinrat örn att styrelsen
i sin förstnämnda skrivelse bland annat framhållit, att stationen inom ett
fåtal år komme alt bli fullbelagd, och att därför anstalter måste vidtagas
för den nuvarande stationens ersättande med en ny station. Lokaler för denna,
som borde anordnas för automatisk drift, funnes icke disponibla inom
det nuvarande telefonstationshusel. De behövliga nya lokalutrymmena kunde
emellertid erhållas genom en påbyggnad å en del av telefonstationsbyggnaden.
Länsarkitekten i Södermanlands och Gotlands län, Arvid Stille, hade
uppgjort ritningar till påbyggnaden. Enligt dessa skulle vindsvåningen i telegrafhusets
flygel ombyggas utefter Gymnastikgatan, varjämte flygeln skulle
påbyggas med en våning, så att tre fulla våningar och källarvåning erliölles.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Zk}iarlementsehtfen.

Med tillämpning av de priser, som gällde å byggnadsmarknaden före krigsutbrottet,
hade tillbyggnaden av arkitekten kostnadsberäknats till 180,000
kronor.

I skrivelsen den 9 november 1940 anför styrelsen vidare:

Vid Eskilstuna telefonstation har telefonrörelsen under de sista tio åren
ökat i den omfattning, som framgår av följande tablå:

Vid ingången av år	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
ledningar	abonnemang	apparater
1931...........	....... 2,831	2.842	3.553
1934...........	....... 3.115	3,116	3,867
1937 ...........	....... 3.726	3.714	4.612
1938...........	....... 3,998	3.970	4,958
1939 ...........	....... 4.318	4.309	5.419
1940...........	....... 4,641	4,612	5,839

Telefonstationen har en slutkapacitet av 5,530 nummer, och styrelsen beräknar,
att de disponibla numren skola räcka under högst tre år. En ny
station måste på grund härav finnas tillgänglig sommaren 1943. För att detta
skall kunna ske, måste arbetet med stationshusets påbyggnad påbörjas under
år 1941 och vara färdigt vid mitten av år 1942. Byggnadsanslag blir
därför behövligt under budgetåret 1941/42.

Länsarkitekten Stines ritningar till påbyggnaden hava granskats av byggnadsstyrelsen,
som i huvudsak icke haft något att erinra mot desamma.
Kostnaderna för byggnadsföretaget har styrelsen med tillämpning av gällande
priser beräknat till 190,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att antalet telefonabonnenter i
Eskilstuna under de senare åren ökat relativt hastigt. Enligt telegrafstyrelsens
tablå har sålunda ökningen av antalet huvudabonnemang under åren 1937
—1939 utgjort i medeltal omkring 400 per år. Då antalet huvudabonnemang
vid ingången av år 1940 utgjorde 4,612 och telefonstationens slutkapacitet
motsvarar 5,530 nummer, skulle alltså vid en i huvudsak oförändrad fortsatt
ökning av antalet huvudabonnemang telefonstationen vara fullbelagd under
år 1943. Utvidgade lokaler för telefonstationen, lämpligen erhållna genom
en påbyggnad av stationshuset, skulle vid dylikt förhållande behöva finnas
tillgängliga under sistnämnda år.

De föreslagna byggnadsarbetena, för vilka kostnaderna med nu gällande
priser beräknats till 190,000 kronor, ha icke givit mig anledning till erinran.
Då arbetsföretaget kan igångsättas i omedelbar anslutning till beslut om dess
utförande, synas medel för arbetena böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för löpande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Påbyggnad av ielefonstationsbyggnaden i Eskilstuna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 190,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

249

[11.] 6 f. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund, reserva tionsanslag.

Telefonstationen i Lund är inrymd i en telegrafverket tillhörig
byggnad, vilken är uppförd å tomten nr 7 i kvarteret Glädjen. För framtida
tillbyggnad av stationsbyggnaden hava tidigare tomterna nr 8, 9 och 11 i
samma kvarter inköpts för telegrafverkets räkning för en sammanlagd köpeskilling
av 150,500 kronor.

1 skrivelse den 26 januari 1940 hemställde telegrafstyrelsen, att ett förskottsanslag
av 205,000 kronor för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Lund måtte upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Framställningen
har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Telegrafstyrelsen har därefter i skrivelse den 9 november 1940 hemställt,
att anslag för ändamålet måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Styrelsen
har därvid till en början erinrat örn att styrelsen i sin förstnämnda
skrivelse framhållit, att den nuvarande telefonstationen i Lund inom några
år komme att bliva fullbelagd och att plats för en ny station ej kunde beredas
inom den befintliga stationsbyggnaden, varför behövliga nya lokalutrymmen
måste anskaffas genom uppförande av en tillbyggnad till det nuvarande
stationshuset. Ritningar för tillbyggnaden samt för en garagebyggnad
hade uppgjorts av länsarkitekten N. A. Blanck i Malmö. Dessa ritningar
avsåge en byggnad av tegel i tre våningar jämte källarvåning. Bottenvåningen
vore avsedd att bereda postkontoret utökade lokaler, varav detsamma vore
i stort behov.

För belysande av i vilken omfattning ökningen av telefonrörelsen i Lund
försiggått lämnar styrelsen i sin skrivelse den 9 november 1940 följande sammanställning: -

	Antal	Antal	Antal
Viel ingången	lokal-	huvud-	telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1931.........	....... 3,298	3,292	3,909
1934 .........	....... 3,661	3,647	4.318
1937 .........	....... 4,153	4 128	4,914
1938 .........	....... 4.333	4,3i 5	5,132
1939 .........	....... 4,548	4 517	5,397
1940 .........	....... 4.814	4,776	5.748

Telegrafstyrelsen anför i anslutning härtill:

Styrelsen beräknar, att telefonstationen, som är monterad för 5,600 nummer,
skall kunna förse sitt ''abonnentområde med telefoner fram till sommaren
1943. Vid denna tid bör alltså en ny station, inrättad för automatisk
drift, vara färdig att ersätta den nuvarande.

Arbetet med tillbyggnadens uppförande bör därför igångsättas under senare
hälften av år 1941 och medel lill byggnadsföretaget äro sålunda behövliga
under budgetåret 1941/42.

Tillbyggnaden är avsedd att uppföras å telegrafverket tillhörig tomtmark.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, alt byggnadsstyrelsen kostnadsberäknat
byggnadsprojektet med hänsyn till gällande dagspriser samt därvid
funnit kostnaderna böra beriiknas till 305,000 kronor.

250

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

305,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har för sin del godkänt ritningarna i vad de avse
postverkets lokalutrymmen.

Av den av telegrafstyrelsen lämnade sammanställningen rörande abonnentökningen
vid telefonstationen i Lund framgår, att stationens kapacitet
kommer att vara helt utnyttjad sannolikt redan under år 1943. Vid dylikt
förhållande måste arbetena för en ny stationsbyggnad påbörjas senast under
nästa budgetår. Den nya stationen är avsedd att inrättas för automatisk drift
och inrymmas i en tillbyggnad till den nuvarande stationen, för vilket ändamål
erforderlig tomtmark tidigare förvärvats.

De upprättade ritningarna för byggnadsföretaget lia icke givit mig anledning
till erinran lika litet som kostnadsberäkningarna, vilka sluta å ett belopp
av 305,000 kronor. Då byggnadsföretaget kan igångsättas redan under
innevarande budgetår, därest detta skulle anses lämpligt med hänsyn till läget
å arbetsmarknaden, torde beloppet böra anvisas å förevarande tilläggsstat.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 305,000.

[12.] 6 g. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde, reserva tionsanslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 242 till 1939 års lagtima
riksdag (bil. 12, punkt 12) därom framställda förslag upptog riksdagen
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Skövde ett förskottsanslag av 90,000 kronor. Beträffande
den närmare motiveringen för detta byggnadsföretag torde jag under hänvisning
i övrigt till propositionen här endast få erinra om att genom tillbyggnaden
avses att bereda postkontoret i Skövde, som är inrymt i telegrafverkets
fastighet därstädes, ökade lokalutrymmen.

I skrivelse den 29 november 1940 har telegrafstyrelsen meddelat, att generalpoststyrelsen
framhållit angelägenheten av att tillbyggnaden snarast bleve
utförd. På grund av den inträffade stegringen i byggnadskostnaderna beräknar
telegrafstyrelsen det nu behövliga anslagsbeloppet till 120,000 kronor.

Då anslag för ändamålet bör anvisas å tilläggsstaten, hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 120,000.

251

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[13.] 6 h. Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö, reser vationsanslag.

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt
örn anvisande av medel för inköp av en tomt i Nässjö samt uppförande
därå av en förrådsbyggnad.

Efter att till en början hava erinrat om att telegrafverkets förrådsbyggnad
i Hässleholm nedbrunnit i april månad 1940 framhåller styrelsen nödvändigheten
av att de provisoriska förrådsutrymmen, som sedan dess fått
anlitas, snarast ersattes av nya. Då det emellertid icke vöre lämpligt att föilägga
dessa till Hässleholm utan längre uppåt landet, hade telegrafstyrelsen
undersökt möjligheterna för förvärv av en tomt med lämplig belägenhet och
därvid fått erbjudande på ett markområde i Nässjö.

Styrelsen anför rörande detta förslag:

Ett förråd på denna plats medför stora fördelar. Det skulle ej blott ersätta
Häsleholmsförrådet utan kunde även lämpligen övertaga rollen av centralförråd
för en del av de områden, som nu filmeras av förråden i Norrköping
och Göteborg. För dessa områden ligger Nässjö bättre till ur dis tribut iönssynpunkt
än Norrköping och Göteborg. Genom upprättande av förråd i
Nässjö skulle den planerade tillbyggnaden av Norrköpingsförrådet, vartill
anslag upptagits å beredskapsstat med ett belopp av 420,000 kronor, kunna
tills vidare uppskjutas, och en utvidgning av Göteborgsförradet, planerad att
komma till utförande inom relativt snar framtid, kunna inhiberas.

Den föreslagna tomten i Nässjö utgöres av ett område på cirka 10,800 m ,
uppkommet genom sammanläggning av tomterna nr 149, 149 a, 156, 161, delar
av tomt 147 och 148 i kvarteret Mosshaga samt gatumark, och den sammanlagda
köpesumman är cirka 14,000 kronor.

Telegrafstyrelsen meddelar, att styrelsen hade för avsikt att i händelse
av bifall till framställningen å tomten uppföra en förrådsbyggnad
av tegel i två våningar med källare under halva huset. Mot ritningarna, som
uppgjorts av arkitekten Y. Ahlbom, hade byggnadsstyrelsen förklarat sig
icke hava något att erinra.

Telegrafstyrelsen meddelar slutligen, att kostnaden för förrådsbyggnaden
jämte spår och lastkaj beräknats till 226,000 kronor.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att för inköp
av nämnda tomt i Nässjö samt uppförande därå av en förrådsbyggnad ett
reservationsanslag av 240,000 kronor matte anvisas för budgetaret 1941/42.

Jag har icke något att erinra mot att en ny förrådsbyggnad uppföres DepaHementsför
att ersätta den nästlidet år nedbrunna förrådsbyggnaden i Hässleholm. c ■

I likhet med telegrafstyrelsen finner jag lämpligt, att den nya byggnaden förlägges
till Nässjö och att därstädes en för ändamålet lämplig tomt inköpes.

Varken köpeskillingen för den till inköp föreslagna tomten eller kostnaden
för den nya byggnaden har givit mig anledning till erinran. Enligt vad
jag inhämtat av telegrafstyrelsen har ett belopp, motsvarande vad som avsatts
till förnyelsefonden för den brunna förrådsbyggnaden, av styrelsen
inlevererats lill riksgäldskontoret. Da några förnyelsefondsmedel salunda
icke stå till förfogande för här ifrågavarande ändamål, vill jag tillstyrka,

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att för detsamma ett anslag å 240,000 kronor anvisas. Anslaget torde lämpligen
böra upptagas å tilläggsstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av.......... kronor 240,000.

C. Statens järnvägar.

I en den 29 november 1940 dagtecknad promemoria har järnvägsstyrelsen,
på därom gjord framställning, lämnat uppgifter å anskaffningar och färdigplanerade
arbeten, som kunna anses verkligt angelägna ur de synpunkter,
som äro vägledande för styrelsens verksamhet, men som styrelsen på grund
av de föreliggande besparingskraven icke ansett sig böra tidigare framlägga.
Urvalet av anslagsobjekt har skett utan arbetspolitiska bisyften och
med beaktande av, bland annat, genom krisen aktualiserade önskemål.

[14.] 1 a. Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn, reservat läns anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, därom framställda
förslag upptog 1939 års lagtima riksdag till utvidgning av spårsystemet vid
Kristinehamn å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag
å 70,000 kronor.

Samma anslag hade av 1938 års riksdag uppförts å beredskapsstaten för
budgetåret 1938/39. Närmare redogörelse för arbetet finnes intagen i Kungl.
Maj:ts proposition, nr 275, till 1938 års riksdag (bil. 11, punkt 12).

I sin promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen framhållit,
att företaget i fråga nu borde komma till utförande. Kostnaderna för detsamma
beräknar styrelsen till oförändrat belopp, 70,000 kronor.

Då anslag för ändamålet bör anvisas å tilläggsstaten, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn å tillläggsstat
II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av ................ kronor 70,000.

[15.] 1 b. Utvidgning av spårsystemet i Tranås, reservationsanslag. För

ändamålet upptog 1938 års riksdag efter förslag av Kungl. Majit i proposition
nr 275 (bil. 11, punkt 13) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett
förskottsanslag av 70,000 kronor.

Anslag till företaget upptogs jämväl å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40.

Utvidgningen av bangården erfordras, enär nuvarande frilastspår visat sig

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

253

otillräckliga. Två nya spår med sammanlagt 200 meters fri längd beräknas
sålunda behövliga för lastning och lossning av förekommande vagnslaster.

I sin förutnämnda promemoria har järnvägsstyrelsen meddelat, att anslag
borde ställas till förfogande för arbetets utförande. Med hänsyn till inträffade
prisstegringar har styrelsen uppräknat medelsbehovet till 90,000
kronor.

Jag biträder järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsgstemet i Tranås å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av............................kronor 90,000.

[16.] 1 c. Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg, reservationsanslag.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 14) upptog
1938 års riksdag för terrasseringsarbeten för utvidgning av spårsystemet
i Hallsberg å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag
av 100,000 kronor.

Anslag upptogs för samma ändamål jämväl å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40.

Arbetena ingå som ett förberedande led i vissa utvidgningsarbeten å bangården,
vilka syfta till att möjliggöra en snabbare omrangering m. m. av
godstågen vid Hallsberg.

I sin promemoria har järnvägsstyrelsen bland arbeten, till vilka i detta
sammanhang medel borde anvisas, upptagit dels nyssnämnda, till 100,000
kronor kostnadsberäknade terrasseringsarbeten och dels övriga för bangårdsutvidgningen
erforderliga arbeten. Kostnaderna för sistnämnda arbeten
äro beräknade till 800,000 kronor. Styrelsen har anfört, att erfarenheterna
från den senaste tidens trafik visat, att en utvidgning av bangården
i Hallsberg vore önskvärd för att nöjaktigt kunna avveckla en intensifierad
trafik.

Med hänsyn till betydelsen av att här ifrågavarande arbeten komma till
utförande, biträder jag järnvägsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av..................kronor 900,000.

[17.] 1 d. Utvidgning av spårsystemet i Hoden, reservationsanslag. I

proposition nr 275 (bil. 11, punkt 15) till 1938 års riksdag föreslog Kungl.
Majit, att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av

150,000 kronor måtte upptagas till terrassering för utvidgning av spårsystemet
i Boden.

254

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Förslaget bifölls av riksdagen. Anslag till företaget upptogs jämväl å beredskapsstaten
för budgetåret 1939/40.

.]årnvågsstyrelsen har i sin promemoria anfört, att den till grund för nyssnämnda
anslag å beredskapsstaten liggande planen för utvidgning av bangården
vid Boden numera saknade aktualitet, sedan spårsystemets förändring
enligt andra principer påbörjats, men att en ytterligare utvidgning av
spårsystemet utöver den redan beslutade vore önskvärd. Kostnaderna för
detta arbete hade beräknats till 200,000 kronor, varav 75,000 kronor borde
bestridas av förnyelsefondsmedel och återstoden, 125,000 kronor, anvisas
å riksstaten.

Med anledning av vad järnvägsstyrelsen anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Boden å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av...................... kronor 125,000.

[18.] 1 e. Utvidgning av spårsystemet i Skövde, reservationsanslag. I

skrivelse den 16 november 1939 hemställde järnvägsstyrelsen, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1940/41 ett förskottsanslag måtte upptagas å

170,000 kronor till utvidgning av spårsystemet i Skövde. Härom anförde
styrelsen:

Godstrafiken vid Skövde station har under de senare åren befunnit sig i
en så gott som kontinuerlig stegring. Sålunda utgjorde antalet av- och tillkopplade
vagnar därstädes

År	År	År	År	År
1934	1935	1936	1937	1938
35,500	44,000	39,000	49,400	57,650

År 1939 visar en fortsatt stegring, i det att antalet av- och tillkopplade
vagnar under första halvåret var 6,400 högre än motsvarande period år 1938.

På grund av denna ökade trafik — vilken till större delen är att tillskriva
ökad tillverkningskapacitet hos en närbelägen industrianläggning — har bangårdens
spårsystem blivit alltför knappt, såväl vad gäller de för lastning
och lossning av vagnslastgods avsedda spåren som beträffande rangeringsoch
uppställningsspår, med följd att stora svårigheter uppstått vid tågbildning,
rangering och uppställning av vagnar ävensom i avseende å de av trafikanterna
begagnade frilastspårens utnyttjande. Till belysande härav må
framhållas, att till Skövde destinerade vagnar understundom måste i avvaktan
på platsutrymme därstädes uppställas å närliggande stationer, vilket fördyrar
växlingsarbetet och försenar vagnomloppet.

För avhjälpande av dessa olägenheter är det önskvärt att vid ifrågavarande
station ju förr dess hellre få anordna ytterligare uppställnings- och
lastspår ävensom godstågsspår av tillräcklig längd. Kostnaderna för en sådan
utvidgning av spårsystemet hava beräknats till 280,000 kronor, varav 110,000
kronor avse arbeten av sådan natur, att kostnaderna för desamma böra bestridas
med medel ur statens järnvägars förnyelsefond.

Rundh Maj.ts proposition nr 2.

255

På kapitalbudgeten skulle sålunda erfordras en medelsanvisning av 170,000
kronor. Med hänsyn till angelägenhetsgraden tala starka skäl för att detta
belopp borde anvisas i vanlig ordning, så att arbetet oberoende av arbetsmarknadsförhållanden
kunde komma till utförande inom en relativt nära
framtid. Då styrelsen på grund av nu rådande förhållanden ansett sig böra
iakttaga den allra största återhållsamhet i sina anslagsäskanden, har styrelsen
emellertid frångått sin ursprungliga avsikt att nu begära anslag å riksstaten
för ändamålet.

Styrelsen uttalade härefter, att arbetet utan tvekan borde medtagas å beredskapsslat,
då detsamma på grund av däri ingående avsevärda terrasseringsarbeten
utgjorde ett lämpligt beredskapsobjekt, och det dessutom beräknades
kunna igångsättas efter så kort tid som 3 månader efter det beslut
om utförandet förelåge.

Järnvägsstyrelsens framställning har hittills icke föranlett någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

I sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har styrelsen upptagit
här ifrågavarande arbete samt meddelat, att kostnaderna för arbetet
vid nu gällande prisnivå kunde beräknas till 350,000 kronor. Av detta belopp
borde, meddelar styrelsen, 130,000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel
samt återstoden, 220,000 kronor, anvisas å riksstaten.

Då det av järnvägsstyrelsens redogörelse framgår, att ifrågavarande arbete Departementsär
behövligt för att avhjälpa de stora svårigheter vid Skövde station, som chefen.
lill följd av den ökade godstrafiken uppstått vid tågbildning, rangering och
uppställning av vagnar, samt arbetet är lämpligt att utföras vid minskad arbetstillgång,
torde anslag för ändamålet böra upptagas å förevarande tilläggsstat.
I enlighet med vad järnvägsstyrelsen anfört bör av kostnaderna för arbetet
ett belopp av 220,000 kronor anvisas över riksstaten och återstoden, eller

130,000 kronor, utgå av förnyelsefondsmedel.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Skövde å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ...................... kronor 220,000.

[19.] 1 f. Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangcrbangård, re servationsanslag.

I sin promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen
föreslagit anvisande av ett anslag å 500,000 kronor till arbeten för
utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangerbangård. Beträffande behovet
av detta arbete har styrelsen under hand meddelat i huvudsak följande:

Spårsystemet å Sävenäs rangerbangård bar under de senare åren visat sig
otillräckligt för att alltid medgiva en snabb och rationell avveckling av det
stationen åvilande rangeringsarbetet. Detta har särskilt gjort sig gällande
vid högtrafikperioder samt vid sådana tillfälliga trafikanhopningar, som i
vissa fall kunna uppstå i hamntrafiken över Göteborg. Rangerbangårdens
begränsade kapacitet medför vid dylika tillfällen olägenheter, som kunna

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

synnerligen ogynnsamt påverka vagnrörelsen till och från det vidlyftiga
hamnområdet. På grund av spårsystemets otillräcklighet kunna de olika
spåren vid vagnanhopning på rangerbangården icke disponeras på sådant
sätt, att önskvärd snabbhet vinnes i rangeringsarbetet. De begränsade möjligheterna
för vagnuppställning försvåra vagnarnas hopväxlande till direktgodståg
i den utsträckning, som med hänsyn till vagnarnas snabba vidaretransport
är önskvärd. Det inträffar även ofta, att bangården icke utan avsevärd
försening kan mottaga växlingstågen från de olika hamnrangerbangårdarna,
varigenom växlingsarbetet å dessa bangårdar förryckes med förseningar
i vagntransporterna som följd.

Med hänsyn till de avsevärda utvidgningar av Göteborgs hamn, som ägt
rum under senare år, föreligger anledning räkna med att vid sedermera inträdande
normala förhållanden en större trafik kommer att äga rum över
Sävenäs rangerbangård än vad tidigare varit fallet. Detta förhållande sammanställt
med vad som upplysts rörande rangerbangården synes mig motivera,
att det för bangårdens utvidgning erforderliga anslagsbeloppet å 500,000
kronor anvisas å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangerbangård
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/
41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 500,000.

[20.] 1 g. Bangårdsarbeten i Ånge m. ni., reservationsanslag. I skri velse

den 16 november 1939 angående förslag till arbeten att medtagas
i en tidigare ifrågasatt ny bei’edskapsstat för budgetåret 1940/41 anförde
järnvägsstyrelsen, bland annat, att norra stambanans linjesträckning vid
Ange alltsedan banan utbyggdes norr örn stationen vållat stora olägenheter
i fråga om driftens ombesörjande, i det att de genomgående tågen måste
»vända», varvid loken måste gå »runt» och tågen ofta ombildas. Därtill
komme, att tågvägarna korsade varandra i plan, vilket medförde stora risker.
Olyckshändelser och många tillbud till sådana hade även inträffat under
årens lopp. Genom omläggning av södra infartslinjen skulle dessa olägenheter
bortfalla, varjämte växlingsarbetet på stationen skulle avsevärt minskas och
tågen kunna expedieras med avsevärd tidsvinst.

I skrivelse den 2 oktober 1940 återkommer järnvägsstyrelsen till frågan
och upptager i samband därmed spörsmålet örn en framtida omläggning av
Ånge rangerbangård. Härom anför styrelsen bland annat:

Under den gångna vinterns av kända anledningar föranledda stora trafik
på övre Norrland uppstodo i Ånge mycket stora svårigheter att — i synnerhet
för de norrgående tågen — utföra det rangeringsarbete, som planenligt bör
påvila stationen. Då det icke visade sig möjligt att avlasta Ånge rangerbangård
genom överflyttning till annan huvudrangerstation av någon del av det
stationen åvilande växlingsarbetet, blevo svåra rubbningar och förseningar av
godstågen en ofrånkomlig följd av att Ånge rangerbangård icke var rustad
att utföra ett växlingsarbete av den omfattning, som den starkt stegrade tra -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

257

fiken krävde. Då bangårdens nuvarande begränsade kapacitet icke medgiver
en friktionslri avveckling av trafiken, så snart denna i nämnvärd grad
överstiger den normala, är det givet, att mycket stora svårigheter måste uppstå
vid växlingsarbetets bedrivande, när trafikens omfattning ökas så avsevärt
som under högtrafiken vintern 1939/40. Till belysande av denna ökning
må nämnas, att antalet av- och tillkopplade vagnar under februari månad
1939 utgjorde 22,090 st. men under februari månad 1940 icke mindre än
35,164 st.

Enligt den planerade omgestaltningen av bangården skulle denna utrustas
med flera och längre rangerspår, längre och från de olika huvudlinjerna åtkomliga
godstågsspår samt utdragsspår norrut i förening med växlingsvall
för åstadkommande av ett rationellare växlingsarbete. I samband härmed
skulle en sådan ändring av ingångslinjen från Bräcke vidtagas, att godstågen
till och från Bräcke skulle kunna ut- och ingå på flera av stationens
godstågsspår mot för närvarande endast på ett.

Den på grund av de berörda olägenheterna ifrågasatta omgestaltningen av
bangårdsanordningarna förelåge emellertid, fortsätter styrelsen, icke för närvarande
i för kostnadsberäkning fullt utarbetat skick, men de sammanlagda
kostnaderna för omgestaltningen i sin helhet, således inklusive ändring av
ingångslinjerna söder- och norrifrån, kunde uppskattas approximativt till
cirka 3 miljoner kronor. Däremot hade vissa utredningar verkställts rörande
en omläggning av södra infartslinjen. Enligt dessa beräknades arbetet draga
en kostnad av 820,000 kronor exklusive kostnaderna för markförvärv m m.
Av kostnaden 820,000 kronor förutsattes 20,000 kronor skola bestridas av
medel ur statens järnvägars förnyelsefond, varför i anslagsmedel skulle erfordras
ett belopp av 800,000 kronor.

En sådan linjeomläggning skulle, framhåller styrelsen, slutligen även i och
för sig, d. v. s. utan samtidig utbyggnad av rangerbangården, medföra en viss
förbättring för godstrafiken. Under de förhållanden, som varit rådande sedan
hösten 1939, skulle nämligen en linjeomläggning av detta slag lia möjliggjort
framförande förbi Ånge av vissa godståg — särskilt då militärtåg och
godståg för militära underhållstransporter — utan omväxling där och sålunda
utan störning av stationens ordinarie mycket omfattande rangeringsarbete.
Då en omläggning av södra infartslinjen vore en förutsättning för den planerade
bangårdsförändringen, ansåge järnvägsstyrelsen, att själva omläggningen
av infartslinjen borde påbörjas under nästkommande år såsom ett
första led i omgestaltningen av Ånge bangård.

I anslulning härtill hemställer styrelsen, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen alt till omläggning av södra infartslinjen till Ånge för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

1 sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen
meddelat, att bland de mest angelägna arbetena å själva bangården
framstode lör närvarande, sedan planerna på den militära beredskapen numera
tagit fastare former, anläggandet av vissa uppställningsspår. För detta
ändamål borde det tidigare äskade anslaget å 800,000 kronor ökas med

250,000 kronor till 1,050,000 kronor.

Biliana lill riksdagens protokoll 1 Oi 1. 1 sami. Nr 2.

258

Kungl. May.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Den omläggning av södra infartslinjen till Ånge, vartill järnvägsstyrelsen
nu äskar medel, ingår som ett första led i ett omfattande, under planering
varande arbete för en omgestaltning av rangerbangården vid Ånge. Särskilt
den senare tidens erfarenheter ha givit vid handen, att rangerbangården i sitt
nuvarande skick icke medgiver en friktionsfri avveckling av trafiken, så snart
denna i nämnvärd grad överstiger den normala. Några definitiva kostnadsberäkningar
för arbetet föreligga emellertid ännu ej, men järnvägsstyrelsen
har angivit ett approximativt belopp av 3 milj. kronor.

Redan genom den av järnvägsstyrelsen förordade omläggningen av södra
infartslinjen till Ånge skulle stora fördelar ur såväl driftsteknisk som säkerhetssynpunkt
vara att vinna. En dylik omläggning skulle sålunda bland
annat medföra, att de genomgående tågen norr och söder över icke skulle
behöva vända i Änge och lokomotiven vid fortsatt färd tillkopplas andra änden
av tågsättet. Vidare skulle ett framförande förbi Ånge av vissa godståg
kunna ske utan att tågsättet ombildades, vilket skulle innebära icke oväsentliga
lättnader i det omfattande rangeringsarbetet vid Ånge. Jag anser
på här anförda skäl, att erforderliga medel böra anvisas för att möjliggöra
omläggningen av den södra infartslinjen. Järnvägsstyrelsens kostnadsberäkningar
härför, som sluta å 820,000 kronor, giva mig icke anledning till
erinran lika litet som den föreslagna fördelningen av beloppet med 800,000
kronor å anslag, anvisat å riksstaten, och nied 20,000 kronor å medel från
förnyelsefonden.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen i sin promemoria anfört rörande
lämpligheten av att påbörja de mest angelägna arbetena å själva bangården
och då dessa arbeten i likhet med den förordade linjeomläggningen torde
vara lämpliga för att bereda arbetstillfällen vid minskad arbetstillgång, vill
jag förorda, att utöver angivna belopp å 800,000 kronor ytterligare 250,000
kronor anvisas.

Den av mig tillstyrkta medelsanvisningen skulle alltså uppgå till ett sammanlagt
belopp av 1,050,000 kronor. Då planerna för här berörda arbeten
föreligga i ett sådant skick, att arbetena kunna igångsättas utan längre dröjsmål,
bör beloppet lämpligen anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ........................ kronor 1,050,000.

[21.] 2. Fortsatt anläggning av dubbelspår, reservationsanslag. Under

hänvisning till vad jag tidigare i dag vid anmälan av anslag till statens järnvägar
å kapitalbudgeten för nästa budgetår anfört rörande anslag till fortsatt
anläggning av dubbelspår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

259

att till Fortsatt anläggning av dubbelspår å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ........................ kronor 5,500,000.

[22.] 2 a. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund, reservationsan slag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 18)
därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 ett förskottsanslag å 750,000 kronor till en ny tunnel mellan
Tomteboda och Hagalund. Ett anslag å samma belopp upptogs för ändamålet
å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Genom utförande av en ny tunnel för två spår mellan Tomteboda och
Hagalund avses att eliminera svårigheterna att avveckla den stegrade trafiken
å huvudspåren mellan nämnda platser. Sammanlagda kostnaden för
arbetet är beräknad till 2,200,000 kronor.

I sin förutnämnda promemoria har järnvägsstyrelsen upptagit ifrågavarande
arbete.

Då anslag å 750,000 kronor för påbörjande av arbetet lämpligen bör anvisas
å förevarande tilläggsstat hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av................kronor 750,000.

[23.] 8 a. Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fas tigheter,

reservationsanslag. Till detta ändamål hava å tilläggsstat I och tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats tillhopa 5,000,000
kronor. Under hänvisning i övrigt till framställningen i Kungl. Majits proposition,
nr 202, till 1940 års lagtima riksdag torde jag här endast få erinra
om att till grund för nämnda medelsanvisning lågo av järnvägsstyrelsen upprättade
planer för utförande av luftskyddsrum vid statens järnvägar. Av
anslagen hava 70 procent avsett arbeten, vilka motiverat en direkt avskrivning
av beloppet, medan återstoden påförts statens järnvägars fond såsom
förräntningspliktigt kapital.

I sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen
meddelat, att de ursprungliga planerna för skyddsrum vid statens järnvägar
i huvudsak kunnat följas men kravet på skydd jämväl för trafikanterna
hade undan för undan gjort sig allt mera gällande. På grund härav hade
styrelsen ansett sig böra föreslå anvisande av ytterligare 100,000 kronor för
ändamålet.

Från styrelsen har sedermera under hand inhämtats, att det ifrågasatta
beloppet erfordrades för bestridande av, förutom kostnaderna för vissa ytterligare
skyddsrumsarbeten utöver de tidigare planerade, även vissa merkostnader,
som uppkommit å de redan utförda arbetena.

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då det av järnvägsstyrelsen föreslagna anslaget å 100,000 kronor synes
böra anvisas å förevarande tilläggsstat, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga
fastigheter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ................................ kronor 100,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[24.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. 7. Kraftsta tion

vid Torpshammar, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag
tidigare i dag anfört i samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för
budgetåret 1941/42 till ny kraftstation i Trollhättan och till kraftstation vid
Torpshammar hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen

till Ny kraftstation i Trollhättan........kronor 1,500,000;

till Kraftstation vid Torpshammar ...... » 1,000,000.

[25.] 11 a. Vissa kraftledningar m. in. för militära behov, reservations anslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 220 till 1940 års lagtima
riksdag gjorda framställning anvisade riksdagen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, under rubrik Statens
vattenfallsverk, ett reservationsanslag å 190,000 kronor till vissa kraftledningar
m. m. för militära behov. Med anslaget avsågs, bland annat, att bestrida
kostnaderna för en extra kraftledning mellan Moholm och Karlsborg.
Ledningen förutsattes skola framdragas såsom luftledning utom å delen närmast
Karlsborgs fästning.

I skrivelse den 22 november 1940 ha efter framställning av flygförvaltningen
arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse gemensamt
hemställt, att medel måtte anvisas för nedläggande som jordkabelledning
genom vattenfallsstyrelsens försorg av dels förutnämnda under byggnad
varande elektriska ledning från Moholm till Karlsborg på en sträcka
av cirka 900 meter söder örn Kärnebäcken, dels ock den redan befintliga
elektriska ledningen till tertiärstationen i Karlsborg på en sträcka av cirka
600 meter söder om Underbacken, vilka sträckor utmärkts å en skrivelsen
bifogad karta. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten, som motiveras av ledningarnas
närhet till flygfältet vid Karlsborg, ha beräknats uppgå till för
förstnämnda ledning omkring 9,000 kronor och för sistnämnda ledning cirka
7,500 kronor. Varken flygförvaltningen, tygdepartementet eller fortifikationsstyrelsen
disponerar enligt vad som uppgives i skrivelsen erforderliga
medel för de ifrågasatta arbetena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

261

Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 2 januari 1941 tillstyrkt framställningen
under förutsättning, att ett mot det erforderliga anslaget svarande
avskrivningsanslag anvisas å driftbudgeten.

Då det måste anses lämpligt, att de elektriska högspänningsledningarna Departementspå
de ifrågasatta sträckorna nedläggas som jordkabel och då det för arbetenas
utförande erforderliga beloppet, tillhopa 16,500 kronor, icke givit mig
anledning till erinran, vill jag tillstyrka bifall till den förevarande framställningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kraftledningar m. m. för militära behov å
tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 16,500,

Luftfarts fonden.

[26.] 3 a. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag förut i dag anfört rörande anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1941/42 till byggande och förbättring av flygplatser hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .................. kronor 2,000,000.

[27.] 5. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, reservationsanslag. I an ledning

av Kungl. Maj:ts därom i proposition den 31 mars 1938, nr 275,
gjorda förslag upptog riksdagen till stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 350,000 kronor.
Hänvisande i övrigt till vad i nämnda proposition anförts torde jag här endast
få erinra om följande.

Byggnaden förutsattes skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med
ett genom aktiebolaget Aerotransports försorg upprättat, såsom alternativ I
betecknat förslag. Byggnadskostnaderna beräknades till 435,000 kronor.
Malmö stad, som bar att svara för erforderliga lokaler för tull- och passpersonalen
vid flygfältet, förband sig genom avtal den 7 mars 1938 att bidraga
till dessa kostnader med 85,000 kronor under villkor, att arbetet å byggnaden
påbörjades före 1939 års utgång. I gengäld skulle staden inom stationsbyggnaden
avgiftsfritt och utan skyldighet att bekosta underhåll
erhålla lokaler för tull- och passmyndigheter samt för sådana ändamål
i övrigt, som det eljest skulle ankomma på staden att tillgodose. I propositionen
förutsattes, att byggnadsförslaget skulle, innan det slutligen fastställ?
des av Kungl. Maj:t, granskas av byggnadsstyrelsen.

262

Kiinc/l. Muj.ts proposition nr 2.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkt 61) gjorda förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1939/40 till stationsbyggnaden ett reservationsanslag av 350,000 kronor. Till
åtlydnad av Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1939 överlämnade väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen sedermera ett av länsarkiteklkontoret i Malmö utarbetat,
den 30 april 1939 dagtecknat förslag till ifrågavarande stationsbyggnad,
vilket utarbetats på uppdrag av byggnadsstyrelsen och med hörande
av i ärendet berörda myndigheter och företag. Förslaget innebar i jämförelse
med det tidigare förordade vissa utvidgningar av lokalerna, vilket motiverades
med dels flygledningens förstatligande, dels flygtrafikens utveckling,
speciellt i avseende på post och fraktgods, dels ock framför allt kravet
på luftskyddsrum för personal och material. Enligt av byggnadsstyrelsen
uppgjord kostnadsberäkning skulle för själva byggnadens utförande fordras
ett belopp av 485,000 kronor samt för arbeten, avseende vissa yttre vattenoch
avloppsledningar och planeringar 30,000 kronor, eller sammanlagt 515,000
kronor, därvid hänsyn icke tagits till kostnaden för möbler och inredningsarbeten
samt för tidigare utredningar. De nu angivna kostnaderna skulle således
med 80,000 kronor överstiga det för företaget disponibla beloppet.

Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda, av länsarkitektkontoret
i Malmö utarbetade förslag uppföra en stationsbyggnad å Bulltofta
flygplats. Byggnadsstyrelsen ålades därjämte att ånyo underställa byggnadsfrågan
Kungl. Majits prövning, därest det efter prövning av infordrade
anbud skulle visa sig, att byggnadsföretaget icke kunde utföras för en kostnad
av högst 485,000 kronor. För byggnadsföretagets utförande bemyndigades
byggnadsstyrelsen att taga i anspråk det av 1939 års riksdag anvisade
reservationsanslaget av 350,000 kronor. Vidare anbefallde Kungl. Majit vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att dels vidtaga erforderliga åtgärder för utbekommande
av det av Malmö stad utfästa bidraget å 85,000 kronor, dels tillhandahålla
byggnadsstyrelsen detta belopp och ett belopp av högst 50,000
kronor av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, motsvarande
beräknad kostnad för luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden, för att
användas till bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget, dels ock,
sedan det blivit bestämt, att byggnaden skulle komma till utförande, anlägga
tillfartsvägar till stationsbyggnaden för en kostnad av högst 60,000 kronor
och bestrida kostnaderna härför med anlitande av nyssnämnda anslag
till byggande och förbättring av flygplatser.

I skrivelse den 22 september 1939 meddelade byggnadsstyrelsen, att kostnaden
för byggnadsföretaget enligt efter ritningarnas definitiva färdigställande
verkställda utredningar beräknades uppgå till 40,000 kronor utöver det
tidigare, av styrelsen beräknade beloppet 515,000 kronor, eller sammanlagt

555,000 kronor, varav 29,000 kronor för grundvattenisolering av byggnadens
källare samt för vissa förut icke avsedda utgrävningar av källarutrymmena
och 11,000 kronor för prisstegringar på rör och rördelar. För uppförande av
stationsbyggnaden hemställde styrelsen, att till förfogande måtte ställas yt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 263

terligare 70,000 kronor av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79,
till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna för budgetåret
1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 december
1939, att arbetet för stationsbyggnaden icke finge utan Kungl. Majits
medgivande fullföljas i vidare mån än beträffande upprättande av byggnadsritningar
och entreprenadhandlingar samt att ännu icke disponerade eller
bundna medel av det för byggnadsföretaget för budgetåret 1939/40 anvisade
anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för
nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

I skrivelse den 4 mars 1940 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— under åberopande av dels flygtrafikens ökning beträffande framför allt
resgods och fraktgods, dels de skärpta kraven på ett genom lokalförhållandena
väl tillgodosett intimt samarbete mellan luftförsvaret och säkerhetstjänstens
olika avdelningar och dels arbetslöshetsläget inom byggnadsbranschen i Malmö

— att Kungl. Majit måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att påbörja uppförandet
av flygstationsbyggnaden.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 9 maj 1940
meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att flygplatsens administrationslokaler
den 9 april 1940 nedbrunnit, varigenom de där förlagda statliga
organen, med undantag för markradiotjänsten, berövats sina lokaler. Styrelsen
anhöll, att departementschefen måtte utverka bifall till den i nyssnämnda
skrivelse den 4 mars 1940 gjorda hemställan. Sedermera uppdrog
Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 åt byggnadsstyrelsen att i samarbete
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ersättande av de genom
brandskadan å hangaren nr 3 å Bulltofta flygplats förstörda lokaler m. m.
uppföra en byggnad å nämnda flygplats i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av länsarkitektkontoret i Malmö upprättat, den 1 juni 1940 dagtecknat
ritningsförslag samt bemyndigade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
av reservationsanslaget till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten taga
i anspråk ett belopp av högst 130,000 kronor för byggnadsföretagets utförande.

I enlighet med sitt uppdrag har 19A0 års civila bgggnadsutredning till
granskning förehaft de för ifrågavarande stationsbyggnad upprättade ritningarna
och kostnadsberäkningarna. Utredningen har med skrivelse den 14
december 1940 överlämnat en promemoria i ämnet, vari till en början frarnhålles,
att ulredningen vid besök å Bulltofta kunnat övertyga sig om alt behovet
av stationsbyggnaden vore trängande samt att ersättningsbygget för de
nedbrunna lokalerna numera i huvudsak färdigställts.

En granskning av det föreliggande förslaget till stationsbyggnaden hade,
anför byggnadsutredningen vidare, givit vid handen, att i nuvarande läge
lokalbehovet kunde begränsas i syfte att uppnå en reduktion av kostnaderna.
Vid närmare övervägande funne sig utredningen hava fog för den uppfatt -

264

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningen, att en omläggning av planen för nybyggnaden kunde väntas medföra
större besparingar än som vore uppnåeliga genom fortsatt bearbetning
av tidigare förslag. Utredningen hade därför låtit uppgöra ett skissförslag,
enligt vilket hallsystemet övergivits och stationsbyggnaden givits formen av
en 12 meter bred byggnadskropp, delvis uppförd i två våningar. Genom tilllämpandet
av detta system kunde behovet av en framtida eventuellt erforderlig
utbyggnad eller omdisposition av byggnaden lätt tillgodoses. Den för
allmänheten avsedda delen av hallen hade givits två våningars höjd. Lokalerna
hade i huvudsak samma storlek som enligt det tidigare förslaget, därvid
dock vissa utrymmen för tullen, såsom rum för tullbevakning, tullkontrollör
och kammarskrivare, minskats något i anslutning till av generaltullstyrelsen
under hand lämnat medgivande. Restaurangen hade slopats och antalet
sovrum inskränkts till 3. Källarvåningens utrymmen hade begränsats.
Byggnadskuben hade genom dessa åtgärder kunnat minskas från 8,350 till
omkring 6,100 m3.

På utredningens uppdrag hade, anför utredningen vidare, jämväl länsarkitekten
N. A. Blanck i Malmö i kostnadsbesparande syfte omarbetat det
av länsarkitektkontoret i Malmö uppgjorda, den 30 april 1939 dagtecknade
förslaget. Detta omstuderade förslag innebure, att hallens yta begränsats,
restaurangen slopats, utrymmena för tullen minskats i samma utsträckning
som enligt utredningens förslag, antalet sovrum inskränkts till 3 och källarlokalerna
beskurits, varjämte fönstren standardiserats. Förslaget hade en
byggnadskub av 6,400 m3.

De två olika skissförslagen, vilka finnas fogade vid byggnadsutredningens
förevarande skrivelse, ha genom utredningens försorg underkastats en detaljerad
kostnadsberäkning, vars resultat framgår av efterföljande uppställning,
i vilken till jämförelse även upptagits kostnaderna för det tidigare byggnadsförslaget
enligt en den 13 december 1940 verkställd kostnadsutredning:

Byggnadsarbeten ..........................

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning
...............................

Elektriska installationer....................

Elektrisk hiss.............................

Utvändiga ledningar.......................

Ritningar, kontroll och oförutsett ...........

Ut- redningens förslag	Läns- arkilektkon-torets i Malmö omarbetade förslag	Tidigare förslag
370,000	410,000	464,000
55,000	60,000	95,000
27,000	28,000	38,000
8,000	8,000	8,000
39,000	39,000	39,000
37,000	41,000	46,000
536,000	586,000	690,000

Byggnadsutredningen hemställer, att stationsbyggnaden måtte utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med det av utredningen uppgjorda skissförslaget,
och åberopar därvid att kostnaderna för byggnadens uppförande enligt
detta förslag voro lägre än byggnadskostnaderna enligt övriga föreliggande

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

265

förslag samt att underhållskostnaderna för byggnaden enligt utredningens förslag
sannolikt skulle bliva lägre än enligt de övriga förslagen. Därest den av
utredningen föreslagna lösningen godkändes, borde därefter uppdrag lämnas
byggnadsstyrelsen att skyndsamt vidtaga åtgärder för utarbetande av slutgiltiga
ritningar i huvudsaklig anslutning till den uppgjorda planen samt för
byggnadens utförande för en kostnad av högst 536,000 kronor. Utöver de
redan för ändamålet avsedda medlen, 485,000 kronor, skulle alltså erfordras
ett belopp av 51,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 5 december 1940 till byggnadsutredningen
avgivit yttrande angående de nya byggnadsförslagen och de i
samband därmed verkställda kostnadsberäkningarna. Styrelsen anför i sitt
yttrande, vilket finnes bilagt byggnadsutredningens framställning, att styrelsen
i ärendet samrått med representanter för generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,
generaltullstyrelsen, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt och
aktiebolaget Aerotransport, vilka samtliga framhållit önskvärdheten av att nya
lokaler komme till stånd vid Bulltofta. Särskilt hade från telegrafstyrelsen,
meteorologisk-hydrografiska anstalten och aktiebolaget Aerotransport påpekats
de risker och olägenheter beträffande framför allt säkerhetstjänsten vid
Bulltofta, som förelåge på grund av de splittrade och otillräckliga lokaldispositionerna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför vidare i sitt yttrande:

Beträffande utrymmesbehov och lokalernas disposition må framhållas, att
dessa frågor ingående diskuterats med berörda myndigheter och företag i
samband med tidigare gjorda utredningar, varvid lokalutrymmena med tanke
på framtiden i allmänhet ansågos vara tilltagna i minsta laget. Med hänsyn
till den begränsade tillgången på byggnadsmedel godkändes emellertid på sin
tid ritningarna till det byggnadsförslag, som Kungl. Maj:t därefter lade till
grund för sitt beslut den 22 juni 1939. Ehuru lokalutrymmena på vissa håll
ytterligare minskats hava de i det föregående omnämnda representanterna
tillstyrkt att det av länsarkitekten Blanck omarbetade byggnadsförslaget kommer
till utförande för att råda hot för de svåra lokalförhållanden, som nu
råda vid Bulltofta flygplats. Genom den minskning av c:a 2.5 m. i byggnadens
bredd, som ägt rum och som framför allt inverkat på hallen för ankommande
och avgående passagerare, har betydelsen ökats av att den konstruktiva
utformningen av hallens mot flygfältet liggande inre väggar göres sådan,
att en eventuell utvidgning åt det hållet i framtiden kan äga rum. Vidare
synes väggen, som vetter mot staden, kunna förflyttas något för vinnande av
ökat utrymme. Erfarenheterna från Bromma hava nämligen givit vid handen,
att de tillgängliga utrymmena i diupled icke äro tillräckliga för en ändamålsenlig
»trafikledning» vid passagerarnas ankomst eller avgång. Av denna
anledning böra jämväl bagagediskarna givas ökad längd.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en vid yttrandet fogad promemoria
rörande Blanchs förslag uppgivit, att hallen syntes kunna ökas genom minskning
av vindfången för avgående bagage och avgående passagerare (från staden)
samt av telegrafcentralen och telefonväxeln. Diskutrymmena kunde
dessutom ökas därigenom, att disken gåves svängd form. För att underlätta
hallens utökning i framtiden borde väggarna inom hallen mot flygfältet och

266

Kungl. Martts proposition nr 2.

Departements (Skelen.

staden utgöras av pelare med utfyllning. Vidare vore enligt promemorian
tullvisitationsdisken för kort. I källaren borde rumshöjden i högspänningscentralen
vara minst 2.7 m.

Beträffande det av byggnadsutredningen uppgjorda förslaget framhåller
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det givetvis vore möjligt att efter närmare
studium genomarbeta förslaget till en acceptabel lösning. De ankommande
passagerarna finge icke tillräckligt djuputrymme inom de föreslagna
lokalerna utan dessa behövde tillbyggas eller huset förlängas för att bereda
erforderlig plats för passgranskning, valutakontroll, tullvisitation m. m. En
del detaljanmärkningar beträffande detta förslag äro angivna i en annan av
styrelsen uppgjord, vid yttrandet fogad promemoria, i vilken i huvudsak samma
erinringar göras beträffande hallen och högspänningscentralen som i
förstnämnda promemoria. Vidare anföres bland annat, att utrymmet för biljett-
och passkontrollen vore för litet. Flygplatsförvaltningens och väderlekstjänstens
lokaler i våningen 1 tr. upp borde placeras mot flygfältet och
radiotjänstens lokaler i samma våning åt norr och väster.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför slutligen, att styrelsen för sin del
till utförande bestämt förordade det av Blanck omarbetade byggnadsförslaget.
Styrelsen förutsätter därvid, att — på sätt ursprungligen avsetts — kostnader
för möbler, inventarier, omläggning av manöverledningar m. m. inräknas
i anslaget. Styrelsen beräknar dessa kostnader till 25,000 kronor.

Genom den eldsvåda, som inträffade å Bulltofta flygplats den 9 april
1940, nedbrann den med hangarbyggnaden nr 3 sammanbyggda administrationsbyggnaden,
varjämte hangarens östra gavel med angränsande partier
förstördes. Dessutom orsakades skador å hangarens järnkonstruktioner
av sådan beskaffenhet, att omedelbara reparationer blevo nödvändiga för
tryggande av byggnadens bestånd. Det belopp å 130,000 kronor, som Kungl.
Maj:t genom förutnämnda beslut den 21 juni 1940 anvisade, avsåg att bestrida
kostnaderna för dels uppförande av en mindre byggnad i omedelbar
anslutning till hangaren för att tills vidare bereda flygplatsförvaltningen,
flygledningen och väderlekstjänsten provisoriska lokaler, intill dess den
planerade nya stationsbyggnaden kom till stånd, dels ock reparation av de
genom eldsvådan uppkomna skadorna å hangaren. Berörda mindre byggnad
är sålunda icke avsedd att ersätta stationsbyggnaden. Efter tillkomsten
av denna skulle den mindre byggnaden avses för att tillgodose bestående
behov av förrådslokaler, kontorsrum för svenska och främmande lufttrafikbolag
och överliggningsrum för flygande personal. Enär för en del av dessa
lokaler hyra kan påräknas, komma kostnaderna för byggnaden att delvis
kunna förräntas.

Det behov av en ny stationsbyggnad i Bulltofta, varom närmare redogörelse
lämnats i Kungl. Maj:ts förutnämnda proposition, nr 275, till 1938
års riksdag, är alltjämt bestående. Jag anser därför i likhet med vederbörande
myndigheter, att en ny stationsbyggnad bör komma till stånd. För att
arbetena å densamma skola kunna påbörjas vid en tidpunkt, som kan anses

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

267

önskvärd med hänsyn till läget å arbetsmarknaden, synas de för byggnadsföretaget
erforderliga medlen, utöver de för ändamålet nu disponibla, böra
anvisas å förevarande tilläggsstat.

Beträffande stationsbyggnadens utförande föreligga nu tre olika alternativ,
nämligen dels ett av länsarkitektkontoret i Malmö den 30 april 1939
dagtecknat förslag, dels ett av länsarkitektkontoret uppgjort nytt förslag,
innebärande en omarbetning av det tidigare, och dels ett av 1940 års civila
byggnadsutredning upprättat förslag. Kostnaderna för desamma har byggnadsutredningen
beräknat till respektive 690,000 kronor, 586,000 kronor och

536,000 kronor. De två senare förslagen innebära förutom vissa förenklingar
en betydande nedskärning av byggnadskroppens volym i förhållande till det
första förslaget. Med hänsyn till, bland annat, den relativt begränsade flygtrafik,
som under normala förhållanden kan antagas komma att beröra
Bulltofta flygplats, kan enligt min mening en stationsbyggnad av den storleksordning,
som det dyraste alternativet innebär, icke anses oundgängligen
nödvändig. Jag anser därför detta alternativ böra lämnas å sido vid bedömandet
av spörsmålet örn vilket alternativ, som bör ifrågakomma. Byggnadsstyrelsen
har ännu icke medhunnit att slutligt granska det av byggnadsutredningen
förordade förslaget. Enligt vad jag under hand inhämtat,
anser sig byggnadsstyrelsen emellertid icke kunna tillstyrka utförandet av
detsamma. Styrelsen torde för sin del komma att förorda länsarkitektkontorets
omarbetade förslag, dock med vissa kompletteringar och ändringar.
Kostnaderna för stationsbyggnadens utförande i enlighet med en
av byggnadsstyrelsen sålunda reviderad byggnadsplan anser styrelsen böra
beräknas till 566,000 kronor.

Innan byggnadsstyrelsens yttrande i ärendet föreligger, anser jag mig ej
kunna taga slutlig ställning till frågan om enligt vilket förslag byggnaden
bör utföras. För bedömandet av det erforderliga anslagsbeloppet anser jag i
frågans nuvarande läge emellertid försiktigheten bjuda, att byggnadskostnaden
tills vidare beräknas till 566,000 kronor. Så snart byggnadsstyrelsen
avgivit sitt yttrande, vilket kan väntas ske inom den närmaste tiden, kommer
detta att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, för att riksdagen
må bliva i tillfälle att vid anslagsfrågans behandling kunna bedöma
de två alternativens fördelar och nackdelar.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen. Jag förutsätter därvid, att
det belopp å 85,000 kronor, med vilket Malmö stad utfäst sig att bidraga
till stationsbyggnaden, fortfarande är tillgängligt för ändamålet. För budgetåret
1939/40 har för ändamålet anvisats ett reservationsanslag av 350,000
kronor. Av detta belopp lia omkring 20,000 kronor tagits i anspråk för bestridande
av kostnaderna för upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.
Återstoden av anslaget, 330,000 kronor, torde sålunda,
därest förutsättningarna för disposition av anslag å tilläggsstat II skulle
komma att föreligga, böra ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för
byggnadsföretaget. Då jag anser, att de lill 50,000 kronor beräknade kost -

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naderna för luftskyddsanordningarna i stationsbyggnaden, vilka kostnader
enligt Kungl. Maj:ts förut omförmälda beslut den 22 juni 1939 skulle utgå
av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, lämpligen böra
inräknas i anslaget till byggnadsföretaget, skulle utöver de förut angivna
medlen erfordras ett belopp, att anvisa å tilläggsstaten, av (566,000 — 85,000
— 330,000) 151,000 kronor. Detta belopp torde emellertid böra ökas med

25,000 kronor för anskaffning av möbler och övriga erforderliga inventarier
till stationsbyggnaden. Därest min framställning vinner bifall, skulle sålunda
å tilläggsstat II för uppförande av stationsbyggnaden behöva anvisas
(151,000 + 25,000) 176,000 kronor, eller avrundat 175,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av...................... kronor 175,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[28.] 6 b. Nybyggnad för riksförsäkringsanstaltcn, reservationsanslag.

Till detta byggnadsföretag upptog 1939 års lagtima riksdag efter förslag av
Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 (bilaga 12, punkt 36) å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.
Beträffande den närmare motiveringen för detta anslag torde jag få hänvisa
till propositionen. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades vid
tidpunkten för förslagets framläggande till 3,975,000 kronor och förutsattes
skola fördelas å två budgetår. Med hänsyn till de sedermera inträffade kostnadsstegringarna
torde emellertid nämnda belopp numera behöva uppräknas
med omkring 20 procent.

Då behovet av nybyggnaden för riksförsäkringsanstalten under de sistförflutna
två åren gjort sig än mer kännbart, torde å förevarande tilläggsstat
ett anslag å 2,000,000 kronor böra anvisas för påbörjande av byggnaden.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av ..................kronor 2,000,000.

[29.] 6 c. Nybyggnad för pensionssfyrelsen, reservationsanslag. Med

bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, framlagda förslag (bil. 12, punkt
37) upptog 1939 års lagtima riksdag å allmän beredskapsstat för budgetåret
1939/40 ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor till nybyggnad för pensionsstyrelsen.
Under hänvisning i övrigt till framställningen i nämnda proposition
torde jag här endast få erinra om följande. Kostnaderna för byggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

269

företaget beräknades med utgående från det vid tidpunkten för förslagets
framläggande rådande prisläget till 3,600,000 kronor. Till frågan om platsen
för byggnådens förläggande togs icke slutlig ställning i propositionen, enär
frågan härom var föremål för utredning. Två alternativa platser ifrågasattes
emellertid, nämligen dels det statsverket tillhöriga, för offentlig bebyggelse
reserverade kvarteret Kasernberget vid Valhallavägens norra sida ungefär mittemot
patent- och registreringsverket och dels ett område vid Valhallavägen
intill den föreslagna byggnaden för de militära högskolorna. I propositionen
förutsattes, att det skulle få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande
fomtfrågan, sedan byggnadsstyrelsen slutfört den pågående utredningen i
frågan. Enligt vad jag inhämtat är byggnadsstyrelsen emellertid ännu icke
beredd att avgiva slutligt förslag i ämnet. Förslag är dock att förvänta inom
den närmaste tiden. Dröjsmålet beror bland annat därpå, att tomtfrågan sammanhänger
med en pågående större utredning rörande förläggning av ett
flertal ifrågasatta statliga byggnader, däribland vissa militära, till tomtmark
å Ladugårdsgärdet invid eller i närheten av Valhallavägen.

Då det i förenämnda proposition nr 242 omförmälda behovet av en nybyggnad
för pensionsstyrelsen alltjämt kvarstår, anser jag medel för byggnadsföretagets
påbörjande böra upptagas å tilläggsstat för löpande budgetår.
Anslaget bör lämpligen anvisas med 2,000,000 kronor. Därest byggnadsstyrelsens
förslag rörande byggnadens förläggning skulle föreligga vid förevarande
ärendes behandling inom riksdagen, kommer förslaget att överlämnas
till vederbörande utskott. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit
att, för det fall att riksdagen skulle besluta i ärendet innan förslaget framlagts,
sedermera avgöra frågan om byggnadens förläggning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för pensionsstyrelsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .......................... kronor 2,000,000.

[30.] G d. Nybyggnad för lantinäterikontoret i Nyköping, reservationsanslag.
I skrivelse den 23 augusti 1938 hemställde byggnadsstyrelsen, att
till nybyggnad för lantinäterikontoret i Nyköping ett anslag å 225,000 kronor
måtte anvisas för budgetåret 1939/40. Framställningen vann emellertid
bifall endast i så måtto, att 1939 års lagtima riksdag, efter förslag av Kungl.
Majit i proposition nr 242 (bil. 12, punkt 38), å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 för ändamålet upptog eli förskottsanslag å nämnda belopp.
I fråga örn de skäl, som föranledde anslagets upptagande, torde jag
få hänvisa till propositionen.

Anslag å tilläggsstat lill riksstaten för löpande budgetår synes böra anvisas
lill byggnadsföretaget. Kostnaderna för detsamma torde emellertid till följd
av de inträffade prisstegringarna behöva uppräknas med 20 procent till avrundat
270,000 kronor.

270

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av................ kronor 270,000.

[31.] 6 e. Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 242, (bil. 12, punkt 39) framlagda
förslag upptog 1939 års lagtima riksdag å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 för tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag
av 465,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till framställningen i propositionen torde jag här
endast få erinra örn att genom tillbyggnaden avses att tillgodose — förutom
länsstyrelsens ökade lokalbehov — behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret
i Malmö. Detta är för närvarande inrymt i huvudpostkontorets
byggnad i kvarteret Ägir. På grund av posttrafikens starka utveckling måste
emellertid posthuset delvis ombyggas och lantmäterikontoret avflytta från
sina nuvarande lokaler för att desamma skola kunna disponeras för postverkets
räkning. Tidigare i dag har jag vid anmälan av anslag till postverket
å tilläggsstat för detta budgetår därför förordat, att för nämnda ombyggnadsarbeten
erforderligt anslagsbelopp måtte anvisas. I samband därmed
har jag förutsatt, att anslag å tilläggsstaten skulle anvisas jämväl för tillbyggnaden
till landsstatshuset.

Anslaget torde tillsvidare böra beräknas till 555,000 kronor eller ett belopp,
motsvarande i runt tal 20 procent mer än vad som tidigare uppgivits.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av .................... kronor 555,000.

[32.] 6 f. Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bobus län, re servationsanslag.

För ändamålet upptog 1939 års lagtima riksdag, efter därom
av Kungl. Majit i proposition nr 242 framlagt förslag (bil. 12, punkt 40),
å allmän beredskapsstat ett förskottsanslag av 300,000 kronor. I fråga örn
de skäl, som lågo till grund för förslaget, torde jag få hänvisa till propositionen.
Kostnaderna för nybyggnaden beräknades i början av år 1939 till sammanlagt
790,000 kronor. Ett utförande av byggnadsföretaget i enlighet med
de tidigare framlagda ritningarna torde emellertid numera på grund av prisstegringarna
komma att, även om vissa förenklingar i utförandet sedermera
kunna visa sig möjliga, höja det beräknade kostnadsbeloppet.

Anslag till byggnadsföretagets utförande torde böra upptagas å denna tillläggsstat,
därvid anslaget lämpligen bör anvisas med 850,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

271

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 850,000.

[33.] 6 g. Nybyggnad för lantmätcrikontoret i Vänersborg, reservations anslag.

Å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 finnes upptaget ett förskottsanslag
av 200,000 kronor till nybyggnad för lantmätcrikontoret i Vänersborg
m. m. Beträffande byggnadsföretaget torde jag under hänvisning
i övrigt till redogörelsen i Kungl. Maj :ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima
riksdag få erinra om följande. Lantmäterikontoret, som för närvarande
är inrymt i förhyrda lokaler, vilka varken beträffande ändamålsenlighet eller
i fråga örn storlek äro lämpade såsom lantmäterilokaler, skulle erhålla nya
lokaler i en för ändamålet uppförd nybyggnad å norra delen av den Vänersborgs
stad tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Palmen, vilken tomtdel staden
förklarat sig villig att för ifrågavarande ändamål överlåta till kronan. Såsom
förutsättning för denna överlåtelse hade staden uppställt bland annat,
att till staden skulle erläggas 20,000 kronor såsom bidrag till de kostnader,
staden finge vidkännas för flyttning av på tomtmarken befintliga förrådsbyggnader
m. m. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades till 435,000
kronor, däri inräknade förenämnda 20,000 kronor, och förutsattes skola fördelas
på två budgetår.

I skrivelse den 3 oktober 1939 hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande
å riksstaten för budgetåret 1940/41 av anslag till nybyggnad för lantmäterikontoret
i Vänersborg. Framställningen har hittills icke föranlett någon åtgärd
från Kungl. Maj :ts sida. Byggnadsstyrelsen anförde i sin skrivelse:

I skrivelse den 9 juni 1939, nr 372, har riksdagen uttalat, att Västerbygdens
vattendomstol borde bibehållas vid sin nuvarande förläggning i Vänersborg.
Med anledning härav och då de lokaler, i vilka vattendomstolens kansli
för närvarande äro inrymda, icke kunna anses lämpliga för sitt ändamål,
har fråga uppkommit att bereda domstolen lokaler inom nybyggnaden för
lantmäterikontoret. På uppdrag av byggnadsstyrelsen har länsarkitektkontoret
i Vänersborg uppgjort ett förslag, enligt vilket nybyggnaden skulle utökas
med en tredje våning, i vilken bland annat lokaler för vattendomstolen
skulle inrymmas. Detta förslag har för vattendomstolens vidkommande godkänts
av vederbörande vattenrättsdomare. De utrymmen i den tredje våningen,
som ej behövas för vattendomstolen, komma att bliva erforderliga
för länsstyrelsens räkning. Angående den närmare dispositionen av dessa
utrvmmen pågår för närvarande utredning å länsarkitektkontoret.

Utökning av byggnaden på nu föreslaget sätt beräknas enligt under augusti
månad 1939 gällande material- och arbetspriser medföra en kostnadsökning
av 105,000 kronor. Byggnadskostnaderna .skulle alltså höjas från 415,000
till 520,000 kronor oavsett de merkostnader, som föranledas av senare intill
tidpunkten för byggnadens uppförande inträffade prisstegringar å material
och arbete, vilka ej nu låta sig närmare beräknas.

Å andra sidan hava Vänersborgs stadsfullmäktige på sätt som närmare

272

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

framgår av Kungl. Ma,j:ts proposition den 10 mars 1939, nr 168 (sid. 5),
den 6 mars 1939 beslutat att, om vattendomstolens kansli under en tid av
cirka 25 år förbleve förlagt till Vänersborg, utan kostnad för statsverket
överlämna den norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen.

Byggnadsstyrelsen finner det för sin del såväl ekonomiskt som i övrigt
lämpligt, att lokalfrågan för Västerbygdens vattendomstol löses i samband
med uppförandet av nu ifrågavarande byggnad.

Enligt det år 1939 framlagda förslaget till uppförande av en särskild byggnad
för lantmäterikontoret i Vänersborg skulle byggnaden uppföras i två våningar.
Sedan riksdagen sedermera uttalat sig för att Västerbygdens vattendomstol
alltjämt skulle vara förlagd till Vänersborg, har byggnadsstyrelsen
framlagt förslag om att den planerade lantmäterikontorsbyggnaden skulle
uppföras i tre våningar och att vattendomstolen skulle erhålla lokaler i den
tredje våningen, vilken härför skulle behöva disponeras till ungefär hälften.
De återstående utrymmena skulle användas för att tillgodose länsstyrelsens
ökade lokalbehov. Den ifrågasatta ändringen i byggnadsförslaget beräknades
med utgående från den i augusti månad 1939 rådande prisnivån medföra
en ökning av byggnadskostnaden med 105,000 kronor till 520,000 kronor.

Vattendomstolens nuvarande lokaler, som förhyras av enskild hyresvärd,
äro enligt vad jag inhämtat i hög grad otillfredsställande för sitt ändamål.
Särskilt kan framhållas, att brandsäkra förvaringsrum för domstolens värdefulla
arkiv helt saknas. Vidare har jag inhämtat, att länsstyrelsen i Älvsborgs
län inom den närmaste tiden är i stort behov av ökade lokaler. Med
hänsyn till dessa förhållanden och efter samråd med chefen för justitiedepartementet
i vad avser frågan om vattendomstolens lokaler anser jag mig
därför böra biträda byggnadsstyrelsens förslag, att lantmäterikontorsbyggnaden
förses med en tredje våning. Ett genomförande av byggnadsföretaget
i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag torde emellertid på grund av de numera
inträffade avsevärda ökningarna i byggnadskostnaderna medföra en
ökning av det beräknade kostnadsbeloppet med omkring 20 procent till avrundat
620,000 kronor. Utan att i detta sammanhang taga ställning till frågan
om möjligheterna att genom vissa förenklingar i byggnadssättet nedbringa
kostnaderna anser jag dock, att sistnämnda belopp bör läggas till
grund för anslagsberäkningen. Beloppet, 620,000 kronor, synes lämpligen
böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Såsom av det föregående framgår har Vänersborgs stad enligt beslut den
6 mars 1939 numera erbjudit sig att till staten, utan att därvid den tidigare
förutsatta ersättningen å 20,000 kronor erlades, överlåta norra delen av tomten
nr 1 i kvarteret Palmen, d. v. s. den tomtmark varå lantmäterikontorsbyggnaden
skulle uppföras. Såsom förutsättning för denna överlåtelse skulle
dock gälla, att vattendomstolens kansli under en tid av ungefär 25 år, räknade
från den dag då överenskommelse träffades, förbleve förlagt till Vänersborg.
Stadens erbjudande synes böra godtagas från statens sida. Med
hänsyn till att under den relativt långa tiden av 25 år nya förhållanden kunna
tänkas inträffa, som motivera en förflyttning av domstolens kansli före

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

273

periodens utgång, torde emellertid i den överenskommelse, som förutsättes
skola träffas mellan staten och staden angående tomtens överlåtelse, böra intagas
bestämmelse örn att staten skall äga rätt att vidtaga ändrade dispositioner
i fråga om domstolens förläggning under villkor, att staten lämnar
staden skälig ersättning. Åt byggnadsstyrelsen torde, sedan riksdagen tagit
ställning till förevarande anslagsfråga, böra uppdragas att härom förhandla
med Vänersborgs stad, varefter det torde få ankomma på Kungl. Majit att
å statens vägnar godkänna avtal angående tomtöverlåtelsen och därmed sammanhängande
förhållanden.

Under åberopande av det anförda och då hela det för byggnadsföretaget
erforderliga anslagsbeloppet torde böra stå till förfogande hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av................kronor 620,000.

[34.] 6 h. Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län, reserva tionsanslag.

Genom beslut den 3 februari 1939 ställde Kungl. Majit av det
under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst

3,000 kronor för utredning om uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret
och länsstyrelsen i Östergötlands län.

I skrivelse den 9 februari 1940 framlade därefter byggnadsstyrelsen resultatet
av utredningen samt hemställde i samband därmed om upptagande å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av ett anslag av 335,000 kronor
för uppförande av en nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län. Styrelsen
anförde:

Styrelsen hade utgått från att nybyggnaden för länsstyrelsen och lantmäterikontoret
borde förläggas i omedelbart grannskap av Linköpings slott,
där länsstyrelsens ämbetslokaler nu äro inrymda. Emellertid har byggnadsstyrelsen
vid utredningen kommit till den uppfattningen, att en för länsstyrelsen
och lantmäterikontoret gemensam byggnad på grund av sin storlek
icke skulle lämpa sig för den sålunda avsedda platsen. Därest de för de
båda myndigheterna erforderliga lokalerna uppdelades på två särskilda byggnader,
skulle åt dem däremot kunna givas en så begränsad storlek, att de
på lämpligt sätt skulle kunna inpassas i detta ur såväl arkitektonisk som
byggnadshistorisk synpunkt ömtåliga stadsparti, samtidigt som större möjlighet
skulle erhållas för ett lämpligt tillgodoseende av framtida utvidgningsbehov.
Vad beträffar placeringen av två dylika byggnader har den verkställda
utredningen givit vid handen, att en nybyggnad för lantmäterikontoret
lämpligen bör uppföras å slottsträdgårdens område invid Ilunnebergsgatan
ungefär mitt emot stiftsbiblioteket, under det att en nybyggnad, inrymmande
lokaler för länsstyrelsen ävensom för landsfogden, domänintendenten
samt länsarkitekt- och vägingenjörskontoren m. m., torde böra förläggas söder
örn slottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

De båda föreslagna nybyggnadernas läge, som förordats av länsstyrelsen,
framgår av två vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade situationsplaner.

Beträffande nybyggnaden för lantmäterikontoret anförde byggnadsstyrelsen: Det

område, å vilket denna nybyggnad skulle uppföras, tillhör staten men
är jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 juli 1878 upplåtet till Linköpings stad,
som därå uppfört en gymnastikbyggnad för elementarläroverket i staden.
Området disponeras alltjämt av staden för detta ändamål. Staden har emellertid
för avsikt att på annat håll uppföra en ny gymnastikbyggnad för läroverket,
varför den nuvarande gymnastikbyggnaden därefter skulle kunna
rivas. Länsstyrelsen i Östergötlands län, som i frågan hänvänt sig till staden,
har med skrivelse den 20 november 1939 till byggnadsstyrelsen överlämnat
avskrift av protokoll från drätselkammarens sammanträde den 7 i samma
månad, varav framgår att det varit stadens avsikt, att den nya gymnastikbyggnaden
skulle kunna färdigställas före utgången av år 1940. Emellertid
har drätselkammaren framhållit, att det inträffade krisläget kunde
komma att utvecklas därhän, att ett igångsättande av ifrågavarande byggnadsarbete
måste uppskjutas. Med hänsyn härtill finner sig byggnadsstyrelsen
icke för närvarande kunna framlägga något förslag till nybyggnad för
lantmäterikontoret å området ifråga.

Vad beträffar den för länsstyrelsen i Östergötlands län och vissa andra
organ avsedda nybyggnaden skulle, anför byggnadsstyrelsen härefter, denna
förläggas invid slottets yttre borggård i omedelbar närhet av den s. k.
slottsflygeln. Sistnämnda byggnad, som på grund av planläggning och byggnadssätt
föga lämpade sig såsom tjänstelokal och vars värde överhuvud taget
syntes vara ganska ringa, måste i varje fall rivas för genomförande av en
med hänsyn till trafikförhållandena i synnerligen hög grad påkallad breddning
av Storgatan. Emellertid förutsatte byggnadsstyrelsen, att slottsflygeln
komme att kvarstå och fortfarande användas för sitt nuvarande ändamål,
till dess den avsedda nybyggnaden färdigställts.

Länsarkitektkontoret i Linköping har med ledning av uppgifter från länsstyrelsen
örn föreliggande lokalbehov upprättat ritningar till nybyggnaden.
Enligt dessa, vilka bilagts byggnadsstyrelsens skrivelse, skulle nybyggnaden
uppdelas i två byggnadskroppar av olika höjd, av vilka den ena skulle omfatta
tre och den andra två våningar. Till det högre byggnadsparti skulle
förläggas, i källaren skyddsrum, avsedda att i fredstid kunna utnyttjas såsom
arkiv, samt värmeledningsutrymmen m. m., i bottenvåningen lokaler
för landsfogden, lunchrum samt en vaktmästarebostad, i våningen 1 trappa
upp lokaler för vägingenjörskontoret och domänintendenten samt i våningen
2 trappor upp lokaler för länsarkitektkontoret. I det lägre byggnadsparti
skulle inredas, i källaren arkiv, i bottenvåningen lokaler för länsstyrelsens
bilavdelning samt i våningen 1 trappa upp lokaler för dess uppbördsavdelning.

Kostnaderna för byggnadsföretagets utförande beräknades av byggnadsstyrelsen
med tillämpning av de i augusti 1939 gällande material- och arbetspriserna
till 335,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som ansåg det av länsarkitektkontoret upprättade för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

275

slaget väl ägnat att läggas till grund för slutgiltiga ritningars utarbetande,
meddelade slutligen, att styrelsen hade för avsikt att i samband med detta
arbete ytterligare överväga, örn möjligheter förefunnes att genom utrymmenas
begränsning eller på annat sätt minska storleken av byggnadsföretaget
och därmed de med detta förbundna kostnaderna.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 9 februari 1940 meddelade länsstyrelsen
i Östergötlands län, att länsstyrelsen funnit de sålunda upprättade ritningarna
lämpliga att läggas till grund för lösningen av länsstyrelsens lokalfråga.

Enligt vad jag under hand inhämtat från länsstyrelsen i Östergötlands
län äro länsstyrelsens nuvarande lokaler icke tillräckliga, varjämte vissa
av dem även ur andra synpunkter äro mindre lämpliga. Sålunda har sedan
en fast taxeringsrevisorstjänst inrättades från och med den 1 juli 1939 arbetslokal
för befattningshavaren icke kunnat beredas annorstädes än i domänintendentens
ruin. Länsarkitektkontoret, som i slottsflygeln disponerat
två mindre rum, blev efter en under åren 1938 och 1939 genomförd omorganisation
i behov av ökade lokaler och måste från och med den 1 december
1939 inflytta i förhyrda lokaler. Försvarsassistentens expedition
flyttades i samband därmed till de av länsarkitektkontoret tidigare disponerade
lokalerna i slottsflygeln från ett provisoriskt inrett rum å byggnadens
vind. Vidare är länsstyrelsens arkiv i stort behov av ökat utrymme.
Detta gäller särskilt taxeringsarkivet, vilket icke har plats för alla självdeklarationer,
som skola förvaras å länsstyrelsen. Föreskrivet brand- och
dyrkfritt skydd kan ej heller erhållas för de av försvarsassistenten omhänderhavda
hemliga handlingarna. Behovet av ökat arkivutrymme har på sistone
blivit än mera trängande, sedan två till arkiv respektive uppackningsrum
avsedda rum apterats till skyddsrum. Behov av ökat utrymme har på
senare tid också yppat sig för länsstyrelsens automobil- och taxeringsavdelningar.
Vidare har en avsevärd olägenhet vållats därav, att försvarsassistent
och taxeringsrevisor icke hava sina lokaler i samma byggnad, där de expeditioner,
med vilka de samarbeta, äro förlagda. För taxeringsrevisorns arbete
är det dessutom en olägenhet, att han för närvarande icke disponerar
ett eget rum. Länsstyrelsen finner det därför önskvärt, att automobilavdelningen
erhåller rymligare lokaler, lämpligen förlagda till den tilltänkta nybyggnaden,
samt att taxeringsavdelningens lokaler inom slottet utvidgas och
kompletteras med rum för taxeringsrevisorn. Detta skulle lämpligen kunna
ske genom att den jämförelsevis isolerade uppbördsavdclningen förflyttas
till nybyggnaden och genom att vissa omflyttningar inom landskontorets
lokaler i slottet äga rum. För försvarsassistenten skulle lämplig lokal
anordnas inom nuvarande bilavdelningens utrymmen, där brandfritt förvaringsvalv
finnes. Dessutom skulle där anordnas ett par reservrum. Sådana
saknas nu helt och hållet, varför den mindre önskvärda utvägen alt anordna
tillfälliga arbetsplatser i sessionssalen och i korridorerna måst tillgripas.

Departements chefen.

276

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens
förslag om att en annexbyggnad uppföres för tillgodoseende
av länsstyrelsens föreliggande lokalbehov. Det härför upprättade byggnadsförslaget
giver mig i och för sig icke anledning till erinran men jag förutsätter
dock, att detsamma underställes granskning av 1940 års civila byggnadsutredning,
innan arbetena igångsättas. Då de gjorda kostnadsberäkningarna,
slutande å ett belopp av 335,000 kronor, grunda sig å de i augusti
månad 1939 gällande material- och arbetspriserna, torde beloppet böra ökas
med 20 procent eller avrundat 65,000 kronor till 400,000 kronor. Detta belopp
torde böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av..............kronor 400,000.

[35.] 6 i. ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län, reservations anslag.

Till detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats
ett reservationsanslag av 516,500 kronor. I anslutning till vad som förutsattes
i Kungl. Majits proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående
begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade
Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsarbetena icke
finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar
och entreprenadhandlingar samt att för ändamålet icke disponerade
eller bundna anslagsmedel finge tagas i anspråk endast för bestridande av
kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

I fråga om behovet av ifrågavarande lokalutökning samt örn sättet för
''detsammas tillgodoseende torde jag få hänvisa till 1939 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 68). Kostnaderna för arbetena beräknades
vid förslagets framläggande till 516,500 kronor. Med utgående från
rådande prisnivå torde emellertid kostnaderna numera behöva uppräknas
med 20 procent till i avrundat belopp 615,000 kronor.

Med hänsyn till att behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands
län alltjämt kvarstår, anser jag mig böra förorda, att de för ändamålet
anvisade, icke disponerade medlen ställas till förfogande, därest förhållandena
å arbetsmarknaden skulle motivera arbetenas igångsättande, samt att
det utöver nämnda medel erforderliga anslagsbeloppet å 98,500 kronor anvisas
å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av..............kronor 98,500.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

277

[36.] 6 j. Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län, reservations anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 63, framlagda förslag
anvisade 1939 års lagtima riksdag till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands
län för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 182,000 kronor.
I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79,
till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna under
budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939,
att byggnadsföretaget icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande
av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att för ändamålet
icke disponerade eller bundna anslagsmedel finge tagas i anspråk endast
för bestridande av kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

Beträffande behovet av nybyggnaden samt om sättet för dennas utförande
torde jag få hänvisa till förutnämnda proposition. Kostnaderna för byggnaden
beräknades vid tidpunkten för byggnadsförslagets framläggande till

182,000 kronor. På grund av de därefter inträffade prisstegringarna torde
emellertid kostnaderna nu behöva uppräknas med 20 procent till i avrundat
belopp 215,000 kronor.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har länsstyrelsen i Västmanlands län meddelat,
att det beslutade uppskovet med nybyggnaden vore till stort men för
länsstyrelsen, som saknade icke blott lämpliga tjänstelokaler utan även och
icke minst ändamålsenliga arkiv- och luftskyddsutrymmen. Länsstyrelsen
har i anslutning härtill hemställt, att det beslutade byggnadsföretaget måtte
få igångsättas, så snart en begynnande arbetslöshet inom byggnadsbranschen
motiverade ianspråk tagande av det anvisade anslaget.

Med hänsyn till det föreliggande behovet av den tidigare beslutade nybyggnaden
för länsstyrelsen i Västmanlands län synes byggnadsarbetet böra
igångsättas, när läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning. För arbetsföretaget
torde därvid i första hand det å riksstatsanslaget för budgetåret
1939/40 kvarstående beloppet böra tagas i anspråk. Det i övrigt för ändamålet
erforderliga beloppet å 33,000 kronor torde böra anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av..............kronor 33,000.

[37.] 6 k. Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i Gävle,

reservationsanslag. I skrivelse den 15 november 1939 hemställde byggnadsstyrelsen,
att medel måtto upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret
1940/41 till anordnande i Gävle slott av lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren
i Gävle. Byggnadsstyrelsen anförde därvid, att det nya
landsstatshuset i Gävle beräknades bliva färdigställt i början av år 1940 och

Departements chefen.

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

att i samband därmed lantmäterikontoret skulle lämna sina nuvarande lokaler
i slottets östra flygel. Dessa lokaler borde därefter kunna inredas för länsarkitekts-
och vägingenjörskontoren, åt vilka lokaler förhyrdes för en sammanlagd
årshyra av 4,150 kronor. Länsarkitektskontoret hade uppgjort förslag
till de för nämnda ändamål erforderliga ändringsarbetena i slottsflygeln.

Byggnadsstyrelsen överlämnade sedermera med skrivelse den 12 februari
1940 det sålunda uppgjorda, å tre ritningskopior åskådliggjorda förslaget
samt anförde därom:

Enligt förslaget avses östra slottsflygelns bottenvåning skola disponeras av
vägingenjörskontoret och våningen 1 trappa upp av länsarkitektkontoret. De
huvudsakliga arbetena bestå däri, att samtliga fönster utbytas mot kopplade,
utåtgående fönster. I ritrummet i övre våningen ersättas vidare de nuvarande
mindre kuporna med en stor kupa för erhållande av bättre belysningsförhållanden,
varjämte på södra gaveln tre nya fönsteröppningar upptagas,
som förses med nya snickerier. I vissa rum upptagas och i andra igensättas
dörröppningar, samtliga golv hyvlas och beläggas med halvhård masonite
och linoleummattor, w. c. och tvättställ inmonteras m. m. Arbetena hava
beräknats draga en kostnad av 29,000 kronor. Härtill böra emellertid läggas
3,500 kronor såsom utgifter för kontroll och ritningar m. m., varför kostnaderna
böra beräknas till 32,500 kronor.

Då anslag å förevarande tilläggsstat bör anvisas till de av byggnadsstyrelsen
föreslagna arbetena samt kostnaderna för desamma numera synas böra
beräknas till avrundat 40,000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren
i Gävle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

279

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 6 1. Byggnader vid tullstationen i Svinesund, reservationsanslag.

I skrivelse den 23 oktober 1940 angående anslagsäskanden för budgetåret
1941/42 har generaltullstgrelsen hemställt om äskande av ett belopp av

100,000 kronor till vissa nybyggnader vid tullstationen i Svinesund. Behovet
av dessa byggnader sammanhänger med tillkomsten av landsvägsbron mellan
Sverige och Norge över Svinesund.

I ett tidigare sammanhang, nämligen vid avgivande av förslag till anslagsäskanden
för innevarande budgetår, hemställde generaltullstyrelsen om
anvisande av anslag dels för uppförande av bostadshus för tullpersonalen i
Svinesund samt av en tullstationsbyggnad därstädes, dels ock för anläggande
av en bergväg mellan tullstationsbyggnaden och färjläget vid sundet. Bostadshuset
skulle omfatta fyra lägenheter om sammanlagt nio rum och fyra
kök, av vilka dock tills vidare endast tre lägenheter, var och en örn två rum
och kök, samt ett enkelrum skulle inredas. Sammanlagda kostnaderna för
uppförande av bostadshuset och tullstationsbyggnaden, anskaffande av tomtmark
och anordnande av bergvägen beräknades i berörda tidigare skrivelse

280

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

till högst 80,000 kronor. Något anslag för ändamålet upptogs emellertid icke
i statsverkspropositionen år 1940.

I den nu föreliggande framställningen hänvisar generaltullstyrelsen till att
arbetet med uppförandet av landsvägsbron, vilket under en tid varit nedlagt,
numera återupptagits, att möjlighet icke finnes att hyra lämpliga bostäder
i Svinesund, samt att därvarande tullpersonal, som består av tre ordinarie
gränsuppsyningsmän, i sammanhang med broförbindelsens öppnande
uppenbarligen måste förstärkas. Vidare upplyses, att styrelsen beslutat inköpa
ett för tullstationsbyggnaden avsett, invid bron beläget område med
en areal av omkring 300 kvm. för en kostnad av en krona för kvm. Med
hänsyn till byggnadskostnadernas stegring beräknar styrelsen anslagsbehovet
för ifrågavarande byggnadsändamål, kostnaden för tomt till bostadshuset
inberäknad, till 100,000 kronor.

Departements chefen.

Tillkomsten av bron över Svinesund nödvändiggör, såsom av utredningen
framgår, uppförande av bostads- och tullstationsbyggnader i brons närhet.
Beträffande byggnadsföretagets omfattning och anslagsbeloppet biträder jag
generaltullstyrelscns förslag. Enär det synes lämpligt, att medel för ifrågavarande
ändamål ställas till förfogande redan under det löpande budgetåret,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnader vid tullstationen i Svinesund å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 100,000.

[2.] 6 m. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning, reser vationsanslag.

Under senare tid har det blivit nödvändigt att genom statens
försorg anskaffa personalbostäder vid åtskilliga av tullverkets gränsposteringar.
Dels ha nämligen hyresmöjligheterna varit otillräckliga på vissa orter,
där det ur tullverkets synpunkt är angeläget att ha posteringar förlagda,
och dels har man velat genom bostadsanskaffningen minska tullpersonalens
beroende av ortsbefolkningen. Särskilt vid gränsen mot Finland har brist på
bostäder för tullpersonalen framträtt allteftersom de äldre tjänstemännen, av
vilka en del haft egna bostadshus, avgått från tjänsten. Det har framhållits,
att om en och annan av de nytillträdande tjänstemännen skulle vara i tillfälle
att anskaffa eget bostadshus detta emellertid, enligt vad erfarenheten
visat, komme att medföra olägenheter ur organisatorisk synpunkt på grund
av dels nödvändigheten att provisoriskt förlägga posteringar till andra platser
än dem, som vore lämpliga ur bevaknings- och trafiksynpunkt, dels ock
svårigheter att verkställa erforderliga omplaceringar bland personalen.

För uppförande av bostadshus åt tullpersonal vid gränsen mot Finland ha
medel senast anvisats å riksstaten för budgetåret 1939/40, nämligen ett belopp
av 40,000 kronor avsett för ett bostadshus jämte garagebyggnad och
tomt vid posteringen Aareavaara. Å beredskapsstat för samma budgetår upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

281

togs ett belopp av likaledes 40,000 kronor att användas för samma ändamål
vid posteringen Svanstein.

I skrivelse den 10 februari 1940 har generaltullstyrelsen hemställt om upptagande
å beredskapsstat av medel jämväl till ett bostadshus i Jarhois. En
numera införskaffad utredning örn det närmaste behovet av nya personalbostäder
vid tullverket upptager bostadsbyggnader vid fyra posteringar,
nämligen förutom Svanstein och Jarhois jämväl Matarengi och Kukkolaskog.
Enligt vad av utredningen framgår saknas hyresmöjligheter för en del
av den personal, som tullverket behöver ha förlagd till dessa platser, och äro
de lägenheter som över huvud kunna uppbringas bristfälliga. Ifrågavarande
fyra nybyggnader skulle enligt utredningen envar inrymma två lägenheter
örn två rum och kök jämte ett expeditionsrum och ett rum för tillfällig personal.
Därjämte skulle i Matarengi uppföras en byggnad med garage och
helst jämväl vaktrum. Kostnaderna ha med hänsyn till prisstegringen beräknats
till 55,000 kronor för posteringen Matarengi och 50,000 kronor för envar
av övriga posteringar.

För egen del har jag funnit det angeläget, att medel jämväl i fortsättningen DeparUmentsställas
till förfogande för anskaffande av personalbostäder vid gränsbevak- e**/**-ningen. För det innevarande budgetåret torde anslag för ändamålet böra
anvisas å tilläggsstat med ett belopp svarande mot kostnaderna för byggnader
vid två posteringar. Dessa kostnader böra beräknas till 100,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

283

Bilaga 19.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
anför därvid följande:

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 b. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg, reservations anslag.

För uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och
dylikt beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39
på riksstaten ett reservationsanslag av 3,000 kronor. Därjämte upptogs på
beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 ett anslag av 63,000 kronor till själva byggnadsarbetena.
Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till
propositionen 1938: 275, sid. 245 ff.

I skrivelse den 7 oktober 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett
anslag av 72,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1941/42
till ifrågavarande byggnadsföretag. Av skrivelsen inhämtas följande:

Under erinran att statens organisationsnämnd i sitt år 1932 avgivna Betänkande
med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande
tioårsperiod (S. O. U. 1932: 25) föreslagit, att ifrågavarande byggnadsarbeten
skulle utföras under budgetåret 1941/42, hade riksarkivet i
skrivelse den 2 oktober 1940 framhållit, att det vore uppenbart, att tiden nu
vore inne att skrida till ett realiserande av de av alla vederbörande godkända
byggnadsplanerna. Den av organisationsnämnden angivna terminen
måste betraktas såsom en yttersta gräns och utvecklingen skulle i själva
verket ur saklig synpunkt lia påkallat, att byggnadsföretaget igångsatts för

284

Kungl.. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

länge sedan. Huru denna utveckling gestaltat sig framginge av en jämförelse
mellan antalet framtagna volymer år 1932 eller det år, då betänkandet
avgivits, och år 1939. Förstnämnda år hade 12,101 volymer framtagits
mot 27,260 volymer sistnämnda år.

Även byggnadsstyrelsen funne det av förhållandena påkallat, att ifrågavarande
byggnadsföretag komme till utförande. Arbetet med upprättande
av entreprenadhandlingar till byggnadsföretaget komme att inom närmaste
tiden vara slutfört. Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka år 1937 beräknats
till 66,000 kronor, kunde med nu gällande priser beräknas till sammanlagt
75,000 kronor. Efter avdrag av de 3,000 kronor, som anvisats för
budgetåret 1938/39, skulle sålunda nu erfordras 72,000 kronor.

På min anmodan har riksarkivet sedermera inkommit med specificerad
uppgift rörande den ökning av landsarkivets driftkostnader, som kunde beräknas
uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsarbeten komme till stånd.
Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen beräknats till 640 kronor
för år (bränsle, lyse, renhållning och städning).

Den tidigare och nu i ärendet förebragta utredningen ger vid handen, att
ifrågavarande byggnadsföretag snarast möjligt bör komma till stånd. Byggnadsföretagets
beskaffenhet synes motivera, att anslag för ändamålet anvisas
på tilläggsstat II till innevarande budgetårs riksstat. Kostnaderna för
byggnadsföretagets slutförande beräknas enligt det föregående numera till

72,000 kronor. Då jag förutsätter, att en översyn i besparingssyfte skall
föregå byggnadsföretagets igångsättande, finner jag mig böra förorda en
kostnadsram av 67,000 kronor för de återstående arbetena. Jag hemställer
således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 67,000.

[2.] 7 c. Nybyggnad för landsarkiv i Linköping, reservationsanslag. I

propositionen nr 242 till 1939 års lagtima riksdag framlades förslag om förflyttning
av landsarkivet i Vadstena till Linköping och uppförande därstädes
av en arkivbyggnad. Av propositionen framgår, att byggnaden skulle
förläggas till en tomt, som Linköpings stad skulle överlåta till kronan för
ändamålet. Dessutom hade staden erbjudit sig att bidraga med 75,000 kronor
till täckande av byggnadskostnaderna, beräknade till 695,000 kronor,
varav för konstnärlig utsmyckning 5,000 kronor. I enlighet med Kungl.
Majits förslag beslöt riksdagen, att nybyggnad för landsarkiv skulle i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av departementschefen förordat förslag
uppföras i Linköping, dock allenast under de för allmän beredskapsstat
gällande förutsättningarna samt under villkor tillika, att för ändamålet
lämplig tomt av staden utan förbehåll och utan kostnad för statsverket överlätes
till kronan ävensom att staden lämnade ett bidrag av 75,000 kronor till
byggnadens uppförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

285

Vidare upptogs på beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 för ändamålet
ett förskottsanslag av 330,000 kronor. Genom beslut den 15 september 1939
bemyndigades byggnadsstyrelsen att för uppgörande av entreprenadhandlingar
m. m. beträffande byggnadsföretaget taga i anspråk ett belopp av

15,000 kronor av det under sjätte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget
för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

I skrivelse den 3 oktober 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att ett anslag
å 330,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41
till byggnadsföretagets påbörjande. Framställningen föranledde enligt beslut
den 21 juni 1940 icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Styrelsen hade till stöd för sin framställning anfört följande:

Det för landsarkivet avsedda markområdet hade stadsfullmäktige i Linköping
enligt beslut den 31 januari 1939 förklarat sig villiga att kostnadsfritt
upplåta till staten för uppförande av landsarkivbyggnad, varjämte fullmäktige
förklarat sig villiga att till staten såsom bidrag till kostnaderna för
byggnadens uppförande överlämna ett kontant belopp av 75,000 kronor.

Med skrivelse den 7 september 1939 hade riksarkivet till byggnadsstyrelsen
överlämnat en från landsarkivarien i Vadstena inkommen skrivelse,
vari denne framhållit, att det vore högst angeläget såväl för vården av de
redan i landsarkivet förvarade samlingarna och deras tillhandahållande åt
forskningen som för de fortsatta författningsenliga leveranserna av arkivalier
från myndigheter inom landsarkivområdet, att landsarkivet så snart som
möjligt finge flytta in i nya lokaler.

Riksarkivet hade för sin del anslutit sig till de av landsarkivarien framförda
synpunkterna och hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte vidtaga de
åtgärder och göra den framställning, som befunnes vara av nöden för att
det nya arkivbygget måtte kunna begynnas under budgetåret 1940/41.
Riksarkivet hade därvid uttalat önskemål om att den i byggnadsföretaget
ingående magasinsbyggnaden måtte uppföras med sådan stabilitet, att de
två nedersta våningarna komme att erbjuda relativt bombskydd för där förvarade
arkivalier.

Med hänsyn till vad riksarkivet och vederbörande landsarkivarie sålunda
anfört syntes det jämväl byggnadsstyrelsen önskvärt att byggnadsföretaget
igångsattes under budgetåret 1940/41. För sådant ändamål torde lämpligen
det å beredskapsstaten upptagna beloppet, 330,000 kronor, då böra vara tillgängligt.
Den av riksarkivet önskade förstärkta anordningen av de två nedersta
våningarna i magasinsbyggnaden torde komma att medföra en merkostnad
utöver tidigare beräknade belopp av 20,000 kronor, men torde denna
omständighet icke behöva medföra någon ökning av det för budgetåret
erforderliga anslagsbeloppet.

På min anmodan bär riksarkivet inkommit med specificerad uppgift rörande
den ökning av landsarkivets årliga driftkostnader, som beräknades
uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsföretag komme till stånd. Av
handlingarna inhämtas, att ökningen med bortseende från värmekostnaderna
uppskattats till i runt tal 3,000 kronor. Mer än hälften av detta belopp hänför
sig till stegrade avlöningskostnader på grund av landsarkivets förflyttning
från dyrortsgrupp C till dyrortsgrupp E.

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Departements chefen.

Ifrågavarande byggnadsföretag, vilket i princip godkändes av 1939 års
lagtima riksdag, synes uppfylla de förutsättningar, som av chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang angivits för byggnadsföretag, till
vilkas utförande under den närmaste framtiden medel böra anvisas på tillläggsstat
II till årets riksstat. Mot de föreslagna förstärkningsanordningarna
i den planerade magasinsbyggnaden har jag intet att erinra.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka tidigare uppskattats till förutnämnda
belopp av 695,000 kronor, ha enligt meddelande under hand från
byggnadsstyrelsen med utgångspunkt från det i februari 1940 rådande prisläget
beräknats till 805,000 kronor, frånsett kostnader för konstnärlig utsmyckning.
Jag förutsätter emellertid, att 1940 års civila byggnadsordning
kommer att granska ritningarna i förenklings- och besparingssyfte. Någon
kostnadsram för byggnadsföretaget lärer fördenskull icke böra nu fixeras.
De stegrade byggnadskostnaderna torde icke böra föranleda en höjning av
det belopp, med vilket staden enligt det föregående skall bidraga. Det synes
tillräckligt, örn på tilläggsstat II för ändamålet uppföres ett reservationsanslag
av 400,000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Nybyggnad för landsarkiv i Linköping på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av.................. kronor 400,000.

[3.] 7 d. Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnografiska mu seum,

reservationsanslag. Till förevarande ändamål anvisade 1937 års riksdag
för budgetåret 1937/38 under rubriken Statens allmänna fastighetsfond
ett reservationsanslag av 160,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga
kostnader för byggnadsföretaget. Till följd av sedermera inträffade prisstegringar
å material och arbete beräknade emellertid byggnadsstyrelsen hösten
1937, att ytterligare 32,000 kronor erfordrades för ändamålet. Kungl.
Maj:t föreslog i propositionen 1938:275 riksdagen att upptaga sistnämnda
belopp såsom förskottsanslag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39.
Delta förslag bifölls av riksdagen. Jämväl å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptogs sedermera för ändamålet enahanda belopp.

Beträffande dispositionen av ovannämnda reservationsanslag å 160,000 kronor
må erinras, att Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1938 medgivit,
att anslaget finge tagas i anspråk för bestridande av kostnader för uppgörande
av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar o. dyl. Samtidigt föreskrevs
emellertid, att byggnadsstyrelsen icke finge påbörja arbetena med uppförande
av byggnaden, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd. I den vid
propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag fogade bilagan 13 ifrågasattes
vidare, att de för det egentliga byggnadsarbetet tillgängliga medlen, beräknade
till omkring 155,000 kronor, borde disponeras för egentligt bygg -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

287

nadsarbete allenast i den mån Kungl. Maj:t prövade förutsättningar vara för
handen för disposition av det å beredskapsstaten upptagna anslaget å 32,000
kronor. Riksdagen (skrivelse nr 97) framställde ej någon erinran häremot.
Kungl. Majit har sedermera i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen
1928:209 med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag medgivit,
ätt anslaget finge användas för sitt ändamål under budgetåret 1940/41,
dock med iakttagande av att byggnadsarbetet i enlighet med ovannämnda
beslut den 30 juni 1938 icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat
tillstånd.

I skrivelse den 1 juli 1940 har vetenskapsakademien, under åberopande
av en skrivelse i ämnet från museiföreståndaren, professorn G. Lindblom,
vitsordat, att ifrågavarande magasin vore oundgängligen erforderligt för att
samlingarna skulle kunna vårdas på ett rationellt sätt. För den händelse
statliga byggnadsarbeten komme att igångsättas för avhjälpande eller förekommande
av arbetslöshet, hemställde akademien därför, att Kungl. Majit
måtte lämna tillstånd till byggnadsarbetenas igångsättande.

Museiföreståndaren har i förutnämnda skrivelse framhållit, att museets
trångboddhet nu vöre nästan outhärdlig genom att dess utrymme krafligt
minskats sedan november 1939. En av de tre f. d. kasernerna vid Kavallerivägen
jämte matsalen och köket (det senare museets konserveringslokal och
verkstad) hade nämligen då ställts till försvarets förfogande. Under våren
1940 hade vidare museilokalerna i tandläkarinstitutets lokaler vid Wallingatan
(14 salar och rum) måst utrymmas och de där förvarade omfattande
samlingarna överföras till museilokalerna vid Kavallerivägen. Det vore nu
ytterligt svårt att taga fram material ur de i travar på varandra ställda lådorna,
vare sig det gällde konservering eller vetenskapligt arbete m. m. Härtill
komme, att museets utställningslokaler vid Västra Trädgårdsgatan måste
utrymmas före den 1 juli 1941 på grund av husets rivning i samband med
gatubreddning.

På given anledning har vetenskapsakademien låtit verkställa utredning
rörande den ökning av etnografiska museets driftkostnader, som kunde beräknas
uppkomma, därest magasinsbyggnaden komme att uppföras i enlighet
med föreliggande förslag. Av utredningen inhämtas, att en ökning av de
årliga driftkostnaderna kunna beräknas i enlighet med följande sammanställning
(till grund för beräkningarna ha lagts den nuvarande prisnivån):

Städning .............................................. kronor 1,200

Uppvärmning .......................................... » 3,780

Elektrisk ström o. dyl................................. » 1,000

Gas, vatten, telefon, fönsterputs m. m..................... » 380

Summa kronor 6,360.

Vad av museiföreståndaren anförts ger vid handen, att behovet av ifråga-Departementsvarande
magasinslokaler ökats sedan frågan örn medelsanvisning för ända- chelenmålet
senast var under övervägande. Med hänsyn härtill finner jag mig böra
förorda, atl medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat II för budgetåret

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1940/41. Jag har från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat, att totalkostnaderna
för byggnadens uppförande i enlighet med föreliggande förslag
numera kunna beräknas till 240,000 kronor.

Utöver det tidigare anvisade reservationsanslaget av 160,000 kronor skulle
således för ändamålet erfordras 80,000 kronor. Då jag emellertid utgår ifrån,
att det skall vara möjligt att ernå vissa besparingar genom ett förenklat utförande
av byggnadsprogrammet, torde detta belopp dock böra begränsas
till 60,000 kronor.

Jag vill nämna, att vetenskapsakademien tidigare framställt förslag örn
anvisande av ett av byggnadsstyrelsen tillstyrkt belopp å 72,351 kronor till
inredning av magasinet och bestridande av kostnaderna för överflyttning av
samlingar till detsamma. Anslag för detta ändamål torde icke behöva nu anvisas.
Jag vill emellertid framhålla önskvärdheten av att nämnda kostnader
väsentligt nedbringas och utgår från att akademien i sådant syfte tager denna
fråga under förnyat övervägande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnografiska
museum å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)
av .................................... kronor 60,000.

[4.] 7 e. Uppförande av byggnad för medicinsk-kcmiska och farmako logiska

institutionerna vid universitet i Uppsala, reservationsanslag. För
uppgörande av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. beträffande
detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
av 75,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma
budgetår 125,000 kronor och för budgetåret 1939/40 400,000 kronor till byggnadsarbetenas
påbörjande. En utförlig redogörelse för ulredningen i byggnadsfrågan
har lämnats i propositionen 1938: 275, till vilken jag hänvisar.
Här må endast nämnas att byggnaden planerats så, att vardera institutionen
skulle få sin särskilda avdelning i byggnaden och att dessa avdelningar
skulle förenas med ett utrymme för gemensamt bruk. Den gemensamma
värmecentralen skulle förläggas till den medicinsk-kemiska avdelningen.
De sammanlagda kostnaderna för nybyggnaden beräknades i maj
1937 till 1,950,000 kronor, medan kostnaderna för anskaffning av apparater,
maskiner m. m. samt inköp av möbler och inventarier uppskattades
till 176,000 kronor respektive 205,000 kronor.

I skrivelse den 23 oktober 1939 hemställde kanslern för rikets universitet på
framställning av större akademiska konsistoriet i Uppsala om anvisande för
budgetåret 1940/41 av ett anslag å 1,000,000 kronor till påbörjande av byggnadsföretaget
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekterna G.
Forssén och D. Ribbing upprättat förslag. Framställningen ledde enligt beslut
den 21 juni 1940 icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

289

Med skrivelse den 13 september 1940 har kanslern sedermera överlämnat
en av det större akademiska konsistoriet gjord hemställan, vari framhållits,
att anslag till påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag borde beviljas,
så snart omständigheterna det medgåve.

Medicinska fakulteten åberopar i ärendet sitt yttrande till nästföregående
års framställning i ämnet. Däri hade framhållits, att behovet av en nybyggnad
blivit alltmera trängande. Institutionerna hade redan för tio år sedan
varit i sådant skick, att nybyggnad behövts och att reparationer och mindre
förbättringar ej kunnat tänkas sätta dem i fullgott skick, så att de kunde
motsvara det krav, undervisning och forskning ställde. Med hänsyn till att
nybyggnad väntats, hade institutionerna ej underkastats mer än absolut nödvändiga
reparationer och vore därför numera ytterst otillfredsställande. De
fyllde knappast de fordringar man ur hälsovårdssynpunkt hade rätt att ställa
på sådana institutioner. Det utrymme, som behövdes för apparatur vid bedrivande
av modern forskning, hade ökat. Institutionerna kunde endast med
stora olägenheter utnyttjas under den tid, som krävdes för uppförande av
en nybyggnad. Därför ansåge fakulteten det vara nödvändigt, att anstalter
så snart som möjligt träffades för byggnadernas uppförande.

På anmodan av mig har vidare kanslern överlämnat en av vederbörande
institutionsföreståndare lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av
universitetets driftkostnader, som beräknas uppkomma, därest ifrågavarande
byggnadsföretag komme till stånd i enlighet med föreliggande förslag. Av
handlingarna inhämtas att kostnadsökningen beräknats till i runt tal 19,000
kronor per år enligt följande fördelning:

Avlöningar (maskinist i lönegrad A 8) .................. kronor 3,500

Omkostnader (bränsle, lyse, vatten m. m.) .............. » 9,000

Materiel ...............’.............................. »_6,500

Summa kronor 19,000.

Då behovet av nya, ändamålsenliga lokaler för ifrågavarande institutioner Departementsär
trängande, anser jag mig böra föreslå, att medel anvisas till igångsättande chefen.
av detta byggnadsföretag. Därvid synes emellertid böra övervägas, huruvida
icke den planerade byggnaden lämpligen skulle kunna uppföras i två etapper,
den första avseende medicinsk-kemiska och den andra avseende den farmakologiska
institutionen. Enligt vad jag inhämtat kan en sådan uppdelning
tekniskt genomföras utan svårighet. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit alt efter förslag av byggnadsstyrelsen i sinom tid meddela erforderliga
bestämmelser i ämnet.

Kostnaderna för byggnadskomplexets uppförande, tidigare uppskattade
till 1,950,000 kronor, frånsett kostnaden för konstnärlig utsmyckning, beräknas
av byggnadsstyrelsen enligt under hand lämnad uppgift på grundval
av prisnivån i februari 1940 lill i runt tal 2,200,000 kronor, exklusive konstnärlig
utsmyckning. Kostnaderna torde numera lia ytterligare stegrats. En
förenkling i byggnadsprogrammet synes emellertid böra eftersträvas. I detta
syfte torde 1940 års civila byggnadsordning böra granska handlingarna i
ärendet. Då byggnadsarbetena synas kunna igångsättas redan innevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 19

Departementschefen.

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

budgetår, torde på tilläggsstat II böra anvisas ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Till frågan om anskaffande av inventarier, möbler och vetenskaplig utrustning
torde ställning icke böra i detta sammanhang tagas. Jag vill dock
redan nu framhålla, att det tidigare uppgjorda anskaffningsprogrammet, som
år 1937 beräknades medföra engångsutgifter på tillhopa 381,000 kronor, med
hänsyn till det statsfinansiella läget givetvis måste väsentligt beskäras. Jag
förutsätter, att vederbörande universitetsmyndigheter ha uppmärksamheten
riktad härpå och i samband med anslagsäskandena för det budgetår, då frågan
örn anslag för ändamålet blir aktuell, framlägger förslag rörande de inskränkningar
i anskaffningsprogrammet, som finnas möjliga att åvägabringa.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ...,........ kronor 500,000.

[5.] 7 f. Oinbyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för ke miska

institutionen vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag. För
uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar m. m. beträffande
detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
å 4,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma budgetår
och sedermera även på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40
ett förskottsanslag av 91,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
byggnadsarbetena. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas
till propositionen 1938: 275 sid. 272 ff. En av kanslern för rikets universitet
hösten 1939 efter framställning av vederbörande universitetsmyndigheter
gjord hemställan, att anslag till förevarande ändamål måtte uppföras
på riksstaten för innevarande budgetår, föranledde icke någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. Professorn i allmän och oorganisk kemi G. Hägg hade enligt handlingarna
i detta ärende framhållit, att de tidigare påtalade bristerna beträffande
laboratorielokalerna under de senaste åren ytterligare framträtt och
hotade att helt och hållet omöjliggöra varje modern undervisning och forskning.
Det vore för kemiska institutionens arbete av yttersta vikt, att anslaget
på beredskapsstaten överflyttades till riksstaten. Det större akademiska
konsistoriet har i samband med anslagsäskandena för nästa budgetår gjort
förnyad framställning örn ifrågavarande byggnadsföretags igångsättande.

Det föga tillfredsställande skick, vari de nu ifrågavarande lokalerna ur
undervisnings- och forskningssynpunkt enligt utredningen i ärendet befinna

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

291

sig, gör det enligt min mening befogat, att byggnadsföretaget hänföres till
de arbeten, för vilka anslag nu böra äskas på tilläggsstat II. Jag har vid besök
på ort och ställe stärkts i denna min uppfattning. Enligt underhandsmeddelande
från byggnadsstyrelsen kunna kostnaderna för byggnadsföretaget
numera beräknas till inalles 115,000 kronor. Då enligt det föregående 4,000
kronor redan anvisats för ändamålet, torde sålunda det nu erfordeidiga anslaget
böra beräknas till 111,000 kronor.

Jag förutsätter, att arbetsprogrammet underkastas granskning av 1940
års civila byggnadsutredning. Då det emellertid med hänsyn till arbetenas
beskaffenhet är sannolikt, att denna granskning icke kan komma att leda
till mera väsentliga besparingar, torde hela det beräknade beloppet böra nu
äskas av riksdagen. Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av................ kronor 111,000.

[6.] 7 g. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala, reservationsanslag. För uppgörande av entreprenadhandlingar
och dylikt beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret
1938/39 ett reservationsanslag av 7,000 kronor. Därjämte upptogs
på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även för budgetåret
1939/40 ett förskottsanslag av 74,000 kronor till själva byggnadsarbetena.
Anslagen vore avsedda att täcka kostnaderna för uppförande å en universitetet
tillhörig tomt utanför Uppsala av ett nytt meteorologiskt observatorium
i stället för det nuvarande, som av olika skäl ansetts otillfredsställande.

Utförlig redogörelse för meteorologiska institutionens byggnadsfrågor har
lämnats i propositionerna 1938:275, sid. 266 ff. och 1939: 242, sid. 200 ff. Av
denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena uppdelats i två
etapper. Den första byggnadsetappen skulle omfatta förenämnda nybyggnad.
Till den andra byggnadsetappen hade ursprungligen hänförts om- och tillbyggnad
av själva institutionsbyggHaden. En dylik om- och tillbyggnad
hade emellertid av byggnadsstyrelsen avstyrkts i en med skrivelse den 24
maj 1938 framlagd byggnadsplan för Uppsala universitet. Därvid hade framhållits,
att styrelsen visserligen tidigare tillstyrkt om- och tillbyggnad av
de nuvarande institutionslokalerna, men att styrelsen dock ville ifrågasätta,
örn det icke vore mer framsynt, att i stället en helt ny institutionsbyggnad
uppfördes på det område, som styrelsen i byggnadsplanen föreslagit såsom
reserverat för universitetets naturvetenskapliga institutioner, nämligen det av
universitetet för närvarande icke utnyttjade området söder örn botaniska
trädgården mellan Stockholmsvägen och Villagatan. Kostnaderna för en ny
institutionsbyggnad med samma lokalutrymme som den nuvarande institutionsbyggnaden
efter den föreslagna örn- och tillbyggnaden hade beräknats
till approximativt 192,000 kronor eller endast omkring 16,000 kronor mer än

292

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

den föreslagna om- och tillbyggnaden. Innan en närmare utredning i nybyggnadsfrågan
verkställts, ville byggnadsstyrelsen emellertid icke taga någon
definitiv ställning till denna fråga.

Enligt propositionen 1939: 242 förklarade min företrädare i ämbetet, att
han icke funne lämpligt alt igångsätta de till andra byggnadsetappen hänförda
byggnadsarbetena, så länge de i första byggnadsetappen ingående arbetena
ännu icke påbörjats. I likhet med byggnadsstyrelsen ansåg han, att det dessutom
kunde ifrågasättas, huruvida icke ett uppförande av en ny instilutionsbyggnad
skulle innebära en bättre lösning av meteorologiska institutionens
lokalfråga än en om- och tillbyggnad av de nuvarande lokalerna.

Av kanslern för rikets universitet gjord framställning om att nämnda anslag
å 74,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
att för samma budgetår måtte anvisas ett anslag av 192,000 kronor till omoch
tillbyggnad av meteorologiska institutionen föranledde enligt beslut den
21 juni 1940 ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med skrivelse den 13 september 1940 har kanslern överlämnat en av universitetet
gjord framställning om anvisande av medel till ifrågavarande båda
byggnadsföretag.

På anmodan av mig har kanslern överlämnat en av institutionsföreståndaren
lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av universitetets driftkostnader,
som beräknades uppkomma, därest ifrågavarande två byggnadsföretag
komme till stånd. Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen
för observatoriebyggnaden under de första fem åren beräknats till i runt tal
18,100 kronor enligt följande fördelning:

Avlöningar (observator och amanuens) .................. kronor 7,800

Omkostnader ........................................ » 8,300

Materiel .............................................. » 2,000

Summa kronor 18,100.

Under de följande åren skulle kostnaderna minskas med amanuensarvodet,
1,800 kronor. Någon ökning av institutionsbyggnadens driftkostnader
beräknades ej uppkomma, vare sig byggnadsfrågan löstes genom om- eller
nybyggnad.

Enligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen ha förarbetena
till uppförande av nytt meteorologiskt observatorium fortskridit så
långt, att byggnadsföretaget kan igångsättas redan under innevarande budgetår.
Då behovet av en ny observatoriebyggnad enligt den utredning, som
tidigare underställts riksdagen, måste befraktas såsom trängande, har jag
funnit mig böra tillstyrka, att medel till observatoriebyggnadens uppförande
anvisas på tilläggsstat II till innevarande budgetår. Kostnaderna härför —
frånsett det redan anvisade beloppet, 7,000 kronor — torde enligt uppgift
under hand från byggnadsstyrelsen numera böra uppskattas lill 90,000 kronor.
I någon mån torde emellertid byggnadsprogrammet kunna förenklas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

293

I avbidan på resultat av den granskning av byggnadsföretaget, som genom
1940 års civila byggnadsutredning bör komma till stånd, torde dock
hela det beräknade beloppet, 90,000 kronor, nu böra anvisas.

Meteorologiska institutionens lokalfråga anser jag däremot, med hänsyn
till vad byggnadsstyrelsen enligt det föregående anfört, böra underkastas förnyad
omprövning från universitetsmyndigheternas sida. Under sådana omständigheter
kan jag icke nu tillstyrka anslag till detta byggnadsföretag.

Jag erinrar vidare, att universitetsmyndigheterna även äskat anslag till
utrustning. Jag anser mig icke i detta sammanhang böra närmare ingå på
prövning av dessa äskanden. Ej heller finner jag mig böra nu ingå på en
detaljbedömning av institutionsföreståndarens kalkyler rörande den vid
byggnadsplanernas förverkligande uppkommande ökningen av de årliga
driftkostnaderna. Denna kostnadsökning bör emellertid enligt min mening
avsevärt nedskäras.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)
av .................................... kronor 90,000.

[7.] 7 h. Om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska hög skolan

i Stockholm, reservationsanslag. 7 i. Ändringsarbeten i ugnsrummet
i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad, reservationsanslag.
1938 års riksdag upptog på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 dels 166,500
kronor till nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm, dels 94,000 kronor till nybyggnad
för byggnadsakustiskt laboratorium vid högskolan, dels 167,000
kronor till örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid högskolan, dels
ock 41,500 kronor till ändringsarbeten i ugnsrummet i högskolans kemibyggnad.
Härförutom anvisades på riksstaten under kapitalbudgeten reservationsanslag
för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. för nämnda på
beredskapsstaten uppförda byggnadsföretag. Nyssberörda på beredskapsstat
uppförda anslagsbelopp upptogos sedermera jämväl å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40. Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till
propositionen 1938:275 (sid. 283 ff.).

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 anhöll tekniska högskolans
styrelse och lärarkollegium örn igångsättande och fullföljande av samtliga
ovanberörda, på beredskapsstat uppförda byggnadsföretag. Med hänsyn till
rådande förhållanden fann emellertid Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda
någon åtgärd.

Styrelsen och lärarkollegiet ha nu hemställt, att medel måtte ställas till

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

förfogande för utförande av om- och påbyggnaden av bergsskolans lokaler
samt ändringsarbetena i ugnsrummet i kemibyggnaden.

Behovet av ifrågavarande byggnader hade ytterligare ökat genom det alltmera
pressande kravet på ingenjörsutbildningen, och förhållandena vid högskolan
bleve synnerligen prekära, örn byggnadsföretagen ej finge omedelbart
igångsättas vid början av budgetåret 1941/42.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget föresloges, att med uppförande av
nybyggnaderna för laboratoriet för brobyggnad och kommunikationsteknik
samt för det byggnadsakustiska laboratoriet finge anstå. Det torde särskilt
med hänsyn till det förra av dessa vara lämpligt avvakta de synpunkter, som
kunde komma att framföras, då ny professor i brobyggnad bleve förordnad.
De nu till utförande föreslagna byggnaderna och byggnadsändringarna torde
icke på något sätt föregripa den utredning rörande den högre tekniska undervisningens
ordnande, som Kungl. Majit anbefallt, utan utgöra ett utrymmestillskott,
som redan nu vore ytterligt nödvändigt särskilt med de nu rådande
prekära utrymmesförhållandena. De nybyggnader, som komme att
vid igångsatt utredning befinnas nödvändiga för högskolans koncentrerande
till Yalhallavägen samt eventuella utvidgning för antagande av större antal
studerande torde av allt att döma ej kunna beslutas förrän örn åtskilliga år.
och det vore då oklokt att i avvaktan härpå uppskjuta byggandet av de nu
föreslagna byggnaderna.

Av från högskolan infordrade uppgifter framgå, alt driftkostnaderna efter
fullbordandet av ifrågavarande byggnadsföretag beräknas komma att ökas
endast i vad avser vissa expenskostnader, i främsta rummet avseende bränsle.
Sålunda uppskattas de årliga merkostnaderna vid ett kolpris av 25 kronor
per ton till sammanlagt 2,000 kronor och vid ett kolpris av 60 kronor per ton
till sammanlagt 3,700 kronor. Större delen av utgiftsstegringen hänför sig till
bergsskolans lokaler.

Departements- Med hänsyn till vad högskolemyndigheterna anfört rörande behovet av
chefen, särskilt de beslutade byggnadsarbetena i bergsskolans och kemiska institu
tionens lokaler finner jag det nödvändigt, att dessa två byggnadsföretag snarast
möjligt komma till utförande. Jag förordar därför, att medel nu anvisas
till om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler samt ändringsarbeten i ugnsrummet
i kemibyggnaden, medan nybyggnaderna för laboratorium för brobyggnad
och kommunikationsteknik samt byggnadsakustiskt laboratorium
på sätt högskolemyndigheterna anfört torde kunna till en tid uppskjutas. Av
från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter framgår, att totalkostnaderna
för ifrågavarande ax’beten numera böra med hänsyn till den höjda prisnivån
för materiel och arbete beräknas till följande belopp, nämligen för omnell
påbyggnaden av bergsskolans lokaler till 225,000 kronor samt för ändringsarbetena
i ugnsrummet i kemibyggnaden till 60,000 kronor. Då tidigare
anvisats medel för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar m. m.
med respektive 8,000 kronor och 2,500 kronor, skulle alltså för byggnadsföretagen
återstå att anvisa (225,000 — 8,000=) 217,000 kronor respektive
(60,000 — 2,500 —) 57,500 kronor. Byggnadsplanerna torde böra underkas -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

295

tas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning. Då det emellertid är
ovisst i vad mån granskningen kan leda till mera avsevärda besparingar, föreslår
jag, att förutnämnda belopp, 217,000 kronor respektive 57,500 kronor anvisas
såsom reservationsanslag på tilläggsstat 11 för innevarande budgetår.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid
tekniska högskolan i Stockholm ett reservationsanslag (B)
av .................................... kronor 217,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans
i Stockholm kemibgggnad ett reservationsanslag (B)
av .................................... kronor 57,500.

[8.] 7 j. Uppförande av byggnad för avdelningen för väg- och vatten byggnad

vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag. Anslag för
detta ändamål ha uppförts dels på riksstaten för budgetåret 1937/38, dels på
beredskapsstat (allmän beredskapsstat) för de därpå följande budgetåren. Sålunda
anvisade 1937 års riksdag på riksstaten ett reservationsanslag av 300,000
kronor för byggnadsföretagets igångsättande. Företaget hann emellertid av
olika skäl icke påbörjas, och det anvisade beloppet kvarstår därför såsom
reservation. Sedermera anvisades 500,000 kronor såsom förskottsanslag på
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 samt på allmän beredskapsstat för budgetåret
1939/40. Sistnämnda beredskapsstat har som bekant förlänats fortsatt
giltighet under innevarande budgetår.

I augusti 1937 beräknades totalkostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag
till 1,600,000 kronor, varav 250,000 kronor för utrustning. Genom beslut
den 24 maj 1940 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar för byggnadsföretaget
att lända till efterrättelse vid dess utförande framdeles, sedan vederbörligt
beslut meddelats av Kungl. Majit örn byggnadsföretagets igångsättande.
I den skrivelse av den 3 april 1940, varmed ritningarna överlämnades till
godkännande av Kungl. Majit, hade Chalmerska byggnadskommittén efter
dåvarande prisläge beräknat kostnaderna för själva byggnadsföretaget till

1,740,000 kronor, vartill komme kostnader för den planerade utrustningen.

Beträffande deli i ärendet verkställda utredningen torde få hänvisas till
propositionen 1938: 275, sid. 290 ff.

I skrivelse den 13 augusti 1940 hemställde högskolestyrelsen — under förutsättning
att beslut komme att fattas om ökning av antalet elever vid högskolan
under höstterminen 1940 — att Kungl. Majit måtte dels besluta, att
arbetet med uppförande av ifrågavarande nybyggnad omedelbart finge igångsättas,
och dels föreslå 1941 års riksdag att anvisa medel till byggnadens fullbordande.

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen hade därvid framhållit, att byggnadsföretagets utförande vore en
nödvändig förutsättning för en ökning av elevantalet inom vederbörande avdelning.
I högskolans nybyggnadsprogram inginge ifrågavarande byggnadsföretag
såsom nästa etapp. Oavsett huruvida en ökning av elevantalet komme
till stånd eller ej vore högskolan emellertid i stort behov av denna byggnad.
Avdelningen för väg- och vattenbyggnad, som vore högskolans största,
saknade egna laboratorier. Denna brist bleve alltmera kännbar. Om beslut
rörande byggnadsarbetets påbörjande fattades inom den närmaste tiden, bleve
det möjligt att färdigställa byggnaden till höstterminens början 1942.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolestyrelsen erinrat
om nyssnämnda framställning och i samband därmed framhållit önskvärdheten
av att även medel till utrustning ställdes till förfogande för budgetåret
1941/42. I sådant hänseende föresloge styrelsen ett anslag av 75,000 kronor.
Utrustningens totalkostnad hade av styrelsen i augusti 1939 beräknats till

275,000 kronor men hade nu ytterligare stigit genom nya prisförhöjningar.

På given anledning har högskolans styrelse inkommit med utredning rörande
den ökning av högskolans årliga driftkostnader, som av styrelsen beräknas
uppkomma, därest ifrågavarande nybyggnadsföretag nu komme till
stånd. Den beräknade kostnadsökningen har av styrelsen specificerats sålunda: -

2 laboratorievaktmästare (A 7) (lägsta löneklassen) ...... kronor 6,534

bränslekostnader o. dyl............................... » 11,500

städning ............................................ »_2j500

Summa kronor 20,534.

Härtill skulle komma kostnaderna för två förste assistenter och en assistent,
tillhopa 11,000 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Departements- Något beslut om omedelbar ökning av elevantalet vid Chalmers tekniska
chefen. högskola har icke av Kungl. Majit fattats. Icke förty är det, på sätt högskolestyrelsen
nu och tidigare med styrka framhållit, uppenbart, att behovet av
den planerade och av riksdagen redan år 1937 beslutade nybyggnaden för
avdelningen för väg- och vattenbyggnad är synnerligen framträdande och
för varje år gör sig alltmera kännbart. Anslag för ändamålet synes därför
böra uppföras på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Jag erinrar, att 1940
års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen förklarat sig lia funnit
de av styrelserna för de tekniska högskolorna i deras petita för nästa budgetår
framlagda anslagsäskandena icke vara av den natur, att ett genomförande
av desamma kan behöva skjutas på framtiden med hänsyn till det
av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet.

Ritningarna för byggnadsföretaget underkastas för närvarande i besparingssyfte
översyn av 1940 års civila byggnadsutredning. Enär byggnadstiden
enligt utredningen i ärendet torde utgöra inemot två år, synes icke erforderligt
att i detta sammanhang anvisa hela det erforderliga anslagsbeloppet.
Då 300,000 kronor tidigare ställts till förfogande för ändamålet, synes det till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

297

räckligt om nu anvisas ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Frågan om
anvisande av medel till utrustning torde kunna anstå till budgetåret 1942/43.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för avdelningen för vägoch
vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag (B) av .............. kronor 700,000.

[9.] 7 k. Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag. Hos
Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939 hemställt
om anvisande av ett reservationsanslag av 45,000 kronor till ifrågavarande
arbeten.

I en av styrelsen för Chalmers tekniska högskola med eget yttrande till
byggnadsstyrelsen översänd skrivelse hade professorn i organisk kemi vid
högskolan Erik Larsson hemställt om utförande av vissa reparationer och
ändringar inom avdelning V av högskolans kemiska institutionsbyggnad enligt
vid skrivelsen fogat förslag. Professorn Larsson hade därvid bland annat
framhållit, att avdelningens dragskåp vore i alltför ringa utsträckning utrustade
med vatten och avlopp samt så små, att det mötte hinder att där
uppställa mera skrymmande apparater. Vidare saknades större dragskåp
med särskild kraftig ventilation, i vilket man kunde arbeta med giftiga gaser.
Denna brist vore så mycket kännbarare, som svavelväte- och klorrum saknades.
Ett av de båda vågrummen vore på grund av sitt läge mot solsidan utsatt
för sådana temperaturvariationer, att det vore oanvändbart såsom sådant,
och borde därför iordningställas till fotografiskt mörkrum. Professorn
Larsson hade vidare framhållit, att möjligheterna att använda elektricitet vid
undervisning och forskning vid avdelningen vore mycket begränsade, varför
han föreslagit, att ett ackumulatorbatteri skulle anskaffas och en elektrisk
central anläggas, från vilken olika strömarter kunde efter behov fördelas till
de olika laboratorieplatserna. För avdelningens hörsal borde dessutom anskaffas
en kopplingstavla.

Högskolans styrelse hade funnit den av professorn Larsson i ämnet gjorda
framställningen väl motiverad och hade för sin del livligt förordat, att byggnadsstyrelsen
måtte bland sina riksdagspetita upptaga begäran om anslag
för de avsedda arbetenas utförande.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att erinra beträffande de föreslagna
arbetena, vilka enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning
skulle draga en sammanlagd kostnad av 45,000 kronor.

Då det givetvis är av vikt, att utbildningen av ingenjörer inom de kemiska
disciplinerna — ej minst inom den organiska kemins ämnesområden — icke
hämmas av bristande laboratoriemöjligheter, är jag beredd att tillmötesgå den
föreliggande framställningen om anslag till vissa förbättringsarbeten i kemibyggnaden
vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid det nuvarande
statsfinansiella läget ger anledning till återhållsamhet vid medelsanvisningar

Departements chefen.

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av detta slag, vill jag föreslå, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet
nu anvisas med rätt för högskolestyrelsen att disponera detsamma för
de ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som må befinnas
mest angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbeloppet
med hänsyn till den höjda prisnivån torde böra numera uppräknas
till åtminstone 56,000 kronor, förordar jag för egen del, att ett reservationsanslag
av 43,000 kronor anvisas för ändamålet. Anslaget torde böra uppföras
på tilläggsstat II för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid Chalmers tekniska högskola å tillläggsstat
II för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av..............................kronor 43,000.

[10.] 7 1. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskoiorna, reserva tionsanslag.

För om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskoiorna anvisades
på riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 500,000
kronor. Anslaget avsåg vissa byggnadsarbeten vid dövstumskoiorna i örebro
och Härnösand samt på Broby gård, av vilka arbeten nybyggnaden
lör dövstumskolan i Härnösand beräknades draga en totalkostnad av

1,700,000 kronor, utgifter för konstnärlig utsmyckning icke medräknade.

Enligt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 skall omförmälda anslag
tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, icke tagas i anspråk
för andra ändamål än dels uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt beträffande förutnämnda byggnadsarbeten, dels
ock byggnadsarbetena vid dövstumskolan på Broby gård. Sistnämnda byggnadsföretag
är sålunda det enda av de med förutnämnda anslag avsedda företagen,
som hittills kommit till stånd. De två övriga ansågos böra igångsättas
endast under samma förutsättningar som gälla för byggnadsföretag,
vartill anslag anvisats på allmän beredskapsstat (jfr propositionen nr 79 till
1939 års urtima riksdag).

Med skrivelse den 20 februari 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen ritningar
till nybyggnader för dövstumskolan i Härnösand.
Kostnaderna för anläggningen beräknades uppgå till sammanlagt 1,950,000
kronor. Kostnadsökningen, 250,000 kronor, förklarades bero på prisstegringar
beträffande material och arbete. Med anledning av en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad promemoria, vari framhållits, bland annat, att
väsentliga besparingar syntes kunna vinnas genom förenkling av byggnadsprogrammet,
anbefalldes byggnadsstyrelsen att upptaga frågan till förnyad
behandling.

Förslaget underkastades sedermera granskning av 1940 års civila byggnadsutredning,
som med skrivelse till mig av den 6 november 1940 överlämnade
en promemoria i ämnet jämte ritningar, avseende en reviderad byggnadsplan.
Av promemorian inhämtas:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

299

Civila byggnadsutredningen hade vid sin prövning av ärendet tagit under
övervägande ett tidigare utarbetat lill- och ombyggnadsförslag. Härvid hade
utredningen kommit till den bestämda uppfattningen, att detta förslag icke
borde komma till utförande, därest kostnaderna för nybyggnad kunde väsentligt
begränsas. Avgörande härvid hade varit, att, även om kostnaderna för
en skälig modernisering syntes kunna begränsas under de tidigare beräknade,
de i allt fall måste stiga till en sådan höjd, att det icke synts motiverat att utgiva
så avsevärda belopp på renovering av den gamla byggnaden. Därtill
komme, att densamma även i ombyggt skick måste föranleda betydande merkostnader
för driften, särskilt med avseende på uppvärmningen.

Stadsfullmäktige i Härnösand hade inkommit med erbjudande av innebörd,
att ett markområde om cirka 50,000 kvadratmeter, omfattande hela stadsägan
nr 233 C samt del av stadsägan nr 233, båda på Härnön, överlätes till
Kungl. Majit och kronan med full äganderätt och utan vederlag under förutsättning,
att detsamma användes för uppförande av ny dövstumskola. Anbudet
hade motiverats bland annat av hänsyn till att ett större byggnadsföretag vore
av betydelse för stadens arbetslöshetspolitik. Vid sin prövning av bvggnadsfrågan
från de numera föreliggande förutsättningarna hade utredningen funnit
del erbjudna området väl lämpat som byggnadsplats och tillstyrkte därför,
att Kungl. Maj :t antoge anbudet. Därigenom skulle tillika den nuvarande
skolanläggningen, som icke kunde värderas lägre än till 350,000 kronor,
kunna bibehållas och stå till förfogande för andra ändamål.

Enligt utredningens byggnadsförslag, som hänförts till det nya området,
skulle besparingar ernås genom uteslutande av lekhall och vissa bostäder,
minskning av lokaler, förenklad standard, koncentrerad planlösning m. m.
till ett belopp av 780,000 kronor. Kostnaden för det reviderade förslaget beräknades
således uppgå till 1,170,000 kronor, vilket belopp fördelades sålunda:
skolbyggnaden 465,000 kronor, elevbyggnaden 550,000 kronor, rektorsbostad
40,000 kronor, vaktmästarebostad 18,000 kronor och utvändiga arbeten
(inkl. idrottsplan) 97,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har mot byggnadsutredningens förslag gjort erinran endast
i fråga örn elevrummens storlek. Skolöverstyrelsen har framställt liknande
erinran och därjämte åberopat vissa av dövstumskolans styrelse gjorda
detaljerinringar.

Genom beslut den 22 november 1940 fastställde Kungl. Majit de av byggnadsutredningen
företedda ritningarna utom i fråga örn rektorsbostaden, beträffande
vilken Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut
örn fastställande av ritningar. Byggnadsstyrelsen medgavs därvid rätt att,
där så prövades nödigt, vidtaga sådana jämkningar beträffande elevrummen
och i övrigt, som kunde visa sig erforderliga och möjliga att genomföra inom
den på andra delar av byggnadsföretaget än rektorsbostaden belöpande kostnadsramen.

I detta sammanhang ber jag få lämna en kortfattad redogörelse för det
läge, vari frågan örn byggnadsarbete n f ö r övriga d ö v s t u mskolor
befinner sig.

De ifrågasatta byggnadsarbetena vid Broby dövstumskola lia som förut
nämnts kommit till stånd.

Vad dövstumskolan i Örebro beträffar, beslöt 1939 års lagtima riksdag
(skrivelsen nr 379), såsom av det föregående framgår, att anvisa medel till

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

påbörjande av planerad om- och tillbyggnad. Efter krigsutbrottet i september
1939 förutsattes emellertid, att arbetet skulle igångsättas endast under de
förutsättningar, som gällde för på beredskapsstat upptagna företag. Sedermera
har skolöverstyrelsen i skrivelse den 6 december 1940 framhållit, att
det torde kunna ifrågasättas, örn det icke i längden vore fördelaktigare med
en nybyggnad för denna dövstumskola i stället för hittills planerade örn- och
tillbyggnad. Efter att ha erinrat, att förslag till nybyggnad upprättats av
vederbörande länsarkitekt, har överstyrelsen föreslagit, att en ytterligare omprövning
av byggnadsfrågan måtte företagas, innan byggnadsarbetena igångsattes.

Av den i propositionen nr 156 till 1939 års lagtima riksdag lämnade redogörelsen
för då föreliggande utredning rörande dövstumskolornas byggnadsfrågor
framgår, att för skolorna i Lund, Vänersborg, Växjö och Gävle planerats
örn- och tillbyggnad, medan för Manilla dövstumskola avsetts en nybyggnad
vid Edsviken i Stockholmstrakten. För dessa fem skolors vidkommande
förutsatte såväl min företrädare i ämbetet som riksdagen, att en förnyad
utredning skulle äga rum i syfte, bland annat, att nedbringa kostnaderna.
För Manillaskolans del borde jämväl undersökas möjligheten och
lämpligheten av att uppföra byggnad i annan ort än Stockholm. Frågan örn
lämpligheten att i ökad utsträckning tillämpa externatsystem borde även utredas.

o Med skrivelse den 27 november 1939 inkom byggnadsstyrelsen efter samråd
med skolöverstyrelsen med sådan utredning för skolornas i Lund, Vänersborg,
Växjö och Gävle vidkommande.

Beträffande skolorna i Lund och Växjö ifrågasattes icke någon ändring i
de förut framlagda förslagen.

I fråga örn dövstumskolan i Vänersborg åter föreslogos vissa inskränkningar
i byggnadsprogrammet. Såsom närmare framgår av propositionen nr
156 till 1939 års lagtima riksdag, hade byggnadskostnaderna för denna skolas
del av byggnadsstyrelsen beräknats till 573,000 kronor, belöpande på i
stort sett dels omändring av vissa sovsalar till verkstadslokaler, dels uppförande
av nybyggnader för elever och för sjukavdelning m. m., dels ock vissa
ändrings- och reparationsarbeten i övrigt. De inskränkningar i detta byggnadsprogram,
som enligt den nu föreliggande utredningen kunna ske, innebära
uppskov med nybyggnaderna för elever och för sjukavdelning m. m.,
varigenom kostnaderna kunna nedbringas från 573,000 kronor till 231.000
kronor. I utredningen framhålles, att det med hänsyn till det växande elevantalet
—- elevantalet beräknades arbetsåret 1940/41 utgöra 110 _ vöre

ofrånkomligt att utöka de för undervisningen avsedda lokalerna, varför hela
skolbyggnaden utom ekonomiavdelningen torde behöva apteras till verkstäder
och lärosalar för den teoretiska undervisningen. Bostäder för eleverna kunde
anskaffas genom förhyrande av två våningar vid Hamngatan och Edsgatan
samt en staden tillhörig villa för en kostnad per år, inklusive utgifter
för lyse, av omkring 10,000 kronor. Härigenom behövde de förutnämnda
nybyggnaderna icke utföras. Däremot syntes det ofrånkomligt att de nuvarande
sovsalarna i anläggningen vid Torpavägen snarast ändrades till verkstadslokaler
samt att vissa ändrings- och moderniseringsarbeten utfördes i
matsalsavdelningen och portvaktsbostaden, varjämte byggnaderna måste underkastas
omfattande reparationsarbeten. I det tidigare framställda förslaget
i fråga om byggnaderna vid Edsvägen syntes någon inskränkning icke vara
att förorda.

Beträffande skolan i Gävle förordades i utredningen ett uppskov med hela
byggnadsprogrammet, enär tillräcklig erfarenhet icke vunnits av arbetet vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

301

denna specialskola för att definitiv ställning skulle kunna tagas till frågan
om skolans fortbestånd.

Vidare har byggnadsstyrelsen inkommit med utredning angående nybyggnad
för Memina dövstumskola och som ny förläggningsplats för skolan föreslagit
Södertälje. Kostnaderna för nybyggnaden beräknades till 2,080.000
kronor, inberäknat utgifter för rivning av de nuvarande skolbyggnaderna.
Med anledning av denna framställning har skolöverstyrelsen anbefallts att
avgiva utlåtande med utredning rörande den höjning eller minskning av de
årliga kostnaderna för skolan, som förslagets genomförande kunde beräknas
medföra. I en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, i maj 1940 dagtecknad
promemoria har sedermera ifrågasatts, huruvida icke en kostsam
nybyggnad för Manillaskolan skulle kunna undvikas. Två utvägar antyddes
därvid såsom möjliga nämligen ■— förutom skolans kvarblivande vid Manilla
— antingen ett lokalbyte med fortsättningsskolan i Växjö eller en förflyttning
till Gävle, det senare under förutsättning, att den nuvarande dövstumskolan
därstädes funnes böra nedläggas. Promemorian har den 8 maj 1940
remitterats till skolöverstyrelsen för utredning i samråd med byggnadsstyrelsen
av de i promemorian behandlade spörsmålen.

Av den utredning rörande behovet av byggnadsarbeten vid dövstumskolorna,
som tidigare varit underställd riksdagen, framgår, att flera av de ifrågasatta
byggnadsarbetena måste anses såsom trängande. Med vissa av byggnadsföretagen
måste dock i avbidan på närmare utredning tills vidare anstå.
I fråga om skolan i Gävle har sålunda förordats ett uppskov med byggnadsprogrammets
förverkligande, tills dess definitiv ställning kunnat tagas till
frågan örn denna skolas fortsatta bestånd. Beträffande skolan i örebro har
ifrågasatts nybyggnad för skolan i stället för den hittills planerade om- och
tillbyggnaden av de nuvarande lokalerna. I fråga om Manillaskolan har förordats
antingen lokalbyte med fortsättningsskolan i Växjö eller förflyttning
till Gävle, det senare under förutsättning att den nuvarande dövstumskolan
i Gävle nedlägges. Vid den fortsatta beredningen av dessa byggnadsfrågor
blir uppenbarligen av avgörande betydelse vilken ståndpunkt som intages i
frågan rörande Gävleskolans upprätthållande. Anses denna skola kunna nedläggas,
måste övervägas, huruvida icke skolans relativt tillfredsställande lokaler
kunna disponeras för någon av de andra skolorna, närmast för skolorna
å Manilla eller i Växjö. Men även skolan i Örebro synes i detta sammanhang
kunna komma i fråga, sedan det befunnits önskvärt att genom nybyggnad
lösa denna skolas lokalfråga. Samtliga de nu nämnda byggnadsfrågorna
slå sålunda i samband med varandra och böra lämpligen i ett sammanhang
tagas under omprövning framdeles, sedan erforderlig utredning i ämnet
verkställts.

Vad de återstående byggnadsföretagen beträffar, har jag vid besök på
ort och ställe kommit lill den uppfattningen, att frågan örn till- och ombyggnad
av skolan i Lund bör tagas under förnyad omprövning från den
förutsättningen, att externatsystem i ökad utsträckning tillämpas vid denna
skola. Vid den enligt det föregående verkställda utredningen synes denna synpunkt
icke lia upptagits till närmare bedömande. Däremot finner jag mig böra

Departements chefen.

302 Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

nu ifrågasätta anslag till byggnadsarbeten för dövstumskolorna i Vänersborg
och Härnösand.

Kostnaderna för byggnadsarbetena i Vänersborg lia, såsom redan nämnts,
nedbringats från 573,000 kronor till 231,000 kronor genom uteslutande av
de ifrågasatta nybyggnaderna för elevbostäder och sjukrum. Mot det sålunda
framställda förslaget har jag intet att i huvudsak erinra. Då flertalet av de
i övrigt vid denna skola planerade byggnadsarbetena synas vara av angelägen
art, vill jag — under erinran att elevantalet vid denna skola arbetsåret
1940/41 utgör 113 och alltså något överstiger det tidigare bei''äknade -— förorda,
att medel nu anvisas för ändamålet. Byggnadsarbetena, vilka för
närvarande torde draga en kostnad av minst 280,000 kronor, synas emellertid
böra begränsas till de nödvändigaste ändrings- och reparationsarbetena.
Med hänsyn härtill beräknar jag för ändamålet endast 225,000 kronor, vilket
belopp lärer böra i sin helhet upptagas på tilläggsstat II för budgetåret
1940/41.

Vad angår skolan i Härnösand, synes den nybyggnad för denna skola, som
beslöts av 1939 års lagtima riksdag, böra komma till stånd i det förenklade
utförande, som föreslagits av 1940 års civila byggnadsordning och av
Kungl. Maj :t godkänts. Enligt utredningen i ärendet skulle genom de ifrågasatta
förenklingarna vinnas en besparing av i runt tal 780,000 kronor och
totalkostnaden därigenom kunna nedbringas från 1,950,000 kronor till

1.170.000 kronor. Den tomt, som staden ställt till förfogande, synes lämpa
sig för ändamålet. En genom skolöverstyrelsens försorg verkställd utredning
har, såsom av handlingarna i ärendet framgår, givit vid handen, att de årliga
kostnaderna för skolan icke komma att ökas vid ett genomförande av
föreliggande byggnadsförslag.

Statsmakterna ha hittills icke tagit slutlig ställning till frågan, huruvida
statsverket bör bekosta uppförandet av rektorsbostäder vid dövstumskolorna.
Enligt den förutnämnda propositionen 1939: 156 uttalade sålunda min företrädare
i ämbetet, att han ej på grundval av den dittills företedda utredningen
kunde finna anledning föreligga att vid de nybyggda dövstumskolorna jämväl
anordna rektorsbostäder. Såsom av handlingarna i förevarande byggnadsärende
framgår, lia emellertid —• såvitt angår dövstumskolan i Härnösand
— dövstumskolan styrelse och skolöverstyrelsen framhållit såsom oundgängligt,
att rektor bodde inom skolområdet för att kunna öva nödig tillsyn
över eleverna inom ifrågavarande internatskola. Då jag delar denna uppfattning,
tillstyrker jag, att nybyggnaden må omfatta även den föreslagna
rektorsbostaden, som i enlighet med 1940 års civila byggnadsutrednings förslag
bör utgöras av ett monteringsfärdigt trähus och betinga en kostnad av

40.000 kronor. Detta belopp ingår i den beräknade totalkostnaden, 1,170,000
kronor.

För påbörjande av det av mig förordade nybyggnadsföretaget i Härnösand
står till förfogande en del av det tidigare anvisade anslaget av 500,000
kronor till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Enligt utredningen
i ärendet ha för de beslutade byggnadsarbetena vid Broby dövstum -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

303

skola åtgått omkring 210,000 kronor. Återstoden av anslaget, 290,000 kronor,
torde böra disponeras för nybyggnadsföretaget i Härnösand. Härutöver
torde böra för ändamålet på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisas
ett belopp av 500,000 kronor. Till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
torde med hänsyn till vad sålunda anförts böra upptagas ett reservationsanslag
av (225,000 + 500,000 =) 725,000 kronor. Jag hemställer således,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 725,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

■ ''I 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

305

Bilaga 20.

Kapitalinvesteringar.

J ordbruksdepcirtementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
på jordbruksdepartementet ankommande ärenden rörande kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 och anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 8 a. Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt, reser vationsanslag.

Vid anmälan förut denna dag av de ärenden rörande anslag
å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, som angå jordbruksdepartementet,
har jag bland annat föreslagit, att för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor till nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt. Därvid uppgav jag, att jag hade för avsikt att i annat
sammanhang framlägga förslag örn beredande redan under innevarande budgetår
av vissa medel, vilka erfordrades för ifrågavarande byggnadsarbete.
Jag återkommer nu till sistnämnda fråga.

Beträffande utredningen i förevarande ärende tillåter jag mig hänvisa till
den i nämnda sammanhang lämnade redogörelsen för densamma. Här må
allenast erinras om att vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; r. skr.
nr 345) beslut fattades om nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt för en beräknad kostnad av 3,850,000 kronor samt att för budgetåret
1939/40 anvisades ett reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000
kronor, av vilket emellertid — i enlighet med den av 1939 års urtima riks Bihang

till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 2.

306

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dag behandlade besparingspropositionen nr 79 — ett belopp av 850,000 kronor
förutsatts skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles
prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Såsom jag omnämnde
vid föredragning av berörda ärende angående anslag å kapitalbudgeten
för nästkommande budgetår, har statens veterinärbakteriologiska anstalts
nämnd i skrivelse den 20 november 1940 meddelat, att huvudritningar för
nybyggnaden numera äro färdigställda.

Då de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt måste anses synnerligen otillfredsställande och förberedande åtgärder
vidtagits för byggnadsarbetets igångsättande, vill jag föreslå, att medel
för den redan tidigare beslutade nybyggnaden i viss omfattning göras tillgängliga
under innevarande budgetår. I första hand synes härvid det å
riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 kvarstående beloppet av 850,000
kronor böra tagas i anspråk. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran,
torde Kungl. Maj:t få anses oförhindrad att meddela beslut härom.
Det i övrigt erforderliga beloppet för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat
för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra bestämmas till

1,000,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de
jämkningar beträffande det beslutade byggnadsföretaget, vilka finnas lämpligen
kunna göras i kostnadsbesparande syfte.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av........kronor 1,000,000.

[2.] 8 b. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt, reser vationsanslag.

Genom beslut av 1928 års riksdag upplätos till statens centrala
frökontrollanstalt och institut för husdjursförädling vissa delar av kronoegendomen
Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län. År 1935 förflyttade
nämnda institut sin verksamhet från Bergshamra. I anledning härav beslöt
1935 års riksdag, att de delar av egendomen, som disponerats av institutet,
skulle med vissa undantag överlåtas till centrala frökontrollanstalten.
Denna har sedermera utarrenderat egendomen i viss omfattning.

I skrivelse den 6 november 1940 har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
hemställt, att ett belopp av 32,300 kronor måtte anvisas för uppförande
av en ny ekonomibyggnad på den av anstalten disponerade kronoegendomen.
Vid skrivelsen voro fogade dels ritningar till nämnda byggnad,
dels ock anbud på byggnadsarbetets utförande.

Såsom skäl för sin hemställan har anstaltsstyrelsen i huvudsak åberopat
de uttalanden rörande ifrågavarande ekonomibyggnad, som gjorts av synemännen
i en i september 1935 föranstaltad laga syn å egendomen. Detta uttalande
innehöll följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

305

Byggnaden är i sådant skick, att densamma icke kan tillfredsställande
iordningställas genom avhjälpande av befintliga brister. Väggarna på långsidan
bukta kraftigt ut åt söder, beroende dels på angrepp av röta, dels på
för svagt dimensionerat virke. Taket är underhaltigt och läcker på en mångfald
ställen. För försättande av byggnaden i brukbart skick och för att
kunna ha djur uppställda utan att behöva löpa risk för att byggnaden faller
samman, måste dels genomgående förstärkningsarbeten utföras och dels
taket helt nytäckas. Då byggnaden emellertid är synnerligen olämpligt inredd
och av gammalmodig konstruktion, anse synemännen, att byggnaden
icke är värd dessa kostnader utan anse såsom lämpligast och mest ekonomiskt,
att en ny ekonomibyggnad uppföres vid egendomen. — Efter överläggning
med parterna, varvid byggnadens brister närmare genomgingos,
beslöts att byggnaden icke skulle underkastas laga syn.

Anstaltsstyrelsen har framhållit, att ordföranden i Solna hälsovårdsnämnd
i skrivelser den 6 november 1937 och den 21 april 1938 hemställt, att ladugården
ställdes i sådant skick, att den motsvarade bestämmelserna i § 8 av
socknens hälsovårdsordning, som vore av samma lydelse som § 18 i hälsovårdsstadgan
för riket, samt att gödselstaden anordnades så, att några olä7
genheter av denna icke uppstode för de omkringliggande boningshusen.

Vidare har styrelsen anfört, bland annat, att styrelsen med hänsyn till
nu åberopade omständigheter icke kunde påtaga sig ansvaret för de med den
oordnade gödselstaden förenade olägenheterna och för att ladugården skulle
kunna störta samman och ödelägga arrendatorns i densamma befintliga
kreatursbesättning. Efter att ha diskuterat möjligheterna att förflytta anstaltens
kontrollodlingsverksamhet till annan plats men funnit detta olämpligt
har styrelsen yttrat i huvudsak följande.

Styrelsen är av den bestämda uppfattningen att det är lämpligast att ifrågavarande
egendom som hittills är utarrenderad på villkor att de arealer,
som äro erforderliga för anstaltens verksamhet, alltid stå till dess förfogande.
Härigenom vinnes icke blott att anstalten ej behöver taga befattning med
de arealer, som under året icke lagas i anspråk för kontrollodlingar, utan
dessutom får arrendatorn draga försorg om jordbearbetning, gödsling, skörd
m. m. av de utav anstalten under året använda arealerna. Under år 1940
har av egendomens verkligt effektiva åkerareal, cirka 15 hektar, ungefär 10.5
hektar använts av frökontrollanstalten jämte i mindre utsträckning av statens
växtskyddsanstalt, varför alltså till arrendatorns förfogande endast stått
en areal av knappt 4.5 hektar. Det är av vikt att lia tillgång till en kreatursbesättning
och detta icke blott för ett tillgodogörande av egendomens grödor
utan också för erhållande av kreatursgödsel; användning av enbart konstgödsel,
som försöksvis företagits på en del skiften, har efter en följd av år
visat sig giva otillfredsställande resultat. Höskördarna från gården äro emellertid
ej tillräckliga för den av styrelsen tilltänkta kreatursbesättningen, men
det torde vara anledning påpeka att arrendatorn dessutom tillgodogör sig
grässkörden från en del andra statsinstitutioner.

Det vore naturligtvis tänkbart, att centrala frökonlrollanstalten själv övertoge
egendomens drift, men en dylik anordning nödvändiggjorde även den
uppförande av en ekonomibyggnad, ehuru kanhända av något mindre storlek
än den nu föreslagna. Eli övertagande av driften skulle enligt styrelsens
åsikt innebära avsevärt ökade kostnader för statsverket. Oavsett inköp av
levande och döda inventarier, vilka beräknas kräva elt belopp av minst

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements(thefen.

20,000 kronor, torde det årliga driftsunderskottet bli högst avsevärt större
än de nuvarande kostnaderna för de till Bergshamra förlagda kontrollodlingarna.

Då styrelsen på grund av anförda omständigheter anser det vara absolut
nödvändigt, att en ny ekonomibyggnad omedelbart uppföres, har den låtit
uppgöra ritningar till en sådan. Byggnaden skulle enligt dessa ha en basyta
av 10 X 36 meter samt inrymma ladugård för 16 klavbundna kreatur, stall
för 3 hästar samt erforderliga log- och magasinsutrymmen jämte rum för
vagnar, maskiner och redskap, vartill kommer cementerad gödselstad med
urinbrunn. Styrelsen har infordrat anbud för dessa arbeten från byggmästaren
Hagnar V. Wredh i Frösunda. Anbudet upptager frenne olika alternativ,
vilka efter avdrag av det belopp, Wredh är villig erlägga för den gamla
byggnaden, sluta på belopp av respektive 27,900, 28,450 och 29,300 kronor.
Styrelsen tinner visserligen det sistnämnda alternativet, som innebär, att
byggnaden uppföres med ytterväggar av Nopsasten, vara det ur hållbarhetssynpunkt
fördelaktigaste, men på grund av det ekonomiska läget anser sig
styrelsen böra föreslå det förstnämnda alternativet, som ställer sig 1,400
kronor billigare; byggnaden skulle i så fall uppföras med stomme av det
gamla timret. Förutom nyssnämnda byggnadskostnad tillkomma dessutom
en del andra kostnader, i första hand för elektrifiering av byggnaden,
som torde draga en kostnad av cirka 1,000 kronor. För att få hela
föreliggande spörsmål slutgiltigt och fullt tillfredsställande ordnat, är det
vidare av vikt, att en avloppsledning framdrages till den stora avloppsledning,
till vilken såväl statens centrala frökontrollanstalts och statens
vaxiskyddsanstalts institutionsbyggnader som en hel del villalägenheter redan
förut äro anknutna och vilken framgår på ett avstånd av cirka 225 meler
från den planerade byggnaden. Kostnaden härför torde uppgå till ett belopp
av cirka 1,500 kronor. Slutligen bör upptagas ett belopp av 1,900 kronor
till oförutsedda kostnader, häri inbegripet kontrollantarvode, indragande
av vattenledning, diverse planeringsarbeten m. m.

Kostnaden för hela det framlagda projektet skulle alltså uppgå till
(27,900 + 1,000 + 1,500 +1,900 =) 32,300 kronor.

Av den förebragta utredningen synes framgå, att den nuvarande ekonomibyggnaden
å den av centrala frökontrollanstalten disponerade delen av egendomen
Bergshamra nr 1 svårligen längre kan användas för sitt ändamål.
Anstaltsstyrelsen har i sin framställning i ärendet framlagt flera alternativa
förslag till lösning av byggnadsfrågan. Efter övervägande av de skäl som av
styrelsen framlagts för och emot de olika alternativen har jag stannat för det
av styrelsen själv förordade förslaget om uppförande av en ny ekonomibyggnad
och anordnande av avloppsledning m. m. för en sammanlagd kostnad
av 32,300 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande nybyggnad
snarast möjligt kommer till stånd bör anslag härför äskas å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag (B) av..........kronor 32,300.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

309

Statens utlåningsfonder.

[3.] 10 a. Frukt- och potatislagerhusfondcn, reservationsanslag. Under

åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av förslag om anvisande
å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln av anslag
till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Frukt- och potatislagerhusfonden å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................. kronor 375,000.

[4.] 13 a. Kraftledningslånefonden, reservationsanslag. Vid 1918 års

riksdag beslöts inrättande av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående
fonden finnas upptagna i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718),
vilka bestämmelser ändrats eller kompletterats genom kungörelserna nr 480/
1919, 194/1923, 366/1925, 406/1934 samt 601 och 615/1937. Enligt dessa bestämmelser
må lån för utförande av kraftledningar och därtill hörande transformatorstationer
kunna erhållas ur kraftledningslånefonden. Lån beviljas av
kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i första hand för nyanläggningar
men kan även tilldelas för redan utförd eller under byggnad varande anläggning.
Räntesatsen är för närvarande 4 procent. Beviljat lån utlämnas av statskontoret
(som förvaltar fonden), sedan låntagaren avlämnat skuldförbindelse
jämte säkerhet, som av statskontoret kan godkännas.

Fondens disponibla kapitalbehållning utgjorde den 1 december 1940

1,390,000 kronor. Under tiden den 1 december 1940—30 juni 1941 beräknas
i amorteringar komma att inflyta 210,000 kronor, vadan det under budgetåret
1940/41 disponibla beloppet torde uppgå till 1,600,000 kronor.

I skrivelse den 27 november 1940 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
hemställt dels om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1940/41 av ett belopp å 3,000,000 kronor samt å riksstaten för budgetåret
1941/42 av ett belopp å 4,000,000 kronor såsom förstärkning av kraftledningslånefonden,
dels ock om viss komplettering av de för fonden gällande
bestämmelserna.

I fråga om behovet av den äskade förstärkningen av fonden ha ämbetsverken,
efter att ha redogjort för fondens ställning, anfört i huvudsak följande.

Vid gemensamt sammanträde den 2 november 1940 ha ämbetsverken beviljat
6 sökande lån från fonden med tillhopa 558,000 kronor. För närvarande
äro 7 ansökningar med ett sammanlagt lånebelopp av 554,000 kronor under
behandling, varför, sedan nämnda ansökningsärenden avgjorts, endast ett
belopp av omkring 1,000,000 kronor torde stå till förfogande för ytterligare
utlåning.

Då elektrifieringen på grund av rådande brist på brännoljor forceras i alla
delar av landet, torde ökade krav komma att ställas på kraftledningslånelon -

310

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

den, varför det synes oundvikligt att fonden tillföres kapitalförstärkning, om
de med fondens inrättande avsedda lättnaderna för landsbygdselektrifieringen
skola kunna beredas även framdeles. Även örn efter 1940 års urtima riksdags
beslut örn anvisande av 5,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag sådana
bidrag lämnas för viss del av anläggningskostnaden, måste likväl företagaren
anskaffa de medel, som svara mot resterande del av anläggningskostnaden.
Det är påtagligt att den ekonomiska bärkraften inom sådana orter, där
bidrag kunna ifrågasättas för elektrifieringen, i allmänhet icke är så stor att
företagarna själva kunna prestera det utöver bidraget erforderliga kapitalet
utan detta måste, sannolikt till större delen, upplånas.

Förutom de krav på fonden, som kunna väntas från företag, vilka komma
till stånd utan statsbidrag, får man sålunda utgå ifrån att fondens kapitaltillgångar
komma att tagas i anspråk i betydande omfattning av de subventionerade
företagen.

Det möter visserligen svårigheter att bedöma storleken av den kapitalökning,
som är erforderlig för kraftledningslånefonden. Emellertid synes ett något
större belopp än det för subvention avsedda komma att erfordras för utlåning
till de subventionerade företagen.

Örn nu det kapital, som är tillgängligt för normal utdelning av lån från
kraftledningslånefonden, tillsvidare kan anses tillfredsställa för detta ändamål
avsedda anspråk under innevarande budgetår, så synes en ökning av
fondens kapital med omkring 6,000,000 kronor behövlig för att motsvara de
ökade krav, som kunna förväntas bli ställda på fonden. Hälften av detta belopp
torde komma alt erfordras under vart och ett av budgetåren 1940/41
och 1941/42.

Under sistnämnda budgetår torde dessutom omkring 1,000,000 kronor erfordras
för att i sedvanlig utsträckning tillfredsställa lånebehovet för sådana
företag som komma till stånd utan subvention.

Beträffande den ifrågasatta kompletteringen av bestämmelserna rörande
fonden lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen yttrat huvudsakligen
följande.

Ytterligare hjälp till landsbygdens elektrifiering kan lämnas genom en viss
eftergift med avseende å den säkerhet, som fordras för lån från kraftledningslånefonden.
Enligt av statskontoret tillämpad praxis godtages enbart
inteckning i en distributionsanläggning såsom säkerhet för lån — inom viss
gräns av anläggningens värde — endast om anläggningen är ansluten till statens
kraftnät eller om egen kraftkälla förekommer. I andra fall fordras dessutom
annan säkerhet, vanligen borgen. En betydlig lättnad skulle vinnas, örn för
lån för anläggning, till vars utförande Kungl. Majit lämnat bidrag, såsom
säkerhet kan godkännas enbart inteckning i den anläggning, bidraget avser.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen vilja understryka betydelsen av
ett dylikt medgivande men vilja samtidigt framhålla, att en kompletterande
säkerhet synes önskvärd för att minska de förluster för statsverket, som ett
dylikt medgivande kan befaras medföra. Ämbetsverken utgå från att de blivande
konsumenterna vid ett distributionsföretag i en eller annan form få
förbinda sig att deltaga i förräntning och amortering av den för företaget erforderliga
upplåningen. Där företaget bildas såsom ekonomisk förening —
vilket torde vara den vanligast förekommande företagsformen —- få medlemmarna
avlämna reverser till belopp, som motsvara oguldna insatsbelopp.
Om nu dessa reverser, avfattade enligt av statskontoret fastställt eller godkänt
formulär, förbli hos den låntagande föreningen såsom ytterligare pant
för lån från kraftledningslånefonden —- med uttrycklig försäkran från låntagaren
att de icke få användas såsom säkerhet för annan upplåning — så
synes denna kompletterande säkerhet — även örn den är deponerad hos lån -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

311

tagarsammanslutningen — kunna bereda statsverket en något större säkerhet
mot förluster på grund av utlåningen. Där låntagarsammanslutningar ha
annan form än ekonomisk förening torde statskontoret, där så visar sig möjligt,
böra påfordra kompletterande säkerhet för lån.

I avgivet remissutlåtande den 10 december 1940 har statskontoret ifrågasatt
någon begränsning av det för förstärkning av fonden avsedda beloppet.

Vad angår bestämmelserna för fonden har statskontoret framhållit, att enligt
vad ämbetsverket inhämtat de subventionerade lånen av ifrågavarande
typ regelmässigt äro jämförelsevis små — 2,000 å 3,000 kronor. Det skulle
bli förenat med synnerligen stort besvär att på erforderligt sätt övervaka
dessa hos föreningarna kvarliggande reverser, och någon verklig panträtt
i dem skulle icke komma att förefinnas. Med andra ord, den föreslagna anordningen
skulle bli av föga nytta men medföra avsevärda olägenheter. Statskontoret
har därför förordat, att beträffande lån till subventionerade kraftledningsföretag
uttryckligen föreskrives, att det skall åligga kommerskollegium
att ombesörja teknisk och ekonomisk kontroll av fortlöpande natur.

Därest dylik kontroll effektivt genomföres, torde någon deposition av reverser
icke behöva förekomma.

Statens industrikommission har i remissutlåtande den 12 december 1940
föreslagit, att de av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen äskade beloppen
nedsättas till 1,000,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 2,000,000
kronor för budgetåret 1941/42.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att en förstärkning av kraft- Departement»-ledningslånefonden torde vara behövlig, därest den igångsatta verksamheten chelenför
elektrifieringen å landsbygden skall kunna genomföras i avsedd omfattning.
Jag biträder med hänsyn härtill förslaget om äskande av medel för
ändamålet. Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget anser jag lämpligt,
att nu å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas
ett belopp av 3,000,000 kronor. Anvisandet av ytterligare medel framdeles
torde få bli beroende på utvecklingen och läget i fråga om tillgången på erforderlig
materiel av skilda slag. Kungl. Majit torde böra äga att i anslutning
till vad ämbetsverken anfört medgiva lättnader i fråga om säkerheten för
lånen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kraftledningslanefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 3,000,000.

[5.] 13 b. Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag. Genom beslut

av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 43; r. skr. nr 64) anvisades till Befrämjande
av landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 et t reservationsanslag av 5,000,000 kronor. I årets statsverksproposilion
har Kungl. Majit på min tillstyrkan för samma ändamål äskat
ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor för budgetåret 1941/42.

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med skrivelse den 8 oktober 1940 bär statens bränslekommission överlämnat
en inom kommissionen upprättad promemoria rörande åtgärder för
landsbygdens elektrifiering. I skrivelsen har kommissionen bland annat föreslagit
inrättande av en ny lånefond, förslagsvis benämnd statens elektrifieringslånefond,
från vilken lån skulle kunna utlämnas för underlättande av
anskaffande av den del av kapitalbehovet för elektrifiering, vilket icke täckes
genom statsbidrag.

I promemorian har beträffande inrättandet av nyssnämnda lånefond anförts
i huvudsak följande.

Den huvudsakliga planen för lämnande av statsbidrag från anslaget till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering går ut på att de blivande konsumenterna
genom sina inträdesavgifter till föreningarna täcka anläggningskostnaderna
upp till det normala värdet, medan det statliga bidraget täcker
den del av kostnaderna, som överskjuter detta normala värde. Som det emellertid
befunnits rationellt att sätta subventionsgränsen relativt högt, komma
svårigheter i vissa fall att uppträda för konsumenterna att erlägga den normala
inträdesavgiften.

När de nu befintliga föreningarna bildades, skedde inbetalningen av inträdesavgifterna
i stor omfattning genom avlämnande av reverser, som sedan
belånades av föreningarna. För närvarande föreligger åtminstone på vissa
håll en tendens hos föreningarna att kräva kontant erläggande av inträdesavgifterna.

Vid finansieringen av föreningsbildandet respektive utvidgningen av en
befintlig förening skulle därför en statlig lånefond för ändamålet, förslagsvis
benämnd statens elektrifieringslånefond, vara av stor nytta. Räntan synes
böra vara densamma som för kraftledningslånefonden, d. v. s. för närvarande
4 procent. Amorteringstiden torde böra väljas relativt kort, förslagsvis
10 år. Lån bör lämnas endast efter behovsprövning.

Det är vanskligt att uppskatta, vilka anspråk som komma att ställas på en
dylik lånefond. Uppskattningsvis torde emellertid ett belopp om 2,500,000
kronor vara tillräckligt vid starten.

Det bör framhållas, att åtgärder äro erforderliga för förhindrande av dubbelbelåning,
så att icke en förening och dess medlemmar var för sig upptaga
lan för utbyggande av ett och samma ortsnät. Låneverksamheten synes böra
handhas av hushållningssällskapen.

Bränslekommissionen har i sin skrivelse anslutit sig till vad i promemorian
anförts. Kommissionen har framhållit, att ur ifrågavarande fond även i undantagsfall
borde kunna lämnas lån för utförande av installationer.

I gemensamt remissutlåtande den 8 november 1940 ha kommerskollegium
och vattenfallsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Då ett nytt elektrifieringsföretag av den art, varom nu är fråga, bildas, torde
finansieringen vanligen komma att ske på så sätt att det kapital, som erfordras
utöver statsbidraget, anskaffas dels genom lån och dels genom insatser
antingen i kontanter eller i form av naturaprestationer från konsumenterna.
Något hinder att i dylikt fall täcka hela lånebehovet från kraftledningslånefonden
synes icke föreligga. Därest personliga insatser gjorts endast
av en del av konsumenterna, måste hänsyn härtill givetvis tagas vid
strömlaxans utformning.

_ Gäller det åter nyelektrifiering i anslutning till ett befintligt distributionsföretag,
så kan det antingen vara fråga om elektrifiering samtidigt av ett flertal
gårdar eller enstaka sådana.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

313

I förra fallet torde företaget i allmänhet uppgiva den högsta anläggningskostnad,
som kan ifrågakomma för anslutning på samma villkor som gälla
för förutvarande abonnenter. Motsvarande belopp synes företaget kunna tilldelas
såsom lån från kraftledningstånefonden på sedvanliga villkor. Sedan
evenluellt statsbidrag lämnats, återstår sannolikt i många fall — även sedan
de blivande konsumenterna kontant eller i naluraprestationer lämnat vissa
bidrag — elt större eller mindre belopp, som icke kan förräntas och amorteras
med tillämpande av normala taxor. Även detta senare belopp kan tänkas
bli tillfört distributionsföretaget såsom lån från kraftledningslånefonden,
men då synes man böra förutsätta, att de nytillkomna abonnenter, vilka lånet
avser, förbinda sig att till företaget såsom extra fast avgift erlägga för lånets
förränlning och amortering erforderligt belopp. Man torde emellertid böra
räkna med att en del företag icke vilja påtaga sig en dylik upplåning. I sådana
fall vore det av värde, om vederbörande abonnenter hade möjligheter
att upplåna på en var belöpande belopp från den ifrågasatta elektrifieringsJånefonden.

I det återstående fallet, d. v. s. då fråga är örn anslutning av en eller ett
fåtal gårdar, får man nog i många fall utgå från att distributionsföretaget
av dessa kräver kontanta inträdes- eller anslutningsavgifter, vilka svara mot
hela den under subventionsgränsen liggande delen av byggnadskostnaderria.
Även i detta fall synes önskvärt, att de nytillträdande konsumenterna lia möjligheter
att erhålla lån från elektrifieringslånefonden.

Enligt ämbetsverkens mening bör en dylik fond stå öppen icke endast för
dem, som önska inträda i förening, som åtnjutit statsbidrag, utan för alla, som
ha svårt att på annat sätt finansiera de med anslutning till ett distributionsföretag
förknippade kostnaderna. Från samma fond synes även i enstaka
fall, där särskilda skäl föreligga, kunna lämnas lån för bestridande av kostnaderna
för installationer.

De lån från denna fond, som kunna ifrågakomma, bli uppenbarligen av en
mindre storleksordning än de, som lämnas från kraftledningslånefonden, men
de bli i stället så mycket flera till antalet. Det möter svårigheter att bedöma
lånebehovets storlek, innan erfarenhet från en dylik låneverksamhet föreligger.
Med den begränsning av fondens uppgift, som ämbetsverken föreslagit,
synes dock ett begynnelsekapital av 1,000,000 kronor vara tillräckligt.

Bränslekommissionen har föreslagit, att lån från elektrifieringslånefonden
skola förmedlas av hushållningssällskapen. Ämbetsverken finna visserligen
denna väg framkomlig, men vilja som ett antagligen lämpligare alternativ
föreslå, att fonden disponeras av kommerskollegium, som i så fall skulle ha
att utlämna lånen efter förslag av vederbörande länsstyrelser. För detta alternativ
talar bland annat att kommerskollegium handlägger liknande ärenden,
t. ex. rörande kraftledningslånefonden, gengaslånefonden, hantverkslånefonden
m. m., och att länsstyrelserna på grund av den befattning, de avses
skola taga med bidragsmedlens användning, kunna anses mera skickade
för ifrågavarande uppgift än hushållningssällskapen. Det bör ej heller förbises,
att arbetet med fördelningen torde komma att medföra vissa kostnader
för statsverket. Möjligen kan kostnadsfrågan lättare ordnas, örn det av
ämbetsverken anvisade alternativet väljes.

Beträffande den föreslagna fonden vilja ämbetsverken slutligen framhålla,
att med hänsyn till att respektive låntagare sällan torde vara i stånd prestera
någon säkerhet det icke lärer kunna undvikas, att förlusterna å en dylik fond
skulle bli avsevärda.

Statskontoret har i yttrande den 31 december 1940 förklarat, att statskontoret,
då det föreliggande förslaget utgjorde en lämplig komplettering av tidi -

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

gare åtgärder på ifrågavarande område, icke ville motsätta sig inrättande av
en elektrifieringslånefond i enlighet med vad kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen
föreslagit.

Genom det av 1940 års urtima riksdag beviljade anslaget till Befrämjande av
landsbygdens elektrifiering har ett kraftigt stöd lämnats strävandena att föra
fram elektrifieringsfrågan på landsbygden mot sin lösning. Emellertid synes
av vad myndigheterna anfört framgå, att i vissa fall ytterligare hjälp bör
lämnas, därest det avsedda syftet skall vinnas. På många håll torde det nämligen
visa sig omöjligt att uppbringa de kontanta medel, som kunna fordras
av de enskilda för att få inträda i elektrifieringsföretaget. I vissa fall torde
de enskilda personer, som önska ansluta sig till ett elektrifieringsföretag, få
fullgöra sin betalningsskyldighet med reverser, men det torde icke heller vara
sällsynt att kontant insats fordras. Myndigheterna lia därför förordat inrättandet
av en ny lånefond, från vilken lån skulle utlämnas i fall då elektrifieringsföretag
icke skulle kunna genomföras enbart med den hjälp lämnandet
av statsbidrag innefattar. Med hänsyn till vikten av att i nuvarande krisläge
i möjligaste mån bidraga till elektrifieringens genomförande på landsbygden
anser jag mig böra biträda myndigheternas förslag om inrättande av
en särskild lånefond.

Rörande villkoren för lån från ifrågavarande fond, vilken torde böra benämnas
elektrifieringslånefonden, synes i huvudsak följande böra gälla. Lån
bör kunna beviljas enskilda personer, vilka äro i behov därav för att kunna
ansluta sig till ett elektrifieringsföretag. Såsom nyss antytts torde i vissa
fall betalningsskyldigheten gentemot företaget kunna fyllas genom avlämnande
av revers. I de fall då statsbidrag eller annat statligt stöd lämnas företaget
torde kunna föreskrivas att företaget för att få åtnjuta dylikt stöd i regel
bör godtaga dylika reverser. Emellertid föreligga fall, då företaget icke
åtnjuter statsunderstöd och kräver kontant insats. Lån bör då kunna erhållas
för att möjliggöra anslutning till företaget. Understundom förekommer, att
synnerligen långa och dyrbara ledningar måste framdragas till den gård som
skall anslutas och till följd härav stor inträdesavgift fordras. Avlämnande av
revers kan då icke alltid vara till fyllest för företaget. Lån bör då kunna lämnas
den enskilde för att möjliggöra anslutningen. Såsom bränslekommissionen
framhållit synas även skäl tala för att lån undantagsvis, då hjälp icke annorledes
kan erhållas, bör kunna lämnas för bestridande av installationskostnaderna.
Erinras må, att bistånd för gäldande av installationskostnaderna kan
erhållas från andra anslag. Vid beviljande av lån bör sökandes möjligheter
att på annat sätt erhålla erforderliga medel undersökas. Endast där ett verkligt
lånebehov föreligger, bör lån beviljas. Å lån bör gäldas ränta efter i huvudsak
samma grunder som gälla för lån från kraftledningslånefonden. För
närvarande är räntan för lån från sistnämnda fond bestämd till fyra procent.
Amorteringstiden torde i regel icke böra överstiga 10 år. Med hänsyn
till det klientel, som här kommer i fråga, torde man icke kunna uppställa
alltför stränga krav på säkerhet för lånen. Det torde få ankomma på veder -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

315

börande myndighet att från fall till fall bestämma vad i detta hänseende skäligen
bör fordras. Vad angår frågan vilken myndighet som bör handha den
nu föreslagna låneverksamheten, ansluter jag mig till kommerskollegiums och
vattenfallsstyrelsens förslag att verksamheten anförtros åt kommerskollegium.
Denna myndighet handhar i stor utsträckning andra elektrifieringsfrågor
och torde med hänsyn härtill äga de bästa förutsättningarna att bedöma
hithörande frågor. Den nya lånefonden torde böra stå under statskontorets
förvaltning. Därest riksdagen biträder vad jag nu föreslagit, torde det
sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser
rörande låneverksamheten.

Beträffande medelsbehovet för låneverksamheten anser jag i likhet med
kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen, att ett kapitaltillskott av 1,000,000
kronor torde vara tillräckligt till en början. Då det är av vikt att verksamheten
snarast kan igångsättas, synes detta belopp nu böra äskas å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Elektrifieringslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fritz af Petersens.

■ ''

... - s - j . . r *'' . • .,

: Ii-; .

■

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

317

Bilaga 21.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande:

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 6. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag.

ti a. Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag.
7. Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag. 7 a.
Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag.
8. Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 233 till 1938 års riksdag anvisade
riksdagen till försöksanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Anläggningarna avsågos skola göras bombsäkra. Sedan
Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta utföra tre
dylika anläggningar för lagring av bensin och brännolja med en sammanlagd
lagringskapacitet av 11,500 kbin, har anslaget genom olika beslut av
Kungl. Maj:t under åren 1938 och 1939 ställts lill styrelsens förfogande.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 8, punkterna 7 och
8) föreslog Kungl. Maj:t anvisande av medel för fortsatt anordnande av
bombsäkra anläggningar för flytande bränslen. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag anvisade samma års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 till spräng -

318

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av -2,000,000 kronor
och till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av likaledes

2.000. 000 kronor. Dessa båda anslag om tillhopa 4,000,000 kronor avsågos
skola förslå till anordnande av bombsäkra lagringsutrymmen om 40,000 kbm.

Emellertid uppgjorde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera efter
samråd med handelsdepartementet en byggnadsplan, omfattande lagringsutrymmen
om 77,000 kbm. Enligt av styrelsen i skrivelse den 13 juli 1939
lämnade uppgifter beräknades kostnaderna till 5,980,000 kronor. Förutsättningarna
för ett realiserande av planen i dess helhet var sålunda att ytterligare
anslagsmedel anvisades. Genom beslut den 14 juli 1939 bemyndigade
Kungl. Maj:t styrelsen att låta utföra de i planen upptagna anläggningarna.
Med bifall till förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 34 lill 1939 års urtima
riksdag anvisade riksdagen för möjliggörande av arbetena i fråga å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 till sprängningsarbeten
m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor och till cisternanläggningar
för oljelagring ett dylikt anslag av 600,000 kronor.

Samtliga nu nämnda, av 1939 års riksdagar anvisade anslag hava genom
olika beslut av Kungl. Maj:t ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande.

På förslag av Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 34 anvisade 1939
års urtima riksdag vidare till anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor. Anslaget avsågs för utbyggande av
cisternanläggningar om tillhopa 170,000 kbm på olika platser i landet, vilka
ur distributions- och andra synpunkter kunde finnas lämpliga. I skrivelse
den 16 november 1939 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen preliminär
generalplan för anslagets användning för därmed avsett ändamål. I nämnda
plan ingingo vissa anläggningar för militära behov. Då dessa sistnämnda
anläggningar syntes böra utföras bombsäkra, vilket medförde fördyring av
kostnaderna, föreslog Kungl. Majit i propositionen nr 2 (Kapitalinvesteringar:
bil. 18) till 1940 års lagtima riksdag anvisande för ändamålet å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor. Riksdagen biföll detta förslag.

Det av 1939 års urtima riksdag anvisade anslaget å 8,000,000 kronor har
genom olika beslut av Kungl. Majit ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande. Det av 1940 års lagtima riksdag anvisade anslaget å

1.000. 000 kronor har ännu icke tagits i anspråk.

Slutligen har 1940 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit i propositionen
nr 232 för budgetåret 1940/41 anvisat till sprängningsarbeten m. m.
för oljelagring ett reservationsanslag av 175,000 kronor, till cisternanläggningar
för oljelagring ett dylikt anslag av 775,000 kronor och till anläggningar
för oljelagring ovan jord ett dylikt anslag av 2,500,000 kronor. Ifrågavarande
medelsanvisningar betingades huvudsakligen av de i samband
med kriget inträdda prisstegringarna. Av anslaget å 2,500,000 kronor avsågos
emellertid dels ett belopp å 75,000 kronor för anordnande av bombsäkra
anläggningar för militära behov med något större lagringsutrymmen

Kungl. Majlis proposition nr 2.

319

än vad ursprungligen avsetts, dels ock ett belopp å 1,025,000 kronor för vissa
förut ej planerade anläggningar på Gotland.

Av förenämnda anslag å 2,500,000 kronor, har, enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 5 juli 1940, ett belopp av högst 185,000 kronor ställts till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. I övrigt hava de av 1940 års lagtima
riksdag jämlikt propositionen nr 232 anvisade anslagen hittills ej disponerats.

Till anläggningar för lagring av flytande bränslen hava således anvisats
anslag till ett sammanlagt belopp av 19,550,000 kronor, fördelade på sätt
följande sammanställning utvisar:

	Kronor	Budgetår
1) Försöksanläggningar för oljelagring..............	1.000,000	1938/39
Summa	1,000,000
2) Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ......	2,000,000	1939/40
D:o ......	1,500,000	i (tilläggsstat)
D:o ......	175,000	1940/41
Summa	3,675,000
3) Cisternanläggningar för oljelagring..............	2,000,000	1939/40
D.o ..............	600,000	> (tilläggsstat)
D:o ..............	775,000	1940/41
Summa	3,375,000
4) Anläggningar för oljelagring ovan jord..........	8,000,000	1939/40 (tilläggsstat I)
D:o ..........	1,000,000	> (tilläggsstat II)
D:o ..........	2,500,000	1940/41
Summa	11,500,000
Summa summarum	19,550,000

I skrivelse den 3 januari 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort
framställning örn ytterligare medelsanvisning till fullföljande av de enligt den
i det föregående lämnade redogörelsen påbörjade eller planerade lagringsanläggningarna.
Styrelsen hemställer, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen dels
till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 740,000
kronor, dels till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av

810.000 kronor, dels ock till anläggningar för oljelagring ovan jord ett dylikt
anslag av 1,270,000 kronor.

Till utveckling av detta förslag har styrelsen anfört följande:

De anvisade anslagen till försöksanläggningar för oljelagring, till sprängningsarbeten
m. m. för oljelagring och till cisternanläggningar för oljelagring
hade avsetts för utbyggnad av underjordiska bombskyddade anläggningar med
ett sammanlagt rymdinnehåll av 88,500 m3. Anslagen till oljeanläggningar ovan
jord hade avsetts för utbyggnad av dels ovan jordsanläggningar om sammanlagt

130.000 m3, dels underjordiska anläggningar med nedgrävda cisterner örn
sammanlagt 4,000 m3, dels underjordiska bombskyddade anläggningar örn

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

sammanlagt 11,000 ms och dels ovan jordsanläggningar för särskilt ändamål
om 1,000 m3. För alla anläggningar utgjorde rymdinnehållet sålunda tillhopa
234,500 m3.

De bombskyddade anläggningar, vartill anslag först anvisats, vore avsedda
att utföras såsom försöksanläggningar, varigenom erfarenhet skulle kunna
vinnas beträffande utformning och kostnadsberäkning av de senare planerade
anläggningarna av motsvarande slag. Försöksanläggningarna kunde
emellertid ej fullbordas och prövas före planläggningen och påbörjandet av
motsvarande övriga anläggningar. Det borde härvid beaktas, dels att de
anläggningar, varom här vore fråga, delvis utfördes enligt helt nya och tidigare
oprövade principer, dels att de många riskmoment, vartill de kunde giva
anledning, med nödvändighet måste elimineras. Av de rön och erfarenheter,
som gjorts i samband med försöksanläggningarnas utförande, hade sålunda
framgått nödvändigheten av att vidtaga vissa skyddsåtgärder såväl som konstruktiva
anordningar i övrigt, som tidigare ej förutsetts.

I flertalet fall hade till följd av bergets beskaffenhet i de för de bombskyddade
anläggningarna utsprängda bergrummen omfattande och relativt
dyrbara rensnings- och förstärkningsarbeten där måst vidtagas i syfte att
förebygga skada och i ogynnsamma fall explosionsfara genom lossnande och
nedfallande bergpartier.

Beträffande ovanjordsanläggningarna hade i ett flertal fall platserna för
desamma ännu ej kunnat i detalj fastställas vid tiden för den tidigare uppgjorda
kostnadsberäkningen, som därför i nämnda fall måst baseras på delvis
approximativa förutsättningar. Platsvalet hade i många fall visat sig
innebära väsentliga svårigheter. Särskilt med hänsyn till kravet på anläggningarnas
direkta anslutning till såväl väg som järnväg samt i flertalet fall
sjökommunikationer hade det ej kunnat undvikas, att platser måst väljas,
som medfört större kostnader för grunder, ledningar m. m. än som ursprungligen
förutsatts. För tre anläggningar tillkomme därjämte lastbryggor, vilka
visat sig utgöra en nödvändig förutsättning för anläggningarnas användande
på avsett sätt men som ej inrymts inom tidigare föreliggande kostnadsram.

I vissa fall hade vidare särskilda anordningar befunnits behövliga ur luftskyddssynpunkt.

Slutligen hade den fortgående stegringen av materialpriser och arbetslöner
medfört en allmän kostnadsökning. Härtill bidroge även i viss mån den från
och med år 1941 gällande omsättningsskatten.

Tidigare anvisade anslag hade ej avsett att inrymma kostnader för markanskaffning.
Det vore emellertid angeläget, att medel ställdes till förfogande
jämväl för detta ändamål.

Kostnadsökningens fördelning på skilda slag av arbeten och olika anläggningar
framgår av en vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse fogad
promemoria, till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Jag tillstyrker, att medel anvisas för slutförande av ifrågavarande anläggningsarbeten
i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.
Framhållas må att, enligt vad jag inhämtat, de för anläggningarna avsedda
cisternerna praktiskt taget alla äro färdiga eller under arbete.

Erfarenheten visar, att det understundom kan vara ändamålsenligt, att
staten förvärvar den mark, å vilken anläggningarna uppföras. Jag förutsätter
att, vid sidan av övriga med anläggningarna förenade utgifter, jämväl

Kungl. Moj:ts proposition nr 2.

321

kostnaderna för erforderlig markanskaffning må bestridas från förevarande
anslag. Vid beräkningen av de föreslagna tilläggsanslagen har beaktats den
kostnadsökning, som härav kan föranledas.

Den vid bifall till förenämnda förslag erforderliga medelsanvisningen uppgår
till sammanlagt (740,000 + 810,000 + 1,270,000 ==) 2,820,000 kronor.
Emellertid synas i samband med ifrågavarande anläggningar ytterligare kostnader
vara att emotse. Efter framställning från militärt håll pågår sålunda
undersökning rörande möjligheterna att i anslutning till vissa anläggningar
för militärt behov, vilka avsetts skola bekostas medelst förut omförmälda reservationsanslag
till anläggningar för oljelagring ovan jord, utföra s. k.
etyliseringsanläggningar, d. v. s. anordningar för framställning av flygbensin
genom blandning av vanlig bensin med alkohol, bensol och tetratylbly.
Kostnaderna för dessa anläggningar med tillhörande rörledningar
och cisterner beräknas preliminärt till i runt tal 400,000 kronor. Det synes
lämpligt, att detta belopp medtages vid beräkningen av de anläggningskostnader,
för vilka anslag nu begäras. Då beloppet enligt de principer, som hittills
tillämpats, torde böra belasta anslaget till anläggningar för oljelagring
ovan jord, synes anslaget för detta ändamål böra bestämmas till (1,270,000 +

400,000 =) 1,670,000 kronor.

Erinras må att i styrelsens beräkningar hänsyn ej tagits till kostnader, som
eventuellt kunna komma att åvila statsverket med anledning av en vid provningen
av viss bombsäker anläggning inträffad olyckshändelse, varigenom
bland annat till anläggningen hörande cisterner förstörts och måste ersättas
med andra. Innan pågående utredning angående anledningen till olyckshändelsen
avslutats, är det omöjligt att avgöra, huruvida eller i vad mån extra
utgifter för anläggningens iordningställande orsakas staten.

1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att i skrivelse den 3 januari
1941 statens bränslekommission efter samråd med försvarsstaben hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas för nybyggnad av 50,000 kbm bombsäkert lagringsutrymme
för flytande bränslen. Totalkostnaden beräknas till omkring

6,000,000 kronor. I skrivelsen lämnas en redogörelse dels för storleken av
befintliga och under byggnad varande lagringsanläggningar, dels ock för lagerbehovet
av flytande bränslen samt behovet av ytterligare lagringsmöjligheter
under olika förutsättningar. Vidare är vid skrivelsen fogad en inom
försvarsstaben utarbetad promemoria med utförlig redogörelse i ämnet. För
närmare kännedom örn innehållet i berörda skrivelse jämte promemoria
tillåter jag mig hänvisa till handlingarna.

Med anledning av bränslekommissionens ifrågavarande hemställan må
framhållas, att i och med färdigställandet av de anläggningar för lagring av
flytande bränslen, vilka beslutats skola utföras med begagnande av för ändamålet
tidigare anvisade anslag, behovet av dylika lagringsutrymmen kommer
att bliva förhållandevis tillfredsställande tillgodosett. Dessa anläggningar
äro emellertid till större delen icke bombsäkra. Det är givetvis ett önske TUhnnq

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 21

322

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

mål, att av landets förråd av flytande bränslen största möjliga mängd förvaras
på ett ur militär synpunkt fullt betryggande sätt. Anledningen till att
anordnandet av i berg insprängda bombsäkra lagringsutrymmen ej ägt rum
i större utsträckning än som skett är att söka i de med sådana anläggningar
förbundna avsevärda kostnaderna. Med hänsyn till den betydelse, arbeten
av ifrågavarande slag hava ur arbetslöshetssynpunkt, vill jag emellertid förorda,
att medel för utförandet av de nu föreslagna anläggningarna upptagas
såsom beredskapsanslag å tilläggsstat för innevarande budgetår. Anslagsbehovet
torde böra beräknas till det av bränslekommissionen angivna beloppet

6,000,000 kronor. Detta belopp bör, i likhet med vad som skett beträffande
de tidigare anslagen till bombsäkra lagringsanläggningar, fördelas å två anslag,
det ena avsett för sprängningsarbeten m. m., och det andra för cisternanläggningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa 1)

till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag
av ...................... kronor 740,000;

2) till Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för
oljelagring ett reservationsanslag (B) av kronor 3,000,0000;

3) till Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag
av ............................ kronor 810,000;

4) till Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring
ett reservationsanslag (B) av .... kronor 3,000,000;

5) till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag
av ........................ kronor 1,670,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

409021. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.