Kungl. Maj:ts proposition nr 2 (Proposition 1940:2)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 19.WUiO; given
Stockholms slott den 4 januari 1940.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll
angående justering av proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40, föreslå riksdagen att, med godkännande
av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga
de utgifter, som framgå av härvid fogade sammanställning jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Sammanställning av utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1939/40.

1		Kronor
Driftbudgeten. A. Egentliga statsutgifter: I. Kungl, hov- och slottsstaterna............
II. Justitiedepartementet............ lil. Utrikesdepartementet............ IV. Försvarsdepartementet ........ V. Socialdepartementet.............. VI. Kommunikationsdepartementet..... VII. Finansdepartementet.......... IX. Jordbruksdepartementet.......... X. Handelsdepartementet............. X a. Folkhushållningsdepartementet..........		155,388,000
	Summa	155,388,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder............

III. Statens allmänna fastighetsfond.......

VII. Fonden för förlag till statsverket.....

Kronor

8,875,000

961,000

5,599,900

16,485,900

Summa

SPECIFIKATION AV UTGIFTER

TILLÄGGSSTAT II

TILL

RIKSSTATEN FÖR BUDGETÅRET

1939/40:

DRIFTBUDGETEN

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaten!!!.

		Kronor	Kronor
	B. Kungl, slottsstaten.		1
9	Luftskyddsanordningar i vissa kungl, slott, reservations-
	anslag ....		46,800

Kungl. Afaj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

		Kronor	i Kronor
	C. Domstolarna.
	avil personal vid krigsrätterna:
\| 18 a	Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter,	•	20,000
	förslagsanslag ................................

Cn rf*.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

lil. Utrikesdepartementet.

B. Sveriges representation i utlandet.

Kronor

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Skrivbiträden, reservationsanslag..............-.... i

Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag ., |

Summa •

90.000

25.000

115,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

	!	Kronor	Kronor
	D. Lanttörsvaret.
	Understöd m. lii.:
! 18	Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag Byggnader m. m.:		67,000,
52	Nybyggnad m. ni. vid militärsjukhuset i Eksjö, reser-
	valionsanslag ................................		60,000
	Säger för lanttörsvaret	’ '' ''■ ~	127,000
	E. Sjöförsvaret.
	Flytande materiel och byggnader:	■ •
i 30	Underhåll av flottans fartyg och byggnader lii. lii.,		1
	reservationsanslag..............................	620,000	\|
j 36 a	Förstärkande av Älvsborgs fästning, reservationsanslag	1,535,000
l 36 b	Anordnande av visst kustbatteri, reservationsanslag ..	3,640,000	\|
41 a	Örn- och tillbyggnad av marinens köttcentral i Karls-		!
	krona, reservationsanslag ......................	32,500
43 c	Vissa hygieniska anordningar vid Stockholms örlogs-
i	varv, reservationsanslag........................	190,000	6,017,500
	k Säger för sjöförsvaret		6,017,600

F. Flygvapnet.

: Flygmateriel:

20 b 20 c	Merkostnader för anskaffning av flygplan för strate-gisk spaning, reservationsanslag.................. Extra materielanskaffning för flygvapnet, reservations-anslag ......................................	5,100,000 18,030,000	23,130,000
!	Säger för flygvapnet		23,130,000
	G. Gemensamma anslag.
2 a	Materiel: Viss extra materielanskaffning m. m...............		“80,000,000
	Summa	! 109.274,500

Reräknnt belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

1 i		Kronor	Kronor
	C. Medicinal ta ten saint hälso- och sjukvården.
o\ co <1 M* P SD	S/ukvärdsanstalterna. Si naess j u kvårdsanstal ter: Statens anstalt för fallandesjuka: Anskaffande av vissa inventarier, reservationsanslag Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara, reservationsanslag	■	25,000 10,000.000
	Säger för medicinalstyrelsen samt hälso- och sjukvården		10,025,000
00	F. Civila luftskyddet. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skydds-rum. reservationsanslag	9,320,000 2,000,000	ll,320,000i

	Säger för civila luftskyddet		11,320,0001
	G. Diverse.
15	Tryckning av vissa resekort m. m., förslagsanslag		2,500
	Summa	21,847,600

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

	VI.	Kommunikationsdepartementet.
		Kronor	Kronor \|
		E. Diverse.	!
14	Kommittéer och vationsanslag .	utredningar genom sakkunniga, reser-	I 46,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

	Egentliga statsutgifter.
	VII. Finansdepartementet.
	■	Kronor	Kronor
	B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.	j
■ \| 10 21	Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1937 års allmänna jord- bruksräkning, reservationsanslag................ Krisrevisionen, förslagsanslag ....	• .	65,500i 100,000’
''	Säger för allmänna centrala ämbetsverk m. m.		165,500
l I	C. Skatte- och kontrollväsen.
3a	Tullverket: Nyanskaffning av statistikmaskiner m. m., reserva-tionsanslag ................		mn
11 a	Mynt- och justeringsverket: Anordnande av skyddsrum, reservationsanslag.......		30,000
!	Säger för skatte- och kontrollväsen	\|	125,100j
!	Summa		290,600

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

!	Kronor	Kronor
	F. Veterinärväsendet m. m.
5 a	Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning, reservationsanslag........	40,000 !
\| i	L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologisk-hydrogra-fiska anstalt.	.
4	Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flvgplan m. m., reservationsanslag ..	1 14,000
	Summa	64,000

Kungl. Muj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

11 12	..... . -----j- Kronor	Kronor j
C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m., reservationsanslag.............. Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom Väs-terbottens län, reservationsanslag............	! i 6,000 60,000
	Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd	66,000
	D. Sjöfart och handel.
27	Anordnande av en farled från Östersjön till Flintrännan i
	m. m., reservationsanslag........	*2,125,000
	Summa	2,191,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Moj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

X a. Folkhushållningsdepartementet.

Kronor I Kronor

B. Krisförvaltningen.

7 | Statens livsmedelskommission m. m., förslagsanslag ... 732,000

8 i Statens industrikommission m. m., förslagsanslag..... 860,000

9 I Statens handelskommission m. m., förslagsanslag......i 220,000

10 j Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag.......... 63,000

11 | Statens priskontrollnämnd, förslagsanslag............| __ 100,000

Säger för krisförvaltningen I I 1,975,000

C. Diverse.

! Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.......... 100

Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,
förslagsanslag............................ *20,000,000

6 , Bearbetning av uppgifter örn fartygs positioner m. m.,

reservationsanslag............................... i 7,500

7 Kurser för utbildning av förarpersonal för generatorgas drivna

motorfordon, reservationsanslag............. | 20,000

Säger för diverse! j 20,027,600

Summa : 22,002,600

Beräknat belopp.

SPECIFIKATION AV UTGIFTER

TILLÄGGSSTAT II

TILL

RIKS STAT EN FÖR BUDGETÅRET

1939/40:

KAPITALBUDGETEN

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor Kronor

C. Statens järnvägar.

Rullande materiel:

) 19 b Tankvagnar, reservationsanslag.................... 1,375,000

J 19 c Godsvagnar, reservationsanslag....................j 7,500,000 8,875,000

Summa 8,875,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	Justitiedepartementet:
2 a	Anordnande av skyddsrum m. m. vid fångvårdsanstal-
	terna, reservationsanslag....		50,000
	Utrikesdepartementet:
3a	Iståndsättning av beskickningshuset i Madrid, reserva-
	tionsanslag ...........................		60,000
	Socialdepartementet:
7b	Anordnande av skyddsrum vid statens sinnessjukhus,
	reservationsanslag .........		700,000
	Ecklesiastikdepartementet:
21 a	Anordnande av skyddsrum i Uppsala universitets
	fastigheter, reservationsanslag ................	115,000
22 a	Anordnande av skyddsrum i Lunds universitets fastig-
	heter, reservationsanslag....................	36,000	151,000
	Summa		961,000

Bihang till riksdagens protokoll 1940. t sami. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

		Kronor	Kronor
	Försvarsdepartementet:
5 a	Skolbyggnad för signalregementet, reservationsanslag .	579,000
7	Nybyggnad för ammunitionsfabriken, reservationsanslag	592,900
8 a	Ammunitionsförrådsbyggnader i Karlsborg, reservations-
	anslag......................................	400,000
8 b	Central torpedverkstad, reservationsanslag..........	3,000,000
8 c	Ombyggnad av radioskolan vid Stockholms örlogs-
	station, reservationsanslag......................	28,000	4,599,900
	Handelsdepartementet:
18 a	Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservations-
	anslag ......................................		1,000,000
	Summa	5,599,900

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Propositionens justering.

Utdrog ov protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 januari
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Det förslag till en tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår, som
framlades i propositionen nr 1 till 1939 års urtima riksdag, var icke avslutat.
Sålunda saknades bland annat plan för utgifternas finansiering. Avsikten
var att i en senare proposition avgiva förslag örn sådan komplettering av staten,
att riksdagen skulle kunna upprätta en för budgetåret gällande, avslutad
tilläggsstat till riksstaten. Vid anmälan av förslag till beräkning av vissa
inkomster och utgifter å tilläggsstat I (prop. nr 90) framhöll jag emellertid,
ått den följande utvecklingen synts motivera en avvikelse från den ursprungliga
planen. I fråga örn formen för riksdagens beslut beträffande tilläggsstat
I anförde jag därvid följande:

De väntade utgifterna å förskottsstaten medföra, att en nu upprättad tillläggsstat
kan ge blott en mycket ofullständig bild av det finansiella läget och
kräver komplettering med en andra tilläggsstat, avsedd för konsolidering av
de förskottsvis bestridda utgifterna. Under angivna förhållanden finner jag
lämpligast, att någon stat ej nu upprättas utan att endast de för det tidigare
framlagda statförslagets komplettering erforderliga besluten örn redovisningen
av vissa nya inkomster meddelas. Denna ståndpunkt står i full samstämmighet
med den uppfattning örn anslagsanvisningarna å tilläggsstat
och de till denna stat knutna inkomstredovisningsbesluten såsom successiva
beslut örn ändringar i riksstaten, vilken utvecklats av första särskilda utskottet
i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 42. Samma uppfattning har
legat till grund bl. a. för Kungl. Maj:ts tidigare framlagda förslag örn upplagande
å gällande riksstat av en ny huvudtitel för folkhushållningsdepartementet.

Örn, i enlighet nied vad jag sålunda anfört, någon stat ej skulle komma
att fastställas, borde — framhöll jag vidare — den budgettekniska handläggningen
av under hösten fattade beslut eller framdeles uppkommande

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

frågor om ändringar i riksstaten fortsättningsvis bli den, att för lagtima riksdagen
omedelbart skulle framläggas förslag till en tilläggsstat II till riksstaten,
omfattande i främsta rummet anslagsäskanden för reglering av de
med stöd av förskottsstaten verkställda utbetalningarna men även anslag
för de nya behov som kunde hava aktualiserats. Icke heller denna stat
borde vid sitt framläggande vara avslutad; inkomstberäkningen borde således
vara öppen och nya anslag under riksdagens lopp kunna tillfogas. Mot
slutet av riksdagen borde, i anslutning till en då framlagd översikt över det
finansiella läget och en slutlig inkomstberäkning för budgetåret, en tilläggsstat
fastställas, sammanfattande de ändringar i riksstaten som kommit till
stånd genom de till tilläggsstaterna I och II anknutna inkomst- och utgiftsbesluten.
Denna slutliga och fullständiga tilläggsstat finge därefter — sedan
den i enlighet med riksdagens förut berörda uttalande godkänts såsom sammanfattning
av nyssnämnda ändringar — jämte den ursprungligen fastställda
riksstaten bilda underlaget för budgetredovisningen för året. Den sålunda
angivna handläggningen syntes vara den i nuvarande komplicerade
läge mest praktiska. Den form, i vilken riksdagen funne gott meddela sina
beslut i anledning av de framlagda förslagen beträffande tilläggsstat I, bleve
avgörande för huruvida den angivna vägen framdeles borde och kunde
följas.

Vad jag sålunda föreslagit ansåg sig riksdagen böra biträda (riksdagens
skrivelse nr 110). När ytterligare tilläggsanslag till riksstaten nu befunnits
erforderliga, bör i enlighet med detta ståndpunktstagande ej framläggas förslag
till en avslutad stat utan blott en i anslutning till riksstaten upprättad
sammanställning av de nya utgifter för vilka medel nu äskas eller beräknas.

Den proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår, vartill förslag nu upprättats, omfattar i principiell anslutning
till vad jag förut anfört i första hand anslagsäskanden för reglering
av utbetalningar, verkställda med stöd av förskottsstaten. Därjämte upptagas
å förslaget anslag till nytillkomna utgiftsbehov, vilka behov i vissa fall
även de äga samband med de särskilda krisförhållandena. Den utsträckning
vari de till tilläggsstat hänförliga utgifterna falla under förskottsfullmakten
medför, att de vid bedömningen av budgetutfallet för innevarande år kunnat
anses inbegripna under den beräknade belastningen å förskottsstaten. Enligt
vad jag vid anmälan av förslag till riksdagen örn vissa ändringar i avseende
å dispositionen av medel anvisade å förskottsstaten anför, har det i några fall
befunnits nödvändigt, att — med avvikelse från vad som ursprungligen varit
avsett — upptaga regleringsanslag för å förskottsstat bestridda utgifter med
allenast beräknade belopp i avbidan på senare framställningar i anslagsfrågorna.

Liksom vid framläggandet av förslaget till tilläggsstat I ha medel ej heller
nu äskats för avskrivningsändamål. Förslag i detta hänseende torde få framläggas
senare under riksdagen, när investeringsbehoven kunna fullständigare
än nu överblickas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit
på hemställan av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—18) fattat, föredrager chefen för
finansdepartementet, statsrådet Wigforss, härefter förslag till proposition angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att godkänna omförmälda förslag och alltså upptaga de till berörda tilläggsstat
hänförliga utgifterna på sätt en vid detta protokoll såsom bilaga fogad
sammanställning, jämte specifikationer, utvisar.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
förordnar Hans Majit Konungen att proposition skall i
enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
V. Schwartz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
19i0.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen tor finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt
anför därvid följande.

B. Kungl, slottsstaten.

[1] 9. Luftskyddsanordningar i vissa kungl, slott, reservationsanslag.

Efter framställning av vederbörande ståthållarämbeten hemställde riksmarskalksämbetet
i skrivelse den 4 september 1939 örn anvisande av dels
10,000 kronor till mörkläggningsanordningar i Stockholms slott, dels ock
10,300 respektive 14,500 och 12,000 kronor till anordnande av skyddsrum
i Ulriksdals, Drottningholms och Haga slott.

I häröver avgivet yttrande tillstyrkte byggnadsstyrelsen bifall till riksmarskalksämbetets
hemställan, varvid styrelsen förklarade sig icke hava något
att erinra mot de av ämbetet angivna kostnaderna.

Genom beslut den 8 september 1939 har för ifrågavarande luftskyddsåtgärder
ställts till förfogande ett belopp av 46,800 kronor. De på grund
härav förekommande utbetalningarna utgå nu av det i gällande förskottsstat
under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget till Allmänna utgifter för
försvarsberedskap: Engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m.

För täckning av ifrågavarande utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggs -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

stat för löpande budgetår. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Luftskyddsanordningar i vissa kungl, slott å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 46,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt
anför därvid följande.

C. Domstolarna.

[1.] 18 a. Civil personal vid krigsrätterna: Ersättningar till civila le damöter

i fältkrigsrätter, förslagsanslag. Genom beslut den 15 december
1939 har Kungl. Majit bland annat föreskrivit, att vissa ersättningar och
gottgörelser till civil ledamot i fältkrigsrätt skola bestridas från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget
till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Förstärkning av den civila
administrationen m. m. I enlighet med de av chefen för finansdepartementet
förordade principerna för förskottsstatens reglering bör anslag nu
äskas å tilläggsstat för täckande av dessa och likartade kostnader. Anslaget
synes kunna bestämmas till 20,000 kronor men bör, med hänsyn till svårigheten
att med någon säkerhet på förhand beräkna det belopp som kan
komma att åtgå, anvisas såsom förslagsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Civil personal vid krigsrätterna: Ersättningar till
civila ledamöter i fåltkrigsrätter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 20,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Ma.i:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Kungl. Moj:ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] l. Utrikesdepartementet: Avlöningar. I den för budgetåret 1939/40
fastställda avlöningsstaten för utrikesdepartementet är posten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen
till 135,900 kronor.

Vid tidpunkten för 1939 års statsverkspropositions framläggande utgjorde
det sammanlagda antalet kvinnliga tjänstemän i utrikesdepartementet omkring
60. Alltsedan sommarmånaderna och framför allt efter krigsutbrottet
har en betydande nyrekrytering av skrivbiträdespersonal mast äga rum föi
att möta det på grund av den utrikespolitiska händelseutvecklingen alltmer
stegrade behovet av arbetskraft. Särskilt gäller detta expeditionen för utländska
passärenden, vilken under det sista året lått sin personal mångdubblad.
Likaså har en utökning av den med arkiv-, handels- och pressdetaljerna
sysselsatta personalen blivit nödvändig. Allt som allt har den

Kungl. Majlis proposition nr 2.

kvinnliga personalen i departementet stigit till ett hundratal. På grund av
ökad vakttjänst har vaktmästar^ er sonalen likaledes måst förstärkas. Härutöver
tillkomma av krigsutbrottet nödvändiggjorda avsevärda merutgifter
för anställande av annan extra personal, huvudsakligen speciell arbetskraft
för den starkt ökade chiffreringstjänsten. Departementets utgifter för ickeordinarie
personal uppgå från och med 1939 års sista kvartal till mer än

21,000 kronor per månad, och i dagarna har fråga uppstått örn ytterligare
anställande av för särskilda uppgifter kvalificerad extrapersonal. En nedgång
i dessa utgifter torde icke kunna förutses under innevarande budgetår.
I anledning härav är en förstärkning med 110,000 kronor erforderlig av den
i avlöningsstaten med bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för utrikesdepartementet under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m.
må för budgetåret 1939/40 överskridas med högst 110,000
kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I den

för budgetåret 1939/40 fastställda avlöningsstaten för attachéer är posten
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen
till 75,000 kronor. Det inom utrikesförvaltningen utomordentligt ökade
behovet av arbetskraft har bland annat nödvändiggjort betydande nyrekrytering
av sådan kvalificerad extra ordinarie arbetskraft som attachéerna
utgöra. Enbart under det sistförflutna halvåret hava antagits 14 nya attachéer,
varav de flesta såsom arbetsförstärkning tillförts departementets olika
avdelningar. Även vissa av de större beskickningarna utomlands hava fått
sin arbetsbörda ökad i sådan grad, att flera attachéer måst ställas till förfogande
i stället för tidigare blott en attaché. Så har fallet varit i Berlin,
London och Helsingfors. Dessa förhållanden nödvändiggöra en förstärkning
med 40,000 kronor av den i avlöningsstaten med bestämt belopp uppförda
grundavlöningsposten.

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer under anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. upptagna
delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1939/40 överskridas med högst 40,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[3.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re servationsanslag.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag av 560,000 kronor. I det aktuella
läget har departementet sett sig nödsakat att i stor utsträckning tillmötesgå
utlandsmyndigheternas krav på utökning av skrivbiträdespersonalen. Jag
behöver här endast erinra örn den belastning, som pass- och sjöfartsärenden
under nuvarande förhållanden innebära för beskickningar och konsulat.
Framför allt gäller givetvis det ökade personalbehovet representationerna
i de krigförande länderna, där beskickningarnas och konsulatens kanslipersonal
under de gångna månaderna haft alt utföra ett mycket pressande
arbete. Jag förutser, att under den återstående tiden av det löpande
budgetåret ytterligare krav på arbetsförstärkning komma att framföras
under sådana omständigheter, att utrikesdepartementet icke rimligen
kan vägra härför erforderliga medel. Med utgångspunkt från de överväganden,
som kunna göras med ledning av läget i dag, anser jag mig icke
kunna ifrågasätta en mindre förstärkning av här ifrågavarande anslag än

90,000 kronor. Hithörande utgifter böra kunna nedgå, sedan den under
början av krigstiden inträdda ansvällningen av ärenden övervunnits och
bättre rationalisering av arbetet kunnat genomföras. Jag förutser sålunda
för budgetåret 1940/41, såsom framgår av årets statsverksproposition, en
mindre belastning av detta anslag än som för det löpande budgetåret ter
sig som ofrånkomlig.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 90,000.

[4.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. Den för beskickningarna ökade arbetsbörda,
som höstens utrikespolitiska händelser medfört, har jämväl nödvändiggjort
förstärkning på sina håll av den för vakthållning, budskickning och
därmed sammanhängande kansligöromål avsedda personalen. Detta anslag
bör jämväl belastas med avlöning, beräknad fran början av innevarande ar,
åt ett handelsutbildat biträde åt handelsrådet vid beskickningen i London.
Jag anser mig, med utgångspunkt från de kalkyler som för närvarande
kunna göras, böra äska en förstärkning av här ifrågavarande anslag med

25,000 kronor. Då detta slags arbetsförstärkning till stor del tillkommit för
mötande av de första krigsmånadernas särskilt ansvällda arbetsbörda och
så till vida har tillfällig karaktär, torde ifrågavarande extra personal redan
under innevarande budgetår kunna i viss utsträckning avvecklas. Det i
statsverkspropositionen för budgetåret 1940/41 äskade anslaget till förevarande
ändamål understiger därför det belopp, som nu sammanlagt beräknats
vara erforderligt för 1939/40.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 25,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Harry Bagge.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 4
januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt
anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

Understöd m. m.

[1.] 18. Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag. Ge nom

särskilt brev den 8 september 1939 medgav Kungl. Majit efter framställning
i ämnet den 25 augusti 1939 av arméförvaltningens intendenturoch
civila departement, att av lantförsvarets anslag till extra utgifter finge
förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av högst 67,000 kronor för bestridande
av vissa kostnader för mobiliseringsverket. Samtidigt förklarade
Kungl. Majit Sig vilja framdeles meddela beslut angående dessa kostnaders
slutliga gäldande.

Jag anhåller nu att få underställa frågan örn dessa kostnaders gäldande
Kungl. Majits prövning. Härvid får jag till en början erinra om att intendentur-
och civila departementen i sin förenämnda skrivelse den 25 augusti
1939 meddelat, att lantförsvarets anslag till vissa arbeten å mobiliseringsverket
till fullo disponerats, varför några medel från detta anslag icke kunde
användas för nu ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till den mångfald

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

krav, som måste tillgodoses med anlitande av lantförsvarets anslag till extra
utgifter, kunde enligt myndigheternas åsikt ej heller detta sistnämnda anslag
utan påtagliga olägenheter hära den belastning, som ifrågavarande
utgifter medförde.

Med hänsyn till vad myndigheterna sålunda anfört och då något annat av
de för lantförsvaret för budgetåret 1939/40 anvisade anslagen icke lärer
kunna tagas i anspråk för täckande av omförmälda utgifter, synas medel
för ändamalet böra äskas av riksdagen, varvid medelsanvisningen torde
böra upptagas å tilläggsstat för nyssnämnda budgetår.

På grund av ärendets hemliga natur torde någon närmare redogörelse för
dess innebörd icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande
utskott torde därom erhålla upplysning genom de handlingar, som
tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa arbeten å mobiliseringsverket å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 67,000.

Byggnader m. m.

[2-j 52. Nybyggnad in. m. vid militärsjukhuset i Eksjö, reservations anslag.

På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen för vartdera av budgetåren
1938/39 och 1939/40 å fjärde huvudtiteln anvisat ett belopp av 55,000
kronor till nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö. I de av arméförvaltningen
framlagda medelsbehovsberäkningar, som legat till grund
för Kungl. Maj :ts omförmälda förslag, hade kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsarbeten beräknats uppgå till sammanlagt 220,000 kronor, varav
dock hälften skulle bestridas av Jönköpings läns landsting mot villkor,
bland annat, att visst antal vårdplatser å sjukhuset reserverades för civila
patienter. Kronans kostnader för arbetena ifråga skulle alltså inskränka
sig till 110,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 november 1939 hava arméförvaltningens
fortifikations- och sjukvårdsstyrelser — under förmälan, att kostnaderna
för erforderliga byggnadsarbeten vid militärsjukhuset i Eksjö
komme att överstiga det sålunda härför tidigare beräknade beloppet —
gjort framställning örn anvisande av ytterligare medel för ändamålet samt
därvid anfört i huvudsak följande:

Till grund för den förenämnda beräkningen av kostnaderna för tillbyggnaden
hade legat av fortifikationsstyrelsen utarbetade, av dåvarande generalfältläkaren
och av landstinget i Jönköpings län godkända skisser. Dessa
skisser hade sedermera under år 1938 och 1939 överarbetats, varvid två
alternativ framkommit. Det ena alternativet, i storleksordning huvudsakligen
överensstämmande nied det ursprungliga förslaget, avsåge uppförande
i — förutom källarvåning — två våningar av en personalbostadsbygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nåd med till denna förlagd köksavdelning för sjukhuset. Det andra alternativet
upptoge en icke ringa ökning av antalet bostadsutrymmen, främst
visande sig i ett tillägg av en tredje våning. Det senare alternativet hade
tillkommit i avsikt att tillskapa bostäder för all sjukhusets nuvarande personal.
Denna personal hade under de senare åren undergått en väsentlig
ökning, beroende dels på att antalet vårddagar vid sjukhuset ökats dels
ock på att sjukvårdspersonalen erhållit minskad arbetstid, vilket i sin tur
medfört behov av ökad personaltillgång. Personalökningen från november
månad 1936 till motsvarande tid 1939 framginge av nedanstående
sammanställning:

1	1936	1939
Sjuksköterskor (och assistentsköterskor) .........	6	8
\| Sjuksköterskeelever (krigsreservsköterskor).......	4	8
j Sjukhusbiträden...............................	6	9
1 Summa	16	25

Ökningen av antalet sjuksköterskeelever berodde på, att det med anledning
av den rådande bristen på sjuksköterskor ansetts önskvärt att genom
utbildning av dylika elever öka arméns sjuksköterskepersonal. Det
vore av vikt att sjuksköterskeeleverna under utbildningstiden kunde beredas
bostäder på sjukhuset. Detta medförde emellertid i sin tur behov av
ökat bostadsutrymme.

Det förenämnda större byggnadsalternativet ginge utöver ramen för det
tidigare planerade byggnadsföretaget men täckte, i vad det avsåge personalbostadsbyggnaden,
sjukhusets hela nuvarande behov av personalbostäder.
Enligt det mindre alternativet ställdes frågan om uppförande av en
tredje våning i nyssnämnda byggnad på framtiden.

Sedan anbud infordrats för tillbyggnad av personalbostadsbyggnaden
enligt det större alternativet ävensom för avsedda ändrings- och underhållsarbeten
i sjukhusbyggnaden hade det visat sig, att det lägsta anbudet lydde å
209,440 kronor för tillbyggnaden samt å 24,330 kronor å ändrings- och
underhållsarbeten i sjukhusbyggnaden. Utöver de sålunda angivna kostnaderna
beräknades vidare ett belopp av 121,230 kronor bliva behövligt
för värme- och sanitetstekniska installationer, elektrotekniska arbeten m. m.
Det större byggnadsalternativet skulle alltså draga en sammanlagd kostnad
av (209,440 + 24,330 + 121,230 =) 355,000 kronor eller alltså 135,000
kronor mer än ursprungligen beräknats.

Motsvarande kostnader för det mindre alternativet kunde beräknas uppgå
till 295,000 kronor.

För täckande av byggnadskostnaderna stöde till förfogande dels det förenämnda
av riksdagen anvisade beloppet av 110,000 kronor, dels ett belopp
av samma storlek, som anvisats av Jönköpings läns landsting dels ock ett
av nämnda landsting för ändamålet anvisat tilläggsanslag av 35,000 kronor.
Dessutom kunde av fortifikationsstyrelsens byggnadsanslag för ändamålet
disponeras dels 15,000 kronor, motsvarande kostnaderna för ordinarie underhållsarbeten,
som uppskjuta i avvaktan på nu förevarande arbetens
igångsättande, dels ock 25,000 kronor, motsvarande kostnaderna för anordnande
av två hissar, vilka icke ingått i det ursprungliga byggnadsförslag^.

För utförande av de vid sjukhuset erforderliga byggnadsarbetena skulle
alltså enligt styrelsernas beräkning stå till förfogande sammanlagt (110,000 +

Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 2. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

110,000 + 35,000 + 15,000 + 25,000 —) 295,000 kronor. Detta belopp
vore tillräckligt för genomförande av det förenämnda mindre byggnadsalternativet.
Som emellertid syftemålet med den beslutade personalbostadsbyggnaden
numera icke skulle vinnas, därest icke denna byggnad utfördes i
huvudsak enligt det större byggnadsalternativet, syntes det angeläget att
för förverkligande av detta större förslag äska erforderliga medel. Då detta
förslag till väsentlig del betingades av den vid sjukhuset bedrivna utbildningen
av krigsreservsköterskor, syntes det skäligen icke böra ifrågasättas
att belasta landstinget med någon del därav. Styrelserna hemställde därför
om anvisande av det ytterligare belopp (355,000 — 295,000 =) 60,000 kronor,
som erfordrades för det större alternativets genomförande.

Såsom av det föregående framgår har det visat sig önskvärt att i den
nybyggnad vid militärsjukhuset i Eksjö, för vilken medel tidigare anvisats,
erhålla ökat bostadsutrymme för sjukhusets sjukvårdspersonal, vars antal
åtskilligt ökats, sedan det byggnadsförslag, som legat till grund för denna
medelsanvisning, uppgjordes. Detta önskemål har ansetts kunna tillgodoses
huvudsakligen genom att den planerade nybyggnaden uppföres i tre våningar
i stället för i två såsom ursprungligen avsetts. Av utredningen i
ärendet framgår, att ett genomförande av denna och vissa andra föreslagna
ändringar i det ursprungliga byggnadsprogrammet skulle medföra en kostnadsökning
av 135,000 kronor utöver det för ändamålet tidigare beräknade
beloppet. Denna merkostnad, vilken delvis är föranledd av de prisstegringar,
som under den senare tiden inträtt å byggnadsmaterialier, förutsättes
kunna till ett belopp av 75,000 kronor täckas av medel, som redan stå till
fortifikationsstyrelsens förfogande. För bestridande av den återstående
delen, 60,000 kronor, motsvarande den kostnadsökning, som beräknas uppkomma
genom personalbostadsbyggnadens utökande med en tredje våning,
saknas däremot erforderliga medel, och fortifikations- samt sjukvårdsstyrelserna
hava nu anhållit, att dylika måtte ställas till förfogande. Ehuru
den kostnadsökning, som enligt styrelsernas föreliggande förslag uppstått
med avseende å de planerade byggnadsarbetena vid sjukhuset i Eksjö, synes
vara anmärkningsvärt stor, anser jag mig dock, med hänsyn till vad i
ärendet blivit upplyst, icke kunna underlåta att tillstyrka, att medel nu äskas
av riksdagen för dessa arbetens utförande enligt det av styrelserna förordade
alternativet. Det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet kommer i
enlighet härmed att uppgå till 60,000 kronor. Då det är angeläget, att de
planerade byggnadsarbetena snarast komma till utförande, synes nyssnämnda
belopp böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av................. kronor 60,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel och byggnader.

[3.] 30. Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., reserva tionsanslag.

Genom särskilda beslut den 22 juni 1939 bemyndigade Kungl.
Majit marinförvaltningen att för utförande av vissa iståndsättningsarbeten
å flottans fartyg och för materielutrustning av hjälpfartyg taga i anspråk
tillhopa högst 620,000 kronor, att tillsvidare utgå från det i riksstaten för
budgetåret 1939/40 upptagna reservationsanslaget till underhåll av flottans
fartyg och byggnader; och förklarade Kungl. Majit samtidigt Sig vilja sedermera
på särskild framställning meddela beslut rörande den slutliga täckningen
av ifrågavarande utgifter.

I skrivelse den 18 oktober 1939 har nu marinförvallningen under hänvisning
till vad ämbetsverket i särskild skrivelse samma dag i frågan anfört
hemställt om anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av förenämnda
belopp å 620,000 kronor.

Ifrågavarande framställning finner jag mig böra biträda. Det äskade beloppet
torde böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom
förstärkning av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 620,000.

[4.] 36 a. Förstärkande av Älvsborgs fästning, reservationsanslag. I

särskild skrivelse den 15 november 1939 har marinförvaltningen till behandling
upptagit frågan örn vidtagande av vissa åtgärder till förstärkande av
Älvsborgs fästning. Ärendet torde vara av den natur, att en närmare redogörelse
för detsamma icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet, utan
torde riksdagens vederbörande utskott därom få erhålla kännedom genom
de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet. Här må emellertid
framhållas följande.

Det förslag till Älvsborgs fästnings förstärkande, som marinförvaltningen
efter samråd med chefen för marinen och, i vissa delar, med chefen för försvarsstaben
framlagt, innefattar genomförande av vissa fortifikatoriska anordningar
och materielanskaffningar för en sammanlagd kostnad av 4,935,000
kronor. Beträffande en del av förstärkningsåtgärderna har marinförvaltningen
framhållit önskvärdheten av att desamma komme till utförande snarast
möjligt, och har marinförvaltningen förty hemställt, att ett belopp av

1,535,000 kronor måtte anvisas redan under budgetåret 1939/40 för ifrågavarande
ändamål. Återstående kostnad för förstärkningsarbetenas genomförande,
3,400,000 kronor, syntes enligt marinförvaltningen kunna fördelas

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

å budgetåren 1940/41 och 1941/42, därvid för budgetåret 1940/41 erfordrades

2,300,000 kronor. Ämbetsverket borde emellertid erhålla bemyndigande att
redan under innevarande budgetår träffa erforderliga avtal örn arbeten och
materielleveranser inom ramen för det för anläggningarnas färdigställande
erforderliga beloppet, 4,935,000 kronor.

För egen del finner jag mig böra förorda, att de av marinförvaltningen
föreslagna förstärkningsåtgärderna inom Älvsborgs fästning snarast möjligt
komma till stånd. Mot den av marinförvaltningen framlagda planen för
arbetenas omfattning och utförande samt för erforderlig materielanskaffning
har jag intet att erinra. För förstärkningsarbetenas snara fullbordande torde
på sätt marinförvaltningen föreslagit ett belopp av 1,535,000 kronor böra
ställas till förfogande redan under innevarande budgetår, under det att övriga
erforderliga medel, 3,400,000 kronor, synas böra fördelas med 2,300,000
kronor å budgetåret 1940/41 och 1,100,000 kronor å budgetåret 1941/42. Beträffande
förenämnda belopp å 2,300,000 kronor har jag denna dag i annat
sammanhang föreslagit äskande av medel. Därest riksdagen icke finner anledning
till erinran däremot, torde åt marinförvaltningen få lämnas bemyndigande
att redan under innevarande budgetår träffa avtal om arbeten eller
leveranser till hela det belopp, vartill förstärkningsåtgärderna kostnadsberäknats.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkande av Älvsborgs fästning å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1,535,000.

[5.] 36 b. Anordnande av visst kustbatteri, reservationsanslag. I sär skild

skrivelse den 23 november 1939 har marinförvaltningen efter samråd
med chefen för försvarsstaben, chefen för kustartilleriet samt arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse hemställt, att ett belopp av 3,640,000 kronor
måtte anvisas från förskottsstaten för försvarsväsendet för anordnande av
visst kustbatteri.

Ärendet är av den natur, att redogörelse för detsamma icke lämpligen bör
ske till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde därom
få erhålla kännedom genom de handlingar, som komma att tillhandahållas
utskottet.

I detta sammanhang vill jag endast framhålla, att den ifrågasatta anordningen
torde innebära ett beaktansvärt tillskott till rikets försvarskraft, varför
jag anser mig böra förorda, att densamma kommer till stånd. Härför
erforderliga medel torde böra anvisas å tilläggsstat till innevarande budgetårs
riksstat.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Anordnande av visst kustbatteri å tilläggsstat II
lill riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 3,640,000.

[6.] 41 a. Om- och tillbyggnad av marinens köttcentral i Karlskrona,

reservationsanslag. Efter av Kungl. Maj-.t i statsverkspropositionen till 1939
års riksdag framlagt förslag (p. 129) har i riksstaten för innevarande budgetår
å fjärde huvudtiteln uppförts ett reservationsanslag å 37,000 kronor
till tillbyggnad av marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m.

Marinförvaltningen hade som motivering till sin hemställan örn nämnda
anslagsäskande framhållit, bland annat, att den byggnad å Stumholmen i
Karlskrona — tidigare förrådsbyggnad — vari jämte tvättinrättning en köttcentral
inrymts, med hänsyn till sitt alltför begränsade utrymme icke medgåve
en ansvällning av driften. Redan när flyttningen till Stumholmen förbereddes,
hade framhållits såsom önskvärt, att byggnaden i fråga skulle
helt disponeras för tvättinrättningen. Med hänsyn emellertid till de dryga
utgifter, som uppförandet av en särskild byggnad för köttcentralen skulle
förorsakat, hade marinförvaltningen icke under dåvarande statsfinansiella
förhållanden ansett sig böra äska medel därför.

I skrivelse den 14 december 1939 har nu marinförvaltningen anfört bland
annat följande:

Det förhållandet att såväl tvättinrättning som köttcentral måste sammanträngas
i en och samma byggnad förorsakade, att även köttcentralens utrymmen
blevo knappt tillmätta. Det starkt begränsade utrymmet medgiver
icke en för ordinarie förhållanden önskvärd utökning av den maskinella
utrustningen, en utökning, som under nu rådande exceptionella läge torde få
anses ofrånkomlig. Önskemålet örn uppställande av ångkokgrytorna i särskilt
rum kan icke tillgodoses. Som följd härav uppstår trots alla motåtgärder
mycket stark imbildning i den lokal, där även alla andra arbeten
nu skola utföras. Frånsett de sanitära olägenheter, som härav följa för personalen,
och den försvåring, som uppstår vid arbetena, följer av den kraftiga
i mbildningen, att väggar och tak drypa av fuktighet till skada för alla
maskiner och övriga inventarier, som nu med nödvändighet måst uppställas
i samma lokal som kokgrytorna.

Den förädling, som de animala livsmedlen undergå i ett charkuteri, är
av synnerligen stor betydelse för det militära kosthållet, alldenstund de salunda
i förväg beredda livsmedlen i allra högsta grad förbättra och förbilliga
utspisningen såväl i land som ombord. Utspisningen av charkuterivaror
i stället för av kött och fläsk i annan form underlättar också i hög
grad arbetena vid matens tillagning, vilket visat sig vara till ovärderlig nytta
under nu rådande förhållanden.

Kapaciteten har i viss mån kunnat stegras genom utökandet av antalet
arbetare och genom tillgripande av övertidsarbete. För att ernå cn verkligt
effektivt ökad kapacitet och en mera ekonomisk drift erfordras emellertid
en utökad maskinell utrustning, men någon plats för uppställandet av
nya maskiner finnes, som ovan nämnts, icke.

En viss tillbyggnad av köttcentralen, i enlighet med av chefen för Karlskrona
örlogsvarv uppgjort förslag, synes alltså vara ofrånkomlig och bör

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

lämpligen, för kostnadernas nedbringande, utföras i samband med den planerade
ombyggnaden av tvättinrättningen.

För att under nuvarande förhållanden å arbetsmarknaden med säkerhet
kunna bedöma kostnaden för ifrågavarande arbeten har marinförvaltningen
infordrat anbud å byggnadsarbetena.

Med ledning härav beräknar ämbetsverket, att kostnaderna, under ovan
angivna förutsättning att arbetena vid tvättinrättning och köttcentral utföras
i ett sammanhang, komma att belöpa sig till 32,500 kronor.

Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen hemställt, att
för om- och tillbyggnad av marinens köttcentral i Karlskrona ett anslagsbelopp
av 32,500 kronor måtte ställas till förfogande.

Av marinförvaltningens utredning framgår, att en utvidgning av den i
samma byggnad som marinens tvättinrättning i Karlskrona inrymda s. k.
köttcentralen är i hög grad av behovet påkallad för att kunna effektuera de
alltmera stegrade kraven på leveranskapaciteten. Det synes också stå klart,
att det ur ekonomisk synpunkt vöre fördelaktigt att kunna utföra den sålunda
föreslagna utbyggnaden av köttcentralen samtidigt med den redan
beslutade utbyggnaden av tvättinrättningen. Jag finner mig därför böra
tillstyrka, att härför erforderliga medel, 32,500 kronor, ställas till marinförvaltningens
förfogande. Då byggnadsarbetet bör utföras snarast möjligt,
synes beloppet i fråga lämpligen böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av marinens köttcentral i
Karlskrona å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av.... kronor 32,500.

[7.] 43 c. Vissa hygieniska anordningar vid Stockholms örlogsvarv,

reservationsanslag. I sin skrivelse den 18 oktober 1939 rörande sjöförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 har marinförvaltningen gjort framställning
om anvisande av medel, 190,000 kronor, för vidtagande av vissa
hygieniska anordningar vid Stockholms örlogsvarv, och har ämbetsverket
i anslutning därtill anfört bland annat följande:

Mellan chefen för Stockholms örlogsvarv respektive marinförvaltningen,
å ena sidan, och försvarsverkens civila personals förbund, å andra sidan,
hade förhandlingar ägt rum rörande anordningar m. m. för tidkontroll å
Stockholms örlogsvarv. Förbundet instämde i anslutning härtill genom
skrivelse den 21 juli 1938 marinförvaltningen till arbetsdomstolen med yrkande,
att ämbetsverket måtte åläggas tillse, att viss del av å örlogsvarvet
utfärdad föreskrift rörande tidkontrollen måtte skyndsammast upphävas.

Efter det marinförvaltningen den 29 i samma månad avgivit svaromål,
förklarade domstolen målet vilande i avvaktan på fortsatta förhandlingar,
som enligt parternas utfästelser skulle snarast igångsättas och med skyndsamhet
bedrivas. I överensstämmelse därmed återupptogos förhandlingarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

på hösten 1938 i avsikt att utröna om förhållandena i samband med tidkontroll
m. m. å olika arbetsplatser inom örlogsvarvet krävde ändring för att
kontrollen m. m. ej onödigtvis skulle inkräkta på arbetarnas frihet.

Efter undersökningar på ort och ställe enades parterna småningom om
att förorda vissa ändrade dispositioner i fråga örn redan befintliga eller
ytterligare erforderliga omklädnadsrum, tvättrum och matrum m. m. jämte
dessas förseende med stolar och bänkar i tillräcklig utsträckning, med
större och mera hygieniska klädskåp samt med tidsenligare golvbeläggning,
allt i avsikt att minska tiden för tidkontroll, tvättning och omklädsel före
och efter arbetstiden.

Kostnaderna för utförande av berörda arbeten hava beräknats till 281,000
kronor.

I avsikt att nedbringa detta belopp hava förnyade undersökningar verkställts
enligt av varvschefen utfärdade direktiv, och hava parterna enats
om ett reviderat förslag, som med 91,000 kronor understiger det föregående
och sålunda uppgår till 190,000 kronor. Detta förslags genomförande har
av förhandlingsdelegerade betecknats såsom oundgängligen nödvändigt för
ordnande av tidkontrollen vid örlogsvarvet och ligger till grund för deras
förslag till uppgörelse med försvarsverkens civila personals förbund.

Samtliga handlingar i ärendet hava av chefen för Stockholms örlogsvarv
underställts marinförvaltningen, därvid varvschefen anmält, att han saknade
medel för byggnadsförslagets genomförande.

Av det anförda torde framgå, att förefintliga anordningar för beredande
av möjlighet för arbetarpersonalen vid Stockholms örlogsvarv till omklädnad,
tvättning och intagande av måltider icke äro tidsenliga. Med hänsyn
härtill och för att jämväl möjliggöra att den tid, som åtgår för tidkontroll,
tvättning och omklädsel före och efter arbetstiden, i största möjliga utsträckning
förkortas, synas vissa ändringsarbeten i avseende å de hygieniska anordningarna
vid varvet vara ofrånkomliga. Jag finner mig därför böra förorda,
att dessa arbeten med det snaraste komma till stånd, och föreslår, att
medel för deras utförande med det av marinförvaltningen äskade beloppet,

190,000 kronor, anvisas redan under innevarande budgetår.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa hygieniska anordningar vid Stockholms örlogsvarv
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 190,000.

F. Flygvapnet.

Flygmateriel.

[8.] 20 b. Merkostnader för anskaffning av flygplan för strategisk

spaning, reservationsanslag. I skrivelse den 17 november 1939 inkom flygförvaltningen
med utredning och förslag angående anskaffning av vissa flygplan
för strategisk spaning i stället för de plan, vilka tidigare beställts hos
utländsk firma men som på grund av den inträdda situationen icke komme
att levereras. Vidare hemställde flygförvaltningen, att för täckande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

merkostnader, som beräknades uppkomma genom den nu föreslagna anskaffningen,
ett belopp av 5,100,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

I anledning av förevarande framställning medgav Kungl. Majit genom
beslut den 24 november 1939, att flygplan av i framställningen avsedd typ
finge anskaffas såsom strategiskt spaningsflygplan för arméflygflottiljen, varjämte
Kungl. Maj :t förklarade Sig vilja framdeles till prövning upptaga frågan
om beredande av täckning för de merkostnader, som därigenom uppkomme.

I anslutning härtill och under hänvisning till handlingarna i ärendet, av
vilkas innehåll riksdagens vederbörande utskott torde erhålla för ärendets
bedömande erforderliga upplysningar, får jag tillstyrka, att anslagsmedel till
ett belopp av 5,100,000 kronor beviljas å tilläggsstat för innevarande budgetår
till täckande av ifrågavarande merkostnader.

Jag får förty hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för anskaffning av flygplan för strategisk
spaning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 5,100,000.

[9.] 20 c. Extra materielanskaffning för flygvapnet, reservationsanslag.

I särskild skrivelse den 27 november 1939 föreslog flygförvaltningen, att till
stärkande av flygvapnets försvarsberedskap vapnet måtte tillföras flygplan
och viss övrig flygmaterielutrustning i närmare angiven omfattning, samt
hemställde, att för ifrågavarande ändamål erforderliga anslagsmedel måtte
ställas till förfogande.

över framställningen avgav chefen för försvarsstaben den 28 november
1939 yttrande och framhöll däri vikten av att ifrågavarande anskaffningar
snarast komme till stånd.

Med anledning av förevarande framställning bemyndigade Kungl. Majit
genom beslut den 1 december 1939 flygförvaltningen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i förenämnda skrivelse därom anförts gå i författning
om dels anskaffning av visst antal flygplan av angivna typer, dels ock
komplettering av viss utgångsmateriel. Tillika bemyndigade Kungl. Majit
flygförvaltningen att för fullgörande av förenämnda anskaffning och komplettering
erforderliga förskottslikvider m. m. av det å förskottsstaten för
försvarsväsendet m. m. upptagna förskottsanslaget till Försvarsväsendet i allmänhet:
Engångsutgifter (Ga) lyfta ett sammanlagt belopp av högst 6,050,000
kronor; och förklarade Sig Kungl. Majit vilja sedermera i annat sammanhang
besluta angående ifrågavarande utgifters slutliga gäldande.

De sammanlagda kostnaderna för den av nyssnämnda bemyndigande omfattade
flygmaterielanskaffningen hava av flygförvaltningen beräknats till

18,030,000 kronor. Detta belopp synes nu böra äskas av riksdagen för
ändamålet, därvid jag förutsätter, att 6,050,000 kronor skola användas till
täckning av den nämnda anvisningen å förskottsstaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ärendet är i övrigt av den natur, att det icke synes mig lämpligt att till
statsrådsprotokollet närmare redogöra för innebörden av förenämnda av flygförvaltningen
framlagda förslag. Riksdagens vederbörande utskott torde i
stället böra erhålla upplysningar därom genom de handlingar, som komma
att tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Extra materielanskaffning för flygvapnet å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .................. kronor 18,030,000.

G. Gemensamma anslag.

Materiel.

[10.] 2 a. Viss extra materielanskaffning in. m. För reglering av de

å förskottsstat under IV huvudtiteln, avdelning G: Gemensamma anslag, bestridda
utgifterna för materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet fram
till tidpunkten för urtima riksdagens öppnande sistförflutna höst har å tillläggsstat
I till riksstaten anvisats ett anslag av 71 miljoner kronor. Ett motsvarande
regleringsanslag bör upptagas å tilläggsstat II. Regleringen bör avse
samtliga ifrågakommande utgifter å det numera under avdelningen upptagna
anslaget Ga; till frågan om behandlingen av utgifterna under anslaget
Gb får jag senare återkomma. Då det synes lämpligast att samla all den materielanskaffning
utöver den redan budgetmässigt reglerade, som kan komma
att äga rum detta budgetår, under ett enda tilläggsstatsanslag, torde i det
förslag till tilläggsstat som nu förelägges riksdagen för ifrågavarande reglering
böra upptagas blott ett beräknat anslag, utfört med det belopp, vartill
kostnaderna för den hittills beslutade men ännu ej reglerade materielanskaffningen
uppgå, i den mån icke vissa av dessa kostnader böra av särskilda
skäl regleras i annan ordning.

Såsom chefen för finansdepartementet i annat sammanhang framhåller
bör i nuvarande läge en konsekvens av att anslaget tillsvidare blott beräknas
bli, att riksdagens bemyndigande inhämtas till den disposition av vederbörande
förskottsanslag som skulle varit tillåten örn regleringsanslaget nu slutligt
äskats.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Viss extra
materielanskaffning m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 beräkna ett anslag av kronor 80,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

„ Ur protokollet:

Lars Wikland.

*>*

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i

allmänhet. I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat,
upptagen en post till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
å 403,000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1939 har socialstyrelsen anmält behov av
medel under innevarande budgetår till förstärkning av sagda post. Styrelsen
har därvid till en början framhållit, att av de för ändamålet anvisade medlen
under budgetårets fem första månader tagits i anspråk ett belopp av
177,411 kronor. Med bibehållande i huvudsak av den sysselsatta arbetsstyrkan
skulle enligt styrelsens beräkning för återstoden av budgetåret erfordras
ett belopp av ungefär 268,600 kronor. Det för hela budgetåret beräknade
medelsbehovet — tillhopa omkring 446,000 kronor — överstege alltså det
för ändamålet anvisade beloppet med i runt tal 43,000 kronor. I fråga härom
har styrelsen till en början anfört följande.

I särskilda skrivelser den 9 och den 23 december 1938 hade socialstyrelsen
— med förmälan att en utökning i närmare angiven omfattning av ämbets -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

verkets icke-ordinarie personal påkallades för fullgörande av vissa styrelsen
åvilande arbetsuppgifter — hemställt, att för budgetåret 1938/39 måtte ställas
till styrelsens förfogande erforderliga medel för förstärkning av grundavlöningsposten.
Det behövliga tilläggsbeloppet hade styrelsen beräknat till
78,350 kronor.

I anledning härav hade Kungl. Maj:t, sedan riksdagens medgivande därtill
inhämtats, den 3 mars 1939 föreskrivit, att den i då gällande avlöningsstat
för socialstyrelsen under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. (142,500
kronor) finge för budgetåret 1938/39 överskridas med högst 78,300 kronor.
Inom ramen av den sålunda beviljade anslagsförstärkningen hade under
budgetåret vidtagits erforderliga nyanställningar av icke-ordinarie personal.

För fullgörande av de fortlöpande arbetsuppgifterna hade det blivit nödvändigt
att för hela innevarande budgetår behålla huvudparten av den arbetskraft,
som avsåges i skrivelserna den 9 och 23 december 1938, samt därutöver
i mindre omfattning företaga nyanställningar. Härigenom hade tillkommit
vissa medelsbehov utöver dem, som kunnat tagas i beräkning vid
uppgörandet av styrelsens den 31 augusti 1938 avgivna pelita för löpande
budgetår.

Styrelsen har härefter anfört, att de befattningshavare, åt vilka avlöning
icke beräknats av statsmakterna vid medelsanvisningen för innevarande budgetår,
huvudsakligen vöre anställda å fattigvårdsbyrån samt å utlänningsbyrån.
Beträffande personalen å dessa byråer har styrelsen framhållit följande.

I skrivelsen den 23 december 1938 hade styrelsen gjort framställning om
medel till anställande under första halvåret 1939 av ytterligare två kvinnliga
tjänstemän, båda med placering å styrelsens fattigvårdsbyrå.
Av dessa befattningshavare hade efter erhållet tillstånd anställts, den ena —
ett e. o. kontorsbiträde —- å skyddshemsinspektionens kansliavdelning samt
den andra — ett e. o. skrivbiträde — å byråns avdelning för alkoholistvård
och nykterhetsnämnder. Av skäl, som närmare utvecklats i sagda skrivelse,
vöre behovet av dessa båda arbetskrafter av stadigvarande natur. De vore
sålunda alltjämt anställda å byrån och hade i styrelsens petita för budgetåret
1940/41 inberäknats i personalstaten.

Med hänsyn till den fortgående stegringen av skyddshemsinspektionens
arbetsuppgifter hade styrelsen vidare i skrivelse den 31 augusti 1939 hemställt
om Kungl. Maj:ts medgivande att från och med den 1 september 1939 tillsvidare
till och med utgången av löpande budgetår nyanställa en amanuens i
lönegrad Eo 18 hos inspektionen. Jämlikt erhållet medgivande hade å avdelningen
från och med den 4 september 1939 anställts en amanuens i lönegrad
Eo 16. Till avlöning intill budgetårets utgång åt denne befattningshavare
erfordrades ytterligare förstärkning av anslaget.

I förenämnda framställning den 9 december 1938 hade socialstyrelsen hemställt
bland annat om medel för erforderlig förstärkning under budgetåret
1938/39 av utlänningsbyråns icke-ordinarie personal. Av det å byrån
behövliga personaltillskottet, väsentligen kvinnlig biträdespersonal, hade en
del funnits anställd redan vid början av budgetåret 1938/39, medan återstående
befattningshavare antingen nyanställts under hösten 1938 eller beräknats
bliva erforderliga under första halvåret 1939. Siffermässigt hade personalutvecklingen
å byrån, såvitt närmast anginge biträdespersonalen, tett sig
på följande sätt.

I socialstyrelsens petita för budgetåret 1939/40 hade på grundval av antalet

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

i augusti 1938 anställda befattningshavare antalet erforderliga tjänstemän i
biträdesgrad å utlänningsbyrån för nämnda budgetår beräknats till 40, varav
18 i skrivbiträdesgrad. Därvid hade ej medräknats eli tiotal biträden, som
vore tillfälligt anställda å byrån och enligt tidigare uppgjord arbetsplan beräknats
kunna entledigas senast den 31 oktober 1938. På grund av den alltjämt
stegrade arbetsbelastningen hade det emellertid visat^ sig, att dessa, ursprungligen
för sommarmånaderna anställda biträden måst behållas under
återstoden av budgetåret 1938/39 samt fortsättningsvis under hela innevarande
budgetår. Vidare hade tillkommit ytterligare 12 biträden, som måst nyanställas
under senhösten 1938 och första halvåret 1939, på sätt närmare angivits
i skrivelsen den 9 december 1938. Därjämte bade det befunnits påkallat,
att de tillfälliga arbetskrafter, som enligt förut utarbetade personalplaner
nyanställts å byrån för 3 å 4 sommarmånader jämväl under innevarande
år, finge disponeras under hela budgetåret. Slutligen hade den del av byråns
personal — 4 biträden — som tidigare sysselsatts med den s. k. utlänningsräkningen
och därvid avlönats av särskilda medel, från och med
den 1 december 1939 måst tagas i anspråk för mera trängande arbetsuppgifter
av fortlöpande natur. Den biträdespersonal å byrån, som avlönades ur
anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal, hade sålunda uppvisat fortgående
stegring och uppginge vid tiden för styrelsens framställning till 75
personer, därav 55 i skrivbiträdesställning. Tilläggas borde, att även byråns
amanuenspersonal i början av detta år enligt vederbörligt medgivande utökats
med en tjänsteman. Till belysning av byråns ökade arbetsbelastning
kunde nämnas, att medelantalet till byrån per dag inkommande ansökningsärenden,
som i början av år 1939 ej överstigit 150, under höstmånaderna utgjort
cirka 165.

Därjämte har styrelsen anfört, att i de av styrelsen beräknade merutgiflerna
för budgetåret 1939/40 jämväl inginge avlöningskostnaderna för dels
en extra expeditionsvakt under hela budgetåret och dels en biträdande telefonist
(lönegrad Eo 2) från och med den 1 oktober 1939. Förstnämnde tjänsteman
hade nyanställts den 1 januari 1939 i samband med förläggningen av
utredningsbyråns huvuddel till särskilda lokaler. Behovet av en expeditionsvakt
å denna avdelning vore bestående. Genom förvärvet av en extra telefonist
såsom biträde till den förut anställda hade det ansträngande och oavlåtligt
växande arbetet med skötseln av styrelsens centrala växel kunnat uppdelas
i regelbundna skift. Under den tid, då telefonist icke tjänstgjorde i
växeln, sysselsattes hon med arbete å utlänningsbyrån, till vilkens lokaler
växelrummet närmast angränsade.

Såsom inledningsvis nämndes har socialstyrelsen på nu anförda skäl uppskattat
mcrbelastningen av grundavlöningsposten till i runt tal 43,000 kronor.
1 denna siffra inginge —- framhåller styrelsen slutligen — icke något belopp
till ersättningar för övertidsarbete, något som alltjämt måste förekomma i
viss, tidvis ingalunda obetydlig utsträckning, huvudsakligen å utlänningsbyrån.
Kostnaden härför hade för hela budgetåret 1939/40 beräknats icke komma
att överskrida 4,000 kronor. Å andra sidan syntes ett ej obetydligt belopp
kunna inbesparas i samband med förordnanden vid ledigheter å ordinarie
tjänster m. m. Med hänsyn därtill ansåge sig styrelsen böra räkna med, att
den slutliga bristen å anslagsposten bomme alt stanna vid 40,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen har därför hemställt, att detta belopp måtte för ändamålet ställas
till styrelsens förfogande.

Departements- Av vad socialstyrelsen anfört framgår, att den successiva ökning av socialchefen.
styrelsens arbetskrafter, som icke minst på grund av utlänningsbyråns verksamhet
visat sig oundviklig under de senaste åren, jämväl för innevarande budgetår
medfört behov av en förstärkning av grundavlöningsposten. Mot det
av styrelsen föreslagna förstärkningsbeloppet har jag ej funnit anledning till
erinran. Jag utgår från, att under nu rådande förhållanden övertidsarbete,
som är förenat med särskild ersättning, skall i möjligaste mån begränsas. Till
den merbelastning av grundavlöningsposten, som må föranledas av den i
årets statsverksproposition förordade begränsningen i vikariatsförordnanden,
bör hänsyn icke tagas i detta sammanhang.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1939/40 överskridas med högst 40,000 kronor.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsanstalterna.

[2.] 31 a. Statens anstalt för fallandesjuka: Anskaffande av vissa in ventarier,

reservationsanslag. Förevarande anstalt — tidigare driven av
föreningen Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka — har från och med den
1 juli 1939 övertagits av staten.

Med skrivelse den 29 augusti 1939 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av direktionen för statens anstalt för fallandesjuka gjord framställning örn
anvisande av 27,000 kronor för anskaffande av vissa erforderliga inventarier
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av anstaltens t. f. överläkare
och t. f. syssloman den 22 augusti 1939 upprättat tjänstememorial.

I detta memorial anföres till en början, att anstaltspersonalen i samband
med statens övertagande av anstalten utökats med bland andra en överläkare,
en syssloman, ett kontorsbiträde, en förestånderska av 2:a klass, en
maskinist av lia klass samt en arbetsförestånderska, vilket medfört behov
av viss ytterligare utrustning. I en vid memorialet fogad förteckning hava
de beräknade kostnaderna för inventarieanskaffningen närmare specificerats.
Såsom motivering för förslaget har anförts i huvudsak följande.

Vid statsverkets övertagande av anstalten hade endast funnits en expedition,
vilken använts av kassaförvaltaren. Förestånderskan hade nyttjat sin
bostad som expedition och för läkaren hade saknats expeditionslokal. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

syntes erforderligt att expeditionslokaler med möbler och kontorsmaskiner
m. m. anordnades för överläkaren, sysslomannen, kassör och
kontorsbiträde, förestånderskorna i sjukvården, arbetsförestånderskan och
maskinisten, vilka samtliga hade skrivarbeten och redovisningar att verkställa.
Skrivmaskiner vore nödvändiga för överläkaren, sysslomannen och
kontoret. För kontoret syntes även erfordras multiplikations- och additionsmaskiner
samt en clieckperforator, vilken senare vore föreskriven i gällande
instruktion. Nu angivna möbler och maskiner m. m. hade beräknats draga
en sammanlagd kostnad av 8,855 kronor.

Förestånderska!! av l:a klass handhade patienternas egna medel samt
flitpenningar, varjämte patienternas privata värdeföremål lämpligen borde
förvaras av henne. Härför syntes ett brand- och dyrkfritt kassaskåp
av mindre modell vara erforderligt. För inköp av ett sådant krävdes ett
belopp av 470 kronor.

Nuvarande utrustning å syrummet bestode av symaskiner för
trampning. För att höja arbetsprestationerna och medhinna tillverkning
av den kvinnliga personalens tjänstekläder borde tre elektriskt drivna symaskiner
av modern typ anskaffas, vilket komme att draga en kostnad av
1,380 kronor. Dessa maskiner syntes även kunna medgiva införandet av
48 timmars arbetsvecka ’ utan ökning av personalen därstädes. Nuvarande
maskiner borde användas för beredande av arbete och sysselsättning åt
patienter.

För närvarande verkställdes alla reparationer å vatten-, värme-,
avlopps-, äng- och elektriska anläggningar av montörer, anställda hos firmor
i Jönköping, varför kostnaden för dylika reparationer och mindre nyanläggningar
ställde sig mycket hög. Sedan i staten numera funnes upptagna
en maskinistbefattning av l:a klass samt två eldarebefattningar, syntes
nämnda arbeten böra utföras av denna personal. Härför syntes verktyg
och maskiner m. m. böra anskaffas för ett belopp av 1,700
kronor.

Anstaltens tvättinrättning hade varit i drift sedan hösten 1938, men redan
från början hade det visat sig, att den inköpta ångmangeln hade för
liten kapacitet. För att nuvarande personal i tvättinrättningen skulle kunna
beredas 48 timmars arbetsvecka, syntes ett utbyte vara nödvändigt. För
närvarande skedde byte av patienternas underkläder delvis endast var fjortonde
dag, men önskvärt vore, att dylikt byte kunde ske varje vecka. Detta
skulle givetvis komma att öka tvättgodsmängden, men någon personalökning
— förutom extra hjälp vid vissa särskilt bärt belastade tillfällen -— vore
icke nödvändig med nuvarande patientantal. Däremot syntes anskaffande
av två strykpressar för påskyndandet av strykningen vara erforderligt.
För utbyte av ångmangel samt inköp av strykpressarna borde räknas
med en utgift av sammanlagt 6,600 kronor.

För nödvändig komplettering av skol- och yrkeshemmens personvågar
erfordrades ett belopp av 340 kronor. Det vore vidare synnerligen
önskvärt, att en spirograf snarast möjligt anskaffades, då ett stort antal patienter
lode av endokrina rubbningar och bestämmande av ämnesomsättningen
borde ske i stor utsträckning. För detta ändamål ävensom för inköp
av annan laborator i e u t r u s t n i n g borde anvisas tillhopa 1,500
kronor.

Arbetshemmen Fristaden och Sjöboda, vilka vore belägna 7 respektive 1.5
km. från buvudanstalten, behövde regelbundet besökas av överläkaren och
förestånderskan ävensom av sysslomannen och förhållandevis ofta av arbelsförestAnderskan.
Kostnaderna för resor med tåg och omnibus berak -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

nades uppgå till minst 400 kronor årligen. Olycksfall, för vilka röntgenundersökning
eller kirurgisk behandling erfordrades, inträffade rätt ofta.
Avståndet till närmaste lasarett vore 6 km. Transporterna i dessa fall
ävensom nyss angivna resor skulle ställa sig avsevärt mindre kostsamma,
örn anstalten ägde egen personautomobil. Det syntes vidare vara
nödvändigt att billedes dirigera anstaltens post till centralpostkontoret i
Jönköping, varifrån den då skulle hämtas av chauffören. Inköp av en personautomobil
av märket Volvo skulle draga en engångskostnad av 5,000
kronor.

Härjämte borde diverse uppslagsböcker och annan facklitteratur
anskaffas till hjälp för överläkaren, sysslomannen och kontorspersonalen
utöver vad anslaget till skrivmateriel m. m. medgåve. Kostnaden
för blanketter och stämplar samt annan kontorsutrustning
ställde sig jämväl så hög, att det ordinarie anslaget icke vore tillfyllest
vid nyanskaffning på en gång. Det i förteckningen upptagna beloppet för
nu angivna båda ändamål — sammanlagt 1,200 kronor — syntes få betraktas
som ett minimibelopp.

För anskaffandet av bords- och takarmatur hade vidare upptagits
300 kronor, vilket belopp finge anses erforderligt för detta ändamål.
Slutligen erfordrades för diverse utgifter ett belopp av 185 kronor.

De sammanlagda utgifterna för anskaffande av kompletterande utrustning
vid anstalten uppskattas sålunda till (8,855 + 470 + 1,380 + 1,700 + 6,600
+ 340 + 1,500 + 5,000 + 1,200 + 300 + 185 =) 27,530 kronor, vilket
belopp avrundats nedåt till 27,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 29 augusti 1939 vitsordat behövligheten
av den ifrågasatta inventarieanskaffningen.

Lika med medicinalstyrelsen anser jag påkallat, att medel anvisas för
komplettering av anstaltens inventarier i huvudsaklig överensstämmelse med
direktionens förslag. Enligt vad jag inhämtat har emellertid direktionen med
hänsyn till önskvärdheten av att en maskinverkstad utan dröjsmål anordnades
vid anstalten för ombesörjande av erforderliga reparationer redan
verkställt inköp av i memorialet angivna verktyg och maskiner m. m. samt
för detta ändamål anlitat den i anstaltens omkostnadsstat uppförda posten
till inköp och underhåll av inventarier. Vid sådant förhållande och då
jämväl kostnaden för blanketter och stämplar m. m. torde böra bestridas
från omkostnadsstaten, synes det vara tillfyllest att nu äska ett belopp av

25,000 kronor. Beloppet lärer böra uppföras såsom reservationsanslag å
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår under rubriken statens
anstalt för fallandesjuka: anskaffande av vissa inventarier.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens anstalt för fallandesjuka: Anskaffande av
vissa inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 25,000.

Kunell. Majlis proposition nr 2.

^3.] 57 a. Utrustning m. m. av beredskapssjuklius vid krig eller krigs fara,

reservationsanslag. På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 1, bil. 4,
punkt 2) anvisade 1939 års urtima riksdag till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag av 6,700,000
kronor. Detta anslag har sedermera helt ställts till medicinalstyrelsens förfogande,
att användas dels för utrustning och iordningställande av första
etappens beredskapssjukhus, dels ock för detaljplanläggning av ytterligare
beredskapssjukhus.

I en den 19 december 1939 avgiven promemoria har medicinalstyrelsens
materielnämnd, som närmast handlägger hithörande ärenden, anmält, att
den bland annat med hänsyn till de prisstegringar, som under hösten 1939
inträtt för åtskilliga varuslag, tills vidare begränsat sin upphandling, i vad
den anginge möbler, sängutrustning, beklädnadspersedlar och dylikt, till att
avse ett något mindre antal vårdplatser än ursprungligen beräknats. Härutinnan
erfordrades alltså en komplettering. Vidare återstode att anskaffa
motsvarande utrustning för ytterligare ett antal vårdplatser, tillhörande andra
etappen. Kostnaden för den utrustning, som sålunda erfordrades, hade
nämnden uppskattat till 3,220,000 kronor.

Materielnämnden har jämväl framhållit, att kostnaderna för det vidare
utbyggandet och iordningställandet av beredskapssjukhusen i nuvarande läge
icke kunde ens tillnärmelsevis uppskattas. Enligt inhämtade uppgifter syntes
man emellertid böra för detta ändamål räkna med 6,000,000 kronor.
Härtill komme utgifter dels för anskaffning av utrymmen för lagring av
beredskapssjukhusens utrustning, dels ock för upprättande av vissa reservsjukhus
och andra provisoriska sjukvårdsanstalter, vadan för samtliga i
promemorian angivna ändamål lämpligen borde upptagas ett tilläggsanslag
av 10,000,000 kronor.

I en den 29 december 1939 dagtecknad promemoria har medicinalstyrelsen
meddelat, att styrelsen efter granskning av materielnämndens beräkningar
kommit till den uppfattningen, att ett tilläggsanslag av 11,000,000
kronor erfordrades för beredskapssjukhusens utrustning och iordningställande.
Styrelsen betonar emellertid, att de gjorda beräkningarna till stor
del vore mycket approximativa.

Till en början får jag erinra, att Kungl. Majit, på framställning av medicinalstyrelsen
och med stöd av gällande lag om sjukhusvård vid krig eller
krigsfara, den 30 december 1939 medgivit, att genom vederbörande landstings
försorg finge inom Norrbottens och Västerbottens län upprättas särskilda
s. k. reservsjukhus för vård i första hand av akuta infektionsfall
bland deni, som inkallats lill beredskapstjänstgöring, samt att kostnaderna
för utrustning, iordningställande och drift av dessa sjukhus finge bestridas
av statsmedel. Då ifrågavarande sjukhus till sin karaktär närmast äro att
jämställa med beredskapssjukhusen, torde kostnaderna för reservsjukhusens

lutning till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 2.

Departement
chefen .

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

utrustning och iordningställande lämpligen böra bestridas från samma anslag
som motsvarande utgifter för beredskapssjukhusen. I sina förut omförmälda
beräkningar angående det ytterligare medelsbehovet för utrustning
m. m. av beredskapssjukhusen hava materielnämnden och medicinalstyrelsen
också tagit hänsyn härtill.

Från denna utgångspunkt har jag i stort sett intet att erinra mot de föreliggande
beräkningarna. I betraktande av de många ovissa faktorer, som
i detta fall inverka på medelsbehovets storlek, synes det mig dock lämpligast
att nu begränsa medelsanvisningen till 10,000,000 kronor, vilket belopp
torde böra uppföras såsom reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår.

Beträffande frågan om anvisande av erforderliga medel för driften av hithörande
sjukhus får jag hänvisa till vad chefen för finansdepartementet anför
vid anmälan av förslag om förlängd giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av..kronor 10,000,000.

E. Polisväsendet.

[4.] 11. Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Statens krimi naltekniska

anstalt trädde i verksamhet den 1 oktober 1939. Till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal vid anstalten har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 9,800 kronor.

I den för anstalten gällande personalförteckningen finnes bland annat upptagen
en befattning såsom avdelningsföreståndare med placering i lönegraden
Eo 26. Enligt statsmakternas beslut i samband med inrättandet av
ifrågavarande anstalt skulle emellertid berörda befattning hållas vakant
under tid, varunder tjänsten komme att upprätthållas av den vid tiden för
anstaltens inrättande å centralbyrån för fingeravtryck tjänstgörande kriminalkommissarien
vid Stockholms stads poliskår, Axel Thour. Det förutsattes
därvid, att Thorns tjänstgöring vid kriminaltekniska anstalten skulle
fortgå längst intill dess Thour såsom ordinarie befattningshavare vid nämnda
poliskår efter uppnådda 60 levnadsår inträdde i rätten till pension den
1 juli 1941. Vidare skulle under denna övergångstid Thour tillkommande
löneförmåner utgå från förslagsanslaget till gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m. och ej från anstaltens avlöningsanslag.

I skrivelse den 14 november 1939 har stp reisen för anstalten anmält, att
Thour på därom gjord framställning erhållit avsked med förtidspension

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

från sin befattning i Stockholms stads tjänst från och med den 1 november
1939. På grund härav har styrelsen hemställt bland annat, att styrelsen
måtte bemyndigas att förklara befattningen såsom avdelningsföreståndare
vid anstalten till ansökan ledig. Därjämte har styrelsen anhållit om föreskrift
rörande det anslag, varifrån kostnaderna för avdelningsföreståndarens
avlöning i fortsättningen skulle bestridas.

Med anledning av vad anstaltsstyrelsen i sin berörda skrivelse anfört, har DepartomtwhKungl.
Majit den 24 november 1939 lämnat styrelsen det begärda bemyndi- chtfen.
gandet att ledigförklara befattningen såsom avdelningsföreståndare ävensom
föreskrivit, att avlöningen åt denne skall bestridas från den i avlöningsstaten
för anstalten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal.

Vid sådant förhållande och då hänsyn till nu nämnda avlöningskostnader
icke tagits vid anslagsberäkningen för löpande budgetår, bör förslag föreläggas
riksdagen om en förhöjning av delposten till grundavlöningar m. m.
under angivna anslagspost med erforderligt belopp eller i runt tal 6,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens kriminaltekniska anstalt
under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m.
må för budgetåret 1939/40 överskridas med högst 6,000
kronor.

F. Civila luftskyddet.

[5.] 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. För

ifrågavarande ändamål hava hittills för budgetåret 1939/40 anvisats reservationsanslag
av tillhopa 10,800,000 kronor, därav å riksstaten ett anslag av
4,000,000 kronor och å tilläggsstat I till riksstaten ett anslag av 6,800,000 kronor.
Av sistnämnda anslag var ett belopp av 1,500,000 kronor avsett för tillgodoseende
av telegrafverkets, järnvägsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
samt vattenfallsstyrelsens behov av gasskyddsmateriel samt ett
belopp av 840,000 kronor för möjliggörande av en forcerad inhemsk tillverkning
av folkgasmasker. Vid beviljandet av anslaget räknade riksdagen med
att i första hand skulle beställas 500,000 folkgasmasker ävensom att priset
för dessa gasmasker skulle bliva omkring 5 kronor för varje gasmask. Riksdagen
förutsatte, att kostnaderna för gasmaskerna skulle kunna gäldas efter
hand.

I skrivelse den 1 december 1939 hemställde härefter luftskyddsinspektionen
örn bemyndigande för inspektionen att, i enlighet med skrivelsen bifogade

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förslag, med tre svenska firmor sluta avtal om tillverkning och leverans av
tillhopa 500,000 folkgasmasker.

I skrivelsen anmälde inspektionen tillika, att statens reservförrådsnämnd
för att säkerställa tillgången av rågummi för en ifrågasatt tillverkning av
högst 1,500,000 folkgasmasker i samråd med inspektionen vid av reservförrådsnämnden
företaget inköp av rågummi för inspektionens räkning reserverat
52 ton dylikt gummi, varav enligt uppgjort avtalsförslag en av berörda
firmor skulle erhålla 16 ton för ett pris av 1 krona 50 öre per kilogram. Inspektionen
anhöll i anslutning härtill om medgivande att ur statens reservförråd
erhålla förstnämnda kvantitet rågummi samt hemställde, att Kungl.
Majit måtte anvisa härför erforderliga medel.

Genom beslut den 8 december 1939 lämnade Kungl. Majit inspektionen
det begärda bemyndigandet att med sagda firmor träffa avtal rörande tillverkning
och leverans av 500,000 folkgasmasker.

I skrivelse den 22 december 1939 har luftskyddsinspektionen gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel å tilläggsstat för innevarande
budgetår för gasskyddsutrustning för det civila luftskyddets behov.

I skrivelsen har luftskyddsinspektionen till en början anfört, att det belopp
av 1,500,000 kronor, som avsetts för tillgodoseende av telegrafverkets,
järnvägsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
och vattenfallsstyrelsens behov av gasskyddsmateriel
och som beräknats med ledning av från verken inkomna
rekvisitioner, visat sig otillräckligt. Dessa verk hade nämligen senare
inkommit med rekvisitioner på ytterligare materiel för en kostnad av 100,000
kronor. Nämnda belopp måste därför för ändamålet anvisas.

Vidare framhåller inspektionen att ett omedelbart behov förelåge att a nskaffa
och komplettera viss gassky ddsmateriel. Sålunda
måste bland annat — utöver redan beställda 500 kompletta syrgasapparater
— inköpas 1,500 sådana apparater. Därjämte vore det nödvändigt,
att hittills anskaffade gasbehandlingsaggregat kompletterades med
sådan utrustning att aggregatens kapacitet komme att fördubblas. För dessa
ändamål behövdes enligt verkställda beräkningar ett belopp av 1,625,264
kronor.

Luftskyddsinspektionen har härefter framlagt beräkningar rörande behovet
av ytterligare medel för anskaffande av folkgasmasker. Härom
uttalar sig inspektionen på följande sätt.

Med stöd av Kungl. Majits den 8 december 1939 lämnade bemyndigande
hade inspektionen träffat avtal rörande anskaffande av 500,000 folkgasmasker.
Kostnaderna härför kunde på grund av avtalsbestämmelserna icke på
förhand bestämt fixeras, men kunde -—- inklusive utgifter för frakt och emballage
— uppskattas till 2,812,500 kronor. Då för ändamålet redan anvisats

840,000 kronor, erfordrades ytterligare 1,972,500 kronor.

Enär staten enligt ett av avtalen förpliktat sig att ställa 16 ton rågummi
till vederbörande tillverkares förfogande för ett pris av 1 krona 50 öre per
kilogram men denna kvantitet rågummi vore avsedd att tillhandahållas av
statens reservförrådsnämnd, som för rågummit fastställt ett pris av 2 kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

25 öre per kilogram, uppkomme för de omförmälda gasmaskerna — utöver
den kostnad av 1 krona 50 öre per kilogram, som borde gäldas av inspektionen
men som senare skulle betalas av tillverkaren ■— en merkostnad för staten
av (0:75 X 16,000) 12,000 kronor, vartill komme ytterligare 160 kronor
för fraktkostnader för gummit.

Förutom de 500,000 folkgasmasker, varom avtal träffats, borde inom den
närmaste tiden anskaffas ytterligare 800,000 sådana masker, vilka syntes
böra tillverkas av samma firmor, med vilka avtal redan träffats. Det kunde
beräknas, att dessa firmor skulle kunna hinna leverera de av inspektionen
ifrågasatta nya 800,000 gasmaskerna före den 1 augusti 1940 och möjligen
någon månad tidigare. Därest man räknade med samma priser som enligt
tidigare avtal, kunde kostnaderna för de 800,000 gasmaskerna uppskattas
till 4,535,000 kronor.

Av de 52 ton rågummi, vilka inköpts av statens reservförrådsnämnd, skulle
— såsom nämnts — 16 ton användas enligt redan träffat avtal. Återstående
36 ton borde tills vidare lagras. Sistnämnda parti borde förskottsvis betalas
av inspektionen, för vilket ändamål finge beräknas ett belopp av (2: 25 X
36,000) 81,000 kronor. Detta belopp borde emellertid framdeles ersättas av
vederbörande gasmasktillverkare.

De sammanlagda kostnaderna för folkgasmaskema kunde alltså beräknas
till (1,972,500 + 12,000 + 160 + 4,535,000 + 81,000) 6,600,660 kronor.

Luftskyddsinspektionen anför vidare följande.

Genom beslut den 15 december 1939 hade Kungl. Maj:t bemyndigat inspektionen
att i den utsträckning inspektionen funne vara av behovet påkallat,
ur tillgängliga förråd av luftskyddsutrustning för den aktiva luftskyddspersonalen
kostnadsfritt tillhandahålla viss statsanställd personal,
nämligen personalen vid rikets centrala ämbetsverk, med undantag
av telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
vattenfallsstyrelsen, samt vid de centrala statliga kristidsorganen erforderligt
antal gasmasker av typ B samt stålhjälmar. Denna personal
omfattade omkring 5,500 personer och kostnaden för utrustningen kunde
beräknas till 90,200 kronor för gasmaskerna och till 37,565 kronor för stålhjälmarna.
Den sammanlagda kostnaden bleve alltså 127,765 kronor.

Dittills hade anvisats medel för anskaffande av 150,000 stålhjälmar för
utrustning av den aktiva luftskyddspersonalen. Då därmed endast kunde tillgodoses
en tredjedel av det totala behovet av stålhjälmar, syntes det erforderligt,
att under innevarande budgetår ytterligare minst 100,000 stålhjälmar
anskaffades. Kostnaderna härför knnde uppskattas till 750,000 kronor.

För anskaffande av sjukvårdsmateriel, avsedd för utrustning av hjälpplatser,
hade tidigare anvisats 1,150,000 kronor. Det hade emellertid visat sig
erforderligt att upprätta även sjuktransportavdelningar. Det
kunde beräknas, att 400 dylika avdelningar vore behövliga. Då materielkostnaden
för varje avdelning kunde uppskattas till 500 kronor, finge för ändamålet
beräknas 200,000 kronor.

I samband med den försöksverksamhet, som av inspektionen
bedreves, hade det visat sig nödvändigt att överlämna till försvars väsendets
kemiska anstalt en stor del av de uppgifter, vilkas omedelbara lösning varit
av vital betydelse för det civila luftskyddet. Inspektionen hade emellertid ej
för de arbeten, som utförts för luftskyddsinspektionens räkning, kunnat vidtaga
samma anordning som armén, marinen och flyget, nämligen att årligen
ställa en viss summa till anstaltens förfogande för täckande av försöks- och
driftkostnaderna. Genom att anstalten därigenom ej kunnat fast anställa
kvalificerad personal hade det ej varit möjligt för anstalten alt nöjaktigt till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

godose inspektionen med undersökningar av de problem, som för närvarande
förelåge och hade inspektionens försöksverksamhet därigenom blivit lidande.

Det syntes inspektionen därför synnerligen angeläget att — i betraktande
av att inom det civila luftskyddet ständigt uppkomme nya problem, vilka
krävde sin lösning —ett årligt belopp av 25,000 kronor måtte av inspektionen
kunna ställas till anstaltens förfogande. Ett dylikt belopp borde därför beräknas
för innevarande budgetår.

Luftskyddsinspektionen har under hänvisning till det anförda uppskattat
det för innevarande budgetår föreliggande ytterligare medelsbehovet till
(100,000 + 1,625,264 + 6,600,660 + 127,765 + 750,000 + 200,000 + 25,000)
9,488,689 kronor eller i avrundat tal 9,500,000 kronor.

Vidare har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 30 december 1939 gjort
framställning örn anvisande å lilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/
40 av medel för inköp av vissa luftreningsaggregat. Inspektionen
har i skrivelsen anfört i huvudsak följande.

Tiden närmast efter krigsutbrottet hade kännetecknats av en synnerligen
livlig verksamhet på skyddsrumsbyggandets område. Regeln syntes vara
att man vid anordnande av skyddsrum begagnade sig av möjligheten att genom
inmontering av luftreningsaggregat öka skyddsrummens kapacitet, så
att dessa kunde rymma ungefär dubbla antalet personer. De utrymmen,
som stöde till buds för anordnande av skyddsrum, vore även oftast så små,
att en dylik inmontering vore synnerligen välbehövlig. Därtill torde även
bidraga den omständigheten att kostnaderna per skyddad person genom anlitande
av luftreningsaggregat väsentligt nedginge.

Från ett flertal företag, som igångsatt tillverkning av luftreningsaggregat,
hade till inspektionen inkommit framställning om statsgaranti för en serietillverkning
i större skala av dylika aggregat, varigenom det för vederbörligt
företag skulle bliva möjligt att säkra tillgången på den för ifrågavarande
tillverkning erforderliga materielen samt vidtaga nödiga åtgärder med
avseende å behövliga verkstadsutrymmen för tillverkningen.

Med hänsyn till den stora efterfrågan å luftreningsaggregat, vilken redan
förefunnes och i fortsättningen kunde förväntas, funne inspektionen det
vara en angelägenhet av största vikt att intet försummades för att på detta
område skapades högsta möjliga beredskap. Emellertid vore inspektionen
av den uppfattningen att en statsgaranterad tillverkning icke innebure någon
lämplig form för att säkerställa tillgången på den materiel, varom här
vore fråga. Riktigare syntes vara att staten genom inspektionen beställde
och inköpte det minimum av luftreningsaggregat, som inom den närmaste
framtiden kunde beräknas vinna avsättning antingen för skyddsrumsbyggen.
vilka utfördes med statsbidrag, eller ock för sådana byggen, vilka utfördes
av kommuner utan statsbidrag eller av enskilda företag eller personer. Försäljningen
av aggregaten borde därefter ske genom de tillverkande företagen
med förpliktelse för dessa att avräkna alla direkt hos företagen eller
genom luftskyddsmyndigheterna gjorda beställningar å det antal aggregat staten
inköpt. Någon risk för att andra företag med utsikt till framgång skulle
kunna konkurrera nied de sålunda genom staten tillhandahållna aggregaten
torde icke föreligga, enär de företag, vilka erhållit beställningarna, kunde
tillhandahålla aggregaten till ett pris, som med omkring 200 kronor per
styck understege det numera vid försäljning i fria marknaden gällande.

Enligt inspektionens mening borde av inspektionen beställas 6,000 aggregat
av ifrågavarande slag. Någon risk att icke detta antal komme att inom

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

det närmaste halvåret finna användning vid skyddsrumsbyggandet förelåge
icke. Till belysande av den efterfrågan å aggregat, som förefunnes, finge
inspektionen meddela, att ett av de företag, vilka påbörjat dylik tillverkning,
under tiden från och med den 1 september 1939 tillverkat och sålt
900 aggregat, under det att efterfrågan under tiden 1 juli 1938—1 september
1939 endast uppgått till 126 st. Försäljningssumman av de hittills av ifrågavarande
företag levererade aggregaten uppginge till inalles 1,100,000 kronor,
och företaget läge för närvarande inne med avsevärda ytterligare order. Ett
annat företag, som påbörjat tillverkningen först för ett par månader sedan,
hade hittills levererat omkring 150 aggregat och hade dessutom ett stort antal
inneliggande order. Kapaciteten hos ifrågavarande företag vore emellertid
icke sådan att den komme att motsvara den ökade efterfrågan å aggregat,
som inom den närmaste framtiden kunde väntas föreligga.

Luftreningsaggregaten i fråga skulle kunna tillhandahållas till ett pris,
som täckte statens kostnader för inköp av desamma jämte kostnaderna för
kontroll samt eventuella ränteutgifter å förskjutet kapital. Kontrollkostnaderna
torde icke behöva uppskattas till mer än högst 25,000 kronor. Kostnaderna
för inköp av 6,000 luftreningsaggregat beräknades uppgå till omkring

3.500.000 kronor.

Under hänvisning till det anförda har inspektionen hemställt om anvisande
å tilläggsstaten för innevarande budgetår av ett belopp av (3,500,000 +

25,000) 3,525,000 kronor att användas för beställning och inköp av omkring

6.000 luftreningsaggregat.

I likhet med luftskyddsinspektionen anser jag det med hänsyn till före- .Departement
liggande förhållanden nödvändigt att för löpande budgetår för här ifrågavarande
ändamål — utöver redan anvisade medel — beviljas mycket betydande
belopp.

Till en början tillstyrker jag inspektionens förslag örn beräknande av ytterligare
100,000 kronor för tillgodoseende av telegrafverkets,
järnvägsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
och vattenfallsstyrelsens behov av gass
k y ddsmateriel.

Därjämte anser jag mig, med hänsyn till vad inspektionen anfört, böra
beräkna ett belopp av i runt tal 1,625,000 kronor för anskaffande
och komplettering av viss gasskyddsmateriel, såsom
syrgasapparater och gasbehandlingsaggregat.

Vad angår medelsbehovet för anskaffande av folkgasmasker erfordras
på grund av avtalen rörande de beställda 500,000 gasmaskerna etl
ytterligare belopp av 1,972,500 kronor, varjämte för leverans och frakt av
berörda 16 ton rågummi är att räkna nied en merkostnad av 12,160 kronor.

Med anledning av inspektionens förslag rörande anskaffande av ytterligare
folkgasmasker vill jag erinra, att 1939 års luftskyddsutredning den 20
december 1939 avgivit betänkande med utredning och förslag angående civilbefolkningens
förseende med gasmasker samt inrättande av skyddsrum
för luftskyddsändamål (se statens offentl. utredningar 1939:42). I detta betänkande
föreslås, att tills vidare skulle anskaffas 1,300,000 folkgasmasker.
Kostnaderna härför uppskattas diirvid till omkring 6 kronor per gasmask

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

eller — efter avräknande av det belopp av 840,000 kronor, som redan anvisats
för ändamålet — sammanlagt (7,800,000 — 840,000 =) 6,960,000 kronor.
Utredningen räknar med att kostnaderna skola gäldas av statsmedel
men att genom försäljning av gasmasker till kommunerna skall komma att
inflyta hälften av vad staten fått utgiva i inköps- och förpackningskostnader.

Vad angår antalet folkgasmasker, som böra genom statens försorg anskaffas,
ansluter sig alltså luftskyddsinspektionens förevarande framställning
till luftskyddsutredningens förslag, liksom ock inspektionen i stort sett
beräknat kostnaderna för gasmaskernas anskaffande på samma sätt som
utredningen. För min del är jag ännu icke i tillfälle att i detalj taga ställning
till luftskyddsutredningens förslag rörande folkgasmaskerna. Jag anser
mig emellertid redan nu kunna utgå från att snarast möjligt ett antal
av 1,300,000 folkgasmasker bör anskaffas samt att kostnaderna för dessa
böra i första hand gäldas av statsverket. Med dessa utgångspunkter är jag i
likhet med inspektionen av den åsikten att medel böra beräknas för anskaffande
av ytterligare 800,000 folkgasmasker. Lika med inspektionen anser jag
även att för ändamålet bör avses ett belopp av 4,535,000 kronor. Däremot
anser jag det icke påkallat att — på sätt inspektionen föreslagit — beräkna
särskilda medel för anskaffande av det rågummi, som skulle av inspektionen
inköpas hos statens reservförrådsnämnd för lagring tills vidare och som
framdeles skulle betalas av vederbörande tillverkare. Här rör det sig nämligen
allenast om en kostnad, som är avsedd att ingå i den beräknade anskaffningskostnaden.
Jag förutsätter emellertid, att inspektionen skall äga
att av de medel, som ställas till inspektionens förfogande, förskottsvis från
reservförrådsnämnden inköpa erforderlig kvantitet rågummi för att därefter
i sinom tid erhålla ersättning av vederbörande tillverkare. Denna anordning
synes mig böra tillämpas ej blott beträffande inköp av rågummi
för nu ifrågavarande 800,000 folkgasmasker utan även med avseende å det
förut omförmälda partiet rågummi av 16 ton till den del fråga är örn den
inköpssumma, som avtalsenligt skall gäldas av tillverkaren.

Vid bifall till vad jag här föreslagit skulle för anskaffande av folkgasmasker
nu få beräknas ett belopp av (1,972,500 + 12,000 + 160 + 4,535,000)
6,519,660 kronor eller i avrundat tal 6,520,000 kronor.

Såsom följd av beslutet den 15 december 1939 angående bemyndigande för
luftskyddsinspektionen att ur tillgängliga förråd för den aktiva luftskyddspersonalen
tillhandahålla viss statsanställd personal
gasmasker och stålhjälmar komma givetvis nämnda förråd att
minskas. En komplettering av förråden bör därför äga rum. För ändamålet
synes böra beräknas ett belopp av 100,000 kronor.

Inspektionen har vidare beräknat för anskaffande av ytterligare stålhjälmar
ett belopp av 750,000 kronor, för anskaffande av materiel
för sjuktransportavdelningar ett belopp av 200,000 kronor
och för försöksverksamhet, avsedd att bedrivas genom försvars -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

väsendets kemiska anstalt, ett belopp av 25,000 kronor. Vad inspektionen
sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda.

Vad slutligen angår den av inspektionen gjorda framställningen rörande
vissa luftreningsaggregat för skyddsrum har jag icke
något att erinra mot att inspektionen bemyndigas att, på sätt i framställningen
avses, beställa 6,000 dylika aggregat. Då emellertid, såsom luftskyddsinspektionen
framhållit, detta bemyndigande icke torde komma att medföra
några utgifter för statsverket, synas särskilda anslagsmedel för ändamålet icke
behöva beräknas. Skulle mot förmodan staten åsamkas någon kostnad för
aggregaten, torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran, denna
kostnad få bestridas från tillgängligt anslag för gasskyddsutrustning för det
civila luftskyddet, örn vars förstärkning jag i så fall senare torde få framlägga
förslag.

Det sammanlagda anslagsbelopp, som med angivna beräkningsgrunder
skulle ytterligare erfordras för budgetåret 1939/40, uppgår till (100,000 +

1.625.000 + 6,520,000 + 100,000 + 750,000 + 200,000 + 25,000 =) 9,320,000
kronor. Sistnämnda belopp torde därför böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för nämnda budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 9,320,000.

[6.] 8. Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa

skyddsrum, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål hava för budgetåren
1937/38 och 1938/39 anvisats reservationsanslag å tillhopa 400,000
kronor. För samma ändamål hava för budgetåret 1939/40 hittills anvisats
reservationsanslag å sammanlagt 4,400,000 kronor, därav å riksstaten ett
anslag av 100,000; kronor och å tilläggsstat I till riksstaten ett anslag av

4.300.000 kronor.

I det av 1939 års luftskyddsutredning den 20 december 1939 avgivna, under
en föregående punkt omnämnda betänkandet har i anslutning till av
luftskyddsinspektionen uppgjorda kalkyler beräknats att för här berörda
ändamål skulle erfordras ytterligare omkring 4,000,000 kronor.

Ehuru jag ännu icke varit i tillfälle att taga definitiv ställning till de i
sagda betänkande avgivna förslagen, anser jag dock, att det återstående
medelsbehovet för bidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum preliminärt
kan uppskattas med utgångspunkt från luftskyddsutredningens beräkningar
i ämnet. Av de medel, som alltså ytterligare torde erfordras för
ändamålet, synes å tilläggsstat II för löpande budgetår lämpligen böra anvisas
ett anslag av 2,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Civilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa skyddsrum å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................kronor 2,000,000.

G. Diverse.

[7.] 15. Tryckning av vissa resekort m. m., förslagsanslag. Enligt § 1

kungörelsen den 24 maj 1929 (nr 106) må vissa myndigheter utfärda nordiskt
resekort åt svensk undersåte. Resekort utfärdas jämlikt § 2 i enlighet
med formulär, som fastställes av chefen för socialdepartementet.

I samband med viss ändring av nämnda kungörelse har Kungl. Majit den
1 september 1939 föreskrivit, att vid inställelse hos myndighet för erhållande
av nordiskt resekort sökanden skall hava att å blankett, vars lydelse
fastställes av chefen för socialdepartementet och som tillhandahålles av resekortets
utfärdare, meddela de å blanketten begärda uppgifterna.

Samtidigt har Kungl Majit, med ändring av tidigare i ämnet meddelade
bestämmelser, uppdragit åt statskontoret att låta trycka resekorten och berörda
blanketter samt att på rekvisition kostnadsfritt tillhandahålla länsstyrelserna
desamma. Därjämte har Kungl. Majit bemyndigat statskontoret
att utbetala kostnaderna för tryckning av resekort och blanketter från det
å förskottsstat för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget
till allmänna utgifter för försvarsberedskap.

Ifrågavarande tryckningskostnader torde för budgetåret 1939/40 kunna
approximativt beräknas till 2,500 kronor. För slutligt täckande av kostnaderna
torde å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår böra under
rubriken tryckning av vissa resekort m. m. upptagas ett förslagsanslag av
2,500 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Tryckning av vissa resekort m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 2,500.

I vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
instämma statsrådets övriga ledamöter; dock att
statsrådet Bergquist icke deltagit beträffande punkterna
1 och 4.

Vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Vid anmälan tidigare i dag av sjätte huvudtitelns anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga för nästa budgetår omnämnde
jag, att innevarande budgetårs anslag, vilket anvisats med 80,000 kronor,
behövde förstärkas med 46,000 kronor. Den 1 januari 1940 återstod av anslaget
odisponerat endast ett obetydligt belopp, varför ytterligare medel erfordras
för täckande av kostnaderna för ett planenligt bedrivande under återstoden
av innevarande budgetår av igångsatta, från kommittéanslaget bekostade
utredningar.

Den största belastningen av anslaget har föranletts av den av riksdagen
begärda utredningen rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov. Sålunda
uppgingo enligt den vid årets riksdagsberättelse fogade tablån över kostnader
för kommittéer under kommunikationsdepartementet sammanlagda utgifterna
för ifrågavarande utredning (1938 års skärgårdsutredning) för löpande
budgetår intill den 1 januari 1940 till inemot 37,000 kronor, av vilket belopp
största delen åtgått till orienteringsresor och anlitande av tekniska experter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

De beräknade kostnaderna för inom kommunikationsdepartementet pågående
utredningar för återstående delen av innevarande budgetår framgå av
följande sammanställning:

Kommitténs benämning	Trycknings- kostnader Kronor	Övriga kostnader Kronor	Summa Kronor
1938 års skärgårdsutredning........................	1,500	1,500	3,000
1938 års sakkunniga för utredning om vägväsendets
förstatligande...................................	5,000	11,300	16,300
! Trafiksäkerhetsutredningen.........................		13,000	13,000
1939 års högertrafikkommitté......................	3,000	3,000	6,000
1939 års traktorsutredning.........................	1,300	2,400	3,700
Utredning rörande ändrad lagstiftning om straff för framförande i alkoholpåverkat tillstånd av motor-
fordon och traktortåg...........................	1,500	2.500	4,000
Summa kronor	12,300	33,700	46,000

Med hänsyn till den sålunda beräknade belastningen å anslaget under återstående
del av budgetåret torde ett belopp av 46,000 kronor erfordras för förstärkning
av kommittéanslaget. Detta belopp torde böra anvisas å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 46,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1.] 10. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1937 års

allmänna jordbruksräkning, reservationsanslag. För budgetåren 1938/39
och 1939/40 ha till avlöningar till personal vid 1937 års allmänna jordbruksräkning
anvisats reservationsanslag av 100,000 och 70,000 kronor eller sammanlagt
170,000 kronor.

Enligt de ursprungliga kostnadsberäkningarna skulle avlöningskostnaderna
för jordbruksräkningen, frånsett dyrtidstillägg, utgöra sammanlagt 109,000
kronor. Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1939/40 (1939 års statsverksproposition,
sjunde huvudtiteln sid. 26) förutsattes emellertid, att avlöningskostnaderna
av olika anledningar skulle komma att väsentligt överstiga det
tidigare beräknade beloppet. Statistiska centralbyrån hade i skrivelse den 6
december 1938 framhållit, att de för jordbruksräkningen fastställda uppgiftsformulären
medfört en utvidgning av arbetet utöver vad som vid kostnadsberäkningarna
förutsatts. I avseende därå hade centralbyrån särskilt hänvisat
lill uppgifterna örn åkerarealens fördelning på fastmarksjord och torvmarks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

jord samt de väsentligt utvidgade uppgifterna om trädgårds- och fruktodling.
Vidare hade framhållits, att den utvidgade bearbetningen av uppgifterna om
skogsmarksarealen sannolikt ledde till större kostnadsökning än tidigare
kunnat förutses. Jämväl en omreglering av ersättningarna åt vederbörande
personal i anslutning till den allmänna löneregleringen ävensom i samband
därmed stående överflyttning av vissa kostnader från andra anslag beräknades
medföra ökad belastning å det förevarande anslaget.

Under statistiska centralbyråns omkostnadsanslag, vilket är av förslagsanslags
natur, är för innevarande budgetår till expenser för jordbruksräkningen
beräknat ett belopp av 15,000 kronor. Enligt av Kungl. Maj:t meddelad
föreskrift må av det sålunda beräknade beloppet användas förslagsvis
700 kronor till bränsle, lyse och vatten samt högst 14,300 kronor till
övriga expenser.

I skrivelse den 11 oktober 1939 har statistiska centralbyrån gjort framställning
i syfte att under det löpande budgetåret måtte ställas till förfogande
ytterligare 65,500 kronor för avlöningskostnader vid jordbruksräkningen.
Ämbetsverket har därvid anfört bland annat:

Beträffande anledningarna till de förhöjda kostnaderna för jordbruksräkningen
får centralbyrån hänvisa till sin skrivelse av den 6 december 1938.
Därutöver torde särskilt böra framhållas följande. Arbetet har ökats mer än
man på förhand kunde beräkna till följd av skogsmarkens uppdelning på
ägarekategorier och storleksgrupper. Vidare ha avskrifter genom centralbyråns
försorg i synnerligen stor utsträckning måst göras av fastighetsdeklarationer
i de fall där taxeringarna varit överklagade, till följd varav
det ursprungliga materialet icke kunnat avvaras av länsstyrelserna eller måst
av centralbyrån eftersökas i kammarrätten. Under vårens influensaepidemi
var sjukledighetsprocenten bland personalen tidvis synnerligen hög.

I och för nedbringande av kostnaderna för arbetets slutförande är det
centralbyråns avsikt att göra sådana inskränkningar i arbetet, som äro möjliga
utan att de för jordbruksräkningen redan uppdragna riktlinjerna i huvudsak
rubbas.

I skrivelsen har statistiska centralbyrån vidare hemställt, att för expenser
vid jordbruksräkningen måtte ställas till förfogande ytterligare 14,500 kronor.

Med hänsyn särskilt till jordbruksräkningens betydelse för nu aktuella folkförsörjningsspörsmål
är det angeläget, att arbetet med jordbruksräkningen
må kunna slutföras utan dröjsmål och utan mera väsentlig beskärning av
arbetsprogrammet. Jag vill därför tillstyrka, att medel till förstärkning av
avlöningsanslaget för jordbruksräkningen med förenämnda belopp av 65,500
kronor äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Frågan örn medgivande för statistiska centralbyrån att överskrida det av
Kungl. Maj:t maximerade beloppet för övriga expenser vid jordbruksräkningen
torde framdeles få underställas Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Majda proposition nr 2.

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1937 års allmänna jordbruksräkning å tilläggsstat II till
liksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 65,500.

[2.] 21. Krisrevisionen, förslagsanslag. Frågan om anordningarna för

kontroll över medelsanvändningen vid de av krisläget föranledda utgifterna
bär i olika sammanhang varit föremål för uppmärksamhet och överväganden.

Vad först angår den rent kamerala revisionen av de särskilt tillsatta
krisorganens utgifter har Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939
uppdragit åt riksräkenskapsverket att i samråd med de befintliga eller blivande
kommissionerna fastställa riktlinjer för den medelsredovisning, som
åligger kommissionerna, samt att genom en av ämbetsverket utsedd tjänsteman
följa handhavandet inom nämnderna av denna medelsredovisning.
Genom beslut den 8 december 1939 har Kungl. Majit vidare, i avvaktan på
det slutliga ordnandet av revisionen av till folkhushållningsdepartementet
hörande kommissioners och nämnders medelsförvaltning, uppdragit åt riksräkenskapsverket
att genom av ämbetsverket utsedd tjänsteman fortlöpande
granska hos kommissionerna och nämnderna förda räkenskaper.

Frågan om en mera allmän kontroll över kriskommissionernas förvaltning,
åsyftande jämväl granskning av ändamålsenligheten vid medelsanvändningen,
upptogs till övervägande i september 1939, varefter inom finansdepartementet
den 4 oktober 1939 framlades en promemoria i ämnet. I
denna angåvos vissa huvudlinjer för anordnandet av en dylik kontroll. Bland
uppgifterna för det därvid ifrågasatta kontrollorganet skulle den bokföringsmässiga
revisionen ingå såsom ett underordnat led. Kungl. Majit har den 6
i samma månad anbefallt riksräkenskapsverket att med beaktande av vad
i promemorian anförts utarbeta förslag till organisation av revisionen över
krisorganens förvaltning. Ämbetsverket har den 13 oktober 1939 inkommit
med utlåtande i ärendet.

Slutligen har frågan uppmärksammats av riksdagens år 1939 församlade
revisorer, vilka den 11 november till ordföranden i första särskilda utskottet
av urtima riksdagen överlämnat en »promemoria med iakttagelser
från statsrevisorernas sida rörande behovet av granskning av vissa utgifter
inom såväl försvarsväsendet som andra statliga verksamhetsområden
i anledning av vidtagna krisåtgärder». Denna framställning, som avsåg en
allmän granskning jämväl av försvarsväsendets krisförvaltning, har föranlett
riksdagen alt i skrivelse till Konungen den 13 december 1939 (nr 88)
framföra vissa synpunkter på frågan örn ordnandet av revisionen och kontrollen
över krisutgifterna.

I finansdepartementets förenämnda promemoria framhölls bland annat
följande.

En revision av de olika krisorganens förvaltning komme med hänsyn till
arten av den verksamhet som av dem bedreves, att erhålla en delvis annan

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

karaktär än den granskning, som avsåge statsförvaltningen i allmänhet. Den
nya revisionens huvuduppgift skulle sålunda vara att granska ändamålsenligheten
av de av krisorganen vidtagna åtgärderna. Därtill skulle emellertid
som en andra uppgift komma kameral granskning, närmast avseende författningsenligheten
i gjorda utbetalningar och åvägabringande av en tillfredsställande
inkomst- och utgiftskontroll. Den första revisionsuppgiften skulle anförtros
åt särskilda överrevisorer, utsedda av Kungl. Majit bland personer med
erfarenhet inom affärslivet och statsförvaltningen. Den andra revisionsuppgiften
krävde en uppsättning av kameralt och revisionstekniskt utbildade
granskare och biträden. Det förutsattes, att denna personal vid det slutliga
utbyggandet av revisionen skulle fungera såsom utredningsorgan åt överrevisorerna.
Med förordnande av överrevisorerna syntes tills vidare kunna anstå.
Däremot vöre det angeläget, att den kamerala revisionen organiserades utan
dröjsmål. Denna revision borde icke förläggas till riksriikenskapsverket ulan
organiseras såsom ett självständigt revisionsorgan, vilket emellertid i tekniskt
och kameralt hänseende skulle stå under riksräkenskapsverkets överinseende
genom en för detta ändamål utsedd tjänsteman i verket.

I anslutning till dessa huvudlinjer för kontrollen över krisorganens utgifter
anförde riksräkenskapsverket i skrivelsen den 13 oktober 1939 huvudsakligen
följande.

Riksräkenskapsverket funne sig i väsentliga delar kunna tillstyrka en lösning
av det föreliggande revisionsproblemet i anslutning till de allmänna linjer,
som i promemorian uppdroges. Den kamerala revisionen syntes emellertid
riksräkenskapsverket böra omedelbart organisatoriskt inordnas under de
tilltänkta överrevisorerna. Dessa borde redan från början beredas tillfälle att
bestämma om och deltaga i revisionsapparatens praktiska utformande, anställa
personal m. m. Riksräkenskapsverket ansåge i anslutning härtill, att
ämbetsverket icke borde taga annan befattning med krisorganens revision än
att till överrevisionen borde knytas representanter för riksräkenskapsverket,
i syfte att dels utnyttja den erfarenhet rörande statens räkenskaps- och revisionsväsen,
som inom detta verk funnes samlad, och dels möjliggöra, att
revisionen av krisorganisationernas förvaltning i erforderlig mån samordnades
med den ordinarie revisionsapparaten.

Riksräkenskapsverket tänkte sig den blivande överrevisionen bestående av
en ordförande, en verkställande överrevisor, som skulle utöva den direkta
ledningen av arbetet, eventuellt ytterligare en överrevisor ävensom konsulterande
sakkunniga till lämpligt antal, representerande skilda grenar av det
enskilda näringslivet. Härtill skulle komma två representanter för riksräkenskapsverket,
varav en skulle besitta speciell sakkunskap i bokföringsfrågor
och en företräda revisionen.

En mera detaljerad planläggning av revisionen av krisorganen läte sig
knappast verkställa, innan arten och omfattningen av de olika krisorganisationernas
verksamhet och förvaltning blivit närmare fastslagen. På sätt redan
antytts borde även detaljutformningen överlåtas på den nya revisionens
ledning. Riksräkenskapsverket ville emellertid betona, att ett mera centraliserat
revisionsförfarande än det under förra krigs- och krisperioden tillämpade
torde vara ägnat att avsevärt nedbringa kostnaderna för revisionen,
samtidigt som revisionens effektivitet därigenom borde avsevärt ökas.

Utöver ordföranden och den verkställande överrevisorn syntes representanterna
för riksräkenskapsverket böra omedelbart utses. Nu angivna fyra personer
kunde lämpligen bilda ett arbetsutskott, även om överrevisionen senare
utvidgades.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Med förordnande av konsulterande sakkunniga torde lämpligen böra anstå,
till dess någon erfarenhet vunnits rörande vilka grenar av näringslivet,
som borde vara representerade. Även i övrigt vore den av riksräkenskapsverket
föreslagna organisationen avsedd att utbyggas successivt i förhållande
till det konstaterade behovet.

I statsrevisorernas promemoria rörande behovet av granskning av krisutgifterna
inom såväl försvarsväsendet som andra statliga verksamhetsområden
framhölls bland annat följande.

Det vore önskvärt att en effektiv kontroll snarast möjligt genomfördes
i fråga örn de kostnader, som sammanhängde med samtliga krisåtgärder, i
syfte att oriktiga eller mindre lämpliga dispositioner skulle kunna snarast
tillrättaläggas och onödiga utgifter härigenom undvikas. Revisorerna ansåge
det nödvändigt, att den granskning av krisutgifterna, som av dem ifrågasattes,
komme till stånd genom en särskild revisionsnämnd. Denna, som
syntes böra omhändertaga ledningen av kontrollen, skulle bestå av ett
relativt ringa antal för uppdraget särskilt lämpade personer, bland vilka
representanter för riksdagen och dess revision borde finnas. Nämnden
skulle erhålla en så auktoritativ ställning, att den kunde skyndsamt föranstalta
örn rättelse genom hänvändelse till vederbörande myndigheter eller,
därest ändring på denna väg ej kunde åstadkommas, påkalla ingripande
från Kungl. Maj:ts sida. Den ifrågasatta revisionsnämndens befogenheter
borde icke i högre grad inskränkas eller dess verksamhet i detalj bindas,
utan den borde få intaga en ställning, som vore fullt självständig och i vissa
hänseenden motsvarade den som vore utmärkande för statsrevisionen. Nämnden
borde till sitt förfogande hava särskilt väl kvalificerad revisionspersonal,
som framför allt hade att verkställa stickprovsgranskning, varjämte såväl
nämndens ledamöter som revisionspersonalen borde kunna, där så befunnes
ändamålsenligt, avlägga besök på olika platser för att taga del av
verksamheten i förvaltningshänseende. Överhuvud taget borde nämndens
arbete så bedrivas att all sådan sparsamhet med statsmedel iakttoges, som
vore möjlig att ernå utan eftersättande av de ändamål, som föranlett de av
krisen framtvingade åtgärderna.

Riksdagen har i sin förutnämnda skrivelse den 13 december 1939 anfört
följande rörande den ifrågasatta kontrollen.

Jämväl riksdagen hade vid övervägande av de från riksdagens revisorers
sida anförda synpunkterna funnit lämpligt, att omedelbara åtgärder vidtoges
för ernående av snabbt verkande kontroll över de utgifter, som direkt föranleddes
av de utav den rådande krisen framkallade åtgärderna på olika områden.
Riksdagen anslöte sig till uppfattningen, att detta syfte bäst kunde tillgodoses
genom ett särskilt revisions- och kontrollorgan. Denna särskilda revisionsnämnd
borde sammansättas av personer, som ur allmänna, praktiska
och affärsmässiga synpunkter vore särskilt viii skickade att bedöma föreliggande
frågor. Såsom riksdagens revisorer påpekat borde antalet ledamöter
i nämnden sältas ganska lågt; riksdagen hade ansett sig kunna räkna med
att högst fem ledamöter skulle behöva ifrågakomma. Erforderlig revisionspersonal
borde stå lill nämndens förfogande.

Riksdagen vore av den uppfattningen, att revisionsnämndens verksamhet
borde äga samma allmänna inriktning som statsrevisionen. Det vore vid
sådant förhållande angeläget, att nämnden inom sig komme att inrymma
representanter för riksdagen. Vid sidan av den nya revisionsnämnden hade
givetvis den allmänna förvaltningsrevisionen alt fullgöra sina granskningsuppgifter.

Mildrig till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Depariementsichefen.

Den nya revisionsnämnden borde i samarbete med de statliga förvaltningsmyndigheterna
verka för att de synnerligen betydande belopp, som anvisats
för krisåtgärderna, i den praktiska tillämpningen bleve till bästa gagn.
Härigenom skulle nämnden enligt riksdagens mening utgöra ett verksamt
stöd för de ledande förvaltningsmyndigheterna i deras strävan att rationellt
bedriva sin verksamhet. Även med beaktande av den förut angivna allmänna
inriktningen av nämndens verksamhet och dess särskilda uppgifter måste
givetvis nämndens befogenheter gentemot övriga statsmyndigheter bliva
underkastade de begränsningar, som följde av dess ställning såsom ett Kungl.
Maj :t underställt organ. I den mån så befunnes nödvändigt, skulle nämnden
alltså hava att hos Kungl. Majit göra framställning om vidtagande av de
åtgärder, den kunde finna erforderliga.

Härjämte ville riksdagen understryka angelägenheten av att revisionsnämnden
skulle kunna bedriva sin verksamhet i fria arbetsformer och
utan att vara bunden av några mera detaljerade föreskrifter. Riksdagen
förutsatte till slut, att ersättningen för uppdrag att vara ledamot i nämnden
så bestämdes, att den möjliggjorde anlitande av de för ändamålet
bäst lämpade personerna. Härvid syntes såsom ledning kunna tjäna de ersättningsgrunder,
som tillämpades för riksdagens revisorer.

Till kostnaderna för den sålunda i olika sammanhang förordade särskilda
kontrollen över de av krisläget föranledda utgifterna böra medel äskas å
förevarande tilläggsstat. Denna krisrevision, avseende såväl försvarsutgifter
som andra av krisen föranledda kostnader, synes böra handhavas av en
gemensam nämnd med huvuduppgift att granska ändamålsenligheten vid
medelsanvändningen. Nämnden torde lämpligen böra arbeta på olika avdelningar,
därvid en särskild avdelning bör avses för granskning av försvarsutgifternå.
Till nämnden bör anknytas en organisation för en rent kameral
revision. Denna torde böra i huvudsak begränsas till att avse sådana utgifter
som sammanhänga med de särskilda krisorganens verksamhet.

Frågan om krisrevisionens organisation, arbetsformer och närmare arbetsuppgifter
kräver ytterligare överväganden, innan slutligt förslag kan
framläggas i ämnet. Vid sådant förhållande kunna kostnaderna under innevarande
budgetår för revisionsarbetet för närvarande uppskattas endast
med betydande osäkerhet. Jag anser mig böra föreslå, att ett förslagsanslag
av 100,000 kronor äskas för ändamålet.

Under sjunde huvudtiteln i årets statsverksproposition gör jag framställning
örn beräknande av medel för krisrevisionens verksamhet under nästa
budgetår.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krisrevisionen å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 100,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[3.] 3 a. Tullverket: Nyanskaffning av statisiikmaskiner m. m., reser vationsanslag.

Under rådande förhållanden inom utrikeshandeln måste stegrade
krav ställas på det statistiska material, som utarbetas till belysning av
denna. Härav föranledes en avsevärt ökad arbetsbelastning för generaltullstyrelsens
statistiska avdelning, där de statistiska primäruppgifterna rörande
in- och utförseln samlas och bearbetas. Till väsentlig del betingas arbetsökningen
av en under senaste tiden förberedd utvidgning av månadsstatistiken
rörande in- och utförseln, varom närmare föreskrifter meddelats
den 22 december 1939.

I skrivelse den 6 december 1939 har generaltullstyrelsen under hänvisning
till den tillämnade utvidgningen av månadsstatistiken anfört, att det för utarbetandet
av de statistiska uppgifter, som generaltullstyrelsen har att avgiva,
befunnits oundgängligt alt för styrelsens statistiska avdelning anskaffa ytterligare
arbetsmaskiner, och att kostnaden för dessa maskiner, med vilkas
upphandling icke kan anstå till nästkommande budgetår, är så hög, att belastning
därmed av tullverkets omkostnadsanslag för det löpande budgetåret
synts icke böra ifrågakomma. Den nuvarande uppsättningen av statistikmaskiner
utgöres enligt skrivelsen i huvudsak av 10 stycken helautomatiska
stansningsmaskiner med 10 stycken påmonterade räkneverk, 2 stycken horisontala
sorteringsmaskiner och 2 stycken tabulatorer med räkneverk. För erhållande
av ett tillfredsställande arbete med maskinerna måste förutsättas,
att dessa icke användas utöver ett visst antal timmar per dygn. Ett av den
tillämnade utvidgningen av in- och utförselstatistiken föranlett ökat utnyttjande
av maskinerna skulle medföra en så svår överbelastning av dessa, att
det uppnådda arbetsresultatet kunde befaras bliva otillförlitligt. Enligt
en i skrivelsen åberopad, av statistiska avdelningen gjord beräkning erfordras
därför nyanskaffning av 5 helautomatiska stansningsmaskiner jämte
5 därå monterade räkneverk, 1 horisontal sorteringsmaskin och 1 tabulator
med räkneverk. Kostnaden för dessa maskiner har uppskattats till omkring

90,000 kronor. Därjämte erfordras 6 skrivmaskiner och 1 dupliceringsmaskin,
betingande en sammanlagd kostnad av minst 5,100 kronor.

Generaltullstyrelsen har hemställt, att medel för anskaffning av ifrågavarande
maskiner måtte ställas till styrelsens förfogande.

Genom beslut den 8 december 1939 bar Kungl. Majit för ändamålet ställt
till förfogande 95,100 kronor av det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m.
under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap:
Förstärkning av den civila administrationen m. m.

För täckning av ifrågavarande utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat
för det löpande budgetåret. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Tullverket: Nyanskaffning av statistikmaskiner
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 95,100.

[4.] 11 a. Mynt- och justeringsverket: Anordnande av skyddsrum, re servationsanslag.

I skrivelse den 23 januari 1939 hemställde mynt- och
justeringsverket om anvisande av ett belopp av 30,000 kronor till anordnande
av bombsäkert skyddsrum för verkets till 100 personer beräknade
personal.

Sedan byggnadsstyrelsen i häröver avgivet yttrande framställt vissa erinringar,
avseende den föreslagna platsen för anläggningen, har mynt- och
justeringsverket i skrivelse den 12 april 1939 avgivit nytt förslag i ämnet.
Enligt detta förslag skulle skyddsrummet förläggas till området framför verkets
byggnad utefter Skillinggränd. Vid den nya planens uppgörande bär
enligt skrivelsen hänsyn tagits till att erforderliga delar av verkets arkiv, vilket
för närvarande har en otillfredsställande uppställning, skulle kunna inhysas
under jord samt att de vid verket förvarade prototyperna för metern och
kilogrammet skulle vid behov kunna skyddas. Även enligt det nya förslaget
skulle kostnaderna uppgå till 30,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har biträtt sistnämnda förslag.

Dtpartemtrds- De under byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden anchefen.
visade anslagen till anordnande av skyddsrum i statens fastigheter av sammanlagt
2,245,000 kronor torde visserligen kunna disponeras även för fastigheter
å andra delfonder men däremot ej för här ifrågavarande ändamål,
så länge mynt- och justeringsverkets fastigheter icke invärderats å fastighetsfonden.
För min del tillstyrker jag därför, att särskilda medel nu anvisas
för anordnande av skyddsrum vid mynt- och justeringsverket. Anläggningen
torde böra utföras enligt det senast framlagda förslaget. Det för ändamålet
erforderliga beloppet, 30,000 kronor, torde böra upptagas å tilläggsstat för
innevarande budgetår.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Mynt- och justeringsverket: Anordnande av skyddsrum
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 30,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!
V. Schwartz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A
januari 19 AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40
samt anför därvid följande.

G. Skolöverstyrelsen.

[1.] 1. Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för skol överstyrelsen

är under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagen en delpost till grundavlöningar m. m. å 160,000 kronor
(jfr statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 475). Rörande dispositionen
av nämnda delpost har icke av Kungl. Maj:t lämnats annan föreskrift än att,
jämlikt beslut den 8 september 1939, ur sagda delpost skola utgå, jämte
annat, högst 8,500 kronor till ersättning åt inspektörer och sakkunniga biträden
hos överstyrelsen samt högst 1,500 kronor till bestridande av vissa
vikariatskostnader vid överstyrelsens statistiska avdelning.

I den för budgetåret 1938/39 gällande avlöningsstaten för skolöverstyrelsen
var ifrågavarande delpost upptagen med ett belopp av 95,800 kronor. 1939
års lagtima riksdag medgav emellertid (se propositionen nr 98 och riksdagens
skrivelse nr 136), att delposten finge överskridas med högst 10,000
kronor.

I sina petita för innevarande budgetår hemställde överstyrelsen örn ökning
av ifrågavarande anslagsmedel med 15,000 kronor till (95,800 + 15,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

=) 110,800 kronor. Beträffande motiveringen härför hänvisas till 1939 års
åttonde huvudtitel, sid. 245 ff. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
tillstyrkte enligt denna huvudtitel ökad medelsanvisning för ändamålet
i enlighet med överstyrelsens förslag samt uttalade därvid den förhoppningen,
att det skulle visa sig möjligt för överstyrelsen att med de anslagsmedel,
som sålunda ställdes till dess förfogande, bestrida de erforderliga utgifterna.
Departementschefen beräknade alltså förevarande delpost vid oförändrade
löneförhållanden till 110,800 kronor. Emellertid befanns enligt
nämnda huvudtitel härutöver ett belopp av 26,800 kronor erforderligt på
grund av löneregleringen för viss icke-ordinarie personal vid civilförvaltningen.
En höjning nied ytterligare 22,500 kronor ifrågasattes med hänsyn
därtill, att avlöningen till de tidigare å extra stat placerade befattningshavarna
skulle från och med budgetåret 1939/40 utgå från delposten till grundavlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Posten beräknades alltså till
(110,800 +26,800 + 22,500 =) 160,100 kronor, vilket avrundades till 160,000
kronor. Riksdagen framställde icke någon erinran mot postens beräkning.

I skrivelser den 7 september och den 18 december 1939 har nu skolöverstyrelsen
anmält behov av ytterligare medel under budgetåret 1939/40 till
grundavlöningar åt övrig icke-ordinarie personal. I sistnämnda skrivelse,
varöver statskontoret avgivit utlåtande den 21 december 1939, har medelsbehovet
preciserats till 13,000 kronor.

Av den senare av överstyrelsens omförmälda skrivelser inhämtas, att anslagsbeloppet
å 160,000 kronor avsetts skola under nu löpande budgetår
disponeras sålunda:

Avlöning till e. o. tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e

(förut å extra stat) ................................ kronor 29,400

Ersättning åt inspektörer och sakkunniga biträden ...... » 8,500

Avlöning till en amanuens som biträde i frågor rörande fö reläsningsverksamheten

.......... » 1,000

Avlöning till biträden vid uppgörande av tillägg till grundkatalogen
över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur
............................................ » 2,000

Arbetshjälp åt det byggnadssakkunniga biträdet.......... » 2,500

Vaktmästarhjälp för bibliotekskonsulenterna ............ » 1,800

Vissa vikariatsersättningar vid statistiska avdelningen .... » 1,500

Annan icke-ordinarie personal ................ » 113,300

Summa kronor 160,000.

Med utgångspunkt från den personalkader, som legat till grund för överstyrelsens
beräkningar i läksdagspetita för innevarande budgetår, skulle
emellertid efter omräkning till de efter omförmälda lönereglering utgående
lönebeloppen det erforderliga beloppet till sistnämnda personals avlönande
enligt överstyrelsens förmenande uppgå till omkring 121,600 kronor, eller
8,300 kronor mer än nämnda belopp av 113,300 kronor. Därjämte borde
ha anvisats medel till avlönande av vikarier för de tjänstemän, som tidigare
åtnjutit lön från anslaget till tjänstemän å extra stat, med omkring

2,000 kronor.

överstyrelsen hade i nämnda riksdagspetita erinrat örn den alltjämt fort -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

gående ökningen i arbetets omfattning och de tillkomna nya arbetsuppgifterna.
För överstyrelsens tre undervisningsavdelningar bade sålunda under
de första 11 månaderna av år 1939 antalet ärenden i jämförelse med förhållandet
under närmast föregående år stigit med nära 9 procent.

Under hösten 1939 hade inom överstyrelsen handlagts ett stort antal ärenden,
avseende krisförhållandena och därav föranledda åtgärder. Då dessa
ärenden naturligen i de flesta fall varit synnerligen brådskande, hade handläggningen
och avgörandet av åtskilliga andra ärenden måst uppskjutas.
Överstyrelsen hade därför icke kunnat i nämnvärd grad avverka den förefintliga
arbetsbalansen och då överstyrelsen dessutom fått sig anbefallt att
avgiva utlåtanden i ett flertal ärenden, sammanhängande med de ifrågasatta
besparingsåtgärderna, såge överstyrelsen ingen möjlighet att kunna
med till överstyrelsens förfogande stående anslag fullgöra de mångahanda
åligganden, som åvilade ämbetsverket. På grund härav vore överstyrelsen
nödsakad att begära förstärkning å anslaget för här ifrågavarande ändamål.

Till avlönande av den icke-ordinarie personal, för vilken enligt vad ovan
angivits 113,300 kronor beräknats stå till förfogande, åtginge med nuvarande
personal i medeltal 10,500 kronor för månad, varför redan på grund
härav en brist på omkring 13,000 kronor syntes uppstå å ifrågavai''ande
delpost.

Från denna post skulle bland annat utgå ersättning till arbetshjälp åt
överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde, överstyrelsen hade tidigare utförligt
motiverat behovet av denna arbetshjälp. Överstyrelsen ville här
särskilt framhålla, att den granskning och omarbetning, som byggnadsplaner
och ritningar rörande skolanläggningar underginge inom överstyrelsen, gång
efter annan medförde icke blott ändamålsenligare skolbyggnader utan även
så avsevärt lägre byggnadskostnader, att besparingarna mer än väl uppvägde
arvodena till överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde och kostnaderna
för erforderlig arbetshjälp åt denne.

Rörande omfattningen av nu föreliggande arbetsuppgifter på bär ifrågavarande
område ville överstyrelsen meddela, att omkring 80 inkomna byggnadsärenden
ännu icke kunnat handläggas, varjämte omkring 25 framställningar
om förhandsgranskning av byggnadsritningar vöre under arbete.
För budgetåret 1938/39 hade sammanlagt 6,000 kronor stått till överstyrelsens
förfogande för bestridande av kostnaderna för arbetshjälp åt överstyrelsens
byggnadssakkunniga biträde, och, enligt vad överstyrelsen kunde
finna, erfordrades för innevarande budgetår samma belopp. Överstyrelsen
hade också för avsikt, att, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda beslutade,
tills vidare under budgetåret 1939/40 bereda det byggnadssakkunniga biträdet
arbetshjälp i ungefär samma utsträckning som under budgetåret 1938/
39. Kostnaderna härför kunde för första halvåret 1940 beräknas uppgå till
omkring 3,000 kronor. Dessa kostnader inginge icke i den här ovan beräknade
bristen å 13,000 kronor. Vid bibehållande av den nuvarande personalkadern
skulle sålunda den sammanlagda bristen uppgå till omkring

16,000 kronor, överstyrelsen ville dock med hänsyn till de rådande ekonomiska
förhållandena söka nedbringa kostnaderna och hoppades kunna
uppehålla verksamheten på ett i stort sett tillfredsställande sätt, om ett tillläggsanslag
på 13,000 kronor ställdes till överstyrelsens förfogande.

I anslutning lill det anförda hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t
ville ställa till överstyrelsens förfogande ett belopp av ytterligare 13,000
kronor till avlönande av icke-ordinarie personal inom överstyrelsen.

Statskontoret har med hänsyn lill i ärendet åberopade omständigheter an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sett sig icke böra motsätta sig bifall till överstyrelsens föreliggande framställning
och har därför förordat, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens
medgivande till att ifrågavarande delpost finge överskridas med nämnda belopp.

Departements- I föreliggande framställning har överstyrelsen enligt min mening anfört
thefen. starka skäl för behovet av en förstärkning för löpande budgetår av de till
ifrågavarande ändamål anvisade anslagsmedlen. Emellertid torde det vara
möjligt att i viss utsträckning begränsa den ifrågasatta förstärkningen.

Såsom framgår av propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag (bilaga
6, sid. 39), ha byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler inom folkskoleväsendet
sedan krisens början av Kungl. Majit beviljats med iakttagande av
den största återhållsamhet. För närvarande är ett stort antal framställningar
om sådana bidrag beroende på Kungl. Majits prövning. Jag utgår från att
de av dessa framställningar, som icke äro av särskilt trängande beskaffenhet,
skola tills vidare vila. Av överstyrelsens föreliggande skrivelse inhämtas, att
ett betydande antal framställningar örn byggnadsbidrag, vilka överstyrelsen
har att med eget utlåtande överlämna till Kungl. Maj :t, för närvarande vänta
på handläggning inom överstyrelsen, överstyrelsen har förklarat sig ha för
avsikt att, därest Kungl. Majit icke annorlunda beslutar, tills vidare under
budgetåret 1939/40 tilldela det byggnadssakkunniga biträde, som har att inom
överstyrelsen deltaga i beredningen av dessa ärenden, arbetshjälp i ungefär
samma utsträckning som under budgetåret 1938/39 och synes vid sina beräkningar
av det för budgetåret 1939/40 erforderliga tilläggsanslaget till
grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal ha utgått härifrån.
Då det emellertid under nuvarande förhållanden torde vara lämpligt
och möjligt att handlägga de byggnadsärenden, som icke äro av mera
brådskande art och som icke återkallas, i långsammare takt, förutsätter jag,
att arbetshjälp åt nämnda biträde icke behöver ställas till förfogande i samma
utsträckning som hittills. På grund härav finner jag mig böra föreslå,
att nämnda delpost till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
förstärkes med ett till 12,000 kronor reducerat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1939/40 överskridas med högst 12,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets öviga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 och anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

9. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Ä riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 183,300 kronor, varav 50,000 kronor avsetts till inredning
och inventarier.

I den inom jordbruksdepartementet upprättade promemoria, vilken såsom
bilaga 7 fogats vid propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, förordades
att viss del av detta anslag jämte ingående reservation skulle disponeras
endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.
Detta förslag föranledde ej något särskilt uttalande från riksdagens
sida.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Sedermera har emellertid i en från styrelsen för lantbrukshögskolan inkommen
framställning av den 21 december 1939 framhållits såsom angeläget
att, utöver vad i berörda promemoria förutsatts, kunna omedelbart disponera
15,000 kronor av anslagsmedlen till inventarier vid en försöksladugård,
vilken beräknas bli färdigbyggd i början av år 1940.

Med hänsyn till den ifrågavarande försöksverksamhetens betydelse ur folkförsörjningssynpunkt
vill jag icke motsätta mig att nämnda belopp ställes
till förfogande och ämnar därför framdeles underställa Kungl. Maj:t förslag
därom. Jag har emellertid ansett detta böra här omförmälas för att genom
statsrådsprotokollet bringas till riksdagens kännedom.

21. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m. I riksstaten för budgetåret 1938/39 är till byggnadsarbeten
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut uppfört ett reservationsanslag
å 104,500 kronor. Enligt beslut av 1938 års riksdag (se prop.
nr 185, sid. 63; R. skr. nr 249) är anslaget avsett att disponeras på följande
sätt:

Ytterligare medel till ombyggnad av gamla mejeriet vid

Alnarp (tidigare anvisat kronor 66,975) ................ kronor 75,000

Ytterligare medel till ombyggnad av gamla laboratoriebyggnaden
(tidigare anvisat kronor 30,250) ................ » 10,000

Inredning av två laboratoriesalar i laboratoriet (för mejeriskolan)
............................................ » 12,000

Inredning av en lektions- och föreläsningssal i laboratoriet

(för mejeriskolan) .................................. » 2,500

Inredning av lokal i nya mejeribyggnaden för övningar i
maskinlära.......................................... » 5,000

Summa kronor 104,500.

För innevarande budgetår är till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarpsinstitutet
uppfört ett reservationsanslag av 230,800 kronor.

I skrivelse den 17 april 1939 har byggnadsstyrelsen hemställt, att omförmälda
för inredning av vissa lokaler i gamla laboratoriebyggnaden vid Alnarp
avsedda medel, tillhopa (12,000 + 2,500 —) 14,500 kronor, i stället måtte få
disponeras för vissa inredningsarbeten vid gamla mejeribyggnaden, vartill
medel icke upptagits i för ombyggnaden av densamma uppgjorda kostnadsberäkningar.
Styrelsen har därvid särskilt angivit det trängande behovet att
omlägga ett rötskadat trätak, varjämte styrelsen anfört, att de föreläsningsoch
laboratoriesalar, som vore under inredning i gamla mejeriet, torde vara
tillräckliga jämväl för den undervisning, som meddelades i mejeriskolan.

Häröver har lantbruksstyrelsen, efter hörande av styrelsen för Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, avgivit infordrat utlåtande den 11
augusti 1939, varefter byggnadsstyrelsen, efter remiss, inkommit med förnyad
framställning i ärendet den 23 september 1939. Slutligen har remissutlåtande
avgivits av statskontoret den 18 november 1939. Byggnadsstyrel -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

sens sistnämnda framställning utmynnar i en hemställan örn medelsanvisning
dels för bestridande av kostnaderna för inredning av gamla mejeribyggnaden
vid Alnarp med 14,300 kronor, dels ock för utförande av vissa kompletteringsarbeten
vid angivna byggnad med 10,900 kronor. Av handlingarna
inhämtas i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen och institutsstyrelsen ha framhållit, att de laboratorieoch
lärosalar, för vilkas iordningställande 1938 års läksdag anvisat 14,500
kronor, behövdes för undervisningen i kemi och bakteriologi vid institutets
mejeriavdelning. Byggnadsstyrelsens framställning om tillstånd att till ombyggnaden
av gamla mejeriet få använda ifrågavarande medel har därför
icke kunnat tillstyrkas av lantbruksstyrelsen och institutsstyrelsen. Sistnämnda
myndighet har emellertid tillika vitsordat, att mera omfattande arbeten
vid ombyggnaden av gamla mejeriet än som ursprungligen beräknats
visat sig erforderliga och att de tillgängliga medlen syntes otillräckliga för
att de önskvärda renoveringsarbetena skulle kunna utföras.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att sedan Kungl. Maj:t den 26 augusti 1938
bemyndigat styrelsen att i samråd med institutsstyrelsen verkställa ombyggnad
av gamla mejeriet för en kostnad av (66,975 + 75,000 =) 141,975 kronor
byggnadsföretaget fullbordats i enlighet med ett av institutsstyrelsen den
24 augusti 1937 avlämnat förslag (se prop. nr 185/1938, sid. 60). Kostnaderna
för företaget hade med i det närmaste 14,000 kronor överstigit för ändamålet
anvisat belopp. Detta hade berott på att byggnadsstyrelsen i ett relativt
tidigt skede ansett sig böra till undvikande av senare fördyring beställa
för inredning av laboratorielokalerna nödvändiga snickeri- och ledningsarbeten
enligt av byggnadsföretagets arkitekt i samråd med vederbörande avdelningsföreståndare
upprättade ritningar m. m. och sedermera låtit installera
desamma inom byggnaden. Dessa inredningsarbeten, vilka av kostnadshänsyn
måst utföras i samband med byggnadsarbetena och vilka, inklusive
rörledningar av olika slag, målning m. m., betingat en kostnad av omkring
14,300 kronor, hade i väsentliga delar motsvarat de i institutsstyrelsens förslag
den 24 augusti 1937 för en kostnad av 12,000 kronor upptagna inventarierna
(vartill medel emellertid icke anvisats av 1938 års riksdag). Att kostnaderna
för de erforderliga inredningsarbetena uppgått till högre belopp än
det av institutsstyrelsen beräknade hade haft sin orsak dels i stegrade material-
och arbetspriser, dels i ökade krav på inredningens omfattning och beskaffenhet.

Beträffande byggnadsarbeiena har byggnadsstyrelsen erinrat, att den gamla
byggnadens beskaffenhet visat sig vara synnerligen bristfällig. För iståndsättandct
har styrelsen ansett åtskilliga arbeten erforderliga utöver de i institulsstyrelsens
förslag omnämnda. Därvid bär särskilt nämnts fördjupning av
pannrummet jämte undergjutning av grundmurar för beredande av nödigt fall
å ledningar, ändring av vissa fönsterpartier och järnkonstruktioner, inputsning
för brandskydd av balkar och kolonner av järn, ökning av yttermurens
tjocklek i våningen en trappa upp för åstadkommande av erforderlig värmeisolering
samt bortkörning av utrivna massor. Dessa arbeten lia beräknats motsvara
en sammanlagd kostnad av omkring 6,000 kronor. Härtill torde komma
från början icke beräknade utgifter för ersättande av rötskadade bjälkar
och dylikt. Inom den för själva byggnadsföretaget anvisade medelsramen
Ilar därför icke kunnat inrymmas det belopp å 14,300 kronor, som avsett de
utöver byggnadsprogrammet utförda inredningsarbetena.

Byggnadsstyrelsen har vidare anfört, att för byggnadens fullständiga inredning
och renovering vissa arbeten, vilka icke ingått i instilutsstyrclsens
förslag den 24 augusti 1937, numera visat sig nödvändiga, nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departement
thef en.

Ombyggnad av i anslutning till byggnaden befintlig terrass . . kronor 3,600

Nytt cementgolv i källaren ............................ » 1,500

Oljning av trägolv...................................... » 400

Anskaffande av 15 stycken klädskåp .................... » 500

Föreläsningsbord i våningen en trappa upp................ » 400

Bänkar med bord i föreläsningssalar .................... » 3,000

Förmörkningsridåer vid fönster i föreläsningssalar ........ » 1,500

Summa kronor 10,900.

Under åberopande av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt örn medelsanvisning
för bestridande av kostnaderna för inredning av den gamla
mejeribyggnaden vid Alnarpsinstitutet ävensom för utförande av vissa kompletteringsarbeten
vid nyssnämnda byggnad med ett sammanlagt belopp av
(14,300 + 10,900=) 25,200 kronor.

Statskontoret har beträffande beräkningen av kostnaderna för ytterligare
erforderliga arbeten vid gamla mejeribyggnaden ifrågasatt, örn icke med hänsyn
till det statsekonomiska läget tills vidare kunde anstå med ombyggnad
av terrass och anläggande av nytt källargolv. I händelse av bifall härtill
skulle enligt statskontorets beräkning för bestridande av kostnader för ytterligare
utrustning och inredning av gamla mejeribyggnaden ävensom för täckande
av vid byggnadsföretaget uppkommen brist —- sedan avdrag skett för
ett belopp av 10,000 kronor, motsvarande kostnaderna för vissa inredningsarbeten,
vartill medel anvisats av 1935 års riksdag och vilka medel torde finnas
tillgängliga å förevarande anslag till byggnadsarbeten m. m. —- erfordras
ett belopp av (14,300 — 10,000 + 10,900 — 3,600 — 1,500 =) i runt tal

10,000 kronor. Då genom ombyggnaden av gamla mejeriet väsentligt utökade
lärosalsulrymmen erhållits, har det förefallit statskontoret, som örn berörda
merutrymmen borde kunna användas för de ändamål, för vilka 1938 års
riksdag anvisat 14,500 kronor till inredningsarbeten i gamla laboratoriebyggnaden.
Med hänsyn härtill har statskontoret anfört, att något formellt hinder
icke torde föreligga att anlita sagda medel för bestridande av omförmälda
kostnader å 10,000 kronor. Ämbetsverket har vidare framhållit att, därest
en dylik anordning av sakliga skäl icke skulle kunna vidtagas, annan utväg
för täckande av nyssnämnda belopp icke torde stå till buds än att hos
riksdagen äska särskilda medel.

s- Med hänsyn till föreliggande omständigheter vill jag förorda, att medel
ställas till förfogande för att täcka kostnaderna för de inredningsarbeten, vilka
av byggnadsstyrelsen utförts i samband med ombyggnaden av gamla mejeribyggnaden
vid Alnarp. För detta ändamål erfordras ett belopp av 14,300
kronor. Däremot kan jag i nuvarande statsfinansiella läge ej tillstyrka bifall
till byggnadsstyrelsens framställning i fråga om vissa kompletteringsarbeten
i samband med mejeriombyggnaden.

Enligt vad jag inhämtat har det av statskontoret angivna, till anskaffning
av inventarier och utrustning för mejeriundervisningen avsedda beloppet å

10,000 kronor, vilket ställts till styrelsens för Alnarpsinstitutet förfogande, i
det närmaste tagits i anspråk för sitt ändamål. Däremot kommer, på sätt
framgår av bil. 7 till propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, å vissa
arbeten, för vilka medel beräknats å innevarande budgetårs anslag, att inbesparas
ett belopp överstigande det nu erforderliga beloppet av 14,300 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Någon ytterligare medelsanvisning påkallas således ej för täckning av detta
belopp. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, torde Kungl. Majit
få anses oförhindrad att framdeles meddela beslut om bestridande av nämnda
utgiftsbelopp av 14,300 kronor från förevarande anslag.

F. Veterinärväsendet m. m.

[1.] 5 a. Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning, reservations anslag.

För budgetåret 1939/40 har under kapitalbudgeten, statens allmänna
fastighetsfond, till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan anvisats ett reservationsanslag
av 355,000 kronor, avsett till bestridande av kostnaderna för
ombyggnad av medicinska hundkliniken och patologisk-anatomiska institutionen,
utvidgning av bibliotekslokalerna i högskolans huvudbyggnad ävensom
vissa inredningsarbeten i källarvåningen till byggnaden för medicinska
och husdjurshygieniska avdelningarna (se 1939 års statsverksproposition, kapitalbudgeten,
bil. 7, p. 5; R. skr. nr 181). Kungl. Majit har den 5 maj 1939
anbefallt byggnadsstyrelsen att efter samråd med styrelsen för veterinärhögskolan
låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten.

1 skrivelse den 14 september 1939 har styrelsen för veterinärhögskolan anfört
att, då förenämnda örn- och tillbyggnadsarbeten beräknades bli slutförda
inom det närmaste halvåret, anvisande av medel för inredning av ifrågavarande
lokaler vore av behovet starkt påkallat. Framställningar om anslag
för ändamålet hade inkommit från vederbörande institutionschefer, varjämte
vid utarbetandet av detaljritningar för ny- och ombyggnaderna vissa behov
av inredningsanslag anmälts. Med biträdande av föreliggande förslag i
ämnet har högskolestyrelsen hemställt örn en medelsanvisning av 73,254
kronor, vilket belopp avsetts skola disponeras på följande sätt:

Huvudbyggnaden m. m.

Nyanskaffning av möbler m. m......................... kronor 20,950

Patologisk-anatomiska institutionen.

Nyanskaffning av möbler m. m...........kronor 5,725

» » armatur .............. » 1,329

Projektionsapparat, vissa instrument m. fl.

inventarier ............................ * 19,000 ■> 26,054

Medicinska hundkliniken.

Nyanskaffning av möbler m. m...........kronor 3,250

Modernisering av röntgenavdelningen ...... » 23,000 »_26,250

Summa kronor 73,254.

Då de byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan, för vilkas utförande medel
beviljats av 1939 års lagtima riksdag, inom kort torde vara fullbordade,
är det angeläget, att erforderligt belopp för inredning och utrustning av ifrå -

Depnrt»menla -chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

gavarande lokaler anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Med hänsyn
till det statsfinansiella läget kan jag dock icke förorda, att för ändamålet
uppföres högre belopp än 40,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Veterinär högskolan: Inredning och utrustning å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 40,000.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

[2.] 4. Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m., re servationsanslag.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 333,000 kronor. Motsvarande anslag
för budgetåret 1938/39 var uppfört med 322,000 kronor, i vilket belopp
inräknats 162,000 kronor för vissa engångskostnader, avseende anskaffande
av fotograferingsapparater m. m. samt för inredande av ett fotografiskt laboratorium.
Bland annat avsågos -— i enlighet med beräkning, som av rikets
allmänna kartverk uppgjorts med stöd av under hösten 1937 infordrade
offerter — dels 67,500 kronor för anskaffande av 2 vidvinkelkameror
med tillbehör och dels 8,200 kronor för inköp av 1 horisontalkamera med
registreringsstatoskop m. m., eller alltså för angivna ändamål tillhopa 75,700
kronor.

I skrivelse den 1 september 1939 har rikets allmänna kartverk, med förmälan
att nämnda belopp av 75,700 kronor visat sig otillräckligt för ändamålet,
hemställt om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1939/40 av ett
reservationsanslag av 15,000 kronor för samma ändamål. Kartverket har
till motivering för sin hemställan anfört i huvudsak följande.

Kartverket utgick i sin anslagsberäkning för budgetåret 1938/39 från att
en fullständig utrustning för fotografering och bearbetning enligt vidvinkelkamerametoden
skulle inköpas och att därför i utrustningen borde ingå två
kameror, så att en funnes i reserv, om den andra skulle komma i olag (se
IX. H. T. 1938 sid. 370). Da kartverket emellertid önskade närmare pröva
den första kamerautrustningen vid flygfotograferingen under sommaren
1938, innan den andra anskaffades, beställde verket till en början endast
en vidvinkelkamera. Härvid visade det sig nödvändigt att jämväl anskaffa
vissa tillbehör, vilka icke medtagits i de preliminära offerterna och som
medförde en relativt betydande kostnadsökning. Genom att den beräknade
horisontalkameran utbyttes mot en statoskopkamera uppkom emellertid å
andra sidan en så stor minskning, att kostnaden för vidvinkel- och statoskopkamerorna
med endast 2,578 kronor översteg den beräknade kostnaden
för en vidvinkel- och en horisontalkamera.

Även om resultaten av den första flygfotograferingen, som avslutades i
oktober 1938, utvisade, att ett i huvudsak gott resultat uppnåtts med den

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

anskaffade kamerautrustningen, hade vid olika tillfällen yppat sig felaktigheter
i apparaturens funktionssätt, vilket, då reservkamerautrustning saknades,
medfört tidsförluster. Då arbetsresultatet vid flygfotograferingen alltid
är synnerligen beroende av att de korta tider kunna väl utnyttjas, som
äro gynnsamma för fotografering från större höjd, ha sådana tidsförluster
betydande inverkan på arbetskvantiteten. För att ha reservkamerautrustning
tillgänglig vid flygfotograferingen under sommaren 1939 beställde kartverket
därför den andra vidvinkelkameran i december 1938 och har sedermera
erhållit densamma under våren 1939. På grund av dels kursstegringar
å riksmark, dels att i utrustningen vissa nödvändiga tillbehör icke
beräknats i den ursprungliga offerten uppgår kostnaden för kameran med
tillbehör till omkring 45,000 kronor, nämligen dels 39,177 kronor, som redan
guldits från anslaget för innevarande budgetår, och dels 3,420 riksmark,
vilket belopp, omräknat efter en kurs av 100 riksmark för 167 svenska kronor,
utgör i runt tal 5,711 kronor.

Skillnaden mellan å ena sidan de verkliga kostnaderna för ifrågavarande
tre kameror (8,200 + 33,750 + 2,578 + 39,177 + 5,711 =) 89,416 kronor
och å andra sidan det beräknade beloppet (8,200 + 2 X 33,750=) 75,700
kronor utgör (89,416 — 75,700=) 13,716 kronor eller i runt tal 15,000 kronor.
Då denna merkostnad måste tagas från anslaget för budgetåret 1939/

40, kan den för sistnämnda budgetår beräknade kamerautrustningen icke
i sin helhet anskaffas utan att ett anslag av 15,000 kronor anvisas på tillläggsstat
för innevarande budgetår.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda, att k Departementstilläggsstat
för innevarande budgetår anvisas erforderligt belopp för täckan- chefen•
de av merkostnaden för ifrågavarande kamerautrustning. Ett belopp av

14,000 kronor synes vara behövligt för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan
m. m. å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 14,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fritz af Petersens.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A
januari 19 AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 11. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m., reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål
är å gällande riksstat anvisat ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
Utöver detta anslag har riksdagen till undersöknings- och förberedande gruvarbeten
inom Västerbottens län för innevarande budgetår anvisat ett dylikt
anslag av 448,000 kronor.

Tidigare i dag har jag under punkt 33 av tionde huvudtiteln redogjort för
en av Sveriges geologiska undersökning i skrivelse den 17 november 1939
gjord framställning örn anvisande av särskilda tilläggsanslag örn tillhopa

66,000 kronor till de för innevarande budgetår anvisade anslagen. Av nämnda
belopp avses 6,000 kronor till undersöknings- och försvarsarbeten å områden,
som genom ämbetsverkets försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. samt 60,000 kronor till undersöknings- och förberedande
gruvarbeten inom Västerbottens län.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Under åberopande av vad under omförmälda punkt av tionde huvudtiteln
anförts förordar jag, att nyssnämnda belopp äskas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Under nästföljande punkt ämnar jag göra
hemställan om medelsanvisning under anslaget till undersöknings- och förberedande
gruvarbeten inom Västerbottens län. Vad nu angår undersöknings-
och försvarsarbetena m. m. hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Undersöknings- och för svar sarbeten å områden,
som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro
eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 6,000.

[2.] 12. Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom Väster bottens

län, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag under föregående
punkt anfört, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom
Västerbottens lån å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 60,000.

D. Sjöfart och handel.

[3.] 27. Anordnande av en farled från Östersjön till Flintrännan m. m.,

reservationsanslag. Den 17 november 1939 uppdrog Kungl. Majit åt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att undersöka olika möjligheter att på betryggande
läge inom svenskt territorialvatten få till stånd en farled med visst angivet
djup från Östersjön till Flintrännan i Öresund.

Med anledning av skrivelse från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 7
december 1939, varöver lotsstyrelsen den 8 i samma månad avgivit infordrat
utlåtande, har Kungl. Majit sistnämnda dag anmodat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att verkställa viss upprensning av farleden runt Falsterborev
samt i Kogrundsrännan. För täckande av kostnaderna för ifrågavarande
arbeten ställdes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande ett
belopp av 125,000 kronor från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m.
under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter
för försvarsberedskap! Engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m.

De sålunda anbefallda upprensningsarbetena innebära icke att en slutlig
lösning av farledsproblemet vinnes. Med anledning av Kungl. Majits omförmälda
den 17 november 1939 åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

uppdrag Ilar styrelsen emellertid med skrivelse den 4 december 1939 överlämnat
en promemoria i ämnet innefattande tre alternativa av kostnadsberäkningar
åtföljda förslag till dylik lösning.

Sedan över dessa förslag infordrade utlåtanden avgivits av chefen för marinen,
länsstyrelsen i Malmöhus län, kommerskollegium, statens sjöfartsnämnd
och statens transportkommission, har Kungl. Majit den 22 december
1939 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga åtgärder
för anordnande skyndsammast möjligt av en farled enligt styrelsens i omförmälda
promemoria såsom alternativ III betecknade förslag, nämligen
från Flintrännans södra del i ungefär sydsydostlig riktning genom Höllviken
och i kanal genom näset därstädes till Kämpingebukten. Tillika har Kungl.
Majit anbefallt statskontoret att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
täckande av kostnaderna för uppdragets fullgörande, efter rekvisition i mån
av behov, utbetala ett belopp av tillsvidare högst 2,000,000 kronor från förutnämnda
under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslag till engångsanskaffning
av materiel för civilbefolkningens skydd m. m.

De totala kostnaderna för anordnandet av ifrågavarande farled kunna ännu
ej med säkerhet bestämmas. Ärendet är föremål för fortsatt utredning. Det
är min avsikt att föreslå särskild proposition till riksdagen med begäran om
anslag för ändamålet under tionde huvudtiteln å tilläggsstat till riksstaten
för löpande budgetår. Å detta anslag torde medel i första hand böra anvisas
för möjliggörande av ersättning åt omförmälda förskottsanslag under sjunde
huvudtiteln för de belopp, sammanlagt 2,125,000 kronor, som enligt vad nyss
nämnts tagits i anspråk därifrån. I avvaktan på resultatet av den fortsatta
utredningen torde anslaget nu böra beräknas till detta belopp. Anslaget synes
böra upptagas såsom reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anordnande
av en farled från Östersjön till Flintrännan m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 beräkna
ett reservationsanslag av .............. kronor 2,125,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

> 11

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Xa huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler
härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 samt anför därvid följande.

B. Krisförvaltningen.

[1.] 7. Statens livsmedelskommission m. m., förslagsanslag. Urtima

riksdagen 1939 har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisat
ett förslagsanslag av 600,000 kronor till statens livsmedelskommission
m. m. Under punkterna 10 och 11 i elfte huvudtiteln av statsverkspropositionen
till 1940 års riksdag har Kungl. Maj:t för budgetåret 1940/41 för statens
livsmedelskommission äskat två förslagsanslag, avsedda för avlöningar
och omkostnader samt beräknade till 1,617,700 kronor respektive 474,000
kronor.

I skrivelse den 30 november 1939 har statens livsmedelskommission avgivit
förslag örn anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1939/40 av ytterligare
anslag, avseende tiden 1 februari—30 juni 1940.

Kommissionen har till en början under hänvisning till vad kommissionen
anfört vid de för budgetåret 1940/41 gjorda beräkningarna framhållit, att
man icke ens för den närmaste tiden kunde bedöma, huru utvecklingen skulle
gestalta sig. Kommissionen har därför byggt sina beräkningar på det antagandet,
att landets försörjningsläge under tiden 1 februari—30 juni 1940
icke kommc att avsevärt försämras. Därest en allvarligare försämring av för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements•
chefen.

sörjningsläget skulle inträda, torde man ha att räkna nied en väsentlig höjning
av de i det följande upptagna utgiftsposterna.

Beträffande medelsbehovet för avlöningar har kommissionen hänvisat till
att detta i beräkningarna för budgetåret 1940/41 upptagits till 800,000 kronor
för helt budgetår. Häremot skulle för fem månader av innevarande budgetår
svara ett belopp av i runt tal 330,000 kronor. Då emellertid medelsbehovet
för nästa budgetår är beräknat under förutsättning av viss personalökning,
vilken antages först efter hand bli genomförd, har kommissionen
upptagit medelsbehovet för månaderna februari—juni 1940 till endast 250,000
kronor.

I fråga örn sakkunniga och experter bar kommissionen beräknat kostnaderna
till fem tolftedelar av det för nästkommande budgetår härför föreslagna
beloppet, 50,000 kronor, eller till i runt tal 20,000 kronor.

Även i vad angår reseersättningar har kommissionen föreslagit samma
uppskattningsgrund. Såsom framhållits vid behandlingen av motsvarande
detalj i kommissionens förslag för budgetåret 1940/41 har någon beräkning
icke kunnat verkställas rörande medelsbehovet för bestridandet av kostnader
för resor, som företagas av ledamöter i kommissionen eller av sektionschefer
till och från hemorten, övriga resekostnader hava beräknats efter angiven
grund uppgå till 25,000 kronor för rådets sammanträden samt till 10,000
kronor för tjänsteresor av kommissionens tjänstemän eller av sakkunniga
och experter.

Kommissionen har örn behovet av medel för expenser anfört, att under
denna rubrik en något större del än fem tolftedelar av det för budgetåret
1940/41 föreslagna beloppet av 165,000 kronor bör beräknas, enär kommissionen
torde få vidkännas vissa engångsutgifter för inköp av möbler och
skrivmaskiner under tiden 1 februari—30 juni 1940. Förslagsvis har medelsbehovet
härutinnan uppskattats till 75,000 kronor.

Tryckningskostnader hava av kommissionen uppskattats till 3,000 kronor.

Beträffande härefter kristidsstyrelserna har kommissionen, som för budgetåret
1940/41 förordat ett anslag för avlöningar åt befattningshavare vid
kristidsstyrelserna å 600,000 kronor, för tiden 1 februari—30 juni 1940 föreslagit
ett proportionsvis lägre belopp eller 175,000 kronor. Medelsbehovet
för omkostnader har i vad avser reseersättningar beräknats till fem tolftedelar
av det för helt budgetår avsedda beloppet eller 54,000 kronor; för
expenser har med hänsyn till behovet av medel för anskaffande av inventarier
m. m. kalkylerats med 45,000 kronor, vilket utgör hälften av det för
helt budgetår beräknade.

Det å tilläggsstat I till riksstaten under huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet
uppförda förslagsanslaget till statens livsmedelskommission
m. m. har beräknats endast för tiden intill den 1 februari 1940. För
tiden efter berörda dag och intill innevarande budgetårs slut erfordras därför
ytterligare medel för ändamålet. På sätt jag anfört vid behandlingen av
livsmedelskommissionens anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 böra utgifterna
beräknas utan hänsynstagande till inflytande licensavgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Såsom livsmedelskommissionen anfört föreligga med hänsyn till ovissheten
om den politiska utvecklingen avsevärda svårigheter att även för en
jämförelsevis närliggande tidrymd kunna med någon större grad av tillförlitlighet
bedöma medelsbehoven för kommissionens verksamhet. Kommissionens
allmänna utgångspunkt för beräkningarna av medelsbehovet, vilken
innebär att detta uppskattas till fem tolftedelar av hela det för budgetåret
1940/41 erforderliga anslagsbeloppet, finner jag mig i stort sett kunna godtaga.

I likhet med kommissionen anser jag det föga sannolikt, att personalstyrkan
hos kommissionen kommer att under tiden 1 februari—30 juni 1940
växa så snabbt, att icke anslagsposten för avlöningar kan upptagas till ett
lägre belopp än som skulle beräknas från den allmänna utgångspunkten.
Jag biträder därför kommissionens förslag härutinnan. Kommissionens beräkning
av utgifterna av expensnatur, vilka uppskattats till något högre belopp
än vad den generella regeln skulle ha givit till resultat, är jag även beredd
att ansluta mig till.

Jämväl de avvikelser från den av kommissionen uttalade beräkningsgrunden,
vilka kommit till uttryck vid kommissionens behandling av beloppen
för avlöningar och expenser för kristidsstyrelserna, synas välmotiverade.
Jag vill därför förorda, att för avlöningar och expenser till kristidsstyrelserna
avses 175,000 kronor respektive 45,000 kronor.

De belopp vilka i enlighet med det nu anförda bliva erforderliga för livsmedelskommissionen
och kristidsstyrelserna framgå av följande uppställning.

Livsmedelskommissionen.

Avlöningar:

arvoden, bestämda av Kungl. Majit, samt avlöningar åt

övrig personal ..................................

arvoden till sakkunniga och experter..................

Omkostnader:

reseersättningar ..................................

expenser (inberäknat ransoneringskostnader) ..........

tryckningskostnader ..............................

kronor 320,500
» 20,000

» 39,500

» 75,000

» 3,000

Kristidsstyrelserna.

Avlöningar .......

Omkostnader:

reseersättningar . .
expenser ........

....... » 175,000

....... » 54,000

....... » 45,000

Summa kronor 732,000.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens livsmedelskommission m. m. å tilläggsstat

II lill riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslags anslag

av ............................ kronor 732,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

[2.] 8. Statens industrikommission m. m., förslagsanslag. Å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 har riksdagen till statens industrikommission
m. m. anvisat ett förslagsanslag av 200,000 kronor. Anslaget har av
Kungl. Maj:t den 1 december 1939 ställts till statskontorets förfogande att
disponeras enligt de särskilda bestämmelser, Kungl. Majit meddelar.

I skrivelse den 28 november 1939 bar statens industrikommission hemställt,
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 måtte anvisas
ett sammanlagt belopp av 892,000 kronor, utgörande beräknad kostnad för
kommissionen och vederbörande nämnder under tiden 1 februari—30 juni
1940. Kommissionen har därvid förutsatt, att särskilda anslag skulle anvisas
dels för avlöningar och omkostnader för kommissionen och var och en av
nämnderna, dels för tekniska och statistiska utredningar inom kommissionen.
De båda utredningsanslagen hava beräknats till 30,000 kronor vartdera.

Såsom motivering till ifrågavarande anslagsberäkningar har industrikommissionen
hänvisat till vad i sådant avseende anförts i kommissionens framställning
den 28 november 1939 rörande anslagsbehov för budgetåret 1940/41
(jfr bilaga till statsverkspropositionen, elfte huvudtiteln, sid. 26). I fråga
örn det föreslagna anslaget till statistiska utredningar har kommissionen lämnat
följande motivering:

Å utredningsbyrån vore avsikten att under första halvåret 1940 påbörja
vissa omfattande utredningar rörande industriens råvarubehov i syfte att
möjliggöra snabbare och mera rationella åtgärder i framtiden. På utredningsbyrån
hade redan utförts en systematisk sammanställning över alla
förbrukare av metaller. En av utredningsbyråns viktigaste arbetsuppgifter
syntes vara att fullfölja detta arbete för övriga råvaror samt bränsle. Ytterligare
syntes det nödvändigt att snarast genomföra vissa enquéter i syfte
att belysa möjligheterna att ersätta importerade varor med inhemska. För
utförande av dessa engångsutredningar skulle erfordras ett belopp av 30,000
kronor. Detta syntes lämpligen böra anvisas i form av särskilt förslagsanslag,
benämnt: Statistiska engångsutredningar.

Medel till industrikommissionen, vednämnden, vedkontoren, bensin- och
oljenämnden, kolnämnden samt gengasnämnden hava å tilläggsstat I till riksstaten
för innevarande budgetår anvisats under gemensamt anslag till Statens
industrikommission m. m., alltså utan den uppdelning av medelsanvisningen
på ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag, som jag förordar för
riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av de omständigheter, som anförts i årets statsverksproposition
under anslaget till Statens industrikommission m. m.: Avlöningar,
förordar jag, att nu förevarande medelsbehov överslagsmässigt upptages
till fem tolftedelar av de anslag som för budgetåret 1940/41 beräknats till avlöningar
och omkostnader för industrikommissionen och nämnderna. Dock
bör iakttagas, att medel till bestridande av kostnaderna för kommissionens
krigsindustriavdelning redan finnas anvisade för budgetåret 1939/40 under
rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap olika anslag och sålunda
icke böra medräknas. Å andra sidan bör tilläggas ett belopp av 30,000
kronor, utgörande beräknade kostnader för sådana statistiska utredningar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vilka icke äro avsedda att upprepas under nästkommande budgetår. I enlighet
med vad nu anförts bör anslaget upptagas till 860,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens industrikommisswr. m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 860,000.

[3.] 9. Statens handelskommissiou m. m., förslagsanslag. Å tilläggs stat

I till budgetåret 1939/40 har 1939 års urtima riksdag till statens handelskommission
m. m. anvisat ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Riksdagen
har därjämte för samma budgetår under rubriken uppbörd i statens verksamhet
under särskild inkomsttitel beräknat Handelslicensavgifter m. m. till

300,000 kronor.

I skrivelse den 1 december 1939 har statens handelskommission avgivit
förslag rörande anslag till kommissionen för tiden den 1 februari—den 30
juni 1940.

För den närmare motiveringen av de i skrivelsen upptagna anslagsposterna
har kommissionen hänvisat till en av kommissionen samma dag avlåten
skrivelse med förslag till anslag för kommissionen å riksstaten för budgetåret
1940/41.

Kommissionen har beräknat utgifterna efter en uppdelning i två grupper,
nämligen i avlöningar och omkostnader. Avlöningarna i sin tur hava uppskattats
särskilt för arvoden, som bestämts av Kungl. Majit, och särskilt för
avlöningar åt övrig personal. Kommissionens omkostnader hava beräknats
med utgångspunkt från en uppdelning i reseersättningar, expenser och tryckningskostnader.

För nu ifrågavarande tid, den 1 februari—den 30 juni 1940, har kommissionen
för arvoden bestämda av Kungl. Majit räknat med utgifter till ett
sammanlagt belopp av i runt tal 24,000 kronor. Till bestridande av avlöningar
till övrig personal har beräknats 146,000 kronor.

Till kostnader för resor, som företagas av kommissionens ledamöter eller
tjänstemän, har kommissionen räknat med ett belopp av 3,000 kronor.

Expenser hava av kommissionen beräknats på följande sätt:

Skrivmateriel, blankettryck m. m.......................kronor 21,000

Telefon, telegram .................................... » 12,500

Städning ............................................ » 3,000

Lyse ................................................ » 800

Inventarier .......................................... » 5,000

övriga omkostnader .................................. » 5,000

Summa kronor 47,300.

I detta sammanhang har kommissionen meddelat, att kommissionen vid
beräkning av medelsbehovet för inventarier utgått från att anslagsposten till

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

inventarier icke korame att belastas med kostnader för inventarier, anskaffade
före den 1 februari 1940.

För tryckningskostnader har kommissionen icke beräknat något särskilt
belopp.

Såsom föreslagits för budgetåret 1940/41 har kommissionen även för tiden
1 februari—30 juni 1940 upptagit ett belopp för utredningar genom särskilda
sakkunniga och experter. Härför har beräknats 1,300 kronor, vilket
belopp borde givas reservationsanslags karaktär.

Sammanfattningsvis har handelskommissionens anslagsbehov för tiden 1
februari—30 juni 1940 angivits sålunda:

I. Avlöningar

a) arvoden bestämda av Kungl. Majit .................. kronor 24,000

b) avlöningar till övrig personal ...................... » 146,000

eller sammanlagt ................................ » 170,000

II. Omkostnader

a) reseersättningar .................................. » 3,000

b) expenser ........................................ » 47,300

c) tryckningskostnader .............................. » —

eller sammanlagt ................................ » 50,300

III. Utredningar genom särskilda sakkunniga........ » 1,300.

Slutligen har kommissionen — under hänvisning till vad härutinnan
anförts i kommissionens berörda skrivelse rörande anslag för kommissionen
under budgetåret 1940/41 — framhållit, att storleken av de belopp, som i
form av licensavgifter kunde förväntas komma att inflyta under tiden den
1 februari—den 30 juni 1940, för närvarande undandroge sig varje bedömande.

Liksom övriga krisorgan är statens handelskommission för tiden den
1 februari—den 30 juni 1940 i behov av medel för upprätthållande av verksamheten.
Dylika medel böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40.

Mot de av handelskommissionen framlagda beräkningarna rörande medelsbehovet
för denna tid synes mig på det hela taget icke vara något att erinra.
På sätt jag vid behandlingen av handelskommissionen tidigare denna
dag under punkten 12 i elfte huvudtiteln framhållit lärer något särskilt
anslag för utredningar genom särskilda sakkunniga och experter icke vara
erforderligt. Härför eventuellt uppkommande kostnader torde kunna rymmas
inom det till avlöningar till övrig personal beräknade beloppet.

Anslaget till handelskommissionen för tiden den 1 februari—den 30 juni
1940 torde i analogi med vad jag under förut omnämnda punkt i elfte huvudtiteln
föreslagit böra betecknas såsom förslagsanslag. Även för nu avsedda
tidsperiod torde anslaget böra beräknas utan hänsynstagande till de
inflytande handelslicensavgifterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Det sammanlagda medelsbehovet för handelskommissionen kan alltså beräknas
till (170,000 + 50,300 =) 220,300 kronor, avrundat till 220,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Statens handelskommission m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av ................................... kronor 220,000.

[4.] 10. Statens sjöfartsnämnd m. in., förslagsanslag. 1939 års urtima

riksdag har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 till statens
sjöfartsnämnd m. m. anvisat ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Därjämte
har riksdagen bestämt att handelslicensavgifter m. m. skola redovisas under
särskild inkomsttitel under rubriken uppbörd i statens verksamhet.

I skrivelse den 22 november 1939 har statens sjöfartsnämnd framlagt anslags-
och inkomstberäkningar beträffande nämndens verksamhet under
tiden den 1 februari—den 30 juni 1940. Beträffande grunderna för dessa
beräkningar må hänvisas till vad därom anförts under punkten 14 i elfte
huvudtiteln angående anslag till sjöfartsnämnden under budgetåret 1940/41.

Med ledning av dessa kalkyler har nämnden uppskattat de månatliga medelsbehoven
i fråga om arvoden till sammanlagt 9,530 kronor, varav 5,380
kronor falla å arvoden, bestämda av Kungl. Majit, samt 4,150 kronor å
avlöningar till övrig personal, samt beträffande omkostnader till 3,040 kronor.

För tiden den 1 februari—den 30 juni 1940 har nämnden följaktligen räknat
med 47,650 kronor för avlöningar och 15,200 kronor för omkostnader eller
tillhopa 62,850 kronor.

Inkomsterna av avgifter i nämndens verksamhet ha beräknats till 10,700
kronor för månad eller för berörda tid 53,500 kronor.

På sätt jag förut denna dag framhållit vid behandlingen av anslag till DeparUsmentsstatens
sjöfartsnämnd under elfte huvudtiteln böra inflytande inkomster i chefev ■
nämndens verksamhet icke medtagas vid beräkningen av nämndens anslagsbehov.
För bedömandet av detta lära därför nämndens utgiftskalkyler, mot
vilka jag ej funnit anledning till erinran, läggas till grund.

Anslaget till sjöfartsnämnden å tilläggsstat I till innevarande budgetårs
riksstat har avsetts att räcka till den 1 februari 1940. Nu ifrågavarande
anslag bör alltså avse tiden från och med den 1 februari intill budgetårets
slut. Med ledning av de framlagda beräkningarna synes anslaget för sistnämnda
tid böra bestämmas till 62,850 kronor, avrundat till 63,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens sjöfartsnämnd m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av .....................................kronor 63,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[5.] 11. Statens priskontrollnämnd, förslagsanslag. För budgetåret 1939/

40 har 1939 års urtima riksdag å tilläggsstat I under sjunde huvudtiteln anvisat
ett förslagsanslag å 50,000 kronor för Prisövervakning. Detta anslag är
avsett att täcka kostnaderna för tiden intill utgången av januari 1940 för
den verksamhet, som utövas av prissakkunniga eller det organ, som må
träda i de sakkunnigas ställe.

I enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av statens priskontrollnämnd
under punkten 16 i elfte huvudtiteln i statsverkspropositionen till
1940 års riksdag lärer prissakkunnigas verksamhet komma att övertagas av
en särskild priskontrollnämnd, avsedd att utgöra den i prisregleringslagen
förutsatta myndigheten. Medelsbehovet för verksamheten under tiden
februari—juni 1940 torde kunna uppskattas till 100,000 kronor. Detta
belopp bör å tilläggsstat II upptagas å huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet
under rubriken Statens priskontrollnämnd.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens priskontrollnämnd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 100,000.

C. Diverse.

[6.] 4. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadssty relsens

delfond, förslagsanslag. Det synes önskvärt att efter inrättandet av
folkhushållningsdepartementet å ett anslag under huvudtiteln X a avföra
ersättning till allmänna fastighetsfonden för åt nämnda departement upplåtna
lokaler. För ändamålet ha disponerats vissa rum som förut använts
av regeringsrätten samt social- och ecklesiastikdepartementen och för vilka
ersättning redan inräknats i riksstatsanslagen under andra, femte och åttonde
huvudtitlarna för ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna
fastighetsfonden. Därjämte har för förhyrningar åt centrala krisorgan
anlitats anslagsposten till hyresutgifter å nämnda delfonds stat, vilka
utgifter i bokslutet för budgetåret 1939/40 jämväl böra belasta ett ersättningsanslag
under folkhushållningsdepartementets huvudtitel. Å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 torde alltså böra uppföras ett
förslagsanslag under denna huvudtitel för ersättning till byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Anslaget torde böra upptagas
med ett formellt belopp av 100 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsan slag

av .................................. kronor 100.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 5. Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,

förslagsanslag. För reglering av utgifterna under det å förskottsstat för försvarsväsendet
m. m. uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och
handelsreglerande åtgärder bör äskas ett särskilt anslag å tilläggsstat II till
riksstaten. I samband med att så sker bör riksdagen beredas tillfälle att
ånyo taga ställning till de vidtagna regleringsåtgärderna. En fullständig redogörelse
för hithörande spörsmål bör lämnas riksdagen, så snart material
blir tillgängligt för belysande av utvecklingen fram till årsskiftet. I avvaktan
härpå bör regleringsanslaget uppföras med blott ett beräknat belopp,
lämpligen motsvarande det å förskottsstaten för ändamålet anvisade.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Allmänna
utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag
av........................ kronor 20,000,000.

[8 ] 6. Bearbetning av uppgifter örn fartygs positioner m. m., reserva tionsanslag.

Genom beslut den 1 december 1939 har Kungl. Majit för bestridande
under tiden till och med den 31 januari 1940 av kostnader för
statistisk bearbetning av positionsuppgifter m. m. rörande svenska fartyg
ställt till förfogande 2,500 kronor av det å förskottsstat för försvarsväsendet
m. m. under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till Allmänna utgifter för
försvarsberedskap: Förstärkning av den civila administrationen m. m.

För täckning av detta belopp böra medel äskas å tilläggsstat för det löpande
budgetåret. Vidare erfordras medelsanvisning till samma ändamål för
återstoden av budgetåret. I anslutning till vad som under punkten 20 i elfte
huvudtiteln anförts rörande beräkningen av motsvarande anslag för nästa
budgetår förordar jag, att det ytterligare anslagsbeloppet för innevarande budgetår
bestämmes till 5,000 kronor. Sammanlagt böra alltså 7,500 kronor anvisas
å tilläggsstat II till förevarande ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 7,500.

[9.] 7. Kurser för utbildning av förarpersonal för generatorgasdrivna

motorfordon, reservationsanslag. Genom beslut den 3 november 1939 anbefallde
Kungl. Majit statskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet
under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget för förstärkning
av den civila administrationen m. m. till chefen för armén, på rekvi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sition i mån av behov, utanordna ett belopp av högst 20,000 kronor, att i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av inspektören för trängen avgivet
förslag användas för anordnande, i samråd med gengasnämnden, av kurser
för utbildning av förarpersonal för generatorgasdrivna motorfordon. Tilllika
uppdrog Kungl. Maj:t åt gengasnämnden att utse deltagare i nämnda
kurser samt att i samråd med inspektören för trängen utfärda erforderliga
föreskrifter för deltagandet i kurserna.

Ifrågavarande utgifter synas böra täckas å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1939/40.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kurser för utbildning av förarpersonal för generatorgasdrivna
motorfordon å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 20,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 2 a. Anordnande av skyddsrum m. m. vid fångvårdsanstalterna,

reservationsanslag. I skrivelse den 2 november 1939 har fångvårdsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår anvisa medel till, bland annat, utbyggande
av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs, uppförande av en logementsbyggnad
vid fångkolonien å Rödjan samt anordnande av skyddsrum m. m. vid
fångvårdsanstalterna. Med hänsyn till nödvändigheten av att i nuvarande
läge låta anstå med utgifter, vilka icke påkallas av ett oundgängligt behov,
har jag funnit mig böra i detta sammanhang framlägga förslag örn anslagsäskande
allenast för sistnämnda ändamål.

Här må till en början erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 november
1939 bemyndigat fångvårdsstyrelsen att för anordnande av skyddsrum
vid statens fångvårdsanstaltcr använda ett belopp av högst 30,000 kronor,
att avföras å förslagsanslaget till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten:
Omkostnader.

Till grund för detta Kungl. Maj:ts beslut låg en framställning från fång -

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vårdsstyrelsen, som i skrivelse den 14 oktober 1939 anfört bland annat följande: Beträffande

vissa staten tillhöriga anläggningar och byggnader — varunder
inbegripas fångvårdsanstalter -— ankommer det jämlikt 29 § luftskyddskungörelsen
den 10 juni 1938 (nr 307) på den myndighet under vars förvaltning
anläggningen eller byggnaden står att under samråd med vederbörande
luftskyddschef förbereda erforderligt byggnadstekniskt luftskydd.
I enlighet med nämnda bestämmelse utfärdade fångvårdsstyrelsen den 26
januari 1939 en rundskrivelse till styresmännen vid statens fångvårdsanstalter
med vissa allmänna föreskrifter om de åtgärder, som omedelbart
borde vidtagas beträffande luftskyddet vid fångvårdsanstalterna, samt med
anmodan till styresmännen att med ledning av de av styrelsen ävensom av
luftskyddsinspektionen utfärdade anvisningarna i samråd med vederbörande
luftskyddschef uppgöra i första hand aktuell plan för de åtgärder, som
främst påkallades, samt därefter en plan för mera permanenta och vidlyftiga
anordningar ävensom att till fångvårdsstyrelsen inkomma med sålunda
upprättade planer. De av fångvårdsanstalterna i anledning härav
uppgjorda luftskyddsplanerna utvisa bland annat, att behov av mer eller
mindre omfattande åtgärder för luftskyddets ordnande förefinnes vid så
gott som samtliga fångvårdsanstalter, samt att kostnaderna för s. k. aktuella
luftskyddsplaner, i den mån uppgift härom lämnats (från 13 anstalter),
uppgå till över 100,000 kronor. ----

Den 13 september 1939 hölls i fångvårdsstyrelsen sammanträde, vartill
kallats sakkunnig från luftskyddsinspektionen, för behandling av frågan
örn erforderliga åtgärder för fångvårdsanstalternas luftskydd. Vid nämnda
sammanträde konstaterades bland annat nödvändigheten av att i händelse
av krigstillstånd dels evakuera vissa fängelser belägna på mera utsatta
platser och överföra fångklientelet till andra fängelser belägna på mera
skyddade platser, dels ock att i den mån sådant vore möjligt anordna
skyddsrum i fängelsernas källarutrymmen, vilka i allmänhet äro mycket
solitt byggda.---

Någon möjlighet att inom en begränsad kostnadsram anlägga fullträffsäkra
skyddsrum vid fångvårdsanstalterna lärer icke finnas. Däremot kan
anordnande av normalskyddsrum, d. v. s. sådana, som skydda mot instörtade
eller kringkastade byggnadsdelar, bombsplitter samt stridsgaser ske
vid vissa anstalter utan alltför stora kostnader. Normalskyddsrum finnes
ej för närvarande vid någon anstalt men anordnas vid den under byggnad
varande säkerhetsanstalten m. m. å Hall. På grund av rådande förhållanden
anser styrelsen nödvändigt att arbeten omedelbart igångsättas för anordnande
av normalskyddsrum vid vissa fångvårdsanstalter och har styrelsen
beräknat kostnaderna härför till omkring 30,000 kronor. Nämnda
belopp torde emellertid täcka kostnaderna endast för de mest brådskande
åtgärderna.

I skrivelsen den 2 november 1939 angående anslag å tilläggsstat har
fångvårdsstyrelsen uppgivit att utöver det tidigare begärda beloppet, 30,000
kronor, för anordnande av skyddsrum erfordrades ytterligare 20,000 kronor.
Styrelsen har därför hemställt att för ändamålet måtte anvisas ett reservationsanslag
å 50,000 konor, å vilket anslag skulle slutligt avföras det belopp
av 30,000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts förut nämnda beslut skulle
utgå av omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I infordrat utlåtande har luftskyddsinspektionen lämnat fångvårdsstyrelsens
framställning utan erinran. I utlåtandet anföres följande:

Luftskyddsinspektionen har vid sammanträde å fångvårdsstyrelsen erfarit
att de äskade medlen vore avsedda för byggnadstekniska skyddsåtgärder för
centralfängelserna å Långholmen, i Malmö, å Härlanda, i Härnösand och i
Växjö samt för straffängelserna i Uppsala, Jönköping, Kristianstad, Vänersborg
och Karlstad ävensom för kronohäktena i Halmstad och örebro.

Under förutsättning att frågan om beredande av skydd vid fångvårdsanstalterna
i princip anses böra lösas på föreslaget sätt vill inspektionen med
hänsyn till den på grund av det stora antalet skyddsobjekt förhållandevis
ringa medelstilldelningen till varje sådant, och då de föreslagna åtgärderna
synas ändamålsenliga, i underdånighet anföra, att inspektionen intet har att
erinra i anledning av den underdåniga framställningen.

Enligt vad förut nämnts har Kungl. Maj:t medgivit att av fångvårdens Departement -omkostnadsanslag ett belopp av högst 30,000 kronor finge tagas i anspråk chefen.

för bestridande av kostnaderna för de mest brådskande luftskyddsåtgärderna
vid fångvårdsanstalterna. För reglering av denna medelsdisposition, som
bör avföras å investeringsanslag under allmänna fastighetsfonden, bör nu
ett särskilt anslag äskas å tilläggsstat. Anslaget bör avse det sammanlagda
medelsbehovet för luftskyddsåtgärder vid ifrågavarande anstalter.

Fångvårdens anstalter äro i allmänhet solitt byggda, och de erforderliga
skyddsåtgärderna draga därför jämförelsevis obetydliga kostnader. Det
av fångvårdsstyrelsen begärda anslagsbeloppet torde också kunna betecknas
såsom lågt i förhållande till deF stora antalet anstalter, vid vilka skyddsanordningar
äro erforderliga. I detta sammanhang må framhållas att vissa
anstalter, vilkas användning är avsedd att inskränkas under normala förhållanden,
kunna behöva tagas i anspråk för evakueringsändamål.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum m. m. vid fångvårdsanstalterna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

lii hane) till riksdagens protokoll Wto. 1 sami. Nr 2.

/ ''

♦

? ''

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3 a. Iståndsättning av beskickningshuset i Madrid, reservations anslag.

Sedan Sveriges representant hos Francoregeringen i april 1939 besiktigat
det svenska beskickningshuset i Madrid, erhöll han i uppdrag att i
samarbete med en hos härvarande brittiska ambassad anställd spansk arkitekt
uppgöra preliminära kostnadsberäkningar över de iståndsättningsarbeten
å svenska statens fastighet, som kunde visa sig nödvändiga efter det
spanska inbördeskriget.

Den svenska beskickningsfastigheten i Madrid bar undgått direkt åverkan
under inbördeskriget genom beskjutning eller bombardering. Men det
är givet, att under de år inbördeskriget varat erforderliga underhållsarbeten
å fastigheten ej kunnat verkställas, liksom också att den omständigheten att
under lång tid talrika asylflyktingar där varit bosatta icke blivit utan inverkan
på fastighetens tillstånd.

De iståndsättningsarbeten, som vid besiktningen betecknats såsom nödvändiga,
äro ganska omfattande. I anslutning till undersökningen av fastigheten
ansåg sig arkitekten böra föreslå, att jämväl vissa modemiseringsarbeten
genomfördes i samband med de reparationer, som borde verkställas.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kostnaderna för de föreslagna reparations- och moderniseringsarbetena
uppgå enligt den preliminära kalkylen till i runt tal 45,000 kronor, fördelande
sig med 9,500, 8,500 och 16,000 kronor på respektive allmänna reparationsarbeten,
måleriarbeten och installationer i huvudbyggnaden jämte

8.000 kronor för reparations- och ombyggnadsarbeten i gårdsflygeln samt

3.000 kronor i arkitektarvode.

Den sålunda verkställda preliminära utredningen har i detalj underställts
byggnadsstyrelsen, som, i den mån jämförande granskning kunnat ifrågakomma
beträffande reparationsarbetena, funnit de angivna kostnaderna vara
lägre än motsvarande priser i Sverige. Beträffande installeringsarbetena har
styrelsen, sedan beskickningen inkommit med vissa kompletterande utredningar,
avgivit tillstyrkande utlåtande.

På grund av nödvändigheten att omedelbart sörja för reparationernas
igångsättande i syfte att dels möjliggöra beskickningens återinflyttning snarast
möjligt i statens fastighet, dels ock förhindra ett förvärrande av skadorna
har utrikesdepartementet ansett sig böra bemyndiga sändebudet i
Madrid att gå i författning om utförande av de föreslagna reparationsarbetena
ävensom, sedan vederbörande myndigheters yttrande inhämtats, av de
såsom ytterst önskvärda betecknade moderniseringsarbetena. Arbetena hava
sålunda igångsatts i juli månad.

Med hänsyn till dels osäkerheten i de preliminära kalkylerna och de för
närvarande svårbedömbara arbetsförhållandena i Spanien, dels ock nödvändigheten
att beräkna tillräcklig marginal för oförutsedda utgifter synes
det för ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet icke böra sättas lägre
än till 60,000 kronor. Ett anslag å nämnda belopp synes böra upptagas å
tilläggsstat för innevarande budgetår såsom kapitalinvestering i statens allmänna
fastighetsfond.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Istånclsättning av beskickningshuset i Madrid å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 60,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Harry Bagge.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

101

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Förs varsdep artemen tet.

Utdrag av protokollet över jörsvarsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 5 a. Skolbyggnad för signalregementet, reservationsanslag. På

förslag av Kungl. Majit har riksdagen för budgetåren 1938/39 och 1939/40
å kapitalbudgeten under rubriken fonden för förlag till statsverket anvisat
3,000,000 kronor respektive 2,412,000 kronor eller tillhopa 5,412,000 kronor
för ordnande av signalregementets förläggning å Lilla Frösunda. Såsom omförmäldes
i propositionen nr 180 till 1938 års riksdag angående anslag till
påbörjande av vissa till Stockholms garnison hörande truppförbands och
anstalters utflyttande till Järvafältet skulle enligt det förslag till ordnande av
nyssnämnda regementes förläggning, som av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
framlagts i skrivelse till Kungl. Majit den 31 december 1937,
bland annat vissa å Lilla Frösunda då befintliga byggnader omändras och
göras användbara för förläggningen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 oktober 1939 har fortifikationsstyrelsen
anfört bland annat, att bland de byggnader, som sålunda skulle göras användbara
för förläggningen vid Lilla Frösunda, jämväl ingått signalregementets
verkstads- och laboratoriebyggnader, vilka skulle ombyggas till skol -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lokaler. I de kostnadsberäkningar, som legat till grund för uppskattandet av
medelsbehovet för förläggningens ordnande, hade kostnaderna för nyssnämnda
omändring beräknats till 50,000 kronor. Emellertid hade omförmälda
verkstads- och laboratoriebyggnader den 18 maj 1939 nedbrunnit,
utan att orsaken till branden kunnat utrönas. Med hänsyn till förekomsten
av ett stort antal undervisningsavdelningar av olika slag och kravet på tillgång
till ständigt monterad apparatur m. m. hade regementet emellertid stort
behov av lämpliga undervisningslokaler. För tillgodoseende av detta behov
syntes en ny skolbyggnad böra uppföras. Denna byggnad borde snarast påbörjas,
så att den kunde vara färdigställd till hösten 1940, då regementets
förläggning vid Lilla Frösunda beräknades vara ordnad.

I anslutning till vad fortifikationsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen
framlagt förslag till nybyggnad jämte situationsplan för en ny skolbyggnad
vid signalregementet. Enligt en förslaget bifogad kostnadsberäkning skulle
medelsbehovet för uppförande av denna byggnad uppgå till 640,000 kronor.
Härtill komme dessutom ett belopp av 6,000 kronor för av styrelsen bekostade
röjningsarbeten efter branden av de förutvarande verkstads- och laboratoriebyggnaderna.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till

646.000 kronor. Som emellertid till täckande av en del av detta medelsbehov
kunde disponeras dels det belopp av 50,000 kronor, som, enligt vad
här förut omförmälts, vore inräknat i det för ordnande av förläggningen vid
Lilla Frösunda redan anvisade anslagsbeloppet, dels ock ett belopp av 17,000
kronor, som i form av brandförsäkring för de brannå byggnaderna utbetalts
till fortifikationsstyrelsen, skulle anslagsbehovet för ifrågavarande byggnadsarbete
nu uppgå till (646,000 — 50,000 -— 17,000 =) 579,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt,
att för uppförande av en skolbyggnad vid signalregementets förläggning
vid Lilla Frösunda måtte från det i riksstaten för budgetåret 1939/40
utom huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter anvisas
ett belopp av 579,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande i ärendet den 30 oktober 1939 anfört följande:

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i ärendet hemställt att —
sedan ett belopp av 50,000 kronor ställts till styrelsens förfogande — för
täckande av de återstående kostnaderna, tillhopa 579,000 kronor, medel
skulle anvisas från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. I överensstämmelse
med den mening beträffande sättet för täckande av kostnader i anledning
av brandskador å statens egendom, vilken kommit till uttryck i
1920 års riksdagsskrivelse nr 408, lärer något principiellt hinder icke föreligga
mot en dylik medelsanvisning. Då riksdagen för närvarande är samlad,
torde dock dennas medverkan härtill vara erforderlig (jmf prop. nr 37
till 1939 års urtima riksdag).

Statskontoret vill emellertid erinra, att kostnader, som slå i samband med
Stockholmsgarnisonens utflyttande till Järvafältet under de senaste åren regelmässigt
förskottsvis anvisats å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket. Härvid har förutsatts, att å den i statskontorets räkenskaper
upptagna diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde»
inflytande försäljningsmedel som regel tills vidare skulle fonderas

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

för att sedermera tagas i anspråk för bestridande av de med garnisonens utflyttande
till Järvafältet förenade byggnadskostnaderna.

Enligt statskontorets mening tala övervägande skäl för att — i anslutning
till de principer, som således tillämpats vid finansieringen av dessa utgifter
(jmf prop. nr 19 till 1939 års urtima riksdag) — till bestridande av nu förevarande
byggnadskostnader medel anvisas å kapitalbudgeten i tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40 under fonden för förlag till statsverket.

Såsom av det föregående framgår hava de vid Lilla Frösunda tidigare befintliga
verkstads- och laboratoriebyggnader, vilka enligt den av 1938 års
riksdag godkända planen för ordnandet av signalregementets förläggning
därstädes skulle omändras till skolbyggnader, nedbrunnit. Åtgärder måste
därför vidtagas för tillgodoseende av behovet av skollokaler vid regementet.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i sådant hänseende föreslagit,
att en ny skolbyggnad måtte för ändamålet uppföras.

I likhet med fortifikationsstyrelsen anser jag det nödvändigt, att erforderliga
lokaler för skolundervisningen vid signalregementet anskaffas i stället
för de lokaler, som skulle hava inretts i de i maj 1939 nedbrunna byggnaderna.
För tillgodoseende av detta lokalbehov synes ingen annan utväg stå
öppen än att såsom fortifikationsstyrelsen föreslagit uppföra en särskild
skolbyggnad. Jag anser mig därför böra biträda förslaget örn uppförande
av en dylik byggnad. De av fortifikationsstyrelsen beräknade kostnaderna,

646,000 kronor, synas visserligen vara höga. Emellertid har jag med hänsyn
till i ärendet förebragt utredning icke ansett mig böra ifrågasätta någon
nedskärning av desamma. Såsom av det föregående framgår torde anslagstilldelningen
dock kunna begränsas till 579,000 kronor, till följd av
att för byggnadens uppförande kunna disponeras vissa i det föregående omförmälda
belopp om tillhopa 67,000 kronor, som redan stå till fortifikationsstyrelsens
förfogande.

Fortifikationsstyrelsen har ifrågasatt, att det för ändamålet ytterligare behövliga
anslagsbeloppet, 579,000 kronor, skulle anvisas från förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter. Detta förslag finner jag mig emellertid icke böra
biträda. I likhet med statskontoret anser jag, att medel för ifrågavarande
byggnadsföretag i likhet med övriga medel, som under innevarande och
föregående budgetår anvisats för Stockholmsgarnisonens utflyttande till
Järvafältet, böra upptagas å kapitalbudgeten under rubriken fonden för förlag
till statsverket. Utgiften bör senare bliva föremål för reglering i enlighet
med de principer, som för motsvarande fall godkänts av 1939 års lagtima
riksdag.

Med hänsyn till ärendets brådskande natur synes det erforderliga anslagsbeloppet
böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att lill Skolbyggnad för signalregementet å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 579,000.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 7. Nybyggnad för ammunitionsfabriken, reservationsanslag. På

av Kungl. Maj:t i proposition nr 190 framlagt förslag beslöt 1939 års lagtima
riksdag (skr. nr 455), att i stället för den å Mariebergsområdet i Stockholm
belägna ammunitionsfabriken skulle uppföras en ny dylik fabrik i Karlstad.
Vidare anvisade riksdagen till nybyggnad för ammunitionsfabriken för budgetåret
1939/40 såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket
ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Samtidigt underströk riksdagen,
som hyste allvarliga betänkligheter inför de avsevärda kostnader, som fabriksanläggningen
skulle medföra, angelägenheten av att kostnadsfrågan ytterligare
foges under ingående prövning och att fabriksanläggningen erhölle
mest ändamålsenliga och ekonomiska planläggning.

Sedan Kungl. Majit genom brev den 15 juni 1939 uppdragit åt arméförvaltningens
tygdepartement och fortifikationsstyrelse att i samråd med chefen
för armén och chefen för försvarsstaben ägna spörsmålet om ammunitionsfabrikens
omfattning och organisation m. m. ytterligare utredning samt på
grundval därav till Kungl. Majit inkomma med definitiv situationsplan ävensom
fullständiga kostnadsberäkningar rörande anläggningen i fråga, därvid
vad i förenämnda proposition och riksdagsskrivelse anförts i fråga örn angelägenheten
att i möjligaste mån nedbringa anläggningskostnaderna skulle beaktas,
ingåvo tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen med skrivelse till
Kungl. Majit den 24 november 1939 dels en situationsplan för ifrågavarande
anläggning, dels ock ett på denna situationsplan grundat förslag till disponerande
av nyssnämnda anslag å 500,000 kronor. I samband härmed gjorde
departementet och styrelsen vidare framställning om anvisande av medel för
uppförande vid den planerade ammunitionsfabriken av vissa för särskilt ändamål
avsedda byggnader. Genom brev den 8 december 1939 medgav Kungl.
Maj :t bland annat, att för bestridande av kostnaderna för uppförande av sistnämnda
byggnader finge disponeras, förutom vissa andra medel, ett belopp
av högst 592,900 kronor, som fortifikationsstyrelsen skulle äga att förskottera.

För täckande av det i enlighet härmed av fortifikationsstyrelsen förskolterade
heloppet torde en medelsanvisning å nyssnämnda belopp, 592,900 kronor,
nu böra äskas av riksdagen. Såsom skett beträffande de förut omförmälda
medel å 500,000 kronor, som för budgetåret 1939/40 anvisats till nybyggnad
för ammunitionsfabriken, torde jämväl nu förevarande anslagsmedel
böra anvisas å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket
för att sedermera avskrivas i samma ordning som är eller kan bliva föreskriven
i fråga örn kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttande till
Järvafältet. Då medelsanvisningen avser kostnader, som äro att hänföra till
innevarande budgetår, torde anslaget böra upptagas å tilläggsstat för samma
budgetår.

Med hänsyn till förevarande ärendes natur torde det icke vara lämpligt att
vidare än som skett redogöra för detsamma i statsrådsprotokollet. Riksdagens
vederbörande utskott torde därom erhålla ytterligare upplysningar genom
de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

105

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för ammunitionsfabriken å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 592,900.

[3.] 8 a. Animunitionsförrådsbyggnader i Karlsborg, reservationsan slag.

I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov
för det nu löpande budgetåret gjorde arméförvaltningen framställning
örn anvisande av medel för nämnda budgetår för uppförande av nya
byggnader för förvaring av sprängämnen m. m. vid ammunitionsförrådet
i Karlsborg.

Då denna framställning icke föranledde någon åtgärd från Kungl. Maj:ts
sida, har arméförvaltningen i skrivelse den 27 september 1939 åter gjort
framställning om anvisande av medel för ifrågavarande förrådsbyggnader,
vilka enligt ämbetsverkets mening vore erforderliga för undvikande av de
allvarliga risker, som vore förbundna med den nuvarande lagringen av
ammunitionseffekter vid ammunitionsförrådet i Karlsborg. Kostnaderna för
byggnaderna i fråga beräknades till 400,000 kronor.

Sedermera hava arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse
i skrivelse den 15 oktober 1939 på närmare angivna grunder hemställt,
att de planerade ammunitionsförrådsbyggnaderna måtte omedelbart få påbörjas
samt att de till 400,000 kronor beräknade kostnaderna för dessa byggnader
måtte få förskotteras av till tygdepartementets förfogande stående medel.
Med bifall till denna framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den
20 oktober 1939 bemyndigat tygdepartementet att av omhänderhavande medel
disponera högst 400,000 kronor för ifrågavarande ändamål; och har
Kungl. Majit förklarat Sig framdeles vilja meddela beslut angående det
slutliga gäldandet av ifrågavarande bvggnadskostnader.

Med anledning av vad sålunda förekommit torde medel böra äskas hos
riksdagen för täckande av kostnaderna för de ifrågavarande ammunitionsförrådsbyggnaderna.

Jag hemställer således, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ammunitionsförrådsbyggnader i Karlsborg å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 400,000.

[4.] 8 b. Central torpedverkstad, reservationsanslag. Behovet av tor peder

för den svenska krigsmakten har alltsedan 1910 tillgodosetts genom
tillverkning vid en under torped- och mindepartementet vid Karlskrona örlogsvarv
lydande torpedfabrik. Av skilda anledningar upptogs emellertid
redan under åren 1916 oell 1917 frågan om anläggandet av ännu en torped -

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

fabrik. Verkställda utredningar och framlagda förslag i ämnet resulterade
dock icke i något statsmakternas beslut om nybyggnad.

I särskild skrivelse den 14 oktober 1939 har nu marinförvaltningen framhållit,
att vissa olägenheter såväl av militär art som ock med avseende å tillverkningskapaciteten
och möjligheten att anordna inskjutningar vidlådde
den nuvarande torpedverkstaden. Marinförvaltningen har med hänsyn härtill
ansett sig böra framlägga ett förslag om uppförande av en ny torpedverkstad
å annan plats inom landet. Förslaget innebär, att, därest en sådan
verkstad komme till utförande, den nuvarande torpedtillverkningen
vid Karlskrona örlogsvarv skulle kunna avvecklas och för densamma avsedda
anläggningar utnyttjas för andra ändamål inom varvet.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet
redogöra för den närmare innebörden av förenämnda förslag.
Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla
upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.
Här må emellertid framhållas följande:

Det förslag, som av marinförvaltningen framlagts, grundar sig på vissa
delvis med biträde av representant för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
verkställda utredningar. Olika alternativ till verkstadens
förläggning och anordnande hava därvid undersökts. Det av marinförvaltningen
förordade alternativet har under hänsynstagande till vissa av chefen
för försvarsstaben gjorda erinringar kostnadsberäknats till 5,960,000 kronor,
därav för markförvärv och iordningställande av verkstadsanläggning samt
skyddsrum och uppförandet av bostäder beräknats 4,770,000 kronor, för anskaffande
av verkstadsinventarier m. m. 950,000 kronor och för luftvärnsutrustning
240,000 kronor. Kostnadsökningen i fråga örn marinens personalstater
åter har efter tillverkningens omläggning beräknats till omkring

100,000 kronor för år.

Med hänsyn till nödvändigheten av att frågan om anskaffning av torpedammunition
under fred och krig löses så snart som möjligt har marinförvaltningen
hemställt, att åtgärder för realiserande av det föreliggande förslaget
måtte få vidtagas så fort riksdagen därtill givit sitt samtycke. Underhandlingar
om markförvärv och byggnadsritningars uppgörande borde, enligt
marinförvaltningen, ske redan under innevarande budgetår, så att byggnadsverksamheten
kunde igångsättas så snart erforderliga medel härför
ställts till ämbetsverkets förfogande. För markförvärv, ritningars uppgörande
och påbörjande av byggnadsverksamheten till den del, som kunde
hinna utföras under innevarande budgetår, beräknade marinförvaltningen
ett belopp av 3,000,000 kronor erforderligt. Under förutsättning att uppförandet
av byggnaderna kunde påbörjas under loppet av vintern 1939—1940
beräknades anläggningen i sin helhet kunna vara avslutad under nästföljande
budgetår, varför resterande medel, 2,960,000 kronor, erfordrades under
budgetåret 1940/41.

I avgivet utlåtande har chefen för försvarsstaben tillstyrkt det av marinförvaltningen
framlagda förslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

107

För egen del finner jag de av marinförvaltningen anförda skälen för anläggande
av en ny central torpedverkstad vara av den bärande art, att jag
anser mig böra förorda, att åtgärder härför snarast möjligt vidtagas. Det
av marinförvaltningen framlagda förslaget synes såväl beträffande valet av
plats för anläggningen som i fråga örn dess omfattning och utformande vara
väl motiverat, varför detsamma torde i huvudsak böra läggas till grund för
anläggningens utförande. Mot de av marinförvaltningen verkställda kostnadsberäkningarna
lärer intet vara att erinra. På sätt marinförvaltningen
föreslagit synas medel för de åtgärder, som äro att hänföra till markförvärv
samt lill uppförande av byggnader och skyddsrum, tillhopa 4,780,000 kronor,
böra anvisas under kapitalbudgeten, varemot övriga kostnader, tillhopa

1.180,000 kronor, böra redovisas över driftbudgeten.

Då det ur försvarsberedskapssynpunkt framstår såsom en angelägenhet
av vikt, att den föreslagna centrala torpedverkstaden snarast möjligt kan tagas
i bruk, anser jag mig böra tillstyrka, att medel redan under innevarande
budgetår ställas till förfogande för anläggningens påbörjande. Mot storleken
av det av marinförvaltningen härutinnan äskade beloppet, 3,000,000 kronor,
bär jag icke något att erinra. Beloppet torde med hänsyn till sitt ändamål
böra anvisas under fonden för förlag till statsverket.

I fråga örn bestridandet av övriga för anläggningens färdigställande nödvändiga
kostnader, 2,960,000 kronor, har jag framlagt förslag i samband
med frågan om reglerandet av utgifterna under fjärde huvudtiteln samt å
kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret
1940/41.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maid måtte föreslå riksdagen

att till Central torpedverkstad å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 3,000,000.

[5.] 8 c. Ombyggnad av radioskolan vid Stockholms örlogsstation,

reservationsanslag. I skrivelse den 28 november 1939 hemställde maiänförvaltningen,
att ett belopp av 28,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande för viss av den förstärkta försvarsberedskapen betingad ombyggnad
av den Stockholms örlogsstation tillhörande radioskolan.

Genom beslut den 15 december 1939 medgav Kungl. Maj:t, att marinförvaltningen
finge för nyssberörda ändamål av det å förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,
uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet
(b) disponera ett belopp av högst 28,000 kronor.

Täckning för den sålunda med anlitande av medel å förskottsstaten gjorda
kapitalinvesteringen torde nu böra beredas genom anvisande av motsvarande
belopp å tilläggsstat för innevarande budgetår. Detta belopp torde därvid
böra anvisas å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av radioskolan vid Stockholms örlogsstation
å lilläggsstat II tili riksstaten för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av............kronor 28,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lars Wikland.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

109

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari
19 A0.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 b. Anordnande av skyddsrum vid statens sinnessjukhus, reser vationsanslag.

I en den 2 september 1939 dagtecknad promemoria har medicinalstyrelsen
hemställt örn anvisande av 750,000 kronor för tillgodoseende
av sinnessjukhusens behov av skyddsrum m. m. I promemorian har styrelsen
anfört bland annat, att det med hänsyn till de olika beräkningsgrunder,
som av sjukhusens direktioner tillämpats vid verkställandet av anbefalld
utredning i frågan, borde ankomma på styrelsen att för varje särskilt sjukhus
pröva behovet av dylika anordningar med tillhörande maskinell utrustning.

I skrivelse den 2 november 1939 har medicinalstyrelsen på given anledning
lämnat en redogörelse för de arbeten, som i angivet syfte planlagts vid
de olika sjukhusen, ävensom framlagt beräkningar rörande kostnaderna för
arbetenas utförande. De belopp, som styrelsen därvid beräknat för de olika
sjukhusen, framgå av följande sammanställning:

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm .................... kronor 2,000

Ulleråkers sjukhus vid Uppsala........................ » 15,000

S:ta Annas sjukhus i Nyköping ........................ » 15,000

Sundby sjukhus vid Strängnäs ........................ » 20,000

Ryhovs sjukhus i Jönköping .......................... » 12,000

S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.......................... » 10,000

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik ...................... » 25,000

S:t Olofs sjukhus i Visby ............................ » 10,000

S:t Lars sjukhus i Lund .............................. » 150,000

Vipeholms sjukhus i Lund ............................ » 150,000

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg ...................... » 50,000

S:t Jörgens sjukhus vid Göteborg ...................... » 41,000

Restads sjukhus vid Vänersborg........................ » 25,000

Källshagens sjukhus i Vänersborg ...................... » 25,000

Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn .................. » 35,000

Västra Marks sjukhus i Örebro ........................ » 12,000

Salberga sjukhus i Sala .............................. » 12,000

Säters sjukhus ...................................... » 5,000

Gådeå sjukhus i Härnösand .......................... » 20,000

Frösö sjukhus vid Östersund .......................... » 10,000

Umedalens sjukhus vid Umeå ........................ » 20,000

Furunäsets sjukhus vid Piteå.................. » 20,000

Summa kronor 684,000.

Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande arbeten understiga sålunda
med 66,000 kronor det belopp, som medicinalstyrelsen ursprungligen beräknat
för ändamålet. Skillnaden avser styrelsen att disponera dels för täckande
av oförutsedda utgifter vid arbetenas utförande, dels ock för vissa
åtgärder för ytterligare tillgodoseende av brandskyddet vid sjukhusen, bland
annat genom sektionering av vissa vindslokaler. Reträffande detaljerna torde
jag få hänvisa till handlingarna.

1 utlåtande den 9 november 1939 har luftskyddsinspektionen anfört följande.

De föreslagna luftskyddsåtgärderna syntes vara väl avvägda och förutsatte
utnyttjande för skyddsändamål av befintliga utrymmen, varigenom
kostnaderna bleve så vitt möjligt begränsade. Utan tillgång till ritningsunderlag
och de upprättade detaljplanerna syntes det emellertid icke möjligt
för inspektionen att ingå på en detaljprövning av de föreslagna åtgärdernas
skälighet ur kostnadssynpunkt. Inspektionen vore emellertid beredd att i
önskad utsträckning biträda vid de föreslagna arbetenas utförande, varigenom
hittills vunna erfarenheter kunde vid genomförande av planerade
luftskyddsåtgärder nyttiggöras.

Departements- De ifrågasätta arbetena äro allenast vad angår S:t Lars och Vipeholms
chefen. sjukhus av jämförelsevis stor omfattning. Det förra sjukhuset är emellertid
landets största sinnessjukhus, inrymmande 1,400 vårdplatser, och balett
utsatt läge. Kostnaden för genomförande av sjukhusdirektionens plan
för skyddsrumsanordningar vid detta sjukhus har beräknats till 216,000
kronor, men vid sin granskning av planen har medicinalstyrelsen funnit

Kungl. Alaj:ts proposition nr 2.

lil

möjligheter till sådana förenklingar, att kostnaderna synas kunna begränsas
till omkring 150,000 kronor. Det för Vipeholms sjukhus uppgjorda
förslaget omfattar skyddsrum för cirka 450 personer. Medicinalstyrelsen
har ansett sig böra tillstyrka detta förslag under framhållande att sjukhuset,
som för närvarande inrymmer 750 svårskötta obildbara sinnesslöa, i händelse
av krig torde komma att tagas i anspråk för annat sjukvårdsändamål.

Vid nu angivna förhållanden har jag icke velat motsätta mig att åtgärder
för anordnande av luftskyddsrum vid de statliga sinnessjukhusen vidtagas i
huvudsaklig anslutning till medicinalstyrelsens förslag. Skäl synas emellertid
tala för att tills vidare begränsa de planerade åtgärderna till sådana sinnessjukhus,
som ur luftskyddssynpunkt äro belägna å A- eller B-ort. Med
denna begränsning skulle kostnaderna för genomförande av detaljförslagen
vid de olika sjukhusen uppgå till sammanlagt 667,000 kronor. Härtill torde
emellertid i enlighet med medicinalstyrelsens förslag böra läggas visst belopp
för bestridande av oförutsedda utgifter och ytterligare åtgärder beträffande
brandskyddet vid sjukhusen. Bestämmes detta belopp till förslagsvis

33,000 kronor, skulle det erforderliga anslagsbehovet uppgå till (667,000 +
33,000) 700,000 kronor, vilket belopp torde böra upptagas såsom reservationsanslag
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum vid statens sinnessjukhus
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

f • V

'' 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

C. Statens järnvägar.

Rullande materiel.

[1.] 19 b. Tankvagnar, reservationsanslag. I skrivelse den 23 november

1939 har statens transportkommission föreslagit, att järnvägsstyrelsen måtte
bemyndigas träffa erforderliga anstalter för inköp av det antal tankvagnar
för flytande bränsle, som kommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen
kunde finna lämpligt.

över framställningen hava utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen den 8
december 1939, som därvid föreslagit inköp av ett visst antal tankvagnar,
samt av bensin- och oljenämnden den 14 december 1939.

Med hänsyn till innehållet i de till ärendet hörande handlingarna torde
närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet,
utan torde riksdagens vederbörande utskott därom böra erhålla erforderliga
upplysningar genom handlingarna, som komma att tillhandahållas
utskottet.

Då jag anser behov föreligga av de ifrågasatta tankvagnarna med hänsyn till
nu rådande särskilda förhållanden och då enligt vad järnvägsstyrelsen i sitt

niliang till riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 2.

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

utlåtande anfört tankvagnarna kunna förväntas komma till användning även
under normala tider, vill jag under hänvisning i övrigt till de skäl, som anförts
i handlingarna, tillstyrka, att medel för anskaffning av tankvagnar äskas
med 1,375,000 kronor. På grund av ärendets brådskande natur torde beloppet
böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tankvagnar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 1,375,000.

[2.] 19 c. Godsvagnar, reservationsanslag. Under åberopande av vad

jag tidigare i dag anfört i samband med äskande av anslag för budgetåret
1940/41 till anskaffning av godsvagnar (kapitalbudgeten bil. 5, punkt 32)
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 7,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt
anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 21 a. Anordnande av skyddsrum i Uppsala universitets fastigheter,

reservationsanslag. I skrivelse den 11 september 1939 har större akademiska
konsistoriet i Uppsala hemställt örn anvisande av 63,000 kronor för
anordnande av s. k. normalskyddsrum inom nedannämnda byggnader enligt
följande fördelning:

Universitetshuset ...................................... kronor 6,000

Universitetsbiblioteket ................................ » 37,000

Gustavianum ........................................

Allmänt-kemiska institutionen inklusive fysikalisk-kemiska
institutionen (avsett jämväl för gamla kemiska institutionen,
fysiska institutionen och de båda botaniska institu-} » 20,000

tionerna) ..........................................

Hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionernas
gemensamma byggnad ..............................

Summa kronor 63,000.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Sedermera har konsistoriet hemställt om anvisande av ytterligare 31,000
kronor för anordnande av ett fullträffsäkert luftskyddsrum, gemensamt för
de fysiska, fysikalisk-kemiska och kemiska institutionerna. Härigenom
skulle, såvitt framgår av från byggnadsstyrelsen under hand lämnade uppgifter,
ovannämnda belopp å 20,000 kronor kunna minskas med 1,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i särskilda utlåtanden den 25 september och den
27 november 1939 tillstyrkt framställningarna. I förstnämnda utlåtande
framliålles, att det tidigare äskade beloppet, 63,000 kronor, vore tillräckligt
endast om materialpriserna icke underginge någon stegring.

Beträffande de till stöd för framställningarna anförda skälen samt de i
ärendet företedda planerna för skyddsrummens anordnande hänvisas till
handlingarna. Här må endast nämnas, att skyddsrummen äro avsedda huvudsakligen
för personal samt att det fullträff säkra skyddsrummet enligt
uppgift föreslås anordnat så, att vetenskapligt arbete kan förläggas dit.

Vidare har konsistoriet i skrivelse den 2 december 1939 anmält, att universitetets
drätselnämnd ämnade av det enligt gällande stat för statens allmänna
fastighetsfond utgående beloppet å 250,000 kronor till reparationsoch
underhållskostnader m. m. för vissa universitetets fastigheter använda
ett belopp av 9,816 kronor till förstärkningsåtgärder inom ett flertal institulionsbyggnader
för skyddande av de mest värdefulla instrumenten och samlingarna
mot skada vid luftangrepp. Enligt vad i ärendet upplysts, ha dessa
arbeten redan utförts.

I detta sammanhang må även nämnas, att byggnadsstyrelsen i särskild
skrivelse hemställt om anvisande av 110,000 kronor till anordnande av ett
fullträffsäkert skyddsrum invid Uppsala, gemensamt för domkyrkan, universitetet
och vissa andra institutioner. Skyddsrummet är bland annat avsett
för universitetets elitsamlingar och förminskar, enligt vad av byggnadsstyrelsen
yttrats, icke behovet av de förutberörda skyddsrumsanordningarna.

Departements chefen.

Det synes vara av vikt, att de byggnader, som nu äro i fråga, förses med
skyddsrum för såväl personalen som de mest värdefulla instrumenten och
samlingarna. Då det är angeläget, att arbetena med det snaraste igångsättas,
torde medel för ändamålet böra ställas till förfogande redan för innevarande
budgetår. Jag tillstyrker därför, att ett anslag till anordnande av
skyddsrum i Uppsala universitets fastigheter upptages å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1939/40.

Enligt det föregående skulle — med ^beräknande av förutberörda belopp
å 9,816 kronor, som förutsatts skola bestridas från reparations- och underhållskonto
men som lämpligen bör i delta sammanhang tagas i beräkning
— för ändamålet erfordras (63,000 — 1,000 + 31,000 + 9,816 =) i runt
tal 103,000 kronor. Jag har emellertid under hand inhämtat, att det, sedan
utredningen i ämnet färdigställts, befunnits önskvärt att anordna ett normalskyddsrum
jämväl vid botaniska institutionen, avsett att förläggas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

institutionsbyggnadens södra flygel. Kostnaderna härför ha beräknats till
13,500 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras omkring 116,500 kronor.

Kostnadsberäkningarna synas med reservation för redan inträdda eller
inträdande prisstegringar kunna i huvudsak biträdas. Emellertid torde vissa
universitetsinstitutioner, tillhörande medicinska fakulteten, komma att vid
krig eller krigsfara förflyttas till annan ort. Vid sådant förhållande torde
särskilda skyddsanordningar icke böra i Uppsala komma till utförande vid
dessa institutioner. Bland annat med hänsyn härtill anser jag mig böra
utgå ifrån, att kostnaderna för de skyddsrumsanläggningar vid universitetet,
som, utöver nämnda för domkyrkan och universitetet m. fl. institutioner
avsedda fullträffsäkra skyddsrum, befinnas oundgängligen erforderliga, skola
kunna vid nuvarande arbets- och materielpriser hållas inom ramen av ett
anslag av 115,000 kronor, i vilket belopp inräknats jämväl medel för mötande
av oförutsedda utgifter. Jag tillstyrker således, att ett anslag av
nämnda storlek anvisas för ifrågavarande ändamål, och hemställer, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i Uppsala universitets
fastigheter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 115,000.

[2.] 22 a. Anordnande av skyddsrum i Lunds universitets fastighe ter,

reservationsanslag. Genom Kungl. Majits beslut den 2 juni 1939 bemyndigades
byggnadsstyrelsen att utreda möjligheterna att inrätta skyddsrum
i universitetets i Lund byggnader. Med skrivelse den 9 oktober 1939 har
byggnadsstyrelsen inkommit med sådan utredning, vilken utmynnar i förslag
om anordnande av skydds- och förvaringsrum på sätt framgår av följande
sammanställning:

	Skydds-	Förva-		Skydds-	Förva-
	rum	ringsrum		rum	ringsrum
	kronor	kronor		kronor	kronor
Anatomiska institutionen	3,400	—	Limnologiska institutionen	1,750	_
Astronomiska >	1,950	—	Medicinsk-kemiska institu-
	1,300 1,600			2,000

Zoologiska institutionen...	_	Universitetsbiblioteket____	7,600	—
Geologiska och geografiska			Patologiska institutionen..	4.600	—
		900		1 5,100 1,400	__
		1,650

Kemiska institutionen____	1 12,100	—	Summa kronor	44,450	2,550
Fysiologiska »	1,650	_		47,000

1 Avser jämväl ett förvaringsrum.

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att enligt förslaget samtliga skyddslokaler
vore avsedda att anordnas såsom normalskyddsrum, d. v. s. täta mot
stridsgaser och säkra mot bombsplitter samt försedda med förstärkta takbjälklag
av nödig styrka att uppbära tyngden av ovanför liggande delar
av byggnaden, för den händelse denna skulle instörta. Ledande princip vid
förslagets utarbetande hade varit, att de avsedda skyddslokalema skulle
utan olägenhet kunna användas för det ändamål, de under normala förhållanden
vöre avsedda att fylla.

Den totala kostnaden för skydds- och förvaringsrummens anordnande beräknas,
såsom av det anförda framgår, till 47,000 kronor. Häri har ej inräknats
kostnaden för inredning. Av nämnda kostnadssumma komma 22,600
kronor på de anläggningar, som i första hand ansetts nödvändiga, nämligen
skyddsrum för kemiska, anatomiska, geografiska, zoologiska och patologiska
institutionernas byggnader, och 24,400 kronor på övriga skydds- och förvaringsrum.

Vidare har rektorsämbetet vid universitetet i skrivelse den 4 september 1939
gjort framställning i ämnet, varöver utlåtanden avgivits den 25 september
1939 av byggnadsstyrelsen och den 7 oktober 1939 av luftskyddsinspektionen.
Då byggnadsstyrelsen tagit hänsyn till denna framställning i omförmälda
utredning, torde någon redogörelse för densamma här icke erfordras.
Luftskyddsinspektionen, som berört frågan örn upprätthållande av verksamheten
vid universitetet vid aktualiserad krigsfara, föreslår, att luftskyddsåtgärder
vidtagas så, att verksamheten kan upprätthållas, därest möjlighet
därtill skulle finnas.

Departements- Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget ger mig icke anledning till
chefen. annan erinran än att skyddsanordningar med hänsyn till vad under nästföregående
punkt anförts icke synas böra vidtagas vid medicinska institutioner
och att det kan ifrågasättas, om skyddsrum är erforderligt exempelvis
vid folkminnesarkivet. Jag räknar med att det skall visa sig möjligt att anordna
de skydds- och förvaringsrum, som äro oundgängligen nödvändiga,
för en kostnad av 36,000 kronor och hemställer under hänvisning i övrigt
till vad under nästföregående punkt yttrats, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i Lunds universitets fastigheter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 36,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari
19 AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 18 a. Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 34) anvisade 1939 års urtima riksdag ett
reservationsanslag av 8,000,000 kronor till anläggningar för oljelagring ovan
jord. Av propositionen framgår, att anslaget avses för utbyggande av cisternanläggningar
på olika platser i landet, vilka ur distributions- och andra synpunkter
kunna finnas lämpliga. Anläggningarna, vilkas iordningställande
torde komma att ombesörjas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg,
äro avsedda att utföras utöver redan verkställda eller planerade arbeten
för anordnande av bombsäkra lagringsutrymmen.

I skrivelse den 16 november 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt preliminär generalplan för anslagets användning för därmed avsett
ändamål. Enligt nämnda plan hava vissa lagerutrymmen avsetts för tillgodoseende
av militära behov. Dessa cisternanläggningar synas ofrånkomligen
höra utföras bombsäkra. Kostnaden härför uppgår, enligt vad jag inhämtat
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till omkring 1,000,000 kronor. För

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bestridandet av denna merkostnad förslår emellertid icke förenämnda av
riksdagen anvisade anslag, utan är särskild medelsanvisning erforderlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för oljelagring ovan jord å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

399091. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.