Kungl. Maj:ts proposition nr 2 (Proposition 1939:2)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39; given
Stockholms slott den 4 januari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll
angående justering av propositionen om tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39, föreslå riksdagen att, med godkännande av
de i protokollet berörda förslagen, å nämnda tilläggsstat upptaga de inkomster
och utgifter, som framgå av härvid fogade förslag till dylik tillläggsstat.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter........................

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

23,250,000

Summa 23,250,000

Kronor


Inkomster: I. Kapitalmedel . . .	Kapitalbudgeten.		24,523,000

		Summa	24,623,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för budgetåret 1938/39.

				Kronor
		Driftbudgeten.
A.	Egentliga statsutgifter:
	I.	Kungl, hov- och slottsstaterna..............	____ 3,200
	II.	Justitiedepartementet.....................	____ 7,500
	III.	Utrikesdepartementet.....................	____ 80,000
	IV.	Försvarsdepartementet....................	____ 3,649,100
	V.	Socialdepartementet.......................	____ 11,500,000
	VI.	Kommunikationsdepartementet.............	____ 35,000
	VII.	Finansdepartementet......................	____ 100,000
	IX.	Jordbruksdepartementet...................	---- 3,626,000	19,000,800
B.	Utgifter för statens kapitalfonder:
	III.	Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.....		2,968,800
			Säger	21,969,600
Överskott	alt tillföras statens budgetutjämningsfond.....		1,280,400
			Summa	28,250,000

Kapitalbudgeten. Kapitalinvestering: I. Statens affärsverksfonder..................................	Kronor
17,940,000 793.000 590.000 100.000 5,100,000
III. Statens allmänna fastighetsfond............................
VII. Fonden för förlag till statsverket...........................
Summa	24,523,000

DRIFTBUDGETEN

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

.. .	Kronor	Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning...... d. Särskild skatt å aktiebolags inkomst, bevillning.. f. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning	7.500.000 1.400.000 4.350.000	13,250,000
5. Tullar och accisen a. Tullmedel, bevillning ............		10,000,000
Summa		23,250,000

Kungl. May.ts proposition nr 2.

)

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

		Kronor	Kronor
	B. Kungl, slottsstaten.
4 a	Ersättande av vissa personalkostnader m. m. vid Stock-		3,200
	holms slott....................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Nybyggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.......

7,600

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

		Kronor	Kronor
	B. Sveriges representation i utlandet.
2 5	Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, reservationsanslag...................... Skrivbiträden, reservationsanslag..................	30.000 50.000	80,000
	Summa	80,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	D. Lantförsvaret.
43 44	Materielanskaffning sammanhängande med 1936 års arméorganisation: Viss materielanskaffning (anslag nr 1), reservations-anslag ...................................... Viss materielanskaffning (anslag nr 2), reservations-anslag ......................................	600,000 312,800	912,800
57	Diverse: Personalberedskapsåtgärder vid armén.............		713,500
	Säger för lantförsvaret		1,626,300
	E. Sjöförsvaret.
29 32 38 a ! 38 b 38 c 38 d	Flytande materiel och byggnader: Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag...... Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag.... Komplettering av sjöfronts- och luftvärnsbatterier på Gotland, reservationsanslag .................... Beredskapsrum på Gotland, reservationsanslag...... Utbyte av elektriska ledningar i kaserner och boställs-hus m. m. i Karlskrona, reservationsanslag ...... Ändring av belysningsanläggningen inom Nya Varvet, reservationsanslag ............................	1,200,000 95.000 40.000 95.000 25.000 35.000	1,490,000
67	Diverse: Personalberedskapsåtgärder vid marinen............		332,800
	Säger för sjöförsvaret		1,822,800
	F. Flygvapnet.
20	Flygmateriel: Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reserva-tionsanslag ..................................		200,000
	Summa		3,649,100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

		Kronor	Kronor
	B. Sociala verk och inrättningar.
18	Bekämpande av arbetslösheten: Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., reservationsanslag ............................	2,000,000 4,000,000
19	Statliga och kommunala beredskapsarbeten, reserva-tionsanslag ..................................	6,000,000
22	Förbättrande av bostadsförhållandena: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-bygden, reservationsanslag......................		1,500,000
	Säger för sociala verk och inrättningar		7,500,000
	F. Civila luftskyddet.
4	Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag ............		3,500,000
	G. Diverse.
10	Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., reservationsanslag...............................		500,000
	Summa		11,500,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	E. Diverse.
13	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-
	tionsanslag.................................		35,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.\

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

		Kronor	Kronor
	E. Diverse.
9	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-
	tionsanslag.....................................		100,000

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

8a 8 a 21	C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet. Statens växtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten, reservationsanslag................ D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reser-vationsanslag ................................. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reser-vationsanslag .................................	Kronor	Kronor
:	10.500 46.500 10,000
	Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-
	mannanäringar m. m...........................		56,500
	G. Lanthushållning i allmänhet.
25	Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag ..		300,000
	H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-
	förbättringar m. m.
	Grundförbättringar:
15	Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag ........		200,000
	I. Fiskeriväsendet.
15	Understöd åt fiskare, reservationsanslag..............		50,000
16	Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,
	reservationsanslag...............................		300,000
17	Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.,
	reservationsanslag...............................		200,000
	Säger för fiskeriväsendet		550,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

	%	Kronor	Kronor
	J. Skogsväsendet.
15 16 16 a 17	Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag .... Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag........ Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar, reservationsanslag............................. Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag.............................	400.000 100.000 1,500,000 300,000	2,300,000
25	Riksskogstaxering och awerkningsstatistik, reservations-anslag .........................................		97,000
	Säger för skogsväsendet	2,307,000
	L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
4	Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m., reservationsanslag. . .		12,000
	M. Diverse.
11	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-tionsanslag ......................		100,000
	Summa		3,626,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

		Kronor	Kronor
	A. Statens affärsverkstonder.
1 2	Kommunikationsdepartementet: Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm (I: C: 2), reservationsanslag . Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 8), re-servationsanslag ...............................	500,000 1,700,000	2,200,000
	Säger för statens affärsverkstonder		2,200,000
	B. Luftfartsfonden.
5	Kommunikationsdepartementet: Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3 a), reser-vationsanslag .................................		600,000
	C. Statens allmänna fastighetsfond.
3 13a	Justitiedepartementet: Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs (III: 3), reservationsanslag...................... Kommunikationsdepartementet: Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen (III: 14 a), reservationsanslag....................	242,500 26,300	268,800
	Säger för statens allmänna fastighetsfond		268,800
	Summa		2,968,800

KAPITALBUDGETEN

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kronor j Kronor

Kapitalmedel ....................................

i 24,523,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

		Kronor	Kronor
	A. Postverket.
5	Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg, reser-		- '' { ;
	vaiionsanslag.................................		175,000 i
	B. Telegrafverket.
17	Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-
	väsende, reservationsanslag.......................		9,200,000
	C. Statens järnvägar.
	Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
	järnvägar: Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
2	Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
	mellan Järna och Katrineholm, reservationsanslag	500,000
8	Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservations-
	anslag.......................................	1,700,000	2,200,000
	Rullande materiel:
12a	Godsvagnar, reservationsanslag....................		3,800,000
	Säger för statens järnvägar		6,000,000
	D. Statens vattenfallsverk.
	Kraftverken:
	Trollhätte kraftverk:
2	Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag .. Motala kraftverk:	500,000
2a	Utvidgning av Nykvarns kraftstation, reservations-
	anslag.....................................	65,000
	Norrländska kraftverken:
5	Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reserva-
	tionsanslag.................................j	2,000,000	2,565,000.
	Säger för statens vattenfallsverk		2,565,000
	Summa	\| 17,940,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

		Kronor	Kronor
	Kommunikationsdepartementet:
3 a	Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-
	anslag.......................................	500,000
! 4	Inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport, reser-
	vationsanslag.................................	293,000	793,000
	Summa		798,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	J ustitiedepartementet:
3	Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs,
	reservationsanslag.............................		485,000
	Kommunikationsdepartementet:
14 a	Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen,
	reservationsanslag.............................		105,000
	Summa		690,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

	■	Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
5	Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuber-
[	kulos, reservationsanslag........................		100,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

•		Kronor	Kronor
	Jordbruksdepartementet:
12	Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och träd-
	gårdar, reservationsanslag.......................		100,000
	Handelsdepartementet:
9	Vissa omkostnader för statlig lagerhållning, reservations-
	anslag.......................................		5,000,000
	Summa \	5,100,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Med åberopande av de förslag till riksdagen varom, enligt bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15), hemställanden gjorts av
vederbörande departementschefer, föredrager chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, förslag till proposition örn tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt
samma protokoll fattade beslut.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att godkänna omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna
å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Henrik Klackenberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 4 januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag till
inkomstberäkning för tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 och
anför därvid följande.

Den under hösten och vintern inträdda försämringen i läget för särskilt
vissa norrländska industrier har gett upphov till ökade medelsbehov för arbetslöshetsändamål
och för stöd till dem som för sin utkomst äro beroende
av skogsbruket och skogsindustrierna. Anledning till förstärkning av vissa
anslag föreligger även till följd av de åtgärder på försvarsväsendets område
som vidtogos på grund av den ökade spänningen i det utrikespolitiska läget
under september förflutet år.

Under dessa omständigheter har det, såsom jag närmare utvecklar vid
anmälan av finansplanen till årets statsverksproposition, ansetts lämpligt
att å särskild tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 äska ytterligare
medel närmast under fjärde, femte och nionde huvudtitlarna. När
förslag örn tilläggsstat förelägges riksdagen, böra av praktiska skäl under
denna stat såvitt möjligt inbegripas jämväl de medelsbehov som eljest skulle
föranleda framställningar till riksdagen om anlitande av det för budgetåret
1938/39 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Vid framläggandet av förslag om tilläggsstat bör det bemyndigande som
av riksdagen givits Kungl. Maj:t att fastställa beredskapsstaten för budgetåret
1938/39 eller viss del därav alt lända till efterrättelse såsom förskottsstat
anses förfallet. Kungl. Maj:t torde i enlighet därmed böra besluta, att
riksdagens .skrivelser i ärendet ej skola föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Jag avser att senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan örn proposition
till riksdagen med förslag till beredskapsstat för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Ä tilläggsstatens utgiftssida böra, i överensstämmelse med vad som
skedde vid fastställande av tilläggsstat för budgetåret 1937/38, anslagen erhålla
samma litterering som, respektive — vid nya anslag —- litterering i
följd med motsvarande eller närmast motsvarande utgiftstitlar i riksstaten.
I budgetredovisningen blir det med denna anordning möjligt att inlägga tillläggsstatens
titlar som örn de varit uppförda å riksstaten.

inkomstsidans utformning påverkas av den ändrade uppställning
av riksstaten som genomförts för innevarande budgetår. Enligt denna skall
driftbudgeten utmynna i ett öppet överskott eller underskott, som utvisar
statförslagets innebörd ur statsfinansiell synpunkt. Såvitt möjligt bör undvikas
att bryta mot denna princip vid uppgörandet av en tilläggsstat genom
att lata denna sluta i ett överskott eller underskott, som sammanställt med
saldot på riksstatens driftbudget väsentligt avviker från den förskjutning
av ställningen på budgetutjämningsfonden, som kan väntas inträda vid realiserandet
av riksstaten och tilläggsstaten. Härigenom uteslutes i ett läge,
då täckning för de nya utgifterna anses föreligga, en utformning av tilläggsstaten
i analogi med den budgetåret 1937/38 tillämpade. I tilläggsstaten
för nämnda budgetår redovisades utgifterna, i den mån de icke skulle finansieras
av lånemedel, såsom i sin helhet täckta av kassafondsmedel, varemot
enligt den nya budgetuppställningen närmast skulle svara, att utgifterna
balanserades uteslutande genom upptagande å inkomstsidan av ett underskott
att avföras å budgetutjämningsfonden. Den äldre tekniken uttryckte,
att för utgiftsfinansieringen påräkneliga merinkomster förutsattes disponerade
via kassafonden. Med nu tillämpade budgetordning skulle däremot ett
underskott, motsvarande de å tilläggsstatens driftbudget upptagna utgifternas
totalsumma, ge uttryck åt att täckning för utgifterna genom förutsedda
inkomstöverskott icke ansåges föreligga.

Av det anförda synes följa, att en tilläggsstat vid tillämpning av det nya
budgetsystemet borde på inkomstsidan upptaga en redovisning av de faktiska
förändringar i inkomstutfallet i förhållande till riksstaten, som man
har att räkna med, så att det överskott eller underskott vari tilläggsstaten utmynnade
komme att justera saldot å riksstatens driftbudget till överensstämmelse
med det förväntade budgetutfallet. Tilläggsstaten skulle under
dessa omständigheter erhålla karaktären av en fullständig revision av riksstaten
med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för dess framläggande.

Den uppfattning örn tilläggsstatens karaktär och utformning vid tillämpning
av det nya budgetsystemet, åt vilken jag här givit uttryck, kan av praktiska
skäl ej konsekvent genomföras. Det är givetvis ej möjligt att utan införande
av negativa poster — vilket icke kan ifrågakomma — taga hänsyn
till beräknade underskott å olika inkomsttitlar eller till besparingar
å förslagsanslag eller obetecknade anslag. Vidare synes det, även om avsevärda
överskridanden äro att förutse, olämpligt att i tilläggsstaten införa tillläggsanslag
till förslagsanslag annat än i de undantagsfall då förslag framläggas
om ändrad disposition av de berörda anslagen. En konsekvent höjning
av de inkomsttitlar, för vilka en sådan justering kan vara påkallad,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kan under angivna förhållanden leda till, att tilläggsstaten kommer att framstå
såsom finansiellt gynnsammare än det förväntade budgetutfallet motiverar.
Man torde därför vid revideringen av riksstatens inkomstsida böra
taga hänsyn till möjliga underskott å vissa inkomsttitlar samt till väntade besparingar
och överskridanden å vissa anslag, så att det redovisade överskottet
eller underskottet blir såvitt möjligt rättvisande.

Vid utformandet av tilläggsstatens inkomstsida bör iakttagas, att uppräkningarna
begränsas till de större inkomsttitlarna. Korrigering av dessa
bör i första hand ske i de fall, där den nya beräkningen kan verkställas
med en större grad av tillförlitlighet. Specialbudgetstitlar torde böra lämnas
helt åsido, eftersom en omräkning av sådana inkomsttitlar blir utan
betydelse för tilläggsstatens balansering.

Enligt de förslag som denna dag framläggas av cheferna för justitie-,
försvars-, social-, kommunikations-, finans-, jordbruks- och handelsdepartementen
(bil. 2—15) äskas å tilläggsstatens driftbudget anslag till ett sammanlagt
belopp av 21,969,600 kronor samt å tilläggsstatens kapitalbudget investeringsanslag
å tillhopa 24,523,000 kronor.

Vid avgivande av förslag till inkomstberäkning för nästföljande budgetår
har riksräkenskapsverket även behandlat utfallet av löpande statsreglering.
Därvid har verket för de inkomster, som tillhöra den allmänna budgeten
och sålunda avräknas mot budgetutjämningsfonden, under betonande av
uppskattningens synnerligen ovissa karaktär kommit till ett sammanlagt
överskott över i gällande riksstat uppförda belopp på mellan 40 och 50 miljoner
kronor. Mot ett dylikt överskott måste emellertid, såsom jag i finansplanen
till årets statsverksproposition påpekat, ställas icke endast de så att
säga normala överskridandena å utgiftssidan, som enligt erfarenheten bruka
hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda utgiftsökningar avsärskild
natur. Jag erinrar i berörda sammanhang särskilt om de osäkerhetsmoment,
som följa av folkpensioneringen och löneregleringen för folkskolans
lärare, och örn de betydande kostnader som orsakas av kampen
mot mul- och klövsjukan. Örn hänsyn tages jämväl till de utgifter, för vilka
medel böra äskas å tilläggsstaten, synes anledning knappast föreligga
att räkna med att årets statsreglering skall tillföra budgetutjämningsfonden
något tillskott. Under dessa förhållanden och då riksstaten är praktiskt sett
jämnt balanserad, sker inkomstberäkningen för tilläggsstaten med tillämpning
av nyss motiverade principer lämpligen på sådant sätt, att staten framstår
såsom balanserad eller utmynnar i ett mindre överskott.

1 huvudsak definitiva uppgifter örn utfallet föreligga numera beträffande
vissa i riksstaten uppförda inkomsttitlar. Detta är förhållandet med de tre
titlarna inkomst- .och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst
samt utskiftningsskatt och ersättningsskatt, överskott torde på
dessa titlar erhållas med 7,500,000, 1,400,000 respektive 4,350,000 kronor.
Sammanlagt uppgå bär nämnda morinkomster till 13,250,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ehuru ovisshet råder om det slutliga utfallet å inkomsttiteln tullmedel,
ger den hittillsvarande utvecklingen grundad anledning att räkna med ett
betydande överskott. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna räkna med
en merinkomst av tullmedel å 15 miljoner kronor. Utan risk för överskattning
torde man å tilläggsstaten kunna upptaga ett inkomsttillskott under
ifrågavarande titel av 10,000,000 kronor. Om så sker och tidigare nämnda
inkomsttitlar upptagas med angivna belopp, kommer tilläggsstaten att utmynna
i ett överskott att tillföras budgetutjämningsfonden av (13,250,000
+ 10,000,000 — 21,969,600 =) 1,280,400 kronor.

Såsom jag förut angivit, äskas för kapitalinvesteringar sammanlagt

24,523,000 kronor. En däremot svarande balanspost bör uppföras på inkomstsidan
av tilläggsstatens kapitalbudget.

Jag vill förorda, att tilläggsstatens inkomstsida utformas i enlighet med
här framlagda beräkningar, och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
upptaga följande inkomster sålunda:

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ............ kronor

d. Särskild skatt å aktiebolags inkomst,
bevillning............ »

i. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning........ »

5. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning........ » 10,000,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalmedel.......................... » 24,523,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

7.500.000

1.400.000

4.350.000

Ur protokollet:
Henrik Klackenberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför
därvid följande.

[B. Kungl, slottsstaten.

[1.] 4 a. Ersättande av vissa personalkostnader m. m. vid Stockholms

slott. Vid behandlingen av frågan om äskande i årets statsverksproposition
av anslag under första huvudtiteln till polis-, lys- och renhållning samt
brandväsendet vid Stockholms slott har jag anmält en från riksmarskalksämbetet''
inkommen framställning om anvisande av medel till ersättande av
vissa under budgetåret 1937/38 uppkomna personalkostnader m. m., uppgående
till sammanlagt 3,224 kronor, vilka icke kunnat bestridas av de för
samma budgetår till förenämnda ändamål anvisade anslagen. Under åberopande
av vad i sådant sammanhang anförts förordar jag, att för ersättande
av ifrågakomna kostnader å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett till 3,200 kronor avrundat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättande av vissa personalkostnader m. m. vid
Stockholms slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av .............. kronor 3,200.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Ma,j:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Henrik Klackenberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt
anför därvid följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] 3. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m.,

reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 161 till
1938 års riksdag framlagda förslag har riksdagen för nybyggnadsarbeten
m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona anvisat ett reservationsanslag
av 55,000 kronor. Anslaget avser ombyggnad av en tjänstebostad vid anstalten,
uppförande av en ny bostad åt räkenskapsföraren och redogöraren
vid anstalten samt uppförande av ett nytt, för gift personal i förmansgrad
avsett bostadshus om två lägenheter.

Genom beslut den 17 juni 1938 har Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen för
anstalten att låta utföra ifrågavarande nybyggnadsarbeten.

I skrivelse den 6 december 1938 har anstaltsstgrelsen meddelat, att enligt
införskaffade entreprenadanbud kostnaderna för byggnadsarbetena uppginge
till 59,834 kronor och alltså med 4,834 kronor överstege det anvisade beloppet.
Av skrivelsen inhämtas härom följande.

Efter det styrelsen genom kungörelseförfarande utbjudit ifrågavarande
byggnadsarbeten på entreprenad, befanns vid prövningen av inkomna anbud,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att å själva byggnadsarbetet avgivits endast två anbud, ett å 51,600 kronor
och ett å 66,700 kronor, medan å värme- och sanitära anläggningar avgivits ett
flertal anbud, det lägsta å 8,949 kronor, samt å elektrisk installation ett anbud
å 2.145 kronor. Enär den lägsta kostnaden för hela byggnadsarbetet
härigenom skulle ha uppgått till 62,694 kronor, alltså ett belopp som vida
överskridit det anvisade anslaget, beslöt styrelsen förkasta de å själva byggnadsarbetet
avgivna anbuden samt i denna del övergå till anbudsförfarande
under hand. Härvid avlämnades ett anbud å 45,000 kronor jämte ersättning
för behövlig bergsprängning. Styrelsen fann sig böra antaga detta anbud
tillika med de förutnämnda lägsta anbuden å värme- och sanitära anläggningar
samt å elektrisk installation. Byggnadskostnaden skulle härigenom
uppgå till 45,000 + 8,949 + 2,145 kronor. Härtill måste läggas kostnaden
för bergsprängning, beräknad till 2,240 kronor, samt arvode till kontrollant,
beräknat till 1,500 kronor. Den sammanlagda kostnaden för arbetena uppgick
sålunda till 59,834 kronor, varigenom i förhållande till det anvisade anslaget
å 55,000 kronor uppstått en brist å 4.834 kronor.

I sin skrivelse har styrelsen vidare hemställt, att medel måtte anvisas till
inredande av badrum i det föreslagna nya tvåfamiljshuset. I denna del anför
styrelsen:

Beträffande det för två befattningshavare i förmansgrad jämte deras familjer
avsedda bostadshuset har i det förslag, som varit underställt Kungl. Maj:ts
och riksdagens prövning, icke upptagits badrum, medan sådant skulle inredas
i den för räkenskapsföraren och redogöraren avsedda bostaden. Emellertid
bär personalorganisationen vid anstalten i skrivelse den 22 september 1938
hos styrelsen framställt det önskemål, att även i tvåfamiljshuset måtte för
beredande av större bekvämlighet och trevnad inredas badrum, ett för varje
lägenhet. Med hänsyn till de under senare tid alltmera ökade fordringarna
å hygieniska anordningar, även i mindre bostadslägenheter å landsbygden,
har styrelsen ansett sig böra tillmötesgå denna framställning och hos Kungl.
Maj:t äska anslag för angivna ändamål.

Enligt uppgifter, som infordrats från de för byggnadsarbetena antagna
entreprenörerna, skulle merkostnaden för inredande av badrum i de båda nu
nämnda lägenheterna utgöra sammanlagt 2,650 kronor.

Det belopp som, utöver redan tillgängligt anslag, skulle erfordras för slutförande
av ifrågavarande byggnadsarbeten med den ändring i fastställd plan,
att badrum inrättades i vardera lägenheten i tvåfamiljshuset, skulle alltså
uppgå till (4,834 + 2,650 = 7,484 kronor) i runt tal 7,500 kronor. I enlighet
härmed har anstaltsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för nybyggnadsarbeten m. m. vid anstalten anvisa ett tilläggsanslag
å 7,500 kronor.

Statskontoret och byggnadsstyrelsen ha i infordrade utlåtanden lämnat den
sålunda gjorda framställningen utan erinran. Beträffande förslaget om inredande
av badrum har statskontoret anfört följande.

Statskontoret vill ej motsätta sig bifall till styrelsens hemställan om anvisande
av medel för inredande av badrum i omförmälda för viss personal avsedda
bostadshus. Enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat förefinnes
visserligen redan nu möjlighet för anstaltens personal att erhålla bad i anstalten
tillhöriga badrum och badstugor. Då emellertid ifrågavarande anord -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningar ur olika synpunkter lära vara mindre tillfredsställande, synas vägande
invändningar knappast kunna resas mot styrelsens i sådant avseende
framförda förslag. Framhållas må jämväl i detta sammanhang, att de för
viss vaktpersonal avsedda bostadshusen vid fångvårdens ungdomsanstalt å
Skenäs, till vilkas uppförande medel innevarande år anvisats under statens
allmänna fastighetsfond, skola förses med badrum.

I den skrivelse av den 18 oktober 1937, vari anstaltsstyrelsen äskade medel Depanementsför
nu ifrågavarande nybyggnadsarbeten, beräknades kostnaderna för dessa chefentill
sammanlagt 43,300 kronor. Styrelsen uttalade emellertid samtidigt, att
styrelsen icke ansett sig kunna med någon grad av sannolikhet uppskatta de
prisförhöjningar i fråga om material, som möjligen komme att ske intill tiden
för arbetenas utförande. Enligt av byggnadsstyrelsen sedermera verkställda
beräkningar skulle kostnaderna för samma arbeten — efter vissa ändringar
av de uppgjorda förslagen — uppgå till 54,000 kronor. Såsom nämnts
anvisades för ändamålet 55,000 kronor. Att även denna summa visat sig vara
otillräcklig torde bero på stegrade materialkostnader. Med hänsyn till vad
anstaltsstyrelsen i sin nu förevarande skrivelse anfört, finner jag mig böra
tillstyrka att erforderliga medel äskas för täckande av den uppkomna merkostnaden.

Mot anstaltsstyrelsens av statskontoret och byggnadsstyrelsen biträdda förslag
om inredande av badrum i det nya tvåfamiljshuset har jag ej heller något
att erinra. Förslaget torde härutinnan ansluta sig till redan tillämpade
principer beträffande inredning av nya personalbostäder vid statliga anstalter
(jfr proposition nr 163/1935 sid. 35). Givetvis bör — i överensstämmelse
med vad från riksdagens sida i liknande sammanhang framhållits (jfr riksdagens
skrivelse nr 259/1935 sid. 4) — vid bifall till förslaget hyresersättningen
för lägenheterna så bestämmas, att deras innehavare icke komma att
intaga en gynnsammare ställning i hyreskostnadshänseende än övriga befattningshavare.

Enligt vad jag inhämtat beräknas de ifrågavarande byggnadsarbetena bliva
avslutade under instundande sommar. Med hänsyn härtill torde det av anstaltsstyrelsen
nu äskade beloppet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Nybyggnadsarbeten
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/

39 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 7,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstaten
till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

1. Utrikesdepartementet: Avlöningar. I den för budgetåret 1938/39 fastställda
avlöningsstaten för utrikesdepartementet är posten Avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen till
66,100 kronor.

Detta belopp ansågs i stort sett motsvara det behov, som kunde förutses
för löpande budgetår, sedan ett antal extra ordinarie befattningar — i enlighet
med beslut av 1938 års riksdag — överförts till ordinarie stat. I detta
sammanhang påpekades i statsverkspropositionen, att ett konstant behov av
minst 50 kvinnliga tjänstemän för renskrift, vissa arkivgöromål och därmed
jämställda sysslor måste anses föreligga för utrikesdepartementets del. Det
sammanlagda antalet dylika kvinnliga befattningshavare uppgick emellertid
vid början av ar 1938 till 55, en siffra som sedermera endast temporärt kunnat
nedbringas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

På grund av de utrikespolitiska förhållandena under år 1938 har utrikesförvaltningen
fått sin arbetsbörda avsevärt ökad, vilket nödvändiggjort en betydande
ökning av den icke-ordinarie personalen. Framför allt är härvid att
nämna en utomordentlig stegring i antalet ärenden angående främlingslagens
tillämpning. Under de sista två åren har antalet dylika ärenden ungefärligen
tiodubblats, varvid ökningen i väsentlig mån faller på den senaste tiden.
Det av sådan anledning ökade arbetet med registrering och arkivering har icke
kunnat besörjas av den för normala förhållanden tillmätta kvinnliga personalen.
Ett antal nyanställningar har sålunda icke kunnat undvikas. Utan
utvidgning av arbetsstyrkan skulle effektiviteten av hela det registreringsoch
kontrollsystem, som hör samman med detta slags ärenden, riskerats. Utrikesdepartementets
expedition för utländska passärenden, som under tidigare
år i regel kunnat handlägga under densamma fallande ärenden med en
personal av 3 å 4 kvinnliga befattningshavare, har nödgats mer än fördubbla
denna personal.

De politiska händelserna under det gångna året hava haft återverkningar
jämväl för arbetet på andra av departementets avdelningar. Allt som allt
har den kvinnliga personalen i departementet kommit att uppgå till ett antal
icke understigande 60. Av liknande skäl har en förstärkning av den ickeordinarie
expeditionsvaktspersonalen blivit nödvändig. Dessutom har ifrågavarande
anslagspost måst anlitas för arbetsförstärkning på utrikesdepartementets
s. k. ceremonibyrå (andra byrån å personal- och administrativa avdelningen).
Vikarie kan nämligen icke, på sätt annars är vanligt, förordnas
på sagda byrås chefsbefattning, enär denna enligt beslut av 1924 års riksdag
är uppförd på övergångsstat. Vid infallande tjänstledighet är man därför
nödsakad att belasta grundavlöningsposten, något som också förutsatts, när
befattningen på sin tid sattes på övergångsstat. Detta förhållande har inträffat
under det löpande budgetåret och kommit att medföra en betydande
extrabelastning.

Den personalökning, som i följd av anförda omständigheter måst vidtagas,
har medfört behov av en förstärkning med 28,000 kronor av den i avlöningsstaten
med bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

I följd härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för utrikesdepartementet under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m.
må för budgetåret 1938/39 överskridas med högst 28,000
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, reser vationsanslag.

För detta ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört ett reservationsanslag av 90,000 kronor. De utrikespolitiska händelserna
under år 1938 ha medfört att ifrågavarande anslag blivit otillräckligt. Utrikesdepartementet
har icke kunnat undgå att i viss utsträckning tillmötesgå
de krav på förstärkning av personalen, som framförts från ett flertal beskickningschefer.
Behov av dylik förstärkning har även gjort sig kännbart
inom departementet. Den utväg, som stått till buds, har varit att öka rekryteringen
av attachéer för förstärkning av arbetskrafterna såväl å departementets
avdelningar som vid ett flertal utlandsmyndigheter. Att ett större
antal attachébefattningar måst placeras utom landet har, till följd av de
med dylik placering förenade ortstilläggen, i särskilt hög grad ökat kostnaderna.
Framför allt har behovet av arbetsförstärkning gjort sig gällande
vid våra största beskickningar utomlands i samband med den livligare diplomatiska
verksamhet, som karakteriserat senaste tidens internationella förbindelser.
Främst ha beskickningens i Berlin arbetskrafter måst utökas. Vid
beskickningarna i de anglosaxiska länderna, där tidigare endast en attaché
tjänstgjort, har det visat sig nödvändigt att placera två attachéer. Likaså har
en attaché måst placeras vid beskickningen i Spanien, vilken tidigare icke
disponerat över någon dylik tjänsteman. Med hänsyn till nu berörda förhållanden
är en förstärkning av här ifrågavarande anslag med 30,000 kronor
erforderlig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: At tachéer

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 30,000.

[2.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re servationsanslag.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag av 360,000 kronor. Även i fråga om
detta anslag har den utrikespolitiska utvecklingen under 1938 medfört ett behov
av förstärkning, vilken med utgångspunkt från de beräkningar, som för
närvarande äro möjliga att göra, har uppskattats till ett belopp, ej understigande
50,000 kronor. Liksom då det gäller de för icke-ordinarie personal i
utrikesdepartementet anvisade medlen, är det även i fråga om detta anslag
närmast ökningen av antalet ärenden rörande kontrollen över främlingars
inresa till Sverige, som förorsakat rubbning i tidigare beräkningar. Jag tilllåter
mig som exempel nämna, att det i detta avseende ökade arbetet nödvändiggjort
upprättandet av en särskild passbyrå vid beskickningen i Berlin.
Den internationella flyktingsfrågan har emellertid haft återverkningar även

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för de svenska diplomatiska och konsulära representanterna i andra länder,
vilket på flera håll medfört kostnader för anlitande av extra arbetskraft.
Jämväl av andra anledningar har ett behov av sådan arbetskraft på åtskilliga
platser gjort sig gällande. Sålunda må framhållas att det svårligen kunnat
undvikas att i viss utsträckning redan under innevarande budgetår
tillgodose de krav på utökning av kanslipersonalen, som följt av den
under senaste tiden intensifierade svenska handelspolitiken i de avlägsna exportländerna.
Denna fråga har, såsom omnämnes i statsverkspropositionen,
beaktats av 1938 års exportutredning och föranlett mig att för nästkommande
budgetår begära en förhöjning äv anslaget med tanke på nödvändigheten
att i detta avseende bereda ifrågavarande diplomatiska och konsulära befattningshavare
tid och möjlighet till mer rationellt arbete i den svenska utrikeshandelns
tjänst.

Jag får sålunda hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Eyvind Bratt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över för svar sår enden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt
anför därvid följande.

D. Lantförsvarets

[1.] 43. Viss materielanskaffning (anslag nr 1), reservationsanslag.

Tillverkning av gasmasker vid försvarsväsendets gasmaskfabrik bedrives
under innevarande budgetår för medel, som ställas till förfogande bland annat
från det i riksstaten upptagna anslaget för viss materielanskaffning (anslag
nr 1).

I särskild skrivelse den 13 oktober 1938, varöver chefen för armén och
chefen för försvarsstaben samma dag avgivit tillstyrkande utlåtanden, har arméförvaltningens
tygdepartement hemställt, att ett belopp av ytterligare

600,000 kronor måtte ställas till förfogande för ändamålet.

Ärendet är av den beskaffenhet, att närmare redogörelse för detsamma
icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet, utan torde riksdagens vederbörande
utskott därom böra erhålla ytterligare upplysningar genom de handlingar,
som komma att tillhandahållas utskottet.

För egen del anser jag mig böra förorda bifall till tygdepartementets Departemenitframställning.
Det äskade beloppet torde lämpligen böra anvisas såsom till- chelenlägg
till lantförsvarets anslag till viss materielanskaffning (anslag nr 1) för
innevarande budgetår.

Departements chefen.

Kungl. Majtts proposition nr 2.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Viss materielanskaffning (anslag nr 1) k tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 600,000.

[2.] 44. Viss materielanskaffning (anslag nr 2), reservationsanslag.

Av det av 1937 års riksdag beviljade anslaget för viss med 1936 års arméorganisation
sammanhängande materielanskaffning (anslag nr 2) å 7,749,550
kronor avsågs visst belopp för anskaffning av luftvärnsmateriel. Genom brev
den 23 april 1937 bemyndigades arméförvaltningens dåvarande artilleridepartement
att träffa avtal örn leverans av rörliga luftvärnskanoner på basis
av glidande prisskala, vilket medgivande föranleddes av då rådande osäkerhet
i fråga om de prisbildande faktorerna, särskilt i vad avsåge arbetarlöner.
Sedan den ifrågavarande leverantörens arbetarlöner genom ett i slutet
av år 1937 träffat nytt löneavtal reglerats för en tid av två år framåt, bemyndigades
arméförvaltningens tygdepartement genom brev den 18 mars 1938
att, till undvikande av de med rörlig prisskala förenade olägenheterna, med
leverantören träffa överenskommelse örn övergång till fast pris enligt vissa
villkor.

I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande anslagsäskanden för nästa
budgetår har arméförvaltningen anmält, att på grund av höjda arbetslöner
övergången till fast pris för ifrågavarande leverans medfört en total merkostnad
av 312,768 kronor i förhållande till det vid tillämpning av glidande
prisskala satta utgångspriset, samt hemställt om ett tilläggsanslag å nämnda
belopp för nästkommande budgetår.

Anordningen med glidande prisskala var ett av dåvarande osäkra marknadsförhållanden
framtvingat avsteg från eljest i allmänhet tillämpat förfarande
vid arméförvaltningens upphandlingar, och det framstod därför såsom
angeläget att, när förhållandena i viss mån stabiliserats, övergå till fasta
priser. Den i följd av prisstegringen uppkomna och genom de ändrade kontraktsvillkoren
till sitt belopp bestämda medelsbristen lärer, såsom arméförvaltningen
föreslagit, få täckas genom särskilt anslag. Då emellertid bristen
hänför sig till ett redan år 1937 beviljat anslag, torde beloppet i fråga böra
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom tillägg till lantförsvarets
anslag till viss materielanskaffning (anslag nr 2). Anslagsbeloppet
torde böra utjämnas till 312,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss materielanskaffning (anslag nr 2) k tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av..........................kronor 312,800.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 57. Personalbcredskapsåtgärdcr vid armén. I anledning av det

under september 1938 rådande allvarliga internationella läget beslöt Kungl.
Majit den 22 september 1938 på föredragning av chefen för försvarsdepartementet,
att vissa åtgärder till stärkande av försvarsberedskapen skulle vidtagas.
Dessa åtgärder avsågo bland annat höjande av personalberedskapen.

I nämnda hänseende föreskrev Kungl. Majit, sålunda, med tillämpning
av § 28 värnpliktslagen, att vissa i tjänst varande, härens beväring tillhörande
värnpliktiga skulle i den omfattning och i den ordning, som i kommandoväg
bestämdes, kvarhållas i tjänstgöring efter avslutandet av dem
under år 1938 jämlikt § 27 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Härjämte
medgav Kungl. Majit, att, därest så till följd av kvarhållandet av de
värnpliktiga visade sig oundgängligen erforderligt, personal på övergångsstat,
på reservstat och i reserven finge inbeordras till tjänstgöring.

I avseende å den personella försvarsberedskapens höjande föreskrev
Kungl. Majit vidare, att vissa till infanteri- och artilleritruppförband hörande
värnpliktiga, vilka hösten 1938 hade att inrycka till första tjänstgöringen
(vintergruppen), skulle sammanföras till särskilda beredskapsförband samt
att vissa till ersättningsreserven eller till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga
skulle få inkallas till tjänstgöring. I samband härmed medgav
Kungl. Majit, att till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga finge utan
hinder av bestämmelserna i § 107 inskrivningsförordningen utbildas i
vapentjänst.

Beträffande kostnaderna för kvarhållandet av värnpliktiga, för värnpliktigas
sammanförande i särskilda förband och för värnliktigas inkallande
till tjänstgöring förklarade Kungl. Majit, att sådana kostnader skulle tillsvidare
bestridas av de anslag, från vilka motsvarande kostnader eljest skolat
utgå, varvid desamma skulle upptagas till redovisning under särskild underrubrik.
De kvarhållna värnpliktiga skulle under tiden för kvarhållandet
erhålla ett penningbidrag av en krona om dagen.

I fråga örn de värnpliktiga, som skulle kvarhållas i tjänstgöring, var avsett,
att kvarhållandet skulle ske i avvaktan på att den närmaste tiden efter
det beslutet därom meddelades skulle giva säkrare hållpunkter för lägets
bedömande. Efter den avspänning i krisen, som sedermera inträffade, kunde
Kungl. Majit genom beslut den 3 oktober 1938 förordna, att de kvarhållna
värnpliktiga skulle utrycka senast den 7 i samma månad.

För vinnande av en översikt av de kostnader, som föranletts av ifrågavarande
beredskapsåtgärder och belöpa på innevarande budgetår, hava uppgifter
härom för lantförsvarets del infordrats från arméförvaltningens civila
departement. Dylika uppgifter hava av civila departementet lämnats med
skrivelser den 5 november och den 9 december 1938. Såvitt angår de kostnader,
som föranletts av de värnpliktigas kvarhållande i tjänst, lia definitiva
uppgifter kunnat lämnas, under det att övriga utgifter till största delen hänföra
sig lill framtida förhållanden och därför mera uppskattningsvis beräknats.
Med viss korrigering, föranledd av Kungl. Majits beslut den 9 december
1938 angående vissa samövningar mellan armén och flygvapnet — enligt

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

vilket beslut kostnaderna för ifrågavarande samövningar finge uppgå till
högst 73,100 kronor i stället för av arméförvaltningen beräknade 122,000
kronor — ter sig en sammanställning av ifrågavarande kostnadsuppgifter,
fördelade på respektive anslag, på följande sätt:

Kvarhållande av värnpliktiga.

Förslagsanslag.

2. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. kronor 76

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén...... » 459

7. Arméns reservstater............................... » 418

9. Personal i arméns reserver och personal över stat...... » 11,467

10. Rese- och traktamentspenningar.................... » 88

14. De värnpliktigas avlöning.......................... » 77,901

15. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer... ......... » 3,672

16. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. . . » 3,136

25. Mathållning ...................................... » 69,131

26. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt............ » 29,843

29. Furagering ...................................... » 2,298

56. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret... . » 1,289

Summa kronor 199,778.

Reservationsanslag.

22. Munderingsutrustning ............................ kronor 37,526

23. Kasern- och förplägnadsutredning .................. » 5,593

27. Skrivmaterialier och expenser...................... » 2,307

30. Veterinärvård ................................... » lil

33. Truppförbandens övningar......................... » 9,855

37. Sjukvård ....................................... » 429

40. Vapen och ammunition m. m....................... » 806

Summa kronor 56,627.

övriga åtgärder.

Förslagsanslag.

9. Personal i arméns reserver och personal över stat...... kronor 37,000

10. Rese- och traktamentspenningar .................... » 4,200

14. De värnpliktigas avlöning.......................... » 140,000

15. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer............ » 14,500

16. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. . . » 81,900

25. Mathållning ..................................... » 293,300

26. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt............ » 125,100

29. Furagering ............. » 7,600

56. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret.... » 3,600

Summa kronor 707,200.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Reservationsanslag.

22. Munderingsutrustning ............................ kronor 149,000

23. Kasern- och förplägnadsutredning .................. » 20.800

27. Skrivmaterialier och expenser .................... * 5,100

30. Veterinärvård .................................... * 200

32. Undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbild ningskurser

................................... * 2,000

33. Truppförbandens övningar ........................ * 311,100

37. Sjukvård ................... * 7,200

40. Vapen och ammunition m. m....................... * 130,000

41. Anskaffning och underhåll av motorfordon.......... » 7,500

42. Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. * 3,000

45. Byggnader, övningsfält och skjutbanor............ • • 8_25,000

Summa kronor 660,900.

Sammanställning av belastningen å reservationsanslagen.

Belopp en- Avrun ligt

före- dadé begående
lopp

Kronor Kronor

22. Munderingsutrustning ..... 186,526 185,000

23. Kasern- och förplägnadsutredning .............. 26,393 26,000

27. Skrivmaterialier och expenser .......... 7,407 7,400

30. Veterinärvård ............... 311

32. Undervisningsmateriel, undervisningsverk och ut bildningskurser

............................ 2,000 2,000

33. Truppförbandens övningar .................... 320,955 320,000

37. Sjukvård .................................... 7,629 7,600

40. Vapen och ammunition m. m................... 130,806 130,000

41. Anskaffning och underhåll av motorfordon ...... 7,500 7,500

42. Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel

m. ................................*........ 3,000 3,000

45. Byggnader, övningsfält och skjutbanor .......... 25,000 25,000

Summa kronor 717,527 713,500.

Av här lämnade kostnadsuppgifter framgår, att personalberedskapsåtgär- Depat tementsderna
för arméns vidkommande kunna under innevarande budgetår beräk- chefen.
nas draga en sammanlagd kostnad av 1,624,505 kronor, därav 906,978 kronor
avse utgifter av sådan natur, att de skola täckas av förslagsanslag, och
717,527 kronor motsvara kostnader, vilka äro avsedda att bestridas av reservationsanslag.
Den av beredskapsåtgärderna föranledda ökade belastningen
av förslagsanslagen torde icke vara av den beskaffenhet, att medel för förstärkning
av dessa anslag behöva särskilt äskas. I fråga örn reservationsanslagen
lärer det däremot i allmänhet bliva nödvändigt att från dessa avlasta
de av ifrågavarande åtgärder föranledda, ej förutsedda utgifterna. Här -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för erforderliga medel torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Därest man räknar med de avrundade belopp, som upptagits i förut
anförda sammanställning av den extra belastningen å reservationsanslagen,
uppgår medelsbehovet till sammanlagt 713,500 kronor. Nämnda belopp torde
böra äskas under ett särskilt anslag för personalberedskapsåtgärderna vid
armén. Å anslaget torde sedermera, i huvudsaklig överensstämmelse med
nyssnämnda sammanställning, få efter Kungl. Maj :ts bestämmande avföras
de nu å olika reservationsanslag under särskild underrubrik redovisade utgifterna
för angivna åtgärder.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Personalberedskapsåtgärder vid armén å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 713,500.

E. Sjöförsvaret.

[4.] 29. Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag. Av det i riks staten

för budgetåret 1936/37 för flottans ersättningsbyggnad upptagna anslaget
avsågs ett belopp av 3,840,000 kronor för slutförande av arbetena på
en jagare och fyra vedettbåtar (däribland Arholma och Landsort). Till flottans
ersättningsbyggnad för ett vart av budgetåren 1937/38 och 1938/39 har
riksdagen anslagit 7,600,000 kronor, vilka belopp avsetts för fortsatt byggande
av två undervattensbåtar och två jagare samt för fortsatt modernisering
av pansarskeppen av Sverige-typ.

Å tilläggsstat för budgetåret 1937/38 beviljades för flottans ersättningsbyggnad
ett reservationsanslag av 360,000 kronor, avsett att täcka ökade
kostnader för pansarskeppens modernisering, vilka blivit en följd av inträdda
prisstegringar. Beträffande motsvarande fördyring i fråga örn nybyggnaderna
framhöll marinförvaltningen i sin skrivelse angående sjöförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1938/39, att denna fördyring vöre svår
att överblicka och att med regleringen av densamma kunde anstå till i samband
med beviljandet av de sista anslagsposterna.

I sin skrivelse den 14 september 1938 med anslagsäskanden för budgetåret
1939/40 har marinförvaltningen anfört, att då den allmänna prisnivån i
stort sett vore oförändrad, förstärkning alltjämt erfordrades av den del av
anslaget till flottans ersättningsbyggnad, som avsåges för modernisering av
Sverige-skeppen. Den nu behövliga förstärkningen har marinförvaltningen
beräknat till 300,000 kronor, motsvarande en höjning av ifrågavarande del
av anslaget med omkring 17 procent. Vidare har marinförvaltningen anmält,
att kostnaderna för det å Karlskrona varv pågående byggandet av jagaren
Karlskrona och vedettbåtama Arholma och Landsort även påverkats
av fördyringen och att till fullföljande av dessa byggnadsarbeten en an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

slagsförstärkning av likaledes 300,000 kronor erfordrades. Under åberopande
härav har marinförvaltningen hemställt, att såsom tilläggsanslag på grund
av fördyring till reservationsanslaget för flottans ersättningsbyggnad för
budgetåret 1939/40 måtte anvisas ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 1 december 1938 —
under åberopande av en av chefen för Karlskrona örlogsvarv gjord anmälan,
att för arbetet å vedettbåtarna Arholma och Landsort medel utöver vad som
redan beviljats inom kort måste disponeras — hemställt, dels att marinförvältningen
måtte bemyndigas att av till marinförvaltningens förfogande
ställda medel å anslaget till flottans ersättningsbyggnad få disponera ett belopp
av 200,000 kronor för bestridande av genom prisfördyring förorsakad
kostnadsökning för färdigställandet av nämnda båda fartyg, dels att omförmälda
anslag måtte såsom ersättning härför få tillgodoföras motsvarande
summa av det belopp, som kunde komma att beviljas för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1939/40.

I skrivelse den 28 oktober 1938 har marinförvaltningen ytterligare på anförda
skäl hemställt, att åt de pågående ombyggnadsarbetena å pansarskeppet
Sverige måtte i visst hänseende givas större omfattning än som ursprungligen
avsetts. Denna fråga är emellertid av sådan natur, att det icke synes
mig lämpligt att i statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd,
utan torde riksdagens vederbörande utskott därom erhålla upplysningar
genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet. Det av marinförvaltningen
för ändamålet äskade beloppet utgör 600,000 kronor.

Chefen för försvarsstaben har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till marinförvaltningens
sistberörda framställning.

Av det anförda framgår, att viss förstärkning erfordras av anslaget till Departernera»-flottans ersättningsbyggnad, om denna skall kunna genomföras enligt den an- chefentagna
planen. Då behov av medel för ändamålet föreligger redan för innevarande
budgetår, torde det begärda fyllnadsbeloppet, tillhopa 600,000 kronor,
varemot intet synes vara att erinra, böra äskas å tilläggsstat för detta
budgetår.

Marinförvaltningens framställning om anvisande av ytterligare medel, likaledes
600,000 kronor, för genomförande av vissa, med förut beviljade anslag
ej avsedda moderniseringsarbeten å pansarskeppet Sverige finner jag mig
likaledes böra tillstyrka. Även denna medelsanvisning synes böra ske å tillläggsstaten
för innevarande budgetår.

Det till förstärkning av anslaget till flottans ersättningsbyggnad för innevarande
budgetår erforderliga beloppet uppgår således till sammanlagt

1,200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

att till Flottans ersättningsbyggnad å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 1,200,000.

[5.] 32. Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag. I kost nadsberäkningarna

för den år 1936 beslutade nya marinorganisationen har
för kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret 1938/39 beräknats ett belopp
av 600,000 kronor. Marinförvaltningen meddelade i sin skrivelse rörande
sjöförsvarets medelsbehov för nämnda budgetår, att de anslagsbelopp,
som av kommendanterna i kustfästningarna beräknats erforderliga, uppginge
till sammanlagt omkring 660,000 kronor. Därutöver tillkomme jämväl
behov av medel för kustartilleriförsvaret på Gotland, vars materielorganisation
i viss utsträckning skulle börja fullbordas under budgetåret 1938/39.
Liksom under föregående budgetår syntes slutligen ett visst belopp böra ställas
till ämbetsverkets disposition för oförutsedda utgifter. Det sålunda beräknade
medelsbehovet komme att överstiga icke blott anslaget för budgetåret
1937/38, 600,000 kronor, utan även det belopp, som enligt kostnadsberäkningarna
för 1936 års försvarsbeslut vid fullt genomförd organisation
beräknats för ifrågavarande ändamål, eller 675,000 kronor. Marinförvaltningen
hade emellertid, ehuru med stor tvekan, ansett sig kunna begränsa anslagskravet
till 625,000 kronor. Med hänsyn till den inträffade prisstegringen å
vederbörlig materiel samt höjda arbetslöner ansåg även chefen för försvarsdepartementet,
att anslaget icke borde bestämmas till lägre belopp än det av
marinförvaltningen föreslagna. I enlighet härmed föreslogs i statsverkspropositionen
till 1938 års riksdag ett anslag av 625,000 kronor, vilket belopp
av riksdagen beviljades för ändamålet.

I skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen framhållit, att
den ökning av ifrågavarande anslag, som ägt rum, icke motsvarade den prisstegring,
som skett samtidigt med utökningen av kustartilleriets materielorganisation.
Dessutom hade underhållet av kustartilleriets materiel blivit eftersatt
på grund av att tilläggsanslag för budgetåret 1937/38 icke erhållits.
Marinförvaltningen ansåge därför erforderligt, att ett tilläggsanslag för kustartilleriets
materiel finge utgå redan under innevarande budgetår. Då marinförvaltningen
beräknade kostnadsökningen till i genomsnitt 20 procent, erfordrades
95,000 kronor för ändamålet (20 X 0,01 X 600,000 — 25,000 —
95,000). Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen
om anvisande av nämnda belopp, 95,000 kronor, å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

I likhet med vad som skett i fråga om ett flertal andra anslag torde anslaget
till kustartilleriets materiel böra gottgöras för den allmänna prisförhöjning
som ägt rum. Mot det av marinförvaltningen i sådant hänseende
beräknade beloppet, 95,000 kronor, synes intet vara att erinra. Då kostnaderna
hänföra sig till innevarande budgetår, torde anslagsförstärkningen,
på sätt marinförvaltningen föreslagit, böra upptagas å tilläggsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kustartilleriets materiel m. m. å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
........................................kronor 95,000.

[6.] 38 a. Komplettering av sjöfronts- och luftvärnsbatterier på Got land,

reservationsanslag. Av reservationsanslagen till engångskostnader för
byggnadsarbeten för sjöförsvaret under budgetaren 1936/37 1939/40 jämte

förstärkning därå hava sammanlagt cirka 40,000 kronor avsetts för vissa
arbeten vid sjöfronts- och luftvärnsbatterier på Gotland. För fullföljande av
dessa arbeten, för vilkas närmare innebörd icke lämpligen torde böra redogöras
till statsrådsprotokollet, har marinförvaltningen i sin skrivelse den 14
september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår, på
i särskild skrivelse samma dag anförda skäl, ytterligare äskat ett anslag av

40,000 kronor.

Under hänvisning till handlingarna i ärendet, av vilkas innehåll riksdagens Departement»-vederbörande utskott torde erhålla för ärendets bedömande erforderliga upp- c ®''ere''
lysningar, får jag tillstyrka, att ifrågavarande anslag beviljas. Emellertid
torde, för att arbetena skola kunna snarast möjligt fullbordas, medlen böra
äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Komplettering av sjöfronts- och luftvärnsbatterier
på Gotland å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av............kronor 40,000.

[7.] 38 b. Beredskapsrum på Gotland, reservationsanslag. I sin skri velse

den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1939/40 har marinförvaltningen på skäl, som anförts i särskild skrivelse
samma dag, hemställt, att för anordnande av beredskapsrum i samband med
vissa försvarsanstalter på Gotland matte för nämnda budgetar anvisas ett
anslag av 95,000 kronor.

Denna anslagsfråga är av sådan natur, att det icke synes lämpligt att till Departement*-statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens c e>envederbörande
utskott torde därom erhålla upplysning genom de handlingar,
som tillhandahållas utskottet. För egen del tillstyrker jag, att ett anslag av

95,000 kronor beviljas för det angivna ändamålet. Då beredskapsrummen
böra komma till utförande snarast möjligt, torde medel för ändamålet böra
äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Beredskapsrum på Gotland å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av......................................kronor 95,000.

[8.] 38 c. Utbyte av elektriska ledningar i kaserner och boställshus

m. m. i Karlskrona, reservationsanslag. I sin förut nämnda skrivelse den
14 september 1938 har marinförvaltningen anfört, att, enligt anmälan av chefen
för Karlskrona örlogsvarv, i kaserner och boställshus i Karlskrona fortfarande
funnes en del elektriska ledningar, utförda med kuhloledning med
strömförande mantel, vilka ledningar utgjorde en ständig eldfara och därför
snarast möjligt borde utbytas. Kostnaden för de äldre ledningarnas ersättande
med nya hade av varvschefen beräknats uppgå till 25,000 kronor. Jämväl
marinförvaltningen ansåge ifrågavarande äldre ledningar snarast möjligt
böra utbytas. Under åberopande härav har marinförvaltningen hemställt örn
ett anslag av 25,000 kronor för ändamålet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag det vara angeläget, att anmärkta
bristfällighet i fråga om den elektriska installationen inom vissa byggnader i
Karlskrona snarast möjligt avhjälpes. Mot det för ändamålet begärda beloppet,
25,000 kronor, synes intet vara att erinra. För att ändringsarbetena
må kunna påbörjas utan dröjsmål, torde anslaget böra utgå å tilläggsstat för
innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att för Utbyte av elektriska ledningar i kaserner och boställshus
m. m. i Karlskrona å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av..................................kronor 25,000.

[9.] 38 d. Ändring av belysningsanläggningen inom Nya Varvet, reser vationsanslag.

I sin förutnämnda skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen
— med förmälan, att Nya Varvet erliölle elektrisk energi
från Göteborgs elektricitetsverk i form av 25-periodig växelström — anfört,
att sedan länge klagomål på den elektriska belysningen förekommit på grund
av det för ögonen skadliga flimrande ljus, som växelström med lågt periodtal
medförde i därav matade glödlampor. Då Göteborgs elektricitetsverk inom
den närmaste tiden torde kunna till Nya Varvet leverera även 50-periodig
växelström, vore det synnerligen önskvärt att kunna till detta nät ansluta
samtliga belysningsanläggningar vid Nya Varvet, medan däremot kraft- och
värmeanläggningarna fortfarande skulle matas från det 25-periodiga nätet.
För ändamålet erfordrades en ny belysningstransformator, förlagd till lämp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lig central plats å området, samt omläggning av befintligt ytterledningsnät för
belysning. Med hänsyn till bombfara syntes samtidigt detta nät, som bestode
av luftledningar, böra förläggas såsom jordkablar. Kostnaden för dessa
anläggningar hade beräknats uppgå till 35,000 kronor. Under åberopande
av det anförda har marinförvaltningen hemställt, att ett anslag av 35,000
kronor måtte anvisas för ändamålet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att ett anslag av 35,000 kronor Departementsbör
beviljas för ifrågavarande ändamål. Anslaget torde emellertid böra an- du‘!tnvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Ändring av belysningsanläggningen inom Nya Varvet
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 35,000.

[10.] 67. Personalberedskapsåtgärder vid marinen. Kungl. Majits förut

omnämnda beslut den 22 september 1938 angående förstärkt personalberedskap
avsåg jämväl marinen. Sålunda föreskrevs, att vissa i tjänst varande,
marinen i sjötjänst och marinen i kustartilleritjänst tilldelade värnpliktiga
skulle kvarhållas i tjänstgöring efter avslutandet av dem under år 1938 jämlikt
§ 27 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Härjämte medgav Kungl.
Majit, att, därest så till följd av kvarhållandet av de värnpliktiga visade sig
oundgängligen erforderligt, personal på övergångsstat, på reservstat och i reserven
finge inbeordras till tjänstgöring samt avgående manskap vid sjömanskåren
anställas över stat. Vidare föreskrevs, att vissa till ersättningsreserven
eller till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga skulle få inkallas till
tjänstgöring vid marinen ävensom att till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
utan hinder av bestämmelserna i § 107 inskrivningsförordningen
skulle utbildas i vapentjänst. Beträffande kostnaderna för nu nämnda åtgärder
meddelades enahanda beslut för marinens vidkommande som i fråga
örn armén, varutinnan jag får hänvisa till det föregående.

Kungl. Majits förut omnämnda förordnande den 3 oktober 1938 angående
de kvarhållna värnpliktigas utryckning avsåg jämväl marinens personal.

Uppgifter angående de kostnader under innevarande budgetår, som föranletts
eller beräknas komma att föranledas av ifrågavarande beredskapsåtgärder
vid marinen, hava lämnats av marinförvaltningen med skrivelser
den 8 november och den 6 december 1938. En sammanställning av kostnaderna,
fördelade på respektive anslag, ter sig på följande sätti

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kvarhållande av värnpliktiga.

Förslagsanslag.

2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.......kronor 4,125

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen...... » 500

5. Marinens reservstat ................................ » 83

6. Marinens reservpersonal ............................ » 821

7. Rese- och traktamentspenningar .................... » 218

10. De värnpliktigas avlöning .......................... » 4,865

11. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.............. » 176

19. Mathållning ...................................... » 6.200

22. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... » 1,567

65. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret____ » 537

Summa kronor 19,092.

Reservationsanslag.

20. Beklädnad ........................................ kronor 3,209

21. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. » 491

24. Flottans krigsberedskap och övningar ................ » 86.555

25. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar .......... » 7,120

27. Sjukvård.......................................... » 201

32. Kustartilleriets materiel m. m......................... » 475

Summa kronor 98,051.

Övriga åtgärder.

Förslagsanslag.

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen .... kronor 12 400

6. Marinens reservpersonal............................ » 7,650

7. Rese- och traktamentspenningar .................... » 11,700

10. De värnpliktigas avlöning.......................... » 60,737

11. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ............ » 4,930

12. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m..... » 16,495

19. Mathållning ...................................... » 120,028

22. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... » 15,413

Summa kronor 249,353.

Reservationsanslag.

16. Skrivmaterialier och expenser m. m................... kronor 1,100

20. Beklädnad........................................ » 76,546

21. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. » 14,806

25. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar.......... » 123,300

27. Sjukvård ........................................ » 6,140

32. Kustartilleriets materiel m. m....................... » 15,000

Summa kronor 236,892.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Sammanställning av belastningen å reservationsanslagen.

Belopp en- Avrun ligt

före- dadé begående
lopp

Kronor Kronor

16. Skrivmaterialier och expenser m. m............. 1,100 1,000

20. Beklädnad .................................... 79,755 80,000

21. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis

m. m..................................... 15,297 15,000

24. Flottans krigsberedskap och övningar .......... 86,555 85,000

25. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar...... 130,420 130,000

27. Sjukvård .................................... 6,341 6,300

32. Kustartilleriets materiel m. m..................... 15,475 15,500

Summa kronor 334,943 332,800.

Av de lämnade kostnadsuppgifterna framgår, att personalberedskapsåtgärderna
vid marinen dragit en sammanlagd kostnad av 603,388 kronor, därav
268,445 kronor belöpande å förslagsanslag och 334,943 kronor belöpande å
reservationsanslag. Liksom beträffande lantförsvaret torde anledning saknas
att äska förstärkning av de av förevarande åtgärder berörda förslagsanslagen.
För reservationsanslagens del synes däremot en reglering vara nödvändig.
Härför erfordras, på sätt framgår av den förut återgivna sammanställningen
av dessa anslag, ett avrundat belopp av 332,800 kronor. Nämnda belopp
torde böra äskas under ett särskilt anslag för personalberedskapsåtgärderna
vid marinen. Å anslaget torde sedermera, i huvudsaklig överensstämmelse
med nyssnämnda sammanställning, få efter Kungl. Maj:ts bestämmande
avföras de nu å olika reservationsanslag under särskild underrubrik redovisade
utgifterna för angivna åtgärder.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Personalberedskapsåtgärder vid marinen å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 332,800.

F. Flygvapnet.

[11.] 20. Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservationsan slag.

Såsom framgår av vad jag denna dag anfört vid anmälan av förslag
örn upptagande å riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1939/40 av
anslag till anskaffning och förnyelse av flygmateriel, har Kungl. Majit genom
beslut den 28 oktober 1938 bemyndigat flygförvaltningen att i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av ämbetsverket framlagt förslag träffa avtal örn
anskaffning av vissa bombfällningsanordningar, för vilka den sammanlagda
kostnaden beräknats till 710,000 kronor. Av nämnda kostnad belöpa cirka

Departements chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

200,000 kronor å innevarande budgetår, vilken summa torde böra anvisas å
tilläggsstaten för detta budgetår såsom förstärkning av anslaget till anskaffning
och förnyelse av flygmateriel.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning och förnyelse av flygmateriel å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av.......................... kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Österholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialår enden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför
därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,
I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen
en post till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å

142,500 kronor.

I skrivelse den 9 december 1938 har socialstyrelsen anmält behov av medel
under innevarande budgetår till förstärkning av sagda post. Styrelsen
har därvid till en början anknutit till vissa av styrelsen i tidigare framställning
gjorda beräkningar rörande detta medelsbehov. Styrelsen anför härom:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 januari 1938 hade socialstyrelsen, med
förmälan att en utökning i närmare angiven omfattning av ämbetsverkets
icke-ordinarie personal påkallades för fullgörande av vissa styrelsen åvilande
arbetsuppgifter, hemställt, att för vartdera av budgetåren 1937/38 och
1938/39 måtte ställas till styrelsens förfogande erforderliga medel för förstärkning
av den å ämbetsverkets stat upptagna anslagsposten för grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal. De sålunda behövliga till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

läggsbeloppen hade av styrelsen beräknats till respektive 19,500 kronor och

27.500 kronor.

I anledning härav hade Kungl. Majit, sedan riksdagens medgivande härtill
inhämtats, genom brev den 18 mars 1938 föreskrivit, att för förstärkning
av angivna anslagspost för budgetåret 1937/38 skulle från förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 19,500 kronor. Vad anginge
den samtidigt begärda anslagsförstärkningen för budgetåret 1938/39 hade
Kungl. Majit icke företagit någon omedelbar åtgärd, utan hade socialstyrelsen
under hand anmodats alt härom vid senare tidpunkt inkomma med förnyad
framställning, avsedd att läggas till grund för särskild proposition i
ämnet till 1939 års riksdag.

Sedan erforderliga nyanställningar av ifrågavarande icke-ordinarie personal
— inom ramen av den sålunda beviljade anslagsförstärkningen för
budgetåret 1937/38 —- vidtagits under första halvåret 1938, anmälde socialstyrelsen
vid avlåtandet av sina den 31 augusti 1938 dagtecknade petita för
budgetåret 1939/40, att det med hänsyn till den fortsatta stegringen av vissa
ämbetsverket åliggande arbetsuppgifter befunnits nödvändigt att även under
budgetåret 1938/39 behålla och delvis ytterligare utöka den sålunda anställda
personalen.

Då sedermera även detta ökade personaltillskott visat sig otillräckligt, måste
därutöver nyanställas arbetskraft i viss omfattning under återstående del
av budgetåret. Till följd av dessa successivt vidtagna personalutvidgningar
komme kostnaderna för avlöningar åt hithörande personal, på sätt i det följande
närmare skulle redovisas, att avsevärt överstiga det tidigare beräknade
anslagsbeloppet, 27,500 kronor.

Till belysande av det beräknade ytterligare medelsbehovet under innevarande
budgetår bär socialstyrelsen upprättat en å nästföljande sida intagen
tablå, där till jämförelse även medtagits motsvarande siffror enligt den i
skrivelsen den 26 januari 1938 framlagda planen.

Av de i tablån meddelade uppgifterna framgår — anför styrelsen — att
det totala medelsbehovet till grundavlöningar åt nu ifrågavarande ytterligare
personal under innevarande budgetår ansetts böra beräknas till i runt tal

76.500 kronor. Beträffande personalbehovet å de i tablån angivna byråerna
framhåller socialstyrelsen följande.

I skrivelse den 31 augusti 1938 hade styrelsen hemställt om Kungl. Majits
medgivande att å fattigvårdsbyrån tillsvidare nyanställa två amanuenser,
varav den ene skulle tjänstgöra såsom biträde hos skyddshemsinspektören
och den andre å byråns avdelning för alkoholistvårds- och nykterhetsnämndsärenden.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 september
1938 lämnat sådant medgivande, hade å byrån anställts dels från och med
den 12 oktober en amanuens i 18 :e lönegraden (å alkoholistvårdsavdelningen),
dels ock från och med den 5 oktober en tillfällig befattningshavare med
avlöning motsvarande 15 :e lönegraden (å skyddshemsinspektionen). Lönekostnaderna
för dessa båda tjänstemän beträffande återstående del av budgetåret
1938/39 hade medtagits vid beräkningen av det föreliggande anslagsbehovet.
Därtill komme kostnaden under hela budgetåret för ett e. o. skrivbiträde,
som enligt förut gjord anmälan måst anställas till förstärkning
av kanslipersonalen å fattigvårdsbyrån. Såsom styrelsen vidare anfört i
sina petita för budgetåret 1939/40, förelåge behov av ytterligare utökning av
denna personal, varför styrelsen vid beräkningen av sina avlöningsanslag för
tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 bland denna byrås befattningshavare upp -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Personal	Beräknad anställningstid	Ursprungi. beräknad kostnad	Slutligen beräknad kostnad	Därav verkliga utgifter >/t -*"/h 1938
Fattigvårdsbyrån.
1 amanuens (18:e lg).....................	l2/io 38—3% 39	—	2,897	419
1 tillfällig befattn.havare (motsv. 15:e lg)..	6/io 38—1> 39	—	2,714	572
1 e. o. skrivbiträde ......................	i/7 38—30/e 39	1,776	1,675	667
1 skrivbiträde (tillfäll, å 148: —).......... Statistiska byrån.	J/i 39—30/«39		888
6 skrivbiträden (tillfäll, eller extra å 148: —)	V? 38—so/6 39	10,656	10,471	4,283
Utlänningsbyrän.
1 amanuens (15:e lg) .....................	Vi 39—s% 39	—	1,806	—
1 extra tjänsteman (15:e lg) ..............	v7 38—80/6 39	3,672	3,672	1,530
1 e. o. skrivbiträde ......................	21/u 38—»“/a 39	—	1,056	48
2 skrivbiträden (tillfäll, å 180: •—).........	Vt 38—1*>39	—	4,285	1,765
1 skrivbiträde (tillfäll, å 180: —)..........	V io 38—3°/« 39	—	1,614	354
2 skrivbiträden (tillfäll, å 148:—)1........	Vt 38—30/9 38	11,2482	677	677
17 skrivbiträden (tillfäll, å 148: —).........	i/, 38—80/e39	29,805	12,194
2 skrivbiträden (tillfäll, ä 148: —) ........	Vi 39—3l/s 39	—	888	—
10 skrivbiträden (tillfäll., varav 3 å 180: —			9,456
och 7 å 148: —)......................	Vi 39—”/« 39	—
	S:a för ovanst. tre byråer	27,352	71,904	22,509
Övertidsersättning och timavlönad personal			3,600	3,357
(utlänningsbyrän) ....................	*/i 39—“/e 39	—
1 expeditionsvakt (extra 2:a lg)............	—	888	—
	Tillhopa kronor	27,352	76,392	25,866

tagit ännu ett skrivbiträde. Det hade emellertid numera visat sig, att behovet
av en dylik arbetskraft måste tillgodoses så snart ske kunde och i varje fall
från den 1 januari 1939. Med hänsyn därtill hade styrelsen sett sig nödsakad
att vid uppskattningen av den behövliga anslagsförstärkningen för löpande
budgetår jämväl inberäkna lönekostnaden för ytterligare ett skrivbiträde å
fattigvårdsbyrån, avseende första halvåret 1939.

Såsom styrelsen vidare utförligt utvecklat i sin förenämnda skrivelse den
26 januari 1938, påkallades för handhavandet av den till statistiska
byrån förlagda fattigvårds- och barnavårdsstatistiken en personalförstärkning
med sex kvinnliga biträden under återstoden av budgetåret 1937/38 samt
hela budgetåret 1938/39. Med stöd av Kungl. Maj:ts berörda brev den 18
mars 1938 hade avdelningen för denna statistik under första halvåret 1938
tillsvidare utökats med angivna antal biträden. Då någon ytterligare förstärkning
av hithörande personal icke befunnits erforderlig, komme lönekostnaderna
för densamma under löpande budgetår icke att överstiga det från början
beräknade beloppet (10,656 kronor).

Förstärkningen av utlänningsbyråns personal vöre betingad därav,
att under år 1938 i utlandet inträffade händelser ställt allt större krav på

1 Fr. o. m. den ,/io 1938 överförda till turiststatistiken.

2 Siffran avser ursprungligen beräknade 10 skrivbiträden för tiden */j—81/io 1938 och 3 dylika
biträden för hela budgetåret 1938/39.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utlänningskontrollen i vårt land. Vid utlänningsbyråns planläggning hade
inom styrelsen räknats med en årlig frekvens av i genomsnitt 18,000 ansökningsärenden.
Vid tiden för styrelsens nu gjorda framställning uppginge
antalet till byrån inkommande dylika ärenden till i medeltal 150 per dag,
motsvarande cirka 50,000 örn året, och det kunde på goda grunder antagas,
att denna i och för sig mycket höga siffra skulle ytterligare stiga inom de
närmaste månaderna. Härtill komme, att arbetsuppgifterna till följd av utvecklingen
blivit av alltmera komplicerad och ömtålig natur; ej minst de på
sistone allt talrikare personliga besöken av hitkomna utlänningar, deras anförvanter
och andra förespråkare utgjorde för byråns tjänstemän en ytterst
kännbar merhelastning i det dagliga arbetet, vilken i förening med det oavlåtligt
stigande antalet ärenden föranledde en allt starkare kraftanspänning
fi ån personalens sida. Vad särskilt anginge de kvinnliga arbetskrafterna,
vöre dessa, trots efter hand företagna nyanställningar, nu alldeles otillräckliga,
vilket under längre tid nödvändiggjort övertidsarbete i en både ur personalens
och ämbetsverkets synpunkt högeligen olämplig omfattning. På
kontrollavdelningen hade det visat sig, att arbetskraften icke räckte till för
omhändertagandet av det dagligen inströmmande stora kortmaterialet och
detta hade till följd, att kontrollens effektivitet på ett högst betänkligt sätt
minskades. Styrelsen stöde därför inför en tvingande nödvändighet att begära
medel för ytterligare, avsevärda personalförstärkningar under återstoden
av innevarande budgetår.

Beträffande dessa förstärkningar yttrar styrelsen bland annat:

Nämnas borde, att trängande behov visat sig föreligga att vid instundande
årsskifte nyanställa ytterligare en amanuens å byrån. Vad anginge den
kvinnliga biträdespersonalen, hade det efter hand visat sig nödvändigt att
förstärka byråns arbetskrafter med ett tjugutal skrivbiträden utöver den personal,
som förefunnits vid dess inrättande den 1 januari 1938. Ungefär hälften
av dessa befattningshavare hade, enligt härför uppgjord plan, till en
början anställts endast för viss tid under sommaren och hösten, då en säsongmässig
ökning av byråns arbetsuppgifter alltid plägade inträda; det
hade emellertid till följd av den stigande arbetsbördan befunnits nödvändigt
att bibehålla även denna personal under hela innevarande budgetår. Vidare
hade, såsom nämnts, ytterligare nyanställningar av biträdespersonal befunnits
oundgängligen erforderliga från och med januari 1939. Härom gjorda
beräkningar hade givit till resultat, att 12 nya biträden då måste anställas,
varav 10 borde behållas under hela budgetåret och 2 intill utgången
av mars månad. Styrelsen ville dock understryka, att även dessa beräkningar,
i händelse oförutsedda förhållanden inträdde, kunde komma att visa
sig mindre hållbara.

Vidare beräknas övertidsersättningar och ersättningar till timavlönad personal
under löpande budgetår komma att uppgå till cirka 3,600 kronor, vilket
belopp till största delen redan utbetalats under första budgethalvåret.
Därest erforderliga medel beviljas för möjliggörande av den begärda personalökningen
å byrån under första halvåret 1939, är det styrelsens förhoppning,
att det betungande övertidsarbetet skall kunna avvecklas.

Styrelsen har ytterligare i de ''beräknade merkostnaderna för budgetåret
1938/39 upptagit ett belopp, motsvarande lönekostnaden för en nyanställd
extra expeditionsvakt under första halvåret 1939. Denne befattningshavare är
avsedd att placeras hos den huvudavdelning av utrednings byrån, vil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ken från och med den 1 januari 1939 beräknas erhålla särskilda lokaler i
fastigheten Torgatan 4—6. För sådant ändamål kan, enligt styrelsens skrivelse,
med hänsyn bland annat till styrelsens uppdelning på ett antal skilda
lokaler, icke anlitas någon av ämbetsverkets nuvarande expeditionsvakter.

I skrivelse den 23 december 1938 har socialstyrelsen slutligen på anförda
skäl hemställt örn en förstärkning av ifrågavarande anslagspost med ytterligare
1,850 kronor. Beloppet är avsett att användas för avlönande under
första halvåret 1939 av 1 extra ordinarie kontorsbiträde å fattigvårdsbyråns
avdelning för ärenden rörande skyddshemmen och 1 extra ordinarie skrivbiträde
å samma byrås avdelning för ärenden rörande alkoholistvård m. m.

Socialstyrelsen har alltså anhållit, att till styrelsens förfogande måtte ställas
ett belopp av sammanlagt 78,350 kronor, utgörande erforderlig förstärkning
av posten till grundavlöningar m. m. för innevarande budgetår.

Ett bifall till vad socialstyrelsen i sina framställningar föreslagit skulle Departements■

chsfcTi

innebära en betydande höjning av grundavlöningsposten för löpande budgetår,
eller från 142,500 kronor till 220,850 kronor. Av höjningen kommer
omkring 10,000 kronor på fattigvårdsbyrån, i det närmaste 10,500 kronor
på statistiska byrån och ej mindre än bortåt 57,000 kronor på utlänningsbyrån.

Vid ett ställningstagande till styrelsens anslagsäskande bör emellertid erinras
örn att Kungl. Majit vid behandlingen av socialstyrelsens avlöningsanslag
i årets statsverksproposition funnit erforderligt föreslå en avsevärd
förhöjning av anslaget till grundavlöningar m. m. för nästa budgetår, vilken
förhöjning till stor del är avsedd att möta ett redan innevarande budgetår
konstaterat behov av ökad personal för nu ifrågavarande byråer.

I första hand påkallar den exceptionellt ökade arbetsbörda, som av kända
anledningar kommit alt åvila utlänningsbyråns personal, en kraftig förstärkning
av nu ifrågavarande post. Men även för de övriga byråernas
del torde man av angiven anledning icke kunna undvika att vidtaga en skälig
förhöjning av posten. Socialstyrelsens uppskattning av medelsbehovet
synes mig kunna godtagas, därvid dock någon avrundning av det äskade
beloppet torde kunna ske. Den erforderliga förhöjningen synes böra bestämmas
till 78,300 kronor. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen omsorgsfullt
tillvaratager de möjligheter till en begränsning av personalen å de
olika byråerna, som under återstoden av budgetåret av skilda anledningar
må komma att erbjuda sig.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1938/39 överskridas med högst 78,300 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9. Arbetsrådet: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för arbetsrådet upptager,
bland annat, en post till grundavlöningar m. m. lill övrig icke-ordinarie
personal å 19,000 kronor.

I skrivelse den 5 december 1938 har arbetsrådet gjort framställning om viss
förstärkning av rådets avlöningsstat för innevarande budgetår samt därvid till
en början anfört följande.

Den arbetsbörda, som åvilade rådet, hade under de senare åren varit i
ständigt stigande. Stegringen hade föranletts dels av att antalet ärenden enligt
lagen om arbetstidens begränsning den 16 maj 1930 ökats och dels av
att genom 1936 års lantarbetstidslag reglering genomförts av arbetstiden inom
jordbruk och trädgårdsnäring. Särskilt påfallande vore den ökning av rådets
arbetsbörda, som inträtt i samband med ikraftträdandet den 1 november

1937 av de samma år beslutade ändringarna i lantarbetstidslagen. Arbetsrådet
hade därför sett sig nödsakat att — för att kunna i tillbörlig grad upprätthålla
rådets verksamhet — hos Kungl. Majit i skrivelse den 17 januari

1938 begära förstärkning av anslaget för budgetåret 1937/38. Genom brev
den 18 mars och den 8 april 1938 hade Kungl. Majit medgivit, att posten
grundavlöningar m. m. — i staten upptagen till 15,800 kronor — finge utökas
med 12,500 kronor.

Av den för budgetåret 1937/38 sålunda till 28,300 kronor utökade anslagsposten
till grundavlöningar m. m. hade under nämnda budgetår 24,384 kronor
måst tagas i anspråk.

Under innevarande budgetår har — framhåller arbetsrådet vidare •— någon
minskning i rådets arbetsbörda icke inträtt utan i stället en ytterligare stegring
förmärkts. Sålunda hava under tiden 1 januari—5 december 1938 inkommit
sammanlagt 6,136 ärenden, därav 2,666 enligt lantarbetstidslagen.
Motsvarande siffror under tiden 1 januari—5 december 1937 voro 4,415 och
886. Arbetsrådet anför vidare:

Såsom en följd av den stegrade arbetsbördan med därav föranledd utökning
av rådets personal utöver vad som kunnat förutses vid fastställandet
av avlöningsstaten för innevarande budgetår hade anslagsposten till grundavlöningar
m. m., 19,000 kronor, mäst tagas i anspråk i sådan utsträckning,
att en förstärkning av posten under budgetåret bomme att visa sig
nödvändig. Av anslagsposten i fråga hade under tiden 1 juli—30 november
1938 tagits i anspråk 8,831 kronor. För tiden 1 december 1938—
30 juni 1939 återstode alltså ett belopp av 10,169 kronor. Arbetsrådets utgifter
för avlöning åt den stadigvarande anställda personalen — i den
mån avlöningarna utginge från posten grundavlöningar m. m. — kunde
beräknas till omkring 2,050 kronor per månad. För den återstående delen
av budgetåret skulle alltså rådets behov av medel för avlöning av nämnda
personal uppgå till omkring 14,350 kronor. För att täcka detta behov vore
sålunda en förstärkning av anslaget med omkring 4,200 kronor erforderlig.

Emellertid hade det vid åtskilliga tillfällen visat sig nödvändigt att anlita
extra personal för att möta tidvis förekommande särskilda stegringar i expeditionsarbetet.
Med hänsyn till att de ärenden, rådet hade att handlägga,
i de flesta fall vore av mycket brådskande natur och det vore av synnerlig
vikt, att sökandena erhölle besked utan onödig omgång, läte det sig nämligen
icke göra att balansera ärendena till en framtida tidpunkt med eventuellt
minskad arbetsbörda. Rådet uppskattade det belopp, som under återstående
del av innevarande budgetår kunde bliva erforderligt för avlöning
åt extra personal, till omkring 1,500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Sammanlagda medelsbehovet för den förstärkning av posten till grundavlöningar
m. m., som enligt arbetsrådets mening är erforderlig för innevarande
budgetår, uppskattas sålunda till (4,200 + 1,500 =) 5,700 kronor.

Då jag förra året vid behandlingen av motsvarande framställning om för- Departe ment s -stärkning av posten till grundavlöningar i arbetsrådets avlöningsstat visserVigen
ansåg mig framdeles böra räkna med en relativ minskning av rådets
arbetsbörda, ville jag likväl icke för återstoden av då löpande budgetår förutsätta
någon väsentlig förändring i denna riktning.

De av arbetsrådet lämnade uppgifterna rörande antalet under år 1938 inkomna
ärenden giva emellertid vid handen, att en betydande stegring även
i förhållande till siffrorna för år 1937 ägt rum beträffande ärendena enligt
lantarbetstidslagen. I övrigt synes däremot en mindre nedgång av antalet
ärenden hava inträtt. Totalsiffrorna giva vid handen, att behov föreligger av
ytterligare medel för innevarande budgetår till grundavlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. I likhet med arbetsrådet uppskattar jag det erforderliga
beloppet till 5,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för arbetsrådet under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1938/''

39 överskridas med högst 5,700 kronor.

[1.] 18. Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., reserva tionsanslag.

För budgetåret 1938/39 bär till reservarbeten, understödsverksamhet
m. m. anvisats ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1938 har statens arbetslöshetskommission hemställt,
att till förstärkning av nämnda anslag måtte för nämnda budgetår
anvisas ytterligare 2,000,000 kronor. Kommissionen anför inledningsvis, att
en medelsförstärkning vore erforderlig dels för upprätthållande av kommissionens
verksamhet enligt den plan, som framlagts i Kungl. Majits proposition
den 8 april 1938, nr 285, angående anslag till statens arbetslöshetskommission,
reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock
för utvidgning av den i nämnda proposition planerade verksamheten.

Rörande medelsbehovet för upprätthållande av verksamheten enligt den
tidigare uppgjorda planen framlägger kommissionen följande kalkyler.

Till förfogande för kommissionens hjälpverksamhet under budgetåret
1938/39 skulle enligt beräkningarna i nyssnämnda proposition stå dels reservationsanslaget
till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. av

8,000,000 kronor, dels ock inkomster från uppdragsgivare till statliga reservarbeten
av 1,400,000 kronor eller sammanlagt 9,400,000 kronor.

Enligt riksdagens beslut ägde Kungl. Majit att av anslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. för vissa ändamål disponera ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

belopp av 600,000 kronor. Vidare hade Kungl. Majit i vissa fall förordnat,
att därutöver från sagda anslag genom annan myndighet än kommissionen
skulle gäldas kostnader för med hjälpverksamheten indirekt sammanhängande
ändamål. Det belopp, som av sistnämnda anledning kunde beräknas
komma att av Kungl. Majit disponeras under budgetåret, syntes icke böra
upptagas lägre än till 200,000 kronor. Till förfogande för hjälpverksamheten
under innevarande budgetår funnes från föregående budgetår en reservation
av omkring 100,000 kronor. På grund härav kunde beräknas att av
reservarbetsanslaget för andra ändamål än kommissionens hjälpverksamhet
bomme att disponeras ett belopp av omkring (800,000 — 100,000 =) 700,000
kronor.

En av kommissionen i skrivelse den 13 september 1938 gjord framställning
angående anvisande av medel för arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet
hade av Kungl. Majit i så måtto bifallits, att till kommissionens
förfogande av automobilskattemedel ställts ett belopp motsvarande det, som
skulle utgått i statsbidrag, örn dessa arbeten utförts av vederbörande vägdistrikt.
Detta innebure, att kommissionen för slutförande av nu ifrågavarande
arbeten måste disponera från uppdragsgivare inflytande på arbetena
under budgetåret 1938/39 belöpande ersättningar, omkring 300,000 kronor.
Då kommissionen emellertid i planen för hjälpverksamheten under budgetåret
räknat med att samtliga ersättningar från uppdragsgivare skulle disponeras
för hjälpverksamheten, erfordrades en förstärkning av 300,000 kronor.

För upprätthållande av verksamheten enligt angivna plan erfordrades
alltså för löpande budgetår ytterligare (700,000 + 300,000=) 1,000,000
kronor.

Med avseende å medelsbehovet på grund av erforderlig utvidgning av kommissionens
verksamhet har kommissionen uttalat sig på i huvudsak följande
sätt.

Arbetslösheten hade under de senaste månaderna företett en utvecklingstendens,
tydande på att den sedan januari 1934 kontinuerliga nedgången av
antalet arbetslösa nu förbytts i en uppgång. Under det att från januari 1934
till och med april 1938 antalet arbetslösa för varje månad varit i stort sett
omkring hälften av antalet i samma månad föregående år, hade från och
med maj 1938 antalet arbetslösa mer och mer kommit att närma sig föregående
års siffror. För oktober 1938 hade registrerats 12,390 (inkl. 41 arbetslösa
i 2 kommuner, som insänt rapport för sent för att kunna medtagas
i kommissionens månadsöversikt) hos arbetslöshetskommittéer hjälpsökande
arbetslösa mot 12,411 under oktober 1937. Vid bedömandet av arbetslöshetens
utveckling borde emellertid hänsyn tagas till att de vid beredskapsarbeten,
beviljade efter den 1 juli 1937 sysselsatta av arbetslöshetskommittéer
hänvisade arbetslösa icke medräknades i kommissionens siffror. Antalet
dylika personer hade den 31 oktober 1938 utgjort 1,623.

Antalet hos arbetslöshetskommittéer anmälda hjälpsökande arbetslösa
kunde sålunda tyda på en försämring av arbetstillgången i öppna marknaden.
I varje fall hade en avsevärd försämring gjort sig gällande i vissa
delar av landet. Under det att i södra och mellersta Sverige arbetslösheten
vid oktober månads utgång 1938 varit av enahanda omfattning eller t. o. m.
lägre än vid motsvarande tidpunkt föregående år — det sistnämnda hade
varit fallet bl. a. i Göteborgs och Bohus län — hade de nordliga länen uppvisat
betydande ökningar. I Västernorrlands län hade den 31 oktober 1938
antalet anmälda hjälpsökande arbetslösa utgjort 2,481 mot 1,724 i oktober
1937. Lades till förstnämnda antal de i beredskapsarbeten sysselsatta, av

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

arbetslöshetskommittéer hänvisade arbetslösa, bleve ökningen i jämförelse
med förra årets siffra icke mindre än 1,513 eller 87.7 procent. I de
större städerna företedde arbetslösheten år 1938 ungefär samina^ omfattning
som 1937 med undantag av Stockholm, där en väsentlig nedgång kunnat
konstateras, nämligen från 1,463 den 31 oktober 1937 till 893 motsvarande
tidpunkt 1938; minskningen här utgjorde 570 eller 39.0 procent.

Då, såsom framginge av det anförda, en avsevärd ökning av arbetslösheten
ägt rum inom de delar av landet, där kommunerna som regel besvärades av
högt skattetryck och i vissa fall redan förut en betydande arbetslöshet varit
för handen, funne kommissionen det nödvändigt att i görligaste man tillmötesgå
de i stort antal föreliggande enträgna framställningarna örn vidgade
hjälpmöjligheter i olika av kommissionen bedrivna hjälpformer.

Därtill bomme, att redan 1938 års riksdag i skrivelse nr 405 uttalat önskvärdheten
av en intensifiering i möjligaste mån av den av kommissionen
bedrivna verksamheten för äldre tjänstemän, de s. k. arkivarbetena.

På grund därav beräknade kommissionen, att för utökning av hjälpverksamheten
under innevarande budgetår erfordrades ytterligare medel.

Arbetsstyrkan vid de statliga r e s e r v a r b e t en a vöre i planen för
kommissionens verksamhet under budgetåret upptagen till i genomsnitt
1,650 man, inberäknat erforderligt antal specialarbetare. Beträffande arbetsstyrkans
storlek under olika månader kunde anföras, att den under månaderna
november 1938—februari 1939 avsetts utgöra 1,800 man och under
mars 1939 1,600 man. Ett stort antal ansökningar örn platser vid statliga
reservarbeten förelåge från kommuner. För att kunna tillgodose dessa
önskemål vore det angeläget, att arbetsstyrkan under vintermånaderna
något utökades, förslagsvis med 250 man under fyra månader. Detta skulle
medföra en kostnadsökning av omkring 300,000 kronor.

I planen för verksamheten hade beräknats, att i medeltal under året skulle
i statskommunala reservarbeten sysselsättas 800 man. Kommissionen
bade redan under den tilländalupna delen av budgetåret sett sig
nödsakad att medgiva sysselsättning i dylika arbeten av i medeltal något mer
än 1,000 man. Det syntes nödvändigt att räkna med en höjning av det förut
planerade medeltalet 800 till 1,050. Kostnaden för denna utökning beräknades
utgöra omkring 400,000 kronor.

Kommissionen ansåge sig i detta sammanhang böra framhålla den i kommissionens
framställningar vid olika tillfällen understrukna osäkerhet, som
måste vidlåda kostnadskalkylen i fråga örn de statskommunala reservarbetena
på grund av omöjligheten att med någon grad av säkerhet beräkna den
hastighet, i vilken dessa arbeten färdigställdes, och följaktligen även tidpunkten
för slutbetalning av statsbidrag till desamma. Ett snabbare avarbetande
av de statskommunala arbetena, framför allt om kommuner och vägdistrikt påskyndade
slutredovisningen av allmänna vägar, utförda såsom statskommunala
reservarbeten, kunde medföra avsevärt ökat medelsbehov.

I anslutning till riksdagens förut berörda uttalande hade kommissionen i
görligaste mån utvidgat arkivarbetena. I dessa arbeten sysselsattes
för närvarande 120 man, varav 78 hänvisade av Stockholms stad. Det vöre
kommissionens avsikt att, örn så läte sig göra, bereda sysselsättning föi ylteiligare
ett antal man vid dylika arbeten. Kostnaden för utökning av arkivarbetena,
som vid uppgörandet av planen för budgetåret beräknats till

200,000 kronor, kunde därför antagas komma att stiga med 300,000 kronor.

Den utvidgade verksamheten kunde alltså beräknas medföra en merutgift
av (300,000 + 400,000 + 300,000 =) 1,000,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements chefen.

Såsom statens arbetslöshetskommission framhållit har under de senaste
månaderna en tendens till ökad arbetslöshet varit skönjbar inom vissa delar
av riket, därvid en försämring av läget flerstädes framträtt inom kommuner,
som förut lidit av stor arbetslöshet. Med hänsyn därtill är jag i likhet med
arbetslöshetskommissionen av den uppfattningen, att det för löpande budgetår
anvisade reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. måste förstärkas. En dylik förstärkning lärer även vara
påkallad såsom följd av riksdagens och Kungl. Majrts beslut rörande dispositionen
av reservarbetsanslaget för andra ändamål än kommissionens hjälpverksamhet
ävensom av Kungl. Maj:ts beslut beträffande arbeten utanför
det egentliga hjälpprogrammet. Lika med kommissionen finner jag det belopp,
som ytterligare behöver anvisas för innevarande budgetår, kunna uppskattas
till 2,000,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamliet m. m.
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 2,000,000.

[2.] 19. Statliga och kommunala beredskapsarbeten, reservationsan slag.

Till statliga och kommunala beredskapsarbeten anvisades av 1938 års
riksdag för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.
Till Kungl. Maj:ts förfogande har därjämte stått en reservation från äldre
anslag till beredskapsarbeten å 136,595 kronor, vilken reservation huvudsakligen
utgöres av besparingar å beviljade statsbidrag eller statsbidrag, som
på grund av oförutsedda händelser ej kunnat tagas i anspråk för avsett
ändamål. Reservationen har disponerats för beviljande av tilläggsanslag i
sådana fall, då kostnadsramen för tidigare beviljade beredskapsarbeten ej
kunnat hållas.

Av de sålunda tillgängliga medlen åtgå emellertid 4,951,300 kronor till fortsättande
av arbeten, vilka enligt riksdagens medgivande beviljats under föregående
budgetår utan att statsbidragsmedel då ställts till förfogande för
arbetena i deras helhet. För nya beredskapsarbeten skulle alltså under innevarande
budgetår ett belopp av cirka 5,000,000 kronor vara disponibelt.
Kungl. Maj:t har emellertid erhållit bemyndigande att under budgetåret
besluta om igångsättande av beredskapsarbeten till en sammanlagd kostnad
för staten av högst 10,000,000 kronor, varav cirka 5,000,000 kronor skola
anvisas först under budgetåret 1939 40.

Det under året till förfogande stående anslagsbeloppet jämte kvarstående
reservationer har genom Kungl. Majrts beslut så gott som helt disponerats.
I enlighet med vad min företrädare i ämbetet förordade i sitt anförande till
statsrådsprotokollet vid avlåtande av proposition nr 284 till 1938 års riksdag
har beredskapsanslaget kommit till användning praktiskt taget uteslutande

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för sysselsättande av arbetslösa i särskilt arbetslöshetstvngda områden, i
första hand i Västernorrlands sågverkskommuner och Bohusläns stenkommuner.
Fördelningen inom olika landsdelar framgår av följande sammanställning.

Arbeten inom	Anvisat av årets anslag	Beslutade kost-nader att täckas av nästa års anslag
Västernorrlands län................	6,331,090	2,278,800
Göteborgs och Bohus > ................	2,222,280	1,099,650
Norrbottens > ................	921,810	196,500
Kalmar » ................	193,900	150,000
Blekinge > ................	156,950	282,000
Eda, Värmlands > ................	113,000	—
Landskrona............................	40,000	—
Jämtlands län................	13,840	—
Hallands » ................	5,000	—
Diverse................................	18,700	—
	10,016,570	4,006,950

Av sammanställningen framgår att huvudparten av anslaget har anvisats
för arbeten inom Västernorrlands län. Det bör emellertid observeras, att genom
tidigare fattade beslut beredskapsarbeten igångsatts inom Göteborgs och
Bohus läns stenkommuner i sådan utsträckning, att under innevarande budgetårs
fem första månader trots lägre arbetslöshetssiffror sysselsättningseffekten
i Bohuslän varit ungefär av samma storleksordning som inom
Västernorrlands län. Detta framgår av följande tabell, där antalet dagsverken
vid samtliga igångvarande beredskapsarbeten inom vissa län angivits.

Antal dagsverken 1 statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Län	19 3 8
juli	aug.	sept.	okt.	nov.
Västernorrlands ........................	19,439	20,775	22,068	21,991	19,479
Göteborgs och Bohus....................	22,483	22,885	19,500	19,700	19,343
Norrbottens ............................	3,618	4,570	4,135	3,126	3,087
Blekinge................................	2,722	3,070	3,274	3,048	2,293
Kalmar ................................	1,324	2,092	1,900	1,254	775

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då anslaget, såsom jag tidigare framhållit, så gott som helt disponerats,
uppkommer frågan, vilken sysselsättningseffekt som kan erhållas under budgetårets
återstående månader vid hittills beslutade beredskapsarbeten.

Det bör därvid till en början bemärkas, att vissa av de beslutade arbetena
ännu icke lia kunnat igångsättas. Så är bland annat fallet med de betydande
vattenledningsarbetena inom Alnö, Sköns och Timrå kommuner, varom
beslut fattades den 30 december 1938. Sysselsättningseffekten i Västernorrlands
län torde därför inom den närmaste framtiden komma att väsentligt
stiga.

Ett försök har gjorts att beräkna den framtida sysselsättningen vid de
arbeten, örn vilka beslut fattats t. o. m. den 31 december 1938. Att med
någon större grad av säkerhet verkställa dylika förhandsberäkningar låter
sig av naturliga skäl icke göra. En ungefärlig föreställning om de sysselsättningsmöjligheter,
som hittills beslutade beredskapsarbeten erbjuda, torde
emellertid efterföljande sammanställning skänka.

Beräknad sysselsättning vid beslutade beredskapsarbeten.

Län			1 9	3 9
jan.	febr.	mars	april	maj	juni
Antal arbetare, anvisade av arbetslöshetskommittéer
Göteborgs och Bohus.................	596	600	589	639	650	569
Västernorrlands ......................	1,073	1,229	1,315	1,453	1,392	1,349
Norrbottens..........................	114	113	102	95	112	148
1	Antal specialarbetare.
Göteborgs och Bohus ................	87	79	82	94	103	87
Västernorrlands ......................	123	114	117	119	124	114
Norrbottens..........................	38	32	27	24	22	27

Under förutsättning att arbetslöshetsläget icke undergått någon försämring
sedan föregående år, skulle denna sysselsättningseffekt hava varit relativt
tillfredsställande, i varje fall vad beträffar Västernorrlands samt Göteborgs
och Bohus län. Det torde emellertid vara uppenbart, att på sina håll en
viss försämring av läget inträffat.

Försämringen är i huvudsak lokaliserad till de norra delarna av landet
såsom framgår av en jämförelse länsvis mellan novembersiffrorna för antalet
hjälpsökande arbetslösa 1937 och 1938:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Län	Antal arbetslösa november månad	ökning eller minskning
	1937	1938
Stockholms stad ........................	1,756	1,123	- 633
Stockholms län..........................	249	183	— 66
Uppsala ................................	240	318	+ 78
Södermanlands..........................	218	211	- 7
Östergötlands............................	585	405	- 180
Jönköpings..............................	225	244	+ 19
Kronobergs..............................	178	171	- 7
Kalmar ................................	372	617	+ 245
Gotlands................................	106	125	+ 19
Blekinge................................	813	668	- 145
Kristianstads............................	75	129	+ 54
Malmöhus ..............................	2,257	1,867	- 390
Hallands................................	345	386	+ 41
Göteborgs stad..........................	1,224	1,143	- 81
Göteborgs och Bohus län i övrigt........	1,935	1,016	- 919
Älvsborgs ..............................	364	303	- 61
Skaraborgs..............................	94	157	+ 63
Värmlands..............................	387	866	+ 479
Örebro..................................	278	256	- 22
Västmanlands ..........................	27	51	+ 24
Kopparbergs ............................	133	153	+ 20
Gävleborgs..............................	490	492	+ 2
Västernorrlands..........................	2,114	3,908	+ 1,794
Jämtlands ..............................	15	1	- 14
Västerbottens............................	272	469	+ 197
Norrbottens ............................	1,417	2,088	+ 671
	16,169	17,350	+ 1,181

Av nyss anförda siffror framgår, att arbetslösheten särskilt i Norrbottens
och Västernorrlands län är väsentligt större än vid motsvarande tidpunkt
under föregående år och därför knappast kan räknas till den sedvanliga
säsongmässiga ansvällningen av antalet arbetslösa. Efterföljande siffersammanställning
visar, att antalet hjälpsökande familjeförsörjare, som icke erhållit
sysselsättning i beredskapsarbeten, är starkt växande.

Den här berörda utvecklingen har medfört, att ett betydande antal
kommuner till socialdepartementet ingivit ansökningar om beredskapsarbeten.
För närvarande föreligga ansökningar örn sådana arbeten till en
sammanlagd kostnad av 19,399,210 kronor, därav i Västernorrlands län
8,252,705 kronor, Göteborgs och Bohus län 4,301,835 kronor, Blekinge län
2,744,050 kronor och Norrbottens län 2,704,420 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 2.

Departements chefen.

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

Vissa arbetslöshetsuppgifter Juli—november 1938.

Län månad 1938	Antal hjälp- sökande arbets- lösa	Antal försörj-ningspliktiga hjälpsökande	Av de försörj-ningspliktiga sysselsättas i	Antal i stat-liga och kom-munala bered-skapsarbeten sysselsatta, hänvisade arbetslösa 1
arbetslösa	stath res.-arb.	andra res.-arb.
Göteborgs och Bohus län.
(Hela länet utom Göteborgs och Mölndals st.)
Juli ..............................	633	408	86	187	654
Augusti............................	629	405	86	183	650
September ........................	627	400	87	177	632
Oktober ..........................	761	468	89	175	615
November ........................	872	530	75	186	598
Västernorrlands län.
Juli ..............................	1,360	996	117	424	653
Augusti............................	1,424	1,050	107	392	712
September ........................	1,761	1,209	84	379	802
Oktober ..........................	2,481	1,671	77	415	756
November ........................	3,908	2,468	58	412	669
Norrbottens län.
Juli ..............................	643	338	106	96	83
Augusti............................	710	359	87	94	97
September ........................	878	463	98	96	61
Oktober ..........................	1,485	766	137	127	71
November ........................	2,088	1,155	180	108	84

Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till statliga och kommunala
beredskapsarbeten för budgetåret 1938/39 har så gott som helt disponerats.
Den sysselsättningseffekt, som genom de på detta sätt beslutade arbetena
skulle ha emåtts, vore enligt min uppfattning i stort sett tillräcklig
under förutsättning att arbetslöshetssituationen hade förblivit oförändrad
under innevarande budgetår. De senaste siffrorna utvisa emellertid, utöver
den normala säsongavmattningen, en viss försämring av arbetslöshetsläget,
särskilt framträdande i de norrländska länen. Det är under sådana förhållanden
naturligt, om åtskilliga kommuner, vilka redan nu på grund av
arbetslösheten befinna sig i en bekymmersam ekonomisk situation, med en
viss oro motse de närmaste månaderna. Då den inträffade försämringen
av arbetslöshetsläget — i huvudsak beroende på en nedgång i exporten av
skogsprodukter — icke kan antagas vara av rent tillfällig natur, kräver
fullföljandet av programmet, att familjeförsörjare i möjligaste mån böra

1 I beredskapsarbeten sysselsatta Ingå ej i antal hjälpsökande arbetslösa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

sysselsättas i beredskapsarbeten, en betydande utökning av sådana arbeten.

Av chefen för jordbruksdepartementet föreslås denna dag äskande av medel
avsedda att bereda sysselsättning genom beredskapsarbeten åt i första
hand skogsbygdernas arbetslösa. Det torde emellertid bland annat av det
skälet, att ifrågavarande beredskapsarbeten endast i ringa utsträckning lära
kunna bedrivas under vintermånaderna, vara erforderligt, att ökade medel
ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för igångsättande av statliga eller kommunala
beredskapsarbeten i vanlig ordning. Det torde vidare bliva nödvändigt
att upptaga till prövning, huruvida icke andra kommuner, inom vilka
arbetslösheten visar tendens till stegring än de, för vilka beredskapsarbetena
hittills i första hand varit avsedda, böra kunna erhålla möjligheter att sysselsätta
arbetslösa vid beredskapsarbeten.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statliga och kommunala beredskapsarbeten å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ....................kronor 4,000,000.

[3.] 22. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

reservationsanslag. Under de senare åren har riksdagen till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden anvisat anslag såväl av skattemedel som av
lånemedel. Sålunda anvisade 1938 års riksdag dels under femte huvudtiteln
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor, dels å tillläggsstat
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,
dels ock för budgetåret 1938/39 såsom kapitalökning för lånefonden för främjande
av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande verksamhet äro meddelade i kungörelsen
den 30 juni 1937 (nr 654) och kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 245).

I skrivelse den 20 september 1938 har statens egnahemsstyrelse beräknat,
att för tillgodoseende av tillstyrkta och vilandeförklarade ansökningar krävdes
ytterligare ett belopp av 10,000,000 kronor till bidragsverksamheten och

5,000,000 kronor till låneverksamheten.

Med anledning av berörda framställning har i årets statsverksproposition Depuitermntsföreslagits,
att för nästa budgetår beräknas dels under femte huvudtiteln cMenett
reservationsanslag av 3,250,000 kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden, dels ock såsom kapitalökning för lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor. För att möjliggöra ett snabbare tillgodoseende av föreliggande
bidragsbehov anser jag önskvärt, att ytterligare medel anvisas för
ändamålet redan under innevarande budgetår. Å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 synes därför böra upptagas ett förstärkningsanslag
av 1,500,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 1,500,000.

37. Pensionsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för pensionsstyrelsen
är, bland annat, upptagen en post å 430,000 kronor tili
grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 8 december 1938 har pensionsstyrelsen framhållit, att, såvitt
vid tiden för styrelsens skrivelse kunde bedömas, posten till grundavlöningar
m. m. icke komme att förslå. På grund härav har styrelsen funnit
sig nödsakad hemställa om anvisande av ytterligare medel för förstärkning
av posten. Rörande orsaken till det väntade överskridandet har styrelsen
anfört i huvudsak följande.

I sin skrivelse den 31 augusti 1937 angående anslag för innevarande budgetår
hade styrelsen beträffande avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
hemställt om medel dels för utgifter av stadigvarande natur och dels för vissa
utgifter av tillfällig natur. Beräkningarna rörande förstnämnda utgifter hade
hittills visat sig vara i huvudsak hållbara, under det att så icke helt
syntes bliva fallet beträffande beräkningarna av utgifterna för tillfälliga arbetsuppgifter.
Rörande anledningen till sistnämnda förhållande ville styrelsen
erinra, att styrelsen förutsatt, att den nya lagen om barnbidrag skulle
föranleda ett engångsarbete, vilket beräknats bliva slutfört omkring den 1
oktober 1938. De barnbidragsärenden, som föranletts av övergången till den
nya lagen, hade emellertid i stort sett inkommit senare än vad styrelsen beräknat,
varigenom engångsarbetet förskjutits några månader framåt i tiden.
Härigenom hade kostnaderna för detsamma kommit att till större del än
beräknats falla på innevarande budgetår. I sin skrivelse den 31 augusti
1938 angående anslag till styrelsen för budgetåret 1939/40 hade styrelsen
åberopat denna omständighet såsom förklaring till att förbrukningen under
utgiftsposten till grundavlöningar under budgetåret 1937/38 uppgått till endast
385,974 kronor mot beräknade och anvisade 401,300 kronor. Styrelsen
uttalade samtidigt den förmodan, att berörda omständighet, jämte
andra i skrivelsen angivna förhållanden, syntes medföra större belastning
av anslagsposten under budgetåret 1938/39 än styrelsen tidigare beräknat,
vilket i sin tur skulle föranleda, att det i staten för sistnämnda budgetår upptagna
beloppet, 430,000 kronor, icke komme att förslå för ändamålet.

Den uppkomna besparingen under budgetåret 1937/38 å ifrågavarande
post — något mera än 15,000 kronor — synes enligt pensionsstyrelsens uppfattning
komma att medföra en motsvarande merutgift under innevarande
budgetår.

Även av annan anledning räknar styrelsen med behov av en förstärkning
av grundavlöningsposten. Härom anför styrelsen:

I skrivelse den 31 augusti 1938 hade styrelsen hemställt om godkännande
av i skrivelsen angivna förslag och riktlinjer rörande statistikarbetet å styrelsens
sjukkassebyrå. I den i skrivelsen lämnade redogörelsen rörande ar -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ten och omfattningen av ifrågavarande arbete hade styrelsen bland annat
framhållit, att upprättande och offentliggörande av statistik rörande sjukkasseväsendet
i landet i olika former ägt rum alltsedan 1892, då den första
sjukkasselagstiftningen trädde i kraft. Arbetsbelastningen å byrån linder tiden
för omorganisationen av sjukkasseviisendet bade emellertid bland annat
medfört, att de statistiska arbetsuppgifterna måst eftersättas för organisations-
och andra ärenden av mera brådskande natur. Detta jämte andra
omständigheter hade medfört, att statistikarbetet blivit i hög grad eftersatt
och att en avsevärd balans i arbetet uppkommit — belysande vore, bland annat,
att sjukkassestatistiken icke kunnat preliminärt iordningställas för längre
tid än till och med år 1932. Styrelsen kunde för sin del icke stå till svars
med att statistikarbetet å sjukkassebyrån längre undanskötes. Då byråns
arbetsbelastning alltjämt ökades genom nya arbetsuppgifter — vilka i och
för sig betingade en personalförstärkning — vore icke att förvänta, att statistikarbetet
skulle kunna bedrivas utan ökning av arbetsstyrkan. Icke heller
vore det möjligt att överföra denna arbetsuppgift å annan byrå inom verket.
Den erforderliga personalökningen hade styrelsen i fråga örn det fortlöpande
arbetet uppskattat till 3 amanuenser och 5 kvinnliga biträden. För
balansens avarbetande erfordrades dessutom en tillfällig förstärkning med 3
amanuenser och 5 kvinnliga biträden.

Kungl. Maj :t hade den 11 november 1938 bemyndigat styrelsen att efter
samråd med socialvårdskommittén låta verkställa bearbetning och publicering
av sjukkassebyråns statistik i huvudsaklig överensstämmelse med de
riktlinjer, som angivits i styrelsens sistberörda skrivelse. I fråga örn anvisande
av medel för ifrågavarande arbetsuppgifter hade Kungl. Maj:t förklarat
sig efter framställning av pensionsstyrelsen framdeles vilja meddela beslut.

Statistikarbetet hade i viss mindre utsträckning redan påbörjats. Sålunda
hade tre av de för arbetet erforderliga kvinnliga biträdena sedan början av
budgetåret varit sysselsatta med vissa förberedande arbetsuppgifter. Av de
för arbetet erforderliga amanuenserna hade en varit i tjänstgöring från oell
med den 1 juli 1938 oell en från och med den 1 december 1938 och övriga
fyra beräknades bliva anställda ungefärligen från oell med den 1 januari
1939, vid vilken tid jämväl återstående sju kvinnliga biträden beräknades
kunna tagas i anspråk för arbetet. Personalen i fråga kunde till att börja
med antagas bliva anställd såsom tillfällig. Amanuenserna kunde därvid
beräknas erhålla en månatlig ersättning av 340 kronor och de kvinnliga biträdena
en sådan ersättning av 150 kronor, å vilka ersättningar dyrtidstilllägg
skulle utgå. Avlöningskostnaden för denna personal -— vilken icke
medtagits vid beräkningarna av anslagsbehovet för innevarande budgetår —
skulle alltså, frånsett dyrtidstillägg, under budgetåret komma att uppgå till
sammanlagt 26,320 kronor. I detta sammanhang ville styrelsen erinra, att
byggnadsstyrelsen den 15 juli 1938 erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att
från och med den 1 januari 1939 förhyra två våningar örn 15 rum i fastigheten
Biblioteksgatan 9 för sjukkassebyråns räkning, varigenom lokalutrymme
erhölles för bland annat ifrågavarande arbetes utförande.

Enligt dessa styrelsens beräkningar skulle sålunda ytterligare erfordras
(15,000 + 26,320 =j 41,320 kronor.

Vissa besparingar torde emellertid ■— anser pensionsstyrelsen — kunna
emotses under innevarande budgetår, i huvudsak beroende på hastigare nedgång
jin beräknats av antalet inkommande pensionsärenden. Med hänsyn
härtill bör man enligt styrelsens förmenande räkna med ett ytterligare ine -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen,

delsbehov av 30,000 kronor, även om storleken av styrelsens personal och
svårigheten att redan nu bedöma arbetsuppgifternas omfattning med nödvändighet
måste göra alla beräkningar osäkra. Styrelsen tillägger:

En del av sistnämnda belopp kunde, om så skulle finnas lämpligt, täckas
av emotsedd besparing under annan av anslagets utgiftsposter. Av den i
avlöningsstaten upptagna posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, å förslagsvis 56,100 kronor, ägde styrelsen disponera
20,000 kronor för ersättningar till tillfälliga ledamöter, som ej tillhörde
styrelsens personal. På grund av minskning av antalet inkommande pensionsansökningar
hade styrelsen ansett sig kunna från och med innevarande
månad och tills vidare låta allt ledamotsarbete utföras av befattningshavare
tillhörande styrelsens personal. Hittills hade under utgiftsposten förbrukats
cirka 10,000 kronor. Då måhända behov att för ledamotsarbete begagna
personal, ej tillhörande verket, kunde komma att yppa sig under återstoden
av budgetåret, syntes man dock icke med säkerhet kunna räkna med större
besparing under utgiftsposten än 8,000 kronor. Den föreslagna förstärkningen
av anslagsposten till grundavlöningar m. m. kunde alltså täckas intill
8,000 kronor genom att detta belopp överfördes från anslagsposten arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, därvid samtidigt
utgiftsposten ersättningar till ledamöter, som ej tillhörde styrelsens personal,
borde minskas till 12,000 kronor.

Såsom pensionsstyrelsen framhållit synes en viss förstärkning av grundavlöningsposten
för löpande budgetår bliva erforderlig med hänsyn till den
förskjutning av vissa engångsarbeten rörande barnbidragsärenden, som enligt
vad styrelsen upplyst icke kunnat undvikas. På av styrelsen anförda
skäl anser även jag, att det ytterligare medelsbehovet härvidlag kan beräknas
till 15,000 kronor. Vad vidare angår bearbetningen av det statistiska
materialet på styrelsens sjukkassebyrå, har som nämnts Kungl. Majit den 11
november 1938 bemyndigat pensionsstyrelsen att, efter samråd med socialvårdskommittén,
låta verkställa denna bearbetning efter vissa av styrelsen
uppdragna riktlinjer. Då det ej minst ur socialvårdskommitténs synpunkt
är av värde, att statistikarbetet bedrives med tillbörlig skyndsamhet, lär den
personalökning, som styrelsen ifrågasatt under senare delen av löpande budgetår
få anses välgrundad. Styrelsens beräkning av härigenom erforderlig
förhöjning av posten till grundavlöningar — 26,320 kronor — lämnar jag
utan erinran. Med hänsyn till den inträdda nedgången av antalet pensionsärenden
med därav följande medelsbesparing finner jag mig även böra godtaga
styrelsens uppskattning av det belopp — 30,000 kronor — varmed en
förhöjning av grundavlöningsposten för nu angivna båda ändamål bör medgivas.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för pensionsstyrelsen under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1938/39 överskridas med högst 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

76. Statens skyddshem: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för statens
skyddshem finnes, bland annat, upptagen en post å 87,000 kronor till
grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 26 november 1938 har socialstyrelsen efter framställning
av styrelserna för statens skolhem Åkerby och Gräskärr hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att en extra ordinarie lärare,
placerad i 19 lönegraden, skulle kunna tills vidare anställas vid vartdera
av nämnda skolhem från och med den 1 januari 1939. Till stöd härför har
socialstyrelsen framhållit, bland annat, att beläggningen vid dessa hem blivit
avsevärt större än vad som beräknats vid skyddshemsorganisationens planläggning,
samt att därför behovet av lärarkrafter ökats.

Därefter har socialstyrelsen i skrivelse den 9 december 1938 under åberopande
härav hemställt, att posten till grundavlöningar m. m. i skyddshemmens
avlöningsstat måtte förstärkas med ett belopp av 3,700 kronor, motsvarande
de å förenämnda post fallande kostnaderna för de båda lärarnas avlöning
under andra hälften av löpande budgetår.

I en till Kungl. Majit ingiven skrift har vidare styrelsen för Engesbergs
skolhem — under förmälan att de medel, som från den i avlöningsstaten till
statens skyddshem upptagna grundavlöningsposten för innevarande budgetår
ställts till skolhemmets förfogande, beräknats för knappt — hemställt om
erhållande från denna post av ett ytterligare belopp av omkring 850 kronor.

I ett häröver avgivet utlåtande har socialstyrelsen med tillstyrkande av
sistberörda framställning föreslagit, att ifrågavarande post måtte i anledning
av framställningen förstärkas med sistnämnda belopp.

Genom beslut den 16 december 1938 har Kungl. Majit medgivit, att vidDeparUmmtsvartdera
av skolhemmen Åkerby och Gräskärr må från och med den 1 januari
1939 och tills vidare vara anställd en extra ordinarie lärare med placering i
19 lönegraden.

Vid sådant förhållande och då hänsyn till denna nödvändiga nyanställning
av lärare icke tagits vid anslagsberäkningen för löpande budgetår bör en
förhöjning av grundavlöningsposten medgivas. En ytterligare förhöjning erfordras
på grund av det ökade medelsbehovet vid Engesbergs skolhem. Posten
i fråga torde böra höjas med sammanlagt 4,600 kronor. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens skyddshem under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1938/39 överskridas med högst 4,600 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

F. Civila luftskyddet.

1. Luftskyddsinspektioncn: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för
luftskyddsinspektionen är, bland annat, upptagen en post å 15,400 kronor
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 5 december 1938 har luftskyddsinspektionen hemställt örn
förstärkning av nämnda post samt därvid anfört i huvudsak följande.

Förenämnda belopp hade visat sig otillräckligt, vilket närmast hade sin
grund i den stora ökning av personal, som varit en nödvändig följd av den
innevarande budgetår ökade arbetsbördan. Sålunda hade Kungl. Majit den
14 oktober 1938 medgivit, att inspektionen från och med den 15 oktober 1938
tills vidare till och med den 30 juni 1939 finge anställa två biträden för expeditions-
och kontorsarbete med avlöning enligt 2 lönegraden i den i 26 §
kungörelsen den 15 juni 1935 med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen
intagna löneplanen ävensom från och med den 15 oktober 1938 tills vidare till
och med den 14 april 1939 ett biträde för arbete med gasskyddsutrustningens
fördelning, distribution och bokföring med avlöning enligt 7 lönegraden i
nämnda löneplan.

Enbart avlöningar till dessa anställda har inspektionen beräknat medföra
en merutgift för innevarande budgetår av omkring 3,700 kronor. Inspektionen
anför vidare:

Förutom nu nämnda biträden utgjordes den personal, vars avlöning bestredes
av posten till grundavlöningar m. m., av en amanuens i 18 lönegraden,
ett ritbiträde i 11 lönegraden, ett kanslibiträde i 7 lönegraden, en
expeditionsvakt i 5 lönegraden samt tre skrivbiträden i 2 lönegraden. Ytterligare
funnes vid inspektionen sysselsatta ett skrivbiträde mot ett arvode
av 200 kronor i månaden samt därjämte ett skrivbiträde med viss kortare
tjänstgöringstid mot ett arvode av 50 kronor i månaden. Ifrågavarande
post hade även anlitats för avlöning av den skrivhjälp, som erfordrats vid
kommittéarbeten för utarbetande av allmänna anvisningar i luftskyddsfrågor
samt för annan extra skrivhjälp, extra ritarbeten och övertidsersättningar
m. m. Av de 15,400 kronor, som anslagits till grundavlöningar, hade inspektionen
hittills förbrukat 11,541 kronor 90 öre, av vilken summa 7,851 kronor
22 öre avsåge avlöning till fast anställd personal och återstoden eller
3,690 kronor 68 öre extra arvoden och ersättningar. Inspektionen beräknade,
att för återstoden av innevarande budgetår av ifrågavarande post omkring
15,000 kronor erfordrades för avlöningar till den anställda personalen
samt att för övriga extra arvoden och ersättningar, som skulle bestridas av
samma post, erfordrades omkring 4,000 kronor. Då av posten till grundavlöningar
m. m. vid tiden för inspektionens framställning återstode 3,859
kronor icke förbrukade medel, skulle sålunda ytterligare erfordras omkring

15,000 kronor.

Den forcerade utbyggnad av det civila luftskyddets olika verksamhetsgrenar,
som till följd av det utrikespolitiska läget funnits böra vidtagas under
nu löpande budgetår, har självfallet icke kunnat undgå att högst väsentligt
påverka luftskyddsinspektionens arbetsbörda. Såsom av den av inspek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tionen lämnade redogörelsen framgår, har Kungl. Majit också genom beslut
den 14 oktober 1938 medgivit viss ökning av inspektionens icke-ordinarie
personal. Härav föranledes en icke förutsedd belastning av ifrågavarande
post. Vidare har, såsom inspektionen jämväl framhållit, ett starkt ökat behov
av utredning i för luftskyddets utveckling betydelsefulla spörsmål gjort sig
gällande. Härav uppkomna kostnader för extra skrivhjälp och dylikt hava
även visat sig kräva rätt avsevärda belopp. En förhöjning av grundavlöningsposten
är under sådana förhållanden nödvändig.

Mot storleken av den av inspektionen beräknade höjningen av grundavlöningsposten
har jag ej heller någon invändning att göra. Jag vill härvid
erinra, att Kungl. Majit i sitt förslag till avlöningsstat för nästa budgetår i
stort sett även räknat med ett bibehållande av inspektionens personal i nuvarande
omfattning.

Med stöd av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för luftskyddsinspektionen under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må
för budgetåret 1938/39 överskridas med högst 15,000 kronor.

[4.] 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. För

budgetåret 1937/38 har under femte huvudtiteln till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning
anvisats ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, medan
för löpande budgetår för dylik utrustning under samma huvudtitel anvisats
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor. Anslagen hava avsetts för anskaffande
av dels gasmasker, gasskyddskläder och annan personlig utrustning för
aktiv personal inom det civila luftskyddets olika grenar, dels vissa behandlingsapparater
för hjälpplatser, dels ock viss indikeringsmateriell. Därjämte
har Kungl. Majit den 6 oktober 1938 för inköp av gasmasker ställt ett belopp
av högst 1,250,000 kronor till inspektionens förfogande från anslaget
till oförutsedda utgifter.

I de framställningar, avsedda att föreläggas 1939 års riksdag, som luftskyddsinspektionen
ingivit, har för nästa budgetår för gasskyddsutrustning
för det civila luftskyddet räknats med ett medelsbehov av något över

4,500,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 500,000 kronor, som inspektionen
avsett för anskaffande under nästa budgetår av annan gasskyddsutrustning
än gasmasker åt den aktiva personalen inom landet i dess helhet.

Härefter har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 7 november 1938 hemställt
örn anvisande för nästa budgetår av ytterligare medel till sistnämnda
utrustning. Inspektionen har till stöd härför anfört:

Det utrikespolitiska läget hade betydligt skärpts, sedan inspektionen ingivit
sina tidigare beräkningar rörande anslagsbehovet för nästkommande budgetår.
Detta hade aktualiserat behovet av gasskyddsutrustning för riket i dess

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

helhet i händelse av luftskyddstillstånd och understrukit nödvändigheten av
ett snabbt tillgodoseende av detta behov. Inspektionen ansåge sig därför icke
försvarad med att enbart lägga upp förråd av sådan gasskyddsmateriell, som
erfordrades för utbildningens bedrivande. Tidigare hade inspektionen äskat

500,000 kronor för anskaffande av gasskyddsmateriell utöver vad som erfordrades
för utbildningsverksamheten. Till ledning för beräkningen av det belopp,
vartill nödvändig anskaffning av materiell av angiven beskaffenhet numera
syntes böra uppskattas, hade inspektionen uppgjort en vid framställningen
fogad promemoria. I sammanhang härmed ville inspektionen framhålla,
att man givetvis icke kunde påräkna omgående leverans av avsedd gasskyddsmateriell.
Det vore därför angeläget, att beställningarna gjordes snarast,
vilket dock icke kunde ske utan täckning av vederbörligt anslag.

I huvudsaklig anslutning till de i omförmälda promemoria framlagda kostnadsberäkningarna
har inspektionen uppskattat medelsbehovet för nu ifrågavarande
materiell till 4,000,000 kronor, innebärande sålunda en ökning
med ej mindre än 3,500,000 kronor i förhållande till det ursprungligen äskade
beloppet.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av anslaget till gasskyddsutrustning
för nästa budgetår har jag erinrat om luftskyddsinspektionens
förenämnda framställning den 7 november 1938 om ytterligare anslag till
viss dylik utrustning. Jag har därvid framhållit, att jag, med hänsyn till
den synnerliga angelägenheten av att den i framställningen angivna materiellanskaffningen
snarast komme till stånd, hade för avsikt att senare föreslå,
att erforderliga medel äskades å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I anslutning härtill och då i anslagsberäkningen för nästa budgetår ingår
det belopp, 500,000 kronor, som av inspektionen ursprungligen beräknats för
anskaffande av gasskyddsutrustning åt den aktiva personalen inom landet i
dess helhet, synes i detta sammanhang böra äskas återstoden av det i tilläggsframställningen
angivna beloppet, 4,000,000 kronor. Förstärkningsanslaget
bör således upptagas med (4,000,000 — 500,000=) 3,500,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 3,500,000.

G. Diverse.

[5.] 10. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., reser vationsanslag.

I enlighet med humanitetens bud har vårt land, i likhet med
en del andra länder, under senare år mottagit ett antal flyktingar. Med hänsyn
till våra egna medborgares intressen har tillströmningen dock måst begränsas.
Antalet flyktingar, som vistas i landet, torde också vara relativt li -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tet i förhållande till antalet i vissa andra länder. Enligt en av socialstyrelsen
gjord beräkning lära den 1 november 1938 ha funnits lägst 1,800 och högst
2,300 flyktingar i landet. Antalet torde sedan dess lia vuxit, och man måste
räkna med en ytterligare ökning.

En del av flyktingarna lia här kunnat finna arbetsanställning eller på annat
sätt själva ordna sin försörjning. Andra lia för sitt uppehälle blivit beroende
av understöd från enskilda personer eller organisationer. Frånsett
vissa anslag av lotterimedel till de s. k. intellektuella flyktingarna har staten
hittills icke bidragit till flyktingarnas försörjning. Med hänsyn till det växande
antalet av dessa synes det emellertid rimligt, att staten stöder det uppoffrande
arbete, som enskilda personer och organisationer utföra på detta område.
Jag förordar därför, att ett anslag på 500,000 kronor för ändamålet
äskas av riksdagen.

Anslagets användande torde få bli beroende på Kungl. Maj:ts prövning från
fall till fall. Det bör kunna användas dels för direkta bidrag till flyktingarnas
uppehälle här, dels för att bereda vissa flyktingar tillfälle till yrkesutbildning
och dels för att underlätta avresa härifrån till annat land för flyktingar,
som där kunna finna utkomst. Vid anslagets användande bör tillses, att
statens bidrag icke tages till intäkt för inskränkning i den enskilda hjälpverksamheten.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

< j

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsår end en, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret
1938/39 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Vid anmälan tidigare i dag av sjätte huvudtitelns anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga för nästa budgetår omnämnde
jag, att innevarande budgetårs anslag, vilket anvisats med 80,000 kronor,
behövde förstärkas med 35,000 kronor. Den 1 januari 1939 återstod nämligen
av anslaget odisponerat endast ett belopp av mellan 15,000 och 20,000
kronor. Nämnda belopp torde icke vara tillräckligt för täckande av kostnaderna
för ett planenligt bedrivande under återstoden av innevarande budgetår
av igångsatta, från kommittéanslaget bekostade utredningar. Den
starka belastningen av anslaget sammanhänger i huvudsak med en större
utgift, som föranletts av en för 1936 års järnvägskommitté verkställd utredning.
Beträffande denna torde jag få erinra om följande.

Genom beslut den 5 februari 1937 anbefallde Kungl. Majit järnvägsstyrelsen
att i samråd med 1936 års järnvägskommitté verkställa av kommittén
i skrivelse den 18 december 1936 föreslagna utredningar rörande de huvudsakliga
förändringarna av inkomsterna vid förstatligande respektive fusion

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av vissa normalspåriga enskilda järnvägar samt att förskottsvis av statens
järnvägars medel bestrida kostnaderna för ifrågavarande utredningar.
Kungl. Maj:t förklarade sig därjämte vilja framdeles, efter framställning
av järnvägsstyrelsen, meddela beslut om sättet för kostnadernas täckande.
I skrivelse den 16 november 1938 anmälde därefter järnvägsstyrelsen, att
ifrågavarande båda utredningar överlämnats till 1936 års järnvägskommitté
den 6 maj respektive 12 september 1938 och att kostnaderna för utredningarna
uppgått till cirka 25,000 kronor beträffande förstatligandealternativet
och cirka 33,000 kronor i fråga örn fusionsalternativet. Järnvägsstyrelsen
hemställde därjämte, att ersättning måtte beredas statens järnvägar
för kostnaderna för utredningen beträffande fusionsalternativet med 33,000
kronor.

Genom beslut den 2 december 1938 förordnade Kungl. Majit, att kostnaderna
för ifrågavarande utredningar skulle till ett belopp av 33,000 kronor
bestridas från sjätte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga samt i övrigt av statens järnvägars trafikmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 35,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1939.

Närvaran de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

E. Diverse.

[1.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Sjunde huvudtitelns kommittéanslag är i gällande riksstat upptaget
med 350,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1938/39 tillfördes anslaget reservation
från nästförgående budgetår å i runt tal 14,700 kronor. Till förfogande
under innevarande budgetår står alltså ett belopp av sammanlagt
ungefär 364,700 kronor.

Utgifterna under kommittéanslaget under tiden juli—december 1938 hava,
tillsammans med efter budgetårets ingång verkställda, å tiden dessförinnan
belöpande utbetalningar, uppgått till närmare 240,000 kronor. Därav falla
ej mindre än omkring 43,000 kronor å tryckningskostnader. Den starka belastningen
å denna utgiftspost är till en väsentlig del att hänföra till tryckningen
av 1936 års uppbördskommittés betänkanden, vilka till följd av sitt
jämförelsevis stora omfång och omfattningen av därtill hörande tabellmaterial
dragit betydande kostnader.

Det för återstoden av budgetåret disponibla anslagsbeloppet utgör alltså i
runt tal 125,000 kronor.

Av de väntade utgifterna under anslaget avser större delen pågående ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

redningar i vissa löne- och skattefrågor. Särskilt må nämnas dels 1936 års
lönekommitté och tjänsteförteckningssakkunniga, dels kommunalskatteberedningen,
1936 års skattekommitté och 1938 års tulltaxerevision. De sammanlagda
kostnaderna för nu angivna sakkunnigberedningar synas för närvarande
kunna uppskattas till 20,000 å 25,000 kronor i månaden. I allt torde
genomsnittskostnaderna, frånsett tryckningskostnader, för de under finansdepartementet
verksamma utredningarna för återstoden av budgetåret böra
uppskattas till omkring 30,000 kronor i månaden.

Det anförda ger vid handen att, även örn endast de löpande utredningskostnaderna
medräknas, en medelsbrist av 50,000—60,000 kronor är att förutse.
Självfallet måste beträffande detta belopp räknas med en betydande
osäkerhetsmarginal. Med hänsyn vidare bland annat till möjligheten av att
avsevärda ytterligare kostnader för tryckning av sakkunnigbetänkanden kunna
uppkomma före budgetårets slut, synes behovet av anslagsförstärkning
böra uppskattas till 100,000 kronor.

Med hänsyn till anförda förhållanden har jag funnit mig böra föreslå, att
nyssnämnda belopp äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Det må framhållas, att den inträdda ökningen av belastningen å kommittéanslaget
i väsentlig mån är att hänföra till engångskostnader i samband med
slutförandet av pågående större utredningar. Jag har för den skull icke ansett
skäl föreligga att ifrågasätta en uppräkning av kommittéanslaget i förslaget
till riksstat för budgetåret 1939/40. >

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A
januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 och
anför därvid:

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet.

[1.] 8 a. Statens växtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten, reservationsan slag.

I enlighet med beslut av 1936 års riksdag (prop. nr 57; R. skr. nr 108)
har, i syfte att förskaffa statens växtskyddsanstalt tillgång till erforderliga
utrymmen, för anstaltens räkning förvärvats institutets för husdjursförädling
förutvarande institutionsbyggnad å kronoegendomen Bergshamra nr 1 i
Stockholms stad och län. Totalkostnaderna för anstaltens förläggning till
Bergshamra beräknades till 656,300 kronor, varav 200,000 kronor belöpte å
köpeskillingen för institutionsbyggnaden och återstoden eller 456,300 kronor
å erforderliga byggnads- och ombyggnadsarbeten i enlighet med en av byggnadsstyrelsen
uppgjord plan. Till bestridande av sagda kostnader har riksdagen
anvisat för budgetåret 1936/37 300,000 kronor och för budgetåret
1937/38 356,300 kronor. Härjämte har till täckande av ökade byggnadskostnader
vid ifrågavarande örn- och nybyggnadsarbeten å tilläggsstat till riksstaten
för sistnämnda budgetår anvisats ett belopp av 50,000 kronor. Hela
det för byggnadsföretaget beräknade kostnadsbeloppet, (656,300 — 200,000
+ 50,000=) 506,300 kronor, har av Kungl. Majit ställts till byggnadsstyrelsens
förfogande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2. 6

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chejen.

I skrivelse den 8 december 1938, varöver byggnadsstyrelsen den 19 december
1938 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för statens växtskyddsanstalt
hemställt om en medelsanvisning av 10,500 kronor att till ett belopp
av 6,500 kronor ställas till byggnadsstyrelsens disposition för anordnande
av stängsel kring anstaltens område samt till ett belopp av 4,000 kronor disponeras
av anstaltsstyrelsen för verkställande av vissa planeringsarbeten.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Kostnader för stängsel kring anstaltsområdet samt för planeringsarbeten
å detsamma voro icke upptagna i den kostnadsberäkning, som låg till grund
för det till nybyggnader för växtskyddsanstalten anvisade anslaget, vilket
icke heller lämnar tillgång till täckande av kostnaderna i fråga. Byggnadsstyrelsen
finner emellertid de nu avsedda arbetena erforderliga, varför styrelsen,
som icke har något att erinra mot de för desamma beräknade kostnaderna,
tillstyrker bifall till förevarande framställning.

Ifrågavarande arbeten torde böra komma till utförande under innevarande
budgetår. Jag vill därför förorda, att det härför erforderliga beloppet,
10,500 kronor, upptages å tilläggsstaten för nämnda budgetår.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens våxtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 10,500.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

[2.] 8 a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverk samhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående
försöksverksamhet på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna
för byggnader, avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans
centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor.
Motsvarande kostnader för inventarier och utrustning beräknades utgöra
132,500 kronor. Samtliga nu nämnda kostnader — tillhopa 1,469,400 kronor
— föreslogos skola fördelas på tre budgetår, räknat från och med budgetåret
1936/37. Plan för sådan fördelning fanns intagen i propositionen.
Enligt planen skulle kostnaderna för byggnader och fasta anläggningar fördelas
å budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000,

600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier
å budgetåren 1937/38 och 1938/39 med respektive 75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 års riksdag (jordbr, utsk.
uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX. H. T. p. 34) av
frågan örn fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

höll jag, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden syntes
lämpligt, att den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arbeten,
som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter
övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen
till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten vid
högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid något
anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för sagda
budgetår. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På förslag av Kungl. Maj:t har 1938 års riksdag (prop. nr 8; R. skr. nr 21)
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag
av 80,700 kronor.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat
tillhopa 780,700 kronor.

I den till grund för anslagsberäkningen i förenämnda proposition nr 167
till 1936 års riksdag liggande byggnadsplanen ingår bland annat uppförande
av en försöksladugård vid Kungsängen för 182,000 kronor. Av det å tilläggsstaten
för budgetåret 1937/38 uppförda anslaget, 80,700 kronor, är ett belopp
av 58,000 kronor avsett att täcka uppkommen merkostnad för uppförande
av nämnda försöksladugård.

Kungl. Maj:t har den 25 februari 1938 bemyndigat byggnadsstyrelsen att
i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar uppföra omförmälda
försöksladugård för en kostnad av (182,000 + 58,000 =) 240,000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1938 har byggnadsstyrelsen, bland annat,
hemställt om anvisande av ytterligare ett belopp av 46,500 kronor för ifrågavarande
försöksladugårds uppförande. Härvid har styrelsen bifogat vissa
kostnadsuppgifter samt ett av styrelsen för lantbrukshögskolan avgivet
yttrande. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att den speciella inredningen
och de maskinella anordningarna m. m. inom byggnaden beräknas betinga
en merkostnad utöver tillgängliga medel av 38,500 kronor samt att kostnaderna
för en ny transformatorstation, vilken måste uppföras men ej upptagits
i det ursprungliga kostnadsförslaget, ävensom merkostnader för elektriska
ledningar beräknas till ett sammanlagt belopp av 8,000 kronor. Styrelsen
för lantbrukshögskolan har biträtt byggnadsstyrelsens förslag angående
ökad medelsanvisning för försöksladugårdens färdigställande.

Till täckande av merkostnaderna för uppförande av försöksladugården Departementsvid
Kungsängen synes ett belopp av 46,500 kronor böra anvisas å tilläggs- cUfen''
staten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å tilläggsstat till riksstaten för budget året

1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 46,500.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

[3.] 21. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Bygg nadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. Av ett i riksstaten
för budgetåret 1937/38 under förevarande rubrik uppfört reservationsanslag
å 146,900 kronor ha 25,000 kronor beräknats till inköp av inventarier
och inredning till utrustning av avdelningen för trädgårdsförsök vid Alnarp
(se prop. nr 261 till 1937 års riksdag, sid. 55; R. skr. nr 290).

I skrivelse den 9 september 1938 har styrelsen för lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitutet vid Alnarp anhållit om ett tilläggsanslag av 10,800 kronor
för anskaffande av inventarier, redskap m. m. till trädgårdsförsöken
vid Alnarp.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt beviljande av ett tilläggsanslag av 10,000
kronor samt i ärendet anfört i huvudsak följande.

Det av 1937 års riksdag för ifrågavarande ändamål anvisade beloppet har
grundats på beräkningar av 1931 års utredningsmän, vilka i sin tur torde
lia följt 1932 års prisnivå. Enligt inom lantbruksstyrelsen verkställd undersökning
har priset på maskiner och redskap sedan 1932 stigit med 35.5
procent. Lägges samma prisförhöjning till grund även för andra inventarier,
skulle härigenom motiveras en förhöjning av anslaget med 8,875 kronor.
Härtill kommer ett ökat behov av viss laboratorieutrustning som en
följd av att analysering av jord och skördade produkter måste verkställas
vid Alnarp, något som omförmälda utredningsmän icke förutsett.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att det av 1937
års riksdag till inköp av inventarier och utrustning för trädgårdsförsöken
vid Alnarp beräknade beloppet, 25,000 kronor, visat sig otillräckligt. Då
den av 1936 och 1937 års riksdagar beslutade försöksorganisationen på trädgårdsodlingens
område redan trätt i tillämpning, synes det lämpligt, att erforderligt
tilläggsanslag äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Vidkommande
förstärkningsbeloppets storlek vill jag förorda, att beloppet i
enlighet med lantbruksstyrelsen förslag bestämmes till 10,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 10,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] 25. Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Så som

bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen för innevarande budgetår
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, varjämte å beredskapsstat
för budgetåret upptagits ett förskottsanslag av 500,000 kronor.
Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande bidragsverksamhet ha medde -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lats i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till gödselvårdsanläggningar,
vari ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 189/

1934, 119/1936 och 567/1937.

Med hänsyn till ifrågavarande förbättringsarbetens betydelse för utökan- Departementsdet
av försörjningsmöjligheterna för vissa kategorier av landsbygdens be- chefentolkning
samt då behov av ytterligare bidrag till dessa arbetens utförande
föreligger, vill jag förorda att å tilläggsstat för innevarande budgetår upptages
ett belopp av 300,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 300,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

13. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Under titeln statens
avdikningsanslag ha sedan åtskilliga år tillbaka anslag anvisats å riksstaten.
Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från
anslaget äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) med däri
genom kungörelserna nr 215/1929, 299/1933 och 570/1937 gjorda ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag
ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,
dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga utbetalningar
av bidrag. För budgetåret 1938/39 har sålunda bidragstilldelningen
bestämts till 1,200,000 kronor och anslag för ändamålet — av förslagsanslags
natur — anvisats med 2,700,000 kronor. Härjämte har i anledning
av Kungl. Majits proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 riksdagen medgivit (R. skr. nr 442), att Kungl. Majit må,
under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under sagda budgetår
bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å högst 3,800,000 kronor
utöver i statsverkspropositionen angivet belopp av 1,200,000 kronor.

Med hänsyn till betydelsen av att skapa ytterligare arbetstillfällen och i Departementsavsikt
att möjliggöra tilldelning av statsbidrag till företag, beträffande vilka chefenarbetsplaner
redan föreligga hos lantbruksstyrelsen, vill jag förorda, att
Kungl. Majit bemyndigas att under budgetåret 1938/39 bevilja statsbidrag
till avdikningsföretag å högst 1,200,000 kronor utöver det av statsmakterna
för samma tid bestämda beloppet. Någon anslagsanvisning för ändamålet å
tilläggsstaten synes ej vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1938/

39 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å ytterligare
tillhopa högst 1,200,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements chefen.

[5.] 15. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsan slag.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
reservationsanslag av 400,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för budgetåret
upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1933 utfärdat kungörelse angående statsbidrag
till täckdikning (nr 434), däri ändring vidtagits genom kungörelsen nr
572/1937.

Med hänsyn till ifrågavarande arbetens betydelse för beredande av sysselsättning
åt arbetskraften å landsbygden vill jag förorda, att å tilläggsstat
för innevarande budgetår upptages ett anslag av 200,000 kronor för ifrågavarande
ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Grundtörbåttringar: Bidrag till täckdikningar å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 200,000.

I. Fiskeriväsendet.

[6.] 15. Understöd åt fiskare, reservationsanslag. 1934 års riksdag

(prop. nr 262; R. skr. nr 342) anvisade för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag
å 750,000 kronor till understöd åt fiskare. I anledning av inom
riksdagen väckta motioner (1:116 och 11:225) anvisade härefter 1938 års
riksdag (skr. nr 198) för innevarande budgetår ett reservationsanslag av

42,000 kronor för ändamålet. Slutligen har å beredskapsstat för sistnämnda
budgetår för samma ändamål upptagits ett förskottsanslag av 150,000 kronor.

Bestämmelser angående anslagets användning hava meddelats i kungörelsen
den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel för beredande
av tillfälligt understöd åt fiskare.

Då ifrågavarande understödsverksamhet visat sig vara erforderlig inom
vissa delar av landet även under nuvarande konjunkturläge, och då det av
riksdagen beviljade anslaget synes vara otillräckligt, vill jag förorda, att å
tilläggsstaten för budgetåret 1938/39 upptages ett anslag av 50,000 kronor för
sagda ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsan slag

av ................................ kronor 50,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 16. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reserva tionsanslag.

Under förevarande anslagstitel har för budgetåret 1938/39 anvisats
ett reservationsanslag av 26,000 kronor. Av anslaget avses ett belopp
av 1,000 kronor skola komma till användning för stödjande av Blekinge läns
fiskeriförsäkringsbolag. I övrigt bestridas från anslaget ersättningar till fiskare
— i form av understöd utan återbetalningsskyldighet — vid förlust av
eller skada å fiskredskap. Härvid lända i propositionen nr 77/1935 angivna,
av riksdagen godkända grunder till efterrättelse.

Inom jordbruksdepartementet föreligga till behandling av Malmöhus läns Departementshavsfiskeförening
gjorda framställningar om anvisande av ett anslag av ch<Ien176,
570 kronor för fördelning bland fiskare i Malmöhus län, som på grund
av svåra stormar under oktober och november månader 1938 förlorat sina
ålbottengarn. Även i andra kusttrakter torde fiskarbefolkningen genom
nämnda stormar ha åsamkats stora förluster. Vissa av dessa skador synas
på grund av de katastrofartade förhållanden under vilka de inträffat ha blivit
särskilt kännbara för de därav drabbade fiskarena. Med hänsyn härtill
kan ett avsevärt högre anslag än det för innevarande budgetår tillgängliga
förväntas bliva erforderligt. Jag förordar alltså anvisande å tilläggsstat för
innevarande budgetår av ytterligare medel, förslagsvis 300,000 kronor, för
att i mån av behov användas för ifrågavarande bidragsverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 300,000.

[8.] 17. Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m., reser vationsanslag.

För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört
ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Från anslaget utlämnas, i enlighet
med av Kungl. Majit utfärdade närmare bestämmelser, statsbidrag utan
återbetalningsskyldighet för åstadkommande av prisreglering å fisk ävensom
för främjande av andra åtgärder till fiskerinäringens stödjande.

Av anslaget för innevarande budgetår har intill den 1 december 1938 {Departementsstatsbidrag
beviljats omkring 290,000 kronor. Det torde vidare kunna för- che^ev"
väntas, att under budgetåret ytterligare önskemål, vilka snarare överstiga än
understiga ett belopp av 400,000 kronor, komma att ställas på anslaget. Det
synes härvidlag främst bliva fråga om bidrag till ytterligare prisregleringsförsök
men även om understöd för andra åtgärder till fiskerinäringens främjande,
såsom vid import av långa från Norge, vid försöksfångst av val och
för utförande av vissa fiskeförsök. För tillgodoseende av dylika önskemål —

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

i den mån de efter verkställd utredning visa sig berättigade — vill jag tillstyrka,
att å tilläggsstaten upptages ett belopp av 200,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. å tilläggsstat til! riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 200,000.

J. Skogsväsendet.

[9.] 15. Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag, reservations anslag.

Till statens skogsutdikningsanslag har riksdagen för budgetåret 1938/
39 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, varav 80,000 kronor må
användas för besiktning av vissa äldre dikningsföretag. Härjämte har för
ändamålet i fråga å beredskapsstat för innevarande budgetår upptagits ett
förskottsanslag av 600,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag gälla bestämmelserna i kungörelsen
den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens
skogsutdikningsanslag med däri sedermera gjorda ändringar.

På grund av skogsavverkningarnas avsevärt minskade omfattning under
innevarande avverkningssäsong torde det vara nödvändigt att utöka försörjningsmöjligheterna
för befolkningen i de delar av landet, som äro särskilt
beroende av skogsbruket. Med hänsyn härtill synes det angeläget, att
ytterligare medel göras tillgängliga för ifrågavarande verksamhet under löpande
budgetår. Vidare anser jag mig böra förorda, att vid skogsutdikningsarbetena
i Norrland samt i Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder
statsbidrag i vissa fall må i syfte att uppmuntra verksamheten kunna
utgå med upp till 60 procent av kostnaden. Å tilläggsstat för detta budgetår
torde böra upptagas ett belopp av 400,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 400,000.

[10.] 16. Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag, reservationsan slag.

Under förevarande anslagstitel har riksdagen för budgetåret 1938/39
anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor, varjämte å beredskapsstat
för sagda budgetår för ändamålet i fråga upptagits ett förskottsanslag av

100,000 kronor.

Bestämmelser om anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den
27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag
med däri gjorda ändringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då även ifrågavarande arbeten äro ägnade att förbättra försörjningsmöj- Departementsligheterna
i de skogrika delarna av landet samt med hänsyn till den bety- c^>
delse skogsodlingsarbeten äga för åstadkommande av en ökad virkesproduktion,
vill jag i anslutning till vad jag anfört under föregående punkt förorda,
att å tilläggsstat upptages ett belopp av 100,000 kronor för tillgodoseende
av det med förevarande anslag avsedda syftet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 100,000.

[11.] 16 a. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å en skildas

skogar, reservationsanslag. För utlämnande av statsbidrag för vissa
tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar har riksdagen anvisat för
budgetåret 1932/33 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av

2,000,000 kronor (se prop. nr 29; R. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34
och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,
reservationsanslag av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med
hänsyn bland annat till förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—

1938/39 ej anvisats anslag för ändamålet. Emellertid har å beredskapsstat för
sistnämnda budgetår för ändamålet upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000
kronor.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen
beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården.
Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i kungörelsen
den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande av
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri genom kungörelserna
nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar.

En redogörelse för innebörden av gällande bestämmelser örn anslagets användning
återfinnes i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag med förslag
till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (sid. 127).

Då det synes önskvärt, att lämpliga arbetsobjekt för skogsvårdsåtgärder till- Departementsskapas
under nuvarande konjunkturer å skogsskötselns område, vill jag för- c en''
orda, att för tillgodoseende av det med förevarande anslag avsedda syftet å
tilläggsstat för innevarande budgetår upptages ett anslag av 1,500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgär der

å enskildas skogar å tilläggsstat till riksstaten för bud getåret

1938/39 anvisa ett reservationsan slag

av .............................. kronor 1,500,000.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[12.] 17. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i en skild

ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/
34 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett
reservationsanslag av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa vägoch
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. För budgetåret 1934/35 anvisades
för ändamålet ett reservationsanslag av enahanda storlek. Härefter
har för budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag för ändamålet å

50,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för samma budgetår upptagits ett
förskottsanslag av 150,000 kronor.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena lia ingått som ett led i åtgärderna
till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning har
Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser i kungörelse den 16 september 1933
(nr 549), däri vidtagits viss ändring genom kungörelsen nr 349/1938, samt i
cirkulär nämnda dag (nr 550).

För att bereda ytterligare arbetstillfällen samt då behov för skogsbrukets
del av förbättrade vägförhållanden föreligger, vill jag förorda, att för ändamålet
å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av kronor 300,000.

[13.] 25. Kiksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag.

Vid 1937 års riksdag (prop. nr 148; jordbr, utsk. uti. nr 46; R. skr. nr 158)
beslöts, att ny riksskogstaxering snarast möjligt skulle anordnas. Riksdagen
beslöt vidare, att i samband med 1938 års virkestaxering till skogsaccis skulle
verkställas en provundersökning angående möjligheterna att åstadkomma en
fortlöpande avverkningsstatistik. Närmare bestämmelser rörande nämnda
undersökning ha meddelats i kungörelsen den 3 december 1937 (nr 929). För
biträde inom jordbruksdepartementet med handläggningen av frågor rörande
riksskogstaxering och avverkningsstatistik ha tillkallats särskilda sakkunniga,
vilka antagit benämningen 1937 års riksskogstaxeringsnämnd.

Till bestridande av kostnaderna för riksskogstaxeringens planläggning samt
för genomförande av förenämnda provundersökning anvisades för budgetåret
1937/38 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, varav 50,000 kronor voro
avsedda för vartdera av omförmälda ändamål. För innevarande budgetår har
till riksskogstaxering och avverkningsstatistik uppförts ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

I skrivelse den 16 november 1938 har statistiska centralbyrån hemställt om
anvisande av ett belopp å 37,000 kronor för slutförande av provundersökningen
rörande en fortlöpande avverkningsstatistik. Centralbyrån har därvid
anfört huvudsakligen följande.

Kungl. May.ts proposition nr 2.

Den 6 maj 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt statistiska centralbyrån att verkställa
bearbetning av de avverkningsdeklarationer, som jämlikt kungörelsen
den 3 december 1937 (nr 929) insänts till centralbyrån. Tillika ställdes från
anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstatistik till centralbyråns förfogande
ett belopp av högst 50,000 kronor, att användas till bestridande av
de med nämnda undersökning förenade kostnaderna.

Arbetet med bearbetning av det till undersökningen i fråga hörande^ materialet
har inom centralbyrån fortgått sedan mitten av sistlidna maj månad.
En personal av högst 15 personer har hittills varit sysselsatt därmed. Av
dessa har en varit arbetsledare (i lönegrad 21), varjämte en sakkunnig jägmästare,
en amanuens och ett kanslibiträde varit anställda utom erforderligt
antal skriv- och räknebiträden. Av det anvisade beloppet lia för undersökningen
i fråga t. o. m. utgången av oktober manad innevarande ar utbetalats
32,161 kronor. Den 1 november återstod sålunda ett belopp av 17,839 kronor.

Inalles ha hittills till centralbyrån avlämnats omkring 132,000 avverkmngsdeklarationer.
Materialet har emellertid ofta visat sig synnerligen bristfälligt
och ofullständigt. Granskningen av primäruppgifterna har till följd härav
blivit mycket tidsödande och besvärlig och en omfattande skriftväxling med
uppgiftslämnarna har blivit nödvändig i och för rättelse och komplettering
av materialet. Det kan därför tänkas, att den fortsatta granskningen kan
komma att medföra en ytterligare utökning av primärmaterialet. Då provundersökningen
avser att omfatta icke blott det accispliktiga virket utan
även annat virke, som avverkats till avsalu eller för nybyggnadsändamål, är
det av synnerlig vikt att söka göra materialet icke minst i sistnämnda avseende
så fullständigt som möjligt. För slutförande av arbetet med granskning och
bearbetning av materialet erfordras på grund härav ytterligare medel.

I förut beräknade kostnader ingå icke utgifter för offentliggörandet i tryck
av en redogörelse för provundersökningen i fråga. Ett dylikt offentliggörande
synes emellertid vara önskvärt och torde lämpligen böra ske i »Statistiska
Meddelanden». Dessutom erfordras ytterligare medel för expenser under det
fortsatta arbetet med utredningen.

Inalles torde på grund härav böra beräknas följande ytterligare kostnader
för undersökningen i fråga, räknat fr. o. m. den 1 november innevarande år.

Avlöningar .............................

Ersättning till taxeringsnämndsordförandena

Tryckning av publikation..................

Expenser .............................

kronor 36,750
» 13,000

2,250
» 2,500

Summa återstående utgifter

kronor 54,500.

Om härifrån dragés förenämnda den 1 november återstående belopp (omkring
17,800 kronor), återstår ett belopp av nära 37,000 kronor, vilket sålunda
skulle erfordras för slutförande av arbetet i dess helhet.

I anslutning till vad jag anfört vid anmälan i 1939 års statsverksproposition, Departement
nionde huvudtiteln, av frågan om anslag för budgetåret 1939/40 till riksskogstaxering
och avverkningsstatistik torde, då det för innevarande budgetår för
ändamålet anvisade anslaget icke räcker till bestridande av kostnaderna för
det av riksskogstaxeringsnämnden till tiden den 15 maj—30 juni 1939 planerade
fältarbetet, å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra
upptagas ett belopp av 60,000 kronor för att möjliggöra nämnda arbete. Med
biträdande av statistiska centralbyråns hemställan, alt ett ytterligare belopp

Departementsetie/en.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av 37,000 kronor måtte ställas till förfogande för slutförande av pågående
provundersökning angående skogsavverkningen i riket, vill jag vidare förorda,
att jämväl nämnda belopp anvisas å tilläggsstat. För riksskogstaxering
och avverkningsstatistik torde därför böra uppföras ett reservationsanslag av
(60,000 + 37,000 =) 97,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 97,000.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

[14.] 4. Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m.,

reservationsanslag. För budgetåret 1938/39 har riksdagen (prop. nr 59; R.
skr. nr 71) under förevarande anslagsrubrik anvisat ett reservationsanslag
av 322,000 kronor. Av anslaget var ett belopp av 160,000 kronor avsett för
anskaffande av ett flygplan för kartverkets flygfotograferingar.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har rikets allmänna kartverk meddelat, att
kartverket med anlitande av omförmälda anslag inköpt ett flygplan av typen
Focke Wulf 58 Weihe. Totalkostnaden för det inköpta planet har
emellertid enligt skrivelsen uppgått till omkring 166,000 kronor eller 6,000
kronor mer än det för innevarande budgetår för ändamålet beviljade beloppet.
Kartverket har hemställt om bemyndigande att från reservationsanslaget
till kartarbeten m. m. bestrida den uppkomna merkostnaden. Enär
leveransen av flygplanet ägt rum redan den 1 juli 1938 har nämligen, framhåller
kartverket, ett i nämnda anslag inräknat belopp å 25,000 kronor för
förhyrning av flygplan endast delvis tagits i anspråk. Kartverket har vidare
funnit nödvändigt, att några mindre ändringar — avseende utbyte av
planets metallnos mot sådan av plexiglas samt flyttning av anordningen för
mätning av övertäckningen vid fotograferingen — verkställas på det under
år 1938 inköpta flygplanet. Kostnaderna härför, vilka ej beräknats bli av
någon större omfattning, anser kartverket kunna bestridas från det för innevarande
budgetår anvisade reservationsanslaget till kartarbeten m. m.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda, att å tillläggsstat
för innevarande budgetår anvisas erforderligt belopp för bestridande
såväl av merkostnaden för det redan inköpta flygplanet som av kostnaderna
för de av kartverket föreslagna smärre ändringarna på sagda plan. Då
sistnämnda kostnader enligt vad jag inhämtat torde komma att uppgå till
omkring 6,000 kronor, skulle å tilläggsstat behöva uppföras ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 12,000.

M. Diverse.

[15.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Till bestridande av kostnaderna för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har under nionde huvudtiteln för budgetåret 1938/39 anvisats
ett reservationsanslag av 275,000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1938/39 pågingo inom jordbruksdepartementet
ett stort antal utredningar. Av dessa ha vissa, såsom 1936 års arrendeutredning,
numera avslutats. Ett flertal utredningar, därav åtskilliga av mera omfattande
art, pågå dock för närvarande. Bland dessa må nämnas 1936 års
egnahemsutredning, 1936 års skogsutredning, 1937 års utredning angående
det mindre jordbrukets arbetsförhållanden och 1938 års jordbruksutredning.

Verkställda beräkningar giva vid handen, att kostnaderna för utredningar
under budgetåret torde komma att uppgå till omkring 415,000 kronor. I detta
belopp ingår en summa av 125,000 kronor för bestridande av kostnaderna
för vissa specialundersökningar, som 1938 års jordbruksutredning genom beslut
av Kungl. Majit den 3 juni 1938 erhållit tillstånd att anordna. Med hänsyn
till att vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av i Tunt tal

40,000 kronor å det för föregående budgetår beviljade anslaget, skulle en
brist av (415,000—275,000—40,000 =) 100,000 kronor alltså vara att emotse.

Med hänsyn till vad nu anförts synes ett belopp av 100,000 kronor erfordras
för förstärkning av kommittéanslaget för löpande budgetår. Detta belopp
torde böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Odhnoff.

V.i

■ ,>\b

.1 V;

-:W''J

i lii

Kungl. May.ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar samt anför därvid följande.

Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppföras anslag
för täckning av den investeringsförlust, som uppstår i samband med
genomförandet av helt eller delvis oräntabla nya kapitalinvesteringar. Anslagen
upptagas såsom reservationsanslag med samma rubrik som de motsvarande
anslag å kapitalbudgeten, vilka avse investeringarna.

Föreliggande förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
innefattar vissa anslag å kapitalbudgeten, beträffande vilka en investeringsförlust
måste beräknas. Mot dessa förluster svarande avskrivningsanslag
böra alltså i förslaget upptagas under förevarande huvudtitel. Det sammanlagda
beloppet av avskrivningsanslagen utgör 2,968,800 kronor, varav

2.200.000 kronor för statens affärsverksfonder (statens järnvägars fond),

500.000 kronor för luftfartsfonden och 268,800 kronor för statens allmänna
fastigbetsfond. Av anslagssumman hänföra sig 242,500 kronor till justitiedepartementets
verksamhetsområde och återstoden till fonder under kommunikationsdepartementets
förvaltning.

Statens affärsverksfonder: Statens järnvägar. På föredragning av chefen
för kommunikationsdepartementet äskas å kapitalbudgeten anslag till
förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm
samt till försvarsberedskap vid statens järnvägar å respektive 500,000
och 1,700,000 kronor. Dessa anslag äro av beskaffenhet att böra omedelbart
och till hela sitt belopp avskrivas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte, under förutsättning att
motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
järnvägars fond å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Förberedande arbeten för dubbelspårsan läggning

mellan Järna och Katrineholm kronor 500,000
Försvarsberedskap vid statens järnvägar » 1,700,000.

Luftfartsfonden. I samband med framläggandet av förslag till övergångsstat
för budgetåret 1937/38 (proposition nr 2) föreslog Kungl. Majit
riksdagen att besluta om upprättandet den 30 juni 1938 av en luftfartsfond,
avsedd för redovisning av statens med den civila regelbundna luftfarten förbundna
inkomster, utgifter och tillgångar. I berörda sammanhang framhölls,
att investeringar i luftfartsfonden, vars inkomst- och utgiftsstat utmynnar
i ett underskott, böra avskrivas, i den mån de icke avse markinköp
eller förvärv av aktier i aktiebolaget Aerotransport.

Å kapitalbudgeten framlägger chefen för kommunikationsdepartementet
förslag om ett anslag å 500,000 kronor till byggande och förbättring av
flygplatser, vilken investering i luftfartsfonden torde böra i enlighet med
angivna principer omedelbart och till hela sitt belopp avskrivas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte,
under förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå
riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen

Byggande och förbättring av flygplatser .. kronor 500,000.

Statens allmänna fastighetsfond. I propositionen nr 199 till 1938 års
riksdag underställde Kungl. Majit riksdagen för godkännande vissa i propositionen
angivna allmänna grunder för avskrivning av de å statens allmänna
fastighetsfond bokförda tillgångarna. I skrivelse nr 284 lämnade riksdagen
det begärda godkännandet. De fastställda grunderna inneburo i huvudsak,
att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassades så, att avskrivningstiden
skulle utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader,
beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov ansåges föreligga
(fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skulle
ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen
skulle i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto,
beräknad till 1.25 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ä kapitalbudgeten framläggas förslag om anslag till kapitalökning för
statens allmänna fastighetsfond, avseende dels utbyggande av fångvårdens
ungdomsanstalt å Skenäs med 485,000 kronor, dels ock beredande av utvidgade
lokaler åt generaltullstyrelsen med 105,000 kronor. I enlighet med
angivna principer torde av dessa investeringar den förra böra avskrivas till
50 procent eller med 242,500 kronor och den senare till 25 procent eller med
avrundat 26,300 kronor.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte, under
förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Justitiedepartementet:

Utbgggande av fångvårdens ungdomsanstalt
å Skenäs...................... kronor 242,500

Kommunikationsdepartementet:

Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen
.................... kronor 26,300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

Bihang tili riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

JU8titiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3. Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs, reserva tionsanslag.

I proposition nr 129 till 1936 års riksdag framlades förslag till
anordnande av den nya anstalt som erfordrades för att mottaga ynglingar,
vilka blivit dömda med tillämpning av lagen den 15 juni 1935 om ungdomsfängelse.
Vid ärendets behandling i statsrådet den 28 februari 1936 redogjorde
dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, för
en verkställd beräkning av det erforderliga antalet platser å den planerade
anstalten (propositionen sid. 2 ff.). Därvid framhölls att man torde ha att
utgå från att tiden för anstaltsvistelsen i genomsnitt skulle bliva 1 år 6 månader,
varför platsbehovet borde beräknas till antalet årligen till ungdomsfängelse
dömda, ökat med hälften. Det ansågs motiverat att, beträffande
manlig ungdom som dömts till ungdomsfängelse, utgå från ett platsbehov
av mellan 100 och 150 platser. Emellertid framhölls att denna uppskattning
vilade på antaganden rörande förhållanden, örn vilka det vore omöjligt
att då bilda sig en säker uppfattning. Bland annat betraktades det som
ovisst, i vilken omfattning domstolarna komme att anse förutsättningarna

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för dom till ungdomsfängelse föreligga. Man ansåg sig ock få räkna med
möjligheten att den nya lagstiftningen först så småningom skulle komma att
tillämpas i avsedd utsträckning. Försiktigheten ansågs därför bjuda att icke
från början inrätta anstalten för hela det antal elever, som de framlagda
beräkningarna gåve vid handen. Beträffande de organisatoriska anordningarna
i samband med den nya ungdomsanstalten anslöt sig departementschefen
till ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag att förlägga för ungdomsanstalten
erforderliga mottagnings- och isoleringsavdelningar till någon redan
befintlig fångvårdsanstalt. Härigenom kunde besparingar göras, varjämte
vid inrättande av den nya anstalten kunde undvikas att denna erhölle en
fängelseliknande prägel. Enligt vad departementschefen vidare uttalade
hade planläggningen av en ny anstalt inriktats på att anstalten borde till en
början inrättas för allenast 30 elever men sedermera kunna utbyggas att
rymma 150 elever.

Det i propositionen framlagda förslaget till inrättande av ifrågavarande anstalt
avsåg uppförande å kronoegendomen Skenäs kungsgård i Östra Husby
socken av Östergötlands län av en logements- och ekonomibyggnad med plats
för 30 intagna, två bostadshus för befattningshavare, omändring av den
gamla mangårdsbyggnaden å egendomen m. fl. arbeten, vilket allt jämte viss
ersättning till dåvarande arrendatorn beräknades draga en kostnad av sammanlagt
399,000 kronor eller efter avrundning 400,000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Majit i nämnda proposition beviljade
1936 års riksdag för inrättande å Skenäs kungsgård av en anstalt för män,
som ådömts ungdomsfängelse, för budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag
av 400,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 337).

Med anledning av sedermera inträffad prisstegring å byggnadsmaterialier
m. m. anvisade 1938 års riksdag på Kungl. Majits förslag (proposition nr 8
bilaga 8) till inrättande av ifrågavarande anstalt å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 70,000 kronor (riksdagens
skrivelse nr 20).

Lagen om ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938. Genom beslut
den 10 december 1937 bestämde Kungl. Majit att ungdomsfängelse
skulle, när fråga vore om män, verkställas i en vid kronohäktet i Nyköping
anordnad mottagnings- och övervakningsavdelning ävensom i ungdomsanstalten
å Skenäs.

Den vidsträckta tillämpning lagen örn ungdomsfängelse redan från början
erhöll föranledde fångvårdsstyrelsen att i skrivelse till Kungl. Majit den 22
april 1938 hemställa om omedelbara åtgärder för utbyggande av Skenäsanstalten.
Av skrivelsen framgick, att efter lagens ikraftträdande intill tiden
för framställningens avlåtande domar å ungdomsfängelse meddelats till ett
antal som nära nog uppgått till det å Skenäsanstalten då tillgängliga antalet
platser.

Förslag i ämnet förelädes fjolårets riksdag genom proposition nr 313. Då
frågan anmäldes för Kungl. Maj :t, underströk jag — efter att ha erinrat om
den för 1936 års riksdag framlagda planen för Skenäsanstaltens anordnande

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

-— att då man syntes kunna räkna med att anstalten komme att vara i det
närmaste fullbelagd omkring den 1 juli 1938, ett skyndsamt utbyggande
framstode såsom en nödvändighet. Jag gav även uttryck åt den uppfattningen
att anstaltens utvidgning, såsom fångvårdsstyrelsen ock föreslagit, för det
dåvarande torde kunna inskränkas till att omfatta 30 vårdplatser, samt att
ytterligare erfarenhet syntes böra avvaktas innan en större utbyggnad företoges.

Det för riksdagen framlagda förslaget avsåg uppförande av en ny logementsbyggnad
m. m. samt ytterligare ett bostadshus. Med bifall till propositionen
anvisade riksdagen till utbyggande av anstalten för budgetåret 1938/
39 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 435).

Den jämväl i fortsättningen mycket vidsträckta användningen av lagen om
ungdomsfängelse har nödvändiggjort ytterligare åtgärder för att åtminstone
provisoriskt tillgodose det ökade behovet av anstaltsplatser. Sålunda har
Kungl. Maj:t genom beslut den 19 augusti 1938 medgivit att ungdomsfängelse
finge från och med den 1 september 1938 tills vidare verkställas jämväl i en
vid straffängelset i Uppsala anordnad avdelning för män, vilka efter styrelsens
prövning dit överflyttades från mottagnings- och övervakningsavdelningen
vid kronohäktet i Nyköping eller från ungdomsanstalten å Skenäs. Kungl.
Majit har därefter den 21 oktober 1938 medgivit att fångvårdsstyrelsen finge,
för inrättande tills vidare till och med den 30 juni 1939 av en fångvårdens
ungdomsanstalt, förhyra den s. k. Hågakolonien å egendomen Hall samt
att ungdomsfängelse finge, när fråga vore om män, verkställas även i denna
anstalt. Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 9 december 1938 medgivit
att ungdomsfängelse finge tills vidare till och med den 30 juni 1939
verkställas jämväl i en vid statens ungdomshem å Långanäs anordnad avdelning
för män.

I skrivelse den 14 december 1938 har fångvårdsstyrelsen hos Kungl. Majit
hemställt örn ytterligare utbyggande av anstalten å Skenäs. I fråga om platsbehovet
anföres närmare i skrivelsen:

Under 1938 till och med den 3 december ha sammanlagt lil män ådömts
ungdomsfängelse, av vilka emellertid 8 av olika anledningar — ändring av
utslaget i högre instans m. m. — icke komma att undergå straffet. Av återstående
103 män hade samma dag 98 intagits å fångvårdens ungdomsanstalter
enligt följande fördelning:

å ungdomsanstalten å Skenäs .................................... 31

å ungdomsavdelningen i Uppsala .................................. 28

å ungdomsavdelningen i Nyköping ................................ 24

å ungdomsavdelningen vid Håga .................................. 15

98.

Anstalten å Skenäs med dess för närvarande omkring 30 platser ävensom
avdelningen i Nyköping med 26 platser äro följaktligen i det närmaste fullbelagda.
Å ungdomsanstalten vid Håga, som beräknas rymma cirka 25 platser,
återstår enligt ovanstående tablå 10 obelagda platser.

Vad anstalten i Uppsala beträffar, kan å densamma plats beredas för uppemot
50 intagna. Fängelset är gammalt och — trots de reparationer som vid -

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tagits och de jämförelsevis goda tillfällen till yrkesutbildning och trädgårdsarbete,
som där förefinnas — behäftat med vissa brister. Även om dessa,
såsom styrelsen i underdånig skrivelse den 31 oktober 1938 föreslagit, avhjälpas,
kommer ungdomsavdelningen vid fängelset att alltjämt behålla en
strängare karaktär, än som är erforderligt för större delen av de till ungdomsfängelse
dömda, varför den om möjligt bör anlitas till förvar endast
av de elever, som ej lämpa sig för intagning å öppen anstalt.

Beträffande den vid Håga inrättade anstalten och avdelningen vid statens
skyddshem å Långanäs är att märka, att dessa anordningar måste betraktas
som provisoriska. Hågaanstalten kan endast för någon tid framåt få disponeras
för verkställande av ungdomsfängelse, enär anstaltsbyggnaden är avsedd
för fångvårdens nya anläggning å Hall, närmast för ny sinnessjukavdelning.
Anstalten å Långanäs är ett skyddshem, tillhörande skyddshemsorganisationen,
och kan på grund härav återigen komma att behöva helt
tagas i anspråk för sitt ursprungliga ändamål.

Det nu anförda bör tagas i betraktande, då det gäller att tillgodose platsbehovet
för män som ådömts ungdomsfängelse.

Om man med stöd av erfarenheterna från år 1938 beräknar antalet män,
som under ett år dömas till ungdomsfängelse till omkring 120, samt såsom
förutnämnda sakkunniga räknar med en medeltid för anstaltsvistelsen av 1
år 6 månader, skulle icke mindre än 180 platser bliva erforderliga. En viss
reduktion av sistnämnda antal torde emellertid av flera skäl vara befogad.
Bland annat torde hittills gjorda erfarenheter få anses giva vid handen, att
utskrivning i åtskilliga fall kan komma att ske tidigare än efter ett och ett
halvt år. Styrelsen anser sig därför för närvarande böra beräkna det erforderliga
platsantalet till 150.

För tillgodoseende av detta platsbehov finnas vid mottagnings- och övervakningsavdelningen
i Nyköping 26 platser samt vid Skenäs 30 färdigställda
platser, varjämte ytterligare 30 platser under våren 1939 bliva disponibla i
den under uppförande varande logementsbyggnaden nr 2. Sammanlagda antalet
sålunda redovisade platser uppgår alltså till 86. Enligt den förut lämnade
kalkylen skulle, sedan de provisoriska avdelningarna å Håga och Långanäs
nedlagts, krävas platser för ytterligare 64 intagna (86 + 64 = 150). Huru
många av de till ungdomsfängelse dömda, som böra vårdas å avdelningen i
Uppsala, blir i hög grad beroende på beskaffenheten av det klientel som
dömes till ungdomsfängelse. Så mycket lärer emellertid redan nu kunna sägas,
att minst hälften av de erforderliga ytterligare 64 vårdplatserna böra
anordnas å öppen anstalt. I vad mån åtgärder härutöver kunna bliva behövliga,
blir givetvis beroende på intagningsfrekvensen vid ungdomsanstalterna
och de erfarenheter rörande klientelet, som göras under den fortsatta verksamheten.

Fångvårdsstyrelsen, som anser att de föreslagna nya vårdplatserna böra
förläggas till anstalten å Skenäs, har funnit dennas utbyggande böra i första
hand avse en tredje logemen tsbyggnad med 34 platser samt ännu ett
bostadshus för personal. Rörande den sålunda ifrågasatta utvidgningen
anför styrelsen:

Den i bruk tagna logementsbyggnaden å Skenäsanstalten är belägen å egendomens
västra del omkring 400 meter från Bråviken. Den logementsbyggnad
nr 2, som nu är under uppförande och som är avsedd att vara färdig våren
1939, ligger ungefär 200 meter sydväst örn logementsbyggnaden nr 1. Båda
dessa logementsbyggnader äro belägna på ett ganska avsevärt avstånd —
omkring 600 meter — från stall- och ladugårdsbyggnaderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

Enligt styrelsens mening bör den tredje logementsbyggnaden ej förläggas
i närheten av logementsbyggnaderna nr 1 och 2 utan på motsatt sida örn
stall- och ladugårdsbyggnaderna och närmare dessa. Härigenom vinnes den
fördelen att en viss differentiering av de intagna kan genomföras. Sålunda
komma 60 intagna att förläggas i logementsbyggnaderna nr 1 och 2 å egendomens
västra del. Flertalet av dessa förutsättas företrädesvis komma att
sysselsättas med verkstadsarbete i de byggnader för mekanisk verkstad och
snickeri, om vilkas uppförande framställning kommer att göras i det följande.

De elever, som skulle intagas i den logementsbyggnad, som här föreslås till
uppförande (nr 3), skulle huvudsakligen beredas arbete inom jordbruket och
trädgårdsbruket.

Logementsbyggnaden nr 3 skulle uppföras efter i huvudsak samma plan
som logementsbyggnaderna nr 1 och 2; av praktiska och ekonomiska skäl
har det befunnits lämpligt att bestämma vårdplatsernas antal till 34. Byggnaden
skulle bestå av två flyglar, förlagda i vinkel mot varandra. Ena flygeln,
en tvåvåningsbyggnad med källare och vind, skulle innehålla 15 enkelrum
och 1 rum med plats för två intagna i vardera våningen. I den andra
flygeln, uppförd i en våning, skulle inrymmas bl. a. matsal och dagrum. Den
färdiglagade maten skulle hämtas från köket i logementsbyggnad nr 1.

Den föreslagna utbyggnaden av Skenäsanstalten med en tredje logementsbyggnad
nödvändiggör vissa förändringar i köket, främst genom anskaffande
av nya ångkokapparater.

Vidare måste personalen vid anstalten utökas. Även örn styrelsen söker
att besätta en del av tjänsterna med yngre ogifta personer, uppstår dock genom
anstaltens utvidgning ett ökat behov även av familjebostäder. Under
hänsynstagande till de bostäder, som redan finnas, har styrelsen kommit till
det resultatet, att ytterligare ett bostadshus med fyra familjebostäder bör
uppföras samtidigt med logementsbyggnad nr 3.

Förutom nu angivna arbeten blir det nödvändigt att i samband med dem
utföra åtskilligt annat, nämligen främst förbättringsarbeten i statarbyggnaden
och andra å egendomen befintliga äldre byggnader. Härjämte måste
de pågående planerings- och vägarbetena å egendomen avsevärt utsträckas.
Slutligen krävas särskilda åtgärder för tillgodoseende av anstaltens ökade behov
av dricksvatten m. m.

För detta utbyggande av anstalten ha ritningar och kostnadsberäkning
uppgjorts av fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt G. Birch-Lindgren.
Kostnaderna skulle uppgå till sammanlagt 425,000 kronor enligt följande
specifikation:

Logementsbyggnad nr 3.

Byggnadskostnader .................. kronor 176,000

Målning ............................ » 8,500

Värme-, vatten- och avloppsledningar . . » 52,000

Elektriska installationer .............. » 8,500 kronor 245,000

Bostadshus F. 4-familjshus.

Byggnadskostnader ...............

Målning .........................

Värme-, valten- och avloppsledningar
Elektriska installationer ...........

kronor

56,000

4.000
16,500

5.000

81.500

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utvidgningsarbeten i nuvarande köket i
logementsbyggnaden nr 1.

Nya ångkokapparater m. m........... kronor 12,000

Byggnadsarbeten .................... » 3,000 kronor 15,000

Yttre ledningar m. m.

Grävning och sprängning för utvändiga
vatten- och avloppsledningar, ny brunn,

nytt pumphus med pumpar m. m.....kronor

Ny transformator, nya utvändiga kraftledningar,
vägbelysning, ritningar för

elektriska installationer............. »

Vägar, planering m. m............... »

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll
av byggnadsarbetet m. m....... »

Summa kronor 425,000.

37,700

15,800

4,000

26,000 , 83,500

Därjämte har fångvårdsstyrelsen hemställt om anslag till uppförande av
två verkstadsbyggnader vid Skenäsanstalten. I denna del anför
styrelsen i sin skrivelse följande:

I den av Kungl. Majit den 8 april 1938 (nr 135) utfärdade stadgan angående
vård och behandling av dem som ådömts ungdomsfängelse föreskrives
i 9 § att undervisning och utbildning skall meddelas, för män i
hantverk, industriellt yrke eller jordbruk samt för kvinnor i husligt arbete
och därjämte, där det låter sig göra, i annat lämpligt yrke. Vid anstalten
å Skenäs har man hittills i fråga om utbildningen i mekaniska arbeten och
snickeri kunnat reda sig genom att anlita vissa äldre byggnader som provisoriskt
iordningställts för detta syfte. Kraven på nya ändamålsenliga lokaler
för denna betydelsefulla gren av uppfostringsverksamheten vid anstalten
kunna icke längre undanskjutas. Utbyggandet av anstalten skärper
ytterligare behovet och medför att byggnaderna måste göras större än som
tidigare avsetts. Avsikten var ursprungligen, att mekanisk verkstad och
snickareverkstad skulle inrymmas i en och samma byggnad, men de fortsatta
utredningar, som gjorts i samband med förslaget om uppförande av
logementsbyggnad nr 3, ha visat att det måste anses mera rationellt att vid
ett så stort platsantal å anstalten som omkring 95 uppföra två särskilda
byggnader, en för den mekaniska verkstaden och en för snickareverkstaden.

Verkstadsbyggnaderna skulle förläggas nära logementsbyggnaderna nr 1
och 2, omkring 150 meter väster örn logementsbyggnad nr 1, där lämplig
plats finnes.

Vardera byggnaden skulle bereda arbetsplats för omkring 20 intagna eller
sålunda för tillhopa omkring 40 intagna, övriga i logementsbyggnaderna
nr 1 och 2 intagna — omkring 20 till antalet — skulle sysselsättas med
yrkesarbete utanför verkstadslokalerna, t. ex. byggnadssnickeri o. dyl., varjämte
vissa intagna skulle utbildas i hushållsgöromål och småhantverk.

Kostnaderna för de båda verkstadsbyggnaderna ha av Birch-Lindgren beräknats
på följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

Mekaniska verkstaden.

Byggnadsarbeten .............			kronor	14,400
Värmeledning ................	. kronor	5,500
Kulvert till snickareverkstaden..	. »	2,000
Vatten- och avloppsledningar ..	, »	600	»	8,100
Elektriska installationer .......			»	4,200 kronor 26,700
Snickareverkstaden.
Byggnadsarbeten .............			kronor	22,500
Värmeledning inkl. panna.....	. kronor 6,500
Vatten- och avloppsledningar .	. »	800	»	7,300
Elektriska installationer .......			»	4,000 » 33,800
Elektrisk serviskabel ...........				...... » 1,400
Oförutsett, ritningar, kontroll ...				...... » 3,100

Summa kronor 65,000.

Beträffande totalkostnaden anmärker emellertid fångvårdsstyrelsen, att
enligt vad arkitekten uppgivit den nämnda slutsiffran kan, genom att byggnadsarbetet
utföres med anlitande i största möjliga utsträckning av anstaltens
egen arbetskraft, nedbringas med 5,000 kronor till 60,000 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts samt under framhållande tillika
av det önskvärda i att nybyggnaderna komma till utförande så snart som
möjligt, har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att anvisa dels till uppförande av ny logementsbyggnad m. m. å Skenäs
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
av 425,000 kronor, dels ock till uppförande av verkstadsbyggnader å Skenäs
likaledes å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.

För inköp av möbler m. m. till den nya logementsbyggnaden har fångvårdsstyrelsen
därjämte äskat ett anslag å driftbudgeten för nästa budgetår av

10,000 kronor. Styrelsen har slutligen framhållit att något förslag om den utökning
av personalen vid Skenäsanstalten, som föranledes av det ifrågasatta
utbyggandet, icke för närvarande kan framläggas. Styrelsen, som överslagsvis
beräknat att ett tiotal nya befattningar komma att bliva erforderliga, har
förbehållit sig att i denna del framlägga förslag senare, då förhållandena vid
anstalten kunna bättre överblickas.

Yttrande i förevarande ärende har avgivits av byggnadsstyrelsen, som förklarat
sig icke ha något att erinra mot de av fångvårdsstyrelsen framlagda
förslagen och kostnadsberäkningarna. Byggnadsstyrelsen bar emellertid velat
framhålla att den saknar kännedom örn vilken personal som är avsedd att
taga de ifrågasatta nya bostäderna i anspråk, samt av denna anledning ej är i
stånd att bedöma huruvida dessa kunna väntas lämna en hyresavkastning,
som motsvarar en skälig förräntning av de nedlagda kostnaderna.

106

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Då förslag år 1936 framlades om inrättande av fångvårdens ungdomsanstalt
å Skenäs, ansåg man sig såsom i det föregående nämnts kunna, i fråga
om behovet av anstaltsplatser för manlig ungdom som dömts till ungdomsfängelse,
utgå från ett platsbehov av mellan 100 och 150 platser. Med hänsyn
dels till ovissheten om den omfattning vari domstolarna skulle komma att
anse förutsättningarna för dom till ungdomsfängelse föreligga, dels ock till
möjligheten att den nya lagstiftningen först så småningom bleve tillämpad i
avsedd utsträckning, inriktades planläggningen av anstalten på att denna
skulle till en början inrättas för allenast 30 elever men sedermera kunna utbyggas
till att rymma 150 elever.

Såsom ock framgår av den lämnade redogörelsen har lagen om ungdomsfängelse
fått en användning som avsevärt överträffar vad man vid dess tillkomst
ansåg sig böra räkna med. Redan under första kvartalet av år 1938
dömdes 19 män till ungdomsfängelse, och under tiden till och med den 3 december
samma år har ungdomsfängelse ådömts 103 män, frånsett sådana till
detta straff dömda personer som av särskilda anledningar icke komma att
undergå detsamma.

Då anstalten å Skenäs i sin nuvarande omfattning samt mottagnings- och
övervakningsavdelningen i Nyköping rymma tillhopa endast 56 elever, ha
särskilda åtgärder måst vidtagas för att tillgodose behovet av anstaltsplatser.
Förutom å Skenäsanstalten och Nyköpingsavdelningen må sålunda för närvarande
jämlikt särskilda beslut av Kungl. Majit ungdomsfängelse, i vad det
gäller män, verkställas vid straffängelset i Uppsala, vid Hågakolonien å
egendomen Hall samt vid statens ungdomshem å Långanäs.

Fångvårdsstyrelsen har vid sin utredning funnit det erforderliga platsantalet
för män som ådömts ungdomsfängelse för närvarande böra beräknas till
150. Såsom styrelsen framhållit torde Uppsalaavdelningen om möjligt böra
anlitas endast till förvar av sådana elever som ej lämpa sig för intagning å
öppen anstalt. Den måste liksom de vid Håga och Långanäs inrättade anstalterna
betraktas som provisorisk. Då under våren 1939, efter det den i
fjol beslutade andra logementsbyggnaden vid Skenäsanstalten färdigställts, å
sistnämnda anstalt samt vid Nyköpingsavdelningen komma att disponeras
sammanlagt 86 platser, skulle alltså, om anstalterna å Håga och Långanäs
nedläggas, krävas ytterligare 64 platser; av dessa torde dock ett mindre antal
kunna anordnas vid Uppsalaavdelningen. Anskaffandet av flera anstaltsplatser
genom nybyggnad framstår följaktligen som en trängande nödvändighet.

Fångvårdsstyrelsens nu föreliggande förslag om inrättande av 34 nya vårdplatser
genom Skenäsanstaltens utbyggande giver jag min anslutning. Härtill
föranledes jag ej minst därav att de nuvarande särskilda anordningarna
— även bortsett från dessas provisoriska karaktär — ur vårdnadssynpunkt
äro behäftade med vissa brister. Å Uppsalaavdelningen är det sålunda förenat
med svårigheter att i önskvärd omfattning tillämpa den friare behandling
som är avsedd för dem som dömts till ungdomsfängelse. I detta sam -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

manhang må ock erinras, att riksdagens år 1938 församlade revisorer i sin
den 15 decemWÄ? 1938 avgivna berättelse berört frågan om det ökade platsbehovet
för män som ådömts ungdomsfängelse. Revisorerna, vilka förklarat
sig förutsätta att de nytillkomna avdelningarna utanför Skenäsanstalten
endast bliva av provisorisk karaktär, ha såsom sin uppfattning uttalat att
den nuvarande splittringen av klientelet på ett flertal anstalter, vilka icke äro
inrättade för denna form av straffverkställighet, måste såväl försvåra uppfostringsverksamheten
som ock medföra ökade kostnader.

Fångvårdsstyrelsens förslag till utbyggnad av anstalten omfattar förutom
en ny logementsbyggnad och ett nytt bostadshus jämväl två verkstadsbyggnader,
den ena avsedd till mekanisk verkstad och den andra till snickeriverkstad.

Då det gäller behandlingen av personer som ådömts ungdomsfängelse, lägges
stor vikt vid att de erhålla en ändamålsenlig yrkesutbildning. Enligt stadgan
angående vård och behandling av dem som ådömts ungdomsfängelse
skola män, som dömts till sådant straff, erhålla undervisning och utbildning
i hantverk, industriellt yrke eller jordbruk. För yrkesutbildningen vid Skenäsanstalten
har man hittills fått nöja sig med vissa äldre lokaler, vilka
provisoriskt iordningställts för detta syfte. Efter anstaltens utvidgning torde
det bliva ofrånkomligt att uppföra nya och mera ändamålsenliga verkstadsbyggnader.

Vad angår sättet för det nu föreslagna utbyggandet av anstalten med en
logementsbyggnad, ett bostadshus och två verkstadsbyggnader, har jag ej
funnit anledning till erinran mot fångvårdsstyrelsens av byggnadsstyrelsen
biträdda förslag. Det synes mig ändamålsenligt att, såsom därvid förordats,
den nya logementsbyggnaden förlägges på något avstånd från de båda övriga,
varigenom en önskvärd uppdelning av klientelet möjliggöres.

Givetvis är det icke blott av ekonomiska skäl utan även ur uppfostiingssynpunkt
lämpligt att inom anstalten tillgänglig arbetskraft i största möjliga
utsträckning anlitas för byggnadsarbetet.

Av anstaltens skyndsamma utbyggande torde följa behov av bevakningspersonal
under nästa budgetår utöver vad fångvårdsstyrelsen kunnat beräkna
vid sina anslagsäskanden för avlöningsändamål. Den nödvändiga utökningen
av personalen möjliggöres genom anlitande av de under fångvårdsstaten avlöningsanslag
anvisade medlen till avlöningar till icke-ordinarie personal. Det
må framhållas att, därest anstalten å Håga skulle kunna indragas till följd av
Skenäsanstaltens utvidgning, hinder ej lärer möta att helt eller delvis överflytta
den vid förstnämnda anstalt anställda personalen till Skenäs.

Med hänsyn till önskvärdheten av att snarast få platsantalet å Skenäsanstalten
ökat samt bättre möjligheter för de intagna till sysselsättning med mekaniska
arbeten och snickeri torde anslag lör nu ifrågavarande logementsbyggnad,
bostadshus och verkstadsbyggnader böra äskas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. M^:t måtte föreslå
riksdagen

att till Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 485,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Wilhelm von Schwerin.

Ur protokollet:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

109

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter ett
under socialdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 och yttrar
därvid följande.

Fonden för låneunderstöd.

[1.] 5. Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos, reser vationsanslag.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i 1938 års statsverksproposition
under kapitalbudgeten (bilaga 4, punkt 12) framlagt förslag beslöt
riksdagen att såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd till lån till
vissa enskilda ahstalter för kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 1,317,000 kronor. Detta anslag skulle användas
för att sätta anstalternas huvudmän i stånd att inlösa vissa av dem tidigare
upptagna byggnadslån. Av anslaget har ett belopp av 150,000 kronor avsetts
för föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra,
därvid förutsatts, att föreningen samtidigt skulle av egna medel inlösa ett
hos folkpensioneringsfonden upptaget lån å 100,000 kronor.

I skrivelse den 7 juli 1938 har direktionen för Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium i Barkåkra gjort framställning om anslag för inlösen jämväl
av sistnämnda lån. Till stöd därför har direktionen anfört följande.

I den utredning, som föregått ärendets behandling hos Kungl. Majit, hade
angivits, att anstalten den 31 december 1936 å löpande bankräkningar ägde

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ett tillgodohavande å 118,227 kronor samt alt därav 100,000 kronoi vore
avsedda för inbetalning av ett år 1925 hos pensionsstyrelsen upptaget lån.
Den 31 december 1935 hade detta tillgodohavande funnits kvar, men på
grund av särskilda omständigheter hade möjlighet saknats att vid denna
tidpunkt återbetala nämnda lån. Av bilagt utdrag av protokoll den 8 juli

1935 framginge också, att direktionen erhållit tillstånd att även i fortsättningen
disponera detta lån. Den 31 december 1934 hade å bank innestått tillsammans
152,248 kronor, och av detta belopp hade 100,000 kronor varit avsedda
för inbetalning av 1925 års lån. Under år 1935 hade emellertid direktionen
blivit nödsakad att utföra flera med stora kostnader förenade
arbeten, som motiverat fortsatt disposition av ifrågavarande lån. Bland annat
hade direktionen i oktober samma år måst påbörja en nödvändig utvidgning
av kustsanatoriets ångcentral. Denna utvidgning, som slutförts
under år 1936, hade betingat en kostnad av 66,454 kronor. Under åren

1936 och 1937 hade direktionen gjort upprepade framställningar i syfte att
av statsmedel återfå detta belopp, men framställningarna hade lämnats utan
bifall.

Den 31 december 1937 hade kustsanatoriets å löpande bankräkningar innestående
tillgodohavande uppgått till 73,069 kronor, varav emellertid 7,611
kronor utgjordes av donationsmedel och alltså icke finge fritt disponeras.
Återstoden utgjorde, tillsammans med ett belopp av 16,030 kronor, som innehållits
av statsbidraget för 4:e kvartalet 1937, kustsanatoriets driftkapital.
Detta driftkapital förbrukades under loppet av ett kvartal och förnyades
genom det statsbidrag, som erhölles kvartalsvis i efterskott.

Av vad sålunda anförts finner direktionen framgå, att kustsanatoriel icke
kan av egna medel helt eller delvis återbetala ifrågavarande lån å 100,000
kronor. Då medel ej heller på annat sätt finnas tillgängliga, har direktionen
anhållit, att Kungl. Majit måtte av 1939 års riksdag äska medel för
reglering jämväl av detta lån jämte ränta därå för tiden från och med den
1 juli 1937.

Medicinalstyrelsen har den 21 oktober 1938 avgivit utlåtande i ärendet
och därvid yttrat i huvudsak följande.

I styrelsens skrivelse den 17 juni 1937 med utredning och förslag angående
reglering av kustsanatoriernas byggnadslån hade angivits, att sanatoriet
vid utgången av år 1935 å löpande bankräkningar ägde ett tillgodohavande
av 152,248 kronor, varav ett belopp av 100,000 kronor varit
avsett för inbetalning av 1925 års lån hos pensionsstyrelsen, samt att vid utgången
av år 1936 funnits banktillgodohavanden å sammanlagt 118,227
kronor. Därvid syntes emellertid en förväxling av sanatoriets in- och utgående
balanskonti för nämnda två år hava ägt rum.

Enligt vad i nu förevarande framställning angivits, innehade kustsanatoriet
vid ingången av år 1935 ett banktillgodohavande av 152,248 kronor,
varav 100,000 kronor hade varit avsedda för återbetalning av ett sanatoriets
lån hos pensionsstyrelsen. Någon återbetalning av detta lån hade emellertid
icke verkställts, utan hade direktionen, sedan pensionsstyrelsen erbjudit
förlängning av lånet mot nedsatt ränta, antagit detta erbjudande. Sanatoriets
banktillgodohavanden hade sedermera nedgått så, att de vid utgången av
år 1935 hade upgått till 118,227 kronor, vid utgången av år 1936 till 77,767
kronor och vid utgången av år 1937 till 73,069 kronor. Härav syntes framgå,
att sanatoriet för närvarande saknade medel att helt återbetala nämnda
lån och att sanatoriet således icke vore i tillfälle att fullgöra det villkor, som

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

lil

föreskrivits beträffande statens övertagande av sanatoriets övriga skuldbörda.
Däremot syntes sanatoriet vara i stånd att gälda en del av lånet i fråga.
Enligt i direktionens framställning meddelade uppgifter skulle av sanatoriets
då förefintliga banktillgodohavanden 73,069 kronor ett belopp av 7,611
kronor utgöras av donationsmedel, som ej finge fritt disponeras. Om detta
belopp avräknades, återstode banktillgodohavanden till belopp av 65,458
kronor. Direktionens uppfattning att detta belopp erfordrades såsom driftkapital
för sanatoriet vore riktig endast under förutsättning att ej förlagsmedel
kunde tillhandahållas genom förskott å sanatoriet tillkommande
statsbidrag för löpande kvartal på sätt, som tillämpades för andra jämställda
anstalter. Därest dylika förskott framdeles tillhandaliölles sanatoriet,
syntes hinder icke förefinnas för att ifrågavarande belopp eller eventuellt
det lägre belopp, som Kungl. Majit kunde finna skäligt, foges i användning
för avbetalning å sanatoriets nämnda lån å 100,000 kronor. För gäldande
av återstående del av lånet syntes det — under förutsättning att sanatoriets
lånefråga ansåges böra definitivt lösas i samband med de övriga kustsanatoriernas
och att ej annat tillvägagångssätt för frågans lösning befunnes
vara lämpligare — vara erforderligt, att ytterligare medel beviljades. Styrelsen
tillstyrkte därför, att ytterligare lån beviljades föreningen till belopp —
förslagsvis 40,000 kronor — som utöver sanatoriets disponibla, å bank innestående
medel visade sig vara erforderligt för inlösen av ifrågavarande
lån hos pensionsstyrelsen.

Sedan styrelsens utlåtande avgivits, har direktionen överlämnat redogörelse
för sanatoriets ekonomiska ställning vid utgången av oktober 1938 och
i samband därmed anhållit, att styrelsen måtte tillstyrka anslag för inlösen
av hela det lån, varom här är fråga.

Av nämnda redogörelse inhämtas, att direktionen den 31 oktober 1938
kunde fritt disponera över följande medel:

Å uppsägningsräkning.................................. kronor 20,220

Å checkräkning ...................................... » 7,110

Å sparkasseräkning .................................. » 14,733

Å postgirokonto ...................................... » 3,088

Kontant ....................................... » 4,195

Summa kronor 49,346.

I anslutning härtill har direktionen anfört bland annat:

Nu angivna belopp jämte de vårdavgifter, cirka 14,000 kronor, som beräknades
inflyta under november och december månader, utgjorde det enda
disponibla kapitalet för sanatoriets drift intill mitten av januari 1939. Eftersom
den genomsnittliga kostnaden för sjukhusets drift under ett kvartal
år 1938 uppgått till cirka 117,000 kronor och då stora utgifter för brandförsäkring
och ränta för byggnadslånen m. m. återstode, komme nämnda till
direktionens förfogande stående belopp icke att förslå. Direktionen komme
därför att göra framställning örn att i början av december som förskott
å statsbidraget för fjärde kvartalet 1938 erhålla ett belopp av 35,000 kronor.
Dylika förskott, men till mindre belopp, hade begärts och erhållits såväl i
juni som september månader 1938.

Direktionen ville särskilt framhålla, att föreningens räkenskaper inginge
i sanatoriets och att andra medel än de nu angivna icke funnes tillgängliga.
Den avsättning på 60,000 kronor för reglering av nämnda byggnadslån, som
medicinalstyrelsen anmodat direktionen göra, kunde sålunda icke komma lill
stånd.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Med anledning härav har medicinalstyrelsen i skrivelse den 17 november
1938 anmält, att då behållningen i sanatoriets räkenskaper numera syntes
hava nedgått till belopp, understigande vad styrelsen i sin skrivelse den 21
oktober 1938 beräknat, det av styrelsen tillstyrkta nya lånet till föreningen
borde böjas till förslagsvis 60,000 kronor.

Sedermera har sanatoriedirektionen ingivit ännu en skrift, vari understrykes
angelägenheten av att föreningen helt befrias från skyldighet att av
egna medel inlösa förenämnda lån hos folkpensioneringsfonden.

Av det anförda framgår, att den utredning, som legat till grund för propositionen
i ämnet föregående år, varit missvisande såtillvida, som föreningen
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium uppgivits äga större behållning
vid 1936 års utgång än vad i verkligheten varit fallet. Den nu förebragta
utredningen ådagalägger sålunda, att föreningen vid nämnda års utgång
ägde banktillgodohavanden intill ett belopp av 77,767 kronor i stället för
uppgivna 118,227 kronor. Av förstnämnda belopp utgjorde dessutom 7,611
kronor donationsmedel, som icke kunde av föreningen fritt disponeras.

Vid utgången av oktober 1938 har det disponibla beloppet nedgått ytterligare
till i runt tal 50,000 kronor. Såvitt härav kan bedömas, föreligga
alltså icke möjligheter för föreningen att, som i fjolårets proposition förutsatts,
av egna medel inlösa hela det omnämnda lånet å 100,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har nu ifrågasatt, att föreningen skulle åtminstone till
viss del av egna medel inlösa berörda lån, förslagsvis till ett belopp av

40,000 kronor. Handlingarna i ärendet synas emellertid giva vid handen,
att de medel, varöver föreningen numera fritt disponerar, i sin helhet
erfordras för driftens upprätthållande. Direktionens uppgifter härutinnan
torde bestyrkas av det förhållandet, att direktionen, trots berörda medelstillgång,
nödgats begära och även erhållit förskott å statsbidraget för de
tre sista kvartalen i och för bestridande av sanatoriets löpande utgifter. Det
synes mig under sådana omständigheter knappast vara rationellt att taga
föreningens likvida medel i anspråk för inlösen av ifrågavarande lån, då
därigenom behovet av förskottsmedel endast skulle ökas i motsvarande
grad. Jag förordar därför, att föreningen beviljas ytterligare ett ränteoch
amorteringsfritt statslån å 100,000 kronor för reglering av berörda lån
hos folkpensioneringsfonden.

För statslånets erhållande torde böra gälla motsvarande villkor som för
övriga statslån av hithörande slag. För lånet böra alltså ställas samma
säkerheter som för det nuvarande eller ock andra, vilka statskontoret i
egenskap av utbetalningsmyndighet kan finna betryggande. Tillika torde
såsom villkor för lånet böra föreskrivas, att föreningen icke må utan Kungl.
Maj:ts medgivande upptaga nya lån för byggnads- eller liknande ändamål,
ej heller nedlägga eller väsentligen förändra verksamheten vid vederbörande
anstalt. Det synes härjämte önskvärt, att erforderliga åtgärder för lånets
reglering vidtagas snarast möjligt och på sådant sätt, att regleringen är
verkställd senast den 1 oktober 1939.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

Vad slutligen angår räntan å lånet lins folkpensioneringsfonden, lärer denna
böra gäldas av statsmedel i enahanda ordning och för samma tid, som
av riksdagen godtagits beträffande kustsanatoriemas övriga, tidigare upptagna
byggnadslån.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den i januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehbsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvestering å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret
1938/39 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 5. Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg, reservations anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, med förslag till
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 framställda förslag upptog riksdagen
å beredskapsstat för nämnda budgetår till om- och tillbyggnad av posthuset
i Hälsingborg ett anslag av 175,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till den i nämnda proposition lämnade redogörelsen
torde här få erinras örn följande:

Postkontorets lokaler i Hälsingborg äro inrymda uti en postverket tillhörig
byggnad, som uppförts under åren 1902 och 1903. För att säkra tillgodoseendet
framdeles av ett beräknat behov av ökade lokaler för postkontoret
inköpte postverket efter medgivande av 1920 års riksdag för en köpeskilling
av 100,000 kronor den intill posthuset gränsande tomten nr 15 i kvarteret
Kärnan, norra.

Redan vid tiden för inköpet av denna tomt hade postkontoret tillgodogjort
sig i huvudsak alla de möjligheter till utvidgningar, som förefunnos i post -

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

huset, varjämte posthustomten var tillfullo utnyttjad, så att någon tillbyggnad
av posthuset inom det dåvarande tomtområdet icke var möjlig. Sedan
nämnda tid har en stark ökning inom alla grenar av poströrelsen ägt ruin,
vilket medfört, att frågan örn ett bebyggande av den inköpta tomten aktualiserats.
Att frågan härom hittills kunnat anstå sammanhänger bland annat
därmed, att i Hälsingborg inrättats flera postanstalter, vilka kunnat upptaga
en del av posttrafiken, särskilt vad allmänhetens direkta betjänande beträffar.

Postkontorets lokaler äro emellertid nu i hög grad otillräckliga och otillfredsställande
för sitt ändamål. En jämförelse med andra postkontor med
en poströrelse, motsvarande den vid hälsingborgskontoret, giver också vid
handen, att detta disponerar över en ovanligt liten golvareal.

Enligt upprättade ritningar skulle postkontoret genom den ifrågasatta
örn- och nybyggnaden komma att erhålla väl disponerade och tidsenliga
lokaler, tillräckliga för avsevärd tid framåt. Kostnaderna för förslagets genomförande
hava av byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 477,000 kronor,
varav på nybyggnaden å tomten nr 15 belöpa 163,000 kronor och på
örn- och tillbyggnaden samt reparation av nuvarande posthuset 314,000 kronor.
Beträffande finansieringen av företaget har förutsatts, att av postverkets
förnyelsefondsmcdel skulle tagas i anspråk tillhopa 302,000 kronor,
motsvarande dels det bokförda värdet, 65,000 kronor, av den å tomten nr 15
nu befintliga, för rivning avsedda byggnaden, dels ock hela kostnaden.

237.000 kronor, för ombyggnads- och reparationsarbetena inom det nuvarande
posthuset. Såsom kapitalökningsmedel skulle alltså erfordras ett belopp
av 175,000 kronor, motsvarande dels kostnaden för nybyggnaden å tomten
nr 15 minskad med nyssnämnda belopp av 65,000 kronor eller alltså

98.000 kronor och dels kostnaden för tillbyggnaden till posthuset å gårdssidan,
77,000 kronor. Förslaget härutinnan står i överensstämmelse med vad
i åtskilliga liknande fall tidigare tillämpats.

I .skrivelse den 1 juli 1938 har generalpoststyrelsen anfört:

De av generalpoststyrelsen tidigare påtalade olägenheterna beträffande
postkontorslokalerna i Hälsingborg hava efter hand blivit alltmera besvärande.
Särskilt inom brevbärarexpeditionen är utrymmet numera utnyttjat
till bristningsgränsen. Såsom tidigare framhållits är brevbärarexpeditionen
förlagd till posthusets källarvåning, där dagsljuset endast sparsamt tränger
in och tillfredsställande ventilation icke kan erhållas. Utöver trångboddheten
föreligger här det förhållandet, att en talrik personal dagligen måste utföra
sitt arbete i en för sitt ändamål otjänlig lokal, något som enligt styrelsens
mening i och för sig snarast bör föranleda ändring.

Vidare är postkontorets kassaexpedition alldeles för trång. Golvytan i
den för allmänheten avsedda avdelningen omfattar endast 38 nr eller endast
obetydligt större golvyta, än som för dylikt ändamål i många fall disponeras
vid postkontor utav lägsta klassen (postkontoret i Hälsingborg tillhör
klass I A). Svårigheterna att på tillfredsställande sätt betjäna allmänheten
hava också nu antagit en sådan karaktär, att generalpoststyrelsen anser
beredande av ökat utrymme för expeditionen vara ofrånkomligt.

Även i vissa andra avseenden har trångboddheten gjort sig kännbar.

Efter under hand erhållna direktiv har generalpoststyrelsen till upphörande
med utgången av september månad 1938 uppsagt kontrakten angående
sådana uthyrda lägenheter inom posthuset i fråga, vilka skulle komma att
heröras av den planerade örn- och tillbyggnaden. Årshyran för nämnda lägenheter
utgör icke mindre än 10,535 kronor, med vilket belopp avkastning -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

117

en av nu ifrågavarande fastighet för tiden från och med den 1 instundande
oktober sålunda kommer att tills vidare årligen minskas. Då det knappast
kan vara rationellt, att sagda lokaler stå outhyrda under längre tid, än som
är oundgängligen nödvändigt, lärer även nu anförda förhållande få anses
i sin mån utgöra ett skäl för igångsättande snarast ske kan av de föreslagna
om- och tillbyggnadsarbetena.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte förordna, att den beslutade om- och tillbyggnaden av
posthuset i Hälsingborg skall snarast möjligt igångsättas.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå att förhållandena Departementsvid
postkontoret i Hälsingborg numera äro sådana, att ett uppskjutande av chefenom-
och tillbyggnadsarbetena icke lämpligen längre bör äga rum. Då det
torde vara angeläget, att arbetena snarast kunna igångsättas, synes det belopp,
175,000 kronor, som erfordras för byggnadsföretaget utöver avsett belopp
ur förnyelsefonden, böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 175,000.

B. Telegrafverket.

[2.] 17. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag. I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för
nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
har jag förordat, att ett belopp av 9,200,000 kronor måtte för ifrågavarande
ändamål anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under hänvisning i övrigt till vad jag i nämnda sammanhang anfört torde
jag här få erinra örn att beloppet motsvarar dels kostnaderna, 6,800,000
kronor, för en icke förutsedd ökning under år 1938 av antalet nya telefonapparater,
dels ock det belopp av 2,400,000 kronor, varmed det av telegrafstyrelsen
äskade an slagsbeloppet för nu ifrågavarande ändamål nedsattes för
innevarande budgetår och som visat sig erforderligt för bestridande av de
med den förutsedda ökningen av antalet telefonapparater förenade kostnaderna.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 9,200,000.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.

[3.] 2. Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition
nr 275 framställda förslag (bilaga 11, punkten 16) har 1938 års riksdag
till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och
Katrineholm å beredskapsstat för budgetåret 1938,39 upptagit ett anslag
av 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1938 har järnvägsstyrelsen hemställt, att till styrelsens
förfogande måtte av förenämnda anslag å beredskapsstaten ställas
ett belopp av 500,000 kronor.

Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra örn följande: Med

bifall till Kungl. Majrts i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 24) framställda förslag anvisade riksdagen till
förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor, att
utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Såsom närmare framgår av
nämnda statsverksproposition föranleddes angivna förslag av att arbetslöshet
i och med inlandsbanans slutförande hotade ett betydande antal arbetare,
av vilka många under ett flertal år arbetat vid statens järnvägsbyggnader,
samt tillika av önskvärdheten, att den erfarenhet och skicklighet, som ifrågavarande
arbetare under årens lopp förvärvat, skulle kunna bevaras åt
statens järnvägar för att nyttiggöras vid andra arbeten av motsvarande slag.
Till det föreslagna nya arbetsföretaget förutsattes komma att överflyttas endast
den vid inlandsbaneanläggningen fast knutna specialiserade järnvägsbyggarkåren,
vilken torde haft skäl räkna med fortvarig anställning och i
sinom tid pension, men däremot icke mera tillfälligt anställda personer.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början meddelat, att den av
1937 års riksdag beslutade elektrifieringen av banorna Ånge—Bräcke—
Långsele, Bräcke—Östersund och Göteborg—Uddevalla nu fortskridit så
långt, att banorna i fråga kunde väntas färdigställda för elektrisk tågdrift
före utgången av innevarande budgetår. Av de till nämnda elektrifieringsföretag
hörande arbetena återstode, meddelar styrelsen vidare, för det dåvarande
endast montagearbetet ävensom vissa var för sig relativt obetydliga
arbeten såsom utsprängning av större normalsektion i två tunnlar mellan
Ragunda och Bispgården, vissa smärre kompletteringsarbeten på Bohusbanan,
rasering av telefonlinjen samt röjningsarbeten. Arbetet med sänkning
av spåret i tunnlarna å Bohusbanan samt alla stolpsättnings- och kabelarbeten
väntades däremot i stort sett slutförda redan inom den närmaste tiden.
Styrelsen anför härefter:

Vid sistnämnda arbeten äro för närvarande företrädesvis sysselsatta från
statens järnvägsbyggnader överflyttade äldre byggnadsarbetare med jämförelsevis
lång anställningstid. Att i fortsättningen bereda sysselsättning åt
dem vid det nu återstående montagearbetet låter sig icke göra, då detta ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

bete lämpar sig endast för yngre arbetare med viss specialutbildning. Övriga
återstående arbeten äro som nämnts av relativt ringa omfattning och kunna
alltså väntas möjliggöra fortsatt anställning endast en relativt kort tid ytterligare
av ett fåtal bland förenämnda äldre arbetare. Verkställd utredning
har givit vid handen, att efter november månads utgång möjligheter helt
saknas att bereda dem sysselsättning vid de nu pågående elektrifieringsföretagen.

För såvitt intet annat lämpligt arbete kan anvisas, ser sig järnvägsstyrelsen
alltså nödsakad att inom en relativt kort tid skrida till uppsägning av
ifrågavarande arbetare och har härom underrättat vederbörande. I anledning
härav hava representanter för de av frågan berörda under hand hos
styrelsen hemställt, att statens järnvägar om möjligt måtte finna någon utväg
att förebygga en sådan åtgärd. Det har härvid bl. a. framhållits, att
flertalet av dem, som skulle drabbas av en uppsägning, hava en relativt hög
levnadsålder och dessutom en mångårig tjänst vid statens järnvägar, samt
att vid sådant förhållande skälen för beredande av annat arbete inom
statens järnvägar vore i stort sett likartade och lika vägande som de skäl,
vilka föranledde statsmakterna att efter tillstyrkan av järnvägsstyrelsen år
1937 besluta om igångsättande av förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm.

I anslutning härtill framhåller järnvägsstyrelsen, att flertalet av de arbetare,
som nu hotas av arbetslöshet, liksom de till dubbelspårsanläggningen
Järna—Katrineholm redan överflyttade, tidigare varit anställda vid inlandsbanebygget.
Att de år 1936 kunde för de närmaste åren erhålla sysselsättning
vid pågående banelektrifiering synes järnvägsstyrelsen under sådana
förhållanden i och för sig icke utgöra anledning att behandla dem mindre
hänsynsfullt än de arbetare, åt vilka på förut nämnt sätt bereus fortsatt
anställning och utkomst vid statens järnvägar. Styrelsen anser, att det nu
liksom år 1937 framstår såsom önskvärt, att den erfarenhet och skicklighet,
som ifrågavarande arbetare under årens lopp förvärvat, må kunna bevaras
åt statens järnvägar för att nyttiggöras vid andra arbeten av ungefär likartat
slag. Järnvägsstyrelsen finner det därför skäligt och rättvist samt för
statens järnvägars del fördelaktigt, att även de arbetare, varom nu är fråga,
på lämpligt sätt beredes annat arbete inom företaget.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen emellertid saknade möjlighet att
inom ramen av hittills beslutade arbeten och därför anvisade medel ordna
denna angelägenhet. På grund härav ansåge sig styrelsen böra underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan, huruvida icke förutsättningar kunde anses
vara för handen att genom igångsättande av arbeten, vartill medel anvisats
å den för innevarande budgetår fastställda beredskapsstaten, bereda någon
utväg. Styrelsen anför härefter:

För att de å nämnda beredskapsstat upptagna anslagen skola kunna ställas
till vederbörande myndigheters förfogande skall enligt i proposition nr
275 till 1938 års riksdag gjorda uttalanden vara ådagalagt, att en väsentlig
försämring av konjunkturläget inom landet eller inom vissa näringsområden
inträtt.

Att en avgjord sådan försämring inträtt torde vara obestridligt. Så mycket
är vidare visst, att de arbetare vid elektrifieringsföretagen, vilka nu stå

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

inför ett entledigande, endast i undantagsfall torde kunna erhålla arbete hos
annan än statens järnvägar. Starka skäl synas alltså tala för att statens
järnvägar böra bereda deni fortsatt arbete, vilket efter den av 1938 års riksdag
godkända beredskapsstaten och för att möjliggöra de omedelbara åtgärder,
som äro påkallade, lämpligen synes kunna och böra ske på det sättet,
att Kungl. Majit av något å nämnda stat anvisat förskottsanslag ställer erforderligt
belopp till järnvägsstyrelsens förfogande.

Antalet lian- och byggnadsarbetare, som icke kan erhålla fortsatt sysselsättning
vid nu pågående elektrifieringsföretag, utgör enligt järnvägsstyrelsen
253. Av dessa arbetare hava, meddelar styrelsen,

47 en anställningstid vid statens järnvägar om högst 5 år,

48 en anställningstid vid statens järnvägar om 5—10 år,

26 en anställningstid vid statens järnvägar om 10—15 år,

54 en anställningstid vid statens järnvägar om 15—20 år och

78 en anställningstid vid statens järnvägar örn över 20 år.

Vid tillämpning av de år 1937 följda principerna i fråga örn överflyttning
till dubbelspårsanläggningen Järna—Katrineholm av arbetare, som dittills
varit sysselsatta vid Inlandsbanan, skulle, framhåller styrelsen, av förenämnda
arbetare ett 150-tal ifrågakomma till erhållande av annat arbete vid statens
järnvägar.

För beredande av sysselsättning åt dessa arbetare fram till den 1 juli 1939,
då styrelsen beräknar kunna inplacera dem vid arbetsföretag, vartill medel
väntas anvisade å riksstaten i vanlig ordning, kräves ett belopp av i runt
tal 500,000 kronor.

Beträffande den sysselsättning, som skulle kunna ifrågakomma för nu berörda
arbetare, anför styrelsen:

Som lämpliga arbetsobjekt framstå i nu förevarande sammanhang i första
hand de under punkt 16 i Kungl. Maj:ts proposition nr 275:1938 föreslagna
förberedande arbetena för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm
och i andra hand de under punkt 26 i samma proposition föreslagna
förberedande arbetena för elektrifiering av banan Långsele—Boden. Den
angivna ordningsföljden betingas bland annat av den omständigheten, att på
grund av ogynnsamma klimatiska förhållanden sistnämnda arbete icke gärna
kan påbörjas under senare delen av hösten. Såsom järnvägsstyrelsen anfört
i sin skrivelse den 2 mars 1938 med förslag till arbeten, vilka lämpa sig att
utföras, därest med hänsyn till läget på arbetsmarknaden så skulle befinnas
angeläget, är det däremot icke blott möjligt utan även synnerligen önskvärt
att å dubbelspåret Järna—Katrineholm bedriva arbetet i hastigare takt än
som svarar mot de å riksstaterna för ändamålet hittills anvisade anslagen.
På grund härav och med hänsyn jämväl tagen till att de år 1936 av arbetslöshet
hotade banarbetarna med relativt lång tjänstetid erhållit arbete och
utkomst vid nämnda dubbelspårsanläggning, synes det styrelsen lämpligast,
att de arbetare, varom nu är fråga, överflyttas till detta företag.

Sedermera har järnvägsstyrelsen i en i ärendet uppgjord promemoria meddelat,
att kostnaderna för ifrågavarande dubbelspårsbyggnad till och med
oktober månad 1938 uppgått till i runt tal 1,300,000 kronor. Det för ändamålet
återstående beloppet, 1,000,000 kronor, skulle ungefär täcka intill den

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

121

1 juli 1939 uppkommande kostnader för arbetets fortsatta bedrivande under
förutsättning, dels att detta bedreves med oförändrad arbetsstyrka, eller omkring
280 man, dels ock att markförvärvskostnader bleve likviderade i av
järnvägsstyrelsen förutsatt omfattning. Därest ytterligare omkring 150 man
bleve sysselsatta vid dubbelspårsarbetena, skulle tillgängliga medel — utom
den del därav, som ansetts böra reserveras för markförvärv — räcka till omkring
mitten av april månad 1939. Under förutsättning att markförvärvskostnaderna
icke behövde i sin helhet likvideras under nu löpande budgetår,
kunde arbetena med den ifrågasatta större arbetsstyrkan hållas i gång ytterligare
någon tid, eller sannolikt till omkring 1 maj 1939.

Med anledning av järnvägsstyrelsens nu ifrågavarande framställning har
Kungl. Maj:t den 3 november 1938 funnit gott förklara, att hinder icke mötte
för styrelsen att med anlitande av för ändamålet redan tillgängliga medel
bereda fortsatt anställning åt omförmälda byggnadsarbetare vid arbetena för
dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm.

De medel, som hittills anvisats för dubbelspårsbyggnaden mellan Järna Departementsoch
Katrineholm, äro beräknade för sysselsättning intill utgången av inne- chefenvarande
budgetår av en arbetsstyrka av omkring 280 man. Av skäl, som
i det föregående angivits, har det emellertid ansetts motiverat, att vid arbetena
finge sysselsättas ytterligare omkring 150 man, som blivit utan sysselsättning
på grund av att de nu pågående elektrifieringsarbetena närma sig
sin avslutning. Arbetsstyrkan vid berörda anläggning är sålunda för närvarande
cirka 430 man. Därest icke ytterligare medel under budgetåret
ställas till förfogande, måste därför ifrågavarande arbeten upphöra omkring
mitten av april eller senast omkring den 1 maj 1939 beroende på i vad mån
tillgängliga medel under tiden måste tagas i anspråk för markförvärv. Givet
är att staten icke iklätt sig eller kan ikläda sig någon sysselsättningsgaranti
för ifrågavarande arbetsstyrka. Till stöd för den ifrågasatta medelsanvisningen
kan emellertid åberopas icke blott, att de arbetare, varom
här är fråga, samtliga varit sysselsatta i arbeten för statens järnvägar
under relativt lång tid — åtskilliga av dem i över 20 års tid
— och att de vid entledigande från nu pågående arbeten knappast
kunna påräkna annan sysselsättning. På grund av den erfarenhet och skicklighet
beträffande, bland annat, spårarbeten och elektrifieringsarbeten, som
nu ifrågavarande arbetarstam besitter, torde det emellertid även ur statens
synpunkt få anses fördelaktigt, att arbetsstyrkan icke skingras utan vid ingången
av nästa budgetår finnes tillgänglig för de fortsatta arbeten av nu
angivet slag, beträffande vilka jag tidigare i dag förordat, att medel måtte
anvisas för budgetåret 1939/40. Under utgifter å kapitalbudgeten har jag
nämligen hemställt, att för elektrifiering av banan Långsele—Boden måtte
i avvaktan på blivande proposition i ämnet beräknas ett anslag å 8,000,000
kronor och att för fortsatt anläggning av dubbelspår mätte anvisas ett anslag
av 2,500,000 kronor. Såsom jag i samband med anmälan av sistnämn -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

da anslagsärende anförde, kan beräknas, att elektrifieringsarbetena å banan
Långsele—Boden på grund av klimatförhållandena kunna bedrivas i huvudsak
endast under den varmare årstiden. För att icke varje år vid vinterns
inträde behöva entlediga större delen av den med dessa arbeten sysselsatta
arbetsstyrkan skulle därför på hösten denna, i den mån den eljest icke kunde
sysselsättas, överflyttas till de pågående dubbelspårsarbetena. Genom en
dylik arbetsfördelning kan en kontinuerlig sysselsättning för relativt lång
tid beräknas för de nu berörda arbetarna.

På grund av nu anförda omständigheter och då ett bedrivande av dubbelspårsarbetena
i en något hastigare takt än vad som hittills avsetts torde
vara önskvärt, anser jag mig böra förorda, att å tilläggsstat till innevarande
budgetårs riksstat anvisas det belopp, som erfordras för att bereda den nu
med dubbelspårsbyggnad sysselsatta arbetsstyrkan arbete intill innevarande
budgetårs slut. Järnvägsstyrelsens beräkning rörande den ökade kostnaden
härför, 500,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanlåggning
mellan Järna och Katrineholm å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 500,000.

[4.] 8. Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört i samband med anmälan
om anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till försvarsberedskap vid
statens järnvägar får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 1,700,000.

Rullande materiel.

[5.] 12 a. Godsvagnar, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Majits

i proposition, nr 275, framlagda förslag (bil. 11, punkten 30) upptog
1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett anslag av

5,000,000 kronor för anskaffning av godsvagnar.

I skrivelse den 28 oktober 1938 har järnvägsstyrelsen hemställt, att av förenämnda
förskottsanslag måtte ställas till styrelsens förfogande ett belopp av

3,800,000 kronor, att användas för nyss angivna ändamål.

Järnvägsstyrelsen erinrar till en början örn att styrelsen i sin framställning
den 2 mars 1938 med förslag rörande arbeten, vilka lämpligen kunde upptagas
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, beträffande anskaffning av godsvagnar
anförde bland annat:

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

123

Tillgången på godsvagnar har icke på åtskilliga år kunnat betecknas såsom
fullt tillräcklig utan har fastmer efter hand blivit alltmera åtstramad.
För att åtminstone hjälpligt kunna tillgodose den senaste tidens efterfrågan
på sådana har det t. o. m. blivit nödvändigt att — givetvis efter en genomgående
och relativt kostsam översyn — i allmän trafik återinsätta omkring
500 vagnar, som tidigare med hänsyn till deras ej fullgoda konstruktion
och i övrigt mindervärdiga skick tagits ut från den allmänna trafiktjänsten
för att, efter några års användning vid statens järnvägars egna transporter
såsom kol- och grusvagnar m. m„ efter nedslitning utgallras.

Vidare har järnvägsstyrelsen sedan länge arbetat för en ökad användning
av statens järnvägars godsvagnar för transporter i samtrafik med enskilda
järnvägar, varigenom påtagliga fördelar skulle sta att vinna för hela landets
järnvägsväsen. Med vissa enskilda järnvägar hava separatavtal träffats, ^
varigenom statens järnvägar för dessa banor förbundit sig sörja för all godsvagnhållning
i samtrafik.

Av betydelse i detta sammanhang äro jämväl statsförvärven av enskilda
järnvägar. Det synes sålunda vara välbetänkt att i nu förevarande sammanhang,
d. v. s. i och för utjämning av arbetstillgången, medtaga en post
på 500 godsvagnar, varav ungefär två tredjedelar öppna och återstoden
slutna. Med nuvarande priser kommer anskaffningskostnaden för desamma
att belöpa sig på omkring 5,000,000 kronor. Ifrågavarande vagnbeställning
kan ske praktiskt taget omedelbart efter det medel blivit anvisade, och leverans
påräknas inom ett år.

Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att två företag, vilka tillverkade huvudsakligen
godsvagnar, anmält, att de, sedan inneliggande beställningar fullgjorts,
skulle bliva nödsakade att inskränka driften. Salunda hade aktiebolaget
svenska järnvägsverkstäderna i Falun anmält, att bolaget redan nu
sett sig nödsakat att permittera ett 50-tal man och att på nyåret, sedan
inneliggande beställningar slutlevererats, ytterligare omkring 140 man måste
permitteras eller avskedas, såvida icke beställningar snarast kunde tilldelas
företaget. Aktiebolaget Landsverk i Landskrona hade vidare anmält, att
bolaget under första kvartalet av år 1939 hade att räkna med en mycket
hastig nedgång i arbetstillgången och därför nödgades minska arbetsstyrkan
inom samtliga av vagnfabrikation berörda avdelningar, om ej en mera betydande
beställning av godsvagnar bomme till stånd inom en icke alltför
avlägsen framtid.

Järnvägsstyrelsen upplyser i anslutning härtill, att styrelsen haft tillfälle
kontrollera, att de av förenämnda företag lämnade uppgifterna vore riktiga.

Styrelsen framhåller, att styrelsen övervägt att i sina ordinarie anslagsäskanden
föreslå anvisande av medel för nu ifrågavarande ändamål, samt
anför härom vidare:

Att så icke skedde för ett år sedan berodde på att styrelsen ville se tiden
an och iakttaga all den återhållsamhet, som kunde anses förenlig med otrankomliga
praktiska hänsyn. Att något belopp för ändamalet ej heller upptagits
i styrelsens framställning angående anslag att äskas av 1939 ars riksdag,
beror på att den arbetsbrist, som för närvarande hotar ifrågavarande
verkstäder, torde kräva vidtagandet av förebyggande åtgärder i form av nya
beställningar tidigare än som skulle vara möjligt, därest anslag anvisades

124

Departements

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

först å riksstaten för budgetåret 1939/40. För statens järnvägars del spelar
det däremot ingen nämnvärd roll, örn erforderliga medel ställas till förfogande
på det ena eller andra sättet. Även det å beredskapsstaten för
andamalet upptagna förskottsanslaget skall nämligen kapitaliseras utan avskrivning,
i den mån det tages i anspråk.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts brev
den 8 juli 1938 angående vissa förberedande åtgärder beträffande i beredskapsstaten
för budgetaret 1938/39 avsedda arbeten vid statens järnvägar
anmodat aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna och aktiebolaget Landsverk
att inkomma med uppgift jämte pris på det antal godsvagnar, som —
efter tagen hänsyn till övriga påräkningsbara arbetsuppgifter av sådan karaktär,
att de lämpade sig för beredande av arbete åt berörda arbetargrupper

skulle behöva tillverkas vid företagen för att bereda en någorlunda jämn
sysselsättning under år 1939 för den arbetsstyrka, vilken normalt vore avdelad
för godsvagnfabrikation. Som svar å denna anmodan hade anbud
mlamnats från aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna å 150 slutna och
150 öppna godsvagnar samt från aktiebolaget Landsverk å 100 slutna godsvagnar,
eller sammanlagt 400 godsvagnar. Enligt järnvägsstyrelsens mening
syntes detta antal vara väl avvägt för beredande av normal arbetstillgång
vid de båda företagen.

Kostnaden för dessa 400 godsvagnar skulle, anför järnvägsstyrelsen vidare,
enligt de lämnade anbuden uppgå till i runt tal 3,800,000 kronor. Av detta
belopp utginge leveranssummorna till de två ifrågavarande verkstäderna
med respektive 1,590,000 kronor och 720,000 kronor, eller med tillsammans
i runt tal 2,300,000 kronor. Återstoden, ungefär 1,500,000 kronor, erfordrades
för likvidering av de effekter — bromsutrustning, axlar och lageranordningar
m. m. — som på sedvanligt sätt vore avsedda att tillhandahållas av
statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen hade efter omprövning funnit de offererade
priserna, vilka understege motsvarande pris vid närmast föregående
upphandlingar med omkring 6 procent, fullt skäliga och godtagbara.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,
att för anskaffning av godsvagnar måtte ställas till styrelsens förfogande ett
belopp av 3,800,000 kronor av det å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39
upptagna anslaget å 5,000,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår att statens järnvägar äro i behov
av ytterligare godsvagnar för att den under de senare åren stegrade godstrafiken
utan alltför stora svårigheter skall kunna avvecklas. Den av järnvägsstyrelsen
tidigare företagna åtgärden att efter en genomgående och relativt
dyrbar översyn i allmän trafik återinsätta omkring 500 tidigare utrangerade
vagnar torde endast temporärt kunna tillgodose det föreliggande
vagnbehovet. Behovet av ytterligare godsvagnar sammanhänger även därmed,
att statens järnvägars godsvagnar kommit till ökad användning vid
samtrafik med enskilda järnvägar. Den av järnvägsstyrelsen nu föreslagna

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

125

anskaffningen för statens järnvägar omfattar 400 godsvagnar — 250 slutna
och 150 öppna — och skulle draga en kostnad av 3.8 miljoner kronor.

Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat hava aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna
i Falun och aktiebolaget Landsverk i Landskrona till styrelsen
anmält, att bolagen skulle nödgas att i början av år 1939 inskränka
driften och genom permittering eller avskedande minska arbetsstyrkan inom
avdelningarna för godsvagnfabrikation, örn icke nya beställningar av godsvagnar
inkomme inom en snar framtid. De av bolagen lämnade uppgifterna
hava av järnvägsstyrelsen kontrollerats och befunnits riktiga. På anmodan
av järnvägsstyrelsen hava nämnda företag meddelat, att om de inom kort
erhölle beställning, aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna på 300 godsvagnar
och aktiebolaget Landsverk på 100 godsvagnar, en någorlunda jämn
sysselsättning under år 1939 skulle kunna beredas de arbetsstyrkor, vilka
vid företagen normalt vore avdelade för godsvagnfabrikation.

Genom den ifrågasatta godsvagntillverkningen för statens järnvägars
räkning skulle sålunda icke endast statens järnvägars föreliggande behov
av nya godsvagnar bliva tillgodosett utan även en hotande arbetslöshet inom
godsvagnfabrikationen vid nämnda två företag kunna avvärjas. Med hänsyn
till angivna förhållanden finner jag mig böra tillstyrka nu förevarande
framställning. Då det torde få anses angeläget, att medel för ifrågavarande
ändamål bliva disponibla redan i början av år 1939, synes beloppet
böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 3,800,000.

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken.

[6.] 2. Trollhätte kraftverk: Ny kraftstation i Trollhättan, reservations anslag.

Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört i samband med
anmälan av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till ny kraftstation
i Trollhättan får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ng kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ....................................kronor 500,000.

[7.] 2 a. Motala kraftverk: Utvidgning av Nykvarns kraftstation, re servationsanslag.

Till vissa ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Nykvarns
kraftstation i Motala ström anvisades för budgetåret 1935/36 ett reservationsanslag
av 150,000 kronor. Med hänsyn till, bland annat, att det
efter arbetenas påbörjande visat sig, att kraftstationen, som enligt ett av

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1930 års riksdag godkänt avtal för kronans räkning förvärvats från Linköpings
elektriska kraft- och belysningsaktiebolag, befann sig i ett sådant
skick, att en avsedd installation av ett fjärde maskinaggregat icke lämpligen
borde företagas utan att vissa ytterligare arbeten först utfördes, anvisades
för ändamålet för budgetåret 1937/38 ytterligare 230,000 kronor. Arbetena
vid Nykvarns kraftstation, till vilka sålunda sammanlagt anvisats 380,000
kronor förutom 80,000 kronor av statens vattenfallsverks förnyelsefond, äro
numera slutförda.

I skrivelse den 20 augusti 1938 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att de
beräknade kostnaderna för arbetena överskridits med 145,000 kronor. Härom
har styrelsen anfört:

Av ökningen bero 65,000 kronor på att såväl material- och arbetspriser
som allmänna omkostnader blivit högre än beräknats till följd av arbetets
utförande under den dyraste tiden. Resten, d. v. s. 80,000 kronor, härrör av
att grundförhållandena visade sig vara sämre än man haft anledning vänta.
De tillgängliga ritningarna över kraftstationen, vilken byggdes år 1904 av
Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag och övertogs av vattenfallsstyrelsen
den 1 januari 1931, visade sig vara ofullständiga och delvis felaktiga.
Bottenplattan i avloppet befanns icke ha de dimensioner, som ritningarna
angåvo, varför grundläggning för sugrörens förlängningar ej kunde
ske på densamma. Plattan vilade på ett lager av sten, vilket även sträckte
sig in under själva kraftstationen. Detta gjorde, att det beredde avsevärda
svårigheter att för arbetenas utförande få den erforderliga fångdammen tät,
och det inträffade ett par genombrott. Då grunden under nämnda stenlager
delvis bestod av flytsand, måste vissa oförutsedda grundförstärkningar utföras.
Ovan angivna förhållanden medförde också, att schaktnings- och betongmassorna
för sugrörsförlängningarna blevo större än som beräknats.

Styrelsen har härefter anfört, att den gamla maskinstationsbyggnaden i
samband med ombyggnaden reparerats såväl invändigt som utvändigt, varjämte
extra förstärkningsåtgärder utförts å strömbottnen nedströms om den
automatiska sektorluckan i dammen. Kostnaderna för dessa arbeten, som
sammanlagt uppgå till 59,000 kronor, avser styrelsen att påföra driftkostnaderna
såsom tillhörande normala underhållsarbeten. Styrelsen meddelar
dessutom sin avsikt att på driftkostnadernas konto föra vissa mindre belopp,
vilka eventuellt kunna komma att utbetalas till leverantörerna såsom premier
för högre verkningsgrad än som garanterats.

I fråga om sättet för bestridande av de kostnader å 145,000 kronor, varmed
de anvisade anslagen för de tidigare nämnda förbättringsarbetena överskridits,
anser styrelsen, att 80,000 kronor böra utgå av förnyelsefondsmedel,
enär de ökade kostnaderna till ett dylikt belopp berott på ett mindre ändamålsenligt
utförande av den äldre anläggningen. Det återstående beloppet,

65,000 kronor, anser styrelsen däremot böra utgå såsom tilläggsanslag å innevarande
budgetårs riksstat.

Riksräkenskapsverket har i yttrande den 17 september 1938 anfört, att
ämbetsverket icke funne hinder möta, att — i avvaktan på slutförande av
den inom ämbetsverket pågående utredningen angående användningen och

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

127

placeringen av affärsverkens förnyelsefonder — vattenfallsstyrelsens förslag
rörande täckningen av kostnaderna för ombyggnaderna samt vissa reparations-
och underhållsarbeten m. m. vid Nykvarns kraftstation godtoges.

Av den lämnade redogörelsen framgår att de för nu ifrågavarande ombygg- Departementsnads-
och förbättringsarbeten vid Nykvarns kraftstation anvisade anslagen chefen.
överskridits med tillhopa 145,000 kronor. Anslagens överskridande har framkallats
av omständigheter, som vid arbetenas kostnadsberäknande knappast
kunnat förutses. För gäldandet av merkostnaderna för arbetena erfordras
alltså, att medel ställas till vattenfallsstyrelsens disposition. Av skäl, som
styrelsen anfört, har jag i likhet med riksräkenskapsverket icke något att
erinra mot att 80,000 kronor av merkostnaderna täckas med medel ur statens
vattenfallsverks förnyelsefond. Återstående belopp, 65,000 kronor, torde böra
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Vad vattenfallsstyrelsen anfört rörande vissa till en kostnad av 59,000 kronor
uppgående underhållsarbeten m. m. har icke givit mig anledning till särskilt
uttalande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Nykvarns kraftstation å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av ..............................kronor 65,000.

[8.] 5. Norrländska kraftverken: Kraftstation vid Stadsforsen i Indals älven,

reservationsanslag. I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten
för nästa budgetår till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven har
jag förordat, att i enlighet med av vattenfallsstyrelsen därom framställt förslag
å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat anvisas ett anslag av

2,000,000 kronor till nämnda kraftstationsbygge. Det ökade anslagsbehovet
för innevarande budgetår sammanhänger med dels ökade kostnader till följd
av såväl prisstegringar å material som höjda arbetslöner, dels ock en önskan
att bedriva arbetena i en något hastigare takt än från början förutsatts.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av ..................kronor 2,000,000.

Luftfartsf on den.

[9]. 3 a. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag. I

samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till
byggande och förbättring av flygplatser har jag förordat, att ett belopp av

500,000 kronor anvisas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.
Under hänvisning i övrigt till vad jag i nämnda sammanhang anfört torde

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

jag här få erinra om att med nu ifrågavarande anslag avses att i första hand
möjliggöra ett igångsättande snarast möjligt av arbetena å det beslutade nya
flygfältet vid Visby.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av.......................... kronor 500,000.

[10.] 4. Inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport, reservationsan slag.

I aktiebolaget Aerotransport är staten innehavare av aktiemajoriteten.
I enlighet med det i propositionen den 8 mars 1935, nr 162, angående
understöd av svensk luftfart m. m. framlagda förslaget, vilket bifölls av riksdagen
(skrivelse nr 213), hava för staten tecknats A-aktier till ett sammanlagt
belopp av 2,500,000 kronor, medan aktiekapitalet i övrigt uppgår till

584,000 kronor, fördelat å 5,840 B-aktier. Enligt § 6 bolagsordningen, vilken
finnes fogad såsom bilaga vid nämnda proposition, äger staten företrädesrätt
att, då aktie gått till försäljning, inlösa densamma inom två månader
efter det aktien hembjudits för inlösen. Lösenbeloppet skall bestämmas i viss
ordning men kan, då staten inlöser aktie, icke bestämmas högre än aktiernas
nominella belopp, 100 kronor. I syfte att bereda medel för sådan inlösen
bemyndigade riksdagen i nyssnämnda skrivelse fullmäktige i riksgäldskontoret
att i fall av behov tillhandahålla medel för inlösen av aktier i
bolaget, vilka tillhöra annan än staten.

Till inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport har 1938 års riksdag
med bifall till Kungl. Majits därom framställda förslag (kapitalbudgeten, bil.
5, punkten 50) anvisat 25,100 kronor. Beloppet avsåg att bereda täckning
för inlösen av aktier jämlikt Kungl. Majits beslut den 17 september och
den 3 december 1937.

Genom beslut den 6 maj 1938 har Kungl. Majit beslutat om inlösen av
ytterligare aktier i bolaget till ett nominellt belopp av sammanlagt 34,500
kronor. I samband därmed har Kungl. Majit hemställt till fullmäktige i
riksgäldskontoret att tillhandahålla för aktieinlösningen erforderligt belopp.
Med anledning härav torde för de vid inlösningen förskjutna medlen täckning
böra beredas genom anslag å riksstaten. Lösenbeloppet för angivna
aktier har uppgått till aktiernas nominella belopp, 34,500 kronor.

I detta sammanhang torde jag få meddela, att jag med stöd av Kungl.
Majits den 16 december 1938 givna bemyndigande den 21 i samma månad
å svenska statens vägnar undertecknat överenskommelse med Stockholms
rederi aktiebolag Svea angående förvärv för svenska staten av samtliga rederibolaget
tillhöriga aktier, tillhopa 2,947 stycken, i aktiebolaget Aerotransport.
Köpeskillingen för aktierna, vilken inkluderar utdelningskuponger
från och med kupong nr 6, uppgår till sammanlagt 257,862 kronor 50 öre,
motsvarande en kurs av 87.5 procent, överenskommelsen är gällande un -

Kungl. Majus proposition nr 2. 129

eler förutsättning av Kungl. Maj:ts efter riksdagens hörande lämnade godkännande.

På grund av, bland annat, att aktiebolaget Aerotransport torde, såvitt nu
kan bedömas, för överskådlig tid framåt vara beroende av statens finansiella
stöd för att kunna tillgodose det allmännas behov av regelbundna luftfartskommunikationer,
synes det lämpligt, alt staten efter hand, då tillfälle
erbjuder sig, förvärvar B-aktierna i bolaget. Då priset för den nu erbjudna
aktieposten får anses godtagbart, anser jag, att erforderliga medel böra an
visas för köpets fullföljande.

Med hänsyn till att den med nu ifrågavarande aktier förenade rösträtten
torde böra av staten utövas å den ordinarie stämma med bolaget, som kommer
att hållas före den 1 juli 1939, synas medel för aktieköpets fullföljande
böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Då jämväl förenämnda belopp å 34,500 kronor för beredande av
täckning för inlösen av aktier lämpligen bör upptagas å samma tilläggsstat,
torde anslaget böra äskas med tillhopa (34,500 + 257,862: 50 =) 292,362
kronor 50 öre eller avrundat 293,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av ....................kronor 293,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[11.] 14 a. Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen, re servationsanslag.

För beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen
har riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag för
budgetåren 1934/35—1937/38 beviljat sammanlagt 2,375,000 kronor. Ursprungligen
beräknades kostnaderna för byggnadsföretaget till 2,312,000 kronor.
I samband med hemställan om anslag för budgetåret 1937/38 meddelade
emellertid byggnadsstyrelsen, att utöver tidigare beräknat belopp ytterligare
63,000 kronor erfordrades för byggnadsföretagets genomförande beroende
på, bland annat, viss utvidgning av arbetsprogrammet. Med anledning
av framställning av byggnadsstyrelsen den 31 maj 1937 ställde Kungl. Majit
genom beslut den 14 augusti 1937 för samma ändamål vidare 80,000 kronor
till förfogande från det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget till
oförutsedda utgifter. Sistnämnda medelsanvisning sammanhängde med alt
de tidigare uppgivna kostnaderna visat sig för lågt beräknade. Sålunda
kunde en del erforderliga arbeten i generaltullstyrelsens äldre byggnad, vilka
till undvikande av en kostnadsökning borde utföras i samband med övriga
då pågående byggnadsarbeten för tullverkets räkning, ej rymmas inom ramen
för anvisade medel.

I skrivelse den 10 oktober 1938 har byggnadsstyrelsen — under förmälan
att ytterligare kostnader uppkommit för byggnadsföretagets genomförande —

Mimny lill riksdagens protokoll 19.19. 1 sami. Nr 2. 1)

130

Kungl. Mai.ts proposition nr 2.

hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett belopp av 90,000 kronor ävensom

15,000 kronor för iordningställande av den gårdsplan, som inneslutes av generaltullstyrelsens
fastighet.

Styrelsen meddelar till en början, att byggnadsföretaget fortskridit så långt,
att numera huvudsakligen endast återstode arbetena inom huvudbyggnadens
bottenvåning, fullbordandet av de pågående arbetena inom samma byggnads
våning 2 trappor upp, iordningställande av bombskyddsrummet inom den nybyggda
delen mot Österlånggatan samt vissa kompletteringar inom södra
flygeln och å fasaderna. Styrelsen anför härefter:

Sedan hösten 1936 hava betydande prisstegringar ägt rum beträffande byggnadsmaterialier,
arbetslöner och ledningsarbeten av olika slag. För att täcka
dessa merkostnader, vilka i genomsnitt uppgått till 30 % av de upptagna byggnadskostnaderna
för sådana byggnadsföretag, för vilka förslag uppgjorts och
kostnadsutredningar verkställts tidigare än hösten 1936, hava i flertalet fall
efter framställningar från byggnadsstyrelsen särskilda anslag ställts till styrelsens
förfogande. Någon framställning i sådant avseende beträffande förevarande
byggnadsföretag har icke gjorts, enär byggnadsstyrelsen förväntat
sig kunna i viss utsträckning kompensera dessa merkostnader genom sträng
sparsamhet vid byggnadsföretagets utförande och därför icke var beredd att
göra framställningar om täckandet av desamma, förrän styrelsen kunde med
större säkerhet uppskatta den slutliga storleken av dem.

Då prisstegringarna under hösten 1936 började göra sig gällande, återstod
att utföra av byggnadsföretaget arbeten för ett belopp av omkring 425,000
kronor. Om styrelsen tidigare hade liksom i andra liknande fall gjort framställningar
om ökning av byggnadsanslagen för täckandet av prisstegringarna,
torde en dylik framställning hava utmynnat i en anslagshöjning av
30 % å 425,000 kronor eller 127,500 kronor.

I anslutning härtill meddelar styrelsen, att det emellertid numera visat sig,
att prisstegringen kunnat begränsas till 90,000 kronor, motsvarande kostna -

den för resterande byggnadsarbeten, nämligen för

huvudbyggnadens bottenvåning ........................ kronor 60,000

huvudbyggnadens våning 2 trappor upp.................. » 17,500

inredning av bombkällaren ............................ » 6,500

komplettering av södra flygeln, vissa fasadarbeten ........ » 6,000

Summa kronor 90,000.

Byggnadsstyrelsen uttalar härefter, att den gårdsplan, som inneslutes av
fastigheten tillhörande byggnadskroppar och som omfattar en yta av omkring
190 kvadratmeter, lämpligen borde, sedan byggnadsarbetena fullbordats, på
ett med hänsyn till byggnadens karaktär och ändamål tilltalande sätt iordningställas.
Avsikten vore att efter avjämning av planen å denna utlägga erforderliga
förbindelsevägar, belagda med kalkstenshällar, samt i övrigt gräsmattor,
ävensom att avstänga gården från gatumarken medelst staket och
grind av järn.

Kostnaden för dessa arbeten, som icke upptagits i tidigare kostnadsberäkningar,
uppgår enligt styrelsen till 15,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

131

Sammanlagt skulle alltså föl- byggnadsföretaget erfordras ytterligare ett belopp
av 105,000 kronor.

På grund av inträffade prisstegringar erfordras ytterligare ett belopp av Departements 90,

000 kronor för slutförande av byggnadsarbetena beträffande generaltull- chefenstyrelsens
fastighet. Med hänsyn härtill och då byggnadsstyrelsens framställning
i vad avser anvisande av 15,000 kronor för iordningställande av den
gårdsplan, som inneslutes av generaltullstyrelsens byggnad, i och för sig icke
givit mig anledning till erinran, vill jag — under erinran om att byggnadsstyrelsen,
som redan år 1937 ägde kännedom örn det ökade anslagsbehovet, lämpligen
bort anmäla förhållandet i samband med sin förut nämnda hemställan
den 31 maj 1937 — tillstyrka, att för nu angivna ändamål anvisas ett anslag
å tillhopa 105,000 kronor. Anslaget torde såsom avseende utgifter, hänförliga
till innevarande budgetår, anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nämnda
budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 105,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

133

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
på jordbruksdepartementet ankommande ärende rörande kapitalinvesteringar
å tilläggsstaten till riksstaten lör budgetaret 1938/39 och anför
därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 12. Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar,

reservationsanslag. Genom beslut den 31 augusti 1934 medgav Kungl. Maj:t,
att styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut finge såsom
rörelsekapital för Alnarps mejeri kvarhålla och i ny räkning balansera ett
belopp av 17,817 kronor 71 öre, vilket belopp motsvarade ett å mejerirörelsen
vid institutet under räkenskapsåret 1 juli 1932—30 juni 1933 uppkommet
överskott. Vidare medgav Kungl. Majit den 9 augusti 1935, att sagda
instituts styrelse finge såsom rörelsekapital för Alnarps trädgårdar kvarhålla

9,000 kronor av ett å trädgårdarnas ekonomiska verksamhet under räkenskapsåret
1 juli 1933—30 juni 1934 uppkommet överskott, under villkor att
ett häremot svarande belopp vid utgången av varje budgetår redovisades såsom
behållen fondtillgång för beredande av rörelsekapital för Alnarps trädgårdars
verksamhet och sålunda upptoges såsom skuld i vederbörande balansräkning.

I skrivelse den 20 juni 1938 har institutets styrelse — under framhållande
av behovet av rörelsemedel intill ett belopp av 100,000 å 110,000 kronor för
uppehållande av driften vid institutets särskilda rörelsegrenar — hemställt,

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

att Kungl. Majit måtte såsom rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri
och trädgårdar ställa till styrelsens förfogande ett belopp av 79,443 kronor 49
öre, motsvarande a verksamheten vid Alnarps egendom under budgetåren
1935/36 och 1936/37 uppkomna överskott, som icke i vederbörlig ordning inlevererats
till statsverket.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 30 juni 1938 av statskontoret,
den 1 juli 1938 av riksräkenskapsverket och den 6 juli 1938 av lantbruksstyrelsen.

Statskontoret har anfört följande.

Av i ärendet förebragt utredning synes ostridigt framgå, att ett rörelsekapital
å erforderligt belopp bör anvisas för upprätthållande av driften vid Alnarps
egendom, mejeri och trädgårdar. Ämbetsverket — som icke har något
att erinra mot att detta rörelsekapital tillsvidare bestämmes till 100,000 kronor
— vill uttala, att för ändamålet bör äskas ett anslag å kapitalbudgeten i
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39. Samtidigt torde emellertid
med hänsyn till detta anslags art ett anslag å motsvarande belopp böra
uppföras å driftbudgeten i samma tilläggsstat under rubriken »Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar».

I samband med att kapitalinvesteringsanslaget ställes till förfogande bör
föreläggande meddelas institutsstyrelsen att till statsverket inleverera samtliga
icke levererade överskottsmedel å driften vid de affärsdrivande avdelningarna
vid Alnarp för att redovisas å riksstatsinkomsttiteln »övriga diverse
inkomster».

Av riksräkenskapsverkets utlåtande inhämtas huvudsakligen följande.

Om medel till rörelsekapital anses böra anvisas, bör anslag för ändamålet
i vanlig ordning äskas av riksdagen.

Vad beträffar den föreliggande sakfrågan, synes det otvivelaktigt, att verksamheten
vid det nyanlagda mejeriet kräver, att erforderligt rörelsekapital
ställes till institutets förfogande. Riksräkenskapsverket anser sig dock böra
framhålla, att vad sålunda anförts endast avser det rörelsekapital för mejeriet,
som erfordras för dess lagerhållning. I övrigt torde medel för anskaffning
av inventarier och förråd i vanlig ordning kunna erhållas från de för
respektive verksamhetsgrenar avsedda inkomst- och utgiftsstaterna. Ämbetsverket
förutsätter tillika att, sedan denna fråga blivit avgjord, samtliga disponibla
överskottsmedel i avsedd ordning inlevereras till statsverket.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt att av den behållna avkastningen för
Alnarps egendom för räkenskapsåren 1935/36 och 1936/37 ett belopp av

75,000 kronor må av institutsstyrelsen användas såsom rörelsekapital för
Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar.

I anledning av institutsstyrelsens förevarande framställning har Kungl.
Majit härefter genom beslut den 12 augusti 1938 medgivit institutsstyrelsen
anstånd nied inleverering av ett belopp av 73,182 kronor 29 öre av det vid
Alnarps egendom under budgetåren 1935/36 och 1936/37 uppkomna överskottet
intill utgången av budgetåret 1938/39.

För slutligt reglerande av styrelsens för Alnarpsinstitutet behov av rörelsekapital
för upprätthållande av driften vid Alnarps egendom, mejeri och

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

135

trädgårdar torde härför erforderligt belopp böra anvisas av riksdagen. Jag
vill förorda, att för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår uppföres ett särskilt anslag å 100,000 kronor. Vid bifall härtill torde
Kungl. Maj:t — i samband med att anslaget i fråga ställes till institutsstyrelsens
förfogande — meddela föreskrift örn ^leverering till statsverket
av de av institutsstyrelsen nu såsom rörelsekapital disponerade överskottsmedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och
trädgårdar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:
Ragnar Odhnoff.

r\i. . i}! ,''

, - \

kIv■> }■

• *. **-•* * • •

: • ;> '' iV<r . v .

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

137

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid
följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 9. Vissa omkostnader för statlig lagerhållning, reservationsanslag.

Enligt beslut av 1937 och 1938 års riksdagar (prop. nr 323 och 311; r. skr.
nr 398 och 411) må för .statens räkning verkställas upphandling och upplagring
av varor från utlandet intill ett sammanlagt belopp av 140,000,000 kronor
enligt vissa angivna riktlinjer.

Verksamheten handhaves av statens reservförrådsnämnd, för vilken instruktion
utfärdats den 14 augusti 1937 (nr 754).

Till bestridande av andra utgifter för verksamheten än själva inköpskostnaden
hava för innevarande budgetår anvisats två anslag, nämligen dels
under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag till statlig lagerhållning m. m.
a 1,930,000 kronor, dels ock under kapitalbudgeten ett reservationsanslag
till vissa omkostnader för statlig lagerhållning å 4,000,000 kronor. Från
förstnämnda anslag avses skola bestridas kostnader, vilka beräknas icke
bliva vid försäljning täckta av varupriset, såsom administrationskostnader,
lagerhyror samt kostnader för vård och omsättning. Det andra anslaget

mimmi lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. ,Y;• 2.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

avses skola användas till sådana utgifter som transportkostnader inom landet,
tullar och acciser, vilka medföra en stegring av de lagrade varornas
försäljningsvärde.

Efter framställningar av statens reservförrådsnämnd har Kungl. Majit
den 8 juli och den 18 november 1938 ställt till nämndens förfogande hela
förenämnda reservationsanslag å 4,000,000 kronor med 2,000,000 kronor
varje gång.

1 skrivelse den 30 november 1938 har nu statens reservförrådsnämnd anhållit
örn förstärkning av omförmälda reservationsanslag under innevarande
budgetår med 5,000,000 kronor. Till motivering av framställningen anför
nämnden — under erinran bland annat, att nämnden i särskild skrivelse
hemställt om tillstånd att verkställa fortsatt upphandling av varor för

70,000,000 kronor ävensom att av sistnämnda belopp få använda 15,000,000
kronor redan innevarande budgetår — i huvudsak följande:

Inom nämnden hade verkställts vissa närmare kalkyler örn de för närvarande
återstående utgifterna till de ändamål, för vilka ifrågavarande reservationsanslag
avsetts, nämligen kostnader för varors lossning, transport
inom landet, intagning i magasin och liknande samt skatter och tullar.
Beräkningarna, vilka verkställts särskilt för varje varuslag för sig, hade
tagit hänsyn till hittills vunna erfarenheter av kostnader för lossning, transport
inom landet och intagning i magasin för ifrågavarande eller liknande
varor samt till storleken av de acciser och tullar, som belastade vissa varor.
Nämnden hade därvid även räknat med de kostnader, som komme att uppstå
för import och lagring av de ökade varukvantiteter, örn vilkas inköp redan
under innevarande budgetår nämnden i särskild skrivelse gjort framställning.

Med nu angivna utgångspunkter uppskattade nämnden det belopp, som
erfordrades för varors lossning, transport inom landet och intagning i magasin,
till 2,500,000 kronor. Vidare beräknade nämnden kostnaderna för tullar,
acciser och liknande avgifter till sammanlagt 4,100,000 kronor. Av det
till nämnden utanordnade beloppet, 4,000,000 kronor, återstode odisponerat
ett belopp av 1,600,000 kronor. Ytterligare erfordrades alltså (2,500,000 +

4,100,000 — 1,600,000 =) 5,000,000 kronor.

Samtliga här avsedda kostnader vore av sådan natur, att de i motsvarande
mån höjde varornas värde vid försäljning.

Såsom jag anfört vid behandlingen av frågan om anslag under tionde
huvudtiteln till statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1939/40, är jag
icke ännu beredd att taga slutlig ståndpunkt till det av reservförrådsnämnden
framförda förslaget örn ytterligare inköp av varor för reservlagring till
belopp av 70,000,000 kronor. Härav följer, att ställning ännu ej heller kan
tagas till förslaget att av nämnda belopp skulle få användas 15,000,000 kronor
redan innevarande budgetår. Oavsett hur statsmakterna komma att
ställa sig till detta spörsmål, synes det emellertid klart, att det för löpande
budgetår anvisade reservationsanslaget å 4,000,000 kronor till vissa omkostnader
för statlig lagerhållning är otillräckligt för sitt ändamål. Anledningarna
härtill torde i främsta rummet vara, dels att kostnaderna för transport

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

139

inom landet uppgått till högre belopp än som förutsetts vid anslagets beräkning,
dels att accisen å oljekakor under året höjts från 4 öre till 6 öre per
kilogram samt att inköp av oljekakor ägt rum i större utsträckning än ursprungligen
avsetts, dels ock att bensinskatten stigit från 10 öre till 12 öre
per liter.

Med hänsyn till angivna förhållanden och då det är angeläget, att lagringsverksamheten
icke hindras av brist på medel för bestridande av ifrågavarande
omkostnader, vilka, på sätt nämnden framhåller, äro av beskaffenhet
att i motsvarande grad höja varornas försäljningsvärde, tillstyrker jag,
att ytterligare anslag för ändamålet anvisas å tilläggsstat för budgetåret
1938/39. Medelsbehovet torde få beräknas till det av nämnden föreslagna
beloppet, 5,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av .....,............. kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Sehlberg.