Kungl. Maj:ts proposition nr 2 (Proposition 1934:2)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge den 7 november 1933 avslutad konvention angående
konkurs, m. m.; given Stockholms slott den 15
december 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt
med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
den 7 november 1933 avslutad konvention angående konkurs, vill Kungl. Maj :t
härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda konvention, dels, jämlikt
§ 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag
till

lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland,
Island eller Norge;

lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller
Norge;

lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs meddelade
utländska domar;

lag innefattande tillägg till konkurslagen; samt

lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling
utan konkurs.

GUSTAR

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr

Konvention niellera Danmark,
Finland, Island,
Norge og Sverige om
Konkurs.

Hans Majestset Kongen
af Danmark og Island,
Republiken Finlands Prsesident,
Hans Majestset
Norges Ronge og Hans
Majestset Kongen af Sverige,
hvilke er kommet
overens örn at afslutte en
Konvention örn Konkurs,
bar udnsevnt til deres befuldmsegtigede: -

Hans Majestset Kongen
af Danmark og Island:

For Danmark:

Sin Udenrigsminister,
Dr. phil. Peter Rochegune
Munch;

For Island:

Overordentlig Gesandt
og befuldmsegtiget Minister,
Hr. Sveinn Björnsson; Republiken

Finlands
Prsesident:

Republikens Chargé
d’Affaires a. i. i Köbenhavn,
Dr. phil. Ragnar
Numelin;

Suomen, Tanskan, Islannin,
Norjan ja Ruotsin
valmén konkurssia koskeva
sopimus.

Suomen Tasavallan
Presidentti, Hänen Majesteettinsa
Tanskan ja
Islannin Kuningas, Hänen
Majesteettinsa Norjan
Kuningas ja Hänen Majesteettinsa
Ruotsin Kuningas,
jotka ovat sopineet
konkurssia koskevan
sopimuksen tekemisestä,
ovat määränneet
valtuutetuikseen:

Suomen Tasavallan
Presidentti:

Tasavallan v. a. Asiainhoitajan
Kööpenhaminassa,
Fil. tri Ragnar Numelinin; -

Hänen Majesteettinsa
Tanskan ja Islannin Kuningas: Tanskan

puolesta:

Ulkoasiainministerinsä,
fil. tri Peter Rochegune
Munchin;

Konvention mellan Finland,
Danmark, Island,
Norge och Sverige angående
konkurs.

Republiken Finlands
President, Hans Majestät
Konungen av Danmark
och Island, Hans Majestät
Konungen av Norge och
Hans Majestät Konungen
av Sverige, vilka överenskommit
att sluta en konvention
örn konkurs, hava
till sina fullmäktige utsett: -

Republiken Finlands
President:

Republikens Chargé
d’Affaires a. i. i Köpenhamn,
fil. dr Ragnar
Numelin;

Hans Majestät Konungen
av Danmark och Island: För

Danmark:

Sin Utrikesminister, fil.
dr. Peter Rochegune
Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson,
Envoyé extraordinär
och Ministre plénipotentiaire; Hans

Majestät Konungen
av Norge:

Islannin puolesta:
Erikoislähettilään ja
täysivaltaisen ministerin,
Hra Sveinn Björnssonin;

Hans Majestset Norges Hänen Majesteettinsa
Konge: Norjan Kuningas:

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

Samningur milli Islands,
Danmerkur, Finnlands,
Noregs og Svijjoöar um
gj aldjirotaskipti.

Hans håtign konungur
Islands og Danmerkur,
Forseti lyöveldisins
Finnlands, Hans kåtign
konungur Noregs og
Hans håtign kunungur
Svijjjööar, sem hata ordiö
åsåttir um aö gera
sändning um gjaldjrotaskipti,
hata utnefnt sem
umboösmenn sina:

Hans håtign konun fur

Islands og Damnerus Fyrir

Island:

Herra Svein Björnsson,
sérlegan sendiherra
og råöherra meö umboöi:
Fyrir Danmörku:

Dr. phil. Peter Rochegune
Munch, utanrikisråöherra
sinn;

Forseti lyöveldisins
Finnlands:

Dr. phil. Ragnar Numelin,
Chargé d’Affaires
a. i. lyöveldisins i Kaupmannahöfn; -

Hans håtign konungur
Noregs:

Konvensjon mellen! Norge,
Danmark, Finnland,
Island og Sverige örn
konkurs.

Hans Majestet Norges
Konge, Hans Majestet
Kongen av Danmark og
Island, Republikken
Finnlands President og
Hans Majestet Kongen av
Sverige, som er kommet
overens örn å avslutte en
konvensjon örn konkurs,
har til sine befullmektigede
opnevnt:

Hans Majestet Norges
Konge:

Sin overordentlige Sendemann
og befullmektigede
Minister i Kjöbenhavn,
Hr. Hans Emil
Huitfeldt;

Hans Majestet Kongen
av Danmark og Island:

For Danmark:

Sin Utenriksminister,
dr. phil. Peter Rochegune
Munch;

For Island:

Overordentlig Sendemann
og befullmektiget
minister, Hr. Sveinn
Björnsson;

Republikken Finnlands
President:

Konvention mellan Sverige,
Danmark, Finland,
Island oell Norge angående
konkurs.

Hans Majestät Konungen
av Sverige, Hans Majestät
Konungen av Danmark
och Island, Republiken
Finlands President
och Hans Majestät Konungen
av Norge, vilka
överenskommit att sluta
en konvention angående
konkurs, hava till sina
fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen
av Sverige:

Sin Envoyé extraordinär
och Ministre plénipotentiaire
i Köpenhamn,
Herr Oskar Anton Herman
Ewerlöf;

Hans Majestät Konungen
av Danmark och Island: För

Danmark:

Sin Utrikesminister, fil.
dr. Peter Rochegune
Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson,
Envoyé extraordinär
och Ministre plénipotentiaire; Republiken

Finlands
President:

Kungl. Maj:ts proposition nr

Sin overordentlige Gesandt
og befuldmsegtigede
Minister i Köbenhavn,
Hr. Hans Emil Huitfeldt;

Hans Majestset Kongen
af Sverige:

Sin overordentlige Gesandt
og befuldmsegtigede
Minister i Köbenhavn,
Hr. Oskar Anton Herman
Ewerlöf; hvilke, behörigt
befuldmsegtigede, er kommet
overens om folgende
Artikler:

Artikel 1.

Konkurs, der er erklseret
i en af de kontraherende
Stater, skal ogsaa
omfatte Skyldnerens Formue
i de andre Stater.

Med Hensyn til saadan
Formue skal, forsaavidt
ikke andet i de folgende
Artikler er bestemt, anvendes
de i forstnsevnte
Stat gseldende Lovbestemmelser
örn de Indskrsenkninger,
Konkursen
medforer i Skyldnerens
Adgang til at raade över
sin Formue, örn hvad der
hörer til Boets Masse eller
gennem Afkrseftelse kan
inddrages i Massen, om
Skyldnerens Rettigheder
og Pligter under Konkursen,
örn Bestyrelsen og
Behandlingen af Boet, örn
Fordringshaveres og andre
Rettighedshaveres
Ret til Fyldestgorelse i
Konkursen, örn Udlodninger,
om Akkord og anden
Afsilning af Konkursen.

Ejendele, som efter
Lovgivningen i den Stat,

Erikoislähettiläänsä ja
täysivaltaisen ministerinsä
Kööpenhaminassa, Hra
Hans Emil Huitfeldtin;

Hänen Majesteettinsa
Ruotsin Kuningas:

Erikoislähettiläänsä ja
täysivaltaisen ministerinsä
Kööpenhaminassa, Hra
Oskar Anton Herman
Ewerlöfin;

jotka siihen asianmukaisesti
valtuutettuina
ovat sopineet seuraavista
määräyksistä:

1 artikla.

Jossakin sopimusvaltiossa
alkanut konkurssi
käsittää velallisen muissakin
sopimusvaltioissa
olevan omaisuuden.

Tällaisen omaisuuden
osalta sovellettakoon, eliel
sitta mitä jäljempänä
tassa sopimuksessa säädetään
muuta johdu, ensiksimainitun
valtion lainmääräyksiä,
jotka koskevat
konkurssin vaikufusta
velallisen oikeuteen vallita
omaisuuttaan, sitä
mitä konkurssipesään
kuuluu ja takaisinsaantia
konkurssipesään, velallisen
oikeuksia ja velvollisuuksia
konkurssin nikana,
pesän hallintoa, velkojain
maksunsaamis- ja
etuoikeutta, jaon toimittamista,
akordia ja konkurssin
päättymistä.

Omaisuus, jota velkojat
sen valtion larn mu -

Sin Envoyé extraordinaire
och Manistee plénipotentiaire
i Köpenhamn,
Herr Hans Emil Huitfeldt; Hans

Majestät Konungen
av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire
och Ministre plénipotentiaire
i Köpenhamn,
Herr Oskar Anton Herman
Ewerlöf;

vilka, därtill behörigen
befullmäktigade, överenskommit
örn följande artiklar: -

Artikel 1.

Varder någon försatt i
konkurs i fördragsslutande
stat, skall konkursen
omfatta jämväl gäldenärens
egendom i annan fördragsslutande
stat.

I fråga örn sådan egendom
skola, där ej annat
följer av vad här nedan
stadgas, lända till efterrättelse
de i förstnämnda
stat givna lagbestämmelser
örn konkursens inverkan
på gäldenärens rätt
att råda över sin egendom,
örn vad till konkursbo
hörer och örn återvinning
till konkursbo, örn
gäldenärens rättigheter
och skyldigheter under
konkurs, örn boets förvaltning,
örn borgenärers
betalnings- och förmånsrätt,
örn utdelning samt
örn ackord och avslutande
av konkurs.

Egendom, som enligt

lagen i den stat, där den

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Herra Hans Emil Huitfeldt,
sérlegan sendiherra
sinn og råöherra med umboöi
i Kaupmannahöfn;

Hans båtign konungur
Svffjööar:

Herra Oskar Anton
Herman Ewerlöf, sérlegan
sendiherra sinn og
råöherra meö umboöi i
Kaupmannahöfn; sem,
meö gildu umboöi, hafa
komiö sér saman um
eftirfarandi greinar:

1. grein.

Grjaldf rot, sem iirskurdaö
hefir veriö i einhverju
samningsrikjanna,
nser einnig til eigna
skuldunauts i hinum
rikjunum.

Um meöferöina å slikum
eignum gilda, sé
ekki ööruvisi åkveöiö i
eftirfarandi greinum, lagaåkvseöi
fess rikis, sem
gjaldf rotaskiptin eru urskuröuö
i, um feer takmarkanir,
sem gjaldfrotiö
hefir i för meö sér å
umråöarétti skuldunauts
yfir eignum sinum, svo
og um paö, hvaöa eignir
tilheyri buinu, eöa h;egt
er aö draga undir faf
meö riftun gjörninga, um
réttindi og skyldur skuldunauts
meöan stendur
å gjaldfrotaskiftum, um
stjern og meöferö biisins,
um rött kröfuhafa og
annara rétthafa til fess
aö leita fullnsegju i
gjaldfrotabiiinu, og um
uthlutun nauöasamninga
og Önnar lok gjaldfrotaskipta.

Eignir, sem ekki veröa
yfirleitt notaöar til full -

Republikkens Chargé
d’Affaires a. i. i Kjöbenhavn,
Dr. phil. Ragnar
Numelin;

Hans Majestet Kongen
av Sverige:

Sin overordentlige Sendemann
og befullmektigede
Minister i Kjöbenhavn,
Hr. Oskar Anton
Herman Ewerlöf;

h vilke, behörig befullmektigede,
er kommet overens
örn folgende artikler: Artikkel

Konkurs som er åpnet
i en av de kontraherende
stater, skal også omfatte
skyldnerens formue i de
andre stater.

Med hensyn til sådan
formue anvendes, hvis ikke
annet er bestemt i de
folgende artikler, de i
forstnevnte stat gj eldande
lovbestemmelser örn
de innskrenkninger konkursen
medforer i skyldnerens
adgang til å råde
över sin formue, örn hvad
der hörer til boets masse
eller gjennem omstotelse
kan inndras i massen,
örn skyldnerens rettigheter
og plikter under konkursen,
örn bestyrelsen
og behandlingen av boet,
örn fordringshaveres og
andre rettighetshaveres
dekningsrett i konkursen,
örn utlodninger, örn akkord
og örn avslutning
av konkursen.

Formuegjenstander som
efter loven i den stat Ilvor

Republikens Chargé
d’Affaires a. i. i Köpenhamn,
fil. dr Ragnar
Numelin;

Hans Majestät Konungen
av Norge:

Sin Envoyé extraordinär
och Ministre plénipotentiaire
i Köpenhamn,
Herr Hans Emil Huitfeldt; vilka,

därtill behörigen
befullmäktigade, överenskommit
om följande artiklar: Artikel

Varder någon försatt i
konkurs i fördragsslutande
stat, skall konkursen
omfatta jämväl gäldenärens
egendom i annan fördragsslutande
stat.

I fråga örn sådan egendom
skola, där ej annat
följer av vad här nedan
stadgas, lända till efterrättelse
de i förstnämnda
stat givna lagbestämmelser
om konkursens inverkan
på gäldenärens rätt
att råda över sin egendom,
örn vad till konkursbo
hörer och örn återvinning
till konkursbo, örn
gäldenärens rättigheter
och skyldigheter under
konkurs, om boets förvaltning,
örn borgenärers
betalnings- och förmånsrätt,
örn utdelning samt
örn ackord och avslutande
av konkurs.

Egendom, som enligt

lagen i den stat, där den

Kungl. Maj:ts proposition nr

Ilvor de findes, overbovedet
ikke kan t jené til Fyldestgorelso
af Fordringshavere,
kan ikke inddrages
i Boet.

Artikel 2.

Er der i en af Staterne
erklseret Konkurs, som
omfatter Formue i nogen
af de andre Stater, bor
Konkursbestyrelsen uden
Ophold kundgore Konkursbeslutningen
gennem
Indrykkelse i den offentlige
Kundgorelsestidende
i denne Stat og bor overensstemmende
med der
gaeldende Lov ogsaa sorge
för Tinglysning og Indforelse
i Grundbog, Skibsregister
eller andet Offentligt
Register.

Seerskilt Meddelelse örn
Konkursen bor snarest
mulig sendes til alle
kendte Fordringsbavere i
de andre Stater, medmindre
Fordringen tages
i Betragtning uden Anmeldelse.
Fordringsbavere
i de andre Stater skal
ligeledes underrettes örn
Indsigelser, som r ej ses
mod deres Fordringer.

Artikel 3.

Retterne i de kontraberende
Stater skal efter
Bogsering af Konkursbestyrelsen
i en af de andre
Stater sorge for Registrering
af Ejendele, som findes
i vedkommende Stat,

kaan, missa se on, ylipäätään
eivät voi vaatia käytettäväksi
saamistensa
suoritukseen, ei kuulu
konkurssipesään.

2 artikla.

Milloin jossakin sopimusvaltiossa
on alkanut
konkurssi, joka käsittää
toisessa sopimusvaltiossa
olevaa omaisuutta, on
konkurssiballinnon viivytyksettä
kuulutettava
konkurssipäätös viimeksimainitussa
valtiossa julkista
tiedoittamista varten
ilmestyvässä sanomalebdessä.
Konkurssiballinnon
on myös buolebdittava
siitä, etta konkurssista
vieraassa valtiossa
tebdään täman valtion
larn mukaiset merkinnät
kiinteistökirjaan tai oikeuden
pövtäkirjaan tabi
alusrekisteriin tai muubun
julkiseen rekisteriin.

Konkurssista on, niin
pian kuin tärna voi tapabtua,
läbetettävä erityinen
ilmoitus kaikille
muissa sopimusvaltioissa
oleville tunnetuille velkojille,
mikali beidan saataviaan
ei valvomattominakin
ole otettava huomioon.
Toisessa sopimusvaltiossa
ole valle velko jalle
annettakoon tieto
myöskin väitteestä, joka
tebdään bänen saamistaan
vastaan.

3 artikla.

Sopimusvaltion tuomioistuimen
on, jossakin
toisessa sopimusvaltiossa
olevan konkurssiballinnon
esityksestä, toimitettava
tuomioistuimen kotimaassa
olevan omaisuu -

finnes, överhuvud ej må
tagas i anspråk av ägarens
borgenärer, skall ej
ingå i konkursboet.

Artikel 2.

Inträffar i fördragsslutande
stat konkurs, som
omfattar egendom i annan
sådan stat, bör konkursförvaltningen
utan
dröjsmål låta kungöra
konkursbeslutet i den för
offentliga meddelanden.
avsedda tidningen i sistnämnda
stat. Konkursförvaltningen
bör ock föranstalta,
att i den främmande
staten konkursen
varder, i den mån sådant
är där påbjudet, inskriven
i fastigbetsbok eller domstolsprotokoll
(tinglyst) eller
i fartygsregister eller
annat offentligt register.

Särskilt meddelande
örn konkursen bör så snart
ske kan avlåtas till alla
kända borgenärer i de
övriga fördragsslutande
staterna med undantag
av dem, vilkas fordringar
skola utgå oberoende av
bevakning. Borgenär i
annan fördragsslutande
stat varde ock underrättad
örn jäv, som göres mot
bans fordran.

Artikel 3.

Domstol i fördragsslutande
stat bar att, på
framställning av konkursförvaltning
i annan sådan
stat, ombesörja upptecknande
av egendom, som
finnes inom landet, eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nregju kröfuhafa samkvsemt
lögum Jess lands,
|>ar sem Jaer eru, verda
ekki dregnar inn i Mich

2. grein.

Verdi i einhverju samningsrikjanna
urskuröaö
gjaldjrot, sem nrnr til
eigna i einhverju hinna
rikjanna, skal skiptarådandi
auglysa urskurdinn
um gjaldjrotaskipti
Jegar i stad i hinu siöartalda
riki, i blach Jvi er
flytur opinberar tilkynningar.
Skiptaråöandi
skal, samkveemt Jargildandi
lögum, einnig annast
um Jinglysingu,
innfserslu i fasteignaskrå,
i skipaskrå eda
adra opinbera skrå.

Öllum Jeim kröfuhöfum
i binum rikjunum,
sem kunnugt er um, skal
send sérstök tilkynning
um gjaldprotid, nema Jvf
adeina ad krafan verdi
tekin til greina ån Jess
ad benni sé lyst i buid.
Kröfuhöfum i binum rikjunum
skal einnig gefin
tilkynning um mötmseli,
sem eru sett fram gegn
kröfum Jeirra.

3. grein.

Dömstdlar samningsrikjanna
skulu, samkvsemt
beidni skiptarådanda
i einhverju hinna
rikjanna, annast um uppskrift
eigna sem i rikinu
eru, og geymslu Jeirra

de finnes, overbodet ikke
kan t jené til fyldestgjorelse
av fordringshavere,
kan ikke inndras i boet.

Artikkel 2.

Er der i en av statene
åpnet en konkurs som
omfatter formue i nogen
av de andre stater, bor
konkursboets styre uten
opbold kunngjore konkursbeslutningen
gjennem
innrykning i den offentliga
kunngjorelsestidende i
denne stat. Overensstemmende
med der gjeldende
lov bor styret også sorge
for tinglysning eller innforsel
i grunnbok, skibsregister
eller annet offentlig
register.

Särskilt underretning
örn konkursen bor, saa
snart skje kan, sendes til
alle kjente fordringshavere
i de andre stater forsåvidt
fordringene ikke
tas i betraktning uten
anmeldelse. Fordringshavere
i de andre stater skal
likeledes underrettes örn
innsigelser som reises mot
deres fordringer.

Artikkel 3.

Domstolene i de kontraberende
stater skal efter
begj Bering av styret for
et konkursbo i en av de
andre stater sorge for registrering
av formuegjenstander
som finnes i lan -

finnes, överhuvud ej må
tagas i anspråk av ägarens
borgenärer, skall ej
ingå i konkursboet.

Artikel 2.

Inträffar i fördragsslutande
stat konkurs, som
omfattar egendom i annan
sådan stat, bör konkursförvaltningen
utan
dröjsmål låta kungöra
konkursbeslutet i den för
offentliga meddelanden
avsedda tidningen i sistnämnda
stat. Konkursförvaltningen
bör ock föranstalta,
att i den främmande
staten konkursen
varder, i den mån sådant
är där påbjudet, inskriven
i fastighetsbok eller domstolsprotokoll
(tinglyst) eller
i fartygsregister eller
annat offentligt register.

Artikel 3.

Domstol i fördragsslutande
stat har att, på
framställning av konkursförvaltning
i annan sådan
stat, ombesörja upptecknande
av egendom, som
finnes inom landet, eller

Kungl. Majlis proposition nr

for midlertidig Bevaring
af Ejendelene og for Sälg
af Ejendele, som ikke hensigtsmsessig
lader sig opbevare.

För övrigt kan en Konkursbestyrelse
med Hänsyn
til Ejendele, som Andes
i en anden Stat end
den, Evor Konkursen er
erklseret, begsere Bistånd
af Myndigbederne i samme
Udstrsekning som en
indenlandsk Konkursbestyrelse.

Begseringen kan rettes
umiddelbart til vedkommende
Myndigbed. Omkostningerne
kan, örn fornodent,
forlanges udredede
forskudsvis.

Skriftstykker, som er
affattet paa Finsk eller
Isländsk, skal v aire ledsaget
af bekrseftet Overssettelse
til Dansk, Norsk
eller Svensk.

Artikel 4.

_ Sporgsmaal om, bvorvidt
Tinglysning eller Indforelse
i Grundbog er en
Betingelse for, at Retsbandler,
som Skyldneren
for Konkursen har indgaaet
örn fast Ej endom
med Tilbebor, skal bave
Gyldigbed overfor Konkursboet,
og Sporgsmaal
örn Afkraeftelse af saadanne
Retshandler afgores
efter Loven i den Stat,
Ilvor Ejendommen er beliggende.
Det samme g allder
Sporgsmaal örn, hvor -

den luetteloiminen tai
ryhdyttävä toimeen omaisuuden
säilyttämiseksi,
kunnes konkurssiballinto
voi ottaa sen huostaansa,
tai sellaisen omaisuuden
myymiseksi, jota ei sopivasti
käy säilyttäminen.

Muutoin on jossakin sopimusvaltiossa
Öjevalla
konkurssihallinnolla, mita
tulee muussa sopimusvaltiossa
olevaan omaisuuteen,
oikeus saada viranomaisilta
virka-apua missa
tapauksissa, joissa tällaista
virka-apua annetaan
sima valtiossa olevalle
konkurssiballinnolle.

Esitys, jösta tassa artiklassa
pubutaan, voidaan
tehdä suoraan asianomaiselle
viranomaiselle.
Viranomainen voi,
mikali tärna on tarpeen,
vaatia toimenpiteestä aibeutuvat
kustannukset
ennakolta suoritettaviksi.

Asiakirjaan, joka on
suomen- tai islanninkielinen,
tulee olla liitettynä
oikeaksi todistettu norjan-,
ruotsin- tai tanskankielinen
käännös.

4 artikla.

Onko merkinnän tekeminen
kiinteistökirjaan
tai oikeuden pöytäkirjaan
tarpeen, jotta velallisen
ennen konkurssia suorittamat
kiinteätä omaisuutta
tarpeistoineen koskevat
oikeustoimet olisivat
konkurssipesää sitovia,
niin myös tällaiseen omaisuuteen
kobdistuva takaisinsaantivaatimus,
on
ratkaistava sen valtion
lain mukaan, missa kiinteistö
on. Samoin ratkaistaan,
onko konkurssin

vidtagande av åtgärd för
egendomens bevarande,
intill dess den kan omhändertagas
av konkursförvaltningen,
eller för
försäljning av egendom,
som ej lämpligen kan bevaras.

I övrigt äger konkursförvaltning
i fördragsslutande
stat att, i avseende
å egendom, som finnes i
annan sådan stat, påkalla
myndighets handräckning
i de fall då sådan handräckning
skall lämnas
konkursbo inom den staten.

Framställning, som nu
är sagd, må göras omedelbart
hos myndigheten.
Skulle i något fall så erfordras,
åge myndigheten
äska förskjutande av
kostnad för åtgärden.

Handling, som är avfattad
på finska eller isländska
språket, skall vara
åtföljd av styrkt översättning
till danska, norska
eller svenska språket.

Artikel 4.

Fråga, huruvida inskrivning
i fastighetsbok
eller domstolsprotokoll
(itinglysning) utgör förutsättning
för att gäldenärens
före konkursen träffade
förfogande över fast
egendom och vad därtill
hörer skall gälla emot
konkursboet, så ock återvinningskrav,
som angår
sådan egendom, skall prövas
enligt lagen i den stat,
där fastigheten är belägen.
Detsamma gäller
fråga, huruvida konkur -

Kungl. Maj:ts proposition nr

til bråöabirgöa; Jeir
skulu einnig anuast um
sölu eigna, sem ekki er
råölegt aö geyma.

Aö ööruleyti geta skiptaråöendur,
aö Jivi er
snertir eignir, sem eru i
ööru riki en jovi, sem
gjaldfrotin eru urskurduö
i, öskaö aöstoöar yfirvaldanna,
å sama batt
og jmrlendir skiptarådendur.

Slika beiöni må senda
beint til hlutaöeigandi
yfirvalds. Krefjast må
fyrirframgreiöslu kostnaöar
vegna aöstoöarinnar,
ef Jad teist nauösynlegt.

Skjölum, sem rituö eru
å islensku eöa å finsku,
skal fylgja löggilt Ryding
å dönsku, norska
eöa scensku.

4. grein.

Um Jad, hvort J)inglysing
eöa innfsersla i
fasteignaskrå sé skilyröi
fyrir Jivi, aö löggjörningar,
sem skuldunautur
liehr gjörtfyrirgjaldirotiö
um fasteign og
jad sem henni tilheyrir,
lali gildi gagnvart gjaldirotabui,
svo og um riftun
slikra gjörninga, fer
eftir lögum {jess lands,
bär sem fasteignin er.
Sama gildir um flad,
hvort jnnglysing gjaldJirotsins
sé nauösynleg

det, for midlertidig bevaring
av gjenstandene og
for sälg av gjenstander
som ikke hensiktsmessig
lar sig opbevare.

Forovrig kan et konkursbos
styre med hensyn
til gjenstander som finnes
i en anden stat enn den
hvor konkursen er åpnet,
kreve bistånd av myndigheter
i de samme tilfelle
som styret for et innenlandsk
konkursbo.

Begj seringen kan rettes
umiddelbart til vedkommende
myndighet. Omkostningene
kan, örn förnöden!,
kreves betalt forskuddsvis.

Skriftstykker som er
avfattet på finsk eller isländsk,
skal vsere ledsaget
av bekreftet oversettelse
til dansk, norsk eller
svensk.

Artikkel 4.

Spörsmål örn tinglysning
eller innforsel i
grunnbok er nodvendig
for at rettshandler som
skyldeneren for konkursen
har foretatt vedkommende
fast eiendom med
tilbehor, skal ha gyldighet
overfor konkursboet,
og spörsmål örn omstotelse
av sådanne rettshandler
avgjores efter loven
i den stat hvor eiendommen
ligger. Det samme
gj elder spörsmål om
tinglysning av konkur -

vidtagande av åtgärd för
egendomens bevarande,
intill dess den kan omhändertagas
av konkursförvaltningen,
eller för
försäljning av egendom,
som ej lämpligen kan bevaras.

I övrigt äger konkursförvaltning
i fördragsslutande
stat att, i avseende
å egendom som finnes i
annan sådan stat, påkalla
myndighets handräckning
i de fall då sådan handräckning
skall lämnas
konkursbo inom den staten.

Framställning, som nu
är sagd, må göras omedelbart
hos myndigheten.
Skulle i något fall så erfordras,
åge myndigheten
äska förskjutande av
kostnad för åtgärden.

Handling, som är avfattad
på finska eller isländska
språket, skall vara
åtföljd av styrkt översättning
till danska, norska
eller svenska språket.

Artikel 4.

Fråga, huruvida inskrivning
i fastighetsbok
eller domstolsprotokoll
(tinglysning) utgör förutsättning
för att gäldenärens
före konkursen träffade
förfogande över fast
egendom och vad därtill
hörer skall gälla emot
konkursboet, så ock återvinningskrav,
som angår
sådan egendom, skall prövas
enligt lagen i den stat,
där fastigheten är belägen.
Detsamma gäller
fråga, huruvida konkur -

Kungl. Maj:ts proposition nr

vidt Tinglysning af Konkursen
er nodvendig for at
hindre, at Retsliandler,
som Skyldneren under
Konkursen foretager vedrorende
saadan Ej endom,
skal faa Virkning for
Boet. De tilsvarende
Sporgsmaal vedrorende
registreret Skib eller Luftfartoj
eller Part i saadanne
afgores efter Loven
i Skibets eller Luftfartojets
Hjemland.

Er efter Loven i en af
Staterne Tinglysning, Registrering
eller anden
Kundgorelse Betingelse
for, at Overdragelse eller
Underpantsaetning af andet
Losore end det i förste
Stykke omhandlede skal
bave Gyldighed overfor
Konkursboet, skal Loven
i denne Stat anvendes paa
Sporgsmaal örn en saadan
Retshandels Ugyldigbed
eller Afkrasftelse, saafremt
Genstanden findes
der ved Konkursens Indtrseden.

Sporgsmaal örn Konkursens
Indvirkning paa
en Ret, som er erbvervet
ved Udlseg eller Udpantning,
afgores efter Loven
i den Stat, bvor Porretningen
er företaget.

Artikel 5.

Sporgsmaal örn Panthaveres
Ret til under
Konkursen at soge Fyldestgorelse
i Pantet afgores
efter Loven i den
Stat, bvor Pantet findes

merkitseminen kiinteistökirjaan
tai oikeuden pöytäkirjaan
tarpeen, jottei
sellaista omaisuutta koskeva
oikeustoimi, jonka
velallinen suorittaa konkurssin
kestäessä, saavuttaisi
konkurssipesään sitovaa
vaikutusta. Vastaavanlaiset
rekisteröityä
alusta tai ilmaalusta tai
osuutta tällaiseen alukseen
koskevat kysymykset
on ratkaistava aluksen
kotimaan lain mukaan.

Millom jonkin sopimusvaltion
lain mukaan
oikeuden pöytäkirjaan
merkitseminen tai muunlainen
kirjaamismenettely
tai kuuluttaminen
on tarpeen, jotta sellaisen
irtaimen omaisuuden luovuttaminen,
johon ensimmäisen
kappaleen määräyksiä
ei ole sovellettava,
tai hallintaa luovuttamatta
tapabtuvan panttioikeuden
perustaminen tällaiseen
omaisuuteen olisi
konkurssipesää sitova, sovellettakoon,
mita tulee
mainitunlaisen oikeustoimen
pätevyyteen tai peruutumiseen,
sen valtion
lakia, jos oikeustoimen
tarkoittama omaisuus oli
sielia konkurssin alkaessa.

Konkurssin vaikutus
ulosmittauksella saavutetun
oikeuden pysyväisyyteen,
määräytyy sen
valtion lain mukaan, missa
ulosmittaus on toimitettu.

5 artikla.

Kysymys panttina olevan
tai sellaisen omaisuuden
käyttämisestä saamisen
suorittamiseen, johon
velkojalla on pidätysoikeus,
ratkaistaan sen val -

sens inskrivning i fastigbetsbok
eller domstolsprotokoll
är av betydelse
till förhindrande av att
förfogande, som gäldenären
under konkursen vidtager
beträffande sådan
egendom, erhåller laga
verkan emot konkursboet.
Yppas motsvarande frågor
beträffande registrerat
fartyg eller luftfartyg
eller lott i sådant fartyg,
varde lagen i fartygets
hemland tillämpad.

Där enligt lagen i fördragsslutande
stat införande
i domstolsprotokoll
(itinglysning) eller annat
inskrivningsförfarande eller
kungörande utgör förutsättning
för att överlåtelse
av lös egendom, varå
bestämmelserna i första
stycket ej äga tillämpning,
eller stiftande av
underpant i sådan egendom
skall gälla mot konkursbo,
skall i fråga örn
ogiltighet eller återgång
av rättshandling, som nu
är nämnd, tillämpas lagen
i den staten, såframt den
egendom rättshandlingen
avser där fanns, när konkursen
inträffade.

Huru konkurs verkar i
fråga örn beståndet av
rätt, som vinnes genom
utmätning (utlegg eller utpantning),
skall bedömas
enligt lagen i den stat,
där utmätningen ägt rum.

Artikel 5.

I fråga örn rätt att ut''
taga fordran ur egendom’
som är pantsatt eller må
kvarhållas för fordran,
skall tillämpas lagen i den
stat, där egendomen

Kungl. Majlis proposition nr 2.

til pess aö hindra, aö
löggjörningar, sem skuldunautur
gerir, meöan
aö å gjaldprotaskiptum
stendur, nm slika eign,
séu bindandi tyrir buiö.
Hliöstaeöar spurningar
um skråsett skip eöa
flugvél, eöa nm Pluta i
skipi eöa flugvél, skulu
leystar samkvsemt lögum
heimalands skipsins eöa
flugvélarinnar.

Sé svo åkveöiö i lögum
einhvers samningsrikjanna,
aö pinglysing, skråsetning,
eöa önnur birting
sé skilyröi tyrir b vi, aö
afhending eöa sjalfsvörsluveö
i börum lausafjårmunum
en penn, sem
nefndir eru i fyrstu målsgrein,
hafi gildi gagnvart
protabui, på skal fariö
eftir lögum pessa rikis
aö Jivi er snertir gildi
sliks gjörnings og um
riftun hans, ef fjårmunurinn
er par viö byrjun
gjaldprotaskipta.

lim åhrif gjaldprots
å rött, sem oröiö hefur
til viö fjårnåm eöa lögtak,
fer eftir lögum pess
lands, par sem gjöröin
hefur veriö framkvEcmd.

5. grein.

Um rött veöhafa til
pess, meöan å gjaldprotaskiptum
stendur, aö leita
fullnajgju i veöinu, skal
fariö elfir lögum pess
rikis, par sem veöiö er

sen er n0dvendig for å
hindre at rettshandler
som skyldneren under
konkursen företar med
hensyn til sådan eiendom,
skal få virkning for
boet. De tilsvarende
spörsmål vedkommende
registrert skib eller luftfartoi
eller part i sådanne
avgj ores efter loven i skibets
eller luftfartoiets
hjemland.

Er efter loven i en af
statene tinglysning, registrering
eller annen kunngj
ering nödvändig for at
overdragelse eller underpantsetning
av annet lösöre
enn nevnt i förste ledd
skal ha gyldighet overfor
konkursboet, skal loven i
denne stat anvendes på
spörsmål örn en sådan
rettshandels ugyldighet
eller omstotelighet såfremt
gjenstanden finnes
der ved konkursens aplung.

Spörsmål örn konkursens
virkning på den rett
som er erhvervet ved utlegg
eller utpantning, avgj
ores efter loven i den
stat hvor forretningen er
holdt.

Ar tikkel 5.

Spörsmål örn panthaveres
rett til under konkursen
å soke dekning av
pantet avgj ores efter loven
i den stat hvor pantet
finnes ved konkursens åp -

sens inskrivning i fastighetsbok
eller domstolsprotokoll
är av betydelse
till förhindrande av att
förfogande, som gäldenären
under konkursen vidtager
beträffande sådan
egendom, erhåller laga
verkan emot konkursboet.
Yppas motsvarande frågor
beträffande registrerat
fartyg eller luftfartyg
eller lott i sådant fartyg,
varde lagen i fartygets
hemland tillämpad.

Där enligt lagen i fördragsslutande
stat införande
i domstolsprotokoll
(tinglysning) eller annat
inskrivningsförfarande eller
kungörande utgör förutsättning
för att överlåtelse
av lös egendom, varå
bestämmelserna i första
stycket ej äga tillämpning,
eller stiftande av
underpant i sådan egendom
skall gälla mot konkursbo,
skall i fråga örn
ogiltighet eller återgång
av rättshandling, som nu
är nämnd, tillämpas lagen
i den staten, såframt den
egendom rättshandlingen
avser där fanns, när konkursen
inträffade.

Huru konkurs verkar i
fråga örn beståndet av
rätt, som vinnes genom
utmätning (utlegg eller utpantning),
skall bedömas
enligt lagen i den stat,
där utmätningen ägt rum.

Artikel 5.

I fråga örn rätt att uttaga
fordran ur egendom,
som är pantsatt eller må
kvarhållas för fordran,
skall tillämpas lagen i den
stat, där egendomen

Kungl. Majlis proposition nr 2.

ved Konkursens Indtraeden.
Denne Bestemmelse
faar tilsvarende Anvendelse
paa Sporgsmaal om
Fyldestgorelse gennem
Tilbageholdelsesret.

Konkursens Indvirkning
paa Adgangen til at
fortssette Tvangsfuldbvrdelse
i Henbold til Udlseg
eller Udpantning bestemmes
ved Loven i den Stat,
hvor Forretningen er företaget.

Artikel 6.

Fremgangsmaaden ved
Sälg af Ejendele, der hörer
til Konkursboet, bestemmes
ved Loven i den
Stat, hvor Ejendelene findes.

Artikel 7.

Sporgsmaal örn, hvorvidt
en Fordring har Fortrinsret
til Daikning af
bestemte Genstande, der
ved Konkursens Indtraeden
findes i en anden af
Staterne, og Sporgsmaal
örn Rsekkefolgen mellem
sserlige Fortrinsrettigheder,
Panterettigheder og
andre Sikkerhedsrettigheder
i saadanne Genstande
afgores efter Loven i den
Stat, hvor Genstandene
findes ved Konkursens
Indtrseden. De her nsevnte
sserlige Rettigheder
gaar forild for almindelige
F ortrinsrettigh eder.

Sporgsmaal, örn Fortrinsret
tilkommer Skatter
og andre offentlige Afgifter,
som er paalagt i en
anden af Staterne end
den, hvor Konkursen er
erklseret, afgores efter Loven
i den Stat, hvor de er
paalagt. Sporgsmaal, om

tion lain mukaan, missa
omaisuus oli konkurssin
alkaessa.

Konkurssin vaikutus
ulosmittauksen jatkumiseen
määräytyy sen valtion
lain mukaan, missa
ulosmittaus on toimitettu.

6 artikla.

Konkurssipesään kuuluvaa
omaisuutta myytäessä
meneteltäköön sen valdon
lain mukaisesti, missa
omaisuus on.

7 artikla.

Onko erityistä etuoikeutta
olemassa omaisuuteen,
joka konkurssin alkaessa
oli jossakin tedessa
sopimusvaltiossa, niin
myös useiden tällaiseen
omaisuuteen kohdistuvien
erityisten etuoikeuksien
keskenäinen arvojärjestys
ratkaistaan sen
valtion lain mukaan; missa
omaisuus oli; ja tällainen
etuoikeus tuottaa sällen
omaisuuteen paremman
oikeuden kuin yleinen
etuoikeus.

Tuottaako jossakin
muussa kuin siinä sopimusvaltiossa,
missa konkurssi
on vireillä, määrätty
vero tai muu pulkinen
maksu etuoikeuden,
on ratkaistava sen valtion
lain mukaan, missa maksu
on määrätty, ja vieraassa

fanns, då konkursen inträffade.

Beträffande konkursens
inverkan å fortgången
av utmätningsförfarande
gäde lagen i den
stat, där utmätningen ägt
rum.

Artikel 6.

Vid försäljning av egendom,
som tillhör konkursboet,
skall förfaras i enlighet
med lagen i den
stat, där egendomen finnes.

Artikel 7.

Fråga, huruvida särskild
förmånsrätt äger
rum i egendom, som vid
konkursens inträffande
fanns i annan fördragsslutande
stat, så ock fråga
örn företrädet mellan flera
särskilda förmånsrätter
i sådan egendom varde
prövad enligt lagen i den
stat, där egendomen
fanns; och gäde i den
egendomen sådan förmånsrätt
framför allmän
förmånsrätt.

Fråga, huruvida förmånsrätt
äger rum för
skatt eder annan allmän
avgift, som pålagts i annan
fördragsslutande stat
än den där konkursen är
anhängig, skall avgöras
enligt lagen i den stat, där
avgiften pålagts, och frå -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

viö byrjun gjaldj>rotaskipta.
|>etta åkvseöi gildir
å sama hatt, j>egar
um er aö raeöa fullnregju
vegna haldsréttar.

Um åhrif gjäld Jirotsins
å heimildina til fiess aö
halda åfram fullnsegjugjörö
samkvtemt fjårnåmi
eöa lögtaki, skal
fånö elfir lögunum i Jivi
riki, joar sem gjöröin er
framkvsemd.

6. grein.

Reglurnar um sölu
fjårmuna, er tilheyra
gjaldjirotabui, åkvaröast
af lögum j>ess rikis, sem
fjårmunirnir eru i.

7. grein.

Um forgangsrétt kröfu
tyrir öörum kröfum til
fullnsegju i åkveönum
munum, sem viö byrjun
gjaldftrotaskipta eru i
emhverju hinna rikjanna,
svo og um röö sérstakra
forgangsréttinda,
veöréttinda og tryggöra
réttinda . i slikum munum,
fer elfir lögunum
i Jivi riki, J>ar sem Ijårmunirnir
eru viö byrjun
gjaldjmrtaskipta. J^essi
sérstöku réttindi gänga
å undan almennum forgangskröfum.

Um forgangsrétt tyrir
sköttum og öörum opinberum
gjöldum, sem jafnaö
helir veriö niöur i ööru
samningsriki en jivi, jiar
sem gjaldjirot henr veriö
urskuröaö, fer eftir lögunum
i jivi riki, Jiar
sem sköttunum eöa gal -

ning. Denne bestemmelse
får tilsvarende anvendelse
på spörsmål örn dekning
gjennem tilbakeholdsrett.

Konkursens virkning
på adgangen til å fortsette
tvangsfullbyrdelse i lenhold
til utlegg eller utpantning
bestemmes ved
loven i den stat Ilvor forretningen
er holdt.

Artikkel 6.

Fremgangsmåten ved
sälg av formuegjenstander
som hörer til konkursboet,
bestemmes ved loven
i den stat hvor gjenstandene
finnes.

Artikkel 7.

Spörsmål örn en fordring
har fortrinsrett til
dekning av bestemte gjenstander
som ved konkursens
åpning finnes i en
annen av statene, og
spörsmål örn rekkefolgen
mellem sserlige fortrinnsrettigheter,
panterettigheder
og andre sikkerhetsrettigheter
i sådanne
gjenstander avgjores
efter loven i den stat hvor
gjenstandene finnes ved
konkursens åpning. De
her nevnte sserlige rettigheter
går foran almindelige
fortrinnsrettigheter.

Spörsmål om fortrinnsrett
tilkommer skatter og
andre offentlige avgifter
som er pålagt i en annen
av statene enn den hvor
konkursen er åpnet, avgjores
efter loven i den
stat hvor de er pålagt.
Spörsmål om fortrinns -

fanns, då konkursen inträffade.

Beträffande konkursens
inverkan å fortgången
av utmätningsförfarande
galle lagen i den
stat, där utmätningen ägt
rum.

Artikel 6.

Vid försäljning av egendom,
som tillhör konkursboet,
skall förfaras i enlighet
med lagen i den
stat, där egendomen finnes.

Artikel 7.

Fråga, huruvida förmånsrätt
äger rum för
skatt eller annan allmän
avgift, som pålagts i annan
fördragsslutande stat
än den där konkursen är
anhängig, skall avgöras
enligt lagen i den stat, där
avgiften pålagts, och frå -

Kungl. Majlis proposition nr S.

Fortrinsret tilkommer
Husie] e, skal, naar Ejendommen
ligger i en anden
Stat end den, hvor Konkursen
er erklseret, utgöres
efter Loven i den Stat,
Ilvor Ejendommen ligger.
Fortrinsretten omf atter
alene Formue i den Stat,
hvor Skatten eller Alguten
er paalagt eller Ejendommen
ligger. Er Fortrinsretten
serlig, bestemmes
Rsekkef elgen efter
förste Stykke; er den almindelig,
skal den gaa
torud for andre almindelige
Fortrinsrettigbeder.
Örn Rsekkefolgen mellem
almindelig Fortrinsret for
Skaf og de sserlige Rettigheder,
som omhandles i
förste Stykke, g selder,
uanset den der indeholdte
Bestemmelse, Loven i den
Stat, Ilvor Skatten er paalagt.
Iovrigt afgor denne
Konvention intet örn,
hvorvidt Fyldestgorelse
kan krseves i Konkursboet
for Skatter og Afgifter,
som er paalagt i en
anden af Staterne end
den, hvor Konkursen er
erklseret.

Artikel 8.

Forsaavidt Anvendelsen
af foranstaaende Bestemmelser
afhsenger af,
hvor en Formuegenstand
befinder sig, skal en Fordring,
der tilhorer Konkursskyldneren,
anses for
at vaern i den Stat, hvor
Konkursen er erklseret.
Er Fordringen knyttet til

sopimusvaltiossa olevasta
kiinteistöstä suoritettavan
huoneenvuokran
etuoikeus sen valtion lain
mukaan. Etuoikeus kohdistuu
varn siinä valtiossa
olevaan omaisuuteen,
missa maksu on määrätty
tai missa kiinteistö on.
Jos kysymykseen tuleva
etuoikeus on erityinen,
määräytyy sen arvojärjestys
sen mukaan kuin
ensimmäisessä kappaleessa
sanotaan; jos se on
yleinen, on se arvojärjestyksessä
muiden yleisten
etuoikeuksien edella. Veron
tuottaman yleisen
etuoikeuden ja jonkin erityisen
etuoikeuden keskinäisestä
arvojärjestyksestä
on, sen estämättä mita
ensimmäisessä kappaleessa
sanotaan, voimassa sen
valtion laki, missa vero on
määrätty. Laajemmalti,
kuin mita tassa on sanottu,
ei tässä sopimuksessa
ratkaista kysymystä, voidaanko
konkurssissa vaatia
suoritusta sellaiseen
julkiseen maksuun perustuvasta
saatavasta, joka
on määrätty muussa kuin
siinä sopimusvaltiossa,
missa konkurssi on alkanut.

8 artikla.

Mikali tämän sopimuksen
määräysten soveltaminen
riippuu siitä, missä
jokin omaisuus on, katsottakoon
konkurssivelallisen
saamisen, joka perustuu
juoksevaan velkakirjaan
tai muuhun saamistodisteeseen,
minka
esittäminen on saamisen

ga örn förmånsrätt för
hyra för fastighet i främmande
fördragsslutande
stat enligt lagen i den staten.
Förmånsrätten omfattar
allenast egendom i
den stat, där avgiften pålagts
eller fastigheten är
belägen. Ar förmånsrätten
särskild, bestämmes
dess plats i förmånsrättsordningen
efter vad i första
stycket sägs; är den
allmän, gäller den före annan
allmän förmånsrätt.
Örn företrädet mellan allmän
förmånsrätt för skatt
och särskild förmånsrätt
gäde, utan hinder av vad i
första stycket sägs, lagen
i den stat, där skatten pålagts.
Utöver vad nu är
sagt beröres ej av denna
konvention frågan örn
rätt att i konkurs göra
gällande fordran för allmän
avgift, som pålagts i
annan fördragsslutande
stat än den, där konkursen
inträffade.

Artikel 8.

Vid tillämpning av de
föreskrifter denna konvention
innehåller örn
egendoms befintlighet i
viss fördragsslutande stat
skall konkursgäldenärs
fordran, som är grundad

{)å löpande skuldebrev eler
annat fordringsbevis,
vars företeende utgör vill -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dunum hefur verdö jafnaö
niöur. Um forgangsrétt
tyrir husaleigu ter,
ef huseignin er i ööru
riki en Jivi, Jrar sem
gjaldfmotiö var urskuröaö,
elfir lögunum i Jivi
riki, får sem huseignin
er. Forgangsrétturinn
mer aöeins til eigna i
fvi riki, får sem sköttunum
eöa gjöldunum
er jafnaö niöur, eöa huseignin
er i. Sé um sérstakan
forgangsrétt aö
reeöa, fer um skuldarööina
samkvsemt fyrstu
målsgrein. Sé forgangskrafan
hinsvegar venjuleg,
gengur hirn å undan
öörum venjulegum forgangskröfum.
Um röö
milli venjulegra forgangsréttinda
tyrir sköttum
og sérstakra forgangsréttinda,
sem getur
um i 1. målsgrein, fer,
frått fyrir åkvseöin i
nefndri målsgrein, eftir
lögunum i fvi riki, far
sem skatturmn er lagöur
å. Aö ööru leyti er ekbert
åkveöiö i samningi
fessum um faö, hvort
fulinsegju veröi leitaö i
gjaldfrotabui fyrir sköttum
og gjöldum, sem er
jafnaö niöur i ööru af
rikjunnm en fvi, far
sem gjaldfrotin hafa verdö
urskuröuö.

8. grein.

Aö svo miklu leyti
sem aö framkvaemd undanfarandi
åkveeöa er fvi
håö, hvar tjårmunur er,
skal krata, er tilheyrir
frotamanni, ålitast vera
i fvi riki, far sem gjaldf
rotaskiptin eru årskuröuö.
Sé krafan bundin
viö skuldabréf eöa annaö

rett tilkommer husleie,
skal, når eiendommen ligger
i en annen stat enn
den hvor konkursen er åpnet,
avg] ores efter loven
i den stat hvor eiendommen
ligger. Fortrinnsretten
omfatter bäre formue
i den stat hvor skatten
eller avgiften er pålagt
eller eiendommen ligger.
Er fortrinnsretten
serlig, bestemmes rekkefolgen
efter förste ledd.
Er den almindelig, skal
den gå foran andre almindelige
fortrinnsrettigheter.
Örn rekkefolgen mellem
almindelig fortrinnsrett
for skatter og de sserlige
rettigheter som nevnes
i förste ledd, gj elder,
uten hinder av det som
der er bestemt, loven i
den stat hvor skatten er
pålagt. Forovrig avgjor
denne konvensjon intet
örn hvorvidt delning kan
kreves i konkursboet for
skatter og avgifter som
er pålagt i en annen av
statene enn den hvor konkursen
er åpnet.

Artikkel 8.

Forsåvidt anvendelsen
av foranstående bestemmelser
avhenger av hvor
en formuegjenstand finnes,
skal en fordring som
tilhorer konkurssky Idgren,
ansees for å vare i
den stat hvor konkursen
er åpnet. Er fordringen
knyttet til gj eldsbrev eller

ga om förmånsrätt för
hyra för fastighet i främmande
fördragsslutande
stat enligt lagen i den staten.
Förmånsrätten omfattar
allenast egendom i
den stat, där avgiften pålagts
eller fastigheten är
belägen. Är förmånsrätten
särskild, bestämmes
dess plats i förmånsrättsordningen
efter vad i första
stycket sägs; är den
allmän, gäller den före annan
allmän förmånsrätt.
Örn företrädet mellan allmän
förmånsrätt för skatt
och särskild förmånsrätt
gäde, utan hinder av vad i
första stycket sägs, lagen
i den stat, där skatten pålagts.
Utöver vad nu är
sagt beröres ej av denna
konvention frågan örn
rätt att i konkurs göra
gällande fordran för allmän
avgift, som pålagts i
annan fördragsslutande
stat än den, där konkursen
inträffade.

Artikel 8.

Vid tillämpning av de
föreskrifter denna konvention
innehåller örn
egendoms befintlighet i
viss fördragsslutande stat
skall konkursgäldenärs
fordran, som är grundad
på löpande skuldebrev eller
annat fordringsbevis,
vars företeende utgör vill -

Kungl. Maj:ts proposition nr

et Geeldsbrev eller andet
Dokument, hvis Förevisning
er nödvändig for at
gore den gaeldende, anses
den dog for at vaere i den
Stat, hvor Dokumentet
findes.

Registreret Skib eller
Luftfartoj anses for at befinde
sig i den Stat, hvor
det har Hjemsted, dog
ikke ved Anvendelsen af
Artikel 6.

Artikel 9.

Denne Konvention
kommer ikke til Anvendelse
paa Sporgsmaal örn
et Konkursbos Ret eller
Pligt til at indtrsede i en
af Skyldneren sluttet Aftale,
som ikke ved Konkursens
Indtrseden er helt
opfyldt fra begge Sider.

Artikel 10.

Bestemmelserne örn Anerkendelse
og Fuldbyrdelse
af Domme og Forlig
i Konvention af 16. Mårts
1932 skal ogsaa findé Anvendelse
paa Domme og
Forlig angaaende Afkrseftelse
og andet Bortfald
af Rettigheder i Tilfselde
af Konkurs, som er erklseret
i en af Staterne.

En retskraftig Afgorelse,
hvorved en Ret i en
af Staterne stadfaester en
Akkord under Konkurs,
skal havé bindende Virkning
ogsaa i de andre Stater.

Disse Bestemmelser
kommer til Anvendelse,
uanset örn Konkursen omfatter
Formue i en eller
flere af Staterne.

velkomisoikeuden edellytyksenä,
olevan siinä valtiossa,
missa asiakirja
on, mutta muun saamisen
sielia, missa konkurssi on
alkanut.

Rekisteröidyn aluksen
tai ilma-aluksen on, paitsi
6 artiklassa tarkoitetussa
tapauksessa, katsottava
olevan siinä valtiossa,
missa sen kotipaikka on.

9 ar tikla.

Täta sopimusta ei sovelleta,
millom on kysymys
konkurssipesän oikeudesta
tai velvollisuudesta
velallisen sijasta
osallistua tämän tekemään
sopimukseen, jota
konkurssin alkaessa ei ollut
puolin ja toisin täytet ty 10

artikla.

Maaliskuun 16 päivänä
1932 tehdyn sopimuksen
määräyksiä tuomioiden ja
sovintojen tunnustamisesta
ja täytäntöönpanosta
on sovellettava
myös jossakin sopimusvaltiossa
vireillä olevasta
konkurssista aiheutuvaa
oikeustoimen mitättömyyttä
tai peruutumista
koskevaan tuomioon tai
sovintoon.

Lainvoimainen päätös,
jolia jonkin sopimusvaltion
tuomioistuin on vahvistanut
konkurssissa tehdyn
akordin, olkoon voimassa
muissakin sopimusvaltioissa.

Mitä tässä on sanottu
olkoon noudatettavana
siitä riippumatta, käsittääkö
konkurssi yhdessä
tai useammassa sopimusvaltiossa
olevaa omaisuutta.

kor för rätt att utkräva
fordringen, anses befintlig
där handlingen finnes,
men annan fordran betraktas
såsom befintlig
där konkursen inträffade.

Registrerat fartyg eller
luftfartyg skall, utom i
fall som avses i artikel 6,
anses befintligt i stat, där
det har hemort.

Artikel 9.

Denna konvention äger
ej tillämpning å fråga örn
konkursbos rätt eller plikt
att tillträda ett av gäldenären
slutet avtal, som ej
var från båda sidor fullgjort,
då konkursen inträffade.

Artikel 10.

Bestämmelserna örn erkännande
och verkställighet
av dom eller förlikning
i konventionen den
16 mars 1932 skola jämväl
äga tillämpning å dom eller
förlikning rörande
rättshandlings ogiltighet
eller återgång på grund av
konkurs, som är anhängig
i fördragsslutande stat.

Lagakraftägande beslut,
varigenom domstol i en av
de fördragsslutande staterna
fastställt ackord i
konkurs, vare gällande
jämväl i de övriga.

Vad nu är sagt åge tilllämpning,
evad konkursen
omfattar egendom i en
eller flera fördragsslutande
stater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skjäl, sein framvisa jiarf
til tess aö koma fram
kröfunni, {»å skal hiin
J)ö ålitast vera i Jivi
riki, {»ar sem skjaliö er.

Skråsett skip, eda flugvél,
teist vera i j>yi riki,
Tiar sem {»aö å heimilisfang,
nema vid framkv
genad 6. greinar.

9. grein.

Äkvseöi samnings {»essa
gilda ekki um rött eöa
skyldu {»rotabus til |)_ess
aö gänga inn i samning
gerdan af skuldunaut,
sem ekki er alveg fullnrngt
af beggja hålfu viö
byrjun gjaldjirotaskipta.

10. grein.

Åkvseöin i samningi,
er uDdirritaöur var {»ann
16. mårts 1932, um viöurkenningu
og fullntegju
döma og sätta, skulu
einnig gilda um döma
og ssettir um riftanir og
aöra önytingu réttargj
örninga vegna gjald{»rots,
sem hefur veriö
urskuröaö i einhverju
samningsrikjanna.

Endanlegur urskuröur
rättar i einhverju samningsrikjanna,
er staöfestir
skuldasamninga i
gjald{»rotabui, skal hata
gudi einnig i hinum
rikjunum.

Åkvseöi {»essi gilda enda
{»ött aö gjald{»rotiö
nåi til eigna i emu eöa
fleirum rikjanna.

annet dokument hvis förevisning
er nodvondig
för å gjore den gjeldende,
ansees den dog för å v serö
i den stat hvor dokumentet
finnes.

Registrert skib eller
luftfartoi ansees for å vaern
i den stat hvor det har
hjemsted, dog ikke ved
anvendelsen av artikkel 6.

Artikkel 9.

Denne konvensjon
kommer ikke til anvendelse
på spörsmål örn et
konkursbos rett eller plikt
til å tre inn i en av skyldneren
sluttet avtale som
ikke er helt opfylt fra
begge sider ved konkursens
åpning.

Artikkel 10.

Bestemmelsene örn anerkjennelse
og fullbyrdelse
av dommer og forlik
i konvensjonen av 16.
mars 1932 skal også gjelde
dommer og forlik angående
omstotelse og tilsidesettelse
av rettsstiftelser
på grunn av en konkurs
som er åpnet i en av
statene.

En rettskraftig avgjorelse
hvorved en domstol
i en av statene stadfester
en akkord i konkurs, skal
ha bindende virkning, også
i de andre stater.

Disse bestemmelser
kommer til anvendelse uten
hensyn til örn konkursen
omfatter formue i en
eller flere av statene.

kor för rätt att utkräva
fordringen, anses befintlig
där handlingen finnes,
men annan fordran betraktas
såsom befintlig
där konkursen inträffade.

Registrerat fartyg eller
luftfartyg skall, utom i
fall som avses i artikel 6,
anses befintligt i stat där
det har hemort.

Artikel 9.

Denna konvention äger
ej tillämpning å fråga örn
konkursbos rätt eller plikt
att tillträda ett av gäldenär
en slutet avtal, som ej
var från båda sidor fullgjort,
då konkursen inträffade.

Artikel 10.

Lagakraftägande beslut,
varigenom domstol i en av
de fördragsslutande staterna
fastställt ackord i
konkurs, vare gällande
jämväl i de övriga.

Vad nu är sagt åge tillämpning,
evad konkursen
omfattar egendom i en
eller flera fördragsslutande
stater.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 2.

Artikel 11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11 artikla.

Paa Konkurs i Dödsboer
kommer denne Konvention
kun til Anvendelse,
saafremt Behandlingen
af Dodsboer i övrigt er
ordnet ved en mellen!
Staterne gseldende Konvention.

Artikel 12.

Denne Konvention linder
ogsaa Anvendelse paa
offentlig Likvidation af
Banker, saafremt Likvidationen
efter Loven i den
Stat, Ilvor Banken har sit
Ssede, udelukker Konkursbehandling.

Den Kundgorelse, som
Artikel 2 föreskriver, bor
indeholde Tilkendegivelse
af, at Likvidationen er af
en saadan Art, at den
omfattes af Konventionen.

Artikel 13.

Har Retten ved Konkursens
Erklaering grundet
sin Kompetence paa
anden Omstsendighed end
den, at Skyldneren har
eller ved sin Död havde
Bopsel i Landet, eller at
et Selskab, en Förening
eller Stiftelse, som er taget
under Konkursbehandling,
har sit Ssede i
Landet, skal dette oplyses
i Konkursbeslutningen. I
saa Fald tinder Konventionen
ikke Anvendelse
paa Konkursen. Denne
vil kunne fortssettes, uanset
örn Konkurs senere erklseres
i en anden af Staterne.

Kuolinpesän konkurssiin
sovelletaan täta sopimusta
vain sima tapauksessa,
että sopimuspuolten
kesken tehdään
sopimus siitä, miten kuolinpesää
muutoin on käsiteltävä.

12 artikla.

Täta sopimusta on sovellettava
myös pankin
julkiseen suoritusmenettelyyn,
jos tällainen menettely
sen valtion Jain
mukaan, missä pankki
sijaitsee, sulkee pois konkurssimenettelyn.

Kuulutukseen, jota 2
artiklassa tarkoitetaan,
tulee sisältyä tiedoitus,
että suoritusmenettely on
sen laatuinen, että sopimusta
on sovellettava.

13 artikla.

Jos tuomioistuin tai
tuomari tehdessään päätöksen
konkurssin alkamisesta
on perustanut toimivaltansa
muuhun kuin
siihen seikkaan, että
velallinen asuu tai kuollessaan
asui tuomioistuimen
tai tuomarin kotimaassa
tahi että konkurssipäätöksessä
tarkoitetun
yhtiön, yhdistyksen tai
säätiön kotipaikka on sielia,
on se päätöksessä mainittava.
Tällöin ei puheenaolevaa
sopimusta sovelleta
konkurssiin; ja
konkurssi voi, jossakin
muussa sopimusvaltiossa
sittemmin alkaneen konkurssin
estämättä, edelleen
jatkua.

Artikel 11.

Å dödsbos konkurs äger
konventionen tillämpning
allenast i händelse de fördragsslutande
staterna
överenskomma, huru
dödsbo i övrigt skall behandlas.

Artikel 12.

Denna konvention äger
tillämpning jämväl å offentlig
likvidation av
bank, såframt likvidationen
enligt lagen i den stat,
där banken har sitt säte,
utesluter konkursförfarande.

Den kungörelse, som
avses i artikel 2, bör innehålla
tillkännagivande,
att likvidationen är av
den beskaffenhet att konventionen
äger tillämpning.

Artikel 13.

Har vid beslut örn konkurs
rätten eller domaren
grundat sin behörighet på
annan omständighet än
att gäldenären har eller
vid sin död hade sitt hemvist
inom landet eller att
bolag, förening eller stiftelse,
som konkursbeslutet
avser, där har sitt säte,
skall detta angivas i beslutet.
Där så skett, äger
förevarande konvention
ej tillämpning å konkursen;
och må denna kunna
fortgå utan hinder av att
konkurs sedermera inträffar
i annan fördragsslutande
stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11. grein.

Samningur Jessi gildir
Jvi adeina um dånarbu,
sem tekin eru til gjaldJrotaskipta,
aö rikin hafi
gert med sér samning
um medferd dånarbua ad
ödru leyti.

12. grein.

Samningur Jessi nrnr
einnig til opinberrar
skiptamedferdar (Likvidation)
å bönkum, svo
framarlega sem skiptamedferdin,
samkvsemt logarn
Jess lands, Jar sem
bankinn hefur adsetur
sitt, utilokar gjaldjrotamedferd.

I tilkynningu Jeirri,
sem um reedir i 2. grein,
skal tekid fram, ad skiptamedferdin
sé Jess edlis,
ad samningurinn nåi til
hennar.

13. grein.

Hafi rétturinn, sem
urskurdadi gialdjrotid,
byggt heimild sina til
Jess å ödru en Jvi, ad
skuldunautur eigi, eda
hafi vid dauda sinn ått
heimilisfang i rikinu, eda
felag eda stofnun, sem
tekin er til gjaldjrotaskipta,
eigi heimilisfang
i landinu, Jå skal Jetta
tekid fram i firskurdinum
um gjaldjrotaskipti. Ef
Jad er gert gildir samningurinn
ekki um gjaldJrotaskiptin.
Gjäld protaskiptunum
er hrngt ad
halda åfram, enda Juft
ad gjaldjrot verdi seinna
urskurdad i einhverju
hinna samningsrikjanna.

Artikkel 11.

På konkurs i dodsboer
kommer denne konvensjon
bäre til anvendelse
såfremt behandlingen av
dodsboer forovrig er ordnet
ved en mellem statene
gjeldende konvensjon.

Artikkel 12.

Denne konvensjon kommer
også til anvendelse
på offentlig likvidasjon
av banker såfremt
likvidas jonen efter loven
i den stat hvor banken
har sitt sete, utelukker
konkursbehandling.

Den kunngj ering som arartikkel
2 föreskriver, ber
inneholde tilkjennegivende
örn at likvidas jonen er
av den art at den omfattes
av konvensjonen.

Artikkel 13.

Har retten ved åpning
av konkurs grunnet sin
kompetens på en annen
omstendighet enn den at
skyldneren er eller ved
sin ded var bosatt i landet,
eller at et selskap, en
förening eller en stiftelse
som er tätt under konkursbehandling,
har sit
sete i landet, skal dette
oplyses i konkursbeslutningen.
I så fall kommer
konvensjonen ikke til
anvendelse på konkursen.
Denne kan fortsettes uten
hinder av en senere åpnet
konkurs i en annen av
statene.

Artikel 11.

Å dödsbos konkurs äger
konventionen tillämpning
allenast i händelse de fördragsslutande
staterna
överenskomma, huru
dödsbo i övrigt skall behandlas.

Artikel 12.

Denna konvention äger
tillämpning jämväl å offentlig
likvidation av
bank, såframt likvidationen
enligt lagen i den stat,
där banken har sitt säte,
utesluter konkursförfarande.

Den kungörelse, som
avses i artikel 2, bör innehålla
tillkännagivande,
att likvidationen är av
den beskaffenhet att konventionen
äger tillämpning.

Artikel 13.

Artikel 14.

Kungl. Maj:ts proposition nr

14 artikla.

Artikel 14.

Udtrykket »Konkursbestyrelse«
omfatter i denne
Konvention ogsaa
Konkursretten (Skifteretten)
og Konkursdommeren.

Artikel 15.

En Tvangsakkordforhandling
udenfor Konkurs,
som er begyndt i en
af Staterne, udelukker
Aabning af Konkurs og
Tvangsakkordforhandling
i de andre Stater og medforer
der de samme Indskrsenkninger
i Adgangen
til Tvangsfuldbyrdelse
som en indenlandsk Åkkor
dforhandling.

Leder Akkordforhandlingen
til Stadfaestelse af
Akkord, skal denne v gere
bindende ogsaa i de andre
Stater.

Bestemmelserne i Artikel
13 tinder tilsvarende
Anvendelse.

Artikel 16.

Er Begseringen örn
Konkurs eller örn Akkordforhandling
indgivet til
Retten forinden Konventionens
Ikrafttraeden,
kommer Konventionen
ikke til Anvendelse.

Artikel 17.

Konventionen skal ratificeres,
og Ratifikationsdokumenterne
skal

Sanalla »konkurssihallinto«
tarkoitetaan tassa
sopimuksessa myös konkurssituomioistuinta
ja
konkurssituomaria.

15 artikla.

Jos julkinen akordikäsittely
konkurssitta on
aloitettu jossakin sopimusvaltiossa,
älköön konkurssia
tapabtuko älköönkä
akordikäsittelyä aloitettako
muussa sopimusvaltiossa;
ja viimeksimainitussa
valtiossa olevaan
omaisuuteen sovellettakoon
mita siinä valtiossa
on vastaavan tapauksen
varalta säädetty ulosmittauksesta
ja ulosmitatun
omaisuuden myymisestä.

Jos käsittely jobtaa
akordin vahvistamiseen,
olkoon tärna noudatettavana
muissakin sopimusvaltioissa.

Mita 13 artiklassa on
säädetty on vastaavasti
sovellettava niissä tapauksissa,
joista tässä artiklassa
puhutaan.

16 artikla.

Jos konkurssi johtuu
ennen tämän sopimuksen
voimaantuloa tehdystä
hakemuksesta taikka jos
julkinen akordikäsittely
konkurssitta on ennen sen
voimaantuloa aloitettu, ei
sopimusta ole sovellettava.

17 artikla.

Tämä sopimus on ratifioitava
ja ratifioimiskirjat
talletettava Tan -

Under ordet »konkursförvaltning»
inbegripes i
denna konvention jämväl
konkursdomstol och konkursdomare.

Artikel 15.

Är offentlig ackordsförhandling
utan konkurs
inledd i fördragsslutande
stat, må ej konkurs eller
offentlig ackordsförhandling
äga rum i annan sådan
stat; och skall vad
där är för motsvarande
fall stadgat i fråga örn utmätning
och utmätt egendoms
försäljning vinna
tillämpning i avseende å
egendom, som där finnes.

Leder förhandlingen till
fastställande av ackord,
vare detta gällande jämväl
i övriga fördragsslutande
stater.

Vadi artikel 13 är stadgat
skall äga motsvarande
tillämpning i fall, som i
förevarande artikel sägs.

Artikel 16.

Har konkurs följt på
ansökan, som gjorts före
konventionens ikraftträdande,
eller har offentlig
ackordsförhandling utan
konkurs inletts före
ikraftträdandet, skall
konventionen ej äga tillämpning.

Artikel 17.

Konventionen skall ratificeras,
och ratifikationshandlingarna
skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Artikkel 14.

Artikel 14.

14. grein.

Hugtakiö »skiptarådendur«
i Jessum samningi
noer einnig til skiptaréttar
og skiptardömara
(konkursdommeren).

15. grein.

Tilraun til nauöasamninga
ån gjaldjrotameöferöar,
seni byrjaö hefur
veriö å i einhverju samningsrikjanna,
utilokar
aö byrjaö sé å gjaldJrotameöferö
eöa tilrann
til nauöasamninga 1 hinum
rikjunum, og hefnr
Jar i för meö sér sömu
takmarkanir i heiröildinni
til Jess aö leita
fulin segju meö Jvingunarråöstöfun,
eins og tilraun
til nauöasamninga
i heimälandinu.

Ef tilraun til nauöasamnings
leiöir til Jess
aö slikur samningur veröur
staöfestur, Jå skal
bann einnig veröa bindandi
i binum rikjunum.

Åkvmöin i 13. grein
gilda å tils varan di bått.

16. grein.

Ef beiöni lim gjaldJrotameöferö
eöa um tilraun
til nauöasamninga
befur veriö send rétti
åöur en samningurinn
gengur i gildi, Jå nmr
hann ekki til Jeirra
skipta.

17. grein.

Samningur Jessi skal
fullgiltur, og fullgildingarskjölin
skulu sett

Uttrykket et konkursbos
styre omfatter i denne
konvensjon også konkursretten
(skifteretten) og
konkursdommeren.

Artikkel 15.

En offentlig akkordforhandling
som er åpnet i
en av statene, utelukker
åpning av konkurs og akkordforbandling
i de andre
stater og medforer
der de samme innskrsenkninger
i adgangen til
tvangsfullbyrdelse som en
innenlandsk akkordforbandling.

Leder akkordforhandlingen
til stadfestelse av
akkord, skal denne v söre
bindende også i de andre
stater.

Bestemmelsene i Artikkel
13 får tils var ende
anvendelse.

Artikkel 16.

Er beg j seringen örn
konkurs eller akkordforbandling
innkommet til
retten for konvensjonens
ikrafttreden, kommer
konvensjonen ikke til anvendelse.

Artikkel 17.

Konvensjonen skal ratificeres,
og ratifikasjonsdokumentene
skal depo -

Under ordet »konkursförvaltning»
inbegripes i
denna konvention jämväl
konkursdomstol och konkursdomare.

Artikel 15.

Är offentlig ackordsförbandling
utan konkurs
inledd i fördragsslutande
stat, må ej konkurs eller
offentlig ackordsförhandling
äga rum i annan sådan
stat; och skall vad
där är för motsvarande
fall stadgat i fråga örn utmätning
och utmätt egendoms
försäljning vinna
tillämpning i avseende å
egendom, som där finnes.

Leder förhandlingen till
fastställande av ackord,
vare detta gällande jämväl
i övriga fördragsslutande
stater.

Yad i artikel 13 är stadgat
skall äga motsvarande
tillämpning i fall, som i
förevarande artikel sägs.

Artikel 16.

Artikel 17.

Konventionen skall ratificeras,
och ratifikationshandlingarna
skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

deponeres i det danske
Udenrigsministeriums Arkiv,
saa snart ske kan.

Konventionen trseder i
Kraft mellen! de ratificerende
Stater den 1. Januar
eller den 1. Juli, der
indtraeder, naar tre Maaneder
er forlobet, efter at
mindst tre af Staterne kar
deponeret deres Ratifikationsdokumenter.
I Forkold
til senere ratificerende
Stater trseder Konventionen
i Kraft den 1.
Januar eller den 1. Juli,
der indtrseder, naar tre
Maaneder er forlobet efter
Deponeringen af Ratifikationsdokumentet.

Enkver af Staterne kan
i Forkold til kver af de
andre opsige Konventionen
med en Frist af eet
Aar til Opkor en 1. Januar
eller en 1. Juli.

Til Bekrseftelse keraf
kar de respektive befuldmsegtigede
undertegnet
nservserende Konvention
og forsvnet den med deres
Segl.

Udfserdiget i Kobenkavn
i et Eksemplar paa
Evert of folgende Sprog:
Dansk, Finsk, Isländsk,
Norsk og Svensk, og for
det svenske Sprogs Vedkommende
i to Tekster,
en for Finland og en for
Sverige, den 7. November
1933.

P. Munch.

(L. S.)

skan ulkoasiainministeriön
arkistoon niin pian
kurn tärna voi tapaktua.

Sopimus tulee voimaan
ratifioineiden valtioiden
kesken sen tammi- tai
keinäkuun 1 päivänä, joka
läkinnä seuraa kolmén
kuukauden kuluttua siitä,
kun ratifioimiskirjat on
kolmén valtion puolesta
talletettu. Myökemmin
ratifioivan valtion sukteen
sopimus tulee voimaan
sen tammi- tai keinäkuun
1 päivänä, joka
läkinnä seuraa kolmén
kuukauden kuluttua siitä,
kun ratifioimiskirja on sen
valtion puolesta talletettu.

Jokainen sopimusvaltio
voi jokaisen muun sopimusvaltion
sukteen sanoa
irti sopimuksen, joka silken
lakkaa olemasta voimassa
sen tammi-tai keinäkuun
1 päivän alusta
lukien, joka läkinnä seuraa
vuoden kuluttua siitä,
kun irtisanominen tapaktui.

Tämän vakuudeksi
ovat asianomaiset valtuutetut
allekirjoittaneet tämän
sopimuksen ja varustaneet
sen sineteillään.

Allekirjoitettu Kööpenkaminassa
yktenä suomen-,
tanskan-, islannin-,
norjan- ja ruotsinkielisenä
kappaleena, ruotsinkielisen
tekstin käsittäessä
kaksi eri tekstiä, toisen
Suomea ja toisen Ruotsia
varten, marraskuun 7 p:nä
1933.

Ragnar

(L.

deponeras i danska utrikesministeriets
arkiv så
snart ske kan.

Konventionen träder i
kraft mellan de ratificerande
staterna den 1 januari
eller den 1 juli, som
infaller näst efter det tre
månader förflutit från det
ratifikationskandlingarna
för tre av staterna deponerats.
I förkållande till
stat, som sedermera ratificerar,
träder konventionen
i kraft den 1 januari
eller den 1 juli, som infaller
näst efter det tre månader
förflutit från det ratifjkationskandlingen
för
den staten deponerades.

Envar av staterna åge i
förkållande till envar av
de övriga uppsäga konventionen
till uppkörande
från ock med den 1 januari
eller den 1 juli, som
infaller näst efter ett år
sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse kärav
kava de respektive fullmäktige
undertecknat
denna konvention ock försett
densamma med sina
sigill.

Som skedde i Köpenkamn,
i ett exemplar på
finska, danska, isländska,
norska ock svenska språken,
ock försåvitt angår
svenska språket i två texter,
en för Finland ock en
för Sverige, den 7. no v.
1933.

Numelin.

s.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

til vörslu i skjalasafni
utanrikismålaråöuneytisins
danska, eins fljött
og auöiö er.

Samningurinn gengur
i gildi milli Jeirra rikja,
er Jå hata fullgilt hann,
1. januar eda 1. juli
nystan eftir aö Jrir månuöir
eru liönir frå Jvi
aö minnst Jrju samningsrikjanna
hata afhent
fullgildingarskjöl sin aö
samningnum. Meö tilliti
til Jeirra rikja, er seinna
fullgilda samninginn,
gengur hann i gildi 1.
januar eöa 1. juli nystan
eftir aö Jrir månuöir eru
liönir frå Jivi aö fullgildingarskjaliö
var afhent.

Sérhvert samningsrikjanna
getur, gagnvart
sérhverju hinna rikjanna,
sagt upp samningnum til
Jess aö gänga dr gildi
mesta 1. januar eöa 1.
juli eftir aö eitt år er
liöiö frå uppsögninni.

Jessu til staöfestingar
hafa umboösmennirnir
undirritaö samning pennan
og sett undir hann
innsigli sin.

Gert i Kaupmannahöfn
i eimi eintaki å
islensku, dönsku, finsku,
norsku og smnsku, og aö
Jvi er ssenskuna snertir
i tveim textum, dörum
tyrir Finnland og dörum
tyrir Svijjöö, Jann 7 november
1933.

Sveinn Björnsson.

(L. s.)

neres i det danske Utenriksministeriums
arkiv så
snart skje kan.

Konvensjonen trer i
kraft mellen! de ratificerende
stater den 1 januar
eller den 1 juli som inntreffer
når tre måneder
er forlopet efteråt minst
tre av statene har deponert
sine ratifikasjonsdokumenter.
I forhold
til senere ratificerende
stater trer konvensjonen
i kraft den 1 januar eller
den 1 juli som inntreffer
når tre måneder er forlopet
fra deponeringen av
ratifikasj onsdokumentet.

Enhver av statene kan
i forhold til hver av de
andre si op konvensjonen
med en frist av ett år til
ophor den påfolgende 1
januar eller 1 juli.

Til bekreftelse herav
har de respektive befullmektigede
undertegnet
denne konvensjon og försynt
den med sine segh

Utferdiget i Kjöbenhavn
i ett eksemplar på
hvert av folgende sprog:
norsk, dansk, finsk, isländsk
og svensk, og for
det svenske sproge vedkommende
i to tekster,
en for Finnland og en for
Sverige, den 7. novbr.
1933.

Emil Huitfeldt.

(L. S.)

deponeras i danska utrikesministeriets
arkiv så
snart ske kan.

Konventionen träder i
kraft mellan de ratificerande
staterna den 1 januari
eller den 1 juli, som
infaller näst efter det tre
månader förflutit från det
ratifikationshandlingarna
för tre av staterna deponerats.
I förhållande till
stat, som sedermera ratificerar,
träder konventionen
i kraft den 1 januari
eller den 1 juli, som infaller
näst efter det tre månader
förflutit från det ratifikationshandlingen
för
den staten deponerades.

Envar av staterna åge i
förhållande till envar av
de övriga uppsäga konventionen
till upphörande
från och med den 1 januari
eller den 1 juli, som
infaller näst efter ett år
sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse härav
hava de respektive fullmäktige
undertecknat
denna konvention och försett
densamma med sina
sigill.

Som skedde i Köpenhamn,
i ett exemplar på
svenska, danska, finska,
isländska och norska språken,
och försåvitt angår
svenska språket i två texter,
en för Sverige och en
för Finland, den 7 november
1933.

Under förbehåll om ratifikation
av Kungl. Maj :t
med Riksdagens samtycke.

O. Ewerlöf.

(L. S.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark,
Finland, Island eller Norge.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Har någon, som bär i riket försättes i konkurs, egendom jämväl i Danmark,
Finland, Island eller Norge, skall konkursen omfatta sagda egendom.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas,
lända till efterrättelse vad svensk lag innehåller örn den verkan konkurs
medför beträffande gäldenärens rätt att råda över sin egendom, örn vad till
konkursbo hörer och om återvinning till konkursbo, örn gäldenärs rättigheter
och skyldigheter under konkurs, örn konkursbos förvaltning, örn borgenärers
betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning, örn ackord samt örn avslutande av
konkurs; dock skall i konkursboet ej ingå egendom, som enligt lagen i den
främmande stat, där den finnes, överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens
borgenärer.

2 §.

Inträffar här i riket konkurs, som omfattar egendom i någon av förenämnda
främmande stater, bör konkursdomaren utan dröjsmål låta i den för offentliga
meddelanden avsedda tidningen i den främmande staten kungöra beslutet örn
egendomsavträde. Konkursdomaren bör ock föranstalta, att i den främmande
staten konkursen varder, i den mån sådant är där påbjudet, inskriven i fastighetsbok
eller domstolsprotokoll (tinglyst) eller i fartygsregister eller annat
offentligt register.

3 §•

Yppas, beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort i
någon av de främmande staterna, eller lott i sådant fartyg, fråga örn återvinning
till konkursbo eller fråga, huruvida inskrivning i fartygsregister är
av betydelse för giltigheten gentemot konkursboet av gäldenärens förfogande
över fartyget elier fartygslotten, lände till efterrättelse lagen i den stat, där
fartyget har hemort.

4 §.

Där, i enlighet med lagen i den främmande staten, lös egendom varå bestämmelserna
i 3 § ej äga tillämpning är satt till underpant för gäld, skall,

Kungl. Majlis proposition nr S.

såframt egendomen, då konkursen inträffar, är kvar i den främmande staten,
lända till efterrättelse vad dess lag må innehålla rörande verkan mot konkursbo
därav, att inskrivning (tinglysning) av pantsättningen skett eller försummats.

5 §•

Huru konkurs verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning
(utlegg) i den främmande staten, samt beträffande fortgången av
där påbörjat utmätningsförfarande, skall bedömas enligt den statens lag.

6 §.

Är egendom, som vid konkursens inträffande fanns i den främmande staten,
pantsatt, eller må den enligt dess lag kvarhållas för fordran, skall den statens
lag tillämpas i fråga örn rätten att ur egendomen uttaga fordringen.

7 §•

Vid försäljning av konkursboets egendom i den främmande staten skall förfaras
i. enlighet med dess lag.

8 §.

Fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom, som vid konkursens
inträffande fanns i annan fördragsslutande stat, så oek fråga örn företrädet
mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom, varde prövad
enligt den främmande statens lag. Uppstår, beträffande egendom som här
avses, fråga örn företrädet mellan fordran med allmän och med särskild förmånsrätt,
åge den senare fordringen företräde.

Fråga, huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eller annan allmän avgift,
som pålagts i den främmande staten, eller för hushyra för där belägen fastighet,
skall bedömas enligt den statens lag. Allmän förmånsrätt, som sålunda
skall gälla, omfattar ej annan egendom än den som vid konkursens inträffande
fanns i den främmande staten, men gäller i den egendomen framför annan
allmän förmånsrätt. Vad i finsk lag finnes stadgat örn företrädet mellan allmän
förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt för annan fordran skall,
utan hinder av vad i första stycket sägs, vinna tillämpning.

9 §•

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet
i viss främmande stat skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad
på löpande skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör
villkor för rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes,
men annan fordran betraktas såsom befintlig här i riket.

Registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort här i riket eller i någon
av de främmande staterna, skall anses befintligt i den stat där det har hemort,
dock ej vid tillämpning av 7 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

10 §.

Denna lag äger ej tillämpning å fråga om konkursbos rätt eller plikt att
tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort
då konkursen inträffade.

11 §•

Har i beslut örn gäldenärens försättande i konkurs angivits, att rätten eller
konkursdomaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären
har eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket, äge denna lag ej tilllämpning.

Bolag, förening eller stiftelse skall anses hava hemvist här i riket, örn styrelsen
där har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall, där konkurs
följt på ansökan som gjorts före lagens ikraftträdande, ej äga tillämpning
å konkursen. Å dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre
Konungen meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet å sådana konkurser.

Kungl. May.ts proposition nr S.

Förslag

till

Lag

om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller

Norge.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Varder någon försatt i konkurs i Danmark, Finland, Island eller Norge,
skall konkursen omfatta jämväl gäldenärens egendom här i riket.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas,
lända till efterrättelse de i den främmande staten givna lagbestämmelser
örn den verkan konkurs medför beträffande gäldenärens rätt att råda över sin
egendom, örn vad till konkursbo hörer och örn återvinning till konkursbo, örn
gäldenärs rättigheter och skyldigheter under konkurs, örn konkursbos förvaltning,
örn borgenärers betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning, örn ackord
samt örn avslutande av konkurs; dock skall i konkursboet ej ingå egendom här
i riket, som enligt svensk lag överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens
borgenärer.

Lika med konkurs anses i denna lag sådan offentlig likvidation av bank som
enligt lagen i den främmande stat, där banken har sitt säte, utesluter konkursförfarande.

2 §.

Göres av konkursdomstol eller konkursförvaltning i stat, som i 1 § är sagd,
hos konkursdomare här i riket, inom vars ämbetsområde gäldenären äger tillgångar,
framställning örn upptecknande av den här i riket befintliga egendomen,
skall konkursdomaren förordna lämplig person att upprätta bouppteckning,
vari skola upptagas gäldenärens tillgångar här i riket med angivande av
värdet, ävensom av den gäld, för vilken sådan tillgång på grund av inteckning
eller eljest särskilt häftar.

På framställning av konkursdomstol eller konkursförvaltning i den främmande
staten har konkursdomaren ock att förordna lämplig person att omhänderhava
gäldenärens här i riket varande egendom, intill dess den kan övertagas
av konkursförvaltningen; och har den, som sålunda förordnats, jämväl att,
där egendomen är utsatt för förskämning eller snar förstörelse eller hastigt
fallande i värde eller erfordrar alltför kostsam vård, föranstalta örn försäljning
av egendomen.

Kungl. Majlis proposition nr Z.

3 §.

Är framställning hos konkursdomare gjord örn åtgärd, varom sägs i 2 §,
och finner konkursdomaren, att kostnad för åtgärden bör förskjutas, äge han
att, innan beslut fattas, av den, som åtgärden påkallat, kräva förskott med belopp,
som han prövar skäligt. Handling, som är avfattad på finska eller isländska
språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska
eller svenska språket.

4 §.

Yppas fråga örn återvinning till konkursboet av fast egendom här i riket
eller fråga, huruvida inskrivning i domstolsprotokoll eller fastighetsbok är av
betydelse för giltigheten gentemot boet av gäldenärens förfogande över sådan
egendom, varde frågan prövad enligt svensk lag.

Uppkommer motsvarande fråga beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg,
som har hemort här i riket eller i någon av de främmande staterna,
eller beträffande lott i sådant fartyg, lände till efterrättelse lagen i den stat,
där fartyget har hemort.

5 §•

Har, vid försäljning av gäldenären tillhörig lös egendom här i riket, varå
bestämmelserna i 4 § ej äro tillämpliga, denna förblivit i hans vård, eller
har sådan egendom blivit, på sätt för visst fall är därom stadgat, satt till underpant
för gäld, och är egendomen, när konkursen inträffar, kvar här i riket,
skall svensk lag lända till efterrättelse vid bedömande av fråga, huruvida avtalets
verkan mot borgenärer är beroende av att det i föreskriven ordning kungjorts
eller införts i offentligt register.

6 §.

Huru konkursen verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning
här i riket, samt beträffande fortgången av här påbörjat utmätningsförfarande
skall bedömas enligt svensk lag.

7 §•

Är egendom, som vid konkursens början fanns här i riket, pantsatt, eller
må den enligt här gällande lag kvarhållas för fordran, skall i fråga örn rätten
att ur egendomen uttaga fordringen svensk lag äga tillämpning.

8 §.

Vid försäljning av konkursboets egendom här i riket skall förfaras i enlighet
med svensk lag.

9 §•

Uppstår här i riket fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom,
som här fanns vid konkursens inträffande, eller fråga örn företrädet mellan
flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom, varde den prövad enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr SS.

svensk lag; dock skall i egendom som här avses särskild förmånsrätt städse
gälla framför allmän förmånsrätt som enligt 1 § skall komma i betraktande.

10 §.

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet
här i riket skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad på löpande
skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör villkor för rätt
att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan fordran
betraktas såsom befintlig i den främmande staten.

Registrerat fartyg eller luftfartyg, som bar hemort här i riket eller i någon
av de främmande staterna, skall anses befintligt i den stat, där det har hemort,
dock ej vid tillämpning av 8 §.

11 §•

Denna lag äger ej tillämpning å fråga örn konkursbos rätt eller plikt att
tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort då
konkursen inträffade.

12 §.

Har, i konkurs eller efter offentlig ackordsförhandling utan konkurs, ackord
blivit fastställt i någon av de främmande staterna, gälle ackordet så som vore
det bär i riket fastställt.

13 §.

Är offentlig ackordsförhandling utan konkurs inledd i någon av de främmande
staterna, må ej, så länge förhandlingen pågår, konkurs eller offentlig
ackordsförhandling äga rum här i riket, och skall vad här är stadgat örn utmätning
och utmätt egendoms försäljning vinna tillämpning i avseende å egendom,
som här finnes.

14 §.

Har, i beslut örn gäldenärens försättande i konkurs eller inledande av offentlig
ackordsförhandling utan konkurs, angivits, att rätten eller domaren grundat
sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin
död hade sitt hemvist i den främmande staten, skall denna lag ej äga tillämpning
utan konkursen eller ackordsförhandlingen fortgå.

Främmande bolag, förening eller stiftelse skall anses hava hemvist i den
stat, där bolaget, föreningen eller stiftelsen har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga tilllämpning,
där konkursen följt på ansökan, som gjorts före lagens ikraftträdande,
eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs inletts före ikraftträdandet.
Å dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen
meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet å sådana konkurser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

om erkännande och verkställighet ay vissa, i anledning av konkurs
meddelade utländska domar.

Härigenom förordnas som följer:

Har domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge meddelat dom rörande
rättshandlings ogiltighet eller återgång på grund av konkurs, som inträffat
i någon av nämnda stater eller här i riket, eller har i någon av staterna förlikning
i sådan fråga ingåtts inför förlikningskommission eller domstol, skola
i avseende å erkännande och verkställighet av domen eller förlikningen lända
till efterrättelse föreskrifterna i lagen den 2 december 1932 om erkännande
och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, Island eller
Norge.

Vad sålunda är stadgat äger dock ej tillämpning, där av konkursbeslutet
framgår, att gäldenären ej har hemvist i någon av staterna.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga
tillämpning å dom som givits eller förlikning som ingåtts före nämnda dag.
Å dom eller förlikning rörande rättshandlings ogiltighet eller återgång i anledning
av dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen
meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet i sådana fall.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

innefattande tillägg till konkurslagen.

Härigenom förordnas, att i konkurslagen skall, efter 18 §, intagas en paragraf
med följande nummer och lydelse:

18 a §.

Har vid beslut örn gäldenärens försättande i konkurs rätten eller konkursdomaren
grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har
eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket eller, då fråga är örn bolag,
förening eller stiftelse, att styrelsen där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling

utan konkurs.

Härigenom förordnas, att i lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling
utan konkurs (nr 227) skall intagas en paragraf med följande nummer och
lydelse:

7 a §.

Har vid beslut örn inledande av ackordsförhandling konkursdomaren grundat
sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin
död hade sitt hemvist här i riket eller, då fråga är örn bolag, förening eller
stiftelse, att styrelsen där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 27 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,
Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Föredraganden anmäler inom lagberedningen utarbetade, av motiv åtföljda
förslag till dels konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge angående konkurs, dels ock följande lagar:

1) lag med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark,
Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island
eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs
meddelade utländska domar; samt

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag
mätte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Erik H:son Malm.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami.

Nr SS.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler ett av lagberedningen
den 29 december 1932 avgivet betänkande (statens offentl. utredn.
1933:1), däri under rubriken Lagberedningens förslag angående vissa internationella
rättsförhållanden XV sammanförts dels ett av särskilda delegerade
uppgjort förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge angående konkurs, dels inom beredningen uppgjorda förslag
till lagar, som betingas av Sveriges anslutning till konventionen, nämligen

1) lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark,
Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island
eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs
meddelade utländska domar;

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen; samt

5) lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling
utan konkurs.

Föredraganden anför:

Såsom framgår av statsrådsprotokollet den 27 maj 1932, hade de svenska
delegerade vid förhandlingar mellan de nordiska staterna angående en konvention
örn konkurs den 24 i samma månad framlagt provisoriska förslag
till konvention i ämnet och till åtskilliga med konventionen sammanhängande
lagar. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 27 sagda månad förordnat, att
lagrådets utlåtande över förslagen skulle inhämtas, har sådant utlåtande avgivits
den 18 sistlidne juni.1 I samband med de under sistlidne höst återupptagna
förhandlingarna hava de provisoriska förslagen undergått jämkning i
åtskilliga punkter, som varit föremål för lagrådets uttalande. Med anledning
av yrkanden från främmande delegationers sida hava därjämte, utan sam 1

Utdrag av lagrådets protokoll i detta ärende återfinnes å sid. 81 i lagberedningens betänkande.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

band med lagrådets yttranden, gjorts vissa ändringar i förslagen och tillägg
till dessa. Berörda avvikelser äro, enligt vad de delegerade i sitt den 29
sistlidne månad avgivna betänkande omnämna: a) artiklarna 7 och 12 av konventionsförslaget;
b) 8 § av förslaget till lag med bestämmelser örn konkurs,
som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge; samt c) 1 §
tredje stycket och 9 § i förslaget till lag örn verkan av konkurs, som inträffat
i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nyssnämnda, under
a)—c) upptagna delar av förslagen måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamål, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Axel Wennerholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 januari
1933.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,
regeringsrådet Aschan,
justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 januari
1933, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i
§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över dels artiklarna 7
och 12 av upprättat förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge angående konkurs, dels 8 § av upprättat förslag till lag med
bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island
eller Norge, dels ock 1 § tredje stycket och 9 § i upprättat förslag till lag örn
verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet i remitterade
delar föredragits av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren
Erik Lind.

Lagrådet yttrade:

Den väsentligaste avvikelse konventionsförslaget företer från det provisoriska
förslaget i dess med anledning av tidigare lagrådsgranskning jämkade
skick innehålles i artikel 7. Det praktiska resultatet av den företagna ändringen
ligger, såsom framgår av 9 § förslaget till lag örn verkan av konkurs
som inträffat i annat nordiskt land, framför allt däri att i fall av dylik konkurs
skola ur gäldenärens i Sverige befintliga egendom inteckningsfordringar
och skatter utgå med företräde framför de med allmän förmånsrätt utrustade
fordringar, som hos oss eljest utgå enligt 17 kap. 4 § handelsbaden. I den
mån härigenom en förskjutning äger rum av förmånsrättsordningen mellan
svenska borgenärer inbördes är detta resultat visserligen icke tillfredsställande.
De fall, där denna förskjutning får avsevärd betydelse, måste emellertid, med
hänsyn bl. a. därtill att företag av någon större omfattning hos oss regelmässigt
drivas i aktiebolags eller ekonomisk förenings form, bliva synnerligen
sällsynta. Vid sådant förhållande och då, enligt vad de svenska delegerades
motiv synas utvisa, bestämmelsens upptagande varit en förutsättning för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 37

enighet om konventionen skulle uppnås, finner lagrådet den böra lämnas utan
anmärkning.

Den avslutande bestämmelsen i 9 § förslaget till lag örn verkan av konkurs
i annat nordiskt land, att allmän förmånsrätt för skatt eller annan allmän
avgift skall gälla före övriga allmänna förmånsrätter, synes böra utgå.
På grund av huvudregeln i 1 § att konkurslandets lag länder till efterrättelse
i fråga örn förmånsrätter lärer nämligen utrymme ej finnas för bestämmelsens
tillämpande av svensk myndighet.

I övrigt hava förslagen i nu granskade delar icke föranlett erinran.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.

Kungl. Maj:ts •proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, frågan örn godkännande av
ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge avgivet
förslag till konvention mellan nämnda länder örn konkurs.

Föredraganden anför:

»Den 11 april 1930 har Kungl. Majit beslutit att hos den danska, finska,
isländska och norska regeringen göra framställning örn inledande av förhandlingar
genom delegerade, för utrönande i vilken omfattning överenskommelse
lämpligen kunde träffas mellan de nordiska länderna angående de internationellt
privaträttsliga reglerna örn konkurs.

Med anledning av denna framställning hava förhandlingar i omförmälda
ämne ägt rum i Oslo den 26 januari—-7 februari 1931, i Stockholm den 31
augusti—12 september 1931, i Köpenhamn den 8—-27 februari 1932 samt på
nytt i Oslo den 17 oktober—8 november 1932. Under nämnda möten hava
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förhandlingar förts jämväl rörande vissa
andra frågor.

Från svensk sida hava, enligt Kungl. Maj :ts förordnande, i förhandlingarna
deltagit f. d. presidenten, ordföranden i lagberedningen friherre Marks von
Wurtemberg, presidenten Ekeberg och revisionssekreteraren Lind.

De svenska delegerade hava med underdånig skrivelse den 24 maj 1932, på
grundvalen av dittills förda förhandlingar, framlagt ett provisoriskt förslag
till konvention i ämnet, ävensom till åtskilliga med konventionen sammanhängande
lagar. Genom beslut den 27 i nyssnämnda månad har Kungl. Majit
förordnat, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag skulle för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas; och har sådant utlåtande
avgivits den 18 juni 1932.

I samband med de under hösten 1932 återupptagna förhandlingarna hava
de provisoriska förslagen undergått jämkning i åtskilliga punkter som varit

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 39

föremål för lagrådets yttranden, därvid lagrådets erinringar i de allra flesta
fall iakttagits. Med anledning av yrkanden från främmande delegationers
sida hava därjämte, utan samband med lagrådets yttranden, gjorts vissa ändringar
i förslagen och tillägg till dessa. Förslag till konvention och därav
föranledda svenska lagar hava den 29 december 1932 framlagts av de svenska
delegerade.

För närvarande kunna, örn konkurs inträffar i en av de nordiska staterna,
enskilda borgenärer genom utmätning skaffa sig säkerhet eller betalning i
gäldenärens utländska tillgångar; en tävlan örn försprånget uppstår som strider
mot konkursens syfte att åstadkomma en rättvis fördelning mellan samtliga
borgenärer. 1 Sverige och Finland kan det vidare inträffa, att, oaktat
gäldenären är försatt i konkurs i det land där han har hemvist, ett särskilt
konkursförfarande kan anhängiggöras mot honom.

På konferenser i Haag hava försök gjorts att rada bot pa de missförhållanden,
som sålunda kunna uppstå av att åt en konkurs ej tillerkännes verkan i
annat land än konkurslandet, men de praktiska svårigheter som resa sig mot en
mer allmängiltig lösning av problemet lia icke kunnat övervinnas. Enstaka
konventioner mellan grannländer med i huvudsak likartad rättsordning hava
dock åvägabragts.

I vad rör de nordiska staterna har det, genom det föreliggande konventionsförslaget,
lyckats att övervinna de stora vanskligheter, som lösningen av problemet
örn konkursens enhetlighet innebär också beträffande grannstater med
vittgående rättsgemenskap och ömsesidigt förtroende till varandras rättsskipning
och förvaltning. Grundtanken i förslaget är, att örn någon försättes
i konkurs i fördragsslutande stat där han har hemvist, konkursen skall omfatta
jämväl gäldenärens egendom i annan fördragsslutande stat; utmätning
och särskild konkurs äro alltså uteslutna. När en konkurs i gäldenärens
domicilland sålunda har nordisk giltighet, skall å all till boet hörande egendom
tillämpas konkurslandets lag. Det har dock blivit nödvändigt att stadga
en del undantag från nämnda huvudregel.

Sedan, såsom jag förut nämnt, i det provisoriska konventionsförslaget ändringar
och tillägg gjorts i vissa punkter som ej varit föremål för lagrådets
tidigare yttrande, har den 3 januari 1933 lagrådets utlåtande infordrats över
dessa punkter samt därav föranledda ändringar och tillägg i de svenska lagförslagen.

Lagrådet har den 9 januari 1933 avgivit utlåtande, därvid någon anmärkning
ej framställts mot konventionsförslaget.

Det föreliggande konventionsförslaget förverkligar den önskan att konkurs
som öppnas i en av de nordiska staterna skall hava verkan i de övriga, vilken
framställdes redan å det år 1881 i Köpenhamn hållna nordiska juristmötet.
Genom förslaget torde stora praktiska fördelar komma att uppnäs, och jag är
för min del beredd tillstyrka såväl de principer, på vilka förslaget är byggt,
som ock den närmare utformning dessa principer erhållit. Jag tillåter mig

Förslaget
ill konvention.

Lagrådet
ang. det
slutliga
förslaget.

Departe ments chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

på den grund förorda, att Kungl. Maj :t godkänner konventionsförslaget. Sedan
Kungl. Majit lämnat sitt bifall till förslaget, bör detsamma, innan ratifikation
ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. Till frågan örn de
lagstiftningsåtgärder, som påkallas av en eventuell ratifikation, torde jag senare
få återkomma.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs samt hemställer,
att förslaget måtte godkännas av Kungl. Majit.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet!
H. Sief emon.

Kungl. Maj:ts proposition nr g.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen
för justitiedepartementet beslutat godkänna ett förslag till konvention mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, hemställer
ministern efter gemensam beredning med nämnde departementschef, att Kungl.
Majit måtte bemyndiga sändebudet i Köpenhamn, envoyén O. A. H. Ewerlöf,
att med de ombud, som må komma att utses från dansk, finsk, isländsk
och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens
samtycke — underteckna en med detta förslag, vars svenska text är
såsom bilaga1 fogad till detta protokoll, överensstämmande konvention, ävensom
förordna, att fullmakt för Ewerlöf skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti
övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t
Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:
Adolf Croneborg.

1 Bilagan här utesluten.

Bihang till riksdagens protokoll 1034. 1 sami.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in för

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 december 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Enligt statsrådsprotokollet den 13 januari 1933 har Kungl. Maj :t funnit
gott godkänna ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående konkurs.
Förslaget har godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och
den 7 november 1933 av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats
att såsom konvention gälla mellan länderna. Vid undertecknandet har från
svensk sida gjorts förbehåll örn ratifikation.

Såsom omförmälda statsrådsprotokoll utvisar, bör konventionen, innan ratifikation
ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. I samband härmed
torde jämväl böra komma under bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder,
vilka för Sveriges del påkallas av en ratifikation av konventionen.
Jag vill härvid erinra därom, att lagrådet den 18 juni 19321 avgivit
utlåtande över följande den 27 maj 1932 till lagrådet remitterade provisoriska
förslag till

1) lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark,
Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island
eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs
meddelade utländska domar; samt

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen.

I samband med förhandlingar, som av de delegerade återupptogos under
hösten 1932, hava nämnda provisoriska förslag undergått jämkning i åtskilliga
punkter, som varit föremål för lagrådets yttranden, därvid lagrådets erinringar
mot förslagen iakttagits, varjämte -—■ likaledes i enlighet med lag -

1 Jfr noten ovan sid. 34.

Kungl. May.ts proposition nr 2.

rådets hemställan — uppgjorts ett förslag till lag innefattande tillägg till
lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling utan konkurs. Med anledning
av ändringar och tillägg, som på yrkanden från främmande delegationers
sida, utan samband med lagrådets yttrande, gjorts i konventionen, hava motsvarande
ändringar och tillägg vidtagits i lagförslagen, över dessa ändringar
och tillägg har, såsom statsrådsprotokollet den 3 januari 1933 utvisar,
lagrådets utlåtande infordrats. Jag får nu anmäla lagrådets i denna del
den 9 sistnämnda månad avgivna yttrande, däri lagrådet framställt en erinran
allenast mot 9 § av det under 2) upptagna lagförslaget. Nämnda erinran
har iakttagits.

Uti ett den 12 juni 1933 avgivet utlåtande över upprättade förslag till
konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående
dödsbo samt vissa i anledning därav utarbetade svenska lagförslag har lagrådet
framhållit, att i det under 2) upptagna lagförslaget borde, i anslutning
till artikel 3 i konventionen angående konkurs, upptagas en bestämmelse, att
en till konkursdomaren ingiven handling, som är avfattad på finska eller
isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska
eller svenska språket. En dylik bestämmelse har nu upptagits i 3 § av sistnämnda
lagförslag.»

Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition
dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels,
jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga berörda fem lagförslag,
det under 2) upptagna med nyss angivna ändringar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
nästkommande års riksdag skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
II. Stefenson.