Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957 (Proposition 1957:29)

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Nr 29

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), in. m.; given Stockholms slott den 14
december 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (rir
370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad lydelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november
1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst;

4) förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)
om investeringsfonder;

5) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)
om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

6) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 19
februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg;

7) förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

8) förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943
(nr 44) om kupongskatt;

9) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni
1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

10) förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den
26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt;

11) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr
357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

12) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272); samt

1 llihany till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

13) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till vissa författningsändringar, som
erfordras i anledning av den på grundval av propositionen 1956: 150 antagna
nya taxeringsförordningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 62 § koxnmunalskattelagen
den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 3 och 49 §§, 50 §
2 mom., 62 § och 75 § 1 mom. ävensom punkt 3 av anvisningarna till 25 §
samt punkterna 3 c och 7 av anvisningarna till 29 § samma lag1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Med taxeringsår förstås i
denna lag det kalenderår, under vilket
taxering av beskattningsnämnd i
första instans verkställes, och med
beskattningsår det kalenderår,
som närmast föregått taxeringsåret,
eller, där räkenskapsår icke
sammanfaller med kalenderår, det
räkenskapsår, som gått till ända närmast
före den 1 mars under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§•

Med taxeringsår förstås i
denna lag det kalenderår, under vilket
taxering i första instans verkställes,
och med beskattningsår
det kalenderår, som närmast föregått
taxeringsåret, eller, där räkenskapsår
icke sammanfaller med kalenderår,
det räkenskapsår, som gått
till ända närmast före den 1 mars
under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

49 §.

Därest delägarna i boet efter avliden
person, som vid dödsfallet varit
här i riket bosatt, levt i oskift bo och
varit för sitt uppehälle huvudsakligen
beroende av dödsboets inkomst,
må dödsboet efter vederbörande beskattningsnämnds
beprövande kunna
för senare beskattningsår än det,
då dödsfallet inträffade, tillerkännas
kommunalt ortsavdrag med högst
samma belopp, som den avlidne skulle
hava åtnjutit i avdrag, därest han
fortfarande levt.

(Se vidare anvisningarna.)

Därest delägarna i boet efter avliden
person, som vid dödsfallet varit
här i riket bosatt, levt i oskift bo och
varit för sitt uppehälle huvudsakligen
beroende av dödsboets inkomst,
må dödsboet efter taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts eller
ock särskild framställning därom
gjorts senast den 30 juni året näst
efter taxeringsåret, prövningsnämndens
beprövande kunna för senare
beskattningsår än det, då dödsfallet
inträffade, tillerkännas kommunalt
ortsavdrag med högst samma belopp,
som den avlidne skulle hava åtnjutit
i avdrag, därest han fortfarande
levt.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse av 3 § se 1943:856, av 49 § se 1950:252, av 62 § se 1955:357, av 50 §
2 mom. se 1956:88, av 75 § 1 mom. se 1953:400, av punkt 3 av anvisningarna till 25 § se
1953: 404 samt av punkt 7 av anvisningarna till 29 § se 1955: 255.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

50 §.

2 mom. För fysisk--------

Finnes skattskyldigs skatteförmåga
under beskattningsåret hava varit
väsentligen nedsatt till följd av
långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra närstående
än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt
barnbidrag, eller annan därmed jämförlig
omständighet, må efter vederbörande
beskattningsnämnds beprövande
den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med kommunalt
ortsavdrag, med ytterligare
ett efter omständigheterna avpassat
belopp, dock högst 5 000 kronor.

Om skattskyldigs inkomst, efter
avdrag av därå belöpande skatt, på
grund av nedsatt arbetsförmåga,
långvarig oförvållad arbetslöshet,
stor försörjningsbörda eller annan
därmed jämförlig omständighet understigit
vad han kan anses hava behövt
till underhåll för sig själv och
för make och oförsörjda barn (existens
in i n i m u in) må den skattskyldige
jämväl, efter vederbörande
beskattningsnämnds beprövande, erhålla
avdrag för väsentligen nedsatt
skatteförmåga med belopp som ovan
sägs.

ortsavdrag,
omständig -

kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga
under beskattningsåret hava varit
väsentligen nedsatt till följd av
långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra närstående
än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt
barnbidrag, eller annan därmed jämförlig
omständighet, må efter taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts
eller ock särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året
näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens
beprövande den skattskyldiges
taxerade inkomst minskas, förutom
med kommunalt
med ytterligare ett efter
lieterna avpassat belopp, dock högst
5 000 kronor.

Om skattskyldigs inkomst, efter
avdrag av därå belöpande skatt, på
grund av nedsatt arbetsförmåga,
långvarig oförvållad arbetslöshet,
stor försörjningsbörda eller annan
därmed jämförlig omständighet understigit
vad han kan anses hava
behövt till underhåll för sig själv och
för make och oförsörjda barn (existensminimum)
må den skattskyldige
jämväl, efter taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts
eller ock särskild framställning därom
gjorts senast den 30 juni året
näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens
beprövande, erhålla avdrag
för väsentligen nedsatt skatteförmåga
med belopp som ovan sägs.

Skattskyldig, vars-----stycket förmäles.

Vad härefter-----beskattningsbar inkomst.

§•

Om åsättande av eftertaxering
stadgas i taxeringsförordningen. Eftertaxering
skall ske i den kommun,
varest taxeringen bort verkställas,
om den skett i rätt tid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

rad till kommunal inkomstskatt eller
därstädes blivit för lågt taxerad till
sådan skatt, skall han där eftertaxeras
till kommunal inkomstskatt för
vad som genom berörda förfarande
förut undgått taxering.

Föreligga sådana omständigheter,
som i föregående stycke sägs, och
kan på grund av vad sålunda och i
övrigt förekommit antagas att av den
skattskyldige lämnade uppgifter icke
varit av beskaffenhet att kunna
läggas till grund för en riktig taxering,
skall genom eftertaxering sådan
taxering åvägabringas.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande
tillämpning, om skattskyldig,
ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna
uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med
mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd
inom fem år efter
det år, då taxeringen rätteligen bort
av beskattningsnämnd i första instans
verkställas. Har den skattskyldige
avlidit, åsättes taxeringen hans
dödsbo, dock att sådan taxering icke
må ske med mindre fråga därom prövats
av beskattningsnämnd inom två
år efter utgången av det kalenderår,
under vilket bouppteckning efter
honom blivit ingiven för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

1 in o m. Har här i riket bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle
varit beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på
grund av taxering enligt denna lag
erlägga kvarstående eller tillkommande
skatt under uppbördstermin,
som äger rum eller avslutas efter
dödsfallet, äger beskattningsnämnd,
där ömmande omständigheter äro för
handen, att efter framställning från
dödsboet medgiva befrielse från erläggande
helt eller delvis av nämnda
skatt. Befrielse som nyss sagts
må avse skatt, som påförts den avlidne
eller, såvitt angår det beskatt -

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Har här i riket bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle
varit beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på
grund av taxering enligt denna lag
erlägga kvarstående eller tillkommande
skatt under uppbördstermin,
som äger rum eller avslutas efter
dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller
prövningsnämnd, där ömmande
omständigheter äro för handen, att
efter framställning från dödsboet
medgiva befrielse från erläggande
helt eller delvis av nämnda skatt.
Befrielse som nyss sagts må avse
skatt, som påförts den avlidne eller,

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

ningsår varunder dödsfallet inträffade,
oskift dödsbo efter honom. Befrielse
må dock icke avse skatt, som
påförts på grund av eftertaxering och
som rätteligen skolat erläggas under
uppbördstermin, vilken ägt rum före
dödsfallet.

Framställning som-----—-

(Föreslagen lydelse)

såvitt angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift
dödsbo efter honom. Befrielse må
dock icke avse skatt, som påförts på
grund av eftertaxering och som rätteligen
skolat erläggas under uppbördstermin,
vilken ägt rum före
dödsfallet,
fter dödsåret.

Anvisningar
till 25 §.

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för
värdeminskning å maskiner och andra
inventarier får ske på sätt och i
den ordning, som enligt punkt 3 a—c
av anvisningarna till 29 § gäller om
avdrag för värdeminskning å dylika
tillgångar i rörelse. Fasta maskiner
och andra inventarier, för vilka ej enligt
punkt 5 av anvisningarna till 10 §
redovisats särskilt maskinvärde, skola
dock inräknas i byggnadens värde
och således bliva föremål för avskrivning
enligt punkt 2 här ovan, med
rätt för beskattningsnämnd att i
samförstånd med den skattskyldige
bestämma, att värdeminskningsavdrag
å tillgång, vars värde ej inräknas
i särskilt maskinvärde men tidigare
varit inräknat i sådant värde,
alltjämt skall beräknas såsom för inventarier.

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för
värdeminskning å maskiner och andra
inventarier får ske på sätt och i
den ordning, som enligt punkt 3 a—c
av anvisningarna till 29 § gäller om
avdrag för värdeminskning å dylika
tillgångar i rörelse. Fasta maskiner
och andra inventarier, för vilka ej enligt
punkt 5 av anvisningarna till 10
§ redovisats särskilt maskinvärde,
skola dock inräknas i byggnadens
värde och således bliva föremål för
avskrivning enligt punkt 2 här ovan,
med rätt för taxeringsnämnd att i
samförstånd med den skattskyldige
bestämma, att värdeminskningsavdrag
å tillgång, vars värde ej inräknas
i särskilt maskinvärde men tidigare
varit inräknat i sådant värde,
alltjämt skall beräknas såsom för inventarier.

till 29 §.

3.-------------------------

c. Värdeminskningsavdrag med —

Jämkning av----------

Har skattskyldigs rörelse för visst
år utvisat förlust eller så ringa överskott,
att den skattskyldige vid beräkning
av nettointäkten av rörelsen
ej kunnat utnyttja det på året enligt
avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdraget,
må han tillgodoräkna
sig det resterande avdraget för
senare år genom utsträckning i erforderlig
mån av avskrivningsplanen
efter den antagna varaktighetstidens
slut eller, enligt beskattningsnämnds

— — — särskilda bestämmelser.
— i räkenskaperna.

Har skattskyldigs rörelse för visst
år utvisat förlust eller så ringa överskott,
att den skattskyldige vid beräkning
av nettointäkten av rörelsen
ej kunnat utnyttja det på året enligt
avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdraget,
må han tillgodoräkna
sig det resterande avdraget
för senare år genom utsträckning i
erforderlig mån av avskrivningsplanen
efter den antagna varaktighetstidens
slut eller, enligt taxerings -

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskilda beprövande, dessförinnan
utöver avdrag enligt planen. Skattskyldig
skall anses hava kunnat vid
beräkning av nettointäkten av rörelse
utnyttja värdeminskningsavdrag
även i den mån underskott å förvärvskällan
kunnat utnyttjas vid
taxeringen till statlig inkomstskatt
under allmänna avdrag, innan avdrag
skett för underskott å övriga förvärvskällor
samt för utskylder. I andra
fall än i detta stycke sägs må på ett
år i beskattningsavseende belöpande
värdeminskningsavdrag, som den
skattskyldige ej kunnat utnyttja vid
beräkning av sin nettointäkt av rörelse,
icke göras elt följande år.

Ådagalägger skattskyldig,----

Har ett---------------

7. Avdrag medgives--------

I byggnads värde inräknas ej värdet
å fasta maskiner och andra till byggnaden
hörande inventarier, för vilka
enligt punkt 5 av anvisningarna till
10 § särskilt maskinvärde redovisats
vid fastighetstaxeringen eller, såvitt
fråga är om tillgångar, vilka ännu ej
varit föremål för fastighetstaxering,
bör redovisas vid sådan taxering. Å
dem tillämpas reglerna i punkterna 3
och 4. Rörande avdrag för värdeminskning
å övriga maskiner, inventarier
m. in., vilkas värde inräknas i
byggnadsvärde som fastställts vid
fastighetstaxering, tillämpas däremot
de för värdeminskning å byggnad
meddelade bestämmelserna. Har på
grund av vad nu sagts tillgång en
gång hänförts till maskiner, inventarier
eller dvl., skall den, såvida ej beskatlningsnämnd
i samförstånd med
den skattskyldige annorlunda bestämmer,
alltfort behandlas såsom dylik
tillgång, ändå att den sedermera ej inbegripes
i särskilt maskinvärde.

Hinder möter —

Utrangeras eller

nämnds eller, om besvär anförts,
prövningsnämnds särskilda beprövande,
dessförinnan utöver avdrag
enligt planen. Skattskyldig skall anses
hava kunnat vid beräkning av
nettointäkten av rörelse utnyttja
värdeminskningsavdrag även i den
mån underskott å förvärvskällan
kunnat utnyttjas vid taxeringen till
statlig inkomstskatt under allmänna
avdrag, innan avdrag skett för underskott
å övriga förvärvskällor samt
för utskylder. I andra fall än i detta
stycke sägs må på ett år i beskattningsavseende
belöpande värdeminskningsavdrag,
som den skattskyldige
ej kunnat utnyttja vid beräkning
av sin nettointäkt av rörelse,
icke göras ett följande år.

----bokförda värdet.

- återstående beloppet.

-----ägt rum.

I byggnads värde inräknas ej värdet
å fasta maskiner och andra till
byggnaden hörande inventarier, för
vilka enligt punkt 5 av anvisningarna
till 10 § särskilt maskinvärde redovisats
vid fastighetstaxeringen eller,
såvitt fråga är om tillgångar,
vilka ännu ej varit föremål för fastighetstaxering,
bör redovisas vid sådan
taxering. Å dem tillämpas reglerna
i punkterna 3 och 4. Rörande
avdrag för värdeminskning å övriga
maskiner, inventarier m. in., vilkas
värde inräknas i byggnadsvärde som
fastställts vid fastighetstaxering, tilllämpas
däremot de för värdeminskning
å byggnad meddelade bestämmelserna.
Har på grund av vad nu
sagts tillgång en gång hänförts till
maskiner, inventarier eller dyl., skall
den, såvida ej taxeringsnämnd i samförstånd
med den skattskyldige annorlunda
bestämmer, alltfort behandlas
såsom dylik tillgång, ändå
att den sedermera ej inbegripes i särskilt
maskinvärde.

-----punkt angives.

eller rivningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 62 §.

Till ledning vid tillämpningen av
bestämmelserna om eftertaxering anför
es följande exempel.

En ensamstående person, bosatt å
ort tillhörande ortsgrupp II, har år

1957 för beskattning därstädes uppgivit
en inkomst av 2 000 kronor.

Hans beskattningsbara inkomst blir
då med tillämpning av bestämmelserna
i 48 och 50 §§ 700 kronor. År

1958 upptäckes, att deklarationen varit
felaktig, i det att den skattskyldige
rätteligen bort uppgiva en inkomst
av 2 800 kronor. Den beskattningsbara
inkomsten hade alltså med
tillämpning av nyssnämnda lagrum
år 1957 rätteligen bort vara 1500
kronor, och till eftertaxering år 1958
skall upptagas ett belopp av 1 500

— 700 = 800 kronor. Detta belopp
upptages — utan sammanblandning
med den beskattningsbara inkomst,
som kan i vanlig ordning fastställas

— i 1958 års taxering slängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga
delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623).

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom., 13 § och 15 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §.

2 m o in. För skattskyldig-----kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga
hava varit väsentligen nedsatt av
anledning, varom i 50 § 2 mom. andra
eller tredje stycket kommunalskattelagen
förmäles, må efter vederbörande
beskattningsnämnds beprövande
den skattskyldiges taxerade
inkomst minskas, förutom med
statligt ortsavdrag, med ytterligare
ett efter omständigheterna avpassat
belopp, dock högst 3 000 kronor.

Vad härefter

Finnes skattskyldigs skatteförmåga
hava varit väsentligen nedsatt av
anledning, varom i 50 § 2 mom. andra
eller tredje stycket kommunalskattelagen
förmäles, må efter taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts
eller ock särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året
näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens
beprövande den skattskyldiges
taxerade inkomst minskas, förutom
med statligt ortsavdrag, med
ytterligare ett efter omständigheterna
avpassat belopp, dock högst 3 000
kronor.

beskattningsbar inkomst.

Har skattskyldig i uppgift eller
upplysning, avgiven till ledning vid
taxering, lämnat oriktigt meddelande
i avseende å förhållande, som icke
varit av allenast oväsentlig betydelse
för taxeringen, samt har meddelandet
följts och har därigenom föranletts
att den skattskyldige icke blivit
taxerad till statlig inkomstskatt eller
blivit för lågt taxerad till sådan
skatt, skall han eftertaxeras till inkomstskatt
att utgå med det belopp,
som genom berörda förfarande undandragits
statsverket.

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas
i taxeringsförordningen.

Har eftertaxering åsatts, skall statlig
inkomstskatt utgå med det ytterligare
belopp, som skulle hava erlagts,
därest den ursprungliga taxeringen
omfattat jämväl den inkomst,
för vilken eftertaxering åsatts.

1 Senaste lydelse av 9 § 2 mom. se 1955:123 samt av 13 § so 1955: 358.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

skall lian eftertaxeras till inkomstskatt
att utgå med det belopp, som
undandragits statsverket genom att
en riktig taxering tidigare icke åsatts.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande
tillämpning, om skattskyldig,
ehuru uppgifts pliktig, underlåtit avlämna
uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med
mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd
inom fem år efter
det år, då taxeringen rätteligen bort av
beskattningsnämnd i första instans
verkställas. Har den skattskyldige avlidit,
åsättes taxeringen hans dödsbo,
dock att sådan taxering icke må ske
med mindre fråga därom prövats av
beskattningsnämnd inom två år efter
utgången av det kalenderår, under
vilket bouppteckning efter honom
blivit ingiven för registrering.

1 in o m. Har här i riket bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle
var beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på
grund av taxering för inkomst enligt
denna förordning erlägga kvarstående
eller tillkommande skatt under
uppbördstermin, som äger rum
eller avslutas efter dödsfallet, äger
beskattningsnämnd, där ömmande
omständigheter äro för handen, att
efter framställning från dödsboet
medgiva befrielse från erläggande
helt eller delvis av nämnda skatt.
Befrielse som nyss sagts må avse
skatt, som påförts den avlidne eller,
såvitt angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift
dödsbo efter honom. Befrielse må
dock icke avse skatt, som påförts på
grund av eftertaxering och som rätteligen
skolat erläggas under uppbördstermin,
vilken ägt rum före
dödsfallet.

Framställning som-----

(Föreslagen lydelse)

§•

1 in o in. Har här i riket bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle
var beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på
grund av taxering för inkomst enligt
denna förordning erlägga kvarstående
eller tillkommande skatt under
uppbördstermin, som äger rum
eller avslutas efter dödsfallet, äger
taxeringsnämnd eller prövningsnämnd,
där ömmande omständigheter
äro för handen, att efter framställning
från dödsboet medgiva befrielse
från erläggande helt eller delvis
av nämnda skatt. Befrielse som
nyss sagts må avse skatt, som påförts
den avlidne eller, såvitt angår
det beskattningsår varunder dödsfallet
inträffade, oskift dödsbo efter
honom. Befrielse må dock icke avse
skatt, som påförts på grund av eftertaxering
och som rätteligen skolat
erläggas under uppbördstermin, vilken
ägt rum före dödsfallet,
fter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga
delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna
till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november
1931 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 4 och 8 §§ förordningen den 30 november 1951
angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

Skattskyldig, som----- ti

Ansökningen ingives till länsstyrelsen
och skall, med undantag för
fall varom i 8 § sägs, vara till länsstyrelsen
inkommen före taxeringsårets
utgång.

Därest förutsättningar för skatteberäkning
enligt 1 § föreligga först
efter meddelandet av sådant beslut
av prövningsnämnd eller utslag av
kammarrätten eller Kungl. Maj:t,
som i 7 § sägs, äger den skattskyldige
ingiva i 4 § omförmäld ansökan
inom ett år från det ifrågavarande
beslut eller utslag meddelades.

. beskattning.

Ansökningen ingives eller insändes
till prövningsnämndens kansli
och skall, med undantag för fall varom
i 8 § sägs, vara till kansliet inkommen
före taxeringsårets utgång.

Föreligga förutsättningar för skatteberäkning
enligt 1 § först efter

meddelandet av sådant beslut av
prövningsnämnd eller utslag av kammarrätten
eller Kungl. Maj :t, som i
7 § sägs, eller har den beräknade
ackumulerade inkomsten höjts genom
sådant beslut eller utslag, äger
den skattskyldige inkomma med ansökan
enligt 4 § inom ett år från det
ifrågavarande beslut eller utslag meddelades.

Äger skattskyldig enligt 99 § taxeringsförordningen
i särskild ordning
anföra besvär hos prövningsnämnd,
må han tillika inom där angiven tid
inkomma med ansökan enligt 4 §.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)

om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 9, 15 och 19 §§ förordningen den 2 maj 1947
om investeringsfonder1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §•

Har investeringsfond,-------till beskattning.

Därest föreskrift-----till investeringsfond.

Då föreskrift meddelats enligt första
stycket skall arbetsmarknadskommissionen
lämna underrättelse därom
dels till den skattskyldige, dels
ock, för att tillställas vederbörande
beskattningsnämnd, till länsstyrelsen
i det län där den skattskyldige
skall taxeras till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt.

Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna
förordning eller som jämlikt 11 §
fjärde stycket övertagit sådan fond,
är pliktig att vid självdeklaration för
det beskattningsår, då avsättningen
eller övertagandet ägt rum, ävensom
för varje påföljande beskattningsår,
intill dess de avsatta eller övertagna
medlen avförts ur fonden, foga uppgift
enligt formulär, som fastställes
av Kungl. Maj :t, rörande avsättning
av medel till fonden samt fondens
användning och avveckling. Vid allmän
självdeklaration skall sådan
uppgift fogas i tre exemplar.

Skattskyldig, som--------ur

Över arbetsmarknadskommissionens
beslut enligt denna förordning
må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom
besvär, vilka skola hava inkommit
till finansdepartementet inom
trettio dagar efter den, då klaganden
erhöll del av beslutet.

Då föreskrift meddelats enligt första
stycket skall arbetsmarknadskommissionen
lämna underrättelse därom
dels till den skattskyldige, dels
ock, för att tillställas vederbörande
taxeringsmyndighet, till länsstyrelsen
i det län där den skattskyldige
skall taxeras till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt.

§■

Skattskyldig, som gjort avsättning
till investeringsfond enligt denna
förordning eller som jämlikt 11 §
fjärde stycket övertagit sådan fond,
är pliktig att vid självdeklaration för
det beskattningsår, då avsättningen
eller övertagandet ägt rum, ävensom
för varje påföljande beskattningsår,
intill dess de avsatta eller övertagna
medlen avförts ur fonden, foga uppgift
enligt formulär, som fastställes
av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av riksskattenämnden,
rörande avsättning av medel
till fonden samt fondens användning
och avveckling. Vid allmän
självdeklaration skall sådan uppgift
fogas i tre exemplar,
arbetsmarknadssynpunkt.

§.

Över arbetsmarknadskommissionens
beslut enligt denna förordning
må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom
besvär, vilka skola hava inkommit
till finansdepartementet inom tre
veckor från det klaganden erhöll del
av beslutet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958,
1 Jfr 1955: 256. -— Senaste lydelse av § 15 se 1950: 590.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)
om investeringsfonder för konjunkturutjamning

Härigenom förordnas, att 1, 4—6 och 17 §§ förordningen den 27 maj 1955
om investeringsfonder för konjunkturutjämning skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §■

(Föreslagen lydelse)

Vid beräkning-----till investeringsfond.

Om företag som ovan sägs icke är
berättigat att åtnjuta avdrag för avskrivning
å inventarier i enlighet
med bestämmelserna för räkenskapsenlig
avskrivning, må avdragsrätt
enligt denna förordning dock icke
åtnjutas med mindre beskattningsnämnd,
efter därom framställt yrkande,
lämnat särskilt medgivande
därtill.

(Se vidare anvisningarna.)

Om företag som ovan sägs icke är
berättigat att åtnjuta avdrag för avskrivning
å inventarier i enlighet
med bestämmelserna för räkenskapsenlig
avskrivning, må avdragsrätt
enligt denna förordning dock icke
åtnjutas med mindre taxeringsnämnd
eller, om besvär anförts, prövningsnämnd,
efter därom framställt yrkande,
lämnat särskilt medgivande
därtill.

(Se vidare anvisningarna.)

Inbetalning av medel å konto för
investering skall hos riksbanken hava
verkställts senast den dag företaget
jämlikt bestämmelserna i 36 §
taxeringsförordningen har att avlämna
allmän självdeklaration för det
beskattningsår, då avsättning till investeringsfond
skett.

§■

Inbetalning av medel å konto för
investering skall hos riksbanken hava
verkställts senast den dag företaget
jämlikt bestämmelserna i 34 §
taxeringsförordningen har att avlämna
allmän självdeklaration för det
beskattningsår, då avsättning till investeringsfond
skett.

Å konto---------22

Sedan fem år förflutit från ingången
av det år varunder inbetalningen
verkställts, äger företaget att
efter uppsägning hos riksbanken uttaga
högst trettio procent av det ursprungligen
inbetalta beloppet. Har
sådant uttag skett, åligger det riksbanken
att lämna underrättelse därom
till länsstyrelsen för att tillställas
vederbörande beskattningsnämnd.

§■

§§ stadgas.

Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

Särskild underrättelse skall lämnas
för varje i 3 § angivet konto från vilket
uttag skett samt innehålla uppgift
om företagets namn och adress
ävensom det uttagna beloppets storlek.

(Föreslagen lydelse)

het. Särskild underrättelse skall lämnas
för varje i 3 § angivet konto från
vilket uttag skett samt innehålla uppgift
om företagets namn och adress
ävensom det uttagna beloppets storlek.

6 §•

Inbetalning av------vartdera kontot.

I av riksbanken lämnat bevis om
insättning å konto för investering
skall angivas, att, därest avtal om
överlåtelse eller pantsättning av de
insatta medlen träffas, detta skall
anmälas till banken. Har riksbanken
erhållit sådan anmälan, skall banken
verkställa anteckning om det förhållande,
som med anmälan avses, samt
senast inom åtta dagar efter det anmälan
som nyss sagts ingivits översända
underrättelse om vad som förekommit
till länsstyrelsen för att
tillställas vederbörande beskattningsnämnd.

Har arbetsmarknadsstyrelsen förordnat
att investeringsfond skall tagas
i anspråk av samtliga företag, företag
av viss beskaffenhet eller ock
visst eller vissa företag, åligger det
arbetsmarknadsstyrelsen att lämna
underrättelse därom dels till företag
varom fråga är, dels ock till länsstyrelsen
för att tillställas vederbörande
beskattningsnämnd.

Har förordnats att investeringsfond
må tagas i anspråk och har företag
i anledning härav enligt 16 §
uppburit medel från konto för investering,
åligger det arbetsmarknadsstyrelsen,
sedan styrelsen erhållit
besked från riksbanken att utbetalning
skett, att till länsstyrelsen,
för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd,
lämna underrättelse
om att investeringsfonden skall
tagas i anspråk.

Underrättelse som---------------

§•

Har förordnats att investeringsfond
må tagas i anspråk och har företag
i anledning härav enligt 16 §
uppburit medel från konto för investering,
åligger det arbetsmarknadsstyrelsen,
sedan styrelsen erhållit
besked från riksbanken att utbetalning
skett, att till länsstyrelsen,
för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,
lämna underrättelse
om att investeringsfonden skall tagas
i anspråk.

— uppgift härom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 19 februari 1954 med
provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av
avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Det åligger----------och 7 §§.

Den upprättade förteckningen skall Förteckningen skall, sedan taxeav
ordföranden insändas till länssty- ringsnämnden avslutat sitt arbete, inreisen
samtidigt som deklarationer sändas till länsstyrelsen,
och andra handlingar jämlikt 91 § 1
mom. första stycket taxeringsförordningen
dit insändas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Har skattskyldig i uppgift eller
upplysning, avgiven till ledning vid
taxering, lämnat oriktigt meddelande
i avseende å förhållande, som icke
varit av allenast oväsentlig betydelse
för taxeringen, samt har meddelandet
följts och har därigenom föranletts
att den skattskyldige icke blivit
taxerad till statlig förmögenhetsskatt
eller blivit för lågt taxerad till sådan
skatt, skall han eftertaxeras till statlig
förmögenhetsskatt att utgå med
det belopp, som genom berörda förfarande
undandragits statsverket.

Föreligga sådana omständigheter,
som i föregående stycke sägs, och
kan på grund av vad sålunda och i
övrigt förekommit antagas att av den
skattskyldige lämnade uppgifter icke
varit av beskaffenhet att kunna läggas
till grund för en riktig taxering,
skall han eftertaxeras till förmögenhetsskatt
att utgå med det belopp,
som undandragits statsverket genom
att en riktig taxering tidigare icke
åsatts.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande
tillämpning, om skattskyldig,
ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna
uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med
mindre fråga därom prövats av beskattning
snämnd inom fem år efter
det år, då taxeringen rätteligen bort

1 Senaste lydelse av 13 § se 1955: 359.

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas
i taxeringsförordningen.

Har eftertaxering åsatts, skall förmögenhetsskatt
utgå med det ytterligare
belopp, som skulle hava erlagts,
därest den ursprungliga taxeringen
omfattat jämväl den förmögenhet,
för vilken eftertaxering åsatts.

Knngl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)
av beskattningsnämnd i första instans
verkställas. Har den skattskyldige
avlidit, åsättes taxeringen hans
dödsbo, dock att sådan taxering icke
må ske med mindre fråga därom prövats
av beskattningsnämnd inom två
år efter utgången av det kalenderår,
under vilket bouppteckning efter honom
blivit ingiven för registrering.

1 m o m. Har här i riket bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle
var beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på
grund av taxering för förmögenhet
enligt denna förordning erlägga
kvarstående eller tillkommande skatt
under uppbördstermin, som äger rum
eller avslutas efter dödsfallet, äger
beskattningsnämnd, där ömmande
omständigheter äro för handen, att
efter framställning från dödsboet
medgiva befrielse från erläggande
helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse
som nyss sagts må avse skatt,
som påförts den avlidne eller, såvitt
angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo
efter honom. Befrielse må dock icke
avse skatt, som påförts på grund av
eftertaxering och som rätteligen skolat
erläggas under uppbördstermin,
vilken ägt rum före dödsfallet

Framställning som

(Föreslagen lydelse)

§■

1 in o in. Har här i riket bosatt
skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle
var beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på
grund av taxering för förmögenhet
enligt denna förordning erlägga
kvarstående eller tillkommande skatt
under uppbördstermin, som äger rum
eller avslutas efter dödsfallet, äger
taxeringsnämnd eller prövningsnämnd,
där ömmande omständigheter
äro för handen, att efter framställning
från dödsboet medgiva befrielse
från erläggande helt eller delvis
av nämnda skatt. Befrielse som
nyss sagts må avse skatt, som påförts
den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår
varunder dödsfallet inträffade,
oskift dödsbo efter honom.
Befrielse må dock icke avse skatt,
som påförts på grund av eftertaxering
och som rätteligen skolat erläggas
under uppbördstermin, vilken ägt
rum före dödsfallet,
efter dödsåret.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943 (nr 44)

om kupongskatt

Härigenom förordnas, att 4 och 8 j
17 §§ förordningen den 12 februari
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Vid avgivande av uppgift om aktieutdelning
enligt 42 § 3 mom. taxeringsförordningen
skall uppgiftslämnaren
på heder och samvete besvara
å uppgiftsformuläret angivna frågor
till ledning för bedömande, huruvida
den utdelningsberättigade är skyldig
utgöra kupongskatt. Finner uppgiftslämnaren
sig ej kunna besvara frågorna
så, att av svaren uppenbarligen
framgår att den utdelningsberättigade
icke är skyldig utgöra kupongskatt
för utdelningen, skall svaret avfattas
å särskild, för detta ändamål avsedd
blankett, och skall den på utdelningen
belöpande kupongskatten vid utdelningens
utbetalande innehållas. Å
särskild del av blanketten skall i dylikt
fall den som utbetalar utdelningen
teckna erkännande att kupongskatten
innehållits och skall denna
del avskiljas och tillställas uppgiftslämnaren.

Skattedirektören hos-----

Sker utbetalning-----a

§, 9 § 1 och 3 mom., 11 § samt 14—
1943 om kupongskatt1 skola erhålla

(Föreslagen lydelse)

Vid avgivande av uppgift om aktieutdelning
enligt 43 § 1 mom. taxeringsförordningen
skall uppgiftslämnaren
på heder och samvete besvara
å uppgiftsformuläret angivna frågor
till ledning för bedömande, huruvida
den utdelningsberättigade är skyldig
utgöra kupongskatt. Finner uppgiftslämnaren
sig ej kunna besvara frågorna
så, att av svaren uppenbarligen
framgår att den utdelningsberättigade
icke är skyldig utgöra kupongskatt
för utdelningen, skall svaret avfattas
å särskild, för detta ändamål avsedd
blankett, och skall den på utdelningen
belöpande kupongskatten vid utdelningens
utbetalande innehållas. Å
särskild del av blanketten skall i dylikt
fall den som utbetalar utdelningen
teckna erkännande att kupongskatten
innehållits och skall denna
del avskiljas och tillställas uppgiftslämnaren.

- skattedirektören föreligger.

[tid innehållas.

8 §■

Kupongskattekontoret skall-------därtill föranleda.

Vid försummelse att fullgöra skyl- Vid försummelse att fullgöra skyldighet,
som enligt denna förordning dighet, som enligt denna förordning
åligger styrelse för aktiebolag, äger åligger styrelse för aktiebolag, äger
länsstyrelsen i det län där bolagets länsstyrelsen i det län där bolagets
styrelse har sitt säte, efter anmälan styrelse har sitt säte, efter anmälan
av kupongskattekontoret eller eljest, av kupongskattekontoret eller eljest,
förelägga styrelsen lämpligt vite. An- förelägga styrelsen lämpligt vite. Om
gående sådant vite skola stadgande- uttagande av vite förordnar länssty 1

''.Se''laste Jydelse av 9 § 3 mom. samt 15 § 1 och 2 mom. se 1943:863 samt av 11 § se

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

na i 55 § 3 mom. samt lib § 2 mom. relsen efter anmälan av kupongskattaxeringsförordningen
äga motsva- tekontoret. Angående sådant vite
rande tillämpning. skola i övrigt stadgandena i 123 och

12b §§ taxeringsförordningen äga
motsvarande tillämpning.

Efterkommes icke-----tillfalla staten.

Besvär över — -----efterkomma förordnandet.

1 m o in. När aktiebolag till kupongskattekontoret
insänder uppgifter
enligt 5 eller 6 §, skola dessa vara
så ordnade som i 37 § 1 mom. tredje
stycket taxeringsförordningen sägs.
De uppgifter, vid vilkas avgivande
kupongskatt innehållits, skola dock
vara avskilda från övriga uppgifter,
och sammanlagda beloppet av den utdelning
dessa uppgifter avse skall
särskilt angivas.

3 in o in. Aktiebolag är skyldigt
att, efter anmaning från taxeringsintendentcn
i det län där bolagets styrelse
har sitt säte, för kontroll å kupongskatten
tillhandahålla kupongskattekontoret
eller av taxeringsintendenten
utsedd person sina handelsböcker
med därtill hörande handlingar.

Underlåter bolags styrelse att efterkomma
anmaning häratinnan, skola
39 § 6 mom., 55 § 3 mom. och lbb §
2 mom. taxeringsförordningen äga
motsvarande tillämpning.

§•

1 m o in. När aktiebolag till kupongskattekontoret
insänder uppgifter
enligt 5 eller 6 §, skola dessa vara
så ordnade som i 37 § b mom. andra
stycket taxeringsförordningen sägs.
De uppgifter, vid vilkas avgivande
kupongskatt innehållits, skola dock
vara avskilda från övriga uppgifter,
och sammanlagda beloppet av den utdelning
dessa uppgifter avse skall
särskilt angivas.

3 m o in. För kontroll å kupongskatten
må taxeringsrevision äga rum
hos aktiebolag. Vid beslut om sådan
taxeringsrevision äger vederbörande
taxeringsintendent förordna, att
handlingar, som skola granskas, skola
tillhandahållas åt kupongskattekontoret.
Vad i taxeringsförordningen
stadgas om taxeringsrevision skall
i övrigt gälla i tillämpliga delar.

H §•

skyldighet------följande bestämmelser.

Hava till taxeringsnämnd inkom -

mit uppgifter om aktieutdelning beträffande
fysiska eller juridiska personer,
som ej äro i taxeringsdistriktet
skattskyldiga till statlig inkomstskatt
för i uppgifterna avsedda utdelningar,
och skola ej dessa uppgifter
enligt 78 § e) taxeringsförordningen
avsändas till ordföranden i annan
taxeringsnämnd, åligger det taxeringsnämndens
ordförande att snarast
möjligt och senast när årets
självdeklarationer till länsstyrelsen
överlämnas, i särskilt konvolut överlämna
uppgifterna med angivande av
sådana för ordföranden kända för -

Hava till taxeringsnämnd inkommit
uppgifter om aktieutdelning beträffande
fysiska eller juridiska personer,
som ej äro i taxeringsdistriktet
skattskyldiga till statlig "inkomstskatt
för i uppgifterna avsedda utdelningar,
och skola ej dessa uppgifter
avsändas till annan taxeringsnämnd,
åligger det taxeringsnämnden att
snarast möjligt och senast den 15 juli
under taxeringsåret till länsstyrelsen
överlämna uppgifterna med angivande
av sådana för nämnden kända förhållanden,
som kunna tjäna till ledning
vid bedömande huruvida skyldighet
att utgöra kupongskatt förelig -

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

hållanden, som kunna tjäna till ledning
vid bedömande huruvida skyldighet
att utgöra kupongskatt föreligger.
Sådana uppgifter som befinnas
böra föranleda ytterligare åtgärder
enligt taxeringsförordningen disponeras
av länsstyrelsen för detta ändamål.
Övriga uppgifter skola av länsstyrelsen
tillställas kupongskattekontoret
tillika med ordförandens i taxeringsnämnden
utredning i vad den
avser dessa uppgifter, fullständigad
med upplysningar rörande för länsstyrelsen
kända förhållanden.

Kupongskattekontoret skall

Kupongskatt, som----

(Föreslagen lydelse)

ger. Sådana uppgifter som befinnas
böra föranleda ytterligare åtgärder
enligt taxeringsförordningen disponeras
av länsstyrelsen för detta ändamål.
Övriga uppgifter skola av länsstyrelsen
tillställas kupongskattekontoret
tillika med den inom taxeringsnämnden
verkställda utredningen i
vad den avser dessa uppgifter, fullständigad
med upplysningar rörande
för länsstyrelsen kända förhållanden.

---inbetala skatten.

— finnes stadgat.

14 §.

Ivupongskattenämnden är beslutför,
om två ledamöter äro tillstädes
och ense om beslutet. Uppstå skiljaktiga
meningar inom nämnden,
skall vad i 112 § taxeringsförordningen
stadgas äga motsvarande tillämpning.

Kupongskattenämnden är beslutför,
om två ledamöter äro tillstädes
och ense om beslutet. Uppstå skiljaktiga
meningar inom nämnden,
skall vad i 88 § taxeringsförordningen
stadgas äga motsvarande tillämpning.

15 §.

1 in o in. över beslut----

Besvären skola, skriftligen avfattade,
hava inkommit till kupongskattekontoret
före klockan tolv å sextionde
dagen efter den då klaganden erhållit
del av beslutet. Rörande besvär som
nu sagts skola föreskrifterna i 744 §
3 mom. första stycket taxeringsförordningen
i tillämpliga delar gälla.

2 m o m. Över beslut----

I fråga om besvär över länsstyrelses
beslut enligt denna förordning
skall 744 § 3 mom. taxeringsförordningen
äga motsvarande tillämpning.

3 in o in. Rörande besvär över
kammarrättens utslag enligt denna
förordning skall 127 § första stycket
taxeringsförordningen hava motsvarande
tillämpning.

— hos överståthållarämbelet.

Besvären skola hava inkommit till
kupongskattekontoret inom två månader
från det klaganden erhållit del
av beslutet. Rörande besvär som nu
sagts skola föreskrifterna i 125 § andra
stycket taxeringsförordningen i
tillämpliga delar gälla.

— honom rörer.

I fråga om besvär över länsstyrelses
beslut enligt denna förordning
skall 125 § taxeringsförordningen äga
motsvarande tillämpning.

3 in o m. Rörande besvär över
kammarrättens utslag enligt denna
förordning skall 98 § taxeringsförordningen
hava motsvarande tillämpning,
dock att, om talan fullföljts till
kammarätten jämlikt 2 mom., besvärstiden
skall vara tre veckor.

16 §.

Rörande ansvar för underlåtenhet Rörande ansvar för underlåtenhet
av styrelse för aktiebolag att fullgöra av styrelse för aktiebolag att fullgöra
skyldighet enligt 5 eller 6 § eller 7 § skyldighet enligt 5 eller 6 § eller 7 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 är 1957

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

första stycket första punkten eller första stycket första punkten eller
9 § 1 mom. skall 142 § taxeringsår- 9 § 1 mom. skall 120 § taxeringsförordningen
hava motsvarande tillämp- ordningen hava motsvarande tillämp -

ning. ning.

Har någon —------— sex månader.

Ej må----— — — — —- — gällande förbud.

Förseelse varom i denna paragraf
förmåles åtalas vid den allmänna underrätt,
där åtal enligt 144 § 1 mom.
andra stycket taxeringsförordningen
skall anhängiggöras. Finnes ej behörig
domstol enligt nyssnämnda författningsrum,
skall åtalet anhängiggöras
vid Stockholms rådhusrätt.

Böter och viten, som ådömas enligt
denna förordning, tillfalla kronan.

Kungl. Maj:t äger fastställa formulär
till blanketter och meddela de
närmare föreskrifter som må finnas
erforderliga för tillämpning av denna
förordning.

§•

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare
föreskrifter som må finnas erforderliga
för tillämpning av denna
förordning.

Erforderliga formulär till blanketter
fastställas av Kungl. Maj.t eller,
efter Kungl. Maj.ts bemyndigande, av
riksskattenämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni
1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 27 juni 1927 om skatt vid
utskiftning av aktiebolags tillgångar1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Har någon i uppgift eller upplysning,
avgiven till ledning vid taxering
till utskiftningsskatt, lämnat oriktigt
meddelande i avseende å förhållande,
som icke varit av allenast oväsentlig
betydelse för taxeringen, samt har
meddelandet följts och därigenom
föranletts att taxering ej skett eller
skett till för lågt belopp, skall eftertaxering
i erforderlig mån äga rum.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning, om uppgiftspliktig underlåtit
avlämna uppgift eller infordrad
upplysning. Eftertaxering må ej
ske med mindre fråga därom prövats
av beskattning snämnd inom fem år
efter det år, bolagets upplösning ägt
rum.

(Föreslagen lydelse)

§•

Vad i f/4 och 116 §§ taxering sförordningen
stadgas om eftertaxering
till statlig inkomstskatt skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
med avseende å eftertaxering till utskiftningsskatt.
Eftertaxering till utskiftningsskatt
må ej ske med mindre
fråga därom prövats inom fem år
efter det år, bolagets upplösning ägt
rum.

1 Senaste lydelse se 1955: 360.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den 26 juni
1933 (nr 395) om ersättningsskatt

Härigenom förordnas, att 4 och 7 «
ersättningsskatt skola erhålla ändrad

(Nuvarande lydelse)

Taxering till ersättningsskatt verkställes
av den prövningsnämnd, som
har att handlägga företagets taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Yrkande om taxering skall framställas
hos prövningsnämnden senast
andra året efter det år, då företaget
rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt för sin
inkomst under det i 1 § avsedda
verksamhetsåret.

Därest företaget före augusti månads
utgång året efter det, då ersättningsskatt
påförts företaget, till delägarna
utdelar sålunda beskattat belopp,
må restitution ske av därå belöpande
ersättningsskatt. Dylik restitution
beslutas av prövningsnämnd,
som i 4 § sägs, och verkställes av
länsstyrelsen. Till prövningsnämnden
ställd ansökan om sådan restitution
skall senast den 1 september ingivas
till länsstyrelsen.

Vid bedömande —----intj

Å medel,--------

förordningen den 26 juni 1933 om
lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

Fråga om taxering till ersättningsskatt
prövas, efter framställning från
taxering sintendent, av den prövningsnämnd,
som har att upptaga besvär
rörande företagets taxering till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall
ske hos prövningsnämnden senast
andra året efter det år, då företaget
rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt för sin
inkomst under det i 1 § avsedda
verksamhetsåret.

§•

— — ej ränta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om
åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet

Härigenom förordnas, att 4, 6, 7 och 10 §§ förordningen den 14 juni 1933
om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande hjdelse)

4 §•

(Föreslagen Igdelse)

Framställning om åsättande av
preliminärt taxeringsvärde å fastighet
skall, skriftligen avfattad och
ställd till fastighetsprövningsnämnden
eller länsprövningsnämnden, ingivas
beträffande fastighet i Stockholm
till överståthållarämbetet och
beträffande annorstädes belägen fastighet
till länsstyrelsen i länet. Framställning
må ock på sökandens eget
äventyr i betalt brev med allmänna
posten insändas till nu nämnd myndighet.

I framställningen---

Framställningen skall

----för uppskattningen.

--ej mottagas.

6 §■

Efter förberedande-----

Nämndens beslut-------

Protokollet skall därefter i justerat
skick tillika med handlingarna i
ärendet ofördröjligen av ordföranden
översändas i Stockholm till överståthållarämbetet
och i länen till
länsstyrelsen.

Underrättelse om det av nämnden
föreslagna värdet skall genom överståthållarämbetets
eller länsstyrelsens
försorg ofördröjligen i rekommenderat
brev med allmänna posten under
uppgiven eller eljest känd adress
översändas till sökanden med föreläggande
för denne att, därest han vill

för fastigheten.

— — till protokollet.

Protokollet skall därefter i justerat
skick tillika med handlingarna i
ärendet ofördröjligen översändas till
prövningsnämndens kansli.

§•

Underrättelse om det av nämnden
föreslagna värdet skall genom prövningsnämndens
kansli ofördröjligen i
rekommenderat brev med allmänna
posten under uppgiven eller eljest
känd adress översändas till sökanden
med föreläggande för denne att, därest
han vill framställa erinran mot

1 Senaste lydelse av 4 § se 1943:858 samt av 10 § se 1947: 514.

Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

framställa erinran mot förslaget, där- 1
med till överståthållarämbetet eller
länsstyrelsen inkomma inom viss angiven
tid, vid äventyr att ärendet ändock
i befintligt skick företages till
avgörande.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
skola föra särskilda liggare
över meddelade beslut om åsättande
av preliminärt taxeringsvärde. Anteckning
i liggaren skall verkställas
inom tre dagar efter det fastighetsprövningsnämndens
eller länsprövningsnämndens
protokoll justerats
och till riktigheten bestyrkas av protokollföraren
hos nämnden.

Beslutet skall--— — — ---

Underrättelse om------ —

(Föreslagen lydelse)

förslaget, inkomma därmed till prövningsnämndens
kansli inom viss angiven
tid, vid äventyr att ärendet ändock
i befintligt skick företages till
avgörande.

§•

1 prövningsnämndens kansli skall
föras särskild liggare över meddelade
beslut om åsättande av preliminärt
taxeringsvärde. Anteckning i liggaren
skall verkställas inom tre dagar efter
det faslighetsprövningsnämndens eller
länsprövningsnämndens protokoll
justerats och till riktigheten bestyrkas
av protokollföraren hos nämnden.

- finnes infört.

— 15 februari.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 49 § 1 mom., 68 § 4 mom. samt 72 och 73 §§
uppbördsförordningen den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 m o m. Skattskyldig, som anfört
besvär över beskattningsnämnds eller
skattedomstols beslut rörande taxering,
må beviljas anstånd med inbetalning
av skatt på grund av taxeringen,
därest vederbörande taxeringsintendent
i yttrande över den
skattskyldiges framställning om anstånd
förklarat sig icke hava något
att erinra mot bifall, helt eller delvis,
till densamma. Anstånd må avse
skatt till belopp, som betingas av
taxeringsintendentens yttrande.

Har skattskyldig---• —--

Anståndet skall---------

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o in. Skattskyldig, som anfört
besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds
eller skattedomstols beslut
rörande taxering, må beviljas anstånd
med inbetalning av skatt på
grund av taxeringen, därest vederbörande
taxeringsintendent i yttrande
över den skattskyldiges framställning
om anstånd förklarat sig icke hava
något att erinra mot bifall, helt eller
delvis, till densamma. Anstånd må
avse skatt till belopp, som betingas
av taxeringsintendentens yttrande.

--i fråga.

— av besvären.

68 §.

4 m o m. Häftar den,------

Vad i föregående stycke stadgas
skall äga motsvarande tillämpning då
skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är
berättigad återbekomma erlagd preliminär
skatt, har att gälda tillkommande
skatt, som debiterats på grund
av taxering för inkomst för det år
vartill den preliminära skatten hänför
sig. Har, då återbetalning enligt
1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten icke påförts men kan med fog
antagas, att sådan skatt kommer att
påföras på grund av beslut av beskattningsnämnd
om höjd taxering
eller om eftertaxering eller av länsstyrelse
om höjd debitering, må den
preliminära skatten innehållas i avbidan
på att tillkommande skatt påföres.

— 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas
skall äga motsvarande tillämpning då
skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är
berättigad återbekomma erlagd preliminär
skatt, har att gälda tillkommande
skatt, som debiterats på grund
av taxering för inkomst för det år
vartill den preliminära skatten hänför
sig. Har, då återbetalning enligt
1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten icke påförts men kan med fog
antagas, att sådan skatt kommer att
påföras på grund av beslut av
prövningsnämnd om höjd taxering
eller om eftertaxering eller av länsstyrelse
om höjd debitering, må den
preliminära skatten innehållas i avbidan
på att tillkommande skatt påföres.

4 Senaste lydelse av 49 § 1 mom., 68 § 4 mom. och 72 § se 1954: 340.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72 §.

Kungl. Maj:t------denna förordning.

Nämnden äger, —-----svenskt handelsfartyg.

Nämnden skall-----vice ordförande.

Ordföranden och-----i Sverige.

För envar —----- -----— av ledamöter.

Förslag till-----och suppleant.

Nämnden är------äro tillstädes.

Nämnden må----— — av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet
skola de i 110 §, 111 § 1 mom. samt
112 § taxeringsförordningen meddelade
bestämmelserna i tillämpliga
delar gälla.

Häradsskrivare, kronokamrerare,
tjänsteman hos lokal skattemyndighet
eller hos länsstyrelse, ordförande
och ledamöter i den centrala uppbördsnämnden,
hos nämnden anställda
tjänstemän samt sakkunnig, som
biträder nämnden, ävensom, med
motsvarande tillämpning av bestämmelsen
i 56 § 1 mom. första stycket
taxeringsförordningen, beskattningsnämnd
äga taga del av preliminär
självdeklaration eller annan uppgift
eller handling, som avlämnats eller
tillhandahållits enligt bestämmelse i
denna förordning. Självdeklaration,
uppgift eller handling som nyss sagts
skall jämväl tillhandahållas andra
tjänstemän än de förut nämnda, därest
dessa i och för sin befattning böra
erhålla del därav.

Den, som---—-------—

Självdeklaration, uppgift----

Vad i 56 § 1 mom. andra, fjärde,
femte, sjätte och åttonde styckena
taxeringsförordningen stadgas beträffande
självdeklaration, uppgift eller
handling som avlämnats till ledning
vid årlig taxering, skall i tillämpliga
delar gälla även i fråga om självdeklaration,
uppgift eller handling som
i första stycket avses.

Beträffande nämndens verksamhet
skola de i 79, 80, 85 och 88 §§ taxeringsförordningen
meddelade bestämmelserna
i tillämpliga delar gälla.

Häradsskrivare, kronokamrerare,
tjänsteman hos lokal skattemyndighet
eller hos länsstyrelse, ordförande
och ledamöter i den centrala uppbördsnämnden,
hos nämnden anställda
tjänstemän samt sakkunnig, som
biträder nämnden, ävensom, med
motsvarande tillämpning av bestämmelserna
i 50 § 1 mom. första, andra,
tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen,
taxeringsnämnd och
prövningsnämnd äga taga del av preliminär
självdeklaration eller annan
uppgift eller handling, som avlämnats
eller tillhandahållits enligt bestämmelse
i denna förordning. Självdeklaration,
uppgift eller handling som
nyss sagts skall jämväl tillhandahållas
andra myndigheter än de förut
nämnda, därest dessa i och för sin
verksamhet böra erhålla del därav.

— årlig taxering.

--årlig taxering.

Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde,
nionde och tionde styckena samt 3
mom. taxeringsförordningen stadgas
beträffande självdeklaration, uppgift
eller handling som avlämnats till ledning
vid taxering, skall i tillämpliga
delar gälla även i fråga om självdeklaration,
uppgift eller handling som
i första stycket avses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 §.

Till myndighet avlämnade uppgifter
till ledning för taxering, som avses
i taxeringsförordningen, eller eljest
för beräknande av skatt må ej i
andra fall än i vederbörande skatteförfattning
stadgas utan den skattskyldiges
samtycke utlämnas till annan
tidigare än tjugu år efter uppgiftens
datum. Vad nu sagts skall
ock gälla beträffande handling, som
upprättats av myndighet vid taxeringskontroll
enligt taxeringsförordningen.
Uppgift, som av aktiebolag
eller ekonomisk förening lämnats
taxeringsmyndighet till ledning vid
värdesättning av aktier i bolaget eller
andelar i föreningen, må ej utan samtycke
av den som lämnat uppgiften
utlämnas till annan tidigare än tjugu
år efter uppgiftens datum. Är det under
pågående utredning rörande någons
taxering av synnerlig vikt att innehållet
i kontrolluppgift eller annan
för taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen
avsedd handling icke
kommer till den skattskyldiges kännedom,
må myndighet, som innehar
handlingen, vägra att utlämna denna.

Till myndighet avlämnade uppgifter
till ledning för taxering, som avses
i taxeringsförordningen, eller eljest
för beräknande av skatt må ej i
andra fall än i vederbörande skatteförfattning
stadgas utan den skattskyldiges
samtycke utlämnas till annan
tidigare än tjugu år efter uppgiftens
datum. Vad nu sagts skall
även gälla beträffande handling, som
upprättats av myndighet vid taxeringskontroll
enligt taxeringsförordningen,
så ock beträffande uppteckning
av uppgifter, som vid muntlig
förhandling inför prövningsnämnd
lämnats angående skattskyldigs förhållanden,
om nämnden förordnat att
uppteckningen icke må vara för någon
tillgänglig i vidare mån än som
gäller i fråga om självdeklaration.
Uppgift, som av aktiebolag eller ekonomisk
förening lämnats taxeringsmyndighet
till ledning vid värdesättning
av aktier i bolaget eller andelar
i föreningen, må ej utan samtycke av
den som lämnat uppgiften utlämnas
till annan tidigare än tjugu år efter
uppgiftens datum. Är det under pågående
utredning rörande någons taxering
av synnerlig vikt att innehållet i
kontrolluppgift eller annan för taxeringskontroll
enligt taxeringsförordningen
avsedd handling icke kommer
till den skattskyldiges kännedom, må

1 Senaste lydelse se 1955: 391.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

myndighet, som innehar handlingen,
vägra att utlämna denna.

Förmögenhetslängd ävensom prov- Förmögenhetslängd må ej utan den
ningsnämnds ändringslängd beträf- skattskyldiges samtycke utlämnas till
fande taxering till statlig förmögen- annan tidigare än tjugu år efter länghetsskatt
må ej utan den skattskyl- dens datum,
diges samtycke utlämnas till annan
tidigare än tjugu år efter längdens
datum.

Handlingar i-----handlingens datum.

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
lb december 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet fråga om vissa
författningsändringar i anledning av den nga taxeringsförordningen samt
anför därvid följande.

På grundval av propositionen nr 150 till 1956 års riksdag har antagits och
den 23 november 1956 utfärdats en ny taxeringsförordning, som skall ersätta
den hittills gällande förordningen i ämnet av år 1928. Genom den nya
förordningen aktualiseras åtskilliga ändringar i andra författningar. I den
mån dessa författningsändringar kräver riksdagens medverkan torde de,
såsom jag framhållit i nämnda proposition, böra underställas 1957 års riksdag.

I punkten 2 av övergångsbestämmelserna till den nu antagna taxeringstörordningen
stadgas, att om i lag eller författning förekommer hänvisning
till eller däri avses författningsrum, som ersatts genom bestämmelse i den
nya förordningen, den bestämmelsen i stället skall tillämpas. Med hänsyn
härtill torde det inte vara erforderligt att företa ändringar i andra författningar
enbart på den grund att en bestämmelse i 1928 års taxeringsförordning,
till vilken hänvisning skett, ersatts med bestämmelse i den nya
förordningen eller att terminologiska skiljaktigheter föreligger de båda
förordningarna emellan.

I sistnämnda hänseende kan här anmärkas att taxeringsnämnder och
prövningsnämnder såväl i 1928 års taxeringsförordning som i åtskilliga
skatteförfattningar sammanfattas under benämningen beskattningsnämnder.
I den nu antagna förordningen har prövningsnämnderna fått ändrad
ställning; de blir huvudsakligen besvärsprövande instanser, vilka endast tager
befattning med taxeringarna, i den mån dessa genom besvär dragés under
sådan nämnds prövning. På grund härav synes det, i fråga om årlig
taxering, erforderligt att, sasom redan skett i den nya taxeringsförordningen,
uttryckligen angiva huruvida taxeringsnämnd eller prövningsnämnd
avses eller, som vanligen är fallet, bådadera åsyftas. Vidare bör anges, om
prövningsnämnd omedelbart kan uppta en fråga av avsett slag såsom första

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

instans, t. ex. fråga om s. k. dödsbobefrielse, eller endast i samband med besvär
över taxeringsnämnds beslut, t. ex. fråga som omförmäles i punkt 3 c
av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Beträffande spörsmål om
existensminimum o. likn. (49 § och 50 § 2 mom. kommunalskattelagen samt
9 § förordningen om statlig inkomstskatt) synes böra uttryckligen anges, att
sådant spörsmål får upptagas av prövningsnämnd såväl i fall då besvär anförts
rörande den ifrågavarande taxeringen som i anledning av särskild
framställning. — Framgår klart, att endast taxeringsnämnd åsyftas, torde
det i allmänhet inte vara påkallat att utbyta uttrycket beskattningsnämnd
mot annat.

Ytterligare bör framhållas, att följdändringarna synes kunna begränsas
till författningar av mera permanent karaktär, medan sådana skatteförfattningar
av mera tillfällig art som exempelvis förordningarna om fondskatt och
om investeringsavgift utan olägenhet synes kunna lämnas åsido.

Jag övergår härefter till att behandla vissa av de nu aktuella författningsändringarna.
Dessförinnan vill jag endast framhålla, att vissa författningsrum,
i vilka ändringar påkallas av den nya taxeringsförordningen, här
måst lämnas utanför, enär förslag till ändringar i dessa i annat avseende
kan väntas bli framlagda för 1957 års riksdag. Så är t. ex. fallet med punkterna
4 och 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Därvid avser
jag att även anmäla ifrågakommande följdändringar till den nya taxeringsförordningen.

Förslaget till ändring i kommunalskattelagen
62 §.

De stadganden rörande eftertaxering, som är av processuell natur, har
överförts till den nya taxeringsförordningen. I förevarande paragraf erfordras
alltså, förutom en hänvisning till nämnda förordning, endast en föreskrift
om i vilken kommun eftertaxering skall verkställas. Innebörden härav
synes böra vara densamma som hittills. Ytterligare kan anmärkas, att
bestämmelsen i 63 § bör kvarstå oförändrad.

Förslaget till ändring i förordningen om statlig inkomstskatt

13 §.

Beträffande denna paragraf torde i huvudsak kunna hänvisas till vad som
anförts vid 62 § kommunalskattelagen. Av innehållet i förevarande paragraf
bör alltså, bortsett från en hänvisning till taxeringsförordningen, endast
kvarstå en föreskrift av innebörd att den som påföres statlig inkomstskatt
skall erlägga sådan skatt med belopp som förut undandragits statsverket.
Han skall med andra ord erlägga det ytterligare belopp, som skulle ha utgått,
därest den tidigare taxeringen omfattat jämväl den inkomst, för vilken
eftertaxering åsättes.

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Förslaget till ändrad lydelse av i och 8 §§ förordningen om
ackumulerad inkomst

I 4 § förordningen om ackumulerad inkomst föreskrives, att ansökan om
särskild skatteberäkning enligt förordningen skall göras hos prövningsnämnden
före taxeringsårets utgång. Enligt 8 § gäller emellertid, att om
förutsättningar för sådan skatteberäkning föreligger först efter beslut eller
utslag i överinstans — även beslut eller utslag som innefattar åsättande av
eftertaxering — får ansökan ske inom ett år från beslutets eller utslagets
meddelande. Dessa bestämmelser torde förutsätta, att den skattskyldige
normalt redan under taxeringsåret — genom underrättelse från taxeringsnämnden
eller genom att hos prövningsnämnden efterhöra huruvida yrkande
ställts beträffande hans taxering — kan bedöma om skäl finns för att
ansöka om skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Den nya taxeringsförordningen innebär, att den tid inom vilken taxeringsintendent
kan framställa yrkande om höjd taxering förlänges t. o. in.
april månad året efter taxeringsåret. En skattskyldig, vilken visserligen
redan på grundval av taxeringsnämndens beslut kunnat begära skatteberäkning
för ackumulerad inkomst men avstått härifrån, kan sålunda genom
besvär från taxeringsintendenten, som anföres efter taxeringsårets utgång,
få sin taxering så väsentligt höjd att frågan om skatteberäkning för ackumulerad
inkomst för honom kommer i ett ändrat läge. Med tanke härpå
synes det skäligt att tillåta ansökan om sådan skatteberäkning i efterhand
även för det fall att den ackumulerade inkomsten höjts genom beslut eller
utslag av överinstans.

Om taxeringsnämnd, med avvikelse från självdeklaration, taxerat skattskyldig
för inkomst, som kan föranleda särskild skatteberäkning enligt förordningen,
skall den skattskyldige erhålla skriftlig underrättelse härom.
Har han inte fått sådan underrättelse senast den 15 juli under taxeringsåret,
äger han enligt 99 § nya taxeringsförordningen anföra besvär hos prövningsnämnden
i särskild ordning intill utgången av året efter taxeringsåret,
i vissa fall under ännu längre tid. Han kan emellertid inte enligt nuvarande
bestämmelser begära skatteberäkning för ackumulerad inkomst efter
taxeringsårets utgång. I praxis har det förekommit att taxeringsnämnden
försummat att underrätta den skattskyldige och att denne på grund
härav först efter taxeringsårets utgång kunnat inkomma med ansökan om
särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Hans ansökan har emellertid
inte kunnat tas upp till prövning. En sådan konsekvens av lagstiftningen
bör självfallet inte godtagas. På grund härav föreslås, att 8 § kompletteras
med en bestämmelse av innebörd att den skattskyldige i nu angivna
fall äger inkomma med sin ansökan under samma tid som står till
hans förfogande för besvär i särskild ordning.

Ytterligare bör i 4 § företagas vissa smärre jämkningar i anslutning till
den nya taxeringsförordningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslaget till ändring i 19k7 års förordning
om investeringsfonder

Arbetsmarknadsstyrelsen —- som enligt kungörelse den 19 december
1947, nr 970, övertagit arbetsmarknadskommissionens uppgifter med avseende
å här avsedda investeringsfonder — har ofta att samtidigt handlägga
ärenden från samme sökande rörande fonder enligt 1947 års förordning
och enligt 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning.
Tiden för anförande av besvär över styrelsens beslut är emellertid
olika, enligt 1947 års förordning 30 dagar och enligt 1955 års förordning
tre veckor. Då det synes mindre lämpligt att ha olika besvärstider i nu
angivna fall, föreslås att besvärstiden enligt 19 § i 1947 års förordning ändras
till tre veckor.

Förslaget till ändrad lydelse av 17 § sekretesslagen

Deklarationer och andra uppgifter, som avlämnas till ledning vid taxering,
åtnjuter sekretesskydd enligt 17 § sekretesslagen. De får inte utan den
skattskyldiges samtycke utlämnas förrän 20 år efter handlingens datum.
Även myndigheternas möjligheter att erhålla tillgång till dessa handlingar
är enligt 50 § i den nya taxeringsförordningen — som motsvarar 56 § i
1928 års förordning — tämligen snävt begränsade. Taxeringsnämndernas och
prövningsnämndernas protokoll är däremot offentliga.

I den nu antagna taxeringsförordningen upptas närmare bestämmelser
om muntliga förhandlingar inför prövningsnämnd, ett område som förut varit
i väsentliga delar oreglerat. De nya bestämmelserna syftar till att ge
de muntliga förhandlingarna ökad stadga. Viss anknytning har skett till
rättegångsbalkens bestämmelser om huvudförhandling vid domstol. Prövningsnämnden
skall kunna inkalla skattskyldig och annan uppgiftsskyldig
till muntlig förhandling för att lämna upplysningar om den skattskyldiges
förhållanden. Dessa upplysningar skulle, om de direkt infördes i nämndens
protokoll, bli offentliga. Innehållet är emellertid ofta av den art att den
skattskyldige bör kunna göra anspråk på sekretesskydd likaväl som när
fråga är om deklarationer och kontrolluppgifter. Skapas ett sådant skydd,
bör detta kunna bidraga till att förhören kan hållas i friare former än eljest
varit möjligt.

Av dessa skäl har i 83 § andra stycket av den nya taxeringsförordningen
upptagits en bestämmelse av innebörd, att om den skattskyldige gör framställning
därom, prövningsnämnden skall förordna att uppteckning av uppgifter,
som vid muntlig förhandling lämnas angående den skattskyldiges
förhållanden, icke må vara för någon tillgänglig i vidare mån än som gäller
i fråga om självdeklaration.

Denna bestämmelse förutsätter att de uppteckningar varom fråga är erhåller
sekretesskydd enligt sekretesslagen. Jag förordar därför att 17 § sekretesslagen
kompletteras med en föreskrift att vad som är stadgat om upp3
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

Kungl. Mnj:ts proposition nr 29 år 1957

gifter, som avlämnats till myndighet till ledning för taxering, även skall
gälla uppteckningar, om vilka prövningsnämnden meddelat förordnande
som nyss sagts.

I andra stycket av paragrafen har vidtagits en ändring sammanhängande
med att prövningsnämndernas ändringslängder bortfallit genom den nya
taxeringsförordningen. På grund av den föreslagna övergångsbestämmelsen
kommer sekretesskydd alltjämt att föreligga för 1957 och tidigare års ändringslängder.
— Till frågan om man bör bibehålla sekretesskyddet för förmögenhetslängderna
är jag inte nu beredd att ta slutlig ståndpunkt. I detta
sammanhang får jag erinra om de pågående försöken med debitering enligt
bålkortssystem, vilka kan leda till en genomgripande ändring i fråga om
längdföringen.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet utarbetats förslag
till

1) lag om ändring i kommunlskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad Igdelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november
1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst;

4) förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)
om investeringsfonder;

5) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)
om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

6) förordning angående ändrad Igdelse av 10 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg;

7) förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

8) förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943
(nr 44) om kupongskatt;

9) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni
1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

10) förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den
26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt;

11) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr
357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattning svär de å fastighet;

12) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272); samt

13) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författningsförslag
måtte genom proposition föreläggas 1957 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Lindberg

561118 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag