Kungl. Maj:ts proposition nr 286 (Proposition 1948:286)

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Nr 286.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1948/49; given
Stockholms slott den 28 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag under punkterna I, II och III, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 maj

1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att
motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu
att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena
samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen
beräknade.

Beträffande samtliga de under statens allmänna fastighetsfond nu ifrågavarande
investeringsanslagen, nämligen till vissa ombyggnadsarbeten i uni 1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

Kungi. Alaj.ts proposition nr 286.

versitetshuset i Lund m. in. å 460 000 kronor, till nybyggnad för medicinska
högskolan i Göteborg å 150 000 kronor, till utbyggande av karolinska sjukhuset
å 500 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset
i Uppsala å 344 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
å 3 000 000 kronor, till uppförande av lärarbostadsbyggnad vid
Skytteanska skolan i Tärna å 180 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten
vid vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte å 300 000 kronor,
till ersättning till Svenska vall- och mosskulturföreningen för viss byggnad
å 108 000 kronor, till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm
å 1 500 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
in. in. å 4 130 000 kronor, torde avskrivning i enlighet med hittills
tillämpade grunder böra beräknas till 50 procent av de äskade investeringsbeloppen.
I propositionen nr 203 har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslagen
till universitetssjukhusen fr. o. in. nästa budgetår överflyttas till elfte huvudtiteln.
I enlighet härmed bör motsvarande överflyttning ske beträffande
avskrivningsanslagen till utbyggande av karolinska sjukhuset samt till vissa
byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

1 årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond
ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens delfonder,
varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent
av den totala investeringen i vederbörande delfond med undantag för
kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon avskrivning. Det å
arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades under angivna förutsättningar
böra uppföras med ett belopp av 1 340 000 kronor. Såsom framgår
av proposition nr 126 har Kungl. Maj :t sedermera äskat ytterligare två
investeringsanslag under denna delfond, nämligen till anordnande av provisoriska
lokaler för försvarets forskningsanstalt å 715 000 kronor och till
anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen å 1 000 000 kronor. Med
hänsyn härtill torde det å arméns delfond i statsverkspropositionen äskade
avskrivningsanslaget böra uppräknas med 50 procent av förenämnda båda
investeringsanslag eller med 857 500 kronor till 2 197 500 kronor. Beträffande
marinens delfond har ett i statsverkspropositionen med ett beräknat belopp
av 500 000 kronor uppfört investeringsanslag till anordnande av vissa
förråd sedermera befunnits icke böra äskas hos årets riksdag. Å andra sidan
har i förenämnda proposition nr 126 äskats ett nytt investeringsanslag å
500 000 kronor till anordnande av vissa fartygstunnlar. Avskrivningsanslaget
under delfonden bör därför uppföras med det preliminärt beräknade beloppet
1 195 000 kronor. Det under flygvapnets delfond beräknade avskrivningsanslaget
torde likaledes böra slutligt uppföras med tidigare beräknat
belopp, eller 6 040 000 kronor.

1 statsverkspropositionen uppfördes avskrivningsanslagen under statens
utlånings fonder och fonden för låneunderstöd med beräknade belopp utom i
de fall, då total avskrivning borde ske. I dessa senare fall äskades avskrivningsanslagen
definitivt. I avbidan på slutligt ställningstagande till den utredning,
som enligt Kungl. Maj ris bemyndigande verkställts rörande ränte -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

bestämmelserna för statens utlåningsfonder beräknades anslagen med tilllämpning
av för vederbörande fonder hittills gällande avskrivningsprocenter.
Jag torde nu få återkomma till frågan om beräkning av avskrivningsanslagen
till utlåningsfonderna.

Investeringsanslagen till statens utlåningsfonder ha sedan länge täckts
av lånemedel eller skattemedel beroende på i vad mån resp. utlåningsfond
ansetts vara räntabel. Utgångspunkten vid beräkningen av räntabiliteten
har varit å ena sidan de för fonderna gällande lånevillkoren och å andra
sidan en räntefot, vid vilken full förräntning antagits vara för handen
(förräntningskravet). I de fall, då vederbörande fond beräknats lämna full
förräntning av fondkapitalet, ha investeringsanslagen helt täckts av lånemedel,
i övriga fall ha skattemedel tillskjutits i proportion till underförräntningen,
vilket skett genom anvisande av anslag under rubriken Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar. Förräntningskravet har alltsedan budgetåret
1937/38 varit 4 %, vilket även motsvarar den normalränta, som Kungl.
Maj :t enligt riksdagens bemyndigande fastställt för lån från statens utlåningsfonder
för budgetåren 1944/48.

Normalräntan, som lägst må utgöra 4 %, fastställes i enlighet med riksdagens
beslut med utgångspunkt från medeltalet av räntan, beräknad på
emissionskursen, för de tio sista årens statliga upplåning mot obligationer
och reverser med en ursprunglig löptid av minst tio år samt med tillägg av

V. %, utgörande täckning för förvaltningskostnader och normal kreditrisk.
Enligt riksgäldskontorets beräkningar utgjorde ifrågavarande medelränta
för statsupplåningen under tiden 1 juli 1934—30 juni 1944 3,39 %, 1
juli 1935—30 juni 1945 3,47 %, 1 juli 1936—30 juni 1946 3,32 %, 1 juli 1937
—30 juni 1947 3 ,31 %. Nedgången i medelräntan har sålunda under hela
perioden utgjort knappt 0,i %. För perioden 1 juni 1938—30 juni 1948
beräknas medelräntan komma att utgöra omkring 3,25 %. Varken i förenämnda
utredning eller de däröver avgivna yttrandena1 har någon ändring
beträffande normalräntan föreslagits. Då jag icke har för avsikt att till årets
riksdag föreslå någon ändring av den för normalräntan gällande lägsta räntesatsen,
föreligger icke heller någon anledning att för nästa budgetår ändra
de nuvarande avskrivningsreglerna. Jag utgår därför i det följande vid beräkningen
av avskrivningsanslagen för de olika fonderna från hittills tilllämpade
normer.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att räntan å lån, som utlämnas
från statens avdikningslånefond, i enlighet med förslag i proposition
nr 149, mot vilket riksdagen icke uttalat någon erinran, tills vidare
skall utgå med 3,25 procent. I samband därmed bör den med stöd av riksdagens
beslut (riksd. skr. 1943: 487) utfärdade kungörelsen (SFS 1943:
937) med bestämmelser angående den räntetyp, som utlåningsfond i räntehänseende
skall tillhöra, ändras. Enligt propositionen nr 41, vilken numera

1 Fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, statskontoret, bank- och {ondinspektionen
sparbanksinspektionen, riksräkenskapsverket, statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egna
hemsstyrelsen och 1947 års centrala lantbrukskommitté.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

bifallits av riksdagen, skall vidare en särskild lånefond, benämnd statens
skogslånefond, inrättas, och skall ränta å de från fonden utlämnade lånen
utgå med 3 procent. Sagda kungörelse bör även ändras med hänsyn härtill.
Därjämte torde vara påkallat att vidtaga vissa ytterligare justeringar av
nämnda kungörelse till följd av tidigare av riksdagen fattade beslut angående
inrättande och upphörande av olika lånefonder.

I proposition nr 231 har under statens utlåningsfonder investeringsanslaget
till lånefonden för bostadsbyggande äskats med ett slutligt
belopp av 240 miljoner kronor. Anslaget bör, såsom preliminärt beräknats,
avskrivas med 25 procent och avskrivningsanslaget uppföras med 60
miljoner kronor. I proposition nr 188 har investeringsanslaget till jordbrukets
maskinlånefond slutligt upptagits med 1 600 000 kronor mot i statsverkspropositionen
beräknade 4 500 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag,
beräknat efter 20 procent, bör sålunda upptagas med 320 000 kronor.
I proposition nr 41 har slutligen till statens skogslånefond äskats ett
investeringsanslag å 500 000 kronor. Då räntan å lån från fonden skall
utgå med 3 procent, torde anslaget böra avskrivas med 25 procent och ett
avskrivningsanslag å 125 000 kronor äskas.

I proposition nr 231 har under fonden för låneunderstöd äskats
ett slutligt investeringsanslag för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
å 34 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen beräknade
15 miljoner kronor. För anslaget skall enligt hittills tillämpade grunder
avskrivningen beräknas efter 29 procent, eller till 9 860 000 kronor. Av detta
belopp bör emellertid enligt i proposition nr 231 framlagt förslag 4 miljoner
kronor täckas av från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter överförda
medel. Avskrivningsanslaget å driftbudgeten bör därför endast upptagas
med 5 860 000 kronor. I proposition nr 231 har vidare till lån till uppförande
och förbättring av lantarbetarbostäder definitivt äskats ett investeringsanslag
å 6 miljoner kronor, eller samma belopp, som preliminärt upptagits
i statsverkspropositionen. Avskrivningsanslag bör sålunda äskas med
tidigare beräknat belopp, eller 1 620 000 kronor. Till lån till anordnande av
kollektiva tvätterier har i proposition nr 130 äskats ett investeringsanslag
å 750 000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 500 000 kronor.
Avskrivningsanslaget bör i anledning härav äskas med 187 500 kronor, eller
25 procent av anslagsbeloppet. Beträffande investeringsanslaget till lån
för anskaffande av grästorkar m. m., vilket anslag i statsverkspropositionen
äskats med 100 000 kronor, bör avskrivning ske med det i samma
proposition beräknade beloppet 10 000 kronor, eller med 10 procent. I proposition
nr 280 har slutligen äskats ett investeringsanslag till lån till Aktiebolaget
Fjäråsand å 250 000 kronor. Då lånet avses att löpa räntefritt bör
total avskrivning ske.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens
förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 5

Ökning ( + )

Statens allmänna fastighets fond: Minskning (—)

kronor

Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund in. in.

(jfr prop. nr 152) .................................. + 30 000

Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg (jfr prop.

nr 221) ............................................ + 75 000

Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska skolan

i Tärna (jfr prop. nr 222) .......................... -|- 90 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid vårdanstalten för dövstumma
med komplicerat lyte (jfr prop. nr 222) .......... + 150 000

Ersättning till Svenska vall- och mosskulturföreningen för

viss byggnad (jfr prop. nr 161) ...................... -f- 54 000

Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm (jfr

prop. nr 108) ...................................... -|- 80 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.

(jfr prop. nr 185) .................................. — 435 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (jfr prop. nr 126) .................... -f- 857 500

Statens utlåningsfonder:

Jordbrukets maskinlånefond (jfr prop. nr 188) ........— 580 000

Statens skogslånefond (jfr prop. nr 41) ................ -)- 125 000

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.

nr 231) ............................................ + 1 510 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier (jfr prop. nr

130) ............................................... + 62 500

Lån till Aktiebolaget Fjäråsand (jfr prop. nr 280) ...... + 250 000

Summa + 2 269 000.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1948/49 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Statens allmänna fastighetsfond:

Ecklesiastikdepartementet:

Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset
i Lund m. m...........kronor 230 000

Nybyggnad för medicinska högskolan

i Göteborg ...................... » 75 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskole seminarierna

.................... » 1 500 000

Uppförande av lärarbostadsbyggnad
vid Skytteanska skolan i Tårna .... » 90 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid vårdanstalten
för dövstumma med komplicerat
lyte .................... » 150 000

Jordbruksdepartementet:

Ersättning till Svenska vall- och moss kulturföreningen

för viss byggnad » 54 000

Inrikesdepartementet:

Nybyggnad för statens rättsläkarsta tion

i Stockholm ................ » 750 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................. » 2 065 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset » 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid akademiska
sjukhuset i Uppsala .......... » 172 000

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond .................. » 2 197 500

Marinens delfond .................. » 1 195 000

Flygvapnets delfond .............. » 6 040 000

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande .... » 60 000 000

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond ........ » 320 000

Statens skogslånefond .............. » 125 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads verksamhet

.................... kronor 5 860 000

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. » 1 620 000

Lån till anordnande av kollektiva tvät terier

.......................... » 187 500

Jordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av gråstorkar

m. m........................... »

Lån till Aktiebolaget Fjäråsand....... »

10 000
250 000.

II. Driftbudgeten.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1948/49 upptogos utgifter å sammanlagt 4 229 miljoner kronor.
Härav föllo 3 775 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 454 miljoner
kronor på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa
avsåg ett belopp av 50 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning
till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, åttonde, nionde och elfte
huvudtitlarna. Andra huvudtiteln företer en ökning med l,o miljoner kronor,
avseende höjningar av anslagen till fångvårdsanstalterna. — Försvarshuvudtiteln
uppvisar en nettoökning av 35 miljoner kronor, varav 10 miljoner
kronor falla på anslaget till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.
samt likaledes 10 miljoner kronor på anslaget till Flygvapnet: Anskaffning
av flygmateriel in. m. Vidare föreligga å anslagen till avlöningar till viss
arbetarpersonal samt till avlöningar in. in. till värnpliktiga en sammanlagd
ökning med 10,2 miljoner kronor. Den återstående utgiftsökningen fördelar
sig på ett tiotal anslag under huvudtiteln. — Femte huvudtiteln uppvisar
ökningar å ett stort antal anslag, vilka emellertid till större delen uppvägas
av minskningar å andra anslag, varigenom nettoökningen stannar vid l,i
miljoner kronor. —- För sjunde huvudtiteln föreligger en ökning av 3,2 miljoner
kronor, varav huvuddelen faller på anslaget till ränta å spärrkontomedel.
— Åttonde huvudtitelns slutsumma företer en nettominskning med
25,4 miljoner kronor, som uppkommit huvudsakligen genom att anslagen till
universitetssjukhusen avses att överföras till elfte huvudtiteln. — Nionde

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

huvudtitelns ökning, 125,6 miljoner kronor, beror till största delen på höjning
av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. — För
inrikesdepartementets huvudtitel föreligger en ökning av 50,i miljoner kronor.
Härav falla 24,7 miljoner kronor på de nyssnämnda från åttonde huvudtiteln
överförda anslagen, under det att 21 miljoner kronor belöpa på
anslagen till civilförsvaret. Återstående utgiftsökning fördelar sig på en rad
skilda anslag under huvudtiteln. — Under huvudtiteln avskrivning av nya
kapitalinvesteringar påkallas i anledning av förslag om nya kapitalinvesteringar
en höjning av anslagssumman med 2,3 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan
fattat beslut. Anslagsgranskningen har emellertid icke medfört någon större
förändring av siffrorna.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken
man nu har att räkna, uppgår till 193,5 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen
utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 4 769 miljoner kronor,
varav 4 456 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och
313 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet
giva 2 000 miljoner kronor. Inkomsttitlarna arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt,
lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m. upptogos till 75, 25 resp. 50 miljoner kronor. I automobilskattemedel
beräknades inflyta 210 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades
giva sammanlagt 1 323 miljoner kronor, varav i tullmedel 220 miljoner
kronor, varuskatt 100 miljoner kronor, tobaksskatt 370 miljoner kronor och
skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 533 miljoner kronor. Dessutom
beräknades preliminärt i riksstatsförslaget två särskilda inkomsttitlar
för höjningar av vissa indirekta skatter; en skattetitel med bevillnings karaktär
under rubriken särskild konsumtionsbeskattning å 450 miljoner kronor
samt en titel under diverse inkomster med rubriken särskilda totalisator-,
tips- och lotterimedel å 50 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 160 miljoner kronor, varav för postverket 15
miljoner kronor, för telegrafverket 55 miljoner kronor, för statens järnvägar
35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 30 miljoner kronor och
för domänverket 25 miljoner kronor.

I skrivelse den 15 maj 1948 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktioner avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1948/49. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket i likhet med tidigare år från veder -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

börande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa andra inkomsttitlar. Ämbetsverket framhåller, att de
ändringar i förhållande till ämbetsverkets tidigare beräkningar, som nu
föreslås, bero till huvudsaklig del på de skattehöjningar, som beslutats vid
1948 års riksdag. I fråga om dessa höjningar har riksräkenskapsverket tagit
hänsyn även till de förnyade beräkningar angående de nya skatteintäkterna,
som framlagts av konsumtionsskatteberedningen i dess andra betänkande
den 18 mars 1948, i vilket beredningen även framlagt förslag om införande
av pappersskatt. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket
i huvudsak anfört följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in.

1 fråga om skatteunderlaget för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. äro
ytterligare uppgifter utöver dem, för vilka ämbetsverket redogjort i sin tidigare
inkomstberäkning, ännu icke tillgängliga. Vissa uppgifter angående
den sannolika löneutvecklingen under år 1948 tyda dock på, att inkomsterna
för fysiska personer bli något högre än riksräkenskapsverket vid upprättandet
av sin senaste inkomstberäkning förutsatt. En ökning av skatteintäkterna
har vidare inträtt med uppbördsstämman i mars, vilken är den första
stämma vid vilken erlagts preliminär skatt, beräknad enligt de nya från och
med den 1 januari 1948 gällande skatteförfattningarna. Nettoinkomsten
skulle vid oförändrad inkomstnivå kunna för helt år beräknas bli 2 060 miljoner
kronor. Emellertid är det sannolikt, att inkomstnivån under den tid,
som är avgörande för uppbörden av preliminär A-skatt under budgetåret
1948/49, kommer att stiga något. Därtill kommer att den kvarstående skatt,
som skall gäldas i början av år 1949, torde kunna beräknas överstiga beloppet
av samtidigt återbetalad preliminärskatt, varför skatteuppbörden under
första halvåret 1949 kan väntas bli högre än under första halvåret 1948.
Under budgetåret 1948/49 kommer vidare att inflyta huvudparten av skatt
å inkomstökning, avseende 1945 och 1946 års inkomster. Å andra sidan är
emellertid att märka, att utbetalningarna till kommunerna på grund av
reglerna för avräkningen mellan staten och kommunerna kunna väntas bli
högre än motsvarande utbetalningar under 1948. Hur dessa faktorer närmare
komma att påverka uppbördens storlek är ovisst. Riksräkenskapsverket
anser sig emellertid kunna antaga, att inkomsten under förevarande inkomsttitel
nästkommande budgetår kommer att uppgå till mellan 2 000 och

2 200 miljoner kronor och förordar därför, att inkomsttiteln preliminär
skatt å inkomst och förmögenhet in. m. i riksstaten för budgetåret 1948/49
uppföres med ett från 2 000 till 2 100 miljoner kronor förhöjt belopp.

Kupongskatt. Med utgångspunkt från uppbörden under budgetåret
1947/48 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln kupongskatt i
riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres med 6,50 miljoner kronor mot
i riksstatsförslaget beräknade 5,8 miljoner kronor.

A r v s 1 o 11 s s k a 11, gåvoskatt och kvar låtens kap sskatt. I
statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till 75 miljoner kronor.
För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna under förevarande
titel uppgå till i runt tal samma belopp, varav cirka 40 miljoner kronor enligt
av generalpoststyrelsen lämnad beräkning anses avse gåvoskatt medan
återstående 35 miljoner kronor avse arvslottsskatt och kvarlåtenskapsskatt.
Den kvarlåtenskapsskatt som avser första halvåret 1948 kommer att till
huvudsaklig del inflyta efter budgetårsskiftet, varför denna skatt alltså under
budgetåret 1947/48 kommer att inflyta med allenast ett obetydligt be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

lopp. För budgetåret 1948/49 anser sig riksräkenskapsverket med utgångspunkt
från dessa antaganden kunna beräkna, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatt
komma att stiga med i det närmaste 40 miljoner kronor samt att
gåvoskatten i förhållande till uppbörden under budgetåret 1947/48 kommer
att sjunka med cirka 30 miljoner kronor. Den avsevärda ökningen av gåvoskatten
under budgetåret 1947/48 skulle alltså icke motsvara det belopp,
som kvarlåtenskapsskatten väntas komma att avkasta under ett budgetår.
På grund av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att inkomsttiteln
arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i riksstaten
för budgetåret 1948/49 uppföres med ett till 85 miljoner kronor förhöjt
belopp.

Bensinskatt. I fråga om bensinskatten har riksräkenskapsverket att
taga hänsyn till dels tidigare utgående bensinskatt, dels ock vid innevarande
års riksdag beslutad tilläggsskatt å bensin ävensom till den tillfälliga
skatt å bensin, som skall utgå för den bensin som fanns lagrad den 1 april
1948. Enligt från statens bränslekommission erhållna upplysningar kan försäljningen
av bensin under tiden ’/? 1948—”/c 1949 beräknas komma att
uppgå till 700 000 kbm, vilket motsvarar en skatteintäkt av 315 miljoner
kronor i bensinskatt och tilläggsskatt å bensin. Konsuintionsskatteberedningen
har i sitt senaste utlåtande angående konsumtionsbeskattningen räknat
med 725 000 kbm bensin, varå skatten skulle bli 326 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat motsvarande inkomstbelopp
till 325 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har beräknat
skatten å importerad respektive inom riket tillverkad'' bensin till 300
respektive 45 miljoner kronor eller sammanlagt 345 miljoner kronor. Under
denna titel bör även redovisas tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil
använda brännoljor, av konsumtionsskatteberedningen beräknad till 13 miljoner
kronor. Till dessa belopp kommer vidare tillfällig skatt å bensin, som
den 1 april 1948 fanns lagrad i riket, vilken skatt kommer att uppbäras å
uppbördsstämma i juli månad 1948. Inkomsten av denna skatt beräknar
riksräkenskapsverket till 20 miljoner kronor. I anslutning till vad sålunda
anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln bensinskatt i riksstaten
uppföres med 351) miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor avser
den skatt, som enligt riksstatsförslaget skall inräknas i specialbudgeten.

T u 11 in e d e 1 beräknades i riksstatsförslaget inflyta med 220 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har framhållit, att importvärdet 1948/49, vilket
vid den senaste inkomstberäkningen uppskattades till 3,5 miljarder kronor,
numera förutsättes stiga till 4 miljarder kronor. Med hänsyn till den
eftersläpning, som betingas av att den på licensgivning följande införseln
ofta sker föist efter en avsevärd tidrymd, torde importen för budgetåret
1948/49 kunna uppskattas till ett ännu något högre värde. Med hänsyn härtill
och med beaktande även av förskjutningen av importen till förmån för
sådana varuslag, som äro relativt lågt tullbelagda eller helt tullfria, har
generaltullstyrelsen nu beräknat tullmedelsinkomsterna för budgetåret 1948/
49 efter avdrag av restitulioner å 10 miljoner kronor till netto 240 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som ansluter sig till generaltullstyrelsens
beräkningar, förordar att riksstatstiteln tullmedel i riksstaten uppföres
med ett till 240 miljoner kronor förhöjt belopp.

Varuskatt upptogs i riksstatsförslaget till 100 miljoner kronor. Genera
11 u 11 styrel sen har nu beräknat av tullverket uppburen varuskatt och
pälsvaruskatt för budgetåret 1948/49 till samma belopp som angivits i styrelsens
tidigare beräkning eller 5 miljoner respektive 3 miljoner kronor.
Kontroll styrelsen har nu beräknat varuskatt, i vad avser inom riket tillver -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kad vara, till 127 miljoner kronor. Styrelsen har vidare uppskattat inkomsten
av den vid innevarande års riksdag beslutade försäljningsskatten till i runt
tal 15 miljoner kronor eller samma belopp, vartill denna skatt beräknats
av varubeskattningskommittén. Riksräkenskapsverket förutsätter, att sistnämnda
skatt skall redovisas under inkomsttiteln varuskatt. Under denna
titel bör vidare redovisas kvarstående betalningar av allmän omsättningsskatt,
som för budgetåret 11)48/49 kunna beräknas till cirka 10 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten
uppföres med (5 + 3 + 127 + 15 + 10 =) 100 miljoner kronor.

P a p p e r s s k a 11. Konsumtionsskatteberedningen har förordat införandet
av särskild beskattning av papper och papp. Förslag i ärendet har
genom proposition nr 215 underställts 1948 års riksdag. Skatten skall utgå
med 15 öre per kilogram och gäldas kvartalsvis på samma sätt som varuskatt.
Vid import av papper och papp uttages skatten vid varornas förtullning.
Konsumtionen av skattepliktigt papper och papp beräknas för nästa
budgetår till 310 000 ton. Under budgetåret 1948/49 kan, om skatten skall
utgå från och med den 1 juli 1948, beräknas inflyta skatt för tre kvartal med
35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar att i riksstaten införes
en särskild inkomsttitel för denna skatt, benämnd pappersskatt samt placerad
närmast efter varuskatt. Inkomsttiteln synes för budgetåret 1948/49
böra beräknas till 35 miljoner kronor.

Trafikskatt. Järnvägsstyrelsen har framhållit, att trafikskatten vid
av styrelsen beräknad trafikomfattning och nuvarande taxeläge kan uppskattas
till 35 miljoner kronor för budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket
får i anslutning härtill förorda, att inkomsttiteln trafikskatt i riksstaten
uppföres med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp mot i riksstatsförslaget
upptagna 32 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fett v a ror beräknades
i statsverkspropositionen till 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och
statens livsmedelskommission ha nu beräknat inkomsterna under förevarande
inkomsttitel till 19,oo respektive 18,85 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
förordar, att inkomsttiteln i fråga i riksstaten uppföres med
19 miljoner kronor.

Tobaksskatten upptogs i riksstatsförslaget till 370 miljoner kronor.
Tobaksmonopolet bar med framhållande av den osäkerhet som vidlåder
beräkningen på grund av bland annat förändringar i tillgången på amerikanska
och engelska cigarretter, nu uppskattat inkomsten av tobaksskatt
under budgetåret 1948/49 till 420 miljoner kronor. Inkomstökningen överensstämmer
med de beräkningar som tidigare gjorts av konsumtionsskatteberedningen
i dess förslag till skattehöjning. Riksräkenskapsverket förordar,
att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten uppföres med 420 miljoner
kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Av de siffror som hittills äro kända angående uppbörden av omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker framgår, dels att inkomstökningen
frånsett skattehöjningen skulle bli högre än vad riksräkenskapsverket
i sin senaste inkomstberäkning förutsatt och dels att konsumtionsminskningen
efter den senaste skattehöjningens genomförande torde bli
mindre än man tidigare räknat med. Inkomstökningen torde alltså bli
högre än konsumtionsskatteberedningen beräknat. Konlrollstyrelsen bar beräknat
inkomsterna av denna skatt under budgetåret 1948/49 lill 450 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker i riksstaten uppföres med
ett till 450 miljoner kronor förhöjt belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

O in sättnings- och utskänkningsskatt å vin. I överensstämmelse
med av kontrollstyrelsen gjord beräkning förordar riksräkenskapsverket,
att omsättnings- och utskänkningsskatt å vin i riksstaten uppföres
med ett till 36 miljoner kronor förhöjt belopp.

Maltdrycksskatt. Maltdrycksskatten beräknades i riksstatsförslaget
till 50 miljoner kronor. Denna beräkning synes nu vara låg. Konsumtionsskatteberedningen
beräknar inkomstökningen genom vid innevarande års
riksdag beslutad skattehöjning till 16 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har
beräknat inkomsterna av denna skatt under nästa budgetår till 70 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1948/49 uppföres med 70 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker. Denna inkomsttitel beräknades i riksstatslörslaget
till 18 miljoner kronor. Konsuintionsskatteberedningen har beräknat
inkomststegringen på grund av beslut vid innevarande års riksdag om
skattehöjning till 10 miljoner kronor. Konsumtionen har under innevarande
budgetår visat stigande tendens. Kontrollstyrelsen har beräknat inkomsterna
under denna inkomsttitel för nästkommande budgetår till 30 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar att inkomsttiteln i riksstaten
lör budgetåret 1948/49 uppföres med 30 miljoner kronor.

Nöjesskatt. Inkomsttiteln nöjesskatt skulle enligt nu kända uppgifter
för nästkommande budgetår, frånsett skattehöjningen, kunna beräknas
till 18 miljoner kronor eller något högre än enligt riksstatsförslaget.
Konsuintionsskatteberedningen beräknar inkomstökningen på grund av vid
innevarande års riksdag beslutad skattehöjning till 25 miljoner kronor. Med
stöd av från länsstyrelserna erhållna uppgifter anser sig riksräkenskapsverket
kunna antaga, att inkomsterna av statlig nöjesskatt efter den genomförda
skattehöjningen komma att stiga med i genomsnitt 122 å 125
procent. Riksräkenskapsverket förordar, med understrykande av beräkningens
osäkerhet, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt i riksstaten uppföres
med avrundat 40 miljoner kronor.

^ y1 ■ 0 c h bakmedel. För innevarande budgetår beräknas inkomsten
bli 4 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket löreslår att inkomsttiteln upplöies
med detta belopp mot i riksstatsförslaget upptagna 3 miljoner kro L

o t s p en ningar. Inkomsten kommer innevarande budgetår att överstiga
5 miljoner kronor. I statsverkspropositionen beräknades den till
3,s miljoner kronor. Lotsstyrelsen uppskattar nu inkomsten till 4 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket förordar för sin del, att inkomsttiteln lotspenningar
i riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres med samma belopp
som beräknas inflyta 1947/48 eller 5 miljoner kronor.

Totalis a tor medel. Lantbruksstyrelsen har beräknat inkomsterna
under denna inkomsttitel för nästa budgetår till 13 miljoner kronor, vilket
motsvarar den inkomstökning, varmed konsuintionsskatteberedningen räknat.
De uppgifter som hittills äro kända rörande inkomstutvecklingen under
innevarande budgetår tyda på att inkomstökningen, frånsett höjningen
av statens andel, skulle bli större än riksräkenskapsverket räknat med i
sin senaste inkomstberäkning. Riksräkenskapsverket förordar därför att
inkomsttiteln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres
med avrundat 15 miljoner kronor.

Tipsmedel. Under budgetåret 1948/49 skall enligt hittills gällande
ordning till statsverket inbetalas det överskott, som uppkommer hos aktiebolaget
Tipstjänst under verksamhetsåret V, 1947—”/e 1948. Detta överskott,
som endast obetydligt påverkas av den vid 1948 års riksdag beslutade
avgiftshöjningen, torde kunna beräknas till högst 20 miljoner kronor. Riks -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

räkenskapsverket anser sig emellertid böra ifrågasätta, huruvida det med
hänsyn till tipsmedelsinkomsternas framtida storlek är lämpligt att överskottet
på samma sätt som hittills skett fortfarande levereras först efter vederbörande
budgetårs utgång. En övergång till successiv inleverans under
löpande budgetår och slutavräkning vid tiden för bolagsstämma bör enligt
riksräkenskapsverkets mening snarast genomföras. Om så sker, kommer
inkomsttiteln att under budgetåret 1948/49 tillgodoföras två budgetårs
överskott. Överskottet av tipsmedel kan på grund av den vid 1948 års
riksdag beslutade avgiftshöjningen för budgetåret 1948/49 beräknas stiga
till 27 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar därför, att inkomsttiteln
tipsmedel i riksstaten uppföres med 45 miljoner kronor.

L o 11 e r i in e d e 1. Enligt riksräkenskapsverkets tidigare inkomstberäkning
skulle lotterimedelsinkomsten för budgetåret 1948/49 kunna uppskattas
till 45 miljoner kronor. Den avgiftshöjning, som genomförts vid innevarande
års riksdag, skulle enligt konsumtionsskatteberedningen resultera
i en inkomstökning, som av utredningen uppskattats till 25 miljoner kronor.
Svenska penninglotteriet aktiebolag har beräknat inkomsttiteln lotterimedel
till 65 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket
anser sig böra förorda, att inkomsttiteln lotterimedel i riksstaten

uppföres med 70 miljoner kronor.

Telegrafverket. Utvecklingen av telegrafverkets inkomster och
driftkostnader under den hittills förflutna delen av budgetåret 1947/48
har enligt telegrafstyrelsen visat sig bli ogynnsammare än styrelsen tidigare
räknat med. Överskottet för innevarande budgetår beräknas bli 10 miljoner
kronor lägre än som förutsattes vid upprättandet av riksräkenskapsverkets
senaste inkomstberäkning. Härtill kommer att någon ökning av inträdesavgifterna
på grund av den företagna avgiftshöjningen hittills icke blivit redovisad.
Detta anses bero dels på att antalet nyteckningar efter höjningen
av inträdesavgifterna sjunkit mera än man beräknat och dels på att den tid
som förflyter intill dess att ett nytecknat abonnemang kan inkopplas numera
vuxit så avsevärt, att telegrafstyrelsen funnit sig nödsakad att föreskriva,
att inträdesavgift icke skall debiteras omedelbart då abonnemanget
tecknas utan först då man med säkerhet kan ange att det nya abonnemanget
kan bli uppsatt inom eu nära liggande framtid. Någon ökning av
inträdesavgifterna väntas icke inträda under innevarande budgetår. Telegrafstyrelsen
räknar av dessa skäl med att även överskottet för nästkommande
budgetår skall bli sämre än beräknat. Bland annat medför den höjda
bensinskatten en ökad belastning å telegrafverkets^ underhålls- och anläggningsarbeten
med cirka 1,4 miljoner kronor per ar. De förhandlingal
som innevarande år förts rörande nya kollektivavtal för telegrafverkets linjearbetare
ha även resulterat i en kraftig ökning av arbetaravlöningarna. Även
andra prisstegringar påverka det ekonomiska resultatet av telegrafverkets
rörelse. Telegrafstyrelsen föreslår, att det i statsverkspropositionen för telegrafverket
uppskattade beloppet minskas med 15 miljoner kronor till 40
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket kan för sin del i viss mån ansluta
sig till vad telegrafstyrelsen anfört. Ämbetsverket finner dock styrelsens beräkning
vara väl försiktig och förordar, att överskottet av telegrafverket i
riksstaten uppföres med 45 miljoner kronor.

Statens j ä r n v ä g a r. Det av järnvägsstyrelsen nu beräknade overskottsbeloppet
överensstämmer med den intäkt, som beräknats i årets statsverksproposition
eller 3;> miljoner kronor. Riksräkenskapsveiket framhåller,
att den prisstegring, som nu genomförts å bensin och motorbrännolja, samt
den bensinransonering, som beslutats, kunna leda till inskränkningar i
landsvägstrafiken, vilket enligt erfarenheter från de gångna åren kan med -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

föra ökad trafik vid järnvägarna. Med hänsyn härtill finner riksräkenskapsverket
försvarligt att beräkna inkomsterna av statens järnvägar under nästa
budgetår till något högre belopp än det av järnvägsstyrelsen föreslagna samt
förordar, att inkomsttiteln statens järnvägar i riksstaten uppföres med 40
miljoner kronor.

Domänverket. Domänverkets överskott för kalenderåret 1947 uppgick
till 44,18 miljoner kronor. Domänstyrelsen har föreslagit, att inkomsttiteln
beräknas till 30 miljoner kronor mot i riksstatsförslaget upptagna 25
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser för sin del att denna inkomsttitel
i riksstaten bör uppföras med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp.

Vid bifall till vad ovan förordats bli de vid 1948 års riksdag beslutade
höjda skattesatserna för olika konsumtionsskatter inräknade i vederbörliga
skattetitlar. De i riksstatsförslaget uppförda formella titlarna särskilda konsumtionsskatter
och särskilda totalisator-, tips- och lotterimedel kunna därmed
utgå ur riksstaten.

Kn sammanfattning av riksräkenskapsverkets förevarande beräkning återfinnes
i följande tablå, i vilken riksräkenskapsverket även — med stöd av
konsumtionsskatteberedningens förnyade beräkningar — anger den del av
inkomstökningen, som kan beräknas vara en följd av de vid innevarande
års riksdag beslutade respektive föreslagna skattehöjningarna. Sistnämnda
uppgifter, som icke avse engångsskatt å lager, äro givetvis mycket approximativa.
Samtliga siffror angivas i miljoner kronor.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras, att genom konsumtionsskattehöjningar
torde vinnas icke fullt den inkomstökning å 500 miljoner kronor,
som avsetts vid riksstatsförslagets framläggande, samt att inkomsterna i öv -

j	Be-räknat i riks-staten	Riksräken-skapsver-kets för-slag till ny beräkning	Ök-ning ( + ) minsk-ning (-)	Inkomstökning på grund av beslut om ökad konsumtions-beskattning
Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Kupongskatt................	2 000-0 5-8 75-0 130-0 2200 100-0	2 100-0 6-5 85-0 350-0 240-0 160-0 35- 0 350 19-0 420-0 450-0 36- 0 70-n	+ 100-0 + 0-7 + 10-0	—
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt Bensinskatt.............
i Tullmedel ..................	+ 20-0
j Varuskatt ...................
Pappersskatt..................
! Trafikskatt ...............	32-0 18-0 3700 375-0 30-0
1 Accis å margarin och vissa andra fettvaror..... Tobaksskatt ................	r 0"l» + 10
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.....	+ 75-0 + 6-0	65-0 6-0
Maltd rycksskatt.........	50-0 18-0 17-0 3-0 3-5 7-0 17-0 45-0 55-0 35-0 25-0 450-0 500
Skatt å läskedrycker.........	30-0 40-0 4-0	+ 12*0
Nöjesskatt.................
Fyr- och båkmedel..........	+ 1*0	44 0
Lotspenningar ...........
Totalisatormedel..........	15-0 45-o 7n-n
Tipsmedel ..........
Lotterimedel..............
Telegrafverket..............			25 0
Statens järnvägar........	400 QfVn
Domänverket...........
Särskilda konsumtionsskatter ........ Särskilda totalisator-, tips- och lotterimedel.....	_	- 450-0 - 50-0	—
Summa nettoökningar	+ 204-2	485-0

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

rigt kunna väntas överstiga i riksstatsförslaget beräknade belopp med i runt
tal 200 miljoner kronor, varav 40 miljoner kronor beroende på tillfälliga förskjutningar
mellan budgetåren.

Ändringar i driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag
till riksdagen. I propositionen nr 190 har föreslagits viss ändring av anställningsformerna
för justerarna, innebärande att anslag för deras avlöningar
och omkostnader uppföras å riksstatens utgiftssida. I samband därmed bör
inkomsttiteln inkomst av myntning och justering under uppbörd i statens
verksamhet, från vilken hittills utgått ersättning åt justerarna, uppräknas.
Vidare har man utgått från att viss taxehöjning av Kungl. Maj :t koinine att
beslutas från och med den 1 januari 1949. Med hänsyn härtill synes ifrågavarande
inkomsttitel böra uppräknas med 300 000 kronor. I propositionen
nr 149 har vidare föreslagits, att en ny inkomsttitel upptages för förrättningsavgifter
för arbete av lantbruksnämndernas tjänstemän, samt att den uppföres
med ett belopp av 750 000 kronor. I propositionen nr 157 har föreslagits,
att en ny delfond av försvarets fastighetsfond, benämnd befästningars delfond,
inrättas per den 1 juli 1948. Med hänsyn härtill bör å riksstatens inkomstsida
under inkomster av statens kapitalfonder, försvarets fonder, upptagas
en inkomsttitel med samma rubrik för det för delfonden beräknade
överskottet. Någon ökning uppkommer dock icke av det för försvarets fastighetsfond
i statsverkspropositionen beräknade sammanlagda överskottet,
då ifrågavarande nya post å 1 430 000 kronor motsvaras av en nedräkning
av de för övriga delfonder uppförda beloppen.

Departementschefen.

Budgetläget. Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen skulle budgeten
med dåvarande skattesatser komma att utvisa ett överskott på nära
40 miljoner kronor under budgetåret 1948/49, vilket skulle innebära en
betydande minskning i förhållande till överbalanseringen under övriga efterkrigsår.
Med hänsyn till det ekonomiska läget vore det angeläget att en dylik
nedgång av budgetöverskottet om möjligt undvekes, enär en minskad
överbalansering skulle innebära ett försvagande av den stabiliseringsfaktor
som ett budgetöverskott innebär i en inflationskonjunktur. En fortsatt överbalansering
av budgeten i minst samma omfattning som under tidigare efterkrigsår
ansågs därför böra eftersträvas, vilket måste medföra en skatteskärpning
på olika områden för att kompensera de starkt ökade statsutgifterna
för bl. a. folkpensioner och barnbidrag. Intäkterna av de nya skatterna
och skattehöjningarna beräknades i statsverkspropositionen preliminärt till
500 miljoner kronor och det totala budgetöverskottet uppskattades till 539
miljoner kronor. Såsom av det förut anförda framgår beräknas nu utgifterna
komma att utvisa en nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen
på 193 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor hänföra sig till försvaret,
21 miljoner kronor till civilförsvaret samt 125 miljoner kronor till subventioner
till jordbruket in. in. Ä andra sidan har riksräkenskapsverket i sin
nya beräkning av statsintäkterna under nästa budgetår uppskattat intäk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

terna till ett belopp som med 204 miljoner kronor överstiger de i riksstaten
beräknade inkomsterna. Härtill kommer ett belopp på cirka 1 miljon kronor
under inkomsttiteln uppbörd i statens verksamhet enligt vad förut anförts.
Därutöver torde intäkterna av bensinskatten kunna ytterligare uppräknas
enär — såvitt nu kan förutses — en större import av bensin kommer att
äga rum än riksräkenskapsverket vid sina kalkyler utgått från. Jag vill sålunda
förorda, att bensinskatten upptas till sammanlagt 390 miljoner kronor
mot av riksräkenskapsverket förordade 350 miljoner kronor. Av ökningen
beräknas 15 miljoner kronor falla på den tidigare skatten, medan 25 miljoner
kronor hänföra sig till den av innevarande års riksdag beslutade skattehöjningen.
Mot de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna i övrigt
har jag ej något att erinra. Dock vill jag framhålla, att fördelningen av
intäkterna av de indirekta skatterna på dels de av riksdagen innevarande
år beslutade skärpningarna och dels övriga intäkter genom indirekt beskattning,
kan verkställas på olika sätt och i följd därav lämna olika slutsiffror.
I enlighet med vad sålunda anförts kan intäktsökningen i förhållande till
statsverkspropositionen beräknas till (204 + 1 + 40) 245 miljoner kronor.
Då utgiftsökningen uppskattats till 193 miljoner kronor skulle budgetöverskottet
komma att öka med (245 — 193) 52 miljoner kronor. Det totala
budgetöverskottet under budgetåret 1948/49 skulle sålunda komma att
uPPgå till (539 + 52) 591 miljoner kronor. Såsom i propositionen nr 266
framhållits kan emellertid den ökning av bensinskatten utöver riksräkenskapsverkets
beräkning på 15 miljoner kronor som hänför sig till tidigare
gällande skattesatser komma att behöva tas i anspråk för att täcka uppkommande
merkostnader för vägunderhållet. Frånräknas detta belopp skulle
budgetöverskottet kunna uppskattas till 576 miljoner kronor.

Såsom tidigare framhållits beräknades i statsverkspropositionen skattehöjningar
inbringa ett belopp på 500 miljoner kronor. Enligt av riksräkenskapsverket
verkställda och i de! föregående redovisade kalkyler ha inkomstökningarna
till följd av skatteskärpningarna beräknats till 485 miljoner kronor.
Detta belopp skall emellertid ökas med 25 miljoner kronor i anledning
av den förordade uppräkningen av bensinskatten. De nu beräknade intäkterna
av de nya skatterna, 510 miljoner kronor, ansluta sig sålunda mycket
nära till det i statsverkspropositionen angivna beloppet.

Innebörden av denna överbalansering av budgeten är att även huvuddelen
av utgifterna på kapitalbudgeten kunna finansieras ulan ny upplåning. I
statsverkspropositionen beräknades det erforderliga lånemedelsbehovet för
kapitalbudgeten till 343 miljoner kronor medan motsvarande belopp nu kan
uppskattas till 386 miljoner kronor. Härtill kommer den beräknade reservationsmedelsförbrukningen
på såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten,
vilken i statsverkspropositionen kalkylerades till 90 resp. 320 miljoner kronor.
Dessa belopp synas enligt senare beräkningar något höga men sammanfattningsvis
torde det totala lånebehovet under nästa budgetår kunna beräknas
till ungefär samma belopp som i statsverkspropositionen eller cirka
200 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Det torde finnas anledning att här något närmare beröra frågan om de
föreslagna subventionerna i samband med prisförbättringen för jordbruket.
Hade prishöjningar i stället tillåtits skulle budgetöverskottet ha varit cirka
120 miljoner kronor högre än det nu beräknade, vilket givetvis skulle ökat
budgetens betydelse som ett led i åtgärderna för att nå samhällsekonomisk
balans. Mot denna fördel har man dock att ställa de nackdelar som en höjning
av livsmedelspriserna skulle ha inneburit i nuvarande situation. En dylik
höjning skulle sålunda i första hand troligen ha förhindrat en uppgörelse
med statstjänstemannaorganisationerna av den innebörd som redovisats i
proposition nr 276. Vidare synas strävandena att söka nå fram till en allmän
stabilisering på pris- och inkomstområdena för närvarande vara av sådan
betydelse, att åtgärder för att skapa möjligheter för en dylik stabiliseringspolitik
kunna vara motiverade även om de medföra en viss minskning av
budgetöverskottet.

Det ekonomiska läget. I finansplanen i årets statsverksproposition upptogs
till behandling frågan om den samhällsekonomiska balansen och de faktorer
som hade avgörande betydelse för denna balans. Dessa faktorer voro
förhållandet mellan export och import, mellan kapitalinvesteringar och sparande
i det inhemska näringslivet, mellan budgetens utgifter och inkomster
samt utvecklingen av nationalinkomsten i pengar i jämförelse med varutillgången.
I propositionen diskuterades utförligt utvecklingen av dessa olika
faktorer under efterkrigstiden och hur den påverkat den samhällsekonomiska
balansen.

I samband härmed lämnades en redogörelse för det försök till uppställande
av en nationalbudget som gjorts och jag framhöll, att en mera detaljerad
nationalbudget vore avsedd att framläggas sedan ytterligare utredningar
verkställts. Med utgångspunkt från då befintliga kalkyler diskuterades i finansplanen
slutligen frågan om de vägar till balans som kunde finnas.

Jag torde i detta sammanhang få till behandling ånyo uppta vissa spörsmål
som sammanhänga med frågan om den samhällsekonomiska balansen
och härvid anknyta till resonemangen i finansplanen. Detta torde få ske delvis
i samband med en kortfattad redogörelse för de resultat som uppnåtts vid
det fortsatta arbetet på uppställandet av en nationalbudget. Denna översikt
över det ekonomiska läget 1948 torde såsom bihang få fogas till detta protokoll
(Bilaga B) och jag torde beträffande närmare uppgifter rörande utvecklingen
på olika områden få hänvisa till denna redogörelse. Enligt min uppfattning
kan nationalbudgeten för framtiden ha en uppgift att fylla vid utformandet
av den ekonomiska politiken. Budgeten måste emellertid kunna
föreligga vid en avsevärt tidigare tidpunkt än i år blivit fallet och den bör
om möjligt kunna framläggas redan i januari.

Vad beträffar de i finansplanen diskuterade balansfaktorerna har en redogörelse
redan lämnats för de nya beräkningarna rörande budgetöverskottet
under nästa budgetår. Enligt dessa kalkyler uppskattas nu överskottet till
ett något högre belopp än i statsverkspropositionen eller ca 575 miljoner kro2
I!i hr mg till riksdagens protokoll 19A8. 1 sand. Nr 2SG.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

nor och det i statsverkspropositionen eftersträvade resultatet har sålunda
kunnat uppnås.

I fråga om investeringarna betonades i statsverkspropositionen nödvändigheten
av ytterligare begränsningar dels genom en mera restriktiv tillämpning
av tillståndsgivningen, dels genom åtgärder som toge sikte på de investeringar,
som falla utanför den direkta investeringskontrollen. Den investeringsbudget
som avser de direkt kontrollerade investeringarna är numera utarbetad
och ingår i nationalbudgeten (kap. 4), vartill jag torde få hänvisa. Enligt
där framlagda beräkningar skulle investeringsbegränsningen under 1948
i förhållande till 1947 utgöra omkring 315 miljoner kronor vad beträffar
byggnadsverksamheten med särskilda tillstånd. Planeringen är samtidigt
inriktad på att få till stånd en fortsatt avveckling av utestående reserver
av outnyttjade byggnadstillstånd, vilket skulle bidraga till en förkortning
av de under de senare åren kraftigt ökade byggnadstiderna samt till en
nedskärning av den löpande byggnadsverksamheten. Totalt räknas med
en minskning av investeringarna under innevarande år i förhållande till
1947 på 450 miljoner kronor (räknat i 1947 års priser), medan nedskärningen
av enskilda investeringar i statsverkspropositionen preliminärt angavs till
600 miljoner kronor. Såsom i olika sammanhang framhållits är en ytterligare
begränsning av investeringarna önskvärd men det har icke ansetts möjligt
att nu ytterligare begränsa den kontrollerade investeringsverksamheten.
Möjligheterna att minska de investeringar, som falla utanför den direkta
regleringen, böra därför ytterligare undersökas och den väg som härvid närmast
kan komma i fråga torde vara åtgärder på kreditmarknaden. Bankofullmäktige
ha upptagit denna fråga till behandling i samband med förslag
om förlängning av fullmaktslagen om bankaktiebolagens kassareserver och
jag torde vid anmälan av denna fråga få anledning att återkomma till
problemet.

I finansplanen betonade jag, att det i nuvarande situation vore ett ofrånkomligt
krav att skapa balans i vårt byte med utlandet och jag hänvisade
beträffande denna fråga till en upprättad promemoria angående importplaneringen
som bifogades statsverkspropositionen. Ytterligare utredningar rörande
utrikeshandeln ha nu utförts och ingå såsom kapitel 2 i nationalbudgeten.
Däri lämnas bl. a. uppgifter rörande sammansättningen av exporten
under 1946 och 1947 i jämförelse med förkrigsåren och dessa tabeller torde
bär få återges kompletterade med uppgifter för år 1945.

Under åren 1945—1947 har exporten uppgått till sammanlagt 7 525 miljoner
kronor och importen till 9 647 miljoner kronor. Importöverskottet under
denna tid har sålunda utgjort 2 122 miljoner kronor, av vilket belopp
ca 1 400 miljoner kronor dock finansierats genom fraktintäkter och ca 350
miljoner kronor genom andra inkomster.

Som framgår av tabellen låg importen ännu under 1945 på en mycket låg
nivå och den starka ökningen under 1946 och 1947 måste ses mot bakgrunden
av den onormalt låga importen under krigsåren, vilken medfört en lageruttömning
och starkt ökat behov av maskiner in. in. Det torde icke vara nöd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Importens sammansättning.

	1936/38	1945	1946	1947
	milj. kr.	%	milj. kr.	*	milj. kr.	%	milj. kr.	%
Konsumtionsvaror .............	414	21-3	319	29-4	908	26-8	1 147	22-1
därav: livsmedel.............	177	9t	87	8''0	492	14-5	537	10-4
Råvaror.......................	1010	52-0	597	55l	1741	51-4	2 679	51''7
därav: konsumtionsvaror.....	537	27-7	371	391	912	26-9	1454	28-0
Maskiner......................	171	8-8	77	7T	261	7-7	556	10-7
Bränslen och drivmedel ........	294	15-2	66	6-t	414	12-2	698	13-5
Övrigt.........................	53	2-7	25	2-3	62	1-8	97	1-9
Totalt	1942	100	1084	100	3 3S6	100	5177	100

Exportens sammansättning.

Trävaror ......................

Massa, melc. och kem...........

Papper, papp in. m.............

Järnmalm, oädla metaller etc. ..

Maskiner och instrument.......

Transportmedel................

Övriga varor...................

Summa samtliga varor

1936/38	1945	1946	1947
milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%
219	12-3	289	16-4	291	11-4	348	10''8
354	19-8	457	260	586	23-0	877	27-2
148	8''3	160	9-1	353	13-9	489	15-2
494	27-7	231	13 1	459	18-0	567	17-ö
174	9-7	150	8-5	352	13-8	391	12-t
74	4 T	157	8-9	114	4-5	170	5-3
323	18-1	314	17-9	392	15-4	378	11-7
1 786	100	1 75S	100	2 547	100	3220	100

vändigt att i detta sammanhang närmare ingå på detta spörsmål, som jag
haft anledning att tidigare behandla vid ett flertal tillfällen. Vissa uppgifter
rörande utvecklingen av guld- och valutabehållningarna samt omfattningen
av vår kreditgivning torde dock här få anföras.

Som av följande sammanställning framgår har det sammanlagda beloppet
av guld och hårdvalutor från krigsslutet till slutet av april i år minskat från

2 200 till 400 miljoner kronor. Under samma tid har den totala guld- och
valutabehållningen nedgått från ca 2 300 till drygt 1 000 miljoner kronor.
Samtidigt ha statskrediterna till utlandet ökat med omkring 600 miljoner
kronor. Totalbeloppet guld, valutor och statskrediter har under tiden april
1945—april 1948 nedgått från 2 922 till 2 206 miljoner kronor. Beloppen i
sammanställningen äro angivna i miljoner kronor.

1 översikten i nationalbudgeten redogöres vidare för vissa beräkningar
rörande importen under 1948, enligt vilka kalkyler ca 4 300 miljoner kronor
skulle stå till förfogande för betalning av import under innevarande år.

1 redogörelsen för nationalbudgetärbetet ha vidare behandlats frågor rörande
produktion och varuförsörjning (kap. 3), arbetsmarknaden (kap. 5),

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

	Riksbankens och riksgäldskontorets behållning1 av	Statskrediter till utlandet2	Summa guld, va-lutor 0. stats- krediter
	guld	US.dollar, schwfrcs	pund	Övriga valutor	(disponerat belopp)
Ult. aug. 1939..........	1275	494	78	2	—	1849
	1674	476	66	60	339	2 615
april 1945..........	1699	500	67	53	603	2 922
dec. 1945..........	1735	462	432	107	909	3 645
	1701	600	573	140	1008	4 022
	1371	212	431	183	1094	3 291
juni 1947..........	''606	22	306	137	1145	2 216
	379	15	516	159	1180	2 249
april 1948..........	347	46	491	131	1191	2 206

inkomstutvecklingen 1947 och 1948 (kap. 6) samt konsumtionen (kap. 7).
Jag torde beträffande dessa spörsmål få hänvisa till översikterna.

På grundval av de gjorda utredningarna har därefter i ett avslutande kapitel
av översikten behandlats frågan om den samhällsekonomiska balansen.
Ett försök har gjorts att sammanfatta den verkställda analysen över spänningen
mellan tillgång och efterfrågan. I en jämförelse har angivits de olika
faktorer som kunna väntas öka och minska efterfrågeöverskottet under 1948
i förhållande till 1947. En differens på 1 000 miljoner kronor har framräknats
såsom mått på efterfrågeöverskottet. I denna siffra 1 000 miljoner kronor
har hänsyn icke tagits till en lagerminskning som angivits till storleksordningen
200 miljoner kronor. En sådan lagerminskning motsvarar omkring
V, av lagerökningen under 1947. Den skulle minska differensen från
1 000 till 800 miljoner kronor.

Såsom redan blivit nämnt kunde jag i finansplanen till årets statsverksproposition
hänvisa till det arbete som påbörjats för att småningom komma
fram till utformningen av en nationalbudget. Även om det första utkast som
då offentliggjordes, inte kunde göra anspråk på att vara mycket mera än
en arbetsplan, fick det likväl tjäna som underlag för den i finansplanen förda
diskussionen om våra möjligheter att mildra spänningarna i det ekonomiska
livet och därigenom motverka tendenserna till prisstegring och försämring
av penningvärdet. Den översikt över det ekonomiska läget 1948 som
nu utarbetats av en särskild delegation, för oss ett gott stycke närmare målet
för arbetet med en nationalbudget. Den osäkerhet både i fråga om detaljsiffror
och slutsummor, som måste förefinnas och som av delegationen upprepade
gånger understrykes, innebär inte, att den bild av läget, som framgår
ur översikten, skulle vara i något väsentligt hänseende missvisande. Det synes
ofrånkomligt att en brist på balans fortfarande föreligger mellan till- 1 2

1 För tiden före kronans uppskrivning i juli 1946 har behållningen omräknats till nu gällande
guldpris och växelkurser.

2 Häri ingår icke kreditgivning som i valutatekniskt hänseende innebär en ökning av valutareserven,
såsom exempelvis är fallet med kreditgivningen till Storbritannien.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

gång och köpkraftig efterfrågan, även sedan verkningarna börjat göra sig
gällande av den investeringsbegränsning som pågår, och den uppsugning av
köpkraft som åstadkommes genom de nya konsumtionsskatterna.

Den allmänna riktlinjen för det fortsatta arbetet att nå fram till vad som
kan anses för en tillfredsställande balans, är därmed angiven. Delade meningar
synas endast kunna råda därom, hur långtgående åtgärderna behöva
vara och hur avvägningen skall ske mellan olika former av påverkan på de
ekonomiska faktorerna. Endast på ett område synes varje tvekan vara praktiskt
taget utesluten. Det gäller bytesbalansen med utlandet. Importen måste
avpassas efter våra exportinkomster. Hur en i förhållande till de båda sistförflutna
åren minskad import, särskilt från hårdvalutaländerna, kommer
att inverka på vår produktion, kan fortfarande inte med någon grad av visshet
bedömas. Slutsatsen att denna faktor tillsammans med åtskilliga andra
lägger hinder i vägen för en omedelbart förbättrad fösörjning dragés uttryckligen
i delegationens framställning, och det synes inte vara tillrådligt att
lägga något annat antagande om varutillgången till grund för överväganden
om balansproblemet.

Ännu en betydelsefull erinran som göres i översikten, är den att balans
inte kan vinnas genom att ett framräknat efterfrågeöverskott finge ta sig
uttryck i prisstegringar. Endast om de genom prisstegringen skapade höjda
företagareinkomsterna sparades och dessutom inte föranledde krav på ökade
inkomster från andra samhällsgrupper, bleve resultatet ökad jämvikt.
Det är av detta skäl som en prishöjning genom höjda varuskatter befinner
sig i en särställning. Om ökningen i statsinkomster inte föranleder ökade löpande
utgifter utan sparas, inträder den förskjutning i förhållandet mellan
konsumtion och sparande, som verkar i utjämnande riktning.

Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att inte heller en produktionsökning
i och för sig leder till jämvikt mellan tillgång och efterfrågan. En ökning
av produktionen åtföljes naturligt av en förbättring i realinkomsten,
och den förutvarande blåsten på balans bibehålies, såvida inte denna förbättring
för med sig, att en större del av inkomsten sparas. Det är å andra sidan
klart, att en inkomstökning utan motsvarande ökning av varutillgången ökar
spänningen, och att alltså strävan att åstadkomma balans också måste inriktas
på att klippa av den spiral av stigande inkomster och stigande priser som
är inflationens kännemärke. Den med de statsanställdas organisationer träffade
överenskommelsen om oförändrat rörligt lönetillägg fram till årsskifte''t
är i detta hänseende ett första steg till en mera allmän stabilisering av inkomster
och priser. Det bör framhållas att utsikterna för en stabilisering aV
inkomsterna hänger nära samman med möjligheterna att bevara en i stort
sett oförändrad prisnivå. De statsanställdas åtagande att icke nu kräva en
höjning av det rörliga lönetillägget är uttryckligen knutet till förutsättningen,
att en höjning av levnadskostnadsindex håller sig inom ytterst snäva
gränser. Andra löntagare torde uppställa samma villkor för en eventuell
medverkan. Jordbrukarorganisationernas villighet att påtaga sig vissa risker
eller uppoffringar är i sin tur knuten vid antagandet, att löntagaregrupper -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

na tillsvidare vänta med att framställa krav på höjda penninginkomster.
Frågan om det vid en antagen brist på balans mellan tillgång och efterfrågan
skall vara möjligt att tillsvidare undvika nämnvärda höjningar i levnadskostnaderna,
blir sålunda av väsentlig betydelse. Att ett förefintligt överskott
av köpkraft eller efterfrågan under alla förhållanden omedelbart skulle
ta sig uttryck i en allmän prisstegring, strider mot tidigare gjorda erfarenheter.
Både under kriget och därefter torde ett sådant överskott av växlande
men icke obetydlig storleksordning ha förelegat, utan att prisnivån visat
påfallande rörelser uppåt. Jag erinrar om den anmärkningsvärda stabilitet
som utmärkte prisnivån från 1942 fram till krigets slut. Men också efterkrigsåren
förtjäna att i detta hänseende uppmärksammas.

Hur levnadskostnadsstegringen sedan krigsslutet fördelat sig på olika delposter
framgår av följande sammanställning (1935 = 100, index rensad från

skatter).	Livs-		Bränsle	Bekläd-	Övriga	Samtliga
1945 mars.........	medel 159	102	o. lyse 181	nåd 178	utgifter 149	utgifter 151
september....	159	102	181	177	149	151
1946 mars.........	157	102	182	175	149	150
september....	161	102	179	174	149	151
1947 mars.........	165	106	179	177	148	154
september....	172	106	185	179	150	158
1948 mars.........	180	107	191	182	157	163

Ända fram till september 1946 höll sig levnadskostnadsindex praktiskt
taget oförändrad. Den höjning som satte in från hösten 1946 och som givit
till resultat att indexen stigit från 151 till 163 eller med 12 enheter, vilket
betyder en stegring av levnadskostnaderna med 8 %, beror till inte mindre
än 5 % på höjningen av priserna på livsmedel. Denna höjning är inte ett resultat
av en oemotståndlig pressning på priserna från ett förefintligt efterfrågeöverskott.
Den har sin grund dels i ett ogynnsamt skördeutfall, som enligt
jordbruksregleringens principer skall leda till kompensation åt jordbrukarna
i form av prishöjningar, dels i en medveten strävan att åt såväl
jordbrukets anställda som åt de självständiga jordbrukarna trygga en
högre realinkomst. En del av dessa prishöjningar ha genom livsmedelsrabatter
icke kommit att i motsvarande mån påverka levnadskostnadsindex.
Uppgången i livsmedelsposten på nyåret 1948 beror främst på att dessa rabatter
borttagits. Ungefär 1 % av indexhöjningen faller på posten övriga
utgifter. Den sammanhänger delvis med skärpningen av den indirekta beskattningen
och höjningen av järnvägstaxorna.

Prishöjningarna sådana de framträda i levnadskostnadsindex, visa sålunda
ett omedelbart samband med kostnadsökningarna inom produktionen,
och då dessa kostnadsökningar till betydande del utgöras av inkomsthöjningar,
synes en stabilisering av inkomsterna öppna utsikter till en stabilisering
av priser och levnadskostnader trots den fortfarande förefintliga spän -

Iiunyl. Maj.ts proposition nr 286.

ningen mellan tillgång och efterfrågan. En sådan stabilisering kan såsom i
den ekonomiska översikten uttalas, bryta förväntningarna om en inflatorisk
utveckling, påverka företagarnas dispositioner i fråga om investeringar och
lagerhållning i en för den ekonomiska balansen gynnsam riktning och över
huvud taget skapa väsentligt bättre förutsättningar för att alla olika åtgärder
till skydd för penningvärdet skola leda till åsyftat resultat.

Såsom av det förut anförda framgår har jag icke funnit anledning frångå
riksräkenskapsverkets beräkningar av statsintäkterna under nästa budgetår
utom vad avser inkomsterna av bensinskatten. Dessutom har jag tidigare angivit
vissa ändringar å driftbudgetens inkomstsida, som föranletts av särskilda
förslag till riksdagen. I anslutning härtill torde tre nya inkomsttitlar
böra uppföras, nämligen dels under skatter en titel med rubrik pappersskatt
med bevillningskaraktär, dels under uppbörd i statens verksamhet en titel
med rubrik inkomster vid lantbruksnämnderna och dels under inkomster av
statens kapitalfonder, försvarets fonder, en titel med rubrik befästningars
delfond. De i riksstatsförslaget preliminärt uppförda inkomsttitlarna särskild
konsumtionsbeskattning och särskilda totalisators-, tips- och lotterimedel
böra utgå i samband med den i det föregående förordade uppräkningen
av respektive inkomsttitlar. Vidare får jag erinra om att den av riksräkenskapsverket
föreslagna, av mig förordade uppräkningen av inkomsttiteln
tipsmedel förutsätter en omläggning av redovisningsförfarandet för ifrågavarande
inkomstmedel, innebärande en successiv inleverans av överskottet
under löpande budgetår i stället för såsom nu sker i efterskott för det sistförflutna
budgetåret. Därest riksdagen icke riktar någon erinran mot detta
förslag, torde det få ankomma på Ivungl. Maj :t att meddela erforderliga
bestämmelser för dess genomförande.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i
riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt
därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär
skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition
utgick jag från att den statliga inkomstskatten även efter den
1 juli 1948 skulle utgå med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som
gällt för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke
är i förväg bundet, har den verkställda översynen av inkomstberäkningen
icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen intagna
ståndpunkten. Jag förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå
i den preliminära skatten för budgetåret 1948/49, uttages med 100 procent
av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomst- och förmögenhetsskatten på grund av
1948 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmel -

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

serna i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, sådan
nämnda paragraf lyder enligt förordningen den 31 december 1945, nr 898
— automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt
med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1947.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att värnskatt preliminärt
uttagits under kalenderåret 1947. Då riksdagen på sin tid beslöt uttagande
av denna skatt, förutsattes att vid innevarande års riksdag beslut
skulle fattas om slutlig värnskatt på grund av 1948 års taxering. Förslag
härom torde jag få anmäla senare denna dag.

I statsverkspropositionen beräknades 50 miljoner kronor till avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag har förut i olika sammanhang
erinrat om, att betydande avskrivningsbehov föreligger i fråga om vissa tidigare
beslutade investeringar. Bland de anvisningar, som kräva en retroaktiv
avskrivning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, må särskilt
nämnas de omfattande statliga investeringarna i bostadsproduktionen, vilka
delvis äro av subventionsnatur. Jag förordar, att detta anslag till oreglerade
kapitalmedelsförluster upptages till det tidigare beräknade beloppet, 50 miljoner
kronor.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1948/49
utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga jA
få fogas vid protokollet i detta ärende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av.................................. kronor 50 000 000;

dels besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1948/49
med 100 procent av grundbeloppet;

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1948/49 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A
fogade specifikationen.

III. Kapitalbudgeten.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1948/49 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

Kungl. Maj.ts proposition nr 286

samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner
äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 724 008 700 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka
hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt
de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare
under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel inom
fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under
statens affärsverksfonder, statens järnvägars fond, upptagna posten Övriga
kapitalmedel har, såsom i propositionerna nr 90 och 191 berörts, däri inräknats
dels ett avrundat belopp å 2 393 000 kronor utgörande ersättning
för av staten till Stockholms stad överlåten mark dels av staten i samband
med förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar övertagna obligationer m. m.
å tillhopa omkring 35 miljoner kronor samt depositioner hos riksgäldskontoret
å omkring 3 miljoner kronor. Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel
från riksstaten under fonden för låneunderstöd bör framhållas,
att då avskrivningsmedlen för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets
förvaltning, från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade
lån överföras till riksstatens inkomstsida, dessa avskrivningsmedel
fråndragits slutsumman av avskrivningsmedel inom fonden, varefter
endast saldot inräknats i investeringsstaten för fonden för låneunderstöd.
Såsom i det föregående under Avskrivning av nya kapitalinvesteringar anförts,
bör från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter till anslaget
till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet överföras ett belopp av
4 miljoner kronor, vilka medel böra redovisas såsom särskilda avskrivningsmedel
under fonden för låneunderstöd. Då emellertid även dessa avskrivningsmedel
böra tillföras nyss nämnda diversemedelsfond under statskontorets
förvaltning, har sistnämnda belopp fråndragits slutsumman av avskrivningsmedel
inom fonden för låneunderstöd.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.

v . rr.. , c -i I\1UUU1 IMUUU1

I. Statens affarsverkstonder:

A. Postverkets fond ....................... 6 548 000

B. Telegrafverkets fond ................... 104 940 000

C. Statens järnvägars fond ................ 126 405 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 107 031 100

E. Domänverkets fond .................... 13 050 000 357 974 100

II. Luftfartsfonden.......................................... 6 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 21 994 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

IV. Försvarets fonder: Kronor Kronor

A. Försvarets fastighetsfond ................. 21 765 000

B. Försvarets fabriksfond ................... 1 175 000 22 940 000

V. Statens utlåningsfonder .................................. 244 850 000

VI. Fonden för låneunderstöd................................ 41 800 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 5 877 500

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 172 500

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond.

................................. 10 700 000

B. Jordfonden............................ 10 000 000 20 700 000

Summa 724 008 700.

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå
till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ....................... 1 863 000

B. Telegrafverkets fond.................... 57 301 000

C. Statens järnvägars fond ................ 100 983 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 22 925 000

E. Domänverkets fond .................... 126 000 133 198 000

II. Luftfartsfonden.......................................... 2 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 14 882 100

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 17 173 500

B. Försvarets fabriksf ond.................... 1 901 000 19 074 500

V. Statens utlåningsfonder .................................. 63 195 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................... 2 068 500

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond......... 5 100 000

Summa 287 521 100.

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1948/49.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ........................ 4 685 000

B. Telegrafverkets fond..................... 47 639 000

C. Statens järnvägars fond.................. 25 422 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 84 106 100

E. Domänverkets fond...................... 12 924 000 174 775 799

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Kronor

II. Luftfartsfonden ......................................... 6 698 000

in. Statens allmänna fastiglietsfond .......................... 7 112 500

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................. 4 591 500

B. Försvarets fabriksfond.................... -726 000 3 865 500

V. Statens utlåningsfonder .................................. 181 655 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 39 731 500

VII. Fonden för statens aktier............................... 5 877 500

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 171 500

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond.

................................. 5 600 000

B. Jordfonden ............................ 10 000 000 15 600 000

Säger 436 487 600

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.............................. 50 000 000

Summa 386 487 600

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplanen för
budgetåret 1948/49 jämte därtill fogade stater i enlighet
med här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel
sålunda

Kronor

Lånemedel ............................. 386 487 600.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna I—III, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
B. Sandberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Bihang A

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

		Kronor	! Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:		i
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a. Preliminär skatt å inkomst och
förmögenhet m. m., bevillning.. 2 100 000 000
b. Kupongskatt, bevillning.......	6 500 000
c. Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning.........	1 000 000
d. Skogsvårdsavgifter, bevillning ..	4 500 000
e. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevill-
ning.......................	150 000
f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning.	85 000 000
g. Lotterivinstskatt, bevillning ...	25 000 000
h. Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning.....	50 000 000	2 272 150 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning.......	80 000 000
b. Bensinskatt, bevillning........	390 000 000	470 000 000
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning..........	240 000 000
b. Varuskatt, bevillning.........	160 000 000
c. Pappersskatt, bevillning.......	35 000 000
d. Trafikskatt, bevillning........	35 000 000
e. Accis å silke, bevillning.......	3 500 000
f. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning...........	19 000 000
g. Skatt å kaffe, bevillning......	11 000 000
h. Tobaksskatt, bevillning........	420 000 000
i. Brännvinstillverkningsskatt, be-
villning.....................	21 000 000
j. Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning ...	27 000 000
k. Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning ..	30 000 000
1. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning .	450 000 000
m. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å vin, bevillning.........	36 000 000
n. Maltdrycksskatt, bevillning ....	70 000 000
o. Skatt å läskedrycker, bevillning	30 000 000
p. Statlig nöjesskatt, bevillning...	40 000 000	1 627 500 000	4 369 650 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården ..................

3. Inkomster vid sjökarteverket................

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk ringsrådet.

..............................

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko holistanstalter

...........................

7. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna och

ungdomsvården......................

8. Inkomster vid statens bakteriologiska labora torium

.................................

9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

10. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

11. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

12. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

13. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

14. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

15. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

16. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..

17. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

18. Avgifter för registrering av motorfordon......

19. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro logiska

institut ..........................

20. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk samhet

.................................

21. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

22. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

23. Inkomst av myntning och justering..........

24. Kontrollstämpelmedel......................

25. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

26. Bidrag till sparbanksinspektionen............

27. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

28. Inkomster vid tandläkarinstituten............

29. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

30. Inkomster vid serafimerlasarettet............

31. Avgifter för granskning av biograf bilder......

32. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

33. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

34. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an stalt

...............................

35. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

36. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll anstalt

.................................

37. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation

38. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

39. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk ningen.

................................

Kronor

50 000
600 000
150 000

3 200 000
40 000

250 000

200 000

1 000 000
100 000
80 000
17 700 000

90 000
260 000
260 000
300 000
750 000
500 000
1 200 000

1 600 000

18 000
850 000

41 000
8 300 000
500 000
200 000
170 000
265 000
20 000
6 300 000
3 300 000
250 000
750 000
500 000

340 000
900 000

150 000
3 700 000
200 000

20 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

	Kronor	Kronor
40. Inkomster vid statens provningsanstalt.......	850 000
41. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...	250 000
42. Fyr- och båkmedel........................	4 000 000
43. Lotspenningar ............................	5 000 000
44. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..	250 000
45. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
	3 500 000
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register	300 000
47. Bidrag till försäkringsinspektionen...........	360 000
	250 000	69 864 000
III. Folkpensionsavgifter.............................		120 000 000
IV. Diverse inkomster:
	5 500 000
2. Totalisatormedel ..........................	15 000 000
	45 000 000
	70 000 000
5. Övriga diverse inkomster...................	1 000 000	136 500 000
		4 696 014 OOO
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning......................	15 000 000
2. Telegrafverket.............................	45 000 000
3. Statens järnvägar..........................	40 000 000
4. Statens vattenfallsverk.....................	30 000 000
	35 000 000	165 000 000
II. Riksbanksfonden ...............................		100
III Statens allmänna fastighet sfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................	1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » .................	345 000
3. Utrikesdepartementets » .................	365 000
4. Medicinalstyrelsens » .................	1 890 000
5. Byggnadsstyrelsens » .................	9 090 000
6. Generaltullstyrelsens » .................	60 000
7. Uppsala universitets > .................	190 000
8. Lunds universitets » .................	230 000
9. Karolinska sjukhusets » .................	370 000
10. Lotsstyrelsens » .................	55 000	12 596 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond:
a. Arméns delfond........... 7 770 000
b. Marinens » ........... 3 790 000
c. Flygvapnets » ........... 5 470 000
d. Befästningars » ........... 1 430 000	18 460 000
2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........	215 000
3. Försvarets fabriksfond .....................	1 330 000	20 005 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

	Kronor	Kronor
V. Statens utlåningsfonder: 1. Värnpliktslånefonden...............	100
2. Statens bostadslånefond.........	100 000
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby	15 000
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.....	8 700 000
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen ....	265 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................	920 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande...........	950 000
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder.....	1 500
9. Statens bosättningslånefond.......	1 650 000
10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar..........	11 000
11. Vattenkraftslånefonden........	175 000
12. Luftfartslånefonden............	1 250 000
13. Tullverkets båtlånefond.................	5 000
14. Statens lånefond för universitetsstudier .	7 000
15. Allmänna studielånefonden.....	55 000
16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..	100
17. Statens kaninavelslånefond.........	100
18. Statens fjäderfälånefond.......	100
19. Gödselvårdslånefonden........	17 000
20. Statens kalkbrukslånefond......	6 000
21. Statens fruktodlingslånefond.....	100
22. Frukt- och potatislagerhusfonden ...	17 000
23. Statens mejerilånefond.........	7 000
24. Jordbrukets maskinlånefond.......	400 000
25. Spannmålslagerhusfonden........	135 000
26. Spannmålskreditfonden.........	100
27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ....	530 000
28. Statens slakterilånefond..........	4 000
29. Kraftledningslånefonden...........	no 000
30. Elektrifieringslånefonden............	2 000
31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-tordrift .....................	100
32. Egnahemslånefonden..........	9 100 000
33. Jordförmedlingsfonden...........	100
34. Arrendelånefonden...........	100
35. Arbetarsmåbrukslånefonden.........	100
36. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond..........	2 000
37. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .,	100
38. Statens avdikningslånefond......	1 525 000
39. Täckdikningslånefonden...........	100 000
40. Bevattningslånefonden..............	4 000
41. Allmänna nyodlingsfonden............	1 000
42. Norrländska nyodlingsfonden...........	100
43. Fiskerilånefonden................	100 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

	Kronor	Kronor
44. Statens fiskredskapslånefond...............	100
45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
fiskebåtar.............................	100
46. Kommunskogslånefonden...................	1 000
47. Virkesmätningslånefonden..................	100
48. Skogsväglånefonden........................	1 000
49. Kronotorparnas inventarielånefond..........	100
50. Hemslöjdslånefonden......................	350 000
51. Industrilånefonden........................	20 000
52. Statens hantverkslånefond .................	30 000
53. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..	10 000
54. Rederilånefonden..........................	100
55. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten	7 000
56. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..	89 000
57. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-
torer för vissa fartyg....................	100
58. Lotsverkets båtlånefond....................	49 000	26 723 300
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond.....................	18 550 000
2. Egnahemsstyrelsens delfond................	1 100 000
3. Riksbankens delfond......................	10 000
4. Riksgäldskontorets delfond.................	1 470 000	21 130 000
VII. Fonden för statens aktier .....................		20 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden...................	27 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden................	1 140 000
3. Militära tjänstepensionsfonden..............	140 000
4. Allmänna familjepensionsfonden.............	3 250 000
5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....	20 000	31 550 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet.......	19 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder................	2 500 000	21 500 000
		318 504 400
Summa		5 014 518 400

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Bih ang 1*.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1948/49.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 6 548 000

fonden................ 1 860 000

Övriga kapitalmedel...... 3 000

Investeringsbemyndigande. 4 685 000

6 548 000 6 548 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 104 940 000

fonden................ 57 300 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 47 639 000

104 940 000 104 940 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 126 405 000

riksstaten............. 280 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 60 310 000

Övriga kapitalmedel...... 40 393 000

Investeringsbemyndigande. 25 422 000

126 405 000 126 405 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 107 031 100

fonden................ 22 825 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 84 106 100 _

107 031 100 107 031 100

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 13 050 000

fonden................ 125 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande . 12 924 000 _

13 050 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 1 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 6 698 000

6 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 10 245 100

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 4 371 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Bidrag från kommun..... 265 000

Investeringsbemyndigande. 7 112 500

21 994 600

IV. Försvarets fonder.

A.	Försvarets fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från	Summa investeringsanslag
riksstaten.............	9 432 500
Avskrivningsmedel inom
fonden ................	7 740 000
Övriga kapitalmedel......	1 000
Investeringsbemyndigande.	4 591 500
	21 765 000
B.	Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom	Summa investeringsanslag,
fonden ................	1 900 000
Övriga kapitalmedel......	1 000
Investeringsbemyndigande.	- 726 000
	1 175 000

V. Statens utlåningsfonder.

Värn pliktslånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 400 000 Investeringsanslag

i Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag

riksstaten.............. 60 000 000

Investeringsbemyndigande. 180 000 000

6 700 000

21 994 600

21 765 000

1 175 000

400 000

240 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Statens lånefond för universitetsstudier,

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 850 000 Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 1 500 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsbemyndigande
för statens utlåningsfonder.
.........

320 000
1 280 000

1 600 000

Statens skogslånefond.

I nvesteringsanslag

125 000
375 000

500 000

181 655 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Investeringsanslag

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten..... 7 927 500

Bidrag från diver semedelsfond.

. 4 000 000 n 927 500
Avdrag för avskrivningsmedel
till viss bostads -

byggnadsverksamhet.... 9 860 000

2 067 500

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande 39 731 500

41 800 000

VII. Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande 5 877 500 Summa investeringsanslag.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag .

Investeringsbemyndigande. 1 171 500

850 000

1 500 000

1 600 000

500 000

41 800 000

. 5 877 500

. 1 172 500

1 172 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 4 900 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 5 600 000

10 700 000

B. Jordionden.

Investeringsbemyndigande. 10 000 000 Investeringsanslag........

10 700 000

10 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Driftbudgeten för

Inkomster.

	Statsverks-propositionen Milj. kr.	Senare ändringar Milj. kr.	Summa Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ..........................	4 144‘0	+ 225*6	4 369-6
II. Uppbörd i statens verksamhet........	66-3	+	3-6	69-9
III. Folkpensionsavgifter................	120o		—	120-0
IV. Diverse inkomster..................	125-5	+	11-0	136-5
Säger	4 455-8	+	240 2	4 696 o
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder............	160-0	+	5-0	165-0
II. Riksbanksfonden ..................	0-o		—	0-o
III. Statens allmänna fastighetsfond......	12-6		—	12-6
IV. Försvarets fonder ..................	20-o		—	200
V. Statens utlåningsfonder..............	26-7		—	26-7
VI. Fonden för låneunderstöd ..........	21-t		—	21-1
VII. Fonden för statens aktier............	20-o		—	20o
Vin. Statens pensionsfonder..............	31-6		—	316
IX. Diverse kapitalfonder ..............	21-5		—	21-5
Säger	313-5	+	5-o	318-5
Säger för inkomster å driftbudgeten	4 769-3	+ 245-2	5 014-5
Summa	4 769-3			5 014 5

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

budgetåret 1948/49.

Bilaga A.

Utgifter.

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar
	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......	2''6		—	2-6
II. Justitiedepartementet ..............	37-4	+	l-o	38-4
III. Utrikesdepartementet ..............	191		—	19-1
IV. Försvarsdepartementet..............	736 4	+	35-0	771-4
V. Socialdepartementet................	1 338-4	+	l-i	1 339-5
VI. Kommunikationsdepartementet.......	253-2	+	0-6	253-8
VII. Finansdepartementet ...............	91-9	+	3-2	95-1
VIII. Ecklesiastikdepartementet...........	531-6	—	25-4	506-2
IX. Jordbruksdepartementet ............	287-s	+	125''6	413-4
X. Handelsdepartementet..............	47-o	+	0-6	47-6
XT. Inrikesdepartementet.................	228-9	-f	50-1	279-0

XII. Folkhushållningsdepartementet.......	27-3	—	0-6	26-7
XIII. Pensionsväsendet ..................	162-5		—	162-5
XIV. Oförutsedda utgifter ...............	lo		—	lo
XV. Riksdagen och dess verk m. m.....	9-8		- -	9-8
Säger	3 774-9	+	191-2	3 966-1
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................	5o		—	5-o
II. Riksgäldsfonden....................	3110		—	311-0
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-	88-8	+	2-3	91i
delsförluster.....................	50-o		—	50-o
Säger	454-8	+	2-3	457-1
Summa utgifter å driftbudgeten	4 229-7	+	1935	4 423 2
Beräknat överskott d slatsregleringen alt till-
föras statens budgelutjämningsfond ......	539-5			591-3
Summa	4 769 2		5 014-5

Kungt. Maj.ts proposition nr 286.

Bilaga B.

Översikt över det ekonomiska läget 1948.

Inledning.

I samband med 1948 års statsverksproposition framlades en del material
till belysning av vårt lands ekonomiska läge under innevarande år och lämnades
en preliminär redovisning av föreliggande planer för regleringarna
av importen och byggnads- och anläggningsverksamheten. Som resultat av
ett fortsatt utredningsarbete lämnas här en utförligare redovisning av planer
och prognoser för 1948 inom vissa delar av den svenska ekonomien.

Beträffande importen har under våren företagits en revision av den i december
uppgjorda planen för importlicensieringen från de s. k. hårdvalutaländerna.
Den övriga införseln regleras huvudsakligen av bilaterala avtal
med flertalet europeiska länder och kan numera i sina huvuddrag överblickas.
Vad den inhemska produktionen beträffar har jordbrukets insats framräknats
inom livsmedelskommissionen i samband med behandlingen av prissättningen
på jordbrukets produkter för produktionsåret 1948/49, varvid
prognosen utgår från att årets skörd blir normal. Den övriga produktionen
kan även i sina huvuddrag överblickas med hänsyn till den förutsedda importen
av råvaror och förnödenheter, vid årets början befintliga lager in. in.
På grundval av nämnda faktorer kan även den för konsumtion disponibla
varutillgången på viktiga områden i stort sett bedömas.

Beträffande investeringsverksamheten har numera en tillståndsbudget
upprättats för den del, som faller under byggnadsregleringen, och en beräkning
verkställts av de däremot svarande faktiska utgifterna för sådana
investeringar under 1948. Vissa hållpunkter finnas även — t. ex. kommerskoilegii
undersökning rörande industriens investeringsplaner — för en bedömning
av övrig investeringsverksamhet under året.

Konsumtionsvaruefterfrågan bestämmes i huvudsak av inkomstutvecklingen
och sedan nya löneavtal numera träffats för större delen av arbetsmarknaden
har denna kunnat i stora drag beräknas. I detta sammanhang
måste även konsekvenserna av social- och finanspolitiken beaktas.

Den följande framställningen är disponerad på följande sätt. I ett första
kapitel återgivas försörjningsbalanser för 1938/39, 1946 och 1947 och mot
bakgrunden av dessa analyseras kortfattat de senaste årens ekonomiska utveckling
i jämförelse med läget före kriget. I det andra kapitlet lämnas en
redogörelse för de båda senaste årens utrikeshandel och för planer och prognoser
på detta område för 1948. Därefter följer ett avsnitt rörande försörjningen
på viktiga områden. Framställningen i detta åsyftar icke absolut fullständighet
utan är närmast avsedd att vara exemplifierande. I nästa kapitel
behandlas investeringarna. Efter en analys av de senaste årens utveckling
framlägges där investeringsbudgeten för den reglerade byggnads- och anläggningsverksamheten
ävensom en prognos för övrig investeringsverksamhet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden och inkomstbildningen behandlas i
tvenne följande avsnitt. Efter vissa beräkningar rörande konsumtionen göres
slutligen ett försök att sammanfatta översikten i en skiss rörande den
ekonomiska balansen under 1948.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

3. Översikt över Sveriges ekonomi 1938/39, 1946 och 1947.

För att statistiskt belysa olika sidor av den ekonomiska verksamheten
inom samhället kan man uppställa nationalbalanscr. Dessa kunna innehålla
uppgifter om exempelvis den totala produktionen, de totala inkomsterna
och deras fördelning eller kapitalbildningen och dess finansiering med olika
slag av sparande. Bland viktigare nationalbalanser kunna nämnas försörjningsbalansen,
kapitalbalansen och betalningsbalansen.

Försörjningsbalansen är den för den ekonomiska framtidsbedöinningen
viktigaste av nationalbalanserna. Den är avsedd att belysa å ena sidan tillgången
på varor och tjänster inom samhället och å andra sidan dessa de
totala resursernas fördelning på olika ändamål, såsom konsumtion och investering.

Tabell 1 visar en preliminär försörjningsbalans för åren 1938/39, 1946
och 1947.1 Det kan vara lämpligt att först något beröra dess konstruktion. På
vänstra sidan står den totala tillgången av varor och tjänster, närmare bestämt
bruttonationalprodukten och importen, och på högra sidan står den
totala efterfrågan, närmare bestämt bruttokapitalbildningen, exporten och
konsumtionen. Importen skulle alternativt kunna överföras från tillgångssidan
till efterfrågesidan, där den i så fall skulle ingå som en negativ post.
Den kunde då lämpligen salderas mot exporten, varvid som resultat framgår
bytesbalansens saldo. Man skulle därigenom i tabell 1 få kvar bruttonationalprodukten
till marknadspris som total tillgång på vänstra sidan och
bruttonationalutgiften som total efterfrågan på högra sidan. Försörjningsbalansen
kan dock ur vissa synpunkter ge bättre upplysningar, om den —
som i tabell 1 — uppställes med bruttoredovisning av utrikeshandeln.

Tabell 1. Preliminär försörjningsbalans 1938/39, 1946 och 1947.

Miljoner kronor.

Tillgång	1938/ 39	1946	1947	Efterfrågan	1938/ 39*	1946	1947
1. Bruttonationalprodukt				6. Privat inhemsk brutto-
till produktionskostnad* 2 3 * *	11808	21499	23 029	kapitalbildning......	2 070	4157	4 701
2. Plus Indirekta skatter	677	1867	1725	7. Offentlig inhemsk
3. Minus Subventioner...	-71	-308	-387	bruttokapitalbildning.	798	1845	8 007
4. Import...............	2 267	3 386	5 200	8. Lagerförändringar....	4 250?	+ 100?	+ 500
				9. Export av varor och
				tjänster m. m........	2 219	3 292	3 805
				10 Privat konsumtion ...	8 264	14 863	16192
				11. Offentlig konsumtion	1080	2187	2 362
5. Summa tillgång (brutto)	14 681	20444	29 567	12. Summa efterfrågan ..	14 681	26 444	29 567 j

Anm. Bruttonationalprodukten är här till sin storlek lika med bruttonationalinkomsten.
Nationalinkomsten (netto) kan för år 1947 beräknas vara av storleksordningen 20 å 20''5 miljarder
kronor. Summa tillgång, där import och export beräknas brutto, bör ej förblandas med nationalinkomsten.

''..Siffrorna i tabellerna ges med all reservation för brister i det statistiska materialet och
beräkningsmetoderna. Redovisningen i miljoner kronor får ej tolkas som ett uttryck för siffrornas
säkerhet.

2 Även nettoränteinkomsterna från utlandet, som äro obetydliga till sin storlek, ha här något
oegentligt men för enkelhetens skull inlagts i bruttonationalprodukten.

3 Siffrorna för 1938/39 baseras för utrikeshandelns del liksom för statlig konsumtion och in vestering

direkt på perioden 1/i 1938—8% 1939, för övriga poster äro de ett genomsnitt mellan

åren 1938 och 1939.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Bruttonationalprodukten är huvudposten på tillgångssidan, och den mätes
till produktionskostnad. Detta innebär, alt de varor och tjänster som
producerats under året, värderas med priser som reducerats med indirekta
skatter men däremot ökats med subventioner. De indirekta skatterna
och subventionerna redovisas var för sig i tabell 1, och om man korrigerar
bruttonationalprodukten med dessa två poster, kommer man fram till bruttonationalprodukten
till marknadspris. Förutom bruttonationalprodukten står
importen till förfogande som en tillgång för användning till olika ändamål.

Av tabell 2 framgår, att importens andel av de totala tillgångarna i löpande
priser år 1946 ännu icke nått förkrigsnivå,1 medan den år 1947 överstigit
denna.

Tabell 2. Tillgång på varor och tjänster.

	Procenttal	Indextal 1938/39 = 100
	1938/39	1946	1947	1946	1947
1. Bruttonationalprodukt till produk-
tionskostnad......................	80	81	78	182	195
2. Plus Indirekta skatter ............	5	7	6	276	255
3. Minus Subventioner...............	-1	-1	-1	(434)	(545)
4. Import...........................	16	13	17	149	229
5. Summa tillgång...................	100	100	100	ISO	201

Eftersom importpriserna torde ba stigit betydligt mera än de priser som
hänföra sig till bruttonationalprodukten, har importens andel i tillgången
på varor och tjänster år 1947 volymmässigt kanske uppnått ungefär förkrigsnivån.
2

Av tabell 2 framgår även, att det löpande värdet av bruttonationalprodukten
till produktionskostnad, som överensstämmer med bruttonationalinkomsten
till sin storlek, ökat med 95 % från 1938/39 till 1947, eller från
11,8 till 23,o miljarder kronor. Eftersom sysselsättningen samtidigt torde ha
ökats med ca 10 %, skulle ökningen i bruttonationalprodukten per sysselsatt
vara drygt 75 %. Denna ökning förklaras huvudsakligen av under perioden
inträffade prisstegringar. Tyvärr saknas statistiskt underlag för att närmare
bestämma produktivitetsutvecklingen. »Den samhälleliga produktiviteten»,
d. v. s. nationalprodukten per sysselsatt och mätt i fasta priser, torde dock
icke ligga påfallande över förkrigsnivån.

Relationen mellan olika poster på efterfrågesidan i försörjningsbalansen
framgår av tabell 3. Kapitalbildningen tog år 1947 en i tabellens mening
något större del av de totala resurserna i anspråk än före kriget, medan
den privata konsumtionens andel var ungefär oförändrad. Däremot låg exportens
andel i löpande priser under förkrigsnivån, fastän exportpriserna
stigit mer än genomsnittet för övriga priser på efterfrågesidan.

Vid bedömande av procenttalens höjd i tabell 3 bör ihågkommas att
dessa ange andelen av bruttotillgångarna, d. v. s. av bruttonationalprodukt
plus import. Man kan tänka sig flera alternativa beräkningar för att belysa
kapitalbildningens roll. Bruttokapitalbildningens andel i den inhemska förbrukningen
av varor och tjänster (kapitalbildning plus konsumtion) var sålunda
år 1947 20,5 % mot 23,5 % år 1938/39. Den relativt höga kapitalbildningen
år 1947 får ses mot bakgrunden av att vi samma år tagit i anspråk
1 395 miljoner kronor av våra utländska tillgodohavanden.

1 För importens del torde 1938/39 icke vara lämpligaste år som förkrigsår vid jämförelsen
mellan efterkrigs- och förkrigstid. Av statistiska skäl har det dock måst användas. Jfr nästa
kapitel.

2 Den absoluta importvolymen har däremot överskridit förkrigsnivån. Jfr s. 7.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Tabell 3. Efterfrågan på varor och tjänster.

	Procenttal	Indextal 1938/39 = 100
	1938/39	1946	1947	1946	1947
6. Privat inhemsk bruttokapitalbildning ...	14	16	16	201	227
7. Offentlig inhemsk bruttokapitalbildning.	6	7	7	231	252
8. Lagerökning (netto)....................	2	0	1	(40)	(200)
9. Export av varor och tjänster in. m.....	15	13	13	148	171
10. Privat konsumtion.....................	5fi	56	55	180	196
11. Offentlig konsumtion...................	7	8	8	203	219
12. Summa efterfrågan.....................	100	100	100	180	201

Samma bild av den värdemässiga utvecklingen av olika poster ge indextalen
i tabell 3. Indexvärdena för bruttokapitalbildningen ha mer än fördubblats.
Detta gäller även den offentliga konsumtionen, medan den privata
konsumtionen icke riktigt uppnått dubbel förkrigsnivå. Påpekas bör dock,
att siffran för den offentliga kapitalbildningen år ^ 947 skulle reduceras från
tabellens 252 till ca 230, om man uteslöte den militära kapitalbildningen ur
siffrorna.

De relativt sett höga siffrorna för brnttokapit albildning en kunna bedömas
ur bl. a. två olika synpunkter. Konjunkturmässigt sett bidrar den relativt
höga bruttokapitalbildningen till skärpande av inflationstendenserna. Ur
samhällsekonomisk synpunkt bör däremot kapitalbildningen bedömas med
hänsyn till behovet av en utökad produktionsapparat och därmed ökade möjligheter
till höjd levnadsstandard. Om kapitalbildningen med hänsyn till
under kriget eftersatta behov ur denna långsiktssynpunkt skall anses hög
eller ej, är en omdömesfråga, där samhälleliga värderingar angående den
lämpliga fördelningen av våra resurser mellan konsumtion och investering
och därmed indirekt även takten av produktivitetsökningen spela huvudrollen.

Beträffande bruttokapitalbildningens — liksom även exportens —- utveckling
och sammansättning hänvisas för övrigt till specialavsnitten om
investeringar och utrikeshandel.

Beräkningen av lagerförändringarna är en av de svagaste länkarna i kalkylen.
Först för år 1947 kan man sägas ha en lagerstatistik, som täcker
en betydande del av varuområdet. Textilinventeringen vid årsskiftet 1947/48
har därvid spelat en stor roll som ett nytt värdefullt statistiskt material.
För år 1947 visar tabell 1 en lagerökning på ca 500 miljoner kronor. Fördelningen
av denna lagerökning framgår av tabell 4.

Tabell 4. Värdet av lagervolymens förändring l/i—sl/i2 1947 för
statistiskt belysta varuområden.

(Värderad till återanskaffningspris.)

	Miljoner kronor
	(Avrundade tal)
Bränslen.........................	j- 20
Skogsprodukter (exkl. papper och papp).........	+ 55
Ferrolegeringar, tackjärn, metaller m. m........	+ 35
Hudar, läder, gummi, kemikalier................	+ so
Spånadsämnen, garner och vävnader..........	+ 70
Födo- och njutningsämnen......................	+ 5
Beklädnadsvaror m. m. inom handeln...........	+ 285
Summa	500

Kungl. Mcij.ts proposition nr 286.

En stor del av lagerökningen hänför sig till textillagren, främst inom handeln.
Värdet av lagerökningen inom textilbranschen på alla produktionsstadier
har uppskattats till ca 350 miljoner kronor. Mätt i detaljpriser blir värdet
av lagerförändringen dock högre. Av övrig lagerökning faller den största
delen på skogsprodukter, medan en lagerökning av importerade bränslen till
stor del beräknas kompenserad av en nedgång i vedlagren. Härtill komma
emellertid eventuella lagerförändringar på områden, för vilka statistik saknas.

Lagersituationen är naturligtvis olika för olika varuområden. Beträffande
råvaror torde lagren icke ännu genomsnittligt kunna anses ha nått
önskvärd nivå, särskilt om även beredskapssynpunkter med hänsyn till det
internationella läget skola tagas med i beräkningen. Däremot är det troligt,
att textillagren inom handeln få betraktas som övernormala för vissa slag av
importerade varor.

Av tabell 5 framgår fördelningen av den privata konsumtionen på olika
poster.

Tabell 5. Den privata konsumtionens fördelning.

	Miljoner kronor	Procenttal
	1938/39	1946	1947	1938/39	1946	1947
1. Livsmedel m. m.............	3 378	6 324	6 721	41	42	42
9. Bostad.....................	897	1332	1397	11	9	9
3. Bränsle och lyse............	376	674	705	5	5	4
4. Beklädnad.................	1251	2 588	2 991	15	17	18
5. därav: skor..............	(164)	(294)	(336)	(2)	(2)	(2)
6. Inventarier.................	1020	1584	1812	12	11	11
7. Övrigt.....................	1342	2 361	2 566	16	16	16
Summa konsumtion	8 264	14 863	16192	100	100	100

Värdemässigt sett ha inga påfallande förskjutningar mellan olika slag
av konsumtion förekommit åren 1946 och 1947 i jämförelse med förkrigstiden.
Största avvikelserna bestå av dels en nedgång i bostadspostens andel,
dels en uppgång i beklädnadspostens. Dessa två förskjutningar äro till stor
del prisbetingade. Riksbankens konsumtionsprisindex visar sålunda för år
1947 indextalen 106 för bostad och 179 för beklädnad mot 152 för generalindex
(augusti 1939 = 100).

Vilken real standard, som döljer sig bakom konsumtionssiffrorna i tabell
5, är svårt att avgöra. Senaste konjunkturrapport innehöll kvantitetsuppgifter
angående konsumtionen av vissa viktiga varor 1937—1939 och 1946.1
Därvid konstaterades, att standarden per capita beträffande vissa viktiga
konsumtionsvaror (livsmedel och beklädnad) år 1946 knappast kommit
påtagligt över 1937—1939 års nivå, medan den för vissa andra varor och
tjänster såsom tidningar, järnvägsresor, cyklar, radioapparater och telefoner
låg betydligt över förkrigsnivån. För huvudparten av viktiga konsumtionsvaror
beräknades schematiskt standarden 1946 kanske ligga 2 å 4 % över
1938/39 års nivå. Man torde kunna räkna med att konsumtionsvolymen
mellan 1946 och 1947 stigit med drygt 5 % per capita. Gissningsvis skulle
konsumtionsvolymen per capita för år 1947 med de givna beräkningsmetoderna
kunna uppskattas ligga närmare 10 % över förkrigsnivån, förutsatt

‘Se Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A: 15, s. 161. Antalet konsumtionsenheter
beräknas ha stigit med ca 5 % mellan 1938/39 och 1946, medan antalet sysselsatta samtidigt
beräknas ha ökat med ca 10 %.

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

alt de enskilda varornas kvalitet icke genomgått några större förändringar
under perioden.

Den ökade försörjningen med konsumtionsvaror år 1947 möjliggjordes av
det stora importöverskottet. För belysning av vad importöverskottet betytt
för vårt försörjningsläge 1947, kan följande räkneexempel göras. Om man
kalkylmässigt velat eliminera importöverskottet 1947 först och främst genom
att hålla lagren oförändrade och därutöver helt på konsumtionens bekostnad,
hade detta inneburit en konsumtionsstandard år 1947 per konsuintionsenhet
på 4 % i stället för ovan angivna 10 % över 1938 års nivå.

Den offentliga konsumtionen slutligen har ökat något i betydelse från
forkrigstiden. Före kriget tog staten ca 45 % av den offentliga konsumtionen
i anspråk mot ca 55 % för kommunala myndigheter. År 1947 kunna
motsvarande siffror approximativt beräknas till vardera jämnt 50 %. ökningen
i den statliga konsumtionens andel beror på den militära konsumtionen,
som ökat sin andel i den offentliga konsumtionen från drygt 13 %
till drygt 18 %.

. Sammanfattningsvis kan sägas, att den preliminära försörjningsbalansen
i tabell 1 ger följande huvudupplysningar om fördelningen av våra resurser.
Exportens andel i efterfrågan har sjunkit avsevärt sedan förkrigstiden,
främst om man ser till den volymmässiga utvecklingen. De resurser som stå
disposition för inhemskt bruk, fördela sig värdemässigt efter kriget i
jämförelse med förkrigstiden dels något mer på bruttokapitalbildning än på
konsumtion, dels något mer på den offentliga sektorn än på den privata sek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

2. Utrikeshandeln.

Under de senaste åren har svensk utrikeshandel undergått avsevärda
förändringar. Under krigsårens avspärrning voro såväl import som export
begränsade till omkring hälften av förkrigsårens volym och under krigets
slutskede var denna inskränkning t. o. m. än starkare. Efter vapenstilleståndet
1945 kom handeln successivt igång, varvid till en början exporten erhöll
ett visst försprång. För år 1945 uppgick sålunda exporten till 1 758 miljoner
kronor, medan importen stannade vid 1 084 miljoner kronor. Följande år undergick
emellertid importen en mycket stark ökning eller till 3 386 miljoner
kronor under det att exporten icke kunde expandera i samma takt utan kom
att uppgå till 2 547 miljoner kronor. År 1947 slutligen ökade importen yiterligare
med cirka 50 % till 5 200 miljoner kronor samtidigt som exporten
steg till 3 220 miljoner kronor eller med omkring 25 %.

Utrikeshandelns värde har härigenom uppnått mycket höga siffror. Hänsyn
måste emellertid tagas till att en kraftig stegring av import- och exportpriserna
ägt rum under och efter kriget. Inom konjunkturinstitutet ha beräkningar
utförts rörande import- och exportvolymen, i vilka prisstegringen
eliminerats. Resultatet framgår av följande tabell.

Tabell 6. Volymindextal för import och export.

Genomsnittet 1986/38 = 100.

	Import	Export
1945.......................	31-3	46-6
1946.......................	96-8	61-9
1947.......................	128-8	68-5
1946, kvart. I............	75-1	52-7
II............	98-6	63-1
III..........	101-5	65" 0
IV............	112-0	66-8
1947, kvart. I............	105-2	44-3
II............	1320	64-8
III............	153-5	81-5
IV............	124-6	83-5

De anförda volymindextalen få dock endast tagas som ungefärliga uttryck
för innebörden av den utveckling, som har ägt rum. De äro beräknade
på endast en del av importen och exporten. Sålunda lämpa sig vissa
varugrupper som exempelvis maskiner o. d. icke för sådana kalkyler och
ingå därför inte i desamma. Med hänsyn härtill har den andel av den totala
importen, som ingår i beräkningarna, kommit att sjunka något under de
senaste åren. Volymindextalen tendera därför att visa något för lågt. Som
ett sammanfattande omdöme synes dock kunna angivas, att importvolymen
1947 låg drygt 30 % högre än 1936—38 och 10—20 % över 1938/39 års nivå,
medan exportvolymen stannade vid omkring tre fjärdedelar av vad den var
närmast före krigsutbrottet.

Importens sammansättning har under efterkrigsåren framför allt bestämts
av leveransförmågan i de länder, med vilka handelsutbyte bedrivits. Under
1946 utgjorde konsumtionsvarorna en större andel av importens värde än
under förkrigsåren. År 1947 har sammansättningen blivit mera normal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Särskilt har maskinimporten stigit. Beträffande bränslen och drivmedel har
dock tillförseln alltjämt varit begränsad. En översikt över importens struktur
ger följande tabell.

Tabell 7. Importens sammansättning.

	1936/38	1946	1947
	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%
Konsumtionsvaror...............	414	21-3	908	26-8	1147	22-1
därav: livsmedel..............	177	9-1	492	14*5	537	10*4
Råvaror........................	1010	52-0	1741	51-4	2 679	51''7
därav: konsumtionsrävaror____	537	277	912	26-9	1 454	28*0
Maskiner.......................	171	8-8	261	7-7	556	10-7
Bränslen och drivmedel.........	294	15-2	414	12-2	698	135
Övrigt..........................	53	2-7	62	1-8	97	1-9
Totalt	1942	100	3 3S6	100	5177	100

Utöver i handelsstatistiken redovisad införsel tillkommer i utlandet inköpta
och i Sverige inregistrerade fartyg till ett värde av 25 miljoner kronor
för 1947.

Sammansättningen av exporten under de senaste åren belyses nedan i
samband med redovisningen av den beräkning för exporten under 1948, som
gjorts inom handelskommissionen i mars 1948. Denna grundas på uppskattningar
rörande möjliga exportkvantiteter och vid årets början rådande
priser. Någon prognos för exportprisernas utveckling under 1948 har inte
ansetts möjlig.

Resultatet av den nu föreliggande beräkningen framgår av följande tabell. I

Tabell 8. Exportens sammansättning.

	1936/38	1946	1947	1948 (prognos)
	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj/ kr.	%	milj. kr.	%
Trävaror ..............	219	12-3	291	11-4	348	10-8	387	10-5
Massa, mek. och kem. . .	354	19-8	586	23-0	877	27-2	1086	29-6
Papper, papp m. m..... Järnmalm, oädla metal-	148	8-3	353	13-9	489	15-2	519	14-1
ler etc...............	494	27''7	459	18-0	567	17-6	653	17-8
Maskiner och instrument	174	9-7	352	13-8	391	12T	420	11-4
Transportmedel........	74	4-1	114	45	170	5-3	220	6-o
Övriga varor...........	323	18-1	392	15''4	378	11''7	390	10-6
Summa samtliga varor	1786	100 0	2 547	lOOo	3 220	100 o	3675	100 0

I förhållande till den i december 1947 föreliggande prognosen, som slutade
på ett exportvärde för 1948 på 3 500 miljoner kronor, innebär den nya kalkylen
en ökning med 175 milj. kr.

Den svenska handelsflottans nettoinseglingar i utrikes fart ha varit föremål
för särskilda beräkningar inom konjunkturinstitutet i samarbete med
riksbanken. Dessa ha särskilt tagit sikte på att för 1946 uppskatta det avdrag
för utgifter i utlandet, som skall göras från de med ledning av kommerskollegii
statistik kända bruttoinseglingarna. Resultatet är att handelsflottans
kostnader i utlandet år 1946 beräknats till 285 miljoner kronor.
Handelsflottans bruttointäkter av utrikes fart har av kommerskollegium

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

angivits till 815 miljoner kronor i bruttofrakter och 43 miljoner kronor i
tidsfrakter. Av bruttofrakterna utgjordes emellertid 45 miljoner kronor av
passageraravgifter, varav liälften antagits belöpa sig på svenskars biljetter,
vilket belopp bör avdragas. Med dessa siffror erhålles ett sammanlagt netto
för den svenska handelsflottans intäkter i utrikes fart på ca 550 miljoner
kronor för år 1946 (mot tidigare beräknat 500 milj. kr.).

För 1947 föreligga ännu inte motsvarande uppgifter, som skulle kunna
ligga till grund för en beräkning. Handelsflottans medelstorlek under året
företer emellertid en ökning med 6 % i jämförelse med 1946. Uppläggningen
har varit praktiskt taget oförändrad 1946—1947. Svårigheter föreligga
att fälla något sammanfattande omdöme om fraktnivåns utveckling. Närmast
synes man böra räkna med någon genomsnittlig nedgång av fraktnivån.
Kostnaderna i utlandet böra ha stigit, bl. a. på grund av höjda bunkringskostnader.
Handelsflottans sammanlagda nettointäkter för 1947 skulle då
bli 35 milj. kr. större än för 1946 eller 585 miljoner kronor.1

Under 1948 väntas tonnaget öka med ytterligare 10 % i jämförelse med
1947 och tillskottet kommer att bestå av jämförelsevis högklassiga fartyg.
Med hänsyn till en rad osäkerhetsfaktorer uppskattas handelsflottans nettointäkter
likväl öka endast med 5 % i förhållande till 1947 och sålunda uppgå
till 615 miljoner kronor under 1948.

Till den svenska handelsflottans netto skall sedan läggas en inkomst för
landet på utgifter i Sverige för utländska fartyg. För 1946 uppskattas dessa
utgifter för hamnavgifter, lastnings- och lossningskostnader samt för reparationer
till sammanlagt ca 70 milj. kr. och för 1947 65 milj. kr. För 1948 torde
man böra räkna med en nedgång till 55 milj. kr.

Räntor, turism, försäkringar, patentavgifter in. in. ha tidigare brukat ge ett
visst netto. För 1946 har detta av riksbanken angivits till 125 milj. kr. För
1947 har inom riksbanken på grundval av valutakontorets och clearingnämndens
uppgifter framräknats ett underskott på 64,5 miljoner kronor.
I kalkylen för 1948 utelämnas denna post.

Importen under 1948 torde närmast få anses bestämd av vad vi ha råd
med. Summan av ovan anförda inkomstposter måste dock justeras med hänsyn
till att viss del av exporten beräknas ske på kredit, enligt beräkning inom
riksbanken ca 150 milj. kr., och att landet har vissa särskilda betalningar att
fullgöra (enligt Washington-överenskommelsen om de tyska tillgångarna
in. in.). Å andra sidan förutsättes ett visst utnyttjande av förefintliga »swing
funds» komma att äga rum, särskilt i fråga om Sveriges sterlingfordringar
enligt det med Storbritannien träffade betalningsavtalet. Dessa justeringar
i båda riktningarna torde totalt sett väga tämligen jämnt.

För betalning av import under 1948 skulle enligt det föregående sålunda
sta till förfogande 3 675 -j- 615 -j- 55 = 4 345 milj. kr. Härvid är dock ytterligare
att beakta, alt viss eftersläpning av från 1947 härrörande införsel förekommit
under de första månaderna av året — t. ex. av varor, som inkommit
i frihamn — och att en del förskottsbetalad import också kan väntas.

Importen regleras emellertid å andra sidan av den detaljerade importplan,
som uppgjorts för hårdvalutaländerna och av den serie bilaterala avtal, som
träffats med mjukvalutaländer. Hårdvalutaplanen omfattade i sitt preliminära
skick i december 1947 en totalimport av 1 465 milj. kr., men har senare

1 Inom riksbanken pågående undersökningar tyda på att uppskattningen av handelsflottans
nettointäkter för 1947 möjligen är för hög. I avvaktan på definitiva resultat av dessa undersökningar
har i texten använts en tidigare inom konjunkturinstitutet utförd kalkyl. Det fel,
som här kan föreligga, gör sig i motsvarande mån gällande även för 1948.

4 Bihang (ill riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Tabell 9. Faktisk import 1947 samt beräknad import 1948 med fördelning på
huvudgrupper och valutaområden (i miljoner kronor).

	Faktisk import 1947	Imp. 1948
Huvudgrupper		därav från	enl. be-räkn. mars 1948 Totalt
Totalt	hård- valuta- länder1	ster- ling- länder* 2	mjuk-valu ta-länder
I—IV. Levande djur, vegetabiliska ämnen, fett, oljor och vax, produkter av livsmedels-industrien m. m......................	931	577	63	291	767
V. Mineraliska och fossila ämnen..........	774	522	124	128	809
VI. Kemiska produkter och apoteksvaror ....	335	178	41	116	327
VII. Hudar, skinn och pälsverk..............	129	92	19	18	80
VIII. Kautschuk, guttaperka och balata.......	112	67	35	10	59
IX—X. Trävaror, pappersmassa, papper o. tryck-alster ................................	96	19	9	68	79
XI. Spånadsämnen samt arbeten därav......	1053	440	159	454	815
XV. Öädla metaller.........................	706	330	118	258	582
XVI, XVIII. Maskiner, apparater, el. material; in-strument........................	578	336	94	148	611
XVII. Transportmedel........................	250	136	60	54	98
XII—XIV, XIX, XX. Övriga varor.............	210	93	30	87	137
Reserv och diverse kontingenter......... Summa totalt	5175	2 791	752	1632	307 4671
1948 års import fördelad på valutaområden		1486	1294	1891

undan för undan reviderats. En inom handelskommissionen företagen sammanräkning
av hårdvalutaplanen och kontingenterna i avtalen har givit det
resultat, som framgår av tabell 9.

Den här återgivna tabellen får inte uppfattas som en prognos av 1948 års
import utan har i första hand en formell innebörd. Å ena sidan kunna importvärdena
i en del fall komma att höjas, därför att försörjningsmässiga
skäl motivera ytterligare införsel och därför att tilläggsavtal tillkomma. Eftersläpningar
från 1947 och andra omständigheter påverka även resultatet
för 1948. Å andra sidan kunna leveransmöjligheterna och andra omständigheter
komma att medföra sådana förskjutningar, att de i avtalen förutsedda
kontingenterna icke helt fyllas. En sådan eftersläpning har förekommit tidigare
och torde icke kunna undvikas. Över huvud förtjänar i detta sammanhang
starkt understrykas, att exakta beräkningar över importbehov och importmöjligheter
icke kunna göras för så lång tid som ett helt år och att
importplaner och avtal därför måste vara underkastade successiva modifikationer.

Den sålunda verkställda sammanräkningen behöver därför icke innebära,
att 1948 års import kommer att uppgå till där upptaget belopp, vilket skulle
överstiga de löpande inkomsterna utifrån sådana dessa för närvarande beräknas.
I en prognos för år 1948 synes man snarare böra räkna med att den
totala importen stannar vid omkring 4 300 milj. kr.

Till denna grupp har förts följande länder: Sovjet, Tyska riket, Portugal, Schweiz, Turkiet,
Grekland, Portugisiska Östafrika, Filippinerna, Japan, Förenta Staterna, Kanada, Syd- och
Mellanamerika samt gruppen »Övriga Oceanien». AO % av kol- och koksimporten från Polen har
forts till hårdvalutaområdet och resten till mjukvalutaområdet. Importen av olja har dock
fördelats på valutaområden enligt en särskild beräkning.

2 Omfattar i stort sett importen från samtliga delar av Brittiska imperiet utom Kanada samt
därjämte den del av oljeimporten — omkring a/s — som betalas i pund.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 286.

Med de reservationer, som följa av det nu anförda, ger sammanställningen
viss ledning för bedömningen av importens sammansättning under 1948. Vad
de olika varuområdena beträffar, synes man ha att räkna med en minskning
i jämförelse med 1947 med kanske ett par hundra miljoner kronor i fråga
om importen av vegetabilier, vilket sammanhänger med att årets skörd förutsättes
bli normal; skulle denna förutsättning icke hålla, kommer den uppgjorda
importplanen givetvis att få ändras. På textilområdet räknas med
en minskning i importen på cirka 250 milj. kr., varvid dock kan erinras om
att 1947 års import på detta område var förhållandevis omfattande och möjliggjorde
viss lagerökning inom industrien och handeln. Betydande minskningar
förutses vidare för importen av järn och stål samt av koppar ävensom
av bilar.

Vad åter beträffar importens fördelning på olika valutaområden, märkes
i främsta rummet en mycket betydande nedskärning av införseln från hårdvalutaländerna,
i första hand Förenta staterna. Denna import avses för
1948 komma att uppgå till endast något mer än hälften av 1947 års nivå.
Å andra sidan förutses en väsentlig utvidgning av importen från sterlingländerna
ävensom någon ökning av importen från övriga länder.

Under de fyra första månaderna av innevarande år har importen uppgått
till 1 628och exporten till 1 066 miljoner kronor. Detta innebär en ökning
av exporten jämfört med samma tid föregående år med drygt 50 %,
samtidigt som importen även ökat, nämligen med drygt 20 %. Importöverskottet
har härigenom visserligen något minskat — från 639 till 562 miljoner
kronor — men har likväl alltjämt varit betydande. På grund av säsongförhållandena
och de hinder, som isförhållandena förra vintern medförde
särskilt för exporten, böra alltför vittgående slutsatser inte dragas av
de anförda siffrorna. I fråga om importen måste den planerade begränsningen
nu koncentreras till återstoden av året. För de åtta månaderna maj
—december måste importen sålunda minskas med 1,2 miljarder kronor jämfört
med samma period föregående år eller med nära en tredjedel.

Handelsstatistiken för januari—april 1948 visar en påtaglig tendens till
förskjutning i särskilt importens sammansättning i en riktning, som överensstämmer
med de uppgjorda planerna. Samtidigt som värdet av införseln
av konsumtionsvaror något minskats, redovisas en mycket avsevärd ökning
av importen av fasta bränslen — varvid dock isblockaden påverkar resultatet
för jämförelseperioden föregående år — ävensom en märkbar ökning
av importvärdet för grupperna oädla metaller, maskiner, transportmedel
och kemikalier.

Ovan anförda uppgifter rörande utrikeshandelns omfattning äro angivna
i miljoner kronor. Vid en bedömning av försörjningsfrågorna måste hänsyn
också tagas till prisutvecklingen. Konjunkturinstitutet har tidigare uppskattat,
att medelnivån för exportpriserna 1947 låg omkring 20 % högre än
1946, medan motsvarande uppgång för importpriserna utgjorde omkring
10 %. De vid senaste årsskifte gällande priserna på exportvarorna, vilka
legat till grund för prognosen för 1948, torde ligga ytterligare 10 % över
1947 års medelnivå. Större delen av den förutsedda ökningen av exportvärdet
från 1947 till 1948 sammanhänger sålunda med den redan under 1947
inträdda exportprisstegringen, medan den förutsedda ökningen av exportkvantiteterna
är tämligen måttlig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Importpriserna ha även varit i rörelse uppåt. Under andra halvåret 1947
steg sålunda partiprisnivån i Förenta staterna med 11 % och i Belgien med
omkring 20 %.'' Den svenska importprisnivån påverkas förutom av den allmänna
prisstegringen i världen även — ehuru i väsentligt mindre utsträckning
— av den fördyring, som omläggningen från hårdvalutaländer till andra
leverantörer i vissa fall medför. Betydande svårigheter föreligga att beräkna
den effekt, som denna fördyring kan komma att utöva på den svenska
importen under 1948. Kommerskollegii importprisindex visar en uppgång
med endast 6 % mellan mitten av 1947 och februari 1948.

Inom priskontrollnämnden har en utredning företagits av prisstegringen
på viktiga importvaror mellan juni—juli 1947 och februari—mars 1948.
Denna grundas på uppgifter från svenska importörer och organisationer om
cifpriser (i vissa fall noterade priser) på ett antal varor, representerande
större varugrupper. På grundval härav ha särskilda indextal beräknats för
den allmänna importprisstegringen, för den genom importomläggningen
uppkomna fördyringen och för den totala prisstegringen. Det skall understrykas,
att endast ett begränsat antal varor medtagits, att urvalet inte utan
vidare kan anses representativt för hela importen, då det främst avsett viktiga
råvaror, att kvalitetsolikheter endast i begränsad utsträckning kunnat
särskilt beaktas och att jämförelsen endast avser läget vid två olika tidpunkter.
Åtminstone för en del av de medtagna varorna har läget varit synnerligen
labilt och prisändringar inträffat mellan varje offerttillfälle. Beräkningarna
ha vid en sammanvägning av de medtagna prisuppgifterna ådagalagt
en allmän prisuppgång av 13 %, en övergångsfördyring av 3 % och
sålunda en total importprisstegring av 17 %. Utredningsmännen ha förklarat
sig anse den redovisade övergångsprisstegringen underskattad. Utan närmare
kommentarer återges här de beräknade prisändringarna för i utredningen
medtagna varuslag.

Varuslag	Beräknad index för	Varuslag	Beräknad index för
Pris- stegring	Över- gångs- prissteg- ring	Total pris- stegring	Pris- stegring	Över- gångs- prissteg- ring	Total pris- stegring
Bomull..........	116	135	157	Smörjolja........	113	101	114
Ull .............	129	in	143	Koks............	112	104	116
Bomullsgarn.....	104	97	101	Tobak ...........	100	100	100
Bomullsvävnader.	100	100	100	Hudar not.......	97	105	102
Tackjärn ........	103	100	103	Kaffe............	103	112	115
	103	104	107		102	101	103
Armeringsjärn....	107	103	no	Kopra...........	144
Plåt.............	107	104	in		116	96	11 1
Koppar not......	97	102	99	Apelsiner........	97	97	94
Zink > .....	119	99	117	Traktorer........	133	101	134
Bly » .....	122	96	118	Bilar............	107	_	__
Bensin » .....	133	100	133
Fotogen > .....	200	100	200	Vägt totalindex ..	113	103	117
Motorbrännolja
not............	137	100	137

Eftersom en del av 1948 års import kontrakterats tidigare, kommer den
beräknade prisstegringen att framträda först med viss eftersläpning. Med
hänsyn härtill synes man böra kalkylera med att 1948 års medelnivå kommer
att överstiga föregående års med något mindre än vad priskontroll- 1

1 Enligt International Financial Slatistics, april 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

nämndens utredning närmast antyder. Nedan räknas därför med ett importvärde
för 1948 om 4 300 milj. kr. och med en prisuppgång på i genomsnitt
10 % i förhållande till föregående år. Detta innebär samma stegring mellan
1947 och 1948 som den, varmed i det föregående räknats i fråga om exportpriserna.

Som ett resultat av de sålunda redovisade övervägandena kan man på följande
sätt uttrycka den angivna importen och exporten i 1947 års medelpriser: -

1946 1947 1948

milj. kronor

Import.................... 3 725 5 200 3 900

Export.................... 3 056 3 220 3 340

Medan importvärdet skulle nedgå med omkring 900 miljoner kronor mellan
1947 och 1948, skulle sålunda importvolymen — importen räknad i oförändrade
priser — minskas med över 1 300 milj. kr. men likväl stanna något
över 1946 års totala importvolym.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

3. Produktion och varuförsörjning.

Prognoserna beträffande investering och konsumtion under år 1948 vila
ytterst på bedömningar av de aktuella betingelserna för produktionen och
importen. Det statistiska underlaget för dylika bedömningar är bristfälligt.
Någon mera omfattande produktionsstatistik för år 1947 har icke kunnat
sammanställas och någon fullständig fortlöpande lagerstatistik utarbetas icke.
Man har i huvudsak varit hänvisad till uppgifter, som ställts till förfogande
av försörjningskommissionerna. Dessa uppgifter ha tjänat till ledning vid
en bedömning av försörjningen med bränsle och elektrisk kraft samt vissa
råvaror och halvfabrikat. I det följande lämnas en exemplifierande redogörelse
för det material, som stått till förfogande. Några mera bestämda
slutsatser rörande utsikterna för produktionen och varuförsörjningen under
år 1948 kunna icke dragas ur framställningen, som endast, utan anspråk
på fullständighet, åsyftar att belysa det aktuella läget på några områden,
vilka framstått såsom särskilt trånga sektioner inom näringslivet. Beträffande
tillgången på arbetskraft hänvisas till kapitlet om arbetsmarknaden.
—- Försörjningen med bruksfärdiga konsumtionsvaror diskuteras i kapitlet
rörande konsumtionen.

Bränsle. Importen av olika bränslen under åren 1946 och 1947 framgår
av nedanstående sammanställning. I siffrorna för eldningsolja inbegripes
den jämförelsevis obetydliga inhemska produktionen.

Tillförsel

1946 1947

Stenkol inkl. stybb 1 000 ton ................... 2 496 4 489

Koks inkl. stybb » ................... 1 019 883

Brunkolsbriketter » ................... 70 682

Eldningsolja 1 000 m3 ................... 1 176_2 095

Summa i tusental ekviv. stenkolston 5 151 8 671

En väsentlig förbättring av försörjningen med importbränslen inträdde
sålunda under år 1947. Visserligen minskades koksimporten något, men
nedgången mer än uppvägdes genom inhemsk koksproduktion, som ökades
från 242 000 ton år 1946 till 488 000 ton år 1947. Sammanlagda tillförseln
av koks steg sålunda mellan ifrågavarande år från 1 261 000 ton till
1 371 000 ton.

Till jämförelse med ovan angivna siffra för den totala tillförseln av importbränslen
under år 1947, 8 671 000 stenkolston, kan nämnas, att förbrukningen
av importerade stenkol, koks och eldningsolja före kriget beräknas
ha motsvarat ca 8 800 000 stenkolston. Bränsleimporten har sålunda ännu
icke uppnått förkrigsnivån, vartill kommer, att bränslebehovet ökat sedan
tiden före kriget som följd av den ökade hushållsbildningen och utbyggnaden
av den industriella produktionsapparaten. På grund av den under de
senaste åren snabbt fortskridande elektrifieringen och rationaliseringar på
det värmetekniska området har behovet av importbränslen likväl icke tilltagit
i den takt, som skulle ha betingats av nyssnämnda faktorer. Behovet
av importbränslen vid nuvarande tillgång på elektrisk kraft (jfr nedan) kan
för närvarande antagas ligga i närheten av 10 milj. stenkolston per år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Det är icke sannolikt, att full täckning av detta behov skall kunna uppnås
under år 1948. Kokstillgången är fortfarande knapp, låt vara att industriens
behov i stort sett kan tillgodoses. Försörjningen med stenkol torde med hänsyn
till föreliggande importmöjligheter bli bättre än föregående år trots den
av valutaskäl betingade nedgången i importen från USA, som kompenseras
av en ökning av tillförseln från europeiska marknader. Utsikterna för att
kunna upprätthålla den betydande importen av eldningsolja äro däremot
mera ovissa, beroende på exportrestriktioner i USA, som år 1947 svarade
för ca 22 % av landets oljetillförsel, frånsett bensin och fotogen. Beträffande
vissa förbrukarkategorier, främst industriella förbrukare, kan i viss utsträckning
en omställning av förbrukningen från flytande till fasta bränslen
komma att bli erforderlig.

Produktionen av inhemska bränslen sjönk mellan åren 1940 och 1947 i
något snabbare takt än förbrukningen. Vedavverkningarna ha under den
gångna vintern gått trögt på grund av det ovanligt kraftiga snöfallet och
svårigheterna att skaffa arbetskraft till skogen. Under tiden V,0 1947—3%
1948 avverkades endast 5,7 milj. nr t brännved mot 7,9 milj. m3t under motsvarande
period avverkningsåret 1946/47. Till följd av den stigande bränsleimporten
visar emellertid också behovet av inhemska bränslen en fortskridande
minskning. För industriens vidkommande har man för år 1948 anledning
räkna med att bränslebehovet i ytterligare ökad utsträckning skall kunna
tillgodoses genom fossila bränslen och att förbrukningen av ved sjunker
till den nivå, som anses normal under fredsförhållanden. För övriga förbrukare
torde man få räkna med att det ännu någon tid blir nödvändigt
att taga inhemska bränslen i anspråk som ersättning för koks.

Elektrisk kraft. Landets förbrukning av elektrisk kraft ökades under kriget
i snabbare takt än tidigare. Vattenkraftanläggningarna kunde under de
första krigsåren utbyggas i ett tempo, som ungefär svarade mot ökningen av
förbrukningen. Av olika skäl blev emellertid utbyggnadstakten långsammare
under krigets slutskede. Däremot bär den snabba tillväxten av kraftförbrukningen
fortsatt. Redan under första delen av år 1947 uppstod svårighet
att "tillgodose landets kraftbehov, vilket föranledde vissa restriktioner
i fråga om den industriella förbrukningen av sekunda kraft. Till följd av
den exceptionella torkan under sistnämnda år måste en mera djupgående
allmän kraftransonering tillgripas under senare delen av året. Förbrukningen
under belastningsåret juli 1947—juni 1948 beräknas till följd av
allmän ransonering och andra restriktiva åtgärder komma att ligga omkring
1 750 milj. kWh under den nivå, som skulle uppnås vid fri tillgång
på kraft. Av denna energikvantitet beräknas ca 1 000 milj. kWh falla på
andra halvåret 1947 och 750 milj. kWh på första halvåret 1948. Ransoneringen
har för industriens vidkommande upphävts den 1 april 1948 och är
numera helt avskaffad.

För belastningsåret 1948/49 blir krafttillgången beroende av dels tillskottet
av utbyggd vattenkraft, som beräknas till ca 000 milj. kWh, dels nederbördsförhållandena.
I sistnämnda avseende har centrala driftledningen räknat
med tre alternativ. Vid det ogynnsammaste alternativet, som avser ett
s. k. normalt torrår med något rikligare nederbörd än ett exceptionellt torrår
av 1947/48 års typ, skulle man kunna påräkna en sammanlagd ökning
av vattenkraftproduktionen med 2 200 milj. kWh jämfört med beiastningsåret
1947/48. Den årliga ökningen av kraftförbrukningen uppskattas för
närvarande till ca 800 milj. kWh. Vid full behovsläckning skulle kraftförbrukningen
sålunda ökas med (I 750 | 800 =) 2 550 milj. kWh under belaslningsåret
1948/49. Kraftbalansen skulle komma att uppvisa eu brist på
(2 550- 2 200 =) 850 kWh. Av brislen kan ca 150 milj. kWh beräknas

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

falla på andra halvåret 1948, då kraftransonering sålunda åter skulle behöva
införas.

De övriga alternativen avse dels ett i nederbördshänseende normalt år,
dels ett s. k. våtår. I båda fallen skulle full behovstäckning kunna åstadkommas
och ransoneringen sålunda icke behöva upprepas under belastningsåret
1948/49. Möjligheterna till ångkraftproduktion, som under torrår
måste utnyttjas i full utsträckning, skulle endast till en mindre del behöva
tagas i anspråk. I händelse av våtår skulle dessutom viss överskottskraft
kunna tillhandahållas för export och ångalstring.

Av det ovanstående framgår, att bristen i kraftförsörjningen under år

1947 kan beräknas ha uppgått till 1 000 milj. kWh, varvid bortses från de
restriktiva åtgärder av mera tillfällig natur, som vidtogos under första hälften
av året. Med hänsyn till hittillsvarande nederbördsförhållanden torde
man icke behöva räkna med att förutsättningarna för kraftproduktionen
bli lika ofördelaktiga under år 1948 som under föregående år. Sannolikheten
för att 1947 års ovanligt starka torka — med en vattenbrist, som tidigare
förekommit ungefär ett år på hundra — upprepas under senare delen av år

1948 får anses ringa. Vid en försiktig beräkning av energibalansen för år
1948 torde man dock böra utgå från centrala driftledningens ogynnsammaste
alternativ, avseende ett normalt torrår. Enligt kalkylerna skulle i så fall ca
(750 + 150 =) 900 milj. kWh behöva bortransoneras under hela kalenderåret
1948. Detta skulle innebära en viss förbättring av energibalansen (med
100 milj. kWh) jämfört med år 1947. Dessutom kan framhållas, att kalkylerna
förutsätta en stegring av det kraftbehov, som beräknats kunna täckas,
med 800 milj. kWh.

Beträffande kraftrestriktionernas direkta verkningar på produktionen ha
vissa överslagsberäkningar utförts inom industrikommissionen. Med stöd av
dessa kan antagas, att det direkta produktionsbortfallet till följd av kraftransoneringen
varit av storleksordningen 100 milj. kronor under år 1947,
vilket i förhållande till industrins totala produktionsvärde kan förefalla
obetydligt.

Kraftrestriktionerna ha emellertid drabbat olika industrier synnerligen
ojämnt. Ransoneringen har varit kraftigast beträffande företag med särskilt
stor kraftförbrukning, däribland producenter av åtskilliga försörj ningsviktiga
råvaror och halvfabrikat såsom tackjärn och ferrolegeringar, järn och
stål samt vissa skogsindustri- och kemiska produkter. Beträffande dessa
produkter kan produktionsbortfallet ha blivit jämförelsevis betydande. I den
män produktionsbortfallet icke kunnat överbryggas genom ökat ianspråktagande
av lagren och ökad import kan som en indirekt följd av kraftbristen
produktionen komma att hämmas även i senare produktionsled. Dessa sekundära
verkningar belasta i hög grad produktionen under år 1948 och komma
sannolikt att göra sig förnimbara även under år 1949.

Järn och stål. Trots kraftransoneringen har brytningen av järnmalm genom
olika anpassningsåtgärder kunnat ökas. Produktionen har varit tillräcklig
för järnverkens behov och dessutom under år 1947 medgivit en icke
oväsentlig lagerökning vid bruksgruvorna. Järnverkens malmförsörjning under
år 1948 kan, trots en viss brist på arbetskraft vid de mellansvenska
gruvorna, anses tryggad även vid en måttlig ökning av förbrukningen.

Försörjningen med tackjärn under åren 1946 och 1947 belyses av nedanstående
sammanställning:

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 17

1 000 ton
1946 1947

Produktion av kokstackjärn ............................. 334 425

> » träkolstackjärn ........................... 360 270

Summa 694 695

Avgår export ........................................... — 17 — 16

Tillkommer import......................... 91_141

Summa tillförsel till den inhemska marknaden 768 820

För år 1948 skulle man med hänsyn till produktionskapacitet och bränsletillgång
kunna räkna med en betydande ökning av produktionen av kokstackjärn,
om icke bristen på elektrisk kraft och arbetskraft lägger hinder i
vägen. Beträffande båda dessa faktorer kunna dock vissa lättnader förutses.
Ett fullt utnyttjande av den för närvarande lediga produktionskapaciteten
försvåras emellertid dessutom av att denna är ojämnt fördelad och att den
vid vissa verk icke kan beräknas bli tagen i anspråk på grund av trånga
sektioner i senare tillverkningsled. En produktionsökning till 450 000 ton
kokstackjärn synes dock vara möjlig. Produktionen av träkolstackjärn har
tidigare hämmats framförallt av bristen på träkol. Då en avsevärd ökning av
träkolslagren ägde rum under år 1947, synes läget i detta avseende nu vara
något gynnsammare. Nytillförseln av träkol under 1948 har dock hittills
(maj) varit relativt begränsad. En produktion av i runt tal 300 000 ton träkolstackjärn
bör med hänsyn härtill kunna förutses under år 1948. Den
sammanlagda tillverkningen av tackjärn skulle enligt dessa uppskattningar
sålunda komma att uppgå till ca 750 000 ton under år 1948 mot mindre än
700 000 ton föregående år.

Importen av tackjärn beräknas under år 1948 komma att uppgå till högst
60 000 ton. Exporten torde icke komma att förändras nämnvärt i förhållande
till år 1947.

Tillförseln av tackjärn under år 1948 skulle enligt ovanstående beräkningar
komma att utgöra (750 000 -j- 60 000 — 16 000 =) i runt tal 795 000 ton.
Härav torde 200 000 — 225 000 ton komma att disponeras för tillverkning av
gjutgods och resten, 570 000 — 595 000 ton, stå till förfogande för framställning
av smidbart järn och stål. Järnverkens förbrukning för sistnämnda
ändamål utgjorde under år 1947 ca 575 000 ton.

Tillgången på skrot beräknas under 1948 bli ungefär oförändrad. I fråga
om köpskrot har dock en viss försämring inträtt. Samtidigt har efterfrågan
på skrot ökats i jämförelse med 1947.

Produktionen av ferrolegeringar har minskat som följd av kraftrestriktionerna.
För närvarande är tillgången mycket knapp. Genom den förutsedda
produktionsökningen vid kraftransoneringens upphörande torde dock
järnverkens behov nödtorftigt kunna tillgodoses. Exporten av ferrolegeringar
torde däremot få inskränkas väsentligt.

Försörjningen med valsat och smitt järn och stål belyses av följande sammanställning.
Uppgifterna ha hämtats ur järnverksföreningens statistik.

1 000 ton

1946 1947

Produktion......................... 852 838

Export............................. — 93 — 94

Import............................. 468___ 646

Summa tillförsel 1 227 1 390

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Till jämförelse kan nämnas, att tillförseln under åren närmast före kriget
enligt motsvarande uppgifter utgjorde i runt tal 1 000 000 ton. Trots den
betydande ökningen under och efter krigsåren råder en besvärande knapphet
på järn och stål. En ytterligare ökning av tillgången skulle sannolikt
medgiva produktionsökningar på ett flertal försörjningsviktiga områden.

Med hänsyn till de förutsedda lättnaderna i fråga om arbetskraft och elektrisk
kraft under 1948 borde produktionen kunna ökas i viss omfattning.
Den beräknade lilltörseln av tackjärn, skrot och andra råmaterial motsvarar
emellertid icke stort mer än den kvantitet smidbart järn, som producerades
under år 1947. En mera betydande produktionsökning skulle sålunda
förutsätta en förtäring av lagren av tackjärn, göt och andra mellanprodukter.
Lagren av tackjärn voro vid början av år 1948 totalt sett ganska betydande.
De voro emellertid ojämnt fördelade på olika lagerhållare. Möjligheterna
att taga tackjärnslagren i anspråk för en ökad produktion av
smidbart järn bli därigenom begränsade. Lagren av göt ha visserligen ökat
något, men det tillskott, som kan erhållas genom lagerminskning är relativt
ringa.

Under förhandenvarande omständigheter bör produktionen av valsat och
smitt järn och stål under år 1948 kunna beräknas till i runt tal 850 000
ton, ungefär motsvarande 1946 års produktion. Mot en eventuell, relativt
ringa produktionsökning står emellertid en betydande nedgång av importen.
Denna väntas under år 1948 icke komma att uppgå till mer än
525 000 ton (mot 646 000 ton 1947), beroende på, i främsta rummet, en
minskning av importen från hårdvalutaländer. Exporten beräknas komma
att stiga till i runt tal 100 000 ton.

Den totala tillförseln av valsat och smitt järn och stål under år 1948
skulle enligt ovanstående uppskattningar komma att uppgå till (850 000 +
525 000 — 100 000 =) 1 275 000 ton. Resultatet av beräkningarna innebär
sålunda en minskning av tillgången med 115 000 ton. Nedgången kan till
en mindre del komma att motsvaras av minskat behov till följd av de
skärpta byggnadsrestriktionerna. Möjligheterna att kompensera importminskningen
genom lagerförtäring synas små. Lagerutvecklingen under

1946 och 1947 hos järnverk och grossister var oenhetlig. Beträffande vissa
produkter har en avsevärd lagerminskning redovisats. Rörande lagren
hos förbrukare, vilka i detta sammanhang främst torde vara av intresse,
föreligga icke några uppgifter. Den nettoökning, som här kan förmodas ha
ägt rum, torde få anses ha varit erforderlig med hänsyn till produktionens
behov. Lagerställningen kan likväl varken beträffande volym eller sortiment
betecknas som tillfredsställande. Tillförseln av sådant material, som
sedan flera år utgjort särskilt trånga sektioner inom produktionen, förbättrades
icke nämnvärt under år 1947 och någon förbättring under år 1948 i
detta hänseende är, som framgår av det föregående, icke sannolik. Risk föreligger
i stället för en ökad produklionshämmande materialknapphet i fråga
om vissa kvaliteter och dimensioner.

Metaller. Den inhemska produktionen av aluminium har nedgått till följd
av kraftransoneringen. Importen har emellertid stigit mellan åren 1946 och

1947 och den totala tillförseln till den svenska marknaden har nämnda år
ökat från ca 11 900 till ca 12 800 ton. Förbrukningen har emellertid stigit
snabbare, främst beroende på en temporär stegring av behovet av aluminiumkablar
för kraftöverföring. Försörjningsläget under år 1948 beträffande
aluminium måste betecknas som ansträngt. Med hänsyn till elkraftsituationen
torde någon nämnvärd ökning av produktionen icke kunna påräknas.
Någon ytterligare ökning av importen av aluminium är på grund av valutaskäl
icke möjlig för närvarande.

Kungl. Maj ds proposition nr 286.

Försörjningen med koppar har visat en jämförelsevis gynnsam utveckling
efter kriget. Den inhemska produktionen uppnådde under 1947 visserligen
icke 1945 års toppnivå men ökade från ca 16 000 ton år 1946 till diygt
18 000 ton. Härav utgjorde dock 2 500 ton löntillverkning för utländska
kunder. Importen steg mellan 1946 och 1947 från ca 51 500 ton till nära
54 500 ton. Tillförseln av koppar väntas emellertid icke komma att fullt
täcka behovet under år 1948. ..

Försörjningsläget är även beträffande bly mindre tillfredsställande. Den
inhemska produktionen minskades mellan 1946 och 1947 på grund av kraftbrist
från 11 600 ton till ca 9 700 ton. Importen sjönk under samma tid från
ca 18 600 till ca 17 800 ton. Trots detta ökades de statistiskt redovisade lagren
icke oväsentligt, vilket tyder på en minskning i den inhemska förbrukningen.
Under år 1948 förutses emellertid en ökad export av ackumulatorer
samt vidgad tillverkning av elektriska kablar, varigenom behovet av bly
beräknas stiga med 4—6 000 ton. Den inhemska produktionen kan knappast
komma att ökas under 1948 och tillgången på bly på världsmarknaden
är synnerligen knapp.

I fråga om tenn har tillförseln till den inhemska marknaden, som till
övervägande delen tillgodoses genom import, under de tre senaste åren avsevärt
överstigit förbrukningen med en betydande lagerökning som foljd.
Tiilförseln har visserligen icke uppnått förkrigstidens nivå, men några svårigheter
att tillgodose de nödvändiga behoven av tenn synas ej föreligga
för den närmaste tiden.

Sedan den relativt obetydliga inhemska tillverkningen av zink upphörde
under år 1946 är försörjningen med denna metall helt beroende av importmöjligheterna,
som dock i sin tur delvis betingas av vår export av zinkslig.
Importen sjönk mellan 1946 och 1947 från ca 25 300 till 19 500 ton, vilket
i förening med en ökning av förbrukningen medförde en viss försämring av
den likväl jämförelsevis tillfredsställande lagerställningen. Då importutsikterna
för närvarande synas jämförelsevis goda, beräknas behovet av zink
under 1948 kunna nöjaktigt tillgodoses utan att lagren behöva tagas i anspråk
i någon större omfattning.

Skogsprodukter. Resultatet av skogsavverkningarna under vintern 1947/
48, som i stort sett är avgörande för produktionen inom skogsindustrierna
under nästa säsong, kan icke för närvarande överblickas med någon större
grad av säkerhet. Det står emellertid klart, att resultatet blivit sämre än
under de närmast föregående avverkningssäsongerna. Detta sammanhänger
med svårigheterna att "tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov. Även det
ovanligt rikliga snöfallet och den tidiga våren ha försvårat genomförandet
av de planerade avverkningarna och framkörningarna av massaved och
timmer.

Efterföljande av bränslekommissionen lämnade uppgifter rörande produktionen
av trävaror äro ofullständiga, sa tillvida som däri icke inbegiipes
produktionen vid ett stort antal mindre företag med en sammanlagd årlig
tillverkning av omkring 200 000 slds sågade trävaror. Materialet omfattar i
stort sett samma företag, som redovisas i kommerskollegii industristatistik.

Enligt bränslekommissionens statistik kan avverkningen av sågtimmer
under avverkningssäsongen 1947/48 på grundval av rapporter, avseende lägel
vid årsskiftet, beräknas uppgå till ca 292 milj. e.f.:‘ (eng. kubikfot) mot
349,5 milj. e.f.3 under föregående säsong. Lagren av sågtimmer ökade emellertid
under år 1947 med ca 21 milj. e.f.''. Försågningen under år 1948 anses
kunna överstiga timmerfångsten i ungefär motsvarande mån och skulle sålunda
komma all uppgå till ca 314 milj. e.f.".

Kungl. Maj.ts proposition nr 286-

En försågning av denna storleksordning kan beräknas motsvara en produktion
av ca 1 047 000 stds sågade trävaror mot 1 115 000 stds år 1947. Importen
kan under år 1948 beräknas uppgå till 20 000 stds, motsvarande den
i svensk-finska handelsavtalet förutsedda kvantiteten. Exporten uppgick under
år 1947 till i runt tal 450 000 stds. För år 1948 har för export reserverats
en kvantitet av 500 000 stds sågade och hyvlade trävaror. Exporten av
lådbräder, trähus, slipers samt bjälkar och sparrar väntas komma att motsvara
ca 100 000 stds. Sammanlagda trävaruexporten skulle alltså komma
att uppgå till ca 600 000 stds under år 1948.

Tillförseln av sågade trävaror till den inhemska marknaden under år
1948 skulle enligt dessa beräkningar utgöra (1 047 000 -f- 20 000 —
600 000 =) 467 000 stds. Detta innebär en avsevärd minskning jämfört med
år 1947, då förbrukningen beräknas ha utgjort 663 000 stds. Differensen utgör
196 000 stds. En del härav kan möjligen utjämnas genom ökad produktion
vid de mindre sågar, som icke äro medtagna i statistiken. Behovet inom
landet kan vidare antagas komma att minska något som följd av de skärpta
byggnadsrestriktionerna. Trots detta torde man få räkna med en betydande
nedpressning av lagren, om exportprogrammet skall kunna genomföras.
Någon nettoökning av de disponibla lagren har icke ägt rum under år 1947,
men lagerställningen anses god. Det är likväl ovisst om en lagerminskning
av erforderlig storleksordning skall kunna äga rum utan olägenhet för förbrukarna.

Aven beträffande massaved beräknas avverkningarna lämna sämre resultat
under 1947/48 än under föregående avverkningsår. Enligt bränslekommissionens
statistik avverkades under tiden y10 1947—3% 1948 endast
7,6 milj. m3t mot 8,8 milj. nTt under motsvarande tid 1946/47. — 200 000 nTf
rundvirke avses under 1948 komma att disponeras för export i form av
props. — Produktionen av massa väntas komma att stiga under år 1948,
vilket förutsätter en minskning av lagren av massaved. Dessa voro vid ingången
av år 1948 ca 1 milj. m3t större än ett år tidigare. Trots den förutsedda
ökningen av massaproduktionen torde leveranserna av massa till inlandet
komma att bli mindre under år 1948 än under föregående år på
grund av strävandena att öka exporten.

Tillverkningen av papper och papp beräknas likväl kunna uppehållas på

1947 års nivå. Även beträffande papper och papp eftersträvas en ökning av

exporten, varvid den inhemska förbrukningen kommer att beskäras. Konsumtionen
inom landet av papper och papp, som i genomsnitt under åren
1935 1939 utgjorde omkring 250 000 ton, uppgick år 1946 till ca 530 000

ton, minskades år 1947 till ungefär 456 000 ton och beräknas under år

1948 kunna nedbringas till 420 000 ton. Detta mål väntar man kunna nås
bl. a. genom större sparsamhet med pappersemballage, bättre utnyttjande
av papperet i tryckalster av olika slag samt förbud mot tillverkning av vissa
prydnadsartiklar och lyxbetonat emballage av papper och papp.

Textilråvaror och garner. Lagerställningen beträffande bomull var vid
krigets slut god. Nettoimporten under åren 1945—1947 har uppgått till i
runda tal respektive 5 400, 14 500 och 17 500 ton. Tillförseln har sålunda visat
en fortgående förbättring. Förbrukningen har emellertid under nämnda
period hållit sig omkring 25 000 ton per år och sålunda avsevärt överstigit
tillförseln av bomull. Följden har blivit en ganska betydande lagerförtäring.

I den män bristen på arbetskraft för bomullsspinnerierna lättar kan man
vänta en viss ökning av bomullsåtgången, som före kriget uppgick till ca
33 000 ton per år exklusive bomullsavfall. Bomullsimporten kan knappast
väntas uppvisa någon mera avsevärd ökning under år 1948.

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

Produktionen av bomullsgarner har efter kriget visat tecken till stagnation,
i främsta rummet beroende på spinneriernas svårigheter att erhålla
arbetskraft i tillräcklig utsträckning. Importen har emellertid ökat avsevärt,
nämligen från ca 1 000 ton under år 1945 till ca 2 500 ton år 1946 och
ca 6 200 ton under år 1947. Förbrukningen har icke stigit i samma takt som
tillförseln och en viss lagerökning har varit möjlig. I förhållande till produktionens
behov har dock lagerställningen icke nämnvärt förbättrats. Produktionen
vid trikåfabrikerna, som på grund av råvarubrist under och efter
kriget tidigare icke på långt när kunnat utnyttja sin kapacitet, fick större
omfattning först mot slutet av 1947. Förbrukningen av bomullsgarn inom
trikåindustrien kan med hänsyn till denna produktionsökning förväntas avsevärt
stiga under 1948 i förhållande till medelnivån för 1947. På grund av
det relativt sett gynnsamma försörj ningsläget i fråga om bomullsgarner
mildras verkningarna av den knappa tillgången på råbomull något.

Försörj ningsläget beträffande ull har varit mera tillfredsställande än i
fråga om bomull. Förbrukningen beräknas mellan åren 1946 och 1947 ha
stigit från 10 800 till 14 600 ton, men importmöjligheterna ha förbättrats i
motsvarande mån och en viss lagerökning har ägt rum. Utsikterna för år
1948 präglas emellertid av rådande ovisshet beträffande importmöjligheterna.

Till komplettering av redogörelsen kunna slutligen anföras några siffror,
belysande den hittillsvarande produktionsvolymen innevarande år. Industriförbundets
produktionsindex (generalindex) visar för första kvartalet 1948
en uppgång med 2 % från motsvarande period 1947. Nedan återges några
indextal, som beräknats på grundval av kvantitetsuppgifter beträffande
produktionen av olika varuslag under de första månaderna av år 1948.

Varuslag	Prod.-index l:a kvart. 1947 = 100	Varuslag	Prod.- j index l:a kvart. 1947 = 100	Varuslag	Prod.-index l:a kvart. 1947 = 100
	140		164	Superfosfat.......	118
	''81		120	Kalkkväve........	87
	1100		111	Rätt. socker......	98
	1121		104	Smör ............	86
	009	Wallboard........	100	Ost ..............	103
Handelsfärd, järn o.		Papper och papp..	97	Margarin.........	222
	002	Plywood..........	102	Stand. mjölk......	103
Bly..............	03	Emballageglas ....	120	Tvålprodukter____	99
	13		2103	Tvättpulver.......	117
	in		2108	Såpa.............	107
Sanitetsporslin, ol.		Trikåvaror .......	2119	Orans. rengör.-me-
slag............	132, 194	Skor..............	113	del.............	97

Ovanstående indextal visa i flertalet fall en större produktionsuppgång än
industriförbundets generalindex. Det bör emellertid framhållas, att varuurvalet
i tabellen är betingat av tillgången på lämplig produktionsstatistik
och därför i viss mån godtyckligt. Vidare har tydligen produktionen av
vissa varuslag, särskilt bly, tenn, fönsterglas och sanitetsporslin, varit starkt
påverkad av tillfälliga faktorer. Till dessa hör emellertid också elkraftransoneringen
under januari—mars 1948 med dess produktionshämmande
verkningar.

1 Jan.—april 1948: motsv. period 1947 = 100.

2 Jan.—febr. 1948: motsv. period 1947 = 100.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

4. Investeringar.

Utvecklingen 1945—47. Investeringsverksamhetens nuvarande omfattning.

Investeringsverksamhetens utveckling har under den hittills förflutna efterkrigstiden
kännetecknats av en tämligen kraftig expansion. Enligt konjunkturinstitutets
i tabell 10 återgivna beräkningar ökade de totala bruttoinvesteringarna
mellan 1945 och 1946 med 24 % och från 1946 till 1947 med
ytterligare 12 %. Från 1945 till 1947 utgjorde uppgången således 38 %.
Stegringen i den totala investeringsverksamheten under dessa år har övervägande
fallit på den privata sektorn, där uppgången beräknats till 52 %.

Av liknande storleksordning har emellertid investeringsexpansionen varit
även inom de statliga affärsföretagen, där den beräknats till ca 68 %.
Att ökningen av de offentliga investeringarnas värde under sådana omständigheter
totalt sett begränsats till ca 14 % förklaras av de militära investeringsutgifternas
kraftiga nedskärning under ifrågavarande period. Dessa
lågo ännu 1945 på en av kriget föranledd relativt hög nivå.

Inom den privata sektorn har industriinvesteringarnas tillväxt varit särskilt
framträdande. Inklusive underhåll har för denna post beräknats en
stegring med 84 % från 1945 till 1947. Den industriella investeringskonjunkturen
har under denna period i särskilt hög grad omfattat kapitalvaruindustrier
och annan industriell basproduktion.

Vid ett försök att belysa dessa förändringar i den industriella investeringsverksamhetens
inriktning torde det vara lämpligast att beakta icke endast
privata utan även statliga och kommunala industriföretags investeringar.
Av de totala industriinvesteringarna 1946—47 hänförde sig 71 % till industrigrupperna
malmbrytning och metallindustri, jord- och stenindustri, kemiskteknisk
industri samt kraft-, belysnings- och vattenverk mot 64 % under
åren 1937—1939. Samtidigt hade även snickeriindustrien samt textil- och
beklädnadsindustrierna i någon mån ökat sin andel av den industriella investeringsverksamheten.
En motsatt utveckling kännetecknade industrigrupperna
träindustri (utom snickeriindustri), pappers- och grafisk industri,
livsmedelsindustri samt läder-, hår- och gummivaruindustri. Dessa på export
respektive konsumtionsvaruproduktion inriktade industrigrupper hade mellan
1937—39 och 1946—47 minskat sin andel av industriinvesteringarna
från 29 % till 20 %.

Procentuellt ha investeringarna i privata transportmedel ökat ännu kraftigare
än industriinvesteringarna. Från 1945 till 1947 har beräknats en
stegring på 143 % för denna investeringspost, vilken utom handelsflottans
och den privata luftfartens investeringar även avser sådana inom den privata
biltrafiken. Åtminstone i fråga om de sistnämnda sammanhänger
den starka ökningen i hög grad med krigsavspärrningens hävande.

Jämfört med utvecklingen inom ett flertal andra investeringsområden
kan uppgången i bostadsbyggandets värde från 1945 till 1947 förefalla
tämligen måttlig. Enligt tabellen motsvarar den 16 %. I stort sett synes
bostadsbyggandet redan under den senare delen av 1945 ha uppnått den
produktionsvolym, som sedermera kunnat upprätthållas under de följande
åren. För landet i dess helhet har antalet färdigställda bostadslägenheter
beräknats till 58 000 1946 och 57 000 1947. Motsvarande uppgifter saknas
för tidigare år. För de orter, som 1939 voro inordnade i socialstyrelsens
byggnadsstatistik, har lägenhetstillskottet 1946 varit ca 45 000, d. v. s. lika
stort som 1939.

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

Bostadstillskottets fördelning mellan olika ortsgrupper har emellertid
undergått en markant förskjutning från 1946 till 1947. Inom kvotorterna
minskade nämligen antalet inflyttningsfärdiga lägenheter från 44 000 till
37 000, samtidigt som lägenhetstillskottet utanför kvotorterna ökade från
14 000 till 20 000.

Även för den totala byggnads- och anläggningsverksamheten synes den
värdemässiga tillväxten från 1945 till 1947 ha varit något lägre än för investeringsverksamheten
i dess helhet. Medan denna ökade med 38 %, har
byggnads- och anläggningsverksamheten under ifrågavarande period stigit
med 32 %. För byggnadsverksamheten enbart utgör motsvarande uppgång
26 %. Volymmässigt kan byggnads- och anläggningsverksamhetens tillväxt
under dessa år knappast ha uppgått till mera än ca 20 %, då byggnadskostnaderna
samtidigt stigit med ca 10 %. Inom andra investeringsområden
har kostnadsstegringen sannolikt inte varit mindre.

Då prisstegringar av denna storleksordning, så vitt nu kan bedömas, inte
förekommit inom konsumtionen, har den berörda utvecklingen inneburit,
att investeringsverksamhetens värdemässiga andel av nationalprodukten
stigit kraftigare än vad investeringsvolymens tillväxt under 1946 och 1947
i och för sig kunnat föranleda.

I tabell 10 meddelas en sammanfattning av konjunkturinstitutets beräkningar
rörande investeringsverksamheten 1945—1947. Beträffande de närmare
beräkningsmetoderna vid dessa kalkyler må hänvisas till den redogörelse
härför, som lämnats i Meddelanden från konjunkturinstitutet Ser.
A: 15. Den kommunala investeringsverksamheten, vilken i konjunkturinstitutets
senaste rapport endast kunde uppskattas gissningsvis, har numera
med avseende på år 1947 blivit föremål för en särskild undersökning, vilken
resulterat i ett betydligt högre värde för de ifrågavarande investering -

Tabell 10. Beräknad Investeringsverksamhet 1945—1947.

(Inkluderar ej förändringar i lager eller varor under arbete.)
Miljoner kronor.

	1945	1946	1947
Offentliga bruttoinvesteringar.
Statliga investeringar......................	1254	1205	1 267
Därav: inom .statliga affärsföretag1.......	406	573	682
inom krigsmakten...............	702	451	368
Kommunala investeringar..................	500?	640?	740
Summa	1 764	1 845	2 007
Enskilda bruttoinvesteringar.
Bostäder 2.................................	1 420	1558	1 555
Industri3.................................	1049	1 588	1930
Jordbruk (maskiner och ekonomibyggnader).	253	362	386
Transportmedel...........................	303	559	735
Övrigt....................................	73	90	95?
Summa	3 098	4 157	4 701
Summa bruttoinvesteringar................	4 852	(1002	0 708
Därav offentliga och enskilda bostäder.....	1 456	1608	1691

1 Inkl. statliga aktiebolag.

2 Exkl. statliga och kommunala bostäder men inkl. privata personalbostäder.
8 Inkl. enskilda kraft-, belysnings- och vattenverk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

arna än som tidigare antagits. För 1945 och 1946 års kommunala investeringar
saknas fortfarande säkrare uppgifter.

Det för 1947 års investeringar beräknade totalvärdet på 6,7 miljarder
kronor inbegriper såväl ny- och reinvesteringar som reparationer och underhåll.
Enbart underhållet kan beräknas svara för knappt 30 % av de
totala bruttoinvesteringarna. Någon tillnärmelsevis exakt beräkning föreligger
f. n. inte beträffande omfattningen av de reinvesteringar, som utöver
underhåll och reparationer erfordras för att hålla produktionsapparaten
vid makt. Det förefaller emellertid inte sannolikt att värdet av privata och
offentliga nettoinvesteringar uppgått till mer än ca 3,5 miljarder kronor. Anförda
beräkningar och uppskattningar av investeringsverksamheten inbegripa
emellertid ej vare sig investeringar i lager eller förändringar i behållningen
av varor under arbete.

Den grad i vilken investeringsverksamheten är beroende av direkt eller
indirekt samhällelig kontroll måste givetvis inverka på möjligheterna att
lägga upp en investeringsbudget, som i sista hand syftar till att påverka den
totala investeringsverksamhetens omfattning och inriktning.

Under den form av kontroll, som byggnadsregleringen representerar, försiggick
1947 en investeringsverksamhet på 3 280 milj. kronor. Härav föll
ca 2 170 milj. kr. inom ramen av särskilda tillstånd, medan återstoden utfördes
med tremannatillstånd eller andra generella tillstånd. Inberäknas
nybyggnader av bostäder, vilka 1947 låg under generella och tremannatillstånd,
men som i fortsättningen komma alt inbegripas i de särskilda tillståndsplanerna,
stiger värdet för den av särskilda tillstånd beroende byggnadsverksamheten
under 1947 till 2 380 milj. kronor. Denna form av kontroll
skulle således omfatta ca 35 % av den totala investeringsverksamheten.

Bland de investeringar, som härutöver äro lagda under samhällets kontroll,
må i första rummet nämnas sådana, som utanför byggnadsregleringens
ram företagas för statens och kommunernas räkning. Vidare skulle även
kunna inräknas sådana investeringar, som äro beroende av s. k. krisregleringar
av annat slag än byggnadsregleringen (d. v. s. i främsta rummet importregleringen).

Privata investeringar under samhällskontroll skulle sålunda inbegripa
byggnads- och anläggningsarbeten under särskilda och generella tillstånd,
investeringar i importerade maskiner, apparater och fordon in. m. samt slutligen
även sådana maskininvesteringar, som inte skulle kunna genomföras,
därest tillstånd vägras för vissa för maskininstallationerna erforderliga
byggnadsföretag.

I denna vidsträckta bemärkelse torde de av direkt och indirekt samhällskontroll
beroende investeringarna uppskattningsvis motsvara ca 70 % av
den totala offentliga och privata investeringsverksamheten inklusive underhåll
och reparationer men exklusive förändringar i lager och varor under
arbete.

De kriterier på samhällskontroll, som tillämpats vid denna kalkyl äro i
viss utsträckning av formell karaktär. Att rent juridiskt sett viss kontroll
förekommer behöver inte alltid innebära, att kontrollmöjligheterna utnyttjas
i investeringsbegränsande syfte. Beträffande 1948 års investeringar är man
i varje fall redan nu i så stor utsträckning bunden av tidigare fattade beslut,
att det i fråga om sådana investeringar, som ej äro direkt beroende av särskilda
byggnadstillstånd, snarare gäller att utarbeta en prognos än att fixera
en plan eller ett program.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286-

Prognos för 1948 avseende investeringar utanför ramen av särskilda

byggnadstillstånd.1

Prognosposterna i följande tabell avse de förändringar av den utom ramen
för särskilda byggnadstillstånd bedrivna investeringsverksamheten, som inom
vissa huvudområden kunna förutses för 1948. Den beräknade ökningen av
ifrågavarande statliga investeringar hänför sig dels till de statliga affärsverken
samt AB Norrbottens järnverk, dels till vägväsendet, för vilket beräknas
ökade investeringsutgifter i kraft av generella byggnadstillstånd. I fråga
om den militära materielanskaffningen har det bl. a. med hänsyn till den
betydande reservationsbehållningen inte förefallit rimligt att räkna med någon
väsentlig utgiftsminskning. Å andra sidan torde utgifterna för dylika
ändamål ej undergå någon nämnvärd stegring under innevarande kalenderår
för den händelse försvarsbeställningarna ej genom särskilda åtgärder
erhålla prioritet framför andra industribeställningar.

Tabell 11. Prognos för 1948 för Investeringar utom ramen för särskilda

byggnadstillstånd.

Miljoner kronor.

(Siffrorna avse förändringar i förhållande till år 1947.)

Offentliga investeringar ...................................... + i30

Statliga investeringar ...................................... + SO

Kommunala investeringar .................................. + 50

Enskilda investeringar ....................................... — 120

Industri (inklusive kraft-, belysnings- och vattenverk) .......... 0

Jordbruk (maskiner, underhåll av ekonomibyggnader) ........ 0

Transportmedel ........................................... —■ 120

Övrigt ....................................................0

Summa -f- 10

Prognosen för industriinvesteringarna baseras ytterst på uppgifter, som
industriföretagen hösten 1947 ingivit till kommerskollegium. Av dessa framgår,
att företag, som för 1947 redovisat investeringar om sammanlagt 1 164
miljoner kronor, för 1948 planerat investeringar av ett värde på 1 395 miljoner
kronor. Den planerade investeringsökningen utgör alltså 20 %. Jämför
man i stället med de investeringsplaner, som hösten 1946 av ungefär samma
företagsbestånd redovisades för 1947 (1 293 miljoner kronor), blir ökningen i
investeringsviljan mindre framträdande (8 %). Den reala investeringsviljans
uppgång måste vara ännu lägre eller kanske helt obefintlig med hänsyn
till de kostnadsökningar, som ägt rum från hösten 1946 till hösten 1947.
De utvecklingstendenser, som återspeglas i industriens investeringsplaner,
äro emellertid ingalunda enhetliga. Stagnation eller minskning av de planereade
investeringsutgifterna förutses för ett flertal kapitalvaruproducerande
industrigrenar. De förnämsta undantagen utgöras av järnindustrien, vars
tidskrävande utbyggnadsprogram ännu icke inträtt i sitt intensivaste skede,
samt den elektrotekniska industrien. Ökad investeringsverksamhet bar i
övrigt planerats dels inom vissa exportindustrier, såsom järnmalmsgruvor,
cellulosa- och pappersindustri samt tämligen genomgående inom konsumtionsvaruindustrierna.

1 Med särskilda byggnadstillstånd avses i detta sammanhang dels särskilda byggnadstillstånd
i egentlig bemärkelse, dels även tremannatillstånd och vissa övriga generella tillstånd, för vilka
erfordras särskilda igångsättningstillstånd (exempelvis för barnrike-egnahem).

5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

Industriens möjligheter att förverkliga sina investeringsplaner äro i viss
utsträckning beroende av offentliga regleringsåtgärder även med avseende
på sådana områden, som ej äro underkastade direkt byggnadsreglering. Av
maskininvesteringarna utgöres nämligen en betydande andel av import, vartill
kommer att vissa maskininstallationer ej kunna genomföras, därest tillstånd
för erforderliga byggnadsföretag vägras.

Frånsett dylika hinder för investeringsplanernas förverkligande vore även
tänkbart, att industriföretagen av egen drift skurit ned de planer för 1948,
som de under hösten 1947 redovisat till kommerskollegium. En inom industriens
utredningsinstitut företagen enquéteundersökning ger närmast stöd
för den uppfattningen, att under vintern inträffade förändringar i det ekonomiska
läget icke i högre grad kommit att påverka industriens investeringsplaner
för 1948, medan inställningen däremot blivit mera avvaktande
till sådana investeringsprojekt, som planerats för 1949 eller senare.

Då vidare maskinimporten under 1948 enligt nu tillgängliga prognoser
torde komma att bli av en omfattning, som åtminstone motsvarar de av
företagen redovisade investeringsplanerna i fråga om importmaskiner, är
det tydligt att minimialternativet för 1948 års investeringar i maskiner och
apparater inbegriper de projekt, som uppgivits kunna genomföras oberoende
av ytterligare byggnadstillstånd. De industriföretag, som redovisat investeringsplaner
för 1948 ha i stort sett räknat med att maskininvesteringarna
under detta år komma att bli lika stora som 1947, även om ytterligare byggnadstillstånd
ej skulle komma att meddelas efter tidpunkten för uppgifternas
avlämnande. Med hänsyn till den tillståndsgivning, som torde ifrågakomma
under 1948, finnes skäl att förutsätta någon obetydlig ökning av
maskininvesteringarna under 1948. Å andra sidan kan det ifrågasättas om
inte maskininvesteringarna komma att undergå någon minskning vid de industriföretag,
som till kommerskollegium enbart uppgivit investeringar under
1947 men ej investeringsplaner för 1948. För den privata industrien i
dess helhet förefaller därför rimligast att kalkylera med oförändrade maskininvesteringar
under 1948. Att ett sådant resultat kan ifrågakomma trots
den icke oväsentliga nedskärningen av industriens byggnadsverksamhet
torde åtminstone till väsentlig del kunna förklaras av att maskininvesteringarna
under senare år släpat efter i förhållande till investeringarna i byggnader
och anläggningar.

Enligt expertuttalanden kunna oförändrade investeringar i jordbruksmaskiner
betraktas som sannolika för 1948 med hänsyn till föreliggande import-
och försörjningsplaner.

Investeringarna i transportmedel, d. v. s. i främsta rummet bilar och handelsfartyg,
synas däremot komma att minska under 1948. Fartygsleveranserna
till svenska beställare från inhemska varv komma att i år bli mindre
än föregående år. Någon nedgång i anskaffningen av fartyg av utländskt
ursprung kan däremot inte förutses för innevarande år.

I fråga om bilinvesteringar har tillsvidare räknats med en tillförsel motsvarande
ett inom trafikkommissionen utarbetat minimialternativ för motorfordonsförsörjningen.
Detta alternativ synes någorlunda väl ansluta sig
till föreliggande prognoser för importen av transportmedel under 1948.

Totalt pekar investeringsprognosen på i det närmaste oförändrade värden
under 1948 för den investeringsverksamhet, som kan bedrivas utom
ramen av särskilda tillstånd. Detta behöver i och för sig inte innebära, att
investeringsvolymen kommer att bli oförändrad under 1948, eftersom de
planerade investeringsutgifterna kunna tänkas vara beräknade efter en annan
kostnadsnivå än den för år 1947 genomsnittliga. I den mån prognosen
är baserad på redovisade utgiftsplaner, förefaller det rimligast att förutsätta,

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

att dessa utgå från den kostnadsnivå, som rådde vid slutet av år 1947, d. v. s.
en något högre än den för år 1947 genomsnittliga. För åtskilliga områden
är emellertid prognosen baserad på uppgifter eller antaganden rörande volymutvecklingen
av de ifrågavarande investeringarna. Detta gäller exempelvis
om fartygsanskaffningen samt i stort sett om underhållsposterna över
huvud taget. I dessa och liknande fall, vilka sammanlagt torde representera
omkring hälften av den investeringsvolym, varom här är fråga, ha 1948 års
investeringsvärden beräknats i direkt anslutning till 1947 års genomsnittskostnader.
Den reduktion av de för år 1948 beräknade investeringsvärdena,
som en omräkning till 1947 års kostnadsläge skulle innebära, kan därför
knappast uppgå till ett högre belopp än 50 miljoner kronor. Denna summa
skulle även ge ett mått på den reala investeringsbegränsning, som vore möjlig
utöver den, som kan åstadkommas inom ramen för de särskilda tillståndsplanerna.

Investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet inom ramen
för särskilda byggnadstillstånd.

Den beräkningstekniska grundvalen för den investeringsbudget, som skall
bilda ramen för 1948 års tillståndsreglerade byggnads- och anläggningsarbeten
utgöres av en kalkyl rörande omfattningen av 1947 års tillståndsberoende
byggnads- och anläggningsverksamhet. Denna kalkyl har baserats
på uppgifter, som kunnat sammanställas på grundval av byggnadstillståndsstatistiken
samt arbetsmarknadsstyrelsens (tidigare -kommissionens) inventeringar
av pågående byggnadsverksamhet. Resultatet utvisar ett värde
på 2 170 milj. kr. för den byggnads- och anläggningsverksamhet, som under
1947 bedrivits inom ramen av särskilda tillstånd. Inberäknas värdet av sådan
nyproduktion av bostäder, som under 1947 låg under tremanna- eller
andra generella tillstånd, men som i fortsättningen kommer att inbegripas

1 de särskilda tillståndsplanerna, kan den ifrågavarande summan höjas till

2 380 milj. kr. Härutöver synes ha bedrivits byggnads- och anläggningsarbeten
med Iremanna- och andra generella tillstånd till ett värde av ca 900
milj. kr. Arbeten utanför byggnadsregleringens ram torde värdemässigt ha
utgjort minst 300 milj. kr., varför totalvärdet för 1947 års byggnads- och
anläggningsverksamhet bör ha uppgått till åtminstone 3,6 miljarder kr.

Den av särskilda tillstånd beroende byggnads- och anläggningsverksamheten
1947 har i en följande tabell fördelats på vissa huvudområden. Av
beräkningstekniska skäl äro delsiffrorna emellertid osäkrare än totalbeloppet,
varigenom jämförbarheten mellan 1947 och 1948 års värden av dessa
delposter i viss mån har blivit lidande.

För 1948 har i samma tabell uppställts dels en realbudget och dels en
tillståndsbudget. Den senare skall tjäna som riktlinje för tillståndsgivningen
under 1948. En väsentlig del av tillstånden avser emellertid byggnadsverksamhet,
som inte avslutas eller inte ens påbörjas förrän efter 1948.
Realbudgeten däremot avser de beräknade kostnaderna för arbeten, som
under 1948 komma alt utföras dels vid sådana byggnadsföretag, för vilka
byggnadstillstånd beviljats före ingången av år 1948, och dels vid byggnadsföretag
för vilka byggnadstillstånd meddelas under 1948.

Realbudgetens totalsumma, 2 065 milj. kr., ligger avsevärt högre än li 11 -ståndsbudgetens 1 455 milj. kr. Den löpande byggnadsverksamheten kommer
alltså att under 1948 vara betydligt större än som svarar mot värdet av
under året beviljade och igångsatta byggnadsföretag. Även under 1947, då
tillståndsgivningen begränsades till 1 650 milj. kr., rådde i detta avseende
likartade förhållanden. Under tidigare år och speciellt under 1946 var till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

ståndsgivningen däremot större än som svarade mot den löpande byggnadsverksamheten.
Vid utgången av 1946 förelåg en betydande balans av icke
utnyttjade byggnadstillstånd. Balansen utgjordes till en del av byggnadstillstånd,
för vilka icke erhållits igångsättningstillstånd, men motsvarades i
övrigt av en abnorm tillväxt av de icke avverkade kostnaderna vid pågående,
avbrutna och uppskjutna byggnadsföretag. Igångsättningen av nya byggnadsföretag
hade varit av större omfattning än som vid givna resurser kunde
färdigställas i normal takt, och byggnadstiderna hade undan för undan kommit
att förlängas. Den genomsnittliga byggnadstiden inom 28 orter var för
större bostadshus, som påbörjades i oktober 1943, 6,6 månader men hade för
företag, som igångsattes under oktober 1946, stigit till 11,3 månader.

Realbudgeten för 1948 års byggnadsverksamhet tar sikte på en fortsatt
avveckling av utestående reserver av outnyttjade byggnadstillstånd, en återgång
till mera normala byggnadstider samt en viss nedskärning av den löpande
byggnadsverksamheten. Tillståndsbudgeten har i anslutning till detta
program måst utformas synnerligen restriktivt. Det starkt begränsade utrymmet
för nya tillstånd är emellertid i viss mån en övergångsföreteelse.
Sedan reserverna av outnyttjade tillstånd blivit avvecklade, kan tillståndsgivningen
hållas mera i nivå med den löpande byggnadsverksamheten.

Tabell 12. Investeringsbudget lör byggnadsverksamheten med särskilda

tillstånd 1948.

Miljoner kronor.

Kvotområde	Beräknad byggnads- verksamhet 1947	Bealbudget 1948	Tillstånds- j budget 1948
A. Bostäder.......................................	1450*	1 150	820
B. Byggnader för jordbruk, skogsbruk och fiske.....	60	55	35
C. Egentlig industri...............................	360	280	175
D. Kraft- och belysningsverk......................	80	95	50
E. Handel........................................	35	35	35
F. Samfärdsel.....................................	80	105	60
G. Förvaltn. sociala ändamål m. m................	70	85	60
H. Skolor, kyrkor, övr. samlingslokaler m. in........	70	100	80
I. Vägar, anläggningsarbeten m. m.................	155	140	120
J. Militära arbeten................................	20	20	20
Summa	2 8S0	2065	1 455
Därav grupp B—J................................	930	915	635

Även med en till 1 455 milj. kr. begränsad tillståndsgivning blir det möjligt
att åstadkomma den i realbudgeten angivna begränsningen av den löpande
byggnadsverksamheten, endast under förutsättning att beviljandet av
de ifrågavarande tillstånden i tillräcklig utsträckning förlägges till den senare
delen av året. Beträffande byggnader för jordbruk, skogsbruk och
fiske förutsättes emellertid, att huvudparten av nya tillstånd beviljas under
andra kvartalet. I fråga om vägar, anläggningsarbeten in. in. samt militära
byggnader har antagits, att tillståndsgivningen fördelas någorlunda jämnt
över återstoden av året. För kraft- och belysningsverk har själva tidpunkten
för tillståndens beviljande mindre betydelse. Av under året igångsatta bostadsbyggen
skall enligt planen drygt hälften påbörjas under det senare
halvåret. I fråga om övriga byggnadsföretag har förutsatts återhållsamhet
med beviljande av tillstånd under andra kvartalet. De nya tillstånden böra
om möjligt avse vinterbyggande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S6.

Den sammanlagda nedgången av byggnadsverksamhet, som bedrives inom
ramen av särskilda tillstånd, kommer enligt realbudgeten att uppgå till 315
milj. kr. (räknat efter den kostnadsnivå, som var rådande under senare
delen av 1947). Härtill får emellertid läggas en sannolik minskning med
SO milj. kr. i kostnader för sådana med tremannatillstånd utförda arbeten,
vilka icke avse nybyggnad av bostäder. Sammanlagt skulle alltså besparingen
under särskilda tillstånd och tremannatillstånd uppgå till ca 400
milj. kr. Byggnadsverksamhetens behov av arbetskraft kan till följd härav
komma att minska med uppskattningsvis omkring 20 000 arbetare. Då
tillgången av byggnadsmaterial under 1948 i de flesta avseenden torde komma
att bli oförändrad eller förbättrad i förhållande till 1947, bör byggnadsverksamhetens
nedgång föranleda en avsevärd lättnad på marknaden för
byggnadsmaterial. Då materialanskaffningen fortfarande i stor utsträckning
är förlagd till byggnadstidens början eller ombesörjes före byggenas igångsättande,
är det till följd av den stärka restriktiviteten med nya tillstånd
sannolikt, att marknadsituationen avsevärt kommer att förbättras även i
fråga om materialslag som armeringsjärn, radiatorer, värmepannor och spik,
varav tillgången fortfarande är knapp. (För armeringsjärn förutses en med
10 å 15 % minskad tillgång under 1948.)

Fn allmän förbättring av marknadsläget i fråga om byggnadsmaterial utgör
en förutsättning för den förkortning av byggnadstiderna, som det för år
1948 uppdragna byggnadsprogrammet avser att förverkliga.

En jämförelse mellan den beräknade byggnadsverksamheten 1947 och
realbudgeten för 1948 utvisar, att den planerade begränsningen av 1948 års
byggnadsverksamhet inte kommer att drabba de olika byggnadsområdena
likformigt. Inskränkningarna ha i det närmaste helt och hållet gått ut över
bostäder och industri, medan man däremot synes få räkna med ökad byggnadsverksamhet
för skolor, sjukhus och samfärdsel. Ökningen för dessa
områden torde åtminstone till en del kunna förklaras av att många av de
ifrågavarande projekten relativt länge fått vänta på igångsättningstillstånd
men sedermera släppts fram i tämligen stor omfattning, när restriktiviteten
i den centrala tillståndsgivningen möjliggjort en ökad omsättning av
länsarbetsnämndernas tillståndsreserver.

För bostäder innebär det uppställda programmet en besparing med 300
milj. kr. i kostnader för under 1948 utförda arbeten. Det totala bostadstillskottet
under 1948 kommer dock att kunna upprätthållas vid 56 000 lägenheter,
varav 39 000 inom kvotorter och 17 000 utanför. Storleksordningen
av 1948 års lägenhetstillskott får redan nu anses som given och påverkas i
mycket ringa grad av den fortsatta tillståndsgivningen, vilken kommer att
hållas tämligen snäv. Igångsättningen av nya bostadsbyggen skall planenligt
för landet i dess helhet endast omfatta 37 500 lägenheter. Kostnaderna
för 1948 års löpande bostadsproduktion komma härigenom att nedbringas
till ett belopp, som motsvarar värdet av ca 44 000 färdiga lägenheter. Schemat
å följande sida anger den produktionsordning, som skall iakttagas under
1948 för all säkerställa de angivna besparingsmöjligheterna.

Trots den starkt reducerade igångsättningen av nya byggnadsföretag under
1948 finns det fortfarande möjligheter att vidmakthålla ett tämligen
oförändrat lägenhetstillskott även under 1949. En förutsättning härför är
emellertid, all byggnadstiderna förkortas i sådan utsträckning, att bostadsbyggen,
som påbörjas under första och delvis även under andra kvartalet
1949, hinna färdigställas före årets utgång. Hushållstillväxten inom kvotorterna,
har av statens byggnadslånebyrå uppskattats till 35 000 för 1948 och
33 000 för 1949. Följaktligen skulle ett brultotillskott av lägenheter på 37 000
å 38 000 1948 och 35 000 å 36 000 1949 erfordras för all förhindra skärpning
av bostadsbristen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Pågående, igångsatta och färdigställda lägenheter 1948 (1949).

	Kvotorter.
	Pågående	Igångsatta	Färdigställda
1 kvart. 1948 .........	....... 35 000	7 000	11 000
2 kvart. 1948 .........	....... 31 000	6 000	11 000
3 kvart. 1948 .........	....... 26 000	5 000	8 000
4 kvart. 1948 .........	....... 23 000	12 000	9 000
		30 000	39 000
1 kvart. 1949 .........	....... 26 000	10 000	8 000
2 kvart. 1949 .........	....... 28 000	6 000	10 000
3 kvart. 1949 .........	....... 24 000		Beräknat till-
			skott 1949: ca
			37 000.
	Icke kvotorter
	Pågående	Igångsatta	Färdigställda
1 kvart. 1948 .........	....... 14 000	1 500	2 500
2 kvart. 1948 .........	....... 13 000	3 000	5 500
3 kvart. 1948 .........	....... 10 500	2 000	3 500
4 kvart. 1948 .........	....... 9 000	1 000	5 000
		7 500	16 500
1 kvart. 1949 .........	....... 5 000
Industriens investeringar i	byggnader och anläggningar	kunna ha två oli-
ka syften: att öka kapaciteten för vissa tillverkningar respektive att möjlig-

göra en mera rationell produktion; till det senare syftet kan hänföras åtgärder
för att skapa en mera gynnsam samhällsmiljö. I regel äro dessa båda
syften förenade i samma investering. Men huvudmotiveringen kan gå i ena
eller andra riktningen.

Vid en angelägenhetsbedömning ur allmänna synpunkter har man anledning
ta hänsyn till båda dessa synpunkter av investeringsverksamheten. Vad
gäller kapacitetsutvidgningar måste i nuvarande läge en skarp angelägenhetsprövning
företagas. I den mån de icke uppvägas av arbetsbesparing genom
rationalisering, ställa de ökade krav på arbetskraft. Den industriella arbetsmarknadens
läge med ett uppskattat underskott av 25 000 å 30 000 arbetare
är för närvarande sådant, att en ökning av kapaciteten, som drar med
sig ökade anspråk på arbetskraft, endast kan komma i fråga, där den nya
produktionen är av mycket angelägen art. I första rummet måste därvid ställas
en ökning av produktionen på sådana områden, som representera flaskhalsar
i produktionssystemet, vilka det är av vital betydelse för folkhushållet
att få utvidgade. Lika angeläget är att få till stånd en ökning av sådan
exportkapacitet, som kan medföra en bättre tillgång på särskilt knappa valutor.
I jämförelse därmed måste en kapacitetsökning, som endast är avsedd
att möjliggöra en höjning av standarden, framstå som mindre brådskande
och lättare att uppskjuta.

Investeringar, som möjliggöra en rationalisering och som medföra en besparing
av arbetskraft, bli av särskild betydelse i sådana fall, då brist på arbetskraft
hindrar det fulla utnyttjandet av en för hela folkhushållet vital
produktionskapacitet eller av en viktig exportproduktion. Även i övrigt äro
naturligtvis rationaliseringsinvesteringar av den största betydelse. Reserven
av sådana anmälda investeringsönskemål är också stor. Men särskilt i så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

dana fall, då rationaliseringen respektive arbetskraftsbesparingen blir det
enda bärande argumentet för ett byggnadstillstånd, kan man i nuvarande
läge tvingas skjuta på investeringen, vilket innebär, att man ännu en tid
fortsätter att utnyttja den gamla, mindre rationella produktionsapparaten.
Hur långt man därvid måste gå, beror givetvis på hur snäv ramen måste
dras för de sammanlagda investeringarna.

Dessa allmänna synpunkter ha lagts till grund vid utformningen av den
tillståndsbudget för den egentliga industrien 1948, som redovisas i tabell 12.
Beträffande de allmänna principerna för dess uppställning hänvisas till vad
som tidigare anförts angående den nya investeringsbudgetens allmänna uppläggning.
För den löpande industriella byggnadsverksamheten beräknas planen
innebära en nedgång från 3(50 milj. kr. 1947 till 280 milj. kr. 1948, vilken
torde få betraktas som en icke oväsentlig reduktion.

Investeringsbudgeten för industribyggena under år 1948 får ses i samband
med den kraftiga investeringskonjunktur, som rått på det industriella området
efter krigets slut. Den svenska industrien stod, då kriget slutade, inför
uppgiften att ersätta en hel del av den import, som tidigare kommit från
Tyskland, samt att även i övrigt fylla ut de luckor i produktionskapaciteten,
som ackumulerats under krigsåren. I främsta rummet har det gällt att
bredda basen för den industriella produktionen på vissa viktiga områden,
samtidigt som det tett sig särskilt angeläget att modernisera vissa viktigare
tillverkningar. Delvis äro motsvarande byggnadsföretag mycket tidskrävande.
Detta gäller särskilt det program för järnindustriens utbyggnad och modernisering,
som iades upp närmast efter kriget. På sistnämnda område kunna
nybyggnadsprojekten väntas bli slutförda först i början av 1950-talet.
Men på ett flertal andra områden ha de mest väsentliga kapacitetsutvidgningarna
redan i huvudsak blivit slutförda. Detta gäller exempelvis skeppsvarven,
där en betydande ökning av kapaciteten redan kommit till stånd.
Inom den elektrotekniska industrien har även en betydande del av de nybyggnader,
som äro nödvändiga för en kapacitetsökning, hunnit genomföras.
Försörjningen med elektroteknisk materiel börjar också på flera områden
förbättras. Man synes också kunna motse en viss paus i fråga om cementindustriens
utbyggnad. Liknande förhållanden råda på andra områden. I
stort sett gäller därför att bland reserven av inneliggande men ej avgjorda
ansökningar om byggnadstillstånd, vilka för hela industriområdet uppgå
till över 200 miljoner, numera i mindre utsträckning än tidigare ingå projekt,
som avse en utbyggnad av kapaciteten på vitala områden. Tyngdpunkten
har i stället förskjutits mot kapacitetsutvidgningar på andra områden
respektive mot nybyggnader, som avse att möjliggöra en rationalisering.

Typiskt är att de största investeringsreserverna i form av inneliggande ansökningar
föreligga relativt sett i fråga om livsmedels-, textil- och kemiskteknisk
industri, där inslaget av rationaliseringsinvesteringar är mycket
framträdande.

Man synes sålunda kunna utgå ifrån, att den kraftiga investeringskonjunktur,
som avsett en utbyggnad av kapaciteten på viktiga produktionsområden
och som satte in efter kriget, på flera områden börjat nå sitt slut.
Denna tendens medför i och för sig en avmattning av invesleringskonjunkturen.
Samtidigt synes reserven av investeringar för att genomföra eu rationalisering
respektive för att öka kapaciteten inom olika konsumtionsvaruindustricr
vara mycket betydande. Ett huvudproblem vid uppgörandet av
investeringsbudgeten synes därför bli, i vilken takt man kan släppa tram
investeringar av sistnämnda slag.

Den uppställda tillslåndsbudgeten har emellertid givits eu så restriktiv
utformning, att även mycket starkt motiverade rationaliseringsprojekt inom
bland annat livsmedels-, lexlil- och grafisk industri måste ställas på fram -

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 286.

tiden. Planen måste därför betraktas som relativt ogynnsam både med hänsyn
till möjligheten att åstadkomma besparingar av arbetskraft och med
hänsyn till utvecklingen mot större effektivitet av sådana industrier, där rationaliseringsbehovet
är särskilt stort. Tillståndsplanen får anses svara mot
en situation, där i huvudsak endast absolut ofrånkomliga investeringar släppas
fram.

Tabell 13. Tillståndsbudget för industriens byggnadsoch
anläggningsarbeten 1918.

Industri	Milj. kr.
I. Malmbrytning o. metallindustri.........	80
II. Jord- o. stenindustri.................	15
III. Träindustri...................	15
IV a. Pappersindustri...........	16
IV b. Gralisk industri................	3
V. Livsmedelsindustri..............	14
VI. Textil- o. beklädnadsindustri........	14
VII. Läder-, hår- o. gummivaruindustri......	5
VIII. Kemisk-teknisk industri..............	11
IX. Övr. byggn. för industri o. hantverk.....	2
Summa egentlig industri	175

Tillståndsramen för byggnader för jordbruk, skogsbruk och fiske har
fastställts till 35 miljoner kronor. Denna kvot kommer att till övervägande
del utnyttjas för jordbrukets ekonomibyggnader. Behovet av byggnadstillstånd
inom skogsbruk och fiske är tämligen obetydligt och avser i främsta
rummet skogsvägar och mindre forskningsanläggningar.

Kraft- och belysningsverk. Den i tillståndsbudgeten upptagna kvoten på
50 miljoner kronor ger utrymme för de större kraftbyggnadsprojekt, som
bnligt generatorberedningens önskemål böra beredas tillfälle till igångsättning
under 1948. Kostnaderna för under året utförda arbeten beräknas
stiga från ca 80 miljoner kronor 1947 till ca 95 miljoner kronor 1948.

Byggnader för handel. Tillståndskvoten för 1948 har fixerats till 35 miljoner
kronor, varav 25 miljoner kronor för affärs- och kontorslokaler samt
lagerbyggnader samt 10 miljoner kronor för hotell, restauranger, teatrar,
biografer etc. Det förutsättes, att uppförandet av två storhotell, ett i Stockholm
och ett i Göteborg, påbörjas under hösten.

Kvoten för affärs- och kontorslokaler samt lagerbyggnader kan endast i
mindre utsträckning komma att tillgodose behov inom detaljhandeln, vars
lokaler till övervägande del inrymmas i bostadshus och därmed belasta bostadskvoten.
Återstoden av kvoten får delas mellan byggnader för grosshandel,
oljebolagens cisternaniäggningar samt lantbrukarnas centralföreningars
lageranläggningar.

Tillståndsbudgeten för samfärdselns byggnader och anläggningar redovisas
i följande uppställning med fördelning på olika verksamhetsområden.

Miljoner

kronor

Järnvägar .................................................. 22

Spårvägar .................................................. 2

Busslinjer ........................... 1

Serviceanläggningar ......................................... 6

Sjöfarts-, hamn- och fyranläggningar .......................... 7

Civil lufttrafik .............................................. 7

Post, telegraf, radio in. m..................................... 15

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Kvotsättningen har genomgående varit synnerligen restriktiv. Järnvägskvolen
är avsedd att inbegripa såväl dubbelspårsarbeten som — till ett belopp
av 5 miljoner kronor — elektrifieringsarbeten. Hittills bedrivna arbeten
av dessa slag ha i huvudsak fallit under generella tillstånd.

För vägar, anläggningsarbeten m. in. har fastställts följande tillståndsbudget.

Miljoner

kronor

Väg- och gatuarbeten ........................................ 50

Broar ...................................................... 9

Vatten och avlopp............................................ 60

Övriga arbeten .............................................. 1

120

Av kvoten för väg- och gatuarbeten beräknas cirka 75 % behöva tagas i
anspråk för gator till bostadsbebyggelse. Även i fråga om vatten och avlopp
är behovet av byggnadstillstånd i stor utsträckning direkt beroende av bostadsbyggandets
omfattning. Av hela kvoten på 60 miljoner kronor torde 45
miljoner kronor få anslås till vatten- och avloppsanläggningar för nya bostäder,
medan återstoden skulle få utnyttjas till sanering av äldre områden,
utbyggnader av vattenverk m. m.

I fråga om vatten, avlopp och gator har en förhållandevis snäv tillståndsram
ansetts försvarlig för 1948 främst med tanke på den begränsade igångsättningen
av nya bostadsbyggen under detta år.

Byggnader för förvaltning, sociala ändamål m. m. ha i tillståndsbudgeten
erhållit ett totalbelopp på 60 miljoner kronor. Detta har fördelats på följande
huvudgrupper.

Miljoner

kronor

Statliga och kommunala förvaltningsbyggnader.................. 12

Byggnader för sjukvård ...................................... 40

Sociala byggnader ............................................ 8

Inneliggande icke avgjorda ansökningar om tillstånd för förvaltningsbyggnader
uppgingo vid slutet av 1947 till ca 50 miljoner kronor. Samtidigt
förelågo ännu ej verkställda beslut om sjukhusbyggnader för ca 160 miljoner
kronor.

Tillståndskvoten för skolor, kyrkor, övriga samlingslokaler har i huvudsaklig
överensstämmelse med ecklesiastikdepartementets önskemål erhållit
följande uppdelning.

Miljoner

kronor

Folkskolor och högre folkskolor............................... 35

Yrkesskolor, tekniska läroverk, seminarier, folkhögskolor ........ 9

Lantmannaskolor o. d......................................... 3

Allmänna läroverk, högre kommunala skolor.................... 9

Universitet, högskolor, forskningsinstitut........................ 13

Kyrkor, kyrkogårdar m. ...................................... 2

Övriga samlingslokaler, folkbibliotek, museer.................... 5

Badhus, idrottshus, idrottsplatser m. in......................... .4

Kungi. Maj. ts proposition nr 286.

Kvoterna ge inte utrymme för mer än en ringa del av nu föreliggande
byggnadsprojekt. Totalkostnaderna för aktuella byggnadsföretag inom universitet
och högskolor uppgå exempelvis till 115 miljoner kronor. Inom
gruppen folkskolebyggnader finnes ett nu känt byggnadsbehov av storleksordningen
600 å 800 miljoner kronor.

För militära byggnader har 1948 års till stånd skvot preliminärt fixerats
till 20 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

5. Arbetsmarknaden.

I den totala tillgången på arbetskraft kunna endast mindre förändringar
äga rum under 1948. Enligt de beräkningar, som publicerats i konjunkturinstitutets
senaste rapport, kommer antalet män i ålder mellan 15 och 65 år
att stiga med endast ca 4 000, under det att antalet kvinnor i samma ålder
minskar med omkring 2 000. Man torde vidare uppskattningsvis kunna räkna
med att drygt ett tiotusental kvinnor komma att lämna förvärvsarbetet
på grund av giftermål; det är dock sannolikt, att i samband med den fortgående
överflyttningen från jordbruket till stadsnäringarna ett ungefärligen
motsvarande antal kvinnor antaga förvärvsarbete utom hemmet. Något litet
tillskott av partiellt arbetsföra bör kunna påräknas. Minskningen av värnpliktstjänstgöringens
längd med en månad medför ett mindre tillskott på
arbetsmarknaden, motsvarande omkring 3 000 årsarbetare. Dessutom har
inryckningstiden för omkring hälften av de värnpliktiga framflyttats 1 å 2
månader, vilket gör ytterligare omkring 2 000 årsarbetare. Detta tillskott på
sammanlagt 5 000 årsarbetare är dock koncentrerat till större delen av månaderna
april och maj, och utgör då omkring 30 000 man. I övrigt äro de
tillskott av arbetskraft, som kunna påräknas under innevarande år, tydligen
icke av en sådan storleksordning att de i och för sig kunna nämnvärt påverka
sysselsättningsutvecklingen.

Arbetskraftsbehovet.

Den här nedan följande översikten av sannolik sysselsättningsutveckling
på arbetsmarknadens olika delområden utgör i tillämpliga delar ett förkortat
referat av den arbetsmarknadsprognos för 1948, som utarbetats inom
arbetsmarknadsstyrelsen och som i sin helhet återges i Kungl. Maj :ts proposition
rörande arbetsmarknadens reglering (nr 249). Uppskattningen rörande
investeringsbegränsningens verkningar på arbetskraftsbehovet har
dock gjorts särskilt för denna framställning.

I medio av februari företog arbetsmarknadsstyrelsen genom länsarbetsnämnderna
en undersökning rörande det aktuella behovet av arbetskraft
inom hela näringslivet enligt de vanliga arbetsgivaranmälningarna hos arbetsförmedlingen,
enligt industriföretagens m. fl. anmälningar om behov av
arbetskraft inom två månader och enligt särskilda förfrågningar hos större
arbetsgivare. Det aktuella behovet av arbetskraft inom olika näringsgrenar,
framgår av följande sammanfattningstabell, som även redovisar den andel
av behovet, som skulle kunna täckas med ovana arbetare, samt tillgången
på bostäder enligt arbetsgivarnas uppgifter.

I fråga om jordbruket har under den gångna vintern i vissa delar av landet,
framför allt Skåne, förekommit arbetslöshet bland jordbruksarbetare.
Anledningen till överskottet på jordbruksarbetare under vintern torde vara
att jordbrukarna söka klara sig med ett mindre antal fast anställda arbetare
än tidigare. Behovet av tillfällig arbetskraft under sommaren kan icke förväntas
bli mindre under 1948 än under tidigare år. Jordbruket torde även
under 1948 få stora svårigheter att erhålla tillfällig arbetskraft i tillräcklig
omfattning.

Inom skogsbruket torde ett stort behov av arbetskraft till vedavverkningarna
komma att kvarstå, även om en viss ökning av kolimporten kan förutses.
Härtill kommer behov av en ökad avverkning av gagnvirke. Under den

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Tabell 14. Arbetskraftsbehov enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning

i februari 1948.

		Manlig arbetskraft	Kvinnlig arbetskraft	Bostäder för
		totalt	därav ovana	totalt	därav ovana	ogifta	gifta
I.	Jordbruk o. skogsbruk ........	16 284	2 517	147	18	5 289	564
II.	Industri o. hantverk ..........	14 287	3 941	11678	4 902	2 402	625
III.	Samfärdsel...................	795	681	34	21	30	_
IV.	Handel......................	497	143	2 768	979	356	1
V.	Förvaltning, arbetsledning o. fria
	yrken ....................	615	59	1 242	68	22	12
VI.	Hälsovård o. sjukvård.........	77	47	1209	609	424	—
VII.	Husligt arbete.................	3	—	9 458	2 305	5 055	_
VIII.	Annat arbete...............	570	452	168	137	5
	Summa I—VIII	33128	7 840	26 704	0 039	13 5S3	1202

gångna delen av året har efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket icke
kunnat tillgodoses.

Beträffande utvecklingen inom industri och hantverk torde man även för
1948 kunna räkna med en hög sysselsättningsnivå och brist på arbetskraft
för vissa områden. Orderbeläggningen är fortfarande mycket god inom industrien,
vilket bl. a. framgår av den statistik rörande orderbeläggningen
inom verkstadsindustrien och järnhanteringen, som sammanställes av industriens
utredningsinstitut.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning utgjorde det aktuella arbetskraftsbehovet
inom industrien i medio av februari 1948 omkring 14 000
manliga och 11 000 kvinnliga arbetare, varav för ca 4 000 manliga och 5 000
kvinnliga icke erfordrades någon yrkesvana. Beträffande dessa arbetstillfällen
framkom vid undersökningen, att bostäder funnos tillgängliga för endast
omkring 2 000 ensamstående och 700 familjer. De bristande tillgångarna
på yrkesarbetare och bostäder äro sålunda mycket utpräglade »flaskhalsar».

Bristen på manlig arbetskraft är mest framträdande inom huvudgruppen
malmbrytning och metallindustri, som i februari efterfrågade drygt 9 000
arbetare, varav endast omkring 2 000 ovana. Under våren sker en säsongmässig
utströmning särskilt från järnbruken varför arbetskraftsunderskottet
kan väntas bli ökat om också inte i samma grad som 1947. Vid varven
kan framdeles — trots f. n. stor arbetskraftsbrist — uppstå viss sysselsättningsminskning
på grund av råvarubrist. En ökning av malmexporten skulle
kunna väntas öka sysselsättningen vid gruvorna, men vid de mellansvenska
gruvorna möter rekryteringen synnerligen stora svårigheter. Inom övriga
industrier förutses smärre förskjutningar under fortsatt arbetskraftsknapphet.
Den stora bristen på kvinnlig arbetskraft beräknas kvarstå och stimulera
till fortsatt nyetablering av beklädnadsföretag på orter med kvinnlig arbetskraftsreserv
och till övergång från kvinnlig till manlig arbetskraft.

Frågan om byggnadsverksamhetens omfattning tilldrar sig särskild uppmärksamhet.
Det bör framhållas, att den genomsnittliga arbetslösheten inom
bygSnadsfacken under vintermånaderna inte mera avsevärt skilj t sig från
motsvarande företeelse föregående år, bortsett från vissa städer. I den mån
speciellt stor arbetslöshet uppstått bland byggnadsarbetare på en ort har —
liksom tidigare —- i görligaste mån hänsyn härtill tagits vid tillståndsgiv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

ningen. I begränsad utsträckning har på vissa platser ägt rum en övergång
från byggnadsarbete till andra yrkesområden. Såsom framgått av den undersökning
arbetsmarknadsstyrelsen verkställt angående arbetskraftsbehovet
i medio av februari hänförde sig den då aktuella bristen på arbetskraft
inom industri och hantverk framför allt till yrkesvan arbetskraft, varför
huvudsakligen skogsarbete stått till buds för friställda byggnadsarbetare.

I och med att eller af tför sörj ningen förbättrats och en allmän säsongmässig
ökning i efterfrågan på arbetskraft inträtt, ha möjligheterna för friställda
byggnadsarbetare att övergå till andra arbetsområden förbättrats, men samtidigt
har också sysselsättningen inom byggnadsindustrien ökats på de flesta
håll. Arbetsmarknadsstyrelsen och dess lokala organ driva ett fortlöpande
samarbete med byggnadsfackförbunden angående överflyttning av friställda
byggnadsarbetare till andra yrkesområden. Byggnadsfackförbunden ha rekommenderat
sina lokala avdelningar att i här berörda sammanhang tillämpa
den inom arbetslivet allmänt vedertagna regeln, att de byggnadsarbetare,
som varit länge i facket, skola äga företrädesrätt till byggnadsarbete vid
minskad arbetstillgång inom byggnadsverksamheten. Övergång till andra
yrkesområden bör sålunda i första hand bli aktuell för de arbetare, som
börjat inom byggnadsverksamheten först under de senaste åren.

Såsom framhållits ovan i redogörelsen för investeringsbudgeten kan den
tillståndsreglerade byggnadsverksamhetens behov av arbetskraft under
1948 beräknas vara omkring 20 000 man mindre än 1947. Minskningen skulle
eventuellt kunna bli större, om produktionen kan bedrivas med mindre
störningar i fråga om tillgången pa material och arbetskraft än vad som \arit
fallet de senaste åren. A andra sidan kan en eventuell uppgång av byggnadsverksamheten
utanför byggnadsregleringen, d. v. s. främst sådana
smärre underhålls- och reparationsarbeten som få utföras utan byggnadstillstånd,
medföra att minskningen av arbetskraftsbehovet icke blir av förenämnda
omfattning. Huvuddelen av minskningen i behovet av byggnadsarbetare
faller på bostads- och industribyggandet samt på sådana mindre
byggnadsarbeten, som utföras med s. k. tremannatillstånd.

Beträffande samfärdseln torde man med hänsyn till importbegränsningen
och bensinransoneringen icke böra räkna med någon ökning utan eventuellt
med en mindre minskning i sysselsättningen inom landtransport under
resten av året, varvid vissa förskjutningar kunna komma att äga rum mellan
bil- och järnvägstrafik. I fråga om sjöfarten kan på grund av nytillkommet
tonnage förutses en mindre ökning av arbetskraftsbehovet. Inom lufttrafik
samt post, telegraf och radio är icke att vänta någon större förändring
i sysselsättningen.

I fråga om handeln kan sysselsättningen inom vissa områden komma att
nedgå på grund av importbegränsningen. Någon arbetslöshet torde dock icke
vara att förvänta, det torde alltjämt bli svårt att förse butikerna, särskilt
inom livsmedelsbranschen, med erforderlig arbetskraft och framför allt
kvinnlig sådan. Däremot kunna uppstå ökade svårigheter all bereda sysselsättning
åt äldre manliga kontorister. På kvinnliga kontorister föreligger
fortfarande brist.

Inom det husliga arbetsområdet torde någon verklig lättnad i arbetskraftssituationen
icke komma att inträda. I februari förefanns ett aktuellt behov
av åtminstone 10 000 kvinnor på detta arbetsområde. Beträffande sjukvården
är all förvänta fortsatt brist på såväl ekonomi- som vårdpersonal. I fråga
om hotell- och restaurangfacken föreligger likaså brist på kvinnlig arbets -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

kraft, som torde skärpas vid den vanliga säsonguppgången under sommaren.

Det aktuella arbetsmarknadsläget.

Till komplettering av referatet av arbetsmarknadsstyrelsens framställning
lämnas här ytterligare några — huvudsakligen senare framkomna — uppgifter.

Enligt uppgifter som lämnats vid kommerskollegii inventering av industriens
investeringsplaner skulle de för år 1948 planerade investeringarna
medföra ett med 5 % ökat arbetskraftsbehov. Föregående år var motsvarande
siffra 6 %. Trots detta ökades sysselsättningen inom industrien
från februari 1947 till februari 1948 med endast 0,5 %, enligt en beräkning
grundad på socialstyrelsens sysselsättningsstatistik för identiska företag.
(Standardräkning med liänsyn till företagens fördelning på storleksgrupper
enligt i konjunkturrapporten A 15 s. 113 angiven metod.) Ur denna
statistik kunna dessutom anföras följande detaljer, utvisande procentuell ökning
eller minskning i antalet anställda arbetare inom industriföretag i
olika storleksgrupper. Till jämförelse lämnas även augustisiffrorna. Som
framgår av denna jämförelse har förskjutningen från stora till små företag
visat sig mindre stark vid senaste undersökningstillfället. Huruvida detta
innebär en definitiv omsvängning i detta avseende eller ej, kan ej bedömas
utifrån detta material. I och för sig var det att vänta, att höstens lättnad
på arbetsmarknaden främst skulle bli till fördel för de större företagen,
som utsatts för den starkaste avtappningen under den tidigare perioden.

Procentuell förändring i antalet sysselsatta arbetare.

Antal arbetare per företag

1-10

11—50

51-100

201—500

501—1 000

Över 1 000

Procentuell förändring:
Aug. 1946—aug. 1947 ...
Febr. 1947—febr. 1948. ..

+ 9''3
+ 5''4

+ 1''4
+ 0''6

- 2-0
+ 0-3

- 1-7
+ 0-6

- 2-5
+ 0-2

- 2-6
- 1''4

- 3-7

- P8 |

Rapporter från slutet av april rörande det beräknade behovet av arbetskraft
under maj och juni inom industrien visar en viss skärpning av arbetskraftsbristen
i samband med vårsäsongen. För den egentliga industrien redovisades
ett arbetskraftsbehov av 5,o % mot 4,7 % i februari, alltså ungefär
samtidigt med den mera fullständiga inventeringen. Föregående år voro siffrorna
i april 6,i mot 5,3 i februari. Uppgången var alltså mindre i år och den
absoluta nivån något lägre än förra året, något som dock helt eller delvis
kan bero på det tillfälliga tillskottet av arbetskraft genom ändringen av de
militära in- och utryckningsdagarna.

Sysselsättningen inom den egentliga industrien steg i mars endast obetydligt.
Antalet arbetare i arbete inom den egentliga industrien ökades endast
med 0,4 % mot 1,9 % samma månad föregående år, detta trots det tillskott
som beräknades komma från byggnadsverksamhetens område. Antalet anställda
arbetare ökades däremot med 0,2 %, medan det förra året var helt
oförändrat. (Det må erinras att 1 % i förevarande material betyder omkring
3 500 arbetare och — då representativiteten är omkring 50 % — för hela
industrien omkring 7 000 arbetare.) I varje fall under mars hade således industrien
icke övertagit något nämnvärt antal arbetare från byggfacken. Av
allt att döma gäller detsamma om den därefter förflutna tiden.

Arbetslösheten inom samtliga fackförbund utgjorde den 31 mars 4,3 %
eller detsamma som ett år tidigare. Februarisiffrorna voro 4,2 % i år och
5,i % förra året.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

Antalet organiserade byggnadsarbetare har utvecklats på följande sätt:

»1/7 1946 3,/i 1947 91/j 1947 3,/i 1948

Antal....... 198 750 201 970 205 100 205 800

Dessa siffror omfatta utom de egentliga anläggnings- och byggnadsfackförbundens
medlemmar också sådana medlemmar av andra fackförbund,
som enligt ungefärliga uppgifter vid varje särskilt tillfälle utgjorts av byggnadsarbetare,
t. ex. rörarbetare inom metallindustriarbetareförbundet, linjeanläggningsarbetare
inom telegraf- och telefonmannaförbundet etc. Även
SAC:s byggnadsarbetare äro medräknade. — Såsom framgår av siffrorna
har antalet organiserade oavbrulit stigit, vilket dock delvis torde bero på
att förut oorganiserade enrollerats. Signifikativt är att ökningen på sex
månader fram till 1 febr. 1948 utgör endast 700 mot 3 200 samma period
ett år tidigare.

Sedermera har antalet medlemmar i de egentliga byggnadsarbetareförbunden
sjunkit från 142 771 den 31 januari till 141 287 den 31 mars eller
med 1 322 arbetare. Samma tid föregående år var minskningen 1 029 arbetare,
alltså föga mindre.

Beträffande arbetslösheten i byggnadsfacken föreligga uppgifter senast
per den 15 maj i städer med över 30 000 invånare. Dessa visa en nedgång
till 3,9 % från 13,2 % tre månader tidigare. Förra året skedde en nedgång
från 13,8 % till 2,i % under samma period. Utvecklingen är således tämligen
likartad. Den största kvarstående arbetslösheten gäller byggnadsträarbetarna
(8,o % den 15 maj 1948 mot 3,4 % vid samma tid föregående år).
För grovarbetarna redovisas endast l,i % mot 0,7 % föregående år.

Den överrörlighet, som särskilt under de båda senaste åren i samband
med den markerade bristen på arbetskraft gjort sig gällande på vissa arbetsmarknadsområden,
avtog påtagligt under hösten 1947. Vid socialstyrelsens
kvartalsvis återkommande undersökningar om sysselsättning och
lönebudget ha siffermässiga uppgifter om rörligheten inhämtats. Under en
vecka i februari 1948 visade sig antalet avgångna uppgå till 0,7 % (omkring
36 % per helt år) mot 0,8 % samma månad föregående år. I maj, augusti och
november voro motsvarande siffror 1,3 %, 1,3 % och 0,8 % (resp. per helår
68 % och 42 %). Nedgången sedan förra sommaren är delvis säsongmässig,
men har dock på några håll framstått som en betydande lättnad ur driftsorganisatorisk
synpunkt. Rörligheten är fortfarande särskilt hög hos den
kvinnliga arbetskraften. Enligt inkomna rapporter från länsarbetsnämnderna
har rörligheten åter börjat ökas. Huruvida denna ökning skall bli av
större omfattning och betydelse kommer givetvis att vara starkt beroende
av styrkan i den säsongmässiga ökningen av arbetskraftsbehovet.

Utsikterna för återstoden av 1948.

Beräkningar rörande den sannolika utvecklingen av sysselsättningen på
olika delområden var för sig kunna icke ensamt ge underlag för något bestämt
omdöme om styrkan av den spänning mellan tillgång och efterfrågan,
som kan komma att råda på arbetsmarknaden. Tillståndet i detta avseende
på varje särskilt delområde kan endast delvis bedömas utifrån dettas egna
förutsättningar. Läget och utvecklingen betingas också till väsentlig del av
mera generellt verkande faktorer och av den inbördes återverkan som de
olika delmarknaderna utöva på varandra, både rent faktiskt och mera psykologiskt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

En del av den lättnad, som under hösten 1947 framträdde på arbetsmarknaden,
torde endast ha varit andra sidan av den mycket starka säsonganspänningen
på sommaren, då avgången på arbetskraft varit mycket stor
från järnbruk, verkstäder etc., semestrarna förlängts och byggnadsverksamheten
starkt ökat. Återgången till mera normala förhållanden framträdde
därför i och för sig som en stor lättnad i arbetskraftsbristen. Därtill kom att
importbegränsningen började återverka på sysselsättningen inom importgrosshandeln,
där behovet av nyanställningar upphörde och tillika eu viss
sysselsättningsminskning uppstod. Vidare tillkännagåvos skärpta byggnadsrestriktioner.
Dessa hade icke några omedelbara återverkningar på sysselsättningen
— bortsett från en viss minskad efterfrågan på byggnadstekniker
— men återverkade på framtidsbedömningen. Slutligen medförde elransoneringen
minskad efterfrågan från industrien av ytterligare arbetskraft;
däremot orsakade elransoneringen direkt nedskärning av arbetarantalet
endast i enstaka fall. Det relativt samtidiga inträffandet av dessa händelser
samt framhållandet i den offentliga debatten av ökade ekonomiska svårigheter
medförde snabbt en förändrad psykologisk inställning från de anställdas
sida; man blev försiktigare, mera angelägen om att behålla sitt
arbete med tanke på ett eventuellt konjunkturomslag o. s. v. Den minskade
rörlighet och den minskade frånvarofrekvens som sålunda uppstod, framträdde
som en direkt ökning i tillgången på arbetskraft. En återströmning
av arbetskraft till de större industriföretagen synes i samband därmed ha
skett, vilket återspeglas i de på föregående sida återgivna siffrorna rörande
sysselsättningsutvecklingen i företag av olika storlek. Detta resultat är icke
oväsentligt, då ett ökat utnyttjande av de större företagens oftast mycket
dyrbara och effektiva maskinkapacitet ger betydligt större tillskott till totalproduktionen
och inte minst exportförmågan än som vanligen kan ske genom
arbetskraftstillskott till mindre företag.

Den här antydda utvecklingen har befrämjats därigenom att vissa industrier,
framförallt järnbruken och eu del exportföretag, erhållit en förmånsställning
vid tilldelningen av byggnadstillstånd för" bostäder. Frågan
om järnbrukens arbetskraftsförsörjning är f. ö. numera föremål för utredning
av inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga.

Under våren 1948 har rörligheten åter börjat stiga, ehuru icke lika starkt
som under samma tid 1947. Ett av ändamålen med den begränsning av
byggnadsverksamheten, som nu håller på att genomföras, är emellertid att
genom en minskning av dragningen av arbetskraft till byggfacken förhindra
att den säsongmässigt ökade efterfrågan på arbetskraft så som förra året
slår över i en onormal överrörlighet och arbetskraftsbrist på vitala områden
med därav följande svårigheter att upprätthålla och öka produktionen. På
vilka områden det minskade sommarbehovet av byggnads- och anläggningsarbetare
närmast kommer all verka som en lättnad är svårt att klart ange,
då man vet ganska litet om vilka sysselsättningar säsongarbetarna tidigare
haft under vinterhalvåret, i den mån de icke varit arbetslösa. Det gäller här
en kår av tillfällighetsarbetare, ofta oorganiserade, som utöva mycket växlande
sysselsättningar. Enligt byggnadsinventeringarna skulle, såsom förut
nämnts, skillnaden mellan antalet sysselsatta arbetare i februari och augusti
inom tillståndsreglerad byggnads- och anläggningsverksamhet ha utgjort
inte mindre än 70 000 man. Arbetslösheten bland de ca 200 000 organiserade
arbetarna inom hithörande fack steg dock samtidigt inte med mer
än ca 25 000 man. En stor del av återstoden synes under vintern ha varit
sysselsatt med icke tillståndsreglerat byggnadsarbete, alltså reparationer
och andra mindre arbeten. Andra torde utan att lämna sin fackliga organisation
ha tagit skogsarbete. En del måste även ha gått till industrien, till

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

diverse transport- och lagerarbete o. s. v. Sysselsättningsstatistiken för industrien
återspeglar detta förhållande. Sålunda sjönk enligt socialstyrelsens
uppgifter antalet anställda arbetare inom i huvudsak större och medelstora
industriföretag med 2,o % från februari till augusti 1947 för att sedan stiga
med 1,6 % till februari 1948. Utslaget på hela industrien skulle detta betyda
eu säsongdifferens på omkring 15 000 man.

Det sist anförda utgör ett tecken på en mycket betydelsefull strukturförändring
på den industriella arbetsmarknaden. Före kriget gick nämligen
säsongväxlingen inom industrien åt motsatt håll, dvs. antalet sysselsatta var
störst under sommaren; säsongdifferensen var dessutom dubbelt så stor
som nu. Förkrigssiffrorna torde avspegla eu normal säsongväxling i industriens
arbetskraftsbe/ion. Det är växlingen i tillgängen på arbetskraft som
under fullsysselsättningsperioden framkallat den motsatta säsongrörelsen.

Om icke avsevärda störningar skola uppstå på arbetsmarknaden varje
sommar, synes det därför nödvändigt att så mycket som möjligt utjämna
byggnadssäsongen. En avsevärd sådan utjämning har också genomförts under
de senaste åren, men de erfarenheter som här relaterats innebära att
ytterligare utjämning påkallas, om man inte varje år på nytt skall erhålla
en betydande överspänning på arbetsmarknaden under sommarhalvåret. Behovet
av särskilt stark återhållsamhet i byggnadsverksamheten under sommarhalvåret
har också ökats genom den avtappning av landsbygdens arbetskraftreserver,
som varit särskilt stark de sista två åren. Beträffande skogsarbetet
har denna avtappning medfört att arbetskraftsbehovet även under
sommarhalvåret blivit avsevärt, emedan vintersäsongen inte ger avsett avverkningsresultat.
Särskilt i år, då gagnvirkesavverkningarna i stor utsträckning
misslyckats på grund av snöförhållandena måste huggningarna
under sommarhalvåret bli omfattande trots minskad vedavverkning. Man
kan därför förutse att skogsbrukets arbetskraftsbehov i sommar och höst
kommer att vara minst lika stort som föregående år; att tillgodose detta behov
är nödvändigt ifall driftsinskränkning med därav följande exportnedgång
framdeles skall undvikas vid skogsindustrierna. Vid jordbruket måste
man snarast räkna med en ökning av arbetskraftsbehovet jämfört med 1947,
eftersom den dåliga skörden och det gynnsamma skördevädret då gjorde
arbetsåtgången vid säsongmaximum relativt begränsad. Detta kan väl inte
betyda att antalet sysselsatta inom jordbruket ökas, men däremot att utflyttningen
får minskad omfattning.

Problemet rörande arbetsmarknadsutvecklingen under ålerstoden av 1948
kompliceras emellertid också av möjligheterna till variation i den takt varmed
byggena färdigställas. Det är svårt att förutse hur mycket byggnadstiderna
förkortas, men det är tydligt att i den mån material står till förfogande
komma många byggnadsföretagare att driva sina byggen betydligt
snabbare än föregående år. I och för sig utgör givetvis eu sådan nedgång i
byggnadstiderna ett eftersträvansvärt mål, men saken måste beaktas vid
bedömningen av arbetsmarknadsläget. Nedgången i byggnadsverksamheten
skulle sålunda till eu början kunna ge upphov till en relativt liten sysselsättningsminskning
i förhållande till motsvarande tid förra året, men i
stället skulle sysselsättningen i byggfacken sjunka starkare under hösten
eller redan under eftersoinmaren. Det är likaledes risk all eu minskad efterfrågan
på byggnadsarbetare på den reglerade byggnadsverksamhetens område
motväges av en expansion — eller koncentration till sommarmånaderna
— av allehanda småarbeten. På annat sätt är det f. ö. knappast möjligt
att helt förklara den knapphet på byggnadsarbetare, som gjort sig märkbar
redan i april, trots att länsarbetsnämndernas medgivande till byggnads Iiihung

till riksdagens protokoll 1''J^iS. 1 samt. Nr2S6■

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

företagare rörande högsta tillåtna antal anställda hållit sig inom en relativt
snäv ram.

Det är mot bakgrunden av nödvändigheten att icke blott begränsa byggnadsverksamheten
utan jämväl söka utjämna säsongvariationerna inom
densamma som man måste se den politik för byggnadstillståndsgivningen
som tillämpas i år, d. v. s. restriktivitet under det första halvåret. Då såsom
framhållits ovan i redogörelsen för investeringsbudgeten, materialanskaffningen
i stor utsträckning är förlagd till byggnadstidens början eller ombesörjes
före byggenas igångsättande, är det till följd av denna starka restriktivitet
med nya byggnadstillstånd sannolikt, att marknadssituationen i fråga
om tillgången på byggnadsmaterial förbättras under sommaren 1948. Detta
kan emellertid icke tagas till intäkt för en ändrad politik för tillståndsgivningen.
Motsvarande gäller även för den händelse att för vissa byggnadsföretagare
skulle uppstå svårigheter på grund av förenämnda restriktivitet
i tillståndsgivningen. Målet för restriktiviteten i tillståndsgivningen under
första halvåret är bl. a. att de arbetare, som vid sommarhalvårets början
lämna andra sysselsättningar för att övergå till byggnadsarbete, skola bli
avsevärt färre än tidigare. Om utvecklingen går i sådan riktning skulle man
kanske kunna undvika samma stora överrörlighet på arbetsmarknaden i
sommar som under förra sommaren och vinna ökade möjligheter att hålla
huvudparten av den återstående byggnadsarbetarkåren någorlunda jämnt
sysselsatt under vinterhalvåret genom en något rikligare tillståndsgivning
under hösten. Lyckades det för myndigheterna alt uppnå ett sådant resultat
vore åtskilligt vunnet i syfte att åstadkomma mera stabila förhållanden på
arbetsmarknaden.

De lönehöjningar, som genomförts under vintern och våren kunna likaledes
väntas i viss mån påverka arbetskraftstillgången på olika områden.
Förra året voro lönehöjningarna starkast inom industrien och för de statsanställda
tjänstemännen. I år ha de avtalsmässiga höjningarna blivit tämligen
begränsade (3,5 %) inom industrien, men däremot avsevärda för statsanställda
arbetare, kommunalarbetare, lant- och skogsarbetare, handelsanställda,
hotell- och restaurangpersonal; för dessa grupper ha erhållits höjningar
som i genomsnitt enligt LO:s beräkningar hålla sig kring 9 %. Orsaken
är delvis att det härvid gällt grupper med tidigare tvåårigt avtal eller
grupper som ännu inte återuppnått 1939 års reallöneläge. Man måste med
tanke på de anförda förskjutningarna i lönerelationerna räkna med att det
nu kan bli lättare än förut för de icke-industriella områdena att täcka sin arbetskraftsbrist,
medan däremot industrien fått sin dragningskraft relativt
försämrad. Detta motverkar för dennas del den lättnad, som nedskärningen
av byggnadsverksamheten kan komma att utöva.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att en relativt minskad efterfrågan
på arbetskraft till byggnadsverksamheten under sommaren sannolikt kommer
alt i viss grad motsvaras av en ökad efterfrågan på arbetskraft vid
skogsbruk och jordbruk, vilken också kan väntas resultera i en avsevärd
nettonedgång i den tidigare mycket omfattande överflyttningen av arbetskraft
från dessa till stadsnäringarna. I samma riktning verka de i jord- och
skogsbruk genomförda lönestegringarna samt det förhållandet att de senaste
årens mycket starka avflyttning minskat det skikt av rörlig arbetskraft,
som svarar för den väsentliga delen av utflyttningen från landsbygdsnäringarna.
En ökad del av den »normala» tillströmningen av arbetskraft
från jordbruks- till stadsnäringarna kan väntas fylla arbetskraftsunderskottet
i andra sysselsättningar än den egentliga industriens, då denna fått relativt
mindre lönestegringar än de förra. Då industriens behov av arbetskraft
alltjämt stiger på grundval av kapacitetsutvidgningar och efterfrågeöver -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

skott från konsumenternas sida måste man förutse, att den under hösten
och vintern inträdda lättnaden på arbetsmarknaden icke kan upprätthållas
under sommaren, i varje fall icke inom industrien. Under sensommaren och
hösten kan dock nedskärningen av investeringarna väntas göra sig starkare
gällande med liknande verkningar som den avspänning på arbetsmarknaden,
som inträdde under hösten 1947; lokala sysselsättningssvårigheter kunna
då väntas uppträda.

För industriens del måste man förutse, att byggnadsrestriktionerna över
huvud taget icke skola medföra någon möjlighet till ökning av arbetarantalet
under sommarhalvåret, utan endast en lindring av den omvända säsongväxling
i arbetskraftstillgången, alltså den minskning av antalet arbetare,
som industrien numera i motsats till före kriget synes vara utsatt för
under sommarhalvåret.

Oavsett vad som ovan anförts rörande svårigheten att bestämt förutse
sysselsättningsutvecklingen inom byggnadsindustrien komma byggnadsrestriktionerna
säkert att åtminstone till hösten skapa en minskning av arbetskraftsbehovet
och därvid nödvändiggöra en intensifiering av åtgärderna
för omflyttning och inplacering av friställda byggnadsarbetare i nya sysselsättningar.
Den omständigheten, att behovet av arbetskraft inom bristområdena
främst gäller yrkeskunniga arbetare gör det angeläget att vidtaga särskilda
åtgärder för höjning av yrkeskvalifikationerna. Omflyttningsproblemet
är icke så mycket en fråga om omskolning som om »uppskolning» av
en del av dem som redan äga viss vana. Om härigenom tillgången på mera
kvalificerade arbetare ökas inom en industri ökas också dennas förmåga att
sysselsätta helt ovana arbetare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

6. Inkomstutvecklingen 1947 och 1948.

I Konjunkturinstitutets redogörelse för konjunkturläget hösten 1947 har
beräknats att lönestegringen från 1947 till 1948 skulle komina att utgöra
8 å 10 % (s. 29). Enligt beräkningar i samma rapport utgjorde motsvarande
lönesummeökning från 1946 till 1947 ca 15 %.1 Avsikten med detta kapitel
är att med hjälp av nu föreliggande mera fylliga material söka åstadkomma
en fullständigare och säkrare bedömning av lönesummeutvecklingen
under åren 1947 och 1948 än vad som var möjligt, då konjunkturrapporten
utarbetades. Dessa siffror skola närmast användas för en bedömning av
efterfrågan på konsumtionsvaror under 1948.

Den lämpligaste utgångspunkten för dylika kalkyler synes vara den
sedan några år föreliggande taxeringsstatistiken. Denna statistik ger för de
fyra inkomståren 1943—1946 uppgifter om antalet inkomsttagare, om medelinkomsten
per person och år samt om inkomstsummorna. Uppgifterna
finnas fördelade på åtta näringsgrenar på sätt som framgår av tab. 1—3.
Vissa metodiska anmärkningar äro nödvändiga, innan dessa tabeller kommenteras.

De ifrågavarande uppgifterna omfatta samtliga inkomsttagare och sålunda
ej blott de anställda. Vidare bör observeras, att i inkomstsummorna ingår
inkomsten av rörelse och av kapital och att inkomstsummeutvecklingen
följaktligen kan mer eller mindre avsevärt avvika från lönesummeutvecklingen.
En del företagare ha vissa löneinkomster och en del löntagare ha
vissa rörelseinkomster. Här antages dock att de uppgifter om löneutvecklingen,
som stå till buds för tiden efter 1946, kunna tillämpas på de inkomstsiffror
som framkommit i taxeringsstatistiken för detta år. Något nämnvärt
fel kan inte uppkomma härigenom. Totalsumman av »inkomst av
tjänst» för fysiska personer etc. uppgick 1946 till 11 086 milj. kr. medan
samtliga löntagares totalinkomst uppgick till 10 655 milj. kr. En del av
tjänsteinkomsterna tillföll emellertid också de icke yrkesverksamma i form
av pensioner.

Uppgiften är sålunda att söka beräkna inkomstsummorna under åren
1947 och 1948. Dessa summor komma tydligen fram som en produkt av
antalet inkomsttagare och dessas medelinkomst under resp. år. Man kan
nu utgå från de kända siffrorna över inkomsttagare och inkomster under år
1946. Om antalet personer därefter beräknas ha ökat med exempelvis 5 %
och medelinkomsten med 8 % från 1946 till 1947, så har tydligen inkomstsumman
ökat med 13 % (noga räknat 13,4 %).

För att kalkyler av detta slag skola bli riktiga måste man tydligen utgå
från medelantalet inkomsttagare resp. medelinkomsten per år. En stor del
av den statistik som föreligger — t. ex. beräkningarna i den senaste konjunkturrapporten
angående sysselsättningsutvecklingen 1945—1947 — belyser
emellertid i stället förändringarna i sysselsättning och inkomster eller
löner under olika år, d. v. s. från årets början till dess slut eller med någon
annan periodindelning. Dylika siffror måste följaktligen räknas om för att
kunna användas i detta sammanhang. Det är viktigt att detta förhållande
hålles i minnet vid ett studium av utvecklingen under åren 1947 och 1948
enligt tab. 15 och 16, som på grund av att de avse årsgenomsnitt ge en delvis
annan bild av utvecklingen än man erhåller i andra sammanhang. I det

1 Se tab. 5, s. 107. I denna tabell har lönesumman för tjänstemän inom industrin år 1946
angivits till 761 i stället för 861 milj. kr. Om detta fel rättas, blir lönesummeökningen från
1946 till 1947 15* i stället för i tabellen angivna 16*.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

följande angivna siffror rörande 1948 avse sålunda en annan sak än sysselsättningsutvecklingen
under loppet av detta år, vilken behandlats i föregående
kapitel.

En förutsättning för beräkningarna har utgjort, att någon arbetslöshet av
större omfattning icke kommer att uppstå under återstoden av 1948. Därest
så skulle bli fallet, komma tydligen i första hand medelinkomsterna att
påverkas men icke antalet taxerade inkomsttagare i nämnvärd grad; varje
arbetslös person är ju utan arbete endast under en begränsad tid, och den
hjälp han under denna tid erhåller, utgör f. ö. även den en inkomst, varför
någon nämnvärd minskning i antalet inkomsttaxerade personer inte kunde
väntas framträda, även om arbetslöshet uppstode. De i tab. 15 åskådliggjorda
förändringarna i antalet sysselsatta 1948 avse sålunda att åskådliggöra
ökning eller minskning av antalet yrkesutövare i olika näringsgrenar. Avslutningsvis
kommer att redovisas den effekt på lönesummorna, som viss
antagen arbetslöshet kan medföra.

Vid begagnandet av taxeringsstatistikens siffror för tidigare år måste
en speciell sak beaktas. En ökning i antalet taxerade inkomsttagare uppkommer
nämligen — vid ökning av inkomstnivån — genom att ett visst antal
personer glider över minimigränsen för deklarationsskyldighet, d. v. s.
600 kronor. Av denna anledning måste man, för att uppnå jämförbarhet
mellan siffrorna för olika år, göra ett visst avdrag från det senare årets
(eller tillägg till det förra årets) antalssiffra för att få fram den verkliga
förändringen i antalet yrkesverksamma personer. Av motsvarande anledning
blir de individuella genomsnittsinkomsternas stegring något underskattad
genom att ett antal låga inkomster komma in och dra ner genomsnittet
för det senare av de jämförda åren. Korrektion av antalsutvecklingen
kan i viss mån göras med ledning av uppgifter dels om antalet personer i
inkomstgruppen 600—1 000 kronor, dels om den procentuella inkomststegringens
storlek. I de fall där det bär någon betydelse för resonemanget har
sådan korrektion i det följande gjorts med avseende på ökningen i antalet
yrkesutövare från 1945 till 1946. (För tidigare år kan korrektionsfaktorn
helt försummas då den endast uppgår till enstaka decimaler.)

I fortsättningen komma nu tab. 15—17 att kommenteras.

Antalet inkomsttagare.

Enligt taxeringsstatistiken steg totalantalet inkomsttagare med 56 000
(1,8 %) från år 1945 till 1946. Efte''- korrigering för uppflyttningar över
600-kronorsgränsen måste dock detta reduceras till 25 000, varav 18 000
yrkesverksamma. Med ledning av konjunkturrapporten kunna motsvarande
ökningssiffror för 1947 och 1948 beräknas till omkr. 20 000 resp. 10 000,
alltså bråkdelar av en procent av totalantalet på nära 3 milj. Hänsyn har
bär (liksom i fortsättningen, även om det inte särskilt framhålles) tagits
till att konjunkturrapportens uppgifter avse förändringen från november
det ena året till samma tid det andra året medan jämförelsen här avser förhållandena
under hela året. Härtill kommer det till skott som erbålles genom
ändrade in- och utryckningsdata för de värnpliktiga, vartill hänsyn dock inte
tagits i detaljberäkningarna i det följande. Medräknas detta tillskott skulle
man alltså 1948 ha omkr. 15 000 »årsarbetare» mer än 1947.

Bland företagarna dominerar gruppen jordbruk med binäringar. Denna
grupp har enligt taxeringsstatistiken varit praktiskt taget oförändrad år
från år; den ovan angivna korrigeringen tyder dock på eu minskning med
omkring 3 000 eller nära 1 % från 1945 till 1946 (något svagare än årligen
1940—1945 enligt folkräkningarna). Man torde kunna räkna med fortsatt

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Tabell 15. Antalet inkomsttagare under åren 1943—1948.

1943—46: 1000-lal enligt taxeringsstatistiken; 1947 och 1948 uppskattad förändring sedan föregående
år, dels i tusental, dels i procent.

	1943	1944	1945	1946	1947	1948
Företagare.
Jordbruk med binäringar........	331	332	332	331	- 3 ( — 1 %)	- 3 (-1*)
Industri och hantverk...........	75	76	79	84
Samfärdsel................	19	19	20	21
Handel...................	70	72	73	77	+ 5 (+ 2 X)	+ 3 ( + 1 %)
Fria yrken....................	11	11	12	12
I övrigt.........................	8	6	5	5
Summa företagare	514	516	521	530	+ 2 (OX)	±0 (0X)
Anställda.
Jordbruk med binäringar........	399	392	386	357	-25 (-7%)	-12 (-4%)
Industri och hantverk...........	943	970	1003	1053	+ 30 ( + 3 X)	+ 10 (+1%)
Samfärdsel..........	182	185	197	208	+ 8 ( + 4%)	+ 3 ( + 1%)
Handel...............	292	307	321	333	+ 10 (+ 3 %)	+ 9 ( + 3%)
Allmän tjänst.................	252	264	263	263	+ 2 (tlx)	+ 4 ( + 1%)
Fria vrken......................	17	20	21	22
Husligt arbete..................	125	118	116	113 1	- 5 (-4 X)	- 4 ( —4 X)
I övrigt...................	35	30	27	25
Summa anställda	2 245	2 286	2 334	2 374	+ 20 (+ 1 %)	+ 10 ( + 0-3 X)
Icke yrkesverksamma............	197	202	220	227	+ 8 ( + 4 X)	+ 8 ( + 4 x)
Totalsumma	2 956	8 004 \|	3 075	3131 \|	+ 30 ( + 1*)	+ 18( + 0''ö X)

minskning av samma omfattning även 1947 och 1948. — Företagarna inom
övriga grupper, som (efter korrigering) ökade med 7 000 (2,3 %) från 1945
till 1946, ha i anslutning till beräkningen i konjunkturrapporten (tabell på
s. 89) antagits ha ökat med 5 000 (2 %) från 1946 till 1947. Beträffande
1948 har av allt att döma en absolut minskning av antalet företag inträtt
inom importhandeln medan antalet detaljhandelsföretag måste fortsätta att
öka i samband med den livliga byggnadsverksamheten i tätorterna; inom
industrien synes en viss avmattning i nyetableringen ha inträtt. Det synes
rimligt att därför sätta ökningen i antalet företagare utanför jordbruket
1948 till omkring 3 000 eller något över 1 %, således ungefär samma siffror
som minskningen inom jordbruket.

Då totalantalet företagare alltså varit praktiskt taget oförändrat måste
ökningen i totalantalet anställda 1948 komma att överensstämma med den
förut nämnda totalförändringen av antalet arbetsföra personer tillgängliga
på arbetsmarknaden. Inom ramen för detta obetydligt ökade totalantal får
man dock räkna med en fortsatt förskjutning frän jordbruk med binäringar
samt husligt arbete till övriga näringar.

För bedömningen av utvecklingen av antalet anställda inom jordbruk
med binäringar äro bl. a. följande uppgifter av intresse. Antalet anställda
minskade enligt taxeringsstatistiken med 6 000 (1,5 %) från 1943 till 1944,
med 6 000 (1,6 %) från 1944 till 1945 och med 29 000 (7,5 %) från 1945
till 1946. Den verkliga minskningen i sistnämnda fall synes emellertid, med
korrigering för överskridande av 600-kronorsgränsen, ha uppgått till inte
mindre än 37 000 eller 10 %. Härav synes omkring en tredjedel ha gällt
skogsarbetet. Under loppet av 1947 uppgick enligt konjunkturrapporten
bruttoutflyttningen till nära 40 000 arbetsföra personer. Av dessa voro emellertid
omkring 15 000 förut icke förvärvsarbetande. Då vidare antalet ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

betsföra i jordbruket genom ålder sutvecklingen steg med 3 000, var jordbrukets
nettominskning något över 20 000 år 1947. Under 1948 har överflyttningen
till stadsnäringarna på grund av relativt starkt förbättrat löneläge
vid jord- och skogsbruk samt minskad tillgång på arbete inom en del
av de fack, till vilka övergång av manlig arbetskraft till största delen sker,
antagits sjunka till 30 000, varav drygt hälften kvinnor. Flertalet av de senare
kan antagas icke ha varit yrkesverksamma i jordbruket. Antalet arbetsföra
inom jordbruket torde komma att stiga med blott ca 1 000 på
grund av ålder sutvecklingen. Härtill kommer emellertid att kanske några
lusen personer, som under 1947 betecknats som byggnadsarbetare, åtei
komma att få sin huvudsakliga sysselsättning inom jordbruket under 1948.
Under 1948 skulle sålunda nettominskningen inom jordbruket komma att
begränsas till omkring 10 000 och stadsnäringarnas vinst sjunka med ca
10 000. Slutresultatet av överflyttningen blir sålunda följande:

Redovisat på årsgenomsnitt och med avdrag för den förut redovisade
minskningen av antalet företagare betyder detta för gruppen jordbruk med
binäringar en minskning med omkr. 25 000 eller 7 % från 1946 till 1947
och omkring 12 000 eller 4 % från 1947 till 1948.

Antalet anställda inkomsttagare inom industri och hantverk (vari byggnadsverksamheten
ingår) ökades 1944 med 2,9 %, 1945 med 3,4 % och 1946
med 5,o % eller egentligen— korrigerat enligt ovan — med 4,4 % d. v. s. 44 000
personer. Att döma av föreliggande siffermaterial (konjunkturrapporten) synes
ökningen från 1946 till 1947 ha blivit omkring 30 000 eller närmare 3 %.
För 1948 genomföres en minskning inom byggnadsverksamheten; i februari
svnes antalet på detta område sysselsatta ha blivit 3 000 man mindre än samma
tid föregående år och en ytterligare minskning kan förutses. Å andra
sidan kan den ökning, som i visserligen förlångsammat tempo pågick inom
den egentliga industrien under loppet av hela 1947, väntas fortsätta i någon
mån med tillskott från byggnadsverksamhetens område och som vanligt —
ehuru i minskad omfattning — genom inflyttning från jordbruket. Socialstyrelsens
sysselsättningsstatistik, standardräknad med hänsyn till företagens
fördelning på storleksgrupper, visar en ökning från februari 1947
till februari 1948 med 0,5 %, vilket för hela industrien skulle tyda på ökning
med 3 000 arbetare. Härtill kommer nyetableringar (tidigare 10 000 personer
pr år) och ökat antal tjänstemän. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens
minskning torde man icke kunna räkna med större nettoökning än
10 000 eller 1 % för hela huvudgruppen industri och hantverk, inkl. byggnadsverksamhet.

Antalet anställda inom samfärdseln har under de senaste åren ökat med
1,6 %, 6,5 % och 5,1 % eller korrigerat 4,9 %, vilket motsvarar nära 10 000
personer från 1945 till 1946. Från 1946 till 1947 synes ökningen ha varit
ungefär lika stor som under närmast föregående år, för 1948 har däremot
eu avmattning inträtt. I anslutning till undersökningar som publicerats i
Sociala Meddelanden nr 2/48 räknas med en ökning på 8 000 (4 %) år
1947 och 3 000 (1 %) år 1948.

Inom handeln har antalet anställda ökat med 5,2 % från 1943 till 1944,
med 4,6 % från 1944 till 1945 och med 3,7 % -— korrigerat 2,7 % — från 1945
till 1946. Få grund av den stora importen kan det tänkas, atl ökningen var

Vinst för stadsnäringarna...... 40 000

Nettonedgång för jordbruket . . 20 000

1947
40 000

1948

30 000
10 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

något större från 1946 till 1947; det har dock ej synts rimligt att förutsätta
en större uppgång än 3 %. Även från 1947 till 1948 sker förmodligen en fortsatt
ökning, särskilt genom öppnande av butiker i nybyggda stadsdelar
o. s. v. Den bar antagits bli praktiskt taget lika stor som 1947.

Antalet anställda inom allmän tjänst var praktiskt taget oförändrat från
1944 till 1946, särskilt på grund av minskad militärpersonal. För 1947 föreligger
en ökning som kan beräknas till 2 ä 3 000 eller 1 %. Siffran kan förutses
stiga något 1948 med hänsyn till nya regleringar och ökning av antalet
anställda vid undervisningsväsen och sjukvård.

Fria yrken är en obetydlig grupp, som förutsatts förbli oförändrad.

Antalet anställda inom husligt arbete har förutsatts minska i ungefär
samma takt som under de närmast föregående åren, nämligen med 4 %
per år.

Den obetydliga gruppen övriga har förutsatts förbli oförändrad.

Slutligen återstår gruppen icke yrkesverksamma, som företrädesvis innesluter
pensionärer. Denna grupp har förutsatts öka i samma takt som förut,
nämligen med 4 % per år.

Inkomstutvecklingen.

För de anställda inom gruppen jordbruk med binäringar ökades den taxerade
medelinkomsten med 4 % från 1943 till 1944, med 12 % från 1944 till
1945 och med 15 % från 1945 till 1946. (Utan att det särskilt angivits ha
här och i det följande samtliga siffror rörande ökningen 1945—1946 korrigerats
med hänsyn till missvisningen på grund av överskridanden av 600-kronorsgränsen.
) — Den i jordbrukskalkylen tillämpade lönestegringen för lantarbetare
1946—1947 var omkr. 12 %, räknat på kalenderår under hänsynstagande
till att 1948 års avtal gällde sedan den 1 november 1947 och delvis började
tillämpas redan den 1 september. För skogsarbetare var dagsförtjänsternas
stegring 15 % enligt statistik från våren 1947; detta motverkades dock av
minskad sysselsättning. Lantarbetaravtalet för 1948 innebär en ökning med 20
öre, vartill komma vissa specialtillägg jämte en inlösning av naturaförmåner,
vilken för en del av arbetarna innebär en faktisk lönestegring; denna synes
därför totalt bli 28 öre eller 20 %. Räknat på kalenderår blir dock ökningen
endast 15 % — förutsatt att inga nya höjningar erhållas. För skogsarbetarna
ge avtalen för 1948 omkring 10 %. Totalt får man därför räkna med 14 %
för dessa grupper.

Löneläget 1947 för arbetare inom den egentliga industrien var — att döma
av socialstyrelsens kvartalsstatistik — 15 % högre än 1946. För 1948 beräknar
LO:s utredningsavdelning att avtalen medföra en ökning med 3,5 %.
Härtill kommer att det sista indextillägget (5 % på förkrigslönerna) utgick
endast under 8 månader 1947; detta gör något över 1 % ökning för
kalenderåret 1948 jämfört med kalenderåret 1947. Det utgångsläge från
vilket de nya avtalen utgå ligger dessutom högre än 1947 års genomsnitt
på grund av den icke avtalsbestämda »glidning» som lönenivån varit underkastad
under inflytande dels av arbetskraftsbristen dels av även normalt
verkande faktorer, särskilt det förhållandet att rationaliseringsåtgärder
inte alltid åtföljas av en däremot svarande reducering av ackordspriserna.
Från maj till augusti och från augusti till november steg lönenivån
med vardera gången 3 öre, och från november 1947 till februari 1948 synes
stegringen, bortsett från de obetydliga fall där nya avtal redan trätt i kraft
vid undersökningstillfället, ha blivit 2 å 3 öre. (Någon möjlighet att exakt
jämföra februari och maj 1947 finns inte.) En del — 2 öre — av höjning -

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

Tabell 16. Medelinkomster åren 1943—1948.

1943—46: inkomst i kr. per år enligt taxeringsstatistiken; 1947 och 1948 uppskattad procentuell

förändring sedan föregående år.

	1943	1944	1945	1946	1947	1948
Företagare.
Jordbruk med binäringar............	3 384	3 403	3 570	4 264
Industri och hantverk...............	4 728	4 938	5 626	bo??
Samfärdsel..........................	4 868	5 271	5 769	6 551
Handel.............................	6 787	6 979	7 668	8874
Fria yrken..........................	10 794	11543	12 373	13 739
I övrigt.............................	3 708	3 798	3 769	4 416
Samtliga företagare	4 272	4 383	4751	5 581
Anställda.
Jordbruk med binäringar............	1839	1913	2149	2 429	+ 12%	+ 11%
Industri och hantverk...............	3 833	4 010	4181	4 769	+ 11%	-+* 6 %
Samfärdsel..........................	4 260	4 375	4 545	5102	+ 10%	+ 10%
	4 062	4215	4 476	5 058	+ 10%	+ 12%
Allmän tjänst.......................	5 206	5 337	5 608	6 156	+ 10%	+ 10%
Fria vrken..........................	5 278	5 339	5 472	6 114	+ 15%	+ 15%
Husligt arbete.......................	1279	1388	1483	1592
Övriga..............................	3134	3 256	3 539	3 622
Samtliga anställda	3 555	3 727	3 947	4 489	+ 13%	. + 3%
i Icke yrkesverksamma ...............	3139	3161	3 096	3 256	+ 5%	+ 5%
Samtliga inkomsttagare	3 652	3S02	4 023	4 584		*

arna tredje och fjärde kvartalet 1947 beror på nya avtal, men man måste
dock konstatera att utgångsläget för 1948 års avtalsmässiga höjningar ligger
omkr. 5 å 6 öre (2,5 %) högre än genomsnittet för 1947. Man finner alltså
att 1948 års lönenivå för industriarbetare ligger sammanlagt ca 7 % högre
än genomsnittet för kalenderåret 1947, även om någon nämnvärd uppåtglidning
i lönenivån inte skulle inträffa efter februari 1948.

Med ledning av kvartalsstatistiken och vissa delvis statistiskt grundade
omdömen från byggnadsfackförbunden kan man räkna med omkring 10 %
högre timförtjänster för byggnadsarbetare 1947 än 1946; detta avser förhållandena
efter det nya avtalets ikraftträdande fr. o. in. april 1947. På kalenderår
gör detta 8 %. Då denna höjning nu gäller hela 1948 mot endast
tre fjärdedelar av 1947 blir 1948 års genomsnitt av denna anledning 2 %
högre än 1947 års. Härtill kommer såsom överallt att indexhöjningen gör

1 % mer för kalenderåret 1948 än 1947. Av höjningarna 1947 var ungefär
hälften icke avtalsbestämd. Avtalet fr. o. m. 1 april 1948 innebär omkring

2 % höjning, men på grund av det förändrade arbetsmarknadsläget synes
detta upphävas av en ungefär lika stor tillbakagång i förtjänstläget. (Omdömena
på denna punkt från olika fackliga talesmän äro dock divergerande.)
Man skulle alltså för byggnadsverksamhetens del ha att räkna med ett endast
3 % högre genomsnittligt löneläge 1948 än 1947.

För tjänstemän inom industri och byggnadsverksamhet har löneutvecklingen
tidigare i stort sett följt utvecklingen av arbetarnas löner. Enligt uppgift
från vederbörande tjänstemannaorganisationer var det fallet även 1947,
såväl avtalsmässigt som i praktiken. För 1948 synes enligt uppgift från
organisationerna avtalsmässiga höjningar ha erhållits motsvarande omkring
4 %, vartill vid kalenderårsjämförelse kommer 1 % på grund av indexhöjningen
fr. o. m. maj 1947. Därtill kommer att föregående års successiva löne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

uppflyttningar bli effektiva för helt kalenderår först 1948, varför det torde
vara nödvändigt att räkna med samma höjning som för industriarbetarna,
alltså 7 %. Härvid bortses från byggnadsindustriens tjänstemän, för vilka
en liknande stagnation som för arbetarna synes inträda.

För samtliga löntagare inom industri och hantverk inklusive byggnadsverksamheten
synes med ledning av det bär anförda den genomsnittliga
inkomststegringen från 1940 till 1947 ha uppgått till 14 % och från 1947
till 1948 till omkring 6 %. Det understrykes, att man härvid icke har räknat
med någon ytterligare glidning uppåt i lönenivån under loppet av 1948.

Löntagarna inom gruppen samfärdsel utgöres till ungefär hälften av
statsanställda (SJ in. fl.). Inkomstökningen åren 1943 till 1946 har regelmässigt
varit något lägre än inom industrien, nämligen 2,7, 3,9 och 12,4 %
mot resp. 4,6, 4,3 och 14,5 %. Beträffande kommunikationsverkens (järnvägar,
post och telegraf) anställda synes löneregleringen för statstjänare 1947 ha
givit omkr. 18 % lönestegring, detta enligt uppgifter som av konjunkturinstitutet
inhämtats från vederbörande verk, vilka bestyrkas av en överslagsberäkning
utförd inom finansdepartementet. Eftersom lönestegringen
i huvudsak erhölls från halvårsskiftet med första utbetalning den"l
augusti, blir inkomstökningen per kalenderår 8 resp. 9 % 1947 och 1948.
De höjningar, som genomfördes enligt avtal för andra anställda för år
1947, gåvo i genomsnitt omkring 17 %, men vissa avtal (bl. a. Sthlms spårvägar)
voro tvååriga och medgåvo ingen förhöjning; oförändrat inkomstläge
gällde i stort sett även sjöfolket, för vilka kvarstående krigsriskersättningar
bortföllo. Genomsnittet för samtliga synes därför ha blivit endast 9 å
10 %. Avtalen för 1948 ge i genomsnitt 10 %, varför samma genomsnittsstegring
som föregående år skulle gälla även i år.

Inkomstutvecklingen inom handeln har hittills varit ungefär densamma
som inom industrien. Från 1943 till 1946 har sålunda ökningen varit 3,s, 6,2
och (korrigerat) 13,8%. Från 1946 till 1947 och från 1947 till 1948 har
utvecklingen däremot av allt att döma varit annorlunda. Möjligheterna till
bedömning av löneutvecklingen äro dock i detta fall tämligen osäkra, eftersom
varken kvartalsstatistiken eller avtalen täcka mer än en mindre del av
det totala antalet anställda. Enligt uppgifter från olika organisationer och
andra sakkunniga (priskontrollnämnden, RF) svnes emellertid den icke avtalsreglerade
arbetsmarknaden i stort sett ha följt den avtalsbundna. Karakteristiskt
för detta område är att lönestegringarna äro utspridda över hela
året och alltså icke äro koncentrerade till årets början. Kvartalsstatistiken,
(för huvudsakligen lagerpersonal), årslönestatistik för konsumpersonal, beräkningar
och omdömen på grundval av avtal (även för bankanställda, restaurangpersonal
o. d.) tyda på en ökning med omkring 10 % från 1946
till 1947. För 1948 gäller på grund av tvåårigt avtal stillestånd för bankoch
försäkringspersonal, en knapp tiondel av totalantalet. De avtal som slutits
kring senaste årsskiftet synas ha gett omkring 12 % i genomsnitt, vartill
kommer att åtskilliga höjningar som genomfördes förra året bli effektiva
för helt kalenderår först 1948. Ett genomsnitt på 12 % torde därför
vara sannolikt, trots stilleståndet vid bankerna.

Gruppen allmän förvaltningstjänst består till ungefär hälften av statsanställda
inklusive lärare. Enligt den förut nämnda överslagsberäkningen från
finansdepartementet skulle årslönesumman för statstjänare utom affärsverken
genom 1947 års lönereglering och indexstegringar ha ökats med omkring
160 miljoner kronor från omkring 700 miljonor kronor dessförinnan.
Räknat på kalenderår skulle stegringen från 1946 till 1947 bli 10 % och

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

från 1947 till 1948 11 %. Kommunaltjänstemännen i städerna erhöllo i allmänhet
under loppet av 1947 lönereglering med anknytning till det statliga
lönesystemet, vilket för vartdera kalenderåret synes ha inneburit en
förhöjning med omkring 15 %. För kommunalarbetare gåvo avtalen för
1947 10 å 15 %; i flera av de större städerna gällde dock tvåårsavtal. Det
i år upprättade riksavtalet för städerna synes i praktiken innebära en stegring
med något över 20 öre eller 13 %. Sjukhuspersonalen erhöll förra året
20 å 25 %. Däremot ligga dessas löner i allmänhet stilla i år; för Stockholm
och Göteborg pågå dock förhandlingar. Överallt gällde som vanligt indexhöjning
från och med maj. Totalt synes man på detta sätt få räkna med
en genomsnittlig ökning med 10 % för anställda i allmän tjänst både 1947
och 1948.

För gruppen husligt arbete förutsättes — i anknytning till erfarenheter
inom arbetsförmedlingen — att lönestegringen tack vare bristen på arbetskraft
på detta område varit något större än genomsnittet i övrigt. Någon
närmare bestämning är det inte möjligt att göra, men siffermässigt räknas
med 15 % vartdera året. Beträffande de obetydliga grupperna fria yrken
och övriga förutsättes att de följt den allmänna utvecklingen.

De icke yrkesverksamma, alltså i huvudsak pensionärer o. d., erhöllo
en inkomstökning på 30 miljoner kronor i samband med statstjänarnas
lönereglering. De privata pensionsinkomsterna torde ha ökats endast obetydligt.
Rentierinkomsterna stego något genom höjda aktieutdelningar. Totalt
torde man för 1947 och 1948 kunna räkna med en ökning av 30 miljoner
kronor (4 %) vartdera året utöver vad som föranledes av den antagna
ökningen i antalet personer i denna grupp. (Folkpensionernas höjning
redovisas i annat sammanhang och upptages därför icke här.)

Totala inkomstsummorna.

Beträffande 1947 års företagarinkomster har riksräkenskapsverket förutsatt
en icke oväsentlig nedgång, vilket dock delvis sammanhänger med att
1946 års taxeringssiffror voro ovanligt höga av skattetekniska skäl. I förevarande
sammanhang, som mera avser den faktiska utvecklingen synes det
riktigast att förutsätta oförändrat inkomstläge.

För året 1948 avse förevarande beräkningar att ge en bild av de inkomsters
utveckling, som kunna beräknas i viss mån oberoende av den allmänekonomiska
utvecklingen, emedan de äro bestämda genom avtal eller på
andra liknande sätt. Från beräkningen uteslutas därför företagsinkomsterna,
bortsett från de genom uppgörelse mellan statsmakterna och jordbruksorganisationerna
bestämda jordbrukarinkomsterna. Övriga företagsinkomster
komma att starkt påverkas av det totala ekonomiska utvecklingsförloppet
under året och måste därför i detta sammanhang hållas obestämda;
det må dock påpekas, att de antaganden rörande pris- och produktivitetsutvecklingen,
som göras i andra sammanhang i denna framställning, innebära
oförändrade företagsvinster.

Beträffande totalinkomsterna för jordbruk med binäringar ha dessa beräknats
i huvudsak med ledning av jordbrukskalkylen, varvid förutsatts
att jordbruket för produktionsåret 1948/49 tillföres de 163 miljoner kronor,
varom uppgörelse träffats. Denna kalkyl visar för de fyra produktionsåren
1945/46 till 1948/49 följande totalinkomst för jordbrukare med

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

familjemedlemmar: 982—993—1083—1272 milj. kr. Beräknat på kalenderår
och med justering för skenbar inkomststegring på omkring 35 milj.
kr. i samband med olika beräkningssätt för vissa naturainkomster synas siffrorna
bli 1 010 milj. för 1946, 990 milj. för 1947 och 1 130 milj. för 1948.
(Kalenderårsberäkningen är mycket ungefärlig med hänsyn till vissa ojämnheter
i inkomstströmmen.) Vissa tämligen vaga uppgifter om jordbrukets
skogsinkomster in. m. gör det rimligt att för 1947 räkna med oförändrat
inkomstläge jämfört med 1946 och att för 1948 anta att hela inkomstsumman
ökas i takt med inkomsten enligt jordbrukskalkylen, alltså med 14 %.

Löntagarinkomsterna ha beräknats ur tab. 1 och 2. Med hänsyn till beräkningarnas
osäkra underlag ha de överallt avrundats på jämna tiotal
milj. kr. och på hela procent.

Såsom framgår av tabellerna skulle den totala inkomstökningen 1947 ha
uppgått till omkring 1 600 miljoner kronor eller 12 %. Denna skulle praktiskt
taget helt ha kommit på löntagarna, vilkas inkomstökning därigenom
procentuellt blev något större, eller 15 %. För 1948 synas löntagarinkomsterna
stiga med omkring 1 160 miljoner kronor eller 10 %, vartill kommer
en ökning med 200 miljoner (14 %) för företagare inom jordbruk med binäringar
och med 60 milj. för pensionärer o. d., bortsett från folkpensionsförbätlringen.
För dessa grupper sammanlagt synes inkomstökningen alltså
bli omkr. 1 400 milj. kr. eller 10 %.

Som inledningsvis nämndes har vid dessa kalkyler ingen hänsyn tagits
till en eventuellt mera omfattande arbetslöshet under år 1948, liksom ej
heller till någon mera avsevärd överflyttning från högre betalda yrken (i
första hand byggnadsverksamhet) till lägre betalda yrken. En enkel kalkyl
visar emellertid, att det knappast finnes anledning att räkna med att effekten
av dylika förskjutningar kan bli så stor på den totala inkomstsum -

Tabell 17. Inkom stsummor åren 1943—1948.

1943—46: milj. kr. enligt taxeringsstatistiken; 1947—1948 uppskattad förändring sedan
närmast föregående år, dels i milj. kr. dels i procent.

	1943	1944	1945	1946	1947	1948
Företagare.
Jordbruk med binäringar ..	1119	1 130	1183	1413	+ 0 (0%)	200 +14%
Industri och hantverk.....	356	374	446	534
Samfärdsel................	91	101	115	139
Handel...................	477	502	563	682		+0 (0%
Fria yrken................	126	134	150	171
I övrigt ..................	29	22	19	20
Summa företagare	2 198	2 263	2 476	2 959	14 o o ^5
Anställda.
Jordbruk med binäringar ..	733	750	830	868	+ 40 ( + 5%)	+ 90 ( + 10%)
Industri och hantverk.....	3614	3 891	4195	5 023	+ 880 ( + 17%)	+ 400 (+ 7%)
Samfärdsel................	776	810	896	1059	+ 150 ( + 14%)	+ 130 (+11%)
Handel...................	1186	1294	1436	1686	+ 220 (4-13%)	+ 290 ( + 15%)
Allmän tjänst.............	1311	1407	1473	1615	+ 180 (+11%)	+ 210 ( + 11%)
Fria yrken................	89	106	114	134	(+ 20)	(+ 10) •
Husligt arbete ............	160	164	171	180	+ 20 ( + 11%)	+ 20 (+ 10%)
I övrigt...................	in	97	96	91	(+ 10) •	(+ 10) •
Summa anställda	7 980	8 519	9211	10 656	( + 1 520) ( + 16%)	+ 1160 (10%)
Icke yrkesverksamma	618	638	682	739	+ 60 (+ 8%)	+ 60 (+ &%)
Totalsumma	10 796	It 420	12 369	14 354	+ 1580 ( + 12%)	( + 1420) •

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

man. Om 10 000 arbetare äro arbetslösa under 6 månader och under denna
tid uppbära dagunderstöd eller daghjälp, kan man räkna med att deras årsinkomst
sjunker med 25 %. Detta betyder en minskning av totala inkomstsumman
med ca 15 miljoner kronor. Denna nedgång är så obetydlig, att den
procentuella ökningen från 1947 till 1948 endast skulle sjunka med en tiondels
procent. Om 20 000 arbetare på grund av överflyttning till lägre betalda
yrken erhålla en löneminskning under hela året av 20 %, blir effekten
25 miljoner kronor, d. v. s. 0,2 %.

Då den i tabellen sammanfattade beräkningen baseras på taxeringsstatistiken,
men denna med säkerhet underskattar det verkliga inkomstläget
måste även de absoluta beloppen för den framräknade inkomstökningen bli
för små. Det i detaljberäkningarna försummade tillskottet av 5 000 årsarbetare
genom värnpliktstjänstgöringens omläggning borde dessutom betyda
omkr. 20 milj. kr. Det synes därför — och även med hänsyn till siffrornas
allmänna ungefärlighet — vara riktigast att avrunda slutsumman uppåt till
1 500 milj. kr.

Det understrykes, att här framlagda kalkyl endast visar de nu säkert
kända inkomstökningarna. Även om arbetsmarknadsläget i år kan hållas
mindre spänt än 1947 måste man dock räkna med möjligheten av en ytterligare
glidning i lönenivån, åtminstone på vissa områden. Om denna glidning
vid sidan av avtalen skulle fortsätta i samma takt som förra året, och
som iakttagits inom industrien fram till februari i år, skulle lönesumman
få höjas med 100 ä 200 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7. Konsumtion.

I kapitel 1 ovan har lämnats en redogörelse för konsumtionsutvecklingen
1938/39, 1946 och 1947. Konsumtionen har där redovisats i fråga om totalvärde
och inriktning, varjämte en viss bedömning gjorts av den reala standarden
under de senaste åren i jämförelse med läget strax före kriget.

När det gäller att belysa den sannolika konsumtionsutvecklingen för
1948, kan man hämta viss ledning av sådana prognoser för olika områden,
som verkställts företrädesvis inom försörjningskommissionerna. Dessa direkta
beräkningar kunna ge en tämligen noggrann bild av tillgången för
de reglerade delarna av konsumtionen, främst livsmedelsförsörjningen.
Även tillgången på textil- och beklädnadsvaror samt bränsle kan i stora drag
bedömas. Ökningen i bostadstillgång är bestämd av den i föregående avsnitt
uppställda investeringsbudgeten.

Då emellertid beklädnadsposten i viss mån är osäker och det dessutom
icke går att på direkt väg åstadkomma någon ens tillnärmelsevis tillförlitlig
uppskattning av de betydande posterna inventarier och »övriga utgifter»,
är det dock icke möjligt att genom denna metod erhålla någon säker
kännedom om den totala tillgången på varor och tjänster för konsumtionsändamål.
Av denna anledning har alternativt ett indirekt förfarande använts.
Med utgångspunkt från en uppskattning av den totala tillgången —
från inhemsk produktion och från import — har sålunda beräknats vad
som skulle återstå, om investeringarna och exporten få den omfattning,
som angivits i föregående avsnitt.

På dessa två vägar erhålles i första hand en uppfattning om tillgången
på varor och tjänster för konsumtion. Efterfrågan, som bestämmes av inkomstutvecklingen,
social- och finanspolitiken m. in., behandlas i ett senare
avsnitt.

Direkt beräkning av tillgången på vissa konsumtionsvaror.

Tillförseln av födo- och njutningsåmnen kan med ledning av uppgifter,
som sammanställts inom livsmedelskommissionen, mellan 1947 och 1948
beräknas minska med ca 360 milj. kr., räknat i 1947 års medelpriser. Mer
än tre fjärdedelar av nedgången hänför sig till en väntad minskning av importen
av åtskilliga varuslag såsom färsk och torkad frukt samt kaffe och
vissa kolonialvaror. Tillgången på ett flertal inom landet producerade varuslag,
däribland bröd, mjölk, margarin, potatis, grönsaker, fläsk och charkuterivaror
beräknas bli oförändrad eller något förbättrad. Däremot torde
tillförseln av smör samt nöt- och kalvkött komma att sjunka.

Konsumtionen av livsmedel m. m. under år 1947 har beräknats till ca
6 721 milj. kr. För år 1948 skulle tillförseln enligt föreliggande beräkningar
icke medge större konsumtion än ca 6 361 milj. kr., räknat i 1947
års medelpriser.

På grundval av uppgifter huvudsakligen från bränslekommissionen angående
tilldelningsplaner och priser beträffande olika bränslen samt elektrisk
ström kan konsumtionsvolymen för bränsle och lijse under år 1948
beräknas öka med ca 70 milj. kr. jämfört med år 1947. Ökningen möjlig.
göres av det förbättrade försörjningsläget i fråga om importerade fasta
bränslen. I enlighet härmed skulle 1948 års konsumtionsvärde i 1947 års priser
konnna att uppgå till ca 775 milj. kr.

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

Inom konjunkturinstitutet har på grundval av uppgifter från 1945 års
bostadsräkning det sammanlagda värdet av bostadsny it jandet nämnda år
beräknats till 1 275 milj. kr. Nettotillskottet av lägenheter under åren 1945
—1947 har beräknats utgöra respektive 43 000, 50 000 och 47 500, varvid
antagits att en på landsbygden betydande avgång av lägenheter ägt rum.
Medelhyran (exklusive värmekostnaden) för nybyggda lägenheter har antagits
uppgå till 6,5 % av genomsnittliga byggnadskostnaderna per lägenhet,
som beräknats till 18 150, 19 700 respektive 21 200 kronor för åren
1945—1947. Ökningen i hyressumman för ett visst år kan beräknas som medeltalet
av de årliga hyresvärdena av de under året och de under närmast föregående
år nytillkomna lägenheterna. För år 1948 har antagits, att nettotillskottet
av lägenheter blir lika stort som under 1947, och att byggnadskostnaderna
för de bostadslägenheter, som tagas i bruk under året ligga
5 % högre än för de under år 1947 färdigställda lägenheterna. Det bör
anmärkas, att den här antagna ökningen av byggnadskostnaderna per lägenhet
återspeglar såväl pris- och kostnadsstegringar som en höjning av bostädernas
genomsnittliga standard.

Nedanstående sammanställningar belysa beräkningsmetoden.

År	Nettotill- skott antal lägenh.	Byggnads- kostnad kr.	Medelhyra kr.	Nettotill- skott x medelhyra milj. kr.
1945 ...	.. .. 43 000	18 150	1 180	50-74
1946 ...	.... 50 000	19 700	1 280	64-00
1947 ...	.... 47 500	21 200	1 380	65-55
1948 ...	.... 47 500	22 260	1 450	68-88

Milj. kr.

Hijressumma 1945.................. 1 275

+ V2 (50-74 + 64-00) .................. + 57

Hyressumma 1946.................. 1 332

+ V* (64-00 + 65T.5) ..................+ 65

= Hyressumma 1947 .................. 1 397

+ Va (65-55 + 68-88) ..................+ 67

= Hyressumma 1948.................. 1464 I

I denna beräkning har det årliga nyttj andevärdet av nytillkomna bostadslägenheter
uppskattats på grundval av beräknade medelhyror för de nyproducerade
lägenheterna för respektive år. Detta innebär i fråga om 1948 års
hyressumma ett avsteg från det eljest tillämpade beräkningssättet, i det att
övriga konsumtionsposter i princip uttryckts i 1947 års medelpriser. Med
hänsyn till att antalet nytillkomna lägenheter är jämförelsevis ringa i förhållande
till hela bostadsbeståndet, torde emellertid avvikelsen icke nämnvärt
påverka totalsumman. Därjämte bör framhållas, att hänsyn ej tagits till
de hyreshöjningar, som kunna ha förekommit beträffande äldre bostadslägenheter.
Även denna approximation kan antagas vara av ringa storlek.

Tillförseln under år 1947 av för direkt konsumtion avsedda vävnader,
konfektions- och trikåvaror samt garner beräknas av industrikommissionen
ha uppgått till ett värde av 2 478,6 milj. kr., varav 1 529,4 milj. kr. hänför
sig till inhemsk produktion och 949,2 milj. kr. till import.

Textilindustriens råvaruförsörjning beräknas tillåta i stort sett samma
produktionsvolym under år 1948 som under år 1947. Med hänsyn till produktionsbetingelserna
i övrigt synes det rimligt att antaga, att den in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

hemska produktionen av ovannämnda varuslag kommer att bli av minst
samma omfattning under år 1948 som under år 1947 och att dess värde
sålunda skulle uppgå till i runt tal 1 530 milj. kr. räknat i 1947 års priser.

För eu bedömning av importen av motsvarande färdigvaror under år
1948 föreligga endast osäkra hållpunkter. Föreliggande beräkning har utgått
från antagandet, att någon import av färdiga textilvaror från hårdvalutaländer
icke kan komma i fråga under år 1948. Uppskattningen av
importen från mjukvalutaländer har grundats på handelns strax före
årsskiftet 1947/1948 uttalade importönskemål, justerade med hänsyn till
vad då ansågs möjligt att realisera. Beräkningarna ha givit till resultat, att
importen av konsumtionsfärdiga textilvaror kunde väntas nedgå med ca
450 milj. kr., räknat i 1947 års priser. Av denna minskning kan gissningsvis
50 milj. kr. beräknas drabba importen av heminredningstextilier, sängkläder
och andra hushållstextilier. Under denna förutsättning skulle importen
under 1948 av vävnader, konfektion, trikåvaror och garner för direkt
konsumtion kunna beräknas till i runt tal 550 milj. kr. i 1947 års detaljpriser.

Sammanlagda tillförseln av konsumtionsfärdiga varor av ifrågavarande
slag under år 1948 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till
(1 530 + 550 =) 2 080 milj. kr., räknat i 1947 års detaljpriser. 1947 års konsumtion
av motsvarande varor har av konjunkturinstitutet beräknats till
2 135 milj. kr. Med hänsyn till att importmöjligheterna beträffande textilvaror
för närvarande möjligen kunna bedömas något mera optimistiskt än som
skett vid de överväganden, som legat till grund för kalkylerna beträffande
importen under år 1948, synes det rimligt att antaga, att tillförseln under
år 1948 kommer att medge en konsumtion av samma storleksordning som
under år 1947 utan att lagren nämnvärt behöva tagas i anspråk. Lagren av
konsumtionsfärdiga textilvaror för beklädnadsändamål ökade under 1947
enligt en inom industrikommissionen företagen inventering med ca 345 milj.
kr. räknat i detaljvärde.1

Tillförseln av skodon under år 1947 hade enligt industrikommissionens
beräkningar ett detaljhandelsvärde av ca 350 milj. kr., varav övervägande
delen hänförde sig till inhemsk produktion. Denna torde under år 1948
knappast kunna väntas stiga med hänsyn till den knappa tillgången på bottenläder.
Ett bortfall av hårdvalutaimporten av skodon kan beräknas minska
tillförseln under år 1948 med ungefär 15 milj. kr. till ca 335 milj. kr. i
1947 års detaljpriser, vilket i stort sett motsvarar konsumtionen under år
1947. Sistnämnda år ökades lagren, som böna närma sig förkrigsnivån och
som anses ha en mera kurant sammansättning än före kriget, med ca 12
milj. kr.

En bedömning av konsumtionsmöjligheterna beträffande övriga till beklädnadsgruppen
hänförliga varuslag, nämligen hattar och mössor, pälsverk,
skinnkläder och vissa andra skinn- och lädervaror samt väskor, måste
grundas på synnerligen vaga omdömen om produktions- och importutveckling.
Betingelserna för den inhemska produktionen synas med hänsyn till
den på grund av importsvårigheterna väntade knappa tillgången på skinn
icke gynnsamma och torde knappast medgiva någon produktionsökning.
Möjligen kan en på vissa punkter hotande produktionsminskning i någon
mån kompenseras genom övergång till inhemska råvaror. I föreliggande beräkningar
har den inhemska produktionen antagits oförändrad mellan 1947
och 1948. Hårdvalutaimporten under år 1947 av ifrågavarande färdigvaror * i

1 I ett senare avsnitt av detta kapitel förutsattes, att det inträder en viss konsumtionsökning

i fråga om textilvaror och att detta möjliggöres genom en minskning av lagren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

uppgick i detalj handelspriser till ca 20 milj. kr. Konsumtionsvärdet under
samma år har av konjunkturinstiutet beräknats till 31)0 milj. kr. Om man
bortser från möjligheten att lagerförändringar ägt rum och sålunda sätter
tillförseln under 1947 lika med konsumtionen samt vidare förutsätter oförändrade
betingelser för produktion och import, med undantag för hårdvalutaimporten,
som antages bortfalla, så skulle tillförseln under år 1948
av ovannämnda varuslag kunna beräknas komma att uppgå till 340 milj. kr.
i 1947 års detalj handelspriser. Några uppgifter angående lagerutvecklingen
föreligga icke.

Enligt ovanstående beräkningar skulle tillförseln av beklädnadsvaror under
år 1948 komma att uppgå till ett värde, räknat i 1947 års detaljpriser, av
(2 135 + 335 + 340 =) 2 810 milj. kr. Till detta belopp kommer värdet av
skoreparationer och skrädderiarbete, som för år 1947 av konjunkturinstitutet
uppskattats till 160 milj. kr. Samma siffra torde kunna användas för
år 1948. Konsumtionsvärdet under år 1948 av varor och tjänster hänförliga
till gruppen beklädnad skulle sålunda, vid oförändrad lagerställning, kunna
beräknas till 2 970 milj. kr. i 1947 års priser. För år 1947 har konjunkturinstitutet
beräknat värdet av motsvarande post till 2 991 milj. kr. Värdet
av den kända lagerökningen under år 1947 av beklädnadsvaror för direkt
konsumtion har uppskattats till 357 milj. kr. i detaljhandelspriser.

Bland det stora antalet övriga konsumtionsvaror kunna som exempel
nämnas möbler, heminredningstextilier, glas och porslin, husgeråd av järn
och metall, dammsugare, belysningsarmatur och andra inventarier, skrivmateriel,
fotoartiklar, leksaker o. s. v. I några fall kan den inhemska produktionen
av dessa varuslag möjligen väntas stiga under år 1948, t. ex. beträffande
glas och porslin för hushållsändamål. För flertalet varor äro
möjligheterna till en produktionsökning beroende av tillgången på råvaror
och halvfabrikat och därför mera ovissa. Även importmöjligheterna äro
svåra att förutse, men det kan antagas, att någon import från hårdvalutaländer
av ifrågavarande konsumtionsvaror i stort sett icke kommer att äga
rum. Hårdvalutaimporten av nämnda varor uppgick under år 1947 till ca
210 milj. kr., räknat i detaljhandelspriser, med vilket belopp tillgången under
år 1948 enligt det gjorda antagandet sålunda kan beräknas minska.

Konsumtionsvärdet för grupperna »inventarier» och »övrigt» har för år
1947 beräknats till sammanlagt 4 378 milj. kr. Vid ovannämnda minskning
av tillförseln skulle konsumtionsvärdet under år 1948, under förutsättning
att någon förändring ej äger rum beträffande lagren av färdigvaror och
konsumtionen av tjänster, komma att uppgå till 4 168 milj. kr.

Det totala konsumtionsvärdet under år 1948 skulle enligt föreliggande
beräkningar uppgå till ((>361 -f- 775 + 1 464 -f- 2 970 + 4 168 =) 15 738
milj. kr., allt i 1947 års priser.

Det är angeläget att understryka, att alla dessa uppskattningar och antaganden
beträffande tillgången på konsumtionsvaror äro behäftade med en
betydande grad av osäkerhet. Som regel gäller emellertid i fråga om ovanstående
beräkningar, alt de äro jämförelsevis försiktigt hållna. Man torde
som ett alternativ kunna räkna med en större import från mjukvalutaländer
och all importen av konsumtionsvaror från hårdvalutaländer ej helt
bortfaller. Vidare bör eu viss ökning av den inhemska produktionen vara
möjlig med hänsyn till den fortskridande utvidgningen och rationaliseringen
av produktionsapparaten. I ett mera optimistiskt alternativ borde sålunda
nedgången i tillförseln av färdiga konsumtionsvaror under år 1948 kunna
beräknas bli åtminstone ett par hundra miljoner kronor mindre än ovanstående
uppskattningar ge vid handen.

7 Bihang till riksdagens protokoll I suml. Å r 2S0.

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

Indirekt beräkning av tillgången på konsumtionsvaror.

En indirekt beräkning av tillgången på varor och tjänster för konsumtionsändamål
kan dispositionsmässigt anknyta till den i första avsnittet
uppställda försörjningsbalansen för 1947.

Tillgångssidan i denna balans utgöres av bruttonationalprodukten och
importen med justering för indirekta skatter och subventioner.

I slutet av förra året bedömdes produktionsutvecklingen under 1948 relativt
pessimistiskt. Den felslagna skörden 1947 väntades medföra efterverkningar
på jordbrukets produktion och betingelserna för höstsådden hade
flerstädes varit mindre gynnsamma. Restriktioner i fråga om förbrukningen
av elektrisk kraft hade måst införas och utsikterna på detta område
tedde sig rätt mörka. Den starka nedskärning av importen, som förutsågs,
förväntades komma att medföra svårigheter för näringslivets försörjning
med råvaror och förnödenheter. Produktionsvolymen inom industrien
kunde under sådana omständigheter komma att falla tillbaka till
1946 års nivå. Bruttonationalprodukten skulle i så fall, räknad i 1947 års
pris- och kostnadsnivå, komma att minska med 500 milj. kronor. Detta utgjorde
medelalternativet (alternativ B) i konjunkturinstitutets kalkyler,
vilket även togs som utgångspunkt för den diskussion om den samhällsekonomiska
balansen, som åtföljde statsverkspropositionen (Bil. 1. Bihang 7).

Såvitt man nu kan bedöma framstår denna kalkyl som alltför pessimistisk.
Vissa efterverkningar av den svaga skörden 1947 komma att göra sig
gällande. Ransoneringen av den elektriska kraften har å andra sidan under
den gångna vintern kunnat göras lindrigare än vad som i slutet av förra året
befarades. Beräkningar över den härigenom åstadkomna begränsningen i
produktionen ha visat, att produktionsnedgången på grund av elransoneringen
är ganska måttlig. Importen synes under 1948 komma att medgiva
tillfredsställande försörjning i fråga om bränslen och flertalet råvaror. För
produktivitetsutvecklingen är upprätthållandet av en viss balans på arbetsmarknaden
av stor betydelse. Om en sadan kan åstadkommas och omflyttningarna
mellan olika företag därmed begränsas i förhållande till den onormalt
stora omflyttningen på sommaren 1947, bör en viss produktivitetsstegring
kunna väntas. Även de senaste årens betydande investeringar måste
medverka till en viss förbättring av produktionsresultatet. I föregående kapitel
beräknades sysselsättningen inom näringslivet — bl. a. på grund av kortare
värnpliktstjänstgöring — komma att under 1948 överstiga föregående
års med omkring 15^000 årsarbetare. Med hänsyn till nämnda omständigheter
synes det nu berättigat, att i fråga om den inhemska produktionens
storlek närmast räkna med en produktionsökning i oförändrade priser på
cirka 300 milj. kr. mellan 1947 och 1948. En ytterligare diskussion härom
följer i nästa kapitel.

I fråga om importen ha övervägandena i det andra avsnittet ovan lett
fram till ett sannolikt importvärde för 1948 på 4 300 milj. kr. Detta bör
dock reduceras med hänsyn till en 10-procentig fördyring, varför importen
i 1947 års prisnivå skulle stanna vid 3,9 miljarder kr. eller 1,3 miljarder kr.
lägre än för 1947.

Den inhemska produktionen och importen skulle sålunda tillhopa lamna
en tillgång för 1948, som med 1 miljard kronor understiger 1947 års.

Fortsättes kalkylen i 1947 års medelprisnivå, bör i konsekvens härmed
räknas med samma indirekta skatter och subventioner som under föregående
år. Förändringar i produktionens och konsumtionens sammansättning
påverka visserligen i viss mån avkastningen av de gamla indirekta skat -

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

terna och importens nedgång medför en viss minskning av tullintäkterna.
Men dessa förändringar böra lämpligen beaktas i den efterföljande diskussionen
av prisförändringarna under 1948, varvid hänsyn även tages till nya
indirekta skatter.

En del av den totala tillgången användes till investeringar, export och
offentlig konsumtion.

Ovan har redovisats den numera uppgjorda budgeten för de under byggnadsregleringen
fallande investeringarna. En prognos för övrig investeringsverksamhet
bär även verkställts. Såvitt framgår av dessa uppskattningar synes
man kunna räkna med en total investeringsvolym, som i oförändrade
priser understiger föregående års med omkring 450 milj. kr. och sålunda
uppgår till omkring 6 250 milj. kr. Häri ingå både den privata och den offentliga
investeringsverksamheten.

I avsnittet om utrikeshandeln ha prognoser rörande exporten av varor
ävensom inkomsterna av sjöfarten redovisats. Det framgår därav, att exporten
i oförändrade priser beräknats stiga med drygt 100 milj. kr. mellan
1947 och 1948, vilket alltså är ett mått på den utsträckning, i vilken exporten
ställer ytterligare anspråk på våra reala resurser.

I fråga om den offentliga konsumtionen har på grundval av budgetsiffror
framräknats en uppgång från 2 362 milj. kr. år 1947 till cirka 2 580 milj. kr.
år 1948. Som framgår av föregående avsnitt om inkomstutvecklingen sammanhänger
denna ökning främst med höjda löner, medan antalet anställda i
offentlig tjänst beräknats öka med endast någon procent. Denna sistnämnda
förskjutning kan också tagas som uttryck för stegringen i den offentliga
konsumtionen, mätt i oförändrad prisnivå. Denna kan därför för 1948 upptagas
till ca 2 400 milj. kr.

Om den så långt förda diskussionen summeras, finner man att tillgången
minus bruttoinvesteringar, export och offentlig konsumtion ger en rest av
ca 16 000 milj. kr., varvid alla poster räknats i 1947 års priser. Denna siffra,
som sålunda skulle ge ett mått på tillförseln av varor för privat konsumtion
under 1948, överensstämmer väl med den som förut erhållits på grundval
av en mera osäker direkt uppskattning. I

I det första avsnittet ovan har lagerutvecklingen under 1947 kommenterats.
Det har därvid påvisats, att en lagerökning ägde rum, vilken hade särskilt
stor omfattning inom textilbranschen, icke minst inom handeln. Lagerutvecklingen
kan för närvarande endast indirekt påverkas av den ekonomiska
politiken. Detta hindrar emellertid inte att en diskussion kan föras
om vad som är önskvärt liksom om vad som kan förväntas komma att
ske. Såvitt kunnat utrönas framstår den nuvarande lagerhållningen på
många områden närmast som knapp. För att produktionen skall förlöpa
jämnt fordras nämligen en icke obetydlig lagerreserv på olika punkter inom
produktionsprocessen. Emellertid synes under nuvarande förhållanden
knappast någon mera betydande ökning av lagren kunna möjliggöras. Härvid
bortses från direkt beredskapslagring. Därest sådan skulle anses påkallad,
torde valutamässigt utrymme därför få beredas i en ordning, som ligger
utanför förevarande kalkyler.

Vad åter beträffar den sannolika utvecklingen, synes man kunna räkna
med att vissa lager komma att minskas under 1948. Inom skogsindustrierna
har råvarutillförseln i vinter varit så svag, att elt sådant ianspråktagande
av lager framstår som sannolikt. Även i fråga om handelns lager av textilvaror
framstår en minskning såsom mest sannolik. Endast eu förväntan
om en betydande prisuppgång och goda kreditmöjligheter torde nämligen
föranleda handeln alt hålla på sina lager och därigenom avstå från en så -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

dan omedelbar inkomstökning, som den livliga efterfrågan kan möjliggöra.
I det följande förutsättes därför, att en lagerminskning inom textilhandeln
äger rum. Otvivelaktigt kunna härvid vissa svårigheter och spänningar vållas
genom ojämnheter i lagerhållning — såväl med hänsyn till varusortimentet
som i fråga om den lokala fördelningen. Förbrukarna komma ju icke
enbart att inrikta sin efterfrågan på de varor, som äro rikligt företrädda i
lagren, utan även på förnödenheter, varpå råder knapphet eller brist. Denna
sistnämnda efterfrågan kommer att vålla tendenser till prisstegringar. Det
bör heller inte fördöljas, att den angivna förutsättningen trots allt är föremål
för en viss osäkerhet. Skulle de aktuella inflationstendenserna väcka
föreställningar om snart inträdande stora prisstegringar, kunna spekulativa
hamstringstendenser, d. v. s. lagringsökningssträvanden, framträda både
inom produktion och handel. Detta utvecklingsalternativ förefaller dock i
stort sett vara mindre sannolikt än det förra.

Med hänsyn till övervägandena beträffande lagren — vilkas innebörd
kommer att ytterligare diskuteras i nästa kapitel — synes det icke otillåtet
att räkna med en uttömning under 1948 till ett värde av omkring 200 milj.
kr. i detaljhandelspriser (motsvarande 100 å 150 milj. kr. i de priser, vari
lageruppgifterna i kap. 1 uttryckts). Om lagerminskningen kommer att vara
av denna storleksordning, skulle därmed den reala tillgången för den privata
konsumtionen, mätt i oförändrade priser, överensstämma med föregående
års konsumtion. Slutsatsen skulle då bli den, att den totala reala konsumtionen
skulle kunna bli ungefär lika stor under 1948 som under 1947.

Det sålunda förda resonemanget sammanfattas i nedanstående tablå, där
alla siffror angivits i 1947 års medelprisnivå i milj. kr.

	1947	1948	Förändring
Tillgång.
1. Bruttonationalprodukt.........	........ 23 029	23 329	+	300
2. Import......................	........ 5 200	3 900	—	1 300
3. Indirekta skatter.............	........ 1 725	1 725		—
4. Subventioner................	........ - 387	- 387		—
5. Summa tillgång...............	........ 29 567	28 567	—	1 000
Efterfrågan.
6. Bruttoinvesteringar ..........	........ 6 708	6 258	—	450
7. Export......................	........ 3 805	3 910	+	105
8. Offentlig konsumtion........	........ 2 362	2 400	+	38
9. Lagerförändring.............	........ +500	- 193	—	693
10. Privat konsumtion...........	........ 16 192	16 192		—
11. Summa efterfrågan...........		28 567	—	1 000

Om diskussionen fortsättes i reala termer, måste härefter hänsyn tagas
till de social- och finanspolitiska omläggningar, som företagits från ingången
av år 1948. Folkpensioneringen, barnbidragen, skattesänkningarna
för det stora flertalet skattebetalare in. in. ställa omkring 1 miljard kronor
till mindre bemedlade folkgruppers förfogande. Även om någon del härav
återgår i form av skatt och ett visst sparande äger rum av dessa inkomsttillskott,
måste större delen, uppskattningsvis omkring 800 milj. kr., komma
att användas för en höjning av berörda gruppers reala standard. 1 själva
verket måste en sådan standardhöjning för pensionärernas, barnfamiljernas
och de mindre bemedlades del ha varit syftet med de nu genomförda
reformerna. Totalt sett skulle denna standardhöjning för de därav berörda
grupperna röra sig om cirka 5 % av hela den privata konsumtionen inom

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 286

landet.1 Då tillgången icke möjliggör en ökning av den totala konsumtionen
av samma storlek, måste standardförbättringen motvägas av en viss
standardsänkning för övriga grupper i samhället. En real konsumtionsbegränsning,
som enligt föreliggande kalkyler skulle motsvara omkring 5 %
av den totala konsumtionen inom landet, skulle sålunda inträda för dem,
som icke komma i åtnjutande av här ifrågavarande förmåner.

Den föregående diskussionen visar sammanfattningsvis, att inom ramen
för en praktiskt laget lika stor real konsumtion under 1948 som under 1947
får tänkas ingå en minskning av livsmedelsförbrukningen, främst i fråga
om importerade livsmedel, en viss ökning av bränsleförbrukningen, en ökning
av bostadskonsumtionen, motsvarande tillskottet av nya lägenheter,
samt en ökning av textilkonsumtionen, vilken ökning väsentligen tänkes gå
ut över förefintliga lager.

Efterfrågan.

Härmed har emellertid diskussionen redan förts in på frågan om relationen
mellan tillgång och efterfrågan på konsumtionsvaror. Mot en enligt
det föregående praktiskt taget oförändrad tillgång — mätt i 1947 års medelpriser
— står en i pengar räknat ökad efterfrågan. Sålunda uppskattas
enligt det föregående barnbidragen, de höjda folkpensionerna och sänkningarna
i den direkta beskattningen komma att höja konsumenternas inkomster
med 1 000 milj. kr. Efter avdrag av skatt och sparande å denna inkomststegring
har av detta belopp 800 milj. kr. antagits komma att användas för konsumtionsändamål.
Det förefaller därvid som om särskilt barnbidragen i icke
ringa utsträckning givit upphov till en ökad efterfrågan på beklädnadsvaror.

Härtill kommer den stegring av löntagarnas och jordbrukarnas inkomster,
som redovisats i föregående kapitel, och som där beräknats uppgå till cirka
10 % mellan 1947 och 1948. Detta betyder ett inkomsttillskott å nära 1,5
miljarder kronor. Frånräknas direkta skatter och sparande kan denna inkomstökning
A''äntas föranleda en ökning av konsumtionsefterfrågan med
omkring 1 miljard kronor. Svårare att bedöma är utvecklingen av den konsumtionsefterfrågan
som härflyter ur kapitalinkomster samt ur företagarinkomster
utanför jordbruket. Denna förutsättes tills vidare förbli oförändrad.
1 2

Mot en i stort sett oförändrad tillgång å konsumtionsvaror skulle i så fall
komma att stå en med ca 1 800 milj. kronor ökad efterfrågan. Den i pengar
uttryckta konsumtionsvaruefterfrågan skulle sålunda under 1948 vara om 1

Såsom framgår av följande avsnitt kommer dock denna stegring av den i pengar uttryckta
efterfrågan att konkurrera med andra efterfrågestegringar, varför förskjutningarna i konsumtionen
mellan olika grupper i realiteten komma att utfalla något annorlunda än som här framställts.

2 De i kalkylen intagna siffrorna för ä ena sidan löneutgiftsökningen (omkr. 900 milj. för privata
företag) och å andra sidan bruttoinkomstökningen genom produktions- och prisstegring
innebära ungefär oförändrad företagsvinst, bortsett från ökningen för jordbruket. Härtill kommer
emellertid å ena sidan vinstökningar genom prisstegring på investeringsvaror, å andra sidan
höjda skatter på bolagsvinster samt större inkomster och förmögenheter. Man skulle därför kunna
räkna med grovt taget oförändrad penninginkomst för företagsägare utanför jordbruket. Det är
klart att man med hänsyn till alla statistiska och begreppsmässiga osäkerhetsmarginaler, som i
detta sammanhang föreligga, måste betrakta detta omdöme som ytterst ungefärligt. Förhållandena
skifta dessutom starkt. För exportindustrien torde sålunda en avsevärd vinstökning inträda
på grund av prisstegring utomlands medan däremot importhandel och därmed sammanhängande
produktion utsattes för vinstminskning genom minskad omsättning; lönestegringarna torde också
ge upphov till vinstminskning på områden som effektivt kunna behärskas av priskontrollen.

Någon förändring i företagarnas konsumtionsvaruefterfrågan har inte heller antagits ske. Ett
antagande, att de i stiillet med hjälp av sparandeminskning eller kapitalförtäring bibehålla sin
reala konsumtionsstandard trots den höjda prisnivån, vore givetvis lika rimligt. Del skulle betyda
100 å 200 milj. kr. mer på efterfrågesidan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kring 11 % större (16 000 + 1 800 milj.) än motsvarande tillgång, om denna
uttryckes i 1947 års medelpriser.

En del av denna skillnad har emellertid redan utjämnats och kommer att
utjämnas1 på grund av prisstegringar, som kommer till stånd av delvis andra
anledningar än den nu aktuella bristen på samhällsekonomisk balans.

För det första måste man räkna med den prisstegring i förhållande till
medeltalet 1947, som redan inträtt. I mars 1948 låg riksbankens konsumtionsprisindex
(generalindex med avdrag för indirekta skatter och med tilllägg
för subventioner) 3,4 % över genomsnittet för 1947. Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex utan direkta skatter tyder närmast på en något större
uppgång (4,5 % från medeltalet 1947 till mars 1948), men påverkas av avvecklingen
av livsmedelsrabatterna. Väljer man siffran 3 % såsom mått på
den redan inträffade prisstegringen, skulle det i det föregående kalkylerade
tillgångsvärdet i den privata konsumtionsbudgeten för 1948 få höjas med omkring
500 milj. kr., varigenom den angivna spänningen skulle reduceras till
1 300 milj. kr.

För det andra måste tillgångsvärdet ytterligare höjas på grund av att den
förutsedda spänningen föranlett beslut och förslag om ett antal nya eller
höjda indirekta skatter på mera umbärlig konsumtion. Dessa skatter äro avsedda
alt öka statsverkets inkomster under budgetåret 1948/49 med omkring
500 milj. kr. Då de emellertid införts först successivt under 1948, kan
den totala avkastningen under innevarande kalenderår icke förväntas överstiga
avkastningen under föregånde år — vilken i första kapitlet ovan något
reducerats med hänsyn till eftersläpande inleveranser av på 1946 belöpande
omsättningsskatt — med mera än omkring 300 milj. kr. Hänsyn
måste vidare tagas till att hela detta belopp icke kommer att direkt drabba
konsumtionen. Särskilt bensinskatten kommer att till en del falla på transporter
för byggen och anläggningsarbeten. — Enligt en i anslutning till statsverkspropositionen
gjord beräkning väntades totalbeloppet av subventioner
under 1948 komma att nedgå med 70 ä 80 milj. kr. i förhållande till föregående
år, främst i anledning av livsmedelsrabatteringens upphörande vid
årsskiftet. Därvid förutsattes även, att de i fjol införda missväxtsubventionerna
för jordbruket skulle avvecklas den 1 september 1948. Emellertid ha
vissa subventioner beräknats tillkomma eller återupptagas för 1948/49 dels
på jordbrukets område, dels för vissa andra varor (bomull, hudar, bränsle).
Av det beräknade totalbeloppet om 170 å 180 milj. kr. för dessa subventioner
kan 70 å 80 milj. kr. komma att belöpa sig på kalenderåret 1948. Samtliga
subventioner skulle i så fall komma att uppgå till ungefär samma belopp under
innevarande år som under det föregående. De på konsumtionen belöpande
indirekta skatterna minus subventionerna kunna därför innevarande
år uppskattas till högst 250 milj. kr. mera än föregående år. Den nyssnämnda
spänningen mellan tillgång och efterfrågan om 1 300 milj. kr. reduceras
härigenom till 1 050 milj. kr.

Man måste ytterligare räkna med vissa prisstegringar, som föranledas av
redan inträffade kostnadsstegringar. Den senaste jordbruksuppgörelsen
medför — trots subventioneringen — vissa kostnadsökningar för konsumenterna.
Importprisstegringen måste i viss mån påverka den inhemska
prisnivån. Det är emellertid synnerligen svårt att bedöma storleken och tidpunkten
för sådana prishöjningar. Den med statstjänstemännen nyligen
träffade uppgörelsen om viss bindning av lönerna torde komma att föranleda
en stram prispolitik. Med hänsyn härtill antagas de ytterligare pris 1

Härvid bortses till en början från att denna partiella >utjämning) skapar nya spänningar,
som lätt medföra ny brist på balans. Jfr efterföljande kapitel.

Kungl. Mapts proposition nr 286.

stegringarna under året komina att begränsas till vad som motsvarar en
höjning av konsumtionsvärdet med 200 miljoner kronor. Dessa få delvis
antagas beröra umbärlig konsumtion och skulle sålunda icke helt träffa indexvarorna.
Den här angivna prisstegringen svarar närmast mot förutsättningen
om i stort sett oförändrade företagsvinster utanför jordbruket.

Den ovan omtalade spänningen mellan tillgång och efterfrågan på konsumtionsvaror
skulle härigenom reduceras till omkring 850 milj. kr. Av
skäl som i fortsättningen skola närmare redovisas, måste åtminstone större
delen av detta belopp anses ligga inom felgränsen för kalkylen. Skulle en
eventuell missvisning i beräkningen gå i gynnsam riktning vore detta liktydigt
med att de prisstegringar, som nu kunna förutses på grund av indirekta
skatter, importprisförändringar, kostnadsstegringar och den senaste
jordbruksuppgörelsen m. in., skulle vara tillräckliga för att höja tillgångsvärdet''
i konsumtionsbudgeten till nära nog samma belopp som ovan beräknats
för efterfrågan. Men även i detta gynnsamma fall är det sannolikt, att
inflationsverkningar av olika slag tendera att ytterligare stärka de inflationsdrivande
krafterna, bl. a. genom att prisstegringarna kunna ge anledning
till fortsatta höjningar i kostnader, inkomster och köpkraft, och sålunda
skapa en ny brist på balans. I följande kapitel om den samhällsekonomiska
balansen blir det anledning att närmare utveckla dessa och andra reservationer
till de anförda beräkningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

8. Den samhällsekonomiska balansen.

I föregående kapitel har medtagits en summering av den totala tillgången
och efterfrågan under 1948, varvid eu spänning ådagalagts, som där närmast
lokaliserats till konsumtionen. Man kan också helt allmänt konstatera,
att den totala efterfrågan för privat och offentlig investering och privat
och offentlig konsumtion tenderar att överstiga den totala tillgången på
varor och tjänster inom landet. Eftersom den senare i sista hand dock utgör
en fysisk gräns för den efterfrågan, som kan bli realiserad, måste spänningen
ge upphov till en serie anpassningsreaktioner, varigenom investeringar
och/eller konsumtion bli mindre än som planerats, d. v. s. investeringarna
minskas resp. sparandet ökas. En begränsning kan härvidlag komma
till stånd bl. a. genom den prisstegring, som utlöses, genom direkt brist
på efterfrågade varor — varvid särskilt vissa nyckelprodukter kunna komma
i fråga — eller genom direkta eller indirekta regleringar. En kalkyl av
den totala balansen kan i detta sammanhang ha värde som en kontroll på
huruvida redan vidtagna åtgärder kunna anses vara tillräckliga för att åstadkomma
en tillfredsställande jämvikt. När detta som den föregående kalkylen
visat icke är fallet, måste analysen fortsätta med att gå in på de återverkningar,
som bristen på balans utövar på olika delar av näringslivet. I
det sammanhanget torde det även vara motiverat att något beröra de osäkerhets-
och riskmarginaler, som i övrigt vidlåda dessa beräkningar.

Det har framgått av den föregående framställningen, att den största förändringen
på tillgångssidan jämfört med föregående år är att förvänta i
fråga om utrikeshandeln, främst importen. Sedan denna under 1947 nått
sådan omfattning, att ett importöverskott uppstått, vilket medfört en stark
uttömning av våra valutareserver, måste för 1948 en bättre balans i betalningarna
med utlandet eftersträvas. Detta innebär, att exporten blir avgörande
för importens storlek.

Omfattningen av 1948 års export påverkas av förhållanden såväl inom
Sverige som i andra länder. En sådan spänning mellan tillgång och efterfrågan
inom landet, som i det föregående påvisats, hämmar på olika vägar
exporten. Den i andra kapitlet redovisade exportprognosen förutsätter viss
ökning av de utförda kvantiteterna trävaror, pappersmassa och papper. Beträffande
trävarorna kommer som i tredje kapitlet nämnts årets försågningar
att väsentligt understiga föregående års på grund av vinterns begränsade
timmerfångst. Skall likväl en större kvantitet än 1947 kunna exporteras,
måste en kraftig begränsning av den inhemska förbrukningen äga
rum. Detta förhållande utgör ett fristående motiv för en nedskärning av den
byggnads- och anläggningsverksamhet, som faller under byggnadsregleringen,
och speciellt av sådan byggnadsverksamhet som medför stor åtgång
av trävaror. — Beträffande pappersmassa och papper ha särskilda
regleringsåtgärder vidtagits för att nedbringa den inhemska förbrukningen.

Även i fråga om en betydande del av den övriga exporten föreligger en
direkt konkurrens mellan inhemska och utländska köpare. Detta gäller i
hög grad i fråga om stål och verkstadsprodukter, där dock långfristiga leveranskontrakt
i viss mån binda leveransernas inriktning. Här ifrågavarande
näringsgrenars leveransförmåga i förhållande till utlandet påverkas emellertid
också i ett annat avseende av det ekonomiska läget inom landet, näm -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

ligen av konkurrensen om arbetskraften. Under de senaste åren ha nämligen
både järnbrukens och verkstädernas kapacitetsutnyttjande och produktion
främst bestämts av arbetskraftstillgången, vilken i sin tur närmast
varierat med sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten.
Som påvisats i arbetsmarknadskapitlet har industrien — och särskilt
järnbruk och verkstäder — härigenom kommit att erhålla en säsongmässig
variation i sin verksamhet med hög sysselsättning och produktion
under vintermånaderna, då byggnads- och anläggningsverksamheten är begränsad.

Under de senaste åren har företagens leveransförmåga varit den för exportens
omfattning främst bestämmande faktorn. Åtskilliga tecken tyda på
att detta tillstånd nu håller på att förändras. Exportförsäljningarna ha börjat
röna motstånd från köparnas sida. I fråga om sådana exportvaror, som
framstå som nödvändiga för återuppbyggnaden i Europa, föreligger väl icke
svårighet att vinna avsättning för de kvantiteter, som vi förmå leverera.
Importen till de med betalningssvårigheter kämpande länderna av sådana
varor åter, vilka icke framstå som oundgängligen nödvändiga i deras nuvarande
läge, hämmas alltmera av skärpta importrestriktioner. Efter fjolårets
betydande exportprisstegringar har takten i exportprisutvecklingen saktat av.

Importens storlek och sammansättning påverkas förutom av här nämnda
omständigheter främst av leveransförmågan i andra länder och av prisutvecklingen.
Särskilt skall i detta sammanhang understrykas den osäkerhet
beträffande importprisutvecklingen, som berördes i andra kapitlet ovan.
Prisutvecklingen på världsmarknaden har under de senaste månaderna
haft en stigande tendens. Om denna fortsätter, måste den medföra, att vi
inom ramen för samma importvärde komma att erhålla en mindre varukvantitet
än som tidigare räknats med. Med en stark spänning mellan tillgång
och efterfrågan inom landet kan man heller inte räkna med att den
internationella prisstegringen skall utlösa en sådan reaktion från köparnas
sida, som skulle kunna vara ägnad att minska trycket på importregleringen.

På utrikeshandelns område föreligga sålunda vissa faktorer, som verka
i ogynnsam riktning och tendera att framkalla en ytterligare begränsning
av importvolymen. Mot en sådan försämring finnas dock vissa buffertar,
som i detta sammanhang kunna utgöra motiv till stöd för den kalkyl som
ovan anförts. Importen under 1948 påverkas nämligen av redan tidigare
träffade leveransavtal, en eftersläpning från föregående år och i vissa fall
redan fullgjorda likvider. Som redan framhållits finnas i flertalet betalningsavtal
s. k. swing funds, som i första hand uppfånga brister i betalningsbalansen.
Därtill kan ytterligare visst kreditutnyttjande ävensom återbetalningar
av krediter komma i fråga.

Uppskattningen av det totala produktionsresultatet inom landet måste
anses väsentligt osäkrare än beräkningarna rörande utrikeshandeln. I fråga
om bruttonationalproduktens storlek kan t. o. in. i efterhand endast ganska
ungefärliga beräkningar göras. I den försörjningsbalans för åren 1938/39,
1946 och 1947, som återgivits i det första kapitlet ovan har bruttonationalprodukten
närmast framkommit som ett resultat av kalkyler rörande övriga
poster i balansen, d. v. s. på indirekt väg. Omdömena rörande förändringen
mellan ifrågavarande år av bruttonationalproduktens volym ha även måst
ges en mycket försiktig formulering. När det gäller att förutsäga utvecklingen
under 1948 är man hänvisad till att grunda sin uppfattning på tidigare
erfarenhet och på osäkra uppskattningar rörande effekten av kända
förändringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

»Under mellankrigsperioden steg den reala nationalinkomsten — effekten
av förändringar i penningvärde är därvid eliminerad —• med drygt 3 %
per år. Mellan 1929 och 1939 undergick nationalinkomsten en stegring med
omkring 40 %. Det bör härvid observeras, att befolkningen i de produktiva
åldrarna under dessa perioder steg i relativt hastigt tempo. Man finner, att
den reala nationalinkomsten per individ i produktiv ålder steg med 25 %
under 30-talet eller med 2,3 % per år» (Meddelanden från konjunkturinstitutet.
Ser. B: 6 s. 35. Jfr även d:o Ser. B: 5).

I en mera långsiktig prognos skulle det kunna vara rimligt att räkna
med en sådan genomsnittlig produktivitetsstegring. En bedömning på kortare
sikt ställer sig svårare. I och för sig skulle en starkare produktivitetsstegring
under de första efterkrigsåren kunna framstå som naturlig. Krigsårens
produktivitetssänkande ersättningshushållning — vedbränsle m. m.
— kunde på ett par år i huvudsak avvecklas, en stor införsel utifrån av
olika varor ägde rum och investeringsverksamheten var livlig. Vissa produktivitetssänkande
faktorer torde dock samtidigt ha varit verksamma,
främst sammanhängande med ojämnheter i tillförseln av förnödenheter och
med överrörligheten på arbetsmarknaden. Mellan 1943 och 1946 steg den
industriella produktionen per timme med drygt 6 %. Industriförbundets
produktionsindex visar en ytterligare stegring med cirka 2 % mellan 1946
och 1947.

Den i föregående kapitel anförda prognosen innebär att man för 1948
räknat med en total produktivitetsstegring med 1—2 % i jämförelse med
1947, vilken dock delvis motväges av de sekundära verkningarna av fjolårets
missväxt och av de inskränkningar i produktionen under början av
året som sammanhängt med kraftransoneringen. (Jfr även Meddelanden
från konjunkturinstitutet. Ser. A: 15). Det ovan anförda torde karakterisera
graden av osäkerhet i den gjorda uppskattningen. I förbigående må dock
antecknas att den överensstämmelse, som i föregående kapitel nåddes mellan
en direkt och en indirekt kalkyl rörande den möjliga reala konsumtionen
under 1948 — vilka båda kalkyler i huvudsak äro av varandra oberoende
— utgör ett visst stöd för det använda produktivitetsantagandets rimlighet.

Stor vikt måste i detta sammanhang tillmätas den effekt, som bristen på
balans kan komma att utöva på produktiviteten. En depression kan visserligen
medföra skärpt konkurrens, som tvingar företagarna till rationaliseringsåtgärder.
Samtidigt innebär den dock ett ofullständigt utnyttjande av
förefintliga produktionsresurser i fråga om arbetskraft och anläggningar.
En förlängd depression, en stagnerande hushållning, bjuder på längre sikt
på mindre framstegsmöjligheter än en expanderande. En jämförelse mellan
erfarenheterna från olika länder under 1930-talet är härvid belysande. Det
har konstaterats1, att en betydande produktivitetsstegring ägde rum i länder
som Sverige och England, som hade ett konjunkturuppsving under
30-talet, medan utvecklingen var väsentligt ogynnsammare i de mera stagnerande
länderna som Frankrike och Förenta staterna. Både på kortare och
längre sikt synes därför det bästa produktionsresultatet uppnås, om betingelser
skapas för en god sysselsättning.

Med stigande sysselsättning nås emellertid vid ett visst läge ett optimum.
Om konjunkturen pressas därutöver, uppkomma tendenser till desorganisation,
som sänka produktiviteten. En överfull sysselsättning leder sålunda
till en överrörlighet hos arbetskraften och till svårigheter att rekrytera erfor 1

Jfr t. ex. Svennilson—Waldenström, Till frågan om det industriella framåtskridandet. Stockholm
1942.

Kunpl. Maj:ts proposition nr 286.

derlig arbetskraft till verksamhetsområden, vilkas arbetsresultat kunna vara
av stor betydelse för produktionen på andra områden. Det svenska näringslivet
har under de senaste åren befunnit sig i ett sådant tillstånd av överfull
sysselsättning. Byggnadstiden har förlängts på grund av långa väntetider för
olika material. Produktionen har stoppats upp på olika punkter av samma
anledning. Arbetskraften har visat en hög rörlighet och dragits från t. ex.
större företag inom industrien och till byggnadsverksamhet och diverse servicenäringar.
Inom handelsdepartementet hösten 1947 företagna undersökningar
ha givit en mångfald exempel på sådana av den rådande bristen på
jämvikt framkallade olägenheter för produktionen. Dessa produktionsrubbningar
äro dock på intet sätt av samma storleksordning som effekten av en
depression sådan som den i början av 1930-talet.

Det här anförda ger anledning till ett mycket starkt understrykande av
att en eventuell ökning av produktionsresultatet under innevarande år i
hög grad är beroende av, i vilken utsträckning en sådan överspänning, som
framför allt präglade arbetsmarknaden under sommarhalvåret 1947, kan
undvikas. Den säsongmässiga inskränkningen av byggnads- och anläggningsverksamheten
vintern 1947/48, det under samma tid tillämpade stoppet
"för byggnadstillståndsgivningen, den av elektricitetsransoneringen föranledda
begränsningen inom vissa industrier in. in. ha under den gångna
vintern medfört ett bättre balanserat arbetsmarknadsläge. Som angivits i
ett föregående kapitel beräknas investeringsbegränsningen under innevarande
år komma att medföra en något lägre sysselsättning inom byggnadsoch
anläggningsverksamhet sommaren 1948 än sommaren 1947.

I detta sammanhang bör nämnas en sannolikt viktig men till sin storlek
obestämbar faktor, nämligen variationerna i mängden av varor under arbete.
Till följd av varubrist och överskottsefterfrågan har nämligen inom
vissa delar av produktionen framträtt ett desorganisationsfenomen, som tar
sig uttryck däri, att stora mängder varor icke kunna fullständigt färdigproduceras,
emedan vissa delar fattas. Dessa flaskhalsar i tillverkningen
kunna även minska arbetets produktivitet. Denna icke sällan framträdande
onormalt stora anhopning av varor under arbete inom olika stadier av produktionsprocessen
utgör givetvis en belastning för samhällsekonomien. En
sådan belastning fanns emellertid redan under 1947. Endast om denna typ
av lagerhållning skulle öka i hastigare takt än under 1947, skulle man här
ha en minuspost i balansen, till vilken hänsyn icke tagits i föreliggande beräkning.
Skulle den återigen upphörn att öka eller öka i långsammare takt
än under 1947, vore detta liktydigt med att för ändamålet toges i anspråk
mindre produktivkrafter än under föregående år. En ännu större — och i
kalkylen obeaktad — vinst i förhållande till 1947 skulle framträda, om en
direkt minskning i denna typ av lagerhållning inträdde.

Mot den samlade tillgången står den efterfrågan, som kommer från privat
och offentlig investeringsverksamhet och privat och offentlig konsumtion.

Bristen på balans bär i föregående kapitel huvudsakligen lokaliserats till
konsumtionen. I verkligheten berör dock efterfrågetrycket hela hushållningen;
till de mest framträdande dragen i utvecklingen hör den växelverkan
som förekommer mellan förändringarna inom bl. a. utrikeshandeln, investeringarna
och konsumtionen. Ur framställningssynpunkt är emellertid den
använda metodiken i flera hänseenden lämplig. Det låter sig nämligen icke
göra att på investeringsområdet verkställa en analys av balansen mellan tillgång
och i pengar uttryckt efterfrågan, motsvarande den som ovan utförts
för konsumtionsområdet, enär investeringsefterfrågan är beroende av utvecklingen
på penning- och kapitalmarknaden. Företagen kunna nämligen
öka sina möjligheter att investera genom att taga kreditinstituten i anspråk

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

eller genom att utnyttja sina reserver av likvida medel. Investeringsefterfrågan
är härigenom på ett annat sätt än konsumtionsefterfrågan obestämd i
törhållande till utvecklingen av de löpande inkomsterna, även om samma
faktorer kunna i begränsad omfattning göra sig gällande som på detta senare
område. Man kan endast konstatera, att å ena sidan investeringsbenägenheten
överstiger de reala resurserna för investeringar, men att å andra
sidan efterfrågan hålles tillbaka genom investeringskontrollen.

Vidare föreligga svårigheter att på kort sikt utan alltför hårda tvångsåtgärder
åstadkomma större förändringar i den totala förbrukningens fordelning
mellan investeringar och konsumtion genom att överföra produktivkrafter
från det ena användningsområdet till det andra. Likväl förekommer
en betydelsefull konkurrens om produktivkrafter mellan de två områdena.
Särskilt gäller detta den arbetskraft som träder ut på arbetsmarknaden
eller som går från jordbruket till stadsnäringarna. Övergång från kapitalvaruindustrier
till serviceyrken har också kunnat konstateras. En överföring
av produktivkrafter kan även äga rum via utrikeshandeln, t. ex. genom
export av investeringsvaror i utbyte mot import av konsumtionsvaror.
En avvägning mellan produktion för investerings- och för konsumtionsändamål
blir därför nödvändig i syfte att återställa den samhällsekonomiska
balansen. Under senare år ha investeringarna svarat för en större
del av den totala förbrukningen än vad som varit fallet under förkrigsåren,
och de ha därför otvivelaktigt från början bidragit till de nuvarande
inflationstendensernas framträdande. Under 1948 bli investeringarna märkbart
mindre än under 1947, medan konsumtionen synes i huvudsak kunna
upprätthållas på detta års nivå. Att nu driva investeringsbegränsningen
inom byggnad sregleringens ram väsentligt längre än vad som skett har icke
ansetts lämpligt med hänsyn till de stora och viktiga eftersatta behoven
exempelvis i fråga om bostäder, sjukhus, skolor, vägförbättringar, kraftverk
samt produktionsutrustning för industri, jordbruk och handel. Detta
gäller i desto högre grad, eftersom en mera omfattande sådan investeringsbegränsning
skulle komma att drabba flera slag av särskilt angelägna investeringar,
som ligga inom ramen för en redan starkt restriktiv offentlig
kontroll, medan det av kontrolltekniska skäl skulle vara svårt att hålla tillbaka
annan investeringsverksamhet av ofta mindre angelägen natur.

Lagren intaga en mellanställning mellan investeringar och konsumtion.
En lagerökning är sålunda att betrakta som en investering och kan eftersträvas
av samma motiv som en investering i byggnader eller maskiner. I
föregående kapitel har hypotetiskt räknats med någon lagerminskning under
1948. Dels bygga nämligen uppgjorda för sörjningsplaner på att lagren
av vissa råvaror i någon utsträckning komma att anlitas under året. I dessa
fall framstår ett utnyttjande av lagren för produktionens uppehållande som
så angeläget även för de berörda företagen, att den förutsedda utvecklingen
sannolikt också kommer till stånd. Dels har det räknats med att de under
förra året väsentligt ökade lagren av textilvaror inom handeln under 1948
komma att i viss utsträckning minska. Det har förutsetts, att tillförseln av
textilvaror genom produktion och import kommer att ungefär motsvara
volymen av försäljningarna till konsumenterna under år 1947 och att en
viss ökning av efterfrågan kommer att tillgodoses ur vid årets början befintliga
lager. Här har det resonemanget förts, att handelns intresse av att
öka omsättningen är så stort, att den kan väntas vara beredd att acceptera
viss lagerminskning i den mån försäljningarna tendera att få större omfattning
än vad som motsvarar tillförseln av nya varor.

Det måste emellertid understrykas, att lagerminskningen innebär en
motsvarande försämring av förutsättningarna för ett följande år. På många

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

områden äro lagren icke onormalt stora utan snarare små i förhållande till
omsättningen. Därest möjligheter därför förelåg, skulle snarast en tendens
till ytterligare ökning av lagren på åtskilliga håll göra sig gällande.

Näringslivets inställning till en ökning eller minskning av lagren är vidare
beroende av den allmänna ekonomiska balansen och särskilt av den
uppfattning om den sannolika prisutvecklingen, som denna ger upphov till.
Förväntningar om en allmän prisstegring kunna föranleda företagarna att
öka eller åtminstone hålla på sina lager. En förutsedd knapphet på råvaror
och förnödenheter kan även utgöra motiv för företagarna att i förtid skaffa
förråd och bidraga till att öka lagerhållningen.

En lagerminskning sådan som den, varmed i föregående kapitel räknats,
kan sägas medverka till att åstadkomma en balans inom det ekonomiska
systemet endast om den framstår som uttryck för en önskan från företagarnas
sida i den riktningen. Blir den ett icke avsett, av företagarna icke planerat,
resultat av utvecklingen, får den i stället betraktas som ett symtom
på en föreliggande brist på balans. Till övriga spänningar kommer i så fall
företagarnas önskan att vidmakthålla eller kanske öka sina lager å ena
sidan och å andra sidan de hinder för dem att fullfölja dessa önskningar,
som en i förhållande till den löpande efterfrågan otillräcklig varutillgång
innebär.

Sammanfattas den i det föregående verkställda analysen över spänningen
mellan tillgång och efterfrågan, erhålles följande tablå, vari förändringarna
från föregående år angivits i miljoner kronor.

Faktorer som öka efterfrågeöverskottet Milj. kr.

Minskning av importöverskottet............................... 1 400

Barnbidrag, höjda folkpensioner, skattesänkning................ 1 000

Ökning av löne- och jordbruksinkomster ...................... 1 500

Summa 3 900

Faktorer som minska ef terf rågeöverskottet

Produktionsökning .......................................... 300

Frivilligt sparande på folkpensioner och barnbidrag etc........... 200

Frivilligt sparande samt marginalskatt på höjningen av löne- och

jordbruksinkomster ........................................ 500

Upphörande av lagerökning1 .................................. 500

Minskade investeringar ...................................... 450

ökade indirekta skatter minus ökade subventioner.............. 250

Redan inträdd prisstegring på konsumtionsvaror................ 500

Ytterligare nu förutsedda prisstegringar motiverade av redan inträffade
kostnadsstegringar ................................... 200

Summa 2 900

Differens .................................................. 1 000

Som förut påpekats, äro felmarginalerna i dessa uppskattningar betydande.
Sålunda är t. ex. uppskattningen av det sparande, som inkomstökningarna
kunna föranleda mycket osäker. Sparandet ur barnbidrag, höjda folkpensioner
etc. har antagits vara så högt som 20 % eller omkring 200 miljoner
kronor. På de höjda löneinkomsterna har sparandet beräknats till
10 %, medan resten av avdragsposten på 500 miljoner kronor är att hänföra
till den preliminärskatt som dras av från den ökade inkomsten; denna
marginalskatt uppgår vid ett genomsnittligt inkomstläge av omkring 5 000

1 Under 1947 ökade lagren med 500 milj. kr. Om lagren under 1948 hållas oförändrade,
innebär detta en minskning av efterfrågan med detta belopp i förhållande till föregående år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kronor till närmare 25 %. Även om antagandena beträffande sparkvoten
äro osäkra skulle andra rimliga antaganden i detta avseende dock inte
åstadkomma mer avsevärd skillnad i totalkalkylen. En större felrisk ligger
däremot i möjligheten av en mera generell förändring i det totala sparandet.
Även i fråga om vissa större poster i sammanställningen äro felmarginalerna
avsevärda. Produktionsökningen har antagits uppgå till 15 2%.
För varje procentenhet, varmed den faktiska produktionen avviker från den
sålunda antagna volymen, framträder en skillnad gentemot kalkylen på
omkring 200 miljoner kronor.1 Vid en total konsumtion på drygt 16 miljarder
kronor betyder en procents fel i beräkningen av denna över 160 miljoner
kronor. Skulle de eventuella avvikelserna på båda sidorna av balansen icke
utjämna varandra utan i stället addera sig till varandra, kan det sammanlagda
felet i uppskattningen av spänningen mellan tillgång och efterfrågan
lätt uppgå till flera hundra miljoner kronor. Det bör vidare beaktas, att man
icke räknar med någon »glidning» av lönerna utöver vad som konstaterats
vid senaste statistiktillfälle (februari). Under sommaren förefaller emellertid
en fortsatt glidning i hög grad sannolik, även om den inte blir av samma
omfattning som under 1947. Den skulle lätt kunna medföra en fortsatt ökning
av lönesumman med 100 milj. kr. utöver vad som här beräknats. I kalkylerna
har man icke räknat med någon inkomstförändring för kapitalägare
eller företagare utanför jordbruket. Risker föreligga dock för sådana prisstegringar,
vilka medföra en höjning av företagarinkomsterna, som delvis
kan taga sig uttryck i ytterligare ökad efterfrågan. Denna fara är särskilt
framträdande på de områden, där priskontrollen av rent tekniska skäl har
svårigheter att nå full effektivitet. Det bör inte heller förbises, att vissa redan
inträdda dolda prisstegringar å ena sidan kunna ha »sugit upp» ett något
större efterfrågeöverskott, än som här förutsatts, men i så fall å andra sidan
kunna ha gett anledning till höjda företagarinkomster. På mera lättkontrollerbara
prisområden är det emellertid möjligt, att företagarna icke fått
full kompensation för inträffade löneförhöjningar och att deras inkomster
av denna anledning reducerats. Även importkontrollen och en därav orsakad
begränsning i omsättningen kan i många fall ha verkat minskande på företagarinkomsterna.

De i sammanställningen ovan angivna efterfrågeminskande faktorerna äro
av i viss mån olika karaktär. En del av dem kunna utan vidare anses motverka
inflationstrycket, medan andra åter i sin tur äro ägnade att skärpa
de ekonomiska spänningarna.

Till den förra kategorien hör i första hand produktionsökningen. Även
sparandet och den direkta beskattningen medverka till att minska spänningarna.

Avbrytandet av förra årets lagerökningar torde kunna anses som i stort
sett oskadligt, även om man ännu på åtskilliga områden skulle ha behov av
ökade lager för produktionens obehindrade bedrivande. Minskningen av investeringarna
innebär i viss mån endast ett uppskjutande av i och för sig
angelägna investeringsbehov.

De ökade indirekta skatterna, redan inträffade prisstegringar och sådana
ytterligare prisstegringar, som grunda sig på inträffade kostnadsstegringar,
minska visserligen i första hand den reala konsumtionen. De innebära emellertid
en avlastning av efterfrågetrycket endast om de inte i andra hand
utlösa krav på ytterligare inkomststegringar eller föranleda konsumenterna

1 En större produktionsökning måste dock medföra en starkare inkomstökning än som här
förutsatts, antingen genom att lönetagarnas inkomster stiga på grund av höjda ackordsförtjänster
eller genom vinstökning för företagarna. En viss efterfrågeökning skulle i så fall uppväga
en del av produktivitetsstegringen.

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

att söka hålla uppe sin reala standard genom minskat sparande eller anlitande
av reserver.

I sammanställningen har upptagits en skillnad på 1 000 miljoner kronor.
Under årets lopp måste även denna på ett eller annat sätt komma att utjämnas.
Det kan komma att ske genom en lagerminskning, genom ytterligare
prisstegring eller genom ett sparande, som kanske framtvingas av en uppkommande1
brist på sådana varor, som konsumenterna vilja köpa. Trögheten
i konsumtionsvanorna är nämligen så stor, att konsumenter, som på grund
av varubrist inte kunna erhålla vad de i första hand önska, icke sällan underlåta
att omedelbart utnyttja sina tillgångar för tillgodoseende av andra
behov. Ett sparande av denna typ har under krigsåren förekommit i tämligen
stor omfattning.

I föregående kapitel har en viss lagerminskning — av storleksordningen
200 milj. kr., räknad i detalj handelspriser, motsvarande omkring 7, av lagerökningen
under 1947 — hypotetiskt medräknats. Tages hänsyn till en
sådan lagerminskning, blir differensen omkring 800 milj. kr. eller av den
storleksordning, som redan angavs i slutet av föregående kapitel1. Detta
motsvarar ca 5 % av det totala konsumtionsvärdet. Lagerhållningen, särskilt
inom detaljhandeln, utgör en buffert och det är omöjligt att avgöra huruvida
inte en starkare nedgång kan komma att bli ett resultat av årets utveckling.

Det bör understrykas, att det icke skulle inträda någon jämvikt, om
det kvarstående efterfrågeöverskottet finge ta sig uttryck i prisstegring. Prisstegringar
kunna visserligen uppsuga det primärt konstaterade efterfrågeöverskottet,
men samtidigt tendera de att skapa nya »sekundära» överskott.
Detta gäller i desto högre grad, eftersom särskilt en prisstegring, som enbart
vållas av efterfrågeöverskott i första hand skulle medföra en stegring
av företagarinkomsterna och därmed skapa ytterligare motiv för krav på
höjda löner, vilka krav i sin tur skulle kunna tagas till intäkt för anspråk
på ytterligare stegrade jordbrukarinkomster.

Däremot kan en pris- och inkomststabilisering, av den art som förutsatts
i den nya uppgörelsen med statstjänstemännen, bryta förväntningarna om
en inflatorisk utveckling. Eu stabilisering bör därigenom påverka företagarnas
dispositioner i fråga om investeringar och lagerhållning i en för den
ekonomiska balansen gynnsam riktning. Den bör även skapa förutsättningar
för ett ökat frivilligt sparande.

De verkställda kalkylerna måste med nödvändighet vara behäftade med
en betydande grad av osäkerhet. Att en avsevärd spänning mellan den totala
tillgången och efterfrågan på varor och tjänster för närvarande föreligger,
är dock obestridligt. Ett flertal åtgärder ha vidtagits för att minska denna
brist på balans i det ekonomiska livet. De viktigaste av dessa äro överbalanseringen
av budgeten genom nya indirekta skatter och en begränsning av
investeringarna. Verkningarna härav ha i den föreliggande översikten analyserats.
Härtill kommer steriliseringen av bolagsvinsterna och kreditrestriktionerna,
vilka verka återhållande på investeringarna. För priskontrollen
utarbetas f. n. nya direktiv.

Även sedan dessa åtgärder vidtagits, torde en betydande spänning kvarstå.
På vilket eller vilka sätt denna spänning kommer till uttryck, kan för
närvarande icke med säkerhet bedömas. Den fortsatta utvecklingen måste
dock följas med uppmärksamhet och förberedelser för eventuellt erforder -

1 Beroende på några här företagna avrundningar samt på en mindre ökning i den offentliga
konsumtionen, som icke beaktats i ovanstående text, är den sist anförda siffran något lägre än
den å sid. 615 angivna (850 milj. kr.).

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

liga ytterligare åtgärder vidtagas. Innebörden i en politik, som syftar till
upprätthållande av en samhällsekonomisk balans, måste därvid vara en
stabilisering av inkomsterna, en ökning av produktion och sparande och en
begränsning av mindre angelägen investering och konsumtion.

Synpunkter på 1949.

Diskussionen skulle vara ofullständig, om icke också åtminstone vissa
synpunkter anfördes beträffande utsikterna för 1949.

Någon mera ingående analys av produktionsförutsättningarna för det följande
året kan dock icke komma i fråga. Den bästa gissning, som för närvarande
kan göras, är att en viss ytterligare produktivitetsstegring, innebärande
en produktionsökning å några hundra miljoner kr. skulle vara möjlig.
Beträffande utrikeshandeln föreligger något bättre underlag för ett omdöme.
Sålunda synes man kunna riskera, att landets likvida fordringar gentemot
utlandet under 1948 ytterligare pressas samman. Samtidigt kan den
under innevarande år försämrade försörjningen i fråga om järn och timmer
återverka på exportförutsättningarna nästa år. Möjligen kunna sådana oförmånliga
verkningar dock delvis neutraliseras genom att det i andra hänseenden
framträder en tendens till produktivitetsökning även inom exportindustrierna.
Mycket beror dessutom på utvecklingen av förhållandet mellan
export- och importpriser under 1949. Sammanfattningsvis torde man
dock få säga, att det föreligger avsevärd risk, efter vad man nu kan bedöma,
för att våra inkomster av handelsutbytet med utlandet utvecklas på sådant
sätt, att en fortsatt valutautströmning under 1948 framtvingar ytterligare
begränsning av vår import under 1949.

En lagerminskning under 1948 skulle försämra vårt läge under följande
år. Det är bl. a. att märka, att genomslagskraften av ett visst köpkraftsöverskott
måste bli större, i den mån som lagren äro mindre — ända tills
man kommit till den gräns, där konsumenterna avstå från att begagna hela
sin köpkraft därför att de inte kunna få de varor de vilja ha och samtidigt
hoppas, att det skall bli bättre tillgång på varor längre fram. En minskad
lagertillgång tenderar också att försämra produktiviteten inom näringslivet.

Den skärpta investeringsregleringen under 1948 innebär i många fall
ett uppskov med i och för sig angelägna arbeten. Den investeringsbudget,
som uppgjorts för 1948, förutsätter vidare, att ett relativt betydande tillskott
av bostäder detta år skall vinnas genom utnyttjande av den onormalt stora
volymen av under byggnad varande lägenheter. Detta är liktydigt med att
ett lager av halvfärdiga produkter tas i anspråk. Men det innebär också,
att större kostnader ett följande år måste nedläggas, därest ett lika stort
bostadstillskott då skall erhållas. Nettotillskottet av hushåll blir emellertid
något mindre under 1949 än under 1948, varför det under nästa år erfordras
ett något mindre bostadstillskott för att förhindra att bostadsbristen
blir ytterligare skärpt.

Med utgångspunkt från vad som sålunda anförts rörande produktion, import,
lager och investeringar, synes man kunna dra den slutsatsen, att utrymmet
för en ökning av den totala reala konsumtionen också under följande
år kommer att bli mycket litet eller obefintligt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Inledning ............................................................ 1

1. Översikt över Sveriges ekonomi 1938/39, 1946 och 1947................ 2

2. Utrikeshandeln.................................................... 7

3. Produktion och varuförsörjning...................................... 14

4. Investeringar...................................................... 22

Utvecklingen 1945—1947. Investeringsverksamhetens nuvarande omfattning 22
Prognos för 1948 avseende investeringar utanför ramen av särskilda

byggnadstillstånd.............................................. 25

Investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet inom ramen
för särskilda byggnadstillstånd .................................. 27

5. Arbetsmarknaden.................................................. 35

Arbetskraftsbehovet.............................................. 35

Det aktuella arbetsmarknadsläget.................................. 38

Utsikterna för återstoden av 1948.................................. 39

6. Inkomstutvecklingen 1947 och 1948 ................................. 44

Antalet inkomsttagare............................................ 45

Inkomstutvecklingen.............................................. 48

Totala inkomstsummorna ......................................... 51

7. Konsumtion ...................................................... 54

Direkt beräkning av tillgången på vissa konsumtionsvaror............. 54

Indirekt beräkning av tillgången på konsumtionsvaror................ 58

Efterfrågan ..................................................... 61

8. Den samhällsekonomiska balansen................................... 64

Synpunkter på 1949 ............................................. 72

Föreliggande översikt över det ekonomiska läget 1948 har utarbetats inom
nationalbudgetdelegationen, i vilken statsrådet K. Kock är ordförande och som i
övrigt utgöres av statssekreterarna M. Lemne, A. Lundberg och R. Sterner, byråcheferna
Alf Johansson och Helmer Olsson samt fil. lic. G. Cederwall. Den sistnämnde
har närmast svarat för utformningen av kap. 2, 7 och 8. Som författare ha i övrigt
medverkat fil. lic. L. Lindberger (kap. 4), fil. lic. I. Ohlsson (kap. 1), sekr. G. Rehn
(kap. 5 och 6) samt kanslisekreterare E. Thuresson (kap. 3 och första avsnittet
av kap. 7). Därjämte ha bl. a. prof. I. Svennilson, byråchefen E. von Hofsten och
byråsekreterarna B. Gårdstedt och O. Pettersson medverkat. — Översikten kommer
även att publiceras av konjunkturinstitutet.

8 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.