Kungl. Maj:ts proposition nr 285

Proposition 1941:285

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.;
given Stockholms slott den 30 maj 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wikforss, Möller, Sköld, Eriksson,*.
Bergquist, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1941/42 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m.m.: avlöningar ett förslagsanslag
av 2,800,000 kronor (punkt 16),

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag
av 1,850,000 kronor (punkt 17) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering ett reservationsanslag av
18,000,000 kronor (punkt 18).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse dagtecknad den 2 maj 1941, inkommen till socialdepartementet
den 17 maj 1941, har statens arbetsmarknadskommission lämnat en redogörelse
för kommissionens verksamhet under år 1940 samt hemställt örn anvisande
av medel till verksamheten under budgetåret 1941/42.

Beträffande verksamheten anför kommissionen i huvudsak följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285.

1166 41

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Arbetsmarknadskommissionens redogörelse för arbetsmarknadsläge
och hjälpverksamhet.

En utförlig redogörelse för arbetsmarknadsläget under år 1940 till oell
med oktober månad lämnades i kommissionens skrivelse den 25 november
1940 angående medelsbeliovet för återstoden av budgetåret 1940/41.
Kommissionen lämnade sedermera en kompletterande redogörelse för utvecklingen
under årets två sista månader, vilken liksom förstnämnda redogörelse
återfinnes i Kungl. Maj:ts proposition nr 30 till 1941 års riksdag.
Den följande översikten begränsas därför i huvudsak till en redogörelse
för kommissionens verksamhet under året, varvid för att erhålla anknytning
till förut redovisade statistiska serier ett förhållandevis stort utrymme
ägnas åt hjälpverksamheten och de hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda hjälpsökande arbetslösa. Till belysande av utvecklingen på längre
sikt lämnas därvid i flertalet tabeller uppgifter även för tidigare år, vilka
dock endast undantagsvis kommenteras.

I. Arbetsförmedlings verksamheten.

Arbetsförmedlingens organisation. Den offentliga arbetsförmedlingen har
under år 1940 undergått betydelsefulla förändringar i organisatoriskt hänseende.

Enligt 1934 års arbetsförmedlingslag ålåg det landsting och städer utanför
landsting att för sina respektive områden anordna en arbetsförmedlingsanstalt
med ett huvudkontor och erforderligt antal avdelningskontor och
ombud. Socialstyrelsen var tillsynsmyndighet över arbetsförmedlingsanstal''terna.
Den direkta ledningen utövades av en styrelse, sammansatt av lika
antal representanter för arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen under
ordförandeskap av en i dessa intressen icke engagerad person.

Genom kriget blev läget på arbetsmarknaden sådant, att ändringar beträffande
såväl den hittillsvarande ledningen som organisationen av den
offentliga arbetsförmedlingen visade sig nödvändiga. Det kom att framstå
som ett önskemål att skapa ett centralt organ, som skulle ha till uppgift
att utöva en enhetlig ledning av arbetsförmedlingsverksamheten samt att
avgöra frågor örn fördelning och utnyttjande av tillgänglig arbetskraft.
Såsom ett ytterligare skäl för tillkomsten av ett dylikt organ framstod, att
genom ikraftträdandet den 31 december 1939 av lagen örn tjänsteplikt myndighet
måste förordnas att handha tillämpningen av lagen. Vidare borde
inrättas lokala organ underställda det centrala organets ledning, för att utföra
de uppgifter, som centralorganet överlämnade till dem.

För att tillgodose dessa behov ombildades genom Kungl. Maj:ts beslut
den 7 maj 1940 den förutvarande rådgivande arbetsmarknadskommissionen
till en kommission med administrativa befogenheter i statliga arbetsmarknads-
och arbetslöshetsfrågor. Genom kungörelse samma dag förordnade
Kungl. Maj:t, att den offentliga arbetsförmedlingen skulle från och med den
20 maj 1940 tills vidare stå under statlig ledning. Arbetsmarknadskommis -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 285,

siemen blev därvid även chefsmyndighet för arbetsförmedlingen. Såsom lokal
myndighet för biträde åt kommissionen i arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor
organiserades en länsarbetsnämnd i varje län; under dessa nämnder
sortera arbetsförmedlingarna. Länsarbetsnämnd består av ordförande
och två ledamöter med personliga ersättare, utsedda av Kungl. Majit. Såsom
verkställande tjänsteman har nämnden en av kommissionen utsedd länsarbetsdirektör,
i regel direktören för länets arbetsförmedlingsanstalt.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktioner (nr 326 och 328: 1940) är kommissionen
riksarbetsstyrelse och länsarbetsnämnd länsarbetsstyrelse enligt lagen den
30 december 1939 örn tjänsteplikt.

Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1940 inalles 29 huvudkontor,
144 avdelningskontor, 488 fasta ombud och 18 fristående sjömansförmedlingar.
Härtill komma cirka 600 tillfälliga och lokala arbetsförmedlingsombud.

Verksamheten under 1940. Ännu vid början av år 1940 hade den svenska
arbetsmarknaden endast i förhållandevis mindre grad fått känning av några
mera krisartade förändringar till följd av krigsutbrottet, och näringslivet
kunde arbeta under i stort sett lika gynnsamma förhållanden som förut.
Den sysselsättningsminskning, som uppstod inom sådana områden, som
icke kunde undgå att drabbas av de ökade svårigheterna för handel och
sjöfart, motvägdes av ett ökat behov av arbetskraft på andra områden, närmast
skogsbruket och den mekaniska verkstadsindustrin, varjämte de fortsatta
inkallelserna till militärtjänstgöring i sin mån höllö en annalkande
arbetslöshet tillbaka. Genom den totala handelsavspärrningen västerut inträdde
från april månad en successiv skärpning av läget på arbetsmarknaden
och en långsamt ökande arbetslöshet. Nu framträdde tydligare än förut
den starka motsättningen mellan å ena sidan områden med brist på arbetskraft
och å andra sidan områden med överskott på sådan. Huvudproblemet
blev att söka åstadkomma utjämning, varvid arbetsförmedlingarnas medverkan
påkallades i stor utsträckning.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under år
1931—1940 framgår av talj. 1.

Tat). 1. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1931-1940.

1 r	Hela verksamheten	Därav	vid manliga avdelningen
Ansök-ningar om arbete	Arbets- sökande personer	Lediga platser	Tillsätta platser	Ansök-ningar örn arbete	Arbets- sökande personer	Lediga platser	Tillsätta platser
1931 ..........	754,876	288.921	300,536	244,150	570,847	199,570	144,579	132,415
1932 ..........	1,251,904	412,158	257,031	219.191	1,048,850	310,882	123,632	117,235
1933 ..........	1,807,386	578,503	263,836	229,027	1,595,938	473,040	140,542	134,593
1934 ..........	1,498,287	473,221	312,486	257,123	1,305,443	382,660	167,900	156,299
1935 ..........	1,261,829	395,849	346,040	266,120	1,062,130	307,892	175,184	154,329
1936 ..........	1,053,290	338,243	401,298	301,414	834,695	241,963	204,467	174,071
1937 ..........	884,013	326,674	472,945	353,944	648,863	220,848	249,006	210,310
1938 ..........	927,132	347,451	474,096	360,606	658,633	231,647	236,061	203,038
1939 ..........	977,155	378,478	564,966	436,080	691,124	255,978	293,998	251,319
1940 ..........	1,153,164	476,349	634,676	509,897	784,317	315,114	379,958	315,301

4

Kungl. Majus proposition nr 285.

Antalet arbetssökande personer har stigit med inemot 100,000 sedan år
1939 och utgjorde 476,000. Av dessa voro 315,000 vid manliga avdelningen.
Antalet lediga platser steg under året från 565,000 till 635,000. Sammanlagda
antalet tillsatta platser utgjorde ungefär 510,000 mot 436,000 föregående
år, vilket innebär en ökning med 74,000 platser. I genomsnitt lia
42,500 platser tillsatts per månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar
till beredskaps- och reservarbeten, utan förmedlingsresultatet avser uteslutande
platstillsättning på öppna marknaden.

Den interlolcala förmedlingen av arbetskraft har i hög grad främjats genom
olika åtgärder, t. ex. ökade statsbidrag till arbetssökandes resor och flyttningshjälp.
Härigenom har bland annat en omfattande överflyttning av arbetskraft
till betfälten och till skogsbruket kunnat ske. På grund av skilda
orsaker har det förelegat betydande svårigheter att skaffa erforderlig arbetskraft
på ifrågavarande områden, men framförallt genom interlokala förmedlingsåtgärder
har man dock kunnat fylla det väsentligaste behovet. Till belysande
av det intensifierade samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen
inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning uppgift
om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta
platser under åren 1936—1940.

År	Antal arbetssökande placerade genom annat kontor	Därav utom länet
1936 ..............	............. 6,727	3,674
1937 ..............	............ 11,978	6,722
1938 ..............	............ 14,020	8,380
1939 ..............	............ 19,626	12,005
1940 ..............	............ 33,413	17,956

Under år 1940 tillsattes omkring 33,500 sådana platser, varav 26,500 manliga
och 7,000 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning i jämförelse
med föregående år med 70 procent.

För verksamheten ha radiorapporterna spelat stor roll. Två gånger i
veckan har arbetsmarknadskommissionen genom rundradion kunnat underrätta
allmänheten örn sådana arbetstillfällen, för vilka lämplig arbetskraft
saknats på orten. Aven genom upplysningsverksamhet och omskolning av
arbetskraft har kommissionen sökt underlätta omflyttningeu från områden
med arbetslöshet till områden med brist på arbetskraft.

Arbetsmarknadskommissionen har i samråd med överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter vidtagit olika åtgärder för att skapa ökade möjligheter
att frigöra för olika näringsgrenar viktig arbetskraft ävensom att förhindra
en avsevärd ökning av arbetslösheten i samband med hempermittering eller
hemförlovning av värnpliktiga. För tillgodoseende av jordbrukets behov av
personal under skördetid, icke minst ifråga om betupptagning, ha i viss
utsträckning värnpliktiga jordbrukare och jordbruksarbetare beviljats hempermittering
eller anstånd med militärtjänstgöringen. Vidare har en omfattande
frivillig värnpliktstjänst och frivillig luftbevakningstjänst organiserats

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

under medverkan av den offentliga arbetsförmedlingen. Sålunda lia ungefär
18,000 personer placerats i frivillig luftbevakning och över 4,000 gjort frivillig
värnpliktstjänst.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av idb. 2.

Tab. 2. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna åren 1931—1940.

Å r	Jordbruk	Skogs- hushåll- ning	Industri och hantverk	Sjöfart och fiske	Handel, samfärdsel och allmän tjänst	Husligt arbete	Diverse- arbete	Summa
1931 ........	46,584	2,660	17,670	20,641	35,597	79,713	41,285	244,150
1932 ........	41.815	7,034	19,214	17.675	28,797	72,505	32,151	219,191
1933 ........	37,942	13,205	21,863	18,214	28,909	66,475	42,419	229,027
1934 ........	44,077	12,317	29,961	19,039	36,515	68,962	46,252	257,123
1935 ........	48,416	6,650	30,316	20,313	47,102	74,419	38.904	266,120
1936 ........	48,543	12,694	34,174	22,904	57,597	82,925	42,577	301,414
1937 ........	48,581	14,328	38,984	26,979	70,002	89.539	65,531	353,944
1938 ........	51,212	10,719	46,801	26,185	85.510	97,240	42,939	360,606
1939 ........	50,284	18,266	66,262	34,987	110,846	114,009	41,426	436,080
1940 ........	54,767	39,636	87,998	27,357	127,265	113,890	58,984	509,897

Gruppen jordbruk visar en svag ökning i jämförelse med föregående år.
Den dåliga skörden gjorde behovet av arbetskraft på detta område icke så
stort som kunde väntas. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft motsvarade
i stort sett varandra. Vissa svårigheter uppstodo dock i samband med betskötseln
och betupptagningen, men behovet av arbetskraft för dessa ändamål
kunde väsentligen tillgodoses dels genom interlokal förmedling av arbete,
dels genom beviljade permitteringar för till militärtjänst inkallade. Övergången
till inhemska bränslen och drivmedel skapade rika arbetstillfällen
inom skogshushållningen, vilket avspeglas i antalet tillsatta platser inom
denna grupp, närmare 40,000. Jämfört med åren 1939 och 1938 innebär
detta en fördubbling respektive fördubbling.

Även industrigruppen visar en markerad ökning. Nästan undantagslöst
redovisas kraftigt stegrade förmedlingssiffror. Under hela året lia vissa industrigrenar
haft full sysselsättning och i stor omfattning lidit brist på yrkeskunnig
arbetskraft. Detta gäller framförallt mekaniska verkstäder, skeppsvarv
och elektriska verkstäder. Även de för hemmamarknaden arbetande
konsumtionsvaruindustrierna lia i det stora hela kunnat bereda sina arbetare
sammanhängande arbete. Inom textilindustrien har emellertid under höstens
lopp på grund av råvarubrist korttidsarbete i ökad omfattning måst tillgripas.
Permitteringar och avskedanden lia i stor utsträckning förekommit inom
trävaruindustrien samt vissa delar av massa- och pappersindustrierna. Margarinindustrien
har tidvis under året måst inskränka eller helt inställa driften.
Krisens skadeverkningar lia framträtt starkast inom byggnadsverksamheten.
I viss grad tiar dock arbetskraft från industrier med minskad sysselsättning
kunnat placeras inom andra yrkesområden, exempelvis inom jord- och skogsbruk.

6

Kungl. Majus proposition nr 285.

Inom gruppen handel, samfärdsel och allmän tjänst har sysselsättningen
minskat för de till landtransport hörande kategorierna liksom för hotell- och
restaurangpersonal. För sjöfartsnäringen har på grund av den rådande avspärrningen
en tillbakagång ägt rum.

Gruppen husligt arbete hade ungefär samma omfattning som under föregående
år. Jämvikt rådde här mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
Inom gruppen diversearbete har under året funnits betydligt större
sysselsättningsmöjligheter än annars brukar vara fallet.

Aven ungdomsförmedlingens samt student- och lärarförmedlingens verksamhet
har karakteriserats av en icke obetydlig utveckling. Antalet tillsatta
platser var 43,700 respektive 6,000 mot 36,400 respektive 5,200 året dessförinnan.

Arbetsmarknaden under år 1940 kännetecknades i stort av större omsättning
av arbetskraften liksom arbetskraften av tilltagande rörlighet. I stor
utsträckning torde militärinkallelserna lia bidragit till att öka cirkulationen.

II. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

A. Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Till följd av de ändrade bestämmelser rörande hjälpverksamheten för
arbetslösa, som gälla från och med den 1 juli 1940, har begreppet »hjälpsökande
arbetslös» fått en något vidgad omfattning. Sedan kommissionen
genom Kungl. Majis brev den 28 juni 1940 erhållit bemyndigande att handlägga
och avgöra ärenden rörande statliga och kommunala beredskapsarbeten,
tillämpas samma regler i avseende å arbetskraftens hänvisning, lönesättning
m. m. vid alla beredskapsarbeten. De av kommissionen före den 1 juli
1940 bedrivna statliga reservarbetena överfördes från och med sistnämnda
dag till »statliga beredskapsarbeten i statens arbetsmarknadskommissions
regi». Som en konsekvens av dessa förändringar redovisas från och med
den 1 juli 1940 samtliga vid beredskapsarbeten sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer
hänvisade arbetslösa i kommittéernas månadsrapporter som
hjälpsökande, vilket tidigare var fallet endast med dem, som voro sysselsatta
vid de dåvarande reservarbetena. För att ernå jämförbarhet med tidigare
år har i tabellmaterialet för tiden januari 1938—juni 1940 vid statliga och
kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa dock medräknats
i antalet hjälpsökande. Visserligen föreskrev redan 1937 års riksdag,
att urvalet av arbetskraft även till beredskapsarbetena skulle ske genom
hänvisning av arbetslöshetskommittéer. Men före den 1 januari 1938 förekom
sådan hänvisning endast i undantagsfall, och rapport därom lämnades
då ej till kommissionen. Avsaknaden av fortlöpande månadsuppgifter för
denna tid inverkar dock icke nämnvärt på siffrornas jämförbarhet.

Av de sammanfattande uppgifter rörande arbetsmarknaden, som lämnas
i tab. 3, framgår, att under samtliga månader första halvåret 1940 antalet
hjälpsökande arbetslösa liksom antalet arbetsansökningar på 100 lediga

7

Kungl. Majus proposition nr 285.

platser voro lägre än under motsvarande tid föregående år. Arbetslöslietsprocenten
inom fackförbunden var däremot — bortsett från januari månad
högre 1940 än 1939. Under andra halvåret 1940 uppvisade samtliga nämnda
serier däremot högre siffror för 1940 än för 1939, örn man bortser från antalet
hjälpsökande arbetslösa för juli 1940, som var något lägre än samma
månad 1939.

Tab. 3. Arbetsmarknaden linder åren 1931—1940.

År	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Not.	Dec.	Års- medcl- tal
				Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.''
1931	40,245	41,595	41,885	39,396	34,550	31.057	30,520	35,701	40,377	57,143	77,254	88,761	46,540
1932	103,742	108,032	109.674	111,333	104,094	97.370	94,687	99,826	106,404	123,584	146,981	161,155	113,907
1933	180,602	181,944	186,561	176,825	156,211	145,458	138,855	144,185	151,498	164,747	170,702	171,065	164,054
1934	171,540	166,348	160,345	145,588	116,257	99,628	86,253	83,042	78,918	84,811	92,016	92,881	114,802
1935	93,419	89,838	83,588	75,122	61.177	51,157	42.582	41.723	41,190	47,045	54,167	57,965	61,581
1936	61,400	58,127	53,162	46,628	34,571	25,863	21,510	20,783	20,903	24,712	28,742	30,814	35,601
1937	33,509	31,280	27.750	22,247	15,840	11,429	9,800	9,577	9,782	12,411	16,169	18,765	18,213
1938	22,022	22,263	20,071	16,935	13,797	11,891	10,057	9,993	10,818	13,972	18,853	23,603	16,189
1939	29,263	29,020	27,250	24,893	17,610	12,501	9,229	8,709	9,499	12,183	15,583	14,940	17,556
1940	15,552	15,184	14,332	9,872	7,876	6,935	7,902	10,361	12,243	16,122	20,562	23,469	13,367
				Arbetslösheten	inom fackförbunden. Procent.
1931	20.2	18.7	19.4	17.1	13 2	12.4	11.8	12.8	13.4	16.4	19.3	26.5	16.8
1932	24.2	23.8	24.i	20.8	19.0	19.3	19.4	20.o	20.6	22.1	24.1	31.0	22.4
1933	28.8	27.7	28.7	24.3	21.1	20.3	19.4	19.0	19.2	20.2	22.3	27.2	23.3
1934	24.4	24.4	23.8	19.6	15.4	14.0	12.9	13.3	13.0	14.8	17.1	23.7	18.0
1935	22.3	20.1	18.5	16.0	12.0	11.3	9.9	10.2	10.9	12.7	14.9	21.3	15.0
1936	19.0	18.1	16.5	13.8	10.2	9.3	8.1	8.i	8.7	10.8	12.8	17.5	12.7
1937	16.3	14.8	14.5	11.2	8.s	7.7	G.4	6.2	6.8	8.3	11.1	17.8	10.8
1938	15.6	14.6	13.0	10.7	8.4	8.5	7.2	7.2	7.5	9.0	11.2	17.8	10.9
1939	14.9	13.0	11.7	9.0	6.3	5.6	4.8	5.o	6.3	8.o	10.4	15.2	9.2
1940	14.t	14.5	15.8	11.1	9.5	8.7	9.o	9.1	9.8	11.0	12.0	16.1	11.8
	Antal ansökningar örn	arbete	pd 100	lediga platser vid den	offentliga arbetsförmedlingen.
1931	243	254	200	202	170	196	206	207	204	271	483	388	251
1932	453	508	397	382	380	405	420	409	407	463	853	881	487
i 1933	735	737	729	620	559	566	626	579	577	663	865	810	685
1934	735	694	514	477	383	379	362	332	331	379	549	531	479
i 1935	485	477	414	321	303	284	277	255	244	284	434	442	365
j 1936	370	319	261	249	214	194	194	175	169	204	289	327	262
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	187
! 1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
! 1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173
; 1940	165	162	144	132	114	115	137	154	166	187	227	243	182

1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats
vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock
fiirst fr. o. m. juli 1940 varit anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

8

Kungl. Majus proposition nr 285.

Antalet hjälpsökande arbetslösa belyses ytterligare av tab. 4, vari antalet
arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande antal
under samma månad föregående år. Detta antal, som under hela första

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1931—1940 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1937	1938	1939	1940
Januari ............	241.8	257.8	174.1	95.o	54.5	65.7	54.6	65.7	132.9	53.1
Februari............	270.4	259.7	168.4	91.4	54.o	64.7	53.8	71.2	130.4	52.3
Mars ..............	308.6	261.8	170.1	85.9	52.i	63.6	52.2	72.3	135.8	52.6
April ..............	346.6	282.6	158.8	82.3	51.0	62.1	47.7	76.1	147.o	39.7
Maj................	383 3	301.3	150.1	74.4	52.0	56.5	45.8	87.1	127.6	44.7
Juni................	468.1	313.5	149.4	68.5	51.3	50.6	44.2	104.o	105.1	55.5
Juli''................	524.0	310.2	146.6	62.1	49.4	50.5	45.6	102.6	91.8	85.6
Augusti............	565.4	279.6	144.4	57.6	50.2	49.8	46.i	104.3	87.2	119.0
September..........	470.1	263.5	142.4	52.1	52.2	50.7	46.s	110.6	87.8	128.9
Oktober............	391.1	216.3	133.3	51.5	55.5	52.5	50.2	112.6	87.2	132.3
November..........	311.2	190.3	116.1	53.9	58.9	53.1	56.3	116.6	82.7	132 o
December..........	278.2	181.6	106.1	54.3	62.4	53.2	60.9	125.8	63.3	157.1
Medeltal	339.1	244.7	144.0	70 o	53e	57.8	51.2	88.9	108.4	76.1

halvåret 1940 var mycket lågt, ungefär 50 procent under 1939 års nivå,
började redan under sommarmånaderna — då hjälpsökandesiffrorna normalt
sjunka — att stiga; vid 1940 års utgång låg hjälpsökandesiffran nära 60
procent över fjolårssiffran.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet (se tab. 5), var dock
under hela år 1940 lägre än under åren 1931—1939 och uppgick i medeltal
till 199. Vid 1940 års utgång rapporterade 219 av landets 2,523 kommuner

Tab. 5. Antal kommuner 1 med rapporterad arbetslöshet åren 1931-1940.

Månad	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Januari ............	339	673	1,148	1,478	1,251	810	433	268	321	252
Februari............	362	751	1,212	1,529	1,219	759	417	270	333	239
Mars ..............	376	757	1,222	1,525	1,180	727	373	254	333	227
April ..............	368	758	1,181	1,437	1,051	666	335	232	315	178
Maj................	353	743	1,113	1,337	901	568	277	216	286	159
Juni................	345	708	1,091	1,270	840	482	231	204	266	140
Juli................	335	727	1,108	1,220	722	426	218	187	232	169
Augusti............	353	746	1,122	1,160	709	421	227	186	227	180
September..........	365	774	1,166	1,138	691	400	215	194	226	193
Oktober............	419	835	1.238	1,178	734	409	230	219	250	208
November..........	508	943	1,340	1,232	796	429	244	253	266	223
December..........	569	1,000	1,401	1,252	833	427	252	277	265	220
Medeltal	391	785	1,195	1,313	911	544	288	230	277	199

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

arbetslöshet. Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock
till ungefär hälften av hela folkmängden i riket. I 153 (70 procent) av
rapportkommunerna var antalet hjälpsökande arbetslösa mindre än 1 procent
av folkmängden, i 31 kommuner 1—2 procent, i 18 kommuner 2—3 procent
samt i 17 kommuner 3—7 procent. De sistnämnda kommunerna voro på
ett undantag när belägna i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Av i tab. 6 meddelade uppgifter örn de arbetslösas fördelning på vissa
geografiska områden framgår, att hjälpsökandeklientelet under 1940 huvud -

Tab. 6. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden
åren 1931—1940. Års medeltal.

Områden	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Antal
Städer ................	14,959	35,533	55,647	41,307	22,610	15,893	10,272	8,643	6,887	8,704
därav
Stockholm ..........	1,770	6,926	13,324	10,643	5,081	3,436	2,053	1,323	986	1,903
Göteborg ............	8,201	6,072	8,699	6,787	3,746	2,399	1,283	1,185	1,048	2,630
Malmö ..............	1,681	3,259	4,199	2,707	1,375	1,189	862	780	561	957
Summa storstäder	6,652	16,257	26,222	20,137	10,202	7,024	4,198	3,288	2,595	5,490
Övriga städer ........	8,307	19,276	29,425	21,170	12,408	8,869	6,074	5,355	4,292	3,214
Landsbygd............	31,581	78,374	108,407	73,495	38,971	19,708	7,941	7,546	10,669	4,663
därav
Göteborgs o. Bohus län	2,855	4,076	6,019	5,851	4,078	2,584	1,479	1,221	1,092	1,303
Västernorrlands län. . . .	6,591	13,574	15,967	10,935	6,776	4,860	2,656	3,133	3,844	1,841
Övriga län ..........	22,135	60,724	86,421	56,709	28,117	12,264	3,806	8,1 92	5,733	1,519
Summa	46,540	113,907	104,054	114802	61,581	35,601	18,213	16,189	17,556	13 367
Procent
Städer ................	32.i	31.2	33.9	36.0	36.7	44. n	56.4	53.4	39.2	65.i
därav
Stockholm ..........	3.8	6.1	8.1	9.3	8.3	9.7	11.3	8.2	5.6	14.2
Göteborg ............	6.9	5.3	5.3	5.9	6.1	6.7	7.0	73	6.0	19.7
Malmö ..............	3.6	2.9	2.6	2.4	2.2	3.8	4.7	4.8	3.2	7.2
Summa storstäder	14.3	14.3	1 C .0	17.6	16.6	1 9.7	23.0	20.3	14.8	41.1
Övriga städer ........	17.8	16.9	17.9	18.4	20.1	24.9	33.4	33.1	24.4	24.0
Landsbygd............	67.9	68.8	66.1	64.0	63.3	55.4	43.o	46.0	60.s	34.9
därav
Göteborgs o. Bohus län	6.1	3.6	3.7	5.1	6-6	7.3	8.1	7.5	6.2	9.7
Västernorrlands län. . . .	14.2	11.9	9.7	9.5	11.0	13.7	14.6	19.4	21.9	13.8
Övriga län ..........	47.6	53.3	5 2.7	49.4	45.7	34.4	20.9	19.7	32.7	11.4
Summa	lOO.o	lOO.o	lOO.o	100 o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	100.O	100 o

sakligen var koncentrerat till storstäderna, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
läns landsbygd; nära 2/a av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande
i dessa områden. Särskilt påfallande var den betydande andel av
arbetslösheten, som kom på storstäderna jämfört med tidigare år.

Av samtliga hjälpsökande voro under 1940 65.i procent hemmahörande i
städer, därav 41.1 procent i storstäder, och 34.9 procent på landsbygden.

10

Kungl. Majus proposition nr 285.

Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
idb. 7, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren

Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1981—1940.

Årsmedeltal.

Län	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Stockholms stad	1,770	6,926	13,324	10,643	5,081	3,436	2,053	1,323	986	1,903
Stockholms......	527	2,050	4,981	4,411	2,216	1,132	416	187	153	277
Uppsala ........	560	1,288	2,488	1.874	1,041	470	265	282	227	137
Södermanlands ..	833	1,832	2,849	1,891	625	273	160	157	109	158
Ostergötlands. . . .	971	2,785	4,899	3,563	1,348	774	524	466	362	260
Jönköpings......	498	1,347	2,489	2,160	1,106	628	295	219	218	183
Kronobergs......	723	1,835	2,650	2,022	962	452	164	142	187	110
Kalmar..........	1,277	3,869	5,541	3,815	2,115	1,080	420	410	399	276
Gotlands........	114	249	697	410	153	129	102	100	71	29
Blekinge........	2,176	4,246	5,791	4,944	3.195	1,612	814	637	794	323
Kristianstads ....	594	1,791	2,746	2,117	889	342	132	107	104	55
Malmö stad ....	1,681	3,259	4,199	2.707	1,375	1.189	862	779	562	957
Malmöhus i övrigt	1,950	4,546	7,044	5,185	2,616	1,713	1,248	1,096	661	498
Hallands........	449	1,067	1,699	1,454	882	574	409	371	253	159
Göteborgs stad . . Göteborgs o.Bohus	3,201	6,072	8,699	6,787	3,746	2,399	1,283	1,186	1,047	2,630
i övrigt........	3,291	5,341	7,730	7,208	5,019	3,332	2,022	1,724	1,541	1,736
Alvsborgs ......	943	2,250	3,520	2,724	1,435	765	427	279	231	207
Skaraborgs ......	165	1.274	2,240	1,866	959	455	203	196	82	32
Värmlands......	3,251	7,207	9,755	6,579	3,836	1,669	513	515	1,121	309
Örebro..........	1,608	4,191	5,789	3,919	1,898	887	329	199	168	210
Västmanlands. . . .	987	2,853	4,273	2,201	653	174	57	46	44	51
Kopparbergs ....	2,022	5,720	9,202	5,989	2,904	1.195	274	121	154	105
Gävleborgs......	3,313	7,789	10,660	6,764	3,984	1.874	747	554	742	336
Västernorrlands. .	6,697	14.268	17,025	11,486	7,037	5,072	2,809	3,266	3,954	1,927
Jämtlands ......	1,050	4,493	5,724	2.405	1,086	307	30	25	212	43
Västerbottens. . ..	1,655	4,702	6,240	3,692	1,872	897	299	345	637	191
Norrbottens ....	4,234	10,656	11,800	5,986	3,550	2,773	1,359	1,457	2,537	265
Hela riket	46,540	113,907	164,054	114,802	61,581	35,601	18,213	16,189	17,556	13,367
Städer	14,959	35,533	55,647	41,307	22,610	15,893	10,272	8,643	6,887	8,704
Landsbygd	31,581	78,374	108,407	73,495	38,971	19,708	7,941-	7,546	10,669	4,663

1931—1940, och i tab. 8, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela
folkmängden inom respektive län. Både absolut och relativt var arbetslösheten
under 1940 störst i Göteborgs stad. Antalet hjälpsökande var därnäst
störst i Västernorrlands län, Stockholms stad, Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad) samt Malmö stad; i förhållande till folkmängden
var dock arbetslösheten betydligt mindre i Stockholms stad än inom övriga
nämnda områden. I jämförelse med föregående år uppvisade flertalet län
lägre arbetslöshetssiffror för 1940. Särskilt betydande var nedgången i
Värmland samt norrlandslänen. I storstäderna var däremot arbetslösheten
av betydligt större omfattning 1940 än 1939; årsmedeltalet för Göteborg var
sålunda 2Vä gånger så högt och för Stockholm och Malmö nära dubbelt så

Kungl. Majus proposition nr 285.

11

Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa pä 1,000 invånare inom olika län

åren 1931 1940.

Län	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Stockholms stad ....	3.5	13.5	25.6	20.4	9.7	6.4	3.s	2.4	1.7	3.s
Stockholms ........	2.0	7.7	18.6	16.3	8.2	4.2	1.5	0.7	0.6	1.0
Uppsala............	4.1	9.4	18.0	13.5	7 5	3.4	1.9	2.o	1.6	1.0
| Södermanlands ....	4.4	9.8	15.2	10. i	3.8	1.4	0.8	0.8	0.6	0.8
| Östergötlands ......	3.1	9.o	15.8	11.4	4.3	o®	1.7	1.5	1.2	0.8
Jönköpings ........	2.s	5.8	10.7	9.2	4.7	2.7	1.3	0.9	0.9-	0.8
j Kronobergs ........	4.6	11.8	17.1	13.o	6.2	2.9	i.i	0.9	1.2	0.7
i Kalmar ............	5.5	16.7	23.9	16.4	9.1	4.7	1.8	1.8	1.7	1.2
[ Gotlands ..........	2.0	4.3	12.1	7.1	2.6	2.2	1.8	1.7	1.2	0.5
[ Blekinge ..........	15.o	29.s	39.8	33.8	21.9	11.0	5.6	4.4	5.5	2.2
j Kristianstads ......	2.4	7.s	ll.i	8.5	3.6	1-4	0 5	0.4	0.4	0.2
| Malmö stad........	13.1	25.1	32.0	20.5	9.9	8.4	6.o	5.3	3.7	6.2
Malmöhus i övrigt. .	5.i	11.9	18.4	13.5	6.9	4.5	3.3	2.9	1.8	1.3 1
Hallands ..........	3.o	7.1	11.2	9.6	5.8	3.8	2.7	2.4	1.7	1.0
Göteborgs stad ....	13.1	24.5	34.6	26.9	14.7	9.3	4.9	4.4	3.8	9.4
Göteborgs och Bohus i övrigt..........	15.4	25.2	36.4	33.9	23.6	15.8	9.0	8.3	7.5	8.5
Alvsborgs ..........	3.o	7.2	11.2	8.6	4.5	2.4	1.3	0.9	0.7	0.6
Skaraborgs ........	0.7	5.3	9.2	7.7	4.o	1.9	0.8	0.8	0.3	0.1
| Värmlands..........	12.0	26.7	35.9	24.1	14.o	6.1	1.9	1.9	4.2	1.2
i Örebro ............	7.3	19.2	26.5	17.9	8.7	4.i	1.5	0.9	0.8	0.9
Västmanlands......	6.1	17.7	26.5	13.6	4.o	1.1	0.3	0.3	0.3	0.3
Kopparbergs........	8.1	22.9	36.8	23.9	11.6	4.8	1.1	0.5	0.6	0.4
Gävleborgs ........	11.8	27.9	38.1	24.1	14.2	6.7	2.7	2.0	2.7	1.2
Västernorrlands ....	24.0	51.o	60.6	40.8	24.9	18.0	lO.o	11.7	14.2	7.o
Jämtlands..........	7.8	33. s	42.2	17.7	8.0	2.2	0.2	0.2	1.5	0.3
Västerbottens ......	8.1	22.9	30. o	17.5	8.8	4.2	1.4	1.6	2.9	0.9
Norrbottens........	21.2	52.8	58.2	29.3	17.2	13.4	6.5	6.9	12.0	1.2
Hela riket	7.0	18.5	26.5	18.6	9 9	5.7	2.9	2.6	2.8	8.1
Städer	7.5	17.4	27.0	19.9	10.7	7.4	4.7	3.9	3.0	3.7
Landsbygd	7.0	19.o	26.3	17.8	9 4	4.8	2.0	1.9	2.6	1.2 1

högt som 1939. I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena
i samtliga kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren

1939 och 1940.

De betydande förskjutningar i arbetslöshetens regionala fördelning, som
ägt rum sedan 1939, få sin förklaring vid ett studium av tab. 9, vari meddelas
uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper. Minskningen
i arbetslösheten i Värmlands samt de norrländska länen sammanhänger
med minskad arbetslöshet inom yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning,
trävaruindustri samt diversearbete och den ökade arbetslösheten i städerna
— framför allt i storstäderna — med ökad arbetslöshet inom grupperna
byggnadsverksamhet samt handel, samfärdsel och allmän tjänst.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december

1940 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. Liksom under år 1939 förekom
arbetslöshet av större omfattning under år 1940 endast beträffande ett fatal

12

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Tab. 9. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1981—1910.

År smedel tal.1

Yrkesgrupper	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Antal Jordbruk o. skogshushållning	6,560	19,850	30,106	17,786	6,587	1,739	514	891	2,121	355
Jordbruk ................	1,624	6,849	12,769	9,140	3,188	790	295	242	321	162
Skogshushållning..........	4,936	13,001	17,337	8,646	8,399	949	219	649	1,800	193
Industri och hantverk......	22,694	49,835	69,864	48,830	28,110	17,684	9,347	8,348	8,283	8,239
Malmbrytning och metall-industri ................	6,798	17,168	20,776	1 2,326	5,165	2.840	1,138	1,013	982	673
Jord- och stenindustri ....	5,203	8,348	12,000	10,612	6,958	3,845	1,841	1.338	1,481	1,458
Trävaruindustri ..........	5,777	11,258	13,442	8,905	5,929	4,262	2,406	2,409	2,475	1,290
Byggnadsverksamhet......	2,179	6,822	12,513	8,445	5,585	8,805	2.317	2,195	2,317	3,705
Övriga industrier..........	2,737	6,239	11,133	8,542	4,473	2,932	1,645	1,393	1,078	1,113
Sjöfart och fiske............	530	1,600	2,708	2,304	1,269	727	349	277	251	245
Handel, samfärdsel och all-män tjänst ..............	1,813	5,397	11,238	9,342	5,490	3,599	2,265	1,796	1,506	1,970
Husligt arbete..............	36	132	376	210	45	53	87	27	25	35
Arbete, ej llän/ärligt till annan grupp ..................	14,907	37,093	49,762	36,330	20,080	11,799	5,701	4,850	5,370	2,523i
Summa	46,540	113,907	164,054	114,802	61,581	35,601	18,213	16,189	17,556	13,367
Procent Jordbruk o. skogshushållning	14.1	17.4	18.3	15.5	10.7	4,	2.8	5.5	12.1	o 7 1 ^•7 |
Jordbruk ................	3.5	6.0	7.8	8.0	5.2	2.2	1.6	1.5	1.8	1.2 |
Skogshushållning..........	10 6	11.4	10.5	7.5	5.6	2.7	1.2	4.0	10.3	1.5
Industri och hantverk ......	48.8	43.8	42.6	42.5	45.g	49.7	51.3	51.6	47.2	61.6
Malmbrytning och metall-industri ................	1 4.6	15.1	12.6	10.7	8.4	8.0	6.3	6.2	5.3	5.o
Jord- och stenindustri ....	1 1.2	7.3	7.8	9.2	11.3	10.8	10.1	8.3	8.4	10.9
Trävaruindustri ..........	12.4	9.9	8.2	7.8	9.6	12.0	13.2	14.9	14.1	9.7
Byggnadsverksamhet......	4.7	6.o	7.7	7.4	9.1	10.7	12.7	1 3.6	13.2	2 7.7
Övriga industrier..........	5.9	5.5	6.8	7.4	7.2	8.2	9.0	8.6	6.2	8.S
Sjöfart och fiske............	l.i	1.4	1.7	2.0	2.1	2.0	1.9	1.7	1.4	1.8
Handel, samfärdsel och all-män tjänst ..............	3.9	4.7	6.9	8.1	8.9	10.1	12.5	u.i	8.6	14.7
Husligt arbete..............	0.1	0.1	0.2	0.2	0.1	0.2	0.2	0.2	0.1	0.8
Arbete, ej hänf ärligt till annan grupp ..................	32.o	32. c	30.3	31.7	32.6	33.1	31.3	29.9	30.6	18.9 1
Summa	100.o	100.O	100 o	100.O	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOOo	lOO.o	lOO.o j

1 För tiden 31/i 193 8—80/o 1940 Ilar i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

yrkesgrupper. De yrkesgrupper, som under år 1940 uppvisade ett mera betydande
antal arbetslösa, voro stenindustri, sågverksindustri, byggnadsverksamhet,
landtransport samt diversearbete. De omfattande driftsinskränkningarna
vid pappersmassefabrikör och pappersbruk medförde även en betydande
ökning inom gruppen pappers- och grafisk industri under senare

Kungl. Majus proposition nr 285. 13

delen av 1940; vid årets slut uppgick antalet hjälpsökande inom denna
grupp till 1,294.

Byggnadsverksamhetetts successiva nedgång under 1940 kom att i hög
grad ge sin prägel åt hjälpsökandeklientelets sammansättning. Närmare Va
av samtliga hjälpsökande under året voro byggnadsarbetare. Från augusti
till december månad mer än tredubblades antalet hjälpsökande inom denna
grupp, som vid sistnämnda tidpunkt uppgick till 7,717. Av dessa voro
6,179, eller 80. i procent, husbyggnadsarbetare.

Det försämrade läget inom handel och samfärdsel inverkade framför allt
på antalet hjälpsökande inom gruppen landtransport, som vid årets slut
uppgick till 2,212.

De avsevärt försämrade sysselsättningsmöjligheterna inom de nämnda
yrkesområdena föranledde kommissionen att under året upphäva de jämlikt
14 § hjälpkungörelsen utfärdade bestämmelserna örn avstängning från statlig
och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för husbyggnadsarbetare samt hamnoch
stuveriarbetare.

Avstängningsbestämmelserna bibehöllos däremot beträffande arbetslösa
tillhörande grupperna jordbruks-, skogs- och flottnings-, tegelbruks- samt
husligt arbete. Tack vare den rikliga arbetstillgången behövde dispens från
avstängningsbestämmelserna endast medgivas i ett fåtal fall, huvudsakligen
för skilj eställsarbetare.

Arbetslösheten inom stenindustrin undergick under året inga större förändringar
och var av ungefär samma omfattning som föregående år. Antalet
hjälpsökande inom trävaruindustrin var däremot, som tidigare nämnts, betydligt
lägre, vilket sammanhängde med den relativt goda arbetstillgången
vid sågverken samt möjligheterna för arbetslösa sågverksarbetare att finna
sin utkomst vid skogsarbete.

Diversearbetarnas andel av hjälpsökandeklientelet var under år 1940 lägre
än något annat år för vilket yrkesuppgifter föreligga med undantag av år
1924, beroende på den rikliga tillgången på tilifällighetsarbeten under året;
antalet dylika arbetslösa uppgick dock vid årets slut till 3,389.

Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången
av året 14 erlända arbetslöshetskassor i funktion med sammanlagt 210,408
medlemmar eller i runt tal 15,000 medlemmar mer än vid samma tid 1939.
Genom nyanslutningar efter den 1 januari 1941 ökades medlemsantalet, så
att detsamma för närvarande (maj 1941) utgör omkring 275,000.

I tab. 10 meddelas uppgifter om arbetslöslietsklientelets ålderssamman
sättning vid vissa tidpunkter under åren 1933—1940. Av tabellen framgår,
att ungdomsarbetslösheten under år 1940 var av ringa omfattning, vilket självfallet
äger samband med militärinkallelserna.

Kvinnorna lia alltjämt utgjort en ringa del av de hjälpsökande arbetslösa.
Under år 1940 voro i genomsnitt 0.4 procent av de hjälpsökande kvinnor;
vid årets utgång voro 233 (l.o procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommunen icke hemor isben ättigade hjälpsökande arbetslösa.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Talj. 10. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1933—1910.

Tidpunkt		A n	t a 1			Pro	cent
IG— 25 år	26 — 50 år	över 50 år	Summa1	16-25 år	26—50 år	Öyér 50 år	Summa
30/n	1933 ......	57,412	90,396	22,395	170,203	33.7	53.1	13.2	100.o
31/l0	1934 ......	26,114	46,023	12,373	84,510	30.9	54.5	14.6	lOO.o
3I/?	1935 ......	10,055	22.811	7,466	40,332	24.9	56.e	18.5	lOO.o
31/,	1936 ......	3,899	11.449	4,582	19,930	19.6	57.4	23.o	lOO.o
31/8	1937 ......	1,031	4,911	2.858	8,800	11.7	55.8	32.5	lOO.o
30/n	1939 ......	1,799	8,064	3,526	13,389	13.5	60.2	26.3	lOO.o
31/7	1940 ......	408	4,445	3,049	7,902	5.2	56.2	38.6	lOO.o
S1/l2	1940 ......	2.470	14,186	6,813	23,469	10.5	60.5	29.0	lOO.o

1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.

Antalet sådana Lös arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har under
de gångna åren städse varit ringa. Vid 1940 års utgång voro 397, eller
1.7 procent av samtliga hjälpsökande, icke hemortsberättigade i vistelsekommunen.

B. Arbetslinjen.

a. Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi.

Som tidigare berörts (sid. 6) innebar de ändrade bestämmelser för hjälpverksamheten
för arbetslösa, som trädde i kraft den 1 juli 1940, bland annat
att de statliga reservarbetena skulle utföras efter den öppna marknadens
lönevillkor och benämnas »statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi».
De såsom statligt reservarbete anordnade arkivarbetena för arbetslösa tillhörande
tekniska och merkantila yrken skulle dock liksom statskommunala
reservarbeten även efter den 1 juli 1940 bedrivas efter samma normer som
dittills. Samtidigt inordnades även de arbeten, som kommissionen redan före
den 1 juli 1940 bedrev efter öppna marknadens lönevillkor (färdigställningsarbeten
m. m.) i hjälpprogrammet, och en uppdelning av de vid dessa arbeten
sysselsatta i hänvisade arbetslösa och specialarbetare genomfördes i
samråd med arbetslöshetskommittéerna. Även dessa arbeten ingå sålunda
i den följande redovisningen av statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi.

Under första hälften av 1940 var antalet hjälpsökande arbetslösa förhållandevis
ringa, och behovet av nya arbetsföretag blev aktuellt först under senare
delen av året. De av kommissionen under året bedrivna arbetena voro
huvudsakligen sådana, som kontraherats under tidigare år, samt vissa arbeten
för försvaret, för vilka senare närmare uppgifter här icke lämnas. Uppgifter
rörande sist nämnda slag av arbeten ingå ej i det följande annat än i fråga
örn antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster.

Under året kontraherades endast ett nytt arbete, Jönköpings flygfält. Nyanskaffningen
av arbeten under åren 1938—1940 belyses i idb. 11 och 12,

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

15

Tab. 11. Kostnaderna för under åren 1938—1910 kontraherade eller i annan ordning1
till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.

Månad	Kontrakts8ummor	Ersättningar från uppdragsgivare
1938	1939	1940	1938	1939	1940
Januari..........	74,600			7,460
Februari ........	93,600	—	—	—	—	—
Mars............	2,410	14,000	—	380	2,100	—
April............		24,200	—	—	23,000	—
Maj ............	—	—	535,400	—	—	—
Juni............	—	—	—	—	—	—
Juli ............	—	—	—	—	—	—
Augusti ........	—	—	—	—	—	—
September ......		—	—	—	—	—
Oktober ........	—	—	—	—	—	—
November ......	40,000	313,900	—	8,000	278,055	—
December ......	—	309,000	—	—	66,900	—
Summa	210,610	661,100	535,400	15,840	370,055

Tab. 12. Kostnaderna för under åren 1938—1910 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.

Län	Kontraktssummor	Ersättningar från uppdrags-givare
1938	1939	1940	1938	1939	1940
Stockholms stad ............	—	—	—	—	—	—
Stockholms..................	—	—	—	—	—	—
Uppsala ....................	—	—	—	—	—	—
Östergötlands................	—	—	—	—	—	—
Jönköpings..................	—	1584,000	535,400	—	341,900	—
Kronobergs..................	—	—	—	—	—	—
Kalmar......................	2,410	—	—	380	—	—
Gotlands ....................	—	—	—	—	—	—
Blekinge ....................	—	24,200	—	—	23,000	—
Kristianstads................	—	14,000	—	—	2,100	—
Malmöhus ..................	—	—	—	—	—	—
Hallands ....................	—	—	—	—	—	—
Göteborgs stad..............	—	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus i övrigt	133,600	16,700	—	8,000	835	—
Älvsborgs ..................	—	22,200	—	—	2,220	—
Skaraborgs..................	—	—	—	—	—	—
Värmlands ..................	74,600	—	—	7,460	—	—
Örebro......................	—	—	—	—	—	—
Västmanlands................	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs ................	—	—	—	—	—	—
Gävleborgs..................	—	—		—	—	—
Västernorrlands..............	—	—	—	—	—	—
Jämtlands ..................	—	—	—	—	—	—
Västerbottens................	—	—	—	—	—	—
Norrbottens ................	—	—	—	—	—	—
Summa	210,610	661,100	535,400	15,840	370,055	—

1 Härav 315,000 kr. enligt Kungl. Maj:ts brev den •/» och 16/12 1939 nied uppdrag ät
kommissionen att utföra ytterligare arbeten h TJlricehamnsbanan.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Under året färdigställdes 17 arbeten, bland vilka må nämnas Ulricehamnsbanan,
Norrtälje flygfält, ett sjösänkningsarbete i Norrbotten (Persöfjärden)
samt ett flertal större vägarbeten. Av arbetet å inomskärsfarleden Malö
strömmar i Bohuslän, som pågått sedan den 1 oktober 1935, återstod vid
årets slut mindre än en fjärdedel.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under
åren 1931—1940 framgår av tab. 13. Medelantalet under år 1940 sysselsatta
uppgick till 1,163, varav 46.7 procent voro hänvisade från städer.
Då städernas andel av hjälpsökandeklientelet under 1940 i genomsnitt var
65.1 procent, voro sålunda städernas arbetslösa i betydligt mindre utsträckning
än landsbygdens sysselsatta vid kommissionens arbeten. Av hela antalet
sysselsatta arbetslösa voro 60.9 procent försörjningspliktiga. Motsvarande
procenttal för samtliga hjälpsökande uppgick till 74.4.

Tab. 13. Antal arbetslösa sysselsatta Tiel arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1931—1940.

	Hänvisade från	därav		Hänvisade från	därav
Årsil) edeltal				från	1940				från !
städer	lands- bygd	hela riket	städer %	städer	lands- bygd	hela riket	städer , %
1931 ........	2,150	4,748	6,898	31.2	Januari ....	568	746	1,314	43.2
1932 ........	2.653	12,167	14,820	17.9	Februari ....	572	625	1,197	47. s
1933 ........	2,617	17,195	19,812	13.2	Mars........	486	507	993	48.9
			22,684		April........	353	375	728	48.5
1934 ........	4,700	17,984	20.7	Maj ........	298	234	532	56.0
1935 ........	5,097	11,669	16,766	30.4	Juni........	287	199	486	59.1
1936 ........	3,124	5,944	9,068	34.5
	Juli ........	301	342	643	46.8
1937 ........ 1938 ........	1,896 956	2,316 995	4,212 1,951	45.0 49.0	Augusti .... September . .	388 562	864 1,018	1,252 1,580	31.0 35.6
1939 ........	517	994	1,511	34.2	Oktober ....	710	1.070	1,780	39.9
				November . .	1,067	939	2,006	53.2
1940 ........	543	620	1,163	46.7	December . .	920	525	1,445	63.7

1 Omfattar t. o. in. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive arkivarbeten) samt därefter
statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och arkivarbeten.

På grund av arbetenas delvis ändrade karaktär kunde under år 1940
endast en mindre del av de i kommissionens arbeten sysselsatta beredas
arbete i närheten av hemorten. I slutet av september 1940 voro sålunda
endast 29.8 procent sysselsatta i hänvisningslänet. Endast 13.2 procent av
arbetarna kunde utnyttja sin ordinarie bostad; återstoden bodde i av kommissionen
tillhandahållna förläggningar (86.4 procent) eller i undantagsfall
i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad (0.4 procent). De arbetare,
som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga härför en
avgift, vari även inräknas ersättning för värme, lyse, sängutrustning med
lakan samt vissa kokkärl. Denna avgift, som tidigare var något lägre, utgår
från 1 januari 1941 med 50 öre per dygn. Arbetarna svara själva för den
dagliga städningen, men skurning av golv m. m. verkställes utan kostnad
för dem två gånger i månaden.

17

Kungl. Majis proposition nr 285.

I antalet arbetslösa, sysselsatta viel arbeten i kommissionens regi, inräknas
även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka
sysselsatts vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arkivarbetena. Antalet personer vid dylika arbeten under åren 1934—

1940 framgår av	följande sammanställning.
	Antal	därav
Å r	sysselsatta	försörjnings
	(årsmedeltal)	pliktiga
1934 ..	...................... 224	123
1935 ..	...................... 227	125
1936 ..	..................... 109	69
1937 ..	...................... 84	56
1938 ..	...................... 105	65
1939 ..	...................... 117	72
1940 ..	...................... 131	78

Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena (exklusive arkivarbetena)
under de nio senast förflutna budgetåren belysas av tab. 14. Antalet
under budgetåret 1939/40 utgjorda dagsverken uppgick till 357,924,
varav 255,903 utförts av reservarbetare.

För orsakerna till de under de senaste budgetåren ökade kostnaderna
per dagsverke har redogjorts i tidigare budgetframställningar, senast i kommissionens
underdåniga skrivelse den 26 februari 1940, fogad som bilaga
till prop. nr 236/1940, sid. 89. Förutom ökade kostnader för arbetslöner
och material inverka i betydande grad, att de statliga reservarbetena under
dessa år i stor utsträckning utgjorts av arbeten, som fortskridit så långt,
att material och körningskostnader spelat en betydande roll, samtidigt som
det antal dagsverken, varpå dessa kostnader fördelats, successivt minskats.

Medeldag sförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)
vid de statliga reservarbetena från januari månad 1931 till och med juni 1940
framgå av tab. 15. Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta
förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner,
som reservarbetare åtnjöto, exempelvis fri bostad, läkarvård och
i vissa fall resor till och från hemorten vid de större helgerna, vilket bör
beaktas vid jämförelse med medeldagsförtjänsterna vid de statliga beredskapsarbetena
i kommissionens regi, som angivits för juli—december 1940 i tab. 16.
Värdet av nyss nämnda förmåner återfinnes i tab. 14; det utgjorde under
budgetåret 1939/40 i medeltal l.oi kronor per arbetsdag. Vid en jämförelse
mellan medeldagsförtjänsterna vid reservarbeten under olika år och manader
bör beaktas, att förtjänstens storlek bland annat påverkats av den utsträckning,
i vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser
med högre eller lägre reservarbetslön, ävensom de förändringar av
lönenivån, som föranletts av s. k. allmänna lönerevisioner, företagna vid
olika tidpunkter.

Antalet familjeförsörjare, som uppbar ortstillägg under första hälften av

Bilamg till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285. lies 4i 2

Tab. 14. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.

1931

-1932

1932

-1933

1933

-1934

1934

-1935

1935

-1936

1936

-1937

1937

-1938

1938

1939

1939

1940

Arbetsplatsernas kostnader:

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Per dag

%

Arbetslöner för reservarbetare effektiva......................

4: 45

4- 30

4: 69 0: 03 5: 66

4: 57 0:04 5: 92

4: 62 0: 03 5: 89

4: 87 0:04 6: 35

5:32 0:03 7: 38

5: 98 0:03 8: 55

6:88 0: 03 10:04

ineffektiva........................

0: 05

0: 04

Arbetslöner för specialarbetare......

6:30

5: 97

Summa löner 1

4:59

63.1

4:42

61.5

4: 79

59.8

4: 74

54.1

4:80

47.4

5: 14

43.2

6: 18

41.7

6:53

49.7

7:39

50.3

Ortstillägg.........................

0: 12

0: 06 0: 14 0:04 0:30

0.9 1.9 0.6 4.2

0: 07 0: 14 0: 06 0: 33

0.9 1.8 0.7 4.i

0: 22 0: 18 0: 06 0: 30

2.5 2.o 0.7 3.5

0: 41 0: 19 0: 06 0:37

4.1 1.9 0.6 3.7

0:51 0: 22 0: 10 0:41

4.3 1.8 0.9 3.4

0: 39 0: 18 0: 10 0: 37

2.6 1.2 0.7 2.5

0:35 0: 17 0:08 0: 32

2.7 1.3 0.6 2.4

0: 24 0:19 0: 10 0: 48

1.6 1.3 0.7 3.8

Olycksfalf..........................

0: 15

2.o

Arbetarnas resor...................

0: 08

1.1

Förläggningskostnader..............

0: 42

5.8

Summa övriga utgifter

0: 77

10.6

0: 54

7.6

0: 60

7.5

0: 76

8.7

1: 03

10.3

1: 24

10.4

1: 04

7.0

0: 92

7.0

1: 01

6.9

Summa löner och övriga utgifter

5:36

73.7

4:96

69.1

5:39

67.8

5:50

62.8

5:83

57.7

6:38

53.6

7:22

48.7

7:45

56.7

8: 40

57.2

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1 2 ...............

0: 27

3.7 0.7 1.4

0: 31

4.3 0.8 1.3

0: 37 0: 06 0: 09

4.6 0.8 1.1

0: 45 0: 08 0: 08

5.i 0.9 1.0

0: 66 0: 12 0:07

6.5 1.2 0.7

0: 83 0: 17 0: 06

7.o 1.4 0.5

1:07 0: 26 0: 05

7.2 1.8 0.3

1:00 0: 26 0:05

7.6 2.o 0.4

1: 15 0: 28 0: 06

7.8 1.9 0.4

Resor.......................

0: 05 0: 10

0: 06 0: 09

Förmans- och lagbaspengar ........

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 42

5.8

0: 46

6.4

0: 52

6.5

0: 61

7.0

0: 85

8.4

1: 06

8.9

1: 38

9.3

1: 31

10.o

1:49

10.1

Materialkostnader m. m.:

Material...................

0: 84

11.5

0:91 0: 63

12.7 8.7 O.i 0.4 O.i

1: 12 0:81

14.0 10.1

1:38 1:08 0:01 0:04

15.7 12.3 O.i 0.5

1:56 1: 60 0:01 0: 05

15.4 15.8 O.i 0.5

1:90 2: 05 0: 01 0: 08 0: 01 0: 01 11: 50

16.o 17.2 O.i 0.7 0.1 O.i 96.7

2: 72 2: 77 0: 02 0: 12 0: 02

18.4 18.7 0.1 0.8 O.i

1:66 2: 10 0: 01 0:11

12.6 16.o 0.1 0.8

2: 07 2: 07 0: 01 0: 12

14.i 14.i O.i 0.8

Transportkostnader ................

0: 40

Skadeersättningar ..................

0:01

O.i

0: 01

Kontorsomkostnader................

0: 02

O.s

0:03 0: 01

0:03 0:01

0.4 0.1

Diverse kostnader ..................

Stakningskostnader och kontrollant-arvoden ..........................

0: 01

O.i

0:01 12: 65

O.i 96.3

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7: 06

97.1

7: 01

97.5

7: 88

98.4

8: 62

98.4

9: 90

97.9

14:25

96.1

14: 16

96.4

Central förvaltning 3

0: 21

2.9

0: 18

2.5

0: 13

1.6

0: 14

1.6

0: 21

2.1

0: 39

3.3

0:57

3.9

0: 49

3.7

0: 53

3.6

Totalsumma

7:27

100.o

7: 19

100. o

8:01

100.O

8: 76

100.O

10: 11

100.O

11:89

lotto''

14:82

lOO.o

13: 14

lotto

14:69

lOO.o

Ersättningar för ortstillägg och ut-fört arbete ....................

0: 38

5.2

0: 53

7.3

0: 78

9.8

0: 79

9.o

1:57

15.6

2: 76

23.2

4:01

27.1

2: 59

19.7

2: 22

15.1

1 Medeltal för reservarbetare och specialarbetare.

3 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna 3

Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

Kungl. Majus proposition nr 285.

19

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Tab. 15. Medeldagsförtjänster vid statliga reservarbeten åren 1931—1940.
Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
	4: 11	4: 42	4: 25	4:61	4: 38	4:36	4:87	5: 11	5: 57	5: 47
	4: 12	4:35	4: 23	4: 59	4: 35	4:42	4: 76	5: 26	5: 89	5: 71
Mars ..............	4:07	4:24	4: 23	4:52	4: 48	4: 51	4:72	5: 38	5: 96	6: 68
April .............. Maj................ Juni................	4: 25 4: 37	4: 44 4:48	4: 36 4:39	4:62 4: 43	4: 42 4:60	4:50 4: 66	5:08 5:33	5: 52 5: 66	6: 07 6: 04	6: 33 6: 62
4: 41	4: 43	4: 42	4: 45	4: 56	4: 69	5: 45	5: 72	6: 13	6: 87
	4:51	4:38	4: 61	4:53	4: 69	4: 82	5: 66	6: 12	6: 24
Augusti............ September..........	4:61 4: 72	4: 17 4:30	4:84 4: 98	4:67 4: 75	4:85 4:79	4: 96 5: 01	5: 74 5: 77	6: 19 6:21	6: 30 6: 48
	4:59	4:33	4:95	4: 69	4: 70	4:93	5: 84	6: 01	6:52
	4: 59	4:40	4:91	4:64	4: 74	4: 79	5: 52	5: 95	6: 34
December..........	4: 43	4:46	4:76	4: 68	4: 57	4:70	5: 12	5: 96	6: 19

Tab 16 Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi juli-december 1940. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Y ägarbeten	Andra arbeten 1	Samtliga arbeten
	9: 28	14:88	12: 96 12: 88
	9:44	14: 96
	9: 60	15: 20	13: 20
	9: 68	15: 60	12: 96 12: 16 11: 44
	9: 44	14: 88
December....................	9: 04	14: 72

1 Farleds-, flygfälts- och försvarsarbeten.

januari månad 1940, utgjorde 261. De voro hänvisade från 40 kommuner,
av vilka 23 beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna för ortstillägg.
Under senare hälften av juni månad 1940 hade antalet dylika familje
försörjare nedgått till 91, hänvisade från 20 kommuner, varav 15 beviljats
statsbidrag. Extra ortstillägg medgåvos under första hälften av 1940 familjeförsörjare
från 2 kommuner, vilka båda beviljats statsbidrag för ändamålet.
Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo under tiden 7i—30/« 1940 med
sammanlagt 33,335 kronor, varav statsmedel 8,823 kronor eller 26.6 procent.
Då de statliga reservarbetena från och med den 1 juli 1940 bedrivits som
statliga beredskapsarbeten efter öppna marknadens lönevillkor ha ortstilllägg
icke utgått efter sistnämnda tidpunkt.

Från och med den 1 juli 1937 kunde även hyreshjälp på vissa villkor tilldelas
familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete. Hjälp i
denna form synes dock ha lämnats i mycket ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna,
och varken under 1939 eller 1940 inkom till kommissionen
någon ansökan örn statsbidrag till sadan hjälpverksamhet.

20

Kungl. Majus proposition nr 285.

b) Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi samt kommunala beredskapsarbeten.

Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1940, förutom i kommissionens,
huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Principiellt kunna
de bedrivas även av andra statliga myndigheter. Under de senast förflutna
åren lia statliga och kommunala beredskapsarbeten framförallt kommit till
användning inom vissa områden med svårartad arbetslöshet, särskilt i Göteborgs
och Bohus samt Västernorrlands län. Arbetskraften vid dessa arbeten
har sedan den 1 juli 1937 (se sid. 6) utgjorts av genom arbetslöshetskommittéer
hänvisade arbetslösa.

I tab. 17 meddelas uppgifter örn antalet under åren 1938—1940 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. I

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1940.

Månad	Hela antalet sysselsatta arbetslösa		D ä r a \	fri	n
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad)	Västernorrlands län
1938	1939	1940	1938	1939	1940	1938	1939	1940
Januari..........	207	1,013	971	130	414	308	75	426	445
Februari ........	318	1.107	766	218	411	293	76	499	321
Mars ............	419	1,094	647	291	357	268	113	540	253
April ............	525	1,248	638	360	364	304	140	625	255
Maj..............	633	1,413	926	394	349	419	196	739	429
Juni ............	676	1,655	1,011	403	359	440	214	854	491
Juli..............	772	1,734	1,084	424	392	498	234	877	507
Augusti..........	850	1.903	1,051	437	406	534	277	913	443
September........	866	1,622	1,059	409	340	607	357	773	385
Oktober..........	917	1,571	995	439	289	588	385	736	345
November........	859	1,301	856	426	295	506	337	610	297
December........	916	1,045	773	425	304	452	369	436	260
Årsmedeltal	663	1,392	898	363	357	435	231	669	369

I dessa arbeten sysselsattes under år 1940 i medeltal 898 arbetslösa, av
vilka 89.6 % voro hemmahörande i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län. Arbetena bedrevos på ett undantag när av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I bilaga 11 meddelas en förteckning över under år 1940 avslutade
statliga beredskapsarbeten av denna art.

Antalet vid kommunala beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa
under åren 1938—1940 framgår av tab. 18. Under år 1940 sysselsattes
vid dessa arbeten i medeltal 397 arbetslösa. Antalet sysselsatta minskades
under året avsevärt beroende på att ett flertal arbeten färdigställdes. I
bilaga 12 meddelas en förteckning för under år 1940 avslutade kommunala
beredskapsarbeten.

I bilaga 13 återgives en sammanställning per den 31 december 1940 av

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

21

Tab. 18. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala beredskapsarbeten

åren 1938—1940.

Månad	Hela antalet sysselsatta arbetslösa		Därav frå	n
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad)	Västernorrlands län
1938	1939	1940	1938	1939	1940	1938	1939	1940
	92	703	636	52	135	104	16	247	259
Februari ........	179	826	580	79	154	82	71	354	209
Mars ............	468	866	435	163	163	38	154	356	160
April ............	619	855	402	210	201	48	227	360	120
Maj..............	701	887	546	236	221	76	311	378	121
Juni ............	794	929	518	221	204	90	377	350	97
Juli..............	804	861	318	230	195	53	419	239	93
Augusti..........	797	735	318	213	200	37	435	177	93
September........	798	814	255	223	181	13	445	258	129
Oktober..........	706	766	233	176	191	5	371	260	133
November........	644	784	282	172	181	15	332	330	135
December........	588	627	243	158	88	14	163	232	79
Årsmedeltal	599	804	397	178	176	48	•277	295	136

statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens
regi ävensom kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 1 juli 1933—31 december 1940. Sammanställningen utvisar
att statsbidrag beviljats till 813 arbetsföretag, vilkas sammanlagda totalkostnader
uppgå till 112.4 miljoner kronor. Av dessa lia av arbetslöshetsmedel
beviljats 68.8 miljoner kronor. Av de sammanlagda totalkostnaderna belöpa
å material m. m. 63.9 miljoner kronor eller 56.9 % och å arbetslöner 48.5
miljoner kronor eller 43.1 %>. Vid 1940 års utgång voro 115 arbetsföretag,
vilkas sammanlagda totalkostnader uppgå till 43. i miljoner kronor, under
utförande, varjämte 11 arbetsföretag å tillsammans 5.3 miljoner kronor beslutats
men ej påbörjats.

Fullständiga förteckningar över statliga och kommunala beredskapsarbeten,
till vilka statsbidrag beviljats av arbetslöshetsmedel under tiden 1 juli 1933
—31 mars 1941 återfinnas i bilaga 7—10.

c) Statskommunala reservarbeten.

Statsbidrag till statskommunala reservarbeten lia under 1940 beviljats i
ringa utsträckning. I tab. 19 lämnas en sammanställning rörande beräknade
kostnader för de under åren 1937—1940 beviljade statskommunala reservarbetena.
Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående omfattningen
av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar.

Kostnaderna för andra under år 1940 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till 403,390
kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader, vartill

22

Kungl Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 19. Beräknade kostnader för under åren 1937—1940 beviljade statskonnnunala

reservarbeten. Kronor.

Månad	1937	1938	1939	1940
Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar
Januari ....	620,660	49,300	84,700	7,200	405,200	96,000	82,800	_
Februari . .	467,635	—	459,015	22.190	295,800	—	121,000	22,100
Mars ......	265,190	60,430	203,300	8,800	296,230	44,150	4,975	—
April ......	47,396	24,846	224,810	—	454,380	73,500	25,400	—
Maj........	97,930	—	67,950	24,400	145,400	103,900	7,000	—
Juni ......	133,280	—	74,000	32,000	55,560	22,900	153,500	153,500
Juli........	247,631	108,921	137,700	2,500	28,645	—	—	—
Augusti ....	122,360	—	110,970	25,570	38,140	—	27.700	—
September..	114,240	52,691	112,965	—	45,325	—	7,365	—
Oktober ....	123,854	44,629	126,175	7,000	55,152	14,652	85,550	—
November . .	1,248,235	178,700	155,450	82,100	147,700	22,200	83,200	19,500
December ..	166,908	16,183	520,600	5,100	77,425	—	—	—
Summa	8,655,319	535,700	2,277,635	216,860	2,044,957	377,302	598,490	195,100

statsbidrag beviljats, oell övriga kostnader framgår av efterföljande samman -

ställning.

Arbetskostnader .................................................. kronor 243,010

Materialkostnader med statsbidrag.............................. » 46,180

Kostnader utan statsbidrag............................. » 114,200

Summa kronor 403,390

Omfattningen av under åren 1931—1940 bedrivna statskommunala reservarbeten
åskådliggöres av tab. 20 och 21. Antalet kommuner, som hade arbetslösa
sysselsatta vid dylika arbeten, var under år 1940 ringa, och genom -

Tab. 20. Antal kommuner med arbetslösa sysselsatta vid statskommunala
reservarbeten åren 1931—1940.

Årsmedeltal1	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1940	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1931............	12	18	30	Januari ........	8	17	25
1932............	38	85	123	Februari ......	6	14	20
1933............	63	198	261	Mars ..........	7	13	20
1934............	82	428	510	April .......... Maj............	7 6	11 11	18 17
1935............	62	252	314	Juni ..........	4	12	16
1936............	42	108	150
				Juli............	4	11	15
1937............	28	44	72	Augusti........	5	9	14
1938............	23	33	56	September......	4	11	15
1939............	16	30	46	Oktober........	5	15	20
				November......	5	11	16
1940............	6	11	17	December......	5	6	11

1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon
del av året haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis
är högre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

23

Tab. 21. Antal arbetslösa, sysselsatta rid statskommunala reservarbeten

åren 1931—IWO.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	därav i städer %	1940	Städer	Lands- bygd	Hela riket	därav i städer %
1931 ........	662	612	1,274 5,631	52.o	J amian......	221	190	411	53.8
1932 ........	2,554	3,077	45.4	Februari ....	154	144	298	51.7
1933 ........	4,649	6,827	11,476	40.5	Mars........	94	119	213	44.1
					April........	71	67	138	51.4
1934 ........	5,581	10,142	15,723	35.5	Maj ........	93	103	196	47.4
1935 ........	3,859	5,716	9,575	40.3	Juni ........	95	119	214	44.4
1936 ........	2,188	2,403	4,591	47.7	82	115	197	41.6
	Juli ........
1937 ........ 1938 ........	1,114 663	975 645	2,089 1,308	53.3 50.7	Augusti .... September ..	97 71	98 110	195 181	49.7 39.2
1939 ........	414	426	840	49.3	Oktober ....	110	116	226	48.7
				November . .	94	127	221	42.5
1940 ........	106	114	220	48.2	December . .	90	61	151	59.6

snittsantalet sysselsatta reservarbetare uppgick endast till 220. Den relativt
mindre omfattning i vilken statskommunala reservarbeten bedrivits under
de senaste åren beror självfallet främst på det minskade hjälpbehovet men
även på att kommunerna i första hand sökt placera sina arbetslösa vid beredskapsarbeten.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgjordes till övervägande
delen av familjeförsörjare. Den alltifrån senhösten 1936 gällande
föreskriften, att, där ej kommissionen på särskild framställning medgiver
undantag, personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten,
endast för såvitt de ha försörjningsplikt mot hustru och hemmavarande
barn, har upprätthållits till och med 1940 års utgång. Närmare hälften av
•de sysselsatta voro hemmahörande i städer.

Medeldag sförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren 1932
—1940 redovisas i tab. 22. Med hänsyn till att ett flertal statskommunala
reservarbeten i motsats till statliga arbeten varit belägna i städer med förhållandevis
hög reservarbetslön, meddelas förutom medeltal för hela riket
även medeltal för städer och landsbygd var för sig. Yid en jämförelse mellan
förtjänsterna under olika år gäller vad som tidigare anförts beträffande
medeldagsförtjänsterna vid statliga reservarbeten (sid. 17).

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgått till arbetslöner vid stats■kommunala
reservarbeten inom en kommun, har varit densamma, som gällt
för dagunderstödsverksamhet inom kommunen, med de undantag, som betingas
därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig satts lägre än 30 %. Till
arbeten avseende allmän väg utgår dock statsbidrag efter andra grunder.
Under år 1940 beviljades 5 kommuner förhöjt statsbidrag. Statsbidrag till
kostnader för material, transporter och arbetsledning har sedan ett par år tillbaka
som regel icke beviljats kommuner, för vilka fastställts en låg bidragsprocent
för arbetskostnader. I andra kommuner utgick statsbidrag till dessa
kostnader i regel efter en bidragsprocent motsvarande hälften av det för
arbetslönerna fastställda procenttalet, ökat med 10 enheter.

24

Kungl. Majus proposition nr 285.

Talj. 22. Medeldagsförtjänster vid statskommuiiala reservat) eten åren 1932—1940.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

A) Hela riket.

å n a d	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Januari ..................	5: 12	4: 69	5: 43	5: 21	5: 63	6: 33	6: 38	6: 79	6: 85
Februari ................	5:11	4: 56	5: 51	5: 25	5: 71	6: 38	6:58	7: 13	6: 84
Mars ....................	4:99	4: 80	5:41	5: 32	5: 77	6: 49	6: 55	7: 19	7:12
April ....................	4: 92	4: 64	5: 42	5: 40	5:83	6: 64	6:55	7: 25	6:93
Maj......................	5: 21	4: 74	5: 22	5: 66	5: 93	6: 87	6: 63	7:02	7: 40
Juni ....................	4: 96	4: 65	5: 15	5:59	5:88	6: 79	6:81	7: 17	7: 69
Juli......................	5: 17	5:04	5: 13	5: 59	5: 88	6: 72	7: 07	7: 13	7: 63
Augusti..................	4:65	5: 24	5: 13	5: 72	5: 92	6: 97	7: 07	7: 21	7: 94
September................	4: 57	5: 29	5: 15	5: 69	5: 93	6:80	7: 25	7: 13	8: 05
Oktober..................	4: 51	5: 30	5: 13	5: 61	5: 94	6:90	7: 24	6:82	8: 22
November................	4:54	5: 33	5:23	5: 61	5: 99	6: 71	7: 28	6:90	8: 09
December................	4: 71	5: 63	5: 33	5: 69	6: 03	6: 42	7: 06	7: 04	7: 95

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1940.

Månad		s	tade	r			L a i	d s b	y s 4
1936	1937	1938	1939	1940	1936	1937	1938	1939	1940
Januari............	6: 65	7:31	7:07	7:70	7: 57	4: 65	5: 10	5: 60	5: 99	6: 21
Februari ..........	6: 78	7:23	7: 38	7: 88	7: 52	4: 69	5: 28	5: 57	6:21	6: 01
Mars ..............	6:80	7: 39	7: 20	7: 80	7: 97	4:78	5: 35	5: 66	6: 48	6: 23
April ..............	6: 83	7: 57	7: 14	7: 79	7: 58	4: 77	5: 49	5: 70	6: 60	6:53
Maj................	7: 01	7: 84	7: 33	7: 70	7: 89	4:83	5: 66	5:72	6: 44	6:85
Juni ..............	7:05	7: 82	7:48	8:45	8: 56	4: 97	5: 74	6: 03	6: 24	6:80
Juli................	7: 01	7: 57	7: 92	8: 04	8: 55	5: 10	5: 94	6: 30	6: 36	6: 97
Augusti............	7: 06	7: 47	7: 97	8: 10	8: 95	5: 13	6:49	6:45	6: 38	7: 15
September..........	7: 03	7: 77	8: 10	8:05	9:23	5: 18	5:90	6: 62	6:45	7: 22
Oktober............	7: 09	7: 60	8: 11	7:61	9: 25	5: 28	6:20	6: 49	6: 45	7:31
November..........	7: 02	7: 49	8: 13	7:69	8:94	5: 23	5: 95	6:40	6: 40	7: 16
December..........	7: 13	7: 10	7: 84	7:60	8: 55	4:92	5: 72	6: 18	6: 41	6:91

d) Kommunala arbeten utan statsbidrag.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid kommunala arbeten utan statsbidrag
åren 1931—1940 framgår av tab. 23. Vid dylika arbeten sysselsattes under
år 1940 i genomsnitt 1,062 man, varav 691 eller 65. i % i städer.

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala arbeten utan statsbidrag

åren 1931-1940.

Årsmodeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1940	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1931............	1,781	3,864	5,645	Januari........	917	418	1,335
1932............	3,250	7,838	11,088	Februari........	968	436	1,404
1933............	2,992	10,214	13,206	Mars ..........	995	391	1,386
1934 ............ 1935 ............	1,104 913	4,697 2,529	5,801 3,442	April .......... Maj............	821 466 379	220 258 210	1,041 724 589
1936............	1,023	1,384	2,407	Juli............	411	250	661
1937 ............ 1938 ............	990 928	537 590	1,527 1,518	Augusti........ September......	347 463	322 351	669 814
1939............	867	883	1,750	Oktober........	574	447	1.021
				November......	961	614	1,575
1940............	691	371	1.062	December......	986	537	1,523

Kungl. Majlis proposition nr 285. 25

Tal). 24. Arbetslinjens omfattning åren 1931—1940.

Månad			A	n t a i	sys	8 C 1	satt	a
1931 |	1932 |	1933	1934 |	1935 j	1936 |	1937 |	1938 |	1939 |	1940
Statliga arbeten	4,983	12,099	16,253 18,598	19,190	11,348	7,818	2,806	2,894	2,285
	6,188	14,015	17,275	20,667i 19,232	11,088	7,862	3,004	3,134	1.963
Mars ..............	6,251	14,245	17,933	21,826 19,392	10,171	6,740	2,856	2,884	1,640
	6,501	13,879	18,504	21,935'' 17.345	9,140	5,659	2,282	2,489	1,366
	6,063	14,308	20,541	23,029118,878	10,578	4.147	2,709	2,903	1.458
Juni ..............	6,774	15,172	22,175	25,488| 20,398	10,453	3,510	2,565	3,418	1,497
	6,946	15,648	23,707	26.756; 18,215	9.299	3,027	2.416	3,267	1,727
	6,923	15,865	23,683	26,816 16,288	8,184	2,680	2,523	3.267	2,303
September..........	6,974	16,254	22,934	25,014	14,356	7,479	2,302	2.537	2,868	2,639
	7,445	16,055	20,676	23.639	13,320	7,001	2,139	2,647	2,865	2,775
November..........	8,556	15,713	17,691	20,045	13,181	7,424	2,444	2,635	2,664	2,862
December..........	9,163	14,590	16,374	18,401	11,389	6,648	2,212	2,386	2,180	2,218
Kommunala arbeten med statsbidrag										1,047
	900	3,016	8,483	13,879	12,221	6.417	3,047	1,727	1,699
	1,199	4,018	9,684	16,199,	12,662	6,209	3,132	1,828	2,055	878
Mars ..............	1,502	4,516	10,945	17,277	12,851	5,865	3.005 ''	2,089	2,271	648
	1.361	4,863	10,476	17,277	11,780,	5.631	2,775	2,318	2.084	540
	1,285	4,900	10,754	18,165''	10,843	5,655	2,242	2.253	1.974	742
Juni ..............	1,199	5,645	11,852	18,477	10,168	4,940	2,017	2,216	1,833	732
	785	5,346	10,998	17,075	9,132	4,223	1,643	1.951	1,535	515
	737	5,232	11,367	16,037	8,325	3,438	1.394	1,821	1,359	513
September..........	863	6,150	12,139	14,362	7,232	3,302	1,387	1,808	1,358	45Ö
	1,358	7.418	14,564	14,187	6,626	3,181	1,449	1,832	1,220	459
	1,683	7,975	14,207	13,005	6,845	3,090	1,476	1.654	1,279	503
December..........	2,415	8,494	12,241	12,739	6,207	3,134	1.507	1,385	1,070	394
[ Kommunala arbeten utan statsbidrag									2,992	1.335
	5,486	11,530	16.785	10,546	5,318	3,885	2,885] 1,993
	6,690	13,934	18,597	10,390	5,543	3,709	2,751	2,167	3,488	1,404
Mars ..............	6,587	11,384	17,037	8,316	4,674	3,468	2,276	2,064	3,139	1,586
April ..............	5,060	10,384	13,298	6,028	3,455	2,672	1,790	1,648	2,360	1,041
4,378	9,405	12,113	4,915	2,813	2.164	1,417	1,337	1,489	724
Juni ..............	4,078	9,609	12,062	4,500	2.697	1,929	1,098	1,092	1,347	589
	4,127	9,692	12,625	4,376	2,200; 1.734	863	1,077	1,015	661
	4,601	10,080	12.918	4,048	2,5511 1,673	832	965	896	669
September..........	4.522	10,127	11,916	I 3,871	2,759	1,575	875	980	844	814
	5,459	10,744	11.551	3.995	2,833	1,702	989	1,188	964	1,021
	8,037	12,689	10,326	4,444	3,301	2,220	1,2851 1,672	1,192	1,575
December..........	8,723	13,481	9,237	4,179	3,154	| 2,152	1,268 2,027	1,277	1,523
Summa										4,667
	11,369	26,645	41,521	: 43,023	36,729	21,650	13,750 6,526	7,585
	14,077	31,967	45,556i 47,256	37,437	21,006	13,745! 6,999	8,677	4,245
Mars ..............	14,340	30,145	45,915 47,419	36,917	19,504	12,021	7,009	8,294	3,674
April .............. Maj................ Juni ..............	12,922	29,126	42,278 45,240	32,58(	17,443	10.224	6,241	6,933	2,947
11,726	28,613	43,408 46,109	32,534	18,397	7,806	6,299	6,366	2,924
12,051	30,426	46,089 48,465	33,261	17,322	6,629	5,871	6,598	2,818
Juli................	11,851	30,686	47,330 48,207	29,541	15,256	5,531	5,444	5,817	2,903
	12,261	31,177	47,968 46,901	27,164 13,291	4,906| 5,301	5,522	3,485
September..........	12,351	32,531	46,989 43,247	'' 24,347 12,356	4,564 5,329	5,071	3,889
	14,261	34,217	46,799 41,821	1 22,779! 11,884	4,577 5,66"	5,049	4,255
	18,271	36,377	42,224 37,494	23,3271 12,734	5,205 5,96	5,139	4,940
December..........	20,30	36,661	37,8521 35.311	! 20.7501 11,934	4,987! 5.796	4,521	4,135

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 25. Antal arbetslösa inom olika lön hjälpta enligt arbetslinjen år 1940.

Årsmedeltal.

I Län		Antal arbetslösa hjälpta	genom		Summa
statligt bered-skapsarbete	kom- munalt bered- skaps- arbete	reservarbete	kom- munalt arbete utan stats- bidrag
i kom-missio-nens regi	i annan myn-dighets regi	arkiv- arbete	stats- kom- munalt reserv- arbete
Stockholms stad ................	113	_	71	96	28	59	367
Stockholms......................	36	_	__	8			44
Uppsala ........................	1	—	—	—	_	66	67
Södermanlands..................	—	—	_	_	_	103	103
Ostergötlands....................	15	—	—	2	_	15	32
Jönköpings......................	26	—	—	1	4	66	97
Kronobergs......................	27	—	_	1	_	22	50
Kalmar..........................	24	—	30	—	16	47	117
Gotlands........................	—	—	_	—	_	15	15
Blekinge ........................	77	10	27	—	2	37	153
Kristianstads....................	6	—	—	—	2	27	35
Malmö stad ....................	19	_	_	_	_	_	19
Malmöhus i övrigt ..............	19	—	20	—	9	22	70
Hallands........................	6	—	—	_	16	52	74
Göteborgs stad..................	100	12	5	12	—	15	144
Göteborgs och Bohus i övrigt. . . .	279	435	48	—	22	39	823
Alvsborgs ......................	6	—	—	_	_	66	72
Skaraborgs......................	—	—	—	—	_	7	7
Värmlands ......................	25	7	13	6	5	35	91
Orebro..........................	10	—	7	—	29	37	83
Västmanlands....................	—	—	—	—		20	20
Kopparbergs ....................	5	—	_	2	•	57	64
Gävleborgs......................	38	22	7	1	13	12	93
Västernorrlands..................	162	369	136	_	72	174	913
Jämtlands ...................	—	4	1	1		23	29
Västerbottens....................	15		21		2	38	76
Norrbottens ....................	23	39	11 ;	1	—	8	82
Summa 1	1.032	898	397	131	220	1,062 !	3,740

Sammanfattande uppgifter rörande arbetslinjen.

I tab. 24 lämnas uppgifter om arbetslinjens omfattning under varje månad
åren 1931—1940 och i tab. 25 har angivits medelantalet arbetslösa inom olika
län, som under år 1940 erhöllo hjälp enligt arbetslinjen. Av samtliga sådana
hjälpta voro 51.6 % sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten, 10.6 % vid
kommunala beredskapsarbeten, 5.9 % vid statskommunala reservarbeten,
28.4 % vid kommunala arbeten utan statsbidrag samt 3.5 % vid arkivarbeten.
Av samtliga sysselsatta voro närmare hälften hemmahörande i Göteborgs
•och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län.

27

Kungl. Maj-is proposition nr 285.

C. Understödslinjen.

a. Dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamket kar även under år 1940 bedrivits i begränsad
omfattning; under senare delen av året var dock verksamheten av
betydligt större omfattning än de närmast föregående åren. Verksamhetens
omfattning under åren 1936—1940 framgår av tab. 26, vari angives det antal
kommuner, som haft sådan verksamhet, samt tab. 27, vari lämnas uppgifter
örn antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången av olika månader nämnda
år. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare
i beredskapskurser eller av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.

Av tabellerna framgår, att dagunderstödsverksamhet icke förekom under
juli, augusti och september månader 1936, 1937 och 1939, medan ett antal
kommuner utövade dylik verksamhet under motsvarande månader 1938 och

Tab. 26. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet (ej kursdeltagare)

åren 1936 1940.

	Städer	Landsbygd	Hela riket
Milli tili	1936	1937	1938	1939	1940	1936	193711938	1939	1940	1936	1937	1938	1939	1940
	25	19	19	19	19	57	31	30	54	30	82	50	49	73	49
	30	22	21	23	20	56	32	29	56	28	86	54	50	79	48
Mars ....	28	21	20	21	21	46	31	26	60	29	74	52	46	81	50
	22	15	14	17	16	38	22	18	51	20	60	37	32	68	36
	6	6	9	10	7	8	6	8	28	7	14	12	17	38	14
Juni......	2		8	3	5	3	2	5	4	6	5	2	13	7	11
Juli......	_	_	_	_	6	—	—	4	—	5	—	—	4	—	11
Augusti . .	—	—	—	—	5	—	—	5	—	5	—	—	5	—	10
September	—	—	—	—	5	—	—	6	--	8			6		lo
Oktober ..	_	_	5	5	9	4	3	8	5	12	4	3	13	10	21
November	7	6	10	10	14	15	12	19	12	22	22	18	29	22	36
December	19	12	16	14	19	37	30	38	29	29	56	42	54	43	48

Tab. 27. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1940.

Månad			Städer				Landsbygd			Hela riket
1936 1937	1938	1939	1940	1936	1937	1938	1939 1940	1936	1937	1938	1939	1940
Januari ..	6,325	3,274	2,457	2,499	1,781	4,901	2,223	2,268	3,707	1,492	11,226	5,497	4,725	6,206	3,273
Februari . .	8,022	3,711	2,664	2,928	1,982	5,283	2,362	2,321	4,057	1,441	13,305	6,073	4,985	6,985	3,423
Mars ....	8,222	3,313	2,471	2,783	2,047	4,760	2,461	2,221	4,245	1,446	12,982	5,774	4,692	7,028	3,493
April ....	4,997	1,677	1,747	2,004	1,580	4,324	1,888	1,535	3,843	1,096	9,321	3,565	3,282	5,847	2,676
Maj ......	1,867	863	758	870	1,030	1,034	643	614	1,571	249	2,901	1,506	1,372	2,441	1,279
Juni......	333		475	219	898	132	140	335	310	95	465	140	810	529	993
			_	_	947	_	_	220	—	62	—	—	220	—	1,009
Augusti . .	_	—	_	—	1,446	—	—	265	—	86	—	—	265	—	1,532
September	—	—	—	—	2,524	—	—	304	—	170	—	—	304	—	2,694
Oktober . .	_	_	595	652	5,394	142	167	473	190	308	142	167	1,068	842	5,702
November	1,051	714	1,088	1,197	7,513	917	570	1,058	614	817	1,968	1,234	2,146	1,811	8,330
December	2,286	1,608	2,023	1,632	9.291	1,925	1,643	2,543	1,298	1,474	4,211	3,251! 4,566	2,930	10,765

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

1940. Understödsverksamheten var av betydligt mindre omfattning de fem
första månaderna 1940 än under samma månader 1939. Från och med juni
månad utvisade emellertid 1940 väsentligt högre understödssiffror än föregående
år.

Kommissionen har beträffande vintern och våren 1940 i regel föreskrivit,
att dagunderstöd med statsbidrag endast finge utgå till familjeförsörjare
över 30 år samt till ensamstående personer, som fyllt 50 år. Under sommarmånaderna
har understöd i allmänhet medgivits blott för äldre personer,
företrädesvis sådana med stor försörjningsplikt, vilka icke kunnat beredas
arbete inom skogs- eller jordbruk. Från medio av september till årets slut
lia med hänsyn till det stegrade hjälpbehovet sådana restriktiva föreskrifter
icke meddelats.

Dagunderstödsverksamheten har under året till största delen varit lokaliserad
till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus
samt Västernorrlands län.

Vid fastställandet av statsbidragets storlek för år 1940 har kommissionen
i likhet med närmast föregående år utgått från skattetrycket i kommunen
under de tre senast förflutna åren samt arbetslösheten under sist förflutna
tolvmånadersperiod. Med hänsyn till de svårigheter, en alltför stark reducering
av statsbidraget kunde tänkas medföra för åtskilliga kommuner, vilka
visserligen under de senast förflutna tolv månaderna rapporterat en avsevärt
mindre arbetslöshet än tidigare men åtminstone delvis till följd av omfattande
arbetslöshet under flera föregående år hade en svag ekonomisk ställning,
fann sig kommissionen vid fastställandet av statsbidraget för år 1939
böra taga hänsyn till dettas storlek under år 1938. På grund härav fastställdes
i intet fall lägre statsbidragsprocent för år 1939 än att skillnaden
mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgick till högst 15. Vid sitt
bestämmande av statsbidragsprocenten för år 1940 fastställde kommissionen
i intet fall lägre bidragsprocent än den för år 1939 gällande.

Statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med mer än 50 % av kostnaderna
har för år 1940 beviljats 23 kommuner. I flertalet fall — i första
hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — har procentsatsen fastställts
av Kungl. Majit.

I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1940 dagunderstöden till 3
kronor 26 öre, varav 1 krona 01 öre (31.o %) utgjordes av statsbidrag. Motsvarande
genomsnittssiffror för år 1939 voro 2 kronor 95 öre respektive
1 krona 36 öre (46. i %). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i
regel familjeförsörjare.

I underdånig framställning den 25 november 1940 framlade kommissionen
förslag till ändrade grunder dels för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader,
dels för kommunernas kontantunderstödsverksamhet. Detta
förslag godtogs i det väsentliga av Kungl. Majit, som genom brev den 6
december 1940 bemyndigade kommissionen att tills vidare vidtaga åtgärder
för genomförande försöksvis av föreslagna ändringar. Fullständig redogörelse
för förslaget återfinnes i Kungl. Majits prop. nr 30 till 1941 års
lagtima riksdag (sid. 28 ff.).

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

b. Hyreshjälpsverksamliet.

Den omfattning, vari hyreshjälpsverksamhet bedrivits under tiden oktober
1939—september 1940, framgår av tab. 28. Redovisning lämnas i denna
tabell även av antalet personer med kyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.
På grund av vissa redovisningssvåriglieter för vederbörande
kommuner lia därvid Stockholms stad och en landskommun ej kunnat medtagas.
I städerna har kyreshjälp, som under året kunde ifrågakomma endast
för dagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.9 % och i landskommunerna
till 39.3 % av de dagunderstödda mot 58.0 % respektive 23.3 %
år 1939.

Tab. 28. Hyreshjölpsverksamhetens omfattning oktober 1939—-september 1940.

År månad	Antal kommuner, som bedrivit hvreshjälp-verksarahet	Antal arbetslösa, som erhållit hyresbjälp	Hjälpta med hyreshjälp i % av hela antalet dagunderstödda
Städer	Lands- bygd	Hela riket	Städer	Lands- bygd	Hela riket	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1939
Oktober..........	—	—	—	—	■ —	—	—	—	—
November........	8	4	12	689	158	847	50.1	35.2	45.4
December........	8	5	13	943	293	1,236	62.6	40.8	54.8
1940
Januari..........	9	ii	20	1,055	432	1.487	58.2	42.9	52.1
Februari ........	12	10	22	L,240	444	1,684	58.8	41.3	52.2
Mars ............	12	10	22	1,360	473	1,833	67.9	43.7	58.6
April ............	10	7	17	1,062	369	1,431	55.7	38.0	49.i
Maj..............	5	5	10	804	173	977	65.7	28.4	50.4
Juni ............	3	2	5	547	12	559	55.3	19.0	52.5
Juli..............	2	2	4	i 467	8	475	76.1	30.8	• 74.2
Augusti..........	3	1	4	829	10	839	69.3	38.5	68.2
September........	3	3	6	1.706	43	1,749	49.1	39.4	48.7

c. Kommunal understödsverksamhet.

Antalet genom kommunal understödsverksamhet (sålunda utan statsbidrag)
hjälpta under åren 1936—1940 angives i idb. 29.

Tab. 29. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1930—1940.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
1936	1937	1938	1939 1940	1936 1937	1938 1939 1940	1936	1937	1938 1939 1940
Januari	3,352	2,904	2,933	2,427	1,840	1,447	529	364	626 245	4,799	3,433	3,297	3,053	2,085
Februari . .	4,010	2,456	3,269	2,418	2,402	1,383	663	311	540 180	5,393	3,119	3,580	2,958	2,582
Mars ....	3,527	2,013	2,800	2,128	2,621	1,217	571	227	377 193	4,744	2,584	3,027	2,505	2,814
April ....	3,309	1,938	2,430	1,670	1,270	1,041	437	205	353 127	4,350	2,375	2,635	2,023	1,397
Maj ......	1,965	1,953	1,964	881	871	601	299	136	246 50	2,566	2,252(2,100	1,127	921
Juni......	1,596	1,712	1,724	717(1,018	232	142	83	122 39	1,828	1,854	1,807	839	1,057
Juli ......	1,361	1,512	1,731	714	1,327	208	118	76	62 52	1,569	1,630	1,807	776	1,379
Augusti ..	1,543	1,389	1,387	557	1,799	215	99	59	39 68	1,758	1,488	1,446	596	1,867
September	1,829	1,567	1,335	720	1,732	279	152	80	63 75	2,108	1,719	1,415	783	1,807
Oktober ..	2,342	2,017	1,244	714	713	325	222	135	120 104	2,667	2,239	1,379	834	817
November	2,326	2,568	1.702	1,184	664	490	258	223	182i 175	2,816	2,826	1,925	1,366	839
December	2,917	2,695(2,127	1,469	743	524	369	484	219 291	3,441	3,064	2,611	1,688	1,034

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 30. Understödslinjens omfattning åren 1931—1040.

Månad			Anta	1 un	der	stöd	s t a g a r e	1
	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Dagunderstöd
Januari ............	1,383	16,740	43,110	60,604	17,849	11,824	5,497	4,752	6,254	3,301
Februari............	2,807	21,481	52,909	58,254	19,350	14,131	6,130	4,996	7,090	3,465
Mars ..............	3,422	25,003	58,135	57,430	17,999	13,823	5,849	4,707	7,204	3,538
April ..............	4,093	26,452	56,791	45,041	13,503	10,104	3,606	3,282	5,970	2,692
Maj................	4,006 2,772	23,476	44,701	31,605	5,038	3,181	1,506	1,418	2,505	1,481
Juni ..............	15,640	37,271	20,846	497	567	140	858	566	1,347
Juli................	2,646	15,819	39,105	13,699	774	45	—	267	34	1,533
Augusti............	3,239	16,841	37,490	9,710	509	33	—	313	32	2,124
September..........	3,887	17,192	40,841	7,585	381	—	—	353	26	3,289
Oktober............	3,501	22,275	47,198	8,175	997	172	167	1,115	871	6,241
November..........	6,083	28,269	50,842	11,040	3,653	1,998	1,300	2,194	1,842	9,009
December..........	11,869	35,475	57,001	15,617	8,039	4,241	3,266	4,614	2,960	11,515
Kommunalt under-stöd
Januari ............	4,498	7,292	20.213	13,087	5,959	4,799	3,433	3,297	3,053	2,085
Februari............	3,849	8,063	21,385	13,011	5,134	5,393	3,119	3,580	2,958	2,582
Mars ..............	4,037	7,047	19,381	9,745	4,153	4,744	2,584	3,027	2,505	2,814
April ..............	2,924	5,163	15,622	8,006	3,730	4,350	2,375	2,635	2,023	1,397
Maj................	1,851	4,948	12,722 10,165	5,186	2,875	2,566	2,252	2,100	1,127	921
Juni ..............	1,394	5,064	3,699	1,943	1,828	1,854	1,807	839	1,057
Juli................	1,348	4,510	9,493	2,890	1,631	1,569	1,630	1,807	776	1,379
Augusti............	1,365	4,799	9,819	2,633	1,991	1,758	1,488	1,446	596	1,867
September..........	1,477	5,159	9,445	2,600	2,342	2,108	1,719	1,415	783	1,807
Oktober............	2,54(1	5,897	8,746	2,618	3,769	2,667	2,239	1,379	834	817
November..........	3,852	7,688	11.012	4,135	4,309	2,816	2,826	1,925	1,366	839
December..........	6,045	10,238	14,079	5,443	4,439	3,441	3,064	2,611	1,688	1,034
Summa
Januari............	5,881	24,032	63,323	73,691	23,808	16,623	8,930	8,049	9,307	5,386
Februari............	6,656	29,544	74,294	71,265	24,484	19,524	9,249	8,576	10,048	6,047
Mars ..............	7,459	32,050	77,516	67,175	22,152	18,567	8,433	7,734	9,709	6,352
April ..............	7,017	31,615	72,413	53,047	17,233	14,454	5,981	5,917	7,993	4,089
Maj................	5,857	28,424	57,423	36,791	7,913	5,747	3,758	3,518	3,632	2,402
Juni ..............	4,166	20,704	47,436	24,545	2,440	2,395	1,994	2,665	1,405	2,404
Juli................	3,994	20,329	48,598	16,589	2,405	1,614	1,630	2,074	810	2,912
Augusti............	4,604	21,640	47,309	12,343	2,500 2,723	1,791	1,488	1,759	628	3,991
September..........	5,364	22,351	50,286	10,185	2,108	1,719	1,768	809	5,096
Oktober............	6,041	28,172	55,944	10,793	4,766	2,839	2,406	2,494	1,705	7,058
November..........	9,935	35,957	61,854	15,175	7,962	4,814	4,126	4,119	3,208	9,848
December..........	17,914	45,713	71,080	21,060	12,478	7,682	6,330	7,225	4,648	12,549
Årsmedeltal
Dagunderstöd ......	4,142	22,055	47,116	28,300	7,382	5,010	2,288	2,406	2,946	4,128
Kommunalt under-
stöd..............	2,932	6,323	13,507	6,088	3,523	3,170	2,382	2,252	1,546	1,550
Summa ............	7,074	28,378	60,623	34,388	10,905	8,180	4,670	4,658	4,492	5,678

Kursdeltagare medräknade.

31

Kungl. Majus proposition nr 285.

Största antalet kommunalt understödda år 1940 rapporterades för mars
och uppgick till 2,814, minsta antalet förelåg i oktober och utgjorde 817.
För år 1939 var högsta antalet 3,053 (januari) och lägsta 596 (augusti).

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen.

I tab. 30 ha sammanställts uppgifter angående understödslinjens omfattning.
Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 27) även antalet understödda
personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Den
minskning i understödsverksamhetens omfattning, som gjorde sig gällande
under senare hälften av år 1939 i jämförelse med de närmast föregående
åren, fortsatte även under första halvåret 1940. Däremot kom understödslinjen
under årets senare hälft att spela en allt större roll till följd av det
försämrade arbetsmarknadsläget.

D. Utbildningshjälp.

Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för omskolning och
utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrin, för vilka särskild redogörelse
lämnas i det följande (sid. 34), voro större delen anmälda hos arbetslöshetskommittéerna
och åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag
till inackorderingskostnaderna. Vid 1940 års utgång åtnjöto sålunda 750
elever, eller 68.2 procent av samtliga, arbetslöshetshjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den
för hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1940
bedrivits i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna ha anordnats i
huvudsak efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren
under de tre huvudformerna TcursverJcsamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och
statskommunala arbetsläger) och ungdomsreservarbeten.

Under år 1940 ha sammanlagt 21 kurser pågått, till vilka även hänvisats
äldre arbetslösa. En av dessa kurser, en verkstadsskolekurs, har varit förlagd
till Stockholm och omfattat 90 elever. Hälften av elevantalet i denna
kurs har utgjorts av flyktingar, hänvisade från flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnd.
De övriga 20 kurserna ha anordnats av 6 städer och
11 landskommuner och lia avsett utbildning i skogsarbete för sammanlagt
347 hjälpsökande i perioder örn i allmänhet 4 veckor. Samtliga kurser avslutades
under året. Av statsmedel har hittills utbetalats 87,332 kronor till
nyssnämnda yrkesutbildningskurser. Kostnaderna för flyktingars utbildning
bestridas slutgiltigt av reservationsanslaget till »Bidrag till flyktingars uppehälle,
yrkesutbildning m. m.» I statsbidrag till resor, verktyg och arbetspremier
för under 1940 anordnade skogshuggarkurser har hittills utbetalats
10,014 kronor.

Vid ingången av 1940 pågick frivillig arbetstjänst vid dels ett statligt
arbetsläger i Vännäs, Västerbottens län, med 75 elevplatser, dels ett av
arbetslöshetskommittén i Göteborg anordnat statskommunalt arbetsläger med
30 elevplatser. Vid Vännäs har sedan den 1 juli 1939, jämsides med teo -

32

Kungl. Majus proposition nr 285•

retisk yrkesutbildning av eleverna, åt Västerbottens läns landsting utförts
vissa arbeten i samband med uppförande av en verkstadsskolebyggnad, vilka
arbeten pågingo vid 1940 års utgång. Under det att eleverna vid Vännäs
varit förlagda i internat, Ilar det statskommunala arbetslägret i Göteborg
varit anordnat såsom öppet arbetsläger, d. v. s. arbetseleverna lia bott i
sina hem. Verksamhetens tyngdpunkt har varit lagd på yrkesutbildning för
mekaniker. Detta arbetsläger bedrives från och med den 16 juni 1940 såsom
beredskapskurs. Till kostnaderna för detsamma utanordnades under året
statsbidrag med inalles 14,693 kronor, varav till ledare- och lärarearvoden
10,810 kronor samt till arbetskläder åt eleverna, arbets- och undervisningsmaterial
och arbetspremier 3,883 kronor.

Under 1940 bedrevs endast ett ungdomsreservarbete. Detta, vilket som
arbetsobjekt haft anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby i Västerbottens
län, avslutades under året.

I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1940.

Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

åren 1934-1940.

År månad	Antal deltagare i frivillig arbetstjänst	Antal sysselsatta i ungdoms-reservarbeten	Antal kurs-deltagare 1	Summa
Årsmedeltal
1934 ......................	777	5	2,179	2.961
1935 ......................	769	92	801	1,662
1936 ......................	364	250	306	920
1937 ......................	210	75	17	302
1938 ......................	170	35	36	241
1939 ......................	132	39	65	236
1940 ......................	50	6	390	446
1940
Januari....................	62	15	28	105
Februari ...................	74	14	211	299
Mars......................	74	12	137	223
April......................	67	13	68	148
Maj ......................	65	13	202	280
Juni ......................	42	10	354	406
Juli ......................	43	—	524	567
Augusti ..................	43	—	592	635
September ................	34	—	595	629
Oktober ..................	30	—	539	569
November ................	30	_	679	709
December ................	29	—	750	779

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid
verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser
endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.

Kungl. Majus proposition nr 285.

33

E. Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren
1931 — 1940 lämnas i tal. 32. Under år 1940 åtnjöto i genomsnitt 71. i procent
av samtliga hjälpsökande arbetslöshetslijälp; procenten hjälpta var detta
år högre än under något av åren 1931—1939. Av samtliga hjälpsökande
under år 1940 åtnjöto 28.o procent hjälp enligt arbetslinjen, 39.7 procent
enligt understödslinjen och 3.4 procent erhöllo utbildningshjälp. Det procentuella
antalet arbetslösa, som erhöllo hjälp enligt arbetslinjen, var under
1940 lägre än övriga jämförelseår med undantag av åren 1932 och 1933.
Detta förhållande sammanhänger med de förskjutningar i arbetslöshetens
regionala fördelning, som tidigare berörts (sid. 9). I talj. 33 meddelas uppgifter
örn arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden under
åren 1931—1940. Av tabellen framgår, att procenten hjälpta enligt arbetslinjen
under år 1940 var lägre i städerna och högre på landsbygden än de
närmast föregående åren. I storstäderna åtnjöto i genomsnitt endast 9.7
procent av samtliga hjälpsökande hjälp enligt arbetslinjen. I bilaga 3 lämnas
uppgifter örn de arbetslösas och arbetslöshetslijälpens fördelning den 31
december 1940 i olika län samt i städer med över 15,000 invånare.

Talj. 32. Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1931—1940.

1

i

:

År månad		Antal hjälpta		Hjälpta i % av hjälpsökande
Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- ning3-hjalpen 1	Summa	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild-nings-hj alpen 1	Summa
Årsinedeltal
1931..................	13,817	7,074	—	20,891	29.7	15.ä	—	44.9
1932..................	31,539	28,378	—	59,917	27.7	24.9	—	52.6
1933..................	44,494	60,623	—	105,117	27.1	37.o	—	64.1
1934..................	44,208	32,196	2,993	79.397	38.5	28.1	2.6	69.2
1935..................	29,781	10,112	1,740	41,633	48.4	16.4	2.8	67.6
1936..................	16,065	7,880	961	24,906	45.1	22.1	2.7	69.9
1937..................	7,829	4,653	318	12,800	43.o	25.6	1.7	70.3
1938..................	6,038	4,622	264	10,924	37.3	28.6	1.6	67.5
1939..................	6,297	4,431	252	10,980	35.9	25.2	1.4	62.5
1940..................	3,740	5,314	449	9,503	28.0	39.7	3.4	71.1
1940
Januari..............	4,667	5,358	ilo	10,135	30.o	34.5	0.7	65.2
Februari ............	4.245	6.005	306	10,556	28.0	39.5	2.o	69.5
Mars ................	3,674	6,307	229	10,210	25.0	44.o	1.6	71.2
April ................	2,947	4,073	156	7.176	29.8	41.3	1.6	72.7
Maj..................	2,924	2,200	283	5,407	37.1	28.0	3.6	68.7
Juni ................	2.818	2,050	408	5,276	40.c	29.6	5.9	76.1
Juli..................	2,903	2,388	567	5,858	36.7	30.2	7.2	74.1
Augusti..............	3,485	3,399	635	7,519	33.7	32.8	(J.l	72.6
8 ep tein b er............	3,889	4,501	629	9,019	31.8	36.8	5.1	73.7
Oktober..............	4,255	6,519	569	11,343	26,4	40.5	3.5	70.4
November............	4,940	9,169 11,799	709	14,818	24.o	44.c	3.5	72.1
December............	4,135	779	16,713	17.0	50 3	3.8	71.2

1 Före 1934 redovisades utbildningshjlllpen under understödslinjen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285. ii6.r>4i 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab, 33. Arbetslinjens omfattning'' inom olika geografiska områden
åren 1931—1940. Årsinedeltal.

År		Antal hjälpta		Hjälpta i % av hjälpsökande
Månad	Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket	Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket
1931 ....................	1,571	3,023	9,223	13,817	23.6	36.4	29.2	29.7
1932 ....................	2,435	6,023	23,082	31,540	15.o	31.2	29.5	27.7
1933 ....................	1,902	8,356	34,236	44,494	7.3	28.4	31.6	27.1
1934 ....................	2,849	8,536	32,823	44,208	14.1	40.3	44.7	38.5
1935 ....................	3,639	6,229	19,913	29,781	35.7	50.2	51.1	48.4
1936 ....................	2,283	4,052	9,730	16,065	32.5	45.7	49.4	45.1
1937 ..............	1,392	2,609	3,828	7,829	33.2	43.0	48.2	43.o
1938 ....................	686	2,063	3,289	6,038	20.9	38.5	43.6	37.3
1939 ....................	456	1,659	4,183	6,298	17.6	38.7	39.2	35.9
1940 ...............	531	1.023	2,186	3,740	9.7	31.8	46.9	28.o
1940
Januari.............	521	1,453	2,693	4,667	13.9	30.i	38.6	30. o
Februari ................	483	1,474	2,288	4,245	10.6	31.2	38.7	28.0
Mars....................	470	1,336	1,868	3,674	10. o	29.8	36.3	25.6
April....................	501	963	1,483	2,947	14.2	40.2	37.6	29.9
Maj ....................	570	622	1,732	2,924	15.6	41.5	63.4	37.1
Juni ....................	545	567	1,706	2,818	16.1	46.4	73.5	40.6
Juli .................	401	605	1,897	2,903	10.6	40.8	71.7	36.7
Augusti ................	426	594	2,465	3,485	8.8	36.0	63.7	33.6
September ..............	487	716	2,686	3,889	8.6	29.9	64.2	31.8
Oktober ................	578	902	2,775	4,255	7.7	27.0	53.1	26.4
November ..............	772	1,487	2,681	4.940	8.0	30.6	44.5	24.0
December ..............	621	1,561	1,953	4,135	5.8	27.3	28.o	17.6

lil. övriga verksamhetsgrenar.

A. Beredskapskurser.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 5 april 1940 kommissionen att vidtaga
åtgärder för omskolning och utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrien
samt anvisade härför erforderliga medel. Kommissionen vidtog
omedelbart anstalter för igångsättande av utbildningen, och i maj
1940 kunde 32 s. k. beredskapskurser börja. De första kurserna igångsattes
i Stockholm. Följande månader, sedan erforderligt antal lärare erhållit
utbildning vid en av kommissionen i samarbete med skolöverstyrelsen anordnad
lärarkurs, anordnades ytterligare beredskapskurser på skilda platser
i landet. Kursernas antal ökades successivt och utgjorde den 31 december 1940
78, därav 51 kurser för mekaniker, 5 för finmekaniker, 1 för verktygsskötare,
1 för elektromekaniker, 4 för smeder och 16 för svetsare.

Kurserna — utom för svetsare —- omfattade från början vardera högst 4
månader. Mot slutet av år 1940 utökades kurstiden till 6 månader. För
svetsare har kurstiden utgjort omkring 6 veckor. I två avdelningar för fin -

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

mekaniker i Stockholm utbildas kvinnliga elever. För närvarande (maj 1941)
uppgår kursernas antal till 102.

Kekryteringen till kurserna avsåg från början principiellt icke värnpliktiga
personer. Under andra halvåret intogos emellertid, med hänsyn till det förändrade
läget, även värnpliktiga i mindre utsträckning.

Kurserna anordnas av dels arbetslöshetskommittéer, dels verkstadsskolor
för arbetslös ungdom, dels ock kommunala anstalter för yrkesundervisning.
Från och med den 3 maj till och med den 31 december 1940, d. v. s. den tid
av år 1940, under vilken beredskapskurserna pågingo, ha inalles 2,676 elever
varit inskrivna i kurserna. Av dessa voro 1,099 kvar som elever den 31
december 1940, medan 917 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående
660 hade avbrutit utbildningen, främst därför att de erhållit arbete i öppna
marknaden; endast i ett fåtal fall (cirka 10 procent) ha elever nödgats avbryta
kursen på grund av sjukdom eller av annan anledning, t. ex. värnpliktstjänstgöring.

Av de utskrivna 917 eleverna ha 286 utbildats till svarvare, 35 till fräsare,
33 till hyvlare, 6 till slipare, 56 till finmekaniker, 8 till verktygsskötare, 283
till bänkarbetare (filare), 1 till arborrare, 2 till borrare, 40 till smeder och
167 till svetsare.

Av de inskrivna eleverna voro 2.5 procent kvinnor, vilka förut haft olika
sysselsättningar, t. ex. som kontorister, handelsbiträden, servitriser, hembiträden,
husmödrar m. fl. I övrigt ha cirka 64 procent tillhört yrkesgruppen
industri och hantverk, 2.5 procent sjöfart och fiske, 22 procent handel,
samfärdsel och allmän tjänst, 9 procent diverse övriga yrken.

För kursverksamheten har av kommissionen under år 1940 utanordnats ett
belopp av 780,000 kronor.

Antalet kurser samt elevernas fördelning på de olika kursorterna framgår
av idb. 34.

B. Yärnpliktslijälp.

Statens arbetsmarknadskommission är enligt Kungl. Maj:ts förordnande
tillsynsmyndighet i fråga örn krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning
och har vidare att å statens vägnar handhava värnpliktslåneverksamheten.

Såsom tillsyningsmyndighet för lcrigsfamiljebidragsverksamheten har kommissionen,
bland annat, utfärdat anvisningar för familjebidragsnämndernas
prövning av familjebidragsärendena och även lämnat nämnder, som gjort
framställningar därom, särskilda upplysningar. Vidare har chefen för kommissionens
värnpliktshjälpssektion närvarit vid i 12 län anordnade sammanträden
med representanter för familjebidragsnämnderna i länen och därvid
hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning m. m.

Med stöd av vunna erfarenheter har kommissionen i skrivelse den
17 oktober 1940 gjort framställning om vissa ändringar såväl i krigsfamiljebidragsförordningen
som i krigsfamiljebidragskungörelsen. Med anledning
härav har Kungl. Majit genom kungörelse den 22 november 1940 (nr 955)
förordnat om vissa ändringar i krigsfamiljebidragskungörelsen. Dessa änd -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 34. lieredakapskiirser den 31 december 1940.

Kursort	Kurser	Kursernas fördelning; på yrkesgrupper		Antal	elever
an- ord- nade av	antal	meka- niker	fin- meka- niker	verk- tygs- skötare	elektro- meka- niker	sme- der	svet- sare	in- skrivna under året	ut- skrivna före	av- gångna före 1	| kvarva- rande i
den 31 december 1940
Eskilstuna . .	LY	i	i						35	14	7	14
Göteborg . .	AK	G	4	—	—	—	—	2	170	53	25	92 ;
Göteborg . .	LY	2	2	—	—	—	—	—	18	15	3
Hyltebruk . .	LY	1	1	—	—	—	—	—	30	—	—	30
Härnösand	AK	1	—	—	—	—	—	1	28	14	—	14
Köja ......	V	1	—	—	—	—	1		31	13	3	15
Lilla Edet . .	LY	1	1	—	—	—	—	—	31	14	2	15 1
Lysekil ....	V	2	2	—	—	—	—	—	63	28	5	30
Malmberget	LY	1	1	—	—	—	—	—	32	15	2	15
Mariestad . .	LY	1	1	—	—	—	—	—	31	14	—	17
Mölndal ....	V	3	2	—	—	i	_	_	120	48	24	48
Piteå ......	V	2	1	—	—	—	—	1	61	28	11	22
Sandö ......	V	1	—	—	—	—	—	1	29	15	—	14 !
Stockholm . .	LY	19	11	5	—	—	1	2	791	260	245	286
Stockholm . .	AK	20	12	—		—	2	6	728	194	247	287
Sundsvall . .	V	1	1	—	—	—	_	_	30	15	_	15 i
Södertälje . .	LY	1	1	—	—	—	—	—	20	9	1	10
Tidaholm . .	LY	1	1	—	—	—	—	—	30	9	9	12
| Trollhättan	LY	1	1	—	—	—	—	—	35	11	13	11
| Uddevalla . .	V	5	3	—	1	—	—	1	133	60	23	50
J ! Uppsala ....	LY	3	3	—	—	_	—	—	90	39	17	34
Vänersborg	LY	2	2	—	—	—	—	—	51	15	10	26
Växjö......1	AK	2	1	—	—	—	—	1	43	15	—	28
Älvsbacka . . i	V	1	1	—	—		—	—	32	19	13	_ 1
Orebro . . . . j	LY	1	—		—		—	1	14	—	—	14
S	amma	78	51	5	1	i	4	16	2,676	917	660	1,099

Anin.

Ali Kursen anordnad av arbetslöshetskommitté.

V » » » verkstadsskola för arbetslös ungdom.

LY » » » kommunal anstalt för yrkesundervisning.

1 Avser sådana elever, som erhållit arbete under pågående kurs och fördenskull avbrutit
utbildningen eller som måst sluta på grund av sjukdom eller annan anledning.

2 Kursen avslutades den 5 oktober 1940.

ringar, som trätt i kraft den 1 december 1940 innebära i huvudsak, att familjebidrag
kan medgivas utgå viss tid efter tjänstgöringens upphörande. Kommissionens
förslag beträffande ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen
ligga till grund för Kungl. Maj:ts proposition till 1941 års riksdag (nr 137)
angående vissa ändringar i nämnda förordning.

Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den
31 december 1940 framgår av tab. 35. De av värnpliktslånenämnderna beviljade
lånen fördela sig med avseende å lånebeloppens storlek på sätt nedan
angives.

Tab. 35. Värnpliktslftiieveiksamlieten till och med den 31 december 1940,

Inkomna i låncansökningar Yärnpliktslånenämnden i	Behandlade låneansökningar	Vid periodens slut icke slut-prövade bine-ansökningar	Av de beviljade Anén skola nedan angivna under-ställas SAK:s prövning	Genom av SAK t. o. ni. den 31 dec. 1940 meddelade beslut i underställnings- och besvärsärenden
helt eller delvis bifallna	helt avslagna
Ökas	Mili	skås
! '' | antal	gällande kronor	antal	beviljat belopp kronor	avslaget belopp kronor	antal	gällande kronor	antal	gällande kronor	av an-talet under 4	av be-loppet under 5 kronor	anta-let be-vilja-de lån med	det be-viljade beloppet med kronor	anta-let be-vilja-de lån med	det be-viljade belop-pet med kronor
1 | 2	3	*	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	IG
! Stockholms stad ........ 1,587	2.424,925	612	370,435	575,065	745	1.079,885	230	399,540	59	127,145	6	9,800	3	11,540
! Stockholms län.......... 670	1,108,993	273	209,630	283,803	261	386,470	136	229,090	37	67,900	6	7,540	—	—
Uppsala län ............ 253	361,563	115	80,380	71,522,	104	153,406	34	56,255	11	24,400	—	—	—	—
Södermanlands län...... 339	522,991	118	60,985	119,440	213	325,473	8	17,093	3	11,600	2	4,600	—	--1
Ostergötlands län........ 577	817,375	113	109,050	71,425	442	594,580	22	42,320	23	64,900	6	11,915	0	1,000
Jönköpings län..........1 503	868,525	85	89,380	80,345	414	691,450	4	7,350	19	49,900	8	20,300	2	4,500
Kronobergs län..........| 264	430,595	75	88,115	47,715	174	272,710	15	22,055	21	50.800	4	3,350	—	—
Kalmar län.............. 558	859,626	163	94,666	132,703	375	595,367	20	36,890	9	19,300	7	12,550	—	—
Gotlands län............ 252	405.310	157	123,450	126,730	85	136,930	10	18,200	13	27,100	—	—	—	—
Blekinge län ............ 300	443,601	81	66,625	61.966	194	283,760	25	31,250	8	22,300	2	850	i	4,000
Kristianstads län........| 734	1,173,373	159	93,300	182,463	562	879,610	13	18,000	10	20,500	5	7,350	—	—
! Malmöhus län .......... 1,566	2,374,871	377	223,520	389,891	913	1,365,644	276	395,816	20	33,700	4	5,000	2	3,500
Hallands län ............j 389	637,350	117	60,700	133,900	258	418,750	14	24,000	16	9,300	1	600	—	—
Göteborgs och Bohus län 1,180	1,999,176	336	311,415	327.977	797	1.255,759	47	104,025	56	128,200	2	5,800	4	10,500
Alvsborgs län ..........| 601	999,398	186	169,520	194,311	348	529,087	67	106,480	34	78,050	4	8,220	2	5,500
| Skaraborgs län.......... 437	796,972	102	71.190	107,659	242	453,825	93	164,298	7	12,000	5	8,800	—	—
Värmlands län .......... 525	809,264	189	121,680	205,742	312	445,092	24 36,750	15	26,700	0	1,500	0	100
Örebro län.............. 430	647.460	199	104,425	188,900	186	263,260	45	90,875	9	15,650	2	4,200	—	—
Västmanlands län........| 248	399,880	92	126.957	57,248	116	161,525	40	54,150	32	91,181	—	—	1	4,000
: Kopparbergs län ........! 410	662,727	113	63,290	132,477	283	450,510	14	16,450	11	19,500	3	1,800	1	1.000
Gävleborgs län..........| 609	854,201	lil	53,265	137,530	392	516,631	106	146,775	5	9,400	2	1,350	—	—
Västernorrlands län......i 828	1.175,748	279	168,585	211.263	524	749,800	25	46,100	3	33,000	4	11,900	2	3,500
Jämtlands län ..........i 391	476,984	120	52,577	76,361	255	322,197	16	25,849	1	2,500	2	4,750	—	—
Västerbottens län........ 460	777,401	106	85,100	108,210	167	272,356	187	311,735	11	30,100	1	500	—	—
Norrbottens län ........ 684	1,142,041	81	43,325	87,120	516	872,085	87	139,511	5	12,500	2	1,700		—
Summa 1 14,795 23,170,350	4359	3,041,565	4,111,766	8,878	13,476,162	1,558	2,540,857	438	987,926	78	134,375	18	49,140

Kungl. Majus proposition nr 285.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Antal Lånebelopp mellan

2,496 kronor 200— 500

1,419 » 501—1,000

134 » 1,001—1,500

145 » 1,501—2,000

37 » 2,001—2,500

66 » 2,501—3,000

9 » 3,001—3,500

53 » 3,501-4,000

4,359

Kommissionen, som i likhet med värnpliktslånenämnderna funnit värnpliktslåneförordningen
i huvudsak väl motsvara sitt syfte, har dock i underdånig
skrivelse den 2 maj 1941 föreslagit vissa jämkningar i förordningens
bestämmelser.

C. Inventering av arbetskraft, hempermittering m. in.

Under året har bearbetningen av uppgifterna från en på frivillighetens väg
vintern 1939—1940 verkställd inventering av arbetskraft hos omkring 13,000
företag inom industri och hantverk slutförts.

Under andra halvåret 1940 ha handlagts omkring 5,400 (under tiden 1
januari—30 april 1941 omkring 6,600) ärenden rörande hemförlovning eller
hempermittering av enskilda värnpliktiga från beredskapstjänstgöring.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning
ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering av
yrkeskunniga värnpliktiga utfärdats av Kungl. Maj:t eller överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter. Förberedelsearbetet för sådana kollektiva hemförlovningar
eller hempermitteringar ha verkställts av kommissionen.

För att möjliggöra hemförlovning eller hempermittering av värnpliktiga
jordbrukare under vissa tider av året har ett system med uppgiftskort för
•dylika värnpliktiga iordningställts.

Ett liknande system med uppgiftskort har införts beträffande viss värnpliktig
skogspersonal.

För yrkeskunniga värnpliktiga, som erfordrats för bränntorvupptagning,
för montering av gengasaggregat och för betupptagning ha ävenledes särskilda
åtgärder vidtagits, ägnade att underlätta hempermittering för längre
eller kortare tid från beredskapstjänstgöring.

Kungl. Majit uppdrog den 28 juni 1940 åt kommissionen att i samråd med
vederbörande myndigheter verkställa utredning angående samordnande av
sådana beredskapsåtgärder av olika slag, som avse att helt eller delvis taga
i anspråk icke krigstjänstgörande personers arbetskraft eller tjänster. Sedan
kommissionen verkställt förberedande undersökningar rörande lämpligaste
formerna för uppdragets verkställande och avlämnat vissa förslag i ärendet,
har Kungl. Majit den 21 februari 1941 bemyndigat kommissionen att verkställa
inventering och registrering av personal, som är avsedd att tagas i
anspråk för nämnda beredskapsåtgärder.

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

IV. Statsbidrag- till kommunala beredskapsarbeten.

I arbetsmarknadskommissionens förslag till nya statsbidragsprinciper, för
vilket redogörelse lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 30 till 1941 års
riksdag (sid. 28 ff.), förutsattes, att till kommunala arbeten för sysselsättning
av arbetslösa i regel skulle utgå bidrag i den form, att kostnaderna för ränta
och amortering finge inräknas i sådan årskostnad för kommunens arbetslöshetshjälp,
vartill statsbidrag, s. k. allmänt årskostnadsbidrag, skulle utgå.
För fattiga och arbetslöshetstyngda kommuner skulle samtidigt kunna utgå
ett engångsbidrag, s. k. särskilt arbetsbidrag, i syfte att begränsa den ekonomiska
börda för kommunen som skjutes på framtiden. Dessutom skulle för
samtliga kommuner engångsbidrag kunna förekomma, örn det gällde att övervinna
det hinder för igångsättande av allmänna arbeten, som kostnadsökningen
på grund av krisläget medfört. Likaledes borde ett engångsbidrag kunna
ifrågakomma, då det gällde arbetsobjekt, för vilka redan under normala förhållanden
författningsmässigt bestämda statsbidrag utginge. Då bidrag till
visst arbete utgick endast på grund av någon av de tvenne sistnämnda anledningarna
förutsattes icke något inräknande i årskostnad av ränte- och amorteringskostnaderna
för lån, som upptagits för finansiering av kommunens andel
av kostnaderna.

Det nya statsbidragssystemet har jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit
den 6 december 1940 försöksvis tillämpats från och med nämnda dag. Därvid
har kommissionen funnit lämpligt att i vissa fall, utöver dem, vilka kunna
direkt hänföras till de två här ovan senast nämnda arbetsgrupperna, medgiva
statsbidrag till arbetsföretagen uteslutande i den ovannämnda formen
särskilt arbetsbidrag. För det första Ira många gånger kommunernas ansökningar
avsett bidrag till igångsättande i nuvarande läge av arbetsföretag, vilka
upptagits i kommunala arbetsprogram redan före krisens inträde, men för
vilka då icke förelegat slutligt utformade förslag och ej heller kostnadsberäkningar.
Kommissionen har i dessa fall, där sålunda någon kostnadsökning
icke redovisats i ansökningarna, i regel utgått från en uppskattning av den
genomsnittliga kostnadsökningen för företag av ifrågavarande art och medgivit
bidrag med utgångspunkt från denna beräkning. I andra fall har det
gällt företag, där från vederbörande kommuns sida hemställts om beviljande
av engångsbidrag respektive örn högre engångsbidrag än som eljest kunde
påräknas, mot avstående av möjligheten att inräkna amortering och ränta i
årskostnad. I vissa av dessa fall ha kommunens representanter med hänsyn
till redan verkställd kommunal upplåning ansett det angeläget att i minsta
möjliga mån belasta kommunen med ytterligare lån. I andra fall har framhållits,
att den ovisshet om årskostnadsbidragets storlek, som vore en följd
av statsbidragssystemets konstruktion, kunde medföra svårigheter ifråga örn
åstadkommande av erforderliga kommunala beslut angående företaget, varför
ett från början fixerat bidrag vore att föredraga. Kommissionen har ansett
lämpligt att, i avvaktan på att regler för det nya statsbidragssystemets genomförande
fixerades, tillmötesgå sådana önskemål som de nu omnämnda, därvid

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

kommissionen vid fastställandet av engångsbidragets storlek tagit hänsyn till
det förhållandet, att ai''skostnadsbidrag ej beräknats utgå å kostnaderna för
företaget. Sedan 1941 års riksdag (skrivelse nr 111/1941) godkänt vissa regler
för de nya bidragsgrunderna, har kommissionen begränsat de fall, vari statsbidrag
beviljas allenast i form av särskilt arbetsbidrag, till att avse kostnadsökningar
till följd av krisläget samt arbeten, till vilkas utförande kunnat ifrågakomma
författningsmässigt fixerade bidrag.

V. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten under tiden

januari—april 1,941.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden under den hittills gångna
delen av ar 1941 har i stort sett försiggått efter samma linjer som tidigare
under den pågående krisen. 1 likhet med förhållandena under år 1940
har arbetstillgången varit god inom de delar av industrien, som sörja
för krigsmaterialproduktionen, och svårigheter lia förelegat att anskaffa
kvalificerad arbetskraft för vissa arbetsuppgifter. Läget inom exportindustrierna
kan betecknas som i stort sett oförändrat. Situationen inom konsurntionsvaruindustrierna
har ej heller nämnvärt förändrats, ehuru tendenser till
sammandragning yppat sig, särskilt inom textilindustrien och även skofabrikationen,
där de knappa importmöjligheterna periodvis föranlett materialbrist.
Arbetslösheten under året var till en början konstant men har på sista tiden
visat en svag successiv nedgång, förorsakad av dels inträffade säsongförskjutningar,
dels inkallelser till militärtjänstgöring. De senare ha samtidigt berett
vissa svårigheter för sådana företag, som kunnat gå för full drift.

På jordbrukets arbetsmarknad lia inga större förändringar ägt rum. Under
vintermånaderna har efter vanligheten efterfrågan på arbetskraft varit tämligen
obetydlig. Först med den blidare väderlekens inträdande har ökad livaktighet
givit sig till känna inför det stundande vårbruket. Arbetet i skogarna
har bedrivits med stor intensitet, och tillgänglig arbetskraft både inom det
egna facket och från andra yrkesområden, närmast byggnadsindustrien, har i
görligaste mån utnyttjats för att kunna verkställa de av behovet påkallade
stora vedavverkningarna.

Vissa industrigrupper ha, såsom förut påpekats, full sysselsättning och lia
i viss omfattning lidit brist på yrkeskunnig arbetskraft. Detta gäller framförallt
mekaniska verkstäder, skeppsvarv och elektriska verkstäder. .Jord- och
stenindustriens läge liksom ock förhållandena inom vissa delar av trävaruindustrien
har starkt påverkats av den tryckta byggnadsverksamheten. Inom
pappersindustrien ha permitteringar och korttidsarbete tillämpats i stor utsträckning
på grund av den så gott som stoppade exporten. Livsmedelsindustriens
olika branscher lia i stort sett i likhet med förut arbetat under goda
förhållanden, men de successivt utvidgade ransoneringarna på skilda områden
ha nödvändiggjort inskränkningar i driften. Inom byggnads- och anläggnings -

41

Kungl. Majis proposition nr 285.

lacken lia arbetstillfällena varit synnerligen knappa, och stark ökning av
arbetslösheten konstaterades inom dessa fack under årets båda första månader.
Även i fortsättningen har där rått stor arbetslöshet, ehuru på sista tiden
en viss säsongmässig förbättring inträtt, dock väsentligt svagare än normalt
brukar vara fallet denna årstid.

Vissa sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden under januari—april1)
1941 lämnas i tab. 36.

Tali. 36. Arbetsmarknaden januari—april 1941.

Månad 19 4 1	Antal syssel-satta arbe-tare inom industri o. angränsande närings-grenar. Indextal: sept. 1939 = 100	Arbetslös-heten inom fack-förbunden Procent	Antal hjälp- sökande arbetslösa	Sveriges offentliga arbetsförmedling
Ansök-ningar örn arbete	Arbets- sökande personer	Lediga platser	Tillsätta platser	Antal ansök-ningar örn arbete på 100 lediga platser
Januari ....	83.1	17.2	30,512	135,805	126,467	54,493	42,330	249
Februari....	84.6	16.5	34,900	131,894	121,115	54,664	42,873	241
Mars ......	83. s	15.0	33,702	1 136,743	126,957	65,639	49,714	208
April ......	84.7		30,427	129,477	119,250	70,340	49,581	184

Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik var antalet sysselsatta arbetare
inom industri och angränsande näringsgrenar under årets fyra första
månader i stort sett oförändrat. I jämförelse med motsvarande tidsperiod
under föregående år utvisar statistiken en nedgång i sysselsättningen med
4 å 6 procent, vartill emellertid kommer en ytterligare minskning av den
totala sysselsättningsvolymen genom den större omfattning, i vilken korttidsarbete
för närvarande tillämpas.

Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna för januari—april
1941 utvisa, att antalet arbetsansökningar låg närmare 40 procent över antalet
motsvarande tid föregående år, medan antalen lediga respektive tillsatta platser
voro av ungefär samma omfattning båda åren.

Uppgifter om arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med
månadsskiftet mars/april 1941. Vid sistnämnda tidpunkt voro 15.0 procent
av medlemmarna inom samtliga rapporterande förbund arbetslösa mot 16.5
procent närmast föregående månad och 17.2 procent vid januari månads utgång.
Nedgången i arbetslösheten i mars torde delvis sammanhänga med
militärinkallelserna.

Den sedan juli månad 1940 oavbrutna ökningen i antalet hjälpsökande
arbetslösa fortsatte även under januari och februari 1941. Vid februari månads
utgång voro 34,900 hjälpsökande anmälda hos arbetslöshetskommittéerna mot
15,184 samma månad föregående år. Under mars nedgick antalet hjälpsökande
till 33,702 och under april minskades antalet ytterligare och var vid månadens
utgång till 30,427. Då minskningen delvis torde sammanhänga med i)

i) Flertalet bär lämnade uppgifter för april äro preliminära.

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

militärinkallelserna, har säsongminskningen i arbetslösheten, som normalt
brukar inträda under våren, i år hittills varit av relativt ringa omfattning.

Utvecklingen under mars och april månader 1941 har medfört vissa
förskjutningar i arbetslöshetens regionala fördelning, vilka närmare belysas
av tab. 37. Medan arbetslösheten i Stockholm ökade under mars och endast
obetydligt minskade under april, minskade den båda månaderna i Göteborg
och Malmö med sammanlagt 23.8 respektive 31. i procent. För april voro i
Stockholm 6,112, i Göteborg 5,255 och i Malmö 1,641 anmälda såsom hjälpsökande.
En betydande ökning i arbetslösheten har under de senaste månaderna
konstaterats i Stockholms grannkommuner; i Stockholm med förortsområde
var antalet hjälpsökande i slutet av april 7,731. Inom de olika länen
voro hjälpsökandesiffrorna nästan genomgående lägre under april än under
de närmast föregående månaderna; en icke oväsentlig ökning i arbetslösheten
kunde dock konstateras i Gävleborgs och Västernorrlands län. Antalet hjälpsökande
inom dessa län uppgick vid april månads utgång till 1,026 respektive
4,578 mot 765 respektive 4,013 vid slutet av februari.

Tab. 37. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 30 april 1941.

Län	Städer	Landsbygd	Sura in a	| Ökning (-f) (-) ge 28/a 1941	eller minskning nt emot so/4 1940
Stockholms stad................	6,112	_	6,112	+	204	+	4,769
Stockholms ....................	363	1.736	2,099	+	430	+	1,927
Uppsala........................	247	117	364	—	11	+	212
Södermanlands..................	321	128	449	—	263	-L	354
Östergötlands ..................	592	38	630	—	265	+	506
Jönköpings ....................	310	76	386	—	88	4-	345
Kronobergs ....................	79	84	163	—	186	+	75
Kalmar ........................	546	137	683	—	319	+	502
Gotlands ......................	88	62	150	-f	24	+	137
Blekinge........................	63	292	355	—	295		141
Kristianstads ..................	91	20	lil	—	70	+	86 !
Malmö stad ....................	1,641	—	1.641	—	741	-f-	926
Malmöhus i övrigt..............	784	110	894	—	708	+	608
Hallands ......................	238	80	318	—	132	+	196
Göteborgs stad ................	5,255	—	5,255	—	1,642	+	3.783
Göteborgs o. Bohus i övrigt....	617	2,024	2,641	—	512	+	1,384
Alvsborgs......................	303	60	363	—	256	+	258
Skaraborgs ....................	143	3	146	—	50	-f	131
Värmlands ....................	214	177	391	—	141	+	134
Örebro ........................	257	22	279	—	206	+	135
Västmanlands ..................	184	—	184	~h	22	+	130
Kopparbergs....................	86	10	96	—	2	_	12 !
Gävleborgs ....................	620	406	1,026	-f.	261	+	630 i
Västernorrlands ................	250	4,328	4,578	+	565	+	2,495
Jämtlands......................	95	2	97		23		'' 41
Västerbottens ..................	134	444	578	+	66	+	382 |
Norrbottens....................	16	422	438	—	135	4-	280
Summa	19,649	10,778	30,427	—	4.473	+	20,555 ■

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Från februari till april minskade antalet hjälpsökande inom alla yrkesgrupper
med undantag av gruppen pappers- och grafisk industri, som utvisade
en ökning från 1,727 till 1,892. Inom gruppen husbyggnadsarbete var dock
minskningen relativt obetydlig. Antalet hjälpsökande husbyggnadsarbetare,
som vid februari månads utgång var 10,912, ökade under mars till 11,072 och
nedgick vid slutet av april till 10,165.

Inom byggnadsfacken är arbetslöshetssituationen alltjämt bekymmersam.
Icke mindre än Vs av samtliga hjälpsökande arbetslösa vid april månads utgång
voro husbyggnadsarbetare. För byggnadskrisens inverkan på arbetsmarknaden
har en redogörelse lämnats av 1940 års byggnadskostnadssakkunniga
(statens off. utredn. 1941:4). Det torde därför vara tillfyllest, örn här
lämnas vissa kompletterande uppgifter. Antalet organiserade arbetare inom
de egentliga byggnadsfacken (byggnadsträarbetareförbundet, byggnadsindustriarbetare
inom grov- och fabriksarbetareförbundet samt murare- och
målareförbunden) torde uppgå till omkring 100,000. Enligt fackföreningsstatistiken
voro vid månadsskiftet mars/april 1941 av dessa 45.7 procent
arbetslösa, d. v. s. omkring 45,000. Av dessa voro 17,500, eller nära 40 procent
från storstäderna.

Förutom de nyss nämnda kategorierna arbetslösa husbyggnadsarbetare
finnas även andra, såsom byggnadsplåtslagare, rörläggare, elektriska montörer
m. fl., vilka det dock icke är möjligt att här redovisa, då de tillhöra förbund,
som även innesluta andra än husbyggnadsarbetare.

Antalet hos arbetsförmedlingarna arbetssökande husbyggnadsarbetare uppgick
under april till över 20,000. Örn man bortser från kortvarigare anställningar
än en månad torde endast något mer än ett tusental ha placerats inom
byggnadsindustrien under samma månad. Huvudparten av dessa voro byggnadsgrovarbetare
samt byggnadssnickare och timmermän. Då samtliga hos
arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande samtidigt äro anmälda som
arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, kan man konstatera, att
omkring hälften av de hos arbetsförmedlingen anmälda husbyggnadsarbetarna
samtidigt voro anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa. I Stockholm voro
65 procent, i Göteborg 75 procent och i Malmö 50 procent av de arbetssökande
samtidigt hjälpsökande.

De hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande husbyggnadsarbetarnas
fördelning på städer och landsbygd den 30 april 1941 framgår av följande
sammanställning.

Antal hjälpsökande

husbyggnadsarbetare Städer

med

över 100,000 inv. inkl. förorter ... 7,433

30.000— 100,000 inv................... 981

10.000— 30,000 » 825

under 10,000 » 252

Samtliga städer ........................ 9,491

Landsbygd ................... 674

Proc* m tueli	Husbyggnads-arbetare i %
fördelning	av samtliga hjälpsökande
73.i	48.8
9.7	39.i
8.i	32.6
2.5	24.7
93.4	44.5
6.6	7.4

Summa 10,165

100.o

33. t

44

Kungl. Majyts proposition nr 285.

I sylte att underlätta överförandet av arbetslösa till andra yrkesområden
har kommissionen medgivit, att hyreshjäip under vissa förhållanden må utgå
till sådana arbetslösa familjeförsörjare, vilka anvisas arbete på öppna marknaden
i skogsarbete men som icke äga erforderliga yrkeskunskaper och
till följd därav icke kunna uppnå normal dagsförtjänst under den första
tiden. Förutsättning för att sådan hyreshjäip skall kunna utgå är först och
främst, att arbetet anvisas på sådant avstånd från hemorten, att arbetaren icke
kan använda sin ordinarie familjebostad. Till dylik hyreshjälpsverksamhet
utgår statsbidrag i vanlig ordning.

På framställning av statens bränslekommission har arbetsmarknadskommissionen
vidtagit förberedelser för att anordna upptagning av bränntorv såsom
statligt beredskapsarbete.

Tali. 38. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1940—april 1941.

1					därav hjälpta	genom
Åv Månad	Hela antalet hjälpta	statligt bered-skapsarbete	kom- munalt bered- skaps- arbete	reservarbete	kom-	kontantunder- stöd
i kom-missio-nens regi	i annan myn-dighets regi	arkiv- arbete	stats- kom- munalt reserv- arbete	inunalt arbete utan stats -bidrag	dag- under- stöd	kom- munalt under- stöd	utbild- nings- hjälp
1940 \ j anuari ......	10,135	1.182	971	636	132	411	1,335	3,273	2,085	110
I februari......	10.556	1,070	766	580	127	298	1,404	3,423	2,582	306
mars ........	10,210	863	647	435	130	213	1,386	3,493	2,814	229
april ........	7,170	597	638	402	131	138	1,041	2,676	1,397	156
maj..........	5,407	405	926	546	127	196	724	1,279	921	283
jarn..........	5,276	358	1,011	518	128	214	589	993	1,057	408
juli ..........	5,858	524	1,084	318	119	197	661	1,009	1,379	567
augusti ......	7,519	1,133	1.051	318	119	195	669	1.532	1,867	635
| september ....	9,019	1,458	1,059	255	122	181	814	2,694	1,807	629
oktober......	11,343	1,655	995	233	125	226	1.021	5,702	817	569
november ....	14,818	1,852	856	282	154	221	1,575	8,330	839	709
december ....	16,713	1,282	773	243	163	151	1,523	10,765	1,034	779
1941 januari ......	21,564	1,975	840	850	180	122	2.035	14,089	1,021	952
februari......	25.716	2,339	870	532	193	103	2.371	17,338	911	1,059 |
mars ........	25,775	2,168	1,101	778	185	100	2,238	17,369	801	1,035
april ........	23,914	2,621	1,317	989	222	lis	1,734	15,288	658	967 |

Hjälpverksamheten under den gångna delen av innevarande år har av olika
skäl måst bedrivas i stor utsträckning på understödslinjen. Den stränga vintern,
som försvårat bedrivandet av vissa anläggningsarbeten, har härvid inverkat.
En viktigare orsak har emellertid varit, att tillgängliga arbetsobjekt
i regel icke varit tekniskt och ekonomiskt så förberedda, att de kunnat igångsättas
omedelbart. Dylika förberedande åtgärder ha nu vidtagits i sådan utsträckning
att en successiv utökning av arbetslinjen kan verkställas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

45

Inom arbetslinjen lia kommunala arbeten utan statsbidrag under vintern
haft en förhållandevis stor omfattning utom i de största städerna, där denna
hjälpform varit betydelselös. Samtidigt med att den statliga och statsunderstödda
arbetslinjen ökat, har de två sista månaderna antalet i rent kommunala
arbeten sysselsatta minskat, såsom framgår av tab. 38.

Andelen genom statliga och kommunala åtgärder hjälpta har från den 31
december 1940 till den 30 april 1941 ökat från 71.5 till 78.6 procent. Vid april
månads utgång voro av de hjälpsökande ungefär Vs hjälpta genom arbete och
2/s genom understöd. Från slutet av december har antalet vid statliga och
statsunderstödda arbeten sysselsatta ökat från 2,612 till 5,267, eller från 15.6
till 22.0 procent av samtliga hjälpta.

Allmänna riktlinjer.

Departementschefen.

Läget på arbetsmarknaden har icke undergått någon väsentlig förändring,
sedan proposition nr 30 angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. avgavs.
Den i ifrågavarande proposition påtalade splittringen är alltjämt ett karakteristiskt
kännetecken för den svenska arbetsmarknaden, såsom denna utvecklats
under nuvarande krisförhållanden. Fortfarande råder stark efterfrågan
på arbetskraft inom verkstadsindustrin och skogsbruket medan å andra
sidan betydande arbetslöshet uppstått inom vissa fack. Byggnadsfacken
erbjuda även nu det bekymmersammaste sysselsättningsproblemet, trots
att byggnadsindustrins högsäsong normalt borde infalla inom den närmaste
tiden. Den 31 mars 1941 torde omkring 45,000 av 100,000 organiserade
byggnadsarbetare ha befriats från erläggande av avgift till
respektive fackföreningar på grund av arbetslöshet. I vilken utsträckningarbetslösheten
drabbat yrkesgrenar utanför byggnadsfacken framgår bland
annat av fackföreningsstatistikens arbetslöshetsuppgifter. Bortsett från byggnadsfacken
voro de hårdast drabbade förbunden (arbetslösheten i mars inom
parentes) sågverksindustriarbetarförbundet (30.3), väg- och vattenbyggnadsarbetarförbundet
(29.i), stenindustriarbetarförbundet (22.6), transportarbetarförbundet
(20.i) och pappersindustriarbetarförbundet (19.7).

En viss föreställning örn tendenserna på arbetsmarknaden skänka sammanställningar
av de uppgifter örn anställande och entledigande av arbetskraft,
som industri- och byggnadsföretagare med flera äro skyldiga att ingiva
till arbetsmarknadskommissionen. Från juli 1940 till och med april 1941 ha
inom malmbrytning och metallindustri 5,075 flera nyanställningar rapporterats
än avskedanden. Inom livsmedelsindustrin överväga rapporterade nyanställningar
entledigande^ med 490 och inom den kemisk-tekniska industrin
med 386. De näringsgrenar, inom vilka antalet entlediganden överskjuta
antalet nyanställningar, äro följande: Byggnadsverksamheten (2,880), pappersoch
grafiska industrin (1,957), träindustrin (1,123), jord- och stenindustrin

46

Kungl. Majus proposition nr 285.

(1,071), läder-, hår- och gummivaruindustri!! (525), textil- och beklädnadsindustrin
(196). De anförda talen få givetvis icke betraktas såsom angivande
hela den ökning eller minskning, som arbetarantalet undergått under ifrågavarande
10 månader inom respektive näringsgrenar, då ju rapportskyldighet
föreligger endast vid förändringar av viss omfattning. En viss bild av läget
på arbetsmarknaden torde de emellertid giva, och denna sammanfaller som
synes med den bild fackföreningssiffrorna skänka.

I regel användes som mått på arbetslösheten de siffror, som angiva antalet
personer, vilka såsom hjälpsökande vända sig till arbetslöshetskommittéerna.
■Jag vill i korthet lämna några uppgifter beträffande antalet hjälpsökande
arbetslösa.

Den svenska arbetsmarknaden företer som bekant en helt annan bild under
vinterhalvåret än under sommarhalvåret. När den nuvarande arbetslöshetssituationen
jämföres med läget under föregående år, torde det därför vara
av värde att såsom jämförelsematerial använda medeltal för arbetslösheten
under årets sex vintermånader, oktober—mars. Detta halvårsmedeltal var
för den nu tilländagångna vintern 26,545. Siffran är cirka 12,000 större än
under vintern 1939-—1940 men knappt 3,000 större än under senaste fredsvintern
1938—1939. Den är lägre än under alla vintrar från 1930 till 1937.
Störst var arbetslösheten vintern 1933—1934, då halvårsmedeltalet utgjorde
167,458, men även vintern 1932—1933 var arbetslöshetstrycket nästan lika
tungt med ett halvårsmedeltal av 163,471. Under vintern 1930—1931, som företer
åtskilliga likheter med den nyss tilländalupna vintern, utgjorde arbetslösheten
32,510.

I ett avseende var arbetslösheten under den gångna vintern säregen, nämligen
däri att den var så starkt koncentrerad till rikets städer, i första hand
dess storstäder. I genomsnitt var under vinterhalvåret nära 45 procent av de
arbetslösa från städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. En så hög siffra
har icke tidigare förekommit. Den högsta tidigare noterade procentsiffran
för storstadsarbetslöshet var 24.4 under vintern 1939—1940, och den lägsta
var 13.i under vintern 1931—1932. Det följer av de höga storstadsarbetslöshetssiffrorna,
att landsbygdens procentuella andel av arbetslösheten är relativt
liten för närvarande. Medan under åren 1931—1936 arbetslösheten under
vintern till nära 2/a utgjordes av landsbygdsarbetslöshet, var densamma under
den gångna vintern icke fullt Vs av den samlade arbetslösheten. Den här
relaterade egenartade lokala fördelningen hos den nuvarande arbetslösheten
beror givetvis på att arbetslösheten drabbat allenast vissa fack, i första hand
sådana som äro koncentrerade till städerna, medan å andra sidan vissa
näringsgrenar med huvudsaklig förläggning till industrisamhällen och ren
landsbygd uppvisa brist på arbetskraft.

Så länge överflöds- och bristområden samtidigt existera på arbetsmarknaden,
blir arbetskraftens rörlighet av stort intresse. En betydande omflyttning från
områden, där arbetslöshet råder, till näringsgrenar, där sysselsättningsmöjligheterna
äro större, har otvivelaktigt ägt rum. För att i någon mån få material
för att belysa denna utveckling har jag låtit sammanställa uppgifter rörande
antalet fackföreningsmedlemmar i vissa fackföreningar inom byggnads -

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

facken för tidpunkterna 29 februari 1940 och 28 februari 1941. Av
denna sammanställning framgår bland annat, att antalet organiserade byggnadsträarbetare,
byggnadsgrovarbetare inom grov- och fabriksarbetarförbundet
samt murare och målare i Stockholm minskat med betydligt över

2,000 personer från februari 1940 till februari 1941. Den procentuella
minskningen i antalet fackföreningsmedlemmar inom byggnadsfacken utgör
i Stockholm 10.4 procent, i Göteborg 9.8 procent, i Malmö 5.4 procent. För
landet i dess helhet ha de i undersökningen ingående fackföreningarna, vars
medlemssiffra den 28 februari 1941 uppgick till 86,185, minskat med 6.5
procent. Belysande för denna omflyttningsprocess är även, att av de 40,000
platser i skogsarbete som tillsatts genom den offentliga arbetsförmedlingen
under 1940 icke mindre än 8,000 platser besatts med personer från andra
yrkesgrupper än skogshushållning.

De allmänna riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken ha redan i proposition
nr 30 underställts innevarande års riksdag. I allt väsentligt har riksdagen
givit sin anslutning till det program, som i ifrågavarande proposition
framlades. I stark sammanfattning torde programmet kunna återgivas sålunda.

Under nuvarande krisläge bör i första hand produktionsbefrämjande åtgärder,
framförallt sådana som syfta till att åstadkomma ökad tillgång på
nyttiga konsumtionsvaror stödjas. Behovet av arbetskraft för livsviktiga
näringsområden bör tryggas genom effektivisering av arbetsförmedlingsverksamheten,
omskolning, yrkesutbildning och upplysningsverksamhet. Flyttningsbidrag,
hyres- och i undantagsfall familjebidrag ingå såsom led i
strävandena att förse vissa näringsgrenar, inom vilka brist på arbetskraft vore
särskilt ödesdiger, t. ex. jordbruket och skogsbruket, med arbetskraft. Genom
åtgärder på bostadspolitikens område, närmare angivna i proposition nr 251
till årets riksdag, öppnas möjligheter för ett bostadsbyggande till en kostnad
av cirka 300 miljoner kronor. De i proposition nr 2 upptagna, arbetsmarknadspolitiskt
motiverade arbetena till ett belopp av 128 miljoner kronor
jämte de beredskapsarbeten, vartill arbetsmarknadskommissionen beviljar
anslag, borde ge betydande sysselsättningsmöjligheter, varvid i första hand
ur allmänna synpunkter önskvärda arbeten böra komma till utförande. Kontantunderstödsverksamheten
anpassas i tillämpliga delar till familj ebidragskungörelsens
bestämmelser. Statsbidrag till kommuner och i vissa fall enskilda
sammanslutningar utgår enligt de principer, vilka godkänts av innevarande
års riksdag.

Någon anledning att nu upptaga till diskussion här angivna riktlinjer
anser jag icke föreligga. Däremot torde ett par omständigheter förtjäna
Beaktande i nu förevarande sammanhang. Vissa svårigheter ha mött, när
det gällt att sysselsätta de arbetslösa i allmänna arbeten. Sådana svårigheter
ha städse tidigare kunnat konstateras, när massarbetslöshet
uppstått i ett relativt ringa antal stora kommuner. Under föregående
kris voro exempelvis i mars 1933 endast 8.7 procent av de hjälpsökande
i storstäderna hjälpta genom arbetslinjen. På landsbygden var däremot mot -

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

svarande siffra 27. i procent. Läget i mars 1941 tedde sig ganska likartat. Då
voro 5.6 procent av de hjälpsökande i storstäderna sysselsatta i allmänna
arbeten, medan på landsbygden 29 procent hade dylik sysselsättning. Eftersom
storstadsarbetslösheten nu helt dominerar, bliva genomsnittssiffrorna
för landet i dess helhet för närvarande låga. Endast 19.5 procent av de hjälpsökande
arbetslösa voro i mars 1941 hjälpta genom arbetslinjen. Av så ringa
relativ betydenhet under mars månad har arbetslinjen icke varit någon gång
under 1930-talet. Det är min förhoppning, att det skall visa sig möjligt att
få till stånd en väsentlig utökning av arbetslinjen trots de svårigheter, som
här otvivelaktigt möta.

Arbetsmarknadskommissionen har i sin skrivelse den 2 maj 1941 såsom
av det följande framgår, påtalat en olägenhet för de storstadsarbetslösa, vilka
hänvisats till beredskapsarbeten i landsorten, nämligen den att deras inkomster
i några fall blivit så låga, att deras familjer knappast kunnat erhålla
en nödtorftig försörjning. Enligt min uppfattning böra de här påtalade förhållandena
bliva föremål för en skyndsam undersökning inom arbetsmarknadskommissionen.
Innan resultatet av denna undersökning föreligger, anser
jag mig icke kunna taga ställning till ärendet. Jag vågar emellertid hysa den
förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att hänvisa familjeförsörjare till
sådana arbeten, som åtminstone ge lika höga inkomster, som den tidigare
tillämpade reservarbetslinjen, kompletterad med ortstillägg, skulle ha givit.

Jag vill vidare erinra örn att ett bifall till det förslag, som framställts i
proposition nr 214 angående ändring av vissa delar av förordningen om
erkända arbetslöshetskassor, att arbetslöshetsförsäkringens daghjälp i vissa
fall skulle kunna kompletteras med kontantunderstöd från arbetslöshetskommittéerna,
föranleder en viss modifikation i de nuvarande grunderna för
kontantunderstödsverksamheten.

Kontoristarbetslöslieten.

Arbetsmarknadskommissionens framställning.

I en den 27 maj 1941 dagtecknad framställning har arbetsmarknadskommissionen
framlagt förslag till vissa ändringar i fråga örn hjälpverksamheten för
kontoristarbetslösa och har i samband därmed lämnat redogörelse för
kontoristarbetslöshetens omfattning.

Kommissionen anför bland annat.

De hos arbetslöshetskommittéerna registrerade kontoristarbetslösa utgjordes
före stormaktskrigets utbrott väsentligen av s. k. restarbetslösa,

d. v. s. i allmänhet mindre konkurrensduglig och överårig, i några fall även
partiellt arbetsför arbetskraft. Detta klientel har visserligen efter hand och
till följd av förhållanden, som hänga samman med den genom kriget förändrade
situationen på arbetsmarknaden, blandats upp med mera kvalificerat
folk, men större delen av de hjälpsökande arbetslösa kontoristerna och likställda
utgöres alltjämt av medelålders och äldre samt i olika hänseenden
mindre god och i vart fall på marknaden svårplacerbar arbetskraft.

49

Kungl. Majus proposition nr 285.

Förklaringen till att arbetslöshetsstocken rymmer så många personer i de
högre åldersgrupperna ligger bland annat i den fortgående rationaliseringen
och mekaniseringen även på det merkantil-tekniska arbetsområdet. Detta
har lett till att ur näringslivets funktionärsgrupper söndrats ut element, vilka
av växlande skäl kommit att betraktas såsom företagsekonomiskt mer eller
mindre improduktiva. Härunder har den till åren komna arbetskraften, i den
män den icke fyllt speciella uppgifter, i till synes växande omfattning blivit
ersatt med yngre och billigare sådan, sannolikt även kvinnlig, icke minst vad
det gällt de starkt ökade, rutinmässiga göromålen. För de en gång entledigade
har det sedan blivit allt svårare att kunna förskaffa sig utkomst på
förutvarande eller likartade arbetsområden. Då de till följd av ålder och
yrkesarbetets art vanligen saknat möjlighet att kunna förskaffa sig uppehälle
genom att syssla med grov- och anläggningsarbete, har för dem endast återstått
att med tiden vända sig till det allmänna med begäran om hjälp (arbetslöshetshjälp
eller fattigvård).

Viss kännedom örn kontoristarbetslöshetens tidigare omfattning och natur
har vunnits genom de av statens arbetslöshetskommission verkställda klientelundersökningarna
samt genom den allmänna arbetslöshetsräkningen den 31
augusti 1937. Dessa undersökningsresultat avspegla emellertid förhållanden
före stormaktskriget. På grund härav och då det med hänsyn till hjälpåtgärdernas
inriktning varit av intresse att erhålla nyare uppgifter för de i
egentlig mening arbetslösa kontorister och med dem jämställda, som anmält
sig som hjälpsökande (arbetslöshetsräkningen inneslöt även andra än hjälpsökande)
, har en ny, begränsad undersökning företagits. Från flertalet arbetslöshetskommittéer
i de kommuner (landsbygden redovisar i allmänhet inga
arbetslösa kontorister), hos vilka den 30 november 1940 förefunnos kontorister
och dylika anmälda såsom hjälpsökande, har av arbetsmarknadskommissionen
infordrats individuella uppgifter, vilka sedan bearbetats. Några viktigare
resultat av denna undersökning skola nedan återgivas.

Inom de 18 kommuner (17 städer och Solna landskommun), som inkommit
med uppgifter, uppgick antalet tekniskt-merkantila arbetslösa vid undersökningstillfället
till 432 eller 3.5 procent av berörda orters hela antal hjälpsökande.
Endast 5 voro kvinnor. 355 eller 82.2 procent av samtliga redovisade
kontoristarbetslösa voro hemmahörande i Stockholm (251) respektive
Göteborg (104). Inom övriga kommuner utgjordes de kontoristarbetslösa
endast av 77 personer.

Åldersfördelningen bland de arbetslösa bestyrker den ej sällan framförda
uppfattningen, att personer över 40 år, som en gång måst lämna sin anställning,
ha svårt att ånyo vinna fotfäste inom det egna yrket, därest de icke äro
högkvalificerade specialister. Icke mindre än 71.8 procent av samtliga kontoristarbetslösa
voro nämligen över 40 år. I Stockholm utgjorde de 76.8
procent och i Göteborg 63.5 procent. 35 procent (151 personer) befunno sig
i åldern över 50 år och 3.2 procent (14 personer) voro över 60 år.

Nedan meddelas några uppgifter om den arbetslösa, icke manuella arbetskraftens
yrkestillhörighet.

Antal %

Ingenjörer, verkmästare m. fl.............................................. 31 7.2

Kontorschefer, kamrerare, kontorister m. fl............................ 139 32.2

Affärsföreståndare, affärsbiträden m. fl............................... 72 16.7

Agenter, försäljare m. fl....................................................... 130 30. i

Journalister, musiker m. fl................................................. 50 11.a

Förvaltningspersonal, lärare m. fl.................................... 10_fkjj

432 100.O

Bihang till riksdagens protokoll lull. 1 sami. Nr 285. 116541 4

50

Kungl. 5Iaj:ts proposition nr ,285.

De förhållandevis flesta äldre arbetslösa funnos bland ingenjörer, kontorschefer
och journalister, medan affärsbiträden och agenter i allmänhet voro
yngre personer.

Undersökningen bekräftar ett även tidigare konstaterat förhållande, nämligen
att man beträffande de kontoristarbetslösa i stor utsträckning möter
problemet örn bristande yrkesutbildning. Av de 379 personer, för vilka kunnat
inhämtas uppgifter örn deras skolunderbyggnad och fackutbildning, hade 177
ingen som helst teknisk eller merkantil utbildning. 128 hade endast förvärvat
sig lägre handelsutbildning (maskinskrivningskurs, enklare handelsskola

o. s. v.) och 20 lägre teknisk utbildning. Blott 6 hade högre handelsutbildning
och 19 universitets- eller högskoleunderbyggnad (med eller utan examen).
Bland de 379 hade inalles 70 avlagt real- eller studentexamen. Nära tre fjärdedelar
utgjordes av gifta personer, änklingar och frånskilda (314 eller 72.7
procent), åtskilliga med förhållandevis små familjer. Antagandet att de
kontoristarbetslösa gifta männens hustrur skulle i någon större omfattning
genom förvärvsarbete bidraga till familjernas uppehälle, motsäges i vart fall
av vederbörandes egna deklarationer. Enligt dessa skulle endast 46 hustrur
eller 18.2 procent ha utövat sådant arbete.

Spörsmålet huruvida de kontoristarbetslösas koncentrering till städerna
kan tänkas bero på starkare inflyttning dit har uppmärksammats vid undersökningen.
Då något aktuellt jämförelsematerial beträffande inflyttningen till
de städer, vilka beröras av denna undersökning, ej finnes tillgängligt, är svårt
att avgöra, örn städerna, speciellt storstäderna, absorbera kontorsfolk och
dylika mer än utövare av andra yrken. Av hela antalet här undersökta, kontoristarbetslösa
ha emellertid 173 (40 procent) befunnits födda i vistelsekommunen,
medan de återstående 259 (60 procent) äro att beteckna såsom
inflyttade. Härvid bör dock bemärkas, att mer än hälften av de sistnämnda
(140) bott å respektive vistelseorter sedan före 1931, d. v. s. i tio år och längre.
Särskilt påfallande är det ringa tillskottet av till Göteborg nyinflyttade arbetslösa
kontorister. Antalet av dem, som under åren 1936—1940 flyttat in till
storstäderna och där påkallat det allmännas hjälp i slutet av 1940, uppgick
till endast 48.

För 144 inträdde deras nuvarande belägenhet före 1936; i 26 fall härrörde
den från tiden före 1931. Flertalet (282 eller 65.3 procent) hade drabbats av
arbetsbrist under åren 1936—1940, varav 124 under 1940. Såsom orsak till det
iråkade läget — uppgifterna på denna punkt äro städse diskutabla — uppg©
de flesta (53.6 procent) »arbetsbrist», men även sådana förklaringar som
»firmans upphörande», »sjukdom» o. s. v. anges i rätt stor utsträckning såsom
förklaring till arbetslösheten.

Att denna bragt många i ett nödläge framgår av att 384 personer eller
88.9 procent någon gång under de senaste fyra åren av arbetslöshetskommittéerna
prövats vara i behov av och erhållit arbetslöshetshjälp, ett 40-tal bland
dem under nästan hela fyraårsperioden; 133 personer eller 42.4 procent av
samtliga hjälpta hade för längre eller kortare tid under perioden sysselsatts
i arkivarbete. De flesta (58.2 procent) hade emellertid tillerkänts dagunderstöd.
Endast 6 personer hade mottagit hänvisning till beredskapsarbete.

Novemberundersökningens siffror gälla som anförts örn de arbetslösa
kontorister m. fl., vilka anmält sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.
Yäl bekant är, att det härutöver finnes arbetslösa av dessa
kategorier, vilkas antal emellertid undandrar sig exaktare beräkning, enär
tjänstemannaorganisationerna ännu ej fått den anslutning, som gör det möjligt
för dem att uttömmande fastställa arbetslöshetsförhållanden inom respektive
funktionärsgrupper. I regel torde dessutom privatanställda tjänstemän underlåta
att vid iråkad arbetslöshet vända sig till det allmännas organ, såväl den

51

Kungl. Mcij:ts proposition nr 285.

offentliga arbetsförmedlingen som de kommunala arbetslöshetskommittéerna.
Belysande härutinnan äro vissa under hand lämnade uppgifter från en större
tjänstemannaorganisation i Göteborg. Av dennas 1,602 aktiva medlemmar
voro vid senaste årsskifte 131 eller 8.2 procent arbetslösa. Endast 48 av dem
(37 procent) hade anmält sig hos den offentliga arbetsförmedlingen (en bestämd
ändring till det bättre i detta hänseende har emellertid inträtt efter
kontoristarbetsförmedlingens omläggning i Göteborg från och med 1941) och
blott 1 av dessa kontorister hade sökt hjälp hos stadens arbetslöshetskommitté.
Genom förmedlingen hade 7 erhållit mer eller mindre tillfälliga sysselsättningar.
Säkra hållpunkter saknas alltså för en riktig uppskattning av
kontoristarbetslöshetens faktiska storlek. Såsom ett komplement till de förut
redovisade hjälpsökandesiffrorna återges emellertid här nedan några uppgifter
från den offentliga arbetsförmedlingen örn antalet arbetssökande personer
och tillsatta platser inom den merkantila branschen vid vissa i sammanställningen
angivna tidpunkter. Bemärkas bör, att i gruppen »affärs- och
lagerarbete» torde ingå ett avsevärt antal personer utan egentliga kvalifikationer
för kontors- och liknande arbete.

Månad å r	Arbetssökande personer	Tillsätta platser
Hela riket	Stock- holm	Göteborg	Hela riket	Stock- holm	Göteborg
	Kontorsarbete
September 1939 ...........:......	1,813	732	402	344	103	65
■Januari 1940......................	1,085	597	314	479	189	71
Mars 1940 ........................	1,358	456	280 -	284	100	36
September 1940 ..................	2,590	923	528 i	410	100	27
Januari 1941......................	2,388	751	489 !	680	239	58
Mars 1941........................	2.281	614	503	624	210	89
Affärs- och	lagerarbete
September 1939 ..................	3,108	1,053	551	1,010	350	182
Januari 1940......................	4,042	1,300	671	622	274	71
Mars 1940 ........................	3,582	1,101	635	602	245	65
September 1940 ..................	4,284	1,353	764	786	349	67
Januari 1941......................	5,042	1.514	934	754	291	48
Mars 1941........................	5,171	1,607	998	1,184	550	76

Den alltifrån krigsutbrottet fortskridande försämringen kommer till synes
i dessa siffror, särskilt vad Göteborg angår. Det mera fördelaktiga läget
inom kontorsbranschen under högvintermånaderna är en säsongföreteelse.

Det torde få anses ligga i sakens natur, att samhällets hjälpåtgärder böra
så vitt möjligt avpassas efter klientelets allmänna beskaffenhet. Den i det
föregående lämnade redogörelsen för kontoristarbetslöshetens nuvarande
karaktär och omfattning ger anvisning örn de linjer, som härvid böra tills
vidare följas. Principiellt bör denna arbetslösa, icke manuella arbetskraft
beredas hjälp genom sysselsättning; understöd bör sålunda endast subsidiärt
komma ifråga. Då det nuvarande kontoristarbetslöshetsklicntelet i allt
väsentligt är till sin allmänna status likartat med det restarbetslöshetsklientel,
som hittills blivit föremål för det allmännas omsorg, torde böra räknas med
att arkivarbeten också i fortsättningen tills vidare skola bli den huvudsakliga
arbetslinjen för detta klientel. Sagda hjälpform synes också tämligen väl
lämpad för att bemästra ett problem, som för närvarande endast har relativt
begränsad omfattning. Den av kommissionen under hösten 1940 verkställda

52

Kungl. Majus proposition nr 285.

inventeringen av för arkivarbete passande arbetsobjekt ådagalade, att sysselsättning
kunde under de närmaste åren beredas för 579 personer. Antalet
dagsverken beräknades till 174,013.

I detta sammanhang kan vara befogat att erinra örn de tendenser till ökad
arbetslöshet inom de intellektuella yrkena, som börjat framträda. Skulle
denna arbetslöshet få större omfattning, torde man böra upptaga problemet
om de rationellaste metoderna för motverkande av arbetslösheten bland den
icke manuella arbetskraften till prövning i hela dess vidd.

Innan frågan örn fortsatta arkivarbeten närmare diskuteras, må i korthet
meddelas några upplysningar örn arkivarbetslinjens utveckling.

Svårigheterna att bereda hjälp i lämpliga former åt de kontoristarbetslösa
m. fl., som med växande styrka framträdde redan under den senaste stora
krisen på arbetsmarknaden, föranledde statsmakterna att vid ett par tillfällen
uppmärksamma frågan, men först från och med 1934 kornrno mera systematiska
hj alpanordningar till stånd. Det uppdrogs då åt statens arbetslöshetskommission
att handhava ledningen av särskilda arkivarbeten för arbetslösa
kontorister och med dem likställda. För denna verksamhet skulle de i 1933
hjälpkungörelse meddelade bestämmelserna för statliga reservarbeten i
allmänhet enligt arbetslöshetskommissionens närmare bestämmande i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse. Kommissionen bestred härvid hela
kostnaden för arbetslöner och lämnade i vissa fall även smärre bidrag till utgifter
för arbetsledning och expenser och dylikt.

Antalet i medeltal lier år i arkivarbeten sysselsatta personer framgår av
sammanställningen å sid. 17.

Statens kostnader för arkivarbetena kunna till och med april 1941 uppskattas
till i runt tal 2.3 miljoner kronor.

Antalet i dylika arbeten sysselsatta under innevarande år (1941) bär utgjort:

januari ........................ 180 april ......................... 222

februari........................ 193 maj (prel.) ...............^ 231

mars ........................... 185

Att arkivarbetena hittills i stort sett väl motsvarat sitt ändamål torde få
anses ostridigt och har jämväl bekräftats av arbetslöshetskommittéer, arbetsledare
och myndigheter. Det har gjorts gällande, att arbetena tjänat som
psykiskt uppryckningsmedel, bidragit till att mångå kunnat bibehållas vid
bättre fysisk hälsa, banat väg för ej så få kontoristers ekonomiska resning och
i vissa fall underlättat deras återanställning i näringslivet.

Myndigheter och institutioner ha omvittnat arkivarbetenas betydelse jämväl
för deni. En rundfråga i ämnet, som ställts till 41 av (fe verk m. fl, vilka i
början av år 1941 bedrevo dylika arbeten, har gett följande resultat. 18 ha
meddelat, att arbetena till fullo och 22 att de väsentligen fyllt det med dem
avsedda ändamålet, medan endast 1 verk ansett så icke varit fallet (på grund
av för kortvarig erfarenhet). Det har vidare uttalats, att om arbetslösa kontorister
icke ställts till förfogande, de utförda arbetsuppgifterna skulle ha
måst helt eller delvis anstå till ej fixerbar tid (29 fall) eller kommit till ut
förande vid avsevärt senare tidpunkt av egen personal eller annan arbetskraft
(7 fall). Allenast i 5 fall skulle det arbete, som arkivarbetarna utfört, behövt
nästan omedelbart omhändertagas av verkens egen personal.

Att ett behov av fortsatta åtgärder för kontoristarbetslöshetens bekämpande
föreligger framgår både av uppgifter från arbetslöshetskommittéerna och de
framställningar örn ytterligare hänvisning till dylika arbeten, som alltjämt
ingå till kommissionen.

53

Kungl. Majus proposition nr ‘JSi>.

Lrfarenlieten Ilar emellertid ådagalagt behovet av vissa ändringar i det för
närvarande tillämpade arkivarbetssystemet.

Den än så länge begränsade krets av arbetslösa, varur arkivarbetarna uttagas,
och det förhållandet, att arbetslöshetskommittéerna som regel utan närmare
kontroll brukat godtaga de kontoristarbetslösas egna uppgifter örn yrkesutbildning,
tjänstgöringsförhållanden o. s. v., har medfört betydande ojämnheter
vid urvalet av arkivarbetare. Till en början synes nödvändigt att fastställa
vilka grupper av funktionärer inom de tekniska oell merkantila branscherna
och med dem likställda, som böra i princip anses tillhöra arkivarbetenas
rekryteringsstab. En sådan vägledning förutan torde det bli svårt för
kommittéerna att kunna värja sig mot anmärkningar från detta känsliga
klientels sida för godtycklighet vid arbetskraftsurvalet.

Givet är, att det vid fråga örn kvalificering till detta slags arbetslöshetslijälp
icke får dragas någon absolut, av pappersmeriter betingad gräns för
möjligheten att bli delaktig av arkivarbete. Den avgörande synpunkten måste
städse vara, att den arbetslöse förmår styrka, att lian (eller lion) utfört ett
arbete, som ger berättigande åt hans (hennes) anspråk på att i kompetenshänseende
jämställas med teknici eller kontorister. Därmed ges utrymme för alla
med verkligt dokumenterad kompetens att kunna vid behov och tillgång på
platser placeras vid arkivarbete. Förbises får icke heller, att det bland de
arbetslösa kan finnas andra än inom här angivna grupper, som av olika skäl
ej passa för sysselsättning vid beredskapsarbeten men väl skulle fylla en
plats vid enklare slag av arkivarbeten, t. ex. att hjälpa till vid dammsugning
av bibliotek, flyttning och ompaketering av handlingar, påsättning av etiketter,
lagning av volymomslag, handräckningsarbete o. s. v. I den mån respektive
myndigheter uttryckligen rekvirera dylik arbetskraft, bör sådan få uttagas
bland eljest icke-kontoristarbetslösa, förutsatt att för sagda arbetsuppgifter
lämpliga tekniskt- merkantila arbetslösa ej stå till buds. Självfallet måste det
å andra sidan åligga fysiskt starka och för grovarbete fullt lämpliga kontoristarbetslösa
— särskilt i de relativt yngre åldersklasserna — att, vid risk av
avstängning, mottaga hänvisningar till beredskapsarbete. De få icke, när
vanliga hänvisningsförutsättningar äro för handen, betraktas såsom på något
sätt dispenserade från hjälpverksamhetens normala regler.

Synnerlig vikt ligger vidare på att urvalet av arbetskraft sker med noga
beaktande av de arbetslösas personliga kvalifikationer. Klagomål från verken
oell institutionerna över brister i nämnda hänseende lia på senare tid alltmer
avhörts. Ett 20-tal personer har också på grund härav i fortsättningen avstängts
från arkivarbete eller fått mottaga anmaning att sig bättre förhålla.
Genom ett effektivt utnyttjande av socialregistret, en mera ingående undersökning
av arkivarbetsaspiranternas arbetsförmåga och hälsotillstånd (genom
läkarundersökning), kontroll av deras yrkesfärdigheter och tidigare prestationer
(eventuellt genom att låta dem underkastas prov) samt deras pålitlighet
och dylika rent personliga egenskaper torde garantier för ett lämpligare,
mera individualiserat urval av arbetskraften kunna ernås.

Arbetslöshetskommittéerna skola vid beliovsprövningen lämna företräde åt
vissa kategorier kontoristarbetslösa framför andra. Sålunda bör förmånen av
sysselsättning vid arkivarbeten i första hand (örn åldersbestämmelser, se
nedan) tillerkännas barnrik familjeförsörjare framför sådan med mindre antal
minderåriga barn ävensom äldre familjeförsörjare framför yngre och ickefamiljeförsörjare,
vidare personer med längre arbetslöshetsperiod framför sådana
med kortare dylik period. Vid hänvisningen bör likväl skälig hänsyn
tågås till de krav på kompetens och dylikt hos arkivarbetarna, som verk och
institutioner kunna finna påkallat uppställa.

Arkivarbetena böra, som nämnts, främst komma sådana försörjningspliktiga

54

Kungl. Majus proposition nr 285.

k.°^..oris^aikatslösa och likställda tillgodo, som på grund av ålder eller särskdda
omständigheter befunnits äga svårighet att ånyo vinna anställning inom
s™a ^°ru*varande arbetsområden eller på arbetsmarknaden för icke manuell
arbetskraft i allmänhet. Att draga en absolut undre åldersgräns lär emellertid
vara ogörligt med hänsyn till personliga omständigheter, som kräva ett
bedömande från fall till fall. Dock bör — så länge hjälpåtgärderna i
allt väsentligt utgör en fråga örn att bispringa icke konkurrensduglig arbetskraft
— 40-årsgränsen som regel ej få underskridas. Undantag härifrån kan
motiveras särskilt med hänsyn till att den arbetslöse

a) har stor försörjningsbörda eller eljest befinner sig i särskilt ömmande läge,

b) är fysiskt klen men dock fullt arbetsför och hans sysselsättande vid arkivarbete
kan förutsättas utgöra lämplig arbetsterapi.

Fråga örn hänvisning bör dock i dylika och liknande fall alltid underställas
kommissionens prövning.

. -Där undantagsvis kontoristarbetslösa under 40 år medgivas sysselsättning
vid arkivarbete, skall ett strängare skiftningsforfarande (varom mera i nästa
kapitel) tillämpas, än det, som eljest förutsättes komma till användning. Regelmässigt
böra personer över 67 år ej beredas sysselsättning i arkivarbete, dock
att även här möjligheten till undantag synes böra hållas öppen i fråga örn
kortare tid och för slutförande av en arbetsuppgift, som lämpligen ej bör
omedelbart avbrytas enbart till följd av arkivarbetarens ålder.

Sedan behörighets- och behovsprövning verkställts och arbetsförmedlingen
konsulterats, har arbetslöshetskommitté att samråda med vederbörande verk
eller institutioner rörande aspiranter lämplighet för ifrågakommande arbetsuPPgi^.
Nödiga upplysningar örn dennes utbildning och kvalifikationer böra
alltid före avgörandet ställas till myndighetens förfogande. Därefter verkställes
hänvisningen av kommittén under iakttagande av de närmare föreskrifter
örn arbetsperiod, lönevillkor etc., som meddelats i arbetsmarknadskommissionens
delgivningsbrev.

Med hänvisningsförfarandet hänger nära samman ett spörsmål, som må
här något beröras. Den av kommissionen sistlidne höst företagna inventeringen
gav vid handen, att det på en del orter med förhållandevis stort antal
kontoristarbetslösa brister i fråga örn tillgång på arbetsuppgifter, liksom att
å andra sidan orter finnas, där ingen kontoristarbetslöshet existerar men däremot
en jämförelsevis riklig tillgång på lämpliga arbetsobjekt. Den frågan
uppkommer då, huruvida hänvisning av kontoristarbetslösa bör ske från orter
med talrika sådana arbetslösa men knapphet på passande arbetsuppgifter till
orter med ringa eller ingen kontoristarbetslöshet men lämpliga arbetsobjekt.

Principiellt synes intet hinder stå i vägen för realiserandet av ett dylikt
hällvisningsförfarande. Även praktiska skäl tala för att det i vissa fall praktiseras.

Därest de till buds stående arbetstillfällena komme att ligga outnyttjade
på grund av lokal frånvaro av kvalificerade arbetslösa, måste nämligen detta
leda till en beskärning av kontoristhjälpens arbetslinje, varjämte det torde
bli ofrånkomligt att med kontanta understöd hjälpa många av dem, som ej
på hemorten kunna beredas arbete i någon form. Även ämbetsmyndigheter
på orter utan arbetslöshet men med en betydande tillgång på lämpliga och
för flera år framåt tillgängliga arbetsobjekt skulle onekligen ha nackdelar av
att erbjudna arbetsuppgifter ej foges i anspråk. Uppenbart är vidare, att
åstadkommandet av rörlighet i stocken av kontoristarbetslösa bör ur allmänna
arbetsmarknadssynpunkter gynnas, då härigenom bland annat skapas vissa
förutsättningar för att den till ny miljö överflyttade kontoristarbetslöse når
kontakt med en annan orts marknad och anställningschanser.

Svårigheterna med hänvisning till annan ort lära vad den enskilde angår

55

Kungl. Majus proposition nr 288.

komma att i vissa fall bestå i med avlöningen förknippade omständigheter
samt kostnaderna för förflyttningen. Som regel torde en på här tänkt sätt
hänvisad arkivarbetare (exempelvis från Stockholm till Uppsala) få lägre lön
på arbetsorten än på hemorten. Ungkarlens problem blir härvidlag i allmänhet
lättare att reda upp. Värre kan det bli för en familjeförsörjare, i den
mån han nödgas lia hushåll på två orter. Svårigheterna kunna dock begränsas
genom att dylika förflyttningar företrädesvis få avse ungkarlar. Dock bör
räknas med att förhållandena ibland även kunna nödvändiggöra hänvisning
av familjeförsörjare. I sistnämnda fall lär utöver det resebidrag, som även
torde behöva lämnas icke-familjeförsörjaren, i vissa fall flyttningsbidrag
även böra ifrågakomma. Dessa frågor böra kunna ordnas genom arbetsförmedlingens
medverkan. Gäller det däremot endast sysselsättning för en förstadsbo
(exempelvis från Solna eller Partille) vid ett arkivarbete inne i
Stockholm eller Göteborg, behöva inga andra kostnader än sådana för inoch
utresan ifrågakomma. Dessa böra bestridas med kommunala medel men
årskostnadsbidrag få beräknas efter av arbetsmarknadskommissionen lämnat
medgivande.

Vid arkivarbetena var sysselsättningsperioden från början icke tidsbegränsad.
Den fastställdes efter hand till tre månader för att senare utsträckas
till sex månader och undantagsvis längre. Från myndigheternas sida har allt
mer bestämt rests krav på att sysselsättningstiden måtte göras så långvarig
som möjligt. Det har därvid framhållits, att verkens och speciellt de vetenskapliga
institutionernas arbetsledare måste — i avsaknad av för ändamålet
avlönade assistenter — personligen instruera och övervaka arkivarbetarna.
När dessa omsider nätt och jämt blivit förtrogna med uppgifterna, lia de
kopplats av på order av arbetslöshetsmyndigheterna. Därest en mera rationell
ordning i här berörda hänseende ej kan åvägabringas, föreligger onekligen
viss risk för att dessa institutioner, som dock tillhandahålla de mest omfattande
och lämpliga arbetsobjekten, icke kunna i längden mottaga några
arkivarbetare. På denna punkt skära sig sålunda mot varandra tvenne var för
sig berättigade men svårförenliga intressen: det arbetslöshetspolitiska intresset
av att den arbetslöse tvingas att så effektivt som möjligt uppehålla
kontakten med arbetsmarknaden, och arbetsgivarnas (verkens m. fl.) intresse
av att få under längsta tänkbara tid uppehålla den med betydande offer av
tid och instruktionsmöda upptränade arbetskraften. Rörande detta spörsmål
må framhållas följande.

Redan med nu tillämpad praxis har sysselsättningen vid arkivarbetena
tenderat att i åtskilliga fall förvandlas till en i det närmaste permanent
extraordinarie statsanställning. Bristen på fasta sysselsättningsnormer har
nämligen gjort, att en del äldre arbetslösa kontorister kommit att oavbrutet
stanna kvar ett år och därutöver. Efter ibland tämligen korta permitteringsperioder
lia de ånyo fått återvända. Det har sålunda undantagsvis kunnat inträffa,
att en och samma person under tiden 1934—januari 1941 nästan i en
följd beretts arkivarbete i mer än fem år. Nedanstående sammanställning av
uppgifter, som allenast avse de 180 arkivarbetarna den 31 januari 1941, belyser
antydda förhållande.

Sysselsättning under

mindre än 12 månader .................................... 100

12 intill 24 » .................................... 32

24 >• 36 » '' 28

36 » 48 » 11

48 » 60 .................................... 2

60 > 72 >■ 1

Summa 180

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Örn arkivarbetena i deras nuvarande form skola bibehålla sin karaktär av
provisorisk hjälpanordning åt i stort sett icke konkurrensdugliga arbetslösa
kontorister och med dem likställda under dessas försök att åter vinna fotfäste
i näringslivet, synes kravet på att sysselsättningen bör periodiskt avbrytas
icke kunna eftergivas. Endast genom ett sådant skiftningsförfarande
garanteras den arbetslöse tillfälle att utnyttja den offentliga arbetsförmedlingen
och att konfronteras med den fria marknadens arbetstillfällen. Utebliven
sådan skiftning skulle icke blott avtrubba den kontoristarbetslöses
känsla av ansvar för den framtida försörjningen utan även motverka en rättvis
fördelning av de knappa arkivarbetstillfällen, som stå till buds för de arbetslösa
kontoristerna. Principen örn skiftning måste fördenskull vid detta slag
av arbeten upprätthållas, även om detta kan åsamka vederbörande verk och
institutioner visst omak och vålla den arbetslösa avbräck i hans strävan att
upphjälpa en ekonomiskt försvagad ställning. Under alla förhållanden är av
vikt, att samhället står på vakt mot tendenser, som kunna främja framväxandet
av ett kroniskt arkivarbetarklientel.

Normalt bör tills vidare sysselsättningen vid arkivarbete ej få överskrida
en sammanhängande period av sex månader. Skiftning skall därefter äga
rum. Det bör ankomma på statens arbetsmarknadskommission att noggrant
övervaka dennas genomförande och att i anslutning härtill bevilja de kortare
förlängningar av perioden, som undantagsvis må befinnas motiverade.

Erfarenheten ger även belägg för nödvändigheten av någorlunda fasta
vakansperioder (uppehållstiden mellan skiftning och återhänvisning). Som
regel torde desamma böra bestämmas till minst en månad för familjeförsörjare
och två månader för ungkarlar med möjlighet till skälig förkortning, när
vederbörande överskridit 50 års ålder eller har särskilt betungande försörjningsplikt
och det bevisligen icke varit honom (henne) möjligt att trots bemödanden
förskaffa sig arbete och uppehälle. Dylik återhänvisning före
vakansperiodens utgång bör dock få ske allenast efter av statens arbetsmarknadskommission
lämnat medgivande. Självfallet är, att arbetslöshetskommittéerna
i slika fall böra framgå med tillbörlig aktsamhet, så att skiftningsförfarandet
icke förvandlas till ett tomt sken.

För att det med skiftningen åsyftade målet skall kunna nås, lär vanligen
fordras, att den bortskiftade äger möjlighet att vid dokumenterat behov uppbära
kontantunderstöd (dagunderstöd och ev. hyreshjälp), därvid bör räknas
med kortare väntetid för familjeförsörjare än för ungkarl. Lämpligen böra
kommittéerna — företrädesvis i de större städerna med förhållandevis stort
klientel och god tillgång på utbildningsanstalter — inrikta sig på att förskaffa
de bortskiftade, dagunderstödda kontoristarbetslösa tillfälle att under
vakansperioderna genom av kommittéerna anordnade kurser eller annorledes
förkovra sig i yrkeskunskaper, exempelvis i maskinskrivning, bokföring, språk,
varukännedom o. s. v. Härigenom skulle de arbetslösas chanser att kunna
återbördas till det egna yrkesområdet ökas och — från en annan synpunkt
sett — större utsikter yppa sig för kommittén att fortsättningsvis ej behöva
reservera arkivarbetsplatser för de entledigade kontoristarbetslösa.

I likhet med övriga reservarbeten lia arkivarbetena bedrivits såsom statliga
eller statskommunala; för närvarande förekomma de endast i form av
statliga reservarbeten, men ett ianspråktagande även av den statskommunala
hjälpformen torde vara att emotse.

Såsom statliga arkivarbeten lia betraktats sådana, som kommit till utförande
inom statliga verk och myndigheter samt statliga, statsunderstödda eller eljest
allmännyttiga institutioner och där de utförda arbetsprodukterna på grund
härav kommit staten eller vederbörande allmännyttiga institutioner till godo
Såsom exempel kunna nämnas centrala ämbetsverk, länsstyrelser, vetenskap -

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

liga och kulturella institutioner, statliga skolor av olika slag, hushållningssällskap
o. s. v. Däremot ha arkivarbeten, som avsett att tillgodose rent
kommunala intressen t. ex. för drätselkamrar, kommunalnämnder, stadsarkiv,
kommunala sjukhus o. s. v. betraktats såsom statskommunala.

Vid de statliga arbetena har kommissionen helt bestritt arbetslönekostnaderna,
medan statsbidraget till de statskommunala arbetena —- när sådana
bedrevos — utgått efter de för dylika arbeten gällande normerna. Någon
ändring med avseende på statsbidragets beräknande för arbetslönerna vid
de statliga arkivarbetena synes icke påkallad. Beträffande de statskommunala
må härom anföras följande.

Örn arkivarbetslönesystemet omlägges efter de linjer, som i det följande
komma att skisseras, kan statsbidraget till de statskommunala arkivarbetena
i fortsättningen icke utgå efter i hjälpkungörelsens i 36 och 37 §§ givna och
under andra förutsättningar tillkomma föreskrifter. Statsbidraget bör i
stället utgå å kommunens av arbetsmarknadskommissionen i förväg godkända,
beräknade kostnader enligt de bestämmelser, som numera gälla för bidrag
till kommunernas arbetslöshetskostnader.

Vid nu pågående statliga arkivarbeten bestrida myndigheter och institutioner
själva med några få undantag utgifterna för arbetsledning och arbetsmateriel.
I de fall där arbetslöshets- respektive arbetsmarknadskommissionen
lämnat bidrag till sistnämnda slag av utgifter, har det gällt myndigheter med
relativt stor uppsättning arkivarbetare, för vilkas ledning nödig arbetskraft
ej kunnat av verken tillhandahållas och där materielkostnaderna för arkivarbetet
alltför starkt inkräktat på verkens knappa expensanslag. Statsbidrag
till dylika utgifter av för arbetsmarknadens reglering anvisade medel utgår
för närvarande endast till rent statliga institutioner (bortsett från ett fall
under avveckling). Bidragen till ifrågavarande utgiftsposter Ira hela tiden
varit obetydliga, sammanlagt blott cirka 5 % av arkivarbetenas totala kostnader.
Någon ändring i härvidlag gällande ordning finner kommissionen ej
erforderlig.

Det lönesystem, som hittills tillämpats vid arkivarbetena, har anslutit sig
till det för de statliga reservarbetena gällande. Enligt sakens natur Ira vissa
ofördelaktiga konsekvenser inställt sig för den vid dessa arbeten sysselsatta
arbetskraften, när den ekonomiska värderingen av arbetarnas prestationer
verkställts med ledning av ett lönesystem, som schablonmässigt kopierats
efter ett för rent grovarbete avpassat sådant. Det synes fördenskull påkallat,
att den nuvarande lönesättningen vid arkivarbetena ersättes med ett system,
ägnat att i görligaste mån undanröja bristerna i bestående ordning på detta
område. Därmed avses likväl icke, att stödet till de kontoristarbetslösa skulle
i princip göras fördelaktigare än samhällets bistånd till övriga grupper av
oförvållat arbetslösa,

Vid ett bedömande av reservarbetslönesystemets sätt att verka må först
erinras om att arkivarbetena numera så gott som undantagslöst icke kunnat
sättas på ackord. I realiteten innebär därför tillämpningen av det nuvarande
förfarandet, att en arkivarbetare icke förmår även vid intensifierad arbetsprestation
förbättra sin inkomst. Han kan sålunda exempelvis icke bliva delaktig
av något sådant ackordsöverskott, som tidigare faktiskt i stor utsträckning
dock brukade tillkomma en reservarbetare.

Vid fastställandet av ett reformerat lönesystem kräves emellertid beaktande
av att lönen måste å ena sidan, såsom utgörande ersättning för utfört produktivt
arbete, ge större utbyte än kontantunderstödet (dagunderstöd + hyreshjälp)
enligt gidlande regler, ä andra sidan icke vara högre lin (leir öppna
marknadens lönenivå för enklare kontorsarbete.

Med nu tillämpade tidlönssystem vid arkivarbetena, där inkomsten be -

58

Kungl. Majits proposition nr 285.

räknas efter en effektiv daglig arbetstid av 8 timmar, lia även andra besvärligheter
framträtt, som böra elimineras. Myndigheter och institutioner
— särskilt i huvudstaden — kunna av växlande skäl icke erbjuda arkivarbetarna
likformig tjänstgöringstid. Denna varierar för den skull mellan
40—48 timmer per vecka, ett förhållande, som framkallat åtskillig irritation
med hänsyn till de ojämna inkomstmöjligheterna. Befogade synas även
arkivarbetarnas klagomål över att nödgas helt gå förlustiga arbetsförtjänst
sådana dagar som påsk-, midsommar- och julafton etc., då verken hålla stängt,
liksom även deras erinringar mot att förtjänstmöjligheterna beskurits under
den tid av året, då verken bruka förkorta arbetstiden.

En mera tillfredsställande lösning av arkivarbetarnas inkomstproblem
skulle därför vinnas, om ett på veckoavlöning uppbyggt lönesystem infördes.
En sådan lösning kan visserligen också tänkas ernådd genom en höjning över
hela linjen av de nuvarande reservarbetslönerna. I dylikt fall måste emellertid
veckoavlöningen — därest en effektiv förbättring av familjeförsörjarnas
ekonomiska läge skulle kunna åstadkommas -—- genomgående sättas så relativt
högt, att densamma i allmänhet komme att överskrida öppna marknadens
villkor för kontorspersonal med enklare arbetsuppgifter. Kommissionen har
fördenskull ansett vägande skäl tala för att man på detta begränsade område
av hjälpverksamheten, där lönesättningen under alla förhållanden måste i
hög grad röna inverkan av sysselsättningens karaktär av social hjälpanordning,
genomför ett familjelönesystem, uppbyggt på en för alla arkivarbetare gemensam
men dyrortsdifferentierad grundlön (veckolön), utfylld med vissa familjeförsörjarna
tillkommande familj etillägg.

Givetvis hade varit önskvärt att kunna fastställa arkivarbetslönen i förhållande
till avlöningen för kontorsanställda på öp2ina marknaden. Detta
har emellertid icke låtit sig göra, alldenstund kontoristlönerna över allt förete
starka, och av individuella faktorer beroende skiftningar, varförutom några avtalsenligt
reglerade typer av sådana löner över huvud icke finnas. På grund
härav har den nu föreslagna arkivarbetslönen avvägts under hänsynstagande
till nuvarande reservarbetslön och utgående löner till extra vaktmastare i
civilförvaltningen med lön beräknad enligt lägsta löneklassen i lägsta lönegrad
inom löneplan Ex.

I en till framställningen närsluten bilaga (bilaga 14) lia sammanställts vissa
uppgifter, avsedda att belysa förhållandet mellan nu gällande och föreslagna
arkivarbetslöner samt lönerna för vissa i allmän och enskild tjänst anställda
personer, som utföra enklare kontorsgöromål. Såsom kommentar till denna
bilaga anför kommissionen:

I lönestatistisk årsbok för 1939 angivas de genomsnittliga löneinkomsterna
för privatanställda inom olika dyrortsgrupper bland annat för kontorspersonal.
Denna grupp omfattar där cirka 47,000 anställda. »Kontorspersonal» omsluter
emellertid en mångfald av yrken, och gruppen företer dessutom stark lönesplittring.
Svårigheter lia därför uppstått att utvälja några delgrupper,
lämpade att i förevarande sammanhang användas såsom jämförelsemateriel.
I tablån har nu medtagits löneinkomsten för några grupper, nämligen för
butikspersonal och försäljare, den sistnämnda gruppen med hänsyn till att
ett betydande antal av de kontoristarbetslösa utgöres av dylika yrkesutövare.

Löneinkomsten för privatanställda tjänstemän med enklare kontorsarbete
har gjorts till föremål för en begränsad undersökning genom Svenska industritjänstemannaförbundet.
De härvid framräknade siffrorna lia intagits i sammanställningen.

Tablån meddelar också löneuppgifter för den lägsta gruppen av manliga
och kvinnliga befattningshavare enligt det civila avlöningsreglementet, nälli -

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ligen för vaktmästare och kvinnliga skrivbiträden samt för extra vaktmästare
enligt civila icke-ordinarie avlöningsreglementet. Löneinkomsten Ilar för dem
baserats på summan av årslön, 15 % dyrtidstillägg å denna lön samt 4 %
kristillägg å lönen. Dessutom ha i sammanställningen medtagits uppgifter
om storleken av nu utgående kontantunderstöd (dagunderstöd + hyreshjälp),
därvid understödens tre ortsgrupperade belopp icke kunna helt sammanfalla
med den här föreliggande ortsgrupperingen.

Slutligen kan upplysningsvis framhållas, att fattigvårdsunderstödets storlek
i Stockholm (inklusive medeltalet av hyreshjälp), med beräknade belopp
för hustru och tre minderåriga barn enligt den understödsskala, som tilllämpats
från och med den 1 december 1940, utgör 240 kronor per månad,
vilket belopp kan ökas med 5 kronor per barn och månad, där barnen äro
fyllda tio år.

Någon sänkning av de för närvarande utgående arkivarbetslönerna har
ansetts skäligen icke kunna ifrågakomma, även örn en dylik åtgärd skulle i
och för sig lia underlättat tillskapandet av ett lönesystem med mera tillfredsställande
familjetillägg än som nu äro möjliga att ifrågasätta. Skillnadsbeloppet
i månadslön mellan varje ortsgrupp utgör 10 kronor (utom mellan
H och I) eller ungefär samma belopp, som markerar differensen mellan ortsgrupperna
i fråga om lönen för extra vaktmästare. Ehuru arkivarbetslönen
för icke-familjeförsörjare, som anförts, ställts i viss relation till lönen för
extra vaktmästare i statstjänst, har den dock satts något lägre dels på grund
av den samtidiga anknytningen till nuvarande reservarbetslöner, dels enär
arkivarbete som regel icke är så krävande som vaktmästargöromål, dels
med hänsyn till att ungkarlslönen måste vara av den storleksordning, att
påbyggnaden med familj etillägg kan göras någorlunda effektiv. Att den inkomst,
varav familjeförsörjaren förutsättes kunna bli delaktig enligt det nya
systemet, något överskrider lönen för extra vaktmästare (men ej lönen för
ordinarie vaktmästare i lägsta löneklassen utom vad beträffar ortsgrupp I
och då allenast med kronor 6: 50 per månad) synes ej kunna ge rum för
erinringar, i betraktande av att det här gäller en av anställningstidens längd
opåverkad inkomst för medelålders och äldre arbetslösa personer, medan de
extra vaktmästarna utgöras av yngre personer med möjlighet genom avancemang
till ökade inkomster. Tilläggas kan, att arkivarbetslönen för ickefamiljeförsörjare
enligt förslaget inom alla ortsgrupper ej når upp till lönell
inom respektive lägsta löneklass i lägsta lönegrad för ordinarie vaktmästare,
extra ordinarie vaktmästare, extra vaktmästare och kvinnliga skrivbiträden
inom statsförvaltningen eller försäljare i det privata näringslivet. Att lönen
för icke-familjeförsörjare ligger något över den i tabellen angivna lönen för
butikspersonal (utom beträffande Stockholm) beror på att lönen för springpojkar
inräknats i den genomsnittliga löneinkomsten för sagda personal. I
förhållande till lägre industritjänstemän enligt tabellen ligger arkivarbetslönen
för icke-familjeförsörjare lägre utom beträffande lönen i Stockholm
(med en skillnad av 6 kronor per månad).

Kommissionen föreslår nu i anslutning till vad i det föregående anförts,
att grundlönen sättes i stort sett lika med den nuvarande arkiv (reserv) arbetslönen,
dock med avrundning uppåt, därvid beloppet för I (Stockholm) rundats
något kraftigare uppåt än lönen för övriga grupper.

Familj etillägget per arbetsdag har beräknats utgå för hustru med 7:> ore
i ortsgrupperna (A, B) och C, med 1 krona i grupperna D, E och F samt med
1 krona 25 ilie i grupperna G (H) och I. Tillägget per barn har fastställts till
enhetligt belopp eller 50 öre i samtliga grupper.

Med utgångspunkt från nu angivna grunder skulle det nya lönesystemet

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

vid arkivarbetena komma att erhålla följande utformning (arkivarbetslönen
raknad per månad örn 26 dagar).

Förslag till nya arkivarbetslöner.

Ortsgrupp	Grundlön per månad	Familjetillägg	Familje-tillägg per månad till en familj med hustru 4- 3 barn	Månadslön
hustru dag	per	barn per dag	icke familje- försörjare	familjeför-sörjare med hustru 4- 3 barn
1	2		3		4	5		6		7
A 1 ..
B 1 .....					I	—	-	—	—	—	—
C ........	190	—	—	75	— 150	58	50	190		248	40
	200	—	i	—	— 150	65	—	200	_	265	_
	210	—	i	—	— :50	65	—	210	—	275	_
	220	—	i	—	- :50	65	—	220	—	285	__
	230	—	i	25	— 50	71	50	230	—	301	50
	240	—	i	25	- J50	71	50	240	—	311	50
	260	—	i	25	- |50	71	50	260	—	331	50

... 1 arbeten för arbetslösa kontorister hittills icke bedriv

hörande dessa ortsgrupper.

na inom kommuner, till -

Statens arbetsmarknadskommission hemställer därefter, att Kungl. Majit
ville medgiva kommissionen att försöksvis från och med den 1 juli 1941 vid
arkivarbetena för de kontoristarbetslösa och med dem likställda i huvudsak
tillämpa de allmänna bestämmelser för arbetena ifråga, som ovan angivits,
ävensom den av kommissionen föreslagna lönesättningen vid sagda arbeten.

Mot detta kommissionens beslut har skriftlig reservation anförts av vice
ordföranden Hagman samt ledamoten Strindlund. Därjämte ha ledamoten
Brodén och ersättaren Styrman anmält sig icke kunna biträda beslutet i vad
det avser lönebeloppens storlek. Den avgivna reservationen är av följande
lydelse.

, Kommissionens nu fattade beslut till reglering av de s. k. arkivarbetarnas
löner kunna vi icke biträda. Beslutet innebär, att det skall utgå dels en fast
månadslön för utfört arbete och dels ett understöd till hustru och barn, alltså
en slags »familjelon», som praktiskt taget är okänd på den öppna arbetsmarknaden
i vårt land. För ali sund arbetslöshetspolitik gäller, att arbetslöner eller
understöd till arbetslösa icke böra göras högre än lönerna på den öppna marknaden.
För här ifrågavarande familjeförsörjare torde lönen 4- understödet
komma att tangera denna princip med det nu fattade beslutet. Och då för ali
hjälpverksamhet för arbetslösa gäller, att de böra återföras till arbete på den
öppna marknaden, så torde detta med nu fastställda löner komma att möta
svårigheter, då lönerna som kunna erhållas på den öppna marknaden för den
klientel det gäller i regel torde ställa sig mindre förmånliga än lönen vid arkivarbetet.
Då vi emellertid ej vilja motsätta oss en reglering jämväl för nu berörda
grupper, ha vi förordat under utredningen framkomna förslag till följande
lönesättning inom de olika ortsgruppema per månad,

Ortsgrupp: C ....................	.......... 200	Ortsgrupp: G ..................	............ 260
D ....................		H ..................
E ....................	.......... 220	I ..................	............ 300
F ..................	.......... 235

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

61

Departementschefen.

Arbetsmarknadskommissionens förslag innebär åtskilliga förändringar beträffande
hjälpverksamheten för arbetslösa kontorister. De viktigaste av dessa
äro införande av familjelön vid arkivarbetena och genomförande av bestämda
regler för skiftesarbetet vid dessa arbeten. Kommissionens förslag
har inkommit vid en så sen tidpunkt, att jag icke för närvarande är beredd att
inför Kungl. Maj:t föreslå åtgärder i den av kommissionen föreslagna riktningen.
Jag har emellertid ansett det lämpligt, att i detta sammanhang redogöra
för kommissionens utredning och förslag för att bereda riksdagen tillfälle
att uttala sig angående lämpligheten av införande av familj elönssys tern
vid arkivarbetena.

Särskilda frågor.

Vattenayledniiigsföretaget Lyckebyåu.

Liyckebyåutredningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt Lyckeby åutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens medverkan
komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen
i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april 1937
framlagd plan.

I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till

331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.
Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag

250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag 100,000
kronor, av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor och av 1940 års lagtima
riksdag 289,500 kronor eller tillhopa 989,500 kronor.

I skrivelse den 3 mars 1941 har utredningen anfört i huvudsak följande:

Av de hittills anvisade medlen har länsstyrelsen i Blekinge län ställt till
vederbörandes disposition cirka 365,260 kronor, varav till kolonisationen

150.000 kronor och återstoden till själva arbetsföretaget, därvid utbetalats
eller deponerats av vattendomstolen utdömda ersättningar för inlösen av
vattenverk och för beräknad minskning i den nyttiga vattenframrinningen i
&n cirka 113,630 kronor, till entreprenören cirka 56,630 kronor och till företagets
arbetsstyrelse såsom förskottsmedel 45,000 kronor.

Arbetsstyrelsen har den 31 juli 1939 med A.-B. Skånska Cementgjuteriet
avslutat entreprenadkontrakt om arbetet beträffande upprensning och regie -

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ring av huvud rännan i ån. Entreprenadsumman har bestämts till 650.000 kronor.
Arbetet, som påbörjades den 10 augusti 1939, skulle enligt kontraktet
vara fullbordat senast tre år därefter. Emellertid har detta arbete, som i
huvudsak utföres med två stycken grävskopor drivna av två 90 hkr:s dieselmotorer,
vartill använts brännolja, måst, på grund av den inom landet rådande
oljebristen och statens bränslekommissions därav föranledda vägran att tilldela
företaget erforderlig mängd dylik olja, delvis inställas redan under juni
månad 1940 oell har helt upphört i början av november månad samma år.

För Lyckebyåutredningen står det klart, att det av flera anledningar skulle
vara synnerligen beklagligt örn detta arbete skulle behöva vara avbrutet för
någon längre tid framåt. Därigenom skulle fördröjas tillgången till stora
arealer odlingsjord, vilken vid redan under nästlidne sommar utförda odlingar
på några få tunnland av då torrlagd jord visat sig vara av utmärkt beskaffenhet
och burit synnerligen goda havreskördar. När det gäller så stora arealer,
varom här är fråga, eller närmare 4,000 tunnland, är det tydligt, att det särskilt
för ortsbefolkningen men även ur rent nationalekonomisk synpunkt är
av allra största vikt, att dessa arealer snarast möjligt komma under plogen. —
Vidare minskas genom årensningsarbetets inställande arbetstillfällena för icke
allenast de arbetare, vilka äro sysselsatta vid detta arbete, utan även för dem,
som äro avsedda att utföra arbetet med grävning av bikana.lerna. Från entreprenörens
sida har framhållits, att vid ett företag som det förevarande ån
är utsatt för igenslamning och att de igenslamningsmassor, som måste upptagas,
helt naturligt bliva större, därest den för arbetets utförande beräknade
tiden tre år måste på grund av force majeure utökas.

Utredningen har på grund härav undersökt möjligheterna att snarast åter
få årensningsarbetet i gång genom anskaffande av annan driftkraft till grävmaskinerna.
För ändamålet har främst elektrisk kraft eller gengasdrift ifrågasatts.
Båda slagen av drivmedel skulle dock medföra en rätt betydande kostnadsökning,
vilken torde komma att uppgå till omkring 90,000 kronor.

I fråga om de ekonomiska beräkningarna för tiden intill utgången av
budgetåret 1941/42 anför utredningen bland annat:

Av hittills anvisade medel — 989,500 kronor — återstå odisponerade dels
hos länsstyrelsen i Blekinge län 624,240 kronor, dels ock hos förvaltningen
för kolonisationen 32,000 kronor, eller tillhopa 656,240 kronor. Av entreprenadsumman
650,000 kronor återstår att gälda enligt entreprenadkontraktet
cirka 593,370 kronor. Då arbetet emellertid icke kan förväntas
åter bliva igångsatt förrän tidigast den 1 juni 1941, torde man, även om det
därefter bedrives utan åtminstone längre avbrott, icke behöva beräkna mer än
hälften av detta belopp) eller cirka 297,000 kronor för tiden till den 1 juli 1942.
I mån som arbetet med huvudrännans upprensning fortskrider komma också
arbetena med upptagandet av de större avloppsdikena — bikanalerna — att
fullföljas. Till dessa arbeten beräknas under nu ifrågavarande tid 150,000
kronor bliva erforderliga.

Till arbetsstyrelsens omkostnader och oförutsedda utgifter beräknas liksom
föregående år 15,000 kronor.

Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen
eller nybildningen av fastigheter uppgå köpeskillingarna för inköpta
områden till i runt tal 214,500 kronor. Härtill komma kostnader för lantmäteri
samt för lagfarter, ägosammanslagningar, inteckningsdödningar och
relaxeringar, beräknade till sammanlagt 15,000 kronor. Av dessa båda belopp
äro genom ovannämnda från länsstyrelsen erhållna förskottet å 150,000 kronor
guldna cirka 123.000 kronor, vadan det ytterligare medelsbehovet för täckandet

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 63

av dessa kolonisationskostnader uppgår till omkring 106,500 kronor, vilket
belopp måste vara tillgängligt före utgången av budgetåret 1941/42.

För åregleringsarbetet och kolonisationen skulle sålunda enligt dessa
kalkyler erfordras (297,000 + 150,000 + 15,000 + 106,500) 568,500 kronor,
vilket belopp med i runt tal 87,700 kronor understiger de tillgängliga medlen.
Då sistnämnda belopp får anses tillräckligt för täckande av de till följd av
oljebristen uppkommande eventuellt å staten belöpande extra driftkostnaderna,
erfordras för budgetåret 1941/42 ej några ytterligare medel utöver
tidigare anvisade.

I ärendet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 15 april 1941 avgivit
utlåtande, däri styrelsen anfört, att, för det fall arbetet med ifrågavarande
företag med hänsyn till av Lyckebyåutredningen angivna orsaker ansåges böra
återupptagas, styrelsen ville förorda, att vid företaget använda grävmaskiner
omändrades till gengasdrift utan tillsats av dieselolja. De av entreprenören
verkställda beräkningarna syntes dock böra underkastas ytterligare utredning.

Departementschefen.

På grund av rådande oljebrist har arbetet å vattenavledningsföretaget Lyckebyån
helt legat nere sedan början av november månad 1940. Till följd härav
torde de till företaget redan anvisade medlen, därest arbetet å företaget vid
övergång till annat drivmedel ånyo kan upptagas, bliva tillräckliga även för
nästa budgetår. Vid sådant förhållande tarvas ej anvisande av ytterligare
medel till företaget för budgetåret 1941/42.

Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk
inventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig
hemkonsulent och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera
tilldelade Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet
för fortsättande av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av
tillhopa 11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda
biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna
för hemkonsulentens resor. För ändamålet har anlitats de särskilda, till
främjande av företagsverksamhet reserverade medlen.

På grund av inventeringens försöksmässiga karaktär skulle densamma tills
vidare omfatta endast två år. I skrivelse den 21 december 1939 hemställde
hushållningssällskapet, att inventeringen måtte fortsätta jämväl under
budgetåren 1940/41 och 1941/42. Kostnaderna, som i proposition nr 236 till
1940 års lagtima riksdag beräknades till 5,700 kronor för förstnämnda budgetår
och 11,000 kronor för sistnämnda budgetår, vore avsedda att bestridas av de

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

särskilda medlen till främjande av företagsamheten. Nämnda beräkningar
föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

I skrivelse den 8 april 1941 har hushållningssällskapet hemställt örn anslag
till arbetet under nästa budgetår. Sällskapet anser, att, därest ett å de för
budgetåret 1939/40 anvisade medlen uppkommet överskott å i runt tal 3,800
kronor finge tagas i anspråk för verksamheten under nästa budgetår, det för
inventeringens fortsättande under budgetåret 1941/42 erforderliga beloppet
komme att uppgå till 6,189 kronor.

Departementschefen.

Såsom jag förut erinrat räknade jag vid framläggandet av fjolårets proposition,
nr 236, angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. med att den pågående inventeringen av de s. k. ofullständiga jordbruken
i Blekinge län skulle komma att fortsätta jämväl under budgetåret
1941/42, för vilket budgetår medelsbehovet beräknades till 11,000 kronor.
Genom att besparing uppstått å de för budgetåret 1939/40 anvisade medlen
har hushållningssällskapet ansett ett belopp av i runt tal 6,200 kronor tillräckligt
för budgetåret 1941/42. Jag tillstyrker, att sagda belopp må under
nästa budgetår bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.

Företagarföreningar inom vissa län.

I propositioner nr 178 till 1939 års lagtima riksdag och nr 236 till 1940 års
lagtima riksdag har redogjorts för de företagarföreningar, som bildats inom
Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens
län och Jämtlands län. Föreningarna ha till uppgift att befordra möjligheterna
för lönande småföretagsamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels
ock konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas
struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro
samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Nya företagarföreningar bildas alltjämt. I Värmlands län har innevarande
år tillkommit en företagarförening, vilken enligt de för föreningen gällande stadgarna
skall bedriva sin verksamhet efter liknande grunder, som dem vilka tilllämpas
av företagarföreningarna i de norrländska länen och i Bohuslän. Ifrågavarande
förening har erhållit understöd av statsmedel med 100,000 kronor,
varav 70,000 kronor såsom lån och återstoden såsom subvention.

I Gävleborgs län konstituerades den 27 januari 1938 en förening benämnd
kommittén för småföretag i Gävleborgs län. Kommitténs ändamål var att

65

Kungl. Majus proposition nr 285.

genom upplysnings- och propagandaverksamhet underlätta och utveckla företagsamheten
inom småindustri, hantverk och hemslöjd jämte vissa jordbrukets
binäringar inom länet. Kommittén har för sin verksamhet, som fortgått sedan
den 1 januari 1938, haft anställd en konsulent.

I skrivelse den 29 oktober 1940 anför kommittén bland annat följande:

Bland de länsvis bildade organisationer till främjande av hantverk och
småindustri samt jordbrukets binäringar, vilka tillkommit i vissa län under
senare år, intager kommittén för småföretag i Gävleborgs län i viss mån en
särställning. Kommitténs insatser lia hittills i huvudsak bestått i kommersiell
och teknisk informations- och rådgivande verksamhet på småindustriens och
hantverkets områden jämte viss utrednings- och undersökningsverksamhet beträffande
möjligheterna för skapande av nya produktionsgrenar. Bland uppgifterna
har emellertid dittills icke ingått utlämnande av lån från av kommittén
förvaltad lånefond.

Kommitténs hittillsvarande verksamhet har emellertid visat önskvärdheten
av att den rådgivande verksamheten kan kombineras med möjligheten att i
vissa fall kunna genom utlämnande av mindre lån mera aktivt främja privata
initiativ till ny företagsamhet, respektive utvidgning av redan existerande företag.
I lånefrågor har kommittén hittills hänvisat sökande till statens hantverkslånefond.
De villkor som gälla för denna hava emellertid medfört, att
länets företagare visat fonden ytterst ringa intresse. Enligt uppgift från kommerskollegium
den 27 september 1939 utgjorde det vid denna tidpunkt i Gävleborgs
län från fonden utestående lånebeloppet sammanlagt endast cirka 14,000
kronor, varför fonden sålunda för tillgodoseende av länets kreditbehov har
ytterst ringa betydelse.

Kommittén hänvisar i detta sammanhang till sin berättelse rörande verksamheten
under år 1938—39, vari det bland annat heter:

Vid utlämnande av lån skall ökad hänsyn tagas till den lånesökandes personliga
kvalifikationer, varvid undersökning härom och utredning beträffande
den planerade rörelsens utvecklingsmöjligheter, räntabilitet, kalkylering m. m.
skall åligga kommittén, som även skall ha att noggrant följa verksamhetens
fortlöpande utveckling. Kommitténs allmänna strävanden skulle erhålla ett
synnerligen värdefullt stöd genom tillkomsten av en sådan verksamhet, och
de erfarenheter, som genom en försöksvis bedriven rörelse av detta slag skulle
samlas, synas kommittén väl motivera skapandet av ett sådant led i en positiv
näringspolitik, även örn detta, innan närmare erfarenheter vunnits, sker i
ytterst ringa skala. Kommittén vill i detta sammanhang erinra örn önskvärdheten
av att söka aktivt påverka tillkomsten av nya försörjningsmöjligheter
inom länet. Den fortsatta rationaliseringen inom sågverksindustrien, märkbar
ej minst inom Söderhamnsdistriktet, har ytterligare aktualiserat problemet
huru privata initiativ skola kunna på lämpligt sätt främjas. Att från kommitténs
sida enbart söka få fram exempel på produkter, lämpliga för tillverkning,
är givetvis ytterst vanskligt. Ett klokt stödjande av privata initiativ och
uppslag torde giva det bästa resultatet, och även ett till storleken ringa eko
nomiskt stöd i starten kan l enskilda fall bliva av stol betydelse.

Kommittén har hemställt örn understöd av statsmedel nied 75,000 kronor,
varav 25,000 kronor borde betraktas såsom subvention.

Genom beslut don 7 februari 1941 biföll Kungl. Maj:t framställningen på
i beslutet närmare angivna villkor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285.

i ion 4i 5

66

Kungl. Majlis proposition nr 285.

I Blekinge län pågår utredning om bildande av en företagarförening för
länet.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
erhålla företagarföreningarna statsbidrag från anslag under tionde huvudtiteln
som för budgetåret 1940/41 utgör 60,000 kronor. Anslaget har disponerats på
följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9 500

Västerbottens företagareförening u. p. a............................... » 9 000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9 000

Kommittén för småföretag i Gävleborgs län ........................ » 8,000

Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500

Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Summa kronor 52,000

I denna sammanställning upptagna företagarföreningar samt företagarföreningen
i Värmlands län ha hittills av staten erhållit understöd med sammanlagt
1,289,500 kronor, därav 750,000 kronor såsom lån och 539,500 kronor såsom
subventioner. Sammanlagt ha föreningarna utestående lån till ett belopp
av omkring 640,000 kronor. Medelstorleken av varje lån utgör ungefär 2,750
kronor.

Företagarföreningarnas verksamhet har varit föremål för behandling i det
betänkande med utredning och förslag till åtgärder för främjande av hantverk
och småindustri, som den 17 april 1941 avgivits av 1940 års hantverks- och
småindustriutredning. Utredningen har därvid föreslagit, att en speciell form
av långfristig kreditgivning åt idkare av hantverk och mindre industri skulle
anordnas under riksbankens ledning. Utredningen har framhållit, att företagarföreningarnas
lånerörelse, bedriven inom län, där till följd av struktu
reda förändringar inom ett ensidigt inriktat näringsliv differentiering av före
tagsamheten eftersträvades, till huvudsakligt syfte icke sammanfölle med den
av utredningen föreslagna formen för kreditgivning. Företagarföreningarna
hade nämligen till huvuduppgift att ur sociala synpunkter främja uppkomsten
av nya företag, under det utredningens förslag i första hand avsåge att tillgodose
kreditbehovet hos redan bestående företag. Utredningen ansåge det
med hänsyn härtill ej otänkbart, att båda slagen av lånerörelse bedreves vid
sidan av varandra inom samma län, men funne likväl en sådan anordning
mindre lämplig. Då företagarföreningarnas sociala uppgift blivit fullgjord,
torde avsikten vara, att deras verksamhet, åtminstone till vissa delar skulle
upphöra. Utredningen säger sig ha sökt finna en form enligt vilken företagarföreningarna
skulle kunna redan nu anslutas till det av utredningen föreslagna
lånesystemet. En dylik anordning förutsatte, att av riksbanken bedriven
låneverksamhet i enlighet med utredningens förslag upptoges i vederbörande
län. Företagarföreningarna finge för ändamålet ombildas. Företagarföreningarnas
nuvarande subventionsverksamhet borde i sammanhang härmed upphöra
och ersättas med den kreditgivning av riskbetonad natur, som sålunda
kunde ifrågakomma. Föreningarnas verksamhet i övrigt behövde däremot icke
påverkas av den här skisserade anordningen.

67

Kungl. Majus proposition nr 285.

Utredningen ville icke yrka på, att en omläggning av företagarföreningarnas
verksamhet enligt här angivna riktlinjer skedde nu omedelbart. En utveckling
i antydd riktning förefölle emellertid önskvärd. Utredningen säger sig
hysa den uppfattningen, att, örn det av utredningen föreslagna kreditsystemet
godtoges, någon nybildning av företagarföreningar av för närvarande förekommande
slag icke borde ske.

En av utredningens ledamöter, civilingenjören E. Bosaeus, har avgivit reservation
mot det av utredningen framlagda förslaget rörande företagarföreningarnas
verksamhet och i särskilt yttrande framhållit, att, med hänsyn till bland
annat de goda erfarenheterna av nämnda föreningars hittillsvarande organisation
och verksamhet, anledning saknades att överföra dem till någon ny,
ännu oprövad organisationsform.

Departementschefen.

Företagarföreningarnas verksamhet åsyfta att genom dels långivning på
fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock konsulterande verksamhet
stödja och söka utveckla småföretagsamhet i vederbörande län. För
detta ändamål ha föreningarna ansetts vara förtjänta av statsmakternas stöd
och ganska betydande statsbidrag, dels såsom lån och dels såsom subvention,
ha beviljats föreningarna.

I det av 1940 års hantverks- och småindustriutredning avgivna betänkande
med utredning och förslag till åtgärder för främjande av hantverk och småindustri
har föreslagits att, därest ett av utredningen förordat kreditsystem
för långivning åt hantverk och småindustri inom sådana delar- av landet, där
företagarföreningar för närvarande ej finnas, komme till stånd, företagarföreningarnas
finansieringsverksamhet omlades i överensstämmelse med
samma system. Någon nybildning av företagarföreningar har utredningen i
varje fall under nämnda förutsättning ansett ej böra ske. Utredningens
ifrågavarande förslag äro för närvarande under övervägande av Kungl. Majit.
I avvaktan på det beslut, Kungl. Majit kan komma att fatta i saken, anser jag
företagarföreningarna böra erhålla ekonomiskt stöd av staten i samma former
som hittills. För nästa budgetår anser jag ett belopp av 500,000 kronor erforderligt
för ändamålet. Detta bör lämpligen — liksom hittills huvudsakligen
skett — anvisas från medlen till främjande av företagsamhet,

Vissa framställningar i övrigt.

I skrivelse den 13 december 1940 har medicinalstyrelsen — under framhållande
att såväl tillgången som beskaffenheten av dricks- och hushållsvatten
på landsbygden mångenstädes vore otillfredsställande — hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1941/42 ställa ett anslag av

2,500,000 kronor till egnahemsstyrelsens förfogande att på vissa i skrivelsen
närmare angivna villkor utgå till förbättring av brunnar i landsorten. Egnahemsstyrelsen
har i likhet med medicinalstyrelsen ansett starka skäl tala för
en intensifiering av arbetet på en förbättring av vattenförsörjningen på landsbygden
och finner det motiverat, att bidrag anvisas för ändamålet. Statens

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

institut för folkhälsan har vitsordat behovet av stödåtgärder på förevarande
område. Statens industrikommission och arbetsmarknadskommissionen ha
ansett frågan böra ytterligare utredas.

Vidare har pensions styr elsen i skrivelse den 10 mars 1941 hemställt, att i
arbetslöshetsbekämpande syfte, medel måtte anvisas som bidrag till anordnandet
av mindre badanläggningar för folk- och skolbad samt gemensamhetstvättstugor.
Statskontoret har anfört, att pensionsstyrelsens förslag berörde
frågor, som väsentligen undandroge sig statskontorets bedömande. Egnahemsstyrelsen
har en del invändningar att göra mot pensionsstyrelsens
förslag i vad det avser bland annat tvättstugornas förseende med maskinutrustning,
lämpligheten av att anordna bad och tvättstuga i samma byggnad, samt
frågan huru bidragsverksamheten bör handhavas. Statens arbetsmarknadskommission,
lantbruksstyrelsen och statens institut för folkhälsan ha
förklarat sig i stort sett kunna tillstyrka pensionsstyrelsens framställning.

Slutligen har länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 12 mars 1941
gjort framställning örn anvisande av statsbidrag med 5.6 3 miljoner kronor att
utgå under en period av tre år för anläggning av cykelstigar i länet. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande häröver hänvisat till en av
styrelsen tillsammans med domänstyrelsen verkställd utredning, för vilken
redogjordes i propositionen nr 236 till 1940 års lagtima riksdag.

Departementschefen.

Vad till en början angår medicinalstyrelsens framställning angående anvisande
av medel till förbättring av brunnar å landsbygden finner jag syftemålet
härmed behjärtansvärt. I likhet med statens industrikommission och
statens arbetsmarknadskommission anser jag emellertid frågan böra ytterligare
utredas, innan densamma förelägges riksdagen. Jag erinrar vidare örn
de möjligheter, som numera stå till buds att använda bostadsförbättringsbidrag
eller -lån för bestridande av kostnader, som uppkomma genom förbättring
av vattentäkt, varigenom åtminstone i viss utsträckning syftet med riksdagens
skrivelse den 23 maj 1936 angående åtgärder till åstadkommande av
utsträckt användning av vatten- och sanitetsledningar på landsbygden blivit
tillgodosett.

Genom pensionsstyrelsens utredning angående bidrag till anordnande av
mindre badanläggningar för folk- och skolbad samt gemensamhetstvättstugor
har ett värdefullt material erhållits,- som enligt min mening bör utnyttjas i de
fall, då bidrag av statsmedel ifrågasättes för anläggningar av ifrågavarande
slag. Av särskilt värde torde vara att typritningar å lämpliga bad- och tvättstugor
nu erhållits. Vissa delar av pensionsstyrelsens förslag synas dock böra
bliva föremål för ytterligare utredning.

Vad nu sagts i fråga om de av medicinalstyrelsen och pensionsstyrelsen
gjorda framställningarna bör givetvis ej utgöra hinder för att å orter med
arbetslöshet och varest förbättring av brunnar eller anordnande av badanläggningar
eller tvättstugor erfordras, statsbidrag må utgå av arbetslöshetsmedel
till utförande av nämnda arbetsföretag.

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Beträffande länsstyrelsens i Norrbottens län framställning om anordnande
av cykelstigar får jag hänvisa till mitt uttalande i detta spörsmål i nyssnämnda
proposition nr 236 till 1940 års lagtima riksdag nämligen, att därest arbetslöshet
skulle uppkomma inom de områden, där anläggandet av cykelstigar
vore påkallat, jag ville förorda, att statsbidrag utginge av arbetslöshetsmedel
till utförande av cykelstigar.

Medelsbehovet för arbetsmarkiiadsreglerande åtgärder.

Arbetsmarknadskommissionen.

I skrivelse den 2 maj 1941 anför arbetsmarknadskommissionen i huvudsak.

Ett försök att bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden under ett kommande
budgetår synes nu mera vanskligt än tillförne. Kommissionen finner
sig därför icke böra framlägga något detaljerat program för verksamheten och
sålunda icke heller någon specificerad kostnadsberäkning. Till utgångspunkt
för bedömande av medelsbehovet har med hänsyn härtill tagits för innevarande
budgetår anvisade medel och den sannolika medelsförbrukningen under
året.

Till förfogande för kommissionens verksamhet under budgetåret 1940/41

stå följande belopp:

a) reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m....................................................... kronor 18,000,000

b) till nyssnämnda anslag överförda reservationer, i runt tal » 17,000,000

c) kassabehållning hos kommissionen vid budgetårets ingång,
cirka ............................................................ » 1,900,000

d) reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 ......................................... » 25,000,000

Tillhopa kronor 61,900,000

Av dessa medel ha till den 1 april 1941

a) förbrukats för kommissionens verksamhet, i runt tal ... kronor 15,000,000

b) disponerats av Kungl. Majit för diverse ändamål i

runt tal ............................................................... * 15,000,000

För tiden den 1 april—30 juni beräknas komma att

c) tagas i anspråk för kommissionens verksamhet ......... » 8,000,000

d) disponeras av Kungl. Majit för diverse ändamål ......... » 2,000,000

Tillhopa kronor 40,000,000

Under förutsättning att kalkylen beträffande medelsbehovet under budgetårets
sista kvartal håller streck, skulle vid budgetårets utgång uppkomma en
reservation av omkring 22,000,000 kronor, inklusive eventuell kassabehållning
hos kommissionen; d. v. s. omkring 2,000,000 kronor mer än den vid utgången

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

av budgetåret 1939/40 uppkomna reservationen. Härtill komma inkomster
från uppdragsgivare, vilka kunna beräknas till 3,500,000 kronor.

Med utgångspunkt från att inga nu oförutsebara faktorer av genomgripande
betydelse komma att påverka utvecklingen, torde kommissionens verksamhet
under nästkommande budgetår böra uppdragas efter i huvudsak samma linjer
som under det innevarande. Ansträngningarna att överflytta arbetskraft från
överskottsområden till bristområden komma att intensifieras. Uppmärksamhet
bör särskilt ägnas åt arbetsförmedlingens ungdomsverksamhet. För att utveckla
densamma i yrkesorienterande riktning planeras vissa organisationsåtgärder.
Speciella ungdomsavdelningar komma att upprättas vid arbetsförmedlingar,
som tidigare icke äro utrustade med dylika. I större utsträckning än tidigare
kommer verksamheten att läggas i händerna på specialutbildad arbetskraft,
skickad att åvägabringa ett intimt samarbete med skola och lärare. Den cen
träla mstruktionsverksamheten kommer att utvidgas, nya metodssystem att utarbetas
och det till buds stående yrkesorienterande upplysningsmaterialet att
metodiskt utökas. Kommer ungdomsarbetslösheten att väsentligen stegras,
torde utbildningsverksamheten böra utvidgas med hänsyn därtill. Kommissionen
har vidare för avsikt att anordna särskilda utbildningskurser för korttidsanställda,
såväl ungdom som äldre. Dessa kurser skola anknytas till deltagarnas
förvärvsområden eller, beträffande kvinnor, även avse utbildning i
husligt arbete. Nu bedrivna beredskapskurser med speciell inriktning på
verkstadsindustrien komma att fortsättas och, i den mån så är möjligt, ytterligare
utvidgas. Kommissionen avser att liksom under förra året bereda olika
organisationer möjlighet att med statsbidrag anordna utbildning av ungdom
från städer och industrisamhällen i jordbruksarbete. Sådan utbildning skall
kunna ifrågakomma såväl i beredskapssyfte som för täckande av aktuella
behov av arbetskraft. Särskilda! åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets
behov av arbetskraft torde alltjämt bli nödvändiga, och kommissionen avser
att, örn så även i fortsättningen visar sig erforderligt, bidraga till landets
bränsleförsörjning genom att utföra upptagning av bränntorv såsom statligt
beredskapsarbete.

Såsom statliga reservarbeten bedrivas för närvarande endast arkivarbeten
för kontorister och med dem jämställda. Då de arbetsobjekt, som kunna
ifrågakomma härför, endast undantagsvis kunna bedrivas på ackord och då
reservarbetslönesystemet även i övrigt visat sig svårt att anpassa efter dessa
arbetens speciella fordringar, har kommissionen såsom tidigare framhållits
utarbetat ett förslag till ändrade grunder för lönesystemet vid arkivarbetena.

Resultaten från den inventering av arbetskraft, som kommissionen jämlikt
Kungl. Maj:ts uppdrag den 28 februari 1941 utför, kommer att bli föremål för
bearbetning under året. Så blir även fallet med uppgifterna från 1940 års
beredskapsmönstring. Kommissionen beräknar att ur de vid inventeringen
och mönstringen framkomna materialen erhålla för verksamheten betydelsefulla
upplysningar. Det kan eventuellt visa sig nödvändigt att upprepa dessa
undersökningar under nästkommande år.

71

Kungl. Maj:ts •proposition nr 285.

Planläggningen av hjälpåtgärderna och anskaffningen av arbetsobjekt
bedrives med största intensitet, och det är avsikten att denna planläggning
under sommaren och hösten 1941 skall kunna framföras så långt, att ett
betydande antal arbetsobjekt då finnas färdiga för igångsättning under nästkommande
vinter, för den händelse behov därav skulle uppkomma

Genom brev den 6 december 1940 bemyndigade Kungl. Majit arbetsmarknadskommissionen
att tills vidare vidtaga åtgärder för genomförande försöksvis
av ändringar i fråga örn gällande grunder dels för statsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader, dels ock för kommunernas kontantunderstödsverksamhet
i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens
i skrivelse den 25 november 1940 framlagda förslag. I skrivelse nr 111/1941
har riksdagen i princip givit de nya statsbidragsgrunderna sin anslutning
men funnit det motiverat, att för engångsbidrag räknas med ett
procenttal, som i allmänhet icke understiger det av arbetsmarknadskommissionen
angivna maximibeloppet av 20 procent för kostnadsökningar på grund
av krisens inverkan på material- och arbetskostnader. Riksdagen har vidare
ansett sig kunna godtaga de nya grunderna för kon tantunderstöden.

Såväl det nya statsbidragssystemet som grunderna för kommissionens
understödsverksamhet lia emellertid icke prövats tillräckligt länge för att
man därur skall kunna draga några bestämda slutsatser, framför allt beträffande
statsbidragssystemets verkningar; detta så mycket mer som statsbidragens
exakta belopp icke kunna fastställas förrän efter löpande kalenderårs
utgång. I fråga örn sådana kontantunderstöd, som utgivas i annan ordning
än genom kommissionen, torde Kungl. Majit överväga vissa förändringar.
Beträffande förordningen om erkända arbetslöshetskassor har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen ändringar, vilka kunna bli av betydelse för dagunderstödens
fortsatta utformning. Kommissionen har därför utgått från att såväl
statsbidragssystemet som grunderna för kontantunderstöden skola tillämpas
provisoriskt tills vidare. Sedan närmare kännedom vunnits i nu berörda hänseenden,
avser kommissionen att för Kungl. Majit framlägga resultaten av
dessa erfarenheter ävensom de förslag, som anses böra grundas därpå.

De nya grunderna för kontantunderstöden och även de förändringar i
hjälpverksamheten för arbetslösa, som belingas av att de förutvarande statliga
reservarbetena omförts till beredskapsarbeten med öppna marknadens lönevillkor,
ha medfört, att Kungl. Majits kungörelse angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet (nr 434/1934), den s. k. hjälpkungörelsen,
på viktiga punkter är försatt ur kraft. En omarbetning av hjälpkungörelsen
vore därför av behovet påkallad. Då emellertid samtliga nu
nämnda åtgärder äro avsedda att tillämpas försöksvis, finuer kommissionen
sig icke för närvarande böra föreslå någon omarbetning av hjälpkungörelsen.
Kommissionen avser att utgiva en reviderad upplaga av sina »Råd och anvisningar
rörande hjälpverksamheten för arbetslösa», varigenom de provisoriska
förändringar, som vidtagits i reglerna för hjälpverksamheten, kunna
bringas till allmän kännedom — för praktiskt bruk med samma verkan som
en författningsändring.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

I samband med reservarbetslönesystemets ersättande med öppna marknadens
löner ha uppkommit vissa problem, sammanhängande med främst
hänvisning av familjeförsörjare från större städer eller industrisamhällen till
statliga beredskapsarbeten på landsbygden. Enligt reservarbetslönesystemet
kunde kommun vid hänvisning av familjeförsörjare till arbetsplats med lägre
lön än i hemkommunen utgiva s. k. ortstillägg med skillnaden mellan reservarbetslönen
i hemkommunen och på arbetsplatsen. Till sådant ortstillägg utgick
statsbidrag i samma ordning som till kommunal hjälpverksamhet för
arbetslösa i övrigt. Genom ortstillägget kunde en kommun med hög reservarbetslön
till den hemmavarande familjen utbetala ett belopp, vilket som
regel gjorde det möjligt för reservarbetaren att bereda familjen en nödtoftig
försörjning. Vid beredskapsarbeten förekomma ej ortstillägg, ej heller vissa
andra av reservarbetenas förmåner, t. ex. fri bostad å arbetsplatsen. Detta
har, som nyss nämnts, medfört, att vid hänvisning av familjeförsörjare från
större städer till beredskapsarbeten på rena landsbygden vissa svårigheter
uppkommit. Ehuruväl vid arbetena tillämpas öppna marknadens lönevillkor,
d. v. s. öppna marknadens villkor för ifrågavarande slag av arbete på den ort,
där arbetet bedrives, förefinnes dock många gånger en betydande skillnad
mellan lönenivån å hänvisningsorten och på arbetsplatsen. Öppna marknadens
arbetsinkomst vid ett vägarbete i t. ex. Småland upjigår, även örn densamma
med hänsyn till å orten rådande förhållanden får anses vara tillfredsställande,
icke till den reservarbetslön, som för närvarande skulle ha gällt för Stockholms
stad, örn reservarbetslönesystemet fortfarande varit i tillämpning. På
grund härav ha familjeförsörjare i större orter emellanåt förklarligt nog visat
sig mindre benägna att antaga hänvisning till beredskapsarbete på längre avstånd
från hemorten, och de som antagit sådan hänvisning lia ofta icke blivit
i tillfälle att sörja för sin familj. Kommissionen har för avsikt att upptaga
detta problem till övervägande. Detsamma kompliceras dock i väsentlig mån
av att dagsförtjänsterna vid beredskapsarbetena variera betydligt. Såsom av
redogörelsen i kap. II här ovan, tabell 16 framgår, utgjorde medeldagsförtjänsterna
under andra halvåret 1940 vid vägarbeten något över 9 kronor och
vid andra arbeten (farleds-, flygfälts- och försvarsarbeten) 14 å 15 kronor
per dag.

Som av den förut lämnade redogörelsen framgår, kan det beräknas, att av
till förfogande för kommissionens verksamhet under innevarande budgetår
stående medel icke kommer att tagas i anspråk ett belopp motsvarande eller
något överstigande det, som vid budgetårets ingång stod till förfogande i
form av reservationer från vissa anslag. Behovet av medel för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder är i väsentlig grad avhängigt av den utsträckning, i vilken
störningar i näringslivet uppkomma. Kunna dessa störningar icke bemästras
genom direkt eller indirekt stöd med statsmedel i annan ordning, ökas medelsbehovet
på arbetsmarknadsanslaget; vid motsatt förhållande minskas detsamma.
Det synes önskvärt, att de arbetslösa under nästa budgetår bringas
hjälp i form av arbete i förhållandevis större utsträckning än som kunnat ske

Kungl. Maj.ts proposition nr 28å.

73

under innevarande budgetår. Detta medför ökade kostnader även vid i stort
sett oförändrat arbetslöshetsläge. Med reservation för det ytterligare medelsbehov,
som kan uppkomma, antingen på grund av att sådan stödverksamhet
anses böra bedrivas med medel från arbetsmarknadsanslaget eller på grund
av att förhållandena på arbetsmarknaden försämras i mera avsevärd omfattning,
utgår kommissionen därför från att under budgetåret 1941/1942 för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder bör stå till förfogande minst ett belopp lika
med det under innevarande budgetår till förfogande stående. Detta utgör, som
ovan angivits, 61,900,000 kronor. Då vid innevarande budgetårs utgång beräknas
uppkomma reservationer på omkring 22,000,000 kronor, synes det
under nyss angivna förutsättningar vara tillfyllest, örn för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder anvisas ett anslag av 40,000,000 kronor. Eventuella inkomster
från uppdragsgivare torde, i likhet med vad förr örn åren varit fallet,
direkt få tagas i anspråk för verksamheten.

Departementschefen.

Såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, erbjuder det betydande
svårigheter att uppskatta medelsbehovet för nästföljande budgetår. Då det
synes mig angeläget, att medel stå till förfogande för en vidgning av arbetslinjen,
anser jag mig emellertid kunna förorda bifall till kommissionens framställning
och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå, att ett reserva
tionsanslag av 40 miljoner kronor anvisas till arbetsmarknadsreglerande åtgärder
för budgetåret 1941/42. Av detta belopp torde cirka 2 miljoner kronor
böra stå till Kungl. Majlis förfogande för främjande av företagsverksamhet,
bland annat för att möjliggöra fortsatt stöd åt företagarföreningarna samt
bidrag till anläggande av enkronasvägar i de delar av landet, där detta kan
visa sig motiverat.

Reglering av anställnings- och lönevillkor vid
arhetsförmedlingsanstalterna.

Enligt lagen om offentlig arbetsförmedling den 15 juni 1934 (ur 267) åligger
det landsting och stadsfullmäktige i stad, som icke deltager i landsting, att inom
sitt område anordna offentlig arbetsförmedling med rätt att för härmed förenade
utgifter uppbära visst statsbidrag enligt i lagen angivna grunder. Statsbidraget
utgör i regel 50 procent, för vissa utgiftsposter 75 eller 100 procent av hela kost
Haden. Tillsyn över arbetsförmedlingsanstalternas verksamhet skall enligt lagen
utövas av socialstyrelsen, som också handhar utbetalningen av statsbidragen.

Med anledning av en av arbetsförmedlingstjänstemännens riksförbund i
skrivelse den 21 september 1937 gjord framställning uppdrog Kungl. Majit
den 3 december 1937 åt socialstyrelsen att till övervägande upptaga frågan
om behövliga förändringar i den offentliga arbetsförmedlingens organisation
samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill omständig -

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

heterna kunde föranleda. Inom socialstyrelsen verkställdes på grund av detta
uppdrag en utredning örn olika organisationsalternativ, vilken utredning
emellertid icke var avslutad, då styrelsen i maj 1940 frånträdde tillsynen över
arbetsförmedlingen, som i stället överlämnades till statens arbetsmarknadskommission.

I kungörelsen den 7 maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning av den offentliga
arbetsförmedlingen har Kungl. Majit med stöd av 5, 6 och 48 §§ i lagen om
tjänsteplikt förordnat, att samtliga arbetsförmedlingsanstalter tills vidare skola
stå under ledning av vederbörande länsarbetsnämnder, som därvid bland annat
skola äga att å vederbörande anstalters vägnar anställa ny personal och besluta
örn personalens anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor under den tid denna
anordning består. Vid meddelande av beslut angående anställningsvillkor för
arbetsförmedlingsanstalternas personal åligger det länsarbetsnämnderna att
iakttaga vad kommissionen därutinnan föreskrivit. Giltighetstiden för nämnda
kungörelse var ursprungligen begränsad till den 31 mars 1941 men har genom
kungörelse den 14 mars 1941 (nr 128) utsträckts tills vidare till och med den 30
juni 1942.

Enligt den samtidigt med förstnämnda författning utfärdade kungörelsen
om länsarbetsnämnder (328/1940) äger statens arbetsmarknadskommission
att enligt Kungl. Majits föreskrifter bestämma ersättning till bland andra
nämndens direktör, medan ersättning till övrig kanslipersonal bestämmes av
nämnden enligt kommissionens anvisningar.

Det är sålunda arbetsmarknadskommissionen, som ytterst har att fastställa
grunderna för avlöning av den länsarbetsnämnderna underställda personalen.
Då ifrågavarande anordning endast varit avsedd att vara av provisorisk natur,
bibehålla de vid arbetsförmedlingsanstalterna tidigare anställda tjänstemännen
sin ställning som landstings- eller kommunalanställda med därtill hörande
förmåner i fråga örn pensionsrätt m. m. Även i lönehänseende ha, där annat
ej särskilt föreskrivits, för dessa tjänstemän hittills tillämpats de bestämmelser,
som av landsting eller stadsfullmäktige fastställts för vederbörande
arbetsförmedlingsanstalter. Att, såsom avsikten ursprungligen varit, inplacera
även nyinrättade tjänster i anstalternas förutvarande löneplaner har
i de flesta fall visat sig icke lämpligt med hänsyn till de stora skiliaktigheter
i fråga örn löne- och anställningsvillkor, som förefunnits mellan de olika anstalterna.
I stor utsträckning har det därför befunnits nödvändigt att utan
hänsynstagande till förut gällande löneplaner reglera lönevillkoren såväl för
nyanställda tjänstemän som även för tidigare anställda, vilka på grund av
ändrade arbetsuppgifter måst tillerkännas förhöjda löner. För åstadkommande
av önskvärd enhetlighet vid lönesättningen har det härvid befunnits
ändamålsenligt att centralisera handläggningen av personalärendena, så att
arbetsmarknadskommissionen numera i regel träffar avgörandet även i de
enskilda fallen, utom då det gäller tillfälligt anställd, underordnad personal,
som länsarbetsnämnderna själva äga anställa.

I skrivelse den 6 mars 1941 har arbetsmarknadskommissionen anfört, att
behovet av en planmässig reglering av arbetsförmedlingsanstalternas personal -

Kungl. Majus proposition nr 285. 75

förhållanden gjort sig starkt gällande, och framlagt vissa förslag till en sådan
reglering, avsedd att tillämpas från och med den 1 juli 1941.

Arbetsmarknadskommissionens förslag.

Kommissionen framhåller, att utöver den personal, som fanns anställd vid
kommissionens övertagande av anstalterna den 20 maj 1940, ett avsevärt antal
funktionärer måst nyanställas för handhavande av nytillkomna arbetsuppgifter,
åtskilliga tjänstemän ha förflyttats till nya poster vid andra anstalter
än de förut tillhört och för vissa befattningar lia lönevillkoren provisoriskt
ändrats, delvis i samband med ombyte av befattningshavare. För närvarande
hade man sålunda två olika grupper av tjänstemän, dels sådana som följa
anstalternas gamla lönevillkor, dels sådana som — oavsett örn de den 19 maj
1940 voro anställda i arbetsförmedlingen eller ej — uppbära lön enligt av
kommissionen fastställda grunder. De förra hade i många fall rätt till dyrtids-
och ålderstillägg, medan de senare vore beroende av särskilda kommissionsbeslut
för eventuella löneuppflyttningar.

ökningen av arbetsförmedlingskontorens personal och lönekostnader belyses
med följande siffror:

Antal Lönekostnad

tjänster kr. per år

Vid början av år 1940 425 1,423,430

» » » » 1941 .......................................... 531 2,036,105

Ökning ............................................................... 106 612,675

Skillnaden har uppstått genom
av landsting (städer)

reglerade löner ............................................................ 22,628

ökade rörliga tillägg ...................................................... 97,613

medgivna ålderstillägg ................................................ 12,143

av kommissionen

reglerade löner ............................................................ 109,342

nyinrättade tjänster ......................... 375,689

Summa 617,415

Minskning genom ombyte av tjänsteinnehavare ...... 4,740

Nettoökning 612,675

För de av kommissionen reglerade tjänsterna förelåge alltjämt ett behov
att anpassa lönerna efter levnadskostnadsstegringen, enär innehavarna av
sådana tjänster eljest skulle komma i ett ogynnsamt läge i förhållande till de
tjänstemän, vilkas löner alltjämt reglerades enligt kommunala bestämmelser
och vilka på grund härav i regel vore berättigade till rörliga tillägg.

För åstadkommande av en tillfredsställande ordning på detta område vore
det enligt kommissionens mening nödvändigt att genomföra en enhetlig
lönereglering för arbetsförmedlingskontorens samtliga tjänstemän. I valet
mellan de olika system, som kunna läggas till grund för en sådan lönereglering,
hade kommissionen funnit sig böra förorda en anpassning till de inom stats -

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

förvaltningen i övrigt tillämpade löneplanerna. Kommissionen anför härom
följande:

En anknytning till det inom statsförvaltningen vedertagna lönesystemet
torde vara att förorda ur den synpunkten, att denna anordning är ägnad att
underlätta övergången från det nuvarande provisoriet till en framtida reglering
av arbetsförmedlingens anställnings- och avlöningsförhållanden. Kommissionen
utgår nämligen ifrån, att dessa förhållanden, vare sig arbetsförmed
lingsanstalterna förstatligas eller återgå till de förutvarande huvudmännen,
måste ordnas efter mera enhetliga grunder och att därvid det statliga lönesystemet
även i senare fallet kommer att tillämpas, liksom fallet är t. ex.
inom folkskoleväsendet. Både ur löntagarnas och det allmännas synpunkter
synes det då förmånligt, att lönerna redan nu anpassas efter detta system.

De för civilförvaltningen fastställda löneplanerna synas kunna tillämpas
å arbetsförmedlingspersonalen, även örn denna personal icke definitivt överföres
till statstjänst. Nämnda löneplaner förutsätta visserligen, för så vitt
det gäller ordinarie och extra ordinarie tjänstemän, att dessa å sina avlöningar
få vidkännas pensionsavdrag enligt gällande bestämmelser om statlig tjänstefel!
familjepension. För arbetsförmedlingspersonalen kan någon sådan pensionsrätt
nu icke ifrågasättas, men torde likväl lön till personalen lämpligen
kunna utgå med i löneplan upptagna avlöningsbelopp, minskade med de
avdrag, som eljest skulle verkställas enligt gällande pensionsreglementen.
Kommissionen förutsätter nämligen, att, så länge detta system tillämpas, de
arbetsförmedlingstjänstemän, som för närvarande i egenskap av kommunalanställda
äro skyldiga att erlägga pensionsavgifter, befrias från att själva gälda
dessa avgifter och att dessa i stället tills vidare bestridas av statsmedel.

Kommissionen erinrar i samband härmed om att frågan örn en lönereglering
för arbetsförmedlingen i anslutning till det statliga lönesystemet tidigare
varit föremål för ingående utredningar inom socialstyrelsen. Dessa utredningar
hade icke slutförts, då styrelsen i maj 1940 tills vidare befriades från
befattningen med arbetsförmedlingen. Emellertid förelåge en inom styrelsens
arbetsmarknadsbyrå verkställd kostnadsberäkning ävensom en utredning örn
lönegradsplaceringen för de olika arbetsförmedlingstjänsterna.

Kommissionen framlägger med utgångspunkt från denna utredning följande
förslag till tjänsteförteckning för arbetsförmedlingen.

Befattningar Lönegrad

Skrivbiträde ........... 2

Expeditionsbiträde ..................................................................... 5

Kontorsföreståndare av 4:e klass .................. 5

Expeditionsvakt ........................................................................ 5

Förste expeditionsvakt ............................................................... 7

Assistent av 3:e klass .................................................................. 8

Kontorsföreståndare av 3:e klass .................................................. 8

Förste kontorist ....................................................... 10

Assistent av 2:a klass ................................................................ 12

Kontorsföreståndare av 2:a klass ................ 12

Assistent av l:a klass ................... 15

Kontorsföreståndare av l:a klass ...... 15

Kungl. Maj.is proposition nr 285.

77

Befattningar Lönegrad

Länsarbetsdirektör i Visby ......................................................... 15

Förste assistent ........................................................................ 18

Föreståndare vid arbetsförmedlingen i Norrköping ........................ 18

Föreståndare vid arbetsförmedlingen i Hälsingborg ........................ 21

Inspektör (vid arbetsförmedlingen i Stockholm) ........................... 21

Länsarbetsdirektör ..................................................................... 21

Direktör i Göteborg och Malmö .................................................. 24

Direktör i Stockholm .................................................................. 26

Länsarbetsdirektör i 21 :a lönegraden, som vore placerad vid ett av de
jämlikt kungörelsen den 23 november 1934 (nr 552) angående samverkan
mellan de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna inrättade distriktskontoren,
skulle enligt förslaget erhålla ett särskilt tilläggsarvode av 900 kronor per år.

Beträffande löneklassplaceringen innebär förslaget, att avlöningarna vid
övergången till det nya lönesystemet i regel skulle utgå enligt lägsta löneklassen
i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän (löneplan Eo). Placering
i högre löneklass hade ifrågasatts endast i de fall, där en tjänsteman redan
innehade en så hög löneställning, att en placering i lägsta löneklassen skulle
innebära avsevärd löneminskning. Principiellt skulle ingen tjänsteman vidkännas
minskning av nuvarande löneförmåner. I de fall, där den nuvarande
lönen överstege vad som skulle utgå vid en löneklassplacering enligt här
angivna principer, borde tjänstemännen erhålla personliga lönetillägg, som
minskades eller bortfölle, i den mån lönebeloppet stege på grund av ökat
kristillägg eller uppflyttning i högre löneklass.

Löneregleringen borde omfatta endast sådana befattningar, som vore att
anse såsom heltidstjänster. Inalles skulle löneregleringen komma att omfatta
cirka 450 befattningshavare. Av dessa kunde cirka 400 betraktas såsom fast
anställda, medan de övriga skulle placeras som extra tjänstemän.

Enligt av arbetsmarknadskommissionen utförda beräkningar skulle en
omedelbar lönereglering efter angivna riktlinjer med nu utgående rörliga
tillägg och kristillägg kunna beräknas medföra en merkostnad av cirka 81,000
kronor per år. Örn en höjning av kristillägget inträdde under senare hälften
av detta år, torde emellertid, enligt vad kommissionen framhåller, en justering
av nu utgående löner under alla förhållanden bli påkallad, och denna
justering kunde under vissa förhållanden komma att medföra en ännu större
kostnadsökning än den här ifrågasatta löneregleringen. Kommissionen anför
beträffande dessa frågor dessutom följande:

Vid bedömandet av den med förslaget sammanhängande kostnadsökningen
måste också beaktas, att arbetsförmedlingens personalkostnader —- oavsett
förändringar i levnadskostnadstalet —• vid fortsatt provisorium icke kunna
bibehållas vid nuvarande nivå. Kostnadsökningar bil nämligen även i detta
fall oundvikliga, enär det, för att anstalterna skola kunna fylla sina arbetsuppgifter,
blir nödvändigt att tillmötesgå tjänstemännens berättigade krav
på att likvärdiga tjänster inom olika län givas likvärdiga löner. Därav framtvingade
provisoriska lönejusteringar kunna befaras medföra större kostnads -

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ökningar än en systematisk reglering av tjänstemännens anställningsvillkor,
enär den osäkerhet, som det nuvarande provisoriet medför, försvårar förvärvandet
av kvalificerade arbetskrafter till de relativt blygsamma löner, det
bär kan bli fråga om.

Med den föreslagna löneregleringen skulle även följa, att civila ickeordinariereglementets
bestämmelser i fråga om tjänstledighetsavdrag, semester
och dylikt skulle bli tillämpliga å arbetsförmedlingsanstalternas tjänstemän.
För de befattningshavare, som tidigare inneha kommunal anställning, kan
detta i vissa fall komma att medföra minskning av förut utgående förmåner.
Kommissionen förutsätter emellertid, att det här liksom i de fall, då en direkt
löneminskning skulle inträda, medgives kommissionen att, där så befinnes
skäligt, tillerkänna ifrågavarande tjänstemän rätt att bibehålla dessa förmåner
eller erhålla gottgörelse härför.

Då här talats örn »nuvarande» eller »förut utgående» förmåner avses därmed
de löne- eller andra förmåner, som enligt av respektive huvudmän före
den 1 mars 1941 fattade beslut skulle ha tillkommit vederbörande tjänsteman
den 30 juni 1941, örn han sistnämnda dag åtnjutit lön enligt beslut,
fattat före förstnämnda dag.

På grund av vad sålunda anförts har statens arbetsmarknadskommission
hemställt, att Kungl. Majit, med fastställande av ovan intagna tjänsteförteckning,
ville bemyndiga kommissionen att med giltighet från den 1 juli
1941 tills vidare, så länge arbetsförmedlingen står under statlig ledning,
vid bestämmandet av anställnings- och avlöningsvillkor för tjänstemän hos
länsarbetsnämnderna och de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas huvudoch
avdelningskontor föreskriva följande.

1. För ifrågavarande tjänstemän skall, med undantag av föreskrifterna i
civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet,
gälla vad som finnes stadgat angående dem, å vilka gällande civila icke-ordinariereglemente
äger tillämpning.

2. Kommissionen skall äga bestämma, huruvida tjänsteman skall hänföras
till löneplan Eo eller Ex, ävensom fastställa hans placering i löneklass inom
den i tjänsteförteckningen angivna lönegraden.

3. Lön till tjänsteman, som hänförts till löneplan Eo, skall utgå med i
löneplan upptaget belopp, jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg,
minskat med det avdrag, som eljest skulle verkställas enligt civila tjänstepensionsreglementet
eller allmänna familjepensionsreglementet.

4. Örn tjänsteman genom tillämpning av dessa bestämmelser skulle lida
minskning i de förmåner, som han förut åtnjutit, skall på sätt kommissionen
bestämmer gottgörelse härför beredas honom.

5. Kommissionen skall äga att från förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Avlöningar bestrida pensionsavgifter, som
tjänsteman i egenskap av kommunal befattningshavare har att gälda.

Yttranden.

över arbetsmarknadskommissionens förslag lia yttranden infordrats från
statskontoret, allmänna lönenämnden och arbetsförmedlings tjänstemännens
riksförbund.

Statskontoret har i sitt yttrande förklarat sig intet ha att erinra mot att
under tiden från och med den 1 juli 1941 tills vidare, så länge den offentliga

79

Kungl. Majits proposition nr 285.

arbetsförmedlingen står under statlig ledning, de för statens icke-ordinarie
tjänstemän gällande lönebestämmelserna erhålla tillämplighet å befattningshavarna
vid länsarbetsnämnderna samt de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas
huvud- och avdelningskontor. Statskontoret hade ej heller velat
motsätta sig att arbetsmarknadskommissionen erhåller begärda bemyndiganden
beträffande tjänstemännens löneklassplacering, medgivande av ersättning
för minskade förmåner samt erläggande av pensionsutgifter för de tjänstemän,
som i egenskap av kommunala befattningshavare äro skyldiga att betala
sådana avgifter. Beträffande kommissionens förslag till tjänsteförteckning
för befattningshavarna vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingskontoren
ansåge sig däremot statskontoret — i anslutning till vad som gällde för
jämförliga statliga tjänster — böra föreslå en något lägre lönegradsplacering
för vissa befattningar än den av kommissionen förordade.

Allmänna lönenämnden har i princip uttalat sin anslutning till kommissionens
uppfattning att en anknytning borde ske till det statliga lönesystemet.
Lönenämnden har emellertid icke ansett sig kunna förorda en sådan anknytning
under rådande förhållanden och på grundval av den föreliggande utredningen.
Börande skälen härtill anför nämnden, att förslaget till tjänsteförteckning
närmast syntes uppgjort med utgångspunkt från att kunna anpassas
till de avlöningsförmåner, som för närvarande utgå till redan befintlig personal,
och att kommissionen icke närmare motiverat, varför de olika befattningarna
hänförts till de föreslagna lönegraderna eller angivit, vilka statliga
befattningar, som närmast ansetts jämförliga med de nu ifrågavarande. Med
hänsyn till det anförda har lönenämnden icke ansett sig kunna ingå på någon
detaljgranskning av den föreslagna tjänsteförteckningen.

Lönenämnden, som ifrågasatt, örn icke spörsmålet om lönegradsplaceringen
borde hänskjutas till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, har vidare uttalat,
att ett genomförande av kommissionens förslag icke skulle komma att
underlätta ett definitivt överförande av den berörda personalen till statliga
avlöningsbestämmelser utan i stället i åtskilliga fall komplicera en dylik övergång Arbetsförmedlingstjänstemännens

riksförbund anser, att tjänstemännen
enligt förslaget fått en alltför oförmånlig placering och föreslår beträffande
flera tjänster en uppflyttning till högre lönegrad. Förbundet vänder sig ock
mot bestämmelsen, att tjänstemännen i regel skulle erhålla lön enligt lägsta
löneklassen i vederbörande lönegrad.

Med anledning av de avgivna yttrandena har arbetsmarknadskommissionen
i en ingiven promemoria bemött vissa av de mot förslaget framförda anmärkningarna.
Börande innehållet i promemorian ber jag att få hänvisa till handlingarna.

Departementschefen.

Av den förut i annat sammanhang lämnade redogörelsen för den offentliga
arbetsförmedlingens nuvarande organisation framgår, att sedan dess ställande

80

Kungl. Majus proposition nr 285.

under statlig ledning våren 1940 åtskilliga förändringar företagits i organisationen.
Sålunda har genomförts en centralisering av dess ledning, och för att
möta de ökade och förändrade arbetsuppgifter, som krisen fört med sig, har
personalen utökats och vissa omflyttningar företagits. I arbetsmarknadskommissionens
här återgivna framställning har även framhållits, att dessa i
snabb takt genomförda förändringar dragit med sig vissa komplikationer i
fråga örn personalens avlöningsförhållanden. Redan den omständigheten, att
personalen hos de olika arbetsförmedlingsanstalterna följa olika, av respektive
huvudmän fastställda avlöningsbestämmelser, medför helt naturligt svårigheter
vid en centralisering av den organisatoriska ledningen och vid en i
effektiviseringssyfte genomförd omflyttning av den dugligaste personalen
anstalterna emellan. Även sådana förändringar som nyinrättande av tjänster
och beredande av lönekompensation för ökade levnadskostnader försvåras av
oformligheter i det nu tillämpade systemet. Av kommissionens framställning
synes mig framgå, att det vore i hög grad önskvärt, örn ett enhetligt lönesystem
för arbetsförmedlingspersonalen i hela riket kunde tillämpas.

Mot kommissionens förslag har under remissbehandlingen vissa erinringar
framförts. Den diskussion om förslagets utformning i olika hänseenden,
som förts i remissyttrandena över förslaget och i kommissionens erinringar i
anledning härav, har jag icke funnit anledning att mera utförligt återgiva, då
jag -— av skäl, som framgå av det följande — icke ämnar föreslå något Kungl.
Maj:ts beslut i ärendet.

Frågan, huruvida under nu rådande förhållanden arbetsförmedlingsanstalternas
huvudmän äga rätt att självständigt besluta örn anställningsvillkor och
löner för anstalternas personal och huruvida som konsekvens härav skyldighet
föreligger för statsverket att under alla omständigheter gälda de kostnader, som
följa av sålunda fattade beslut bör enligt min uppfattning besvaras nekande.
Jag vill erinra, att i 5 § tjänstepliktslagen stadgas, bland annat, att länsarbetsstyrelse
äger besluta örn arbetsförmedlingsanstalts organisation och verksamhet
samt förfoga över dess personal. Vidare har i 4 § av kungörelsen den 7
maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen
— vilken kungörelse utfärdats med stöd av bestämmelserna i tjänstepliktslagen
— föreskrivits, att arbetsförmedlingsanstalternas personal är underställd
länsarbetsnämnderna, som äga att å anstalternas vägnar anställa ny personal
och besluta om personalens anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor. Enligt
bestämmelse i sistnämnda paragraf skola nämnderna i här omförmälda frågor
iakttaga vad arbetsmarknadskommissionen föreskrivit. Av dessa bestämmelser
framgår, att arbetsmarknadskommissionen äger att öva det avgörande inflytandet
beträffande anställnings- och avlöningsvillkoren för arbetsförmedlingsanstalternas
personal.

Att denna möjlighet också bör av kommissionen utnyttjas synes mig klart.
Det lärer böra ankomma på kommissionen att utfärda de ytterligare föreskrifter
i ämnet, som erfordras för åstadkommande av enhetlighet i lönevillkoren
och för vinnande av den justering av lönebeloppen, som kan befinnas
påkallad med hänsyn till levnadskostnadernas stegring.

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Av det sagda framgår, att jag icke anser mig böra förorda kommissionens
förslag, i vad det avser att Kungl. Maji skulle fastställa en tjänsteförteckning
för ifrågavarande tjänster. Att jag icke tillstyrker en sådan åtgärd beror
främst därpå att ett beslut i denna riktning skulle kunna tolkas såsom innebärande
ett ställningstagande till spörsmålet örn berörda befattningshavares
framtida löneställning och därmed skulle kunna föregripa den lönereglering
för befattningshavarna, som en gång kan komma att äga rum i samband med
ett eventuellt definitivt förstatligande av arbetsförmedlingsanstalterna.
Arbetsmarknadskommissionen torde vid utfärdande av de föreskrifter i
ämnet, som för närvarande må befinnas påkallade, böra taga under omprövning
i vad mån de under remissbehandlingen framförda erinringarna böra
föranleda jämkningar i de grunder, på vilka det av kommissionen framlagda
löneförslaget är baserat.

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid
den oifentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadskommissionens

förslag.

I skrivelse den 13 mars 1941 har statens arbetsmarknadskommission anfört
i huvudsak följande.

Pensionsförhållandena för personalen vid den offentliga arbetsförmedlingen
äro icke ensartat reglerade utan förete stora olikheter vid de särskilda
arbetsförmedlingsanstalterna. Vid somliga anstalter har den mera fast anställda
personalen genom särskilda, av vederbörande landsting eller stad fastställda
reglementen erhållit rätt till tjänste- och familjepension, ibland förbunden
med skyldighet att erlägga pensionsavgifter eller vidkännas pensionsavdrag,
ibland utan sådan skyldighet. Vid andra arbetsförmedlingsanstalter
finnas inga pensionsbestämmelser, utan anstaltens huvudman har från fall
till fall beslutat örn pension och bestämt dess storlek.

Pensionerna hava, där pensioneringen icke finansierats genom inbetalade
avgifter, vid de flesta anstalterna utbetalats genom anstaltens försorg, och
pensionsbeloppen hava upptagits på anstaltens stat. Pensionerna hava alltså
betraktats såsom anstaltens utgifter, varför ersättning av statsmedel enligt
10 § 3 mom. lagen den 15 juni 1934 om offentlig arbetsförmedling ansetts
kunna utgå för pensionerna.

Statsbidrag till pensionerna hava i allmänhet utgått med 50 procent. Enligt
vad kommissionen inhämtat har i ett icke obetydligt antal fall socialstyrelsen
under hand medverkat till pensionering av befattningshavare genom
att ställa i utsikt statsbidrag till pensioneringskostnaderna, varför i många
fall förutsättning för vederbörande landstings eller stads beslut örn pension
torde hava varit, att staten skulle bidraga till kostnaden härför. De pensionsbelopp,
som under år 1939 utbetalats genom arbetsförmedlingsanstalternas
försorg och för vilka anstalterna kommit i åtnjutande av statsbidrag, uppgingo
till sammanlagt 89,885 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285.

1105 41 6

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Ifrågavarande förhållanden hava kommit i ett annat läge genom kungörelsen
den 7 maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.
I denna kungörelse har — med tillämpning av de stadganden,
sorn härutinnan äro givna i 2 kap. lagen den 30 december 1939 om tjänsteplikt
— föreskrivits bland annat, att i varje län samt i Stockholms stad den
eller de arbetsförmedlingsanstalter, som äro anordnade enligt arbetsförmedlingslagen,
från och med den 20 maj 1940 tills vidare till och med den 31
mars 1941 skulle sta under ledning av vederbörande länsarbetsnämnd ävensom
att under sagda tid vissa lagrum i arbetsförmedlingslagen, bland annat
10 §, icke skulle äga tillämpning samt kostnaderna för arbetsförmedlingsanstalts
verksamhet skulle bestridas av vederbörande länsarbetsnämnd med
statsmedel. I skrivelse den 13 februari 1941 har kommissionen hemställt örn
förlängning av det genom denna kungörelse åvägabragta provisoriet tills
vidare till och med den 30 juni 1942.

Då utgifter för pensioner till f. d. befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna
samt till änkor och barn efter avlidna dylika befattningshavare
icke gärna kunna hänföras till kostnader för arbetsförmedlingsanstalternas
verksamhet, kunna pensionerna i fråga enligt nu gällande bestämmelser icke
såsom arbetsförmedlingsanstalts övriga utgifter helt gäldas av statsmedel.
Eftersom 10 § arbetsförmedlingslagen är satt ur kraft, så länge provisoriet
varar, kan icke heller statsbidrag till pensionerna utgå på sätt förut skett.
Erågan, hur under det nu gällande provisoriet skall förfaras med dessa
pensioner, synes därför tarva reglering.

Sedan kommissionen övertagit ledningen av arbetsförmedlingen, meddelade
kommissionen i cirkulärskrivelse till länsarbetsnämnderna den 25 juni
1940 provisoriska bestämmelser angående bland annat pensionering. Kommissionen
uttalade där, att pensioner, som beviljats före den 20 maj 1940,
skulle tills vidare utbetalas på samma sätt som förut. Beträffande pensionering
av tjänsteman, varom fråga därefter uppkomme, föreskrev kommissionen,
att länsarbetsnämnden borde inleda underhandlingar därom med
anstaltens huvudman, därvid det borde framhållas som rimligt, att under
provisoriet, då staten betalade alla utgifter för den pågående verksamheten
och landstinget (staden) gjorde en betydande besparing, det senare tills vidare
betalade hela kostnaden för pensionsbelopp, som på grund av beslutade provisoriet
utginge under denna tid men som avsåge tidigare arbete i landstingets
(stadens) tjänst, samt att nämnden, örn landstinget (staden) icke beviljade
en pensionering på dessa villkor, borde hänvända sig till kommissionen för
vidare instruktion. Kommissionen framhöll i samband härmed, att därest
verksamheten återginge till landstinget (staden) och detta åter finge bära
en större del av kostnaderna för den egentliga verksamheten, en sådan uppgörelse
om pensionsbeloppen förfölle och landstinget (staden) åter erhölle
statsbidrag till pensionerna efter vad som eljest kunde komma att gälla i
detta hänseende. Slutligen anförde kommissionen, att för det fall, att pensionsreglemente
gällde för anstaltens tjänstemän eller dessa vore delägare
i kommunal pensionsanstalt eller liknande, länsarbetsnämnden borde, givetvis
i samverkan med arbetsförmedlingsanstaltens huvudman, tillse, att pensionering
skedde enligt dittills gällande bestämmelser.

Det behöver näppeligen här framhållas, att när kommissionen i denna
cirkulärskrivelse uttalat, att före den 20 maj 1940 beviljade pensioner skulle
utbetalas på samma sätt som förut, detta ingalunda avsåg att vara en utfästelse,
att dessa pensioner skulle slutligen gäldas av statsmedel. Meningen
var blott att giva en praktisk föreskrift för att vederbörande pensionstagare

Kungl. Majus proposition nr 285.

83

skulle i vanlig ordning erhålla honom tillkommande pension. Följden har
blivit, att dessa pensioner i avsevärd utsträckning kommit att utbetalas av
länsarbetsnämnderna och bokföras i deras räkenskaper. Då det icke gärna
kan bliva fråga om att dessa pensioner slutligen helt skola bekostas av staten,
måste en avräkning här äga rum mellan länsarbetsnämnden och det landsting
(den stad), som beviljat pension.

I fråga örn de befattningshavare, som efter den 20 maj 1940 ansetts böra
ifrågakomma till pensionering, hava förhållandena varit olika i olika fall.
Beträffande ett pär tjänstemän hava de principer följts, som kommissionen
förordade i sin ovannämnda cirkulärskrivelse den 25 juni 1940. Pension har
beviljats till skäligt belopp och det har förutsatts, att pensionen helt skulle
bekostas av vederbörande landsting. I andra fall hava svårigheter mött.
Antingen hava de pensioner, som beviljats, satts lägre än som med hänsyn
till föreliggande förhållanden kan anses skäligt eller också har — såsom i
något fall skett — vederbörande landsting vägrat pension under hänvisning
till att frågan borde avgöras av kommissionen. Då kommissionen emellertid
som nämnts icke har befogenhet att bevilja pension av statsmedel eller att
av statsmedel utgiva bidrag till pension, har pensionsfrågan ej kunnat lösas.
Där tjänstemannen på grund av sjukdom eller hög ålder icke varit i stånd att
sköta sin tjänst, har vederbörande erhållit tjänstledighet för sjukdom med
reducerad lön eller, i lindrigare fall, minskad tjänstgöringsskyldighet och i
enlighet därmed minskad lön, i vilka fall yngre krafter anställts för att sköta
huvudparten av arbetet.

Arbetsmarknadskommissionen har nu ansett det böra tagas under övervägande,
huruvida behov förefinnes av bestämmelser, som giva möjlighet att
med statsmedel bidraga till ifrågavarande befattningshavares pensionering
under det nu pågående provisoriet. Visserligen skulle det kunna anses i
och för sig skäligt, att vederbörande landsting (stad), som befriats från huvuddelen
av kostnaderna för arbetsförmedlingsverksamheten, bekostade de under
provisoriet utgående pensionerna till hela deras belopp. Juridisk skyldighet
härtill gentemot vederbörande pensionstagare torde i varje fall föreligga för
landstinget (staden) i fråga örn de pensioner, som beviljats före den 20 maj
1940. Å andra sidan har — såsom förut nämnts — förutsättning vid pensions
beviljande och kanske även vid pensionsreglementes fastställande ofta varit,
att statsbidrag skulle utgå till pensionerna med minst 50 procent, varför
vederbörande landsting (stad) kan sägas hava viss anledning att förvänta,
att statsbidrag till pensionen skall utgå även under provisoriet. I fråga om
pension, som beviljats efter den 20 maj 1940 eller framdeles kommer att beviljas,
måste det ur annan synpunkt anses lämpligt örn statsbidrag till pensionen
kunde utgå. Kommissionen skulle härigenom erhålla möjlighet att
övervaka att pension beviljades med skäligt belopp även i de fall, där i
reglementen eller på annat sätt fastställd rätt till pension icke förelåge, samt
även att i arbetsförmedlingens intresse inverka på tidpunkten för befattningshavares
avgång med pension i fall, där viss pensionsålder icke finnes fastställd.

Kommission finner alltså, att möjlighet bör tillskapas att med statsmedel
bidraga till pensionering under provisoriet av befattningshavare vid
den offentliga arbetsförmedlingen samt änkor och barn till avlidna dylika
befattningshavare såväl i fråga örn pensioner, som beviljats före provisoriet,
som beträffande pensioner, vilka därefter beviljas. I fråga om de förra bör
förutsättning vara, att statsbidrag tidigare utgått till pensionen i fråga.
Beträffande de senare bör pensionsbeloppet hava godkänts av kommissionen.

84

Kungl. Majus proposition nr 28o.

Statsbidrag synes i allmänhet böra utgå med 50 procent av pensionsbeloppet.
I likhet med vad i 10 § 3 mom. arbetsförmedlingslagen föreskrives,
bör dock Kungl. Maj:t kunna med hänsyn till särskilt förhållande medgiva,
att statsbidraget skall utgå med högre belopp.

De nu ifrågasatta bestämmelserna om statsbidrag till pensionen synas
böra erhålla retroaktiv verkan, så att statsbidrag skall kunna beviljas för
samtliga de pensionsbelopp, som utgått för tiden efter den 20 maj 1940.
I den män pensionerna grunda sig å inbetalade pensionsavgifter, bör dock
statsbidrag ej utgå.

Statsbidragen torde böra fastställas av kommissionen och gäldas ur förslagsanslaget
till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar.
Kostnaderna torde kunna uppskattas till omkring 50,000 kronor om året.

På grund av vad sålunda anförts har kommissionen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att bidrag av statsmedel måtte kunna
utgå till pensionering av f. d. befattningshavare vid den offentliga arbetsförmedlingen
samt av änkor och barn till avlidna dylika befattningshavare
för tiden från och med den 20 maj 1940 tills vidare, så länge arbetsförmedlingen
stöde under statlig ledning, med iakttagande av följande:

1) förutsättning för statsbidrag skall vara, i fråga örn pension, som börjat
utgå före den 20 maj 1940, att jämlikt 10 § 3 mom. lagen den 15 juni 1934
örn offentlig arbetsförmedling ersättning av statsmedel utgått för arbetsförmedlingsanstaltens
utgifter för pensionen, samt i fråga örn pension, som
börjat utgå den 20 maj 1940 eller senare eller ock framdeles kan komma
att beviljas, att pensionens belopp godkänts av kommissionen.

2) statsbidrag skall utgå med 50 procent av pensionens belopp, försåvitt
icke med hänsyn till särskilt förhållande Kungl. Majit finner skäl medgiva,
att statsbidag bestämmes till högre belopp.

3) statsbidrag må icke utgå i den mån pensionen grundar sig på inbetalade
pensionsavgifter.

Yttranden.

Över framställningen hava utlåtanden infordrats från statskontoret,
riksräkenskapsverket och statens pensionsanstalt, varjämte svenska stadsförbundet
och svenska landstingsförbundet beretts tillfälle yttra sig i
ärendet.

Statskontoret har i sitt utlåtande inledningsvis påpekat, att den statliga
administrationen över arbetsförmedlingen genom en den 14 mars 1941 (nr
128) utfärdad kungörelse utsträckts att gälla tills vidare till och med den 30
juni 1942.

I själva saken anför statskontoret härefter följande.

Statskontoret kan för sin del icke finna det annat än rimligt och naturligt,
att vederbörande landsting (stad), som ju genom det införda provisoriet befriats
från utgifterna för arbetsförmedlingsverksamheten, bekostar de ifrågavarande
pensionerna till deras hela belopp. Det sagda gäller givetvis
främst de pensioner, som beviljats före den 20 maj 1940. Därest emellertid

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

för sådan pension, som börjat utgå efter denna tidpunkt eller framdeles kan
komma att beviljas, statsbidrag likväl skulle anses böra komma ifråga, kan
statskontoret i varje fall icke biträda kommissionens förslag beträffande
statsbidragets storlek, innebärande, att detta skulle bestämmas utan hänsynstagande
till huru lång tid vederbörande pensionstagare tjänstgjort vid
arbetsförmedlingsanstalten .efter den statliga administrationens införande,
utan anser för sin del, att det statliga bidraget under alla förhållanden bör
begränsas till det belopp, som kan anses svara mot nämnda tid.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen förutsätter statskontoret, att
de av statsverket förskotterade kostnaderna för pensioner, beviljade före den
20 maj 1940, ersättas av vederbörande landsting (stad).

Riksräkenskapsverket har lämnat arbetsmarknadskommissionens förslag
utan erinran men funnit, att vid bifall till detsamma ett särskilt anslag för
ändamålet bör upptagas under pensionshuvudtiteln för nästa budgetår.

Vad beträffar de pensioner, som av länsarbetsnämnderna utbetalats till
och med utgången av innevarande budgetår, anser riksräkenskapsverket, att
föreskrift bör lämnas nämnderna att avkräva vederbörande landsting och
städer belopp, motsvarade den andel av pensionerna, som icke är avsedd att
täckas genom statsbidrag, varvid inflytande belopp böra av nämnderna
bokföras såsom särskilda uppbördsmedel under den anslagstitel, från vilken
utbetalningen av pensionerna ägt rum.

Statens pensionsanstalt har funnit det av arbetsmarknadskommissionen
framlagda förslaget i princip innebära en skälig lösning under nuvarande
provisorium. Endast beträffande några detaljer i förslaget har anstalten
ifrågasatt vissa ändringar, varom anstalten anfört följande.

Såsom förutsättning för statsbidrag har med avseende å pension, som
börjat utgå före den 20 maj 1940, föreslagits gälla, att jämlikt 10 § 3 mom.
lagen den 15 juni 1934 örn offentlig arbetsförmedling ersättning av statsmedel
utgått för arbetsförmedlingsanstaltens utgifter för pensionen i fråga.
Vidare har i fråga om pension, som börjat eller börjar utgå senare, såsom
villkor för statsbidrag uppställts att pensionens belopp godkänts av arbetsmarknadskommissionen.
Pensionsanstalten anser, särskilt med tanke på förhållanden
som här nedan närmare beröras, sådan skärpning av villkoren för
erhållande av statsbidrag böra övervägas, att örn en pension, som börjat utgå
den 20 maj 1941 eller senare, bestämts till sådant belopp, att detta ej kunnat
av arbetsmarknadskommissionen godkännas, allt statsbidrag till vederbörande
landsting (stad) till pensionering av här avsedda befattningshavare och deras
efterlevande därefter skall upphöra.

Kommissionen har föreslagit, att statsbidrag icke skall utgå i den mån pensionen
grundar sig på inbetalda pensionsavgifter. Pensionsanstalten finner
en sådan begränsning av statsbidraget i och för sig skälig men vill ifrågasätta
viss modifikation av densamma. Anstalten får sålunda föreslå, att statsbidrag
ej skall utgå i den mån pensionen grundar sig på pensionsavgifter, som befattningshavaren
haft att vidkännas, eller på pensionsavgifter, som av landstinget
(staden) erlagts och till vilka statsbidrag utgått. Det torde böra ankomma
på arbetsmarknadskommissionen att, efter företagen utredning i varje
särskilt fall, bestämma i vad mån sådan begränsning av statsbidraget till
pensionering skall ske.

Pensionsanstalten vill slutligen framhålla, att det av arbetsmarknadskom -

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

missionen framlagda förslaget ej skapar full garanti för att härmed skäliga
pensionsförmåner skola komma arbetsförmedlingsamstalternas befattningshavare
och deras efterlevande till del. Endast om överenskommelse kan träffas
med vederbörande landsting (stad), blir pensionsfrågan tillfredsställande löst.
En sådan ordning kan givetvis godtagas allenast såsom ett provisorium. Det
är för att i viss mån bereda befattningshavarna ökad trygghet under de nuvarande
tillfälliga organisationsförhållandena, som pensionsanstalten i det
föregående ifrågasatt viss skärpning av villkoren för erhållande av statsbidragtill
pensioneringen.

Svenska stadsförbundet, som anser det vara i hög grad önskvärt, att en
lösning av pensionsfrågan för arbetsförmedlingsanstalternas personal under
nu ifrågavarande provisoriska förhållanden åstadkommes, tillstyrker det föreliggande
förslagets principer.

Härefter anför förbundet bland annat följande.

Men detta förslag synes taga sikte på endast en sida av pensioneringsspörsmålet,
nämligen i fråga örn kostnaderna för redan aktuella pensioner.
I städerna i vart fall har man numera vanligen icke blott utfäst pensioner
utan också sörjt för deras finansierande genom inbetalande av försäkringspremier
eller genom avsättningar. Till dessa årliga utgifter skulle enligt
arbetsmarknadskommissionens förslag något bidrag icke utgå.

Enligt kungörelsen den 7 maj 1940 örn statlig ledning av den offentliga
arbetsförmedlingen skola »kostnaderna för arbetsförmedlingsanstalts verksamhet»
bestridas av statsmedel. Lika väl som själva lönekostnaderna äro
avgifter eller avsättningar till pensionen givetvis att betrakta såsom kostnader
för verksamheten. — Detta betraktelsesätt synes för övrigt tillämpligt även
på de redan aktuella pensionerna. — Även för statens del har man ju numera
övergått till att betrakta pensionen såsom uppskjuten lön. Rent formellt
sett synes här berörda stadgande kunna ålägga staten långt gående skyldigheter
i avseende å pensioneringen.

Då pensionsfrågorna torde vara ordnade på olika sätt vid olika anstalter,
torde det vara mest praktiskt, att arbetsmarknadskommissionen får relativt
fria händer att ordna dessa frågor. Men av vikt synes vara, att vid ett sådant
bemyndigande uttryckligen frånsäges, att här berörda spörsmål örn avgifter
också skall lösas.

Svenska landstingsförbundet erinrar inledningsvis örn att förbundet i ett
år 1937 avgivet yttrande tillstyrkt, att befattningshavarna vid de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna bereddes pensionsrätt genom anslutning till
statens pensionsanstalt, i samband varmed framhållits nödvändigheten av
att statsbidrag finge utgå med sedvanligt belopp till utgifter för i annan ordning
beviljade pensioner åt befattningshavare eller änkor och barn till avlidna
befattningshavare vid ifrågavarande anstalter.

I nuvarande läge och då förbundet hyste den förhoppningen, att staten
definitivt skulle övertaga huvudmannaskapet för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna,
saknade förbundet anledning att på nytt upptaga frågan
örn arbetsförmedlingspersonalens anslutning till sagda pensionsanstalt. Däremot
vöre det, såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, av vikt att

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

en reglering av kostnaderna åstadkommes beträffande redan utgående pensioner
och de pensioner, som under rådande provisorium komme att beslutas.

Förbundet anför vidare.

Då staten nu under viss tid helt övertagit ansvaret för arbetsförmedlingsanstalternas
drift och då pensioneringskostnaderna tidigare fått räknas till
anstalternas driftsutgifter, kan med visst fog ifrågasättas, att staten under
samma tid skall helt svara för hithörande pensionsutgifter. Detta gäller
särskilt i fråga om de befattningshavare, som pensionerats under nuvarande
provisorium. Med hänsyn till vad i kommissionens framställning anförts och
då det är önskvärt, att ensartade regler gälla beträffande statens bidrag till
hithörande pensionskostnader, oavsett när pensioneringen verkställts anser
sig emellertid förbundet kunna godtaga kommissionens förslag, att statsbidrag
med lägst 50 procent skall utgå till redan beslutade pensioner och sådana,
som under rådande provisorium komma att beslutas.

Vissa inskränkningar hava emellertid av kommissionen föreslagits. Sålunda
skulle beträffande pensioner, som beslutats före den 20 maj 1940, statsbidrag
utgå endast i de fall staten tidigare lämnat bidrag till pensionskostnaderna.

Häremot har förbundet intet att erinra. Vidare skulle kommissionen beträffande
pensioner, som beviljas efter den 20 maj 1940, äga godkänna pensionsbeloppen.
Förbundet förutsätter, att kommissionen därvid skall komma
att godtaga belopp, som beräknats enligt de grunder, som gälla för respektive
landstings (stads) övriga befattningshavare, och icke påfordra en för arbetsförmedlingspersonalen
fördelaktigare beräkningsgrund.

Vad angår bestämmelsen, att statsbidrag icke må utgå i den mån pensionen
grundar sig på inbetalade pensionsavgifter, har förbundet tolkat denna så,
att statsbidrag icke skulle utgå, för den händelse pension utginge från pensionskassa
och dylikt. Emellertid synes det enligt förbundets mening skäligt
och ur synpunkten av rättvisa olika huvudmän emellan motiverat, att statsbidrag
enligt ovannämnda grunder får utgå å de delar av dylik pension, som
svara mot huvudmannens avgifter eller kostnader. I fråga örn de årliga avgifter,
som erläggas till olika pensionskassor, eller de årliga avsättningar
till pensionsfond, som göras för den i tjänst varande arbetsförmedlingspersonalens
pensionering, böra dessa enligt förbundets mening få räknas till
anstalternas årliga driftkostnader och sålunda under nuvarande provisorium
helt gäldas med statsmedel.

Departementschefen.

På av statens arbetsmarknadskommission anförda skäl finner jag det lämpligt
att för den tid arbetsförmedlingsanstalterna stå under statlig ledning
vissa regler för statens bidrag till pensioner åt befattningshavarna vid
dessa anstalter fastställas. Härvid finner jag mig i likhet med flertalet
remissinstanser kunna i huvudsak förorda kommissionens förlag i ämnet. En
förutsättning för att statsbidrag skall kunna ifrågakomma beträffande pension,
som börjat lilga innan staten övertog ledningen av arbetsförmedlingsanstalterna,
synes sålunda böra vara, att pensionen redan under denna tid delvis bestreds
med statsmedel. Dessutom synes en förutsättning härför böra vara

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

att vederbörande landsting (stad) bereder skäliga pensionsförmåner åt befattningshavare,
som avgå efter övertagandet, samt åt dessas efterlevande.
Det torde lämpligen böra föreskrivas, att arbetsmarknadskommissionen skall
godkänna dylika pensionsförmåner. Skulle kommissionen finna sig ej kunna
lämna dylikt godkännande, torde frågan härom böra hänskjutas till Kungl.
Maj:ts prövning.

Det synes mig vidare klart att, därest en nu utgående pension grundar sig
å sådana förut inbetalda pensionsavgifter, till vilka statsbidrag utgått, dylikt
bidrag ej bör kunna utgå för pensionens utbetalande. Ej heller synes statsbidrag
böra utgå, då pensionen grundar sig å avgifter, som den enskilda befattningshavaren
haft att vidkännas. I likhet med statens pensionsanstalt
anser jag det böra ankomma på arbetsmarknadskommissionen att, efter företagen
utredning i värjo särskilt fall, bestämma i vad mån sådan begränsning
av statsbidraget skall ske.

Statsbidraget torde såsom arbetsmarknadskommissionen föreslagit lämpligen
kunna sättas till 50 procent av pensionens belopp, försåvitt icke med
hänsyn till särskilt förhållande Kungl. Majit finner skäl medgiva, att statsbidraget
bestämmes till högre belopp. Likaledes torde statsbidrag med 50
procent böra utgå till pensionsutgifter vilka bestridas av huvudmännen.

Ehuru jag i likhet med riksräkenskapsverket finner det vara principiellt
riktigt att vid bifall till ifrågavarande förslag ett särskilt anslag för ändamålet
borde upptagas under pensionshuvudtiteln, anser jag dock, att erforderliga
medel under nästa budgetår kunna bestridas från arbetsmarknadskommissionens
avlöningsanslag. Därest det kan antagas, att de nuvarande provisoriska
förhållandena i fråga örn arbetsförmedlingsanstalterna komma att
bli bestående jämväl under budgetåret 1942/43, torde förslag örn uppförande
av ett särskilt anslag för ändamålet lämpligen kunna upptagas i samband med
1942 års statsverksproposition.

Medelsbehov för arbetsmarknadskommissionens centrala

förvaltning m. m.

Arbetsmarknadskommissionen.

I skrivelse den 2 maj 1941 anförde arbetsmarknadskommissionen:

Till kommissionens centrala förvaltning med överrevisionen, länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingsanstalterna ha medel anvisats under tvenne
reservationsanslag, nämligen Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
och Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader. Dessa
båda anslag ha genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 uppdelats på å
ena sidan statens arbetsmarknadskommission, å andra sidan länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingsanstalterna.

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Avlöningsanslaget, 2,800,000 kronor, fördelades därvid sålunda:

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................ kronor

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst »

700,000

2,100,000

Dessa belopp ha genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 och
28 februari 1941 förstärkts med följande belopp, nämligen

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst
Omkostnadsanslaget, 1,350,000 kronor, fördelades sålunda:

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst

240.000

500.000

250.000
1,100,000

Genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut förstärktes dessa
belopp med

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst

värnpliktslånenämnderna, högst .......................................

Sammanlagt står alltså till kommissionens förfogande

188,000

250.000

150.000

för avlöningar

till den centrala förvaltningen m. m............................... »

till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ... >

Summa kronor

940,000

2,600,000

3,540,000

för omkostnader

till den centrala förvaltningen m. m............................... kronor

till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ... »

till värnpliktslånenämnderna .......................................... 8

Summa kronor

438.000

1.350.000

150.000

1.938.000

Såvitt nu kan bedömas komma de så anvisade medlen att i stort sett visa
sig tillfyllest utom i fråga örn omkostnader vid kommissionens centrala förvaltning
m. m. Kommissionen, som avser att något längre fram göra särskild framställning
till Kungl. Maj:t örn anvisande av ytterligare medel för detta ändamål,
har redan nu velat omnämna förhållandet, enär detsamma är av betydelse
vid beräknandet av medelsbehovet för nästkommande budgetår. Vid den kalkyl,
som tidigare och senast i kommissionens framställning den 30 januari
1941 verkställdes över medelsbehovet för bland annat den centrala förvaltningen,
fanns det anledning att räkna med ett icke oväsentligt belopp
för gäldande av arvoden samt rese- och traktamentsersättningar åt de av länsstyrelserna
förordnade revisorerna för granskning av krigsfamiljebidragsnämndernas
verksamhet. För beräkning av detta belopp saknades dock varje
hållpunkt. Kostnaderna upptogos till 75,000 kronor. Sedan nu revisorernas
av respektive länsstyrelser granskade och tillstyrkta arvodesberäkningar in -

90

Kungl. Majus proposition nr 285.

kommit till kommissionen, visar det sig, att härför erfordras ett väsentligt
större belopp. Slutsumman kan nämligen, trots nedsättning i vissa fall av
begärda arvoden, beräknas till omkring 250,000 kronor.

Kommissionen undersöker för närvarande, vilka möjligheter som eventuellt
kunna föreligga att för framtiden nedbringa dessa kostnader. På denna väg
synas emellertid inga större besparingar kunna göras. De av revisorerna begärda
arvodena äro som regel ej heller så höga, att någon befogad invändning
mot dem kunnat göras. Den debiterade timpenningen utgör i medeltal omkring
2 kronor 25 öre. Om icke den med granskningen avsedda kontrollen
skall äventyras, torde därför anledning icke föreligga att räkna med väsentligt
minskade kostnader för revision av familjebidragsverksamheten under nästkommande
budgetår; allt givetvis under förutsättning att de militära inkallelserna
erhålla i stort sett samma omfattning som för närvarande. Däremot
torde kostnaderna för värnpliktslånenämndernas verksamhet kunna beräknas
till ett något lägre belopp än det som upptagits för innevarande budgetår eller
till 100,000 kronor.

I överensstämmelse med statsmakternas tidigare beslut är den offentliga
arbetsförmedlingen för närvarande föremål för en effektivisering, vilken bland
annat måste taga sig uttryck i ökat antal tjänstemän och fordran på höjda
kvalifikationer hos tjänstemännen. Icke minst är den lokala ombudsorganisationen
i behov av fortsatt utbyggnad. Dessa åtgärder sammanhänga delvis
och i förhållandevis stor utsträckning med det rådande läget men betingas
även av förhållanden, som icke äga samband med kristiden. Under förutsättning
att arbetsförmedlingsapparatens utbyggnad får fortgå i den omfattning,
som skulle varit fallet, om icke särskilda anspråk på grund av krisläget ställts
på densamma, och de krisbetonade anspråken icke bli av större omfattning
än vad de för närvarande äro, kan anslagsbehovet preliminärt beräknas på
följande sätt.

Avlöningar:

kommissionens centrala förvaltning m. m......................... kronor 1,000,000

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ...... » 3,000,000

Omkostnader:

kommissionens centrala förvaltning m. m......................... » 600,000

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ...... » 1,500,000

värnpliktslånenämnderna ................................................ » 100,000

Departementschefen.

Arbetsmarknadskommissionens beräkningar rörande medelsbehovet för den
centrala förvaltningen, länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingsanstalterna och
värnpliktslånenämnderna anser jag mig i stort sett kunna godtaga. På några
punkter torde emellertid en viss sänkning kunna ske. Kommissionen upp -

91

Kungl. Majus proposition nr 285.

skattar medelsbehovet för avlöningar vid kommissionens centrala förvaltning

m. m. till 1,000,000 kronor. Genom iakttagande av sträng sparsamhet torde det
visa sig möjligt att begränsa löneutgifterna till det belopp, vartill de under
innevarande budgetår torde komma att uppgå, nämligen omkring 950,000 kronor,
trots att vissa lönekompensationer på grund av dyrtiden sannolikt måste
medgivas kommissionens personal. Avlöningskostnaderna för länsarbetsnämnderna
och arbetslormedlingsanstalterna uppskattar jag till 2,800,000
kronor d. v. s. 200,000 kronor lägre än kommissionen.

Med hänsyn till vad kommissionen upplyst rörande kostnaderna för revision
av krigsfamiljebidragsnämndernas verksamhet torde kommissionens beräkningar
rörande omkostnaderna för den centrala förvaltningen m. m. böra
godtagas. Jag uppskattar alltså dessa kostnader till 600,000 kronor. Jag anser
mig likaledes kunna ansluta mig till kostnadsberäkningarna avseende värnpliktslånenämndernas
verksamhet och förordar därför, att 100,000 kronor avses
för ändamålet. Däremot torde omkostnadsposten till länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingsanstalterna kunna nedsättas till 1,400,000 kronor från
föreslagna 1,500,000 kronor.

Under hänvisning till vad jag här anfört förordar jag, att kommissionens
avlönings- och omkostnadsanslag beräknas på följande sätt.

Avlöningar:

kommissionens centrala förvaltning lii. m......................... kronor 950,000

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ...... » 2,800,000

Omkostnader:

kommissionens centrala förvaltning m. m..................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna
vämpliktslånenämnderna. .........................................

»

» 1

»

600,000

,400,000

100,000

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1941/42 under femte
huvudtiteln anvisa

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av .............................. kronor 40,000,000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av ................................. kronor 3,750,000;

dels ock till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av .................. kronor 2,100,000.

92

Kungl. Majus proposition nr 285.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Bertha Klemedtson.

Kungl. Maj:ls proposition nr 285.

93

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1939 och 1940.1

A. Länsfördelning.

	Invånar-	Antal rapporte- rande	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal	Därav
Län	antal	kommuner	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vt 1940	31/lS 1939	sl/i« 1940	S1/l2 1939	sl/n 1940	S1/l2 1939	S1/u 1940	S1/l» 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Stockholms stad........	583.621	1	1	1,185	3,773	2.0	6.5	3,241	343	2,479	419
Stockholms . .	93,734	8	9	219	677	2.3	7.2	433	lil	309	13
Uppsala......	53,762	4	4	179	209	3.3	3.9	143	26	112	5
Söderman-lands ......	64,133	3	3	146	359	2.3	5.6	216	168	36	12
Ostergötlands	117,594	4	3	444	649	3.8	5.5	569	121	448	—
Jönköpings . .	89,044	8	8	208	343	2.3	3.9	179	166	—	13
Kronobergs . .	35,320	6	8	192	135	5.4	3.8	70	42	—	28
Kalmar ......	57,564	8	9	448	514	7.8	8.9	199	166	33	—
Gotlands ....	12,081	1	1	18	59	1.5	4.9	12	12	—	—
Blekinge ....	122,851	29	17	679	317	5.6	2.6	132	131	1	—
Kristianstads	39,302	7	5	184	105	4.7	2.7	69	69	—	—
Malmö stad . .	154,270	1	1	815	1.639	5.s	10.6	1,343	16	1,327	—
Malmöhus län i övrigt ....	148,272	9	9	665	910	4.5	6.i	612	96	516	_
Hallands . . . .	57,860	8	8	203	295	3.5	5.i	155	146	1	8
Göteborgs stad	280,602	1	1	1,124	5,363	4.o	19.1	4,791	262	4,437	92
Göteborgs och Bohus län i övrigt......	124,966	33	31	1,613	2,524	12.9	20.2	1,501	772	668	61
Älvsborgs . . . .	117,076	10	12	247	445	2.1	3.8	256	197	59	—
Skaraborgs . .	28,649	4	2	54	10	1.9	0.3	1	—	—	1
Värmlands. . . .	118,581	20	12	681	379	5.7	3.2	141	66	75	—
Örebro ......	93,470	5	5	270	458	2.9	4.9	246	158	74	14
Västmanlands	53,312	3	2	53	105	1.0	2.0	32	32	—	—
Kopparbergs. .	53,302	6	3	152	152	2.9	2.9	39	39	—	—
Gävleborgs	94,455	11	9	578	427	6.1	4.5	190	94	96	—
Västernorr-lands ......	214,715	46	34	2,739	2,775	12.8	12.9	1,890	779	1,055	56
Jämtlands . . . .	37,848	7	2	179	89	4.7	24	64	40	22	2
Västerbottens	116,686	12	12	327	219	2.8	1.9	63	35	—	28
Norrbottens . .	170,885	20	9	1,338	539	7.8	3.2	126	48	51	27
Summa	3,183,955	275	220	14,940	23,409	4.8	7.5	10,713	4,135	11,799	779

1 För att ernå full jämförbarhet mellan uppgifterna de båda åren har i antalet hjälpsökande
den ‘Vis 1939 medräknats i statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta,
hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. den Vt 1940 äro anmälda som hjälpsökande
hos arbetslöshetskommittéerna.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

B. Kommunfördelning.

hanger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1,000 invånare	Antal		Därav
		hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	v» 1940	sl/l« 1939	S1/lB 1940	31/n 1939	S1/u 1940	31/l2 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Stockholms stad ....	583,621	1,185	3,773	2.0	6 5	3,241	343	2,479	419
Stockholms län.
Norrtälje..............	5,138	39	22	7.6	4.3	_	_
Sundbyberg ..........	10,628	20	82	1.9	7.7	75	—	74	i
Edebo ................	1,580	*	25	_	15.8	10	10
Forsmark..............	685	7	*	10.3	_	_		_	_
Harg..................	1,943	6	—	3.1	—	_	_	_	_
Huddinge..............	14,267	❖	3	—	0.2	3	1	_	2
Häverö................	5,210	1	179	0.2	34.4	70	70	_	_
Sollentuna ............	13,451	14	46	1.0	3.4	46	1	45	_
Solna ................	26,025	114	233	4.4	9.o	177	28	139	10
Spånga................	11,747	18	86	1.5	7.3	51	1	50
Österhaninge..........	3,060	*	1	—	0.3	1	—	1	—
Summa	93,734	219	677	2.3	7.2	433	lil	309	13
Uppsala län.
Uppsala ..............	37,657	149	166	4.o	4.4	122	5	112	5
Bondkyrka ............	5,556	7	17	1.8	3.1	14	14
Gamla Uppsala........	2,094	14	13	6.7	6.2		_	_	_
Älvkarleby............	8,455	9	13	1.1	1.5	7	7	—	—
Summa	53,762	179	209	3.3	3.9	143	26	112	O
Södermanlands län.
Eskilstuna ............	40,110	54	183	1.3	4.g	125	113	_	12
Katrineholm ..........	10,846	18	119	1.7	11.0	77	41	36
Nyköping..............	13,177	74	57	5.6	4.3	14	14		- -
Summa	64,133	146	359	2.3	0.6	216	168	36	12
Östergötlands län.
Linköping ............	36,662	107	57	2.9	1.6	50	2	48	, r
Mjölby................	6.147	21	11	3.4	1.8	11	11	_	___
Norrköping............	70,379	297	581	4.2	8.3	508	108	400	—
Kvillinge..............	4,406	19	*	4.3	—	—	—	—	—
Summa	117,594	444	649	3.8	5.5	569	121	448	—
Jönköpings län.
Eksjö ................	7,133	9	$	1.3	_	_	_		_
Huskvarna ............	9,182	10	8	i.i	0.9	_	_		_
Jönköping ............	35,923	50	144	1.4	4.o	76	75	_	1
Nässjö ................	10,077	39	42	3.9	4.2	18	18	—

Kungl. Majus proposition nr 285.

95

Kommun	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal		Därav
antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi 1940	sl/i2 1939	81/ii 1940	*‘/u 1939	SI/is 1940	»‘/i* 1940	stöds -linjen	nings- hjälpen
Tranås ................	7,451	31	40	4.2	5.4	40	40
Vetlanda..............	4,230	*	20	—	4.7	18	18	—	—
Barnarp ..............	3,431	—	1	—	0.3	1	1	_	_
Färgaryd..............	2,491	*	64	—	25.7	12	—	—	12
Norra Solberga........	2,326	24	24	10. s	10.8	14	14	—	—
Rydaholm ............	3,311	42	*	12.7	—	—	—	—	—
Säby..................	3,489	3	—	0.9	—	—	—	—	—
Summa	89,044	208	343	2.3	3.9	179	166	—	13
Kronobergs län.
Ljungby ..............	5,348	30	28	5. G	5.2	28	28	—	—
Växjö ................	15,505	99	58	6.4	3.7	28	2	—	26
Ekeberga..............	1,668	7	3	4.2	1.8	1	—	—	1
Hovmantorp ..........	1,881	—	1	—	0.5	—	—	—	—
Stenbrohult............	2,641	6	3	2.8	i.i	3	3	—	—
Tingsås ..............	2,006	*	7	—	3.5	—	—	—	—
Åseda ................	3,468	25	34	7.2	9.8	9	9	—	—
Almhults kpg..........	2,803	25	1	8.9	0.4	1	—	—	1
Summa	35,320	192	135	5.4	3.s	70	42	—	28
Kalmar län.
Borgholm ............	2,104	*	27	—	12.8	—	—	—	—
Kalmar................	21,280	165	150	7.8	7.0	49	49	—	—
Oskarshamn ..........	8,730	79	21	9.0	2.4	—	—	—	—
V ästervik..............	13,060	110	215	8.4	16.5	112	112	—	—
Döderhult ............	5,097	23	27	4.5	5.8	5	5	_	—
Kastlösa ..............	784	*	14	—	17.9	—	—	—	—
Mönsterås kpg ........	1,558	14	9	9.0	5.8	—	—	—	—
Mönsterås lk..........	2,509	24	—	9.6	—	—	—	—	—
Mörbylånga lk ........	972	17	18	17.5	18.5	—	—	—	—
Södra Möckleby ......	1,470	16	33	10.9	22.4	33	—	33	—
Summa	57,564	448	514	7.8	8.9	199	166	33	—
Gotlands län.
Visby ................	12,081	18	59	1.5	4.9	12	12	—	—
Blekinge län.
Karlshamn............	10,089	47	32	4.7	3.2	25	25	—	—
Karlskrona............	28,100	96	90	3.4	3,2	32	32	—	—
Ronneby..............	5,962	3	—	0.5	—	—	—	—	—
Sölvesborg............	4,070	12	*	2.9	—	—	—	—	—
Asarum ..............	7,245	66	26	9.1	3.6	21	21	_	—
Aspö..................	881	12	7	13.c	7.9	—	—	—	—
Augerum..............	3,499	5	—	1.4	—	—	—	—	—
Bräkne-Hoby..........	4,685	7	—	1.5	—	—	—	—	—
Eringsboda............	1,944 1,991	8	10	4.1	5.1	6	6	—	—
Gammalstorp..........	2	*	1.0	—	—	—	—	—
Hasslö................	1,509	67	36	44.4	23.9		—	—	—

96

Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal		Därav
K o m m u n	antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	*/i 1940	m/h 1939	81/i* 1940	»/„ 1939	81/i» 1940	S1/n 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Hällaryd ..............	2,611	12	_	4.6	_	_	_	_	_
Jämjö ................	2,615	7	—	2.7	—	—	—	—	—
Jämshög ..............	6,346	19	2	3.0	0.3	1	—	i	—
Kyrkhult..............	4,387	3	2	0.7	0.5	—	—	—	—
Listerby ..............	1,885	41	15	21.8	8.o	—	—	—	—
Lösen ................	2,756	6	*	2.2	—	—	—	—	—
Mj ällby................	5,663	5	3	0.9	0.5	—	—	—	—
Mörrum ..............	4,172	34	8	8.1	1.9	7	7	—	—
Nättraby..............	2,346	13	—	5.5	—	—	—	—	—
Ramdala ..............	2,433	16		6.fi	—	—	—	—	—
Rödeby................	3,882	13	*	3.3	—	—	—	—	—
Sillhövda..............	2,031	10	7	4.9	3.4	1	1	—	—
Sturkö ................	1,822	66	52	36.2	28.5	34	34	—	—
Tjurkö................	403	—	6	—	14.9	—	—	—	—
Torhamn..............	2,495	21	3	8.4	1.2	1	1	—	—
Tving ................	2,676	5	11	1.9	4.1	2	2	—	—
Ysane ................	1,149	6	*	5.2	—	—	—	—	—
Åryd..................	1,977	67	7	33.9	3.5	2	2	—	—
Olj ehult ..............	1,227	10	—	8.1	—	—	—	—	—
Summa	122,851	679	317	5.5	2.6	132	131	i	—
Kristianstads län.
Hässleholm............	3,710	7	*	1.9	—	—	—	—	—
Kristianstad ..........	15,935	66	53	4.1	3.3	37	37	—	—
Simrishamn............	2,802	*	39	—	13.9	23	23	—	—
Björnekulla............	3,707	10	7	2.7	1.9	5	5	—	_
Gråmanstorp ..........	4,504	4	2	0.9	0.4	—	—	—	—
Hjärsås ..............	2,492	80	—	32.1	—	—	—	—	—
Västra Broby..........	1,944	2	—	1.0	—	—	—	—	—
Orkened ..............	4,208	15	4	3.6	0.9	4	4	—	—
Summa	39,302	184	105	4.7	2.7	69	69	—	—
Malmö stad ......	154,270	815	1,639	53	106	1,343	16	1,327	—
Malmöhus län i övrigt.
Eslöv..................	6,392	44	39	6.9	6.1	13	13	_	_
Hälsingborg ..........	62,099	292	352	4.7	5.7	333	9	324	—
Landskrona............	20,478	89	86	4.3	4.2	50	50	—	—
Lund..................	27,461	129	280	4.7	10.2	142	18	124	—
Trelleborg ............	14,373	3	96	0.3	6.7	49	—	49	—
Ystad ................	11,129	47	37	4.2	3.8	19	—	19	—
Södra Vram ..........	2,470	55	11	22.3	4.5	5	5	_	_
Trollenäs..............	1,274	4	8	3.1	6.3	—	—	—	—
V älinge ..............	1,441	2	*	1.4	—	—	—	—	—
Västra Sallerup........	1,155	—	1	—	0.9	1	1	—	—
Summa	148,272	665	910	4.5	6.1	612	96	516	—
Hedlands län.
Falkenberg............	6,640	40	56	6.0	8.4	18	18	—	—
Halmstad..............	27,680	79	124	2.9	4.5	77	69	—	8

Kungl. Majds proposition nr 285.

97

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal	Därav
Kommun	antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi 1940	81/n 1939	3l/ia 1940	8 V12 1939	81/l2 1940	3l/''ia 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Laholm................	2,633	9	*	3.4	_	_	_	_	_
Varberg ..............	10,301	44	54	4.3	5.2	12	12	—	—
Harplinge ............	2,651	3	1	1.x	0.4	1	1	—	—
Lindome ..............	2,629	*	20	—	7.6	14	14	—	—
Skrea ................	1,307	3	5	2.3	3.8	4	4	—	—
Söndrum..............	1,568	10	18	6.4	11.5	12	12	—•	—
Torup ...............	2,451	15	17	6.1	6.9	17	16	i	—
Summa	57,860	203	295	3.5	5.1	155	146	i	8
Göteborgs stad ....	280,602	1,124	5,363	4.o	19.1	4,791	262	4,437	92
Göteborgs och Bohus län i övrigt.
Kungälv ..............	3,200	6	10	1.9	3.1	7	7	65	—
Lysekil................	5,282	50	142	9.5	26.9	109	22	22
Mölndal ..............	16,629	154	388	9.3	23.3	251	28	191	32
Strömstad ............	2,974	51	*	17.1	—	—	—	—	—
Uddevalla ............	16,416	158	69	9.6	4.2	44	21	20	3
Askum................	2,337	98	161	41.9	68.9	99	90	9	—
Backa ................	2,977	*	20	—	6.7	12	—	12	—
Bottna................	504	5	5	9.9	9.9	2	2	—	—
Brastad ..............	3,361	91	149	27.1	44.3	97	37	59	1
Bro ..................	2,489	66	110	26.5	44.2	70	39	30	1
Bärfendal ............	449	4	11	8.9	24.5	7	7	—	—
Foss..................	4,293	104	166	24.2	38.7	57	15	42	—
Grebbestads kpg ......	813	4	15	4.9	18.5	—	—	—	—
Hede..................	932	2	—	2.1	—	—	—	—	—
Hogdal................	1,245	64	54	51.4	43.4	45	35	10	—
Krokstad..............	1,772	22	13	12.4	7.8	2	—	—	2
Kungshamn ..........	2,341	33	96	14.1	41.0	37	37	—	—
Kville ................	4.532	131	106	28.9	23.4	30	30	—	—
Lommeland............	767	40	51	52.2	66.5	35	25	10	—
Lur ..................	1,500	1	—	0.7	—	—	—	—	—
Lyse..................	2,456	39	61	15.9	24.8	42	30	12	—
Malmön ..............	1,233	15	23	12.2	c 18.7	23	19	4	—
Mollösund ............	670	5	33	7.5	49.3	—	—	—	''-
Näsinge ..............	1,091	48	55	44.o	50.4	36	19	17	—
Partille................	8,978	*	70	—	7.8	33	29	4	—
Sanne ................	609	*	14	—	23.0	—	—	—	—
Skee..................	4,898	146	156	29.8	31.8	78	68	10	—
Skredsvik..............	1,439	1	—	0.7	—	—	—	—	—
Smögen ..............	1,572	10	34	6.4	21.6	14	14	—	—
Svarteborg............	2,585	13	3	5.o	1.2	3	3	—	—
Svenneby.............. Tanum................	1,194	42	58	35.2	48.6	46	31	15	—
4,815	45	55	9.3	11.4	31	31	—	—
Tjärnö................	1,724	8	*	4.6	—	—	—	—	—
Tossene ..............	4,872	135	330	27.7	67.7	253	133	120	—
Västra Frölunda ......	12,017	22	66	1.8	5.5	38	—	38	—
Summa	124,966	1,613	2,524	12.9	20.2	1,501	772	668	61
.. Alvsborgs län.
Alingsås ..............	10,138	*	50	—	4.9	40	40	—	_
Borås ................	47,931	67	123	1.4	2.6	66	66	—	—
Bihang lill riksdagens protokoll 194,1. 1 sami	Nr 285.		1165 41 7

98

Kungl. Majus proposition nr 285.

Kommun	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal	Därav
antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	j/i 1940	31/l2 1939	»Vin 1940	31/l2 1939	31/l2 1940	3V12 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Trollhättan............	17,074	56	95	3.3	5.6	59		59
Ulricehamn............	6,409	6	1	0.9	0.2	—	—	—	—
Vänersborg............	9,136	56	80	6.1	8.8	46	46	—	—
Angered ..............	1,683	*	18	—	10.7	18	18	_	_
Fuxerna ..............	2,790	16	25	5.7	9.o	—	—	—	—
Färgelanda............	2,657	*	4	—	1.5	1	1	—	—
Melleruds kpg ........	1,674	3	—	1.8	—	—	—	—	—
Nössemark............	1,200	1	*	0.8	—	—	—	—	—
Skållerud..............	2,907	6	12	2.1	4.i	—	—	—	—
Starrkärr ..............	4,151	*	18	—	4.3	18	18	—	—
Vassända-Naglum......	5,165	21	13	4.1	2.5	8	8	—	—
Västra Tunhem........	4,161	15	6	3.6	1.4	—	—	—	—
Summa	117,076	247	445	2.1	3.8	256	197	59	—
Skaraborgs län.
Falköping ............	9,065	19	9	2.1	1.0	—	—	—	—
Hjo ..................	2,937	7	*	2.4	—	—	—	—	—
Skövde................	12,229	15	*	1.2	—	—	—	—	—
Tidaholm..............	4,418	13	1	2.9	0.2	1	—	—	i
Summa	28,649	54	10	1.9	0.3	1	—	—	i
Värmlands län.
Filipstad..............	4,903	12	*	2.4	—	—	—	—	—
Karlstad ..............	28,816	215	179	7.5	6.2	77	29	48	—
Dalby ................	3,519	28	*	8o	. —	_	_	_	_
Eda ..................	6,046	62	32	10.3	5.3	20	—	20	—
Ekshärad..............	6,208	50	5	8.1	0.8	5	5	—	—
Fryksände ............	6,651	20	5	3.0	0.8	—	—	—	—
Glava ................	3,083	6	33	1.9	10.7	7	—	7	—
Grava ................	6,562	52	4	7.9	0.6	1	1	—	_
Gräsmark ............	3,012	20	5	6.0	1.7	1	1	—	—
Hammarö ............	6,158	25	69	4.1	11.2	12	12	—	—
Nedre Ullerud..........	4,353	33	*	7.6	—	—	—	—	—
Nor ..................	2,881	3	3	1.0	1.0	—	—	_	—
Norra Ny ............	2,974	3	*	1.0	—	—	—	—	—
Norra Kåda ..........	10,821	39	*	3.6	—	—	—	—	—
Nyskoga ..............	531	6	6	11.3	11.3	—	—	—	—
Ransäter..............	5,990	14	24	2.3	4.0	14	14	—	—
Silbodal ..............	2,650	37	*	14.0	—	—	—	_	—
Sunne lk..............	8,479	29	14	3.4	1.7	4	4	_	—
Södra Finnskoga ......	1,666	5	*	3.o	—	—	—	—	—
Östmark ..............	3,278	22	*	6.7	—	—		—	—
Summa	118,581	681	379	5.7	3.2	141	66	75	—
örebro län.
Karlskoga ............	24,120	6	*	0.2	—	—	_	_	_
Örebro ................	| 48,572	226	393	4.7	8.i	217	129	74	14
Hallsbergs kpg........	2,939	*	20	_	6.8	34	14	_	_
Hammar ..............	4355	2	29	0.5	6.7	i 9	9	—	'' —

Kungl. Majus proposition nr 285.

99

Kommun	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal	Därav
antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi 1940	S1/l2 1939	31/l2 1940	S1/l2 1939	31/u 1940	*Vlt 1940	stöds- linjen	nings-hj alpen
Hällefors..............	5,889	15	7	2.5	1.2
Ljusnarsberg..........	7,595	21	9	2.8	1.2	6	6	—	—
Summa	93,470	270	458	2.9	4.9	246	158	74	14
Västmanlands län.
Köping................	7,396	16	26	2.2	3.5	3	3	—	—
Sala ..................	8,068	5	*	0.6	—	—	—	—	—
Västerås ..............	37,848	32	79	0.8	2.1	29	29	—	—
Summa	53,312	58	105	1.0	2.o	32	32	—	—
Kopparbergs län.
Falun ................	14,079	76	105	5.4	7.5	37	37	—	—
Grangärde ............	10,863	38	43	3.5	4.o	2	2	_	_
J ärna ................	7,208	15	*	2.i	—	—	—	—	—
Leksand ..............	9,248	8	4	0.9	0.4	—	—	—	—
Stora Tuna............	8,873	3	—	0.3	—	—	—	—	—
Vika..................	3,031	12	*	4.0	—	—	—	—	—
Summa	53,302	152	152	2.9	2.9	39	39	—	—
Gävleborgs län.
| Gävle ................	39,923	116	138	2.9	3.5	76	20	56	—
i Hudiksvall ............	7,386	34	35	4.6	4.7	6	6	—	—
Söderhamn............	10,254	245	99	23,9	9.7	73	45	28	—
Enånger ..............	2,605	8	1	3.1	0.4	1	1	—	—
Hamrånge ............	5,309	14	70	2.6	13.s	—	—	—	—
Hanebo ..............	4,331	6	*	1.4	—	—	—	—	—
Mo....................	1,962	8	3	4.1	1.5	3	3	—	—
! Njutånger ............	4,437	18	8	4.i	1.8	2	2	—	—
| Norrala ..............	3,087	16	6	5.2	1.9	2	2	—	—
i Söderala ..............	13,586	102	67	7.5	4.9	27	15	12	—
Trönö ................	1,575	11	—	7.o	—	—	—	—	—
Summa	94,455	578	427	6.1	4.5	190	94	96	—
Västernorrlands län.
Härnösand ............	12,528	53	102	4.2	8.1	59	18	29	12
! Sundsvall..............	18,700	46	72	2.5	3.9	57	27	30	—
Alnö..................	6,088	378	241	62.1	39.c	174	18	156	_
Anundsjö..............	8,438	15	—	1.8	—	—	—	—	—
Arnäs ................	5,195	5	1	1.0	0.2	—	—	—	—
Attmar................	2,931	7	5	2.4	1.7	3	3	—	—
Bjärtrå................	5,054	332	302	65.7	59.8	235	127	91	17
Bodum................	1,985	11	—	5.5	—	—	—	—	—
Boteå ................	1,616	37	5	22.9	3.1	5	5	—	—
Dal ..................	1,243	11	3	8.8	2.4	3	3	—	—
Edsele ................	1,994	1	—	0.5	—	—	—	—	—
Gideå ................	2,887	12	—	4.2	—	—	—	—	—
Graninge..............	1,821	3	—	1.6	—	—	—	—	—
I Grundsunda ..........	4,410	18	35	4.i	7.9	5	5	—	—

100

Kungl. Majds proposition nr 285.

	Invänar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal		Därav
Kommun	antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi IWO	S1/u 1939	31/l2 1940	S1/l2 1939	»>/u 1940	31/ia 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Gudmundrå............	15,035	170	211	11.8	14.0	171	114	50	7
Helgum ..............	2,680	4	1	1.5	0.4	—	—	—	—
Hässjö................	4,082	98	ilo	24.o	26.9	66	29	35	2
Högsjö................	4,251	60	173	14.1	40.7	134	17	115	2
Indal..................	2,404	2	—	0.8	—	—	—	—	—
Ljustorp ..............	2,476	24	9	9.7	3.6	4	4	—	—
Långsele..............	3,056	48	30	15.7	9.8	19	19	—	—
Njurunda..............	11,360	120	82	10.6	7.2	57	19	36	2
Nora..................	3,354	91	66	27.1	19.7	48	20	25	3
Nordingrå ............	3,454	18	—	5.2	—	—	—	--	—
N åtra ................	6.151	28	148	4.6	24.1	36	36	—	—
Ramsele ..............	4.248	8	—	1.9	—	—	—	—	—
Resele ................	2,308	22	—	9.5	—	—	—	—	—
Sidensjö ..............	2,305	1	6	0.4	2.6	4	4	—	—
Själevad ..............	11,049	75	70	6.8	6.8	26	26	—	—
Skog..................	1.012	16	5	15.8	4.9	4	2	—	2
Skön..................	13,628	361	310	26.5	22.7	277	116	159	2
Styrnäs ..............	1,274	27	15	21. i	11.8	14	14	—	—
Stöde ................	5,217	3	1	0.6	0.2	—	—	—	—
Sånga ................	678	4	4	5.9	5.9	4	4	—	—
Säbrå ..................	4,436	39	90	8.8	20.3	70	—	70	—
Timrå ................	8,768	199	345	22.7	39.8	178	35	136	7
Torsåker..............	1,183	26	14	22.0	11.8	11	2	9	—
Tuna..................	4,519	97	87	21.5	19.3	51	44	7	—
Tynderö ..............	1,114	31	22	27.8	19.7	14	5	9	—
Tåsjö..................	4,384	21	*	4.8	—	'' -	—	—	—
Ullånger ..............	1,762	4	1	2.3	0.6	—	—	—	—
Vibyggerå ............	1,757	1	*	0.6	—	—	—	—	- —
Viksjö ................	1,139	3	1	2.6	0.9	—	—	—	—
Ytterlännäs............	7,088	174	205	24.5	28.9	158	60	98	—
Adals-Liden ..........	2,677	32	‘ -	12.0	—	—	—	—	—
Överlännäs............	976	3	3	3.1	3.1	3	3	—	—
Summa	214,715	2,739	2,775	12 8	12.9	1,890	779	1,055	56
Jämtlands län.
Östersund ............	16,171	71	52	4.4	3.2	34	32	—	2
Alanäs................	1,887	4	_	2.1	_	_	_	_	_
Alsen ................	2,413	24	*	9.9	—	—	—	—	—
Frostviken ............	2,495	52	*	20.8	—	—	—	—	—
Hammerdal............	5,035	5	*	1.0	—	—	—	—	—
Ström ................	6,826	14	—	2.1	—	—	—	—	—
Undersåker............	3,021	9	37	3.o	12.2	30	8	22	—
Summa	37,848	179	89	4 7	2.4	64	40	22	2
Västerbottens län.
Skellefteå ............	8,294	28	14	3.4	1.7	1	—	—	i
Umeå ................	13,465	2	11	O.i	0.8	—	—	—;	—
Bureå ................	6,092	34	44	5.6	7.2	8	5	_	3
Bygdeå................	7,236	23	18	3.2	2.5	6	—	—	6
Byske ................	10,000	82	23	8.2	2.3	—	—	—	—
| Degerfors ............	9,465	21	*	2.2	—		—	—	—
Dorotea ..............	5,754	*	1	—	0.2		—	—	-

Kungl. Majus proposition nr 285. 101

	Invånar-	ltapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1,000	Antal		Därav
Kommun	antal	invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi IWO	S1/lS 1939	31/lS 1940	»Via 1939	»Vl» 1940	»''/il 1940	stöds- linjen	nings- hjälpen
Holmsund ............	4,717	27	4	5.7	0.8	4			4
Hörnefors ............	3,886	1	1	0.3	0.3	1	—	—	1
Jörn..................	5,714	4	3	0.7	0.5	3	—	—	3
Skellefteå Ik ..........	26,070	97	88	3.7	3.4	34	30	—	4
Umeå lk ..:...........	14,145	5	6	0.4	0.4	4	—	—	4
Vännäs kpg ..........	1,848	3	6	1.6	3.2	2	—	—	2
Summa	110,686	327	219	2.8	1.9	63	35	—	28
Norrbottens län. Boden ................	7,038	2		0.3
Haparanda............	2,567	16	*	6.2	—''	—	—	—	—
Luleå ................	13,737	117	9	8.5	0.7	7	2	5	—
Piteå..................	4,170	31	*	7.4	—	—	—	—	—
Edefors ..............	3,797	17	*	4.5	_	—	_	—	—
Gällivare..............	20,576	135	25	6.6	1.2	25	—	8	17
Hietaniemi............	2,631	10	*	3.8	—	—	^-	—	—
Hortlax ..............	4,482	72	*	16.1	—	—	—	—	—
Jukkasjärvi............	18,201	105	231	5.8	12.7	74	46	27	1
Karl Gustav ..........	3,302	10	—	3.0	—	—	—	—	—
Nederkalix ............	14,319	294	62	20.5	4.3	4	—	—	4
Nederluleå ............	10,980	28	103	2.6	9.4	—	—	—	—
Nedertorneå ..........	4,519	80	39	17.7	8.6	10	—	10	—
Piteå lk ..............	13,933	123	64	8.8	4.6	3	—	—	3
Råneå ................	9,026	138	—	15.3	.—	—	—	—	—
Töre..................	4,906	58	3	11.8	0.6	2	—	—	2
Älvsby................	8,818	8	—	0.9	—	—	—	—	—
Överkalix..............	8,428	70	—	8.3	—	—	—	—	—
Överluleå..............	9,341	13	3	1.4	0.3	1	—	1	—
Övertorneå............	6,114	11	—	1.8	—	—	—	—	—
Summa	170,885	1,338	539	7.8	3.2	126	48	51	27

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupp	Stockholms stad	Stockholms län	Uppsala län	Söderman- lands län	Östergötlands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	Gotlands län	Blekinge län	Kristianstads län	Malmö stad
Jordbruk och skogshushållning......	58	ii	10	6	19	6	_	15	_	i	i	37
Jordbruk ......................	57	n	9	4	19	5	—	13	—	i	i	37
Skogshushållning ..............	1	—	1	2	—	1	—	2	—	—	—	—
Industri och hantverk..............	2,395	517	149	256	458	237	72	275	34	161	44	1,034
Malmbrytning..................	1	12	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—
Metall- och maskinindustri......	217	27	8	42	32	15	8	8	2	4	1	84
Jord- och stenindustri..........	54	7	38	6	23	7	6	25	17	98	5	36
Stenindustri ..................	23	5	—	6	5	4	5	20	1	97	5	3
Glasindustri ..................	7						1					1
Övrig jord- o. stenindustri......	24	2	38	—	18	3	—	5	16	1	—	32
Trävaruindustri ................	66	5	9	44	18	30	28	57	—	2	—	35
Sågverksindustri ..............	28	s	7	42	4	20	15	38	—	2	—	5
Annan trävaruindustri..........	38	2	2	2	14	10	13	19	—	—	—	30
Pappers- och grafisk industri. . . .	36	128	—	6	39	66	—	23	—	—	—	5
Livsmedelsindustri..............	44	7	2	7	6	5	i	14	—	5	—	24
Textil- och beklädnadsindustri . .	25	—	1	1	29	2	i	—	—	-	2	16
Läder-, hår- o. gummivaruindustri	27	3	3	—	9	3	—	2	—	1	5	13
	13	_		_	2	34	_	14	_	_	1	22
Byggnadsverksamhet............	1,898	327	88	150	289	68	28	131	14	51	29	785
Husbyggnadsarbete ............	1,559	276	57	96	254	48	3	lil	14	30	26	678
Väg-, gatu- o. vattenbyggnads-arbete etc...................	339	51	29	54	35	20	25	20	—	21	3	107
Kraft- och värmeproduktion ....	14	i	2	—	9	7	—	i	i	—	i	14
Sjöfart och fiske ..................	27	7	—	2	7	—	—	9	2	7	4	10
Handel, samfärdsel och allmän tjänst	1,111	68	21	34	96	24	22	31	1	13	11	274
Kontorsarbete..................	77	6	2	1	6	2	1	2	—	—	—	11
Affärs- och lagerarbete ........	347	12	9	12	22	9	2	5	—	7	—	83
Landtransport..................	470	44	9	19	60	12	18	24	1	2	8	170
Hotell- och restaurangrörelse ..	130	2	—	2	3	1	—	—	—	—	3	5
Litterärt och konstnärligt arbete	52	2	1	—	2	—	—	—	—	—	—	3
Förvaltning och undervisning . .	22	—	—	—	1	—	—	—	—	4	—	—
Sjukvård och hygien............	13	2	—	—	2	—	1	—	—	—	—	2
Husligt arbete ....................	45	5	—	—	1	—	—	—	—	—	—	3
Arbete, ej hänförligt till annan grupp	137	69	29	61	68	76	41	184	22	135	45	281
Summa	3,773	677	209	359	649	343	135	514	59	317	105	1,639

Kungl. Majus proposition nr 285.

103

Bilaga 2.

yrkesgrupper oell län ilen 31 december 1040.

Malmöhus län i övrigt	Hallands län	Q	Göteb. o. Boh. län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	j Värmlands län	Örebro län	Västmanlands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	Jämtlands län	Västerbottens län	Norrbottens län	Summa
öteborgs stad	Hela riket	därav
städer	lands- bygd
31	4	71	16	5	;	13	17	5		3	252	5	17	42	645	i 288	357
31	4	71	15	5	—	5	17	2	—	2	21	—	5	27	362	274	88
—	—	—	1	—	—	8	—	3	—	1	231	5	12	15	283	14	269
522	235	2,972	2,013	259	7	232	315	77	25	298	2,010	69	101	280	15,047	9,910	5,137
—	—	1	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	1	57	76	5	71
48	25	383	43	33	—	7	22	24	2	16	33	-	3	16	1,103	1,004	99
27	41	136	1,427	22	—	59	19	1	—	1	18	—	1	1	2,075	520	1,555
3	27	74	1,399	18	—	2	4	1	—	1	4	—	1	1	1,J09	274	1,435
—	—	1	—	—	—	52	1	—	—	—	14	—	—	—	77	9	68
24	14	61	28	4	—	5	14	—	—	-	—	—	—	—	289	237	52
9	20	270	6	4	1	40	5	1	1	108	849	—	55	118	1,781	694	1,087
—	11	270	4	2	—	35	2	1	—	103	836	—	45	117	1,590	532	1,058
y	9	—	2	2	1	5	3	-*	1	5	13	—	10	1	191	162	29
i	—	89	110	—	—	14	25	1	1	108	589	32	19	2	1,294	250	1,044
27	6	66	13	6	—	3	12	—	1	4	11	1	3	—	268	243	25
3	12	119	29	15	—	2	1	—	—	1	—	—	—	—	259	253	6
25	3	39	6	4	—	7	29	—	—	2	5	—	1	1	188	176	12
2	—	59	20	26	—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	196	186	10
379	128	1,794	358	149	6	99	197	50	19	54	490	36	18	84	7,717	6,505	1,212
356	66	1,780	270	75	4	42	145	48	12	32	163	—	15	19	6,179	5,615	564
23	62	14	88	74	2	57	52	2	7	22	327	36	3	65	1,538	890	648
i	—	16	i	—	—	i	i	—	—	4	15	—	—	i	90	74	16
13	5	239	72	6	—	i	4	i	—	2	22	—	i	—	441	343	98
117	21	1,572	114	37	—	53	60	9	6	31	121	5	6	15	3,873	3,629	244
6	—	107	—	—	—	1	5	2	3	2	5	—	—	1	240	233	7
20	6	365	17	7	—	15	11	3	—	6	21	—	—	—	979	950	29
80	14	944	94	25	—	37	41	4	3	21	90	5	4	13	2,212	2,015	197
4	—	86	—	3	—	—	1	—	—	1	1	—	—	1	243	240	3
4	—	42	2	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	110	107	3
2	1	17	1	1	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—	51	50	1
1	—	11	—	1	—	—	2	—	—	—	2	—	1	—	38	34	4
—	—	18	1	—	—	—	1		—	—	—	—	—	—	74	68	6
227	30	491	308	138	3	80	61	13	121	93	370	10	94	202	3,389	2,247	1,142
010	295	5,303	2,524	445	10	379	458	105	152	427	2,775	89	1219	539	28,469	16,485	6,984

104

Kungl. Maj.-ts proposition nr 285.

De arbetslösas och arbetslöshetshjiilpens fördelning den 31

Län Städer med över 15,000 inv.	Antal hjälpsökande	därav
Städer	Lands- bygd	- Summa	beredskapsar statligt	arbets- bete 1 kommu- nalt
i kommis-sionens regi	i annan myndig-hets regi
Stockholms stad..................	3,773	—	3,773	211	—	—
Stockholms ......................	104	573	677	103	—	—
Uppsala..................	166	43	209	—	—	—
I Södermanlands ..................	359	—	359	—	—	—
i Östergötlands ....................	649	—	649	89	—	—
1 Jönköpings ......................	254	89	343	72	—	—
Kronobergs ......................	86	49	135	13	—	—
Kalmar ..........................	413	101	514	69	—	—
Gotlands ......	59	—	59	—	—	—
Blekinge ..............	122	195	317	26	15	29
Kristianstads ....................	92	13	105	4	—	—
Malmö stad .	1,639	—	1,639	16	—	_
Malmöhus i övrigt ....	890	20	910	9	—	32
Hallands	234	61	295	19	—	—
Göteborgs stad ..................	5,363	. -	5,363	183	20	39
Göteborgs och Bohus i övrigt ....	609	1,915	2,524	242	452	14
Alvsborgs ........................	349	96	445	13	—	—
Skaraborgs ......................	10	—	10	''-	—	—
i Värmlands........................	179	200	379	11	—	—
Örebro ..........................	393	65	458	23	—	50
Västmanlands ....................	105	—	105	—	—	—
Kopparbergs......................	105	47	152	1	—	—
i Gävleborgs ......................	272	155	427	27	26	—
i Västernorrlands ..................	174	2,601	2,775	150	260	79
Jämtlands........................	52	37	89	—	—	—
Västerbottens ....................	25	194	219	—	—	—
Norrbottens......................	9	530	539	1	—	—
Hela riket	16,485	6,984	23,469	1,282	773	243
Södertälje................... . . .	—	—	—	’ -	—	—
Uppsala..........................	—	—	166	—	—	—
Eskilstuna........................	—	—	183	—	—	—
Linköping........................	—	—	57	—	—	—
N orrköping ......................	—	—	581	89	—	—
Jönköping....................	—	—	144	72	—	—
Växjö............., ............	—	—	58	1	—	- .
Kalmar ..........................	—	—	150	39	—	—
Karlskrona ......................	—	—	90	—	—	—
Kristianstad......................	—	■ —	53	—	—	—
Hälsingborg......................	—	—	352	9	—	_
Landskrona ....	—	—	86	—	—	32
Lund .	—	—	280	—	—	—
Halmstad ........................	—	—	124	19	—	_
Mölndal..........................	—	—	388	28	—	—
Uddevalla........................	—	—	69	8	5	4
Borås.........................	—	—	123	—	—	_
Trollhättan ......................	—	—	95	—	—	—
Karlstad. . .	—	—	179	—	—	- ''
Karlskoga........................	—	—	—	—	—	—
Örebro ......	—	—	393	23	—	50
Västerås..........................	—	—	79	—	—	—
Gävle ............................	—	—	138	18	—	—
Sundsvall ......................	—	—	72	—	—	—
Östersund........................	—	—	52	—	—	—

105

Kungl. Majus proposition nr 285.

december 1940. Län samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 3.

hjälpta enligt	Summa	hjälpta
linj en	under stodslinj en	utbild- nings- hjälpen	antal	i % av hjälp-sökande
reservarbete	kommu- nalt arbete utan stats- bidrag	Summa	dag- under- stöd	kom- munalt understöd	Summa
arkiv- arbete	statskom -mun alt
120	i 12	_	343	2,293	186	2,479	419	3,241	85.9
8	_	_	lil	125	184	309	13	433	64.o
2	_	24	26	81	31	112	5	143	68.4
	_	168	168	36	—	36	12	216	60.2
2	_	30	121	376	72	448	—	569	87.7
1	14	79	166	—	—	-	13	179	52.2
1		28	42	_	—	—	28	70	51.9
	4	93	166	—	33	33	—	199	38.7
_		12	12	—	—	—	—	12	20.3
__	_	61	131	—	1	1	—	132	41.6
—	—	65	69	—	—	—	—	69	65.7
		_	16	1,142	185	1,327	—	1,343	81.9
_	_	55	96	425	91	516	—	612	67.3
_	6	121	146	—	1	1	8	155	52.5
12		8	262	4,379	58	4,437	92	4,791	89.3
	12	52	772	612	56	668	61	1,501	59.5
		184	197	48	11	59	—	256	57.5
		_	_	_	—	—	1	1
8	_	47	66	75	—	75	—	141	37.2
1	35	49	158	74	—	74	14	246	53.7
		32	32	—	—	—	—	32	30.5
2		36	39	—	—	—	—	39	25.7
2	33	6	94	84	12	96	—	190	44.5
3	35	252	779	1,015	40	1,055	56	1,890	68.1
		40	40	—	22	22	2	64	71.9
—	—	35	35	—	—	—	28	63	28.8
1	—	46	48	—	51	51	27	126	23.4
163	151	1,523	4,135	10,765	1,034	11,799	779	16,713	71 2
2	—	3	5	81	31	112	5	122	73.5
	_	113	113	—	—	—	12	125	68.3
2			2	46	2	48	—	50	87.7
	. -	19	108	330	70	400	—	508	87.4
1		2	75	_	—	—	1	76	52.8
1			2	_	—	—	26	28	48.3
	4	6	49	—	—	—	—	49	32.7
		32	32	—	—	—	—	32	35.6
—	—	37	37	—	—	—	—	37	69.8
			9	294	30	324	—	333	94.6
_	_	18	50	—	—	—	—	50	58.1
		18	18	112	12	124	—	142	50.7
	_	50	69	—	—	—	8	77	62.1
—	—	_	28	191	—	191	32	251	64.7
		4	21	20	_	20	3	44	63.8
_	_	66	66	—	—	—	—	66	53.7
	_	__	_	48	11	59	—	59	62.1
8	—	21	29	48	—	48	—	77	43.o
1	35	20	129	74	_	74	14	217	55.2
		29	29	—	—	—	—	29	•%.7
2	_		20	56	—	56	—	76	55.1
		27	27	—	30	30	—	57	79.2
—	1 _	32	32	—		—	2	34	6.'') 4

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 4.

Utbetalade statsbidrag till statliga oell statskoimnunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet, utbildningslijälp samt färdigställningsarbeten
under tiden V? 1939—130/6 1940. Kronor.

Län Städer med över 15,000 inv.	Statliga reservarbeten	Stats- kommunala reservarbeten	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Summa	Färdig-ställnings-arbeten 1
Stockholms stad . .	219,053	46,586	31,906	29,660	327,205
Stockholms ......	394,794	1,950	2,009	__	398,753	169.849
Uppsala..........	—	—	—	—
Södermanlands . .	129,151	1.102	—	_	130,253	_
Ostergötlands ....	3,220	—	5,921	—	9,141	_
Jönköpings ......	758,746	52,642	—	—	811,388	335,332
Kronobergs ......	85,625	11,784	180	—	97,589	367,562
Kalmar ..........	68,658	26,701	5,176	—	100,535	217,633
Gotlands ........	—	—	—	_	_
Blekinge ........	406,929	5,380	_	_	412,309	161,270
Kristianstads ....	126,361	13,915	—	—	140,276
Malmö stad......	—	—	24,511	_	24,511	_
Malmöhus i övrigt	Kredit 77,092	112,815	22,566	—	58,289	_
Hallands ........	12,976	15,611	—	—	28,587	_
Göteborgs stad. . . .	33,820	7,022	44,004	13,582	98,428	_
Göteb. o. Boh. i övr.	646,153	329,391	86,943	381	1,062,868	60,372
Alvsborgs........	216,601	3,636	3,676	—	223,913	178,232
Skaraborgs ......	469	790	—	—	1,259
Värmlands........	192,921	37,891	12,434	1,392	244,638	Kredit 38,343
Orebro ..........	19,147	10,637	—	81	29,865	320,276
Västmanlands ....	4,184	—	—	—	4,184
Kopparbergs......	306,910	—	—	—	306,910	163,945
Gävleborgs ......	Kredit 4,754	130,802	43,065	356	169,469
Västernorrlands . .	259,102	449,583	462,628	5,591	1,176,904	_
Jämtlands........	20,849	—	2,420	—	23,269	43,818
Västerbottens ....	356,380	103,604	2,635	213,574	676.193
Norrbottens......	551,778	35,448	84,756	20,998	692,980	199,573
Hela riket	4,731,981	1,397,290	834,830	285,615	7,249,716	2,179,519
Södertälje........	—	—	_	_	_
Uppsala..........	—	—	—	_	_
Eskilstuna....	—	—	_	_	_
Linköping........	3,219	—	1,165	_	4,384
Norrköping ......	—	—	4,765	—	4,756	—
Jönköping........	430	48.740	—	_	49,170
Växjö............	—	—	—	—		_
Kalmar ..........	—	14.104	1,233	—	15,337	_
Karlskrona ......	—	Kredit 1,575	_	_	Kredit 1,575
Kristianstad......	—	13,915	—	—	13,915	_
Hälsingborg......	—	2,086	18,621	_	20,707	_
Landskrona.....	—	—	—	_
Lund ............	—	82,350	2,199	_	84,549	_
Halmstad ........	—	4,700	—	—	4,700	_
Mölndal..........	—	67,100	5,046	—	72,146	—
Uddevalla........	—	11,302	1,546	_	12,848
Borås......	—		_	_
Trollhättan ......	—	3,637	1,344	_	4,981
Karlstad..........	9,018	- i	930	_	9,948
Karlskoga........	—	—	—	—		—
Orebro ..........	534	10,637	_	81	11,252
Västerås.........	—	—	_
Gävle............	611	5,904	4,135	355	11,005
Sundsvall ........	—	_	-
Östersund........	500	—		—	500	_ [

Uppgifterna ayse av kommissionen utbetalade belopp,

Kungl. Majlis proposition nr 285.

107

Bilaga 5.

Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reservarbeten,
arkivarbeten, kontantunderstödsverksainhet saint utbild -

Bered- skaps- arbeten	Statskom- munala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten	Kontant- understöd	Utbild- ningshjälp	Summa i
	10,353	217,960	40,360	63,717	1 332,390
103,094	__	—	1,784	159	105,037
2,091	46,531	2,105	—	—	50,727
107,619	_	—	—	—	107,619
	_	2,200	—	804	3,004
537,318	—	1,073	—	—	538,391
152,000	_	981	294	—	153,275
48,602	2,793	—	—	—	51,395
147,292	976	_	—	—	148,268
47,992	—	—	—	—	47,992
_	_	—	14,508	—	14,508
1,766	4,214	—	1,703	473	8,156
_	2,054	—	—	—	2,054
240,000	—	29,334	22,692	7,687	299,713
1,283,893	30,573	—	10,476	224	1,325,166
174,783	_	—	94	—	174,877
	_	—	58	270	328
74,789	3,353	4,161	1,472	—	83,775
46,888	8,306	—	98	294	55,586
101	—	—	630	—	731
128,434	—	1,029	—	—	129.463
—	26,863	1,931	1,561	—	30,355
694,754	99,430	355	33,015	—	827,554
58,831	—	Kredit 54	—	—	58,777
127.313	7,605	—	~	50,441	185,359
83,465	538	1,247	1,487	940	87,677
4,061,025	248,589	262,322	130,232	125,009	4,822,177
—	—	2,105	—	—	2,105
	z	2.200	_	_	2,200
—	—	—	—	804	804
_	_	1,073	—	—	1,073
_	—	452	—	—	452
—	2,792	z	_	—	2,792
—	E	—	1,436	—	1,436
—	—	—	5,804	—	_ 5,804
—	—	—	754	—	754
—	—	4.161		—	4,161
—	8,306	—	98	294	8,698
	7	1,931	57	—	1,995
_	_	_	153	—	153
—	—	1 Kredit 53	—	—	Kredit 53

L ä n

Städer med över 15,000 inv.

Stockholms stad ..

Stockholms ......

Uppsala..........

Södermanlands . .
Östergötlands ....

Jönköpings ......

Kronobergs ......

Kalmar ..........

Gotlands ........

Blekinge ........

Kristianstads ....

Malmö stad ......

Malmöhus i övrigt

Hallands ........

Göteborgs stad . .

Göteborgs och Bobus i övrigt

Älvsborgs.......

Skaraborgs .....

Värmlands.......

Örebro .........

Västmanlands . . .

Kopparbergs.....

Gävleborgs .....

Västernorrlands .

Jämtlands.......

Västerbottens . . .

Norrbottens.....

Hela riket

Södertälje . .

Uppsala ....

Eskilstuna. .

Linköping . .

Norrköping
Jönköping. .

Växjö......

Kalmar ....

Karlskrona
Kristianstad
Hälsingborg
Landskrona

Lund ......

Halmstad . .

Mölndal ....

Uddevalla . .

Borås......

Trollhättan
Karlstad. . . .

Karlskoga . .

Örebro ....

Västerås. ...

Gävle......

Sundsvall . .

Östersund . .

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 6

Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. lii.
under tiden Vt—31/i2 1940. Kronor.

Län	Arbetsför-raedlings-anstalterna (inkl. läns-arbets-nämnderna)	Rese- bidrag till arbets- sökande	Verktyg åt skogs- arbetare	Statsbidrag till beredskapskurser	Statsbidrag till revi-sorer för familje-bidrags-nämnder	Statsbidrag till värn-pliktslåne-nämnder
för verkstads- industrin	andra
Stockholms stad ......	309,908	2,678		278,838	3,500	3,250	4,609
Stockholms............	75.162	1,856	58	—	8,808	1,370	1,800
Uppsala ..............	59,838	199	92	23,394	_	2,579	500
Södermanlands........	55,177	61	—	17,213	_	856	500
Ostergötlands..........	143,910	9,704	459	—	2,000		1,000
Jönköpings............	45,974	408	368	4,535	1,769		1,000
Kronobergs............	24,931	169	134	15,291	—	_	500
Kalmar................	48,458	2,489	—	—	1,073	_	1,000
Gotlands..............	12,836	739	—	—	100	1,113	500
Blekinge..............	38,287	544	112	—	—	68	500
Kristianstads..........	53.522	3.648	221			983	500
Malmöhus ...........	148,039	8,270	869	—	140	556	1,000
Hallands..............	39,301	1,000	573	—	274		500
Göteborgs och Bohus . .	164,475	16,041	627	149,158	2,010	1,400	1.000
Älvsborgs ............	61,116	275	62	26,473	—	2,151	500
Skaraborgs ............	51,043	Kred. 55	_	46,411	124	2,448	500
Värmlands ............	55,976	962	521	15,608	2,811	271	500
Orebro................	66,300	779	2,814	1,407	_	2,219	500
Västmanlands ........	37,313	612	414	—	9	2,102	500
Kopparbergs ..........	33,887	280	—	—		89	500
Gävleborgs............	75,781	5,216	1,077	_	1,899	109	500
V ästernorrlands........	106,179	38,582	7,426	46,412	1,405		500
Jämtlands ............	49,782	3,690	159	_	_	_	1,000
Västerbottens..........	57,824	292	512	—	573	_	500
Norrbottens ..........	63,757	Kred. 51	117	42,582		—	1,000
Hela riket	1,878,776	98,388	16,615	667,322	26,495	21,564	21.409

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

109

Bilaga 7.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden Vt 1933—30/e 1940 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Totalkostnader kronor	Statsbidrag | kronor
	Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 231/1935, sid. 82)..............................	2,999,689	2,999,689
	Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 265/1936, sid. 131) ............................	2,999,895	2,999,895
	Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 300/1937, sid. 73)..............................	1,459,060	1,459,060
	Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 284/1938, sid. 104) ............................	1,249,260	1,231,360
1	Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 178/1939, sid. 74)..............................	11,199,710	110,310,120
.	Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 236/1940, sid. 138) ............................	10,928,830	2 9,155,360
	Under tiden Vt—31/ia 1939 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 236/1940, sid. 140) ............................	4,949,600	3 4,580,600
1940 io/i	Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Göteborgs och Bohus län (17/s 1939)......,......................	363,000	4 326,700
i	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—Hassel, Västernorrlands län (18/a 1938, 16/7 1938, I2/i 1939) ....	56,100	44,880
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Nässland— Ulfvik, Västernorrlands län (3/s 1939) ................	42,700	34,160
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Fiskja by över Hamsjö till Östby, Västernorrlands län (s/« 1939) . . ..	152,900	122,400
26/l ;	Vatten- och avloppsledningar i Brastads stationssamhälle, Göteborgs och Bohus län ..........................	123,000	73,800
	Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyghamn i Torslanda, Göteborgs och Bohus län................	910,000	4 5 240,000
»/«	Omläggning av allmänna vägen Gravarne—Dingle å delen Evjå—Orreberg, Göteborgs och Bohus län . . . .	390,000	331,500
	Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan jämte biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs och Bohus län ......	510,000	408,000
	Fiskehamnsanläggning vid Hasselösund, Göteborgs och Bohus län..........................................	153,000	137,700
l*/a	Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m. vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Västernorrlands län........	70,000	60,000
Va	Ytterligare kostnader för omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och Måns-byn, Norrbottens län (28/t 1939)......................	29,000	4 26,100
12/i	Andra etappen av en vatten- och avloppsledningsanlägg-ning i Skön, Västernorrlands län....................	388,000	4 349,200
28/.	Reservbrandpumpstation i Skön, Västernorrlands län . .	37,000	33,300
Vs	Omläggning av allmänna vägen från Hamburgsund till Slottet, Göteborgs och Bohus län....................	145,000	116,000
	Summa för budgetåret 1939/40	8,319,300	3 6,884,340

1 Anvisat för budgetåret 1937/38 0,133,170 kronor.

2 » .. » 1938/39 9,788,060

3 » » » 1939/40 3,326,600

4 Intet belopp anvisat för budgetåret 1939/40.

3 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser för
budgetåret 1939/40 488,000 kronor.

0 Anvisat för budgetåret 1939/40 4,688,340 kronor.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 8.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden l!i 1940—31/s 1941 av arbetslöshetsmedei. 1 2

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1940 8/s	Ytterligare statsbidrag till landsvägsbro mellan Sverige och Norge vid Svinesund, Göteborgs och Bohus län (S0/6 1938, uh 1939)...	B	532,000	2 532,000
*%	Ytterligare kostnader för väganläggning Hjällstad —Flatåsen, Värmlands län (,l/i 1939)..........	B	53,100	47,700
	Ytterligare kostnader för väganläggning Mosberg —Hj eltin—B asterud—Buda—Botviken, V ärm-lands län (21/* 1939)............	B	62,000	49,600
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Fors-näs—Simonstorp, Värmlands län (ai/4 1939)____	B	11,800	9,400
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Högom —Bergeforsen, Västernorrlands län {S0/9 1937)..	B	351,000	315,900
	Ytterligare kostnader för väganläggning Fager-vik—Norrberge, Västernorrlands län (16h 1938)	B	37,300	29,800
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Veda— Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands län (15/7 1938, 14/7 1939) ...................	B	44,000	39,600
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Tors-fjärden—Fågelberget, Jämtlands län (S1A 1939)	B	20,000	17.000
,0/«	Ytterligare kostnader för anläggning av bro över Ångermanälven vid Sandö jämte tillfartsvägar i Ådalens nedre vägdistrikt, Västernorrlands län (S0/7 1937).......................	B	460,000	437,000
Vid	Parkeringsplats invid Svinesundsbron, Göteborgs och Bohus län .....................	B	35,000	31,500
8/u	Ytterligare kostnader för tillfartsvägar till bron över Keräsjoki på vägen Lappträsk—Karungi, Norrbottens län (6/s 1939)..............	B	19,500	16,500
u/n	Del av Södertäljevägen, Stockholms läns södra vägdistrikt, Stockholms län ...............	A	3,913,000	3,521,700
	Arbeten å Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län ................	B	600,000	480,000
22/n	Ytterligare kostnader för en vatten- och avlopps-ledningsanläggning i Kalix m:e, Norrbottens län (Vn 1938)......................	B	110,000	99,000
*»/u	Ytterligare kostnader för lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och Bohus län (16/v 1937) ..........	B	9,600	8,600
28/ll	Ytterligare kostnader för fiskehamns anläggning i Mollösund, Göteborgs och Bohus län (28,;7 1937, 16/e 1939).................................	B	41,700	37,500

1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

2 Därav tills vidare anvisade 300,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 285.

lil

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	JTotalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1940 20/u	Ytterligare kostnader för hamn för mindre båtar i Lysekil, Göteborgs och Bohus län (so/7 1937)	B	100,600	90,500
12/u	Vatten- och avloppsledningsarbeten i Kvitsleby och Nordby i Njurunda s:n, Västernorrlands län..........................................	B	80,000	48,000
13/ia	Ytterligare kostnader för första etappen samt vissa arbeten i andra etappen av en vatten-och avloppsledningsanläggning i Alnö s:n, Yäster-norrlands län (30/ia 1938, */io 1939, 15/n 1939) ..	B	325,000	308,750
16/l2	Omläggning av rikshuvudvägen Kungälv—Udde-valla på delen Kärr —Grohed, Inlands väg-distrikt, Göteborgs och Bohus län............	B	706,500	635,850
	Omläggning av rikshuvudvägen Uddevalla—Svine-sund å delen Dyne—Hogdals kyrka, Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län........	B	470,500	423,450
1941 8/i	Rikshuvudvägen Göteborg—Borås på delen Grön-kullen—Hultafors i Boråsbygdens vägdistrikt, Alvsborgs län ..............................	A	680,000	612,000
	Länshuvudvägen Svartå—Åtorp—Mo i Orebro läns västra vägdistrikt, Orebro län ..........	A	321,000	272,850
	Kustlandsvägen å delen Skarplyckan—Präst-backen, Hälsinglands sydöstra vägdistrikt,Gävle-borgs län....................................	B	265,000	238,500
	Kustlandsvägen å delen Högom—Rådsta i Medel-pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län . .	B	287,500	258,750
	Vägen Stavreviken—Nordanå inom Ljustorp, Me-delpads östra och Ådalens nedre vägdistrikt, Västernorrlands län..........................	B	1,430,000	1,215,500
Vs	Vagen Gravarne—Hunnebostrand—Bovallstrand— Dingle, delen Gravarne—Dalen, Sunnervikens och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län..........................................	B	380,000	304,000
	Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid Kävsta, Medelpads mellersta vägdistrikt, Västernorr-lands län....................................	B	309,100	262,735
7/ä	Länshuvudvägen Malmköping—Strängnäs, delen Högsten—Åkers härads gräns, Södermanlands mellersta vägdistrikt, Södermanlands län......	A	492,700	418,795
	Kustlandsvägen Härnösand—Örnsköldsvik inom Nätra s:n mellan Själevads sockengräns vid Norrtjärn och Spjute jämte anslutningsväg till Köpmanholmen, Nätra och Nordingrå väg-distrikt, Västernorrlands län..................	A	1,261,700	1,135,530
U/2	Vägen Båsbo—Varinge, delen inom Stockholms läns norra vägdistrikt, Stockholms län........	A	524,000	445,400
	Utbyggnad av Barnsele vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Barnsele s:n, Västernorrlands län..........................................	B	63,800	38,280
“/«	Södertäljevägen å delen inom Stockholms stads område......................................	A	1,441,000	1,224,850

112

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Dag för beslut	Arbetsföretag	liegi	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1941 14A	Fiskehamnsanläggning vid Brevik på Sydkoster, Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län ........	B	151,000	143,450
	Fiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö s:n, Göteborgs och Bohus län....................	B	162,000	145,800
2%	Omläggning av vägen Göteborgs stads gräns— Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län..	B	479,500	383,600
27/ä	Anläggning av väg från Malmöhus läns gräns vid Skudderup över Isakstorp till Tyringe inom Västra Göinge vägdistrikt, Kristianstads län . .	A	708,700	566,960
Vs	Ytterligare kostnader för vägen Klockestrand— Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre vägdistrikt, Västernorrlands län (15/9 1939)................	B	123,500	117,300
«/»	Omläggning av vägen Växjö—Jönköping, delen från Västra härads gräns till vägen Värnamo— Jönköping vid Stigamodal, Östbo vägdistrikt, Jönköpings län..............................	A	75,800	64,430
	Arbeten å vissa delar av hamnen, Östersunds stad, Jämtlands län..........................	B	146,200	95,030
14/s	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled-ningar i Hovenäsets m:e, Göteborgs och Bohus län (80/e 1939)................................	B	3,000	2,700
SO 3	Kaj vid Grötö i södra hamnen, Lysekils stad, Göteborgs och Bohus län....................	B	1,230,000	1,107,000
SI/a	Omläggning och förbättring av vägen Nyköping— Malmköping—Eskilstuna, delen Mortorp—Sve-lunda, Södermanlands norra vägdistrikt, Söder-manlands län................................	A	975,000	828,750
	Omläggning av rikshuvudvägen Vänersborg— Åmål, delen Sannerud—Tösse kyrka—Åmåls stads gräns, Östra Dals vägdistrikt, Älvsborgs län..........................................	A	1,136,500	1,022,850
	Summa		20,629,600	18,084,410
1940	Best d före den 1h 1940 beviljade bidrag till följande företag:
28/«	Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Norr-vikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län (19/i 1940)....................................	B		326,700
8/s	Omläggning och anläggning av väg Klockestrand —Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre väg-distrikt, Västernorrlands län (I6/e 1939)........	B		654,000
	Andra etappen av en vatten- och avloppsled-ningsanläggning i Sköns s:n, Västernorrlands län (12Å 1940)................................	B		349,200
■	Ytterligare kostnader för omläggning av kust-landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Små-kvamarna—Månsbyn, Kalix vägdistrikt, Norr-bottens län (Vs 1940) ........................	B		26,100

Kungl. Majus proposition nr 285.

113

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1940 *°/n	Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne— Bäckevik, T&ngen, Hovenäset, Smögen och Hunnebostrand, Göteborgs och Bohus län (24/> 1939) ........................................	B		435,000
	Framdragande av vattenledning m. m. till Hunne-bostrand och Smögens m:en, Göteborgs och Bohus län (S0/6 1939) ........................	B		150,000
	Vatten- och avloppsledningar i Hunnebostrands m:e, Göteborgs och Bohus län (so/« 1939)......	B	—	150,000
Vu	Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyg-hamn i Torslanda, Göteborgs och Bohus län (“/i 1940)....................................	B		240,000

Bihang till riksdagens j>rotokoll 1941.

1 sami.

Nr 285.

nasti 8

114

Kungl. Majis proposition nr 285.

Bilaga 9.

Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden V? 1933—so/s 1940 av arbetslöshetsmedel. 1 * * 4

Dag för anslag	Arbetsföretag	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
	Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 231/1935, sid. 86).........................	12,095,563	7,783,078
	Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 265/1936, sid. 33)..........................	23.845,435	7,342355
	Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 300/1937, sid. 74).......................	4,585,197	1,944,180
	Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Marits prop. 284/1938, sid. 107) ............................	3,024,031	1,736,455
	Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 178/1939, sid. 38)..............................	6,457,960	1 4.890,900
	Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 236/1940, sid. 143) ...................*.........	6,289,880	2 4,645,035
1940	Under tiden 1h—*''/12 1939 beviljade medel (Kungl. Maj:ts prop. 236/1940, sid. 145) ............................	2,920,316	1,878,065
1!/i	Ytterligare kostnader för väganläggning allmänna vägen Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (s/u 1938) ......................	7,900	5,925
26/,	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (,5/u 1938) ....	21,000	14,700
V.	Ytterligare kostnader för reparation av prästgårdar i Torsåker och Dals s:nar, Västernorrlands län (j6h 1937)	7.701	5,740
9/2	Ytterligare kostnader för uppförande av en badhusan-läggning i Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens län (»tyli 1938)..........................................	1,425	1,425
Vs	Ytterligare kostnader för omläggning av vissa vatten-och avloppsledningar i Söderhamn, Gävleborgs län (10/i2 1937)..........................................	88.735	44,370
ls/s	Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands-krona stad, Malmöhus län ..........................	133,000	9 26,600
»/•	Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Rixö, Bra-stads s:n. Göteborgs och Bohus län (s®/4 1938)........	400	360
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Charlottenbergs m:e, Eda s:n, Värmlands län (19/i 1938)	10,200	5,100
24/d	Ytterligare kostnader för skjutbaneanläggning, Ytter-lännäs sm, Västernorrlands län (9/is 1938)............	5,900	3,540
	Summa för budgetåret 1939/40	3,196.577	4 1,985,825

1 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.

» ■> » 1938/39 4,092,475 »

s Intet belopp anvisat för budgetåret 1939/40.

4 Anvisat för budgetåret 1939/40 1,959,225 kronor.

Kungl. Maj:ta proposition nr 285.

115

Bilaga 10.

Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under tiden 1h 1940—31/3 1941 av arbetslöshetsmedel.

		Totalkostnader	Statsbidrag
för	A r bets företag	(särskilt
beslut			arbetsbidrag)1
		kronor	kronor
1940
1*/10	IståD dsättande av enskilda vägen från allmänna vägen
	Lerklev—Humlekärr till Fiskebäcksvik jämte vändplan vid Fiskebäcksvik, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län	2,100	1,050
“/io	Ytterligare kostnader för en vatten- och avloppslednings-
	anläggning i Hässjö s:n, Västernorrlands län (12/n 1937, 21/i 1939) ..........................................	38,509	28,880
ls/u	Vatten- och avloppsledning från Bingstorp till Hennings-
	holm. Orebro stad, Orebro län......................	48,500	9,700
14/n	Trafikleden Gamlestadstorg—Partille, delen mellan Korte-
	dalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län ..........................	429,000	343,200
21/u	Badiumklinik vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län .......................... Avloppsledning från idrottsplatsen till Kyrkviken, Gud-	2,725,000	275,000
	mundrå s:n, Västernorrlands län ....................	19,000	10,450
28/n	Utbyggnad av Bromma flygfält, Stockholms stad......	4,120,000	2,884,000
29/ii	Ytterligare kostnader för omläggning av viss del av
	Söderhamns stads avloppssystem, Gävleborgs län (10/i2 1937, ‘/s 1940) ......................................	8,000	4,000
12/u	Utvidgning av Hässjö kyrkogård, Hässjö s:n, Västernorr-
		14,350	10,762
	Vatten- och avloppsledningar inom Graningeverkens in-
	dustriområde m. m., Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län ................................................	221,000	132,600
»*/l2	Ytterligare kostnader för en kajanläggning m. m. i
	Oskarshamns stad, Kalmar län (91/4, Vt 1939) ........	45,400	29,510
u/u	Skolhem för Fröbergska stiftelsen, Kalmar stad, Kalmar
		392,000	40,000
1941
8/i	Begnvattenledning i Porsgatan, Uppsala stad, Uppsala
		7,000	1,400
	Anordnande av tre brandbrunnar, Eskilstuna stad, Söder-
		27,000	5,400
9/i	Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad, Malmöhus
		5,000,000	400,000
>°/i	Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan-
	läggning inom Dysjöområdet m. m.. Gudmundrå s:n,	87,000	47,850
16yi	Omläggning av Skogstorpsvägen mellan Hvilsta och Med,
		240,000	168,000
	Vägen Partille—Djupedalen (Prästvägen), Partille s:n,
	Göteborgs och Bohus län ..........................	87,300	34,920

1 Härtill kan i vissa fall komma årskostnadsbidrag med belopp, som fastställas efter
1941 års utgång.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1941 t6/i	Vatten- och avloppsledningar i Matildebergsgatan m. m., Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län............	32,600	28.910
	Vissa delar av vatten- och avloppsledningar inom Västra Mark, Örebro stad, Örebro län......................	43,500	8,700
27/j	Regnvattenledningar i Buthagen m. m., Uppsala stad, Uppsala län........................................	160,200	32,040
	Vattenledning inom Berga egnahemsområde, Kalmar stad, Kalmar län ........................................	45,000	9,000
	Avloppsledning i den s. k. Fjärdingsstigen, Halmstads stad, Hallands län..................................	127,200	25,440
	Väg till begravningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs och Bohus län......................................	32,000	6.400
s4/i	Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköpings stad, Jön-köpings län........................................	333,000	266,400
•Vi	Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats i Bollstabruk. Ytterlännäs s:n. Västernorrlands län (*/n 1938) ..........................................	8,200	4.100
Va	Gravkapell samt ekonomi- och stallbyggnad vid Brastads kyrka, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ......	37,000	27,750
	Vissa delar av vatten-och avloppsledningar inom Västra Mark, Örebro stad, Örebro län......................	32,500	6,500
14/a	Förhöjt statsbidrag till första etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning inom Dysjöområdet, Gud-mundrå s:n, Västernorrlands län (10/i 1941) ..........		13,050
"/.	Mödra- och spädbamshem för föreningen Östergötlands barn, Norrköpings stad, Östergötlands län ..........	205.000	20,000
	Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad, Kalmar län ................................................	719.000	467.350
	Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg-ningar, Malmö stad, Malmöhus län..................	1,825,000	600,000
	Framdragande av vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kullen, Härnösands stad, Västernorrlands län ................................................	84,000	16,800
21/a	Ytterligare statsbidrag för en vatten- och avloppsled-
	ningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län (**/n 1938, n/t, 2,/i 1939)..................................	11,600	9.280
	Anordnande av fem brandbrunnar, Östersunds stad, Jämt-lands län ..........................................	48,500	9,700
24/a	Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens om-råde av infartsvägen från Norsholm på delen från stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen, Norrköpings stad, Östergötlands län ................	1,600,000	1,280,000
*«/a	Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län (''Vu 1940)..........................................	35,000	35.000
97/,	Detaljledningar för vatten och avlopp för Brottsta och del av Svallinge egnahemsområde, Eskilstuna stad, Södermanlands län..................................	83,000	16,600

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

117

Dag för beslut	Arbetsföretag	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1941 87/8	Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen västerut till den förutvarande stadsgränsen, Eslövs stad. Malmöhus län ................................	25,000	5,000
	Framdragning av vatten- och avloppsledningar från gatu-bolet Rudbecksgatan—Mogatan till Eklundavägen, Örebro stad, Örebro län............................	35,200	7,040
	Dränering av viss del av kyrkogården, Nora s:n, Väster-norrlands län ......................................	7,000	5,600
•/.	Vatten- och avloppsledningar i Tulegatan, Sundbybergs stad, Stockholms län................................	81,800	16,360
	Gatu- och ledningsarbeten inom Solna kyrkby, Solna s:n, Stockholms län ................................	60,200	12,040
	Avloppsledningar i Helgum, Gudmundrå s:n, Västernorr-lands län ..........................................	4,800	3,360
	Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Västernorr-lands län ..........................................	12,900	9,030
	Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ............................	17,500	12,250
	Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ................................	9,800	6,860
»/«	Magasinsbyggnad i frihamnen, Malmö stad,Malmöhuslän	910,000	83,000
	Terrassering av Nydqvistgatan mellan Elviusgatan och Drottninggatan samt av Holmsgatan, Djupebäcksgatan och Rinmansgatan ävensom framdragning av vatten-och avloppsledningar i förenämnda del av Nydqvist-gatan och i Rinmansgatan, Trollhättans stad, Alvs-borgs län ..........................................	37,830	7,566
	Vatten- och avloppsledningar i Dahllöfsmosseområdet, Trollhättans stad. Älvsborgs län....................	33,730	6,746
	Vatten- och avloppsledningar å del, av bostadsområdet inom Västra Mark, Örebro stad, Örebro län ........	46,000	9,200
	Vatten- och avloppsledningar strax söder örn Bygärdes-bäcken mellan Eklundavägen och Reträttvägen, etapp II, Örebro stad, Örebro län ........................	22,500	4,500
“/a	ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län (s,/n 1940)..........................................	4,690	2,345
	Ombyggnadsarbeten för inredande av tandpoliklinik och bostad för tandläkare, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län ...............................................	19,745	14,000
15/s	Avloppsledningar i Vindhemsgatan å sträckan från Eriks-
	gatan till Dalgatan, Uppsala stad, Uppsala län ......	6,700	1,340
	Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings-verket, Vetlanda stad, Jönköpings län ..............	59,000	11,800
	Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Falken-bergsgatan och Danska vägen, 2: a och 3:e etapperna, Varbergs stad, Hallands län ........................	85,000	17,000
>8/»	Förhöjt statsbidrag till omläggning av väg till begrav-ningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs och Bohus län (*7/i 1941) ......................................		4,800

118

Kungl. Majus proposition nr 285.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Totalkostnader kronor	Statsbidrag kronor
1941 20/s	Enskild utfartsväg för hemmanen Uteby, Aker, Sjöbacka och Tegen, Bro kommun, Göteborgs och Bohus län. .	40,000	20,000
“/*	Förhöjt statsbidrag till gatu- och ledningsarbeten inom Solna kyrkby, Solna s:n, Stockholms län (*/s 1941). . . .	_	6,020
	Väg- och ledningsarbeten, Lidingö stad, Stockholms län	35,900	1 _
	Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad, Västman-lands län .................................''.........	34,500	1 _
	Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs församlingar, Hälsingborgs stad, Malmöhus län ..................	1,198,000	160,000
,8/a	Anordnande av elva brandbrunnar och tre uppställnings-platser, Huddinge s:n, Stockholms län ..............	25,900	5,180
	Avloppsledningar inom Ekelund, Solna s:n, Stockholms län ................................................	42,000 8,300	8,400 1,660
	Anordnande av två branddammar och två brandbrunnar, Enköpings stad, Uppsala län........................
	Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs stad, Malmöhus län ................................................	255,000 5,100 22,147,554	51,000 i_
	Vatten- och avloppsledningar, Säffle köping, Värmlands län ................................................
	Summa	7,801,839
1941 “/»	Rest dföre den V? 1940 beviljade bidrag till följande företag. Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands-krona stad, Malmöhus län (15/3 1940) ................		26,600

1 Endast årskostnadsbidrag.

Kungl. Majus proposition nr 285.

119

Bilaga 11.

Förteckning över under år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i
annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Härav av stats- medel kronor	Antal utförda dags- verken	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dagsverks-ko stn ad kronor
totalt	för stats- verket
1936 3/o	Vissa arbeten i Högsjö s:n, Väster-norrlands län ....................	224,432	224,432	7,021	11: 75	31:97	31:97
1937 6/n	Anläggningsarbeten vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Hässjö s:n, Västernorrlands län ..............	58,764	57,850	6,550	6: 82	8: 97	8:83
“Vu	Småbåtshamn vid Rångsön, Råneå s:n, Norrbottens län..................	95,590	86,000	2,686	9: 31	35:59	32: 02
1938 «/io	Fiskehamnsanläggning vid Morö, Ne-derluleå s:n, Norrbottens län......	58,937	53,000	1,532	9: 25	38:47	34:60
1939 3/a	Vissa arbeten vid Norrlands trädgårds-skola i Söråker, Hässjö s:n, Väster-norrlands län ....................	82,621	80,000	8,262	7:55	10:00	9:68
	Samtliga	520,344	501,282	26,0511 8:78	19: 97	19:24

120

Kungl. Majus proposition nr 285.

Bilaga 12.

Förteckning över under år 1940 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

Dag för	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Härav av stats- medel kronor	Antal utförda dags- verken	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dagsverks- kostnad kronor
beslut	totalt	för stats- verket
1936 “>/»	Kapell med kyrkogård i Havstens-sund, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län........................	82,400	47,370	4,329	7:36	19:03	10: 94
1937 17/,	Lek- och idrottsplats i Skärhamns inre, Göteborgs och Bohus län ........	146,000	90,050
8/l0	Kapell å Sydkoster, Tjärnö s:n, Göte-borgs och Bohus län ............	81,564	60,279	3,300	7: 72	24: 72	18: 27
5/ll	Diverse arbeten vid ecklesiastika löne-boställen i Näsinge och Lomme-lands s:nar, Göteborgs och Bohus län ..............................	124,953	103,430	4,700	9:00	26: 59	22: 01
	Värmeanläggning m. m. för verkstads-skolan å Strömbacka och länslasa-rettet i Piteå, Norrbottens län ....	507,250	249,550	1,700	13: 60	29: 84	14:68
l*/ll	Vattenledningsanläggning harstrand, Göteborgs och Bohus län ........	314,528	198,000	_	_	_	_
	Omläggning av Göteborgsvägen i Uddevalla, Göteborgs och Bohus län	468,780	421,902	23,200	9: 40	20:21	18:19
19/ll	Diverse arbeten å ecklesiastika bo-ställena Skee prästgård och Övre Eigst, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län........................	81,606	73,446	3,200	9: 06	25: 50	22: 95
	Vatten- och avloppsledningsanlägg-ning i Njurunda s:n, etapp II,Väster-norrlands län ....................	479,179	196,950	25,945	12:18	18: 47	7: 59
17/l2	Utvidgning av Timrå kyrkogård,Väster-norrlands län ....................	78,468	40,490	3,669	10: 41	21:39	11:04
1938 15/7	Vissa arbeten i Skönsbergs m:e,Väster-norrlands län ....................	78,017	59,040	3,315	14:27	23:53	17: 81
79/,	Bad- och tvättinrättning i Malmbergets m:e, Norrbottens län..............	236,868	114,000	4,649	15:34	50: 95	24: 52
,4/l0	Kaj i Söderhamn, Gävleborgs län. . . .	45,216	29,390	781	11:52	57:90	37:63
	Vatten- och avloppsledningsanläggning i Säbrå s:n, etapp I, Västernorrlands län ..............................	374,700	334,700	18,400	11:40	20:36	18:19
''Vn	Utgrävning av den s. k. norra hamn-bassängen i Landskrona, Malmöhus län ..............................	235,330	40,000	22,107	9: 49	10:65	18: 09
•/»	Skjutbaneanläggning i Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län ..............	20,006	11,940	1,224	9: 71	16:34	9: 75

Kungl. Maj:ta proposition nr 285.

121

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Härav av stats- medel kronor	Antal utförda dags- verken	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dagsverks- kostnad kronor
totalt	för stats- verket
1938 w/u	Väganl äggning samt iordningställande av badstränder i Malmöns s:n, Göte-borgs och Bohus län ............	26,395	16,900	2,965	7:20	8:90	5: 70
	Vissa gatu- och ledningsarbeten i Skönsbergs m:e, Västernorrlands län	74,833	67,350	2,672	13:23	28: 01	25: 21
»°/u	Uppförande av badhusanläggning i Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens län ..............................	5,950	3,125	350	8:00	17:00	8: 93
1939 is/i	Uppförande av stenmurar kring kyrko-planen och kring nya begravnings-platsen i Överkalix s:n, Norrbottens län ..............................	49,000	44,100	3,288	13:50	14:90	13:41
S4/8	lia etappen av en vatten- och avlopps-ledningsanläggning i Bureå m:e, Västerbottens län ................	360,000	270,000	13,582	9: 90	26: 51	19:88
13/4	Avloppsledning i Bräkne-Hoby, Ble-kinge län ........................	27,329	13,110	922	9:00	29: 64	14: 22
«/4	I:a etappen av en vatten- och avlopps-ledningsanläggning i Piteå lands-kommun, Norrbottens län ........	138,360	72,000	5,612	11:73	24: 65	12:83
8/9	Omläggning av viss del av Söder-hamns stads avloppssystem, Gävle-borgs län ........................	62,182	31,000	2,468	10: 96	25: 20	12: 56
lö/9	Anläggning av tennisbana m. m. i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bo-hus län..........................	13,968	7,930	924	8:39	15:12	8: 58
10/n	I:a etappen av en flygfältsanläggning vid Skarpnäck, Stockholms stad . .	1,145,370	687,000	25,222	15: 93	45: 41	27: 24
15/u	Reparation och iordningställande av vägen Tuntorp-Ledbo, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ........	8,245	6,184	473	7: 37	17: 43	13: 07
1940 2/a	Tilläggsanslag till förut redovisade arbetsföretag. ytterligare kostnader för reparation av prästgårdar i Torsåkers och Dals emar, Västernorrlands län (I6/j 1937)	7,701	5,740	459	11: 16	16: 78	12:51
>''3	Ytterligare kostnader för omläggning av vissa vatten- och avloppsled-ningar i Söderhamn, Gävleborgs län (10/i2 1937)....................	88,735	44,370
	Ytterligare kostnader för avloppsled-ningar i Rixö, Brastads sm, Göte-borgs och Bohus län (2!)/4 1938). . . .	400	360	—	-	_	_
	Samtliga	5,368,333	3 339.700		1 13:78	29:39	18:36

122

Kungl. Majus proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1940 av statliga beredskapsoch
kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel

	..	Slutförda företag	Företag under utförande
• 1	Ändamål	Antal	Total- kostnader kr.	Antal	1 Total- kostnader kr.
1	Statliga beredskapsarbeten i annan myndig-hets än arbetsmarknads-kommissionens regi. Allmänna vägar (inkl. gator) ............	10	765,508	29	12,967,600
2	Stensättning ...................	i	39,916	—	_
3	Järnvägsanläggningar....................	2	217,341	—	—
4	Utdikningar ..................	1	6,129	_	_
5	Koloniseringsåtgärder....................	2	8,803	—	—
6	Kanaler och farleder m. m...............	10	278,160	2	76,310
. 7	Skogsförbättrande åtgärder..............	1	4,000	—
8	Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten	8	487,936	15	6,773,000
9	Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ......	55	4.678,114	10	2,266,400
10	Flyghamnar ......................	2	245,000	—
11	Flygfält .......................	4	78,778	2	1,955,000
12	Byggnader för offentliga myndigheter ....	3	47,130	—	_
13	Byggnader för militära förläggningar ....	10	724,850	—	_
14	Andra byggnadsföretag..................	21	1,290,947	—	_
15	Skjutbanor.................	4	96,005	—	—
16	Försvarsanläggningar...........	9	649,440	_
17	Fornminnesrestaureringar...........	9	302,874	3	99,550
18	Broar ....................	8	803,564	3	7,512,400
19	Andra arbeten ..................	17	905,704	5	212,000
	Summa	177	11,630.199	69	31,862,260
20	Kommunala beredskapsarbeten. Allmänna vägar (inkl. gator) ...........	19	1,200,482	17	2,898,360
21	Stensättning ...................	3	667,779	—	_
22	Broar ....................	3	296,815	—	_
23	Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten	50	7,841,980	17	2,334,040
24	Handelshamnar...........	9	3,740,878	3	4,851,000
25	Kommunalhus och rådhus....	29	4,631,160
26	Allmänna läroverk ............	12	3,740,245	_	_
27	Folkskolor och kommunala mellanskolor. .	189	8,440,801	1	245,177
28	Gymnastikhus, tennishallar ö. idrottsplatser	20	1,713,868	3	244,650
2 9	Lasarett och sjukhus..........	12	8,344,341	—	—
Iso	Badhus...................	11	1,609,213
31	Gasklocka ...........	1	163,635	_	_
3 2	Andra byggnadsföretag............	100	5,382,972	5	615,575
33	Kyrkorestaureringar ..........	43	2,775,673	_
34	Värmeledningsarbeten m. m.............	8	764,201	—	—
35	Flygfält ................................	1	1,145,370	—	—
	Summa	510	52,459,413	46	11,188,802 I

Kungl. Majlis proposition nr 285.

123

Bilaga 13.

arbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi

beviljats under tiden xh 1933—31/i* 1940.

Beslutade men ej påbörjade företag	Samtliga företag	Av summa total-kostnader belöpa å
Antal	Total- kostnader kr.	Antal	Total- kostnader kr. i	Härav från anslag till beredskaps-arbeten	material ra. m.	arbets- löner
i 2	1,177,000	41	14,910,108	13,084,808	6,458,294	8,451,814
_		1	39,916	39,916	12,302	27,614
	;_	2	217,341	217,341	77,870	139,471
	_	1	6,129	4,943	1,432	4,697
—	—	2	8,803	7,030	1,898	6,905
-		12	354,470	337,880	253,645	100,825
	_	1	4,000	4,000	—	4,000
1	251.500	24	7,512,436	6,753,019	4,040,970	3,471,466
		65	6,944,514	6,404,793	3,956,722	2,987,792
—	—	2	245,000	245,000	163,000	82,000
1	600,000	7	2,633,778	1.216,778	1,242,422	1,391,356
		3	47,130	47,130	25,692	21,438
_	_	10	724,850	719,740	405,400	319,450
_	_	21	1,290,947	1,094,530	811,155	479,792
—	—	4	96,005	96,005	43,193	52,812
		9	649,440	628,320	372,033	277,407
	_	12	402,424	399,212	140,223	262,201
	_	11	8,315,964	5,813,700	4,782,764	3,533,200
—	—	22	1,117,704	1,066,453	487,467	630,237
4	2.028,500	250	45,520,959	38,180,598	23,276,482	22,244,477
2	154,100	38	4,252,942	3,209,360	2,135,326	2,117,616
		3	667,779	579,256	391,550	276,229
1	15,000	4	311,815	213,322	247,863	63,952
1	185,000	68	10,361,020	6,308.933	5,430,688	4,930,332
		12	8,591,878	2,512,548	5,451,799	3,140,079
		29	4.631,160	1,630,851	3,097,297	1,533,863
_	_	12	3,740,245	1,330,912	2,532,385	1,207,860
2	182,525	192	8,868,503	5,928,591	5,393,929	3,474,574
		23	1,958,518	802,347	1,182,500	776,018
1	2,725,000	13	11,069,341	2,217,500	7,148,609	3,920,732
		! 11	1,609,213	538.680	1,079,658	529,555
_		1	163,635	32,646	90,520	73,115
_		105	5,998,547	2,857,935	3,661,800	2,336,747
		43	2,775,673	1,427,109	1,534,666	1,241,007
—	—	8	764,201	359,140	537,846	226,355
_	_	1	1,145,370	687,000	743,658	401,812
7	3,201,625	503	(>6,909,840	80,636,130	40,659,994	26,249,846

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

Bilaga 14.

Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster, avsedda att belysa gällande oell föreslagna

arkivarbetslöner.

Orts- grupp

Nuvarande arkiv-arbets-löner per månad kronor

Förslag till nya

arkivarbetslöner

Extra vaktm, enl. civ. icke-ordinarie-reglementet och kvinnl. skriv-bitr. enl. civ. avi.-regi. per mån. (lägsta löneklass i lägsta lönegrad) kronor

Lägre tjänstemän enl. Ind.-| tj än stern.-förb. per mån. kronor

Butiks- personal enl. lönestat.- årsbok per månad kronor

Försälj. enl. lönestat. årsbok per månad kronor

Dagund. -f- hyres-hjälp fr. 1941 (med hustru -f 3 barn) per månad kronor

Grund- lön per månad kronor

Familjetillägg

Familje-tillägg _

Månadslön

Vaktm, i stats-tjänst enl. civ. avl.-regl. per månad kronor

hustru per dag kronor

barn per dag kronor

till en familj med hustru + 3 barn kronor

icke familje- försörjare kronor

familje- försörjare med hustru -f 3 barn kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

A B

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

c

187: 20

190: —

—.75

—: 50

58:50

190: —

248:40

264:-

221: —

224:-

175:-

233: -

164: 80

D

-1)

200:-

1:~

—:50

65: —

(200:—)

(265: -)

274: —

230:-

245: -

182: —

250: —

196: 90

E

\ 208:-/

210:-

1: —

—.50

65: —

210: —

275: —

285: —

238: -

224: —

178: —

249: —

196: 90

F

208:-

220: —

1: —

—.50

65: —

220: —

285: —

295:-

246: —

236:-

190:-

257: —

196: 90

G

1 lill . DUI \ 228:80/

230: -

1:25

—.50

71:50

230: -

301: 50

305: -

255:-

242: —

221: -

303:-

239: -

H

-1)

240: —

1:25

—.50

71:50

(240: -)

(311: 50)

315:-

263:-

278:-

199: —

273: —

239:-

I

249: 60

260:-

1:25

—.50

71:50

260.—

331: 50

325: —

271:-

254: —

285:-

352: —

239: - 1

'') Arkirarbetslöner ej aktuella.

124 Kungl. Majus proposition nr 285.

Kungl. Majlis proposition nr 285.

125

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Arbetsmarknadskommissionens redogörelse för arbetsmarknadsläge och hjälpverksamhet.

I. Arbetsförmedlingsverksamheten under år 1940 .......................... 2

II. Hjälpverksamheten för arbetslösa under år 1940 ........................ 6

A. Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning .......... 6

B. Arbetslinjen............................................................ 14

a. Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi .......... 14

b. Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi samt kommunala beredskapsarbeten .................. 20

c. Statskommunala reservarbeten.................................... 21

d. Kommunala arbeten utan statsbidrag............................ 24

C. Understödslinjen ...................................................... 27

a. Dagunderstöd...................................................... 27

b. Hyreshjälpsverksamhet............................................ 29

c. Kommunal understödsverksamhet ................................ 29

D. Utbildningshjälp ...................................................... 31

E. Hjälpverksamhetens totala omfattning................................ 33

III. Övriga verksamhetsgrenar under år 1940 ................................ 34

A. Beredskapskurser...................................................... 34

B. Värnpliktshjälp........................................................ 35

C. Inventering av arbetskraft, hempermittering m. m................. 38

IV. Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten............................ 39

V. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten under tiden januari—april 1941 40

Allmänna riktlinjer.

Departementschefen .................................................... 45

Kontoristarbetslösheten.

Arbetsmarknadskommissionen.......................................... 48

Departementschefen .................................................... 61

Särskilda frågor.

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån .................................... 61

Lyckebyåutredningen.................................................... 61

Departementschefen .................................................... 63

Komplettering av ofullständiga jordbruk.................................. 63

Departementschefen .................................................... 64

Företagarföreningar inom vissa län ...................................... 64

Departementschefen .................................................... 67

Vissa framställningar i övrigt ............................................ 67

Departementschefen.................................................... 68

126

Kungl. Majus proposition nr 285.

Sid.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder.

Arbetsmarknadskommissionen ........................................ 69

Departementschefen.................................................... 73

Reglering av anställnings- och lönevillkor vid arbetsförmedling sanstalterna.

Arbetsmarknadskommissionens förslag................................ 75

Yttranden.............................................................. 78

Departementschefen.................................................... 79

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid den offentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadskommissionens förslag................................ 81

Yttranden.............................................................. 84

Departementschefen.................................................... 87

Medelsbehov för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning m. m.

Arbetsmarknadskommissionen ........................................ 88

Departementschefen.................................................... 90

Hemställan ...................................................................... 91

Tabellbilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas

rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december
åren 1939 och 1940 ........................................................ 93

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1940................................. 102

3. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december

1940 ........................................ 104

4. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstöds verksamhet, utbildningshjälp samt färdigställningsarbeten
under tiden V7 1939—80/6 1940 .................................. 106

5. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv arbeten,

arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp
under tidell 1li—31/is 1940 ................................................ 107

6. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden

V7—31/iä 1940 .................................. 108

7. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1/i 1933—30/6 1940 av arbetslöshetsmedel .......... 109

8. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under tiden 1h 1940—sl/3 1941 av arbetslöshetsmedel .......... 110

9. Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden 1h 1933—3% 1940 av arbetslöshetsmedel ........ 114

10. Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden x/7 1940—sl/s 1941 av arbetslöshetsmedel ........ 115

11. Förteckning över under år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i

annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi................ 119

Kungl. Majus proposition nr 285. 127

Sid.

12. Förteckning över under år 1940 avslutade kommunala beredskapsarbeten
...................................................................... 120

13. Sammanställning per den 31 december 1940 av statliga beredskaps arbeten

i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi och
kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden Vi
1933—31/ia 1940 ............................................................ 122

14. Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster, avsedda att

belysa gällande och föreslagna arkivarbetslöner .......................... 124