Kungl. Maj:ts proposition nr 281 (Proposition 1944:281)

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45; given Stockholms
slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Verkställda utredningar.

Vid planläggningen av de utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering,
till vilka Kungl. Maj:t lämnade bemyndigande den 19 mars 1943, upptogs
frågan om arbetslöshetsriskerna efter kriget och möjligheterna att möta
dessa såsom ett huvudproblem. Åtgärder vidtogos för ett klarläggande av
den omfattning i vilken arbetskraft kunde komma att friställas inom områden,
som expanderat till följd av kriget och parallellt härmed igångsatBihang
till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tes undersökningar rörande arbetsförmedlingens organisation, yrkesutbildningen,
samhällets hjälpformer för arbetslösa och de övriga arbetslöshetspolitiska
spörsmål som kunde tänkas aktualiserade under en efterkrigsperiod.
Den 21 maj 1943 tillkallades särskilda sakkunniga (investeringsutredningen)
för att verkställa en inventering och planläggning av allmänna arbeten, lämpade
för sysselsättning av arbetslösa. De direktiv som meddelades de sakkunniga
ha publicerats såsom bilaga G till propositionen nr 365/1943. Motsvarande
uppgifter för jordbrukets och skogsbrukets del skulle enligt beslut
den 27 maj 1943 handläggas av 1942 års jordbrukskommitté och skogsstyrelsen.
Inom ramen av utredningarna angående de ekonomiska efterkrigsproblemen
igångsattes även en undersökning av bostadsproduktionens läge.
För ändamålet tillkallades den 10 juni 1943 en särskild sakkunnig.

Resultaten av sistnämnda fyra utredningar ha numera framlagts (SOU
1944: 7, 12, 13 och 14). De ha därefter i olika avseenden kompletterats samt
jämväl varit föremål för remissbehandling. Med stöd av det anslag till planering
av allmänna arbeten som av fjolårets riksdag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1943/44 ha vidare vissa planeringsåtgärder vidtagits
för att möjliggöra ett snabbare igångsättande av de olika investeringar
som vid de verkställda utredningarna framstått såsom lämpliga arbetsobjekt.

Sedan de investeringsplaner vilka framkommit såsom resultat av de olika
utredningarna underkastats prövning och bearbetning inom respektive departement,
torde förslag nu få framläggas om fastställande av en allmän
beredskapsstat, å vilken uppförts de anslag som erfordras för planernas genomförande.

Med hänsyn till att utredningsmaterialet är alltför omfattande för att mera
fullständigt refereras i detta sammanhang, har det ansetts lämpligt att vid
anmälan av de olika anslagsfrågorna i stor utsträckning endast hänvisa till
de publicerade redogörelserna för utredningarna. Av samma skäl torde jag
här — innan jag går in på den allmänna beredskapsstatens utformning — få
inskränka mig till att erinra om de principiella utgångspunkterna för investeringsplaneringen
och örn dennas samlade resultat. I anslutning därtill torde
få återgivas de yttranden i ämnet som avgivits av statens arbetsmarknadskommission,
statens industrikommission och kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering.

Investeringsplaneringen.

Allmänna utgångspunkter.

De verkställda utredningarna ha åsyftat att få fram en reserv av statliga,
statsunderstödda och kommunala anläggningsarbeten som dels kunna i händelse
av arbetslöshet sättas igång under nästa budgetår, dels äro lämpade
för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av
sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörjningslägen,
dels slutligen — inom den ram som uppdrages av nu nämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

båda krav — framstå såsom de ur allmän samhällelig synpunkt mest angelägna.
Sistnämnda förutsättning har för investeringsutredningens del närmare
preciserats så, att reserven borde omfatta arbeten som med normal angelägenhetsbedömning
borde komma till stånd under de närmaste två eller
tre åren med företräde för arbeten som vore ägnade att snabbt bidraga lill
en höjning av nationalinkomsten. För de av investeringsutredningen inventerade
arbetena har vidare provisoriskt uppställts den kvantitativa begränsningen,
att reserven borde givas en omfattning, som möjliggjorde en dubblering
av den normala investeringsvolymen inom respektive verksamhetsområden.

Givetvis har det i praktiken visat sig vanskligt att tillgodose de olika synpunkter
som sålunda ansetts böra vara vägledande vid inventeringen.

Hänsyn till möjligheten att utnyttja arbetena för sysselsättning av arbetslösa
redan under nästa budgetår ha — främst till följd av svårigheten att
medhinna erforderlig detaljplanering — på vissa punkter verkat starkt begränsande
och alltså förryckt en eljest ekonomiskt motiverad avvägning av investeringsreserven
olika områden emellan. Sålunda synes reserven ha blivit
förhållandevis för liten inom jordbruket och skogsbruket, ehuru det icke
får förbises att även åtskilliga av de arbeten som falla inom ramen för
investeringsutredningens planering äro till gagn för sysselsättningen inom
nämnda områden.

Investeringarnas lämplighet såsom sysselsättningsobjekt med hänsyn till
materialförsörjningen har i sin tur framtvungit, att den allmänna investeringsplanen
måst kompletteras med en särskild grovarbetsreserv. En sådan
komplettering har även påkallats därav, att en betydande lokal differentiering
av arbetsobjekten framstått som önskvärd med hänsyn till nödvändigheten
av att kunna anpassa sysselsättningsmöjligheterna efter skiftande
arbetslöshetslägen. På grund av senast berörda förhållanden har man givit
den totala investeringsplanen större dimensioner än som skulle följa av en
sträng tillämpning av direktiven. Arbetslöshetens fördelning och tillgången
på material framtvingar emellertid ett urval inom planen, varför vissa delar
av denna äro att betrakta såsom alternativa.

Slutligen må nämnas, alt en rent ekonomisk bedömning av olika företags
angelägenhetsgrad även av andra skäl än de här angivna icke tillämpats,
Den ekonomiska räntabiliteten i trängre mening ger icke alltid ett tillfredsställande
mått på företagens ekonomiska värde. Hänsyn har tagits även till
arbetenas indirekta betydelse för samhällsekonomien, vilket medfört att i
reserven inbegripits jämväl företag, som först på längre sikt och genom sin
betydelse för annan, direkt produktiv verksamhet äro ägnade att öka nationalinkomsten.

Någon möjlighet att anpassa arbetsurvalet efter den inriktning, som det
allmännas ekonomiska och sociala politik efter kriget kan tänkas få, har avnaturliga
skäl icke i detta sammanhang förelegat. Ej heller har hänsyn tagits
till de speciella behov som kunna behöva tillgodoses i ett krisläge. Avgörande

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

ha blivit de allmänna riktlinjer för urvalet av investeringsobjekt som under
normala förhållanden tillämpas med utgångspunkt från de uppgifter för det
allmännas ekonomiska och sociala politik som då föreligga.

Utredningarnas allmänna resultat.

Investeringsutredningens undersökning har, såsom redan angivits, med
vissa undantag omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda
verksamheten. Uppgifter ha infordrats från samtliga städer, köpingar och
municipalsamhällen samt från cirka 800 av rikets omkring 2 400 landskommuner.
Hänvändelser ha således gjorts till myndigheterna i sammanlagt 1 205
kommuner, varav 881 inkommit med uppgifter rörande investeringsobjekt.
Av övriga tillfrågade ha 258 meddelat, att inga arbetsobjekt funnes inom
kommunen; de återstående 66 kommunerna ha icke låtit sig avhöra.

Utredningen har från de tillfrågade myndigheterna mottagit uppgifter rörande
cirka 7 100 investeringsobjekt till en uppgiven sammanlagd kostnad
av 3,7 miljarder kr. Med tillämpning av de för utredningen gällande direktiven
ha investeringsplaner upprättats för budgetåret 1944/45. Den investeringsreserv
utöver de normala statliga och kommunala investeringarna, som
beräknats på detta sätt kunna bli detaljplanerad och färdig att utnyttjas i
arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret 1944/45, innefattar anläggningsarbeten
och anskaffningar för en total kostnad av cirka 580 milj. kr. för
den s. k. allmänna reserven och cirka 215 milj. kr. för den särskilda grovarbetsreserven.
Genom den allmänna reserven skulle under ett budgetår i
medeltal cirka 60 000 man kunna beredas arbete, genom den särskilda grovarbetsreserven
28 000 man. Härvid är att märka, att grovarbetsreserven är
avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under speciella förhållanden,
i första hand då brist uppstår på material för i den allmänna reserven
medtagna företag. Även inom den allmänna reserven finnas arbeten av grovarbetskaraktär,
vilka för utredningen framstått såsom särskilt angelägna.
Sammanlagt torde ca 500 miljoner kronor avse grovarbeten.

Enligt 1942 års jordbrukskommittés utredning beräknas de arbetsobjekt,
som anses kunna relativt snabbt sättas igång, ehuru de icke alla äro fullständigt
planerade, giva sysselsättning åt omkring 20 000 man under ett
år. Skogsstyrelsens utredning ger till resultat att omkring 25 000 man under
ett år skulle kunna sysselsättas med där upptagna arbetsobjekt, som äro
så planlagda, att de kunna tillgripas för att möta en tidigt uppträdande arbetslöshet.
Att märka är att arbetsstyrkorna i dessa båda fall beräknats såsom
genomsnitt för en arbetssäsong örn 200 arbetsdagar, medan investeringsutredningen
beräknat arbetsstyrkan såsom medeltal per arbetsdag under hela året.
Antalet arbetsdagar per år har därvid av investeringsutredningen avrundats
till 300. De för arbetsreserven inom jordbruket och skogsbruket angivna talen
äro även av andra skäl icke direkt jämförbara med de av investeringsutredningen
angivna.

Den reserv av redan planlagda arbeten, som på kort varsel står till förfogande
inom jordbrukets område, är enligt jordbrukskommitténs uppfatt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ning icke större än att den vid inträffande arbetslöshet i främsta rummet
borde avses för den del av landsbygdsbefolkningen, som normalt brukar söka
inkomst vid sidan av jordbruket. Man förutsätter härvid att den del av
denna befolkning, som varit inkallad i militärtjänst, vid hemsändandet i
stort sett skall kunna sugas upp av den ordinarie jordbruksdriften. Vad den
arbetsreserv beträffar, som står till förfogande inom skogsbrukets område,
förutsätter skogsstyrelsen att därigenom sysselsättning skulle beredas sådan
arbetskraft, som under normala förhållanden arbetar i skogarna. Om dessa
förutsättningar godtagas, blir slutsatsen sålunda, att det för inom övriga områden
av näringslivet uppträdande arbetslöshet i huvudsak skulle återstå en
allmän reserv för cirka 60 000 man och en grovarbetsreserv för cirka 28 000
man.

På grund av de svårigheter, som göra sig gällande vid beräkningarna, få
dessa tal icke betraktas såsom alldeles tillförlitliga. Bland annat kan dagsverksantalet
för ett arbete icke beräknas med någon större noggrannhet utan
kännedom örn ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen
av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. De anförda talen,
som äro resultatet av en summering av sysselsättningsmöjligheterna vid olika
alternativa arbetsobjekt, måste dessutom betraktas såsom i viss mån fiktiva
som mått på en i praktiken realiserbar total arbetsreserv. Även om
hela anläggningsreserven skulle kunna tagas i anspråk kunde man icke räkna
med att omedelbart sysselsätta så mycket som 60 000 man. Ofta kan det
nämligen dröja, innan den fulla arbetsstyrkan kan sättas in. På ett senare
stadium skulle däremot för en kortare tid eventuellt mer än 60 000 man
kunna sysselsättas vid de arbeten, som ingå i den allmänna investeringsreserven,
fortfarande under förutsättning att denna kunde helt tagas i anspråk.

Vid sidan av de anläggningsarbeten, som omfattas av den planering, vars
sammanlagda resultatet här angivits, ha från olika myndigheter framlagts
förslag om kompletterande arbeten. Särskilt må nämnas förslag avseende
bostadsproduktionen i tätorter och på landsbygden. Den närmare omfattningen
och karaktären av dessa förslag behandlas vid anmälan av därtill
anknutna anslagspunkter på den allmänna beredskapsstaten. Det tillskott i
arbetstillfällen till den förut angivna reserven, som ifrågavarande kompletteringar
medföra, är betydande men kan icke nu preciseras.

Remissyttranden.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigs planering
uttalar i sitt utlåtande över investeringsutredningens, jordbrukskommitténs
och skogsstyrelsens förslag inledningsvis följande.

Kommissionen betraktar såsom en av sina huvuduppgifter att undersöka
investeringsverksamheten i allmänhet och att göra frågan örn dess utveckling
till föremål för närmare behandling. Investeringsverksamheten intager
en central plats inom konjunktur- och sysselsättningspolitiken. För att en
sysselsättningsgrad liknande den som råddö under det gynnsammaste skedet

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

närmast löre kriget skulle kunna uppnås under åren närmast efter kriget,
d. v. s. under den tid som de nu framlagda investeringsutredningarna avse,
skulle det fordras, att investeringarna i detta ords mest vidsträckta bemärkelse
jämte exporten nådde upp till eller — med hänsyn till den under kriget
inträdda utökningen av samhällets produktivkrafter — något överstege förkrigsnivån.
Därvid förutsättes att man även i övrigt bedriver en positiv konjunkturpolitik.
Utredningar, som utförts som en förberedelse för kommissionens
arbete, lia visserligen givit en relativt gynnsam bild för den allra
närmaste efterkrigstiden av exportens möjligheter och näringslivets investeringar;
de bygga dock på förhållandevis optimistiska förutsättningar. Planerna
för bostadspolitiken peka i samma riktning. På alla dessa områden föreligga
emellertid allvarliga risker för en begränsning av verksamheten, vilka
främst sammanhänga med avsättningssvårigheter på våra exportmarknader
och knapphet på råvaror. Det är i detta större sammanhang, som de nu
framlagda reserverna av investeringar inom offentlig verksamhet, jordbruk
och skogsbruk böra ställas in. Därvid uppkomma en rad avvägningsfrågor.
Volymen av investeringsreserven bör medgiva en anpassning efter utvecklingen
inom export och investeringar i övrigt, så att i olika möjliga konjunktursituationer
ett erforderligt inkomsttillskott kan skapas för åstadkommande
av högsta möjliga produktions- och sysselsättningsnivå. Sammansättningen
av investeringsreserven måste vidare kunna anpassas efter det speciella konjunkturläget,
särskilt i fråga om export och råvarutillgång. En avvägning
måste vidare företagas mellan alla de åtgärder, som kunna ifrågakomma för
att öka inkomstvolymen, så att arbetslöshet så långt möjligt undvikes.

Utvecklingen närmast efter kriget kan förlöpa enligt så många alternativ,
att en noggrann planering för alla dessa nu icke kan komma i fråga. Utvecklingen
bjuder också alltid på överraskningar, som ej kunnat förutses.
Redan nu bör det dock vara möjligt att i grova drag planera för vissa huvudalternativ.
Främst får man emellertid inrikta sig på att klargöra de riktlinjer,
efter vilka den statliga investeringspolitiken bör tillämpas i olika möjliga
konjunkturlägen; avvägningen av investeringsprogrammet får sedan ske successivt
under anpassning till den faktiska utvecklingen. En ur konjunkturpolitisk
synpunkt väsentlig fråga blir att avgöra, när, i vilken omfattning
och i vilken inbördes ordning olika offentliga investeringsföretag skola
igångsättas och hur de böra avvecklas. De riktlinjer för investeringspolitiken
som komma att fastställas kunna emellertid endast genomföras, örn investeringsreserven
ger utrymme för ett rikligt urval av investeringar avpassade för
olika situationer. Redan valet av riktlinjer för investeringspolitiken måste
sålunda, som i det följande skall närmare utvecklas, föranleda vissa slutsatser
angående investeringsreservens omfattning i olika avseenden. Alla
dessa avvägningsfrågor skall kommissionen i sitt fortsatta arbete ägna särskild
uppmärksamhet. I avvaktan på de resultat, som därvid kunna framkomma,
får det härmed överlämnade utlåtandet betraktas såsom preliminärt.

Efter en redogörelse för det samlade resultatet av de verkställda investeringarna
övergår kommissionen till en diskussion av de framlagda planernas tillräcklighet.
Dess uttalande är i denna del i huvudsak av följande innehåll.

I verkligheten låter det sig icke göra — och vore i alla händelser icke klok
ekonomisk politik — att på en gång utnyttja hela den upptagna reserven. En
av de faktorer, som omöjliggöra ett fullt utnyttjande av sysselsättningsreserven.
kan exempelvis vara den geografiska fördelningen av en arbetslöshet och
därmed bristande överensstämmelse mellan arbetslöshetens och arbetsobjektens
lokala fördelning. På samma sätt kan arbetslöshetens yrkesfördelning så

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

avvika från anspråken på arbetskraft vid de planerade arbetena, att en del
av dessa icke kan igångsättas; denna synpunkt är viktig icke minst med
hänsyn till det minimibehov av yrkesutbildad arbetskraft som måste utmärka
alla offentliga arbeten. Till att reducera eller omöjliggöra ett fullständigt utnyttjande
av arbetsreserven kan också bidraga den omständigheten, att vissa
projekterade arbeten äro av säsongmässig karaktär. Naturligen torde man
också böra räkna med svårigheter att vid en och samma tidpunkt sälta i gång
samtliga planerade företag; bland annat är det osäkert, huruvida detaljplaneringen
över lag kan väntas fortskrida i erforderlig takt. 1 sämsta fall kan den
ordinarie arbetsreservens fulla utnyttjande omöjliggöras på grund av materialbrist.
Även örn man därvid har grovarbetsreserven att tillgripa, kan den tillgängliga
totala arbetsreserven komma att framstå såsom otillräcklig -— detta
så mycket mera som materialbristen säkerligen också verkar begränsande på
bostadsproduktionen och hela den ordinarie offentliga och privata investeringsverksamheten
och sålunda skapar en svårbemästrad arbetslöshet.

Igångsättandet av sådana arbeten som här avses kommer att indirekt skapa
arbete i betydande omfattning genom sina återverkningar såväl inom de materiallevererande
industrierna som inom konsumtionsvaruindustrien. I sina
beräkningar har investeringsutredningen upptagit industridagsverken för
9 000 man under ett år såsom dylika konsekvenser. Likväl anser sig kommissionen
böra understryka betydelsen av att en stor arbetsreserv finnes till hands,
även om den under den avsedda tiden icke kan realiseras annat än i mindre
utsträckning. En sådan reserv skulle skänka större frihet vid valet av arbetsobjekt
och göra det lättare att undgå kostsamma och mindre räntabla improvisationer.

Frågan örn arbetsreservens tillräcklighet måste ägnas särskild uppmärksamhet
ur den synpunkten, att brist på råvaror kan begränsa omfattningen
av investeringsverksamheten på vissa områden. Bränsle, byggnadsjärn, koppar
och bilgummi kunna under efterkrigsåren komma att bilda trånga sektioner,
som förhindra ett fritt val bland olika investeringar. I den mån ett sådant
knapphetsläge inträder, måste i regel den normala investeringsverksamhetens
angelägna materialbehov givas företräde framför de materialkrävande
projekt som ingå i investeringsreserven. Urvalet bland dessa projekt kan därigenom
komma att begränsas i första hand till de grovarbeten, som ingå i den
allmänna investeringsreserven, och i andra hand till den extra grovarbetsreserven.
Huruvida dessa grovarbeten, sammanlagt uppgående till ett värde av
omkring 500 milj. kr., bli tillräckliga beror givetvis på hur råvaruförsörjningen
i det speciella fallet utvecklar sig och hur denna utveckling kombineras
med exportutvecklingen. Skulle tillgången på importerat bränsle bli starkt
begränsad, medan exporten av skogsprodukter västerut samtidigt öppnas, är
det sannolikt alt överskottet av arbetskraft mäste disponeras för skogsarbete.
Vid sidan av detta ur sysselsättningssynpunkt relativt gynnsamma alternativ
måste man emellertid räkna med en rad andra möjligheter. Planeringen av
investeringsreserven måste sylla till att möta den arbetslöshet som hotar i
de mest ogynnsamma alternativen, även örn av praktiska skäl katastrofalternativen
böra uteslutas. Som ett sådant ogynnsamt men icke helt otänkbart
fall måste man räkna med att importen av handelsjärn, koppar m. m. sjunker
till en mycket låg nivå och att samtidigt exportkonjunkturen icke utvecklas
gynnsamt. Örn i en sådan situation importen av bränsle skulle fortgå någorlunda
tillfredsställande och en ökad vedavverkning icke skulle erfordras,
kunde behov komma att uppstå av en myckel stor grovarbetsreserv. Den
lämpliga storleksordningen är för närvarande svår att fastslå. Ur här angivna
.synpunkt synes det emellertid angeläget att planläggningen av lämpliga
grovarbeten energiskt fortsattes.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kommissionen framlägger därefter följande synpunkter på principerna
för en fortsatt utvidgning av investeringsreserven.

Med hänsyn till vad ovan anförts bör grovarbetsreserven ytterligare utvidgas,
men man bör även sträva efter att uppnå en stor investeringsreserv av
andra arbeten. De direktiv, som gällt för exempelvis de kommunala myndigheternas
urval av arbetsobjekt, ha avsett att åstadkomma en planering på
något längre sikt än vad kommunerna eljest varit vana vid. Direktiven ha
icke inneburit en begränsning kvantitativt. Det har också visat sig att en hård
gallring bland de anmälda arbetsobjekten varit nödvändig. Direktiven ha
emellertid medfört en begränsning i kvalitativt hänseende, därigenom att de
avsett sådana investeringsobjekt, som ha samband med vad som hittills ansetts
tillhöra den normala verksamheten i fredstid.

Beträffande den offentliga investeringsverksamheten vill kommissionen
mera allmänt framhålla följande. Ett sammanhang bör eftersträvas mellan
de av myndigheterna fastställda riktlinjerna för samhällets allmänna
utveckling och investeringsverksamheten, önskvärt vore att man bättre än
hittills kunde samordna dessa utvecklingslinjer genom program och prognoser
och samtidigt tillse att investeringsplanerna koordinerades med dessa
så, att även de investeringsobjekt, som planerades för att möta en eventuell
arbetslöshetskris, bleve inpassade i ett större utvecklingssammanhang,
varvid även en mera rationell ekonomisk och social avvägning mellan olika
behov kunde ske. Särskild hänsyn bör tagas till investeringsbehoven just i
en arbetslöshetssituation. En sådan samordning som här förordas synes böra
eftersträvas t. ex. vid en fortsatt utbyggnad av socialpolitiken, skolpolitiken
o. s. v. För att illustrera vad som här avses må, utan att kommissionen därför
har velat taga ståndpunkt till de olika projekten, såsom exempel pekas på de
investeringsmöjligheter, som skulle kunna uppkomma genom inrättande av
skollunchlokaler, uppförande av skolhem i läroverksstäderna, anordnande av
bad — icke minst i landskommunerna — inrättande av lekstugor och daghem
för barn, gemensamma tvättstugor, samlingslokaler, vissa slag av semesterhem
o. s. v. Därest statsmakterna funne att det av arbetsmarknadspolitiska
skäl vore motiverat att exempelvis utvidga yrkesskole- eller arbetsförmedlingsverksamheten,
borde en sådan utvidgning äga rum just under en
arbetslöshetskris. Skulle vidare en utvidgning av undervisningsmöjligheterna
t. ex. för landsbygdens del eller en höjning av skolåldern ur andra synpunkter
anses önskvärd, tala många skäl för att sådana åtgärder i så fall lämp
ligen planerades så, att deras genomförande kunde påbörjas under en eventuell
arbetslöshetskris efter kriget, enär därigenom riskerna för ungdomsarbetslöshet
skulle minskas samtidigt som i vissa fall en utbyggnad av skollokalerna
kunde bli ett arbetsobjekt. Likaså synes det motiverat, därest beslut
skulle fattas om införande av högertrafik, att förverkligandet av en sådan
omläggning sker i en krissituation.

I anslutning härtill behandlar kommissionen den av investeringsutredningen
behandlade frågan om förutsättningarna för ett utnyttjande av vattenkraftsutbyggnader
i konjunkturutjämnande syfte. Den anför härom i huvudsak
följande.

Investeringsutredningen har uppmärksammat ett område, där en bättre
sådan samordning som här avses borde kunna uppnås. En snäv tillämpning
av räntabilitets- och produktivitetssynpunkterna på investeringen inom vattenfallsstyrelsens
ämbetsområde har sålunda föranlett särskilda kommenta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

rer från utredningens sida. Därvid påpekas att den investeringsreserv, som
framlägges för budgetåret 1944/45, måste anses vara relativt obetydlig, särskilt
örn man beaktar arbetenas produktivitetsvärde i jämförelse med vissa
andra företag. Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip lia eftersträvats
en någorlunda konstant utbyggnadsintensitet, oberoende av konjunkturväxlingarna.
I och för sig skulle ej blott sysselsättningspolitiska skäl tala för en
strävan att förlägga en så stor del som möjligt av utbyggnadsverksamheten
till lågkonjunkturerna utan även kostnadshänsyn, eftersom då tillgången på
arbetskraft och material är god, materialkostnaderna låga och maskinleverantörernas
kapacitet mindre hårt utnyttjad. I verkligheten följer emellertid
utbyggnadskurvan i stort sett konjunkturkurvan, och högkonjunkturens
ökade kraftbehov har fått medföra utbyggnader just under högkonjunkturen.
Även om av organisatoriska och andra skäl utbyggnadsverksamheten
icke kan koncentreras till lågkonjunkturerna, borde åtminstone eftersträvas
en sådan planläggning av denna verksamhet, att i praktiken en någorlunda
konstant utbyggnadsintensitet kommer att uppnås. En viktig allmänekonomisk
synpunkt är vidare att vattenfallens utbyggnad bör ske i sådant takt, att
icke bristande krafttillgång under högkonjunkturer begränsar näringslivets
expansion. 1 ljuset av vunna erfarenheter framstår det därför såsom önskvärt
att under lågkonjunktur upprätthålla ett tillräckligt kraftöverskott, med vars
hjälp det sedan under högkonjunktur stegrade kraftbehovet kan tillgodoses
utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna.

Kommissionen vill för sin del även förorda den av utredningen föreslagna
anordningen, varigenom en lättnad i förräntningsskyldigheten genom avskrivningsåtgärder
eller eljest skulle beredas kraftverksrörelsen i fråga om
anläggningar, vilka i arbetsmarknadsreglerande syfte utförts tidigare än
normalt. Härigenom skulle, såsom utredningen framhåller, en anpassning i
ökad omfattning underlättas av vattenkraftsutbyggnaderna efter arbetsmark -nadsförhållanden m. m. utan att ogynnsamt beröra vattenfallsverkets intressen
såsom affärsdrivande verk utan monopolställning.

I detta sammanhang uttalar sig kommissionen även för att arbetet på tillskapandet
av ett större flygfält för interkontinental flygtrafik påskyndas.
Den ifrågasätter huruvida icke en viss investeringsreserv finnes tillgänglig
på andra områden än som inventerats i de berörda utredningarna. Vidare
går den in på möjligheten av en komplettering av investeringsreserverna
med statsbeställningar och andra åtgärder som äro ägnade (dt bereda sysselsättning
inom industrier som icke direkt beröras av anläggningsarbetena. Den
anför därvid i huvudsak följande.

De i utredningen upptagna investeringsprojekten utgöras i huvudsak av
anläggningsarbeten, vilka endast stiina anspråk på begränsade sektioner av
industrien. Med tanke på den avgörande roll för sysselsättningen under en arbetslöshetskris,
som tilldelats bostadsbyggandet och som riktar sig till i stort
sett samma områden av industrien, föreligger risk för ali arbetstillfällena,
trots de indirekta sysselsättningsskapande verkningarna spridas alltför ojämnt
inom näringslivet. Särskilt torde förefinnas en viss risk för att de arbetslöshetsbekämpande
åtgärderna alltför starkt komma att koncentreras till byggnads-
och anläggningsarbeten. Kunde man i viss mån motverka nedgången
av produktionen inom den normala industrien, vunne man därigenom att
man icke behövde sätta i gång vissa offentliga arbeten, vilkas värde ur allmänna
synpunkter kunde diskuteras, samtidigt som onödigt stora rubbningar
på arbetsmarknaden undvekes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Ur dessa synpunkter synes den frågan böra upptagas till övervägande,
huruvida statsmyndigheterna skulle kunna bereda sysselsättning inom vissa
grenar av industrien genom att i någon form stimulera avsättningen av industriprodukter,
varav särskilt stort behov föreligger, exempelvis jordbruksmaskiner
och vissa varaktiga konsumtionsvaror. Det har även ifrågasatts,
att staten skulle medgiva garanti för produktion på lager. För kommande
behov för sin egen verksamhet borde staten på längre sikt göra industribeställningar.
Det är vidare känt, att skolor, sjukhus och andra allmänna
inrättningar, i synnerhet på landsbygden, icke sällan äro illa utrustade med
inventarier och material. I ett arbetslöshetsläge bör en upprustning av dessa
inrättningar framstå som mera angelägen än många anläggningsarbeten som
upptagits i investeringsreserverna. Kommissionen är väl medveten om att
här senast berörda frågor ställa stora problem. Den kan nu icke taga ställning
till dessa men skall göra dem till föremål för ett närmare studium.

Vad särskilt angår tillgången på arbetsobjekt inom jordbruket uttalar kommissionen
följande.

Den viktigaste orsaken till att, trots det svenska jordbrukets väldiga investeringsbehov,
arbetsobjekt nu icke föreslagits i större omfattning är att söka
i planeringssvårigheter. Sedan jordbrukskommitténs utredning avgavs i september
månad 1943, torde arbetet inom kommittén med planläggning av
ytterligare arbetsobjekt ha fortskridit. Det synes kommissionen angeläget att
ytterligare anslag beviljas i syfte att underlätta och påskynda det inom hushållningssällskapen
och egnahemsnämnderna påbörjade detaljplaneringsarbetet.
Särskild uppmärksamhet synes nu böra ägnas hushållningssällskapens
och egnahemsnämndernas ökade personalbehov. En förstärkning torde icke
minst böra avse den byggnadstekniska personalen. Den allmänna inventering
av investeringsobjekten inom jordbrukets område, som enligt vad kommissionen
erfarit förberedes inom jordbrukskommittén, synes även snarast
möjligt böra förverkligas.

I den mån planeringen av jordbruksinvesteringarna nå större omfattning,
kan en annan begränsande faktor bli av betydelse. Så länge riktlinjerna för
jordbrukspolitiken på lång sikt icke dragits upp, bör återhållsamhet iakttagas
när det gäller projekt att understödja driftsekonomiska förbättringsåtgärder
vid sådana jordbruk, som kunna komma att anses såsom icke
önskvärda brukningsdelar. Vad nu sagts framhäver betydelsen av att en
allmän inventering av i första hand de s. k. ofullständiga jordbruken snarast
möjligt kommer till stånd. Kommissionen har erfarit att 1942 års jordbrukskommitté
är sysselsatt med att vidtaga erforderliga förberedelser härför.
I avvaktan på en sådan kartläggning av de ofullständiga jordbruken är
återhållsamhet i varje fall befogad, då det gäller fasta anläggningar för jordbrukets
drift och nybyggnader för bostadsändamål vid dessa jordbruk. Däremot
böra förbättringsarbeten berörande åkerjord och betesmark kunna
understödjas i de fall, då marken i framtiden förutsättes utnyttjad för samma
ändamål, oavsett vilken brukningsdel den kommer att tillhöra. Likaså
måste respektive familjers behov av förbättrade bostäder i rimlig utsträckning
tillgodoses, även i de fall tvekan kan råda beträffande vederbörande
jordbruks framtid som självständig brukningsdel.

Med avseende å investeringsreserven inom skogsbruket gör kommissionen
följande uttalande.

Den av skogsstyrelsen företagna inventeringen av sysselsättningsreserver
inom skogsbruket synes peka på möjligheten att även inom detta avsnitt av

Kunni. Muj.ts proposition nr 281.

näringslivet genom investeringar av föreslagen art utjämna konjunkturerna.
Sådana konjunkturutjämnande investeringar äro naturligen även av stor nationalekonomisk
betydelse. Genom dylika åtgärder kan även — i mera begränsad
omfattning — en utjämning ske av säsongvariationerna, när det
gäller arbetstillgången i skogarna. Kommissionen vill emellertid understryka
att det är investeringarnas konjunkturutjämnande betydelse, som i detta
sammanhang måste komma i betraktande. Det bör måhända här också påpekas
att en sådan efterkrigssituation kan tänkas uppkomma, då man till följd av
bränslebrist skulle kunna sysselsätta även andra än yrkesvana skogsarbetare
i skogarna.

Kommissionen går efter den här refererade mera principiella diskussionen
över till frågan om planeringsarbetets tekniska fullföljande och investeringsverksamhetens
administration. Den anför härom följande.

Beträffande detaljplaneringen av här avsedda arbeten är kommissionen
angelägen att betona att denna bör ske i sådan takt att arbetena kunna sättas
i gång, därest redan under början av nästa budgetår arbetslöshet skulle uppstå.
Kommissionen önskar därjämte understryka vikten av att man erhåller en
kartläggning efter geografiska grunder av de ifrågasatta arbetena. Denna redovisning
bör sammanställas med olika alternativa prognoser rörande den sannolika
geografiska fördelningen av en kommande arbetslöshet. En fortlöpande
redovisning bör ske av planeringsarbetet så att därav framgår, vilka arbeten
.sorn äro detaljplanerade och färdiga att sättas i gång. Det fortsatta planeringsarbetet
bör enligt kommissionens mening i första hand ta sikte på särskilt
konjunkturkänsliga områden. Kommissionen, som här icke vill gå in på en
detaljdiskussion av förslagen till statsbidrag till planeringskostnadema, önskar
framhålla att systemet med sådana bidrag bör utformas så, att det befordrar
en önskvärd skyndsamhet, när det gäller planeringsarbetets lokala fullföljande.

Beträffande den administrativa organisationen av investeringsplanernas genomförande
har investeringsutredningen framkommit med förslag till ärendenas
beredning inom Kungl. Maj:ts kansli genom en investeringsberedning
liknande den för närvarande fungerande byggnadsberedningen inom socialdepartementet.
Kommissionen, som instämmer i utredningens uppfattning
i fråga om behovet av en omorganisation i detta avseende, har genom en särskild
inom kommissionen utsedd delegation tagit upp vissa av de med en sådan
omorganisation förbundna problemen till behandling. Detta arbete har emellertid
icke fortskridit så långt, att det nu kan motivera ett slutligt ställningstagande.

Frågor rörande allmänna arbeten handläggas nu inom olika departement,
social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, varvid
huvudparten dock kommer på kommunikationsdepartementet. Därav följer
alt för närvarande svårigheter uppstå att åstadkomma en effektiv samordning
av sådana frågors behandling. Den centrala ledningen av dessa frågor synes
även i fortsättningen böra förläggas till Kungl. Maj:ts kansli. Del kunde
tänkas att det skulle visa sig lämpligt att för detta ändamål inrätta ett särskilt
departement. Med hänsyn till att ett stort antal problem rörande den
departementala organisationen därvid .skulle väckas, vill kommissionen dock
icke nu förorda en sådan lösning. Eftersom en åtminstone temporär lösning
nu kräves, synes det kommissionen lämpligt alt följa den av utredningen föreslagna
linjen, som skulle göra det möjligt att genom ett organ centralt samordna
ämbetsverkens investeringsplaner. Ett dylikt centralorgan, en investeringsberedning,
borde handlägga också frågor rörande statsanslag lill investe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

ringar inom jordbruket och skogsbruket, varför även jordbruksdepartementets
statssekreterare där borde beredas plats. Därest en sådan investeringsberedning
komme till stånd, borde lämpligen investeringsutredningens kansli
ställas till investeringsberedningens förfogande såsom dess utredningsorgan.

Kommissionen anser sig i detta sammanhang böra framhålla vikten av att
det inbördes förhållandet mellan byggnadsberedningen och den föreslagna investeringsberedningen
klarlägges. Byggnadsberedningen tillsattes för att bereda
de ärenden, som på grund av den för byggnadsindustrien gällande licenslagstiftningen
bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid byggnadsberedningens
tillkomst förelåg en utpräglad brist såväl på arbetskraft särskilt
inom skogs- och jordbruksområdena som på för byggnadsverksamhet nödvändigt
material. Beredningens huvuduppgift blev därför att åstadkomma
en angelägenhetsgradering av de företag för vilkas utförande byggnadstillstånd
söktes. Under de senaste månaderna har en förskjutning inträtt i så
avseende, att bristen på arbetskraft åtminstone lokalt förbytts i överskott,
medan alltjämt knapphet råder på visst byggnadsmaterial. Denna förskjutning
har påverkat byggnadsberedningens arbete därhän, att byggnadstillstånd
numera beviljas för icke materialkrävande arbeten, vilkas angelägenhetsgrad
varit sådan, att byggnadstillstånd efter tidigare strängare bedömningsgrunder
icke skulle ha beviljats.

För att skapa sysselsättningsmöjligheter för byggnadsarbetare på orter,
där behov därav förelegat men där beredningen icke ansett sig kunna i önskvärd
omfattning tillstyrka materialkrävande byggnads- och anläggningsföretag,
har beredningen ansett sig böra stimulera igångsättandet av icke materialkrävande
grovarbeten. Självfallet har beredningen härvid uppmuntrat
igångsättandet allenast av arbeten, som i och för sig varit nyttiga, ofta synnerligen
önskvärda.

Den här antydda utvecklingen kommer uppenbarligen att bli än mer markerad,
för den händelse en verklig arbetslöshetskris uppstår, medan materialbristen
alltjämt kvarstår. Byggnadsberedningen glider under sådana förhållanden
automatiskt in på arbetsuppgifter, som te sig i hög grad närbesläktade
med dem som skulle komma att handläggas av den föreslagna investeringsberedningen.
Det förefaller icke ändamålsenligt att låta två statliga organ,
vilkas arbetsområden gå in i varandra på sätt som här antytts, fungera vid
sidan av varandra. Kommissionen har velat fästa uppmärksamheten på dessa
omständigheter, vilka enligt kommissionens mening äro av den art, att frågan
om byggnadsberedningens och den föreslagna investeringsberedningens förhållande
till varandra i god tid bör bli föremål för närmare överväganden.

Kommissionen har även inom den nyss nämnda delegationen tagit upp
frågan örn den av investeringsutredningen icke berörda lokala organisationen.
Uppenbart är att även på detta område behov föreligger av en effektivare
administration än den nuvarande. Länsarbetsnämnderna böra tilldelas större
befogenheter. Vidare är det önskvärt att åstadkomma en samordning av arbetet
inom de olika organ som inom länen äro verksamma på detta område,
icke minst länsarbetsnämnderna och de kommunala arbetslöslietsorganen.
Kommissionen hemställer att få taga ställning till det av arbetsmarknadskommissionen
till chefen för socialdepartementet den 27 april 1944 ingivna
förslaget rörande den lokala organisationen.

Kommissionen har i detta sammanhang även understrukit betydelsen av arbetskraftens
rörlighet, arbetsförmedlingens organisation etc. och framhåller
att dessa frågor äro föremål för kommissionens uppmärksamhet. Redan nu
vill kommissionen betona önskvärdheten av att i en krissituation i första

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

hand arbetskraftsbehovet för de normala produktiva arbetena tillgodoses och
att först i andra hand allmänna arbeten igångsättas för att absorbera ledigbliven
arbetskraft. Omställningen efter krigets slut torde resultera i vissa
strukturella förändringar i fråga om arbetskraftens lokala fördelning och
yrkesfördelning. Arbetsmarknadspolitiken bör därför utformas så att detta
icke hindras utan så vitt möjligt främjas. Beträffande frågan örn sättet för
uttagning av arbetskraft, som icke behandlats i vederbörande utredningar,
förutsätter kommissionen att från arbetsmarknadskommissionens sida förslag
kommer att utformas.

Kommissionen har i fråga örn bidragsgrunderna begränsat sig till att uttala,
att man — med bevarande av en möjlighet till differentiering av bidragen
— i ett gynnsamt sysselsättningsläge systematiskt bör eftersträva en sänkning
av bidragsnivån. Det bör vidare, framhåller kommissionen, vid förslagens
närmare utformning observeras, att de högre bidragen äro av extraordinär
natur och avpassade för en krissituation.

Sammanfattande uttalar kommissionen, att den tillstyrker, att Kungl. Maj :t
i enlighet med de förslag, som framlagts genom vederbörande utredningar,
av riksdagen för budgetåret 1944/45 på beredskapsstat äskar medel, avsedda
att vid behov användas för igångsättande och utförande av i utredningarna
föreslagna arbeten. Kommissionen understryker i samband därmed vikten
av att möjligheter hållas öppna för en senare avvägning mellan de olika
investeringsobjekten.

Kommissionen tillstyrker vidare, att frågan om organisationen för investeringsplanernas
genomförande temporärt löses i enlighet med de riktlinjer,
som i investeringsutredningens betänkande och av kommissionen skisserats.

Slutligen har kommissionen framlagt förslag om att å den allmänna
beredskapsstaten uppföres ett ospecificerat anslag för finansiering av olika
med fredsberedskapen sammanhängande ändamål, som framdeles kunna aktualiseras
och för vilka icke särskilda anslag beräknas å staten. Kommissionen
uttalar härom i huvudsak följande.

Inom kommissionen har ifrågasatts, huruvida de av investeringsutredningen
föreslagna och av kommissionen tillstyrkta anslagen på beredskapsstat — även
med tillvaratagande av möjligheterna till en senare smidig avvägning mellan
de olika investeringsobjekten och med utnyttjande av det för arbetsmarknadsreglering
utgående beredskapsanslaget — skulle kunna bereda utrymme
för nödiga åtgärder av olika slag till produktionens och sysselsättningens
uppehållande. Sådana åtgärder kunde behöva tillgripas i beredskapssyfte
redan innan en kris inträtt. Bl. a. har man åsyftat investeringar utanför de nu
föreslagna arbetena i syfte att inom landet möjliggöra framställning av produkter,
på vilka knapphet beräknas komma att råda och vilka äro väsentliga
för produktionens uppehållande. Investeringar av detta slag lia under krisåren
skett efter överenskommelse mellan skilda industriföretag och staten.
Denna metod bör även i fortsättningen komma till användning, där så är
möjligt, men motsvarande möjligheter äro icke att påräkna eller kriget med
hänsyn lil. a. till att de finansiella fullmakter, på vilka avtalen för statens
del kunnat grundas, i det väsentliga torde vara bundna vid förutsättningar,
som då icke längre äro uppfyllda. Vidare har det antytts som en utväg i
särskilda situationer att för undvikande av oekonomiska avbrott i en produk -

Kungl. Majlis proposition nr 281.

tion, som väl icke omedelbart men uppenbarligen framdeles kan avsätta sina
produkter, låta staten åtaga sig att täcka vissa risker i samband med en tillverkning
på lager under någon övergångstid. Man har också förmenat, att
motsvarande krissvårigheter i andra fall skulle kunna bemästras genom statliga
beställningar till uppehållande av efterfrågan på vissa industriprodukter.
Det har ansetts önskvärt, att finansiella möjligheter hållas öppna för genomförande
av här exemplifierade åtgärder, syftande till att göra näringslivet
bättre rustat inför en eventuell efterkrigskris, därest kommissionen framdeles
skulle finna detta angeläget och därom inkomma till Kungl. Majit med
förslag. Då kommissionen hittills icke varit i tillfälle att taga någon ståndpunkt
till de olika projekten, kan den ej heller göra någon närmare beräkning av
det medelsbehov, varom här är fråga. Vid sidan av de betydande anslag, som
kommissionen förutsätter skola ställas lill förfogande för olika arbetsreserver,
torde för den nyss angivna tiden i varje fall ett belopp av 100 milj. kr. vara
tillräckligt.

Kommissionen utgår från att, innan någon del av ett sådant anslag tages
i anspråk, angelägenheten noga prövas.

Kommissionen får sålunda hemställa, att Kungl. Majit av riksdagen på beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 äskar ett anslag av 100 miljoner kronor
att i form av allmän finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet
av ekonomisk efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka
medel icke beräknats på andra beredskapsanslag.

Mot kommissionens här återgivna förslag har reservation avgivits av herrar
Hérnod, Liedberg, Nordenson, Söderlund, Wehtje och Åselius. Reservationen
är av följande innehåll.

Förslaget örn ett beredskapsanslag om 100 miljoner kronor utöver de högst
betydande belopp, som eljest komma att stå till förfogande för produktionens
och sysselsättningens uppehållande, kunna vi icke helt biträda. Ett lämpligt
belopp för särskilt angelägna ändamål utanför de beredskapsarbeten och
andra åtgärder, som mera konkret kunnat angivas, synes visserligen vara
motiverat. Med hänsyn till att de ändamål, för vilka anslaget är avsett,
icke kunna nu närmare preciseras och sålunda komma att undandragas
riksdagens prövning, ha vi ansett det föreslagna anslaget böra begränsas.
Örn större behov skulle uppkomma, böra de i varje särskilt fall prövas avriksdagen.
För en så kort tidsperiod, som här kan vara i fråga, bör enligt vår
åsikt ett belopp om 25 miljoner kronor vara tillräckligt.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande
över investeringsutredningens betänkande anfört följande.

De uttalanden och förslag, som framlagts i förevarande betänkande, hava
icke föranlett någon erinran vid kommissionens behandling av detta ärende.
Kommissionen anser sig därför kunna i det följande inskränka sitt yttrande
till att beröra vissa avsnitt av betänkandet.

Investeringsutredningen har framhållit önskvärdheten av en sådan fördelning
av statlig anläggningsverksamhet, att den medverkar till en konjunkturutjämning.
Kommissionen vill understryka de synpunkter utredningen i
denna del framlagt och framhålla önskvärdheten av att garantier skapas
för att dylika synpunkter tillmätas betydelse vid varje avgörande i fråga
om tidpunkten för igångsättande av mera omfattande anläggningsverksamhet.

Som ett led i det fortsatta planeringsarbetet har utredningen föreslagit en
utvidgning av systemet med statsbidrag till kommunernas projekterings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

kostnader. Bland annat föreslås, att sådana bidrag skola kunna lämnas till
kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka äro villiga att vid de arbeten,
som projekteringen avser, mottaga arbetskraft från annan ort för själva
anläggningsarbetets utförande. Det synes antagligt, att därigenom antalet ar
besobjekt, som ställdes till förfogande, komme att öka, vilket i sin tur skulle
möjliggöra ett bättre urval av arbeten än hittills. Med hänsyn till kommissionens
erfarenhet angående svårigheter att vid en lokalt begränsad arbetslöshet
finna lämpliga objekt för beredskapsarbeten i närheten av den trakt,
där arbetslöshet råder, synes kommissionen genomförande av utredningens
förslag i denna del angeläget.

För den direkta ledningen av investeringsplanernas genomförande har investeringsutredningen
funnit en särskild organisation, investeringsberedningen,
böra upprättas inom Kungl. Maj:ts kansli. Kommissionen vill för sin del
förorda, att åtgärder för realiserande av detta förslag vidtagas snarast möjligt.
I detta sammanhang vill kommissionen nämna, att den funnit behovet
av en samordning länsvis av förberedelserna för en eventuell kris på arbetsmarknaden
motivera en omorganisation av länsarbetsnämnderna och framlagt
förslag därom till chefen för socialdepartementet.

Investeringsutredningen berör i slutet av sitt betänkande frågan örn sättet
för uttagande av arbetskraft till de arbeten, som upptagits i investeringsreserven.
1 kommissionens uppdrag att utreda frågorna angående formerna för
statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa innefattas jämväl
denna fråga, och kommissionen avser att snarast möjligt ingiva förslag till
bestämmelser rörande uttagande av arbetskraft till ifrågavarande arbeten.

I yttrande över investeringsutredningens betänkande har statens industrikommission
lämnat en översikt över försörjningsläget nied avseende
å olika materialier, av vilka behov skulle komma att föreligga vid
ett genomförande av utredningens förslag. Denna översikt torde få överlämnas
till vederbörande riksdagsutskott. I detta sammanhang må endast återgivas
de allmänna reflexioner till vilka industrikommissionen funnit anledning.

Kommissionen har såsom ett led i fredsutredningarna beräknat behoven
av olika råvaror i händelse av full industriell sysselsättning vid mera normal
produktionsinriktning samt undersökt, i vad mån dessa behov kunna tillgodoses
genom inhemsk produktion. Om full industriell sysselsättning icke kommer
att råda efter ett vapenstillestånd och den föreslagna investeringsreserven
därför i motsvarande mån kommer till användning, kommer behovet av
importerade råvaror att bero på omständigheterna i det särskilda fallet eller,
närmare bestämt därpå, huruvida genom bortfallandet av industriell produktion
mer eller mindre råvaror inbesparas än de arbeten i investeringsreserven
kräva som sältas i stället. Något bedömande av dessa behovs storlek kan därför
enligt kommissionens mening i närvarande stund överhuvud taget icke ske.
Det kan också tiinkas, att investeringsreserven under instundande budgetår
lior komma till användning trots att vapenstillestånd icke inträtt. Så kan bliva
förhållandet örn en större arbetslöshet skulle uppstå exempelvis inom skogsindustrierna.
Kommissionen understryker, att det för ett dylikt fall är ytterst
angeläget att den föreslagna grovarbetsreservcn utnyttjas i stället för att de
arbeten i investeringsreserven som kräva viktiga och knappa råvaror skulle
komma lill utförande.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

Departementschefen.

Även under goda konjunkturer och vid en sådan anspänning av produktionen,
som under senare år varit nödvändig och då föranlett en knapphet på
arbetskraft, är en viss arbetslöshet ofrånkomlig. Detta sammanhänger som
bekant med de ständigt fortgående förändringarna inom näringslivet och
föreliggande hinder för arbetskraftens rörlighet, förekomsten av svårutnyttjad
arbetskraft och andra liknande omständigheter. Chefen för socialdepartementet
framlägger i annat sammanhang förslag örn anslag till mötande av
de behov som betingas av den arbetslöshet med vilken man sålunda under
alla omständigheter har att räkna. Dessa anslag och den arbetslöshetspolitik
för vilken de utgöra underlaget kräver emellertid en komplettering med hänsyn
till den risk som föreligger för en allvarlig försämring av arbetsmarknadsläget
efter ett vapenstillestånd.

Arbetsmarknadens utveckling efter ett vapenstillestånd kan icke på förhand
bedömas. Så mycket står emellertid klart, att den omställningsprocess som
förr eller senare måste komma till stånd vid övergången till en mera normal
produktionsinriktning kan leda till en åtminstone temporärt betydande arbetslöshet,
om icke motåtgärder vidtagas. Risk föreligger givetvis även att den
friställda arbetskraften vid en ogynnsam utveckling av importen av produktionsförnödenheter
och bränsle respektive av exporten icke kan vinna anställning
i normal produktion och att arbetslösheten sålunda erhåller en mera
permanent karaktär. Under dessa omständigheter kan man tydligen icke
underlåta att rusta för en arbetslöshetskris, även om man hoppas, att en sådan
skall kunna undvikas. Som det kanske viktigaste ledet i förberedelserna framstår
planeringen av en reserv av allmänna arbeten, lämpade att användas
såsom sysselsättningsobjekt.

Det är givet, att de arbetsobjekt som av angivna skäl nu anses böra planläggas
och för vilka medel anvisas böra komma till användning i avsett syfte,
endast om investeringsverksamheten och sysselsättningen inom det enskilda
näringslivet samt i det allmännas normala verksamhet skulle visa sig otillräckliga
för absorption av den friställda arbetskraften. Det är vidare klart,
att man vid utnyttjandet av arbetsreserven och uttagningen av arbetskraft
måste beakta angelägenheten av att icke arbetskraftens rörlighet inskränkes,
så att en öppen eller latent arbetslöshet konserveras inom vissa områden. I
det tillstyrkande utlåtande som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
avgivit över de framlagda förslagen till utformningen av en investeringsreserv
har kommissionen också understrukit senast angivna synpunkter. Från
arbetsmarknadskommissionen och särskilda sakkunniga äro förslag att motse
rörande koordinationen av arbetsprogrammet med vissa arbetsmarknadsorganisatoriska
åtgärder ägnade att tillgodose önskemålet om bibehållen eller ökad
rörlighet på arbetsmarknaden.

Den inventering av för sysselsättningsändamål lämpade anläggningsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

som verkställts såsom ett led i den allmänna efterkrigsplaneringen skänker
en värdefull utgångspunkt för det fortsatta praktiska arbetet. Ett synnerligen
omfattande material har underkastats en systematisk undersökning och sovring.
Särskilt i investeringsutredningens betänkande ha vidare olika principproblem
upptagits till en behandling som synes mig kunna bli vägledande
i det fortsatta arbetet och till vilken här må göras en allmän hänvisning. Planläggningsarbetet
på ifrågavarande område har dock i viss mån karaktären
av ett första försök. De brister, som, enligt vad de utredande organen själva
framhållit, vidlåda resultaten äro betingade härav. Det är därför att motse,
att svagheterna i betydande utsträckning skola kunna successivt undanröjas.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har ifrågasatt det framlagda
investeringsprogrammets tillräcklighet. En smidig arbetsmarknadspolitik
förutsätter tydligen, att arbetsobjekt föreligga i så rikt urval, att en anpassning
kan ske såväl efter arbetslöshetens lokala fördelning som efter dess
sannolika tidsutsträckning. Det kan knappast förväntas, att de framlagda
planerna skola lämna tillräckliga möjligheter till ett sådant urval. Planernas
effektiva omfattning är nämligen mindre än de föreslagna anslagssummorna
kunna synas ge vid handen. Den detaljplanering som är nödvändig för att
arbetena skola kunna sättas i gång utan tidsutdräkt har sannolikt i viss utsträckning
icke ännu hunnit fullföljas i tillfredsställande omfattning. Vidare
kan tillgången på en del för vissa företag väsentliga materialier befaras bliva
otillräcklig och alltså förhindra, att dylika företag anlitas i sysselsättningssyfte.
Av sistnämnda skäl äro i själva verket olika delar av planerna avsedda
att utgöra alternativ. Att arbetsreserven icke nu kunnat erhålla en omslutning
och sammansättning som fullt tillfredsställer kravet på urvalsmöjligheter är
naturligt. Otillräckliga planeringsmöjligheter och hänsyn till risken för bristande
materialtillgång ha givetvis redan vid planläggningen av reserven verkat
starkt begränsande.

Sistnämnda faktorer lia även kunnat leda till att avvägningen mellan olika
områden respektive med hänsyn till arbetenas ekonomiska angelägenhet icke
kunnat genomföras efter fullt rationella grunder. En annan svaghet är, att
arbetsurvalet inom det framlagda programmet icke i önskvärd omfattning
kunnat ske under hänsynstagande till de framtida riktlinjerna för statens
ekonomiska och sociala politik och att man vid detta urval i regel icke heller
kunnat taga särskild hänsyn till de speciella behov som kunna väntas framträda
i ett krisläge. För att sistnämnda brister i framtiden skola kunna undanröjas
fordras tydligen en planering av det allmännas ekonomiska och
sociala politik på något längre sikt än sorn hittills varit regel. Kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del funnit anledning understryka
önskvärdheten av att man för framtiden på antytt sätt eftersträvar en
koordination mellan den allmänna politiken och valet av sysselsättningsobjekt.

Ehuru den verkställda arbetsplaneringen salunda icke i alla avseenden
kunnat lämna resultat, som gå fria från invändningar, torde den få betraktas
såsom det gynnsammaste underlag man under rådande förhållanden kun II

i hang lill riksdagens protokoll loit,, / sand. Nr 2S1. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

nät vinna för den arbetspolitik som kan bliva påkallad under nästa budgetår.
Planerna torde därför böra läggas till grund för denna politik och medel
för deras genomförande anvisas å en allmän beredskapsstat. På vissa punkter
böra de vid respektive utredningar utformade planerna därvid kompletteras
med förslag avseende områden som ej direkt berörts av de verkställda
inventeringarna. Å andra sidan kunde övervägas att beskära planerna med
hänsyn till de av industrikommissionen i dess utlåtande i ämnet behandlade
risker för otillräcklig materialförsörjning som i viss utsträckning kunna
äventyra deras genomförande. Med hänsyn till ovissheten örn framtiden vill
jag emellertid ej tillstyrka, att så sker. Jag har därför ansett mig böra förorda,
att de investeringsplaner som utformats vid de nu verkställda utredningarna
godtagas i principiellt obeskuret skick vid utarbetandet av förslag
till allmän beredskapsstat.

De redovisade arbetsresultaten av hittills verkställda utredningar ha haft
det dubbla syftet att dels utgöra underlag för en framställning till riksdagen
örn anslag till av arbetslöshetspolitiska skäl eventuellt erforderliga anläggningsarbeten,
dels tjäna såsom utgångspunkt för en forcerad detaljplanering
av lämpliga arbeten i syfte att göra dem färdiga för omedelbart utförande.
För sistnämnda ändamål har fjolårets riksdag å allmän beredskapsstat för
innevarande budgetår anvisat ett anslag å 10 miljoner kronor. Den detaljplanering
som påbörjats med stöd av detta anslag bör fullföljas i så snabb
takt och i så stor omfattning som möjligt. Vidare böra företagas sådana inventeringar
och övriga undersökningar, vilka kunna leda till en komplettering
av det framlagda materialet och ge ett bättre underlag för arbetsurvalet.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har för sin del föreslagit,
att ett särskilt, ospecificerat anslag uppföres på beredskapsstaten för finansiering
av sådana åtgärder som under det fortsatta utredningsarbetet kunna
finnas ägnade att förbättra vår ekonomiska efterkrigsberedskap.

För det fortsatta arbete som alltså synes önskvärt fordras ett visst organisatoriskt
underlag. Ett sådant är erforderligt även för den centrala administrationen
av de av programmet omfattade arbetena, för den händelse det
skulle visa sig erforderligt att sätta igång dessa. Arbetsuppgifterna ifråga
kunna lämpligen anförtros åt ett och samma centrala organ. Förslag örn en
särskild investeringsberedning har framlagts av investeringsutredningen och
tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. Frågan torde
få bliva föremål för ytterligare övervägande. I avvaktan härpå bör planeringsarbetet
fortgå i samma former som hittills. Skulle framdeles en särskild
organisation uppbyggas för ändamålet, torde det vara lämpligast att kostnaderna
för dess verksamhet bestridas från anslag å den allmänna beredskapsstaten.
Förslag örn uppförande å beredskapsstaten av ett sådant anslag
framlägges i annat sammanhang.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i anslutning till av
investeringsutredningen gjorda uttalanden understrukit vikten av att det arbetsprogram,
som nu kan komma att fastställas, icke binder statsmakterna,
när det gäller det framtida valet mellan olika arbetsobjekt. Kommissionen

Kungl. Ma[:ts proposition nr 281.

har för sin del för avsikt att inkomma med ett ytterligare utlåtande i ämnet,
sedan frågan örn investeringsavvägningen mellan olika områden hunnit underkastas
en närmare granskning. I anslutning till vad sålunda uttalats vill jag
framhålla, att uppförandet å allmän beredskapsstat av anslag till arbeten
inom ramen av det totala arbetsprogrammet icke innebär en utfästelse om
att företagen i händelse av arbetslöshet skola komma till stånd inom loppet
av nästa budgetår. Om så blir fallet eller ej måste bli beroende av å ena sidan
arbetslöshetslägets och materialförsörjningens utveckling — jag tänker
härvid, bland annat, på de hinder för en mera omfattande husbyggnadsverksamhet,
som brist på vissa slag av material kan erbjuda — och
å andra sidan en ytterligare ekonomisk prövning utöver den som hittills medhunnits.
Denna omständighet bör ej hindra, att man lägger ned kostnader på
arbetenas detaljplanering. Arbetena i fråga ha nämligen utvalts så, att man
i regel torde ha säkerhet för att de böra komma till stånd inom en nära framtid,
även om så ej skulle påkallas av arbetslöshetspolitiska skäl.

Förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag till de olika arbeten
som inga i sysselsättningsprogrammet, sådant detta framgått ur granskningen
av de framlagda investeringsplanerna inom de olika departementen,
ha anmälts av vederbörande föredragande. Beträffande detaljerna i programmet
och de specialproblem, som vissa anslagsfrågor resa, hänvisar jag
till vad därvid anförts.

I enlighet med de principer som tillämpats vid upprättandet av tidigare av
riksdagen godkända beredskapsstater ha inga anslag i detta sammanhang
beräknats för avskrivningsändamål. Regleringen av de utgifter som bestridas
från de å allmän beredskapsstat uppförda anslagen torde i vanlig ordning
böra ske över särskilda tilläggsstater, och avskrivningsfrågorna få behandlas
i anslutning därtill.

Anledning finnes emellertid att redan i detta sammanhang i korthet beröra
vissa avskrivningsproblem. vilka upptagits till diskussion av investeringsutredningen
närmast i anledning av olika från vattenfallsstyrelsen framförda
önskemål.

Det omedelbara behovet av utbyggnader vid vattenfallsverket — och detsamma
gäller i viss utsträckning även statens järnvägar och telegrafverket —
varierar givetvis med de ekonomiska konjunkturerna. Ansluter sig utbyggnadsverksamheten
till fluktuationerna i behoven kommer den därför att verka
konjunkturförstärkande. För att en dylik icke minst ur sysselsättningssynpunkt
ofördelaktig utveckling skall kunna undvikas, är det uppenbarligen nödvändigt,
alt vattenfallsverket håller en sådan kraftreserv disponibel, att en ökad
investeringsverksamhet under högkonjunkturen icke erfordras för att möta
kraftbehovens anspänning. Kraftreserven kan vinnas genom att man, med
föregripande av de behov som kunna väntas framträda under följande högkonjunkturer,
genomför en snabbare utbyggnad av vattenkraften under lågkonjunkturerna
än de då aktuella behoven påkalla. Ur vattcnfallsverkets synpunkter
möter en sådan investeringspolitik den invändningen, att verket be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lastas med en överkapacitet, vars förräntning skulle kunna motivera en taxehöjning.
För alt undvika denna olägenhet, som återgår på kravet att verket
skall visa en privatekonomiskt tillfredsställande räntabilitet, fordras att den
under lågkonjunkturen tillskapade överkapaciteten hålles utanför verkets
räntabilitetskalkyl till den tidpunkt då den kommer att falla inom ramen för
verkets normala affärsmässiga utbyggnad. Detta kan ske på olika sätt. Under
frågans förberedande behandling har diskuterats att under övergångstiden
finansiera den förtida utbyggnaden över fonden för förlag till statsverket
eller att i verkets kapitalbokföring upptaga den på särskilt konto såsom
icke förräntningspliktig. Det har även ifrågasatts att verkställa en omedelbar
avskrivning så beräknad, att den täcker förräntningen under ifrågavarande
övergångstid. Jämväl andra möjligheter stå till buds.

Vid övervägande av det sålunda föreliggande spörsmålet om finansieringen
av en konjunkturpolitiskt motiverad förtida utbyggnad av vattenkraften har
jag funnit goda skäl tala för vattenfallsstyrelsens och investeringsutredningens
ståndpunkt, att denna bör ordnas så, att de privatekonomiska förutsättningarna
för räntabilitetsbedömningen och taxesättningen vid vattenfallsverket
icke rubbas. Frågan om den lämpliga finansieringstekniken torde böra
bli föremål för ytterligare prövning, varvid bör beaktas även möjligheten av
sådana besparingar till följd av tidsförskjutningen av investeringsverksamheten
till vilka jag i det följande återkommer.

Av vattenfallsstyrelsen har framhållits, att förtida investeringar kunna ge
upphov till andra avskrivningsbehov än det nyss behandlade. Salunda kan
den ifrågasatta politiken leda till merkostnader av olika slag, vilka icke böra
belasta verket. Även i detta fall kan en motsättning föreligga mellan resultaten
av en privatekonomisk och en nationalekonomisk bedömning. Om än
exempelvis en forcering av vattenkraftsutbyggnaderna under en lågkonjunktur
under vissa förhållanden kan leda till en ökad ekonomisk belastning för
verket, kan den dock ur allmänna ekonomiska synpunkter vara gynnsam,
om den därvid anlitade arbetskraften icke eljest kunnat utnyttjas för produktiv
verksamhet. Det bör vidare beaktas, att en konjunkturutjämning —
såsom redan antytts — kan medföra även en privatekonomisk kostnadsbesparing.
I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det riktigt, att merkostnader
som uppkommit genom att investeringarna av samhällsekonomiska
skäl verkställts vid en för verket ogynnsam tidpunkt böra bli föremål för avskrivning.
Det synes dock uppenbart, att denna avskrivningsfråga i regel
kan upptagas till prövning först i efterhand, då material föreligger för en
prövning av vad tidsförskjutningen betytt ur kostnadssynpunkt. Merkostnader
böra därvid vägas mot besparingar. Lämpligen torde en undersökning av hithörande
förhållanden böra ske vid den översyn av avskrivningsläget vid de
olika affärsverken, som enligt min mening framdeles bör verkställas med
jämna intervaller i syfte att garantera en ur olika synpunkter tillfredsställande
kapitalbokföring. Förutsättningar för en sådan bokföring ha skapats
genom de senaste budgetomläggningarna.

Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition angav

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

jag preliminärt vissa riktlinjer för den allmänna beredskapsstatens budgettekniska
utformning. Jag framhöll därvid, att anslagen å denna stat måste
fördelas i skilda grupper, för vilka skulle gälla i viss mån olika dispositionsregler.

Beträffande en huvuddel av arbetsprogrammet kommer det icke i fråga
att anlita beredskapsanslagen annat än i händelse av en arbetslöshetskris.
Kungl. Maj:ts rätt att förfoga över dessa anslag bör därför vara bunden vid
förutsättningen, att en sådan kris inträtt. För den händelse beredskapsstaten
i ifrågavarande del anses böra sättas i kraft, bör vidare riksdagens medgivande
därtill inhämtas respektive, om riksdagen ej är samlad, krävas, att
tillfälle beredes den att inom viss tid taga ställning till åtgärden.

En andra kategori arbeten pa den allmänna beredskapsstaten syntes, enligt
vad som anfördes i statsverkspropositionen, icke böra bindas vid så
stränga förutsättningar. Under krigsåren har anläggningsverksamheten starkt
begränsats med hänsyn till bristen på material och tidvis även på arbetskraft.
En del av de arbeten som på grund därav icke kommit till stånd äro
av förhållandevis hög angelägenhetsgrad. Dessa arbeten kunde lämpligen infogas
i beredskapsstatens arbetsprogram, men det syntes riktigt, att de finge
komma till stånd, så snart arbetsmarknads- och materialläget blivit mera
normalt och sålunda möjliggjorde arbetenas igångsättande. För att arbetena
skulle få igångsättas borde alltså icke krävas, att en arbetslöshetskris inträtt.
Beredskapsanslag till sådana arbeten borde få disponeras av Kungl. Majit
under nu angiven förutsättning utan att riksdagens medgivande dällin inhämtades.
För planeringsändamål och olika förberedande uppgifter borde
anslagen i fråga omedelbart få tagas i anspråk. Det allmänna planeringsanslag,
som borde uppföras på beredskapsstaten, bleve alltså icke erforderligt
för dessa arbetens vidkommande.

Vid den fortsatta planläggningen av den allmänna beredskapsstaten lia synpunkterna
på denna andra anslagsgrupp i viss mån förskjutits. Ä ena sidan
har det visat sig, att de ändamål för vilka anslagen inom gluppen närmast
vore avsedda icke äro flera eller mera omfattande, än att de utan större
olägenhet kunnat tillgodoses på riksstaten. Visserligen är det olämpligt att belasta
riksstaten med anslag som kunna utnyttjas endast i händelse en ändring
inträder i marknadsläget, men denna olägenhet blir icke särskilt framträdande,
örn förfarandet kan tillämpas i mycket begränsad omfattning. Och
under samma förutsättning kommer uppförandet av ifrågavarande anslag på
en särskild stat att i onödan försvåra överblicken över budgeten. Ä andra
sidan har det ansetts nödvändigt att vid sidan av arbetslöshetsanslagen på
riksstaten disponera en reserv av arbetsobjekt, som kan utnyttjas vid en
sådan mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget som icke motiverar,
alt den stora arbetsreserven utnyttjas, men för vilken riksstatsansiagen
äro otillräckliga. Med de för den andra anslagsgruppen gällande friare dispositionsreglerna
kunna anslagen till arbeten, som äro avsedda alt fylla denna
uppgift, hänföras till gruppen i fråga. Behovet av en möjlighet lill förstärkning
av de ordinarie arbetslöshetsanslagen skulle emellertid alternativt kunna

Kungl Maj:ts proposition nr 281.

tillgodoses genom att Kungl. Majit erhölle rätt att intill visst sammanlagt belopp
utnyttja den första anslagsgruppen på beredskapsstaten utan riksdagens
hörande.

Vid övervägandet av spörsmålet om beredskapsstatens utformning har
ifrågasatts att helt utesluta den andra anslagsgruppen. Den har emellertid
ansetts böra bibehållas med hänsyn till att riksstatsförslaget uppgjorts med
utgångspunkt från att anslagen till vissa angelägna arbeten skulle upptagas
å allmän beredskapsstat för att disponeras så snart materiel- och arbetsmarknadsläget
det medgåve. När den här diskuterade andra anslagsgruppen sålunda
bibehållits, har det ansetts lämpligt att till gruppen hänföra även de
anslag som i händelse av en mera begränsad försämring av arbetsmarknadsläget
synas böra stå till Kungl. Majits fria disposition; sistnämnda anslag ge
nu hela gruppen dess prägel. Vid höstens budgetarbete böra emellertid de vunna
erfarenheterna beaktas och en närmare prövning ske av möjligheterna
att undvika införandet på allmän beredskapsstat för ett kommande budgetår
av en andra anslagsgrupp av här ifrågavarande slag utan eftersättande av
de behov anslagen inom denna grupp skola tillgodose.

Vid sidan av de här nämnda båda anslagskategorierna måste man räkna
med en tredje grupp anslag å den allmänna beredskapsstaten, nämligen sådana
anslag vilka omedelbart och utan begränsning böra få disponeras för
avsett ändamål. Dessa anslag falla samtliga utom ramen för arbetsprogrammet
och hänföra sig till andra civila beredskapsändamål. Till gruppen höra
i främsta rummet anslagen till åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap
och till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete samt vidare anslagen
till flyktingshjälp, överflyttning av arbetskraft, planering av allmänna
arbeten, yrkesutbildning i beredskapskurser och administration av investeringsverksamheten.

När det gäller att tekniskt genomföra den här angivna uppdelningen av
beredskapsanslagen i tre kategorier, har man att välja mellan att arbeta med
skilda anslagstyper och att dela upp beredskapsstaten i tre skilda delstater.
Övervägande skäl synas tala för valet av den senare lösningen. Den är sålunda
ägnad att göra beredskapsstaten mera överskådlig och medför även i
administrativt avseende icke obetydliga förenklingar. Vid sammanfattningen
i en stat av de förslag som i vanlig ordning framlagts av respektive föredragande
ha därför anslagen uppdelats på tre skilda delstater, betecknade
allmän beredskapsstat I, II och III och bundna vid olika dispositionsförutsättningar.
Av dessa delstater omfattar den första de anslag som omedelbart
böra ställas till Kungl. Maj :ts förfogande, den andra de anslag som i sin helhet
böra stå till förfogande, när försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena
det medgiva, respektive örn en försämring i arbetsmarknadsläget det
påkallar, och dessförinnan böra få disponeras för olika förberedande åtgärder
samt den tredje de anslag som skola vara bundna vid den dubbla förutsättningen,
att en arbetslöshetskris inträtt och att riksdagens medgivande till
anslagens disposition inhämtats respektive, örn riksdagen ej är samlad, att
riksdagen inkallas eller ändock skall sammanträda inom viss tid. Utryttjan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

det av delstaterna II och III kari givetvis tänkas begränsat till vissa anslag
eller anslagsgrupper. Särskilt med tanke på delstaten II bör detta förhållande
understrykas, eftersom på denna stat sammanförts anslag med helt skilda
sakliga dispositionsförutsättningar.

Anslagen å allmän beredskapsstat II och III böra vara maximerade. För anslagen
å allmän beredskapsstat I böra gälla samma något friare dispositionsregler
som tillämpas för anslagen å försvarsberedskapsstaten.

Som bihang till detta protokoll torde få fogas ett förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45, upprättat i enlighet med vad jag här förordat
och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda anslag
på staten vilka, såsom förut omnämnts, denna dag framlagts av vederbörande
föredragande (bil. 1—16).

Enligt det nu framlagda förslaget skulle å allmän beredskapsstat I uppföras
anslag å sammanlagt 342 miljoner kronor. Å allmän beredskapsstat
II och III skulle anslagssummorna bli 277 respektive 655 miljoner kronor.
Sammanlagt skulle den allmänna beredskapsstatens omslutning bli 1 274
miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad
i det föregående anförts,

a) fastställa allmän beredskapsstat I att lända till efterrättelse
från och med den 1 juli 1944 samt att ställa de å
staten uppförda anslagen till vederbörande myndigheters förfogande
från och med samma tidpunkt,

b) fastställa allmän beredskapsstat II att lända till efterrättelse
från och med den 1 juli 1944 samt att dels från och
med samma tidpunkt ställa de å staten uppförda anslagen
till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande
planeringsåtgärder, dels, om och i den mån försörjnings- eller
arbetsmarknadsläget det medgiver, respektive om och i den
mån en försämring av arbetsmarknadsläget det påkallar, beträffande
vissa anslag eller viss grupp av anslag förklara, att
de må disponeras för därmed avsedda ändamål,

c) efter riksdagens hörande eller, om riksdagen ej är samlad,
under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda,
fastställa allmän beredskapsstat III att lända till
efterrättelse från den tidpunkt, arbetsmarknadsläget det påkallar,
samt ställa de å staten uppförda anslagen till vederbörande
myndigheters förfogande för därmed avsedda ändamål,

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dels ock medgiva, att anslag å allmän beredskapsstat I
må, om riksdagen ej är samlad, överskridas under förutsättning
att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen
ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Bihang.

ALLMÄN

FÖRSLAG

TILL

BEREDSKAPSSTAT

FÖR BUDGETÅRET
1944/45

Kungl. Mai:ts proposition nr 281.

Allmän beredskapsstat I.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

V. Socialdepartementet................. 28 000 000

VI. Finansdepartementet................. 310 200 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet............. 4 000 000

Kronor

342 200 000

Summa

342 200 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Sociala verk och inrättningar. Bekämpande av arbetslösheten: Kostnader för överflyttning av arbetskraft, för-slagsvis .................................. G. Diverse. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., förslagsvis ...........................		20 000 000 8 000 000
Summa i VII. Finansdepartementet.	28 000 000
	Kronor	Kronor
E. Diverse. Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap, för-
slagsvis ....................................		100 000 000
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete,
förslagsvis..................................		200 000 000
Planering av allmänna arbeten, förslagsvis........		10 000 000
Kostnader för administration av investeringsverk-
samheten m. m., förslagsvis..................		200 000
Summa		310 200 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
	Kronor	Kronor
J. Yrkesundervisningen.
Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m., förslagsvis		4 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Allmän beredskapsstat II.

Driftbudgeten.

........................... ■ ......... ....................... A. Egentliga statsutgifter: IV. Försvarsdepartementet................ 780 000 V. Socialdepartementet.................. 45 704 700 VI. Kommunikationsdepartementet........ 63 000 000 IX. Jordbruksdepartementet............... 13 900 000 X. Handelsdepartementet ................ 17 000	Kronor 123 401 700
Summa Kapitalbudgeten.	123 401 700
	Kronor
I. Statens affärsverksfonder..............................	27 635 000
II. Luftfartsfonden.......................................	2 700 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.........................	6 507 500
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond........................	1 700 000
V. Statens utlåningsfonder................................	25 000 000
VI. Fonden för låneunderstöd...............................	90 000 000
Summa	153 542 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

	Kronor	Kronor !
D. Vissa till försvaret hörande institutioner.
Sjökarteverket:
Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg .....		780 000 1

V. Socialdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Sociala verk och inrättningar. Bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.		. 25 000 000
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden..............................	15 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem.......	3 000 000	18 000 000
Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.: Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m.........		45 000
Fattigvård och barnavård: Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem.....	322 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem .	337 700	659 700
Säger		43 704 700

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. S/ ukvärdsanstalterna : övriga, egentliga sjukvårdsanstalter: Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber- kulossjukvårdsanstalter.................... Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna Bidrag till uppförande eller inrättande av epide-misjukhus ................................	Kronor	Kronor i
1 000 000 200 000 200 000	1 400 000 600 000
Förlossningsanstalter: Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss-ningsanstalter ............................
Säger	2 000 000
Summa	46 704 700

VI. Kommunikationsdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. Vägunderhåll och vägbyggnader. Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-nande samhällen, där kronan är väghållare: Nyanläggning av bygdevägar.................	8 000 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar..............	2 500 000
Byggande av huvudvägar....................	20 000 000
Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar..	6 000 000	36 500 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare: Bidrag till byggande av vägar och gator.......		10 000 000
I Diverse ändamål: Byggande av broar..........................	1 000 000
Vissa vägbeläggningar.......................	11 500 000	12 500 000
Hamnar och farleder. Bidrag till handelshamnar och farleder...........		1 000 000
Vatten- och avloppsledningar. Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled-ningar .....................................		3 000 000
Summa		68 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

IX. Jordbruksdepartementet;

	Kronor	Kronor
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantinannanäringar m. m.
i Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor.........................		2 000 000
G. Lanthushållning i allmänhet.
Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område....................................		6 000 000 2 000 000
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering......
Säger		8 000 000
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-förbättringar m. in.
Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt-ningar på landsbygden.......................		400 000
J. Skogsväsendet.
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m........		3 500 000
Summa		13 900 000

X. Handelsdepartementet.

	Kronor	Kronor
D. Sjöfart och handel.
Lotsverket:
Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............		17 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

	Kronor	Kronor
B. Telegrafverket. Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg..........		270 000
Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden..........		25 000
Telefonstationsbyggnad i Värnamo . ............		315 000
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-väsende ....................................		300 000
C. Statens järnvägar. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi-kerade järnvägar: Bangårdar: Spåranordningar ................ 2 400 000 Tegelbackens reglering............ 1 000 000		910 000 1
3 400 000
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar: Fortsatt anläggning av dubbelspår . 1 500 000 Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund..................... 1 000 000	2 500 000
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse åtgärder för spårförstärkning........	1 000 000	1
Husbyggnader: Bostadshus...............................	100 000	I
Anläggningar vid huvudverkstäder: Ny marketenteribyggnad i Notviken.........	150 000
Elektrifiering: Förberedande arbeten för elektrifie-ring av ostkustbanan med bilinjer 5 000 000 Förberedande arbeten för elektrifie-ring av linjen Uddevalla—Ström-stad med Smedberg—-Lysekil .... 1 500 000	6 500 000	1 13 650 000
Bullande materiel.............................		12 000 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....		1 000 000
E. Domänverket. Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten å Hall.....................		26 650 OOO 75 OOO
Summa		27 635 000

Bihang till riksdagens protokoll 194A. 1 sami. Nr 281.

Kungl. Muj:ts proposition nr 281.

II. Luftfartsfonden.

	Kronor	Kronor
Kommunikationsdepartementet:
Byggande och förbättring av flygplatser.......		2 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

	Kronor	Kronor
Justitiedepartementet: Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall.		162 000
Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs............................	120 000
Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i Lund....................................	250 000
Renovering och ombyggnad av ekonomibyggna-den vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg......	560 000
Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå . . .	1 000 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus	233 000	2 163 000
Kommunikationsdepartementet: Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvar-teret Lejonet i Stockholm..................	400 000
Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län.	450 000
Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö......	850 000
Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendom-stol i kvarteret Palmen i Vänersborg........	290 000
Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad ....	780 000	2 770 000
Ecklesiastikdepartementet: Örn- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala............	132 500
Förvärv av mark till institutionen för ärftlig-hetsforskning vid Lunds universitet.........	80 000
Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tek-niska högskola............................	1 000 000	1 212 500
Handelsdepartementet : Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............		200 000
Summa		6 507 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

j Kronor	Kronor
Flygförvaltningens delfond:
Markförvärv för flygfält......................	1 700 000

V. Statens utlåningsfonder.

	Kronor	Kronor
Socialdepartementet: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-medlade, barnrika familjer.................	15 000 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden...........................	8 000 000	23 000 000
Jordbruksdepartementet: Gödselvårdslånefonden......................		2 000 000
Summa		25 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

	Kronor	Kronor
! Socialdepartementet:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .	80 000 000
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.	3 000 000
Lån för uppförande och förbättring av lantarbe-
tarbostäder.........................	2 000 000	!
Lån för bostadsförbättringsverksamhet.	5 000 000	90 000 000
Summa		90 000 000 \|

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Allmän beredskapsstat lil.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter: V. Socialdepartementet................	. 233 586 500	Kronor
VI.	Kommunikationsdepartementet......	. 143 501 000
VIII.	Ecklesiastikdepartementet...........	. 20 141 000
IX.	Jordbruksdepartementet.............	. 31 493 000
X.	Handelsdepartementet..............	3 349 000	432 070 500
	Kapitalbudgeten.	Summa	432 070 500

Kronor

I. Statens affärsverksfonder............................. 128 720 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond....................... 7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond...................... 12 758 000

V. Statens utlåningsfonder.............................. 31 300 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................ 41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket...................... 500 000

VIII. Diverse kapitalfonder................................ 1 400 000

Summa ! 223 345 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till driftbudgeten.
Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

" - ......■■	Kronor	Kronor
B. Sociala verk och inrättningar. Bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.. .		200 000 000
Förbättrande av bostadsförhållanden m. m.: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ..............................	20 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem.......	12 000 000
Bidrag till anordnande av allmänna samlingslo-kaler ....................................	1 000 000	33 000 000
Blindvård:
Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i förskolåldern.............................		72 000
Fattigvård och barnavård: Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem . .		114 500
Säger		233 186 500
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. Sjukvärdsanstalterna. Sinnessjukvårdsanstalter: Bidrag till uppförande, inrättande‘eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka.......		300 000
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter: Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka....................................		100 000
Säger		400 000
Summa		233 586 500

Kunut. Maj.ts proposition nr 281.

VI. Kommunikationsdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. Vägunderhåll och vägbyggnader. Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-nande samhällen, där kronan är väghållare:
Nyanläggning av bygdevägar...............	16 000 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar............	6 000 000
Byggande av huvudvägar..................	38 000 000
Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar	12 500 000	72 500 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare:
Bidrag till byggande av vägar och gator.......		22 000 000
Enskild väghållning:
Bidrag till byggande av enskilda vägar........		3 000 000
i Diverse ändamål:
'' Stensättning av vägar och gator..............	5 800 000
Byggande av broar..........................	2 100 000
Vissa vägbeläggningar.......................	6 400 000	14 300 000
Hamnar och farleder.	•	lil 800 000
Bidrag till handelshamnar och farleder...........		9 000 000
Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder................................		1 700 000
Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-
stödda fiskehamnar.........................		3 500 000
		14 200 000
Vatten- och avloppsledningar. Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsled-
ningar.....................................		17 000 000
Säger		143 000 000
D. Byggnadsväsende^
Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. . . .		150 000
Iståndsättning av uthyrningsfasligheter vid Drott-
ningholms slott.............................		218 000
Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott........		99 000
Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott.........		34 000
Säger	1	501 OOO
Summa		! 143 501 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

C. Kyrkliga ändamål.	Kronor	Kronor
Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö........		120 000
D. Akademier m. m.
Akademien för de fria konsterna med konsthög-skolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.......		21 000
J. Yrkesundervisningen.
Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa..........		20 000 000
Summa		20 141 000

IX. Jordbruksdepartementet.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och	Kronor	Kronor
lantmannanäringar m. m.
Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten........................... Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten........................... Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor.........................		208 000 860 000 2 200 000
Säger		3 268 000
E. Hästavel- och boskapsskötsel m. m.
Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten...........................		25 000
G. Lanthushållning i allmänhet.
; Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område....................................		18 000 000
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering......		4 000 000
Säger		22 000 000
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-
förbättringar m. m.
Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar................... Bidrag för anläggande av gemensamma tvätt-inrättningar på landsbygden ...............		900 000 800 000
Säger		1 700 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

	Kronor	Kronor
J. Skogsväsendet.
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m........ Bidrag till byggande av cykelstigar..............		3 500 000 1 000 000
Säger		4 500 000
Summa ;	31 493 000

X. Handelsdepartementet.

	Kronor	Kronor
D. Sjöfart och handel.
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............		349 OOO
F. Diverse.
Avsättning till fonden för idrottens främjande .... Avsättning till fonden för friluftslivets främjande..		1 500 000 1 500 000
Säger		3 000 000
Summa	3 349 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

	Kronor	Kronor
A. Postverket.	---
Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm......		750 000
Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping.. .		200 000
Posthusbyggnad i Huskvarna..................		375 000
Posthusbyggnad i Skellefteå....................	875 000
Posthusbyggnad i Stomman...................	180 000
Ombyggnad av posthuset i Luleå...............	180 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....	1 000 000
	i 3 560 OOO
B. Telegrafverket.
Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm...........		110 000
Telefonstationsbyggnad i Enköping.............		315 000
Telefonstationsbyggnad i Katrineholm...........		360 000
Telefonstationsbyggnad i Borgholm.............		300 000
Telefon- och överdragsstationsbyggnad i Vimmerby		315 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i
Västervik..................................		225 000
Telefonstationsbyggnad i Ystad................		440 000
Telefonstationsbyggnad i Klippan..............		475 000
Telefonstationsbyggnad i Skara................		425 000
Telefonstationsbyggnad i Hagfors..............		370 000
Telefonstationsbyggnad i Sunne................		300 000
Telefonstationsbyggnad i Arboga...............		310 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i
Ljusdal....................................		100 000
Telefonstationsbyggnad i Sollefteå..............		375 000 i
Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn ....		500 000 j
Förråds-, garage- oell verkstadsbyggnad i Norr-
köping....................................		420 000 1
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Örebro .		420 000 \|
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle . .		420 000
Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors.......		260 000
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-
väsende ....................................		3 800 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....		4 000 000
		14 240 OOO
C. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafi-
lterade järnvägar:
Bangårdar:
Spåranordningar................. 3 200 000
Gångbroar och gångtunnlar....... 1 500 000
Vissa bangårdsarbeten............ 1 400 000	6 100 000	i

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

	Kronor	Kronor
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Fortsatt anläggning av dubbel-spår ......................... 21 500 000 Linjeomläggningar.............. 3 475 000 Anordnande av nya grusgropar ... 350 000	25 325 000
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse åtgärder för spårförstärkning........	1 000 000
Skenfria vägkorsningar m. m.................	200 000
Husbyggnader: Stationshus m. m.........................	7 400 000
Telefonanläggningar och kabelarbeten.........	1 200 000
Anläggningar för elektrisk tågdrift............	3 625 000
Anläggningar vid huvudverkstäder: Magasinsbyggnad i Örebro ...... 225 000 ''tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs...................... 100 000	325 000
Elektrifiering: Elektrifiering av linjen Lund—Käv-linge—Landskrona med Lands-krona—Billeberga ............ 6 000 000 Elektrifiering av linjen Varberg— Borås—Herrljunga—Uddevalla . 12 000 000	18 000 000
	3 750 000
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten..................................	500 000	67 425 000
Rullande materiel.............................		23 000 000
Autoinobiltrafik: Garage- och verkstadsbyggnader..............		1 210 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ....		5 285 000
D. Statens vattenfallsverk. Kraftverken: Kraftstation vid Forsmoforsen...... 5 000 000 Kraftstation vid Hölleforsen........ 3 000 000 Ett tredje maskinaggregat vid Stads- forsens kraftstation.............. 2 000 000 Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och min-dre regleringsföretag m. m........ 1 000 000	11 000 000	96 920 OOO
Distributionsanläggningar och därmed samman-hängande arbeten vid statens kraftverk........	3 000 000	14 000 000
		14 OOO OOO
Summa!	128 720 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

1	Kronor	Kronor
Justitiedepartementet:
Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad........ Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-	32 000
ten å Skenäs............................. i Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet	82 500
i Sundsvall...............................	72 000
Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäk-tet i Hudiksvall........................... Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet	64 000
i Visby..................................	45 000	295 500
Socialdepartementet:
Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjuk-hus vid Strängnäs......................... Utvidgning och förbättring av vattenverket vid	1 380 000
S:ta Gertruds sjukhus i Västervik........... Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipe-	63 000
holms sjukhus i Lund ....................	880 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnes-	92 000
sjukhus..................................	200 000	2 615 000
Kommunikationsdepartementet:
Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg.....	590 000
Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län ....	290 000
Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad........ Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid sta-	325 000
tens väginstitut...........................	60 000	1 265 000
Finansdepartementet:		1
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbe-
vakning..................................		120 000
Ecklesiastikdepartementet:
Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket .... i Ombyggnads- och installationsarbeten i byggna-	440 000
den för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala................................	140 000
Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid uni-
versitetet i Lund..........................	785 000
Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk-ning vid Lunds universitet................. Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid	360 000
universitetet i Lund......................	525 000
Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola.................................	63 000
Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folk-
skoleseminariet i Uppsala..................	45 000	2 358 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

	Kronor	Kronor
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt.		70 000
Handelsdepartementet:
Salierhetsanstalter för sjöfarten...............		924 000
Summa		7 647 500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

	Kronor j Kronor
Arméförvaltningens delfond:
Vissa investeringsarbeten för armén..........	5 475 000
Marinförvaltningens delfond:
Vissa investeringsarbeten för marinen..........	4 037 000
Flygförvaltningens delfond:
Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.......	3 240 000
Summa	12 758 000

V. Statens utlåningsfonder.

	Kronor	Kronor
Socialdepartementet: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer...............	15 000 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden...........................	10 000 000	25 000 000
Jordbruksdepartementet:
Gödselvårdslånefonden ......................	3 000 000
Frukt- och potatislagerhusfonden ............	.800 000
Spannmålslagerhusfonden ....................	500 000
Egnahemslånefonden........................	2 000 000	0 300 000
Summa		31 300 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

VI. Fonden för låneunderstöd.

	Kronor	Kronor
j Socialdepartementet:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet . Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Lån för uppförande och förbättring av lantarbetar-bostäder .................................. Lån för bostadsförbättringsverksamhet........ Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler	20 000 000 9 000 000 3 000 000 7 000 000 2 000 000	41 000 000
'' Ecklesiastikdepartementet:
Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd-lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten .		20 000
Summa		41 020 000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

1 Kronor 1	Kronor
Kommunikationsdepartementet:
Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets för- j
rådsfond.................................	500 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kronor 1 Kronor

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt . . .

1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 1944.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför
därvid följande.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

[1.] Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg. I en till

styrelsen för sjökarteverket ställd, av styrelsen såsom egen framställning
överlämnad skrivelse rörande verkets medelsbehov för budgetåret 1942/43
framhöll chefen för sjökarteverket rörande ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg
bland annat följande.

Vid fastställandet år 1936 av sjökarteverkets nuvarande organisation hade
räknats med ett behov av sex kustmätningsfartyg med plats för cirka 22 s. k.
mätningsenheter. Med mätningsenhet förstodes en mätningsbåt med mätningsförrättare
och fyra man. Vid tidpunkten för organisationens fastställande
hade funnits sex för kustmätning användbara fartyg med plats för 21
mätningsenheter. Av dessa hade emellertid två med plats för vardera fyra
mätningsenheter 1938 respektive 1941 blivit utrangerade. Ett tredje kustmätningsfartyg,
Svalan, vore byggt 1881 och motsvarade icke längre på något
sätt de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg.

Frågan om ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg hade behandlats i
ett flertal sammanhang, bland annat i utredningar av chefen för sjökarte -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

verket 1926, av sjökarteverkskommitterade 1928, av styrelsen för sjökarteverket
1930 saint av statens organisationsnämnd 1931. 1 samtliga dessa utredningar
hade såsom en förutsättning för s.jökarteverkets verksamhet framhållits
nödvändigheten av att verkets fartygsbestånd vidmakthölles och ökades.
I stället hade emellertid fartygsbeståndet på senare år minskats så att
numera endast fyra fartyg med plats för tillhopa tretton mätningsenheter
stöde till förfogande för kustmätning. Här kunde visserligen tänkas den invändningen.
dels att 1939 års riksdag beviljat medel till byggande av ett nytt
utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, dels att kanonbåten Svensksund enligt
förslag i annat sammanhang vore avsedd att överföras från marinen till sjökarteverket.
Vad förstnämnda fartyg beträffade vore emellertid att observera,
att fartyget konstruerats med tanke på att utföra utsjölodning, sålunda en
helt annan uppgift än kustmätning, för vilket senare ändamål fartyget icke
lämpade sig. Beträffande Svensksund erfordrades detta fartyg efter föreslagen
överflyttning till sjökarteverket mer än väl för samma uppgifter, som
det tidigare haft i marinens tjänst, nämligen militärsjömätningar. Dessa båda
fartyg hade sålunda intet inflytande på bedömande av frågan angående ersättningsbyggnad
för kustmätningsfartyg. Ytterligare en invändning kunde
måhända tänkas, nämligen att bristen på kustmätningsfartyg skulle kunna
motverkas genom användande av s. k. landförläggningar. Beträffande dylika
landförläggningar borde emellertid framhållas, att systemet i de flesta fall
måste betraktas såsom en otillfredsställande lösning, som i allmänhet gåve
sämre arbetseffekt än då mätningsenheterna vore förlagda ombord å ett logementsfartyg,
vilket vid behov lätt kunde ombaseras. Systemet med landförläggning
bleve i regel även mera oekonomiskt.

I skrivelse rörande sjökarteverkets anslagsäskanden för budgetåret 1943/
44 anförde chefen för sjökarteverket bland annat följande.

I annat sammanhang hade omförmälts, att två fartyg utrangerats åren
1938 och 1941 utan att ersättning för desamma erhållits. Av nu befintliga
fartyg hade år 1942 varit under övervägande att föreslå sjömätningsfartyget
Svalan, byggt 1881, till utrangering. I samband med en i juli 1942 företagen
besiktning av detta fartyg hade även undersökts möjligheterna för en iståndsättning
av detsamma. Ett i samband därmed uppgjort förslag innebure i
stort sett dels vissa ofrånkomliga reparationer av skrov och maskinanläggning,
dels ett likaledes nödvändigt anordnande av förbättrade förläggningsförhållanden
för underofficerare och manskap. Till undvikande av missförstånd
beträffande frågan örn förläggningsförhållandena borde framhållas,
att förslaget endast avsåge att söka tillfredsställa de mest blygsamma sanitära
m. fl. fordringar, exempelvis anordnande av ett tvättrum för manskap,
vilket nu saknades, inbyggande av ankarkättingarna i en trumma (de löpte
nu oskyddade genom manskapets förläggningsplats), anordnande av ett förrådsrum,
bättre hytter för underofficerare m. m. För utarbetande av detta
förslag hade anlitats sakkunnig arbetskraft, som utfört erforderliga detaljberäkningar
och kostnadskalkyler. Förslagets genomförande hade beräknats
betinga en sammanlagd kostnad av omkring 200 000 kronor, varigenom fartygets
livslängd skulle ökas med omkring tio år. Vid ett bedömande av
denna fråga borde uppmärksammas, att ett eventuellt beslut att iståndsätta
Svalan ingalunda finge betraktas såsom ett alternativ till frågan örn
nytt kustmätningsfartyg. Ifrågavarande båda fartyg vore icke jämförbara,
enär Svalan i främsta rummet vore avsedd för utsjölodning, även örn fartyget
vid behov, ehuru med mindre fördel, kunde användas vid s. k. kustmätning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Med stöd av det anförda hemställdes, dels att 750 000 kronor, xdgörande
hälften av den beräknade kostnaden för ett nytt kustmätningsfartyg, dels
200 000 kronor för iståndsättning av sjömätningsfartyget Svalan måtte ställas
till sjökarteverkets förfogande för budgetåret 1943/44.

Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majds åtgärd.

Av sjökarteverkets skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1944/
45 inhämtas i förevarande hänseende bland annat följande.

Ehuru såsom tidigare framhållits behov förelåge av nytt kustmätningsfartyg
för åtta mätningsenheter hade med hänsyn till försör jningsläget även
andra utvägar till frågans lösning prövats. Det vore sålunda i nuvarande
situation tänkbart att i stället för det tidigare föreslagna fartyget för åtta
mätningsenheter bygga ett fartyg för allenas fyra mätningsenheter, vilket j
så fall borde dimensioneras så att det kunde passera Göta kanal. Härigenom
vunnes dels ytterligare en reduktion av kostnaderna och en minskad åtgång
av järn, enär ett dylikt fartyg kunde byggas enligt bestämmelserna för så
kallad kustfart, dels att fartyget vid behov kunde användas för mätningar
j insjöarna. Vidare borde uppställas som villkor att bostadsinredningen skulle
tillfredsställa rimliga nutida fordringar, att nödiga verkstadsutrymmen skulle
finnas samt att en mätningsbåt av största storleken skulle kunna tillfälligt
lyftas för översyn eller reparation. Ritning och specifikation till ett dylikt
fartyg hade utarbetats. Totalkostnaden inklusive utredning, nautisk utrustning,
ritningar m. m. uppginge till 580 000 kronor och borde fördelas på
två budgetår.

Med tanke på rådande plåtknapphet hade även undersökts möjligheterna
att bygga fartyg av trä eller betong. Slutligen hade undersökts i vad mån
kostnaderna influerades genom att bygga fartyget utan eget framdrivningsmaskineri,
i vilket fall förutsatts, att alla förflyttningar måste göras genom
bogsering. Resultatet av undersökningen hade emellertid utvisat, att ett fartyg
av betong eller trä, dimensionerat för Göta kanal, icke kunde rymma fyra
mätningsenheter. Anskaffningskostnad per mätningsenhet bleve för järnfartyg
lägre än för träfartyg, sannolikt även lägre än för betongfartyg. Underhållskostnaden
för betong- och träfartyg bleve i gynnsammaste fall något
lägre, men samtidigt förelåge risk (bräckage och röta) att den kunde bli avsevärt
högre än för järnfartyg. Ett fartyg utan eget framdrivningsmaskineri
innebure möjligen reducerade kostnader men i alla andra hänseenden avsevärda
olägenheter.

Av det sagda syntes utan tvekan kunna dragas den slutsatsen, att om hänsyn
toges till alla på frågan inverkande omständigheter ett järnfartyg med eget
framdrivningsmaskineri borde förordas. Erforderlig järnmängd för ett dylikt
fartyg understege 100 ton, varför frågan örn dess byggande knappast
kunde påverkas av knapphet å järn.

I anslutning till det anförda borde emellertid erinras om att å ett dylikt
fartyg endast kunde förläggas fyra mätningsenheter. Enligt tidigare utredningar
angående ersättningsbyggnad av kustmätningsfartyg erfordrades dock
för närvarande utrymme för åtta mätningsenheter. Härav följde, att förut
begärt fartyg örn åtta mätningsenheter, trots därmed förenade olägenheter,
borde ersättas med två fartyg örn fyra mätningsenheter. Av statsfinansiella
skid ansåge sig verket för närvarande endast kunna hemställa örn anvisande
av medel för byggande av ett dylikt fartyg.

Enär verkets tidigare framförda äskande avseende 200 000 kronor för
islåndsättande av sjömätningsfartyget Svalan icke föranlett någon Kungl.
Majlis åtgärd och behovet alltjämt k varsi ode i full utsträckning hemställdes,
att följande belopp måtte upptagas för budgetåret 1944/45, nämligen

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. I sand. Nr 28/.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements chefen.

Hälften av den beräknade kostnaden (580 000:—) för byg -

gande av ett nytt kustmätningsfartyg ................ kronor 290 000

För iståndsättande av sjömätningsfartyget Svalan ........ »__ 200 000

Summa kronor 490 000.

Framställningen har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan från försvarsdepartementet till investeringsutredningen överlämnats
uppgifter angående byggnadsarbeten m. m. inom försvarsväsendet, vilka varit
under övervägande inom departementet men för vilka medel icke kunnat
inrymmas i 1944 års statsverksproposition, har investeringsutredningen i
investeringsreserven för budgetåret 1944/45 medtagit om- och nybyggnad av
sjömätningsfartyg för sjökarteverket för en kostnad av 780 000 kronor.

Med sjömätning avses främst kartläggning av kuster och angränsande vattenområden,
varvid vattnets djup och bottenlagrets beskaffenhet noggrant
undersökas genom lodning. Vid denna s. k. kustmätning användas kustmätningsfartyg,
vilka tjänstgöra såsom logementsfartyg för ett antal arbetsgrupper
(mätningsenheter). Det egentliga mätningsarbetet sker från särskilda för
ändamålet medförda motorbåtar, en för varje mätningsenhet. Förutom kustmätning
utföres även s. k. utsjölodning, vilken äger rum längre ut till sjöss
och utföres från själva mätningsfartyget. Slutligen ingå i sjömätningsarbetet
även s. k. militärsjömätningar, varmed avses mätningar som sammanhänga
med militärledssys temet. För detta ändamål erfordras fartyg av annan
konstruktion än kustmätningsfartygen.

Den föreliggande utredningen giver klart vid handen, att sjökarteverkets
fartygsbestånd för närvarande icke kan anses tillfredsställande. Sålunda ha
under senare år två äldre fartyg måst utrangeras utan att ersättning erhållits.
Visserligen har 1939 års riksdag beviljat medel för byggande av nytt
utsjölodningsfartyg, Gustaf af Klint, vilket numera tagits i bruk, varjämte
kanonbåten Svensksund, som underkastats en genomgripande reparation,
överförts till sjökarteverket för att användas för militärsjömätningar. De utrangerade
fartygen voro emellertid avsedda för kustmätning, och för dylik
mätning har någon ersättning icke erhållits. Från sjökarteverkets sida har
vid upprepade tillfällen hemställts örn ersättningsbyggnad av ett kustmätningsfartyg
med plats för åtta mätningsenheter samt reparation av det
äldsta nu nyttjade fartyget, Svalan. Med hänsyn till de beräknade avsevärda
kostnaderna, 1 500 000 kronor respektive 200 000 kronor, ha emellertid de
ifrågasatta åtgärderna tills vidare icke kommit till utförande. För nästkommande
budgetår har sjökarteverket, med hänsyn till tidsläget, ansett sig kunna
föreslå nybyggnad av ett mindre fartyg, avsett för fyra mätningsenheter
och kostnadsberäknat till 580 000 kronor, under förutsättning att den förut
äskade reparationen av Svalan komme till stånd. Ehuru starka skäl anförts
till stöd för dessa förslag, har jag hittills icke ansett mig kunna tillstyrka,
att medel beräknas för ändamålet, främst med tanke på svårigheterna att
bestrida kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Sedan investeringsutredningen numera funnit arbetena med byggandet av
nytt sjömätningsfartyg och reparation av ett äldre dylikt fartyg lämpliga att
medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, torde emellertid frågan
böra. upptagas till förnyad prövning.

Vad till en början angår spörsmålet om byggandet av nytt kustmätningsfartyg,
vill jag tillstyrka, att det mindre, för fyra mätningsenheter avsedda
fartyget medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. Även örn verkets
hela behov icke därigenom bliver tillgodosett, ernås dock en uppenbar förbättring
genom fartygets tillkomst. Den av chefen för sjökarteverket utförda
undersökningen rörande möjligheten att bygga fartyget av trä eller betong
i stället för av järnplåt får anses ha utvisat, att eif jämfartyg i längden ställer
sig mest ekonomiskt.

Vid framläggande av förslag om byggande av det mindre fartyget har sjökarteverket
utgått ifrån, att medel jämväl skola anvisas för reparation av
kustmätningsfartyget Svalan. Kostnaderna för reparationen ha beräknats till
200 000 kronor, och en ytterligare livslängd av minst tio år har förutsatts.
Vägande skäl kunna anföras både för och emot detta förslag. Mot detsamma
talar, att kostnaderna synas höga med tanke på att fartyget likväl kan komma
att utrangeras inom en relativt nära framtid. Härtill kommer att kostnaderna
för en dylik reparation alltid äro svåra att i förväg exakt uppskatta.
I detta fall har emellertid under hand meddelats, att beräkningarna äro så
omsorgsfullt utförda, att ett överskridande av beloppet 200 000 kronor icke
synes behöva befaras.

För reparationen talar, att åtgärden ställer sig fördelaktig ur materialsynpunkt.
Enligt uppgift från sjökarteverket torde fartyget vidare efter en dylik
reparation bliva väl lämpat för sin uppgift. I gynnsamt fall lärer även kunna
räknas med att fartyget kommer att kunna användas längre tid än vad man
ansett sig berättigad att kalkylera med. I varje fall torde en ytterligare ersättningsbyggnad,
därest reparationen kommer till stånd, kunna uppskjutas
på obestämd tid.

Med hänsynstagande till de pa fragan inverkande faktorer, som för närvarande
kunna bedömas, finner jag mig för egen del kunna tillstyrka, att medel
beräknas å allmän beredskapsstat såväl för den föreslagna reparationen av
kustmätningsfartyget Svalan som för ersättningsbyggnad av nytt kustmätningsfartyg
för fyra mätningsenheter.

De arbeten, örn vilka här är fråga, synas väl lämpa sig såsom investeringsobjekt.
Arbetena böra utföras vid Karlskrona örlogsvarv, som är i trängande
behov av fyllnadsarbeten, varigenom en ur beredskaps- och arbetsmarknadssynpunkt
lämplig reglering av arbetstillgången vid varvet kan ernås. De ifrågasatta
arbetena böra därför så snart ske kan komma till utförande och sålunda
hänföras till anslagsgruppen II.

I anslutning till det anförda får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Sjökarteverket: Om- och nybyggnad av sj.ömätningsfartyg
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av ..................kronor 780 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Berglund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
19U.

N ärvar ande:

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet
Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1, 2, 4—6 och
8—16 samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 3 och 7. Föredragandena
anföra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med beslut av
1943 års riksdag (prop. 316, rd. skr. nr 451) upptager den för budgetåret
1943/44 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet under femte huvudtiteln
ett förskottsanslag av 50 000 000 kronor till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft. Från detta anslag har avsetts skola bestridas de regleringsåtgärder
på arbetsmarknaden, som visa sig nödvändiga för att tillgodose
viktiga produktionsområden med arbetskraft, främst skogsbruket och jordbruket.
Chefen för finansdepartementet har vid anmälan av inkomsterna i
statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit, att anslag för berörda
ändamål för nästa budgetår uppföres å allmän beredskapsstat.

I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission
framlagt en kortfattad berättelse för utvecklingen å arbetsmarknaden under
år 1943 ävensom beräkningar rörande medelsbehovet för arbetsmarknads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen -

reglerande åtgärder under budgetåret 1944/45. En närmare redogörelse för
innehållet i nämnda skrivelse lämnas i samband med framläggande av förslag
angående äskande av anslag för nyssnämnda budgetår till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m. Här vill jag inskränka mig till att framhålla,
att av arbetsmarknadskommissionens skrivelse framgår, att svårigheterna
att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft lättat
väsentligt under innevarande budgetår. Särskilt gäller detta i fråga om skogsbruket.
Kommissionen anför, att, enligt vad för närvarande syntes sannolikt,
behovet av att tillföra skogsbruket arbetskraft under nästa budgetår förväntades
bliva avsevärt mindre än vad som varit fallit under de senaste budgetåren.

Kommissionen uppgiver, att under tiden juli—december 1943 av förevarande
anslag förbrukats inemot 13 miljoner kronor, och räknar med att från
anslaget under nästa budgetår böra bestridas utgifter, bland annat, för förflyttningsbidrag,
familjetillägg m. m. till ovan arbetskraft, som överflyttas
till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för utbildning
av reservarbetskraft, industrikonsulenternas verksamhet, arbetsblockorganisationen
samt anordnande av jordbruksläger. Däremot har kommissionen
ej beräknat medel för uttagning med tjänsteplikt av värnpliktiga
samt för anskaffning av kojor m. m. Det för nästa budgetår erforderliga medelsbehovet
under ifrågavarande anslag uppskattar kommissionen från sagda
utgångspunkter till 20 000 000 kronor.

Som framgår av arbetsmarknadskommissionens skrivelse ha regleringsåtgärderna
på arbetsmarknaden för att tillgodose vissa produktionsområden
med arbetskraft kunnat väsentligt inskränkas under innevarande budgetår.
Såvitt nu kan bedömas torde endast cirka hälften av det för budgetåret för
kostnader för överflyttning av arbetskraft uppförda anslaget å 50 000 000
kronor komma att förbrukas. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag för
nästa budgetår har kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor. Kommissionen
har härvid under anslaget beräknat medel för bland annat beredskapskurser
för verkstadsindustrien och kurser för utbildning av reservarbetskraft.
Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna
dag förslag om att kommissionens yrkesutbildningsverksamhet från och med
budgetåret 1944/45 skall övertagas av överstyrelsen för yrkesutbildning. Enligt
vad jag erfarit beräknas detta medföra en minskad belastning å anslaget
med cirka 2,5 miljoner kronor.

Det är givetvis vanskligt att nu uttala sig örn i vilken omfattning här avsedda
åtgärder behöva vidtagas under nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen
synes vid sin uppskattning av medelsbehovet för hithörande ändamål
ha räknat med att läget på arbetsmarknaden skall kunna medgiva
en viss ytterligare avveckling av dessa åtgärder. Jämväl för egen del anser
jag sannolikt, att detta skall bliva möjligt. Ett bifall till chefens för ecklesiastikdepartementet
förenämnda förslag borde egentligen föranleda en nedräkning
av anslaget med 2,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

av anslaget nu endast kan bliva approximativ, vill jag emellertid föreslå, att
anslaget bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet. Jag förordar
alltså att till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret
1944/45 beräknas ett anslag av 20 000 000 kronor.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å allmän
beredskapsstat I för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av förslagsvis ...... kronor 20 000 000.

[2.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Investeringsutredningen
har i sitt betänkande framlagt förslag rörande uppförande å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Utredningen har härvid hemställt, att anslaget upptages
med ett belopp av 225 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget ber
jag få hänvisa till utredningens betänkande (s. 255—258).

Erfarenheten har visat, att man måste räkna med befintligheten av en viss Departement*
arbetslöshet även under normala tider. De åtgärder av skiftande slag, som «*«/«"•

från statens sida ansetts böra vidtagas för arbetslöshetens bekämpande, ha
under de senaste åren finansierats från reservationsanslaget till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. Ett anslag med denna benämning har
av Kungl. Maj:t äskats å riksstaten även för budgetåret 1944/45.

Det å riksstaten uppförda anslaget avser att bemästra en arbetslöshet av
ungefärligen den storleksordning, som förekommit under de senaste åren.

Inträffar under budgetåret en mera omfattande arbetslöshetskris, kommer
sysselsättning att skapas genom igångsättande av en rad arbeten av skiftande
slag. I enlighet med investeringsutredningens förslag är avsikten att finansiera
dessa från speciella å beredskapsstat uppföra anslag. Beredskapsstatens
specificerade anslag komma alltså under en arbetslöshetskris att i
stor utsträckning bestrida kostnader för den typ av arbeten, som under normala
förhållanden bestridas från det allmänna arbetslöshetsanslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.

Investeringsutredningen framhåller emellertid, att äten under en krissituation,
då beredskapsstatens anslag ställts till förfogande, ett behov föreligger
av ett allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Särskilda
anslag ha nämligen icke upptagits till alla sådana arbetsföretag, som kunna
befinnas lämpliga att igångsätla för alt skapa sysselsättning åt arbetslösa.

Särskilt bör observeras att vissa kommunala arbeten, som kunna vara av
betydande angelägenhetsgrad och lia stort värde som syssselsättningsobjekt,
sakna särskilda anslag å beredskapsstaten. Möjligheter att lämna bidrag
till sådana kommunala arbeten böra förefinnas. Vidare kan det visa sig
önskvärt att kunna företaga justeringar av gällande statsbidragsregler till ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

beten, för vilka särskilda anslag upptagits. Slutligen kunna förhållandena
utveckla sig därhän, att en viss grupp av arbeten kan komma att visa sig
särskilt lämplig att anlita, medan andra arbetsföretag av olika skäl icke kunna
komma till utförande i den omfattning, som man förutsatt vid beredskapsstatens
fastställande. Det kan därför visa sig lämpligt och måhända nödvändigt
att kunna igångsätta vissa slag av arbeten i större utsträckning än vad
medelstillgången på de specificerade anslagen i och för sig medgiver. En
dylik förskjutning av sysselsättningsprogrammet lärer sålunda bliva ofrånkomlig,
om vid svårartad arbetslöshetskris, materialbrist omöjliggör igångsättandet
av mera materialkrävande byggnadsarbeten. Då måste arbeten av
typen vägar, flygfält, dubbelspår, vård och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken etc. komma att tillgripas i vidgad omfattning.

På här redovisade grunder har investeringsutredningen förordat, att å beredskapsstaten
uppföres ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering.
Vid beräknandet av anslagsbehovets storlek har utredningen utgått från
den situation, i vilken enligt utredningens mening de största anspråken kunna
komma att ställas på ifrågavarande anslag, nämligen den att materialbristen
förhindrar igångsättandet av ett större antal mera materialkrävande
arbeten, i vilket läge grovarbeten måste mobiliseras i sådan utsträckning att
de i sysselsättningshänseende till stor del få ersätta de å beredskapsstaten
upptagna materialkrävande arbetena. För denna situation har investeringsutredningen
beräknat, att ett belopp av 225 miljoner kronor bör stå till förfogande.

Då jag anser mig kunna godtaga investeringsutredningens uppfattning om
lämpligheten av att ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag och då
jag icke har någon erinran mot det föreslagna beloppet, förordar jag, att å
allmän beredskapsstat upptagas anslag av 225 miljoner kronor, varav 25
miljoner kronor på beredskapsstat II och 200 miljoner kronor på beredskapsstat
III.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för
budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett

anslag av .......................... kronor 25 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III
ett anslag av........................ » 200 000 000.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[3.] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträffande
grunderna för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden får jag
hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 243 till 1943 års
riksdag angående anslag till förbättrande av bostadsförhållandena (s. 58 ff.
jfr även kungörelsen nr 596/1943).

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Sedan chefen för finansdepartementet den 27 maj 1943 uppdragit åt 1942
års jordbrukskommitté att verkställa inventering av anläggningsarbeten inom
jordbruket, lämpliga för beredande av sysselsättning vid omfattande arbetslöshet
efter krigets slut, har kommittén den 22 september samma år avgivit
en promemoria i ämnet. Kommittén har i nämnda promemoria jämväl behandlat
frågan om upprustning av bostäderna vid jordbruken såsom lämpligt
arbetsobjekt.

Rörande behovet av en dylik upprustning anför kommittén (s. 17).

I samband med den särskilda folkräkningen 1935/36 gjordes en specialundersökning
av bostadsförhållandena i 100 landskommuner. Bostäderna hava
vid denna undersökning uppdelats i sex kvalitetsgrupper, varav kvalitetsgrupp
I omfattar de lägenheter, vilka betecknats som förfallna samt de därpå
följande grupp II—VI de lägenheter, som uppvisa allt färre av vissa angivna
brister. Kvalitetsgrupp VI omfattar sålunda goda lägenheter. Resultatet av
undersökningen framgår av följande sammanställning:

Bostäder för

Kvalitetsgrupp Hemmansägare stator» Samtliga

(3—99 ha åker) socialgrupper

I ......................... 131 16-3 15-1

II ......................... 3-8 15-3 7-0

III ........................ 15-6 28-7 18-6

IV ........................ 59-2 38-5 51-4

V ......................... 3-9 0-1 2-5

VI ........................ 4-4 1-1 5-4

Tillämpade på totala antalet bostadshus inom landet, bebodda av brukaren,
skulle inom storleksgrupperna 3—99 hektar åker cirka 40 000 st. vara förfallna
och cirka 60 000 st. mycket bristfälliga.

Sedan undersökningen verkställts, torde emellertid läget hava förändrats
genom de förbättringar av bostadshusen, som verkställts under senare år.
Sålunda kan nämnas att enligt uppgift av egnahemsstyrelsen lia under budgetåren
1933/34 t. o. m. 1941/42 beviljats sammanlagt 86 149 bostadsförbättringsbidrag,
17 700 nybyggnadslån och 2 974 förbättringslån. Huru många
bostadshus, som härigenom upprustats, är icke möjligt att exakt angiva men
torde uppgå till omkring 90 000 stycken. Någon uppdelning av bostäderna på
skilda socialgrupper är icke möjlig utföra utan synnerligen tidskrävande arbete
men då bland de beviljade ansökningarna ett mycket stort antal torde
avse icke jordbrukarbostäder torde många bostadhus vid jordbruk ännu
vara i bristfälligt skick. Därjämte hava bidrag utlämnats till upprustning av
lantarbetarbostäder.

Kommittén upplyser, att kommittén i syfte att erhålla en uppfattning av
omfattningen av de för närvarande planlagda förbättringsåtgärderna, som
icke förväntades bliva utförda under år 1943 och sålunda kunde betraktas
som en beredskapsreserv, införskaffat uppgifter från hushållningssällskap
och egnahemsnämnder. Härav framgår, att det största arbetsobjektet utgjordes
av bostadsförbättringarna, vilka beräknades kräva en arbetskostnad av
36 300 000 kronor, motsvarande ungefär 2 000 000 dagsverken vid ca 27 000
arbetsföretag. Omkring 11 000 personer beräknades erhålla sysselsättning
under antagande atl arbetena kunde utföras under ett år och pågå ungefär

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

200 dagar i medeltal för hela landet. Samtliga bostadsförbättringsföretag
vore avsedda att utföras med bistånd av statsmedel.

Kommittén framhåller, att då här vore fråga örn utförande av arbetsobjekt
för arbetslöshetens motverkande, borde enligt kommitténs mening behovsprincipen
icke tillämpas, enär det härvidlag i första hand gällde att skapa så
många arbetstillfällen som möjligt.

Kommittén har vidare till behandling förehaft frågan om ändring i gällande
grander för bostadsförbättringsunderstöden. Kommittén har härvid uttalat,
att någon höjning av understödets procentuella andel av kostnaderna knappast
kunde ifrågakomma. Däremot har kommittén ansett det kunna ifrågasättas,
att nu utgående maximibidrag per lägenhet höjes från 2 500 till 3 500
kronor. Kommittén framhåller, att de beräknade totalkostnaderna i medeltal
för samtliga företag, för vilka hos egnahemsnämnderna innelåge ännu icke
bifallna ansökningar, syntes motivera detta.

Vad angår behovet av statsmedel för ifrågavarande bostadsförbättringsverksamhet
framhåller kommittén, att enligt uppgift från egnahemsnämnderna
arbetskostnaderna för inneliggande ansökningar, vilka ännu icke beviljats,
beräknats till cirka 19 milj. kronor. Om arbetskostnaderna uppskattades
till V3 och materialkostnaderna till 2/3 av totalkostnaderna, skulle sistnämnda
kostnader uppgå till 57 000 000 kronor. Antalet företag vore 13 255 stycken.
Totalkostnaderna per företag kunde sålunda uppskattas till i medeltal 4 300
kronor (80 % härav = 3 440 kronor). Därest samtliga dessa ansökningar
bifölles med högsta möjliga av kommittén föreslaget understöd — såväl procentuellt
som per företag —- skulle för ändamålet erfordras cirka 45 milj.
kronor. Redan nu inneliggande ansökningar innebure sålunda ett flerdubbelt
större behov av statsanslag än vad riksdagen anvisat för budgetåret 1943/44.
För utförande av en företagsmängd av sagda omfattning torde åtgå 1 100 000
dagsverken eller sysselsättning för cirka 5 500 man under ett år (200 dagar).

I utlåtande den 28 februari 1944 över jordbrukskommitténs promemoria
har egnahemsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, anfört, bland annat,
att kommittén endast flyktigt berört bostadsförbättringsverksamheten
och understödsverksamheten avseende inledande av vatten och
avlopp såsom arbetsobjekt för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad
arbetslöshet. De framställningar om bostadsförbättringsunderstöd,
som enligt vad kommittén uppgivit innelåge hos egnahemsnämnderna, utgjorde
en i och för sig betydande arbetsreserv, i dagsverken räknat omkring
1,6 miljoner. Behovet av bostadsförbättringar på landsbygden vore emellertid
fortfarande så stort, att vid behov en mångdubbel arbetsreserv syntes
kunna åstadkommas. I den utsträckning som byggnadsmaterial kunde anskaffas
borde också bostadsförbättringsverksamheten liksom införande av
vatten och avlopp komma i fråga såsom arbetslöshetsprojekt i förhållandevis
minst samma utsträckning som andra förbättringsarbeten inom jordbruket.
Liksom för dessa sistnämnda borde sålunda bidragsvillkoren för bostadsförbättringsverksamheten
för att flera företag skulle igångsättas göras
något gynnsammare än vad som normalt gällde. Ävenså borde i förväg en

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 59

viss stock av arbetsobjekt planläggas för att finnas i beredskap, när arbetslöshet
satte in.

Styrelsen har härefter återkommit till sitt tidigare framförda förslag (jfr
årets statsverksproposition V. p. 22), att höja bostadsförbättringsbidraget
från för närvarande högst 2 500 kronor till maximum 3 500 kronor jämte
tillägg för vatten och avlopp. Rörande styrelsens motivering härför får jag
hänvisa till statsverkspropositionen. Vid höjning av maximibeloppet för
bostadsförbättringsbidrag borde enligt styrelsen motsvarande höjning även
vidtagas med avseende å de kronolägenheter, som avsåges i 5 § näst sista
stycket av gällande kungörelse angående bostadsförbättringsverksamheten.

Härutöver har styrelsen emellertid nu föreslagit, alt bostadsförbättringsbidraget
i likhet med vad jordbrukskommittén förordat för förbättringsarbeten
inom jordbruket bör kunna ytterligare något höjas, därest företaget genomföres
inom högst ett år. Utgående från att mera arbetskraft behövde
lejas, därest tiden för arbetenas färdigställande fastställdes till ett år, där
den eljest skulle fått sträcka sig över något längre tid, hade jordbrukskommittén
för ett flertal förbättringsarbeten inom jordbruket föreslagit viss höjning
av bidraget. Med samma motivering syntes även bidraget till bostadsförbättringar
i dylika fall böra få ökas något, förslagsvis till 4 000 kronor
jämte tillägg för vatten och avlopp.

Styrelsen har vidare föreslagit, alt man borde något lätta på den nuvarande
tämligen restriktiva behovsprövningen vid bidragstilldelning för bostadsförbättringsverksamhet.
Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

För att kunna få till stånd erforderliga arbetsobjekt för bekämpande av
arbetslöshet och i viss anslutning till vad som föreslagits i fråga om förbättringsarbeten
inom jordbruket i övrigt, torde behovsprövningen i förevarande
sammanhang icke böra göras fullt så restriktiv som normalt sker. Bidraget
synes sålunda inom ramen för gällande maximibestämmelser böra avvägas
minst så mycket högre som svarar mot merkostnaden vid krigets slut i jämförelse
med ett mera normalt kostnadsläge efter kriget. I anslutning härtill
torde, även i de fall där behov av bidrag till förbättring av bostad eller inledande
av vatten och avlopp icke föreligger, ändock ett bidrag böra utgå,
svarande mot nämnda merkostnad jämte en premie, som är tillräcklig för
att stimulera till byggnadsföretagets igångsättande vid det tillfälle då det ur
arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt. I fråga örn tilldelning av bidrag för
såväl bostadsförbättringar som förbättringsarbeten inom jordbruket i allmänhet
bör emellertid iakttagas, alt i första hand företag, där behov av sökt bidrag
föreligger, tillgodoses.

.Slutligen har styrelsen ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna
beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte
en gammal. Styrelsen har härom yttrat, bland annat:

Därest vad av styrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidraget,
bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt
för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet, skulle
vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa bostad med
hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare i jämförelse
med dom, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den mån som ny -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

byggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande av bostadsbehovet
torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas synpunkt
och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa ha
samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen anser
det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang, och i avvaktan
på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten
på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av
statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke
ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå,
torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten
och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga

4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verkställas
efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbättringsbidrag.
Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslagstitel
som bostadsförbättringsbidragsmedlen.

Styrelsen framhåller till sist, att beräkningen av storleken av de anslag av
bidrags- och lånemedel, som borde anvisas för att vid arbetslöshet tagas i
anspråk för igångsättande av bostadsförbättringsarbeten, ställde sig mycket
svår. Med den erfarenhet egnahemsstyrelsen hade om verksamhetens omfattning
under normala förhållanden, uppskattade emellertid styrelsen behovet
för här avsett ändamål till 35 miljoner kronor i bidragsmedel — varav

5 miljoner kronor till bidrag för uppförande av nya bostäder, utan att dessa
ersatte gamla — 18 miljoner kronor i nybyggnadslånemedel och 12 miljoner
kronor i förbättringslånemedel. Härmed borde kunna igångsättas arbetsobjekt
motsvarande minst 3 miljoner dagsverken, vartill komme de sekundära
arbetstillfällena i byggnadsmaterialindustrier m. m.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har den 12 maj 1944
avgivit yttrande i ärendet.

Kommissionen, som samtidigt yttrat sig jämväl över byggnadslånebyråns
under följande punkt återgivna framställning om anslag till sådan bostadsförbättring,
som faller inom byråns område, bär inledningsvis understrukit
den betydelse, som bostadsproduktionen har för upprätthållandet av en hög
sysselsättningsnivå efter kriget.

Kommissionen har härutöver framhållit, att bostadspolitiken på landsbygden
i allt för ringa grad inriktats på att främja nybyggnad av lägenheter.
I många fall hade den i stället medfört, att allmänna och enskilda medel
nedlagts på reparation av äldre lägenheter, som i stället hade behövt ersättas
med nybyggnad. I fråga om landsbygden gällde vidare, att den ekonomisktekniska
detaljplaneringen av arbetena visserligen starkt förbättrats men
dock icke utvecklats på sådant sätt, som de ökade offentliga och enskilda
investeringarna skulle motivera. Med de ekonomiska uppoffringar som gjorts
skulle i många fall ännu bättre resultat, i form av en ytterligare höjd bostadsstandard,
lia kunnat vinnas, om planeringen mera genomgående kunnat
skötas med tillräcklig omsorg.

Egnahemsstyrelsens förslag om höjning av bostadsförbättringsbidragets
maximum —- frånsett bidraget till vatten och avlopp — till 3 500 kronor för
vanliga fall samt till 4 000 kronor, därest arbetet färdigställes inom ett år,
har kommissionen biträtt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Kommissionen har ej ansett det ur sysselsättningssynpunkt vara nödvändigt
att slopa behovsprövningen. De otillfredsställda bostadsbehov, som representerades
av de mindre bemedlade familjerna på landsbygden, vöre
enligt kommissionen så omfattande, att tillräckliga arbetsobjekt borde kunna
åstadkommas, även om behovsprövningen i viss utsträckning bibehölles.

Dock kunde lättnader i densamma säkerligen vara motiverade. Egnahemsstyrelsens
förslag, att bidrag motsvarande den merkostnad som uppstode för
arbetets utförande i förhållande till ett mera normalt kostnadsläge efter kriget
skulle kunna utgå, ändock att »behov av bidrag till förbättring av bostad
eller inledande av vatten och avlopp icke förelåge» syntes kommissionen tämligen
svårt att praktiskt tillämpa på grund av omöjligheten att närmare definiera
vad som skulle anses med »normalt kostnadsläge». En sådan regel
syntes så mycket mindre behövlig, som alla rimliga behov borde kunna tillgodoses
genom en något friare behovsprövning. Även i fråga örn förbättringslånen
syntes en friare behovsprövning böra tillämpas, särskilt vid de tider,
då arbetsmarknadssituationen krävde, att bostadsproduktionen stimulerades.

I fråga om egnahemsstyrelsens förslag att bostadsförbättringsbidrag skulle
få utgå även till nybyggnad, som ej avses att ersätta en gammal, framhåller
kommissionen, att förslaget medförde, att egnahemsbyggaren härvid finge
utnyttja icke mindre än tre olika låne- och stödformer, nämligen egnahemslån,
tilläggslån och bidrag. Då det emellertid — i avvaktan på bostadssociala
utredningens förslag — varit svårt att här föreslå något annat än ett provisorium,
ville kommissionen likväl förorda förslaget. Kommissionen ville emellertid
samtidigt understryka, att låne- och stödformerna snarast möjligt gjordes
mera enhetliga.

Kommissionen säger sig slutligen intet ha alt erinra beträffande de förslag
örn anslag på beredskapsstat, som framlagts av egnahemsstyrelsen. Den
föreslagna summan på 65 miljoner vore icke för hög i förhållande till de behov,
som kunde framträda i en arbetslöshetskris. Snarare kunde man ifrågasätta,
om den icke vore för låg. Särskilt torde en ökning av det för uppförande
av nya bostäder avsedda bidragsbeloppet kunna diskuteras. Möjligheten
att utnyttja ett större anslag syntes dock vara begränsad av den otillräckliga
tillgången på planerings- och administrationspersonal. Med hänsyn
härtill vågade kommissionen icke föreslå någon ändring.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av styrelsen för Malmöhus
läns småbrukar förbund den 5 augusti 1943 gjord framställning, vari hemställts,
bland annat, att medel i vidgad omfattning måtte ställas till förfogande
för bostadsförbättringar på landsbygden.

I yttrande över nämnda framställning har egnahemsstyrelsen hänvisat till
sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har egnahemsstyrel- fåre
sen föreslagit, att å beredskapsstat måtte uppföras anslag till bosladsför- dragandet,.
bättringsverksamheten å tillhopa 65 miljoner fördelade på 35 miljoner till bidrag,
18 miljoner lill nybyggnadslån och 12 miljoner lill förbättringslån.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Egnahemsstyrelsens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering.

Innan jag ingår på anslagsfrågorna, vill jag taga ställning till vissa av
jordbrukskommittén och egnahemsstyrelsen föreslagna ändringar i nu gällande
grunder för bidrag till bostadsförbättringar på landsbygden.

Jordbrukskommitténs förslag att helt avskaffa behovsprövningen anser
jag mig icke kunna biträda. Däremot bör, örn det ur sysselsättningssynpunkt
befinnes påkallat, mera liberala normer vid bedömningen av bidragsansökningarna
kunna tillämpas. Då frågan örn vilka lättnader, som böra
vidtagas, torde bliva beroende av arbetslöshetsläget, vill jag förorda, att
Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare direktiv i ämnet.

Såväl jordbrukskommittén som egnahemsstyrelsen ha föreslagit höjning
av maximibeloppet för bostadsförbättringsbidrag. Kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering har tillstyrkt detta förslag.

Som jag vid behandling av motsvarande anslagspunkt i årets statsverksproposition
framhöll, har egnahemsstyrelsen redan tidigare framlagt förslag
örn en sådan höjning. Jag anförde med anledning härav, att jag under
rådande förhållanden och då så kort tid förflutit efter riksdagens prövning
av frågan om maximibeloppet ej ansåge mig kunna biträda ifrågavarande
förslag. I princip vidhåller jag nämnda ståndpunkt. Då emellertid arbetslöshetssituationen
kan bliva sådan, att bostadsbyggandet på landsbygden
behöver kraftigare stimuleras, än som kan ske med de nuvarande bidragen,
vill jag tillstyrka, att, därest situationen skulle påkalla detta, bidragen
må kunna jämkas uppåt. I vilken grad detta bör ske, anser jag böra bli
beroende av den befarade arbetslöshetskrisens intensitet samt den tidpunkt,
då densamma kommer att sätta in. Med hänsyn härtill finner jag det nu
ej lämpligt att närmare fixera bidragsbeloppen, utan vill jag föreslå, att
Kungl. Maj:t bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget avgöra
i vad mån en höjning av bidragen må äga rum. Vad här sagts, anser jag
böra äga tillämpning jämväl med avseende å egnahemsstyrelsens förslag rörande
höjning av bidraget, därest det befinnes önskvärt att arbetet färdigställes
inom ett år.

Egnahemssstyrelsens förslag att bidrag skulle kunna utgå motsvarande
den merkostnad som uppstode för arbetets utförande i förhållande till ett
mera normalt kostnadsläge efter kriget ändock att behov av bidrag ej förelåge,
anser jag mig på av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
anförda skäl ej kunna biträda. Däremot vill jag förorda styrelsens förslag,
att bidrag av statsmedel må utgå för utförande av ny bostad, även då den
ej ersätter en gammal byggnad.

I likhet med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anser jag,
att betydande belopp böra upptagas å beredskapsstat för nu ifrågavarande
ändamål. Fortfarande är nämligen bostadsstandarden på landsbygden utomordentligt
låg, och den lärer icke kunna höjas i någon större utsträckning
utan statens stöd. När jag trots min vetskap örn det stora förefintliga
behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten förordade att i

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

årets statsverksproposition skulle äskas allenast relativt begränsade belopp
för ändamålet, utgick jag från att de å riksstaten upptagna anslagsbeloppen
skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att tagas i anspråk,
örn det tryckta läget beträffande materialförsörjningen lättade. I enlighet
härmed torde å beredskapsstat II böra uppföras såsom bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor, till lånefonden för
främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8 miljoner kronor samt till
lån för bostadsförbättringsverksamhel 5 miljoner kronor.

Skulle en arbetslöshetskris uppstå, förefaller det mig uppenbart, att den
betydande arbetsreserv som bostadsförbättringsverksamheten erbjuder med
ett stort antal, i hela landet kringspridda arbetsföretag bör utnyttjas, i den
mån tillgången på material så medgiver. För detta ändamål torde å beredskapsstat
lil böra uppföras till bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 20 miljoner kronor, till lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 10 miljoner kronor samt till lån för bostadsförbättringsverksamhet
7 miljoner kronor.

Samma skäl, som föranlett mig att å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår äska betydande belopp för de i det föregående angivna ändamålen,
anser jag motivera att å nämnda stat beräknas medel i förhållandevis samma
utsträckning för förbättrande av lantarbetarnas bostadsförhållanden. Enligt
vad egnahemsstyrelsen uppgivit har under innevarande budgetår en stark
stegrad efterfrågan på lån och bidrag för förbättrande av lantarbetarbostäder
gjort sig gällande. Egnahemsstyrelsen har sålunda upplyst att under innevarande
budgetår för tiden till och med den 4 maj 1944 beviljats lantarbetarbostadslån
å sammanlagt 2 419 250 kronor samt lantarbetarbostadsbidrag
å tillhopa 116 400 kronor. Styrelsen har vid ett sådant förhållande ansett
att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår borde uppföras ett anslag av
5 miljoner kronor till lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
samt för beviljande av bidrag till samma ändamål ett belopp av
300 000 kronor. Mot egnahemsstyrelsens uppskattning har jag intet att erinra.
Av lånemedlen anser jag ett belopp av 2 miljoner kronor böra uppföras
å beredskapsstat II samt 3 miljoner kronor å beredskapsstat III. Det
för bidrag erforderliga beloppet torde böra utgå från anslaget till bidrag till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Beträffande låneanslagen kommer jag att i annat sammanhang framställa
förslag. Här hemställer jag under åberopande av det anförda, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Bidrag till främjande av bostadsbgggande på
landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av .............. kronor 15 000 000

dels ock till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av..............kronor 20 000 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 19 april 1944

har statens byggnadslånebgrå framlagt förslag i fråga om uppförande å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av anslag till sådana åtgärder för
förbättrande av bostadsförhållandena, som falla inom byråns verksamhetsområde.
Byråns anslagsäskanden avse anslag dels å driftbudgeten under femte
huvudtiteln till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer samt
till Bidrag till inrättande av pensionärshem, dels å kapitalbudgeten under
statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för
låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt till
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Med hänsyn till det inbördes samband, som dessa olika anslag ha, torde
byggnadslånebyråns anslagsäskande få upptagas till behandling i ett sammanhang
under förevarande anslagspunkt.

Byggnadslånebyrån har inledningsvis erinrat örn att frågan om bostadsbyggandets
förutsättningar efter ett vapenstillestånd ansetts böra göras till
föremål för en speciell utredning såsom ett led i den allmänna ekonomiska
efterkrigsplaneringen. Särskilt med hänsyn härtill säger sig byrån ha trott
sig kunna förutsätta, att bostadsproduktionen vore avsedd att beredas ett
avsevärt utrymme i den blivande beredskapsstaten. I anledning härav hade
byrån funnit anledning framlägga kalkyler över de anslagsbehov, som kunde
föranledas av olika i årets statsverksproposition angivna alternativ (Inkomsterna
s. 14 ff.), nämligen dels en förbättring av marknadsläget, dels ock
risken för inträdandet av en allmän arbetslöshetskris. Byrån har erinrat om
att det förra av dessa båda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara
aktuellt i och med att Kungl. Maj :t nyligen fastställt en vidare ram för innevarande
års bostadsbyggnadsverksamhet än den, från vilken byrån utgick i
sina förliden höst avgivna petita. I fråga om det senare alternativet, d. v. s.
ett ökat bostadsbyggande såsom medel för lindrande av en mera omfattande
arbetslöshet, ansåge sig byrån böra, under hänvisning till förenämnda utredning,
göra det uttalandet, att även om bostadsmarknadssituationen i och för
sig skulle lämna utrymme åt en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man
dock med hänsyn till möjligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande
stabilitet hos bostadsbyggandet icke syntes böra räkna med en produktion,
överstigande 50 000 lägenheter för år.

Vad angår anslag å beredskapsstaten till bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer anför byrån i huvudsak
följande.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit, att för budgetåret
1944/45 ett anslag å 30 miljoner kronor måtte anvisas för bostadsanskaffningslån.
Det synes byggnadslånebyrån motiverat att i beredskapssyfle ytterligare
betydande belopp anvisas för ändamålet. En femtioprocentig ökning
av anslaget, d. v. s. uppförande av ett beredskapsanslag å 15 miljoner kronor
för bostadsanskaffningslån, torde icke förslå längre än till täckande av det
nu föreliggande direkta lånebehov, som tillbakahållits allenast av bristande
medelstillgång. Byrån anser det med andra ord sannolikt, att antalet lånean -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

sökningar kommer alt mycket snabbt ökas långt utöver vad som motsvarar
en dylik anslagsökning, varvid man alltså på en gång skapar en viss arbetsreserv
och åstadkommer en önskvärd förbättring av här ifrågavarande familjers
bostadsförhållanden. Tydligt är emellertid att den arbetsmarknadspolitiska
effekten vid en dylik anslagsökning är förhållandevis ringa; enligt
byråns bedömande bör, örn behovet att skapa arbetstillfällen starkare accentueras,
beredskapsanslaget upptagas till samma belopp som föreslagits skola
anvisas å kapitalbudgeten, d. v. s. 30 miljoner kronor.

Det tilläggslånebehov, som uppstår vid en ökning av medelsanvisningen för
bostadsanskaffningslån i enlighet med vad i det föregående föreslagits uppskattar
byggnadslånebyrån vid det förra alternativet till 3 och vid det senare
till 5 miljoner kronor. Vidare torde för hyresrabatter böra upptagas ytterligare
omkring 1 respektive 2 miljoner kronor; sistnämnda belopp torde härvid
vara tillräckliga jämväl därest anslaget — såsom skett under de sistförflutna
budgetåren — belastas med utgifter för täckande av de onormalt höga
bränslekostnaderna.

1 fråga om anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem framhåller
byrån, att de skäl, som anförts till stöd för en utvidgning av verksamheten
för de mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning syntes äga
giltighet även i fråga örn byggandet av pensionärshem. Byrån hade för den
skull ansett sig böra föreslå, att å beredskapsstaten för nästa budgetår anslag
uppfördes till bidrag till dylika hem. Den mycket betydande ökningen av
antalet ansökningar motiverade enligt byråns uppfattning, att anslaget i första
hand upptoges till åtminstone 5 miljoner kronor. För det fall att en verklig
arbetslöshetssituation kunde befaras inträda, ansåge sig byrån böra föreslå
en medelsanvisning för ändamålet av 15 miljoner kronor.

Vidkommande de anslag, som ha avseende å bostadsförsörjningen
i allmänhet, har byrån framlagt vissa alternativa uppskattningar
rörande lägenhetstillskottet under kalenderåren 1944 och 1945. Byrån yttrar
härom i huvudsak följande.

Det är givetvis förenat med avsevärda svårigheter att beräkna såväl omfattningen
av den bostadsproduktion, som kommer att igångsättas under återstoden
av detta år, som ock — framför allt -— huru stor del av sagda produktion,
som avses bli slutförd före årsskiftet. Enligt byråns uppfattning
torde man emellertid vid den nu medgivna vidgade byggnadslicensgivningen
böra uppskatta 1944 års lägenhetstillskott i tätorterna till omkring 40 000.

Förutsättningar för bedömande av det sannolika produktionsresultatet för
år 1945 föreligga ännu icke. Uppenbart är att rådande bostadsmarknadsläge
motiverar en kraftig ökning av bostadsbyggnadsverksamheten. Det synes
emellertid knappast antagligt, att materialförsörjningsläget inom kort så radikalt
förändras, att bostadsbristen kan helt hävas under nästkommande år;
den härför erforderliga stegringen i bostadsproduktionen skulle för övrigt få
en sådan omfattning, att den skulle kunna medföra risker för att den relativa
nedgång i bostadsefterfrågan, som på grund av demografiska förhållanden
sannolikt kommer att inträda under en icke alltför avlägsen framlid, får en
krisartad effekt på bostadsbyggnadsindustrin. Med hänsyn till vad sålunda
anförts anser sig byrån böra kalkylera med ett tillskott för år 1945 av högst
50 000 lägenheter i tätorterna; denna prognos vilar dock på det antagandet,
alt arbetsmarknadspolitiska skäl motivera en dylik produktionsökning. Därest

Bihang titt riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr USl. 5

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skäl av sistnämnda art utebli, har byrån såsom en arbetshypotes räknat med
ett tillskott under nästa år av omkring 40 000 lägenheter.

Av det sagda följer, att byrån vill ifrågasätta uppförande å beredskapsstaten
av lånemedel erforderliga för att finansiera en bostadsproduktion i tätorterna
under år 1945 av lägst 40 000 och högst 50 000 lägenheter.

En sådan i beredskapssyfte planerad utvidgning av 1945 års bostadsproduktion,
att densamma kommer att omfatta — förutom det antal lägenheter
i tätorterna, som kan beräknas erhållas vid en medelsanvisning å beredskapsstat
av 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån samt 5 miljoner
kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem — så många lägenheter,
tillkomna med stöd av tertiärlån, att 1945 års totala lägenhetstillskott uppgår
till 40 000, giver enligt byggnadslånebyråns beräkningar vid handen, att det
sammanlagda medelsbehovet för tertiärlån under budgetåret 1944/45 kommer
att uppgå till 124 miljoner kronor. Byrån har härvid bortsett från eftersläpning
vid behandlingen av låneärenden.

Därest åter målsättningen för 1945 års bostadsproduktion sättes till 50 000
lägenheter i tätorterna uppgår — under antagande att anslag för bostadsanskaffningslån
och pensionärshemsbidrag komma att uppföras å beredskapsstat
med 30 respektive 15 miljoner kronor — det av byrån för budgetåret
1944/45 beräknade totala medelsbehovet för tertiärlån till 145 miljoner
kronor.

Under antagande att tertiärlånemedel böra ställas till förfogande i sådan
omfattning, att förutsättningar skapas för dels avarbetande under innevarande
år av befintlig arbetsbalans å tertiärlåneavdelningen, dels en produktion
finansierad på sätt här nyss angivits av cirka 40 000 bostadslägenheter
i tätorterna under år 1945, samt med beaktande därav att vid början av detta
budgetår en reservation av tertiärlånemedel förelåg, uppgående till cirka
14 miljoner kronor, uppskattar byrån det å beredskapsstat erforderliga tertiärlåneanslaget
till 80 miljoner kronor. Byrån har härvid utgått från att enahanda
belopp för ändamålet uppföres å kapitalbudgeten för nästkommande
budgetår.

En alternativ uppskattning baserad på samma förutsättningar sorn nyss
angivits men med det undantaget, att målsättningen för 1945 års produktion
skall vara 50 000 lägenheter, finansierade med bland annat den i det föregående
omförmälda högsta medelsanvisningen för bostadsanskaffningslån
och bidrag till pensionärshem, utvisar ett extra tertiärlånebehov av i runt tal
100 miljoner kronor.

Vad härefter angår det tilläggslånebehov, som svarar mot en utvidgning av
tertiärlånegivningen på sätt här ifrågasatts, får byggnadslånebyrån först framhålla,
att de erfarenheter byrån hittills vunnit synas utvisa, att tilläggslånebehovet
är mindre än vad byrån i tidigare gjorda framställningar till Kungl.
Majit ansett sig böra räkna med. Enligt byråns beräkningar torde det sålunda
kunna antagas, att befintliga tilläggslånemedel skola vara tillräckliga vid uppförande
å beredskapsstat av ett anslag örn 80 miljoner kronor för tertiärlån.
Skulle däremot sistnämnda anslag i stället upptagas till 100 miljoner kronor,
lärer tilläggslåneanslaget böra förstärkas med cirka 7 miljoner kronor.

Under hänvisning till det anförda och med beaktande av de av byggnadslånebyrån
förutsatta olika alternativen har byrån hemställt att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Belopp kronor
Ali. I Alt. II

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

1. Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika
familjer ............................ 1 000 000 2 000 000

2. Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 5 000 000 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer.............. 15 000 000 30 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder stöd

1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksam het

.................................... 80 000 000 100 000 000

2. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksam het

.................................... 3 000 000 12 000 000

Över byggnadslånebyråns framställning har kommissionen för ekonomisk
efterkrig s plane ring i skrivelse den 12 maj 1944 avgivit yttrande. Kommissionen,
som i samma skrivelse yttrat sig jämväl över egnahemsstyrelsens under
föregående punkt återgivna hemställan om anslag till åtgärder för förbättrande
av bostadsförhållandena på landsbygden, har inledningsvis helt allmänt
anfört, att en av de viktigaste förutsättningarna för afl det skulle lyckas
att hålla en hög sysselsättningsnivå efter kriget vore att bostadsproduktionen
kunde bringas upp till minst lika stor omfattning, som före kriget. Bostadspolitiken
intoge därför en mycket viktig plats i det allmänna sysselsättningsprogrammet.
I fråga om byggnadslånebyråns framställning säger sig
kommissionen intet ha att erinra.

Då man går att uppgöra förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret Departements1944/45
måste med hänsyn till läget på bostadsmarknaden bostadsbyggandet cheteni
städerna, speciellt de större städerna, bliva ett av de arbetsobjekt, som först
komma i åtanke. På grund av bostadsbristen böra å beredskapsstat i första
hand uppföras anslag, som äro avsedda att tagas i anspråk, då marknadsläget
medgiver detta, samt i andra hand anslag, avsedda att tagas i anspråk
vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Byggnadslånebyrån
har jämväl beaktat detta i sin föreliggande framställning. Byråns äskanden
enligt alternativ I avse sålunda anslag av förstnämnda typ, d. v. s. anslag,
som böra hänföras till beredskapsstat II. Byrån har framhållit, att anslagen
enligt alternativ I beräknats med utgångspunkt från ett uppskattat lägenhefstillskott
i tätorterna av omkring 40 000. Byrån har emellertid härvid påpekat,
att nämnda alternativ i viss mån redan kunde sägas vara aktuellt i och
med att Kungl. Majit nyligen fastställt en vidare ram för 1944 års bostadsbyggnadsverksamhet,
än den från vilken byrån utgått i sina petita för budgetåret
1944/45. Byrån räknade för sin del numera med ett tillskott under
år 1945 av omkring 40 000 lägenheter.

I fråga örn anslagsberäkningen enligt alternativ II har byrån anfört, att,
även om bostadsmarknadssituationen i och för sig skulle lämna utrymme åt
en tillfälligtvis väsentligt högre produktion, man dock med hänsyn till möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

ligheterna att bevara en någorlunda tillfredsställande stabilitet hos bostadsbyggandet
ej syntes böra räkna med en produktion, överstigande 50 000 lägenheter
för år.

Mot de av byrån från förenämnda utgångspunkter föreslagna anslagen å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår till främjande av bostadsbyggnadsverksamheten
har jag i och för sig intet att erinra. Med hänsyn emellertid
till att anslaget å driftbudgeten till hyresrabatter för mindre bemedlade,
barnrika familjer har karaktär av förslagsanslag anser jag onödigt att uppföra
anslag för ändamålet å beredskapsstaten. Med beaktande härav böra under
beredskapsstat II uppföras övriga av byrån enligt alternativ I äskade anslag
samt under beredskapsstat III anslag till belopp motsvarande skillnaden
mellan de enligt alternativ II och I äskade beloppen. Jag vill dock beträffande
anslaget till Bidrag till byggande av pensionärshem förorda, att å beredskapsstat
II endast äskas ett belopp av 3 miljoner kronor medan återstoden
elier 12 miljoner kronor hänföres till beredskapsstat III.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat II respektive
III för budgetåret 1944/45 måtte uppföras följande anslag:

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Beredskapsstat
II III

Belopp kronor

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd: Tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

3 000 000	12 000 000
15 000 000	15 000 000
80 000 000	20 000 000
3 000 000	9 000 000
senare hemställan. Här

dels till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av....................................kronor 3 000 000

dels ock till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av............................ kronor 12 000 000.

[5.] Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I skrivelse den
18 augusti 1943 har statens nämnd för samlingslokaler framlagt förslag rörande
behovet av statsmedel till anordnande av allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1944/45.

Investeringsutredningen, som tagit del av nämndens skrivelse, har i sitt
betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

måtte upptagas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln lill Bidrag till
anordnande av allmänna samlingslokaler ett anslag av 1 000 000 kronor,
dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån för anordnande
av allmänna samlingslokaler ett anslag av 2 000 000 kronor.

Investeringsutredningens förslag rörande anvisande av medel för anordnande
av allmänna samlingslokaler anser jag mig böra tillstyrka. Anslagen
för ändamålet synas böra anvisas under allmän beredskapsstat III. I fråga
örn anslaget till Lån för allmänna samlingslokaler gör jag hemställan under
kapitalbudgeten. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av.......................... kronor 1 000 000.

Blindvård.

[6.] Bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern. I skrivelse
den 9 december 1940 har direktionen över institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda gjort framställning örn bidrag till uppförande av en byggnad
för hem för blinda barn i förskolåldern. I fråga örn behovet av en dylik
byggnad hänvisar direktionen till en skrivelse från institutets rektor, vari
denne anför i huvudsak följande.

I anslutning till ett av direktionen över institutet och förskolan för blinda
med anslag från institutets fondmedel år 1906 i Nynäshamn upprättat hem
för arbetsföra yngre blinda kvinnor hade sedan år 1915 funnits ett hem för
ett tiotal blinda barn i åldern 2—7 år. Sedan hemmet år 1938 försålts hade
som ett provisorium ett hem åt barnen inrymts inom förskolans lokaler. De åt
barnhemmet upplåtna lokalerna vore dock närmast avsedda för förskolans
elever och behövde användas för dessas behov. För barnhemmets behov vore
lokalerna därjämte alltför små och med ofördelaktigt läge. Antalet inträdesansökningar
till hemmet vöre flera, än vad under närvarande omständigheter
kunde bifallas. Under dessa förhållanden vore det av största vikt, att andra
lokaler för barnhemmets räkning komme till stånd. Erfarenheterna från de
25 år, under vilka barnhemmet varit i verksamhet, hade tydligt ådagalagt,
att det haft en betydelsefull uppgift att fylla. Det hade varit ett gott hem för
föräldralösa barn och andra, vilka annars under synnerligen ogynnsamma
omständigheter skulle fått framleva sina tidigaste år på ett sätt, som blivit
till skada för hela deras liv.

Vid rektorns skrivelse funnos fogade av arkitekten C. O. Hallström upprättade
ritningar och kostnadsberäkningar till en byggnad för ett nytt barnhem.
Byggnaden är avsedd att uppföras å institutets område i närheten av
rektorsbostaden. Hemmet är beräknat för 15 barn men uppgives utan större
olägenhet kunna utökas till att mottaga 17 barn. Kostnaderna för hemmet beräknades
av Hallström till 110 000 kronor. Av nämnda belopp kunde enligt
rektorns skrivelse ett belopp motsvarande försäljningssumman för hemmet

Departements chefen.

Kunell. Maj.ts proposition nr 281.

i Nynäshamn eller 58 000 kronor ställas till förfogande från institutets fondmedel,
medan återstoden 52 000 kronor borde tillskjutas av statsmedel. Kostnaderna
för anskaffande av erforderliga inventarier uppgives kunna bestridas
av institutets fondmedel, medan driftkostnaderna för hemmet beräknas
kunna bestridas av inflytande vårdavgifter samt avkastningen av vissa fondmedel.

Med biträdande av rektors förslag hemställde direktionen, att Kungl. Maj :t
ville dels medgiva, att inom institutets område finge uppföras ett hem för
blinda barn under skolåldern dels ock såsom bidrag till hemmets uppförande
anvisa ett belopp av 52 000 kronor att utgå från anslaget till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m.

Direktionens framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen, socialstyrelsen
och länsstyrelsen i Stockholms län, medan statens arbetsmarknadskommission
i avgivet yttrande förklarat att medel för ändamålet borde anvisas
från annat håll än anslaget till arbetsmarknadens reglering.

Sedan ärendet överlämnats lill investeringsutredningen, har utredningen,
som ansett kostnaderna för ifrågavarande byggnad numera böra uppskattas
till 130 000 kronor, i sitt betänkande hemställt, att för hemmets uppförande
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas ett anslag
av 72 000 kronor, vilket anslag sålunda skulle avse att täcka skillnaden mellan
den av utredningen beräknade kostnaden och det belopp, 58,000 kronor,
som kunde ställas till förfogande av fondmedel.

Dt^clheten"**'' ^en ämnade redogörelsen anser jag framgå, att behov föreligger av

ett hem för omhändertagande av blinda barn i förskolåldern, vilka av en
eller annan anledning ej kunna uppfostras av föräldrarna eller på annat sätt
komma i åtnjutande av lämplig vård. De lokalförhållanden, varunder det
för dylikt ändamål vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda inrättade
hemmet för närvarande bedriver sin verksamhet, synas vara sådana,
att hemmet ej längre än som är nödvändigt bör kvarstanna i nämnda lokaler.
Därest hemmet fortfarande skall vara anknutet till institutet, vilket
jag anser lämpligt, torde det vara erforderligt, att en särskild byggnad uppföres
för detsamma. Mot det av direktionen för institutet i sådant hänseende
framlagda förslaget har jag intet att erinra. Jämväl de av investeringsutredningen
för hemmet beräknade kostnaderna, 130 000 kronor, anser jag mig
böra godtaga. Då för hemmets uppförande ett belopp av 58 000 kronor samt
för dess inredning hela kostnaden kan bestridas av för institutet tillgängliga
fondmedel, inskränker sig det härutöver erforderliga medelsbehovet till
72 000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp anser jag böra uppföras å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Jag förutsätter, att kostnaderna
för hemmets drift liksom hittills skett jämväl i fortsättningen skola
bestridas av till institutets förfogande .stående fondmedel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i förskolåldern
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av..................kronor 72 000.

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.

[7.] Statens alkoholistanstalt å Vcnngarn: Centraltvättstuga för personal

m, m. I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till 1941 års riksdag
(Bil. 5, p. 2) framlagda förslag anvisade riksdagen till Statens alkoholistanstalt
å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 115 000 kronor. Anslaget
var avsett för uppförande av dels två bostadshus för gift personal dels ock
en byggnad inrymmande centraltvättstuga för personalen samt vissa andra
anordningar. Sedan 1942 års riksdag (skr. nr 5, p. 41) medgivit, att den del
av ifrågavarande anslag, som beviljats för uppförande av två bostadshus för
gift personal, finge — oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna
—- under budgetåret 1942/43 tagas i anspråk för därmed avsett
ändamål, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1942 åt byggnadsstyrelsen
alt i samråd med anstaltsstyrelsen för en sammanlagd kostnad av
70 000 kronor låta uppföra berörda bostadshus. Återstoden av anslaget,
45 000 kronor, vilken avsetts för uppförande av centraltvättstuga m. m., har
ännu ej ställts till förfogande.

Från anstaltsledningens sida har framställts önskemål om att centraltvättstugan
m. m. snarast möjligt måtte komma till utförande. Från samma håll
har uppgivits, att trots inträdda prisstegringar det å förenämnda anslag
kvarstående beloppet borde vara tillfyllest för ändamålet.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bekostande
av ifrågavarande tvättstuga m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 upptages ett anslag av 45 000 kronor.

Medel för uppförande av ifrågavarande centraltvättstuga m. m. torde nu
böra upptagas under ett å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1944/45 uppfört anslag, vilket torde böra betecknas Statens alkoholistanstalt
å Venngarn: Centraltvättstuga för personal m. m. Anslaget synes böra hänföras
till beredskapsstat II.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Centraltvättstuga
för personal m. m. å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 45 000.

Före draganden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Fattigvård och barnavård.

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem. I skrivelse den 31 augusti
1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande av medel för inlösen
av Folåsa skolhem samt för vissa byggnadsarbeten vid hemmet, därvid
styrelsen erinrat örn sina tidigare förslag i ämnet. Frågan örn förvärv av
skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,
p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen
medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten. Några medel för byggnadsarbetena
vid skyddshemmet ha däremot ännu icke äskats av riksdagen.

Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den 16 september
1941, att vissa av skyddshemmets byggnader i sitt nuvarande skick vore
mindre väl lämpade för sina ändamål. I huvudbyggnaden, som användes för
förläggning av eleverna, måste sålunda i varje sovsal inrymmas ej mindre
än 12—14 elever. Tvättrummet vore vidare för litet för det nuvarande antalet
elever och de sanitära anordningarna i övrigt synnerligen bristfälliga.
Köksutrymmena vore väl tilltagna men utrustningen opraktisk och otidsenlig,
och lokal för gymnastik, lekar och inomhusidrott saknades. Föreståndarens
bostad, för närvarande inrymd i huvudbyggnaden, bestode av tre rum utan
kök och lärarens bostad av två mycket små rum samt ett utrymme, provisoriskt
använt som kök. Arbetsledaren, rättaren och en extra lärare måste
förhyra bostäder i närmaste byar. Anordningen försvårade i hög grad för
denna personal att i behövlig omfattning kunna ägna sig åt elevernas övervakning.

Vid socialstyrelsens skrivelse var fogat ett av arkitekten Birger Jonson i
samråd med skyddshemmets styrelse och med skyddshemsinspektören utarbetat
förslag till ombyggnad av hemmet. Detta förslag, beträffande vars detaljer
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, omfattade ombyggnad
och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid hemmet samt nybyggnad
av gymnastikhus och bostäder för föreståndare och lärare. Kostnaderna
för byggnadsarbetena beräknades till 270 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning avgåvos utlåtanden den 28 oktober 1941
av byggnadsstyrelsen och den 2 mars 1942 av 1940 års civila byggnadsutredning.

Byggnadsstyrelsen framhöll beträffande gymnastikbyggnaden, att gymnastiksalens
golvyta syntes kunna minskas till 10 X 16 meter, att särskilt redskapsrum
icke vöre erforderligt samt att golvytan i denna byggnads bottenvåning
genom vissa förenklingar beträffande planläggningen syntes kunna
något minskas.

Även 1940 års civila byggnadsutredning förordade en minskning av gymnastiksalen
till 10 X 16 meter. Utredningen ansåg vidare, att föreståndarebostaden
borde minskas från omkring 170 till omkring 140 kvadratmeter inklusive
expedition samt lärarbostaden från omkring 105 till omkring 85
kvadratmeter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I skrivelse den 10 oktober 1942 hemställde socialstyrelsen ånyo om anvisande
av medel för utförande av de av styrelsen föreslagna arbetena vid
skyddshemmet. Styrelsen framhöll därvid, att samtliga förläggningslokaler
vid skyddshemmet bland annat ur sanitär synpunkt vore i så bristfälligt skick,
att snar reparation och viss omändring av desamma syntes vara oundgängligen
nödvändig. Styrelsen påpekade vidare, att hemmet efter utförande av
de föreslagna omändringsarbetena skulle kunna överbeläggas i ökad utsträckning,
vilket med rådande platsbrist vore av synnerlig betydelse. Behövliga
reparationsarbeten samt nybyggnader och omändringsarbeten vore emellertid
enligt styrelsens mening av den omfattningen, att de av ekonomiska
skäl icke borde utföras med mindre äganderätten till skyddshemmet överginge
till staten.

I yttrande den 4 november 1942 över sistnämnda framställning framhöll
byggnadsstyrelsen, att de till 270 000 kronor beräknade kostnaderna för
skyddshemmets iståndsättande med hänsyn till inträffade prisstegringar icke
syntes förslå, varför, därest kostnaderna skulle hållas inom detta belopp, en
beskärning av de föreslagna arbetena vore erforderlig.

I sin förstnämnda skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen nu ånyo
understrukit, att skolhemmet vore i mycket dåligt skick och i starkt behov
av en genomgripande restaurering.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen låtit
verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbetena.
Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade byggnadsförslaget
ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats
sålunda:

För elevhemsbyggnaden .............................. kronor 85 000

» skolbyggnaden .................................. » 20 000

» gymnastikbyggnaden .................. » 99 500

» rektorsbostaden .................................. » 49 000

, » lärarbostaden ..... » 39 500

» utvändiga ledningar och planering.................. » 16 000

» arvoden, administration och oförutsedda utgifter . . » 25 000

Summa kronor 334 000.

Utredningen hemställer i enlighet härmed, att å allmän beredskapsstat
för budge’tåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsarbeten måtte upptagas
ett anslag av 334 000 kronor.

Sedan vid innevarande års riksdag beslut fattats om inlösen av Folåsa Departementsskolhem,
synes tidpunkten nu vara inne att för riksdagen framlägga det av ettien.
socialstyrelsen vid upprepade tillfällen framförda förslaget om skyddshemmets
iståndsättande. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de befintliga
byggnaderna vid hemmet bland annat ur sanitär synpunkt äro i mycket bristfälligt
skick samt i starkt behov av en genomgripande restaurering. Den nuvarande
rumsdispositionen i elevhemsbyggnaden omöjliggör vidare en ändamålsenlig
förläggning av eleverna. De för rektor och lärare i denna bygg -

Kungl. Majlis proposition nr 281.

nåd anordnade bostäderna äro myckel otillfredsställande, vartill kommer att
bostäder saknas för vissa befattningshavare vid skyddshemmet. Slutligen saknas
vid skyddshemmet lämplig lokal för gymnastik, lek och idrott. Socialstyrelsen
har nu föreslagit ombyggnad och renovering av elevhems- och
skolbyggnaderna samt uppförande av gymnastikhus och bostäder för rektor
och lärare. Då jag blivit övertygad örn angelägenheten av de av styrelsen
föreslagna byggnadsarbetena, vill jag förorda, att de bringas till utförande.
Härvid böra emellertid beaktas de erinringar beträffande gymnastikbyggnaden,
som framförts av byggnadsstyrelsen och i 940 års civila byggnadsutredning.
Vad beträffar rektorsbostaden förordar jag, att densamma begränsas
till omkring 150 kvadratmeter inklusive expedition. Vidkommande slutligen
lärarbostaden synes denna i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag
kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.

Kostnaderna för de av socialstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena ha enligt
senaste beräkningar uppskattats till 334 000 kronor. Till dessa beräkningar
kan jag ansluta mig. Emellertid synes detta belopp med iakttagande av
de förenklingsåtgärder, som jag i det föregående förordat, kunna reduceras
med omkring 12 000 kronor. För arbetenas utförande skulle alltså erfordras
ett anslag av 322 000 kronor, vilket torde böra uppföras å allmän beredskapsstat
II för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 322 000.

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Uppförande av gymnastikhus vid Ljung askogs oeh Sundbo
yrkeshem. Med bifall till av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition
(femte huvudtiteln, p. 83) framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1939/40 till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem
m. fl. ett reservationsanslag av 343 000 kronor. De anvisade medlen
voro avsedda för utförande av vissa i en av Kungl. Majit i proposition nr 177
till 1937 års riksdag framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga
skyddshemmen, däribland ett gymnastikhus vid vartdera av yrkeshemmen
Ljungaskog och Sundbo. Genom beslut den 30 juni 1939 förordnade Kungl.
Maj :t, att från ifrågavarande anslag finge för uppförande av nämnda gymnastikhus
utgå för Ljungaskogs yrkeshem 84 700 kronor och för Sundbo yrkeshem
74 100 kronor.

Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3,
framlagt förslag, att vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmen, däribland
nu ifrågavarande gymnastikbyggnader, skulle komma till utförande endast
i den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, förordnade
Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke
finge utföras, med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Något dylikt
tillstånd har ej lämnats.

I skrivelse den 30 januari 1941 har socialstyrelsen hemställt, att de anvisade
medlen måtte få tagas i anspråk för uppförande av gymnastikbyggnaderna.
Styrelsen upplyser, att arkitekten Birger Jonson efter samråd med
ordföranden i 1940 års civila byggnadsordning företagit de förenklingar
av byggnaderna, som i enlighet med byggnadsutredningens direktiv ansåges
oundgängligen nödvändiga. Dessa förändringar, vilka åskådliggjorts å av arkitekten
Jonson utarbetade, vid styrelsens framställning fogade ritningar, föranledde
ingen erinran från styrelsens sida.

Beträffande behovet av att snarast möjligt igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten
anför styrelsen följande.

Vid samtliga nybyggda och ombyggda skyddshem för manliga elever utom
yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog hava gymnastiksalar inretts. Erfarenheterna
från dessa hem hava visat, att det är av synnerligen stor betydelse
för uppfostringsarbetet, att eleverna jämväl under vintermånaderna
kunna beredas tillfälle till gymnastik samt fritidssysselsättning i form av
inomhusidrott, lekar och dylikt. Då bland skyddshemmen för manliga elever
yrkeshemmen Sundbo och Ljungaskog uppvisa den största elevbeläggningen,
medför bristen på gymnastiklokaler vid dessa hem avsevärda olägenheter.

Enligt av Kungl. Majit fastställd personalförteckning skola vid yrkeshemmen
Sundbo, Ljungaskog och Forsane finnas två lärarbefattningar i yrkesämne,
avseende undervisning i snickeri respektive mekaniskt verkstadsarbete.
I sina den 14 september 1940 avgivna förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42 har socialstyrelsen föreslagit, att utbildning i ett tredje
hantverksyrke anordnades vid de tre yrkeshemmen och att för möjliggörande
därav för vart och ett av dessa hem upptoges ytterligare en befattning
såsom lärare i yrkesämne. Departementschefen har i 1941 års statsverksproposition
tillstyrkt, att för hemmen i fråga från och med budgetåret
1941/42 inrättades sammanlagt tre lärartjänster i yrkesämne i lönegraden Eo
12. Enligt byggnadsplan^ skola i bottenvåningen av gymnastikbyggnaden
vid Ljungaskog jämväl anordnas lokaler för undervisning i ett tredje yrkesämne.
Vidare skall i var och en av de planerade nybyggnaderna inredas
en sal för teoretisk undervisning. Därest gymnastikhusen ej komma till utförande,
kommer bristen på lämpliga lokaler för teoretisk undervisning att
medföra avsevärda olägenheter. Sedan ännu en yrkeslärarbefattning inrättats
vid hemmen, kommer vid Ljungaskog avsaknaden av undervisningslokaler
för dennes undervisningsämne alt bliva kännbar.

I skrivelse den 19 december 1941 har socialstyrelsen ånyo framhållit, att
de båda gymnastikbyggnaderna snarast möjligt borde komma till utförande.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutreclningen, har utredningen
låtit verkställa nya kostnadsberäkningar beträffande de båda gymnastikbyggnadema.
Arkitekten Jonson har därvid den 22 mars 1944 uppskattat
kostnaderna för gymnastikhuset vid Ljungaskogs yrkeshem lill 130 000 kronor
och för gymnastikhuset vid Sundbo yrkeshem lill 125 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

budgetåret 1944/45 måtte upptagas de ytterligare belopp, som erfordras för
utförande av nu ifrågavarande byggnadsföretag, eller för gymnastikbyggnaden
vid Ljungaskogs yrkeshem 45 300 kronor och för gymnastikbyggnaden
vid Sundbo yrkeshem 50 900 kronor.

Såsom socialstyrelsen framhållit medför bristen på gymnastiklokaler vid
Ljungaskogs och Sundbo yrkeshem avsevärda olägenheter för uppfostringsarbetet
vid hemmen. Härtill kommer, att vid båda hemmen föreligger en
kännbar brist på lämpliga lokaler för den teoretiska undervisningen samt
att vid Ljungaskogs yrkeshem jämväl saknas särskilda lokaler för sedan
budgetåret 1941/42 anordnad undervisning i ett tredje yrkesämne. Då jag i
likhet med socialstyrelsen anser angeläget, att eleverna vid de båda skyddshemmen
genom uppförande av gymnastikbyggnaderna även under vintertid
beredas tillfälle till gymnastik och idrott, samt genom byggnadernas
uppförande jämväl föreliggande behov av ytterligare undervisningslokaler
vid hemmen skulle bliva på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett, tillstyrker
jag, alt byggnadsföretagen må komma till utförande. Byggnaderna torde
därvid böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av socialstyrelsen
i skrivelsen den 30 januari 1941 framlagda förenklade byggnadsprogrammet.

För uppförande av byggnaderna ha — såsom framgår av den ovan lämnade
redogörelsen — tidigare anvisats 84 700 respektive 74 100 kronor. Kostnaderna
för byggnadsföretagen lia emellertid nu beräknats till 130 000 respektive
125 000 kronor. På grund härav skulle för gymnastikhuset i Ljungaskog
erfordras ytterligare 45 300 kronor och för gymnastikhuset i Sundbo
ytterligare 50 900 kronor. Då jag kan ansluta mig till dessa beräkningar,
förordar jag, att nämnda belopp upptagas å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår. Byggnadsarbetena synas mig vara av den angelägenhetsgrad, att
de böra hänföras under grupp II. Jämväl de för byggnadsföretagen tidigare
anvisade medlen torde, därest riksdagen icke däremot framställer erinran,
böra få tagas i anspråk under samma förutsättningar, som gälla för under
denna grupp uppförda anslag.

Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby spolhem. I skrivelse den
31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning örn anvisande av medel
för inlösen av Broby skolhem samt för vissa ombyggnadsarbeten vid hemmet,
därvid styrelsen erinrat om av styrelsen tidigare framlagt förslag i ämnet.
Frågan örn förvärv av skyddshemmet förelädes riksdagen i årets statsverksproposition
(femte huvudtiteln, p. 86). Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
i ämnet har riksdagen medgivit, att skyddshemmet må inlösas av staten.
Några medel för ombyggnadsarbetena vid hemmet ha däremot ännu icke
äskats av riksdagen. Beträffande dessa anförde socialstyrelsen i skrivelse den
10 oktober 1942 följande.

Skyddshemmets 36 platser ha under de senaste åren ständigt varit upptagna.
Hemmet har sista tiden även måst vidkännas viss överbeläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Skyddshemmets byggnader äro i stort sett i gott skick. Behov föreligger
dock av ytterligare lokalutrymmen för undervisningsändamål, emedan flertalet
av eleverna numera befinna sig i den egentliga skolåldern. I skolbyggnaden
bör den nuvarande skolsalen göras något rymligare och ny skolsal anordnas
i nuvarande badavdelningen. Det är nämligen med hänsyn till undervisningens
effektivitet nödvändigt att kunna uppdela eleverna på två undervisningsavdelningar.
Gymnastiksalen, som är allt för liten, bör även utvidgas
med hänsyn till det stora elevantalet. Lokaler för skolkök och bagarstuga
synas lämpligen kunna anordnas genom uppförande av en till huvudbyggnaden
ansluten flygelbyggnad. Dessutom böra vissa omändringsarbeten och
sanitära installationer komma till utförande i såväl huvudbyggnaden och
skolbyggnaden som den nuvarande flygelbyggnaden vid skyddshemmet.

Vid styrelsens skrivelse voro fogade av arkitekten Birger Jonson i samråd
med skyddshemmets styrelse och skyddshemsinspektören utarbetade ritningar
och kostnadsberäkningar rörande de föreslagna ombyggnadsarbetena. Kost -

naderna härför beräknades därvid på följande sätt:

För huvudbyggnaden .................................. kronor 32 000

» skolbyggnaden .................................... » 51000

» flygelbyggnaden .................................. » 6 500

» arvode, administration och oförutsedda utgifter ...... » 8 500

Summa kronor 98 000.

Socialstyrelsen framhöll, att det av arkitekten Jonson framlagda ombyggnadsförslaget
syntes väl avvägt i förhållande till behoven samt beräknade,
att platsantalet vid skyddshemmet efter ombyggnadsarbetenas utförande
skulle kunna något utökas.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställde styrelsen, att
ett belopp av 98 000 kronor måtte ställas till förfogande för utförande av
arbetena.

Byggnadsstyrelsen framhöll i ett den 4 november 1942 avgivet utlåtande,
att de avsedda ombyggnadsarbetena inom skolbyggnaden vore mycket genomgripande
samt att det enligt styrelsens mening kunde ifrågasättas, huruvida
det vore ekonomiskt lämpligt att vidtaga så omfattande ändringsarbeten,
som föreslagits inom denna byggnad. Styrelsen framhöll vidare, att betydande
beskärningar av de föreslagna arbetena måste vidtagas, särskilt vad
beträffade skolbyggnaden, därest kostnadssumman 98 000 kronor icke skulle
överskridas.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen
låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbetena.
Kostnaderna för utförande av det av socialstyrelsen förordade ombyggnadsförslaget
lia därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats
sålunda:

För huvudbyggnaden .................................. kronor 35 000

» skolbyggnaden .................................... » 63 000

» flygelbyggnaden .................................. » 7 200

» arvoden, administration och oförutsedda utgifter .... » 9 300

Summa kronor 114 500.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ombyggnadsarbeten måtte upptagas
ett anslag av 114 500 kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till byggnadsarbeten
m. m. vid de statliga skyddshemmen uttalade chefen för socialdepartementet,
att en förutsättning för vidtagande av mera omfattande ändringsarbeten
vid skyddshemmen borde vara, att inlösningsfrågan beträffande
hemmen vore klar. Sedan denna förutsättning, vad beträffar Broby skolhem,
nu blivit uppfylld i och med att årets riksdag medgivit inlösen av hemmet, finner
jag mig böra upptaga frågan örn erforderlig ombyggnad av detsamma.
Det av socialstyrelsen i detta hänseende framlagda förslaget, som motiverats
huvudsakligen med behovet av ytterligare lokalutrymmen vid hemmet, anser
jag mig i stort sett kunna godtaga.

Kostnaderna för arbetenas utförande beräknades vid förslagets framläggande
hösten 1942 till 98 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid ansett,
att betydande beskärningar måste företagas av de föreslagna arbetena,
särskilt vad beträffade skolbyggnaden, därest denna summa skulle förslå. Då
det med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och på grund av
sedan hösten 1942 inträdda prisstegringar icke synes uteslutet, att även den
av investeringsutredningen nu föreslagna kostnadssumman, 114 500 kronor,
kan komma att visa sig otillräcklig, förutsätter jag, att, därest detta visar sig
erforderligt, före arbetenas igångsättande en sådan reduktion av byggnadsprogrammet
vidtages, särskilt vad beträffar skolbyggnaden, att något överskridande
av sistnämnda belopp icke ifrågakommer. Då jag i övrigt icke har
något att erinra mot det framlagda ombyggnadsförslaget, förordar jag, att
för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett belopp
av 114 500 kronor. Arbetena torde kunna hänföras till grupp III.

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkesheni.
I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har
socialstyrelsen framlagt förslag örn uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs
skol- och yrkeshem. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen
framhållit, att antalet personalbostäder vid skyddshemmet vore mycket otillräckligt,
varför det vore angeläget, att byggnadsarbetet komme till stånd.
Rektorsbostaden, som även skulle inrymma kontor, vore avsedd att uppföras
enligt den typmodell för dylik bostad, som utarbetats av arkitekten
Birger Jonson och kommit till användning vid vissa skyddshem. Kostnaden
för en liknande bostad, avsedd att uppföras vid Hammargårdens skolhem,
hade i början av år 1943 uppskattats till 46 000 kronor.

Skycldshemsinspektören har framhållit, att plats behövde utvinnas för
ytterligare ett antal elever vid skyddshemmet. En del av dessa elevplatser
borde förläggas till den bostad, som för närvarande upplåtits åt rektorn, vilken
alltså måste avflytta. I skyddshemmets närhet funnes ej någon bostad, som
kunde anvisas åt rektorn, varför nybyggnad vore erforderlig. Denna lös -

Kunni. Maj.ts proposition nr 281.

ning av den genom lagen om villkorlig dom ofrånkomliga utvidgningen av
Johannisbérgshemmets kapacitet vore ur statens synpunkt fördelaktigare
än att på annat sätt öka elevplatserna.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning beträffande
den föreslagna rektorsbostaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande
ha därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 beräknats till 51 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett
anslag av 51 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av den före- Departement.sslagna
rektorsbostaden vid Johannisbergs skol- och yrkeshem. I enlighet chefenmed
vad jag i annat sammanhang denna dag förordat beträffande en rektorsbostad
av liknande typ vid Folåsa skolhem torde även den nu ifrågavarande
byggnaden böra minskas till omkring 150 kvadratmeter inklusive kontoret.

Enligt vad jag inhämtat kunna kostnaderna för byggnadens uppförande härigenom
reduceras från 51 000 till 49 000 kronor. Jag förordar, att sistnämnda
belopp upptages å allmän beredskapsstat för nästa budgetår och därvid hänföres
till grupp II.

Uppförande av lärarbostad vid Löv st alhemmet. I skrivelse den
31 augusti 1943 har socialstyrelsen erinrat örn att 1943 års riksdag i anledning
av den av 1942 års riksdag godkända utbyggnaden av Lövstahemmet
bland annat beslutat, att ytterligare en lärare i lönegraden Ex 19 skulle anställas
vid skolhemsavdelningen. Styrelsen för skyddshemmet hade nu begärt,
att en familjebostad skulle uppföras för den nya tjänstemannen. Då denna
lärarkraft komme att bliva permanent, ville socialstyrelsen föreslå, att familjebostad
uppfördes för honom av vid skyddshemmen sedvanlig typ. Kostnaderna
för ett bostadshus omfattande en lägenhet om tre rum, kök, jungfrukammare
och badrum och av motsvarande typ, som föreslagits för Folåsa skolhem,
hade av arkitekten Birger Jonson den 30 augusti 1943 preliminärt beräknats
till 34 500 kronor.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen
låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande den föreslagna lärarbostaden.
Kostnaderna för uppförande av byggnaden lia därvid av arkitekten Jonson
den 22 mars 1944 uppskattats till 39 500 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande byggnadsföretag måtte upptagas ett
anslag av 39 500 kronor.

Jag tillstyrker det framlagda förslaget örn uppförande av en lärarbostad DepartemenUvid
Lövstahemmet. 1 likhet med vad jag i det föregående förordat beträffan- che,en''
de en lärarbostad av liknande typ vid Folåsa skolhem, synes emellertid även
den nu ifrågavarande byggnaden kunna minskas till omkring 85 kvadratmeter.
Byggnadskostnaden torde enligt vad jag inhämtat genom denna minsk -

Kungl. Majds proposition nr 281.

ning kunna reduceras från föreslagna 39 500 kronor till 34 000 kronor. Jag
förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för
rasta budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. I skrivelse
till investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen
framlagt förslag örn uppförande av två personalbostadshus örn vartdera två
rum och kök vid Lövstahemmet. I en vid skrivelsen fogad bilaga har styrelsen
erinrat om att från och med budgetåret 1943/44 inrättas bland annat två nya
skötartjänster vid skyddshemmet. För ingående av giftermål vore dessa
skötare beroende av att familjebostäder anskaffades. De föreslagna bostadshusen
vore avsedda att utföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit
till användning inom skyddshemsorganisationen. Kostnaderna för ett
sådant typhus hade år 1942 beräknats till 21 000 kronor.

Skyddshemsinspektören har framhållit, att Lövstahemmet läge isolerat
från annan bebyggelse i Vagnhärads socken. Personal, som anställdes vid
skyddshemmet, kunde därför icke få bostad annat än genom statens försorg.
För den personal, som tidigare anställts, hade nödtorftigt sörjts i detta avseende.
Sedan personalstyrkan emellertid från och med budgetåret 1943/44,
i samband med att Lövstahemmet utbyggts, ytterligare ökats med flera befattningshavare,
vöre det nödvändigt att bereda de nytillkomna bostäder.

Investeringsutredningen har låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande
de föreslagna bostadshusen. Arkitekten Birger Jonson har därvid den TI
mars 1944 uppskattat kostnaderna för byggnaderna till 25 000 kronor vardera.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande två personalbostadshus
måtte upptagas ett anslag av 50 000 kronor.

Departements- Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av tva personalbostadshus vid
chefen. Lövstahemmet. Kostnaderna härför beräknar jag i likhet med investeringsutredningen
till 50 000 kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän
beredskapsstat II för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra. skol- och yrTeeshem.
Sedan styrelsen för Vemyra skol- och yrkeshem i skrivelse till
socialstyrelsen den 19 september 1942 hemställt, att tre bostadshus för befattningshavare
med tillsammans fyra lägenheter måtte uppföras vid hemmet,
föreslog socialstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1942, att tre bostadslägenheter
skulle inredas vid hemmet, fördelade på ett bostadshus med en
lägenhet och ett bostadshus med två lägenheter. Enligt av arkitekten Birger
Jonson den 23 september 1942 utförda kostnadsberäkningar skulle kostnaderna
för de föreslagna bostadshusen i för skyddsrummen vanligt typutförande
uppgå till 64 750 kronor, varav 22 750 kronor för ett enfamiljshus omfattande
en lägenhet örn tva rum och kök samt 42 000 kronor för ett tvafamiljshus
omfattande två lägenheter om vardera två rum och kök

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I utlåtande den 4 november 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att de föreslagna
byggnadsföretagen vid skyddshemmet och de därför beräknade kostnaderna
icke föranledde någon erinran från styrelsens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen härefter anfört följande.

I skrivelse till socialstyrelsen den 3 augusti 1943 har skyddshemsstyrelsen
anmält, att två befattningshavare numera uppfört egna bostäder i skyddshemmets
närhet, varför endast behov av två bostadslägenheter återstode,
nämligen for trädgårdsmästaren och en av nattvakterna. Trädgårdsmästaren
är gift och hyr för närvarande en yrkeslärarbostad, som han dock måste
lämna, när yrkesläraren i mekaniskt verkstadsarbete skall tillsättas, vilket
kommer att ske under innevarande budgetår. Nattvakten är ogift och disponerar
ett av gästrummen. Han har förklarat sig ämna bilda familj, så snart
bostadsfrågan ordnats. I Sollefteå stad råder stor bostadsbrist.

På grund härav har socialstyrelsen begränsat sitt tidigare förslag till att
avse allenast tvåfamiljshuset.

Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, har utredningen
låtit verkställa ny kostnadsberäkning rörande det föreslagna tvåfamiljshuset.
Kostnaderna för uppförande av byggnaden ha därvid av arkitekten Jonson
den 22 mars 1944 uppskattats till 45 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande bostadshus måtte
upptagas ett belopp av 45 000 kronor.

Då jag finner behovet av det föreslagna personalbostadshuset styrkt och Departementsej
har något att erinra mot de beräknade kostnaderna härför, 45 000 kronor, cMen.
vill jag tillstyrka bifall till investeringsutredningens hemställan. Jag förordar,
att å allmän beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages
ett belopp av 45 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem. I
skrivelse den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen gjort framställning om anvisande
av medel för uppförande av två personalbostadshus vid Forsane yrkeshem,
nämligen ett enfamiljshus med en lägenhet örn två rum och kök
samt ett tvåfamiljshus med två lägenheter örn vardera två rum och kök. På
förslag av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposilion (femte huvudtiteln, p.

86) har riksdagen anvisat medel för uppförande av enfamiljshuset, medan
några medel för uppförande av tvåfamiljshuset ännu ej äskats av riksdagen.
Beträffande de närmare skäl, som av socialstyrelsen i ovannämnda skrivelse
anförts för förslaget om uppförande av de båda bostadshusen, får jag hänvisa
till den redogörelse, som lämnades i statsverkspropositionen. Tvåfamiljshuset
var avsett att uppföras enligt samma typmodell, som tidigare kommit
till användning vid Johannisbergs skol- och yrkeshem, och hade av arkitekten
Birger Jonson preliminärt beräknats draga en kostnad av 42 500 kronor.

Sedan socialstyrelsens framställning, i vad avser tvåfamiljshuset, överlämnats
till investeringsutredningen, har utredningen låtit verkställa ny kostnadsberäkning
beträffande detsamma. Kostnaderna för uppförande av bygg Bihang

tilt riksdagens protokoll 19U. 1 samt. Nr 281. 6

82 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

naden har därvid av arkitekten Jonson den 22 mars 1944 uppskattats till
43 000 kronor.

Utredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 för uppförande av nu ifrågavarande personalbostadshus
måtte upptagas ett anslag av 43 000 kronor.

Departements- Jag tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny bostadsbyggnad nied två
che;en. lägenheter örn vardera två rum och kök vid Forsane yrkeshem. Mot den
gjorda kostnadsberäkningen har jag intet att invända. Jag föreslår, att å allmän
beredskapsstat II för nästa budgetår för ändamålet upptages ett belopp
av 43 000 kronor.

Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. I skrivelse till
investeringsutredningen den 31 augusti 1943 har socialstyrelsen framlagt förslag
om uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkeshem. I en vid skrivelsen
fogad bilaga har styrelsen framhållit bland annat, att yrkeshemmet hade ett
tämligen omfattande och rationellt drivet jordbruk men hittills endast haft
ett provisoriskt anordnat svinhus. Ur ekonomisk synpunkt syntes det styrelsen
nödvändigt att bättre lokaler anordnades för svinaveln vid hemmet.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till socialstyrelsen,
vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, anfört bland annat
följande.

Det nuvarande svinhuset, som är byggt på 1880-talet, är ur hygienisk synpunkt
hälsovådligt för såväl djuren som för den personal och de elever, som
skola arbeta i detsamma. Det är mörkt och kallt och trots vidtagna anordningar
häremot dryper det av fukt. Svinhuset är också olämpligt placerat i
centrum av yrkeshemmets byggnadsområde, endast fem meter från tapetserar-
och sadelmakeriverkstaden och på knappa fyrtio meters avstånd från en
befattningshavarebostad för två familjer och ungefär lika långt från en annan
tjänstebostad. Detta medför, att dessa bostäder såväl som den intilliggande
elevförläggningen sommartid få taga emot en invasion av flugor från
svinhuset. Skyddshemmets styrelse finner det därför synnerligen angeläget,
att det nuvarande svinhuset ersättes med ett nytt svinstall. Detta torde böra
beräknas för omkring trettio svin.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade ritning och kostnadsberäkning
beträffande det föreslagna svinhuset, varav framgår, att detsamma kostnadsberäknats
till 9 500 kronor.

Investeringsutredningen hemställer i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upptagas
ett anslag av 9 500 kronor.

Departements- Det nuvarande svinhuset vid Forsane yrkeshem är uppenbarligen mycket
(helen. otillfredsställande och dessutom olämpligt placerat i förhållande till övriga
byggnader vid skyddshemmet. Jag finner mig på grund härav böra tillstyrka,
att ett nytt svinhus uppföres vid hemmet. Då jag ej har något att erinra
mot de beräknade kostnaderna härför, vill jag förorda, att för ändamålet å

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett belopp av 9 500 kronor.
Arbetet torde böra hänföras till grupp II.

Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem.
I skrivelse den 31 augusti 1943 till investeringsutredningen har socialstyrelsen
framlagt förslag örn uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens
skolhem. I vid skrivelsen fogade bilagor har styrelsen anfört bland
annat, att uppförande av svin- och hönshus ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet
för skolhemmet men att endast mycket provisoriska lokaler
uppförts för dessa ändamål.

Skyddshemmets rektor har i skrivelse den 22 mars 1944 till skyddshemsinspektören,
vilken skrivelse överlämnats till investeringsutredningen, framhållit,
att det till skyddshemmet hörande lantbruket under de första åren befunnit
sig i sådant skick, att fulltalig djurbesättning ej kunnat hållas vid
hemmet. Ladugården kunde på grund härav då tagas i anspråk även för svinen.
Sedan lantbruket nu förbättrats, hade emellertid ladugårdens utrymmen
blivit utnyttjade till det yttersta. Som hönshus användes ett arbetar -skjul, som kvarstått från byggnadsarbetena vid skyddshemmets uppförande.
Detta hade måst repareras ett antal gånger och vore nu ånyo i mycket bristfälligt
skick. Det vöre skyddshemsledningens önskan att göra skyddshemmet
till en mönstergård, där eleverna kunde få lära sig, hur en lantgård borde
vara ordnad och skött. Mycket vöre emellertid nu så primitivt vid hemmet
på grund därav att svin- och hönshus saknades, att eleverna måste finna
vilken bondgård som helst mer välordnad.

Vid skyddshemsrektorns skrivelse äro fogade kostnadsberäkningar och
ritningar beträffande de föreslagna byggnaderna, varav framgår, att svinhuset
kostnadsberäknats till 4 500 kronor och hönshuset till 6 450 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 för nu ifrågavarande ändamål måtte upptagas
ett anslag av 11 000 kronor.

Den förebragta utredningen har övertygat mig örn behovet av de före- Departementsslagna
svin- och hönshusen vid Brättegårdens skolhem. Mot de beräknade chefen kostnaderna

för de båda byggnaderna, tillhopa 11 000 kronor, synes intet
vara att erinra. Jag förordar alltså, att å allmän beredskapsstat för nästa
budgetar for andamålet upptages ett belopp av 11 000 kronor. Arbetena synas
mig böra hänföras till grupp II.

Sammanfattning.

i 1 Iejll1''ghet med det anförda torde medel för byggnadsarbeten vid statens
skyddshem bora beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Företag	Anslagsgrupp II Kronor	Anslagsgrupp III Kronor
Uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem......	45 300	—
Uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem..........	50 900	—
Vissa ombyggnadsarbeten vid Broby skolhem................	—	114 500
Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkes-	49 000
Uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet ..............	34 000	—
Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet........	50 000	—
Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och yrkes-	45 000
Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem____	43 000	—
Uppförande av svinhus vid Forsane vrkeshem ..............	9 500	—
Uppförande av svinhus och hönshus vid Brättegårdens skolhem	11000	—
Summa	337 700	114 500

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Vissa byggnadsarbeten

vid statens skyddshem ett anslag av......kronor 337 700,

dels ock å allmän beredskapsstat III till Vissa byggnadsarbeten
vid statens skyddshem ett anslag av . . kronor 114 500.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter.

[10.] Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka. Investeringsutredningen har i sitt betänkande behandlat
frågan om upptagande å allmän beredskapsstat av vissa under femte huvudtiteln
hänförliga anslag till bidrag till landstingen för uppförande m. m.
av olika sjukvårdsinrättningar. Utredningen har härvid föreslagit, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln måtte
upptagas följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem I

för lättskötta sinnessjuka............................ kronor 300 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk vårdsanstalter

...................................... » 600 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. . » 200 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka . . » 100 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal tor

............................................... » 600 000

I fråga örn den närmare motiveringen för utredningens förslag ber jag få
hänvisa till betänkandet (s. 252 och 253).

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

I likhet med investeringsutredningen anser jag lämpligt, att medel upptagas Departement*-å allmän beredskapsstat för bidrag till uppförande m. m. av ovannämnda cf,efenslag
av sjukvårdsanstalter. Mot de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen
har jag icke heller något att invända.

Vad angår anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
vill jag emellertid erinra örn att utredningen i annat
sammanhang (bet. s. 221) hemställt om upptagande å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 418 000 kronor till uppförande
av en ny poliklinikbyggnad vid kustsanatoriet Apelviken, vilken jämväl
skulle rymma vissa personalbostäder. Som framgår av 1943 års statsverksproposition
(p. 122) och riksdagens i anledning härav fattade beslut (skr.
nr 5, p. 89) må för uppförande av ifrågavarande byggnad för närvarande
disponeras dels av ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisat reservationsanslag (B) till Bidrag till uppförande eller inrättande av
tuberkuloss jukvår dsans tal ter ett belopp av 304 000 kronor, dels ock av reservationsanslaget
till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
ett belopp av 114 000 kronor eller således tillhopa 418 000
kronor.

Anslag av förstnämnda typ (B) komma att indragas med utgången av innevarande
budgetår för att som regel ersättas med anslag på allmän beredskapsstat.
Investeringsutredningen har härvid ansett, att hela det för poliklinikbyggnaden
erforderliga beloppet, 418 000 kronor, bör upptagas å beredskapsstat.
En sådan anordning finner jag jämväl för egen del lämplig.

Emellertid vill jag föreslå, att något särskilt anslag ej anvisas för ändamålet
utan att medel i stället beräknas under det av investeringsutredningen
förordade anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
vilket i anledning härav bör uppräknas med 418 000
kronor till i runt tal 1 000 000 kronor. Det belopp av 114 000 kronor, som
under riksstatsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
anvisats för uppförande av ifrågavarande poliklinikbyggnad,
torde tills vidare icke böra disponeras.

Av de olika bidragsanslagen torde anslagen till uppförande m. m. av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka och hem för kroniskt sjuka, för vilka ändamål
i riksstaten för nästa budgetår upptagits anslag till belopp motsvarande praktiskt
taget samtliga under hösten inneliggande och preliminärt anmälda ansökningar,
böra uppföras å beredskapsstat III. Övriga anslag, avseende uppförande
m. m. av tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus och förlossningsanstalter
torde däremot böra hänföras till anslagsgrupp II.

Beträffande anslagen lill uppförande m. m. av tuberkulossjukvårdsanstaller,
epidemisjukhus, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter gör jag
hemställan under följande punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen au
vårdhem för lättskötta sinnessjuka å allmän beredskapsstat
III uppföra ett anslag av................ kronor 300 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[11.] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Under åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av .......... kronor 1 000 000.

[12.] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I skrivelse den 29
september 1942 hemställde överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileumsfond
örn anvisande av ytterligare medel för byggnadsarbeten vid vissa av folksanatorierna,
närmare bestämt Hessleby, Spenshults och Hålahults sanatorier.
Enligt överstyrelsens skrivelse, för vilken närmare redogjorts i 1943 års
statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 127), borde följande arbeten

komma till utförande, nämligen

Beräknad kostnad

Vid Hessleby sanatorium: kronor

1. Ändringar inom läkaravdelningen.................... 55 500

2. Ombyggnad av bottenvåningen i östra paviljongen...... 12 000

3. Modernisering av badet samt anordnande av sputum kok

m. m......................................... 48 500

4. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum

jämte målningsreparationer ........................ 13 500

5. Uppförande av underläkarbostad .................... 32 000 J61 500

Vid Spenshults sanatorium:

1. Anordnande av tvättställ i hel- och halvenskilda rum . . 10 500

2. Installering av cirkulationspump för varmvatten...... 5 000

3. Utbyte och komplettering av kökets ångapparater...... 12 600

4. Anordnande av mekanisk köksventilation ............ 9 500

5. Modernisering av sputumkok........................ 11 200

6. Anordnande av matsal för kvinnlig personal.......... 40 000

7. Installering av ny agaspiskombination................ 13 800

8. Uppförande av nytt mortuarium .................... 19 000 121 600

Vid Hålahults sanatorium:

Uppförande av underläkarbostad ......................J12 000 32 000

Summa kronor 315 100

För utförande av nu nämnda arbeten funnes enligt överstyrelsen ett belopp
av 95 800 kronor disponibelt av tidigare anvisade medel.

I anförande till statsrådsprotokollet föreslog chefen för socialdepartementet,
att med uppförande av underläkarbostäderna borde tills vidare anstå.
Beträffande övriga föreslagna arbeten framhöll departementschefen, att
dessa syntes vara av den art, att de borde komma till utförande, så snart om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

ständigheterna det tilläte. Departementschefen ansåg sig dock i dåvarande
läge ej kunna tillstyrka, att ytterligare medel anvisades härför. Emellertid
föreslog departementschefen, att riksdagens medgivande borde utverkas att
å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga
medel finge efter prövning av Kungl. Maj:t disponeras för utförande av de
angivna arbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, som befunnes mest
angelägna.

Riksdegen (skr. nr 5 p. 94) lämnade det sålunda föreslagna medgivandet.

I skrivelse den 16 juni 1943 hemställde överstyrelsen med anledning härav,
att å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna tillgängliga
medel, vilka då uppginge till 115 600 kronor, finge disponeras för
följande byggnadsarbeten vid Hessleby och Spenshults sanatorier, nämligen,
för modernisering av badet och anordnande av sputumkok m. m. vid Hessleby
sanatorium ett belopp av 48 500 kronor samt för installering av cirkulationspump
för varmvatten, tillbyggnad av personalmatsal m. m., installering
av agaspiskombination och förbättring av köksventilationen samt reparation
av ångapparater vid Spenshults sanatorium ett belopp av 67 100 kronor.

Genom beslut den 12 november 1943 tillerkände Kungl. Majit överstyrelsen
för utförande av de av överstyrelsen i sistnämnda skrivelse föreslagna
arbetena statsbidrag med högst 115 600 kronor, att utgå från anslaget till
bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

I skrivelse den 30 september 1943 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s
jubileumsfond hemställt om anvisande av ytterligare medel för fullföljande
av den påbörjade moderniseringen av folksanatoriernas byggnadsbestånd,
överstyrelsen, som härvid hänvisat till sin framställning den 29 september
1942 i denna fråga, har framhållit, att till de i nämnda framställning angivna
arbetena nu kommit ytterligare ett, nämligen anskaffande av nya ångpannor
vid Hessleby sanatorium. Överstyrelsen anför härom, att det vid besiktning
av ångpanneanläggningen vid Hessleby sanatorium hade konstaterats,
att ångtrycket i ångpannorna på grund av dessas höga ålder måste
nedsättas med 10 °/o. I samband därmed hade framhållits, att ytterligare
sänkning av ångtrycket kunde bli behövlig inom en snar framtid och att
ångpannorna med det snaraste borde kasseras. Södra Sveriges ångpanneförening,
som handhade kontrollen av anläggningen, hade verkställt utredning
om kostnaden för ångpannornas utbytande mot nya och hade därvid
beräknat, att ett sådant utbyte jämte anskaffande av en »economiser» samt
nya ledningar och förbättring av transportanordningarna .skulle draga en
kostnad av sammanlagt 114 000 kronor.

För utförande av samtliga nu omförmälda arbeten erfordrades alltså -—-utöver tillgängliga medel —- ett belopp av (315 100 + 114 000 — 115 600)
313 500 kronor.

Då riksdagen medgivit, att för utförande av de mest angelägna arbetena
vid Hessleby och Spenshults sanatorier finge disponeras kvarstående medel
å anslaget till bidrag lill byggnadsarbeten vid folksanatorierna, borde övriga
byggnadsarbeten, varom här vore fråga, utföras när en återgång till

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschefen.

mera normala förhållanden inträdde. I samband därmed syntes också kostnaderna
för dessa arbeten, vilka kostnader beräknats enligt kristidens avsevärt
stegrade byggnadspriser, kunna reduceras.

Överstyrelsen har hemställt, att för den händelse betingelser för utförande
av nämnda byggnadsarbeten kunde föreligga under budgetåret 1944/45,
för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å 200 000 kronor
för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten i den omfattning, som vid
då gällande byggnadspriser bleve möjlig.

Vad angår förslaget örn uppförande av ny underläkarbostad vid Hålahults
sanatorium har sanatoriets överläkare i skrivelse den 21 december 1943
understrukit behovet av en dylik bostad. I skrivelsen framhålles, att den
nuvarande underläkarbostaden utgjordes av en dubblett, som stöde i förbindelse
med en korridor och trappuppgång, som patienterna passerade från
och till sjukavdelningarna. Läkarefamiljen intoge sina måltider i den s. k.
lilla matsalen, som också användes av sköterskorna i stor utsträckning. Även
örn risken för barnen att bli smittade genom vissa försiktighetsmått väsentligt
nedbringats, kunde den dock ej helt undanröjas och utgjorde för underläkarna
en ständig källa till oro. Vid upprepade tillfällen hade gifta reflektanter
på underläkartjänsten avböjt förordnande med anledning av att familjebostad
saknats och därför att smittorisken för barnen under rådande
förhållanden ansetts för stor. Den nuvarande befattningshavaren hade familj,
hustru och tva barn. Även i detta fall hade det ej ansetts lämpligt att
medtaga famljen, vilken vore bosatt å annan ort. Att provisoriskt lösa familjebostadsfrågan
genom att hyra lämplig lägenhet i närheten av sanatoriet
läte sig icke göra, då sanatoriet vore beläget sex km från närmaste ort och
ur kommunikationssynpunkt läge mycket isolerat.

I årets statsverksproposition har ej äskats något anslag till bidrag till byggnadsarbeten
vid folksanatorierna. Sedan frågan örn bidrag till dylika arbeten
varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har utredningen i
sitt betänkande hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
måtte upptagas ett anslag å 200 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten
vid folksanatorierna.

Med de medel, som genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 12 november
1943 ställts till förfogande för överstyrelsen för Konung Oscar II :s
jubileumsfond för byggnadsarbetena vid Hessleby och Spenshults sanatorier,
torde de mest framträdande bristerna kunna avhjälpas. Som framgår av den
lämnade redogörelsen äro dock ytterligare en del byggnadsarbeten vid nämnda
båda sanatorier av behovet påkallade. Härjämte föreligger starkt behov av
uppförande av en underläkarbostad vid Hålahults sanatorium. För utförande
av de sålunda kvarstående arbetena anser jag mig böra i likhet med investeringsutredningen
tillstyrka, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 beräknas
ett anslag av 200 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras å beredskapsstat
II.

Då nämnda belopp ej torde förslå till samtliga föreslagna byggnadsarbe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ten, böi'' det ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till angelägenhetsgraden
av arbetena avgöra för vilka arbeten medlen må användas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av.............................. kronor 200 000.

[13.] Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus. Under
åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................. kronor 200 000.

[14.] Bidrag tili uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Under åberopande
av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................. kronor 100 000.

Förlossningsanstalter.

[15.] Bidrag tili uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. Under
åberopande av vad jag anfört under punkten 10 hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ................ kronor 600 000

G. Diverse.

[16.] Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. I kungörelse
den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd flyktingshjälp,
vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941, stadgas, att för handläggning
av ärenden örn bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar
(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt örn direkt under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

stöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktingskommitté
skall finnas en nämnd kallad statens flyktingsnämnd. Nämnden
skall bestå av fem av Kungl. Majit utsedda ledamöter. Anses flyktingshjälpen
böra utgå i form av beredande av vistelse å för flyktingar anordnat läger,
skall däremot enligt kungörelsen verksamheten handhavas av socialstyrelsen.

Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen utgår statsbidrag till flyktingskommitlé
med högst 40 procent av kommitténs kostnader för individuella understöd
åt flyktingar, därvid dock skall iakttagas, att statsbidrag må beräknas
endast å sådan del av understödet, som ungefärligen motsvarar vad i liknande
fall skulle hava utgivits såsom arbetslöshetshjälp eller fattigvård. Då
särskilda skäl därtill äro, må nämnden medgiva högre statsbidrag än nu
nämnts.

Å riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats
ett anslag av 1 000 000 kronor, varav 750 000 kronor beräknats för
den av statens flyktingsnämnd omhänderhavda understödsverksamheten och
250 000 kronor för utgifter i samband med socialstyrelsens lägerverksamhet
av icke polisiär natur.

Då ifrågavarande anslag visade sig vara otillräckligt — närmast till följd av
den från och med hösten 1943 tilltagande flyktingströmmen, i synnerhet från
Danmark men även från vissa andra länder — framlade Kungl. Majit efter
framställning från flyktingsnämnden och socialstyrelsen i proposition nr
163 till årets riksdag förslag om anvisande av ytterligare anslag å 3 620 000
kronor å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.

Härtill kommer en del kostnader för vissa kontrollåtgärder m. m. för danska
flyktingar, vilka kostnader ansetts böra bestridas från anslag å förskottsstaten.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 233) anmäldes,
att statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen i särskilda skrivelser den 31
augusti 1943 inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för nästa
budgetår och därvid uppskattat detsamma till 1 000 000 respektive 300 000
kronor. Departementschefen framhöll omöjligheten att under rådande förhållanden
göra några närmare beräkningar rörande de kostnader för flyktingändamål,
som kunde uppkomma under budgetåret 1944/45. Under hänvisning
till att chefen för finansdepartementet vid anmälan av inkomsterna i
årets statsverksproposition föreslagit, att för utgifter för berörda ändamål
skulle upptagas ett anslag på den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår,
äskades inga medel för ändamålet på riksstaten.

I särskilda skrivelser den 11 april 1944 ha statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen
inkommit med förnyade kostnadsberäkningar rörande medelsbehovet
för nästa budgetår.

Statens flykting snämnd framhåller, att under den tid, som förflutit från
avgivandet av nämndens framställning den 31 augusti 1943, nämndens verksamhet
väsentligt utvidgats. Flyktingarnas antal hade nämligen ökats och läget
på arbetsmarknaden försämrats. I anledning härav hade de medel — 750 000
kronor — som under budgetåret 1943/44 ställts till nämndens förfogande, vi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281-

sat sig otillräckliga och nämnden hade därför blivit nödsakad att anhålla om
ytterligare 730 000 kronor för alt kunna bestrida kostnaderna för sin författningsenliga
verksamhet. Då det icke funnes någon anledning antaga, att
nämndens verksamhet komme att minska, beräknade nämnden med stöd av
den senaste tidens erfarenheter sina månatliga utgifter för kontantunderstöd
m. m. under det instundande budgetåret till cirka 110 000 kronor eller
1 320 000 kronor för hela budgetåret. Nämndens utgifter under nästa budgetår
till de olika flyktingkommittéerna kunde uppskattas till ungefär 470 000
kronor. Totalt skulle sålunda erfordras 1 790 000 kronor, vilket lämpligen
borde avrundas till 1 800 000 kronor.

Socialstyrelsen har förklarat sig intet ha att erinra mot nämndens anslagsäskande.

Socialstyrelsen framhåller att, sedan styrelsen efter avgivandet av sitt anslagsäskande
den 31 augusti 1943 haft möjlighet alt under ytterligare sex månader
följa utvecklingen i fråga om flyktingsverksamheten, hade fastare, om
ock långt ifrån säkra bedömningsgrunder för beräkning av det kommande
budgetårets medelsbehov kunnat ernås. Styrelsen har i samband härmed i
korthet redogjort för den nuvarande organisationen och därvid framhållit, att
medan kostnaderna för danska, norska och sovjetryska flyktingar i stort sett
bestredes av vederbörande legationer, folie kostnaderna för omhändertagande
av flyktingar av baltisk och annan nationalitet helt på styrelsen. Med hänsyn
till nuvarande läge på arbetsmarknaden räknade styrelsen med vissa svårigheter
att placera flyktingarna i arbete, vilket torde medföra en viss kostnadsökning.

Styrelsen uppskattar de på styrelsen fallande kostnaderna i samband med
mottagandet av flyktingar vid gränserna, kostnaderna för mottagnings- och
kontrolläger för danska flyktingar samt kostnader för löner för personal och
ombud vid lägren till sammanlagt 920 000 kronor under nästa budgetår. Medelsbehovet
för driften av lägren för baltiska flyktingar beräknar styrelsen för
samma tid till 480 000 kronor. För omkostnaderna i samband med andra läger
såsom de ryska och tillfälliga lägren ävensom för iordningställande av en
viss lägerreserv för en befarad ökad tillströmning av flyktingar anser styrelsen
behov föreligga av ytterligare 200 000 kronor.

Hela medelsbehovet för flyktingshjälp i form av vistelse i läger uppskattar
socialstyrelsen sålunda för budgetåret 1944/45 till (920 000 + 480 000 +
200 000) 1 600 000 kronor.

Utöver medel för socialstyrelsens och flyktingsnämndens hjälpverksamhet
torde i fortsättningen från förevarande anslag lämpligen bestridas bidrag av
statsmedel dels till kommittén för rågösvenskarna för kostnader i samband
med omhändertagandet av i Estland boende personer av svensk härstamning
dels ock till hjälpkommittén för Finlands barn för kostnader i samband med
överförande av barn från Finland till Sverige. För nyssnämnda ändamål har
tidigare anvisats medel under andra anslag. Sålunda har Kungl. Majit genom
beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
ställt ett belopp av 100 000 kronor till förfogande för kommittén för rågö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svenskarna till understöd åt återvändande estlandssvenskar. Vidare anvisade
1943 års riksdag på tilläggsstat I lill riksslaten för budgetåret 1943/44 ett
reservationsanslag av 200 000 kronor till understöd m. m. åt vissa estniska
medborgare. Slutligen har 1944 års riksdag å lilläggstat II till nämnda riksstat
anvisat dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till understöd åt vissa
estniska medborgare dels ock ett anslag under fonden för låneunderstöd av
200 000 kronor såsom lån till den s. k. rågöstiftelsen. I propositionen nr 163
till årets riksdag angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 har Kungl. Majit härjämte hemställt örn anvisande
av 775 000 kronor till ytterligare understöd m. m. åt vissa estniska medborgare.

Till mottagningskostnader för finska barn m. m. har i sistnämnda proposition
äskats ett reservationsanslag av 740 000 kronor.

1 skrivelse den 15 april 1944 har kommittén för rågö sv enskär na hemställt
om anvisande av medel för kommitténs verksamhet under nästa budgetår.
Kommittén har härvid framhållit, att upprättandet av en beräkning av medelsbehovet
för budgetåret 1944/45 är utomordentligt svårt, beroende på de mångå
ovissa faktorer, med vilka kommittén hade att räkna. Kommittén har ansett
sig böra räkna med att under det närmaste året cirka 3 000 personer kunna
komma att överföras till Sverige. Kostnaden härför har kommittén uppskattat
till i runt tal 3 300 000 kronor.

Hjälpkommittén för Finlands barn har i två särskilda skrivelser den 15
april 1944 gjort framställning om bidrag till kommitténs kostnader för mottagande
av finska barn.

Med utgångspunkt från att antalet finska barn under nästa budgetår skulle
komma att uppgå till 10 000 har kommittén beräknat kostnaderna för den
obligatoriska 14 dagars karantänvistelsen till 840 000 kronor eller 84 kronor
för barn och kostnaden för transporter m. m. till 500 000 kronor eller 50 kronor
för barn. Därjämte har kommittén beräknat en kostnad av sammanlagt
420 000 kronor för erforderlig karantänsvistelse för omkring 900 barn, som
förväntades komma att anlända till Sverige vid sidan av den av regeringen
reglementerade kontingenten av 600 barn per vecka.

Kostnaderna för dessa barns resor till Sverige och från karantänen till
fosterhemmen betalades av fosterhemmen eller av de finska hemmen.

Sammanlagda medelsbehovet för mottagande av barn från Finland har
kommittén sålunda uppskattat till (1 340 000 + 420 000) 1 760 000 kronor.

Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna statens sammanlagda
chefen. kostnader för här avsedda flyktingsverksamhet under innevarande budgetår
preliminärt beräknas till 7 235 000 kronor.

Statens flyktingsnämnd och socialstyrelsen lia för nästa budgetår hemställt
örn anvisande av medel till flyktingsverksamheten med 1 800 000 respektive
1 600 000 kronor. Härjämte föreligger framställning från kommittén för rågösvenskarna
om anvisande av 3 300 000 kronor för understöd m. m. åt estniska
medborgare av svensk härstamning, vilka söka sig åter till Sverige. Slutligen

Kungl. Makts proposition nr 281-

har hjälpkommittén för Finlands barn hemställt om bidrag å 1 760 000 kronor
till kostnaderna för emottagande av finska barn. Summan av de äskade
anslagen uppgår sålunda till (1 800 000 + 1 600 000 + 3 300 000 + 1 760 000)
8 460 000 kronor. I samtliga framställningar har man betonat svårigheterna
att för närvarande mera exakt beräkna medelsbehovet för nästa budgetår.

Givetvis är det för närvarande omöjligt att annat än uppskattningsvis beräkna
medelsbehovet för flyktingsverksamheten under nästa budgetår, då
detta är beroende av bland annat en så oviss faktor som omfattningen av
flyktingströmmen. Ej minst gäller detta kostnaderna för emottagande av
estlandssvenskar samt barn från Finland. Det av kommittén för rågösvenskarna
samt hjälpkommittén för Finlands barn beräknade medelsbehovet avser
delvis kostnader, som beräknas komma att uppstå redan under innevarande
budgetår. I enlighet med vad som föreslogs i förenämnda proposition nr 163
ha medel för det löpande budgetårets kostnader anvisats från anslag å nu
gällande förskottsstat. Sedan regleringsanslag äskats för detta anslag få kostnaderna
bestridas från detta respektive från det nya förskottsanslag, varom
jag här gör hemställan. Då frågan, på vilket sätt sistberörda kostnader täckas,
endast i relativt ringa utsträckning torde komma att påverka anslagsberäkningen
för nästa budgetår, vill jag tillstyrka, att medelsbehovet beräknas
med ledning av de i förutberörda framställningar gjorda uppskattningarna
och upptages med ett till 8 000 000 kronor avrundat belopp. I enlighet med
vad jag förut framhållit, bör beloppet uppföras å allmänna beredskapsstaten.
Jag vill emellertid påpeka, att man ej kan bortse från möjligheten av att
flyktingströmmen kan komma att antaga väsentligt större proportioner än
vad jag här räknat med, samt att utgifterna för ändamålet till följd härav
kunna komma att avsevärt överstiga de beräknade.

Anslaget bör uppföras å allmän beredskapsstat I. Från anslaget torde i
fortsättningen böra bestridas jämväl ersättningar till ledamöterna i kommittén
för rågösvenskarna ävensom kommitténs sekreterare och eventuellt tillkallade
experter, vilka ersättningar hittills belastat femte huvudtitelns kommittéanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av förslagsvis............kronor 8 000 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 maj 1944.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare.

[1.] Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar.
Byggande av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Under
förevarande rubriker hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats
följande anslag, nämligen till nyanläggning av bygdevägar 2 000 000 kronor,
till nyanläggning av ödebygdsvägar 1 000 000 kronor, till byggande av huvudvägar
3 900 000 kronor och till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
1 700 000 kronor. Samtliga anslag avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet
s. 125—127 och 214—216) upptagit byggande av allmänna vägar på landet
samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, med
en sammanlagd byggnadskostnad av 93 700 000 kronor. Utredningen har beräknat
det totala anslagsbehovet till 109 000 000 kronor efter tillägg av kostnader
för marklösen m. m. (s. 214). Av sistnämnda belopp beräknas för nyanläggning
av bygdevägar 24 000 000 kronor, för nyanläggning av ödebygdsvägar
8 500 000 kronor, för byggande av huvudvägar 58 000 000 kronor samt
för förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar 18 500 000 kronor.

Mot resultatet av utredningens beräkningar har jag icke funnit anledning
till erinran. Anslagsbeloppen synas lämpligen böra fördelas på beredskapsstaterna
II och lil på sätt framgår av min hemställan i det följande. De å
beredskapsstat uppförda anslagen torde icke böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels

å allmän beredskapsstat II

Nyanläggning av bygdevägar.......... kronor

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...... »

Byggande av huvudvägar ............ »

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
............................ »

dels ock å allmän beredskapsstat III

Nyanläggning av bygdevägar ........ »

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...... »

Byggande av huvudvägar ............ »

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
............................ »

8	000	000
2	500	000
20	000	000
6	000	000
16	000	000
6	000	000
38	000	000
12	500	000.

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

[2.] Bidrag till byggande av vägar och gator. Å driftbudgeten för budgetåret
1944/45 hava till förevarande ändamål anvisats 2 000 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 16, jfr betänkandet s. 127—130 och 214—216)
upptager investeringsutredningen ytterligare arbeten med byggande av vägar
och gator i städerna, vilka beräknas draga en byggnadskostnad av 35 400 000
kronor. Utredningen uppskattar det erforderliga bidraget av statsmedel till
i runt tal 32 000 000 kronor, vilket belopp föreslås skola upptagas å allmän
beredskapsstat.

Jag biträder utredningens förslag och förordar, att av sistnämnda belopp
10 000 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat II och återstoden å allmän
beredskapsstat III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av vägar och gator för bud -

getåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ......kronor 10 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III . . » 22 000 000.

Enskild väghållning.

[3.] Bidrag till byggande av enskilda vägar. Till förevarande ändamål
hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 1 200 000 kronor.

Ehuru investeringsutredningen i betänkandet (Bilaga 16, jfr s. 136—138
och 214—216) utgått från en ordinarie medelsanvisning för ändamålet av
1 000 000 kronor, anser jag mig icke hava anledning att förorda ändring i
utredningens förslag om uppförande å allmän beredskapsstat av ett anslag
av 3 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Jag ansluter mig till utredningens förslag om temporär höjning av statsbidraget
till byggande av enskilda vägar. Därest riksdagen icke uttalar erinran
däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga fastställa bidragsgrunder i huvudsaklig
överensstämmelse med utredningens förslag (betänkandet s. 214
—216).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av....................................kronor 3 000 000.

Diverse ändamål.

[4.] Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbeläggningar.
Å driftbudgeten för nästa budgetår hava anvisats till stensättning av
vägar 1 000 000 kronor samt till byggande av broar 3 500 000 kronor. Något
anslag för vägbeläggningar har icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

Beträffande investeringsreservens omfattning i förevarande delar torde jag
få hänvisa till investeringsutredningens betänkande (Bilaga 16, jfr s. 130
-—135 och 214—216). Utredningen beTäknar följande anslag vara erforderliga,
nämligen till stensättning av vägar och gator 5 800 000 kronor, till byggande
av broar 3 100 000 kronor samt till vissa vägbeläggningar 17 900 000
kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag till nämnda ändamål uppföras
å allmän beredskapsstat med av utredningen angivna belopp. Därvid
torde av brobyggnadsanslaget 1 000 000 kronor och av vägbeläggningsanslaget
11 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II. Att ett jämförelsevis
stort anslagsbelopp för sistnämnda ändamål föreslås till uppförande
å beredskapsstat II betingas främst av att vägbeläggnjngarna i landet
i stor utsträckning äro i sådant skick, att reparation av desamma måste komma
till stånd så snart materialtillgångarna det möjliggöra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm -

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Byggande av broar .......:.......... kronor 1 000 000

Vissa vägbeläggningar ................ » 11 500 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil

Stensättning av vägar och gator ...... » 5 800 000

Byggande av broar .................. » 2 100 000

Vissa vägbeläggningar .............. » 6 400 000.

Hamnar och farleder.

[5.] Bidrag till handelshamnar och farleder. Till förevarande ändamål
hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats 250 000 kronor.

lnvesteringsutredningen föreslår i sitt betänkande (Bilaga 18, jfr betänkandet
s. 143—149 och 217—218), att ett anslag av 10 000 000 kronor måtte för
ändamålet upptagas å allmän beredskapsstat. Beträffande den närmare motiveringen
torde jag få hänvisa till betänkandet.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Jag förordar, att
av anslaget 1 000 000 kronor upptagas å beredskapsstat II och återstoden å
beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret
1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ...... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . . » 9 000 000.

[6.] Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bidrag
till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Till vartdera
av förevarande ändamål hava å driftbudgeten för nästa budgetår anvisats
300 000 kronor.

Under hänvisning till vad investering sutredningen i denna del anfört i sitt
betänkande (Bilaga 19, jfr betänkandet s. 149—152 och 218—219) och med
biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 uppföra
följande anslag, nämligen
Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder ............ kronor 1 700 000

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar .......... » 3 500 000.

Vatten- och avloppsledningar.

[7.] Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar. Under rubriken
Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten upptager
inve stering sutredning en i sitt betänkande (Bilaga 24, jfr betänkandet s. 188—

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S1.

189 och 226—246) bland annat arbeten med vatten- och avloppsledningar.
Utredningen beräknar, att investeringsplanen i denna del under budgetåret
1944/45 kan tagas i anspråk till omkring 40 procent motsvarande en kostnadssumma
av 65 000 000 kronor, varav omkring 36 000 000 kronor belöpa på
samhällen med mindre än 10 000 invånare och återstoden på större samhällen.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har utredningen utgått från att statsbidrag
skulle komma att utgå till arbeten i samhällen med mindre än 10 000
invånare enligt i betänkandet till huvuddragen angivna grunder, vilka föreslås
försöksvis tillämpade under ett år. Utredningen har dock icke för statsbidrags
beviljande förordat någon ovillkorlig gräns i fråga örn invånarantalet
utan räknat med att bidrag i undantagsfall skulle kunna utgå även till anläggningar
i större tätorter. Utredningen har vidare förutsatt, att viss teknisk
personal anställes i mån av behov för investeringsplanens genomförande.
Från dessa utgångspunkter har utredningen uppskattat medelsbehovet till
20 000 000 kronor.

Jag har för min del i huvudsak icke något att erinra mot utredningens beräkningar
och förslag. Jag är dock icke beredd att nu taga ställning till frågan
om gränsdragningen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens
befogenhet, såvitt angår handläggningen av statsbidragsäi-enden
beträffande anläggningar av mindre omfattning. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande träffa avgörande i denna
fråga.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, torde Kungl.
Majit böra äga meddela bestämmelser beträffande statsbidrag till arbeten
av här ifrågavarande art i huvudsak enligt de grunder, som angivits av investeringsutredningen
med den modifikation, som kan följa av en ytterligare
prövning av handläggningsfrågan, att lörsöksvis tillämpas under budgetåret
1944/45. Av de erforderliga medlen torde 3 000 000 kronor böra anvisas å
allmän beredskapsstat II för att möjliggöra igångsättande av planeringsarbeten,
uppbyggande av nödig personalorganisation och andra förberedande
åtgärder samt igångsättande av vissa särskilt angelägna anläggningsarbeten
i den mån materialtillgångarna och arbetsmarknadsläget det tillåta.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar
för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II...... kronor 3 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat lil . . » 17 000 000.

D. Byggnadsväsende!.

[8.] Underhåll av vissa historiska byggnader in. m. För budgetåret

1944/45 har riksdagen å riksstatens sjätte huvudtitel anvisat eli reservationsanslag
av 85 000 kronor till underhåll av vissa historiska byggnader m. m.
Såsom av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) fram -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går, beräknas medelstillgången för budgetåret med hänsyn till anslagsreservation
och tillgängliga uppbördsmedel utgöra omkring 100 000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1940/41 har medelstillgången under förevarande anslag
hållits begränsad till ungefär den nu angivna storleksordningen. Detta
innehar, såsom i statsverkspropositionen närmare utvecklats, icke endast att
egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten måst anstå utan även en
viss minskning av det belopp, som tidigare stått till förfogande för det underhåll
av historiska minnesmärken samt de utgifter för renhållning m. m.,
som bestridas från anslaget.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 22) upptagande i investeringsreserven av byggnadsarbeten under nu ifrågavarande
anslagstitel till ett belopp av 150 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning om
anvisande för nästa budgetår av detta belopp.

Styrelsen förklarar sig i sin skrivelse finna följande restaureringsarbeten
särdeles önskvärda, nämligen:

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten...........

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering .
Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

100 000
100 000
100 000
50 000

Det nu äskade anslaget av 150 000 kronor har byggnadsstyrelsen funnit
böra användas på följande sätt.

Kronor

Bohus fästningsruin: fortsatta konserveringsarbeten

Läckö slott: utvändiga byggnadsarbeten ..........

Vadstena slott: påbörjande av slottets restaurering . .
Borgholms slottsruin: fortsatta konserveringsarbeten

40 000
50 000
35 000
25 000

Departements. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava sedan flera år icke enen•
däst alla egentliga restaureringsarbeten å de historiska byggnaderna fått anstå
utan även det egentliga underhållet av dessa eftersatts. Jag finner det
lämpligt, att å beredskapsstat uppföres ett anslag av 150 000 kronor för att
möjliggöra såväl återhämtande av det eftersatta underhållet som ett återupptagande
i viss mån av restaureringsarbetet. Huruvida den av byggnadsstyrelsen
föreslagna fördelningen av anslagsbeloppet skall tillämpas eller ej
lärer bliva beroende bland annat på behovet av underhållsmedel vid den
tidpunkt, då anslagets användande kan bliva aktuellt. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser rörande anslagets användning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................. kronor 150 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

10]

[9.] Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 18)
föreslagit upptagande av iståndsättning av uthyrningsfastigheterna Lilla China
och Canton nr 2 och 4 vid Drottningholms slott i investeringsreserven med
200 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet
med vederbörande ståthållarämbete finna arbetena ifråga särdeles behövliga
och ändamålsenliga. Arbetena ingå, framhåller styrelsen, i en sedan flera år
tillbaka pågående restaurering av fastighetsbeståndet vid Drottningholms
slott i syfte att rädda byggnaderna undan hotande förfall samt åstadkomma
lätt uthyrbara bostadslägenheter.

Efter samråd nied slottsarkitekten professorn I. Tengbom och vid jämfö- Creise
med kostnader för tidigare utförda ombyggnader av liknande beskaffenhet
har byggnadsstyrelsen funnit kostnaderna för arbetena ifråga böra upptagas
till 218 000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsarbeten, vilka äro ur flera Departements
synpunkter önskvärda, torde kunna återvinnas genom det ökade hyresvärde cAe/ewfastigheterna
erhålla. Jag har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens
förslag. Anslag för ändamålet torde tillsvidare böra uppföras under sjätte
huvudtiteln.

Jag hemställer, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättning av uthyrningsfastiglxeter vid Drottningholms
slott å allmän beredskapsstat lil för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av............ kronor 218 000.

[10.] Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. Investeringsutredningen
föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 21) upptagande i investeringsreserven
av arbeten vid Gripsholms slott för en beräknad byggnads- . >

kostnad av 86 400 kronor. .

De arbeten, för vilka det beräknade beloppet avses, utgöras av lagning
av vittrade delar å Griptornet, rekonstruktion av källarvalv i Stureskansen,
reparation av foderladan och fodringsladan i Hjortparken, nytt uthus vid
djurvaktarbostaden, vatten- och avloppsledning i villan vid Näsängsudden,
alarmanordning vid slottet, reparation av Röda stallet samt renovering av
bostäderna i lilla fabrikshuset och deras förseende med värme-, vatten- och
avloppsledningar. Dessa arbeten ingå i ett av ståthållarämbetet å slottet år
1936 framlagt förslag, till vars genomförande i vissa delar 1937 och 1938
års riksdagar beviljat sammanlagt 69 000 kronor.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 18 april 1944, med förmälan att styrelsen i likhet med vederbörande
ståthållarämbete funnit de angivna arbetena särdeles behövliga och
ändamålsenliga, hemställt örn anvisande av medel för ändamålet för budget -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements -chefen.

Departements

chefen.

året 1944/45. Styrelsen meddelar, att kostnaderna år 1939 beräknats till 64 000
kronor, vilken summa styrelsen, som tidigare granskat förslaget i samråd
med slottsarkitekten H. Ahlberg, funnit böra ökas till 89 000 kronor.

Härjämte har styrelsen anmält, att vid Gripsholms slott sedan länge funnits
behov av en parkeringsplats. Kostnaderna för iordningsställande av en
sådan, som syntes väl lämpa sig som beredskapsarbete, hava av styrelsen
beräknats uppgå till 10 000 kronor. Styrelsen hemställer om anvisande
jämväl av detta belopp.

Sammanlagt skulle sålunda för byggnadsarbeten vid Gripsholms slott erfordras
99 000 kronor.

Med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens förslag, som i huvudsak innebär
anvisande av medel för ändamål som sedan länge ansetts böra tillgodoses,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av......................................kronor 99 000.

[11.] Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott. Inve.iteringsutredningen
har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr 20) föreslagit upptagande
i investeringsreserven av byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott för en kostnad
av 30 000 kronor.

I skrivelse den 18 april 1944 har byggnadsstyrelsen förklarat sig i likhet
med vederbörande ståthållarämbete finna ifrågavarande arbete — som avser
utbyte av 157 fönsterlufter mot nya sådana med kopplade utåtgående bågar
— vara särdeles behövligt och ändamålsenligt. Efter samråd med slottsarkitekten
friherre O. Leijonhufvud har styrelsen beräknat kostnaden för
arbetet till 34 000 kronor.

Nu ifrågavarande arbete utgör en underhållsåtgärd, för vilken till förfogande
stående underhållsmedel hittills icke lämnat tillgång. Med tillstyrkande
av byggnadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten d Ulriksdals slott å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ..................................kronor 34 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigurd Lang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

103

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

[1.] Åtgärder för ekonomisk cfterkrigsberedskap. Vid anmälan av förslaget
till allmän beredskapsstat redogöres för det yttrande som kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering avgivit över, bland annat, investeringsutredningens
betänkande. I detta yttrande föreslår kommissionen, att å beredskapsstaten
uppföres ett anslag av 100 miljoner kronor att i form av allmän
finansfullmakt användas för sådana angelägna, med behovet av ekonomisk
efterkrigsberedskap sammanhängande ändamål, för vilka medel icke beräknats
på andra beredskapsanslag. För en exemplifiering av de ändamål för
vilka anslaget är avsett att kunna anlitas torde jag få hänvisa till referatet
av kommissionens yttrande (s. 13). Sex ledamöter av kommissionen lia, med
tillstyrkande av att förslag framlägges om en sådan finansfullmakt, uttalat,
att den borde begränsas till 25 miljoner kronor. Som skäl härför anföres,
att anslagsändamålen nu icke kunna närmare preciseras och sålunda skulle
komma att undandragas riksdagens prövning.

På av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering anförda skäl torde Departementså
den allmänna beredskapsstaten böra uppföras ett anslag avsett att använ- cAe/endas
för sådana angelägna beredskapsuppgifter, för vilka särskilda medel ej
beräknats på staten. Delade meningar ha gjort sig gällande angående den
lämpliga omfattningen av ifrågavarande fullmakt. Vid bedömandet av frågan
har man att utgå från att fullmakten är avsedd att anlitas endast för

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamål, som borde ha tillgodosetts genom särskilda anslag på beredskapsstaten
om bättre möjligheter att bedöma behoven och sysselsättningspolitikens
lämpliga inriktning i detalj förelegat vid tidpunkten för statsregleringens
fastställande, samt att avsikten med fullmakten är att ge Kungl. Majit
möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder inom ramen av en av riksdagen
prövad allmän ekonomisk politik även om dessa åtgärder skulle behöva bli
av sammanlagt ganska stor ekonomisk räckvidd utan att riksdagen, för den
händelse den ej är samlad, blott för detta ändamål behöver inkallas. Är riksdagen
samlad, bör givetvis, i enlighet med praxis beträffande större civila
utgifter på försvarsberedskapsstaten, riksdagens medgivande till anslagsdispositionen
inhämtas. Det bör vidare beaktas, att de betydande resurser som
för närvarande utan riksdagens hörande stå till Kungl. Majits förfogande
för, bland annat, statliga pris- och avsättningsgarantier äro bundna vid förutsättningar,
som medföra att de icke böra anlitas för sysselsättningspolitiska
ändamål och i varje fall icke kunna användas för exempelvis statliga anläggningsarbeten.
Jag åsyftar härvid främst reservförrådsnämndens outnyttjade
medel, som måste anses reserverade för försörjningspolitiska uppgifter
sammanhängande med krigsförhållanden.

Bland de ändamål för vilka anslaget kan behöva utnyttjas märkas i första
hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med vissa varor, som äro
väsentliga för produktionens fortgång men på vilka tillgången fortsättningsvis
kan befaras bliva otillräcklig. Vissa sådana åtgärder, örn vilka närmare
upplysningar torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott, äro för närvarande
aktuella. Örn de skulle komma till stånd, skulle de taga i anspråk en
väsentlig del även av det större av de nu ifrågasatta beloppen.

Under angivna förhållanden vill jag tillstyrka, att anslaget uppföres med
det belopp som angivits av kommissionens majoritet, eller 100 miljoner kronor.
Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat I samt där uppföras
under sjunde huvudtiteln, oaktat det delvis kan komma att disponeras
lör investeringsändamål.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap å allmän
beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av förslagsvis....................kronor 100 000 000.

[2.] Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Med hänvisning till
vad jag anför vid anmälan av förslag till reglering av det under ifrågavarande
rubrik å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda
anslaget (prop. nr 275) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete å
allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av förslagsvis ................ kronor 200 000 000.

Kungl. Alaj.ts proposition nr 281.

105

[3.] Planering av allmänna arbeten. Å allmän beredskapsstat för innevarande
budgetår är uppfört ett anslag till planering av allmänna arbeten ä 10
miljoner kronor. Ett motsvarande anslag är erforderligt jämväl å den allmänna
beredskapsstaten för 1944/45 till fullföljande av planeringen av de å
allmän beredskapsstat lil uppförda arbetena. Med hänsyn till redan vidtagna
planeringsåtgärder kunde ifrågasättas att reducera anslagsbeloppet.
Då emellertid behov kan föreligga av att fullfölja planeringsarbetet även med
tanke på budgetåret 1945/46, förordar jag dock, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp. Anslaget bör tydligen hänföras till allmän beredskapsstat
I. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å allmän beredskapsstat
I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av förslagsvis
..................................kronor 10 000 000.

[4.] Kostnader för administration av investeringsverksamheten m. m. Vid

anmälan av förslaget till allmän beredskapsstat (s. 18) framhålles, att det
bör övervägas, att för administrationen av den investeringsverksamhet, för
vilken anslag uppföras å ifrågavarande stat, samt jämväl för fullföljande av
planeringsverksamheten inrätta ett centralt organ, vars kostnader böra bestridas
från ett särskilt beredskapsanslag. Ehuru organisationsfrågan bör bli
föremål för ytterligare övervägande, vill jag tillstyrka, att medel redan nu
reserveras för de kostnader som må uppkomma för det ifrågasatta organet.
Ett belopp av 200 000 kronor torde böra avses för ändamålet. Anslaget bör
uppföras å allmän beredskapsstat I.

Med åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för administration av investeringsverksamheten
m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av förslagsvis . . kronor 200 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

107

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 1944.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt
anför därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i
Växjö. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag på beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 ett anslag av 76 500 kronor samt anvisade på driftbudgeten
för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av
15 000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte medgav riksdagen,
att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar,
till uppförande av nämnda domkapitelshus utgå ett belopp av 91 500
kronor. 1938 års kyrkomöte medgav för sin döl, att sistnämnda belopp finge
under nämnda förutsättningar eller eljest utgå av kyrkofonden. På riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisades under driftbudgeten till uppförande av
ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag av 76 500 kronor, varjämte
riksdagen medgav, att av kyrkofonden finge för ändamålet utgå eli
belopp av 91 500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1938: 275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima
riksdag.

Med axrledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79)
ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit
genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifrågavarande
byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1941:2 (s. 118 f.) framlagda
förslag anvisade riksdagen till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 10 000 kronor.
Vid min anmälan av ärendet framhöll jag bland annat följande.

Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig utsmyckning,
ha tidigare beräknats till sammanlagt 183 000 kronor. Av den
lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälften
av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från byggnadsstyrelsen
under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna
numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete
beräknas till omkring 220 000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna sålunda
synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas
av statsmedel.

19-W års civila byggnadsutredning har med utlåtande den 25 juli 1941
framlagt ett den 30 juni 1941 dagtecknat reviderat byggnadsförslag, vilket enligt
utredningens anvisningar utarbetats av arkitekten P. Boberg. Byggnadsutredningen
har därvid anfört bland annat följande.

I enlighet med företedda kostnadskalkyler bör, genom iakttagande av vissa
närmare angivna besparingsåtgärder, kostnaden för byggnaden i fråga
kunna begränsas till 160 000 kronor, vartill komma arkitekt- och övriga arvoden,
vilka tillsammans kunna uppskattas till 11 000 kronor. Hittills ha,
enligt vad från byggnadsstyrelsen inhämtats, 5 710 kronor utbetalats för
uppgörande av ritningar, administration etc. Inklusive sistnämnda post kan
alltså den totala byggnadskostnaden beräknas uppgå till 176 700 kronor.
Kostnader för telefonanläggning och konstnärlig utsmyckning, vilka icke bestridas
av byggnadsanslaget, ha därvid lämnats åsido.

Domkapitlet har i utlåtande den 28 augusti 1941 tillstyrkt utförande av
domkapitelshuset i enlighet med civila byggnadsutredningens förslag, dock
med vissa mindre ändringar. Med hänsyn till de av domkapitlet påkallade
ändringarna har domkapitlet låtit delvis omarbeta utredningens ritningsförslag.
Domkapitlet har framhållit angelägenheten av att byggnadsföretaget
snarast igångsättes.

Departements■ Behovet av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stiftschefen.
nämndens arkivalier och ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa institutioner
har av statsmakterna och kyrkomötet redan tidigare konstaterats.
Ett före krigsutbrottet upprättat, år 1938 till 183 000 kronor kostnadsberäknat
förslag till nytt domkapitelshus har av statsmakterna godtagits såsom
utgörande en tillfredsställande lösning av de ifrågavarande institutionernas
lokalfråga. De ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

Kungl. Majds proposition nr 281.

109

lia, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ansetts böra till hälften
bestridas av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Anslag
till byggnadsföretaget lia varit uppförda såväl på beredskapsstat som på
riksstaten, varjämte riksdagen och kyrkomötet medgivit, att ur kyrkofonden
må till byggnadsföretaget utgå ett belopp av 91 500 kronor.

Det av statsmakterna tidigare godtagna byggnadsförslaget har i besparingssyfte
granskats av civila byggnadsutredningen. Denna granskning har lett
till framläggande av ett reviderat byggnadsförslag, vilket i avseende å planlösning
huvudsakligen ansluter sig till det tidigare upprättade förslaget.
Byggnadens volym har emellertid avsevärt minskats, varjämte vissa förenklingar
i standarden ansetts böra komma till stånd. Domkapitlet, som i
huvudsak godtagit civila byggnadsutredningens förslag, har emellertid ansett
vissa smärre ändringar erforderliga och därför låtit delvis omarbeta utredningens
ritningsförslag. Då de av domkapitlet föreslagna ändringarna
icke torde medföra någon kostnadsökning och då jag icke funnit anledning
till erinran mot det av domkapitlet framförda byggnadsförslaget, tillstyrker
jag, att domkapitelshuset uppföres i huvudsaklig överensstämmelse med de
av domkapitlet företedda ritningarna. Jag förutsätter, att de av civila byggnadsutredningen
givna anvisningarna beträffande standarden i materiel och
utförande iakttagas. I enlighet med domkapitlets förslag torde byggnadens
tak böra täckas med skiffer.

Kostnaderna för ett realiserande av civila byggnadsutredningens förslag
ha år 1941 beräknats till 171 000 kronor. Häri ha icke inräknats kostnader
för konstnärlig utsmyckning. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde
det av utredningen beräknade kostnadsbeloppet med hänsyn till inträffade
prisstegringar böra höjas till 212 000 kronor. Då såsom tidigare framhållits
av kyrkofondsmedel ett belopp av 91 500 kronor står till förfogande för
byggnadsföretaget, skulle för ändamålet erfordras ytterligare (212 000 —
91 500 =) i Tunt tal 120 000 kronor. Detta belopp torde böra gäldas av statsmedel;
i enlighet med den ståndpunkt, som statsmakterna intogo vid 1941
års riksdag, ifrågasätter jag sålunda icke något ytterligare tillskott från
kyrkofonden.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits
på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga
husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras
på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av
domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 120 000.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

D. Akademier m. m.

[2.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till
vissa reparationsarbeten m. m. Den fastighet inom kvarteret Uttern vid
Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775 tillföll akademien för de
fria konsterna, disponeras till större delen hyresfritt av konsthögskolan. Underhållet
av fastigheten påvilar akademien. Av stats- eller lotterimedel ha
emellertid vid skilda tillfällen anvisats medel till bestridande av ombyggnads-
eller ändringsarbeten.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har akademien hemställt
örn ett anslag av 21 800 kronor till reparation av den våning i akademiens
fastighet, som innehåller målarskolans studieateljéer, och till förbättring
av ventilationsanordningarna i samma lokaler. Till reparation av målarskolans
lokaler beviljades senast anslag av 1930 och 1931 års riksdagar.

Byggnadsstyrelsen har efter besiktning av ifrågavarande ateljélokaler funnit
desamma vara i stort behov av reparation men ansett kostnaderna kunna
begränsas till sammanlagt 21 000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande av konsthögskolan
disponerade lokaler i konstakademiens byggnad behöva repareras samt att
det ur hygienisk synpunkt är påkallat, att ventilationen inom lokalerna förbättras.
Med hänsyn till de fördelar, som staten haft av att dess konsthögskola
hyresfritt fått disponera stora utrymmen i förevarande fastighet, finner
jag det rimligt, att staten bestrider kostnaderna för ifrågavarande arbeten.
Kostnaderna torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra beräknas
till 21 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 21 000. I.

I. Folkundervisningen.

[3.] Folkskolor m. m: Bidrag till byggnadsarbeten, lnvesteringsutredningen
har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till nämnda
ändamål på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag
av 900 000 kronor och därvid anfört följande (SOU 1944: 12, s. 246 f.).

Såsom av den lämnade redogörelsen för den kommunala investeringsplanen
(s. 190 och Bil. 24) närmare framgår, har investeringsutredningen uppskattat
de sammanlagda kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, vilka av

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

lil

utredningen ansetts kunna vid behov komma till utförande under ett första
investeringsår, till cirka 50 miljoner kronor. Härav lia omkring 35 miljoner
kronor beräknats motsvara byggnadsvärdet av byggnader för folkskoleväsendet.
Utredningen har emellertid icke ansett sig böra räkna med att förutsättningar
för bidrags erhållande komma att föreligga för folkskolebyggnader
till hela det beräknade beloppet. I vissa fall är nämligen standarden på
de folkskolebyggnader, som utföras, något högre än den enligt skolöverstyrelsens
uppfattning skäliga. Vidare ha kommunerna i åtskilliga fall funnit
lämpligt att i samband med byggandet av skolor och inom samma byggnadskropp
låta inreda lokaler även för andra än skoländamål. Likaså förekommer
alt i kostnaderna för byggnader för folkskoleväsendet inkluderats vissa
kostnader för bostäder åt lärare etc. De sammanlagda kostnaderna för statsbidragsberättigade
byggnadsföretag torde med hänsyn härtill kunna beräknas
till 30 miljoner kronor.

Det författningsenliga statsbidraget utgör för närvarande 75 procent av
byggnadskostnaderna. Vid godtagande av nyssnämnda totalkostnadsbelopp
av 30 miljoner kronor skulle statsbidrag komma att utgå med 22,5 miljoner
kronor. Då emellertid sagda bidrag i likhet med det normalt förekommande
bidraget till samma ändamål bör utgå i form av amorteringsbidrag under en
amorteringsperiod örn 25 år, skulle det årliga bidragsbehovet endast Miva
900 000 kronor. För att vid behov kunna helt utnyttja den föreslagna investeringsreserven
av folkskolebyggnader under budgetåret 1944/45 skulle det sålunda
bliva erforderligt att på beredskapsstat för samma år upptaga sistnämnda
belopp.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten har riksdagen för bud-Departementsgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor. chefen.

Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länsstyrelsens
beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av
investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggnader
skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd
av nämnda utbetalningsföreskrilter bidrag endast mera undantagsvis komma
att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de
byggnadsbidrag, som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/

45, lämpligen synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budgetår
redan anvisade anslaget lill bidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,
vilket anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke
anvisas på beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta
område. Med hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfattning
liksom även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårsperiod,
som deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid påkallat,
att investeringsutredningens förevarande förslag i detta sammanhang
bringas till riksdagens kännedom. Därest riksdagen icke bar något att erinra
däremot, böra byggnadstillstånd oell statsbidrag kunna beviljas för byggnadsföretag
av ungefär den omfattning, varmed investeringsutredningen räknat,
under förutsättning att materialtillgången det tillåter och med beaktande
jämväl av arbetsmarknadsläget.

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

J. Yrkesundervisningen.

[4.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris m. m. Sedan Kungl. Maj:t

genom beslut den 12 november 1943 uppdragit åt överstyrelsen för yrkesutbildning
att verkställa utredning angående de frågor beträffande yrkesutbildning
och omskolning av arbetskraft, som kunde väntas bliva aktuella
efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen på grundval av hittills verkställda
utredningar och överväganden i en den 8 maj 1944 inkommen skrivelse
framlagt vissa förslag i ämnet. Överstyrelsen hemställer, att den av
statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten
måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den 1 juli 1944 samt att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att på beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppföra dels till yrkesutbildning i beredskapskurser ett anslag av
2 610 000 kronor, dels ock till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa, anordnade
i huvudsaklig överensstämmelse med av överstyrelsen framlagt förslag,
det anslag, som Kungl. Majit kunde finna erforderligt.

överstyrelsen anför inledningsvis följande.

Enligt planen för den åt överstyrelsen genom Kungl. Majlis beslut den 12
november 1943 uppdragna utredningen undersöker överstyrelsen möjligheterna
att dels utvidga vissa befintliga skolor och kurser, dels ordna kurser
inom näringslivet dels ock ordna kurser i övrigt. Utredningsarbetet har nu
fortskridit så långt, att överstyrelsen kan framlägga vissa, delvis dock endast
preliminära, resultat av utförda inventeringar ävensom förslag rörande
understöd till kursdeltagare, statsbidragsgrunder samt central och lokal ledning
av kursverksamheten jämte av dessa förslag föranledda kostnadsberäkningar.
I en till denna framställning som bilaga fogad promemoria angående
»vissa frågor om yrkesutbildning vid en eventuell arbetsmarknadskris
i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd» ha resultaten av inom
överstyrelsen hittills gjorda överväganden sammanställts. Överstyrelsen
har därvid i huvudsakliga delar kunnat bygga på de erfarenheter, som gjorts
vid den av arbetsmarknadskommissionen ledda verksamheten för yrkesutbildning
av arbetslösa. Särskilt beträffande understödsgrundema för eleverna
har i tillämpliga delar den praxis, som där tillämpats, varit vägledande
för riktlinjerna i överstyrelsens promemoria. Förslaget i detta hänseende
har utarbetats i samråd med arbetsmarknadskommissionen, med vilken även
på andra punkter överläggningar ägt rum.

Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för överstyrelsens
utredning och förslag samt torde i övrigt få hänvisa till förenämnda promemoria,
vilken kommer att tryckas och ingå i serien av utredningar angående
ekonomisk efterkrigsplanering.

Olika slag av utbildningskurser för arbetslösa. Den
av överstyrelsen verkställda utredningen avser planläggning och utformning
av yrkesutbildning för arbetslösa genom anordnande av kursverksamhet, inriktad
på

1) grundläggande yrkesutbildning för den ungdom, som under vanliga förhållanden
söker anställning inom näringslivet omedelbart efter slutad skol -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

113

gång men som i händelse av en arbetsmarknadskris ej torde ha möjlighet
att erhålla anställning (nybörjarkurser);

2) kompletterande yrkesutbildning för redan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft,
som blivit ulan sysselsättning på grund av en tillfällig stagnation
inom det egna verksamhetsområdet (fortbildningskurser);

3) omskolning av sådan ledig arbetskraft, som varit infogad i näringslivet
men som på grund av ändrade produktionsförhållanden icke kan beräknas
erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet och därför
bör överföras till andra yrken (omskolningskurser).

Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryteringsområden
såsom

a) kommunala arbetslöshetskurser i primärkommuns regi och avsedda
att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

b) centrala arbetslöshetskurser i statlig regi och avsedda att tillgodose utbildningsbehovet
inom större områden;

c) arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor, avsedda för rekrytering
från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens
regi.

Understöd till kursdeltagare. Örn en utbildningsverksamhet
för arbetslösa skall fylla sitt ändamål, framhåller överstyrelsen, är det av
väsentlig betydelse, att elevunderstöden avvägas så, att även medellösa personer
genom dem erhålla sitt uppehälle under kurstiden. Erfarenhet om behovet
av understöd till elever vid arbetslöshetsskolor har man från den under
1930-talet påbörjade och i viss utsträckning alltjämt fortgående yrkesutbildningen
för arbetslös ungdom. Ännu saknas dock enhetliga grunder för
sådana understöd. Det får anses ligga i sakens natur, att ett statsbidrag till
elevunderstöd måste avvägas med hänsyn till de kostnader, som få anses
oundgängliga vid rationellt ordnad förläggning och utspisning av elever samt
anskaffning av kläder m. m., och med iakttagande av största försiktighet vid
tillgodoseendet av elevernas övriga personliga behov. Överstyrelsen har därför
som underlag vid utformningen av grunder för statsbidrag till elevunderstöd
utgått från kända kostnader för logis och vivre m. m. vid elevinternat
av olika slag.

Utförda undersökningar giva vid handen, att kostnaderna för kost och
logi böra upptagas till i medeltal minst 64 kronor per månad. Kostnaderna
för kläder under utbildningstiden variera alltefter utbildningens art, kurstidens
längd och det skick, vari elevens personliga utrustning befinner sig vid
ankomsten till skolan. Av tillgängliga uppgifter framgår, att klädkostnaden
för en minderårig elev (under 18 år) vid arbetslöshetskurs, som vid inträdet
i kursen medför nödtorftig klädesutrustning, måste beräknas till minst 11
kronor per månad. I fråga örn övriga personliga behov, den utgiftspost som
otvivelaktigt är mest variabel, torde man kunna räkna med att kostnaden
för ordentliga och sparsamma elever bör kunna nedbringas till omkring 10
kronor per månad.

De sammanlagda minimikostnaderna för en minderårig elevs uppehälle vid
utbildningskurs med elevinternat kunna alltså beräknas till (64 + 11 +10=)
85 kronor per månad.

Bihang till riksdagens protokoll t Dl i. 1 sami. Nr 281.

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Överstyrelsen framhåller, att dessa beräkningar stämma ganska väl överens
med de understöd, som eleverna vid verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom och vid centrala verkstadsskolor uppbära under kursvistelsen.

Vid diskussion av formen för understöd till deltagare i arbetslöshetskurs
torde, fortsätter överstyrelsen, frågan örn möjligheten för medlem i erkänd
arbetslöshetskassa att uppbära daghjälp vid deltagande i utbildningskurs av
här avsett slag icke böra förbigås. Gällande bestämmelser medgiva icke att
daghjälp utgår till sådan kursdeltagare. Överstyrelsen har övervägt, huruvida
framställning borde göras om ändring härutinnan, men kommit till det
resultatet, att nuvarande bestämmelser beträffande den arbetslöses rätt till
daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa i här omförmält hänseende synas
böra bibehållas. En arbetslöshetsförsäkrad person bör alltså under de dagar,
han är inskriven vid en arbetslöshetskurs, icke erhålla daghjälp från kassan
utan i stället komma i åtnjutande av understöd i samma ordning, som gäller
för andra elever i den kurs, han tillhör.

Eleverna i nybörjarkurser torde, framhåller överstyrelsen, som regel bli
yngre än i fortbildnings- och omskolningskurser. De förra torde i det stora
hela komma att utgöras av ungdomar med samma behov av yrkesutbildning
och samma möjligheter att komma in i förvärvslivet som skolornas ordinarie
elever. Av praktiska skäl torde det icke kunna undvikas, att arbetslösa ungdomar
på en plats hänvisas till de särskilt inrättade arbetslöshetskurserna,
på en annan till de ordinarie kurserna. Elevunderstöden i nybörjarkurserna
för arbetslösa böra därför utgå enligt samma grunder som i de ordinarie kurserna.
I konsekvens härmed förutsättes, att nedan angivna understödsgrunder
vid en arbetslöshetskris komma att tillämpas även på arbetslösa, som intagas
i skolornas ordinarie avdelningar. Detta överensstämmer helt med verkstadsskoleutredningens
uttalade uppfattning.

Det statliga understödet vid nybörjarkurserna bör äga formen av stipendium,
i förekommande fall kompletterat med erforderligt kommunalt understöd
och, i fråga örn familjeförsörjare, kontantunderstöd enligt grunder, som
angivas här nedan.

Stipendium föreslås utgå med högst 60 kronor per månad. Därvid har tagits
i beaktande såväl här ovan lämnade uppgifter örn inackorderingskostnaden
vid vissa elevinternat som ock det faktum, att högsta stipendium vid yrkesundervisningsanstalt
för närvarande utgör 60 kronor i månaden, vilket belopp
utgår endast vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och, under
vissa strängt begränsade förutsättningar, vid centrala verkstadsskolor.

Stipendieformen synes icke böra komma till användning vid de speciella
kurser, som eventuellt behöva anordnas för fortbildning eller omskolning av
äldre arbetare, även om kursverksamheten bedrives vid vanliga yrkesutbildningsanstalter.
Mest rationellt synes det vara, att arbetslöshetshjälp i form av
dagunderstöd och hyreshjälp i dessa fall får utgå. Emellertid har man i de
fall, då vederbörande är familjeförsörjare och måste för kursens genomgående
inackorderas å annan ort, att räkna med en merkostnad för uppehället,
som bör föranleda särskilt understöd. Här böra tillämpas samma grunder
som vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, vilket innebär, att
kursdeltagaren själv i stället för dagunderstöd får ett s. k. inackorderingsbidrag,
som utgives av hemkommunen. Statsbidrag till dylikt bidrag utgår dels
med 75 %, dock högst motsvarande 60 kronor, dels såsom årskostnadsbidrag
för överskjutande belopp. Familjen på hemorten erhåller kontantunderstöd,
varvid understödet till hustru utgår såsom för ensamstående person över
18 år.

Som allmän bestämmelse för kontantunderstöd (kungörelsen den 80 juni
1934, nr 434) gäller, att det utgår endast, så länge den arbetslöse ej kan er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

115

hålla arbete. Deltagare i fortbildningskurser torde i regel utan större olägenhet
kunna avbryta sin kurs, då de erhålla arbete inom det egna yrkesområdet.
Deltagare i omskolningskurser böra däremot i regel icke avbryta påbörjad
kurs, förrän de erhållit avsedd utbildning; understöd bör sålunda utgå,
så länge kursen pågår.

Vid de heldagskurser, som kunna komma att anordnas, synes det överstyrelsen
motiverat att utgiva viss ersättning utöver förutnämnda understöd. Viljan
att tillgodogöra sig undervisningen torde avsevärt stimuleras, örn deltagandet
medför direkt påtagbart ekonomiskt resultat. Deltagandet i kursen minskar
också vederbörandes möjlighet att utnyttja tiden till uppsökande av eventuella
arbetstillfällen och försätter honom i det fallet i sämre ställning än den, som
uppbär arbetslöshetshjälp utan att deltaga i dylik kurs. Dessutom är behovet
av kläder och annan personlig utrustning säkerligen större för en kursdeltagare
än för en arbetslös, som icke deltager i utbildningskurs. Som sådan
ersättning synes timpenning vara att föredraga framför dagarvode. Den förra
formen kan antagas bättre stimulera till fullt utnyttjande av undervisningstiden.

Storleken av timpenningen torde liksom vid arbetsmarknadskommissionens
beredskapskurser böra varieras med hänsyn till dyrort. Då man måste
räkna med att yngre personer kunna intagas i dessa kurser, bör timpenningen
regleras även med hänsyn till deltagarnas ålder. Däremot synes varierande
ersättningar, beroende på yrkesområde, icke böra förekomma utan likartade
ersättningar utgå i varje speciellt för fortsatt utbildning eller omskolning
av arbetslösa ordnad kurs.

Tabell 1. Timpenningens storlek.

Elevens ålder		Dyr	orts	g r u	P P.	åren	■
A	B	G	D	E	F	G	H	i
16—19 år....................	20	20	21	21	22	22	22	23	23
20—24 år....................	29	29	30	30	32	32	32	34	34
25 år och däröver............	40	40	41	41	43	43	43	45	45

I efterföljande tabeller (2 och 3) har uträknats den i form av timpenning
utgående ersättningen per arbetsdag och arbetsmånad för varje dyrortsgrupp.

Tabell 2. Ersättning i kronor per arbetsdag i olika dyrortsgrupper.

Elevens ålder	A	B	C	D	E	F	G	H	I
16—19 år.................	... leo	1''60	1-68	1-68	1*76	1-76	1-76	1-84	1-84
20—24 år.................	... 2-32	2-32	2''40	2-40	2-50	2-56	2''50	2-72	2''72
25 år och däröver.........	...\| 3-20	3''20	3-28	3''28	3-44	3-44	3-44	3-60	3-60

Tabell 3. Ersättning i kronor per arbetsmånad (25 dagar) i olika dyrortsgrupper.

Elevens ålder	A	ri	C	D	E	F	G	H	I
16—19 år....................	40''—	40''—	42''—	42''-	44 —	44''—	44''—	46-—	46''-
20—24 år....................	58''—	58''—	60''—	60''—	64''—	64 —	64''—	68''—	68''—
25 ar och däröver............	80''-	80''—	82''—	82''—	86''—	86''-	86''—	90 —	90''-

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Slutligen framhåller överstyrelsen, alt det i vissa fall torde bliva nödvändigt,
att kursdeltagare — förutom arbetslöshetsunderstöd och timpenning —
genom vederbörande arbetslöshetskommitté jämväl erhåller hjälp till anskaffning
av nödvändig klädutrustning.

De föreslagna grunderna för understöd till deltagare i yrkesutbildningskurser
för arbetslösa kunna sammanfattas på följande sätt.

1. Till deltagare i fortbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder, därest
kursdeltagaren kan bo på hemorten,

eller

b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest
kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår
i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till hustru
utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.

d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbetsmarknadskommissionens
beredskapskurser gällande grunderna.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.
Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmedlingen.

Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt grunder,
som äro eller kunna bliva fastställda.

Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder vid
arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga nied 75 procent
av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med årskostnadsbidrag
å kostnad härutöver.

Timpenning betalas helt av statsmedel.

2. Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som elever
i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.

b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackordering,
i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och i förekommande
fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.

c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp
inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.

d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade
familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd till
hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Ä kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.

Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs eller
att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshetskurs,
skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas skolvistelse,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281. 117

i den mån dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser ankomma på
kommun.

Statsbidragsgrunder för kursverksamheten. Överstyrelsen
föreslår sammanfattningsvis följande grunder för statsbidrag till yrkesutbildningskurser
för arbetslösa.

a) Statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser utgår med belopp, motsvarande dels

hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare,
anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervisningsmateriel,
läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever,
dels 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial, elektrisk
kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och icke
säljbar produktion, samt för administration,

dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i samband
med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.

b) Statsbidrag till arbetslöshetskurser vid central verkstadsskola utgår enligt
de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna (SFS
nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår

beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
(maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning (komplettering)
av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande av maskiner
med belopp, motsvarande hela kostnaden härför,

beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid svetsundervisning
med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av överstyrelsen
godkända kostnaderna för nämnda ändamål och

beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande
av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av överstyrelsen,
dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända kostnaderna,
eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall må finna skäl
bestämma.

c) Till centrala arbetslöshetskurser utgår statsbidrag till täckande av samtliga
av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser.

Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)
angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat, att
behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inventarier
tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna utan
kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central verkstadsskola
utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt ovanstående skola
täckas av statsmedel, att den till de upplåtna lokalerna hörande utrustningen
av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan särskild ersättning eller,
därest denna utrustning är förhyrd, endast mot av överstyrelsen i förväg godkänd
ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten, att arbetslöshetskurs,
i den ordning och omfattning överstyrelsen bestämmer, mottager arbetslösa
även från orter utanför det område, för vilket kursen närmast inrättats,

118

Kungl. Majlis proposition nr 281.

samt att ali materiel, som helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom
och får disponeras endast enligt överstyrelsens bestämmande.

Den centrala ledningen av arbetslös hetskur serna.
Överstyrelsen erinrar, att verkstadsskoleutredningen uttalade som sin mening,
att den nya överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utgöra den centrala myndigheten
för den utvidgade yrkesutbildning, som borde igångsättas under arbetslöshetstider,
samt att utredningen ifrågasatte, om icke överstyrelsen skulle
övertaga den yrkesutbildningsverksamhet, som handhades av statens arbetsmarknadskommission,
och anför vidare bland annat följande.

Med den sammansättning, överstyrelsen erhållit genom 1943 års riksdags
beslut, bör överstyrelsen anses väl skickad att utöva den centrala ledningen av
arbetslöshetskurserna, så länge verksamheten berör yrken huvudsakligen
inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Utbildningsverksamheten
kan emellertid komma att gälla även skogsbruks- och lantbruksyrken. Starka
skäl tala för att ifrågavarande utbildningsverksamhet åtminstone i fackligt
hänseende ställes under inseende av de ämbetsverk, som eljest handha sådan
utbildning, nämligen domänstyrelsen, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.
Det är emellertid av vikt, att skiljaktig praxis beträffande spörsmål, som äro
likartade inom de skilda grenarna av yrkesutbildningen, t. ex. elevunderstöd,
lärarlöner, redovisning av tilldelade statsunderstöd m. m., icke utbildas och
att de olika grenarna av yrkesutbildningsverksamheten bland de arbetslösa
icke råka i konflikt med varandra, t. ex. beträffande elevrekrytering och lokaler.

Ur arbetsmarknads- och anslagssynpunkt synes det därför vara lämpligast,
att jämväl här berörda kurser administrativt ledas centralt, givetvis dock i
nära samarbete med domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i
frågor av facklig natur. Vid behandling av ärenden av principiell betydelse
rörande sådana kurser kan lämpligen en tjänsteman från vederbörande ämbetsverk
deltaga. Vidare böra kurserna i fackligt hänseende stå under inspektion
av vederbörande ämbetsverk.

Överstyrelsen synes alltså kunna övertaga den centrala ledningen av arbetslöshetskurserna
utan att behöva undergå någon förändring beträffande
de ordinarie ledamöternas antal eller med hänsyn till representationen av
olika intressen inom näringslivet. Däremot kan det icke undvikas, att överstyrelsens
kansli utvidgas, därest en mera omfattande yrkesutbildningsverksamhet
för arbetslösa igångsättes.

Beträffande organisationen av överstyrelsens kansli med avseende på uppgiften
att handhava överinseendet över arbetslöshetskurserna föreslås, att
ärendena handläggas inom en fristående sektion, varvid sakkunskapen på
överstyrelsens byråer utnyttjas i största möjliga utsträckning. I fråga örn
ärenden, som röra kurser i handel och husligt arbete, förutsättes dock, att
dessa icke skola handläggas av sektionen utan av tredje byrån. Vid en sådan
uppläggning kan den inom överstyrelsen befintliga sakkunskapen på
fackligt-pedagogiska och kamerala områden utnyttjas för den provisoriska
verksamheten. Detta medför, å ena sidan att den särskilda sektionen, åtminstone
till en början, ej behöver utrustas med något större antal högt
kvalificerade arbetskrafter, å andra sidan att personalen å överstyrelsens
byråer, alltefter som verksamheten bygges ut, erfordrar förstärkning, tills
vidare huvudsakligen med biträdespersonal men sedermera även med kvalificerad
arbetskraft.

Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningsverksamheten
för beredskapsändamål är upplagd efter riktlinjer, som överstyrelsen ansett

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

119

höra i betydelsefulla avseenden bli normerande för de här planerade arbetslöshetskurserna
och även för den centrala ledningen av dessa. Redan
ur beredskapssynpunlct synes det angeläget, att den myndighet, som skall
svara för ledningen av yrkesutbildningen för arbetslösa, sättes i tillfälle att
snarast möjligt förbereda uppbyggnaden av den administrativa apparaten.
Överstyrelsen föreslår därför i samråd med arbetsmarknadskommissionen,
att den av arbetsmarknadskommmissionen bedrivna yrkesutbildnings verksamheten
överflyttas till överstyrelsen den 1 juli 1944. Vid bifall härtill bör
den särskilda sektionen inom överstyrelsen organiseras från och med nämnda
dag och som första arbetsuppgift övertaga sagda av arbetsmarknadskommissionen
nu bedrivna verksamhet.

Till en början organiseras sektionen alltså närmast för övertagandet av
de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens
utbildningssektion. Genom att vissa av dessa arbetsuppgifter, huvudsakligen
av kameral eller merkantil natur, kunna överflyttas på överstyrelsens första
byrå och ärenden rörande undervisningsplaner m. m. på andra byrån, kan
personalbehovet för den särskilda sektionen begränsas något i förhållande
till utbildningssektionens. Överstyrelsen framhåller, att antalet tjänstemän
redan från början måste antagas bli relativt stort, beroende på att verksamheten
är upplagd så, att statsverket svarar för hela kostnaden (utom lokaler
och i vissa fall maskiner), vilket nödvändiggör en ytterst sorgfällig, arbetskrävande
övervakning och kontroll.

Kunna icke lokaler erhållas, som i sig inrymma såväl den särskilda sektionen
som överstyrelsens nuvarande tre byråer, erfordras ytterligare en expeditionsvakt
och ett skrivbiträde med telefonistkompetens.

Överstyrelsen föreslår att samtliga befattningshavare å den särskilda sektionen
inplaceras å civila icke-ordinariereglementet samt beräknar lönekostnaderna,
förutom kristillägg, för den personal, som skulle från början anställas
i överstyrelsens kansli, därest den yrkesutbildningsverksamhet, som nu
handhaves av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion, överflyttas
till överstyrelsen, till i runt tal minst 91 000 kronor. Till omkostnader bör
därjämte beräknas 19 000 kronor.

De beräkningar, som här framlagts rörande antalet tjänstemän m. m.,
avse som förut angivits endast organisationen i dess första utbyggnadsskede.
Personalbehovet vid en omfattande arbetslöshetskris låter sig självfallet icke
nu överblicka. Redan en utökning av kursverksamheten utöver den, som
nu beräknas skola övertagas från arbetsmarknadskommissionen, medför
ökad belastning främst på första men även på andra byrån. Tillkomma kurser
för handel och husligt arbete, ökas personalbehovet även för tredje byrån.

Vad åter beträffar den utbildningsverksamhet i jordbruk och skogsbruk,
som betingas av arbetslöshet, torde denna åtminstone vid krisens början
icke komma att få någon större omfattning, varför överstyrelsen i detta
sammanhang icke anser sig böra beräkna någon ytterligare personalförstärkning
för det fall, att jämväl dylik kursverksamhet skulle komma att
läggas under överstyrelsen i administrativt hänseende.

Överstyrelsen åferkommer i annat sammanhang till kostnaderna för den
centrala ledningen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande verksamhetens
omfattning.

Den lokala ledningen vid arbetslös hetskurscr m. in.
Överstyrelsen anför följande.

Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade vid
kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskolstyrelsen.
På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där det

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig yrkesskola,
torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala
myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera och leda
kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara förmånligt,
om en kommun, då den beslutar att starta arbetslöshetskurser, väljer en
särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.

Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå under
samma ledning som de ordinarie kurserna.

Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva och
avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshetskurserna
bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid skogs-eller
lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild styrelse
för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande provisoriska
kurser.

Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras
i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen
efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogenheter
och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.

Även om arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläggas
vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för yrkesutbildning,
är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen
skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde böra ankomma
på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen angiva,
från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras. Sedan kommissionen
bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen, och vederbörande arbetslöshetskommitté
föreslagit vissa namngivna personer till intagning i kurs,
torde det slutliga utväljandet av eleverna böra överlåtas åt elt lokalt, till
kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.

I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbörande
arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representanter
för arbetsgivare och arbetare, om möjligt för vart och ett av de yrkesområden,
inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Beräkning av medelsbehovet. Överstyrelsen anför härom följande.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kontantunderstöd,
inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshetskommitté.
Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd
skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln och upptager
sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.

Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-månadersperiod
för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa antaganden
göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår
från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen kan
disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav cirka
1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas med krav
på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.

För driften under budgetåret 1944/45 av den från arbetsmarknadskommissionen
övertagna yrkesutbildningsverksamheten upptages samma belopp, som
kommissionen beräknat för beredskapskurserna i sin tidigare ingivna budgetframställning,
nämligen 2 500 000 kronor. För den centrala ledningen av
nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan beräknat sammanlagt
110 000 kronor.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 281.

121

Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats i
denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande
verksamhet enligt följande.

A. Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944.U5.

Kursverksamheten .............................. kronor 2 500 000

Central ledning ................................. » 110 000

Summa kronor 2 610 000.

B. Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.

Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings anstalter

.................................... kronor 13 300 000

Kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet.. » 11 000 000

Central ledning................................. » 300 000

Summa kronor 24 600 000.

Utgifterna under såväl A som B torde böra bestridas av medel, anvisade
å allmän beredskapsstat. För bestridande av kostnader under A böra medel
vara disponibla från och med den 1 juli 1944, varför överstyrelsen föreslår
anvisande av anslag för ändamålet för budgetåret 1944/45.

Vad beträffar under B upptagen verksamhet synes densamma böra igångsättas
först, sedan riksdagens medgivande därtill inhämtats eller, om riksdagen
icke är samlad, den likväl beredes tillfälle att inom viss begränsad
tid taga ställning till åtgärden, på sätt som av statsrådet och chefen för
finansdepartementet föreslagits beträffande anslag, tillhörande tredje anslagsgruppen
å allmän beredskapsstat (bilaga till 1944 års statsverksproposition,
inkomster å riksstaten, s. 16). Med hänsyn till att förberedelserna för
och igångsättandet av här ifrågasatt kursverksamhet för arbetslösa kräva,
att medel för ändamålet kunna disponeras omedelbart efter det att behov av
verksamheten uppstått, synes Kungl. Majit böra utverka riksdagens medgivande
att få disponera anslaget intill visst belopp, förslagsvis 2 000 000
kronor, utan riksdagens hörande.

Statens arbetsmarknadskommission, med vilken — såsom förut framhållits
— överstyrelsen i vissa avseenden samråd vid utarbetande av sitt förslag,
har därutöver i utlåtande den 12 maj 1944 understrukit betydelsen av
att vid en eventuell kris på arbetsmarknaden en effektiv yrkesutbildning av
tillfredsställande omfattning ordnas för arbetslösa och har i anslutning härtill
anfört bland annat följande.

Med tanke härpå framstår det som en angelägenhet av största vikt, att
alla förberedande åtgärder nu vidtagas så snart som möjligt. En sådan åtgärd
är överflyttningen till överstyrelsen av den verksamhet, som bedrivits av kommissionen
genom dess utbildningssektion, varigenom en organisatorisk stomme
vinnes för det framtida utbildningsarbetet.

Kommissionen förutsätter att möjligheter fortfarande hållas öppna att anordna
utbildning i ändamål att fylla aktuella behov inom speciella bristområden
och att kurser för sådant ändamål komma att utformas med hänsyn till
näringslivets behov bland annat inom sådana yrkesområden som jordbruk
och husligt arbete. Kommissionen utgår från att samråd mellan kommissionen
och överstyrelsen beträffande dylika frågor kommer att äga rum i samband
med den fortsatta utredningen angående utbildning inom näringslivet för arbetslösa.
Med hänsyn till att denna del av utredningen ännu ej hunnit slut -

122

Kungl. Majus proposition nr 281.

Departements chefen.

förås har kommissionen givetvis på detta stadium icke haft anledning att
närmare ingå på här berörda spörsmål.

Kommissionen har ej ansett anledning föreligga att taga ställning till frågor
av mera detaljartad karaktär, men tillstyrker, att yrkesutbildning vid en
arbetslöshetskris anordnas i överensstämmelse med de i förslaget framlagda
huvudriktlinjerna. Kommissionen tillstyrker vidare, att erforderliga medel
anvisas för de här ifrågavarande ändamålen.

En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i särskilt
yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten av att
fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola vid jordbruk
ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.

Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde
som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att finna nya
arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en kris inom
näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket skulle kunna
ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina anställningar inom
andra yrken.

För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är
det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning.
Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de många
olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i tillräcklig
omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt jordbruksarbete
synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer som böra uppgöras
för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.

Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, medförde
som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet
bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande
arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 —
eller cirka en tredjedel — i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid
hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större,
enär många arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att anmäla
sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog
arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna
avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt deltagarna.
Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ungdomarna
icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverksamheten
emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet
ägnades denna fråga vid 1933 års riksdag, som bland annat
beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning
under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa
vid yrkesundervisningsanstalter.

När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i allmänhet
tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i
vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre
årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt cirka

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

123

1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats till
centrala verkstadsskolor.

Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en
mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och administrationen
av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myndigheten
blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kursverksamheten.
Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskoleutredningen
konstaterat, ha varit den främsia orsaken bill att brister och
olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.

Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet
och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kommer
att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man
måste detta oaktat tyvärr räkna med, att örn en ny ekonomisk kris sätter in,
även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig för de unga, när
det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän
enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folkmaterial
olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan en
nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verkningar
för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbetslöshet
blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är
en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst
och så snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunkturförsämring
äro genomtänkta och väl förberedda åtgärder i syfte att omhändertaga
den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmarknaden,
ofrånkomliga. Då man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de
senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa
icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning,
bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena. En
väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig
förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, sorn
därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför befogat
att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att
överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan
goda och dåliga tider.

De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildningens
betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, fia i viss mån tilllämpning
även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa
män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på strukturella
förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild
betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda
erfarenheter lia i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknadskommissionens
beredskapskurser.

Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att planlägga
de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka
kunna förväntas lili aktuella efter eli vapenstillestånd, har överstyrelsen för

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

yrkesutbildning nu framlagt den utredning och de förslag, av vilka en kortfattad
översikt lämnats i det föregående. Av redogörelsen framgår till en början
de olika linjer, efter vilka denna verksamhet enligt överstyrelsens mening
bör bedrivas. Såvitt gäller oskolad eller ofullständigt skolad arbetskraft har
yrkesutbildningen ansetts böra vara av grundläggande natur och i enlighet
med överstyrelsens förslag meddelas antingen vid särskilt anordnade nybörjarkurser
eller ock i mån av platstillgång vid de ordinarie kurserna
för yrkesutbildning.

För sådan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsättning
på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet,
bör, såsom överstyrelsen föreslår, anordnas kompletterande yrkesutbildning
vid fortbildningskurser. För sådan ledig arbetskraft åter, som varit
infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållanden
icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det tidigare yrkesområdet
och därför bör överföras till andra yrken, böra i enlighet med överstyrelsens
förslag anordnas omskolningskurser.

Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga
på de erfarenheter, som vunnits i fråga örn verkstadsskolorna för viss arbetslös
ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenheter
från den utbildningsverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission
bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tempoarbetare
och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien.

I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, lia intill utgången av mars månad
innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal
icke svenska medborgare utbildats vid kurserna.

Beredskapskurserna ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie yrkesutbildningsanstalter.
Eleverna i dessa kurser lia som regel icke tillhört
ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till användning,
har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller inackorderingsbidrag.
Därjämte har viss timpenning utgått.

Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt, att
yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas
inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av de
befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av
överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid
under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid
skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hemgårdar
anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt
tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna
disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan
komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen utredning
rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträckning
disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folkskolor,
flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att
anordna kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 125

na med, alt dessa kompletterande undersökningar komma att .slutföras i en
nära framtid.

En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbildningstiden.
överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen
framlagda förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser
för arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i
fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder,
som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser,
och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de
grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss arbetslös
ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium
av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för månad. I
olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor
bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid deltagande
i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberätligade
familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga ställning till de
olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de av överstyrelsen
uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet, vilka icke
innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka ingen meningsskiljaktighet
förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskommissionen.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela erforderliga
bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad
överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med
överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra organiseras
antingen såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkommunens
regi eller såsom arbetslöshetskurser vid centrala
verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens regi eller ock såsom
centrala arbetslöshetskurser i statens regi. För var och
en av dessa typer av arbetslöshetskurser skall statsbidrag enligt överstyrelsens
förslag utgå enligt särskilda grunder.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kostnaderna
för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av stadigvarande
undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för underhåll
och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfallsförsäkring
för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för
tillhandahållande av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning lii. m. gäldats
av vederbörande huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för
statsbidrag till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma
i huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda
verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svårigheten
för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för alt
huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara
för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i princip
helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill bar överstyrelsen före -

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slagit, att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning
av undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshetskurser
endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid
förutsatt, att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den
saluvärdiga produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna,
medan en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall inlevereras
till statsverket.

Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslös hetskurser
vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar utgå
enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående statsbidrag
till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna grunderna
överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som verkstadsskoleutredningen
på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska utvidgningar
av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet.

Vad'' slutligen beträffar de centrala ar betslös hetskurser na
föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av
samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader.

Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande
av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak
icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i
huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforderliga
bestämmelser i ämnet.

Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning
förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets
organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den utvidgade
yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det husliga
arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris
på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är lämpligt
att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom lösas
ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn åt en
och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den utbildningsverksamhet,
som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens bekämpande.
Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande, är
jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens för
yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall administrativt
leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning inom
skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga
bestämmelser.

I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta
förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål
från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erinrar,
att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frågan
om anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45
räknat med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

127

Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation
måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, om en mera omfattande
yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsattes. Såsom överstyrelsen
föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande
av yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom
överstyrelsen, vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet
av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens
utbildningssektion. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
erforderliga föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den
föreslagna sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation givetvis
bör beaktas.

Vid anmälan i propositionen 1944:215 av frågan örn anslag för budgetåret
1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag,
att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kunde
nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och
förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
skulle i avlöningsstaten upptagas nied förslagsvis betecknat belopp. Det
synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytterligare
personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbetsuppgifter
från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning,
få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflyttningen
betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas
från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrelsens
omkostnadsanslag.

Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen överflyttade
yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen
för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta
medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för budgetåret
1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.
Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åtgärder
för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa.
Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis
4 000 000 kronor.

överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet under
en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till
24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag lill
kontantunderstöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslag
under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medelsbehov av
20 000 000 kronor. Jag förordar, att på beredskapsstat lil för budgetåret
1944/45 uppföres anslag till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sistnämnda
belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

128

Kungl. jSIaj:ts proposition nr 281.

dels till Yrkesutbildning i beredslcapskurser m. m. å allmän
beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av förslagsvis......................kronor 4 000 000,

dels ock till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av............................kronor 20 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Inga Bäcklin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

129

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 19Ai.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna näringar

m. m.

[1-] Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten. I sitt den 3 april 1944 avgivna
betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:
12) har investeringsutredningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag till
följande byggnadsarbeten för lantbrukshögskolan, nämligen med 23 000 kronor
till vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten, med 55 000 kronor
till häststall vid Kungsängen samt med 130 000 kronor till förmansbostad och
ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård i Norrbottens län.

De med utredningens hemställan avsedda byggnadsfrågorna ha även varit
föremål för framställningar från styrelsen för lantbrukshögskolan, vilka framställningar
dock hittills icke föranlett något Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.
Vad beträffar vaktmästarbostaden vid husdjursförsöksanstalten samt
häststallet vid Kungsängen har högskolestyrelsen sålunda senast i skrivelse

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 1 sami. Nr 281.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

den 30 augusti 1943 hemställt om anslag för dessa ändamål. Därvid har styrelsen
äskat samma belopp som nu upptagits i investeringsutredningens förslag
eller 23 000 respektive 55 000 kronor. Beträffande motiveringen för styrelsens
ifrågavarande anslagsäskanden torde få hänvisas till arets statsverksproposition,
nionde huvudtiteln, s. 42. Medel för uppförande av förmansbostad
och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård ha äskats av högskolestyrelsen
senast i dess skrivelse den 24 april 1944. Även i detta fall har styrelsen
anhållit örn anslag med samma belopp (130 000 kronor) som föreslagits
av investeringsutredningen. I skrivelsen den 24 april 1944 har styrelsen hänvisat
till sina i tidigare framställningar den 28 augusti 1939 och den 29 augusti
1941 anförda motiveringar för de ifrågasatta byggnadsarbetena vid
Brännbergs försöksgård (se IX H.T. 1940 s. 41 samt IX H.T. 1942 s. 41).
Härutöver har i skrivelsen till stöd för anslagsäskandet å 130 000 kronor anförts
i huvudsak följande.

Redan vid den tid, då lantbrukshögskolan övertog Brännbergs försöksgård,
eller den 1 januari 1939, befunno sig ekonomibyggnaden och förmansbostaden
i dåligt skick. Under de fem år, som gått sedan dess, ha dessa byggnader
ytterligare försämrats. Med hänsyn till att byggnaderna varit kraftigt angripna
av röta har högskolan icke funnit det lämpligt att nedlägga något större
belopp på byggnadernas förbättring och underhåll. Endast oundgängligen
nödvändiga reparationer ha utförts.

Enligt styrelsens mening äro ifrågavarande byggnader i så dåligt skick,
att det icke synes lämpligt att nedlägga något belopp på reparation och ombyggnad
av desamma. Härtill kommer att behov föreligger dels av ytterligare
bostäder på försöksgården för försöksledaren (föreståndaren eller assistenten)
under sommaren samt för en djurskötare, dels ock av ytterligare
plats för kreatur. Dessa försöksgårdens behov av utrymmen böra tillgodoses
genom nybyggnad. Kostnaderna för nybyggnad av förmansbostad samt ekonomibyggnad
vid försöksgården torde böra beräknas till det belopp, som
angivits av investeringsutredningen eller 130 000 kronor.

Departements- Samtliga i det föregående omförmälda byggnadsarbeten torde vara av den
chefen. angelägenhetsgrad, att de böra komma till utförande inom de närmaste åren.
Vad särskilt angår den föreslagna bostaden för husdjursförsöksanstaltens
vaktmästare har det enligt vad som under hand upplysts från lantbrukshögskolan
hittills icke varit möjligt att vid Ultuna anskaffa en lämplig hyreslägenhet
åt förevarande befattningshavare. I enlighet med vad investeringsutredningen
föreslagit torde erforderliga medel för arbetena i fråga böra
upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1944/45. De av utredningen och
högskolestyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna — vilka beräkningar
sluta å 23 000 kronor för uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten,
55 000 kronor för uppförande av häststall vid Kungsängen samt
130 000 kronor för förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård
— föranleda ej någon erinran från min sida. Det sålunda för ändamålet
behövliga anslaget, (23 000 + 55 000 + 130 000 =) 208 000 kronor,
torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

131

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 208 000.

[2.] Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten.

I betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och
statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12,
s. 222) har investeringsuiredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga anslag
till följande byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
nämligen med 280 000 kronor till institutionsbyggnad för jordbrukslära,
husdjurslära m. m. samt samlingssal, med 270 000 kronor till uppförande
av elevbostäder, med 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, med
65 000 kronor till uppförande av föreståndarbostad, med 90 000 kronor till
maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, med 60 000 kronor
till lagerkällare samt med 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning,
första etappen. , i

Med skrivelse den 24 april 1944 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, me
jeri- och trädgårdsinstitut framlagt viss utredning till stöd för de av investeringsutredningen
gjorda anslagsäskandena. Institutsstyrelsen har härvid
anfört i huvudsak följande.

husdjurslära

Institutionsbyggnad för j or db r u k s 1 är a,
m. m., även inrymmande samlingssal.

Vid institutet finnes för närvarande icke någon institution för undervisning
i jordbrukslära, kulturteknik, husdjurslära och mjölkhushållning. Undervisningen
i dessa ämnen måste därför meddelas i flera olika lokaler. Undervisningsmaterialet,
som är spritt pa flera ställen, kan med hänsyn härtill ej rationellt
utnyttjas. För att nämnda undervisning skall kunna tillgodose tidens
krav anser styrelsen det vara nödvändigt med en särskild institution för berörda
ämnen, vilken skulle inrymma både lärosalar och lokaler för undervisningsmateriel.

Vid institutet finnes också sedan lång tid tillbaka ett stort behov av en samlingssal,
rymmande 250—300 personer. Behovet av en dylik samlingssal framträder
särskilt dels vid kursavslutningar och andra tillfällen, när det är önskvärt
att kunna samla samtliga kurser vid institutet i en och samma lokal och
dels vid de moten med jordbrukare, mejeriintresserade och trädgårdsodlare
som ärligen bruka hållas vid institutet.

Institutionsbyggnaden för jordbrukslära, husdjurslära m. m. skulle uppföras
i Iva vanmgar och inrymma tvenne lärosalar, utrymmen för undervisningsmateriel,
arbetsrum för lärare, arbetsrum för assistenten i kulturteknik
samt för assistenten vid lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalts avdelning
vid Alnarp Byggnaden bör även inrymma lokaler för trädgårdsekonoyran-
* källarvåningen skulle förläggas lokaler för övningar i mjölkhushållning
samt for dissektioner, förråd och skyddsrum. Bottenvåningen i
samlingssalen kommer att rymma cirka 250 och läktaren cirka 80 platser.

Kostnaden för institutionsbyggnaden har beräknats till 280 000 kronor.

Elevbostäder vid t r ä dg å r d s a v d el n i n ge n.

Vid Alnarpsinstitutet påbörjades år 1939 utbildning av handelsträdgårdsmästare.
Ansökningarna till dessa kurser ha starkt ökat och elevantaler upp -

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

går innevarande läsår till 18 stycken. För dessa elever finnas icke några bostäder
vid institutet utan de äro hänvisade till de rumsmöjligheter, som eventuellt
kunna uppbringas i närgränsande samhällen. Att anskaffa bostäder j
dessa samhällen är för närvarande förenat med de största svårigheter. Pa
grund härav samt då dagrum eller liknande lokaler saknas vid skolan, ha eleverna
icke någon möjlighet att effektivt utnyttja håltimmar och dylikt. I samband
nied kursens tillkomst har även behovet av allmänna demonstrationsoch
övningslokaler blivit mera kännbart.

Antalet extraelever liksom också specialelever har under senare ar okat
högst betydligt utan att några tillfredsställande bostadsutrymmen för dem
förefunnits. Dessa brister skulle genom det nya bostadsbygget avhjälpas varjämte
frågan örn dagrum för den vanliga trädgårdsskolans vidkommande
samtidigt kunde lösas genom möjligheten att för detta ändamål frigöra ett
par rum i den gamla elevbostaden. .

Byggnaden är avsedd att uppföras i tegel i två våningar och innehålla bostäder
för ett fyrtiotal elever, samlingslokaler, rum för städerska samt övriga
behövliga utrymmen. I källarvåningen skola inrymmas matsal för arbetare,
värmecentral, skyddsrum samt utrymmen för förvaring av diverse produkter,
lokaler för vissa demonstrationer och övningar, torkrum m. m.

Kostnaderna för dessa elevbostäder lia beräknats till 270 000 kronor.

Lärarbostad för ämneslärare vid m e j er i s k o 1 an.

Vid institutets mejeriavdelning äro anställda tvenne ämneslärare. Större
delen av den teoretiska undervisningen vid mejeriskolan meddelas av dessa
lärare, varför deras tjänstgöring i allmänhet sträcker sig över större delen av
dagen! För att dessa lärare på ett tillfredsställande sätt skola kunna fylla
sina uppgifter, måste de dessutom noga följa arbetet i .skolmejeriet samt utföra
vissa undersökningar på mejerihanteringens område. Med hänsyn härtill böra
de om möjligt bo vid Ahlarp. . ..

För närvarande finnes emellertid ej bostad vid institutet till mer ån den ene
av dessa ämneslärare, varför den andre mäste bo utom Alnarp.

Den av styrelsen planerade lärarbostaden har beräknats uppföras som enfamiljshus
av tegel, inrymmande 4 rum och kök.

Kostnaden har beräknats till 35 000 kronor.

Bostad åt föreståndaren vid statens trädgårds^ rs
ö k.

Den 1 november 1940 inrättades enligt beslut av 1940 års riksdag en särskild
befattning såsom föreståndare för statens trädgårdsförsök. Då alla förutvarande
bostäder vid Alnarp tagits i anspråk för vid institutet anställda lärarkrafter
samt åt föreståndaren för statens mejeriförsök, fanns ej någon
tjänstebostad åt den nve befattningshavaren. Denne har därför varit nödsakad
att skaffa sig bostad på annat håll. De tjänstebostäder, som sedan dess
blivit lediga, ha förbehållits åt lärare vid institutet. För föreståndaren vid
trädgårdsförsöken är det förenat med synnerligen stora olägenheter att bo på
annan plats, då ofta förekommande besök påkalla hans närvaro. Tillsynen
av verksamheten är dessutom svar att genomföra i synnerhet da denna för
närvarande är splittrad på två ställen, belägna på 2 kilometers avstånd från
varandra. Då ingen bostad kan beräknas bliva tillgänglig vid Alnarp mom
överskådlig tid, har styrelsen ansett det vara nödvändigt att nybyggnad uppfores Under

de förhållanden, som råda vid Alnarp, har styrelsen ansett det vara
mest ändamålsenligt att uppföra en fristående bostadsbyggnad å lämplig tomt
i närheten av de fält, som disponeras av statens trädgårdsförsök. Liksom öv -

Kungl. Majlis proposition nr 2S1.

133

riga föreståndarbostäder vid Alnarp bör denna bostad omfatta minst 5 rum,
kök och jungfrukammare. Byggnadsmaterialet bör vara tegel.

Byggnadskostnaderna beräknas till 65 000 kronor.

Maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner.

Maskinhallen avser att utgöra komplement till befintlig maskininstitution,
så att ökat lokalutrymme för maskinundervisningen erhålles.

Maskininstitutionen iordningställdes genom ombyggnad av den tidigare
mejeribyggnaden och utrymmena för uppställning av maskiner och redskap
voro därigenom i hög grad förutbestämda. Sedan maskininstitutionen uppfördes
ha dessutom tillkommit nya maskintyper, vilkas konstruktion och användning
måste ingå i utbildningen. Genom ändrade tekniska anordningar
för vattenförsörjningen på landsbygden har det varit nödvändigt att utöka
avdelningen för pumpar, hydroforer m. m. Inom den närmaste framtiden
kunna också andra slag av maskiner väntas tillkomma, i vars handhavande
och skötsel undervisning måste meddelas. Som exempel härpå må bland annat
nämnas maskiner för potatis- och betodling.

Styrelsen anser det vara synnerligen önskvärt att undervisningen i maskinlära
vid institutet göres så effektiv som möjligt och den planerade maskinhallen
är fördenskull synnerligen behövlig. Till följd av den allt mera minskade
tillgången på arbetskraft vid lantbruket erhålla de maskinella hjälpmedlen
ökad betydelse, och grundlig maskinutbildning av blivande jordbrukare är
därför nödvändig. Det har också visat sig vara behövligt med särskilda kurser
för landsbygdssmeder m fl. för utbildning i reparation av lantbruksmaskiner.
Vid dylika kurser erfordras bland annat utrymme för sådana arbeten som
svetsning med gas och elektricitet samt för direkt reparationsarbete.

Maskinhallen skall innehålla en odelad maskinsal 31 X 18 meter och användas
till uppställning av olika slags lantbruksmaskiner.

Maskinhallen är planerad att uppföras av trä.

Kostnaden för densamma samt för tomtens iordningställande har beräknats
till 90 000 kronor.

Lagerkällare vid statens trädgårdsförsök.

Till viktiga aktuella arbetsuppgifter för statens trädgårdsförsök hör utredning
av lagringsförhållandena för olika trädgårdsprodukter. Det har därför
ansetts angeläget, att statens trädgårdsförsök utan dröjsmål får tillgång
till lagringsutrymmen för utförande av praktiskt-vetenskapliga försök både
med frukt- och köksväxtprodukter. Det är därvid icke fråga om olika typer
av lagerlokaler utan olika produktionsbetingelsers inflytande på lagringsdugligheten,
såsom exempelvis mognadsstadium, sort, gödsling samt produktionstekniska
ingrepp av olika slag. Dylika försök kunna endast utföras i
anslutning till samtidigt pågående sort-, gödslings- och andra kulturförsök,
vid vilka produkternas kvalitet kan bliva föremål för kontinuerlig bedömning.
Hittills bär möjlighet för lagringsförsök praktiskt taget helt saknats.
Beträffande frukt lia endast smärre orienterande försök kunnat utföras i
institutionens källare, och beträffande köksväxter har uteslutande lagring i
stuka varit möjlig.

Enligt verkställd utredning synes det vara ändamålsenligt alt uppföra
fristående lagringskällare utan anknytning till institution eller annan byggnad,
där värmeledning finnes inmonterad.

Då lagringsförsöken skola omfatta så skilda produkter sorn frukt och köksväxter,
vilka ej med fördel kunna lagras tillsammans, och en arbetslokal bör
finnas tillgänglig för sortering av material leir inläggning samt för bedöm -

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements chefen.

ning av detsamma efter lagringens slut, har det befunnits lämpligt att uppföra
en tvillingkällare med tillhörande arbetslokaler, vilket innebär tvenne
helt skilda källaravdelningar med gemensam arbetslokal.

Kostnaderna ha beräknats till cirka 60 000 kronor.

Växthus- och värmeanläggning, första etappen.

För den till institutet förlagda handelsträdgårdsmästarekursen äro effektiva
växthusbyggnader av den typ, som användes av odlarna, obetingat nödvändiga.
Endast med tillgång till moderna kulturhus kan undervisningen
bliva effektiv, då densamma i mycket hög grad bygger på demonstrationer
av handelskulturer och huskonstruktioner. Detta gäller i alldeles särskild
grad den speciallinje inom handelsträdgårdskursen, som avser att utbilda

växthusodlare. ..

De växthus, som finnas, äro dels ytterligt föråldrade, dels otillräckliga.
De förekomma därjämte spridda över området, vilket medför stora tids- och
bränsleförluster samt odlingstekniska olägenheter.

Den föreslagna anläggningen avser att omfatta en värmecentral samt tills
vidare 4 växthus om cirka 30 meters längd avsedda för olika slag av blomsterkulturer.
Den standardiserade typ av växthus, som utarbetats av konsulenten
vid Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds tekniska byrå och fastställts
av förbundet, beräknas komma till användning.

Kostnaderna för berörda växthus- och värmeanläggning ha beräknats till
60 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har till byggnadsarbeten vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut äskats ett anslag av 860 000
kronor. Av nämnda belopp avses 280 000 kronor till institutionsbyggnad för
jordbrukslära, husdjurslära m. m. samt samlingssal, 270 000 kronor till uppförande
av elevbostäder, 35 000 kronor till uppförande av lärarbostad, 65 000
kronor till uppförande av föreståndarbostad, 90 000 kronor till maskinhall
för undervisning angående lantbruksmaskiner, 60 000 kronor till lagerkällare
samt 60 000 kronor till växthus- och värmeanläggning, första etappen. Samtliga
ifrågavarande arbeten torde vara av den natur att de böra komma till
utförande inom de närmaste åren. Medel till de med arbetena förenade kostnaderna
synas böra upptagas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetar.
Mot storleken av det för ändamålet äskade anslaget, 860 000 kronor, har jag
intet att erinra. Jag förutsätter, att vid byggnadsarbetenas utförande kommer
att iakttagas största möjliga sparsamhet så att de icke göras mera omfattande
eller kostsamma än som oundgängligen av förhållandena påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av............kronor 860 000.

[3.] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
lantmanna- och lanthushållsskolor. För detta ändamål har å riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

135

Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående statsbidrag
till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, ändrad
genom kungörelsen nr 777/1943.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga ett anslag
av 1 500 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och
lanthushållsskolor. Beträffande motiveringen för utredningens förslag torde
få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 200 samt 253 ff.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att å beredskapsstaten
för nästa budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett
anslag av 4 200 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Av de 5 000 000 kronor, som för budgetåren 1939/40—1944/45 av riksdagen
ställts till förfogande för ifrågavarande bidragsverksamhet, har Kungl.
Majit hittills beviljat bidrag med 2 745 860 kronor. Av de anvisade medlen
återstå sålunda 2 254 140 kronor. Emellertid äro bidragsansökningar å

2 692 850 kronor fortfarande beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Härjämte
ha till lantbruksstyrelsen inkommit ytterligare ansökningar om statsbidrag
till nybyggnader m. m. vid lantmanna- och lanthushållsskolor, vilka ansökningar
representera en bidragssumma av 4 369 381 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens mening äro ifrågavarande slag av byggnadsarbeten
synnerligen väl lämpade såsom arbetsobjekt vid omfattande arbetslöshet
efter det pågående krigets slut. Skulle samtliga med förenämnda bidragsansökningar
avsedda byggnadsarbeten komma till utförande senast under
budgetåret 1944/45, komme att erfordras en medelsanvisning av (2 692 850
+ 4 369 381 — 2 254 140 =) i runt tal 4 808 000 kronor. Det torde emellertid
enligt styrelsens uppfattning icke vara möjligt att under sagda budgetår
igångsätta samtliga omförmälda arbeten, varför medelsbehovet kan beräknas
bliva något lägre än sistnämnda belopp. Dock torde byggnadsarbeten
representerande ett statsbidragsbelopp av 6 158 481 kronor kunna beräknas
bliva påbörjade senast under budgetåret 1944/45. Med beaktande av den förefintliga
anslagsreservationen å 2 254 140 kronor skulle sålunda för tillgodoseende
av föreliggande bidragsbehov å allmän beredskapsstat för nästa budgetår
erfordras en anslagsanvisning med (6 158 481 — 2 254 140 =) i runt tal

3 904 400 kronor. Då emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträffande
åtminstone några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda under
åren 1940 och 1941, då prisnivån var avsevärt lägre än för närvarande, torde
det behövliga beloppet böra beräknas till 4 200 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar rörande behovet av anslag å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till
byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor ansett sig böra utgå
från nu gällande bidragsgrunder.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anvisande å riks- Departement*.
staten för budgetåret 1944/45 av anslag till bidrag till byggnadsarbeten vid chelenlantmanna-
och lanthushållsskolor anförde jag — under hänvisning lill önskvärdheten
av att en ökning av antalet utbildningsanstalter samt en förbättring
av vissa sådana anstalter komme lill stånd —- att vid en ändring i situationen i
fråga örn byggnadsmateriel och arbetskraft ytterligare medel för ändamålet
syntes kunna upptagas på beredskapsstat. I anslutning till vad jag sålunda

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

uttalat, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår beräknas
medel för ifrågavarande ändamål till minst det belopp som av lantbruksstyrelsen
föreslagits eller 4 200 000 kronor. Det av mig sålunda förordade anslaget
torde böra hänföras till beredskapsstat II med 2 000 000 kronor och till
beredskapsstat III med 2 200 000 kronor. För den bidragsverksamhet, som
kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget, synas såsom
lantbruksstyrelsen ifrågasatt böra tillämpas enahanda grunder som gälla
för den hittillsvarande verksamheten på området.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten
vid lantmanna- och lanthushållsskolor för bud -

getåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag
av .............................. kronor 2 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av ............................ » 2 200 000.

£. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[4.] Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. För detta ändamål
är å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppfört ett reservationsanslag
av 19 500 kronor.

I samband med avgivandet av anslagsäskanden för nästa budgetår hemställde
lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1943, bland annat, att följande
belopp måtte ställas till styrelsens förfogande, nämligen 5 500 kronor
till renovering av ytterväggarna å de s. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge
hingstdepå och stuteri samt 17 577 kronor till reparation av södra hingststallet
vid Strömsholms hingstdepå. Beträffande motiveringen för lantbruksstyrelsens
förslag torde få hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
s. 78. Förslaget föranledde emellertid icke från Kungl. Maj:ts sida
någon framställning om anslag å riksstaten för nästkommande budgetår.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptaga anslag med
6 000 respektive 18 000 kronor till förenämnda renoverings- och reparationsarbeten
vid statens hingstdepåer och stuteri.

Departements- Medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra upp eric.

t&tl

tågås å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår. Mot de av investeringsutredningen
för arbetenas verkställande beräknade kostnaderna, (6 000 +
18 000 =) 24 000 kronor, har jag intet att erinra. Då härjämte ett belopp av
1 000 kronor torde böra avses för oförutsedda utgifter och kontrollantarvode,

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

137

bör följaktligen å beredskapsstaten till byggnadsarbeten vid statens hingstdepåer
och stuteri uppföras ett anslag av (24 000 + 1 000 =) 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av .......................... kronor 25 000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[5.] Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Å riksstaten
för budgetåret 1944/45 har anvisats.

1) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 250 000
kronor;

2) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av
150 000 kronor;

3) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett reservationsanslag
av 120000 kronor;

4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av
2 900 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m. ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor;

6) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna rörande användningen av vissa av förevarande
anslag hänvisas till den denna dag till riksdagen avlåtna propositionen nr
264 angående grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s.
5 ff.).. I fråga örn siloanläggningar finnas bestämmelser intagna i kungörelsen
den 31 augusti 1940 (nr 816), ändrad genom kungörelsen nr 223/1943,
samt rörande frukt- och potatislagerhus i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr
299).

I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av
sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbättringsarbeten
av beredskapskaraktär på jordbrukets område, nämligen ladugårdsförbättringar,
gödselvårdsanläggningar, avloppsförbättringar, täckdikningsföretag,
betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar och jordkörningar,
skulle beviljas bidrag från ett gemensamt anslag. Detta anslag har kommittén
beräknat till 40 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att bidrag
skulle beviljas med tillämpning av vissa, av kommittén föreslagna bidragsbestämmelser,
som återgivits i förenämnda proposition (s. 8 ff.).

över promemorian har yttrande den 12 oktober 1943 avgivits av lantbruks -

138

Kungl. Majlis proposition nr 281.

styrelsen, som därvid framlagt förslag till bidragsgrunder att gälla vid arbetslöshet.
Beträffande detta förslag hänvisas till propositionen nr 264 (s. 17 f.).

Sedermera har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 14 april 1944 hemställt,
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas

1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar, därest nu gällande bidragsgrunder
skulle tillämpas, ett belopp av 1 100 000 kronor samt, därest de av
lantbruksstyrelsen i dess yttrande den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna
skulle bliva gällande, ett belopp av 2 800 000 kronor;

2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar, därest nu gällande bidragsgrunder
skulle tillämpas, 3 500 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i
yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle tillämpas, ett belopp
av 8 850 000 kronor;

3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett belopp av 100 000
kronor;

4) till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. ett belopp
av 40 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett belopp av 2 000 000
kronor;

6) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m., därest nu gällande bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp
av 4 000 000 kronor samt, därest de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den
12 oktober 1943 föreslagna grunderna skulle bliva gällande, ett belopp av
5 000 000 kronor;

7) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, därest nu gällande
bidragsgrunder skulle tillämpas, ett belopp av 1 600 000 kronor samt, därest
de av lantbruksstyrelsen i yttrandet den 12 oktober 1943 föreslagna grunderna
skulle tillämpas, ett belopp av 2 600 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har tillika hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att, därest allmän beredskapsstat sattes i kraft, under
budgetåret 1944/45 finge beviljas statsbidrag dels från statens avdikningsanslag
med tillhopa högst 3 500 000 kronor utöver för nämnda budgetår medgivet
bidragsbelopp å likaledes 3 500 000 kronor, dels ock från anslaget till
bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk med tillhopa högst 5 000 000
kronor utöver för samma budgetår medgivet bidragsbelopp å 2 500 000 kronor.
Härjämte har styrelsen föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att
under budgetåret 1944/45 från statens avdikningsanslag anvisa erforderliga
medel till anställande hos lantbruksstyrelsen av för granskning av ansökningar
örn bidrag till torrläggningsföretag m. m. erforderlig arbetskraft.

Av innehållet i lantbruksstyrelsen skrivelse den 14 april 1944 må ytterligare
återgivas följande. I

I fråga örn gödselvårdsanläggningar har styrelsen framhållit, att medel
borde anvisas å beredskapsstat i sådan utsträckning att vid behov bidrag
kunde utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär
5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar, som omfattade mindre än
20 hektar åker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

139

Beträffande ladugårds förbättringar har styrelsen beräknat medel för att
tillgodose behovet av bidrag av statsmedel för utförande av omkring 3 000
ladugårdsförbättringsföretag, varav 2 700 vid brukningsdelar med högst 20
hektar åker.

För bidragstilldelning till siloanläggningar borde enligt styrelsens uttalande
nu gällande grunder tillämpas utan ändring. För att tillmötesgå ökad efterfrågan
å bidrag har beräknats ett belopp av 100 000 kronor.

Vad angår statens avdikningsamlag har styrelsen uppgivit, att det belopp,
vartill bidrag under budgetåret 1944/45 kunde beviljas, torde kunna beräknas
till 7 000 000 kronor. Då riksdagen medgivit, att under nämnda budgetår
finge beviljas statsbidrag från anslaget med tillhopa högst 3 500 000 kronor,
skulle sålunda för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för
samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare 3 500 000
kronor.

Medelsberäkningen rörande anslagen till bidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk m. m. samt till bidrag till täckdikningar har grundats på
av hushållningssällskapen anmälda arbetsobjekt.

Investeringsutredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att Kungl. Majit finge, under för den allmänna beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under budgetåret 1944/45 bevilja statsbidrag från statens
avdikningsanslag å högst 4 500 000 kronor utöver det av riksdagen för
sagda budgetår medgivna beloppet. Beträffande motiveringen för utredningens
förslag torde få hänvisas till SOU 1944: 12, s. 192 och 248 f.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att Departement^-anslag borde för budgetåret 1944/45 upptagas å allmän beredskapsstat för chefen.
vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Jag anförde därvid, att
från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka
erbjöde arbetsobjekt, som vöre lämpade för sysselsättning av arbetslösa, eller
bidrag till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdikningsföretag,
täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar,
jordkörningar och avloppsförbättringar. Härutöver synas bidrag från
ifrågavarande anslag böra kunna utgå till uppförande av siloanläggningar
samt av frukt- och potatislagerhus. Beträffande vissa av nämnda förbättringsåtgärder
har Kungl. Majit i förenämnda proposition hemställt om bemyndigande
för Kungl. Majit att utfärda särskilda grunder för statsunderstöd
att efter Kungl. Majlis beslut gälla vid arbetslöshet.

För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till lantbruksstyrelsens och
investeringsutredningens anslagsberäkningar böra upptagas ett belopp av
sammanlagt 24 000 000 kronor, därav 6 000 000 kronor böra uppföras å allmän
beredskapsstat II samt 18 000 000 kronor å allmän beredskapsstat III.

(linder torde icke böra möta mot alt förevarande anslagsmedel även disponeras
för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning av bidragsansökningar
rörande torrläggningsföretag m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett anslag
av ............................ kronor 6 000 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III
ett anslag av ........................ » 18 000 000.

[6.] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av

vad investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 196 ff. och 250) anfört rörande
frågan om upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag
till befrämjande av landsbygdens elektrifiering förordar jag, att för ifrågavarande
ändamål måtte upptagas ett belopp av 6 000 000 kronor. Av detta
belopp synas 2 000 000 kronor böra uppföras å beredskapsstat II samt
4 000 000 kronor å beredskapsstat III.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag
av .............................. kronor 2 000 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av ............................ » 4 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[7.] Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar. Årets riksdag har
medgivit, att för budgetåret 1944/45 må beviljas statsbidrag intill 125 000
kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland och Dalarna), ävensom för
detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av 50 000 kronor. Beträffande bestämmelserna
för ifrågavarande bidragsverksamhet hänvisas till statsliggaren
s. 696.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av
900 000 kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att
viss mer eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten,
varom här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge komme
att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igångsättas
och utföras under budgetåret 1944/45, skulle behovet av statsbidrag
— vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräknade
kostnaden — utgöra bortåt 1 000 000 kronor.

Företag avseende byggande av odlingsvägar torde tillhöra sådana anläggningsarbeten,
vilkas art och angelägenhetsgrad göra dem lämpliga att ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

141

nyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. Jag anser mig därför böra i likhet
med egnahemsstyrelsen förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas
medel för utlämnande av statsbidrag till utförande av odlingsvägföretag.
Mot att för ändamålet avses ett anslag av 900 000 kronor har jag intet
att erinra. Anslaget torde böra hänföras till allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 900 000.

[8.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.
För detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Kungl. Majit har den 22
december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående statsbidrag till gemensamma
tvättinrättningar på landsbygden.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 1 200 000
kronor till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.
Under erinran att enligt gällande bestämmelser bidrag kunde utgå
med 25 procent och undantagsvis med 40 procent av den godkända anläggningskostnaden
har egnahemsstyrelsen framhållit, att den hittillsvarande
medelstillgången i allmänhet ej på långt när medgivit det bidragsbelopp som
författningsenligt kunde ifrågakomma. Vid en sådan ökning av anslagsanvisningen,
att bidragen kunde höjas upp till det författningsenliga maximum,
skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas med
hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas. Med utgångspunkt
från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på förevarande
område representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor
har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av riksdagen
redan beviljade 150 000 kronor — av omkring 1 200 000 kronor.

Med hänsyn till den stora betydelse anläggandet av tvättstugor av föreva- Departementsrande
slag visat sig äga för underlättande av det kvinnliga hemarbetet på chefen landsbygden

har årets riksdag fattat beslut om att den statliga bidragsverksamheten
på området under budgetåret 1944/45 skall bedrivas i något större
skala än hittills. Då verksamheten synes vara av beskaffenhet att lämpligen
kunna utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för ändamålet
beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Vad beträffar medelsanvisningens
storlek ansluter jag mig till egnahemsstyrelsens förslag om
upptagandet av ett anslag av 1 200 000 kronor. Av anslaget torde ett belopp
av 400 000 kronor böra hänföras till beredskapsstat II och återstoden till beredskapsstat
III.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att lill Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
på landsbygden för budgetåret 1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .................................... kronor 400 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av.............................. » 800 000.

J. Skogsväsendet.

[9.] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. Å riksstaten för budgetåret
1944/45 har anvisats

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag av
200 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag ett reservationsanslag
av 150 000 kronor; samt

3) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna för anslagens användning hänvisas till redogörelse
i propositionen denna dag, nr 264, angående grunder för utlämnande
av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.).

Med skrivelse den 18 januari 1944 har skogsstyrelsen överlämnat promemoria
angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande
arbetslöshet efter krigets slut. Styrelsen har hemställt, bland annat, att åtgärder
måtte vidtagas för godkännande av i promemorian angivna grunder för
statsunderstöd åt skogliga beredskapsarbeten — torPläggningsåtgärder, skogsodling
och röjning ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader — under en
arbetslöshetskris. Därvid har styrelsen approximativt beräknat medelsåtgången
till förevarande ändamål till 22 700 000 kronor. Beträffande den
närmare innebörden av skogsstyrelsens förslag torde få hänvisas till redogörelse
i förenämnda proposition (s. 29 ff.).

Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 15 april 1944 lämnat följande
sammanställning över medelstillgången å vissa skogsvårdsanslag jämte beräknat
behov av medel på beredskapsstat under budgetåret 1944/45.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

143

Anslag	Beräk-nad be-hållning 30/6 1944 kronor	An-visade medel för bud-getåret 1944/45 kronor	Summa kol. 2 och 3 kronor	Beräknat behov av medel på beredskapsstat för '' budgetåret 1944/45 vid bidrag enligt
föreslagna bidrags- grunder kronor	nu gällande bidrags-grunder : kronor
1	2	3	4	5	6
Statens skogsutdikningsanslag (för-slagsanslag) ......................		200000	200 000	600 000	200 000
Statens skogsodlingsanslag (reserva-tionsanslag) ......................	30 000	150000	180 000	1000000	400 000 ;
Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo (reservationsanslag)..		500 000	500 000	5 000 000	2 000 000
j Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. (reservationsanslag)	650 000	_	650 000	200 000	200 000
Summa	680 000	850 000	1530 000	6 800000	2 800000 j

Härjämte har skogsstyrelsen föreslagit, att å allmän beredskapsstat för
nästa budgetår anvisades ett belopp av 200 000 kronor för anordnande av
vissa skogsvårdskurser (jfr propositionen nr 264, s. 35).

Skogsstyrelsen har beträffande beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten
anfört bland annat följande.

Det nuvarande läget synes ej giva anledning antaga att så stora belopp som
upptagits i skogsstyrelsens promemoria bliva erforderliga för budgetåret
1944/45. Å andra sidan kan det befaras, att arbetslösheten bland såväl
industri- som skogsarbetare kan komma att öka, örn skogsindustrierna nödgas
ytterligare inskränka driften. Det är sålunda icke osannolikt, att beredskapsprogrammet
måste genomföras inom sådana områden, där av nyssnämnda
orsaker uppkommande arbetslöshet kan bliva av större omfattning. Ehuru
skogsbrukets beredskapsarbeten till större delen äro sommararbeten, kunna
vissa arbeten, särskilt vägarbeten och röjningar, drivas även under förvintern,
om de äro påbörjade, innan större snöfall och tjälbildning inträffat.
Därigenom kunna skogsarbetare i viss utsträckning beredas sysselsättning
vid dylika arbeten under årets sista månader, medan igångsättandet av det
till sin omfattning minskade avverkningsarbetet kunde sparas till efterjulsvintern,
då övriga skogsarbeten ej längre kunna pågå.

De av skogsstyrelsen uppförda beloppen, som anses böra anvisas på beredskapsstat
för budgetåret 1944/45, äro närmast anpassade med hänsyn till dels
den nyssnämnda tänkbara utvecklingen på arbetsmarknaden, dels den beräknade
medclstillgången på de ordinarie anslagen under budgetåret 1944/45.

Skogsstyrelsen vill slutligen framhålla alt, enär situationen på arbetsmarknaden
kan tänkas bliva väsentligt svårare än vad bär förutsatls, möjligheten
att i fall av behov utöka anslagen på beredskapsstaten bör lämnas öppen.
Därest å andra sidan ett mera allmänt igångsättande av beredskapsarbeten
icke skulle krävas, men den skogliga arbetsmarknaden likväl borde stimuleras
genom en ökning av den så att säga ordinarie bidragsverksamheten, torde
möjlighet även böra skapas att på tilläggsstat anvisa ytterligare medel
på de ordinarie anslagen särskilt vad beträffar anslaget till väg- och flottleds -

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschefen.

byggnader. Skogsstyrelsen anser sig emellertid senare kunna bättre bedöma
denna angelägenhet.

Vid framläggande av förut nämnda proposition, nr 264, framhöll jag, att
för budgetåret 1944/45 borde upptagas anslag å allmän beredskapsstat till
vissa förbättringsåtgärder på skogsbrukets område. Jag anförde därvid, att
från berörda anslag borde utgå bidrag till sådana förbättringsarbeten, vilka
erbjöde arbetsobjekt som vore lämpade för sysselsättning av arbetslösa —
eller bidrag till torrläggningsåtgärder, skogsodling och röjning samt skogsväg-
och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet. Beträffande
omförmälda förbättringsåtgärder har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition
hemställt om bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda särskilda
grunder för statsunderstöd att efter Kungl. Maj :ts beslut gälla vid arbetslöshet.

För ifrågavarande ändamål torde i anslutning till skogsstyrelsens anslagsberäkning
den 15 april 1944 böra upptagas ett sammanlagt belopp av 7 000 000
kronor, varav 3 500 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat II
samt likaledes 3 500 000 kronor å allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. för budgetåret
1944/45 uppföra
dels å allmän beredskapsstat II ett

anslag av ............................ kronor 3 500 000;

dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av ............................ » 3 500 000.

[10.] Bidrag till byggande av cykelstigar. Under hänvisning till vad

investeringsutredningen (SOU 1944: 12, s. 192 ff. och 249 f.) anfört
rörande upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av medel
till bidrag för byggande av cykelstigar inom andra skogar än statens får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av cykelstigar å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 1 000 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
. statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

145

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 maj 19ii.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid
följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under åberopande av
vad investeringsutredningen i sitt betänkande den 3 april 1944 med förslag
till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten
för budgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) rörande investeringsplan
för och anslag till lotsverket anfört och tillstyrkt samt med förmälan
att enligt min uppfattning de medel örn tillhopa 17 000 kronor, vilka enligt
planen äro avsedda för anskaffning av inventarier till lotsuppassningslius,
böra uppföras å allmän beredskapsstat II, medan det återstående belopp
om 349 000 kronor, som enligt planen skall anvisas å driftbudgeten, bör uppföras
å allmän beredskapsstat III, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret
1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag av kronor 17 000>
dels ock å allmän beredskapsstat III ett

anslag av .............................. kronor 349 000.

Bihang lill riksdagens protokoll 19ti. i sami. Nr 281.

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

F. Diverse.

[2.] Avsättning till fonden för idrottens främjande. Under åberopande
av vad investeringsutredningen i sitt ander föregående punkt omförmälda
betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag
till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Avsättning till fonden för idrottens främjande å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ............................ 1 500 000 kronor.

[3.] Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Under åberopande
av vad investeringsutredningen i sitt under punkt 1 här ovan omförmälda
betänkande anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag
till fritidsanläggningar får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ............................ 1 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

147

Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

19U.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader in. m. under
statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond. Under
åberopande av vad investeringsutredningen (s. 225—226) anfört rörande
anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar
tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond
får jag efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat III gällande förutsättningar
medgiva, att de å följande delfonder av statens
allmänna fastighetsfond respektive försvarsväsendets fastighetsfond
för budgetåret 1944/45 upptagna anslagsposterna
till reparations- och underhållskostnader m. m. må överskridas
med följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond................ kronor 120 000

Medicinalstyrelsens » » 500 000

Byggnadsstyrelsens » » 500 000

Uppsala universitets » » 125 000

Lunds » » ................ » 75 000

Karolinska sjukhusets » » 00 000

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Försvarsväsendets fastighetsfond:
Marinförvaltningens delfond ............ kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

149

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
19U.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och anför
därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten
å Hall. I skrivelse till domänstyrelsen den 31 mars 1943 har fångvårdsstyrelsen
hemställt örn medel för vissa för jordbruksdriften erforderliga byggnadsarbeten
vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs samt vårdanstalten å
Hall. I skrivelsen anföres, bland annat, att svinhus saknas vid nämnda anstalter,
varför svinen måste inrymmas i för sådant ändamål ej avsedda utrymmen
inom ekonomibyggnaderna. Då det emellertid vöre mycket lämpligt att
driva svinskötsel vid ifrågavarande anstalter samt rationell svinskötsel
under nuvarande förhållanden framstode som en viktig uppgift,
hade behovet av ändamålsenliga svinhus vid anstalterna blivit alltmer
trängande. Vid ungdomsanstalten å Skenäs hade förut funnits ett svinhus,
vilket varit inrymt i en byggnad, som brunnit ned i februari 1942. I den nya
byggnad, som med anledning härav uppförts, hade av hänsyn till brandsäkerheten
svinhus ansetts ej kunna inrymmas. Vad beträffade vårdanstalten å
Hall hade styrelsens arkitekt föreslagit, att svinhus skulle i samband med häststallar
och garage inredas i den nuvarande s. k. stallbyggnaden.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Kostnaden för uppförande av ett nytt svinhus vid ungdomsanstalten å
Skenäs beräknade fångvårdsstyrelsen på grundval av ett genom anstaltens försorg
upprättat förslag till sådan byggnad till i runt tal 13 000 kronor. För de
föreslagna arbetena vid vårdanstalten å Hall hade kostnaderna av styrelsens
arkitekt G. Birch-Lindgren beräknats till 64 000 kronor i enlighet med följande
fördelning.

Rivningsarbeten ...................................... kronor

Schaktningsarbeten ................................... *

Betong-, isolerings- och dräneringsarbeten ................ »

Timmermans- och snickeriarbeten......... *

Murningsarbeten ......................................

Järn- och smidesarbeten................................ *

Ventilation ........................................... *

Piåtslageriarbeten .................................... *

Avloppsledningar ..................................... *

Administration, arbetsledning, tel. m. m................... *

Arvoden för ritningar m. .............................. *

Oförutsett ........................................ • • • *

Summa kronor 64 000.

Härtill skulle komma kostnader för elektriska installationer, komplettering
av vattenledning samt en enkel värme- och ånganläggning med tillhopa 6 000
kronor.

På grund av det anförda och under hänvisning till att jordbruksbyggnaderna
och marken å Skenäs och Hall redovisades å statens domäners fond hemställde
fångvårdsstyrelsen i sin nämnda skrivelse, att domänstyrelsen ville av
till domänstyrelsens förfogande stående medel för uppförande av ifrågavarande
byggnader ställa ett belopp av (13 000 64 000 6 000) 83 000 kro nor

till fångvårdsstyrelsens disposition.

Domänstyrelsen, som funnit det vara uteslutet att för ifrågavarande ändamål
disponera domänstyrelsens medel, har med skrivelse den 9 juli 1943 överlämnat
fångvårdsstyrelsens framställning till Kungl. Maj:t samt därvid tillika
bifogat inom domänstyrelsen omarbetade förslag till anordnande av svinhus.
Enligt domänstyrelsens beräkningar skulle arbetena härigenom fördyras med
cirka 1 500 kronor. Styrelsen har icke något att erinra mot att arbetena komma
till utförande enligt de sålunda omarbetade förslagen samt hemställer, om
ett anslag för ändamålet å 84 500 kronor.

I infordrat utlåtande har statskontoret uttalat, att därest och i den man det
ansåges erforderligt att i nuvarande läge ställa medel till förfogande för de i
ärendet ifrågasatta arbetena, anslag borde i enlighet med domänstyrelsens förslag
äskas under kapitalbudgeten.

Departements■ Jordbruksdriften vid anstalterna å Skenäs och Hall är i och för sig av
chefen. <jen omfattning att den lämpligen bör kombineras med svinskötsel. Svinuppfödning
är dessutom synnerligen lämplig för tillvaratagande av de betydande

2 000

1 795
13 275
18 200
11 070

3 200

2 750
850
400

5 000

3 000
2 460

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

151

mängder matavfall som uppstå vid anstalterna. Ur ekonomisk synpunkt är det
därför angeläget att anordningar vidtagas för möjliggörande därstädes av rationell
svinskötsel. De av domänstyrelsen utarbetade förslagen till svinhus,
vilka innebära vissa förbättringar i förhållande till fångvårdsstyrelsens förslag,
torde därvid böra följas.

Vid Hallanstalten skulle svinhus anordnas i samband med inredande i en
äldre ekonomibyggnad av stall och garage. Häststallarna äro i stort behov av
modernisering. Däremot erfordras, enligt vad jag inhämtat, numera icke några
medel lill inredande av garage, enär det gamla garaget vid anstalten redan
kunnat iståndsättas med anlitande av tillgängliga medel. Anslagsbehovet
minskas på grund härav med 9 500 kronor lill 75 000 kronor.

Anslag för nu ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän beredskapsstat
II för nästa budgetår. Ehuru de intagnas arbetskraft i viss utsträckning
skulle anlitas för arbetena, komma dessa till större delen den fria arbetsmarknaden
till godo.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs
och vårdanstalten å Hall å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av........kronor 75 000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[2.] Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 2 till 1941 års riksdag framlagda förslag anvisade nämnda
riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag
(B) å 31 000 kronor till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Anslaget,
som givits naturen av beredskapsanslag, har icke tagits i anspråk.

Rörande behovet av den tillämnade verkstadslokalen och sättet för dess
anordnande torde få hänvisas till vad som därom anförts i nyssnämnda proposition
(bilaga 14, punkt 2).

I skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt att få taga
anslaget i anspråk oberoende av de för beredskapsanslag eljest gällande förutsättningarna.
I skrivelsen framhålles, bland annat, att arbetslokalerna vid
kronohäktet i Ystad sedan länge varit otillfredsställande och att detta förhållande
på senare tid blivit allt mer framträdande, eftersom anstalten numera
till övervägande del belägges med till ungdomsfängelse dömda.

De tidigare gjorda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande byggnadsarbete,
mot vilket byggnadsstyrelsen i avgivet yttrande förklarat sig icke
ha något att erinra, lia år 1943 ånyo granskats av fångvårdsstyrelsens arkitekt
G. Birch-Lindgren, som därvid funnit erforderligt att förstärka det av
1941 års riksdag beviljade beredskapsanslaget å 31 000 kronor nied 1 000
kronor. Kostnaderna skulle fördela sig på följande sätt.

152

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements chef71" -

Byggnadskostnader .................................... kronor 22 000

Rörledningsinstallationer ............................... » 3 500

Elektriska installationer ............................... » 2 500

Oförutsett, ritningar, kontroll........................... » 4 000

Summa kronor 32 000.

I enlighet härmed har fångvårdsstyrelsen hemställt dels att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva att förenämnda beredskapsanslag å 31 000
kronor finge under budgetåret 1944/45 tagas i anspråk oberoende av de för
dylika anslag eljest gällande förutsättningarna, dels ock att Kungl. Majit
måtte anvisa eller utverka medel till förstärkning av samma anslag med
1 000 kronor.

Stegringen av fångantalet under senare år har medfört ett starkt ökat behov
av byggnadsarbeten för fångvårdens räkning. Ehuru en verkstadslokal
vid Ystadshäktet varit synnerligen behövlig, har detta arbete hittills fått
stå tillbaka för tillgodoseende av behov, som ansetts mera trängande. Anslag
för ändamålet torde emellertid böra äskas å allmän beredskapsstat III för
nästa budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av......................................kronor 32 000.

[3.] Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs. Av

de å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 efter förslag på
justitiedepartementets föredragning anvisade beredskapsanslagen kvarstår
odisponerat, förutom det under föregående punkt omförmälda anslaget, endast
ett reservationsanslag å 58 000 kronor till gymnastik- och skolbyggnad
vid ungdomsanstalten å Skenäs.

I sin förut omförmälda skrivelse den 23 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen
begärt att få disponera jämväl detta anslag. Styrelsen erinrar, att föredragande
departementschefen vid anslagsäskandets framläggande (prop.
2/1941, bilaga 14, punkt 6) påpekade, att de möjligheter till kroppsövningar,
som anordningarna vid Skenäsanstalten erbjöde under den mörkare årstiden,
måste betecknas som föga tillfredsställande, vartill komme att ett särskilt
gymnastikhus skulle fylla behovet av en samlingslokal inom anstalten. Härjämte
skulle, enligt vad departementschefen vidare uttalade, uppförandet av
denna särskilda byggnad frigöra vissa andra utrymmen, varigenom anstalten
kunde beläggas med ett något större antal elever än det normala. Sistnämnda
omständighet finner fångvårdsstyrelsen vara synnerligen beaktansvärd,
då ungdomsfängelseklientelet befunnit sig i så gott som ständig stegring
sedan lagen om ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

153

Medan de först uppgjorda, till 1941 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna
slutade på ett belopp av 58 000 kronor, motsvarande det beviljade
anslagets belopp, visar en år 1943 av arkitekten Birch-Lindgren gjord
förnyad beräkning ett anslagsbehov av 82 500 kronor enligt följande specifikation.

Byggnadsarbeten.

Grund ................................ kronor 7 300

Stomme (Svenska Trähus) .............. » 31 000

Uppsättning av stommen, taktäckning, målning
m. m......................... » 15 500

Gymnastikinredning ................... » 6 600 kronor 60 400

Rörinstallationer ........................ » 12 500

Elektriska installationer .................. » 3 300

Oförutsett, ritningar, kontroll, planering, vägar » 6 300 » 22 100

Summa kronor 82 500.

Vid den sålunda gjorda beräkningen, enligt vilken anslagsbehovet alltså
med 24 500 kronor överstiger det år 1941 beviljade anslaget å 58 000 kronor,
har arkitekten Birch-Lindgren under hand samrått med byggnadsstyrelsen.
Den betydande kostnadsökningen är enligt fångvårdsstyrelsen att
hänföra till inträffade prisstegringar.

Fångvårdsstyrelsens hemställan innefattar, förutom en begäran att få taga
i anspråk det beviljade beredskapsanslaget oberoende av härför gällande förutsättningar,
att jämväl det utöver anslaget erforderliga beloppet å 24 500
kronor ställes till styrelsens förfogande.

Av den tidigare verkställda utredningen i ämnet torde framgå, att behovet Departements -av en gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs bör till- cAefen•

godoses så snart omständigheterna det medgiva. Skenäsanstalten är centralanstalt
inom ungdomsfängelseorganisationen och bristen på lämpliga gymnastik-
och skollokaler försvårar en ändamålsenlig fostran och utbildning
av det ungdomliga klientel som vårdas därstädes. Genom den nya byggnadens
tillkomst skulle dessutom kunna beredas plats å anstalten för ytterligare ett
tiotal elever. På grund av det anförda torde det år 1941 för ändamålet anvisade
beredskapsanslaget böra ersättas med ett nytt anslag å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45, vilket anslag i överensstämmelse med
de senast verkställda kostnadsberäkningarna bör uppföras med 82 500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten
å Skenäs å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................... kronor 82 500.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[4.] Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall. I skrivelse den 23
augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för följande byggnadsarbeten
vid vårdanstalten å Hall, nämligen för utbyggande av en bostadslänga
vid Hall, för uppförande av ett nytt bostadshus vid Håga samt för inredande
av personaltvättstuga i köksbyggnaden och två enkelrum i den s. k.
Storgården. Såvitt angår bostadslängan vid Hall och personaltvättstugan innebär
styrelsens hemställan ett upprepande av en i skrivelse den 2 september
1942 i sådant hänseende gjord framställning, vilken icke föranledde anslagsäskande
till 1943 års riksdag (jfr 1943 års statsverksprop., kapitalbudgeten:
bil. 1). Rörande behovet av bostäder vid Hallanstalten anfördes i sistnämnda
skrivelse följande.

Vid vårdanstalten å Hall är behovet av bostadslägenheter, särskilt familjebostäder,
alltjämt mycket starkt, trots de lägenheter som iordningställts i nya
eller moderniserade hus. Hallanstalten är belägen ungefär en halv mil från
Södertälje och måste anses avsides belägen, i vart fall så tillvida att befattningshavarna
för att erhålla bostäder äro helt hänvisade till vad fångvården
har att erbjuda. Anstaltens läge gör att det är svårt att få ogifta tjänstemän
att för någon längre tid stanna på anstalten. Flera av dem önska ingå äktenskap
och anspråken på familjebostäder äro alltjämt stora. Vid anstalten finnas
för närvarande omkring 75 befattningshavare och omkring 50 familjebostäder.
Direktören vid vårdanstalten å Hall har i skrivelse till fångvårdsstyrelsen
anmält, att bostäder alltjämt saknas vid anstalten för några befattningshavare,
vilka alltså måst provisoriskt inhysas, samt att ett flertal yngre
tjänstemän önska ingå äktenskap men att familjebostäder saknas för dem.

I fortsättningen erinrade styrelsen, att de nya bostadshusen vid Hallanstalten
utförts såsom seriehus av trä (radhus) enligt standardkonstruktion.
Två sådana hus hade redan uppförts. Den tredje radhuslängan, av vilken
två hus redan utförts, kunde tillbyggas med en trerums- och tre tvårumslägenheter.

Beträffande personaltvättstugan åberopades, att anstaltens personal för
tvätt utnyttjade den gamla tvättstugan i köksflygeln, vilken flygel befunne
sig i mycket bristfälligt skick och skulle rivas. Då vidare en ny personaltvättstuga,
större än den nuvarande, vore erforderlig i samband med bostadsbeståndets
tillväxt vid anstalten, hade förslag uppgjorts till en ny tvättstuga
i köksbyggnaden.

Kostnaderna för utbyggande av radhuset hade av fångvårdsstyrelsens arkitekt
Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor och för personaltvättstugan
till 9 500 kronor.

I sin nu föreliggande framställning har fångvårdsstyrelsen åter framhållit,
att särskilt bristen på familjebostäder vöre allvarlig både vid anstalten å
Hall och vid sinnessjukavdelningen å Håga. Bostadsbristen gjorde det svårt
att anskaffa duglig arbetskraft till anstalten och redan anställd personal sökte
sig därifrån. Direktören hade enträget hemställt, att medel måtte äskas till
ett flertal nya bostadslägenheter.

Enligt en av styrelsens arkitekt verkställd ny kostnadsberäkning kunna
kostnaderna för radhuset vid Hall nedbringas till 77 500 kronor, därav 54 000

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kronor för tre tvårumslägenheter å 18 000 kronor och 23 500 kronor för en
trerumslägenhet.

Beträffande frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet vid sinnessjukavdelningen
å Håga har styrelsen anfört, att det för bostäder där iordningställda
området vore av sådan beskaffenhet, att bostäderna lämpligast utfördes såsom
tvåvåningshus om fyra tvårumslägenheter. Ett sådant bostadshus hade
tidigare uppförts. Styrelsen föreslår nu till uppförande ett hus av något enklare
typ, vilket enligt arkitekten Birch-Lindgren skulle draga en kostnad av
75 000 kronor, därav 72 000 kronor för fyra lägenheter å 18 000 kronor och
3 000 kronor för planeringsarbeten m. m.

Vad angår personaltvättstugan upplyser styrelsen, att förarbeten gjorts för
att inrymma personaltvättstugan i östra delen av den moderniserade köksbyggnaden.
Det återstode i huvudsak blott att sätta upp några väggar och anskaffa
maskiner. Genom att anordna personaltvättstuga i köksbyggnaden
kunde särskilda personaltvättstugor i de nya bostadshusen inbesparas. Kostnaderna
för tvättstugan skulle liksom förut bliva 9 500 kronor, varav 5 000
kronor för byggnadsarbeten samt 4 500 kronor för rörledningar och maskiner.

Slutligen har styrelsen begärt ett belopp av 8 000 kronor för inredande
av två enkelrum i den s. k. Storgården. För ändamålet skulle tagas i anspråk
ett där befintligt dagrum, vilket icke vöre oundgängligen nödvändigt för sitt
ursprungliga ändamål.

I enlighet med vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt, att
förslag måtte föreläggas riksdagen att till nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten
å Hall anvisa ett reservationsanslag å (77 500 + 75 000 + 9 500 +

8 000) 170 000 kronor.

I utlåtande den 3 september 1943 har byggnadsstyrelsen uttalat, att styrelsen
icke hade något att erinra mot de av arkitekten Birch-Lindgren uppgjorda
ritningsförslagen eller mot de beräknade kostnaderna för arbetena.

Vid inrättandet av Hallanstalten förutsattes, att personalen därstädes i viss Departementutsträckning
skulle kunna beredas bostäder i Östertälje, som är beläget 3 km chetenfrån
Hall och 5 km från Håga. Till följd av utvecklingen på bostadsmarknaden
har så ej kunnat ske. Av anstaltens för närvarande omkring 90 befattningshavare
lia endast 3 kunnat erhålla bostad på annat håll, medan de övriga
iiro hänvisade till anstalten. Antalet familjebostäder därstädes utgör nu
52, vartill komma tre bostäder som tagits i anspråk oaktat de äro så bristfälliga
att de utdömts för bostadsändamål. Fem tjänstemän, som äro familjeförsörjare,
men som endast kunnat anvisas enkelrum, ha sina familjer bosatta
på annan ort. Bristen på familjebostäder har medfört, att ett flertal
befattningshavare måst avstå från alt bilda familj. Det är uppenbart, att nu
angivna förhållanden måste inverka menligt på rekryteringen av personalen
vid anstalten och de stå dessutom i dålig överensstämmelse med statsmakternas
intresse att främja familjebildning. Med den storlek personalen fått har
situationen utvecklats så, att en snar utökning av anstaltens bostadsbestånd
framstår såsom nödvändig.

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra uppföras å allmän beredskapsstat
II för nästa budgetår. Medel böra därvid beräknas, förutom till de
nya bostadshusen vid Hall och Håga, till den föreslagna personaltvättstugan.
Den vid anstalten befintliga tvättinrättningen är nämligen inrättad för stordrift
— tvätt ombesörjes där för såväl Hallanstalten som centralfängelset å
Långholmen — och kan ej användas för personalens behov. Däremot synes
icke lika behövligt att nu utöka antalet ungkarlsbostäder. Några medel för
inredande av enkelrum i Storgården torde därför icke böra beräknas i detta
sammanhang. Det av fångvårdsstyrelsen beräknade anslagsbehovet kan härigenom
minskas med 8 000 kronor till 162 000 kronor.

Jag hemställer i enlighet med vad sålunda anförts, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Nya bostadshus m. m. vid vårdanstalten å Hall å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................. kronor 162 000.

[5 ] Värmeledningsanläggning m. m. vid kronohäktet i Sundsvall. I skrivelse
den 25 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn anslag till
vissa moderniseringsarbeten vid kronohäktet i Sundsvall, innefattande dels
installation av centralvärme och dels komplettering av de sanitära anordningarna.
Styrelsen meddelar, att uppvärmningen av cellerna i kronohäktet
för närvarande sker medelst i hjärtmuren inmurade kaminer och av expeditions-
och bostadsrummen medelst kakelugnar. Då ifrågavarande uppvärmningssätt
vöre mycket otidsenligt och hömcellerna dessutom vore svåra att
uppvärma, hade det ansetts nödvändigt att införa värmeledning i hela byggnaden.
Styrelsen framhåller tillika, att det särskilt i ett fängelse med den
nordliga belägenhet, kronohäktet i Sundsvall har, är en allvarlig brist, örn
uppvärmningsanordningarna befinnas mindre tillfredsställande.

Rörande de ifrågasatta arbetena anföres i fångvårdsstyrelsens skrivelse
närmare: > 1 .aJ:

Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skall uppvärmningen
anordnas medelst varmvatten med radiatorer, placerade i cellerna
strax intill hjärtmuren, ävensom radiatorer uppställda i korridorerna. I bostads-
och expeditionslokalerna uppställas radiatorer på vanligt sätt under
fönstren. Det cirkulerande vattnets uppvärmning skall ske från i källaren
under cellkorridoren uppställda tvenne pannor för eldning med ved eller
koks. I pannrummet uppställas dessutom erforderliga pumpar för värmesystemet
samt anbringas en cistern för beredning av varmt förbrukningsvatten
till bad, kök m. m.

Beträffande de sanitära anordningarna måste vissa förändringar avseende
tvättställ, bad och w.-c. anordnas i fångarnas toalettrum, i föreståndarens
bostad och i kök. Toalett anordnas för allmänheten ävensom tvättställ i sjukrum
och läkarens mottagningsrum. Vissa gasledningar indragas och gasuttag
anordnas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

157

Kostnaderna för ifrågavarande omändringsarbeten ha av arkitekten BirchLindgren
beräknats på följande sätt.

Installation av rörledningar (Theorells ingeniörsbyrå) .... kronor 47 000
Byggnadsarbeten (enligt anbud)

Pannrum med skorsten ................ kronor 5 800

Trappa till pannrum .................. » 2 400

Uppsättning av väggar .................. » 1 400

Håltagning ............................ » 4 900

Målning av radiatorer och rörledningar .... » 2 500 »

Oförutsett, ritningar, kontroll .......................... »

17 000
8 000

Summa kronor 72 000.

I enlighet nied det anförda har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning och i samband
därmed komplettering av de sanitära installationerna vid kronohäktet
i Sundsvall anvisa ett investeringsanslag av 72 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 8 oktober 1943 förklarat
sig icke hava något att erinra beträffande ifrågavarande arbeten eller de
därför beräknade kostnaderna.

De för uppvärmning av cellerna i kronohäktet avsedda kaminerna äro, en- Departementsligt
vad jag inhämtat, icke direkt anslutna till cellerna utan värmen ledes chefentill
dessa genom ett murat rörsystem. Detta system är utbränt och delvis
söndersprucket, vilket nödvändiggör ofta förekommande reparationsarbeten,
varvid cellmurarna måste huggas upp. Cellerna kunna då icke användas
och detta medför att kronohäktets kapacitet icke kan till fullo utnyttjas. Då
Sundsvallshäktet bör bibehållas för framtiden, synes ändamålsenligt att modernisera
hela uppvärmningssystemet och införa värmeledning. I samband
därmed bör, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, även de sanitära anläggningarna
kompletteras och moderniseras.

Anslag för ändamålet torde böra uppföras å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning m. m. vid kronohäktet i
Sundsvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................... kronor 72 000.

[6.] Värmelcdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. I

skrivelse den 19 april 1944 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn medel till
anordnande av värmeledning vid rannsakningshäktet i Hudiksvall. Beträffande
behovet därav anför styrelsen följande.

Vid rannsakningshäktet i Hudiksvall utgöras värmeanordningarna av
gammalmodiga värmeugnar, vilka värma dåligt och gång efter gång spruc -

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

kit sönder. Ett förbättrat uppvärmningssystem har fördenskull sedan länge
varit önskvärt men med hänsyn till krisförhållandena har styrelsen i det
längsta velat utnyttja de befintliga värmeanordningarna. De stora bristfälligheter,
som vidlåda desamma, medföra emellertid åtskillig risk att ytterligare
skjuta på åtgärderna med förbättring av uppvärmningsanordningarna.

Enligt ett på uppdrag av fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag till värmeledningsanläggning
för häktet, vilket förslag granskats av arkitekten BirchLindgren
i samråd med byggnadsstyrelsen, skulle kostnaderna för anlägg -

ningen uppgå till 64 000 kronor enligt följande specifikation

Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 43 000

Håltagning, efterlagning, fundament, rökkanal, pannrum,

bränsleförråd m. m.................................. » 15 000

Arvoden, kontroll, oförutsett ............................ » 6 000

Summa kronor 64 000.

I enlighet med denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till installation av värmeledning vid
rannsakningshäktet i Hudiksvall anvisa ett investeringsanslag av 64 000
kronor.

De nuvarande uppvärmningsanordningarna vid rannsakningshäktet i Hudiksvall
draga på grund av sin bristfällighet stora reparationskostnader. På
grund av den dåliga förbränningseffekten bliva jämväl bränslekostnaderna
mycket dryga. Med hänsyn härtill och då införandet av värmeledning ingår
såsom ett led i den pågående moderniseringen av de fängelsebyggnader, som
med säkerhet komma att bibehållas, synes anslag för nu ifrågavarande ändamål
böra äskas å allmän beredskapsstat III för nästa budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning sanläggning vid rannsakningshäktet i
Hudiksvall å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av ................ kronor 64 000.

[7.] Värmeicdningsanläggning vid rannsakningshäktet i Visby. I sin under
näst föregående punkt omförmälda skrivelse den 19 april 1944 har fångvårdsstyrelsen
hemställt om anslag till värmeledningsanläggning jämväl vid
rannsakningshäktet i Visby. Styrelsen anför:

Rannsakningshäktet i Visby uppvärmes för närvarande genom cellugnar.
Systemet har visat sig otillfredsställande med hänsyn till bland annat den
ojämna värmefördelningen. Frågan örn nya värmeanordningar har fördenskull
vid ett flertal tillfällen dryftats. Med hänsyn till kostnaderna och det
tidigare jämförelsevis låga fångantalet har det dock fått anstå med förändringar
av uppvärmningsanordningarna. Styrelsen finner det emellertid nu
nödvändigt att införa värmeledning i häktesbyggnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

159

Kostnaderna för införande av värmeledning i häktet uppgå enligt ett av
arkitekten Birch-Lindgren i samråd med byggnadsstyrelsen granskat förslag
till 45 000 kronor, vilket belopp specificeras på följande sätt.

Panna, rörinstallationer m. m. (Theorells ingenjörsbyrå) . . kronor 32 000

Håltagning, efterlagning .................. kronor 2 700

Fundament, rökkanal..................... » 2 100

Pannrum, bränsleförråd................... » 1 300

Diverse arbeten........................... » 1 700 » 7 800

Arvoden, kontroll, oförutsett............................ » 5 200

Summa kronor 45 000.

Fångvårdsstyrelsen hemställer örn anvisande för ifrågavarande ändamål
av ett investeringsanslag å 45 000 kronor.

Uppvärmningssystemet vid Visbyhäktet är föråldrat och fyller icke de
krav, som böra ställas på en tidsenlig anläggning. Liksom vid anstalterna i
Sundsvall och Hudiksvall böra därför de oekonomiska uppvärmningsanordningarna
vid ifrågavarande anstalt slopas och ersättas med värmeledning.
Anslag för ändamålet torde böra äskas å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet
i Visbg å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av.................... kronor 45 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

161

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 19 AU.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter linder
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid
följande. I

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för byggnadsarbeten
inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett belopp
av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande sig
med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och
145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp har sedermera efter
beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor. Huvuddelen av
de sammanlagda kostnaderna belöper på arbeten, som föranledas av genomförandet
av försvarsbeslutet eller stå i omedelbart samband därmed. För vissa
andra arbeten ha i de angivna kostnadssummorna reserverats jämförelsevis
betydande belopp.

En stor del av byggnadsprogrammet har genomförts. Fortfarande återstå
dock — såsom av investeringsutredningens betänkande framgår ■— åtskilliga
arbeten att utföra.

De i försvarsbeslutet angivna kostnadssummorna återspegla icke försvarsväsendets
totala behov av investeringar för byggnads- och liknande ändamål
under den löpande femårsperioden. En gradering mellan byggnadsändamålen
har måst ske, varvid ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskjutits
till tid efter femårsperiodens utgång.

I avsikl att underlätta överblicken över den hittillsvarande belastningen
av försvarsbeslutets kostnadsram ha vid den lill årets riksdag avlåtna pro Bihang

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 2S1.

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

positionen nr 175 fogats sammanställningar, en för varje försvarsgren, upptagande
de olika byggnadsobjekt som enligt vad nu kan bedömas böra och
kunna rymmas inom kostnadsramen. Av sammanställningarna framgår, att
den marginal för oförutsedda byggnadsändamål, som i försvarsbeslutet beräknats,
såvitt angår arméförvaltningens delfond är i det närmaste helt tagen
i anspråk, medan i fråga örn marin- och flygförvaltningarna läget är något
gynnsammare. Det är tydligt, att dessa marginaler icke kunna bereda utrymme
för investeringar av den storleksordning, som investeringsutredningens
föreliggande förslag innebär. Bifall till detta förslag måste därför medföra ett
överskridande av den del av femårsplanens kostnadsram, som avser kapitalinvesteringar.
Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens
förslag avser att tjäna, synes ett sådant överskridande i och för sig icke behöva
framkalla betänkligheter. Principiellt böra dock de marginaler för oförutsedda
byggnadsändamål, som enligt det föregående ingå i de i kostnadsramen
upptagna beloppen för kapitalinvesteringar, belastas med så stor del av
kostnaderna för de i investeringsreserven ingående arbetena, som på denna
väg kan bestridas utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande
hänförliga arbeten skjutas åt sidan. I vad mån så kan ske är icke möjligt att
på grundval av investeringsutredningens förslag bedöma, då vid utformandet
av detta förslag i viss mån andra synpunkter måst göra sig gällande och förslaget
därför icke kunnat innefatta en fullständig avvägning av försvarsväsendets
återstående byggnadsbehov efter deras inbördes angelägenhetsgrad.
Så snart en mera definitiv överblick över dessa byggnadsbehov kan erhållas
— eventuellt redan i samband med framläggande av medelsäskanden för budgetåret
1945/46 — torde böra fastställas i vad mån de byggnadsarbeten, som
enligt vad i det följande anföres böra medtagas i investeringsreserven, skola
belasta femårsplanens kostnadsram.

I detta sammanhang bör erinras, att kostnaderna för till grovarbetsreserven
hänförda arbeten enligt investeringsutredningens förslag skola bestridas
från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. I den mån dylika arbeten finnas böra falla
inom försvarsbeslutets kostnadsram torde härav föranledd reglering av kostnadsfördelningen
framdeles böra ske. För att underlätta ett framtida ställningstagande
i detta hänseende komma i det följande — oberoende av att
anslag sålunda icke äskas i detta sammanhang —■ jämväl de till grovarbetsreserven
hänförliga arbetena att upptagas till behandling.

I ett flertal fall har utredning rörande av investeringsutredningen föreslagna
arbeten redan framlagts för riksdagen i samband med redogörelse för
förvaltningsmydigheternas medelsäskanden för nästa budgetår. I dessa fall
torde i det följande allenast få hänvisas till den proposition, där ifrågavarande
spörsmål behandlats. Av investeringsutredningen framlagda kostnadsberäkningar
uppvisa i regel vissa skiljaktigheter i jämförelse med förvaltningsmyndigheternas
tidigare äskanden. Härvid bör beaktas att, medan
kostnaderna för i försvarsbeslutets kostnadsram ingående arbeten beräknats
på grundval av prisläget den 1 juli 1941, investeringsutredningen ge -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

163

nomgående utgått från det nu aktuella prisläget. I den mån kostnader för
administration icke tidigare ingått i beräkningarna har jämväl en härav föranledd
jämkning företagits av investeringsutredningen.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Vissa investeringsarbeten för armén.

Vissa skyddsrum och lag ring sanläggning ar m. m. I sitt betänkande
med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 har investeringsutredningen,
sedan chefen för försvarsstaben avgivit förslag i ämnet, till grovarbetsreserven
hänfört vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. Ärendet
är av den natur att närmare redogörelse icke lämpligen bör lämnas till
statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar böra meddelas riksdagens vederbörande
utskott genom de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas.

Utredningen har anfört, att arbetena icke rymdes inom femårsplanens kostnadsram
men väl lämpade sig att ingå i en grovarbetsreserv. För budgetåret
1944/45 beräknade utredningen ett belopp av 6 000 000 kronor erforderligt.

Ur försvarets synpunkt synes det angeläget, att ifrågavarande byggnads- Departementsföretag
komma till utförande. Jag har därför intet alt erinra mot att ar- «*«/«"•
betena medtagas i detta sammanhang. Verkställd utredning har givit handen,
att totalkostnaderna för föreslagna arbeten uppgå till omkring 11 600 000
kronor, varav 2 000 000 för lagringsanläggningar vid vissa jaktflygförband,

1 000 000 kronor för viss skyddsrumsanläggning, 8 100 000 kronor för visst
bombsäkert ersättningsförråd samt 500 000 kronor för vissa underjordiska
lagringsanläggningar. Det för skyddsrumsanläggningen avsedda beloppet har
beräknats med beaktande av att jag i annat sammanhang föreslår, att till
anordnande av vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag av 6 570 000
kronor beräknas för nästa budgetår.

Jag anser mig böra biträda det sålunda framlagda byggnadsprogrammet
och utgår ifrån att medel skola ställas till förfogande efter närmare prövning
av Kungl. Maj:t. I enlighet med investeringsutredningen beräknar jag ett
belopp av 6 000 000 kronor erforderligt för nästa budgetår. Av detta belopp
böra 4 000 000 kronor hänföras till arméförvaltningens delfond av försyarsväsendels
fastighetsfond, medan återstoden, 2 000 000 kronor, belöper på lagringsanläggningarna
för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens
delfond. Örn arbetena komma till stånd böra de upptagas till redovisning
i enlighet härmed.

Investeringsändamålet torde böra hänföras till grovarbetsreserven.

Exercisbyggnader. 1941 års försvarsutredning beräknade medelsbehovet
för uppförande av exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement
till 4 400 000 kronor.

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Vid anmälan av propositionen 1942:210 anförde jag, att de sammanlagda
kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga kasernetablissement
kunde beräknas uppgå till 4 595 000 kronor. Emellertid ansåg jag, att för
femårsperioden 1942/47 borde beräknas medel till uppförande av exercishus
endast vid sådana förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden
vore i oundgängligt behov därav. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med
uppförande av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta
Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration,
2 150 000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperioden 1942/47, varför
kostnaderna under femårsperioden skulle uppgå till 2 445 000 kronor. Riksdagen
(skrivelse 1942: 374) hade intet att däremot erinra.

I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43
tillhopa 1 325 000 kronor för uppförande av exercisbyggnader vid sju förband,
nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanteriregemente,
Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artillerikår
och Norrlands trängkår. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran
av riksdagen (skriv. 1942:376).

Genom beslut den 20 november 1942 ställde Kungl. Maj:t 1 100 000 kronor
till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande exercisbyggnader.

Arméförvaltningen beräknade i skrivelse den 10 februari 1943 kostnaderna
för uppförande av de exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210
förutsatts skola komma till utförande under femårsperioden 1942/47, till sammanlagt
2 142 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De exercisbyggnader,
för vilka medel beräknats av 1942 års riksdag, upptogos i angelägenhetsgrupp
1, medan de övriga hänfördes till angelägenhetsgrupp 2, d. v. s. ansågos
kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut.

Vid anmälan av propositionen 1943:222 framhöll jag, att — ehuru det av
utbildningsskäl skulle vara önskvärt, om samtliga de i 1942 års försvarsbeslut
förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande — jag i likhet
med arméförvaltningen av kostnadsskäl icke för det dåvarande ansåg mig
böra räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader
vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka anslagsmedel
redan ställts till förfogande. Riksdagen (skriv, nr 335) fann icke anledning
till erinran mot vad sålunda anförts.

Under åberopande av arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 10
februari 1943 har investeringsutredningen, efter samråd med försvarsdepartementet,
funnit skäl föreligga att i viss utsträckning medtaga uppförandet av
exercishus i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Emellertid syntes
även vissa arbeten med örn- och tillbyggnad av matinrättningar böra medtagas
i investeringsreserven. Enär specificerade uppgifter beträffande behovet
av exercishus och matinrättningar icke erhållits, hade utredningen ansett sig
böra i investeringsreserven upptaga ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor
för uppförande av exercishus samt om- och tillbyggnad av matinrättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

165

Utredningen förutsatte, att i samband med propositionsarbetet närmare Romme
att angivas, vilka arbeten som härvidlag borde komma i fråga.

I yttrande den 3 maj 1944 i anledning av investeringsutredningens betänkande
har arméns fortifikationsförvaltning i fråga örn behovet av exercisbyggnader
utan särskild motivering framlagt förslag örn uppförande av
dylika byggnader vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Göta
artilleriregemente samt Smålands artilleriregemente. Vid vartdera av de två
förstnämnda regementena lia kostnaderna beräknats till 200 000 kronor samt
vid vartdera av artilleriregementena till 120 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot bifall till fortifikationsförvaltningens förslag Departementsoch
föreslår således, att tillhopa 640 000 kronor beräknas för exercisbygg- dufén.
nader. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Om- och tillbyggnad av matinrättning ar. Genom beslut av 1943
års riksdag lia medel, tillhopa 2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942,
beräknats för utökning och renovering av matinrättningarna vid de förband,
som i samband med 1942 års försvarsbeslut erhållit väsentligt utökade
personalstyrkor och som sålunda i första hand ansetts böra tillgodoses i
förevarande avseende. Av beloppet beräknades sålunda 1650 000 kronor
för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid samtliga trängkårer
samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten
vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår. För budgetåret
1944/45 äskade arméförvaltningen medel för renovering av matinrättningarna
vid Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingenjörkår
ävensom för avhjälpande av vissa bristfälligheter med avseende å
ventilationsanordningarna i köken vid ett flertal äldre matinrättningar.

Av propositionen nr 175 till årets riksdag framgår, att jag icke för närvarande
ansett mig kunna biträda arméförvaltningens förslag i sistnämnda
hänseende men att jag för örn- och tillbyggnadsarbeten vid de föreslagna tre
truppförbanden beräknat tillhopa 820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941.

Såsom av det föregående framgår, har investeringsutredningen ansett
vissa örn- och tillbyggnadsarbeten av matinrättningar lämpliga att ingå i
den allmänna investeringsreserven. Utredningen har sålunda för örn- och
tillbyggnad av matinrättningar samt för uppförande av exercishus upptagit
ett kollektivt anslag av 2 500 000 kronor.

I yttrande över utredningens förevarande förslag har arméns fortifikationsförvaltning,
efter samråd med representanter för arméstaben och arméförvaltningens
intendenturavdelning, anfört, att medel borde disponeras för
örn- och tillbyggnad av matinrättningar enligt följande plan.

Jämtlands fältjägarregemente, Östersund .............kronor 353 000

Södra skånska infanteriregementet, Ystad ............ » 294 000

Hälsinge regemente, Gävle ........................... » 337 000

Västernorrlands regemente, Sollefteå ................. » 332 (HM)

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

Livregementet till häst, Stockholm .................... kronor 193 000

Livregementets husarer, Skövde ...................... » 284 000

Norrlands dragonregemente, Umeå .................... » 86 000

Göta artilleriregemente, Göteborg .................... » 225 000

Summa kronor 2 104 000.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att vissa utredningar
rörande ny-, om- och tillbyggnad av matinrättningar påginge inom statens
organisationsnämnd, varför vissa revideringar av ämbetsverkets kostnadsberäkningar
icke vore uteslutna.

Såsom av propositionen nr 175 (s. 82—85) framgår, är örn- och nybyggnad
av ett flertal matinrättningar vid arméns truppförband ett sedan länge
framfört önskemål, vilket dock med hänsyn till svårigheterna att inrymma
kostnaderna inom femårsplanens kostnadsram endast delvis kunnat förverkligas.
Av propositionen framgår även, att 1940 års militära byggnadsutredning
framlagt förslag i ämnet.

Sedan nu investeringsutredningen upptagit ett kollektivanslag för inatinrättningar
och exercishus, har arméns fortifikationsförvaltning föreslagit,
att medel skola beräknas för renovering av matinrättningarna vid åtta
truppförband på sätt av den lämnade redogörelsen närmare framgår. Samtliga
de nu föreslagna utom två, nämligen matinrättningarna vid Livregementets
husarer och Göta artilleriregemente, återfinnas bland dem som arméförvaltningen
i sin skrivelse rörande medelsbehoven för budgetåret 1943/
44 föreslagit till örn- eller nybyggnad. Rörande dessa har militära byggnadsutredningen
verkställt kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för
investeringsutredningens förslag. Beträffande matinrättningarna vid Livregementets
husarer och Göta artilleriregemente ha, enligt vad som under
hand meddelats från arméns fortifikationsförvaltning, senare utredningar
givit vid handen, att dessa äro i särskilt stort behov av ombyggnad. För
ombyggnadsarbetena vid Livregementets husarer ha, likaledes enligt uppgift
från fortifikationsförvaltningen, noggranna kostnadsberäkningar verkställts,
medan dylika ännu icke medhunnits beträffande Göta artilleriregemente,
varför det angivna beloppet, 225 000 kronor, erhållits efter en mera
summarisk beräkning.

För egen del är jag beredd tillstyrka, att de nu föreslagna om- och nybyggnadsarbetena
komma till utförande. Beträffande kostnadsberäkningarna
finner jag icke anledning till erinran men understryker, att det för
matinrättningen vid Göta artilleriregemente beräknade beloppet icke grundar
sig på någon grundligare undersökning. Jag vill även framhålla, att vissa
jämkningar i kostnadsberäkningarna kunna bliva påkallade med hänsyn till
statens organisationsnämnds pågående utredningar. Jag beräknar emellertid
för ändamålet i avrundat tal tillhopa 2 100 000 kronor och förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande detaljdispositionen
av detta belopp. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen
lil.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

167

Gymnastikbyggnader. I enlighet med av investeringsutredningen framlagt
förslag förordar jag, att i förevarande sammanhang medel beräknas för
gymnastikbyggnader vid vissa nytillkomna förband. Beträffande vilka av
arméns truppförband, som i detta avseende böra komma i fråga, får jag
hänvisa till utredningens förslag (bilaga 15 b), vilket grundar sig på av arméns
fortifikationsförvaltning verkställd utredning. Kostnadsberäkningarna,
utvisande ett sammanlagt medelsbehov av 2 188 000 kronor för sex byggnader,
torde kunna godtagas. Här bör dock anmärkas, dels att den av investeringsutredningen
för Wendes artilleriregemente i Kristianstad föreslagna gymnastikbyggnaden
rätteligen skall avse det nya etablissementet i Norra Åsum,
dels ock att på grund av läget på arbetsmarknaden gymnastikbyggnader ännu
icke kommit till utförande vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår.
För gymnastikbyggnader vid dessa båda förband har emellertid
1941 års riksdag (prop. 267, skriv. 364) anvisat medel. För ändamålet avsedda
belopp böra ställas till förfogande så snart arbetsmarknads- och materialläget
så medgiver.

I anslutning till det anförda beräknar jag å beredskapsstaten för nästa budgetår
ett belopp av i avrundat tal 2 175 000 kronor för gymnastikbyggnader
vid vissa av arméns truppförband. Investeringsändamålet synes böra hänföras
till anslagsgruppen III.

Luftvärnsskjutskolan. Såsom av den till årets riksdag framlagda propositionen
nr 175 (s. 28—30) framgår, framlade arméns fortifikationsförvaltning
med skrivelse den 10 februari 1944 ett till 867 000 kronor — enligt
prisläget den 1 juli 1941 — kostnadsberäknat förslag rörande ordnande av
officers- och underofficersförläggning m. m. vid luftvärnsskjutskolan å Väddö.
På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare
endast kunna tillstyrka, att för kvinnlig personal erforderliga bostäder, kostnadsberäknade
till 100 000 kronor, komme till utförande under nästa budgetår,
medan beträffande programmet i övrigt vissa ytterligare utredningar borde
verkställas i syfte att nedbringa kostnaderna. I yttrande till statsrådsprotokollet
anförde jag sålunda, att den disposition av utrymmena, som ämbetsverket
förutsatt — strängt åtskilda förläggningar och mässar för officerare och
underofficerare m. m. —• ej syntes medgiva ett rationellt utnyttjande av de till
uppförande föreslagna byggnaderna. Vidare syntes det icke uteslutet, att
genom en mindre omläggning av programmet för skjutplatsens utnyttjande
en jämnare fördelning av personalstyrkorna under olika perioder kunde
åstadkommas.

Investeringsutredningen har, på förslag av arméns fortifikationsförvaltning,
i investeringsreserven för nästa budgetår medtagit arbeten vid luflvärnsskjutskolan
till en kostnad av 300 000 kronor.

Från fortifikationsförvaltningen har inhämtats, alt av propositionen nr 175
föranledd utredning rörande förläggningens ordnande icke vore avslutad,
varför definitivt förslag i ämnet ännu icke kunde framläggas. En preliminär
undersökning hade dock givit vid banden, att viss begränsning av kostnaderna

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

kunde erhållas genom sammanförande av officers- och underofficersmässarna
till en gemensam byggnad. Däremot syntes någon minskning av förläggningsutrymmet
icke böra ifrågakomma. Det av investeringsutredningen upptagna
beloppet, 300 000 kronor, hade av förvaltningen avsetts att fördelas med
146 000 kronor å en för officerare och underofficerare gemensam mässbyggnad,
med 127 900 kronor å barackförläggning för 50 officerare samt med
26 100 kronor å vägar och planering, utvändiga ledningar och administration
m. m.

Ehuru med slutligt ställningstagande till frågan om förläggningens ordnande
vid luftvärnsskjutskolan å Väddö torde få anstå tills definitivt förslag
i ämnet föreligger, anser jag mig kunna tillstyrka, att det av investeringsutredningen
föreslagna beloppet, 300 000 kronor, medtages i investeringsreserven
för nästa budgetår. På Kungl. Majit torde få ankomma att framdeles
meddela närmare föreskrifter rörande förläggningens ordnande. Investeringsändamålet
synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottsplatser. Tidigare har jag icke ansett mig annat än i enstaka
undantagsfall kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka, att medel inom
femårsplanens kostnadsram anvisas för anläggande av idrottsplatser vid
truppförbanden.

Investeringsutredningen har emellertid — med hänsyn till att dylika arbeten
äro föga materialkrävande och kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft
— funnit desamma lämpliga att ingå i den s. k. grovarbetsreserven.
Efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning har utredningen upptagit
tillhopa 2 145 000 kronor för ny- och ombyggnad av idrottsplatser för armén.
Större delen av beloppet hänför sig till ny- eller ombyggnad av idrottsplatser
vid tidigare befintliga förband eller skolor. Sålunda lia 75 000 kronor beräknats
för vardera av idrottsplatserna vid krigsskolan och infanteriskjutskolan
samt likaledes 75 000 kronor för motsvarande ändamål vid ettvart av
följande förband, nämligen Livregementets grenadjärer, Kronobergs regemente,
Jönköpings-Kalmar regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,
Livregementets husarer, Södermanlands pansarregemente, Gotlands
artillerikår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår, Göta trängkår
samt Skånska trängkåren. För ombyggnad av idrottsplats vid Södra skånska
infanteriregementets förläggning i Revingehed har upptagits ett belopp av
46 000 kronor. Vidare har föreslagits nyanläggning av idrottsplatser vid förläggningarna
å Järvafältet för Svea livgarde, Svea artilleriregemente och
Första intendenturkompaniet. Kostnaderna för dessa anläggningar ha för
Svea livgarde beräknats till 98 000 kronor och för vartdera av de båda övriga
förbanden till 75 000 kronor. För Wendes artilleriregementes nya förläggning
vid Norra Åsum liksom för Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn
ha nyanläggningar föreslagits för en kostnad av 80 000 respektive
108 000 kronor. För anläggning av idrottsplats vid Wendes artilleriregementes
nuvarande etablissement i Kristianstad, som avses skola tagas i anspråk

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

169

bland annat för förläggning av ett signalkompani, har jämväl beräknats ett
belopp av 80 000 kronor. Vidare ha nya idrottsplatser till en kostnad av
75 000 kronor respektive 98 000 kronor föreslagits för Göta pansarlivgarde i
Enköping och Skånska pansarregementet i Hässleholm. Slutligen lia nya
idrottsplatsanläggningar föreslagits för vissa luftvärnsförband, nämligen
Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår
samt Luleå luftvärnskår. Kostnaderna lia beräknats till 86 000 kronor för
vartdera av de två förstnämnda förbanden och 94 000 kronor för vartdera
av de båda övriga.

I utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande bar arméns
fortifikations! Örnalt ning i vad avser utredningens förslag i fråga örn idrottsplatser
icke gjort annan erinran än att den föreslagna idrottsplatsen vid
Wendes artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad enligt förvaltningens
mening kunde utgå.

Med hänsyn till vad investeringsutredningen i ämnet anfört och med tanke
på betydelsen av att fullgoda idrottsplatser finnas tillgängliga vid truppför- c en''
banden har jag i princip intet att erinra mot alt ifrågavarande arbeten medtagas
i grovarbetsreserven. I likhet med arméns fortifikationsförvaltning finner
jag medel icke böra beräknas för anläggande av idrottsplats vid Wendes
artilleriregementes förläggning i Kristianstad. Föreliggande förslag innebär,
att separat idrottsplats skall anordnas för varje förband, även då förbanden
ligga nära varandra. Frågan örn möjligheterna att i sådana fall anordna
för förbanden gemensamma idrottsplatser synes böra närmare övervägas,
innan medel för ändamålet anvisas. Denna omprövning — som speciellt
avser de förband, som komma att vara förlagda till Järvafältet — torde
få ankomma på Kungl. Maj:t. I övrigt finner jag icke anledning till erinran
mot investeringsutredningens förslag och beräknar i anslutning därtill —
med beaktande av det anförda — kostnaderna till i avrundat tal 2 000 000
kronor.

Vägarbeten. Såsom av årets statsverksproposition (kapitalbudgelen: bil.

2, s. 49) framgår, upptog arméförvaltningen bland medelsäskandena för
nästa budgetår bland annat 150 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941
— för väg- och planeringsarbeten vid Södra skånska infanteriregementets
förläggning i Ystad samt inom Södermanlands pansarregementes övningsfält.
Framställningen föranledde icke någon Kungl. Majrts åtgärd.

I bilaga 15 b till sitt betänkande har investeringsutredningen upptagit 58 000
kronor för vägarbeten vid Södra skånska infanteriregementets förläggning i
Ystad, 150 000 kronor för väg- och broarbeten vid samma regementes förläggning
vid Revingehed, 86 000 kronor för vägarbeten vid Skånska pansarregementets
nuvarande förläggning i Hälsingborg samt för dylika arbeten vid
Södermanlands pansarregementes förläggning i Strängnäs och Skaraborgs
pansarregementes förläggning i Skövde 380 000 respektive 172 000 kronor.

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements- För förläggningen i Hälsingborg torde i avvaktan på Skånska pansarregechefen.
mentets förflyttning några medel tills vidare icke böra beräknas för vägarbeten.
I övrigt har jag intet att erinra mot föreliggande förslag men förutsätter,
att arbetenas omfattning blir föremål för närmare prövning, innan medel
ställas till förfogande. Arbetena böra hänföras till grovarbetsreserven.

Vissa sjukhusbyygunder m. m. i Uppsala. Sedan arméförvaltningen
i sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 anmält, att
frågan om sjukvårdens ordnande vid arméns underofficersskola och försvarets
läroverk i Uppsala vore föremål för utredning, avgåvo ämbetsverkets
sjukvårds- och fortifikationsstyrelser med skrivelse den 15 november 1943
förslag i ämnet. Av skrivelserna framgår, att Upplands regemente ombesörjer
sjukvården jämväl vid arméns underofficersskola och försvarets läroverk
samt att regementets sjukhus ur såväl lokal- som personalsynpunkt är
i det närmaste maximalt belastat. För att åstadkomma rationellare förhållanden
föreslogo styrelserna, att sjukvården vid underofficersskolan och läroverket
skulle skiljas från regementet, i vilket fall emellertid ett särskilt sjukhus
erfordrades. Då läroverkets och underofficers$kolans sammanlagda personalstyrka
uppginge till omkring 1 100 man, borde cirka 40 vårdplatser anskaffas.
Detta kunde ske genom att skolans elevmäss, som tidigare varit sjukhus,
ånyo inrättades för sitt ursprungliga ändamål, varjämte en inom skolans
område belägen före detta ammunitionsförrådsbyggnad syntes kunna ombyggas
till elevmäss. Kostnaderna för återställande av elevmässen till sjukhus
hade beräknats till 17 300 kronor och kostnaden för ändring av ammunitionsförrådsbyggnaden
till elevmäss till 178 500 kronor, allt enligt prisläget
den 1 juli 1941.

Efter beredning av ärendet inom försvarsdepartementet erhöll dåvarande
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 2 december 1943 i uppdrag att
undersöka, i vad mån behovet av ytterligare vårdplatser kunde tillgodoses
genom uppförande av en sjukhusbarack i anslutning till Upplands regementes
nuvarande truppförbandssjukhus samt kostnaderna härför. Den 24 januari
1944 inkom arméns fortifikationsförvaltning med sålunda infordrat utlåtande.
Däri har anförts, att kostnaderna för uppförande vid Upplands regemente av
en sjuk vårdsbarack, inrymmande 40 vårdplatser, kunde beräknas till 65 000
kronor enligt 1941 års prisnivå. Med hänsyn till svårigheterna att finna en
för dylik barack lämplig plats inom regementets kasernområde ävensom med
tanke på att särskilt mottagningslokalerna i regementets nuvarande sjukhus
vöre behäftade med avsevärda brister, kunde styrelsen emellertid icke tillstyrka
en lösning enligt denna linje.

Enligt en vid utlåtandet fogad sammanställning utgör personalstyrkan i
fred vid Upplands regemente omkring 1 150 man och vid arméns underofficersskola
150 man. Personalstyrkan vid försvarets läroverk kommer under
de åtta månader om året, då undervisning pågår, att uppgå till 800 man. Härtill
kommer viss civil manlig personal vid arméns underofficersskola och försvarets
läroverk till ett antal av 80 man.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

171

Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande
ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast erhållit i uppdrag
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande sjukhusfrågornas
lösande vid vissa närmare angivna truppförband ävensom — efter
beslut av deparlementschefen — vid de ytterligare truppförband inom armén,
vilkas sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas, uppdrogs
genom beslut den 1 februari 1944 åt Fast att jämväl taga frågan örn sjukvårdens
ordnande vid Upplands regemente samt arméns underofficersskola
och försvarets läroverk under övervägande samt att, efter samråd med försvarets
sjukvårdsförvaltning, till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsberäkningar
åtföljt förslag i ämnet.

I en den 6 mars 1944 avgiven skrivelse har den sålunda tillkallade utredningsmannen
i ämnet anfört i huvudsak följande.

Enligt utredningens beräkningssätt — som närmare framgår av propositionen
1944: 175, s. 89 ff. — skulle vårdplatsbehovet vid Upplands regemente
med hänsyn till att personalstyrkan uppgår till omkring 1 150 man bliva
46 platser. För en uppskattning av det för arméns underofficersskola och
försvarets läroverk erforderliga antalet vårdplatser funnos för närvarande icke
några säkra bedömningsgrunder. Det stöde emellertid klart, att sjuklighetsprocenten
bland eleverna vid nämnda anstalter av flera anledningar måste
vara avsevärt lägre än då fråga vore örn personalen vid ett infanteriförband.
Ifrågavarande elever deltoge huvudsakligen i teoretisk undervisning och vore
sålunda icke utsatta för samma hälsorisker som det manskap, som erhölle sin
soldatutbildning med dess påfrestande och strapatsrika övningar m. m. Härtill
komme, alt eleverna vid arméns underofficersskola och försvarets läroverk
i fysiskt hänseende utgjorde ett utvalt människomaterial av bästa slag.

Enligt till utredningen gjorda uttalanden av chefen för anstalterna samt av
den därstädes tjänstgörande bataljonsläkaren skulle vid sidan av erforderliga
mottagnings- och behandlingslokaler ett antal av omkring 14 vårdplatser väl
tillgodose anstalternas normala behov av dylika platser.

Utredningen hade vid sina överväganden prövat olika möjligheter för ernående
av en ändamålsenlig och icke alltför kostsam lösning av sjukhusfrågorna
vid nu avsedda truppförband och anstalter.

Mot ett genomförande av arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelsers
förslag talade enligt utredningens mening den därmed förenade
stora kostnaden samt det förhållandet att sjukhusbyggnaden för under -officersskolan och läroverket med en sådan anordning skulle bliva till stor del
outnyttjad. På grund härav och nied hänsyn till att berörda byggnad syntes
synnerligen väl lämpad för användning som elevmäss, ansåge sig utredningen
därför icke kunna biträda nämnda myndigheters förslag.

En tänkbar lösning av frågan vore att genom örn- och tillbyggnad av sjukhuset
vid Upplands regemente skapa ett gemensamt sjukhus för regementet,
underofficersskolan och försvarets läroverk. En dylik anordning skulle emellertid
ur skilda synpunkter ställa sig mindre fördelaktig. Såväl chefen för som
bataljonsläkaren vid de ifrågavarande båda anstalterna bade påtalat de olägenheter,
som skulle vara förenade med det icke obetydliga avståndet mellan
regementets sjukhus och anstalternas kaserner. Den tidsförlust som skulle
uppkomma genom förflyttning däremellan — vilken förflyttning för flertalet
sjukanmälda sannolikt behövde upprepas flera gånger örn dagen —
skulle Idiva till men för studiearbetet oell på den grund även kunna förvän -

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tas i stor utsträckning avhålla eleverna från att söka nödig behandling för
sina åkommor. Nu nämnda olägenheter skulle bortfalla, därest en sådan anordning
genomfördes, att visserligen vårdplatserna för sjuka tillhörande underofficersskolan
och läroverket inrymdes i regementets sjukhus men anstalterna
erhölle egen mottagningsavdelning inom sitt område. En dylik uppdelning
på olika ställen av mottagnings- och vårdlokaler kunde dock icke vare
sig med hänsyn till sjukvårdens ändamålsenliga bedrivande eller ur organisatorisk
synpunkt anses lämplig.

Med beaktande av de olika på frågans bedömande inverkande omständigheterna
hade utredningen funnit sig böra framlägga följande förslag, enligt vilket
en särskild sjukhusbyggnad borde uppföras för underofficersskolans och
försvarets läroverks behov, medan truppförbandssjukhuset vid Upplands regemente
omändrades för regementets räkning.

Vid planerandet av det tilltänkta sjukhuset vid underofficersskolan och
läroverket, vilket sjukhus lämpligen kunde förläggas till en plats omkring
50 meter väster örn nuvarande elevmässen, hade utredningen eftersträvat att
icke medtaga andra utrymmen än som vore oundgängligen erforderliga för
sjukhusets rationella drift. Härvid hade förutsatts, att vid Upplands regemente
inredda lokaler för tandläkarmottagning och röntgen skulle få utnyttjas av
nämnda anstalter. I fråga örn vårdavdelningens storlek hade utredningen
ansett sig icke böra räkna med större utrymme än som krävdes för tillgodoseende
av det av vederbörande militära myndigheter på platsen såsom normalt
uppskattade vårdplatsbehovet. För under perioder av ökad sjuklighet eventuellt
överskjutande antal patienter syntes vårdmöjligheter kunna beredas
genom anlitande av vid Upplands regemente tillgängliga reservsjukplatser.

I enlighet med det anförda föresloges, att en ny sjukhusbyggnad uppfördes
vid underofficersskolan och försvarets läroverk med en mindre mottagningsavdelning,
innehållande ett mottagningsrum, behandlingsrum, väntrum och
rum för läkare, samt med en vårdavdelning, omfattande 14 vårdplatser,
vartill komme vissa erforderliga biutrymmen. 1 byggnaden, som skulle uppföras
i ett plan och vara utan källarvåning, skulle vidare inrymmas bostadsrum
för sjuksköterska och sjukvårdare. Härvid borde nämnas, att sjuksköterskan
f. n. hade sin bostad i elevmässbyggnaden. Ett bibehållande av en
sådan anordning skulle visserligen i detta sammanhang kunna medföra någon
kostnadsbesparing, men utredningen ansåge det för sjukvårdens ändamålsenliga
bedrivande vara av stor vikt, att sjuksköterskan vöre boende i
sjukhuset. Utredningen hade icke funnit behövligt föreslå anordnande av
skyddsrum i sjukhusbyggnaden. Enligt vad utredningen inhämtat funnes
nämligen i närmast intilliggande kasern dylikt inrett, vilket lämpligen borde
tagas i anspråk jämväl för sjukhusets behov.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nya sjukhus hade enligt nuvarande
prisläge beräknats till 97 000 kronor.

Vad härefter anginge sjukhuset vid Upplands regemente vore detsamma
i behov av vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten, särskilt med avseende
å mottagningsavdelningen, som icke förfogade över tillräckliga utrymmen.
Ombyggnaden föresloges av utredningen ske så, att behövliga lokaler inrymdes
i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas
i bottenvåningen erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för
tandläkarmottagning och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en
trappa upp en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trappor
upp en vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjuksköterskor
och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Det sistnämnda rummet
skulle, örn så komme att visa sig lämpligt, kunna tagas i bruk som sjuk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

173

rum, varigenom ytterligare två vårdplatser skulle erhållas. Källar- och vindsvåningarna
borde vid ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. I källaren
skulle inredas ett omklädnadsrum för personalen vid sjukhuset.

I samband med byggnadsarbeten å truppförbandssjukhuset borde vissa
förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen
sjukbarack, rymmande 36 vårdplatser. Med dessa platser skulle bliva tillgodosett
sådant för såväl regementet som arméns underofficersskola och försvarets
däroverk vissa tider på året eventuellt uppkommande vårdplatsbehov,
som icke skulle täckas inom ramen av de vårdmöjligheter, som komme
att förefinnas vid regementets respektive anstalternas sjukhus.

Från regementsläkarens sida hade påtalats de olägenheter som härledde
sig ur truppförbandssjukhusets och sjukbarackens nära belägenhet intill regementets
stall. Dessa olägenheter syntes emellertid till väsentlig del kunna
avhjälpas genom att förflytta gödselstaden, som f. n. vore belägen mellan
stallet och sjukhuset, till stallets motsatta sida, i samband varmed den mot
sjukhuset vettande stallporten kunde göras till reservutgång. Denna ändring
syntes kunna genomföras utan att de militära intressena bleve lidande därav.

Enligt nuvarande prisläge hade utredningen beräknat kostnaderna för
de för Upplands regemente föreslagna åtgärderna till 163 000 kronor, varav
153 000 kronor belöpte på sjukhuset och 10 000 kronor på baracken. Beloppet
153 000 kronor vore oproportionerligt högt i förhållande lill de föreslagna
byggnadsarbetena. Förhöjningen betingades emellertid därav, att rörsystemet
inom sjukhuset måste helt läggas örn.

Investeringsutredningen har icke i sitt den 3 april 1944 avgivna betänkande
med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 berört här ifrågavarande
arbeten.

I sitt utlåtande i anledning av investeringsutredningens betänkande har
emellertid arméns fortifikations förvaltning — under framhållande av att utarbetat
förslag förelåge rörande ordnande av sjukhusfrågan för Upplands regemente,
arméns underofficersskola och försvarets läroverk — ifrågasatt,
huruvida icke dessa arbeten borde hänföras till investeringsreserven.

De allmänna synpunkter på hithörande frågor, som legat till grund förDepartementsden
särskilt tillkallade utredningsmannens förslag, ha, enligt vad jag vid an- chelenmålan
av propositionen nr 175 (s. 100) till årets riksdag anfört, av mig kunnat
biträdas.

Det förslag rörande sjukvårdsfrågans ordnande vid Upplands regemente,
arméns underofficersskola och försvarets läroverk, som av utredningsmannen
framlagts, synes innebära en lämplig lösning, varför jag anser mig böra
biträda detsamma. Ej heller vad kostnadsberäkningarna beträffar finner
jag anledning till erinran.

På av arméns fortifikationsförvaltning anförda skäl torde dessa arbeten
böra medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, varför jag tillstyrker,
att i detta sammanhang ett belopp av tillhopa 260 000 kronor beräknas
för ändamålet. Företaget torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements

chefen.

Sammanfattning.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde för arbeten, hänförliga
till arméförvaltnjngens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel
böra beräknas enligt följande.

Företag	Belopp ingående i investerings-reserven Anslags-grupp 3 Kronor	Belopp ingående i grovarbets-reserven Kronor
Vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar m. m. ..		4 000 000
Exercisbyggnader..................................	640 000	—
Om- och tillbyggnad av matinrättningar............	2 100 000	—
Gymnastikbyggnader..............................	2 175 000	—
Luftvärnsskjutskolan ..............................	300 000
Idrottsplatser......................................	—	2 000000
Vägarbeten.......................................	—	760 000
Vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala...........	260 000	—
Summa	5 475 000	6 760 000

Beloppen avse nuprisläge och innefatta även administrationskostnader.
Enär medel för i grovarbetsreserven ingående arbeten, enligt vad inledningsvis
anförts, avses skola utgå i särskild ordning, får jag sålunda hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av......................kronor 5 475 000.

Marinförvaltningens delfond.

[2.] Vissa investeringsarbeten för marinen.

Fullträff salira förråd för minor och sjunkbomber. Medelsbehovet,
som på grund av sin natur här icke torde böra bliva föremål för närmare
behandling, sammanhänger med av marinförvaltningen gjorda framställningar
rörande anskaffning av vissa sjunkbomber jämte minor och
sprängbojar.

Då den av marinförvaltningen föreslagna anskaffningen icke torde kunna
äga rum i den omfattning ämbetsverket avsett, finner jag mig icke beredd
att tillstyrka, att medel nu anvisas för uppförande av fullträffsäkra
förråd för förvaring av ifrågavarande materiel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

175

Fullträffsäkra siry däst unni ar för lätta fartyg m. m. I propositionen
nr 175 (s. 103 och 104) täll årets riksdag har Kungl. Majit bland
annat föreslagit riksdagen att för vissa fortifikatoriska arbeten för flottan och
kustartilleriet beräkna ett belopp av 1 500 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1943. Av propositionen framgår, att det sålunda angivna beloppet utgör
del av det belopp av tillhopa 12 374 800 kronor för vissa fortifikatoriska beredskapsåtgärder,
varom marinförvaltningen i särskild skrivelse den 23
augusti 1943 gjort framställning. Av övriga i skrivelsen omförmälda medelsbehov
lia vissa tillgodosetts på sätt närmare framgår av propositionen, medan
framställningen därutöver tills vidare icke ansetts böra föranleda någon åtgärd.

I bilaga 15 c till sitt betänkande har investeringsutredningen, utan särskild
motivering, efter förslag av marinförvaltningen i grovarbetsreserven upptagit
dels tillhopa 4 770 000 kronor för fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg,
dels ock ett belopp av 213 000 kronor för viss hamnanläggning.

Enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift avses beloppen i fråga
för tillgodoseende av vissa bland förenämnda fortifikatoriska beredskapsåtgärder
upptagna ändamål, för vilka medel i det föregående icke beräknats.
Beträffande kostnaderna för hamnanläggningen har ämbetsverket framhållit,
att dessa icke vore slutgiltiga, enär desamma vore beräknade under
förutsättning att jämväl vissa övriga av marinförvaltningen tidigare föreslagna
åtgärder samtidigt komme till utförande. Örn så icke bleve fallet kunde
en ökning av kostnaderna sannolikt icke undvikas.

Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke
lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar härom
böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,
som komma att till utskottet överlämnas.

De av investeringsutredningen i detta sammanhang till grovarbetsreser- Departementsven
hänförda arbetena med anläggande av skyddstunnlar synas lämpliga
såsom beredskapsarbeten. Enär arbetena i fråga ur militär synpunkt måste
tillmätas betydelse, vill jag tillstyrka, att medel för ändamålet beräknas för
nästa budgetår. Med godtagande av den begränsning av byggnadsprogrammet,
som av överbefälhavaren tillstyrkts i ett i ärendet tidigare avgivet utlåtande,
förordar jag, att för ändamålet på grundval av prisläget den 1 juli
1943 nu beräknas ett belopp av 3 000 000 kronor. Däremot finner jag mig
icke kunna föreslå, att medel nu beräknas för nämnda hamnanläggning.

Emellertid böra enligt min mening vissa andra av marinförvaltningen i
förevarande sammanhang föreslagna byggnadsarbeten medtagas i grovarbetsreserven
för nästa budgetår, nämligen dels vissa frontreparationsverkstäder
för kustartilleriet, av marinförvaltningen kostnadsberäknade till
730 000 kronor, dels ock vissa fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål
m. m., av ämbetsverket kostnadsberäknade lill 685 000 kronor. Beträffande
motiveringen härför får jag hänvisa till de handlingar i ämnet, som komma
att överlämnas till vederbörande utskott.

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschefen.

Departements chefen.

I enlighet med det anförda beräknar jag således i detta sammanhang följande
i grovarbetsreserven ingående belopp för budgetåret 1944/45, näm -

ligen för

fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg .......... kronor 3 000 000

frontreparationsverkstäder för kustartilleriet .......... » 730 000

fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m....... » 685 000

Tillhopa kronor 4 415 000.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka. I propositionen nr 175 (s,
118—122) har förslag framlagts rörande en i förhållande till 1941 års försvarsutrednings
betänkande avsevärt reducerad utbyggnad av Gustavsviks
örlogsdepå. Beträffande detaljerna härutinnan torde få hänvisas till propositionen.
Därav framgår bland annat, att marinförvaltningen ansett en förlängning
av torrdockan i Gustavsvik framdeles böra övervägas. Kostnaderna beräknades
av marinförvaltningen till 1 350 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941. Vid anmälan av propositionen ansåg jag mig emellertid icke kunna
taga ställning till denna fråga.

Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för nästa bugetår medtagit
ifrågavarande arbete, varvid kostnaderna enligt nuprisläge beräknats till
1 633 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att arbetet med förlängning av torrdockan i
Gustavsvik medtages i grovarbetsreserven för nästa budgetår. I anslutning till
investeringsutredningens förslag torde för ändamålet ett belopp av 1 630 000
kronor böra beräknas.

Stridscentral för chefen för kustflottan. Investeringsutredningen
har i grovarbetsreserven under marinförvaltningens delfond medtagit bland
annat ett belopp av 424 000 kronor för stridscentral för chefen för kustflottan.

I särskild skrivelse den 25 april 1944 har marinförvaltningen lämnat en
närmare redogörelse för behovet av den planerade stridscentralen samt utformningen
av densamma ävensom ingivit en detaljerad kostnadskalkyl, utvisande
att kostnaderna -— administrationskostnader inräknade — av ämbetsverket
beräknats till 370 000 kronor.

I ärendet har överbefälhavaren den 11 maj 1944 avgivit utlåtande.

Ärendet är av den natur att en närmare redogörelse för detsamma icke
lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom
böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,
som komma att till utskottet överlämnas.

Jag har i princip intet att erinra mot marinförvaltningens förevarande förslag.
Med anledning av överbefälhavarens yttrande i ärendet finner jag det
emellertid tveksamt om anläggningen bör givas den omfattning som nu föreslagits.
Tills vidare torde dock för ändamåler böra beräknas ett belopp av

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

177

370 000 kronor att ställas till förfogande efter närmare prövning av Kungl.

Maj:t. Förslaget synes böra hänföras till investeringsreserven, anslagsgrup pen

lil.

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms
ltustartilleriregemente. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
1943: 287 beräknade riksdagen (skriv, nr 411) för ombyggnad och modernisering
av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente för budgetåret
1943/44 ett belopp av, inklusive administrationskostnader, 520 000 kronor.
Marinförvaltningen hade för ändamålet äskat ett belopp av 1 075 000
kronor.

Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2 (s. 66 och 67)
framgår, upptog marinförvaltningen — under åberopande av den rådande
bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning —- bland
sina medelsäskanden för nästa budgetår bland annat återstoden av sistnämnda
belopp. Enligt min mening saknades emellertid anledning för statsmakterna
att binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställts av 1943 års
riksdag.

Investeringsutredningen har hänfört här ifrågavarande arbeten till den
allmänna investeringsreserven och för ändamålet upptagit ett belopp av
580 500 kronor.

De ombyggnads- och moderniseringsarbeten, örn vilka här är fråga, synas Departement!!.
lämpliga såsom investeringsobjekt. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas chefen.
på sätt investeringsutredningen föreslagit.

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för
nästa budgetår för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms
kustartilleriregemente ett till 580 000 kronor avrundat belopp. Investeringsändamålet
synes böra hänföras till anslagsgruppen lil

Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms kustartilleri
försvar. I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 175 har
redogörelse lämnats för behovet av modernisering av tygverkstäderna vid
Stockholms kustartilleriförsvar. Härutinnan torde få hänvisas lill propositionen
(s. 122—133), av vilken framgår, att marinförvaltningen beräknat kostnaderna
i sin helhet, förutom administrationskostnader, till 285 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för budgetåret 1944/45 246 000 och
för budgetåret 1945/46 39 000 kronor. Sistnämnda belopp avser inredande av
kontorslokaler. På i propositionen närmare anförda skäl ansåg jag det för
nästa budgetår beräknade beloppet kunna reduceras till 233 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande anfört, att de för budgetåret
1945/46 planerade arbetena lämpligen syntes kunna komma till utförande
redan under nästa budgetår. I anslutning därtill har utredningen upptagit
arbetena, numera kostnadsberäknade till 42 500 kronor, i den allmänna investeringsreserven.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2S1.

lii

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departementschtjen.

Departements chefen.

Då jag icke har något att erinra mot att moderniseringen av ifrågavarande
tygverkstäder i sin helhet kommer till utförande under nästa budgetår,
anser jag mig kunna tillstyrka, att medel nu beräknas för ändamålet. I enlighet
med de anslagsberäkningar, för vilka i propositionen nr 175 redogjorts,
synas kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1943 kunna uppskattas till 44 200
kronor, varjämte administrationskostnader, cirka 2 800 kronor, tillkomma.
Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen III.

Gotlands kustartilleri försvar och Gotlands kustartilleri kär.
Av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 69—76) framgår
bland annat, att marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven
för budgetåret 1944/45 för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår
i angelägenhetsgrad I upptagit bland annat beklädnads- och
persedelförråd till en kostnad av — enligt prisläget den 1 juli 1941 —
76 000 kronor samt splittersäkert kabelförråd till en kostnad
av 97 000 kronor. I angelägenhetsgrad II A hade upptagits bland annat n y
kasernbyggnad för cirka 120 man till en kostnad av 347 000 kronor
enligt nyssnämnda prisläge. Vidare hade för komplettering av f ö rläggningsbyggnader
och baracker upptagits tillhopa 122 600
kronor, varav för arbeten i angelägenhetsgrad 1 41 700 kronor och i angelägenhetsgrad
II A 80 900 kronor. Såsom av förenämnda proposition framgår,
ansåg jag mig i allt väsentligt kunna godtaga marinförvaltningens förslag
rörande förläggningens ordnande och tillstyrkte, att medel beräknades för
flertalet av de byggnadsändamål, som av ämbetsverket hänförts till angelägenhetsgrad
I. Uppförande av beklädnads- och persedelförråd samt splittersäkert
kabelförråd ansåg jag emellertid icke vara av den angelägenhetsgrad,
att medel för det dåvarande borde beräknas för dessa ändamål.

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven medtagit
samtliga förutnämnda arbeten ävensom vissa i samband därmed erforderliga
planerings- och vägarbeten till en kostnad av 4 700 kronor. Kostnaderna enligt
nuprisläge och inklusive administrationskostnader lia beräknats till, för
beklädnads- och persedelförrådet 91 700 kronor, för kabelförrådet 117 700
kronor, för kasernen 418 700 kronor och för komplettering av förläggningsbyggnader
och baracker 97 800 kronor. Sistnämnda belopp fördelar sig med
83 800 kronor på ombyggnad av fem förläggningsbaracker, 7 900 kronor på
flyttning av och ändringsarbeten i en befintlig barack, avsedd att användas
såsom handvapenförråd, 600 kronor på ändringsarbeten i en befintlig barack,
avsedd att användas såsom övningslokal för musikkåren, samt 5 500 kronor
för administration.

Ehuru jag i årets statsverksproposition, med hänsyn till önskemålet alt inskränka
byggnadskostnaderna till det oundgängligen nödvändiga, vid anmälan
av byggnadsfrågorna inom Gotlands marindistrikt icke funnit mig böra
föreslå, att för nästa budgetår medel beräknades för beklädnads- och persedelförråd
samt för kabelförråd, anser jag likväl på av marinförvaltningen an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

179

förda skäl, att dessa byggnadsändamål äro av sådan beskaffenhet att de böra
medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1944/45. Beträffande kasernbyggnaden
och övriga till angelägenhet sgrad II A hänförda arbeten fann jag,
då dessa arbeten icke av marinförvaltningen föreslagits att komma till utförande
under budgetåret 1944/45, icke anledning upptaga desamma till behandling
i statsverkspropositionen. Jämväl dessa arbeten synas emellertid
vara av den art, att de böra hänföras till investeringsreserven. I likhet med
investeringsutredningen anser jag således, att medel i detta sammanhang
böra beräknas på allmän beredskapsstat för tillgodoseende av här ifrågavarande
ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet torde på grundval av investeringsutredningens
förslag kunna beräknas till (4 700 + 91 700 + 117 700 + 418 700 +

97 800 =) i avrundat tal 730 000 kronor. Investeringsändamålen torde böra
hänföras till anslagsgruppen III.

Fårösunds förråIdsdepå. 1941 års försvarsutredning upptog för förrådsbyggnad
för torpedammunition vid Fårösunds förrådsdepå ett belopp av
300 000 kronor. I skrivelse den 23 augusti 1943 upptog marinförvaltningen
för detta ändamål ett belopp av 236 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Arbetet hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad
II A och beräknades bliva utfört under budgetåret 1946/47.

Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar därom
böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som
komma att till utskottet överlämnas.

Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbete i den allmänna
investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och därvid beräknat kostnaderna
enligt nuprisläge och inklusive administrationskostnader till 285 100
kronor.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas Departementeför
ifrågavarande förrådsbyggnad, och finner icke annan anledning till er- chefen.
inran mot kostnadsberäkningen än att beloppet bör avjämnas till 285 000
kronor. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Idrottshall pål Stumholmen i Karlskrona. Härom har marinförvaltningen
i skrivelse den 23 augusti 1943 anfört i huvudsak följande.

Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt den 12 januari 1942 avgivna betänkande
upptagit ett belopp av 350 000 kronor för idrottshall och 250 000
kronor för idrottsplats på Stumholmen, hade frågan herörts i propositionen
1942:210, varvid dock framhållits, att nied anläggande av idrottsplats borde
anstå till efter femårsperiodens utgång. En av chefen för Sydkustens
marindistrikt på uppdrag av marinförvaltningen verkställd utredning hade
givit vid handen, att idrottshallen horde uppföras å Stumholmen väster örn
det där belägna stora slupskjulet, samt att idrottsplats borde anordnas å
platsen för stora slupskjulet och delvis å ett område mellan Stum- och Laboratorieholmarna,
som i så fall skulle utfyllas. Härvid hade det tidigare för -

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

slaget till anordnande av idrottsplats å området mellan Stumholmen och
Kungshall övergivits på grund av att detta förslags utförande skulle draga
alltför stora kostnader.

Chefen för Sydkustens marindistrikt hade därjämte i skrivelse till marinförvaltningen
den 6 juli 1942 framhållit det angelägna i att åtgärder vidtoges
för beredande av möjligheter till idrottsutövning för personalen inom
Sydkustens marindistrikt, varvid han även uttalat, att han, därest icke såväl
idrottshall som idrottsplats skulle kunna komma till utförande, måste
sätta idrottshallen före idrottsplatsen enär idrottshallen kunde utnyttjas under
hela året, vilket ej vore fallet med idrottsplatsen. Under alla förhållanden
syntes endera av dessa båda anläggningar böra komma till utförande
under budgetåret 1943/44.

Marinförvaltningen hade i sin skrivelse angående anslag för marinen för
budgetåret 1943/44 hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för
uppförande av nämnda hall.

Då sedermera frågan om ett ändamålsenligt utnyttjande av de statliga
byggnaderna inom Karlskrona upptagits till omprövning, hade marinförvaltningen
funnit, att en utökning av berörda idrottshall utöver det tänkta
programmet syntes erforderlig, enär densamma måste delvis tagas i anspråk
av flottans sjömansskola, därest denna förlädes inom kustartilleriets stadskasern
och nuvarande marinens sjukhus. För denna utökning beräknade
marinförvaltningen erforderligt ungefär 200 000 kronor.

Utredningen hade visat, att följande kostnader erfordrades enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Egentlig byggnadskostnad ............................ kronor 340 000

Värme och sanitet .................................... » 102 000

Elektrisk installation .................................. !> 10 000

Fast inredning m. m.......................... » 8 000

Summa kronor 460 000.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde 70 000 kronor.

Arbetet hade ursprungligen tilldelats angelägenhetsgrad I. Vid de nedskärningar
av byggnadsprogrammet, som därefter måst företagas, hade arbetet
dock måst tilldelas angelägenhetsgrad II A. Sjömansskolans förläggningsförhållanden
kunde härigenom enligt chefens för marinen uttalande
befaras bliva ytterligare försämrade i jämförelse med vad ursprungligen
projekterats, då skolan föreslogs bliva förlagd till Gräsvik. För den händelse
genom oförutsedda besparingar möjlighet kunde beredas att inom femårsplanens
kostnadsram utföra arbeten av angelägenhetsgrad II A, vore
omhandlade idrottshall ett av de arbetsobjekt, som i första hand borde
komma till utförande.

lnvesteringsutredningen har medtagit kostnaderna för idrottshall — inklusive
administration beräknade till 561 800 kronor — i den allmänna investeringsreserven
för budgetåret 1944/45.

Departements- Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärder vidtagas för beredande
falen. av förbättrade möjligheter till idrottsutövning för personal inom Sydkustens
marindistrikt finner jag mig böra förorda, att medel beräknas på allmän
beredskapsstat för uppförande av idrottshall på Stumholmen i Karlskrona.
Gentemot kostnadsberäkningen finner jag icke anledning till erin -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

181

rån, ehuru likväl i samband med ett blivande dispositionsbeslut frågan örn
hallens dimensioner synes böra av Kungl. Maj:t lagas under ytterligare omprövning.

I anslutning till det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 ett till 560 000 kronor avrundat belopp för idrottshall
på Stumholmen. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen
III.

Båthamn för flottans sjömansskola. Såsom av propositionen nr
175 (s. 143 och 144) framgår, upptog marinförvaltningen bland anslagsäskandena
för budgetåret 1944/45 bland annat en båthamn för flottans sjömansskola,
enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknad till 166 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen fann jag emellertid ytterligare utredning erforderlig
rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mindre
kostsamt utförande. Särskilt syntes böra undersökas möjligheten att för
hamnanläggningen utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel,
vilken måhända eljest icke skulle komma till användning under fredsförhållanden.

Investeringsutredningen bar enligt bilaga 15 c upptagit företaget i fråga —
enligt nuprisläge och inklusive administration kostnadsberäknat till 201 400
kronor — bland företag, avsedda att utföras såsom ordinarie arbeten under
budgetåret 1944/45.

Vid bifall till vad enligt förenämnda proposition nr 175 av mig föreslagits
komma medel för ifrågavarande hamnanläggning icke att beräknas å riksstaten
för nästa budgetår. Då en dylik anläggning på längre sikt synes erforderlig,
har jag dock intet att erinra mot att för ändamålet i runt tal
200 000 kronor beräknas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Såsom
av mitt yttrande vid anmälan av propositionen nr 185 (s. 37) framgår,
är frågan örn sjömansskolans båtmateriel icke slutligt löst. Enär enligt vad
marinförvaltningen upplyst utredning för närvarande pågår inom ämbetsverket
rörande den lämpligaste utformningen av hamnanläggningen, därvid
jämväl andra möjligheter till frågans lösning än den tidigare föreslagna
dryftas, förutsätter jag en förnyad prövning av Kungl. Majit, innan medel
ställas till förfogande för ändamålet. Jag vill i detta sammanhang erinra
om mitt tidigare yttrande rörande ianspråktagande av viss för beredskapsändamål
anskaffad materiel och betraktar förutnämnda belopp av 200 000
kronor som ett maximibelopp. Arbetet torde böra hänföras till anslagsgruppen
III.

Tjänstebostäder vid vissa
kustartilleri försvar. Av propositionen nr 175 (s. 145) framgår att, sedan
marinförvaltningen för nästa budgetår äskat ett belopp av 92 000 kronor
för förvärv av viss fastighet och inredande därstädes av tjänstebostäder för
vissa uppbördsman, ytterligare överväganden av mig ansågos erforderliga,

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

innan medel för ändamålet beräknades å riksstat. Emellertid har investeringsutredningen
i bilaga 15 c uppfört ifrågavarande arbeten, numera kostnadsberäknade
till 101 800 kronor, bland företag avsedda att utföras såsom
ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45.

''Departements- Vid beslut i enlighet med mitt yttrande i ämnet i samband med anmälan
eliel en. av propositionen nr 175 komma medel för här ifrågavarande ändamål icke

att av riksdagen beräknas å riksstaten för nästa budgetår. I avbidan på ytterligare
omprövning av frågan anser jag mig icke heller i detta sammanhang
böra beräkna medel för ändamålet.

Vinsa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom
Karlskrona örlogsvarv. Ett flertal Karlskrona örlogsvarv tillhörande
anläggningar, såsom repslagarbana, torpedbåtshall och skjutbana, äro belägna
på ön Lindholmen, dit tvenne broförbindelser leda, nämligen dels en för
kör- och järnvägstrafik avsedd vägförbindelse försedd med svängbro, dels
en öster därom belägen, för enbart gångtrafik avsedd förbindelse, skeppsbron,
som leder från den s. k. Högvakten inom örlogsvarvets område till
Lindholmens mellersta del. Från skeppsbron, vari en äldre klaffbro — den
s. k. Vindbron — ingår, utlöper i ostlig riktning en omkring 350 meter
lång brygga, benämnd Laget, vilken liksom skeppsbron tjänar såsom förtöjningsplats
för flottans fartyg.

Sedan efter förslag av Kungl. Majit i 1938 och 1939 års statsverkspropo.
• sitioner riksdagen (skriv. 1938:55, 1939: 112) anvisat medel bland annat för
vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m., ställde Kungl.
Majit genom beslut den 15 juni 1939 för ombyggnad av klaffbro samt av
skeppsbron vid Karlskrona örlogsvarv ett belopp av tillhopa 264 000 kronor
till marinförvaltningens förfogande. Härav ha enligt uppgift från marinförvaltningen
97 000 kronor tagits i anspråk för vissa arbeten å skeppsbron i
samband med anläggandet av ny torpedbåtshall på Lindholmen, varför sålunda
ett belopp av 167 000 kronor kvarstår odisponerat. I

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog marinförvaltningen
frågan örn förbättring av broförbindelserna till Lindholmen
till behandling samt anförde därom i huvudsak följande.

I samband med uppförandet av torpedbåtshallen på Lindholmen hade förbindelsen
Laget—Lindholmen ombyggts, varigenom vissa erforderliga förtöjningsplatser
för motortorpedbåtar och minsvepare erhållits. Ombyggnaden
hade utförts med körbar betongöverbyggnad, grundlagd på träpålar. Beträffande
resterande del av broförbindelsen, d. v. s. sträckan Högvakten—Laget,
vore även en motsvarande ombyggnad påkallad, varvid, för att underlätta
inpasseringen österifrån till vattenområdet mellan de båda broförbindelserna,
klaffbron borde utbytas mot den förenämnda svängbron och denna i sin
tur ersättas med en fast bro. Svängbron vöre nämligen i sitt nuvarande
skick för klent dimensionerad för den tunga järnvägstrafiken över bron.
Kostnaderna för här ifrågavarande arbeten hade beräknats till, för ombyggnaden
470 000 kronor, för utbyte av klaffbron mot svängbro 70 000 kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

183

och för svängbrons ersättande med fast bro 80 000 kronor. Enär marinens
kostnadsram för femårsperioden 1942/47 icke syntes kunna belastas med så
avsevärda kostnader, vilka icke vore förutsedda av 1941 års försvarsutredning,
hemställde marinförvaltningen, att tills vidare endast oundgängligen erforderliga
arbeten skulle utföras å sträckan Högvakten—Laget, för vilket ändamål
förenämnda belopp av 167 000 kronor funnes tillgängligt. Härjämte borde
dock en ombyggnad och förstärkning av svängbron för en kostnad av
70 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 utföras. Sistnämnda arbete
hade av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad III.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv
av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för
budgetåret 1944/45 icke beräknat medel för här ifrågavarande ändamål.

1 samband med avgivande av utlåtande i anledning av investeringsutredningens
betänkande har emellertid'' marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj
1944 framhållit, att arbetena å broförbindelsen Högvakten—Lindholmen vore
av den art, att desamma snarast borde komma till utförande. Vid en nyligen
av souschefen vid marinförvaltningen förrättad inspektion hade det nämligen
visat sig, att förbindelsebron mellan Högvakten och Laget vore i synnerligen
dåligt skick liksom för övrigt även vissa delar av Laget. I samband därmed
framhölles, att en i dagarna verkställd utredning angående förtöjningsplatser
för fartyg vid örlogsvarvet visat, att såväl broförbindelsen mellan Högvakten
och Lindholmen som vissa delar av Laget vore oundgängligen nödvändiga.

Marinförvaltningen vore emellertid icke nu beredd att taga definitiv ställning
till frågan örn svängbrons ersättande med en ny fast bro eller till det
lämpligaste sättet för utförande av den öppningsbara delen av broförbindelsen
mellan Högvakten och Laget. Ämbetsverket förutsatte därför tills vidare,
att med flyttning av svängbron finge anstå. Med hänsyn härtill och då av
tidigare för ändamålet anvisade medel ett belopp av 167 000 kronor återstode,
skulle för nu ifrågasatt ombyggnad erfordras ett belopp av (470 000
—-167 000 =) 303 000 kronor eller avrundat 300 000 kronor.

Genom utförandet av den nu ifrågasatta broförbindelsen föregrepes icke
något av de alternativ, som kunde tänkas för en slutgiltig lösning av frågan om
förtöjningsplatser vid fartygens förläggning till Karlskrona örlogsvarv.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde marinförvaltningen,
att för iståndsättande av ifrågavarande broförbindelse ett belopp
av 300 000 kronor måtte beräknas.

Ett iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Laget—Lindholmen Departement»-inom Karlskrona örlogsvarv synes vara av behovet påkallat. Jag har intet att rhefenerinra
mot att arbetet i fråga medtages i investeringsreserven för nästa budgetår,
varvid i enlighet med marinförvaltningens kalkyler ett belopp av
300 000 kronor — utöver redan disponibla medel —- bör beräknas för ändamålet.
Förslaget torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv.
I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen i angelägenhetsgrad
II A upptagit ett belopp av 115 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 för stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarvs
område. Åtgärden erfordrades med hänsyn till det otillfredsställande
skick, i vilket enligt ämbetsverket åtskilliga av vägarna inom varvet befunne
sig, varigenom framkomligheten försvårades, speciellt vid förekommande trafik
med elektriska truckar vilkas ackumulatorer fordrade jämna vägbanor.

Investeringsutredningen har medtagit arbetena i investeringsreserven för
budgetåret 1944/45 och beräknat kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive
administration till 137 800 kronor.

Departements chefen.

Då de föreslagna vägförbättringarna inom Karlskrona örlogsvarvs område
bland annat torde medföra en minskad förslitning av fordonsmateriel, finner
jag desamma böra komma till uförande. Kostnaderna, avrundade till
135 000 kronor, böra således upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.
Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppen III.

Verkstadsanläggningar m. in. för Västkustens marindistrikt.
I propositionen nr 175 (s. 147—155) till årets riksdag har redogörelse lämnats
för av marinförvaltningen föreslagna verkstadsanläggningar m. m. inom Västkustens
marindistrikt. Av redogörelsen framgår bland annat, att dåvarande
arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marinförvaltningen
i gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlagt förslag till
centralisering av reparationstjänsten för arméns och marinens till Göteborg
förlagda förband. Sedan ämbetsverken i sina skrivelser angående medelsbehoven
för budgetåret 1944/45 framlagt förslag om ytterligare centralisering av
reparationstjänsten i Göteborg utöver vad som förutsatts i skrivelsen den 21
april 1943, framlades i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,
s. 33 f.) förslag om uppförande av en central tygverkstad vid Göteborgs luftvärnskår
till en kostnad av 1 470 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Riksdagen har sedermera (skriv, nr 107) lämnat det sålunda framlagda förslaget
utan erinran.

I propositionen nr 175 har under marinförvaltningens delfond ett belopp av
675 000 kronor beräknats för följande anläggningar m. m. inom Västkustens
marindistrikt, nämligen servicelokal för artilleri- och luftvärnsmateriel, servicelokal
för motorfordon, signalverkstad, omändring av befintliga verkstäder
samt utvändiga ledningar.

Såsom av propositionen framgår skulle enligt marinförvaltningens senast
framlagda plan i ämnet vissa ytterligare anläggningar erfordras, nämligen
under budgetåret 1945/46 verkstadskontor samt segelsömmeri- och målarverkstad
jämte utvändiga ledningar till en sammanlagd kostnad av 91 000
kronor och under budgetåret 1946/47 en verkstad för reparation av optisk
materiel för armén och marinen, kostnadsberäknad till 140 000 kronor. Verkstaden
skulle insprängas i berg och förläggas inom Nya Varvets område.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

185

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för nästa
budgetår uppfört verkstadskontor med segelsömmeri- och målarverkstad samt
utvändiga ledningar till en beräknad kostnad av 110 200 kronor samt optisk
verkstad till en kostnad av 302 100 kronor, allt enligt nuprisläge.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, lia de av investeringsutred- Departements
ningen i detta sammanhang föreslagna byggnadsarbetena av marinförvalt- dejen.
ningen avsetts skola komma till utförande under budgetåren 1945/46 och
1946/47. Då jag i likhet med utredningen finner arbetena lämpliga att medtagas
i investeringsreserven för budgetåret 1944/45, har jag intet att erinra
mot att medel nu beräknas för ändamålen. Beträffande kostnadsberäkningarna
vill jag emellertid framhålla, att marinförvaltningen i sina senaste kalkyler
räknat med att den optiska verkstaden skulle kunna utföras för en
kostnad av 140 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anledning synes
icke föreligga att nu räkna med högre belopp än det nyssnämnda, ökat med
prisstegrings- och administrationskostnader. I anslutning därtill beräknar jag
för den optiska verkstaden ett belopp av 168 000 kronor. I övrigt ha kostnadsberäkningarna
icke givit mig anledning till erinran.

Å beredskapsstaten för nästa budgetår synes sålunda ett belopp av (110 200
+ 168 000 =) i avrundat tal 275 000 kronor böra beräknas för frågavarande
verkstadsanläggningar. Arbetena torde böra hänföras lill anslagsgruppen III.

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad, vid Göteborgs
örlog sstation. På sätt framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 77—80) upptog marinförvaltningen bland sina inedelsäskanden
för budgetåret 1944/45 i angelägenhetsgrad I ifrågavarande gymnastik-
och exercisbyggnad med badstubad. Kostnaderna beräknades till 278 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen anförde jag, att starka skäl talade för uppförande
snarast möjligt av den föreslagna byggnaden. Med hänsyn till principen
att för beredskapen oundgängligen erforderliga byggnadsarbeten i
första hand borde komma i fråga för medelsanvisning, ansåg jag mig dock
icke för det dåvarande böra beräkna medel för byggnadsföretaget i fråga.

Riksdagen (skriv, nr 107) har lämnat vad sålunda anförts utan erinran.

Investeringsutredningen har upptagit ifrågavarande byggnad i den allmänna
investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat
ett belopp av 337 100 kronor. I

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beträffande gylli- Departements
nastikbyggnader vid militära förband finner jag mig kunna tillstyrka, att cA*/e“''
medel i detta sammanhang beräknas för här ifrågavarande ändamål. Ett lill
335 000 kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår för gymnastik- och exercisbyggnad nied bastubad vid
Göteborgs örlogsstation. Investeringsändamålet synes böra hänföras till anslagsgruppcn
lil.

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements chefen.

Departements

chefen.

Kadett förläggning jämte inredande av tillfälliga tjänsteloJealer
vid Älvsborgs kustartilleriregemente. På sätt framgår av årets
statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 84—87) framhöll marinförvaltningen
i sin skrivelse angående medelsbehoven under kapitalbudgeten
för budgetåret 1944/45, bland annat, att två villabyggnader, som övertagits
av kronan i samband med förvärvet av mark för Älvsborgs kustartilleriregemente,
lämpligen kunde iordningställas till förläggning för 25 kadetter och
för diverse andra ändamål såsom krigsrättslokal m. m. Kostnaderna härför
hade av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 41 800 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde jag beträffande kadettförläggningen,
att enligt vad jag inhämtat avsikten vore att efter hand inrätta
dylika förläggningar vid samtliga kustartilleriförsvar för att kadetternas
praktiska utbildning under tiden mellan kurserna å sjökrigsskolan skulle
bli så allsidig som möjligt genom att undervisningen förlädes till de olika
kustartilleriförbanden landet runt. För egen del fann jag mig dock icke kunna
tillstyrka, att medel beräknades för anordnande av särskilda kadettförläggningar
utöver redan befintliga dylika för de korta tidsperioder, som här
kunde komma i fråga. För anordnande av krigsrättslokal och tillfälliga
tjänstelokaler syntes ej heller medel för det dåvarande böra beräknas.

Investeringsutredningen har medtagit här ifrågavarande arbeten i den allmänna
investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid kostnaden — enligt
nuprisläge och inklusive administration — beräknats till 50 400 kronor.

De nu föreslagna byggnadsarbetena synas icke oundgängligen erforderliga,
varför jag icke anser mig kunna tillstyrka, att medel för desamma nu beräknas
å allmän beredskapsstat.

Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleriregementes
område. Efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 85—89) har riksdagen (skriv, nr 107)
medgivit, att ett belopp av 48 000 kronor må tagas i anspråk under budgetåret
1944/45 för planering, vägar och stängsel för Älvsborgs kustartilleriiegemente.
Av marinförvaltningens skrivelse rörande medelsbehoven för nästa
budgetår framgår emellertid, att ämbetsverket beräknat, att ett ytterligare
belopp av 185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 komme att bliva erforderligt
för enahanda ändamål före femårsperiodens utgång.

Under framhållande av att enligt uppgift från marinförvaltningen ifrågavarande
arbeten vore mycket angelägna och väl skulle kunna utföras redan
under budgetåret 1944/45, har investeringsutredningen medtagit arbetena —
inklusive administration kostnadsberäknade till 222 600 kronor enligt nuprisläge
— i investeringsreserven för budgetåret 1944/45.

På av investeringsutredningen anförda skäl finner jag mig kunna tillstyrka,
att medel redan nu beräknas för ifrågavarande arbeten. Ett till 220 000

Kungl. Majlis proposition nr 281.

187

kronor avrundat belopp bör således upptagas å allmän beredskapsstat för
nästa budgetår för planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kustartilleriregementes
område. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen
III.

Sammanfattning.

I enlighet med det anförda torde för arbeten m. m., hänförliga till marinförvaltningens
delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, medel böra beräknas
för budgetåret 1944/45 enligt följande fördelning.

Företag	Belopp ingående i investerings-reserven Anslags-grupp 3 Kronor	Belopp ingående i grovarbets-reserven Kronor
''	2	3
Fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg m. m...	_	3 000 000
Frontreparationsverkstäder för kustartilleriet........	—	730 000
Fullträffsäkra lokaler för sjukvårdsändamål m. m----	—	685 000
Förlängning av Gustavsviks torrdocka..............	—	1 630 000
Stridscentral för chefen för kustflottan..............	370 000	—
Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente.................	580 000	_
Modernisering av tygverkstäderna inom Stockholms kustartilleriförsvar..............................	47 000
Beklädnads- och persedelförråd vid Gotlands kustar-tilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår......... Planering och vägar vid d:o....................... ! Komplettering av förläggningsbyggnader och baracker	> 730 000
vid d:o......................................... Kasern vid d:o.................................... Splittersäkert kabelförråd vid d:o................... Förrådsbyggnad för torpedammunition i Fårösund...	285 000	''
Idrottshall å Stumholmen i Karlskrona.............	560 000	—
Båthamn för flottans sjömansskola.................	200 000	—
Vissa arbeten å broförbindelsen Högvakten—Lind-holmen inom Karlskrona örlogsvarv..............	300 000	_
Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv......................................	135000	_
Verkstadsanläggningar in. m. för Västkustens marin-distrikt .........................................	275 000	_
Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad vid Göteborgs örlogsstation...........................	335 000	—
Planering, vägar och stängsel inom Älvsborgs kust-artilleriregementes område.......................	220 000	_
Summa	4 037 000	6 045 000

Beloppen avse nupiisläge och inkludera jämväl administrationskostnader.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ............................ kronor 4 037 000.

Flygförvaltningens delfond.

[3.] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.

Vissa lagringsanläggningar m. m. I det föregående har under avsnittet
rörande arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond
upptagits till behandling frågan om vissa skyddsrums- och lagringsanläggningar
m. m., för vilka ändamål investeringsutredningen beräknat ett
belopp av 6 000 000 kronor. Av redogörelsen framgår, att av totalbeloppet
6 000 000 kronor ett delbelopp av 2 000 000 kronor belöper på vissa lagringsanläggningar
för flygbensin och sålunda är att hänföra till flygförvaltningens
delfond. Arbetena torde, såsom tidigare framhållits, böra medtagas i grovarbetsreserven
för att framdeles överföras för redovisning till nämnda delfond.

Flygplan förr åd. I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets
medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hemställde flygförvaltningen
bland annat, att medel måtte beräknas för uppförande under
budgetåret av flygplanförråd vid följande flygförband, nämligen Jämtlands
flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Kalmar flygflottilj, Bråvalla flygflottilj, Hallands
flygflottilj, Hälsinge flygflottilj, Upplands flygflottilj samt Blekinge flygflottilj.
Såsom motivering för förrådens uppförande under budgetåret 1944/
45 framhöll flygförvaltningen, att ett stort antal äldre krigsflygplan inom de
närmaste åren komme att ersättas med modernare flygplanmateriel. Enligt
försvarsbeslutet komme de fortfarande att erfordras för sekundära uppgifter,
såsom för målflygning, bogsering av transport- och glidflygplan och i viss
mån för utbildning. Vidare behövdes hangarutrymmen utöver försvarsbeslutets
ram för segelflygplan och de under utprovning varande tramp ortglidflygplanen.
Flygförvaltningen förutskickade, att det möjligen kunde visa sig
lämpligt att i stället för förrådsbyggnader vid de särskilda förbanden uppföra
centrala förråd.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 99 ff) ansåg jag
mig med hänsyn till det omedelbara behovet kunna förorda uppförande av
flygplanförråd allenast vid Jämtlands och Kalmar flygflottiljer.

Investeringsutredningen har i den allmänna investeringsreserven för budgetåret
1944/45 medtagit arbetena med uppförande av flygplanförråd vid
vissa flygförband och för ändamålet beräknat ett belopp av 754 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

189

Behovet av förrådsutrymmen för äldre flygplan m. m. ökas i samma mån Departementssom
leveranserna av moderna flygplan fullgöras. Med hänsyn härtill vill jag lfie/Cn''
tillstyrka, att medel i detta sammanhang beräknas i enlighet med investeringsutredningens
förslag. Anslagsbeloppet synes böra avrundas till 750 000
kronor och hänföras till anslagsgruppen lil.

Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m. I sin förenämnda skrivelse
den 31 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45
upptog flygförvaltningen för ett flertal förband uppförande av gymnastikbyggnader
samt anläggande av idrottsplatser. Beträffande motiveringen härför
torde få hänvisas till avsnittet rörande Västmanlands flygflottilj i årets
statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2. (s. 95—98). Vid anmälan av
nyssnämnda proposition ansåg jag mig dock icke kunna föreslå, att medel beräknades
för påbörjande av nya gymnastikbyggnader och badanläggningar
och ej heller för utförande av nya idrottsplatser.

Investeringsutredningen har ansett det angeläget, att möjligheter beredas
personal i flygtjänst att utöva gymnastik och idrott. Det vore följaktligen av
stor betydelse, att varje förband ägde tillgång till en gymnastiksal. I anslutning
därtill och med hänsyn till behovet av idrottsplatser samt — vid två
nordligt belägna förband -—- inomhusskjutbanor har utredningen i den allmänna
investeringsreserven upptagit gymnastikbyggnader till en kostnad av
2 313 000 kronor och inomhusskjutbanor till en kostnad av 82 000 kronor
varjämte idrottsplatser till en kostnad av 396 000 kronor hänförts till grovarbetsreserven
på sätt närmare framgår av bilaga 15 d till utredningens betänkande.

Gymnastikbyggnader och idrottsplatser äro även enligt min uppfattning på Departementslängre
sikt nödvändiga vid samtliga flygförband. Då andra byggnadsarbe- cfielenten
måst erhålla förtursrätt, ha medel hittills icke i större utsträckning kunnat
beräknas för dylika anläggningar. Jag anser det lämpligt — såsom
investeringsutredningen föreslagit -—• att dessa arbeten medtagas i investeringsreserven
respektive grovarbetsreserven för budgetåret 1944/45. I investeringsreserven
torde jämväl kunna upptagas inomhusskjutbanor vid Jämtlands
och Hälsinge flygflottiljer, där på grund av rådande klimatförhållanden
den grundläggande skjututbildningen vintertid synes böra i viss utsträckning
förläggas inomhus.

De nu framlagda kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till
erinran. Jag vill emellertid framhålla, alt flygförvaltningen -— såsom av
ämbetsverkets förenämnda skrivelse den 31 augusti 1943 framgår — i viss
utsträckning räknat med uppförande av gymnastikbyggnad med bastuavdelning
och skolbyggnad såsom en gemensam anläggning, varigenom totalkostnaderna
skulle kunna nedbringas. Denna synpunkt torde böra beaktas vid
blivande dispositionsbeslut så att, örn arbetsmarknadssituationen det medger,
en samordning äger rum mellan de olika berörda byggnadsföretagen oberoende
av i vilken ordning medel för ändamålen anvisats.

190

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements chefen.

Departements chefen,

I enlighet med det anförda beräknar jag på allmän beredskapsstat för
nästa budgetår för gymnastikbyggnader 2 300 000 kronor och för inomhusskjutbanor
80 000 kronor. För idrottsplatser torde ett belopp av 395 000
kronor böra upptagas i grovarbetsreserven. De båda förstnämnda investeringsändamålen
torde böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Skjutbanor m. ni. Investeringsutredningen har i grovarbetsreserven för
budgetåret 1944/45 utan särskild motivering medtagit skjutbanor vid Västmanlands
och Roslagens flygflottiljer. Kostnaderna ha beräknats till 151 000
kronor respektive 35 000 kronor. Rörande arbetena, som icke finnas upptagna
bland flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1944/45, har
under hand från flygförvaltningen inhämtats följande.

1941 års försvarsutredning hade icke beräknat medel för skjutbanor vid
Västmanlands flygflottilj. Handvapenskjutbana funnes vid de
äldre kasernerna vid Viksäng. Skjutövningar därstädes bomme således att
giva upphov till liknande transportolägenheter som dem, vilka motiverade
flottiljens utflyttning till Hässiö. Det vore sålunda utomordentligt önskvärt,
att handvapenskjutbana anlades vid Hässiö. Skjutgård för avmonterade
flygplankulsprutor erfordrades likaledes. Inskjutningsbana för påmonterade
flygplankulsprutor avsåges bliva utförd tillsammans nied centrala flygverkstadens
i Västerås filial vid Hässiö. Även härför saknades medel. Flygförvaltningen
hade för utredningen uppgivit en sammanlagd kostnad av 130 000
kronor, vilket belopp syntes tillräckligt. För Roslagens flygflottilj
hade försvarsutredningen icke upptagit medel för skjutgård. Det hade numera
visat sig svårt att undvara sådan, varför flygförvaltningen angivit
behovet härav för investeringsutredningen.

Jag finner mig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande skjutbanor m. m.
erforderliga medel — enligt investeringsutredningen tillhopa 186 000 kronor
— beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flygbaskår.
För detta ändamål upptog flygförvaltningen i sin skrivelse angående
medelsbehoven för nästa budgetår ett belopp av 115 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 132) fann jag emellertid de föreslagna åtgärderna i nuvarande
läge icke böra komma till utförande.

Investeringsutredningen har hänfört arbetena lill grovarbetsreserven för
budgetåret 1944/45 och för ändamålet beräknat 134 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att för skyddsplantering m. m. vid Norrbottens
flygbaskår av investeringsutredningen beräknade medel, 134 000 kronor,
beräknas i grovarbetsreserven för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

191

Vissa arbeten vid centrala flyg verkstaden i Västerås. I sin
skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår upptog flygförvaltningen
bland annat ett belopp av 25 000 kronor för slangtorn och förläggningsutrymmen
för brandredskap vid centrala flygverkstaden i Västerås. Tornet
erfordrades för att torka verkstadens brandslangar och skulle uppföras
i anslutning till en befintlig brandbod. Utrymme för brandberedskap saknades
vid verkstaden. —- För vägar och planering vid huvudverkstaden
och filialen vid Hässiö äskades ett belopp av 74 000 kronor. Vid anmälan
av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 159) fann jag
icke anledning till erinran mot det för vägar m. m. äskade beloppet men
ansåg, att med uppförande av slangtorn och anordnande av förläggningsutrymme
för brandberedskap kunde tills vidare anstå. Riksdagen (skriv,
nr 107) har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda anfördes.

Investeringsutredningen har medtagit arbetena med uppförande av slangtorn
m. m. i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1944/45, varvid
kostnaderna enligt nuprisläge och inklusive administration beräknats
till 29 000 kronor. För vägarbeten har utredningen i grovarbetsreserven upptagit
ett belopp av 58 000 kronor.

Av det föregående framgår att efter förslag av Kungl. Majit i årets statsverksproposition
för budgetåret 1944/45 ett belopp av 74 000 kronor beräknats
för vägar m. m. vid centrala flygverkstaden i Västerås. Enligt under
hand från flygförvaltningen inhämtad uppgift är detta belopp icke tillräckligt
för att medgiva permanentbeläggning av vägarna. Det vore emellertid
enligt flygförvaltningen önskvärt, att åminstone vid huvudverkstaden stensättning
av vägarna i viss utsträckning komme till stånd. För sådant ändamål
hade flygförvaltningen beräknat ett ytterligare belopp av 50 000 kronor,
vilket belopp av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegring och administrationskostnader
höjts till 58 000 kronor.

Jag finner det kunna ifrågasättas, örn ytterligare medel böra anvisas för
ifrågavarande vägarbeten. Då arbetena synas lämpliga såsom beredskapsarbeten,
vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu beräknas för
ändamålet. Dock torde på grundval av från flygförvaltningen lämnade upplysningar
rörande arten av arbetet i fråga detsamma böra hänföras till den
allmänna investeringsreserven.

Jag har icke något alt erinra mot investeringsutredningens förslag att
medtaga arbetena med uppförande av slangtorn och förläggningsutrymme
för brandberedskap i investeringsreserven för nästa budgetår och får alltså
vidare föreslå, att för sådant ändamål ett belopp av 29 000 kronor beräknas.
Företagen synas böra hänföras till anslagsgruppen lil.

Bie ktriflerinys- och vä {/arbeten vid. fly f/vapnets övninr/splats i
Nederkalix. För förstnämnda arbete upptog flygförvaltningen — under
framhållande av att de befintliga elektriska ytterledningarna voro av provisorisk
karaktär och överbelastade — bland medelsäskandena för nästa bud -

DepartemenU chejen.

192

Kunql. Maj:ts proposition nr 281.

Departements -efie fen.

Departements chefen.

getår ett belopp av 25 000 kronor. Äskandet föranledde emellertid icke någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Medel för vägarbeten vid övningsplatsen begärdes icke.

Investeringsutredningen har medtagit ifrågavarande elektrifieringsarbeten
— enligt nuprisläge kostnadsberäknade till 29 000 kronor — i investeringsreserven
för nästa budgetår, varjämte vägarbeten till en kostnad av 17 000
kronor hänförts till grovarbetsreserven. Från flygförvaltningen har inhämtats,
att sistnämnda belopp avser förbättring av väg från övningsplatsen till närmaste
större huvudväg. Den ifrågavarande vägsträckan vore för närvarande
i dåligt skick, vilket förorsakade onödigt stor förslitning av fordonsmateriel
m. m.

Då de nu föreslagna arbetena synas lämpliga och önskvärda, har jag icke
något att erinra mot investeringsutredningens förslag. Arbetena synas böra
hänföras till anslagsgruppen III.

Vissa flyg fältsarbeten. Bland medelsäskandena för budgetåret 1944/45
upptog flygförvaltningen bland annat ett belopp av 1 500 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 för flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj. Såsom
av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 107 och 108) framgår,
ansåg jag mig kunna tillstyrka allenast ett reducerat program för flygfältsarbeten
vid flottiljen. Kostnaderna härför beräknades av mig till 240 000
kronor. Häremot har riksdagen (skriv, nr 107) icke funnit anledning till
erinran.

Investeringsutredningen har till grovarbetsreserven för nästa budgetår hänfört
■— förutom flygfältsarbeten vid Jämtlands flygflottilj för en kostnad
av 1 260 000 kronor —- ytterligare ett avsevärt antal flygfältsarbeten. Arbetena,
vilka närmare framgå av bilaga löd till utredningens betänkande, ha kostnadsberäknats
till sammanlagt 24 173 000 kronor.

Den snabba utvecklingen inom flygteknikens område under de senaste åren
har medfört krav på ökade utrymmen på flygfälten. Det är att antaga, att
detta krav — i varje fall såvitt avser stridsplan — kommer att successivt
allt starkare göra sig gällande. En utvidgning av flygvapnets flygfält torde
därför icke kunna för någon längre tid undvikas. Med hänsyn därtill och
då de föreslagna arbetena synas särskilt lämpade för medtagande i grovarbetsreserven,
vill jag tillstyrka, att medel, i stort sett i enlighet med utredningens
förslag, beräknas för nästa budgetår.

Totalsumman för de i grovarbetsreserven ingående flygfältsarbetena kan
i enlighet med det anförda beräknas till i avrundat tal 24 000 000 kronor.
Med tanke på svårigheten att på grundval av den föreliggande utredningen
bedöma kostnadskalkylerna utgår jag från att Kungl. Maj :t före ett blivande
dispositionsbeslut kommer att underkasta såväl behovet av de föreslagna
arbetena som kostnadsberäkningarna rörande desamma en noggrann prövning.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

193

Markförvärv för flygfält. I det föregående har föreslagits att tillhopa
24 000 000 kronor måtte beräknas för flygfältsarbeten. Arbetena, som
hänförts till grovarbetsreserven, avse huvudsakligen utvidgning av befintliga
flygfält genom förlängning av rullbanorna. För att vid en inträffande arbetsmarknadskris
snabbt kunna utnyttja den del av grovarbetsreserven, som utgöres
av ifrågavarande flygfältsanläggningar, torde det emellertid, såsom investeringsutredningen
i sitt betänkande (s. 213) framhållit, vara nödvändigt
att de med anläggningarna sammanhängande markfrågorna dessförinnan
blivit lösta. Kostaderna för förvärv av erforderlig mark ha i utredningens
betänkande beräknats till i runt tal 1 700 000 kronor. Detta belopp borde enligt
utredningen ställas till förfogande för ändamålet å beredskapsstaten för
budgetåret 1944/45.

Flygförvaltningen har i ett den 27 april 1944 i anledning av investeringsutredningens
betänkande avgivet yttrande biträtt utredningens förslag i förevarande
hänseende.

Det sålunda föreslagna beloppet, 1 700 000 kronor, synes böra ställas till
förfogande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, varvid jag förutsätter,
att i samband med blivande framställningar rörande beloppets ianspråktagande
noggrann utredning kommer att förebringas rörande varje särskilt
markförvärv. Investeringsändamålet torde böra hänföras till anslagsgruppen
II. I analogi med vad som gäller övriga anslag å denna stat, i vad
avser utgifter för förberedande åtgärder, bör anslaget få disponeras för avsett
ändamål omedelbart efter statens ikraftträdande.

Sammanfattning.

För arbeten m. m., hänförliga till flygförvaltningens delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond, torde i enlighet med det anförda medel böra beräknas
för budgetåret 1944/45 enligt följande uppställning.

Företag	Belopp ingående i investeringsreserven	Belopp ingående i grovarbets-reserven Kronor
Anslags-grupp 2 Kronor	Anslags-grupp 3 Kronor
Vissa lagringsanläggningar m. m...................		—	2 000 000
Flygplanförråd....................................		750 000	—
Gymnastikbyggnader, idrottsplatser m. m............		2 380 000	395 000
Skjutbanor m. m..................................			186 000
Skyddsplantering m. m. vid Norrbottens flygbaskår .		—	134 000
Vissa arbeten vid centrala flygverkstaden i Västerås.	—	87 000	—
Elektrifierings- och vägarbeten vid flygvapnets öv-
ningsplats i Nederkalix..........................	—	29 000	17 000
Vissa flygfältsarbeten..............................			24 000 000
Markförvärv för flygfält...........................	1 700 000		—
Summa j 1 700 000	3 246 000	26 732 000

Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 281. 13

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Beloppen avse nuvarande prisläge och inkludera jämväl administrationskostnader.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II till Markförvärv för flygfält
ett anslag av...................... kronor 1 700 000,

dels ock å allmän beredskapsstat lil till Vissa investeringsarbeten
för flygvapnet ett anslag av......kronor 3 246 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Berglund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

195

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12 maj
19U.

Närvarande:

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Rosander, och statsrådet
Rubbestad anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande
ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45, statsrådet Rosander beträffande punkterna 1—10, 12, 13 och 16
samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 11, 14 och 15. Föredragandena
anföra därvid följande.

Statens allmänna fastighelsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs. Medicinalstyrelsen
har framlagt förslag om uppförande av tvenne nya personalbostäder
vid Sundby sjukhus vid Strängnäs och i samband därmed vissa
ändringsarbeten i en av sjukhusets paviljonger, varigenom skulle vinnas 30
nya vårdplatser. Styrelsen anför härom i skrivelse den 4 januari 1944 följande.

Inom nedre våningen av paviljongen II äro i paviljongens västliga hälft
för närvarande inrymda vårdlokaler för 26 patienter samt bostadslägenhet
örn 3 ram och kök för uppsyningsmannen, bostadsrum för 4 personer samt
en mindre epidemiavdelning, vilken emellertid icke användes. Förslaget avser
att sammanslå samtliga dessa lokaler till en vårdavdelning med 56 vårdplatser
jämte erforderliga biutrymmen. Fördelningen av de blivande vårdrummen
avses bliva: tre 12-mansrum, ett rum avsett för 6, ett för 4 och
två för 3 patienter samt 4 enkelrum. Möjligheterna till ordnande av nattlig
övervakning bliva fullt tillfredsställande.

Ersättning för uppsyningsmansbostaden avses vinnas genom uppförande
av en ny bostad enligt den standard, som av statsmakterna godtagits för mot -

Departementschefen.

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

svarande funktionär vid Sidsjöns sjukhus, kostnadsbei’äknad till 31 000 kronor.

Maskinmästaren vid sjukhuset disponerar för närvarande en lägenhet om
3 rum och kök en trappa upp i ångpannehuset. En dylik förläggning av en
familjebostad kan emellertid icke anses godtagbar, enär de där boende dygnet
runt bliva störda av det buller, som utgår från verkstäder och elektriska
installationer. Förslaget avser därför uppförandet av en ny bostad för maskinmästaren
enligt samma standard som föreslås för uppsyningsmannen
och till samma kostnad. Möjligen kan det visa sig förmånligt att sammanslå
dessa båda byggnader till ett dubbelhus, varigenom en viss ekonomisk besparing
kan ernås.

Sjukhusets skomakeriverkstad är nu inrymd en trappa upp i paviljong II
för män och belägen intill sjukhusets samlingssal och personalkasinot. Enligt
förslaget skulle denna verkstad förflyttas till maskinmästarens nuvarande
bostad, där jämväl vissa andra utrymmen för de manliga patienternas
arbete skulle kunna disponeras. Den nuvarande skomakeriverkstaden avses
omändrad till personalbostäder som ersättning för de bostadsrum, som bland
annat tagits i anspråk för åstadkommande av vårdavdelningen med 56 vårdplatser.

Medicinalstyrelsen har bifogat av arkitekterna Hakon Ahlberg, Sven Backström
och Leif Reinius den 5 november 1942 uppgjorda ritningar till omändring
av paviljong II ävensom av Ahlberg den 13 samma månad uppgjorda
preliminära kostnadsberäkningar, enligt vilka omändringen av paviljong II
skulle kosta ca 55 000 kronor samt de nya bostadshusen för uppsyningsmannen
och maskinmästaren tillhopa 62 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna
för byggnadsarbetena ha sålunda av Ahlberg beräknats till 117 000 kronor.
Ahlberg påpekar, att då genom omändringen skulle vinnas 30 nya vårdplatser,
kostnaden per vårdplats skulle bliva ca 3 900 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som i yttrande till medicinalstyrelsen den 17 december
1942 förklarat sig intet ha att erinra mot det föreliggande förslaget eller
mot de för arbetenas utförande beräknade kostnaderna, har sedermera, enligt
vad medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse upplyst, under hand
uppgivit, att kostnaderna för berörda byggnadsarbeten med hänsyn till inträdda
prisstegringar numera borde uppräknas till 120 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt att
för berörda arbetens utförande måtte anvisas erforderliga medel.

Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investering
sutredning en, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för
arbetena å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett anslag
av 120 000 kronor.

Genom det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till ändringsarbeten
vid Sundby sjukhus skulle man vinna ett visserligen ej särskilt stort men
ändock mycket välbehövligt tillskott till antalet vårdplatser vid sjukhuset.
Förslagets genomförande förutsätter emellertid uppförandet av nya bostäder
för uppsyningsmannen och maskinmästaren. För den sistnämnde torde dock
under alla förhållanden anordnandet av en ny bostad vara påkallad med

Kungl. Metats proposition nr 281.

197

hänsyn till den nuvarande bostadens belägenhet. Den av medicinalstyrelsen
föreslagna lösningen finner jag därför ändamålsenlig.

Emot de föreliggande ritningarna samt de för arbetena beräknade kostnaderna,
120 000 kronor, har jag i stort sett intet att erinra. Innan arbetena
igångsättas, anser jag dock böra undersökas i vad mån kostnaderna kunna
nedbringas genom att bostäderna åt uppsyningsmannen och maskinmästaren
inrymmas i en byggnad. Jag tillstyrker sålunda, att för ifrågavarande byggnadsarbeten
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag
av 120 000 kronor. Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat II.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus
vid Strängnäs å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av............ kronor 120 000.

[2.] Uppförande av en specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.
Sedan djurgårdskommissionen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1938
hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kommissionen
skulle kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska
sjukhusets å Konradsberg område, framlade Kungl. Majit i proposition nr
256 till 1939 års lagtima riksdag förslag till en provisorisk lösning av frågan
om anskaffande av erforderliga ersättningsplatser för nämnda sjukhus.

I anledning av föredragande departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet
att såsom en provisorisk lösning av frågan iordningställandet av
en av kasernerna vid Västmanlands flygflottilj för vård av omkring 200
patienter möjligen kunde övervägas, hänvisade riksdagen till att möjligheter
syntes föreligga att vid ett eller flera av de befintliga sinnessjukhusen uppföra
ytterligare en paviljong utan att därför någon nämnvärd utvidgning
av sjukhusets ekononplokaler behövde företagas.

Genom beslut den 22 juni 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen
att med beaktande av vad riksdagen sålunda anfört och i samråd med byggnadsstyrelsen
snarast möjligt verkställa utredning och inkomma med förslag
rörande inrättande vid ett av de befintliga statliga sinnessjukhusen av
en paviljong i syfte att bereda erforderliga ersättningsplatser vid ett nedläggande
av psykiatriska sjukhuset i Stockholm.

Under hänvisning till ifrågavarande uppdrag har medicinalstyrelsen i skrivelse
den 22 februari 1940 framlagt förslag till uppförande vid Sundby sjukhus
vid Strängnäs av en specialpaviljong för opålitliga män, inrymmande
100 vårdplatser, ävensom bifogat av styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg den
28 augusti 1939 uppgjorda ritningar till en dylik paviljong. Styrelsen framhöll
därvid, att en dylik paviljong borde i första hand avses för svårskötta
och opålitliga sjuka, företrädesvis psykopater samt att Sundby sjukhus’
ekonomilokaler och värmecentral, med vissa obetydliga kompletteringar i

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

kök och tvätt, vöre tillräckliga jämväl för den nya paviljongens behov. Beträffande
förslagets detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Över det av arkitekten Ahlberg utarbetade ritningsförslaget har medicinalstyrelsen
infordrat yttranden från direktionen för sjukhuset samt från byggnadsstyrelsen.

Direktionen för sjukhuset har som eget yttrande åberopat ett av sjukhuschefen,
doktor S. Jarl, avgivet yttrande, vari denne anfört i huvudsak följande.

Anhopningen av ett klientel av straffriförklarade psykopater gjorde sig
kännbart på ett olidligt sätt vid sinnessjukhusen och fängelserna, varför en
utbyggnad av vårdmöjligheterna för dessa patienter måste ske i någon form.
Den bästa lösningen härav vore emellertid, att vården av psykopater i enlighet
med vad professorn O. Kinberg tidigare föreslagit koncentrerades till
en centralanstalt för straffriförklarade. Sett från sjukhusets egen ståndpunkt
vore en förläggning av en avdelning av straffriförklarade enbart av ondo,
särskilt på grund av att de kriminella psykopaterna vore en ständig oroskälla
för sina medpatienter och att dessa psykopater vore en fara för kvinnliga
patienter och t. o. m. den kvinnliga personalen i sexuellt avseende.
Härtill komme sjukhusets nära belägenhet till huvudstaden, vilket även torde
utgöra en viss olägenhet för förläggandet av en kriminalavdelning till sjukhuset.
Ifrågavarande element hade en obetvinglig dragning till storstäder,
där de lätt kunde försvinna efter en eventuell rymning. Sjukhusets belägenhet
i terrängen vore slutligen som skapt för rymningsmöjligheter.

Under hänvisning härtill ansåg Jarl sig böra avråda från att förlägga en
kriminalpaviljong till Sundby sjukhus. Därest den föreslagna paviljongen
likväl skulle komma att uppföras vid sjukhuset, borde denna förläggas på
större avstånd från övriga paviljonger än vad medicinalstyrelsen föreslagit.
Jarl har vidare framfört vissa detaljanmärkningar mot det uppgjorda ritningsförslaget.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 31 oktober 1939 intet lia
att erinra mot de uppgjorda ritningarna. På medicinalstyrelsens anmodan
har byggnadsstyrelsen låtit verkställa kostnadsberäkning av byggnadsföretaget,
enligt vilken kostnaderna skulle uppgå till 1 040 000 kronor med följande
fördelning.

Byggnadsarbeten .................................... kronor 640 000

Värme, ventilation och sanitetsanläggningar.............. » 156 000

Utvändiga ledningar .................................. » 48 000

Elektriska ledningar .................................. » 40 000

Promenadgårdar, vägar och planeringsarbeten............ » 85 000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.............. »____71 000

Summa kronor 1 040 000

Byggnadsstyrelsen påpekar, att kostnadsberäkningen är grundad på priser,
som gällde i augusti månad 1939.

I sin förenämnda skrivelse har medicinalstyrelsen bemött de av direktionen
för Sundby sjukhus och sjukhusets chef framställda erinringarna och vidhållit
sitt förslag om paviljongens förläggning till Sundby sjukhus.

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Medicinalstyrelsens skrivelse utmynnande i en hemställan, att Kungl. Majit
måtte hos 1940 års riksdag äska medel till ifrågavarande byggnadsföretag.
Styrelsen framhöll därvid, att, ehuru paviljongens uppförande vore angeläget,
medel för densamma kunde upptagas på beredskapsstat att ställas till
förfogande, då läget på arbetsmarknaden kunde komma att kräva återupptagandet
i större omfattning av den statliga byggnadsverksamheten.

Över medicinalstyrelsens förslag har strafflagberedningen avgivit utlåtande.

investeringsutredningen har föreslagit, att för ifrågavarande byggnadsföretag
upptagas medel å allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår. Kostnaderna
för företaget ha härvid med häns\rn till den efter 1939 skedda prisstegringen
uppräknats till 1 380 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava delade meningar rätt
beträffande lämpligheten av att uppföra en specialpaviljong för psykopater vid
ifrågavarande sjukhus. Överläkaren vid sjukhuset har sålunda mot en sådan
anordning erinrat, att kriminella psykopater icke lämpade sig för vård i samband
med andra sinnessjuka utan helst borde sammanföras till en centralanstalt
samt att i varje fall Sundby sjukhus på grund av sin belägenhet och
närmaste omgivning vore olämplig för vård av dylika psykopater. Medicinalstyrelsen
framhåller häremot, att paviljongen vore avsedd även för andra svårskötta
och besvärliga patienter än straffriförklarade samt att en centralisering
av samtliga patienter, tillhörande denna kategori, av olika skäl icke vore önskvärd.
Styrelsen har vidare bestritt, att några speciella olägenheter skulle vara
förenade med paviljongens förläggande till Sundby sjukhus samt hävdat att
behov förelåge av en paviljong för psykopater med centralt läge i mellersta
Sverige. Slutligen har strafflagberedningen anfört, att beredningen övervägde
en begränsning av tillämpningen av 5 kap. 5 § strafflagen och att, därest en
sådan begränsning komme till stånd, densamma skulle avsevärt minska behovet
av platser på sinnessjukhus för kriminella psykopater. Beredningen
anser dock det aktuella behovet av vårdplatser för dylika och liknande patienter
vara så stort, att den icke vill förorda ett uppskov med paviljongens
uppförande. Härvid har beredningen utgått från att en för detta klientel uppförd
specialpaviljong utan större ändringar skulle kunna användas för annat
sjukvårdsändamål.

Strafflagberedningen har sedermera i betänkande den 31 december 1942
(SOU 1942:59) framlagt förslag till sådan ändring av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser,
att det stora flertalet psykopater, som gjort sig skyldiga
till brott, icke skulle komma att belasta sinnessjukhusen. Betänkandet är
alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Huru än frågan örn psykopaternas
tillräknelighet i princip avgöres, lärer det emellertid vid nu rådande
platsbrist och med den förskjutning av beläggningen å statens sinnessjukhus
mot ett mera svårskölt och oroligt klientel, som under senare är ägt
rum, icke finnas något tvivel örn att en paviljong av den byggnadstyp, varom
här är fråga, iir av behovet påkallad. Enligt vad medicinalstyrelsen upplyst
är deli planerade paviljongen väl iignad all användas för detta senare klien -

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tel. Ifrågavarande paviljong skiljer sig nämligen från de vanliga paviljongtyperna
huvudsakligen genom ett större antal enkelrum, rymligare arbetssalar
samt kraftigare säkringsanordningar till förebyggande av rymning
Under sådana förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att en specialpaviljong
av nu avsedd typ kommer till stånd.

Paviljongen torde böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse nied föreliggande
ritningar, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.
Innan detaljritningar uppgöras, torde dock möjligheten av att begränsa antalet
enkelrum och därmed öka platsantalet böra omprövas.

Byggnadsföretaget, som av byggnadsstyrelsen år 1939 kostnadsberäknats
till 1 040 000 kronor, har av investeringsutredningen med hänsyn till prisstegringen
uppräknats till 1 380 000 kronor. Häremot har jag intet att erinra.
Beloppet torde i sin helhet böra upptagas å den allmänna beredskapsstaten
för nästa budgetår under anslagsgrupp lil.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjukhus
vid Strängnäs å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av .............. kronor 1 380 000.

[3.] Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus
i Västervik. I skrivelse den 31 januari 1944 har medicinalstyrelsen anfört,
att vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik vore i behov av vissa
utvidgnings- och förbättringsarbeten i syfte att dels trygga en bättre råvattentillförsel
dels ock befria det renade vattnet från aggressiv kolsyra. För
att tillgodose krav på förbättringar i nämnda hänseenden hade styrelsen uppdragit
åt sin expert i vattenfrågor, civilingenjören Anders Molin, att uppgöra
och till styrelsen inkomma med förslag till erforderliga åtgärder.

Styrelsen hänvisar till av Molin i skrivelser den 8 juli och den 30 december
1943 framlagda förslag. Såvitt angår förbättrande av råvattentillförseln
anför Molin i förstnämnda skrivelse bland annat följande.

Under åren 1940 och 1941 var vattenståndet exceptionellt lågt med påföljd
att vattentillförseln genom intagsledningen understeg råvattenpumpverkens
uppfordringsförmåga. Vattentillförseln i intagsledningen har även
försvårats av vattenväxter, som vid några tillfällen täppt till silen vid intagsledningens
mynning. Sedan denna borttagits i avsikt att säkerställa vattentillförseln,
medfölja större mängder vattenväxter m. m. till silkammaren.
Härigenom uppstå avlagringar i ledningen, som hindra tillrinningen och goldet
nödvändigt att rensa ledningen.

Kostnaderna för erforderliga arbeten för undanröjande av de konstaterade
olägenheterna ha av Molin beräknats på följande sätt:

Ny intagningsledning jämte kostnader för ledningens läggning kronor 20 800
Ny silkammare, sugledning av gjutjärnrör samt ny ventil -

kammare m. m...................................... » 8 200

Utredning, diverse och oförutsedda kostnader.............. » 4 000

Summa kronor 33 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

201

Vad beträffar anordningar för vattnets befriande från aggressiv
kolsyra framhåller Molin i skrivelsen den 30 december 1943, att vissa
anmärkningar kunde framställas mot vattenledningsvattnets kvalitet, vilket
bland annat framginge av en av statens institut för folkhälsan utförd vattenanalys.
Den väsentligaste anmärkningen vore, att råvattnet innehölle aggressiv
kolsyra (16 mg pr liter), som angrepe järnrören.

Kostnaderna för en anläggning för att befria vattnet från kolsyran lia
av Molin beräknats till 30 000 kronor i enlighet med följande tablå.

Tillbyggnad av befintligt pumphus ...................... kronor 10 000

Rörledningar, ventiler, installationer m. m............... » 2 500

2 st. magnofilter ..................................... » 12 000

Ritningar, kontroll m. m.............................. •____*________5500

Summa kronor 30 000.

De sammanlagda kostnaderna för förbättring av sjukhusets vattenförsörjning
i enlighet med Molins förslag skulle således belöpa sig till (33 000 +

30 000) 63 000 kronor, vilket belopp medicinalstyrelsen föreslagit böra anvisas
för ändamålet.

Medicinalstyrelsen har bifogat yttrande i ärendet från byggnadsstyrelsen,
som förklarat sig intet ha att erinra mot de framlagda förslagen.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande föreslagit, att för utförandet
av ifrågavarande arbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
måtte upptagas ett anslag av 63 000 kronor.

De förbättringar i fråga om vattentillförseln ävensom vattnets kvalitet, som DeparUmentsskulle
vinnas genom de av medicinalstyrelsen föreslagna utvidgnings- och chelenförbättringsarbetena
å vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus, anser jag motivera
att arbetena komma till utförande. De för arbetena beräknade kostnaderna,
63 000 kronor, synas mig kunna godtagas. Jag har härvid räknat
med att erforderlig intagsledning kommer att utföras av stålrör, därest tillgången
å dylika rör medgiver detta. Det för arbetena erforderliga anslaget
torde böra upptagas på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta
Gertruds sjukhus i Västervik å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av .... kronor 63 000.

[4.] Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i Lund. I skrivelse den
11 januari 1944 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande av medel för
renovering av paviljong B inom östra sjukhusets mansavdelning vid Sif Lars
sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Ifrågavarande paviljong har länge befunnit sig i ett mindre gott skick och
därför varit i behov av en genomgripande renovering. Särskilt måste den
därstädes befintliga tuberkulosavdelningen grundligt sättas i stånd och er -

202

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departementschefen.

hålla ny sanitär utrustning ävensom bättre resurser för möjliggörande avpatienternas
isolering när sådant tarvas med hänsyn till smittorisken. Vidare
måste personalens behov av omklädnadsrum och toaletter tillgodoses. Paviljongen
är för närvarande organiserad som två vårdavdelningar, vilka båda
äro delade i två våningar, en anordning som i hög grad försvårar personalens
arbete och som dessutom blir oekonomisk i driften. Genom styrelsens försorg
har därför ett nytt förslag utarbetats och framlagts av arkitekten Hakon
Ahlberg, som därvid rådgjort med mansavdelningens överläkare, docenten
Torsten Sondén.

I en ärendet bifogad skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 oktober 1943
har arkitekten Ahlberg närmare redogjort för förslaget samt i samband därmed
överlämnat kostnadsberäkningar, enligt vilka kostnaderna skulle belöpa
sig till 230 000 kronor enligt följande fördelning:

Egentliga byggnadskostnad^'' .......................... kronor 150 000

Ändringar av vatten- och sanitäranläggningar............ » 31 100

Ändring av värmeanläggning ......................... » 8 900

Ändring av elektriska installationer ................... » 10 000

Arvoden, administration, kontroll och diverse......... »___30 000

Summa kronor 230 000.

Ahlberg framhåller, att orsaken till de höga ombyggnadskostnaderna väsentligen
vore det bristfälliga skick, vari byggnaden nu befunne sig. Om
byggnaden icke renoverades, torde det mycket snart bliva nödvändigt att
nedriva densamma. Under sådana omständigheter syntes en genomgripande
renovering för här beräknad kostnad, vilken motsvarade en kostnad av
3 240 kronor per vårdplats, icke alltför hög, om byggnaden genom renoveringen
kunde ytterligare under 20—30 år fullgöra sin uppgift.

Medicinalstyrelsen uppgiver vidare, att byggnadsstyrelsen, efter besiktning
av byggnaden, i yttrande över förslaget anfört, att byggnadsstyrelsen
icke hade något annat att erinra mot detsamma än att de beräknade kostnaderna
för förslagets genomförande syntes böra för erforderlig komplettering
av ventilationsanläggningen ökas med 20 000 kronor till 250 000 kronor.

Sedan ärendet varit föremål för prövning av investeringsutredningen, har
utredningen i sitt betänkande hemställt, att för renovering av ifrågavarande
paviljong å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas
ett anslag av 250 000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen anser jag behovet av en ombyggnad
och renovering av berörda paviljong vid S:t Lars sjukhus till fullo
styrkt. Emot det föreliggande förslaget till arbetenas utförande samt de härför
beräknade kostnaderna, 250 000 kronor, har jag intet att erinra. Medel
för ändamålet synes böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i
Lund å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av........................ kronor 250 000.

Kungl. Majrls proposition nr 281.

203

[5.] Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i

Lund. På därom motionsvis gjord framställning hemställde 1941 års riksdag
i anledning av rådande platsbrist för svårskölta obildbara sinnesslöa, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående anordnande av erforderligt
antal ytterligare vårdplatser för sådana sinnesslöa.

I skrivelse den 7 december 1943 har medicinalstyrelsen till fullgörande av
Kungl. Majits uppdrag framlagt förslag rörande uppförande av en ny paviljong
vid Vipeholms sjukhus i Lund. Styrelsen anför i samband härmed
bland annat följande.

Antalet vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa är för närvarande
750. Av dessa platser, vilka samtliga finnas å Vipeholms sjukhus i Lund, äro
600 avsedda för män och 150 för kvinnor. Genom en icke obetydlig överbeläggning
äro emellertid för närvarande å dessa platser omhändertagna 659
män och 182 kvinnor, tillhopa 841 patienter. Alltsedan sjukhusets kvinnopaviljong
togs i bruk i slutet av år 1937, har ett avsevärt antal kvinnliga exspektanter
varit anmälda, ett antal som undan för undan stegrats och som
för närvarande uppgår till cirka 150. Av inspektörens för sinnesslövården
iakttagelser vid besök å asyler för obildbara sinnesslöa kvinnor bär det emellertid
framgått, att icke alla patienter, som med hänsyn till sin svårskötthet
äro i behov av vård å statlig anstalt, anmälts till Vipeholms sjukhus. Dessutom
utgör antalet manliga exspektanter cirka 130. På grund av relationen
mellan antalet befintliga manliga och kvinnliga vårdplatser är emellertid behovet
av nya vårdplatser för kvinnor avgjort störst.

Det förslag till uppförande vid Vipeholms sjukhus av en ny paviljong, avsedd
för 152 kvinnliga patienter, som styrelsen härmed framlägger för Kungl.
Majits prövning, löser sålunda icke slutgiltigt frågan örn erforderliga nya
vårdplatser inom den del av den statliga sjukvården, varom nu är fråga. Hur
denna vård definitivt bör ordnas är styrelsen icke nu beredd alt taga ställning
till, då detta bland annat blir beroende på den ståndpunkt, statsmakterna
komma att intaga till den av särskilda sakkunniga verkställda utredningen
om sinnesslövårdens organisation (SOU 1943: 29). De sakkunniga föreslå
nämligen bland annat, att vissa delar av Källshagens sjukhus skola reserveras
för vård av obildbara sinneslöa.

Då det genom uppförande av den nu föreslagna nya paviljongen vid Vipeholms
sjukhus nytillkommande vårdplatsantalet under alla förhållanden blir
erforderligt, antingen för manliga eller kvinnliga patienter, och då anslutningen
till Vipeholms sjukhus av en ny paviljong kräver endast obetydliga
omkostnader inom sjukhusets ekonomiavdelningar, har styrelsen ansett sig
böra redan nu framlägga förslaget såsom den första och mest angelägna
etappen för lösande av nu berörda vårdfråga.

Medicinalstyrelsen har vidare framlagt förslag rörande byggnadens utformning
och placering samt meddelat, alt förslaget under hand underställts
sjukhusledningen, som ej haft något att erinia mot detsamma. Kostnaderna
för förslagets genomförande lia beräknats till 895 000 kronor enligt följande
fördelning.

S jukvårdspavil jongén:

Byggnadskostnad!''!- .................. kronor 575 000

Värme och ventilation, vatten oell sanitet » 129 400

Elektriska installationer .............. » 19 000

Arvoden, administration, resor och diverse » 40 000

Diverse yttre arbeten ................ » 76 600

kronor 840 000

204

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departementschefen.

38 500
7 600

1 900
4 500

2 500 kronor 55 000
Summa kronor 895 000.

Medicinalstyrelsen har tillika bifogat yttrande från byggnadsstyrelsen, vari
byggnadsstyrelsen förklarat sig intet ha att erinra mot förslaget eller de för
detsammas genomförande beräknade kostnaderna.

över medicinalstyrelsens förslag har 1940 års civila byggnadsutredning den
11 februari 1944 avgivit yttrande. Utredningen har häri anfört, att utredningen
vad sjukvårdspaviljongen beträffade endast hade att erinra, att rumshöjden
borde sänkas från 3,0 till 2,8 m —- motsvarande en minskning av
byggnadsvolymen med 460 m3 — samt att materialstandarden borde förenklas.
Genom de föreslagna åtgärderna skulle byggnadskostnaderna kunna
begränsas nied 16 000 kronor.

Mot utredningens förenämnda utlåtande hava utredningens ordförande,
generaldirektören W. Björck, samt ledamoten, byggmästaren A. V. Dios var
för sig anmält avvikande mening, därvid Dios anfört, att kostnaderna för
byggnadsarbetena borde beräknas till allenast 531 000 kronor samt att i följd
härav de totala byggnadskostnaderna komme att begränsas med ytterhgare
44 000 kronor till 835 000 kronor, medan Björck utan att angiva exakta belopp
hållit före, att för arbetena borde anvisas ett lägre belopp än det av utredningen
förordade.

Investeringsutredningen har föreslagit att för ändamålet å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 050 000 kronor.

Vad medicinalstyrelsen anfört synes mig klart ådagalägga, att behov föreligger
av ökat antal vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa. Behovet
av statliga platser för detta klientel torde sannolikt komma att öka, därest
riksdagen godtager Kungl. Maj:ts i proposition den 3 mars 1944 (nr 205)
framlagda förslag rörande omorganisation av sinnesslövården. Propositionen
tager visserligen närmast sikte på vården av de bildbara sinnesslöa, vilken
föreslås skola i princip utbyggas och omhänderhavas av landstingen och
städerna utanför landsting, men bakom propositionen ligger tanken att staten
som kompensation härför skall i ökad utsträckning taga hand örn de
obildbara sinnesslöa. Jag är därför beredd att förorda, att åtgärder vidtagas
för att åvägabringa ökat antal statliga vårdplatser för ifrågavarande klientel.

Det förslag härtill, som nu föreligger, innebär icke någon slutgiltig lösning
av de obildbaras vårdangelägenhet. Förslaget synes dock utgöra en lämpligt
avvägd etapp i fråga örn den statliga sinnesslövårdens utbyggande, varigenom
150 nya vårdplatser, avsedda för svårskötta obildbara kvinnor, skulle
tillkomma. Med hänsyn härtill och då ur byggnadsteknisk synpunkt inga
väsentliga erinringar framställts mot förslaget anser jag mig böra i princip

Tillbyggnad av sköterskehemmet:

Byggnadskostnader .................. kronor

Värme och ventilation, vatten och sanitet »

Elektriska installationer .............. »

Arvoden etc.........................

Yttre arbeten ........................ »

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

205

förorda detsamma» genomförande. I anledning av vad civila byggnadsutredningen
anfört torde i samband med byggnadsföretagets utförande böra undersökas,
i vad mån förenklingar beträffande paviljongens detaljutformning
kunna vidtagas utan att därigenom underhållskostnaderna nämnvärt fördyras
eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.

Kostnaderna för företaget, inklusive tillbyggnad av sköterskehemmet, ha
av medicinalstyrelsen uppskattats till 895 000 kronor. Civila byggnadsutredningen
har beräknat, att detta belopp genom vidtagande av vissa standardsänkande
åtgärder skulle kunna nedbringas med 16 000 kronor; två av utredningens
ledamöter ha under åberopande av en utlåtandet bifogad summarisk
kostnadsberäkning ansett, att byggnadskostnaderna skulle kunna ytterligare
begränsas, dock högst med sammanlagt 60 000 kronor till 835 000
kronor. Investeringsutredningen har för sin del upptagit 1 050 000 kronor för
ändamålet. Sistnämnda belopp torde emellertid enligt vad som upplysts hänföra
sig till en tidigare skedd preliminär uppskattning av kostnaderna för
ifrågavarande byggnadsföretag. Med tillvaratagande av förefintliga besparingsmöjligheter
synes mig den totala kostnaden för byggnadsföretaget kunna
beräknas till 880 000 kronor, vilket belopp torde böra upptagas å allmän
beredskapsstat III för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholms
sjukhus i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av......kronor 880 000.

[6.] Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnader vid S:t Jörgens
sjukhus i Göteborg. I skrivelse den 22 april 1941 har medicinalstyrelsen
gjort framställning rörande anvisande av ett belopp av 574 000 kronor för
renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjukhus i
Göteborg. Beträffande omfattningen av ifrågavarande ändringsarbeten hänvisar
styrelsen till en av arkitekten Hakon Ahlberg lämnad redogörelse, innefattande
förslag till ombyggnadsarbeten, vari anförts bland annat.

Omarbetningen avser fullständig modernisering av de i ekonomibyggnaden
inrymda lokalerna för centralkök och centraltvätt med tillhörande förrådsutrymmen,
erforderlig modernisering av bostadslägenheterna för ogift personal
inom ekonomibyggnaden, beredande av lämpliga matsalar för personal
samt samlingssal för personal och patienter m. m. Byggnaden, vilken blev
färdig så sent som år 1925, blev redan efter några år allvarligt skadad genom
de otillfredsställande grundförhållandena, vilka förorsakade mycket betydande
sättsprickor inom byggnaden. I avvaktan på resultatet av undersökningar rörande
lämpligaste sättet för grundens förstärkning hava inga som helst reparationer
därefter utförts inom byggnaden, vadan den nu är delvis starkt
försliten. Grundförhållandena avhjälptes först då ny pålning utfördes åren
1936—1937.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Medicinalstyrelsen har för egen del framhållit, att nu ifrågavarande arbeten
vore nödvändiga ej enbart på grund av de skador, som byggnaden lidit av
de ursprungligen icke tillfredsställande grundförhållandena. Den senare tidens
utveckling på området krävde vissa tekniska oell hygieniska installationer,
som vid tidpunkten för byggnadens planläggning icke ansåges böra ingå i
ett statligt bygge av denna art. Därtill komme att sjukvårdspersonalen vid
denna anstalt allt fortfarande saknade tjänliga matsalar, varför den i stor
utsträckning vore hänvisad'' att intaga sina måltider inom sjukavdelningarna.
Samlingslokaler för patienter och personal saknades jämväl. Vid fester måste
sålunda en arbetssal utrymmas, vilket vore förenat med stora nackdelar.
Vidare ägde den ogifta personalen icke tillgång till badavdelning, varjämte
möjligheterna för utförande av den gifta personalens tvätt vore mycket underhaltiga,
allt nackdelar, som det framlagda renoveringsförslaget avsåge att
undanröja. De inom byggnaden befintliga personalbostäderna vore .slutligen,
bland annat på grund av dåliga belysningsförhållanden, av en så låg standard,
att härutinnan en ändring till det bättre syntes styrelsen ofrånkomlig.

Kostnaderna för utförande av ifrågavarande arbeten hava beräknats till
574 000 kronor enligt följande sammanställning.

Byggnadskostnader .................... kronor 289 500

Värme-, ventilations-, ångköks- och maskin tvättanläggningar

.................... » 104 500

Sanitära anläggningar m. m............... » 42 000

Kylanordningar m. m.................... » 20 000

Elektriska installationer ................. _»_68 000 kronor 524 000

Arvoden, administration, kontroll och diverse (inkl. av medicinalstyrelsen
förskjutet utredningsarvode örn 5 265
kronor) .......................................... » 50 000

Summa kronor 574 000

Byggnadsstyrelsen har i ett av medicinalstyrelsen överlämnat yttrande bestyrkt
behovet av en genomgripande modernisering och framhållit, att i den
beräknade kostnadssumman 574 000 kronor ej medtagits kostnaderna för den
grundförstärkning, som eventuellt kunde visa sig erforderlig med hänsyn till
den föreslagna påbyggnaden av sjukhuset. Styrelsen hade emellertid funnit de
föreslagna åtgärderna väl kostnadskrävande, varför styrelsen förordat förenklingar.
Sammanfattningsvis har styrelsen anfört:

Genom de av byggnadsstyrelsen i det föregående angivna ändringarna
torde en besparing å omkring 10 % kunna vinnas. Med hänsyn emellertid til!
den stigande prisnivån å byggnadsmarknaden finner sig byggnadsstyrelsen
icke böra ifrågasätta någon minskning av den beräknade kostnadssumman å
574 000 kronor, men vill styrelsen förorda, att, innan slutligt förslag till ifrågavarande
byggnadsföretag upprättas, en närmare utredning verkställes
rörande möjligheten att genomföra en beskärning av det nu föreliggande
förslaget i enlighet med de av byggnadsstyrelsen angivna riktlinjerna.

Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till vad byggnadsstyrelsen
föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

207

19M års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 19 januari 1942
förordat vissa förenklingar i det framlagda förslaget, vilka skulle medföra en
kostnadsminskning av 99 000 kronor, varför för arbetena borde beräknas
475 000 kronor.

Ledamöterna av utredningen översten Lindh och byggnadsrådet Markelius
hava i avgiven reservation ansett, att kostnaderna icke utan risk kunde reduceras
under 500 000 kronor.

Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten varit föremål för prövning av investeringsutredningen,
har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för arbetenas
utförande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte upptagas
ett anslag av 675 000 kronor.

Det föreliggande förslaget till ombyggnadsarbeten å S:t Jörgens sjukhus Departementsi
Göteborg är i främsta rummet föranlett av att köket och tvättinrättningen i chefen.
sjukhusets ekonomibyggnad ansetts vara i behov av en genomgripande renovering.
Det härigenom aktualiserade renoveringsarbetet är avsett att omfatta
jämväl andra delar av ekonomibyggnaden, varigenom två önskemål
skulle kunna tillgodoses för sjukhusets del, nämligen för det första tidsenliga
matsalar för personalen och för det andra beredande inom ekonomibyggnaden
av plats för en samlingssal. Ursprungligen avsåg förslaget jämväl
vissa ganska genomgripande omändringsarbeten beträffande de i ekonomibyggnaden
inrymda personalbostäderna. Såväl dessa som en del andra påtänkta
ändringsarbeten hava emellertid av besparingsskäl slopats.

Jag har kommit till den uppfattningen, att bristerna i fråga om sjukhusets
kök och tvättinrättning äro sådana, att desamma böra avhjälpas utan onödigt
dröjsmål. Då en renovering av sjukhusets ekonomibyggnad på grund
härav är nödvändig, bör denna göras så omfattande, att andra sjukhusets
önskemål bliva tillgodosedda, i den mån dessa icke kunna undanskjutas för
någon längre tid. Till sistnämnda slag av önskemål synes mig vara att räkna
frågorna örn inrymmande i sjukhusets ekonomibyggnad av personalmatsalar
och samlingssal. Jag tillstyrker därför, att ombyggnadsarbetena erhålla
den omfattning, som föreslagits av civila byggnadsutredningen. Jag utgår vidare
från att vid förslagets slutliga upprättande ali rimlig sparsamhet iakttages.

Med hänsyn till inträdda prisstegringar kunna kostnaderna för byggnadsarbetena
numera ej rymmas inom den av civila byggnadsutredningen beräknade
kostnadsramen, 475 000 kronor. Investeringsutredningen har som
nämnts hemställt om anvisande av ett anslag av 675 000 kronor för här avsedda
arbeten. Enligt vad jag inhämtat bär utredningen härvid grundat sin
uppskattning på av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar rörande de
nuvarande kostnaderna för arbetenas utförande enligt det av medicinalstyx-elsen
ursprungligen framlagda förslaget och således icke i enlighet med det av
civila byggnadsutredningen förordade förslaget. Vid arbetenas utförande enligt
sistnämnda förslag kunna, enligt vad från byggnadsstyrelsen under hand
uppgivits, kostnaderna numera uppskattas till i runt tal 560 000 kronor. Jag

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 281-

förordar, att sistnämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

till Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t
Jörgens sjukhus i Göteborg å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 560 000.

[7.] Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå. I skrivelser från medicinalstyrelsen
den 3 oktober 1939 samt från Norrbottens läns landsting den
10 oktober 1941 hemställdes om vidtagande av åtgärder för utökning av
vårdplatsantalet vid Furunäsets sjukhus vid Piteå. Med skrivelse den 8 juni
1943 har medicinalstyrelsen överlämnat ritningar och kostnadsberäkningar
för en utvidgning av sjukhuset samt därvid anfört bland annat följande.

Platsbristen inom den statliga sinnessjukvården är trots öppnandet nyligen
av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall allt fortfarande mycket stor. Ehuru den
1 juni 1943 å Sidsjöns sjukhus vårdades 666 patienter, hade exspektantsiffran
för hela landet, som den 1 februari 1943 före ianspråktagandet av sistberörda
sjukhus uppgick till 2 314, endast nedgått till 2 278. Ytterligare åtgärder
för anskaffande av vårdplatser äro därför enligt medicinalstyrelsens
förmenande ofrånkomliga.

Särskilt besvärande har den å alla sjukhus med eget upptagniugsområde
sedan länge existerande överbeläggningen varit vid Furunäsets sjukhus, där
densamma i början av innevarande juni månad på manssidan uppgick till
nära 38 %. Antalet exspektanter vid sjukhuset var vid samma tidpunkt 36
män och 14 kvinnor.

Vid den nya indelning av riket i upptagningsområden för statens sinnessjukhus,
som medicinalstyrelsen den 24 november 1942 fastställt att gälla
från och med den 15 februari 1943, då beläggningen av Sidsjöns sjukhus beräknades
komma att påbörjas, företogs ingen minskning av Furnnäsets sjukhus’
rayon utan bereddes sjukhuset endast lättnad i överbeläggningen genom
förflyttning av ett antal patienter, sammanlagt 58. till andra sjukhus.
Anledningen till att medicinalstyrelsen ansåg sig böra bibehålla det förutvarande
upptagningsområdet, Norrbottens län utom Arvidsjaurs kommun, valden,
att överflyttandet av någon ytterligare del av detta län till upptagningsområdet
för Umedalens sjukhus vid Umeå ansåges komma att medföra avsevärda
nackdelar för länets invånare, vilka icke hade sin trafik orienterad
mot Umeå. Medicinalstyrelsen anser därför, att Furunäsets sjukhus bör utbyggas
till sådan storlek, att sjukhuset kan ombesörja sinnessjukvården för
hela Norrbottens län och därutöver någon del av Västerbottens läns norra
kustland, vilket senare område ligger betydligt närmare Piteå än Umeå.
Arvidsjaurs kommun skulle därmed återföras till Furunäsets sjukhus’ upptagningsområde,
dit det naturligen hör. Genom en utvidgning av Furunäsets
sjukhus (från nuvarande 568 platser) till cirka 800 platser skulle sistberörda
landsdelars behov av kvalificerade vårdplatser bli väl tillgodosett även örn
hänsyn tages till den omständigheten, att de långa avstånden i dessa trakter
icke möjliggöra ett lika intensivt utnyttjande av varje vårdplats, som
kan ske vid längre söderut belägna sjukhus, bland annat genom svårigheterna
att i de nordliga länen lika tidigt som i övriga län kunna försöksutskriva
tillfrisknande patienter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

209

Beträffande det framlagda förslaget anför styrelsens arkitekt Hakon Ahlberg
bland annat följande.

En undersökning av förhållandena inom den nuvarande huvudbyggnaden
har givit vid handen, att en icke oväsentlig utökning av antalet vårdplatser
kan uppnås enbart genom en omdisposition i samband med vissa mindre
omfattande ombyggnader. Dessutom skulle härmed uppnås den för en rationell
ekonomisk drift av sjukhuset synnerligen betydelsefulla förbättringen,
att varje vårdenhet kunde förläggas samlad i ett enda plan. För att genomföra
en rationell fördelning av avdelningarna och samtidigt uppnå den eftersträvade
ökningen av antalet vårdplatser, har det varit nödvändigt alt taga
i anspråk för vårdavdelningarna även flertalet i huvudbyggnaden inrymda
arbetssalar, vilka mestadels äro belägna i översta våningen.

Genom berörda förändringar inom huvudbyggnaden har antalet vårdplatser
kunnat utökas med 26 °/o eller 132 st. Sammanlagda antalet vårdplatser
i huvudbyggnaden skulle sålunda bliva 640, varav 320 för män och
320 för kvinnor.

Då emellertid behovet av vårdplatser för män, särskilt av kategorien oroliga,
icke heller genom denna utökning kan anses fyllt, och då ersättning
måste skaffas för de arbetssalar i huvudbyggnaden, vilka tagits i anspråk
till vårdavdelningarna, har därjämte föreslagits nybyggnad av en paviljong,
inrymmande 99 vårdplatser för oroliga män samt arbetssalar för de manliga
avdelningarna.

Efter förslagets genomförande skulle sjukhuset inrymma tillsammans 799
vårdplatser, varav 431 för män och 368 för kvinnor.

Nybyggnaden är avsedd att uppföras i tre våningar och en jordvåning.
Den sistnämnda utnyttjas till arbetssalar för manliga patienter med därtill
hörande biutrymmen. Jämfört med nu befintliga arbetssalar inom huvudkomplexet,
vilka tagas i anspråk för vårdavdelningarna, representera här
inrymda arbetssalar en utökning med något över 15 procent. Byggnadens
övre tre våningar innehålla vårdavdelningar, vardera för 33 patienter; i våningen
1 och 2 tr. upp inrymmas oroliga patienter och i våningen 3 tr. upp
tuberkulösa.

Avdelningarna äro i övrigt planlagda efter i huvudsak enahanda principer,
som tillämpats vid Sidsjöns sjukhus; golvytan per patient är dock här
något mindre än i Sidsjöns oroliga avdelningar.

Kostnaderna för byggnadsarbetena hava beräknats till lägst de belopp,
som följande sammanställning utvisar.

Nybyggnaden ...................................... kronor 990 000

Ombyggnad av huvudbyggnaden...................... » 668 800

Reparationer å » .................... » 65 000

Summa kronor 1 723 800.

Sammanfattningsvis bär Ahlberg anfört:

Genom här föreslagna byggnadsföretag utökas sjukhusets kapacitet med
231 vårdplatser. Betraktas kostnaden endast i förhållande lill utökningen
av antalet vårdplatser, så erhålles en kostnad för tillkommande vårdplats
av 7 774 kronor, vilket med nuvarande priser är en synnerligen låg siffra
för vårdplatser vid primärsjukhus. Då därtill kommer, att vid förslagets genomförande
sjukhusets allmänna kvalitet och huvudbyggnadens livslängd avsevärt
skulle förbättras — genom erhållande av modernt inrättade vårdavdelningar
för oroliga patienter, genom en för driften rationellare disposition
Bihang till riksdagens protokoll 19i4. 1 sami. Nr 281. 14

210

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

av avdelningarna inom huvudbyggnaden, genom kökets och tvättens renovering
samt genom en allmän reparation av huvudbyggnaden — synes det föreliggande
förslaget från ekonomisk synpunkt vara synnerligen gynnsamt.

19A0 års civila bgggnadsutredning har i utlåtande den 17 januari 1944
anfört, att utredningens granskning av förslaget givit vid handen, att reparations-
och ombyggnadsarbetena planlagts på ett ur ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt och att byggnadskostnaderna vore skäliga, medan beträffande
nybyggnaden genom vissa förenklingar en kostnadsminskning av
30 000 kronor borde kunna åstadkommas.

Investering sutredning en har föreslagit, att för detta byggnadsföretag å allmänna
beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 000 000
kronor.

Departement- Såsom tidigare i olika sammanhang framhållits är behovet av nya vårdcltefen.
platser inom den statliga sinnessjukvården alltjämt mycket stort, oaktat att
Sidsjöns sjukhus nyligen öppnats. Det aktuella behovet av dylika platser
uppskattas av medicinalstyrelsen per den 1 januari 1944 till omkring 3 100
platser.

Av statsmakterna hava redan fattats beslut, vilkas realiserande skulle innebära,
att cirka 2 100 nya platser av nyss nämnt slag tillkomma. För det
aktuella behovets tillgodoseende erfordras alltså ytterligare omkring 1 000
platser. Med hänsyn härtill och till vad medicinalstyrelsen anfört rörande
angelägenheten av ett ökat platsantal för övre Norrland anser jag mig böra
i princip tillstyrka en utbyggnad av Furunäsets sjukhus i Piteå.

Mot det föreliggande förslaget — innefattande bland annat renovering och
omdisposition av den nuvarande huvudbyggnaden samt uppförande av en
ny paviljong för oroliga patienter, varigenom 231 nya vårdplatser skulle tillkomma
— har jag i likhet med de sakkunniga myndigheterna intet väsentligt
att erinra. Detsamma gäller i fråga örn byggnadskostnaderna, som uppskattats
till sammanlagt 1 723 800 kronor, motsvarande cirka 7 800 kronor per
plats. I anledning av vad civila byggnadsutredningen anfört torde dock i
samband med byggnadsföretagets utförande undersökning böra verkställas
rörande möjligheterna att vidtaga sådana förenklingar beträffande nybyggnadens
uppförande, som kunna ifrågakomma utan att därigenom underhållskostnaden
nämnvärt fördyras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.

Byggnadsföretaget synes mig vara av den angelägenhetsgrad, att medel
för detsamma bör anvisas under anslagsgrupp II av den allmänna beredskapsstaten.
För nästa budgetår torde i enlighet med investeringsutredningens
förslag böra äskas ett belopp av 1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .............................. kronor 1 000 000.

Kungl. Mnj.ts proposition ur 281.

211

[8.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars
sjudhus i Lund. I skrivelse den 27 februari 1942 har medicinalstyrelsen
med överlämnande av verkställd utredning hemställt om anvisande av 15 OOO
kronor för installering av vattenklosetter m. m. i vissa personalbostadshus
vid S:t Lars sjukhus i Lund.

Sedan medicinalstyrelsens framställning varit föremål för prövning av investeringsutredningen,
har utredningen — som ansett kostnaden för de av
medicinalstyrelsen föreslagna arbetena numera böra uppskattas till 18 000
kronor — i sitt betänkande hemställt, att för ändamålet nämnda belopp måtte
upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Medicinalstyrelsens framställning har ej givit mig anledning till erinran. Departement*-De av investeringsutredningen uppskattade kostnaderna, 18 000 kronor, för diefen.
de av styrelsen föreslagna arbetena anser jag mig jämväl böra godtaga. Nämnda
belopp torde böra upptagas å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45.

Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup
under S:t Lars sjukhus i Lund. I en till socialdepartementet
den 1 februari 1944 inkommen skrivelse har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup
under S:t Lars sjukhus i Lund. Styrelsen anför härom följande.

Till S:t Lars sjukhus i Lund hör den sedan länge utarrenderade lantbruksfastigheten
Hunnerup. Ekonomibyggnaderna å densamma befinna sig
numera i ett så dåligt skick, att uppförandet av helt nya är aktuellt, ett
förhållande, varom medicinalstyrelsen vid inspektion förvissat sig. Genom
beslut den 10 mars 1942 bemyndigade medicinalstyrelsen sjukhusdirektionen
att med anlitande av arkitekten Gottfrid Beijer uppgöra av ritningar och
kostnadsberäkning åtföljt förslag härutinnan. Med anledning härav överlämnade
direktionen den 16 december 1942 till medicinalstyrelsen dylikt förslag
under hemställan, att för dess genomförande erforderliga medel, 122 819
kronor, måtte ställas till förfogande. Förslaget innefattar uppförande av
nya byggnader, inrymmande ladugård, stall, svinhus, hönshus, garage och
redskapsskjul enligt av Beijer den 21 oktober och 8 december 1942 upprättade
ritningar.

Arkitekten H. Ahlberg har i infordrat yttrande den 21 januari 1943 bestyrkt
behovet av nybyggnaderna och riktat vissa erinringar mot Beijers
förslag, särskilt vad rörde dimensioneringen av stallbyggnaden, samt ingått
på frågan om arrendatorn eventuellt skulle bidraga till kostnaderna.

Domänstyrelsen har som eget yttrande i ärendet åberopat ett av byrådirektören
A. von Bergen den 7 april 1943 upprättat tjänstememorial, vari
denne närmare utrett de av Ahlberg berörda frågorna.

Härutöver har i memorialet framställts vissa erinringar beträffande en del
byggnadsdetaljer. Den byggnadstekniska granskningen bär i övrigt ej föranlett
någon anmärkning. Ett omarbetande av förslaget till stallar och loge

212

Kungl. Mcij:ts proposition nr 281.

med beaktande av vad i memorialet anförts beräknades kunna medföra en
reducering av byggnadskostnaderna med ca 13 procent.

I anledning av de mot förslaget framställda erinringarna återremitterades
ärendet till sjukhusdirektionen, som med skrivelse den 21 juni 1943 överlämnat
och åberopat ett av sjukhusets syssloman upprättat tjänstememorial
och därvid, bland annat, bifogat viss ytterligare av arkitekten Beijer verkställd
utredning.

Sysslomannen har tillstyrkt, att ladugård, svinstall och hönshus utföres enligt
ett av arkitekten Beijer den 9 juni 1943 uppgjort förslag. Under förutsättning
att arrendatorn bidroge till byggnadskostnaderna med 5 000 kronor,
syntes dock häststallet böra utföras i enlighet med det ursprungliga förslaget.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen den 12 november
1943 meddelat, att byggnadsstyrelsen ej hade något att erinra mot det föreliggande
förslaget men framhållit, att kostnaderna för förslagets utförande,
uppskattade till 114 139 kronor vid utförande med träbjälklag och 118 339 kronor
vid utförande med betongbjälklag, beräknats väl lågt.

Medicinalstyrelsen har i stort sett anslutit sig till sysslomannens ståndpunkt.

Sedan ifrågavarande byggnadsföretag varit föremål för prövning av investeringsutredningen,
har utredningen i sitt betänkande hemställt, att för
uppförande av ny ladugård å egendomen Hunnerup under S:t Lars sjukhus
i Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett
anslag av 115 000 kronor.

Till styrkande av behovet av nya ekonomibyggnader har från sjukhusets
syssloman ytterligare inkommit dels protokoll över en den 6 april 1940 förrättad
laga syn å egendomen, dels ock ett av byggmästaren E. Göransson,
Lund, den 2 maj 1944 avgivet besiktningsutlåtande. I sistnämnda utlåtande
upplyses, bland annat, att av gårdens logbyggnader två (den östra och västra)
uppförts för cirka 100 år sedan samt en (den norra) år 1924. Stallbyggnaden
vore uppförd troligen i början av 1900-talet. Vidare uppgives, att östra logen
vore fallfärdig, att å västra logen takbräderna delvis vore ruttna och byggnaden
i övrigt i bristfälligt skick, att taket å norra logen vore bristfälligt och
byggnaden i övrigt otidsenlig samt att stallbyggnadens sparrar, bjälkar och
takbräder vore uppruttna, varjämte takstolarna för närvarande måst provisoriskt
uppställas, då risk för ras förelåge.

Departements- Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att ekonomibyggnaderna å den
<*«/«"• under S:t Lars sjukhus i Lund lydande arrendegården Hunnerup äro i sådant
skick att antingen omfattande och kostbara reparationer inom den närmaste
tiden äro erforderliga eller också att helt nya ekonomibyggnader måste
uppföras. Då reparationer å byggnaderna, även om de göras mycket grundliga
och omfattande, likväl icke skulle medföra att byggnaderna bleve tidsenliga,
anser jag mig böra tillstyrka att nybyggnad kommer till stånd.

Då det för byggnadsarbetena ursprungligen utarbetade förslaget av bland
andra domänstyrelsen ansetts för stort tilltaget för gårdens behov — särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

213

i fråga om häststallet och hönshuset — har ett nytt förslag upprättats, vari
av domänstyrelsen föreslagna nedskärningar vidtagits. Sistnämnda förslag
har godtagits av såväl sjukhusdirektionen som arrendatorn utom såvitt angår
häststallet, beträffande vilket de förordat det ursprungliga förslaget.
Arrendatorn har gjort gällande, att för av honom bedriven hästavel erfordrades
ett stall av den storlek, som upptagits i det ursprungliga förslaget, d. v. s.
med plats för 8 uppbundna hästar samt 3 hästar i boxar. I gengäld bär arrendatorn
förklarat sig villig att intill ett belopp av 5 000 kronor ersätta statsverket
de av förslaget i denna del föranledda merkostnaderna. Enligt vad
medicinalstyrelsen uppgivit belöpa sig nämnda merkostnader till ett belopp
av 7 000 å 8 000 kronor.

För egen del synes mig utredningen giva vid handen, att byggnadernas
utförande enligt det senast utarbetade förslaget skulle fullt motsvara det normala
behovet av ekonomibyggnader å ett jordbruk av den storleksordning,
varom här är fråga. Emellertid vill jag ej motsätta mig att häststallet utökas
på sätt direktionen och arrendatorn föreslagit, under förutsättning att arrendatorn
bestrider hela den härför uppkommande merkostnaden. Det torde få
ankomma å medicinalstyrelsen att efter samråd med byggnadsstyrelsen sedermera
bestämma det belopp, som arrendatorn sålunda har att erlägga.

Vad angår kostnaderna för de föreslagna byggnaderna anser jag mig böra
godtaga medicinalstyrelsens beräkningar, enligt vilka desamma skulle uppgå
till ett belopp av 115 000 kronor vid byggnadernas uppförande med träbjälklag.
Med frånräknande av det belopp som arrendatorn har att erlägga,
cirka 7 000 kronor, skulle för byggnadsföretaget behöva anvisas 108 000
kronor. Nämnda belopp torde böra uppföras å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45.

Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukh us i Lund.
Medicinalstyrelsen har hos investeringsutredningen anmält, att behov förelåge
av ytterligare personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund, samt föreslagit,
att ett belopp av 75 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Rörande nämnda behov har i en från medicinalstyrelsen den 24 april 1944
inkommen promemoria anförts, att vid sjukhuset funnes anställda sammanlagt
139 manliga befattningshavare. Familjebostäder kunde emellertid endast
tillhandahållas 16 av dessa. Då tillgången på lämpliga småbostäder i
Lund vore obetydligt, hade ock krav på ökat anial lägenheter örn 2 rum och
kök sedan länge förelegat. Då styrelsen upptagit ett belopp av 75 000 kronor
till uppförande av ytterligare bostäder för personal vid sjukhuset, hade styrelsen
utgått ifrån alt två dubbelhus om vardera två lägenheter av ungefär
den typ, som funnes vid Sidsjöns sjukhus, skulle uppföras.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag har investeringsutredningen
hemställt, att för ändamålet ett anslag å 75 000 kronor måtte upptagas å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Enligt vad från medicinalstyrelsen under hand upplysts är vid Vipeholms Departements
sjukhus antalet familjebostäder i förhållande till sjukhusets manliga perso- cltefen■

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

nal avsevärt mindre än antalet familjebostäder vid övriga statliga sinnessjukhus.
Med hänsyn härtill och då tillgången på lämpliga lägenheter i Lund för
närvarande är mycket knapp tillstyrker jag medicinalstyrelsens förslag om
uppförande vid sjukhuset av ytterligare två bostadshus av ungefär den typ,
som uppförts vid Sidsjöns sjukhus, rymmande ettvart två lägenheter om två
rum och kök. Emot de av medicinalstyrelsen härför beräknade kostnaderna,
75 000 kronor, vilka äro något lägre än de för bostadshusen vid Sidsjön beräknade,
har jag intet att erinra. Medel för ändamålet torde böra upptagas å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta
Maria sjukhus i Hälsingborg. I en skrivelse den 11 januari 1944 har
medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande anordnande av en källare för
potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Styrelsen framhåller,
att de nuvarande lokalerna vörö otillräckliga, och att de icke kunde
hållas vid lämplig temperatur, medan de passerades av uppvärmda rör, vilka
icke kunde nöjaktigt isoleras.

Vid medicinalstyrelsens skrivelse fanns fogat en av direktionen för sjukhuset
den 28 september 1943 gjord framställning i ämnet. Den föreslagna källaren
vore enligt denna avsedd att inrymma lokaler för förvaring av såväl
konserver som potatis. Den borde utföras friliggande och genom kulvertledning
vara förbunden med en förut befintlig potatiskällare. Kostnaderna beräknades
till 28 900 kronor, varav 25 300 kronor för de egentliga byggnadsarbetena
och 3 600 kronor för avlopp, vatten, belysning och ventilation m. m.

I till medicinalstyrelsen ingivna yttranden ha styrelsens arkitekt Hakon
Ahlberg och byggnadsstyrelsen i stort sett lämnat det framlagda förslaget
utan erinran. Byggnadsstyrelsen har dock med åberopande av en av byråingenjören
Sten M:son Ståhl upprättad promemoria, vari vissa jämkningar
förordas, funnit de till 28 900 kronor upptagna kostnaderna väl knappt beräknade.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfort rörande de beräknade kostnaderna
har medicinalstyrelsen, efter infordrande av vissa ytterligare upplysningar,
ansett sig böra höja kostnadssumman med ca 11 procent till 32 000
kronor. Medicinalstyrelsen framhåller till slut, att anordnandet av den nya
källaren lämpligen borde ske i samband med vissa andra för närvarande pågående
byggnadsarbeten vid sjukhuset, vilka beräknades komma att fortgå in
på nästa budgetår.

Sedan medicinalstyrelsens förevarande förslag varit föremål för prövning
av investeringsutredningen, har utredningen i sitt betänkande hemställt, att
för anordnande av ifrågavarande källare å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 måtte upptagas ett anslag av 32 000 kronor.

Departements- De brister, sorn vidlåda den vid S:ta Maria sjukhus för närvarande befintchefen.
liga källaren för potatis och konserver, anser jag medföra så stora olägenheter,
att anordnandet av en ny källare är motiverat. Mot det genom sjukhusdirektionens
försorg upprättade förslaget härtill har jag i stort sett intet att erinra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

215

Med hänsyn till av byggnadsstyrelsen ifrågasatta jämkningar i förslaget, bör
dock detsamma, innan arbetena påbörjas, bli föremål för överarbetning. För
arbetena torde böra beräknas ett belopp av högst 32 000 kronor, vilket synes
böra uppföras å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus. Växthus vid
Källshagens sjukhus. Fest- och samlingssal vid Västra Marks
sjukhus. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus. Tvättstuga
och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus. Med bifall
till Kungl. Maj:ts proposition nr 275 anvisade 1938 års riksdag å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 medel för följande ändamål, nämligen till vissa
byggnadsarbeten vid S:t Lars sjukhus 76 500 kronor samt till inredning av
fest- och samlingssal vid Västra Marks och Salberga sjukhus 50 000 respektive
40 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för nämnda byggnadsarbeten
får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnats i nämnda proposition
s. 153—156.

I proposition till 1939 års lagtima riksdag (nr 256) angående anslag till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att anvisa medel för förenämnda arbeten å riksstaten för budgetåret
1939/40.

I sistnämnda proposition föreslog Kungl. Majit riksdagen vidare att besluta,
att, i enlighet med i propositionen förordade förslag, finge uppföras
dels vid Furunäsets sjukhus en ny tvättstuga med desinfektionsanläggning för
en beräknad kostnad av högst 35 000 kronor dels ock vid Källshagens sjukhus
ett nytt växthus för en beräknad kostnad av högst 26 500 kronor.

Vad Kungl. Majit sålunda i proposition nr 256 föreslagit bifölls av riksdagen
(skr. 413), som under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus anvisade medel för arbetenas utförande. Genom beslut den 22
juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att låta utföra dessa
arbeten.

Sedan 1939 års urtima riksdag godkänt i propositionan nr 79, bilaga 11,
framlagt förslag att vissa icke påbörjade byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,
bl. a. nu ifrågavarande, skulle komma till utförande endast i den
mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde
för användning av anslag upptaget å beredskapsstat, förordnade Kungl.
Majit den 30 december 1939, att här avsedda byggnadsföretag icke finge
komma till utförande med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd.
Något dylikt tillstånd har ej lämnats.

Ifrågavarande byggnadsarbeten ha sedermera varit föremål för prövning
av investeringsutredningen, som med hänsyn till de ökade byggnadskostnaderna
låtit verkställa nya kostnadsberäkningar rörande arbetena. Utredningen
bar härvid funnit, att kostnaderna för förenämnda arbeten numera borde
beräknas till följande belopp:

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

1. Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus ......kronor 107 000

2. Växthus vid Källshagens sjukhus .................. » 37 000

3. Fest- och samlingssal vid V. Marks sjukhus.......... » 70 000

4. Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus .......... » 56 000

5. Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets

sjukhus ........................................ » 50 000

Summa kronor 320 000.

Utredningen har i sitt betänkande hemställt, att för bestridande av skillnaden
mellan tidigare anvisade medel för de under 1—5 angivna arbetena och
de för arbetena nu beräknade kostnaderna måtte å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 upptagas anslag å respektive 30 500, 10 500, 20 000,
16 000 och 15 000 kronor.

Mot vad investeringsutredningen föreslagit har jag intet att erinra. För
täckande av merkostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten torde anslag
böra anvisas å beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Sammanfattning.

I enlighet med det anförda torde för byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
medel böra beräknas för budgetåret 1944/45 enligt följande sammanställning.

Företag	Anslagsgrupp II Kronor	Anslagsgrupp III Kronor
Sanitära installationer i vissa personalbostadshus vid S:t Lars sjukhus i Lund ..........................................	18 000
Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hun-nerup under S:t Lars sjukhus i Lund.....................	108 000
Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund	75 000	—
Anordnande av en källare för potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg..............................	32 000
Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund......	—	30 500
Växthus vid Källshagens sjukhus............................	—	10 500
Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus..............	—	20000
Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus ..................	—	16 000
Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus	—	15 0C0
Summa	233 000	92 000

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för
budgetåret 1944/45 uppföra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag

av .................................... kronor 233 000

dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av.............................. » 92 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

217

[9.] Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. I skrivelse
den 31 augusti 1943 har medicinalstyrelsen framhållit, att behov förelåge av
ett flertal nya bostäder för läkare vid statens sinnessjukhus. Styrelsen yttrade
i samband härmed följande.

Medicinalstyrelsen har redan länge haft uppmärksamheten riktad på det
förhållandet, att bostäderna för de underordnade läkarna vid statens sinnessjukhus
icke äro tillfredsställande. Befordringsmöjligheterna för dessa
läkare äro för närvarande sådana, alt 2:e läkarna icke hava utsikt att avancera
till l:e läkare förrän efter uppnådda 40 år, kanske ännu senare. Styrelsen
förmenar, att det under sådana förhållanden icke är försvarligt, att
sjukhusen i ett flertal fall endast tillhandahålla dubbletter åt läkare — därav
många gifta — som ämna fortsätta på banan. Styrelsen har från sjukhusen
infordrat uppgift på behovet av ytterligare familjebostäder, avsedda
för ordinarie och e. o. 2:e läkare. De inkomna förslagen har medicinalstyrelsen
med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett sig böra i viss
mån beskära. Kvar står dock enligt styrelsens förmenande ett behov av 30
nya familjebostäder. Styrelsen anser, att den av statsmakterna senast godkända
bostadstypen med en volym av ca 445 m3, som kommit till utförande
vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och som för närvarande måste beräknas
draga en kostnad av ca 30 000 kronor, utgör en god lösning av nu beröx-da
läkares bostadsfråga. Den sammanlagda kostnaden för dessa bostadshus kan
sålunda beräknas till ca 900 000 kronor, ett kapital, som väsentligen förräntas
genom hyror. Enligt medicinalstyrelsens åsikt bör genomförandet av
ifrågavarande byggnadsplan ske under en tidrymd av fem år.

Under hänvisning härtill hemställde medicinalstyrelsen om anvisande av
ett belopp av 180 000 kronor för uppförande av läkarbostäder vid statens
sinnessjukhus.

Frågan om anvisande av medel för läkarbostäder vid statens sinnessjukhus
har sedermera varit föremål för prövning av invesieringsutredningen,
som i sitt betänkande föreslagit, att för uppförande av läkarbostad vid Sundby,
S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptages ett anslag av 200 000
kronor.

Då de läkare som numera tjänstgöra som andre läkare vid statens sinnessjukhus
i stor utsträckning äro gifta och ha bildat familj, har medicinalstyrelsen
ansett behov för dessa läkare föreligga av ett 30-tal nya familjebostäder,
vilka styrelsen ansett böra komma till utförande under en tidrymd
av fem år. Kostnaderna härför lia av styrelsen uppskattats till cirka 900 000
kronor, varvid styrelsen räknat med att bostäderna skulle bliva av samma
typ, som kommit till utförande vid Sidsjöns sjukhus.

Utan att taga ställning lill det av medicinalstyrelsen framlagda byggnadsprogrammet
i dess helhet anser jag mig böra tillstyrka, att i enlighet med
vad investeringsutredningen föreslagit medel nu beräknas för uppförande
av läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och
Säters sjukhus. Utredningen har uppskattat det härför erforderliga medelsbehovet
till 200 000 kronor, varemot intet synes vara att erinra. Anslag för

Departements -chefen.

218 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ändamålet torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av.................... kronor 200 000.

Statens utlåningsfonder.

[10.] Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med
äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag
till inrättande av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 15 000 000;

dels ock till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av kronor 15 000 000.

[11.] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Under
åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av
anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av.............. kronor 8 000 000;

dels ock till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av......kronor 10 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[12.] Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensionärshem
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

219

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

dels till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................kronor 80 000 000,

dels ock till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av ................ kronor 20 000 000.

[13.] Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under åberopande

av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till inrättande av pensionärshem
får jag hemställa, att kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Tilläggslön till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av............................ kronor 3 000 000,

dels ock till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av .................... kronor 9 000 000.

[14.] Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. Under
åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av.................. kronor 2 000 000,

dels ock till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av.......... kronor 3 000 000.

[15.] Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Under åberopande av vad
jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 5 000 000,

dels ock till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ............................ kronor 7 000 000.

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

[16.] Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört i samband med framläggande av förslag
om uppförande å allmän beredskapsstat av anslag under femte huvudtiteln
till bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av ........................ kronor 2 000 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
N. O. Aurelius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

221

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 maj 19b4.

N ärvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/
45 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[l.J Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Om- och tillbyggnad av
posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i
Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset t Luleå.
Till byggnader för postverkets räkning hava å kapitalbudgeten för budgetåret
1944/45 anvisats tillhopa 5 616 000 kronor.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 8, jfr betänkandet
s. 37—49 och 205—206) föreslagit, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår
måtte upptagas förenämnda sex byggnadsföretag, kostnadsberäknade
till sammanlagt 2 560 000 kronor.

Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra följande anslag, nämligen

Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm kronor 750 000
Örn- och tillbyggnad av posthuset i Lin -

köping .............................. » 200 000

Posthusbyggnad i Huskvarna ............ » 375 000

Posthusbyggnad i Skellefteå............. » 875 000

Posthusbyggnad i Stomman ............ » 180 000

Ombyggnad av posthuset i Luleå.......... » 180 000.

[2.] Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Till detta ändamål
har Kungl. Majit i propositionen nr 155 till årets riksdag föreslagit anvisande
av 3 700 000 kronor, varav 1 720 000 kronor till motorfordon, gengasaggregat
och elektriska plattformsvagnar.

Investeringsutredningen upptager i sitt betänkande (Bilaga 8, jfr betänkandet
s. 36—37 och 205—206) ersättningsanskaffning av inventarier till ett
belopp av 1 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven. Anskaffningen
avser huvudsakligen motorfordon och elektriska plattformsvagnar.

Jag biträder utredningens förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ............................ kronor 1 000 000.

B. Telegrafverket.

[3.] Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg. Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden.
Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm. Telefonstationsbyggnad i
Enköping. Telefonstationsbyggnad i Katrineholm. Telefonstationsbyggnad i
Värnamo. Telefonstationsbyggnad i Borgholm. Telefon- och överdragsstationsbyggnad
i Vimmerby. Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet
i Västervik. Telefonstationsbyggnad i Ystad. Telefonstationsbyggnad i Klippan.
Telefonstationsbyggnad i Skara. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Telefonstationsbyggnad
i Sunne. Telefonstationsbyggnad i Arboga. Tillbyggnad
av telegrafverkets stationsfastighet i Ljusdal. Telefonstationsbyggnad i Sollefteå.
Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn. Förråds-, garage- och
verkstadsbyggnad i Norrköping. Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i
Örebro. Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle. Förråds- och kontorsbyggnad
i Västanfors. Till stations- och förrådsbyggnader för telegraf -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 223

verket hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats sammanlagt
1 570 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 9, jfr betänkandet
s. 54—68 och 206—207) upptagit rubricerade 22 byggnadsföretag såsom investeringsreserv
för telegrafverkets byggnader. Den sammanlagda byggnadskostnaden
har beräknats till 7 050 000 kronor.

Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke
något att erinra.

Av byggnadsföretagen synas telefonstationsbyggnadema i Gustavsberg,
Saltsjöbaden och Värnamo vara av den art, att de böra upptagas å beredskapsstat
II.

Med biträdande av investeringsutredningens förslag hemställer jag alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels

å allmän beredskapsstat II
Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg ,.... kronor 270 000

Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden .... » 25 000

Telefonstationsbyggnad i Värnamo ...... » 315 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm .... » 110 000

Telefonstationsbyggnad i Enköping ...... » 315 000

Telefonstationsbyggnad i Katrineholm .... » 360 000

Telefonstationsbyggnad i Borgholm ...... » 300 000

Telefon- och överdragsstationsbyggnad i

Vimmerby .......................... » 315 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas tighet

i Västervik .................... » 225 000

Telefonstationsbyggnad i Ystad .......... » 440 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan........ » 475 000

Telefonstationsbyggnad i Skara .......... » 425 000

Telefonstationsbyggnad i Hagfors ........ » 370 000

T elefonstationsbyggnad i Sunne.......... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga ........ » 310 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas tighet

i Ljusdal ...................... » 100 000

Telefonstationsbyggnad i Sollefteå ...... » 375 000

Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn
.............................. » 500 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Norrköping .......................... » 420 000

224

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Örebro .............................. kronor 420 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Gävle................................ » 420 000

Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors » 260 000.

[4.] Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende hava å riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats
40 050 000 kronor. Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 155 till årets
riksdag föreslagit anvisande av 19 950 000 kronor för ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten.

I sitt betänkande (Bilaga 9, jfr s. 52—54 och 206—207) upptager investering
sutredning en arbeten av här ifrågavarande slag till ett sammanlagt belopp
av 14 400 000 kronor.

Av dessa arbeten torde i enlighet med investeringsutredningens förslag följande
böra med här angivna belopp bekostas med telegrafverkets drift -

medel :

Kronor

Allmänna fortskridande arbeten ............................ 4 000 000

Linje- och nätarbeten ...................................... 1 000 000

Nya landskablar .......................................... 900 000

Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifieringar...... 400 000

Summa kronor 6 300 000

Beträffande disposition av telegrafverkets driftmedel för angivna ändamål
torde Kungl. Maj :t i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande
av tillägg till telegrafverkets ordinarie driftkostnadsstater.

Återstående arbeten belöpa sig till 8 100 000 kronor. I anslutning till grunderna
för den i år genomförda omläggningen av kapitalbudgeten torde i
anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
böra inräknas ett belopp av 1 500 000 kronor, som av
investeringsutredningen hänförts till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Med anslaget till fortsatt utveckling av stålens telegraf- och telefonväsende
skulle då bestridas följande arbeten, nämligen

Kronor

Linje- och nätarbeten ...................................... 1 300 000

Nya landskablar .......................................... 2 500 000

Ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan .. 300 000

Summa kronor 4 100 000

Arbetet med den nya rikskabeln, vilket sammanhänger med västeråsbanans
elektrifiering, varom jag framlägger förslag senare i dag, bör upptagas å beredskapsstat
II. övriga arbeten torde böra hänföras till beredskapsstat lil.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

225

Anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
kommer vid detta ståndpunktstagande att omfatta allenast arbeten med
förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för en beräknad kostnad av
4 000 000 kronor. Sistnämnda arbeten böra upptagas å beredskapsstat lil.

Med nu angivna, av budgettekniska skäl betingade jämkningar biträder
jag investeringsutredningens förslag i förevarande delar och hemställer, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels

å allmän beredskapsstat II
Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................... kronor 300 000

dels ock å allmän beredskapsstat III
Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende .................... » 3 800 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
.............................. » 4 000000.

C. Statens järnvägar.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (s. 92) medtagit ett antal företag
avsedda att bekostas av underhållsmedel. Dessa arbeten hava förtecknats
i Bilaga 10 till betänkandet under rubriken Driftkostnadsstaten och beräknas
draga en sammanlagd kostnad av 4 600 000 kronor.

Beträffande disposition av medel för angivna ändamål torde Kungl. Majit
i förekommande fall böra meddela beslut genom fastställande av tillägg till
de ordinarie driftkostnadsstaterna.

I investeringsreserven har utredningen upptagit ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Härav
belöpa sig arbeten för 18 440 000 kronor på investeringar, till vilka medel föreslås
anvisade jämväl under annan anslagsrubrik å beredskapsstaten. I det
följande har sistnämnda belopp, vilket enligt tidigare gällande regler bort
anvisas av förnyelsefondsmedel, uppdelats på de särskilda ändamålen och inräknats
i respektive anslag. Det för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
erforderliga anslaget har i överensstämmelse härmed minskats till
6 285 000 kronor.

Jag övergår nu till behandlingen av de olika anslagsposterna.

Milana till riksdagens protokoll 1911. I sami. Nr 281.

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar.

Bangårdar.

[5.] Spåranordningar. Gångbroar och gångtunnlar. Vissa bangårdsarbeten.
Tegelbackens reglering. Till gångbroar och gångtunnlar hava å kapitalbudgeten
för budgetåret 1944/45 anvisats 150 000 kronor. I övrigt hava anslag
till förevarande ändamål icke anvisats eller äskats för nästa budgetår.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 70—75 och 207—209) under rubrikerna Gångbroar och gångtunnlar, Bangårdsombyggnader
och spårutvidgningar m. m., Arbeten avseende plattformar,
lastkajer, vägar, plattformstak m. m., Diverse arbeten samt Tegelbacken
reglering upptagit investeringsobjekt för sammanlagt 9 800 000 kronor.
En specifikation av arbetena återfinnes i bilagan 10 (nr 1—29 och 66—69).
Medel till de bland dessa arbeten upptagna nya stationshusen i Stuvsta och
Floby (nr 1 och 22) böra anvisas under anslagsrubriken Husbyggnader med
100 000 kronor respektive 200 000 kronor. Härigenom minskas anslagsbehovet
under förevarande rubriker med motsvarande belopp till sammanlagt
9 500 000 kronor.

Efter närmare prövning av investeringsutredningens förslag har jag funnit
arbetena böra fördelas å beredskapsstat II och III enligt följande sammanställning
(siffrorna inom parentes hänvisa till motsvarande nummer i
tabellbilagan 10 till betänkandet).

Allmän
beredskapsstat
II
kronor

1. Spåranordningar [8—21, 22 (delvis), 23—27] .... 2 400 000

2. Gångbroar och gångtunnlar [1 (delvis), 2—7] ..

3. Vissa bangårdsarbeten [28, 29, 66—68] ........

4. Tegelbackens reglering [69] .................. 1 000 000

Summa kronor 3 400000 6 100 000.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm -

ligen

dels å allmän beredskapsstat II

Spåranordningar ...................... kronor 2 400 000

Tegelbackens reglering ................ » 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Spåranordningar ...................... > 3 200 000

Gångbroar och gångtunnlar ............ » 1 500 000

Vissa bangårdsarbeten ................ » 1 400 000.

Allmän
beredskapsstat
lil
kronor

3 200 000
1 500 000
1 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

227

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

[0.] Fortsatt anläggning av dubbelspår. Ny tunnel mellan Tomteboda och
Hagalund. Linjeomläggningar. Anordnande av nya grusgropar. Å kapitalbudgeten
för budgetåret 1944/45 hava anvisats till Fortsatt anläggning av
dubbelspår 14 000 000 kronor och till Ny godstågsförbindelse i Göteborg
1 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 75—80 och 207—209) upptagit arbeten hänförliga till dubbelspårsbyggnader
och linjeomläggningar för sammanlagt 28 485 000 kronor.

Av sagda belopp hänföra sig 23 000 000 kronor till fortsatt anläggning av
dubbelspår. Härav torde 1 500 000 kronor böra anvisas å beredskapsstat II
för att möjliggöra igångsättande av dubbelspårsarbeten å bandelen Alby—
Ånge—Bräcke, därest arbetsmarknadsläget det medgiver eller påkallar. I
övrigt synas medel till de i investeringsreserven upptagna arbetena av detta
slag böra anvisas å beredskapsstat lil.

Den föreslagna nya tunneln mellan Tomteboda och Hagalund synes vara
av den angelägenhetsgrad, att den bör upptagas å beredskapsstat II. Anslag
till linjeomläggningar och anordnande av nya grusgropar torde böra anvisas
å beredskapsstat III med 3 475 000 kronor respektive 350 000 kronor. Medel
för återstående behov — dessa avse dränerings- m. fl. arbeten — torde
böra anvisas under rubriken Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels

å allmän beredskapsstat II
Fortsatt anläggning av dubbelspår .... kronor 1 500 000
Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga -

lund .............................. » 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Fortsatt anläggning av dubbelspår...... » 21 500 000

Linjeomläggningar .................. » 3 475 000

Anordnande av nya grusgropar........ » 350 000.

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

[7.] Diverse åtgärder för spårförstärkning. För detta ändamål hava &
kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 80 och 209)
upptagit ytterligare sådana arbeten för 2 000 000 kronor.

Jag har icke något att invända mot utredningens förslag. Anslag torde

228

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

böra anvisas med 1 000 000 kronor på beredskapsstat II och med ett lika
stort belopp å beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Diverse åtgärder för spårförstärkning för budgetåret
1944/45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ...... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III .. » 1 000 000.

Skenfria vägkorsningar m. m.

[8.] Skenfria vägkorsningar m. m. Å kapitalbudgeten för budgetåret
1944/45 hava till detta ändamål anvisats 200 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81 och 209)
föreslagit, att enahanda belopp upptages å allmän beredskapsstat.

Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Skenfria vägkorsningar m. m. å allmän beredskapsi;.
; >!''! stat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
•,< >;• ■ anslag av.............................. kronor 200 000.

Husbyggnader.

[9.] Bostadshus. Stationshus m. m. Investeringsutredningen har i sitt betänkande
(Bilaga 10, jfr s. 70—75 och 209) under rubrikerna Uppförande av
nya bostadshus och Förbättring av byggnadsbeståndet i fråga örn stationshus,
överliggningshus, lokstallar och driftverkstäder m. m. upptagit investeringsobjekt
för sammanlagt 7 200 000 kronor. En specifikation av arbetena återfinnes
i tabellbilagan 10 till betänkandet (nr 30 och 33—65). Såsom jag i det
föregående anfört torde jämväl anslag till nya stationshus i Stuvsta och Floby
böra anvisas i förevarande sammanhang med 100 000 kronor respektive
200 000 kronor.

Å beredskapsstat II torde böra uppföras ett belopp av 100 000 kronor, avseende
det i specifikationen under nr 30 upptagna byggnadsföretaget. Återstående
belopp bör upptagas å beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels

å allmän beredskapsstat II
Bostadshus .......................... kronor 100 000

dels ock å allmän beredskapsstat III
Stationshus m. m..................... >

7 400 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

229

Telefonanläggningar m. m.

[10.] Telefonanläggningar och kabelarbeten. Å kapitalbudgeten för budgetåret
1944/45 hava till detta ändamål anvisats 2 040 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 81—82 och
209) upptagit telefonanläggningar för 1 200 000 kronor.

Mot upptagande av dessa arbeten å allmän beredskapsstat har jag icke
något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonanläggningar och kabelarbeten å allmän beredskapsstat
lil för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av ................ kronor 1 200 000.

Elektrisk tågdrift.

[11.] Anläggningar för elektrisk tågdrift. Till förevarande ändamål hava
å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisats 6 100 000 kronor.

I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 82—83 och 209) har investeringsutredningen
föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas ytterligare anläggningar
för elektrisk tågdrift för en beräknad kostnad av 3 625 000 kronor.

Jag har icke något att erinra mot utredningens förslag och hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för elektrisk tågdrift å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av .................... kronor 3 625 000.

Anläggningar vid huvudverkstäder.

[12.] Ny marketentcribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro.
Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. Å kapitalbudgeten för nästa budgetår
har anvisats ett anslag av 330 000 kronor till ombyggnad av huvudverkstaden
i örebro.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 83—84 och
209) föreslagit, att här ifrågavarande tre byggnadsföretag måtte upptagas å
allmän beredskapsstat. Anläggningskostnaderna hava beräknats till 150 000
kronor för marketenteribyggnaden i Notviken, 225 000 kronor för magasinsbyggnaden
i örebro och 100 000 kronor för tillbyggnaden av vagnverkstaden
i Bollnäs.

Jag biträder investeringsutredningens förslag. Av byggnadsföretagen synes
marketenteribyggnaden i Notviken vara av den art, att den bör upptagas å
allmän beredskapsstat II.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

230

Kungt. Maj.ts proposition nr 281.

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, näm -

ligen

dels å allmän beredskapsstat II
Ny marketenteribyggnad i Notviken ...... kronor 150 000

dels ock å allmän beredskapsstat III

Magasinsbyggnad i örebro .............. » 225000

Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs . . » 100 000.

Elektrifiering.

[13.] Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga.
Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—
Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer.
Å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hava till elektrifiering av
linjen Östersund—Storlien anvisats 8 500 000 kronor.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 84—89 och
209) upptagit två elektrifieringsarbeten, nämligen dels å linjerna Lund—
Kävlinge—Landskrona och Landskrona—Billeberga, dels å linjen Varberg—
Borås—Herrljunga—-Uddevalla. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats
till 6 000 000 kronor respektive 28 030 000 kronor, av vilka belopp hela
det förstnämnda och 12 000 000 kronor av det sistnämnda beräknas falla på
budgetåret 1944/45. Vidare hava upptagits vissa för en blivande elektrifering
erforderliga banförbättringsarbeten å ostkustbanan med bilinjer, vilka arbeten
kunna utföras före och fristående från elektrifieringen. Sistnämnda arbeten
beräknas draga en kostnad av 5 000 000 kronor.

Utredningen har härvid utgått från att anslag för elektrifiering av linjen
Stockholm (Tomteboda)—Tillberga—Köping skulle komma att äskas såsom
ordinarie investeringsanslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår. Förslag
härom framlägger jag senare denna dag. Anslaget till förberedande arbeten
för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer torde böra hänföras till beredskapsstat
II.

Mot investeringsutredningens nu förevarande förslag bär jag intet att erinra.
Under nästföljande punkt upptager jag fråga om upptagande å beredskapsstaten
av anslag till vissa förberedande arbeten för ytterligare ett elektrifieringsföretag.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen dels

å allmän beredskapsstat II

Förberedande arbeten för elektrifiering
av ostkustbanan med bilinjer.......... kronor 5 000 000;

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

231

dels ock å allmän beredskapsstat III
Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge
—Landskrona med Landskrona—Billeberga
............................ kronor 6 000 000

Elektrifiering av linjen Varberg—Borås

—Herrljunga—Uddevalla ........... » 12 000 000

[14.] Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil. I skrivelse den 30 augusti 1943 med uppgifter

å investeringsobjekt vid statens järnvägar för budgetåren 1944/45—1946/47,
vilken skrivelse legat till grund för investeringsutredningens arbete med urval
av företag för investeringsreserven i vad avser statens järnvägar, har järnvägsstyrelsen
bland banelektrifieringsarbeten medtagit, förutom vissa linjer i
Skåne och linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, jämväl bland
andra linjen Uddevalla—Strömstad med bilinjen till Lysekil. Järnvägsstyrelsen,
som utgått från att sistnämnda elektrifieringsarbete skulle utgöra en
direkt fortsättning av elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Uddevalla,
hade i skrivelsen förutsatt att elektrifieringsarbetena å linjen Uddevalla—
Strömstad med Smedberg—Lysekil skulle kunna påbörjas under budgetåret
1946/47.

Investeringsutredningen har sedermera i sitt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1944/45 medtagit de under föregående punkt omförmälda två
banelektrifieringsarbetena ävensom vissa förberedande arbeten för elektrifiering
av ostkustbanan. Sistnämnda arbeten hava i utredningens betänkande
(s. 88—89) motiverats med hänsyn särskilt till de speciella arbetsmarknadsförhållandena
inom Västernorrlands län och angränsande områden. I utredningens
investeringsplan har däremot icke medtagits elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Detta torde sammanhänga
med att arbetena, i anslutning till vad av järnvägsstyrelsen angivits, ansetts
icke böra påbörjas förrän under budgetåret 1945/46.

I skrivelse, som inkommit till kommunikationsdepartementet den 20 april
1944, hava delegerade för representanter från vissa kommuner i norra Bohuslän
hemställt, att proposition örn omedelbart genomförande av elektrifiering
av bandelen Uddevalla—-Strömstad med Smedberg—Lysekil måtte
snarast föreläggas riksdagen. Sedermera hava de delegerade i skrivelse den
25 april 1944 hemställt, att vissa för en blivande elektrifiering av nämnda
bandelar erforderliga banförbättringsarbeten måtte få utföras före och fristående
från elektrifieringen.

De delegerade hava framhållit, bland annat, att behovet av elektrifiering
av ifrågavarande banor vore mycket stort samt att arbetena syntes lämpa
sig synnerligen väl som arbetslöshetsobjekt. I sistnämnda avseende hava de
delegerade särskilt anfört följande.

Bohuslän har haft, bär och väntar vid fredskrisen ytterligare betydande
arbetslöshet. Stora delar av den arbetslösa befolkningen hava under de gångna
krisåren baft sin sysselsättning å annan ort, såsom befästningsarbetare,

232

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

skogsarbetare och ersättare för industriarbetare o. s. v. Vid fredskrisen, då
ett återförande av denna arbetskraft till Bohuslän sannolikt måste ske, komma
stora svårigheter att uppstå, när det gäller att skaffa arbetstillfällen för
denna befolkning. Då skulle det ur både sociala och ekonomiska synpunkter
vara av utomordentligt stort värde, om vederbörande kunde sysselsättas i
hemorten.

Beträffande innehållet i övrigt i de delegerades skrivelser torde jag få hänvisa
till handlingarna.

Järnvägsstyrelsen har den 2 maj 1944 avgivit utlåtande över sistberörda
båda framställningar. Efter att hava redogjort för sitt i det föregående berörda
förslag om elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil
anför styrelsen.

Järnvägsstyrelsen anser fortfarande, att sagda elektrifieringsarbete har sitt
berättigande som investeringsobjekt men att arbetet i sin helhet lämpligen
bör ansluta sig till elektrifiering av linjen Herrljunga—Uddevalla. Örn ur
synpunkten av önskvärda arbetsobjekt för motverkande av en befarad arbetslöshet
vissa förberedande banförstärkningsarbeten anses böra komma till
utförande före de egentliga elektrifieringsarbetena, så är från järnvägsstyrelsens
sida häremot intet att erinra. Då det emellertid härvid torde bliva fråga
om arbeten, avseende att närmast motverka en lokal arbetslöshet, och örn
arbeten, vilka kunna igångsättas efter kort varsel, böra förberedelserna begränsas
till rena grovarbeten såsom terrasserings- och sprängningsarbeten
eller dylikt. Kostnaderna för arbeten av detta slag å berörda bansträckor
torde komma att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, räknat efter nuvarande
prisläge.

Departements- I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att en elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil bör ansluta sig till elektrifieringen
av linjen Herrljunga—Uddevalla. Med hänsyn härtill och under
beaktande jämväl av materialförsörjningssvårigheterna samt övriga på frågan
inverkande förhållanden anser jag mig icke nu kunna förorda, att anslag
till elektrifiering av förstnämnda linjer äskas för budgetåret 1944/45.
Däremot synas mig skäl liknande dem, som av investeringsutredningen anförts
i fråga om förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan
(betänkandet s. 88—89), kunna åberopas för upptagande å beredskapsstat
av medel till förberedande arbeten för elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer
i norra Bohuslän. I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att
förberedelserna böra begränsas till rena grovarbeten för en sammanlagd kostnad
av 1 500 000 kronor. Anslaget bör uppföras å beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 1 500 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

233

v» Försvarsberedskap.

[15.] Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Under förevarande rubrik
hava å kapitalbudgeten för nästa budgetår till olika ändamål anvisats sammanlagt
8 780 000 kronor (propositionen nr 79, riksdagens skrivelse nr 186).
Ett av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om anvisande av medel för anskaffning
av ånglok har icke föranlett annan åtgärd än att handlingarna i
ärendet överlämnats till investeringsutredningen för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Investeringsutredningen har nu i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr betänkandet
s. 89 och 209) upptagit sistnämnda förslag och hemställt om anvisande å
beredskapsstat av 3 750 000 kronor till anskaffning av ånglok.

Jag biträder utredningens framställning och hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .............................. kronor 3 750 000.

Oförutsedda och mindre arbeten.

[16.] Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Till förevarande
ändamål hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats
1 500 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209)
föreslagit, att å beredskapsstat måtte upptagas 500 000 kronor såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten.

Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av....................kronor 500 000.

Rullande materiel.

[17.] Rullande materiel. Å kapitalbudgeten för nästa budgetår hava anvisats
anslag örn sammanlagt 26 060 000 kronor till rullande materiel av olika
slag.

I sitt betänkande (Bilaga 10, jfr s. 90 och 209) har investeringsutredningen
förordat, att anskaffning av rullande materiel av alla slag måtte få ingå i investeringsreserven
till ett belopp av 35 000 000 kronor.

234

Kungl. Majlis proposition nr 281.

Mot utredningens förslag har jag icke något att erinra. Anslag torde böra
upptagas på beredskapsstat II och III med respektive 12 000 000 och
23 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Rullande materiel för budgetåret 1944/45 uppfora
följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II......kronor 12 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III » 23 000 000.

Automobiltrafik.

[18.] Garage- och verkstadsbyggnader. Under hänvisning till vad investering
sutredning en i denna del anfört och föreslagit i sitt betänkande (Bilaga
10, jfr s. 90—91 och 209) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Garage- och verkstadsbyggnader å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av .................... kronor 1 210 000.

Ersättningsanskaffningar och förnyelse-]

arbeten.

[19.] Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. I propositionen nr
155 till årets riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål anvisa 29 640 000 kronor å kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Investeringsutredningen har, såsom förut nämnts, i investeringsreserven
upptagit ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens järnvägar
till ett sammanlagt belopp av 24 725 000 kronor. Omfattningen av dessa arbeten
framgår av tabellbilagan 10 (kolumn 7) till utredningens betänkande.
Efter den omräkning av anslagen, som verkställts i det föregående, återstår
under förevarande rubrik en anslagssumma av 6 285 000 kronor (nr 31, 32,
85—87, 92, 128, 172, 174—175).

Efter företagen prövning av de olika arbetenas angelägenhetsgrad har jag
funnit anslagssumman böra fördelas i enlighet med det följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

236

Allmän Allmän

beredskaps- beredskaps stat

II stat III

kronor kronor

Förbättring av bostadsbeståndet (31, 32) ........ 1 000 000 1 000 000

Dräneringsarbeten m. m. (85—87) .............. 660 000

Bangårdsmaskinerier (92) ...................... 100 000

Anläggningar vid huvudverkstäder, diverse arbeten

(128) 325 000

Bilmateriel (172) .............................. 2 000 000

Biljettmaskiner m. m. för biltrafik (174) .......... 200 000

Inventarier (175) .............................. 1000 000

Summa kronor 1 000 000 5 285 000.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för
budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag,
nämligen

dels å allmän beredskapsstat II ...... kronor 1 000 000

dels ock å allmän beredskapsstat III .. » 5 285 000.

D. Statens vattenfallsverk.

[20.] Kraftstation vid Forsmoforsen. Kraftstation vid Hölleforsen. Ett
tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Mindre utvidgningar av
förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkterna 40
—42) samt i propositionen nr 93 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt
förslag om anvisande av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår
till olika kraftstationsbyggen och regleringsföretag med en sammanlagd
byggnadskostnad under nästa budgetår av 20 200 000 kronor. Till distributionsanläggningar
hava å kapilalbudgeten för nästa budgetår anvisats
17 000 000 kronor.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 12, jfr s. 103—106
och 209—210) föreslagit nya arbeten vid statens vattenfallsverk för sammanlagt
14 000 000 kronor att ingå i investeringsreserven.

Mot de föreslagna arbetenas upptagande å allmän beredskapsstat har jag
icke något att erinra. I anslutning till vad investeringsutredningen tillstyrkt
förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga befogenhet att vid behov verkställa
utbyte av det föreslagna tredje maskinaggregatet vid Stadsforsens kraftstation
mot annat jämförligt objekt.

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Den i betänkandet (s. 100—102) berörda frågan, om och i vad mån ersättning
bör beredas vattenfallsstyrelsen för förluster, som kunna uppkomma
i anledning av anläggningarnas utförande såsom beredskapsarbeten jämte i
samband därmed stående spörsmål upptages till behandling av chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat lil för budgetåret 1944/45 upp -

föra följande anslag, nämligen

Kraftstation vid Forsmoforsen.......... kronor 5 000 000

Kraftstation vid Hälleforsen ............ » 3 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsfor sens

kraftstation .................... » 2 000 000

Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar
och mindre regle ringsföretag

m. m................... » 1 000 000

Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk .......................... » 3 000 000.

Luftfartsfonden.

[21.] Byggande och förbättring av flygplatser. Till förevarande ändamål
hava å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anvisats 2 500 000 kronor.

lnvesteringsutredningen har i sitt betänkande (Bilaga 17, jfr betänkandet
s. 139—142 och 216—217) framlagt en investeringsplan för civila flygplatser,
vilken upptager arbeten för sammanlagt 4 300 000 kronor avsedda att ingå
i den allmänna investeringsreserven.

På sätt utredningen anfört (s. 216—217) torde behovet av nytt anslag för
dessa arbeten kunna begränsas till 2 700 000 kronor.

Jag biträder utredningens förslag, att anslag med sistnämnda belopp upptages
å allmän beredskapsstat. Anslaget torde lämpligen böra uppföras å allmän
beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 2 700 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

237

Statens allmänna fastighetsfond.

[22.] Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition framlagda
förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade riksdagen
för om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm
(Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av
260 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades av byggnadsstyrelsen
vid tidpunkten för förslagets framläggande till 865 000 kronor
och förutsattes skola fördelas på tre budgetår.

Efter därom i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4
punkten 65) framställt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40
ett anslag för ändamålet av 470 000 kronor. Sammanlagt hava sålunda för
ifrågavarande ändamål anvisats 730 000 kronor

Genom brev den 30 december 1939 förordnade Kungl. Majit, att byggnadsföretaget
icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande avbyggnadsritningar
och entreprenadhandlingar.

I enlighet härmed hava för bestridande av kostnader i samband med upprättandet
av entreprenadhandlingar av anslagen disponerats sammanlagt
46 596 kronor 51 öre. Återstoden av anslagen har numera enligt gällande regler
för reservationsanslag reglerats inom riksgäldsfonden.

lnvesteringsutredningen har (bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr

4) föreslagit upptagande i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 av
600 000 kronor av en numera till 1 600 000 kronor beräknad totalkostnad för
byggnadsföretaget.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 18 april 1944 meddelat, att från utrikesdepartementet i skrivelse
den 22 februari 1944 framhållits, hurusom departementets personal, sedan
förslag till ombyggnaden uppgjorts, ökats från omkring 100 till omkring 230
personer. För närvarande vore omkring 50 personer placerade i olika annex
till departementet, vilka lokaler förhyrdes för ett sammanlagt årligt hyresbelopp
av 26 800 kronor utom värmetillägg.

I anledning av utrikesdepartementets skrivelse har byggnadsstyrelsen anmodat
professorn I. Tengbom att i samråd med departementet inkomma med
ett med hänsyn till nu föreliggande behov av arbetsplatser reviderat ombyggnadsförslag.

Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse vidare, att styrelsen icke innan
revideringen avslutats kunde med bestämdhet yttra sig därom, huruvida någon
mindre höjning av de till omkring 1 600 000 kronor beräknade kostnaderna
för byggnadsföretaget kunde visa sig erforderlig.

För arbetenas bedrivande under nästa budgetår har byggnadsstyrelsen,
som vitsordar utrikesdepartementets trängande behov av utvidgade och förbättrade
lokaler, funnit ett anslag av 400 000 kronor erforderligt, därvid sty -

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

reisen tagit hänsyn till att byggnadsföretaget beräknas kunna igångsättas tidigast
under hösten 1944.

Departements- Det förslag, sorn upprättats beträffande om- och tillbyggnad av Arvfurstens
Stefen. palats, innefatta!- dels erforderliga restaurerings- och ändringsarbeten inom
palatset, dels ock uppförande av en huvudsakligen för arkivändamål avsedd
tillbyggnad i två våningar jämte bombsäker källare. Behovet av arbetena har
tidigare varit underställt riksdagens prövning, men anvisade anslag hava icke
tagits i anspråk annat än för utarbetande av entreprenadhandlingar, enär
förhållandena hittills icke möjliggjort igångsättande av själva byggnadsarbetena.

Det har icke varit möjligt att nu taga ställning till frågan, i vilken omfattning
de i och för sig angelägna restaureringsarbetena i nuvarande läge kunna
komma till utförande. Däremot synes det mig nödvändigt att utökade lokaler
snarast möjligt beredas utrikesdepartementet. Detta synes lämpligen kunna
ske genom uppförande av den planerade tillbyggnaden, som därefter kan
tagas i anspråk antingen omedelbart för arkivändamål eller provisoriskt såsom
andra tjänstelokaler.

På sätt byggnadsstyrelsen förordat torde för byggnadsarbetenas påbörjande
böra anvisas ett anslag av 400 000 kronor. Detta belopp synes böra uppföras
å beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av ........kronor 400 000.

[23.] Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Investeringsutredningen
har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet, nr 6) föreslagit upptagande
i investeringsreserven för nästa budgetår av påbyggnad av länsresidenset
i Jönköping för en beräknad kostnad av 260 000 kronor.

Med skrivelse den 20 april 1944 har byggnadsstyrelsen överlämnat inom
styrelsens utredningsbyrå i april 1943 upprättade ritningar till den av investeringsutredningen
avsedda påbyggnaden av residenset. Påbyggnaden
skulle enligt detta förslag avse en våning. Planen över den föreslagna nya
våningen är å ritningarna endast schematiskt angiven, enär ännu icke avgjorts,
vilka av länsstyrelsens avdelningar som lämpligast borde förläggas
till de nya lokalerna. Av planen framgår emellertid, att inom den nya våningen
skulle kunna erhållas omkring 40 nya tjänsterum med en nettogolvyta
av tillhopa omkring 510 kvadratmeter, förlagda utmed ett sammanhängande
korridorsystem i direkt trappförbindelse med underliggande våningar.
Planen förutsätter, att tre i byggnadens frontespis belägna, landshövdingens
boställsvåning tillhörande gästrum tagas i anspråk för länsstyrelsens
räkning.

Planen är så utformad, att den kan genomföras i två etapper, den första

Kunni. Maj.ts proposition nr 281.

239

omfattande påbyggnad av den västra, under åren 1922—23 uppförda flygeln,
och den andra utförande av motsvarande byggnadsarbeten över länsresidensets
övriga, äldre delar. Kostnaderna för liela påbyggnaden hava av styrelsen
beräknats till sammanlagt 260 000 kronor, varav i första etappen
115 000 kronor och i den andra 145 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse, att länsstyrelsen i skrivelse
den 5 juni 1943 till byggnadsstyrelsen framhållit, att vissa jämkningar erfordrades
i förslaget för att tillgodose landshövdingebostaden med sedvanliga
biutrymmen ävensom att en hiss borde anordnas inom västra flygeln.
De i första etappen ingående arbetena borde enligt länsstyrelsens mening
omedelbart vidtagas för att möjliggöra en ökning av landskontorets lokaler.
Andra etappen borde färdigställas i så god tid, att vägförvaltningen kunde
inflytta i residenset senast den 1 oktober 1948.

Byggnadsstyrelsen erinrar vidare, att Kungl. Majit genom beslut den 16
juli 1943 bemyndigat styrelsen all taga i anspråk visst belopp av reservationsanslaget
lill ulredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för verkställande
av utredning rörande anskaffande av ytterligare lokaler för länsstyrelsen.
Denna utredning är. enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar, ännu icke
slutförd

1 anslutning härtill anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.

Under utredningens gång har det visat sig, att länsstyrelsens utrymmesbehov
ökats i en utsträckning, som icke kunnat förutses vid utarbetandet
av det våren 1943 uppgjorda förslaget till påbyggnad av länsresidenset, varför
detta behov numera icke helt kan tillgodoses genom utförande av påbyggnaden.
Till belysande av omfattningen av det aktuella utrymmeskravet
kan nämnas, att för närvarande på skilda ställen i staden förhyras lokaler
för länsstyrelsens räkning örn 209 kvadratmeter, för vägförvaltningens om
217 kvadratmeter och för landsfogdens om 47 kvadratmeter. Vägförvaltningen,
som disponerar de sålunda förhyrda lokalerna till den 1 oktober
1948, har i dagarna anmält, att ytterligare lokalbehov om 70 kvadratmeters
rumsyta föreligger. Man har således för närvarande att räkna med, att
för länsstyrelsens och den närstående institutioners behov måste förhyras
lokaler med en sammanlagd yta av 543 kvadratmeter, motsvarande en
tjänsterumsyta av omkring 475 kvadratmeter. Härtill kommer, alt ytterligare
utrymmesbehov inom kort förväntas uppkomma för länsstyrelsens
räkning, till följd bland annat av den ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret.
Detta ytterligare utrymmesbehov torde preliminärt kunna beräknas
till 125 kvadratmeter. För den ökning av länsstyrelsens lokaler, varav
behov föreligger redan nu eller inom närmaste året, skulle sålunda erfordras
omkring 600 kvadratmeter. Det torde emellertid kunna förutses, att ytterligare
lokalbehov inom närliggande tid kommer att uppstå, bland annat i
samband med vägtrafikens och vägbyggandets anpassning lill fredstid.

Enär såsom nyss framhållits genom den föreslagna påbyggnaden endast
skulle kunna utvinnas en nettoyta av 510 kvadratmeter, hava även andra
möjligheter måst sökas för tillgodoseende av utrymmesbehoven. Undersökningar
härutinnan pågå för närvarande och hava ännu icke hunnit slutföras.
De äro bland annat inriktade på antingen att på lämplig plats uppföra
en annexbyggnad åt länsstyrelsen eller att bereda landshövdingen hostad
utanför residenset, eventuellt i en särskild nybyggnad, samt bereda utrymme
för länsstyrelsen i landshövdingens nuvarande våning. Genom sistnämnda

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

anordning skulle kunna utvinnas en nettoyta tjänsterum av cirka 750 kvadratmeter.
Vidare skulle genom en tillbyggnad i två våningar av länsresidensets
östra flygel kunna erhållas ett rumstillskott av omkring 175 kvadratmeter.
Genom vidtagande av båda dessa åtgärder skulle sålunda kunna utvinnas
en ökning av nettoyta tjänsterum med sammanlagt omkring 900 å 950 kvadratmeter,
vilket, såvitt man nu kan se, skulle vara tillräckligt för täckande
av länsstyrelsens utrymmesbehov under närmaste år. Därest liela detta tillskott
av lokaler icke för närvarande skulle behöva tagas i anspråk för statsverkets
räkning, skulle överblivet utrymme med ekonomisk fördel kunna
uthyras.

Kostnaderna för nybyggnad av landshövdingebostaden, inklusive tomtkostnad,
kunna preliminärt beräknas till 250 000 kronor, omändringsarbetena
i landshövdingens nuvarande boställsvåning till 100 000 kronor och
tillbyggnaden av flygeln till 100 000 kronor eller sålunda sammanlagt
450 000 kronor. Därest utredningen skulle visa, att den lämpligaste lösningen
vore uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen, komma kostnaderna
för en sådan i vart fall icke att överstiga nämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att utredningen rörande länsstyrelsens lokalfrågor
beräknades kunna färdigställas inom den närmaste tiden. Då en utökning
av länsstyrelsens lokaler ansåges synnerligen brådskande, syntes
medel för ändamålet lämpligen böra vara tillgängliga redan under nästa budgetår.
För att möjliggöra ett genomförande av det mest lämpliga förslaget
syntes anslag för beredande av ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings
län böra anvisas för nästa budgetår med 450 000 kronor. Härom gör byggnadsstyrelsen
hemställan.

Departements. Det ökade behov av lokaler, som för länsstyrelsen i Jönköpings län och
chefen. denna närstående institutioner föreligger eller beräknas uppkomma inom den
närmaste tiden, synes, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, böra föranleda
en omprövning av det tidigare utarbetade förslaget om påbyggnad av länsresidenset
med en våning. Såsom möjliga alternativ har styrelsen angivit
uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen samt ianspråktagande av
landshövdingens boställsvåning i residenset jämte tillbyggnad av dess östra
flygel. För genomförande av sistnämnda alternativ finge åt landshövdingen
beredas bostad i en för ändamålet uppförd särskild byggnad. Kostnaden för
denna har preliminärt beräknats till 250 000 kronor, tomtkostnad inräknad.
För egen del kan jag icke taga ställning till förslagen, innan utredningen slutförts.
Denna torde emellertid enligt min mening böra inriktas på att finna
en lösning, som icke nödvändiggör uppförande av en särskild ämbetsbostad
för landshövdingen. Anslag för ökade lokaler för länsstyrelsen bör i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag uppföras med 450 000 kronor, vilket belopp
torde uppföras å allmän beredskapsstat II. Jag förutsätter därvid, att Kungl.
Maj:t skall äga att träffa avgörande i frågan, hur byggnadsfrågan inom ramen
för nämnda anslagsbelopp bör lösas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län å
allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av.............................. kronor 450 000.

Kungl. May.ts proposition nr 281.

241

[24.] Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag i proposition nr 242 lill 1939 års lagtima riksdag upptog riksdagen
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad av
landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag å 465 000 kronor.

Genom tillbyggnaden avsågs att tillgodose, förutom länsstyrelsens ökade lokalbehov,
behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret. Detta var då inrymt
i huvudpostkontorets byggnad.

I proposition nr 2 till 1941 års riksdag upplystes, att lantmäterikontoret
skulle avflytta från posthuset på grund av postverkets behov av ökat utrymme.
I anledning härav anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 under sjätte huvudtiteln till tillbyggnad av landsstatshuset ett
reservationsanslag (B) å 555 000 kronor, vari ingick en till följd av kriget
framkallad kostnadsökning i förhållande till tidigare beräkning av i runt tal
20 procent. Ritningar till den sålunda ifrågasatta tillbyggnaden hade med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1939 utarbetats av
länsarkitektkontoret i Malmö.

Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget, vilket är av B-anslags natur,
har icke till någon del tagits i anspråk.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr
8) upptagit ifrågavarande byggnadsföretag i investeringsreserven med samma
belopp som det av 1941 års riksdag anvisade anslaget eller 555 000 kronor.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har bgggnadsstgrelsen i
skrivelse den 20 april 1944 upptagit förevarande byggnadsfråga och därvid
hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag av 850 000 kronor
för uppförande av tillbyggnader till landsstatshuset i en i förhållande till
tidigare förslag icke oväsentligt ökad omfattning.

Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse till en början, att det numera
icke ansåges nödvändigt att lantmäterikontoret flyttade från sina nuvarande
lokaler, enär postverket fått sitt lokalbehov tillgodosett genom påbyggnad av
posthusbyggnaden. Detta förhållande gjorde, att den planerade tillbyggnaden
kunde helt avses för länsstyrelsens och denna närstående institutioners
behov.

Därefter anför byggnadsstyrelsen.

Till belysning av detta lokalbehov kan nämnas, att för närvarande för
landskontoret, landsfogden, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret förhyras
lokaler på skilda ställen i staden med en sammanlagd golvyta av 1 076
kvadratmeter, utan att dessa lokaler ändå äro tillräckliga eller fullt lämpliga
för sina ändamål. Härtill kommer, att genom den ifrågasatta omorganisationen
av civilförsvaret ett ytterligare lokalbehov inom kort kan förväntas
uppkomma, varjämte vägförvaltningen väntas få ett stegrat behov av utrymmen,
så snart normala förhållanden åter inråda.

Länsarkitektkontoret i Malmö har på byggnadsstyrelsens uppdrag utfört
en överarbetning av sitt tidigare avgivna förslag med hänsyn tagen till länsstyrelsens
utvidgade lokalbehov. Det nya förslaget upptager en utökning av
landsstatshuset genom uppförande av två flygelbyggnader örn två våningars
höjd. Med utgångspunkt från nu tillämpad utrymmesstandard skulle dessa
flygelbyggnader för att motsvara det aktuella behovet givas en längd av 48

liihunq lill riksdagens protokoll 191b. 1 samt. Sr 281. lii

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chejen.

meter. För tillgodoseende av det väntade utrymmesbehovet har emellertid
flyglarnas längd i förslaget angivits till 58 meter. Sålunda uppkomna reservutrymmen
kunna, i den mån de icke för tillfället strängt erfordras för länsstyrelsens
räkning, upplåtas till andra statliga institutioner eller uthyras.

Lokalerna i landsstatshuset skulle efter tillbyggnaden i huvudsak disponeras
på så sätt, att landskansliet inrymmes i de två översta våningarna i
huvudbyggnaden samt i en del av andra eller eventuellt första våningen.
Landskontoret skulle erhålla lokaler i återstoden av huvudbyggnaden och i
större delen av den norra flygelbyggnaden, under det att för vägforva!dungen,
länsarkitektkontoret och landsfogden skulle beredas utrymmen i den södra
flygeln, varjämte en vaktmästarbostad skulle förläggas dit.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig bestämt anse det vara mera ändamålsenligt
och i längden mera ekonomiskt att i ett sammanhang utbygga flyglarna än
att nu endast tillgodose det aktuella behovet för att sedan, kanske redan inom
ett eller två år, utföra ytterligare tillbyggnad.

Den av styrelsen angivna kostnadssumman, 850 000 kronor, vari ingå kostnaderna
för vissa ombyggnadsarbeten inom det nuvarande landsstatshuset,
hava av byggnadsstyrelsen allenast preliminärt beräknats.

Det synes mig uppenbart, att lokalfrågan för länsstyrelsen i Malmöhus län
och vissa länsstyrelsen närstående institutioner bör bringas till en lösning så
snart förhållandena det möjliggöra. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget
har i princip icke givit mig anledning till erinran. I detalj kan jag nu
icke taga ståndpunkt till förslaget, som ännu icke föreligger fullt utformat.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förslaget närmare utarbetats,
fastställa ritningar för företagets utförande.

Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till förevarande byggnadsföretag
kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande
budgetår, varför nytt anslag för ändamålet nu torde böra anvisas. Detta synes
böra upptagas å allmän beredskapsstat II.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö å allmän,
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag:
av .................................... kronor 850 000.

[25.] Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Efter därom i propositionen
nr 2 till 1941 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av
850 000 kronor till tillbyggnad för länsstyrelsen i Göteborg.

Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att med anlitande av anslaget låta för en kostnad av högst 695 000-kronor uppföra tillbyggnaden, vars omfång därvid i besparingssyfte begränsades
på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igångsättande
aktuella behoven tillgodosågos.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

243

Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbeliov icke kunde
tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den
2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rörande
ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av
sjätte huvudtitelns utredningsanslag.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 9) uppförande i investeringsreserven av ett anslag å 700 000 kronor för
ytterligare tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.

I anslutning till investeringsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 20 april 1944 meddelat, att kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden
numera preliminärt beräknats till 590 000 kronor inklusive markkostnader.
Beräkningarna grundade sig på en av länsarkitektkontoret i Göteborg
i samråd med länsstyrelsen uppgjord programutredning, enligt vilken
tillbyggnaden skulle förläggas å den nuvarande residenstomten samt å den
därtill gränsande, statsverket tillhöriga tomten nr 9 i 53 kvarteret Residenset.

Byggnadsstyrelsen framhåller såsom synnerligen angeläget, att den planerade
tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste kommer till utförande
med hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov
som till det behov av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den
närmaste framtiden bland annat därest den planerade omorganisationen av
civilförsvaret skulle genomföras.

Vid uppförandet av den tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg, vartill Departements1940
års riksdag anvisat medel, kunde hänsyn icke tagas till utrymmesbehovet chefen.
för den nya statliga vägorganisationen samt för den utökade taxeringsorganisationen.
Redan dessa utrymmesbehov äro i Göteborgs och Bohus län av den
storleksordning, att en tillfredsställande lösning icke torde kunna ernås utan
en ny tillbyggnad. Det synes mig lämpligt att denna beräknas även för de
ytterligare utrymmesbehov för länsstyrelsen, som kunna beräknas uppkomma
under de närmaste åren. Jag tillstyrker därför byggnadsstyrelsens förslag.

Den besparing av 155 000 kronor, som uppkommit å det för budgetåret
1940/41 anvisade anslaget, kommer icke att stå till förfogande under nästa
budgetår. Hela det för byggnadsföretaget erforderliga medelsbehovet torde
därför böra täckas genom anvisande av nytt anslag för ändamålet. Beloppet
torde böra upptagas å allmän beredskapsstat III.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 590 000.

[26.] Nybyggnad för lantmiitcrikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen
i Vänersborg, Å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 har
riksdagen anvisat ett reservationsanslag (B) av 620 000 kronor till nybygg -

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

nåd för Iantmäterikontoret i Vänersborg. Byggnaden, som avsetts att uppföras
å norra delen av kvarteret Palmen, har planerats för Iantmäterikontoret, vattendomstolen,
länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt vissa delar av
länsstyrelsen. Vänersborgs stad har förbundit sig att utan vederlag till staten
avstå den för byggnaden erforderliga tomtmarken under förutsättning att vattendomstolens
kansli under en tid av omkring 25 år bleve förlagt till staden.

Efter förslag i propositionen 1942: 179, till vilken jag här torde få hänvisa,
anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 till Om- och tillbyggnad av länsresidenset
i Vänersborg ett reservationsanslag av 180 000 kronor, varjämte
riksdagen medgav att för samma ändamål finge av nyssnämnda för budgetåret
1940/41 anvisade B-anslag tagas i anspråk ett belopp av 330 000 kronor.
Enligt den lösning av byggnadsfrågan, som detta förslag innehar, skulle vid
länsresidenset uppföras två flygelbyggnader, i vilka bland annat länsarkitekt -kontoret och vägförvaltningen skulle inrymmas, medan nybyggnaden i kvarteret
Palmen skulle avses endast för lantmäterikontor och vattendomstol. En sålunda
begränsad byggnad beräknades draga en kostnad av 290 000 kronor,
vilket belopp också kvarstår å det för budgetåret 1940/41 anvisade B-anslaget
å 620 000 kronor. Huvudritningar till nybyggnaden i kvarteret Palmen
äro för närvarande under utarbetande.

Örn- och tillbyggnaden av länsresidenset är för närvarande under utförande.
För ändamålet hava ställts till byggnadsstyrelsens förfogande dels nyssnämnda
belopp av 180 000 kronor och 330 000 kronor, dels ock 65 000 kronor
av ett för budgetåret 1943/44 anvisat investeringsanslag. Samtidigt pågå
vissa inredningsarbeten för anordnande inom residenset av lokaler för länsstyrelsens
taxeringsavdelning, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen bemyndigats
taga i anspråk 10 000 kronor av sistnämnda anslag ävensom 40 000
kronor av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade
reservationsanslaget till lokaler för taxeringsavdelningar för vissa länsstyrelser.

Investeringsutredningen föreslår (Bilaga 22. kommunikationsdepartementet
nr 10) uppförande i investeringsreserven av ett anslag av 350 000 kronor till
nybyggnad av lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen i Vänersborg.
Enligt vad jag inhämtat bar beloppet avsetts, förutom såsom ersättning
för förenämnda anslagsbelopp av 290 000 kronor, jämväl för att
möjliggöra någon ökning av byggnaden för tillgodoseende av länsstyrelsens
behov.

I skrivelse den 20 april 1944 har nu byggnadsstyrelsen föreslagit, att i
kvarteret Palmen skulle uppföras såväl den tidigare planerade byggnaden för
lantmäterikontor och vattendomstol som ytterligare en byggnad av samma
storlek för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov.

Länsstyrelsen hade, meddelar byggnadsstyrelsen, i skrivelse den 17 april
1944 anmält, att de för vägförvaltningen avsedda lokalerna i flygelbyggnaden
Vore otillräckliga, varför vägförvaltningen måste disponera även de utrymmen,
som avsetts för landsfogden. För denne måste således andra lokaler
anskaffas. Härtill komme, framhåller byggnadsstyrelsen, att ytterligare lokal -

Kungl. Martts proposition nr 281-

245

behov torde uppkomma för länsstyrelsens del genom den föreslagna omorganisationen
av civilförsvaret. Dessa lokalbehov kunde icke tillgodoses
inom de under uppförande varande flygelbyggnaderna. Med hänsyn härtill
och då ytterligare bebyggelse på residenstomten icke kunde äga runi, syntes
den planerade nybyggnaden i kvarteret Palmen böra utökas till att även omfatta
antingen lokaler för länsstyrelsens eget behov eller lokaler för vägförvaltningen.

Byggnadsstyrelsen, som funnit sig icke för närvarande böra utarbeta detaljerade
förslagsritningar till den sålunda föreslagna ytterligare bebyggelsen
i kvarteret Palmen, har beräknat kostnaderna för denna till samma belopp
som för den tidigare beslutade byggnaden inom samma kvarter eller till
290 000 kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, afl för den händelse
vissa lokaler i nybyggnaderna icke omedelbart skulle behöva utnyttjas
för statsverkets räkning, dessa kunde tills vidare uthyras.

Det för uppförande av nybyggnad för vattendomstol och lantmäterikontor Departement)-i kvarteret Palmen i Vänersborg avsedda beloppet av 290 000 kronor av det thelen.
för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget lill nybyggnad, för lantmäterikontor
i Vänersborg kommer icke att stå till förfogande efter utgången av innevarande
budgetår. Uppförande av denna byggnad, för vilken huvudritningar
äro under utarbetande, bör enligt min mening komma till stånd så snart
detta med hänsyn till tillgången på material och arbetskraft blir möjligt.

För ändamålet lärer därför böra, i stället för det nämnda anslagsbeloppet, å
allmän beredskapsstat II uppföras ett nytt anslag å samma belopp. Till förslaget
örn uppförande av ytterligare en liknande byggnad avsedd närmast
för länsstyrelsens eller vägförvaltningens behov torde slutlig ställning på utredningens
nuvarande stadium icke kunna tagas. Med hänsyn till de av
byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag mig emellertid böra föreslå uppförande
av medel för ändamålet å beredskapsstat III.

Hemställan härom gör jag under nästföljande punkt.

Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol
i kvarteret Palmen i Vänersborg å allmän beredskapsstat II
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 290 000.

[27.] Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. Under åberopande av
vad som anförts under nästföregående punkt hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

ali lill Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................. kronor 290 000.

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S1.

[28.] Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Genom beslut den 21
juni 1940 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att av reservationsanslaget
till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. taga i
anspråk visst belopp för verkställande av utredningar i fråga om beredande
av utökade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län ävensom beträffande
uppförande av byggnad för lantmäterikontoret i länet.

Den 26 juni 1940 uppdrog byggnadsstyrelsen åt länsarkitektkontoret i Mariestad
att verkställa utredningarna. Med skrivelse den 26 september 1942
överlämnade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen ett av länsarkitektkontoret
utarbetat förslag till tillbyggnad av landsstatshuset, innebärande i huvudsak
uppförande av två flygelbyggnader, av vilka den västra skulle inrymma lokaler
för länsstyrelsen, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret och den
östra lokaler för lantmäterikontoret. I skrivelsen framhöll länsstyrelsen, att
den funne förslaget lämpligt men att det på dåvarande stadium icke vöre
möjligt att med större grad av säkerhet yttra sig om det framtida lokalbehovet
beträffande särskilt taxerings- och uppbördsväsendet samt vägorganisationen.
Sedan förslaget underställts lantmäteristyrelsen, förklarade sig
denna i skrivelse den 9 december 1942 i stort sett icke hava något att erinra
mot förslaget.

Investeringsutredningen har (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 11) i investeringsreserven upptagit byggnadsarbeten för ifrågavarande ändamål
för en beräknad kostnad av 600 000 kronor.

I skrivelse den 2 april 1944 har byggnadsstyrelsen hemställt att för budgetåret
1944/45 till örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad m. m.
måtte anvisas ett belopp av 1 105 000 kronor, varav 780 000 kronor belöpa
på en för länsstyrelsen avsedd ny flygel till landsstatshuset jämte ändringsarbeten
inom detta samt 325 000 kronor på uppförande av en lantmäterikontorsbyggnad.

I sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.

Vid granskning av det av länsstyrelsen år 1942 överlämnade förslaget fann
byggnadsstyrelsen av sparsamhetsskäl en överarbetning av detsamma önskvärd
i syfte att bättre utnyttja de inom den nuvarande byggnaden befintliga
stora rumsenheterna samt förbilliga den för länsstyrelsen föreslagna tillbyggnaden.

Med anledning härav utarbetades inom styrelsens utredningsbyrå två alternativa
förslag till flygelbyggnad med reducerade mått, vilka förslag den
26 november 1942 översändes till länsstyrelsen för yttrande.

Under den tid, som därefter förflutit, hava emellertid främst genom vägväsendets
förstatligande samt taxeringsväsendets omorganisation och utökning
uppstått betydande behov av mera utrymme för länsstyrelsen och densamma
närstående institutioner. Därjämte kommer genomförandet av den
ifrågasatta omorganisationen av civilförsvaret att kräva icke obetydliga lokalutrymmen,
som böra tillgodoses i anslutning till länsstyrelsens lokalförläggning.
Vid ett besök på platsen, som hösten 1943 företogs av en representant
för byggnadsstyrelsen, konstaterades också, att länsstyrelsens lokalbehov
måste betecknas såsom synnerligen trängande samt att förhållandena
utvecklats därhän, att den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta minskningen
av den för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden icke längre vore

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

247

möjlig. En flygelbyggnad av den av länsarkitekten föreslagna storleken
måste tvärtom nu anses för knappt tilltagen, varför en överarbetning av länsarkitektens
förslag igångsatts i avsikt att få ett bättre utnyttjande av rumsenheterna
inom den nuvarande landsstatsbyggnaden samt en ändamålsenlig
avvägning av flygelbyggnadens storlek.

Länsarkitekten har nu till byggnadsstyrelsen inkommit med ett sålunda
omarbetat förslag. Enligt förslaget skulle tillbyggnaden av landsstatshuset
göras i form av en vinkelrätt mot gatan förlagd flygelbyggnad av två våningars
höjd och direkt förbunden med landsstatshusets östra ända. I flygelbyggnaden
skulle plats beredas för länsarkitektkontoret och vägförvaltningen
samt för vissa av länsstyrelsens avdelningar. Vidare avser förslaget
vissa ändringsarbeten inom den nuvarande landsstatsbyggnaden.

Lantmäterikontorsflygeln är avsedd att uppföras såsom en helt fristående
byggnad, placerad utmed gatan omedelbart väster om landsstatshuset. Härigenom
hållas möjligheterna öppna att å tomten uppföra ytterligare tillbyggnader
till landsstatshuset.

Byggnadsstyrelsen upplyser i sin skrivelse vidare, att länsarkitektens förslag
endast avser täckande av det aktuella lokalbehovet. Styrelsen har emellertid
funnit ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt lämpligt, att åt
tillbyggnaden i ett sammanhang gåves sådan storlek, att jämväl de i en
nära framtid uppkommande lokalbehoven kunde tillgodoses. Härför erfordrades,
att den föreslagna, för länsstyrelsen avsedda flygelbyggnaden utökades
med omkring 20 meter mot nordost. Därest sålunda tillkomna reservlokaler
icke omedelbart skulle behöva utnyttjas för statsverkets räkning,
kunde de tills vidare med ekonomisk fördel uthyras.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig finna det vara av behovet påkallat, att
förslaget i dess helhet snarast möjligt kommer till utförande. Därest detta av
statsfinansiella eller andra skäl icke skulle kunna åstadkommas, borde enligt
styrelsens mening i första hand den för länsstyrelsen avsedda flygeln
samt ändringarna inom landsstatshuset komma till stånd. I andra hand borde
lantmäterikontorsbyggnaden uppföras.

Det i investeringsutredningens betänkande upptagna anslagsäskandet till Departementsförevarande
ändamål avser ett mera begränsat byggnadsprogram i anslut- Zieten.
ning till ett tidigare stadium av utredningen rörande lokalbehovet för länsstyrelsen
i Mariestad. På de av byggnadsstyrelsen anförda skälen finner jag
mig böra förorda, att medel äskas för hela det av styrelsen nu framlagda
byggnadsprogrammet. Anslag till lantmäterikontorsbyggnaden, vilken torde
vara av något lägre angelägenhetsgrad än utbyggnaden för länsstyrelsen och
vissa till densamma nära anknutna institutioner, torde böra upplagas å beredskapsstat
lil. Härom gör jag hemställan under nästföljande punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad lill landsstatshuset i Mariestad å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av .............................. kronor 780 000.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

[29.] Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad. Med åberopande av vad under
nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag,
av .................................... kronor 325 000.

[30.] Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut. In vesteringsutredningen

upptager (Bilaga 22, kommunikationsdepartementet nr
23) i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 uppförande av oljeförråd
och siloanläggning vid statens väginstitut för en kostnad av 20 000 kronor.

Detta förslag grundar sig på uppgifter, som lämnats utredningen från institutet.

I skrivelse den 22 april 1944 har statens väginstitut under erinran härom
meddelat, att institutet vid fortsatt prövning funnit, att ett genomförande av
förslaget i oförändrat skick skulle omöjliggöra en framtida utbyggnad av
institutets huvudbyggnad. Då behov av sådan utbyggnad funnes, hade institutet
uppgjort två alternativa förslag med hänsyn härtill. Det ena förslaget
innebure, att en såsom grovlaboratorium avsedd flygelbyggnad i en våning
skulle uppföras samt siloanläggningen utföras i byggnadens baksida.
Kostnaden härför hade institutet beräknat till 60 000 kronor. Det andra alternativet
innebure, att allenast sprängningsarbeten skulle utföras till den
planerade byggnadens baksida, där siloanläggningen skulle uppföras. Kostnaden
skulle enligt detta förslag stanna vid 30 000 kronor.

Väginstitutet framhåller, att behovet av siloanläggningen vore mycket
stort. För prövning och undersökningar av beläggningar och beläggningsmaterial
erfordrades jämförelsematerial av samma beskaffenhet. Fördenskull
behövdes lager eller upplag av olika stenmaterial, grus, sand, singel, makadam
m. m. av olika storlekar. Emellertid vore institutets tomt så liten, att
sådana upplag icke kunde anordnas utomhus. Ä andra sidan vore tomtens
beskaffenhet lämpad för en siloanläggning.

Väginstitutet framhåller vidare, att ett starkt behov av en utvidgning av
institutets lokaler med ett grovlaboratorium förelåge. Bland annat vore institutets
nuvarande siktlaboratorium för litet för den ökade verksamhet, som
förutsåges beträffande de vid institutet bedrivna grusinventeringarna. Det
skulle vara till stor fördel med en särskild byggnad för mer gröva laborationer,
för siktning, stensågning, stenkrossning m. m. i direkt sammanhang med
siloanläggningen.

Statens väginstitut hemställer under åberopande av det anförda om anvisande
för nästa budgetår av ett anslag av 60 000 kronor för uppförande av
grovlaboratorium och siloanläggning eller, i andra hand, av 30 000 kronor
för utförande av enbart siloanläggning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

249

Samråd i nu förevarande byggnadsfråga har enligt vad jag inhämtat skett Departementsmellan
väginstitutet och byggnadsstyrelsen, varvid befunnits lämpligt, att ehelenden
föreslagna siloanläggningen anordnas på sådant sätt, att uppförandet av
ett grovlaboratorium icke hindras. Båda ändamålens tillgodoseende är av
den betydelse för väginstitutets verksamhet, att jag finner medel böra beräknas
för dem å allmän beredskapsstat. Hinder möter givetvis icke att, om
så befinnes lämpligt, låta anstå med uppförande av laboratoriet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens
väginstitut å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/

45 uppföra ett anslag av ................ kronor 60 000.

Fonden för förlag till statsverket.

[31.] Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. I propositionen
nr 187 till årets riksdag har Kungl. Majit föreslagit anvisande av
6 190 000 kronor till förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.
Av detta belopp hava 4 700 000 kronor beräknats för byggnader.

I investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.
har investeringsutredningen (s. 135 i betänkandet) upptagit garage- och förrådsbyggnader
m. m. med en beräknad anläggningskostnad av 500 000 kronor.
Utredningen föreslår, att nämnda belopp upptages å allmän beredskapsstat
under förevarande rubrik.

Med biträdande av utredningens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för våg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av .................. kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigurd Lang.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

251

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
19U.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. På förslag av
Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941 anvisade 1941 års riksdag (skriv, nr
25) till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning ett reservationsanslag
(B) av 100 000 kronor, med vilket belopp skulle bestridas kostnaderna
för uppförande av personalbostäder vid två gränsposteringar i Norrbotten.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande upptagit förevarande byggnadsändamål
men med hänsyn till inträdd prisstegring beräknat kostnaderna
till 60 000 kronor per postering. I

I stället för förenämnda B-anslag torde å beredskapsstat III för budget-Departementsåret
1944/45 böra anvisas medel för byggnader vid två posteringar. Med hän- cAe/«"-syn till prisstegringen torde emellertid beloppet böra böjas från 100 000 till
120 000 kronor.

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av ............kronor 120 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

253

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

jEcklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 maj 1944.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler nedan angivna,
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/
45 och yttrar därvid följande.

Statens allmänna fastighet sfond.

[1.] Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket. I skrivelse den 3 juni 1942
framlade byggnadsstyrelsen förslag till beredande av ökade lokaler för kungl,
biblioteket. Förslaget avsåg dels ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden
i Humlegården i Stockholm för en kostnad av 480 000 kronor,
dels ock uppförande av en nybyggnad för biblioteket å tekniska högskolans
gamla tomtområde inom kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm för
en kostnad av 625 000 kronor.

I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början redogjort för hittills
planerade och genomförda örn- och tillbyggnader av kungl, bibliotekets byggnad
samt därefter i detalj redovisat de nu föreliggande bristerna. Härvid
har styrelsen särskilt framhållit, att såväl de disponibla arkivutrymmena som
framför allt arbetsutrymmena för personal och forskare vore helt otillräckliga
för en institution av kungl, bibliotekets omfattning. Vad beträffar
sättet för lösningen av bibliotekets lokalfråga, har styrelsen framhållit,
att styrelsen av olika skäl icke kunde förorda en tillbyggnad av
nuvarande biblioteksbyggnad. Enligt moderna principer borde storbibliotek

254

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

planeras i form av huvudbyggnader av måttlig höjd för administrations- och
forskningslokaler med därtill anslutna s. k. boktorn, vilka vid behov kunde
påbyggas. Ett lämpligt tomtområde för uppförande av ett bibliotekskomplex
efter angivna principer vore tekniska högskolans nuvarande tomtområde vid
Drottninggatan. Då denna tomt emellertid för närvarande icke vore disponibel
för här förevarande ändamål, borde flyttningen verkställas i etapper.
Detta skulle lämpligen kunna ske på så sätt, att å tekniska högskolans gamla
tomt uppfördes ett boktorn för kungl, bibliotekets tidningssamling, vilken
genom sin snabba tillväxt beredde biblioteket stora svårigheter.

I fråga örn den föreslagna ombyggningen av kungl, bibliotekets nuvarande
byggnad har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Ett ökat hyllutrymme inom den nuvarande byggnaden åstadkommes genom
dels att inom den nu oinredda övre delen av mittpartiet anordnas två
bokmagasinsbottnar och dels att hylluppställningen i de nuvarande magasinen
göres tätare. I övrigt anordnas nya hissar och även i viss utsträckning
nya trappor. Inom mittpartiets nedre våningar vidtagas en del ändringar i
den nuvarande byggnadsstommen för erhållande av samlade utrymmen för
låneexpeditionen. I västra flygelns nedre delar iordningställes en hörsal med
biutrymmen och till våningen 1 trappa upp förläggas arbetslokaler samt bostad
för expeditionsvakten. Durkplåtsbottnarna i bottenvåningen väster örn
mittpartiet borttagas och ett nytt betongbjälklag inlägges, varigenom t\å för
tjänsterum lämpliga våningar erhållas. Övriga ändringsarbeten i byggnadens
inre ingripa icke i den befintliga byggnadsstommen utan bestå i uppsättande
av nya mellanväggar m. m.

Kostnaderna för en ombyggnad av kungl, bibliotekets byggnad i enlighet
med det sålunda upprättade skissförslaget hava preliminärt beräknats till
450 000 kronor. Därest befintliga oskyddade järnkolonner för vinnande av
ökat brandskydd skola kring- eller igjutas med betong, vilken åtgäid förordas
av riksbibliotekarien, tillkommer en ytterligare kostnad av 30 000 kronor.
I de sålunda angivna beloppen hava emellertid icke medtagits kostnader
för nya bokhyllor. Därest sådana bokhyllor redan från början skola anskaffas
i den utsträckning, som å ritningarna angives, skulle detta betinga
en kostnad, som kan beräknas till omkring 200 000 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de föreslagna arbetena anföres i styrelsens
skrivelse följande.

Ett genomförande av ombyggnadsförslaget innebär att kungl, biblioteket
skulle för en förhållandevis låg kostnad få sitt lokalbehov tillgodosett för en
tid, som enligt riksbibliotekariens mening kan beräknas till 10 å 12 år. Inom
denna tidrymd kan emellertid, såsom ovan framhållits, kungl, bibliotekets
lokalfråga icke tänkas vinna sin slutliga lösning genom bibliotekets överflyttning
i dess helhet till kvarteret Vega. För ett tillgodoseende av kungl,
bibliotekets lokalbehov intill dess detta kan ske måste förutsättas att det
som ett första led i en fullständig nybyggnad för kungl, biblioteket föreslagna
tidningsbiblioteket kommer till utförande. Därest emellertid av stafsfinansiella
skäl icke både det nya tidningsbiblioteket och ombyggnaden av
den nuvarande biblioteksbyggnaden nu kunna komma till utförande, bör
ombyggnaden givas företräde och tidningsbiblioteket alltså få anstå några år.

Byggnadsstyrelsens förslag har granskats av 1910 års civila bgggnaclsutredning,
som i utlåtande den 29 januari 1943 förklarat sig ha funnit det föga

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

255

välbetänkt, att det av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnadsföretaget
nu bomme till utförande, i synnerhet som förläggningen av en framtida
byggnad för kungl, biblioteket i dess helhet till kvarteret Vega torde böra
närmare studeras, innan tomten i fråga foges i anspråk för delar av anläggningen.
Vad åter beträffar ombyggnadsförslaget, har civila byggnadsutredningen
med hänsyn till lokalernas karaktär av provisorium ifrågasatt
vissa inskränkningar i de föreslagna byggnadsåtgärderna medförande en
kostnadsbegränsning av 35 000 kronor.

Ledamoten av 1940 års civila byggnadsutredning, byggnadsrådet S. Markelius,
har i särskilt avgivet yttrande föreslagit ett begränsat genomförande av
det av byggnadsstyrelsen framlagda ombyggnadsförslaget efter riktlinjer, som
i vissa avseenden avvika från de av 1940 års civila byggnadsutredning föreslagna.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen nied överlämnande av skissritningar till
ombyggnad av kungl, biblioteket i skrivelse den 30 juli 1943 framlagt förnyad
utredning beträffande ett begränsat genomförande av styrelsens ombyggnadsförslag
enligt de av Markelius angivna riktlinjerna. Byggnadsstyrelsen
har tillika gjort framställning örn anvisande av medel till byggnadsföretaget.

Det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda ombyggnadsförslaget skiljer
sig från de tidigare upprättade huvudsakligen däri att kungl, bibliotekets
västra flygel lämnats helt orörd av ombyggnadsarbetena. Detta har möjliggjorts
genom att hörsalen, som minskats till att rymma 117 platser mot tidigare
avsedda 258, förlagts till östra delen av mittbyggnadens övre våning.

Vidare har i det omarbetade förslaget vissa omgrupperingar och beskärningar
av de till mittbyggnadens västra del förlagda tjänsterummen vidtagits, varjämte
maskinistbostaden flyttats till den östra flygelns övre källarvåning.

Slutligen har i det omarbetade förslaget icke medtagits några åtgärder för
inredande av bokmagasin inom mittpartiets vindsvåning. Efter genomförandet
av den i det omarbetade förslaget sålunda avsedda begränsade ombyggnaden
skulle kungl, bibliotekets byggnad bereda plats för 42 450 hyllmeter.

Kostnaderna för genomförandet av det omarbetade förslaget har av byggnadsstyrelsen
beräknats till 425 000 kronor, inberäknat kostnaderna för
kringgjutning av järnkonstruktioner men oberäknat kostnaderna för hyllinredning.

Då emellertid byggnadsstyrelsen funnit vad riksbibliotekarien anfört beträffande
angelägenheten att inreda ett bokmagasin i mittpartiets vindsvåning
vara värt beaktande, har styrelsen föreslagit, att det härför erforderliga brandsäkra
bjälklaget redan från början kommer till utförande. Då kostnaden härför
beräknas till 15 000 kronor, skulle de sammanlagda kostnaderna för ombyggnaden
uppgå till 440 000 kronor.

.Tåg är icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga Departement!-ställning till spörsmålet, huru kungl, bibliotekets byggnadsfråga lämpligen chelenbör
lösas på längre sikt. Ett sådant ställningstagande synes mig ej heller för

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

närvarande påkallat. En ombyggnad av den nuvarande biblioteksbyggnaden
i enlighet med byggnadsstyrelsens i utlåtande den 30 juli 1943 framlagda
förslag synes nämligen erbjuda en tillfredsställande lösning av bibliotekets
lokalfråga för ett flertal år framåt, varför jag förordar, att sistnämnda arbete
kommer till utförande. Mot den av byggnadsstyrelsen för ifrågavarande
ombyggnadsföretags genomförande beräknade kostnadssumman, 440 000 kronor,
har jag icke funnit anledning till erinran.

Medel till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på
den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag
för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på
allmän beredskapsstat III.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 440 000.

[2.] Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsritningar,
entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag anvisades
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag å 4 000 kronor. Därjämte upptogs
på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 91 000 kronor
till bestridande av kostnaderna för byggnadsarbetena. Beträffande den i ämnet
verkställda utredningen hänvisas till propositionen 1938:275 (s. 272 ff.).

I propositionen nr 2 till 1941 års lagtima riksdag (s. 290 f.) föreslog Kungl.
Majit riksdagen att till ifrågavarande ändamål på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av lil 000 kronor.
Enligt vad byggnadsstyrelsen under hand upplyst kunde kostnaderna för
byggnadsföretaget nämligen i december 1940 beräknas till inalles 115 000
kronor, varav 4 000 kronor tidigare anvisats. Riksdagen anvisade det äskade
B-anslaget.

I skrivelse den 25 april 1942 har civila byggnadsutredningen anfört:

De föreslagna ombyggnads- och installationsarbetena ha närmast karaktär
av renovering och modernisering och omfatta endast i obetydlig mån egentliga
byggnadsarbeten. Under sådana förhållanden och då utredningen icke
anser sig kunna ingå i ett bedömade av lämpligheten av de skilda inred -ningsdetaljerna, har utredningen inskränkt sig till att pröva skäligheten av
de beräknade kostnaderna för arbetenas genomförande. Utredningen har
därvid kommit till den uppfattningen, att kostnaderna böra begränsas till
det år 1940 till 115 000 kronor beräknade beloppet. Sedermera inträdd prisstegring
synes kunna kompenseras genom viss förenkling i materiel och utförande.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har den 13 juni 1942 hemställt,
att reservationsanslaget (B) å lil 000 kronor måtte få omedelbart disponeras

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

257

och ifrågavarande byggnadsarbeten således igångsättas. Kanslern har understött
denna hemställan.

lnstitutionsföreståndaren, professorn G. Hägg har i yttrande den 26 maj
1942, under framhållande av nu föreliggande olägenheter, understrukit, att
huvudsyftena med de föreslagna arbetena vore att erhålla förbättrad ventilation,
att genom uppdelning av vissa onödigt stora rumsutrymmen samt ändrad
disposition av vissa lokaler uppnå till storlek och läge lämpligare arbetsutrymmen
samt att förbättra den fasta laboratorieutrustningen, i vilka avseenden
för närvarande ytterst otillfredsställande förhållanden rådde.

Det har länge framstått såsom angeläget att förbättra laboratorielokalerna Departement*
i kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Då de anslag, som hittills chefen.
uppförts för ändamålet, haft karaktär av beredskapsanslag, har ombyggnadsplanen
ännu icke genomförts. Till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag,
som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda planen
för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde anslag
böra uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Enligt
vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen torde även med
beaktande av möjligheterna till förenkling i materiel och utförande medelsbehovet
för byggnadsföretagets utförande med hänsyn till den höjda prisnivån
för materiel och arbete numera icke kunna beräknas till lägre belopp
än 140 000 kronor. Jag förordar, att anslaget uppföres med detta belopp. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 140 000.

[3.] Om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala. Efter framställning av det större akademiska konsistoriet vid
universitetet i Uppsala hemställde kanslern för rikets universitet år 1941, att
för utvidgning av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala
måtte anvisas ett anslag av 118 000 kronor. Framställningen var grundad
på en skiivelse fran medicinska fakulteten i Uppsala, vari framhölls bland
annat följande.

Vid en år 1939 företagen undersökning hade konstaterats, att den stora
besöksfrekvensen vid poliklinikerna förorsakade de hjälpsökande olägenheter
* f°rm av lång väntetid, särskilt på medicinska, kirurgiska och barn poliklinikerna.

Antalet patienter på dessa kliniker hade under tiden 1925_

1938 stigit från 9 126 till 20 144 eller med mer än det dubbla.

På anmodan av sjukhusdirektionen hade arkitekten G. Birch-Lindgren
utfört preliminära ritningar för en tillbyggnad utefter poliklinikhusets norra
lasad, vilken skulle innehålla dels behövligt utrymme för trappa och hiss
dels också lokaler för de tre till byggnaden förlagda poliklinikerna.

Enligt detta förslag skall hela den östra halvan av bottenvåningen disponeras
av medicinska polikliniken. Härigenom vinnes ett antal undersök B

Utäng till riksdagens protokoll 7,9//.}. / samt. Nr 281. 17

258

Kungl. Majda proposition nr 281.

Departements hefen.

ringsrum tillräckligt för att de på denna poliklinik verksamma läkarna ej
skola hindras i sitt arbete genom att vänta på ledigt utrymme. Den kirurgiska
polikliniken, i bottenvåningens andra halva, vinner dels ett mindre
labox-atorium, dels ytterligare ett undersöknings- och behandlingsrum.

Barnpolikliniken erhåller genom förflyttningen till övre våningen rymliga
lokaler, tillräckliga såväl för den vanliga polikliniken för sjuka harn
som för den nystartade barnavårdscentralen.

I källarvåningen ha inrymts välbehövliga omklädningsrum för personal
och arkivrum för poliklinikjournaler m. m.

De år 1939 verkställda kostnadsberäkningarna slutade på en summa av
215 000 kronor.

Sedan en förhandlingskommitté, bestående av representanter för universitetet
och landstinget, tagit del av utav direktionen verkställd utredning rörande
byggnadsföretaget, och överläggningar ägt rum rörande de grunder,
efter vilka bidrag till byggnadsarbetet borde utgå, beslöt kommittén för sin
del föreslå tillämpning jämväl å det ifrågavarande byggnadsföretaget av
den hittills brukade hälftendelningen av universitetets och landstingets gemensamma
byggnadskostnader för sjukhuset. Kommittén hemställde tillika
hos den medicinska fakulteten att snarast möjligt göra vederbörlig framställning
om utverkande av statsanslag med hälften av det hämera beräknade
kostnadsbeloppet 236 000 kronor.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott har meddelat, att landstinget
anvisat anslag för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, samt framhållit
angelägenheten av att lokalförhållandena inom huvudpolikliniken förbättras.

Byggnadsstyrelsen har den 18 februari 1944 framlagt nya av arkitekten
Birch-Lindgren utarbetade ritningar och kostnadsberäkningar. Enligt detta
förslag skulle kostnaderna uppgå till 281 000 kronor, varav ett belopp av
16 000 kronor avser möbler och diverse inredning samt ett belopp av 8 500
kronor belöper på omläggning av väg jämte anordnande av parkeringsplats.
Styrelsen framhåller, att arbets- och materialpriser sedan år 1941
stigit med omkring 15 procent. I ovannämnda belopp, 281 000 kronor, lia
kostnaderna för en erforderlig ombyggnad av ventilationsanläggningen i den
befintliga byggnaden ej medtagits. Utgifterna härför torde enligt vad styrelsen
upplyst kunna bestridas av för sjukhusbyggnadernas underhåll tillgängliga
medel.

Då patientantalet vid akademiska sjukhusets huvudpoliklinik mer än fördubblats
sedan poliklinikbyggnaden tillkom, har lokalutrymmet blivit otillräckligt.
De olägenheter, som uppkomma härigenom, äro icke blott kännbara
för den hjälpsökande allmänheten utan försvåra även ett rationellt
bedrivande av den betydelsefulla poliklinikundervisningen. Genom den av
sjukhusdirektionen föreslagna utvidgningen av huvudpolikliniken skulle förbättrade
lokalförhållanden vinnas särskilt för barnpolikliniken och den därmed
förenade barnavårdscentralen, vilken senare enligt vad medicinska fakulteten
vitsordat är av stort värde för läkarutbildningen. Byggnadsförslaget
har sedermera underkastats bearbetning i förenklingssyfte. Jag finner
behovet av utvidgade lokaler vara starkt framträdande och tillstyrker, att

Kungl. Mattts proposition nr 281.

259

statsanslag anvisas för verkställande av om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken
i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen den
18 februari 1944 framlagda förslaget.

Kostnaderna för byggnadsföretaget lia med utgångspunkt från nuvarande
prisförhållanden beräknats till 281 000 kronor, varav ett belopp av 16 000
kronor avser möbler och annan inredning. Det har förutsatts, att landstinget
skulle bidraga med hälften och statsverket med den andra hälften av
kostnaderna i överensstämmelse med vad som brukats vid uppförande av
byggnader vid sjukhuset (jfr propositionen 1943:275, s. 14 ff.). Jag anser
mig böra biträda detta förslag. Jag förordar, att anslag nu uppföres på beredskapsstat
II för de planerade byggnadsarbetena, vilka upptagits på den
av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag
för verk och myndigheter m. m., med hälften av de härför
beräknade kostnaderna eller med 132 500 kronor. Anslaget torde böra utgå
under förutsättning att landstinget anslår motsvarande belopp för ifrågavarande
ändamål. Med äskande av medel till möbler och annan utrustning
torde böra anstå tills vidare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av huvud polikliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av . . kronor 132 500.

[4.] Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Denna institution disponerar för närvarande egen institutionsbyggnad, belägen
inom kvarteret Hyphoff i Lund.

I skrivelse den 3 maj 1938 rörande byggnadsplan för universitetet i Lund
förestlog byggnadsstyrelsen uppförande av en nybyggnad för den fysiologiska
institutionen vid universitetet, vars lokaler icke svarade mot behovet. Ät fysiologiska
institutionen skulle uppföras en nybyggnad på annan plats, varefter
den histologiska avdelningen av den anatomisk-histologiska institutionen, vilken
vore inrymd i en i kvarteret Hyphoff belägen, otillräcklig byggnad,
skulle övertaga den nuvarande fysiologibyggnaden, och den anatomiska avdelningen
ensam disponera den nuvarande anatomisk-histologiska institutionsbyggnaden.

Genom beslut den 15 juni 1939 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen
att i samråd med vederbörande universitetsmyndiglieter låta uppgöra
preliminära ritningar och kostnadsförslag för uppförande av en nybyggnad
för den fysiologiska institutionen.

Med överlämnande av preliminära ritningar till nybyggnad för institutionen
i kvarteret Saxo, gjorde institutions!öreståndaren, professorn G. Kahlson,
sedermera framställning om anvisande av medel för utarbetande av fullständiga
byggnadsritningar till nybyggnaden.

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I utlåtande över framställningen den 19 december 1940 anförde byggnadsstyrelsen,
att från medicinska fakultetens sida framställts önskemål örn
byggnadens förläggning till annat område än det tidigare avsedda kvarteret
Saxo, nämligen till kvarteret Vattentornet, varav en del vöre av ecklesiastik
natur (Helgonagård nr 1), en del ägdes av Lunds stad och en del vöre i enskild
ägo. Byggnadsstyrelsen ansåge, att förläggningsfrågan borde lösas, innan
medel anvisades för utarbetande av ritningar.

Större akademiska konsistoriet biträdde medicinska fakultetens ståndpunkt.

Genom beslut den 11 juli 1941 anbefallde Kungl. Maj:! 1940 års civila
byggnadsutredning att granska byggnadsritningarna till fysiologisk institution
från den förutsättningen, att den nya institutionsbyggnaden skulle förläggas
till lämplig plats inom kvarteret Vattentornet.

Sedermera förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943, att de
delar av Helgonagård nr 1, vilka vore upplåtna till universitetet i Lund, med
undantag av viss gatumark, med utgången av december 1943 skulle upphöra
att vara en kyrkofondstillgång och i stället från och med den 1 januari
1944 upptagas till redovisning å Lunds universitets delfond av statens allmänna
fastighetsfond såsom mark för universitetets byggnader m. m.

Med skrivelse den 22 december 1941 har civila byggnadsutredningen överlämnat
skissritningar till en nybyggnad för ifrågavarande institution i kvarteret
Vattentornet å mark, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1943 upptagits till redovisning å universitetets delfond av allmänna fastighetsfonden.
Det framlagda byggnadsförslaget upptager en byggnadslänga om tre
våningar med djurhus och hörsal med 120 platser inrymda i särskilda utbyggnader.
Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av civila byggnadsutredningen
approximativt beräknats till 600 000 kronor. Av civila byggnadsutredningens
skrivelse inhämtas bland annat följande.

För fysiologisk institution inom kvarteret Vattentornet i Lund föreligga två
olika, av arkitekten Sune Lindström upprättade ritningsförslag, av vilka
det ena, daterat den 31 december 1939, avser ett i förhållande till det ursprungliga
något reducerat progi’am. Någon kostnadsberäkning för det reducerade
förslaget i kvarteret Vattentornet är icke upprättad. För en förläggning
av institutionen till kvarteret Saxo har kostnaden, enligt vad utredningen
under hand inhämtat, för en byggnad av i huvudsak samma omfattning av
byggnadsstyrelsen beräknats till 785 000 kronor, vilken beräkning grundar sig
på priserna i augusti 1939. Med nu gällande priser kan kostnaden uppskattas
till cirka 940 000 kronor. En granskning av det reducerade förslaget i kvarteret
Vattentornet har givit utredningen den uppfattningen, att ytterligare
besparingar kunna uppnås genom uteslutande eller begränsning av vissa lokaler
samt genom förenkling i utförande och standard. Fönster och takkonstruktioner
böra förenklas och naturstensbeklädnad slopas. Därjämte vill
utredningen framhålla, att besparingar på längre sikt kunna vinnas genom
sammanförande av två institutioner, varvid föreläsningssalen med anslutna
utrymmen kunna användas gemensamt.

De av utredningen föreslagna besparingsåtgärderna medföra en minskning
av byggnadsvolymen från 9 870 till omkring 6 450 m3, det vill säga med omkring
3 400 m3, varav cirka 350 m3 hänföra sig till sänkning av rumshöjder.
Kostnadsbesparingen utgör (940 000 —- 600 000 =) 340 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

261

Civila byggnadsutredningens förslag har av utredningen underställts vederbörande
universitetsmgndigheter i Lund och kanslern för rikets universitet,
vilka tillstyrkt förslaget såsom grundval för definitiva ritningar, varvid
dock unversitetsmyndigheterna i Lund ansett, att hörsalen borde utökas till att
omfatta 200 platser.

Institutionsföreståndaren har sedermera i till byggnadsstyrelsen avgivet
yttrande riktat vissa anmärkningar mot byggnadsförslag^.

Det föreslagna rumsdjupet, 4,2 meter, vore alltför ringa. Verkstadsutrymmet
vore för knappt, då detta i stället för 50 m2 borde omfatta 120 m2,
enär ett centralt instrumentmakeri vore avsett att förläggas till nybyggnaden.
Lokaler för flygfysiologisk forskning hade icke medtagits i byggnadsförslaget.
Byggnadsutredningen hade utan inhämtande av institutionsföreståndarens
samförstånd uteslutit lokaler för fysiologiskt speciallaboratorium,
histologi, spektografi och fotometri. Reservutrymme i form av två
eller tre mindre standardlaboratorier saknades. Likaså saknades amanuensbostäder.

Över civila byggnadsutredningens förslag har byggnadsstyrelsen den 9
mars 1944 avgivit utlåtande. Byggnadsstyrelsen, vilken såsom sakkunniga
anlitat professorerna E. Abramson och U. S. von Euler, har därvid förklarat
sig icke vilja motsätta sig, att utredningens förslag lades till grund för utarbetande
av slutgiltiga ritningar till byggnadsföretaget, dock under villkor att
hörsalen gåves en ändamålsenligare placering och utformning samt att byggnadens
bredd ökades så, alt rumsdjupet i samtliga laboratorier uppginge till
omkring 5 meter mot av civila byggnadsutredningen föreslagna 4,2 meter.
Styrelsen har anfört bland annat:

Styrelsen har icke funnit någon berättigad erinran kunna framställas mot
själva planläggningen av byggnadsföretaget sådan denna skett inom ramen
för de föreslagna utrymmena i civila byggnadsutredningens förslag, utom
vad beträffar hörsalen, vars utformning och placering i planen är olämplig.
Emellertid kan rättelse i detta avseende göras vid utarbetandet av de slutgiltiga
ritningarna.

Den mest vägande erinran, som enligt byggnadsstyrelsens mening kan riktas
mot förslaget, gäller det knappa omfång, som givits detsamma och som
även av de sakkunniga påtalats. Att uppföra en helt ny byggnad så knappt
tilltagen, att den ej synes fullt tillfredsställande kunna tjäna de uppgifter,
som redan föreligga, och än mindre de som vänta, kan icke varken ur vetenskaplig
eller ekonomisk synpunkt vara välbetänkt. Då emellertid universitetsmvndigheterna
synas hava godtagit förslaget vill byggnadsstyrelsen ej
för sin del avstyrka detsamma.

I vad mån det av institutionsföreståndaren påtalade förhållandet, att ett
antal speciallaboratorier uteslutits, minskar byggnadens ändamålsenlighet
undandrager sig visserligen byggnadsstyrelsens närmare bedömande, men
med hänsyn till den medicinska forskningens snabba utveckling och då några
reservlokaler för tillgodoseende av därigenom uppkommande behov icke
finnas, kan det givetvis ifrågasättas, om uteslutandet av dessa laboratorier
är förenligt med klok förtänksamhet, även om en viss besparing för närvarande
står att vinna genom en sådan åtgärd.

Vad beträffar anläggningskostnaderna, bör det av civila byggnadsutredningen
i december 1941 beräknade kostnadsbeloppet, 600 000 kronor, på

262

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements chefen.

grund av inträffade prisstegringar ökas med 15 procent eller med 90 000
kronor. Den av byggnadsstyrelsen ovan påyrkade utökningen av byggnadens
bredd för ernående av ett rumsdjup av 5 meter, har av styrelsen beräknats
öka kostnaderna med ytterligare 30 000 kronor, varför de sammanlagda
kostnaderna för byggnadsföretaget böra beräknas till 720 000 kronor.

I likhet med myndigheterna finner jag behovet av utökade lokaler för fysiologiska,
histologiska och anatomiska institutionerna styrkt.

De av 1940 års civila byggnadsutredning framlagda skisserna synas mig

1 huvudsak vara ägnade att läggas till grund för en överarbetning av det ursprungliga,
av arkitekten Sune Lindström utarbetade byggnadsförslaget. Vissa
av de anmärkningar, som riktats mot den av byggnadsutredningen framlagda
principlösningen, synas mig dock vara av den beskaffenhet, att de icke kunna
lämnas obeaktade.

Det av byggnadsutredningen föreslagna rumsdjupet i laboratorierna, 4,2
meter, synes sålunda vara för ringa. Jag förordar därför i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag en sådan utökning av huvudbyggnadens bredd, att
rumsdjupet i samtliga laboratorier kommer att uppgå till omkring 5 meter.
Den härav föranledda kostnadsökningen har av byggnadsstyrelsen beräknats
till 30 000 kronor.

Jag finner vidare goda skäl tala för att inom nybyggnaden utrymme beräknas
för ytterligare ett antal specialrum. För ändamålet torde det, enligt vad
jag inhämtat, vara till fyllest, att huvudbyggnadens längd ökas med omkring

2 meter. Då en dylik förlängning av byggnaden även medför en utökning av
utrymmena i källarvåningen, till vilken nyssnämnda specialrum icke lämpligen
kunna förläggas, skulle härigenom behovet av utvidgade verkstadslokaler
för ett centralt instrumentmakeri utan större merkostnader bliva bättre
tillgodosett. Källarutrymmena synas emellertid böra ökas även genom att hela
utrymmet under huvudbyggnaden jämte hörsalsflygeln utgräves. Slutligen
böra medel beräknas för en varuhiss. Enligt vad jag under hand inhämtat från
byggnadsstyrelsen kan den av mig sålunda förordade jämkningen av byggn
a d s p r o g r a m m et beräknas medföra en kostnadsökning med ytterligare omkring
65 000 kronor.

Med anledning av institutionsföreståndarens förslag örn inrymmande av
lokaler för flygfysiologisk forskning i den planerade nybyggnaden får jag
erinra, alt frågan om den fiygmedicinska forskningens ordnande är föremål
för utredning av en statlig kommitté. I avbidan på resultatet av denna utredning
är jag icke beredd att redan nu taga ställning till frågan om beredande
av lokaler i institut! on.sbyggn a den för ifrågavarande forskningsgren.
Därest utredningen skulle föranleda framläggande för riksdagen av förslag
om förläggande till institutionsbyggnaden av lokaler för den flygfysiologiska
forskningen, torde, enligt vad jag inhämtat, ur byggnadsteknisk synpunkt
hinder icke möta mot att tillgodose ett dylikt lokalbehov genom tillbyggnad
av institutionsbyggnaden. Jag förutsätter, att vid uppgörandet av huvudritningar
till sistnämnda byggnad de justeringar vidtagas, som kunna visa sig
erforderliga för underlättande av en sådan lösning av denna lokalfråga. Här -

Kungl. Majlis proposition nr 281.

263

vid bör även beaktas vad av byggnadsstyrelsen anförts angående hörsalens
utformning och placering.

Kostnaderna för en nybyggnad, uppförd i enlighet med byggnadsutredningens
förslag, lia i december 1941 beräknats till 600 000 kronor. På grund
av sedermera inträffade prishöjningar bör detta belopp i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag ökas med 15 procent eller med 90 000 kronor och med
hänsyn till av mig förordade ändringar i byggnadsförslaget med ytterligare
(30 000 + 65 000 =) 95 000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget
lior sålunda beräknas till (600 000 + 90 000 + 95 000 =) 785 000 kronor.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits
på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga
husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., bör uppföras på allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet
i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/
45 uppföra ett anslag av................ kronor 785 000.

[5.] Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet.
Vid Lunds universitet inrättades från och med år 1917 en personlig
professur i ärftlighetslära för professor H. Nilsson-Ehle. I samband därmed
byggdes en mindre ärftlighetsinstitution vid Åkarp i anslutning till
Alnarps lantbruksinstitut. Sedan Nilsson-Ehle, med bibehållande av professuren,
år 1925 tillträtt befattning som chef för Sveriges utsädesförening, flyttades
institutionen till Svalöv (omkring 3 mil från Lund). I samband med
överflyttningen förband sig föreningen att inom sin institutionsbyggnad bereda
ärftlighetsinstitutionen samma utrymme och arbetsmöjligheter som i
Akarp. Detta åtagande gäller även efter Nilsson-Ehles avgång från professuren.
Enligt Kungl. Marits beslut den 16 april 1943 angående statsbidrag
till föreningen gäller såsom villkor för statsbidragets åtnjutande, bland annat,
att föreningen kostnadsfritt på sin anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen
upplåter erforderliga lokaler med värme och lyse, däri inbegripet jämväl
bostadsrum för kvinnligt vaktmästarbiträde, samt tillhandahåller försöksjord
och bekostar dess skötsel ävensom avlönar nämnda biträde.

År 1936 förändrades den personliga professuren till ordinarie professur i
ärftlighetslära. För undervisning vid universitetet har institutionen erhållit
provisoriska lokaler i f. d. kemiska institutionen i Lund. Utvecklingen har
emellertid framkallat behov av förbättrade lokalförhållanden för institutionen
för ärftlighetsforskning.

Beträffande behovet av nya lokaler för institutionen för ärftlighetsforskning
har institutionsföreståndaren, professorn A. Muntzing, anfört
bland annat följande.

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Den nuvarande, i utsädesföreningens institutionsbyggnad inrymda ärftlighetsinstitutionen
omfattar ett laborationsrum med arbetsplats för cirka 4
personer, två sorteringsrum, bostad för vaktmästarbiträde, ett bostadsrum för
den praktiske assistenten, ett runa för verktyg och annan fältteknisk utrustning,
utrymme för skördat material i utsädesföreningens planthail samt något
utrymme i ett av utsädesföreningens växthus.

Dessa lokaler ha visat sig synnerligen otillräckliga och ha dessutom den
olägenheten, att de ligga strödda i helt olika delar av utsädesföreningens institutionsbyggnad.

Vidare har antalet studenter i ärftlighetslära under de sista åren visat en
stark tendens till ökning.

Av olika skäl bör institutionen överflyttas till Lund. Den numera starkt
ökade undervisningen bör sålunda förläggas dit, eftersom studenterna i allmänhet
samtidigt med studierna i ärftlighetslära bedriva studier vid andra
naturvetenskapliga institutioner i Lund. En förläggning till Lund av ärftlighetsinstitutionen
möjliggör allsidig och obunden teoretisk forskning, vilket
i längden torde vara värdefullare även för ämnets praktiska tillämpningar
på växt- och djurförädlingens område än en institution, som är alltför direkt
knuten till praxis och som kan befaras bli dominerad av växtförädlingsintressena.

De lokaler, som ärftlighetsinstitutionen disponerar i den gamla och synnerligen
skröpliga f. d. kemiska institutionen i Lund, kunna endast betraktas
som ett rent provisorium, som kan fungera tills den nya institutionen kommit
till stånd.

Ehuru sålunda en rent teoretiskt arbetande ärftlighetsinstitution i Lund
måste komma till stånd, bör denna givetvis etablera ett så effektivt samarbete
som möjligt med växtförädlingen. Institutionen i Lund bör därför kompletteras
med en filial- eller försöksstation i Svalöv, för vilken utsädesföreningen
bör upplåta nödiga lokaler.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening har tillstyrkt ärftlighetsinstitutionens
förflyttning till Lund.

Under år 1938 yppade sig möjlighet att till uppförandet av en ny institutionsbyggnad
i Lund erhålla bidrag från The Rockefeller Foundation. Med
anledning härav medgav kanslern för rikets universitet den 9 augusti 1938,
att till bekostande av erforderliga ritningar, kostnadsberäkningar och övrig
utredning rörande nybyggnaden finge ur universitetets reservfond i mån av
behov utgå högst 6 000 kronor, vilket belopp dock borde återbetalas till fonden
av de medel, som framdeles kunde komma att anvisas för uppförande
av byggnaden.

Förslag till ny institution, förlagd till Lund, upprättades härefter hösten
1938 av arkitekten i byggnadsstyrelsen G. A. Stoltz i samråd med Muntzing.
Anläggningen skulle enligt förslaget omfatta institutionsbyggnad, växthus,
planthail samt bostadshus för vaktmästare och fyra andra befattningshavare.
Totalkostnaden för institutionen beräknades till 595 000 kronor, varav dock
121 300 kronor belöpte på inredning och utrustning.

Under hänvisning till detta byggnadsförslag gjorde kanslern för rikets universitet
år 1939 framställning örn anvisande av ett statsanslag av 200 000
kronor till byggnadsföretaget.

19M års civila byggnadsutredning har sedermera med utlåtande den 29

Kungl. Mai:ts proposition nr 281-

265

oktober 1943 framlagt ett i principiell anslutning till de av Stoltz upprättade
ritningarna utarbetat mindre omfattande byggnadsförslag, som oavsett kostnaderna
för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande
kostnadsberäknats till 347 000 kronor enligt följande plan.

Institutionsbyggnad

Växthus.........

Planthall ........

Vaktmästarbostad

kronor 275 000
» 39 000

» 11000

» 22 000

Summa kronor 347 000.

I jämförelse med byggnadskostnaderna för det ursprungliga förslaget,
vilka kostnader av byggnadsutredningen ansetts numera böra beräknas till
775 000 kronor, skulle således ett belopp av (775 000—347 000=) 428 000
kronor inbesparas. I byggnadsutredningens kalkyl ingå emellertid ej kostnaderna
för erforderliga yttre ledningar och för tomtområdets ordnande.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra
beträffande civila byggnadsutredningens principförslag men ansett att vid
ett vidare utarbetande av förslaget vissa detaljändringar borde företagas.

Kanslern har, under åberopande av en av större konsistoriet gjord framställning,
hemställt om anvisande av anslag för förvärv av för institutionen
erforderlig jord i närheten av Lunds stads vattentorn, utanför det stadsplanelagda
området, och för uppförande av institutionsbyggnader i enlighet med
civila byggnadsutredningens förslag. Härvid har konsistoriet lämnat en redogörelse
för möjligeterna att förvärva för institutionen erforderliga markområden.

Drätselkammaren i Lund har till civila byggnadsutredningen överlämnat
vissa uppgifter om kostnaderna för framdragande av gator, avlopps-, vatten-,
gas- och elledningar till den för ärftlighetsinstitutionen avsedda tomten
och därvid anfört, att frågan om de kostnader för berörda gator och
ledningar, som i detta sammanhang böra åvila kronan, torde böra göras
till föremål för närmare underhandlingar.

Såsom av redogörelsen framgår, tillhandahåller Sveriges u isädesförcninaDepartement»-lokaler i Svalöv för institutionen för ärftlighetsforskning. Härförutom har cJuifenuniversitetet
för undervisningen iordningställt provisoriska lokaler i Lund.

Det synes klarlagt, att de ifrågavarande lokalerna icke äro tillräckliga för
institutionens behov och att genom ändamålsenligare lokaler skulle ernås
fördelar för den vetenskapliga forskningen och undervisningen inom delta
för vårt lands försörjning betydelsefulla ämnesområde. Vid behandlingen
år 1936 av frågan örn överförande på ordinarie stat av den dåvarande personliga
professuren i ärftlighetsforskning framhölls, alt det ifrågavarande
ämnesområdet erhållit en fast och erkänd ställning sorn en självständig
forskningsgren och som ett stöd och komplement för ett flertal andra discipliner
inom de matematisk-naturvetenskapliga och medicinska forsknings -

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

områdena. Ur denna synpunkt är det välbetänkt att förlägga den nya institutionen
till Lund, varigenom ärftlighetsforskningen kan ske i nära samarbete
med de universitetsinstitutioner, vilkas verksamhet kan vara av betydelse
för densamma. Av vikt synes emellertid vara, att den värdefulla
kontakten med Sveriges utsädesförening bibehålies, och i detta syfte synes
det lämpligt, att till ärftlighetsinstitutionen knytes en till Svalöv förlagd
filial- eller försöksstation.

I princip anser jag mig således böra förorda det av universitetsmyndigheterna
framlagda förslaget. Det torde icke vara behövligt att nu närmare
ingå på frågan örn detaljerna i fråga örn samarbetet med Sveriges utsädesförening,
som för sin verksamhet är helt beroende av bidrag från statens
sida.

För institutionsbyggnaderna erforderlig tomtmark torde enligt vad som
framgår av handlingarna i ärendet komma att av Lunds stad utan vederlag
överlåtas till staten. Mark för det för institutionen behövliga försöksfältet
måste däremot inköpas.

Av handlingarna i ärendet framgår, att större delen — omkring 3 hektar
— av den för försöksfält avsedda marken äges av Aktiebolaget Nyhem, som
förklarat sig villigt att försälja nämnda område för ett pris ej överstigande
2 kronor per kvadratmeter. Den övriga för nämnda ändamål avsedda jorden
kan erhållas genom köp antingen av ett Lunds stad tillhörigt område
om cirka 0,8 hektar, vilket gränsar till Nyliemsbolagets område, eller ock
av ett till institutionstomten gränsande område örn cirka 0,9 hektar, vilket
äges av Aktiebolaget Annetorps tegelbruk. Staden har förklarat sig villig
att försälja erforderlig jord för samma pris, som Aktiebolaget Nyhem kommer
att erhålla för angränsande jord, medan Aktiebolaget Annetorps tegelbruk
betingat sig ett minimipris av 2 kronor per kvadratmeter.

Till försöksfält för institutionen torde först och främst böra förvärvas
ovannämnda Aktiebolaget Nyhem tillhöriga område örn cirka 3 hektar.
Därutöver torde böra inköpas ytterligare ett av de två övriga för ifrågavarande
ändamål erbjudna områdena. Vilketdera av dessa områden, som
bör förvärvas, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma under hänsynstagande
till det slutliga pris, som begäres för områdena, och andra på
frågans bedömande inverkande faktorer. Då de tillgängliga arealuppgifterna
endast äro ungefärliga och markpriset icke är definitivt bestämt, kan
anslagsbehovet icke nu med säkerhet bedömas. Det maximibelopp, som erfordras,
uppskattar jag till 80 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra
uppföras på beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Skissritningar till nybyggnad för institutionen uppgjordes hösten 1938 avarkitekten
C. A. Stoltz. På grundval av detta förslag har därefter 1940 års
civila byggnadsutredning framlagt ett mera begränsat byggnadsprogram,
vilket i princip har godtagits av universitetsmyndigheterna och mot vilket
byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft något att erinra. Av styrelsen framställda
detaljanmärkningar ha beaktats i ett av Stoltz sedermera framlagt
överarbetat förslag, dagtecknat den 31 december 1943. Jag förordar, att nybyggnaden
för institutionen verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

267

-sistnämnda förslag, vilket även i övrigt innefattar förbättringar i plandispositionen
utan att byggnadskostnaderna därigenom nämnvärt ökas.

Mot de beräknade byggnadskostnaderna, 347 000 kronor, har jag icke
funnit anledning till erinran. I nämnda belopp ingå emellertid ej kostnader
för erforderliga yttre ledningar, på institutionsområdet belöpande gatukostnader
eller kostnader för tomtområdets planering. Såsom drätselkammaren
i Lund föreslagit torde förhandlingar böra upptagas med staden rörande
statens kostnader för gator och ledningar. Anslag till bestridande av statens
utgifter för ändamålet torde först framdeles böra äskas. Jag erinrar i
detta sammanhang om den reglering av vissa liknande frågor vid universitetet
i Lund, som beslöts vid 1943 års riksdag (se propositionen nr 275 och
riksdagens skrivelse nr 442). Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag,
som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda
investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter
m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil för budgetåret
1944/45. Med hänsyn till att kostnader för planering av tomten icke
inräknats i ovannämnda kostnadsbelopp, 347 000 kronor, och då ur byggnadsanslaget
bör utgå ersättning till reservfonden vid Lunds universitet för
ur reservfonden förskotterade medel till uppgörande av tidigare ritningsförslag
till nybyggnad för ifrågavarande institution m. m., torde beloppet
böra jämkas uppåt till 360 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels lill Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat II
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 80 000:

dels ock till Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 360 000.

[6.] Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Ifrågavarande institution är för närvarande inrymd i en inom kvarteret Paradis
i Lund belägen omkring 50 år gammal byggnad, vilken disponeras jämväl
av patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna vid universitetet.

Sedan viss utredning verkställts rörande möjligheterna att bygga örn den
nuvarande institutionsbyggnaden, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut
den 16 juli 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av utredning rörande
nybyggnad för bakteriologiska institutionen taga i anspråk högst 2 500
kronor av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. xn.

1 .skrivelse den 7 januari 1944 har byggnadsstyrelsen med överlämnande
av skissritningar till en ny institutionsbyggnad för bakteriologiska institutio -

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

lien hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45 av medel till upprättande
av fullständiga byggnadsritningar för ifrågavarande byggnadsföretag samt
desammas igångsättande. Det framlagda förslaget avser uppförande norr om
Tornavägen i Lund å mark, som avsetts för universitetets byggnader, av en
huvudbyggnad i två våningar, ett med denna genom täckt gång förenat stall
för försöksdjur samt en vaktmästarbostad. Förslaget har kostnadsberäknats
till sammanlagt 525 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats
till 100 000 kronor.

Beträffande den närmare utformningen av det upprättade byggnadsförslaget
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Universitetskanslern och vederbörande universitets.myndigheter i Lund lia
icke haft något att erinra mot det framlagda byggnadsförslag^.

Föreståndaren för den bakteriologiska institutionen, professorn A. Lindau,
har i skrivelse den 14 februari 1944 beträffande behovet av den föreslagna
nybyggnaden yttrat sig i ärendet.

Utredningen i ärendet ger vid handen, alt lokalförhållandena för de patologisk-anatomiska,
rättsmedicinska och bakteriologiska institutionerna vid
universitetet i Lund äro sådana, att åtgärder böra vidtagas för avhjälpande av
de påtalade missförhållandena. I sådant syfte har byggnadsstyrelsen nu framlagt
förslag om uppförande av ny institutionsbyggnad jämte djurstall och vaktmästarbostad
för den bakteriologiska institutionen. Vid ett realiserande av
detta förslag skulle den nuvarande jnstitutionsbyggnaden kunna i sin helhet
disponeras av de patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna
och dessa institutioner härigenom beredas tillräckligt utrymme. Inom byggnadsstyrelsen
har tidigare övervägts möjligheten av att de tre institutionernas
lokalfråga löstes genom en ombyggnad av den nuvarande institutionsbyggnaden,
men en dylik lösning har av ekonomiska skäl avböjts.

En rationell lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga synes
icke att vinna annorledes än genom uppförande av en nybyggnad för den
bakteriologiska institutionen. Mot de föreliggande ritningarna har erinran
icke framställts av de hörda myndigheterna. Avsikten är, att ritningarna
skola underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsordning. Jag förutsätter,
att byggnadsutredningen, i syfte att begränsa byggnadskostnaderna,
kominer att ägna särskild uppmärksamhet åt möjligheten att förlägga nybyggnaden
i anslutning till annan institutionsbyggnad, så att vissa utrymmen,
exempelvis föreläsningssal, kunna göras gemensamma. Kostnaderna för företagets
utförande enligt föreliggande ritningsförslag ha beräknats till 525 000
kronor. Detta belopp torde tills vidare i avbidan på byggnadsutredningens
granskning, böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Medel till ifrågavarande
byggnadsföretag, som upptagits på den av investeringsutredningen
framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag för verk och
myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat lil.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!
måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

269

att till Nybyggnad, för bakteriologiska institutionen vid
universitetet i Lund å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av ...... kronor 525 000.

[7.] Upplåtelse av tomt på Norrbaekaområdet för ett medicinskt Nobelinstitut.
I överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t i propositionen 1937:

219 framlagt förslag, medgav 1937 års riksdag (skrivelsen nr 286), att till
uppförande av en nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska
Nobelinstitutet finge avgiftsfritt och med nyttjanderätt samt under
villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t bestämdes, å Norrbaekaområdet upplåtas
ett tomtområde invid den tillärnade institutionen för medicinsk kemi.

I en till kanslern för rikets universitet ställd den 23 mars 1944 dagtecknad
skrivelse har karolinska institutets lärarkollegium hemställt örn kanslerns
medverkan till att erforderlig tomtmark å Norrbaekaområdet måtte
med nyttjanderätt tills vidare avgiftsfritt upplåtas till ett medicinskt Nobelinstitut
omfattande tre avdelningar, en för biokemi en för neurofysiologi och
en för medicinsk cellforskning. I skrivelsen anföres bland annat följande.

Lärarkollegiet har denna dag beslutat att å Norrbaekaområdet uppföra ett
medicinskt Nobelinstitut omfattande tre likvärdiga avdelningar, en för biokemi,
en för neurofysiologi och en för medicinsk cellforskning, till en kostnad
av högst 1 500 000 kronor, utrustning inberäknad, och att erforderliga
medel skola utgå ur den av Nobelstiftelsen förvaltade medicinska prisgruppens
organisationsfond, ävensom tillsätta en särskild kommitté för byggnadsfrågans
handhavande.

Universitetskanslern har med överlämnande av lärarkollegiets framställning
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder i det av lärarkollegiet
angivna syftet.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Erforderlig mark för den avsedda nybyggnaden finnes å det för karolinska
institutet avsedda området. Två placeringar synas därvid kunna
ifrågakomma, antingen utmed Torsgatan söder örn den tillämnade huvudentrén
till karolinska institutets område eller väster om den för medicinskkemiska
institutionen avsedda byggnadsplatsen, Vilkendera av dessa båda
platser, som är lämpligast för ändamålet, kan icke avgöras förrän storlek
och planform för den avsedda byggnaden för Nobelinstitutet närmare utretts.

Med anledning av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka, att
ett erforderligt tomtområde å karolinska institutets område med nyttjanderätt
tills vidare avgiftsfritt upplåtes för uppförande av det föreslagna medicinska
Nobelinsitutet.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen medgav 1937 års riksdag, att Departementspå
Norrbaekaområdet finge upplåtas ett tomtområde till uppförande av en efte/en.
nybyggnad för den biokemiska avdelningen av det medicinska Nobelinstitutet.

Enligt ett av karolinska institutets lärarkollegium framlagt förslag avsågs
byggnaden skola uppföras i anslutning till de nybyggnader för karolinska
institutets teoretiska institutioner, varom beslut fattades vid 1937 års riks -

270

Kungl. Mai:ts proposition nr 281.

dag men vilka till följd av krigsutbrottet icke kommit till utförande. Med
anledning av den av lärarkollegiet numera planerade utvidgningen av Nobelinstitutet
med en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medicinsk
cellforskning har lärarkollegiet gjort förnyad framställning om upplåtelse
av mark på Norrbackaområdet till en nybyggnad för Nobelinstitutet, inrymmande
lokaler förutom för den biokemiska avdelningen jämväl för de två
planerade nya avdelningarna. Då såsom av byggnadsstyrelsens utlåtande
framgår tomtmark för ifrågavarande ändamål kan ställas till förfogande
inom den för karolinska institutet avsedda delen av Norrbackaområdet, tillstyrker
jag, att för ändamålet erforderlig tomtmark upplåtes. Jag utgår härvid
från att kostnaderna för planeringsarbeten, anslutningsledningar o. d.
ävensom kostnaderna för byggnadens uppförande och utrustning helt bestridas
av andra medel än statsmedel. Upplåtelsen i fråga torde dock böra
ske avgiftsfritt och med nyttjanderätt tills vidare, så länge området användes
för det avsedda ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare bestämmelser i ämnet.

Ifrågavarande markupplåtelse synes vara av beskaffenhet att böra underställas
riksdagens prövning. Då det synes önskvärt, att tomtfrågan icke
skall lägga hinder i vägen för uppförande av den planerade nybyggnaden
för Nobelinstitutet, därest byggnadsföretaget med hänsyn till arbetsmarknadsförhållandena
lämpligen bör påbörjas under nästa budgetår, torde förslag
i ämnet böra föreläggas riksdagen i propositionen angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att till uppförande av nybyggnad för ett medicinskt
Nobelinstitut, omfattande en avdelning för biokemi,
en avdelning för neurofysiologi och en avdelning för medicinsk
cellforskning, må avgiftsfritt och med nyttjanderätt
samt under villkor i övrigt, som av Kungl. Maj :t bestämmas,
på Norrbackaområdet upplåtas erforderligt tomtområde.

[8.] Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola. Chalmers
tekniska institut var från början i sin helhet förlagt till det av högskolan
alltjämt disponerade kvarteret mellan Vasa- och Storgatorna i Göteborg.
Marken i kvarteret tillhör Göteborgs stad men har av staden överlämnats
till läroanstalten för all framtid, så länge teknisk undervisning där bedrives.
Byggnaderna inom kvarteret lia uppförts medelst Chalmersska donationens
medel och av staden. Erforderliga tillbyggnader lia sedan ett trettiotal
år tillbaka utförts på statens bekostnad.

För att läroanstalten skulle kunna erhålla bättre lokaler ingicks år 1920
ett avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt staden örn institutets förflyttning
till annan plats. Byggnaderna skulle vara uppförda senast år 1934.
Den tid, inom vilken byggnaderna skulle vara uppförda, har genom över -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

271

enskommelse år 1936 förlängts intill den 1 januari 1945. Styrelsen för Chalmers
tekniska högskola har i skrivelse den 29 april 1944 hos drätselkammaren
i Göteborg hemställt örn förlängning av byggnadstiden med ytterligare
tio år, d. v. s. intill den 1 januari 1954.

På det nya området lia uppförts byggnad för kemiska och fysiska institutionerna
samt byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad, varjämte nyligen
färdigställts en byggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt arkitektur.

De äldre byggnaderna mellan Vasagatan och Storgatan inrymma numera
endast lokaler för 1 :a och 2 :a årskurserna, för avdelningarna för maskinteknik
och för elektroteknik samt för bibliotek och kansli, varjämte tekniska
gymnasiet i Göteborg har sina lokaler där.

Förslag har framställts örn att såsom nästa etapp i nybyggnadsplanen skall
uppföras en byggnad för bibliotek och kansli m. m.

Behovet av nybyggnad. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/
45 har styrelsen för högskolan anfört i huvudsak följande rörande behovet
av nya lokaler för biblioteket och kansliet m. m.

Biblioteket lider för närvarande av svår lokalbrist. Bokmagasinen
rymma icke på långt när samlingarna, bokhyllor ha måst uppställas i expeditionslokalerna
och läsesalen är för trång. Inom ett par år måste förhållandena
bli sådana, att bibliotekets utnyttjande kommer att vara förenat med
svåra olägenheter. Då tredje och fjärde årskursernas studerande äro de,
som mest anlita biblioteket, kommer majoriteten bland de studenter, som
behöva besöka biblioteket, att lia sina studier förlagda till nybyggnadsområdet.

Högskolans administrationslokaler lia till följd av högskolans
kraftiga utökning under senare år blivit alldeles för små. De bestå av rektorsrum,
expeditionsrum och kollegierum. På expeditionen sitta högskolans
kamrerare, kassör och båda kontorsbiträde!!. Expeditionen tjänstgör ävensom
väntrum för besökande till rektor och är numera för liten för sitt ändamål.
Att flera personer nied så olika arbetsuppgifter, som här är fallet, ha
gemensamt arbetsrum är olämpligt och verkar störande på samtligas arbete.
Som exempel kan nämnas, att vid telefonsamtal allt arbete på räkne- och
skrivmaskiner måste avbrytas. Personalen störes också av att ha allmänheten
så direkt inpå sig. Kollegierummet, som numera icke rymmer alla lärarna
på en gång, användes samtidigt för duplicering, förvaring av papper,
blanketter och ritningar och såsom skrivrum. Inga sammanträdesrum för
kollegienämndens och avdelningskollegiernas sammanträden finnas. Det är
därför nödvändigt, att nya lokaler så snart som möjligt byggas även för högskolans
administration.

Då inom högskolans nya byggnader på Gibraltarområdet nu endast finnas
två bostadslägenheter för högskolans personal, finnes även ett
trängande behov av personalbostäder.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha i sitt betänkande
den 9 oktober 1943 med utredning och förslag angående den högre
tekniska undervisningen (SOU 1943: 34) anfört, att för genomförande av de
sakkunnigas förslag till den högre tekniska undervisningens nydaning och
utveckling erfordrades betydande ny- och ombyggnader. Beträffande det re -

272

Kungl. Majis proposition nr 281.

dan nu föreliggande behovet av nya lokaler för biblioteket och kansliet ha
de sakkunniga i huvudsak anfört de skäl, som framgå av de i det föregående
återgivna uttalandena. Vad angår de framtida förhållandena, inhämtas av
betänkandet följande.

Under normala förhållanden kunna vid Chalmers tekniska högskola årligen
nyintagas 170 studerande. De sakkunniga föreslå nu, att högskolan planlägges
för en nyintagning av 250 per år, motsvarande en beräknad total elevnumerär
i högskolan av närmare 1 100 (år 1942 utgjorde elevantalet 618).
Den föreslagna nyintagningen av studerande torde dock ej behöva nå denna
omfattning förrän efter åtskilliga år (de sakkunniga räkna med att fullt studerandeantal
skall uppnås först omkring 1952/53).

Enligt de sakkunnigas förslag skulle rektorsexpeditionen komma att omfatta
följande befattningshavare: rektor, högskoleintendent, kassör, 3 kontorsbiträden,
2 expeditionsvakter och extra arbetshjälp.

Lärarpersonalen bör enligt sakkunnigförslaget utökas till 25 professorer,
5 docenter, 1 laborator, 52 speciallärare, 12 adjungerade lärare jämte tillfälliga
lärare m. fl.

Enligt de sakkunnigas förslag skall högskolans personal av sådana kategorier,
att bostäder åt densamma äro önskvärda, utgöras av 36 befattningshavare.
Av kostnadsskäl torde man få inskränka sig till att anordna bostäder
för ungefär två tredjedelar av denna personal eller 22 anställda, såsom
laboratorievaktmästare, telefonister, portvakter, gårdskarlar m. fl.

Vad angår den tekniska bibliotekstjänsten, ha de sakkunniga tillsammans
med den inom handelsdepartementet tillkallade utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande den 5 april 1944 avgivit ett betänkande
med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom
de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17). Härav inhämtas:

Allteftersom tekniken utvecklas ökas fordringaxma på en effektiv teknisk
litteraturtjänst. Litteraturbehovet är starkt icke blott för forskning och undervisning
vid de tekniska högskolorna utan även för forskning och praktik vid
andra tekniska institutioner, framför allt inom industrien. De sakkunniga
föreslå därför, att de båda tekniska högskolornas bibliotek utvecklas till
centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att de i
princip jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru med något
mindre omfattning. Nybyggnaden för biblioteket vid Chalmers tekniska högskola
bör planeras med hänsyn härtill.

Bibliotekspersonalen bör även utökas avsevärt och vid genomförd organisation
omfatta 17 befattningshavare mot nu 7. Bland annat böra finnas 1 överbibliotekarie,
4 bibliotekarier, 3 amanuenser och 6 biblioteksbiträden.

Förslag av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
m. m. Under erinran om att högskolan tidigare gjort framställningar
örn anslag till nybyggnad för bibliotek och administration uttala
de sakkunniga, att de liksom högskolans myndigheter äro av den uppfattningen,
att dessa nybyggnadskrav äro de mest trängande för högskolans
vidkommande. På de sakkunigas uppdrag har professorn M. Wernstedt i
samråd med överbibliotekarien W. Munthe i Oslo utarbetat nya ritningar
till ifrågavarande nybyggnader, omfattande en särskild biblioteksbyggnad

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

273

och en särskild administrationsbyggnad, den senare jämväl inrymmande sex
personalbostäder. Förslaget har uppgjorts under hänsynstagande till planerade
organisationsutvidgningar. Byggnaderna skola förläggas till en plats
omedelbart söder om entrévägen till högskolan vid Gibraltargatan. Kostnaderna
beräknas efter ett enhetspris av 85 kronor per kubikmeter till 935 000
kronor för biblioteksbyggnaden och till 493 000 kronor för administrationsbygganden,
av vilket sistnämnda belopp 298 000 kronor avse administrationslokalerna.

I sina anslagsäskanden den 5 augusti 1943 framlade högskolans styrelse
förslag om uppförande av nybyggnader för bibliotek och administration m.
m. i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 18 december 1943 över nu
ifrågavarande förslag, att detsamma icke förelåge i så genomarbetat skick,
att styrelsen vore beredd att taga slutlig ställning till byggnadsfrågan. Vissa
erinringar mot förslaget framställdes dock.

I förutnämnda betänkande rörande litteraturtjänsten förordas genomförande
av de sakkunnigas förslag till nybyggnad för biblioteket.

Förslag av 1940 dvs civila byggnadsutredning m. tn. I utlåtande
den 11 februari 1944 över högskolestyrelsens förslag av år 1943 har
1940 års civila byggnadsutredning föreslagit åtskilliga reduceringar och omplaceringar,
åskådliggjorda på upprättade principskisser. Enligt dessa skola
biblioteket och kansliet sammanföras till en byggnad samt bostäderna förläggas
till en särskild byggnad.

Utredningen framhåller bland annat:

En gemensam byggnad för kansli och bibliotek i enlighet med utredningens
principskiss upptager en volym av 10 300 m3 mot båda byggnadernas
14 380 nr1 i högskolans förslag. Utredningens förslag innebär således en besparing
av 4 080 m3.

En jämförelse mellan kostnaderna inklusive utgifter för utvändiga ledningsarbeten
m. m. gestaltar sig på följande sätt:

Det remitterade
ritningsförslaget

Biblioteksbyggnad .................... 990 000 1

Kanslibyggnad........................ 298 000 J

Utvändiga ledningar m. m............. —

Bostäder ............................ 195 000

Utredningens

principskiss

800 000

50 000
70 000

Totalkostnad kronor 1 483 000 920 000.

De av utredningen förordade åtgärderna beräknas alltså medföra en kostnadsminskning
av omkring 560 000 kronor.

I yttrande den 23 februari 1944 med anledning av civila byggnadsutredmngens
förslag har högskolans styrelse anfört, att styrelsen på grund av det
nuvarande läget icke vill motsätta sig, att byggnadsfrågan löses på i huvudsak
det sätt, som utredningen föreslagit. Styrelsen har dock icke velat medgiva
en minskning av kollegierummet. Styrelsen förutsätter även, att den får
rätt att inom den beräknade byggnadsvolymen företaga de jämkningar av loBihang
till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 281.

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

kalemas inbördes placering, vartill ett närmare studium vid utarbetandet av
ritningarna kan föranleda. Byggnadsvolymen anser styrelsen vara för knappt
räknad. Styrelsen beräknar den -— med hänsynstagade till kollegierummets
utvidgning — till 10 700 m'' Byggnadskostnaderna beräknar styrelsen för sin
del efter 90 kronor per m3, helst som byggnadsutredningen icke upptagit någon
särskild post för grundläggningskostnader. Enligt styrelsens mening böra
kostnaderna beräknas på följande sätt:

Biblioteks- och kanslibyggnad (10 700 m3 å 90 kronor) . . kronor 963 000

Utvändiga ledningar m. m........................... » 50 000

Bostadsbyggnad ........................................»____70 000

Summa kronor 1 083 000.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande med anledning av vad byggnadsutredningen
föreslagit anfört, att styrelsen funnit byggnadsutredningens kostnadsberäkning
för låg och ansett kostnaderna böra beräknas till 985 000 kronor.
Örn den av högskolestyrelsen påyrkade volymutökningen med 150 m3 skulle
genomföras, torde kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens beräkning stiga
med 15 000 kronor till 1 000 000 kronor.

Departement»- Uppförandet av nya byggnader för Chalmers tekniska högskola på Gibralchefen.
tarområdet har nu fortskridit så långt, att fyra av högskolans sex avdelningar
flyttats dit. Enligt gällande avtal med Göteborgs stad skulle nybyggnadsprogrammet
i sin helhet rätteligen vara genomfört före ingången av nästa
kalenderår. Då detta givetvis icke kan ske, ha åtgärder vidtagits i syfte att
åvägabringa en förlängning av den avtalade byggnadstiden.

Efter det nybyggnaden för väg- och vattenbyggnadsavdelningen nu fullbordats,
har en nybyggnad för biblioteket och kansliet ansetts böra härnäst
komma till utförande. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, äro
de nuvarande lokalerna för biblioteket och kansliet i högskolans äldre byggnader
vid Vasagatan synnerligen trånga, varför behovet av nya lokaler gör
sig starkt gällande.

Det av högskolestyrelsen senast framförda förslaget till nybyggnad överensstämmer
med det förslag, som av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen framlagts i deras nyligen avgivna betänkande, och är
uppgjort under hänsynstagande till den utvidgning av högskolan och dess
bibliotek, som av de sakkunniga föreslås. Byggnadsförslaget, som avser uppförande
av två fristående byggnader, en för biblioteket och en för kansliet,
den sistnämnda byggnaden jämväl inrymmande personalbostäder, har av
civila byggnadsutredningen befunnits onödigt dyrbart. Utredningen har därför
upprättat ett ändringsförslag, vilket högskolestyrelsen ansett sig böra —
med viss ändring — godtaga, för att byggnadsfrågans lösning icke skulle
fördröjas. Enligt byggnadsutredningens förslag skola lokalerna för biblioteket
och kansliet sammanföras till en byggnad samt personalbosläderna
förläggas till ett särskilt hus.

Jämväl detta förslag är uppgjort med beaktande av det ökade lokalbehov,

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

275

som kail beräknas uppstå vid realiserande av de sakkunnigas förslag rörande
högskolans organisation. Då byggnadsutredningens förslag därjämte medgiver
framtida utvidgningar, finner jag mig — utan att därigenom taga ställning
till de sakkunnigas förslag rörande utbyggnad av högskolans institutioner
och lärarkår — böra förorda, att förslaget lägges till grund för ifrågavarande
byggnadsföretag. Med hänsyn till vad högskolans styrelse anfört
torde emellertid kollegierummets bredd böra utökas i enlighet med styrelsens
förslag. Den bibliotek och kansli inrymmande byggnadens volym torde med
hänsyn till vad styrelsen anfört böra beräknas till 10 700 ms. Inom en byggnadskropp
med denna volym torde de jämkningar av de olika lokalernas
inbördes placering böra få vidtagas, som kunna visa sig erforderliga i samband
med uppgörandet av huvudritningar till byggnaden.

Kostnaderna för byggnadsföretaget ha av de olika myndigheterna beräknats
till olika belopp. Vid uppskattningen av anslagsbehovet anser jag mig
böra utgå från den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman,
1 000 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen av byggnadskostnadema
torde det kunna visa sig erforderligt att överskrida denna kostnadssumma.
Jag förutsätter emellertid, att vid uppgörandet av huvudritningar
och arbetsbeskrivning liksom under byggnadsarbetenas fortgång varje
möjlighet till att begränsa kostnaderna tillvaratages.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på
den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen, torde böra
uppföras på allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 med 1 000 000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen,

att till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska
högskola å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av.......... kronor 1 000 000.

[9.] Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola. Såsom framgår av propositionen
1941:2 (s. 297) gjorde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939
framställning om anvisande av ett reservationsanslag av 45 000 kronor för
vissa ändrings- och reparationsarbeten inom avdelning V av högskolans kemiska
institutionsbyggnad, avseende förbättring av dragskåpsinredningen, omändring
av ett vågrum till fotografiskt mörkrum samt utökande av de elektriska
anordningarna för undervisning och forskning. Vid anmälan av denna
anslagsfråga i nämnda proposition förordade jag med hänsyn till det statsfinansiella
läget, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet då skulle
anvisas med rätt för högskolans styrelse att disponera detsamma för de
ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som kunde befinnas mest
angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbe -

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Departements chefen.

Departements che/en.

loppet med hänsyn till den höjda prisnivån dåmera syntes böra uppräknas
till åtminstone 56 000 kronor, tillstyrkte jag, att ett anslag av 43 000 kronor
skulle anvisas för ändamålet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag anvisade
riksdagen på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag
(B) av 43 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 april 1941 anbefallt byggnadsstyrelsen
att vidtaga de på styrelsen ankommande förberedande åtgärder,
som kunde befinnas påkallade för att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle
kunna framdeles av styrelsen utan tidsutdräkt igångsättas, har Kungl. Majit
i anledning av en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 december 1942 gjord
framställning i ämnet genom beslut den 5 februari 1943 bemyndigat byggnadsstyrelsen
att för täckande av med upprättandet av entreprenadhandlingar
beträffande arbetena förenade kostnader taga i anspråk ett belopp av högst
1 408 kronor 40 öre av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag m. m., vilket belopp framdeles skulle av byggnadsstyrelsen
tillföras sistnämnda anslag av eventuellt byggnadsanslag.

Anslag till ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka upptagits
på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga
husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras
på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till den
inträffade ökningen av byggnadskostnaderna förordar jag, att det tidigare för
ifrågavarande ändamål beräknade anslagsbeloppet, 43 000 kronor, höjes till
63 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för
kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å allmän
beredskapsstat III för budegtåret 1944/45 uppföra ett anslag
av..................................kronor 63 000.

[10.] Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i
Uppsala. I underdånig skrivelse den 1 september 1941 har byggnadsstyrelsen
hemställt, att ett anslag av 38 000 kronor måtte anvisas för vissa ändringsoch
reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i Uppsala. Arbetena avse förbättring
av toalettanordningarna, anordnande av lekhall samt ombyggnad
och reparation av trädgårdsmästar- och maskinistbostäderna. Skolöverstyrelsen
har tillstyrkt byggnadsförslaget.

Mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrings- och reparationsarbetena
vid folkskoleseminariet i Uppsala har jag icke funnit anledning till erinran.
Kostnaderna för dessa arbetens utförande, vilka år 1941 beräknades till
38 000 kronor, böra jämte kostnaderna för vissa ytterligare erforderliga
smärre ändringsarbeten, enligt vad jag under hand inhämtat från länsarkitekten,
numera beräknas till i avrundat tal 45 000 kronor. Anslag till ut -

Kungl. Majlis proposition nr 281.

277

förande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits på den av investeringsutredningen
framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag
för verk och myndigheter m. m., torde böra uppföras på allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet
i Uppsala å allmän beredskapsstat lil för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av.......... kronor 45 000.

Fonden för låneunderstöd.

[11.] Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för
vissa ombyggnadsarbeten. Beträffande stiftelsens tillkomst och ändamål
m. m. har en ingående redogörelse lämnats i propositionen 1943: 215, vartill
här torde få hänvisas.

Stiftelsens läroanstalt disponerar för närvarande två byggnader för undervisningen
i träslöjd, nämligen det s. k. seminariet och Källnääs. År 1942
tillkallades sakkunniga för utredning angående stiftelsens verksamhet och
ekonomi m. m. På grundval av de sakkunnigas utredning framlades i propositionen
1943: 215 förslag till åtgärder för en sanering av stiftelsens ekonomi.
Sålunda föreslogs bland annat, att stiftelsen skulle erhålla ett räntefritt
statens amorteringslån av 90 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten
m. m., varav 5 800 kronor till ombyggnads- och reparationsarbeten å Källnääs
och 1 800 kronor till reparation av seminariet. Förslaget vann riksdagens
bifall.

Stiftelsens styrelse har nu anhållit, att ett statsanslag av 25 000 kronor
måtte uppföras på allmän beredskapsstat till vissa byggnadsarbeten m. m.
vid läroanstalten. Av det äskade beloppet hänför sig 20 400 kronor lill ombyggnad
av Källnääs och 4 600 kronor till åvägabringande av förbättrad vattenförsörjning
för läroanstalten. Beträffande den närmare utformningen av
styrelsens förslag torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Skolöverstyrelsen, som hört sitt byggnadssakkunniga biträde, har funnit av
det sakkunniga biträdet ifrågasatt ändring beträffande övre våningens plandisposition
böra tagas under övervägande vid byggnadsföretagets utförande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, erhöll stiftelsen jämlikt be- Departementsslut
av 1943 års riksdag ett lån av 90 000 kronor, varav ett belopp av 5 800 cAe/*”-

kronor avsåg vissa ombyggnads- och reparationsarbeten beträffande byggnaden
Källnääs, bland annat omändring av gymnastiksalen i nämnda byggnad
till slöjdsal. Dessa byggnadsarbeten lia dock icke kommit till utförande,
enär stiftelsens styrelse med hänsyn till behovet av utökat lokalutrymme för
undervisningen funnit en mera genomgripande ombyggnad av Källnääs än -

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

damålsenlig. Ett av styrelsen i sådant syfte framlagt, å företedda ritningar
närmare utformat förslag går ut på en entresolering av gymnastiksalen samt
förläggande till det övre våningsplanet av två teckningssalar och till det
undre planet av två slöjdsalar. Jag anser mig böra tillstyrka, att en ombyggnad
av Källnääs kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det
av styrelsen framlagda förslaget. Den av skolöverstyrelsen mot ritningarna
framställda anmärkningen torde böra tagas under övervägande vid byggnadsföretagets
utförande.

Kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena ha av styrelsen beräknats
till 26 200 kronor. Mot kostnadsberäkningen har jag icke funnit anledning
till erinran. Då av statsmedel ett belopp av 5 800 kronor redan står till styrelsens
förfogande för ändamålet, utgör medelsbehovet (26 200 — 5 800 =)
i runt tal 20 000 kronor. Som stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel
bestrida dessa kostnader, får jag förorda, att stiftelsen för ändamålet erhåller
ett räntefritt statens amorteringslån av 20 000 kronor. Anslag till ifrågavarande
arbeten, som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda
investeringsplanen för kommunala och enskilda byggnadsarbeten, torde böra
uppföras på allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 under fonden
för låneunderstöd. Däremot böra medel icke äskas på allmän beredskapsstat
till bestridande av de redan utförda arbetena för åstadkommande av förbättrad
vattenförsörjning för läroanstalten.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av ..................................... kronor 20 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Inga Bäcklin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

279

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 maj 19A4.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och
statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande punkterna
1—5 samt statsrådet Domö beträffande punkterna 6—8. Föredragandena
yttra härvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt. I sitt den 3 april
1944 avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 (SOU
1944: 12) har investeringsutredningen bland annat hemställt, alt Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår upptaga
ett anslag av 70 000 kronor till uppförande av en lagringslokal för potatis
och frukt vid statens växtskyddsanstalt

Med skrivelse den 22 april 1944 har stgrelsen för statens växtskyddsanstalt
framlagt viss utredning till stöd för det av investeringsutredningen gjorda anslagsäskandet.
Anstaltsstyrelsen har bland annat anfört följande.

Växtskyddsanstalten är i omedelbart och starkt behov av lämpliga lagerlokaler
för i främsta rummet potatis och i andra hand frukt. De förrådsrum,
som för närvarande finnas, äro odugliga för sitt ändamål. Belägna som de
äro ovan jord och i södersluttning uppvärmas de tidigt på våren i sådan grad,

280

Departementa thelen.

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 281.

f.j * dem- föi;varad potatis utvecklar snart sagt nya plantor, innan det blir
tid tor sättning. På grund av otillräcklig värmeisolering föreligger också
froströk under den kallaste årstiden. Slutligen äro utrymmena alldeles otiliräckliga,
särskilt med hänsyn till de för närvarande intensivt bedrivna undersökningarna
över potatisens virussjukdomar men även för fyllande av anstaltens
stadigvarande behov. För frukt har anstalten överhuvud taget ingen
användbar lagringslokal.

Anstaltsstyrelsen underhandlade redan år 1939 med byggnadsstyrelsen om
upprättande av förslag med kostnadsberäkning till en” lagerlokal av förenämnda
slag. Med anledning av krigsutbrottet blev emellertid saken tills
vidare skjuten åt sidan. Enär behovet under de därpå följande åren gjorde
sig allt starkare gällande, anmäldes uppförandet av ifrågavarande byggnad i
oktober 1943 till investeringsutredningen såsom investeringsobjekt. Byggnadsstyrelsen
verkställde med ledning av upprättad planskiss en kostnadsberäkning,
enligt vilken byggnaden skulle draga en kostnad av 70 000 kronor.

Med hänsyn till vad växtskyddsanstaltens styrelse i ärendet anfört anser
jag mig böra biträda investeringsutredningens förslag, att medel för uppförande
vid anstalten av den ifrågasatta lagringslokalen för potatis och frukt
upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Mot storleken av
det för ändamalet äskade anslaget, 70 000 kronor, har jag intet att erinra.
Anslaget torde böra hänföras till beredskapsstat lil.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens växtskgddsanstalt å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av............................... kronor 70 000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Gödselvårdslånefonden. Såsom kapital till gödselvårdslånefonden
ha från och med år 1919 anvisats tillhopa 4 500 000 kronor, varav dock ett belopp
av 500 000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing
å riksgäldsfonden. Härjämte har 1933 års riksdag (r. skr. nr 356) för budgetåret
1933/34 såsom särskilt reservationsanslag anvisat 500 000 kronor, att, i
den mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för
beviljande av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas
för iån ur nämnda fond. Sistberörda villkor äro intagna i kungörelsen den
11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr 186/1925, 241/1927,
132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. I kungörelsen den 13 december 1918
(nr 972) ha meddelats bestämmelser angående tiden för ingivande av ansökningar
från hushållningssällskapen om statslån ur gödselvårdslånefonden.

281

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

selvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar, till vilka sistnämnda arbeten
statslån hittills ej kunnat utgå — skulle beviljas lån från en gemensam
lånefond. Denna fond har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett
belopp av 35 000 000 kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle
beviljas med tillämpning av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser
och att samtliga bidragstagare bomme att tilldelas lån med
högsta möjliga belopp.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte till gödselvårdslånefonden anvisas
ett anslag av 5 000 000 kronor, varav 1 000 000 kronor vore avsedda för
utlämnande av lån till gödselvårdsanläggningar och 4 000 000 kronor för utlämnande
av lån till ladugårdsförbättringar.

Vad beträffar verksamheten med utlämnande av gödselvårdslån
har lantbruksstyrelsen framhållit, att åtgärder för en förbättrad gödselvård
torde utgöra i hög grad lämpliga arbetsobjekt, då det gällde att bereda sysselsättning
inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets
slut. Enligt styrelsens mening syntes den pågående planläggningen av ifrågavarande
arbetsobjekt ha fortskridit så långt, att å beredskapsstaten för budgetåret
1944/45 borde anvisas medel i sådan utsträckning att vid behov statsbidrag
och lån skulle kunna utlämnas till i runt tal 6 000 gödselvårdsanläggningar,
av vilka ungefär 5 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar,
omfattande mindre än 20 hektar åker. Styrelsen har beräknat medelsbehovet
å beredskapsstat för låneverksamheten till 3 400 000 kronor, därest oförändrade
låne- och bidragsvillkor bomme att gälla, samt till 1 000 000 kronor, för
den händelse statsunderstöd till gödselvårdsanläggningar skulle utgå enligt
de grunder, som fores1 agits i 1942 års jordbrukskommitlés promemoria eller
i lantbruksstyrelsen den 12 oktober 1943 över promemorian avgivna remissutlåtande.
Beträffande frågan örn berörda grunder torde få hänvisas till redogörelsen
i en denna dag till riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående
grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på
jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet. Enligt vad lantbruksstyrelsen
meddelat kunde den för utlåning disponibla kapitalbehållningen å
gödselvårdslånefonden den 1 juli 1944 beräknas komma att uppgå till i runt
tal 1 100 000 kronor. Därjämte beräknades inflyta amorteringar under budgetåret
1944/45 med omkring 250 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen hor även ansett sig böra föreslå, att gödselvårdslånefonden
under för beredskapsstaten gällande förutsättningar finge tillfälligt
anlitas lör utlämnande av lån till ladugårdsförbättringar.
Härom anför styrelsen i huvudsak följande.

I den av 1942 ars jordbrukskommitté avgivna promemorian angående beredande
av sysselsättning mom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet
efter krigets slut har föreslagits, bland annat, att till utförande av ladugårdsförbätlringar
skulle förutom statsbidrag jämväl kunna utgå lån av statsmedel.
Någon med statsmedel bedriven låneverksamhet för detta ändamål
har hittills icke förekommit. För att ifrågavarande förbättringsåtgärder vid
behov skola få önskad omfattning, torde det enligt lantbruksstyrelsens me -

282

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departements aheten.

rung vara nödvändigt nied statsunderstöd även i forin av lån. Kommittén har
vidare anfört, att lån till de arbetsobjekt, som skulle igångsättas inom jordbrukets
område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut, borde utgå ur
en enda fond. Enligt styrelsens förmenande torde detta vara att förorda i de
fall, då så synes mest ändamålsenligt och praktiskt för ifrågavarande låneverksamheters
bedrivande. Nämnda förutsättningar torde vara för handen då
det gäller lån till gödselvårdsanläggningar och ladugårdsförbättringar. Styrelsen
får därför föreslå, att genom en tillfällig utvidgning av tillämpningsområdet
för gödselvårdslånefonden möjligheter skapas så att lån jämväl till förevarande
slag av ladugårdsförbättringar skola kunna utgå ur fonden.

Vid beräkningen av medelsbehovet å beredskapsstaten för nästa budgetår
för utlämnande av lån lill ladugårdsförbättringar har lantbruksstyrelsen utgått
från att medel borde anvisas för att tillgodose behovet av lån till omkring
3 000 ladugårdsförbättringsföretag, varav ungefär 2 700 vid brukningsdelar
med högst 20 hektar åker. Därest de av 1942 års jordbrukskommitlé föreslagna
grunderna för ifrågavarande låneverksamhet komme att tillämpas, skulle
medelsbehovet enligt lantbruksstyrelsens beräkningar uppgå till 4 000 000
kronor. Till sistnämnda belopp har medelsbehovet jämväl upptagits, för den
händelse de av lantbruksstyrelsen i remissutlåtande den 12 oktober 1943
förordade grunderna skulle bliva gällande. En närmare redogörelse för omförmälda
grunder har lämnats i den i det föregående omnämnda propositionen
nr 264 till årets riksdag. I * * * 5

I samband med behandlingen av frågan örn anvisande å allmän beredskaps stat

för budgetåret 1944/45 av anslag till statsbidrag för utförande av göd selvårdsanläggningar

och ladugårdsförbättringar har jag framhållit, att så väl

gödselvårds- som ladugårdsförbättringsföretag lämpligen kunna utnyttjas
för arbetsmarknadsreglerande ändamål. För att möjliggöra tillkomsten av
dylika företag synas såsom lantbruksstyrelsen anfört å beredskapsstaten böra
beräknas medel, förutom till beviljande av bidrag, jämväl till utlämnande av
statslån. De för verkställande av ladugårdsförbättringar av beredskapskaraktär
avsedda lånen torde i enlighet med styrelsens förslag lämpligen böra utgå
från gödselvårdslånefonden. Vad beträffar storleken av det kapitaltillskott till
sistnämnda fond, som torde bliva erforderligt för nästa budgetår, synes detsamma
i anslutning till vad lantbruksstyrelsen förordat böra bestämmas till

5 000 000 kronor. Av den sålunda förordade kapitalinvesteringen i gödselvårdslånefonden
torde 2 000 000 kronor böra hänföras till allmän beredskapsstat
II samt 3 000 000 kronor till allmän beredskapsstat III. Låneverksamheten
på nu förevarande områden har vid medelsberäkningarna förutsatts
skola bedrivas i enlighet med bestämmelser, som förordats i den denna dag
till riksdagen avlåtna propositionen nr 264 angående grunder för utlämnande
av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden vid arbetslöshet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

283

att till Gödselvårdslånefonden för budgetåret 1944/45 upp -

föra

dels å allmän beredskapsstat II ett anslag
av............................... kronor 2 000 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III ett
anslag av ............................ » 3 000 000.

[3.] Frukt- och potatislagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till frukt och

potatislagerhusfonden ha för budgetåren 1940/41—1943/44 anvisats tillhopa
2 375 000 kronor. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7,
punkt 8) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45
till fonden anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Bestämmelser för
lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811).

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 800 000 kronor
till frukt- och potatislagerhusfonden. Till motivering för förslaget har styrelsen
anfört i huvudsak följande.

I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruksstyrelsen
framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 300 000
kronor till frukt- och potatislagerhusfonden. I årets statsverksproposition
föreslogs endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Föredragande
departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel
för utlåning från förevarande fond borde anvisas även på beredskapsstat
för att stå till förfogande vid eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden,
senare finge upptagas till övervägande.

Lagerhusbyggnader för vattenhaltiga vegetabilier (potatis, köksväxter,
frukt) kunna enligt lantbruksstyrelsen mening av följande skäl svårligen
inrangeras bland de arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som
beredskapsarbeten. Till större konsumtionsorter förlagda sådana lagerhus förutsätta
nämligen omfattande planeringsarbeten och förundersökningar såväl
i form av ofta tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt
järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga
tekniska och ekonomiska utredningar. Därjämte äro i fråga om sådana lagerhus
både de byggnadstekniska och lagringstekniska erfarenheterna ännu
jämförelsevis begränsade, varför en forcerad byggnadsverksamhet utöver ramen
för det anslag av 1 300 000 kronor, som lantbruksstyrelsen äskade som
investeringsanslag för budgetåret 1944/45, för närvarande icke kan tillrådas.

Under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Majits förslag om anslagsanvisning
till ifrågavarande fond för budgetåret 1944/45 anser lantbruksstyrelsen
sig av nyssnämnda skäl icke böra föreslå större kapitalförstärkning
av fonden å allmän beredskapsstat för sagda budgetår än till belopp, motsvarande
skillnaden mellan av styrelsen äskat och av Kungl. Majit föreslaget
anslag, eller således (1 300 000 — 500 000 —) 800 000 kronor.

Jag finner mig böra biträda lantbruksstyrelsens förslag om uppförande å Departementebcredskapsstat
för budgetåret 1944/45 av ett anslag å 800 000 kronor till för- fAe^ew''
stärkning av frukt- och potatislagerhusfonden. Anslaget torde böra hänföras
till allmän beredskapsstat lil. Någon ändring i de för närvarande i fråga örn
utlåningen från fonden gällande bestämmelserna synes icke böra vidtagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

284

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Departementschefen.

att till Frukt- och potatislagerhusfonden å allmän beredskapsstat
lil för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av........................... kronor 800 000.

[4.] Spannmålslagerhusfonden. Såsom kapitaltillskott till ifrågavarande
fond ha för budgetåren 1930/31—1943/44 anvisats tillhopa 8 900 000 kronor.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 11) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 till fonden anvisa ett
investeringsanslag av 500 000 kronor. Gällande bestämmelser rörande förevarande
låneverksamhet äro upptagna i kungörelsen den 12 september 1930
(nr 342) med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933, 612/1937 och
252/1943 gjorda ändringar.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av 500 000 kronor
till spannmålslagerhusfonden. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.

I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 gjorde lantbruksstyrelsen
framställning om anvisande av ett investeringsanslag å 1 000 000
kronor till spannmålslagerhusfonden. I årets statsverksproposition föreslogs
endast en medelsanvisning av 500 000 kronor för ändamålet. Föredragande
departementschefen uttalade emellertid, att frågan, huruvida medel för utlåning
från spannmålslagerhusfonden borde anvisas även på beredskapsstat
för att stå till förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden,
senare finge upptagas till övervägande.

Även om tillräckliga tekniska erfarenheter om olika spannmålslagerhustypers
lämplighet redan föreligga, varför sådana företags upptagande som
beredskapsarbeten av denna anledning ingalunda vore olämpligt, kunna dock
sådana byggnader enligt lantbruksstyrelsens mening svårligen räknas till de
arbetsobjekt, som med fördel kunna forceras fram som beredskapsarbeten.
Varje sådant lagerhus förutsätter nämligen omfattande planeringsarbeten såväl
i form av tidsödande förhandlingar med kommunala myndigheter samt
järnvägs- och hamnförvaltningar angående förläggningsplats som vidlyftiga
tekniska och ekonomiska utredningar. Under förutsättning av riksdagens bifall
till Kungl. Majits förslag om medelsanvisning till ifrågavarande fond
anser lantbruksstyrelsen sig av nyssnämnda skäl icke böra hemställa örn anvisande
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 av medel till kapitalförstärkning
av fonden till större belopp än som motsvarar skillnaden mellan
av styrelsen äskat och av Kungl. Maj :t föreslaget anslag, eller således (1 000 000
— 500 000 =) 500 000 kronor.

Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört förordar jag, att å
allmän beredskapsstat III för nästa budgetår uppföres ett anslag av 500 000
kronor för kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden. För den låneverksamhet,
som kan komma att bedrivas med anlitande av beredskapsanslaget,
torde böra gälla samma bestämmelser som tillämpas för utlåningen i övrigt
från ifrågavarande fond.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Xlaj.ts proposition nr 281.

285

att till Spannmålslag erhus f onden å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 500 000.

[5.] Egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för egnahemslånefonden,
vilka äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående
den statliga egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942,
må från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning
av ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 17) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till egnahemslånefonden för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels ock
medgiva, att för sagda budgetår må beviljas lån från fonden intill ett belopp
av 25 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter
och 10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit
att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i
sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter.

I skrivelse den 14 april 1944 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett kapitaltillskott å
2 000 000 kronor till egnahemslånefonden. Härjämte har styrelsen föreslagit,
att Kungl. Mait måtte utverka medgivande av riksdagen, att för nästa budgetår
må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 27 000 000
kronor, därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 12 000 000 kronor
för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena
skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning
mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Egnahemsstyrelsen har härvid utgått
från att de förmånligare grunder för bidragstilldelningen vid uppförande
av nya bostäder skulle komma att tillämpas, vilka föreslagits av styrelsen
i dess remissutlåtande den 28 februari 1944 över den av 1942 års jordbrukskommitté
avgivna promemorian angående beredande av sysselsättning inom
jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. Enligt styrelsens
mening torde nämligen ett tillämpande av angivna grunder kunna antagas
föranleda en sådan ökning av verksamheten på förevarande område, att
antalet understödsberättigade bostadsegnahemsföretag skulle komma att ökas
med 40 å 50 procent.

I omförmälda remissutlåtande den 28 februari 1944 har egnahemsstyrelsen,
i samband med framläggandet av förslag lill höjning av nu utgående bostadsförbättringsbidrag,
ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna beviljas
till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte en
gammal. Styrelsen har härom yttrat i huvudsak följande.

Därest vad av egnahemsstyrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidraget,
bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt
för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet,
skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare
i jämförelse med dem, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den
mån som nybyggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande
av bostadsbehovet, torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas
synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa
ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen
anser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang och i avvaktan
på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten
på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag av
statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då den icke
ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall kan utgå
torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg för vatten
och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få överstiga
4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövning bör verkställas
efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga örn bostadsförbättringsbidrag.
Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma anslagstitel
som medlen för bostadsförbättringsbidrag.

Departements- Då företag avseende tillskapande av bostadsegnahem på landsbygden torde
chefen. utgöra arbetsobjekt, som lämpligen kunna komma till utförande för beredande
av sysselsättning vid en omfattande arbetslöshet, anser jag mig böra
biträda egnahemsstyrelsens förslag, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår
beräknas medel för att möjliggöra en utvidgning av den med anlitande
av egnahemslånefonden bedrivna låneverksamheten. T. f. chefen för socialdepartementet,
statsrådet Rosander, förordar i annat sammanhang denna dag
styrelsens förslag om anslag till statsbidrag för uppförande av ny bostad
jämväl i sådana fall, då densamma icke ersätter en äldre bostad. Med hänsyn
härtill torde lånetilldelningen från egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45
i anslutning till vad egnahemsstyrelsen anfört böra utökas från 25 000 000 till
27 000 000 kronor eller alltså med 2 000 000 kronor för utlämnande under för
allmän beredskapsstat III gällande förutsättningar av lån för bostadsfastigheter.
Härjämte synes såsom styrelsen förordat böra å beredskapsstaten upptagas
ett kapitalinvesteringsanslag till egnahemslånefonden av 2 000 000 kronor.
För den utökade långivningen torde böra gälla samma bestämmelser som
hittills tillämpats för ifrågavarande låneverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva, att lån för bostadsfastigheter må, under de för
allmän beredskapsstat III gällande förutsättningarna, under
budgetåret 1944/45 beviljas från egnahemslånefonden intill
ett belopp av 2 000 000 kronor utöver i årets statsverksproposition
för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp;

2) till Egnahemslånefonden å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

kronor 2 000 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

287

[6.] Statens avdikningslåncfond. Jämlikt riksdagens beslut har det
högsta sammanlagda belopp, vartill lån ur statens avdikningslånefond årligen
kunnat beviljas, under de senaste budgetåren utgjort 3 000 000 kronor.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 21) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att under budgetåret 1944/45 må beviljas
lån från fonden å likaledes sammanlagt högst 3 000 000 kronor. Gällande
villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i kungörelsen
den 30 juni 1939 (nr 432).

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, lån från statens avdikningslånefond
å tillhopa högst 1 500 000 kronor finge under samma budgetår
beviljas utöver det i årets statsverksproposition föreslagna utlåningsbeloppet,
3 000 000 kronor. Styrelsen bär till motivering av sin hemställan
anfört i huvudsak följande.

Till utförande av torrläggningsföretag sökes förutom bidrag från statens
avdikningsanslag i stor utsträckning jämväl lån från statens avdikningslånefond.
För den händelse medel anvisas å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 till statens avdikningsanslag, synes därför erforderligt att för
ifrågavarande ändamål en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från
avdikningslånef onden.

Hos lantbruksstyrelsen vid utgången av budgetåret 1943/44 inneliggande ansökningar
om statsunderstöd till torrläggningsföretag kunna beräknas representera
ett sammanlagt lånebelopp av omkring 3 200 000 kronor. Under budgetåret
1944/45 kunna ytterligare ansökningar förväntas inkomma, representerande
ett sammanlagt lånebelopp av omkring 2 300 000 kronor. Under
sagda budgetår föreliggande ansökningar kunna sålunda beräknas motsvara
en lånesumma av (3 200 000 + 2 300 000 =) 5 500 000 kronor. Då det kan
förutses, att till ansökningarna hörande arbetsplaner och utredningar i viss
utsträckning finnas vara i behov av komplettering i ett eller annat avseende,
ävensom att en ej oväsentlig del av ansökningarna inkomma så sent under
budgetåret att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före budgetårets
utgång, torde det belopp, vartill lån må kunna under budgetåret beviljas,
kunna uppskattas till 4 500 000 kronor. Under förutsättning att riksdagen
godkänner Kungl. Majits förslag om medgivande att under budgetåret
1944/45 lån från statens avdikningslånefond må beviljas å sammanlagt högst
3 000 000 kronor, skulle sålunda det lånebelopp, vartill därutöver lån för
beredskapsändamål synes böra för sagda budgetår ifrågakomma, uppgå till

1 500 000 kronor.

För utbetalningar av lån från fonden torde ett belopp av 700 000 kronor
böra finnas för samma budgetår tillgängligt, utöver vad som erfordras för
utbetalningar på grund av den normala lånetilldelningen, eller omkring

2 500 000 kronor. Sammanlagt torde sålunda utbetalningarna av lån under
budgetåret 1944/45 kunna beräknas komma att uppgå till 3 200 000 kronor.
Enligt från statskontoret inhämtad upplysning kan kapitaltillgången å fonden
väntas medge utbetalningar till sagda belopp utan nytt kapitaltillskott.

I annat sammanhang denna dag förordas, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 beräknas medel för utlämnande av statsbidrag till utförande
av torrläggningsföretag. Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde det med

Föredr
(Kjälldén

288

Kungl. Manis proposition nr 2S1.

hänsyn härtill vara erforderligt, att en utökning jämväl sker av lånetilldelningen
från avdikningslånefonden. Jag anser mig böra biträda styrelsens
förslag, att det lånebelopp, vartill lån för beredskapsändamål bör ifrågakomma
för nästa budgetår utöver i årets statsverksproposition föreslagen
lånetilldelning å 3 000 000 kronor, bestämmes till högst 1 500 000 kronor. En
utlåning av nu angiven storlek torde såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen
uttalat icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras statens avdikningslånefond.
För den i beredskapssyfte utvidgade lånerörelsen synas
böra gälla i huvudsak samma grunder som tillämpas för den nuvarande låneverksamheten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat
II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45
beviljas från statens avdikningslånefond å högst 1 500 000
kronor utöver i årets statsverksproposition föreslaget högsta
utlåningsbelopp.

[7.] Täckdikningslånefonden. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (r.
skr. nr 346) må ur täckdikningslånefonden beviljas lån med sammanlagt
högst 2 000 000 kronor för kalenderår. Gällande villkor för lån ur fonden
äro meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna
nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939
gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats
bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

I en den 22 september 1943 avgiven promemoria angående beredande av
sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut har 1942 års jordbrukskommitté föreslagit, att till vissa förbättringsarbeten
av beredskapskaraktär på jordbrukets område — däribland täckdikningsföretag
— skulle beviljas lån från en gemensam lånefond. Denna fond
har av kommittén ansetts böra omedelbart tillföras ett belopp av 35 000 000
kronor. Härvid har kommittén utgått från att lån skulle beviljas med tilllämpning
av hushållningssällskapsutredningens förslag till lånebestämmelser
och att samtliga bidragstagare komme att tilldelas jämväl lån med högsta
möjliga belopp.

I skrivelse den 14 april 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att, därest den planerade allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 sattes i kraft, under samma budgetår
lån från täckdikningslånefonden finge beviljas å tillhopa högst 2 000 000
kronor utöver det av riksdagen medgivna lånebeloppet för kalenderår å likaledes
högst 2 000 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.

Kungl. Majlis proposition nr 281.

289

Erfarenheten under en följd av år har visat, att vid god tillgång på bidrag
utan återbetalningsskyldighet till täckdikning täckdikningslånefonden anlitas
i större utsträckning än vid mindre god bidragstillgång. Då lantbruksstyrelsen
framlagt förslag örn anvisande å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 av anslag för bidrag till täckdikningar, finner styrelsen sig sålunda
böra räkna med att vid bifall till sagda förslag en utökning av det belopp,
som under samma budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden,
blir erforderligt. För ändamålet synes medgivande erfordras till beviljande
av lån från fonden under nämnda budgetår till ett belopp av ytterligare
2 000 000 kronor.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår behållningen å täckdikningslånefonden
för närvarande till i runt tal 3 400 000 kronor. Till lantbruksstyrelsen
inkomna, ännu icke behandlade ansökningar om lån från fonden
för år 1944 representera en lånesumma av omkring 1 000 000 kronor.
Efter avdrag av nämnda belopp skulle behållningen å fonden således uppgå
till 2 400 000 kronor. Å andra sidan torde under tiden till den 1 juli 1945 erlagda
amorteringar och räntor kunna, enligt vad som från statskontoret
upplysts, beräknas komma att uppgå till omkring 1 200 000 kronor. För budgetåret
1944/45 tillgängligt lånebelopp torde sålunda kunna uppskattas till
omkring 3 600 000 kronor, vilket belopp synes vara tillräckligt för tillgodoseende
av under sagda budgetår påfordrade utbetalningar från fonden.

Då täckdikningsarbeten visat sig lämpliga för sysselsättning av arbetslösa
föreslås i annat sammanhang denna dag, att medel för utlämnande av statsbidrag
till täckdikningsföretag upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45. Med hänsyn härtill synes såsom lantbruksstyrelsen förordat en
utökning jämväl bliva behövlig i fråga om det belopp, som under nämnda
budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden. Mot styrelsens
förslag, att lånetilldelningen från ifrågavarande fond för nästa budgetår i beredskapssyfte
utökas med 2 000 000 kronor utöver det av riksdagen för kalenderår
medgivna lånebeloppet å 2 000 000 kronor, har jag intet att erinra.
Den av mig sålunda för beredskapsändamål förordade lånetilldelningen torde,
på sätt lantbruksstyrelsen anfört, icke påkalla någon kapitalinvestering
i täckdikningslånefonden för budgetåret 1944/45. Vid beräkningen av det utökade
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål har jag utgått från de grunder
för täckdikningslåneverksamheten, som förordats i en denna dag till
riksdagen avlåten proposition, nr 264, angående grunder för utlämnande av
statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden vid arbetslöshet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

alt medgiva, alt lån må, under de för allmän beredskapsstat
II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45
beviljas från täckdikningslånefonden å högst 2 000 000 kronor
utöver av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp för
kalenderår.

Före draganden.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 281.

V.)

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Diverse kapitalfonder.

Fonden för statens reprodukiionsanstalt.

[8.] Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt. Investeringsutredning en

(SOU 1944: 12, s. 225) har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål
måtte å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagas ett anslag av
1 400 000 kronor.

Beträffande tidigare i ärendet verkställd utredning torde jag få nämna följande.

Efter framställning från lantmäteristyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 30
april 1942 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa
en allsidig och förutsättningslös utredning i fråga om beredande av
lokaler för statens reproduktionsanstalt efter nuvarande hyrestidens utgång
den 1 oktober 1946.

I skrivelse den 11 december 1943 har byggnadsstyrelsen med bifogande av
ritningar jämte viss annan utredning framlagt förslag till nybyggnad för statens
reproduktionsanstalt samt hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Den totala byggnadskostnaden har
av styrelsen beräknats till 1 400 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

I ett över lantmäteristyrelsens framställning örn utredning rörande statens
reproduktionsanstalts lokalfråga avgivet utlåtande framhöll byggnadsstyrelsen
bland annat, att på grund av den omfattning statens reproduktionsanstalts
rörelse numera tagit och med hänsyn till de ytterligare anspråk, som torde
komma att ställas på densamma, det i längden torde bliva alltmer svårt att
på ett någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose anstaltens lokalbehov genom
förhyrning. Av samma skäl skulle det även kunna ifrågasättas, huruvida
det icke ur ekonomisk synpunkt vöre för statsverket fördelaktigast att
vid utgången av nu löpande hyrestid tillhandahålla reproduktionsanstalten
egna lokaler inom en för ändamålet särskilt uppförd byggnad.

En av byggnadsstyrelsen i samråd med reproduktionsanstaltens direktör
verkställd närmare utredning i förevarande fråga har ytterligare bekräftat
riktigheten av byggnadsstyrelsens sålunda gjorda uttalande, och det torde numera
överhuvud taget vara uteslutet att vinna en tillfredsställande lösning av
anstaltens lokalfråga på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad
för ändamålet.

Vad beträffar förläggningen av en dylik nybyggnad undersökte byggnadsstyrelsen
till en början möjligheten av byggnadens uppförande invid Värtavägen
norr om de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken på
Ladugårdsgärde, och inom styrelsen upprättades ett förslag till en nybyggnad
på denna plats, vars genomförande beräknades draga en kostnad av
cirka 1 525 000 kronor.

I skrivelse den 3 november 1943 har lantmäteristyrelsen yttrat sig över
nämnda förslag och därvid överlämnat ett av direktören för reproduktions -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 281.

291

anstalten den 25 oktober 1943 avgivet utlåtande, vari viss utredning förebragts
rörande de ekonomiska betingelserna för en nybyggnad för anstalten.
I anslutning till denna utredning har lantmäteristyrelsen för sin del funnit,
att anstaltens lokalfrågas lämpligaste lösning endast stöde att vinna genom
nybyggnad. Då jämväl i övrigt betydande fördelar för anstaltens verksamhet
vore att räkna med vid ett genomförande av ovannämnda förslag, har
lantmäteristyrelsen tillstyrkt förslagets genomförande i huvudsak.

Emellertid har jämsides med utredningen rörande reproduktionsanstaltens
nybyggnadsfråga en omfattande utredning verkställts beträffande en utbyggnad
av de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken. I samband
med sistnämnda utredning har det visat sig att en för reproduktionsanstalten
avsedd nybyggnad icke låter sig inpassa i den bebyggelse Fågelbacken i övrigt
är avsedd att erhålla. Byggnadsstyrelsen har därför ansett sig böra undersöka
möjligheterna för en annan förläggning av denna nybyggnad. Härvid har det
visat sig att någon lämpligare, staten tillhörig tomt än en tomt inom kvarteret
Tegeludden invid Stockholms frihamnsområde svårligen kan påräknas
för ändamålet. Med hänsyn till de tunga maskiner, som förekomma inom
reproduktionsanstalten, och andra höga belastningar är det nämligen erforderligt
att stora delar av arbetslokalerna förläggas till nedre botten. Till följd
härav erfordras för anstalten ett relativt stort tomtområde, och det är uteslutet
att inom stadens centralare delar erhålla en för ändamålet tillräckligt stor
tomt. Vad beträffar den föreslagna tomten invid frihamnen har denna trots
sitt perifera läge goda förbindelser med staden, och härtill kommer fördelen
av det nära grannskapet till några av anstaltens största kunder, bland annat
de militära förvaltningsmyndigheterna samt patent- och registreringsverket.
På därom framställd förfrågan har djurgårdskommissionen under hand meddelat,
att kommissionen för sin del icke hade något att erinra mot att tomten
i fråga tages i anspråk för här avsett ändamål.

Inom byggnadsstyrelsen har upprättats ett nytt förslag till byggnad för reproduktionsanstalten,
förlagd till nämnda tomt inom kvarteret Tegeludden.
Enligt detta förslag skulle byggnaden omfatta tre våningar, av vilka den
översta dock endast skulle upptaga en del av byggnadens yta. Till bottenvåningen
skulle förläggas salar för det litografiska och typografiska tryckeriet
med tillhörande utrymmen för övertryck och sätteri ävensom den för litografiska
och typografiska avdelningarna gemensamma expeditionen för inoch
utgående leveranser. Denna expedition står medelst en varuhiss i direkt
förbindelse med i källaren belägna in- och utlämningsrum samt pappers- och
blankettlager. Utlämningsrummet är försett med direkt tillfart för anstaltens
transportbilar. I källaren skulle i övrigt anordnas omklädningsrum för personalen
ävensom pannrum, garage och erforderliga förrådsutrymmen.

Till våningen 1 trappa upp äro litografiska avdelningens framkallningsoch
kopieringsavdelning samt bokbinderiet förlagda. I övrigt inrymmes i
denna våning anstaltens kontorsavdelning.

I våningen 2 trappor upp lia fotografiska ateljéerna inrymts ävensom lunchlokaler
för anstaltens personal samt en vaktmästarbostad.

De lokaler, som reproduktionsanstalten sålunda skulle erhålla inom nybyggnaden
omfatta en sammanlagd effektiv golvyta av 4 100 kvadratmeter,
vilket motsvarar anstaltens nu aktuella utrymmesbehov.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skidle det nu föreliggande
nybyggnadsförslaget betinga en kostnad av 1 400 000 kronor, fördelad
sålunda:

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Byggnadsarbeten, inklusive betongpålning.............. kronor

Värmeledning och ventilation ........................ »

Sanitära anläggningar .............................. »

Elektriska ledningar ................................ »

Elektrisk varuhiss .................................. »

Brandalarm ........................................ »

Nedfartsramp, planering ............................ »

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda
utgifter ........................................ »

920 000
180 000
50 000
55 000
22 000
20 000
20 000

133 000

Summa kronor 1 400 000.

De av reproduktionsanstalten för närvarande disponerade lokalerna, som
omfatta en golvyta av endast 2 600 kvadratmeter, betinga en sammanlagd
årshyra av 46 540 kronor. Emellertid måste man räkna med att lokalerna efter
nu löpande hyrestids utgång komma att betinga en högre hyra. Härtill
kommer att det otillräckliga utrymmet och lokalernas bristfällighet i övrigt
hindra en rationell drift och till följd härav bland annat medföra avsevärda
extra lönekostnader, vilka icke skulle behöva ifrågakomma, därest reproduktionsanstalten
på föreslaget sätt skulle erhålla för dess behov särskilt avpassade
lokaler i en nybyggnad.

I ett den 11 december 1943 dagtecknat yttrande till byggnadsstyrelsen har
lantmäteristyrelsen efter hörande av anstaltens direktör förklarat sig kunna
biträda den av byggnadsstyrelsen föreslagna förläggningen av nybyggnaden
för reproduktionsanstalten till ifrågavarande tomt i kvarteret Tegeludden,
och lantmäteristyrelsen har icke heller något att i princip erinra mot den föreslagna
planlösningen av nybyggnaden.

För att den föreslagna nybyggnaden skall kunna tagas i bruk av reproduktionsanstalten
vid den nuvarande hyrestidens utgång den 1 oktober 1946 bör
byggnadsföretaget igångsättas i början av budgetåret 1944/45, och torde för
detta budgetår för ändamålet erfordras ett belopp av 1 000 000 kronor.

över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden efter remiss avgivits
den 11 februari 1944 av statskontoret och den 3 mars 1944 av 1940 års civila
byggnadsordning.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att en nybyggnad
komme till stånd på sätt i byggnadsstyrelsens skrivelse föreslagits.

19A0 års civila byggnadsutredning har yttrat bland annat följande.

Byggnadskostnaden för den av byggnadsstyrelsen förordade nybyggnaden
för statens reproduktionsanstalt har av byggnadsstyrelsen beräknats till
l 400 000 kronor, inklusive kostnad för pålning med omkring 75 000 kronor.
Frånräknas sistnämnda kostnad erhålles ett volympris av cirka 75 kronor
per kubikmeter.

Utredningen finner den i förslaget angivna planläggningen av reproduktionsanstalten
i stort sett tillfredsställande.

Beträffande det föreslagna läget för byggnaden måste utredningen emellertid
framhålla, att detta synes alldeles otillfredsställande med hänsyn till
det betydande avståndet till centraladministrationen, med vilken anstalten,
enligt vad utredningen har inhämtat, bör stå i nära förbindelse. Ett ytterligare
motiv för kravet på en ändrad förläggning av byggnaden finner utredningen
i den dåliga markbeskaffenheten på den föreslagna tomten, vilken
beräknas medföra en kostnadsökning av 75 000 kronor för pålning. Lämp -

Kungl. May.ts proposition nr 281. 293

ligt tomtområde bör sökas inom en väsentligt mera centralt belägen del av
staden.

Vad angår den uppgivna kostnaden i övrigt, vill utredningen icke framställa
erinran mot de föreliggande beräkningarna.

Den förebragta utredningen ger vid handen, att statens reproduktionsanstalts
nuvarande lokalförhållanden äro synnerligen otillfredsställande. Såsom
myndigheterna framhållit synes ofrånkomligt för frågans lösning, att en nybyggnad
för anstalten kommer till stånd. Visserligen torde belägenheten av
den för nybyggnaden föreslagna tomten icke kunna anses ur alla synpunkter
helt idealisk men, då någon annan för ändamålet lämplig tomt för rimlig
kostnad icke torde stå att få, anser jag den ifrågasatta förläggningen av
anstalten böra godtagas. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta
å ett belopp av 1 400 000 kronor, torde icke något vara att erinra.

För ifrågavarande byggnadsföretag synas medel lämpligen böra upptagas
å beredskapsstat III för nästa budgetår. För ändamålet torde böra uppföras
hela det för företaget beräknade beloppet, 1 400 000 kronor. Jag förutsätter,
att vid byggnadsarbetenas utförande kommer att iakttagas största möjliga
sparsamhet så att de icke göras mera omfattande eller kostsamma än som
oundgängligen av förhållandena påkallas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens reproduktionsanstalt å alb
män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av ............................ kronor 1 400 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

295

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 194 4.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I sitt betänkande den 3 april 1944

med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten förbudgetåret 1944/45 (SOU 1944: 12 och 13) har
investeringsutredningen i enlighet med en av lotsstyrelsen upprättad investeringsplan
för lotsverket föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten upptagas anslag å
tillhopa 1 490 000 kronor, därav å driftbudgeten under tionde huvudtiteln,
lotsverket, 366 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 124 000 kronor. Rörande
förstnämnda delbelopp har jag tidigare i dag gjort hemställan i enlighet med
utredningens förslag. Under hänvisning till vad utredningen anfört vill jag
nu förorda, att förslaget jämväl i vad det avser anslag å kapitalbudgeten
bringas under riksdagens prövning. Av det beräknade sammanlagda anslagsbeloppet
belöper på lotsuppassningslius och bostadshus 493 000 kronor, varav
ett belopp av 200 000 kronor torde böra uppföras på allmän beredskapsstal
II, medan återstoden, 924 000 kronor, bör hänföras till beredskapsstat III.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för hudgetåret 1944/
45 uppföra följande anslag, nämligen

dels å allmän beredskapsstat II........kronor 200 000,

dels ock å allmän beredskapsstat III .... kronor 924 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

447842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.