Kungl. Maj:ts proposition nr 281 (Proposition 1940:281)

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående biträdande av
ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder
m. m.; given Stockholms slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler, efter gemensam
beredning med cheferna för kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruksoch
handelsdepartementen samt t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet
Bergquist, fråga om biträdande av ackord med avseende å lån från
statens utlåningsfonder m. m. samt anför:

Kungl. Majit har av 1929 års riksdag (proposition nr 149, riksdagens skrivelse
nr 97) erhållit bemyndigande alt beträffande lån, som lämnats från statens
under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder eller från någondera
av jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond eller
Norrbottens lappfond eller från pensionsförsäkringsfonden i vad angår lån,
som lämnats för ändamål, som avses i § 4 mom. 1 punkt 8 av reglementet
angående förvaltningen av nämnda fond, efter prövning av omständigheterna
i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löfBihang
tilt riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 281—282.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tesmans konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt
eller delvis eftergiva långivarens rätt. Kungl. Majit äger ock att beträffande
viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt underordnad myndighet att
besluta i sådan fråga (Svensk författningssamling 1929 nr 102). Sedermera
har 1933 års riksdag (skrivelse nr 243) medgivit en utsträckning av nämnda
bemyndigande sålunda, att betalningsanstånd må meddelas även i fall, då
dylikt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade obestånd,
dock allenast där särskilt vägande skäl därtill föranleda (Svensk författningssamling
1933 nr 424).

I skrivelse den 15 november 1939 med förslag i spörmål som sammanhänga
med förstatligandet av egnahemsnämnderna har egnahemsstyrelsen — som
utgått från att förvaltningen av vissa fonder skulle överflyttas från statskontoret
till styrelsen —- berört frågan om efterskänkande av och betalningsanstånd
för fordringar på grund av lån från ifrågavarande fonder.

Sedan statskontoret och riksräkenskapsverket i avgivna utlåtanden yttrat
sig i berörda fråga, har chefen för jordbruksdepartementet i propositionen nr
130 till innevarande års riksdag angående anslag till egnaliemsverksamheten
för budgetåret 1940/41 lii. lii. uttalat, att den sålunda behandlade frågan syntes
böra bli föremål för övervägande i ett vidare sammanhang och därför
lämpligen syntes böra få slutligt anmälas vid en senare tidpunkt.

I sådant syfte har Kungl. Majit anbefallt statskontoret att -— efter samråd
med vederbörande verk och myndigheter — avgiva förslag till den revidering
av det genom omförmälda riksdagsbeslut givna bemyndigandet, som kunde
föranledas av senare inträffade förändringar nied avseende å statens utlåningsverksamhet
samt av de erfarenheter, som vunnits vid bemyndigandets
utnyttjande.

Statskontoret, som i ärendet samrått nied kommerskollegium, pensionsstyrelsen,
egnahemsstyrelsen, riksgäldskontoret och riksbankens direktion, har
nu framlagt den anbefallda utredningen. I denna ingår en redogörelse angående
Kungl. Majit av riksdagen givna befogenheter att eftergiva långivarens
rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd.
Innehållet av denna redogörelse torde få återgivas i en vid statsrådsprotokollet
fogad bilaga (Bilaga).

Härutöver har statskontoret i ärendet anfört följande:

Vad till en början angår de förutsättningar med avseende ä gäldenärens
ekonomiska ställning, under vilka Kungl. Majit må eftergiva kronans rätt,
och den omfattning, i vilken sådant eftergivande må äga rum, får statskontoret
uttala, att de av riksdagen härutinnan meddelade bestämmelserna enligt
vad erfarenheten utvisat i stort sett varit ändamålsenliga. Enligt statskontorets
mening föreligger alltså icke anledning att vidtaga ändring i dessa
bestämmelser. Någon dylik ändring har ej heller ifrågasatts av de myndigheter,
med vilka statskontoret i ärendet samrått.

Beträffande tillämplighetsområdet för ifrågavarande bemyndigande må
framhållas, att följande statliga utlåningsfonder för närvarande icke omfattas
av detsamma, nämligen statens bosättningslånefond och spannmålskreditfonden,
vilka förvaltas av riksbanken, samt lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, statens sekundärlånefond för

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

.jordbrukare, statens lånefond för den mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond
för rederinäringen, vilka samtliga fonder förvaltas av riksgäldskontoret.
I fråga örn statens bosättningslånefond äro dock särskilda
bestämmelser meddelade angående rätt till efterskänkande av lån. Ej heller
äger bemyndigandet tillämpning å arrendeegnahemsfonden, då denna
fond icke har karaktär av utlåningsfond.

Med hänsyn till arten av den låneverksamhet, som utövas genom de av
riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna, finner statskontoret starka
skäl föreligga att utvidga tillämpningsområdet för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
befogenhet till att omfatta jämväl dessa fonder. Undantag synes
dock böra göras för lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.
åt enskilda järnvägar. Hithörande frågor rörande från denna fond utlämnade
lån torde nämligen i fortsättningen liksom hittills lämpligen böra underställas
riksdagen. Det pågående förstatligandet av enskilda järnvägar gör
ett dylikt förfaringssätt desto mer naturligt. Vad beträffar de av riksbanken
förvaltade fonderna, finnes visserligen för dessas del för närvarande
icke något behov av föreskrifter i ämnet, men ur praktisk synpunkt torde
dock vara lämpligt, att berörda bestämmelser omfatta även de utlåningsfonder,
som förvaltas av riksbanken.

Vid tiden för meddelandet av 1929 års bemyndigande funnos följande utlåningsfonder,
vilka icke förvaltades av statskontoret, nämligen allmänna
järnvägslånefonden, bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden.
De å dessa senare fonder redovisade lånen hava emellertid numera överförts
till redovisning å fonden för låneunderstöd. Till denna fond ha vidare överförts
å lånefonden för inköp av renar utestående lånefordringar ävensom
vissa lån hänförliga till de under fonden för förlag till statsverket för budgetåren
1933/34 och 1934/35 anvisade anslagen till allmänna arbeten m. m.
Dessa lånegrupper utgöras av »lån till anordnande av värmeanläggningar
för vedeldning», »lån till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m.», »lån till främjande av enskild företagsamhet», »lån till kommunala
beredskapsarbeten» och »lån till vissa åtgärder på skogshushållningens
område». Såsom framgår av den bilagda redogörelsen har 1936
års riksdag (skrivelse nr 355) bemyndigat Kungl. Majit, att beträffande
lånen ur anslagen till främjande av enskild företagsamhet efter prövning
av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller
utom gäldenär eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller
löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet
för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta
i sådan fråga. Under senare budgetår hava jämväl under fonden för
låneunderstöd anvisats anslag för flera lånerörelser av i stort sett samma
karaktär som de, vilka finansieras under .statens utlåningsfonder. På sätt
redogörelsen utvisar lia beträffande vissa av dessa lånegrupper särskilda bestämmelser
givits i fråga örn befogenhet alt eftergiva långivarens rätt. Erinras
må även, att under fonden för låneunderstöd för innevarande budgetår
anvisats anslag å 2 miljoner kronor för utlämnande av lån för anskaffande
av grästorkar och å 15 miljoner kronor till lån för anordnande av skyddsrum.
Vidare har Kungl. Majit i proposition (nr 130) till innevarande års
riksdag hemställt, att riksdagen måtte å kapitalbudgeten under fonden för
låneunderstöd till ackordslån och hjälplån till jordbrukare för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

1 betraktande av att de lån, som nu redovisas eller komma alt redovisas
å fonden för låneunderstöd, i slör! sett avse en lånerörelse av samma art som
den, vilken bedrives genom de statliga utlåningsfonderna, synes enligt statskontorets
mening tillämplighetsområdet för de av 1929 och 1933 års riks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dagar i förevarande avseende Kungl. Majit givna befogenheterna böra omfatta
jämväl dessa lån. Dock synes undantag härvid böra göras för lån, som
ursprungligen utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden
och allmänna byggnadslånefonden. Vad förstnämnda två fonder beträffar
är nämligen att märka, att fråga om ändring i gällande lånevillkor och
reglering av lånen hittills avgjorts efter framställning till riksdagen i
varje särskilt fall. Någon ändring härutinnan synes icke böra ske,
så mycket mindre som numera ett förstatligande av enskilda järnvägar kommer
att genomföras. Anledning att frångå hittills tillämpat förfaringssätt beträffande
lånen från allmänna byggnadslånefonden synes icke heller föreligga I

anslutning till det anförda får statskontoret föreslå, att Kungl. Majit måtte
utverka riksdagens medgivande till att de befogenheter, som med avseende
å biträdande av ackord m. m. beträffande statens under statskontorets
förvaltning stående utlåningsfonder m. fl. fonder lämnats Kungl. Majit genom
beslut av 1929 och 1933 års riksdagar, må — i den mån icke annat föranledes
av för viss låneverksamliet givna särskilda bestämmelser — utsträckas
till att omfatta samtliga statliga utlåningsfonder med undantag av lånefonden
för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar ävensom
till sådana under fonden för låneunderstöd redovisade lånefordringar, vilka
hänföra sig till anslag, som avse viss lånerörelse, och där således låntagaren
icke utsetts i samband med beviljandet av anslag för vederbörande låneverksainhet.
Vad angår fonden för låneunderstöd synas emellertid — med hänsyn
till lånens särskilda karaktär — böra undantagas de lån, som överförts
lill fonden från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, och allmänna
byggnadslånefonden.

I detta sammanhang vill statskontoret framhålla önskvärdheten av ett förtydligande
av de i särskilda låneförfattningar förekommande bestämmelser
örn att fråga örn avskrivning skall underställas Kungl. Majit. I praxis har
ett dylikt stadgande ansetts innebära, att Kungl. Majit äger utan riksdagens
hörande i vidare mån än som förutsättes i 1929 års bemyndigande eftergiva
långivarens rätt. Det synes böra övervägas att låta denna mening komma
till klart uttryck i författningarna.

Enligt statskontorets mening föreligga icke tillräckliga skäl att överväga
ett utvidgande av Kungl. Marits nu ifrågavarande befogenheter till alt omfatta
även de under fonden för förlag eller å diversemedelstitlar redovisade lönegrupperna.
För den händelse dylik befogenhet anses böra meddelas, torde
frågan härom även i fortsättningen böra prövas särskilt för varje sådan låneverksamhet.

Såsom framgår av redogörelsen, har Kungl. Majit endast i enstaka fall använt
sin befogenhet att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i förevarande
frågor. Därest en utvidgning av tillämplighetsområdet för sagda
bemyndigande kommer till stånd, vill statskontoret understryka vikten av
alt prövningen av hithörande ärenden stannar hos Kungl. Majit. Särskilt
betydelsefullt lär detta få anses vara i frågor örn eftergivande av kronans rätt
annorledes än genom medgivande av betalningsanstånd. Överlåtelse av dylik
befogenhet på underordnad myndighet torde, med hänsyn bland annat till
angelägenheten av att enhetliga bedömningsgrunder komma till tillämpning,
icke böra ske annat än då särskilt starka skäl tala därför.

Departements- Den av statskontoret verkställda utredningen torde utvisa, att behov av
chefen. ändring i det av riksdagen Kungl. Majit givna bemyndigandet att träffa
ackordsuppgörelse eller medgiva betalningsanstånd beträffande lån från sta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

tens utlåningsfonder m. m. i huvudsak påkallas endast i vad avser bemyndigandets
tillämplighetsområde. Såvitt rör lån från statens utlåningsfonder
är bemyndigandet nu begränsat till de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna.
I enlighet med vad statskontoret föreslagit bör bemyndigandet
utvidgas till att avse samtliga utlåningsfonder, med undantag för
lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar. I
bemyndigandet inbegripas därmed inom riksgäldskontorets förvaltning statens
sekundärlånefond för jordbrukare, statens lånefond för den mindre
skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen. Av praktiska
skäl bör bemyndigandet även omfatta de utlåningsfonder som förvaltas
av riksbanken; beträffande en av dessa fonder, statens bosättningslånefond,
äro dock särskilda bestämmelser örn efterskänkande av lån redan
meddelade.

Bemyndigandet att träffa ackord och medgiva betalningsanstånd har vidare
av statskontoret ansetts böra få tillämpning utöver den lånerörelse
som hänför sig till statens utlåningsfonder, nämligen på vissa lån utlämnade
från anslag som redovisas under fonden för låneunderstöd. Det karakteristiska
för lån under denna fondrubrik är att låneunderstöden äro
självavvecklande, vilket innebär alt inflytande amorteringar icke stå till förfogande
för nya lån utan skola återföras till riksgäldsfonden. Tidigare redovisades
under fonden för låneunderstöd regelmässigt lån som utlämnats
till individuell låntagare, vilken var känd vid tiden för låneanslagets anvisande;
det ligger i sakens natur att låneunderstödet i så fall är självavvecklande.
Särskilt under senare år ha emellertid till fonden för låneunderstöd
hänförts vissa anslag, beträffande vilka nämnda förutsättning rörande
låntagaren icke gäller utan där lånerörelsen i dylikt hänseende är
likartad med den som bedrives från en statens utlåningsfond. Anledningen
till att anslagen uppförts under fonden för låneunderstöd har varit, att
ändamålet avsett en engångsåtgärd, ofta av betydande omfattning, för vilken
anslag kunna påkallas under flera år, men där lånen med hänsyn till
ändamålet böra vara självavvecklande. Till redovisning under fonden för
låneunderstöd ha i anslutning till denna tankegång jämväl överförts vissa
lån, som förut utlämnats från statens utlåningsfonder. Exempel å denna
form av låneunderstöd anföras av statskontoret. I den mån låneunderstöd
äro på sätt nu utvecklats likartade med de lån som utlämnas från
statens utlåningsfonder synes det principiellt riktigt att, på sätt statskontoret
förordat, utvidga det av riksdagen givna bemyndigandet beträffande
ackordsuppgörelse och medgivande av betalningsanstånd till att avse
även dylika lån. Därvid böra dock av skäl, som anförts av statskontoret,
undantagas lån som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelänelonden
och allmänna byggnadslånef olldén.

1 övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring av tillämplighetsområdet för
nämnda bemyndigande.

Beträffande de förutsättningar med avseende å gäldenärens ekonomiska
ställning, under vilka Kungl. Majit må frånträda kronans rätt, och den

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

omfattning, i vilken sådant eftergivande må äga rum, torde de gällande
bestämmelserna, uti vilka vid statskontorets utredning icke ifrågasatts någon
ändring, böra bliva tillämpliga även på de lån till vilka bemyndigandet
nu är avsett att utsträckas. Liksom för närvarande böra dessa bestämmelser
även i fortsättningen gälla i den mån icke en befogenhet till
låneeftergift av annan art i särskild ordning givits för viss lånerörelse En
sådan befogenhet kan vara utformad olika med hänsyn till de förhållanden
vilka ansetts böra beaktas vid bedömandet av lånen. Understundom har
i bestämmelserna om vederbörande lånerörelse stadgats, att fråga om avskrivning
skall underställas Kungl. Maj:t, vilket ansetts innebära, att Kungl.
Maj:t äger utan riksdagens hörande eftergiva långivarens rätt i vidare mån
än som förutsatts i 1929 års bemyndigande. Det kunde, såsom statskontoret
framhållit, övervägas att låta denna praxis komma till klart uttryck
i vederbörande författningar; tillfälle härtill kan föreligga i samband med
andra eventuella ändringar i författningarna.

Ifrågavarande bemyndigande kan på grund av riksdagens beslut delegeras
av Kungl. Maj:t till underordnad myndighet. Detta har hittills skett
endast i enstaka fall. Även i fortsättningen torde ett sådant uppdrag endast
undantagsvis böra ifrågakomma, i varje fall såvitt angår eftergift annorledes
än genom medgivande av betalningsanstånd.

Den av statskontoret verkställda utredningen har såsom framgår av vad
inledningsvis anförts aktualiserats av överflyttningen till egnahemsstyrelsen
av förvaltningen av vissa egnahemsverksamheten avseende utlåningsfonder.
Vad av mig här tillstyrkts innebär att det nu gällande bemyndigandet till
ackordsuppgörelse och medgivande av betalningsanstånd blir bestående även
efter sådan överflyttning. Med hänsyn till det betydande antal lån som ingår
i egnahemslåneverksamheten torde Kungl. Maj:t av praktiska skäl, såsom
egnahemsstyrelsen föreslagit, böra å styrelsen delegera sin genom ifrågavarande
riksdagsbemyndigande givna befogenhet att medgiva betalningsanstånd.
Egnahemsstyrelsens hemställan om rätt för styrelsen att beträffande
viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt egnahemsnämnd att besluta i
sådan fråga kan jag däremot icke tillstyrka.

Om man sammanfattar det nu gällande bemyndigandet att träffa ackordsuppgörelse
m. m. nied de här förordade ändringarna skulle vid bifall till
vad jag föreslagit riksdagens bemyndigande i nu förevarande avseende innebära
följande:

1. Kungl. Majit må med avseende å de i punkt 2 angivna lånen, i den mån
ej annat föranledes av för viss låneverksamliet meddelade särskilda bestämmelser,
efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall, biträda
ackord i eller utom gäldenär eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid
gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens
rätt, så ock, där särskilt vägande skäl därtill föranleda, medgiva betalningsanstånd
även i fall då dylikt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns
iråkade obestånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

2. Sådan befogenhet som i punkt 1 sägs må tillkomma Kungl. Maj:t beträffande a)

lån från statens utlåningsfonder utom såvitt angår lån från lånefonden
för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar,

b) sådana under fonden för låneunderstöd redovisade lånefordringar, som
hänföra sig till anslag för viss lånerörelse, dock ej ifråga om fordringar på
grund av lån som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden
eller allmänna byggnadslånefonden,

c) lån från jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond eller
Norrbottens lappfond samt

d) lån från folkpensioneringsfonden lämnade för ändamål, som avses i §
4 mom. 1 punkt 8 i reglementet angående förvaltningen av nämnda fond.

3. Kungl. Majit må beträffande viss lånerörelse eller i särskilda fall, i den
omfattning så prövas lämpligt, uppdraga åt underordnad myndighet eller,
såvitt angår lån under riksgäldskontorets eller riksbankens förvaltning, åt
riksgäldskontoret eller riksbanken att besluta i fråga som avses i punkt 1.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande att
proposition i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen stadgade
tiden gått till ända hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Majit att biträda ackord och eljest
eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder
m. m., allt i överensstämmelse med vad i det
föregående tillstyrkts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ossian Larsson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Bilaga.

Redogörelse

angående Kungl. Majit av riksdagen givna befogenheter att eftergiva långivarens
rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder och fonden

för låneunderstöd.

Statens utlåningsfonder.

Fonder förvaltade av statskontoret:

Statens bostadslånefond.1

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.1

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.
1

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.1

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden:1 Kung. nr
464/1939 32 §. (Fråga om avskrivning av fordran på grund av utlämnat
lån skall underställas Kungl. Majit.)

Lånefonden för lantarbetarbostäder.1

Vattenkraftslånefonden.1

Luftf artslånefonden.1

Statens lånefond för universitetsstudier:1 Kung. nr 290/1939 § 10 (Avlider
låntagare, innan studielånen blivit till fullo återbetalta, bestämmer
Kungl. Majit efter anmälan av vederbörande slatsstipendienämnd, huru
i varje särskilt fall med lånens indrivande skall förfaras.

Där särskilt ömmande omständigheter äro för handen, må den avlidnes
dödsbodelägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning
kunna helt eller delvis befrias från skyldighet att återbetala lånesumman.
)

Studielånefonden:1 Regi. nr 511/1919 § 10. (Dör låntagare, innan studielånen
blivit till fullo återbetalda, bestämmer Kungl. Majit, huru i varje
särskilt fall med lånens indrivande må förfaras.

Där särskilt ömmande omständigheter äro för handen, må den avlidnes
stärbhusdelägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning
kunna helt eller delvis befrias från skyldighet att återbetala lånesumman.
)

Lånefonden för inköp av ödla avelsston.1

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.1

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras.1

Statens kaninavelslånefond.1

Statens fjäderfälånefond.1

Gödselvårdslånefonden:1 Kung. nr 576/1918 (Riksdagen har medgivit, att
Kungl. Majit årligen inom ramen av ett belopp av 10,000 kronor må av
fondens medel anvisa såsom bidrag till hushållningssällskapen för täckande
av för dem genom lånerörelsen uppkommande förluster ett be -

1 Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 och nr 243/1933.

Kungl. Majds proposition nr 281.

lopp motsvarande för varje hushållningssällskap en procent av den ej
till betalning förfallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från
fonden utbekomna statslån vid årets början häftat till staten.)

Statens kalkbrukslånefond.1

Statens fruktodlingslänefond.1

Statens mejerilånefond.1

Jordbrukets maskinlånefond:1 Kung. nr 401/1938 15 § (Lantbruksstyrelsen
må, på framställning av hushållningssällskapet, under vissa förutsättningar
bevilja låntagare bidrag till låns återbetalning, motsvarande en
femtedel av lånets ursprungliga kapitalbelopp).

Spannmålslagerhusf onden.1

Statens slakterildnefond.1

Kraftledningslånef onden.1

Egnahemslånefonden:1 Kung. nr 173/1933 angående uppskov i vissa fall
med erläggande av ränta och amortering å lån från egnahemslånefonden
(viss uppdelning av förlustrisken å låneförmedlaren och staten).

J ordf örmedlingsf onden.1

Arrendeegnahemsf onden.

Arrendelånefonden.1

Arbetarsmåbrukslånefonden:1 Kung. nr 331/1933 6 § (viss uppdelning av
förlustrisk å låneförmedlaren och staten).

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbåttringslånefond.1

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond.1

Statens avdikningslånefond:1 Kung. nr 178/1939 angående anstånd med erläggande
av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Täckdikning släne f onden:1 Kung. nr 332/1920. (Riksdagen har för tiden från
och med år 1921 medgivit, att, där å täckdikningslån, som från ifrågavarande
fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust,
Kungl. Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och
efter prövning av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens
medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten
med skäligt belopp.)

Allmänna nyodlingsfonden:1 Kung. nr 396/1925. (Riksdagen har medgivit
ej mindre för tiden från och med år 1922 att, där å nyodlingslån, som
utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,
Kungl. Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet eller
landstinget och efter prövning av de i varje fall förekommande omständigheter,
av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget
gottgörelse för den lidna förlusten nied skäligt belopp än även
för tiden från och med den 1 juni 1925 att, där å betesförbättringslån,
som utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust Kungl. Majit
må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter, inom ramen av
ett belopp av 5,000 kronor för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet
gottgörelse för den lidna förlusten med belopp, motsvarande
för varje hushållningssällskap en procent av den ej till betalning
förfallna kapitalskulden.)

Norrländska nyodlingsfonden:1 Kung. nr 204/1926. (Riksdagen har medgivit
ej mindre för tiden från och med år 1922 alt, där å nyodlingslån,
som utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,
Kungl. Majit må äga atl, på framställning av hushållningssällska 1

Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 oell nr 2411/1933.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

pet eller landstinget och efter prövning av de i varje fall förekommande
omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller
landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt belopp ån
även för tiden från och med den 1 juli 1926, att, där å betesförbättringslån,
som utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl.
Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter
prövning av de i varje fall förekommande omständigheter, inom ramen
av ett belopp av 5,000 kronor för budgetår av fondens medel anvisa
hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med belopp,
motsvarande för varje hushållningssällskap en procent av den ej till betalning
förfallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från fonden
utbekomna statslån vid budgetårets början häftat till staten.)

Fiskerilånefonden:1 Riksdagens skrivelse nr 274/1913. (Riksdagen har medgivit,
att, där å låneunderstöd, som från fonden för fiskerinäringens befrämjande
utlämnats av hushållningssällskap eller landsting uppkommit
förlust, Kungl. Majit må på framställning av vederbörande hushållningssällskap
eller landsting efter prövning av de i varje fall förekommande
omständigheter äga att av nämnda fonds medel anvisa hushållningssällskapet
eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten
med skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må överstiga hälften
av nämnda förlust.)

Statens fiskredskapslånefond.1

Kommunskog slånefonden}

Virkesmätningslåne fonden.1

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift.1

Hemslö jdslånef onden.1

Industrilånefonden.1

Statens hantverkslånefond.1

Rederilånefonden.1

Fonder förvaltade av riksgäldskontoret:

Lånefonden för anskaffning av motorvägnar m. m. åt enskilda järnvägar.

Statens sekundärlånefond för jordbrukare.

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.

Statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Fonder förvaltade av riksbanken:

Statens bosättningslånefond: Kung. nr 809/1937 16 §. (I fall, som avses i
14 §, så ock då eljest ingen eller ringa utsikt finnes, att lån kommer att
återbetalas, kan Kungl. Majit på hemställan av riksbanken meddela beslut
om avskrivning).

Spannmålskreditf onden.

Fonden för låneunderstöd.

Lån överförda från allmänna jårnvägslånefonden.

Lån överförda från bibanelånefonden.

Lån överförda från allmänna bgggnadslånefonden.

Ackordslån åt jordbrukare m. m.: Kung. nr 277/1935 20 §. (Finner länsstyrelsen,
att avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån bör äga
rum eller att säkerhet för lån bör eftergivas, skall frågan därom underställas
Kungl. Majit.)

1 Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 och nr 243/1933.

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare och låneunderstöd åt vissa egnahemsägare
i Göteborgs och Bohus län: Kung. nr 347/1937 11 § (beträffande
lån, som beviljats före den 1 juli 1937 kung. nr 353/1936). [Finner länsstyrelsen
i annat fall än i 8 § andra stycket sägs, att avskrivning av
fordran på grund av beviljat lån bör äga rum skall frågan därom underställas
Kungl. Maj:t (ovannämnda bestämmelse i nr 353/1936 formulerad
på samma sätt).]

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget.

Lån för inköp av renar.

Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning.

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Kung. nr
138/1934 7 §. (Låntagare, som under fem år fullgjort inbetalning
av ränta och amortering kan av Kungl. Maj:t medgivas befrielse från
återbetalningsskyldighet beträffande högst femton procent av det lyftade
lånebeloppet.)

Lån till främjande av enskild företagsamhet. Prop. nr 265/1936, riksdagens
skrivelse nr 359. (Kungl. Maj:t har bemyndigats att beträffande lån
ur anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet
efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall
biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs, ävensom
eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva
långivarens rätt, med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga
åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga.)

Lån till kommunala beredskapsarbeten.

Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos.

Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område.

Tertiärlån till viss bostadsbgggnadsverksamhet.

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.

Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Kung. nr 464/1939. (Fråga örn avskrivning
av fordran på grund av utlämnat bidrag eller lån skall underställas
Kungl. Majit.)

Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag. Prop. nr 310/1939, riksdagens
skrivelse nr 359. (Riksdagen har bemyndigat Kungl. Majit att
beträffande lån ur förenämnda anslag efter prövning av omständigheterna
i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs
eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet
för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium att besluta i sådan
fråga.) (Befogenheten delegerad å kommerskollegium enligt Kungl.
Majits beslut 15/ö 1939.)

Lån för anskaffande av grästorksanläggningar.

Lån för anordnande av skyddsrum.

Kungl. Majit har i följande fall uppdragit åt nedannämnda myndigheter
att besluta i förevarande frågor:

Statskontoret och egnahemsstyrelsen. Genom beslut den 23 april 1937 har
Kungl. Majit med stöd av riksdagens i skrivelser den 20 april 1929 och
27 maj 1933 — jfr svensk författningssamling 1929: 102 och 1933: 424
— givna bemyndigande, uppdragit åt statskontoret och egnahemsstyrelsen
gemensamt att under i riksdagens skrivelse angivna förutsättningar
medgiva betalningsanstånd beträffande lån, bokförda å lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, med skyl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dighet för nämnda myndigheter, att, därest de stanna i olika meningar,
underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

Kommerskollegium. Genom beslut den 26 september 1930 har Kungl. Majit,
med stöd av riksdagens i skrivelse den 20 april 1929 (nr 97) åt Kungl.
Majit lämnade bemyndigande, uppdragit å kommerskollegium att beträffande
lån, som lämnats från fonden för befrämjande av hantverk
och därmed jämförlig industri (liantverkslånefonden), efter prövning
av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom
gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller
löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva statsverkets rätt. (Kommerskollegium
har dessutom genom Kungl. Majits beslut den 15 juni
1939 bemyndigats att beträffande lån från det till låneunderstöd för
skuldsatta regummeringsföretag å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/
40 under fonden för låneunderstöd anvisade reservationsanslaget av
600,000 kronor efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande
fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom
eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva
långivarens rätt.)