Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Proposition 1948:275)

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kr 2?5.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
sgfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 21 maj 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändring i och
fortsatt giltighet av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift
å mjölk, grädde och ost;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
statsrådet hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att jordbruket i enlighet med den överenskommelse,
som träffats mellan statens livsmedelskommission och jordbrukets organisationer,
skall tillföras en inkomstökning av 163 miljoner kronor. För
undvikande av större prisstegringar i konsumentledet föreslås, att av nämnda
belopp 120,5 miljoner kronor skola tillskjutas av statsmedel i torm av
subvention för mejeri- och slaktdjursprodukter. Återstoden skall enligt propositionen
komma jordbruket till godo genom prishöjningar. Av beloppet
på 120,5 miljoner kronor avses 90 miljoner kronor skola användas för att
möjliggöra i stort sett oförändrade priser på mjölk, smör, ost och grädde
genom utbetalande av ett mjölkpristillägg med i genomsnitt 70 öre per kilogram
mjölkfett från och med den 1 september 1948. Återstående 30,5 miljoner
kronor föreslås skola utbetalas i form av statliga pristillägg på slaktdj
ursprodukter, varigenom priserna på kött och charkuterivaror väntas kunna
bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. I propositionen framhålles, att
eu del av sistnämnda belopp kan komma att utbetalas redan sommaren
1948. Vidare föreslås, att ett belopp av 6 miljoner kronor anvisas till förbättring
av mjölkhandelns marginaler. Denna summa är avsedd att komma
detaljhandeln till godo.

I Bihang till riksdagens protokoll 1048. 1 samt. Nr 274.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Härjämte framläggas vissa förslag till åtgärder för stödjande av avsättningen
av inhemsk ull.

Till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas för budgetåret
1948/49 ett reservationsanslag av 155 miljoner kronor. Slutligen begäres till
Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet dels
ett reservationsanslag av 65 miljoner kronor för budgetåret 1948/49 dels
ock ett reservationsanslag av 30 miljoner kronor å tilläggsstat för budgetåret
1947/48.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Förslag

till

förordning angående ändring i och fortsatt giltighet av förordningen
den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å
mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas dels att 1, 2 och 4 §§ förordningen den 10 juli 1947
om viss avgift å mjölk, grädde och ost, vilken förordning gäller till och med
den 31 augusti 1948, skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels att förordningen -i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt giltighet till

och med den 31 augusti 1949.

(Gällande lydelse.)

1 §

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, statens livsmedelskommission
må, i den mån så
prövas erforderligt för att åstadkomma
en utjämning av intäkterna från
olika grenar av mejerirörelse, förordna,
att särskilt avgift (utjämningsavgift)
skall upptagas för
mjölk, grädde och ost, som från
mejeri försäljes till annan än mejeri,
samt för grädde och ost, som vid mejeri
användes för tillverkning av glass
respektive smältost.

Med mejeri---- 1936 (nr 174).

I den utsträckning Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
livsmedelskommissionen förordnar
skall utjämningsavgift upptagas
jämväl för mjölk, grädde och ost,
som från mjölkproducent försäljes
till annan än mejeri.

(Föreslagen lydelse.)

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, statens livsmedelskommission
må, i den mån så
prövas erforderligt för att åstadkomma
en utjämning av intäkterna från
olika grenar av mejerirörelse, förordna,
att särskild avgift (u t j ä mningsavgift)
skall upptagas för
mjölk, grädde och ost, som från mejeri
levereras till annan än mejeri eller
av mejeri användes för tillverkning
av andra varor än smör, grädde
och ost.

Med mejeri--- 1936 (nr 174).

§•

I den utsträckning Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
livsmedelskommissionen förordnar
skall utjämningsavgift upptagas
jämväl

a) för margarinost, som säljes av
annan tillverkare än mejeri; samt

b) för mjölk, grädde och ost, som
från mjölkproducent säljes till annan
än mejeri.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Utjämningsavgift skall erläggas, i
fall som avses i 1 § av mejeriet och i
fall som avses i 2 § av mjölkproducenten
eller, där varan försäljes till
företag som idkar handel med mjölk
eller mejeriprodukter, av köparen.

§•

Utjämningsavgift skall erläggas, i
fall som avses i 1 § av mejeriet, i fall
varom förmäles i 2 § a) av tillverkaren
samt i fall som i 2 § b) sägs av
mjölkproducenten eller, där varan
säljes till företag som idkar handel
med mjölk eller mejeriprodukter, av
köparen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
statsrådet Sträng fråga om åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets
område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet beräkna för budgetåret 1948/49 dels (p. 81) till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 30 000 000 kronor,
dels ock (p. 82) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor.

Jag torde få erinra, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 6
april 1948 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.
Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns bland annat fogat utlåtande
i ärendet från statens priskontrollnämnd. I anledning av livsmedelskommissionens
framställning har Kungl. Maj :t den 9 april och den 14 maj
1948 meddelat beslut i prisfrågan.

I skrivelse den 19 maj 1948 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med första kvartalet 1947, hänvisas, utöver vad i det följande
anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944,
303/1945, 267/1946 och 280/1947.

Kungi. Mcij:ts proposition nr 27-5.

Brödsädsregleringen. Med hänsyn till den dåliga skörden av vete och råg
år 1947 har även korn måst i stor utsträckning användas till människoföda
under innevarande regleringsår. Enligt livsmedelskommissionens cirkulär
nr 2913 och de bestämmelser kommissionen utfärdat angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1947/48 (cirkulär nr 2936 a och b) har
därför utfodringsförbud beträffande korn från och med den 9 augusti 1947
gällt inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län med undantag av vissa
socknar i norra delen av området. Såsom korn anses även blandsäd, vilken
innehåller minst 70 procent korn. Förutom till gryn har havre i år i viss
utsträckning även måst användas för inblandning i mjöl.

Tidigare har inleverans av brödsäd genom försäljning till handeln och
kvarnarna i regel skolat ske senast den 15 juni. För 1947 års skörd av vete,
råg och korn har däremot den 1 mars satts som sista leveransdag.

För regleringsåret 1947/48 ha på liknande sätt som skett alltsedan regleringsåret
1944/45 fastställts normalpriser på brödsäd, utformade efter en
stigande skala. Medan prisstegringen, såvitt försäljning från odlare angår,
tidigare pågått under tiden september—maj, har den i år avbrutits den 1
mars. Under den tid, skalan omfattar, har priset stigit med 5 öre per deciton
för varje tiodagarsperiod. Utgångspriset den 1 september var för vårvete
av normalkvalitet 31 kronor 5 öre per deciton samt för höstvete och
råg av normalkvalitet 28 kronor 5 öre per deciton. Dessa priser ligga 3 kronor
respektive 2 kronor 25 öre högre än motsvarande priser föregående
regleringsår. Även för korn ha fastställts normalpriser, som stigit med 5 öre
per deciton och tiodagarsperiod under tiden september—februari. Utgångspriset
den 1 september var för korn av normalkvalitet 26 kronor 5 öre per
deciton, d. v. s. 4 kronor 15 öre högre än föregående regleringsår. För icke
fullgod spannmål av vete och råg samt för sådan spannmålsblandning eller
blandsäd, som varit att betrakta såsom brödsäd och som kunnat iordningställas
till fullgod fodervara, har gällt ett minimipris, som med en krona
per deciton understigit det vid leveranstillfället gällande normalpriset på
korn. Vidare har från regleringsårets början gällt skyldighet för Svenska
spannmålsaktiebolaget och auktoriserad spannmålshandlare att för vara,
som uppfyller samtliga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd med det undantaget,
att mältningsgraden uppgår till mer än 5 procent, erlägga betalning
efter den prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod spannmål,
varvid dock avdrag för mältningsgrad göres även för halten mältade
kärnor utöver 5 procent. Priset på fullgod brödsäd har icke fått understiga
det vid leveranstillfället gällande priset på icke fullgod brödsäd. Systemet
med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits. I norra Sverige
gälla normalpriserna vid försäljning från odlare fritt av köparen anvisad
mottagningsplats. Vid överlåtelse av brödsäd till kvarn från spannmålsbolaget
och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85 respektive
50 öre högre än priset till odlare. Leverans från spannmålsbolaget sker
fraktfritt eller eif kvarnort. Vid leverans från spannmålshandlare skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kvarnen ersätta säljaren den del av fraktbeloppet som icke erlägges av
spannmål sbolaget. Bolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden,
som överstiger 25 öre per deciton, dock högst 1 krona 25 öre per deciton. Vid
här avsedda försäljningar fortgår den successiva stegringen av priset ända
fram till den 31 augusti 1948 (cirkulär nr 2936 a och b).

De under regleringsåret 1947/48 gällande bestämmelserna om kvalitetsfordringar
och prisregleringsskalor för brödsäd innebära vissa ändringar i
förhållande till de förut gällande. Eftersom korn betraktats som brödsäd ha
sålunda prisregleringsbestämmelser införts även beträffande detta sädesslag.
I fråga om råg har bestämts, att halten av mältade kärnor får uppgå
till 3 (förut 2) procent, innan prisreglering skall förekomma. För såväl råg
som vete ha vissa ändringar gjorts i fråga om prisregleringen för rymdvikt,
i det att pristilläggen för vikter, högre än normalvikten, något höjts, liksom
också prisavdragen höjts för vikter lägre än normalvikten. Vidare ha vissa
ändringar i fråga om prisreglering för vattenhalt vidtagits.

I likhet med vad tidigare gällt vid övergången från ett regleringsår till
ett annat har med hänsyn till den successiva prisstegringen under regleringsåret
1946/47 genom spannmålsbolaget verkställts prisreglering beträffande
kvarvarande lager av spannmål hos handeln och kvarnarna den 31
augusti 1947. Härvid har hänsyn tagits till den för regleringsåret 1947/48
genomförda höjningen av prisnivån för spannmål.

I bestämmelserna om förinalning av brödsäd ha fr. o. in. den 1 juni 1947
vidtagits i huvudsak de ändringar, som i det följande angivas (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 2878, 2929, 2981, 2999, 3020, 3031, 3058). Föreskrifterna
om inblandning av vårvete vid förinalning av spannmål till vetemjöl
bibehöllos oförändrade — lägst 10 och högst 20 procent vårvete (och/
eller La Plata-vete) — till den 1 september 1947. Fr. o. in. denna dag har
gällt, att vete, som förmales, till minst 30 procent skall bestå av vårvete.
Under september månad var minimiprocenten dock 25. Någon maximiprocent
har icke föreskrivits. I fråga om utmalningsprocenten har sedan den 1
juni 1947 icke gjorts någon annan ändring än ätt det genomsnittliga minimiprocenttalet
för samsikt fr. o. in. den 1 september höjts från 80,5 till 85.
För korn, havrekärna och majs, som förmales för inblandning i annat mjöl,
ha fastställts genomsnittliga minimiprocenttal på respektive 65, 90 och 60,
att gälla fr. o. in. den 1 september. Uttagningsprocenten för siktat vetemjöl
av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet som i genomsnitt utnyttjas
för kvarnens saluförda vetemjöl) sänktes den 1 september från 79 till 78,5
och den 1 februari till 78.

Mallönen (d. v. s. den ersättning kvarnarna äga betinga sig för lönelörmalning)
har såvitt valssiktning angår fr. o. in. den 1 januari höjts på sätt
framgår av nedan intagna uppställning, däri de gamla beloppen angivas
inom parentes.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Öland och
Gotland

Mallön (kr för 100 kg)
Norrland

Riket i

övrigt

6: 50 (5: 50)

6: 35 (5: 35)

5: 50 (4: 50)

De nya bestämmelserna om mallön avse i motsats till de tidigare gällande
icke blott brödsäd utan även korn. För skrädning jämte sammalning eller
siktning av korn får uttagas samma ersättning som för samsiktning.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel. På grund av 1947 års svaga
skörd har tillgången på fodersäd under innevarande regleringsår varit
ännu mera otillräcklig än under regleringsåret 1946/47. En mycket sträng
ransonering har därför måst upprätthållas. Det har även befunnits ofrånkomligt
att liksom under tidigare år fordra avstående av fodersäd till
det allmänna. Såsom förut anförts har korn i stor utsträckning måst användas
till människoföda. Knappheten på foder har ytterligare ökats därigenom
att havre i viss utsträckning måst användas för inblandning i mjöl.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har en stor del av fodermedelstilldelningen
utgått i form av kli och betfor. Även en viss kvantitet oljekraftfoder
har måst tagas i anspråk som ersättning för fodersäd. Fodercellulosa
har icke varit tillgänglig under året och någon kompensation i
form av andra fodermedel har på grund av foderläget icke kunnat lämnas
åt sådana kreatursinnehavare, som tidigare brukat använda fodercellulosa.
Foderförsörjningen under året har kommit i försämrat läge även därigenom,
att skörden av stråfoder, framför allt hö, blev svag år 1947.

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel återfinnas för
tiden 1 juni—31 augusti 1947 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2872,
för september 1947 i cirkuläret nr 2933, för tiden 1 oktober—31 december
1947 i cirkuläret nr 2965, för tiden 1 januari—14 mars 1948 i cirkuläret
nr 3007 och för tiden 15 mars—31 maj 1948 i cirkuläret nr 3059.

Bestämmelserna om avstående av fodersäd under regleringsåret 1947/48,
vilka återfinnas i cirkuläret nr 2980, överensstämma i huvudsak med de
under närmast föregående år gällande. Dock har föreskrivits, att leverans
i första hand skall fullgöras genom försäljning av korn samt att korn skall
vara inlevererat senast den 1 mars (i stället för såsom tidigare 16 april).

För fodersäd har liksom för brödsäd fastställts normalpriser efter en
successivt stigande skala. Såsom ovan anförts har skalan beträffande korn
utformats på samma sätt som för brödsäd, d. v. s. med stegring av 5 öre
per deciton och tiodagarsperiod under tiden september—februari. För övriga
slag av fodersäd stiger priset däremot — liksom under regleringsåret
1946/47 — med 10 öre per deciton och halvmånadsperiod t. o. in. den 1
april 1948. Prisnivån från föregående regleringsår har höjts. Utgångspriset
för annan fodersäd än korn ligger sålunda 2 kronor högre per deciton än
förra året. I fråga om korn är höjningen 4 kronor 15 öre per deciton. Beträffande
handelns och kvarnarnas lager av fodersäd den 31 augusti 1947 har

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

prisskillnadsreglering genomförts efter i huvudsak samma grunder som i
fråga om brödsäd.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret
1946/47. Dock har i år även utgått en hela landet omfattande tilldelning
av kli med viss myckenhet per ko. Denna tilldelning kunde erhållas
redan på sommaren 1947. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs
län ha således erhållit dels en viss kvantitet oljekraftfoder och kli per
mjölkko (oberoende av mjölkavkastningens storlek) och dels en tilldelning
av oljekraftfoder och kli, vilken baserats på sådan mjölkproduktion som legat
över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen
har, förutom den tilldelning av kli som utgått med viss myckenhet per ko,
vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande
för utdelning (cirkulär nr 2934). De ordinarie tilldelningarna äro
rätt avsevärt högre än under föregående regleringsår. Särskilt starkt har tilldelningen
av kli ökats. Några allmänna extratilldelningar av oljekraftfoder
och kli för mjölkproduktionen senare under vintern eller våren ha emellertid
i år — till skillnad från förra regleringsåret — på grund av den knappa tillgången
icke kunnat lämnas. — Även under innevarande konsumtionsår ha
odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning av oljekrattfoder
(cirkulär nr 2934).

Någon allmän tilldelning av melass har under konsumtionsåret icke utgått.
För tilldelning inom de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna
av Kopparbergs och Värmlands län — där allmän tilldelning utgick föria

året_har emellertid till respektive kristidsstyrelsers förfogande ställts vissa

mindre kvantiteter melass. Vidare har till förfogande för kristidsstyrelserna
i de områden av landet, där 1947 års foderskörd blev särskilt dålig — företrädesvis
västra Sverige — ställts vissa myckenheter melass att efter styrelsernas
prövning utdelas till särskilt behövande innehavare av kor inom
respektive områden.

Liksom under regleringsåret 1946/47 har för innevarande regleringsår
medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga (cirkulär
nr 2990). Denna tilldelning är närmast avsedd som en ersättning för
fodersäd, vilken djurinnehavaren måst avstå till det allmänna. Några extra
tilldelningar av kli för suggor eller fargaltar av det slag, som under förra
regleringsåret lämnades vid upprepade tillfällen, ha däremot på grund av den
allmänna knappheten på foder säd och ersättningsmedel för fodersäd icke
kunnat utgå i år. För digivande modersuggor erhålles fortfarande en extratilldelning
av 50 kilogram fodermedel för varje grisning. Från och med den
1 februari 1948 kan denna tilldelning efter djurägarens val uttagas i form
av kli eller fodersäd (cirkulär nr 3028).

Enligt kungörelse den 15 augusti 1947 (nr 601) har stråfoder fr. o. m.
den 17 augusti 1947 åter underkastats beslag och handelsreglering. Även
i fråga om transport av hö gälla vissa restriktioner, överlåtelse och trans -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

port av halm får tills vidare ske fritt (cirkulär nr 2966). Enligt kungörelse
den 26 september 1947 (nr 697), som trätt i kraft den 1 oktober samma
åi, tår stråloder icke brännas utan tillstånd av livsmedelskommissionen
eller, efter kommissionens bemyndigande, av kristidsstyrelse eller kristidsnämnd.
Genom lag den 20 februari 1948 om rätt för arrendator att bortlöia
stråtoder bär arrendator beretts möjlighet att — liksom under år 1946
och tidigare — efter anvisning av kristidsmyndighet bortföra stråfoder från
av honom arrenderad fastighet utan hinder av vad i arrendeavtalet eller
eljest finnes stadgat rörande förbud mot sådant bortförande. Lagen gäller
till och med den 30 juni 1949.

Även tran har tr. o. in. den 27 november 1947 ånyo underkastats beslag
och handelsreglering (kungörelse den 21 november 1947, nr 834). Enligt de
tillämpningsföreskrifter tfll kungörelsen, som livsmedelskommissionen
meddelat, tår lodertran dock alltjämt säljas utan mottagande av inköpsbevis.
1 fråga om kvalitetskontrollen på fodertran har någon ändring icke
skett sedan föregående regleringsår.

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1947/48.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör
tör potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av
för fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1947/48 liksom
tör närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl.
Maj :t fastställts av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal
mellan livsmedelskommissionen, å ena, och Sveriges stärkeiseproducenters
förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal underställts Kungl. Maj :t för
godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Maj :t förelagts
riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har föreningen utfäst sig att
inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
upp till en fastställd maximikvantitet, med undantag för
vad som får användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer.
Ä andra sidan har kommissionen, under förutsättning av statsmakternas
godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta om åtgärder
från statens sida för att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett
visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande
lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning
tör ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager,
med visst avdrag, under tre månader från tillverkningsårets utgång. Bestämmelserna
i ämnet för tillverkningsåret 1947/48 återfinnas i Kungl.
Maj:ts brev den 3 oktober 1947.

1 förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den 30

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

juni 1943 (nr 484) förlängts att gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid
införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt
dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel innehållande dextrin,
stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt
tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

Beträffande regleringen av handeln med och användningen av potatis och
potatisprodukter har icke skett någon ändring sedan föregående år.

På grund av eftersommarens ihållande torka blev 1947 års potatisskörd
mindre än vad man från början räknat med. Av denna anledning har livsmedelskommissionen
— med vissa undantag — icke medgivit någon tillverkning
av potatissprit under innevarande år.

Vad potatispriset angår låg detta redan under höstmånaderna 1947 högre
än under motsvarande period 1946. Konsumentpriset på potatis var intill
dess normalpriser fastställdes påfallande oenhetligt. Efter erfarenheterna
från vintermånaderna 1947, då potatispriserna på grund av rådande långvarig
kyla undergingo en avsevärd stegring, ansågs det icke tillrådligt att i
år riskera en ytterligare stegring av potatispriset i händelse av en inträdande
köldperiod. På grund härav men även med syfte att nedpressa detaljpriserna
på de konsumtionsorter, där priserna tidigare varit oskäligt höga,
beslöt livsmedelskommissionen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23
januari 1948 att från och med den 7 februari 1948 införa normalpris på
potatis. Vid fastställandet av normalpriserna har man i huvudsak accepterat
de producentpriser, som vid tillfället tillämpades i Skåne. På grundval
härav ha producentpriserna inom de olika prisområdena bestämts efter en
från söder till norr stigande prisskala med slutresultat, att producentpriset
i det nordligaste prisområdet, omfattande Norrland samt Värmlands och
Kopparbergs län, bortsett från s. k. köldtillägg, blivit 18 öre per kilogram
eller 4 öre högre än producentpriset i Skåne.

På grund av den uteblivna potatisbränningen ha potatisodlarna inom
bränneridistrikten hänvisats att leverera den potatis, som icke funnit avsättning
för konsumtionsändamål, till stärkelsefabriker. För att kompensera
odlarnas ökade kostnader för transport av potatis från brännei idistrikten
till stärkelsefabriker har livsmedelskommissionen enligt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 10 oktober 1947 medgivit utbetalning av visst
fraktbidrag i de fall, då transportvägen överstigit 3 kilometer. Fraktbidraget
har utgjort lägst 35 öre och högst 1 krona per deciton potatis, beroende
på transportvägens längd. Enär stärkelsefabrikerna från början icke i önskvärd
utsträckning kunde mottaga potatis från bränneridistrikten, lämnade
livsmedelskommissionen på senhösten 1947 tillstånd till export av 5 000
ton potatis från bränneridistrikten. Samtidigt medgavs export av 5 000 ton
utsädespotatis. Bland annat beroende pa fraktförhållandena kunde dock endast
4 000 ton bränneripotatis och eu obetydlig kvantitet utsädespotatis exporteras
före årsskiftet. Under februari 1948 visade det sig att inom bränneridistrikten
alltjämt tunnos kvar så stora polatispartier, som lagiats töi

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

konsumtionsändamål, att man icke kunde räkna med att de skulle bli använda
för direkt konsumtion. Vidare blev det undan för undan tydligt att
även inom andra delar av riket funnos större överskottspartier än man från
början ansett. På grund härav och då det alltjämt förelåg ett stort behov av
ytterligare tillverkning av potatismjöl har livsmedelskommissionen ansett
det lämpligt att bereda potatisodlarna inom bränneridistrikten avsättning
för sina överskottspartier av potatis genom att hålla i gång eller igångsätta
erforderligt antal stärkelsefabriker under den tid, som kan visa sig erforderlig
för avverkning av bränneripotatisen. Då avverkningsperioden emellertid
blivit väsentligt framskjuten, kommer det pris, stärkelsefabrikerna
ha att betala vid inköp av potatis, icke att innebära skälig ersättning till
odlarna av bränneripotatis. Livsmedelskommissionen har därför enligt
Kungl. Maj :ts medgivande den 5 mars 1948 beslutat tillförsäkra dessa odlare
ett minimipris av 9 öre per kilogram. I syfte att undvika en höjning
av potatismjölspriset har livsmedelskommissionen vidare enligt Kungl.
Maj :ts nyssnämnda bemyndigande låtit Svenska spannmålsaktiebolaget till
stärkelsefabrikerna utbetala skillnaden mellan minimipriset och det med
ledning av potatisens stärkelsehalt beräknade priset. Då emellertid potatismjölsfabrikationen
under den framskjutna avverkningsperioden likväl av
olika skäl skulle bliva förlustbringande med det tidigare fastställda potatismjölspriset,
har livsmedelskommissionen ävenledes enligt Kungl. Maj :ts
nyssberörda bemyndigande utfäst sig att betala särskild ersättning till stärkelsefabrikerna
för den fortsatta potatismjölstillverkningen. Denna ersättning
har bestämts till 1 krona per hektoliter avverkad potatis för en avverkningskvantitet
av högst 5 000 hektoliter vid varje stärkelsefabrik. För överskjutande
avverkning utgår en reducerad ersättning.

I förevarande sammanhang må även nämnas, att under april i år vissa
mängder matpotatis exporterats till behövande länder i Europa.

Såsom förut framhållits har det icke varit möjligt att helt tillgodose den
inhemska efterfrågan på potatismjöl. För att dock kunna i huvudsak fylla
de mest angelägna behoven har livsmedelskommissionen kraftigt reducerat
tilldelningen av potatismjöl till glykosindustrien, som försäljer den huvudsakliga
delen av sin produktion till choklad- och karamellindustrien. 1
stället ha glykosfabrikerna fått importera vissa kvantiteter potatismjöl för
tillverkning av glykos, och chokladindustrien har därjämte tillåtits importera
vissa kvantiteter glykos.

Slutligen kan nämnas att livsmedelskommissionen enligt överenskommelse
med Sveriges bränneriidkareförening — mot det att potatisodlarna i
bränneridistrikten bibehölle den tidigare odlingen under år 1947 — förbundit
sig att vid en totalskörd av 1 800 000 ton potatis bereda avsättning för
170 000 ton för andra ändamål än inhemsk direktförbrukning eller utfodring.
För den händelse skörden skulle uppgå till 1 900 000 ton respektive
2 000 000 ton har avsättningsgarantien förklarats skola omfatta 200 000 respektive
240 000 ton.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Mjölk- och matfettsregleringen. Den redogörelse, som i propostitionen nr
280/1947 lämnats beträffande förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift och förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å
margarin och vissa andra fettvaror samt beträffande dessa författningars
tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande om uttagande av
mjölkavgift hav alltså fortfarande icke meddelats och någon ändring av
accisen på margarin in. m. har icke förekommit efter den 13 mars 1947.
Tull å margarin och konstister utgår alltjämt med belopp, motsvarande
accisen och tilläggsaccisen på dessa varor med tillägg av 15 öre per kilogram.
Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg
för mjölk in. in. i dess nuvarande lydelse utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag,
producentbidrag, utjämningsbidrag och missväxtbidrag.

Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den
5 september 1942 (nr 748), den 2 april 1943 (nr 136), den 16 juni 1943 (nr
625), den 31 juli 1945 (nr 598), den 30 december 1946 (nr 893), den 26
september 1947 (nr 708) och den 31 oktober 1947 (nr 808).

Den i propositionen nr 280/1947 lämnade redogörelsen för mjölkpristilllägget
äger alltjämt giltighet.

Lantsmörsbidrag utgår alltsedan den 1 januari 1947 endast för i viss ordning
försålt smör, vilket beretts av mjölkproducent, bosatt i Norrland annorstädes
än i Gästrikland. Bidraget utgår med 25 öre per kilogram lantsmör.
Fr. o. in. den 1 mars 1948 har det i propositionen nr 280/1947 beskrivna
sättet för utbetalningen av bidraget ändrats. Enligt bestämmelser,
utfärdade av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 3045), skall sålunda för
lantsmör, som av producent försålts under tiden den 1 mars den 30 juni
1948, bidraget utbetalas till producenten direkt från Svenska mejeriernas
riksförening.

Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som trädde i kraft den
1 oktober 1947, innebär att arealgränsen för producentbidraget sänkts från
25 till 15 hektar. I övrigt gälla alltjämt de grunder för utbetalande av producentbidraget,
för vilka redogjorts i propositionen nr 280/1947.

Genom den höjning av normalpriserna på mjölk, grädde och ost, som
ägde rum den 10 juni 1947, försämrades lönsamheten av smörberedning
samt tillverkning av torr- och kondensmjölk i förhållande till lönsamheten
av Övriga mejerigrenar. I syfte alt utjämna denna olikhet utfärdade Kungl.
Maj:t den 10 juli 1947 förordning om upptagande av utjämningsavgift å
mjölk, grädde och ost, som från mejeri försäljes till annan än mejeri, samt
å grädde och ost, som vid mejeri användes för tillverkning av glass respektive
smältost. Avgiftsmedlen skulle användas för utbetalande av utjämningsbidrag
för mjölk''. Avgiftens storlek bestämdes i förordningen till liögst 3 öre
per kilogram för mjölk och till högst 50 öre per kilogram för grädde och
ost. Livsmedelskommissionen föreskrev (i cirkulär nr 2904) med vederböiligt
bemyndigande, att utjämningsavgift från och med den 1 augusti 1947

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

tills vidare skulle utgå med 2 öre per liter för mjölk och med 30 öre per
kilogram för grädde och ost. För tiden 10 juni—31 juli 1947 inbetalades
motsvarande avgift från mejerierna till Svenska mejeriernas riksförening i
enlighet med överenskommelse mellan föreningen och livsmedelskommissionen.
Utjämningsavgiften för grädde höjdes sedermera från och med
den 1 november 1947 till 40 öre per kilogram färsk vara och 35 öre per kilogram
steriliserad vara (cirkulär nr 2985).

Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som tillkom genom
kungörelsen den 31 oktober 1947 innebar, att två nya former av mjölkbidrag
infördes, nämligen utjämningsbidrag och missväxtbidrag.

Genom utbetalande av utjämningsbidrag fördelas de medel, som inflyta
genom upptagande av utjämningsavgiften. Livsmedelskommissionen har i
cirkuläret nr 2985 utfärdat närmare bestämmelser angående utjämningsbidraget.
Enligt dessa bestämmelser utgår bidraget med visst belopp per
kilogram fett i den mjölk, som från och med den 1 september 1947 inväges
vid mejeri direkt från producenter.

Missväxtbidraget utgår i motsats till utjämningsbidraget av statsmedel
och innebär viss ersättning till jordbruket för den inkomstminskning, som
blivit en följd av det försämrade skördeutfallet år 1947. Missväxtbidrag utbetalas
dels i form av allmänt missväxtbidrag, dels i form av differentierat
missväxtbidrag till de av missväxten hårdast drabbade områdena och dels i
form av särskilt missväxtbidrag till lantsmörsproducenter. Det allmänna
missväxtbidraget skall enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 augusti 1947
tills vidare utgå med 1,5 öre per kilogram mjölk, som under tiden från och
med den 1 september 1947 inväges vid mejeri. Livsmedelskommissionen
har emellertid med vederbörligt bemyndigande omräknat bidraget på
grundval av fettmängden i den invägda mjölken till 41 öre per kilogram
mjölkfett (cirkulär nr 2985). Differentierat missväxtbidrag utbetalas
enligt en av Kungl. Maj:t den 19 december 1947 godkänd fördelningsplan
(cirkulär nr 3025). Planen innebär, att det totala bidragsbeloppet,
ungetär 27 miljoner kronor, fördelas mellan de av missväxten hårdast
drabbade områdena med lägst V2 och högst 3 öre för varje kilogram mjölk,
som under tiden september 1946—maj 1947 invägts vid mejerier inom
respektive område. Fördelningen på de olika mejerileverantörerna sker
i törhållande till summan av varje producents leveranser av mjölk till
mejeri under tidsperioderna september 1946—maj 1947 och september 1947
—maj 1948. Det särskilda missväxtbidraget till lantsmörsproducenter utgår
enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 6 februari 1948 med 65 öre per kilogram
lantsmör, som under tiden september 1947—juni 1948 försäljes till mejeri
eller lantsmörshandlare. Utbetalningen verkställes av Svenska mejeriernas
riksförening direkt till vederbörande producenter (cirkulär nr 3045).

I enlighet med beslut av 1947 års riksdag (skrivelse nr 470) har Kungl.
Maj :t liksom under tidigare år medgivit, att till mejerierna få utbetalas
vissa särskilda mjölkbidrag. Under budgetåret 1947/48 ha för detta ändamål
anvisats högst 5 500 000 kronor. De bidrag, som här avses, äro dels de

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av
konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till
de större konsumtionsorterna, dels ock bidrag för upprätthållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda
bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland för tiden 1 juli 1947—30
juni 1948 samt i övriga delar av riket för tiden 1 oktober 1947—31 maj 1948.
Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga
kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet under månaden överstigit
1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp, motsvarande hälften
av den summa, varmed sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per
kilogram. Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj :t erhållit befogenhet förordna,
att ifrågavarande belopp å 5 500 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild
betydelse för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om import av hithörande varor gäller
alltjämt.

De under konsumtionsåren 1940/41—1946/47 vidtagna åtgärder i syfte
att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av
matfett, om vilka förmäles i propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/
1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946 och 280/1947, ha bibehållits. Den ordinarie
tilldelningen av matfett till enskilda förbrukare har intill den 11 oktober
1947 utgått i valfritt slag av matfett. Från och med sistnämnda dag
har halva ransonen utgått i form av annat matfett än smör. Mjölkproducenter
ha dock även efter den 11 oktober 1947 ägt rätt att uttaga hela sin
matfettsranson i form av smör. De bestämmelser angående begränsning av
fetthalten i ost, för vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946, gälla alltjämt.
Något allmänt medgivande till framställning av ost med högre fetthalt
i torrsubstansen än 33 procent har fortfarande icke lämnats.

Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj :t förordnat om beslag å samt reglering
av handeln med tran. Denna åtgärd har närmast föranletts av önskemålet
att reglera handeln med sillolja. Livsmedelskommissionen har därför
med stöd av i kungörelsen givet bemyndigande föreskrivit, att handelsregleringen
icke skall omfatta sådan tran, som har ett jodtal överstigande 130
och dessutom antingen uppfyller gällande fordringar för fodertran eller
medicinaltran eller har en halt av fria fettsyror av minst 5 procent (cirkulär
nr 2998). Den handelsreglerade tranen får överlåtas mot inköpsbevis
för matfett och mot särskilda licenser.

Slaktd jursregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946
lämnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,
kött av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller
av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående
s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen
av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. I propositionen
nr 267/1946 redogjordes för vissa ändringar, som nämnda kungörelse
undergått. Enligt kungörelse den 5 december 1947 (nr 914) har i kungörelsen
173/1941 gjorts ytterligare en ändring, innebärande, att numera
fordras särskilt tillstånd icke blott för slakt av eget djur utan även för slakt
av djur, som tillhör annan.

Under tiden efter avgivandet av propositionen nr 280/1947 ha vissa ändringar
genomförts i livsmedelskommissionens på kungörelsen 173/1941
grundade bestämmelser. Sålunda har kommissionen i viss utsträckning
återinfört en reglering av handeln med levande nötkreatur, svin och hästar.
Vidare har kommissionen återinfört en fortlöpande, genom slaktgodemännen
utövad kontroll över djurbesättningarna ävensom på nytt lagt hästkött
och vissa charkuterivaror under ransonering. Slutligen har en skärpning
av bestämmelserna om yrkesmässig slakt genomförts i södra och mellersta
Sverige, varigenom slakten där koncentrerats till offentliga slakthus,
kontrollslakterier och vissa andra av livsmedelskommissionen godkända
slakterier. Dessa åtgärder ha genomförts i olika etapper under februari och
mars 1948. Bestämmelser härom ha intagits i livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3012, 3024, 3044, 3050 och 3060.

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om beslag å tarmar samt handelsoch
införselreglering beträffande tarmar gäller alltjämt.

I likhet med föregående år ha under år 1947 tidvis utbetalats vissa statliga
pristillägg för kött och fläsk. Livsmedelskommissionen har sålunda
utbetalat pristillägg för kött av storboskap under tiden den 17 februari—
den 30 mars 1947 samt under tiden den 16 juni—den 26 oktober 1947, för
fläsk under tiden den 5 maj—den 9 november 1947 samt för kött av spädkalv
under tiden den 9 juni—den 14 september 1947. Kungl. Maj :t har genom
beslut den 5 och den 13 juni 1947 bemyndigat livsmedelskommissionen
att för här avsett ändamål disponera sammanlagt 11 miljoner kronor av
reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln
av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade
ägg, för vilka redogjorts i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt
i kraft.

Under tiden den 8 september 1947—den 4 april 1948 ha normalpriser på
varit gällande.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 19 maj 1948 fogat
vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1946
och 1947 samt januari—mars 1948. Dessa sammanställningar torde såsom
särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 275.

rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens
skrivelse.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 3 och 4.) Beträffande de fr. o. in. år 1938
skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning, som
hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1947 äro
preliminära.

År			Areal	i hektar av
Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1938 ............	240 460	68 014	308 474	181 569	6 558	188127	496 601
1939 ............	253 507	83 639	337 146	168 646	6 296	174 942	512 088
1940 ............	216 770	91 998	308 768	163 735	7 196	170 931	479 699
1941............	177 039	109 371	286 410	198 477	8 171	206 648	493 058
1942 ............	164 009	114 535	278 544	241 236	8 263	249 499	528 043
1943 ............	153 342	115 223	268 565	212 247	7 690	219 937	488 502
1944 ............	190 296	83 137	273 433	195 383	6 006	201 389	474 822
1945 ............	203 891	87 105	290 996	162 824	5 358	168 182	459 178
1946 ...........	212 323	90 477	302 800	152 595	4 143	156 738	459 538
1947 ............	140 865	151 600	292 465	110 392	4 765	115157	407 622

Den sammanlagda brödsädsarealen var år 1947 som synes väsentligt lägre
än något annat i sammanställningen upptaget år. I förhållande till närmast
föregående år utgör arealminskningen 11,3 procent. Nedgången, som sammanhängde
med de ogynnsamma väderleksbetingelserna vid höstsådden
och den omfattande utvintringen av höstsäden kompenserades endast delvis
av den rekordartat stora vårveteodlingen.

Utvintringens storlek kan för senare år direkt angivas. En jämförelse
mellan en höstinventering och påföljande sommarinventering visar nämligen
den omfattning, i vilken utvintring förekommit. I följande tablå har
en sådan jämförelse gjorts i fråga om höstvete och höstråg inom Svea- och
Götaland, varjämte uppgifter även lämnas från den senaste höstens arealinventering.

Sädesslag	10/io 1940	3/e 1941	Skillnad	91/lO 1941	Ve 1942	Skillnad	3I/io 1942	Ve 1943	Skillnad
Höstvete. ..	230 216	176 386	53 830	189 701	163 402	26 299	157 028	152 706	4 322
Höstråg----	203 404	197 416	5 988	250 332	243151	7 181	221 625	210 857	10 768
Summa	433 620	373802	59 818	440033	406 553	33480	378 653	363 563	15 090

Sädesslag	20/io 1943	Ve 1944	Skillnad	33/l0 1944	Ve 1945	Skillnad	22/io 1945	Va 1946	1 Skillnad
Höstvete...	194 288	191 247	3 041	207 802	207 180	622	217 307	211844	5 463
Höstråg....	202 988	195 847	7 141	173 772	165 230	8 542	157 107	152 104	5 003
Summa	397 276	387 094	10 182	381574	372 410	9164	374 414	363948	10 466

2 liiliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Sädesslag	22/io 1946	% 1947	Skillnad	■»/jo 1947
Höstvete____	180 298	140 309	39 989	201254
Höstråg ....	127 465	109 829	17 636	164 724
Summa	307 763	250138	57 625	365 978

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande
utvintring av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen
klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43
—1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierade för höstvete
mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den
besådda arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde
däremot, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent
av höstrågarealen måste plöjas upp och sås om.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande
uppgifter ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för år 1947
äro preliminära).

År	Skörd i kilogram per hektar	av
Höstvete	Vårvete	Höstråg	Vårråg
1938 .........	2 740	2 010	2 010	1 440
1939 .........	2 780	1 860	2 040	1 460
1940 .........	1250	1 630	1 570	1 200
1941.........	1 070	1290	1 370	910
1942 .........	1 780	1580	1 820	1 120
1943 .........	2 330	1450	1 870	1 060
1944 .........	2 180	1 480	1 780	1 100
1945 .........	2 230	1 540	1 660	1 no
1946 .........	2 470	1 740	1 860	1 190
1947 .........	1 210	1 450	1 250	930

Det senaste årets hektarskördar äro som synes de lägsta, som redovisats
sedan missväxtåret 1941, och ligga i fråga om höstvetet vid knappt hälften
av 1946 års tal.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens
uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1938. Uppgifterna för
1947 äro preliminära.

Å r	Skörd i ton av
Höst- vete	Vår- vete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1938 .........	667 532	136 600	804 132	365 231	9 422	374 653	1 178 785
1939 .........	704 978	155 880	860 858	344 401	9 169	353 570	1 214 428
1940 .........	270 669	150 060	420 729	257 290	8 603	265 893	686 622
1941.........	189 929	141 128	331 057	271 848	7 395	279 243	610 300
1942 .........	291 486	180 545	472 031	438 841	9 248	448 089	920 120
1943 .........	356 956	167 259	524 215	396 640	8 113	404 753	928 968
1944 .........	418 512	124 202	542 714	350 108	6 674	356 782	899 496
1945 .........	454 452	133 811	588 263	270 326	5 946	276 272	864 535
1946 .........	523 695	157 157	680 852	284 222	4 949	289 171	970 023
1947 .........	170 086	220 005	390 091	137 709	4 455	142 164	532 255

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Brödsädsskörden år 1947 är den lägsta, som över huvud redovisats under
den i tablån angivna tiden, och utgör endast 55 procent av 1946 års brödsädsskörd.
En viss del av den uppkomna bristen på brödsäd täckes dock
genom ökat ianspråktagande av korn och havre som människoföda. Vinsten
härav (= merförmalningen av nämnda båda sädesslag i förhållande till
närmast föregående år) kan för konsumtionsåret 1947/48 uppskattas till
ca 60 000 ton, medan hittills företagen samt förväntad import av brödsäd
under året beräknas till i runt tal 225 000 ton. Under år 1946/47 utgjorde
importöverskottet av brödsäd 17 000 ton.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna
följande sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur
den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1947.

Å r	Areal i hektar av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1938........	101 518	660839	252 838	1 015 195	70 985	1 726 755
1939........	104 240	660 030	252 037	1 016 307	67 600	1 711 918
1940........	106 847	635 045	284 259	1 026 151	63 645	1 694 101
1941........	99 184	629 266	290 627	1 019 077	67 695	1 652 068
1942........	111777	597 230	278 387	987 394	67 982	1 656 661
1943........	113162	574 834	276 804	964 800	64 566	1 665 580
1944........	95 950	550 634	277 502	924 086	65 968	1 556 727
1945........	93 286	542 727	277 378	913 391	65 582	1 581 723
1946........	89 556	531 215	277 040	897 811	65 372	1 586 878
1947........	100 116	529 513	287 622	917 251	60 977	1 590 868

År		Skörd i kilogram per hektar	av
Korn	Havre	Blandsäd	Foderrot- frukter	Hö från odlad jord	Hö från naturlig äng
1938 .......	2 370	2 080	2 480	39 740	3 950	1 290
1939 .......	2 220	1 930	2 350	37 680	3 360	1 330
1940 .......	1 770	1 480	1 680	36 860	2 250	980
1941.......	1 590	1 230	1 450	33 330	1 610	910
1942 .......	1 970	1 550	1 900	33 760	3 000	1 100
1943 .......	2 060	1 480	1 790	35 120	2 930	1 130
1944 .......	1 840	1 310	1 690	29 660	3 770	1 270
1945 .......	1 810	1390	1 670	32 140	3 880	1 400
1946 .......	2 040	1 470	1 860	32 550	4 000	1 380
1947 .......	1 810	1 290	1 510	27 470	2 340	1 150

Fodersädsskörden år 1947 var som synes den lägsta som redovisats under
den betraktade perioden och nära 13 procent lägre än 1946 års i och
för sig ej särskilt stora skörd av fodersäd. Höskörden det gångna året var
40 procent lägre än 1946 års skörd, men låg dock ungefär lika högt över
1941 års rekordlåga skörd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

År			Skörd	ton av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1938 .......	240 140	1 374 885	627 802	2 242 827	2 820 846	5 924 707
1939 .......	231 723	1 271 083	591 373	2 094 179	2 547 143	5 072 968
1940 .......	189 281	937 128	478 136	1 604 545	2 346 244	3 387 970
1941.......	157 697	775 733	420 966	1 354 396	2 256 312	2 424 970
1942 .......	220 103	926 039	528 415	1 674 557	2 295 302	4 331 312
1943 .......	232 621	850 306	494 682	1 577 609	2 267 356	4 272 643
1944 .......	175 294	730 037	470 469	1 375 800	1 960 190	5 485 249
1945 .......	168 750	754 895	462 660	1 386 305	2 107 809	5 537 352
1946 .......	182 770	782 750	515 051	1 480 571	2 127 674	5 715 087
1947 .......	180 980	680 490	434 026	1 295 496	1 675 273	3 439 581

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och en delegation inom livsmedelskommissionen
beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli
(av såväl inhemskt som utländskt ursprung, jfr tab. 11) redovisas i följande
tablå produktionsårsvis.

Produktionsår	Förbrukning i ton av
Oljekraftfoder	Kli
1939/40 ......................	205 000	203 000
1940/41 ......................	158 000	174 000
1941/42 ......................	125 000	151000
1942/43 ......................	90 000	126 000
1943/44 ......................	105 000	158 000
1944/45 ......................	179 000	168 000
1945/46 ......................	175 000	199000
1946/47 ......................	156 000	272 000
1947/48 (prognos).............	200 000	225 000

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli beror
främst på fluktuationer i importen.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för år 1947 äro preliminära.

Å r	Skörd, ton	Areal, hektar	Skörd per hektar, kilogram
1935/39 ............	1 813 408	131 711	13 770
1940 ..............	2 294 417	134 816	17 020
1941..............	2 071 086	137 375	15 080
1942 ..............	1 840 136	142 096	12 950
1943 ..............	2 171 118	147 307	14 740
1944 ..............	1 434 574	138 174	10 340
1945 ..............	1 658 874	145 252	11 420
1946 ...............	1 941 019	143 297	13 550
1947 ...............	1 678 616	142 221	11 800

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Av tablån framgår, att 1947 års potatisskörd blev förhållandevis klen och
betydligt lägre än skörden under exempelvis de eljest svaga åren 1940 och
1941. I förhållande till år 1946 utgör nedgången drygt 13 procent.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta
statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen
verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna kon -

sumtion. 1938/39 ........	...... 755 000 ton	1943/44........	...... 950 000	ton
1939/40 ........	...... 755 000 »	1944/45........	...... 900 000
1940/41 ........	...... 810 000 »	1945/46........	...... 900 000
1941/42 ........	...... 975 000 »	1946/47........	...... 900 000	»
1942/43 ........	...... 1 000 000 »	1947/48........	...... 900 000	»

Fram t. o. m. år 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning,
främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen
av matpotatis åter ha gått något tillbaka per capita räknat, även
om den under senare år antages ha hållit sig ganska oförändrad totaliter
sett.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. m. konsumtionsåret 1938/39
uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 .............. 273 000 ton

1939/40 .............. 267 000 »

1940/41 .............. 255 000 »

1941/42 .............. 202 000 »

1942/43 .............. 230 000 *

1943/44 .............. 270 000 ton

1944/45 .............. 60 000 »

1945/46 .............. 177 000 »

1946/47 .............. 200 000 »

1947/48 (prognos) .... 155 000 »

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 5—8.) Inom delegationen
utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts
i efterföljande tablå.

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 595 000 »

1940/41 ............. 4 084 000 »

1941/42 ............. 3 658 000 »

1942/43 ............. 3 840 000 »

1943/44 ............. 4 180 000 ton

1944/45 ............. 4 350 000 »

1945/46 ............. 4 627 000 »

1946/47 ............. 4 610 000 »

1947/48 (prognos) .... 4 340 000 >

Mjölkproduktionen innevarande år väntas sålunda komma att med 7,9
procent understiga 1938/39 års tal. Medelkoantalet 1947/48 beräknas utgöra
1 815 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39 eller 5,5 procent färre än sistnämnda
år. Den genomsnittliga avkastningen per ko beräknas följaktligen i år
komma att ligga något under förkrigsnivån.

Under kalenderåret 1947 har mjölkinvägningen nedgått med 2,8 procent
i förhållande till år 1946. I jämförelse med år 1939 har den dock varit
6,8 procent högre. Anledningen härtill är främst att antalet mejerileverantörer
numera är betydligt högre än tidigare (jlr tab. 6). Jämsides härmed

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

har försäljningen av mjölk från producent direkt till förbrukare successivt
minskat liksom tillverkningen och försäljningen av lantsmör. Av följande
uppställning framgår den vid mejerier invägda mjölkens relativa andel av
den totala mjölkproduktionen.

Invägning i %

År av totalproduk- År

tionen

1938/39 .................... 66-4 1943/44

1939/40 .................... 67-7 1944/45

1940/41 .................... 67-2 1945/46

1941/42 .................... 690 1946/47

1942/43 .................... 70-8

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande
två tablåer.

Invägning i %
av totalproduktionen .

. . 73 4

... 75-0

... 76-0

... 76-4

Å r	Invägd mjölk ton	Därav
använd för produktbered-ning ton	försåld såsom konsum-tionsmjölk1 ton	försåld grädde (omräknad till mj ölk) samt svinn ton
1939 ..................	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168
1940 ..................	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789
1941..................	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850
1942 ..................	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421
1943 ..................	2 852 031	1 963 235 .	963 192	72 381
1944 ..................	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213
1945 ...................	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025
1946 ...................	3 520 348	2 564 015	939 908	183 730
1947 .................	3 422 935	2 449 500	954 365	189 848

Å r	Produktmjölk	Konsumtionsmj ölk1 2	Grädde (i mjölk) samt svinn	Summa k-mjölk o. grädde
1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.
1939 .........	100-O	74-7	100-O	15-4	100-0	9-9	100-0	25-3
1940 .........	92-0	73-7	105-1	17-4	84-4	8-9	97-0	26-3
1941.........	81-0	73-0	120-6	22-4	38-9	4-6	88-7	27-0
1942 .........	72-6	69-1	144-5	28-4	20-1	2-5	96-0	30-9
1943 .........	82-0	68-8	165-1	28-6	22-9	2-6	109-7	31-2
1944 .........	91-2	70-3	159-0	25-3	43-7	4-4	114-0	29-7 \|
1945 .........	101-1	71-7	158-5	23-2	53-8	5-i	117-6	28-3
1946 .........	107-1	72-8	156-3	22-0	58-1	5-2	118-0	27-2
1947 .........	102-3	71-6	158-5	22-9	60-0	5-5	120-1	28-4

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning
absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen
nåddes minimum under 1943, varefter skett en ökning. År 1946 var kvantiteten
produktmjölk drygt 7 procent högre än 1939 men hade dock icke

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

2 Mjölk av medelfetthalt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

nått samma relativa andel av invägningen som under det sista förkrigsåret.
Under år 1947 har den uppåtgående utvecklingen avbrutits, enär den för
produktberedning använda mjölkmängden sjunkit med 4,5 procent i förhållande
till 1946. Försäljningen av konsumtionsmjölk har, såsom framgår
av de båda tablåerna, visat en mycket kraftig stegring fram till år 1943,
då ett maximum nåddes. Under de tre följande åren höll sig försäljningen
vid ca 940 000 ton för att år 1947 stiga till 954 000 ton. Sistnämnda kvantitet
ligger 93 procent över 1939 års tal. Därvid bör emellertid märkas, att
den sedan november 1941 försålda mjölken varit standardiserad. Räknat i
helmjölk låg mjölkförsäljningen år 1947 58,5 procent högre än vad den
gjorde år 1939. Den ökning av försäljningen av konsumtionsmjölk, som
här redovisats, motsvaras icke helt av en verklig konsumtionsstegring, enär
som förut påpekats samtidigt en nedgång ägt rum i försäljningen av mjölk
från producent direkt till konsument.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
fetthalt (liksom den under tiden */n 1941—1“A 1944 gällande ransoneringen
av grädde) har medfört, att för gräddför sälj ningen tagits i anspråk en betydligt
mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen
har medfört, att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningens
andel av invägningen stigit relativt måttligt sedan förkrigstiden.

Mejeriernas produktion av smör har under år 1947 visat en nedgång men
produktionen av ost en uppgång sedan år 1946, vilket framgår av följande
sammanställning.

Å r	Produktion ton
Smör	Ost
1939 ..........	83 735	43 653
1940 ..........	80 760	35 328
1941..........	77 687	22 383
1942 ..........	71 926	14 991
1943 ..........	79 263	21 296
1944 ..........	87 304	29 924
1945 ..........	94 058	38 102
1946 .........	99 622	44 412
1947 ..........	94 954	47 690

Trots nedgången i förhållande till år 1946 var smörproduktionen ar 1947
betydligt högre än före kriget. Från 1939 utgör ökningen 11 200 ton eller
13,4 procent. Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit
från 16 200 till 5 600 ton, varför totalproduktionens uppgång stannar
vid endast omkring 600 ton. Det bör här anmärkas, att en smörexport om
icke mindre än i runt tal 26 000 ton förekom under år 1939.

Ostproduktionen år 1947 är den största som hittills förekommit och överträffar
1939 års tal med 9,2 procent. Osttillverkningen under det sistnämnda
året avsåg emellertid till största delen helfet ost, medan tillverkningen under
de sista åren i huvudsak har omfattat halvfet ost.

Att den för landets fettförsörjning så viktiga smörproduktionen kunnat

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

hållas så väl uppe beror på alt väsentliga smörtillskott erhållits genom
fetthaltsbegränsande åtgärder. Genom standardisering av konsumtionsmjölken
och sänkning av fetthalten hos grädde och ost vanns sålunda år
1947 ca 19 000 ton smör, motsvarande 20 procent av mejeriernas totala
smörtillverkning nämnda år.

Margarinet utgör vid sidan av smöret den viktigaste fettprodukten i folkhushållet.
I följande tablå lämnas några uppgifter om produktionen härav.

Å r	Hushålls- margarin ton	Bageri- margarin ton	Summa ton
1939 ..............	51 390	8 609	59 999
1940 ..............	29 174	9 548	38 722
1941..............	18 263	7 947	26 210
1942 ..............	35 444	5 391	40 835
1943 ..............	31 578	5 424	37 002
1944 ..............	30 582	8 378	38 960
1945 ..............	36 580	12 343	48 923
1946 ..............	14 703	9 556	24 259
1947 ...............	22 708	9 983	32 691

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk
råvara) år 1947 legat ca 8 400 ton högre än 1946, varigenom den samtidiga
nedgången av smörproduktionen mer än uppvägts.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 9 och 10). Till följd av den övernormala
utslaktningen av storboskap och häst under år 1947 visade den saluförda
kvantiteten kött och fläsk en ökning från året förut med 23 700 ton eller
ll,i procent. I följande tablå redovisas den saluförda slakten i genomsnitt
under perioden 1937/39 samt för vart och ett av åren 1942—1947 (enligt
beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté och livsmedelskommissionen).
Slakten av häst samt av får och getter har för de senaste åren måst
beräknas med utgång från bl. a. förefintlig statistik över den besiktigade
slakten.

	1937/39	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Storboskap ..............	88 700	46 000	56 700	69 900	69 500	79 400	97 100
Större kalv..............	32 300	11 300	11 800	13 500	13 400	19 600	19 000
Mindre kalv.............	10 500	9 200	12 600	13 700	11 800	12 600	13 300
Får och getter...........	2 700	1 600	2 900	3 400	3 300	3 400	3 300
Häst...................	11 000	6 500	7 600	9 400	9 900	12 800	16 800
S:a kött	145 200	74 600	91 600	109 900	107 900	127 800	149 500
Svin....................	118 200	45 300	65 500	95 600	83 300	91 300	93 300
S:a kött och fläsk Relativtal (1937/39 = 100)	263 400	119 900	157 100	205 500	191 200	219 100	242 800
Kött....................	100-O	51-4	63-1	75-7	74-3	88-0	103-0
Fläsk ...................	100-O	38-3	55-4	80-9	70-5	77-2	78-9
Summa	100 o	45 5	59-6	78-0	72-6	83-2	92-2

Kungl. Maj:ts proposition m 275.

Vid bedömandet av utvecklingen mellan 1946 och 1947 måste hänsyn
tagas till den fortsatta minskningen av hemslakten. Antalet behållna hemslaktade
svin sjönk sålunda från 416 400 år 1946 till 379 500 år 1947 eller
med 9 procent. Efter en genomsnittlig vikt på hushållssvin av 90 kilogram
skulle detta innebära en minskning från 37,5 till 34,2 milj. kg. Samtidigt
har hemslakten av storboskap och kalv sjunkit från 1,7 till 1,5 milj. kg.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en tid av ett år framåt
på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under
1946 betäcktes i Svea- och Götaland 178 266 suggor. År 1947 var antalet
betäckningar 195 122 eller 9,5 procent fler än året förut. Under förutsättning
av oförändrad slaktvikt skulle man alltså ha att vänta en motsvarande
ökning i fläskproduktionen till 1948. På grund av bl. a. den under
år 1947 ovanligt stora slakten av smågrisar (ca 74 000 djur mot normalt
ett eller annat tusental) torde emellertid den ökning, som man eljest hade
anledning vänta, bli betydligt mindre än vad betäckningsstatistiken tyder
på.

Importen av kött och fläsk — räknat i vara med ben har under 1947
uppgått till 14 100 ton, vilket är 2 800 ton mer än 1946. Någon nämnvärd
export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen
verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas
i följande tablå.

Å r	Antal värphöns	Äggproduktion per höna, st	Äggproduktion ton
1938/39 ............	9 210 000	112	60 860
1939/40 ............	9 249 000	no	60 026
1940/41 ............	8 542 000	103	51 910
1941/42 ............	6 298 000	101	37 530
1942/43 ............	5 689 000	106	35 579
1943/44 ............	6 650 000	112	43 943
1944/45 ............	7 600 000	112	50 220
1945/46 ............	9 025 000	112	59 640
1946/47 ............	9 840 000	112	OÖ 000
1947/48 (prognos) ...	9 840 000	114	06 200

Produktionen av ägg har som synes snabbt återhämtat sig och ligger för
närvarande ca 9 procent högre än åren närmast före kriget. Medan för åren
1938 och 1939 redovisas en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton ägg,
uppnåddes under åren 1946 och 1947 en nettoimport av 3 900 respektive
2 100 ton ägg. Den inhemska marknaden har i själva verket på senare år
absorberat en icke obetydligt större kvantitet än någonsin tidigare.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938 1947.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

År	Invägning	År	Invägning
absoluta tal ton	index 1938 = 100	absoluta tal ton	index 1938 = 100
1938........	27 570	100-0	1943	11 767	42*7
1939........	28 025	101-7	1944 .	17 205
1940........	26 658	96-7	1945 .	22 397
1941........	18 960	68-8	1946	27 440	99-5
1942........	10 538	38-2	1947........	26 625	95-0

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under
1947 visat någon minskning i förhållande till närmast föregående år,
sammanhängande med en ökning av det lokala utbudet inom de viktigare
produktionsområdena.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 19
maj 1948 lämnad redogörelse må anföras följande uppgifter angående nu
gällande priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets
behov.

Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla från
och med september 1947 följande normalpriser i fråga om vete, råg och
korn i kronor per deciton.

Leveranstid	Vårvete	Höstvete och råg	Korn
1—10 september 1947................	31-05	28-05	26-05
11—20 »	1947................	31-10	28-10	26-10
21—30 *	1947................	31-15	28-15	26-15
1—10 oktober	1947................	31-20	28-20	26-20
11—20 »	1947................	31-25	28-25	26-25
21—31 »	1947................	31-30	28-30	26-30
1—10 november	1947................	31-35	28-35	26-35
11—20	1947................	31-40	28-40	26-40
21—30 »	1947................	31-45	28-45	26-45
1—10 december	1947................	31-50	28-50	26-50
11—20 *	1947................	31-55	28-55	26-55
21—31 ►	1947................	31-60	28-60	26-60
1—10 januari	1948................	31-65	28*65	26-65
11—20 *	1948................	31-70	28-70	26-70
21—31 »	1948................	31-75	28-75	26-75
1—10 februari	1948................	31-80	28-80	26-80
11—20	1948................	31-85	28-85	26-85
fr. o. m. den 21 februari 1948 ........	31-90	28-90	26-90

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

För fodersäd, annan än korn, gälla följande normalpriser i kronor per

deciton.

Leveranstid	Vithavre	Svart- havre	Strå- blandsäd	Vicker o. foderärter
	20-30	19-80	21-30	27-30
16—30 * 1—15 oktober 16 31 »	1947 ...............	20-40	19-90	21-40	27-40
1947 ...............	20-50	20-00	21-50	27-50
1947 ...............	20-60	20-10	21-60	27-60
1—15 november 16 30 *	1947 ...............	20-70	20-20	21-70	27-70
1947 ...............	20-80	20-30	21-80	27-80
1-—15 december	1947 ...............	20-90	20-40	21-90	27-90
1947 ...............	21-00	20-50	22-00	28-00
1—15 januari 16—31 * 1—15 februari ic oq »	1948 ...............	21-10	20-60	22-10	28-10
1948 ..............	21-20	20-70	22-20	28-20
1948 ...............	21-30	20-80	22-30	28-30
1948 ...............	21-40	20-90	22-40	28-40
1—15 mars	1948 ...............	21-50	21-00	22-50	28-50
1 ‘U8 ..............	21-60	21-10	22-60	28-60
t fr. o. m. den 1 april 1948 ............	21-70	21-20	22-70	28-70

Samtliga angivna priser avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod
vara av annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För försäljning
av utsädesspannmål från odlare har det dock icke ansetts erforderligt
att utfärda särskilda pris- och kvalitet sbestämmelser.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gällde under tiden den 19

april_den 20 juni 1947 ett normalpris av 16 kronor 75 öre per deciton.

Från och med sistnämnda dag sänktes priset till 13 kronor. Den 1 augusti
1947 höjdes priset till 15 kronor, och från och med den 25 augusti 1947
har gällt ett pris av 20 kronor per deciton. För övriga slag av stråfoder
gälla inga normalpriser. Ej heller gälla de allmänna reglerna om prisstopp
för övriga slag av stråfoder. Nämnda normalpris för hö gäller för med järntråd
bunden pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara ävensom
för s. k. tröskverkspressad vara skall priset vara lägre - från och med
den 25 augusti 1947 minst 1 krona 75 öre lägre per deciton.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av olika slag av kraftfodermedel
gälla för närvarande följande priser per deciton, nämligen för
oljekraftfoder (innehållande lägst 44 procent råprotein och råfett) samt
för linkakmjöl och linfröexpeller 36 kronor, för vetekli 21 kronor, för rågkli
18 kronor, för havrekli och kornkli 14 kronor, för vanlig standardiserad
hönsfoderblandning 35 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 37
kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 37 kronor, för blodmjöl
45 kronor, för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,o procent fosforsyra,
39 kronor, innehållande mindre än 38,o men lägst 36,o procent fosforsyra,
36 kronor 50 öre samt innehållande mindre än 36,o men lägst 34,o procent
fosforsyra 34 kronor, för foderbenmjöl i prisklass I (innehållande lägst
30,o procent fosforsyra) 26 kronor och i prisklass II (23,o 29,9 procent
fosforsyra) 24 kronor, för foderbenmjöl innehållande järn och jod samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lägst 31 procent fosforsyra 30 kronor i Götaland och Svealand samt 33 kronor
i Norrland, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass
II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en
råproteinhalt av 11,4 procent och därunder 22 kronor, av 11,5—13,4 procent
29 kronor 50 öre, av 13,5—14,9 procent 32 kronor 50 öre samt av 15,o procent
och däröver 35 kronor, för fälttorkat hömjöl 22 kronor, för maltgroddar
17 kronor, för melass 14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad
betmassa 2 kronor, för betfor 21 kronor 50 öre i södra och mellersta
Sverige samt 22 kronor i norra Sverige samt för vetefodermjöl 20 kronor
50 öre. Till samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven
plats (tariffhamn, kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan
från leveransorten till den ort där varan avhämtas av köparen. De för foderbenmjöl
med lägst 31 procent fosforsyra in. m. angivna priserna gälla
dock fritt butik.

I fråga om majs har under innevarande regleringsår — liksom för annan
fodersäd — en successivt stigande prisskala tillämpats. Vid försäljning av
majs för förmalning och utfodring ha från och med den 1 september 1947
följande normalpriser i kronor per deciton varit gällande.

Leveranstid	Pris	Leveranstid	Pris
1—15 september 1947 ........	25''—	1—15 januari 1948 ............	25-80
16—30 » 1947 ..	25-10	16-31 • 1948 ............	25-90
1—15 oktober 1947 ..........	25-20	1—15 februari 1948 ............	26-—
16—31 > 1947 ..	25-30	16—29 » 1948 ............	26-10
1—15 november 1947 ..........	25-40	1—15 mars 1948 ............	26-20
16—30 > 1947 ..	25-50	16-31 . 1948 ............	26-30
1—15 december 1947 ...... 16—31 > 1947 ..........	25-60 25-70	Fr. o. m. den 1 april 1948 ......	26-40

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har livsmedelskommissionen
för tillverkningsåret 1947/48 fastställt de priser, som tillverkare av
potatisstärkelse eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis för fabriksändamal
av normalkvalitet erlägga till leverantören. Priserna äro: under
tiden från kampanjens början till och med 31 oktober 1947 32 öre, 1 november—31
december 1947 33 öre, 1—31 januari 1948 34 öre samt från och
med den 1 februari 1948 till kampanjens slut 35 öre, allt räknat per stärkelseprocent
och hektoliter fritt fabrik.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2.) Bestämmelserna rörande
prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter ha såsom av det föregående
framgår under närmast föregående och nu löpande regleringsår undergått
betydande förändringar.

Riksnoteringen på runmärkt smör har sedan höjningen den 1 januari
1947 varit oförändrad 4 kronor 55 öre per kilogram. Normalpriset vid försäljning
av smör (såväl mejerismör som lantsmör) till förbrukare höjdes
den 2 januari 1948 med 10 öre till 5 kronor 20 öre per kilogram. Då denna
höjning var avsedd att komma detaljhandeln till godo skedde icke mot -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

svarande höjning vid frivillig försäljning av mejerismör till detaljhandlare
utan här gäller fortfarande ett normalpris av 4 kronor 70 öre per kilogram.
Den 3 februari 1948 fastställdes ett särskilt normalpris för osaltat mejerismör.
Detta normalpris, som gäller fr. o. m. den 16 februari 1948, utgör vid
försäljning till detaljhandlare 4 kronor 80 öre per kilogram och vid försäljning
till förbrukare 5 kronor 30 öre per kilogram.

Fr. o. m. den 10 juni 1947 höjdes normalpriserna för svensk ost med i

genomsnitt 30 öre per kilogram.

Priset på konsumtionsmjölk höjdes den 10 juni 1947 med i genomsnitt
två öre per liter. Samtidigt fastställdes normalpriser på grädde. Dessa normalpriser
överstego de hittills gällande med i genomsnitt 30 öre per liter.
Den 13 oktober 1947 höjdes normalpriset på grädde inom vissa områden så
att det lägsta normalpriset kom att utgöra 2 kronor per liter och att höjningen
för samtliga orter jämfört med priserna före den 10 juni 1947 blev
minst 30 öre per liter.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade
Kungl. Maj :t livsmedelskommissionen att i samråd med statens
priskontrollnämnd fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av
gällande reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande
fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels
kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in. den 19
maj 1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. m. den 29 juni
1942 att omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943 att omfatta
även hela och halva kroppar av får och lamm.

Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl ha sedermera
upphävts fr. o. m. den 23 september 1946. I fråga om de normalpriser på
hela och halva kroppar av olika slaktdjur, som gällt fram till den 16 juni
1947, hänvisas till propositionerna nr 253/1944, 303/1945, 267/1946 och
280/1947. Fr. o. m. nämnda dag sänktes normalpriserna vid partiförsäljning
av storboskap med 5 öre per kilogram. Fr. o. m. den 15 september 1947
höjdes normalpriserna på hela och halva kroppar av storboskap med 12
öre, större kalv med 15 öre, mindre kalv med 60 öre, galt med 51 ore, gödsvin
med 22 öre och sugga med 40 öre per kilogram. Fr. o. m. den 27 oktober
1947 höjdes normalpriserna vid partiförsäljning av storboskap och
svin med 5 öre samt större kalv med 10 öre per kilogram. Fr. o. in. den 19
januari 1948 sänktes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar
av nötkreatur och svin vid partiförsäljning med ungefär 4 procent. Normalpriserna
gälla dock endast fryshuslagrade varor samt färska varor under
tid, då statligt stöd lämnas för infrysning av ifrågavarande varugrupp. I
övrigt äro normalpriserna upphävda, dock att efter nämnda datum skola
gälla vissa högsta priser. De högsta priser, som sålunda få uttagas, motsvara
den vid försäljningstillfället av Sveriges slakteriförbund i Stockholm
tillämpade partiprisnoteringen med vissa avdrag eller tillägg inom olika
prisområden. Fr. o. m. den 19 januari 1948 gälla följande normalpriser för

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

fryshuslagrade varor inom första prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).
I detaljhandeln gälla normalpriserna oförändrade.

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

I.......

169

179

169

221

288

171

III.......

146

151

197

230

152

Klass

Galt-

fläsk

Hel eller
halv kropp
av göd svin
med huvud
och fotter

Hel eller
halv kropp
av gödsvin
utan huvud
och fotter

Prima ....

182

246

255

Klass	Suggfläsk, icke
renskuret
i.........	197

För att stimulera leveranserna av slaktdjur ha statliga pristillägg utbetalats
vid slakt av vissa djurslag. För storboskap har tillägget utgjort 10 öre
per kilogram under tiden 17 februari—16 mars 1947 och 5 öre per kilogram
under tiden 17 mars—30 mars 1947. För mindre kalv har tillägget under
tiden 9 juni—14 september 1947 utgått med 30 öre per kilogram. För svin
har tillägget utgjort 10 öre fr. o. m. den 9 juni, 25 öre fr. o. m. den 14 juli
och 5 öre per kilogram fr. o. m. den 15 september t. o. m. den 9 november
1947. Slutligen må nämnas, att statliga pristillägg utgått med 5 öre per kilogram
för svin och storboskap under sommaren och hösten 1947. De statliga
tilläggen voro avsedda att kompensera partiprissänkningar med samma belopp
per kilogram och utgingo för svin under tiden 5 maj—26 oktober 1947
samt för storboskap under tiden 16 juni—26 oktober 1947.

Ägg. (Jfr tab. 2.) Svensk äggnotering (= producentpriset på ägg i de viktigaste
produktionsområdena i Götaland enligt Sveriges lantbruksförbund)
stod veckorna fram till påsken 1947 i 3 kronor 20 öre per kilogram, men
sänktes därefter från och med den 5 april till 2 kronor 65 öre. Härefter
följde en successiv uppgång av priset. Noteringen höjdes den 28 april till
2 kronor 85 öre, den 12 maj till 3 kronor och den 30 juni till 3 kronor 25
öre. Noteringen förblev härefter oförändrad intill den 8 september, från
vilken dag infördes normalpriser på ägg. Producentpriset inom första prisområdet
(— Götaland med undantag av Östergötlands och Jönköpings län
samt Kalmar läns norra kristidsstyrelseområde jämte städerna Göteborg
och Borås med omnejd) sattes då till 3 kronor 30 öre per kilogram. Detta
normalpris kvarstod oförändrat intill den 5 april 1948, då prisbildningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

gavs fri. Redan den 27 mars hade emellertid lantbruksförbundet återupptagit
svensk äggnotering, vilken från och med nämnda dag sattes till 2 kronor
80 öre per kilogram.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
under 1947/48 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under

l:a tilldelnings-perioden
(Vt-30/» W47)

2:a tilldelnings-perioden

(Vio 1947—31/i 1948)

3:e tilldelnings-perioden
(V»-80/6 1948)

Priset avser
leverans
banfritt å
följande
platser

Superfosfat...........

Superfosfat, kornad ...

Thomasfosfat ........

Kali, 40 %..........

Kaiksalpeter..........

Kalkkväve, 18 %.....

Ammoniumsulfat......

Ljunga- och köping
salpeter ............

10: 45 pr Vio 47

10: 70
11:25
11:50
10: 45
10: 70
18: 80
19:20

48
/» 47
I, 48
7» 47
7. 48
■It. 47

I, 48

20: 40 kontant

16: 95

10: 85 pr */,
11: 05
11:65
11:85
10: 85
11:05
19: 35
19: 70
22: 25
20: 80
23:65

17: 40

V. 48
V. 48

48
o V, 48
► V. 48
• V. 48
o V. 48

kontant

11: 45 pr Vo 48
'' " 7n 48

7. 48
7u 48
V. 48
/» 48
7. 48
7n 48
22: 95 kontant
21: 50
24:10 »

17:95 »

11: 75
12: 25
12: 55
11:45
11:75
20:00
20: 40

fabrikshamn

Domnarvet

tariffhamn

Svartvik

Ljungaverk

fabrik

Normalpriset på chilesalpeter står sedan april 1947 oförändrat i 23 kronor
per deciton banfritt tariffhamn.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bland annat erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden
som olika storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare
(genom sin statistiska byrå) låtit bearbeta cirka 11 000 av jordbrukare
avgivna självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940—
1945. Efter vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja
denna undersökning genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer
för år 1946. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig
redogörelse i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 torde få
fogas till detta protokoll. I det följande återgivas endast vissa av undersökningens
huvudresultat.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena sidan
samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive
områden och storleksgrupp. Här skall vidare framhållas, att arealerna enligt
1937 års jordbruksräkning kommit till användning vid uppräkning av
1938 års uppgifter, medan 1944 års arealer använts för 1944—1946 års uppgifter.
Detta innebär, att här publicerade siffror för åren 1945 och 1946
komma att i mindre utsträckning avvika från tidigare publicerade, på grundval
av 1937 års arealer beräknade siffror för dessa båda år. Dessa ändringar
ha ansetts befogade, då härigenom enhetligt beräknade och sålunda fullt
jämförbara talserier för de tre senast undersökta åren kunnat framläggas.
Vid framräkningen av siffror per hektar jordbruksjord har ängsarealen
reducerats till åker med ledning av det i den officiella jordbruksstatistiken
redovisade förhållandet mellan åkerns och ängsmarkens avkastning. För
1938 års uppgifter har avkastningen under åren 1936—1940 lagts till grund
och för åren 1944—1946 avkastningen under åren 1941—1945. Utöver de på
dessa båda sätt redovisade kontanta inkomsterna respektive utgifterna ha
bland annat jordbrukarnas nettointäkter samt den jordbrukarfamiljerna tillkommande
arbetslönen framräknats med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Vid bedömandet av resultaten måste beaktas, att de i undersökningen ingående
egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre
produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.
Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen
för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras huvudsakliga
uppgift är emellertid att avspegla de från år till år inträffade förändringarna
i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att angiva
dessa posters absoluta storlek.

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det
bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning:

	1938	1944	1945	1946
Samtliga kontanta inkomster, miljoner kronor Index .....................................	1 506-7 100-0	2 481-2 164-7	2 563-4 170-1	2 982-1 197-9
Därav för försålda jordbruksprodukter, mil-	1161-1	1 951-0	2 036-8	2 231-1
	100-0	168-0	175-4	192-2
Samtliga kontanta utgifter, miljoner kronor... Index......................................	1 090-0 1000	1 736-4 159-3	1 787-7 164-0	1951-5 179-0

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl
inkomster som utgifter under år 1946 stigit kraftigt i förhållande till
år 1945, de förra med 16,3 procent och de senare med 9,2 procent. Den stora
inkomstökningen mellan de båda åren hänför sig i första hand till försäljningen
av skog och skogsprodukter, vilken post visar en uppgång med 50,9

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

procent. Även inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter
ha ökats, inkomsterna av vegetabiliska produkter med 10,6 procent och
av animaliska med 9,4 procent. Orsakerna till den kraftiga stegringen i intäkterna
från skogsbruket äro att söka dels i de förbättrade priserna på
skogsprodukter efter prisstoppets upphävande den 1 juli 1946 och dels i
de stora avverkningar och försäljningar, som under år 1946 företogos på
grund av den förestående omläggningen av taxeringsförfarandet.

Mellan åren 1945 och 1946 ha jordbrukarnas kontanta utgifter som förut
nämnts stigit med 9,2 procent. Denna ökning beror framför allt på stegrade
underhållskostnader för inventarier och byggnader samt ökade arbetskostnader,
de senare sammanhängande dels med de stora skogsavverkningarna
under år 1946 och dels med de höjda arbetslönerna. Ränteutgifterna, vilka
stego under de första krigsåren, ha sjunkit med 3,9 procent i jämförelse med
år 1938 och med 1,4 procent i jämförelse med närmast föregående undersökningsår.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit
i norra Sverige, där den från år 1938 räknat uppgår till 114,5 procent. För
södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder redovisas en ökning av
de kontanta inkomsterna med 110,6 procent, medan för slättbygderna i samma
delar av landet inkomststegringen stannar vid 86,o procent. Det är framför
allt olikheterna i den relativa betydelsen av inkomsterna från skogen,
som orsakat den nyss anförda ordningsföljden. För alla tre områdena har
vidare under denna tid inkomstökningen varit avsevärt större än utgiftsökningen,
och relationen mellan dessa båda poster har år 1946 varit gynnsammast
för norra Sveriges vidkommande.

	1938	1944	1945	1946
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	162-9	167-0	186-0
» » » » skogs- och dalbygder	100-0	175-0	182-8	210-6
Norra Sverige .................................	100-0	150-3	164-9	214-5
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	162-0	167-7	183-9
» » » » skogs- och dalbygder	100-0	167-8	1 /6*i	191-7
Norra Sverige .................................	100-0	229-2	249-5	275-8
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	157-3	162-5	176-8
» » » » skogs- och dalbygder	100-0	165-ä	172-0	185-0
Norra Sverige ...................................	100-0	154-7	153-8	175-9

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket
ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter
bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i detta
sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas
i följande sammanställning.

•5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

	1938	1944	1945	1946
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	172.2	175-0	199-6
* * * * skogs- och dalbygder	100-O	183-7	190-1	232-7 .
Norra Sverige.................................	100-0	155-5	164-7	250-0 1
Hela riket	100-o	172 6	178-0	222-1

Det framgår av denna sammanställning, att nettointäkterna av jordbruksfastighet
från år 1938 till år 1946 i genomsnitt stigit med 122,i procent. Stegringen
är störst i norra Sverige, där den uppgår till 150,o procent, och lägst
inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige, där den uppgår till 99,6
procent. Skogs- och dalbygderna intaga en mellanställning mellan de båda
anförda områdena. Det är skillnaderna i skogsbrukets omfattning inom olika
delar av landet och den starkt markerade stegringen mellan åren 1945 och
1946 i skogsskötselns lönsamhet, som givit norrlandsjordbruken denna gynnsamma
ställning.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under regleringsåret 1948/49.

Prisfrågan under regleringsåret 1947/48.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 6 april 1947 lämnat
en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets
område som tillämpats under regleringsåret 1947/48 och härvid bland
annat framhållit följande.

Från och med år 1943 ha priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter
fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för innevarande
regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan under föråret
1947 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader.
I metodiskt hänseende anslöt sig denna förkalkyl till den kalkyl för
produktionsåret 1946/47, som på våren 1946 upprättats till ledning för det
då fattade prisbeslutet utom beträffande posterna arbetskostnader, kostnader
för maskiner och redskap (inklusive traktorer) samt för grundförbättringar.
Kalkylen avsåg sålunda den produktion, som vid normala väderleksförhållanden
kunde förväntas inom jordbruket. Priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter förutsattes i beräkningarna förbliva oförändrade
utom i de fall, där beslut eller förslag om prisjusteringar förelågo
eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar med en viss grad
av säkerhet kunde förutses.

De allmänna riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter
regleringsåret 1947/48 uppdrogos av Kungl. Maj :t genom beslut den 11 april
1947 — rörande vårvetet — och den 5 juni 1947. Sistnämnda beslut, vilka
hade föregåtts av direkta förhandlingar mellan regeringen och representanter
för jordbruksnäringen utan att någon överenskommelse därvid hade
kunnat träffas, förelädes riksdagen i propositionen nr 280/1947 och lämnades
utan erinran (r. skr. nr 470/1947).

Beslutet den 5 juni 1947 innebar, att jordbruket skulle tillföras ett belopp,
vilket på jordbrukskalkylens inkomstsida uppgick till 156 miljoner

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

kronor, och att de för regleringsåret 1947/48 fastställda priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter skulle justeras, därest vid omräkning
av kalkylen i augusti uppkomme ett över- eller underskott, som med mer
än 4 procent överstege jordbrukets sammanlagda inkomster enligt vårkalkylen
— inklusive nämnda inkomstökning på 156 miljoner kronor — d. v. s.
ett belopp av omkring 100 miljoner kronor.

För att säkerställa en betryggande brödsädsodling under 1947/48 beslöt
Kungl. Maj :t tillika den 4 juli 1947, att särskilda bidrag skulle utgå till
odlare för under hösten 1947 besådda vete- och rågarealer.

Efter att ha erinrat, att omräkningen av kalkylen i augusti månad visat
ett underskott å 196 miljoner kronor, nyssnämnda belopp av 156 miljoner
kronor inräknat, samt att av detta underskott jordbruket jämlikt 4-procentsregeln
hade att stå en självrisk av 100 miljoner kronor men borde erhålla
kompensation för återstående 96 miljoner kronor, har livsmedelskommissionen
vidare anfört.

Den 29 augusti 1947 meddelade Kungl. Maj :t beslut om storleken av och
formen för den kompensation, som sålunda skulle komma jordbruket till
del under regleringsåret 1947/48 på grund av det dåliga skördeutfallet år
1947. Beslutet innebar bifall till ett av livsmedelskommissionen i skrivelse
den 15 augusti 1947 framlagt förslag i ämnet, vilket förslag efter direkta
förhandlingar vunnit godkännande av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
landsbygdens folk samt biträtts av livsmedelskommissionens råd.
Innebörden av beslutet var i huvudsak, att ifrågavarande kompensation till
större delen eller till ett belopp av 78 miljoner kronor skulle tillföras jordbruket
såsom missväxtbidrag för mjölk. Härjämte förutsattes jordbruket
genom prisförbättringar på slaktdjursprodukter samt på bo in. m. komma
att tillföras ytterligare 15 respektive 5 miljoner kronor. Av missväxtbidraget
för mjölk ansågos omkring 3 miljoner kronor böra bokföras som inkomststegring
belöpande på viss del av den hemmaförbrukade mjölken, medan
återstående 75 miljoner kronor skulle utgå kontant av statsmedel. Härav
skulle y„ eller 50 miljoner kronor (= 1.5 öre per kilogram invägd mjölk)
utgå till samtliga mejerier som allmänt bidrag och resterande 25 miljoner
kronor till de av missväxten hårdast drabbade områdena såsom differentierat
bidrag. Vid fastställandet av det belopp, varmed missväxtbidraget
skulle utgå förutsattes, att invägningen av mjölk vid mejerier under tiden 1
september 1947—30 april 1948 skulle komma att uppgå till 1 960 miljoner
kilogram. Komme den verkliga invägningen att avvika från denna kvantitet,
skulle vissa justeringar företagas i missväxtbidragens belopp. Därest sådana
oförutsedda händelser komme att inträffa, som väsentligen ändrade
förutsättningarna för överenskommelsen med jordbrukets organisationer,
skulle, om så efter överläggningar med representanter för vederbörande organisationer
prövades lämpligt, justering av missväxtbidraget ske i januari
1948 på grundval av en fullständig omräkning av jordbrukskalkylen. Någon
dylik omräkning har emellertid icke behövt ske. Beslutet innefattade vidare
i fråga om de av Kungl. Maj :t den 4 juli samma år beslutade arealbidragen,
alt dessa skulle utbetalas snarast möjligt efter den 1 mars 1948. Del må erinras
om att dessa bidrag icke ingå i nu berörda kompensation till jordbruket.

I detta sammanhang må slutligen nämnas, att Kungl. Maj:t sedermera
genom beslut den 6 februari 1948 förordnat, alt även lantsmörsproducenter
skola erhålla missväxtbidrag för mjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1948/49.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter under regleringsåret 1948/49 har livsmedelskommissionen
på sätt som under de närmast föregående åren genom en delegation, av vars
medlemmar i ärendets handläggning deltagit den sakkunnige i konjunkturinstitutet
fil. lic. G. Cederwall, direktören i Sveriges lantbruksförbund A. H.
Stensgård, livsmedelskommissionens ordförande hovrättsrådet O. Söderström
samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. R. Ytterborn, låtit utarbeta en
kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda regleringsår.
I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Enligt vad livsmedelskommissionen anmält har kalkylen granskats av
livsmedelskommissionens råd. Därvid hade rådet godkänt kalkylen men
samtidigt uttalat, att man vid kalkylens användande i samband med prissättningen
borde beakta vissa av bensinprisets höjning förorsakade kostnadsökningar
för slakteriernas biltransporter. Denna uppfattning har kommissionen
förklarat sig biträda. Kommissionen har härefter anfört i huvudsak
följande beträffande innebörden av kalkylen.

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen — med
undantag för bland annat ekonomibyggnader — till de under senare år utförda
inkomst- och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för den preliminära
prissättningen på jordbruksprodukter. Förkalkylen har karaktären
av normkalkyl såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget
under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade
löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter
och förnödenheter. I de fall, där vid kalkylens upprättande beslut eller
förslag redan förelegat rörande prisjusteringar eller där sådana med hänsyn
till marknadsläget kunnat förutses med en viss grad av sannolikhet, har
hänsyn tagits till dessa förhållanden.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, företagen med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen. Den härvid använda metodiken
avviker i den nu upprättade kalkylen på några punkter från den som
använts under tidigare år.

De för produktionsåret 1948/49 (1948 års skörd) kalkylerade arealerna
ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med ledning av arealinventeringen
i oktober 1947, varvid från de enligt denna inventering besådda
arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». I tidigare inkomstkalkyler
ha dylika avdrag icke gjorts. Även om ett beaktande av utvintringen såsom
nu skett i praktiken medför en endast obetydlig förändring av de beräknade
inkomsterna av brödsäd, får det anses principiellt riktigare att tillämpa
detta nya beräkningssätt. Delegationen har räknat med en betydande
ökning av brödsädsarealen, nämligen från 407 600 hektar år 1947 till
488 000 hektar år 1948. Denna ökning har emellertid praktiskt taget fått
sin fulla motsvarighet genom arealinskränkningar för andra grödor. Den
kraftigaste nedgången har förutsatts drabba foderväxterna, i synnerhet slåttervallen.
Foderväxtarealen har nämligen antagits sjunka från 1 844 000
hektar 1947 till 1 790 000 hektar 1948. Även i fråga om fodersäden har räknats
med viss nedgång, ehuru ganska måttlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande
flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare, d. v. s. de observerade
hektarskördarna ha med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena
omräknats till normerade hektarskördar, varefter med ledning av dessa
senare en uppskattning skett av normskördarna. Delegationen har emellertid
nu uttalat, att man i högre grad än som förut varit fallet borde taga
hänsyn till den faktiska skördeutvecklingen alltsedan 1930-talets början.
I fråga om vårvetet har ansetts tillkomma den omständigheten, att den
stora arealen härav torde medföra en sänkning av medelskörden per hektar
på grund av ianspråkstagande i viss utsträckning av mindre väl lämpade
jordar för denna odling. Därjämte har tagits i beaktande, att tilldelningen
av kvävegödselmedel i år torde bli drygt 20 procent lägre än förra året. Av
nu berörda skäl har delegationen ansett sig böra företaga en reduktion av
normskördarna för vissa växtslag. För vete och höstråg har minskningen
upptagits till 50 kilogram per hektar, vilket även är fallet i fråga om ärter.
Även normskörden av foderrotfrukter har sänkts, nämligen med 2 000 kilogram
per hektar. Sistnämnda reduktion har skett med hänsyn till det förhållandet,
att bristen på arbetskraft medfört, att mindre tid numera ägnas
odlingar av detta arbetskrävande slag.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen
vidare anfört bland annat följande.

På grundval av de sålunda antagna hektarskördarna (normskördarna)
samt föreliggande uppgifter rörande arealerna av olika grödor har beräkning
skett av den vegetabiliska produktionen. Kvantiteterna brödsäd ha
därvid framkommit, sedan den erhållna totalskörden reducerats för lagringsförluster,
avrens och utsäde. Beträffande vete har härutöver på samma
sätt som i tidigare kalkyler en viss justering vidtagits av de med ledning
av skördeberäkningarna erhållna kvantiteterna, vilket skett med hänsyn
till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt blivit större av höstvete men
mindre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning antaga. Av korn har i
kalkylen utöver husbehovsförmalningen endast inedtagits de kvantiteter,
som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier och brännerier.
På motsvarande sätt har av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade
förbrukningen av havre vid grynkvarnarna, arméns och åkeriernas
inköp av fodersäd och stråfoder, användningen av dessa varuslag för
skogskörslor samt den industriella förbrukningen av halm. Härutöver har
exporten av hithörande varuslag beaktats.

Beträffande priserna på brödsäd under produktionsåret 1948/49 har delegationen
räknat med de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna
för säd av normal kvalitet. Kornpriset har beräknats med utgångspunkt från
innevarande års pris med avdrag för den extra höjning av kornpriset
för 1947 års skörd (med 2 kr/dt), som företogs i samband med att korn
jämställdes med brödsäd. Priserna på havre och ärter ha slutligen upptagits
till samma belopp som under innevarande år. Jordbrukets sammanlagda
inkomster av brödsäd år 1948/49 stiga i kalkylen till inalles 215,2
miljoner kronor mot nu beräknade 142,5 miljoner kronor är 1947/48, medan
för övrig spannmål inkomsterna år 1948/49 beräknats till 50,n miljoner
kronor mot (>3,s miljoner kronor 1947/48. Innevarande års höga siffror
förklaras av att framför allt korn men även havre i viss utsträckning inblandats
i vete och råg samt mjöl därav.

Hö- och halmförsäljningen beräknas tillföra jordbruket 9,9 miljoner kronor
1948/49 mot 17,9 miljoner kronor under innevarande år. Nedgången
beror på all priserna, vid antagen normskörd, väntas sjunka ganska betyd -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Förbrukningen av niatpotatis under år 1947/48, vilken i 1947 års vårkalkyl
upptogs till 875 000 ton men i augustikalkylen höjdes till 915 000
ton (inklusive export), har antagits bli oförändrad under år 1948/49. Priset
på niatpotatis har för år 1947/48 beräknats till 14,15 och för 1948/49 upptagits
till 14,oo kronor per deciton.

Därest den förutsatta potatisskörden erhålles, beräknas 250 miljoner kilogram
potatis kunna komma att användas för industriella ändamål. Nämnda
kvantitet får närmast betraktas som en beräknad avsalukvantitet, då
det ännu icke är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen
kommer att ske. Priset har upptagits oförändrat från 1947/48
till 8 ,25 kronor per deciton vid en stärkelsehalt av 17,5 procent. Inkomstsumman
för all potatis (mat- och fabrikspotatis) utgör i kalkylen 148,7 miljoner
kronor för 1948/49 mot 142,7 miljoner kronor innevarande år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 675 miljoner kilogram. Sockerhalten
har antagits bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser
innebär ett genomsnittspris av 5,47 kronor per deciton. Värdet av
sockerbetsproduktionen beräknas i kalkylen till 91,6 miljoner kronor 1948/
49 mot 83,i miljoner kronor år 1947/48.

Inkomsterna av oljeväxtodlingen, som år 1947/48 beräknats till 41,1 miljoner
kronor, väntas till följd av något utvidgade arealer samt högre priser
år 1948/49 stiga till 51,7 miljoner kronor. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter
beräknas öka från 4,9 miljoner kronor 1947/48 till 5,4 miljoner
kronor år 1948/49.

Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter ha denna gång
medtagits i jordbrukskalkylen. Basårets (1938/39) inkomstbelopp av här
avsedd odling har beräknats till 13,9 miljoner kronor, motsvarande belopp
1947/48 till 36,8 miljoner kronor och 1948/49 till 38,8 miljoner kronor.

Den totala mjölkproduktionen har för år 1947/48 beräknats till 4 340
miljoner kilogram, varav 3 300 miljoner kilogram komma på invägningen
vid mejerier. I förhållande till närmast föregående år innebära de angivna
talen en nedgång med 5,9 respektive 6,3 procent. Vid sin uppskattning av
mjölkproduktionens storlek under det kommande produktionsåret har delegationen
som vanligt utgått från förutsättningen av normal tillgång på
foder för mjölkkorna och med anledning härav räknat med att den på
längre sikt fortgående stegringen i mjölkproduktionen per ko åter skall
göra sig gällande. Det har emellertid synts riktigast att ej antaga samma
ökningstakt som under mellankrigstiden, då den årliga stegringen utgjorde

1,5 procent. Mjölkproduktionen per ko under år 1948/49 har sålunda uppskattats
till 2 510 kilogram mot 2 391 kilogram under innevarande missväxtår
och 2 485 kilogram under år 1946/47. Produktionen per ko år 1938/
39 utgjorde 2 455 kilogram, varför den kalkylerade mjölkmängden endast
med 55 kilogram eller 2,2 procent överstiger talet för sistnämnda år. Antalet
mjölkkor har antagits förete en mindre ökning under år 1948/49. Medelkoantalet
beräknas dock bli oförändrat i jämförelse med innevarande år.
Den stegring av mjölkproduktionen från 4 340 till 4 557 miljoner kilogram,
som räknas med i kalkylen, beror därför uteslutande på den stegrade avkastningen
per ko. Det kommande årets produktion enligt kalkylen ligger

3,3 procent lägre än basårets mjölkproduktion. Mejeriinvägningen har däremot
beräknats ligga 11,9 procent högre under 1948/49 än det nämnda förkrigsåret.

Beträffande producentpriset på vid mejerier invägd mjölk har en omläggning
av prisberäkningarna skett, i det statistiken över avräkningspriser
kommit till användning. Härigenom ha vissa merinkomster, som uppkommit
sedan basåret genom ökad tillverkning av mesvaror och andra special -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

produkter, kunnat infångas mera fullständigt än som varit fallet med tilllämpande
av den gamla beräkningsmetoden. Den för jordbruket kalkylerade
totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter under regleringsåret
1948/49 uppgår till 1 171,9 miljoner kronor mot 1 192,i miljoner kronor
under innevarande år. I dessa belopp ha inräknats statliga mjölkbidrag av
olika slag och det från och med den 1 juli 1948 utgående kontantbidraget.
De nu utgående missväxtbidragen för mjölk ha antagits skola slopas vid utgången
av innevarande regleringsår och ha sålunda ej upptagits bland 1948/
49 års inkomster.

Den uppgång av hönsantalet och därmed äggproduktionen, vilken delegationen
vid upprättandet av förkalkylen för år 1947/48 räknade med för
nämnda år, har till följd av foderbristen hösten 1947 antagits bli förskjuten
ett år framåt. Antalet värphöns har sålunda beräknats utgöra 9 840 000 djur
1947/48, eller samma antal som år 1946/47, och väntas stiga till 10 700 000
år 1948/49. Äggpriset, som beräknats uppgå till 317 öre per kilogram 1947/
48 har i kalkylen upptagits oförändrat under det kommande året. Jordbrukets
totalinkomster av ägg och slaktdjur av fjäderfä ha beräknats till 178,7
miljoner kronor 1947/48"och 193,7 miljoner kronor 1948/49.

En nedgång har förutsatts i fråga om jordbrukets inkomster av kött- och
fläskproduktionen, nämligen från 688,i miljoner kronor 1947/48 till 614,o
miljoner kronor 1948/49. Nedgången beror på en kraftig minskning av slakten
i jämförelse med den under innevarande år till följd av foderbristen
onormalt stora utslaktningen. Antal slaktdjur av storboskap väntas sjunka
från 480 000 till 360 000 djur och antalet slaktsvin från 1 668 000 till

1 561 000 stycken. Produktpriserna ha antagits förbli i huvudsak oförändrade
i förhållande till de som jordbrukarna tillförsäkrats innevarande år.

Under innevarande produktionsår har jordbrukets inkomster av export
av levande hästar och nötkreatur väntats komma att uppgå till 31 miljoner
kronor. För år 1948/49 har tills vidare endast kalkylerats med en mindre
utförsel av nötkreatur, medförande en inkomst för jordbruket på några få
miljoner kronor. Mot en beräknad nedgång av kreaturskapitalet under
1947/48 med ej mindre än 61,3 miljoner kronor väntas svara en uppgång
under år 1948/49 med 11,2 miljoner kronor. I kalkylen har icke medtagits
någon post avseende jordbrukets förråd av fodermedel. För ett borttagande
av denna post har ansetts tala, att man alltsedan införandet av prognosberäkningar
med förutsatta normalskördar icke tagit hänsyn till uppkomna
förändringar i varuförråden.

Sammanlagt har delegationen i kalkylen för produktionsåret 1948/49 upptagit
jordbrukets inkomster till ett belopp av 2 609,7 miljoner kronor, mot

2 565,7 miljoner kronor för innevarande år. I anslutning härtill har livsmedelskommissionen
framhållit, att summan för 1948/49 låge 91,o procent
högre än motsvarande belopp år 1938/39.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader har livsmedelskommissionen
framhållit, att dessa i vad gällde kalkylens karaktär av normberäkning
anslöle sig till tidigare kalkyler. Beräkningarna grundade sig sålunda
på förutsättningen av ett i förhållande till år 1947/48 oförändrat
löne- och ränteläge samt även oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter
utom där beslut rörande prisändringar redan förelegat vid kalkylens
upprättande eller dylika med säkerhet kunnat beräknas komma till stånd på
grund av förändringar i marknadsläget. Kommissionen har vidare anfört,
att i fråga om vissa delposter nya beräkningsmetoder tillämpats på grund -

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

val av resultaten av undersökningar, som verkställts av de av chefen för
jordbruksdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 maj
1946 tillkallade sakkunniga för utredning rörande jordbrukets arbetskostnader.
Detta gällde posterna kostnader för maskiner och redskap, jordbrukets
arbetskostnader samt kostnader för ekonomibyggnader.

I lraga om de särskilda posterna i kostnadskalkylen har livsmedelskommissionen
anfört bland annat följande.

Hu\udsakligen på grund av kalkylerad stegring i kalksalpeterförbrukmngen
väntas jordbrukets kostnader för handelsgödsel (inklusive jordbrukskalk)
stiga från 113,8 miljoner kronor 1947/48 till 120,4 miljoner kronor
1948/49. J

En motsatt kostnadsutveckling förutses i fråga om köpfodermedel, i det
denna post beräknas sjunka från 151,4 miljoner kronor under innevarande
ai till 127,3 miljoner kronor år 1948/49. Nedgången kommer nästan helt på
kraftfoder och beror bland annat på en antagen minskad användning av
importfoder. I likhet med vad som för första gången skedde i vårkalkylen
fö.r ett år sedan har även denna gång gjorts avdrag för de kostnader för
köpfodermedel, som beräknas falla på äggproduktionen utanför jordbruket.

De under tidigare år utförda kalkylberäkningarna av kostnaderna för
maskiner och redskap ha tillgått på så sätt, att basårets kostnadsbelopp
uppräknats för de följande åren med hjälp av en index över prisutvecklingen
lör maskiner och redskap. Såväl avskrivnings- som underhållskostnaderna,
vilka varit sammanförda i en post, ha sålunda i kalkylen ingått med
en fast volym och hänsyn har endast tagits till prisförändringarna de olika
aren. 1 enlighet med förslag av förenämnda sakkunniga ha kostnaderna nu
uppdelats på avskrivnings- respektive underhållskostnader. Förändringarna
för de förra kostnadernas del besta däri, att utvecklingen av maskinparkens
volym beaktats, varvid tillämpats en 15-årig avskrivningstid. Underhållskostnaderna
enligt de nya beräkningarna ha erhållits ur livsmedelskommissionens
undersökningar av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.
Avskrivning och underhåll av maskiner och redskap beräknas år 1948/49
belasta jordbruket med 183,2 miljoner kronor mot 173.s miljoner kronor
1947/48.

I och med att kostnaderna för avskrivning och underhåll av traktorer
sammanförts med motsvarande kostnader för maskiner och redskap ha de
förut under traktorkostnaderna upptagna kostnaderna för driv- och smörjmedel
kommit att redovisas separat. Denna post beräknas stiga från 40,s
miljoner kronor innevarande år till 51,6 miljoner kronor 1948/49.

Beträffande de poster, som i kalkylen redovisas under rubriken »diverse
kostnader», ma nämnas, att den av arets riksdag beslutade höjningen .av
bensinskatten medför en betydande ökning av kostnaderna för bilfrakler av
olika slag. Främst på grund härav visar ifrågavarande samlingspost en uppgång
från 221,4 miljoner kronor 1947/48 till 230,7 miljoner kronor det kommande
året. Hittills ha jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader beräknats
med avskrivning på förkrigsårens värden. Inom statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader har emellertid i samarbete med berörda
sakkunniga utförts en utredning rörande jordbrukets byggnadskostnader,
varvid avskrivningskostnaderna beräknats med utgångspunkt från återanskaffningsvärdena.
Resultatet av denna utredning har kommit till användning
i nu föreliggande kalkyl och jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader
ha i anslutning härtill upptagits till 140,9 miljoner kronor 1947/48
och 142,4 miljoner kronor det kommande året.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Kostnaderna för grundförbättringar väntas stiga från 16,4 miljoner kronor
innevarande år till 1(5,9 miljoner kronor 1948/49.

Frågan efter vilka principer arbetskostnaderna borde beräknas, sedan
statlönesystemet för de enligt kollektivavtal anställda lantarbetarna avskaffats,
bär varit föremål för prövning hos förenämnda sakkunniga. Vid kalkyltillfället
våren 1947 förelåg en preliminär utredning, däri beräkningarna
byggde på uppgifter om dels arbetsförbrukningen per hektar jordbruksjord
vid de räkenskapskontrollerade jordbruken, dels storleken av arealen jordbruksjord
och dels lönen per timme för olika yrkeskategorier och löneformer
enligt lönestatistiken. De sakkunnigas fortsatta undersökningar ha i
fråga om den successiva minskningen av jordbrukets arbetskraft lett till det
resultatet, att densamma under perioden 1938/39—1945/46 beräknas motsvara
1,2 procent per år av arbetsförbrukningen under basåret 1938/39. Statistiken
över den inrikes omflyttningen liksom taxeringsstatistiken visar,
att nedgångstakten varit snabbare de senaste åren än förut. De sakkunniga
ha därför ansett sig böra räkna med en minskning av arbetskraftsvolymen
med 1,5 procent från och med 1946/47. Härvid har procenttalet applicerats
på närmast föregående års volym, varför nedgången i förhållande till volymen
i basåret för närvarande utgör omkring 1,35 procent. De totala arbetskostnaderna
ha enligt kalkylen beräknats uppgå till 1 878,7 miljoner kronor
innevarande år och väntas öka till 1 907,4 miljoner kronor 1948/49.

Beräkningen av kapitalkostnaderna (räntekostnaderna) har utförts på
samma sätt som tidigare och utvisar en obetydlig förändring av hithörande
kostnader mellan 1947/48 och 1948/49 (från 199,6 till 200,i miljoner kronor).

I anslutning till vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen meddelat,
att sedan kalkylen uppgjordes ytterligare statistiska och andra uppgifter
kommit till kommissionens kännedom, vilka kunde ge anledning till en
justering på vissa punkter av de utförda beräkningarna. Kommissionen har
emellertid efter gjorda överslagsberäkningar kommit till den uppfattningen,
att ett beaktande av dessa faktorer skulle lämna kalkylresultatet i stort sett
opåverkat. Med anledning härav har kommissionen icke ansett att en i detalj
gående justering av kalkylen nu vore av behovet påkallad.

Med utgångspunkt från de i det föregående angivna priser och beräkningsmetoder
rörande jordbrukets inkomster och kostnader har livsmedelskommissionen
kommit fram till ett kalkylmässigt inkomstunderskott av 174,7
miljoner kronor för år 1948/49. Härtill kornine den förut omnämnda ökningen
av slakteriernas kostnader för biltransporter, vilken ej beaktats i kalkylen.
Denna kostnadsökning har av kommissionen preliminärt uppskattats
till 3 miljoner kronor, varför kalkylunderskottet kunde angivas till omkring
178 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 6 april 1948 upptagit
frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under regleringsåret 1948/49. Kommissionen har därvid till en början framhållit
önskvärdheten av att jordbruksproduktionen under delta år uppehälles
vid högsta möjliga nivå. Kommissionen har härom i huvudsak anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vårt försörjningsläge efter krigsslutet har kännetecknats av en spänning
mellan tillgång och efterfrågan på livsmedel, som icke har varit märkbart
svagare än under krigsåren. På grund av föregående års osedvanligt svaga
skörd här i landet har denna spänning under innevarande regleringsår snarare
till- än avtagit. Den av foderbristen föranledda reduktionen av husdjur
sbeståndet kommer att medföra fortsatta återverkningar på animalieproduktionen
icke endast under återstoden av innevarande produktionsår
utan även under det kommande året. Särskilt mjölkproduktionen och slakten
av nötkreatur väntas bli avsevärt lägre under år 1948/49 än som eljest
hade varit att räkna med.

Mot bakgrunden av den tilltagande politiska oron i världen göra sig för
vår del beredskapssynpunkterna ånyo starkt gällande. Vår import av viktigare
livsmedel och jordbruksförnödenheter, främst fodermedel av olika slag,
har under innevarande regleringsår fått vidkännas särskilda inskränkningar
i samband med de åtgärder, som vidtagits för att uppnå balans i handeln
med s. 1c. hårdvalutaländer. Man torde av dessa skäl för det kommande regleringsäret
knappast kunna förutsätta en mera betydande import av jordbruksprodukter.
Den fortsatta och om möjligt stärkta beredskapen på livsmedelsförsörjningens
område måste vi därför i huvudsak alltjämt grunda på
den egna jordbruksproduktionen.

Av vad ovan anförts torde framgå önskvärdheten av att jordbruksproduktionen
under det år, som nu är aktuellt, uppehälles vid högsta möjliga nivå.
Med hänsyn till våra knappa lager av brödsäd och de begränsade importmöjligheterna
är det av största vikt att alla ansträngningar göras för att 1948
års skörd av spannmål, i synnerhet brödsäd, skall bli så stor som möjligt.
Även i övrigt böra från jordbrukets sida åtgärder vidtagas för att så långt
det är möjligt söka höja avkastningen från växtodlingen och öka produktionen
av animaliska livsmedel.

Livsmedelskommissionen har härefter behandlat frågan om vilket belopp
som borde tillföras jordbruket med hänsyn till det beräknade kalkylmässiga
inkomstunderskottet å 178 miljoner kronor. Kommissionen har härvid framhållit,
att genom den höjning av lönerna inom jordbruket, som under de
sista åren ägt rum, en viss utjämning av klyftan mellan jordbruksbefolkningens
och industribefolkningens reala inkomster skett. En viss skillnad i
inkomsthänseende mellan dessa befolkningsgrupper förefinnas dock alltjämt.
Emellertid syntes det icke möjligt att vid den låga volym, på vilken
jordbruksproduktionen för närvarande till följd av krigsförhållanden och
efterverkningar av 1947 års missväxt befunne sig, realisera önskemålet att
i någon mera betydande omfattning utjämna den kvarstående klyftan mellan
lönenivån inom industrien och lönenivån inom jordbruket. En sådan ytterligare
utjämning skulle, uttalar kommissionen, i varje fall icke kunna
ske utan betydande återverkningar på livsmedelspriserna. I rådande läge vore
det självfallet mycket angeläget att alla samhällsgrupper iakttoge största återhållsamhet
i fråga om åtgärder, som direkt eller indirekt ledde till en höjning
av prisnivån. Enligt vad kommissionen anfört hade med hänsyn härtill kommissionens
ordförande vid förberedande överläggningar med representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk ansett
sig böra föreslå att jordbruksrepresentanterna i år skulle avstå från att påtordra
täckning för större del av det kalkylmässiga underskottet än 163

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

miljoner kronor. Därest enighet uppnåddes härom, skulle något kalkylmässigt
utrymme för en ytterligare höjning av arbetslönen undei nästa regleringsår
icke förefinnas. Vid framläggandet av detta förslag hade emellertid
förutsatts att, när sviterna efter missväxten övervunnits och importen av
förnödenheter av olika slag åter möjliggjorde en utvidgning av produktionsvolymen,
önskemålet om utjämning i största möjliga utsträckning skulle
vinna beaktande.

Sedan vid nämnda överläggningar jämväl behandlats spörsmålet om hur
ifrågavarande belopp borde fördelas pa olika produkter med hänsyn tagen
till försörjningsintresset och inkomstavvägningen inom jordbruket hade, anför
kommissionen vidare, enighet uppnåtts om att livsmedelskommissionens
råd skulle föreläggas följande förslag till uppgörelse rörande prissättningen
på jordbrukets produkter och förnödenheter under det kommande regleringsåret.

1. Den av delegationen uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen för regleringsåret
1948/49 godtages såsom bas för prissättningen under nämnda år.
Det konstateras, att nämnda kalkyl visar ett inkomstunderskott av omkring
178 miljoner kronor. Det antecknas vidare, att en viss del av underskottet
beror på att kvantiteten animalier av olika slag — särskilt mjölkproduktionen
_ till följd av efterverkningar av 1947 års svaga skörd beräknas bli ej

obetydligt lägre än vad som normalt är fallet. .

2 Beaktande angelägenheten av att alla samhällsgrupper i radande lage
iaktta största återhållsamhet i fråga om åtgärder, som direkt eller indirekt
leda till en höjning av prisnivån, avstå jordbrukets representanter från att
påfordra täckning "för större del av det kalkylmässiga underskottet än 163
miljoner kronor. Något kalkylmässigt utrymme för en ytterligare höjning av
arbetslönen under nästa regleringsår förefinnes härefter icke. Da jordbruksorganisationerna
biträda uppgörelsen, förutsättes från deras sida, att det
allmänna löneläget, sedan lönerna för olika grupper blivit justerade genom
nvligen avslutade eller nära förestående avtalsuppgörelser, hålles stabilt under
den tid här avses. Skulle denna förutsättning rubbas, förbehålla sig jordbruksorganisationerna
rätt att påkalla jämkning i uppgöielsen.

3. Jordbruksorganisationerna ha intet att erinra mot att nämnda belopp,
omkring 163 miljoner kronor, fördelas på olika produkter i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av kommissionens ordförande vid överläggningarna
framlagt förslag. Enighet råder om att nämnda belopp är att betrakta
såsom missväxtbidrag till den del, som det avser att täcka underskott, som
föranletts av efterverkningarna av 1947 års svaga skörd.

4. Under förutsättning att ifrågavarande uppgörelse bitrades av Kungi.
Mai t och riksdagen, förbinda sig Sveriges lantbruksforbund och Riksförbundet
landsbygdens folk att på allt sätt medverka till att produktionen av
jordbruksprodukter under nästa regleringsår blir så stor som möjligt och
till alt jordbruksprodukterna i största möjliga utsträckning tillföras den
legala marknaden.

Enligt vad livsmedelskommissionen meddelat har förevarande förslag sedermera
tillstyrkts av kommissionens råd samt godkänts av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk. Även livsmedelskommissionen
har för sin del beslutat biträda den träffade överenskommelsen.

Beträffande frågan hur förenäinnda belopp av 163 miljoner kronor länip -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ligen borde löidelas på olika produktslag har livsmedelskommissionen anfört
följande.

Vid bedömande av detta spörsmål ha anlagts i huvudsak samma synpunkter
som vid prissättningen föregående år.''Hänsyn har sålunda i första
hand tagits till de försörjningspolitiska aspekterna. Härvid har främst önskemålet
om en utökad odling av brödsäd framställt sig. I andra hand har det
ansetts angeläget att tillse, att prissättningen skänker önskvärd rättvisa åt
olika landsdelar och olika grupper av jordbrukare. I den mån så varit möjligt
har vidare beaktats, att konsumentgrupper med låg inkomst icke skulle
oskäligt belastas genom prissättningen. I enlighet härmed har en relativt
större del av beloppet lagts på mera umbärliga varor såsom grädde, ägg,
ost, storre kalv och sådana organvaror, som försäljas över disk, under det
att någon prishöjning icke föreslagits på nötkött eller fläsk.

Kommissionen är liksom föregående år av den principiella uppfattningen,
att de erforderliga prishöjningarna böra få slå igenom i konsumentpriserna.
Denna uppfattning synes i år vara särskilt väl berättigad med hänsyn
till att subventioner till jordbruket icke kunna väl förenas med de åtgärder,
som vidtagits i syfte att åstadkomma en överbalansering av budgeten. Emellertid
har såsom tidigare framhållits föregående års missväxt medfört, att
jordbruksproduktionen och särskilt mjölkproduktionen under år 1948/49
vantas bli avsevärt lägre än som eljest skulle varit att räkna med. Med anledning
härav synes det enligt kommissionens åsikt försvarligt att låta någon
del av beloppet å 163 miljoner kronor täckas i form av ett fortsatt utbetalande
av missväxtbidrag även under regleringsåret 1948/49.

Under åberopande av det anförda har kommissionen framlagt följande
förslag till prissättning på jordbrukets produkter och förnödenheter för
regleringsåret 1948/49. Förslaget avser i huvudsak sådana varor, som nu
äro föremål för statlig prissättning i någon form. I den mån fri prisbildning
för närvarande råder på produkter eller förnödenheter, som frambringas
i eller förbrukas inom jordbruket, har kommissionen förutsatt, att
denna fria prisbildning skall kvarstå även under det nya regleringsåret, så"sida
icke exceptionella förhallanden gör en bindning av priserna nödvändig.

I fråga om priserna å brödsäd har livsmedelskommissionen yttrat.

Såsom redan anförts är det angeläget, att en betydande vårveteodling
kommer till stånd innevarande vår. Det torde därför vara lämpligt att vårvetepriset
höjes med 3 kronor per deciton. Samtidigt föreslås att övrig spannmål
(utom ärter) höjes med 1 krona per deciton.''Härigenom skulle''pristillför
vårvete av normal kvalitet i förhållande till motsvarande pris
på höstvete stiga till 5 kronor per deciton. Fn dylik höjning av pristillägget
innebär visserligen, att vårvetepriset ur avsättningssynpunkt kommer upp
i ett olämpligt förhållande till priset på höstvete,''vilket bland annat medför
okade risker för inblandning av höstvete i vårvete. Med hänsyn till
önskvärdheten ur beredskapssynpunkt av en ökad brödsädsodling torde
dock de olägenheter, som åtfölja den föreslagna prissättningen, böra tagas
Därest förslaget vinner Kungl. Maj:ts bifall, kommer priset på höstvete och
rag av normalkvalitet under det nya regleringsåret att i genomsnitt för
hela aret utgöra 29 kronor 50 öre per deciton, medan priset för vårvete av
normalkvalitet blir 34 kronor 50 öre per deciton.

Vad beträffar priserna å övrig spannmål har livsmedelskommissionen föreslagit
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Med hänsyn till önskvärdheten av att de jordbrukare särskilt i Mellansverige,
vilkas produktion i hög grad är inriktad på odling av fodersäd för
försäljning, icke skola försättas i ett försämrat läge, jämfört med övriga
producenter, föreslår kommissionen, som förut antytts, att priserna på
havre och blandsäd skola höjas med 1 öre per kilogram. Denna ändring
synes böra föra med sig att även kornpriset liöjes med samma belopp. I den
föreliggande jordbrukskalkylen har räknats med att utfodringsförbud för
korn icke skulle gälla under det kommande regleringsåret. Det pristillägg
för korn om 2 kronor per deciton, som utgått under innevarande år, har
med hänsyn härtill icke upptagits i kalkylen för 1948/49. För den händelse
kornet skulle komma att jämställas med brödsäd och inlevereras till handeln
och kvarnarna, har delegationen ansett, att såsom inkomstökning för
jordbruket borde upptagas endast nämnda pristillägg (för hela avsalukvantiteten)
men däremot icke det inkomstbelopp, som i dylikt fall tillfördes
jordbruket genom ökade kornleveranser. Livsmedelskommissionen anser det
angeläget att största möjliga del av 1948 års spannmålsskörd tillvaratages
som människoföda. I överensstämmelse härmed kommer kommissionen sannolikt
att besluta att korn även under år 1948/49 skall jämställas med brödsäd
inom södra och mellersta Sverige. Den merinkomst, som under sådana
förhållanden i enlighet med den av delegationen rekommenderade beräkningsmetoden
skall tillföras jordbruket, utgör 2,5 miljoner kronor. Detta
belopp är beräknat under förutsättning av att pristillägget liksom föregående
år bestämmes till 2 kronor per deciton.

Beträffande matärter är det ur försörjnings- och beredskapssynpunkt
önskvärt att odlingen hålles väl uppe. Kommissionen vill därför föreslå att,
om normalpriserna på matärter behållas under år 1948/49, dessa avpassas
så, att det genomsnittliga priset till odlare kommer att ligga 5 kronor per
deciton högre än medelpriset under innevarande år.

Vidkommande priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Av försörjningsskäl är det i nuvarande situation angeläget att skörden
av potatis blir så stor som möjligt. Med hänsyn härtill är det erforderligt
att vidtaga vissa särskilda åtgärder till stöd för potatisodlingen. Dessa åtgärder
synas i första hand böra taga sig uttryck i en höjning av det pris,
som tillverkare av potatisstärkelse och brännvin skola erlägga till leverantörer
vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet. Det synes
rimligt, att detta pris höjes med 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent,
motsvarande 75 öre per deciton vid en stärkelsehalt av 17,5 procent. Från
odlarehåll har en starkare stegring ifrågasatts. De priser för fabrikspotatis,
som komma att tillämpas efter nämnda höjning, måste emellertid anses tillfredsställande
och i varje fall lika tillfredsställande som priserna på övriga
jämförbara jordbruksprodukter. I detta sammanhang bör erinras om att
fabrikspotatispriset även förra året höjdes med 3 öre per hektoliter och
stärkelseprocent.

Fabrikspotatisodlingen torde vidare böra lämnas samma avsättningsgaranti,
som gällt för innevarande år. Denna garanti innebär, att statsmakterna
utfästa sig, att därest potatisskörden blir av viss storlek och försörjningsläget
ej föranleder till annat, eu angiven kvantitet skall vinna avsättning
för andra ändamål än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring. Vid eu
lotal skörd av 1 800 000 lon skall enligt garantien avsättning för nyssnämnda
ändamål, varmed närmast avses potalismjölstillverkning och bränning eller
export, garanteras för 170 000 ton potatis. Vid eu skörd av 1 900 000 ton
utsträckes garantien att gälla 200 000 ton och vid en skörd av 2 miljoner
ton utgör (len garanterade avsättningskvantiteten 240 000 ton. Kommissio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

nen har kompletterat denna statliga avsättningsgaranti med ett avtal med potatisodlarnas
organisationer, varigenom dessa liksom tidigare åtagit sig att
verka för att potatisodlingen vidmakthålles och att den i viss omfattning inriktas
på sådana potatissorter, som lämpa sig för såväl direkt konsumtion
som för industriella ändamål.

Beträffande matpotatis, som sedan den 7 februari 1948 varit föremål för
statlig prisreglering, torde man enligt kommissionens åsikt för det kommande
regleringsåret höra räkna med en höjning utöver det i jordbrukskalkylen
upptagna priset med 50 öre per deciton. En ökning synes nämligen
motiverad med hänsyn till att kommissionen föreslagit en ännu större ökning
av fabrikspotatispriset och att matpotatispriset kan väntas följa med i
den allmänna höjning av jordbrukspriserna som kommissionens förslag i
övrigt förutsätter.

Rörande priset på sockerbetor har kommissionen erinrat, att efter särskilda
förhandlingar ett grundpris av 5 kronor 30 öre per deciton för 1948
års skörd godtagits av Sveriges betodlares centralförening, innebärande en
ökning av nu gällande grundpris med 30 öre per deciton. Kommissionen har
förutsatt, att ifrågavarande höjning finge slå igenom i sockerpriset till den
del den icke kunde utjämnas genom vinst på sockerrörelsen under innevarande
år.

I fråga om hö har kommissionen i sitt förslag räknat med ett pris av 12
kronor per deciton, vilket är 2 kronor högre än det i jordbrukskalkylen upptagna
priset.

Vad härefter angår priserna å mjölk och mejeriprodukter har livsmedelskommissionen
uttalat i huvudsak följande.

Därest prishöjningarna i sin helhet skola slå igenom i konsumentpriserna,
finner kommissionen det oundvikligt att priserna på såväl smör som
konsumtionsmjölk få undergå höjning. Såsom ett huvudalternativ vill kommissionen
föreslå, att smörpriset höjes med 40 öre per kilogram och mjölkpriset
med omkring 1 V* öre per liter. Jordbruket skulle härigenom för helt
år räknat tillföras ett belopp av 66,3 miljoner kronor, varav 39,6 miljoner
kronor vid försäljningen av mejerismör, 2,2 miljoner kronor för lantsmör,

13,3 miljoner kronor vid försäljningen av konsumtionsmjölk från mejeri och

ll,o miljoner kronor vid försäljningen av övrig konsumtionsmjölk samt för
hemmaförbrukad mjölk. Den föreslagna höjningen av smörpriset synes icke
böra föranleda någon förändring av priserna på margarin. I samband med
en höjning av priset på konsumtionsmjölken torde frågan om en justering
av detaljhandelsmarginalen på mjölk inom vissa områden komma upp. Kommissionen
räknar i sitt förslag med en genomsnittlig marginalökning av omkring
V,, öre per liter. Priset till konsumenter skulle sålunda stiga med i genomsnitt
2 öre per liter. I stället för att låta beloppet 39,6 miljoner kronor i
sin helhet slå igenom i priset på mejerismör kan man emellertid tänka sig,
att det allmänna missväxtbidraget för mjölk, som innevarande år utgår med
i genomsnitt 1,5 öre per kilogram invägd mjölk, skall helt eller delvis utgå
även under nästa regleringsår. Vid den i kalkylen förutsatta mjölkinvägningen
för år 1948/49 skulle jordbruket, därest bidraget utginge med oförändrat
l,s öre per kilogram invägd mjölk från och med den 1 september 1948, tillföras
52,s miljoner kronor. Samtidigt bortfaller emellertid nyssnämnda kalkylmässiga
inkomstbelopp av 2,2 miljoner kronor för lantsmör. Önskar man
ersätta även den föreslagna prisökningen på konsumtionsmjölk med kontanta
bidrag, bör missväxtbidraget för tiden från och med den 1 september
1948 höjas till 2 öre per kilogram vid mejerier invägd mjölk. I sådan händelse
bortfaller förutnämnda inkomstbelopp av 11 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kommissionen föreslår vidare att priserna på ost och grädde få höjas från
och med den 1 juni 1948, beträffande ost med 30 öre per kilogram och beträffande
grädde med 20 öre per liter. Härigenom beräknas mejerierna erhålla
eu inkomstförbättring av sammanlagt 21,3 miljoner kronor för helt år
räknat. Därjämte föreslås en extra höjning av gräddpriserna med 10 respektive
20 öre per liter inom områden, där normalpriset för närvarande utgör
2 kronor 10 öre respektive 2 kronor per liter. Sistnämnda prishöjningar
beräknas medföra en ökning av jordbrukets inkomster med 2,2 miljoner kronor
under det kommande regleringsåret. I den mån ovan föreslagna prishöjningar
på mejeriprodukter genomföras, böra de belopp som härigenom
tillföras jordbruket bli föremål för prisutjämning på samma sätt som nu
sker beträffande grädde, ost och konsumtionsmjölk.

Priset på sådan skummjölk, som försäljes till andra än mjölkleverantörer,
har icke undergått någon höjning under de senaste åren och är synnerligen
varierande inom olika delar av landet. Från Svenska mejeriernas riksförening
har det vid olika tillfällen framförts önskemål, att priset på skummjölk
till andra än mjölkproducenter måtte få höjas. Då en sådan höjning
även ur kommissionens synpunkt anses lämplig, töreslås att prishöjningar
på skummjölk få företagas intill ett belopp, motsvarande eu inkomstökning
för mejerierna på 1 miljon kronor. Detta innebär att genomsnittspriset i
parti, som för närvarande utgör 9,7 öre per liter, höjes till 12 öre per liter.
Framställningar ha även gjorts från mejerierna att få höja de tillägg, som få
göras till normalpriserna, ifall mjölken levereras i med kapsyl tillsluten
flaska. Detta tillägg utgör för närvarande i Stockholm och Göteborg högst 4
öre per flaska och i övriga delar av landet högst 3 öre per flaska. Från,
Svenska mejeriernas riksförening har framhållits, att ett tillägg av 3 öre per
flaska icke täcker kostnaderna. Kommissionen föreslår med hänsyn härtill
att tillägget inom hela landet fastställes till högst 4 öre per flaska. Vid skilda
tillfällen ha vidare mejeriföreningar inkommit med framställningar att tå
höja normalpriserna på mjölk inom vissa orter och områden. I en del fall ha
framställningarna motiverats med att utbytet vid konsumtionsmjölkförsäljning
blir lägre än utbytet vid annan tillverkning. Kommissionen anser, att
det skulle vara av stort värde, ifall elt visst belopp — förslagsvis 1,5 miljoner
kronor — ställdes till förfogande för prishöjningar på konsumtionsmjölk
inom sådana orter och sådana områden, där riksföreningen anser justeringar
i första hand nödvändiga. Denna justering av normalpriserna bör givetvis
icke resultera i någon höjning av utjämningsavgiften för konsumtionsmjölk.

Slutligen är i fråga om mjölk, som användes lör tillverkning av torrmjölk
och kondensmjölk etc., prishöjning motiverad, motsvarande eu inkomstliöjning
för mejerierna på 1,5 miljoner kronor för nästa regleringsår. I samband
härmed torde det vara lämpligt alt utjämningsavgift även uttages för sådan
mjölk, som användes för dessa ändamål.

Beträffande priserna a ägg har livsmedelskommissionen förklarat sig
anse det nu tillämpade systemet med å ena sidan ett högsta pris och ä andra
sidan ett lägsta boltenpris, vid vilket stödåtgärder inträder, såsom lämpligt
ur regleringssynpunkt. För nästkommande regleringsår borde topp-priset
lämpligen fastställas till 3 kronor och 50 öre per kilogram och stödpriset
till 2 kronor och 50 öre per kilogram. Genom en sådan avvägning förelåge
ökade möjligheter all undvika normalprissätlning på ägg, vilket ur flera
synpunkter vore mycket önskvärt. Del genomsnittliga priset har av kommissionen
beräknats till 3 kronor och 30 öre per kilogram, d. v. s. 13 öre
högre per kilogram än det pris, som beräknats för innevarande regleringsår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Rörande priserna å kött och fläsk har livsmedelskommissionen i huvudsak
anfört följande.

Någon höjning av priset på fläsk från gödsvin är knappast befogad. Priset
på suggfläsk i förhållande till priset på fläsk från gödsvin har emellertid
under de senaste åren varit väl lågt, varför en ytterligare höjning av
priset på dylikt suggfläsk med 20 öre per kilogram ‘torde vara fullt motiverad.

Efterfrågan på kalvkött i förhållande till efterfrågan på övriga köttvaror
är sådan, att ur reglerings- och fördelningssynpunkt en ytterligare höjning
av piiset pa kalvkött är önskvärd. Denna höjning föreslås till för större
kalv i genomsnitt 20 öre per kilogram samt för mindre kalv 30 öre per kilogram.
Vad större kalv beträffar torde det, med hänsyn till försörjningsläget
för mjölk, vara lämpligast att prishöjningen i möjligaste mån koncentreras
till kött från skummjölkskalv.

Priserna på organ och inälvor undergingo i höstas vissa höjningar. Med
hänsyn till den starka efterfrågan, som finnes på dessa varor, är det önskvärt,
att vissa justeringar företagas. På grund av den betydelse, som vissa
charkuterivaror, i vilka ingå organ och inälvor, ha för de mindre bemedlade,
anser kommissionen, att prishöjningarna i möjligaste mån böra koncentreras
till tunga, lever och njure, d. v. s. varor av mera lyxbetonad
natur.

Eftersom prisläget på importerade hudar ligger betydligt högre än på
svenska hudar, har det blivit nödvändigt med en subventionering av importen.
En höjning av den inhemska prisnivån synes därför fullt° motiverad.
Att nu ange vilka priser de svenska hudarna skola betinga för att någon
subventionering av importen ej skall behövas, är emellertid svårt, enär
den internationella marknaden på detta område för närvarande är mycket
varierande. En inkomstökning på ca It miljoner kronor förutsätter en höjning
av priset på de svenska hudarna med omkring 70 öre per kilogram.
Kommissionen avser att snarast i samråd med industrikommissionen och
priskontrollnämnden inkomma med närmare förslag i ämnet.

Priserna på inhemskt slakterifett ligga, trots de i höstas företagna prishöjningarna,
fortfarande icke obetydligt under de priser, som gälla för
importerat slakterifett. Dels med hänsyn härtill och dels med hänsyn till
önskvärdheten att få ett bättre tillvaratagande av fettet anser livsmedelskommissionen
det lämpligt att ytterligare något höja priserna på inhemskt
slakterifett. En prishöjning på de olika slagen av slakterifett, totalt motsvarande
en inkomstökning på 3 miljoner kronor torde få anses lämplig.

Kommissionen har i förevarande sammanhang slutligen uttalat, att samtidigt
med priserna på fodersäd priserna på kli och biandfodermedel (andra
än oljekraftfoder) borde undergå höjning. Även konstgödselpriserna torde
enligt kommissionen komma att öka något under år 1948/49, varjämte kunde
tillkomma vissa smärre kostnadsökningar för andra förnödenheter. Kommissionen
har i sitt prisförslag räknat med att nu nämnda ökningar av kostnaderna
för jordbrukets förnödenheter under regleringsåret 1948/49 tillhopa
komine att uppgå till ett belopp, som på kalkylens inkomstsida skulle
motsvaras av omkring 6 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis har livsmedelskommissionen uppgjort i det följande
intagna sammanställning rörande fördelningen å olika produkter av det inkomstbelopp
å 183 miljoner kronor, som avsett skola tillföras jordbruket

Kunyl. Maj:ts proposition nr 275.

Miljoner kronor

1. Höstvete...................................... + 1 öre/kg 3-6

2. Vårvete...................................... + 3 » » 4-6

3. Råg .......................................... + 1 » » 2-2

4. Korn........................................ + 31 > » 3-8

5. Havre........................................ + 1 » » 1''2

6. Blandsäd .................................... + 1 » » —

7. Matärter..................................... + 5 » » O-9

8. Matpotatis .................................... + 50 öre/dt 4-6

9. Fabrikspotatis................................ + 751 2 » * 1*9

10. Sockerbetor................................... + 30 öre/dt 5''5

11. Hö........................................... + 2 öre/kg 1-7

12. Mejerismör................................... + 40 » » 39-6

13. Lantsmör..................................... + 40 » » 2-2

14. K-mjölk från mejeri + ca 15 öre/l ................ 13-5

15. K-mjölk utanför mejeri + ca hemmaförbrukad k-mjölk samt

15 resp. 2 öre/l.......................................... Il o

16. K-mjölk, särskild höjning3 .................................. 1''5

17. Kapsylerad mjölk4.......................................... 0 4

18. Torrmjölk, kondensmjölk m. in............................. T0

19. Skummjölk................................................. T5

20. Grädde....................................... + 20 öre/kg 8 6

21. » extra höjning5 6 ...................................... 2-2

22. Ost........................................... + 30 öre/kg 12 7

23. Ägg .......................................... + 13 » » 7 3

24. Större kalv.................................... + 20 » » 3-8

25. Mindre kalv .................................. + 30 » » 4''8

26. Suggfläsk .................................... + 20 » » T 4

27. Organ, m. m.............................................. 5-0

28. Slakterifett.................................................. 3 0

29. Hudar...................................................... 1T0

Prishöjningar på vissa produkter under tiden t. o. m. 31/s 1948 8 5

Summa 169-0

Avgår kostnadsökningar..................................... 6 0

Återstår 163-0

Såsom av sammanställningen framgår har livsmedelskommissionen utgått
från att prishöjningarna på vissa av de däri angivna produkterna skulle
träda i kraft redan före ingången av regleringsåret 1948/49. Härom har
kommissionen yttrat följande.

Därest priserna på de med nr 16—22 och 24—28 betecknade varuslagen
höjas redan i juni månad 1948, kan jordbruket beräknas erhålla ett sam -

1 Ökning med 3 öre utöver det i kalkylen upptagna priset (med 1 öre utöver nu gällande
pris).

2 Motsvarar 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

3 Extra höjning av normalpriset inom vissa orter.

4 Höjning av ersättningen för kostnader, sammanhängande med försäljningen, från 3 till

högst 4 öre per flaska.

6 Extra höjning av gräddpriset med 10 resp. 20 öre per liter inom områden, där normalpriset
för närvarande är 2 kronor 10 öre resp. 2 kronor per liter.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

en särskild post i sammanställningen. För övriga varuslag föreslås prishöjningarna
ske från och med den 1 september 1948. Kommissionen vill
emellertid tillägga att, om den föreslagna prishöjningen på smör får träda
i kraft redan den 1 juli i år, ytterligare omkring 7 miljoner kronor skulle
komma jordbruket tillgodo. Eti belopp av ungefär denna storlek kan beräknas
vara erforderligt såsom kompensation för den kostnadsökning, som
jordbruket får vidkännas innevarande år till följd av prishöjningen på
bensin.

Den allmänna prishöjningen på konsumtionsmjölk och prishöjningar på
smör kunna som förut nämnts helt eller delvis undvikas genom att systemet
med statliga missväxtsubventioner bibehållas även under regleringsåret
1948/49. Kommissionen vill till belysning av ett dylikt alternativ nämna,
att ett bidrag med i genomsnitt 2 öre per kilogram invägd mjölk kan
beräknas tillföra jordbruket omkring 70 miljoner kronor. Sagda belopp
överstiger summan av de i sammanställningen under nr 12—15 upptagna beloppen
med 3,7 miljoner kronor. I form av prishöjningar under tiden t. o. in.
31 augusti i år skulle sålunda i dylikt fall endast (8,5 — 3,7=) 4,8 miljoner
kronor behöva uttagas. Emellertid bör man även här — på liknande sätt
som i kommissionens huvudalternativ — räkna med att omkring 7 miljoner
kronor behöva tillföras jordbruket som kompensation för bensinprishöjningen.
Detta kan exempelvis ske genom att de ifrågasatta prishöjningarna
före den 31 augusti i år få träda i kraft redan omkring den 1 juni.

Beträffande de ifrågasatta prisjusteringarnas inverkan på levndskostnaderna
har livsmedelskommissionen anfört.

De nu föreslagna prisjusteringarna komma givetvis att taga sig uttryck i
en höjning av index för levnadskostnaderna. Därest prishöjningarna i sin
helhet få slå igenom i konsumentledet, vilket kommissionen principiellt
har förordat, torde stegringen i socialstyrelsens levnadskostnadsindex med
år 1914 som bas komma att utgöra mellan 3 och 3 ’/2 enheter, sedan alla
prisjusteringar genomförts. Härvid har kommissionen bland annat räknat
med att prishöjningen på standardiserad konsumtionsmjölk motsvarar 0,so
enheter, på smör 0,65 enheter, ost 0,3o enheter, ägg 0,15 enheter, socker 0,i5
enheter, köttvaror 0,so enheter samt brödsäd omkring 0,20 enheter. Därest
de föreslagna prishöjningarna på smör och mjölk ersättas med missväxtsubventioner
för mjölk torde stegringen i levnadskostnadsindex endast komma
att utgöra mellan 1 V, och 2 enheter.

Livsmedelskommissionen har vidare uttalat att i överensstämmelse med
de bestämmelser, som enligt beslut av Kungl. Maj :t tillämpats för jordbrukets
prisreglering under innevarande regleringsår, en omräkning av inkomst-
och kostnadskalkylen borde äga rum i augusti månad med ledning
av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet. Kommissionen har härom
anfört följande.

Därest det skulle visa sig, att ett kalkylmässigt överskott uppkommer,
överstigande omkring 110 miljoner kronor (4 procent av den i nu föreliggande
justerade kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 163 miljoner
kronor) böra priserna i enlighet med den s. k. 4-procentsregeln justeras,
så att överskottet begränsas till sistnämnda belopp. Om å andra sidan
ett kalkylmässigt underskott, överstigande 110 miljoner kronor skulle uppkomma,
bör detta på motsvarande sätt nedbringas till sagda 110 miljoner
kronor. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen som främst skola

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

bli föremål för en enligt 4-procentsregeln företagen justering, torde liksom
hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skall beröra
de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Prisjusteringarna
böra dock icke ske efter rent mekaniska grunder, utan hänsyn
bör även tagas till försörjningsläget. Med tanke på möjliga förskjutningar
i försörj ningsläget böra vidare ur försörj ningssynpunkt erforderliga
justeringar av priserna få företagas även utan att förutsättningar föreligga
för en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar böra emellertid
avvägas på sådant sätt, att relationen mellan inkomst- och kostnadssunnnan
i kalkylen icke påverkas. Därest prissänkningar på sådana jordbruksprodukter,
som icke äro underkastade statlig prissättning, skulle komma
till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, böra myndigheterna
däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom
prishöjningar på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter. I
allmänhet torde inverkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar på
jordbrukarnas inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,
enär en dylik i regel får förutsättas utgöra anledning till prissänkningen
av detta slag.

Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj :ts beslut i enlighet
med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

I ett vid livsmedelskommissionens förevarande skrivelse fogat särskilt
yttrande har ledamoten av kommissionen fru Nordgren framhållit, att de
föreslagna prishöjningarna såvitt avsåge andra organ och inälvor än lever,
tunga och njure ävensom suggfläsk och mindre kalv skulle komma att bli
mycket kännbara för de mindre inkomsttagarna. Med hänsyn härtill har
fru Nordgren förklarat sig anse, att ifrågavarande prishöjningar, vilka beräknats
till 7 miljoner kronor, i stället borde tagas ut i form av en höjning
av priserna å storboskap, varvid i detaljhandeln prishöjningarna på köttvaror
i första hand borde läggas på sådana delar, som ansåges vara minst
efterfrågade av de mindre köpstarka hushållen. Beträffande prishöjningarna
å mjölk och övriga mejeriprodukter har samma ledamot uttalat, att i
stället statssubvention borde utgå med belopp, som motsvarade den beräknade
inkomstökningen för dessa produkter. Vidare bär ledamoten herr Bonow
med hänsyn till önskvärdheten av att största möjliga del av höstveteskörden
inlevererades till kvarnarna föreslagit, att priset å höstvete höjdes
med 1 öre per kilogram utöver vad kommissionen ifrågasatt. Härigenom
skulle jordbruket tillföras en inkomstökning å 3,6 miljoner kronor. Motsvarande
belopp borde emellertid fråndragas jordbrukets totala inkomster genom
att prishöjningen på ägg begränsades till 0 öre per kilogram i stället
för den av kommissionen föreslagna höjningen med 13 öre per kilogram.

I livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt sålt behandlat ärendet,
ha vissa detaljerinringar framställts mot kommissionens prisförslag.
Vidare ha delade meningar rått i frågan huruvida de föreslagna prishöjningarna
skulle slå igenom i konsumentledet eller subventioneras. Sålunda ha
herrar Bonow, Axel Johansson, Meidner, Möller samt fruarna Alvén, Jonsson
och Nordgren förordat eller icke velat motsätta sig alt prishöjningarna
i nuvarande läge till större eller mindre del subventionerades. Å andra si -

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

dan ha herrar Alfr. Andersson, Liedberg och Lindberger ansett subvention
böra undvikas.

Statens priskontrollnämnd har uttalat, att man icke nu borde företaga
en sådan omläggning av beräkningen av kostnaderna för jordbrukets ekonomibyggnader
som föreslagits utan att till grund för beräkningen av avskrivningarna
på anläggningsvärdena liksom hittills skett borde läggas förkrigsvärdena.
Med utgångspunkt härifrån har nämnden ansett det av livsmedelskommissionen
angivna kalkylmässiga inkomstunderskottet kunna
minskas med omkring 40 miljoner kronor till omkring 135 miljoner kronor.
Nämnden har förordat, att jordbruket tillföres ett belopp av denna storlek,
samt föreslagit, att beloppet skulle fördelas på olika produkter i enlighet med
följande sammanställning.

	Prishöjning	Miljoner kronor
Höstvete .................................		1 öre/kg	3-6
Vårvete ..................................		3 » »	4-6
Råg......................................		i » »	2-2
Korn.....................................		2 » »	2-0
Matärter .................................		5 » »	0-9
Matpotatis...............................		100 öre/dt	9-0
Fabrikspotatis.............................		50 » »	1-2
Sockerbetor...............................		30 » »	5-5
Hö ......................................		2 öre/kg	1-7
Smör.....................................		20 » »	20-0
K-mjölk..................................	■ • +	\| öre/lit.	4-7
Ägg......................................		13 öre/kg	7-3
Större kalv................................	. . . +	20 » »	3-8
Mindre kalv...............................	. . . +	30 » »	4-8
Får......................................	. . . +	10 » D	0-3
Suggor ....................................	. . . +	20 » »	1-4
Hudar (ej får).............................	. . +	70 » » \	11-4
Fårhudar .................................	. . +	50 » » j
Organ m. m.............................			5-0
Slakterifett................................			3-0
Grädde (allmän höjning)...................	. . . +	ö0 öre/kg	11-0
» (extra ökning i områden där priset	är 2-00 resp. 210).	2-2
Ost.......................................	... +	30 öre/kg	13-1
Skummjölk...............................		1-0
Torrmjölk och kondensmjölk..............			1-1
K-mjölk, vissa orter.......................			1-5

122-3

Prishöjningar för vissa animaliska produkter före 1/a 1948 ........ 17-7

1400

Avgår kostnadsökningar handelsgödsel och kli.................... 5 0

Summa 135-0

Nämnden har slutligen erinrat om sin i tidigare sammanhang deklarerade
uppfattning, att ofrånkomliga prisstegringar i nuvarande läge som regel
borde uttagas av konsumenterna. Emellertid kunde enligt nämndens me -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ning avsteg från denna princip i förevarande sammanhang motiveras av
att berörda prishöjningar vore en övergående följd av fjolårets missväxt.

Inom priskontrollnämnden ha särskilda yttranden avgivits av dels herrar
Lindskog, Lundberg och Ohlin och dels herr Jönsson. Förstnämnda tre ledamöter
ha icke velat acceptera förslaget att en del av det erforderliga inkomstillskottet
till jordbruket täcktes genom subventioner som belastade
statsbudgeten. Herr Jönsson har bland annat funnit sig icke kunna biträda
nämndens förslag att sänka kostnaderna för jordbrukets ekonomibyggnader
med 40 miljoner kronor. I anslutning härtill och under framhållande
av att en förhandskalkyl om möjligt borde vara indexmässigt balanserad
har denne ledamot ansett, att en kompensation till jordbruket borde framräknas
som lägst täckte den i kalkylen angivna inkomstbristen av 175 miljoner
kronor.

Enligt vad priskontrollnämnden meddelat har nämndens råd vid behandling
av förevarande prisfråga anslutit sig till nämndens förslag och tillika
uttalat sig för att det erforderliga inkomsttillskottet i sin helhet skulle få
slå igenom i priserna och icke täckas genom subvention från staten. Även
inom priskontrollnämndens råd ha emellertid reservationer avgivits. Herr
Vahlberg, till vars yttrande herr Hallnäs anslutit sig, har sålunda med hänsyn
till läget på arbetsmarknaden ansett önskvärt, att så stor del som möjligt
av de ifrågasatta prishöjningarna på de animaliska produkterna genom
subventionering av staten hindrades från att slå igenom i priserna.
Fru Öhman har anfört, att jordbruket borde tillföras hela det belopp till
vilket det kalkylmässiga underskottet uppginge då avskrivningarna på ekonomibyggnaderna
beräknades enligt återanskaffningsprincipen, samt att
detta inkomstbelopp i nuvarande läge i sin helhet borde utgå i form av subventioner
från staten. Slutligen ha fröken Collin och herr Nilsson framställt
ett flertal erinringar mot de i kalkylen använda beräkningsgrunderna
och med hänsyn härtill förklarat sig icke kunna taga ställning till de prishöjningar,
som erfordrades för att få balans i kalkylen.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t dels den
9 april 1948 och dels den 14 maj 1948 meddelat beslut angående prisregleringen
på jordbrukets produkter och förnödenheter under regleringsåret
1948/49. Jag torde få erinra, att dessa beslut innebära i huvudsak följande.

Jordbruket kommer att erhålla det belopp på 163 miljoner kronor, varom
överenskommelse träffades vid de förberedande överläggningarna mellan
livsmedelskommissionen och jordbrukets organisationer. För att undvika
större prisstegringar i konsumentledet kommer Kungl. Maj :t att hos riksdagen
begära alt 120,5 miljoner kronor härav skall tillskjutas av statsmedel
i form av subvention för mejeri- och slaktdjursprodukter. Återstoden skall
komma jordbruket till godo genom prishöjningar. Av beloppet på 120,5 miljoner
kronor skall 90 miljoner kronor användas för att möjliggöra i stort
sett oförändrade priser på mjölk, smör, ost och grädde. Detta resultat erhål -

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

les genom att ett'' mjölkpristillägg utbetalas med i genomsnitt 70 öre per
kilogram mjölkfett. Tillägget skall utgå från och med den 1 september 1948.
Återstående 30,5 miljoner kronor skola utbetalas i form av statliga pristillägg
på slaktdjursprodukler, varigenom priserna på kött och charkuterivaror
kunna bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. En del av sistnämnda
belopp torde komma att utbetalas redan sommaren 1948. Kungl. Maj:t
kommer vidare att föreslå riksdagen att anvisa 6 miljoner kronor till förbättring
av mjölkhandelns marginaler. Detta belopp är avsett att komma detaljhandeln
till godo.

Beslutet innebär i övrigt att priset på höstvete och råg av normalkvalitet
höjes med 1 krona per deciton. Vårvetet har tidigare höjts med 3 kronor per
deciton. Fodersädspriserna höjas över lag med 1 krona per deciton. Om normalpriserna
på matärter komma att bibehållas, skola dessa avpassas så, att
det genomsnittliga priset till odlare kommer att ligga 5 kronor per deciton
högre än i år. Priset på fabrikspotatis skall stiga med i genomsnitt 3 öre per
hektoliter och stärkelseprocent. Priset på socker stiger med 3 öre per kilogram.
Vidare kommer ett belopp av omkring 6 miljoner kronor för helt
år räknat att tillföras jordbruket genom prisjusteringar på konsumtionsmjölk,
flaskmjölk och grädde inom ett begränsat antal orter och områden
samt pa skummjölk, kärnmjölk och mjölk för tillverkning av torrmjölk
m. m. Priserna på slakterifett skola undergå höjningar motsvarande en inkomstökning
av 3 miljoner kronor för helt år räknat.

Den närmare fördelningen av förberörda inkomstbelopp av 163 miljoner
kronor framgår av följande sammanställning.

Höstvete.....

Vårvete......

Råg.........

Korn........

Havre.......

Blandsäd

Matärter.....

Matpotatis ...
Fabrikspotatis
Sockerbetor ..
Hö..........

Allmänt mjölkpristillägg för all invägd mjölk med 70
mjölkfett............................

K-mjölk, särskild höjning.............................

Kapsylerad mjölk....................................

Mjölk för tillverkning av torrmjölk, kondensmjölk m. m

Skum- och kärnmjölk.................................

Grädde, särskild höjning..............................

Ägg.............................................. +

Inkomstökning
miljoner kronor

1 öre kg 3-6

3 » » 4-6

1 » » 2''2

3 » » 3-8

1 » » p 2

1 » » —

5 » » 0 9

50 öre dt 4-6

75 » » 1''9

30 » » 5-5

2 öre kg P7

öre per kg

.......... 900

.......... 1-5

.......... 0-4

.......... 1-0

.......... 2-2

13 öre kg 7 3

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Inkomstökning
miljoner kronor

Pristillägg på slaktdjursprodukter................................ 30-5

Slakterifett .................................................... 30

Prishöjningar på vissa produkter under tiden Ve—iJ1/s 1948........ 21

Summa 169''0

Avgår kostnadsökningar......................................... 6-0

Återstår 1G30

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder
för regleringsåret 1948/49.

Såsom förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den
19 maj 1948 förslag till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område
utöver de i skrivelsen den 6 april behandlade. Vid sammanträde den 19 april
1948 har livsmedelskommissionens råd enhälligt förklarat sig icke ha något
att erinra mot de i skrivelsen framlagda förslagen. I samband med utarbetandet
av sina förslag har kommissionen haft till övervägande bland annat
en skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget den 27 februari 1948.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har framhållit, att vid ingången
av regleringsåret 1947/48 landets försörjning med livsmedel uppvisade
en betydande försämring till följd av 1947 års mycket svaga skörd. Det
allmänna försörj ningsläget hade emellertid under loppet av innevarande regleringsår
tett sig ljusare än man hade anledning att räkna med i höstas. De
främsta orsakerna härtill vore dels att leveranserna av brödsäd blivit större
än man ansåg sig kunna förvänta med ledning av de preliminära skörderapporterna
per den 15 oktober, dels att importen av brödsäd, fodermedel och
margarinråvaror hittills visat en förhållandevis gynnsam utveckling. Behovet
av brödsäd vore sålunda vid nuvarande ransonering säkrat fram till
dess den nya skörden konnne i marknaden, och lagren av brödsäd borde,
därest återstående utlovad import komme till stånd, kunna medge en friktionsfri
övergång till det nya regleringsåret. Ur beredskapssynpunkt vore
emellertid lagren av brödsäd otillräckliga. Kommissionen har därför ansett,
att man borde tillvarataga de möjligheter att öka lagren, som kunde framkomma.
I allt fall syntes det lämpligt att även vid en normal brödsädsskörd
fortsätta med inblandning av korn i brödsäden, därest så ansåges erforderligt
för att beredskapen skulle uppnås.

i fråga om socker hade, fortsätter kommissionen, nedgången i 1947 års
produktion kunnat uppvägas genom import. Avslut hade vidare gjorts om
import av vissa myckenheter socker för nästa konsumlionsår. Då en del av
denna import torde inkomma till landet före den 1 oktober 1948, syntes
man kunna räkna med någon ökning av övergångslagren av socker vid konsumtionsårets
början. Med hänsyn till att storleken av nämnda lager ändock

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

måste anses vara otillfredsställande ur beredskapssynpunkt, kunde man för
närvarande icke ställa i utsikt några nämnvärda lättnader i sockerransoneringen,
särskilt som 1948 års inhemska sockerbetsareal syntes bli något
lägre än 1947 års. Beträffande fett varorna finge nämnas, att nedgången i
mjölkproduktionen icke föranlett någon mera påtaglig skärpning av ransoneringarna
(bortsett från att valfrihet mellan olika slag av matfett icke
kunnat beredas konsumenterna under vinterhalvåret), vilket sammanhängde
med att en relativt tillfredsställande import av margarinråvaror kunnat
ske. Det rådande läget nödvändiggjorde emellertid en fortsatt ransonering av
matfettet, standardisering av konsumtionsmjölken samt maximering av ostens
och gräddens tetthalt. Vad anginge kött och fläsk hade höstens stora
utslaktning av nötkreatur och häst som väntat efterträtts av en period med
undernormal slakt av dessa djurslag. Försörjningsläget på detta område
konime sannolikt att undergå en försämring under återstoden av innevarande
regleringsår och kunde väntas bli ansträngt även under det kommande
året.

Kommissionen har härefter understrukit, att livsmedelsförsörjningen i
landet påverkades även av det internationella läget på jordbrukets område.
Världsproduktionen av livsmedel torde bli något större innevarande
produktionsår än under året 1946/47. Till följd av folkökningen läge emellertid
produktionen per capita och därmed även konsumtionen betydligt
under förkrigsnivån. Trots den genomsnittliga ökningen av produktionen
innevarande produktionsår vore livsmedelsunderskottet i vissa delar av världen
större än under föregående år. Den nedgång i produktionen, som föranletts
av den ogynnsamma väderleken i Västeuropa under 1947, hade sålunda
tvingat en del underskottsländer att minska de redan förut små livsmedelsransonerna.
Den rådande knappheten på livsmedel i världen kunde
väntas medföra ett ogynnsamt inflytande på våra importmöjligheter under
det kommande regleringsåret. Härtill konime att valutasituationen måste
medföra inskränkningar i vår import av livsmedel och jordbruksförnödenheter.

Mot bakgrunden av vad nu anförts borde man enligt kommissionens mening
räkna med att handels- och förbrukningsregleringarna beträffande
livsmedel och jordbruksförnödenheter konime att bliva erforderliga under
nästa regleringsår i ungefär samma omfattning som under innevarande år.
Möjligheter borde dock givetvis hållas öppna att under loppet av nästkommande
år vidtaga de förändringar i regleringssystemet, som kunde bli påkallade
av förskjutningar i försörjningsläget.

Efter att ha erinrat om vissa delar av innehållet i livsmedelskommissionens
skrivelse den 6 april 1948 och Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan har
kommissionen uttalat, att de av Kungl. Maj :t fastställda priserna borde
gälla under regleringsåret 1948/49, såvida icke inkomst- och kostnadsbetingelserna
skulle utveckla sig på sådant sätt, att enligt de fastställda beräkningsgrunderna
ett kalkylmässigt över- eller underskott skulle uppkom -

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

nia, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets produktionsvolym enligt
den upprättade kalkylen.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om hur förhållandena
kunde komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj :t
även för nästa regleringsår skulle erhålla lika vidsträckta befogenheter med
avseende å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret.
Nu gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande
regleringsår, d. v. s. intill den 1 september 1948. Den nya regleringsfullmakten
borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden från och med den
1 september 1948 till och med den 31 augusti 1949, och innefatta samtliga
de regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat under krisåren
och som icke begränsats till visst regleringsår. Kungl. Maj :t borde vidare
äga befogenhet att under regleringsåret vidtaga av omständigheterna
påkallade ändringar i jordbruksregleringen, dock att riksdagen, då så utan
olägenhet kunde ske, syntes böra höras över mera genomgripande ändringar
i regleringsåtgärderna.

Brödsädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uttalat haae man,
såsom redan förut nämnts, anledning räkna med att övergångslagret av brödsäd
vid slutet av innevarande regleringsår komme att bli något så när tillfredsställande,
om hänsyn endast toges till kvarnarnas löpande behov av
spannmål. I fråga om förutsättningarna för brödsädsförsörjningen under år
1948/49 har kommissionen därutöver anfört i huvudsak följande.

Sådden av höstsäd i riket hösten 1947 för skörd 1948 omfattade en areal
av omkring 367 000 hektar mot 382 000 hektar hösten 1945. Såvitt hittills
kan bedömas har höstsäden i allmänhet övervintrat väl. En omsådd av
vissa arealer har emellertid blivit nödvändig i större utsträckning än som
normalt brukar vara fallet. Under förutsättning av en vårveteodling, som
icke väsentligt understiger fjolårets rekordareal samt normalt hektarutbyte
av de olika brödsädsslagen kan 1948 års skörd av brödsäd väntas täcka konsumtionsbehovet
vid nuvarande ransonering. Med hänsyn till önskvärdheten
av att ett beredskapslager av brödsäd upplägges torde det dock, som förut
nämnts, sannolikt bli erforderligt att jämväl under nästa regleringsår inblanda
korn i brödsäden. Beträffande läget på brödsädsområdet må i övrigt
tilläggas, att förhandlingar för någon tid sedan avslutades i Washington mellan
representanter för 36 nationer för ingående av ett veteavtal. Avtalet är
avsett att träda i kraft den 1 augusti 1948 och skall gälla för fem år framåt.
För Sveriges vidkommande innebär avtalet i huvudsak rätt att i man av
behov — årligen under avtalsperioden inköpa 75 000 ton vete till visst maximipris.
Å andra sidan skulle Sverige, därest exportländerna i en överskottssituation
så påfordrade, utfästa sig att årligen inköpa samma kvantitet vete
till visst minimipris.

Det system med fasta under året successivt stigande priser pa brodsad,
som varit gällande under de senare regleringsåren, synes böra bibehållas
även för år 1948/49. På grund av den allt vanligare övergången till direkt
tröskning och användningen av skördetröskor ha leveranserna av brödsäd
från jordbrukarna under senare år tenderat att gå i hastigare takt och alltmer
koncentreras till de tidiga höstmånaderna. Prisskalans utformning hai
måhända även i någon mån bidragit härtill. Även om vissa svårigheter kun -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

na — i synnerhet om regnig väderlek under skördtiden kommer att råda —
uppstå för torkanläggningar och lagerhus att emottaga brödsäden under
hösten synes anledning saknas att söka påverka leveranstiderna genom en
ändring av prisskalan. Sagda skala torde sålunda böra utformas med samma
successiva stegring som under innevarande år.

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 27 februari 1948 har
Svenska spannmålsaktiebolaget framhållit, att med hänsyn till de stora
myckenheter brödsäd, som skola importeras våren och sommaren 1948, det
ur bolagets synpunkt vore önskvärt, att sådana anordningar träffades att
kvarnindustrien komme att mottaga importspannmål i av bolaget önskad
omfattning. Enligt bolagets mening syntes detta syfte ej kunna nås, om
icke kvarnarna antingen erhölle prisfallsersättning för all den 31 augusti
1948 i lager befintlig brödsäd eller ock alla kvarnar, oavsett om de innehade
en månads brödsädslager eller icke, belastades med kostnader motsvarande
prisfallsförlusten å en myckenhet brödsäd svarande mot en månads
förmalning. Spannmålsbolaget har ansett det första alternativet vara att
föredraga. Med anledning av vad bolaget sålunda anfört har livsmedelskommissionen
uttalat att — för att mottagandet av importspannmålen på lämpligt
sätt skulle kunna ordnas — det icke syntes orimligt kräva att kvarnarna
hjälpte till med lagringen därav i sådan omfattning, att de den 31 augusti
1948 i den mån så av spannmålsbolaget påfordrades innehade minst så
mycket sådan spannmål, att den tillsammans med kvarns lager av äldre
svensk brödsäd motsvarade en tolftedel av årsförmalningen. För att samtliga
kvarnar härutinnan skulle bli likställda har kommissionen ansett böra
föreskrivas, att kvarn, som den 31 augusti 1948 icke innehade spannmålslager
av nämnd storlek, skulle vara skyldig att, då kvarnen sedermera inköpte
importspannmål, för en myckenhet motsvarande bristen i nämnda
lager per den 31 augusti 1948, erlägga ett pris, som med belopp motsvarande
prisfallsersättningen överstege eljest gällande pris. Härigenom syntes
spannmålsbolagets önskemål bli tillgodosedda. Några ändrade bestämmelser
i övrigt om prisfallsersättningen vore enligt kommissionens uppfattning ej
erforderliga.

Kommissionen har vidare föreslagit, att därest korn behövde tagas i anspråk
för inblandning i brödsäden, för korn samma bestämmelser i fråga
om prissättning och leveransvillkor som under innevarande år skulle gälla
även för året 1948/49.

Sammanfattningsvis har kommissionen anfört, att några väsentliga ändringar
i nu rådande system i fråga om brödsädsregleringen, såvitt nu kunde
bedömas, sålunda icke syntes vara påkallade för instundande år. Tillika har
emellertid kommissionen framhållit, att därest sådana omständigheter, som
kunde motivera ändringar (t. ex. beträffande gällande kvalitetsbestämmelser)
uppstode längre fram, hänsyn härtill kunde tagas i höst i samband med
utfärdandet av regleringsbestämmelserna i avseende å 1948 års skörd av
brödsäd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel. Enligt vad livsmedelskommissionen
uppgivit uppgingo lagren av fodersäd (exklusive utsädeshandelns
lager) vid ingången av det nu löpande regleringsåret till 50 000 ton, varav
omkring 15 000 ton importerad havre. Skörden av fodersäd år 1947 uppgick
enligt den preliminära redogörelsen för årsväxten till sammanlagt
endast 1 295 000 ton. I jämförelse med 1946 års skörd innebär den angivna
kvantiteten en minskning med omkring 185 000 ton. I förhållande
till medelskörden åren 1930—1939 föreligger en nedgång med omkring
665 000 ton.

Vid uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd för innevarande år
räknade livsmedelskommissionen med att genom fodersädsavståendet uttaga
omkring 262 000 ton fodersäd. Enligt tillgängliga uppgifter syntes odlarleveranserna
ha fullgjorts planenligt. Till följd av den knappa skörden
måste man, anför kommissionen vidare, dock räkna med att fodersäclslagren
komme att vara betydligt mindre vid ingången till det nya regleringsåret
än som var fallet vid närmast föregående regleringsårsskifte. Möjligheterna
till import av fodersäd under det kommande året vore vidare mycket
ovissa, varför man borde räkna med att försörjningsläget beträffande
fodersäd i huvudsak komme att bli beroende av 1948 års inhemska skörd.

Med hänsyn till det anförda har kommissionen funnit det icke möjligt att
för närvarande fatta definitiv ståndpunkt till frågan om fodersädsregleringens
gestaltning under år 1948/49. De ovissa framtidsutsikterna beträffande
såväl skörden som importen syntes dock böra föranleda, att fodersädsransoneringen
bibehölles under det kommande regleringsåret. Ett bibehållande
av denna ransonering syntes även göra det ofrånkomligt att i likhet med
vad som gällde under innevarande regleringsår kräva avstående av fodersäd
till det allmänna. Nu gällande regleringssystem borde alltså tills vidare
kvarstå i huvudsak oförändrat. Kungl. Maj :t och livsmedelskommissionen
böra dock äga vidtaga de förändringar i detsamma, som betingades av förskjutningarna
i försörj ningsläget och, i den mån så visade sig möjligt, avveckla
regleringen.

I sin förut omnämnda skrivelse till livsmedelskommissionen den 27 februari
1948 har Svenska spannmålsaktiebolaget bland annat anfört, att vissa
tecken tydde på att tillgångarna på världsmarknaden av oljekraftfoder
komme att bli bättre än under innevarande regleringsår. Ä andra sidan,
anför bolaget, vore det knappast troligt, att handeln med oljekraftfoder på
den internationella marknaden komme att bli fri och än mindre sannolikt,
att landets valutatillgångar skulle bli så rikliga, att vid en eventuellt friare
marknad för oljekraftfoder skulle kunna inköpas så stora myckenheter
därav, som jordbruket vid nuvarande priser på oljekraftfoder eftersträvade.
Då dessutom under nu löpande konsumtionsår i stor utsträckning förbrukas
de tidigare lagren av oljekraftfoder, syntes enligt bolaget mycket tala för,
att kraftfodertillgångarna under konsumtionsåret 1948/49 för det svenska
jordbruket komme att bli mindre än under innevarande konsumtionsår.
Spannmål sbolaget har därför funnit en fortsatt reglering av handeln med

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

oljekraftfoder och en ransonering av tillgångarna vara oundviklig, även om
behovet av kraftfoder vid en normal fodersädsskörd kunde beräknas nedgå
något i förhållande till innevarande regleringsår. Därav har bolaget ansett
följa, att en reglering jämväl av klitillgångarna på ungefär samma sätt som
för närvarande måste upprätthållas.

Livsmedelskommissionen har därför förklarat sig dela spannmålsbolagets
uppfattning att man såvitt nu kunde bedömas borde räkna med att regleringarna
med avseende på oljekraftfoder och kli finge bibehållas även under
nästkommande regleringsår samt att dessa borde genomföras efter
samma grunder som för närvarande.

Vad beträffar stråfoder har Svenska spanninålsaktiebolaget förordat, att
den under nu löpande konsumtionsår återinförda regleringen av stråfodermarknaden,
om så befunnes möjligt, snarast upphävdes. Vid upphävandet av
själva regleringsanordningarna borde emellertid enligt bolagets åsikt alltjämt
bibehållas möjligheten att med kort varsel återinföra stråfoderregleringen.
Att helt avföra författningsbestämmelserna beträffande stråfoder
syntes därför icke böra ifrågasättas, förrän försörjningsläget över huvud
bleve ett annat, än vad det varit och vad det kunde beräknas bli under
den närmaste tiden.

Med hänsyn till den tidiga betesgången har livsmedelskommissionen ansett
det möjligt att redan från och med den 24 maj 1948 upphäva stråfoderregleringen,
varjämte beslut även fattats om att slopa normalpriset på
hö. Därest årets skörd av hö och annat stråfoder bleve av normal storlek
avsåge kommissionen att även fortsättningsvis låta handeln med nämnda
varor vara fri. Författningarna om statsbeslag på stråfoder syntes emellertid
böra kvarstå tills vidare.

Vad beträffar övriga varuslag inom fodermedelsregleringen har Svenska
spannmålsaktiebolaget icke förutsatt, att några större förändringar i regleringsanordningarna
skulle bli aktuella. Bolaget har emellertid även i år
föreslagit, att fiskmjöl av lägre kvalitet lämnades utanför regleringen.

Jämväl beträffande regleringen av nu nämnda övriga varuslag har livsmedelskommissionen
förklarat sig i huvudsak dela spannmålsbolagets uppfattning.
Kommissionen har dock lika litet som förra året funnit sig kunna
törorda bolagets förslag att lämna fiskmjöl av lägre kvalitet utanför regleringen.

I betraktande av mineralfoderregleringens värde för förbrukarna på
grund av dess kvalitets- och priskontroll samt med hänsyn till det osäkra i
fråga om möjligheterna att upprätthålla en tillräcklig import av foderfosfater,
har kommissionen tills vidare ansett det lämpligt att bibehålla ifrågavarande
reglering oförändrad. Det vore emellertid icke osannolikt att denna
kunde slopas under regleringsåret 1948/49. I dylikt fall syntes de i lagen
om handel med fodermedel (SFS 611/1938) ingående bestämmelser böra
sättas i kraft, vilka avse skyldighet för tillverkare av mineralfoder och mineralfoderblandningar
att deklarera varornas sammansättning in. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Potatisregleringen. Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1948 innebär att det
pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin under regleringsåret
1948/49 skall erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet fastställes till ett belopp, som med 3 öre per hektoliter
och stärkelseprocent överstiger det under innevarande tillverkningsår gällande
priset.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen med
Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse
rörande föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden
den 1 oktober 1947—den 30 september 1948. Avtalet innebär bland annat, att
föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade
tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton med undantag av vad
som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer
varjämte i den mån livsmedelskommissionen så påfordrar, föreningen är villig
att verkställa import av stärkelse och stärkelseprodukter samt att utan
anspråk på handelsvinst försälja importerad vara. Enligt 8 § i avtalet åtager
sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande och
om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1948/49, att
vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen
möjlighet att erhålla dels minst 64 kronor per deciton för den 1
oktober 1948 inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,
dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och
lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande
lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000
deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober 1948. Vid
lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda avtal
har Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 8 § i avtalet gjorda utfästelsen
vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Kommissionen har nu hemställt, att dylikt godkännande
måtte inhämtas.

I detta sammanhang har kommissionen tillika meddelat, att kommissionen
med Sveriges bränneriidkareförening träffat överenskommelse rörande
potatisodlingen 1948, därvid kommissionen förbundit sig att för regleringsåret
1948/49 lämna samma avsättningsgaranti, som gällt för innevarande
år. Enligt denna överenskommelse har kommissionen jämväl förbundit sig
tillse, att potatisodlarna under tiden före den 1 januari 1949 skola ha möjlighet
att exportera och/eller till stärkelsefabriker eller brännerier leverera
hälften av de potatiskvantiteter, för vilka kommissionen garanterat avsättningsmöjlighet.

Mjölk- och matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att
de statliga regleringsåtgärderna beträffande mjölk och matfett in. in., vilka
avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, tillsvidare
borde bibehållas i stort sett oförändrade. Liksom tidigare syntes det böra
få ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till utvecklingen av

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

försörjningsläget besluta om åtgärdernas fortsatta bestånd eller om de ändringar
däri, som kunde anses påkallade.

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1948 skola normalpriserna
på slakterifett höjas så, att jordbruket för helt år räknat erhåller en inkomstförbättring,
som motsvarar omkring 3 miljoner kronor. Enligt livsmedelskommissionens
mening borde det ankomma på kommissionen att efter samråd
med vederbörande organisationer bestämma storleken av de justeringar av
normalpriserna på olika slag av slakterifett, som därvid erfordrades. Såsom
en förutsättning borde givetvis gälla, att priserna så avpassades, att tillvaratagandet
av fett i möjligaste mån stimulerades.

I övrigt har kommissionen funnit det nuvarande systemet för prissättningen
på smör och annat matnyttigt fett i stort sett böra bibehållas oförändrat,
vilket bland annat innebure, att importen av fett och fettråvaror fortfarande
borde bli föremål för prisutjämning. Denna prisutjämning skedde
för närvarande dels genom upptagande av viss accis på margarin, dels genom
upptagande av rörlig clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande
i varje särskilt fall skillnaden mellan det s. k. clearingpriset och den
faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga. Med hänsyn till prisutvecklingen
på fett har kommissionen ansett rimligt, att en viss höjning företoges
av det clearingpris, som under de senaste åren rått på vegetabiliskt
fett. Denna höjning borde dock icke få påverka margarinpriserna, vilket
kunde undvikas genom att margarinfabrikerna erhölle en clearingersättning
från kommissionens clearingkassa för fettvaror in. m„ motsvarande merkostnaden
på grund av prishöjningen på råvaran. I samband med denna
höjning av priserna på vegetabiliskt fett borde, uttalar kommissionen vidare,
priserna på annat importerat animaliskt fett än slakterifett höjas i
motsvarande mån. Vid import av slakterifett borde såsom clearingpris givetvis
gälla de nya normalpriserna.

Enligt vad kommissionen anfört borde det liksom för innevarande regleringsår
stå Kungl. Maj :t fritt att i den mån så prövades lämpligt genomföra
en omläggning av berörda system med acciser och rörliga clearingavgifter
på så sätt, att fasta importavgifter i stället kunde uttagas på olika slags fett
och fettråvaror för framställning av margarin och matnyttigt fett. Med
hänsyn till utvecklingen av försörj ningsläget syntes det dock mindre sannolikt,
att denna befogenhet skulle komma att utnyttjas under nästa regleringsår.

I fråga om prissättningen på matfett i övrigt har kommissionen förklarat,
att det nuvarande prissystemet i stort sett borde bibehållas oförändrat.

Enär Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 14 maj 1948 icke medförde
någon generell höjning av priserna på konsumtionsmjölk, grädde, smör eller
ost, har kommissionen funnit några större ändringar icke böra företagas i
de allmänna bestämmelser, som för närvarande gällde angående uttagande
av utjämningsavgift och lämnande av utjämningsbidrag. I förordningen den
10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost borde dock
några smärre jämkningar vidtagas. Utjämningsavgift borde nämligen kunna

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

uttagas för all mjölk, grädde och ost, som — utan att ha varit föremål för
överlåtelse från mejeri till annan än mejeri — användes för andra ändamål
än smör-, grädde- eller osttillverkning. Systemet med utjämningsavgifter
skulle härigenom bli tillämpligt jämväl på all mjölk, som användes
för tillverkning av exempelvis torrmjölk och kondensmjölk. Ur utjämningssynpunkt
borde denna mjölk lämpligen jämföras med konsumtionsmjölk.

I samband med nyssnämnda ändring borde förordningen därjämte jämkas
så att utjämningsavgift för margarinost kunde uttagas jämväl i fall att tillverkningen
skett vid företag, vilkas lokaler icke vore godkända som mejeri.

I samband med införandet av kontantbidragen borde enligt vad kommissionen
framhållit samtliga lantsmörsbidrag slopas.

I fråga om de mjölkpristillägg, som i norra samt vissa delar av mellersta
Sverige utgå med varierande belopp i öre per kilogram mjölkfett å den vid
mejeri invägda mjölken, bar kommissionen förordat, att desamma skulle
utgå enligt oförändrade grunder även under nästa regleringsår. Kostnaderna
för desamma ha av kommissionen i samråd med Svenska mejeriernas riksförening
beräknats till 17,5 miljoner kronor för år 1948/49.

Beträffande övriga åtgärder för stödjande av mjölkproduktionen har livsmedelskommissionen
slutligen framhållit följande.

Körlinjebidrag och s. k. merfrakttillägg ha i kalkylen för jordbrukets inkomster
för år 1948/49 upptagits till belopp av 4,o respektive 0,5 miljoner
kronor. Även under nästkommande regleringsår torde det bliva nödvändigt
att för lösande av mjölkförsörjningsproblemet bibehålla de s. k. regleringskostnadstilläggen
och ersättningen för behandling av supplementär konsumtionsmjölk.
Totalt torde härför åtgå cirka 1 miljon kronor.

För innevarande regleringsår ha nu nämnda särskilda mjölkbidrag sammanförts
till en anslagspost, vilken upptagits till 5,5 miljoner kronor. Svårigheterna
att bedöma och med säkerhet beräkna medelsåtgången för varje
särskilt ändamål gör, att det enligt kommissionens mening synes lämpligt,
att dessa bidrag på samma sätt som skett tidigare för nästa regleringsår
sammanföras till ett anslag. Detta torde för nästa regleringsår böra upptagas
till 5,5 miljoner kronor. Liksom fallet varit under innevarande år, synes
Kungl. Maj :t böra äga möjlighet att disponera detta anslag även för andra
ändamål, soin äro av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

I förevarande sammanhang har livsmedelskommissionen vidare erinrat,
att Svenska mejeriernas riksförening för närvarande åtnjöte ett årligt anslag
på cirka 0,5 miljoner kronor för täckande av de kostnader, som vore
förbundna med handhavandet av vissa regleringsåtgärder på matfettsområdet.
Sedan jordbrukets inkomster av mjölkproduktionen numera beräknades
på basis av mejeriernas avräkningspriser, vilka vore nettopriser, bar
kommissionen ansett lämpligt, att riksföreningen själv bekostade utgifterna
i samband med nämnda uppgifter. Då en sådan omläggning emellertid
icke förutsatts i den nu upprättade jordbrukskalkylen för 1948/49, vore
det icke möjligt att vidtaga densamma under det kommande regleringsåret.
Med hänsyn härtill bar kommissionen funnit berörda fråga icke kunna upptagas
till prövning förrän i samband med att kalkylen för regleringsåret
1949/50 upprättades.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk- och mejeriprodukter.
Kommissionen har ansett det önskvärt, att det nuvarande prissystemet på
ägg även tillämpades under nästkommande regleringsår. I enlighet härmed
borde ett visst bottenpris fastställas på ägg, vid vilket myndigheterna lämnade
stöd. Detta stöd borde lämnas i form av säsongmässig lagring, ifall
priset till producenterna på ägg i södra Sverige (Sveriges lantbruksförbunds
äggprisnotering) skulle komma att understiga 2 kronor och 50 öre per kilogram.
Ifall priset till producenterna skulle stiga till 3 kronor och 50 öre per
kilogram, borde å andra sidan en ytterligare prisstegring motverkas genom
att en efter läget avpassad import medgåves och eventuellt borde i så fall
normalpriser införas. Livsmedelskommissionen har härjämte uttalat, att
ifrågavarande system givetvis icke borde utgöra hinder för kommissionen
att i samråd med vederbörande ägghandelsorganisationer medgiva import
av ägg i tillfälliga bristlägen.

Vad gäller köttvaror har livsmedelskommissionen föreslagit att det nuvarande
prissystemet i stort sett skulle bibehållas oförändrat under nästkommande
regleringsår. Liksom skett under innevarande regleringsår borde
viss statlig medverkan lämnas till infrysning och lagring. Men hänsyn till
att hästköttet nu införts under ransoneringen, har kommissionen ansett
önskvärt att möjligheter även skulle föreligga för kommissionen att, då så
prövas påkallat av försörjningsskäl, lagra annat kött än nötkött och fläsk
med statligt stöd.

Kommissionen har vidare förordat, att systemet med statliga pristillägg
på kött och fläsk skulle få administreras på liknande sätt som skett under
tidigare år, då dylika tillägg utgått.

Därest försörjningsläget skulle medgiva en fri prisbildning på köttvaror,
borde enligt kommissionens mening den centralisering av import och export
av kött och fläsk genomföras, vilken föreslagits av 1942 års jordbrukskommitté
och tillstyrkts i Kungl. Maj :ts proposition nr 75/1947 och som
vunnit riksdagens godkännande.

Konstgödselregleringen. I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 6 april 1948
har livsmedelskommissionen icke funnit anledning att föreslå någon ändring
av priserna på konstgödselmedel men samtidigt framhållit, att en viss
höjning av priserna vore att förvänta under år 1948/49.

Av statsmedel har till kommissionens clearingkassa för konstgödsel för
innevarande budgetår anvisats 3 miljoner kronor till täckande av kostnader
för elektrisk stödkraft vid Stockholms superfosfatfabriksaktiebolags anläggningar
vid Stockvik och Ljungaverk. Enligt vad kommissionen uppgivit,
kunde för närvarande ej med säkerhet bedömas, huruvida något tillskott
till kassan bleve .erforderligt för nästa budgetår. Därest så skulle bli fallet,
syntes medel för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader
i samband med jordbruksregleringen, som kommissionen komme att
äska. I övrigt har kommissionen icke nu ifrågasatt någon ändring av gällande
regleringsanordningar beträffande konstgödsel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I sin förut omnämnda skrivelse
till livsmedelskommissionen den 27 februari 1948 har Svenska spannmålsaktiebolaget
redogjort för kostnaderna i samband med sin verksamhet regleringsåren
1946/47 och 1947/48 samt upptagit till behandling frågan om
motsvarande kostnader år 1948/49.

Enligt vad bolaget meddelat utvisade det godkända bokslutet för år
1946/47 ett underskott av 61,5 miljoner kronor. I fråga om år 1947/48 har
bolaget verkställt en beräkning, som slutar på ett underskott av 130 miljoner
kronor. Förlusterna, inklusive tull, under innevarande regleringsår intill
tidpunkten för berörda skrivelses avlåtande på inköpta cirka 130 000
ton vete har beräknats till nära 45 miljoner kronor. För inköpta 31 000 ton
råg har förlusten uppskattats till 12 miljoner kronor. Härutöver har bolaget
räknat med en förlust på 5 miljoner kronor i samband med inköp av ytterligare
25 000 ton vete. Av majs har för hela året beräknats en import av
68 000 ton. Förlusten har här uppskattats till 18 miljoner kronor. I fråga
om oljekraftfoder och kli har beräknats en förlust av 25 respektive 9 miljoner
kronor. Förlusterna berodde huvudsakligen, framhåller bolaget, på att
inköpspriserna för importvarorna varit och ännu vore så väsentligt högre
än inom landet tillämpade försäljningspriser.

Vid uppskattningen av kostnaderna för sin verksamhet år 1948/49 har
bolaget förutsatt dels att årets skörd inom landet skulle bli av ungefär normal
omfattning och beskaffenhet, dels ock att prisläget inom landet å de
varor, som berörde bolagets verksamhet, förbleve i stort sett oförändrat. I
anslutning härtill har bolaget framhållit, att en eventuell justering uppåt av
priserna borde medföra en motsvarande justering av bolagets beräknade
kostnader.

Under nu angivna förutsättningar har bolaget beräknat förlusterna för
verksamheten 1948/49 till sammanlagt 65 miljoner kronor i enlighet med
följande sammanställning.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd............... 6 000 000

2. » » » fodersäd............... 4 000 000

3. Kostnader och förluster vid import och
försäljning av

vete 100 000 ton.................. 16 000 000

majs 60 000 » .................. 9 000 000 25 000 000 35 000 000

B- Fodermedelssektioenen.

1. Kostnader och förlust vid inköp och
försäljning av oljekraftfoder

utländskt 100 000 ton............. 10 000 000

svenskt 40 000 » ............. 8 000 000 18 000 000

2. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning

av kli 75 000 ton.........................

5 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

6 000 000 24 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

C. Oförutsedda kostnader.................................... 2 000 000

D. Räntor................................................... 2 200 000

E. Allmänna omkostnader................................... 1800 000

Summa kronor 65 000 000.

Med anledning av vad spannmålsbolaget sålunda anfört har livsmedelskommissionen
för sin del uttalat, att på grund av vad som i olika hänseenden
inträffat sedan bolaget avgav sin skrivelse, särskilt det i det föregående
omnämnda internationella veteavtalet, vissa korrigeringar av bolagets beräkningar
nu syntes kunna företagas. Härom har kommissionen anfört följande.

Importkvantiteten vete torde kunna sänkas till 75 000 ton och de totala
förlusterna å veteimporten sänkas från 16 till 9 miljoner kronor. Å andra
sidan torde bolaget komma att få övertaga minst 50 000 i stället för tidigare
beräknade 40 000 ton oljekraftfoder av svenskt ursprung, medförande ökade
kostnader för dylikt oljekraftfoder med omkring 2 miljoner kronor. Under
av bolaget tidigare i övrigt angivna förutsättningar torde bolagets totala
kostnader för verksamhetsåret 1948/49 sålunda kunna sänkas från 65 till 60
miljoner kronor. Vad angår de av bolaget i övrigt redovisade beräkningarna
må därutöver nämnas, att de av Kungl. Maj :t nu fastställda priserna för
år 1948/49 innebära, att skillnaden mellan importpriserna och de försäljningspriser,
som skola tillämpas inom landet, nedbringas i viss utsträckning.
Den härvid uppkommande besparingen för spannmålsbolaget har av kommissionen
beräknats till omkring 5 miljoner kronor. Härvid har kommissionen,
bland annat, räknat med en höjning av de inhemska priserna på oljekraftfoder,
kli och majs med ett öre per kilogram. På grund härav kan
spannmålsbolagets för verksamhetsåret 1948/49 beräknade förlust nedsättas
till omkring 55 miljoner kronor.

Vidkommande slutligen anslagsbehovet har livsmedelskommissionen anfört,
att enligt vad spannmålsbolaget uppgivit av de medel, som rikdagen tidigare
anvisat för ändamålet, återstode 88,5 miljoner kronor. Då den å åren
1947/48 och 1948/49 belöpande förlusten såsom förut nämnts kunde upptagas
till (130 -j- 55 =) 185 miljoner kronor, har kommissionen angivit det
ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1948/49 till omkring 95 miljoner
kronor.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
i det föregående framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen
föreslagna åtgärderna, uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt
omkring 245 miljoner kronor. Följande sammanställning utvisar,
hur detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Allmänt mjölkpristillägg .......................... kronor 90 000 000

Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet.......... » 17 500 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktbidrag m. in.) ...... » 5 500 000

Bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler .. » 6 000 000

Pristillägg för slaktdjursprodukter.................. » 30 500 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 95 000 000

Summa kronor 244 500 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Utöver nämnda belopp av omkring 245 miljoner kronor har livsmedelskommissionen
ansett att i likhet med tidigare år medel borde anvisas för
bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av
dessa medel skulle, bland annat, bestridas ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringarna
sammanhängande uppgifter, vissa bidrag till Mjölkpropagandan
samt till utgifter för ersättande av förluster i samband med lagring av
livsmedel andra än spannmål. Kommissionen har föreslagit att för ifrågavarande
ändamål skulle anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor, vilket belopp
överensstämmer med det anslag, som stått till förfogande för diverse
utgifter under innevarande budgetår.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive
500 000, 600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1947/48 har medgivits att ett
belopp av 900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t
fördelats mellan hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 30 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1948/49 måtte till bidrag til produktionsbefrämjande åtgärder å
jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Åtgärder till främjande av ullproduktionen.

Genom beslut den 25 oktober 1946 föreskrev Kungl. Maj :t, att 1942 års
jordbrukskommittés arbete skulle upphöra utom såvitt gällde bland annat
frågan om åtgärder till stödjande av ullproduktionen, samt att utredningsarbetet
beträffande denna fråga skulle omhänderhavas av en delegation
inom kommittén bestående av kommitténs ordförande och vice ordförande
samt ledamöterna av kommittén direktören A. H. Stensgård och ordföranden
i statens livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström.

I skrivelse den 15 april 1948 har 1942 års jordbrukskommitté nu framlagt
förslag rörande vissa åtgärder till främjande av ullproduktionen. Kommittén
har härvid haft till övervägande ett flertal förslag eller framställ -

Kungl. Maj:ti proposition nr 275.

ningar berörande den svenska fåraveln och ullproduktionen. Bland dessa
må nämnas dels ett förslag 1940 av statens livsmedelskommission om inrättande
av en lånefond för inköp av avelstackor, dels en skrivelse samma
år från riksdagens militieombudsman angående åtgärder att förse arméns
och flottans manskap med bättre och av svensk ull förfärdigade plagg, dels
ett av statens industrikommission 1941 avgivet betänkande med förslag
till åtgärder för åstadkommande av en ökad inhemsk produktion av ull
och dels ett förslag 1944 av statens livsmedelskommission angående åtgärder
till stödjande av fårskötseln inom landet.

Över jordbrukskommitténs förslag ha utlåtanden avgivits av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
och statens livsmedelskommission. Kommerskollegium har
vid sitt utlåtande fogat yttrande från svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
ävensom promemorior upprättade av statens instruktör i hemslöjd
samt textilrådet. Sedermera har textilrådet inkommit med yttrande i ärendet
från Ullspinneri- och väveriföreningen. Jag torde nu få anmäla ifrågavarande
förslag för Kungl. Maj :t.

Efter att inledningsvis ha redogjort i korthet för tidigare förslag i ämnet
har jordbrukskommittén till en början diskuterat frågan huruvida ett statligt
stöd åt ullproduktionen vore av behovet påkallat. Härvid har kommittén
kommit till den uppfattningen, att ett dylikt stöd vore motiverat ur flera
synpunkter. Härom har kommittén anfört i huvudsak följande.

Tidigare förslag om statligt stöd åt ullproduktionen ha huvudsakligen
motiverats av beredskapssynpunkten och med hänsyn till önskvärdheten
att hindra, att fårstammen skulle nedgå alltför starkt innan definitivt beslut
fattats angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken och
det därigenom blivit möjligt att säkrare bedöma, i vilken utsträckning utrymme
kunde komma att finnas för en lönande fåravel i landet.

Vad först angår beredskapssynpunkten är det knappast tänkbart, att fårstammen
skulle kunna ökas så kraftigt, att hela eller ens större delen av
det normala behovet av ull skulle kunna täckas genom inhemsk produktion.
Däremot torde det väl ligga inom det möjligas gräns att uppehålla en
ullproduktion, som är tillräckligt stor för att tillgodose det absolut oundgängliga
behovet under en avspärrning. Det kan enligt kommitténs uppfattning
icke råda någon tvekan om att den nuvarande fårstammen utgör
ett minimum av vad som är erforderligt ur beredskapssynpunkt, eller måhända
till och med ligger under sagda minimum. Ett statligt stöd för att
hindra en ytterligare minskning av fårstammen är under sådana förhållanden
enligt kommitténs mening väl motiverat av beredskapsskäl.

Jordbrukskommittén vill vidare erinra om att de beslut, som statsmakterna
år 1947 fattade angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken,
bland annat innebära att importreglerande åtgärder i princip skola
kunna vidtagas beträffande alla slag av animaliska och vegetabiliska livsmedel,
i den mån så erfordras för att uppehålla en skälig prisnivå på den
inhemska marknaden. Den importreglering, som är avsedd att upprätthållas
beträffande köttvaror, bör givetvis även avse fårkött och för övrigt
jämväl beträffande andra köttvaror handhavas så, att ett skäligt pris å
den inhemska fårköttsproduktionen stödjes. Däremot innebära de hittills
fattade besluten ej, att inom jordbruksregleringens ram något importskydd
skall lämnas den inhemska ullproduktionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Detta utgör självfallet icke i och för sig något skäl för att statligt stöd i
annan form skall lämnas åt ullproduktionen. Avgörande för bedömningen
av huruvida ett särskilt stöd åt denna bör utgå eller ej, måste ju i stället
vara, huruvida ett sådant stöd behöves för att fårskötseln skall kunna få
den lönsamhetsgrad, som erfordras för att ullproduktionen skall kunna
uppehållas i avsedd omfattning. Det är emellertid för närvarande knappast
möjligt att avgöra, om ur denna synpunkt ett särskilt stöd åt ullproduktionen
kan anses motiverat på längre sikt. Det är sålunda till en början svårt
att bedöma den sannolika prisutvecklingen på världsmarknaden. Vidare
saknas tillförlitligt material rörande lönsamheten av fårskötsel vid besättningar
av varierande storlek. För bedömande av fårskötselns nuvarande lönsamhet
är man i huvudsak hänvisad till vissa jämförelser mellan prisutvecklingen
för ull och fårkött och prisutvecklingen för andra jordbruksprodukter.
Kommittén har införskaffat vissa uppgifter härom. Av dessa uppgifter
framgår, att prisutvecklingen för fårskötselns vidkommande varit förhållandevis
gynnsam, i det att priserna åtminstone för tår- och lammkött
stigit proportionsvis betydligt mer än priserna å andra jordbruksprodukter
och för ull stigit ungefärligen i samma grad som priserna å andra jordbruksprodukter.
Härvid är emellertid att beakta, att för får- och lammköttets vidkommande
den gynnsamma prisutvecklingen åtminstone till viss del torde
få tillskrivas det förhållandet, att dessa varor tidvis legat utanför den allmänna
köttransoneringen. Det är därför icke möjligt att draga några säkra
slutsatser beträffande de prisrelationer, som kunna komma att råda, då ransoneringen
å köttvaror slopas. Större vikt torde man, när det gäller att bedöma
fårskötselns lönsamhet, böra fästa vid den faktiska utvecklingen av
fårstammens storlek. Av vissa av livsmedelskommissionen lämnade sifferuppgifter
rörande förhållandena härvidlag under de senaste tio åren framgår,
alt fårstammen efter en förhållandevis kraftig stegring under kriget nu
åter är stadd i snabb tillbakagång. Minskningen beror otvivelaktigt delvis
på att intresset av all hålla hushållsfår och mindre fårbesättningar nu åter
är i avtagande. Även om vederbörlig hänsyn tages härtill, torde det dock förhålla
sig sä, att jämväl den egentliga yrkesmässiga fårskötseln åter är stadd
i tillbakagång och att sålunda det rådande prisläget icke utgör en tillräcklig
stimulans till alt bibehålla eller öka fårstammen.

Ett bibehållande av eu viss inhemsk ullproduktion är önskvärt även ur en
annan synpunkt än de hittills berörda. Inom hemslöjden användas ej oväsentliga
kvantiteter inhemsk ull. Från hemslöjdsliåll har uttalats, att ett bibehållande
av denna ullproduktion är av stor betydelse för hemslöjden.
Delta gäller särskilt ull från får av lantras, då denna ull med hänsyn till
sina speciella egenskaper svårligen kan ersättas av ull från de stora exportländerna.
I detta sammanhang torde få erinras om att kommittén i sitt
principbetänkande ansett eu utvidgning av hemslöjden utgöra et viktigt led
i strävandena att skapa möjligheter till biförtjänster för innehavare av ofullständiga
jordbruk.

Enligt kommitténs mening funnes ingen anledning antaga, att naturliga
förutsättningar för fårskötseln icke skulle finnas i vart fall i vissa delar av
landet. Tvärtom syntes det sannolikt, all fårskötseln bland annat skulle
komma all visa sig som ett lämpligt sätt att utnyttja åtskilliga marker, där
det av eu eller annan anledning icke ginge att uppehålla eu mera intensiv
drift. Det vore emellertid då angeläget, att fårstammen ej innan de faktiska
förutsättningarna för fårskötseln blivit klarlagda och allmänt uppfattade,

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

skulle sjunka ned till en så låg nivå, att den i praktiken ej längre möjliggjorde
ett utnyttjande av dessa förutsättningar.

Av skäl soin i det föregående angivits har emellertid kommittén ansett
det icke möjligt eller lämpligt att nu fastställa något definitivt program rörande
stöd åt ullproduktionen på längre sikt. I stället borde man för närvarande
inrikta sig på åtgärder av mera provisorisk karaktär. Kommittén
har härvid funnit sig särskilt böra överväga möjligheterna att förbättra avsättningsförhållandena
för den svenska ullen och i detta hänseende anfört
följande.

En av orsakerna till de låga priser, som betalats och i viss utsträckning
alltjämt betalas för den svenska ullen, har otvivelaktigt varit de mindre tillfredsställande
förhållanden under vilka denna saluförts. Kvalitetsbetalning
har tidigare varit långt ifrån allmänt förekommande. Den omständigheten
att ullen i regel saluförts i mycket små poster med ojämn kvalitet har vidare
gjort varan mindre lämplig för yllefabrikerna. En ej oväsentlig förbättring
av den svenska ullens avsättningsmöjligheter och konkurrenskraft
skulle enligt kommitténs mening kunna ernås, om ullen kunde saluföras
i större poster av enhetlig kvalitet och efter genomförd kvalitetsbedömning.

Av stor betydelse synes också kunna bliva den utveckling, som nu börjat
med inrättande av vissa till producenterna mer eller mindre intimt anknutna
ullspinnerier. Kommittén vill här erinra om att statsmakterna år 1947
lämnade Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. ett statslån
på 300 000 kronor för förvärv och utbyggnad av ett ullspinneri i Dalarna
och att avsikten härmed i främsta rummet just var alt förbättra avsättningsmöjligheterna
för den svenska ullen. Inom Gotlands och Norrbottens län
ha vidare jordbrukarna genom sina ekonomiska organisationer bildat särskilda
föreningar för anläggning av ullspinnerier. Samtliga dessa spinnerier
äro nu i gång eller beräknas komma i gång under den närmaste tiden. Det
ligger enligt kommitténs mening i öppen dag, att ullproducenterna genom en
dylik utveckling komma att få väsentligt ökade möjligheter att för sin ull,
oavsett om denna säljes i berett eller oberett skick, få ut ett pris, som är
skäligt i förhållande till importpriset.

Med hänsyn till det anförda har kommittén kommit till den uppfattningen,
att de statliga åtgärder, som nu böra vidtagas bland annat för att hindra
en fortsatt nedgång av fårstammen, böra gå ut på att förbättra avsättningsförhållandena
för den inhemska ullproduktionen. Beträffande den närmare
utformningen av stödåtgärderna har kommittén föreslagit följande.

Ett område, där statlig medverkan nu synes påkallad, är uppsamlingen
och kvalitetsbedömningen av den inhemska ullen. Då fårägarna i stor utsträckning
äro anslutna till jordbrukarnas slakteriorganisation och sälja
sitt fårkött genom denna, ligger det enligt kommitténs uppfattning nära till
hands, att även ifrågavarande uppsamlings- och klassificeringsverksamhet
ombesörjes av denna organisation. Kommittén har därför upptagit överläggningar
i frågan med representanter för Sveriges slakteriförbund. Vid dessa
överläggningar har slakteriförbundet förklarat sig berett att självt och genom
de till förbundet anslutna slakteriföreningarna försöksvis omhänderhava
denna verksamhet från och med den 1 juli 1948, under förutsättning
att visst statligt stöd lämnas för uppehållande av ett ur producentsynpunkt
tillfredsställande ullpris. Enighet har nåtts om att verksamheten bör bedrivas
enligt i huvudsak följande riktlinjer. Slakteriorganisationen skall ge -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

nom slakteriföreningarna mottaga all ull som utbjudes från producenter -vare sig dessa äro medlemmar i sagda organisation eller ej. Eftersom det
bland annat av kostnadsskäl icke är möjligt att anordna särskild klassificering
vid varje slakteriförening, bör sådan klassificering ske endast hos vissa
föreningar. Till dessa får då översändas den ull, som mottagits vid övriga
föreningar. Slakteriorganisationen skall vidare omhänderha försäljningen av
ullen. Det statliga stödet bör bestå i ett bidrag, utgående med visst belopp
per kilogram mottagen ull. Detta bidrag bör i sin helhet av förbundet användas
på sådant sätt, att bidraget kommer ullproducenterna till godo i form
av högre avräkningspriser än som eljest kunnat hållas med hänsyn till försäljningspriserna.
Anmärkas må i detta sammanhang, att slakteriorganisationen
bör äga frihet att fördela bidraget på ull av olika kvaliteter på
lämpligt sätt.

Vad angår bidragets storlek bör beaktas, att en höjning av producentpriset
å ull är önskvärd för att motverka en fortsatt nedgång av fårstammen.
Igångsättandet av en verksamhet kommer vidare att medföra vissa kostnader
(bland annat för organiserande av klassificeringsverksamheten), vilka
måhända till en början icke kunna helt kompenseras av ett förbättrat resultat
av försäljningsverksamheten. Med hänsyn härtill finner kommittén
ett lägre bidrag än 50 öre per kilogram otvättad ull icke böra ifragasättas.

Enligt vad kommittén uttalat borde det sålunda föreslagna statliga stödet
ej ha permanent karaktär utan frågan om behovet av ett fortsatt statligt
stöd åt ullproduktionen borde omprövas, sedan verksamheten bedrivits så
lång tid, att man fått möjlighet att bedöma dess verkningar för prisbildningen
å den inhemska ullen samt för uppehållandet av fårstammen. Man
borde dock räkna med att stödet skulle utgå under en tid av minst tre år.

Kostnaderna för stödverksamheten har kommittén — efter samråd med
Sveriges slakteriförbund — ansett för det första verksamhetsåret kunna
uppskattas till 200 000 kronor, motsvarande en insamlad kvantitet av 400 000
kilogram otvättad ull. Då ifrågavarande verksamhet utgjorde ett led i den
statliga j ordbruksregleringen, har kommittén vidare funnit lämpligt, att
tillsynen över densamma omhänderhades av statens livsmedelskommission
eller det organ, som kunde komma att övertaga livsmedelskommissionens
uppgifter på detta område, samt att kostnaderna för stödet bestredes ur
medel avsedda för uppehållande av jordbruksregleringen.

Slutligen har kommittén meddelat, att man från hemslöjdens sida förklarat
sig villig att medverka till åtgärder för stödjande av den inhemska
ullproduktion. Denna medverkan skulle, enligt en av Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund lämnad preliminär utfästelse, fa den foimen, att
förbundet — under förutsättning att statligt stöd för uppsamling och klassificering
av ull anordnades enligt i huvudsak de riktlinjer som i det föregående
angivits — skulle för en tid av tre ar lämna Sveriges slakteriförbund a\-sättningsgaranti för 200 000 kilogram otvättad ull av tillfredsställande kvalitet.
Härigenom skulle alltså, framhåller kommittén avsättningen av en
betydande del av den inhemska ullproduktionen tryggas. I anslutning här*
till har kommittén uttalat, att en dylik garanti enligt kommitténs mening
vore ägnad att kraftigt bidraga till ett lyckligt resultat av de av kommittén
föreslagna statliga åtgärderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Lantbruksstyrelsen har förordat, att produktionen av svensk ull stöddes
i huvudsaklig överensstämmelse med det av jordbrukskommittén framlagda
förslaget. Tillika har styrelsen framhållit, att uppnåendet av förslagets
syfte — nämligen att motverka en ytterligare minskning av fårstammen —
komme att bero på icke endast de ifrågasatta stödåtgärderna, utan måhända
i än högre grad av prisutvecklingen på fårskötselns huvudprodukt, fårköttet,
ävensom på möjligheterna att kunna tillgodose behovet av lämpliga
betesmarker för får.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har uttalat, att ett stödjande
av den inhemska ullproduktionen på sätt jordbrukskommittén föreslagit
icke förefölle alt ur beredskapssynpunkt vara alltför oekonomiskt,
särskilt om man räknade med en längre tids avspärrning. En i fredstid
uppehållen fårstam vore dessutom ur beredskapssynpunkt särskilt värdefull
därigenom att denna, om så ansåges önskvärt, under en avspärrning
kunde utökas betydligt, varigenom även ullavkastningen kunde ökas. Med
hänsyn härtill samt då ifrågavarande stöd vore avsett att ingå som ett led
i regleringsåtgärderna på jordbrukets område och kostnaderna för statsbidragen
sålunda komme alt bestridas av de för jordbruksregleringen anvisade
medlen, har riksnämnden förklarat sig intet ha att erinra mot kommitténs
förslag. Riksnämnden har dock samtidigt ansett sig icke böra underlåta
att framhålla, att ullförsörjningen vid en avspärrning därmed icke
vore tryggad, utan att även andra beredskapsåtgärder kunde erfordras, enär
den ullproduktion som förslaget syftade till att upprätthålla vore mycket
ringa i förhållande till landets totala behov av ull.

Även kommerskollegium och statens livsmedelskommission ha tillstyrkt
jordbrukskommitténs förevarande förslag. Härvid har dock inom livsmedelskommissionen
av ledamöterna fru Nordgren och herr Bonow uttalats, att
de biträdde förslaget under förutsättning att om andra företag än Sveriges
slakteriförbund visade intresse för uppsamlingsverksamheten, även dessa
skulle komma i åtnjutande av statsbidrag.

Ullspinneri- och väveriföreningen, vars yttrande av textilrådet åberopats
såsom dess eget, har på närmare anförda skäl hemställt, att föreningens
medlemmar matte erhålla samma ställning som slakteriföreningarna beträffande
möjligheten att mottaga ull och erhålla gottgörelse med belopp motsvarande
det ifrågasatta subventionsbeloppet.

Statskontoret har erinrat, att 1947 års riksdag beviljat Svenska hemslöjdsföreningarnas
spinneriförening u. p. a. ett lån å 300 000 kronor och
därvid uttryckligen framhållit, att denna åtgärd skulle bliva av stor betydelse
för avsättningsmöjligheterna för den inhemska ullen. På grund härav
och då ullpriset enligt de av kommittén lämnade uppgifterna under de senaste
åren visat en stigande tendens, har statskontoret ansett sig böra förorda,
att ytterligare någon tids erfarenhet av förhållandena på ifrågavarande
område avvaktades, innan vidgade stödåtgärder övervägdes. Med hänsyn
till det anförda har ämbetsverket avstyrkt kommitténs förevarande förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Föredraganden.

Den internationella utvecklingen på livsmedelsområdet efter det senaste
världskriget har varit mindre gynnsam än man ursprungligen torde ha
haft anledning att förvänta. Återhämtningen i de krigshärjade ländernas
jordbruksproduktion har sålunda fördröjts till följd av mellankommande,
delvis oförutsedda svårigheter av såväl ekonomisk som politisk art. Härtill
kommer att under två av de tre efterkrigsåren skörderesultatet starkt försämrats
genom sträng kyla och svår torka. Under fjolåret voro väderleksförhållandena
sålunda särskilt otjänliga i Europa, där spannmålsskörden
enligt vissa uppskattningar blev avsevärt lägre än under 1946. Genom omfattande
nedslalctningar ha försörjningssvårigheterna temporärt mildrats
men utgångsläget för kommande försörjningsår har därigenom samtidigt
försämrats.

De europeiska skördeutsikterna te sig för närvarande förhållandevis ljusa.
Då emellertid produktionen icke kan förväntas bli tillnärmelsevis tillräcklig
ens för tillgodoseende av konsumtionen vid nu rådande, genomsnittligt
sett onormalt låga livsmedelsstandard, måste man även för nästa skördeår
räkna med en omfattande import från överskottsländerna pa det västra
halvklotet. Möjligheterna härför äro för närvarande svåra att bedöma. För
Nordamerikas vidkommande tyda skördeutsikterna på en mindre brödsädsskörd
än föregående år. Vad Sydamerika beträffar äro enligt föieliggande
rapporter veteskördarna jämförelsevis goda. Försiktigheten bjuder emellertid,
att man icke räknar med någon mera betydande ökning av för export
till Europa tillgängliga kvantiteter.

Det synes mig under dessa omständigheter uppenbart, att vårt försörjningsprogram
måste utformas på sådant sätt, att det så langt som möjligt
baseras på den inhemska jordbruksproduktionen liksom fallet varit undei
de senaste åren. De valutamässiga förhallandena göra det också önskvärt
att denna import begränsas så långt det med hänsyn till försörjningsläget
låter sig göra. Rörande möjligheterna härtill vill jag framhålla följande.

Beträffande den inhemska skörden synes denna såvitt nu kan bedömas
komma att överstiga fjolårets. Det förtjänar i detta sammanhang nämnas,
att gällande arealtillägg å höstsådd brödsäd torde ha givit en önskad stimulans
till ökad odling. Vidare har en betydande ökning skett av oljeväxtodlingen.
De livsmedelstillgångar, som kunna komma att förefinnas under
nästkommande regleringsår, torde dock icke tillåta oss att i vart fall
i någon större utsträckning genomföra lättnader i fråga om ransoneringarna,
allra helst som en viss förstärkning av inneliggande lager synes önskvärd
ur beredskapssynpunkt. Med hänsyn härtill torde även om den svenska
brödsädsskörden skulle bli avsevärt större än innevarande år möjlighet
höra hållas öppen att fortsätta inblandningen av korn i brödsäden även under
nästa regleringsår. Då sockerhetsarealen är lägre än föregående år och
storleken av inneliggande lager av socker icke kan anses betryggande synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

man icke heller i fråga om detta varuslag böra räkna med några ransoneringslättnader.
Den av fjolårets missväxt orsakade nedgången av mjölkproduktionen
kan, såsom livsmedelskommissionen framhållit, väntas komma
att förbytas mot en ökning under nästa regleringsår. Emellertid torde fodermedelstillgångarna
och nötkreatursstammen icke bli tillräckliga för att
ransoneringarna av mejeriprodukter skola kunna hävas. Av samma skäl
torde standardiseringsförfarandet beträffande konsumtionsmjölken och begränsning
av ostens och gräddens fetthalt böra bibehållas. Köttillgången som
på grund av fjolårets stora nedslaktning till följd av torkan tidvis varit förhållandevis
riklig torde icke komma att medgiva några ransoneringslättnader.
Man har snarare anledning att räkna med en åtstramning på detta område.
Tillgången på fodersäd synes heller icke bli sådan att fläskproduktionen
kan ökas i större omfattning.

Sammanfattningsvis må sålunda framhållas, att försörjningsläget i fråga
om livsmedel för nästkommande konsumtionsår enligt mitt bedömande icke
torde komma att möjliggöra några mera avsevärda lättnader på livsmedelsransoneringens
område. Sedan förra året har visserligen en förbättring inträtt
i fråga om utsikterna för brödsädsförsörjningen, men däremot ha utsikterna
för köttförsörjningen försämrats och under ett par år framåt torde
fodermedelsförsörjningen även vid i stort sett gynnsamma svenska skördar
föibliva ansträngd. Man torde därför såsom livsmedelskommissionen framhållit
böra räkna med ett bibehållande av jordbruksregleringarna även för
nästa regleringsår. För närvarande är det i varje fall icke möjligt att med
någon högre grad av säkerhet bedöma, vilka omläggningar av regleringsanordningarna,
som kunna befinnas lämpliga härunder.

Liksom föregående år har Kungl. Maj:t även i år meddelat beslut rörande
prissättningen på jordbrukets produkter. Vid bedömande av utgångsläget
för prissättningen må här erinras om att löneutvecklingen under föregående
år medfört icke oväsentliga stegringar i penninginkomsterna på de flesta
områden av näringslivet. Resultatet av lantarbetarnas avtalsrörelse under
hösten synes vidare ha inneburit att jordbrukets arbetskraft inom ramen
för den i augusti 1947 slutgiltigt träffade uppgörelsen i jordbrukets prisfrågor
tillerkändes minst motsvarande löneförbättringar som kommit Övriga
yrkeskategorier till del. Strävandena att förverkliga den av statsmakterna
för den framtida jordbrukspolitiken angivna målsättningen enligt vilken
jordbrukets yrkesutövare skola erhålla möjlighet till en med övriga yrkesgrupper
likvärdig standard ha därvid fullföljts i den utsträckning det
ekonomiska läget medgivit. En ytterligare uppräkning av arbetsinkomsterna
i allmänhet i jordbruket skulle emellertid i nuvarande läge knappast vara
förenlig med den återhållsamhet i fråga om löne- och utgiftsanspråk som
allmänt erkänts såsom nödvändig för att förhindra en försämring av den
samhällsekonomiska balansen och därmed följande inflatoriska prisstegringar.
Möjligheterna att tillföra jordbruket generella inkomstökningar framstå
därför under nuvarande förhållanden såsom mycket begränsade. Den vårkalkyl,
som i likhet med tidigare år upprättats av livsmedelskommissionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

och godkänts av dess råd, visar under de förutsättningar som gälla för kalkylen
och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall ett inkomstunderskott
av 178 miljoner kronor. Härav föranledes ett belopp av omkring
90 miljoner kronor av en minskning av jordbrukets produktionsvolym till
följd av bland annat en väntad tillbakagång i mjölkproduktionen, i sin tur
orsakad av fjolårets missväxt och därmed sammanhängande nedgång i koantalet.
Jämförelse har då gjorts med det produktionsresultat som livsmedelskommissionen
på våren 1947 beräknade skulle uppnås under innevarande
regleringsår, därest väderleksbetingelserna blivit normala. Enligt de
principer, som under senare år tillämpats vid prissättningen, skulle sålunda
jordbruket i form av prishöjningar eller på annat sätt tillerkännas en inkomstökning
med 178 miljoner kronor. Såsom framgår av den tidigare lämnade
redogörelsen har Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens
folk genom beslut den 2 respektive 6 april 1948 förklarat sig vilja
dels godkänna kalkylen, dels såsom ett bidrag till strävandena att stabilisera
priserna begränsa anspråken på täckning av kalkylens inkomstunderskott
till ett belopp av 163 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionens, på grundval av nu nämnda överenskommelse
med jordbrukets organisationer, upprättade förslag rörande prissättningen
innebär att jordbrukskalkylens inkomstsida skall uppräknas med 163 miljoner
kronor genom prishöjningar på olika produktslag. Kommissionen har
härvid närmast förordat att höjningarna av produktpriserna ävensom vissa
ökningar av handelsmarginalerna helt skulle tillåtas slå igenom i konsumentpriserna.
Detta skulle i sin tur medföra en stegring av levnadskostnaderna.
Av skäl som chefen för finansdepartementet i proposition angående
grunderna för höjning av löner enligt statens löneplaneförordning, in. in.
denna dag anfört synas emellertid såsom en förutsättning för en stabil
lönenivå mera betydande höjningar av detaljhandelspriserna å livsmedel i
nuvarande läge böra undvikas. Kungl. Maj :t har därför genom beslut den
14 maj 1948 bland annat förklarat sig vilja hemställa hos riksdagen om att
ett belopp av prisregleringsmedel å sammanlagt 120,5 miljoner kronor måtte
anvisas till förhindrande av annars erforderliga höjningar i detaljhandelspriserna
å mjölk, mejeriprodukter och slaktdjursprodukter. Av nämnda
belopp skulle 90 miljoner kronor användas för att möjliggöra i stort sett
oförändrade priser på mjölk, smör, ost och grädde genom utbetalande av
ett mjölkpristillägg med i genomsnitt 70 öre per kilogram mjölkfett från
och med den 1 september 1948. Återstående 30,5 miljoner kronor skulle utbetalas
i form av statliga pristillägg på slaktdjursprodukter, till en del eventuellt
redan under sommaren 1948. Härigenom skulle priserna på kött och
charkuterivaror, hudar och skodon kunna bibehållas på i stort sett oförändrad
nivå. Vidare har Kungl. Maj :t genom berörda beslut förklarat sig ämna föreslå
riksdagen alt utöver nyssnämnda belopp å 120,5 miljoner kronor anvisa
6 miljoner kronor till förbättring av mjölkhandelns marginaler, vilka för
närvarande icke täcka distributionskostnaderna. Sistnämnda belopp skulle
komma detaljhandeln till godo. Såsom ytterligare skäl för att i nu angiven

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

form tillföra jordbruket den med jordbruksorganisationerna överenskomna
uppräkningen av jordbrukskalkylens inkomstsida torde jag få erinra om
följande. Av det enligt kalkylen redovisade inkomstunderskottet motsvaras
omkring 95 miljoner kronor av att de belopp frånräknats, som utgått av statsmedel
för innevarande regleringsår såsom kompensation för fjolårets missväxt
i enlighet med den s. k. 4-procentregeln. Då emellertid till följd härav minskade
inkomster beräknats uppkomma på mjölk- och slaktdjursproduktionens
område under regleringsåret 1948/49 synes ett fortsatt utbetalande av missväxtbidragen
i och för sig icke behöva stå i strid med bidragens ursprungliga
karaktär av övergående eller tillfälliga subventioner.

De beräkningar, för vilka jag nu redogjort, grunda sig givetvis på de förutsättningar,
som gälla för kalkylens upprättande, och utgå sålunda från
antagandet av normalt skördeutfall. I likhet med föregående år synes möjlighet
böra hållas öppen för en omprövning av priserna på grundval av i
augusti eller därefter, så snart skörderesultatet kan överblickas, företagen
omräkning av kalkylen. Om därvid ett överskott skulle konstateras motsvarande
mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomstsumma enligt
vårkalkylen inklusive den enligt överenskommelsen medgivna inkomstuppräkningen,
uppgående till ett belopp av omkring 163 miljoner kronor, torde
de i kalkylen upptagna inkomsterna eller kostnaderna böra regleras så att
överskottet nedbringas till 4 procent genom att anvisningar av i det föregående
berörda prisregleringsmedel begränsas eller genom justeringar av priserna
eller genom en kombination av båda dessa slag av åtgärder. Därest omräkningen
av kalkylen i stället till följd av försämrade skördeförhållanden
skulle giva till resultat ett underskott motsvarande mer än 4 procent av vårkalkylens
inkomstsumma torde motsvarande reglering av kalkylens inkomster
och kostnader böra vidtagas så att underskottet begränsas till högst 4 procent.
Jag förutsätter emellertid att frågan underställes riksdagen om för detta ändamål
statsmedel behöva tagas i anspråk utöver vad som i förevarande sammanhang
äskas. Därest såsom ett led i strävandena att uppnå ekonomisk stabilitet
överenskommelse träffas med jordbrukets organisationer om ändring i
grunderna för kompensation till jordbruket enligt 4-procentregeln torde vad
förut anförts ej böra utgöra hinder för fullföljande av en dylik överenskommelse.
I anslutning till vad som gällt under krigsåren och med hänsyn
till ovissheten beträffande det framtida försörjningsläget vill jag vidare förorda
att Kungl. Maj :t liksom hittills erhåller befogenhet att i övrigt inom
den anvisade anslagsramen handhava jordbruksregleringarna samt vidtaga
av omständigheterna påkallade ändringar i desamma. Med hänsyn till att
den förut berörda inkomst- och kostnadskalkylen avser tiden från och med
den 1 september 1948 till och med den 31 augusti 1949 torde på sätt livsmedelskommissionen
föreslagit Kungl. Maj :ts nyssnämnda befogenheter
böra gälla till och med sistnämnda dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande
av riksdagen antagna regleringsförfattningarna gälla tills vidare.
Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgå med innevarande
regleringsår, torde liksom hittills skett, där ej annat särskilt
angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringarna.

Brödsädsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen anfört synas några mera väsentliga ändringar
i nu rådande system i fråga om brödsädsregleringen icke påkallas
för nästa regleringsår. Det system med fasta, under året successivt stigande
priser på brödsäd, som gäller för innevarande regleringsår torde sålunda
böra bibehållas även under regleringsåret 1948/49. Vad kommissionen uttalat
i fråga om prisskalans utformning föranleder icke någon erinran från
min sida.

För att mottagandet av importspannmål på lämpligt sätt skall kunna
ordnas synes i enlighet med livsmedelskommissionens förslag böra stadgas,
att kvarnarna skola lagra dylik spannmål i sådan omfattning, att de den
31 augusti 1948 — i den mån så av spannmålsbolaget påfordras — inneha
minst så mycket importerad spannmål, att den tillsammans med kvarns
lager av äldre svensk brödsäd motsvarar en tolftedel av årsförmalningen.
För att samtliga kvarnar skola bli likställda i nu förevarande avseende torde
böra föreskrivas, att kvarn, som nämnda dag icke innehar spannmålslager
av nyss angivna storlek, skall vara skyldig att, då kvarnen sedermera inköper
spannmål, för en myckenhet motsvarande bristen i sagda lager per den
31 augusti 1948 erlägga ett pris, som med belopp motsvarande prisfallsersättningen
överstiger eljest gällande pris. I övrigt synas några ändringar
i bestämmelserna om prisfallsersättning icke vara påkallade.

Därest det under kommande regleringsår skulle visa sig erforderligt att
taga korn i anspråk för inblandning i brödsäden, böra i fråga om prissättning
och leveransvillkor för korn gälla samma bestämmelser som under innevarande
regleringsår.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Av den föregående redogörelsen framgår, att utsikterna beträffande försörjningen
med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen
anser jag därför nödvändigt, att gällande regleringssystem tills
vidare får kvarstå i huvudsak oförändrat. Även under nästa regleringsår
bör sålunda en ransonering upprätthållas ävensom krävas avstående av
fodersäd till det allmänna. Dock bör det vara Kungl. Maj :t och livsmedelskommissionen
obetaget att företaga de jämkningar av bestämmelserna i
ämnet, som kunna påkallas av utvecklingen på detta område, liksom att avveckla
regleringen, därest detta skulle visa sig möjligt.

Jämväl beträffande oljekraftfoder och kli synes en fortsatt reglering vara
nödvändig. Några förändringar i regleringsanordningarna torde icke erford -

ras.

Kungl. Mai:ts proposition nr 275.

Såsom livsmedelskommissionen anfört har det ansetts möjligt att från
och med den 24 maj 1948 upphäva stråfoderregleringen, varjämte beslut
även fattats om slopandet av normalpriset på hö. Därest årets skörd av hö
och annat stråfoder blir av normal storlek torde även i fortsättningen handeln
med dessa varor få vara fri. Försiktigheten bjuder emellertid att författningarna
om statsbeslag på stråfoder få kvarstå tills vidare.

Med hänsyn till att möjligheterna att importera foderfosfater måste bedömas
såsom osäkra anser jag liksom livsmedelskommissionen lämpligt att
mineralfoderregleringen bibehålies oförändrad. Det synes dock icke osannolikt,
att denna reglering skall kunna slopas under nästkommande regleringsår.
Skulle detta bli möjligt, torde de i lagen om handel med fodermedel
ingående bestämmelser böra sättas i kraft, vilka avse skyldighet för tillverkare
av mineralfoder och mineralfoderblandningar att deklarera varornas
sammansättning m. m.

Vad slutligen angår övriga varuslag inom fodermedelsregleringen finner
jag några ändringar i regleringsanordningarna icke erforderliga.

Potatisregleringen.

Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t den 3 oktober 1947 bemyndigat livsmedelskommissionen
att med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1947—30 september 1948 i huvudsaklig
överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal har
träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj :t har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 8 § av kommissionen
gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet innebär,
att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt
meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag för
vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer,
varjämte, i den mån livsmedelskommissionen så påfordrar,
föreningen är villig att verkställa import av stärkelse och stärkelseprodukter
samt att utan anspråk på handelsvinst försälja importerad vara. Enligt
8 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning av statsmakternas
godkännande och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret
1948/49 att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens
sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 64 kronor
per deciton för den 1 oktober 1948 inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton,
dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna
grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt
prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader, räknat från
och med den 1 oktober 1948. De enligt 8 § av kommissionen gjorda åtagandena
torde nu böra underställas riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost in. m. torde,
såsom förut antytts, tills vidare böra bibehållas i stort sett oförändrade.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med hänsyn till förskjutningar
i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd eller om eventuella
ändringar i desamma. Därest försörj ningsläget utvecklas i gynnsam riktning
synes i första hand kunna övervägas att öka matfettsransonen. I andra
hand torde en höjning av mjölkens fetthalt med bibehållande av standardiseringsförfarandet
eller en ytterligare ökning av ostens fetthalt kunna förordas.

Jag torde få erinra, att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1948
normalpriserna på slakterifett skola höjas så att jordbruket för helt år
räknat erhåller en inkomstförbättring å omkring 3 miljoner kronor. Det
torde få ankomma å livsmedelskommissionen att efter samråd med vederbörande
organisationer bestämma de justeringar av normalpriserna på olika
sla^ av slakterifett, som med anledning härav bli erforderliga, därvid bör
iakttagas att priserna så avpassas, att tillvaratagandet av fett i möjligaste
mån stimuleras. I övrigt synes det nuvarande systemet för prissättningen
i fråga om smör och annat matnyttigt fett böra bibehållas i huvudsak oförändrat.
Kungl. Maj :t torde sålunda böra äga bemyndigande dels att uttaga
tilläggsaccis å sådana varor som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr
259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror med högst 1 krona
50 öre per kilogram av varans nettovikt, dels ock att upptaga en rörlig
clearingavgift vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall
skillnaden mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden
för varan i fråga. Emellertid har livsmedelskommissionen med hänsyn till
prisutvecklingen ifrågasatt, att en viss höjning skulle företagas av clearingpriset
på vegetabiliskt fett och i samband därmed även av priserna å annat
importerat animaliskt fett än slakterifett. Häremot synes icke vara
något att erinra. Liksom för innevarande regleringsår bör det emellertid
stå Kungl. Maj :t fritt att, i den mån så prövas lämpligt, genomföra en omläggning
av förevarande system med acciser och rörliga clearingavgifter,
så att fasta importavgifter kunna uttagas på olika slags fett och fettråvaror
för framställning av margarin och matnyttigt fett.

Beträffande prissättningen på matfett i övrigt anser jag i överensstämmelse
med livsmedelskommissionen, att det nuvarande prissystemet i stort
sett bör bibehållas oförändrat.

Då Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 14 maj 1948 icke medför någon
generell höjning av priserna på konsumtionsmjölk, grädde, smör eller ost,
torde några större ändringar heller icke behöva företagas i de allmänna bestämmelser,
som gälla angående uttagande av utjämningsavgift och lämnande
av utjämningsbidrag. Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde
dock vissa smärre jämkningar böra ske i förordningen den 10 juli 1947
(nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost, samtidigt som förordningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

bör givas förlängd giltighet. Det synes nämligen önskvärt, att utjämningsavgift
skall kunna uttagas för all mjölk, grädde och ost, som — utan att
ha varit föremål för överlåtelse från mejeri till annan än mejeri — användes
för andra ändamål än smör-, grädd- eller osttillverkning, sålunda även
för mjölk som användes för tillverkning av exempelvis torrmjölk och kondensmjölk.
Ur utjänmingssynpunkt bör denna mjölk lämpligen jämföras
med konsumtionsmjölk. Vidare torde ifrågavarande förordning böra ändras
så att utjämningsavgift för margarinost kan uttagas jämväl i fall att tillverkningen
skett vid företag, vilkas lokaler icke äro godkända som mejeri.
I anledning härav har inom jordbruksdepartementet utarbetats förslag till
förordning angående ändring i och fortsatt giltighet av förordningen den 10
juli 1957 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost. Förslaget torde
höra föreläggas riksdagen till antagande.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av
konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm,
dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden,
där transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Med hänsyn
till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde
bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till
ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen
föreslagit böra beräknas till 5,5 miljoner kronor. Kungl. Maj :t synes böra äga
möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av
annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande,
än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande
Kungl. Maj :t.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra, att de hittillsvarande
producentbidragen för mjölk från och med den 1 juli 1948 avsetts skola
utgå enligt helt nya grunder. I propositionen nr 149 till årets riksdag angående
organisationen av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område
m. in. ha sålunda framlagts förslag rörande producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk ävensom äskats ett förslagsanslag
av 75 000 000 kionor för utbetalande av dylika bidrag. Sedan
riksdagen godkänt vad i nämnda proposition föreslagits, skola följaktligen
de nuvarande producentbidragen upphöra att utgå. Vidare böra i anslutning
härtill såsom kommissionen uttalat samtliga lantsmörsbidrag slopas.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Vidkommande prisregleringen i fråga om ägg delar jag livsmedelskommissionens
åsikt att gällande prissystem bör tillämpas även under nästkommande
regleringsår. I enlighet härmed böra myndigheterna, därest priset
till producenterna i södra Sverige skulle komma att understiga 2 kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

50 öre per kilogram, stödja ett bottenpris å ägg av nämnda storlek genom
säsongmässig lagring. Skulle å andra sidan priset till producenterna stiga
till 3 kronor 50 öre per kilogram, bör en ytterligare prisstegring motverkas
genom tillstånd till import och eventuellt även genom införande av normalpriser.

I fråga om köttvaror har livsmedelskommissionen föreslagit, att det nuvarande
prissystemet skall kvarstå i huvudsak oförändrat. Till detta förslag
kan jag ansluta mig. På samma sätt som under innevarande regleringsår
torde viss statlig medverkan böra lämnas till infrysning och lagring av kött.

Konstgödselregleringen.

Såsom av det förut anförda framgår har livsmedelskommissionen icke för
närvarande funnit anledning att föreslå någon ändring av priserna på konstgödselmedel.
Icke heller jag finner skäl nu föreligga för en sådan åtgärd.
Emellertid har kommissionen räknat med att en viss höjning av priserna på
konstgödselmedel skulle kunna bli nödvändig under regleringsåret 1948/49.

Därest ett tillskott till clearingkassan för konstgödsel skulle befinnas erforderligt,
torde i överensstämmelse med livsmedelskommissionens förslag
medel för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband
med jordbruksregleringen, som jag i det följande har för avsikt att
föreslå.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har, med utgångspunkt från av spannmålsbolaget
verkställd uppskattning, till kostnaderna för bolagets verksamhet
för budgetåret 1948/49 upptagits ett beräknat belopp av 65 miljoner kronor.
Härutöver har emellertid bolaget i sin skrivelse den 27 februari 1948 till
livsmedelskommissionen ansett ett belopp av 40 miljoner kronor erforderligt
till täckande av ytterligare underskott för tidigare verksamhetsår. Detta underskott
har uppgivits bero på framför allt högre beräknade kostnader för
import och försäljning av brödsäd samt på icke beräknade kostnader felimport
och försäljning av majs. Då jag i likhet med livsmedelskommissionen
anser bolagets kostnader för verksamhetsåret 1948/49 kunna nedsättas
till omkring 55 miljoner kronor, skulle alltså till täckande av spannmålsbolagets
kostnader erfordras tillhopa (40 -j- 55 =) 95 miljoner kronor. Med
hänsyn till vad i det föregående anförts om kostnadernas fördelning å olika
verksamhetsår torde av nämnda belopp 30 miljoner kronor böra anvisas å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48 och återstående 65 miljoner
kronor å riksstaten för budgetåret 1948/49.

C Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för
produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt
de delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i
stort sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de åtta senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda
syfte utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör
från nämnda anslag få disponeras samma belopp.

Åtgärder till främjande av ullproduktionen.

Frågan om vidtagande av statliga åtgärder till stödjande av fåraveln i
landet har under de senaste åren vid flera tillfällen varit föremål för diskussion.
Förslag i sådant syfte ha sålunda efter av Kungl. Maj :t meddelade
uppdrag framlagts av såväl statens industrikommission som statens livsmedelskommission.
Även inom riksdagen har frågan bragts på tal, i det att
motioner i ämnet väckts vid både 1942 års och 1946 års riksdagar. Några
statliga stödåtgärder till förmån för den inhemska fåraveln i anledning av
berörda förslag och motioner ha emellertid hittills icke kommit till stånd.
Jag vill dock här erinra, att föregående års riksdag beviljat Svenska hemslöjdsföreningarnas
spinneriförening u. p. a. ett statslån å 300 000 kronor
för utbyggnad av ett hemslöjdens eget ullspinneri. Genom de ökade möjligheter
till avsättning av den inhemska ullen, som genom tillkomsten av
nämnda företag torde komma att erbjudas, har otvivelaktigt fåraveln i landet
erhållit ett visst stöd. Att frågan om mera direkta stödåtgärder icke
upptagits till behandling hittills har närmast berott på att, såsom i propositionen
nr 253 till 1944 års riksdag även framhållits, detta spörsmål ansetts
böra behandlas av 1942 års jordbrukskommitté i anslutning till kommitténs
överväganden rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken.
Såsom framgår av det föregående har kommittén numera framlagt förslag
även i fråga om vissa åtgärder till stödjande av fåraveln i landet. Tiden synes
därför nu vara inne att upptaga förevarande spörsmål till närmare övervägande.

Det torde vara ostridigt att förekomsten inom landet av en fåravel i icke
obetydlig omfattning är av värde för folkhushållningen. Detta har visat sig
icke minst under krigsåren med dess avspärrning, då tillgången till den inhemska
fåravelns produkter — fårkött och ull — spelat en icke oväsentlig roll
ur försörjningssynpunkt. Under dessa år visade också, såsom i ärendet
framhållits, fårstammen en förhållandevis kraftig stegring till följd av de
gynnsamma betingelserna för fåraveln under förevarande tid. Sedan avspärrningen
numera hävts har emellertid ett motsatt förhållande inträtt, i
det att fårstammen åter visat tendens att snabbt gå tillbaka.

Enligt min mening skulle en ytterligare tillbakagång av fårstammen vara
beklaglig. Bland annat ur beredskapssynpunkt synes det önskvärt, att stam -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

men icke reduceras alltför kraftigt. I detta syfte torde vissa stödåtgärder böra
övervägas. Intill dess de faktiska framtida förutsättningarna för fåraveln
inom ramen för den beslutade rationaliseringen av jordbruket bättre kunna
överblickas synes emellertid detta stöd endast böra få provisorisk karaktär.
Vad angår formen för stödåtgärderna har jordbrukskommittén föreslagit, att
dessa skulle inriktas på att söka förbättra avsättningsförhållandena för den
svenska ullen. Till jordbrukskommitténs förevarande förslag kan jag i likhet
med flertalet remissmyndigheter ansluta mig.

Jag har ej heller något att erinra mot den närmare utformningen av jordbrukskommitténs
förslag. Det synes sålunda lämpligt att, i enlighet med
vad vid överläggningar mellan kommittén och Sveriges slakteriförbund överenskommits,
nämnda förbund genom de till förbundet anslutna slakteriföreningarna
mottager all ull som utbjudes från producenterna ävensom ombesörjer
klassificering och försäljning av ullen. För stödjande av denna verksamhet
bör utgå ett statligt bidrag med visst belopp per kilogram mottagen
ull att disponeras av förbundet på sådant sätt, att bidraget kommer ullproducenterna
till godo i form av högre avräkningspriser än som eljest kunnat
hållas med hänsyn till försäljningspriserna. I anslutning till vad kommittén
föreslagit förordar jag, att bidraget bestämmes till 50 öre per kilogram
otvättad ull.

Kostnaderna för nu ifrågasatta stödverksamhet ha för det första verksamhetsåret
uppskattats till 200 000 kronor, motsvarande en insamlad kvantitet
av 400 000 kilogram otvättad ull. Mot denna beräkning torde intet vara
att erinra. Då stödverksamheten utgör ett led i den statliga jordbruksregleringen
synes lämpligast, att kostnaderna för densamma bestridas från medel
anvisade för uppehållande av nämnda reglering. Av samma skäl synes
den omedelbara tillsynen över verksamheten böra omhänderhavas av statens
livsmedelskommission. Det torde emellertid få ankomma å Kungl.
Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser i ämnet, som må befinnas erforderliga.

Slutligen vill jag här ytterligare understryka, att den av mig nu förordade
stödverksamheten endast utgör ett provisorium. Verksamheten är sålunda
av tillfällig natur och har sin största betydelse såsom en uppmuntran
till mera systematiskt och regelbundet utnyttjande av den inhemska ullproduktionen.
Såsom jordbrukskommittén framhållit torde frågan om ett
fortsatt statligt stöd åt ullproduktionen böra omprövas, då stödverksamheten
bedrivits så lång tid alt man fått möjlighet bedöma dess verkningar
i fråga om prisbildningen å den inhemska ullen samt uppehållandet av fårstammen.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i
runt tal 155 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 90 miljoner kronor
på allmänt mjölkpristillägg, 17,5 miljoner kronor på mjölkpristillägg, 5,5

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

miljoner kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag in. m., 6
miljoner kronor på bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler,

30,5 miljoner kronor på pristillägg för slaktdjursprodukter, 200 000 kronor
på kostnader för främjande av ullproduktionen samt 5 miljoner kronor på
diverse kostnader. Sistnämna belopp är enligt vad livsmedelskommissionen
upplyst i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen
sammanhängande uppgifter, till bestridande av vissa bidrag
till Mjölkpropagandan samt till utgifter för ersättande av förluster
vid lagring av andra livsmedel än spannmål. Nu ifrågavarande post torde
även få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté
ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen
till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

I detta sammanhang torde jag få anmäla ett flertal framställningar till
Kungl. Maj :t rörande ersättning för förluster, som uppstått för kronan i
samband med kronans disposition över vissa jämlikt förfogandelagen upplåtna
fastigheter. Nu ifrågavarande förluster ha beräknats komma att uppgå
till cirka 25 000 kronor. Det synes lämpligt, att jämväl dessa förluster
få ersättas med anlitande av förenämnda delpost å 5 miljoner kronor till
diverse kostnader. Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag
sålunda föreslagit, torde jag sedermera ånyo få anmäla berörda ärenden
för Kungl. Maj :t.

Med beaktande av det förut anförda torde till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område för budgetåret 1948/49 böra anvisas ett reservationsanslag
av 155 000 000 kronor. Till bestridande av kostnaderna för
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet torde i enlighet med vad jag
förut förordat böra anvisas dels 30 miljoner kronor å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1947/48, dels ock 65 miljoner kronor å riksstaten
för budgetåret 1948/49.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av
produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets
område i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det
föregående angivna riktlinjer;

dels medgiva Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förut förordade grunder vidtaga åtgärder
till främjande av ullproduktionen;

dels å riksstaten för budgetåret 1948/49 under nionde
huvudtiteln anvisa

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av .............. kronor 155 000 000;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmåls aktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag
av .................... kronor 65 000 000;

dels ock å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 under nionde huvudtiteln till Kostnader i samband
med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet anvisa ett
reservationsanslag av ................ kronor 30 000 000;

2) att förslaget till förordning angående ändring i och fortsatt
giltighet av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om
viss avgift å mjölk, grädde och ost måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hanns-Otto Duselius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bilaga 1.

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938/39—1947/48 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1948/49.1

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,
ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande tidigare
undersökningar (jfr Kungl. Maj :ts proposition 280/1947, bilga 1), dock
med vissa i det följande angivna ändringar (närmare härom under rubrikerna
Jordbrukets inkomster och Jordbrukets kostnader). Liksom dessa
tidigare undersökningar avse de nu utförda beräkningarna att ge ett mått på
den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp.
kostnader undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid
i princip endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften.
I motsats till tidigare, ha även jordbrukarnas inkomster av
fältmässiga köksväxtodlingar nu intagits i kalkylen. Jordbrukarnas inkomster
av och kostnadner för skogsbruk falla däremot utanför densamma. Likaledes
ha jordbrukarnas inkomster av körslor utanför jordbruket uteslutits.
På motsvarande sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga
jordbruksdriften, så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning
dock icke kunnat genomföras. Sålunda ingå i beräkningarna bl. a. kostnaderna
för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörslor
eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Även sedan den fältmässiga köksväxtodlingen nu medtagits i kalkylen
gäller, att jordbrukets kostnader i densamma äro mera fullständigt redovisade
än inkomsterna. Härav följer, att de absoluta talen för inkomster
resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra. En jämförelse
mellan inkomster och kostnader inom jordbruket måste i stället grunda sig
på indextal för inkomster resp. kostnader. Då den ojämförligt största delen
av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften
ingår i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort sett riktigt mått
på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1945/46 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera
ingående redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och
kostnader under dessa år hänvisas till Kungl. Maj :ts proposition 319/1942,
246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946 och 280/1947.) I den följande
framställningen redovisas dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren
1938/39, 1946/47 och 1947/48 (siffrorna för produktionsåret 1947/48 äro
givetvis preliminära) och dels den förkalkyl över jordbrukets förväntade
inkomster och kostnader år 1948/49, vilken tjänat som gruntval för Kungl.
Maj:ts beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under samma år.

1 Promemorian färdigställdes den 5 mars 1948. Därefter inträdde förändringar i inkomst- och
kostnadsutvecklingen äro här ej beaktade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

V ä x t s 1 a g	År 1936/40 hektar	År 1944 hektar	År 1945 hektar	År 1946 hektar	År 1947 hektar (prel.)	År 1948 hektar (prognos/
Höstvetc.............	231 297 75 644 181193 8 020	190 296 83137 195 383 6 006	203 891 87 105 162 824 5 358		140 865 151 600 110 392 4 765	186 000 140 000 158 000 4 000
Vårvelc............
Höstråg..............
Vårråg..............

Summa brödsäd	496154	474 822	459178	459538	407622	488000
Korn............	102 344 656 769 259 793	95 950 550 634 277 502	93 286		100116	9ö;ooo 520000 285 000
Havre............
Blandsäd..............	277 378	OOl 277 040	ou y (ilo 287 622
Summa fodersäd	1018906	924 086	913391	897811	917251	900000
Matärter..........	\| 19 727	24 038 5 042 374 A S70			15 652	17 500 5 700 300 4 500
Foderärter.........
Häst- och bondbönor . . Vicker...........	819 4 777	345	d O/J l 376	0 oo2 293 4 542

Summa trindsäd	25 323	33826	30 871	27417	26369	28000
Summa säd	1 540 383	1 432 734	1 403 440	1 384 766	1 351 242	1 416 000
Potatis........	132 847 52 514 69 684	138 174 54 990 65 968				142 000 50 000 58 000
Sockerbetor ....	54 633 65 582
Foderrotfrukter......	65 372	60 977
Summa potatis och rotfrukter	255 045	259 132	265 467	263 456	251438	250 000
Säd till grönfoder......	98 752 1 379 444 } 231191	127 118 1 317 675 33 715 270 877	117 776 1 342 671 33128 282 853	121 377		120 000 1 300 000 40 000 330 000
Vall till slåtter.......	1 351 816 42 074 330 144
Vall till fröskörd.... Vall till bete och grönfoder...	39 200 306 342
Summa foderväxter	1 709 387	1 749 385	1 776 428	1 814 745	1 844143	1 790 000
Oljeväxter.......... Spånaisväxter........ Köksväxter............	\ 9 492	47 687 6 236 9161 6 641	39 676 6 831 9 899 6 326	29 698 6 076	44 220 5 624 7 572 7 559	45 000 6 000 7 500 7 500
Andra växtslag.........		7 603

Summa specialodlingar	9 492	69 725	62 732	51 331	64 975	66 000
Träda och obrukad åkerjord	223 040	203 668	209 112	205 433	207 933	198 000
Summa 1	3 737 347	3 714044	3 717179	3 719 731	3 719 731	3 720000;

Grunderna för den för produktionsåret 1948/49 upprättade förkalkylen.

Den förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1948/49, som framlägges i denna promemoria, ansluter sig i inetoduskt
hanseende till de under senare år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar,
vilka legat till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter.
Förkalkylen har karaktären av en normkalkyl såtillvida,
att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande
produktmnsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförandrade
löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produ.
kier.oc1h.förnödenhet?r utom i de fall, där vid kalkylens upprättande
prisförändringar med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en
viss grad av säkerhet. I motsats till i tidigare kalkyler har LK-delegationen

Kungl. Alaj:ts proposition nr 275.

denna gång icke företagit någon särskild beräkning av stimulansinkomster.
Delegationen har därmed icke tagit ställning till frågan hur dylika inkomster
skola tagas i beaktande, när kalkylen lägges till grund för prissättningen
på jordbrukets produkter.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen. Den härvid använda metodiken
avviker i föreliggande kalkyl på några punkter från den som använts
under tidigare år. Ändringarna beröra såväl arealuppskattningen som beräkningssättet
för den vid normala väderleksförhållanden väntade avkastningen
per hektar.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning aren
1936/40 (medeltal), 1944—1947 samt prognos för år 1948. 1 fråga om samtliga
år, med undantag givetvis för det sistnämnda, avse uppgifterna de
enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De i tabellen för år 1948
angivna arealerna ha för höstvete och höstråg beräknats med ledning av
arealinventeringen i oktober 1947, varvid från de enligt denna inventering
besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring». Vid upprättandet
av tidigare inkomstkalkyler har någon dylik reduktion icke företagits.
I stället ha arealerna för vårvete och vårråg upptagits lägre än som
rätteligen vore att vänta med hänsyn till normal omsådd. Delegationen har
sålunda sökt ange ett så riktigt uttryck som möjligt för den totala brödsädsarealen,
men har tidigare bortsett från den förskjutning i arealerna,
som uppkommer till följd av utvintringen. Hänsynstagande härtill medför
nämligen i praktiken endast en obetydlig förändring av de beräknade inkomsterna
av brödsäd. Emellertid får det ur principiell synpunkt anses rikligare
att reducera den besådda höstsädsarealen med hänsyn till normal
utvintring och överföra den utvintrade arealen på vårsådden. Delegationen
har nu ansett sig böra övergå till detta beräkningssätt vid fastställande av
arealerna för det kommande året. De för år 1948 (höstsådden 1947) gjorda
avdragen för normal utvintring utgöra för vete 8 procent och för råg 4 procent
av de höstsådda arealerna. Dessa tal ligga mellan motsvarande medeltal
för perioderna 1940—1946 och 1940—1947. (Statistiken rörande utvintringen
av höstsäd har hittills omfattat ett alltför ringa antal år — fullständiga
uppgifter föreligga först fr. o. in. år 1940 — för att man skall kunna
beteckna de valda procenttalen som fullt representativa. Emellertid torde
de tills vidare kunna godtagas, ehuru man framdeles, när man fått tillgång
till längre observationsserier, kan få anledning att justera desamma.)

Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 1948 må i övrigt följande
framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar delegationen som
synes med eu betydande ökning av brödsädsarealen, nämligen från 407 600
hektar år 1947 (skördad areal) till 488 000 hektar 1948. Denna areal är av
ungefär samma storlek som 1943 års men något mindre än arealerna åren
1941 och 1942. ökningen från år 1947 beror i första hand på den utvidgning
av höstsädsodlingen, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober
1947. Vad angår vårvetet har delegationen räknat med en areal av
140 000 hektar, viiken är lägre än föregående års rekordareal men större
■in den areal, som besåddes med vårvete åren närmast efter missväxtåren
1940 och 1941.

Eftersom den totala arealen åkerjord kan förutsättas bli praktiskt taget
oförändrad, har ökningen av brödsädsarealen vid prognosens uppgörande
fått sin fulla motsvarighet genom arealminskningar på andra håll. Den
kraftigaste nedgången har förutsatts drabba foderväxterna, enkannerligen
slåttervallen. Foderväxtarealen antages sjunka från 1 844 100 hektar 1947

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1947 samt

antagna normskördar 1946—1948.

Växtslag	Observerade hektarskördar	Normerade hektarskördar1	Antagna norm-skördar
1921/ 30	1931/ 40	1941/ 45	1946	19471 2	1921/ 30	1931/ 40	1941/ 45	1946	1947	1946	1947	1948
Höstvete......	3 190	2 350	1920	2 470	1210	2 180	2 360	2 220	2 390	2140	2 300	2 300	2 250
Vårvete.......	1481	1820	1470	1740	1450	1 430	1 750	1680	1860	1810	1 750	1 750	1 700
Höstråg......	1640	1880	1 700	1 860	1250	1 620	1820	1 850	1920	1970	1850	1850	1 800
Vårråg.......	1 140	1340	1 060	1 190	930	1 100	1320	1300	1370	1330	120u	1 200	1 200
'' Korn.........	1 760	20.0	1 850	2 040	1810	1760	2 010	1970	2 040	2010	2 000	2 000	2 000
Havre........	1590	1 800	1390	1 470	1 290	1 580	1 790	1630	1700	1680	1550	1 600	1 600
Btandsäd.....	1940	2130	1700	1 860	1510	1910	2 140	1 880	1990	1890	1900	1 900	1 900
Arter.........	1 420	1 510	1 280	1400	31060	1 430	1530	1520	1620	1400	1 450	1 400
Potatis .......	11400	14 300	12 200	13 550	311 800	12 200	13 900	14 20o	14 020		14 000	14 000	14 000
Sockerbetor...	28 000	35 30 ''	34 000	32 420	31000	28 900	33 900	34 100	33 540	35 770	35 000	33 500	33 500
Foderrotfrukter Hö frän odlad	32 200	37 700	32 800	32 550	3 27 470	33 400	37 100	35 500	34 880	36 000	36 000	34 000\|
jord........	3 520	3 480	3 040	4 000	2 340	3 310	3 610	3 220	3 530	3 19o\|	3 400	3 400	3 400\|

till 1 790 000 hektar 1948. De nyinsådda vallarna grodde nämligen dåligt
under sommaren 1947 och voro till följd härav flerstädes dåligt utvecklade
vid vegetationsperiodens slut. En viss upplöjning av nyinsådda vallar utöver
den, som ägde rum hösten 1947, torde bli nödvändig våren 1948. Även
i fråga om fodersäden väntas en nedgång, ehuru ganska måttlig. Slutligen
kan nämnas, att en viss ökning av ärtodlingen svnts trolig med hänsyn till
att priset på ärter för närvarande får anses förhållandevis fördelaktigt.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande
flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare. De vid uppgörandet av
prognosen använda hektarskördsuppgifterna ha sammanställts i tabell 2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade hektarskördarna
med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas
till normerade hektarskördar. Med ledning av dessa senare sker därefter en
uppskattning av normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som under förutsättning
av normala väderleksförhållanden kunna förväntas det år prognosen
avser. De normerade hektarskördarna avspegla på ett tillförlitligare
sätt än de observerade sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis
till följd av växtodlingens landvinningar, förbättrad gödsling etc., och lämpa
sig därför bättre än dessa senare som underlag för en prognos. Om skördeprognosen
företages med ledning enbart av de observerade "hektarskördarna
kan man riskera, att de årliga skördefluktuationerna till följd av starka
växlingar i väderleksförhållanden få ett alltför starkt inflytande på prognosen.
Vid fastställandet av skördesiffrorna för år 1948 är det å andra sidan
nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även
de aktuella förutsättningarna för vegetabilieproduktionen.

1 För åren 1941—1947 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3''0. Under
ar^A,i921''-1940 har omräkningen skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913
—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 30.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1947.

8 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördainas
storlek. Skörden av näjnnda växtslag beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning
att tioårsmedeltalet 1937/46 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran 3 0. Om
skördeutsikterna år 1947 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''5, erhålles den beräknade

skörden genom multiplikation av tioårsmedeltalet med g/j

O. S. V.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid uppgörandet våren 1947 av inkomstkalkylen för år 1947/48 ansåg
delegationen det med anledning av förbättringar i konstgödseltillgången och
av andra orsaker motiverat med vissa mindre höjningar av normskördarna.
Uppräkningen gällde höstvete, höstråg, havre och ärter. Vid sin granskning
av kalkylen ansåg emellertid livsmedelskommissionens råd, att en dylik höjning
icke vore motiverad i fråga om höstvete och höstråg, varför i kalkylen
oförändrat sedan närmast föregående år räknades med en hektarskörd av
2 300 respektive 1 850 kilogram.

Vid sina överväganden av frågan om de normskördar, vilka borde upptagas
i inkomstkalkylen för år 1948/49, har delegationen ansett, att några
höjningar icke kunna anses vara motiverade. Tvärtom har delegationen funnit
det vara riktigast att på några punkter företaga en viss reduktion av
normskördarna i förhållande till föregående år. Delegationen har kommit
fram till den uppfattningen, att man i högre grad än vad som förut varit
fallet borde taga hänsyn till den faktiska skördeutvecklingen alltsedan 1930-talets början, vilken enligt delegationens mening ej motiverar de under närmast
föregående år kalkylerade normskördarna för framförallt vete och
höstråg. I fråga om vårvetet tillkommer den omständigheten, att den stora
arealen torde medföra en sänkning av medelskörden per hektar på grund
av ianspråktagandet i viss utsträckning av mindre väl lämpade jordar för
denna odling. Delegationen har även haft att taga i beaktande att tilldelningen
av kvävegödselmedel i år torde bli drygt 20 procent lägre än förra
året. Av nu angivna skäl har delegationen ansett det vara riktigt att genomföra
en reduktion av normskördarna för vete och höstråg. Minskningen har
upptagits till 50 kilogram per hektar. Motsvarande reduktion har skett beträffande
ärter. Slutligen har delegationen jämväl i fråga om foderrotfrukter
ansett en sänkning med 2 000 kilogram per hektar vara motiverad. Anledning
till denna sistnämnda reducering är framförallt det kända förhållandet
att bristen på arbetskraft medfört att mindre tid numera kan ägnas
odlinear av detta arbetskrävande slag.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1946/4-7. Saluöverskottet av brödsäd, exklusive försäljningen till utsädeshandeln,
har uppgått till följande kvantiteter.

Försålt till Summa

spannmåls- de större handels- saluöverskott
handeln kvarnarna

milj. kg. milj. kg. milj. kg.

Höstvete............ 387 12 399

Vårvete............ 77 3 80

Råg................ 161 5___ 166

Summa 625 20 645

Löneform alningen1 har under produktionsåret 1946/47 uppgått till 41
milj. kg vete och 23 milj. kg råg. Fördelas löneförmalningen av vete på höstoch
vårvete efter de proportioner, som gälla för ovan redovisade saluöverskott
av höst- och vårvete, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget
behov förmald brödsäd år 1946/47.

1 Egentligen förmalning vid andra kvarnar än större handelskvarnar. Förmalningen vid dessa
kvarnar utgöres till omkring 80 procent av löncförmaluing och 20 procent av handelsförmalning.
Denna senare förmalning ingår icke under rubriken saluöverskott.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Höstvete............

Vårvete............

Råg................

Salu-överskott
milj. kg.

399

166

Löne-förmalning
milj. kg.

Summa

milj. kg.

433

189

Summa brödsäd

645

709

För brödsäd av normalkvalitet gällde under år 1946/47 genomsnittspriserna
26,25 kr/dt för höstvete och råg samt 28,so kr/dt för vårvete. Dessa
priser skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning
av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna
kvantiteter och jordbrukarnas faktiska försäljningar varje månad enligt
Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik ha genomsnittspriserna
för höstvete, vårvete och råg (efter avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginaler
och frakter om sammanlagt 75 öre/dt) beräknats till respektive
26,13, 28,n och 26,io kr/dt.

År 1957/58. Under tiden t. o. m. december 1947 ha följande kvantiteter
brödsäd av 1947 års skörd levererats till spannmålshandeln (exklusive utsädeshandeln)
och kvarnarna.

Höstvete............

Vårvete............

Råg................

Summa brödsäd

Försalt t. o. m. december
1947 till

spannmåls- de större handels

handeln
milj. kg.

114

283

kvarnarna
milj. kg.

Summa

saluöverskott av
1947 års skörd
t. o. m. dec. 1947
milj. kg.

101
117
_72

290

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året
under åren 1945/46 och 1946/47 samt med hänsyn tagen till leveransperiodens
längd under år 1947/48 (innebärande att leveranserna av brödsäd i
stort sett skola vara avslutade vid utgången av februari 1948 mot under
närmast föregående år senast den 15 juni) kunna brödsädsleveranserna
under tiden januari—augusti 1948 beräknas till 34 milj. kg, varav 10 milj.
kg höstvete, 17 milj. kg vårvete och 7 milj. kg råg. Det sammanlagda saluöverskottet
av brödsäd under år 1947/48 kan sålunda beräknas till 324
milj. kg, fördelat på följande sätt: höstvete 111 milj. kg, vårvete 134 milj.
kg och råg 79 milj. kg.

I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden september
december 1947. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående
år beträffande vete en uppgång med 4 procent och beträffande råg en nedgång
med 10 procent. Antages dessa förändringar representativa för hela
aret, erhålles under år 1947/48 en löneförmalning av 42 milj. kg vete och
21 milj. kg råg. Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och
vårvete i samma proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna
om saluöverskott och löneförmalning erhållas följande kvantiteter
brödsäd att upptagas i kalkylen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

	Salu- överskott	Löne- förmalning	Summa
	milj. kg.	milj. kg.	milj. kg,
Höstvete............	in	19	130
Vårvete ............	134	23	157
Råg................	79	21	100
Summa brödsäd	324	63	387

För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1947/48 genomsnittspriserna
28,25 kr/dt för höstvete och råg samt 31,50 kr/dt för vårvete. Dessa priser
skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning
av uppgifter rörande de av kvarnarna under september—december 1947
erlagda priserna för mottagna kvantiteter och jordbrukarnas försäljningar
varje månad enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik ha
genomsnittspriser beräknats för höstmånaderna. De så erhållna priserna
ha ökats med 5 öre/dt med hänsyn till väntade försäljningar till högre priser
(enligt den stigande prisskalan) under återstoden av produktionsåret.
Efter avdrag för handelsmarginaler och frakter om sammanlagt 75 öre/dt
ha genomsnittspriserna för höstvete, vårvete och råg beräknats till i avrundade
tal 30,65, 34,60 respektive 29,40 kr/dt.

År t958/59. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd
beräknats till 945,7 milj. kg, varav 418,5 milj. kg höstvete, 238,o milj.
kg vårvete, 284,4 milj. kg höstråg och 4,8 milj. kg vårråg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg)
samt utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1948/49) har räknats
med samma arealer som för 1948 års skörd samt med en utsädeskvantitet
per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för
råg (utsädeskvantiteterna per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning
av utsädesmängderna år 1946). Beräkningen av den till försäljning
och löneförmalning disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i
följande sammanställning.

	Höstvete	Vårvete	Summa vete	Råg	Summa brödsäd
	milj. kg.	milj. kg.	milj. kg.	milj. kg.	milj. kg.
Skörd...................	418-5	238-0	656-5	289-2	945-7
Avgår: lagringsförlust ....	8-4	4''8	13-2	5-8	19-0
avrens ...........	33*5	19-0	52-5	28-9	81-4
utsäde...........	44-4	31-5	75-9	33-8	109-7
Kvarstår till försäljning och
löneförmalning........	332-2	182-7	514-9	220-7	735-6

Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen
av saluöverskott och löneförmalning visat sig, att en förskjutning från
vårvete till höstvete äger rum i förhållande till den på skördesiffrorna
grundade förkalkylen. Den
vissa kvantiteter vårvete försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare
har därför viss del av den ovan beräknade vårvetekvantiteten (15 procent)
förts som höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten till 360 milj.
kg, medan vårvetekvantiteten minskas till 155 milj. kg. Kvantiteten råg har
i kalkylen avrundats till 221 milj. kg.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 275.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
år 1938/39 samt åren 1946/47—1948/49.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938 1946 1947- 19482

Höstvete......... 668 524 . 170 419

Vårvete.......... 137 157 220 238

Höstråg ......... 365 284 138 284

Vårråg .......... 9 5 4 5

Summa brödsäd 1 179 970 532 946

Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg.

1938/39 1946/47 1947/481 1948/492

Vete ............ 664 520 287 515

Råg............. 247 189 100 221

Summa brödsäd 911 709 387 736

Priserna på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna
för spannmål av normalkvalitet, d. v. s. 28,25 kr/dt för
höstvete och råg samt 31,so kr/dt för vårvete. Sistnämnda pris har ökats
med 1 kr/dt utgörande beräknat proteintillägg. I kalkylen har sålunda räknats
med ett pris av 32,so kr/dt för vårvete.

Ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 1946/47. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum
i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa
inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda
beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för
brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Då saluöverskottet av brödsäd år
1946/47 uppgått till 645 milj. kg, kan sålunda jordbruket anses ha tillförts
ett belopp av 0,6 milj. kr, svarande mot inbesparade fraktkostnader för
brödsäd.

År 1947/48. Då saluöverskottet av brödsäd av 1947 års skörd beräknats
till 324 milj. kg, kan inbesparingen av fraktkostnader för brödsäd enligt
tidigare tillämpade beräkningsgrunder angivas till 0,3 milj. kr.

År 1948/49. Under förutsättning att samma form av handelsreglering av
spannmål genomföres som under innevarande år och att antalet prisorter
blir i stort sett oförändrat, uppkommer även för år 1948/49 en inbesparing
av fraktkostnader för jordbrukarna. Antages löneförmalningen bli av samma
omfattning som under år 1947/48, erhålles för 1948/49 ett saluöverskott
av (736 — 63 =) 673 milj. kg brödsäd. Den för jordbruket uppkomna inbesparingen
av fraktkostnader kan sålunda anges till 0,/ milj. kr.

Arealtillägg.

År 1947/48. I syfte att stimulera till ökad odling av höstsäd har Kungl.
Maj :t beslutat att särskilda bidrag skola utgå till odlare för de arealer, som
hösten 1947 besåtts med vete eller råg. Bidragets belopp har bestämts till 6
kronor för varje V,„ hektar, som besåtts med vete, och 4 kronor för varje
Vi» hektar, som besåtts med råg. Med utgång från de hösten 1947 besådda

1 Preliminära beräkningar.

2 Prognos.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

arealerna höstsäd har det sammanlagda bidragsbeloppet beräknats till 18,7
milj. kr. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts beslut hösten 1947 rörande prissättningen
för regleringsåret 1947/48 skall nämnda belopp upptagas som inkomst
för detta år.

Korn.

År 1946/47. Förbrukningen av korn vid gryn- och mjölkvarnar uppgick till

13,4 milj. kg samt bryggeriernas, mälteriernas och bränneriernas inköp till

29,i milj. kg. Dessutom förekom en export av 1,3 milj. kg. Lägges härtill den
beräknade husbehovsförmalningen i Norrland om ca 25 milj. kg, erhålles en
totalkvantitet av ca 69 milj. kg. Priset har under produktionsåret uppgått
till 22,so kr/dt.

År 1947/48. Under innevarande produktionsår har i södra och mellersta
Sverige korn jämställts med brödsäd och får sålunda lika litet som brödsäd
användas till foder. Under tiden t. o. in. december 1947 ha 75 milj. kg korn
levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln) och kvarnarna.
Med ledning av ''kornleveransernas fördelning på olika delar av året under
åren 1945/46 och 1946/47 samt med hänsyn tagen till leveransperiodens
längd under år 1947/48 (innebärande att leveranserna i stort sett skola vara
avslutade vid utgången av februari 1948 mot under närmast föregående år
senast den 16 april) kunna kornleveranserna under tiden januari—augusti
1948 beräknas till 9 milj. kg. Det sammanlagda saluöverskottet av korn under
år 1947/48 kan sålunda beräknas till 84 milj. kg. Härtill kommer löneförmalningen
i Norrland, vilken liksom tidigare antagits uppgå till 25 milj.
kg. Sammanlagt erhålles sålunda en kvantitet av 109 milj. kg att upptagas
i inkomstkalkylen. Priset på korn har upptagits till 26,so kr/dt.

År 1948/49. Med hänsyn till att normskörden av brödsäd är tillräcklig for
att täcka det ransonerade konsumtionsbehovet, har i denna kalkyl räknats
med att utfodringsförbudet för korn i södra och mellersta Sverige icke skall
gälla under 1948/49. Följaktligen har därför i inkomstberäkningen endast
införts de kvantiteter korn, som beräknas åtgå till grynkvarnar, bryggerier
och brännerier samt till husbehovsförmalning i Norrland. Förbrukningen av
korn vid grynkvarnar beräknas till 10 milj. kg. Husbehovsförmalningen _i
Norrland har i enlighet med tidigare uppskattning antagits uppgå till 2o
milj. kg. I fråga om bryggeriernas och bränneriernas förbrukning av korn
må först nämnas, att den tilldelning, som under de senaste åren medgivits,
inneburit en avsevärd minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen
och nödvändiggjort en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas
de skattepliktiga bryggerierna inköpa omkring 45 milj. kg korn (inkl.
förnyelse av övergångslagret, för vilket ändamal licenser ej beviljats under
de senare åren) och de''skattefria bryggerierna ca 7,5 milj. kg, vartill kommer
omkring 2,5 milj. kg till brännerierna. Tillgången på fodersäd under det
kommande året kan med hänsyn till utsikterna i fråga om fodermedelsimporten
för närvarande icke bliva så gynnsam, att de nu nämnda kvantiteterna
kunna upptagas i sin helhet i förkalkylen. Kvantiteten korn till biyggerit
r och brännerier har tills vidare upptagits till 35 milj. kg. Det böi undei
strvkas, alt det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet kan bedömas,
i vilken''utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras for
bryggeri- och bränneriändamål. Den angivna kvantiteten korn får sålunda
betraktas som eu beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att
närmare angiva del ändamål, för vilket försäljningen kommer alt ske.

Den sammanlagda kvantiteten korn alt upptagas i inkomstkalkylen blir sålunda
(10 -f 25 |- 35 =) 70 milj. kg. Priset på korn upptages till 24.so kr/dt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den extra höjning av kornpriset med 2 kr/dt, som företogs för år 1947/48 i
samband med att korn jämställdes med brödsäd, har sålunda icke medräknats
i det angivna priset.

Därest utfodringsförbud för korn skulle utfärdas även för år 1948/49,
kommer den sammanlagda kvantiteten korn i inkomstkalkylen att ökas. I
sådant fall får man emellertid räkna med att animalieproduktionen minskas
i motsvarande mån. För den händelse kornet även under nästa regleringsår
skulle jämställas med brödsäd och sålunda inlevereras till handeln och kvarnarna,
bör följaktligen i förevarande kalkyl såsom inkomstökning för jordbruket
endast upptagas den eventuella höjning av kornpriset, som kan komma
i fråga i dylikt fall.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm ha i samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter samt arméförvaltningen
beräknats på följande sätt.

Havre, milj. kg.

	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
Grynkvarnarna ..	.......... 40	43	75	50
Armén..........	.......... 25	10	12	12
Åkerier.........	.......... 15	15	15	15
Skogskörslor ....	.......... 50	45	45	45
Export..........	.......... 2	5	—	—
	Summa 132	118	147	122
	Hö, milj. kg.
	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
Armén..........	.......... 10	11	11	11
Åkerier.........	.......... 20	20	20	20
Skogskörslor ....	.......... 40	55	55	55
Export..........	.......... 18	8	1	—
	Summa 88	94	87	86
	Halm, milj.	kg.
	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
Armén...........	.......... 10	9	9	9
Åkerier..........	.......... 10	10	10	10
Skogskörslor.....	.......... 20	20	20	20
Industriell förbrukning..... —	3	4	4
	Summa 40	42	43	43

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre),
som år 1938/39 utgjorde 11,57 kr/dt, har under år 1946/47 uppgått till 18,75
kr/dt. För år 1947/48 utgör genomsnittet 20,75 kr/dt. Samma pris upptages
även för år 1948/49.

Noteringen på hö, som under år 1938/39 utgjorde 5,89 kr/dt, har under år
1946/47 uppgått till 10,16 kr/dt och beräknas för år 1947/48 till 19 kr/dt.
Efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter (för år 1938/39 0,25 kr/dt

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

och för åren 1946/47 och 1947/48 0,60 kr/dt) erhållas följande priser att
upptagas i inkomstkalkylen (kr/dt).

1938/39 1946/47 1947/48

5-64 9-55 18-40

För år 1948/49 har priset beräknats till 10 kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag
för presshyra, tråd och extrafrakter beräknats till följande belopp (kr/dt).

1938/39 1946/47 1947/48

2-19 2-05 3-75

För år 1948/49 har priset beräknats till 3 kr/dt.

Matärter.

År 1946/47. Skörden av ärter uppgick år 1946 till 31,9 milj. kg. Med ledning
av arealuppgifterna kan densamma fördelas på 24,i milj. kg matärter
och 7,8 milj. kg foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning av matärter
har beräknats på följande sätt.

Skörd................................. 24''1 milj. kg.

Avgår: lagringsförluster, 1 %............. 0’2 » »

avrens, 7 %...................... 1’7 » »

utsäde.......................... 3" 8 » »

Kvarstår............................... 18’4 » »

Genomsnittspriset beräknas på grundval av lantbruksförbundets noteringar
till 36,23 kr/dt.

År 1947/48. Den totala skörden av ärter har beräknats till 22,7 milj. kg.
Med ledning av arealuppgifterna ha härav 16,5 milj. kg beräknats vara
matärter. Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder har den
till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten beräknats på

följande sätt.

Skörd.................................. 16''5 milj. kg.

Avgår: lagringsförluster, 1 %............. 0‘2 » »

avrens, 7 %...................... 1''2 > »

utsäde.......................... 4''2 » >

Kvarstår............................... 109 » »

Genomsnittspriset för år 1947/48 har på grundval av lantbruksförbundets
noteringar beräknats till 40,ss kr/dt.

År 1948/49. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av matärter
beräknats till 24,5 milj. kg. Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla
kvantiteten har beräknats på följande sätt.

Skörd................................. 24 5 milj. kg.

Avgår: lagringsförluster, 1 %............. 0‘2 » »

avrens, 7 %...................... 1‘7 » »

utsäde.......................... 4''2 » »

Kvarstår............................... 18‘4 » >

Priset antages oförändrat från år 1947/48, d. v. s. 40,55 kr/dt.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. Nr 275.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Matpotatis.

Ären 1946/47—1948/49. Liksom i augustikalkylen räknas för år 1946/47
med eu inhemsk förbrukning av 900 milj. kg matpotatis, vartill kommer eu
export av 15 milj. kg. Sammanlagt upptages sålunda i kalkylen en kvantitet
av 915 milj. kg för år 1946/47. Även för åren 1947/48 och 1948/49
upptages samma kvantitet, 915 milj. kg. Under förutsättning av normal
skörd år 1948 kommer visserligen försörjningsläget i fråga om övriga vegetabilier
att bli bättre än under innevarande år, men med hänsyn till mindre
tillgång på vissa animalier jämfört med år 1946/47 synes skäl för eu
ändring av den beräknade kvantiteten matpotatis icke föreligga.

Priset på matpotatis har för år 1946/47 beräknats till 13,43kr/dt. Beräkningen
grundar sig på Stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringarna till årsmedeltal har liksom tidigare skett med ledning
av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av
året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungl. Maj ds proposition 246/1943 s. 105).

För år 1947/48 synes priset för närvarande kunna beräknas till 14,is
kr/dt. Priset under år 1948/49 har antagits uppgå till 14 kr/dt.

Fabri kspotatis.

År 1946/47. Förbrukningen av fabrikspotatis bar under år 1946/47 uppgått
till 200 milj. kg, varav 160 milj. kg för tillverkning av potatismjöl och
40 milj. kg för framställning av brännvin. Stärkelsehalten har beräknats till

17,2 procent. Priset har utgjort i genomsnitt 30 öre per hektoliter och stärkelseprocent
eller 7,37 kr/dt.

År 1947/48. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens avdelning för
vegetabiliska produkter beräknas förbrukningen av fabrikspotatis under år
1947/48 till 155 milj. kg. Praktiskt taget hela denna kvantitet skall användas
för tillverkning av potatismjöl.

Priset på fabrikspotatis beräknas till i genomsnitt 33 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten preliminärt beräknas till 18 procent,
erhålles ett pris per deciton av 8,50 kronor.

År 1948/49. Vid normal skörd beräknas 250 milj. kg potatis kunna komma
att användas för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt
uppgå till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat från år 1947/48 till
33 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles ett pris per deciton
av 8,25 kronor.

Det hör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella
ändamål närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att
det ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen
kommer att ske.

Justering av tidigare beräkningar. I syfte att erhålla jämförbara beräkningar
rörande värdet av fabrikspotatisförbrukningen under åren 1938/39
—1948/49 har en genomgång av beräkningarna av såvål kvantiteter som
priser verkställts. Uppgifter om kvantiteten fabrikspotatis för framställning
av potatismjöl har härvid erhållits från livsmedelskommissionens avdelning
för vegetabiliska produkter och uppgifter om kvantiteten fabrikspotatis
för framställning av brännvin från kontrollstyrelsen. Priserna ha beräknats
med utgång från det av Kungl. Maj :t för olika år fastställda priset
per hektoliter och stärkelseprocent samt uppgifter från kontrollstyrelsen
och Sveriges stärkelseproducenters förening om stärkelsehalten under olika

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

år. Genomgången har medfört smärre justeringar av såväl kvantiteter som
priser för åren 1938/39—1941/42. För basåret 1938/39 innebär justeringen
en sänkning av värdet med 0,5 milj. kr. De nya kvantiteterna, genomsnittspriserna
och värdena för olika år redovisas i följande sammanställning.

År	Kvantitet	Pris	Värde	År	Kvantitet	Pris	Värde
milj. kg	öre/kg	milj. kr	milj. kg	öre/kg	milj. kr
1938/39.	.. 273	4‘50	12''3	1944/45..	60	7-04	4’2
1939/40.	.. 267	4''69	12''5	1945/46.	. 177	7''07	12-5
1940/41.	.. 255	5''34	13-6	1946/47.	. 200	7-37	14-7
1941/42.	.. 202	5''96	12''0	1947/481	. 155	8-50	13-2
1942/43,	.. 230	7''25	16''7	1948/49 1 2	. 250	8-25	20''6
1943/44.	.. 270	717	19-4

Sockerbetor.

År 1946/47. Skörden av sockerbetor år 1946 uppgick till 1 777 milj. kg
med en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 procent. Grundpriset för betor med
en sockerhalt av 16 procent uppgick till 4,65 kr/dt. För varje tiondels procent,
varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med 1/lm av
grundpriset. Vid den angivna medelsockerhalten erhölls ett genomsnittspris
av 5,09 kr/dt.

År 1947/48. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget har
1947 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 495 milj. kg med en genomsnittlig
sockerhalt av 17,8 procent. Grundpriset för betor med en sockerhalt
av 16 procent har utgjort 5,oo kr/dt med tillägg av 1/im av grundpriset för
varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstiger 16 procent. Vid den
angivna medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,56 kr/dt.

År 1948/49. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av sockerbetor
beräknats till 1 675 milj. kg. Sockerhalten antages bli 17,5 procent,
vilket vid oförändrade prisbestämmelser innebär ett genomsnittspris av
5,47 kr/dt.

Oljeväxter.

År 1946/47. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande
dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1946 års skörd
samt däremot svarande betalningsbelopp.

	Ton	1 000-tal kronor
Höstraps ...........	............... 9 229	6 820
Vårraps ...........	............... 7 116	5180
Höstrybs...........	............... 365	274
Vitsenap ............	............... 5 808	3 612
Fiskebysenap........	............... 31	20
Vallmo.............	............... 167	133
Oljelin.............	............... 8 294	5 404
Diverse fröer.......	............... 23	14
	Summa 31 033	21 457

År 1947/48. Beträffande 1947 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om
skördade arealer och preliminära uppgifter om skörden erhållits från Olje 1

Preliminära uppgifter.

2 Prognos.

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

växtcentralen. Uppgifterna om skörden grunda sig på kvantiteter levererade
t. o. in. den 31 januari 1948 samt på beräkningar rörande återstående
leveranser.

		Skörd	Skörd
	Areal	kg/ha	ton	Pris	Värde
	ha	(18 % vatten-	(18 % vatten-	öre/kg	milj. kr
		halt)	halt)
Höstraps .....	.......... 2 577	1 143	2 946	75	2*2
Höstrybs .....	......... 409	840	344	75	0''3
Vårraps .......	......... 9 935	1306	12 975	85	11-0
Vitsenap.......	......... 13 666	1 216	16 612	75	12-5
Fiskebysenap ..	......... : 36	334	12	75	o-o
Vallmo .......	......... 75	445	33	85	o-o
Oljelin .......	......... 15 964	1 227	19 580	77	15-1
	Summa 42 662	—	52 502	—	411

År 1948/49. Beträffande arealen oljeväxter till 1948 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1947 företagna arealinventeringen redovisades 15 768 respektive 1 142 hektar.
Enligt uppgifter från Öljeväxtcentralen hade emellertid vid kontraktstidens
utgång endast tecknats 15 656 hektar höstraps och 1 061 hektar höstrybs.
Dessa arealer ha före beräkningen av skörden och värdet på denna
reducerats för utvintring med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda oljeväxter
ha beräknats i samråd med livsmedelskommissionens avdelning för
vegetabiliska produkter. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma
grunder som i den på våren 1947 upprättade normkalkylen för år 1947/
48. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga om de höstsådda oljeväxterna.
Vad angår vårraps, vitsenap och oljelin har i kalkylen upptagits
de av livsmedelskommissionen föreslagna priserna. Priset på vallmo, som
föreslås bli fritt under år 1948/49, har beräknats stiga med samma belopp
som priset på vårraps. Samtliga priser avse 18-procentig vara. Beräkningen
av inkomsterna av oljeväxtodlingen framgår av följande sammanställning.

Skörd Skörd

Areal kg/ha ton Pris Värde

ha (18 % vatten- (18 % vatten- öre/kg milj. kr

halt) halt)

Höstraps .............. 14 000 1 600 22 400 90 20*2

Höstrybs............... 950 1 300 1 235 90 1-1

Vårraps................ 7 500 1200 9 000 90 8-1

Vitsenap................ 7 500 1200 9 000 78 7-0

Vallmo................. 50 900 45 90 0-0

Oljelin................. 15 000 1200 18 000 85 15-3

Summa 45 000 — 59 680 — 51*7

Sp&nads växter.

År 1946/47. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)
beräknats till 3,8 milj. kr. Inkomsterna fördela sig med 2,4 milj. kr. på
linhalm, 0,5 milj. kr. på linfrö, 0,8 milj. kr. på hamphalm och 0,i milj. kr. på
hampfrö.

År 1947/48. Värdet av 1947 års odling av spånadsväxter har beräknats

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet lin och hampa.
Värdet av linhalm beräknas till 2,2 milj. kr., av linfrö till 1,2 milj. kr„ av
hamphalm till 1,3 milj. kr. och av hampfrö till 0,2 milj. kr. (Värdet av linoch
hampfrö räknat exklusive kostnaden för utsäde.) Det sammanlagda värdet
av 1947 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 4,9 milj. kr.

År 7948/49. Arealerna lin och hampa beräknas år 1948 bli ungefär desamma
som år 1947 eller 4 000 respektive 2 000 hektar. Avkastningen per
hektar har beräknats efter samma grunder som i den på våren 1947 upprättade
kalkylen för år 1947/48 utom i fråga om hampfrö, för vilket tidigare
icke upptagits någon särskild inkomst. Då numera 1''röavkastningen
av hampa överstiger det erforderliga utsädesbehovet, har även för hampfrö
gjorts en särskild inkomstberäkning. Beräkningen av inkomsterna från spåiiadsväxtodlingen
år 1948/49 framgår av följande sammanställning. De använda
priserna äro i fråga om lin- och hamphalm samt hampfrö de för normalkvalitet
av 1947 års skörd gällande och i fråga om linfrö det av livsmedelskommissionen
för 1948 års odling föreslagna priset.

		Areal	Hektarskörd	Kvantitet	Pris	Värde
		ha	kg	milj. kg	öre/kg	milj. kr
Lin.	Halm .....	.. .. 4 000	3 000	12-0	22-4	2-7
	Frö.......	... 4 000	450	F8	85-0	1-5
Hampa.	Halm......	.... 2 000	3 500	7-0	14-0	DO
Frö......	.... 2 000	75	02	98-4	0''2
					Summa 5‘4

Fältmässigt odlade köksväxter.

Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter ha tidigare icke
beaktats vid kalkylens tillämpande, ehuru vissa beräkningar över inkomstsummans
storlek gjorts i samband med jordbrukskalkylens upprättande år
1944.1

I samband med de utredningar, som verkställts av de sakkunniga för
utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. in., har på uppdrag av de sakkunniga en ny utredning verkställts.1 2
Denna har av de sakkunniga överlämnats till LK-delegationen.

I den omnämnda utredningen beräknas inkomsterna av fältmässigt odlade
köksväxter endast för skördeåren 1938 och 1946. LK-delegationen har
nu fullföljt beräkningarna för åren 1947/48 och 1948/49 enligt de i den
speciella utredningen tillämpade principerna.

Arealer. Definitiva uppgifter över arealerna av fältmässigt odlade köksväxter
år 1947 ha erhållits från statistiska centralbyrån. Den totala arealen
år 1947 uppgick till 7 375 ha (7 954 ba år 1946). 1947 års areal har tillämpats
även för skördeåret 1948.

Hektarskördar. I den speciella utredningen har beräknats såväl normalskördar
som skördesiffror för åren 1938 och 1946. För år 1947 bar i vissa fall
räknats med samma skördar per ha som år 1946. För vissa produktslag ha
uppgifter om skördarnas storlek kunnat erhållas från konservfabrikerna
(dessa uppgifter äro baserade på den inkomna skörden från kontraktsarealerna).
För skördeåret 1948 har räknats med normalskörd.

1 Kungl. Maj:ts prop. nr 253/1944, s. 123.

2 Sven Holmström: Utredning rörande jordbrukets inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar
skördeåren 1938 ocli 1946.

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Priser. Priserna för 1946 års skörd äro kända. Priserna för 1947 års skörd
lia kunnat preliminärt beräknas, enär uppgifter om priserna under olika månader
förelegat till och med december månad 1947. Priserna för 1947 års
skörd ha genomsnittligt varit avsevärt högre än de för 1946 års skörd. Detta
synes stå i samband med att 1947 års skörd för flera av de fältmässigt odlade
köksväxterna varit svag på grund av den starka torkan. För några
produktslag däremot, av vilka normal skörd synes ha erhållits under 1947,
lia priserna för detta års skörd legat vid ungefärligen samma nivå som
priserna för föregående års skörd och i något fall lägre.

Då priserna för 1947 års skörd i genomsnitt varit väsentligt högre än
föregående års priser, och då detta synes stå i samband med det "dåliga
skördeutfallet 1947, har delegationen icke ansett sig böra räkna med att
1947 års priser genomsnittligt kunna uppnås för 1948 års skörd, enär det i
kalkylen förutsatts normalskörd år 1948. Delegationen har därför för produktionsåret
1948/49 tillämpat medeltalet av priserna för 1946 års skörd
och de preliminärt beräknade priserna för 1947 års skörd.

Under dessa förutsättningar erhålles en beräknad inkomstsumma för av
jordbrukarna fältmässigt odlade köksväxter uppgående till 36,85 milj. kr.
1947/48 och 38,79 milj. kr. 1948/49.

I följande översikt ha de nu beräknade inkomstsummorna för 1947/48
och 1948/49 redovisats tillsammans med de i den speciella utredningen erhållna
inkomstsummorna för basåret samt för år 1946/47.

Mili Index 1938/39

1938/39 .............. 13''9 100T)

1946/47 .............. 28-5 205''5

1947/48 .............. 36''8 264''7

1948/49.............. 38’8 279''1

Mjölk.

År 19A6/kl. Beräkningarna rörande mjölkproduktionens storlek och användning
under år 1946/47 ha utförts på samma sätt som tidigare utom beträffande
hemmaförbrukad konsumtionsmjölk. Hemmaförbrukningen av
konsumtionsmjölk har tidigare med utgång dels från en av 1938 års jordbruksutredning
företagen undersökning för år 1937/38 och dels från eu av
livsmedelskommissionen verkställd undersökning för år 1941/42 (jfr Kungl.
Maj.ts prop. 246/1943/ beräknats sjunka med 7 milj. kg per år under åren
1938/39—1941/42, varefter densamma antagits minska i takt med jordbruksbefolkningen
(minskningen tidigare beräknad till 1 procent per år) eller i
absoluta tal räknat med 5 milj. kg per år. Enligt de undersökningar, som
verkställts av de av Kungl. Maj :t tillkallade sakkunniga för utredning av
jordbrukets arbetskostnader m. in., kan emellertid numera den årliga nedgången
i den befolkning, som förbrukar ifrågavarande mjölk, beräknas till

1,5 procent. Med stöd av denna beräkning har delegationen nu justerat de
tidigare beräkningarna rörande hemmaförbrukad mjölk. Man har härvid,
liksom tidigare, antagit en från år till år oförändrad mjölkförbrukning per
person.1 Nedgången i kvantiteten hemmaförbrukad mjölk har sålunda med

1 Enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar för åren 1940/41—1944/45 kan i fråga
om småbrukarhushållen konstateras en ökning av mjölkförbrukningen per person, medan i
fråga om lantarbetarhushållen mjölkförbrukningen minskat något. För båda grupperna sammantagna
kan en mindre ökning beräknas. Jämfört med socialstyrelsens hushållsundersökning av år
1933/34 har mjölkförbrukningen under krigsåren ökat betydligt i både småbrukar- och lantarbetarhushållen.
Med hänsyn till den under senare år inträdda övergången från naturalön till kontantlön,
vilken medfört att lantarbetarna övergått från att erhålla mjölk som lön till att inköpa mjölk

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

utgång från 1938/39 års förbrukning — 537 milj. kg — beräknats till 8 milj.
kg per år. I följande tablå har för åren 1938/39 samt 1946/47—1948/49
sammanställts uppgifter om hemmaförbrukad konsumtionsmjölk enligt tidigare
och nya beräkningar.

Tidigare Ny

Å r beräkning beräkning

milj. kg milj. kg

1938/39 ................. 537 537

1946/47 ................. 490 473

1947/48 ................. 485 465

1948/49 ................. 480 457

Minskning
milj. kg

År 1957/58. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under år
1947/48 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. in.
januari 1948. Under månaderna september 1947—januari 1948 har mjölkinvägningen
uppgått till 1 229 milj. kg mot 1 351 milj. kg samma tid 1946/47,
vilket innebär en nedgång med 9 procent. För den återstående delen av produktionsåret
har man att"räkna med att nedgången genomsnittligt icke kommer
att bli lika stark. Man har härvidlag att bl. a. ta hänsyn till att mjölkproduktionen
under den kommande betesperioden i denna kalkyl skall bedömas
under förutsättning av normala väderleksförhållanden. Detta innebär,
att produktionsbetingelserna under sommaren 1948 antagas bli bättre än under
sommaren 1947. Å andra sidan har man att beakta att antalet mjölkkor
blir lägre under den kommande sommaren och att mjölkkornas kondition
torde bli sämre vid betessläppningen i år än ett år tidigare. Med hänsynstagande
till nu nämnda omständigheter har mjölkinvägningen vid mejerierna
under år 1947/48 uppskattats till 3 300 milj. kg. Med hänsyn till att nyanslutningen
till mejerier numera är tämligen ringa, har kvantiteterna utanför
mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk bibehållits oförändrade
från år 1946/47. I fråga om fodermjölk räknas med eu betydande nedgång,
beroende på en minskning av antalet gödkalvar.

År 1958/59. Som framgår av beräkningarna rörande slakten längre fram i
denna promemoria har antalet mjölkkor antagits förete en mindre ökning
under år 1948/49. Medelkoantalet beräknas dock icke bli högre än under år
1947/48. Enär grundförutsättningen för denna kalkyl är normal tillgång på
foder för mjölkkorna, har man anledning att för år 1948/49 räkna med att
den på längre sikt fortgående stegringen i mjölkproduktionen per ko åter
skall göra sig gällande, även om man ej torde böra räkna med samma ökningstakt
som under mellankrigstiden.1 Delegationen har med hänsyn härtill
uppskattat mjölkproduktionen per ko under år 1948/49 till 2 510 kg. Denna
kvantitet innebär en ökning jämfört med år 1946/47 med l,o procent och
jämfört med år 1945/46 med i,5 procent (d. v. s. i båda fallen 0,5 procent per
år). Det kan tilläggas, att den beräknade produktionen per ko år 1948/49
överstiger produktionen per ko år 1938/39 med endast 55 kg eller 2,2 procent.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen åren 1938/39 och 1945/46-1948/49 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen
vid mejerier.

mot betalning, har man emellertid lör lantarbetarnas del att räkna med en minskning av mjölkförbrukningen.
Dessa i olika riktning gående tendenser torde medföra att en i stort sett oförändrad
genomsnittskonsumtion av mjölk per capita inom jordbruket kan förutsättas för år
1948/49 jämfört med basåret 1938/39.

1 Stegringen har inom 1942 års jordbrukskommitté beräknats till drygt 1 procent per år under
tiden efter 1880 och till omkring 1,5 procent per år under mellankrigspcrioden.

104

10^ Kungl. Maj:ts proposition nr 1938/39 1945/46 Medelkoantal. 1 000-tal............ 1 920 1 872	275. 1946/47 1 855	1947/48 1 815	1948/49 1 815
Procentuell förändring sedan före-gående år ....................		+ 2-3	- 0-9	- 2-2	+ 0''0
Produktion per ko, kg...........	2 455	2 472	2 485	2 391	2 510
Procentuell förändring sedan före-gående år.....................		-f- 4-0	+ 0-5	- 3-8	-f 5''0
Total mjölkproduktion, milj. kg ..	4 714	4 627	4 610	4 340	4 557
Procentuell förändring sedan före-gående år.....................		+ 6-4	- 0-4	- 5-9	+ 5''0
Invägning vid mejerier, milj. kg ..	3 129	3 516	3 522	3 300	3 500
Procentuell förändring sedan före-gående år.....................	-J- 3-6	+ 7-8	+ 0-2	- 6-3	+ 6-1

Kvantiteterna utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk
ha för år 1948/49 behållits oförändrade från år 1947/48, enär skäl för någon
ändring härvidlag för närvarande icke torde föreligga. I fråga om fodermjölk
bär räknats med en uppgång under år 1948/49, beroende "på en ökad uppfödning
av rekryterings- och gödkalvar.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under år 1938/39
samt under åren 1946/47—1948/49 sammanfattas i följande tablå (milj. kg).

	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
Invägning vid mejerierna..........	3 129	3 522	3 300	3 500
därav k-mjölk..................	794	967	974	974
p-mjölk..................	2 335	2 555	2 326	2 526
Konsumtionsmjölk utanför mejeri . Konsumtionsmjölk till hemmaför-	240	170	170	170
brukning ......................	537	473	465	457
Mjölk till lantsmör...............	420	140	140	140
Fodermjölk......................	388	305	265	290
Total mjölkproduktion	4 714	4 610	4 340	4 557

Jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda mjölken har av delegationen
i tidigare kalkyler beräknats med användning av priserna på konsumtionsmjölk
och smör, varjämte i särskilda beräkningar upptagits skummjölkens
förädlingsvärde vid osttillverkningen samt jordbrukets merinkomster
av gräddförsälj ningen. Detta beräkningssätt torde under en kortare följd av
år ge ett i stort sett riktigt uttryck för hur inkomsterna från mejerimjölken
förändras. Under den period av elva år, som jordbrukskalkylen nu omspänner,
ha emellertid vissa successivt inträdda förändringar i mejerihanteringen
blivit av sådan betydelse, att de enligt delegationens mening böra beaktas.
Med användning av den hittills tillämpade beräkningsmetodiken infångas
nämligen ej tillfullo de merinkomster, som i förhållande till basåret 1938/
39 uppkommit genom ökad tillverkning i fråga om mesvaror och andra specialprodukter.
Hänsyn har ej heller kunnat tagas till effekten av vissa kvalitetsförskjutningar
in. in. Även vissa handelsvinster i samband med försäljningen
av smör och ost m. in. ha hittills legat utanför de kalkylerade
inkomsterna.

Nu nämnda merinkomster komma till uttryck i mejeriernas avräkningspriser.
De avräkningspriser (fr o. m. år 1945/46), som delegationen införskaffat
från Svenska mejeriernas riksförening, ge även vid handen, att de
till jordbrukarna utbetalda likviderna rätt avsevärt överstigit de belopp, som
framkommit med tillämpning av de i kalkylen tidigare använda beräknings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

105

metoderna. Delegationen har med anledning härav funnit det nödvändigt att
vid beräkningarna av jordbrukets inkomster från den invägda mjölken nu
bygga på statistiken över mejeriernas avräkningar. Användningen av avräkningspriserna
i kalkylen förutsätter, att jämförliga beräkningar kunna åstadkommas
såväl för basåret (1938/39) som för de två ar, som ligga framåt i
tiden och för vilka avräkningspriser ej föreligga vid beräkningstillfället. I
samband med omläggningen av kalkylen på denna punkt har därför även
verkställts en mera ingående undersökning av bland annat mejerikostnaderna
för att därigenom få möjlighet till säkrare beräkning av nettointäkterna för
huvudprodukterna smör och konsuintionsmjölk samt av inkomster, som förut
icke tillfyllest infångats i beräkningarna, speciellt inkomster av osttillverkning
och gräddförsäljning. Genom sammanställning av sålunda beräknade
inkomster med de av mejerierna utbetalda likviderna erhåller man ett mått
på storleken av de inkomster, som härutöver finnas och som sålunda icke
kunnat beräkningsmässigt infångas. Vid prognosberäkningen för de närmaste
åren (nu 1947/48 och 1948/49) kan sedan tillämpas det förfaringssättet,
att den summa, som man erhåller på basis av beräknad produktion
och förutsatta priser, ökas med lika stort belopp som det, varmed likviderna
från mejerierna under de senaste åren överstigit de på motsvarande sätt beräknade
inkomsterna. Beräkningsförfarandet illustreras av tabell 3.

Till förklaring av den i tabell 3 upptagna merinkomsten av ost skall anföras
följande. Beräkningen av inkomsten utav produktmjölk baseras helt
på smörpriset, varemot ingen hänsyn tages till den erhållna skummjölkens
värde, enär denna skummjölk till större delen återtages av jordbrukarna.
Då den av dessa användes till utfodring och värdet härav sålunda kommer
in i försäljningsvärdena för kött och fläsk in. in. skulle ett generellt medtagande
av skummjölksvärdet bland inkomsterna för mejerimjölken medföra
en dubbelräkning. Vid tillverkning av ost erhålles emellertid ingen
skummjölk att återleverera till jordbrukarna. Osttillverkningen måste darior
ge en inkomst, som utöver betalning för mjölkfett med samma pris som vid
smörtillverkning innehåller betalning för minst fodervärdet av övriga beståndsdelar
i mjölken. Därjämte användas numera till ystning stora mängder
skummjölk, för vilka minst fodervärdet måste uppnås. De sålunda uppnådda
värdena utgöra inkomst för jordbruket utöver den inkomst, som
framkommer genom inkomstberäkningen på basis av smörtillverkning. Fodervärdet
för den genom osttillverkning utnyttjande skummjölken kan vid
gängse värdering (2,5 öre/kg inre kriget och 4,5 öre/kg under senare år) beräknas
motsvara för år 1938/39 nära It) milj. kr., för 1945/46 nära 21,5
milj. kr. och för 1946/47 23,7 milj. kr. Endast de belopp, varmed de beräknade
merinkomsterna för osttillverkning överstiga dessa tal, utgöra rneii
n kom st ur mejeriekonomisk synpunkt och härleda sig sålunda från att för
osten ernåtts ett liögre pris än det, som erfordrats för betalning av mjölkfettet
efter smörvärdet jämte betalning för skummjölken med dess fodervärde.
Detta fodervärde torde för närvarande kunna anses vara högre än
•4 5 öre/k <*.

'' Av tabell 3 framgår, att de nu med hjälp av reviderade metoder utförda
beräkningarna över inkomsterna av mejerimjölk givit totalsummor, som
komma ganska nära de likvidsummor, som utbetalts av mejerierna. De senare
överstiga de beräknade beloppen med 26,3 milj. kr. år 1945/46, 32,t milj.
kr år 1946/47 samt 22, 7 milj. kr. kalenderåret 1947 eller i medeltal för dessa
år med 27,i milj. kr. (Låter man 1947 års siffra inga med en tredjedel vid
medeltalsberäkningen, erhålles för tiden 1 september 1945 31 december 1947

genomsnittsbeloppet 28,t milj. kr. per ar; higges i stället eu tredjedel av 1946/
47 års siffra till beloppen för aren 1945/46 och 1947 uppgår genomsnitts -

106

Kung!. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk (milj. kr.).

	1938/39	1945/46	1946/47	1947	1 1947/48	1948/49
! Beräknade inkomster.
K-mjölk (1938/39 k-mjölk o. grädde, fr. o. m. 1945/46 standard, mjölk) 1 Grädde..........	136-5	191-5 54-5	211-8	216-4	215-4 64-4	214-7
Merinkomst av grädde....	7-0	Ou Z	böG	65/
P-mjölk......... Merinkomst av ost1 . . i Mjölkpristiliägg.......	247-7 15-8	421-9 27-8 65-7	460-G 31-8 36-7	459-5 29-0 -\|7-r.	435-4 29-3 17-0 27-5 49-5 3 57-1 05	472-0 30-8 17-5
Differentieringsbidrag	_	3-8		14- 4 15- 0 19-3 0-5
Allmänt missväxtbidrag . .
Utjämningsbidrag..... J Merfrakttillägg .. .	17-4	0-6		47-4
Kompensation för utebliven pris-			0’5
höjning..............		1-2	0*4
Körlinjebidrag........	—	3-4	3-4	3-5	3-7	4*0
Summa beräknade inkomster	424 4	7704	807-9	S38-7	899-8	852-6
! Mejeriernas mjölklikvider,2		796-7	840-3	861-4
Skillnad mellan mjölklikvider och
beräknade inkomster..... Tillägg i prognosberäkningen......		26-3	32-4	22-7	27-2	• 1 27-4
Prognosens summa					927 0	880-0
Inkomst enligt äldre beräkningar	405-3 \|	728-g	706-9 !		85S-C	810-7

beloppet under nämnda tidsperiod till endast 25,6 milj. kr. Ett o väst medeltal
?Y ?e?sa genomsmttsbelopp ger värdet 27,o milj. kr.) De med utgångspunkt
från produktkvantiteterna och priserna beräknade inkomsterna för
aren 1947/48 och 1948/49 ha därför höjts med motevarandö Spp" Uer c“,

k.r-’ varigenom forhandsberaknade totala likvidsummor av 927 resp
5"^: kr‘ erhallas. Vaxlmgarna i skillnaden mellan beräknad inkomst och
taktisk inkomst ar förklarlig och ar beroende såväl på ofrånkomlig osäkerhet
i berakningarna som dels växlande möjligheter för mejerierna att ernå
meiinkomster av speciella tillverkningar in. m. och dels skiftande betalningspohtik,
som vissa år kan föranleda reserveringar, vilka tagas i anspråk
for utbetalning ett annat år. Sedda i förhållande till utbetalningarnas totalsummor
aro namnda vaxlmgar i differenserna små. Om inkomstberäkningarna
enligt de nya metoderna givit resultat, som med förhållandevis små
belopp understiga de faktiska inkomsterna, så visar jämförelsen med resultaten
av tidigare beräkningar, att skillnaderna vid dessa varit tämligen stora,
eller omkring /O milj. kr. Med hänsyn till att kalkylen i främsta rummet
utgor ett instrument för mätandet av inkomsternas relativa utveckling, skulle
dylika skillnader mellan beräknad och verklig inkomst icke spela så stor
roll under förutsättning att den relativa utvecklingen koinine till uttryck på
6H ryk!lgt iSätt'' Utvecklingen inom mejerihanteringen har emellertid medfört,
att detta krav icke kan uppfyllas utan en sådan omläggning som nu företagits.
°

Ur beräkningsteknisk synpunkt har det varit lämpligt att beräkna inkomsterna
av k-mjölk, grädde, p-mjölk och merinkomst av ost exklusive mjölk- 1 2

1 Se vidare texten.

2 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,
exkl. värdet av aterlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

Motsvaras av prishöjningarna fr. o. m. 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk, grädde och ost.
Värdet av prishöjningarna 10 juni—31 aug. 1947 ingår under regleringsåret 1947/48.

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

pristillägg, lokala differentieringsbidrag, 1947/48 års allmänna och differentierade
missväxtbidrag för mjölk, värdet av de fr. o. in. 10 juni 1947
beslutade prishöjningarna på konsumtionsmjölk, grädde och ost (ingår
fr. o. in. 1 september 1947 i totallikviden) samt vissa andra bidrag. Dessa
ha i stället särskilt redovisats i tabellen. Härigenom torde även beräkningsmetodiken
framstå klarare.

I de reviderade beräkningarna över mejerikostnaderna, som anvants i kalkylen,
har för produktionsåren 1947/48 och 1948/49 beaktats den höjning
av bensinpriset med 27 öre per liter, som enligt riksdagens beslut trader i
tillämpning den 1 april 1948 ävensom motsedd höjning av mejeriarbetarnas
löner, vilken preliminärt upptagits till 5 procent från ingången av 1948.
Därest lönestegringen blir större än nu nämnts, kommer detta givetvis att
medföra en viss stegring av mejerikostnaderna och därmed också en sänkning
av avräkningspriserna.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk har i följande sammanställning för de senaste åren anförts
huru stor del av likviden, räknad i öre per kilogram invägd mjölk, som är
beroende av de genom försäljningen utvunna produktpriserna resp. olika
former av bidrag.

Likvider i öre per kilogram	mejerimjölk 19kö/b6—	-1948/49.''
	1945/46	1946/47	1947	1947/48	1948/49
Likvid exkl. nedanstående bidrag..	20-68	22"82	23-23	23-51	23''31
Mjölkpristillägg..................	1-87	U04	0’51	0-52	0’50
Allmänt missväxtbidrag...........	--	—	0"44	1*50
Differentierade bidrag............	0''11	—	0''42	0’83	'' ’
Utjämningsbidrag2...............	—	—	0-57	1‘73	1''33
Total likvid	22-66	23''86	25-17	28-09	25-14

De översta beloppen i kolumnen utvisa likvidernas beroende av försäljningskvantiteter,
priser och kostnader. Då prisläget exklusive den prishöjning,
som genomfördes den 10 juni 1947, är praktiskt taget samma undei
1947, som kalkylerats för 1947/48 och 1948/49, borde också genomsnittspriset
exklusive bidragen i princip vara oförändrat sedan 1947. Emellertid
har en viss prishöjning på grädde ägt rum den 13 oktober 1947, som beräknas
medföra en höjning av avrälcningspriset med 0,04 öre/kg. Viktigare ar
emellertid en förskjutning i proportionerna mellan den högre betalda konsumtionsmjölken
och grädden å ena sidan samt den lägre betalda produktmjölken
å den andra. Detta medför en höjning av genomsnittspriset under
1947/48 och en därpå följande sänkning under 1948/49, då den beräknade
ökade injölkinvägningen medför, att produktmjölken ökas i proportion till
konsumtionsmjölk och grädde. Samtidigt utövar givetvis förändringarna i
mejerikostnaderna en inverkan på genomsnittspriset.

Den genomgripande förändring delegationen nu genomfört betraftande
metodiken för beräkningen av jordbrukets inkomster av mejerimjölken för
senare år bär givetvis gjort det nödvändigt att taga motsvarande beiäkning
för basåret 1938/39 under omprövning. Riksföreningens statistik över avräkningspriserna
sträcker sig icke längre tillbaka i tiden än till 1939/40
och är för övrigt fullt jämförbar endast från år 1944 och framåt. I prin- 1

1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efteriikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt
exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

^ Motsvaras av prishöjningarna fr. o. m. 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk, grädde och
ost Värdet av prishöjningarna 10 juni—31 augusti 1917 ingår under reglcnngsårct 1947/48.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

cip har därför det för år 1938/39 tidigare använda, nyss i korthet beskrivna
beräkningssättet bibehållits. Emellertid ha vissa justeringar av de tidigare
beräkningarna nu vidtagits. Sålunda har eu helt ny beräkning av mejerikostnaderna
tillämpats, varvid de i Statistiska centralbyråns publikation
»Mejerihantering» för åren 1938 och 1939 redovisade kostnaderna hos andelsmejerierna
uppspaltats på olika kostnadsbärare med hjälp av den kostnadsanalys,
som finnes i den av SMR utgivna publikationen »Driftsanalvser
löi svenska mejerier». Vidare har en fullständig beräkning av merinkomsten
vid osttillverkningen genomförts (se tabell 3). Förändringarna i förhållande
till den hittills tillämpade beräkningen av jordbrukets inkomster av
mejerimjölken under basåret 1938/39 framgå av följande sammanställning
(milj. kr). '' ö

Äldre Ny

beräkning beräkning

K-mjölk.......................... 119-7 i36-5

P-mjölk.......................... 275-8 247''7

Utjämningsbidrag.................. _ 17-4

Merinkomst av ost in. m........... 2''8 15''8

Merinkomst av grädde............. 7 o 7''0

Summa 405''3 424''4

Beräkningen för år 1938/39 lider av en viss osäkerhet, enär en jämförelse
icke kunnat göras med avräkningspriser av samma representativa karaktär
som för de senare åren. Vissa förhållanden tala för, att den totala mejerilikviden
1938/39 skulle varit något högre än som beräknats, enär vissa inkomstposter
icke kunnat infångas. Ä andra sidan torde det mjölkpris, på
vuket mkomstberäkningen för konsumtionsmjölk baserar sig, nämligen detaljpriset
enligt socialstyrelsens prisstatistik, ha varit högre än det genoin*n
„ uppnådda försäljningspriset i detaljhandeln. (För senare år bygger
beräkningen på ett vägt genomsnittspris för praktiskt taget hela mjölkförsaljnmgen.
) Denna omständighet torde till stor del utjämna eventuellt bristande
redovisning av andra inkomstposter. Det skall i detta sammanhang
Iramhållas, att mejeriernas inkomster av specialtillverkningar samt handelsvinster
under 1938/39 icke voro av tillnärmelsevis samma storleksordning
som för närvarande.

De nu genomförda förändringarna medföra, att en obruten serie över jordbrukets
samlade inkomster sedan basåret 1938/39 för närvarande icke kan
uppställas, eftersom jämförbara uppgifter för den viktigaste inkomstposten,
mjölken, saknas för åren 1939/40—1944/45. Nämnda förhållande saknar
betydelse, när kalkylen användes som underlag för prissättningen för det
kommande regleringsåret. Det är emellertid önskvärt, att kompletteringar
på denna punkt företagas med hänsyn till den betvdelse jordbrukets totalkalkyl
i sig själv och i förening med annat material har såsom underlag för
en tolkning av jordbrukets ekonomiska utveckling under 1940-talet.

Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken har beräknats
på följande sätt.

	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
Minutpris enligt SMR:s statistik, öre/l Avgår försäljningskostnader netto,	24-79	3F38	33-39	33-39
öre/I...........................	3-42	2-50	2-50	2-50
Avgår mjölkavgift, öre/l............	P55	—
Återstår, öre/l.....................	19-82	28 "88	30''89	30-89
Återstår efter korr. för svinn, öre/l..	1943	28‘31	30-28	30-28
Producentpris, öre/kg..............	18-87	27-49	29-40	29-40

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Som pris på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken har t. o. m.
december 1947 liksom tidigare använts det enligt särskilda beräkningar
framräknade priset på produktmjölk med tillägg av skummjölksvärdet. Värdet
av denna mjölk har sin motsvarighet på kostnadssidan i beräkningen av
värdet av den i naturalönerna ingående mjölken. Enligt det nya lantarbetaravtalet
skall mjölk, som försäljes till lantarbetare fr. o. m. januari i år, betalas
enligt för resp. län (»länet i övrigt») gällande normalpris på konsumtionsmjölk
vid utminutering. Då vid beräkningen av arbetskostnaderna hänsyn
tagits till nämnda förändring i löneförmånerna, har priset på hemmaförbrukad
mjölk upptagits enligt nyssnämnda avtal. En sammanvägning av
normalpriserna på konsumtionsmjölk för »länet i övrigt» med jordbruksbefolkningen
i olika län enligt 1940 års folkräkning ger till resultat ett genomsnittspris
för landet av 30,72 öre/kg (31,64 öre/l).

De i förevarande kalkyl använda priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk
framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49

13*86 23-17 28-85 3072

Priset på mjölk till lantsmör har beräknats på samma sätt som tidigare
(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943) och uppgår till följande belopp i öre
per kilogram mjölk.

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49

10-77 17-95 20-33 18-20

Anledningen till nedgången i priset från år 1947/48 till år 1948/49 är att
de särskilda lantsmörsbidragen beräknas bortfalla, samtidigt som de nya
bestämmelserna om producentbidrag på mjölk och kontantbidrag till vissa
jordbruk träda i kraft.

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Uppgifter rörande det hittillsvarande producentbidraget (exklusive pristillägg
motsvarande besparing vid sänkning av arealgränsen för producentbidrag)
ha erhållits från Svenska mejeriernas riksförening. Uppgifter om
de fr. o. m. 1 juli 1948 utgående producent- och kontantbidragen ha erhållits
ur beräkningar, som verkställts för 1947 års centrala lantbrukskommittés
räkning.

1946/47 1947/48 1948/49

Producentbidrag......... 5P1 49"0 56"0

Kontantbidrag........... — 3''4 20''0

Summa 51" 1 52"4 76''0

Ersättning för övcrsvämningsskador.

Enligt uppgift från livsmedelskommissionens sektion för administrativa
ärenden har ersättning för översvämningsskador utgått med 1,5 milj. kr.
under år 1946/47.

Ägg och fjäderfä.

Hönsantalet 1946/47 beräknades i augustikalkylen 1947 till 10 360 000
äldre djur, varav som vanligt 95 procent eller (avrundat) 9 840 000 förutsattes
vara värphöns och resten tuppar. Med utgångspunkt från detta djur -

Kungl. Maj.ts proposition nr 27ö.

antal och med ledning av påläggets storlek enligt hönsräkningarna i april
och juni 1947 samt under antagande av normal utgallring framräknades
lör år 1947/48 en ökning av hönsstammen med ca 1 miljon äldre djur i
förhållande till närmast föregående år. Emellertid ansåg delegationen att
man med hänsyn till fodersituationen borde räkna med en nedslaktning
av äldre höns av större omfattning än som vanligtvis brukar vara fallet,
varför hönsantalet 1947/48 upptogs oförändrat i förhållande till år 1946/47.
Marknadsutvecklingen under den gångna delen av innevarande produktionsår
är visserligen svårbedömbar, men ger icke anledning till någon justering
av augustiuppskattningen av hönsantalet.

Vid uppskattningen av hönsantalet under produktionsåret 1948/49 har
delegationen som vanligt haft att beakta dels utgallringen av äldre höns
och dels påläggets storlek. Under förutsättning av normal utgallring hösten
1948 bland de yngre årskullarna (slakten av äldre höns blir däremot
liten på grund av den redan hösten 1947 företagna kraftiga utgallringen av
sådana djur) samt under antagande av att kycklinguppfödningen våren
och försommaren samma år på grund av foderbristen ej kommer att omfatta
mer än 4 500 000 djur (5 000 000 år 1947), kan hönsstammen beräknas
stiga till 11 260 000 djur (varav 10 700 000 värphöns) produktionsåret
1948/49, vilket innebär en ökning med 900 000 djur eller 9 procent från år
1947/48. Att man sålunda har att vänta en uppgång av hönsstammens storlek
trots en förutsatt minskad rekrytering i förhållande till närmast föregående
år beror på att påläggen varit relativt stora under de senaste åren.
Den onormalt stora fjäderfäslakten hösten 1947 har emellertid verkat fördröjande
på ökningen av hönsstammen.

I fråga om äggproduktionen per höna har icke vidtagits någon förändring
sedan närmast föregående kalkyl. Antalet upptages till 112 år 1946/47
och till 114 de båda följande åren.

Äggpriset (svensk äggnotering eller motsvarande normalpris med Svenska
ägghandelsförbundets månadsinköp som vägningstal) utgjorde år 1946/47
305 öre/kg och kan för år 1947/48 beräknas till 317 öre/kg. Sistnämnda
pns har även upptagits i kalkylen för år 1948/49.

Slakten av äldre höns år 1947/48 antogs i augustikalkylen till följd av
foderknappheten stiga i förhållande till närmast föregående år, och marknadsutvecklingen
motsäger icke detta antagande. För år 1948/49 har räknats
med en utgallring av normal storlek, varför hönsslakten detta år antages
nedgå i jämförelse med innevarande år. Till följd av att uppfödningen
av kycklingar våren 1949 antagits bli större än uppfödningen under 1948,
beräknas kycklingslakten stiga i motsvarande mån. Priserna på slaktfjäderfä
grunda sig på uppgifter från Svenska ägghandelsförbundet.

Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt, vilken angives
med ledning av hönsantalet i april, utgjorde 1946/47 77 V, procent. För de
efterföljande åren har räknats med samma procenttal.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt ha sammanfattats
i följande tablåer.

År

1938/39.
1946/47 .
1947/48.
1948/49.

1 59 g st

Ägg produktionens storlek och värde.

Värphöns, 1 000 st.	\ ars noo höna i st.	per o. år,1 kg	Äggproduktion, milj. kg Totalt Jordbruket	Pris. öre/kg	Värde, milj. kr Totalt Jordbruket
9 210	112	6-61	60-9	53-3	141	85-8	75-1
9 840	112	6''61	65-0	50-6	305	198-3	154-2
9 840	114	673	66-2	5P5	317	209-9	163-3
10 700	114	6''73	72-0	56''0	317	228-2	177-5

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

U tgcillringshönsens

	Antal
År	till slakt,
	milj. st.
1938/39.........	......... 1-61
1946/47 ......... 1947/48.........	......... 2‘86
......... 4’00
1948/49 .........	......... 2''55

antal och värde.

Pris pr st.	Värde,	milj. kr
kr	Totalt	Jordbruket
1-50	2''4	2-1
3-20	9''2	7-2
250	10’0	7-8
3-50	8''9	6''9

Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.

Antal Pris per st., kr

År till slakt, Ung- Kyck- M:tal (''A ung milj.

st. tuppar lingar tupp, 3/i kyckl.)

1938/39 ........ 2‘95 1-50 1-00 1''13

1946/47 ........ 5’00 2-95 1-65 1-98

1947/48 ........ 4''50 2-65 1-75 1-98

1948/49 ........ 5‘00 3.30 1’85 2-21

Värde, milj. kr
Totalt Jordbruket

3‘3 29

9‘9 7''7

8‘9 6''9

11''0 8-6

Storlek och värde av kycklingproduktionen för slakt.

År	Antal till slakt, milj. st.	Pris per st. kr.	Värde, Totalt	milj. kr Jordbruket
1938/39 ..	...... UOO	1-00	ro	0-9
1946/47 ..	....... 0''50	1-65	0-8	0‘6
1947/48 ..	....... 0‘50	1-75	0-9	0-7
1948/49 .,	....... 0-50	1-85	0-9	07
Sammandrag av	fjäderfäslaktens värde fö	r jordbruket (milj. kr.)
		1938/39	1946/47	1947/48 1948/49
Utgallringshöns		2-1	7-2	7-8 6-9
Kycklingar och ungtuppar......	3-8	8''3	7-6 9’3
	Summa	5-9	15-5	15-4 16-2

Köttproduktionen.

År 19Å6/Å7. Uppgifterna rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur
den i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten
har beräknats med utgång från livsmedelskommissionens stastistik
över behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stäinplingskontrollerade
slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik.
Statistiska uppgifter saknas emellertid rörande den stämplade slakten och
hemslakten av får och häst, enär i samband med frigivandet av slakten av
dessa djurslag (hösten 1945 respektive våren 1946) den tidigare redovisningsskyldigheten
till livsmedelskommissionen för får och häst slopades.
Den stämplade slakten och hemslakten av får och häst under år 1946/47
har antagits utgöra en lika stor procentuell andel av den totala får- respektive
hästslakten, som fallet var under senast helt redovisade år. Medelslaktvikterna
på storboskap, större och mindre kalv ha framräknats med ledning
av livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktvikterna på får
och häst ha beräknats med ledning av slaktvikterna enligt livsmedelskommissionens
veckostatistik för senast kända år och förändringarna i slaktvikterna
därefter enligt Sveriges slakteriförbunds statistik över medelvikterna
av slaktade kroppar inom slakteriföreningarna.

1]2

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 4. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1946/47.

Djurslag	Antal djur	Medelslaktvikt, kg	Total slaktvikt, \| ton 1
Storboskap.
Besiktigad slakt.........	420 413	197-8	83158
Stämplad slakt..........	22 191	146-9	3 260
S:a avsaluslakt	442 604	195-2	86418
Hemslakt...............	844	111-3	'' 94
Totala slakten	443 448	195-1	S6 512
Större kalv. Besiktigad slakt.........	360 650	49-3	17 780
Stämplad slakt..........	17 268	53-8	930
S:a avsaluslakt	377 918	49 5	18 710
Hemslakt...............	5 564	43-2	240
Totala slakten	383 482	49-4	18950
Mindre kalv.			I
Besiktigad slakt.........	624 270	20-1	12 548
Stämplad slakt..........	42 925	19-5	839
S:a avsaluslakt	G67 195	20-1	13387
Hemslakt...............	67 288	17-6	1185
Totala slakten	734 483	198	14 572
För och getter. Besiktigad slakt.........	192 712
Stämplad slakt1.........	8 550		.
S:a avsaluslakt	201 262		.
Hemslakt1..............	36 200
Totala slakten	237 462	1 16 7	3965
Häst. Besiktigad slakt.........	47 746
Stämplad slakt1 ........	1835		1 *
S:a avsaluslakt	49 581	1314-0	15 568 1

Resultaten av beräkningarna rörande köttproduktionens storlek sammanfattas
i tabell 4. På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på
vanligt sätt beräknade slaktdjurspriserna (inklusive statliga pristillägg
på storboskap, större och mindre kalv) kunna inkomsterna från den statistiskt
redovisade slakten av nötkreatur, får och häst angivas på följande

Djurslag Kvantitet Pris Värde

milj. kg öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 86-5 180 155-7

Större kalv.................... 19-0 272 51-7

Mindre kalv................... 14-6 160 23 4

Får........................... 4-0 325 13-0

Häst.......................... 15-6 135 21-1

Summa 139-7 264-9

Beräknade siffror, se härom texten.

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

En jämförelse mellan å ena sidan den i tabell 4 redovisade slakten (inkl.
exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur, som kan
beräknas med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet
från 1946/47 års början till dess slut, ger vid handen, att den totala
slakten av nötkreatur under år 1946/47 — liksom under de närmast
föregående åren — bör ha avsevärt överstigit den i slaktstatistiken redovisade.
Differensen mellan den enligt nu nämnda metod beräknade och
den redovisade slakten kan sålunda anges till omkring 181 000 djur.

Av en jämförelse mellan å ena sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet
nötkreatur och å andra sidan antalet till garverierna levererade inhemska
hudar och skinn framgår, att under år 1946/47 föreligger en differens
av ca 215 000 djur.1

Såväl en jämförelse mellan kreatur sräkningarna och slaktstatistiken som
en jämförelse mellan slaktstatistiken och statistiken över antalet till garverier
levererade hudar och skinn visar sålunda betydande differenser, vilka
huvudsakligen torde förklaras av en ofullständig redovisning av slakten.
Med hänsyn härtill torde liksom tidigare ett tillägg för icke redovisad slakt
böra göras. Delegationen har med hänsyn bland annat till att kännedomen
om förändringarna i lagren av hudar och skinn i viss mån är ofullständig,
ansett sig böra göra detta tillägg i enlighet med resultaten från den först
gjorda jämförelsen. Den oredovisade slakten av nötkreatur har sålunda
upptagits till 181 000 djur. En bedömning av bl. a. avgången ur och rekryteringen
av storboskapsklassen ger vid handen, att ca 20 000 storboskap
under år 1946/47 icke torde ha redovisats i slaktstatistiken. Återstoden,
161 000 djur, har fördelats på större och mindre kalv efter samma proportioner
som den redovisade kalvslakten.

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt
värdet av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och
priser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den kvantitets-
och värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten av nötkreatur
under år 1946/47 framgår av följande sammanställning.

Djurslag

Storboskap ......

Större kalv......

Mindre kalv.....

Antal djur

........ 20 000

........ 56 000

........ 105 000

Kvantitet,
milj. kg

3''9

2''8

2''1

Värde,
milj. kr

7''0

7‘6

Summa 181 000

8-8

18''0

I sammandragstabellen (tabell 7) upptages i fråga om såväl kvantiteterna
som inkomsterna summan av den redovisade och den uppskattade oredovisade
slakten av nötkreatur.

År 1957/58. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen våren
1947 (jfr Kungl. Maj :ts prop. 280/1947) med utgång dels från överväganden
rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år 1947/48
och förutsatta förändringar under året i stammens ålderssammansättning
samt dels från en viss kalvprocent (89 procent av koantalet vid årets slut).
Med ledning av de nu föreliggande preliminära resultaten av husdjursräkningen
den 2 juni 1947, den för tiden 2 juni—15 september 1947 redovisade
slakten av storboskap samt en under samma månader antagen rekrytering

1 Statistiken över leveranserna till garverier av inhemska hudar och skinn samt förfaringssättet
vid jämförelser mellan densamma och den redovisade slakten ha närmare behandlats i en artikel
i Jordbruksekonomiska uppgifter nr 10/1945. Jfr även Kungl. Maj:ts prop. 280/1947. 8

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 275.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kan koantalet beräknas bli 1 831 000 djur vid början av år 1947/48. Antalet är
69 000 lägre än som antogs i normkalkylen våren 1947 och 48 000 lägre än
det faktiska antalet vid ingången av år 1946/47. Resultatet av kreatursräkningen
samt de nu tillgängliga uppgifterna om slakten och skördeutfallet
under hösten 1947 medföra vissa justeringar av de tidigare antagandena rörande
slakten under år 1947/48 och djurantalet vid 1947/48 års slut.

Slakten av storboskap under år 1947/48 har antagits komma att uppgå till
*480 000 djur. Vid denna beräkning har bl. a. hänsyn tagits till de hittills redovisade
slaktsiffrorna och den antagna säsongmässiga fördelningen på olika
delar av året samt till antalet storboskap vid årets början och väntade förändringar
i detta antal. Koantalet har vid den antagna avgången beräknats
sjunka från 1 831 000 vid 1947/48 års början till 1 800 000 vid dess slut. Ungnötsantalet
beräknas minska från 557 000 till 500 000 mellan samma tidpunkter.
Rekryteringen av ungnötsgruppen kan under nyssnämnda förutsättningar
beräknas till 400 000 livkalvar. Med hänsyn till att vid förutsatt
normal skörd en ökning av storboskapsstammen kan väntas under år 1948/49
beräknas kalvantalet stiga från 398 000 vid 1947/48 års början till 450 000
vid årets slut. Antalet under år 1947/48 födda kalvar beräknas med ledning
av koantalet vid årets slut och en kalvprocent av 89 till 1 602 000 djur. Härav
beräknas 1 150 000 kalvar till slakt. Relationen mellan större och mindre
kalv för slakt kan för år 1946/47 angivas till 34: 66. Med hänsyn till nedgången
i mjölkproduktionen och den förändrade prisrelationen mellan större
och mindre kalv (innebärande en relativ försämring av priset på större kalv)
beräknas slakten av större kalv minska relativt sett så mycket mera än slakten
av mindre kalv, att den nämnda relationen förändras till 30: 70.

Slakten av häst kan med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna
och den antagna säsongfördelningen uppskattas till 40 000 djur. Härvid har
beaktats såväl den under hösten 1947 verkställda som den under våren och
sommaren 1948 väntade exporten av hästar (se härom under rubriken export
av levande djur).

Slakten av får kan, med.ledning av den hittills redovisade slakten samt med
hänsyn till den av husdjursräkningarna att döma fortgående minskningen av
stammen, uppskattas till 220 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek har i fråga om större och
mindre kalv samt får samma medelslaktvikter använts, som tidigare redovisats
för år 1946/47. För storboskap har med hänsyn till nedgången i slaktvikten
under hösten 1947 räknats med en minskning i jämförelse med år
1946/47 av ca 4 kg till 191 kg per djur. Även för häst bär medelslaktvikten
antagits bli lägre än under år 1946/47. Medelslaktvikten upptages för år
1947/48 till 310 kg mot 314 kg under år 1946/47.

Vid beräkningen av värdet av 1947/48 års köttproduktion har, liksom i
fråga om samma års fläskproduktion, använts de i augustikalkylen 1947
upptagna priserna för år 1947/48. Dessa voro beräknade på grundval av de
under år 1946/47 erlagda priserna med avdrag för statliga pristillägg. De
statliga pristilläggen och den enligt statsmakternas beslut sommaren 1947
och enligt prisöverenskommelsen hösten 1947 beslutade prishöjningen på
kött och fläsk för år 1947/48 redovisas liksom i augustikalkylen i särskilda
inkomstposter längre fram i denna promemoria.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och
medelslaktvikter samt årsmedelpriserna ha kvantiteter och värde för år 1947/
48 beräknats på följande sätt.

Kungi. Mcij.ts proposition nr 275. 115

Djurslag

Storboskap........

Större kalv.......

Mindre kalv......

Får..............

Häst.............

Antal

slaktdjur

.... 480 000
.... 345 000
.... 805 000
.... 220 000
.... 40 000

Medelslakt-vikt, kg

191-0

49-4

19-8

16-7

310-0

Köttpro-duktion,
milj. kg

91-7

17-0

15-9

3-7

12-4

Pris,

öre/kg

179

270

139

324

133

Värde,
milj. kr

164-1

46-0

22-1

12-0

16-5

Summa

140-7

260-7

Det bör i detta sammanhang nämnas, att liksom under hösten 1946 en
icke obetydlig slakt av föl ägt rum under hösten 1947. Den besiktigade
fölslakten bär sålunda under månaderna september—december 1947 uppgått
till 2 534 djur. Under samma tid 1946 uppgick slakten av föl till 3 692
djur. Under hela produktionsåret 1946/47 besiktigades 5 252 slaktkroppar
av föl mot under produktionsåren 1938/39 och 1945/46 603 respektive
1 314 stycken. Inkomsterna av fölslakten ha emellertid, i likhet med vad
tidigare varit fallet, icke upptagits i kalkylen trots att denna slakt påverkar
antalet föl i de längre fram redovisade kapitalberäkningarna. Svårigheter
föreligga nämligen att erhålla uppgifter om priser och medelslaktvikter. Ej
heller för år 1948/49 har upptagits någon inkomst av fölslakt.

År 1958/59. Med utgång från det tidigare beräknade antalet nötkreatur
samt med beaktande av åldersammansättningen inom nötkreatursstammen
vid 1948/49 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 360 000
djur. Koantalet antages förete en mindre ökning och vid årets slut uppgå till
1 830 000 djur. Även antalet ungnöt antages öka och vid utgången av år
1948/49 uppgå till 540 000 djur. Det för rekryteringen av storboskapsstammen
erforderliga kalvantalet blir under dessa förutsättningar 450 000 djur.
Kalvantalet vid årets slut beräknas till samma antal, varvid förutsatts en
fortsatt svag uppgång i antalet storboskap under påföljande år. Antalet under
år 1948/49 födda kalvar beräknas med ledning av koantalet vid årets slut
och kalvprocenten (89 %) till 1 629 000 djur. Härav beräknas 1 199 000 kalvar
återstå till slakt. Med hänsyn till den i jämförelse med 1947/48 förbättrade
tillgången på mjölk antages relationen mellan större och mindre
kalv bli 32: 68, mot 30: 70 år 1947/48.

Avgången ur häststammen har under åren 1946/47 och 1947/48 varit
mycket stor. Rekryteringen, som under samma tid varit förhållandevis låg,
beräknas med ledning av antalet stobetäckningar bli ändå lägre under år
1948/49. Med hänsyn härtill beräknas avgången ur häststammen under sistnämnda
år bli 35 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen i sin helhet
som slakt. Någon särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Slakten av får synes med hänsyn till fortsatt minskning av fårstammen
kunna upptagas till 200 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1948/49 ha i
fråga om storboskap, större och mindre kalv samt får använts samma medelslaktvikter,
som tidigare redovisats för år 1946/47. I fråga om häst har
använts samma medelslaktvikt som för år 1947/48.

Beräkningen av priserna, vilken skett i samråd med livsmedelskommissionens
slaktbyrå, har verkställts med utgång från värdet av 1947/48 års
kött- och fläskproduktion enligt de i del föregående återgivna beräkningarna
ökat med det belopp om 75 milj. kr, som enligt prisöverenskommelsen
hösten 1947 skall tillföras jordbruket under år 1947/48 genom höjda priser.
Härvid ha 1946/47 års genomsnittspriser enligt augustikalkylen justerats
så, att det enligt prisöverenskoinmelsen avsedda inkomsttillskottet

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

skall erhållas. Vid denna justering ha de fr. o. m. den 15 september 1947
gällande priserna på olika djurslag varit vägledande. De på detta sätt beräknade,
för år 1947/48 erforderliga genomsnittspriserna ha lagts till
grund för beräkningen av värdet av 1948/49 års kött- och fläskproduktion.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1948/49 har på grundval
av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande
sätt.

Djurslag

Storboskap.
Större kalv ,
Mindre kalv

Får........

Häst.......

Antal slaktdjur	Medelslakt-vikt, kg	Köttpro-duktion, milj. kg	Pris, öre/kg	Värde, milj. kr
360 000	195-0	70-2	204	143-2
384 000	49-4	19-0	300	57-0
815 000	19-8	16-1	205	33-0
200 000	16-7	3-3	345	11-4
35 000	310-0	10-8	125	13-5

Summa 119-4 258-1

''Fläskproduktionen.

År 1956/47. Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande
sammanställning. Medelslaktvikterna för avsalusvinen ha beräknats med
ledning av veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten
för hemslaktade svin har antagits vara 90,o kilogram.

Antal djur

Svin.

Besiktigad slakt..... 992 244

Stämplad slakt..... 20 045

S:a avsaluslakt 1 012 289 88-9 89 953

Hemslakt.......... 383 375 9Q-Q_34 504

Totala slakten 1 395 664 89-2 124 457

Den inom ransoneringens ram verkställda slakten av svin under senare
år har liksom den redovisade slakten av nötkreatur icke helt motsvarat
den slakt, som faktiskt äger rum. Med utgång från svinräkningarna kunna
emellertid beräkningar utföras rörande totalproduktionen av svin. Bortsett
från de felkällor, som uppkomma till följd av att fullständigheten hos
svinräkningarna kan variera från år till år, giva dessa beräkningar resultat,
som äro fullt jämförbara och fria från systematiska fel. Enligt beräkningar,
som för basåret 1938/39 ge överensstämmelse med den i inkoinstkalkylen
redovisade produktionen av slaktsvin, kan totalproduktionen av
svin under år 1946/47 angivas till 1 549 000 st. I detta antal ingår en ökning
av avelssvinen under året med omkring 16 000 st. Totalproduktionen
av slaktsvin under år 1946/47 uppgick sålunda enligt dessa beräkningar
till 1 533 000 st. Den inom ransoneringen redovisade slakten utgjorde enligt
förestående sammanställning 1 396 000 st. Skillnaden mellan dessa tal
utgör 137 000 st. eller 8,9 procent av den beräknade totalproduktionen av
slaktsvin. I likhet med beräkningssättet vid de senaste kalkyltillfällena har
delegationen vid fastställandet av fläskproduktionens storlek och värde utgått
från den beräknade totalproduktionen av slaktsvin. I inkomstkalkylen
har räknats med samma medelslaktvikt för svin utanför ransoneringen som
för den redovisade slakten. Vid angivandet av svinslaktens värde har räknats
med samma pris för olika delar av slakten.

Medelslakt vikt,

Totala slakten,
ton

88-9

87-0

88 210

1 743

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

117

Åren 19i7/Å8 och 19Å8/Å9. Kvoten mellan totalantalet producerade svin
år 1946/47 (inklusive ökningen i antalet avelssvin) och det häremot svarande
antalet suggbetäckningar utgör 8,72. Denna kvot utgör till följd av en
viss ofullständighet i betäckningsstatistiken icke ett korrekt mått på det
faktiska antalet slaktsvin per betäckning. Under antagande av oförändrad
representativitet hos betäckningsstatistiken kan emellertid nämnda kvot
användas för beräkningar av totalproduktionen av slaktsvin under åren
1947/48 och 1948/49.1

Under antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt vid
1947/48 års början som vid dess slut kan antalet slaktsvin beräknas med
utgång från 12 månaders betäckningar. Denna beräkning förutsätter, att
medelslaktvikten bör vara densamma vid såväl början som slutet av år
1947/48. Med hänsyn till den hittillsvarande och väntade utvecklingen beträffande
medelslaktvikterna synes emellertid rimligt att antaga en minskning
av medelvikterna under år 1947/48 från 90 till 85 kg. En sådan utveckling
får antagas förutsätta eu minskning av uppfödningstiden. Samlidigt
kommer emellertid de slaktade svinens antal att ökas till följd av
att svin härrörande från betäckningar, som ägt rum under en längre tidsperiod
än 12 månader, komma att slaktas. Delegationen har ansett sig böra
utgå från detta senare beräkningssätt. Under förutsättning av nyssnämnda
minskning av medelslaktvikten och uppfödningstiden beräknas sålunda
totalproduktionen av svin under år 1947/48 till 1 732 000 st. I detta antal
ingår emellertid slakten av smågrisar (80 000 st.), vilken skall avdragas
(denna slakt redovisas särskilt under rubriken försäljning av smågrisar). Å
andra sidan bör antalet ökas med 16 000 st. med hänsyn till den minskning
av antalet avelssvin, varmed räknas i det följande. Totalproduktionen av
slaktsvin under år 1947/48 kan sålunda beräknas till 1 668 000 st. Den genomsnittliga
slaktvikten kan beräknas till 88,o kg och den totala fläskproduktionen
till 146,8 milj. kg. (Det förstnämnda beräkningssättet, som utgår
från 12 månaders betäckningar, ger till resultat eu fläskproduktion av 147,3
milj. kg.)

För en uppskattning av antalet slaktsvin under år 1948/49 föreligger betäckningsstatistiken
för tiden augusti 1947—januari 1948. Antalet betäckta
suggor har enligt denna statistik varit något högre än ett år tidigare. Med
hänsyn till att den mycket starka ökning av antalet betäckningar, som ägde
rum under våren och sommaren 1947, icke torde kunna väntas under innevarande
år, har uppskattningen av antalet betäckningar under våren och
sommaren 1948 gjorts med ledning av bl. a. betäckningsfrekvensen under
åren 1944—46. På grundval av dessa överväganden har antalet betäckta
suggor under år 1947/48 beräknats till 185 000 st. Antages vidare att intervallet
mellan betäckningar och slakt blir detsamma vid 1948/49 års slut
som vid dess början, kan totalproduktionen av svin angivas till 1 613 000
st. Delegationen har emellertid ansett det rimligt att antaga all intervallet
mellan betäckning och slakt åter ökar under år 1948/49, sa alt medelslaktvikten
vid detta års slut blir densamma som vid 1947/48 års början, d. v. s.
90 kg. Under denna förutsättning minskar slaktsvinens antal till 1 570 000
st. till följd av att svin härrörande från betäckningar under en kortare tidsperiod
än 12 månader komma att slaktas. I detta antal ingår eu beräknad
ökning av avelssvinen under året med 9 000 st. Totalproduktionen av slakt 1

Antagandet av oförändrad representativitet torde medföra någon underskattning av den
för åren 1947/48 och 1948/49 beräknade produktionen. Vid den av statistiska centralbyrån företagna
kontrollen av betäckningsstatistiken i samband med granskningen av husdjursräkningarna
har nämligen för åren 1945—1947 konstaterats en fortgående ökad brist i den löpande betäckningsstatistiken.

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

svin under år 1948/49 kan sålunda beräknas till 1 561 000 st. Den genomsnilttliga
medelslaktvikten har beräknats till 88 kg och den totala fläskproduktionen
till 137,4 milj. kg. (Det förstnämnda beräkningssättet, som
utgar från 12 månaders betäckningar och oförändrad medelslaktvikt, ger
till resultat en fläskproduktion av 136,3 milj. kg.)

. ^slakten utanför jordbruket utöver 1938/39 års slakt beräknas under
ar 1946/47 uppgå till 1 milj. kg. Från och med år 1947/48 beräknas slakten
utanför jordbruket ha nedgått till förkrigsnivå, varför intet avdrag från
fläskproduktionen göres i inkomstkalkylen för åren 1947/48 och 1948/49.

Medelpriset för år 1946/47 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar
statliga pristillägg. Medelpriset för år 1947/48 är det i augustikalkylen 1947
upptagna priset. De sammanlagda beloppen av statliga pristillägg och beslutade
prishöjningar för år 1947/48 redovisas i särskilda inkomstposter. Beräkningen
av priset för år 1948/49 framgår av den redogörelse, som tidigare
lämnats för beräkningen av köttpriserna för samma år.

Svinslaktens storlek och värde under åren 1946/47—1948/49 enligt de i
det föregående verkställda beräkningarna har sammanställts i följande tablå.

d:o eller

År	Antal slaktsvin,	Medelslakt-	Kvantitet,	avdrag för	Pris, öre/kg	Värde,
	1 000 st.''	vikt, kg	milj. kg	för jord-bruket	milj. kr
1946/471.....	.. 1 533	89-2	136-7	135-7	242	328-4
1947/482.....	.. 1 668	88-0	146-8	146-8	234	343-5
1948/49 .....	.. 1 561	88-0	137-4	137-4	259	355-9

Statliga pristillagg för kött och tläsk.

Enligt beslut av statsmakterna har som kompensation för den kostnadsökning
för år 1947/48, som förorsakas jordbruket genom höjda priser på
kli, utbetalats statliga pristillägg på slaktdjursprodukler till ett belopp av

5,5 milj. kr. Detta belopp upptages i kalkylen som en särskild inkomstpost
för år 1947/48. För år 1948/49 upptages ingen motsvarande inkomstpost. I
fråga om år 1946/47 inkludera de använda priserna de statliga pristillägg,
som utbetalats under nämnda år.

Beslutad prishöjning på kött och fläsk.

Enligt beslut av statsmakterna skall jordbruket under år 1947/48 tillföras
ett belopp av 60 milj. kr. genom en höjning av priserna på slaktdjursprodukter.
Utöver dessa prishöjningar skall jordbruket enligt prisöverenskommelsen
hösten 1947 tillföras en inkomstförbättring på slaktdj ursprodukter om
15 milj. kr. Dessa belopp om sammanlagt 75 milj. kr. upptagas i kalkylen
som en särskild inkomstpost under år 1947/48.

Försäljning av smågrisar.

år 7.947/48. Under innevarande år har en betydande slakt av smågrisar
måst företagas. Enligt uppgift från livsmedelskommissionens slaktbyrå beräknas
den sammanlagda slakten av smågrisar till 80 000 djur. Den genomsnittliga
slaktvikten beräknas till 14 kg, vilket motsvarar en levande vikt
av 21,5 kg. Den totala slaktvikten kan sålunda anges till l,i milj. kg,
vilket motsvarar en levande vikt av sammanlagt 1,7 milj. kg. Då de slaktade

1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 137 000 st eller 12 2 mili kg
motsvarande ett värde av 29''5 milj. kr.

Exkl. slakt av smågrisar; se härom under rubriken Försäljning av smågrisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

119

smågrisarna vid inköpen från jordbruket betalats med 200 öre per kilogram
levande vikt, kan inkomsten av smågrisslakt beräknas till 3,4 milj. kr. För
år 1948/49 upptages icke någon inkomst av smågrisslakt.

Försäljning av militärhästar.

I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets förändringar ha
uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande beräknade försäljningar
och inköp av militärhästar åren 1946/47, 1947/48 och 1948/49. Resultatet
av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se
Kungl. Maj :ts prop. 267/1946 s. 116) framgår av följande sammanställning.

1946/47

	Antal	Milj.
Militärens inköp
Remonter..............	500	10
Övriga hästar..........	1 150	1-7
Avgår
Slakt av militärhästar ...	1250	0''5
Försäljning till jordbru-
kare.................	4 600	3-1

Nettoinkomst resp. -utgift
för jordbruket........

1947/48 1948/49

kr.	Antal	Milj. kr.	Antal	Milj. kr.
2-7	509 1000	10 15 2-5	513 1000	1-0 1''5 2-5
	1450	06	800	0-3
3-6	500	0-3 0-9	300	02 0-5
0-9		+ U6		+ 2-0

Export av levande djur.

År 1956/57. Exporten av nötkreatur har omfattat ca 1 080 djur och exporten
av svin ca 150 djur. Det sammanlagda värdet för jordbruket av denna
utförsel uppgår till l,i milj. kr. Hästexporten har omfattat drygt 6 500 djur,1
representerande ett värde av ca 8,5 milj. kr. Jordbrukets sammanlagda inkomster
av utförseln av levande djur kan sålunda upptagas till 9,6 milj. kr.

Åren 1957/58 och 1958/59. Under början av produktionsåret 1947/48 fortsattes
och avslutades i huvudsak den med Sovjetunionen och Polen avtalade
exporten av hästar och nötkreatur. Sammanlagt hade fram till kalenderårsskiftet
utförts ca 15 200 hästar och ca 5 900 nötkreatur till ett värde för jordbruket
av 18,2 respektive 5,4 eller sammanlagt 23,6 milj. kr. För närvarande
(februari 1948) pågår en export av hästar till Frankrike omfattande 1 000
djur till ett värde av 1,4 milj. kr. Till Sovjetunionen återstår att exportera ett
antal hingstar. Värdet kan här sättas till 0,6 milj. kr. I handelsavtal med
Italien och Ungern förutsättes viss hästexport, vilken troligtvis kommer till
stånd och kan beräknas tillföra jordbruket 3 å 4 milj. kr. Med Polen komma
handelsförhandlingar att upptagas under våren, men om storleken av den
hästexport, som kan komma att avtalas med detta land liksom om annan ytterligare
hästexport, kan för närvarande ingenting sägas. Den fortsatta exporten
av nötkreatur och svin under året till Sovjetunionen och Polen beräknas
inom lantbruksförbundet tillföra jordbruket ett inkomstbelopp av

2,2 milj. kr. Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket av exporten
av levande djur under 1947/48 bär med stöd av angivna uppgifter upptagits
till ca 31 milj. kr.

Beträffande utförseln av levande djur under 1948/49 väntas denna

1 Djurexportens fördelning på produktionsår som vanligt i enlighet med handelsstatistiken
Enligt uppgift från statens hästexportberedning försåldes för exportändamål år 1946/47 ca

1 000 fler hästar än som här upptagits (och motsvarande antal färre under den gångna delen
av 1947/48).

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1946—1949.

	1939	1946	1947	1948	1949
Hästar.
3 år och däröver1 ..........	502000	462 000	444000	417 000	401000
Unghästar..................	78 000	73 000	58 000	41000	33 000
Föl ........................	48 000	32 000	26 000	18 000	18 000
Summa unghästar och föl	126000	105 000	84 000	59 000	51000
Summa hästar	628000	567 000	528 000	476 000	452 000
Nötkreatur.
Oxar ......................	7 000	3 000	2 000	2 000	2 000
Tjurar, 2 år och däröver ....	31000	30 000	29 000	28 000	28 000
Kor........................	1 920 000	1879 000	1 831 000	1 800 000	1 830 000
Summa oxar, tjurar och kor	1958 000	1912 000	1862 000	1830000	1860 000
Ungnöt ....................	564 000	579 000	557 000	500 000	540 000
Kalvar under 1 år..........	467 000	440 000	398 000	450 000	450 000
Summa nötkreatur	2 989 000	2 931 000	2 817 000	2 780 000	2850 000
Svin.
Fargaltar ..................	5 000	3 800	3 900	3 800	3 900
Modersuggor................	156 000	120 700	136 600	121 000	130 000
Höns.2
Äldre höns..................	7 675 000	6 695 000	7 250 000	7 250 000	7 880000
Unghöns och kycklingar ....	2 580 000	3 600000	3 890 000	3 500 000	3 890 000
Summa höns	10 255 000	10 295 000	11 140 000	10 750000	11770 000

vad nötkreatur och svin angår enligt uppgift från lantbruksförbundet tillföra
jordbruket 2,5 milj. kr. Med någon nämnvärd export av hästar har delegationen
ansett sig icke böra räkna och har därför icke upptagit någon dylik
i förevarande sammanhang. Skulle en mera betydande hästexport ändock
komma till stånd, torde denna komma att medföra en minskning av den eljest
kalkylerade slakten av hästar och har därigenom alltså i viss mån beaktats
vid beräkningen av storleken av denna slakt. Vid hästexport utvinnes
emellertid ett högre värde per djur än vid slakt, vilket medför, att jordbrukets
inkomster i händelse av dylik export kommit att upptagas för lågt i den
föreliggande kalkylen.

Ull.

Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats med ledning av antalet tackor.
Medelpriset på ull för år 1946/47 har beräknats till 384 öre/kg. Ullpriset
för åren 1947/48 och 1948/49 har upptagits till 401 respektive 434 öre/
kg. Genomsnittspriserna äro beräknade med hänsyn till den höjning, som
kommer att äga rum fr. o. m. den 1 maj 1948.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Hästantalet har beräknats på samma sätt som i tidigare kalkyler. Fölantalet
den 15 september 1947 och 1948 har sålunda beräknats med ledning
av betäckningsstatistik och slakt. Fölantalet i september 1949 har antagits
vara detsamma som ett år tidigare. Antalet unghästar och hästar över
3 år i september 1948 och 1949 har beräknats med utgång från hästantalet

1 Exkl. militärhästar.
s Exkl. höns utanför jordbruket.

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 6. Husdjursantalet den 15 september &r 1939 samt åren 1946—1949,
värderat 1 1938/39 års priser.

	Pris kronor pr st.	Kreaturskapital i milj. kronor
1939	1946	1947	1948	1949
Hästar.
3 år och däröver1 ..........	675	3389	311-8	299-7	281-6	270-7
Unghästar..................	750	58-5	54-8	43-5	30-8	24-8
Föl ........................	300	14-4	9-6	7-8	5*4	5’4
Summa		4118	376-2	3510	317-7	300-9
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar........	370	724-5	707-4	688-9	677-1	688-2
Ungnöt ....................	325	183-3	188-2	181-0	162-5	175-5
Kalvar.....................	100	46-7	440	39-8	450	450
Summa		954" 5	939-6	909 7	884-6	908-7
Svin.
Fargaltar ..................	225	1-1	09	09	09	0-9
Modersuggor................	135	21-1	16-3	18-4	16-3	17-6
Summa		22-2	17-2	19-3	17-2	18-5
Höns.* 2
Äldre höns..................	3	23-0	20-1	21-8	21-8	23-6
Unghöns och kycklingar......	2	5-2	7-2	7-8	7-0	7-8
Summa		28-2	27-3	29-6	28-8	314
Totalsumma		1 416-7	1360 3	1309-6	1248-3	1269-5
Värdeförändring från närmast
föregående år...............		—	—	- 50-7	— 61*3	+ 112

i september 1947 samt antagen slakt och export ävensom beräknade försäljningar
och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda
djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen. Antalet
oxar i september 1948 och 1949 bär bibehållits oförändrat i förhallande
till antalet i september 1947, medan antalet tjurar minskats med 1 000
stycken.

Antalet fargaltar och modersuggor har antagits förete en nedgång under
år 1947/48 till 1946 års nivå och en mindre uppgång under år 1948/49.

Förändringarna i medelantalet äldre höns (antalet i april respektive år)
och uppfödningen av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i hönsstammen
ha behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen.
Antalet äldre höns i september respektive år beräknas liksom i tidigare
kalkyler vara 10 procent lägre än antalet i april.

Jordbrukets varuförråd.

I 1943 års vårkalkyl intogs på förslag av 1942 års jordbrukskommitté bl. a.
beräkningar rörande förändringarna i jordbrukets förråd av fodermedel. För
basåret 1938/39 beräknades därvid en lagerökning, värderad till 30 milj. kr.

‘ Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39 och 1946/17—1948/49.

		1938/39		1946/47		1947/48		1948/49
Varuslag m. m.	Kvantitet milj. kg	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet milj. kg	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet milj. kg	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet milj. kg	Pris öre/kg	Värde milj. kr
Höstvete................	55(	17-21	95-7	43£	26-IS	113-1	130	30-65	39-5	36C	28-25	101-7
Vårvete ................	10É	19-11	20-6	87	28-71	25-0	157	34-60	54 a	15c	32-50	50-4
Rag....................	247	16-25	40-1	181	26-K	49-3	100	29-40	29-4	221	28-25	62-4
Arealtillägg ............									18-7
Rom ..................	96	14-02	13-6	6S	22-50	15-5	109	26-50	28-9	70	24-50	17-2
Fraktersättning..........						0-6	_		0*3			0*7
Havre..................	132	11-57	15-3	118	18*75	22-1	147	20-75	30-5	122	20-75	25-3
Ärter ..................	15-0	19-14	2-9	18-4	36-23	6-7	10-9	40-55	4-4	18-4	4055	7-5
Oljeväxter..............	—	—	—			21-5	_		41-1			51-7
Spånadsväxter ..........		—	—		—	3-8	_	_	4-9			5-4
Potatis, mat-............	755	5-72	43-2	915	13-43	122-9	915	14-15	129-5	915	14-00	1281
» , fabriks- ........ Sockerbetor ............	273	4-50	12-3	200	737	14-7	155	8-50	13-2	250	8-25	20-6
1834	305	55-9	1777	5-09	90-4	1495	5-56	83-1	1675	5-47	91-6
Hö ....................	88	5-64	5-0	94	9-55	9-0	87	18-40	16-0	86	10-oo	8-6
Halm ..................	40	2-19	0-9	42	2-05	0-9	43	375	1-6	43	3-00	1-3
Köksväxter ............	—	—	13-9	—	—	28-5			36-8			38-8
Mejerimjölk 1............	3129	13-56	424-4	3 522	23-86	840-3	3 300	28-09	927-0	3 500	25-14	880-0
K-mjölk utanför mejeri. . » till hemmaför-	240	18-87	45-3	170	27-49	46-7	170	29-40	50''0	170	29-40	50-0
brukning ....	537	13-86	74-4	473	23-17	109-6	465	28-85	134-2	457	30-72	140-4
Lantsmörmjölk.......... Producent- och kontant-	420	10-77	45-2	140	17-95	25-1	140	20-33	28-5	140	18-20	25-5
bidrag för mjölk...... Ersättning för översväm-	—	—	3-5	—	—	51-1	—	—	52-4	—	—	760
ningsskador ..........	—	—	—	—	_	1-5	_	_			_
Ägg....................	53-3	141	75-1	50-6	305	164-2	51-5	317	163-3	56 0	317	177-5
Slakt av fjäderfä........	—	—	5-9	—	—	15-5			15-4			16-2
Storboskap2 ............	89-0	105	93''5	90-4	180	162-7	91-7	179	164-1	70-2	204	143-2
Kalv, större2 ...........	34-3	151	51-8	21-8	272	59-3	17-0	270	46-0	19-0	300	57-0
> , mindre2..........	13-1	98	12-8	16-7	160	26-8	15-9	139	22-1	16-1	205	33-0
Får2...................	3’4	174	5-9	4-0	325	13-0	3-7	324	12-0	3-3	345	11-4
Häst2 ..................	11-8	44	5-2	15-6	135	21-1	12-4	133	16-5	10-8	125	13-5
Svin2 .................. Statligt pristillägg på kött	145-6	135	196-6	135-7	242	328-4	146-8	234	343-5	137-4	259	355-9
och fläsk............. Beslutade prishöjningar på	—	—	—	—	—	—	—	—	5-5	—	—	—
kött och fläsk ........	—	—	—	_	_	_	_		75-0
Smågrisar ..............	—	—	—	—	_	_	3 1-7	200	3-4
Militärhästar............	—	—	0-5	—	—	— 0-9			1-6			20
Ull ....................	0-7	185	1-3	08	384	3-2	0-7	401	3-0	0-7	434	3i
Export av levande djur	—		5-6	—	—	9-6			31-0			2-5
Summa inkomster	—		1366 3	—		2391-2	_	_	2 627-0	• _	_	2 598-5
Index Förändringar i kreaturs-	—	—	100-0	—	—	175-0	—	—	192-3	—	—	190-2
kapitalet..............	—	—	—	—	—	-50-7	—	—	- 61-3	—	—	+ 11-2
Summa	—		1366-3	—	_	2 340 5	—		2 565-7	_	_	2 609 7
Index	—1	—	100-0	—	—	171-3	-	—1	187-8	—\|	—1	191-0

1 Beräkningen av värdet redovisas i tab. 3.

Siffrorna avse den totala slakten. Ifråga om år 1946/47 har den utanför ransoneringen verkställda
slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för storboskap 3-9 milj
kg (7-0 milj. kr), för större kalv 2-8 (7''6), för mindre kalv 21 (3 4) samt för svin 12 2 (29''5).

3 Levande vikt; 11 milj. kg slaktad vikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

123

Tabell 8. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39 och
1948/47—1948/49, milj. kr.

	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
Brödsäd...........................	156-4	188-0	142-6	215-2
övrig spannmål....................	31-7	44-3	63-8	50o
Potatis och sockerbetor.............	111-4	228-0	225-8	240-3
Stråfoder ..........................	5-9	9-9	17-6	9-9
Olje- och spånadsväxler............	—	25-3	460	57-1
Köksväxter........................	13-9	28-5	36''8	38-8
Summa vegetabiliska produkter	3193	524-0	532 5	6113
Index	100-0	1641	166-8	191-5
Mjölk och mejeriprodukter..........	592-8	1 074-3	1192-1	1 171-9
Ägg och slaktfjäderfä...............	810	169-7	178-7	193-7
Slaktdjur..........................	365-8	611-3	688-1	614-0
övrigt.............................	7-4	11-9	35-6	7-6
Summa animaliska produkter	1047-0	1867-2	2094-5	1987-2
Index	100-o	178-3	200-0	189-8
Samtliga inkomster	1366 3	2391-2	2 627-0	2598-5
Index	100-0	175-0	192-3	190-2
Förändringar i kreaturskapitalet	—	-50-7	-61-3	+ 11-2
Summa	1366 3	2 340 5	2 565 7	2609 7
Index	lOO-o	171-3	187-8	191-0

Vid senare beräkningstillfällen har inom delegationen ifrågasatts, att denna
post skulle uteslutas ur basen med hänsyn bl. a. till att man alltsedan införandet
av prognosberäkningar under förutsättning av normalskörd icke
tar hänsyn till uppkomna förändringar i varuförråden. I samband med att
en genomgripande omläggning av jordbrukskalkylen nu äger rum, finnes
anledning upptaga till omprövning ett borttagande av denna post ur kalkylen.
Den har på grund härav icke upptagits i sammandragstabellen.

Jordbrukets kostnader.

Den föreliggande beräkningen grundar sig beträffande de flesta kostnadsposterna
på samma principer som tillämpats vid föregående kalkyler.
Dock har på vissa punkter vidtagits principiella förändringar grundade
på de utredningar, som utförts inom de sakkunniga för utredning rörande
rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. De sakkunnigas
utredningar pågingo vid tiden för förra vårkalkylen men hade
då icke kunnat föras fram så långt, att några slutresultat kunde angivas
mer än i fråga om grundförbättringar. Dessutom hade emellertid utredningarna
rörande jordbrukets arbetskostnader fortskridit så långt, att de därvid
erhållna preliminära resultaten ansågos kunna införas i kalkylen. I fråga om
kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap exklusive
traktorer förelåg en preliminär siffra för år 1947/48, vilken infördes i
kalkylen ehuru med viss av livsmedelskommissionen verkställd reduktion.

De sakkunniga ha nu till väsentlig del slutfört sina utredningar och ha
till livsmedelskommissionen överlämnat en skrivelse med förslag beträffande
tillämpandet av de nya beräkningarna i vårkalkylen 1948 jämte bilagor
innehållande de specialutredningar, som verkställts av de sakkunniga
eller på deras uppdrag.

124

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

De av de sakkunniga hittills utförda utredningarna ha avsett jordbrukets
kostnader för maskiner och redskap, traktorer, ekonomibyggnader
och grundförbättringar ävensom arbetskostnaderna. De sakkunnigas fortsatta
utredningsarbete gäller i huvudsak kostnaderna för el-kraft samt räntekostnaderna.

Utredningen om kostnaderna för grundförbättringar hade, såsom ovan
omnämnts, slutförts före förra vårkalkylen, och de nya beräkningsresultaten
tillämpades redan i denna kalkyl för produktionsåret 1947/48. Beträffande
de utredningar, som framkommit efter förra vårkalkylens upprättande
och vars resultat av LK-delegationen tillämpats i föreliggande kalkyl,
skall i det följande lämnas vissa kommentarer.

Vad kostnaderna för maskiner och redskap (avskrivning och underhåll)
beträffar, ha dessa tidigare beräknats på så sätt, att den för basåret upptagna
kostnaden uppräknats för de följande åren med hjälp av ett index
över prisutvecklingen för maskiner och redskap. Såväl avskrivnings- som
underhållskostnaderna, vilka varit sammanförda i en post, ha sålunda i
kalkylen ingått med en fast volym och hänsyn har vid kostnadsberäkningen
endast tagits till prisförändringarna för de olika åren. I enlighet med
de sakkunnigas förslag ha kostnaderna i de nya beräkningarna uppdelats
på avskrivningskostnader och underhållskostnader. Avskrivningskostnaderna
ha därvid beräknats på återanskaffningsvärden, vilket i princip överensstämmer
med hittillsvarande beräkningsmetod. Förändringen består
däri, att utvecklingen av maskinparkens volym nu också beaktats. Härvid
har tillämpats en 15-årig avskrivningsperiod, så att eu 15-del av de senaste
15 årens sammanlagda inköp avskrivits för varje år. Underhållskostnaderna
ha i de nya beräkningarna erhållits ur livsmedelskommissionens deklarationsundersökning.
Då denna återspeglar underhållskostnadernas faktiska
utveckling, kommer den av maskinparkens tillväxt beroende ökningen i
underhållskostnaden härigenom att beaktas till skillnad mot vad tidigare
varit fallet. Då resultat från deklarationsundersökningen icke föreligger
för senare år än 1945, har framräkning skett för de följande åren.

Redan i vårkalkylen 1947 införde LK-delegationen — på rekommendation
av ovan nämnda sakkunniga — avskrivningskostnader för traktorer
med tillämpande av 15-årig avskrivningsperiod. I den nu föreliggande kalkylen
har LK-delegationen efter förslag av de sakkunniga sammanslagit
samtliga avskrivnings- och underhållskostnader, alltså även för traktorer,
till en post benämnd »Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll)».
Detta innebär endast en metodisk förenkling, vilken ansetts särskilt befogad,
eftersom de nu tillämpade underhållskostnaderna enligt deklarationsundersökningen
jämväl inkludera underhållskostnader för traktorer.

Den förutvarande kostnadsgruppen »Traktorkostnader» har i följd härav
Utgått och ersatts med en kostnadsrubrik för driv- och smörjmedel. Kostnaderna
för jeepar ha tidigare icke varit medtagna i kalkylen beroende på,
att dessa först fr. o. in. år 1947/48 varit av betydelse ur kostnadssynpunkt.

Beträffande kostnaderna för ekonomibyggnader ha ovannämnda sakkunniga
baserat sina förslag på en av Statens Forskningskommitté för
Lantmannabyggnader (SFL) utförd undersökning. LK-delegationen har ansett
sig böra följa de sakkunnigas förslag. De nya beräkningarna äro liksom
de tidigare grundade på en fast volym. Den nu tillämpade volymen
har erhållits vid SFL:s undersökningar. Én principiell förändring föreligger
emellertid i det hänseendet, att de i kalkylen nu införda beräkningarna
innehålla avskrivningskostnader beräknade på återanskaffningsvärden. Ti -

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

diöare ha avskrivningskostnaderna hållits oförändrade sedan basåret Den
rörliga delen av byggnadskostnaderna i den hittills tillämpade kalkyle ,

närafigen underhållskostnaderna, har tidigare fortlöpande beraknatsielighet
med utvecklingen av lantbruksforbundets byggnadskostnadsindex.
Då en specialindex för ekonomibyggnader under senare ar beraknats inom
SFLhardenna index tillämpats vid de nu utförda berakmngarna over

^I^råga^m^rbetskostnaderna må anföras, att de sakkunnigas utredning
innebär en fullständig omläggning av kalkylen, vilken nödvändiggjorts pa
gr uncfavövergången från nTturalön till kontant^. Arbetskostnadskalkyfen
är nu alltigenom baserad på timlöner. Omläggningen av arbetskostnadskalkylen
har även varit förenad med en provning av arbetskraftsvolymen.

De här berörda ändringarna i kalkylförfarandet beröras utförligare
förande texten för de enskilda kostnadsgrupperna. ,

fiTvrigt bär den i Kungl. Maj :ts prop. nr 280/1947 framlagda kalkylen
för produktionsåret 1946/47 nu i stort sett kunnat slut justeras, sedan full
ständigare uppgifter om kvantiteter och priser för namnda produktionsar
nu kunnat erhållas än vid upprättandet av vårkalkylen 1947. Aven den i
januari 1947 utförda beräkningen för produktionsaret 1947/48 har av samma
skäl kunnat justeras. ... . , 1Ql7/iS

Det prismaterial, som ligger till grund for kalkylen för aret 1947/48,
sträcker sig i vissa fall ej längre fram an till december 1947 eller januari
1948. För återstående månader under produktionsaret har i dylika tall delvis
förutsatts samma prisläge som det senast kända. I vissa fall daremo
har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet även åt sadana Pastorändringar,
som äro att emotse under produktionsårets återstående de!.
I enlighet med principerna vid tidigare beräkningar ha dock inga andra
prisförändringar tagits i beaktande än sådana, som vid beräkmngstillfallet
varit genomförda eller ansetts tämligen säkra. För vissa förnödenheter —
t. ex. handelsgödselmedel — äro priserna fastställda for hela produktionsåret
1947/48. Hänsyn har tagits till de ändrade taxorna för järnvägstransporter,
vilka i viss mån påverka priserna på handelsgödsel.

Prognosen för produktionsåret 1948/49 bygger som vanligt på den förutsättningen,
att senast kända prisläge kommer att bliva oförändrat i samtliga
de fall, då kännedom saknats om eventuella prisförändringar eller beträffande
storleken av dessa. 1 vissa fall förutsättes liksom i tidigare kalkyler
att några förskjutningar i kvantiteterna icke komma att äga rum från
det vid kalkyltillfället pågående produktionsåret 1947/48 till det år, som
prognosen avser (1948/49). I regel har dock räknats med volymförskjutningar
— t. ex. på grund av ändrade importmöjligheter (oljekraftfoder,
kli, fiskmjöl), förutsatt förändring i produktionens storlek (betmassa,
drank, drav), förändrad tillgång på el-kraft (kvävehaltiga gödselmedel)

O. S. V.

Fn metodisk förändring har vidtagits i fråga om tillämpandet av prisstatistiken
vid beräknandet av kostnadssummor för handelsgödselmedel.
Förut ha kvantiteterna av de olika gödselslagen för gödselår CA—“A) fått
gälla för produktionsår, men priserna ha beräknats som enkla medeltal
av månadspriserna för prodaktionsår. Priserna ha emellertid nu omräknats
till gödselår, så att de tillämpade priserna motsvara den tid, kvantiteterna
avse.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1. Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel.

År 1946/47. För produktionsåret 1946/47 ha definitiva siffror beträffande
förbrukningen av handelsgödsel nu kunnat erhållas från livsmedelskommissionen.
Totalt sett innebära de nya siffrorna en ökad kostnad för handelsgödsel
om 2,i? milj. kr. i jämförelse med vårkalkylen 1947.

Kostnadsökningen står i främsta rummet i samband med större förbrukade
kvantiteter av kalksalpeter, kalisalt och superfosfat än de i vårkalkylen
upptagna. För andra slag av handelsgödsel föreligger emellertid en
mindre förbrukning än den i vårkalkylen 1947 upptagna.

För chilesalpeter hade i vårkalkylen räknats med ett genomsnittligt pris

av 19:— kr/dt. Priset fastställdes senare under produktionsåret till 23:_

kr. Detta högre pris var mer än tillräckligt för att eliminera den kostnadsminskning
gentemot vårkalkylen för chilesalpeter, som eljest skulle ha inträffat
på grund av lägre kvantitet än den i vårkalkylen upptagna.

År 1947/48. I vårkalkylen 1947 räknades för år 1947/48 med de gamla
priserna (1946/47 års priser), eftersom prissättningen å handelsgödselmedel
för gödselåret 1947/48 (V, 1947—“A 1948) då icke var beslutad. I den
nu utförda kalkylen ha de senare beslutade priserna tillämpats. Vidare har
hänsyn tagits till den prishöjning, som räknas med fr. o. in. februari 1948
på grund av de höjda taxorna för järnvägstransporter.

Kostnaderna för handelsgödselmedel under produktionsåret 1947/48 äro
enligt den nu uppgjorda kalkylen icke mindre än 13,o milj. kr lägre än
enligt beräkningen i vårkalkylen 1947. Denna betydande minskning står helt
i samband med att de kvantiteter av kvävehaltiga gödselmedel, som i vårkalkylen
1947 hade räknats med, nu ha måst kraftigt reduceras på grund av
de i samband med el-kraftsbristen försämrade produktionsmöjligheterna.
I följande tablå anges siffrorna enligt prognosen i vårkalkylen 1947 i jämförelse
med de i nu upprättad kalkyl upptagna kvantiteterna.

Enligt vårkalkylen
1947

Chilesalpeter.................... 24 000

Kalksalpeter .................... 130 000

Kalkkväve...................... 50 000

Svavelsyrad ammoniak.......... 15 000

Kalkammonsalpeter.............. 70 000

Enligt vårkalkylen
1948

22 000
78 000
44 000
4 000
60 000

Kostnadsminskningen för handelsgödsel under 1947/48 i jämförelse med
prognosen i vårkalkylen 1947 skulle ha blivit ännu kraftigare, om icke en
betydligt större förbrukning av kalisalt och superfosfat nu hade förutsatts,
än vad som räknats med i förra vårkalkylen. De nu upptagna kvantiteterna
överstiga kvantiteterna enligt prognosen våren 1947 med för kalisalt 10 000
ton (räknat som 40-procentig vara) samt för superfosfat 23 000 ton (räknat
som 20-procentig vara).

År 1948/49. I prognosen för produktionsåret 1948/49 har i fråga om kalksalpeter,
som är den största kvävekomponenten, räknats med i00 000 ton,
vilket visserligen är en större kvantitet än den, som räknats med för 1947/48
men lägre än vad som kan anses som normal förbrukning. För de inhemska
kvävegödselmedlen har räknats med något större kvantiteter än under produktionsåret
1947/48. För kalisalt och fosforhaltiga gödselmedel har liksom
för produktionsåret 1947/48 insatts 1946/47 års "kvantiteter avrundade till
jämna tusental ton.

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I fråga om priserna har tillämpats de för gödselåret 1947/48 gällande priserna,
dock med hänsynstagande till att de i samband med taxehöjningarna
vid statens järnvägar inträffade prishöjningarna under produktionsåret
1948/49 bliva gällande för hela året.

Beträffande priserna på handelsgödselmedel har redan i inledningen till
kostnadspromemorian påpekats, att priserna nu äro beräknade för gödselår.
Priser och kvantiteter motsvara nu sålunda samma tidsperiod. Tidigare
har räknats med kvantiteter för gödselår och priser för produktionsår.

De nu i kalkylen insatta priserna avse alltså såväl för basåret som för
senare år ovägda 12-månadersmedeltal för gödselår (V,—“/«). Liksom i
tidigare kalkyler avse priserna stockholmsområdet.

Jämförande översikt rörande försörjningen med kväve under olika år.

Med de kvantiteter kvävehaltiga handelsgödselmedel, som förbrukats under
året 1946/47, skulle tillförseln av rent kväve ha ökat med nära 50 procent
sedan basåret 1938/39. Kvantiteten rent kväve har under detta år
varit lägre än under produktionsåret 1945/46. Under produktionsåret 1947/
48 skulle enligt nu upptagna kvantiteter kvävegödselmedel den totala tillförseln
av kväve vara endast ca 20 procent större än under basåret. På
grund av att en mycket betydande del av ökningen i användandet av kvävegödselmedel
representeras av kalksalpeter och kalkammonsalpeter (bådadera
med den relativt låga kvävehalten 15,5 procent), är ökningen av
gödselkvantiteterna större än ökningen i tillförseln av rent kväve.

Här berörda siffror belysas närmare i följande sammanställning, där kvävegödselmedlen
omräknats till rent kväve för såväl basåret som produktionsåren
1945/46—1948/49.

1938/39

1945/46 1946/47

ton

gödsel

Chilesalpeter......(xO''16 ) 47 000

Kalksalpeter.......(X 0*155) 66 000

Kalkkväve.........(x 0-180) 29 000

Svavelsyrad ammoniak
.........(xO''208) 21 000

Kalkammonsalpeter (x 0"155) 4 200

ton N	ton gödsel	ton N	ton gödsel	ton N
7 520	16 500	2 640	21300	3 408
10 230	122 700	19 019	135 200	20 956
5 220	71 300	12 834	45 500	8 190
4 368	16 900	3 515	9 200	1 914
651	40 300	6 247	45 800	7 099

Summa 167 200 27 989 267 700 44 255 257 000 41567

Index 100"0 100-0 160''1 158-1 153-7 148-5

Chilesalpeter.............. (x 0-16 )

Kalksalpeter.............. (X 0‘ 15 5)

Kalkkväve................ (xO‘180)

Svavelsyrad ammoniak .... (xO’208)
Kalkammonsalpeter....... (X 0-155)

1947/48 1948/49

ton gödsel	ton N	ton gödsel	ton N
22 000	3	520	20 000	3	200
78 000	12	090	100 000	15	500
44 000	7	920	45 000	8	100
4 000		832	7 000	1	456
60 000	9	300	65 000	10	075

Summa 208 000 33 662 237 000 38 331

Index 124-4 120-3 14P7 137''0

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kalk.

Kostnaderna för kalk äro som vanligt beräknade enligt kvantitetsuppgifter
från kalkbruken och deras försäljningsorganisationer. Justering av de
i vårkalkylen 1947 upptagna kvantiteterna för år 1946/47 har kunnat verkställas,
enär leveransuppgifter för ytterligare ett år (1947) nu kunnat erhållas.
Kvantitetssiffran för produktionsåret 1946/47 får sålunda nu anses
definitiv. För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 har tills vidare räknats
med samma kvantiteter som för år 1946/47, vilket står i överensstämmelse
med förfaringssättet vid tidigare kalkyltillfällen.

Förutom den justering, som kunnat verkställas på grund av att uppgifter
nu finnas tillgängliga för år 1947, har även verkställts en komplettering
av det statistiska underlaget, i det att uppgifter från tre mindre kalkbruk,
vilka tidigare icke varit representerade i beräkningarna, kunnat erhållas. Inläggandet
av kvantiteterna från dessa kalkbruk inverkar högst obetydligt på
den relativa utvecklingen av jordbrukets kostnader för kalk.

Den justering, som nu verkställts, sedan 1947 års leveranser blivit kända,
innebär en viss nedgång i den årliga förbrukningen av jordbrukskalk. Kostnaderna
för kalk år 1947/48 äro likväl något högre än enligt vårkalkylen
1947, vilket sålunda helt står i samband med höjda priser.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de senaste
kalkylerna och äro högre än enligt vårkalkylen 1947.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för handelsgödsel och kalk ha
sammanförts i tabell 9.

2. Kostnad tör inköpt utsäde.

Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar de merkostnader
(kostnader för rensning, handelskostnader in. in.), som jordbruket får vidkännas
vid inköp av utsäde. Kostnaderna avse liksom tidigare endast spannmålsutsädet,
enär marginalkostnaderna för fröer svårligen kunna beräknas
för basåret 1938/39.

Kostnaderna för 1947/48 ha av livsmedelskommissionens avdelning för
vegetabiliska produkter beräknats till 6,5 milj. kr. Denna summa har tillämpats
även för år 1948/49.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats
från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex. i
fråga om fabriksavfall — från vederbörande industriföretag. Priserna äro
liksom tidigare i flera fall beräknade som ovägda medeltal av de under produktionsåret
gällande normalpriserna. För vissa köpfodermedel ha vägda
medeltal tillämpats. Så är t. ex. fallet med priserna på mineralfoder, vitaminpreparat,
sockerbetsavfall m. m.

Beträffande produktionsåret 1946/47 ha nu definitiva uppgifter kunnat
erhållas om förbrukning (eller i vissa fall tillverkning) av samtliga fodermedel.
Även priserna äro definitiva för år 1946/47, och beräkningarna få
sålunda anses avslutade för detta produktionsår.

För produktionsåret 1947/48 har viss ledning beträffande förbrukningen
av olika köpfodermedel kunnat erhållas genom kännedom om förbrukning
eller tillverkning under hittills gångna månader under produktionsåret. Vidare
har hänsyn tagits till bl. a. 1947 års skörd (i fråga om sockerbetsavfall,
kli av inhemsk tillverkning), beräknad förbrukning av potatis och korn
till industriändamål (drank, drav), slaktens omfattning (blodmjöl, köttmjöl,
foderbenmjöl) samt importmöjligheter och nuvarande lager (majs, kli, olje -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

Tabell 9. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och Jordbrukskalk.1

129

1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
för-		för-		för-		för-
brukn.	milj.	brukn.	milj.	brukn.	milj.	brukn.	milj.
ton,	kr	ton,	kr	ton,	kr	ton,	kr
(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
47 000	8-17	21300	4-90	22 000	5-06	20 000	4-60
(1738)		(23--)		(23--)		(23--)
66 000''	ll-oi	135 200	29-74	78 000	17-50	100 000	22-44
(16-68)		(22--)		(22-44)		(22-44)
29 000	498	45 500	9-51	44 000	10-21	45 000	1048
(17-18)		(20-90)		(23-20)		(23-29)
21000	336	9 200	2-10	4 000	1-04	7 000	1-83
(16-—)		(22-78)		(26-04)		(26-12)
4 200''	0-67	45 800	8-14	60 000	11-80	65 000	12-30
(15-85)		(17-77)		(18-83)		(18-92)
88 400	10-94	no 200	21-89	110 000	21-86	no 000	21-86
(12-37)		(19-86)		(19-87)		(19-87)
281 000	20-37	323 300	41-71	323 000	38-44	323 000	38-44
(7-25)		(12-90)		(11-90)		(11-90)
2 700	0-29	—	—	—	—	—
(10-80) 22 000	1-53	13 100	1-80	13 000	1-73	13 000	1-74
(6-95)		(13-75)		(13-32)		(13-40)
	6132		119-79		10714		11369
2 197 000	4-43	172 000	6-14	172 000	b''71	172 000	669
(2-25)		(3-57)		(3-90)		(3-89)
r	CÖ-75		125-93		11385		120''38
	100-0		191-5		173-2		1831

Chilesalpeter.......

Kalksalpeter.......

Kalkkväve.........

Svavelsyrad amm. .
Kalkammonsalpeter

Kalisalt 40 %.......

Superfosfat 20 % ...

Benmjöl...........

Thomasfosfat......

Summa

Jordbrukskalk (om -

Summa milj. kr

Index

kraftfoder, fiskmjöl m. m.). I vissa fall ansluta sig de för 1947/48 beräknade
kvantiteterna helt till kvantiteterna av motsvarande fodermedel under
1946/47.

För produktionsåret 1947/48 äro priserna i vissa fall, t. ex. i fråga om kli
och oljekraftfoder, på förhand fastställda för hela produktionsåret. I andra
fall, t. ex. i fråga om dikalciumfosfat, äro priserna fastställda för obestämd
tid av det nya produktionsåret. I de fall, då fastställda priser icke
finnas för hela nämnda produktionsår, tillämpas de priser, som nu äro gällande.

För produktionsåret 1948/49 har vid upprättandet av prognosberäkningarna
tagits liknande hänsyn som de, vilka nyligen anförts beträffande beräkningarna
för år 1947/48. I många fall ansluta sig de för 1948/49 beräknade
kvantiteterna helt till kvantiteterna för motsvarande fodermedel under
1947/48. I vissa fall erhållas emellertid avvikelser på grund av att det i
prognosen för 1948/49 räknats med normala skördar (betmassa). I andra
fall åter har tagits hänsyn till förändrad omfattning av slakten (köttmjöl,
blodmjöl, foderbenmjöl).

Den nu upprättade kalkylen avviker såväl beträffande kvantiteter som pri- 1 2

1 Priserna på handelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,
avse liksom kvantiteterna gödselår. I fråga om kalk avse såväl priser som
kvantiteter produktionsår.

2 Kalkpriset beräknat 8 x Mellersta Sverige + 3 x Calcium (billigaste sorten).

9 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 275.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ser på flera punkter från vårkalkylen 1947. För året 1946/47 föreligga de
största avvikelserna från vårkalkylen i fråga om majs, kli och oljekraftfoder.
Beträffande fabriksavfall och animaliskt foder in. in. avviker den nu upprättade
kalkylen för år 1946/47 relativt obetydligt från vårkalkylen 1947.

För produktionsåret 1947/48 uppvisar den nu upprättade kalkylen mycket
stora avvikelser i jämförelse med förra vårkalkylen. I första hand gäller
detta gruppen kraftfoder, för vilken grupp kostnadssumman enligt den nya
kalkylen är ca 28 milj. kr. högre än enligt vårkalkylen 1947. Denna betydande
avvikelse står i samband med, att det på grund av den dåliga skörden
1947 har ansetts angeläget att såväl söka få in så stora kvantiteter kraftfoder
som möjligt från utlandet, som att taga i anspråk befintliga lager. För
grupperna fabriksavfall och animaliskt foder in. m. äro avvikelserna från vårkalkylen
1947 relativt sett mindre betydande.

I jämförelse med vårkalkylen 1947 visar den nya kalkylen för år 1946/47
en sänkning av kostnader för fodermedel med i runt tal 8 milj. kr. samt för
år 1947/48 en ökning av kostnaderna med omkring 32 milj. kr.

Beräkningarna redovisas siffermässigt i tabellerna 10 och 11 A—D samt
12—14. I det följande lämnas en kort översikt beträffande kostnadsberäkningarna
för olika köpfodermedel.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen för foderändamål under
år 1946/47 till 48 000 ton. I vårkalkylen 1947 räknades med 60 000 ton.
För år 1947/48 har nu räknats med att 90 000 ton kommer att förbrukas
som foder, under det att i vårkalkylen 1947 för detta produktionsår räknades
med 50 000 ton. För produktionsåret 1948/49 har kalkylerats med
60 000 ton majs för foderändamål.

Priset på majs är för produktionsåret 1946/47 oförändrat i jämförelse
med vårkalkylen. För produktionsåret 1947/48 bar emellertid införts rörliga
priser enligt en stigande prisskala. Ett ovägt medeltal av månadspriserna
har beräknats. Det ovägda genomsnittspriset har tillämpats även för år
1948/49.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen av kli under produktionsåret 1946/47 har nu definitivt
kunnat beräknas, sedan fullständiga uppgifter föreligga om import, utvinning
vid handels- och löneförmalning under produktionsåret samt utgående
lager And produktionsårets slut. Även för produktionsåret 1947/48 ha betydande
justeringar kunnat företagas, då nu såväl skördeförhållandena (1947)
som ingående lager äro kända och importmöjligheterna bättre kunnat överblickas.

För år 1946/47 innebär justeringen en minskning gentemot vårkalkylen
av den förbrukade kvantiteten vetekli med icke mindre än 20 000 ton. Även
den förbrukade kvantiteten av rågkli är lägre än enligt vårkalkylen (nedgång
2 000 ton). Mindre betydande justeringar förekomma även i fråga om
havre- och kornkli.

För produktionsåret 1947/48 upptogs i vårkalkylen 225 000 ton vetekli.
Nu beräknas 193 500 ton kunna ställas till förfogande under året. För rågkli
räknades i vårkalkylen med 16 600 ton. Denna kvantitet har i kalkylen
sänkts till 1 500 ton, vilket endast motsvarar den kvantitet av rågkli, som
kan erhållas vid löneförmalning. Detta står i samband med att hela kvantiteten
rågkli från handelskvarnarna numera inblandas i vetekliet och försälj
es som vetekli.

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

För produktionsåret 1948/49 äro importmöjligheterna givetvis ännu svårbedömbara.
Tills vidare har i fråga om råg- och kornkli räknats med samma
kvantiteter som under det innevarande produktionsåret, medan för vetekli
räknats med en betydande nedgång i förbrukningen. I fråga om havrekli
har räknats med en mindre ökning i jämförelse med 1947/48.

För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande översikt detaljerade siffror
beträffande den beräknade förbrukningen av kli av inhemsk tillverkning
resp. import.

	V e t	e k 1 i, t	o n
	1946/47	1947/48	1948/49
Från handelskvarnar	........ 84 000	87 500	87 500
» Övriga kvarnar	........ 7 300	7 500	7 500
Import och lagerförbrukning .. 137 000	98 500	75 000
	Summa 228 300	193 500	170 000
	R å	g k 1 i, t	o n
	1946/47	1947/48	1948/49
Från handelskvarnar	........ 8 000	—	—
» övriga kvarnar.	......... 1 600	1500	1 500
	Summa 9 600	1500	1500
	K o	r n k 1 i,	ton
	1946/47	1947/48	1948/49
Från handelskvarnar	.......... 4 600	3 400	3 400
Husbehovsförmalning	i Norrland 6 250	6 250	6 250
	Summa 10 850	9 650	9 650

Priserna på samtliga klislag äro för år 1946/47 oförändrade gentemot vårkalkylen.
För år 1947/48 är räknat med den prishöjning (2 kr/dt) för samtliga
klislag isom enligt statsmakternas beslut tillämpas. För produktionsåret
1948/49 har räknats med de nu gällande priserna.

Förbrukning av oljekraftfoder.

I vårkalkylen 1947 beräknades förbrukningen till 165 000 ton för produktionsåret
1946/47. Den definitiva kvantiteten under detta år stannade vid

156 000 ton. v ,

För produktionsåret 1947/48 räknades i vårkalkylen 1947 med en förbrukning
av endast 140 000 ton. Det har emellertid på grund av 1947 års svaga
skörd ansetts önskvärt att under produktionsåret 1947/48 tillhandahålla så
stora kvantiteter oljekraftfoder som möjligt. Livsmedelskommissionen räknar
därför nu med att förbrukningen under 1947/48 skall komma att uppgå
till omkring 200 000 ton.

För produktionsåret 1948/49 bar räknats med en förbrukning av 175 000

t0 Numera tillhandahålles åter linkakor och linkaksmjöl i oblandad form.
Då priserna emellertid äro desamma som för övrigt oljekraftfoder, bär det
icke ansetts erforderligt att redovisa linkakorna separat.

Priserna på oljekraftfoder äro under produktionsåret 1947/48 oförändrade
gentemot produktionsåret 1946/47. Samma pris (36 kr/dt) har insatts
i kalkylen även för året 1948/49.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Gruppen kraftfoder (tabell 3 A) uppvisar på grund av här anförda justeringar
ca 10 milj. kr. lägre kostnader för år 1946/47 än enligt vårkalkylen
1947 samt för år 1947/48 en ökning jämfört med de i vårkalkylen 1947
beräknade kostnaderna med ca 31 milj. kr.

Förbrukning av fodercellulosa.

Den totala försäljningen av cellulosa till foderändamål under år 1946/47
uppgick till 9 805 ton, varav 7 700 ton av Spannmålsaktiebolaget beräknas
ha blivit levererat till jordbruket. Denna kvantitet har inlagts i kalkylen för
år 1946/47. Restlagret på 13 000 ton oriven cellulosa har exporterats. För
åren 1947/48 och 1948/49 har följaktligen icke räknats med någon fodercellulosa
till jordbruket. Priset under år 1946/47 var oförändrat 15,25 kr/dt.

Förbrukning av fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat definitiva uppgifter om såväl
försäljningen av melass, hetmassa och hetfor under år 1946/47 som de
priser förbrukarna fått betala. I tabell 11 C redovisas försäljningen till betodlare
respektive övriga jordbrukare var för sig.

De nya siffrorna avvika delvis från de i vårkalkylen 1947 tillämpade. Den
nu upprättade definitiva kalkylen för år 1946/47 avviker dock endast obetydligt
från vårkalkylen 1947. För produktionsåret 1947/48 har emellertid
företagits mera betydande justeringar, vilka framför allt stå i samband med
det svaga skördeutfallet 1947 och därav betingad omställning av tillverkningen
vid bl. a. brännerier och bryggerier. Beträffande produktionsåret
1948/49 har vid beräkningen av kvantiteterna för fabriksavfall förutsatts
normalskörd. I det följande kommenteras beräkningarna rörande de olika
slagen av fabriksavfall.

Tillverkningen av melass uppgick under produktionsåret 1946/47 till
58 299 ton. Förbrukningen till foderändamål uppgick under samma år enligt
uppgift från Svenska sockerfabriksaktiebolaget till 35 297 ton. För produktionsåret
1947/48 bär en preliminär beräkning verkställts av Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Enligt denna beräkning skulle direktförbrukningen
för utfodringsändamål uppgå till 41 600 ton. För produktionsåret 1948/49
räknas på inkomstsidan med en normal sockerbetsskörd. Med hänsyn till
detta borde vid i övrigt oförändrade förhållanden melasskvantiteten under
detta år bliva större än under 1947/48. 1947 års sockerbetsskörd har emellertid
enligt uppgift från Svenska sockerfabriksaktiebolaget på grund av
betornas sammansättning givit en ovanligt hög procent av melass. Man kan
därför icke utan vidare räkna med att melasskvantiteten under 1948/49 skall
stå i proportion till ökningen i den beräknade sockerbetsskörden gentemot
1947. En beräkning utförd inom livsmedelskommissionen grundad på proportionen
mellan betkvantitet och melasskvantitet under normala år har
givit till resultat de i tabell 11 C insatta kvantiteterna.

Priserna på melass 1946/47 och 1947/48 ha meddelats av Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
För år 1948/49 har räknats med samma pris som
1947/48.

Förbrukningen av bet massa under produktionsåret 1946/47 var redan i
förra vårkalkylen angiven med definitiva siffror. För produktionsåret 1947/
48 ha preliminära kvantiteter angivits av Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Kvantiteterna äro på grund av 1947 års låga sockerbetsskörd avsevärt lägre
än de i vårkalkylen 1947 upptagna kvantiteterna.

För året 1948/49 har förutsatts samma relativa ökning av kvantiteten betmassa
som beräknats för sockerbetsskörden. Den till betodlare respektive
icke betodlare försålda kvantiteten har fördelats efter samma proportioner

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

som 1947/48. Eftersom hela förändringen i kvantiteten sockerbetsavfall på
grund av den för 1948/49 förutsatta normalskörden fått inverka på betmassakvantiteten,
finnes icke skäl att räkna med någon ändring i tillverkningen
av bet för. Kvantiteten betfor bär sålunda hållits oförändrad i jämförelse
med 1947/48.

I fråga om betfor föreligger däremot en mindre prisjustering i jämförelse
med förra vårkalkylen såväl för produktionsåret 1946/47 som 1947/48. Denna
justering står icke i samband med ändrade prisbestämmelser utan beror
på att i föregående kalkyl icke tagits hänsyn till det högre priset på betfor
i norra Sverige samt det högre pris, som betingas vid försäljning i små kvantiteter.
Det i vårkalkylen 1947 tillämpade priset har sålunda varit något för
lågt.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hl potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hl drank och att potatisens
hektolitervikt är lika med 70. För år 1946/47 föreligger en mindre justering
av den i vårkalkylen 1947 upptagna kvantiteten. För år 1947/48 räknades
i vårkalkylen 1947 med normal skörd och under denna förutsättning ansågs
brännvinsbränningen bli av sådan omfattning, att drankvolymen skulle stiga
till 700 000 hl. På grund av de ändrade betingelserna har kvantiteten blivit
så liten, att kostnadssumman för 1947/48 icke har någon inverkan i kalkylen
vid den avrundning av siffrorna som där verkställts. För produktionsåret
1948/49 har åter räknats med 700 000 hl drank.

Förbrukningen av drav har som vanligt beräknats under förutsättning att
1 ton korn ger 9,3 hl drav. För året 1946/47 är kvantiteten oförändrad gentemot
vårkalkylen 1947. För året 1947/48 föreligger däremot en betydande
minskning i kvantiteten jämfört med vårkalkylen 1947, vilket står i samband
med att relativt små kvantiteter korn på grund av 1947 års svaga skörd
kunnat ställas till bryggeriernas förfogande. För år 1948/49 har räknats med
35 000 ton bryggerikorn, vilket ger ca 326 000 hl drav.

Priserna äro för såväl drav som drank oförändrade sedan vårkalkylen
1947.

Förbrukning av animaliskt foder m. m.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat redovisas
i tabell HD. Liksom vid tidigare beräkningar beträffande animaliska
fodermedel bygga kostnadsberäkningarna i allmänhet på under ifrågavarande
tidsperioder tillverkade respektive importerade kvantiteter. För produktionsåret
1946/47 äro beräkningarna definitiva. För produktionsåret 1947/
48 har hänsyn kunnat tagas till tillverkning respektive import under hittills
gången del av produktionsåret. För produktionisåret 1948/49 har för flera
av dessa fodermedel räknats med samma kvantiteter som under 1947/48.
I vissa fall har dock hänsyn tagits till förändrade produktionsutsikter. Så
är hl. a. fallet beträffande köttmjöl och foderbenmjöl (beräknad nedgång i
slakten 1948/49).

I tabell HD redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper representera
olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller hl. a. köttmjöl, foderbenmjöl
och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 10 angivits specificerade
till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett
vägt medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat
och dinatriumfosfat representera endast de partier, som säljas utan uppblandning
med foderkalk och dylikt. Jordbrukets kostnader för foderkalk
ingå icke i kostnadskalkylen.

Vid beräkningarna över förbrukningen av fiskmjöl i vårkalkylen 1947 togs
hänsyn till ingående och utgående lager, vilket ansågs erforderligt, eftersom

134 Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 10. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel samt mineralfoder.

	1946/47	1947/48	1948/49
	förbrukn.		förbrukn.		förbrukn.
	ton	milj. kr	ton	milj. kr	ton	milj. kr
	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
Köttfodermjöl m. m.
Köttfodermjöl I..............	172	0''07	175	0*07	160	0''06
	(40: -)		(40:-)		(40: -)
> II..............	298	0''10	300	0-11	270	0*09
	(35:-)		(35: -)		(35:-)
» III..............	4 462	1''34	4 525	1-36	4 070	1*22
	(30: -)		(30:-)		(30:-)
Blodmjöl......................	. 193	0*09	200	0''09	200	0*09
	(45: -)		(45: -)		(45:-)
Summa	5125	1-60	5 200	1''63	4 700	1*46
Foderbenmjöl.1
Foderbenmjöl I...............	5 670	1-87	6 008	1-95	5 269	1*71
	(33:-)		(32:50)		(32:50)
> II...............	464	0-13	492	0-14	431	0*12
	(29:-)		(28: 50)		(28: 50)
Summa	C134	2-oo	6500	2-09	5 700	1*83
Mineralfoder.
Dikalciumfosfat1..............	3 995	1-90	4 500	1''87	4 500	1*87
	(47:53)		(41: 50)		(41:50)
Dinatriumfosfat1..............	2 372	1-28	2 000	1-05	2 000	1*05
	(53:80)		(52: 50)		(52: 50)
Blandade mineralfoder.........	6 247	2-90	6 500	2''95	6 500	2*95
	(46:45)		(45: 33)		(45:33)
Summa	12 614	6-08	13000	5''87	13000	5*87

tillförseln av fiskmjöl till den svenska marknaden genom ökad import var
avsevärt större under detta produktionsår än tidigare. Tidigare bär för samtliga
animaliska fodermedel endast tagits hänsyn till tillverkning och import
under året. Med ledning av de uppgifter över tillverkningen och importen
under produktionsåret 1946/47, som nu kunnat erhållas, samt med hänsyn
till lagerförändringen under året har förbrukningen definitivt kunnat be -

räknas för detta år.

Ingående lager l/a 1946 .......................... 1 445 ton

Tillverkning inom landet under produktionsåret ... 3 749 »

Import ........................................ 2 646 »

Summa 7 840 ton

Lager 31/s 1947.................................. — 1 387 »

Förbrukning under året 6 453 ton

I vårkalkylen 1947 räknades med 6 500 ton såväl för året 1946/47 som
1947/48.

För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 har nu räknats med en något
mindre kvantitet (6 300 ton per år). Det har räknats med ökad tillverkning
inom landet men med något minskad import. I fråga om priserna på fisk -

1 Försålt oblandat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 11. Kostnadsberäkning lör fodermedel,

135

	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
	förbrukn.	milj.	förbrukn. ton	milj.	förbrukn. ton	milj. kr	förbrukn. ton	milj.
A. Kraftfoder.	(kr/dt)	kr	(kr/dt)	kr	(kr/dt)	(kr/dt)

	95 300	16-93	48 000	12-00	90 000	23-36	60 000	15-58
	(17-76)		(25-00)		(25-96)		(25-96)	35-70
	133 750	1708	228 300	43-38	193 500	40-64	170 000
	(12-77)	(19-00)		(21-00)	0-27	(21-00)	0-27
	27 900	3-14	9 600	1-54	1500	1500
	(11-24)	(16-00)		(18-00)	2-80	(18-00)	2-94
> > havre.....	20 850	1-86	23 000	2-76	20 000	21000
	(8-90)		(12-00)		(14-00)	1-35	(14-00)	1-35
	13 500	1-52	10 850	1-30	9 650	9 650
	(11-24)	(12-00)		(14-00)		(14-00)
	4 000	0-45	—	—	—	—	—	—
	(11-24)
Linkakor och mjöl	21000	4-52	—	—	—	—	—	—
övr. oljekaksfoder.	(21-52) 220 000	4503	156 000	56*16	200 000	72-00	175 000	63-00
(20-47)		(36-00)		(36-00)		(36-00)
Summa		90-53		117-14		14042		118-84
B. Fodercellulosa.	—	—	7 700 (15-26)	1-17	—	—	—	—
C. Fabriksavfall.
Melass:							22 000	1-42
betodlare ......	1		24 081	1-16	22 000	1-42
	1 53 260	3-71	(4-82)		(6-46)		(6-46)	1-67
övr. jordbrukare	\| (6-96)		11216	1-57	19 600	2-74	11900
	(14-00)		(14-00)		(14-00)
	7 900	0-57	—	—	—	—	—	—
	(7-28)
Betmassa:							723 000	209
	1		821000	2-13	671000	1-94
	(.1007000	2-52	(0-259)		(0-289)		(0-289)	024
övr. jordbrukare	(0-25)		11248	0-13	20 059	023	21000
	(1-13)		(1-16)		(1-16)
Betfor:							300	0-06
	1		312	0-06	300	006
	1		(19-60)		(19-60)		(19-60)	2-40
övr. jordbrukare			15 490	3-41	10 900	2-40	10 900
		(22-00)		(22-00)		(22-00)	0-28
	1 681 000	042	572 000	023	8 500	(0-003)	700 000
	(0-25)	(0-40)		(0-4 0)	(0-40)	0-66
	425 900	045	274 000	0-55	140 000	0-28	326 000
	(1-05)	(2-00)		(2-00)		(2-00)
Summa		7-67		924		907		8''81
I). Animaliskl foder	19 3 8
m. m.
	4185	0-87	6 453	3''36	6 300	3''28	6 300	328
	(52-00)		(52-00)	023	(52-00)	0-23
			1203	0-23	1200	1200
			(19-00)		(19-00)		(19-00)	1-46
Köttmjöl m. m.1 .	789	0-13	5125	1-60	5 200	1-63	4 700
Foderbenmjöl1 ....	1379	0-26	6134	2''00	6 500	2-09	5 700	183
Mineralfoder1.....	5 567	l''G4	12 614	608	1 13 000	5''87	13 000	1 5-87

1 Enligt särskilda beräkningar i tab. 10.

136

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.
Tabell 11 (forts.).

1938

1946/47

1947/48

1948/49

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

991

0-65

1265

(303-20)

1310

(232-20)

700

3-84

304

0-39

2054

1750

(300-00)

1680

(230-00)

700

(55-00)

5-25

3-86

0-39

22-60

1750

(300-00)

1700

(230-00)

700

(55-00)

5-25

3-91

0-39

22-22

Deltafor

Foderjäst

in. m.....

Summa

Milj. kr.

1938/.
1 4''58

364

(55-00)

1 Fyra mån. 1938 och åtta mån. 1939.

mjöl har livsmedelskommissionens byrå för fodermedel gjort en undersökning
på så sätt, att de av spannmålsbolaget fakturerade kvantiteterna ställts i
relation till fakturabeloppen. Man har därvid funnit, att förbrukarpriset
uppgår till 52 öre pr kg. I vårkalkylen 1947 räknades med 50 öre per kg.

I fråga om fiskensilage föreligger en sänkning av de i vårkalkylen 1947
upptagna kvantiteterna.

För köttfodermjöl och blodmjöl är den definitiva kvantiteten för år 1946/
47 (sammanlagt 5 125 ton) obetydligt lägre än i vårkalkylen 1947 upptagen
kvantitet (5 330 ton). Kostnadssumman är praktiskt taget oförändrad.
För produktionsåret 1947/48 har nu räknats med 5 200 ton. För året 1948/49
har, på grund av skäl som tidigare anförts, räknats med en något lägre kvantitet
(4 700 ton).

Tillverkningen av foderbenmjöl har blivit större än vad som räknades med
i vårkalkylen 1947. Den definitiva kvantiteten för år 1946/47 uppgår efter
avdrag för de kvantiteter, som ingått i blandningar, till 6 134 ton mot 5 740
ton i vårkalkylen 1947. För produktionsåret 1947/48 räknades med en
något större kvantitet (6 500 ton). För år 1948/49 räknas med en nedgång
i tillverkningen på grund av beräknad minskning i slakten. Priserna för foderbenmjöl
äro oförändrade sedan vårkalkylen 1947.

I fråga om dikalciumfosfat visa de nu verkställda definitiva beräkningarna
betydligt lägre kvantitet under året 1946/47 än enligt vårkalkylen 1947.

Tabell 12. Beräkning av genomsnittligt

	Kg foder	Pr kg foder	Fodret innehåller
				Smb.	Fe	Smb. äggv. kg
	Basåret	Nu	Fe	äggv.
				kg	Basåret	Nu	Basåret	Nu
Havre..................	27-6	27-6	0-88	0-082	24-3	24-3	2-3	2-3
Korn...................	27-6	27-6	1-03	0-072	28-4	28-4	2-0	20
Majs...................	13 8	13-8	1-06	0-068	14-6	14-6	0-9	0-9
Oljekraftfoder...........	7-3	5-5	1-10	0*330	8-0	61	2-4	1-8
Vetekli.................	221	22-1	0-78	0-097	17-2	17-2	21	2-1
Fiskmjöl................	0-8	1-7	1-31	0530	1-0	2-2	0-4	0-9
Köttmjöl................	0-8	1-7	1-14	0-382	0-9	1-9	0-3	0-6
Summa och medeltal	100 0	lOO-o	0-95	Öl 05	944	94 7	104	10 6

137

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

Detta står helt i samband med att större kvantiteter, än som då beräknades,
tagits i anspråk till mineralfoderblandningar. Den totala tillverkningen
ökad med den importerade kvantiteten av dikalciumfosfat är nämligen större,
än vad som räknades med i vårkalkylen 1947. I följande översikt lämnas
uppgifter över definitiva siffror för tillverkning, import m. in. av dikalciumfosfat
under produktionsåret 1946/47.

Tillverkning.................... 2 620 ton

Import......................... 4 601 »

Summa 7 221 ton

Avgår inbi. i biandpreparat...... 3 178 ton

» » i fodercellulosa...... 48 >

Återstår försålt oblandat 3 995 ton

Med anledning av den lägre kvantitet av dikalciumfosfat, som enligt nu
föreliggande kalkyl försålts i oblandat skick under året 1946/47 jämfört
med vårkalkylen 1947, har det ansetts motiverat att även sänka den forra
vårkalkylens prognos för 1947/48 från 5 000 ton till 4 500 ton. Åven for
produktionsåret 1948/49 har räknats med denna kvantitet.

Från och med den 15 augusti 1947 sänktes normalpriset å dikalciumfosfat
med 4 öre pr kg. Hänsyn har i kalkylen tagits till denna prissänkning.

Beträffande dinatriumfosfat har förbrukningen under 1946/47 blivit avsevärt
lägre än vad som räknats med i vårkalkylen 1947. Förbrukningen under
1946/47 framgår av följande översikt. Någon hänsyn till lagerförändringar
behöver icke tagas, då tillgängliga partier under senare år så gott
som omedelbart blivit försålda.

Tillverkning inom landet...................

Import....................................

Summa

Avgår till inbi. i blandade mineralfoder......

Försålt oblandat

2 282 ton
626 >

2 908 ton
536 >

2 372 ton

Avvikelsen för år 1946/47 gentemot förra vårkalkylen star i samband
med att importen blivit mindre än beräknat, medan samtidigt inblandningen
i biandpreparat blivit något större än beräknat. För produktionsåren 1947/
48 och 1948/49 har förbrukningen av oblandat dinatriumfosfat upptagits

pris pr foderenhet (fe) för hönsfoder.

Pris öre pr kg

1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
11-57	18-76	20-75	20-75
14-02	22-50	26-50	24-50
17-76	25-—	25-96	25-96
20-47	36-—	36 —	36-—
12-77	19—	21 —	21—
33 —	52 —	52-—	52—
19-—	35--	35 —	35—
		Pris, kr pr	foderenhet

Foderstaten kostar, kr
1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
3-19	5-18	5''73	5''73
3-87	621	7-31	6-76
2-45	3-45	3-68	3-68
1-49	1''98	1-98	1-98
2-82	4-20	4-64	4-64
0-26	0-88	0-88	0''88
0-16	0-60	0-60	0-60
14-23	22-50	24-72	24-17
0-15	0''24	0-26	0-26

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 27ö.

till endast 2 000 ton per år, vilket är 1 200 ton mindre än vad som räknades
med i vårkalkylen 1947 för produktionsåret 1947/48.

Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen 1947.

Förbrukningen av blandade mineralfoder (se tabell 10) har blivit större
än vad som räknades med i förra vårkalkylen.

I fråga om priserna på blandade mineralfoder hade redan i samband med
vårkalkylen 1947 beräknats vägda priser för produktionsåret 1946/47. Då
någon prisändring på blandade mineralfoder icke inträdde förrän 1 september
1947 blevo de då framvägda priserna för produktionsåret 1946/47 definitiva.
För produktionsåret 1947/48 har däremot företagits en omräkning av
priserna med hänsyn till de ändringar som trädde i kraft 1 september 1947.
Vägningen av priserna har baserats på fördelning av totalkvantiteten på
olika märken under år 1946/47. Det vägda priset för produktionsåret 1947/
48 uppgår till 45,33 kr/dt, vilket obetydligt avviker från det i vårkalkylen
1947 insatta priset. Det för 1947/48 beräknade priset har tillämpats även
för 1948/49. F

Jordbrukets kostnader för från under produktionsåret 1946/47 har nu
definitivt beräknats enligt följande tablå.

Försålt ur spannmålsbolagets lager ...

Import.............................

Inhemsk produktion................

135 ton å 3-30 kr, kg = 445 500 kr

750 » » 3-00 » = 2 250 000 »

380 » » 3-00 » = 1 140 000 »

1 265 ton å 3’03 kr/kg = 3 835 500 kr

Kvantiteten är avsevärt större än vad som räknades med i förra vårkalkylen.
För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 har kvantiteten beräknats
stiga till 1 750 ton pr år. Vidare har räknats med ett pris av 3,oo kr/kg.
o Kostnaderna för vitaminpreparat (deltafor m. m.) avse som vanligt endast
sådana preparat som tillkommit efter basåret. Kostnaderna ha på grund av
större kvantiteter blivit högre än enligt vårkalkylen 1947. Förbrukningen
har antagits öka ytterligare under de kommande produktionsåren. I fråga
om priserna har för produktionsåren 1947/48 och 1948/49 endast verkställts
en avrundning nedåt av det vägda genomsnittspriset för år 1946/47.

I fråga om foderjäst föreligger en sänkning beroende på lägre kvantitet
än enligt vårkalkylen 1947.

Återinköpt fodersäd.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd avser den marginalkostnad, som beräknas
uppstå för jordbruket i samband med återinköp av sådan fodersäd,
som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen. Marginalkostnaden utgör
1 kr/dt. För år 1946/47 har liksom i vårkalkylen räknats med att jordbrukarnas
återinköp av inlevererad fodersäd uppgår till 130 000 ton, vilket
motsvarar en marginalkostnad av l,so milj. kr. För år 1947/48 räknades i
vårkalkylen 1947 icke med någon dylik kostnadspost, eftersom det vid denna
tidpunkt var oklart, huruvida fodersädsavstående skulle behöva tillgripas.
På grund av att så blivit fallet, måste nu åter räknas med återköp av
fodersäd till jordbruket. Tills vidare har för år 1947/48 räknats med en
kvantitet av 80 000 ton motsvarande en marginalkostnad av 0,so milj. kr. För
produktionsåret 1948/49 har i denna kalkyl icke räknats med någon dylik
kostnad.

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 13. Värdeberäkning för foder till äggproduktion utanför Jordbruket.

Beräknat näringsbehov i fe pr kg ägg (inkl. behovet för

rekrytering) ........................................

Totalt näringsbehov, 1000-tal fe............ ............

Inköpta fodermedel i procent av total foderförbrukning..

Inköpta fodermedel i 1 000-tal fe.......................

Pris pr fe enligt tabell 12, kr........ ..................

Kostnader för inköpta fodermedel, milj. kr..............

Tillkommer foderbenmjöl, g pr fe köpfoder.............

Tillkommer fodertran, g pr fe köpfoder.................

Kvantitet:

foderbenmjöl, ton...................................

fodertran, ton.......................................

Pris pr ton:

foderbenmjöl, kr....................................

fodertran, kr........................................

Kostnad, milj. kr:

foderbenmjöl........................................

fodertran...........................................

Totalkostnad (foder + foderbenmjöl + fodertran) |

1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
7 600	14 465	14 730	16 000
6''7	6-7	6-7	6-7
50 920	96 916	98 691	107 200
80	80	80	80
40 736	77 533	78 953	85 760
0-15	0-24	0-26	0-25
6-11	18-61	20-53	21-44
2	2	2	2
2-5	4	4	4
81	155	158	172
102	310	316	343
220: —	330:-	325: —	325:—
656: —	3 032: —	3 000:-	3000: —
0''02	0-05	0-05	006
0-07	0-94	0-95	1-03
\| 6-20	19-60	21-53	22-53

Tabell 14. Sammandrag för köpfoder. Milj. kronor.

	1938/39	1946/47	1947/48	1948/49
	90-53	117-14	140-42	118-84
	_	1-17	—	—
	7-67	9''24	907	8-81
	4-58	20-54	22-60	22-22
	_	1-30	0-80	—
Summa	102-78	149-39	172-89	149 87
Index	100-0	145-3	168-2	145-8
Avgår kostnader för höns-	6-20	19-60	21-53	22-53
Nettosumma	96-58	129-79	15136	127-34
Index	100-0	134-4	156-7	131-8

Beräkning av kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket.

I vårkalkylen 1947 (jfr s. 134—136 i Kungl. Maj :ts prop. 280/1947) infördes
för första gången en beräkning över kostnaderna för de fodermedel,
som förbrukas till äggproduktion utanför jordbruket. Eftersom kostnaderna
för dessa fodermedel till väsentlig del ingå i den totala fodermedelskalkylen,
reducerades de totala fodermedelskostnaderna med de beräknade
kostnaderna för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Denna beräkning
har nu för produktionsåren 1946/47 och 1947/48 justerats med hänsyn
till förändringar i äggproduktionens storlek i jämförelse med vårkalkylen
1947. Vidare har för år 1947/48 företagits justering med hänsyn till de

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

höjda priserna på korn, havre, vetekli samt fiskmjöl. Beräkningarna, som
äro utförda enligt samma principer som i vårkalkylen, redovisas i tabellerna
12 och 13.

I tabell 14 ha totalkostnaderna för allt köpfoder reducerats för de ovan
beräknade kostnaderna för inköpta fodermedel till äggproduktion utanför
jordbruket.

4. Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll).

I vårkalkylen 1947 redovisades maskinkostnaderna med tillämpande av
den tidigare använda beräkningsmetoden. I texten liksom i sammandragstabellen
upptogs emellertid alternativt en preliminär kostnadssumma för
produktionsåret 1947/48 av 130 milj. kr. Denna siffra hade framkommit
som ett preliminärt resultat av utredningar verkställda av de sakkunniga
för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. De sakkunnigas utredning var vid tiden för vårkalkylens
upprättande 1947 icke slutförd. På förslag av livsmedelskommissionen godkändes
av Kungl. Maj :t ett tillägg till maskinkostnaderna enligt den gamla
beräkningsmetoden av 20 milj. kr. för 1947/48. I följande översikt redovisas
maskinkostnadernas utveckling enligt hittills tillämpad beräkningsmetod,
d. v. s. vid konstant volym så långt beräkning enligt de äldre principerna
föreligger.

Kostnader för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap i milj. kr
enligt hittills tillämpad beräkningsmetod.

Exkl. traktorer1 . Traktorer.......	1938/39 ......... 72''8 ......... 8''6	1945/46 107-8 33-3	1946/47 107-8 29-0	1947/48 107-8 25-2
	Summa 81‘ 4	14P1	136-8	133-0
	Index 100''0	173-3	168-1	163-4
Då de sakkunnigas utredning nu föreligger färdig	och har	överlämnats

till LK-delegationen, har i kalkylen tillämpats de av de sakkunniga beräknade
kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap.
Kostnaderna uppgå enligt de sakkunnigas beräkning till de belopp, som angivas
i tabell 15.

De tidigare beräkningarna över jordbrukets kostnader för avskrivning och
underhåll av maskiner och redskap ha avsett samtliga maskiner exklusive
traktorer. Traktorkostnaderna ha däremot i sin helhet beräknats separat. I
de sakkunnigas utredningar ha emellertid avskrivnings- och underhållskostnaderna
för samtliga maskiner och redskap (inklusive traktorer) beräknats
gemensamt, vilket framgår av tabell 15. Siffrorna i tabell 15 äro sålunda
icke direkt jämförbara med siffrorna över kostnader för maskiner och redskap
enligt den äldre beräkningen i en föregående översikt.

Principiellt innebär de sakkunnigas beräkningar i jämförelse med tidigare
beräkningar endast den skillnaden, att de nya beräkningarna utförts med
hänsynstagande till förändringarna i maskinparkens storlek. Detta har skett
på så sätt, att avskrivningskostnader beräknats enligt en avskrivningsplan
grundad på verkliga inköpssummor för traktorer resp. övriga maskiner och
redskap. Avskrivningskostnaderna ha liksom tidigare beräknats på återanskaffningsvärden.
Underhållskostnaderna ha, sedan olika utvägar att beräkna
dessa prövats, hämtats ur resultaten av den s. k. deklarationsunder -

1 Motsvarar den förutvarande posten »Maskiner och redskap:

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tabell 15. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för jordbrukets
maskiner och redskap Inkl. traktorer (1 000-tal kr.) enligt särskild i texten

omnämnd utredning.

	Avskrivningskostnadei Exkl. i Traktorer Gengas-traktorer 1 kl aggregat	Summa	Under- hållskost- nader	Total- summa	Index 1938/39 = 100
1938 39..........	28 582	4 927		33 509	43 200	76 709	100-0
1939/40..........	33 045	6 966	260	40 271	48 400	88 671	115-6
1940/41..........	38 039	8127	1360	47 526	57 700	105 226	137-2
1941/42..........	41177	8 273	3 540	52 990	67 000	119 990	156-4
1942/43..........	44 358	8 410	5 670	58 438	77 800	136 238	177-6
1943/44..........	47 039	9 531	6 540	63 110	82 500	145 610	189 8
1944/45..........	50 141	10 517	5 850	66 508	82 800	149 308	194-6
1945/46..........	52 515	10 595	3 880	66 990	84 500	151 490	197-5
1946 47..........	57120	13 479	2 580	73179	89 400	162 579	211-9
1947/48..........	62 196	18 007	—	8)203	93 600	173 803	226-6
1948/49..........	67 099	21532	—	88 631	94 600	183 231	238-9

sökningen så långt denna funnits tillgänglig (t. o. in. kalenderåret 1945).
Fr. o. in. år 1945/46 har en preliminär framräkning av deklarationsundersökningens
resultat ägt rum med beaktande av löne- och prisutvecklingen
men utan hänsynstagande till volymförändringarna. Som framgår av tabell
15 ha de nya beräkningarna över kostnaderna för avskrivning och underhåll
av maskiner och redskap resulterat i en totalsumma av 76,7 milj. kr. 1938/39.
Den för 1948/49 preliminärt beräknade kostnaden uppgår till 183,2 milj.
kr, vilket motsvarar en stegring av kostnaderna med 138,9 procent.

Då kostnaderna för avskrivning och underhåll nu beräknats gemensamt
för samtliga maskiner och redskap — alltså även traktorer redovisas nu
under den tidigare kostnadsgruppen »Traktorkostnader» endast kostnaderna
för driv- och smörjmedel till traktorer. Denna kostnadsgrupp har därför nu
benämnts »Driv- och smörjmedelskostnader».

5. Driv- och smörjmedelskostnader.

Den kalkyl över jordbrukets kostnader för avskrivning och underhåll av
maskiner och redskap, som framlagts av de sakkunniga för utredning rörande
rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in., och
som under föregående punkt, »Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll»,
redovisats, inkluderar, som redan tidigare omnämnts, angivna
kostnader för samtliga maskiner och redskap — alltså även för traktoreina.
Tidigare ha kostnaderna för traktorernas avskrivning och underhåll beräknats
separat och ingått i kostnadsgruppen »Traktorkostnader». Denna kostnadsgrupp
har avsett att representera samtliga kostnader för traktorer förutom
räntor, försäkringar, förvaring (garagekostnader) samt traktorförarens
lön. De här nämnda kostnaderna, som icke ingått i traktorkostnadsposten,
få anses i huvudsak representerade inom andra kostnadsposter
(räntekostnader, ekonomibyggnader, arbetskostnader).

Då kostnaderna för traktorernas avskrivning och underhåll nu kunnat
beräknas gemensamt med motsvarande kostnader för andra maskiner och
redskap, vilket ur beräkningsteknisk synpunkt innebär en förenkling, återstår
av den förutvarande posten »Traktorkostnader» endast kostnaderna
för driv- och smörjmedel att redovisa separat.

Med anledning av att antalet inom jordbruket använda jeepar blivit så
stort, alt ett hänsynstagande till dessa vid beräknandet av driv- och smörj -

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

medelskostnaderna blivit erforderligt, har det ansetts lämpligt att beräkna
dessa kostnader för jeepar tillsammans med driv- och smörj medelskostnader
för traktorer.

För bestämmandet av dessa kostnader erfordras i första hand för varje
enskilt produktionsår fastläggandet av följande kvantitativt grundläggande
faktorer, nämligen:

1. Antalet i drift varande traktorer, dragbilar (epatraktorer), jeepar;

2. Antalet driftstimmar i genomsnitt per år för var och en av ovanstående

maskiner;

3. Förbrukningen av brännolja per timme;

4. » > smörjolja > >

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

I vårkalkylen 1947 räknades med att antalet traktorer inklusive dragbilar
i drift under produktionsåren 1946/47 och 1947/48 skulle uppgå till:

1946/47 ................. 27 800 st

1947/48 ................. 32 000 *

Det var vid denna tidpunkt icke möjligt att med någon säkerhet bedöma
omfattningen av nyinköpen under 1947. En inom Sveriges lantbruksförbund
verkställd undersökning genom inhämtande av uppgifter från samtliga
kända tillverkare och importörer ha gett till resultat, att jordbrukets
sammanlagda inköp av nya traktorer under år 1947 kan upptagas till 7 332
st., vilket vida överträffade vad som vid upprättandet av vårkalkylen 1947
räknades med. På grund härav synes det nödvändigt att ompröva beräkningen
över antalet i drift varande traktorer jämte dragbilar under produktionsåren
1946/47 och 1947/48. Detta skall i det följande göras med utgångspunkt
från antalet traktorer vid början av produktionsåret 1946/47,
som erhålles i följande översikt.

Vid årsskiftet 1944/45 fanns enligt Arbetsmarknadskommissionens traktorin -

ventering sammanlagt (inkl. dragbilar) ........................ 25 172 st.

Inköp 1945 enl. lantbruksförbundets undersökning ........ 438

>o 1946 , » » ........ 3 891 4329 »

Avgår uppskattade inköp efter den J/9 1946 räknat = 1/s av års summan

för 1946............................................. 1 297 »

Avgår uppskattat antal skrotade traktorer, räknat som 10 % av totala
inköpen under tiden 1/i 1945—sl/8 1946 (3 032 st.).............. - 303 »

Summa = beräknat antal traktorer vid produktionsårets början 27 901 st.

Enligt ovanstående beräkningar kan antalet traktorer inklusive dragbilar
vid början av produktionsåret 1946/47 angivas till omkring 27 900.

Resultaten av de fortsatta beräkningarna rörande traktorantalets förändringar,
som redovisats i en följande tablå, bygga dels på inköpens storlek
under 1947 enligt lantbruksförbundets undersökning (uppgifter från samtliga
kända tillverkare och importörer) samt dels på uppskattning av det
antal nya traktorer, som kan komma att levereras under 1948 och 1949:

Antal försålda jordbrukstraktorer 1947 ........ 7 332 st.

Uppskattat antal 1948 ........................ 8 000 »

» » 1949 ........................ 8 000 >

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Det antagande, som sålunda gjorts beträffande inköpens storlek under
1948, kan stödas genom redan träffade handelsavtal och nuvarande utsikter
till inhemsk tillverkning. Uppskattningen för 1948 torde få anses såsom en
minimisiffra.

Antalet jordbrukstraktorer åren 1956/47—1948/49.

	Vid prod-	Inköpt under året 6 185	Uppskattad avgång	Vid prod.-	Beräknat genomsnitt-	Av-
	årets	(skrotning)	årets	ligt antal	rundat
1946/47 ......	början ...... 27 901	under året 928	slut 33 158	i drift 1 30 020	30 000
1947/48 ......	...... 33 158	7 777	1 167	39 768	36 463	36 500
1948/49 ......	...... 39 768	8 000	1 200	46 568	43 168	43 200

Som synes har räknats med 10 procent nedskrotning (i procent av antalet
nyinköpta traktorer) t. o. m. augusti 1946 samt därefter 15 procent. Det högre
procenttalet för den senare perioden får anses motiverat av, att betydligt
ökade nyinköp möjliggjorts, och att nedskrotningen därigenom kunnat bliva
av något större omfattning. Procenttalen ha erhållits genom samråd med
fackmän inom traktorhandeln, vilka i sin tur inskaffat uppgifter över det
egna företagets övertagande av gamla traktorer för nedskrotning i förhållande
till försäljningen av nya traktorer.

Antalet dragbilar (epatraktorer). Den hittillsvarande diskussionen har
gällt totala antalet traktorer inklusive dragbilar. Dragbilarnas antal har för
senare år förut uppskattats till 3 500. Under år 1947/48 och 1948/49 har det
emellertid räknats med, att ett större antal dragbilar åter användes, varför
siffran 4 000 liksom i basåret insatts. Traktorräkningen vid årsskiftet 1944/
45 ger stöd för denna siffra.

Antalet jeepar. Uppgifter om antalet till jordbruket försålda jeepar har
erhållits från importören. Totala antalet jeepar inom jordbruket uppgår för
närvarande till ca 600 st. De första jeeparna tillfördes jordbruket under produktionsåret
1945/46. Antalet var emellertid då ringa. Under år 1946/47
kan det genomsnittliga antalet beräknas till 240. Under år 1947/48 har raknats
praktiskt taget endast med det antal, som fanns vid produktionsårets
början eller sammanlagt 600 st. För året 1948/49 blir varje uppskattning
mycket osäker. Om någon import över huvud taget kan äga rum, måste en
mot importen svarande ökning av beståndet inträffa, enär samtliga jeepar
ännu äro så gott som nya. Det har t. v. på grund av de ovissa importmöjligheterna
endast räknats med en utökning av det i drift varande antalet jeepar
med 100 st. Antalet skulle enligt detta antagande komma att uppgå till 700
under produktionsåret 1948/49.

Sammandrag i fråga om antal. Det räknades i varkalkylen 1947 med att
2 000 traktorer under år 1946/47 fortfarande drevos med gengas. Några nya
uppgifter eller beräkningsmöjligheter, som kunna ge anledning till avsteg
från detta antagande, föreligga icke. I följande översikt angives antalet traktorer
enligt i det föregående gjorda beräkningar och antaganden. 1

1 Ilär har vid beräknandet av genomsnittligt antal under äret tagits hänsyn till, att inköpen
icke varit jämnt fördelade under året.

144

Kungl. Maj.ts proposition, nr 275.

	Traktorer	Drag- bilar	Traktorer	Rel. tal
	Gengas- drivna	Olje- drivna	+ drag-bilar	1938/39 = 100	Jeepar
1938/39 ........	....... .	17 800	4 000	21800	ioo-o	_
1939/40 ........	....... .	19 680	5 500	25 180	115-5	_
1940/41 ........	....... 1620	18 620	4 500	24 740	113-5	_
1941/42 ........	....... 7 600	12 240	3 500	23 340	107-1	_
1942/43 ........	....... 13 300	6 700	3 500	23 500	107-8	_
1943/44 ........	....... 15 100	4 900	3 500	23 500	107-8	_
1944/45 ........	....... 16 130	3 870	3 500	23 500	107-8	_
1945/46 ........	....... 12 100	1 9 900	3 500	25 500	117-0	_
1946/47 ........	....... 2 000	24 500	3 500	30 000	137-6	240
1947/48 ........		32 500	4 000	36 500	167-4	600
1948/49 ........		39 200	4 000	43 200	198-2	700

Fr. o. m. produktionsåret 1947/48 måste räknas med fördelning på bensindrivna
traktorer resp. traktorer drivna med motorfotogen och motorbrännolja.
Bensindrivna äro: Fergusson (engelsk), Farmall Cub (amerikansk)
och Massey-Harrys Ponny (amerikansk). Fördelningen kan angivas på följande
sätt:

1947/48 1948/49

Drivna med motorfotogen eller motorbrännolja 32 000 38 200

Bensindrivna................................ 500 1 000

Summa 32 500 39 200

Vid uppskattandet av antalet bensindrivna traktorer 1948/49 har iakttagits
försiktighet med hänsyn till att inköpen av bensindrivna traktorer kan
tänkas bliva hämmad av den höjning av bensinpriset, som nu beslutats av
statsmakterna.

Antalet driftstimmar per år.

Traktorer. Fr. o. m. produktionsåret 1945/46 har tidigare räknats med 600
driftstimmar per år i genomsnitt för samtliga helårsanvända traktorer mot
450 timmar under basåret. Någon ändring i denna siffra har icke företagits.
Det förtjänar påpekas, att antalet driftstimmar per traktor tenderar att
ökas på grund av att traktorerna få en alltmer allsidig användning. Framför
allt ökas traktorernas användning till transporter. Den ökning i antalet driftstimmar,
som härigenom för ett stort antal traktorer säkerligen uppstår, torde
dock elimineras därigenom, att traktorer nu inköpas även vid allt mindre
brukningsdelar, där den årliga användningstiden blir mindre än vid större
jordbruk. En annan faktor, som kan komma att inverka på den genomsnittliga
årliga användningstiden, är den gemensamma maskinanvändningen. Om
denna kraftigt ökar, kommer också användningstiden genomsnittligt att
ökas. Ännu så länge är emellertid den gemensamma maskinanvändningen
icke av sådan omfattning, att dylika hänsyn behöver tagas. Då det i det
föregående påpekats, att traktorer nu i större omfattning än tidigare införskaffas
till mindre brukningsdelar, där den årliga användningstiden blir kort,
torde det även vara berättigat framhålla, att bristen på arbetskraft tvivelsutan
medför, att traktorer, som inköpas till mindre jordbruk, i stor omfattning
utlånas till andra brukningsdelar. Det är därför mycket svårt att överblicka
i vilken riktning de olika faktorerna sammanlagt kunna verka, då det
gäller traktorernas årliga användningstid i genomsnitt. 1

1 Av de oljedrivna traktorerna beräknas 2 000 st. hava en genomsnittlig användningstid om
blott 300 timmar, enär de ansetts ha vari mruk endast under halva året 1945/46.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

145

Dragbilar. För dragbilarna har under de senaste åren räknats med en årlig
användningstid av 180 timmar per dragbil. 1 basåret räknades emellertid
med en genomsnittlig användningstid av 225 timmar för de då i drift varande
4 000 dragbilarna. Då någon ransonering av bensin icke förelegat under de
senaste produktionsåren, förefaller det föga sannolikt, att den årliga användningstiden
nu skulle vara lägre än under basåret. Därför har i den nu
upprättade kalkylen för åren 1947/48 och 1948/49 ånyo räknats med 225
driftstimmar per dragbil.

Jeepar. Jeeparna användas både som dragkraft och transportredskap. På
grund av jeepens större rörlighet är det uppenbart, att denna användes för
vägkörslor i betydligt större utsträckning än traktorn. Den årliga användningstiden
torde därför genomsnittligt ligga högre för jeepen än för traktorn.
Med hänsyn till att jeeparna användas även för transporter, som icke höra
till jordbruksdriften, har emellertid i kalkylen för dessa räknats med samma
antal driftstimmar per år i genomsnitt som för traktorerna, d. v. s. 600
timmar per år.

Totala antalet traktortimmar har enligt angivna förutsättningar beräknats
till följande i tusental timmar.

	Traktorer	Drag- bilar	Traktorer	Rel. tal
	Gengas- drivna	Olje- drivna	+ drag-bilar	1038/39 = 100	Jeepar
1938/39.......	—	8 010-0	900-0	8 910-0	ioo-o	—
1939/40.......	—	8 860-0	1 240-0	10 100-0	113-4	—
1940/41 .......	...... 1 134-0	4 756-1	630-0	6 520-1	73-2	—
1941/42....... 1942/43.......	...... 5 320-0	3 496-5	560-0	9 376-5	105-2	—
...... 7 980-0	1 809-0	630-0	10 419-0	116-9	—
1943/44.......	...... 9 060-0	1 168-1	630-0	10 858-1	121-9	—
1944/45......	...... 9 678-0	1 261-8	630-0	11 569-8	129-9	—
1945/46.......	...... 7 260-0	5 340-0	630-0	13 230-0	148-5	—
1946/47.......	...... 1 200-0	14 700-0	630-0	16 530-0	185-5	144-0
1947 48......	—	19 500-0	900-0	20 400-0	229-0	360-0
1948/49.......		23 520-0	900-0	24 420-0	274-1	420-0

Förbrukningen av bränsle per timme.

Gengasdrift förekommer i den nu upprättade kalkylen endast för produktionsåret
1946/47. I fråga om förbrukningen av gengasved föreligger icke
någon ändring sedan föregående kalkyl (396 hl per traktor och år, vilket
motsvarar 0,66 hl gengasved per timme).

Brännoljeförbrukning. Till de oljedrivna traktorerna har under senare år
räknats med en genomsnittlig brännoljeförbrukning per timme av 7 liter.
Till dragbilarna har räknats med en förbrukning av 5 liter per timme. Då
brännoljeförbrukningen per timme vid den starka utökning av traktorparken,
som nu pågår, blir av stor betydelse i kalkylen, har denna fråga i
samband med den nu upprättade kalkylen blivit föremål för särskilda överväganden.
Vad som kan vara utslagsgivande för en eventuell förändring i
brännoljeförbrukningen per timme är i första band traktorernas storlek
samt dessutom eventuella konstruktionsförändringar. I avsikt att vinna en
överblick över förändringarna i traktorbeståndets fördelning på olika stora
traktorer har inom lantbruksförbundet gjorts en fördelning av de under olika
år försålda traktorerna på storleksklasser. Fördelningen grundar sig på
uppgifter, som införskaffats från tillverkare och importörer av traktorer.

Storlek sgruppen 20—25 hästkrafter är under samtliga år dominerande —
dock med undantag för krigsåren. Före krigsåren kan märkas en tydlig över 10

B i hang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 275.

146

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

gång till lättare och mycket tunga traktorer. Denna tendens gör sig fortfarande
starkt gällande. En vägning för erhållande av genomsnittlig storlek
med hänsyn till antalet hästkrafter per traktor ger emellertid till resultat,
att någon väsentlig förändring i fråga om det genomsnittliga hästkraftantalet
icke inträtt. Under åren strax före och strax efter 1939 synes hästkraftantalet
per inköpt traktor ha tenderat att vara något lägre än under tidigare
år. Under krigsåren minskade importen och de svenska traktorerna dominerade,
varför genomsnittsstorleken höjdes märkbart. Sedan importen åter
kommit i gång (1946 och 1947) synes det genomsnittliga hästkraftantalet
per traktor ater ha sjunkit -— dock icke fullt så lågt som till förkrigsnivån.

Antal försålda traktorer exkl. dragbilar åren 1929—1947 samt deras genomsnittliga
hästkraftantal.

År	Antal trak-	Antal hkr. i genom-	År	Antal	Antal hkr. i genom-
1929 .......	torer	snitt per traktor	torer	snitt per traktor
	24-8	1939 ...........	4 530	23-4
1930 .......		24-2	1940 ............	1894	22-6
1931.......	....... 596	24-6	1941 ..........	272	24''5
1932 ......	....... 368	25''2	1942 ..........	466	26-2
1933 .......		25’2	1943 ..........	207	34-8
1934 .......	....... 519	25''4	1944 .....	847	32-5
1935 ......	....... 1072	25''0	1945 ............	438	39-7
1936 ......	....... 1870	25-3	1946 ........	3 891	28''1
1937 .......		24''7	1947 ............	7 332	27-1
1938 .......	....... 4 260	24-0
Summa 1929—47	33 483	25-8

Efter samråd med fackmän på området har den bränsleförbrukning per
timme, som räknats med i tidigare kalkyler, hållits oförändrad, enär det med
hittills föreliggande siffror såsom underlag synes vara svårt att erhålla en
tillförlitlig uppfattning om utvecklingen av den genomsnittliga brännoljeförbrukningen
per timme. De i föregående översikt angivna resultaten tyda
även på, att några större förändringar icke ägt rum. Én mindre ökning av
det genomsnittliga antalet hästkrafter kan tänkas bliva eliminerat genom en
ständigt fortgående förbättring av motorernas effektivitet.

Brännoljeförbrukningen till dragbilar (5 liter per timme) har även hållits
oförändrad.

Med anledning av att bensindrivna traktorer för första gången kommit i
bruk i det svenska jordbruket, måste nu kalkyleras särskilt över bränslekostnaden
för dessa. De traktorer för bensindrift, som användas, äro relativt
små, och från statens maskinprovningar har med ledning av provningsresultaten
beräknats en genomsnittlig bensinförbrukning av 4,o liter per timme

Jeepar. Beträffande bränsleförbrukningen till jeepar har en överslagsberäkning,
grundad på provningsresultat, utförts vid statens maskinprovningar.
I följande översikt redovisas såväl en uppskattad fördelning av
jeepens användningstid på olika jordbruksarbeten resp. transporter som bensinförbrukningen
per timme vid dessa olika arbeten.

Timmar

Plöjning............................... 100

Harvning m. m......................... 100

Skörd och sådd........................ 100

Medeltal för ovanstående

Liter per
timme
8-0
6-0
3-0
5''7

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

147

Timmar

Tyngre transporter inom brukningsdelen.. 150

Landsvägskörning (700 mil).............. 150

Medeltal för transporterna
Medeltal för hela användningstiden

I kalkylen har räknats med medelsiffran 5,5 liter per timme.

Förbrukningen av smörjolja per timme.

För traktorer och dragbilar räknades i vårkalkylen 1947 fr. o. in. produktionsåret
1946/47 med 0,30 kg per traktortimme. Denna siffra hålles nu oförändrad.
# .

Smörjoljeåtgången för jeepar angives av statens maskinprovningar till i
genomsnitt 0,i5 liter per timme, vilket omräknat till kg blir 0,i4 kg per timme.

Översikt över prisutvecklingen.

Sedan vårkalkylen 1947 har inträffat vissa prisförändringar såväl å motorfotogen
och motorbrännolja som i fråga om bensin. Dessa prisförändringar,
som även gälla det tilländalupna produktionsåret 1946/47, ha nu
beaktats. En översikt över prisutvecklingen fr. o. in. mars 1946 lämnas i
tabell 16 (samtliga siffror i öre per liter). Samtliga priser inkludera zontilllägg
och motsvara sålunda de priser, som jordbrukarna i genomsnitt kunna
anses ha fått betala. Prisutvecklingen under den föregående tiden fr. o. m.
september 1945 finnes på samma sätt redovisad i samband med vårkalkylen
1947 (Kungl. Maj :ts prop. nr 280/1947, s. 142).

Förutom redan inträffade prisändringar har i kalkylerna tagits hänsyn
till den höjning av bensinskatten fr. o. m. den 1/i 1948, som av riksdagen
beslutats. Bensinpriset är före denna höjning 39 öre i O-zon. I kostnadskalkylen
göres emellertid genomgående ett tillägg -— fr. o. in. den “/i 1946
uppgående till 1,75 öre per liter — för genomsnittliga fraktkostnader. Inklusive
detta tillägg är priset för närvarande 40,75 öre per liter. Om den beslutade
skattehöjningen, 27 öre per liter, lägges till det nuvarande priset, erhålles
sålunda 67,75 öre per liter. Vidare har räknats med en viss ytterligare
höjning, beroende på de ökade handelsomkostnaderna per liter efter en genomförd
prishöjning. Med hänsyn till detta har fr. o. m. V* 1948 räknats
med ett bensinpris av 69,oo öre per liter.

Liter per
timme

5-0

5’5

5-2

5-5

Tabell 16. Översikt över prisutvecklingen för flytande traktordrivmedel. Samtliga
priser i öre/l samt inklusive genomsnittligt zontillägg för fraktkostnader.

	n/3-”/7 1946 1	''»h 46->5/il947	10/l-10/6 1947	16/&-7/o 1947	8/o-19/io 1947	20/10_21/12 1947	22/i2 47-“/i 1948	17/i—s7s 1948	''It 1948-t. v.
Motorfotogen.....	17-75	16*75	16-75	18-25	18-76	18-75	18*75	19-75	19-75
Motorbrännolja ..	16*75	15-75	15-75	16-75	17-25	17-25	17-25	19-25	19-26
Bensin..........	42-75	41-75	8875	38-76	38-75	69*75	40-75	40-75	69-00
Skifferfotogen ....	17-75	16*75	16-75	18-25

1 Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. 2s/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas de
genomsnittliga zontilläggen till 1,75 öre/l. Före angivna datum var zontillägget 3 öre/l
genomsnitt.

148

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Kostnadsberäkning.

År 1946/4-7.

a. Priser och förbrukning under olika pristerminer.

För 1946/47 har räknats med de priser på brännoljor, som angivits i tabell
16. I fråga om bensin har räknats med att V, av årskvantiteten inköpts
under tiden 1/„ 1946—15/i 1947 till priset 41,75 per liter, medan resten (1 2/3) beräknas
bliva inköpt efter prissänkningen den 19/i 1947. I fråga om motorfotogen
och motorbrännolja har förutsatts, att halva kvantiteten inköpts till
det lägre priset under tiden V» 1946—15/5 1947 (16,75 resp. 15,75) och att hälften
inköpts till det högre priset efter nämnda tidpunkt (18,25 resp. 16,75).

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor ............. 7 x 600 = 4 200 1

» » dragbil ............. 5 x 180 = 900 »

» » jeep ................ 5''5 x 600 = 3 300 »

» s 24 500 st. traktorer...................... 102 900 m3

» » 3 500 » dragbilar...................... 3 150 »

» » 240 » jeepar......................... 792 >

106 842 m3
Avrundat 106 800 >

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 6 400 m3 är bensin1
samt resten, 100 400 in3, är motorfotogen och motorbrännolja.

c. Kostnader. Milj. kr

2 133 in3 bensin å 41-75 öre/l ................................... 0-89

4 267 » » » 38-75 » .................................... 1-65

50 200 > motorfotogen och motorbrännolja å 16-552 öre/l........... 8-31

50 200 » » > » å 17''952 » ........... 9’01

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3''00 kr/hl ............... 2-38

Smörjolja, 0 30 kg/traktortimme å 1-60 kr/kg........................ 7-93

» , 0''14 kg/jeeptimme å 1‘60 kr/kg........................... 0''03

Summa 30-20

År 1947/48.

a. Priser och förbrukning under olika pristerminer.

För 1947/48 har räknats med de priser på brännoljor enligt tabell 16 på
sätt som i det följande närmare angives.

Bensin. Det har förutsatts, att V, av bensinförbrukningen ägt rum under
höstmånaderna (sept.—dec.). Vid beräknandet av medelpriset för denna period
har icke tagits någon hänsyn till prishöjningen den “/u, enär någon
nämnvärd bensinförsäljning till jordbruksändamål knappast kan ha ägt rum
under tiden “/ur—-“/«■ Medelpriset under tiden V»—7u blir 39,31 öre per liter.

Två tredjedelar av bensinförbrukningen under produktionsåret har enligt
ovanstående förutsatts bliva inköpta efter den 1 januari 1948. Priset är 40,75
öre per liter t. o. in. den 31/3, varefter den beslutade höjningen beräknas bliva
gällande.

1 3 150 m3 till dragbilar samt 2 450 m3 till startbensin (100 liter per traktor) samt 792 m3 till
jeepar ger sammanlagt 6 392 m3, som avrundats till 6 400 m3.

2 Vägt pris: 0,20 x motorbrännolja + 0,80 x motorfotogen.

149

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Ett bedömande av prishöjningarnas verkningar är denna gång mycket
svårt att göra, enär det rör sig om en så kraftig höjning, som dessutom bekantgöres
i god tid. I någon mån måste detta leda till, att bensin för traktordriften
lagras hos förbrukarna före prisstegringen. Å andra sidan torde
förlagsinköpen motverkas av bristen på tomfat.

Om det hade rört sig om en obetydlig prishöjning den V* 1948, borde man
ha kunnat antaga, att så gott som hela bensininköpet för året 1947/1948
hade blivit gjort till det högre priset. Nu kan emellertid på grund av vad
ovan anförts en dylik förutsättning icke göras. Det synes under föreliggande
förhållanden rimligt att räkna med, att bensininköpen till jordbrukstraktorer
fr. o. in. januari 1948 fördela sig på olika pristerminer i förhållande
till pristerminernas längd — självfallet en osäker uppskattning, som dock
knappast kan ersättas med någon annan faktisk beräkning.

Medelpriset för tiden jan.—aug. 1948 blir — beräknat enligt angivna grunder
— 58,46 öre per liter.

Motorfotogen och motorbrännolja. Det har förutsatts, att V» av årsförbrukningen
ägt rum under tiden sept.—dec. 1947. Under denna tid inträffade
en prishöjning redan den s/„. Medelpriset för tiden sept.—dec. blir:

för motorfotogen.................. 18''72 öre per liter

» motorbrännolja................ 17''22 » » »

Då dessa priser sammanvägas med vägningstalen 0,so för motorfotogen och
0,20 för motorbrännolja erhålles ett genomsnittspris för brännolja (exkl. bensin)
under höstterminen av 18,42 öre per liter.

För tiden efter 1 januari 1948 har som framgår av tabell 16 inträffat en
mindre prishöjning fr. o. in. den v/x. Det har förutsatts, att hela förbrukningen
nnder produktionsårets sista två tredjedelar äger rum efter denna
prishöjning. Vägt pris, som tillämpas för 2/3 av årsförbrukningen, erhålles
enligt följande:

för motorfotogen.................. 19''75 x 0''80 = 15''80

» motorbrännolja................ 19''25 x 0''20 = 3''85

Too 19''65

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen per fotogen- eller brännoljedriven traktor ...... 7 x 600 = 4 200 1

» » bensindriven traktor....................... 4 x 600 = 2 400 »

j> » dragbil............. 5 x 225 = 1 125 »

» » jeep...................................... 5'' 5 x 600 = 3 300 »

» » 32 000 st. fotogen- eller brännoljedrivna traktorer.... 134 400 m3

» » 500 » bensindrivna traktorer.................... 1 200 »

» » 4 000 » dragbilar................................ 4 500 »

» » 600 » jeepar.................................. 1 980 »

142 080 m8

Avrundat 142100 »

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 10 900 nr är bensin1
samt resten, 131 200 m3, motorfotogen och motorbrännolja.

1 1 200 m'' till bensindrivna traktorer, 4 500 ma till dragbilar, 1 980 in8 till jeepar samt 3 200
m8 till startbensin (100 1 per traktor) ger sammanlagt 10 880 m8, som avrundats till 10 900 m8.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

c. Kostnader. Milj. kr

3 600 m8 bensin å 39-31 öre/l ................................... 1-42

7 300 > » å 58‘46 » ................................... 4-27

43 733 > motorfotogen och motorbrännolja å 18’42 öre/l.......... 8''06

87 467 » » » » » 19''65 » ____ 17*19

Smörjolja, 0-30 kg/traktortimme (0*30 x 1-60 x 20 400 000) å 1*6*6 kr/kg 9''79
» , 0‘14 kg/jeeptimme (0*14 x 1*60 x 360 000) å 1*60 » 0‘08

Summa 40’ 81

År 1958/59.

a. Priser.

För produktionsåret 1948/49 har för bensin räknats med 69,oo öre per
liter. För motorfotogen och motorbrännolja har räknats med nu gällande
priser, som efter hopvägning ge ett genomsnittspris av 19,65 öre per liter.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Ärligen per traktor, dragbil och jeep, jämför beräkningarna för år 1947/48.

Årligen till 38 200 st. fotogen- eller brännoljedrivna traktorer..... 160 440 m3

» » 1000 » bensindrivna traktorer..................... 2 400 »

» » 4 000 » dragbilar................................. 4 500 »

» » 700 » jeepar.................................... 2 310 »

169 650 m3

Avrundat 169 600 »

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 13 000 m3 är bensin1
samt resten, 156 600 m3, motorfotogen och motorbrännolja.

c. Kostnader. Milj, kr.

13 000 m3 bensin å 69''00 öre/l .................................. 8''97

156 600 » motorfotogen och motorbrännolja å 19*65 öre/l......... 30"77

Smörjolja, 0''30 kg/traktortimme(0*30 x 1*60 x 24 420 000) å 1*60 kr/kg 11*72
» , 0-14kg/jeeptimme (0*14 x 1*60 x 420000) > 1*60 » 0''09

Summa 51''55

Sammandrag.

I tabell 17 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel
fr. o. m. produktionsåret 1938/39. Enligt prognosen för år 1948/49
skulle kostnaderna för detta år uppgå till 51,55 milj. kr, vilket är 5 gånger så
mycket som i basåret.

6. Diverse kostnader.

Inom denna grupp föreligger den mest betydande ändringen av kostnadsutvecklingen
i fråga om mjölktransporter. Enligt vanlig beräkningsmetod
och enligt de fraktkostnader per ton, som hittills kunnat erhållas från SMR,
erhålles för de produktionsår, som den nu utförda kalkylen omfattar, följande
kostnadssummor för mjölkfrakter:

1946/47 ............ 49"92 milj. kr.

1947/48 .......... 48-77 » >

1948/49 ............ 51-80 > >

1 2 400 + 4 500 -f 2 310 + 3 820 m3 till startbensin ger sammanlagt 13 030 m3, som avrundats
till 13 000 m3.

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

151

Tabell 17. Sammandrag över Jordbrukets kostnader tör driv- och
smörjmedel till traktorer åren 1938/39—1948/49.

Samtliga värden 1 milj. kr.

	Drivmedel	Smörj- medel	Total- summa	Index
	Bränn- olja	Gengas- ved	Summa driv- medel	1938/39 = 100
1938/39..........					10-31	100-0
1939/40..........					16-38	158-9
1940/41..........	9-93	1-35	11-28	3-47	1475	143-1
1941/42..........	11-22	6-32	17-54	4-78	22-32	216-5
1942/43 ..........	13-28	16-33	29-61	5-82	3543	343-6
1943/44 ..........	8-91	18 54	27-45	6-28	33-73	327-2
\| 1944/45..........	9-80	19-16	28-96	7-89	36-85	357-4
1945/46..........	11-65	14-37	26-02	6-32	32-34	313-7
1946/47..........	19-86	2-38	22-24	7-96	30-20	292-9
\| 1947/48..........	30-94	—	30-94	9-87	40-81	395-8
1948/49..........	39-74	—	39-74	11-81	51-55	500-0

För produktionsåren 1947/48 och 1948/49 måste emellertid hänsyn tagas
till kostnadsökningen genom den beslutade höjningen av bensinskatten
fr. o. m. den V, 1948. Enligt en preliminär undersökning inom SMR användas
dagligen omkring 3 100 lastbilar för intransporten av mjölk till mejerierna.
Den dagliga körsträckan för dessa bilar beräknas uppgå till ca 18 800
mil, och bensinförbrukningen beräknas till 4 liter per mil. Dagsförbrukningen
av bensin för mjölktransporter till mejerierna skulle sålunda uppgå
till 75 200 liter. Enbart den beslutade skattehöjningen (27 öre/liter) medför
enligt denna beräkning en merkostnad av 20 304 kr. per dag. Här har emellertid
räknats med ytterligare 1 öres höjning av priset per liter med hänsyn
till bensinhandelns ökade omkostnader i anledning av prishöjningen, och
under denna förutsättning erhålles en merkostnad av 21 056 kr. per dag.
Merkostnaden för mjölkfrakter (till mejerierna) på grund av bensinprishöjningen
kan sålunda preliminärt beräknas till:

för prod.-året 1947/48 .......... 153 x 21056 = 3''22 milj. kr.

» » 1948/49 .......... 365 x 21 056 = 7-69 » =>

De totala kostnaderna för mjölktransporter till mejerier kunna alltså preliminärt
beräknas till:

1946/47 . . 49''92 milj. kr.

1947/48 ............ 51-99 j»

1948/49 ............ 59-49 > »

Kostnaderna för biltransporter ha nu kunnat slutjusteras för året 1946/47.
Den definitivt beräknade kostnadssumman uppgår till 13,83 milj. kr., vilket
är 1,67 milj. kr. mera än vad som räknades med i vårkalkylen 1947. För produktionsåret
1947/48 räknades i prognosen (vårkalkylen 1947) med en
kostnadssumma av 12,16 milj. kr. Med utgångspunkt från lastbilstaxornas
hittillsvarande läge under produktionsåret, skulle kostnaderna för 1947/48
kunnat anges till ungefärligen samma belopp, som det för produktionsåret
1946/47 nu beräknade. Då hänsyn däremot tages till den av riksdagen beslutade
höjningen av bensinpriset fr. o. m. den 1 april 1948, erhålles en
summa för bilkostnader år 1947/48 av ca 14,50 milj. kr. Det har vid beräknandet
förutsatts, att 1 öres höjning av bensinpriset medför y2 procents höj -

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ning av taxorna. Detta antagande bygger på en preliminär beräkning inom
statens priskontrollnämnd.

För produktionsåret 1948/49 har räknats med att det högre bensinpriset
blir rådande under hela året, varvid erhålles en kostnadssumma av 15,70
milj. kr.

I samband med vårkalkylen 1947 förutsattes, att den sänkning av transporttaxorna
med 10 procent, som företogs fr. o. in. den 1 januari 1946,
skulle slå igenom på de genomsnittliga fraktkostnaderna. Det förutsattes
sålunda, att jordbrukets kostnader för lastbilsfrakter under produktionsåret
1945/46 skulle sjunka med 7 procent i förhållande till kostnaderna under
1944/45. Vidare förutsattes, att taxesänkningen under produktionsåret 1946/
47 helt skulle slå igenom och medföra en motsvarande sänkning av kostnaderna
för lastbilsfrakter. I avsikt att närmare undersöka vilka taxeförändringar,
som verkligen ägt rum, har genom Svenska lasttrafikbilägareförbundets
försorg utförts en specialundersökning över fraktkostnaderna
per 100 kg vid viss körsträcka i april 1947. Denna undersökning visade,
att någon sänkning av fraktkostnaderna dittills icke hade förekommit. Sedan
dess erhålles kontinuerligt månadsuppgifter över fraktkostnaderna från
Svenska lasttrafikbilägareförbundet såsom underlag för indexberäkning av
lastbil sfrakterna. Uppgifterna äro baserade på rapporter från 10 lastbilscentraler
i olika delar av landet.

Kostnaderna för järnvägstransporter äro för produktionsåret 1946/47
oförändrade sedan vårkalkylen 1947. För produktionsåret 1947/48 har tagits
hänsyn till den höjning av järnvägarnas frakttaxor, som inträtt fr. o. in. den
1 januari 1948. Kungl. järnvägsstyrelsen har utfört vissa beräkningar rörande
taxehöjningens inverkan på jordbrukstransporterna och därvid kommit
till det resultatet, att de olika höjningarna för olika godsslag och sträckor
torde resultera i, att index för jordbrukets järnvägstransporter stiger från
förutvarande 110 enheter till 122. Denna indexhöjning medför vid oförändrad
bassumma, att kostnaderna för järnvägstransporter i kalkylen stiga
till 5,90 milj. kr. under året 1947/48 samt till 6,10 milj. kr. under året 1948/49.

I årets statsverksproposition har föreslagits att anslag till fraktlindringsbidrag
för jordbrukskalk icke skall utgå. Om riksdagen beslutar i enlighet
härmed, ökas jordbrukets kostnader för järnvägsfrakter med vtterliaare ca
300 000 kr. ö

I fråga om kostnaderna för skördegarn föreligger för år 1946/47 ingen
ändring av den i vårkalkylen 1947 beräknade summan. För år 1947/48 föreligger
en mindre nedgång av kostnaderna med anledning av beslutad prissänkning.
För år 1948/49 har tills vidare insatts samma kostnadssumma
som för år 1947/48.

I fråga om kostnaderna för hösalt föreligger en ytterst obetydlig justering
för produktionsåret 1946/47 i jämförelse med vårkalkylen 1947, medan
för produktionsåret 1947/48 erhållits samma kostnadssumma som i prognosen
våren 1947. För år 1948/49 erhålles vid tillämpandet av nu gällande
priser samma kostnadssumma som för år 1947/48.

Beträffande förbrukningen av AlV-syra föreligga uppgifter t. o. in. december
månad 1947. Kostnadsberäkningen har sålunda kunnat göras definitiv
för produktionsåret 1946/47. I vårkalkylen 1947 räknades preliminärt
med en kvantitet av 8 000 ton. På grund av den av sommarens och höstens
nederbördsförhållanden betingade svaga vallskörden stannade emellertid förbrukningen
vid 6 600 ton. För produktionsåret 1947/48 räknades i vårkalkylen
1947 med en förbrukning av 8 500 ton. Med hänsyn till att förbrukningen
under hittillsvarande del av produktionsåret varit något mindre än
under motsvarande tid under de båda föregående åren, har nu för produk -

153

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

tionsåret 1947/48 räknats med 8 000 ton. För produktionsåret 1948/49 har
däremot räknats med samma kvantitet, som i vårkalkylen 1947 upptogs
för året 1947/48, nämligen 8 500 ton.

En mindre prisstegring inträffar fr. o. in. februari 1948 på grund av de
stigande frakttaxorna. Kvantiteter, priser per ton samt kostnadssummor
fr. o. in. år 1938/39 redovisas i följande översikt.

	Förbrukad		Värde
	kvantitet ton	kr./ton	milj. kr.
1938/39 .........	1 051	127-50	0’13
1946 47 .........	6 600	130-30	0-86
1947/48 .........	8 000	132-30	1-06
1948Ä9.........	8 500	132-50	1-13

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade gentemot vårkalkylen.

Kostnaderna för el-kraft ha tills vidare hållits oförändrade liksom i vårkalkylen
1947 i avvaktan på resultatet av pågående utredningar inom sakkunniga
för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader in. in.

I fråga om hästskor har en mindre prisstegring inträtt fr. o. in. oktober
1947.

I fråga om hästskosöm, silfilter och rengöringsmedel föreligger ingen ändring
av de i vårkalkylen 1947 beräknade kostnadssummorna för åren 1946/
47 och 1947/48. För produktionsåret 1948/49 har insatts samma kostnadssumma
som den för 1947/48 erhållna.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsåret 1940/
41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av
torvströbrist till ca 2,i milj. balar och under produktionsåret 1942/43 beräknades
enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå, att endast 1,8
milj. balar kunde tillhandahållas. Denna kvantitet fick sedan kvarstå i beräkningarna
t. o. in. vårkalkylen 1946. Torvströfabrikernas centralförening
hade då verkställt en beräkning över den totala produktionen av torvströ
och därvid funnit, att den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål
disponibla kvantiteten fortfarande syntes stanna vid 1,8 milj. balar. Under
sommaren 1946 väntades emellertid produktionen av torvströ åter stiga
med ca 10—20 procent till högst 2,2 milj. balar. I vårkalkylen 1946 räknades
därför med 2,o milj. balar för år 1946/47. Denna kvantitet hålles fortfarande
oförändrad för år 1946/47. För produktionsåret 1947/48 har nu liksom
i vårkalkylen 1947 räknats med 2,5 milj. balar, vilket fortfarande ligger
0,5 milj. balar under förkrigskvantiteten. Även för produktionsåret 1948/
49 har räknats med 2,5 milj. balar.

Sedan vårkalkylen 1947 har inträffat två mindre prishöjningar (i maj och
oktober 1947), varför kostnadssummorna enligt förra vårkalkylen nu fått

justeras. ... ..

Posten allmänna omkostnader har kunnat slutgiltigt justeras lör ar
1945/46, enär uppgifter för dessa kostnader per ha enligt jordbruksekonomiska
undersökningens resultat erhållits för bokföringsåret 1945/46. Omräkningen
medför en kostnadsökning med omkring 1,8 milj. kr. jämfört med
vårkalkylen 1947. För bokföringsåret 1946/47 har kunnat erhållas preliminära
siffror enligt den jordbruksekonomiska undersökningen, varför beräkningen
även för detta år kunnat justeras. Justeringen innebär en höjning
av kostnaderna från 28,04 milj. kr. 1945/46 till preliminärt 30,32 milj. kr.
1946/47. Liksom vid tidigare beräkningstillfällen har den senaste tillgäng -

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

liga siffran insatts för de följande åren — i detta fall för åren 1947/48 och
1948/49.

Kostnaderna för mjölkkor roll ha nu kunnat justeras, sedan uppgifter
om såväl antalet assistenter som dessas löner förelegat för ytterligare ett
år. Lönerna äro nu i det närmaste definitiva för år 1946/47. För år 1947/48
föreligger en preliminär beräkning med ledning av avtalsuppgörelsen De nu
beraknade kostnaderna för åren 1946/47 och 1947/48 avvika ytterst obetydligt
från de i vårkalkylen 1947 beräknade summorna. Vissa detaljer ur
kostnadsberäkningen framgå av följande översikt, ökningen av antalet assistenter
åren 1947/48 och 1948/49 har uppskattats av lantbruksstyrelsen.

1946/47....	Antal verksamma assistenter	Beräknad årskostnad per assistent kr.	Total kostnad kr.	Avgår statliga bidrag kr.	Kostnad för jord-bruket milj. kr.
.. 1 108	4 232	4 689 056	263 000	4''43
1947/48	.. 1 150	4 788	5 506 200	263 000	5''24
1948/49	.. 1 200	4 788	5 745 600	263 000	5’48

Tabell 18. Diverse kostnader.

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48	1948/49
	milj. kr	milj. kr	milj. kr	milj. kr	milj. kr
Mjölkfrakter ............ Övriga frakter:	15*70	48*66	49*92	51*99	59*49
Biltransporter.........	7*13	1352	13*83	14*50	15-70
Järnvägstransporter ......	5*00	5*50	5*50	5*90	6*10
Skördegarn ...............	287	6*59	8*08	7*70	7*70
Hösalt .............	0*48	1*26	1*23	1*24	1*24
AlV-syra................	0*13	1*07	0*86	1’06	1*13
Betningsmedel ...........	1*10	1*09	1*09	1*09	1*09
Elkraft.............	39*44	77*09	77*09	77*09	77*09
Hästskor ............	2*21	3*36	3*29	3*36	3-Sfi
Hästskosöm............	1 *90	2*64	2*55	2*51	2*51
Silfilter..............	0*97	1*71	1*65	1*62	1 -fi9
Rengöringsmedel ..........	3*11	6*99	8*58	8*58	8*58
Torvströ ........	4*32	5*18	6*72	9*20	9*25
Allmänna omkostnader ....	17*09	28*04	30*32	30*32	30*32
Mjölkkontroll...........	1*91	3*67	4*43	5*24	5*48
Summa	103 36	200 37	215*14	221*40	230*66
Index	100*0	199*7	208*1	214*2	223*2

7. Ekonomibyggnader.

Beräknmgarna över jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader ha hittills
varit baserade på ett byggnadsbestånd beräknat i förkrigsvärde. Kostnaderna
för avskrivning ha hållits fasta under det att kostnaderna för underhåll
fortlöpande beräknats med hänsyn till den indexmässiga pris- och
löneutvecklingen med utgångspunkt från en fast volym. I vårkalkylen 1947
införde LK-delegationen dock som alternativ till den tidigare beräkningsmetoden
en ny beräkning, i vilken avskrivningskostnaderna beräknades på
återanskaffningsvärdet. I denna beräkning tillämpades dessutom en ny index,
i det att kostnadsutvecklingen sedan basåret fick följa den av Statens
Forskningskommitté för Lantmannabyggnader (SFL) upprättade indexen
för ekonomibyggnader. "Vid tillämpandet av kalkylen utgick livsmedelskommissionen
dock från beräkningen enligt den äldre metoden.

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den beräkning över jordbrukets byggnadskostnader, som sålunda kom
till tillämpning i vårkalkylen 1947, återgives i följande översikt.

Byggnader:

avskrivningar,

underhåll,

milj. kr. ..

» Tf . .

1938/39

44-35

40-30

1946/47

44-35

66-53

1947/48

44-35

67-04

Siloanläggningar

> »

Summa milj. kr

84-65

0-03

110-88

0-58

111-39

0‘60

Summa milj. kr

Index

84-68

ioo-o

111-46

131-6

111-99

132-3

Senare har emellertid en undersökning rörande jordbrukets byggnadskostnader
i samarbete med de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. in. utförts inom SFL.

Den av SFL verkställda undersökningen grundar sig på en inventering
av byggnadsbeståndet vid egendomar i storleksgrupperna 10—20 och 20—30
ha åker, som år 1946 ingingo i lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska
undersökning. SFL har med anledning av de vid undersökningen erhållna
resultaten utfört en beräkning över kapitalvärdet av jordbrukets byggnadsbestånd.
Dessutom inhämtade SFL i samband med sin inventering uppgifter
över nybyggnader och reparationer under åren 1942—1946. Med hänsynstagande
till å ena sidan beräknade återanskaffningsvärden och å andra
sidan de redovisade nybyggadskostnaderna och reparationskostnaderna har
SFL beräknat underhållskostnaderna och avskrivningskostnaderna i procent
av återanskaffningsvärdet. Härvid har på grund av byggnadsverksamhetens
olika omfattning erhållits olika procenttal för dels perioden 1942—1946,
dels perioden 1944—1947.

Vid uppräknandet av kapitalvärdena till rikssiffror har SFL räknat med
tvenne olika alternativ: i det ena alternativet har verkställts en uppräkning
av hektarvärdena för de undersökta egendomarna och i det andra alternativet
har i fråga om djurstallarna utnyttjats en annan väg, nämligen uppräkning
av kostnaderna per kreatursenhet vid de undersökta egendomarna.
De sakkunniga ha, efter att ha tagit ställning till SFL:s speciella utredning,
avlåtit en skrivelse i ämnet till livsmedelskommissionen. De sakkunniga ha
i denna skrivelse i likhet med SFL föreslagit en övergång till beräknandet
av avskrivningskostnader för byggnader med utgångspunkt från återanskaffningsvärden.
Beträffande den motivering, som anförts av de sakkunniga,
får LK-delegationen hänvisa till de sakkunnigas skrivelse.

LK-delegationen har, efter att ha prövat vad de sakkunniga i sin skrivelse
förordat, ansett sig kunna biträda de sakkunnigas uppfattning och
sålunda i kostnadskalkylen införa en beräkning över jordbrukets byggnadskostnader
på grundval av den i ett av SFL:s alternativ beräknade kostnaden
vid 1946 års prisläge för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader,
nämligen 123,5 milj. kr. LK-delegationen har vidare med utgångspunkt från
denna volym såsom genomsnittsvolym och med användande av SFL:s prisindex
för ekonomibyggnader verkställt en beräkning över byggnadskostnadernas
utveckling sedan produktionsåret 1938/39. SFL:s index finnes tillgänglig
till och med 1947. LK-delegationen har med hjälp av lantbruksförbundets
månadsindex för byggnadskostnader verkställt en framräkning av
SFL:s index för den lid, som kräves för beräkningarnas fullföljande. Beräkningarna
redovisas i följande översikt.

156

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

		S F L:s	index	Kostn.-summan	Index för
	Kalenderår	1946	Index, 1946=100	123 5 omräknad	kostnadsut-
	1935/37=100	= 100	omräknat till	enligt index	vecklingen
			prod.-år	till prod.-år	1938/39= 100
1935 ..		50-8
1936	...... 96-6	52-2
1937	...... 109-3	59-0
1938	..... 110-2	59-5	1938/39 61-0	75-3	ioo-o
1939 ..	..... 114-3	61-7	1939/40 68-7	84-8	112''6
1940	..... 133-7	72-2	1940/41 75-7	93-5	124-2
1941 ..	..... 143-5	77-5	1941/42 83-8	103-5	137-5
1942	..... 161-1	87-0	1942/43 89-6	110-7	147-0
1943	..... 168-3	90-9	1943/44 90-1	111-3	147''8
1944	... .. 166-2	89-7	1944/45 91-4	112-9	149-9
1945 ..	..... 170-7	92-2	1945/46 97-4	120-3	159-8
1946	..... 185-2	100-0	1946/47 104-1	128-6	170''8
1947	..... 196-7	106-2	1947/48 113-6	140-3	186-3
1948			1948/49 114-7	14F7	188-2

Siloanläggningar. Kostnaderna för siloanläggningar äro beräknade på vanligt
sätt. 1

I följande översikt har siloanläggningar och kostnader för egentliga ekonomibyggnader
sammanräknats. Samtliga värden i miljoner kr.

Ekonomibyggnader ........

Siloanläggningar ............

Summa miljoner kr.
Index, 1938/39 = 100.....

1938/39	1945/46	1946/47	1947/48	1948/49
75-30	120-30	128-60	140-30	141-70
0-03	0-56	0-58	0-61	0-67
75-33	120-86	129-18	140-91	142-37
ioo-o	160-4	171-5	187-1	189-0

8. Grundförbättringar.

I vårkalkylen 1947 redovisades kostnaderna för grundförbättringar efter
den beräkning, som erhållits vid utredning hos de sakkunniga för utredning
rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m.
Kostnaderna för grundförbättringar enligt denna utredning ha nu justerats
med hänsyn till de höjda priserna på tegelrör samt höjda arbetslöner, varvid
erhålles följande kostnadsutveckling.

Täckdikningskostnader.......... Underhåll av större öppna diken	1938/39	1947/48 9-63 7-16	1948/49 9''78 7-53
Summa	7-54	16-79	17-31
Avgår statsbidrag.............		0-38	0-38
Nettosumma	7-54	16-41	16-93
Index	100-0	217-6	224-5

För år 1946/47 har i sanunandragstabellen införts siffror enligt den äldre
beräkningsmetoden — 11,4 milj. kr.

9. Arbetskostnader.

Frågan om efter vilka principer arbetskostnaderna skola beräknas har
varit föremål för fortsatt prövning av de sakkunniga för utredning rörande
rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. En preli -

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

157

minär redogörelse för de sakkunnigas tidigare undersökningar rörande arbetskostnaderna
ställdes till livsmedelskommissionens förfogande redan i
samband med behandlingen av förkalkylen över jordbrukets inkomster och
kostnader år 1947/48. Sedan dess ha uppgifter från de räkenskapskontrollerade
och från de i lönestatistiken deltagande jordbruken blivit tillgängliga
för ytterligare ett år (1945/46) samtidigt som under den senaste tiden vissa
uppgifter jämväl blivit tillgängliga från den representativa folkräkningen
(tolftedelsamplingen) år 1945. Uppgifter om den inrikes omflyttningen och
ur taxeringsstatistiken ha även anlitats. Dessa uppgifter visa, att »flykten
från landsbygden» under senare år fortsatt och intensifierats.

Sedan de sakkunniga låtit komplettera de tidigare verkställda beräkningarna
med nu tillgängliga ytterligare uppgifter från de räkenskapskontrollerade
och de i lönestatistiken deltagande jordbruken bär arbetsförbrukningen
per ha jordbruksjord under basåret 1938/39 blivit uppskattad till 328,~o
manstimmar (mt) och (för kvinnor och minderåriga arbetare) reducerade
manstimmar (rmt). Från detta utgångsläge bär arbetsförbrukningen per ha
jordbruksjord under perioden 1938/39—1945/46 genom rätlinjig regression
befunnits minska med i genomsnitt 3,43 mt och rmt eller 1,04 procent per år.
Vid beräkningen av denna genomsnittliga minskning har vad avser åren
1939/40—1941/42 använts uppgifter om arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord,
vilka dessförinnan blivit korrigerade för det dåvarande onormalt
låga skörderesultatet. Vid de tidigare beräkningarna hade däremot för
ifrågavarande år använts uppgifter, vilka icke dessförinnan hade blivit korrigerade.

Sammanställes minskningen i arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord
med minskningen i arealen jordbruksjord, vilken i genomsnitt per år befunnits
vara 6 710 ha eller 0,16 procent av en beräknad totalareal om 4 125 940
ha under basåret 1938/39, erhålles för perioden 1938/39—1945/46 en genomsnittlig
minskning av den totala arbetsförbrukningen motsvarande ca

1,2 procent av arbetsförbrukningen under basåret 1938/39.

Enligt folkräkningarna åren 1940 och 1945 skulle den yrkesverksamma
befolkningen inom jordbruk med boskapsskötsel ha minskat med totalt ca
10 procent eller med 2 procent per år. Statistiken över den inrikes omflyttningen
liksom taxeringsstatistiken visar en nedgång av ungefär samma storleksordning.
Den visar också eu snabbare takt i nedgången under de allra
senaste åren.

Nu nämnda material lider emellertid i olika hänseenden av betydande
svagheter. Vid en jämförelse mellan folkräkningarna år 1940 och 1945 kan
man sålunda icke bortse från möjligheten att eu omgruppering mellan olika
yrken i viss utsträckning kan ha ägt rum. Visserligen ha samma regler tilllämpats
vid båda räkningarna för bestämningen av yrkestillhörigheten, men
detta utgör dock ingen säker garanti för en enhetlig gruppering. I detta sammanhang
får särskilt uppmärksammas, alt en icke ringa del av den jordbrukande
befolkningen endast delvis är sysselsatt med egentligt jordbruksarbete,
medan andra sysselsättningar samtidigt spela en större eller mindre roll för
totalinkomstens förvärvande. Under sådana förhållanden kan uppenbarligen
en förskjutning lätt ske i redovisningen på yrkesgrupper, även om de därvid
tillämpade principerna i och för sig behållits oförändrade. Vad angår statistiken
över den inrikes omflyttningen må samtidigt framhållas osäkerheten
beträffande omflyttningens fördelning på den egentliga jordbruksbefolkningen
och den (ivriga befolkningen inom de s. k. A-kommunerna. Ej heller detta
material medger därför några alltför bestämda slutsatser beträdande förändringarna
i den egentliga jordbruksbefolkningens numerär.

158

Kungi. Maj.ts proposition nr 275.

Vid en jämförelse mellan befolkningsstatistiken och arbetsförbrukningen
enligt joidbrukskalkylen måste vidare beaktas den helt olika innebörden
av uppgifterna. Befolkningsstatistiken avser hela den inom jordbruket redovisade
befolkningen, oavsett om densamma varit helt eller blott delvis
sysselsatt med egentligt jordbruksarbete. Jordbrukskalkylen däremot grundar
sig på en beräkning av den faktiska arbetsåtgången inom jordbruket.
Av vikt i detta sammanhang är särskilt det förhållandet, att en stor del av
den i jordbruket redovisade befolkningen icke erbällit full sysselsättning
inom näringsgrenen. Denna omständighet har vid de till jordbrukskalkylen
tidigare verkställda beräkningarna beaktats på så sätt, att man redan" för
basåret verkställt en krattig reduktion av antalet personer inom jordbruksnäringen.
Reduktionen innebar, ur de synpunkter som nu äro i fråga, att en
numerärt betydande utflyttning från jordbruket kunde äga rum, utan att
detta i och för sig behövde medföra någon minskning av arbetsförbrukningen
inom jordbruksnäringen. En befolkningsstatistiskt redovisad minskning
av totalbefolkningen inom jordbruket kan sålunda icke, även om den grundar
sig på ett fullt tillförlitligt material, sägas vara ett uttryck för en motsvarande
förändring i användningen av arbetskraft inom jordbruket. Under
sådana förhållanden torde det knappast vara möjligt att med hjälp av befolkningsstatistiskt
och annat tillgängligt material komma fram till någon mera
bestämd slutsats om vilka förändringar, som inträffat i arbetsvolymen, i
annan män än att det synes påtagligt, alt minskningen i jordbruksbefolkningen
under senaste åren varit större än i början av undersökningsperioden. På
grund av vad här ovan anförts ha de sakkunniga ansett sig kunna konstatera,
att minskningen av arbetsförbrukningen inom jordbruksnäringen måste
a ara mindi e än befolkningsförändringarna antyda. Att precisera någon viss
lägre siffra är dock, som de sakkunniga starkt understrukit, förenat med
mycket stora vanskligheter. Den ovan berörda undersökningen, vilken lett
fram till eu årlig minskning i jordbrukets arbetskraft svolym med 1,2 procent,
maste docK enligt de sakkunnigas mening i första hand accepteras som grundval
för kalkylen för den period denna undersökning avser. Den har emellertid
icke kunnat föras längre fram än till och med bokföringsåret 1945/46. I enlighet
härmed räkna de sakkunniga med att den årliga nedgången i arbetsförbrukningen
för hela jordbruket mellan 1938/39 och 1945/46 utgjort 1,?
procent av basårets volym. För tiden efter 1945/46, framhålla de sakkunniga
vidare, har måst göras en bedömning med ledning av övrigt till förfogande
stående statistiskt material. Både uppgifterna rörande omflyttningen och
taxei ingsstatistiken tyda som nämnts på en stegrad takt i utflyttningen från
jordbruket under de senaste åren. Den »överfulla» sysselsättningen inom
stadsnäringarna har därvid varit av betydelse. Jordbrukets möjligheter att
avstå arbetskraft ha även ökats genom den omfattande nyanskaffning av
traktorer och jordbruksmaskiner, som ägt rum de senaste åren. Minskningen
i arbetskraftisförbrukningen inom jordbruket måste därför anses ha varit
störie undei dessa ar än under krigsåren. Dessa överväganden ha lett de
^®kkunniga till att räkna med en högre procentuell nedgång från och med
1..6/47 än för tidigare år. I sin kalkyl ha de sakkunniga härvid ansett sig
bora stanna vid att för dessa senare år räkna med 1,5 procent. Enligt de
sakkunnigas mening bör emellertid denna minskning av arbetskraftsvolymen
trån och med år 1946/47 beräknas på volymen under närmast föregående
åt- Delegationen har funnit sig böra biträda de sakkunnigas uppfatt Beräkningen

av den genomsnittliga timlönen har liksom tidigare skett genom
en sammanvägning av de i lönestatistiken redovisade totala timlönerna
(kontantlönen ökad i förekommande fall med värdet av åtnjutna naturaför -

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

måner). Härvid har lönen till arbetare med olika löneform men tillhörande
samma yrkeskategori först sammanvägts enligt totalantalet redovisade arbetare
av ifrågavarande slag. Därefter ha medellönerna för de olika yrkeskategorierna
sammanvägts till ett medeltal för samtliga yrkeskategorier enligt

följande vägningstal.

Rättare .................................. 4,21

Fördräng ................................. 4,40

Kördräng ................................ 30,97

Övr. jordbruksarbetare ..................... 20,52

Arbetare m. blandat arbete ................ 5,01

Ladugårdsförman ......................... 4,56

Kreatursskötare ........................... 18,41

Fodermarsk .............................. 2,14

Stalldräng ................................ 3,84

Övr. djurskötare .......................... 0,46

Specialarbetare ............................ 4,28

Övr. arbetare.............................. I»20

Summa 100,00

De på detta sätt erhållna genomsnittliga timlönerna för samtliga anställda,
manliga arbetare ha liksom vid närmast föregående beräkningstillfälle
korrigerats på grund av den uppvärdering av naturalönen under perioden
1942/43—1944/45, vilken befunnits ha ägt rum i samband med det successiva
slopandet av statlönesystemet och varigenom den statistiskt redovisade
lönestegringen under ifrågavarande år blivit något starkare än den faktiska
lönestegringen. Korrektionen har verkställts så att lönen år 1944/45 höjts
med 1 procent av totallönen år 1938/39. För år 1943/44 har lönen på samma
sätt höjts med 2 procent och för de tidigare åren inklusive basåret
1938/39 med 3 procent. Dessutom ha lönerna numera även korrigerats på
grund av att ett större antal tillfälliga arbetare med något högre timlön
genom en omläggning av lönestatistiken kommit med i uppgifterna för år
1945/46. Även i detta fall ha de statistiskt redovisade lönerna befunnits vara
något för låga i vad avser de tidigare åren, vilket haft till följd, att lönestegringen
sedermera, när redovisningen blivit mera fullständig, kommit
att framstå som något starkare än vad den i verkligheten varit. Den erforderliga
korrektionen har i sistnämnda fall verkställts efter en särskild bearbetning
inom socialstyrelsen av löneuppgifterna för åren 1938/39 och
1945/46, avsedd att klargöra inflytandet på genomsnittslönen av den högre
dellönen till de tillfälliga arbetarna.

För efterföljande år finnes ännu ingen statistik över faktiskt betalda löner
tillgänglig. Beräkning av medellönen för dessa år måste därför ske genom
framskrivning av 1945/46 års betalda medellön med stöd av jämförelse
mellan detta års och de följande årens avtalslöner. Sådan beräkning har för
år 1946/47 verkställts av ovannämnda sakkunniga, varvid även beaktats den
ökning av dyrtidstilläggen (indextilläggen), som trädde i tillämpning från 1
maj 1947. Efter de nu nämnda korrektionerna och framskrivning har den
genomsnittliga timlönen till manliga anställda arbetare enligt de sakkunnigas
på angivet sätt verkställda beräkningar befunnits vara följande.

öre/tim.

‘/o—8 Va

1938/39 .................................. 86,89

1939/40 .................................... 72,76

1940/41 .................................. 82,70

160

Kungl. Mcij:ts proposition nr 275.

Regl.-år

V8-S1/8

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

öre/tim.

91,92
101,02
106,56
11 9,08
132,55
142,30

För åren 1947/48 och 1948/49 har LK-delegationen för sin del haft att
verkställa framskrivning av den 1945/46 betalda medellönen samt att därvid
även taga ställning till innebörden ur kalkylsynpunkt av de fr. o. m.
hösten år 1947 avtalade eller eljest inträffade lönestegringarna. Dessa lönestegringar
ha inträffat fr. o. m. den 1 september och den 1 november år
1947 samt fr. o. m. den 1 januari år 1948. Härom må i korthet anföras följande.

Den av Iantarbetsgivareföreningen rekommenderade lönehöjningen
fr. o. in. den 1 september 1947 med 15 öre per timme har enligt inhämtade
uppgifter blivit tillämpad i sådan utsträckning, att medellönen åt samtliga
anstallda arbetare höjts med 8,i öre per timme.

Det nya lantarbetaravtalet innefattar en generell lönehöjning fr. o. m. den
1 november 1947 med 20 öre per timme. Därjämte får korrektion göras för
den ökning av de särskilda förmåner, som därutöver tillförsäkrats dels
vissa yrkeskategorier, nämligen 6 öre per timme till skolad rättare och
skolad djurskötare i förmansställning och 25 öre per timme till djurskötare
och arbetare med blandat arbete för ordinarie arbetstid å sön- och helgdagar
samt för arbetstid efter klockan 12 å lördagar och helgdagsaftnar,
dels alla arbetare för utgjord övertid. Den generella lönehöjningen och
nämnda ökning av särskilda förmåner beräknas ha inneburit, att den genomsnittliga
avtalsenliga timlön, som är jämförbar med de för tidigare år
använda avtalslönerna, fr. o. in. den 1 november 1947 blivit som framgår
av följande sammanställning.

Manliga arbetare:	Minimilön enl. avtal	Till- kommer	Jämförbar timlön
Rättare 1		3-2	173-2
Fördräng in. in. .		1-2	154-2
Körkarl m. m.....		1-2	152-2
Arbetare med blandat arbete	. . 153	3-2	156-2
Djurskötare i förmansställning 1	. . 168	10 1	178-1
Djurskötare m. m...		8-1	172-1
Fodermarsk, som utför skoning	.. 169	7-2	176-2
Motorkunnig traktorförare	.. 156	1-2	157-2
Lastbilsförare		1-2	158-2
Slöjdare, smed, maskinskötare	.. 164	1-2	165-2

Enligt avtalet skall, för avveckling av vissa tidigare utgående naturaförmaner
(lågt mjölkpris, lågt bränslepris, sjukkassebidrag, flyttningsbidrag
och fria skjutsar), fr. o. in. den 1 januari 1948 utgå ersättning med 11 öre
per timme till samtliga manliga arbetare, oavsett om och i vad mån de
tidigare utnyttjat dessa förmåner.

Denna ersättning kan inte i sin helhet betraktas som en nu inträffad
arbetskostnadsstegring för jordbruket. Enligt beräkning måste nämligen i
1 Icke skolad.

161

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

hittillsvarande kostnader ha ingått för sjukkassebidrag l,oo öre per timme,
för flyttningsbidrag 0,60 öre och för fria skjutsar 0,40 öre. Vidare har som
kostnad otvivelaktigt ingått den kontanta ersättning, som arbetsgivaren enligt
tidigare avtal haft att utgiva i sådana fall, där mjölk och bränsle icke
tillhandahållits. Denna har beräknats motsvara 0,oö resp. 0,so öre per timme,
utslagen på samtliga arbetare. Sammanlagt uppgå dessa redan tidigare inkalkylerade
kostnader till 2,56 öre per timme. Återstoden av den avtalade ersättningen
eller 8,44 öre per timme, som utgör ersättning för avlösning av
naturaförmånerna lågt mjölkpris och lågt bränslepris, upptages såsom lönehöjning
i kalkylen.

Vad konsumtionsmjölken beträffar har den i kalkylens inkomstsida hittills
värderats till produktmjölkpris, och i kalkylen har för de senaste åren
inlagts en särskild kostnad för den förmån som enligt lantarbetaravtalet
tillförsäkrats arbetarna att inköpa mjölk till ett pris av 20 öre, vilket understiger
produktmjölkpriset. Enligt det nya avtalet skall lantarbetare efter
den 1 januari 1948 erlägga gällande normalpris på konsumtionsmjölk, vilket
pris beräknats utgöra 30,72 öre/kg. Då den av jordbrukarna och lantarbetarna
förbrukade mjölken på inkomstsidan upptagits till detta pris,
kan man på kostnadssidan inräkna hela den häremot svarande lönehöjningen,
utan att kalkylen därigenom blir oriktig.

Vedpriset har under de närmast föregående åren enligt avtalet fastställts
till 8 kr/m’, medan motsvarande normalpris varit 9 kr/m3, vartill kommer
en hemkörningskostnad av 2 kr/m3, varför lantarbetarnas pris varit
3 kr/m3 för lågt. Denna skillnad synes ha haft karaktären av en dold
löneförmån, som inte inkluderats i den kalkylerade arbetskostnaden. Om
man, när den nu framträder öppet, låter den fullt ut slå igenom som en
lönehöjning från den 1 januari 1948, erhålles visserligen ett oriktigt uttryck
för den faktiska arbetskostnadsstegringen i jämförelse med de närmast
föregående åren, eftersom den dolda förmånen strängt taget borde
ha påverkat även dessa års lönekostnader. Detta har dock ingen praktisk
betydelse, då det är frågan om en kalkyl för ett kommande år. Avgörande
är i stället, huruvida en motsvarande "för låg beräkning av naturaförmånerna
bränsle förelegat även under basåret. Skulle så varit fallet, bör den
för basåret kalkylerade timlönen justeras uppåt, samtidigt som den fullständiga
kontantersättningen inräknas i den aktuella lönen fr. o. in. ingången
av 1948. Såsom förut berörts har emellertid en uppjustering av baslönen
redan förut företagits i syfte att eliminera en då förefintlig för låg
värdering av naturaförmånerna, och det har ej klarlagts, att en ytterligare
höjning av baslönen i detta sammanhang bör ske. På grund härav har den
kontantersättning, som nu införts för avlösning av de senaste årens dolda
naturaförmån, upptagits såsom lönehöjning från den 1 januari 1948.

Den efter de härovan gjorda övervägandena framskrivna lönen har befunnits
vara

för 1947 48 ....... 173 72 öre tim.

» 1948/49 ................. 179-57

Den totala arbetskostnaden har av de sakkunniga för utredning rörande
rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in. beräknats
som produkten av den totala arbetsvolymen i nit och rmt och den
genomsnittliga timlönen för manliga arbetare. Därvid har erhållits ett
grundbelopp för arbetskostnaderna, som vad basåret beträffar uppgår till
''107,2 milj. kr, medan det grundbelopp, som framkommit vid de tidigare
beräkningarna för jordbrukskalkylcn, utgjort 864,9 milj. kr. Skillnaden är
4,9 procent.

It Iiihitny till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

Vid prövningen av huruvida storleken (ej utvecklingen) av de framräknade
grundbeloppen borde korrigeras före användningen i jordbrukskalkylen
(såsom kalkylbelopp) eller icke har beräknats, att den vid de räkenskapskontrollerade
jordbruken något högre produktionsintensiteten jämfört
med intensiteten vid samtliga brukningsdelar i riket kunde anses motivera
en reduktion med ca 8 procent. Häremot måste emellertid ställas en
till sin storlek icke preciserbar korrektion i motsatt riktning med hänsyn
till olika natur- och strukturbetingelser samt till arbetets olika grad av
mekanisering.

Med hänsyn till att en så liten skillnad av kalkylbeloppet som den, vilken
genom den nya beräkningen eventuellt kan diskuteras, icke påverkar storleken
av kompensationen genom inträffade kostnadsstegringar i nämnvärd
grad samt till att fullt bärande motiv för en ny precisering av kalkylbeloppet
icke kunnat åstadkommas, ha de sakkunniga ansett att det gamla kalkylbeloppet
793,6 milj. kr. för basåret 1938/39 i princip alltjämt borde bibehållas.
En viss mindre korrektion av kalkylbeloppet har dock ansetts vara
motiverad. Genom de korrektioner, som verkställts beträffande lönerna, har
timlönen för basåret 1938/39 höjts från ursprungligen 64,39 till 66,89 öre. 1
det kalkylbelopp, som tidigare varit fixerat för basåret, torde det vid det
helt skiljaktiga förfaringssätt, som då praktiserades, ej ha räknats med ett
högre löneläge än motsvarande 64,39 öre per timme. Om så varit fallet, skulle
arbetsvolymen ha motsvarat 1 232,5 (793,6 : 0,6439) milj. mt och rmt, medan
arbetsvolymen, därest kalkylbeloppet under basåret bibehålies oförändrat,
vid den nu erhållna högre timlönen endast skulle motsvara 1 186,4 (793,6 :
0,6689) milj. mt och rmt. Bibehålies arbetsvolymen (i stället för kalkylbeloppet)
oförändrad under basåret 1938/39 erhålles ett kalkylbelopp, som sagda
år uppgår till 824,4 milj. kr.

Vid användandet av nyssnämnda kalkylbelopp för basåret 1938/39 och
de utgångspunkter i övrigt, som anförts i det föregående, erhålles följande
resultat, därvid kalkylbeloppen för åren 1939/40—1941/42 korrigerats för
de då onormalt låga skördarna. 1

Regi. år	Timlöner	Kalkylbelopp
Vs—sl/8	öre	Indextal	Milj. kr.	Indextal
1938/39 ......	66-89	100-00	824-4	loo-oo
1939/40 ......	72-76	108-78	1 872-5	105-83
1940/41 ......	82-70	123-64	1 961-3	116-61
1941/42 ......	91-92	137-42	1 1 072-1	130-05
1942/43 ......	........ 101-02	151-02	1 185-3	143-78
1943/44 ......	......106"56	159-31	1 234-5	149-75
1944/45 ......	. . 119-08	178-02	1 362-0	165-21
1945,46 ......	.......132-55	198-16	1 496-4	181-51
1946/47 .......	.... 142-30	212-74	1 582-4	191-95
1947/48 ......	........ 173-72	259-71	1 902-8	230-81
1948/49 .......	........ 179-57	268-46	1 937-4	235-01
Skillnaden mellan	indextalen för	timlönen och	indextalen	för kalkylbe''

loppen ge uttryck för den reduktion av kostnaderna, som uppkommit genom
den beräknade minskningen av arbetskraftsvolymen.

En ytterligare omprövning av de anförda beräkningarna har emellertid
befunnits erforderlig. Det har nämligen visat sig, att en hopvägning av lönerna
för arbetare, tillhörande olika löneformer, med användande av löne -

1 Med avdrag för besparing genom låga skördar.

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

statistikens uppgifter om antalet arbetare i dessa löneformer såsom vägningstal
kan giva i någon mån missvisande resultat. De i lönestatistiken redovisade
arbetarna uppvisa nämligen en annan fördelning på olika löneformer
samt en annan utveckling av denna fördelning än den, som är utmärkande
för jordbrukets arbetskraft i dess helhet. Företagna beräkningar
ge vid handen, att denna omständighet medfört en starkare höjning av den
beräknade genomsnittliga timlönen än som erhålles, om hänsyn tages till
sammansättningen av jordbrukets arbetskraft i dess helhet. De beräknade
kostnaderna synas härigenom 1945/46 ha höjts med ca 30 milj. kr., vilket
med i huvudsak samma belopp återverkar på de följande åren. I avvaktan
på närmare undersökning rörande nu berörda förhållanden har LK-delegationen
funnit sig i sin beräkning över jordbrukets arbetskostnader böra
upptaga belopp, som för år 1945/46 och följande år med 30 milj. kr. understiga
de ovan anförda.

Med anledning av att priset på mjölk, som levererats till de hos jordbruket
anställda, i kollektivavtalet bestämts till ett lägre pris — 20 öre per liter —
än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad mjölk har prisskillnaden,
liksom vid de senaste kalkyltillfällena, upptagits som en tillkommande
arbetskostnad, ökningen av arbetskostnaderna i anledning härav
har för år 1946/47 beräknats till 11,8 milj. kr. För år 1947/48 uppkommer i
anledning av bestämmelserna i det nya kollektivavtalet prisskillanden endast
för tiden september—december, ökningen av arbetskostnaderna för
sagda del av år 1947/48 utgör 5,9 milj. kr.

Kostnadsutvecklingen från basåret 1938/39 blir alltså efter nu nämnda
justeringar följande.

Regi .-år Vs—31/s	Kalkylbelopp, milj. kr.	Indextal
1938/39 .......	........ 824-4	100-0
1945/46 .......	1 466-4	177-87
1946/47 .......	1 564-2	189-74
1947/48 ........	. 1 878-7	227-89
1948/49 .......	1 907-4	231-37

10. Räntekostnader.

Räntekostnaderna för produktionsåren 1946/47—1948/49 beräknade enligt
hittills tillämpad metod framgå av följande översikt:

Beräknade räntekostnader år 19A6/47, i9i7/48 och 19A8/49 vid oförändrad

kapitalsumma.

1946/47 1947/48 1948/49

	Kapital,	Ränte-	Ränta,	Ränte-	Ränta,	Ränte-	Ränta,
Lånat kapital:	milj. kr	sats, proc.	milj. kr	sats, proc.	milj. kr	sats, proc.	milj. kr
inteckningslån .	1865	3-22	60-10	3-21	59-87	3-21	59-87
övriga lån..... Eget kapital: ej belånat fastig-	680	3-91	26-57	3-92	26-63	3-92	26-66
hetskapital... ej belånat drifts-	1335	3-72	49-66	3-71	49-53	3-71	49-53
kapital......	1 335	4-02	53-66	4-01	53-53	4-01	53-53
Summa	5 215	3-64	189-99	3-63	189-56	3-64	189-59

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Härtill kommer tidigare i kalkylen inlagda 10 milj. kr. i räntekostnader för
ökade investeringar sedan basåret. Fr. o. m. produktionsåret 1948/49 kommer
härtill ytterligare en tillfällig räntekostnad i form av kapitalrabatt, som
fr. o. m. den Vs 1947 av hypoteksbankerna uttages vid utlämnande av nya
lån. Kapitalrabatten uppgår till 1 procent av samtliga nya lån. För produktionsåret
1948/49 beräknas utlåningen till 50 milj. kr., varvid kapitalrabatten
uppgår till 0,5 milj. kr.

Totalt erhålles sålunda följande räntekostnader:

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49

Milj. kr................ 202-30 199-99 199-56 200-09

Index................. 100-0 98-9 98-6 98-9

Tabell 19. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48	1948/49
	milj. kr	milj. kr	milj. kr	milj. kr	milj. kr
Handelsgödselmedel............	65''8	121-0	125-9	113-8	120-4
Utsäde ......................	3-2	4-2	8-0	6*5	6-5
Köpfodermedel................	96-6	128-8	129-8	151-4	1273
Maskiner och redskap (avskr. o. underhåll)..................	76-7	151-5	162-6	173-8	183-2
Kostnader för driv- o. smörj-medel ......................	10-3	32-3	30-2	40-8	51-6
Diverse kostnader ............	103-4	206-4	215-1	221 4	230-7
Ekonomibyggnader............	75-3	120-9	129-2	140-9	142-4
Grundförbättringar............	7-5	10-9	11-4	16-4	16-9
Arbetskostnader ..............	824-4	1 466-4	1564-2	1 878-7	1 907-4
Räntekostnader...............	202-3	201-6	200-0	199-6	200-1
Summa milj. kr	1465 5	2 444 0	2 576-4	2 943 3	2 986-5
Index	100-0	1668	175-8	200-8	203-8

Sammanfattning.

Resultaten av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och der kunna sammanfattas på följande sätt. 1938/39 1946/47 1947/48	kostna- 1948/49
Kostnader, milj. kr ..............	1465-5	2 576-4	2 943-3	2 986-5
Kostnadsindex ..................	100-00	175-80	200-84	203-79
Inkomster, milj. kr .............. Basinkomst framskriven medelst	1 366-3	2 340-5	2 565-7	2 609-7
kostnadsindex, milj. kr ........ Kalkylmässigt inkomstunderskott,	1 366-3	2 402-0	2 744-1	2 784-4
milj. kr ......................	—	61-5	178-4	174-7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

165

Bilaga 2.

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1946.

I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och
1937, dels åren 1938 och 1949, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,
vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års
jordbruksutredning och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj:ts propositioner
246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946 och 280/1947 kompletterats
med liknande undersökningar för åren 1941—1945, verkställda av
statens livsmedelskommission. Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande
av Kungl. Maj :t, genom sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande
bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret 1946, framlägges
i det följande en sammanfattande redogörelse för de härvid erhållna
resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter år 1946 kunnat utnyttjas sammanlagt
10 156 av jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade
gårdar. Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående
deklarationsundersökningar, från brukningsdelar, som deltogo i den av
1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen av jordbrukets
driftsförhållanden. Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar
minskats med 705, vilka fördela sig tämligen jämnt på olika områden och
storleksgrupper. Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna ej
kunnat avstå vissa deklarationer, som tillhört besvärsärenden eller ärenden
angående skatt för inkomstökning -— den senare skatteformen tillämpas
första gången innevarande år •—- dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats
på arrende, på grund varav de måst uteslutas vid denna bearbetning.
Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu i detalj bedöma
verkningarna av dessa förändringar i primärmaterialets omfattning; de
synas dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående års
resultat. Deklarationsmaterialets fördelning på olika storleksgrupper inom
vart och ett av de tre huvudområdena har, såsom framgår av tabell 2, endast
obetydligt förändrats sedan föregående år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare
deklarationsundersökningarna. Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till
siffror per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord
har arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den offi -

166 Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar åker

	2—5	5—10	10-20	20-30	30-50	50-100	Över 100	liga
Livsmedelskommissionens undersök-ning åren 1938 och 1940. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................	186	671	1276	632	483	247	109	3 604
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder.................	933	1925	1194	239	126	56	15	4 488
Norra Sverige...................	983	1088	319	26	4	1	—	2 421
Hela riket	2102	3 684	2 789	897	613	304	124	10 513
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1944. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder .........................	204	668	1309	663	534	265	124	3 767
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbvgder..................	922	1863	1172	231	128	58	18	4392
Norra Sverige.....................	1172	1197	353	30	6	—	—	2 758
Hela riket	2 298	3 728	2 834	924	668	323	142	10 917
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1945. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	199	652	1261	652	525	260	110	3 659
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder..................	920	1806	1154	230	125	57	17	4 309
Norra Sverige.....................	1204	1259	393	31	6	—	—	2 893
Hela riket	2 328	3 717	2 808	913	656	317	127	10 861
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1946. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................	199	605	1207	C07	490	244	104	3 456
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder.................	874	1683	1086	213	124	48	15	4 043
Norra Sverige...................	1111	1143	368	28	7	—	—	2 657
Hela riket	2184	3431	2 661	848	621	292	119	10156

ciella statistiken uppgifter om avkastningen på åker och äng. För år 1938
har avkastningen under åren 1936—40 lagts till grund och för åren 1944
—46 avkastningen under åren 1941—45. Beräkningen av totalsiffrorna för
riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde
enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd
uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet
mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp
och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna
inom samma storleksgrupp och område å andra sidan tagits
till utgångspunkt för omräkningen. Det skall vidare här framhållas, att
arealerna enligt 1937 års jordbruksräkning kommit till användning vid
uppräkningen av 1938 års uppgifter, medan 1944 års arealer använts för
1944, 1945 och 1946 års uppgifter. Detta innebär, att här publicerade siffror
för åren 1944 och 1945 komma att i mindre utsträckning avvika från
tidigare publicerade, på grundval av 1937 års arealer beräknade siffror för

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 2. Procentuell tördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrnpper.

	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
Samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker enligt 1937 års jordbruks-räkning. Södra och mellersta Sveriges slätt-	2-5	5—10	10-20	20-30	10—50	50-100	över 100	liga
22	27	30	11	6	3	1	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-	41	37	17	3	1	1	0	100 100
	55	35	9	1	0	0	0

Samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker enligt 1944 års jordbruks-räkning. Södra och mellersta Sveriges slätt-	19	25	30	12	8	4	2	100
** J ........... Södra och mellersta Sveriges skogs-	40	37	17	3	2	1	0	100 100
	57	34	8	1	0	0	0

De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning åren 1938 och 1940 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-	5	19	35	18	13	7	3	100
......... _ . , Södra och mellersta Sveriges skogs-	21	43	27	5	3	1	0	100 100
	41	45	13	1	0	0	—

De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning år 1944 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-	5	18	35	18	14	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-	21	43	27	5	3	1	0	100
	43	43	13	1	0	—	—	100

De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning år 1945 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-	5	18	35	18	14	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-	21	42	27	5	3	1	1	100
	42	43	14	1	0	—	—	100
De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning år 1946 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-	6	18	35	17	14	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-	22	42	27	5	3	1	0	100
Norra Sverige...................	42	\| 43	14	1	0	—	—	100

dessa båda år. Dessa ändringar ha emellertid ansetts befogade, då härigenom
enhetligt beräknade och sålunda fullt jämförbara talserier för de tre senast
undersökta åren kunnat framläggas.

Vid bedömningen av föreliggande resultat bör beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en
något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna
totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga.
Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från år till "år
inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter
och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre än 2 hektar
åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör hänsyn tagas till att
vid upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen
tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar
vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av
jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till
år än vad som eljest skulle varit förhållandet.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas Abilaga
lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas
för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta
Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de
till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats
till indextal med 1938 resp. 1945 som bas. I anslutning till A-bilagans
uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål
och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgardsprodukter;
hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin
och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans
till mejeri dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter,
Iisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn in. in.); inkomster av skogsbruk samt
dherse inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljmng
av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv in. m„ ersättning
tor vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt
arrenden och avgälder. 1

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
ar 1946 beräknats till 2 982,i milj. kronor. Till jämförelse kan
namnas, att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor
och för år 1945 till 2 563,4 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreJigger
salunda en ökning av inkomstsumman med 97,9 procent, medan
ökningen mellan åren 1945 och 1946 uppgår till 16,3 procent.

ZZ den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller
1 bo7,9 milj. kronor till försäljning av animaliska produkter, medan in.
OI?lsterna ay försålda vegetabiliska produkter stanna enligt de bearbetade
självdeklarationerna vid 573,9 milj. kronor. Skogsinkomsterna äro år 1946
av ungefär samma storleksordning eller 587,i milj. kronor. Inkomsterna av
animaliska och vegetabiliska produkter stego mellan åren 1945 och 1946
med ca 10 procent och skogsinkomsterna med icke mindre än 51 procent.

Orsakerna till den kraftiga stegringen i intäkterna från skogsbruket äro
att söka dels i de förbättrade priserna på vissa skogsprodukter efter prisstoppets
upphävande den 1 juli 1946 och dels i de stora avverkningar
och försäljningar, som under år 1946 företogos på grund av den
förestående omläggningen av taxeringsförfarandet. Som "bekant förväntades
allmänt, att vid övergången till det nya skattesystemet inkomstökning
under år 1946 i stort sett skulle lämnas utan beaktande av myndigheterna,
och många jordbrukare koncentrerade därför sina försäljningar
just till detta år. Nämnda förhållande har givetvis icke inverkat enbart

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 16

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

	1938	1944	1945	1946
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inkomster av försålda produkter	159-4	288-4	271-5	304-3
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................	58-5	87-8	90-0	94-1
potatis m. .....................	29-7	55-5	62-6	68-6
hö, halm och grönfoder..........	5*o	8-2	9-1	12-6
Summa vegetabiliska produkter	252-6	439-9	433-2	479-6
hästar och nötkreatur............	106-4	167-2	172-8	191-3
svin och grisar.................	100-5	148-9	143-5	162-4
fjäderfä och ägg.................	23-1	30-8	42-5	50-4
mjölk till mejeri................	246-9	404-0	439-7	469-3
mjölk till enskilda...............	18-1	14-0	17-3	18-9
Summa animaliska produkter	495-0	764-9	815-8	892-3
diverse produkter................	3-7	12-3	10-6	10-1
Summa inkomster av försålda produkter	751-3	1217 1	1259-6	1382-0
Diverse inkomster........................	16-o	21-6	25-2	26-0
därav för körslor......................	7-3	12-9	14-8	15*5
Inkomster av skogsbruk..................	40-0	78-0	68-6	90-0
Arrenden och avgälder...................	8-3	12-1	13-9	19-o
Samtliga kontanta inkomster	815-6	1328-8	1367-3	1517-0
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal-bygder. Inkomster av försålda produkter	24-1	43-4	39-0	45-1
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................	0-8	1-9	2-1	1*8
potatis m. m....................	14-8	24-9	29-3	30-9
hö, halm och grönfoder..........	1-7	3-9	3-9	4*5
Summa vegetabiliska produkter	41-4	74-1	74-3	82-3
hästar och nötkreatur............	66-4	105-9	110-6	125-6
svin och grisar..................	62-3	91-7	80-8	87-9
fjäderfä och ägg.................	15-3	19-5	25-5	30-6
mjölk till mejeri.................	124-8	248-0	274-7	292-7
mjölk till enskilda...............	21-4	15-0	16-2	16*3
Summa animaliska produkter	290-2	480-1	507-8	553-1
diverse produkter................	2-6	6’5	6-5	5-3
Summa inkomster av försålda produkter	334-2	6607	588-6	640 7
Diverse inkomster .......................	17-7	29-3	33-o	36-9
därav för körslor......................	12-6	24-7	26-7	30-5
Inkomster av skogsbruk..................	91-9	191-5	192-2	260-8
Arrenden och avgälder...................	6-0	8-3	8-6	9-1
Samtliga kontanta inkomster	449-8	789-8	822-4	947 5
Norra Sverige. Inkomster av försålda produkter	0-7	1-2	1-2	1-2
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................	—	—	—
potatis m. m....................	1-6	5-5	4-7	5-1
hö, halm och grönfoder..........	1-9	5-0	5*5	5-7
Summa vegetabiliska produkter	4-2	11-7	11-4	12-o

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

	1938	1944	1945	1946
hästar och nötkreatur............	14-3	31-9	31-9	36-6
svin och grisar..................	5-4	8-4	8-0	9-2
fjäderfä och ägg.................	1-4	0-8	1-3	1-8
mjölk till mejeri.................	36-3	107-6	122-5	135-3
mjölk till enskilda...............	12-7	9-2	9-5	9-6
Summa animaliska produkter	70-1	157-9	173-2	192-5
diverse produkter................	1-3	3-6	4-0	3-9
Summa inkomster av försålda produkter	75-6	173-2	188-6	208-4
Diverse inkomster.......................	40-1	57-7	51-4	67-7
därav för körslor.....................	34-2	54-3	47-9	63-9
Inkomster av skogsbruk.................	122-6	126-6	128-3	236-3
Arrenden och avgälder ..................	3-0	5-1	5-4	5-2
Samtliga kontanta inkomster Hela riket.	241-3	362-6	373-7	517-6
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror ..........	184-2	333-0	311-7	350-6
sockerbetor .....................	59-3	89-7	92-1	95-9
potatis m. m....................	46-1	85-9	96-6	104-6
hö, halm och grönfoder..........	8-6	17-1	18-5	22-8
Summa vegetabiliska produkter	298-11	525-7	518-9	573-9
hästar och nötkreatur............	187-1	305-0	315-3	353-5
svin och grisar.................	168-2	249-0	232-3	259-5
fjäderfä och ägg.................	39-8	51-1	69-3	82-8
mjölk till mejeri................	408-0	759-6	836-9	897-3
mjölk till enskilda..............	52-2	38-2	43-0	44-8
Summa animaliska produkter	855-3	1402-9	1 496-8	1 637-9
diverse produkter...............	7-6	22-4	21-1	19-3
Summa inkomster av försålda produkter	1161-1	1951-0	2 036-8	2 231 1
Diverse inkomster.......................	73-8	108-6	109-6	130-6
därav för körslor.....................	54-1	91-9	89-4	109-9
Inkomster av skogsbruk.................	254-5	396-1	389-1	587-1
Arrenden och avgälder..................	17-3	25-5	27-9	33-3
Samtliga kontanta inkomster	1506-7	24812	2 563-4	2 982-1

på skogsinkomsterna; även inkomsterna från försäljningen av t. ex. spannmål
och frövaror och alla andra produkter, som utan större svårighet kunna
hållas i lager, måste ha influerats härav. Det torde därför vara berättigat
att påstå, att inkomstökningen mellan åren 1945 och 1946 blivit
onormalt stor och att en del av denna ökning i realiteten borde ligga mellan
åren 1944 och 1945 och en del mellan åren 1946 och 1947.

Den animaliska produktionen har efter bottenläget under missväxtåren
i början av kriget varit stadd i ständig uppgång, och taxeringsåret 1945
var det första sedan 1940, som kunnat uppvisa en relativt starkare inkomstökning
för animaliska än för vegetabiliska produkter. Det är främst mjölkproduktionen,
som bidragit härtill. Mellan åren 1945 och 1946 ha visserligen
inkomsterna från försålda vegetabilier åter ökat något mer än inkomsterna
från animalier, men med hänsyn till 1946 års undersöknings
sannolika missvisning av ovannämnda taxeringstekniska skäl torde det

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1944—1946. Indextal.

År 1938 = 100	År 1945 = 100
1944	1945	1946	1946
174-2	171-5	189-8	110-7
154-5	164-8	180-3	109-4
162-0	167-7	183-9	109-7
135-0	157-9	163-4	103-4
194-8	171-3	224-8	131-2
162-9	167-6	186-0	111-0
178-9	179-4	198-6	110-7
165-4	175-0	190-6	108-9
167-8	176-1	191-7	108-8
165-1	185-5	208-0	112-1
208-4	209-1	283-6	135-6
175-6	182-8	210-6	115-2
282-1	275-6	289-7	105-1
225-3	247-1	274-7	111-2
229-2	249-5	275-8	110-5
144-0	128-2	168-8	131-6
103-3	104-7	192-9	184-2
150-3	154-9	214-5	138-5
176-3	174-0	192-5	110-6
164-0	175-0	191-5	1094
168-0	175-4	192-2	109-5
147-1	148-4	177-0	119-3
155-6	152-9	230-7	150-9
164-7	170-1	197-9	1163

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter............

Animaliska produkter..............

Samtliga jordbruksprodukter........

Diverse inkomster..................

Skogsbruk.........................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.

Vegetabiliska produkter............

Animaliska produkter..............

Samtliga jordbruksprodukter........

Diverse inkomster..................

Skogsbruk.........................

Samtliga kontanta inkomster
Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter........

Animaliska produkter..........

Samtliga jordbruksprodukter ....

Diverse inkomster..............

Skogsbruk.....................

Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.

Vegetabiliska produkter........

Animaliska produkter..........

Samtliga jordbruksprodukter----

Diverse inkomster..............

Skogsbruk.....................

Samtliga kontanta inkomster

vara berättigat att påstå, att återhämtningen i animalieproduktionen fortsatt
även under år 1946. Detta framgar bl. a. av nedanstående uppgifter
över de redovisade kontanta inkomsterna från försäljningen av mjölk till
mejerier och enskilda.

Inkomster av försåld mjölk, milj. kronor.

	1938	1944	1945	1946
Till mejerier...	408-0	759-6	836-9	897-3
» enskilda ...	52-2	38-2	43-0	44" 8
Summa	460-2	797-8	879-9	942-1

Denna utveckling återspeglas också av inkomsterna från försålda hästar
och nötkreatur, vilka ökats med 12,i procent mellan de båda senast undersökta
åren, inkomsterna från försålda svin och grisar, som stigit med 11,7
procent och inkomsterna från försäljningen av fjäderfä och ägg, vilka stigit
med 19,5 procent, allt räknat i medeltal för hela riket.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animallska produkter
i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1938 och 1944—1946.

			Storleksgrupper, hektar åker		Samt-
	År

	2—5	5—10	10—20	20—30\|30—50	50-100	Över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.....	1938	15''3	20-o	26-0	33-9	39-0	44-3	45-6	33-6
	1944	14-2	18-2	27-1	37-0	41-8	46-8	51-8	36-1
	1945	12-4	17-3	25-3	34-7	40-4	45-0	50-4	34-4
	1946	12-6	17-4	25-5	34-3	40-9	46-2	50-2	34-7
Animaliska produkter......	1938 1944	82-0	79- 3 80- 3	73-5 72-0	65-7 62-1	60-7 57-3	55-5 52-4	54-1 47-2	65-9 62-8
	84-3
	1945	86-6	73-2	74-0	64-5	58-9	54-1	48-9	64-8
	1946	86-6	81-3	73-8	65-1	58-4	53-1	49-2	64-6
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.....	1938	5-3	7-7	11-6	16-3	21-5	30-7	36-4	12-4
	1944	5-7	8-4	13-1	19-0	20-6	32-o	43-8	13-2
	1945	5-6	7-3	11-9	16-8	19-8	30-4	48-4	12-6
	1946	4-8	7-4	12-2	16-6	22-6	34-7	47-0	12-8
Animaliska produkter......	1938	93-7	91-4	87-9	83-2	77-3	68-8	63-3	86-8
1944	93-1	90-4	85-9	80-2	78''3	65-7	55-3	85-6
	1945	93-3	91-6	87-1	82-1	78-8	67-6	51-1	86-3
	1946	94-3	91-8	87-2	82-4	76-4	62-9	52-7	86-3
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.....	1938	4-5	4-0	8-0	10-9				5-5
	1944	4-0	6-4	9-4	18-0				6-7
	1945	4-2	5-5	8-3	14-1				6-1
	1946	3-6	4-9	8-9	17-4				5-8
Animaliska produkter......	1938	93-6	94-4	89-7	88-8				92-8
1944	93-7	91-9	88-5	77-0				91-1
	1945	93-2	92-9	89-7	80-7				91-9
	1946	94-4	93-6	88-9	79-5				92-4

varit i norra Sverige, där den från år 1938 räknat uppgår till 114,5 procent.
För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder redovisas en ökning
av de kontanta inkomsterna med 110,6 procent, medan för slättbygderna i
samma delar av landet inkomststegringen stannar vid 86,o procent. Såsom
framgår av tabell 3 är det olikheterna i den relativa betydelsen av inkomsterna
från skogen, som orsakat den nyss anförda ordningen. För alla
tre områdena har vidare under denna tid inkomstökningen enligt självdeklarationernas
uppgifter varit avsevärt starkare än utgiftsökningen, och
relationen mellan dessa båda poster har år 1946 varit gynnsammast för
norra Sveriges vidkommande. Såsom framgått av tidigare redogörelser har
norrlandsjordbruket varit dåligt lottat under krigsåren, och det är först
under åren 1945 och 1946, som inkomstökningen i jämförelse med förkrigsläget
överstigit utgiftsökningen i denna del av landet.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse
belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel
av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna: -

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vegetabiliska produkter......

Animaliska produkter........

Skogsbruk..................

Diverse inkomster...........

Samtliga kontanta inkomster..

1938

19-8

56-8

16''9

6-5

1000

1944

21-2

565

16-0

6-3

1000

1945

20-2

58-4

15-2

6-2

1000

1946

19-3

54-9

19-7

1000

Det framgår av dessa tal, att skogsinkomsternas andel av inkomstsumman
stigit avsevärt under år 1946, och siffran för detta år ligger även over
motsvarande tal för år 1938. Genom skogsinkomsternas stegring ha saval
de vegetabiliska som de animaliska produkternas andelar av inkomstsumman
sjunkit i jämförelse med år 1938 och år 1945.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av
samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder
tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa
betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma
genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta
Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena,
erhålles följande procentuella fördelning:

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder...........

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..

Norra Sverige ...................................

Hela riket.......................................

1938	1944	1945	1946
54-1	53-6	53-3	50-9
29-9	31-8	32-1	31-8
16-0	14-6	14-6	17-3
100-0	100-0	1000	100-0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder...........

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder..

Norra Sverige...................................

Hela riket.......................................

64-7 62-4 61-8 62-0
28-8 28-7 28-9 28-7
6-5 8-9 9-3 9-3

100-0 100-0 1000 100-0

Talen utvisa, att norra Sverige — genom de ökade skogsinkomsterna —
hade en avgjort större andel av jordbrukets kontanta inkomster år 1946 än
vid något tidigare tillfälle. Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
har ingen större förändring inträffat under de tre senast undersökta
åren.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder
och betmassa; potatis och rotfrukter; hö och halm m. fl. fodermedel
samt gödselmedel och torvströ; inköp av levande och av döda inventarier;
underhåll av dels byggnader, dels inventarier; diverse driftskostnader (bl. a.
elektrisk ström samt bränn- och smörjolja) jämte räntor. Dessutom ha även
uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av inventarier samt för
ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande dessa sistnämnda uppgifter
bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga till aydiag vid
taxeringen, varför desamma kunna antagas vara mindre fullständigt redovisade
i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa poster erhållna
resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra dragas.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938	1944	1945	1946
7-5	9-7	9-7	10-6
166-7	288-7	317-2	356-7
26-5	47-9	47-9	51-5
83-7	83-4	87-6	91-4
2-5	4*3	4-8	6-4
12-9	22-0	22-2	23-6
50-6	87-6	87-3	98-8
47-0	82-6	83-3	82-1
22-6	42-6	34-2	41-5
25-8	51-7	50-9	56-5
38-3	66-6	69-1	78-3
80-4	130-4	137-7	145-7
55-1	57-1	54-9	54-4
619-6	974-6	1007-O	1095-5
13-3	9-3	8-1	15-6
20-3	20-4	24-6	32-3
2-4	3-9	4-2	4-7
83-9	152-3	164-4	173-5
12-9	25-8	25-9	28-8
39-1	42-9	45-9	48-4
0-9	1-9	2-5	3-7
5-7	11-3	11-5	12-6
28-9	49-9	51-3	53-5
34-2	59-5	60-4	59-7
11-8	23-1	20-1	26-4
11-9	23-4	24-4	26-7
21-3	40-7	41-1	51-3
37-0	62-9	67-2	71-2
25-5	24-6	23-6	23-0
3155	522-2	542-5	6835
4-8	6-2	6-o	9-4
12-5	11-6	15-4	26-8
1-2	1-8	2-o	2-2
63-4	87-4	89-5	103-4
5-3	9-6	9-4	10-7
7-2	12-2	13-7	15-2
0-5	0-8	0-6	1-0
7-1	13-9	11-8	13-7
7-7	15-4	15-o	15-8
13-9	23-3	24-1	26-3
6-1	10-9	9-3	12-3
4-0	7-4	6-9	7-8
10-4	18-2	17-2	22-3
19-3	29-4	30-1	33-4
8-8	9-3	8-6	8-4
164-9	239-6	238-2	272-5
1-6	1-9	1-6	3-6
6-5	6-1	5-7	9-7

175

Kungi. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1944—1946, milj. kronor.

	1938	1944	1945	1946
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner	11-1	15-4	15-9	17-5
Arbetslöner.............................	314-0	528-4	571-1	633-6
Inköp av förnödenheter	44-7	83-3	83-2	91-0
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........	130-0	138-5	147-2	155-0
potatis och rotfrukter...........	3-9	7-0	7-9	11*1
hö, halm m. fl. fodermedel......	25-7	47-2	45-5	49-9
gödselmedel och torvströ........	87-2	152-9	153-8	166-1
Inköp av levande inventarier............	95-1	165-4	167-8	168-1
Inköp av döda inventarier...............	40-5	76-6	63*6	80-2
Underhåll av inventarier................	41-7	82-5	82-2	91-0
Underhåll av byggnader.................	70-0	125-5	127-4	151-9
Diverse driftskostnader..................	136-7	222-7	235-0	250-3
Räntor.................................	89-4	91-0	87-X	85-8
Samtliga kontanta utgifter	1090-0	1 736 4	1787-7	19515
Nyuppsättning av inventarier............	19-7	17-4	15-7	28-6
Ny-, till- eller ombyggnad...............	39-3	38-1	45-7	68-8

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1944—1946. Indextal.

	År 1938 = 100	År 1945 = 100
	1944	1945	1946	1946
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.............................	173-2	190-2	214-0	112-5
Inköp av förnödenheter.................	139-2	141-9	153-0	107-8
Inköp av levande och döda inventarier ...	179-8	163-6	177-4	105-2
Underhåll av inventarier och byggnader ..	184-6	187-4	210-6	112-4
Diverse driftskostnader...................	162-1	171-2	181-1	105-8
	103-7	99-6	98-8	99-2
Samtliga kontanta utgifter	1573	1625	176-8	108-8
Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
Arbetslöner.............................	181-6	193-0	206-9	105-5
Inköp av förnödenheter.................	150-5	156-6	168-0	107-2
Inköp av levande och döda inventarier ...	179-9	175-4	187-5	106-9
Underhåll av inventarier och byggnader . .	192-7	197-1	234-4	118-9
Diverse driftskostnader..................	169-8	181-4	192-3	103-0
	96-8	92-6	90-3	97-5
Samtliga kontanta utgifter	1655	172-0	185-0	107-6
Norra Sverige.
Arbetslöner.............................	137-8	141-0	163-0	115-5
Inköp av förnödenheter.................	187-0	182-1	203 i	111-5
Inköp av levande och döda inventarier ...	171-1	167*0	193-2	115-7
Underhåll av inventarier och byggnader . .	177-5	167-5	209-5	125-1
Diverse driftskostnader..................	152-6	156-1	173-2	110-9
Räntor.................................	105-1	97-8	96-6	97-7
Samtliga kontanta utgifter	154 7	1538	1759	1144
Hela riket.
Arbetslöner.............................	168-3	181-9	201-8	111-0
Inköp av förnödenheter.................	147-1	150-1	162-3	108-1
Inköp av levande och döda inventarier ...	178-5	170-7	183-2	107-3
Underhåll av inventarier och byggnader . .	186-1	187-7	217-5	115-9
Diverse driftskostnader..................	162-9	171-8	183-1	106-5
Räntor.................................	101-9	97-4	96-1	98-6
Samtliga kontanta utgifter	159 3	164-0	1790	109-2

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets
kontanta utgifter inom olika storieksgrupper och områden åren 1938 och

1944—1946.

Storieksgrupper, hektar åker

	År	2-5	5-10	10—20	20—30	30—50	50-100	över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Arbetslöner................	1938	13-2	17-1	21-3	25-6	28-4	32-2	38-6	26-9
	1944	13-2	17-6	24-0	28-7	32-2	35-7	40-3	29-6
	1945	12-7	18-0	24-9	30-6	34-7	39-2	42-3	31-5
	1946	12-2	16-1	25-1	30-8	35-6	40-7	46-2	32-6
Räntor....................	1938	8-2	8-5	8-5	9*3	10-2	10-4	7-3	8-9
	1944	5*1	5-8	5-4	6-1	6-3	6-5	5-6	5-9
	1945	4-4	5-5	5-o	5-6	5-8	6-0	5-3	5-4
	1946	3-9	5-2	4-5	4-9	Öl	5-3	5-2	5-0
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Arbetslöner................	1938	19-9	23-6	27-3	29-4	32-6	36-8	41-1	26-6
	1944	21-8	25-7	30-4	32-7	38-1	38-8	45''I	29-2
	1945	20-5	26-5	31-7	35-7	40-1	43-1	47-8	30-3
	1946	20-2	25-5	31-8	34-5	39-5	44-5	43-5	29-7
Räntor....................	1938	7-0	7-7	8-1	8-9	10-4	10-2	7-5	8-1
	1944	3-7	4-1	4-7	5-7	5-9	7-5	6-5	4-7
	1945	3-4	3-7	4-3	5-5	5-7	7-0	5-7	4-3
	1946	3-0	3-3	4-0	4-5	4-8	6-4	6o	3-9
Norra Sverige.
Arbetslöner................	1938	39-5	40-9	43-0	48-4				40-9
	1944	33-4	360	42-4	48-1				36-5
	1945	34-7	37-0	42-3	49-5				37-6
	1946	35-4	36-5	42-5	55-2				37-9
Räntor....................	1938	5-5	6-0	6-4	3-7				5-7
	1944	3-8	4-1	3-7	3-8				3-9
	1945	3-6	3-9	3-4	2-6				3-6
	1946	3-0	3-2	3-1	2-4				3-1
Hela riket.
Arbetslöner................	1938	26-9	26-2	25-4	27-2	29-4	33-2	390	28-8
	1944	25-1	26-2	28-0	30-2	33-4	36-3	40-9	30-4
	1945	24-8	26-8	28-9	32-3	35-9	39-9	43-1	31-9
	1946	25-2	25-9	29-2	32-5	36-5	41-5	45-9	32-5
Räntor....................	1938	6-6	7-5	8-1	9-0	10-1	10-3	7-3	8-2
	1944	4-0	4-6	5-0	6-0	6-2	6-6	5-7	5-2
	1945	3-7	4-2	4-6	5-5	5-8	6-1	5-4	4-9
	1946	3-2	3-8	4-2	4-8	5o	5-5	5-3	4-4

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena
i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1946 ha uppgått
till sammanlagt 1 951,5 milj. kronor, vartill komma ytterligare 28,6 milj.
kronor för nyuppsättning av inventarier och 68,8 milj. kronor för ny-, tilloch
ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna
år 1938 till 1 090,o milj. kronor, varför ökningen utgör 861,5 milj. kronor
eller 79,o procent. Mellan åren 1945 och 1946 ha de kontanta utgifterna stigit
med 163,8 milj. kronor eller 9,2 procent. Mellan åren 1938 och 1946 har

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

177

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid
jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden
åren 1938 och 1944—1940.

	År	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
	2—5;	5—10	10—20	20—30	30—50	50-100	över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1938	418	390	372	376	369	350	386	375
slättbygder	1914	733	662	637	614	612	577	623	625
1945	767	700	652	631	625	610	626	643
	1946	828	744	718	699	709	704	693	714
Södra och mellersta Sveriges	1938	423	392	364	347	340	325	335	376
skogs- och dalbygder	1944	820	742	648	572	570	510	495	679
1945	852	776	671	591	584	517	567	707
	1946	995	897	775	679	675	606	594	816
1 Norra Sverige.............	1938	562	462	395	462		,		486
1944	823	712	644	640	.			735
	1945	863	722	660	742		.		761
	1946	1190	1016	909	987		•	•	1056
Samtliga kontanta utgifter. Södra och mellersta Sveriges	1938	322	285	264	274	275	276	335	285
slättbygder	1944	525	449	425	436	457	454	520	458
1945	535	454	436	449	470	490	539	474
	1946	579	478	469	487	524	553	578	516
Södra och mellersta Sveriges	1938	288	261	245	255	263	290	288	264
skogs- och dalbygder	1944	515	454	417	412	439	440	445	449
1945	534	471	433	415	452	436	517	466
	1946	571	502	471	455	499	508	521	502
Norra Sverige.............	1938	369	289	252	304	.	,	.	312
i 1944	570	447	415	473	.	.		486
	1945	562	439	430	525			.	485
	\| 1946	655	502	485	574	•			653

utgiftsökningen varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader
samt för arbetslöner, vilka båda poster stigit med 117,5 respektive 101,8
procent. Mellan de båda senast undersökta åren, 1945 och 1946, har utgiftsökningen
varit starkast för posten underhåll av inventarier och byggnader,
vilken stigit med 15,9 procent. Även arbetskostnaderna ha stigit kraftigt,
vilket torde sammanhänga med dels de stora skogsavverkningarna under år
1946 och dels de höjda arbetslönerna. Ränteutgifterna, vilka stego under de
första krigsåren, ha år 1946 sjunkit med 3,9 procent i jämförelse med år
1938 och med 1,4 procent i jämförelse med år 1945.

De nu anförda talen avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid viktiga olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit
starkast i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma
från år 1938 räknat uppgår till 85,o procent. För slättbygderna i södra och
mellersta Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna med 76,8
procent och för norra Sverige en ökning med 75,9 procent. En karakteristisk
skillnad mellan södra och norra Sverige föreligger beträffande arbetslönerna,
för vilka ökningen i norra Sverige endast är 63,o procent, medan densamma
i södra och mellersta Sverige uppgår till 114,o procent i slättbygderna
och 106,9 procent i skogs- och dalbygderna. Den förhållandevis ringa
ökningen av denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhanga med
att en mycket stor andel av arbetet både i själva jordbruket och i skogen
utföres av ägaren och hans familjemedlemmar. Den kraftiga ökningen av

12 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika stor ieksgrupper

och områden åren 1938 och 1941—1916. Indextal: 193S = 100.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
		2—5	5-10	10-20 20-30 30—50 50-100 1	över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges	1044	175-6	169-8	171-3	163-1	165-9	164-6	161-4	166-4
slättbygder	1945	183-7	179-ä	175-2	167-6	169-4	174-2	162-2	171-3
	1946	198-3	190-8	192-9	185-9	192-4	200-9	179-4	190-2
Södra och mellersta Sveriges	1944	194-1	189-1	177-8	161-8	168-0	157-0	147-8	180-3
skogs- och dalbygder	1945	201-7	197-6	184-2	170-3	172-0	159-2	169-4	187-8
	1946	235-5	228-7	212-9	195-6	198-7	183-8	177-3	216-8
Norra Sverige.............	1944	146-4	154-4	163-1	138-6				151-4
	1945	153-6	156-4	167-2	160-7				156-7
	1946	211-7	220-2	230-3	213-6	.			217-5
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges	1944	163-0	157-4	161-2	159-5	166-1	164-4	155-1	160-6
slättbygder	1945	166-1	159-3	165-0	164-2	170-8	177-3	160-9	166-1
	1946	179-9	167-8	177-5	178-1	190-2	200-2	172-7	180-8
Södra och mellersta Sveriges	1944	179-1	174-1	170-1	161-0	166-8	151-0	154-6	170-0
skogs- och dalbygder	1945	1658	180-7	176-9	163-0	171-8	150-3	1798	176-7
	1946	193-7	192-2	192-3	178-6	189-6	175-0	180-9	190-4
Norra Sverige..............	1944	154-5	154-9	164-8	155-6				155-8
	1945	152-3	152-2	171-1	172-9				155-6
	1946	177-4	173-9	192-8	188-8				178-4

inkomsterna av försalda jordbruksprodukter i norra Sverige motsvaras av
en likaledes förhållandevis kraftig stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter
inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter
till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och av indextalen i tabell 10, att såväl den absoluta
som den relativa inkomstökningen per arealenhet mellan förkrigsåret
1938 och år 1946 i södra och mellersta Sverige som regel varit större
vid små än vid medelstora och stora brukningsdelar. Då samtidigt ökningen
av de kontanta utgifterna för inkomsternas förvärvande icke visat en lika
markerad tendens, måste detta innebära en förbättring av de små brukningsdelarnas
ekonomiska ställning i relation till de störres. I norra Sverige
framträder icke samma tendens.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa
fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda
området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,
medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis
liten. Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbru -

Kungl. Maj:is proposition nr 275.

179

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruks fastighet

inom olika storieksgrupper och områden åren 1938 och 1914—1946.

	År	Storieksgrupper, hektar åker	Samt-
	2-5	5-10	10-20	CO 1 O 7Q	30-50	50-100	över 100	liga
Inkomster av försålda vegeta-
biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	58	70	91	119	135	144	155	116
slättbygder	1944	92	108	159	211	238	249	291	207
1945	86	109	153	204	235	250	291	204
	1946	94	118	168	221	270	293	307	226
Södra och mellersta Sveriges	1938	15	22	32	45	57	80	94	34
skogs- och dalbygder	1944	30	44	62	82	87	129	169	64
1945	32	39	59	75	90	121	223	64
	1946	30	43	66	81	in	159	225	71
Norra Sverige.............	1938	6	6	14	23	.			8
1944	13	23	35	62				24
	1945	15	22	34	51	#	#		23
	1946	15	22	38	69	.	.		25
Inkomster av försålda anima-
liska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	308	281	255	232	210	180	183	228
slättbygder	1944	547	477	422	354	327	279	265	360
1945	600	513	447	378	343	301	282	384
	1946	647	548	488	420	385	336	301	420
Södra och mellersta Sveriges	1938	265	262	248	230	206	181	164	243
skogs- och dalbygder	1944	492	471	406	344	331	264	213	413
1945	525	495	430	366	355	269	236	436
	1946	576	539	473	404	374	287	253	476
Norra Sverige.............	1938	121	146	160	190		.		141
1944	309	334	324	266		.		320
	1945	339	371	356	293	.	.	.	353
	1946	387	413	379	317	•	•		393
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges	1938	24	20	17	15	14	16	29	18
slättbygder	1944	56	46	38	33	28	32	40	37
	1945	46	47	35	31	26	36	21	32
	1946	46	50	43	41	34	44	45	42
Södra och mellersta Sveriges	1938	108	87	67	53	57	44	63	77
skogs- och dalbygder	1944	235	187	151	120	121	83	84	165
1945	233	197	150	121	100	90	75	165
	1946	328	268	202	162	143	112	78	225
Norra Sverige.............	1938	287	241	183	228				247
1944	285	254	223	199				257
	1945	306	239	211	316			.	261
	1946	532	467	413	512	.		.	482

ket, som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som
redovisas för det övriga Sverige.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell It, i vilken
inkomsterna i kronor per liektar jordbruksjord av vegetabiliska och
animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt
redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade
per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1944—1916.

	År		Storleksgrupper, hektar åker		Samt-
		2-5	5—10	10-20	20—30	30—50	50-100	över 100	liga
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges	1938	43	49	56	70	78	88	129	77
slättbygder	1944	69	79	102	125	147	162	209	136
	1945	68	82	108	138	163	192	228	149
	1946	71	77	118	150	186	225	267	168
Södra och mellersta Sveriges	1938	57	62	67	75	86	107	119	70
skogs- och dalbygder	1944	112	117	127	135	167	171	200	131
	1945	109	125	137	148	181	188	248	141
	1946	116	128	150	157	197	226	226	149
Norra Sverige.............	1938	146	118	108	147				128
	1944	191	161	176	227				177
	1945	195	162	182	260				182
	1946	232	183	206	317				211
Inköp av kraftfoder och
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges	1938	54	48	42	39	35	28	36	39
slättbygder	1944	57	49	43	38	37	32	34	39
	1945	64	52	44	40	37	34	36	41
	1946	74	57	47	42	39	36	33	43
Södra och mellersta Sveriges	1938	38	34	33	31	28	27	24	33
skogs- och dalbygder	1944	45	40	36	32	30	28	22	37
	1945	53	42	38	32	30	25	29	40
	1946	57	45	40	32	31	28	28	42
Norra Sverige.............	1938	17	12	12	19				15
	1944	31	22	21	17				25
	1945	34	25	23	23				28
	1946	38	28	25	22				El
Inköp av gödselmedel och
torvströ.
Södra och mellersta Sveriges	1938	25	24	24	25	23	21	23	23
slättbygder	1944	44	41	41	42	42	40	40	41
	1945	47	42	41	41	41	40	40	41
	1946	48	44	45	46	46	46	46	46
Södra och mellersta Sveriges	1938	28	25	23	23	20	21	18	24
skogs- och dalbygder	1944	53	46	41	36	36	38	28	43
	1945	53	46	41	37	38	36	44	44
	1946	55	48	44	43	41	39	40	46
Norra Sverige.............	1938	18	15	12	13				15
	1944	37	30	25	27				31
	1945	36	29	24	26				31
	1946	39	30	25	26				32
Räntor.
Södra och mellersta Sveriges	1938	26	24	22	25	28	29	24	25
slättbygder	1944	27	26	23	27	29	29	29	27
	1945	23	25	22	25	27	29	29	26
	1946	23	25	21	24	27	30	30	26
Södra och mellersta Sveriges	1938	20	20	20	23	27	30	22	21
skogs- och dalbygder	1944	19	19	20	24	26	33	29	21
	1945	18	17	19	23	26	30	29	20
	1946	17	17	19	20	24	32	31	20
Norra Sverige.............	1938	20	17	16	11				18
	1944	22	18	16	18				19
	1945	20	17	15	14				18
	1946	20	16	15	14	•	.	.	17

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

181

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1944—1946,

milj. kronor.

		Nettointäkter av
					Samtliga netto- intäkter
	År	jordbruks- fastighet	tjänst och tillfällig förvärvs-	kapital
			verksamhet
Södra och mellersta Sveriges	1938	254-5	25-9	20-6	310-9
slättbygder	1944	438-3	40-7	25-3	516-0
1945	445-3	39-2	24-1	517-9
	1946	508-0	39-8	23-4	584-0
Södra och mellersta Sveriges	1938	204-5	26-6	12-8	252-4
skogs- och dalbygder	1944	375-7	42-0	18-9	451-4
1945	388-s	43-8	17-7	463-6
	1946	476-0	43-3	18-0	552-2
Norra Sverige.............	1938	128-7	30-9	5-5	168-0
1944	200-2	51-7	8-1	270-2
	1945	211-9	52-1	7-8	281-4
	1946	321-0	55-8	8-1	396-4
Hela riket.................	1938	587-7	83-4	38-9	731-3
	1944	1014-2	134-4	52-3	1 237-6
1	1945	1 046-0	135-1	49-6	1 262-9
	1946	1305-6	138-9	49-5	1 532-6
Indextal. År 1938 = 100.
Södra och mellersta Sveriges	1944	172-2	157-3	122-4	163-0
slättbygder	1945	175-0	151-7	116-9	166-6
1946	199-6	154-0	113-2	187-9
Södra och mellersta Sveriges	1944	183-7	158-0	148-4	178-8
skogs- och dalbygder	1945	190-1	164-5	139-0	183-7
1946	232-7	162-7	141-6	218-8
Norra Sverige.............	1944	155-5	167-4	147-0	160-9
1945	161-7	168-6	140-2	167-6
	1946	250-0	180-7	146-6	236-0
Hela riket.................	1944	172-6	161-2	134-4	169-2
	1945	178-0	162-1	127-4	172-7
	1946	222-1	166-7	127-2	209-6
Indextal. År 1945 = 100.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.............. Södra och mellersta Sveriges	1946	114-1	101-5	96-9 101-8	112-8
119-1
skogs- och dalbygder.....	1946	122-4	98-9
Norra Sverige.............	1946	151-8	107-2	104-6	140-8
Hela riket.................	1946	124-8	102-9	99-9	121-4

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger
med växande egendomsstorlek och är vidare störst inom slättbygderna och
minst i norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk äro givetvis störst i norra
Sverige, något mindre i skogs- och dalbygderna samt minst inom slättbygderna
i södra och mellersta Sverige. Denna ordningsföljd har blivit särskilt
markerad år 1946.

Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige
samt vid de största egendomarna i södra och mellersta Sverige. Beträffande
brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad
i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena och södra och mellersta

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1944—1946.

Områden	År	Storleksgrupper, hektar åker
2-5	5—10	10-20	20—30	30—50	50—100	över 100
Södra och mellersta Sveriges	1938	783	1 225	1691	2 271	2 974	3 948	4 909
slättbygder	1944	1569	2 394	3 509	4 446	5 495	7 301	13 519
	1945	1615	2 545	3 416	4218	5 090	6 283	9 374
	1946	1 6ö3	2 746	3 907	5 001	6 327	8516	14 831
Södra och mellersta Sveriges	1938	998	1318	1715	1 864	2 449	1 772	1 473
skogs- och dalbygder	1944	2 001	2 920	3 646	3 969	4 842	3 955	4 869
	1945	1987	2 902	3 526	4 028	4188	3 477	2 406
	1946	2 455	3 664	4 564	5 345	6 049	4 979	5 951
Norra Sverige............	1938	1257	1614	1870	3 435
	1944	1861	2 800	3 525	3 421
	1945	1949	2 796	3 390	4 481
	1946	2 953	4 660	6 149	10 275			.

Sverige å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per
nektar jordbruks]ord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse
för brukningsdelar av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare
studium av tabellmaterialet visar även en viss sam variation mellan å
ena sidan inkomsterna av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jordbrukarnas nettointäkter och jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en
bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats i kronor
per hektar jordbruks]ord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna
del av undersökningen redovisas i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med
122,i procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1945 och 1946 har en
mycket kraftig ökning inträffat huvudsakligen genom stora virkesförsäljningar,
nämligen med 24,s procent. Sedan år 1938 har ökningen varit starkast
i norra Sverige, där den uppgått till 150,o procent, och svagast på slättbygderna
i södra och mellersta Sverige, där den uppgått till 99,6 procent.
För skogs- och dalbygderna, som fram till år 1945 haft den kraftigaste stegringen,
redovisas för år 1946 en ökning med 132,7 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha
även beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som
enligt självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa
beräkningar ha verkställts pa sa sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats
med ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Delta
sistnämnda belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom
tillgång redovisade värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda
inventarier samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har
man vid den nu senast utförda undersökningen utgått från en räntefot av

183

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

3 procent för fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och
lager. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster i slättbygderna
samt skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige ungefär
fördubblats under krigsåren fram till år 1944. I norra Sverige däremot
har ökningen i allmänhet intill år 1944 varit betydligt mindre. Under år 1945
sjunka de beräknade arbetsinkomsterna något, särskilt vid de större gårdarna
i södra och mellersta Sverige, och år 1946 stiga de åter.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande
beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.
Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna
— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 8 april 1948.

Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG

Åke Anderson

TABELLBILAGA

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal

187

År och månad	Socialstyr:s index för livsm.p. i hush.-budg. [1935 = 100)	Prisförändringar sedan år 1935 på vissa varor enligt socialstyrelsens prisstatistik (1935 = 100)	Kommerskollegii index för (1935 = 100)
Mjölk1	Mejeri- smör	Mjöl	Bröd	Nötkött, stek	Färskt2 sidfläsk	Potatis	Anim. livsmedel	Veget. livsmedel	Foder- medel	Gödsel- medel
1935 ............	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
1936 ............	104	102	98	102	101	108	no	107	104	101	105	102
1937 ............	108	107	in	no	107	107	in	in	108	107	117	102
1938 ............	in	112	116	114	109	no	124	113	113	104	112	105
1939 ............	116	117	122	113	113	120	128	119	120	105	114	106
1940 ............	132	127	138	118	130	129	144	157	140	131	148	135
1941............	151	139	161	121	141	171	188	142	176	157	164	146
1942 ............	162	134	170	125	139	182	198	202	186	181	175	213
1943 ............	160	134	170	127	138	185	213	160	194	187	175	229
1944 ............	160	135	170	126	137	177	218	162	194	189	176	224
1945 .............	158	135	170	123	137	177	212	175	190	185	180	218
1946 .............	160	137	170	133	139	179	220	196	191	182	182	179
1947 .............	167	151	191	146	145	173	218	209	203	196	191	157
	158	135	170	130	137	168	212	172	186	180	179	207
	158	135	170	131	137	168	212	177	186	181	180	213
	157	135	170	131	138	168	212	183	185	181	181	213
	159	135	170	131	138	185	223	202	190	181	182	213
	159	135	170	131	138	185	223	229	190	183	183	191
	161	135	170	131	138	185	223	225	191	186	183	191
	160	135	170	131	138	185	223	217	191	184	183	157
	159	135	170	131	138	185	223	217	192	179	180	154
	161	140	170	131	138	185	223	194	194	178	182	151
	161	140	170	140	140	185	223	182	194	180	183	153
	161	140	170	140	141	175	223	178	194	183	184	153
december . ..	161	140	170	140	141	175	223	178	198	183	184	153
1947 januari......	160	146	191	140	141	164	212	183	201	190	185	152
februari.....	162	146	191	140	142	164	212	191	198	192	186	! 158
mars........	165	146	191	140	142	164	212	225	196	195	187	158
april........	165	146	191	140	142	164	212	230	195	198	187	159
	165	146	191	140	142	177	212	227	195	200	190	162
juni........	166	155	191	140	142	177	212	216	195	203	190	162
juli.........	166	155	191	140	142	177	212	206	197	196	188	158
augusti.....	167	155	191	140	143	177	212	179	197	193	191	154
september.. .	172	155	191	159	147	177	229	227	210	193	196	153
oktober .....	172	155	191	159	151	177	229	211	215	195	196	154
november . . .	172	155	191	159	152	177	229	207	217	196	197	154
december . ..	172	155	191	159	152	177	229	208	217	197	197	154
1948 januari.....	180	155	194	173	152	177	229	212	217	199	198	154
februari.....	180	155	194	173	152	177	229	202	218	205	198	159
mars........	180	155	194	173	152	177	229	204	218	1 210	198	159

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. — 2 Fr. o. m. mars
1943 följer indextalen priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag,

År och månad	Avräkningspriser med mejerileve-rantörer å mjölk exkl. efter-likvider 1	Konsum tions- mjölk3	Produkt- mjölk, produ- centpris*	Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å	Ägg7
exkl. prod.- bidr.	inkl. prod.- bidr.	Stor- boskap*	Större kalv5	Svin5
1935 ............ 1936 ............ 1937 ............	;	•	21 22	9-2 10-o	94 96	137 144	no 118	114 127
•		23	10-8	96	160	122	138
1938 ............	•	*	24	11-3	97	161	135	136
1939 ............	16-5	•	25	12-5	115	179	135	138
1940 ............	17-5	27	15-5	127	203	158	163
1941............	20-7	22-0	30	19-1	176	266	195	220
1942 ............	23-0	24-6	29	19-5	194	282	207	261
1943 ............	22-9	24-3	29	18-9	195	279	206	281
1944 ............	23-1	246	29	19-3	193	282	233	295
1945 .............	23-3	24-8	29	19-4	182	278	226	293
1946 .............	23-9	25-4	30	19-8	181	315	240	295
1947 .............	25-7	27-1	33	21-4	183	321	247	311
1946 januari.....	24-5	26-1	29	19-5	177	269	223	315
februari.....	23-9	25-5	29	19-4	177	268	223	295
mars.......	24’l	25-7	29	19-8	177	276	224	241
april.......	24-1	25-4	29	19-4	178	314	233	258
maj........	23-6	24-9	29	19-0	180	330	243	247
juni........	23-1	24-4	29	19-5	181	339	253	286
juli.........	23-0	24-3	29	19-3	187	344	253	302
augusti.....	23-0	24-3	29	19-5	183	344	253	316
september...	23-6	24-9	30	19-8	183	322	248	320
oktober .....	24-8	26-5	30	21-0	180	315	239	320
november ...	25-7	27-4	30	21-2	180	318	239	320
december....	25-2	26-9	30	20-6	185	341	252	320
1947 januari.....	25-1	26-7	32	20-6	182	348	247	280
februari.....	24-9	26-5	32	20-8	185	339	238	300
mars........	24-7	26-3	32	20-6	188	318	233	319
april........	24-7	26-0	32	20-1	180	308	233	274
maj........	24-2	25-5	32	19-4	180	308	233	295
juni........	23-8	25-1	33	20-3	179	308	237	301
juli.........	23-8	25-2	34	20-2	181	303	251	325
augusti.....	24-0	25-3	34	20-0	180	306	257	325
september...	27-0	28-4	34	24-2	191	315	260	329
oktober.....	28-0	29-6	34	25-0	191	324	260	330
november ...	28-7	30-2	34	24''S	192	334	258	330
december . ..	28-2	29-8	34	24-8	194	337	256	330
1948 januari.....	28-9		34		195	338	256	330
februari.....	29-0		34		197	341	257	330
mars.......			34		198	343	253	322
april........					205	351	248	280

Pris till producent for 3''5 % Pa klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2 0 öre/kg och därefter 4 6 öre/ko.
Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått till
, ’ öre,kS för 1942, till 0-40 öre/kg för 1943, till 0-41 öre/kg för 1944, till 055 öre/kg för 1945 och
l.Hb samt till 0‘63 öre/kg för 1947. För åren före 1942 saknas uppgifter om efterlikvider. — 2 Pris
per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar. — 3 Beräknat pris till producenter efter avdrag
av mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag
— samt exkl. skummjölksvärde. — * Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — 6 Klass I.
— Svensk äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept 1941—31 dec. 1945 under
tiden 9 sept. 1946—6 jan. 1947 samt under tiden 8 sept. 1947—4 april 1948 av staten fastställda
normalpriser

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

189

År och månad

Höst-vete1 1	Vår- vete1	Råg1	Korn, 2-rads1	Havre, vit2	Mat- ärter, gula3	Majs1	Pota- tis6	Vete-kli6	Kraft- foderbl. 7
16-69		15-59	13-13	12-15	25-33	1 15-51	8-28	12-85	17-33
17-01		15-92	13-75	12-77	21-21	15-93	8-53	13-70	18-23
19-60		18-29	18-22	15-58	20-79	16-33	9-02	14-38	19-11
18-85		17-27	15-81	13-62	19-90	16-83	8-66	13-90	19-45
17-99		17-29	14-55	13-03	27-81	18-61	9-03	13-39	21-41
23-30		23-29	22-71	20-41	43-19	18-50	13-67	16-89	23-50
26-00		26-00	24-60	22-30	50-07	23-71	13-66	16-50	25-13
26-60	28-20	26-20	24-80	21-10	47-78	25-33	21-73	16-78	30-92
26-08	27-48	25-08	23-08	18-88	42-78	25-00	13-80	18-08	32-84
26-70	28-70	25-70	23-24	19-03	37-36	25-00	16-18	18-50	»32-87
26-80	28-80	25-80	22-63	19-03	35-33	25-00	16-97	19-00	»33-82
26-59	28-70	26-04	22-63	19-03	36-08	25-00	17-87	19-00	»35-04
27-47	30-06	27-47	24-68	20-03	39-08	25-12	18-64	19-67	36-00
26-70	28-70	25-70	22-75	19-15	36-00	25-00	15-44	19-00	34-05
26-ss	28-85	25-85	22-95	19-35	—	25-00	16-00	19-00	34-25
27-00	29-00	26-00	23-15	19-55	—	25-00	17-29	19-00	34-45
27-15	29-15	26-15	23-30	19-70	—	25-00	19-18	19-00	34-65
27-30	29-30	26-30	23-30	19-70	—	25-00	22-88	19-00	34-85
27-40	29-40	26-40	»23-30	»19-70	—	25-00	23-50	19-00	35-00
9 27-40	»29-40	»26-40	»23-30	»19-70	—	25-00	25-83	19-00
25-75	28-00	25-75	21-80	18-20	—	25-00	16-35	19-00
25-85	28-10	25-85	21-95	18-35	35*63	25-00	15-07	19-00	36-oo
26-00	28-25	26-00	22-15	18-55	36-05	25-00	13-67	19-00	36-00
26-15	28-40	26-15	22-35	18-75	36-22	25-00	14-31	19-oo	36-00
26-30	28-55	26-30	22-55	18-95	36-50	25-00	14-92	19-oo	36-00
26-45	28-70	26-45	22-75	19-15	36*50	25-00	16-83	19-oo	36-00
26-60	28-85	26-60	22-95	19-35	36-50	25-00	17-98	19-oo	36-00
26-75	29-00	26-75	23-15	19-55	—	25-00	20-88	19-00	36-00
26-90	29-15	26-90	23-30	19-70	—	25-oo	19-00	19-oo	36-00
27-05	29-30	27-05	23-30	19-70	—	25-00	18-67	19-00	36-00
27-15	29-40	27-15	»23-30	»19-70	—	25-00	17-00	19-00	36-00
»27-15	»29-40	»27-15	»23-30	»19-70	—	25-00	23-91	19-oo	36-00
28-00	31-00	28-00	26-00	20-20	—	25-00	20-78	19-oo	36-00
28-10	31-10	28-10	26-10	20-35	39-00	25-05	17-59	21-00	36-00
28-25	31-25	28-25	26-25	20-55	40-25	25-25	17-00	21-00	36-00
28-40	31-40	28-40	26-40	20-75	41-00	25-45	17-00	21-oo	36-00
28-55	31*55	28-55	26-55	20-95	41-25	25-65	17-08	21-oo	36-00
28-70	31-70	28-70	26-70	21-15	41-25	25-85	18-25	21-00 36-00
28-85		28-85	26-85	21-35	—	26-05	18-50	21-oo 36-00
28-90	31-90	28-90	26-90	21-55	—	26-25	18-00	21-00 36-00
28-90	i 31-90	1 28-90	26-90	21-70	—	26-40	16-88	21-00 36-oo

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947 .

1946 januari.....

februari.....

mars.......

april.......

maj........

juni........

juli.........

augusti.....

september...

oktober.....

november ...
december....

1947

januan.....

februari.....

mars........

april........

maj........

juni........

juli.........

augusti.....

september...

oktober.....

november ...
december ...

i948 januari.....

februari.....

mars.......

april........

Svensk spannmålsnotering, medelpris

för kustorter (för kora medelpris för flera orter)
t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av
staten fastställda normalpriser 1 scpt. 1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för
vete och råg 1 sept. 1943—31 aug. 1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31
mai 1944 därefter åter av staten fastställda normalpriser. — 2 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris
för flera orter, den 16 okt. 1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter
av staten fastställda normalpriser. — 3 Producentpris för normalkvalitet. Medeltal av Lantbruksförbundets
noteringar i Stockholm och Norrköping. Av staten fastställt pris den 16 okt.

^939_15 juii 1940. För 1941—1943 års skördar av staten fastställda normalpriser i alla handels led

För 1944—1945 och 1947 års skördar av staten fastställda normalpriser vid försäljning till
detaljhandlare samt förbrukare, för 1947 års skörd även vid försäljning till partihandlare. —
a T o m den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten vid försäljning direkt
till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser vid försäljning till förbrukare.

_ 5 Partipris i Stockholm för Pa välsorterad potatis. Enligt Lantbruksförbundets notering.

Av staten fastställda normalpriser 7 febr.—27 april 1948. (Dylika ha gällt även för potatis
av 1942, 1944 och 1945 års skördar.) — 6 Fritt noteringsorten vid försäljning till forbrukare
tom den 7 maj 1940, därefter av staten fastställda priser. — ’ Fritt noteringsorten vid försäljning
till förbrukare t. o. in. den 30 sept. 1939, därefter av sluten fastställda priser T. o in sept.
1941 pris å 48 %, okt. 1941—juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1945 pris å 42 %, juli 194o
juni 1946 pris å 47 %, sept. 1946—juni 1947 pris å 45 % samt fr. o. m. juli 1947 pris a 44 /„
kraftfoderblandning. — * Vägda priser (priserna å kraftfoderblandningar med varierande halt
av råprotein och råfett under de i not 7 angivna perioderna vägda med de försålda kvantiteterna).
_» ];j medtaget vid beräkning av årsmcdclpriserna, då någon nämnvärd försäljning ej ägt rum.

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton.


År och månad	Jordbrukarnas leveranser av1	Lager	av vete2	Lager	av råg2
Höstvete	Vårvete	Råg	Handels- kvarnar3	Sv. Spann-måls AB. m. fl.4	Handels- kvarnar3	Sv. Spann-måls AB. m. fl.4
1934 .............. 1935 ..............				86 771	143 361	42 239	47 328
			90 656	121571	39 045	53 441
[ 1936..............				89 373	75143	45 926	6 287
1 1937.............. 1938..............				89 985	65 070	30 167	18 743
			87 084	168 057	30 344	35 073
1 1939..............				116 085	248 150	30 241	46 755
1940..............				82 570	172 261	42 466	45 789
1911.............. 1949..............				47 407	4 67 752	32 477	4 49 386
295 000			117 442	111988	52 000	137161
1943..............	122 000	319 300	100 273	221 636	52 345	200 350
1944..............	315 500	77 800	253 900	109 833	180 073	44 548	162 514
1945..............	351500	68 600	174 200	100 729	108 436	34 931	43 267
1946..............	421 238	94 513	176 626	121144	129 755	44 774	46 023
1947..............	173 382	154 527	106 301	95 554	77 241	34 991	48 025
1946 januari......	34 024	9 362	11 782	99 286	108 606	34 710	42 313
februari.....	17 875	4 605	6 801	82127	97 240	31 888	37 304
mars........	10 536	3 015	3 979	59 712	86 048	26 796	32 937
april........	6 367	2 023	3 409	6 62 380	66 477	6 25 450	28 529
maj.........	3 660	1503	2127	62 185	41407	22104	16 515
juni.........	2 931	1297	2 378	61777	23 923	19 433	9 157
juli..........	462	220	452	48 360	13 439	15 691	4 727
augusti......	270	91	300	50 552	4 669	24 260	1304
september ...	''222823	‘23825	''101412	100 697	112 389	42 234	48 708
oktober''......	56 985	17 095	18 522	106 989	124 303	42 595	49 072
november....	30186	18 084	13 436	106 708	124 631	40 062	48 811
december ....	35119	13 393	12 028	121144	129 755	44 774	46 023
1947 januari......	30 812	10 228	10 286	125 303	139 443	44134	47 667
februari.....	12 864	5 246	5 516	102 673	131 932	44143	44 552
mars........	6 212	2 629	3 246	86 058	112 854	37 029	43 468
april........	5 838	2 693	3 217	79 076	86 854	31851	39 233
maj.........	2 644	1788	1 949	73 477	54 219	31 119	28 637
juni.........	3 343	2 279	2 319	65 856	31 686	31 072	17713
juli..........	816	387	817	51 217	19 428	31294	12 509
augusti......	386	105	403	68 465	12128	30 959	9 518
september ...	''81950	‘70 082	‘ 56 996	97 361	72 858	37 220	39 232
oktober .....	13 371	19 527	9 670	91330	69 630	39 403	39 420
november ...	6 837	22 617	5 731	84 493	75 059	36 529	38 399
december____	8 309	16 946	6151	95 554	77 241	34 991	48 025
1948 januari......	7 246	14 517	6 945	96 838	83 619	35 794	58 650
februari.....	6 575	12 803	6 747	97 343	87 450	33 050	61 611
mars........	1918	3 812	1866	92 723	79 457	30 890	58 782

. - .,AYSe Je,verans»r„?v.. sPannmal till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och
utsadeshandeln. — Saväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad
Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser la<*er
av saväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — 4 Avser lager hos
SV‘- sPannnjålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och
utsadeshandlare. — Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti. — 6 Avse lagren
per den 94 april. s

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

191

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad	Förmalning av1	Import av	Export av
Vete	Råg	Havre	Vete (stat. nr 177)	Råg (stat. nr 176)	Vete (stat. nr 177)	Råg (stat. nr 176)
1934..............	408 803	120 547	39 808	45 861	925	24 048	75 454
1935..............	411795	125 675	41306	42 602	1152	122 346	31 035
1936..............	415 268	128 798	40 062	48 714	5 365	91281	27 556
1937..............	424 214	134 516	46 653	50 349	2 728	29 384	27
1938..............	419 956	129 120	43 006	54 349	7 520	39 105	20
1939..............	429 986	141 421	48 522	39 130	2 633	9191	13
1940..............	495 286	141 904	54 480	34 095	60 246	123	2 465
1941..............	443 361	193 460	39 993	40	368	26 536	4 707
1942..............	250 444	173 037	57 775	86 044	213 330	45	3 007
1943..............	270 416	207 639	92 623	7 599	1407	4 610	401
1944..............	343 249	219 750	61917	16 761	1	45 502	40 233
1945..............	499 727	160 940	50112	43 438	7	25 697	112 380
1946..............	456 490	141 586	47 711	36 399	987	4 336	6153
1947..............	429 638	109 323	70 420	81237	4 614	16 795	3 557
1946 januari......	43 708	11628	5 634	8174	—	1031	—
februari.....	46 289	12 810	3 887	—	—	801	—
mars........	45156	14150	4 094	1494	—	214	—
april........	8 28 940	8 7 487	2 461	14 481	—	202	240
maj.........	4 33 725	412 305	4 292	95	—	0	4 637
juni.........	26 663	10 567	3 330	7 490	—	201	123
juli..........	22 227	8 535	2 736	436	- -	1017	—
augusti......	37 231	11760	4 094	11	—	76	14
september....	51713	12 954	3 402	1	0	266	708
oktober......	49 862	16 351	4 369	3	—	421	429
november....	41668	13 947	4 964	—	—	—	2
december ....	29 308	9 092	4 448	4 214	987	107	—
1947 januari......	35 022	8 675	5 301	8 456	—	180	4
februari.....	42 238	7 945	3 901	—	—	39	—
mars........	39 264	11285	4 046	1194	—	12 409	0
april ........	36 620	11948	3 994	15 549	—	33	—
maj.........	34 675	11 936	3 462	6	—	3 834	1298
juni.........	31436	9 327	3 519	100	—	265	1861
juli..........	28 380	7 744	4 665	1 192	3 592	—	no
augusti......	37 533	11974	7 906	3 803	—	0	258
september....	42199	5 211	7133	29 628	1	35	26
oktober......	44 118	6 534	10 027	5 088	28	—	—
november....	32 374	8 863	9 029	4 899	—	—	—
december ....	25 779	7 881	7 437	11322	993	—	—
1948 januari......	26 274	7 502	7 311	8 278	4 472	—	—
februari.....	25 564	.10 762	6 403	20 313	14 760	1	—
mars........	27 396	10 689	4 779	9 580	6 157	76	—

1 Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.
— 2 Härav ha 8 279 ton införts i utbyte mot till Finland utförda kvantiteter råg eller
rågmjöl. — 8 Omfattar endast tiden 1—24 april. — 4 Omfattar tiden 25 april—31 maj.

Anm. Import- och exportuppgifterna för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, 1 ton,

År och månad	Vid mejerier invägd mjölk	Mejeriproduktion av
Total kvantitet’	Därav	Konsumtionsgrädde
Använd för pro-duktbe-redning	Försåld som kon-sumtions-mjölk*	Försåld grädde (om-räknad till mjölk) samt svinn	Fetthalt över 17 procent	Fetthalt under 17 procent
1934 ............	2 498 378	1 854 670	352 247	291 461	20130	10 523
1935 ............	2 550 916	1 875 422	376 433	299 061	20 630	10155
1936 ............	2 720166	2 008 586	408 014	303 566	21 697	10 235
1937 ............	2 847 223	2 115 010	434 246	297 967	22 000	10 162
1938 ............	3 032 241	2 277 819	459 023	295 399	22 623	9 918
1939 ............	3 205 688	2 395153	494 367	316 168	23 524	9 990
1940 ............	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789	18 801	11 985
1941............	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850	776	25168
1942 ............	2 517 931	1740 033	855 273	63 421	116	10 282
1943 ............	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381	48	11397
1944 ............	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213	_	30141
1945 ............	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025	_	38 831
1946 .............	3 520 348	2 564 015	939 908	183 730	_	45 589
1947 .............	3 422 935	2 449 500	954365	189848	—	46 880
1946 januari.....	268 089	190 493	76 289	14 586		3 591
februari ____	240 910	166 644	71303	14114	_	3 426
mars........	268 129	185 851	78 936	16 158	_	3 921
april.......	285 243	202 935	78 047	15640		3 722
maj........	323 702	238 515	81389	16 003	_	3 835
juni........	360 175	282 486	76 687	14 682	_	3 606
juli.........	346 267	264 705	79 046	15 895	_	3 884
augusti.....	350 857	268 609	81 732	15 463	_	3 825
september...	307 597	230 869	78131	14 488	_	3 746
oktober .....	268 828	188 213	82134	15 346	—	3 954
november ...	241 031	162 554	80 228	15235	_	3 992
december....	259 520	182 141	75 986	16 120	—	4 087
1947 januari.....	273 946	196 098	76 076	15 537	_	3 852
februari.....	247 869	173507	72 547	14 762	_	3 643
mars........	275 237	192 524	80 266	16 787	_	4137
april........	294 883	211160	78 975	17 386	_	4 238
maj........	328 330	239 703	83 833	17 386	—	4163
juni........	357 495	278 027	78 173	15194	—	3 728
juli.........	336 338	254 186	80 214	15 772	_	3 849
augusti.....	331 059	245 767	83 221	15 988	—	3 872
september...	276 546	194 974	81 967	14 870	—	3 687
oktober .....	240 679	159 788	82 893	15103	—	3 848
november ...	220 850	144 184	77 834	14 726	_	3 766
december . ..	239 703	159 582	78 366	16 337	—	4 097
1948 januari.....	260 985	169 597	78 595	16 268		3 994
februari.....	239 312	159 645	75 659	15 508	_	3 721
mars........	261135	173092	82143	17 989	—	4 325

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor 1 Västerbottens och Norrbottens län utgjorde
2 114 ton under år 1944 samt 4 433 ton under år 1945. Dessa kvantiteter äro Icke medräknade
i den här redovisade invägningen. — * Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande
den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad
mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde
större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen
erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

193

Tab. 6. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägningen
per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.

	Den in-	Mejeri- leveran-	Mjölk-	Mejeriproduktion	Produktion
År och månad	vägda mjölkens	invägningen i medeltal	av	av torrmjölk
medel- fetlhalt,	törer, antal	per leveran-	Smör,2	Ost,	Fet,	Mager,
	procent	1	för, kg	ton	ton	ton	ton
1934 .............	3-42			62 509	31105
1935..............	3-43			63 452	31 669
1936 ..........	3-45			67 168	37 759
1937 ..........	3-50			73 247	35 443
1938 ...........	3-52			80103	36 524
1939..............	3''53			83 735	43 653
1940 ............	3-54	209 412	14 273	80 760	35 328
1941 .............	3''65	220 283	12 072	77 687	22 383	1054	191
1942 .............	3-59	229 278	10 982	71926	14 991
1943 ............	3-56	236 860	12 041	79 263	21296	3 924	440
1944..............	3-58	245 910	12 637	87 304	29 924	3 485	546
1945 .............	3-59	252 735	13 354	94 058	38 102	7 083	756
1946 .............	3''63	255 431	13 782	99 622	44 412	8 412	1 587
1947 .............	3-64	253 776	13 488	94 954	47 690	7 248	3 358
	3''61	251838	1064	7 361	3189	709	64
februari.....	3''66	250 603	961	6 392	2 659	555	34
	3-57	253 815	1056	7124	2 896	493	56
	3''50	252 468	1129	7 583	3 774	714	77
	3-52	255 495	1266	8 796	4 352	641	67
	3''62	258 664	1392	10 735	6 049	784	127
	360	258 044	1341	10 002	4 907	1 305	121
	3''65	257 192	1364	10 306	4 690	1 169	118
september ...	3-75	258 729	1188	9 314	3 758	737	274
3-76	256 582	1047	7 898	2 542	406	288
november....	3-78	253 345	951	6 862	2182	312	132
december ....	371	253 633	1023	7 249	3 414	587	229
	3-65	253 687	1079	7 541	3 779	637	289
	3-65	252 559	981	6 722	3 268	632	240
	3-65	253 832	1084	7 456	3 551	592	177
	8*57	253 056	1165	7 921	4 527	739	i 86
	352	254 818	1288	8 766	5 073	. 744	455
	3''64	257 472	1388	10 591	6 426	635	518
	3-62	255 551	1316	9 756	5 235	621	706
	3-69	255 535	1295	9 359	4 645	688	354
september ...	3-69	254 894	1084	7 827	3 311	552	122
	378	252 344	953	6 732	2139	516	85
	3-77	247 896	890	5 974	2 236	316	29
december____	3-68	248 291	965	6 309	3 500	576	197
	3-62	247 959	1012	6 445	3 776	448	299
	3-64	246 613	970	5 876	3 346	407	263
mars........	3-51	247 935	1053	6 386	3 762	534	360

1 Årssiffrorna avse det med mjölkinvägningen per leverantör och månad vägda medelantalet
leverantörer. — ! Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk
från evakuerade finska kor.

13 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 275.

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,

i ton.

År och månad	Smör från mejeri	Lant- smör från pro- ducent	Ost från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister 0. kokosfett från fabrik	Matolja från parti- handlare
Total kvan- titet	Därav av leveran-törer återtaget	Hus- hålls-,	Bage- ri-,
1934 ............	39 430			30 824	52 831	2 085
1935 ............	43681	7 937		32 385	55 201	2 915	.
1936 ............	48153	9180		34 498	56125	3 700	1232
1937 ............	49 098	10198		36 615	58 815	4 731	1314
1938 ............	51534	11246		38 816	58 407	6 303	1523
1939 ............	54 319	12 274		41 406	51 475	8 047	3 794	1901
1940 ............	74002	13 580		37 736	29 468	9 519	1064	1405
1941............	76184	10 859	4138	23 052	17 531	7 987	9	1173
1942 ............	67 785	11 519	1787	15 052	35 228	5 374	0	1441
1943 ............	76 044	12 257	1298	19 519	31 678	5 449		1345
1944 ............	92 483	13 897	1353	29 720	29 908	8125	_	1487
1945 ............	90345	13343	860	35 208	31403	12 277	_	1608
1946 .............	101 076	13 028	541	44 085	14363	9 650	—	1257
1947 .............	98 723	14 023	314	46 427	21537	9 754	—	1528
1946 januari.....	8 590	1115	58	2 747	1719	841		129
februari.....	7 471	996	53	2 537	1489	766	_	111
mars.......	8 202	1128	50	2 930	1547	866	_	94
april.......	8362	1117	47	3 293	1591	926	_	92
maj........	8 384	1086	49	3534	1429	855	_	122
juni........	7 888	1089	54	4 342	730	654	_	137
juli.........	8 459	1112	49	4 623	60	832	—	97
augusti.....	9110	1116	52	4 684	1055	852	—	101
september...	8197	1040	43	4 596	990	712	—	97
oktober.....	8621	1045	34	4 075	1199	807	—	88
november ...	7 816	972	25	3608	1191	706	_	96
december . ..	9 976	1213	27	3116	1363	833	—	93
1947 januari.....	7317	1090	38	3 098	1507	675		112
februari ....	7 446	1001	29	3161	1219	566	—	95
mars........	8 526	1133	28	4 085	1507	840	_	147
april........	8 349	1118	1	3 844	1328	652	_	119
maj........	8 404	1126	} 89	4 008	1249	816	_	107
juni........	8 613	1154	1	4 865	1237	840	_	138
juli .........	8 786	1257	1	4 845	1257	928	_	116
augusti.....	9086	1269	} 87	4145	1300	940	_	132
september...	9 341	1205	1	4 017	1 546	934	_	180
oktober .....	8 586	1220	1	3807	2 606	912	_	133
november ...	6 865	1147	43	3 266	3179	816	_	99
december ...	7 404	1303		3 286	3 602	835	—	150
1948 januari.....	6 737	1248		3 224	3702	708		151
februari.....	6 221	1187		3 654	3 688	832	_	154
mars........	6 865	1254		3749	3 886	1012	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

195

Tab. 8. Import och export av smör, margarin, ost och ägg, i ton.

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Ägg

(stat. nr 71)

	Import	Export	Import	Export	Import	Export	Import	Export
1930 ..............	8 18	26 674	1895	118	668	250	453	4665
1931..............	19 525	1407	163	767	46	1423	3 055
1932 ..............	15	13 547	1037	295	474	117	217	4 603
1933 ..............	33	17 127	934	241	461	331	232	3 035
1934 ..............	2	23 220	648	121	564	93	0	3128
1935 ..............	608	20 262	11	181	1134	124	77	3 095
1936 ..............	188	19 068	1	173	1600	234	987	2 606
1937 ..............	0	23535	2	146	1088	350	1187	4117
1938 ..............	1	28 555	2	189	1223	616	35	5365
1939 ..............	4	26 172	55	no	1803	343	736	5 465
1940 ..............	560	9 833	0	3	497	160	1261	2 721
1941..............		1836	—	461	449	1	2 336	0
1942 ..............	0	—	0	0	305	0	499	—
1943 ..............	1	—	—	—	269	—	253	0
1944 ..............	229	—	—	—	223	0	493	0
1945 ...............	202	605	—	3 612	680	2 207	730	0
1946 ..............	416	2	0	357	1551	536	4 397	161
1947 ...............	1088	0	0	121	2 875	132	2 084	0
	0	1	0		48	114	19	0
	0	1		100	59	72	174	0
	0	0	_	—	124	48	46	160
	0	0	—	8	132	—	257	0
	0	0	—	—	125	—	73	0
	0	0	—	—	36	-*	8	1
	0	0	—	—	54	3	88	—
	0	0	0	200	38	32	65	0
september ....	0 47	0 0	0	49	54 150	61 79	404 605	0 0
	226	0	0	—	191	100	1021	0
december.....	142	0	0	0	540	27	1296	0
	150 120 140 205 154	0	0	_	433	90	474	0
	0	0	_	220	10	103	0
	0	0	_	268	3	134	0
	0	0	_	289	19	28	0
	0	0	_	341	0	189	0
	263	0	0	5	241	5	194	0
juli..........	55	0	0		355	0	184	0
	0	0	0	_	282	0	22	0
september.....	0	0	0	—	in	0	64	0
	0	0	0	24	176	0	22	0
november.....	0	0	0	59	7	0	454	0
december.....	1	0	0	33	152	5	216	0
	0	0	0	86	47	0	40	0
	0	0		323	169	0	70	0
mars..........	0	0	_	452	289	1	144	0

Anm. Import- och exportuppgifterna för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Tab. 9. Import och export av nötkött och fläsk samt import av lår- och

hästkött, i ton.

År och månad	Nötkött (stat. nr 19)	Fårkött (stat. nr 15 o. 16)	Hästkött (stat. nr 17 o. 18)	Fläsk (stat. nr 24—26)
Import	Export	Import	Import	Import	Export
1930 ..................	350	2101	687	1058	2 263	27 851
1931..................	410	485	833	932	1386	29192
1932 ..................	349	91	603	353	995	21408
1933 ..................	234	45	650	163	1611	20 552
1934 ..................	434	38	656	215	1523	19 097
1935 ..................	1356	36	934	505	3 724	13 214
1936 ..................	1553	48	673	964	3 098	12 704
1937 ..................	1272	999	606	841	1717	13 609
1938 ..................	1158	184	602	791	2198	13 295
1939 ..................	1428	157	602	960	2 829	13 939
1940 ..................	54	543	190	457	1239	4 386
1941..................	33	0	—	—	3 886	960
1942 ..................	6	—	—	—	4 736
1943 ..................	4	—	0	_	4 566	_
1944 ..................	2 023	—	0	—	6 465	_
1945 ..................	6 521	0	1	648	3 004	44
1946 ..................	8 679	0	43	1143	995	0
1947 ...................	5 470	0	842	3 710	1076	0
1946 januari...........	1147	0	0	311	1	0
februari............	1262	0	0	9	1	0
mars..............	848	0	0	_	0	0
april.............	1188	0	0	0	49	0
maj..............	717	0	0	17	0	0
juni..............	0	0	—	16	0	0
juli..............	0	0	—	204	1	_
augusti...........	0	0	3	67	3	0
september........	269	0	7	131	0	0
oktober..........	924	0	15	191	294	0
november.........	1051	0	14	80	157
december.........	1267	0	4	117	488	0
1947 januari...........	551	0	0	137	102	0
februari..........	371	0	26	167	10	0
mars..............	15	0	498	125	50	0
april ..............	442	0	154	324	0	0
maj..............	1270	0	21	389	0
juni..............	899	—	112	297	380	_
juli..............	590	0	6	624	59	_
augusti...........	278	0	—	595	5	0
september........	615	0	16	438	296	0
oktober..........	0	—	1	233	22	0
november.........	1	0	0	168	33	0
december.........	438	0	8	213	119	0
1948 januari...........	527	_	5	99	21	0
februari..........	224	0	0	68	1	0
mars..............	1	0	60	10	141	0

Anm. Import- och exportuppgifterna för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

197

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterler och köttbeslktningsbyr&er undersökta

slaktdjur in. m.

	Antal besiktigade hela och till hela omräknade halva kroppar1	Betäckta suggor i	Tjänst-bara galtar i ävea- och Sötaland, antal
År och månad	Stor-	Kalv	Svin	Svea- och Götaland,
	boskap	större	mindre	antal
1930 .................. 1931 .................. 1932 .................. 1933 ..................	242 688 227 433 238 715-5 250644	387 585-5 394 276-5 412 905 420 721	234 831 225 831 229 697-5 239615-5	1225685 1 424 539 1354 033 1 342 908	•	4 682
1934 .................	258 295	407 182	253 759-5	1424 688	255886
1935 ..................	274 675	414 141-5	287 700	1 270 852-5	264 271	4 240
1936 ................	302503	440 738	354 234	1 324 497	284 044	4156
1937 ..................	347 406	466 605	413 007	1 480 022	258 967	3 931
1938 ..................	375 469-5	502 228-5	437 859	1478 927	272 789	3 778
1939 .................	397 069	519 013	467 212	1608 873-5	282 702	3 747
1940 ..................	540108	505 579-5	515 670	1 487 631	214 291	3 407 2 876 2 525 2 511 2 504 2 680 2 612 2 657
1941 ................	550 661	401003	506 747	1 049 460	192 403
1942 ................	234 453-5	212 355-5	424 966	696 673-5	161 453
1943 .................	283 994	221 920-5	588 012	719183-5	190 672 182 368 184 294 178 266 195122
1944 ................	348 600	255852-5	640198-5	1064267-5
1945 .................	346 365	256 728	570 627-5	960 948 1053 797-5 1 036 562
194fi...................	391 704	372 535-5	597 925-5
1947 ..................	491156	364 036-5	643 945-5
	32 612	15834-5	42 835-5	90 7%	16626	2 738
	26 929-5	23 257	38130	80 579	12 068	2 670
	33 683	27 435-5	57 126	93 254	12 918	2 661
	29 933	34 266-5	70 956	113 789	16 289	2 681
	30 679-5	36 618	60 941-5	102 087-5	17 760	2 645
juni.............. juli..............	22 801 23 740-5	37 534 44 322-5	50 277-5 52 798	89 047 82 552-5	15 222 11734	2 622 2 561
augusti...........	27 510-5 34 712	46 945-5 28363-5	45 249 35 377	78 716-5 63 203	10 347 10 823	2 531 2 525
	Öl 093	31 614-5	49 229	74 142	14 445	2 541 2 682 2 589
	44 293	23666	49 550	79 896	20 041 19 993
	33 717	22 678	45 456	105 i''35
1947 januari...........	31 215-5 33 066-5	23 152-5 23 014-5	58 631-5 44 117-5	83 011-5 67 776	16 275 12 616	2 607 2 676
	36 479-5	28 245-5	54 731	91 976-5	16 376	2 655
	29 701''5	32 406-5	75 533	98 599	21 575	2 704
	29146-5	35 858	63 502-5	98 781-5	19 584	2 718
	30 542	37 839-5	52 159	86 246-5	17 609	2 653
juli..............	32 579-5	42 299	55 622-5	85 943	13 889	2 631
	33 867	31 512-5	40 361-5	56 934	11 052	2 605
	58 063-5	37 726	44 554	77 533	11 715	2 584
	71 957-5	31 925	54 909-5	93 812	14 481	2 615 2 639
	59 548-5	21411	50 457	94 838	18 611
	44 988-5	18 646-5	49 366-5	101 in	21339	2 801
	36 730-5	18 364	57 677	104 798-5	17 109	2 790
	30 722-5	19 910	49 028	93113	14 815	2 779
mars..............	28 625	21779	60161-5	121957-5	16 666	2 776

1 Arssummorna lör 1946 och 1947 samt alla månadssummorna preliminära tal.

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Tab. 11. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.

År och månad

Inhemsk
försäljning
av
olje kraftfoder

från fabrik

Import
av oljekraftfoder

(stat. nr

359—365,
369 och 370)

Import av
annat kreatursfoder

(stat. nr
366—68 och
371—72)

Export av
oljekraft- o.
a. kreatursfoder
(stat.
nr 361, 363,
366:1—372)

Import
av majs
(stat. nr
171)

Import
av kli
(stat. nr
191—194)

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940 .

1941 ,

1942 .

1943 .

1944 .

1945 .

1946 .

1947 .

1946 januari ...
februari . .

mars.....

april.....

maj......

juni......

juli......

augusti ...
september
oktober...
november .
december .

1947 januari .
februari

april......

maj......

juni......

juli......

augusti ...
september
oktober...
november .
december .

1948 januari .
februari
mars____

52 869
59 919
65 109
77 287
73 999
75 524
93 297
23 782
44 449
43 032
55 351
67 934

35 091

36 316

3156

4 058
3 539
3 792
2 919
2 694

944

2 475
3164

3 003
2 545
2 802

2 033
2 576

2 072
2114
2 268
1946
1 542

3 041
3 796

5 514
5 711

3 703

4 441
5090
3 820

179 034
234 263
148607
150 859
190 128
200 420
158 630
223 060
251 559
166 866
141 933
94 700
117 502
88 988
137 016
92 668
90 575
149109

30 887
3 859
3 058
9 559

6 592
1289
3118

7 533

3 671
2115
9050
9 833

6 783

15 861
3237

8 537
21951
12 301

12 696

16 031
16 930

13 287
16 602

4 893

11941
10 452
3822

9 075
8 825
5 331
8185
8 234

4 802

5 444

8 508
7 495
6150
7162
7158
1856
2149

628
459
10 187

9 716

292

1565

1356

1500

905

206

332

706

395

282

750

1898

629

255

803

702

1452

1303

1003
345
623

1024

1004
573

832

328

788

15345
12 933
18 216
46 783
51 574
61238
74 560
65 362
69 702
42 575

2 349
119
198

1687
5 226
10 468
10 890
15

3 905

2 413

3 448
412
677

4
1
7

134634
353 055
243 949
265 350
107 186
43 009
76 043
185 239
172 088
42 369
49 065
3 878
13 335
9 940

5 887
9 073

85 557
40 504

6 011
5391

5 991

6 636
3164

424
357
24 751

5 791
1175
9615

16 251

5161

107

143

312

2 262
10 766
11646

6 604
3 369

14 659
668
10 835

- - — --- 1 ■ I \

Anm. Import- och exportuppgiftema för år 1947 samt månadssiffrorna preliminära.

40 782
80 906
33 026
62 278
38158
8 775
10199
48607
49115
12 936
14 025
30 727
6 303
50

90 941
149672

2 839
7139
12 984
9 707
7 912
14 303
10 076
14 862
11119

14 240
20 805

7 464

14 166
6 933

8 919
16 738
19 998
10 812
14190
11472

3 935

15 697

9 412

4 957

487570. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.