Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967 (Proposition 1967:27)

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om yttrande
över vissa rekommendationer och resolutioner
som Europarådets rådgivande församling antagit vid
sitt artonde ordinarie möte; given Stockholms slott
den 24 februari 1967.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed ge riksdagen tillfälle att
yttra sig över de i protokollet angivna rekommendationer och resolutioner
som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt artonde ordinäre
möte åren 1966 och 1967.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anhålles om riksdagens yttrande över vissa rekommendationer
och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid
sitt artonde ordinarie möte.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 27

Kung'',. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

Utdrag av protokollet över utrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
24 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Kling, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om att ge riksdagen tillfälle yttra sig
över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande
församling antagit vid sitt artonde ordinarie möte och anför.

Det artonde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling
ägde rum i Strasbourg den 2—6 maj och den 26—30 september 1966 samt
den 23—27 januari 1967.

Sammanlagt 15 rekommendationer och resolutioner, som antagits under
det artonde mötet, har ansetts vara av sådan vikt att de på sedvanligt sätt
bör underställas riksdagen.

Texterna till rekommendationerna och de åsyftade resolutionerna ävensom
korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer torde såsom
bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Jag ber att få
lämna en kort redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de rekommendationer
och resolutioner som jag nu behandlar.

Rekommendation 459, resolution 321, rekommendation 474 samt resolution
332 om Europarådets allmänna politik

I rekommendation 459, antagen under maj sessionen, uppmanas regeringarna
i EEC:s medlemsländer och i övriga europeiska länder att stärka
sina förbindelser och lösa vissa utestående problem så att EEC kan utvidgas.
Regeringarna i Europarådets medlemsländer uppmanas att främja
multilateralt europeiskt samarbete inom teknologin och forskningen. De
bör vidare hålla varandra informerade i frågor, som rör initiativ i förhållande
till Östeuropa, samt utveckla de ekonomiska, politiska, kulturella och
sociala förbindelserna med de östeuropeiska länderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

I resolution 321, antagen under septembersessionen, förklarar församlingen,
att Europarådets strävan bör vara att uppmuntra åtgärder ägnade
att bl. a. i Östeuropa väcka förtroende för rådets vilja att skapa sådana förhållanden
att europeisk fred och säkerhet främjas, vilket bör ske först genom
bilaterala och senare genom multilaterala kontakter. Europarådet bör
vidare söka undanröja rivaliteten mellan Västeuropa och Östeuropa i det
tekniska samarbetet med utvecklingsländerna. Slutligen bör Europas enande
främjas genom att de europeiska gemenskapernas system utsträcks till
Storbritannien och andra stater som önskar förena sig med EEC som fullvärdiga
eller associerade medlemmar.

I rekommendation 474, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén
att främja europeiska icke-medlemsländers deltagande i
tekniska konferenser. Ministerkommittén anmodas att ge generalsekreteraren
i uppdrag att i ökad omfattning sprida kännedom om Europarådets
verksamhet.

I resolution 332, antagen under januarisessionen, framhåller församlingen
att Europarådet bör uppmuntra de åtgärder, som vidtagits för att
uppnå Storbritanniens och övriga EFTA-länders inträde i eller association
med EEC, samt att Europa har ett särskilt ansvar för den allmänna avspänningen.
Europarådet bör mer än hittills utnyttjas för att främja en
utveckling i dessa syften.

Rekommendation 464 om förhandlingrna i Kennedy-ronden och resolution
324 med utlåtande om Europeiska frihandelssammanslutningens 6:e årsrapport I

rekommendation 464, antagen under septembersessionen, uppmanas
medlemsregeringarna att snarast genomföra Ivennedy-förhandlingarna och
ge sina delegationer vid dessa förhandlingar erforderlig förhandlingsfullmakt.

I resolution 324, likaledes antagen under septembersessionen, förklarar
församlingen att det är realistiskt att räkna med att den nuvarande ekonomiska
uppdelningen av Europa kan bestå ännu någon tid. Församlingen
beklagar att EEC inte besvarat framställningen från EFTA:s ministerråd i
oktober 1965 att uppta förhandlingar med EFTA i syfte att underlätta den
europeiska handeln trots den nuvarande uppdelningen i två block. Församlingen
framhåller slutligen att en undersökning av de ekonomiska följderna
av förekomsten av två handelsblock i Europa bör genomföras samt välkomnar
samtalen mellan EFTA och Jugoslavien.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 27

Knngl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Resolutionerna 322 och 323 om det anförande som Förenta Nationernas generalsekreterare
U Thant höll inför Europarådets rådgivande församling den
3 maj 1966

I resolution 322, antagen under septembersessionen, uppmanar församlingen
Europarådsländerna att intensifiera sitt politiska samarbete inom FN
enligt de riktlinjer som U Thant drog upp i sitt anförande. Församlingen
förklarar vidare, att kontakterna mellan Europarådets sekretariat och FN:s
fackorgan bör stärkas, samt ger det politiska utskottet i uppdrag att tillsätta
ett underutskott i syfte att harmonisera förbindelserna mellan de båda
organisationerna.

I resolution 323, som antogs under septembersessionen, uttalar församlingen
sitt förtroende för U Tbants tolkning av sitt ansvar gentemot världen
och uttrycker eu önskan att inga ansträngningar skall sparas för att undvika
att krisen inom FN förvärras.

Rekommendation 463 om åtgärder som kan ingå i en politisk uppgörelse i
Cypernfrågan i syfte att säkerställa att alla cypriotiska medborgares rättigheter
skyddas av internationella garantier

I rekommendation 463, antagen under septembersessionen, uppmanas de
berörda regeringarna att finna en politisk lösning på tvisten som på ett
effektivt sätt säkrar alla medborgares rättigheter, på basis särskilt av de
garantier vilka ingår i den europeiska konventionen till skydd för de mänskliga
rättigheterna och i den europeiska socialstadgan av år 1961.

Rekommendation 460 om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete
efter det andra mötet med forskningsministrarna

I rekommendation 460, antagen under maj sessionen, uppmanas regeringarna
i Europarådets medlemsländer att införa en årlig forskningsbudget
och att anpassa den nationella statistiken efter den s. k. Frascatimetoden.
Regeringarna uppmanas vidare att förbättra samordningen mellan
nationella forskningsprojekt och att upprätta en samlad europeisk forskningsbudget.
Slutligen uppmanas ministerkommittén att så snart som möjligt
sammankalla ett ad hoc-möte mellan regeringarna i syfte att utarbeta
en samlad europeisk forskningspolitik.

Rekommendationerna 461 och 477 om europeiskt samarbete på rymdområdet
samt resolution 335 om den europeiska rymdforskningsorganisationens
första allmänna rapport

I rekommendation 461, antagen under maj sessionen, uppmanas ministerkommittén
att sammankalla en ministerkonferens med uppgift att bl. a.
inordna den nuvarande verksamheten inom ELDO, ESRO och CETS under

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

en enda organisation med befogenhet att samordna de europeiska ansträngningarna
på rymdområdet.

I rekommendation 477, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén
bl. a. mot bakgrunden av Förenta Staternas och Sovjetunionens
försprång gentemot Europa på rymdforskningsområdet att anmoda
medlemsregeringarna att uppmärksamma den europeiska rymdforskningens
stora betydelse och nuvarande svårigheter samt att främja den
samordning av verksamheten inom ESRO, ELDO och CETS som omnämns
i rekommendation 461.

I resolution 335, antagen under januarisessionen, anmodas ESRO att
publicera årsrapporter samtidigt med ELDO och, om möjligt, samtidigt
med CETS. ESRO bör vidare vidta åtgärder för att förbättra kostnadskontrollen.
Dessutom uppmanas ESRO:s medlemsregeringar att arbeta för ett
effektivt rymdforskningsprogram samt att särskilt främja tillämpad rymdforskning
och teknologi för praktiska icke-militära ändamål och att underlätta
samarbetet mellan ESRO och andra europeiska rymdorganisationer.

Resolution 319 om förbindelserna mellan den rådgivande församlingen och
de nationella parlamenten

I resolution 319, antagen under septembersessionen, uppmanas de nationella
delegationerna att årligen framlägga en rapport i sina parlament om
sin verksamhet i den rådgivande församlingen. Vidare uppmanas regeringarna
att göra detsamma beträffande verksamheten i ministerkommittén.
De nationella parlamentens talmän uppmanas överväga möjligheten av att
anordna en Europarådsdebatt minst en gång årligen. Församlingens utskott
och ständiga arbetsgrupp uppmanas slutligen att hålla presskonferenser
varje gång de sammanträder i medlemsländerna.

Rekommendation 476 om jordbrukspolitiken i Europa

I rekommendation 476, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén
att i samarbete med OECD anmoda medlemsregeringarna
att främja en gemensam jordbrukspolitik och att undersöka möjligheterna
att genomföra en friare prissättning på jordbruksprodukter och uppmuntra
strukturomvandlingen inom jordbruket.

Departementschefen

En av hörnstenarna i Europarådets verksamhet är den rådgivande församlingens
debatter i olika allmänpolitiska frågor. Under de senaste åren
har dessa debatter helt naturligt i allt större utsträckning ägnats de europeiska
marknadsproblemen. Även under rådets nu avslutade artonde verksamhetsår
har integrationsfrågan, som framgår av de rekommendationer

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

och resolutioner som inledningsvis behandlats, varit eu av huvudpunkterna
pa församlingens dagordning. Församlingen har dessutom utgjort
forum för uppmärksammade uttalanden i marknadsfrågan från några
regeringars sida såsom då den danske statsministern Krag i ett anförande
i september 1966 vädjade till Västeuropas länder — och särskilt Frankrike
och Storbritannien — att enas och söka nå en snar överenskommelse
i de handelspolitiska frågorna. Vidare framträdde som bekant den brittiske
premiärministern Wilson i samband med sin rundresa till EECländernas
huvudstäder vid den nyligen avslutade tredje delsessionen av
församlingen och underströk sin regerings allvarliga avsikt och förhoppning
om inträde i den gemensamma marknaden.

Det gemensamma mötet med EEC-ländernas parlament, som föregick
församlingens septembersession, har betecknats som den mest givande
marknadsdebatten på parlamentarikerplanet hittills. Det är min uppfattning
att dessa kontakter med EEC-ländernas representanter liksom de
möten med EFTA-ländernas representanter, som regelbundet äger rum i
samband med församlingens sessioner, är nyttiga och angelägna.

Även inom ministerkommittén har integrationsfrågans politiska aspekter
regelbundet diskuterats. I samband med ministermötet i Paris i december
1966 redogjorde handelsminister Lange på EFTA-ländernas vägnar
för den senaste utvecklingen inom frihandelssammanslutningen.

Det är emellertid inte endast förbindelserna mellan Europarådets medlemsländer
som varit föremål för församlingens uppmärksamhet. I ökad
utsträckning har förbindelserna med icke-medlemsländer, och då i synnerhet
de östeuropeiska staterna, stått i förgrunden för församlingens
intresse. Det sedvanliga mötet mellan ministerkommitténs representanter
och företrädare för församlingen i december 1966 ägnades således en diskussion
av östvästförbindelserna och den tyska frågan. Samma frågeställningar
debatterades ingående under församlingens januarimöte, då
inte minst den nye västtyske utrikesministern Brandts inlägg uppmärksammades.
Herr Brandt framhöll sin regerings avsikt att verka för avspänning
i Europa och att förbättra förhållandet till de östeuropeiska länderna.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att generalsekreteraren fortlöpande
håller ministerkommittén och dess ställföreträdare underrättade om de
förfrågningar i olika ämnen som myndigheter, organisationer och även
enskilda i Östeuropa riktar till rådets sekretariat. Antalet förfrågningar
från Östeuropa synes öka och på det tekniska planet har Europarådets kontakter
med de östeuropeiska länderna efter hand tilltagit. Representanter
för flera östeuropeiska länder deltog således i den europeiska befolkningskonferensen
som arrangerades av Europarådet i september 1966. De östeuropeiska
deltagarnas intryck av denna expertkonferens synes ha varit positiva.

Jag har tidigare framhållit, att den svenska regeringen stöder alla rea -

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1967

listiska ansträngningar för att öka kontakterna och vidga samarbetet mellan
de europeiska staterna. Vissa av punkterna på Europarådets arbetsprogram
inom bl. a. de tekniska, rättsliga och kulturella sektorerna borde,
som jag utvecklade i ett uttalande i New York den 4 oktober 1966, kunna
utgöra lämpliga områden för samarbete mellan alla europeiska länder,
som så önskar, oberoende av medlemskap i Europarådet. Generalsekreterare
U Thant framförde f. ö. liknande synpunkter i sitt anförande i Europarådet
i maj 1966. Det kan tilläggas att ministrarna ingående diskuterade
rådets förbindelser med Östeuropa vid sitt decembermöte. Därvid beslöts att
generalsekreterarens mandat att på ett positivt sätt besvara förfrågningar
från Östeuropa skulle bibehållas oförändrat.

Församlingen och ministerkommittén har under det gångna året även
ingående behandlat samarbetet med Förenta Nationerna och dess fackorgan.
Vid sitt besök i Europarådet betonade generalsekreterare U Thant
i ett anförande inför församlingen att Europarådet, som representerade det
bästa i europeisk anda, borde i ökad utsträckning kunna visa att Europa
kunde bli en ledande kraft även i morgondagens värld.

Europarådets generalsekreterare Smithers har under förhösten avlagt
ett svarsbesök vid FN i New York. Dessa kontakter har resulterat i att visst
tekniskt samarbete med Förenta Nationerna inletts i delvis nya former.
Rådets sekretariat upprätthåller nu bl. a. regelbundna förbindelser med
FN:s kontor i Paris och Geneve. Församlingen har dessutom tillsatt ett
särskilt underutskott för att studera möjligheterna att ytterligare utveckla
förbindelserna mellan rådet och FN.

Den rådgivande församlingen har även i ökad utsträckning behandlat
den viktiga frågan om internationellt samarbete på det vetenskapliga planet.
Det är värdefullt att den rådgivande församlingen tillsatt ett särskilt
utskott för vetenskap och teknologi som på parlamentarikerplanet kan
diskutera dessa frågor och framlägga förslag till regeringarna.

Församlingen har vidare i en råd rekommendationer tagit upp frågor
rörande kommunsamarbete, region- och stadsplanering samt olika sociala
och rättsliga spörsmål. Jag vill i anslutning härtill framhålla, att det är
regeringens uppfattning, att Europarådets arbete på dessa områden är av
stort värde. De förslag, som församlingen nu framlagt, behandlas i ministerkommittén,
dess expertorgan och inom sekretariatet. Det är min förhoppning
att det skall visa sig möjligt att ta upp vissa av de föreslagna projekten
i Europarådets mellanstatliga arbetsprogram under kommande år.

Arbetet i ministerkommittén och dess ställföreträdaregrupp har under
verksamhetsåret koncentrerats till att följa upp och övervaka tillämpningen
av det första arbetsprogrammet för Europarådet. Detta antogs vid ministerkommitténs
möte i maj 1966.

Arbetsprogrammet för 1966/67, som fått beteckningen »Människan i
det europeiska samhället», utgör en katalog över rådets mångskiftande ar 2-f

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 27

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

betsuppgifter. Det liar utdelats till riksdagens ledamöter under fjolåret. På
svensk sida har tillkomsten av detta arbetsprogram välkomnats. Regeringens
representant i ministerkommitténs ställföreträdaregrupp har uttryckt
förhoppningen att arbetsprogrammet, som kontinuerligt omprövas och fastställs
för ett år i taget, skall bidra till en effektiv användning av Europarådets
resurser bl. a. genom bättre planering.

Arbetsprogrammet avser samarbete mellan Europarådets medlemsländers
regeringar. Jag vill i detta sammanhang dock understryka, att de
kommentarer till programmet, som församlingen lämnat ministerkommittén,
är av stort värde.

Sverige har även under detta verksamhetsår haft förmånen att ta mot
besök av två av den rådgivande församlingens utskott. Befolknings- och
flyktingutskottet förläde sålunda ett sammanträde till Sverige i juni förra
året och det kulturella utskottet besökte Stockholm i samband med att
Christinautställningen, som ägde rum under Europarådets auspicier, öppnades.
Även rådets generalsekreterare P. Smithers besökte Stockholm i anledning
av utställningen.

Sverige har under detta verksamhetsår deponerat ratifikationsinstrumenten
till några Europarådskonventioner, nämligen överenskommelsen om förhindrande
av rundradiosändningar utanför nationella territorier samt protokoll
nr 5 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna. Dessutom har den europeiska domstolens
för de mänskliga rättigheterna behörighet godkänts.

Avslutningsvis vill jag liksom föregående år framhålla att jag anser det
värdefullt att svenska riksdagsmän aktivt deltar i Europarådets arbete såväl
med tanke på vår egen politiska debatt som för att i Europa öka förståelsen
för svensk politik och svenska samhällsförhållanden.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t ger riksdagen tillfälle yttra sig över de
av Euioparådets rådgivande församling vid dess artonde ordinarie
möte antagna rekommendationer och resolutioner
som återges i bilaga till detta protokoll.

Med bifall av vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Bilaga

Vid Europarådets rådgivande församlings artonde ordinarie
möte antagna rekommendationer

(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges
i fullständig översättning, övriga endast i kort sammanfattning)

Sessionen 2—6 maj 1966

Rekommendation 457 om beviljande av konsultativ status åt vissa internationella,
icke-statliga organisationer

Avser följande organisationer: World Federation of Liberal and Radical
Youth, International Federation of Social Workers, European Association
of Radiology, European Group of National Associations of Pesticide Manufacturers,
European Veterans Federation, Council of European National
Youth Committees samt World Alliance of Young Men’s Christian Associations.

Rekommendation 458 om bidrag från Europarådet till det internationella
året för de mänskliga rättigheterna

Ministerkommittén och generalsekreteraren uppmanas aktivt bidraga till
detta år.

Rekommendation 459
om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som uttrycker sin tillfredsställelse över att den Europeiska ekonomiska
gemenskapen övervunnit sin senaste kris;

2. som hoppas att de sex snart skall nå en överenskommelse beträffande
en gemensam jordbrukspolitik, beträffande det sätt på vilket sammanslagningen
av de tre Gemenskapernas verkställande organ skall äga rum
och beträffande en gemensam politik ifråga om Kennedy-ronden;

3. som anser det vara nödvändigt att nya ansträngningar göres för att
utvidga EEC, så att andra av Europarådets medlemsstater, däribland Storbritannien,
vilka har uttryckt sin avsikt att under gynnsamma omständigheter
ansluta sig, kan göra detta så snart som möjligt;

4. som bekräftar att den bästa vägen till en europeisk enhet går genom de
Europeiska gemenskaperna;

5. som välkomnar det faktum att Förbundsrepubliken Tysklands rege -

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

ring, i sin note den 25 mars 1966, vilken överlämnats till regeringarna i
Öst- och Västeuropa, på ett konstruktivt sätt bidragit till den fredliga politiska
utvecklingen på vår kontinent;

6. som uttrycker sin oro över de tendenser till motsättningar som uppstått
i de atlantiska förbindelserna; men som är övertygad om att olika
uppfattningar i försvarsfrågor inte bör hindra de europeiska staterna från
att återuppta kontakter i syfte att bygga upp ett system för politiskt samarbete; 7.

som även uppmärksammar de växande svårigheterna för de olika
europeiska staterna att upprätthålla en konkurrenskraftig position i förhållande
till Förenta Staterna och Sovjetunionen inom den avancerade
teknologin och den på forskning baserade industrin; och Europas växande
beroende av Förenta Staterna inom flygplansindustrin, inom produktionen
av datamaskiner och ifråga om andra produkter som kräver stora investeringar
och omfattande forskningsresurser,

8. rekommenderar att ministerkommittén:

(a) uppmanar regeringarna i EEC:s medlemsländer och i de övriga
europeiska länder, som är villiga och i stånd att ikläda sig ansvaret
för medlemskap i eller association med EEG, att stärka sina förbindelser
i syfte att lösa de problem som måste lösas innan EEC kan utvidgas och
ett politiskt samarbete mellan de europeiska staterna kan påbörjas;

(b) ofördröj ligen främjar ett multilateralt europeiskt samarbete inom
den avancerade teknologin och den industri som baseras på forskning;
uppmuntrar befintliga bilaterala projekts utsträckande på multilateral
basis där så är lämpligt; och rekommenderar vidare att hela detta problem
diskuteras tillsammans med andra förslag som framföres i rekommendation
460 vid en konferens med de europeiska ministrarna för forskning
och teknologi;

(c) håller varandra informerade i frågor som berör initiativ i förhållande
till Östeuropa och anordnar regelbundna konsultationer så att de
ekonomiska, politiska, kulturella och sociala förbindelserna med de östeuropeiska
länderna kan utvecklas ytterligare, och så att nya initiativ på
dessa områden inte blir oförenliga med medlemsstaternas allmänna intressen.

Rekommendation 460

om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete efter det andra
mötet med forskningsministrarna

Församlingen,

1. som studerat arbetsdokumenten, vilka framlagts för det andra mötet
med forskningsministrarna, hållet i Paris inom ramen för OECD den 12—
13 januari 1966;

2. som tagit del av den kommuniké, vilken offentliggjordes vid detta
ministermötes avslutning, liksom den rapport vilken M. Alain Peyrefitte
den franske ministern för forskning samt för atom- och rymdfrågor —
framlade för ministermötet i sin egenskap av dess ordförande;

3. som granskat den rapport vilken församlingens kulturella och vetenskapliga
utskott utarbetat;

4. som med oro noterar att det ännu inte tillskapats något organ för
fortlöpande samordning, vilket är ansvarigt för att det europeiska samar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

betet på de vetenskapliga och teknologiska forskningsområdena harmoniseras
och rationaliseras;

5. som beaktar att det redan finns ett antal europeiska organisationer
och program inom det vetenskapliga och teknologiska fältet; men att dessa,
som tillkommit vid olika tidpunkter och oberoende av varandra, ännu
inte är organiskt sammanlänkade och därför för närvarande inte representerar
en verklig europeisk forskningspolitik utan endast delar av en sådan
politik;

6. som med oro noterar tendensen hos dessa program och organisationer
att ställa växande och icke samordnade krav på de europeiska staternas
finansiella, mänskliga och materiella resurser;

7. som är övertygad om det tvingande behovet att samordna dessa program
och verksamheten inom de organisationer, vilka redan finns eller är
planerade, i syfte att på bästa möjliga sätt utnyttja den europeiska forskningspotentialen
och bromsa det ständiga utflödet från denna kontinent
av dess inhemska begåvningar och frukterna av dess idérikedom;

8. som observerar att, trots det ytterst värdefulla arbete som utförts av
forskningsministrarna i OECD:s medlemsländer inom ramen för en serie
ministermöten, de sagda mötena:

(a) inte har en varaktig institutionell karaktär;

(b) i praktiken endast är rådgivande sammankomster som äger rum
med ojämna mellanrum;

9. som är förvissad om nödvändigheten av att Europarådets medlemsländer,
såväl i individuellt som gemensamt intresse, håller den moderna
forskningens och teknologins framsteg under ständig och samfälld uppsikt,
i syfte att:

(a) säkra välståndet och den ekonomiska framstegstakten inom dessa
länder vart för sig och på den europeiska kontinenten som helhet;

(b) sätta Europa i stånd att uppfylla sina förpliktelser mot andra, fattigare
och mindre utvecklade, kontinenter;

(c) främja inte bara människans kunskap om sin egen natur och den
värld hon lever i, utan också hennes förmåga att förutse och planera inför
de optimala livsvillkoren i det framtida europeiska samhället;

10. som djupt beklagar att det, till följd av brist på jämförbar nationell
statistisk, ännu inte är möjligt att med precision fastställa Europas forskningspotential
och vilken andel av denna potential som kan uppbådas för
internationella samarbetsprogram på europeisk eller global nivå,

rekommenderar ministerkommittén

A. Vad beträffar den nationella forskningspolitiken:

11. att uppmana regeringarna i Europarådets medlemsländer att, såsom
rekommenderades till det andra mötet med forskningsministrarna, införa
den administrativa praxisen »årlig forskningsbudget» — antingen av typen
ex post eller ex ante — i syfte att:

(a) befordra en nationell forskningspolitik, väl samordnad och metodiskt
anpassad till de vetenskapliga framstegen;

(b) ge möjlighet till en klarare uppfattning, hos både parlament och
allmänhet, om storleken av landets ansträngningar och internationella
åtaganden ifråga om forskning och utveckling;

12. att därutöver uppmana nämnda regeringar att anpassa den nationella
statistiken så långt som möjligt efter den modell, som uppställts

Kungl. Maj:ts proposition, nr 27 år 1967

enligt den så kallade Frascatimetoden på så sätt att det blir möjligt, å
ena sidan för var och en av dem att göra en bättre jämförande bedömning
av det egna landets forskningspotential, och å andra sidan att göra en så
exakt beräkning som möjligt av de europeiska resurserna inom de vetenskapliga
och teknologiska forskningsområdena;

B. Vad beträffar den europeiska forskningspolitiken:

13. att uppmana nämnda regeringar att överväga åtgärder i syfte:

(a) att förbättra samordningen av sina forskningsprojekt och att harmonisera
dessa projekts målsättningar;

(b) att upprätta — på basis av de nationella forskningsbudgetarna, som
göres upp i enlighet med metoden i paragraf 11 ovan — en indikativ samlad
europeisk budget täckande alla befintliga och förutsebara program på
de vetenskapliga och teknologiska områdena, inom vilkas ram några av
eller alla Europarådets medlemsstater bedriver forskningssamarbete antingen
med varandra eller med de övriga länderna i världen;

(c) att deliniera, publicera och med jämna mellanrum offentligen pröva
riktlinjerna för det europeiska forskningssamarbetets utveckling;

14. att för detta ändamål sammankalla — så snart som möjligt och i
varje fall före nästa möte med OECD-ländernas forskningsministrar —
ett ad hocmöte mellan regeringarna, som skulle kunna följa efter ministerkonferensen,
som föreslås i rekommendation 461, och med uppgift att studera
de särskilda samarbetsproblemen mellan Europarådets medlemsländer
ifråga om vetenskaplig och teknologisk forskning och i synnerhet utarbeta
en samlad europeisk forskningspolitik.

Rekommendation 461
om europeiskt samarbete på rymdområdet

Församlingen,

1. som erinrar om rekommendation 251 (1960) om europeiskt samarbete
inom rymdforskning och rymdteknologi;

2. som beaktar resolution 284 (1964) om församlingens roll i utvecklingen
av det europeiska samarbetet på forskningsområdet;

3. som har granskat den första årsrapporten från Europeiska organisationen
för utveckling av rymdavskjutningsramper (ELDO), vilken denna
organisation tillställt Europarådet i enlighet med artikel 12 i Londonkonventionen
varmed ELDO instiftades;

4. som beaktar att en fruktbar dialog i rymdfrågor mellan regeringar
och parlamentsledamöter skulle främjas av att årsrapporter framlades inför
församlingen såväl av Europeiska konferensen för telekommunikationer
via satelliter (CETS) och Europeiska rymdforskningsorganisationen
(ESRO) som ELDO;

5. som lyckönskar CETS till att ha utarbetat planer, vilka tillåter Europa
att spela en betydelsefull roll i utvecklingen av ett globalt kommunikationssatellitsystem,
och som är övertygad om att även om Europa skulle
besluta att begränsa sin rymdverksamhet måste det fortsätta med ett förenat
och samordnat program för telekommunikationer och televisionsöverföring
via satelliter;

6. som är uppmärksam på att klyftan mellan Förenta Staternas och Sovjetunionens
rymdkapacitet å ena sidan, och Europas å den andra, är stor
och synes bli större;

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

7. som är medveten om den fara som ligger i att den europeiska ekonomins
konkurrenskraft på världsmarknaden skulle försämras om Europa
inte deltog på ett besinningsfullt, aktivt och konstruktivt sätt i rymdforskningen
och rymdteknologin, i synnerhet inom området för telekommunikationer
och televisionsöverf öring via satelliter;

8. som anser att internationellt samarbete på bredast möjliga basis är
alldeles särskilt påkallat inom detta område;

9. som dock anser det vara väsentligt att Europa spelar en betydelsefull
självständig roll i utforskandet av rymden för vetenskapliga ändamål
och i utnyttjandet av rymdteknologin för praktiska icke-militära
ändarnål;

10. som är övertygad om åt Europa i sista hand inte kommer att kunna
spela denna roll utan ei större egen avskj utningsramp;

11. som beaktar att mini åerkommittén har erkänt »medlemsländernas
gemensamma intresse av att Europa påskyndar utvecklingen på det tekniska
området samt rymdforskningens betydelse i detta sammanhang
och vikten av en samlad ansträngning på detta område»;

12. som beaktar de problem vilka den nuvarande storleken av de finansiella
bidragen till ELDO medför;

13. som anser att det krävs omedelbara beslut i Europarådets medlemsländers
regeringars gemensamma intresse;

rekommenderar ministerkommittén:

14. att inom en nära framtid sammankalla en ministerkonferens med
Europarådets medlemsstater, vars uppgifter skulle vara:

I. att fastställa rimliga mål — både på kort och lång sikt — för Europa
i rymden, därvid beaktande:

(a) det brådskande behovet av att Europa uppnår full operationsduglighet
inom kommunikationssatellittekniken;

(b) fördelarna med ett gemensamt europeiskt program för att utveckla
satelliter för andra praktiska ändamål än på kommunikationsområdet (inklusive
televisionssändningar);

II. att ombesörja den nödvändiga resursallokeringen, underkastad en
effektiv budgetkontroll, för ett sådant program;

III. att upprätta en stark europeisk organisation under ministeriell och
parlamentarisk kontroll med befogenhet att samordna de europeiska ansträngningarna
i rymden och resurser att göra dessa ansträngningar effektiva; IV.

att — i väntan på att en sådan stark organisation upprättas — tillsätta
en ministerkommitté vars kompetens skulle omfatta den nuvarande
verksamheten inom ELDO, ESRO och GETS, och som skulle utarbeta en
enad och samlad europeisk rymdpolitik och övervaka dess genomförande;

15. att uppmana regeringarna i ELDO:s medlemsstater:

I. att fullborda genomförandet av organisationens ursprungliga program;

II. att ofördröjligen ta dess framtida program under övervägande;

III. att vidta mått och steg för att stärka och utveckla ELDO.

Rekommendation 462 om ICEM:s verksamhet till förmån för europeiska
flyktingar

Ministerkommittén uppmanas att be ICEM ställa sina resurser till förfogande
för europeiska nationella flyktingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Sessionen 26—30 september 1966
Rekommendation 463

om åtgärder som kan ingå i en politisk uppgörelse i Cypernfrågan i syfte
att säkerställa att alla cypriotiska medborgares rättigheter skyddas
av internationella garantier

Församlingen,

1. som med stort intresse tagit del av den utredning generalsekreteraren
utarbetat om åtgärder, som kan innefattas i en politisk uppgörelse i
Cypernfrågan i syfte att säkerställa att alla cypriotiska medborgares rättigheter
skyddas av internationella garantier, och rapporten som framlagts
av det politiska utskottet;

2. som med växande oro noterar fortsättningen av Cypernkrisen vilken
stör relationerna mellan tre av Europarådets medlemsstater;

3. som erkänner svårigheten i att särskilja problemets politiska och
rättsliga aspekter i syfte att uppnå en lösning;

4. som tagit del av juridiska utskottets utlåtande i ämnet;

5. som är angelägen att inte hindra Förenta Nationernas ansträngningar
och förhandlingarna som pågår;

6. som anser att alla cypriotiska medborgares rättigheter måste säkras
utan uppskov genom både nationella och internationella garantier;

7. som anser att den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna
utgör en lämplig ram och mekanism för att utöka nationella och
konstitutionella garantier med internationella garantier;

8. som välkomnar den av de cypriotiska myndigheterna uttryckta avsikten
att acceptera:

(a) rätten att rikta framställningar i enlighet med artikel 25 i den
europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna;

(b) den europeiska domstolens tvingande jurisdiktion vilken föreskrives
i artikel 46 i den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna;

9. som beaktar att de fakultativa förklaringar, vilka föreskrives i den
europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna, samt socialstadgans
föreskrifter, måste, vad som än inträffar, ingå i den politiska lösningen
som en viktig beståndsdel av uppgörelsen,

10. rekommenderar ministerkommittén att uppmana de berörda regeringarna
att finna en politisk lösning på tvisten vilken, på basis i synnerhet
av de ovannämnda garantierna, på ett effektivt sätt säkrar öns alla invånares
rättigheter.

Rekommendation 464
om förhandlingarna i Kennedy-ronden

Församlingen,

1. som är djupt medveten om att, i frånvaron av konkreta framsteg
mot en lösning av Västeuropas nuvarande splittring, Kennedy-förhandlingarna
inom GATT utgör de bästa, omedelbart till buds stående, medlen att
minska handelshindren i Europa och i världen;

2. som uppmärksammar att, om en uppgörelse skall kunna nås inom
den tid, som återstår före utlöpandet av Förenta Staternas Trade Expansion

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Ad den 30 juni 1967, det helt enkelt inte är möjligt för varje delegation
att även med hänsyn tagen till moderna kommunikationer fortlöpande
konsultera sina hemmamyndigheter, innan den fattar ståndpunkt i varje
fråga som kan uppkomma,

3. rekommenderar ministerkommittén att medlemsregeringarna bör
genomföra Kennedy-förhandlingarna med den nödvändiga känslan för sakens
brådskande natur och därför bör ge sina delegationer vid Kennedyförhandlingarna
i Geneve största möjliga mått av förhandlingsfrihet, om
nödvändigt genom att utse representanter med erforderlig fullmakt.

Rekommendation 465 om Greklands ekonomiska utveckling

Ministerkommittén uppmanas vidta en rad åtgärder för att underlätta
Greklands ekonomiska utveckling.

Rekommendation 466 om bristen på socialarbetare i Europa

Ministerkommittén uppmanas att beakta den kritiska situationen som
uppstått till följd av bristen på socialarbetare och medverka till att åtgärder
vidtas för att motverka denna genom bland annat ökad utbildning,
förbättrade löner och arbetsvillkor m. m. Ministerkommittén uppmanas
vidare att uppta frågan om socialarbetets framtida roll i medlemsländerna
på Europarådets arbetsprogram.

Rekommendation 467 om symposium med deltagande av parlamentariker
och specialister på hälsovårdsområdet

Ministerkommittén uppmanas inkludera vissa förslag, som antogs under
symposiet, i Europarådets arbetsprogram.

Rekommendation 468 om »au pair» - anställning

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att utarbeta en konvention eller
överenskommelse med bestämmelser för »au pair »-anställning.

Rekommendation 469 om den lokala och regionala utvecklingen i medlemsländerna Ministerkommittén

uppmanas bl. a. att överlämna församlingens och
den särskilda europeiska kommunkonferensens förslag till vederbörande
myndigheter samt att studera vissa förslag angående den lokala och regionala
utvecklingen i medlemsländerna.

Rekommendation 470 om konvention angående samarbete mellan lokala
myndigheter

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att instruera en expertkommitté att
snarast möjligt utarbeta en konventionstext angående samarbete mellan
lokala myndigheter i Europa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Rekommendation 471 om självfinansiering av det europeiska vänortsprogrammet
(The European Intermunicipal Exchanges Development Plan)

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att fortsätta vänortsprogrammet.

Rekommendation 472 om samarbete på stads- och regionplaneringsområdet
inom Europarådet

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att notera församlingens förslag att
tillskapa en särskild konferens för de ministrar som ansvarar för stadsoch
regionplaneringen.

Sessionen 23—27 januari 1967
Rekommendation 473

om beviljandet av konsultativ status åt vissa internationella, icke-statliga

organisationer

Avser följande organisationer: World Medical Association, Churches’
Committee on Migrant Workers in Western Europé, International Dental
Federation, International Commission for the Protection of Alpine Regions,
European Association for Catholic Adult Education, European Community
of Advertising Organisations.

Rekommendation 474
om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som hänvisar till sin resolution 332 (1967)

2. som uppmärksammar att Europarådets ansvar väsentligt ökats som
följd av den nuvarande utvecklingen i Europa;

3. som — utan att förbise Förenta Nationernas fackorgans väsentliga
roll på detta område ■—- anser, att särskilda ansträngningar borde göras
för att främja verksamheten inom Europarådet som kan möjliggöra för
europeiska icke-medlemsländer att delta i tekniska konferenser;

4. som anser att Europarådet för att uppnå sina i stadgan fastställda
mål skall upplysa Europas folk om rådets politik och verksamhet;

5. uppmanar ministerkommittén:

I. att vidtaga alla nödvändiga åtgärder för att främja verksamhet som
möjliggör för europeiska icke-medlemsländer att deltaga i tekniska konferenser; II.

att vidtaga alla nödvändiga åtgärder för att uppnå praktiska resultat
av denna verksamhet eller dessa konferenser så att konstruktivt och
varaktigt samarbete mellan alla berörda länder främjas;

III. att anmoda generalsekreteraren att öka sina ansträngningar att ge
publicitet åt Europarådets verksamhet;

IV. att höja informationsbudgeten i enlighet härmed.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967 17

Rekommendation 475

med svar på Europeiska atomenergiorganets (ENEA:s) åttonde rapport

Rekommendation 476
om jordbrukspolitiken i Europa

Församlingen,

1. som tagit del av jordbruksutskottets rapport angående jordbrukspolitiken
i Europa och som erinrar om sina rekommendationer 411 (1965)
och 452 (1966) i samma fråga;

2. som anser att det ailmer ökande internationella ömsesidiga beroendet
på alla områden inom det ekonomiska och sociala livet kräver att medlemsländerna
samordnar sin politik och även sin jordbrukspolitik;

3. som beaktar den angelägna uppgiften för Europa att på ett effektivt
sätt bidraga till en lösning av världens försörjningsproblem;

4. som uppmärksammar behovet att ändra den nuvarande alltmer utbredda
tendensen att använda olika former av stridsåtgärder inom den
internationella handeln med jordbruksprodukter genom att fortlöpande
jämföra olika former av nationell jordbrukspolitik för att härigenom nå
den förståelse för de faktorer, som bestämmer jordbrukspolitiken och dess
allmänna inriktning, vilket är en nödvändig förutsättning för en mer
rationell utveckling av jordbrukshandeln och -produktionen;

5. som tillmäter beslutet om en gemensam organisation av jordbruksmarknaden
i EEC:s sex medlemsländer betydelse som ett viktigt element
i integrationsprocessen och som betonar att EEC påtar sig stort ansvar
för ett vidgat samförstånd på jordbrukspolitikens område;

6. som anser att ett sådant samförstånd inte endast borde utgöra en
kompromiss baserad på den minsta gemensamma nämnaren utan borde
omfatta bestämda åtgärder för att utveckla en rationell politik på pris-,
produktions- och strukturomvandlingsområdena under iakttagande av behovet
av att världsmarknaderna normaliseras;

7. som anser att det vore lämpligt att så snart som möjligt nå en överenskommelse
om de åtgärder som skall vidtas inom handeln med jordbruksprodukter
efter avslutandet av Kennedy-ronden; och som anser att
en sådan överenskommelse även kunde vara av värde vid samordnandet
av de europeiska ländernas och ländergruppernas politik inför den förestående
UNCTAD-konferensen,

8. rekommenderar ministerkommittén:

A. att inbjuda medlemsländernas regeringar:

(a) att vidtaga åtgärder för att uppnå en gemensam inriktning av jordbrukspolitiken
syftande till ett rättvist utnyttjande av alla medlemsländernas
jordbruksresurser;

(b) att i detta sammanhang undersöka möjligheterna att:

I. gradvis minska ingripandet i prissättningen på jordbruksprodukter
och kombinera detta med en effektiv inkomstpolitik för jordbrukarna;

II. verka för en friare prissättning, som avspeglar förhållandet mellan
utbud och efterfrågan, och därigenom reglera balansen mellan jordbruksproduktionens
olika grenar;

III. ytterligare uppmuntra strukturomvandlingen inom jordbruket och
därigenom möjliggöra för producenterna att reagera snabbare inför skiftande
marknadssituationer och en friare prisutveckling;

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

B. att tillsammans med OECD:s råd via de två organisationernas förbindelsekommittéer
undersöka möjligheterna att genomföra rekommendationerna
under punkt 8 A ovan.

Rekommendation 477
om europeisk rymdpolitik

Församlingen,

1. som erinrar om rekommendation 251 (1960) angående europeiskt
samarbete inom rymdforskning och rymdteknologi och rekommendation
461 (1966) angående europeiskt samarbete på rymdområdet;

2. som noterar ministerkommitténs svar på rekommendation 461 (1966)
vilket särskilt framhåller att »ministerkommittén med tillfredsställelse ser
att församlingens inställning i stort ligger i linje med den allmänna politik
som regeringarna för på rymdområdet;»

ESRO

3. som i sin andra debatt om rymdpolitiska frågor har granskat den
europeiska rymdforskningsorganisationens (ESRO) första allmänna rapport,
vilken denna organisation har tillställt Europarådet i enlighet med
resolution nr X vid fullmäktigekonferensen 1962 — då ESRO grundades —
och enligt beslut av ESRO-rådet;

4. som noterar att ESRO:s svårigheter vid genomförandet av sitt program
inneburit en motgång för europeiska strävanden på rymdområdet
överhuvud;

5. som välkomnar ESRO-rådets förslag att hålla en ministerkonferens
sommaren 1967 för att diskutera såväl ESRO:s framtid efter den första
åttaårsperioden som de nuvarande svårigheterna;

6. som antar resolution 335 (1967) som syftar till att inför ESRO:s råd
och medlemsregeringar framlägga vissa förslag;

Uttalande om den allmänna rymd politiken

7. som ånyo framhåller:

(a) sin insikt om att klyftan mellan å ena sidan Förenta Staternas och
Sovjetunionens rymdkapacitet och å andra sidan Europas är stor och synes
bli större;

(b) sitt medvetande om faran att den europeiska ekonomins och industrins
konkurrenskraft på världsmarknaderna minskar, om inte Europa
tar en balanserad, aktiv och konstruktiv del i rymdforskningen och -teknologin,
särskilt rörande telekommunikationer med satelliter, navigationsoch
meteorologiska satelliter samt televisionsöverföring, -spridning och
-utsändning via satelliter;

(c) sin uppfattning att internationellt samarbete på bredast möjliga
bas är påkallat men att det inte desto mindre är väsentligt att Europa
självt spelar en betydelsefull roll vid utforskandet av rymden för vetenskapliga
ändamål och vid utvecklandet av rymdteknologin för praktiska ickemilitära
ändamål;

Aktuella utvecklingstendenser

8. som med tillfredsställelse noterar berörda regeringars föresats att,
på vissa länders initiativ och i linje med församlingens rekommendation
461, undersöka möjligheterna att upprätta de nödvändiga institutionerna
för en europeisk rymdpolitik;

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

Rymdpolitik som en integrerad del av europeisk forskningspolitik

9. som är övertygad om att en europeisk rymdpolitik bör utgöra en
integrerad del av en europeisk forskningspolitik ägnad att minska den
vetenskapliga och teknologiska klyftan mellan Europa å ena sidan och
Förenta Staterna och Sovjetunionen å den andra, vilket endast kan förverkligas
genom intimt samarbete mellan Europarådets medlemsländer;

10. rekommenderar ministerkommittén att inbjuda medlemsregeringarna: I.

att ofördröjligen överväga situationen på det fredliga rymdsamarbetsområdet
i Europa med hänsyn till dess stora betydelse och nuvarande
svårigheter;

11. att främja den nuvarande utvecklingen mot ett intimare samarbete
mellan de befintliga rymdorganisationerna (huvudsakligen ESRO, ELDO
och CETS) i syfte att så snart som möjligt i enlighet med rekommendation
461 (1966) upprätta en stark europeisk organisation — under ministeriell
och parlamentarisk kontroll — med befogenhet att samordna
Europas icke-militära strävanden på rymdområdet.

Rekommendation 478
om samvetsömmas rättigheter

Ministerkommittén uppmanas ge i uppdrag åt sina experter inom den
mänskliga rättighetskommittén att utarbeta en konvention eller rekommendation
som tryggar de samvetsömmas rättigheter.

Rekommendation 479
om vissa yrkesgruppers likställighet

Ministerkommittén uppmanas att inom ramen för nästa arbetsprogram
studera möjligheterna att förbättra vissa yrkesgruppers etableringsrätt
och rörelsefrihet inom Europarådets medlemsländer.

Rekommendation 489

om obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon

Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsländerna att underteckna
och ratificera den europeiska konventionen om obligatorisk trafikförsäkring
av motorfordon.

Rekommendation 481
om registrering av testamenten

Ministerkommittén uppmanas ge den europeiska kommittén för samarbete
på det rättsliga området i uppdrag att undersöka önskvärdheten av
att upprätta ett system för registrering av testamenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Rekommendation 482

om privilegier och immunitet för internationella organisationer och

deras anställda

Ministerkommittén uppmanas ge den europeiska kommittén för samarbetet
på det rättsliga området i uppdrag att koncentrera sitt studium av
problem sammanhängande med privilegier och immunitet för internationella
organisationer och deras anställda till frågan om ansvarighet för skada
som åsamkas annan person eller egendom.

Rekommendation 483

om den internationella återuppbyggnadsbankens konvention om biläggande
av investeringstvister mellan stat och medborgare i annan stat

Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsländerna att underteckna
och ratificera konventionen i den mån så inte redan skett.

Rekommendation 484
om internationellt skydd för typsnitt

Ministerkommittén anmodas uppdra åt den europeiska kommittén för
samarbete på det rättsliga området att utarbeta en konvention angående
internationellt skydd för typsnitt.

Rekommendation 485

om ratificering av protokoll nr 2, 3 och 4 av den europeiska konventionen
för de mänskliga rättigheterna

Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsländerna att underteckna
och ratificera konventionen i den mån så inte redan skett.

Rekommendation 486

om beslut fattade vid det andra seminariet angående internationell frivilligtjänst.
— »Icke-statliga organisationers roll i afrikansk utveckling»

Ministerkommittén uppmanas bl. a. överlämna vissa beslut, som fatfats
vid det andra seminariet angående internationell frivilligtjänst, till
medlemsländernas regeringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Yissa vid rådgivande församlingens artonde ordinarie möte
antagna resolutioner

Sessionen 26—30 september 1966
Resolution 319

om förbindelserna mellan den rådgivande församlingen och de
nationella parlamenten

Församlingen,

1. som anser det vara lämpligt att så nära som möjligt anknyta de
nationella parlamenten till Europarådets arbete;

2. som anser att alla ledamöter i de nationella parlamenten borde hållas
underrättade om den rådgivande församlingens verksamhet av sina kolleger
vilka deltar i denna;

3. som erkänner de nationella parlamentens rätt att erhålla underrättelser
om utnyttjandet av de medel som de har anvisat för att finansiera
Europarådets verksamhet;

4. som beaktar att inte endast den rådgivande församlingens debatter
utan även ministerkommitténs mångskiftande arbete och beslut bör bringas
till de nationella parlamentens kännedom;

5. som anser att ledamöterna i de nationella parlamenten med hjälp
av denna information torde bli bättre skickade att bedöma de ansträngningar
som görs av alla Europarådets organ;

6. som erinrar om sina resolutioner 61 (1954) och 70 (1955) om förbindelserna
mellan den rådgivande församlingen och de nationella parlamenten,
samt sina resolutioner 104 (1956), 135 (1957) och 250 (1963)
beträffande den ständiga arbetsgruppens för förbindelser med de nationella
parlamenten och allmänheten inrättande, medlemsskap och mandat,

7. uppmanar:

(a) de nationella delegationerna:

I. att, i den mån så inte tidigare varit fallet, framlägga inför sina parlament,
årligen eller efter varje session, en rapport om sin verksamhet
i den rådgivande församlingen;

II. att sammanträda före öppnandet av varje session med den rådgivande
församlingen i Strasbourg, liksom också senare i sina hemländer
för att besluta vilka åtgärder som bör vidtagas i respektive parlament
i fråga om de rekommendationer och resolutioner som utvalts av arbetsgruppen; III.

att i samband med varje session anordna en radio- och/eller televisionsdebatt
rörande Europarådsfrågor mellan utrikesministern och medlemmar
av den parlamentariska delegationen till den rådgivande församlingen; (b)

regeringarna:

I. att framlägga inför sina parlament minst en gång årligen en rapport
om verksamheten i Europarådets ministerkommitté;

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

II. att medtaga ett avsnitt om Europarådet i statsverkspropositionen;

III. att låta utrikesministern omnämna Europarådets verksamhet då
utrikesbudgeten eller -budgetförslaget framlägges.

I. att hålla, minst en gång årligen, en debatt om Europarådet vilken kan
äga rum i samband med att rapporterna framlägges av de nationella delegationerna
och regeringarna (se (a) och (b) I. ovan);

II. att vidarebefordra till Europarådet de officiella förteckningarna över
frågor som hänskjutits till parlamentariska utskott (lagförslag, motioner,
interpellationer etc.);

(d) församlingens utskott och ständiga arbetsgrupp att hålla presskonferenser
varje gång de sammanträder i medlemsländerna.

Resolution 321

om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som konstaterar att trots de påfrestningar som utvecklingen i Fjärran
Östern utsätter de öst-västliga relationerna för, det finns uppmuntrande
tecken på ett ökande intresse bland de östeuropeiska länderna för
att förbättra relationerna med västsidan genom både bilaterala och multilaterala
kontakter;

2. som erinrar om att Europarådets medlemsstater — antingen de är
medlemmar av Förenta Nationerna eller inte — i sitt regionala samarbete
är bundna att respektera principerna i Förenta Nationernas stadga
och att omsätta dem i praktisk politik;

3. som erkänner att genomförandet av avspänning mellan länderna i
Västeuropa och Östeuropa är en nödvändig förutsättning för en varaktig
fred i Europa;

4. som medger att det för en avspänning fordras effektiva garantier,
gemensamt åtagna av de östeuropeiska och de västeuropeiska staterna, för
att undanröja orsakerna till fruktan och misstänksamhet mellan grupper
av nationer som lever under fundamentalt olika politiska system;

5. som inser att detta kommer att föra med sig en omprövning av den
politik som hittills av säkerhetsskäl betraktats som oundgänglig;

6. som erinrar om att den tyska återföreningsfrågan är oupplösligt förenad
med de allmänna avspänningsproblemen;

7. som anser att den politik, som förordas i rekommendation 459, särskilt
i paragraf (c) utgör en god utgångspunkt för strävan till avspänning;

8. som bekräftar sin åsikt att Västeuropas politiska styrka är beroende
av medlemsstaternas förmåga att uppnå den enighet som är ett av stadgans
väsentliga mål;

9. som med tillfredsställelse noterar att det trots alla svårigheter pågår
en betydelsefull förändring inom den allmänna opinionen i Storbritannien
och andra länder, till förmån för att åter öppna förhandlingar
om att utvidga den europeiska gemenskapen,

10. deklarerar att det bör vara Europarådets strävan:

(a) att uppmuntra och främja alla gemensamma åtgärder ägnade att
väcka förtroende, särskilt bland länderna i Östeuropa, för vår organisations
vilja att skapa och vidmakthålla sådana politiska förhållanden i Västeuropa

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967 23

som kan tjäna som en varaktig grund för ett system för europeisk fred
och säkerhet;

(b) att främja förståelsen i Östeuropa för denna strävan genom först
bilaterala och senare multilaterala kontakter;

(c) att försöka undanröja rivaliteten mellan Västeuropa och Östeuropa
i det tekniska samarbetet med utvecklingsländerna och att överväga metoderna
för att uppnå detta;

(d) att stärka Västeuropas ställning som en faktor för fred och säkerhet
i det att man främjar Europas enande genom att inom en nära framtid
utsträcka de europeiska gemenskapernas system till Storbritannien och
andra medlemsstater som önskar förena sig med dem såsom fullvärdiga
eller associerade medlemmar, och

(e) att inte spara några ansträngningar att analysera förekommande
motsättningar mellan medlemsstaterna som hämmar strävandena till integration,
i akt och mening att framlägga förslag syftande till att undanröja
grunden för sådana motsättningar;

11. uppdrager åt det politiska utskottet att fortsätta sin undersökning
av metoderna att främja avspänningen och att rapportera härom vid nästa
session.

Resolution 322

om anförandet som Förenta Nationernas generalsekreterare, U Thant, höll
inför Europarådets rådgivande församling den 3 maj 1966

F örsamlingen,

1. som betonar att det besök vid Europarådet, som Förenta Nationernas
generalsekreterare U Thant avlade, var en händelse av otvivelaktig politisk
betydelse;

2. som erkänner det globala ansvar, som det är Europas plikt att ta på
sig, inte endast inom det politiska området utan även för den ekonomiska,
sociala, kulturella och vetenskapliga utvecklingen;

3. som beaktar att Europarådet, som en regional organisation, kan och
bör spela en ledande roll som den europeiska förtruppen och grundpelaren
i Förenta Nationernas världsomfattande arbete;

4. som erinrar om att Förenta Nationernas generalsekreterare yrkade
på samordnade åtgärder av Förenta Nationerna och Europarådet i ekonomiska
och sociala frågor och i behandlingen av sförre politiska problem;

5. som beaktar att dess olika utskott borde ges uppgiften att följa de
aspekter av Förenta Nationernas arbete som berör församlingen, antingen
på det allmänpolitiska planet eller i samband med arbetsprogrammet,

6. uppmanar Europarådsländerna att intensifiera sitt politiska samarbete
inom Förenta Nationerna för att göra det mer konstruktivt, enligt de
riktlinjer som U Thant drog upp i sitt Strasbourganförande;

7. står fast vid att inga ansträngningar får sparas för att intensifiera
och samordna Europarådets och Förenta Nationernas verksamhet i den
mån de kompletterar varandra, och för att säkra effektiva kontakter mellan
sekretariatet och andra organ inom Europarådet och till rådet anknutna
organisationer och Förenta Nationernas fackorgan;

8. ger det politiska utskottet i uppdrag att tillsätta ett underutskott i
vilket Europarådets generalsekreterare bör närvara, i syfte att harmonisera
förbindelserna mellan de båda organisationerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Resolution 323

om anförandet som Förenta Nationernas generalsekreterare, U Thant, höll
inför Europarådets rådgivande församling den 3 maj 1966

Församlingen,

1. som inser betydelsen av den deklaration vilken Förenta Nationernas
generalsekreterare avgav inför den i maj 1966;

2. som tagit intryck av den enträgna vädjan till förmån för fred och
förhandlingar i Hans Helighet Påvens senaste encyklika;

3. som är oroad av den tilltagande Vietnamkonflikten och den farliga
omfattning den kan tänkas få om den fortsätter;

4. som är övertygad om att följderna av Vietnamkrigets utvidgning gör
sig märkbara i Europa liksom annorstädes;

5. som inser svårigheterna vilka Förenta Nationernas generalsekreterare
möter på alla håll då han genomför sitt uppdrag,

6. hyllar hans behjärtade ansträngningar till förmån för freden;

7. beklagar hans beslut att inte söka förnyat mandat och hoppas han
vill ta det under omprövning;

8. uttalar sitt förtroende för hans tolkning av sitt ansvar gentemot
världen;

9. uttrycker sin önskan att inga ansträngningar må sparas för att undvika
förvärrandet av en kris inom FN vilken mer än någonsin skulle
sätta världsfreden i fara.

Resolution 324

med utlåtande om Europeiska Frihandelssammanslutningens 6:e

årsrapport

Församlingen,

1. tackar den Europeiska Frihandelssammanslutningen för överlämnandet
av dess 6:e årsrapport;

2. lyckönskar sammanslutningen till de avsevärda framsteg som gjorts
mot det slutliga avskaffandet, den 31 december 1966, av tullar och kvoteringar
inom sammanslutningens område, och för dess beslutsamhet att
garantera att fördelarna av en fri handel inom området inte omintetgöres
av andra bestämmelser och bruk;

3. som i ljuset av de nuvarande omständigheterna anser att det vore
realistiskt för EFTA att ta hänsyn till möjligheten av att den nuvarande
ekonomiska uppdelningen av Europa i två block kan bestå för någon
tid, och som besinnar att de kompletterande åtgärder, vilka är nödvändiga
för att säkra en allt fastare integration och en balanserad utveckling av
EFTA-ländernas näringsliv, bör aktivt vidareutvecklas, så mycket mer som
ett intensifierat samarbete mellan EFTA-länderna torde minska snarare
än öka problemen vilka sammanhänger med den eventuella tillkomsten
av en europeisk marknad;

4. som fortfarande anser att om alla fördelar av handelshindrens avskaffande
skall kunna tillgodogöras det är väsentligt att fördelarna med
tullsänkningar direkt överföres till konsumenterna, och som vill fästa
uppmärksamheten på behovet av garantier för att bl. a. restriktiva affärsmetoder
inte tillåts störa en sådan utveckling;

5. som noterar att EFTA:s ministerråd vid sitt möte i Bergen deklarerade
att uppmaningen, som i oktober 1965 riktades till EEC om att uppta

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

förhandlingar med EFTA på alla tänkbara nivåer i syfte att underlätta
den europeiska handeln trots den nuvarande uppdelningen, står kvar, och
beklagar både EEC:s uraktlåtenhet att besvara denna uppmaning och frånvaron
av omfattande tekniska kontakter mellan de båda organisationerna;

6. som anser att en auktoritativ undersökning av de ekonomiska följderna
av förekomsten av två handelsblock i Europa borde ha gjorts för
länge sedan, och som varmt välkomnar EFTA:s ministerråds beslut att
uppmana EFTA:s sekretariat »att överblicka och analysera den ekonomiska
inverkan av den nuvarande uppdelningen på två handelsblock i
Europa, och dess slöseri med befintliga och potentiella resurser»,

7. välkomnar de nuvarande samtalen mellan EFTA och Jugoslavien, och
hoppas att de leder till positiva åtgärder.

Sessionen 23—27 januari 1967
Resolution 332

om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som noterar viktiga nya utvecklingslinjer i flera europeiska staters
politik;

2. som är övertygad om att EEC:s utvidgning är ett grundläggande element
i den alltmer intima union mellan Europas stater som är Europarådets
huvudsakliga mål;

3. som välkomnar den brittiska regeringens ansträngningar att utröna
möjligheterna av ett brittiskt medlemskap i den Europeiska ekonomiska
gemenskapen;

4. som hoppas att medlemskap eller association skall utsträckas till
EFTA:s övriga medlemmar och som uttrycker en önskan att dessa förhandlingsförsök
skall mottas gynnsamt av alla medlemmar i den gemensamma
marknaden;

5. som anser att de tragiska händelserna i Vietnam inte bör hindra
försöken att säkra en fortsatt avspänning i de öst-västliga relationerna på
alleuropeisk basis;

6. som med tillfredsställelse noterar den försonliga andan i den västtyske
förbundskanslerns utrikespolitiska uttalande den 13 december 1966;

7. som betonar vikten av att Europa följer en politik som underlättar
utvecklingen av bättre förbindelser mellan Förbundsrepubliken Tyskland
och de östeuropeiska länderna;

8. som uttalar att självbestämmanderätten är och förblir en av Europarådets
grundsatser och som yrkar på att i det nuvarande avspänningsklimatet
alla lämpliga medel skall användas för att främja sådana förhållanden
att denna princip kan tillämpas i hela Tyskland;

9. som med tillfredsställelse noterar Förbundsrepubliken Tysklands regerings
ansträngningar att öka de mellantyska kontakterna i syfte att
minska splittringen mellan Tysklands båda delar utan att vika från den
rättsliga principen om erkännande;

10. som anser att Europarådet i kraft av dess arton medlemsländers
olika förbindelser kan spela en viktig roll genom att förmå dem att jämföra
och överlägga med varandra om sina multilaterala och bilaterala förbindelser
med Östeuropa;

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

11. som anser att det är dess plikt att stimulera regeringarnas och parlamentens
ansträngningar att främja europeiskt samarbete och integration; 12.

som beaktar att andan i företalet till dess stadga tillskriver Europarådet
en väsentlig roll i dessa olika frågor;

13. som är övertygad om att endast ett starkt och enat Europa kan hoppas
på att verksamt deltaga i världspolitiken,

14. anser därför:

(a) att Europarådet bör uppmuntra de åtgärder som vidtagits för att så
snart som möjligt uppnå Storbritanniens och de andra EFTA-ländernas inträde
i eller association med EEC;

(b) att Europa har ett särskilt ansvar då det gäller att främja och utnyttja
den allmänna avspänningen;

Resolution 335

om den Europeiska rymdforskningsorganisationens (ESRO) första

allmänna rapport

Församlingen,

1. som tagit del av den europeiska rymdforskningsorganisationens
(ESRO) första allmänna rapport 1964—1965;

2. som erinrar om att Europarådets förbindelser med ESRO är mindre
formella än med den europeiska organisationens för utveckling av rymdavskjutningsramper
(ELDO) och som beklagar att grunden för dessa
förbindelser (resolution X från Pariskonferensen 1962) inte omnämns i
Doc. 2091;

3. som konstaterar att ESRO trots de problem som nyligen upprättade
internationella organisationer vanligen möter (och ett flertal oväntade motgångar)
har gjort framsteg inom ramen för sina fastställda mål;

4. som emellertid erinrar om den aktuella krisen inom ELDO, orsakad
av kostnadsstegringar, och som noterar att både kostnader och tidsplaner
—• särskilt för det stora astronomiska satellitprojektet (LAS) — har kraftigt
underskattats;

5. som hänvisar till rekommendation 477 (1967), som utstakar de principer
som medlemsregeringarna bör beakta vid utarbetandet av en allmän
europeisk rymdpolitik;

6. som är övertygad om att större handlingskraft och effektivitet kunde
ingjutas i ESRO:s verksamhet genom integration i ett enhetligt europeiskt
rymdorgan motsvarande Förenta Staternas National Aeronautics and Space
Administration (NASA),

7. beslutar — med denna politik som mål — att inbjuda

(a) ESRO-organen att i framtiden:

I. publicera sina årsrapporter samtidigt med ELDO:s (och om möjligt
med den europeiska konferensens för telekommunikationer via satelliter,
CETS) och i vilket fall inte senare än tre månader efter den period som
täcks av dessa organisationers rapporter;

II. årligen i sådana rapporter detaljerat ange framsteg som gjorts för att
stärka koordineringen med ELDO:s och CETS:s mål och arbetsprogram;

III. vidtaga åtgärder för att förbättra och utveckla metoderna för att

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1967

noggrant kunna beräkna projektkostnader och för att förhindra att sådana
kostnader ökas på ett okontrollerat sätt;

(b) ESRO:s medlemsstaters regeringar att:

I. vidta de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa ett effektivt rymdforskningsprogram
för ESRO;

II. särskilt betona vikten av tillämpad rymdforskning och teknologi för
praktiska icke-militära ändamål när de bedömer ESRO:s framtida program
;

III. underlätta samarbetet mellan ESRO och andra europeiska rymdorganisationer
(både statliga och icke-statliga), under beaktande av § 10
i rekommendation 477 (1967) om europeisk rymdpolitik.

MARCUS BOKTR STHLMI967 670071