Kungl. Maj:ts proposition nr 269 (Proposition 1947:269)

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Nr 269.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården; given
Stockholms slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler statsrådet Mossberg fråga om anslag till skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1947/48 samt anför.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 101 106) har

Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar
ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor,

dels till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
ett förslagsanslag av 1 090 500 kronor,

dels till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. ett reservationsanslag av 300 000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 269. 1

Kungi. Maj:ts proposition nr 269.

dels till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården ett förslagsanslag av 900 000 kronor,
dels till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av 20 000 kronor,
dels ock till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag
av 77 000 kronor.

Anledningen till att ifrågavarande anslag i statsverkspropositionen beräknades
allenast preliminärt var att socialstyrelsen vid tiden för statsverkspropositionens
avlåtande ännu icke kunnat avgiva förslag till beräkning avanslagen,
enär varken en av statens organisationsnämnd företagen allmän
organisationsundersökning vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
— i det följande benämnda ungdomsvårdsskolor — eller en igångsatt
sakkunnigutredning rörande personalorganisationen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna
vid nämnda tid slutredovisats.

Sedan resultaten av nämnda undersökning och utredning numera överlämnats
av organisationsnämnden respektive de sakkunniga samt socialstyrelsen
i skrivelse den 1 mars 1947 framlagt förslag rörande beräkningen av
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1947/48, torde
jag få ånyo anmäla hithörande spörsmål.

I det följande upptager jag först organisationsfrågorna till behandling för
att senare i samband med anslagsberäkningen närmare granska den ekonomiska
innebörden av en omorganisation.

Ännu föreligger icke definitivt förslag till nya bestämmelser i anledning
av den av statsmakterna i princip beslutade allmänna löneregleringen per
den 1 juli 1947. Såsom skett i statsverkspropositionen torde därför även i
förevarande proposition nuvarande lönegrads- och löneklassbeteckningar få
användas. Vid beräkningen av anslagsposterna i den nya avlöningsstaten
för de statliga skolorna torde i statsverkspropositionen angivna provisoriska
grunder få tillämpas.

Inledning.

I skrivelse den 21 juni 1945, nr 432, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till skyddshemsvården,
jämte i ämnet väckta motioner, uttalade sig riksdagen för en allmän reglering
av arbetstiden vid de statliga ungdomsvårdsskolorna. Då för bedömandet
av frågan om en dylik reglering krävdes en närmare utredning ansåg sig
liksdagen emellertid icke beredd att fatta ett omedelbart beslut men anhöll
om förslag i ämnet till nästföljande års riksdag.

Den 29 juni 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att — med beaktande
av vad riksdagen anfört — verkställa utredning rörande frågan om
reglering av arbetstiden för sådana personalgrupper vid de statliga ung -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

domsvårdsskolorna, för vilka dylik reglering icke redan genomförts, samt
att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.

Socialstyrelsen redovisade i skrivelse den 28 november 1945 berörda uppdrag
och hemställde därvid — med hänsyn till att utredningen adagalagt
ett i vissa fall avsevärt övertidsarbete för personalen i fråga — att en organisationsundersökning
vid ungdomsvårdsskolorna måtte komma till stånd.
Genom beslut den 1 mars 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens organisationsnämnd
att i samråd med socialstyrelsen och i huvudsaklig överensstämmelse
med i berörda skrivelse angivna riktlinjer verkställa en undersökning
av nämnd art vid ungdomsvårdsskolorna.

Med stöd av Kungl. Maj ds sistnämnda dag givna bemyndigande tillkallade
jag därjämte statskommissarien R. E. Norberg och skyddshemsinspektören,
numera byråchefen i socialstyrelsen G. T. Eriksson att såsom sakkunniga
inom socialdepartementet verkställa utredning rörande personalorganisationen
vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.

Vid genomförandet av de organisationsnämnden och de sakkunniga lämnade
uppdragen har den fördelningen iakttagits i fråga om arbetsuppgifterna,
att nämnden sysslat uteslutande med organisationsfrågorna medan
de sakkunniga övervägt frågan om löneställningen för ungdomsvårdsskolornas
personal.

Resultatet av organisationsnämndens undersökning — vilken utförts av
förste byråingenjören P. Tammelin och omfattat samtliga statliga ungdomsvårdsskolor
utom Engesbergs och Åkerby skolhem föreligger i en av
Tammelin utarbetad promemoria, vilken med vissa slutliga ändringar såsom
nämndens yttrande i organisationsfrågan överlämnats till Kungl. Maj .t
med skrivelse den 31 januari 1947. Över promemorian ha yttranden avgivits
dels skriftligen till socialstyrelsen av styrelserna för de av organisationsförslaget
berörda skolorna med undantag av en och dels muntligen
vid ett antal inför chefen för socialstyrelsens skolbyrå hållna sammanträden,
vid vilka närvarit representanter för dels organisationsnämnden och
dels de av organisationsfrågan berörda personalorganisationerna och skolstyrelserna
ävensom rektorer och personalrepresentanter från skolorna i
fråga.

De lönesakkunniga hava den 5 mars 1947 avgivit betänkande och förslag
rörande löneställningen för personalen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.
över betänkandet hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen, som
under hand erhållit del av betänkandet, i dess i det föregående nämnda anslagsskrivelse
samt av styrelserna för de statliga ungdomsvårdsskolorna
(utom Åkerby och Engesberg), statskontoret, allmänna lönenämnden, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen. Yttranden
hava jämväl inhämtats från de av lönefrågan berörda personalorganisationerna,
nämligen ungdomsvårdsskolornas tjänstemannaförening, lör -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

eningen rektorer vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, Sveriges
fångvårdsmannaförbund, Sverges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund
(i det följande kallade respektive tjänstemannaföreningen,
rektorsföreningen, fångvårdsmannaförbundet, folkskollärarförbundet
och folkskollärarinneförbundet) samt från slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund.

Såsom i det föregående nämnts har socialstyrelsen den 1 mars 1947 inkommit
med förslag till anslagsäskanden för ungdomsvårdsskolorna för
budgetåret 1947/48. över styrelsens förslag har statskontoret avgivit utlåtande.

I. Ungdomsvårdsskoleväsendets yttre organisation.

Nuvarande organisation.

Anstaltsorganisationen.

Den nuvarande anstaltsorganisationen grundar sig på beslut av 1936
och 1937 års riksdagar. Genom den då genomförda reformen åsyftades
att vinna en starkare differentiering och i samband därmed en bättre
yrkesutbildning av ungdomsvårdsskoleklientelet än som kunde ske med
den förut rådande organisationen. För att åstadkomma detta resultat befanns
det erforderligt, att staten övertog det ekonomiska ansvaret för ungdomsvårdsskoleverksamheten.
Endast städerna Stockholm och Göteborg
hava fortfarande att, med bidrag av statsmedel, själva svara för de för
deras del erforderliga ungdomsvårdsskolorna. Staten har med äganderätt
från landstingen övertagit vissa ungdomsvårdsskolor, vilka ombyggts och
försetts med verkstäder, medan vissa andra arrenderats i avvaktan på hur
platsbehovet kommer att gestalta sig i framtiden. Enskilda föreningar och
stiftelser stå dock alltjämt kvar såsom huvudmän framför allt för ett antal
för kvinnliga elever avsedda ungdomsvårdsskolor men åtnjuta för sin verksamhet
betydande bidrag av statsmedel.

Ungdomsvardsskoleorganisationen omfattar följande olika anstaltstyper,
nämligen

dels skolhem för barn i skolpliktig ålder,

dels yrkesskolor för barn, vilka vid omhändertagandet avslutat sin skolgång
men icke fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d)
barnavårdslagen,

dels hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda barn,

dels yrkesskolor för omhändertagna över skolpliktig ålder, vilka äro
efterblivna till förståndsutvecklingen,

och dels skolhem och yrkesskolor för omhändertagna, som på grund av
själslig abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

I det följande betecknas ungdomsvårdsskolor för 50—60 elever eller mera,
d. v. s. skolor, där eleverna förlagts till minst två skilda avdelningar, såsom
större skolor eller dubbelskolor. Vid övriga ungdomsvårdsskolor äro eleverna
förlagda till en gemensam avdelning. Sådana skolor betecknas här
såsom mindre skolor eller enkelskolor.

De statliga ungdomsvårdsskolorna äro för närvarande
differentierade enligt följande organisationsplan.

1. Yrkesskolor för manliga elever: Sundbo, Forsane, Ljungaskog.

Envar av dessa skolor är avsedd för 55 elever. Eleverna äro vid varje

skola fördelade på två elevbyggnader med 25—30 elever i varje byggnad.
De båda elevgrupperna intaga sina måltider i skilda matsalar.

Eleverna erhålla utbildning, i möjligaste mån efter eget val, i något av
de yrken, vilka äro representerade i skolans undervisning, nämligen mekaniskt
verkstadsarbete, snickeri, skrädderi (Sundbo och Ljungaskog), tapet -seri med sadelmakeri (Forsane), jordbruk med ladugårdsskötsel samt trädgårdsskötsel.

2. Yrkesskola för manliga elever, omhändertagna enligt 22 § d) barnavårdslagen:
Långanäs.

Långanäs yrkesskola, som enligt statsmakternas beslut (prop. 1945: 266,
rd. skr. 1945:432) är under utbyggnad, rymmer för närvarande 40 elever.
Vid full utbyggnad kommer denna yrkesskola att kunna mottaga 60 elever,
fördelade på tre avdelningar, varav en isoleringsavdelning för de mera svårbehandlade.

Vad som anförts rörande utbildningen vid övriga för manliga elever avsedda
yrkesskolor gäller även för Långanäs’ del, där utbildningen dock begränsats
till att avse mekaniskt verkstadsarbete och snickeri.

3. Yrkesskolor för kvinnliga elever: Hornö, Sonestorp, Brättegården.
Hornö och Sonestorp disponera över vardera 35 platser, medan Brättegårdens
elevplatsantal är 25. Sonestorps elever äro fördelade på två avdelningar
om 20 respektive 15 elever, varav den mindre fungerar som hemskoleavdelning.
Antalet vid denna avdelning samtidigt vårdade spädbarn
uppgår i regel till 10 eller 12. Till skillnad mot vad som är fallet vid yrkesskolorna
för manliga elever utbildas eleverna vid förevarande yrkesskolor
icke i enbart en yrkesgren utan genomgå under vistelsen ett antal kurser i
hushållsarbete, skolkök, sömnad, tvätt, trädgårdsskötsel och eventuellt jordbruk.
Detta gäller dock icke helt Brättegården, där eleverna under ett läsår
deltaga i teoretisk undervisning av närmast folkhögskolekaraktär eller erhålla
undervisning i skola i de närliggande städerna Vänersborg och Trollhättan.

4. Skolhem för pojkar: Hammargården, Östra Spång, Gräskarr, Folasa,
Åkerby, Engesberg.

Hammargården är av dubbeltyp och sålunda avsedd för 60 elever. Östra
Spång är enligt statsmakternas beslut (prop. 1945:266, rd. skr. 1945:432)

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

under utbyggnad till dubbelskolhem. Gräskärr, Folåsa, Åkerby och Engesberg
äro enkelskolhem och avsedda de tre förstnämnda för vardera 30 och
Engesberg för 15 elever.

Eleverna erhålla undervisning i huvudsaklig överensstämmelse med gällande
författningar om folkskoleundervisningen. I regel undervisas flera
årsklasser i en och samma läraravdelning. För elever, som ha svårt att tillgodogöra
sig undervisningen i normalklass, ordnas hjälpklassundervisning.
Fortsättningsskoleundervisning meddelas elever, som avslutat den sjuåriga
skolan. I viss utsträckning erhålla eleverna utbildning vid närliggande realskolor
och läroverk. Efter skolundervisningens slut på eftermiddagarna
ävensom under uppehåll i skolundervisningen sysselsättas eleverna, förutom
med lek och idrott, under en eller annan timme med slöjd-, jordbruks-, trädgårds-
eller hushållsarbete.

5. Skolhem för flickor: Broby.

Vad i det föregående sagts angående de för pojkar avsedda skolhemmen
gäller i tillämpliga delar jämväl för flickskolhemmet, som är av enkeltvp
och har 35 elevplatser.

l ör maniiga elever avsedda skolor med hade skolhems- och grkesskoleavdelning:
Vemyra och Johannisberg.

I dessa skolors olika avdelningar intagas i regel elever, som fylla fordringarna
för intagning å de under 1 och 4 angivna yrkesskolorna och skolhemmen.

Vemyra skolhem och yrkesskola är avsedd för 55 elever, varav 25 på
skolhems- och 30 på yrkesskoleavdelningen. Johannisbergs skolhem och
yrkesskola rymmer 40 elever, varav 16 på skolhems- och 24 på yrkesskoleavdelningen.
Vid båda skolorna äro yrkesskole- och skolhemseleverna förlagda
till olika elevbyggnader. Vid Johannisbergsskolan intaga dock de
båda elevkategorierna sina måltider gemensamt.

Förekommande yrkesundervisningsgrenar äro mekaniskt verkstadsarbete
och jordbruk med ladugårdsskötsel samt, vid Vemyra, trädgårdsskötsel. I
övrigt gäller beträffande elevernas utbildning och sysselsättning vad i det
föregående anförts rörande motsvarande yrkesskolor respektive skolhem.

7. För själsligt abnorma manliga elever avsedd skola med skolhems- och
grkesskoleavdelning: Lövsta.

Lövstaskolan är avsedd för omkring 35 skolhems- och omkring 50 yrkesskoleelever.
De senare äro förlagda till särskilda större avdelningar medan
skolhemseleverna uppdelats å fem paviljonger med sju elever i varje.

I stort sett kan undervisningen vid Lövstaskolan jämföras med den undervisning,
som förekommer vid de under 1 och 4 angivna ungdomsvårdsskolorna,
dock givetvis med de avvikelser, som betingas av klientelets art. Vid
yrkesskoleavdelningen undervisas i jordbruk med ladugårdsskötsel, trädgårdsskötsel
samt snickeri.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro for narvarande
16, nämligen för manlig ungdom ett skolhem (Gudmundsgården),
en yrkesskola (Margretelund) och tre kombinerade skolhem och yrkesskolor
(Skrubba, Råby och Fagared) samt för kvinnlig ungdom ett skolhem,
förenat med observationsavdelning (Johannelund), sex yrkesskolor (Morängen,
Sjötorp, Håkanstorp, Mossebo, Härsjögården och Gälegården), två
skolhem och yrkesskolor (Skarvik-Tallåsen och Lingatan) samt två yrkesoch
hemskolor (Eknäs och Bistaborg). Av dessa skolor äro Margretelund,
Håkanstorp och Sjötorp avsedda för omhändertagna, vilka äro efterblivna
till förståndsutvecklingen, medan Skarvik-Tallåsen avsetts för själsligt abnorma
eller kroppsligt sjuka elever. Vid Gudmundsgården placeras välbegåvade
pojkar. Eknäs och Lingatan fungera för närvarande i praktiken endast
såsom yrkesskolor.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att de för Råby, Morängen, Sjotorp,
Mossebo, Gälegården, Skarvik-Tallåsen och Bistaborg samt for Harsjögården
och Håkanstorp gällande avtalen uppsagts att upphöra med utgången
av år 1947, avtalen för de sju förstnämnda genom åtgärder från
respektive huvudmäns sida och avtalen för de båda sistnämnda skolorna
genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1946. Gällande avtal för Stockholms
och Göteborgs ungdomsvårdsskolor (Skrubba, Johannelund och Eknäs
respektive Fagared och Lingatan) utlöpa den 30 juni 1950. Verksamheten
vid Margretelund regleras genom ett till och med den 31 december
1952 gällande avtal. Vad slutligen Gudmundsgården beträffar utlöper
nu gällande avtal med utgången av innevarande år, men då avtalet i fråga
icke uppsagts av någondera parten inom stadgad tid, kommer det att automatiskt
förnyas, att gälla under ytterligare fem år. Efter förhandlingar
mellan av Kungl. Maj:t den 30 december 1946 tillsatta förhandlingsmän och
representanter för huvudmännen för Råby, Morängen, Sjötorp, SkarvikTallåsen,
Bistaborg och Håkanstorp har enighet uppnåtts om förlängning
av gällande avtal för nämnda skolor under första halvåret 1948. Inneborden
av nämnda överenskommelse torde jag få anmäla i samband med frågan
om anslag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Eftcrvårdsorjjanisatlonen.

Eftervårdsorganisationen omfattar bland annat inackorderingshem och
särskilda eftervårdskonsulenter. Beträffande dessa båda institutioners uppgifter
torde få hänvisas till vad därutinnan framgår av propositionen nr
187 till 1946 års riksdag. Sammanfattningsvis torde tå erinras om följande.

Inackordcringshemmen hava till uppgift att lösa bostadsfrågan
för de villkorligt utskrivna eleverna. Enligt en av 1942 års skyddshemsutredning
i dess betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevernas
eftervård (SOU 1945: 10) framlagd plan skulle sammanlagt

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

3/ sådana hem upprättas på olika orter i landet efter mönster av vissa hem,
som upprättats i Eskilstuna, de s. k. Eskilstunahemmen. Staten skulle bidraga
till kostnaderna för hemmen genom att dels betala första årets hyra,
dels ock bestrida utrustningskostnaderna. Vidare skulle staten svara för den
minskning i inkomst som kunde åsamkas hemmen genom att platser stode
lediga. 1946 års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts hemställan att för innevarande
budgetår anvisa medel för igångsättande av sju sådana hem, för
vdka I. O. G. T. förklarat sig villigt att stå såsom huvudman — för vart hem
11 000 kronor, därav 8 000 kronor för inventarieanskaffning och 3 000 kronor
för beräknade kostnader för första årets hyra.

Vad betraffar konsulenterna skola dessa befattningshavare enligt
av Kungl. Maj:t den 16 augusti 1946 fastställd instruktion biträda vid
eftervården av utackorderade eller villkorligt utskrivna elever genom att
anskaffa lämplig inackordering eller bostad och övervakare. Om så erfordras
skall konsulenten upptaga samarbete med arbetsförmedlingsorganen
i syfte att bereda lämplig anställning åt elev, varvid dock arbetsanskaffnmgen
som regel bör ombesörjas genom arbetsförmedlingen. Konsulenten
skall vidare företaga utredningar rörande utackorderad eller utskriven
elev i olika avseenden, bistå övervakare, föräldrar och andra med
råd och upplysningar i vad som rör elevens bästa samt utöva allmän tillsyn
over hur utackorderingsverksamheten och övervakningsarbetet bedrives
mom hans distrikt. Han skall slutligen medverka vid upprättandet av de i det
föregående nämnda inackorderingshemmen samt biträda dessas styrelser
och föreståndare vid ledningen av hemmens verksamhet och besluta angående
tillstånd till vistelse i hemmen. — 1942 års skyddshemsutredning
hade föreslagit, att antalet konsulenter skulle utgöra fyra — en för vardera
östra, sydöstra, västra och norra delarna av riket. Med hänsyn till konsulentverksamhetens
försökskaraktär fann jag mig dock inför 1946 års riksdag
föranlåten att inskränka mig till att föreslå anställande av allenast två
konsulenter, vilket förslag jämväl blev riksdagens beslut.

Förslag till omorganisation.

Framlagda förslag jämte yttrande.

Anstaltsorganisationen.

Pa uppdrag av chefen för justitiedepartementet har strafflagberedningen
den 27 januari 1947 avgivit förslag angående avskaffande av tvångsuppfostnngsinstitutet.
Förslaget förutsätter, att ungdomsvårdsskolorna" från
och med budgetåret 1947/48 mottaga det klientel, som eljest skulle ha
adomts tvångsuppfostran, samt att de allmänna uppfostringsanstalternas
restklientel vid en tidpunkt, som fastställes av Kungl. Majrt, överföres till
ungdomsvårdsskolorna.

Vid bedömandet av platsbehovet har socialstyrelsen beräknat, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

ungdomsvårdsskolorna komme att under nästa budgetår få emottaga jämväl
det klientel, som ådömts eller med nu gällande lagstiftning skulle a

ådömts tvångsuppfostran. jo... ••

Styrelsen konstaterar till en början, att platsbehovet nedgått i väsentlig
"råd efter krigets avslutande. I vad mån läget kunde komma att harutinnan
förändras vore omöjligt att bedöma, men oavsett om efterfrågan pa Platser
komme att något stegras eller förbliva stationär, borde det vara möjligt att

i betydande mån nedskära ungdomsvårdsskoleverksamheten. Ur ekonomis

synpunkt vore det en fördel att hålla antalet vårdplatser sa natt tilltaget
att beläggningen regelmässigt vore hög vid anstalterna. Några placenngssvårigheter
på grund av för stark tillströmning behövde icke befaras, da
det ej medförde någon större olägenhet att temporärt överbelagga vissa
skolor eller öppna en reservskola.

Medelbeläggningen under år 1946 hade - uttalar styrelsen vidare -uppgått till sammanlagt 1 105 omhändertagna, varav 263 manliga och 45
kvinnliga elever under femton år och 444 manliga och 353 kvinnliga elever
över nämnda ålder. Därest man på dessa tal tillämpade eu av styrelsen
verkställd procentuell beräkning av elevfördelningen på olika kategorier pei
den 1 juni 1946 vid ungdomsvårdsskolorna och tvångsuppfostringsansta -terna erhölles en uppdelning enligt följande uppställning.

	Manliga elever	Kvinnliga elever
	Under	15 år	Över 15 år	Under 15 år	över 15 år
	Antal	Pro- cent	Antal	Pro- cent	Antal	Pro- cent	Antal	Pro- cent
För teoretiska studier lämpade..	13	5	22	5	2	5	25	7
För vanlig yrkesutbildning läm-	105	40	178	40	16	35 30	134	38
	79	30	133	30	14	106
Psykiskt abnorma, känsliga och
66	25	in	25	13	30	88	25
Summa	263	100	444	\| 100	45	100	j 353	\| 100

Enligt styrelsens mening borde vid en omorganisation av ungdomsvårdsskoleverksamheten
icke räknas med högre platsantal, totalt och for skilda
elevkategorier, än som framginge av denna uppställning. De resurser, som
ungdomsvårdsskolorna från och med ingången av innevarande budgetar
erhållit beträffande eftervården — framför allt konsulenter och inackorderingshem
— talade för eu ytterligare sänkning av platsantalet. Därest eftervården
utbyggdes än mer, borde platsantalet kunna begransas till omkring
ett tusen, inräknat de för mottagande av tvångsuppfostringsklientelet erforderliga
platserna. Till jämförelse kunde nämnas, att platsantalet under ar
1946 uppgått till omkring 1 300 vid ungdomsvårdsskolorna och 260 vid
tvångsuppfostringsanstalterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Vad därefter beträffar anstaltsbe hovet uttalar socialstyrelsen,
att en definitiv ståndpunkt till anstaltsorganisationens utformning trots den
förutsedda minskningen av det erforderliga platsantalet icke borde tagas i
forevarande läge. Däremot syntes obehövliga anstalter böra nedläggas i takt
med eftervårdens utveckling.

Styrelsen erinrar, att styrelsen i sin anslagsframställning för innevarande
budgetår föreslagit, att Åkerby skolhem skulle nedläggas med utgången av
detta budgetår. Styrelsen förnyar nu sitt förslag allenast med den ändringen,
att skolhemmets avveckling borde utsträckas med en eller högst
tva månader allt efter behov. Från skolhemmets ägare, Örebro läns landsting,
hade styrelsen inhämtat, att hinder härutinnan icke förelåge från
landstingets sida. Vidare föreslår styrelsen, att Engesbergs skolhem, som
staten arrenderar av Gävle stad, nedlägges från och med arrendetidens utgång
den 31 december 1947 eller den något senare tidpunkt, som med hänsyn
till avvecklingsförhållandena borde ifrågakomma. Från ägarens sida
forelage intet hinder för en kortare förlängning av arrendekontraktets
giltighetstid. Slutligen räknar styrelsen med att kunna under budgetåret
1947/48 nedlägga verksamheten vid tre icke statliga ungdomsvårdsskolor,
nämligen Gälegården, Mossebo och Härsjögården. De för dessa skolor gällande
avtalen ha, såsom i det föregående nämnts, uppsagts med utgången
av ar 1947 och förhandlingar om förlängning av avtalen ha icke upptagits.

Genom nedläggandet av nu nämnda fem ungdomsvårdsskolor komme
- uttalar styrelsen — det totala platsantalet att minskas med 113.

I detta sammanhang torde jämväl få anmälas frågor rörande viss o morganisation
av de statliga ungdomsvårdsskolorna.

Organisationsnämnden uttalar, att alltför små skolor erfordrade proportionsvis
väl omfattande personal. Vissa olägenheter kunde dock beräknas
intrada om elevantalet bleve alltför stort. Vid sina överväganden hade
nämnden funnit, att ett elevantal av omkring 60 vid varje skola vore det
fördelaktigaste, därest man ville rationellt utnyttja personalen. Mindre ökningar
av elevantalet utan samtidig ökning av personalen kunde ske, därest
man inrättade helt öppna avdelningar, bestående av smärre byggnader, där
fem a sex elever kunde helt sköta sig själva, en anordning, som redan med
framgång tillämpats vid Lövstaskolan. Ett ytterligare skäl för att söka utöka
elevplatsantalet till föreslagen omfattning låge för skolhemmens del
dan, att man därigenom kunde erhålla en bättre differentiering av undervisningen.
Vid enkelskolhemmen funnes endast två folkskollärare att tillgå,
vilket i regel innebure, att samtliga hjälpklassbarn samt normalklassbarn]
tillhörande tredje och fjärde skolåret — småskolestadiet vore sällan företrätt
vid dessa skolor hänfördes till en läraravdelning medan den andra läraravdelmngen
omfattade normalklassbarn tillhörande femte, sjätte och sjunde
skolåret. En betydande förbättring i detta avseende skulle sålunda inträda,

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

därest enkelskolhemmen avskaffades och ersattes med dubbelskolhem. —
Under hänvisning till det nu anförda föreslår nämnden, som utgår ltrån att
Sonestorps mödraavdelning skall nedläggas, att Sonestorp och Horno utbyggas
till att omfatta vardera 50 platser samt att ettdera av enkelskolhemmen
Folåsa och Gräskärr nedlägges medan det återstående av de bada
sistnämnda skolorna ombildas till dubbelskolhem. Brättegården har forutsatts
skola rymma 30 platser.

I samband med förevarande organisationsproblem kommer orgamsationsnämnden
jämväl in på frågan om bibehållandet av kombinationen
yrkesskola och skolhem vid Johannisberg och Vemyra. Denna anordning
ansågs vid genomförandet av 1936 års reform betingad av, bland annat,
angelägenheten av att elevernas uppfostran icke förlädes på sådant avstand
från hembygden, att förbindelsen icke i rimlig omfattning kunde upprätthållas
(prop. 1936: 219). Nämnden uttalar, att de nackdelar i fråga om det
rationella utnyttjandet av personalen, som förelåge genom denna kombination,
syntes överväga fördelarna, vilka låge i kortare resor för eleverna vid
permission, för anhöriga vid bi sök å skolan och för rektor eller andra befattningshavare
vid besök hos för söksutskrivna elever. Systemet med fixerat
rekryteringsområde kunde för cvrigt icke konsekvent genomföras, enär vid
utplaceringen av elever hänsyn måste tagas till vid varje tillfälle radande
beläggningssiffror och önskvärdheten av att spränga ligor. Nämnden foresloge
fördenskull, att endera av nämnda båda skolor omändrades till skolhem
och den andra till yrkesskola, en var om 60 platser.

Organisationsnämnden har slutligen avgivit ett. allmänt principförslag
rörande vcrksiadsundervisningens organisation vid de för manliga elever
avsedda ungdomsvårdsskolorna. Envar av dessa skolor förfogar för närvarande
över bland annat en snickeriverkstad och en mekanisk verkstad.
Nämnden uttalar, att vissa fördelar kunde vinnas, därest större delen av
elevantalet i dessa undervisningsgrenar koncentrerades till var sm skola,
där verkstadsarbetet uppdelades på två avdelningar, varav den ena i huvudsak
skolmässig och den andra med huvudvikten lagd på produktionen.
Härutinnan anför nämnden i huvudsak följande.

Genom en anordning av nu nämnt slag skulle man bland annat vinna, å t
en viss specialisering bleve möjlig bland lärarna, att det ekonomiska resultatet
av verkstadsdriften kunde förbättras samt att eleverna efter överflyttningen
till produktionsavdelningen kunde fa tillfälle att arbeta me
ackordsbetalning och vänja sig vid den arbetstakt, som lcomme att krava.
av dem då de lämnat yrkesskolan. I produktionsavdelningen kunde elevantalet
per lärare sättas så högt som till 20. Nackdelar av dylik organisation
vore bland annat ökat konjunkturberoende vid sökande av tllIvei“
ningsolijekt längre medelavstånd mellan skolan och elevernas hemor
och möjligen placeringssvårigheter vid ligasprängning. Da fordelarna synas
överväga, föreslås, att undervisning i snickeri for omkring 40 elever enligt
antydda riktlinjer ordnas vid en yrkesskola och undervisning för samma
elevantal i mekaniskt verkstadsarbete vid en annan. Ilarfor lampliga skolor

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

?*ljaS med hänSyn tiU bland annat förutsättningarna
för samarbete med traktens näringsliv. Förslaget innebär dock icke, att den
nuvarande formen for undervisning i nämnda yrken överallt skulle slopas.

vartom skulle nackdelarna i den föreslagna reformen delvis elimineras
om man pa något håll behåller nuvarande snickeri eller mekanisk v“ad
Därigenom öppnas aven en möjlighet att på grundval av psykoteknisk anlagsprovnmg
sanda elever, lampade för tempoarbete, till skola med den

Sbetea?m\S,Un riSn|ingen °,Ch elCVer med anIag för mera omväxlande
arnete till skola med mindre verkstad.

Enär en omorganisation enligt de antydda riktlinjerna torde kräva ganSr
lan| !ld f°r- Senomförande, har hänsyn till förslaget icke tagits vid§ utformandet
av nämndens i det följande redovisade förslag till personalplaner

Socialstyrelsen tillstyrker organisationsnämndens förslag beträffande utbyggnad
av Sonestorp och Hornö. I anslutning till nämndens uttalande rörande
optimalt antal elever vid varje ungdomsvårdsskola föreslår styrelsen
vidare, att de för manliga elever avsedda yrkesskolorna genom tillbyggnad
av småhus utvidgas, så att de kunna emottaga 60 elever. Däremot anser
sig styrelsen icke kunna tillstyrka nämndens förslag rörande enkelskolhemmen
Gräskärr och Folåsa, enär styrelsen funne behovet av skolhem,
anordnade enligt paviljongsystemet, kräva att något, eventuellt båda, av de
sistnämnda skolhemmen ombyggdes för sådant ändamål. Till denna fråga
amnade styrelsen återkomma om något år. — Vad angår den ifrågasatta
omläggningen av Johannisberg och Vemyra ansluter sig styrelsen till nämndens
darutinnan avgivna förslag och uttalar, att Johannisberg syntes böra
omlaggas till yrkesskola och Vemyra till dubbelskolhem. Omorganiserandet
av den förstnämnda skolan borde ske efter hand redan under budgetåret
1947/48. Vemyra däremot borde ej bliva föremål för omläggning förrän
under budgetåret 1948/49. Vid denna anstalt borde yrkesundervisningen
under budgetåret 1947/48 bedrivas med omkring 20 elever, vilka beräknades
\arbliva vid anstalten över nästkommande budgetår. Anstaltens skolhemsavdelmng
syntes böra under budgetåret få överbeläggas med hänsyn till
nedläggandet av Engesberg och skolhemsavdelningen vid Johannisberg. -Vad slutligen angår organisationsnämndens principförslag rörande verkstadsutbildningens
bedrivande uttalar styrelsen, att de av nämnden framlagda
synpunkterna borde göras till föremål för fortsatt övervägande men
understryker, att de icke påverkade den framlagda organisationsplanen.

Eftervårdsorganisationen.

Såsom i det föregående omförmälts, har socialstyrelsen ställt en ytterligare
nedskärning av anstaltsorganisationen i relation till viss utbyggnad av eftervårdsorganisationen.
Jag torde därför böra redan här redogöra för styrelsens
förslag i sistnämnda avseende.

Styrelsen uttalar beträffande konsulentverksamheten, att arbetsbördan
for de båda nu anställda konsulenterna syntes orimlig och att de

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

omöjligen hunne utföra mer än en mindre del av det arbete, för vilket
de egentligen borde svara. De konsulenterna åvilande uppgifterna kunde
icke med framgång handhavas av arbetsförmedlingens eller socialvårdens
organ. Uppgiften vore av så speciell natur att den endast kunde överlämnas
till befattningshavare med läkepedagogisk skolning och lang erfarenhet
av ungdomsvårdsskolornas klientel, eljest bleve följden dilettantism
och misslyckanden. Erfarenheterna talade för att antalet konsulenter borde
bestämmas till åtminstone sex men ville styrelsen inskranka sig till att tor
nästa budgetår begära ytterligare endast två konsulenter.

Med utgångspunkt från att medeltalet villkorligt utskrivna och utackorderade
under år 1946 uppgått till 1 335 samt att inackorderingshemsorgamsationen
efter hand utbygges i enlighet med skyddshemsutrednmgens förslag
föreslår styrelsen, att landet indelas i följande konsulentdistrikt, nämligen

första distriktet, omfattande Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala,
Södermanlands och Östergötlands län, med 10 inackorderingshem och 13
ungdomsvårdsskolor, andra distriktet, omfattande Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, med 8 inackorderingshem
och 6 ungdomsvårdsskolor, tredje distriktet, omfattan e
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Örebro lan, med
9 inackorderingshem och 6 ungdomsvårdsskolor, samt fjärde distriktet, omfattande
riket i övrigt med 10 inackorderingshem och 3 ungdomsvårdsskolor.

Antalet villkorligt utskrivna elever inom nämnda distrikt skulle komma
att för ettvart av de tre första distrikten uppgå till omkring 350 och för

det fjärde distriktet till omkring 300.

Angående konsulenternas stationeringsort anför socialstyrelsen.

De nu anställda konsulenterna, som tillsvidare stationerats i Stockholm,
resa varannan vecka på långresor och sammantraffa däremellan i socia -styrelsens lokaler för utförande av gemensamt byraarbete överläggning
och »byte» av fall samt rapporter till och konferenser med skolbyrachef .
Arbetsformen har befunnits synnerligen ändamålsenlig. Skrivandet av rapporter
och förfrågningar har kunnat nedbringas till ett minimum. Amu. -ningen bör därför tillsvidare bibehållas, i vart fall under den period, utbyggnaden
av inackorderingshemssystemet pågår.

Beträffande inackorderingshemmen uttalar styrelsen, att intet
sådant hem ännu kunnat öppnas men att förberedelserna pa olika hall,
trots svårigheterna på bostadsmarknaden, fortskridit mycket långt. Intresset
inom I. O. G. T. för denna nya uppgift hade visat sig starkt. Då det vore av
synnerlig vikt, att inackorderingshem tillkomme i snabb takt, foresloge
styrelsen alt för budgetåret 1947/48 medel anvisades för öppnandet av ytterligare
sju sådana hem i samverkan med I. O. G. T. Med de år 1946 tillämpade
kostnadsberäkningarna skulle för inrättande av dessa sju hem erfordras
ett belopp av sammanlagt 77 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Statskontoret uttalar, att vad socialstyrelsen anfört rörande en utbyggnad
av eftervardsverksamheten syntes vara värt beaktande. Ämbetsverket liade
därför i och för sig intet att erinra mot den föreslagna ökningen av antalet
eftervårdskonsulenter. Innan ställning toges till denna fråga borde dock
undersökas, huruvida icke konsulentverksamheten kunde övertagas eller
samordnas med skyddskonsulentorganisationen.

Föredraganden.

Ungdomsvårdsskolorna disponera för närvarande omkring 1 300 platser,
fördelade på 17 statliga och 16 icke statliga skolor. Medelbeläggningen vid
skolorna uppgick under år 1946 till 1 105 elever. I årets statsverksproposition
(II ht, s. 96) har anmälts, att frågan om avskaffande av tvångsuppfostringsinstitutet
är under övervägande samt att proposition därom möjligen
kommer att föreläggas årets riksdag. Förslag i detta hänseende har av
Kungl. Maj :t den 2 maj 1947 remitterats till lagrådet. Därest lagen om
tvångsuppfostran upphäves, synas ungdomsvårdsskolorna komma att få
emottaga jämväl det klientel, som antingen redan ådömts eller med nu gällande
bestämmelser skulle ha ådömts tvångsuppfostran. Även om nämnda
lag tillsvidare kommer att bestå, torde det i statsverkspropositionen förordade
nedläggandet av Bonaanstalten komma att, såsom av propositionen
tramgar, återverka på ungdomsvårdsskoleverksamheten. Vid beräkningen av
ungdomsvårdsskolornas platsbehov för nästa budgetår har socialstyrelsen
eaktat möjligheterna av att tvångsuppfostringsklientelet helt eller delvis
överföres till dessa skolor. Den sammanlagda beläggningen vid tvångsuppfostnngsanstalterna
uppgick den 1 januari 1947 till 97 personer. Socialstyrelsen
anser dock, att platsantalet vid ungdomsvårdsskolorna i vart fall icke
behover uppgå till mer än omkring 1 100 platser, även om tvångsuppfostnngskhentelet
överföres. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att de statliga
skolorna Åkerby och Engesberg samt de icke statliga skolorna Mossebo,
Gälegården och Härsjögården — omfattande sammanlagt 113 platser_ned läggas,

^ de båda förstnämnda med utgången av nu löpande arrendetid eller
den nagot senare tidpunkt, som med hänsyn till avvecklingsförhållandena
befinnes lämplig, och de tre icke statliga skolorna senast vid kalenderårsskiftet
1947/48, vid vilken tidpunkt för dem nu gällande avtal utlöpa.

Mot socialstyrelsens beräkning av platsbehovet har jag intet att erinra. I
överensstämmelse härmed förordar jag, att verksamheten vid de av styrelsen

angivna fem anstalterna vid lämplig tidpunkt under nästa budgetår nedlägges.

Viss ytterligare nedskärning av anstaltsorganisationen skulle enligt socialstyrelsens
mening vara möjlig, därest eftervårdsorganisationen förstärktes.
Styrelsen föreslår därför, att, utöver redan nu beslutade sju inackorderingshem,
ett lika stort antal dylika hem anordnas under budgetåret 1947/48 samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

att eftervårdskonsulenternas antal samtidigt ökas från 2 till 4. Genom åtgärder
i denna riktning skulle, anser styrelsen, platsantalet vid skolorna
kunna efter hand begränsas till omkring 1 000.

Jag vill för egen del framhålla, att en utveckling i sådan riktning, att
eftervården erhåller ökad betydelse, torde böra eftersträvas. En effektiv
eftervård möjliggör en avsevärd begränsning av vårdplatsantalet, därigenom
att dels villkorlig utskrivning kan meddelas på ett tidigare stadium
än vad som eljest skulle kunna ske och dels antalet fall, då åtenntagning
å anstalt efter villkorlig utskrivning äger rum, torde reduceras. Då
eftervården ställer sig proportionsvis betydligt mindre kostsam än anstaltsvården,
kunna de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande beräknas
minska i den mån den förra vårdformen ersätter den senare. För
övrigt vill jag såsom min mening uttala, att anstaltsvård såsom en uppfostringsform
givetvis bör komma till användning i så begränsad utsträckning
som möjligt. I den mån anstaltsvården kan ersättas av en friare vårdform,
som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets beskaffenhet betingade
kraven på övervakning och ledning, synes detta därför böra hälsas med tillfredsställelse.

Såsom jag tidigare nämnt, ha de nu gällande avtalen mellan staten och
ett flertal icke statliga ungdomsvårdsskolor, vilka avtal utlöpa vid kalenderårsskiftet
1947/48, genom preliminära överenskommelser med huvudmännen
förlängts till juni månads utgång år 1948. I samband med behandlingen av
driftsanslaget kommer jag att anmäla innebörden av dessa överenskommelser,
vilkas godtagande av mig tillstyrkes. Det är min förhoppning, att förslag
om nedläggande av ytterligare ett antal icke statliga ungdomsvårdsskolor
skall kunna framläggas redan inför 1948 års riksdag. Därest så skall
ske, måste emellertid givetvis redan under budgetåret 1947/48 den därför
erforderliga utbyggnaden av eftervårdsorganisationen vara genomförd.

Konsulentverksamheten bär tillsvidare karaktär av försöksverksamhet.
1946 års riksdag (skr. nr 345) uttalade, bland annat, att omfattningen av
konsulenternas arbetsuppgifter icke kunde med någon större grad av säkerhet
bedömas, innan erfarenhet vunnits om deras verksamhet, samt underströk,
att konsulentbefattningar icke borde tillsättas i större utsträckning ån
som svarade mot det för dem avsedda arbetsprogrammet. Socialstyrelsen har
i föreliggande framställning framhållit, att arbetsbördan för de bada nu anställda
konsulenterna vore orimlig och att dessa befattningshavare omöjligen
kunde medhinna mera än en begränsad del av sitt arbetsfält. Slyi elsen bar
vidare under band meddelat, att konsulenterna under nuvarande förhållanden
nödgats inskränka sig till att omhändertaga endast de mera trängande
eftervårdsfallen.

Av inackorderingshemmen bar hittills intet hunnit träda i verksamhet. Det
under innevarande budgetår utförda förberedelsearbetet bar emellertid, eu -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 269.

ligt vad jag inhämtat, fortskridit så långt, att avtal rörande inrättande av de
redan beslutade sju hemmen torde vara tecknade före hösten 1947.

Med hänsyn till vad nu anförts vill jag förorda, att för budgetåret 1947/48
medel äskas dels lör anställande av ytterligare två konsulenter för eftervården
och dels för anordnande av sju nya inackorderingshem. Beträffande
konsulenterna vill jag i detta sammanhang uttala, att jag med hänsyn till de
särskilda uppgifter, vilka avila dessa befattningshavare såsom läkepedagoger,
icke kan biträda statskontorets mening, att desamma eventuellt skulle kunna
mgå i fångvårdens skyddskonsulentorganisation. Beträffande de för konsulenternas
avlönande erforderliga medlen torde jag få återkomma vid beräkningen
av avlöningsanslaget för de statliga skolorna. Inackorderingshemmen
böra — i likhet med de för innevarande budgetår beslutade — i första hand
anordnas i samverkan med I. O. G. T. Kostnaderna torde kunna för nästa
budgetår beräknas till 77 000 kronor, på samma sätt som för de hittills beslutade
hemmen.

Slutligen torde böra upptagas till behandling de särskilda frågor rörande
viss omorganisation av de statliga ungdomsvårdsskolorna, för vilka jag i det
föregående redogjort.

Organisationsnämnden uttalar, att elevantalet vid dessa skolor av organisatoriska
skäl borde uppgå till omkring 60. Undantag göres dock dels för
de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna, av vilka Sonestorp, Hornö
och Brättegården föreslås utbyggda till att omfatta 50, 50 respektive 30
platser, och dels för Broby och Lövstaskolan, vilka förutsättas skola bibehålla
nuvarande platsantal. De båda statliga enkelskolhem, vilka komma
att kvarstå sedan Åkerby och Engesberg nedlagts, böra följaktligen enligt
nämndens mening utbytas mot ett dubbelskolhem. Nämnden förordar vidare,
att de kombinerade skolhemmen Johannisberg och Vemyra omorganiseras,
så att av dem erhållas ett skolhem och en yrkesskola, vardera om 60
elever. Socialstyrelsen ansluter sig i huvudsak till nämndens principuttalande
och förslag samt föreslår i samband därmed, att yrkesskolorna för manliga
elever utbyggas till att omfatta vardera 60 platser. Folåsa och Gräskärr
böra dock enligt styrelsens mening tillsvidare behållas såsom enkelskolhem.
Vad beträffar Vemyra och Johannisberg förordar styrelsen, att den förra
skolan omorganiseras till skolhem och den senare till yrkesskola.

Genom en ökning av platsantalet vid vissa skolor på sätt organisationsnämnden
och socialstyrelsen föreslagit, innebärande i stort sett endast en
mindre uppjustering av platsantalet, synas organisatoriska fördelar stå att
vinna, framför allt genom ett bättre utnyttjande av personalen. Jag biträder
därför de gjorda förslagen, därvid jag dock i anledning av vad socialstyrelsen
anfört beträffande Folåsa och Gräskärr anser mig föranlåten uttala, att
jag icke finner mig beredd att redan nu föreslå ett fullständigt avskaffande
av typen enkelskolhem för pojkar. De båda nu nämnda skolorna böra därför
enligt mm mening tillsvidare kvarstå under den organisationsform, de nu

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

innehava. Jag biträder vidare förslaget, att Johannisberg omorganiseras till
yrkesskola och Vemyra till skolhem, vardera rymmande 60 platser. Omläggningen
av Johannisberg torde få ske redan under nästa budgetår medan
Vemyraskolan ännu en tid bör drivas såsom kombinerad skola för att under
budgetåret 1948/49 omorganiseras till skolhem.

Den av mig nu föreslagna utbyggnaden och omläggningen av vissa statliga
skolor innebär, att ungdomsvårdsskoleväsendet skulle tillföras sammanlagt
75 nya platser. Förslaget torde dock få genomföras först småningom
och bör således icke föranleda jämförelse med det av mig tidigare föreslagna
nedläggandet av fem skolor, omfattande sammanlagt 113 platser. Under budgetåret
1947/48 torde en utökning av platsantalet vid de berörda skolorna
utan vidare vara möjlig endast vid Hornö, där den förutvarande mödraavdelningen
för närvarande står tom. I övrigt betingas ett genomförande av
förslaget av att medel anvisas till uppförande av vissa byggnader, darav
bland annat personalbostäder, i sistnämnda avseende för att möjliggöra
lärarpersonalens utflyttande från elevbyggnaderna, varigenom i viss utsträckning
skulle lösgöras nu för lärarbostäder avsedda lokaler.

Till organisationsnämndens förslag rörande verkstadsundervisningens ordnande
vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna är jag i förhandenvarande
läge icke beredd att taga ställning, frågan torde därför få göras
till föremål för fortsatt övervägande.

II. De statliga ungdomsvårdsskolornas inre organisation.

Särskilda frågor rörande jordbruksdriften.

Innan jag övergår till att lämna en redogörelse för den föreslagna personalorganisationen
torde få anmälas uppkommen fråga om jordbrukens
ställning vid skolhemmen och de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna.

Organisationsnämnden uttalar, att det syntes tvivelaktigt om jordbruksdrift
överhuvud borde förekomma vid nu nämnda skolor samt antör härutinnan
i huvudsak följande.

Vad de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna beträffar kommer ett
mycket ringa antal av deras elever Iran landsbygden. Illand stadsflickorna
är det sällsynt, att någon inriktar sig på att efter utskrivningen slå sig ned
på landet. Det förefaller därför som om de få elever, vilka synas kunna lå
nytta av lantbruksutbildning (främst ladugårdsarbete), böra delges sådan
utbildning genom arbete på kringliggande gårdar eller eventuellt i det egna
utarrenderade jordbruket. Eftersom eleverna i fråga skola utbildas i ett
flertal sysslor finnas möjligheter alt förlägga lantbruksutbildningen till
slutet av skoltiden. Då eleverna vid denna utbildning sålunda få vistas
utanför skolorna, kunna de under densamma visa om de äro mogna for
utskrivning.

liihang till riksdagens protokoll 19b 7. 1 sand. Nr 269.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Vid skolhemmen tjäna jordbruken icke utbildningssyfte. För lantbrukets
del torde skolbarnens arbetsinsats ha ringa betydelse, för eleverna kan
detta arbete ha arbetsterapeutiskt värde. Skulle jordbruken i egen regi nedläggas
vid skolhemmen, kunna elever under skoltid i stället för med lantbruksgöromål
arbeta i hemmens hushåll i större antal än vad som nu är
fallet. Under sommaren kunna de elever, som skola sysselsättas med lantbruk,
placeras hos lämpliga lantbrukare eller trädgårdsmästare i grannskapet.
Elever, som icke anses pålitliga, kunna sysselsättas i skolornas
trädgårdar.

Vid ett ställningstagande till fragan om jordbruk bör förekomma vid de
för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna och vid skolhemmen, torde hänsyn
även böra tagas till det ekonomiska resultatet av verksamheten i fråga.
Det är icke möjligt att med hjälp av nuvarande bokföring få någon bestämd
uppfattning om jordbruksdriftens ekonomiska utfall. Om en förbättrad
jordbruksredovisning genomföres bör jordbrukets bärighet kunna
^).fc^^Pias om .några år. Skulle det då visa sig, att jordbruken lämna en i
förhallande till storlek, jordbeskaffenhet och belägenhet normal vinst, får
detta förhållande emellertid icke ensamt bliva utslagsgivande. Det bör även
beaktas, att affärsdrift ligger vid sidan av skolornas egentliga uppgift och
att jordbruken kräva rätt stor insats av arbete och tid från rektorernas och
skolbyians sida; denna tid skulle kunna komma eleverna mera direkt till
godo.

Det torde här böra anmälas, att samtliga representanter för de för kvinnliga
elever avsedda yrkesskolorna och för skolhemmen bestämt uttalat sig
för ett bibehållande av jordbruksdriften vid nämnda skolor med hänsyn
till denna verksamhets värde ur psykoterapeutiska synpunkter.

Socialstyrelsen ansluter sig till vad skolrepresentanterna anfört och uttalar.

Det finns enligt styrelsens mening ej anledning att längre uppskjuta det
definitiva ståndpunkttagandet i denna fråga, som stått på dagordningen
sedan skyddshemsreformen 1936—1937. De med ungdomsvårdsskolornas
verksamhet förtrogna ha numera praktiskt taget enhälligt slutit upp kring
uppfattningen, att dylika institutioner för missanpassad ungdom ur rent
psykoterapeutiska synpunkter böra vara försedda med jordbruk och trädgård.
Dock framhålles tillika, att jordbruks- och trädgårdsskötsel ej bör
göras beroende av elevernas arbetskraft. Nämndens invändning att, innan
slutlig ställning tages till förevarande spörsmål, en ändamålsenlig resultatredovisning
bör upprättas, finner styrelsen icke övertygande. Det är visserligen
sant att redovisningen av jordbruksdriftens resultat ännu så länge är
bristfällig och att förbättring härvidlag icke kan förväntas, förrän skolledningarna
erhålla tillräcklig biträdeshjälp för kontorsgöromålen, men det
är trots detta möjligt att vinna klarhet om i vilken utsträckning de berörda
skolorna ha bärkraftiga jordbruk. Vad då först beträffar skolorna för
elever, ha saväl Sonestorp som Brättegården och Hornö, särskilt
de båda sistnämnda, utmärkta och vinstgivande jordbruk. Brobys jordbruk
är däremot sämre och kan icke giva överskott. Det torde emellertid vara
möjligt att genom arrende eller tillköp öka arealen och därmed avkastningen.
Vad skolhemmen för de manliga eleverna beträffar, är Östra Spångs
jordbruk dåligt. Trädgårdsdriften väntas emellertid kunna upphjälpa re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

sultatet. Hammargården har sin jord utarrenderad, varför ett uttalande i
frågan är vanskligt. Vemyras jordbruk och trädgårdsdrift äro ännu icke
upparbetade men väntas efter hand ge god avkastning, särskilt trädgården.
Både Folåsa och Gräskärr ha utmärkta och vinstgivande jordbruk. De
starka punkterna överväga alltså över de svaga. Styrelsen finner sig därför
kunna förorda ett principbeslut om att jordbruks- och trädgårdsdrift skall
anslutas till alla statliga ungdomsvårdsskolor.

Det torde här vara på sin plats att lämna en redogörelse för jordbrukens
och trädgårdarnas omfattning vid de statliga ungdomsvårdsskolorna enligt
av socialstyrelsen i slutet av mars 1947 lämnade uppgifter. Arealuppgifterna
avse antal hektar. Vid de skolor, där växthus finnas, redovisas dessa med

ett kryss.

	åker	träd- gård	växt- hus	skog
Ljungaskog.....	39 50	1 2	X X	75 38,5
	41,5 39	1	X	135
	1	X	17
	31,15 29 1	2	X	12,8
Johannisberg.. ..	1 1	X	96,3 10
	20	_	17,5
Brättegården.. .. Hammargården . Östra Spång....	8 14 It 36	5 ,9 2	X X	8,5 20 21 20
	30	1,5	X	19,8
	1	2		30
Lövsta .......	46	1 2	X	35

betes- mark	kreatursbesättning
tjurar	kor	ung- djur	häs- tar	svin	får
85	1	14	10	5	15	_
33.5	1	26	19	7	10	—
10	2	20	15	4	6	—
10	1	20	10	6	20	—
_	—	12	3	3	6	—
_	—	15	3	2	4	—
_	_	5	—	1	2	—
_	_	8	3	2	2	5
—	—	4	2	1	10	—
_	—	—	—	—	—	—
4	—	7	6	2	15	—
5	—	13	14	4	5	—
44,8	1	13	5	4	3	—
_	_	6	3	2	2	—
—	1	18	12	6	15	—

Föredraganden.

I första delen av det betänkande av skyddshemssakkunniga (SOU
1935:35), vilket låg till grund för 1936 års skyddshemsreform, föreslogs alt
vid skolhemmen för gossar eleverna skulle, förutom med skolundervisningen,
sysselsättas huvudsakligen med utbildning i olika slag av slöjd under vinterhalvåret
och trädgårdsarbete under sommarhalvåret. Beträffande de för
kvinnliga elever avsedda skolorna ansågo de sakkunniga det vara ur uppfostringssynpunkt
motiverat, att ett mindre lantbruk tunnes, vilket kunde
giva eleverna tillfälle att deltaga i det sunda och utvecklande arbete, som
följde med ett sådant. De sakkunniga framhöllo, att skötseln av husdjur
erfarenhetsmässigt visat sig särskilt ägnad alt väcka till liv och utveckla
elevernas goda egenskaper.

Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag uttalade sig praktiskt
taget samtliga remissinstanser för ett bibehållande av jordbruks- och husdjursskötsel
vid skolhemmen för gossar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

I den till 1936 års riksdag avlåtna propositionen (nr 219) angående
skyddshemsverksamhetens omläggning blev frågan om ett bibehållande av
jordbruk vid skolhemmen för gossar icke upptagen till definitivt avgörande.
Enligt vad föredragande departementschefen uttalade borde man först avvakta
praktisk erfarenhet rörande ändamålsenligheten av en dylik anordning
(förenämnda prop., s. 53). Då principfrågan senare icke återupptagits
till behandling, har efter genomförandet av nämnda reform staten vid övertagandet
av ett antal ungdomsvårdsskolor jämväl förvärvat de till dem hörande
jordbruken.

I sin nu framlagda organisationsutredning ifrågasätter organisationsnämnden,
huruvida jordbruksdrift överhuvud bör förekomma vid skolhemmen
och de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna. Utan att i princip taga
ställning till spörsmålet uttalar nämnden dels att eleverna borde kunna erhålla
erforderlig sysselsättning i jordbruksarbete hos lantbrukare i trakten
och dels att i vart fall en undersökning borde ske, huruvida skolornas jordbruk
vore ekonomiskt bärande.

Gentemot nämndens uttalande, att man borde överväga jordbrukens nedläggande
vid angivna skolor, hava samtliga skolrepresentanter och socialstyrelsen
inlagt bestämd gensaga.

Den lämnade redogörelsen visar, att det överväldigande flertalet av dem,
som haft kännedom om ungdomsvårdsskolornas verksamhet och uppgifter,
med bestämdhet uttalat sig för att jordbruk skola vara anknutna till alla
typer av sådana skolor. Att märka är att skyddshemssakkunniga på sin tid
visserligen icke föreslagit, att skolhemmen för gossar skulle förses med jordbruk
men likväl i fråga om flickskolorna understrukit det för elevernas karaktärsdaning
värdefulla i att äga tillgång till ett mindre lantbruk.

Vad först beträffar skolhemmen är det enligt min uppfattning ur sysselsättningsterapeutiska
synpunkter synnerligen lämpligt, att eleverna vid sidan
av skolarbetet och den egentliga fritidssysselsättningen i form av lek och
idrott in. in. kunna sysselsättas med visst yrkesbetonat arbete. Även andra
arbetsgrenar än jordbruk med ladugårdsskötsel torde förvisso kunna godtagas
för sådant ändamål, i varje fall för de manliga elevernas vidkommande.
Jag förutsätter också, att socialstyrelsen ägnar denna fråga vederbörlig
uppmärksamhet och avgiver de förslag härutinnan, som efter hand
kunna ifrågakomma. I förhandenvarande läge finner jag mig emellertid icke
kunna förorda, att jordbruket vid skolhemmen utbytes mot annan sysselsättningsform.

Vad avser yrkesskolorna för kvinnlig ungdom är det enligt min mening
av stort värde att eleverna därstädes även i fortsättningen bibringas yrkesmässiga
kunskaper i skötseln av ett lanthushåll. Att, såsom organisationsnämnden
antytt, för bedrivande av sådan undervisning bygga på traktens
lantgårdar kan jag icke finna lämpligt, bland annat av det skälet, att undervisningen
i sådant fall i allmänhet icke kan antagas bliva av samma effek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

tivitet som den undervisning, vilken lämnas av därför särskilt utbildad
personal.

Vad slutligen angår den givetvis icke oväsentliga ekonomiska sidan av
förevarande spörsmål, torde av de av socialstyrelsen lämnade uppgifterna
framgå, att vissa av jordbruken vid ifrågavarande ungdomsvårdsskolor
redan nu äro vinstgivande och att i andra fall förutsättningar föreligga för
att efter hand upparbeta desamma, så att tillfredsställande driftsresultat einås.
Det torde i det ekonomiska sammanhanget heller icke böra förbises, vilket
värde som för skolornas del ligger i alt äga tillgång till egna jordbruksoch
ladugårdsprodukter.

Med hänsyn till vad jag nu anfört finner jag mig böra förorda, att jordbruken
bibehållas vid skolhemmen och de för kvinnliga elever avsedda
yrkesskolorna. Med utgångspunkt härifrån kommer jag att i det följande
föreslå, att jordbrukspersonal i erforderlig omfattning upptages i de nya
personalplanerna för dessa skolor.

Pers onalorganisationen.

Framlagda förslag jämte yttranden.

Allmänna synpunkter.

Till en början torde få redogöras för vad socialstyrelsen anfört rörande
sin inställning till frågan om ungdomsvårdsskolornas allmänna funktioner
och därav föranlett personalbehov. Styrelsen anför liärutinnan följande.

För att rätt kunna fylla sin uppgift böra ungdomsvårdsskolorna organiseras
ej blott såsom folkskole- eller yrkesskoleinternat ritan samtidigt såsom
läkepedagogiska behandlingscentraler med anknytning till den framväxande
psykiska barna- och ungdomsvården. Detta betyder, att varje skola
måste ha tillgång till barnpsykiatrisk expertis samt att i övrigt skolans personal
och alldeles särskilt de befattningshavare, som stå i ledande ställning,
måste ha en tillfredsställande allmänpsykologisk och även speciell läkepedagogisk
skolning. På grund av psykologiens hittillsvarande undanskjutna
ställning i vårt land har det icke varit möjligt att erhålla psykologiskt fackutbildad
personal ens till de ledande befattningarna, på något undantag
när. Detta har betytt, att psykoterapeutiska behandlingsmetoder kommit
till användning endast i ringa utsträckning och alt tall, som kunnat gå till
hälsa i stället redovisats som misslyckade. Det ligger i öppen dag, att ungdomsvårdsskolornas
förhållandevis goda behandlingsresultat skulle kunna
avsevärt förbättras genom psykologisk skolning av personalen. Ständigt
förekomma exempel, då omhändertagna ungdomar efter misslyckade lostringsförsök
i enskilda hem och på anstalter förvandlats till socialt dugande
individer när de väl slutligen placerats på rätt institution med skicklig anstaltspedagogi.
sk

Till belysande av ungdomsvårdsskoleklientelets sammansättning lämnar
styrelsen följande uppgifter rörande de elever, vilka voro intagna den

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

1 juni 1946. Uppgifterna avse elevernas förhållanden omedelbart före intagningen
och omfatta 700 manliga och 406 kvinnliga elever.

	Manliga	Kvinnliga
	elever:	elever;
Åldersgrupper:	procent	procent

8—14 år..........	58 36	27
15—17 år............
18—21 år............	dZ

	100	100
Egendomsbrottslingar......	94 24 8 44 13
Våldsverkare........
Sexuellt vanartade......
Arbetsovilliga..........
Allmänt svårfostrade.......	8
Kamratfördärvare.......
Tidigare anstaltsbehandling.....	32 30 42	32
Hereditär belastning.........
Föräldrarna kriminella eller asociala Intellektuell standard:	JdiJ 40
Efterblivna............	39 59 2
Normalbegåvade.........
Välbegåvade...........
Fysiskt sjuka............	16 41
Nervösa rubbningar.......	28

Styrelsen kommenterar uppgifterna på följande sätt.

Särskilt uppgifterna angående de nervösa rubbningarna tala sitt tydliga
språk angaende betydelsen av att vid ungdomsvårdsskolorna ha tillgång
till barnpsykiatrisk expertis samt en läkepedagogiskt välskolad personal.
„U.tan ,sadan Personalutrustning blir arbetet, i den mån detsamma söker
rolja lakepedagogiska riktlinjer, mer eller mindre av kvacksalveriets art.
Det ar enligt styrelsens mening av grundväsentlig betydelse, att denna klientelets
sammansättning klart observeras vid varje diskussion om ungdomsvårdsskolornas
organisation, personaluppsättning och pedagogiska förhållanden.

Personalkategorierna och deras arbetsuppgifter in. m.

I det föregående har nämnts, att organisationsundersökningen vid ungdomsvårdsskolorna
föranletts av de arbetstidsförhållanden, vilka belysts
genom en av socialstyrelsen verkställd utredning. Socialstyrelsen fann, att
arbetstiden för den personal, vars arbetstid ej reglerats, varierade i hög grad,
men att den vore mycket lång för en stor del av personalen. Till belysning
därav lämnade styrelsen följande uppgifter rörande arbetstidens längd i
\eckotimmar för vissa befattningshavarekategorier:

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

	Lägst	Högst	Genom- snitt
	51	68	57,5
	48	60	51
	48	69	61,5
	48	75	60,5
	48	57	52,5
	48	57	52,5
	45	55	48,5
	54,5	73	61
Tvättföreståndare, kokerskor, biträden...................	48	66,5	53,5

I det följande torde eu redogörelse få lämnas för de nuvarande och föreslagna
befattningshavarekategorierna vid ungdomsvårdsskolorna ävensom
beträffande de normalarbetstider, arbetsuppgifter och övriga arbetsförhållanden,
vilka avsetts skola åvila befattningshavarna i fråga. Jag utgår härvid
från den nu gällande personalgrupperingen.

Organisationsnämnden har utgått från en normalarbetstid av 48 veckotimmar
utom för personalgrupperna chef, tillika läkare, rektor, avdelmngsföreståndare
vid Lövstaskolan, assistent, folkskollärare, yrkeslärare, fritidsledare
— en av nämnden föreslagen ny befattningshavaregrupp samt
kontorspersonal. Med ledning av dessa arbetstidsplaner har nämnden uppgjort
arbetstidsscheman för de särskilda befattningshavarekategorierna. Det
torde böra understrykas, att nämnden, gentemot från personalhåll uttalade
farhågor, att dessa scheman skulle komma att alltför rigoröst tillämpas, uttalat,
att skolstyrelserna borde äga ordna personalens tjänstgöringsförhållanden
med tillgodoseende av särskilda önskemål inom ramen för den av
nämnden föreslagna personalorganisationen.

Chef, tillika läkare, rektor.

Organisationsnämnden anser dessa tjänster vara av sådan art, att fixerad
genomsnittlig arbetstid icke borde ifrågakomma för deras innehavare. I forslaget
har dock för rektorernas del upptagits en schemabunden arbetstid av

11_17 timmar per vecka, varierande efter de skilda skolornas behov i orga nisationshänseende.

Denna tid har huvudsakligen förlagts till morgnar och
kvällar och avser övervakning under uppstigning och läggning samt måltider.
Det har vidare förutsatts, att rektor skall leda elevernas Iritidssysselsätlningar
under en hel söndag var fjärde eller femte vecka (vid Broby varannan
vecka). Vid de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna och vid
enkelskolhemmen för pojkar har rektor därjämte av organisatoriska skal
påförts viss nattvaktstjänstgöring.

Avdelnings föreståndare, tillika redogörare,
föreståndare, tillika lärare.

avdelnin g s -

Dessa befattningshavare äro under föreståndaren för Lövstaskolan (chef,
tillika läkare) placerade såsom föreståndare för yrkesskole- respektive skol -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

hemsavdelningen därstädes. Utöver uppgifterna såsom föreståndare för varsin
avdelning svarar den förstnämnde befattningshavaren för redogörarskapet
för hela anstalten och den senare för undervisningen i eu av skolhemsavdelningens
skolklasser.

Organisati on s nämnd en finner jämväl dessa tjänster vara av sådan art, att
särskild normalarbetstid icke borde för dem ifrågakomma.

Socialstyrelsen föreslår, att förevarande befattningshavare avlastas sina
redogörar- respektive lärarfunktioner genom anställande av en bokhållare
och ytterligare en folkskollärare. Styrelsen hänvisar härvid till att organisationsnämnden
funnit sig böra för alla andra ungdomsvårdsskolor föreslå
särskild personal att leda elevernas fritidsverksamhet — varom mera i det
följande — samt anför i huvudsak.

Medan vid andra ungdomsvårdsskolor ansetts nödvändigt att utöver lärarpersonalen
anställa särskilda assistenter för fritidssysselsättningar och läkepedagogiska
uppgifter, ha avdelningsföreståndarna vid Lövstaskolan antagits
kunna sköta, förutom fritidsverksamhet, den ene undervisning och den
andre redogörararbete. Enligt styrelsens mening kan denna anordning icke
behaHas vid en omreglering av tjänstgöringsförhållandena som åsyftar en
förnuftig arbetsdisposition. Den anstaltspedagogiskt ledande personalen vid
Lövstaskolan består av chefen-läkaren och de båda avdelningsföreståndarna.
Dessa motsvaras vid de vanliga skolorna av rektorn och hans båda
assistenter. Chefen-läkaren har utöver sitt arbete vid Lövstaskolan att även
tjänstgöra som läkare vid den närbelägna och lika stora anläggningen Skarvik-Tallåsen.
Därjämte fullgör han uppdraget såsom rådgivande psykiater
hos skolbyråchefen, vilket nödvändiggör för honom att en dag i veckan vistas
i Stockholm. Tager man därjämte hänsyn till att klientelet vid Lövstaskolan
ar ungdomsvårdsskolornas mest svårbehandlade, synes det ligga i
öppen dag, att de båda avdelningsföreståndarna icke böra belastas med
andra uppgifter än som avse elevvården.

Styrelsen, som funnit sig böra föreslå en sådan förändring av folkskollärarnas
ställning, att dessa principiellt endast bundes vid skolundervisningen
varom mera i det följande —- understryker, att redan detta förslag
i och för sig nödvändiggjorde, att den vid Lövstaskolan anställde avdelningsföreståndaren,
tillika läraren, frikopplades från undervisningen. Ett avlyftande
av redogöraransvaret från den andre avdelningsföreståndaren motiverades
enligt styrelsens mening jämväl av de kamerala göromålens omfattning.
Härutinnan erinrar styrelsen, att anstalten disponerar omkring 40
bostadshus, är avsedd för omkring 85 elever och har cirka 40 befattningshavare.
Förvaltningsuppgifterna handhades med nuvarande ordning mindre
väl bland annat hade styrelsen fått mottaga erinringar från byggnadsstyrelsen
beträffande fastigheternas skötsel. — Den av styrelsen föreslagne
bokhållaren skulle enligt vad de lönesakkunniga förutsatt få till huvudsaklig
uppgift att under redogöraransvar leda arbetet vid kameralkontoret
samt att öva tillsyn över skolans fasta och lösa egendom. Härvid syntes
han komma att biträdas av jordbruksföreståndaren (nuvarande rättaren)

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

och trädgårdsmästaren med uppsikten över jordbruksdriften respektive trädgårdsskötseln.

Det torde böra erinras, att en avdelningsföreståndare, tillika lärare, anställts
jämväl vid Hammargården. Till denna tjänst, som föreslagits indragen,
torde jag få återkomma vid detaljbehandlingen av personalplanen for
denna skola.

Assistent.

Assistenter äro för närvarande anställda vid de för manliga elever avsedda
yrkesskolorna samt vid Vemyra och Johannisberg. För vissa assistenter vid
de båda sistnämnda skolorna gälla samma kompetensvillkor och arbetsuppgifter
som för folkskollärare. Jag torde i det följande få bortse från assistenter
av denna kategori, vilka synas böra helt betraktas såsom folkskollärare.
De övriga assistenternas huvudsakliga arbetsuppgifter äro handhavande av
elevernas fostran under deras fritid, teoretisk undervisning i mindre omfattning
samt kontorsarbete. De fungera såsom föreståndare för var sm elevbyggnad.
. , ,. ,

Organisationsncimndens förslag innebär beträffande assistenterna bland

annat att de skulle befrias från teoretisk undervisning och kontorsarbete.
Med hänsyn härtill anser nämnden skäl icke föreligga att för dessa befattningshavare
tillämpa den normala ämbetsverkstiden, 42 timmar per vecka.
Då emellertid assistenternas arbete till stor del förlagts till kvällar och sondagar,
föreslår nämnden, att arbetstiden begränsas till omkring 44 timmar
per vecka, varierande något för de skilda skoltyperna.

Nämnden uttalar, att det vore lämpligt att i samband med den för arbetstidsregleringens
genomförande erforderliga personalförstärkningen soka
ernå ökad specialisering bland personalen, bland annat så att lärarna endast
i ringa utsträckning behövde ianspråktagas för andra uppgifter an undervisning.
Med hänsyn härtill och med tanke på det särskilda värdet av att
eleverna finge intresset väckt för goda fritidssysselsättningar, föreslår nämnden,
att assistenttjänster inrättas även vid de för kvinnliga elever avsedda
yrkesskolorna, varigenom dessa skolor erhölle särskild personal att leda fritidssysselsättningar.
Dessa assistenter skulle således erhalla enahanda uppgifter
som deras kolleger vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna,
dock att de jämväl i viss utsträckning skulle svara för nattvaktstjänstgöringen
vid skolorna. Vid Broby skulle för samma uppgifter anställas en
gymnastikdirektör, vilken därjämte skulle leda den i skolundervisningen
ingående gymnastiken. Vid pojkskolhemmen skulle skapas särskilda
tjänster av assistenttyp, benämnda f r i t i d s 1 e d a r e. Vid dubbelskolhemmen
erfordrades enligt nämndens mening två sådana tjänster och vid enkelskolhemmen
en. Med hänsyn till elevernas behov av kvinnlig omvårdnad
och då husmödrarna och de kvinnliga biträdena beräknades liava foga tid
att ägna eleverna, därest de icke skulle nödgas tillgripa Övertid, föreslår

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

nämnden, att alla fritidsledare vid enkelskolhem och åtminstone en fritidsledare
vid varje dubbelskolhem skola vara kvinnor. Vid de sistnämnda skolorna
skulle fritidsledarna svara för eleverna i var sin elevbyggnad.

Socialstyrelsen anser sig icke kunna godtaga nämndens förslag att vissa
fritidsledarebefattningar vid pojkskolhem skulle obligatoriskt besättas med
kvinnor. En dylik anordning bleve med hänsyn till denne befattningshavares
huvuduppgifter enbart till nackdel, då antalet idrottsskickliga bland kvinnorna
vore förhållandevis mycket mindre än bland männen. Styrelsen uttalar
vidare, att de föreslagna befattningarna såsom gymnastikdirektör och
fritidsledare syntes komma att utgöra assistentbefattningar såväl i fråga om
arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som i avseende å för befattningshavarna
uppställda kompetenskrav. De borde därför jämväl betecknas såsom
sådana. Dessa synpunkter företrädas även av de lönesakkunniga.

F olkskollärare.

För folkskollärarnas del har organisationsnämnden utgått från en normalarbetsvecka
om 42 timmar. Vissa smärre variationer avses dock med hänsyn
till organisatoriska krav beträffande skilda skoltyper. Härutinnan torde
få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Socialstyrelsen har i anslutning till ett av de lönesakkunniga avgivet förslag
uttalat, att folkskollärarna borde erhålla tjänstgöringsförhållanden, likartade
med vad som erbjödes inom det allmänna folkskoleväsendet. I enlighet
härmed skulle dessa befattningshavare erhålla en arbetstid om 30 undervisningstimmar
under 39 veckor av året samt därjämte omhänderhava slöjdoch
fortsättningsskoleundervisning. Däremot borde folkskollärarna icke belastas
med uppgifterna att leda elevernas fritidssysselsättningar eller fullgöra
övervakning under maltider m. m. Till de närmare detaljerna av detta förslag
torde jag fa återkomma i samband med behandlingen av lönefrågan.

Folkskolläraren vid Brättegården, som omhänderhar undervisning av närmast
folkhögskolekaraktär, bör enligt socialstyrelsens och de lönesakkunnigas
mening erhålla benämningen ämneslärare.

Avdelningsföreståndare.

Den avdelningsföreståndare, som är föreståndare för mödrahemsavdelningen
vid Sonestorp, har förbigåtts av organisationsnämnden, som förutsatt,
att mödrahemsavdelningen komme att avskaffas i och med anstaltens
^byggande till yrkesskola av dubbeltyp.

Yrkeslärarinnor.

Vid de för kvinnliga elever avsedda ungdomsvårdsskolorna hava anställts
lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. Undervisning
i tvätt sker vid yrkesskolorna genom särskilda tvättföreståndare.

Knngl. Maj:ts proposition nr 269.

Till organisationsnämndens förslag i fråga om yrkesundervisningens ordnande
vid de för kvinnliga elever avsedda skolorna torde jag få aterkomma
vid behandlingen av nämndens detaljförslag för varje skoltyp. Vad angår
normalarbetstiderna anser sig nämnden böra för samtliga yrkeslararinnor
räkna med en arbetsvecka av omkring 48 timmar. Därest yrkeslararinnornas
arbetstid ansåges böra nedskäras ytterligare ville nämnden hänvisa till att
skolorna kunde på grund av isolerat läge nödgas anställa heltidstjanstgörande
kontorsbiträden, ehuru dylik arbetskraft icke i och för sig erfordrades
på heltid för fullgörande av sina primära uppgifter.'' Genom att lata dessa
biträden i viss utsträckning avlösa yrkeslärarinnorna, exempelvis vid fritidsövervakning,
borde arbetslättnad kunna åstadkommas för de sistnämnda.
— Enligt nämndens förslag skola vissa yrkeslararinnor jämväl i viss utsträckning
svara för nattvaktstjänstgöring.

Socialstyrelsen anser, att yrkeslärarinnorna — av styrelsen och de lonesakkunniga
benämnda yrkeslärare — icke borde erhålla längre arbetstid än
deras manliga kollegor, vilka styrelsen föreslagit skola belastas med en arbetstid
om 46 veckotimmar. Vid Sonestorp, Hornö och Broby hade —- anfor
styrelsen vidare — under innevarande budgetår med anlitande av för arbetstidsbegränsande
åtgärder anslagna medel anställts hemvårds lärare
med huvudsaklig uppgift att fungera såsom avlösare för yrkeslärarinnorna.
Styrelsen hemställer, att dylika befattningshavare finge anställas vid samtliga
skolor för kvinnligt klientel.

Lärare i yrkesämne.

Denna befattningshavaregrupp återfinnes vid de för manliga elever avsedda
yrkesskolorna samt vid yrkesskoleavdelningarna vid kombinerade
yrkesskolor och skolhem. De handhava verkstadsundervisning för utbildning
av metallarbetare, möbelsnickare, skräddare samt tapetserare och
sadelmakare.

Vid uppgörandet av arbetstidsplan för dessa befattningshavare har organi
sationsnämnden anknutit till motsvarande förhållanden vid de centrala
verkstadsskolorna. Jag torde här få lämna en kortfattad redogörelse i sistnämnda
avseende.

Vid de centrala verkstadsskolorna omfattar arbetstiden under 35 av arbetsårets
46 veckor 37 timmars undervisning i yrkesarbete och viss undervisning
i teoretiska ämnen, huvudsakligen varierande mellan 5 och 8 timmar per
vecka. Under återstoden av arbetsåret — då teoriundervisning icke meddelas
— utgör antalet undervisningstimmar i yrkesarbete minst 45. Tjänstgöringsskyldigheten
å grundlönen omfattar endast undervisning i yrkesarbete
varför teoriundervisningen honoreras med särskilt timarvode. Pa
uppdrag av Kungl. Maj:t har överstyrelsen för yrkesutbildning verkställt
översyn av grunderna för statsbidrag till avlöning åt lärare vid centrala
verkstadsskolor samt den 12 januari 1945 avgivit förslag i ämnet. Enligt
nämnda förslag skulle tjänstgöringstiden å grundlönen faststallas till 3J
veckotimmar under 35 veckor och 45 veckotimmar under alerstaende 11

Kiingl. Maj:ts proposition nr 269.

veckor av arbetsåret. Föredragande departementschefen (1946 års statsverksproposition,
VIII ht., s. 462) ansåg emellertid en lönereglering inom
detta område böra komma till stånd först sedan frågan om lärarnas kompetens
och utbildning blivit löst. Lönefrågan — och därmed även arbetstidsfrågan
- vilar fördenskull för närvarande i avvaktan på utredning
rörande kompetensvillkoren.

Med hänsyn till vad beträffande arbetstiden för närvarande gäller för
yrkeslärare vid de centrala verkstadsskolorna finner sig organisationsnämnden
böra för manliga yrkeslärare vid ungdomsvårdsskolorna föreslå en arbetsvecka
om 46 timmar 45 minuter, varav nära 43 timmar för undervisning
och omkring 4 timmar för fritidssamvaro med eleverna.

Socialstyrelsen anser, att arbetstiden borde begränsas till 46 veckotimmar
i avvaktan på en reglering av motsvarande förhållanden vid de centrala
verkstadsskolorna. Sasom tjänstebenämning föreslår styrelsen —- i likhet
med de lönesakkunniga — beteckningen yrkeslärare.

Tillsyningsman.

En befattningshavare av denna kategori finnes för närvarande vid Lövstaskolan.
Bland de honom åvilande uppgifterna må nämnas att ombesörja
arbetsfördelningen vid yrkesskoleavdelningen och att biträda vid gymnastik
och idrott samt andra fritidssysselsättningar. Han förvaltar elevernas penningmedel
och sköter elevbiblioteket samt handhar klädesutrustningen och
anskaffandet av nya kläder för eleverna. Han är vidare närmaste förman
för skötarna och kan i praktiken sägas vara avdelningsföreståndarens närmaste
man inom avdelningen. En befattningshavare av denna kategori har
av organisationsnämnden och socialstyrelsen föreslagits jämväl för Långanäs.
Han torde komma att få i huvudsak samma arbetsuppgifter, som tillsyningsmannen
vid Lövstaskolan.

Husmoder, tillika biträdande lärare, vårdare, husmoder.

Lid samtliga för manliga elever avsedda ungdomsvårdsskolor finnas befattningshavare,
vilka fungera såsom husmödrar.

Vid Lövstaskolan skötes denna syssla av en husmoder, tillika biträdande
lärare, vilken i egenskap av husmoder ansvarar för hela hemmet. I viss mån
begränsas hennes uppgifter dock därav, att eleverna vid skolhemsavdelningen
såsom tidigare nämnts — fördelats på paviljonger, vilka var för
sig utgöra ett avskilt hushåll med egen matlagning och förestås av en kvinnlig
vårdare med husmoders funktion och boende i paviljongen. Innehavaren
av befattningen såsom husmoder, tillika lärare, har därför att i full utsträckni.
ng..fimgera s^som husmoder allenast för yrkesskoleavdelningen men skall
därjämte handhava de ekonomiska detaljerna på husmodersområdet jämväl
för skolhemsavdelningen samt fungera såsom vårdarnas närmaste överordnade.
Med anlitande av för arbetstidsbegränsande åtgärder anvisade medel

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

bär därjämte vid Lövstaskolan anställts eu biträdande husmoder, som är

omedelbart underställd chefshusmodern.

Vid envar av Övriga nu nämnda skolor finnes en husmoder, med undantag
för det enda för närvarande fungerande dubbelskolhemmet, Hammargården,

där två husmödrar ansetts erforderliga.

Organisationsnämnden anser, att den för närvarande extraanstallda biträdande
husmodern vid Lövstaskolan bör uppföras å personalplanen för
denna anstalt. Vid envar av de övriga ungdomsvårdsskolorna för manliga
elever erfordras enligt nämndens mening endast en husmoder. Därest lindring
ansåges böra åvägabringas i husmoderns arbetsbörda torde — uttalar
nämnden — så kunna ske genom att i de fall, då skrivbiträde kunde pa
»rund av skolans belägenhet komma att anställas på heltid, oaktat kontorsgöromålen
icke påfordrade detta, låta denna befattningshavare bitrada husmodern
under tid, som icke åtginge för kontorsgöromålen.

Skolstyrelserna och personalorganisationerna uttala i yttranden till socialstyrelsen
över organisationsnämndens promemoria, att varje skolhemsavdelning
på trettio elever måste ha sin egen husmoder. Styrelsen för Hammargårdens
skolhem anför härutinnan i huvudsak följande.

Då skolstyrelsen medverkade till utbyggandet av Hammargården med
ytterligare en elevförläggning avsåg styrelsen att av de bada förläggningarna
skapa två skilda, parallellt arbetande smahem. De tva sista arens erfarenheter
ha ytterligare övertygat styrelsen att denna plan maste i praktiken
konsekvent genomföras för alt en nödvändig differentiering av klientelet
skall kunna åstadkommas och för att anstaltsprägeln skal kunna minskas
till förmån för eu mera hemlik miljö. Ur fostringssynpunk ar husmodern
vid ett skolhem för minderåriga pojkar en synnerligen betydelsefull pers .
Hon skall tillse att pojkarna på hennes avdelning la den yard och til y ,
som en mor brukar giva. Hon skall skapa hemtrevnad och trivsel pa
avdelning och för sina pojkar. Småpojkarna behova en kvmna att ty sig till
och få kontakt med och detta går många gånger lattast over de arbetsuppgifter,
som åvila en husmoder. Ur psykologisk-sociologisk synpunkt kännetecknas
skolhemseleverna av en tragisk utarmning av vi-kanslan. Detta ka
repareras endast om de få känna samhörighet med arbetande människor av
båda könen och tillsammans med dessa samlas kring ett vanligt hems d gliga
sysslor. Detta kan icke åstadkommas med endast eu husmoder pa bo
elever i två förläggningar.

Socialstyrelsen ansluter sig till vad skolstyrelserna och personalorganisationerna
anfört. Den ena av de två husmödrarna vid dubbelskolhem borde,
enligt styrelsens mening, omhänderhava den ekonomiska skötseln av båda i
skolan ingående hushåll och intaga förmansställning gentemot den andra.
Styrelsen anför till stöd för sitt förslag för egen del i huvudsak följande.

Det sår ei att draga eu parallell med yrkesskolornas förhållanden och
hänvisa till att vid dessa endast en husmoder förekommer. Vid ett sko hem
är det iu fråga om ett klientel, som är betydligt yngre och som har ett starkt
behov av kvinnlig tillsyn och omvårdnad. De små maste skotas mer indi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

viduellt än de äldre. Någon tillfredsställande lösning erbjuder härvidlag på
mtet vis organisationsnämndens förslag, att den ena fritidsledaren obligatoriskt
skulle vara kvinna, enär styrelsen av andra skäl måst avvisa detta
förslag.

De lönesakkunniga hava, under förutsättning att socialstyrelsens förslag
godtages, och med tillstyrkan av socialstyrelsen ur lönetekniska synpunkter
uppdelat husmoderspersonalen i följande grupper, nämligen

1. husföreståndare (nuvarande husmoder, tillika biträdande lärare),

2. husföreståndare (nuvarande biträdande husmoder vid Lövstaskolan,
husmödrar vid enkelskolhemmen, chefshusmödrarna vid dubbelskolhemmen)
samt

3. biträdande husföreståndare (övriga husmödrar vid dubbelskolhemmen,
vårdarna vid Lövstaskolan).

Arbetsledare, tillika vårdare, arbetsledare.

Arbetsledare finnas anställda vid de för manliga elever avsedda skolhemmen
samt de kombinerade yrkesskolorna och skolhemmen. Med hänsyn till
den speciella vård, som arbetsledaren vid Lövstaskolan måste ägna där intagna
elever, har ifrågavarande befattningshavare vid denna anstalt jämväl
erhållit beteckningen vårdare. Arbetsledarna biträda vid undervisningen i
gymnastik med lek och idrott, trädgårdsskötsel (utom vid Vemyra och
Lövstaskolan, där särskild trädgårdsmästare anställts) och slöjd, handhava
den yttre renhållningen, värmepannor, sanitära och maskinella anläggningar
samt utföra enklare reparationsarbeten. De hava slutligen belastats med viss
nattvaktstjänstgöring och uppsikt över eleverna under dessas fritid.

Socialstyrelsen uttalar, att arbetsledarebefattningarna, vilka inneslöte en
i och för sig otillfredsställande kombination av uppgifter som slöjdlärare,
tradgardsmästare, hantverkare, gårdskarl och nattvakt-fritidsledare, syntes
kunna helt utgå, därest man utnyttjade folkskollärarna i slöjdundervisningen
såsom styrelsen och de lönesakkunniga förordat.

Organisationsnämnden uttalar, att, därest slöjdundervisning och viss fritidstillsyn
överfördes på folkskollärarna, arbetsledarna vid dubbelskolhemmen
kunde utbytas mot vaktmästare.

Skötare, nattvakt, gårdskarl, manligt biträde.

De i organisationen ingående skötarna äro placerade vid Lövstaskolans
yrkesskoleavdelning och vid Långanäs, nattvakter finnas vid ett flertal av
de för manliga elever avsedda ungdomsvårdsskolorna. Båda befattningshavarekategorierna
hava till uppgift att omhändertaga eleverna under den tid
av dygnet, då undervisning icke pågår. Häri ingår övervakning av eleverna
under måltider, tillsyn under elevernas fritid och vilande nattvaktstjänstgöring.

Gårdskarlssysslorna skötas vid de för manliga elever avsedda ungdoms -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

vårdsskolor, vilka icke förfoga över arbetsledare, och vid Lövstaskolans
yrkesskoleavdelning av särskilda gårdskarlar samt vid skolorna for kvinnligt
klientel (utom Hornö) av befattningshavare med beteckningen manligt

Organisationsnämnden föreslår, att nattvakts- och gardskarlsgoromalen
vid skolorna för manligt klientel sammanföras på en befattningshavaregrupp,
vaktmästarna, vilka vid yrkesskolorna och dubbelskolhemmen skulle
sinsemellan fördela arbetet på så sätt, att envar av dem under en bestäm
tidrymd tjänstgjorde viss tid såsom nattvakt och viss tid såsom gårdskarl.
Vid enkelskolhemmen för pojkar, där endast en vaktmästare borde anstallas,
skulle nattvaktstjänstgöringen fördelas mellan denne samt rektorn och fritidsledaren.
Nattvaktstjänstgöringen vid de större yrkesskolorna för kvinnlig
ungdom föreslås ombesörjd av kvinnliga nattvakter med avlösning genom
rektor, assistenter och vissa yrkeslärarinnor. Med hänsyn till gårdskarlsarbetets
art anser sig nämnden böra för flickskolorna föreslå anställande av
en särskild gårdskarl. Då härav följde att tillräckliga arbetsuppgifter vid
sidan av nattvaktstjänstgöringen icke kunde erbjudas en särskild nattvakt
vid de mindre flickskolorna, Brättegården och Broby, funne sig nämnden
nödsakad fördela nattvaktstjänstgöringen vid dessa skolor på rektor, gymnastikdirektör
(assistent) och vissa yrkeslärarinnor.

Enligt nämndens förslag skall nattvaktstjänstgöringen, såsom hitintills, i
regel fullgöras vilande, därvid vederbörande befattningshavare befinner sig
antingen i ett särskilt vaktrum i elevbyggnaden eller i sin egen bostad, därest
denna är inrymd i elevförläggningen. Tiden skulle därvid i överensstämmelse
med hittills gällande beräkningsgrunder anses motsvara 50 procent
av full arbetstid. Därest ändring i denna beräkningsgrund ansåges böra
komma till stånd borde detta enligt nämndens mening ske i ett större sammanhang
med hänsyn till att frågan berörde även andra tjänstemannakategorier
inom statsförvaltningen.

De lönesakkunniga och socialstyrelsen uttala, att nattvaktsarbetet och
gårdskarlssysslan med hänsyn till den bestämda artskillnaden mellan dessa
båda uppgifter icke syntes böra förenas på samma hand, och föreslå, att föi
de människovårdande uppgifterna anställas vårdare och för underhållstjänsten
hantverkare. Vårdarna skulle således motsvara de nuvarande skötarna
och nattvakterna och hantverkarna de nuvarande gårdskarlarna och manliga
biträdena.

I fråga om nattvaktstjänstgöringens beräknande i arbetstidshanseende uttalar
socialstyrelsen, att det icke borde väcka betänkligheter att genomföra
en justering uppåt till 55—60 procent, vilket skulle giva åtskillig lindring
för de berörda befattningshavarna utan alt kräva någon större personalökning.
Från personalhåll hade i detta avseende krävts en jämkning till
75 procent. — Statskontoret anser däremot, att några skäl icke blivit an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

förda, som kunde motivera ett frångående av de hittills tillämpade beräkningsgrunderna
i detta avseende.

Socialstyrelsen hävdar för egen del ytterligare, att nattvaktstjänstgöring
icke borde åläggas vid skolorna för kvinnliga elever tjänstgörande rektorer,
assistenter (gymnastikdirektör) eller yrkeslärare.

Trädgårdsmästare, jordbrukspersonal.

Såsom i det föregående nämnts ifrågasätter organisationsnämnden, huruvida
icke jordbruken vid yrkesskolorna för flickor och vid skolhemmen
borde indragas, medan socialstyrelsen hemställt om ett principbeslut därom
att såväl jordbruk som trädgårdar fortfarande skola vara anknutna till dessa
anstalter. Styrelsen föreslår i överensstämmelse med sin principinställning,
att erforderlig trädgårds- och jordbrukspersonal anställes vid samtliga ungdomsvårdsskolor.
I fråga om tjänstebenämningarna ansluter sig styrelsen till
ett av de lönesakkunniga avgivet förslag, enligt vilket rättarna skulle benämnas
jordbruksföreståndare vid yrkesskolorna för manligt klientel och jordbruksförmän
vid övriga skolor medan ladugårdsförmännen skulle vid de
förstnämnda skolorna behålla sin nuvarande benämning men vid de övriga
benämnas ladngårdsskötare. Jordbrukspersonalen bör enligt organisationsnämndens
mening i arbetstidshänseende följa lantarbetstidslagens bestämmelser,
dock att hinder icke borde möta att för rättarens del avbalansera
den sammanlagda arbetstiden, så att denna icke överstege den för yrkeslärarna
föreslagna. Socialstyrelsen anser däremot, att all jordbrukspersonal
borde erhålla en arbetsvecka om 48 timmar.

Kontorspersonal.

Kontorspersonalen är för närvarande, med undantag för kameralbiträdet
vid Lövstaskolan, anställd pa deltid. För hela denna befattningshavaregrupp
räknar organisationsnämnden med 42 timmars normalarbetsvecka.

Biträdande lärare, avdelningssköterska, kokerska,
kvinnligt biträde.

Till dessa befattningshavare torde jag få återkomma vid specialbehandlingen
av personalplanerna för de olika skoltyperna. De båda sistnämnda
befattningshavaregrupperna benämnas av socialstyrelsen och de lönesakkunniga
ekonomibiträden.

Personalplanerna.

Jag torde härefter böra övergå till att behandla personalplanerna vid de
olika ungdomsvårdsskoletyperna. I den mån socialstyrelsen föreslagit en
utökning av antalet befattningshavare utöver den av organisationsnämnden
uPPgj°rda planen, betingas detta dels av vad i det föregående anförts ro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

rande styrelsens grundinställning till frågan om vården vid skolorna, dels av
vad styrelsen enligt vad i det föregående nämnts anfört beträffande de
särskilda befattningshavaregrupperna och dels därav att styrelsen funnit
av nämnden uppgjorda arbetstidsscheman i åtskilliga fall mindre lämpligt
konstruerade eller alltför pressande.

Beträffande detaljplanerna torde följande redogörelse få lämnas.

I. Yrkesskolor för manliga elever.

(60 platser)

(Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Johannisberg)

Med utgångspunkt från förslaget att Johannisberg skall omändras till
yrkesskola framgå de nuvarande och föreslagna personalplanerna av följande
uppställning.

Nuvarande personalplan	Organ. n:s förslag	Soc.styris förslag
Befattning	Antal	Befattning	Antal	Befattning	Antal
Lj., F. S.	J.

rektor..............

assistent............

lärare i yrkesämne . .

arbetsledare........

trädgårdsmästare.. . .

rättare.............

husmoder...........

nattvakt...........

gårdskarl...........

ladugårdsförman

kokerska...........

kvinnligt biträde. . . .
jordbruksarbetare... .
kontorsbiträde......

4
O

yrkeslärare

vaktmästare

1
2

3 yrkeslärare

jordbruksföreståndare

husföreståndare

vårdare

hantverkare

ekonomibiträde

3
1
1
1

4
H

Anm. 1 Ej vid Ljungaskog.

2 Även vid Ljungaskog.

åled anlitande av de medel, som anvisats för att möjliggöra arbetstidsbegränsning,
har under budgetåret anställts ytterligare en nattvakt vid envar
av dessa skolor.

Organisationsnämndens förslag innebär, att den för närvarande extraanställde
nattvakten skulle avvecklas. Kontorsgöromålen beräknas av nämnden
taga kontorsbilrädet i anspråk under 4/s av arbetsdagen, dock att biträdet
kunde heltidsanställas för att avlasta viss arbetsmängd från husmodern.

Med hänsyn till skolornas relativt isolerade läge förutsätter socialstyrelsen,
att kontorshjälpen heltidsanställes, därvid, såsom nämnden föreslagit, kontorsbiträdet
kunde avlasta viss arbetsmängd från husföreståndaren. Fn återgång
till det på personalplanen upptagna antalet nattvakter skulle enligt
socialstyrelsens mening verka deprimerande på personalen och av denna
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 269. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

uppfattas såsom en obefogad försämring av arbetsvillkoren. Styrelsen vill
därför varna mot åtgärder i dylik riktning och i stället föreslå, att tre vårdare
uppföras på personalplanen förutom en särskild hantverkare.

II. Yrkesskola för manliga elever, omhändertagna enligt 22 § d) barnavårdslagen.

(60 platser)

(Långanäs)

Personalplanens nuvarande och föreslagna utformning framgår av följande
tablå.

Nuvarande personalplan	Organ.ms förslag	Soc.styr:s förslag	--
Befattning	Antal	Befattning	Antal	Befattning	Antal
rektor.........	1		1
assistent............	?.			1
lärare i yrkesämne.. . trädgårdsmästare..... rättare...........	2 1 1	yrkeslärare tillsyningsman	2 3 1 1	jordbruksföreståndare husföreståndare ^vårdare hantverkare ekonomibiträde ekonomibiträde	2 2 1 1
husmoder..........	1		1	1
skötare.............	2			1
nattvakt...........	2	>vaktmästare		8
gårdskarl...........	1	4
ladugårdsförman..... kokerska...........	1 1		i	1 1
kvinnligt biträde..... jordbruksarbetare. ... kontorsbiträde.......	4 1 1		*4 1 1	1 4 1
				1

Anm. 1 Eventuellt därjämte ett deltidsanställt kvinnligt biträde.

Socialstyrelsens förslag innebär i förhållande till organisationsnämndens
en utökning med 4 vårdare och en hantverkare. I förstnämnda avseende
motiveras förslaget av behovet att organisera patrullerande nattvakt vid skolan,
enär klientelet vid denna anstalt efter slutförandet av den nu pågående
utbyggnaden torde komma att tillhöra organisationens mest svårbehandlade;
bland annat synes man böra räkna med att anstalten kommer att emottaga
det klientel, som tidigare omhändertagits genom tvångsuppfostran. I fråga
om antalet yrkeslärare har styrelsen utgått ifrån att yrkesundervisningen
vid Långanäs tillsvidare fortfarande skall omfatta endast två yrkesgrenar,
varemot organisationsnämnden räknat med tre sådana. — För kontorsbiträdet
gäller vad tidigare anförts beträffande motsvarande befattningshavare
vid de övriga yrkesskolorna för manligt klientel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

111. Yrkesskolor för kvinnliga elever.

A. Yrkesskolor utan folkhögskoleundervisning.

(50 platser)

(Sonestorp och Hornö)

Personalplanernas nuvarande och föreslagna utformning framgår av följande
uppställning.

Nuvarande personalplan	Organ.n:s förslag	Soc.styr:s förslag
Befattning	Antal	Befattning	Antal	Befattning	Antal
S. H.

rektor....................

lärarinna i hushållsgöromål.
lärarinna i kvinnlig slöjd . .
rättare...................

manligt biträde...........

tvättföreståndare..........

jordbruksarbetare.........

kontorsbiträde............

assistent

jyrkeslärarinna

nattvakt

gårdskarl

yrkeslärare

jordbruksform an
hemvårdslärare
vårdare
hantverkare

Vid Sonestorps mödraavdelning är därjämte anställd en avdelningsföreståndare.
Under budgetåret 1946/47 ha för medel, avsedda till arbetstidsbegränsande
åtgärder, anställts timlärare vid Sonestorp och en hemvårdslärarinna
vid vardera skolan, ävensom vid Sonestorps mödraavdelning en
biträdande avdelningsföreståndare.

Beträffande organisationsnämndens förslag må anföras följande.

Yrkesutbildningen avses omfatta fem yrkesgrenar, nämligen skolkök med
irädgårdsskötsel, slöjd, hushållsarbete, tvätt och — med hänsyn till den
föreslagna utvidgningen av skolorna — ytterligare en yrkesgren, som för
närvarande icke representeras i skolornas undervisning. Nämnden har icke
tagit ställning till frågan om vilket yrke, som i sistnämnda avseende borde
ifrågakomma. Undervisningen i de två förstnämnda yrkesgrenarna skulle
bedrivas av två yrkeslärarinnor, varav den ena med undervisningskompetens
i slöjd och Irädgårdsskötsel och den andra i slöjd och skolkök. För
tvättundervisningen, som nu omhänderhaves av en tvättföreståndare, skulle
anställas en tvättlärarinna och för undervisningen i hushållsarbete en liushållslärarinna.
Slutligen skulle en särskild yrkeslärarinna anställas för
undervisningen i det »nya yrket». Samtliga lärarinnor i yrkesarbete ha av
nämnden upptagits under den gemensamma benämningen yrkeslärarinnor.
Vad tvättundervisningen beträffar räknar nämnden med att tvättinrättningen
vid Sonestorp kunde drivas ekonomiskt, därest driften finge fortgå året runt

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

och även annan tvätt än skolans egen emottoges. Vid Hornö, däremot, kunde
man icke räkna med oavbruten drift, varför tvättutbildningen lämpligen
kunde kompletteras med utbildning i slöjd och trädgårdsarbete eller i ettdera
av dessa yrken, allteftersom tvättlärarinnan besutte kunskaper i desamma.
— För kontorsarbete erfordras enligt nämndens beräkningar ett
kontorsbiträde med omkring 34 timmars arbete per vecka. Nämnda biträde
kunde dock heltidsanställas för att — såsom tidigare nämnts — bereda
yrkeslärarinnorna viss avlösning. — Nämnden, som utgått ifrån att mödraavdelningen
vid Sonestorp komme att nedläggas, har icke medräknat särskild
personal till densamma.

Social styr el sen uttalar, att det från skolstyrelsernas och personalorganisationernas
sida väckt starkt ogillande att rektorerna och de kvinnliga yrkeslärarna
i organisationsnämndens förslag belastats med ett hårdare tjänstgöringschema
än de manliga samt anför för egen del i huvudsak följande.

Styrelsen kan icke undgå att dela denna kritik. Vid en genomgång av
uPPgjorda arbetstidsscheman framträda nämndens krav ej blott på lång
arbetstid utan även på tjänstgöring under s. k. obekväm arbetstid såsom
alltför hårda mot personalen. Styrelsen, som har erfarenhet av särskilt lärarinnornas
olust inför de pressande arbetsförhållandena vid skolorna, finner
det nödvändigt att ett betydligt bättre tjänstgöringsschema utlägges och föreslår,
att personalen förstärkes med ytterligare dels en hemvårdslärare och
dels en vårdare. Därest en hemvårdslärare anställes, torde däremot kontorsbiträdet
kunna anställas på deltid. Timlärare avses i fortsättningen icke anställas
vid dessa skolor.

Enligt vad jag från socialstyrelsen inhämtat, är det styrelsens mening att
koncentrera den yrkesbetonade tvättundervisningen till Sonestorp under
ledning av en yrkeslärare i tvätt. Vid Hornö borde däremot, enligt styrelsens
mening, tvättundervisningen beskäras till att avse allenast vanlig hushållstvätt.
Denna undervisningsgren syntes kunna överlåtas på den föreslagna
hemvårdsläraren vid sidan av hennes uppgifter såsom avbytare för
de övriga yrkeslärarna. I övrigt borde yrkesundervisning såsom hitintills vid
bada skolorna meddelas i hushallsgöromål, lanthushållsgöromål med trädgårdsskötsel,
kvinnlig slöjd och det nya yrket samt därjämte vid Hornö i
sömnad. Den för undervisningen erforderliga lärarpersonalen komme härvid
att omfatta vid bada skolorna en skolkökslärarinna, en lanthushållslärarinna
(båda nu betecknade lärarinna i hushållsgöromål), en lärarinna i kvinnlig
slöjd och en lärarinna i nytt yrke. Därtill komme vid Sonestorp en tvättlärarinna
och vid Hornö en sömnadslärarinna (nu betecknad lärarinna i kvinnlig
slöjd).

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

B. Yrkesskola med folkhögsk o le under visning.

(30 platser)

(Brättegården)

Nuvarande och föreslagen personalplan framgå av följande tablå.

Nuvarande personalplan

Organ.n:s förslag

Soc. styr:s förslag

| An-

Befattnmg j tal

Befattning

---———

An-

tal

Befattning

An-

tal

rektor.

folkskollärare.............

lärarinna i hushållsgöromål
lärarinna i kvinnlig slöjd...

i manligt biträde..
tvättföreståndare,
kontorsbiträde. . .

assistent

lärarinna i teoretiska ämnen
|yrkeslärarinna

gårdskarl

ämneslärare

yrkeslärare

hemvårdslärare
jordbruksförman
vårdare
hantverkare

Utöver vad i tablån angivits anlitas tre timlärare för undervisningen och
en extra arbetskraft för jordbruket. För medel, avsedda till arbetstidsbegränsande
åtgärder, har under budgetåret 1946/47 anställts en extra lärare.

Beträffande organisationsnämndens förslag må anföras t oljande.

Undervisningen bör enligt nämndens mening fördelas på följande utbildningsgrenar,
nämligen teoretiska ämnen jämte skolkök och slöjd, tvätt, slöjd
och trädgårdsarbete samt hushållsarbete. Härför erfordrades en lärarinna i
teoretiska ämnen (folkskolläraren), en slöjdlärarinna, en tvättlärarinna (i
stället för den nuvarande tvättföreståndaren), en trädgårdslärannna och en
hushållslärarinna. — Gårdskarlen avsåges sköta gårdskarlssysslorna, fullgöra
visst trädgårdsarbete och handhava ett vid skolan befintligt svinhus.
Han borde dock icke anställas förrän jordbruksdriften avvecklats. — Kontorsbiträdet
föreslås anställt på deltid för omkring 20 timmars arbete per

vecka.

Socialstyrelsens förslag avser utöver organisationsnämndens törutom
anställandet av jordbrukspersonal — att nattvaktstjänstgöringen avlastas
den ledande personalen genom två vårdare samt att den föreslagna tvättlärarinnan
utbytes mot en hemvårdslärare. I och med den yrkesbetonade
tvättundervisningens koncentrerande till Sonestorp borde nämligen även vid
Brättegården, i likhet med vad styrelsen förordat för Ilornö, tvättundervisningen
inskränkas till att avse allenast liushålltstvätt. Liksom vid Hornö
borde denna undervisning ombesörjas av en hemvårdslärare med uppgift
att jämväl avlösa de övriga yrkeslärarinnorna. — Timlärare borde få bibehållas
vid skolan.

Enligt vad jag från socialstyrelsen inhämtat, förutsätter styrelsen, alt lärarinnepersonalen
fortfarande skall utgöras av två lärarinnor i hushållsgöromål
och eu lärarinna i kvinnlig slöjd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

IV. Större skolhem för manliga elever.

(60 platser)

(Hammargården, östra Spång, Vemyra)

Med utgångspunkt från förslaget att Vemyra skall omändras till dubbelskolhem
framgå nuvarande och föreslagna personalplaner av följande uppställning.

Nuvarande personalplan	Organ.n:s förslag	Soc.styns förslag	—=—
Befattning	Antal	Befattning	An-	Befattning	An-
	H	\| ÖS\| V	tal	tal
rektor.........					1
avdelningsföreståndare, tillika lärare......	1					1
assistent........			2	» ji*11 i	_	assistent	—
folkskollärare........	1	2				2
lärare i yrkesämne... biträdande lärare..... arbetsledare......	1 2	1	2	—		_	4
trädgårdsmästare..... rättare.........		1	i i	—	—	jordbruksform an husföreståndare biträdande husföreståndare (vårdare	1
husmoder.....	2			1
nattvakt.......			2 1 1 3 11	—		1 1 3
ladugårdsförman..... kokerska....... kvinnligt biträde..... kontorsbiträde. .	i 4 1\|	2 2 i 1		1 l	(hantverkare ladugårdsskötare ekonomibiträde ekonomibiträde	! 1 1 2 4
		11		1 i		1 I

Med anlitande av medel för arbetstidsbegränsande åtgärder har under innevarande
budgetår vid varje skola anställts ytterligare en manlig befattningshavare
samt vid Vemyra dessutom ett kvinnligt biträde.

Det enda för närvarande fullt utbyggda dubbelskolhemmet är Hammargården.
östra Spång skall enligt beslut av 1944 års riksdag (skr. nr 432)
utbyggas till dubbelskolhem men kan icke beräknas färdigställt förrän efter
årsskiftet 1947—48. För skolundervisningen ha eleverna avsetts uppdelade
på fyra avdelningar. Undervisningen vid Hammargården skall enligt nuvarande
organisationsplan bedrivas av rektorn, avdelningsföreståndaren,
folkskolläraren och biträdande läraren. Vid östra Spång, däremot, äro eleverna
fortfarande, i avbidan på anstaltens färdigställande, uppdelade på två
avdelningar med en folkskollärare vid vardera avdelningen. Ställning har
ännu icke tagits av statsmakterna till frågan om personalbehovet vid denna
anstalt efter fullbordad utbyggnad.

Organisationsnämnden anser, att rektorn vid ett dubbelskolhem icke
bor belastas med folkskoleundervisning, samt förordar att undervisningen
i dess helhet omhänderhaves av fyra folkskollärare. Befattningarna såsom
avdelningsföreståndare, tillika lärare, och såsom biträdande lärare skulle
härvid utgå ur personalplanen för Hammargården. — Beträffande ekonomi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

personalen uttalar nämnden, att det av nämnden föreslagna personalantalet
syntes tillräckligt vid dubbelskolhem, där elevbyggnaderna vore belägna på
ett icke alltför långt avstånd från varandra. På grund av elevhemmens lage
vid östra Spång kunde möjligen en ytterligare förstärkning av denna personalgrupp
erfordras därstädes. — Kontorsbiträdet avses deltidsanställt för
4/s av arbetsdagen, såvida man icke ansåge, att detta biträde, i likhet med
vad som alternativt föreslagits för yrkesskolorna för manligt klientel, borde
erbjudas heltidsanställning för att avlasta viss arbetsbörda från husmodern.

I förhållande till organisationsnämndens förslag innebär socialstyrelsens
utbyte av en vaktmästare (vårdare) mot en hantverkare och ett kvinnligt
biträde mot en kokerska samt anställande av en biträdande husföreståndare,
jordbrukspersonal och en trädgårdsmästare. I sistnämnda avseende torde
erinras, att trädgårdarna vid förevarande skolhem, med undantag för Vemyra,
hittills skötts av arbetsledaren, vilken befattning föreslagits skola utgå
ur personalplanen för dessa skolor. — Kontorsbiträdet avses anställt a deltid.

V. Mindre skolhem för manliga elever.

(30 platser)

(Folåsa och Gräskärr)

Därest Folåsa och Gräskärr fortfarande skola vara enkelskolhem framgå
nuvarande och föreslagen personalplan av följande uppställning.

Nuvarande personalplan	Organ.n:s förslag	Soc.styr:s förslag
Befattning i	Antal	Befattning	Antal	Befattning	Antal
	1		1		1
		fritidsledare	1	assistent	1
	2		2
	1		i	—	—
	1	_	—	jordbruksförman	1
	1		i	husföreståndare	1
		vaktmästare	i	vårdare	1
			—	hantverkare	1
ladugårdsförman....	1 1	—	i	ladugårdsskötare ekonomibiträde	t 1
kvinnligt biträde----	2		2	ekonomibiträde	2 1
jordbruksarbetare. . .	n	—	1		1
kontorsbiträde......	i

Anm. 1 Vid Folåsa 2 jordbruksarbetare.

Vid vardera .skolan ha under löpande budgetår för medel för arbetstidsbegränsande
åtgärder anställts en biträdande arbetsledare och ett deltidsanställt
köksbiträde.

Därest organisationsnämndens förslag att omorganisera ett av dessa skolhem
till dubbelskolhem och nedlägga det andra biträdes skulle det förstnämnda
hemmet erhålla den personalorganisation som i det föregående angivits
för dubbelskolhemmen för pojkar.

Kungi. Maj:ts proposition nr 269.

Vid bibehållande av nuvarande organisation gäller beträffande personalplaneförslagen
följande.

Kontorsbiträdet föreslås av organisationsnämnden deltidsanställt för omkring
halva arbetsdagen.

Forutom^ anställandet av jordbrukspersonal innebär socialstyrelsens förslag
i forhållande till organisationsnämndens endast anställande av en särskild
hantverkare i enlighet med vad därom tidigare anförts.

VI. Skolhem för kvinnliga elever.

(35 platser)

(Broby)

Nuvarande och föreslagen personalplan framgår av följande tablå.

Nuvarande personalplan	Organ.n:s förslag	Soc.styr:s förslag
Befattning	! Antal	Befattning	Antal	Befattning	Antal
rektor.........			1 1
folkskollärare.....	2	gymnastik direktör	assistent	1 1
lärarinna i hushållsgöromål.. lärarinna i kvinnlig slöjd. . .	i i	\|yrkeslärarinna	2 2	yrkeslärare	2 2
rättare..........		—	—	hemvårdslärare	1
manligt biträde........	1		i	jordbruksförman vårdare	1 2
kokerska........		hantverkare	1
kontorsbiträde....	i		1 1	ekonomibiträde	1
			1

Utöver personalplanen har timlärare anställts vid skolan.

Under innevarande budgetår har för medel, avsedda till arbetstidsbegränsande
åtgärder, vid denna skola anställts en hemvårdslärare.

Socialstyrelsens förslag innebär i förhållande till organisationsnämndens
anstallande av — förutom jordbrukspersonal — ytterligare 1 hemvårdslärare
och 2 vårdare. Beträffande motiveringen härför torde jag få hänvisa till vad
tidigare i olika sammanhang anförts beträffande arbetsbördan för den ledande
personalen vid flickskolorna och rörande jordbruksdriften vid dessa
skolor. Kontorsbiträdet föreslås anställt för deltidstjänstgöring. Timlärare
har ej avsetts anställd.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 269.

Vll. För själsligt abnorma manliga elever avsedd skola med skolhems- och

yrkesskoleavdelning.

(85 platser)

(Lövsta)

Nuvarande och föreslagen personalplan framgå av följande uppställning.

Nuvarande personalplan	Org.n:s förslag	Soc.styns förslag
Befattning	Antal	Befattning	Antal	Befattning	Antal
	1		1		1
avdelningsföreståndare,	X		1	1
avdelningsföreståndare,	1		1	javdelningsföreståndare	2
	2		2		3
	1	yrkeslärare	1	bokhållare yrkeslärare	1 1
	1	1	1
husmoder, tillika biträ-	1	husmoder	1	husföreståndare	1
	1	biträdande hus-moder	1 1	husföreståndare	1 1
	1		1	jordbruksföreståndare	1
arbetsledare, tillika vår-	1	arbetsledare	1	_	—
	1		1	översköterska	1
	5		6	biträdande husförestån-	6 1
	1		1	dare kanslibiträde
	6		6	vårdare	11
	1		1	hantverkare	1
	1		1		1
	1		1	—	—
	1		1	ekonomibiträde	2
	8	ekonomibiträde	10	ekonomibiträde	10
jordbruksarbetare.......	1		1		1

Anm. 1 Härav ett manligt. Därjämte ett deltidsanställt kvinnligt biträde.

Under innevarande budgetår bär för medel, avsedda för arbetstidsbegränsande
åtgärder, anställts en extra liusmoder.

Socialstyrelsens förslag innebär i förhållande till organisationsnämndens
anställande av en bokhållare och en folkskollärare för övertagande av a\-delningsföreståndarnas respektive redogörare- och lärarefunktioner, avskaffande
av arbetsledare- och tvättföreståndarebefattningarna, anställande
av ytterligare fem befattningshavare med nattvaktsuppgifter samt ytterligare
en kokerska.

Vad beträffar de föreslagna bokhållare- och folkskollärarebefattningarna
samt avskaffandet av arbetsledaretjänsten torde jag beträffande styrelsens
motivering få hänvisa till vad jag därom i det föregående anfört. Vad bo -

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

träffar tvättföreståndaretjänsten är det att märka, att dess innehavare i
sjalva verket anställts såsom kokerska, ehuru uppgifterna överflyttats från
koket till tvättinrättningen. Styrelsens förslag om anställande av ytterligare
en kokerska utöver vad nämnden föreslagit innebär sålunda allenast en
återgång till tidigare ordning. Enligt vad jag inhämtat torde ifrågavarande
befattningshavare för övrigt komma att alltfort ha sin tjänstgöring i övervägande
grad förlagd till tvättinrättningen.

Vad beträffar förstärkningen av de för nattvaktsuppgifter avsedda befattningshavarna
erinrar styrelsen, att riksdagens revisorer i berättelse till
innevarande års riksdag framfört anmärkningar gentemot rymningsfrekvensen
vid Lovstaskolan samt att styrelsen i anledning därav yttrat, att
en förbättring i nämnda hänseende endast kunde åstadkommas genom eu
sadan utökning av antalet befattningshavare att vakande nattvakt kunde
inforas vid skolan. Sådan tjänstgöring borde, anför styrelsen nu, anordnas
dels på den slutna avdelningen och dels i form av patrullerande nattvakt
over hela anläggningen. För sådana nattvakter måste tjänstgöringen räknas
sasom full arbetstid, varför för förslagets genomförande erfordrades ytterligare
fyra befattningshavare (enligt socialstyrelsens benämning vårdare).
Anställandet av ytterligare en befattningshavare med nattvaktsuppgifter
motiverades enligt styrelsens mening av att organisationsplanen för denna
personal vore i vissa avseenden olämplig. Vad styrelsen i sistnämnda avseende
anfört har godtagits av organisationsnämnden.

I övrigt föranleder nämndens förslag ingen annan erinran från styrelsens
sida an att timlärare även i fortsättningen borde kunna utnyttjas (speciallärare
i musik) samt att deltidsanställd kontorshjälp borde få anställas för
läkarens sknvgoromål intill dess viss av nämnden i rationaliseringssyfte
verkställd ombyggnad kunnat ske av kontorslokalerna.

Avdelningssköterskan skall i enlighet med innevarande års riksdags beslut
(skr. nr 56) benämnas översköterska. Kameralbiträdet bör enligt socialstyrelsens
och de lönesakkunnigas förslag benämnas kanslibiträde.

I en sammanfattande redogörelse för sitt förslag anför
socialstyrelsen.

-,^V?.!atser Vld statens ungdomsvårdsskolor uppgår för närvarande
til! 760, fördelade på 17 skolor. Vid dessa finnas, inräknat jordbruksoch
tradgardspersonal, heltidsanställda 244 befattningshavare. Med full beläggning
skulle relationstalet befattningshavare—elever bliva 1 : 3,1. Styrelsens
nu framlagda förslag innebär, att platsantalet skulle utökas till 790
och de heltidsanställda befattningshavarna till 302, vilket ger relationstalet
1 . 2,6. branraknas jordbruks- och trädgårdspersonal, inalles 45 befattningshavare,
vilket bor ske, då dessa verksamhetsgrenar torde giva tillräckliga
intakter för att betala sin egen personal, blir relationstalet 1 : 3,6. Vill man
komma fram till relationstalet för den egentliga vårdpersonalen, bör ytterligare
frandragas de 52 folkskol- och yrkeslärarna. Med visst fog kan ju
framhallas, att aven ute i det fria samhället lärare fått eller åtminstone

Kiitigl. Maj:ts proposition nr 269.

bort avdelas för dessa barn och ungdomar. Relationstalet blir då 1 : 3,9 för
den egentliga vårdpersonalen.

Enligt styrelsens mening blir antalet befattningshavare eftei en retoim
i enlighet med styrelsens förslag ej stort i förhållande till vad som gäller
inom andra jämförbara områden. Anstaltsvården är alltid dyrbar, om dragliga
arbetsvillkor skola skapas för de anställda. Kostnaderna måste emellertid
tagas, då det naturligtvis ej kan vara rimligt, att de anställdas arbetsvillkor
skola göras beroende av vad som kan uppskattas som en acceptabel
vårdkostnad. Löne- och arbetsförhållanden måste regleras efter vanliga
skälighetsvillkor. Syftet att förbilliga anstaltsvården får^ i stället eftersträvas
genom inriktande av ansträngningarna på att dylik vård ej skall komma
till användning annat än då den framstår såsom oundgängligen nödvändig.

Statskontoret, som ansett sig i stort sett sakna möjlighet att bedöma
organisationsförslaget, uttalar, att den personalökning, som socialstyrelsen
föreslagit utöver vad organisationsnämnden ansett erforderligt, icke alltid
blivit tillräckligt motiverad. Enligt ämbetsverkets mening borde man i tveksamma
fall stanna vid ett lägre antal befattningshavare och sedermera
anställa ytterligare personal, i den mån erfarenheten gåve vid handen, att
behov därav förelåge.

Beträffande de nya personalplanernas tillämpning lämnar
socialstyrelsen vissa anvisningar samt anför i huvudsak följande.

Ljungaskoy, Forsane, Sundbo. Personalplanerna kunna tillämpas under
budgetåret 1947/48. Vissa bostadsbyggen äro emellertid aktuella.

Jobannisberg bör under nästa budgetår avvecklas som skolhem. Omställningen
till yrkesskola får sedan ske efter hand. Om rektorns och assistentens
bostäder, som äro inrymda i elevförläggningarna, under året förandras
till elevlokaler, kan även elevantalet ökas. Ett antal befattningshavarebostader
måste byggas. Under förutsättning att så kan ske i nödig utsträckning,
bör personalplanen kunna tillämpas i full utsträckning mot slutet av budgetåret
1947/48.

Långanäs väntas få sin isoleringsavdelning samt den öppna avdelningen
färdiga mot slutet av år 1947. Huvudavdelningen blir ej fullt iordningställd
förrän mot sommaren 1948. Då det föreligger ett trängande behov av platser
för det besvärligare klientelet, bör personalplanen genomforas sa snart
möjlighet bjudes att, om också tillfälligt, ordna personalbostäder.

Sonestorp. Personalplanen kan icke i full utsträckning tillämpas förrän
omläggning av skolans verksamhet genomförts. Detta innebär forst och
främst, att verksamheten vid den i särskilt hus inrymda hemskoleavdelmngen
nedlägges. Så kan icke ske, innan den tilltänkta nya, för hela landets
behov avsedda hemskolan uppförts. Under förutsättning av riksdagens bifall
och att byggnadsmarknadens förhållanden icke lägga hinder i vagen
torde den nya anläggningen kunna tagas i bruk från och med budgetaret
1949/50 Till dess måste alltså Sonestorps hemskoleavdelnmg fungera. Ukning
av elevplatsantalet kan emellertid inträda redan under nästkommande
budgetår, eller så snart de särskilda lärarbostäderna bliva färdiga och medgiva
frigörande för elever av i elevhemmen inrymda lärarbostäder. Socialstyrelsen
bör erhålla möjlighet att i syfte att åstadkomma nödig arbetstids -

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

reglering redan under nästa budgetår anställa erforderlig i den nva personalplanen
upptagen personal.

Hornö. Vid denna skola kan den nedlagda hemskoleavdelningen, inrymd
i eu särskild byggnad, genast tagas i bruk för en ökning av elevantalet Detta
förutsätter självfallet att personalen ökas. Kunna lärarbostäder uppföras under
det kommande budgetåret, bli bostäderna i elevförläggningarna lediga
för den ytterligare utökning av elevantalet som erfordras för att skolan skall
erhalla avsedd kapacitet. Socialstyrelsen bör även här erhålla möjlighet att
under nästa budgetår efter hand anställa erforderlig personal för att åstadkomma
arbetstidsreglering.

Brättegården. Den nya personalplanen kan omedelbart tillämpas. Bostäder
för personalen böra byggas under det kommande budgetåret

Hammargården bör under nästa budgetår taga upp sitt jordbruk. Trädgardsskotsein
ar redan under god utveckling. Ett antal befattningshavarebostader
maste byggas. Detta bör kunna ske under hösten 1947. Möjligen
kunna folkskollärarna hyra bostad i skolans närhet. Den nya personalplanen
bor trada i tillämpning från och med budgetårets ingång.

Östra Spång väntas bli färdigutbyggt i början av år 1948. Ytterligare några
personalbostader måste uppföras. Den nya personalplanen kan träda i kraft
etter nyar 1948.

.... VemyJa; V,id deru/a anstalt bör hel omställning till enbart skolhem ej ske
orran från budgetaret 1948/49. För att möta de svårigheter, som kunna
uppstå genom att, såsom tidigare anmälts, skolan under nästa budgetår bör
dels kvarhålla yrkesskoleelever i viss omfattning och dels mottaga folkskoleelever
från Johannisberg och Engesberg samt för att kunna genomföra arbetstidsregleringen,
torde socialstyrelsen böra erhålla möjlighet att i nödig
utsträckning medgiva anställande jämväl under budgetåret 1947/48 av erforvn1?
\,den nya PersonalP''anen upptagen personal. För de nytillkommande
0torde bostadsfrågan kunna åtminstone temporärt lösas i
bottet ma. För vårdpersonalens del erfordras dock nybygge vid skolan.

Folåsa, Gräskärr. Något hinder att redan från den 1 juli 1947 tillämpa
den nya personalplanen synes icke föreligga. Visserligen saknas på båda
skolorna en del personalbostäder men det torde vara möjligt att bereda åtminstone
folkskollärarna bostäder i den angränsande trakten Vid Folåsa
bora dock ett par befattningshavarebostäder tillkomma under sommaren.

Broby Skolans tillstånd kräver en total ombyggnad. Den nya personalplanen
kan, tack vare möjligheten att tillfälligt ordna bostäder i Söderköping,
tillämpas omedelbart från och med det nya budgetårets ingång.

Lovsta Den nya personalplanen kan i sin helhet ej tillämpas förrän beovliga
bostadsbyggen utförts. Redan för den nuvarande personalen saknas
bostader i tillräcklig utsträckning. Det är på grund av förhållandena
vid skolan och hehovet av platser för psykopatklientelet ytterst nödvändigt
att personaloknmgen genomföres med det snaraste. Under det kommande
budgetaret bora den nya folkskolläraretjänsten och bokhållarebefattningen
-l!attfS’ Vldare kör de1 husföreståndarebefattning inrättas som skall ersatta
den nuvarande biträdande husmodern och slutligen synes den nya befattningen
såsom biträdande husföreståndare få tillsättas. Vårdare- och ekonomibdradestjänster
böra tillkomma så snart och i den utsträckning som
b”,*1Va tlllgängliSa- 1 möjligaste mån böra bostadsfrågorna lösas
med tilltalhga anordningar. Det är styrelsens förhoppning, att redan i början
av nästa budgetår kunna införa vakande nattvakt.

Kungl. Maj ris proposition nr 269.

Föredraganden.

I det föregående har jag inledningsvis lämnat en redogörelse för socialstyrelsens
synpunkter på frågan om ungdomsvårdsskolornas allmänna
funktioner. Innan jag övergår till att närmare granska de
föreslagna personalplanerna vill jag klargöra min egen inställning till denna
fråga, vilken synes vara av grundläggande betydelse för ungdomsvårdsskoleorganisationens
utformning såväl i dess helhet som i fråga om detaljerna.

Ungdomsvårdsskolorna emottaga till behandling ett klientel, som genom
kriminalitet eller annan asocialitet visat sig icke kunna på ett normalt sätt
anpassa sig till samhällslivet. Detta klientel befinner sig i den formbara
åldern, något som innebär, att det kan formas i såväl social som asocial
riktning. Det åvilar därför ungdomsvårdsskolorna ett stort ansvar, då det
här gäller att med lämpliga behandlingsmetoder påverka elevmaterialet i en

ur samhällets synpunkt lämplig riktning.

En stor del av eleverna uppvisar mentala rubbningar. En undersökning av
elevernas intelligensnivå den 1 juli 1946 visade, att omkring 40 procent av
dessa voro begåvningssvaga. Det har tillika visats, att icke mindre än 25
30 procent av eleverna voro psykiskt abnorma, känsliga och besvärliga.
Nervösa rubbningar av olika slag förekommo i betydande grad. Det sammanhang
mellan ungdomskriminalitet och psykiska defekter, som dessa uppgifter
visa, är värt att uppmärksammas. Beträffande denna del av elevmaterialet
torde det utan vidare stå klart, att särskild sakkunskap erfordras
för behandlingen. Men även i fråga om elever, som huvudsakligen äro
miljöskadade, måste behandlingen bedrivas efter moderna medicinsk-pedagogiska
riktlinjer. Risk föreligger eljest, att eleverna förbliva asociala och
därigenom bilda återfall.

En uppläggning av behandlingen vid ungdomsvårdsskolorna efter dessa
linjer återverkar i flera avseenden på skolornas inre organisation. Jag torde
här få erinra, att jag med denna utgångspunkt i det föregående funnit mig
böra förorda, att jordbruk av terapeutiska skäl bibehålies vid vissa ungdomsvårdsskolor,
vid vilka denna verksamhetsgren enligt organisationsnämndens
av ekonomiska skäl förestavade förslag borde nedläggas. Den
läkepedagogiska behandlingslinjen återverkar emellertid framför allt på
personalens sammansättning. Skolornas ledning måste således utgöras av
befattningshavare, vilka äga en tillfredsställande skolning i allmän psykologi
och framför allt i läkepedagogik. Därjämte böra skolorna inom icke
alltför snäva gränser äga tillgång till rådgivande psykiater. Vad beträffar
den övriga personal, som tager direkt vård om klientelet, torde man visserligen
knappast kunna på densamma ställa krav på psykologisk och pedagogisk
skolning men det synes angeläget att i görligaste mån soka inom
organisationens ram bibringa även dessa befattningshavare sådana insikter
i nämnda hänseenden, som erfordras för ett rätt handhavande av klientelet
vid skolorna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Jag torde nu få övergå till att behandla frågan om personalplanernas
utformning. Till en början vill jag erinra, att huvudsyftet med
den genomförda organisationsundersökningen varit att åstadkomma en godtagbar
arbetstidsreglering för personalen vid ungdomsvårdsskolorna. Den
vid en sadan målsättning enda framkomliga vägen synes vara att, såsom
orgamsationsnämnden gjort, beräkna erforderligt antal befattningshavare
av olika kategorier genom att i relation till arbetskraftsbehovet för olika
uppgifter vid varje skoltyp ställa vissa såsom skäliga ansedda normalarbetstider.
De av nämnden beräknade normalarbetstiderna äro enligt min mening
av beskaffenhet att - även vid bifall till av mig i det följande förordade
särbestämmelser för folkskollärarnas del - kunna läggas till grund
för uppgörandet av personalplaner. Jag utgår därför ifrån att de av nämnden
framlagda personalplanerna innefatta det minimum i fråga om antalet
befattningshavare, som måste finnas inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
I anslutning till vad som anförts av socialstyrelsen förordar jag emellertid
i det följande vissa avvikelser från nämndens förslag.

Orgamsationsnämnden har föreslagit, att vid yrkesskolorna för kvinnliga
elever anstallas assistenter, vid skolhem för flickor gymnastikdirektörer och
vid pojkskolhem fritidsledare. I likhet med socialstyrelsen är jag av den
uppfattningen, att samtliga dessa nya tjänster böra utformas såsom
assistent tjänst er. Genom att dylika tjänster inrättas erhålles icke endast
särskild personal för att omhänderhava ledningen av elevernas fritidssysselsättningar
— en uppgift, som nämnden i första hand avsett för personalen
i fråga — utan något som är än viktigare, nämligen en välbehövlig
förstärkning av mera kvalificerad personal vid dessa skolor. Då sålunda
enligt mm mening samtliga statliga ungdomsvårdsskolor utom Lövstaskolan
bora erhalla assistenter, kan jag icke finna rimligt, att avdelningsförestandarna
vid Lövstaskolan fortfarande skulle, till hinder för
deras uppgifter såsom fritidsledare och läkepedagoger, vara bundna vid de
avsevarda arbetsuppgifter, som redogörare- och lärargöromålen innefatta.

a därtill kommer dels att redogöraresysslan ostridigt synes kräva en för
densamma särskilt avdelad arbetskraft och dels att folkskollärarna enligt
vad jag i det följande kommer att föreslå böra erhålla samma tjänstgöringsförhållanden,
som de vilka gälla för folkskollärare inom det allmänna folkskoleväsendet,
forordar jag, att avdelningsföreståndarnas redogörare- respektive
lararuppgifter vid denna skola överföras på en bokhållare respek T6

folkskollärare- Personalplanen för Lövstaskolan torde således
ta okas med två befattningshavare av sistnämnda båda kategorier.

Socialstyrelsens och de lönesakkunnigas förslag, att folkskolläraren vid
Brättegården skall erhålla tjänstebenämningen ämneslärare, biträdes
av mig. Till folkskollärarnas och ämneslärarens tjänstgöringsförhållanden
torde jag få återkomma vid behandlingen av lönefrågan.
Avdelningsföreståndaren och biträdande

avdelnings -

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 269.

föreståndaren vid Sonestorps mödraa v delning torde böra
kvarstå å personalplanen tills beslut fattats om avdelningens nedläggande.

Vad därefter beträffar yrkesutbildningen vid de för kvinnliga elever avsedda
yrkesskolorna synes denna böra uppläggas efter av* socialstyrelsen
förordade linjer. Vid envar av Sonestorp och Hornö böra salunda anställas
en skolkökslärarinna, en lanthushållslärarinna, en slöjdlärarinna samt en
lärarinna i det av organisationsnämnden föreslagna nya yrket, vartill kommer
för Sonestorps del en lärarinna i tvätt och för Hornös vidkommande
en sömnadslärarinna. I fråga om den föreslagna nya yrkesgrenen har jag
under hand erfarit, att socialstyrelsen har för avsikt att anordna bageriundervisning
vid Sonestorp. För Hornös del föreligger emellertid icke förslag
i fråga om den nya yrkesgrenens art. Med hänsyn till svårigheterna
att bedöma de erforderliga kompetenskraven för de yrkeslärarinnor, vilka
komma att anställas för undervisning i det nya yrket, och då i nuvarande
läge möjligheter ej heller föreligga att bedöma den skäliga lönegradsplaceringen
av ifrågavarande befattningshavare, torde beslut icke böra för nästa
budgetår fattas om inrättande av tjänster för nu berört ändamål. Jag beräknar
således det vid Sonestorp och Hornö för budgetaret erforderliga antalet
yrkeslärarinnor till 4 för vardera skolan. — Vid Brättegården
torde få anställas en slöjdlärarinna, en lanthushållslärarinna och en skolkökslärarinna.
— Vid Broby bör yrkesundervisningen fortfarande handhavas av
en lärarinna i hushållsgöromål och en lärarinna i kvinnlig slöjd. - Av lönetekniska
skäl böra tillsvidare de hittillsvarande tjänstebenämningarna bibehållas.
Jag har därför såsom hittills sammanfört skolköks- och lanthushållslärarinnor
under beteckningen lärarinnor i hushållsgöromål samt slöjdoch
sömnadslärarinnor under beteckningen lärarinnor i kvinnlig slöjd. Den
befattningshavare, vilken skall handhava tvättundervisningen, bör benämnas
lärarinna i tvätt.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att endast två lärare i yrkesämne
tillsvidare erfordras vid Långanäs. Lärarna i yrkesämne böra i överensstämmelse
med de lönesakkunnigas förslag benämnas yrkeslärare.

Socialstyrelsen har föreslagit, alt vid varje för kvinnliga elever avsedd ungdomsvårdsskola
skall anställas en hem vårdslärare med uppgift att
fungera såsom avbytare för yrkeslärarinnorna. Vid Hornö, Brättegården och
Broby skulle hemvårdsläraren jämväl svara för hushållstvätten. Då jag
finner mig övertygad om alt behov föreligger vid nu nämnda skolor av befattningshavare
med de uppgifter, som enligt styrelsens förslag skola åvila
hemvårdslärarna, anser jag mig böra biträda styrelsens förslag.

Organisationsnämnden anser, att endast en husmoder bör vara anställd
vid varje dubbelskolhem för pojkar. Häremot ha såväl socialstyrelsen
som företrädare för skolor och personal erinrat att pojkar i de åldersgrupper,
varom här vore fråga, vore i behov av sådan omvårdnad, att två husmödrar
erfordrades för varje dubbelskolhem. Jag torde få erinra, alt då fråga om
uppförande av ett dubbelskolhem för första gången förelädes riksdagen (prop.

Kanyl. Maj.ts proposition nr 269.

1943: 281) riksdagen uttalade, att densamma icke kunnat undgå att hysa en
viss tvekan om lämpligheten ur vårdsynpunkt av ett skolhem av den storlek
som det i propositionen åsyftade (skr. 1943: 397). I anledning av riksdagens
berörda uttalande yttrade föredragande departementschefen, statsrådet Möller,
då förslag angående utbyggnad av Östra Spång till dubbelskolhem förelädes
1944 års riksdag (prop. nr 266), att riskerna för att hemkaraktären
skulle ga forlorad vid ett skolhem med så stort platsantal som 60 vore föga
framträdande, därest skolhemmet anordnades med två från varandra helt
skilda elevförläggningar med, bland annat, var sin husmoder. De tre dubbelskolhem
för manliga elever, vilka enligt mitt förslag skola ingå i ungdomsv
ardsskoleorganisationen, nämligen Hammargården, Östra Spång och Vemyra,
äro eller skola genom redan fattade beslut vara försedda med två från
varandra fristående elevbyggnader. Med hänsyn härtill och då jag delar den
från skilda håll uttalade uppfattningen, att vid varje avdelning vid dessa
skolhem bor fmnas en husmoder, biträder jag socialstyrelsens förslag. Styrelsens
och de lönesakkunnigas uppdelning av husmoderspersonalen på husfor
es t a n d a re och biträdande husföreståndare, i vilken
senare grupp jämväl skulle ingå de nuvarande vårdarna vid Lövsta, anser
jag mig bora godtaga såväl i sak som vad angår tjänstebenämningarna.

Vad därefter beträffar tjänsterna som arbetsledare och arbetsledare,
tillika vårdare, delar jag socialstyrelsens åsikt, att dessa
3ora niga ur personalplanerna. Slöjdundervisningen bör därefter överföras
pa folkskollärarna. Arbetsledarnas biträde vid undervisningen i gymnastik
med lek och idrott torde icke erfordras, sedan assistenter anställts vid pojkskolhemmen.
Övriga arbetsledarna åvilande arbetsuppgifter, nämligen trädgårdsskötsel,
gårdskarlsarbete samt nattvakts- och fritidstjänstgöring, synas
ora övertagas av andra befattningshavare vid vederbörande skola.

Orgamsationsnämnden har föreslagit, att nattvakts- och gårdskarlsgöromalen
vid de för manliga elever avsedda skolorna sammanföras på en befattningshavarekategori,
vaktmästarna, varigenom de nuvarande skötarna
nattvakterna och gårdskarlarna skulle utgå ur personalplanerna. SocialstyreJsen
och de lonesakkunniga uttala å andra sidan, att nattvaktsarbetet och
gardskarlssysslan med hänsyn till den bestämda artskillnaden mellan dessa
bada uppgifter icke syntes böra förenas på samma hand, och föreslå, att för
de manmskovardande uppgifterna anställas vårdare och för underhållstjänsten
hantverkare. Enligt min mening äro de sålunda framförda invändningarna
mot nämndens förslag befogade. De uppgifter, som åvila de nuvarande
skötarna och nattvakterna, innefatta icke endast nattvaktstjänstgöring utan
aven handhavande av eleverna under deras fritid. Framför allt den sistnämnda
uppgiften ställer krav på befattningshavarens förmåga såsom
fostrare. Gardskarlsarbetet är av helt annan art. För att rätt kunna fylla
små uppgifter måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet
sasom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. Det torde knappast kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

förväntas, att samma person skall besitta såväl förmåga att fostra ett klientel
av den art, varom här är fråga, som erforderlig kompetens för handhavande
av de sysslor, vilka nu skötas av gårdskarlarna. Jag föreslår darfor,
att de båda nu berörda typerna av arbetsuppgifter fortfarande skola vara
fördelade på två skilda befattningshavaregrupper. De befattningshavare, vilka
skola omhänderhava de förstnämnda uppgifterna, böra i överensstämmelse
med sakkunnigförslaget benämnas vårdare, medan de befattningshavare,
som ersätta de nuvarande gårdskarlarna, enligt min mening bora erhalla
tjänstebenämningen vaktmästare. Vad beträffar antalet befattningar
av dessa båda kategorier och deras fördelning på de olika skolorna ansluter
jag mig till socialstyrelsens därutinnan avgivna förslag med i det följande
angivna undantag.

Socialstyrelsen har förordat, att — utöver vad organisationsnämnden avsett
— bland annat 8 vårdare skola anställas vid Långanäs och Lövsta för
att möjliggöra vakande nattvakt vid dessa skolor. Jag anser mig icke för
närvarande kunna biträda styrelsens ifrågavarande förslag.

Skäl torde tala för att, såsom socialstyrelsen förordat, öka antalet vårdare
vid de för kvinnliga elever avsedda ungdomsvårdsskolorna. Den ledande personalen
skulle härigenom befrias från nattvaktstjänstgöring. Jag anser dock,
att de till den ledande personalen hörande befattningshavarna böra ombesörja
nattvaktstjänstgöring, så länge de bebo lägenheter i anstaltsbyggnaderna. Då
särskilda personalbostäder för dessa befattningshavare alltjämt saknas, finner
jag mig därför icke nu böra föreslå inrättande av vårdartjänster vid de nu
nämnda skolorna.

Socialstyrelsens förslag, att tjänstgöring såsom vilande nattvakt skall fa
beräknas till mera än 50 procent av full arbetstid, kan jag icke biträda, enär
denna fråga jämväl berör avsevärda tjänstemannagrupper inom andra områden
av den statliga förvaltningen och sålunda synes böra lösas i ett större
sammanhang.

Vad därefter beträffar vaktmästarna, synas dylika icke vara behövliga vid
de för kvinnligt klientel avsedda yrkesskolorna, enär därstädes jordbrukspersonalen
torde kunna utföra erforderliga på vaktmästarna vid ungdomsvårdsskolorna
eljest ankommande göromål, eventuellt med biträde av tillfälligt
anställd arbetskraft. Jag upptager sålunda icke vaktmästare i personalplanerna
för dessa skolor.

I det föregående har jag föreslagit, att jordbruksdriften bibehålies vid samtliga
ungdomsvårdsskolor. Jordbruks per sonal torde vid bitall till
detta förslag böra beräknas jämväl för de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna
och för pojkskolhemmen.

De av de lönesakkunniga föreslagna tjänstebenämningarna, vilka förestavats
huvudsakligen av lönetekniska skäl, finner jag mig kunna godtaga. Jag
utgår alltså i det följande ifrån att de nuvarande rättarna skola benämnas
jordbruksföreståndare vid yrkesskolorna för manliga elever och jordbruks liihanq

till riksdagens protokoll t.947. i saml. Nr 269. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

förmän vid övriga skolor samt att de befattningshavare, vilka nu betecknas
såsom ladugårdsföreståndare, skola vid de förra skolorna bibehålla denna
benämning och vid de övriga kallas ladugårdsskötare.

1 fråga om jordbrukspersonalen vid de för manligt klientel avsedda yrkesskolorna
och vid Lövsta sammanfalla organisationsnämndens och socialstyrelsens
förslag utom i det avseendet att styrelsen i motsats till nämnden föreslår,
att eu jordbruksarbetare skall vara anställd vid Ljungaskog, vilket för
närvarande icke är fallet och ej heller avsetts av nämnden. Jag ansluter mig
till nämndens mening beträffande jordbrukspersonalens omfattning vid
dessa skolor.

Vid Hornö och Broby finnas för närvarande rättare, medan vid Sonestorp
och Brättegården det manliga biträdet fullgör rättarsysslor. Vid envar av
dessa fyra anstalter torde böra anställas en jordbruksförman.

Till socialstyrelsens förslag att en jordbruksförman skall finnas vid varje
skolhem för pojkar ansluter jag mig, dock att sådan befattningshavare icke
bör lå anställas vid Hammargården förrän denna skola återupptagit sitt jordbruk
och således i vart fall ej under nästa budgetår. Förslaget om anställande
av ladugårdsskötare vid dubbelskolhemmen kan jag däremot icke biträda,
enär hela jordbrukskomplexet därstädes synes kunna omhänderhavas av
jordbruksförmännen, eventuellt med biträde av tillfälligt anställd arbetskraft.
Vid Vemyra finnes för närvarande en ladugårdsförman, som är anställd
å extra ordinarie stat. Befattningshavaren i fråga torde tillsvidare få
kvarstå i sin befattning tills klarhet vunnits, huruvida eu överflyttning till
annan anstalt låter sig göra. Vad däremot beträffar de nuvarande enkelskolhemmen
för pojkar — Folåsa och Gräskärr — synas ladugårdsskötare därstädes
vara erforderliga med hänsyn till jordbrukens större omfattning vid
dessa skolor i förhållande till dubbelskolhemmen.

I arbetstidshänseende torde jordbrukspersonalen böra följa lantarbetstidslagens
bestämmelser, dock att den genomsnittliga arbetstiden för jordbruksföreståndare,
jordbruksförmän, ladugårdsförmän och ladugårdsskötare synes
böra begränsas till 48 veckotimmar, därest så låter sig göra i det enskilda
fallet.

Trädgårdsmästare böra i enlighet med socialstyrelsens förslag få
anställas vid samtliga skolor för manligt klientel utom vid enkelskolhemmen,
dock att sådan befattningshavare icke bör avses för Hammargårdens vidkommande
förrän trädgardsdriften därstädes återupptagits.

Ett heltidstjänstgörande kontorsbiträde torde få anställas vid envar
av yrkesskolorna för manliga elever. Vid de övriga skolorna erfordras
allenast deltidsanställd kontorshjälp.

I fråga om kokerskor och kvinnliga biträden — av mig i enlighet med de
lönesakkunnigas förslag betecknade med den gemensamma tjänstebenämningen
ekonomibiträden — skiljer sig socialstyrelsens förslag från
organisationsnämndens endast såtillvida, att styrelsen anser, att vid dubbel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

skolhemmen för pojkar ett kvinnligt biträde bör utbytas mot en kokerska
samt att vid Lövsta den nuvarande tvättföreståndaretjänsten bör utgå mot
att ytterligare en kokerska uppföres å personalplanen. Vad styrelsen härutinnan
föreslagit finner jag mig böra biträda.

Vad beträffar tidpunkten för de nya personalplanernas
tillämpning synas dessa med iakttagande av de av mig förordade tillfälliga
modifikationerna kunna omedelbart från och med nästa budgetårs
ingång genomföras vid Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Brättegården, Hammargården,
Folåsa, Gräskärr och Broby. Under loppet av budgetåret torde
personalplanerna kunna efter hand träda i kraft vid östra Spång, Johannisberg,
Långanäs och Lövsta. För genomförandet av den föreslagna personalutvidgningen
vid de tre sistnämnda anstalterna erfordras dock, att de av mig
i det följande vid behandlingen av byggnadsanslaget förordade bostadsbyggena
under nästa budgetår komma till utförande. Mera tveksamt är i vad
mån en personalförstärkning under budgetåret kan ske vid Hornö, Sonestorp
och Vemyra. Vad Hornö beträffar är personalplanens tillämpning beroende
av tillgången på bostäder för personalen. Jag kommer emellertid icke att föreslå
någon bostadsbyggnadsverksamhet vid denna skola för nästa budgetår.
Samma förhållande gäller för Sonestorps del, där frågan ytterligare kompliceras
av att skolan tillsvidare skall behålla sin nuvarande organisation med
en mödraavdelning. Vad slutligen beträffar Vemvra finnas där visserligen
möjligheter att bereda de nytillkommande befattningshavarna bostäder, men
å andra sidan skall denna skola under nästa budgetår bibehålla sin nuvarande
kombination av skolhem och yrkesskola. Vid dessa tre ungdomsvårdsskolor
bör dock socialstyrelsen enligt min mening erhålla möjligheter att för
åstadkommande av den avsedda arbetstidsregleringen redan under nästa
budgetår anställa erforderlig personal.

Personalens löneställning.

Framlagda förslag jämte yttranden.

Ungdomsvårdsskolornas personal.

Den nuvarande löneställningen för befattningshavarna vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården kvarstår i huvudsak oförändrad
efter den i anslutning till 1936 års skyddshemsreform år 1938 genomförda
löneregleringen.

Redan vid de diskussioner, som föregingo 1936 års reform, och sedermera
vid statsmakternas behandling av lönefrågan underströks nödvändigheten
av att erhålla kvalificerade krafter till arbetet inom ungdomsvårdsskolorna.
Skyddshemssakkunniga uttalade sålunda i senare delen av sitt betänkande
och förslag rörande verksamheten vid skyddshemmen m. m. (SOU 1935:64,
s. 17).

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Det torde vara få arbetsuppgifter, där det rent personliga betyder så mycket
som vid fostran och utbildning av brottslig och vanartad ungdom. Erfarenheten
visar, att där en person lyckas utomordentligt väl kan en annan
nästan helt misslyckas, utan att den senare vare sig såsom människa eller
yrkesman direkt behöver vara den förre underlägsen. Men han saknar det
mänskliga kännande och den förmåga att förstå och komma til! tals med
de unga, som är en absolut nödvändig förutsättning för framgång i skyddshemsarbetet.
Valet av innehavare till skyddshemmens olika befattningar är
därför av oerhörd vikt och kräver den största uppmärksamhet och omsikt.

I överensstämmelse härmed funno statsmakterna angeläget, att personalens
avlöning utmättes på sådant sätt, att ett säkert urval av kvalificerade
krafter kunde stå till förfogande för arbetet vid ungdomsvårdsskolorna.

Beträffande nuvarande rekryteringsläge anföra de lönesakkunniga
i huvudsak följande.

Tämligen snart efter genomförandet av 1936 års reform fann man, att
den då fastställda lönesättningen icke medfört en tillfredsställande rekrytering
på området. Svårigheterna i detta avseende ha otvivelaktigt under de
sedan dess tilländalupna åren gjort sig gällande i allt större grad. Detta förhållande
torde till väsentlig del vara att tillskriva de alltför knappt tillmätta
löneförmåner, vilka erbjudas för detta ömtåliga och påfrestande arbete.

De sakkunniga anställa till en början en granskning av de a 11 in ä n n a
faktorer, vilka kunna tänkas inverka på lönegradsplaceringen av ungdomsvårdsskolornas
personal, och anföra härutinnan i huvudsak följande.

Då syftet med organisationsundersökningen är att reglera arbetstiden även
inom detta område kunna arbetstidsförhallandena icke längre åberopas som
stöd för en högre löneställning. De sakkunniga vilja emellertid understryka,
att oavsett den reglering av arbetstiden, som nu torde komma till stånd!
verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna ändock alltid måste vara av sådan
art, att den skapar större bundenhet för flertalet befattningshavare än vad
som är fallet inom övriga grenar av undervisningsväsendet. I praktiken nödgas
salunda personalen under hela dygnet vara beredd att ingripa vid mer
eller mindre oförutsedda händelser, oro bland eleverna, rymningar, olyckse^er0s^u^^oms^a^
e^er dylikt. Att härutinnan åstadkomma lindring i arbetsförhållandena
är av naturliga skäl icke möjligt, då man, för att åstadkomma
tillfredsställande uppfostringsresultat, måste låta klientelet ständigt känna
det bakomliggande stödet från den personal, som för dem trätt i föräldrarnas
ställe.

Förutom den säregna karaktär, som arbetstid och arbetsförhållanden sålunda
erhålla vid ungdomsvårdsskolorna och vilken otvivelaktigt måste utgöra
ett i viss man avskräckande moment för dem, som överväga anställning
inom organisationen, tillkommer, att personalen måste räkna med att
bosätta sig i eller invid vederbörande skola. För den gifta personalen böra
särskilda familjebostäder stå till buds i från anstaltsbyggnaderna skilda bostadshus.
Så bör givetvis helst även vara fallet för den ogifta personalen.

I nuvarande läge förslår emellertid icke byggnadsbeståndet för detta ändamal.
Åtskilliga familjer bo därför i direkt anslutning till elevförläggningar,
och så är i än större utsträckning fallet med de ogifta befattningshavarna.
Dylika bostadsförhållanden måste från personalens sida betraktas såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

mindre tillfredsställande och innebära direkta och av erfarenheten för övrigt
klart ådagalagda vådor för deras familjer, i synnerhet barnen.

I det följande torde jag få för varje särskild befattningshavarekategori
redovisa vad de lönesakkunniga ävensom remissinstanserna anfört beträffande
löne ställningen. Jag utgår härvid från de av de sakkunniga
och socialstyrelsen föreslagna tjänstebenämningarna och angiver deras nuvarande
motsvarigheter inom parentes. Då jag i det föregående utförligt
redogjort för de skilda befattningshavarnas arbetsuppgifter, arbetstid och
övriga tjänstgöringsförhållanden, torde jag här få lämna en generell hänvisning
i dessa frågor till vad därom tidigare anförts. Det torde böra anmärkas,
att de sakkunniga vid bedömandet av denna fråga utgått ifrån, att organisationen
skall vara så utformad, som socialstyrelsen föreslagit. Socialstyrelsen
har godtagit de sakkunnigas löneförslag i dess helhet.

Chef, tillika läkare.

Denne befattningshavare, som är chef för Lövslaskolan, är piacerad i
lönegrad A 28 och åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och elektrisk
belysning. Vid bestämmandet av vikariatsersättning och vikariatslön skall
befattningen anses tillhöra lönegrad A 29. Förslag har icke väckts om ändring
av denna löneställning.

Rektor.

Rektorerna vid de för kvinnliga elever avsedda skolorna äro placerade i
lönegrad A 19. Av de manliga rektorerna äro de, som tjänstgöra vid de
större skolorna (utom Johannisberg), placerade i lönegrad Eo 25 medan
rektorerna vid de mindre skolorna och vid Johannisberg placerats i lönegrad
Eo 23. Bestämmande för de manliga rektorernas nuvarande löneställning
var den synnerliga vikten av alt vid skyddshemsreforinens genomförande
löneslällningen för dessa lika krävande som ansvarsfulla tjänster utmättes
på ett sådant sätt, att för desamma kunde vinnas verkligt kvalificerade
ledare av arbetet (prop. 1938: 151). Av statskontoret och undervisningsväsendets
lönenämnd föreslagen löneställning 24 respektive 22 lönegraden
— ansågs därför vara för låg. Då frågan dock borde underkastas
ytterligare utredning genom 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, föiordade
föredragande departementschefen för budgetåret 1938/39 en löneplacering
i 25 respektive 23 lönegraden, efter en såsom rimlig ansedd löneskillnad
i förhållande till assistenterna och folkskollärarna (19 lönegraden) av
minst fyra lönegrader och eu inbördes löneskillnad av tva lönegrader (prop.
1937: 177). Samtidigt förordade departementschefen, att tjänsterna placerades
å extra stat. Sedan tjänsteförteckningssakkunniga avgivit förslag i
ämnet, funno cheferna för social- och finansdepartementen (1942 ars statsverksproposition,
V ht, s. 104), alt ifrågavarande rektorer, vilka senare överförts
på extra ordinarie stat, i avbidan på närmare erfarenhet rörande den

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

lämpligaste formen för ungdomsvårdsskolornas organisation, borde bibehållas
vid sin extra ordinarie anställning.

Rektorerna vid skolhem samt vid kombinerade skolhem och yrkesskolor
skola ha avlagt folkskollärarexamen eller äga därmed jämföriig pedagogisk
utbildning. Rektorerna vid yrkesskolor skola ha avlagt student- eller folkskollärarexamen
eller äga motsvarande allmänbildning samt därjämte äga
god utbildning i psykologi och pedagogik, exempelvis förvärvad genom deltagande
i inom ungdomsvårdsskoleorganisationen anordnade fortbildningskurser.
För båda kategorierna krävas därjämte vissa personliga kvalifikationer
samt insikter i bokföring och erfarenhet av den statliga förvaltningen.

Beträffande de manliga rektorerna anföra de lönesakkunniga i huvudsak
följande.

Klart uttalade jämförelseobjekt inom andra delar av statsförvaltningen
torde saknas för bedömande av lönefrågan liksom även i övrigt är fallet beträffande
den ledande personalen vid dessa skolor. En av personalorganisationerna
framförd jämförelse med dövstumskolorna — vid vilka rektorerna
placerats i lönegraderna E 2—E 4, motsvarande löneklasserna 29—31
i civila ordinariereglementet— anse sig de sakkunniga icke kunna godtaga.
Det synes då lämpligare att i detta speciella sammanhang — utan jämförelse
i övrigt — draga parallellen med fångvårdsanstalterna. De direktörsbefattningar,
vilka äro placerade i lönegrad A 26 vid dessa anstalter, äro knutna
till de fång vårdsanstalter, vilka tidigare benämndes centralfängelser. Klientelets
omfattning vid dessa anstalter är visserligen betydligt större än vid
ungdomsvårdsskolor av den större typen, växlande mellan ett hundratal och
over 200 intagna (om man bortser från Långholmsanstalten, vars chef är
placerad i 28 lönegraden) mot 60 vid nämnda skolor. Det bör emellertid
understrykas, att tjänsten såsom rektor vid sådan skola ställer osedvanligt
stora krav på sin innehavare på grund av klientelets art, skolans uppfostrande
andamål^ och dess karaktär av öppet internat. En sådan befattningshavare
måste sålunda i realiteten räkna med att ägna alla sina krafter åt de
omhändertagnas vård och uppfostran. Dessa omständigheter torde väl uppväga
skillnaden i fråga om beläggningstal vid jämförelse med fångvårdsanstalter
av nyss nämnd kategori. Av nu anförda skäl synas rektorerna vid
de storre skolorna böra placeras i 26 lönegraden, medan rektorerna vid de
mindre skolorna böra placeras i 24 lönegraden. De sakkunniga förutsätta
emellertid, att kompetensfordringarna samtidigt skärpas att jämväl omfatta
genom akademiska studier förvärvade insikter i allmän psykologi och speciellt
i de praktiskt psykologiska behandlingsmetoder, vilka åsatts benämningen
läkepedagogik.

Enligt de sakkunnigas mening synes — sedan numera ungdomsvårdsskoleorgamsationen
efter 1936 års reform antagit så fasta former, som överhuvud
ar möjligt på detta område — tiden vara inne att placera även de
manliga rektorerna å ordinarie stat.

Rektorstjänsterna torde böra tillsättas av Kungl. Maj:t. Nu tjänstgörande
rektorer synas böra kvarstå i nuvarande löneställning å extra ordinarie löneplan
tills de styrkt sig hava förvärvat sådan kompetens, som utgör en förutsättnmg
för den föreslagna högre löneställningen. Kompetensfrågan torde
böra från fall till fall avgöras av Kungl. Maj:t efter socialstyrelsens hörande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Den dispens, som därvid bör kunna medgivas i fråga om utbildmngskravet,
bör regelmässigt avse endast sättet för den erforderliga kompetensens förvärvande
men icke innefatta någon eftergift beträffande kunskapsmattet.

I fråga om de kvinnliga rektorerna framhålla de sakkunniga den påfallande
stora skillnaden i lönegradsplacering mellan dessa och deras manliga
kollegor. De sakkunniga funne icke skäl för ett bibehållande av denna
skillnad. Ett i och för sig föga rimligt förhållande vore därjämte, att vid
flickskolorna endast en lönegrad skilde rektor från hennes närmast underordnade
tjänsteman. Då vidare arbetsuppgifter, arbetsbörda och kompetenskrav
sammanfölle med vad som gällde för de manliga rektorerna ansåge de
sakkunniga, att de kvinnliga rektorerna borde i lönehänseende jamstallas
med sina manliga kollegor. Vad de sakkunniga för de manliga rektorernas
del anfört rörande sättet för tjänsternas tillsättande, villkor för överförande
till högre lönegrad och skärpta kompetenskrav borde gälla jämväl för de
kvinnliga rektorerna.

Allmänna lönenämnden vill icke framställa erinran mot att rektorerna
placeras i de av de lönesakkunniga föreslagna lönegraderna samt understryker,
att löneskillnaden mellan de manliga och kvinnliga rektorerna borde
upphävas. En reservant inom nämnden (ledamoten J. Andersson) anser nuvarande
lönegradsplacering tillfyllest.

Statskontoret anser sig böra biträda förslaget, att manliga och kvinnliga
rektorer jämställas i lönehänseende men anser sig icke finna tillräckliga
skäl anförda för den föreslagna lönegradsuppflyttningen. Även om en skärpning
av kompetensfordringarna skulle vidtagas, syntes, uttalar ämbetsverket,
en inplacering i 25 respektive 23 lönegraderna innebära en i förhållande
till andra grupper av befattningshavare skälig löneställning.

Rektors föreningen anser, att rektorerna borde erhålla en löneställning,
motsvarande vad som gällde för dövstumskolornas rektorer. T jänstemannaföreningen
anknyter likaledes till dövstumskolerektorernas löneställning
men anser en placering i 27 respektive 25 lönegraden tillfyllest.

Avdelningsföreståndare (avdelningsföreståndare, tillika redogörare,

avdelningsföreståndare, tillika lärare).

För dessa befattningshavare föreskrivna kompetenskrav och arbetsuppgifter
sammanfalla i stort sett med vad som gäller för rektorerna. Dessa
avdelningsföreståndare äro för närvarande placerade i lönegrad A 20.

De lönesakkunniga framhålla, att ifrågavarande tjänster utgöra ett mellanstadium
i befordringshänseende mellan assistent och rektor. Då de sakkunniga
föreslagit, att rektorerna placerades i lägst 24 lönegraden och
assistenterna, till vilka jag i det följande återkommer, i 20 lönegraden, syntes
det enligt de sakkunnigas mening lämpligt att placera avdelningsföreståndarna
i 22 lönegraden. Härigenom crhölles den åtskillnad av minst två
lönegrader, som enligt de sakkunnigas mening borde iakttagas vid lönegra -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

dering av tjänster inom samma befordringsgång. De sakkunniga understryka,
att den föreslagna löneplaceringen borde tillämpas även om avdelmngsföreståndarna
befriades från redogörar- respektive lärargöromålen.
Vad av de sakkunniga anförts rörande ökade insikter i allmän psykologi
och läkepedagogik för rektorernas del syntes i tillämpliga delar böra gälla
jämväl dessa avdelningsföreståndare.

Statskontoret har med hänsyn till Lövstaskolans säregna karaktär intet
att erinra mot de lönesakkunnigas förslag beträffande avdelningsföreståndarnas
löneställning.

Tjänstemannaföreningen, som enligt vad jag nyss nämnt förordat rektorernas
placering i 27 respektive 25 lönegraden, anser, med tillämpning av
de lönesakkunnigas graderingsprinciper, att avdelningsföreståndarna vid
Lövstaskolan borde placeras i 23 lönegraden.

Assistent.

Assistenterna äro placerade i 19 lönegraden. Från de båda assistenterna
med folkskolläraruppgifter torde i det följande böra bortses. För övriga
assistenter gäller, att de skola ha avlagt student- eller folkskollärarexamen
eller äga motsvarande allmänbildning, ha erforderliga kunskaper i psykologi
och pedagogik samt kunna leda gymnastik och idrott.

De lönesakkunniga uttala, att assistenterna med hänsyn till kompetens och
arbetsuppgifter syntes i vart fall icke böra hänföras till lägre lönegrad än
den de nu innehade. Då slutlönen i nuvarande 19 lönegraden sammanfölle
med slutlönen i 20 lönegraden följde med de sakkunnigas utgångspunkt, att
assistenttjänsterna borde hänföras till den lönegrad, som i det kommande
lönesystemet motsvarade den nuvarande 20 lönegraden. Härigenom iakttoges
jämväl i förhållande till avdelningsföreståndaretjänsterna vid Lövstaskolan
den i det föregående uttalade principen alt vid lönegradering inom
en befordringsserie göra en åtskillnad av minst två lönegrader mellan varje
befordringsstadium. — Till assistentkategorien hänföra de sakkunniga —
såsom tidigare nämnts — jämväl de av organisationsnämnden föreslagna
fritidsledarna och gymnastikdirektören vid Broby, enär dessa, såsom socialstyrelsen
uttalat, syntes komma att erhålla samma arbetsuppgifter och kompetens
som de nuvarande assistenterna.

Statskontoret ansluter sig till de lönesakkunnigas förslag.

Allmänna lönenämnden finner tveksamt, huruvida assistenterna borde
komma i åtnjutande av den föreslagna uppflyttningen till 20 lönegraden och
erinrar i detta sammanhang, att 1941 års lärarlönesakkunniga i sitt nyligen
avgivna betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare (SOU
1947: 15) föreslagit, bland annat, att ordinarie lärare i teckning, musik samt
gymnastik med lek och idrott vid realskolor, högre kommunala skolor samt
folk- och fortsättningsskolor skola placeras i lönegrad A 18. En reservant
inom nämnden (ledamoten J. Andersson) förordar ett bibehållande i 19 löne -

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

graden med evalvering till 22 lönegraden i de av 1945 års lönekommitte
föreslagna löneplanerna, enär assistenterna eljest komme att erhålla en i
förhållande till folkskollärarna alltför gynnad ställning.

Tjänstemannaföreningen anser, att assistenterna borde erhålla en något
större löneökning och föreslår fördenskull, att dessa tjänstemän placeras i
21 lönegraden. Härtill ansluta sig styrelserna för Ljungaskogs yrkesskola
och för Vemyra skolhem och yrkesskola.

Folkskollärare, ämneslärare (folkskollärare).

I princip kunna de manliga folkskollärarna sägas vara placerade i 19 och
de kvinnliga i 18 lönegraden. Åtskillnaden i lönehänseende mellan folkskollärare
av de båda könen torde bero därpå, att statsmakterna vid genomförandet
av 1936 års reform utgått ifrån, att folkskollärarnas uppgifter vid
de för kvinnlig ungdom avsedda skolhemmen vore av mindre krävande art
och omfattning än vid de andra skolhemmen. Vid prövningen av frågan om
löneställningen för assistenter och folkskollärare vid skolhem för pojkar
anställdes i samband med 1936 års omorganisation jämförelser med arbetsförhållandena
inom det allmänna folkskoleväsendet. Föredragande departementschefen
(prop. 1938: 151, s. 25) erinrade i detta avseende om de betydande
skiljaktigheter, som präglade ungdomsvårdsskolornas arbete i förhållande
till folkskolans, och fortsatte.

Det är sålunda icke nog med, att den årliga tjänstgöringstiden vid skyddshemmen
sträcker sig över omkring 48 veckor mot högst 39 vid folkskolorna.
Tjänstgöringen inbegriper därjämte jämväl fortsättningsskolans undervisning
och i vissa fall undervisning i gosslöjd. Därtill kommer som en betydelsefull
arbetsuppgift den dagliga tillsynen av eleverna under deras fritid.
Föreståndare och lärare vid skyddshem äro sålunda ej blott undervisare
utan hava därjämte till åliggande att i stor utsträckning fullgöra de plikter,
som ute i livet tillkomma föräldrar. — Beaktas som sig bör dessa omständigheter,
kan jag ej finna det försvarligt att för assistentbefattmng vid yrkeshemmen
och läraretjänster vid skolhem för gossar, för vilka normalt skulle
krävas folkskollärarexamen jämte en icke obetydlig kompletterande utbildning
vid skyddshem, förorda lägre placering än i lönegraden B 19.

Folkskollärare skall, förutom folkskollärarexamen eller därmed jämförlig
pedagogisk utbildning, äga minst 2 års undervisningsvana jämte förmåga att
leda gymnastik och idrott.

I yttrande till de lönesakkunniga hade tjänstemannaföreningen och folkskollärarförbundet
framfört vissa önskemål i fråga om arbets tidsforhållan -

den och löneförmåner.

Tjänstemannaföreningen hade framhållit, hurusom den verkställda löncgradsplaceringen
över folkskolans lärare vore helt illusorisk, enär de senare
genom extra ersättning för undervisning i slöjd och fortsättningsskola m. m.
T regel erhölle en inkomst fullt jämförbar med 19 lönegraden utan att ens
under lästerminen komma upp till eu tjänstgöringstid av samma omfattning

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

som den, vilken ålåge folkskollärarna vid ungdomsvårdsskolorna. Därest
arbetstiden vid dessa skolor kunde nedbringas till 40 å 42 timmar per vecka,
borde folkskollärarna därstädes placeras i 21 lönegraden.

Folkskollärarförbundet hade hävdat, att undervisningen i likhet med vad
som gällde för observationsklass i Stockholm icke borde överstiga 24 timmar
per vecka, vartill för lärarnas del borde komma 2 veckotimmar för
övervakning av läxläsning och 4 timmar för »administrativa uppgifter».
Med denna tjänstgöringsskyldighet borde folkskollärarna placeras i 21 lönegraden.
Tjänstgöring utöver vad nu angivits borde honoreras med 3 kronor
50 öre per timme, varjämte högsta tillåtna tjänstgöring borde fastställas till
40 timmar per vecka.

De lonesakkunniga uttala till en början, att någon egentlig skillnad i fråga
om arbetsuppgifter och tjänstgöringsförhållanden icke förelåge mellan folkskollärarna
vid å ena sidan de för manliga elever avsedda skolhemmen och
å den andra flickskolhemmen. De sakkunniga förordade därför lika löneställning
för såväl manliga som kvinnliga folkskollärare även vid förevarande
skolor. De sakkunniga fortsätta i huvudsak såsom följer.

\id de överväganden, som lett till nuvarande löneställning, synas statsmakterna
varit medvetna om nödvändigheten av att kompensera icke allenast
för den större svårighetsgraden vid ungdomsvårdsskolorna och det
längre tjänstgöringsåret därstädes utan även för bortfallet av de extrainkomster,
vilka i regel tillkomma en vanlig folkskollärare. Då nu från folkskollararhall
framförts krav på uppflyttning med två lönegrader och då man
samtidigt velat minska tjänstgöringstiden till 30 veckotimmar, kunna de
sakkunniga icke underlåta att framhålla, att folkskollärarna vid ungdomsvårdsskolorna
inplacerats i ett helt annat lönesystem än som skett med övriga
folkskollärare. Tjänstgöringsförhållandena för de båda lärarkategorierna
aro för övrigt så artskilda, att någon direkt jämförelse dem emellan
svårligen later sig göra. I vart fall får det anses uteslutet att till 21 lönegraden
hänföra folkskollärare med så begränsad tjänstgöringstid, som den,
folkskollararforbundet föreslagit. Med hänsyn till rekryteringssvårigheterna
orde det emellertid vara lämpligast att söka för ungdomsvårdsskolornas del
sa langt möjligt astadkomma likställighet med förhållandena vid den vanliga
folkskolan i fråga om arbetstid och löneställning, dock givetvis med
vederbörlig hänsyn tagen till elevmaterialets svårare beskaffenhet. Konsekvensen
borde då bjuda att jämväl här tillämpa folkskolans avlöningsreglemente.
Da det emellertid av såväl principiella som lönetekniska skäl bedömts
mindre lämpligt att för befattningshavare inom samma förvaltningsområde
tillampa skilda avlöningsreglementen, som vart och ett utformats från helt
olika utgångspunkter, hava de sakkunniga icke ansett en dylik lösning praktiskt
genomförbar och därför avstått från att framlägga förslag i nu nämnd
n ning- stallet torde man böra söka inom civila avlöningsreglementets
ram astadkomma en lösning av lärarlönefrågan i den angivna riktningen.
rr^.P^ngspunkt härifrån förorda de sakkunniga följande arbetstid och
lonetormaner för folkskollärarna vid ungdomsvårdsskolorna
Undervisningsskyldigheten bör i likhet med vad som gäller för normalklass
mom den vanliga folkskolan fastställas till högst 30 veckotimmar och
lasaret till 39 arbetsveckor. Under den del av året, som icke ingår i läsåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

bör folkskollärare äga åtnjuta ferier. Vid tillämpning av det nu forordade
systemet kan folkskollärarnas arbetstid per vecka med hansyn till den ytterligare
tid, som åtgår till lektionsförberedelser, i regel mmst 7 timmar, och
till slöjdundervisning, 4 timmar, uppskattas till 41 timmar. Vidare komina de
folkskollärare, vilka anlitas såsom lärare i fortsättningsskola, att under ferierna
tagas i anspråk för denna uppgift under omkring 180 timmar en
mån ett utbyte av arbetsuppgifterna under de av foikskollararforbundet för
»administrativt arbete» avsedda 6 timmarna mot undervisning under lika
många timmar av folkskollärarna uppfattas såsom en extra borda torde
denna kunna anses kompenserad av den avlöningsförstärkning, som de sakkunniga
i det följande komma att föreslå för folkskollärarnas del.

Folkskollärarna vid ungdomsvårdsskolorna böra i likhet med små kollegor
inom det allmänna folkskoleväsendet vara placerade i 17 lönegraden
samt erhålla ersättning för undervisning i slöjd och fortsättningsskola. Dylik
ersättning vid den allmänna folkskolan utgår i regel med i vederbörande
kungörelser den 30 juni 1920, nr 572, och den 30 december 1932, nr 587,
fastställda minimibelopp, 2 respektive 3 kronor. Utöver nu angivna ersättningar
synas folkskollärarna vid ungdomsvårdsskolorna bora, med hansyn
till den större svårighetsgrad, som är utmärkande för arbetet vid dessa skolor
på grund av elevernas asociala tendenser och beteenderubbningar, tillerkännas
en särskild avlöningsförstärkning. Vid diskussioner rörande den
skäliga storleken av denna extraersättning har från folkskollarar- och lolkskollärarinneförbundens
sida yrkats, att avlöningsförstärknmgen skulle utga
med minst 1 000 kronor. Såsom skäl har härvid framhållits den pa grund
av lönegradsnedflyttningen inträdda minskningen av pensionsunderlaget,
vilken minskning enligt förbundens mening borde kompenseras. De sakkunniga
anse för sin del, att avlöningsförstärknmgen skäligen bör utga med

600 kronor för år. _ , , .... .

De sakkunniga kunna således icke —• frånsett den särskilda ersattnmge
för undervisning i slöjd och fortsättningsskola — tillmötesgå kravet pa särskild
ersättning för tid, under vilken folkskollärarna komma att anlitas utöver
den egentliga undervisningen. De sakkunniga vilja emellertid kraftigt
understryka de goda möjligheter, som vid ungdomsvårdsskolorna i motsats
till den allmänna folkskolan föreligga att vinna befordran till högre tjänster.
Dessa gynnsammare befordringsutsikter torde utgöra en icke oväsentlig
faktor för att intressera lämpliga folkskollärare att söka sig in vid ungdomsvårdsskolorna.

De sakkunniga upptaga till särskild prövning frågan om löneställningen
för folkskollärarinnan vid Brättegården, av de sakkunniga benämnd a mneslärare.
Av undervisningens karaktär vid denna skola följer enligt
de sakkunnigas mening, att på denna befattningshavare måste ställas kiav
på akademisk utbildning och behörighet för undervisning i folkhögskola.
De sakkunniga föreslå därför, att befattningen i fråga placeras i 20 lönegraden.

Allmänna lönenämnden finner ej anledning till annan erinran mot de lönesakkunnigas
förslag än att nämnden ifrågasätter, huruvida icke den föreslagna
avlöningsförstärknmgen borde bliva föremål för någon uppräkning.
Reservanter inom nämnden (ledamöterna J. Andersson, K. G. Rosberg och

Kungi. Maj.ts proposition nr 269.

Ruth Linder) föreslå, att avlöningsförstärkningen bestämmes till 1 000
kronor.

Folkskollärar,förbundet hävdar, att ett genomförande av de lönesakkunnigas
förslag i realiteten skulle innebära en löneminskning, enär skillnaden
mellan nu utgående lön enligt 19 lönegraden, 19 löneklassen å A-ort inklusive
samtliga tillägg och med pensionsavdraget frånräknat samt motsvarande
belopp enligt 17 lönegraden, 17 löneklassen vore 802 kronor medan de lönesakkunniga
beräknat avlöningsförstärkningen till 600 kronor. Vad beträffade
extrainkomsterna för undervisning i slöjd och fortsättningsskola utgjorde
dessa ingen kompensation, då läraren för detta arbete nödgades avstå
extra tid. Jämväl förbundet anser fördenskull, att avlöningsförstärkningen,
därest folkskollärarna placerades i 17 lönegraden, borde bestämmas till 1 000
kronor, vilket i realiteten skulle innebära en enligt förbundets mening rimlig
löneökning av omkring 200 kronor. Vidare borde, i likhet med vad som
ägde rum inom folkskoleväsendet, all tjänstgöring utöver 30 timmar per
vecka särskilt arvoderas. Vad beträffade den beräknade arbetstiden ville
förbundet framhålla, att läxläsning icke borde få sammankopplas med lektionsförberedelser,
såsom organisationsnämnden och de lönesakkunniga syntes
hava förutsatt. Därest så ej heller skedde, innebure detta en ökning av
tjänsgöringstiden utöver vad som gällde inom folkskoleväsendet. Slutligen
borde, enligt förbundets mening, för enkelhetens skull folkskolans avlöningsreglemente
tillämpas å förevarande befattningshavare. Till folkskollärarförbundets
yttrande ansluter sig folkskollärarinneförbundet.

Ett antal remissinstanser har uttalat sig för ett bibehållande av nuvarande
löne- och arbetstidssystem.

Sålunda anför statskontoret följande.

Statskontoret måste för sin del finna det mindre tillfredsställande att för
en viss grupp av befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna föreskriva
Ione- och anställningsvillkor efter helt andra principer än vad som gäller
för Övriga befattningshavare vid dessa skolor. Då statskontoret icke kan
finna tillräckliga skäl föreligga för en dylik avvikelse från hittills tillämpade
grunder, anser ämbetsverket, att folkskollärarna alltjämt skola vara inplacerade
i lönegrad utan rätt att utöver lönen i denna åtnjuta särskild ersättning
for vissa arbetsuppgifter. — Statskontoret vill i detta sammanhang
erinra, att assistenter och folkskollärare ansetts böra åtnjuta samma löneförmåner.
Bada grupperna tillhöra nu 19 lönegraden. Enligt ämbetsverkets
mening förefinnes icke heller anledning att vidtaga annan ändring härutmnan,
an att de uppflyttas från 19 till 20 lönegraden, varvid samtliga böra
i personalförteckningen benämnas assistenter.

Skolöverstyrelsen anser den differentiering mellan assistenter och folkskollärare,
som de lönesakkunnigas förslag innebure, mindre lämplig både av
pedagogiska och lönetekniska skäl samt anför härutinnan i huvudsak
följande.

Visserligen bör huvuduppgiften för folkskolläraren vara undervisning och
tor assistenten fntidsledning, men båda befattningshavarna böra i någon ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

sträckning ha tillfälle att gripa in på varandras arbetsfält för att kunna få
en såvitt möjligt allsidig uppfattning av den enskilde eleven och därigenom
bli i stånd att mera effektivt arbeta på hans karaktärsfostran. Om förslaget
oförändrat genomföres på denna punkt, torde det vidare bli svart att ta
vikarier för assistenterna vid sjukdomsfall och semester, särskilt under den
tid, då folkskollärarna skulle åtnjuta ferier. Överhuvud förefaller det olämpligt
att inom samma anstalt ha olika bestämmelser för lönesattmng och arbetstid
beträffande personalgrupper med likartad kompetens och likartat
arbete. Rekryteringssvårigheterna beträffande folkskollärarna torde icke
komma att förbättras genom de föreslagna bestämmelserna. Överstyrelsen
föreslår därför, att folkskollärarna placeras i samma lönegrad som assistenterna
d v s 20 lönegraden, utan särbestämmelser i avlöningsreglementet
men med en genom särskilda stadgebestämmelser till 42 timmar i veckan
begränsad arbetstid.

Sex skolstyrelser företräda synpunkter, liknande dem, skolöverstyrelsen
uttalat, och understryka särskilt sina farhågor, att folkskollärarna, efter ett
genomförande av de lönesakkunnigas förslag, skulle fjärmas från det egentliga
aibetet vid skolorna och endast kvarstå såsom skollärare. Enligt dessa
skolstyrelser vore det sålunda att föredraga, att folkskollärarna icke erhölle
arbetstid och arbetsår reglerade i överensstämmelse med den allmänna folkskolans
bestämmelser. En viss löneförhöjning borde i så fall medgfvas, antingen
till 20 eller 21 lönegraderna eller genom att bibehålla nuvarande lönegradsplacering
och utöver lönen tillerkänna vederbörande särskild ersättning
för undervisning i slöjd och fortsättningsskola. Styrelsen jör Lövsta
skolhem och yrkeshem uttalar, att på grund av klientelets art vid denna
skola ett genomförande av de lönesakkunnigas förslag skulle medföra betydande
pedagogiska och administrativa olägenheter, enär den vid skolundervisningen
grundlagda kontakten med detta klientel vore av så stor betydelse
i fostringsarbetet, att den borde utnyttjas även utanför skolan.

Styrelsen för Gräskärrs skolhem anför beträffande ersättningarna för
slöjd- och fortsättningsskoleundervisning, att kommunala tillägg i regel utginge
å de i vederbörande kungörelser angivna minimibeloppen med i regel
minst 50 öre per timme. Då därjämte hänsyn vid bestämmandet av dessa
extraersättningar borde tagas till de särskilda svårigheterna vid ungdomsvårdsskolorna
på grund av klientelets sammansättning, vilken laktor jämväl
inverkade på förevarande arbetsuppgifter, borde ersättningarna för undervisning
i slöjd och fortsättningsskola bestämmas til! minst 2 kronor 50 öre

respektive 3 kronor 50 öre för timme.

Beträffande den för ämnesläraren vid Brättegården föreslagna löneställningen
uttalar tjänstemannaföreningen, att denna befattningshavare borde
placeras något högre än assistent. Med utgångspunkt från den av föreningen
föreslagna assistentplaceringen, 21 lönegraden, föreslås för ämnesläraren en
placering i 22 lönegraden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Bokhållare.

Den av socialstyrelsen föreslagna bokhållaren vid Lövstaskolan bör enligt
de lönesakkunnigas mening placeras i 17 lönegraden.

Lantbruksstyrelsen erinrar, att bokhållarbefattningen vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut genom beslut av 1946 års riksdag placerats
i lönegrad Eo 15. Visserligen syntes bokhållarbefattningen vid Lövstaskolan
med de av socialstyrelsen angivna arbetsuppgifterna innefatta något
mera självständiga och krävande uppgifter än befattningen vid Alnarp, men
lantbruksstyrelsen ansåge dock en placering i 16 lönegraden tillfyllest.

Avdelningsföreståndare.

Den vid Sonestorps hemskoleavdelning tjänstgörande avdelningsföreståndaren,
som placerats i 17 lönegraden, skall ha genomgått centralskolan för
utbildning av barnsjuksköterskor eller jämte sjuksköterskeutbildning ha ett
års specialutbildning i praktisk barnavård vid fackskolan för huslig ekonomi
eller äga därmed jämförlig utbildning.

De löne sakkunnig a uttala, att ifrågavarande befattning kommit att erhålla
en avsevärt högre lönegradsplacering än som gällde för jämförliga tjänster
inom andra förvaltningsområden. En omprövning av löneställningen borde
därför resultera i en sänkning av den för tjänsten hittills tillämpade placeringen.
Då emellertid hemskoleavdelningen vid Sonestorp komme att ersättas
med en ny hemskola på ännu icke bestämd plats, syntes frågan om avdelningsföreståndarens
löneställning böra vila, intill dess avgörande i sistnämnda
hänseende fattats. I samband därmed borde jämväl få prövas,
huruvida den nuvarande extra ordinarie innehavaren av befattningen borde
beredas tillfälle att övergå till en nyinrättad befattning av motsvarande slag.

Styrelsen för Sonestorps yrkes- och hemskola anser sig med hänsyn till
avdelningsföreståndarens kvalifikationer och arbetsuppgifter icke kunna
fmna, att denna befattningshavares lönegradsplacering vore för hög.

Yrkeslärare (lärare i yrkesämne).

Dessa äro placerade i 12 lönegraden. För att erhålla anställning såsom
lärare i yrkesämne erfordras, förutom vissa personliga egenskaper, att äga
grundlig insikt och färdighet i det eller de ämnen, varuti undervisning skall
meddelas, att genom praktisk verksamhet ha styrkt sig vara skicklig yrkesman
och vara kunnig i yrkesritning, att ha genomgått pedagogisk utbildningskurs
för lärare i yrkesämne samt att ha minst två års undervisnings
vana.

De lönesakkunniga anställa till en början vissa jämförelser mellan befattningarna
såsom yrkeslärare vid å ena sidan ungdomsvårdsskolorna och å
den andra de centrala verkstadsskolorna.

I fråga om arbetstidsförhållanden och löneställning för
de båda vrkeslärarkategorierna anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Kungl. Majtts proposition nr 269.

Under 35 veckor av arbetsåret omfattar arbetstiden vid de centrala verkstadsskolorna
dels 37 timmars undervisning i yrkesarbete och dels viss
undervisning i teoretiska ämnen, huvudsakligen varierande mellan 5 och 8
timmar per vecka. Under återstoden av arbetsåret — vilket i sin helhet omfattar
46 veckor — utgör antalet undervisningstimmar i yrkesarbete minst
45. Under sistnämnda tid pågår icke teoretisk undervisning. Några bestämmelser
om de individuella lönerna ha icke utfärdats, utan ligger det i huvudmännens
befogenhet att avpassa lönebeloppen efter omständigheterna. Ersättning
utgår dels med ett fast belopp för den praktiska undervisningen
och dels för varje veckotimmes teoriundervisning. Lönernas storlek kommer
därför att bliva tämligen varierande allt efter antalet teoritimmar. I regel
utgå begynnelselönerna med belopp, motsvarande ett löneläge mellan 15 och
16 löneklasserna enligt den statliga löneskalan, dock att, där teoriundervisningen
omfattar uppåt 8 veckotimmar, de sammanlagda löneförmånerna i
vissa fall överskrida löneläget enligt 16 löneklassen. Enligt det av överstyrelsen
för yrkesutbildning framlagda löneförslaget skola yrkeslärarna placeras
i 16 lönegraden med en tjänstgöringsskyldighet å grundlönen av 37
veckotimmars undervisning i yrkesarbete och 2 veckotimmars teoriundervisning
under 35 veckor samt 45 veckotimmars undervisning i yrkesarbete
under resten av arbetsåret. De skola därjämte erhålla särskild ersättning
för teoriundervisning utöver de i grundlönen ingående tva veckotimmarna.

Här torde böra erinras, att arbetstiden för ungdomsvårdsskolornas lärare
i yrkesämne av organisationsnämnden satts till 463/4 timmar och av socialstyrelsen
till 46 timmar.

Beträffande kompetensvillkoren för de båda berörda lärarkategorierna
erinra de sakkunniga, att några bestämmelser härutinnan ännu
icke utfärdats för de centrala verkstadsskolornas del, men att kompetensfrågan
vore under övervägande. De kompetenskrav, som i praktiken tilllämpades
vid dessa skolor, överensstämde emellertid helt med de för ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärare fastställda. De sakkunniga förutsatte, att
även i fortsättningen enahanda fordringar i detta avseende skulle gälla för
de båda skolkategoriernas yrkeslärare.

Undervisningens art och omfattning vore enligt de sakkunnigas
uppfattning i huvudsak likvärdig vid de båda skolformerna.

I fråga om klientelets art och omfattning borde, uttala de sakkunniga
vidare, observeras, att undervisningsgrupperna vore av mindre omfattning
vid ungdomsvårdsskolorna än vid de centrala verkstadsskolorna.
Vid de förra hade läraren att undervisa högst 10—12 elever och vid de senare
ett 15-tal elever. Å andra sidan gällde för ungdomsvårdsskolornas del
givetvis även beträffande yrkeslärarna vad de sakkunniga inledningsvis anfört
rörande de speciella, av klientelets beskaffenhet orsakade svåiigheterna.

De sakkunniga uttala, att de icke kunnat undgå alt finna långt gående
överensstämmelser mellan vad i olika hänseenden gällde för yrkeslärarna
vid de båda nu nämnda skolkategorierna samt anföra vidare i huvudsak
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Personalföreningarna ha hemställt, att yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna
placeras två lönegrader över sina kollegor vid de centrala verkstadsskolorna
i likhet med vad som hittills skett för folkskollärarna i förhållande
till motsvarande befattningshavare inom det allmänna folkskoleväsendet.
Inom yrkesundervisningsområdet synas för ungdomsvårdsskolornas
del skiljaktigheterna gentemot de centrala verkstadsskolorna vara betydligt
mindre utpräglade än vad som är fallet mellan de båda folkskollärargrupperna.
Bland annat synes man vara berättigad anse att de av klientelets
beskaffenhet vid ungdomsvårdsskolorna härrörande särskilda svårigheterna
i undervisningen vid en jämförelse med de centrala verkstadsskolorna
i viss mån uppväges av det förhållandet, att yrkeslärarna vid de förra skolorna
handhava mindre elevgrupper än yrkeslärarna vid de senare skolorna.

Däremot anse sig de sakkunniga icke kunna undgå att med hänsyn till
de langt gående överensstämmelserna mellan de båda yrkesskoltyperna föreslå,
att yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna placeras i samma lönegrad
som motsvarande befattningshavare vid de centrala verkstadsskolorna.

Man torde icke böra föregripa det beslut, som kan komma att fattas beträffande
löneställningen vid de senare skolorna. De sakkunniga förorda
emellertid, med hänsyn till att den för ungdomsvårdsskolornas yrkeslärare
nu gällande lönegradsplaceringen synes uppenbart för låg, att sistnämnda
lärare redan i samband med den generella löneregleringen för ungdomsvårdsskolornas
personal erhålla viss lönegradsuppflyttning. I avvaktan på
ett slutligt ställningstagande till frågan om löneställningen för de centrala
verkstadsskolornas yrkeslärare föreslå därför de sakkunniga, att ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärare tills vidare placeras i 15 lönegraden.

Socialstyrelsen förutsätter, att, när arbets- och löneförhållandena för
yrkeslärarna inom det allmänna undervisningsväsendet stabiliserats, ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärare skola tillerkännas likartad ställning, så att
deras arbetsförhållanden bli desamma och att till dem utgå dels motsvarande
löner och dels svårighetstillägg.

Allmänna lönenämnden medgiver, att den nuvarande löneställningen för
ungdomsvårdsskolornas manliga yrkeslärare vore väl låg, men anser, att
dessa befattningar borde placeras i 13 lönegraden i avvaktan på närmare
erfarenheter rörande de kompetenskrav, som kunde komma att ställas å
befattningarna i fråga. En reservant inom nämnden (ledamoten J. Andersson)
anser sig icke kunna godtaga den av de lönesakkunniga gjorda jämförelsen
med de centrala verkstadsskolorna.

Statskontoret vill icke tillstyrka en lönegradsuppflyttning förrän spörsmålet
lösts rörande löneställningen för yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anför, att, även om den mera fullständiga
yrkesutbildning, som förekomme vid de centrala verkstadsskolorna,
syntes ställa större krav på därvarande lärares yrkeskunnighet och yrkeserfarenhet,
yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna lämpligen borde placeras
i samma lönegrad som motsvarande befattningshavare vid de centrala
verkstadsskolorna med hänsyn till de speciella förhållanden, under vilka de

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

arbetade. Överstyrelsen ville icke motsätta sig en provisorisk placering i
15 lönegraden.

Slöjd- och yrkeslåramas riksförbund anför, att, då yrkeslärarnas begynnelselöner
vid de centrala verkstadsskolorna motsvarade löneläget enligt 16
löneklassen, yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna redan nu borde placeras
i 16 lönegraden i avvaktan på löneregleringen för yrkeslärarna vid de
förra skolorna. Enligt riksförbundets mening borde vidare jämväl till yrkeslärarna
vid de senare skolorna utgå samma avlöningsförstärkning som de
lönesakkunniga avsett för folkskollärarnas del. Tjänstemannaföreningen,
som likaledes anser, att yrkeslärarna borde provisoriskt placeras i 16 lönegraden,
föreslår, att dessa befattningshavare, sedan lönefrågan lösts för de
centrala verkstadsskolornas del, placeras två lönegrader över den, som kan
komma att gälla för yrkeslärarna vid de senare skolorna, eller med andra
ord att samma kompensationssystem skall tillämpas på yrkeslärarna som
med nuvarande lönesystem sker för folkskollärarnas del. Nu nämnda båda
organisationer vilja som sin åsikt särskilt framhålla, att svårigheten vid
skolorna icke kompenserades av det lägre elevantalet. Fångvårdsmannaförbundet
inskränker sig till att hemställa, att yrkeslärarna provisoriskt placeras
i 16 lönegraden, men yrkar ingen särskild löneförhöjning i förhållande
till yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna.

Yrkeslärarinnor, hem vårdslärare.

För erhållande av anställning såsom lärarinna i hushållsgöromål
eller lärarinna i kvinnlig slöjd, vilka befattningshavare placerats
i 15 lönegraden, erfordras att ha minst två års undervisningsvana
samt att äga god förmåga att meddela undervisning. I fråga om fackutbildning
gäller för den förra, att hon skall ha genomgått skolkökslärarinnekurs
vid statens skolköksseminarium eller fackskolans för huslig ekonomi A- eller
C-kurs eller lärarinnekurs vid Atheneums skolköksseminarium eller Fredrika
Bremerförbundets lanthushållsseminarium i de fall, då betyget bland
huvudämnena upptager ämnesgruppen huslig ekonomi. För slöjdlärarinnorna
fordras att ha genomgått seminariekursen vid föreningen handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium eller högre kurs
för sömnadsyrket, högre kurs i sömnad eller kurs för utbildande av vävlärarinnor
vid Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium och skola för
kvinnlig yrkesutbildning, eller äga därmed jämförliga kunskaper.

Den utbildning i tvätt, som meddelas vid Sonestorp, Brättegården och
Hornö, handhaves av tvättföreståndarinnor, placerade vid Sonestorp i lönegrad
A 2 och vid de övriga skolorna i lönegrad V 2. I det föregående har
jag anslutit mig till ett av socialstyrelsen avgivet förslag om den yrkeshetonade
tvättundervisningens koncentrerande till Sonestorp under ledning av
eu lärarinna i tvätt. Vidare har jag föreslagit, att vid Sonestorp och

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 269. 5

(56

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Hornö skola anställas lärarinnor för undervisning inom ett yrkesområde,
som ännu icke är representerat vid skolorna i fråga, av mig tills vidare betecknade
såsom lärarinnor i »nytt yrke».

Slutligen torde få erinras, att enligt socialstyrelsens av mig biträdda framställning
hem vårdslärare skola anställas vid envar av de för kvinnliga
elever avsedda skolorna med uppgifter, som av mig i det föregående
angivits.

De lönesakkuimiga, vilka sammanfört nu angivna lärarinnor — med undantag
för hemvårdsläraren — till en med de manliga yrkeslärarna gemensam
grupp, benämnd yrkeslärare, anföra i huvudsak följande.

En hem vårdslärare av den angivna typen synes böra placeras i 9 lönegraden.
I fråga om kompetenskrav torde hon komma att jämställas med biträdande
husföreståndare. Vad därefter angår det nya yrke, som organisationsnämnden
föreslagit skola ingå i undervisningen vid Sonestorp och
Hornö, föreligga visserligen inga uppgifter om arten därav, men man torde
med hänsyn till de yrkesområden, som kunna tänkas ifrågakomma vid
dessa skolor, kunna förutsätta, att dess företrädare måste ställas i paritet
med hushålls- och slöjdlärarinnorna. Detta synes böra ske jämväl i fråga
om den lärarinna i tvätt, som kan komma att anställas vid Sonestorp. 1
Iråga om dessa fyra kategorier av kvinnliga yrkeslärare torde man icke
kunna undgå att tillämpa likalönsprincipen. De sakkunniga förorda därför,
att dessa, sedan tragan om löneställningen för yrkeslärare vid de centrala
verkstadsskolorna blivit löst, placeras i samma lönegrad som den, i vilken
ungdomsvårdsskolornas yrkeslärare kunna komma att placeras.

Allmänna lönenämnden framhåller, att 1941 års lärarlönesakkunniga i sitt
i det föregående omnämnda förslag jämväl behandlat lönefrågan för lärare
i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. I avvaktan på att detta förslag blivit
slutligt prövat borde tills vidare anstå med ett ställningstagande till frågan
om dessa kvinnliga yrkeslärares lönegradsplacering. Med beaktande härav
borde de befattningar, vilka äro placerade i 15 lönegraden, tills vidare bibehållas
i sagda lönegrad, medan för nyinrättade befattningar av detta slag
en provisorisk placering i 13 lönegraden syntes vara tillfyllest. För lärarinnan
i tvätt kunde en lägre lönegradsplacering ifrågakomma.

Statskontoret anser sig, med hänsyn till att uppgifter icke förelåge beträffande
arten av den undervisning, som skulle bedrivas av lärarinnan i »nytt
yrke», icke kunna ingå på bedömande av denna befattningshavares lönegradsplacering.
En placering av tvättlärarinnan i 15 lönegraden ville statskontoret
avstyrka, da den föreslagna löneställningen med hänsyn till undervisningens
art vore alltför hög. Såvitt ämbetsverket kunde finna, borde
tvättundervisningen, därest hushållslärarinnan lämnade ledning och tillsyn,
kunna tillfredsställande utövas av en befattningshavare i 3 lönegraden eller
den lönegrad, i vilken biträdande tvättföreståndare vid sinnessjukhusen
placerats.

Vad tjänstemannaföreningen i fråga om löneställningen anfört beträffande
de manliga yrkeslärarna avses gälla jämväl de kvinnliga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Vad beträffar hemvårdslärarens löneställning uttala allmänna tönenåmnden
och statskontoret att svårigheter förelåge att bedöma den rimliga löneställningen
men att en placering i 9 lönegraden syntes väl hög. Skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och styrelsen för Hornö yrkesskola ifrågasätta
om icke såväl kompetenskrav som löneställning borde höjas beträffande
hemvårdslärarna. De allsidiga kunskaper som denna befattningshavare
måste besitta för att kunna fungera såsom avlösare för alla övriga yrkeslärarinnor
ansåges i själva verket fordra utbildade lärarinnor i samma lönegrad
som de övriga lärarinnorna. Sistnämnda skolstyrelse inlägger en bestämd
erinran mot att de hemvårdslärare, som enligt socialstyrelsens förslag
skulle handhava hushållstvätt, placeras i 9 lönegraden, enär även i detta
fall krävdes såväl yrkeskunnighet som pedagogisk skicklighet.

Tillsyningsman.

Den ende nu anställde befattningshavaren av denna kategori, tillsyningsmannen
vid Lövstaskolan, är placerad i 12 lönegraden. Förutom viss allmänbildning
erfordras för erhållande av denna tjänst att kunna leda gymnastik
och idrott samt att ha erfarenhet av och fallenhet för arbete bland
barn och ungdom med karaktärsabnormiteter.

Enligt de lönesakkunnigas uppfattning syntes de för tillsyningsmannen i
fråga gällande uppgifterna och kompetenskraven motivera hans kvarstående
i 12 lönegraden. Jämväl den av organisationsnämnden och socialstyrelsen
förordade tillsyningsmannabefattningen vid Långanäs borde enligt de sakkunnigas
mening placeras i nämnda lönegrad.

Styrelsen för Lövsta skolhem och yrkesskola anser, att tillsyningsmannatjänsten
vid Lövstaskolan bör placeras lägst i 15 lönegraden.

Jordbrukspersonal, trädgårdsmästare.

Rattarna och ladugårdsförmännen äro antingen anställda såsom
extra ordinarie tjänstemän i 10 respektive 5 lönegraden eller uppförda
å jordbruksstaten med lön motsvarande nämnda lönegrader. Vid Broby är
rättaren dock anställd å jordbruksstaten med lön motsvarande 5 lönegraden.
övrig jordbrukspersonal utgöres av jordbruksförmän och jordbruksarbetare.
Jordbruksförmännen äro avlönade med visst månadsarvode
och jordbruksarbetarna antingen med månadsarvode eller
enligt lantarbetaravtalet.

I fråga om fackutbildning gäller för rättaren, att han skall ha genomgått
tvåårig lantbruksskola eller eljest visat sig äga grundlig insikt och färdighet
i ämnen, varuti undervisning skall meddelas, medan ladugårdsförmannen
skall ha genomgått ettårig ladugårdsförmanskurs eller eljest visat sig äga
grundlig insikt och färdighet i yrket.

Vid yrkesskolorna för manliga elever innefatta rättarens arbetsuppgifter
såväl praktisk som teoretisk undervisning. Ladugårdsförmännen vid dessa

Kungi. Maj:ts proposition nr 269.

skolor ansvara för arbetet i ladugården, undervisa elever i praktiskt ladugårdsarbete
samt ha tillsyn över djuren.

Vid skolhemmen tjänar, såsom tidigare anförts, jordbruket icke något
undervisningssyfte. Förutom skötseln av jordbruket åligger det därför
ifrågavarande befattningshavare endast att å vissa tider, framför allt under
sommaren, tillse och handleda eleverna vid jordbruksarbete.

Vad slutligen beträffar de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna meddelas
lanthushållsundervisningen därstädes huvudsakligen av en av yrkeslärarinnorna,
varför jordbrukspersonalen vid dessa skolor närmast kan likställas
med motsvarande personal vid skolhemmen

Trädgårdsmästarna äro för närvarande placerade i 10 lönegraden.
För erhållande av anställning såsom trädgårdsmästare erfordras i
fråga om fackutbildning att ha avlagt trädgårdsmästareexamen.

De lönesakkunniga anföra i huvudsak följande.

Nuvarande löneställning för rättare och ladugårdsförmän vid de för manliga
elever avsedda yrkesskolorna synes icke giva full rättvisa åt dessa befattningshavare
med tanke på deras undervisande funktioner. Vissa skäl
synas tala för att i vart fall rättarna erhölle samma löneställning som yrkeslärarna.
Ett lösande av löneproblemet i denna riktning torde emellertid böra
ske i ett större, den allmänna lönepolitiken på jordbruksområdet berörande
sammanhang. De sakkunniga föreslå därför, att vid dessa skolor rättaren
placeras i 12 och ladugårdsförmannen i 10 lönegraden. Rättaren synes böra
benämnas jordbruksföreståndare.

För skolhemmens och de för flickor avsedda yrkesskolornas del hava de
sakkunniga icke funnit skäl föreligga för annan lönegradsplacering än den,
som nu tillämpas. Rättaren synes här böra erhålla tjänstebenämningen jordbruksförman.
Vad beträffar ladugårdsförmannen vid dessa skolor synes
denne böra i likhet med ladugårdsförman vid veterinärhögskolan och vid
veterinärinrättningen i Skara placeras i 7 lönegraden med tjänstebenämningen
ladugårdsskötare.

Jordbruksföreståndare, jordbruksförman och ladugårdsskötare böra, i
den mån de avlönas över jordbrukets stat, överföras till vederbörligt avlöningsreglemente.

övrig erforderlig jordbrukspersonal torde böra anställas enligt kollektivavtal.

Trädgårdsmästarna vid yrkesskolor för manlig ungdom böra placeras i
samma lönegrad som jordbruksföreståndarna, d. v. s. 12 lönegraden. Därest
trädgårdsmästare anses erforderliga jämväl vid skolhemmen synas de böra
placeras i 10 lönegraden.

Allmänna lönenämnden och statskontoret anse sig icke kunna tillstyrka
högre löneställning för ladugårdsförmännen och ladugårdsskötarna än i
8 respektive 6 lönegraderna. En reservant inom lönenämnden (ledamoten
J. Andersson) biträder de lönesakkunnigas förslag.

Lantbruksstyrelsen anför i huvudsak följande.

Enligt styrelsens mening synas jordbruksföreståndare, ladugårdsförman
och kanske framför allt trädgårdsmästare ha en grundligare yrkesutbild -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 269.

ning än flertalet övriga yrkeslärare. Fore genomgången av tvaarig lantbruksskola
måste eleven ha lång och meriterande praktik. For intrade vi
trädgårdsskola fordras tre års praktik, men då konkurrensen om elevplalserna
är stor, uppgår elevpraktiken före inträdet vid dylik skola till i medeltal
sex år. Det synes skäligt att jordbruksföreståndare och tradgardsmastare
placeras i samma lönegrad som Övriga yrkeslarare Att lonestallmngen
på vissa håll inom jordbruket torde vara lagre för liknande befattningar
synes icke böra påverka lönegradsplacenngen i berörda fall. Aven ladugårdsförmannen,
vilken torde fullgöra en arbetsuppgift motsvarande en
yrkeslärares, synes böra placeras i 15 lönegraden.

Jämväl tjänstemannaföreningen, fångvårdsmannaförbundet samt styrelserna
för Forsane, Sundbo, Ljungaskogs och Långanäs yrkesskolor, Hammargårdens,
Folåsa och Gräskärrs skolhem, Johannisbergs skolhem och
yrkesskola samt Lövsta skolhem och yrkesskola uttala, att jordbruksföreståndarna
och trädgårdsmästarna vid yrkesskolorna för manlig ungdom
borde helt likställas med yrkeslärarna i lönehänseende. Beträffande motsvarande
befattningshavare vid de övriga skolorna ha olika uppfattningar
härvid gjort sig gällande. Vissa skolstyrelser förorda, att denna personal
placeras i samma lönegrad som vid nyssnämnda yrkesskolor, på vissa håll
ifrågasättes en placering i 12 lönegraden. I regel framhålles härvid vikten
av att ifrågavarande befattningshavare vid skolhemmen och de för kvinnliga
elever avsedda yrkesskolorna icke endast äro skickliga yrkesmän utan också
äga personlig lämplighet att handleda ungdom med karaktärsrubbningar.
Man synes för övrigt vara benägen att betrakta jordbrukspersonalens arbetsuppgifter
vid skolhemmen såsom undervisningsmässiga. Styrelsen för Hammargårdens
skolhem framhåller, att den av de sakkunniga för skolhemmen
föreslagna placeringen i 10 lönegraden av jordbruksförmän och trädgårdsmästare
ungefärligen motsvarade lönesättningen enligt i fria marknaden gällande
kollektiva avtal. Det oaktat förordar styrelsen en placering i 12 lönegraden
med hänsyn till ungdomsvårdsskolornas svårigheter att konkurrera
med denna marknad i fråga om kvalificerad arbetskraft.

Husföreståndare, biträdande husföreståndare (husmoder,

tillika biträdande lärare, vårdare, husmoder).

Husmoder, tillika biträdande lärare, är placerad i 11 lönegraden
och skall — förutom vad avser lärarkompetensen — ha genomgått
kurs för ekonomiföreståndarinnor eller äga därmed jämförlig utbildning i
husligt arbete. För husmödrarn a, vilka äro placerade i 6 lönegraden,
gälla i stort sett samma kompetenskrav. Vårdarna, vdka placerats i 8
lönegraden, skola dels ha genomgått småskoleseminarium eller kurs för ekonomiföreståndarinnor
eller Slagsta seminarium eller Ericastiftelsens lakepedagogiska
seminarium eller äga därmed jämförlig pedagogisk utbildning,
dels äga kunskaper i hushållsgöromål och dels ha fallenhet for arbete bland
barn med karaklärsabnormiteter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

De lönesakkunniga anföra beträffande löneställningen i huvudsak följande.

Husmoderns arbetsuppgifter omspänna ett vidsträckt område. Hon har
icke allenast att svara för hushållningen, d. v. s. att förestå inköp och köksarbete,
utan hon skall också svara för att skolan kan skänka sina elever ett
trivsamt och omvårdat hem, en uppgift, som vid ett hem av förevarande slag
kraver ett levande intresse och en aldrig svikande energi. Det gäller härvidlag
icke endast att tillse, att lokalerna äro städade, rena och hemtrevliga.
Husmoderns främsta uppgift kan sägas vara att taga personlig omvårdnad
om eleverna, sköta deras kläder, hjälpa dem vid smärre olycksfall och över
huvud taga hand om dem vid tillfällen, då de känna behov av kvinnlig omvårdnad.
Den gärning, som husmödrarna på detta sätt utföra, kan sägas
vara av grundläggande betydelse för elevernas karaktärsdaning — Vårdarnas
uppgifter äro av samma karaktär som husmödrarnas, dock att de icke
omhanderhava den ekonomiska skötseln av hushållet. En väsentlig skillnad
mellan dem och husmödrarna föreligger vidare givetvis i fråga om å ena
sidan elevantalet och å den andra elevmaterialet.

ar*förda torde med all tydlighet framgå, att befattningshavarna av
nu lfragayarande kategorier hava vidsträckta funktioner utöver dem, som
regelmässigt tillkomma personal av typen köksföreståndare. Sistnämnda befattningshavare
äro för närvarande placerade i 6—10 lönegraderna. De sakkunniga
föreslå med hänsyn härtill och i anslutning till den i det föregående
gjorda kategoriindelningen följande lönegradsplacering av ifrågavarande
personal, nämligen

1. husföreståndare, 13 lönegraden,

2. husföreståndare, 11 lönegraden, samt

3. biträdande husföreståndare, 9 lönegraden.

Beträffande de lönesakkunnigas kategoriindelning torde få hänvisas till
vad därom tidigare anförts.1

Statskontoret finner sig icke övertygat om att vederbörandes arbetsuppgifter
motsvara de göromål, som pläga anförtros åt befattningshavare i de
av de lönesakkunniga angivna lönegraderna. Ämbetsverket erinrar, att husmodersbefattningar
blivit inplacerade vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar i lönegraden A 6 och vid läroanstalterna för blinda i A 7
samt att avdelningssköterskor vid statens sjukhus av innevarande års riksdag
hänförts till 8 lönegraden. Statskontoret kunde således icke tillstyrka
förslaget i denna del.

Däremot anser sig allmänna lönenämnden kunna godtaga de lönesakkunnigas
förslag, dock att nämnden funne det tveksamt, huruvida de nuvarande
vårdarna vid Lövstaskolan borde uppflyttas från 8 till 9 lönegraden. En
reservant inom nämnden (ledamoten J. Andersson) anser att en lönegradsuppflyttning
för husföreståndarna icke bör ske i detta isolerade fall samt
föreslår därjämte att de nuvarande vårdarna vid Lövstaskolan placeras i
7 lönegraden, enär deras arbetsuppgifter syntes svara mot vad som gäller
för manliga befattningshavare i 7 lönegraden vid sinnessjukhus och fångvård.
Skolöverstyrelsen anför i huvudsak följande.

1 Sidan 30.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

De föreslagna lönegradsplaceringarna förefalla laga med hansyn till de
kompetenskrav, vilka ställts å dessa befattningshavare. \id anstalter sorterande
under landstingen, äro ekononnforestandarinnor placerade i 15 ione
graden, då antalet vårdplatser är minst 200, och i 13 lönegraden, da antalet
platser understiger 200. Om lönegradsplaceringarna for har namnda befatt
ningshavare ej bliva högre än vad de sakkunniga föreslagit, kan det komma
att bli svårt att erhålla kvalificerad personal. Överstyrelsen föreslår darfor
15 lönegraden för husföreståndaren vid Lövstaskolan och n^on hojmng av
den föreslagna placeringen för annan husföreståndare och biträdande husföreståndare.

Tjänstemannaföreningen anser, att de av de lönesakkunniga föreslagna
lönegradsplaceringarna vore de lägsta, som kunde tänkas ifrågakomma for
att kunna rekrytera tjänsterna med lämpliga befattningshavare och giva
deras innehavare en något så när skälig ersättning för deras enligt föreningens
mening sällsynt betydelsefulla och ansvarsfulla arbete. Skolstyrelserna
uttala sig allmänt för en lönegradsplacering i enlighet med sakkunnigforslaget,
dock att ett par skolstyrelser velat gå än högre och anda upp til
16 lönegraden för husföreståndarna.

Översköterska (avdelningssköterska).

Befattningen torde i detta sammanhang kunna förbigås under erinran, att
årets riksdag funnit densamma böra kvarstå i nuvarande löneställnmg,
8 lönegraden, under beteckningen översköterska (skr. nr 56).

Kanslibiträde (kameralbiträde).

Befattningen, som är placerad i 7 lönegraden, anses av de lönesakkunniga
icke böra bliva föremål för omplacering i lönehänseende.

Vårdare (skötare, nattvakt).

Skötarna, vilka placerats i 6 lönegraden, skola bland annat ha
genomgått kurs för skötare vid sinnessjukhus eller ock vid Lövstaskolan
anordnad kurs i psykologi eller ha annan därmed jämförlig utbildning. För
nattvakter, vilka placerats i 5 lönegraden, ha inga särskilda kompetensföreskrifter
utfärdats.

De lönesakkunniga, som utgått från att förevarande befattningshavaregrupper
skola sammanslås till en enhetlig grupp, uttala, att större vikt borde
fästas vid deras uppgifter av fostrande karaktär än som syntes hava skett
vid fastställandet av de nuvarande löneförmånerna. De sakkunniga fororda
därför, att ifrågavarande befattningshavare placeras i 8 lönegraden.

Allmänna lönenämnden och statskontoret hålla före, att vårdarna borde
placeras i samma lönegrad som skötarna vid sinnessjukhusen, d. v. s. 7 lönegraden
(skr. 1947:56).

Tjänstemannaföreningen anser för sin del, att den av de lönesakkunniga
föreslagna lönegradsplaceringen vore den lägsta, som kunde erbjudas for

Kungi. Maj:ts proposition nr 269.

att säkra rekryteringen. Styrelsen för Sonestorps yrkes- och hemskola betvivlar,
att rekryteringen komme att vara tillfredsställande med lägre löneställning
än i 9 lönegraden.

Vaktmästare (gårdskarl, manligt biträde).

Gårdskarlar och manliga biträden äro för närvarande placerade i 5 lönegraden.
Beträffande organisationsnämndens förslag i fråga om gårdskarlsuppgifternas
samordnande med nattvaktssysslorna torde få hänvisas till vad
därom i det föregående anförts, likaså beträffande socialstyrelsens och de
lönesakkunnigas organisationsförslag i detta avseende. Jag torde här allenast
få erinra, att de lönesakkunniga föreslagit, att de förstnämnda uppgifterna
skola omhänderhavas av en befattningshavaregrupp med tjänstebenämningen
hantverkare.

I fråga om löneställningen för de av socialstyrelsen och de lönesakkunniga
föreslagna hantverkarna anföra de lönesakkunniga i huvudsak följande.

Vid en granskning av deras arbetsuppgifter och arbetsförhållanden hava
de sakkunniga icke kunnat undgå att frapperas av den mångsidiga yrkeskunskap,
som gårdskarlarna måste besitta för att kunna rätt fylla sina uppgifter.
I själva verket torde beteckningen gårdskarl illa svara mot göromålens
beskaffenhet och kraven på befattningshavaren; en mera adekvat benämning
är enligt de sakkunnigas mening hantverkare. Vid bedömandet av
löneställningen torde man vidare ej kunna förbise, att dessa befattningshavare
i allmänhet hava att ensamma ombesörja de reparationer, som kunna
vara av nöden, enär det med hänsyn till skolornas belägenhet och kommunikationsförhållandena
i många fall kan vara omöjligt att inom rimlig tid
erhalla hjälp från privata yrkesmän. Man torde för övrigt ej heller böra
underskatta betydelsen av de besparingar, som kunna åvägabringas genom
tillgång till en duglig hantverkare. Med hänsyn till vad nu sagts och framfor
allt till de stora materiella värden, som hantverkarna skola bevaka, bör
dft ''ara an8eläget för statsmakterna att placera dessa befattningshavare i
sa hög lönegrad, att man kan tillförsäkra sig personal med goda kvalifikationer.
De sakkunniga föreslå därför, att hantverkarna placeras i 8 lönegraden
vid de större och i 6 lönegraden vid de mindre ungdomsvårdsskolorna.

Statskontoret föreslår, att förevarande tjänster bibehållas under benämningen
gårdskarl och — i likhet med vad som skett t. ex. vid lantbrukshogskolan
— inplaceras i 5 lönegraden. I den mån vid de större skolorna
kunde föreligga behov av särskild yrkesutbildning för utförande av de avsedda
sysslorna, syntes gårdskarlstjänsterna enligt ämbetsverkets mening
böra utbytas mot hantverkarbefattningar i 6 lönegraden.

Allmänna lönenämnden anser sig däremot kunna godtaga de lönesakkunnigas
förslag, dock att endast för mera kvalificerade arbetsuppgifter avsedda
befattningar borde placeras i 8 lönegraden. De högre befattningarna borde,
i likhet med närmast motsvarande befattningar vid sinnessjukhusen, erhålla
tjänstebenämningen hantverksföreståndare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Tjänstemannaföreningen och styrelsen för Gräskärrs skolhem anse att
samtliga nu ifrågavarande befattningshavare borde placeras i 8 lönegraden.
Härvid framhålles dels att man knappast kunde säkerställa rekryteringen,
därest löneställningen vore lägre, och dels att vid yrkesskolorna for pojkai
hantverkarna kunde räkna med bistånd från eleverna i arbetet medan sa
icke kunde ske vid de övriga skolorna.

Ekonomibiträde (kokerska, kvinnligt biträde).

Kokerskorna äro placerade i lönegrad V 1 och de kvinnliga
biträdena i lönegrad V d. Beträffande denna personal torde allenast fa
erinras, att årets riksdag (skr. nr 56) fastställt bottenlöneläget för densamma
till lönegraden Ce 2 i den av 1945 års lönekommitté föreslagna lonepla nen

nr 1.

Kontorspersonal.

De lönesakkunniga förutsätta, att, därest heltidsanställda bitraden med
skriv- och kontorsgöromål anses böra anställas, nämnda befattningshavare
inplaceras å löneplan i enlighet med principerna för den reglerade befordringsgången.

Biträdande lärare,
betsledare.

arbetsledare, tillika vårdare, ar -

De lönesakkunniga, vilka förutsatt att förevarande personalkategorier
skola utgå ur personalförteckningen, hava ansett sig sakna anledning uttala
sig rörande dessa befattningshavares löneställning.

Vad angår sättet för löneregleringens genomforande
framhåller socialstyrelsen, att vid en så genomgripande omorganisation som
den ifrågasatta automatiska lönegradsuppflyttningar icke borde äga rum over
hela linjen. I stället syntes i de enskilda fallen en omprövning av behörigheten
böra företagas. Icke kompetenta befattningshavare borde beredas tillfälle
att förstärka sin kompetens, där så kunde ske. Befattningshavare med
lång tjänstgöring, vilka ej kunde styrka sin behörighet, borde kvarsta i den
tidigare löneställningen. Vid behörighetsprövningen för yrkeslärare samt
jordbruks- och trädgårdspersonal vore det lämpligt att vederbörande fackämbetsverk
medverkade. I konsekvens härmed föreslår styrelsen, vars organisationsförslag
— med bortseende från avdelningsföreståndaren vid Sonestorp
och biträdande avdelningsföreståndaren därstädes — omfattar sammanlagt
292 lönegradsplacerade befattningshavare, varav 152 å ordinarie stat, att a
övergångsstat upptagas ej endast de ordinarie befattningshavare, vilkas tjänster
skola indragas, utan även i av styrelsen angiven omfattning ordinarie
tjänstemän, vilkas behörighet till av dem innehavda befattningar icke till
fullo styrkts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

De lönesakkunnigas förslag sammanfattas i följande tablå.

Nuvarande

De sakkunnigas förslag

Befattning	Löne- grads- placerinj	Befattning	Löne- grads- placering
Chef, tillika läkare ....	28		28
Rektor..........	25)
» .......	23>		/26
» ......	19j		124
Avdelningsföreståndare, tillika re-
dogörare .........	201
Avdelningsföreståndare, tillika lärare	20/	Avdelningsföreståndare .....	22
Avdelningsföreståndare, tillika lärare
(Hammargården) ........	20
Assistent........	19
—		Bokhållare........	20 17
Folkskollärare.......		(Ämneslärare ..........	20
Avdelningsföreståndare ....	17	(Folkskollärare...... 2	171
Lärarinna i kvinnlig slöjd ..	15)
Lärarinna i hushållsgöromål . .	15}	Yrkeslärare * 2 3 *.......	15 *
Lärare i yrkesämne.........	12l
Tillsyningsman..........	12
Biträdande lärare.....	11		12
Husmoder, tillika biträdande lärare	11
Arbetsledare, tillika vårdare . . .	10
Arbetsledare .....	10
Trädgårdsmästare.......	10		/12
Rättare .........	10	1 Jordbruksföreståndare . . .	\io 12
	\| J ordbruksförman.....	10
Avdelningssköterska.....	8	Hemvårdslärare ...... C	9
Vårdare ........	8
Kameralbiträde ....	7		9
Husmoder .......		/Husföreståndare.....	11
Skötare ........		(Biträdande husföreståndare	9
Nattvakt.........	A	Vårdare ........	8
Gårdskarl .....	•V 51
Manligt biträde.....	5f	Hantverkare......	/8
Ladugårdsförman.........	5	(Ladugårdsförman.....	l 6 10
Tvättföreståndare ....	2	(Ladugårdsskötare......	7
Kokerska.........	V 1	6
Kvinnligt biträde.....	V d

sättn^ngsskoia011™6" avlöningsförstärkning samt ersättning för undervisning i slöjd och fort 2

Lönefrågans lösning föreslås uppskjuten.

lärare T,nvnwte b^a“"ingarna ståsom yrkeslärare i tvätt vid Sonestorp och såsom yrkeslarare
i »nytt yrke* enligt orgamsationsnamndens förslag. "

verkstadsskolorna! På 1ÖSningCn 3V 1Önefrägan yrkeslärare vid de centrala

5 Endast vid Lövsta.

deltf avsehendSeyn ““ &V riksdagen fattat beslut ha''''a de sakkunniga icke avgivit förslag i

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Eftervårdskonsulenterna.

Här torde slutligen böra upptagas till bedömande frågan om eftervårdskonsulenternas
löneställning. Dessa befattningshavare skola jämlikt Kungl.
Maj ds beslut den 16 augusti 1946 anställas mot arvode med belopp motsvarande
21 lönegraden, 20 löneklassen eller — därest till konsulent förordnas
avdelningsföreståndare, assistent eller folkskollärare vid ungdomsvårdsskola,
vilken befattningshavare i denna egenskap äger åtnjuta lön enligt 20 loneklassen
eller högre löneklass — löneklassen närmast över den. vilken befattningshavaren
tillhör.

Socialstyrelsen uttalar, att eftervårdskonsulenternas avlöning även i fortsättningen
borde utgå med ett belopp motsvarande två lönegrader över vad
som gäller för assistenterna. Konsulenterna böra vidare enligt styrelsens mening
överföras på extra ordinarie stat. Med hänsyn till styrelsens och de
lönesakkunnigas förslag, enligt vilka assistenterna skulle uppflyttas i 20
lönegraden, förordar styrelsen, att konsulenterna placeras i lönegrad Eo 22.

Statskontoret och allmänna lönenämnden anse, att konsulenterna böra
placeras i lönegrad Eo 21. Nämnden erinrar, att befattningarna i fråga an
setts nära jämförliga med skyddskonsulenttjänsterna, vilka placerats i lönegrad
Eo 21 (prop. 1946: 187, s. 21—22, 26—27 och 30).

Föredraganden.

Vid tillämpning av de av mig i det föregående förordade personalplanerna
kommer varje ungdomsvårdsskola att i toppen av den ledande personalen
förfoga över en grupp av befattningshavare med speciell utbildning såsom
anstaltspsykologer, nämligen vid Lövsta chef, tillika läkare, och avdelningsföreståndare
samt vid de övriga skolorna rektorer och assistenter. Av dessa befattningshavare
kunna rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter betraktas
såsom en i befordringshänseende sammanhörande grupp. Även om
det i och för sig icke bör möta hinder att till avdelningsföreståndare eller
rektor befordra en välmeriterad befattningshavare från en annan tjänstemannagrupp,
exempelvis en folkskollärare, förutsatt att vederbörande förvärvat
de för den högre befattningen erforderliga insikterna i psykologi och
läkepedagogik, torde såsom regel en befordran inom psykologgruppen böra
taga sin början med anställning såsom assistent. Nu angivna förhållanden
böra beaktas vid lönegradsplacering dels av befattningshavare inom psykologgruppen
sinsemellan och dels av folkskollärarna i förhållande till psjkologgruppen.

De lönesakkunnigas förslag i fråga om lönegradsplaceringen för rektorer,
avdelningsföreståndare och assistenter finner jag
mig kunna godtaga.

Bärande skäl synas sålunda föreligga för att rektorerna från och med
nästa budgetårs ingång placeras å ordinarie stat. I fråga om rektorerna
innebär förslaget vidare, att den nuvarande lönemässiga skillnaden mellan

''6 Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

kvinnliga och manliga tjänstemän avskaffas. Förslag i denna riktning har
tidigare framlagts av socialstyrelsen i skrivelse rörande anslagsbehovet för
ungdomsvårdsskolorna under innevarande budgetår. Såsom framgår av
propositionen 1946: 187, fann jag mig inför 1946 års riksdag föranledd uttala,
att med ett ställningstagande till förevarande fråga borde anstå med
hänsyn till den då förestående personalorganisationsutredningen. I anledning
av motioner i riksdagen angående tillämpande av likalöneprincipen å rektorerna
erinrade statsutskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
(nr 255) anhållit om utredning av likalönefrågan inom statsförvaltningen,
samt uttalade, att utskottet ansett sig förhindrat tillstyrka, att likalönefrågan
bleve föremål för särskilt avgörande i avseende å nu förevarande skolor,
innan den av riksdagen begärda utredningen kommit till stånd.

Enligt min mening torde i betraktande av de särskilda förhållanden, som
råda mom ungdomsvårdsskoleorganisationen, hinder icke böra möta att upptaga
frågan om en lönereglering för de kvinnliga rektorerna vid dessa skolor
till särskild behandling. Med hänsyn till innebörden av den lönereglering
för övrig personal inom ifrågavarande organisation, varom förslag nu
framlagges, synes det heller icke rimligt att lämna de kvinnliga rektorerna
utanför löneregleringen. I anslutning till lönesakkunnigas förslag förordar
jag, att rektorerna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna och dubbelskolhemmen
samt vid Sonestorp och Hornö placeras i 26 lönegraden och
rektorerna vid de övriga ungdomsvårdsskolorna i 24 lönegraden.

Vidare finner jag mig böra tillstyrka, att avdelningsföreståndarna placeras
i 22 och assistenterna i 20 lönegraden.

Rektorerna böra hädanefter tillsättas av Kungl. Maj:t. För erhållande av
ordinarie rektorstjänst i någon av de föreslagna nya lönegraderna torde
sökanden böra styrka sig hava förvärvat sådan vidgad insikt i psykologi
och lakepedagogik, som socialstyrelsen anser sig böra föreskriva. Från
socialstyrelsen har jag inhämtat, att överläggningar skett med de nuvarande
rektorerna om dessas deltagande i vissa utbildningskurser för förvärvande
av sådan kompetens.

Beträffande folkskollärarna ha de lönesakkunniga föreslagit, att
desamma placeras i 17 lönegraden och tilldelas dels avlöningsförstärkning
med 600 kronor för år och dels särskild ersättning för undervisning i slöjd
och fortsättningsskola med 2 respektive 3 kronor i timmen, att arbetsåret för
befattningshavarna skall sammanfalla med läsåret med rätt för befattningshavarna
att under återstoden av kalenderåret åtnjuta ferier, samt att den
folkskollärarna åliggande undervisningsskyldigheten under läsåret begränsas
till 30 veckotimmar. Ehuru jag finner det tveksamt, huruvida för en
viss grupp av befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna böra föreskrivas
anställningsvillkor efter andra principer än de för övriga befattningshavare
gällande, anser jag mig likväl på de av de sakkunniga anförda skälen böra
tillstyrka det av dem framlagda förslaget.

De lönesakkunnigas förslag rörande den för Brättegården avsedda

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

ämne slär ar en, synes med hänsyn till undervisningens art vid denna
skola böra godtagas. Jag förordar således, att ämneslärarebefattmngen
uppföres i 20 lönegraden. I fråga om arbetstidsförhållanden synes amnesläraren
böra i allo likställas med folkskollärarna.

Befattningen såsom a vdelning sföres tåndare vid Sonestorps
mö dr aa vdelning bör utgå ur personalförteckningen. Nuvarande avdelningsföreståndaren,
som är anställd å extra ordinarie stat, torde fa kvarstå
i 17 lönegraden intill dess frågan om inrättande av en ny hemskola

avgjorts. ,■ ,

De sakkunniga hava anställt jämförelser mellan yrkeslararna vid

ungdomsvårdsskolorna och motsvarande befattningshavare vid de centra a
verkstadsskolorna. Vad de sakkunniga i detta sammanhang anfört, har
övertygat mig om att dessa båda kategorier av yrkeslarare bora vara likställda
i lönehänseende. Med hänsyn till att lönefrågan ännu icke losts för
yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna anser jag försiktigheten
bjuda att tills vidare placera yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna i 15
lönegraden. Därest sedermera yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna
komma att placeras i annan lönegrad än den 15, torde jag a a er
komma med förslag om överförande av ungdomsvårdsskolornas yrkeslarare
till den lönegrad, som fastställts för de förra yrkeslärarna. Av slöjd- och
yrkeslärarnas riksförbund gjord framställning, att till ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärare skall utgå avlöningsförstärkning med samma belopp som
det, vilket av mig förordats för folkskollärarnas del, är jag icke for narvarande
beredd att tillstyrka.

Yrkes lärarinnorna ha av de lönesakkunniga sammanförts med
vrkeslärarna till en grupp med gemensam tjänstebenämning. Liksom yrkeslärarna
skola yrkeslärarinnorna enligt sakkunnigförslaget provisoriskt placeras
i 15 lönegraden för att sedermera överföras till den lönegrad, van
yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna kunna komma att placeras.
De sakkunnigas förslag har motiverats av likalöneskäl.

Vad först beträffar lärarinnan i tvätt vid Sonestorp är jag icke beredd åt
nu tillstyrka, att denna befattningshavare i lönehänseende jämstalles me
lärarinnorna i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. Tjänliga jämförelseobjekt
för bedömandet av den för denna lärarinna skäliga lonestallmngen
saknas inom Övriga delar av statsförvaltningen. I förhandenvarande lage
har jag funnit mig böra förorda, att ifrågavarande befattningshavare placeras
i 10 lönegraden. .

Frågan om lönegradsplaceringen av de föreslagna lararinnorna i »ny
yrke» synes kunna förbigås av skäl, för vilka jag tidigare redogjort.

'' Av yrkeslärarinnorna återstå härefter endast lärarinnorna i hushallsgoromål
och i kvinnlig slöjd. För egen del kan jag icke finna lämpligt alt i
förevarande sammanhang lösa likalönefrågan för dessa yrkeslarannnoi s
vidkommande. I likhet med allmänna lönenämnden anser jag, att i avvaktan
på statsmakternas ställningstagande till avgivet förslag rörande ovmngs -

Kungi. Maj:ts proposition nr 269.

lärarnas löneställning nya tjänster för yrkeslärarinnor av dessa båda kategorier
böra placeras i 13 lönegraden medan redan inrättade tjänster böra
kvarstå i nuvarande löneställning.

Vad därefter beträffar trädgårdsmästare och jordbrukspers
o n a 1 biträder jag de sakkunnigas förslag, att trädgårdsmästare vid yrkesskolor
för manlig ungdom och jordbruksföreståndare skola placeras i 12
lönegraden samt trädgårdsmästare vid skolhem och jordbruksförmän i
10 lönegraden. Ladugårdsförmän och ladugårdsskötare böra enligt min
mening placeras i 9 respektive 7 lönegraden.

De sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av h u s f ö r eståndare
och biträdande husföreståndare biträdes av mig.
Jag förordar sålunda, att husföreståndaren vid Lövsta placeras i 13 och
övriga husföreståndare samt biträdande husföreståndare i 11 respektive
9 lönegraden.

Översköterskan upptager jag i enlighet med riksdagens beslut i
8 lönegraden.

I fråga om vårdarnas löneställning ansluter jag mig till vad allmänna
lönenämnden och statskontoret därom anfört och förordar således, att dessa
befattningshavare hänföras till 7 lönegraden.

Den av mig föreslagna gruppen vaktmästare, vilken av de lönesakkunniga
åsatts benämningen hantverkare, har av nämnda sakkunniga
i lonehänseende uppdelats på två grupper, vilka föreslagits fördelade
på 8 respektive 6 lönegraden alltefter placering vid större eller mindre
ungdomsvårdsskolor. För egen del anser jag, att en enhetlig löneplacering
bör ifrågakomma för samtliga här avsedda befattningshavare, och föreslår,
att hela vaktmästargruppen placeras i 7 lönegraden.

Ekonomibiträdenas och kontorsbiträdenas löneställning
bör bestämmas med tillämpning av de grunder, vilka godkänts av årets riksdag
i skrivelsen nr 56. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa
avsett överförande av ekonomibiträdena från löneplan V till de föreslagna
nya löneplanerna.

Till de sakkunnigas förslag rörande löneställningen för bokhållare,
tillsyningsman och hem vårdslärare ansluter jag mig och förordar
således, att nämnda befattningshavare placeras i 17, 12 respektive 9

lönegraderna. Kanslibiträdet torde böra kvarstå i nuvarande löneställning.

Vad slutligen beträffar eftervårdskons u len t er na synas dessa
bora, sasom socialstyrelsen föreslagit, uppföras å extra ordinarie stat. Däremot
kan jag icke dela styrelsens mening, att en uppflyttning av assistenterna
till 20 lönegraden bör medföra en uppflyttning av konsulenterna till
-2 lönegraden. Jag förordar således, att de sistnämnda befattningshavarna
placeras i lönegrad Eo21.

Socialstyrelsens organisationsförslag omfattar — med bortseende från
avdelnmgsföreståndaren vid Sonestorp och biträdande avdelningsförestån -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

daren därstädes samt • eftervårdskonsulenterna — sammanlagt 292 befattningar,
att upptagas på löneplan. Av dessa böra enligt styrelsens mening
152 uppföras på ordinarie och 140 på icke-ordinarie stat. Efter av mig förordade
personalbegränsningar och med frånräknande av de befattningar,
vilkas upptagande å personalplanerna av mig förordats under förbehåll att
de tillsvidare icke skola få besättas, skulle den ifrågavarande personalen
omfatta 266 befattningar. Av dessa böra enligt min mening på ordinarie
stat uppföras 121 och på icke-ordinarie 145 befattningar.

I samband med omorganisationen böra vissa tjänstemän överföras till
övergångsstat.

Så torde i första hand böra ske med innehavare av ordinarie tjänster,
vilka i samband med omorganisationen skola indragas. Härav beröras 1 biträdande
lärare (All), 5 arbetsledare (A 10), 1 arbetsledare, tillika vårdare
(A 10) och 1 tvättföreståndare (A 2).

På övergångsstat böra vidare uppföras samtliga ordinarie folkskollärare
— i lönegraderna A 19 och A 18 — med undantag av folkskolläraren vid
Brättegården, vilken sistnämnda befattningshavare avses uppflyttad till ämneslärare
i lönegrad A 20. De i 19 lönegraden placerade folkskollärarna torde
vid tillämpning av det av riksdagen i princip godkända nya lönesystemet
hänföras till den lönegrad, som kommer att motsvara nuvarande 18 lönegraden.
För folkskollärarna förordade arbetstidsbestämmelser böra komma
jämväl de till övergångsstat överförda folkskollärarna till godo.

Socialstyrelsen har på grund av rådande brist på arbetskraft i vissa fall
varit nödsakad att eftergiva uppställda kompetensfordringar på personalen.

I likhet med styrelsen anser jag, att lönegradsuppflyttning eller ordinariesättning
i sådana fall icke bör få ske förrän vederbörande befattningshavare
styrkt sig besitta föreskriven kompetens. Ordinarie tjänstemän, vilka med
hänsyn till vad nu sagts icke redan vid ingången av budgetåret 1947/48 böra
tillgodonjuta beslutad förbättring av löneställningen, torde tills vidare få
upptagas på övergångsstat. I enlighet härmed förordar jag, att följande befattningshavare
överföras till övergångsstat, nämligen 11 lärare i yrkesämne
(A 12), 2 trädgårdsmästare (A 10) och 6 husmödrar (A 6).

Jag har tidigare biträtt av de lönesakkunniga avgivet förslag, att kraven
på rektorernas och avdelningsföreståndarnas vid Lövsta insikter i psykologi
och läkepedagogik skulle skärpas, samt att för dessa befattningshavare föreslagna
lönegradsuppflyttningar icke skulle få utnyttjas förrän vederbörande
styrkt sig hava förvärvat dessa vidgade insikter. I avvaktan på att så sker
böra de manliga rektorerna kvarstå å extra ordinarie stat samt avdelningsföreståndarna
och de tre ordinarie kvinnliga rektorerna upptagas på övergångsstat.
Sistnämnda rektorer, vilka nu äro placerade i lönegrad A 19,
torde härvid i det nya lönesystemet böra hänföras till den lönegrad, som
kommer att motsvara den nuvarande lönegraden A 20. Rektorn vid Hornö,
vilken befattningshavare är anställd på extra stat, torde övergångsvis böra
upptagas på extra ordinarie stat i 20 lönegraden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

I enlighet med det anförda skulle personalförteckningen få följande
utseende.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 chef, tillika läkare .............................

10 rektorer .........................

4 rektorer ...............................

2 avdelningsföreståndare ...........................

14 assistenter..............................

1 ämneslärare .............................

2 folkskollärare............................

12 yrkeslärare .........................

4 lärarinnor i hushållsgöromål ......................

4 lärarinnor i kvinnlig slöjd ........................

1 husföreståndare ...........................

2 tillsyningsmän ..............................

5 trädgårdsmästare ...........................

6 jordbruksföreståndare ..........................

11 husföreståndare .................................

2 trädgårdsmästare .............................

4 biträdande husföreståndare........................

6 ladugårdsförmän ..............................

1 översköterska .............................

20 vårdare .............................

9 vaktmästare ...............

A 28
A 26
A 24
A 22
A 20
A 20
A 17
A 15
A 15
A 15
A 13
A 12
A 12
A 12
A 11
A 10
A 9
A 9
A 8
A 7
A 7

Tjänstemän å övergångsstat:

2 avdelningsföreståndare ........................

3 rektorer ..........................

6 folkskollärare...........................

11 lärare i yrkesämne......................

1 biträdande lärare..........................

5 arbetsledare ..........................

1 arbetsledare, tillika vårdare .......................

2 trädgårdsmästare ..........................

6 husmödrar ...........................

1 tvättföreståndare ............

A 20
A 20
A 18
A 12
A 11
A 10
A 10
A 10
A 6
A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 21:

2 rektorer .................................................. Eo 23

De extra ordinarie rektorsbefattningarna äro avsedda för Åkerby och
Engesberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Härjämte bör anmärkas, att i stället för 10 rektorer i lönegrad A 26 och
4 rektorer i lönegrad A 24 böra tills vidare under budgetåret 1947/48 — forutom
dels å övergångsstat uppförda 3 rektorer i lönegrad A 20 och dels 1
rektor i lönegrad Eo 20 — enligt Kungl. Maj ds bestämmande vara anställda
7 rektorer i lönegrad Eo 25 och 3 rektorer i lönegrad Eo 23.

III. Kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolor.

Genom 1936 års skyddshemsreform övertog staten visserligen principiellt
det ekonomiska ansvaret för skyddshemsverksamheten och landstingen befriades
i enlighet härmed från bidragsskyldighet, men barnavårdsnämndernas
avgifter ansågos dock böra bibehållas i viss omfattning. För varje elev,
som vårdas i ungdomsvårdsskola, erlägges av barnavårdsnämnden en årlig
skolavgift av 300 kronor och för villkorligt utskriven elev lämnas ersättning

__ eftervårdsavgift — motsvarande ungdomsvårdsskolans kostnader, dock

med högst 75 kronor årligen. Dessutom betalar vederbörande nämnd för
varje i ungdomsvårdsskola nyintagen elev en engångsavgift av 200 kronor
som bidrag till elevens beklädnad. För personer, som omhändertagits jämlikt
22 § d) barnavårdslagen, erlägges dock icke någon som helst avgift,
utan bekostas deras vård helt av statsmedel.

Ett av 1942 års skyddshemsutredning i dess betänkande och förslag rörande
effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. in. (SOU 1945:
10) avgivet förslag om överförande på statsverket av barnavårdsnämndernas
samtliga kostnader för ungdomsvårdsskolevården upptogs av mig till behandling
i propositionen 1946: 187. Beträffande vad från olika håll i detta
sammanhang anfördes torde få hänvisas till nämnda proposition, s. 36 40.

För egen del framhöll jag, att de barnavårdsnämnderna åvilande avgifterna
knappast kunde anses vara särskilt betungande för kommunerna. Av sådan
anledning ansåg jag tillräckliga skäl icke föreligga att för det dåvarande
tillstyrka skyddshemsutredningens förslag. Jag uttalade emellertid, att slopandet
av avgifterna kunde komma att ingå såsom ett led i frågan om överförande
överhuvud på statsverket av vissa smärre utgifter för sociala ändamål,
som åvilade kommunerna. Frågan härom syntes böra avgöras i annat
sammanhang. Vad beträffade vissa andra med ungdomsvårdsskolevården
sammanhängande kostnader uttalade jag, att jag ansåge, att dessa borde
åvila barnavårdsnämnderna, dock med det undantaget, att jag 1 öreslog sådan
ändring av stadgan för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
att kostnader för inställelse inför rätta på grund av åtal för brott, som begåtts
efter intagningen å ungdomsvårdsskola, finge bestridas av statsmedel.

1946 års riksdag anförde (skr. nr 345), att skyddshemsutredningen anfört
vägande skäl för sitt förslag om slopande av de avgifter, som barnavårdsnämnderna
hade att erlägga till skolorna för därstädes omhändertagen
ungdom. Riksdagen förutsatte, att åtgärder vidtoges för avgifternas upphöIiihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 269. 6

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

rande men ansåge sig icke böra för budgetåret 1946/47 besluta ändring i
Kungl. Maj ds förslag.

Socialstyrelsen utgår, i anledning av vad riksdagen sålunda uttalat, ifrån
att kommunernas ifrågavarande kostnader från och med den 1 juli 1947
komme att överföras på statsverket. Ett ytterligare skäl för en dylik åtgärd
syntes — uttalar styrelsen — ligga i det väntade beslutet om tvångsuppfostringsinstitutets
avskaffande, varigenom ett klientel, för vilket statsverket
burit kostnaderna, komme att överföras till ungdomsvårdsskolorna.

Styrelsen anser, att barnavårdsnämnderna i fortsättningen endast borde
bestrida kostnaderna för elevs inställelse vid skolan, medan statsverket
borde påföras alla övriga kostnader, jämväl för sjukvård och tandvård. Beträffande
sistnämnda kostnader kunde visserligen skäl åberopas för att de
skulle bestridas av nämnderna, men då kostnaderna i fråga vore relativt
obetydliga, funne styrelsen att de principiella skälen borde vika för de praktiska,
vilka talade för jämväl dessa utgitters överförande på statsverket.

Vidare föreslår styrelsen, att jämväl de eftervårdsavgifter, som belöpa å
tiden 1 juli 1946—30 juni 1947, överflyttas å statsverket, samt anför härutinnan
i huvudsak följande.

Eftervårdsavgifterna skola erläggas i efterskott den 30 juni eller den 31
december efter förloppet av varje påbörjad period av tolv månader av den
villkorliga utskrivningen. De eftervårdsavgifter, vilka kommunerna ha att
utgiva för tiden 1 juli 1946—30 juni 1947, skola således gäldas först den 31
december 1947 och den 30 juni 1948. Styrelsen får vidare erinra om svårigheten
att åstadkomma en rättvis fördelning av eftervårdskostnaderna mellan
staten och kommunerna särskilt i sådana fall, då elever villkorligt utskrivits
före den 1 juli 1947 men tolvmånadersperioden ännu icke gått till
ända och kostnaderna varit stora just under den första tiden av den villkorliga
utskrivningen.

För de statliga skolornas del räknar styrelsen med följande minskning
av intäkterna under budgetåret 1947/48 vid bifall till styrelsens förslag, nämligen
i skolavgifter 199 000 kronor, beklädnadsbidrag 48 000 kronor, eftervårdsavgifter
22 000 kronor och sjukvårdskostnader in. m. 1 000 kronor
eller tillhopa 270 000 kronor. Inkomstminskningen för de icke statliga skolorna
beräknas till följande belopp, nämligen i skolavgifter 170 000 kronor,
beklädnadsbidrag 44 000 kronor, eftervårdsavgifter 20 000 kronor och sjukvårdskostnader
in. m. 1 000 kronor eller tillhopa 235 000 kronor. För denna
inkomstminskning borde de icke statliga skolorna enligt styrelsens mening
erhålla kompensation av statsmedel. Den sammanlagda kostnadsökningen
för statsverket skulle således uppgå till i runt tal 500 000 kronor.

Statskontoret erinrar allenast, att ämbetsverket i sitt i propositionen 1946:
187, s. 38—40, refererade utlåtande på däri anförda skäl motsatt sig då föreliggande
förslag i förevarande riktning i vidare mån än att kostnaderna för
den, som kvarstode såsom ungdomsvårdsskoleelev efter fyllda 21 år, borde
i sin helhet bestridas av statsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Föredraganden.

I överensstämmelse med vad 1946 ars riksdag uttalat i förevarande fråga
förordar jag, att, på sätt socialstyrelsen föreslagit, kommunernas kostnader
för ungdomsvårdsskolevården från och med nästa budgetår överflyttas
på statsverket. Vid bifall till detta förslag skulle den å riksstatens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet upptagna posten till inkomster vid
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården komma att nedgå med
omkring 270 000 kronor. Den för de icke statliga skolornas del uppkommande
inkomstminskningen uppskattar jag i enlighet med socialstyrelsens
beräkningar till 235 000 kronor. Skolorna böra härför erhålla kompensation
av statsmedel, för vilket ändamål jag under anslaget till bidrag till driften
av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården kommer att
beräkna erforderliga medel. Av förevarande förslag påkallad ändring av
67 § barnavårdslagen kommer jag att i annat sammanhang denna dag
anmäla.

IV. Anslagsbehovet för budgetåret 1947/48.

l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46 ....................... 770 000 824 386

1946/47 ....................... 919 000 —

1947/48 (förslag) .............. 1 677 000 —

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1946 fastställt personalförleckning för statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården (statsliggaren s. 256).
Samtidigt har Kungl. Maj:t fastställt följande avlöningsstat, att tillämpas
tillsvidare från och med budgetåret 1946(47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ......

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................

227 700
9 000
578 200
104 100

Summa kronor 919 000

Den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, vilken tidigare varit maximerad, har från och med
budgetåret 1944/45 uppförts med förslagsvis angivet belopp, som icke utan
Kungl. Maj:ts medgivande må överskridas. Anledningarna härtill äro dels
att det ansetts lämpligt, att lärare och assistenter vid ungdomsvårdsskolorna
under något eller några års prövotid förordnas såsom extra tjänstemän,
utan hinder av att en ordinarie tjänst står obesatt under tiden, samt att ett

Kungl. Mcij:ts proposition nr 269.

sådant system medfört behov av större rörlighet i fråga om utgifterna under
förevarande anslagspost ån som tidigare förelegat dels ock att beslutad
utbyggnad av östra Spång förutsatts kunna komma att medföra visst ytterligare
personalbehov, som dock icke ansetts kunna specificeras vid budgetbehandlingen.
Det har förutsatts, att medgivande att överskrida anslagsposten
icke skulle lämnas annat än av nu nämnda anledningar eller enligt
eljest av riksdagen lämnad fullmakt att överskrida sådan anslagspost som
är maximerad.

I sin i det föregående berörda skrivelse den 1 mars 1947 har socialstyrelsen
gjort framställning om anslag för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår.

Med avseende å beräkningen av de särskilda anslagsposterna uppgiver
styrelsen, att utgifterna under anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän under budgetåret 1945/46 uppgått till 242 296
kronor. På grund av de av styrelsen föreslagna övergångsbestämmelserna
i samband med löneregleringen konnne, uttalar styrelsen vidare, svårigheter
att uppstå att för det kommande budgetåret beräkna det erforderliga
anslagsbeloppets storlek. Vid bifall till de av de lönesakkunniga föreslagna
lönegradsuppflyttningarna komme de flesta befattningshavare, som ej kunde
räkna så många tjänstår att de befunne sig i någon av de högsta löneklasserna
inom respektive lönegrad, att placeras i den nya lönegradens lägsta
löneklass. För enkelhetens skull hade styrelsen räknat med att varje befattningshavare
komme att placeras i lägsta löneklassen av den nya lönegraden.
Vid tillämpning av en sådan beräkningsgrund borde förevarande anslagspost
för nästa budgetår upptagas till 592 000 kronor. Då övergången till de nya
ordinarie tjänsterna från förutvarande ordinarie och icke-ordinarie befattningar
blott kunde ske efter hand, syntes dock en nedräkning böra ske av
detta belopp med omkring 50 procent, varför slutbeloppet under anslagsposten
av styrelsen upptoges till 296 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. M a j : t, föreslås uppräknad från 9 000 kronor till
24 000 kronor, varav skulle avses dels ett belopp av 9 000 kronor för arvoden
till skolstyrelsernas verkställande ledamöter och dels ett förslagsvis
beräknat belopp av 15 000 kronor för arvoden åt rådgivande psykiater vid
skolorna. Arvoden av sistnämnda slag skola under innevarande budgetår
för de statliga ungdomsvårdsskolornas del utgå av den i omkostnadsstaten
för dessa skolor under anslagsposten till övriga utgifter ingående delposten
till hälso- och sjukvård. Enahanda arvoden ha för de icke statliga ungdomsvårdsskolornas
del beräknats under vederbörande driftbidragsanslag. Styrelsen
har ansett sig böra följa en av statskontoret i dess yttrande över nästföregående
års förslag till anslagsäskanden lämnad anvisning, att ifrågavarande
arvoden borde för de statliga skolornas vidkommande redovisas å
avlöningsanslaget och bestridas från en särskild förslagsvis upptagen del -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

post under förevarande anslagspost. Styrelsen erinrar, att ersättningen till
psykiater uppdelats i flera poster, däribland besöksarvode. Besöksarvode
finge ej utgå för flera besök än högst sex för ar och skola, dock med undantag
för dels Långanäs, vid vilken skola arvode utginge för det antal
besök, som av omständigheterna befunnes påkallat, även om detta antal
skulle överstiga sex, och dels de icke statliga skolorna Margretelund, Bistaborg,
Sjötorp och Håkanstorp, vid vilka antalet besök finge uppgå till högst
tolv för år och skola räknat. Styrelsen hemställer, att spärregeln för besöksarvodena
måtte slopas, samt anför härutinnan i huvudsak följande.

Från såväl skolstyrelserna som psykiaterna ha enträgna framställningar
gjorts i denna riktning. Det har framhållits, att en psykiater under vissa
perioder kan nödgas göra flera besök än de medgivna. Att läkaren därvid
icke skall utfå besöksarvode har synts otillfredsställande. Det har vidare
särskilt från läkarhåll betonats, att tätare besök måste medgivas, om aktiv
psykoterapeutisk behandling skall bedrivas.

Särskilt mot bakgrunden av vad som vid den tidigare nämnda undersökningen
av klientelet per den 1 juni 1946 upprullats rörande elevernas psykoneurotiska
symtom har styrelsen icke kunnat undgå att taga intryck av de
framförda erinringarna. Det förefaller klart ådagalagt, att läkarens medverkan
vid elevbehandlingen måste erhålla en centralare ställning och att besöksspärregeln
icke bör upprätthållas. Godtages förslaget, anser sig styrelsen
dock ha anledning förutsätta, att besöksantalet ej skall — alla skolor
tagna över ett — stiga i väsentlig grad. Ena året kommer det att befinnas
nödvändigt för läkaren att göra besök varje månad, ett annat år kan det
räcka med varannan. Om så synes nödvändigt kan skolbyråchefen åläggas
övervaka, att besöken ej ske oftare än som synes av behovet påkallat.

Utgifterna under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal ha, enligt vad styrelsen upplyser, under budgetåret
1945/46 uppgått till 473 887 kronor. Vid beräkningen för nästa budgetår
av denna post ha, uttalar styrelsen, på grund av den anförda osäkerheten
vid övergången till de nya lönegradsplaceringarna samma svårigheter gjort
sig gällande som vid beräkningen av ordinarieanslaget. Med tillämpning av
de i sistnämnda sammanhang använda beräkningsgrunderna erfordrades
under förevarande anslag i första hand ett belopp av 371 000 kronor. Härtill
komme ett belopp av 30 000 kronor för fyra eftervårdskonsulenter. Vidare
borde liksom för innevarande budgetår beräknas till praktikanter 3 700
kronor och till ersättning åt vikarier 10 000 kronor. Slutligen uppskattade
styrelsen medelsbehovet för kontorshjälp vid de skolor, för vilka heltidsanställda
kontorsbiträden icke föreslagits, till sammanlagt 10 000 kronor.
Anslagsposten borde således upptagas till (371 000 + 30 000 + 3 700 +
+ 10 000 + 10 000) 424 700 kronor. En uppräkning borde emellertid ske
med hänsyn till att åtskilliga befattningshavare, som nu vore icke-ordinarie,
ej omedelbart kunde vinna anställning i de nya ordinarie lönegraderna. Styrelsen
beräknade den erforderliga uppjusteringen till 296 000 kronor, varför
det sammanlagda slutbeloppet kunde beräknas liil 720 700 kronor. 1

Kungi. Maj.ts proposition nr 269.

detta belopp hade jämväl inräknats lön till en avdelningsföreståndare i lönegraden
Eo 17 och en biträdande avdelningsföreståndare i lönegraden Eo 15,
båda vid Sonestorps mödraavdelning. Anslagsposten syntes böra upptagas
med ett förslagsvis beräknat belopp.

Anslagsposten till rörligt tillägg, slutligen, beräknar styrelsen till
152 300 kronor.

Styrelsen har alltså föreslagit, att förevarande anslag för nästa budgetår
upptages med ett belopp av (296 000 -f 24 000 + 720 700 + 152 300)
1 193 000 kronor.

över socialstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret,
som allenast uttalat, att, därest behov av större antal besök av rådgivande
psykiater skulle visa sig föreligga än vad för innevarande budgetår
medgivits, detta närmast borde avhjälpas med en utökning, eventuellt efter
av skolbyråchefen för varje särskilt fall lämnat medgivande, av antalet för
vederbörande skola medgivna besök. Ämbetsverket kunde däremot icke tillstyrka,
att arvoden finge utgå för obegränsat antal besök.

Föredraganden.

Jag har vid övervägandet av organisationsfrågan utgått ifrån att vid åtskilliga
skolor den avsedda personalutökningen av skilda skäl kommer att
kunna ske allenast successivt under loppet av nästa budgetår och vid några
skolor endast i begränsad omfattning. Detta medför givetvis, att uppskattningen
av anslagsbehovet för avlöningar måste bli i någon mån osäker. Då
personalplanerna icke avse någon mera avsevärd ökning av totalantalet befattningshavare,
torde emellertid medelsberäkningen böra ske med utgångspunkt
från att all angiven personal kommer att vara anställd under hela
budgetåret. Det är vidare förenat med svårigheter att i förväg bedöma i vilken
omfattning de nya ordinarie tjänster, vilka skola ersätta nu förefintliga
icke ordinarie befattningar, komma att bli besatta. Av denna anledning är
det icke möjligt att exakt beräkna, huru lönekostnaderna komma att fördela
sig på ordinarie- och icke-ordinarieposterna. Jag anser mig härvid böra
följa socialstyrelsens metod att upptaga ordinarieposten med endast hälften
av det belopp, som skulle erfordras, om samtliga ordinarie tjänster vore besatta,
och uppräkna icke-ordinarieposten med det belopp, varmed den förra
anslagsposten nedsatts. Icke-ordinarieposten torde i likhet med vad som är
fallet under löpande budgetår böra uppföras med förslagsvis beräknat belopp,
som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. För sådant
medgivande böra gälla samma förutsättningar som för innevarande budgetår
men därutöver torde Kungl. Maj:t böra äga medgiva överskridande, där så
erfordras för de nya personalplanernas genomförande.

Jag övergår nu till att beräkna medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Därest samtliga å de nya personalplanerna uppförda ordinarie tjänster
skulle vara besatta under hela nästa budgetår, skulle medelsbehovet till
avlöningar till ordinarie tjänstemän uppgå till i runt tal
500 000 kronor. Med tillämpning av förut angivna beräkningsgrunder föreslår
jag, att posten upptages till 250 000 kronor. Den allmänna löneregleringen
föranleder, att posten bör uppräknas med 140 000 kronor till 390 000
kronor.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, böra under nästa budgetår bestridas
arvoden till dels skolstyrelsernas verkställande ledamöter och dels rådgivande
psykiater vid skolorna. Mot socialstyrelsens beräkningar av de för
dessa ändamål erforderliga beloppen, 9 000 respektive 15 000 kronor, har
jag intet att erinra. Anslagsposten torde på grund av överförandet till densamma
av psykiaterarvodena böra upptagas förslagsvis.

Vad därefter beträffar anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal beräknar jag medelsbehovet för den a
löneplan uppförda anstaltspersonalen till i runt tal 390 000 kronor. Detta
belopp bör av skäl, för vilka jag tidigare redogjort, ökas med 250 000 kronor.
Jag beräknar vidare i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag
30 000 kronor för avlöningar åt fyra eftervårdskonsulenter, 3 700 kronor
för praktikantarvoden, 10 000 kronor för vikariatsersättningar samt likaledes
10 000 kronor för deltidsanställd kontorshjälp. Det sammanlagda medelsbehovet
under anslagsposten uppskattar jag sålunda till (390 000 +
250 000 + 30 000 + 3 700 + 10 000 + 10 000) 693 700 eller i runt tal

690 000 kronor. Inom detta belopp torde jämväl kunna rymmas från denna
anslagspost utgående lönekostnader för avdelningsföreståndaren och biträdande
avdelningsföreståndaren vid Sonestorp. Av den allmänna löneregleringen
påkallas en höjning av posten med 480 000 kronor till 1 170 000
kronor.

För rörligt tillägg torde få avses ett belopp av 93 000 kronor.

Sammanlagt uppskattar jag alltså medelsbehovet för de statliga ungdomsvårdsskolornas
avlöningar till (390 000 + 24 000 + 1 170 000 + 93 000)
1 677 000 kronor.

2:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

X944/45 .............. 918 000 1 166 505

1945/46 .............. 1 000 000 1 185 488

1946/47 .............. 1 090 500 —

1947/48 (förslag) ..... 1 216000

Kungl. Alaj:ts proposition nr 269.

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Maj:t den 28 juni 1946 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande
huvudposter:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis .... kronor 3 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ...................... » 40 QOO

3. Expenser, förslagsvis ............................ » 226 000

4. Övriga utgifter, förslagsvis........................ » 821 000

Summa kronor 1 090 500

Av det för expenser upptagna beloppet ha 200 000 kronor avsetts för
bränsle, lyse och vatten samt 26 000 kronor för övriga expenser.

Anslagsposten till övriga utgifter har uppdelats på ett flertal delposter
(statsliggaren s. 257).

I sin skrivelse den 1 mars 1947 har socialstyrelsen gjort framställning
om anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår, därvid styrelsen
erinrat, att 45 vårdplatser komme att frångå organisationen genom nedläggandet
av Åkerby och Engesberg men att i stället genom utbyggandet av
Långanäs och östra Spång 70 vårdplatser tillkomme.

Vissa ändringar i kontobeteckningarna ha, såsom av det följande framgår,
föreslagits av socialstyrelsen, som i denna sak samrått med riksräkenskapsverket.

Posten till sjukvård m. in. åt befattningshavare föreslår
styrelsen med hänsyn dels till belastningen under budgetåret 1945/46 —
6 135 kronor och dels till den föreslagna utökningen av personalstyrkan
uppräknad med 1 500 kronor till 5 000 kronor.

Vad beträffar medelsbehovet till reseersättningar erinrar stvrelsen,
att rese- och traktamentsersättningar till rådgivande psykiater under
innevarande budgetår utgå av den under posten till övriga utgifter ingående
delposten till hälso- och sjukvård. Med hänsyn till ett av statskontoret i
utlåtande över styrelsens förslag till anslagsäskanden för innevarande budgetår
avgivet förslag (prop. 1946: 187, s. 62) föreslår styrelsen, att ifrågavarande
kostnader överföras till förevarande anslagspost. Kostnaderna
kunde beräknas till 6 000 kronor. — Kostnaderna för eftervårdskonsulenternas
resor borde beräknas till 22 000 kronor medan skolornas egna resekostnader
kunde uppskattas till 37 000 kronor mot för innevarande år beräknade
5 000 respektive 35 000 kronor. I sistnämnda avseende framhåller
styrelsen, att utgifterna under anslagsposten under budgetåret 1945/46, då
konsulentorganisationen icke funnits till, uppgått till 39 695 kronor. Det
totala medelsbehovet under anslagsposten har alltså av styrelsen beräknats
till (6 000 + 22 000 + 37 000) 65 000 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten, vilka för senast förflutna budgetai
uppgått till 220 951 kronor, hava på grund av under budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

1947/48 tillkommande elevförläggningar, bostadshus och andra byggnader
beräknats till 220 000 kronor. Anslaget för övriga expenser bor enligt styrelsens
mening höjas till 33 000 kronor dels på grund av ökning av antalet
telefonapparater vid skolorna och dels för att möjliggöra anskaffande av
utav organisationsnämnden rekommenderade kontorstekmska hjälpmedel
för förenkling och rationalisering av kontorsarbetet, såsom additionsmaskiner
in. in. Sammanlagt har alltså medelsbehovet till expenser uppskattats
till (220 000 + 33 000) 253 000 kronor.

Posten till övriga utgifter beräknar styrelsen till 907 000 kronor.
Härvid har höjning eller sänkning med större eller mindre belopp föreslagits
beträffande samtliga under posten ingående delposter med undantag
av delposterna till underhåll av byggnader m. m. (nu underhåll av byggnader),
inventarier in. in. (nu inköp och underhåll av inventarier), tvätt oc i
renhållning (nu renhållning) samt diverse, vilka delposter upptagits till oförändrade
belopp, 75 000, 35 000, 30 000 respektive 17 000 kronor.

Delposten till utspisning, varå belastningen under budgetåret 1945/46 uppgick
till 390 175 kronor, föreslås uppräknad med 45 000 kronor till 400 000
kronor. Höjningen motiveras dels därav att statens institut för folkhalsan
med anledning av vissa inspektionsrapporter ifrågasatt, huruvida icke en
allmän höjning borde ske av kostens standard vid ungdomsvårdsskolorna,
och dels med att vid en tillämpning av de nya personalplanerna ett storre
antal befattningshavare än tidigare komme att deltaga i utspisningen.

I fråga om delposten till beklädnad erinrar styrelsen, att kostnaderna
för elevernas utrustning vid villkorlig utskrivning bestridas från denna delpost.
Den effektiviserade eftervården möjliggjorde — ant or styrelsen
snabbare utskrivningstakt vid skolorna än tidigare. Redan härav följde, att
utrustningskostnaderna stege i höjden. Därtill komme, att varubristen
tvingat skolorna att vända sig till detaljhandlarna för inköp av bekladnadsartiklar
styckevis, vilket givetvis höjde anskaffningskostnaderna. Styrelsen
föreslår därför, att förevarande delpost, å vilken belastningen under budgetåret
1945/46 uppgått till 199 380 kronor, uppräknas med 25 000 kronor
till 200 000 kronor.

Delposten till hälso- och sjukvård kan enligt styrelsens mening, sedan
kostnaderna för rådgivande psykiater överflyttats till andra anslagsposter,
nedskäras med 10 000 kronor till 25 000 kronor.

Vad beträffar delposten till undervisning, lek och idrott (nu undervisning
samt kostnader för idrotts- och lekmateriel) föreslås denna höjd med 5 000
kronor till 30 000 kronor för att möjliggöra nyanskaffning och komplettering
av undervisnings-, lek- och idrottsmateriel.

Delposten till elevbelöning har ansetts böra ökas med 15 000 kronor till
45 000 kronor för att bereda skolorna möjlighet att dels i storre omfattning
än hittills bekosta permissionsresor för eleverna och dels något hoja e ever
nas Hitpcnningar ocli avlöningar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Vad slutligen angår delposten till eftervård och utackordering uttalar
styrelsen, att kostnaderna under denna delpost visade en stigande tendens,
bland annat på grund av den snabbare utskrivningstakten. Styrelsen hemställer
om en uppräkning med 6 000 kronor till 50 000 kronor.

Styrelsen har alltså hemställt, att omkostnadsanslaget i sin helhet beräknas
till (5 000 + 65 000 + 253 000 + 907 000) 1 230 000 kronor.

över socialstyrelsens förslag har utlåtande avgivits av statskontoret, som
lämnat förslaget utan erinran.

Föredraganden,

Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare torde med
hänsyn till belastningen under budgetåret 1945/46 samt den utökning av
personalstyrkan, som i det föregående föreslagits, böra upplagas till av socialstyrelsen
föreslaget belopp, 5 000 kronor.

En viss uppräkning av anslagsposten till reseersättningar synes
betingad redan av de per den 1 januari 1947 genomförda ändringarna i allmänna
resereglementet. Vad beträffar det för skolornas egna resekostnader
avsedda beloppet må erinras, att antalet ledamöter i skolornas
styrelser utökats dels genom bestämmelserna i 4 § stadgan för skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården (SFS 582/1946) och dels genom
att staten i slutet av budgetåret 1945/46 övertagit Hornöanstalten. Det
torde därför vara erforderligt att något höja det för detta ändamål avsedda
beloppet. Jag biträder sålunda socialstyrelsens förslag, att för skolornas
egna resor avses ett belopp av 37 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande
till det för innevarande budgetår avsedda beloppet med 2 000 kronor.
Kostnaderna för de två nu anställda eftervårdskonsulenternas resor
ha för innevarande budgetår beräknats till 5 000 kronor. Detta belopp
har visat sig alltför knappt tilltaget, varför Kungl. Maj:t genom beslut tidigaie
denna dag funnit sig föranlåten medgiva postens överskridande med
visst belopp, varav å konsulenterna belöpt 1 500 kronor. xMed hänsyn till
vad nu anförts anser jag att vid en utökning av antalet konsulenter till fyra
det för deras reseverksamhet avsedda beloppet bör beräknas till 12 000
kronor. Vad slutligen angår rese- och traktamentsersättningarna till rådgigande
psykiater torde dessa från och med nästa budgetår böra utgå från
forevarande anslagspost. Härför uppkommande medelsbehov torde böra
uppskattas till 5 000 kronor. De under förevarande anslagspost erforderliga
medlen beräknar jag således till (37 000 + 12 000 + 5 000) 54 000 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten torde på grund av belastningen
under budgetåret 1945/46 och med hänsyn till under nästa budgetår tillkommande
nybyggnader böra beräknas till 220 000 kronor. En viss uppräkning
av delposten till övriga expenser synes böra ske på av socialstyrelsen
anförda skäl, dock icke till mera än 30 000 kronor. Enligt mina beräkningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

skulle således medelsbehovet under anslagsposten till expenser kunna
uppskattas till (220 000 + 30 000) 250 000 kronor.

De av socialstyrelsen föreslagna terminologiska ändringarna under anslagsposten
till övriga utgifter finner jag mig kunna godtaga och utgår
sålunda i fortsättningen från dessa nya benämningar å de olika delposterna.

I enlighet med styrelsens förslag torde delposterna till underhåll av byggnader
m. in., till inventarier m. m., till tvätt och renhållning samt till diverse
böra upptagas till oförändrade belopp, respektive 75 000, 35 000, 30 000 och
17 000 kronor. Delposten till utspisning torde med hänsyn till belastningen
under budgetåret 1945/46 och på av socialstyrelsen anförda skäl böra uppräknas
till 400 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att ett
avsevärt antal av befattningshavarna vid ungdomsvårdsskolorna utspisas
genom skolornas försorg, antingen i samband med övervakningstjänstgöring
i elevmatsalarna eller i särskilda matsalar i anslutning till dessa, samt att
ersättning härför utgår till statsverket med något högre belopp än portionspriset
för vederbörande anstalt. Den genom eftervårdens effektivisering
möjliggjorda snabbare utskrivningstakten vid skolorna torde motivera en
uppräkning av delposten till beklädnad, vilket jämväl synes betingat av belastningssiffran
å denna delpost under budgetåret 1945/46. Jag föreslår därför
att för detta ändamål avses ett belopp av 200 000 kronor. Delposten till
hälso- och sjukvård, som för innevarande budgetår innefattar medel till
arvoden och reseersättningar åt rådgivande psykiater, torde, sedan sistnämnda
kostnader överflyttats till avlöningsanslaget respektive annan delpost
under förevarande anslagspost, kunna nedräknas till 25 000 kronor.
Mot vad styrelsen föreslagit beträffande delposterna till undervisning, lek
och idrott, till elevbelöning samt till eftervård och utackordering har jag
intet att erinra. Jag beräknar således dessa delposter till 30 000, 45 000
respektive 50 000 kronor. Medelsbehovet under anslagsposten till övriga utgifter
uppskattar jag i enlighet härmed till (75 000 -f* 35 000 "t- 30 000 +
17 000 + 400 000 + 200 000 + 25 000 + 30 000 + 45 000 + 50 000) 907 000

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under omkostnadsstaten för de statliga
ungdomsvårdsskolorna har jag sålunda beräknat till (5 000 + 54 000 +
250 000 — 907 000) 1 216 000 kronor.

3:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
in. m., reservationsanslag. Under denna rubrik torde jag få anmäla
uppkomna frågor om dels förstärkning av anslagen till vissa tidigare beslutade
byggnadsarbeten m. m., dels förbättring av vattenförsörjningen vid
Lövsta skolhem och yrkesskola, dels utbyggnad av Broby skolhem, dels uppförande
av vissa bostadshus och dels utrustning och omdisposition av skolornas
ekonomiavdelningar, för vilka arbeten socialstyrelsen beräknat ett sammanlagt
belopp av 3 849 541 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Socialstyrelsens förslag.

Förstärkning av anslagen till vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten m. in.

Pa förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1945 och 1946 års riksdagar medel
tdl vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna (prop.
1945:266 och 1946: 187, rd skr. 1945:432 och 1946:345).

I skrivelse den 20 februari 1947 har socialstyrelsen anmält, att kostnaderna
för ett flertal av dessa byggnadsarbeten komme att överskrida vad
tor varje särskilt fall anvisats. Styrelsen uppgiver såsom förklaring, att
den rådande bristen på arbetskraft och materiel medfört svårigheter att
erhålla konkurrensanbud. Vad beträffar de i det följande under 1.—4. upptagna
byggnadsarbetena hade kostnadsstegringarna därjämte orsakats av
de allmänna prisstegringarna på byggnadsmarknaden sedan kostnadsberäkningarna
slutförts år 1944. Styrelsen har med anledning av vad sålunda
förekommit hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas för byggnadsarbetena.
Samtidigt har styrelsen gjort framställning om medelsanvisning
för vissa nytillkommande arbeten och installationer.

1. Utbyggnad av Långanäs yrkesskola.

1945 års riksdag anvisade, bland annat, till utbyggnad av Långanäs
yrkesskola vad angår själva byggnadsarbetena ett belopp av 727 000 kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att de redan beslutade byggnadsarbetena
kunde beräknas draga en kostnad av 214 054 kronor utöver
vad riksdagen anvisat för ändamålet, samt hemställt om förstärkning av
anslaget med detta belopp. Kostnadsstegringen förklaras, förutom genom
vad därom nyss anförts, på följande sätt.

Genom den planerade överflyttningen av klientel från Bonaanstalten
som avses bliva nedlagd, till Långanäs yrkesskola, ha vissa rätt kostnadskrävande
omdispositioner av lokalerna blivit nödvändiga, framför allt vid

limnSi;a!natfV<!f-nin|eV'' grUnd av det väntade klientelet torde det vara
amph0t att utföra hela denna byggnad i betong. Även inom huvudbyggnaden
ha kompletteringsarbeten tillkommit. Dessa arbeten ha icke medtagits
i de ursprungliga kostnadsberäkningarna.

Vidare hemställer styrelsen, att till elektrifiering och modernisering
av köket anvisas ett belopp av 35 165 kronor enligt
förslag, som av statens institut för folkhälsan avgivits, sedan institutet inspekterat
skolan.

För nybyggnad av en körbro på uppfartsvägen till skolan
anhålles om ett belopp av 7 725 kronor. Den nu befintliga körbron är uppford
av trä och 19 år gammal. På grund av de tunga materieltransporterna
i anledning av byggnadsarbetena har bron, enligt styrelsens uppgift, under
det senaste året blivit trafikosäker. Den nya bron skulle icke draga någon
kostnad för arbetskraft, enär den enligt erbjudande kunde uppföras av
Göta ingenjörskår såsom övningsarbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

För anordnande av friluftsbad och idrottsplats föreslår
styrelsen anvisande av 7 000 respektive 3 000 kronor. Skolledningen har,
uttalar styrelsen, under särskild hänvisning till de härutinnan utmärkta
förhållandena vid Bonaanstalten, framhållit nödvändigheten av att genast
åstadkomma bättre anordningar för elevernas fysiska fostran och fritidssysselsättning.
Arbetet skulle utföras av eleverna själva.

Till radioanläggning i skolans tre avdelningar beräknar styrelsen
ett belopp av 4 897 kronor.

För ordnande av lokaltelefon, bestående av en 12 linjers växel
med telefonapparater och ledningar hemställer styrelsen slutligen om ett
anslag å 7 500 kronor, motiverat av behovet med hänsyn till klientelets art
av att snabbt kunna påkalla hjälp inom anstaltsområdet.

De sammanlagda ytterligare kostnaderna för Långanäsanstaltens utbyggnad
har styrelsen sålunda uppskattat till (214 054 -|- 35 165 7 725

7 000 + 3 000 + 4 897 + 7 500) 279 341 kronor.

2. Utbyggnad av Östra Spångs skolhem.

För utbyggnad av östra Spångs skolhem till skolhem av dubbeltyp anvisade
1945 års riksdag vad avsåg själva byggnadsarbetena ett belopp av
1 148 000 kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att kostnaderna för de redan beslutade
byggnadsarbetena vad beträffade den numera genomförda
första byggnadsetappen komme att av i det föregående angivna orsaker
överstiga det anvisade beloppet med 86 856 kronor. Vid beräkningen av
sistnämnda belopp ha jämväl medtagits kostnaderna för en i de ursprungliga
kostnadsberäkningarna icke ingående men likväl ofrånkomlig transformatorstation
för ett belopp av 6 000 kronor. För de i de senare byggnadstvperna
ingående arbetena beräknas kostnaderna stanna vid det ursprungligen
avsedda beloppet.

Styrelsen anmäler vidare viss merkostnad för köksanläggningen
vid skolan. Härutinnan erinrar styrelsen, att av Kungl. Maj:t ifrågasatt
anordning med endast en köksanläggning vid skolan föranlett riksdagen
att uttala en viss tvekan. Sedan styrelsen erhållit uttalande från statens
institut för folkhälsan, vilket utmynnat i att två enlietskök borde anordnas
på grund av de båda förläggningarnas långa avstånd sinsemellan, hade
styrelsens arkitekt beräknat, att för inrättande av två kök komme att erfordras
ett belopp av 19 400 kronor mot för ett centralkök beräknade 16 900
kronor. Styrelsen föreslår, att skillnaden mellan dessa båda belopp, 2 500
kronor, anvisas för genomförande av institutets förslag.

De sammanlagda merkostnaderna för den beslutade utbyggnaden av
östra Spång ha således av styrelsen beräknats till (86 856 + 2 500) 89 356
kronor, vilket belopp styrelsen föreslår avrundat till 90 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

3. Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skolhem och yrkesskola.

1 ill uppförande av ett personalbostadshus vid förevarande ungdomsvårdsskola
anvisade 1945 års riksdag ett belopp av 45 000 kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att, sedan byggnadsarbetena utlysts på entreprenad,
lägsta anbudssumman uppgått till 51 527 kronor och sålunda överskridit
det anvisade beloppet med 6 527 kronor. Härtill komme kostnaderna
för administration, arvoden och oförutsedda utgifter, beräknade till 1 472
kronor. Styrelsen anför.

De anbudsgivare, som lämnat de lägsta anbuden, hade förklarat anbuden
bindande till den 15 juni 1946. Då risk förelåg att kostnaderna ytterligare
skulle öka om uppförandet av personalbostadshuset fördröjdes, fann sig
skolbyrachefen nödsakad medgiva, att byggnadsarbetet finge igångsättas
utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna komme att
överskridas.

Enligt styrelsens beräkningar erfordras sålunda för uppförande av det
för Vemyraanslalten beslutade personalbostadshuset ett ytterligare belopp
av (6 527 + 1 472) 7 999 kronor, vilket föreslås avrundat till 8 000 kronor.

4. Vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid Sundbo yrkesskola.

1945 års riksdag anvisade för förevarande ändamål ett belopp av 50 400
kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att de lägsta ingivna anbuden för de mera
kostnadsdragande arbetena överstigit vad i vederbörande proposition beräknats.
De verkliga kostnaderna kunde enligt styrelsens beräkningar uppskattas
till 84 996 kronor, innebärande ett överskridande av det anvisade
beloppet med 34 596 kronor. Styrelsen hemställer, att ett ytterligare belopp
av i runt tal 35 000 kronor beviljas för arbetenas utförande.

5. Uppförande av personalbostadshus vid Gräskärrs skolhem.

För uppförande vid Gräskärrs skolhem av ett dubbelhus för befattningshavare
och ett bostadshus för arbetsledare anvisade 1946 års riksdag ett
belopp av 76 000 kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att lägsta anbudssumman för utförande av
nämnda arbeten uppgått till 76 300 kronor. Då för arvoden, administration
och oförutsedda kostnader borde beräknas ett belopp av 7 700 kronor,
hemställer styrelsen, att ett ytterligare belopp av (300 + 7 700) 8 000 kronor
anvisas för uppförande av ifrågavarande bostadshus.

Förbättring av vattenförsörjningen vid Lövsta skolhem och yrkesskola.

I sin förenämnda skrivelse den 20 februari 1947 har socialstyrelsen anmält,
att styrelsen för Lövsta skolhem och yrkesskola anhållit, att medel
måtte anvisas till förbättring av skolans vattenförsörjning. Skolstyrelsen
hade anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Vattendistributionen vid skolan har alltsedan skolans utbyggnad år 1944
med tre elevhem och tre personalbostäder icke fungerat tillfredsställande.
Talrika driftsavbrott ha förekommit, vilka förorsakat dels förseningar på
arbetsplatser, dels försämrad hygien för såväl elever som personal.

Vatten erhålles från en grävd och gjuten brunn. Från denna pumpas
vattnet till en hydrofor, varifrån det via ett avhärdningsaggregat tryckes
ut i systemet. Vattentillförseln i brunnen är ej tillräcklig för att tillgodose
skolans behov vid toppbelastning, t. ex. baddagar. Ytterligare två brunnar

böra därför grävas. .

Pumparna äro två, varav den ena är i drift, den andra i reserv. Etter
ytterligare utbyggnad av området kommer hydroforen att bliva otillräcklig.
En ny hydrofor måste därför insättas. Avhärdningsaggregat och ledningssystem
fungera tillfredsställande. En understation, bestående av en mindre
pump och hydrofor, bör inrättas för att avlasta hydroforstationens topptryck.
Därav följer mindre slitage och större driftsäkerhet.

Kostnaderna fördela sig enligt inlämnade anbud på följande sätt:

Grävning av 2 nya brunnar ..........................

1 hydrofor med inkoppling i befintlig hydroforstation----

1 hydroforstation (understation) ......................

Undersökning av vattentillgången......................

Grävning, håltagning och gjutning ....................

Elektriska ledningar..................................

5 000
3 395
1 750
400
275
80

Summa kronor 10 900

Socialstyrelsen finner det nödvändigt, att vattenförsörjningen \id anstalten
snarast säkerställes, och tillstyrker, att ett belopp av i runt tal
11 000 kronor anvisas för ändamålet.

Utbyggnad av Broby skolhem.

Socialstyrelsen har tidigare gjort framställningar angående anvisande a\
medel för vissa ombyggnadsarbeten vid Broby skolhem. Härutinnan torde
få hänvisas till propositionen 1944: 281, s. 76 ff. Sålunda hemställde styrelsen
i skrivelse den 10 oktober 1942, att 98 000 kronor måtte ställas till
förfogande för ombyggnad av huvudbyggnaden, skolbyggnaden och flygelbyggnaden
i enlighet med ett av arkitekten Birger Jonson i samråd med
skolans styrelse och dåvarande skyddshemsinspektören uppgjort förslag.
I utlåtande över denna framställning uttalade byggnadsstyrelsen, att den
avsedda omändringen av skolbyggnaden vore mycket genomgripande, och
ifrågasatte, om det vore ekonomiskt lämpligt att vidtaga så omfattande
ändringsarbeten, som föreslagits inom denna byggnad. Styrelsen framhöll
vidare, att betydande beskärningar av de föreslagna arbetena måste vidtagas,
särskilt beträffande skolbyggnaden, därest kostnadssumman 98 000
kronor icke skulle överskridas. Ombyggnadsarbetet i fråga upptogs icke
bland de byggnadsarbeten, varom förslag förelädes 1943 års riksdag.

Socialstyrelsen förnyade i skrivelse den 31 augusti 1943 sin framställning.
Sedan ärendet överlämnats till investeringsutredningen, som lät verkställa

Kungl. Maj-.ts proposition nr 269.

nya kostnadsberäkningar, upptogs Brobyombyggnaden till ett belopp av
114 500 kronor å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (skr.
nr 432).

Sedan styrelsen efter företagen omprövning av frågan funnit sig böra
frångå tidigare framlagda förslag, vilka befunnits icke ändamålsenliga och
i förhållande till det vunna platsantalet onödigt kostsamma, uppdrog styrelsen
åt Jonson att i samråd med skolans styrelse och skolbyråchefen upprätta
nytt förslag. I uppdraget ingick, att ett från den kvinnliga lärarpersonalen
framfört krav på bostäder i från elevhemmet friliggande hus skulle
beaktas.

I skrivelse den 3 mai-s 1947 har socialstyrelsen gjort framställning om
anvisande av medel för utbyggnad av skolhemmet.

Enligt styrelsens bestämda mening kunde — anför styrelsen —■ ifrågavarande
byggnadsarbeten, särskilt vad avsåge skollokalerna, icke längre
uppskjutas. I skolhuset hade inträffat ras och sättningar som, om icke
lyckliga omständigheter medverkat, kunde ha vållat allvarlig olycka. Då en
partiell om- och tillbyggnad måste förbindas med kostnadskrävande reparationer,
syntes det, enligt vad styrelsen inhämtat från sakkunnigt håll, vara
ur ekonomiska synpunkter riktigast att i ett sammanhang utföra alla behövliga
arbeten.

Av Jonson utförda kostnadsberäkningar hade givit vid banden, att kostnaderna
skulle uppgå till 700 000 kronor enligt följande specifikation:

Till- och ombyggnad av ett elevhem för 36 elever.............. 145 800

Skol- och gymnastikbyggnad ................................ 162 250

Rektorsbostad .............................................. 42 600

2 bostadshus för lärarinnor, vartdera om 3 lägenheter.......... 90 300

Personalbostadshus ......................................... gg 550

Utvändiga ledningar, väg- och planeringsarbeten, inhägnad, strandbad,
ytterbelysning, ur och rastsignalanläggning, skolradioan läggning

m. m............................................. 84 800

Arvoden, administration och oförutsedda utgifter.............. 85 700

Summa kronor 700 000

På framställning av socialstyrelsen hade byggnadsstyrelsen efter granskning
av Jonsons förslag uttalat, att kostnaderna borde uppjusteras med dels
75 000 kronor på grund av för lågt beräknad byggnadsvolym i skol- och
gymnastikbyggnaden, dels ock 20 000 kronor för av byggnadsstyrelsen förordad
installation av oljeeldningsaggregat i elevhem samt skol- och gymnastikbyggnad.
Totalkostnaden borde sålunda enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar upptagas till (700 000 + 75 000 + 20 000) 795 000 kronor. I
beloppet inginge då icke kostnader för badstuaggregat, utrustning för
maskintvätt och kylanläggning.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 269.

I det sålunda föreliggande förslaget hade lärarbostäderna upptagits med
högst 45 m2 lägenhetsyta. Till följd av de nya bestämmelserna i boställsordningen
för folkskolans lärare (SFS nr 883/1946) och den för Broby föreslagna
nya personalplanen hade socialstyrelsen låtit Jonson företaga omritning
av bostadshusen så att lägenhetsytorna ökats. Kostnaderna höjas i
anledning därav enligt styrelsens uppgift med 68 400 kronor. Styrelsen erinrar,
att i styrelsens förslag till personalplan räknats med 10 kvinnliga
och 2 manliga heltidsanställda befattningshavare. Av de kvinnliga syntes
rektorn enligt styrelsens mening kunna göra anspråk på en bostad med
90 in2 yta, för 1 assistent, 2 folkskollärare och 1 yrkeslärare borde räknas
med 60 m2, för återstående 5 kvinnliga tjänstemän med 35 m2 och för de
manliga befattningshavarna med vanliga familjebostäder.

Den totala kostnaden för utbyggnad av Broby skolhem skulle i enlighet
härmed uppgå till (795 000 + 68 400) 863 400 kronor eller i runt tal 864 000
kronor.

Uppförande av vissa bostadshus.

A. Bostäder för personal vid Sonestorps yrkes- och hemskola samt Hornö
och Brättegårdens yrkesskolor.

I sin förenämnda skrivelse den 3 mars 1947 har socialstyrelsen gjort
framställning om anvisande av medel till uppförande av personalbostadshus
vid de tre yrkesskolorna för kvinnlig ungdom.

Beträffande behovet av att uppföra bostäder för den kvinnliga
personalen anför styrelsen i huvudsak följande.

Frågan om friliggande bostäder för den kvinnliga lärarpersonalen har
länge stått på dagordningen men till följd av läget på byggnadsmarknaden
skjutits åt sidan. Styrelsen skulle icke ha funnit sig kunna upptaga dessa
frågor, ehuru i och för sig trängande, i nuvarande situation, om det icke
framstått såsom nödvändigt till följd av den föreslagna omorganisationen
av ungdomsvårdsskoleverksamheten. Såsom framgår av styrelsens skrivelse
den 1 mars 1947 med förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår förordas
efter en av organisationsnämnden företagen utredning en ganska
ansenlig ökning av personalen. Samtidigt föreslås emellertid en höjning av
kapaciteten för de tre yrkesskolorna för kvinnligt klientel, ökningen i
platsantalet erhålles främst genom att lärarinnornas i elevhemmen nu inrymda
bostadsrum tagas i anspråk för eleverna, vilket innebär, att nya
bostäder få uppföras för lärarinnorna.

Styrelsen anser det ur allmänna ekonomiska och anstaltsorganisatoriska
synpunkter vara till påtaglig fördel att icke ytterligare uppskjuta bostadsbyggena
för den kvinnliga lärarpersonalen. Styrelsen har därför av arkitekten
Birger Jonson infordrat förslag till uppförande av friliggande bostäder
för hela den kvinnliga anstaltspersonalen, dock med undantag tillsvidare
för de tre nu tjänstgörande rektorerna, vilka förklarat sig i nuvarande
läge ej göra anspråk på nya bostäder. De i elevhemmen inrymda
rektorsbostäderna kunna för övrigt på grund av sin belägenhet under inga
förhållanden användas för elever.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 269.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Beträffande erforderliga bostäder för den manliga person a1
e n erinrar styrelsen, att styrelsen i sin anslagsframställning för nästa
budgetår föreslagit, att vid envar av Sonestorp och Brättegården skulle
vara anställda en jordbrultsförman och en hantverkare samt vid den förra
skolan därjämte en jordbruksarbetare. Vid Sonestorp funnes för närvarande
familjebostad för en manlig befattningshavare. Denna bostad, som
låge i samma huslänga som tvätteriet, avsåges emellertid att tagas i anspråk
för anordnande av bageri, vilket yrke enligt styrelsens mening borde
vid denna skola representera den av organisationsnämnden föreslagna nya
undervisningsgrenen. Då tjänstebostäder syntes böra inrättas för jordbruksförmannen
och hantverkaren vid denna skola föreslår styrelsen, att
ett dubbelhus uppföres för detta ändamål. Styrelsen anmäler vidare, att
kommunalfullmäktige i Rya kommun den 5 december 1945 beslutat att till
statsverket »den dag, då Kungl. Maj:t och riksdagen beslutar nybyggnader»
vid skolan utan vederlag överlåta fastigheten Sonestorp med Väderön l44,
å vilken nämnda dubbelhus vore avsett att uppföras. Vid Brättegården
funnes redan familjebostad för en manlig befattningshavare. För den andre
syntes bostadsfrågan icke kunna lösas annat än genom nybyggnad.

Sammanfattningsvis anför socialstyrelsen i huvudsak följande.

För Sonestorp upptager den av styrelsen föreslagna personalplanen
1 rektor, 7 kvinnliga tjänstemän i assistent- och yrkeslärarställning, 4 andra
kvinnliga och 3 manliga befattningshavare. Styrelsen föreslår, att under
budgetåret 1947/48 uppföras bostäder för 11 kvinnliga och 2 manliga befattningshavare.
Av de för de kvinnliga befattningshavarna avsedda bostäderna
föreslås 7 upptaga 60 m3 golvyta. Kostnaderna ha av Jonson beräknats
till 361 700 kronor.

För Hornö upptager styrelsens personalplan samma antal befattningshavare
som för Sonestorp. Styrelsen föreslår, att under nästa budgetår
uppföras bostäder för 11 kvinnliga tjänstemän, varav 7 bostäder med 60 m2
yta. Kostnaderna ha av Jonson uppskattats till 313 000 kronor.

För Brättegården upptager den av styrelsen föreslagna personalplanen
1 rektor, 5 kvinnliga befattningshavare i assistent- och lärarställning
samt i övrigt 3 kvinnliga och 2 manliga tjänstemän. Styrelsen föreslår
för budgetåret 1947/48 uppförande av bostäder för 8 kvinnliga och
1 manlig befattningshavare. Av de för kvinnliga befattningshavare avsedda
bostäderna föreslås 5 upptaga 60 m2 golvyta. Kostnaderna ha av Jonson
beräknats till 249 000 kronor.

Det för uppförande av personalbostäder vid berörda tre ungdomsvårdsskolor
erforderliga beloppet har sålunda av socialstyrelsen beräknats till
(361 700 + 313 000 + 249 000) 923 700 kronor.

B. Bostäder för personal vid de för manliga elever avsedda ungdomsvårdsskolorna.

Bostadsbeståndet för befattningshavare vid de för manligt klientel avsedda
ungdomsvårdsskolorna är —- uttalar socialstyrelsen i sin skrivelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

den 3 mars 1947 — redan med nuvarande personaluppsättning otillräckligt.
Skulle de av styrelsen förordade nya personalplanerna antagas, komme ett
sammanlagt nyanskaffningsbehov att uppstå för följande personal, nämligen vid

Lövsta 2 folkskollärare, 1 bokhållare, 4 vårdare, 1 hantverkare, 1 biträdande
husföreståndare, 2 ekonomibiträden och 1 jordbruksarbetare,
vid Långanås 6 vårdare, 1 hantverkare och 1 jordbruksarbetare,
vid Ljungaskog 1 yrkeslärare, 1 jordbruksföreståndare, 3 vårdare och

1 hantverkare,

vid Forsane 1 vårdare och 1 jordbruksarbetare,

vid Sundbo 2 vårdare, 1 hantverkare, 1 jordbruksarbetare och 2 ekonomibiträden,

vid Johannisberg 1 rektor, 2 assistenter, 1 jordbruksföreståndare, 1 trädgårdsmästare
och 1 kontorsbiträde,

vid Östra Spång 4 folkskollärare, 2 vårdare och 1 ladugårdsskötare,
vid Hammargården 4 folkskollärare, 1 vårdare, 1 trädgårdsmästare, 1
jordbruksförman, 1 hantverkare och 1 ladugårdsskötare,
vid Vemgra 4 folkskollärare och 2 vårdare,

vid Folåsa 2 folkskollärare, 1 hantverkare och 1 jordbruksarbetare samt
vid Gräskärr 2 folkskollärare, 1 hantverkare, 1 ladugårdsskötare och 1
jordbruksarbetare.

På grund av läget på byggnadsmarknaden hade socialstyrelsen funnit sig
böra begränsa sin framställning om medel för byggande av personalbostadshus
vid dessa anstalter till vad som framgår av följande uppställning,
därvid styrelsen räknat med att den kvinnliga personalen vore ogift och
föredroge enkelrum medan den manliga personalen behövde familjebostäder.

Lövsta................... 3 enkelhus å 90 m2

2 dubbelhus å 2 X 60 m*
renovering av magasinsbyggnad
för bostäder åt kvinnlig personal

Lånoanäs ................ 3 dubbelhus å 2 X 60 m2

Ljungaskog .............. 1 dubbelhus å 2 X 60 m2

Sundbo .................. 1 dubbelhus å 2 X 60 m2

Johannisberg............. 1 enkelhus å 140 m2

2 enkelhus å 90 m2
1 dubbelhus å 2 X 60 m2

östra Spång.............. 2 enkelhus ä 90 m

1 dubbelhus å 2 X 60 m2

Hammargården........... 2 enkelhus a 90 in

1 dubbelhus å 2 X 60 m2

Vemyra.................. 1 enkelluis å 90 m2

p0]&sa................... 1 dubbelhus å 2 X 60 m2

100

Kungl. Alaj:ts proposition nr 269.

Kostnaderna för det nu angivna byggnadsprogrammet ha av Jonson beräknats
på följande sätt:

Lövsta ........................... 345 900

Långanäs......................... 205 700

Ljungaskog ....................... 73 800

Sundbo........................... 73 100

Johannisberg ..................... 279 300

östra Spång ...................... 176 300

Hammargården ................... ISO 300

Vemyra .......................... 58 000

Folåsa ........................... 68 100

Summa kronor 1 460 500

Utrustning och omdisposition av de statliga ungdomsvårdsskolornas ekonomiavdelningar.

Socialstyrelsen har i sin skrivelse den 3 mars 1947 hemställt om medel
till utrustning och omdisposition av ekonomiavdelningarna vid de statliga
ungdomsvårdsskolorna. Styrelsen omförmäler, att statens institut för folkhälsan
efter framställning av socialstyrelsen företagit en allmän översyn
av arbetsorganisation och lokaldisposition vid skolornas ekonomiavdelningar
samt att institutet i utlåtande till socialstyrelsen den 29 januari
1947 avgivit vissa förslag till åtgärder för omedelbart avhjälpande av förekommande
bristfälligheter. Institutets utlåtande sammanfattas av socialstyrelsen
på följande sätt.

Därest personalen skall kunna utföra arbetet under goda betingelser
måste köken göras rymliga och lokalerna läggas i riktigt förhållande till
varandra med hänsyn till arbetets »gång». I de särskilda inspektionsrapporterna
har även i detta syfte föreslagits borttagande av onödiga bänkar
och bord och omplacering av köksutrustningen på ett ändamålsenligare
sätt. För förvaring av matvaror föreslås inrättande i nödig utsträckning
av kylrum samt planering av källarlokaliteterna.

Med hänsyn till bland annat svårigheterna att erhålla lämplig kvinnlig
arbetskraft till ekonomiavdelningarna eller behålla redan befintlig anser
institutet nödvändigt att anskaffa modern maskinell utrustning och förordar
installerande av elektrisk spis, gryta och universalmaskin vid samtliga
skolor samt elektriskt stekbord och elektrisk ugn vid de större skolorna.
Dessutom föreslås komplettering av servisutrustningarna i kök och matsalar.

Skolstyrelserna hade — anför socialstyrelsen vidare — företagit kostnadsberäkningar
av de föreslagna ändringsarbetena och nyanskaffningarna,
varvid visat sig, att ett belopp av 150 124 kronor skulle erfordras för
förslagets genomförande. I denna summa inginge uppförande av köksbyggnad
vid Gräskärr i stället för det nuvarande gamla och opraktiska köket

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

med förrådslokaler och elevmatsal. dill nyanskaffning av köksinventaiier
hade skolstyrelserna beräknat 109 127 kronor. I nu nämnda summor inginge
icke erforderliga medel för Långanäs och östra Spang, då medelsbehovet
för dessa skolor beräknats i för dem upptagna särskilda byggnadsanslag.

För egen del anför socialstyrelsen i huvudsak följande.

Styrelsen är starkt medveten om de stora bristfälligheter, som förefinnas
vid skolornas ekonomiavdelningar, och tillstyrker de av statens institut för
folkhälsan framlagda förslagen till förbättringar. Det har under de senare
åren visat sig synnerligen svårt, tidvis omöjligt, att erhålla kvinnlig ekonomipersonal
dels på grund av löneförhållandena men även beroende pa
den stora arbetsbördan för denna personal. Anslaget till inventarier m. m.
vid skolorna har varit så lågt, att anskaffning av maskinell köksutrustning
ej kunnat ske. Allt förekommande köksarbete måste därför utföras för
hand. Därtill kommer, att skåp, bänkar och dylikt vid de flesta skolorna ej
äro ändamålsenligt placerade eller väldisponerade. Styrelsen vill därför
starkt understryka institutets uttalande, att skolorna för att erhålla och
behålla kvinnlig ekonomipersonal måste få sina ekonomilokaler omändrade
och utrustade med maskinella hjälpmedel så att de bli mera lättarbetade Vad

beträffar uppförande av ny ekonomibyggnad vid Gräskärr komma
medel därtill att begäras framdeles. Efter prövning av skolstyrelsernas förslag
får socialstyrelsen föreslå, att följande belopp måtte anvisas till utrustning
och omdisposition av de statliga ungdomsvårdsskolornas ekonomiavdelningar,
nämligen till renovering och omändring av ekonomibyggnaderna
60 000 kronor och till anskaffning av maskinell köksutrustning och
komplettering av inventarier i matsalar och kök 110 000 kronor, eller tillhopa
170 000 kronor.

Yttranden.

Över socialstyrelsens framställningar hava utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen,
som ej gjort andra erinringar mot socialstyrelsens kostnadsberäkningar
än att byggnadsstyrelsen funne kostnaderna för de i andra
byggnadsetappen vid Långanäs ingående elektriska installationerna, enligt
anbud uppgående till 62 457 kronor, väl höga. Byggnadsstyrelsen uttalar
tvekan, huruvida behov föreligger vid nämnda anstalt av lokaltelefon och
den av socialstyrelsen avsedda radioanläggningen. I vart fall ifrågasätter
styrelsen, huruvida icke i stället för den sistnämnda anläggningen kunde
anskaffas 3—5 radioapparater för eu kostnad av högst 2 000 kronor. Vad
angår de av socialstyrelsen lämnade förklaringarna till ökningen av kostnaderna
för de tidigare beslutade byggnadsarbetena, har byggnadsstyrelsen
ansett sig kunna godtaga desamma. Beträffande de av socialstyi elsen i skiivelsen
den 3 mars 1947 föreslagna byggnadsarbetena har byggnadsstyrelsen
uttalat, att de föreliggande ritningsförslagen i flera fall behövde goras till
föremål för överarbetning och att byggnadsstyrelsen förutsatte, att styrelsen
bereddes tillfälle att granska de utarbetade ritningarna innan byggnaderna
komme till utförande.

102

Kiingl. Maj:ts proposition nr 269.

Föredraganden.

I betraktande av förhandenvarande läge på byggnadsmarknaden finner
jag mig föranlåten att söka i betydande utsträckning begränsa det av socialstyrelsen
framlagda byggnadsprogrammet för nästa budgetår.

I första hand synes behovet av ytterligare medel för slutligt genomförande
av de redan pågående byggnadsarbetena vid Långanäs, Östra Spång, Vemyra,
Sundbo och Gräskärr böra tillgodoses. Den av socialstyrelsen verkställda
uppskattningen av kostnaderna finner jag mig böra godtaga. Av styrelsen
föreslagna nya byggnadsarbeten och installationer vid Långanäs och Östra
Spång böra likaledes komma till utförande. För nu nämnda ändamål erforderliga
ytterligare medel beräknar jag i likhet med socialstyrelsen till, för
Långanäs 279 341, för Östra Spång 90 000, för Vemyra 8 000, för Sundbo
35 000 och för Gräskärr 8 000 kronor, eller tillhopa omkring 420 300 kronor.

Det synes vidare vara angeläget att snarast förbättra vattenförsörjningen
vid Lövsta. Jag förordar fördenskull att härför erforderliga medel, 11 000
kronor, äskas hos riksdagen.

Det vid Broby befintliga skolhuset synes befinna sig i ett så förfallet tillstånd,
att det bör rivas och ersättas med den i socialstyrelsens utbyggnadsförslag
avsedda skol- och gymnastikbyggnaden. I samband med dessa byggnadsarbeten
bör oljeeldningsaggregat installeras i den nya byggnaden samt
i det nuvarande elevhemmet. Vidare påfordrar det nuvarande skolhusets rivning,
att ett bostadshus uppföres för de lärarinnor, vilka för närvarande hava
tjänstebostad i skolhuset. För detta ändamål bör ett av de i förslaget ingående
personalbostadshusen om vartdera tre lägenheter komma till utförande.
Av arkitekten Birger Jonson verkställda omräkningar av kostnaderna hava
givit vid handen, att för genomförandet av de av mig nu förordade byggnadsarbetena
och installationerna skulle erfordras ett belopp av tillhopa 448 000
kronor. Övriga i socialstyrelsens förslag till utbyggnad av Broby ingående
byggnadsarbeten torde tillsvidare böra anstå.

Vad därefter beträffar föreslagen bostadsbyggnadsverksamhet vid de för
kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna vill jag förorda, att ett enkelhus uppföres
för jordbruksförmannen vid Sonestorp. Härigenom skulle, sedan denne
befattningshavare utflyttat från sin nuvarande bostad, bageri kunna anordnas
vid skolan. För enkelhuset erforderliga medel uppskattar jag till 35 900
kronor. Medel torde därjämte böra anvisas för inredande av bagerilokalema,
för vilket ändamål, enligt vad jag från arkitekten Birger Jonson inhämtat,
synes erfordras ett belopp av 11 000 kronor. Gemensamma kostnader för
administration, arvoden och oförutsedda utgifter kunna beräknas till 4 700
kronor. För nu nämnda byggnadsarbeten vid Sonestorp upptager jag sålunda
ett belopp av (35 900+ 11 000 + 4 700) 51 600 kronor.

För de lör manliga elever avsedda skolornas vidkommande torde föreslagen
bostadsbyggnadsverksamhet böra begränsas till att omfatta följande bostadshus,
nämligen vid Lövsta 3 enkelhus och renovering för bostadsändamål

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

av en magasinsbyggnad, vid Långanäs elt dubbelhus, vid Johannisberg 1 enkelhus
om 140 m2 och 2 enkelhus om 90 in2 samt slutligen det för Folåsa
avsedda dubbelhuset. Av arkitekten Birger Jonsson företagna omräkningar
utvisa, att kostnaderna för detta byggnadsprogram kunna beräknas uppgå
till, för Lövsta 205 000 kronor, för Långanäs 68 700 kronor och för Johannisberg
199 600 kronor. För bostadshuset vid Folåsa synes böra beräknas ett
belopp av 68 100 kronor. De sammanlagda kostnaderna för nu nämnda personalbostäder
uppskattar jag således till (205 000 + 68 700 + 199 600 +
68 100) 541 400 kronor.

Av socialstyrelsen föreslagen nyutrustning och omdisposition av skolornas
ekonomiavdelningar synes i viss omfattning böra få komma till utförande
under nästa budgetår. Jag finner det härför erforderliga beloppet kunna begränsas
till 100 000 kronor.

Enligt mina beräkningar skulle således det sammanlagda medelsbehovet
under byggnadsanslaget för nästa budgetår uppgå till (420 300 + 11 000 +
448 000 + 51 600 + 541 400 + 100 000) 1 572 300 kronor eller i avrundat tal
1 573 000 kronor.

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
förslagsanslag .

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1944/45 .............. 1 000 000 1 047 248

1945/46 .............. 1 000 000 884 354

1946/47 .............. 1 000 000 —

1947/48 (förslag)...... 1 300 000 ■

Icke statlig ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives för närvarande dels
av städerna Stockholm och Göteborg, som själva omhänderhava vården av
huvudparten av sina ungdomsvårdsskoleelever, dels ock av ett flertal sammanslutningar
och stiftelser. Verksamheten är närmare reglerad genom
avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt huvudmännen för de skilda
anstalterna. I det föregående har jag anmält, att nu gällande avtal med
städerna Stockholm och Göteborg (ungdomsvårdsskolorna Skrubba, Johannelund
och Eknäs respektive Fagared och Lingatan) utlöpa den 30 juni
1950, att verksamheten vid Margretelund är säkrad intill utgången av år
1952, att avtalet med huvudmannen för Gudmundsgården automatiskt kommer
att förlängas för ytterligare fem år från och med den 1 januari 1948,
att avtalen med huvudmännen för Råby, Morängen, Sjötorp, Skarvik-Tallåsen,
Bistaborg, Håkanstorp, Mossebo, Gälegården och Härsjögården uppsagts
att upphöra med utgången av år 1947, samt att förhandlingar upptagits
med huvudmännen för de sex först nämnda av de skolor, för vilka
avtalen sålunda uppsagts. Vidare har jag förordat, att ungdomsvårdsskoleverksamheten
vid Mossebo, Gälegården och Härsjögården nedlägges.

Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga ungdomsvårdsskolorna
äro i stort sett löljunde.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Statsbidrag utgår i regel med 900 kronor för plats och år. Vid Sjötorp
utgår emellertid platsbidrag med 1 100 kronor för år och vid SkarvikTallåsen
med 1 200 kronor för år, dock att för sammanlagt 16 platser vid
en till sistnämnda skola hörande intagnings- och observationsavdelning
platsbidraget bestämts till 1 500 kronor för år. För Bistaborg har platsbidraget
fixerats till 1 200 kronor för år. — Därest medeltalet i vederbörande
skola fostrade elever överstiger platsantalet, utgår i regel för det
överskjutande elevantalet ett bidrag för år och elev med belopp motsvarande
det fasta platsbidraget.

Beträffande samtliga ungdomsvårdsskolor utom Gudmundsgården gäller,
att de årsvis erhålla ett procentuellt tillägg å platsbidraget och å ersättningarna
för överbeläggning, bestämt med hänsyn till den genomsnittliga
prisstegringen under det sistförflutna året på så sätt, att nämnda bidrag
och ersättningar höjas med 3 procent för varje ökning med fem enheter,
som levnadskostnadsindex i genomsnitt visat i förhållande till läget år 1935.

För elever, omhändertagna jämlikt 22 § d) barnavårdslagen, utgiver statsverket,
utöver platsbidrag och rörligt tillägg å detta, särskilda bidrag motsvarande
kommunernas skolavgifter och beklädnadsbidrag.

För utackorderade och för villkorligt utskrivna elever utgår ersättning
med högst 300 kronor respektive högst 525 kronor för år och elev, såvitt
angår elev, som omhändertagits före fyllda 18 år, samt med högst 600
kronor for år, därest eleven omhändertagits jämlikt 22 § d) barnavårdslagen.
Med år avses för villkorligt utskriven elev varje påbörjat år, räknat
från dagen för den villkorliga utskrivningen.

Vidare utgår för anlitande av rådgivande psykiater ersättning, uppdelad
i grundbelopp, besöksarvode samt resekostnads- och traktamentsersättning.
Grundbeloppet utgör vid Bistaborg 300 kronor, vid Skrubba, Fagared, Råby
och Margretelund 240 kronor, vid Sjötorp 200 kronor, vid Håkanstorp 140
kronor samt vid Övriga icke statliga skolor 120 kronor, allt för år räknat.
Besoksarvodet utgör högst 75 kronor för varje besök. Arvode må ej utgå
for flera besok an sex för år och skola räknat, med undantag för Margretelund,
Bistaborg, Sjötorp och Håkanstorp, vid vilka antalet må uppgå till
högst 12 för år och skola. För meddelad sexualundervisning i grupp utgår
ersättning med 50 kronor för en dubbeltimme årligen.

Till envar av ungdomsvårdsskolorna utbetalas för underhåll av anstaltsbyggnaderna
ett årligt statsbidrag av två procent å byggnadernas värde.

För vissa ungdomsvårdsskolor utbetalas extra bidrag''för år räknat. Sådant
bidrag utgår med 1 200 kronor för Mossebo, med 11 500 kronor för
Skrubba och med 6 500 kronor för Johannelund.

Tdl erforderliga ny-, till- och ombyggnader av Stockholms och Göteborgs
ungdomsvårdsskolor, som prövas lämpliga även med hänsyn till landets
ungdomsvårdsskoleorganisation i övrigt, skola nämnda städer enligt gäl -

105

Kungi. Maj-.ts proposition nr 269.

lande avtal erhålla statsbidrag, vars storlek beslutas av Kungl. Maj:t och
riksdagen i varje särskilt fall.

Rörande Gudmundsgården har stadgats, att, om den stiftelse, som äger
ungdomsvårdsskolan, under viss tid för ungdomsvardsskoleverksamhetens
bedrivande av egna medel utgivit mer än i genomsnitt 10 000 kronor för
år, stiftelsen av statsmedel erhåller ersättning för det överskjutande beloppet.

Statsbidraget utbetalas i allmänhet halvårsvis i efterskott, men vissa av
bidragen utbetalas i annan ordning. Sålunda skall det procentuella rörliga
tillägget till platsbidraget som regel utbetalas årsvis i efterskott, dock med
möjlighet för vederbörande att, där så befinnes av omständigheterna pakallat,
preliminärt erhålla förskott å bidragsbeloppet.

Till sist må nämnas, att Kungl. Maj:t tidigare erhållit riksdagens medgivande
att i viss omfattning ersätta ägare av icke statlig ungdomsvårdsskola
underskott å verksamheten vid skolan.

Såsom tidigare nämnts ha förhandlingar upptagits mellan Kungl. Maj:t
och kronan samt huvudmännen för sex av de ungdomsvårdsskolor, för
vilka avtalen uppsagts att upphöra med utgången av år 1947. De av Kungl.
Maj:t förordnade förhandlingsmännen, byråchefen i socialstyrelsen Torsten
Eriksson, expeditionschefen i finansdepartementet Henrik Klackenberg och
förste kanslisekreteraren i socialdepartementet Erik Montell, hava, sedan
preliminära överenskommelser kommit till stånd med nämnda huvudmän
angående förlängning av gällande avtal under första halvåret 1948 i skrivelse
den 21 februari 1947 redovisat förhandlingsresultatet samt beträffande
detta anfört följande.

Innebörden av den från båda sidor tillstyrkta överenskommelsen är att
verksamheten under första halvåret 1948 skall bedrivas efter i princip oförändrade
grunder och villkor, dock med det tillägget rörande ersättningen
till skolorna, att dessa skola erhålla ett extra statsbidrag med 20 procent
av de å ifrågavarande tid belöpande fasta platsbidragen. Detta extra statsbidrag,
som väsentligen funnits motiverat av skolornas kostnadsökning
för löner på grund av den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden och
särskilt den ''statliga löneregleringen från och med den 1 juli 1947, skulle
i likhet med vad som nu kan ske med de nuvarande rörliga tilläggen utbetalas
i förskott. Därest likväl vid några skolor skulle uppkomma underskott
å driften under detta halvår, har förutsatts välvillig prövning av ansökning
om täckning därav under villkor att socialstyrelsen i förväg prövat och
godkänt utgiftsstat för ifrågavarande skola.

I förhandlingsmännens uppgifter har jämväl ingått att med huvudmännen
för Mossebo, Gälegården och Härsjögården upptaga förhandlingar i
fråga om verksamhetens nedläggande vid dessa skolor. Föiliandlingsmännen
anmäla i sin nyssnämnda skrivelse, att det icke varit möjligt alt träffa
uppgörelser i detta avseende under den lid, som stått till buds. Vid ett nedläggande
före avtalstidens utgång uppstode —• uttala förhandlingsmännen

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

vissa frågor om reglering av det ekonomiska mellanhavandet mellan
skolornas huvudmän och staten, bland annat kunde för skolornas del uppkomma
vissa avvecklingskostnader. Förhandlingsmännen föreslå, att,
därest så anses nödvändigt, hos riksdagen utverkas fullmakt för Kungl.
Maj:t att inom ramen för de belopp, som utgå till vederbörande huvudmän
enligt gällande avtal, träffa uppgörelser om en avveckling av verksamheten
redan före utgången av kalenderåret 1947, därest så kunde ske. Därest
kostnader utöver vad i avtalen stadgats skulle ifrågakomma i samband
med nedläggandet av dessa skolor, syntes medel böra i vanlig ordning få
vid lämplig tidpunkt äskas av riksdagen.

I skrivelse den 1 mars 1947 har socialstyrelsen gjort framställning rörande
medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag.

Styrelsen framhåller till en början, att, enär statsbidragen utgå halvårsvis
i efterskott, bidragen för andra kalenderhalvåret 1947 till de skolor, för
vilka avtalen upphöra med utgången år 1947, komma att belasta andra
hälften av budgetåret 1947/48.

Kostnaderna för fasta platsbidrag uppskattar styrelsen liksom
för löpande budgetår till 597 800 kronor. Därvid har räknats med sammanlagt
611 platser.

Med hänsyn till efterfrågan å platser vid skolor avsedda för debila elever
beräknar styrelsen ersättningarna för överbeläggning
till 10 000 kronor.

Med utgångspunkt från gällande levnadskostnadstal räknar styrelsen med
att rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och å ersättningarna
för överbeläggning skall utgå med 33 procent
eller 200 574 kronor.

Utgifterna för det särskilda elevbidrag och för det beklädnadsbidrag,
som utgår för elev, som omhändertagits jämlikt 22 § d)
barnavårdslagen, beräknar styrelsen liksom för innevarande budgetår till
sammanlagt 14 400 kronor.

För extra årliga bidrag till huvudmännen för Mossebo, Skrubba
och Johannelund har sammanlagt beräknats (1 200+ 11 500 + 6 500) 19 200
kronor.

Ersättningarna för anlitande av rådgivande psykiater
beräknas liksom för innevarande budgetår till 14 700 kronor. Styrelsen
förutsätter dock samma rätt för psykiater att göra tätare besök, som
föreslagits för de statliga skolornas del.

Till ersättningar för utackorderade eller villkorligt
utskrivna elever och till underhåll av byggnader
beräknar styrelsen liksom för budgetåret 1946/47 20 000 kronor respektive
106 100 kronor.

Det vid förhandlingarna med huvudmännen för vissa ungdomsvårdsskolor
preliminärt överenskomna extra statsbidraget å20 procent

107

Kungl. Mcij:ts proposition nr 269.

å de fasta platsbidragen upptager styrelsen till (4 500 + 2 250 -f 11 400 +

2 750 + 4 320 + 1 620) 26 840 kronor.

Slutligen hemställer styrelsen, att till resebidrag till elever
beräknas 10 000 kronor mot för innevarande budgetår avsedda 5 000 kronor,
enär elevernas besök i hemorten visat sig bland annat ur pedagogisk
synpunkt så värdefulla, att besöksantalet per elev ej borde begränsas till
ett per år.

Sammanlagda beloppet av förenämnda bidrag och ersättningar skulle
sålunda utgöra (597 800 + 10 000 + 200 574 + 14 400 + 19 200 + 14 700 +
20 000 + 106 100 + 26 840 + 10 000) 1 019 614 kronor.

Enligt medgivande av 1946 års riksdag (skr. nr 345) må under innevarande
budgetår utgå statsbidrag med högst 3 000 kronor för anställande
av en assistent vid Margretelund (se prop. 1946: 187,
s. 70). Socialstyrelsen hemställer i sin skrivelse den 1 mars 1947, att medel
anvisas jämväl för nästa budgetår för fortsatt avlönande av en dylik befattningshavare.
Statsbidraget bör enligt styrelsens mening fixeras till
hälften av det belopp, som skulle hava utgått i månadsavlöning, rörligt tilllägg
och kristillägg om befattningshavaren varit anställd vid statlig skola
med avlöning enligt lönegrad Ex 20. Med hänsyn till den föreslagna löneregleringen
för statstjänstemän beräknas bidraget för nästa budgetår till
4 000 kronor.

Vidare har socialstyrelsen hemställt, att för budgetåret 1947/48 anvisas
medel för arbetstidsbegränsande åtgärder vid de icke
statliga skolorna i likhet med vad som i avvaktan på organisationsutredningens
slutförande skett för innevarande budgetår för de statliga ungdomsvårdsskolornas
del. Styrelsen anför i huvudsak följande.

I gällande avtal med Kungl. Maj:t och kronan ha respektive huvudmän
för de icke statliga skolorna förbundit sig att för skolornas skötsel ha ett
visst antal befattningshavare anställda. Vid avtalens upprättande i de
flesta fall år 1942 — utgick man från att vid varje icke statlig skola skulle
i stort sett finnas lika många befattningshavare som vid närmast motsvarande
statliga skola, och vid bestämmandet av statsbidragens storlek torde
hänsyn ha tagits till då erforderlig personal. Då de flesta huvudmannen
äro för verksamheten vid skolorna så gott som uteslutande beroende av
statsbidragen och de kommunala avgifterna, har av naturliga skal under
avtalstiden av personalen påkallad arbetstidsreglering eller arbetstidsbegränsning
endast i mycket obetydlig omfattning kunnat genomforas.

Styrelsen anser arbetstidsförhållandena för personalen vid de icke statliga
skolorna för närvarande vara fullt jämförbara med dem, som radde
vid statens skolor, då styrelsen verkställde sin i propositionen 1946: 187
omnämnda arbetstidsutredning. Styrelsen finner det^ sålunda uppenbart,
att sådana arbetstidsbegränsande åtgärder snarast maste vidtagas, att efattningshavarna
vid de icke statliga skolorna erhålla någorlunda likartade
arbetsförhållanden som vid de statliga skolorna. På grund av den ringa
ekonomiska bärkraften hos flertalet av huvudmännen for de icke statliga

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

sk°l°rna kunna dessa icke själva svara för de med en arbetstidsbegränsning
förenade kostnaderna. Staten synes därför böra ställa ett anslag till
styrelsens förfogande, att efter styrelsens beprövande fördelas mellan skolorna.
Det belopp, som torde erfordras för budgetåret 1947/48, beräknar
styrelsen till 65 000 kronor.

Den ifrågasatta kompensationen för bortfallet av de
kommunala avgifterna beräknar styrelsen till 235 000 kronor.

Slutligen anmäler socialstyrelsen, att styrelsen för Gälegården gjort framställning
om ersättning för vid skolan under år 1945 uppkommen driftförlust
med 6 120 kronor. Underskottet förklaras bero därav att utgifterna
för löner, livsmedel och elevernas beklädnad ökat.

Socialstyrelsen har icke funnit anledning till annan erinran mot skolstyrelsens
ekonomiska förvaltning än att en i utgiftsstaten upptagen post
för hyresersättning å 2 000 kronor, vilken enligt inhämtade upplysningar
avsett ersättning till huvudmannen för anstaltsbyggnadernas begagnande,
borde utgå. För täckande av ifrågavarande driftförlust borde sålunda utgå
ett belopp av allenast 4 120 kronor.

De sammanlagda utgifterna under anslaget ha sålunda beräknats till
(1 019 614 + 4 000 + 65 000 + 235 000 + 4 120) 1 327 734 kronor eller i
runt tal 1 330 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret,
som lämnat densamma utan erinran.

Föredraganden.

Såsom i det föregående nämnts utlöpa med utgången av innevarande
kalenderår nu gällande avtal rörande verksamheten vid nio icke statliga
ungdomsvårdsskolor. Jag har tidigare föreslagit, att tre av dessa — Mossebo,
Gälegården och Härsjögården — nedläggas vid årsskiftet. Då det i förhandenvarande
läge icke varit möjligt att bilda sig någon säker uppfattning
rörande det fortsatta behovet av icke statliga ungdomsvårdsskolor och då
erforderlig tid icke stått till buds för förhandlingar angående nya avtal har
Kungl. Maj:t på mitt förslag sökt att för ytterligare ett halvår åstadkomma
förlangning av nu löpande avtal för de övriga sex av de skolor, vilka äro
berörda av avtalsuppsägningarna. Därest den av förhandlingsmännen och
huvudmannarepresentanterna ingångna, preliminära överenskommelsen
fastställes, torde det bliva möjligt att under återstående del av innevarande
kalenderår ingå i förhandlingar rörande nya avtal av längre varaktighet än
det nu föreslagna provisoriet samt att förelägga 1948 års riksdag förhandlingsresultatet.
Vid godkännande av det av mig i det föregående förordade
utbyggandet av eftervårdsorganisationen synas jämväl möjligheter föreligga
att innan nya förhandlingar upptagas avgöra i vad mån de nu berörda sex
anstalterna skola kunna nedläggas omkring den 1 juli 1948. Förhandlingsmännens
förslag innebär i ekonomiskt hänseende, att de berörda skolorna

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

skulle erhålla ett extra statsbidrag med 20 procent av de å första kalenderhalvåret
1948 belöpande fasta platsbidragen. Enligt mitt bedömande är eu
dylik statsbidragshöjning skälig med hänsyn till de allmänna prisstegringar,
som inträffat sedan nu löpande avtal år 1943 fastställdes, särskilt då vad
avser lönekostnaderna. Med hänsyn till vad nu anförts vill jag förorda, att
de överenskomna tilläggsavtalen, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,
fastställas samt beräknar i det följande medel i enlighet härmed. Vad
slutligen beträffar den definitiva ekonomiska uppgörelsen med huvudmännen
för Mossebo, Gälegården och Härsjögården torde jämväl, därest riksdagen
icke anmäler avvikande mening, Kungl. Maj:t få inom ramen för de
belopp, som utgå till vederbörande huvudman enligt gällande avtal, träffa
uppgörelser rörande avvecklingen av verksamheten vid dessa skolor.

Jag övergår härefter till beräkningen av det under förevarande anslag
erforderliga beloppet, varvid torde få erinras, att statsbidragen i regel skola
utgå halvårsvis eller årsvis i efterskott, varför ett nedläggande under nästa
budgetår av vissa anstalter icke inverkar på anslagsberäkningen för nämnda
budgetår.

Vad då först angår frågan om fortsatt statsbidrag för anställande av en
assistent vid Margretelunds yrkesskola vill jag förorda, att sådant må utgå
jämväl för nästa budgetår. Med hänsyn dels till den av mig i det föregående
förordade uppflyttningen av assistenterna vid de statliga ungdomsvårdsskolorna
till 20 lönegraden och dels till den allmänna löneregleringen
per den 1 juli 1947 godtager jag socialstyrelsens beräkning av bidragsbeloppet
och förordar sålunda att nämnda bidrag för nästa budgetår, därest
riksdagen icke anmäler avvikande mening, utgår med 4 000 kronor.

Vad socialstyrelsen anfört rörande arbetstidsförhållandena vid de icke
statliga skolorna och den ekonomiska bärkraften hos flertalet av dessa skolors
huvudmän har övertygat mig om att staten måste under nästa budgetår
träda hjälpande emellan för att för dessa skolors del söka astadkomma
någorlunda likartade arbetsförhållanden med dem, som vid ett genomförande
av de föreslagna nya personalplanerna komma att gälla för de statliga
skolornas befattningshavare. I avvaktan på organisationsundersökningen
beräknades för innevarande budgetår för sistnämnda skolor ett till
50 000 kronor avrundat belopp för anställande av för arbetstidsbegränsning
erforderlig personal. Nämnda belopp avsågs att fördelas på sammanlagt
17 anstalter. Antalet icke statliga anstalter under nästa budgetår kan
beräknas till 10, varav tre enligt mitt förslag skola nedläggas under budgetårets
lopp. Å andra sidan äro några av de icke statliga anstalterna av större
omfattning än motsvarande statliga skolor. Jag beräknar därför det för nu
ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet till 50 000 kronor eller samma
belopp, som för innevarande budgetår avsetts lör de statliga skolornas del.

Såsom jag i det föregående nämnt, synes det av mig förordade slopandet
av de kommunala avgifterna och ersättningarna böra löranleda kompen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

sation av statsmedel till de icke statliga anstalterna. Det härför erforderliga
beloppet beräknar jag i likhet med socialstyrelsen till 235 000 kronor.

Vad angår framställningen om ersättning för täckande av uppkommet
driftunderskott vid Gälegårdens yrkesskola anser jag mig med hänsyn till
vad socialstyrelsen anfört böra tillstyrka, att denna skola, därest riksdagen
icke anmäler erinran däremot, beviljas bidrag av statsmedel för nämnda
förlust med 4 120 kronor. Med hänsyn till att verksamheten vid skolan
torde komma att nedläggas under nästa budgetår synes, i motsats till vad
för tidigare fall föreskrivits, villkor därvid icke böra uppställas rörande ökat
inflytande och kontroll från statsverkets sida över skolans skötsel i ekonomiskt
hänseende.

Vad beträffar socialstyrelsens beräkningar av för övriga ändamål under
detta anslag erforderliga medel har jag intet däremot att erinra. Jag anser
dock, att samtliga under anslaget ifrågakommande kostnader böra kunna
rymmas inom ett belopp av 1 300 000 kronor.

5:°) Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- oeh ungdomsvården, reservationsanslag.

För anordnande av en fortbildningskurs för nu ifrågavarande befattningshavare
har under förevarande rubrik för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 13 000 kronor. Kursen är avsedd att bibringa
vissa av de vid här ifrågavarande skolor anställda befattningshavarna
de särskilda insikter i psykologi och pedagogik, som erfordras för
ett rätt handhavande av det klientel, som omhändertagits å skolorna. An -

slaget är avsett att disponeras sålunda:

Vivre för 40 deltagare i 20 dagar å 8 kronor för dag ............ 6 400

Arvode för 70 föreläsningar å 40 kronor i genomsnitt ............ 2 800

Deltagares och föreläsares resor................................ 2 000

Studieresor i grupp, oförutsedda utgifter ........................ 1 800

Summa kronor 13 000

I skrivelse den 1 mars 1947 bar socialstyrelsen gjort framställning om anslag
för nästa budgetår till dels en läkepedagogisk fortbildningskurs och dels
en fortbildningskurs för husföreståndare.

Den läkepedagogiska kursen borde, anför styrelsen, uppläggas
efter i huvudsak samma linjer som den under innevarande budgetår
anordnade kursen, d. v. s. med huvudvikten lagd på de läkepedagogiska
föreläsningarna. Deltagarantalet borde liksom under innevarande budgetår
sättas till omkring 40. Antalet föreläsningar föreslås höjt från 70 till 120
med ett till 30 kronor sänkt föreläsningsarvode. I anledning av det ökade
föreläsningsantalet syntes beloppet till deltagares och föreläsares resor böra
höjas med 500 kronor till 2 500 kronor. Med hänsyn till att det för innevarande
budgetår anvisade anslaget visat sig väl knappt tilltaget föreslår

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

styrelsen, att det för studieresor i grupp och oförutsedda utgifter avsedda
beloppet höjes med 700 kronor till 2 500 kronor. För denna kurs beräknar
styrelsen sålunda ett belopp av sammanlagt (6 400 + 3 600 + 2 500 +
2 500) 15 000 kronor.

Vad angår den föreslagna fortbildningskursen för liusföreståndare
skulle denna enligt styrelsens avsikt ingå som ett led
i en strävan att förskaffa samtliga personalkategorier vid ungdomsvårdsskolorna
psykologisk fortbildning. Förutom föreläsningar rörande läkepedagogiska
frågor avses kursdeltagarna beredas viss utbildning genom
statens institut för folkhälsan, vilket institutet förordat efter inspektioner vid
skolorna. Deltagarantalet beräknas till 25. För kursen erfordras enligt
styrelsens beräkningar ett belopp av 8 000 kronor, fördelat på följande sätt:

Vivre för 25 deltagare i 14 dagar å 8 kronor för dag .
Arvode för 60 föreläsningar å 30 kronor i genomsnitt

Deltagares och föreläsares resor ...................

Studieresa i grupp, oförutsedda utgifter............•_

2 800
1 800
1 800
1 600

Summa kronor 8 000

För båda kurserna hemställer styrelsen sålunda om ett anslag å (15 000
+ 8 000) 23 000 kronor.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret, som
lämnat framställningen utan erinran.

Föredraganden.

Vad först beträffar den läkepedagogiska kursen torde det för innevarande
budgetår för motsvarande kurs beräknade föreläsningsanlalet vara väl lågt.
Enligt vad jag inhämtat från socialstyrelsen har styrelsen måst under det
för budgetåret avsedda anslaget pressa in 114 föreläsningar i stället för beräknade
70. Med hänsyn till behovet av en ökning av antalet föreläsningstimmar
och då styrelsen anser sig kunna i gengäld nedbringa föreläsningsarvodenas
storlek finner jag mig böra godtaga styrelsens förslag till beräkning
av för föreläsningsarvoden och för enskilda resor erforderliga medel.
Det för studieresor i grupp och för oförutsedda utgifter beräknade beloppet
har, enligt vad socialstyrelsen under hand upplyst, under innevarande budgetår
varit för ringa för att medgiva någon tillfredsställande gemensam studieresa
för kursdeltagare. Jämväl styrelsens förslag om uppräkning för
detta ändamål anser jag mig därför böra biträda. De sammanlagda kostnaderna
för denna kurs uppskattar jag alltså i likhet med styrelsen till
15 000 kronor.

Den föreslagna fortbildningskursen för husföreståndare torde i vad den
avser att bibringa kursdeltagarna erforderliga insikter i de problem, som
med hänsyn till klientelets beskaffenhet möta vid ungdomsvårdsskolorna,

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

ligga helt i linje med vad jag i ett tidigare sammanhang uttalat angående
angelägenheten av att höja dessa skolors värde såsom läkepedagogiska anstalter.
Det torde vidare vara lämpligt att i samband med kursen bibringa
ifragavarande personal kunskaper rörande hushållens skötsel och därmed
sammanhängande frågor. Då jag intet har att erinra mot socialstyrelsens
beräkningar av de för ändamålet erforderliga medlen, föreslår jag, att för
en kurs av nu nämnt slag avses ett belopp av 8 000 kronor. För kursverksamheten
har jag således beräknat ett belopp av tillhopa (15 000 + 8 000)
23 000 kronor.

6.o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem, reservationsanslag.

I det föregående har jag förordat, att medel för budgetåret 1947/48 anvisas
för inrättande av ytterligare ett antal inackorderingshem. Kostnaderna
för dessa har jag beräknat till 77 000 kronor.

Jag torde under denna rubrik jämväl få anmäla, att socialstyrelsen med
sin i det föregående omnämnda skrivelse den 1 mars 1947 överlämnat en
framställning från I. O. G. T. om ersättning dels med 1 403 kronor 90 öre
för kostnader i samband med en konferens rörande inackorderingshemmen,
vilken i november 1946 avhållits i Stockholm med representanter från
godtemplarloger i 21 städer, och dels med 1 700 kronor för bestridande av
resekostnader och andra organisationsutgifter i anledning av organisationens
befattning med inackorderingshemmen. Styrelsen tillstyrker, att ett
belopp av i runt tal 3 000 kronor anvisas för ändamålet.

Föredraganden.

Med tillstyrkan att ett belopp av 3 000 kronor anvisas till I. O. G. T. för
bestridande av de med organisationens befattning med inackorderingshemmen
förenade kostnaderna beräknar jag under förevarande rubrik erforderliga
medel till (77 000 + 3 000) 80 000 kronor.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. godkänna av mig förordade riktlinjer för omorganisation
av skolor tillhörande barna- och ungdomsvården samt
i fråga om bestridande av kostnaderna för verksamheten;

B. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
i enlighet med i det föregående framlagda förslag;

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 390 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... * 1 170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_93 000

Summa förslagsanslag kronor 1 677 000;

D. för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av .... kronor 1 677 000;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av . . kronor 1 216 000;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvår den:

Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag
av ........................ kronor 1 573 000;

4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag
av............................ kronor 1 300 000,

5) till Fortbildningskurser för befattningshavare vid sko lor

tillhörande barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag
av ............................ kronor 23 000;

6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag
av .................... kronor 80 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. Silfverstolpe.

Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 1 sand. Nr 269.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning........................................................ 2

I. Ungdomsvårdsskolornas yttre organisation.

Nuvarande organisation........................................ 4

Anstaltsorganisationen s. 4—7. —- Eftervårdsorganisationen s. 7—8.

Förslag till omorganisation ..................... 8

Framlagda förslag j ämte yttran de: Anstaltsorganisationen s. 8—12.

—• Eftervårdsorganisationen s. 12—14.

Föredraganden s. 14—17.

II. De statliga ungdomsvårdsskolornas inre organisation.

Särskilda frågor rörande jordbruksdriften ........................ 17

Personalorganisationen ........................................ 21

Framlagda förslag jämte yttranden: Allmänna synpunkter s. 21—22.

— Personalkategorierna och deras arbetsuppgifter m. m. s. 22—32. — Personalplanerna
s. 32—44.

Föredraganden s. 45—51.

Personalens löneställning ...................................... 51

Framlagda förslag jämte yttranden: Ungdomsvårdsskolornas personal
s. 51—74. — Eftervårdskonsulenterna s. 75.

Föredraganden s. 75—81.

III. Kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolor ...................... 81

IV. Anslagsbehovet för budgetåret 1947/48.

l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar 83

2:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
.................................................. 87

3:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. in........................................... 91

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården.......................................... 103

5:o) Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården................................ 110

6:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem.................. 112

V. Hemställan.................................................. 112

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716708