Kungl. Maj:ts proposition nr 267 (Proposition 1946:267)

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Nr 267.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 10 maj 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Erigsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret
1946/47 dels (punkt 110) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor, dels (punkt lil) till Prisrabattering
å vissa livsmedel ett anslag av 95 000 000 kronor, dels ock (punkt
112) lill Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att statens livsmedelskommission i skrivelse
den 21 mars 1946 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets
Bihang till riksdagens protokoll 19t6. 1 sami. Nr 267.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

produkter. Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns fogat utlåtande i
ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare
med skrivelse den 26 april 1946 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda
yttranden i ärendet av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning
av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Majit meddelat
beslut i prisfrågan den 12 april 1946.

I skrivelse den 12 april 1946 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område,
vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 24 i samma månad.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1944, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna
nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts
att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss avgift
(mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent av
smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre
för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit bestämmer.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa
andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger Kungl.
Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat
ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion.
Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, levererade
intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen — senast
genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och gäller nu
tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans nettovikt.
1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl. Majit att
under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda
varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.
Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även för budgetåren
1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet
tills vidare.

För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års
utgång har redogjorts i propositionen nr 303/1945. Några ändringar i accisbeloppen
ha icke förekommit under tiden efter propositionens avgivande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång)
utgått med belopp, motsvarande accisen oell tilläggsaccisen å dessa varor
med tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för
mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.
Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5
september 1942, nr 748, den 2 april 1943, nr 136, den 16 juli 1943, nr 625,
och den 31 juli 1945, nr 598. Mjölkpristillägg utgår enligt nu gällande bestämmelser
till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad
bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som
innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter invägda
mjölken och grädden. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under
månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt
använt mjölk eller grädde till en myckenhet, innehållande minst 100
kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma, att mjölkpristillägg
skall utgå med olika belopp i olika delar av landet. Vidare äger livsmedelskommissionen
föreskriva, alt mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett
i sådan mjölk och grädde, som av mejeriet försålts för visst ändamål
eller av detsamma använts för beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg
utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket mjölken invägts
från producenterna. Livsmedelskommissionen kan besluta, att mjölkpristillägg
icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig mån åsidosatt
i kungörelsen den 28 november 1941 angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg
eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av
livsmedelskommisionen, eller vilket i viss deklaration, som det åligger mejeriet
att avgiva, lämnat oriktig uppgift rörande förhållande av betydelse för
beräknande av mejeriet enligt sistnämnda kungörelse tillkommande medel.
Livsmedelskommissionen äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut.
Vidare kan kommissionen föreskriva skyldighet för mejeri, som åsidosatt
villkor, som i kungörelsen den 28 november 1941 angivits för erhållande
av mjölkpristillägg, att återbetala vad mejeriet kan hava uppburit i
mjölkpristillägg för den tid åsidosättandet avser.

Lantsmörsbidrag utgår enligt kungörelsen den 28 november 1941 i den
ordning och enligt de grunder, som livsmedelskommissionen bestämmer, lill
mejeri, sorn självt eller genom ombud mottager av mjölkproducent berett
lantsmör. Vissa för erhållande av mjölkpristillägg stadgade villkor gälla jämväl
för erhållande av lantsmörsbidrag. Livsmedelskommissionen äger besluta örn
innehållande av lantsmörsbidrag och örn återbetalning av sådant bidrag
under samma förutsättningar som gälla beträffande innehållande och återbetalning
av mjölkprislillägg. I de av livsmedelskommissionen utfärdade närmare
föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag
bär från och med den 1 augusti 1945 vidtagits den ändringen, att lantsmörsbidraget
skall utgå med belopp, sorn i varje särskilt fall med 20 öre per

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kilogram överstiger det bidrag, som i motsvarande fall utgått under budgetåret
1944/45. Samtidigt vidtogs motsvarande höjning av det pris, producenterna
äga erhålla vid försäljning av lantsmör till mejeri.

De grunder för utbetalande av proclucentbidrag till mjölkproducent, som
gällt alltsedan den 1 juli 1943, och för vilka redogjorts i propositionen nr
303/1945, äro alltjämt oförändrade. Emellertid har genom kungörelsen nr
598/1945 vidtagits vissa ändringar i kungörelsen den 28 november 1941 i
vad denna avser mejeris rätt att erhålla medel, avsedda för utbetalning av
producentbidrag. Sålunda gäller numera såsom villkor för erhållande av dylika
medel, att vederbörande mejeri i enlighet med de närmare anvisningar,
som livsmedelskommissionen meddelar, för sådan bokföring, som erfordras
för kontroll av vad mejeriet utbetalat i producentbidrag. Vid åsidosättande av
nämnda villkor äger kommissionen föreskriva skyldighet för mejeriet att
återbetala uppburna medel för utbetalande av producentbidrag för den tid
åsidosättandet avser.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen
till mjölkproduktionen — mjölkpristillägg, producentbidrag och lantsmörsbidrag
— utgå, gäller följande.

De grunder, efter vilka mjölkpristilläggct utgått för tiden december 1942
—juni 1944 respektive för budgetåret 1944/45, finnas angivna i propositionerna
nr 253/1944 och 303/1945. Med stöd av ett utav Kungl. Maj:t den 13
juli 1945 lämnat bemyndigande har livsmedelskommissionen beslutat att
mjölkpristillägget tills vidare under budgetåret 1945/46 skall utgå enligt samma
grunder som under budgetåret 1944/45, dock med den förändring, att
för Harbo socken av Västmanlands län för tiden från och med den 1 augusti
1945 utgår s. k. extra mjölkpristillägg med 20 öre för kilogram mjölkfett i
den vid mejeri från mjölkproducenten invägda mjölken (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 2320).

Till följd av den överenskommelse beträffande riktlinjerna för prissättningen
på jordbrukets produkter, som den 13 mars 1946 träffats, har livsmedelskommissionen,
sedan riksdagen beviljat medel härför (skr. nr 160),
vidtagit en höjning för tiden från och med den 1 mars 1946 av det allmänna
mjölkpristillägget med 14 öre per kilogram mjölkfett.

De tidigare utgående s. k. norrländska differentieringstilläggen för mjölk
ha från och med budgetåret 1944/45 upphört att utgå såsom särskilda tilllägg.
I stället ha de extra mjölkpristilläggen såvitt angår Norrland utom
Gästrikland ökats med belopp, ungefär motsvarande de tidigare differentieringstilläggen.
Samtliga tillägg beräknas således numera efter kvantiteten
mjölkfett i den invägda mjölken.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets
storlek från och med den 1 juli 1944 enligt andra grunder än tidigare
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr
1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåret
1944/45 skola enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1945 tillämpas
även under budgetåret 1945/46. Bidraget sorn, i olikhet med vad förut gällt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

numera utbetalas kvartalsvis, utgår i princip med 4 öre per kilogram för
leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal. För kvartalsleveranser,
som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 f>00 kilogram, utgör bidraget
80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2 öre
för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid en kvartalsleverans
av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande har
emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag på
50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt alt bidrag
på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon årsutjämning
av producentbidragen skall icke ske.

I propositionen nr 303/1945 har redogjorts för grunderna för de utbetalningar
av lokala differentieringsbidrag för mjölk, sorn belöpa på regleringsåret
1944/45. Kungl. Majit har genom beslut den 21 december 1945 bemyndigat
livsmedelskommissionen att enligt vissa angivna riktlinjer utbetala lokala
differentieringsbidrag för mjölk under regleringsåret 1945/46. Med stöd
av detta bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen efter samråd med
Sveriges lantbruksförbund och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. att
utbetala en åttondel av 3 795 000 kronor för envar av månaderna oktober
1945—maj 1946 enligt grunder, som angivits i kommissionens cirkulär nr
2487. De områden, som komma i åtnjutande av bidraget, utgöras av Kronobergs
län ävensom delar av Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,
Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och
Värmlands län. De av kommissionen meddelade bestämmelserna angående
bidragens fördelning mellan de skilda mejerierna och mejerileverantörerna
överensstämma med dem, som gällt för regleringsåret 1944/45.

I enlighet med beslut av 1945 års riksdag (skr. nr 472) har Kungl. Majit
liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa
bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna
för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag
utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1945/46 ha för
detta ändamål anvisats högst 8 500 000 kronor. I förevarande syfte utgå dels
de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling
av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till
Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa orter såsom ersättning
för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels ock bidrag för
upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där på grund av
minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt
höga. Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland
för tiden t juli 1945—30 juni 1946 samt i övriga delar av riket för tiden 1
oktober 1945—31 maj 1946. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis till mejeri,
för vilket den genomsnittliga kostnaden för intransport av mjölk till mejeriet
under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt utgår med ett belopp,
motsvarande hälften av den summa, varmed sagda kostnad under månaden
överstigit 1,2 öre per kilogram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Majit erhållit befogenhet förordna, att
ifrågavarande belopp å 8 500 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör gäller följande. Enligt bestämmelser, utfärdade
av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 152, numera ersatt av cirkulären nr
1980 och 2320) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott
lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II)
20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än svensk riksnotering
å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall komma ett pristillägg
av 50 öre per kilogram smör, som produceras i Götaland och Svealand samt
landskapet Gästrikland samt av 75 öre per kilogram smör, som produceras
inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde
förordna ombud att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är
dock ej skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent,
av vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav
smöret bereus, till mejeri. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som
mejeri inköpt direkt eller genom ombud, äger mejeriet genom riksföreningen
erhålla lantsmör sbidrag, till belopp örn lägst förenämnda pristillägg, minskat
med 10 öre, och högst samma pristillägg, ökat med 40 öre.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,
smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. 1 den mån Kungl.
Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda förhållanden
därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majus bemyndigande,
livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande av
införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln
av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av
livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse har nu ersatts av kungörelsen den
31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.

De under konsumtionsåren 1940/41—1944/45 vidtagna åtgärderna i syfte
att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av matfett
och ost, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942,
246/1943, 253/1944 och 303/1945 lämnade redogörelserna lia, i den mån ej
uppmjukning av dessa åtgärder skett redan under nästföregående konsumtionsår,
i huvudsak bibehållits. Genom kungörelse den 15 juni 1944 (nr 347)
angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 1 november 1940 (nr 904)
med särskilda bestämmelser angående tillverkning av och handel med ost har
emellertid möjlighet öppnats att från och med den 1 juli 1944 tillverka ost
med en fetthalt i torrsubstansen av högst 33 procent. Vidare har livsmedels -

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kommissionen genom den nya kungörelsen erhållit befogenhet att, då försörjningsläget
därtill anses giva anledning, medgiva tillverkning av ost med
högre fettlialt i torrsubstansen än 33 procent. Något allmänt sådant medgivande
har kommissionen emellertid hittills icke ansett sig kunna lämna (cirkulär
nr 1934, numera ersatt av cirkulär nr 1980). Livsmedelskommissionen
har från och med den 4 februari 1946 medgivit fri försäljning av s. k. smältost,
av från Finland importerad s. k. Emmentalerost samt från och med den
4 mars 1946 även av s. k. dessertost, varmed avses mjuka löpeostar.

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima
riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln av
kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr
648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt
568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat, att
levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur, får och häst, fläsk —■
torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av dylikt
kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd,
numera statens livsmedelskommission. Enligt kungörelsen nr
648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr 568/1941, äger
Kungl. Maj:t förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara, som införes
till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik avgift har dock
ej uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogos avgifter med belopp,
som angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,
därest Kungl. Majit så förordnar för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,
slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get,
svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå,
offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av
Kungl. Majit under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel
kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150
kilogram, och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga örn övriga
djur 1 krona. Närmare bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens
erläggande och indrivande ävensom i avseende å förordningens
tillämpning i övrigt lia meddelats i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363).
Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli
1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen
av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse har
undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943
(nr 408). De gjorda ändringarna innebära främst, att regleringen av förbrukningen
av köttvaror utvidgats lill att omfatta även blod av de djurslag,
som omfattas av kungörelsen, att handeln med levande djur underkastats
reglering ävensom att personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande
djur, ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet. Enligt be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

slut av statens livsmedelskommission den 9 juni 1944 (cirkulär nr 1910) lia
vissa av kommissionen tidigare med stöd av förenämnda kungörelse nr 173/
1941 utfärdade föreskrifter örn antecknings- och redovisningsskyldighet för
djuruppfödare ävensom rörande de s. k. slaktgodemännens verksamhet från
och med den 19 juni 1944 tills vidare upphört att gälla, varjämte från samma
dag väsentliga lättnader genomförts beträffande regleringen av handeln
med levande djur. Livsmedelskommissionen har med stöd av i sistnämnda
kungörelse givet bemyndigande med giltighet från och med den 12 november
1945 respektive den 26 mars 1946 medgivit, att får och getter respektive
hästar få fritt överlåtas och slaktas samt att får- och getkött respektive
hästkött får fritt överlåtas (cirkulär nr 2449 och nr 2543).

I kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59), vilken kungörelse undergått
viss ändring genom kungörelsen den 11 februari 1944 (nr 35), har förordnats
örn beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m. Vidare
ha i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 60) meddelats föreskrifter angående
reglering av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må
tarmar icke införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen. Kommissionen
har med stöd av vederbörligt bemyndigande medgivit, att tarmar
av andra slag än svintarmar från och med den 18 februari 1946 tills vidare
må införas utan sådant tillstånd som nyss sagts.

Jämlikt av Kungl. Maj:! den 16 februari 1945 lämnat bemyndigande har
livsmedelskommissionen utbetalat fraktbidrag av allmänna medel vid vissa
långväga transporter av köttvaror och slaktdjur från överskottsområden (i
avseende å köttvaror) till underskottsområden. Utbetalningarna ha avsett
transporter som påbörjats under tiden den 21 februari—den 31 augusti

1945.

Sedan 1945 års riksdag anvisat ett anslag å 7 000 000 kronor för jordbruksregleringens
uppehållande utöver de medel som 1944 års riksdag anvisat
för detta ändamål, har Kungl. Majit genom beslut den 23 mars och
den 25 maj 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att använda beloppet
i enlighet med vissa angivna riktlinjer. Dessa inneburo, bland annat, att av
anslaget 2 900 000 kronor ställdes till kommissionens förfogande för subventionering
av produktionen av fläsk och nötkött. Livsmedelskommissionen
förordnade i enlighet härmed om utbetalande av bidrag till fläskproduktionen
för tiden den 23 april—den 15 juli 1945 och av bidrag till nötköttsproduktionen
för tiden den 1—28 juli 1945. Bidragen utbetalades till djuruppfödarna
och utgingo med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive
nötkött, som av djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna
marknaden under ovan angivna tider.

Äggregleringen. De bestämmelser angående reglering av in- och utförseln
av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade
ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.

Den reglering av äggförbrukningen, som infördes i september 1941, har
enligt Kungl. Majits förordnande upphört att gälla med utgången av år
1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Då äggproduktionen i början på år 1946 ökades mycket starkt i förhållande
till efterfrågan, inträffade en prissänkning på ägg, vilken föranledde
statsmakterna att vidtaga vissa stödåtgärder. Dels medgavs en export av
160 ton ägg eller ungefär samma kvantitet, som importerats i samband med
ransoneringens upphävande, dels inlagrades med statens stöd 300 ton ägg i
fryshus. Då sedermera ytterligare åtgärder visade sig nödvändiga, medgavs
härutöver lagring av 500 ton konserverade ägg på statens bekostnad.

Brödsädsregleringen. 1 fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under tiden till och nied första kvartalet 1945, hänvisas
till redogörelserna för de vidtagna åtgärderna i propositionerna nr 319/
1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2411 och 2412).

För regleringsåret 1945/46 ha liksom för regleringsåret 1944/45 fastställts
normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala. Den successiva
prisregleringen från höst till vår har emellertid under innevarande
regleringsår gjorts svagare än under regleringsåret 1944/45 och begränsats
till 5 öre per tiodagarsperiod och deciton för tiden september—maj medan
prisstegringen under motsvarande tid föregående år var 10 öre per halvmånad
och deciton. Genomsnittspriserna under de nämnda regleringsåren äro
emellertid ungefärligen desamma. Utgångspriset, d. v. s. priset vid leverans

1 augusti månad 1945, var sålunda högre än priset vid samma tidpunkt 1944
medan däremot slutpriserna, vilka gälla efter utgången av maj 1946, bliva
lägre än 1945 års sommarpriser. Förskjutningen av den successiva prisstegringen
i jämförelse med regleringsåret 1944/45 sammanhänger med att de
vid början av innevarande regleringsår befintliga övergångslager av brödsäd
voro förhållandevis små och att man därför ville stimulera odlarna till tidigare
leveranser än föregående år. För icke fullgod spannmål av vete och råg
samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom
brödsäd, lia liksom under regleringsåret 1944/45 fastställts minimipriser.
Dessa, som under regleringsåret 1944/45 bestämdes till priser, som för
vete med 1 krona och för råg med 2 kronor per deciton understego gällande
normalpriser på korn, sattes från början av innevarande regleringsår lika med
kompriset. Efter erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom
cirkuläret nr 2440 ifrågavarande minimipriser till belopp, som för vete med

2 kronor samt för råg, spannmålsblandning och blandsäd med 1 krona per
deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande normalpriset på
korn. Denna höjning av minimipriset ingick såsom ett led i strävandena att
kompensera jordbrukarna för förluster på grund av de dåliga bärgningsförhållandena
under hösten 1945. Genom bestämmelser om efterreglering av priserna
för redan levererad spannmål kom höjningen av minimipriserna även
de odlare tillgodo för vilkas leveranser de nya minimipriserna icke uppnåtts.
Vidare har från regleringsårets början stadgats skyldighet för spannmålsbolaget
och auktoriserad spannmålshandlare alt för vara, som uppfyller samt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

liga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd med det undantaget, att mältningsgraden
uppgår lill iner än 5 procent, erlägga betalning efter den prisregleringsskala,
som anknyter till priset på fullgod spannmål, dock att avdrag
för mältningsgrad skall göras även för halten mältade kärnor utöver 5 procent.
Systemet med prisorter för södra och mellersta Sverige har bibehållits.
I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen anvisad mottagningsplals.
^ id överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktieboläget
och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85 respektive 50 öre
högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller fraktfritt eller eif
kvarnort och i senare fallet skall kvarnen betala frakten upp till 25 öre och
över 1 krona 50 öre per deciton. I båda fallen fortgår emellertid den successiva
stegringen av priset ända fram till den 31 augusti 1945 (cirkulär nr
2411).

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna
nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret
1945/46 har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 juni 1944 livsmedelskommissionen
bemyndigats uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till
auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar utbetala en gottgörelse för
deras lager av brödsäd den 1 september 1945, motsvarande prisskillnaden vid
nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1944 års och äldre skörd, å ena, samt
brödsäd av 1945 års skörd, å andra sidan. I samband härmed lia sådana
kvarnar, vilka före den 1 september 1945 förmalt brödsäd av 1945 års skörd,
ålagts att för sålunda förmalda kvantiteter till spannmålsbolaget inbetala en
avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1945 mellan spannmål av 1944
års och äldre skörd samt spannmål av 1945 års skörd (cirkulär nr 2405).

I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits med
avseende å prisregleringsskalorna för olika kvaliteter av brödsäd, vilka få
ses i sammanhang med de dåliga bärgningsförhållandenas återverkningar på
spannmålens kvalitet. Dessa förändringar gälla närmast reglerna örn prisavdrag
för mältning och vattenhalt. Enligt de för regleringsåret 1944/45 gällande
bestämmelserna skulle spannmål för att betraktas såsom fullgod kvarnvara
ej få hålla högre halt av grodda kärnor än 5 procent. För varje tiondels
procent, varmed mältningsgraden översteg 2 procent, skulle vidare prisavdrag
verkställas med en tiondels procent. För innevarande regleringsår skall
ävenledes såsom fullgod kvarnvara räknas endast spannmål med en mältningsgrad
av högst 5 procent, men prisavdrag skall beträffande råg göras,
först då mältningsgraden överstiger 3 procent. Beträffande prisreglering för
vattenhalt har i jämförelse med föregående år den förändringen vidtagits, att
normalvattenhalten höjts från 17,5 till 18,0 procent.

Bestämmelserna angående förmälning av brödsäd fr. o. m. den 1 april
1945 utvisa i huvudsak följande ändringar i förhållande till de tidigare bestämmelserna.
Högsta genomsnittliga inblandning av vårvete har fr. o. m.
den 1 oktober 1945 bestämts till 20 procent medan minimigränsen -—- 10 procent
—- bibehållits oförändrad. I stället för vårvete fick tidigare under perioden
inblandas La Plata-vete och senare Manitoba-vete. Före den 1 april 1946
har någon skyldighet att inblanda råg eller annan spannmål vid förmälning

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

av vete till siktat vetemjöl och grahamsmjöl icke föreskrivits. Fr. o. m. den
1 april 1946 skall vid sådan förmälning av vete inblandas minst 7 procent råg.
För tiden 1 april—1 oktober 1945 gällde även att spannmål som förmaldes till
sammalet rågmjöl eller lill samsikt skulle till 100 procent utgöras av råg.
Fr. o. m. den 1 oktober 1945 skulle spannmål, som förmäldes till sammalet
rågmjöl, till 7 procent bestå av vete och spannmål, som användes för framställning
av samsikt, till 15 procent bestå av vete. Fr. o. m. den 1 mars
1946 gäller, att spannmål, som förmales till sammalet mjöl, skall uteslutande
bestå av råg. Inblandningsprocenten av vete vid framställning av samsikt
skulle under mars månad 1946 utgöra 7 procent. Fr. o. m. den 1 april 1946
får samsikt tills vidare icke framställas. Den genomsnittliga utmalningsprocenten
vid förmälning av vete till siktat vetemjöl höjdes den 1 april 1945
från 76 till 77 procent, den 1 mars 1946 till 80 procent och den 1 april 1946
till 81 procent. Enligt beslut av livsmedelskommissionen har utmalningsprocenten
från och med den 25 april 1946 höjts till 84 procent. Uttagningsprocenten
för siktat vetemjöl av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet,
som efter förmalningen i genomsnitt skall användas för framställning av
kvarnens saluförda vetemjöl) har fram till den 1 april 1946 tidvis varit 70
och tidvis 71 procent. Fr. o. m. sistnämnda dag har uttagningsprocenten höjts
till 75 procent. Från och med den 25 april utgör uttagningsprocenten 80.

Skärpningarna av förmalningsbestämmelserna den 1 mars och den 1 april
1946 få ses mot bakgrunden av det allvarliga försörjningsläget i stora delar
av Europa.

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg har av
Kungl. Majit för tiden 1 september 1945—10 januari 1946 fastställts till samina
belopp som under föregående regleringsår eller 6 kronor 50 öre per deciton.
Såsom ett led i förberedelserna för en framtida avveckling av mjöl- och
brödransoneringen har Kungl. Majit bestämt förmalningsersättningen för tiden
fr. o. m. den 11 januari 1946 till 3 kronor 25 öre per deciton (cirkulär
nr 2498).

I anledning av förmalningsersättningens sänkning beslöt livsmedelskommissionen
att fr. o. m. den 11 januari 1946 höja de priser, som kvarnarna
högst äga att uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg, till följande
belopp. Tidigare gällande högstpriser angivas inom parentes.

Kronor för
100 kg 100 kg

brutto för netto netto

Enhetsvetemjöl ................. 40-05 (36*55) 40-50 (37-00)

Grahamsmjöl................... 29-70 (26-20) 30-00 (26''50)

Samsikt........................ 32-15 (28-15) 32 50 (28-50)

Sammalet rågmjöl .............. 27-45 (24-45) 27-75 (24-75)

Makaronimjöl .................. 33-25 (29-75) 33''70 (30-20)

Kexmjöl........................ 33-25 (29''75) 33-70 (30-20)

Mannagryn..................... 44-50 (4T00) 45''00 (41-50)

(cirkulär nr 2498).

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Fodermedelsregleringen. Liksom under regleringsåret 1944/45 har tillgången
på fodersäd under det innevarande regleringsåret varit otillräcklig
och nödvändiggjort upprätthållandet av en jämförelsevis sträng ransonering.
Det har även befunnits ofrånkomligt att liksom under tidigare år behålla
avstående av fodersäd till det allmänna.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldelningen
utgått i form av kli och extraherat solrosmjöl samt under senare
perioder även betfor. Livsmedelskommissionen har i anslutning till utfärdade
tilldelningsbestämmelser under olika perioder påpekat angelägenheten
av att jordbrukarna i största möjliga utsträckning använda fodercellulosa
såsom ersättning för fodersäd.

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel för tiden 1 juni—
31 augusti 1945 återfinnas i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2265, för
september 1945 i cirkuläret nr 2353, för tiden 1 oktober—31 december 1945
i cirkuläret nr 2390, för tiden 1 januari—14 mars 1946 i cirkuläret nr 2476
och för tiden 15 mars—31 maj 1946 i cirkuläret nr 2530. Bestämmelserna
om tilldelning av fodermedel för fjäderfän äro fr. o. m. den 1 januari 1946
meddelade i ett särskilt cirkulär, nr 2477, vilket avser tilldelningen för tiden
1 januari—31 maj 1946.

Bestämmelserna om avståendet av fodersäd under regleringsåret 1945/46,
vilka återfinnas i cirkuläret nr 2460, överensstämma i huvudsak med de under
närmast föregående år gällande.

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret
1945/46 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna
har utformats på samma sätt som under regleringsåret 1944/45 med en prisstegring
av 10 öre per helmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1946. Prisnivån
från föregående regleringsår har i stort sett bibehållits oförändrad. På grund
av den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången avprisnivån
på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1945/46 har prisskillnadsreglering
genomförts efter samma grunder som skett beträffande
brödsäd (cirkulär nr 2405).

På grund av den goda höskörden ha bestämmelserna om reglering av handeln
med stråfoder upphävts fr. o. m. den 1 juli 1945.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret
1944/45. Tilldelningarna äro dock något större än under föregående
regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs
län erhålla liksom föregående regleringsår en viss kvantitet oljekraftfoder
per mjölkko. Därjämte utgick inom samma delar av riket en tilldelning av
oljekraftfoder och kli, som baserades på sådan mjölkproduktion, som låg
över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen
lia vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande
för utdelning (cirkulär nr 2311). På nyåret 1946 utgick till alla innehavare
av nötkreatur en extra tilldelning av 10 kilogram oljekraftfoder och
10 kilogram kli för varje ko (cirkulär nr 2500). — Även under innevarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

konsumtionsår lia odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning
av oljekraftfoder (cirkulär nr 2417).

Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare
av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna
av Kopparbergs och Värmlands län.

Liksom under regleringsåret 1944/45 har för innevarande regleringsår
medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga (cirkulär
nr 2372).

Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av gällande
beslag fritt förfoga över betorna.

Havrekli och komkli får alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).

Handeln med fodercellulosa är fortfarande fri (cirkulär nr 1003).

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1945/46.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör
för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för
fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1945/46 liksom för
närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Majit fastställts
av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal
mellan livsmedelskommissionen, å ena sidan, och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a., å den andra sidan, vilket avtal underställts Kungl.
Majit för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Majit förelagts
riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har förenämnda förening
utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt
meddelade tillverkningslicenser upp till en för varje tillverkningsår fastställd
maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för
tillverkaren och dennes potatisleverantör. Å andra sidan har kommissionen
respektive potatismjölsnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande,
åtagit sig att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens
sida för alt bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet
angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av
potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och
lagringskostnader i avseende på inneliggande lager, med visst avdrag, under
tre månader, räknat från och med utgången av respektive tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1945/46 återfinnas i Kungl. Majits
brev den 7 september 1945.

Enligt förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen
den 30 juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits,
att vid införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr
290) samt dextrin och stärkelseklister ävensom appreturare! innehållande

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver
enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse
den 14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majit om beslag å samt
reglering av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och
finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. 1 anslutning härtill meddelade
livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser örn ransonering
av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen
har sedermera beslutat, att skuren och torkad samt torkad
och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och med den 25 oktober
1943 tills vidare må försäljas fritt (cirkulär nr 1585). Handeln med
potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av varan äger
sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget anvisad
köpare (cirkulär nr 2067). Potatismjöl får enligt livsmedelskommissionens
beslut från och med den 17 september 1945, med vissa undantag, fritt
överlåtas (cirkulär nr 2384).

Vissa bestämmelser lia även utfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober
1942 (nr 806) har sålunda förordnats örn beslag å potatis jämte viss reglering
av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland
annat att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som
erhållit särskilt tillstånd därtill (auktorisation). Bestämmelserna i nämnda
kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan potatis
än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller
kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande
Produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma
livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis må
tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär
nr 2368).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen utfärdat
föreskrifter örn utbetalande av ett särskilt bidrag till potatisodlare såsom
ersättning för lagringsförluster och kostnader för avgroddning av potatis
av 1944 års skörd (cirkulär nr 2241). Bidraget utgick för leveranser
örn minst 1 000 kilogram och utbetalades av Svenska spannmålsaktiebolaget
med belopp, vilket allt efter lagringstidens längd växlade mellan 35 öre och
2 kronor per deciton potatis, som levererats till auktoriserad handlande.

\ idare ina nämnas, att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,
garantipriser fastställts för 1945 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen
i enlighet med Kungl. Majits bemyndigande den 6 april

1945 uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under april månad

1946 till vissa bestämda priser inköpa all matpotatis samt fabriks- och foderpotatis
av fullgod beskaffenhet, som av odlare och av personer eller företag,
vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, hembjudits bolaget senast
den 15 mars 1946.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har livsmedelskommissionen ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

färdat nya bestämmelser örn normalpris på potatis att gälla från och med
den 13 oktober 1944. De tidigare av kommissionen utfärdade föreskrifterna
örn normalpris på potatis avsågo allenast 1942 års skörd. Enligt beslut av
livsmedelskommissionen har 1945 års skörd varit undantagen från bestämmelserna
om normalpriser på potatis (cirkulär nr 2273).

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/
1944 och 303/1945 meddelats rörande clearing må nämnas, att livsmedelskommissionen
genom Kungl. Maj:ts brev den 13 april 1945 erhållit bemyndigande
att från clearingkassan för fettvaror täcka förlust å den inhemska
odlingen av oljeväxter även under år 1945.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 12 april 1946 fogat
vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1944
och 1945 samt januari och februari 1946. Dessa sammanställningar torde
såsom särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter
rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens
skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 4—6). I följande
sammanställning redovisas de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda
beräkningarna rörande den totala mjölkproduktionen i Sverige. Uppgifterna
avse produktionsår (september/augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 »

1941/42 ............. 3 661 000 »

1942/43 ............. 3 845 000 ton

1943/44 ............. 4 188 000 »

1944/45 ............. 4 393 000 »

1945/46 (prognos) .... 4 675 000 »

Den för år 1945/46 verkställda prognosen innebär en ökning av den totala
mjölkproduktionen från närmast föregående år med 6,4 °/o. I jämförelse
med den för år 1938/39 beräknade mjölkproduktionen innebär nyssnämnda
prognos en minskning av mjölkproduktionen med endast 0,8 %. Då medelkoanlalet
under 1938/39 var 1 920 000 och under 1945/46 beräknats vara
1 875 000 eller 2,4 %> lägre, har följaktligen en mindre ökning i medelavkastningen
per ko ägt rum.

Den vid mejerierna invägda mjölkkvantiteten samt dess användning för
olika ändamål redovisas i tablån å följande sida.

Mjölkinvägningen vid mejerierna, som under 1944 närmade sig förkrigsnivån,
har under 1945 överstigit 1939 års mjölkinvägning, som var den största
före kriget, med 5,3 °/o. Utvecklingen av mjölkinvägningen vid mejerierna
måste emellertid ses i samband med den alltmer ökade anslutningen lill
mejerierna av nya mjölkleverantörer. Medan antalet mejerileverantörer i juli
1939 var 204 249, hade det i juli 1945 stigit lill 255 182 eller med 24,0 %.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Å r	Invägd mjölk ton	Därav
använd för produktbered-ning ton	försåld såsom konsum-tionsmjölk ton	försåld grädde (omräknad till mjölk) ion
1939 ..................	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168
1940 ..................	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789
1941..................	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850
1942 ..................	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421
1943 ..................	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381
1944 ..................	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213
1945 ...................	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025

Nyanslutningen av mjölkleverantörer till mejerierna har varit mycket kraftig
under samtliga krigsår, vilket till betydande del sammanhänger med
vissa statliga regleringsåtgärder, framför allt regleringen av lantsmörsförsäljningen
samt de i samband med mjölkstandardiseringen införda försäljningsföreskrifterna
för mjölk.

Det nu sagda belyses närmare av följande sammanställning, som för
de olika produktionsåren redovisar dels det genomsnittliga antalet mejerileverantörer,
dels mjölkinvägningens procentuella andel av den totala mjölkproduktionen.
Då månadsuppgifter örn antalet mejerileverantörer saknas
för tiden före juli 1939, kan någon genomsnittssiffra för detta antal under
produktionsåret 1938/39 ej beräknas.

Antal mejeri- Invägning i % av
leverantörer totalproduktionen

1938/39 ...................... ■ 66-4

1939/40 ...................... 207 439 67-7

1940/41 ...................... 215 817 67 2

1941/42 ...................... 226 522 68-9

1942/43 ...................... 233 472 70-7

1943/44 ...................... 242 486 73-3

1944/45 ...................... 250 802 74''3

Medan mjölkinvägningen vid mejerierna under 1938/39 endast uppgick
till två tredjedelar av den totala mjölkproduktionen i landet, hade denna
andel år 1944/45 stigit till tre fjärdedelar.

Beträffande den vid mejerierna invägda mjölkens användning förtjänar
följande framhållas.

Uppgifterna om försåld kvantitet konsumtionsmjölk avse fr. o. m. november
1941 standardiserad mjölk. Den för detta ändamål i anspråk tagna
kvantiteten mjölk av medelfettlialt kan lätt erhållas såsom skillnaden mellan
kvantiteten invägd mjölk och summan av produktmjölken och den försålda
grädden (uttryckt i mjölk). Utvecklingen härav samt av kvantiteten produktmjölk
och försåld grädde (uttryckt i mjölk) från 1939 framgår av följande
sammanställning i relativa tal. Dessutom redovisas i samma tablå
den relativa andel av resp. års totalinvägning, som de tre användningssätten
representera.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Å r	Produktmjölk	Konsumtionsmjölk	Grädde (i mjölk)	Summa k-mjölk o. grädde
1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.
1939 .........	100-O	74-7	100-O	15-4	100-0	9-9	100-O	25-3
1940 .........	92-0	73-7	105-1	17-4	84-4	8-9	97-0	26-3
1941.........	81-0	73-0	120-6	22-4	38-9	4-6	88-7	27-0
1942 .........	72-6	69-1	144-5	28-4	20-1	2-5	96-0	30-9
1943 .........	82-0	68-s	165-1	28-6	22-9	2-5	109-7	31-2
1944 .........	91-2	70-3	159-0	25-3	43-7	4-4	114-0	29-7
1945 .........	101-1	71-7	158-5	23-2	53-8	5-o	117-6	28-3

Av denna tablå framgår, att mjölkanvändningen för produktberedning, relativt
sett, nådde ett minimum under 1943 för att därpå öka och 1945 ligga
något högre än 1939. Samtidigt har försäljningen av konsumtionsmjölk visat
en nära nog motsatt utveckling. Den nådde ett maximum under 1943 och har
därefter något avtagit. En mycket avsevärd ökning föreligger emellertid
fortfarande, örn man jämför med 1939 års försäljning av mjölk från mejerierna.
Att märka är emellertid, att denna ökning endast delvis motsvaras
av en verklig konsumtionsstegring, i det att samtidigt en nedgång ägt rum
av direktförsäljningen av mjölk från producent till konsument. Sistnämnda
förändring sammanhänger givetvis med de i samband med standardiseringsförfarandet
införda försäljningsbestämmelsema i fråga om konsumtionsmjölk.

Som av den senast anförda tablån framgår, har ökningen i konsumlionsmjölkförsäljningen
i betydande grad uppvägts av en samtidig nedgång i
gräddförsäljningen. Först år 1943 omfattar den sammanlagda mjölk- och
gräddförsäljningen en större kvantitet mjölk än under år 1939. Sedan har
en ytterligare ehuru relativt obetydlig uppgång inträffat. Under år 1945 tog
den sammanlagda försäljningen av konsumtionsmjölk och grädde sålunda
i anspråk endast 17,6 °/o mer mjölk än under 1939.

Den för produktberedning under år 1945 använda kvantiteten mjölk uppgick
till 2 421 000 ton eller 11,1 % mer än under år 1944. Produktionen
vid mejeri av smör och ost framgår av följande tablå.

Å r	Produktion ton
Smör	Ost
1939 ..........	83 735	43 653
1940 ..........	80 760	35 328
1941..........	77 687	22 383
1942 ..........	71 926	14 991
1943 ..........	79 263	21 296
1944 ..........	87 304	29 924
1945 ..........	94 058	38 102

Såväl smör- som ostproduldionen uppvisade år 1945 en förhållandevis
stark ökning i jämförelse med år 1944, nämligen med resp. 7,7 och 27,3 %
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. 2

Kungl. Majlis proposition nr 267.

från 1944. Ostförsäljningen låg under 1945 ca 15 % under förkrigsnivån. Härvid
bör observeras, att ostens fetthalt ännu är betydligt lägre än före kriget.

I följande tablå redovisas margarinproduktionens storlek under de sju sista
åren. Upgiftema äro uttryckta i ton.

År	Hushålls- margarin ton	Bageri- margarin ton	Summa ton
1939 ..............	51 390	8 609	59 999
1940 ..............	29 174	9 548	38 722
1941..............	18 263	7 947	26 210
1942 ..............	35 444	5 391	40 835
1943 ..............	31 578	5 424	37 002
1944 ..............	30 582	8 378	38 960
1945 ..............	36 580	12 343	48 923

Genom ökad margarinproduktion och hjälpleveranser under 1945 ha våra
lager av råvaror väsentligen nedgått.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 7 och 8.) Under 1945 har en rätt betydande
tillbakagång i fläskproduktionen inträffat jämfört med det närmast
föregående året. Då även köttproduktionen visat en mindre nedgång, har försörjningsläget
beträffande dessa produkter varit sämre under 1945 än under
1944. I följande tablå redovisas den totala saluförda slakten i genomsnitt
per år under perioden 1937/39 enligt jordbrukskommitténs beräkningar samt
för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1945. Slakten av får och getter har
för åren 1944 och 1945 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna
över den besiktigade slakten.

Djurslag		Absoluta tal, ton
1937/39	1942	1943	1944	1945
Storboskap ..................	88 700	46 000	56 700	69 900	69 500
Större kalv..................	32 300	11 300	11 800	13 500	13 400
Mindre kalv.................	10 500	9 200	12 600	13 700	11 800
Får och getter...............	2 700	1 600	2 900	3 400	3 300
Häst........................	11 000	6 500	7 600	9 400	9 900
S:a kött	145 200	74 600	91 600	109 900	107 900
Svin........................	118 200	45 300	65 500	95 600	83 300
S:a kött och fläsk Relativt al (1937/39 = 100)	263 400	119 900	157 100	205 500	191 200
Kött........................	100-O	51-4	63-1	75-7	74-3
Fläsk .......................	100-o	38-3	55-4	80-9	70-5
Summa	100-O	45 5	59-6	78-0	72-6

Från 1944 till 1945 föreligger en nedgång i den saluförda totalkvantiteten
kött och fläsk med 7 %. Störst är denna minskning i fråga om fläsk med
13 %, medan densamma beträffande kött stannar vid endast 2 %.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en lid av ett år framåt
på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under
år 1944 betäcktes i Svea- och Götaland 182 368 suggor. År 1945 steg an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

talet betäckningar till 184 294 eller med endast drygt 1 %>. För år 1946
skulle man alltså under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen
ha att vänta ungefär samma tillgång på fläsk som under det sistförflutna
året.

Importen av kött och fläsk har under 1945 uppgått till 9 500 ton.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jorbrukskommitté verkställda beräkningarna
rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas i följande
tablå.

X _	Antal	Äggproduktion	Äggproduktion
	värphöns	per höna, st	ton
1938/39 ............	9 210 000	112	60 860
1939/40 ............	9 249 000	110	60 026
1940/41 ............	8 542 000	103	51 910
1941/42 ............	6 298 000	101	37 530
1942/43 ............	5 689 000	106	35 579
1943/44 ............	6 650 000	112	43 943
1944/45 ............	7 600 000	112	50 220
1945/46 ............	8 645 000	112	57 126

Till belysande av handelsutvecklingen efter äggransoneringens genomförande
fram till den 1 januari 1946, då denna ransonering upphävdes, meddelas
i följande sammanställning uppgifter om de auktoriserade partihandlarnas
inköp av ägg i ton.

			Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från
	Period		auktoriserade ägguppköpare, ton	äggproducenter, ton	summa ton
1941 4:e	Kvartalsvis. kvartalet......		1769	302	2 071
1942 Ira 2; a			1416	207	1623
		4 682	351	5 033
			2 461	206	2 667
4:e			1057	158	1215
	Hela året	9G16	922	10588
1943 lia 2:a			2921	225	3146
		4 276	318	4 594
			2 552	226	2 778
4:e			1018	231	1249
	Hela året	10 767	1000	11767
1944 lia 2:a 3:e 4:e			3 990	386	4 376
		5 787	449	6 236
		3 822	424	4 246
		1925	422	2 347
	Hela året	15524	1681	17 205
1945 l:a 2: a 3:e 4:e			5 175	685	5 860
		7 225	669	7 894
		4 669	543	5212
		2 834	597	3 431
	Hela året	19 903	2 494	22 397

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Från 1942 har alltså en successiv ökning i partihandelns inköp av ägg ägt
ruin. Ökningen från 1942 till 1945 är icke mindre än 112,5 %>, d. v. s. mer
än en fördubbling.

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 9.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté
beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas
i följande tablå för det senaste förkrigsåret samt därefter. Uppgifterna, som
avse inom jordbruket använda kvantiteter, äro uttryckta i ton.

Produktionsår	Förbrukning i ton av
Oljekraftfoder	Kli
1939/40 ......................	205 000	203 000
1940/41 ......................	158 000	174 000
1941/42 ......................	125 000	151000
1942/43 ......................	90 000	126 000
1943/44 ......................	105 000	158 000
1944/45 ......................	179 000	168 000
1945/46 (prognos).............	200 000	175000

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar
vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella
skördestatistik samt äro preliminära för år 1945.

Som av den sista tablån å s. 21 framgår, lämnade skörden av såväl fodersäd
som foderrotfrukter och hö ett något bättre resultat år 1945 än närmast
föregående år. Ökningen i skörden av foderrotfrukter uppgick till drygt 7 %>.
Både 1944 och 1945 voro höskördarna mycket stora.

Å r	Areal i hektar av
Korn	Havre	Blandsäd	, Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930........	132 163	660 235	267 784	1 060 182	103 731	1 865 212
1931........	125 691	642 799	268 525	1 037 015	100 633	1 871 345
1932........	110 523	673 057	233 573	1 017 153	82 264	1 810 017
1933........	105 358	651319	235 394	992 071	72 441	1 807 284
1934........	100 394	659 793	238 807	998 994	74 572	1 804 654
1935........	105062	670884	251 165	1 027 lil	75 301	1 798 132
1936........	104 036	670 675	258 385	1 033 096	73 631	1 795 574
1937........	95 078	657 255	251 444	1 003 777	72 557	1 735 713
1938........	101 518	660 839	252 838	1 015 195	70 985	1 726 755
1939........	104 240	660 030	252 037	1 016 307	67 600	1 711 918
1940........	106 847	635 045	284 259	1 026 151	63 645	1 694 101
1941........	99 184	629 266	290 627	1 019 077	67 695	1 652 068
1942........	111777	597 230	278 387	987 394	67 982	1 656 661
1943........	113162	574 834	276 804	964 800	64 566	1 665 580
1944........	95 097	555 837	278 565	929 499	66 096	1 677 738
1945........	93 952	551 875	281 689	927 516	67 133	1 695 059

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

År		Skörd i kilogram per hektar	av
Korn	Havre	Blandsäd	Foderrot- frukter	Hö från odlad jord	Hö från naturlig äng
1930 .......	1 820	1 700	1980	36 530	3 780	1 120
1931.......	1 770	1 540	1 860	31 660	3 820	1210
1932 .......	2 020	1 860	2 220	40 730	3 840	1 180
1933 .......	1 890	1690	2 020	35 740	3 200	1 110
1934 .......	2 140	1 860	2 260	39 810	3 270	1090
1935 .......	2 120	1 850	2 250	37 240	3 610	1280
1936 .......	1 920	1 790	2 030	37 510	3 570	1 280
1937 .......	1 990	1 890	2 140	39 740	3 890	1 300
1938 .......	2 370	2 080	2 480	39 740	3 950	1290
1939 .......	2 220	1 930	2 350	37 680	3 360	1330
1940 .......	1 770	1 480	1 680	36 860	2 250	980
1941.......	1 590	1230	1 450	33 330	1 610	910
1942 .......	1 970	1550	1 900	33 760	3 000	1 100
1943 .......	2 060	1 480	1 790	35 120	2 930	1 130
1944 .......	1 840	1 310	1 690	29 660	3 770	1 270
1945 .......	1 870	1430	1 740	35 060	3 870	1430

År			Skörd	ton av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930 .......	240 202	1 120 723	529 488	1 890 413	3 788 813	5 647 969
1931.......	222 903	987 850	500 073	1 710 826	3 185 551	5 769 198
1932 .......	222 770	1 251 092	517 782	1 991 644	3 350 647	5 824 555
1933 .......	199 554	1 098 634	474 653	1 772 841	2 589 238	4 896 259
1934 .......	214 460	1 229 171	540 869	1 984 500	2 968 748	4 988 264
1935 .......	222 302	1 239 286	564 188	2 025 776	2 803 776	5 501 349
1936 .......	200 251	1 202 541	525 676	1 928 468	2 762 034	5 443 779
1937 .......	188 908	1 240 661	538 660	1 968 229	2 883 488	5 883 121
1938 .......	240 140	1 374 885	627 802	2 242 827	2 820 846	5 924 707
1939 .......	231 723	1 271 083	591 373	2 094 179	2 547 143	5 072 968
1940 .......	189 281	937 128	478 136	1 604 545	2 346 244	3 387 970
1941.......	157 697	755 733	420 966	1 354 396	2 256 312	2 424 970
1942 .......	220 103	926 039	528 415	1 674 557	2 295 302	4 331 312
1943 .......	232 621	850 306	494 682	1 577 609	2 267 356	4 272 643
1944 .......	175 294	730 037	470 469	1 375 800	1 960 190	5 485 249
1945 .......	175 969	789 772	489 176	1 454 917	2 353 467	5 740 364

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 3.) Beträffande de sedan 1930 skördade
brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning, som hämtats
ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna för 1945 äro
preliminära.

För 1945 kan man konstatera en fortsatt ökning av höstvetearealen liksom
även en fortsatt minskning av rågarealen. Den sammanlagda brödsädsarealen
var under nämnda år något mindre än året före och icke obetydligt lägre
än förkrigsarealen.

Fr. o. m. år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren som
på hösten. Vid höstinventeringama ha uppgifter t. o. m. 1944 lämnats om den
areal, som vid inventeringstillfället besätts med höstsäd, ävensom rörande de
arealer, som under påföljande vår avsågos komma att besås med olika an -

Kungl. Majlis proposition nr 267.

År			Areal	i hektar av
Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930 ............	214 365	47 205	261 570	235 203	6 193	241 396	502 966
1931............	215 191	61 135	276 326	200 411	6 835	207 246	483 572
1932 ............	213 849	64 444	278 293	204 876	6 792	211 668	489 961
1933 ............	220 567	82 187	302 754	218 751	7 284	226 035	528 789
1934 ............	224 444	66 002	290 446	229 006	6 794	235 800	526 246
1935 ............	214 813	57 937	272 750	218 525	8 629	227 154	499 904
1936 ............	211 788	69 263	281 051	202 220	12 741	214 961	496 012
1937 ............	233 961	65 308	299 269	189 795	7 307	197 102	496 371
1938 ............	240 460	68 014	308 474	181 569	6 558	188 127	496 601
1939 ............	253 507	83 639	337 146	168 646	6 296	174 942	512 088
1940 ............	216 770	91 998	308 768	163 735	7 196	170 931	479 699
1941............	177 039	109 371	286 410	198 477	8 171	206 648	493 058
1942 ............	164 009	114 535	278 544	241 236	8 263	249 499	528 043
1943 ............	153 342	115 223	268 565	212 247	7 690	219 937	488 502
1944 ............	191 961	84 178	276 139	196 938	6 071	203 009	479 148
1945 ............	206 614	88 236	294 850	165 214	5 427	170 641	465 491

givna sädesslag. Sistnämnda uppgifter infordrades emellertid ej vid höstinventeringen
1945. Vid sommarinventeringama slutligen ha uppgifter erhållits
rörande skördad areal av olika växtslag. Resultatet av de nämnda inventeringarna
i vad avser höstvete och höstråg redovisas i följande sammanställning
för området Svea- och Götaland.

Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.

Sädesslag	19/io 1940	8/« 1941	Skillnad	S1/i0 1941	Ve 1942	Skillnad	SI/i0 1942	Ve 1943	Skillnad
Höstvete...	230 216	176 386	— 53 830	189 701	163 402	— 26 299	157 028	152 706	— 4 322
Höstråg....	203 404	197 416	— 5 988	250 332	243 151	— 7181	221 625	210 857	-10 768
Summa	433 620	373 802	— 59 818	440033	406 553	— 33 480	378 653	363563	-15 090

Sädesslag	80/i0 1943	Ve 1944	Skillnad	äs/l0 1944	Ve 1945	Skillnad	Okt. 1945
Höstvete...	194 288	191 247	— 3 041	207 802	206 115	— 1687	220 573
Höstråg....	202 988	195 847	— 7141	173 772	164 550	— 9 222	160 240
Summa	397 276	387 094	—10182	381574	370665	— 10 909	380813

Av tabellen framgår, att höstvetet utvintrade i stor utsträckning under de
kalla vintrarna 1940/41 och 1941/42. Därefter har utvintringen av höstvetet
under de därpå följande milda vintrarna varit synnerligen obetydlig. Motsatsen
har varit förhållandet beträffande höstrågen. Detta sädesslag övervintrade
väl under de kalla åren men har därefter visat större utvintringsskador.

De nu nämnda förhållandena ledde under de första krigsåren till en ökning
av rågarealen på höstvetearealens bekostnad. Under senare år lägger
man märke till en återgång till höstveteodling, samtidigt som rågodlingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

minskar. Den hösten 1945 med höstråg besådda arealen är t. o. m. lägre än
åren närmast före kriget.

Beträffande skördeutbytet per hektar av brödsäd hänvisas till följande, ur
den officiella skördestatistiken hämtade uppgifter, vilka för 1945 äro preliminära.

År	Skörd i kilogram per hektar	av
Höstvete	Vårvete	Höstråg	Vårråg
1930 .........	2 290	1630	1 820	1240
1931.........	1 710	1570	1 370	1 120
1932 .........	2 470	1960	2 070	1360
1933 .........	2 570	1 820	2 070	1 420
1934 .........	2 820	1 890	2 220	1 400
1935 .........	2 480	1 880	1910	1350
1936 .........	2 210	1 750	1650	1350
1937 .........	2 440	1 810	1920	1310
1938 .........	2 740	2 010	2 010	1 440
1939 .........	2 780	1 860	2 040	1460
1940 .........	1 250	1 630	1570	1 200
1941.........	1 070	1 290	1 370	910
1942 .........	1 780	1 580	1820	1 120
1943 .........	2 330	1 450	1 870	1060
1944 .........	2 180	1 480	1 780	1 100
1945 .........	2 300	1 600	1 650	1 120

I följande sammanställning redovisas den officiella statistikens uppgifter
rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för ar 1945
äro preliminära. Enligt desamma var 1945 års skörd av vete 13,7 % större
än veteskörden år 1944, medan rågskörden visade en nedgång med 21,7 °/e.
Den sammanlagda råg- och veteskörden var enligt dessa uppgifter av ungefär
samma omfattning de båda åren. Härvid bör dock anmärkas, att den hittills
verkställda bearbetningen av de definitiva skördeuppgifterna för år 1945
tyda på att de i tabellen angivna preliminära siffrorna äro för höga.

Å r	Skörd i ton av
Höst- vete	Vår- vete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930 .........	489 767	76 833	566 600	428 753	7 695	436 448	1 003 048
1931.........	367 558	96 015	463 573	275 485	7 641	283 126	746 699
1932 .........	528 944	126 279	655 223	423 530	9 215	432 745	1 087 968
1933 .........	566 970	149 826	716 796	452 361	10 326	462 687	1 179 483
1934 .........	632 182	124 601	756 783	507 443	9 504	516 947	1 273 730
1935 .........	533 586	108 976	642 562	417 735	11 609	429 344	1 071 906
1936 .........	467 481	121 342	588 823	334 326	17 184	351 510	940 333
1937 .........	571 129	118 386	689 515	364 609	9 589	374 198	1 063 713
1938 .........	667 532	136 600	804 132	365 231	9 422	374 653	1 178 785
1939 .........	704 978	155 880	860 858	344 401	9 169	353 570	1 214 428
1940 .........	270 669	150 060	420 729	257 290	8 603	265 893	686 622
1941.........	189 929	141 128	331 057	271 848	7 395	279 243	610 300
1942 .........	291 486	180 545	472 031	438 841	9 248	448 089	920 120
1943 .........	356 956	167 259	524 215	396 640	8 113	404 753	928 968
1944 .........	418 512	124 202	542 714	350 108	6 674	356 782	899 496
1945 .........	476 232	140 903	617 135	273 136	6 093	279 229	896 364

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för 1945 äro preliminära och komma sannolikt att justeras nedåt, när
bearbetningen av de definitiva skörderapporterna slutförts.

År	Skörd, ton	Areal, hektar	Skörd per hektar, kilogram
1935/39 ............	1 813 408	131 711	13 770
1940 ..............	2 294 417	134 816	17 020
1941..............	2 071 086	137 375	15 080
1942 ..............	1 840 136	142 096	12 950
1943 ..............	2 171 118	147 307	14 740
1944 ..............	1 434 574	138 723	10 340
1945 ..............	1 740 843	146 709	11 870

Av tablån framgår, att 1945 års potatisskörd visserligen blev drygt 21 %
större än året förut men dock 4 % mindre än genomsnittet för 5-årsperioden
1935/39. Såsom ovan nämnts torde den för år 1945 angivna skördesiffran
komma att visa sig vara för hög.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga statistiska uppgifter.
Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar ha
dock inom 1942 års jordbrukskommitté verkställts vissa beräkningar rörande
storleken av denna konsumtion. Dessa redovisas nedan i ton för olika
konsumtionsår.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

755 000
755 000
810 000
975 000

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1 000 000
950 000
900 000
900 000

Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, orsakad
närmast av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats,
har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka, dock ej till förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis uppgick under konsumtionsåret 1938/39
till 260 000 ton. År 1943/44 förbrukades för detta ändamål 270 000 ton. Till
följd av 1944 års svaga potatisskörd förbjöds all användning av potatis för
bränneriändamål, och även tillverkningen av potatisstärkelse inskränktes.
Av dessa orsaker uppgick förbrukningen av fabrikspotatis under år 1944/45
till endast 60 000 ton. För år 1945/46 beräknas 177 000 ton potatis komma
att användas för industriella ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bl. a. erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden som
olika storleksgrupper av jordbruk, har kommissionen tidigare (genom sin
statistiska byrå) låtit bearbeta ca 11 000 av jordbrukare avgivna självdeklarationer
för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1943. Efter vederbörligt
bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning genom
en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer för år 1944.
För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse i en särskild
promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll. I detta sammanhang
skola endast vissa huvudresultat enligt en av kommissionen gjord
sammanfattning återgivas.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt
norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena
sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom
resp. områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar
jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i
den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns
och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta
inkomsterna resp. utgifterna lia bland annat jordbrukarnas nettointäkter
samt den jordbrukarefamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats
med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Förändringarna i jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster och
utgifter under den tid livsmedelskommissionens deklarationsundersökningar
omfatta framgå av följande sammanställning:

	1938	1940	1941	1942	1943	1944
Samtliga kontanta inkomster, milj.
kronor..........	1 506-7	1 717-8	2 011-5	2 151-6	2 423-7	2 499-8
* » inkomster, index ..	100-0	114-0	133-5	142-8	160-9	165-9
Därav för försålda jordbruksprodukter,					1 861-0
milj. kronor.....	1 161-1	1 408-2	1 618-5	1 644-0	1 968-4
► i » jordbruksprodukter,				141-7	160-3	169-5
index...........	100-o	121-3	139-4
Samtliga kontanta utgifter, milj. kronor	1 090-O	1 229-0	1 425-5	1 535-7	1 670-7	1 746-9
» » utgifter, index.....	100-0	112-8	130-8	140-9	153-3	160-3

Vid bedömandet av de anförda siffrorna är det nödvändigt alt beakta de
svårigheter att erhålla ett fullt representativt material, som alltid äro för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

knippade med undersökningar av detta slag. De bearbetade självdeklarationerna
avse jordbruk, från vilka uppgifter inhämtades till en av 1938
års jordbruksutredning företagen undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden.
Trots den omsorg, som vid denna nedlades på att införskaffa
ett i möjligaste mån rättvisande material, kunde det icke undvikas, att de
därvid undersökta ca 18 000 egendomarna utvisade en i förhållande till
genomsnittsjordbruket högre produktionsförmåga och rationaliseringsgrad.
Efter allt att döma har denna avvikelse uppåt från det »normala» blivit ytterligare
markerad genom den nedskärning av undersökningsmaterialet, som
av olika anledningar måst göras i samband med deklarationsundersökningama.
De i föregående sammanställning angivna beloppen för jordbrukets
kontanta inkomster och utgifter torde därför vara för höga, ett förhållande
som beträffande vissa delposter även kan uppvisas genom jämförelse med
annat tillgängligt statistiskt material. Den möjligheten kan givetvis icke heller
uteslutas, att de undersökta egendomarna under krigsåren ävenledes
kunna utvisa en i viss mån från genomsnittsjordbruket avvikande utveckling
av inkomster resp. kostnader och följaktligen också de ovan anförda
indextalen kunna något avvika från de faktiska ekonomiska förskjutningarna
inom jordbruksnäringen under dessa år. Jämförelser med de inom
1942 års jordbrukskommitté verkställda kalkylerna rörande jordbrukets inkomster
och kostnader tyda närmast på att de här anförda siffrorna skulle
överskatta såväl inkomst- som utgiftsökningen under de undersökta åren.
Härvid får givetvis även beaktas de rubbningar i fråga om materialets jämförbarhet
mellan olika år, som följa av en successivt fullständigare redovisning
i självdeklarationerna till följd av utvidgad lantbruksbokföring,
skärpt deklarationskontroll eller andra omständigheter. Särskilt då jämförelserna
utsträckas till att gälla en längre följd av år torde dylika förhållanden
icke kunna lämnas obeaktade.

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att
såväl inkomster som utgifter under år 1944 stigit i förhållande till år 1943.
Inkomstökningen mellan de båda åren hänför sig helt och hållet till försäljningen
av jordbruksprodukter, vilken post visar en uppgång med 5,7 procent,
medan däremot såväl inkomsterna av skogsbruk som posten »diverse
inkomster» (bl. a. inkomster av körslor) sjunkit, ökningen av jordbrukarnas
samtliga kontanta inkomster enligt de undersökta deklarationerna stannar
till följd av nu nämnda förhållanden vid 3,1 procent, medan samtidigt
för de kontanta utgifterna redovisas en stegring med 4,6 procent.

Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas,
att inkomstökningen från år 1938 till år 1944 varit något starkare för
vegetabiliska än för animaliska produkter. För de förstnämnda redovisas
nämligen en ökning av försäljningsinkomstema med 76,6 procent, medan inkomstsökningen
av animaliska produkter stannar vid 65,9 procent. I jämförelse
med de båda närmast föregående åren innebära dock dessa siffror
en betydande utjämning, vilken beror på att inkomsten av vegetabiliska produkter
mellan åren 1943 och 1944 nedgått med 10 procent, medan däremot

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

för animaliska produkter redovisas en fortsatt inkomststegring med 12,8
procent. Dessa förskjutningar sammanhänga tydligen med den återhämtning
av den animaliska produktionen, som ägde rum år 1944. Särskilt synes
produktionen av fläsk och ägg ha givit upphov till starkt ökade inkomster.

Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 4,6
procent beror framför allt på ökade kostnader för inköp av förnödenheter.
Sålunda redovisas en förhållandevis stark utgiftsökning för sådana poster
som kraftfoder och betmassa samt gödselmedel och torvströ. Däremot är
den i deklarationerna redovisade ökningen av de kontanta utgifterna för
arbetslöner förhållandevis liten, nämligen 1,2 procent. Även för underhåll
av inventarier och byggnader redovisas en relativt liten kostnadsökning,
nämligen med 2,2 procent.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna
göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena
redovisas följande förskjutningar i fråga örn inkomster och utgifter: -

	1938	1940	1941	1942	1943	1944
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	117-5	134-6	142-9	160-4	165-1
» » » » skogs- o. dalbygder ..	100-0	118-0	142-4	150-2	169-2	178-3
Norra Sverige.................................	lOO-o	94-6	113-0	128-7	147-0	145-5
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	lOO-o	117-5	134-1	139-4	158-5	164-0
» » » » skogs- och dalbygder.	lOO-o	123-8	142-7	137-2	155-2	170-3
Norra Sverige.................................	100-0	147-3	176-9	184-2	201-2	221*2!
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	114-3	129-6	140-4	152-3	159-0
t » » » skogs- och dalbygder	1000	116-5	138-4	145-4	156-9	167-9
Norra Sverige ...................................	100-0	99-0	119-9	133-6	149-6	149-7

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår
av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige
— särskilt inom skogs- och dalbygdema — än i norra Sverige. Mellan
åren 1943 och 1944 redovisas för sistnämnda område en mindre nedgång i
summan kontanta inkomster. Denna för norra Sverige i jämförelse med landet
i övrigt ofördelaktiga utveckling av den totala inkomstsumman synes
emellertid av självdeklarationernas uppgifter att döma icke grunda sig på
någon för detta område särskilt ogynnsam utveckling av inkomsterna av den
egentliga jordbruksdriften. Tvärtom ha enligt detta material inkomsterna av
försålda jordbruksprodukter i norra Sverige procentuellt sett stigit betydligt
starkare än i södra och mellersta Sverige. För jordbruket i norra Sverige lia
emellertid inkomsterna av skogsbruk i regel en såväl absolut som relativt taget
långt större betydelse än för jordbruket i övrigt. För dessa inkomster redovisade
självdeklarationerna under de första krigsåren en kraftig nedgång i
norra Sverige och år 1943 var stegringen i förhållande till 1938 av denna in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

komstpost tämligen liten i jämförelse med övriga Sverige. År 1944 redovisas
för samtliga områden en minskning av skogsinkomslerna i jämförelse med
föregående år. Denna nedgång är emellertid helt obetydlig i södra och mellersta
Sveriges slättbygder, medan densamma däremot särskilt i norra Sverige
är betydande. I jämförelse med år 1938 voro skogsinkomsterna år 1944
i stort sett oförändrade i norra Sverige, medan desamma mer än fördubblats
i södra och mellersta Sverige. Dessa förhållanden belysas närmare av följande
sammanställning av skogsinkomsternas förändringar:

	1938	1940	1941	1942	1943	1944
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........	100-0	124-8	156-1	210-9	200-4	199-3
9 * * » skogs- och dalbygder	100-0	102-4	149-6	201-0	223-8	212-0
Norra Sverige.................................	100-O	63-7	78-9	96-1	116-1	100-6

Förklaringen till de skarpt framträdande olikheterna mellan de olika områdena
i fråga örn denna inkomstpost torde framför allt vara att söka i det
förhållandet, att den genom de ökade vedavverkningarna uppkomna inkomstökningen
för norra Sveriges vidkommande mer än uppvägts av minskade
försäljningar av sågtimmer och massaved. I detta sammanhang bör
dock även det förhållandet beaktas, att skogsinkomsterna i norra Sverige år
1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå.

De nu berörda förhållandena avspeglas tydligt även i de på grundval av
självdeklarationerna framräknade siffrorna för jordbrukets sammanlagda
nettointäkter. De procentuella förskjutningar, som nettointäkterna av jordbruksfastighet
inom de olika områdena samt hela riket undergått sedan
1938, sammanfattas i följande sammanställning:

	Södra och mellersta Sveriges	Norra	.
			Hela

	slättbygder	skogs- och dalbygder	Sverige	riket
1938 ............	100-O	100-O	100-0	100-0
1940 ............	125-7	119-8	98-8	117-8
1941............	147-0	143-3	111-9	138-0
1942 ............	148-8	153-8	131-5	146-8
1943 ............	176-ä	183-0	151-8	173-4
1944 ............	176-9	187-3	150-1	174-6

I genomsnitt för hela riket uppgår stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet
från 1938 till 1944 till 74,6 procent. Mellan åren 1943 och 1944
stannar ökningen vid 0,7 procent, medan densamma mellan åren 1942 och
1943 uppgick till ca 18 procent. Mellan de olika områdena föreligga betydande
olikheter. Starkast ha nettointäkterna stigit i södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder och därnäst i slättbygdsområdena, under det att stegringstakten
för norra Sverige, såsom var att vänta med hänsyn till förut berörda
förhållanden, varit väsentligt långsammare.

Nettointäkterna per brukningsdel redovisas i följande sammanställning.
Det framgår av denna, att nettointäkterna genomgående stiga med stigande

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

		Storleksgrupper, hektar åker
Taxerad, nettointäkt av jord-bruksfastighet.	År	2—5	5—10	10-20	20-30	30—50	50— 100	över 100

Södra och mellersta Sveriges	1938	978	1 527	2 228	3 055	4 038	5 600	12 029
slättbygder	1940	1 188	1 914	2 854	3 800	4 916	7 303	15 257
1941	1 427	2 168	3 309	4 456	5 951	8 177	18 636
	1942	1 467	2 264	3 401	4 328	5 930	8 188	18 808
	1943	1 665	2 762	4 045	5 462	7 045	9 911	19 841
	1944	1 802	2 764	4 185	5 428	6 843	9 269	18 954
Södra och mellersta Sveriges	1938	1 269	1 737	2 390	2 840	3 788	3 644	8 256
skogs- och dalbygder	1940	1 451	2 078	2 953	3 483	4 448	4 580	13 557
1941	1 751	2 509	3 470	4 111	5 398	5 114	13 934
	1942	1 948	2 730	3 647	4 186	5 700	6 030	11 742
	1943	2 267	3 262	4 349	5 172	6 905	6 607	14 148
	1944	2 319	3 424	4 458	5 112	6 561	6 012	9 693
Norra Sverige	1938	1 506	2 036	2 620	4 945
1940	1 467	2 030	2 762	4 298
	1941	1 580	2 373	3 327	4 252
	1942	1 876	2 841	3 783	4 625
	1843	2 178	3 205	4 488	6 502
	1944	2 128	3 297	4 405	4 873
Samtliga taxerade nettointåk-
ter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	1407	1 815	2 526	3 460	4 581	6 664	20 048
slättbygder	1940	1 681	2 268	3 220	4 287	5 560	8 566	22 539
1941	1 990	2 573	3 697	5 046	6 801	9 578	25 262
	1942	2 072	2 677	3 850	4 941	6 883	9 622	25 553
	1943	2 412	3 237	4 511	6 174	7 980	11 471	26 115
	1944	2 537	3 245	4 702	6 212	7 883	10 867	24 018
Södra och mellersta Sveriges	1938	1 652	2 012	2 808	3 889	4 553	7 304	12 162
skogs- och dalbygder	1940	1 875	2 408	3 449	4 593	5 340	8 366	17 851
1941	2 247	2 886	3 979	4 870	6 351	11 690	16 616
	1942	2 473	3 188	4 262	5173	7 021	8 079	14 637
	1943	2 834	3 746	5 042	6 103	8 568	8 710	18 984
	1944	2 981	3 946	5163	6 256	8 328	7 890	12 859
Norra Sverige	1938	2 115	2 471	3 212	6 241
1940	2 145	2 523	3 455	5 358
	1941	2 342	2 913	4 041	5 673
	1942	2 813	3 460	4 549	5 857
	1943	3 248	3 912	5 405	8 893
	1944	3 187	4 035	5 393	7 171

egendomsstorlek. Samtliga taxerade nettointäkter äro inom varje särskild
storleksgrupp störst i norra Sverige och lägst i södra och mellersta Sveriges
slättbygdsområden. Beträffande de taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet
ligga däremot siffrorna för de minsta storleksgrupperna av jordbruk
högst inom skogs- och dalbygderna. Vid en jämförelse mellan åren 1943
och 1944 visar sig utvecklingen ha varit något olikartad inom olika områden
och storleksgrupper. För norra Sveriges redovisas en större eller mindre
nedgång för tre av de fyra i tabellen redovisade storleksgrupperna, detta beträffande
såväl nettointäkterna av jordbruksfastighet som samtliga nettointäkter.
För södra och mellersta Sverige framträder en minskning för de större

Kungl. Majlis proposition nr 267.

jordbruken, vilken är särskilt betydande inom skogs- och dalbygderna. För
de mindre och medelstora gårdarna redovisas däremot inom såväl slättbygderna
som skogs- och dalbygderna en fortsatt ökning, vilken dock i allmänhet
är väsentligt svagare än under de föregående krigsåren.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 12 april
1946 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser
på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2 samt översikten över mjölkregleringen
å s. 2.) Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är grundläggande
för prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter, har under innevarande
liksom föregående regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram.
För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. Priset
på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset på
konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande 29 öre
per liter.

Avräkningspriserna till mejerileverantörer d. v. s. producentpriserna framgå
av tab. 2. Enligt den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar
mellan å ena sidan medlemmar av regeringen och å andra sidan representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk,
har producentpriset på all mjölk, som under tiden 1 mars—1 september 1946
inväges vid mejerierna, höjts med 0,6 öre per kilogram.

I avräkningspriserna ingå vissa av statsmedel utbetalda pristillägg. Sålunda
utgår mjölkpristillägg för olika delar av landet med vissa av livsmedelskommissionen
bestämda belopp för varje kilogram av den myckenhet fett,
som innehålles i den vid mejerierna invägda mjölken samt dessutom visst
tillägg per kilogram fett, som ingår i sådan mjölk, som av mejeri försålts
annorledes än till mejeri (konsumtionsmjölk). Vidare har 1945 års riksdag
anslagit sammanlagt 8 100 000 kronor att användas dels för utbetalande av
lokala differentieringsbidrag inom områden, som under 1945 mest lidit av
ogynnsamma väderleksförhållanden, dels även för täckning av de kostnader,
som orsakats av vissa översvämningsskador hösten 1945. Av nämnda belopp
skola 3 795 000 kronor användas för det förstnämnda ändamålet att utbetalas
under oktober 1945—maj 1946.

Utöver i avräkningspriserna ingående pristillägg utbetalas av statsmedel
producentbidrag, vilka utgå endast för mejerimjölk, som producerats å brukningsdel
med högst 25 hektar åker. Producentbidragen utbetalas efter en fallande
skala efter mjölkmängden per leverantör för att helt bortfalla för
större leverantörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Liksom under tidigare år utbetalas till mejerierna av statsmedel vissa bidrag
för täckande av vissa under krisåren uppkomna extra kostnader för
mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. I förevarande syfte utgå
dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskoslnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling
av mjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till Stockholm,
dels bidrag till mejerierna på vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning
å konsumtionsmjölk, dels även bidrag för upprätthållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga.

Priset till producenterna för s. k. lantsmör av klass I är 10 öre lägre än
riksnoteringen för runmärkt smör. Av statsmedel utbetalas ett pristillägg till
producenterna av 50 öre per kilogram lantsmör inom södra och mellersta
Sverige. Inom de norrländska länen utom Gästrikland är tillägget 75 öre per
kilogram.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade
Kungl. Majit livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd
fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande
reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande
fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar
av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj
1942. Dessa normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni
1942 att omfatta även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att
omfatta även hela och halva kroppar av får och lamm.

I fråga om de normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av olika
slaktdjur, som gällt fram till den 6 augusti 1945, hänvisas till prop. 253/1944
och 303/1945. Från och med sistnämnda dag höjdes normalpriserna på hela,
halva och fjärdedels kroppar av svin med en slaktvikt av minst 60 men mindre
än 70 kilogram från 203 till 227 öre per kilogram, samtidigt som normalpriset
i viktsklassen minst 70 men mindre än 100 kilogram sänktes från 229
till 227 öre per kilogram. Priserna på övriga djurslag voro oförändrade fram
till den 25 oktober 1945. Från och med nämnda dag höjdes områdestilläggen
inom fjärde till och med trettonde prisområdena för samtliga djurslag utom
svin med upp till 3 öre per kilogram samt i fråga örn svin med 1 öre per
kilogram inom fjärde, femte, tionde, tolfte och trettonde prisområdena. Inom
andra till och med trettonde prisområdena få alltså för närvarande uttagas
priser, som med 1—18 öre per kilogram överstiga priserna i första prisområdet.
Samtidigt med nyssnämnda höjning av områdestilläggen sänktes grundpriserna,
d. v. s. normalpriserna i första prisområdet, i sådan omfattning, att
normalpriserna på kött i genomsnitt för hela riket förblevo oförändrade. I
anslutning till den överenskommelse, som uppnåtts efter överläggningar mellan
regeringen och jordbrukets organisationer och vari vissa prishöjningar
på jordbrukets produkter ställts i utsikt för återstoden av produktionsåret
1945/46, lia priserna på kött av gödkalv och gräskalv samt fläsk från och

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

med den 1 april 1946 höjts. Prishöjningarna äro avsedda att för gödkalv och
gräskalv motsvara i genomsnitt 50 öre per kilogram samt för fläsk i genomsnitt
10 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som från och med den
1 april 1946 gälla för vissa representativa klasser inom första prisområdet
vid försäljning av hela och halva kroppar av olika djurslag.

Normalpriser å hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första
prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

Får

Lamm

Häst

I.......

lil.......

164

140

174

145

164

145

215

190

285

225

118

250

215

300

240

Fläsk med huvud och fotter,
då hela kroppens vikt

Klass

Ung-

häst

Föl

Galt-

fläsk

under-stiger
60 kg

är minst
60 kg men
mindre än
130 kg

är minst
130 kg

Prima ....

153

163

139

186

235

210

Klass	Suggfläsk, icke
renskuret
I.........	154

Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941
fastställdes även normalpriser på ägg. Vid 1945 års ingång utgjorde producentpriset
på ägg 3 kronor 15 öre per kilogram inom första prisområdet, omfattande
Götaland utom Kalmar läns norra kristidsstyrelseområde samt städerna
Göteborg och Borås. Från och med den 3 april 1945 sänktes nämnda
pris till 2 kronor 69 öre per kilogram. Från och med den 10 september samma
år genomfördes en höjning till 2 kronor 90 öre samt från och med den 8
oktober samma år till 3 kronor 15 öre per kilogram. I och med äggransoneringens
slopande från och med den 1 januari 1946 upphävdes normalpriserna
på ägg i samtliga handelsled utom vid försäljning till förbrukare. Från och
med den 18 februari 1946 upphävdes normalprissättningen på ägg helt.

Efter den 1 januari 1946 återupptogs lantbruksförbundets äggprisnotering.
Denna blev oförändrad i jämförelse med det senaste normalpriset eller 3 kronor
15 öre. På grund av den starka produktionsökningen sänktes noteringen
den 18 februari med 50 öre och från och med den 13 mars med ytterligare 35
öre per kilogram till 2 kronor 30 öre per kilogram. Från och med den 1 april
höjdes äggnoteringen med 20 öre och från och med den 8 april med ytterligare
25 öre till 2 kronor 75 öre per kilogram.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla från
och med september 1945 följande normalpriser i fråga örn brödsäd i kronor
per deciton:

Leveranstid	Vårvete	Höstvete	Råg
1—10	september 1945................	28-05	26-05	25-05
11—20	»	1945................	28-10	26-10	25-10
21—30	»	1945................	28-15	26*15	25-15
1—10	oktober	1945................	28-20	26-20	25-20
11—20	»	1945................	28-25	26-25	25-25
21—31		1945................	28-30	26-30	25-30
1—10	november	1945................	28-35	26-35	25-35
11—20	»	1945................	28-40	26-40	25-40
21—30		1945................	28-45	26-45	25-45
1—10	december	1945................	28-50	26*50	25-50
11—20	»	1945................	28-55	26-55	25-55
21—31	»	1945................	28-60	26-60	25-60
1—10	januari	1946................	28-65	26-65	25-65
11—20	»	1946................	28-70	26-70	25-70
21—31		1946................	28-75	26-75	25-75
1—10	februari	1946................	28-80	26-80	25-80
11—20	»	1946................	28-85	26-85	25-85
21—28	»	1946................	28-90	26-90	■25-90
1—10	mars	1946................	28-95	26-95	25-95
11—20	»	1946................	29-00	27-00	26-00
21—31		1946................	29-05	27-05	26-05
1—10	april	1946................	29-10	27-10	26-10
11—20	»	1946................	29-15	27-15	26-15
21—30	»	1946................	29-20	27-20	26-20
1—10	maj	1946................	29-25	27-25	26-25
11—20	»	1946................	29-30	27-30	26-30
21—31		1946................	29-35	27-35	26-35
fr. o. m. den 1 juni 1946.............	29-40	27-40	26-40

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser i
kronor per deciton.

Leveranstid	Korn	Vithavre	Svart- havre	Strå- blandsäd	Vicker o. foderärter
1 1—15 september 1945 .......	21-90	18-30	17-80	19-30	25-30
16—30 *	1945 .......	22-00	18-40	17-90	19-40	25-40
1—15 oktober	1945 .......	22-10	18*50	18-00	19-50	25-50
! 16—31 »	1945 .......	22-20	18-60	18-10	19-60	25-60
1 1—15 november	1945 .......	22-30	18-70	18-20	19-70	25-70
t 16—30 »	1945 .......	22-40	18-80	18-30	19-80	25-80
\| 1—15 december	1945 .......	22-50	18-90	18-40	19-90	25-90
- 16—31 »	1945 .......	22-60	19-oo	18-50	20-00	26-00
1—15 januari	1946 .......	22-70	19-10	18-60	20-10	26-10
’ 16—31 »	1946 .......	22-80	19-20	18-70	20-20	26-20
1—15 februari	1946 .......	22-90	19-30	18-80	20-30	26-30
16—28 *	1946 .......	23-00	19-40	18-90	20-40	26-40
1—15 mars	1946 .......	23-10	19-50	19-00	20-50	26-50
l 6—31 mars	1946 .......	23-20	19-60	19-10	20-60	26-C0
, fr. o. m. den 1 april 1946 ....	23-30	19-70	19-20	20-70	26-70

För matärter gälla följande inlösningspriser per deciton i juni 1946, nämligen
för gula matärter 36 kronor 25 öre och för gröna matärter 41 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 267. 3

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

25 öre. För matbönor gäller ett normalpris av 85 kronor per deciton vid försäljning
från odlare.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalilet. För vara av annan
kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För
den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de
angivna priserna, utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gäller ett normalpris av
11 kronor 75 öre per deciton. För övriga slag av stråfoder gälla inga normalpriser.
Nämnda normalpris för hö gäller för pressad vara av fullgod beskaffenhet.
För opressad vara skall priset vara minst en krona lägre.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av oljekraftfoder (innehållande
lägst 47 procent råprotein och råfett) gälla följande priser:

Leveranstid	Pris i kronor per deciton	Leveranstid	Pris i kronor per deciton
1 juli—15 aug. 1945........	33-00	16—31 januari	1946........	34.10
16—31 augusti 1945........	33-10	1—15 februari	1946........	34-20
1—15 september 1945........	33-20	16—28 »	1946........	34-30
16—30 » 1945........	33-30	1—15 mars	1946........	34-40
1—15 oktober 1945........	33-40	16—31 »	1946........	34-50
16—31 » 1945........	33-50	1—15 april	1946........	34-60
1-—15 november 1945........	33-60	16—30 »	1946........	34-7 0
16—30 »> 1945........	33-70	1—15 maj	1946........	34-80
1—15 december 1945........	33-80	16—31 »	1946........	34-90
16—31 december 1945........ 1—15 januari 1946........	33- 90 34- 00	1—-30 juni	1946........	35-00

För försäljning av övriga slag av kraftfodermedel gälla följande priser per
deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för rågkli 16 kronor, för
vetekli 19 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven fodercellulosa
12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för Cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig
standardiserad hönsfoderblandning 31 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning
33 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 33
kronor, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0
procent fosforsyra, 51 kronor, innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0
procent fosforsyra, 48 kronor samt innehållande mindre än 36,0 men lägst

34,0 procent fosforsyra, 45 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I 27
kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass
I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl
med en råproteinhalt av 11,4 procent och därunder 14 kronor, av 11,5
-—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—-14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent
och däröver 27 kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar
17 kronor, för melass 14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad
betmassa 2 kronor, för betfor 23 kronor i södra och mellersta Sverige samt
23 kronor 50 öre i norra Sverige samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Till samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,
kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten
till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
under 1945/46 framgå av följande sammanställning.

Varuslag		Kronor per deciton	vid leverans under		Priset avser leverans banfritt å följande platser
lia tilldelnings-perioden V7-S%	2:a tilldela Vio—1"lii	ngsperioden Via—S1/i	3:e tilldelnings-perioden ‘/i—8%
Superfosfat......	12: 75 pr Vio 45	12:90	Pf Va	46	13:20	pr Va	46	13: 60 pr1/. 46	fabrikshamn
	13: 00	* V. 46	13:10	8 Vo	46	13: 40	8 ‘/o	46	13:90	8 Vn 46
Thomasfosfat . . .	12: 25	- Vio 45	12: 40	8 Va	46	12:65	8 Va	46	13:00	8 Vo 46	Domnarvet
	12: 50	o Va 46	12: 60	8 V.	46	12: 85	8 Vo	46	13: 25	8 Vn 46
Kali, 58—60 %..	—		—			29: 00	8 Vo	46	29: 55	8 ''lii 46	tariffhamn
Kali, 50 %......	23: 50	8 Vio 45	24: 00	8 Va	46	24: 40	8 Va	46	25: 00	8 V. 46	»
	24: 00	8 Va 46	24: 40	8 Vo	46	24:80	8 Vo	46	25: 50	8 Vii 46
Kali, 40 %.....	18: 80	0 Vio 45	19: 20	8 Va	46	19: 50	8 Va	46	20:00	8 V. 46	»
	19: 20	8 Va 46	19: 50	8 V.	46	19: 85	8 Vo	46	20: 40	8 Vn 46
Kainit..........	6:00	8 Vio 45	6: 20	8 Va	46	6: 30	8 Va	46	6: 50	8 Vo 46	»
	6:15	8 Va 46	6:30	8 V.	46	6: 40	8 V.	46	6:65	8 Vn 46
Kalksalpeter ....	23: 65	kontant	23: 90	kontant	24: 25	kontant	24: 75	kontant	»
Kalkkväve, 20 %	23: 65	»	23: 90	»		24: 25	»		24: 75		Svartvik-
Kalkkväve, 18 %	22: 40	»	22: 65	»		23: 00	»		23: 50	»	Alby »
Ammoniumsulfat	22: 20	»	22: 50	»		22: 80	»		23:10	»	Ljunga verk
Ljungasalpeter . .	21:20	»	21: 50	»		21:80			22: 20		»

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen
uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser
under april 1946 inköpa all från odlare samt från personer eller företag, vilka
yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1946 hembjuden
potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis utgör garantipriset
i Skåne och Blekinge 10 kronor per deciton, i övriga delar av Götaland
samt Svealand 11 kronor per deciton samt i Norrland 12 kronor per deciton.
För fabriks- och foderpotatis är garantipriset inom hela riket 9 kronor per
deciton. Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat
uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1945/46 fastställt de priser, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för
fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantörer, till under tiden från
kampanjens början till och med den 31 oktober 1945 29 öre, under tiden 1
november—31 december 1945 30 öre, under tiden 1—31 januari 1946 31 öre
och under tiden 1 februari 1946 till kampanjens slut 32 öre, allt räknat per
stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1946/47.

Prisfrågan under regleringsåret 1945/46.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 lämnat
en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets
område som tillämpats under regleringsåret 1945/46 och härvid bland
annat framhållit följande.

Från och med år 1943 lia priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter
preliminärt fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de
för innevarande regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan på våren
1945 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och
kostnader. Denna förkalkyl anslöt sig i metodiskt hänseende helt till den förkalkyl
för produktionsåret 1944/45, som på våren 1944 upprättades till ledning
för det då fattade prisbeslutet. Densamma avsåg sålunda den produktion,
som vid normala väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket.
Vidare hade, där ej särskilda omständigheter motiverade ett annat förfaringssätt,
priserna på såväl jordbrukets produkter som dess förnödenheter
ävensom arbetslöner och räntor antagits förbli oförändrade. I jämförelse med
tidigare inkomst- och kostnadskalkyler hade emellertid vid den på våren
1945 verkställda beräkningen vissa nya osäkerhetsmoment tillkommit beträffande
arbetskostnads- och räntepostema, vilka vid jordbrukskommitténs behandling
av kalkylen gåvo anledning till skiljaktiga meningar. Dessa svårigheter
sammanhängde med de förändringar, som under årets lopp skett i fråga
om kapitalinvesteringarna i jordbruket, samt med de förändringar, som
under hösten 1944 vidtagits beträffande löneformerna inom jordbruket.

Efter att ha redogjort för de skiljaktiga uppfattningar, som kommit till
uttryck inom jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens råd rörande
sättet för arbets- och kapitalkostnadernas beräkning, erinrar livsmedelskommissionen
örn de omräkningar av kalkyler, som ägt rum sedan våren
1945 samt om prisfrågans vidare behandling. Kommissionen har vidare anfört.

Med hänsyn till de speciella osäkerhetsmoment, som sålunda förelegat vid
utarbetandet av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1945/46, och under
beaktande av att de belopp, som motsvarade åsiktsdifferenserna i jordbrukskommittén
och livsmedelskommissionens råd, voro mycket små i förhållande
till kalkylens slutsumma, ansåg sig livsmedelskommissionen vid utarbetandet
av förslag rörande prissättningen för år 1945/46 icke böra i första
hand taga sikte på en utjämning av kalkylen. Kommissionen eftersträvade
i stället att få till stånd vissa ur försörjningssynpunkt motiverade prisförändringar
och sökte avväga dessa på så sätt, att desamma icke skulle rubba
det kalkylmässiga jämviktsläget mellan inkomster och kostnader i vidare
mån än som angavs av differensen mellan de olika meningarna beträffande
kalkylen, som förekommit inom jordbrukskommittén och kommissionens
råd.

De priser, som bestämdes vid vårprissättningen skulle därefter enligt livsmedelskommissionens
av Kungl. Maj:t bifallna förslag bibehållas oförändrade,
såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

sådant sätt, att enligt de vedertagna grunderna för inkomst- och kostnadsberäkningen
ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som översteg
4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt förkalkylen. Då
jordbrukets inkomster i denna kalkyl beräknats till nära 2 100 miljoner kronor,
skulle sålunda en variation av omkring 85 miljoner kronor få äga rum,
utan att en förändring i prisläget skulle komma till stånd. Vid större förändring
än den nu sagda borde däremot en justering av priserna äga rum,
så att marginalen nedbringades till omkring 85 miljoner kronor. Frågan örn
anledning funnes att tillämpa 4-procentsregeln skulle prövas, så snart statistiskt
underlag förelåge för en preliminär beräkning av skörderesultatet,
d. v. s. i augusti månad. En eventuell justering av priserna borde i främsta
rummet avse sådana produkter, som närmast givit anledning till det uppkomna
över- eller underskottet, dock med beaktande även av försörjningslägets
krav. I den mån så påkallades av förskjutningar i försörjningsläget
skulle prisjusteringar kunna vidtagas även utan att nyss angivna kalkylmässiga
förutsättningar förelåge, men dylika prisjusteringar borde avvägas
så, att relationen mellan inkomster och kostnader i kalkylen icke rubbades
genom desamma.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut rörande det preliminära fastställandet av priserna
på jordbrukets produkter och förnödenheter skulle en omräkning av
jordbrukskalkylen företagas i augusti månad i syfte att utröna huruvida
förutsättningar förelåge för tillämpning av 4-procentsregeln. Till följd av
de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena i augusti månad befanns
det emellertid icke möjligt att lägga den då upprättade kalkylen till grund
för en omprövning av prisfrågan. En förnyad omräkning av kalkylen verkställdes
därför i oktober månad på grundval av bl. a. skörderapporterna per
den 31 augusti. Beträffande de närmare detaljerna i samband med denna
kalkyl skall i detta sammanhang endast nämnas, att enighet nu nåddes rörande
metoderna för beräkningen av såväl arbets- som kapitalkostnaderna.
I fråga om arbetskostnaderna accepterades sålunda det av jordbrukskommitténs
majoritet i samband med behandlingen av vårkalkylen förfäktade
alternativet, nämligen 1 300 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna höjdes på
sätt som skett redan inom livsmedelskommissionens råd vid behandlingen
av vårkalkylen med 10 miljoner kronor i förhållande till regleringsåret 1944/
45. Den på detta sätt verkställda kalkylen utvisade ett underskott av 30,9
miljoner kronor. Enligt Kungl. Majrts och riksdagens beslut angående grunderna
för prissättningen skulle en justering av priserna vidtagas endast därest
vid omräkningen uppkomme ett över- eller underskott, som motsvarade
mer jin 4 procent av jordbrukets sammanlagda i vårkalkylen upptagna inkomster
eller omkring 85 miljoner kronor. Nyssnämnda underskott låg sålunda
långt innanför denna marginal och kunde följaktligen icke ge anledning
lill några prisändringar. Emellertid hade det vid septemberkalkylens
upprättande icke varit möjligt att inräkna den kostnadsökning, som kunde
väntas inträffa till följd av den av 1945 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningen
för djurskötare, enär densamma ännu icke var avtalsmässigt
fixerad. Vid verkställda beräkningar hade denna kostnadsstegring emellertid
uppskattats till alternativt 19,0—20,0 eller 29,6 miljoner kronor. Differensen
mellan det beräknade och det enligt grunderna för prissättningen
tillåtna underskottet kunde sålunda väntas bli avsevärt reducerad sedan klarhet
vunnits rörande den till djurskötarna utgående kompensationen för arbetstidsförkortningen.
Då dessutom den möjligheten ej kunde uteslutas, alt
även vissa andra förskjutningar kunde inträffa med avseende på jordbrukets
såväl inkomster som kostnader, ansågos priserna icke bellcr i oktober månad
bina slutgiltigt bindas för hela produktionsarct. liela prisfrågan skulle därför
kunna på nytt upptagas till omprövning i januari månad 1940, därest

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

produktions- och kostnadsutvecklingen gjorde det sannolikt, alt 4-procentsregeln
vid detta tillfälle kunde komma till tillämpning.

Kommissionen har därjämte erinrat därom att då vissa förändringar i jordbrukets
produktionsförhållanden inträtt under hösten ''livsmedelskommissionen
erhöll efter därom gjord framställning Kungl. Maj:ts bemyndigande genom
beslut den 21 december 1945 att företaga en omräkning av kalkylen
i januari månad 1946. Den sålunda företagna januariomräkningen visade i
jämförelse nied septemberkalkylen en påtaglig förbättring av jordbrukets
inkomster i det att inkomstunderskottet reducerades från 30,9 till 0,9 miljoner
kronor. Vid tillämpning av de på våren 1945 fastställda grunderna
för prissättningen kunde därför enligt kommissionens uppfattning ingen anledning
anses föreligga att under löpande regleringsår företaga justering av
priserna. Till frågan i vad mån andra sakförhållanden kunde motivera en
omprövning av jordbrukets prisfrågor hade kommissionen ej ansett sig böra
taga ställning.

Jag torde få erinra därom att den överenskommelse som efter överläggningar
med representanter för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens
folk träffades den 13 mars 1946 i fråga örn prissättningen under
den återstående delen av regleringsåret 1945/46 bland annat innebar, att jordbruket
genom höjning dels av producentpriset på mjölk, dels av köttpriserna
samt genom vissa sänkningar av priserna på konstgödsel skulle tillföras en
inkomstökning av omkring 30 miljoner kronor.

För möjliggörande av nyssnämnda pris justeringar föreslog Kungl. Maj: t
i proposition nr 216 på hemställan av livsmedelskommissionen riksdagen att
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor, att användas dels för utbetalande av ett
med 14 öre per kilogram mjölkfett förhöjt pristillägg under tiden 1 mars—-31 augusti 1946, dels för utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter
under tiden maj—-augusti 1946, dels ock för prissänkning på konstgödsel
under den återstående delen av regleringsåret 1945/46. Kungl. Maj:ts förenämnda
förslag lia sedermera bifallits av riksdagen (r. skr. nr 160).

Inkomst- och kostnadskalkylen för regleringsåret 1946/47.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbruksprodukter
under regleringsåret 1946/47 bär liksom under föregående år en
kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under det kommande
regleringsåret uppgjorts av en särskild delegation bestående av organisationschefen
i Kooperativa förbundet fil. lic. M. Bonow, direktören i Sveriges lantbruksförbund
A. H. Stensgård, vice ordföranden i livsmedelskommissionen
O. Söderström samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. Ytterborn. I
sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Efter att ha anmält att kalkylen varit föremål för granskning av 1942 års
jordbrukskommitté, samt att vissa smärre prisändringar vidtagits och att livs -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

medelskommissionen dessutom i samråd med representanter för jordbrukskommittén
infört vissa reviderade uppgifter anför kommissionen beträffande
innebörden och resultaten av den förevarande kalkylen bland annat följande.

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen helt lill de
inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på våren 1945 lades
till grund för den preliminära prissättningen på jordbrukets produkter och
förnödenheter för sistnämnda produktionsår. Densamma avser sålunda att
belysa inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1946/47 under förutsättning
av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets
produkter som dess förnödenheter ha i beräkningarna förutsatts förbliva
oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag rörande prisjusteringar
förelågo redan vid beräkningstillfället, t. ex. beträffande oljeväxter, eller
där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss
grad av säkerhet förutses, exempelvis beträffande matärter, ägg och slaktfjäderfä.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen i vad angår
vegetabiliska produkter utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober
1945 redovisade arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgifterna
rörande 1945 års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till vidtagna prisförändringar
för oljeväxter. En särskild beräkning har efter liknande grunder
som föregående år utförts rörande de vid normala väderleksförhållanden
förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de s. k.
allmänna skördeomdömena för åren 1942—1945 tjänat såsom ledning, varjämte
även inträffade förändringar med avseende på förutsättningarna för
den vegetabiliska produktionen beaktats. I sistnämnda hänseende har bl. a.
hänsyn tagits till dels den betydande ökning av tillgången på vissa slag avkonstgödsel,
som inträffat under år 1945/46, dels den starka stegring av
antalet traktortimmar, som beräknats för såväl år 1945/46 som år 1946/47
till följd av den successiva återgången till oljedrift.

De i kalkylen begagnade hektarskördarna framgå av följande sammanställning,
i vilken till jämförelse medtagits även medelskörden 1931/40, de
observerade hektarskördarna åren 1944 och 1945 samt de två sistnämnda
årens hektarskördar omräknade efter skördesiffran 3,0.

Gröda	Observerad hektarskörd	D:o omräknad efter skörde-siffran 3,0	Antagen normskörd
1931/40	1944	1945	1944	1945	1944	1945	1946
Höstvete..........	2 350	2180	2 300	2110	2 300	2 300	2 300	2 300
Vårvete ..........	1820	1480	1 600	1 644	1778	1700	1700	1750
Höstråg..........	1880	1780	1 650	1 780	1904	1800	1800	1850
Vårråg...........	1340	1 ion	1120	1222	1 344	1100	1 100	1 200
Korn.............	2 020	1840	1 870	1971	2 004	2 000	2 000	2 000
Havre............	1800	1310	1430	1 637	1650	1600	1550	1550
Blandsäd.........	2130	1 690	1740	1 950	1 933	1900	1 900	1900
Ärter.............	1 510	1070	1220	1596	1 408	1500	1 300	1400
Potatis...........	14 290	10 340	11870	14 100	14 244	14 000	14 000	14 000
Sockerbetor .......	35 330	32 790	35 000	35132	33 871	35 000	35 000	35 000
Foderrotfrnkter . . .	37 670	29 660	35 060	35 592	36 269	36 000	36 000	36 000
Hö från odlad jord	3 480	3 770	3 870	3 231	3 415	3100	3 2U0	3 400

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beträffande de i kalkylen intagna skördesiffrorna har livsmedelskommissionen
anmärkt.

Hektarskördarna för vårråg och havre ha ursprungligen upptagits till 1 300
resp. 1 600 kilogram. Dessa siffror ha emellertid av jordbrukskommittén med
hänsyn till det förhållandevis svaga utfallet av nämnda grödor under senare
år nedsatts till 1 200 resp. 1 550 kilogram. I övrigt ha vid jordbrukskommitténs
granskning av kalkylen inga erinringar gjorts gentemot de angivna
skördesiffrorna.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen
vidare yttrat bland annat följande.

På grundval av de förut redovisade antagna hektarskördarna samt föreliggande
uppgifter rörande arealerna av olika grödor har den vegetabiliska produktionen
beräknats. Kvantiteten brödsäd har därvid erhållits på så sätt, att
den beräknade totalskörden reducerats för lagringsförluster. avrens och utsäde.
I fråga om vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler en
viss justering vidtagits med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt
blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning
att antaga. Av kom ha i kalkylen utöver liusbehovsförmalningen endast
medtagits de kvantiteter, som vid normala förhållanden beräknats komma att
åtgå vid grynkvarnarna samt bryggerier och bränneriet På motsvarande sätt
bär av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade förbrukningen
av havre vid grynkvarnarna, vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd
och stråfoder samt den beräknade användningen av dessa varuslag för
skogskörsler ävensom den industriella förbrukningen av halm. På kalkylens
inkomstsida hade delegationen ursprungligen medtagit även den kvantitet fodersäd,
som beräknats åtgå för äggproduktionen utanför jordbruket. I samband
med granskningen av kalkylen har jordbrukskommittén uttalat, att i
princip ingenting vore att erinra mot detta förfaringssätt. Då emellertid föreliggande
beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande äggproduktion
enligt kommittén syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler,
och då vidare utredningen vore i så måtto ofullständig, som jordbrukets
inköp resp. försäljningar av kycklingar för rekrytering av hönsstammen
icke beaktats, beslöt kommittén att för närvarande icke införa ifrågavarande
poster av kalkylen utan för året nöja sig med ett uttalande rörande den principiella
önskvärdheten av en dylik komplettering av beräkningarna.

Beträffande samtliga hittills berörda produkter har i kalkylen räknats med
samma pris som för år 1945/46. Däremot har för matärter antagits en prissänkning
från 36 till 30 kronor per deciton, varvid förutsatts att inga garantipriser
skulle komma att fastställas för 1946 års skörd av ärter.

Förbrukningen av matpotatis, som för åren 1944/45 och 1945/46 beräknats
till 900 000 ton, har antagits sjunka till 875 000 ton år 1946/47. Härvid har
hänsyn tagits till att en viss ehuru icke särskilt betydande förbättring av tillgången
på övriga livsmedel torde vara att vänta under sistnämnda år. Priset på
matpotatis har liksom i vårkalkylen för år 1945/46 uppskattats till 10,50 kronor
per deciton, d. v. s. drygt 1 krona lägre än det genomsnittliga pris, som såvitt
nu kan bedömas torde komma att erhållas för produktionsåret 1945/46. Denna
beräkning av priset får ses mot bakgrunden av den skördeberäkning, som ligger
till grund för kalkylen. Därest den förutsatta skörden erhålles, beräknas
vidare 250 000 ton potatis komma att användas för industriella ändamål.
Härvid får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta såsom
en beräknad avsalukvantitet, utan att det ännu är möjligt att mera bestämt
angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Arealen sockerbetor har antagits förbli ungefär oförändrad eller 55 000
hektar, och sockerhalten har angivits till 17,5 procent. Betpriset har upptagits
till samma belopp som föregående år eller 4 kronor 65 öre per deciton för
betor med 16 °/o sockerhalt. I fråga om oljeväxtarealen har med anledning av
föreslagna prisjusteringar antagits en viss minskning för oljelin och vallmo
samt en viss ökning för vårraps och vitsenap. Beträffande arealerna höstraps
och höstrybs föreligga uppgifter i den i oktober månad 1945 företagna
arealinventeringen. Odlingen av spånadsväxter har antagits bli av i stort sett
samma omfattning som år 1945/46.

Den totala mjölkproduktionen har för innevarande regleringsår beräknats
till 4 675 000 ton, varav 3 550 000 ton beräknats komma att invägas vid
mejerierna. I förhållande till föregående år innebära dessa kvantiteter en
ökning av 6,4 %> resp. 8,8 %>. Denna stegring grundar sig på såväl en tillväxt
av koantalet med 2,5 %> till 1 875 000 som en ökning av den genomsnittliga
mjölkproduktionen per ko med 3,S °/o till 2 493 kilogram. För år 1946/47
beräknas en fortsatt stegring av koantalet med 20 000 djur samt en ytterligare
ökning av den genomsnittliga mjölkavkastningen med cirka 2 %. I enlighet
härmed har den totala mjölkproduktionen för sistnämnda år beräknats
till 4 820 000 ton, varav 3 700 000 ton beräknas komma att invägas vid mejerierna.
Det förtjänar anmärkas, att denna beräkning innebär, att den totala
mjölkproduktionen under år 1946/47 skulle uppnå och i genomsnitt för hela
produktionsåret överstiga 1938/39 års mjölkproduktion. Mjölkpriserna ha antagits
förbliva oförändrade år 1946/47 i förhållande till innevarande år. Även
de särskilda mjölkbidrag, som icke inkluderas i de i kalkylen begagnade
mjölkpriserna, ha för år 1946/47 upptagits till samma belopp, som beräknats
för innevarande år, dock med undantag för differentieringsbidraget, beträffande
vilket det för 1945/46 ursprungligen beviljade beloppet av 6,0 miljoner
kronor införts i kalkylen för 1946/47.

Beträffande ägg har i kalkylen räknats med dels en fortsatt stegring av
hönsantalet, dels en viss ökning av produktionen per höna. Den totala äggproduktionen
beräknas uppnå och för år 1946/47 som helhet överstiga förkrigsproduktionen
(63 070 ton mot 60 860 1938/39), varvid dock är att märka
att jordbrukets andel i äggproduktionen något minskats. Priset på ägg som
i kalkylen för innevarande regleringsår beräknades till i genomsnitt 2,78
kronor per kilogram torde på grund av sedermera inträffade prissänkningar
icke komma att överstiga 2,70 kronor per kilogram. För år 1946/47 har LKdelegationen
räknat med ett medelpris av 2,50 kronor per kilogram.

Vad angår jordbrukets inkomster av köttproduktion har räknats med en
mindre nedgång i slakten av storboskap, beroende på att underlaget för
denna slakt år 1946/47 torde vara något mindre än föregående år till följd
av det minskade pålägget av kor under de första krigsåren. Däremot har
slakten av kalv och får beräknats öka något. Den totala fläskproduktionen
har upptagits till 133 300 ton år 1946/47 mot 127 700 ton år 1945/46 och
145 000 ton år 1938/39. Enligt vad delegationen framhållit torde dessa beräkningar
vara behäftade med förhållandevis betydande felmarginaler.

I sin skrivelse den 21 mars har livsmedelskommissionen vidare anmält att
1942 års jordbrukskommitté vid granskningen av kalkylen beslutat lämna
frågan öppen örn och i vilken utsträckning slakt av svin utöver den i kalkylen
upptagna kunde beräknas äga ruin. I anslutning till beräkningen av jordbrukets
inkomster har livsmedelskommissionen i övrigt anfört.

Något belopp för export av levande djur har icke upptagits, enär det icke
varit möjligt att bedöma, om eller i vilken omfattning dylik export kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

komma att äga rum. Räckvidden av det fel, som kan ligga häri, begränsas
emellertid av att en beräkning på sedvanligt sätt verkställts rörande förändringarna
i kreaturskapitalet, som ansetts komma att öka med 5,4 miljoner
kronor. Detta belopp har som vanligt redovisats å kalkylens inkomstsida.
Däremot har i inkomstkalkylen för år 1946/47 något belopp icke införts
för beräknade förändringar i jordbrukets varuförråd, enär under angivna
förutsättningar varken någon ökning eller minskning av mera väsentlig
betydelse ansetts kunna påräknas.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader bar livsmedelskommissionen
framhållit att dessa i allt väsentligt anslöte sig till tidigare
anvisade metoder. Kostnadskalkylerna grundade sig sålunda på förutsättningen
av ett i förhållande till år 1945/46 oförändrat löne- och ränteläge samt även
oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter i samtliga de fall, där beslut
rörande prisändringar icke redan förelåge vid kalkylens upprättande
eller dylika med säkerhet kunde beräknas komma till stånd på grund av
förändringar i marknadsläget. Beträffande konstgödselmedel räknades ursprungligen
med vissa, tämligen betydande prissänkningar. Med hänsyn till
att dessa priser äro beroende av statlig clearing har emellertid jordbrukskommittén
ansett, att desamma i kalkylen borde upptagas med oförändrade
belopp i förhållande till år 1945/46. Den beräknade användningen av kvävegödsel
motsvarade, i fråga om rent kväve, en ökning med mer än 40 procent
i jämförelse med basårskvantiteten. Kvantiteten fosforsyrahaltiga gödselmedel
motsvarade i det närmaste förkrigsförbrukningen av fosforsyra. Däremot
beräknades förbrukningen av kalisalt stanna vid något mindre än hälften av
1938/39 års förbrukning.

Förbrukningen av bland annat majs och vetekli bade ansetts komma att
undergå en viss ökning. Däremot hade förbrukningen av oljekraftfoder beräknats
förbli oförändrad. Någon förbrukning av fodercellulosa hade icke
upptagits för år 1946/47.

Kommissionen har vidare rörande jordbrukets kostnader anfört.

Den post, som på kostnadssidan uppvisar de största förändringarna i
förhållande till år 1945/46, är traktorkostnaderna, vilka beräknats nedgå
från 66,4 till 56,2 miljoner kronor. Orsaken härtill är slopandet av ransoneringen
av brännolja och den i samband härmed företagna prissänkningen.
Som en följd av dessa åtgärder kan man år 1946/47 förvänta dels en fortsatt
övergång till oljedrift och dels en väsentligt utvidgad traktoranvändning.
Rörande omfattningen av traktordriften har räknats med en ökning av
antalet traktortimmar med omkring 2 miljoner timmar från 1945/46 till
1946/47. I förhållande till år 1944/45 uppgår den beräknade stegringen till
31,5 procent.

Även beträffande vissa av de poster, som i kalkylen sammanförts under
rubriken »diverse kostnader», har en kostnadssänkning inträffat. Sålunda ha
vidtagna taxesänkningar medfört en reduktion av posterna för mjölkfrakter
och övriga bilfrakter.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer
som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas
s. k. semesterören inlagts i de timlönesummor, som bilda underlaget
för beräkningen av byggnadsarbetarnas löner.

Beräkningen av arbetskostnaderna grundar sig på det av jordbrukson!-

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

mitten på våren 1945 godtagna alternativet (1 300 miljoner kronor), till vilket
sedermera även livsmedelskommissionen och dess råd anslutit sig. 1 syfte
att erhålla en med basåret jämförlig beräkningsmetod bär emellertid en justering
vidtagits beträffande värdet av den fodersäd, som ingår i naturalönen.
I övrigt har på sedvanligt sätt räknats med 1 procent årlig minskning av arbetskraftsvolymen.
Vidare har den beräknade kostnadsökningen på grund
av lagstadgad semesterersättning och förkortad sommararbetstid för vissa
arbetarkategorier medtagits i kalkylen. Däremot har den kostnadsökning,
som beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsförkortningen för
djurskötare icke kunnat medräknas, enär densamma vid kalkylens uppgörande
ännu icke var avtalsmässigt fixerad.

I samband med behandlingen av denna fråga beslöt jordbrukskommittén
att i avvaktan på resultatet av dels då pågående överläggningar mellan medlemmar
av regeringen och representanter för jordbrukets centrala organisationer,
dels förhandlingarna rörande nytt lantarbetaravtal icke taga ståndpunkt
vid granskningen av kalkylen. Då sedermera sättet för inräknandet av nämnda
kostnadspost i kalkylen för 1946/47 fastställts genom en i anslutning till
förutnämnda överläggningar träffad överenskommelse, för vilken i det följande
skall redogöras, hade kommittén icke funnit anledning att upptaga
denna fråga till förnyad behandling.

Inom kommittén hade vidare vissa meningsskiljaktigheter gjort sig gällande
beträffande beräkningssättet i fråga om arbetskostnaderna. Sålunda hade
ledamoten av kommittén herr Ekström med instämmande av herr Gustavsson
uttalat att man från jordbrukets sida i fortsättningen icke borde godtaga
metoden att räkna med 1 procents årlig minskning av jordbrukets arbetskraftsvolym.
Herr Svensson hade uttalat att den rationaliseringsvinst, som
kunde uppstå genom minskad arbetskraftsvolym i lanthushållningen borde få
av jordbruket utnyttjas för lönehöjningar, till dess den av riksdagen förordade
höjningen av arbetsinkomsten inom jordbruket hunnit genomföras.

Beträffande beräkningen av kapitalkostnaderna har kommissionen påpekat
att densamma ansluter sig till det beräkningssätt, varom i samband med
behandlingen av kalkylen för år 1945/46 enighet numera uppnåtts inom såväl
jordbrukskommittén som livsmedelskommissionens råd. Enligt detta hade
jordbruket för nyssnämnda produktionsår fått tillgodoräkna sig en ökad
kapitalkostnad av 10 miljoner kronor på grund av ökade investeringar. I
den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 hade detta belopp införts oförändrat,
medan kapitalkostnaderna i övrigt justerats efter sedvanliga grunder
med hänsyn till förskjutningarna i ränteläget.

Kalkylens slutresultat har av livsmedelskommissionen sammanfattats i följande
tablå.

1938/39 1945/46

Jordbrukets inkomster, miljoner kronor ... 1 362-2 2 105-1

Jordbrukets inkomster, index............. 100 0 154-5

Jordbrukets kostnader, miljoner kronor ... 1 453-8 2 251-2

Jordbrukets kostnader, index............. 100-Q 154-8

1946/47
2 152-3
158-0
2 237-0
153-9

Vid en jämförelse mellan de i tablån angivna förändringarna i indextalen
rörande å ena sidan kostnaderna och å andra sidan inkomsterna hade sålunda
ett kalkylmässigt överskott erhållits för regleringsåret 1946/47 av 55,9
miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 21 mars 1946 upptagit
frågan örn prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under
produktionsåret 1946/47. Innan jag närmare ingår på livsmedelskommissionens
framställning i förevarande fråga torde jag få erinra om den förutnämnda,
den 13 mars 1946 dagtecknade överenskommelsen varigenom vissa
allmänna riktlinjer angivits för prissättningen under nyssnämnda produktionsår.
Denna överenskommelse utgår ifrån att samma ordning, som enligt
Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut tillämpats i fråga örn regleringen av
jordbrukspriserna under de senaste åren, skall tillämpas jämväl under nästkommande
regleringsår. Härvid anföres bland annat följande.

Nämnda ordning innebär bland annat, att priserna på jordbrukets produkter
och förnödenheter, i den mån de äro föremål för statlig reglering, skola
fastställas redan innevarande var i anslutning till den prognosberäkning angående
jordbrukets totala inkomster och kostnader under det kommande
regleringsåret (totalkalkyl), som verkställts av den s. k. L.K.-delegationen
och granskats av 1942 ars jordbrukskommitté. Vid fastställandet av priserna
skall tillses att, örn dessa insättas i den av kommittén granskade kalkylen,
inkomsterna komma att i förhållande till basåret 1938/39 uppvisa en lika
stor procentuell stegring som kostnaderna. De priser, som bestämmas vid
vårprissättningen, skola bibehållas oförändrade såvida ej vid omräkning av
kalkylen på hösten 1946 ett över- eller underskott (med över- eller underskott
förstås här det belopp som skall avdragas respektive tilläggas å kalkylens
inkomstsida för att index för inkomsterna skall överensstämma med
index för kostnaderna) uppkommer, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
samlade inkomster enligt vårkalkylen. Vid större förändring än nu
sagts bör däremot justering av priserna ske så att marginalen nedbringas
till 4 procent av inkomstbeloppet.

I den av kommittén för regleringsåret 1946/47 granskade kalkylen har
arbetskostnadsposten upptagits med ett belopp av 1 295 miljoner kronor. Under
förutsättning att det av förlikningskommissionen framlagda förslaget till
lantarbetaravtal godkännes av båda parterna, skall nämnda post ökas med ett
belopp, motsvarande 125 miljoner kronor på kalkylens inkomstsida. Det underskott,
som kalkylen härefter utvisar skall utjämnas dels genom höjning
av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september 1946
inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram, dels ock genom allmän
prishöjning å viss eller vissa av jordbrukets produkter och/eller allmän prissänkning
å viss eller vissa av jordbrukets förnödenheter. (Med allmän prishöjning
respektive prissänkning jämställes här utbetalande av generella pristillägg
eller subventioner.) Dessa prisändringar böra, i den mån försörjningseller
marknadspolitiska synpunkter ej annat påkalla, avse varor, som för
flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse.

Frågan örn rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
jämte de spörsmål, som äga samband härmed, skall göras till föremål för en
förutsättningslös utredning av särskilda av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga.
Resultatet av denna undersökning, vilket icke väntas föreligga före vårprissättningen.
skall emellertid icke inverka på de kalkyler, som efter förut
angivna grunder uppgöras för 1946/47.

Utgående ifrån de förutsättningar för prissättningen som sålunda angivits
i uppgörelsen bär livsmedelskommissionen rörande den allmänna prisavvägningen
uttalat bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Enligt den numera uppgjorda normalkalkylen för år 1946/47 föreligger
som i det föregående framhållits ett kalkylmässigt överskott av 55,9 miljoner
kronor. Utöver detta belopp skall jordbruket sålunda enligt uppgörelsen tillföras
ett belopp av cirka 70 miljoner kronor. Beträffande fördelningen av
detta belopp innebär uppgörelsen att detsamma delvis skall erhållas genom
böjning av producentpriset på all mjölk, som från och med den 1 september
1946 inväges vid mejerierna, med 1 öre per kilogram.

Enligt av jordbrukskommittén godkända beräkningar rörande mjölkproduktionens
utveckling under produktionsåret 1946/47 har mjölkinvägningen
vid mejerierna beräknats till 3 700 000 ton. Härtill kommer bland annat
en beräknad försäljning av konsumtionsmjölk utanför mejeri av
170 000 ton samt producenternas hemmaförbrukning av konsumtionsmjölk,
vilken i kalkylen upptagits till 490 000 ton. Vid beräkningen av det belopp,
som genom den nyssnämnda höjningen av mjölkpriset med 1 öre per kilogram
kommer att tillföras jordbruket, torde även dessa båda sistnämnda
poster böra tagas i betraktande. Nu ifrågavarande mjölkkvantiteter ha i
kalkylen upptagits till sammanlagt 4 360 000 ton. En prisförhöjning med
1 öre per kilogram motsvarar sålunda ett belopp av 43,6 miljoner kronor.
Härvid får emellertid iakttagas, att denna höjning av mjölkpriset leder till
en stegring av naturalönens värde i kostnadskalkylen med ett belopp, som
på inkomstsidan motsvarar 4,4 miljoner kronor. Den genom mjölkprishöjningen
erhållna nettoökningen av jordbrukets inkomster uppgår sålunda till
39,2 miljoner kronor.

Vid undersökningen av de prisändringar, som utöver höjningen av mjölkpriset
erfordrades för år 1946/47, har livsmedelskommissionen ansett sig böra
utgå ifrån att ransoneringen av kött och fläsk därest inga ytterligare svårigheter
beträffande försörjningsläget tillstötte skulle kunna upphävas under
regleringsåret 1946/47. Då tillgången på dessa produkter emellertid även under
nästa regleringsår syntes komma att understiga den kvantitet, som skulle
erfordras för att möjliggöra en i jämförelse med förkrigsåren oförändrad
konsumtion per capita av dessa varor, komme ransoneringens upphävande
med all säkerhet att medföra vissa prishöjningar.

Rörande storleken av dessa prishöjningar lia inom livsmedelskommissionens
slaktsektion vissa beräkningar verkställts. Enligt dessa skulle jordbruket
under förutsättning av ransoneringens upphävande och fri prisbildning å kött
och fläsk under året 1946/47 tillföras en inkomstökning av cirka 41 miljoner
kronor.

Livsmedelskommissionen har icke ansett det möjligt att angiva, vid vilken
tidpunkt förutsättningar kunde anses föreligga för ransoneringens
hävande. Därest försörjningsläget skärptes, kunde ett upphävande icke komma
i fråga. Med hänsyn härtill borde man även räkna med möjligheten av
ransoneringens kvarstående under en viss del av eller hela regleringsåret
1946/47. I dylikt fall borde enligt kommissionens mening, för att motverka en
handel vid sidan av ransoneringen, kött- och fläskpriserna ändock höjas intill
ungefär det prisläge, sorn beräknats bli rådande vid fri försäljning och
prisbildning, varvid sålunda jordbruket även i delta fall skulle erhålla den
förut beräknade inkomstökningen av dessa produkter. Även vid eli slopande
av ransonering och prisreglering syntes ett visst statligt stöd åt priserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

på kött och fläsk böra ifrågakomma, därest priserna tenderade att mera väsentligt
avvika frän de som förutsatts för åstadkommande av här berört inkomsttillskott.
Dylikt stöd borde emellertid lämnas endast beträffande benfritt
nötkött och nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar samt beträffande
fläsk i hela och halva kroppar.

Kommissionen har vidare i detta sammanhang framhållit, att även om
förut angivna inkomstökning av 41 miljoner kronor nu inräknades i kalkylen,
sådana förskjutningar i försörjningsläget kunde komma att inträffa, som
borde ge anledning till en ändrad pris- och inkomstavvägning. Därest detta
spörsmål skulle aktualiseras, borde detsamma upptagas till omprövning i
samband med den omräkning av kalkylen, som förutsatts komma att äga
rum i augusti månad.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till övervägande
frågan örn avvägningen av priserna å konstgödsel under regleringsåret
1946/47. Kommissionen har härvid funnit det möjligt att förorda vissa prissänkningar
utan att för detta ändamål ytterligare tillskott till clearingkassan
för konstgödsel skulle erfordras. Då det ur försörjningssynpunkt och icke
minst med hänsyn till knapphetsläget beträffande livsmedel utomlands kunde
anses befogat att genom sänkta konstgödselpriser sporra till ökad användning
av ifrågavarande varuslag och därigenom befordra den inhemska vegetabilieproduktionen,
har livsmedelskommissionen förordat, att dylika prissänkningar
vidtoges i enlighet med följande sammanställning.

	Nuvarande pris	Ifrågasatt pris
	per deciton	per deciton
Chilesalpeter ............	........ 23-00	23-00
Kalksalpeter.............		22-00
Kalkkväve................	........ 2400	19-00
Svavelsyr, ammoniak......	........ 23-98	21-00
Ljungasalpeter ...........	........ 2302	17-00
Kalisalt...................	....... 19-86	19-86
Superfosfat...............	........ 13-74	12-00
Thomasfosfat.............	....... 14-89	13-00

Därest i samband med av kommissionen föreslagna prissänkningar nu
utgående fraktbidrag å vissa kvävehaltiga gödselmedel slopades skulle en
kostnadssänkning inträda, som av kommissionen beräknats uppgå till sammanlagt
12,6 miljoner kronor. På kalkylens inkomstsida skulle detta belopp
motsvara 11,7 miljoner kronor.

Genom de förut nämnda prishöjningarna i fråga om mjölk och slaktprodukter
samt sistberörda prissänkningar beträffande konstgödsel kunde, framhåller
kommissionen, det kalkylmässiga inkomstöverskottet, vilket tidigare
upptagits till 55,9 miljoner kronor, beräknas stiga till (55,9 + 39,2 + 41,0 +
11,7 =) 147,8 miljoner kronor för regleringsåret 1946/47. Då enligt de för
prissättningen uppdragna riktlinjerna det belopp, som jordbruket under sagda
regleringsår skulle få tillgodogöra sig, bestämts till 125 miljoner kronor,

Klindt. Maj:ts proposition nr 267.

erfordrades ytterligare justeringar av nu gällande priser eller utgående subventioner
för att det avsedda resultatet skulle uppnås. En dylik utjämning
borde enligt livsmedelskommissionens uppfattning i första hand åstadkommas
dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag å mjölk dels genom
vissa höjningar av fodermedelspriserna.

I fråga om nyssnämnda bidrag, vilka första gången utbetalades under regleringsåret
1941/42, torde jag få erinra därom, att syftet varit att understödja
sådana områden, som erhållit ett i förhållande till genomsnittet för
riket särskilt svagt skörderesultat. För regleringsåret 1945/46 anvisades ursprungligen
6 miljoner kronor till dylika bidrag. Till följd av den ovanligt
rikliga nederbörden under augusti månad och därav föranledda översvämningsskador
visade det sig sedermera nödvändigt att komplettera differentieringsbidragen
för mjölk med särskilda ersättningar för genom översvämningar
åstadkomna skördeskador. I samband härmed anvisades för dessa ändamål
ytterligare ett belopp av 2,1 miljoner kronor (prop. nr 389; r. skr. nr 611).

I livsmedelskommissionens skrivelse av den 21 mars 1946 framhålles, att
erfarenheten av lokala differentieringsbidrag ådagalagt svårigheterna att
åstadkomma en rättvis fördelning av desamma. Särskilt tydligt hade sådana
olägenheter kommit till uttryck i gränsområden mellan områden, som erhållit
respektive icke erhållit dylika bidrag eller mellan områden med olika stora
bidrag. Även inom ett och samma område med enhetliga bidrag hade desamma
stundom vållat mycken irritation, beroende på ojämnheter i skördeutfallet
mellan olika brukningsdelar eller på olika brukningsdelars olika starka
inriktning på mjölkproduktionen. Enligt kommissionens uppfattning borde
vidare lokala ojämnheter i skördeutfallet, såvitt de icke vore av katastrofartad
natur, hänföras till de företagarrisker som normalt vore förenade med
drivande av jordbruk. Under dessa omständigheter och med beaktande av att
det belopp som jordbruket skulle tillföras för ökade lönekostnader bestämts
till 125 miljoner kronor har kommissionen föreslagit, att lokala differentieringsbidrag
icke skola utgå under regleringsåret 1946/47. Då dessa bidrag
upptagits med 6 miljoner kronor i kalkylen skulle sålunda det förut redovisade
inkomstöverskottet härigenom komma att sänkas med detta belopp.

Vidkommande den förordade höjningen av fodermedelspriserna, vilka för
närvarande i viss utsträckning hållas nere genom statliga subventioner, innebär
livsmedelskommissionens förslag följande. Årsmedelpriset på oljekaksfoder
höjes med 2 kronor per deciton till 36 kronor per deciton. Priset på
kli höjes med 4 kronor per deciton till respektive 23 kronor per deciton för
vetekli och 20 kronor per deciton för rågkli. Även beträffande priset på majs
har livsmedelskommissionen ansett en prishöjning med 1 eller 2 kronor per
deciton i och för sig vara viii motiverad. Med hänsyn lill att priset på majs
i så fall skulle komma ali ligga jämförelsevis högt i förhållande lil! priset
på brödsäd, samt med hänsyn lill den för närvarande ansträngda situationen
beträffande brödsiidsförsörjningen syntes avgörandet av denna fråga dock
böra anstå till dess utfallet av 1946 års skörd av brödsäd och fodersäd kunde
överblickas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Genom de av livsmedelskommissionen sålunda föreslagna justeringarna av
fodermedelspriserna skulle det förut redovisade inkomstöverskottet komma
att minskas med 9;5 miljoner kronor. Den sammanlagda effekten av hittills
förordade åtgärder för utjämning av skillnaden mellan å ena sidan här förut
beräknat och å andra sidan överenskommet inkomsttillskotl skulle sålunda
motsvara ett belopp av (6,0 + 9,5=) 15,5 miljoner kronor. Härefter skulle
emellertid fortfarande ett överskott kvarstå av (147,8— 125,0 — 15,5=) 7,3
miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen har med hänsyn härtill övervägt ett förordande
av ändringar i de grunder, som för närvarande gälla för erhållande av
producentbidrag å mjölk, innebärande en sänkning av arealgränsen för jordbruk,
vilka äro berättigade till dylikt bidrag, från 25 hektar till 15 hektar.
Härigenom skulle ytterligare 5,0 miljoner kronor av inkomstskillnaden komma
att försvinna. Då flertalet av jordbrukarrepresentanterna i livsmedelskommissionens
råd ifrågasatt huruvida icke en dylik åtgärd finge anses vara
stridande mot andan i den träffade uppgörelsen angående prissättningen, har
kommissionen emellertid icke velat framföra något uttryckligt förslag rörande
en sådan justering av arealgränsen. Därest den här ifrågasatta åtgärden icke
genomfördes borde enligt kommissionen frågan om utjämning av kvarvarande
överskott avgöras i samband med den omräkning av jordbrukskalkylen,
som skulle ske i höst.

I fråga om de allmänna principerna för prissättningen under regleringsåret
1946/47 har livsmedelskommissionen uttalat att i överensstämmelse med den
ingångna överenskommelsen en omräkning av kalkylen borde äga rum i
augusti månad med ledning av då föreliggande preliminära uppgifter rörande
skördeutfallet. Därest det därvid skulle visa sig, att ett kalkylmässigt
överskott uppkomme som motsvarade mer än 4 procent av den i nu föreliggande
kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 125 miljoner kronor,
eller cirka 90 miljoner kronor, borde priserna justeras, så att överskottet begränsades
till detta belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt underskott,
överstigande 90 miljoner kronor, skulle uppkomma, borde detta på motsvarande
sätt nedbringas. Härvid borde iakttagas, att därest det nu icke skulle
befinnas lämpligt att utjämna det tidigare berörda överskottet i kalkylen av 7,3
miljoner kronor, en dylik utjämning borde företagas i samband med omräkningen
i augusti, innan eventuella justeringar enligt 4-procentsregeln ägde
rum. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen som främst skulle
bli föremål för en enligt 4-procentsregeln företagen justering, syntes liksom
hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skulle beröra
de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet. Dylika
justeringar borde dock icke ske efter rent mekaniska grunder utan hänsyn
borde även tagas till försörjningsläget. Med hänsyn till möjliga förskjutningar
i försörjningsläget borde vidare ur försörjningssynpunkt erforderliga justeringar
av priserna få företagas även utan att förutsättningar förelåge för
en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar borde emellertid
avvägas på sådant sätt, att en rubbning av balansen mellan inkomster och

Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.

kostnader i kalkylen icke ägde rum. Därest prissänkningar på sådana jordbruksprodukter,
som icke vore underkastade statlig prissättning, skulle komma
till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, borde myndigheterna
däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar
på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter. I allmänhet
syntes verkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar på jordbrukarnas
inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,
enär en dylik i regel finge förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar
av detta slag.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse vidare upptagit till särskild
behandling spörsmålen rörande prissättningen å brödsäd, ärter, potatis och
ägg. Beträffande priserna å brödsäd har kommissionen anfört.

Med hänsyn till den starka förskjutning mellan arealerna av höstvete och
höstråg, som inträffat under de senaste åren, synes det önskvärt att den
hittills rådande skillnaden mellan priserna på dessa båda sädesslag utjämnas.
Denna utjämning synes böra äga rum på sådant sätt att den i kalkylen
upptagna sammanlagda inkomstsumman av vete och råg blir i stort sett
oförändrad. På grund härav får kommissionen föreslå, att priset på såväl
höstvete som råg under produktionsåret 1946/47 bestämmes till i genomsnitt
för hela året 26,25 kronor per deciton. Detta innebär att höstvetepriset sänkes
med 25 öre per deciton och rågpriset höjes med 75 öre per deciton. Det
bör i detta sammanhang understrykas, att dessa prisändringar kunna direkt
återverka på försörjningsläget först under konsumtionsåret 1947/48.

För vårvete tillämpas f. n. ett pris, som med 2 kronor per deciton överstiger
priset på höstvete. Vid oförändrat vårvetetillägg skulle den föreslagna
sänkningen av priset på höstvete medföra en sänkning även av vårvetepriset
med 25 öre per deciton. Med hänsyn till det ansträngda läget i fråga om
brödsädsförsörjningen synes det emellertid mindre lämpligt att för närvarande
genomföra även denna i och för sig föga betydande prissänkning. Kommissionen
får med anledning härav föreslå, att vårvetepriset för innevarande
års skörd bibehålies oförändrat vid 28,50 kronor per deciton. Det torde härvid
få förutsättas, att av detta pris på samma sätt som hittills 1 krona perdeciton
betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet
av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.

Vad angår priserna å arter har livsmedelskommissionen föreslagit, att garaniipris
icke fastställes för matärter av 1946 års skörd och i samband
härmed yttrat.

Garantipriset på matärter, som år 1944 sänktes från 40 till 32 kronor per
deciton för gula ärter, höjdes år 1945 ånyo med 3 kronor per deciton. Denna
åtgärd motiverades dels av önskan att vid ett eventuellt ogynnsamt skördeutfall
ha en tillräcklig reserv av detta livsmedel för vårt eget lands räkning,
dels av önskvärdheten av att export av ärter skulle kunna ske till grannländerna
i samband med lijälpleveranserna. För närvarande är emellertid tillgången
på ärter inom landet god, och vissa lager torde komma att finnas
kvar under konsumtionsåret 1946/47. Under sådana förhållanden synes det
mindre lämpligt alt genom ett system med garantipriser medverka till att
sådana arealer tagas i anspråk för odling av ärter, som eljest skulle kunna
komma till användning för produktion av andra och ur folklörsörjningssynpunkt
för närvarande mera angelägna grödor.

Hillring lil! riksdagens protokoll UM6. 1 sami. Nr 267.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Vidkommande priserna å potatis har livsmedelskommissionen bland annat
förordat, att inlösningsgarantien för nämnda varuslag slopas för produktionsåret
1946/47 och härvid anfört.

Även beträffande potatis synes det önskvärt att avveckla den allmänna
prisgarantien. Av försörjningsskäl är det emellertid i nuvarande situation angeläget,
att potatisarealen icke reduceras, enär man vid svag skörd eljest skulle
riskera att tillgången på potatis skulle bli otillräcklig. En relativt slör potatisskörd
är i år behövlig även på grund av att övergångslagret av potatismjöl
den 1 oktober beräknas vara avsevärt lägre än normalt. Med hänsyn
härtill erfordras enligt kommissionens mening alltjämt en viss avsättningsgaranti
som stöd för potatisodlingen. Vissa riktlinjer för en dylik avsättningsgaranti
ha av kommissionen uppdragits i samråd med representanter
för potatisodlarnas organisationer. Enligt dessa riktlinjer, till vilka även kommissionens
råd anslulit sig, skulle statsmakterna garantera att, därest potatisskörden
blir av viss storlek, en angiven kvantitet vinner avsättning för
andra ändamål än inhemsk konsumtion eller utfodring. Sistnämnda kvantitet
bör stå i ett visst förhållande till skördens storlek. Vid en totalskörd av
1 800 000 ton skulle sålunda avsättning för nyssnämnda ändamål, varmed
närmast avses potatismjölstillverkning, bränning eller export, garanteras för
170 000 ton potatis. Vid en skörd av 1 900 000 ton skulle denna garanti utsträckas
till att gälla 200 000 ton, och vid en skörd av 2 000 000 ton till en
kvantitet av 240 000 ton. Genom en dylik utfästelse från statsmakternas sida
torde erforderlig säkerhet vinnas för att potatisodlingen bibehålies vid ungefär
oförändrad omfattning. Kommissionen har emellertid även för avsikt att
komplettera den statliga avsättningsgarantien genom avtal med potatisodlarnas
organisationer, varigenom dessa liksom tidigare skulle åtaga sig verka
för att potatisodlingen vidmakthålles och att densamma i viss omfattning
inriktas på sådana potatissorter, som lämpa sig såväl för direkt konsumtion
som för industriella ändamål.

Vad angår det pris, som tillverkare av potatisstärkelse och brännvin skola
erlägga till leverantörer vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal
kvalitet, ha representanter för potatisodlarnas organisationer begärt en höjning
av delta pris med 1 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Med hänsyn
bl. a. till den träffade prisöverenskommelsen, vilken förutsätter att omförmälda
inkomstförbättring av 125 miljoner kronor skall erhållas genom prisändringar,
som för flertalet jordbrukare äro av väsentlig betydelse, kan livsmedelskommissionen
icke biträda nämnda förslag. Till denna ståndpunkt har
kommissionens råd anslutit sig.

Med erinran om att prisläget i fråga örn ägg ytterst betingades av den faktiska
produktionsutvecklingen i förhållande till efterfrågan har livsmedelskommissionen
förklarat sig icke under alla förhållanden kunna garantera det
i jordbrukskalkylen för nästa år upptagna medelpriset av 2 kronor 50 öre per
kilogram.

Beträffande här ej redovisade produkter och förnödenheter har livsmedelskommissionen
utgått ifrån att några prisändringar icke företagas under år
1946/47 på sådana produkter, som äro underkastade statlig prissättning.

Med avseende på de av kommissionen föreslagna åtgärderna rörande prissättningen
för år 1946/47 har livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt
sätt behandlat ärendet, lämnat utan erinran beräkningarna av verkningarna
av höjningen av mjölkpriset ävensom beräkningarna med avseende på

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

priserna å slaktprodukter och förklarat sig tillstyrka slopandet av differentieringsbidraget
för mjölk, prissänkningen på vissa slag av konstgödselmedel
samt en höjning av priserna på oljekraftfoder och kli. Beträffande den
av kommissionen diskuterade sänkningen av arealgränsen för producentbidraget
har herr Liedberg med instämmande av fru Svensson samt herrar
Ekström, Johansson, Lindberger, Ringborg och Själander uttalat, att
en dylik sänkning icke borde vidtagas, enär densamma syntes stå i strid
med vad som förutsatts vid träffandet av förut berörda överenskommelse
i prisfrågan. Härvid har dock herr Liedberg med instämmande av flertalet
övriga jordbrukarrepresentanter samtidigt uttalat, att en dylik sänkning
annars syntes väl motiverad, enär det knappast stöde i överensstämmelse med
den ursprungliga avsikten med detta bidrag att låta detsamma utgå även till
det egentliga bondejordbruket. I samma fråga uttalade herr Andersson i Löbbo
med instämmande av fru Jansson samt herrar Degerstedt, Möller och Olin,
att ifrågavarande sänkning av arealgränsen borde vidtagas, varjämte herrar
Enderstein och Flytström uttalade att så borde ske, försåvitt denna åtgärd
icke stöde i direkt strid med den förut nämnda prisöverenskommelsen. Herr
Möller avgav särskilt yttrande i prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd
borde höjas med 1 krona per deciton.

Livsmedelskommissionen har hemställt örn Kungl. Maj:ts beslut i enlighet
med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 13 april 1946 inkommen
skrivelse från Medelpads distrikt av Svenska landsbygdens kvinnoförbund
med hemställan om åtgärder för en höjning av mjölkpriset från och med den
1 september 1946 med ytterligare 2 öre utöver den i enlighet med uppgörelsen
mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukets organisationer
överenskomna prishöjningen.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t — under
förklarande att Kungl. Majit ville upptaga frågan om utjämning av omförmälda
inkomstöverskott av ca 7 miljoner kronor till förnyad prövning i samband
med den omräkning av jordbrukskalkylen, som vore avsedd att äga rum
i augusti månad 1946 -— bemyndigat livsmedelskommissionen dels att vid
reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på konstgödsel och fodermedel
under regleringsåret 1946/47 utgå från av kommissionen i ärendet
föreslagna grunder, dels att för tillverkningsåret 1946/47 fastställa det pris,
som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer
vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma
belopp som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.

Kungl. Majit har tillika medgivit, att av livsmedelskommissionen föreslagna
kvantiteter potatis må i den mån försörjningsläget ej till annat föranleder
användas för av kommissionen angivna ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder
för regleringsåret 1946 47.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 12
april 1946, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till
fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen
den 21 mars 1946 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag
har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende
ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från
Svenska spannmålsaktiebolaget den 15 februari 1946, vilken torde såsom
bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,
att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av
innevarande regleringsår undergått en påtaglig åtstramning. Under höstmånaderna
tedde sig utsikterna på detta område förhållandevis gynnsamma. Vid
denna tidpunkt föreföll det nämligen sannolikt, att de inhemska tillgångarna
i varje fall på vissa områden av jordbruksproduktionen skulle kunna kompletteras
med en viss om än relativt begränsad import, varigenom de föreliggande
behoven skulle kunna täckas. Under sådana omständigheter syntes
man också kunna räkna med att flertalet av de åtgärder, som vidtagits
i syfte att reglera konsumtionen av olika slag av livsmedel, skulle kunna avvecklas
under loppet av regleringsåret 1945/46.

Den kris, som sedermera inträffat med avseende på det internationella försörjningsläget
i fråga örn livsmedel, hade medfört en betydande försämring
av utsikterna i detta hänseende även för Sveriges vidkommande. Till följd av
den internationella försörjningskrisen hade möjligheterna till import av
bland annat brödsäd, fodersäd och andra fodermedel samt fettråvaror avsevärt
reducerats. Då samtidigt skörden av vissa viktiga grödor, såsom brödsäd,
fodersäd och potatis, visat sig stanna på en ännu lägre nivå än de under
höstmånaderna verkställda skördeberäkningarna gåvo vid handen, hade en
påtaglig skärpning av försörjningsläget inträffat. Tanken på att under innevarade
regleringsår slopa ransoneringarna av mjöl och bröd samt av köttvaror
hade därför fått uppgivas. I stället hade beträffande brödsäd nya besparingsåtgärder
måst vidtagas, dels genom en skärpning av utmalningsbestämmelserna,
dels genom sänkning av mjöl- och brödtilldélningen, dels ock
genom en utvidgning av ransoneringen till att omfatta vissa under den tidigare
delen av regleringsåret fria varor. Även efter genomförandet av dessa
besparingsåtgärder måste övergångslagret av brödsäd vid regleringsårets
slut beräknas bli osedvanligt litet. Jämväl tillgångarna på fodersäd och
andra fodermedel samt fettråvaror vore synnerligen begränsade. Då samtidigt
importutsikterna alltjämt syntes mycket ovissa borde man för närvarande
utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande regleringsår
komme att på ett avgörande sätt bestämmas av utfallet av 1946 års

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skörd. Härav följde att det på nuvarande stadium vore förenat med stora
svårigheter att närmare bedöma det försörjningsmässiga underlaget för de
statliga regleringsåtgärderna på jordbrukets oell livsmedelsförsörjningens
område. Följaktligen vore det icke heller möjligt att redan nu binda sig
vid en viss ordning beträffande dessa regleringsåtgärder, utan möjligheterna
borde hållas öppna att under loppet av nästkommande regleringsår vidtaga
de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar
i försörjningsläget.

Efter att lia erinrat om vissa delar av innehållet av livsmedelskommissionens
skrivelse den 21 mars 1946 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan den
29 mars i år har kommissionen framhållit, att efter härvid beslutade eller
förutsatta prisförändringar ett kalkylmässigt överskott av 7,3 miljoner kronor
kunde beräknas kvarstå. Frågan örn på vad sätt detta överskott skulle
utjämnas skulle avgöras i samband nied den omräkning av kalkylen, som
skulle företagas i augusti månad. Beträffande denna omräkning av kalkylen
och de grunder efter vilka i anslutning härtill en justering av priserna kunde
äga runi har kommissionen anfört följande.

Inkomst- och kostnadskalkylen skall på sedvanligt sätt omräknas i augusti
månad nied ledning av då föreliggande resultat från sommarens arealinventering
och kreatursräkning samt de preliminära skörderapporterna per den 15
juli. Örn därvid uppkommer ett kalkylmässigt överskott, som motsvarar mer
än 4 procent av jordbrukets i vårkalkylen beräknade inkomstsumma — inklusive
det för den överenskomna täckningen av de höjda arbetskostnaderna erforderliga
beloppet — d. v. s. omkring 90 miljoner kronor, skola priserna
justeras så att överskottet begränsas till nämnda belopp. Örn å andra sidan
denna omräkning ger till resultat ett kalkylmässigt underskott, som överstiger
ca 90 milj. kronor, skall detta på motsvarande sätt nedbringas. Innan
denna 4-procentsregel tillämpas, skall emellertid det förut nämnda överskottet
av ca 7 milj. kronor utjämnas. Vid en eventuell prisjustering enligt 4-procentsregeln skall den principen tillämpas, att justeringen i första hand
skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit till över- eller underskottet.
Dock bör härvid hänsyn tagas även till försörjningsläget. Sådana
justeringar av priserna, som äro av betydelse ur försörjningssynpunkt, skola
få företagas även utan att förutsättningar föreligga för en tillämpning av
4-procentsregeln. I sistnämnda fall böra emellertid nödiga prisförändringar
genomföras på sådant sätt, att balansen mellan inkomster och kostnader i
kalkylen icke rubbas. Därest utan myndigheternas ingripande prissänkningar
skulle inträffa på sådana produkter, som icke äro underkastade statlig
prissättning, skola myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera
desamma genom prishöjningar på andra produkter eller genom
prissänkningar på förnödenheter.

Vad angår sådana i kalkylen upptagna inkomster för jordbruket, som utgå
i form av anslag å budgeten, har i Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1946
den frågan lämnats öppen, huruvida den från den 1 september 1946 utlovade
prishöjningen på mjölk skall utgå i form av höjda konsumentpriser eller
ökade statliga bidrag. Frågan huruvida den förutsatta inkomstökningen av
slaktprodukter skall uppnås genom höjda konsumentpriser eller delvis, på
samma siitt sorn fallet är innevarande år, åstadkommas genom statliga pristillägg,
har likaledes lämnats öppen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Kommissionen har föreslagit att med hänsyn till ovissheten örn hur förhållandena
kunde komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj:t även för
nästa regleringsår borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende
å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu gällande
regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår,
d. v. s. intill den 1 september 1946. Den nya regleringsfullmakten borde
gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden den 1 september 1946—den 31
augusti 1947. I den mån annat ej framginge av kommissionens förslag, borde
den nya fullmakten innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som
riksdagen tidigare lämnat under krisen och som icke avsetts skola vara
begränsade till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde äga befogenhet att under
nästa regleringsår handhava jordbruksregleringen i enlighet med vad
nu sagts samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma,
dock att riksdagen, då så utan olägenhet kunde ske, torde böra höras över
mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och matfettsreglcringen. Livsmedelskommissionen har ansett att
de statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk, ost m. m., vilka
avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde
tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det barde få ankomma på
Kungl. Maj :t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta örn
deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar. Vad anginge de lättnader
i ransoneringarna, som kunde tänkas ifrågakomma vid en gynnsam
utveckling av försörjningsläget, har kommissionen i första hand nämnt upphävande
av ostransoneringen samt vidare en höjning av mjölkens fetthalt,
vilken dock borde ske med bibehållande av standardiseringen, ävensom en
ytterligare höjning av ostens fetthalt.

Det nuvarande systemet för prissättning på smör och matnyttigt fett, som
bland annat innebär att accis å margarin upptages, har livsmedelskommissionen
ansett böra bibehållas i stort sett oförändrat i avvaktan på behandlingen
av de förslag, som 1942 års jordbrukskommitté inom kort torde
komma att framlägga. Kommissionen har i detta sammanhang övervägt
huruvida den rörliga clearingavgift, vilken uttages som ett led i utjämningen
mellan priset å av utländska fettämnen framställt matfett och det inhemska
priset å margarin respektive slakterifett, skulle kunna ersättas av
en fast avgift gällande tills vidare eller för viss tid. I den mån så skedde
kunde man enligt kommissionens uppfattning räkna med att importörernas
intresse av att verkställa inköp till förmånliga priser skulle stimuleras. Kommissionen
förutsatte att sagda avgift ej bleve större utan snarare något lägre
än skillnaden mellan det inhemska prisläget och det prisläge som kunde
väntas utbilda sig utomlands. Sedan denria fråga i enlighet med uttalande i
kommissionens råd varit föremål för överläggningar med berörda branscher,
hade representanter för ifrågavarande branscher förklarat sig icke ha något
att erinra mot införandet av ett system med fasta importavgifter beträffande
ett eller flera fettämnen. Kommissionen har i anslutning härtill uttalat, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

det borde stå Kungl. Majit fritt att, i den mån så prövades lämpligt, genomföra
ifrågasatta omläggning. I anslutning härtill har kommissionen anmärkt,
att vad nu anförts endast toge sikte på fettråvaror, avsedda för framställning
av margarin eller matnyttigt fett. För den tekniska industrien torde
däremot ifrågavarande spörsmål sakna aktualitet.

Vid behandlingen av här berörda fråga inom livsmedelskommissionens råd
har herr Möller uttalat betänkligheter mot att ersätta det nu tillämpade clearingsystemet
i fråga om fettämnen med fasta importavgifter. Denna import
avsåge varor av olika kvaliteter och en importavgift finge med hänsyn härtill
differentieras efter råvarornas renhetsgrad. En dylik avgift skulle lätt
kunna medföra en fördyring av bl. a. den tekniska industriens råvaror och
innebära risker för att ifrågavarande industri skulle hindras i sin utveckling
eller tvingas övergå till andra kvaliteter.

Med erinran örn den höjning av producentpriset på invägd mjölk, som enligt
den förut berörda uppgörelsen medgivits för produktionsåret 1946/47,
har livsmedelskommissionen framhållit, att därest denna höjning skulle ske
i form av ökat mjölkpristillägg, detta skulle komma att stiga i förhållande
till vad som gällt för tiden före 1 mars 1946 med 28 öre till 56 öre per kilogram
mjölkfett för produktmjölk och 70 öre per kilogram mjölkfett för
konsumtionsmjölk. Kommissionen ifrågasätter bl. a. av statsfinansiella skäl
lämpligheten att företaga en dylik höjning och uttalar härvid följande:

Kommissionen vill i detta hänseende erinra örn, att det i Kungl. Majits
proposition nummer 222 till innevarande års riksdag uttalats, att det synes
rimligt att i samband med omsättningsskattens bortfall låta en väsentlig del
av kostnaderna för jordbruksregleringen slå igenom i konsumentpriserna.
Även om, såsom i nämnda proposition angives, en avveckling av omsättningsskatten
icke kan komma till stånd förrän från och med den 1 januari
1948, synas de av Kungl. Majit förutsatta konsekvenserna av densamma
med avseende på kostnaderna för jordbruksregleringen. i den mån så kan
ske, böra beaktas redan vid utformningen av jordbruksregleringen för år
1946/47. Livsmedelskommissionen har med anledning härav ansett sig böra
till prövning upptaga frågan örn möjligheten att för nämnda år begränsa
nu ifrågavarande statliga bidrag.

Mjölkpristillägget för produktmjölk utgår för närvarande å all mjölk, som
begagnas för produktberedning, d. v. s. utom å den mjölk som användes till
smörberedning även å ystmjölk samt torrmjölk och kondenserad mjölk.
Emellertid användes kondenserad mjölk och torrmjölk i huvudsak antingen
för industriella ändamål eller för export. Skäl synas icke föreligga att utbetala
subventioner å mjölk, som begagnas för sådana ändamål. Beträffande
kondenserad mjölk oell torrmjölk torde råvarupriset med hänsyn härtill
böra få i sin helhet slå igenom i priset på den färdiga varan. Slopandet av
mjölkpristillägget å denna mjölk beräknas medföra en prishöjning med 19
öre per kilogram för torrmjölk och 7 öre per kilogram för kondenserad
mjölk. Kommissionen förutsätter, alt dessa prishöjningar efter genomförandet
av den nu föreslagna åtgärden få tillämpas, så länge nämnda varuslag
äro underkastade handelsreglering och statlig prissättning. I samband med
el t frigivande av handeln med dessa varor torde emellertid även den statliga
prissättningen å desamma böra slopas, varför priset i detaljhandeln därefter
bör få bli beroende av marknadsläget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Enligt kommissionens mening föreligga goda skäl för ett slopande av
mjölkpristillägget även för den mjölk, som begagnas till ostberedning. Detta
bidrag har nämligen en förhållandevis ringa inverkan på ostpriset. Ett slopande
av detsamma kan enligt beräkningar, som verkställts inom kommissionens
sektion för matfett m. m., väntas medföra en höjning av priset i detaljhandeln
med 10 öre per kilogram för ost med en fetthalt av 30 +. Genom
ett slopande skulle emellertid en betydande förenkling av mjölkprisregleringen
kunna vinnas. I detta sammanhang kan nämnas, att ostpriset nyligen
sänkts med 10 öre per kilogram.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att i kommissionens råd hade
jordbrukarrepresentantema icke haft någon principiell erinran mot här berörda
omläggning men samtidigt förklarat sig vilja biträda ett förslag om
slopande av mjölkpristillägget på torrmjölk, kondenserad mjölk och ystmjölk
först sedan vid överläggningar med Svenska mejeriernas riksförening enighet
nåtts örn en formel som under alla förhållanden tillförsäkrade producenterna
den överenskomna höjningen av producentpriset på mjölk. I anledning
härav hade kommissionen sedermera haft överläggningar med representanter
för Svenska mejeriernas riksförening i denna fråga. Från riksföreningens
sida hade man härvid förklarat sig icke ha något att erinra mot
att mjölkpristillägget slopades för torrmjölk och kondenserad mjölk. Icke
heller beträffande ystmjölken hade riksföreningen gjort någon erinran mot
ett slopande av mjölkpristillägget. Härvid hade man emellertid utgått ifrån
att, därest svårigheter skulle uppkomma att vinna avsättning för osten till
ett pris, som motsvarade det nuvarande producentpriset på ystmjölk med
tillägg av mjölkpristillägget, möjligheter skulle föreligga att i detta läge utbetala
mjölkpristillägg å ystmjölken, såvida icke det avsedda priset säkrades
genom andra åtgärder, exempelvis genom importbegränsning eller genom
export av en viss kvantitet ost. Vid dessa överläggningar hade från
Svenska mejeriernas riksförening ytterligare framhållits, att ett eventuellt
slopande av mjölkpristillägget på ystmjölk borde få ske redan före nästkommande
1 september. Därest beslut om en dylik omläggning skulle fattas
under våren men ikraftträdandet därav dröja till den 1 september, kunde
man nämligen befara, att vissa svårigheter skulle uppkomma för handeln
med ost, i det att det bie* e lönande alt lagra ost i avvaktan på den inträdande
prishöjningen.

Med stöd av vad sålunda anförts har kommissionen föreslagit, att mjölkpristillägget
på torrmjölk, kondensex-ad mjölk och ystmjölk slopades under
regleringsåret 1946/47, och alt motsvarande belopp i stället tillfördes producenterna
genom prishöjningar på berörda varuslag. Med hänsyn till de farhågor,
som uttalats beträffande ostmarknaden, borde kommissionen vidare,
vid bifall till sitt förslag, erhålla bemyndigande att, beträffande den mjölk,
som användes till ostberedning, genomföra nämnda omläggning redan före
den 1 september 1946.

Enligt livsmedelskommissionens uppfattning syntes en höjning av smörprisnoteringen
för närvarande icke kunna komma i fråga. Den utlovade höjningen
av producentpriset på mjölk med 1 öre per kilogram från och med

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

den 1 september 1946 syntes därför beträffande den mjölk, som begagnades
till smörberedning, böra medföra en höjning av nu ifrågavarande tillägg
från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Däremot kunde enligt kommissionens mening övervägas att redan under
regleringsåret 1946/47 slopa mjölkpristillägget för konsumtionsmjölken. I
så fall skulle en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk i detaljhandeln
med 2 öre per liter få företagas. En dylik prishöjning å standardiserad
mjölk med 3 procents fetthalt motsvarade ett belopp av 64,6 öre per
kilogram mjölkfett, medan mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk för närvarande
utginge med 42 öre per kilogram och den utlovade höjningen av
producentpriset med 1 öre per kilogram mjölk motsvarade 28 öre per kilogram
mjölkfett. För att utjämna skillnaden mellan å ena sidan summan av
sistnämnda två belopp, eller 70 öre per kilogram mjölkfett, samt å andra
sidan förutberörda belopp av 64,6 öre per kilogram mjölkfett, kunde olika
möjligheter tänkas. En utväg vore att i motsvarande mån höja mjölkpristilllägget
å den produktmjölk, som begagnades för smörberedning. En annan
vore att å sådana huvudsakligen på landsbygden belägna områden, bland
annat i Värmland och vissa delar av Norrland, där mejeriernas marginal å
konsumtionsmjölk för närvarande ansåges knapp tillåta en ytterligare höjning
av mjölkpriset med 1 öre per kilogram. Livsmedelskommissionens råd
hade enhälligt förordat nu senast berörda alternativ, d. v. s. ett slopande
av mjölkpristillägget på konsumtionsmjölk och i samband därmed en generell
höjning av mjölkpriset i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver
i nyss antydda områden en ytterligare höjning med 1 öre per liter.
Härvid hade emellertid samtidigt uttalats, att en dylik åtgärd borde göras
beroende av att man icke riskerade att uppnå den för löneavtalen kritiska
gränsen för levnadskostnadsindex.

Livsmedelskommissionen har vidare, för den händelse att en så stor
prishöjning som den föreslagna av prispolitiska skäl icke skulle anses böra
komma ifråga, även övervägt möjligheten att låta endast den enligt den förutnämnda
uppgörelsen överenskomna höjningen av producentpriset slå igenom
i detaljhandeln. Prishöjningen skulle i så fall komma att begränsas till
1 öre per liter standardiserad mjölk, vilket motsvarade ett belopp av 32,3 öre
per kilogram mjölkfett, medan höjningen av producentpriset med 1 öre per
kilogram mjölk av medelfetthalt motsvarade 28 öre per kilogram mjölkfett.
Skillnaden kunde lämpligast utjämnas genom sänkning av det nu utgående
mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk från 42 tili 38 öre per kilogram
mjölkfett.

Beträffande den å vissa orter utgående kompensationen till mejerierna
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk har kommissionen ansett en
avveckling med åtföljande höjning av konsumentpriset å ifrågavarande orter
principiellt önskvärd men med hänsyn lill den föreslagna generella prishöjningen
icke velat förorda en dylik åtgärd. Ilar berörda kompensation bende
därför även under regleringsåret 1946/47 utbetalas å samma orter som tidigare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Kostnaderna för mjölkpristillägget på den produktmjölk, som begagnas till
smörberedning, kunde enligt kommissionens uppfattning beräknas till 65,8
miljoner kronor för regleringsåret 1946/47 och kostnaderna för kompensation
på grund av utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk på vissa orter till 1,2
miljoner kronor. Sistnämnda belopp borde liksom hittills sammanföras med
vissa andra mjölkbidrag, som redovisas i det följande.

Kostnaderna för producentbidraget, vilka enligt Kungl. Maj:ts förenämnda
beslut den 29 mars 1946 skulle utgå under regleringsåret 1946/47 efter samma
grunder som gällt under innevarande regleringsår, ha av kommissionen
beräknats till 53 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut innebure vidare, att medel icke behövde
anvisas under nästkommande regleringsår för lokala differentieringsbidrag.

Beträffande övriga mjölkbidrag, nämligen körlinjebidrag, merfraktbidrag,
regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling av konsumtionsmjölk,
erinrar livsmedelskommissionen att nämnda bidrag jämte förut berörd kompensation
för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk tidigare sammanförts
till ett anslag, vilket för innevarande regleringsår upptagits till ett belopp
av 8,5 miljoner kronor. På grund av svårigheterna att på förhand med
säkerhet beräkna medelsåtgången för varje .särskilt ändamål syntes dessa
bidrag även för regleringsåret 1946/47 böra sammanslås till ett anslag, vilket
borde upptagas till 7,5 miljoner kronor. Kungl. Majit borde liksom under
innevarande år äga möjlighet att disponera ifrågavarande anslag även för
andra ändamål än nu berörts av särskild betydelse för mjölkförsörjningens
ordnande.

Vidkommande lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen bl. a. uttalat.

I anledning av den beslutade höjningen av producentpriset på mjölk, som
levereras till mejerier, uppkommer frågan huruvida någon ändring i detta
sammanhang bör vidtagas beträffande lantsmörsbidraget. Med hänsyn till
att smörnoteringen enligt vad förut föreslagits skulle förbli oförändrad,
torde en prishöjning på lantsmör få anses vara utesluten. Att under sådana
förhållanden företaga en höjning av lantsmörsbidraget skulle lätt kunna inbjuda
till missbruk av bestämmelserna, vilka missbruk endast med stora
svårigheter skulle kunna förebyggas. En dylik höjning synes också mindre
motiverad med hänsyn till den från och med den 1 april 1946 företagna prishöjningen
på större kalv. Kommissionen föreslår därför, att lantsmörsbidraget
under år 1946/47 utgår med samma belopp som år 1945/46. Kostnaderna
för detta bidrag kunna beräknas till 400 000 kronor.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Livsmedelskommissionen har framhållit, att det för närvarande icke
kunde bedömas, när det nuvarande regleringssystemet beträffande köttvaror
skulle kunna upphävas. Så snart försörjningsläget medgåve, borde emellertid
enligt kommissionens mening köttransoneringen upphävas och i samband
härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk slopas. Därest
ransonering och prisreglering skulle behöva bibehållas under hela regleringsåret
1946/47, borde priserna — utan rubbning av det för hela året avsedda

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

genomsnittspriset — varieras på sådant sätt, att tillförseln av kött under
sommaren stimulerades, varjämte möjligheten att även i övrigt genom prishöjningar
och prissänkningar reglera tillförseln borde hållas öppen.

Med hänsyn till det av kommissionen i dess skrivelse den 21 mars 1946
uttalade önskemålet att priserna å kött och fläsk vid bibehållen ransonering
likväl skulle höjas intill det prisläge som beräknats bliva rådande vid fri prisbildning
kunde det enligt kommissionens uppfattning visa sig nödvändigt,
att i viss mån låta de subventioner, som vöre avsedda att tillämpas under
sommarmånaderna 1946, utgå även under tiden efter den 1 september. På
grund av svårigheterna att nu bedöma de förhållanden, som efter denna
tidpunkt kunde komma att råda beträffande ifrågavarande produkter, vore
det emellertid icke möjligt att nu beräkna de belopp, som kunde komma att
erfordras för detta ändamål. Kungl. Maj :t borde därför erhålla bemyndigande
att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen för den träffade
prisuppgöreLsen utbetala dylika subventioner, varefter erforderliga medel
finge begäras i proposition till höstriksdagen.

Beträffande ägg har livsmedelskommissionen erinrat örn sitt i kommissionens
skrivelse den 21 mars gjorda uttalande om stöd åt ett efter marknadsförhållandena
avvägt bottenpris på ägg, vilket uttalande av Kungl. Maj:t
lämnats utan erinran.

Potatisregleringcn. Såsom förut berörts innebär Kungl. Maj:ts beslut den
29 mars 1946 att den allmänna prisgarantien med avseende å potatis avvecklas
fr. o. m. regleringsåret 1946/47. Vidare har Kungl. Majit fastställt det
pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer
vid inköp av potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till samma
belopp, som varit gällande för tillverkningsåret 1945/46.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen med
Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande
föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den
1 oktober 1945—den 30 september 1946. Avtalet innebär, att föreningen inköper
den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras
till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet
åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande
och örn avtalet icke skulle komma att förnyas tor tillverkningsåret
1946/47, att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka
bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton
för den 1 oktober 1946 inneliggande lager av extra prima, prima och ej
fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning
för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende
å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,
utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober

1946. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda
avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 7 g i avtalet gjorda ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

fästeisen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu att dylikt godkännande
inhämtas.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uppgivit, att de totala
lagren av för konsumtion inom landet tillgänglig brödsäd av 1944 års och
äldre skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret den 1 september
1945 uppginge till omkring 84 000 ton. I jämförelse nied lagersituationen ett
år tidigare innebure dessa kvantiteter en lagerminskning med ca 300 000 ton,
vilken till större delen förklarades av den betydande export av brödsäd, som
under regleringsåret 1944/45 ägt rum till framför allt Finland och Norge.
1945 års skörd av brödsäd hade enligt senast föreliggande beräkningar uppskattats
till 860 000 ton. Till följd av de ovanligt ogynnsamma bärgningsförhållandena
och därav föranledda skador syntes vidare en något mindre del
av skörden än normalt komma att levereras till handeln och kvarnarna. Det
totala saluöverskottet beräknades under året komma att uppgå till i runt tal
540 000 ton brödsäd. Härav torde emellertid, på grund av spannmålens mindre
goda kvalitet, vissa kvantiteter bortgå i form av svinn, avrens och icke
kvarnduglig vara. Då förmalningsbehovet vid konsumtionsårets ingång beräknats
till ca 630 000 ton brödsäd, skulle på grund av nu anförda omständigheter
vid bibehållande av ett i stort sett oförändrat övergångslager ett underskott
av omkring 110 000 ton uppkomma.

För att täcka detta underskott hade dels import av brödsäd ägt rum, dels
en rad besparingsåtgärder vidtagits. Tills vidare hade en import av 70 000 ton
vete under regleringsåret 1945/46 kunnat verkställas eller säkras. Utmalningsprocenten
för vete hade successivt höjts så att den numera komme att
uppgå till 84, vilken utmalningsprocent med hänsyn till spannmålens kvalitet
av livsmedelskommissionen ansåges såsom den högsta möjliga. Vidare
hade framställningen av samsikt slopats. Dessutom hade brödransoneringen
skärpts, dels genom en minskning av ransonerna, dels genom att vissa tidigare
fria varor såsom kex och makaroner ånyo lagts in under ransoneringen.
Härutöver hade förhandlingar förts rörande viss ytterligare import av brödsäd,
och utsikt torde föreligga att erhålla mindre partier utöver den ovan
nämnda kvantiteten. Även örn så kunde ske komme emellertid övergångslagret
av brödsäd per den 1 september 1946 att vara synnerligen knappt.

Med hänsyn lill den knappa brödsädstillgången, som vore att emotse vid ingången
av nästa regleringsår, har livsmedelskommissionen ansett det uteslutet
att slopa det nuvarande systemet med fasta priser och övergå till ett inlösningsförfarande.
Kommissionen har vidare funnit det angeläget att prisregleringen
utformades på sådant sätt, att leveranserna av brödsäd i möjligaste
mån påskyndades. Prisstegringen från höst till vår syntes med hänsyn härtill
i varje fall icke kunna bli starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre
per månad. Vid en ogynnsam utveckling av försörjningsläget kunde det enligt
kommissionens uppfattning bli nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder i
syfte att täcka behovet vid övergången till det nya regleringsåret. Bland åt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

gärder sorn i så fall kunde övervägas har kommissionen nämnt en ändrad
avvägning av brödsädsprisema under olika delar av produktionsåret och utbetalandet
av leveranspremier å brödsäd, som levereras före en viss tidpunkt.
Kungl. Majit borde därför erhålla fullmakt att, om så erfordrades, låta utbetala
dylik leveranspremie. Med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen
av försörjningsläget borde sistberörda spörsmål liksom frågan örn utformningen
av prisskalan för brödsäd bli föremål för närmare övervägande i höst
i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna, varvid även frågorna
angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild ersättning till handeln
borde upptagas till prövning.

Vid behandlingen av denna fråga i livsmedelskommissionens råd har herr
Ekström uttalat, att en leveranspremie på brödsäd skulle kunna medföra
orättvisor jordbrukarna emellan, och att det enligt hans mening vore lämpligare
att stimulera vårveteodlingen genom en höjning av vårvetetillägget
med 3 kronor per deciton. Livsmedelskommissionen har i anledning härav
erinrat att genomsnittspriserna på brödsäd under regleringsåret 1946/47 fastställts
genom Kungl. Majits beslut den 29 mars 1946. Härigenom har prisskillnaden
mellan höst- och vårvete ökats från 2 kronor till 2 kronor 25 öre
per deciton. Att härutöver ytterligare öka stimulanstillägget för vårvete syntes
kommissionen icke tillrådligt, eftersom en utvidgning av vårvetearealen i sa
fall skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsarealen, i främsta rummet
komarealen. En förskjutning av odlingen fran korn till vårvete kunde
emellertid befaras medföra en minskad avkastning per arealenhet, varigenom
den totala tillgången på spannmål —- brödsäd och fodersäd tillsammantagna

_skulle minskas och försörjningsläget sålunda försämras. Det borde enligt

kommissionens uppfattning i detta sammanhang beaktas, att även tillgången
på fodersäd för närvarande vore synnerligen knapp. Kommissionen har på
grund av vad nu anförts icke kunnat biträda det av herr Ekström framförda
förslaget rörande en höjning av vårvetetillägget.

Förmalningsersättningarna. Under tiden 1 september 1943—10 januari
1946 har till kvarnarna för all brödsäd utgått förmalningsersättning med 6
kronor 50 öre per deciton. Fr. o. m. den 11 januari 1946 har förmalningsersättningen
utgått med hälften av detta belopp eller 3 kronor 25 öre per
deciton.

Livsmedelskommissionen har erinrat örn sina redan i samband med förmalningsersättningens
införande uttalade farhågor, att en statssuhvention å
mjölpriserna utan stöd av en mjöl- och brödransonering kunde medföra, att
det subventionerade mjölet inköptes för utfodringsändamål. Även örn det för
närvarande icke läte sig bedöma, när förenämnda ransonering kunde avvecklas,
har kommissionen ansett detta höra ske så snart försörjningsläget såväl
inom landet som internationellt medgåve. Med hänsyn härtill har kommissionen
föreslagit, att förmalningsersättningarna skulle slopas från och med
den 1 oktober 1946. Däremot boede förmalningsersättning i enlighet med nu
gällande bestämmelser utgå under återstoden av detta regleringsår och un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

der september 1946. Anslag till förmalningsersättningar syntes därför böra
äskas för juli, augusti och september månader av budgetåret 1946/47. Kosinaderna
lia vid oförändrat ersättningsbelopp eller 3 kronor 25 öre per deciton
beräknats uppgå till 5 miljoner kronor för dessa månader.

Fodersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro
lagren av fodersäd vid ingången av det nu löpande regleringsåret förhållandevis
små eller i runt tal omkring 30 000 ton. Skörden av fodersäd år 1945
har preliminärt beräknats uppgå till sammanlagt 1 455 000 ton, vilket är en
av de lägsta skördesiffror, som redovisats för fodersäd under senare år. I
jämförelse med 1944 års osedvanligt svaga fodersädsskörd innebär den angivna
kvantiteten visserligen en ökning med omkring 80 000 ton, men i jämförelse
med medelskörden åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över
500 000 ton.

Den kvantitet av omkring 285 000 ton, som livsmedelskommissionen vid
uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd hade räknat med att kunna
uttaga genom fodersädsavståendet, har icke kunnat erhållas. Enligt vad livsmedelskommissionen
uppgivit torde kunna förutses att tillgångarna på lödersäd
av 1945 års skörd komma att vara praktiskt taget uttömda vid ingången
av regleringsåret 1946/47. Då vidare importutsiktema förefölle mycket
ovissa syntes försörjningsläget beträffande brödsäd enligt kommissionens
uppfattning komma att bli helt beroende av 1946 års skörd. Kommissionen
har med hänsyn härtill föreslagit att nu gällande regleringssystem
tills vidare finge kvarstå oförändrat. Kungl. Majit torde dock äga vidtaga
de förändringar, som förskjutningar i försörjningsläget kunde föranleda.
Frågan om särskilda åtgärder för att stimulera leveransen av grynhavre
syntes också böra upptagas till närmare prövning då försörjningsläget kunde
överblickas bättre. Kungl. Majit borde emellertid erhålla bemyndigande att
örn så erfordrades låta utbetala viss leveranspremie för grynhavre under de
första månaderna av regleringsåret 1946/47.

Vid sistnämnda frågas behandling i livsmedelskommissionens råd har ledamoten
av rådet, herr B. Ekström, uttalat sig för införande av stimulanspremie
å grynhavre.

Beträffande fodersädsransoneringen, som grundar sig på avstående av fodersäd
till det allmänna, har livsmedelskommissionen framhållit följande.

Med hänsyn till de svårigheter, som äro förknippade med fodersädsavståendet,
skulle det vara önskvärt, att detsamma kunde slopas för kommande
regleringsår. Därest det visar sig nödvändigt att behålla fodersädsransoneringen
torde det emellertid sannolikt även bli ofrånkomligt att kräva avstående
av fodersäd till det allmänna. Det torde i detta sammanhang få beaktas,
att det mindre jordbrukets behov av fodersäd under rådande knapphetsläge
svårligen lär kunna tillgodoses på annat sätt än genom en på fodersädsavstående
grundad ransonering. Detsamma gäller behovet av fodersäd för skogskörsler.
Slutgiltigt ställningstagande till denna fråga torde emellertid böra
fattas, först när försörjningsläget beträffande fodersäd under nästkommande
regleringsår kan säkrare överblickas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Jordbruksrepresentanterna i kommissionens råd ha understrukit önskvärdheten
av ett slopande av fodersädsavståendet men icke velat framföra
något direkt yrkande härom med hänsyn till ovissheten beträffande försörjningsläget.

Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen
den 15 februari 1946 har Svenska spannmålsaktiebolaget
utgått från att utvecklingen av försörjningsläget skulle komma att undergå
en successiv förbättring. Från dessa utgångspunkter har bolaget ansett, att
vissa under krisen företagna åtgärder i syfte att trygga försörjningen med
kraftfodermedel borde kunna avvecklas från och med regleringsåret 1946/47.
Enligt bolagets uppfattning borde sålunda försäljningen av fodercellulosa,
om försörjningsläget så medgåve, upphöra i och med utgången av den senaste
vinterfodiängsperioden. Vidare borde enligt bolagets mening något förnyat
avtal beträffande betfor icke ifrågakomma. Regleringen av förbrukningen
av fisk- och sillmjöl borde kunna slopas, varjämte även handeln med hönsoch
kycklingfoder borde lämnas fri. Däremot borde enligt spannmålsbolagets
mening tillverkningen av dessa sistnämnda varor alltjämt vara underkastad
viss kontroll med hänsyn till att i dessa fodermedel inginge oljekraftfoder,
vilket alltjämt borde bliva föremål för ransonering. Huruvida normalpriser
även fortsättningsvis skulle gälla för nu ifrågavarande fodermedel, borde
bli föremål för omprövning längre fram, då försörjningsläget för 1946/47
bättre kunde överblickas.

I anledning av vad spannmålsbolaget anfört har livsmedelskommissionen
framhållit, att försörjningsläget på detta område väsentligt skärpts, sedan
spannmålsbolaget avlåtit förenämnda skrivelse. Knappheten på fodersäd
hade sålunda medfört, att förbrukningen av vissa kraftfodermedel under
innevarande regleringsår numera måste beräknas bli större än från början
antagits. Samtidigt syntes importutsikterna beträffande majs och oljekraftfoder
vara mycket ovissa. Till följd härav har kommissionen ansett att
även lagren av kraftfoder skulle komma att vara förhållandevis små vid ingången
av nästkommande regleringsår. Man kunde därför icke med säkerhet
räkna med större tilldelning av oljekraftfoder under det nya regleringsåret
än som motsvarade 50 procent av innevarande års förbrukning. Någon tilldelning
av majs för utfodringsändamål syntes, såvitt kommissionen nu kunde
bedöma, icke vara att påräkna. De myckenheter fodercellulosa, som nu funnes
i lager, har kommissionen ansett tills vidare böra reserveras för utfodring
under det nya regleringsåret. Med hänsyn till dessa omständigheter
borde därför nu gällande regleringsanordningar tills vidare bibehållas med
rätt för Kungl. Maj:t att vid förskjutningar i försörjningsläget vidtaga erforderliga
förändringar.

Diirest frågan örn upphörande av gällande regleringsbestämmclser rörande
höns- och kycklingfoder skulle aktualiseras, har kommissionen ansett det
nödvändigt alt slopa även av kommissionen utfärdade föreskrifter rörande
sammansättningen av dessa fodermedel. I dylikt lall syntes de i lag örn bandel
med fodermedel (SFS 611/1938) ingående bestämmelserna örn skyldighet

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

tor tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas sammansättning
och fodervärde böra sättas i kraft.

Livsmedelskommissionen har vidare anmält att beslaget på tran torde
kunna upphävas inom relativt kort tid. Med hänsyn till önskvärdheten att
kvalitetskontrollen över fodertran bibehålies har kommissionen föreslagit att
förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande
av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen
skulle erhålla sådan lydelse, att fodertran inbegrepes i densamma.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I förenämnda skrivelse till
livsmedelskommissionen av den 15 februari 1946 har spannmålsbolaget, som
framgår av en vid skrivelsen fogad kostnadstablå, under vissa angivna förutsättningar
beräknat kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret
1946/47 till 50 miljoner kronor''.

Bolaget har därvid räknat med ett inom landet i stort sett oförändrat
prisläge beträffande spannmål och fodermedel under konsumtionsåret
1946/47.

I fråga örn importen har bolaget förutsatt inköp av följande myckenheter
från senhösten 1945 till och med utgången av konsumtionsåret 1946/47,
nämligen 75 000 ton vete, 168 000 ton majs, 60 000 ton kli samt 150 000 ton
oljekraftfoder.

Dessa kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning
under nu löpande konsumtionsår, ha av bolaget beräknats i övrigt komma
att förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Bolaget har vidare utgått ifrån
en förbrukning av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot
har bolaget icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor
under sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret
1947/48. Vidare har bolaget framhållit, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna
ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenlietema
med avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder
böra hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret
1946/47.

I förut angivna kostnadsbelopp har bolaget icke medtagit kostnader för
utbetalning av förmalningsersättning till havregrynskvarnar, vilken ersättning
under verksamhetsåret 1945/46 och tidigare utgjort en krona för 100 kilogram.
Om denna ersättning utbetalades även under verksamhetsåret 1946/47,
skulle detta medföra en kostnadsökning av 550 000 kronor.

Till förevarande kostnadsberäkning har bolaget vidare anfört följande.

I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med
fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba beräkningarna.
För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader för
fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre import
av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad med
väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är fråga, icke
medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana eventuella
inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47,
som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under kon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

sumtionsåret 1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade.
Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena
å världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att
gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar
beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.

Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna,
har med erinran om den skärpning av det internationella försörjningsläget
som inträtt sedan bolaget ingivit sin skrivelse, förklarat att
endast en del av de av bolaget angivna fodermedelskvantiteterna torde kunna
importeras. Den ytterligare prisstegring, som samtidigt inträtt på världsmarknaden,
skulle förmodligen komma att uppväga den sänkning av bolagets
kostnader som en nedgång av importen i förhållande till de av bolaget
förutsatta fodermedelskvantiteterna skulle medföra. Kommissionen har därför
förklarat sig tills vidare vilja godtaga spannmålsbolagets kostnadsberäkningar.
Skulle kostnaderna visa sig överstiga vad bolaget angivit, finge tillläggsanslag
begäras hos riksdagen under löpande regleringsår. Enligt kommissionens
förmälan beräknas av tidigare anslag 35 miljoner kronor återstå
till täckande av bolagets kostnader under år 1946/47. Det ytterligare medelsbehovet
för sagda verksamhetsår har sålunda angivits till 15 miljoner kronor.

Livsmedelskommissionen förordar vidare, att den av spannmålsbolaget omnämnda
förmalningsersättningen till havregrynskvamar av en krona per
deciton slopas från och med ingången av regleringsåret 1946/47.

Konstgödselreglcringen. Utöver förut angivna prisjusteringar har livsmedelskommissionen
icke ifrågasatt någon ändring i de nu gällande regleringsanordningarna
beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödselmedel har
ej anvisats för innevarande budgetår. Såvitt nu kunde bedömas, skulle enligt
vad livsmedelskommissionen uttalat något dylikt tillskott ej heller bliva erforderligt
för nästa budgetår.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,
uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 147 miljoner
kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp fördelar sig på

olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag för mjölk.......................... kronor 53 000 000

Mjölkpristillägg (häri inbegripet de i vissa delar av landet
utgående extra mjölkpristilläggen) ............ » 65 800 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... » 7 500 000

Pristillägg för lantsmör ............................ » 400 000

Förmalningsersättning för månaderna juli—september

1946 .......................................... » 5 000 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 15 000 000

Summa kronor 146 700 000

Bihang till riksdagens protokoll 11)46. 1 sami. Nr 267. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Vid beräkningen av kostnaderna för mjölkpristilläggen har kommissionen
utgått ifrån att priset på konsumtionsmjölk tillätes stiga med i allmänhet
2 öre per kilogram fr. o. m. den 1 september 1946. Begränsas nämnda prishöjning
till 1 öre per kilogram skulle enligt vad kommissionen uppgivit
kostnaderna komma att ökas med 13,2 miljoner kronor.

Utöver nämnda belopp av 147 miljoner kronor har livsmedelskommissionen
ansett att i likhet med tidigare år medel böra anvisas för bestridande av
diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen, avseende bland annat
kostnaderna för 1942 års jordbrukskommittés verksamhet samt ersättning
till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölkoch
matfettsregleringen sammanhängande uppgifter. Kommissionen har föreslagit
att för ifrågavarande ändamål, för vilka under innevarande budgetår
3 miljoner kronor beviljats, ett med 2 miljoner till 5 miljoner kronor förhöjt
belopp anvisas. Beträffande anledningen till höjningen anmärker kommissionen,
att vissa med den statliga lagrings- och inköpsverksamheten sammanhängande
kostnader, vilka bestridas av förevarande medel, beräknades
komma att öka under nästa regleringsår.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en den 15 april 1946 dagtecknad
skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk med hemställan att Kungl.
Maj:t med hänsyn till önskvärdheten att få till stånd en ökning av brödsädesodlingen
måtte besluta örn en höjning av stimulanstillägget å vårvete
med 3 kronor per deciton. Då priset på vårvete, som härigenom skulle
komma att uppgå till 31 kronor 50 öre för deciton, likväl skulle understiga
priset för importerad vara, bleve kostnaderna för folkhushållet enligt riksförbundets
uppfattning lägre än om import skulle tillgripas för att trygga
försörjningen.

Statens livsmedelskommission, som i skrivelse dagtecknad den 26 april
och inkommen till jordbruksdepartementet den 3 maj 1946 yttrat sig över
riksförbundets framställning, har erinrat, att herr Ekström redan vid frågans
behandling i livsmedelskommissionens råd väckt förslag om en höjning
av vårvetetillägget. Kommissionen hade härvid avstyrkt herr Ekströms yrkande,
bland annat med hänsyn till att en utvidgning av vårvetearealen
skulle komma att ske på bekostnad av fodersädsodlingen. Härjämte understryker
kommissionen att den vårvetekvanlitet som skulle kunna vinnas vid
bifall till riksförbundets hemställan syntes komma att betinga en orimligt
hög kostnad, som kommissionen uppskattat till 45 kronor per deciton. Riksförbundets
förevarande framställning har kommissionen därför hemställt
icke måtte föranleda någon åtgärd.

Skrivelse från statens priskontrollnämnd. Statens priskontrollnämnd, som
efter därom gjord anmodan yttrat sig över livsmedelskommissionens förenämnda
förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under
produktionsåret 1946/47, har i skrivelse den 26 april 1946 uttalat vissa
betänkligheter mot de av livsmedelskommissionen förordade prisförändringarna
med hänsyn till risken att den för löneavtalen kritiska gränsen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

levnadskostnadsindex skulle komma att uppnås men tillstyrkt att den ökade
ersättningen åt jordbruket uttoges i form av höjda konsumentpriser, dock
med den modifikationen att mjölkprishöjningen begränsades till 1 öre och
att smörpriset i stället höjdes med 25 öre. Beträffande verkningarna av de av
kommissionen föreslagna prishöjningarna å socialstyrelsens levnadskostnadsindex
— 1914 års serie •—• har priskontrollnämnden anfört följande.

Slopandet av mjölkpristillägget på torrmjölk och kondenserad mjölk återverkar
icke på levnadskostnadsindex. Däremot torde de föreslagna prishöjningarna
på dessa produkter jämte vissa med sockerförsörjningen sammanhängande
förhållanden komma att försvåra och kanske omöjliggöra genomförandet
av en prissänkning på chokladvaror i fabrikantledet, varom nämnden
upptagit förhandlingar.

Slopandet av mjölkpristillägget på ystmjölk väntas medföra en prishöjning
i detaljhandeln med 10 öre per kilogram för ost med fetthalt av 30 +.
Denna höjning betyder 0,09 enheter i levnadskostnadsindex.

Kommissionen föreslår slopandet av mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk
och i samband därmed en generell höjning av priset på konsumtionsmjölk
i detaljhandeln med 2 öre per liter samt därutöver i vissa delar
av Värmland och Norrland ytterligare höjning med 1 öre per liter. En prishöjning
med 2 öre per liter mjölk innebär en stegring av levnadskostnadsindex
med 0,96 enheter. Med hänsyn till den stegring, som därutöver förutsättes
i Värmland och Norrland, torde den ifrågavarande prisstegringen innebära
en höjning av index med minst 1 enhet.

I samband med prissättningen på jordbrukets produkter för 1946/47 har
förutsatts, att jordbrukets inkomster av kött- och fläskproduktionen under
närmaste regleringsår skulle komma att med 41 miljoner kronor överstiga
det belopp, som upptagits i förkalkylen för jordbrukets inkomster. Den angivna
inkomstökningen har i livsmedelskommissionens skrivelse den 21 mars 1946
beräknats komma till stånd på så sätt att priserna på köttvaror skulle få
stiga intill det prisläge, som beräknas skola bliva rådande vid fri försäljning
och prisbildning. Att beräkna den faktiska prisstegringen med ett sådant utgångsläge
låter sig endast med svårighet göra. Med utgångspunkt från en
tidigare av livsmedelskommissionen upprättad, som ytterligt approximativ
betecknad prognos skulle prisstegringen under höstens lopp komma att
uppgå till 1,1 å 1,2 indexenheter.

I livsmedelskommissionens skrivelse den 12 april 1946 antydes emellertid,
att man. i den mån inkomstökningen för jordbruket icke ernås genom stegrad
produklion, i stället för att låta prisstegringen på kött och fläsk slå igenom
till konsumenterna skulle låta den komma till stånd i producentledet subventionsvägen.
I sådant fall kvarstår som inverkande på levnadskostnadsindex
allenast de redan genomförda böjningarna av priserna på fläsk och kött av
gödkalv. Storleken av dessa höjningar — prishöjningarna lia nämligen icke
inverkat vid socialstyrelsens senaste beräkning av levnadskostnadsindex —
beräknas motsvara omkring 0,6 enheter.

Beträffande förmalningsersättningen föreslås i kommissionens skrivelse,
alt denna, som sedan den 11 januari 1946 utgått med 3,25 kronor per dt
mot tidigare 6,50 per dt. slopas helt från oell med 1 september 1946, vilken
tidpunkt sedermera ändrats till 1 oktober 1946. En sådan åtgärd kan beräknas
motsvara en mjölprishöjning av i runi tal 4 kronor per dl. Effekten
på levnadskostnadsindex av denna mjölprishöjning och därav föranledda
prishöjningar på bröd kan beräknas lill minst 0,5 enheter. De senare leden
lia härvid förutsatts kunna laira en del av den prisökning, som motsvarar
förmalningsersä t tili agens bortfall.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Härutöver vill nämnden, ehuru detta icke står i direkt sammanhang med
livsmedelskommissionens nu avgivna framställning, framhålla, att äggpriset
vid prisinsamlingen för levnadskostnadsindex per mars 1946 låg vid en nivå,
som med cirka 90 öre per kilogram underskred det i början av år 1946 gällande
normalpriset. För närvarande torde cirka hälften av denna prissänkning
ha återgått. Till hösten 1946 kan risk under vissa förutsättningar föreligga
för en prisstegring på ägg upp till den nivå, som gällde innan normalpriserna
slopades. Prisnivån på ägg skulle då ligga cirka 90 öre högre än
priset i mars 1946, vilket motsvarar en indexstegring av minst 1 enhet.

Priskontrollnämnden har sammanfattat effekten på levnadskostnadsindex
av sålunda angivna prishöjningar i följande tablå.

Ost ............................ 0,09

Mjölk .......................... 1,00

Kött och fläsk . .. .;............. 1,15

Förmalningsersättning .......... 0,50

Ägg ............................ 1,00

Totalt 3,74

Den angivna siffran beträffande kött och fläsk skulle enligt vad nämnden
förut framhållit kunna reduceras på sådant sätt, att slutresultatet bleve mellan
3,1—3,2 enheter.

Nämnden har vidare förklarat att en prishöjning i fråga om smör med
25 öre, därest en dylik åtgärd föredroges framför en ökning av subventionen,
skulle påverka levnadskostnadsindex med 0,5 enheter.

Beträffande övriga förändringar, vilka med säkerhet kunna emotses under
höstens lopp, har nämnden erinrat om att omräkningen av skatteposten
per september 1946 väntades medföra en indexstegring av 0,5 enheter. Vidare
syntes enligt nämndens uppfattning en viss prishöjning på bomullsvaror
ofrånkomlig. Nämnden har härjämte uttalat farhågor för prisstegringar i
fråga örn fisk, kaffe och restaurangmåltider.

Priskontrollnämnden har beräknat, att de av livsmedelskommissionen föreslagna
prishöjningarna, jämte vad som i övrigt kunde väntas inträffa, skulle
komma att höja indextalet, som för mars 1946 utgjorde 241, till 246. Då den
för löneavtalen kritiska gränsen utgjorde 248 skulle sålunda säkerhetsmarginalen
för oförutsedda prishöjningar bli obetydlig. Avslutningsvis framhåller
priskontrollnämnden.

Självfallet kan effekten på levnadskostnadsindex och åtminstone vissa av
de tidigare berörda prishöjningarna elimineras genom ett ökat beträdande
av subventionsvägen. En dylik åtgärd synes emellertid nämnden förbunden
med allvarliga olägenheter. Innebörden av den utveckling, som faktiskt försiggår
på prisområdet, döljes därigenom för konsumenterna och avtrubbar
reaktionen mot alla åtgärder med kostnads- och prisstegrande effekt. Subventioner,
som kunna anses tillrådliga i speciella fall som temporära åtgärder
i syfte att eliminera tillfälliga prisrörelser, måste bliva väsentligt mer
betänkliga, då prisförändringarna icke utan vidare kunna betecknas som
tillfälliga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

Priskontrollnämnden har därför tillstyrkt livsmedelskommissionens förslag,
trots de prispolitiska risker nämnden ansett förbundna med detsamma,
men förordat att prishöjningen på mjölk begränsades till 1 öre och att sålunda
det nuvarande pristillägget å konsumtionsmjölk i viss utsträckning
bibehölles, men att i stället för den föreslagna höjningen av pristillägget å
den produktmjölk, som användes i beredningen av smör, smömoteringen
höjdes i motsvarande grad eller med 25 öre.

Mot priskontrollnämndens utlåtande har ledamoten herr Lind anmält reservation
och härvid anfört, att livsmedelssubventionerna enligt hans uppfattning
avsåge dels att åstadkomma en socialutjämnande utgiftsfördelning, dels
att dämma upp riskerna för rubbningar i det balanssystem, som utkristalliserats
under krigstiden. Herr Lind har ansett att inga sådana förändringar
inträtt som minskade behovet eller motiverade en uppluckring av subventionsarrangemangen.

Förslag rörande prisrabattering å vissa livsmedel. Bestämmelserna angående
grunderna för tilldelning av rabattkort för matfett och mjölk ha i stort
sett bibehållits oförändrade sedan hösten 1942. De nu gällande bestämmelserna
härom återfinnas i kungörelsen den 20 november 1942 (nr 877)
angående prisrabattering på matfett och mjölk, i den lydelse denna erhållit
genom kungörelsen den 9 november 1945 (nr 698) samt i statens livsmedelskommissions
cirkulär nr 1620 och 2444. Bestämmelserna innebära i
huvudsak följande.

1) Rabattkort för såväl matfett som mjölk tilldelas utan be hovsprövning
sådana svenska medborgare, som är o födda efter den 31 december
1929 eller före den 1 januari 1879, under förutsättning att vederbörande
själv, eller i fråga örn barn, dettas föräldrar vid 1945 års taxering till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits för ett beskattningsbart
belopp, överstigande 750 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande
10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde
av mer än 10 000 kronor. Från denna regel göres dock två undantag,
det ena i syfte att öppna möjlighet till erhållande av rabattkort även i sådana
fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten
är större än nu nämnts men å andra sidan vederbörandes
beskattningsbara belopp är mycket lågt, och det andra i syfte att bereda föräldrar
med minst två barn möjlighet att erhålla rabattkort för barnen, även
då vederbörandes beskattningsbara belopp något överstiger 750 kronor.

Enligt det första undantaget äger nu avsedd person erhålla rabattkort under
förutsättning dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet
å jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid
1944 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna beskattningsbara
beloppet ej överstiger 250 kronor. Enligt det andra undantaget
erhålles rabattkort för barn under förutsättning dels att det beskattningsbara
beloppet ej överstiger 1 000 kronor och dels att föräldrarna ha
minst två efter den 31 december 1929 födda barn. Beträffande person, som
iir gift och sammanlever med sin make, gäller vad här sagts örn beskattningsbart
belopp och skattepliktig förmögenhet makarnas sammanlagda beskattningsbara
belopp och sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Vad i denna punkt sagts om personer, som äro födda före den 1 januari

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

1879, galler även yngre personer, som uppbära tilläggspension enligt lagen
om folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28
juni 1935 örn invalidunderstöd.

2) Tilldelning av rabattkort till andra svenska medborgare än som avses
i punkt 1 (d. v. s. till svenska medborgare, som äro födda under något av
åren 1879—1929 och ej uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd) får
ske utan behovs prövning endast i följande fall:

a) Akta makar, vilka sammanleva med varandra, tilldelas vardera ett
rabattkort för matfett under förutsättning dels att de lia eget bushåll och
dels att de icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
tillsammans upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500
kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor,
eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000
kronor.

b) Ogift person tilldelas ett rabattkort för matfett under förutsättning dels
att han har eget hushåll och dels att han icke vid 1945 års taxering till statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande
500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande
10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande
10 000 kronor. Vad nu sagts om ogift person gäller även änkling,
änka eller make, som icke sammanlever med andra maken.

Även för personer inom denna åldersgrupp finnes en undantagsbestämmelse,
avsedd för sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet
av den brukade jordbruksfastigheten visserligen är större än 10 000 kronor
men där å andra sidan det beskattningsbara beloppet är mycket lågt.
Enligt denna undantagsbestämmelse får rabattkort för matfett tilldeles här
avsedd person, under förutsättning dels att vederbörande bar eget hushåll,
dels att den skattepliktiga förmögenheten resp. taxeringsvärdet å den brukade
jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels att det vid 1945 års
taxering upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor.

3) Beträffande de i punkterna 1 och 2 upptagna fall, där taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet är av betydelse för brukarens eller honom närstående
persons rätt till rabattkort, har särskilt föreskrivits, att hänsyn icke skall tagas
till den del av taxeringsvärdet, som får anses belöpa på sådan egendom,
vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig.

Beträffande de föreskrifter, som återgivits i punkterna 1 och 2, gäller den
inskränkningen, att person, som enligt dessa stadganden skulle varit berättigad
till rabattkort, ej får tilldelas sådant kort, därest hans inkomst- och
förmögenhetsförhållanden efter år 1944 undergått sådan förbättring, att det
måste antagas, att hon icke skulle varit berättigad till rabattkort, därest taxeringen
grundats på de sålunda förbättrade förhållandena. Härvid skola dock
endast stadigvarande förbättringar av inkomst- och förmögenhetsförhållandena
beaktas.

4) Personer, som ej enligt här återgivna regler äro berättigade till rabattkort
utan behovsprövning, kunna efter prövning i varje enskilt fall
erhålla sådant kort, då med hänsyn till särskilda omständigheter synnerligt
behov därav befinnes föreligga.

5) För jordbrukare och dem närstående personer finnes slutligen i visst
fall möjlighet att erhålla rabattkort efter behovsprövning. sorn sker efter
mindre stränga regler än som angivits i punkten 4. Livsmedelskommissionen
har nämligen föreskrivit, att därest jordbrukares eller honom närstående
persons rätt att erhålla rabattkort är beroende av taxeringsvärdet på den brukade
fastigheten,
prövas föreligga, tilldela vederbörande rabattkort, oaktat fastighetens taxe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ringsvärde eller den del därav, som enligt bestämmelserna i punkten 3 skall
anses belöpa på jordbrukaren, är högre än det medgivna. Givetvis skall vederbörande
helt fylla förutsättningarna i övrigt för erhållande av rabattkort.

Rabattbeloppet har sedan hösten 1942 varit 2 kronor per kilogram matfett
och 15 öre per liter mjölk.

Utdelning av rabattkort i enlighet med nu nämnda bestämmelser ägde
rum första gången med början i december 1942, andra gången med början i
november 1943, tredje gången med början i december 1944 och fjärde gången
med början i december 1945.

I skrivelse den 12 april 1946, vilken inkommit till jordbruksdepartementet
den 24 april 1946, har statens livsmedelskommission avgivit förslag för nästa
budgetår rörande medelsanvisning för förevarande ändamål.

Kommissionen har till en början meddelat att utdelningen av rabattkort

vid tre olika tillfällen varit ungefär följande.

December 1942

Rabattkort för matfett till producenter........................... 728 000

» » » » icke-producenter .................... 2 007 000

Summa rabattkort för matfett 2 735 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 403 000

» » » » icke-producenter........................ 1 113 000

Summa rabattkort för mjölk 1 516 000

November 1943

Rabattkort för matfett till producenter ........................... 703 000

» » » » icke-producenter....................... 1 731 000

» » » » vissa lantarbetare ...................... 46 000

Summa rabattkort för matfett 2 480 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 400 000

» » » » icke-producenter........................ 1 055 000

Summa rabattkort för mjölk 1 455 000

December 1944

Rabattkort för matfett till producenter ........................... 626 000

» » » » icke-producenter....................... 1 562 000

» » » » vissa lantarbetare ...................... 42 000

Summa rabattkort för matfett 2 230 000

Rabattkort för mjölk till producenter ............................ 372 000

» » » » icke producenter ........................ 1003 000

Summa rabattkort för mjölk 1 375 000

För den utdelning, som påbörjats i december 1945, förelåge enligt vad
kommissionen framhållit ännu ej fullständiga uppgifter angående antalet
utdelade kort. Vid en jämförelse mellan det antal kort, som enligt uppgifter

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

från kristidsnämnderna utdelats under de första tre månaderna av denna utdelning,
och det antal kort, som nämnderna utdelade under motsvarande tid
vid närmast föregående tillfälle, gjorde sig en tendens till fortsatt nedgång
av antalet rabattkortsinnehavare gällande. Sålunda utvisade siffrorna följande
nedgång i antalet utdelade kort, uttryckt i procent av motsvarande
antal under samma tid vid föregående kortutdelning.

Rabattkort för matfett till producenter............................ —8''8 %

» » » » icke-producenter....................... — 7-8 »

» » » » vissa lantarbetare...................... — 18-!> »

> » mjölk » producenter........................... — 6-2 »

» » » » icke-producenter....................... — 4 2 »

Kommissionen har understrukit, att allt för långt gående slutsatser ej
finge dragas av de nu anförda siffrorna. Man kunde dock med säkerhet räkna
med att antalet rabattkortsinnehavare denna gång skulle bli något lägre än
vid närmast föregående utdelning. Beträffande orsakerna härtill har kommissionen
hänvisat till den fortgående stegringen av den allmänna nominella
inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Kommissionen har erinrat om sitt i skrivelsen den 10 april 1945 angående
prisrabattering på matfett och mjölk gjorda uttalande, att ändringar i rabatteringsbestämmelsema
borde undvikas enär såväl de kortutdelande myndigheterna
som allmänheten vant sig vid dessa bestämmelser och tillämpningen
av dessa på det hela taget syntes förlöpa friktionsfritt. Vad kommissionen
i detta hänseende anfört har kommissionen förklarat fortfarande äga giltighet.
Kommissionen har emellertid också förutsett att systemet med livsmedelsrabatter
kunde komma under omprövning i den mån sociala bidrag av
annat slag infördes. I samband härmed har anförts bland annat följande.

I sitt betänkande rörande bamkostnadernas fördelning har 1941 års befolkningsutredning
framhållit, att det syfte, som livsmedelsrabattema tjänade,
torde kunna väntas bli uppnått även genom åtgärder, som toge sikte på
en allmän höjning av barnfamiljernas ekonomiska standard. Livsmedelskommissionen
har i sitt utlåtande över nämnda betänkande den 29 mars 1946 uttalat,
att det enligt kommissionens uppfattning kunde övervägas att avskaffa
livsmedelsrabattema, därest standardhöjningen för ifrågavarande familjer
bleve så betydande, att även kompensation för de nu utgående rabatterna därigenom
kunde beredas. Härvid har kommissionen förutsatt att mjölk och
matfett funnes att tillgå till ett i förhållande till barnfamiljernas inkomststandard
skäligt pris.

Här antydda förutsättningar för ett slopande eller en mera genomgripande
omläggning av rabattsystemet har kommissionen dock icke funnit för närvarande
vara för handen. Även om med hänsyn härtill anledning för närvarande
saknades att ändra grunderna för ifrågavarande rabatter har kommissionen
likväl känt sig oförhindrad att ifrågasätta jämkningar av bestämmelserna
på vissa punkter. Under erinran örn vad kommissionen i sin förutnämnda
skrivelse den 10 april 1945 anfört angående bestämmelserna om

Kungli. Maj:ts proposition nr 267.

tilldelning av rabattkort för matfett utan behovsprövning till ensamstående
personer i de arbetsföra åldrarna har kommissionen framhållit att sådana
personer i viss mån kommit att intaga en mera gynnad ställning i förevarande
hänseende än personer med försörjningsplikt, eftersom samma inkomst-
och förmögtnhetsstreck tillämpades. Med hänsyn härtill har kommissionen
förordat, att rabattkort för matfett utan behovsprövning i fortsättningen
tilldelades ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna endast i de
fall, då försörjningsplikt förelåge mot minderårigt barn eller då bidrag lämnades
till föräldrar, vilka vore i behov härav. I samband härmed har kommissionen
understrukit att de personer, som genom den ifrågasatta omläggningen
skulle avstängas från möjligheten att erhålla rabattkort för matfett
utan behovsprövning, alltjämt skulle lia möjlighet att efter särskild behovsprövning
erhålla sådant kort. Därest den ifrågasatta omläggningen genomfördes
syntes även föreskrifter örn eget hushåll såsom villkor för tilldelning
av rabattkort till personer i de arbetsföra åldrarna böra slopas. Tillämpningen
av sistnämnda bestämmelser hade nämligen enligt vad som framhållits
från kristidsnämndema medfört svårigheter och i vissa fall lett till
orättvisa resultat.

Under åberopande av det anförda har livsmedelskommissionen förordat,
att nu gällande allmänna grunder för tilldelning av rabattkort å matfett och
mjölk borde bibehållas i stort sett oförändrade under nästa budgetår; dock att
givetvis vid nästa utcjelning av rabattkort de olika åldersgränserna framflyttades
ett år. Dessutom har kommissionen ifrågasatt, att grunderna för tilldelning
av rabattkort till ensamstående personer i de arbetsföra åldrarna
upptoges till omprövning efter av kommissionen angivna riktlinjer.

Beträffande rabattbeloppens storlek har kommissionen nu icke velat föreslå
någon ändring.

Under erinran örn att anslaget för prisrabattering för mjölk och matfett
för innevarande budgetår utgjorde 100 miljoner kronor har kommissionen
efter verkställda beräkningar anmält, att de faktiska utgifterna för delta
budgetår torde komma att stanna vid omkring 93 miljoner kronor.

Vad angår kostnaderna för prisrabatteringen under budgetåret 1946/47 har
kommissionen ansett de förut berörda kalkylerna beträffande antalet utdelade
rabattkort kunna tjäna till ledning. Enligt dessa skulle antalet i december
1945 utdelade kort vara i runda tal följande.

Rabattkort för matfett till producenter............................ 571 000

» » » » icke-producenter........................ 1 441 000

> > » » vissa lantarbetare....................... 34 000

Summa rabattkort för matfett 2 046 000

Rabattkort för mjölk till producenter............................. 349 000

» » » » icke-producenter......................... 962 000

Summa rabattkort för mjölk 1 311 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Med nu nämnda antal rabattkortsinnehavare bleve, anför kommissionen,
kostnaderna för matfettsrabatteringen (2 046 000 X 26 =) 53 200 000 kronor
och för mjölkrabatteringen (1 311 000 X 27,37=) 35 900 000 kronor eller
sammanlagt omkring 89 miljoner kronor.

De nu anförda siffrorna ha synts kommissionen tämligen osäkra och kunde
snarast antagas vara något för låga. Därest den ifrågasatta justeringen av
bestämmelserna om tilldelning av rabattkort för matfett till personer i de
arbetsföra åldrarna genomfördes, syntes emellertid en dylik ändring icke i
större grad komma att påverka de företagna beräkningarna. Däremot kunde
förändringar i inkomstnivån komma att medföra icke oväsentliga förändringar
i antalet rabattkortsinnehavare. I detta sammanhang har kommissionen
erinrat örn att verkstadskonflikten under föregående år säkerligen kunde
komma att taga sig uttryck i att ett ej obetydligt antal personer, som tidigare
varit uteslutna från rabattkort, emedan deras beskattningsbara belopp legat
över den fastställda inkomstgränsen, vid 1946 års taxering kunde komma under
denna gräns. Örn man antoge att tilldelningsbestämmelserna under nästa
budgetår bleve sådana, som kommissionen förordat, samt att inkomstnivån
för nu ifrågavarande befolkningsgrupper icke underginge någon mera betydande
förändring i förhållande till kalenderåret 1945, syntes man, med tillbörligt
beaktande av övriga osäkerhetsmoment, kunna beräkna behovet av
medel till prisrabatteringen till något under 95 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till prisrabattering å
vissa livsmedel för budgetåret 1946/47 i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som nyss angivits, anvisa ett reservationsanslag av 95 miljoner
kronor.

Ledamoten av kommissionen fru O. Nordgren har med instämmande av
ledamoten direktör H. Johnnsson anmält avvikande mening mot kommissionens
beslut att ifrågasätta ändring av bestämmelserna om tilldelning av rabattkort
å matfett utan behovsprövning till personer i de arbetsföra åldrarna
under hänvisning till dels att någon sänkning av levnadskostnaderna som
kunde motverka en begränsning av rätten till rabattkort icke inträffat, dels
att hela frågan örn prisrabattering i en nära framtid kunde väntas bliva
föremål för omprövning.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1945/46 har medgivits att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1946/47 måtte till bidrag till produklionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 28 juni
1945 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts
örn ett statsanslag av 33 350 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 2 000 kronor vad som anvisats
under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen
för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat att
till följd av höjda tryckningskostnader ökade medel erfordrades för möjliggörande
av tryckning av årsredogörelsen för föreningens studiegårdsverksamhet.
Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen — under erinran
att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp och under
förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke till följd av nu
pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten överflyttades
till annat organ — tillstyrkt att även under nästa budgetår erforderliga
medel anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet
i Norrland. Styrelsen har förklarat sig ha för avsikt att sedermera
till Kungl. Majit inkomma med förslag i ärendet.

Forsknings- och försöksverksamheten i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen från anslaget till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1945/46 dels
ett belopp av 16 800 kronor att användas för vissa arbeten avseende bekämpande
av ogräs, dels ett belopp av 15 000 kronor för forskning rörande
natriumkloratets användning som ogräsbekämpningsmedel. Genom beslut
den 23 augusti 1945 och den 26 april 1946 har Kungl. Majit till styrelsens
för lantbrukshögskolan förfogande ställt dels 15 000 kronor, dels av förstnämnda
belopp 12 300 kronor att användas för här berörda ändamål. Rörande
användningen av återstoden av förevarande medel har Kungl. Majit
förklarat sig sedermera vilja meddela närmare föreskrifter.

I .skrivelse den 23 februari 1946 har föreståndaren för tekniska högskolans
institution för jordbrukslära doktor A. Åslander hemställt om ett anslag
av 14 425 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar på
ogräsområdet, över framställningen lia yttranden avgivits av lanthrukshög -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission. Genom
beslut den 10 maj 1946 har Kungl. Majit överlämnat förevarande framställning
till jordbrukets forskningsråd för att av rådet tagas under övervägande.

Med skrivelse den 15 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med
bifogat yttrande av lantbrukshögskolans försöksnämnd överlämnat två framställningar
om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn
bekämpande av ogräs, varav den ena ingivits av föreståndaren för högskolans
institution för växtodlingslära, professorn H. Osvald, och den andra
av föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt, professorn G.
Sundelin. Professorn Osvald har anhållit att styrelsen måtte hemställa hos
Kungl. Majit dels att den nuvarande arvodesassistentbefattningen för ogräsforskning
snarast möjligt måtte omändras till en assistentbefattning i lönegrad
Eo 21, dels om ett anslag av 8 600 kronor för fortsättande av den vid
hans institution bedrivna forskningen rörande kampen mot ogräs. Professorn
Sundelin har hemställt att jordbruksförsöksanstalten måtte tilldelas 10 000
kronor för här berörda ändamål. Högskolans försöksnämnd har icke funnit
anledning till erinran mot de av professorn Osvald verkställda kostnadsberäkningarna
och förordar att härutöver för arvode till assistent beräknas ett
belopp av 8 700 kronor. Försöksnämnden som utgått från att professorn
Sundelin för sin verksamhet tilldelats 4 000 kronor av anslaget för innevarande
budgetår har tillstyrkt att 6 000 kronor måtte anvisas till detta ändamål
nästa budgetår. Under åberopande av försöksnämndens yttrande har styrelsen
för lantbrukshögskolan hemställt att Kungl. Majit för nästa budgetår
måtte anvisa (8 600 + 8 700 + 6 000 =) i runt tal 23 000 kronor till forskningsoch
försöksverksamhet beträffande ogräsbekämpande vid institutionen för
växtodlingslära samt vid jordbruksförsöksanstalten.

I skrivelse den 9 mars 1946 har styrelsen för lantbrukshögskolan med
överlämnande av framställning från högskolans försöksnämnd hemställt, att
Kungl. Majit måtte, ställa ett belopp av 15 000 kronor från reservationsanslaget
till prisreglerande åtgärder till styrelsens förfogande för budgetåret
1946/47 för fortsatt forskning rörande natriumkloratets användning som
ogräsbekämpningsmedel.

Inspektion över klassificering av kött m. m.

Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område har ett belopp av 19 400 kronor
beräknats skola disponeras för anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg
under angivna budgetår av inspektion över köttklassificeringen m. m.
och av kurser för utbildande av köttklassificerare. Av angivna belopp ha
17 900 kronor avsetts för avlöning ävensom resekostnads- och traktamentsersättning
åt en särskild hos lantbruksstyrelsen anställd tjänsteman med uppgift
att biträda styrelsen med utövandet av inspektion över köttklassificeringen
m. m. samt 1 500 kronor avsetts för anordnande av kurser av förut berörda
slag.

Kungl. Majlis proposition nr 267-

I skrivelse deli 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt, att jämväl
under budgetåret 1946/47 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till
inspektion över klassificering av kött m. m.

Åtgärder för bekämpande av potatisbladmögel.

Under åren 1942—1946 ha sammanlagt 928 körsprutor för bekämpning av
ogräs samt bladmögel hos potatis kunnat försäljas till nedsatt pris därigenom
att statsmedel för ändamålet ställts till statens livsmedelskommissions förfogande.

I skrivelse den 10 juli 1945 har statens livsmedelskommission hemställt
dels att ett anslag av 70 000 kronor måtte beviljas för möjliggörande av försäljning
under år 1946 till ett pris av 650 kronor i stället för 1 310 kronor
för styck av minst 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot
potatisbladmögel och mot skadeinsekter på oljeväxter, dels om bemyndigande
för kommissionen att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att enligt
kommissionens närmare anvisningar inköpa och försälja nämnda sprutor.

Sedermera har statens livsmedelskommission ingivit en den 16 april 1946
dagtecknad framställning om anslag å 92 055 kronor för möjliggörande av
försäljning under år 1947 av omkring 300 ogrässprutor samt om sedvanligt
bemyndigande att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att inköpa
och försälja nämnda sprutor.

Departementschefen.

Det inhemska försörjningsläget i fråga om livsmedel har utvecklat sig
mindre gynnsamt än man vid ingången av nu löpande regleringsår kunde
förutse. Orsakerna härtill torde framför allt få sökas i två omständigheter.
För det första blevo skördeskadorna, till följd av den osedvanligt rikliga nederbörden
under sensommaren, i vissa områden av södra Sverige mera omfattande,
särskilt vad gäller brödsäd, fodersäd och potatis, än ursprungligen
beräknats. För det andra ha möjligheterna att komplettera de knappa inhemska
livsmedelstillgångarna, genom import av råvaror, i hög grad begränsats
på grund av don starka försämring i den internationella livsmedelssituationen,
som inträffat under vintern. Under dessa förhållanden har såsom statens
livsmedelskommission påpekat tanken på en avveckling av ransoneringarna
av mjöl och bröd samt köttvaror tills vidare fått uppgivas. I stället ha
åtgärder måst vidtagas för att minska förbrukningen i vissa avseenden. Jag
torde sålunda få erinra örn att utmalningsbestämmelserna i fråga örn brödsäd
skärpts, att mjöl- och matfettstilldelningen sänkts, samt att ransoneringssystemet
utsträckts att omfatta vissa under den första delen av regleringsåret
fria varor. Vidare ha vissa inskränkningar i tilldelningen av socker och matfett
lill näringsställen och industrier genomförts. Härigenom ha vissa ursprungligen
beräknade och delvis utlovade importkvantiteter av framför allt

•° Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

brödsäd och fettvaror kunnat avstås för att bidraga till lindringen av nöden i
Europa.

Man torde under dessa omständigheter få räkna med att lagren av brödsäd,
fodermedel och fettämnen vid övergången till nästföljande regleringsår
komma att vara synnerligen knappa. Eftersom importutsiktema tills vidare
synas ovissa, måste man utgå ifrån att försörjningsläget under nästkommande
regleringsår i huvudsak kommer att betingas av utfallet av 1946 års skörd.
För närvarande torde det därför knappast vara möjligt att med någon större
grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av regleringsanordningama,
som kunna befinnas lämpliga eller nödvändiga under regleringsåret 1946/47.

Liksom föregående år har Kungl. Majit även i år innan sådden verkställts
meddelat beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret
1946/47. Beträffande de allmänna grunderna för prissättningen
torde jag till en början få erinra om den överenskommelse rörande jordbrukets
priser, för vars innehåll i det föregående redogjorts. Enligt nämnda överenskommelse
skulle jordbruket under nästkommande produktionsår såsom
kompensation för ökade arbetskostnader tillföras ett kalkylmässigt inkomsttillskott
av 125 miljoner kronor, varav en del skulle erhållas i form av en
höjning med 1 öre av priset å all invägd mjölk i förhållande till det pris,
som gällde före den 1 mars 1946. Den vårkalkyl, som i likhet med föregående
år upprättats och granskats av livsmedelskommissionen samt 1942 års jordbrukskommitté,
visar under de förutsättningar, som gälla för kalkylens uppgörande,
och vilka bland annat innebära normalt skördeutfall, en procentuell
förskjutning av inkomsterna, som överstiger de procentuella förändringarna
å kostnadssidan med ett belopp motsvarande 55,9 miljoner kronor. Kommissionen
har vidare beräknat, att den förutnämnda höjningen av mjölkpriset
skulle motsvara en ökning av jordbrukets inkomster med 39,2 miljoner kronor.
För åstadkommande av ytterligare ökning av det kalkylmässiga inkomstöverskottet
har Kungl. Majit i princip bifallit livsmedelskommissionens förslag
att dels låta priserna på kött och fläsk utveckla sig på sådant sätt, att
de närmare ansluta sig till det prisläge, som kan väntas inställa sig vid fri
prisbildning, dels föranstalta om vissa justeringar av priserna å konstgödsel,
vilket enligt vad kommissionen framhållit skulle kunna ske dels genom sänkta
tillverkningskostnader och dels genom bidrag från kommissionens clearingkassa
för konstgödsel. Under här angivna förutsättningar skulle, såsom
framgår av livsmedelskommissionens i det föregående återgivna beräkningar,
det kalkylmässiga överskottet å inkomstsidan överstiga det i förenämnda
överenskommelse godtagna beloppet. Kommissionens förslag att skillnaden
härvidlag nedbringades dels genom slopande av lokala differentieringsbidrag
å mjölk, vartill jag i det följande torde få återkomma, dels genom höjningar
av vissa fodermedelspriser, vilka hållits nere genom betydande statliga subventioner,
har Kungl. Majit lämnat utan erinran. Frågan om utjämning av
den skillnad, som härefter skulle återstå mellan kalkylmässigt beräknat och
överenskommet inkomsttillskott, torde få upptagas till behandling i samband
med den omprövning av priserna, som på sedvanligt sätt torde få äga rum

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

under hösten på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet
kan överblickas företagen omräkning av kalkylen rörande jordbrukets inkomster
och kostnader under produktionsåret 1946/47. Om därvid ett övereller
underskott skulle uppkomma motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive det för täckning
av de ökade arbetskostnaderna godtagna beloppet — eller omkring 90 miljoner
kronor —- torde priserna böra justeras så att marginalen nedbringas till
sistnämnda belopp. Innan denna 4-procentregel tillämpas synes dock den i
det föregående berörda skillnaden mellan enligt vårkalkylen beräknat och
tidigare överenskommet inkomstöverskott böra utjämnas. Därest ändringar i
prisavvägningen påkallas bör såsom framhållits av ledamöter i livsmedelskommissionens
råd tillses, att innebörden av den förutnämnda överenskommelsen
icke äventyras. De av livsmedelskommissionen framförda synpunkterna
beträffande tillvägagångssättet vid en justering av priserna torde härvid
böra beaktas.

I detta sammanhang torde jag under erinran om det av chefen för finansdepartementet
i propositionen nr 222 till 1946 års riksdag framlagda förslaget
om omsättningsskattens borttagande och i samband därmed gjorda
antaganden rörande utgifterna för jordbruksregleringama få upptaga till
närmare överväganden den för regleringsåtgärdernas utformning betydelsefulla
frågan, huruvida och i vad mån kostnaderna för jordbruksregleringama
redan nu böra tillåtas slå igenom i konsumentpriserna. Ett slopande av förmalningsersättningama
samt vissa delar av det allmänna mjölkpristillägget
såsom livsmedelskommissionen föreslagit skulle utgöra ett steg i denna riktning.
Härvid har nämligen kommissionen förutsatt en generell höjning av
konsumtionsmjölkpriset med 2 öre per liter samt dämtöver ifrågasatt ytterligare
prishöjning inom vissa delar av landet. Statens priskontrollnämnd har,
som i det föregående framhållits, i huvudsak anslutit sig till uppfattningen,
att den inkomstökning, som jordbruket tillerkändes under nästkommande
regleringsår, borde få komma till uttryck i konsumentpriserna. Därest omsättningsskatten
borttages, synas enligt mitt förmenande några mera vägande
principiella invändningar mot en dylik omläggning av jordbruksregleringama
svårligen kunna resas. Då denna förutsättning emellertid ännu ej är för handen
och med hänsyn till de farhågor för prisutvecklingen, priskontrollnämnden
uttalat, anser jag mig för närvarande endast i begränsad utsträckning
kunna biträda livsmedelskommissionens förevarande förslag. Höjningen av
priset å konsumtionsmjölk bör .sålunda endast uppgå till 1 öre per Uter. Av
liknande skäl vill jag heller icke förorda den av priskontrollnämnden ifrågasatla
böjningen av smörprisnoteringen. Med nyssnämnda jämkning torde
emellertid livsmedelskommissionens bär berörda förslag böra godkännas.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag
hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt
under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida
försörjningisläget, förordar jag, att Kungl. Majit liksom hittills erhåller befogenhet
att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

na påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att företaga
mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag
emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomstoch
kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1946 till och
med den 31 augusti 1947 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit
Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda
dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna
gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,
vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår, torde liksom
hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort
sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn
till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd
eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas
i gynnsam riktning synes, som livsmedelskommissionen anfört, kunna övervägas
att upphäva ostransoneringen, att höja mjölkens fetthalt med bibehållande
av standardiseringsförfarandet samt att ytterligare höja ostens fetthalt. I

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att det nuvarande systemet
för prissättning på smör och matnyttigt fett bör bibehållas i huvudsak
oförändrat i avvaktan på de förslag som torde kunna förväntas från
1942 års jordbrukskommitté.

I enlighet med vad kommissionen föreslagit torde Kungl. Majit sålunda
alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som
avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa
andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.
Kommissionen har i detta sammanhang ifrågasatt huruvida den rörliga clearingavgift,
vilken uttages som ett led i prisutjämningen mellan å ena sidan
av utländska födoämnen framställt matfett och å andra sidan margarin
respektive slakterifett, borde ersättas av en fast avgift gällande tills vidare
eller på viss tid. Efter en dylik omläggning torde, som kommissionen
framhållit, importörerna stimuleras på helt annat sätt än tidigare att verkställa
förmånliga inköp. Representanter för berörda industribranscher ha förklarat
sig icke lia något att erinra mot här ifrågasatt omläggning. Ehuru det
kan vara tveksamt att nu ändra i ett system, som betingas av rådande krisförhållanden,
torde dock möjlighet böra öppnas för Kungl. Majit att om så
befinnes lämpligt genomföra här ifrågasatt omläggning.

Kungl. Majlis proposition nr 267-

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att det allmänna mjölkpristillägget
å den mjölk, som användes i beredningen av torrmjölk, kondenserad
mjölk och ost, slopas och att i stället försäljningspriserna å nyssnämnda varor
få stiga i den grad som erfordras för bibehållande av priset till mjölkleverantörerna.
Enligt vad kommissionen anfört lia efter överläggningar
med representanter för Svenska mejeriernas riksförening vissa garantier
kunnat erhållas att den berörda omläggningen icke skulle behöva äventyra
den överenskomna höjningen av producentpriset å mjölk. Under dessa omständigheter
och då vidare större delen av den kondenserade mjölken och
torrmjölken försäljes för export eller industriell användning och verkningarna
för konsumenterna därför i huvudsak torde komma att inskränka sig
till ett höjt ostpris, synas inga berättigade invändningar kunna göras mot
här föreslagna omläggning. Jag anser mig därför kunna tillstyrka bifall till
kommissionens förslag att pristillägget för mjölk som användes i framställningen
av kondenserad mjölk, torrmjölk och ost slopas under regleringsåret
1946/47 och att motsvarande belopp tillföres mjölkproducenterna genom
prishöjningar å berörda varuslag. Med hänsyn till av kommissionen påtalade
svårigheter i fråga om osthandeln bör kommissionen vidare bemyndigas att
beträffande ystmjölken genomföra den förordade omläggningen redan före
den 1 september 1946. Vad kommissionen i detta sammanhang i övrigt anfört
beträffande åtgärder, som kunde bliva erforderliga, därest på grund av avsättningssvårigheter
i fråga örn ost producenterna icke skulle kunna tillförsäkras
det avsedda priset på ystmjölk, föranleder ingen erinran från min sida.

Av förut angivna skäl är jag ense med livsmedelskommissionen att smörprisnoteringen
bör bibehållas oförändrad och att höjningen av producentpriset
på mjölk med 1 öre per kilogram från och med 1 september 1946 torde få
medföra en höjning av pristillägget på den mjölk som begagnas till smörberedning
från 28 till 56 öre per kilogram mjölkfett.

Såsom jag i det föregående utvecklat anser jag det icke tillrådligt att i nuvarande
läge slopa mjölkpristillägget å konsumtionsmjölk. Höjningen av detaljhandelspriset
å sådan mjölk bör därför begränsas till det belopp varmed
priset å invägd mjölk till mejerileverantörerna skall höjas från och med den
1 september 1946 i förhållande till priset före den 1 mars 1946 eller med
1 öre per liter standardiserad mjölk. För åstadkommande av utjämning mellan
vad mejerierna erhålla på grund av höjningen av konsumtionsmjölkpriset
och kostnaderna för prishöjningen å invägd mjölk torde utgående
pristillägg å konsumtionsmjölk få sänkas i enlighet med vad kommissionen
ifrågasatt.

I övrigt torde mjölkpristillägg böra få utgå efter oförändrade grunder.
Kostnaderna härför synas med ledning av vad kommissionen uppgivit kunna
för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppgå till 79 miljoner kronor.

Producentbidrag torde under nästföljande regleringsår böra utgå efter
samma grunder som gälla för regleringsåret 1945/46. Kostnaderna för nämnda
bidrag lia av livsmedelskommissionen beräknats lill 58 miljoner kronor.

Som i det föregående angivits har jag intet att erinra mot livsmedelskom Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 saint. Nr 267.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

missionens förslag att lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under
regleringsåret 1946/47. Enligt vad kommissionen anfört synes fördelningen
av dessa bidrag ha varit förenade med olägenheter och understundom vållat
viss irritation. Lokala ojämnheter i skördeutfallet, därest dessa icke äro av
katastrofartad natur, torde också som kommissionen framhållit kunna hänföras
till de företagarrisker, som normalt äro förenade med jordbruksdriften.
Några medel för här berörda ändamål torde sålunda icke behöva anvisas
för budgetåret 1946/47.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra
liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationema
å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen
torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras
till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen
föreslagit böra beräknas till 7,6 miljoner kronor. Kungl. Maj:t
synes böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende
av annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens
ordnande, än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer
för närvarande Kungl. Majit.

Visserligen kunde det med hänsyn till höjningen av producentpriset på
mjölk vara önskvärt att producenterna av lantsmör erhölle en höjd ersättning.
En höjning av priset på lantsmör torde emellertid få anses utesluten
med hänsyn till att smörnoteringen föreslagits bliva oförändrad. Som framgår
av vad livsmedelskommissionen anfört synes icke heller en höjning av lantsmörsbidraget
böra övervägas. Därest sistnämnda bidrag under produktionsåret
finge utgå med samma belopp som hittills, har kommissionen beräknat
kostnaderna för förevarande bidrag till 400 000 kronor för budgetåret
1946/47.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Då det som livsmedelskommissionen framhållit för närvarande ej torde
vara möjligt att bedöma när regleringsanordningarna beträffande köttvaror
skulle kunna avvecklas, torde det nuvarande regleringssystemet på detta område
tills vidare böra bibehållas. I likhet med kommissionen anser jag det
önskvärt, att så snart försörjningsläget medger köttransoneringen upphäves,
och att i samband härmed den statliga regleringen av priserna å kött och fläsk
slopas. Mot kommissionens uttalande att priserna, därest köttransonering och
prisreglering bibehölles under hela regleringsåret, skulle kunna avvägas så,
att man kunde stimulera köttillförseln under sommaren utan att dock genomsnittspriset
för hela året rubbades, har jag intet att erinra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267•

Därest det skulle visa sig omöjligt att uppnå det prisläge på kött och fläsk,
som Kungl. Majit medgivit under vissa förut angivna förhållanden, kunde
det enligt kommissionens mening visa sig nödvändigt att i viss mån låta de
subventioner, som voro avsedda att tillämpas under sommarmånaderna
1946, utgå även i fortsättningen. Någon beräkning av det belopp, som härför
skulle erfordras, har kommissionen med hänsyn till svårigheterna att bedöma
marknadsläget efter den 1 september 1946 ej kunnat meddela. Under dessa
omständigheter torde såsom kommissionen föreslagit Kungl. Majit böra erhålla
bemyndigande att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inom ramen
för prisöverenskommelsen utbetala dylika subventioner jämväl efter den 1
september 1946. Frågan örn anvisande av erforderliga medel torde framdeles
få upptagas till övervägande.

Vidkommande prisregleringen i fråga örn ägg torde jag få erinra om att
livsmedelskommissionen ställt i utsikt att stödja ett efter marknadsläget avvägt
bottenpris på ägg.

Potatisregleringen.

Den allmänna prisgarantien med avseende å potatis torde komma att avvecklas
från och med regleringsåret 1946/47 i enlighet med Kungl. Majits
förut omförmälda beslut den 29 mars 1946.

Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 7 september 1945 bemyndigat
statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1945—30 september 1946
i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av
kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet
innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1946/47 alt vidtaga eller föranstalta örn
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager
av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
avtalet angivna grunder i avseeende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknade från och med den 1 oktober 1946. De enligt 7 § av kommissionen
gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Brödsädsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde man med hänsyn till den
knappa brödsädstillgången, som emotses vid ingången av nästa regleringsår,
icke kunna ifrågasätta en avveckling av vare sig det nuvarande regleringssystemet
med fasta priser eller bröd- och mjölransoneringarna.

För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka
behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen
ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar
av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,
få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra
erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie.
Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar
i prisskalan för brödspannmål torde 1''å tagas i höst i samband med utfärdandet
av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild
ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.

Under åberopande av vad kommissionen i detta avseende anfört har jag
funnit övervägande skäl tala mot införandet av den från vissa håll föreslagna
stimulanspremien på vårvete.

Förmalningsersättningarna.

Såsom jag i det föregående framhållit biträder jag livsmedelskommissionens
förslag örn en avveckling av förmalningsersättningarna från och med
den 1 oktober 1946. Medel för detta ändamål torde därför endast behöva anvisas
för de tre första månaderna av budgetåret 1946/47. Under angivna förutsättningar
bär kommissionen beräknat kostnaderna härför till 5 miljoner
kronor.

Fodermedelsregleringen.

Av den föregående redogörelsen framgår att utsikterna beträffande försörjningen
med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen
anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills vidare
uppehälles, Kungl. Majit och kommissionen dock obetaget att företaga de
jämkningar av bestämmelser i ämnet som kunna påkallas av utvecklingen
på detta område. I händelse av sen skörd torde såsom kommissionen ansett
särskilda åtgärder i syfte att stimulera leveranserna under de första månaderna
av regleringsåret 1946/47 kunna bliva nödvändiga. Med hänsyn härtill
synes Kungl. Majit böra bemyndigas utbetala viss leveranspremie å grynhavre,
därest så skulle visa sig erforderligt för att trygga tillförseln av dylik
havre. Ehuru jag delar den i olika sammanhang framförda uppfattningen
örn önskvärdheten av en snar avveckling av fodersädsavståendet, anser jag
mig likväl förhindrad att i nuvarande ovissa läge föreslå någon ändring av
härutinnan gällande föreskrifter. Denna fråga torde dock slutgiltigt få avgöras
vid en tidpunkt då fodersädsförsörjningen under nästa regleringsår
med större säkerhet kan bedömas.

Kungl. Majlis proposition nr 267-

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 15 februari 1946 har
Svenska spannmålsaktiebolaget med hänsyn till vad som kunde förutses utifrån
då rådande försörjningsläge föreslagit, att vissa krisåtgärder till tryggande
av försörjningen med kraftfoder avvecklades. Som livsmedelskommissionen
påpekar har emellertid en påtaglig försämring av försörjningsutsikterna
inträtt, sedan spannmålsbolaget avlät sin skrivelse. Under dessa förhållanden
synes någon ändring av nuvarande regleringsanordningar i fråga
om här berörda fodermedel icke längre vara aktuella utan nu gällande bestämmelser
torde böra bibehållas, varvid Kungl. Maj:t dock bör äga befogenhet
att vidtaga av förskjutningar i försörjningsläget påkallade ändringar.

För den händelse det visade sig möjligt att tillmötesgå spannmålsbolagets
önskemål örn upphävande av regleringsbestämmelserna rörande handeln med
höns- och kycklingfoder har livsmedelskommissionen ansett, att de av kommissionen
utfärdade föreskrifterna rörande sammansättningen av dessa fodermedel
böra slopas. I dylikt fall torde, som kommissionen föreslagit, de i
lag om handel med fodermedel (SFS nr 611/1938) ingående bestämmelserna
örn skyldighet för tillverkare av fodermedelsblandningar att deklarera blandningarnas
sammansättning och fodervärde böra sättas i kraft.

Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat beslaget på tran inom
kort torde kunna upphävas, torde, i betraktande av önskvärdheten att kvalitetskontrollen
på fodertran upprälthålles, den av kommissionen föreslagna
ändringen i förordningen angående förbud i vissa fall mot användande av
vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen böra vidtagas,
varigenom fodertran inbegripes under förordningen. Förslag till sådan ändring
har upprättats inom jordbruksdepartementet. Över förslaget, vilket såsom
bilaga torde fogas till detta protokoll, torde riksdagens yttrande böra
inhämtas.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag att de av Svenska spannmålsaktiebolaget
verkställda beräkningarna av bolagets kostnader under nästa
regleringsår tills vidare kunna godtagas. Till bestridande av sagda kostnader
torde för budgetåret 1946/47 15 miljoner kronor böra anvisas. Mot livsmedelskommissionens
förslag att förmalningsersättningen till havregrynskvarnarna
slopades från och med ingången av regleringsåret 1946/47 torde icke
finnas skäl till erinran.

Konstgödsclrcglcringen.

Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser
angående konstgödselregleringen torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu
kan bedömas, torde något tillskott till clearingkassan för konstgödsel för
nästa budgetår icke bliva erforderligt.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sex senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av
anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste
tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen
bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa
budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.

Till bestridande av lantbruksstyrelsen kostnader under budgetåret 1946/
47 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som ställas
till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder böra
få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste fem
budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen
avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten ha
ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp av
16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas
för forsknings- och försöksverksamhet för bekämpande av ogräs.
Härutöver synes i likhet med föregående år av samma medel ett belopp av
15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskning
rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera meddela närmare föreskrifter
örn medlens användning.

Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av de medel som av kommissionen
avsetts till diverse kostnaderna ett belopp av 70 000 kronor på sätt
tidigare skett få användas för möjliggörande av försäljning under år 1946
till nedsatt pris av omkring 200 ogrässprutor lämpade jämväl för besprutning
mot potatisbladmögel och skadeinsekter på oljeväxter. Mot livsmedelskommissionens
förslag att härutöver 92 000 kronor av förutnämnda medel
finge användas för möjliggörande av försäljning enligt enahanda villkor av
omkring 300 ogrässprutor under år 1947 har jag intet att erinra.

Hinder torde icke heller böra möta att av de medel som livsmedelskommissionen
avsett för diverse kostnader gälda jämväl vissa kostnader för undersökningar
rörande arbetsförhållandena inom köksväxt-, frukt-, blomsteroch
fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett
belopp av 9 300 kronor. För framställningen i denna fråga har redogjorts
i Kungl. Majlis proposition nr 303 till 1945 års riksdag.

Frågan om anvisande av ytterligare medel för bestridande av kostnader

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

för klassificering av kött samt ogräsbekämpning och försäljning av ogrässprutor
synes framdeles böra upptagas till övervägande i samband med anslagsäskandena
under nionde huvudtiteln.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Av den lämnade redogörelsen framgår att en allmän utdelning av rabattkort
i enlighet med nu gällande grunder ägt rum i slutet av vart och ett av
åren 1942—1945. Som av livsmedelskommissionen anförda uppgifter utvisa
har antalet rabattkortinnehavare både i fråga om matfett och mjölk nedgått
under år 1943 och år 1944 i jämförelse med närmast föregående år.
Tendensen till minskning av antalet rabattkortinnehavare synes att döma av
preliminära uppgifter ha gjort sig gällande även vid den senaste utdelningen,
som ägde rum i slutet av föregående år. Då bestämmelserna angående tilldelning
av rabattkort i stort sett varit oförändrade, torde som kommissionen
antagit, tillbakagången i huvudsak ha förorsakats av den fortgående stegringen
av den nominella inkomstnivån och de höjda taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter.

Jag delar livsmedelskommissionens uppfattning att någon ändring av de
allmänna grunderna för tilldelning av rabattkort icke bör ifrågakomma för
nästkommande budgetår utan att här genomförda anordningar torde böra
bibehållas så länge övriga av krisen föranledda regleringar på livsmedelsförsörjningens
område kvarstå. Som chefen för finansdepartementet anfört i
samband med förutnämnda proposition till årets riksdag rörande omsättningsskattens
borttagande, torde frågan örn prisrabattering å vissa livsmedel
få tagas under omprövning i samband med förslaget örn införande av kontanta
barnbidrag. Under dessa omständigheter anser jag, att ifrågasatta
jämkningar i prisrabattsystemet icke nu böra upptagas till övervägande, och
kan sålunda icke biträda kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna
för tilldelning av rabattkort å matfett utan behovsprövning till ensamstående
personer i de arbetsföra åldrarna. Jag förutsätter emellertid, att därest
utvecklingen skulle påkalla en omläggning, Kungl. Maj:t må äga befogenhet
att vidtaga av omständigheterna föranledda ändringar. Därest mera
genomgripande förändringar skulle behöva övervägas, torde frågan böra underställas
riksdagen, då detta utan olägenhet kan ske.

Beträffande rabattbeloppens storlek ifrågasätter jag icke någon ändring.
Rabatterna böra alltså utgöra för matfett 2 kronor per kilogram och för
mjölk 15 öre per liter.

Livsmedelskommissionen har, under framhållande av de osäkerhetsmoment
som alltid måste vidlåda en beräkning av medelsbehovet för här berörda
ändamål, hemställt att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas
med 95 miljoner kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till det
belopp som anvisats för innevarande budgetår med 5 miljoner kronor. Kommissionens
beräkningar föranleda ingen erinran från mili sida.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i
runt tal 145 000 000 kronor vartill kommer dels ett belopp av 5 000 000 kronor
till förmalningsersättningar, dels ett belopp av 15 000 000 kronor till bestridande
av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Av förstnämnda summa belöpa 53 000 000 kronor på producentbidrag för
mjölk, 79 000 000 kronor på mjölkpristillägg, 7 500 000 kronor på särskilda
mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 400 000 kronor på pristillägg för
lantsmör samt 5 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp
är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas
för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet
av vissa med mjölk- och ma tf ettsregleringen sammanhängande
uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av
kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de
utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket
i Norrland m. m. Beträffande kostnaderna för prisrabatter å vissa
livsmedel ha dessa upptagits till 95 000 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

1) föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering för nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående
angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
anvisa

a) till Prisreglercmde åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av................ kronor 145 000 000;

b) till Förmalningsersättningar ett

förslagsanslag av.................... kronor 5 000 000;

c) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie bolagets

verksamhet ett reservationsanslag
av ............................ kronor 15 000 000;

d) till Prisrabattering å vissa livsmedel
ett anslag av...................... kronor 95 000 000;

2) inhämta riksdagens yttrande över förenämnda förslag
till förordning örn ändring av förordningen den 29 juni 1917
(nr 420) angående förbud i vissa fall mot användande av
vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Bilaga

Förslag

till

ändring av förordningen den 29 juni 1917 (nr 420) angående förbud
i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

handel med födoämnen.

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen den 29 juni 1917
angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar
vid handel med födoämnen samt § 1 i förordningen1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Förordning angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande
varubeteckningar vid handel med födoämnen och fodermedel.

§ 1.

Vid varas saluhållande eller försäljning såsom födoämne må för densamma
icke brukas någon av de i nästföljande stycke angivna varubenämningama,
där varan till sin sammansättning avviker från den normala
sammansättningen hos den vara, vilken genom benämningen utmärkes.

I föregående stycke avsedda benämningar äro

mjölk, grädde, smör, margarin, flott, korv, mjöl, socker samt honung
eller med någon av dessa varubeteckningar liktydig benämning, vare sig
benämningen brukas ensam eller i ordsammanställning, som antyder likhet
i användningen med motsvarande vara,

ägg i ordsammanställning såsom äggpulver och

saft i ordsammanställning, som angiver saften såsom beredd av frukter
eller bär.

Då vara saluhålles eller försäljes såsom fodermedel, må för densamma
icke användas benämningen fodertran, därest varans sammansättning avviker
från den normala sammansättningen hos dylik tran.

Vad örn ovan angivna varubenämningar på svenska språket sålunda stadgats
skall jämväl gälla om motsvarande benämningar på främmande språk.

Där för särskilt fall meddelats bestämmelser ifråga om vad som skall avses
med normal sammansättning av här ovan angiven vara, gäde vad sålunda
stadgats.

Denna förordning träder i kraft den

1 Senaste lydelse av § 1 se 1941:280.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Bilaga 1.

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938 39—1945/46 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1946/47.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,
ansluta sig i fråga örn syfte och metod helt till motsvarande tidigare
undersökningar (jfr Kungl. Maj:ts proposition 303/1945, bilaga 1). Liksom
dessa avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella förändring,
som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader undergått sedan
sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid principiellt endast inkomsterna
av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukarnas
inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda utanför desamma.
Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga köksväxtodlingar samt
av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande sätt ha sådana
kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt
frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda
ingå i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna för den fältmässiga
köksväxtodlingen. Beträffande äggproduktionen har en uppdelning verkställts
mellan det egentliga jordbruket och äggproducenter utanför detta,
medan däremot en motsvarande uppdelning av fodermedelskostnadema för
denna produktion icke vidtagits. Vidare ingå i beräkningarna kostnaderna
för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas för skogskörsler
eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro
mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta
talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra.
Ett ytterligare hinder för en dylik direkt jämförelse ligger i det förhållandet,
att vissa betydelsefulla kostnadsposter på grund av sin natur måst
redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka från ett år till ett annat
kunnat varieras endast med hjälp av pris- och löneindex, medan däremot
inkomsterna liksom vissa kostnader kunnat direkt beräknas på grundval
av uppgifter om försålda resp. förbrukade kvantiteter. Då den ojämförligt
största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga
jordbruksdriften emellertid ingå i beräkningarna, och då dessa för de olika
åren utförts enligt enhetliga principer, torde de däremot giva ett i stort sett
riktigt mått på förändringarna från år till år. En jämförelse mellan inkomster
och kostnader inom jordbruket måste därför grunda sig på de i promemorian
redovisade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1943/44 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående
redogörelse för desamma. Beträffande jordbrukets inkomster, och
kostnader under dessa år hänvisas därför till Kungl. Maj:ts propositioner

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

319/1942, 246/1943, 253/1944 och 303/1945. I övrigt bör anmärkas, att siffrorna
för prodnklionsåret 1945/46 givetvis äro preliminära. Desamma ansluta
sig i stort sett till den omräkning av den för detta år verkställda kalkylen,
sorn ägde rum i januari månad för att tjäna till ledning för den då företagna
omprövningen av jordbrukspriserna. På vissa punkter ha dock senare
kompletteringar företagits. Det bör emellertid observeras, att någon fullständig
omräkning av kalkylen för innevarande år icke skett efter den mellan
medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas ekonomiska
och fackliga organisationer den 13 mars 1946 träffade prisuppgörelsen, varför
i kalkylen redovisade priser och inkomster hänföra sig till det före nämnda
uppgörelse rådande pris- och inkomslläget.

I den följande framställningen redovisas dels de tidigare till inkomst- och
kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1944/45 och 1945/46, dels den förkalkyl
över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1946/47, vilken
tjänat som grundval för Kungl. Maj:ts beslut rörande den preliminära
prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under sistnämnda
år.

Grunderna för den för produktionsåret 1946/47 upprättade förkalkylen.

Den förkalkvl över jordbrukets inkomster under produktionsåret 1946/47,
som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut rörande priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter under nämnda år, ansluter sig i metodiskt hänseende
helt till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1945/46, vilka på
våren 1945 Indes till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter
för sistnämnda produktionsår (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945, bilaga
1). Densamma har sålunda karaktären av en normkalkyl och avser att
belysa inkomst- och kostnadsläget under kommande år under förutsättning
av normala väderleksförhållanden. Priserna på jordbrukets produkter lia i
beräkningarna förutsatts förbli oförändrade utom i de fall, där beslut eller
förslag rörande prisjusteringar redan förelågo vid kalkylens upprättande,
eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar kunde med en viss
grad av säkerhet förutses.

Såsom underlag för inkomstkalkylen har på samma sätt som i förkalkylen
för år 1945/46 utförts en beräkning av de vid normala väderleksförhållanden
förväntade hektarskördama. Härvid ha hektarskördsuppgifterna samt de
s. k. allmänna skördeomdömena för dels 10-årsperioden 1931—1940, dels åren
1942—1945 tjänat till ledning. Ifrågavarande siffermaterial redovisas i tabell
1, i vilken även angivits de hektarskördar av olika grödor, som i kalkylen
antagits för år 1946.

Vid fastställandet av sistnämnda skördesiffror har det givetvis varit nödvändigt
att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även de
ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden
inträffat. Sålunda har hänsyn tagits till den betydande ökning i tillgången
på konstgödsel, som inträffat under år 1945/46 och som beaktats i kostnadskalkylen
lör nämnda ar. Likaså har i detta sammanhang den omständigheten
ansetts böra beaktas, att det under de föregående åren varit nödvändigt att
räkna med vissa efterverkningar av missväxterna 1940 och 1941, vilka emellertid
sedermera successivt förlorat i betydelse. Med hänsyn till dessa omständigheter
och under beaktande av resultaten av den i tabell 1 redovisade omräkningen
av hektarskördama till skördesiffran 3,0 ha normalskördarna för
vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen
för år 1945/46 begagnade. Sålunda har här räknats med en hektarskörd av

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 1. Skörd per hektar 1931—1940 och 1942—1945 saint antagna normskördar

1944—1946.

	Observerad hektarskörd	D:o omräknad efter skördesiffran 3''0	Antagen norm-skörd
	1931— 1940	1942	1943	1944	1945	1942	1943	1944	1945	1944	1945	1946
Höstvete .....	2 350	1780	2 330	2180	2 300	2 225	2184	2110	2 300	2 300	2 300	2 300
Vårvete ......	1820	1580	1450	1480	1600	1634	1740	1644	1778	1700	1700	1750
Höstråg ......	1880	1820	1870	1780	1650	1761	1934	1780	1904	1800	1800	1850
Vårråg ......	1340	1120	1060	1100	1120	1244	1325	1222	1344	1100	1100	1200
Korn ........	2 020	1970	2 060	1840	1870	1970	2 060	1971	2 004	2 000	2 000	2 000
Havre........	1800	1550	1480	1310	1430	1603	1708	1637	1650	1600	1550	1550
Blandsäd ....	2130	1900	1790	1690	1740	1839	1989	1950	1933	1900	1900	1900
Ärter ........	1510	1540	1 340	1070	1220	1540	1608	1596	1408	1500	1300	1400
Potatis.......	14 290	12 950	14 740	10 340	11870	13875	14 265	14100	14 244	14 000	14 000	14000
Sockerbetor . .	35 330	32 540	37 120	32 790	35 000	34 864	34 800	35 132	33 871	35000	35 000	35 000
Foderrotfruk-ter .........	37 670	33 760	35120	29 660	35 060	34 924	36 331	35 592	36 269	36 000	36 000	36 000
Hö från odlad jord........	3 480	3 000	2 930	3 770	3 870	3103	3 516	3 231	3 415	3100	3 200	3 400

1 750 kilogram för vårvete (f. å. 1 700), 1 850 kilogram för höstråg (f. å.
1 800), 1 200 kilogram för vårråg (f. å 1 100), 1 400 kilogram för ärter
(1944/45 1 500 och 1945/46 1 300 kilogram) samt 3 400 kilogram för hö från
odlad jord (1944/45 3 100 och 1945/46 3 200 kilogram). Vid bedömande av
höskörden har hänsyn tagits även till att vallarna efter allt att döma torde
befinna sig i gynnsam kondition.

Med den nu anförda skördeberäkningen såsom utgångspunkt ha dels avsalukvantitetema
av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångama under
år 1946/47 beräknats.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1944/45. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln,
har uppgått till följande kvantiteter:

Inköp genom Inköp genom

handeln kvarnarna eumina

ton ton ton

Höstvete............ 303 000 13 000 316 000

Vårvete............ 56 000 2 000 58 000

Råg................ 217 000 11 000 228 000

Löneförmalningen har under produktionsåret 1944/45 uppgått till 49 000
ton vete och 34 000 ton råg. Örn löneförmalningen av vete antages fördela
sig på höst- och vårvete i ungefär samma proportioner som saluöverskottet,
erhållas följande totalkvantiteter såld och för eget behov förmald brödsäd
år 1944/45:

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

	Salu- överskott ton	Löne- förmalning ton	Summa ton
Höstvete............	316 000	41 000	357 000
Vårvete............	58 000	8 000	66 000
Råg................	228 000	34 000	262 000
Summa brödsäd	602 000	83 000	685 000

Priserna på brödsäd under produktionsåret 1944/45 ha beräknats till följande
belopp:

Höstvete.............. 26: 82 kr/dt

Vårvete .............. 28:98 »

Råg .................. 25:70 »

Priset på vårvete inkluderar ett stimulanstillägg med 1 krona per deciton.
År 1 Ghöl46. Under tiden V9 1945—31/3 1946 ha följande kvantiteter brödsäd
av 1945 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln)
och kvarnarna:

Höstvete

Vårvete

Råg.

Inköp genom handeln kvarnarna	Summa
ton	ton	ton
311 000	8 000	319 000
49 000	2 000	51 000
135 000	4 000	139 000

Summa brödsäd 495 000 14 000 509 000

Under tiden från och med den 1 april torde leveranserna av brödsäd från
odlare kunna uppskattas till ca 30 000 ton. Det sammanlagda saluöverskottet
av brödsäd under år 1945/46 beräknas därför till 540 000 ton, fördelat
på följande sätt: höstvete 338 000 ton, vårvete 55 000 ton och råg 147 000 ton.

Beträffande löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter t. o. m.
februari månad. Dessa utvisa i jämförelse med samma tid föregående år beträffande
vete en nedgång med 2 procent och beträffande råg en nedgång
med 18 procent. Med tillämpning av dessa relativtal för hela året 1945/46
erhålles en löneförmalning av 48 000 ton vete och 28 000 ton råg. Antages
löneförmalningen av vete fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner
som saluöverskottet, erhålles följande resultat:

	Salu- överskott	Löne- förmalning	Summa
	ton	ton	ton
Höstvete............	338 000	41 000	379 000
Vårvete ............	55 000	7 000	62 000
Råg................	147 000	28 000	175 000
Summa brödsäd	540 000	76 000	616 000

De för året gällande priserna för brödsäd avse följande genomsnittspriser
för spannmål av normalk våhlet: 26,50 kr/dt för höstvete, 28,50 kr/dt för vårvete
samt 25,50 kr/dt för råg. Dessa priser skola regleras med hänsyn till spannmålens
kvalitet. På grundval av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda
priserna ha producentpriserna preliminärt beräknats till följande belopp:
26,45 kr/dt för höstvete, 29,30 kr/dt för vårvete samt 25,35 kr/dt för råg. Priset
på vårvete inkluderar stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket avdragits i sammandragstabellen,
enär detsamma icke skall medräknas vid prissättningen.

Kungl. Majlis proposition nr 267.

År 194-6/47. Enligt den i oktober 1945 företagna arealinventeringen ha i
Götaland och Svealand samt Gävleborgs län följande arealer besätts med
höstsäd, nämligen 221 048 hektar höstvete och 160 521 hektar höstråg. Med
hänsyn till att arealen av nämnda växtslag inom den återstående delen av
landet är helt obetydlig, ha dessa siffror avrundats till 221000 hektar höstvete
samt 160 000 hektar höstråg. Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades
inga arealuppgifter vid den i oktober 1945 verkställda inventeringen.
År 1945 uppgick arealen vårvete till 88 236 hektar och arealen vårråg till
5 427 hektar. I denna kalkyl ha dessa siffror avrundats till 90 000 resp.
5 500 hektar. Med användande av dessa arealuppgifter har skörden av brödsäd
beräknats på följande sätt:

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kilogram ton

Höstvete ............ 221000 2 300 508 300

Vårvete.............. 90 000 1 750 157 500

Höstråg ............ 160 000 1 850 296 000

Vårråg.............. 5 500 1 3007 200

Summa brödsäd 476 500 969 000

Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt
utsäde. Vid beräkningen av utsädet har räknats med samma arealer som i
ovan anförda skördeberäkning. Härvid ha följande utsädesmängder erhållits:

Areal Utsäde

hektar kg/ha ton

Höstvete .............. 221000 210 46 400

Vårvete................ 90 000 210 18 900

Höstråg................ 160 000 200 32 000

Vårråg ................ 5 500 200 1 100

Den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten har beräknats
på följande sätt:

Höstvete Vårvete Råg

ton ton ton

Skörd................................ 508 300 157 500 303 200

Avgår: lagringsförlust.................. 10 200 3 200 6100

avrens 40 700 12 600 30 300

utsäde ........................ 46 400 18 900 33100

Kvarstår.............................. 411 000 122 800 233 700

Såsom i tidigare kalkyler framhållits har det erfarenhetsmässigt visat sig
att saluöverskottet blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffroma
givit anledning att antaga. Denna förskjutning kan bero dels på att
fördelningen av löneförmalningen på höst- resp. vårvete varit en annan än
antagits, dels på att vissa kvantiteter vårvete sålts och betalats såsom höstvete.
Med hänsyn härtill lia vissa justeringar vidtagits i de på skördeuppskattningarna
grundade kalkylerna. En dylik justering synes även nu böra
göras enligt samma metod som tidigare, varför här räknats med 429 000 ton
höst vete och 105 000 ton vårvete. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats
till 233 000 ton.

För en närmare bedömning av kalkylen torde följande sammanställningar
av arealer, totalskördar samt redovisad försäljning och löneförmalning av
brödsäd under senare år vara av intresse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Brödsädsareal. Hektar.

1942 1943 1944 1945 19461

Höstvete.............. 164 009 153 342 191 961 206 614 221 000

Vårvete .............. 114 535 115 223 84178 88 236 90 000

Höstråg.............. 241 236 212 247 196 938 165 214 160 000

Vårråg .............. 8 263_7 690_6 071_5 427_5 500

All brödsäd 528 043 488 502 479 148 465 491 476 500

Skörd av brödsäd. Ton.

1942 1943 1944 19451 2 19463

Höstvete.............. 291000 357 000 419 000 476 000 508 000

Vårvete .............. 181 000 167 000 124 000 141 000 158 000

Höstråg.............. 439 000 397 000 350 000 273 000 296 000

Vårråg ....... 9 000 8 000 7 000 6 000 7 000

Summa brödsäd 920 000 929 000 900 000 896 000 969 000

Saluöverskott och löne förmälning. Ton.

1942/43 1943/44 1944/45 1945/462 1946/473

Vete ................ 384 000 436 000 423 000 441000 534 000

Råg .................. 364 000 317 000 262 000 175 000 233 000

Summa brödsäd 748 000 753 000 685000 616 000 767 000

Ersättning för lagring av spannmål.

År 1944/45. Under produktionsåret 1944/45 utgick till jordbrukare, som
med spannmålsbolaget slöto kontrakt om lagring av spannmål för leverans
tidigast den 1 april 1945, särskild ersättning med 75 öre per deciton. Kontrakt
rörande dylik lagring ingingos för sammanlagt 26 000 ton brödsäd, varigenom
jordbruket tillfördes en inkomst av ca 0,2 milj. kronor.

Åren 1945/46 och 1946/47. För år 1945/46 har dylik lagringsersättning icke
utgått. Någon sådan har icke heller beräknats för år 1946/47.

Korn.

År 1944/45 uppgick försäljningen av korn till grynkvarnar till 13 380 ton
och bryggeriernas inköp till 16 240 ton. Dessutom förekom en export av
2 800 ton. Till dessa kvantiteter har lagts en uppskattad husbehovsförmalning
i Norrland av 25 000 ton, varför i kalkylen upptagits sammanlagt 57 000
ton korn. Priset har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.

För år 1945/46 beräknas en oförändrad husbehovsförmalning av 25 000
ton. Grynförmalningen beräknas komma att uppgå till 20 000 ton. Bryggerierna
ha tilldelats 21 000 ton. Härutöver beräknas dels en export av 1 000
ton dels en förbrukning av korn vid brännerier, vilken preliminärt angivits
till likaledes 1 000 ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet
av 68 000 ton korn.

Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.

År 1946/47. Kornarealen uppgick 1945 till nära 94 000 hektar. För år
1946 avrundas siffran till 95 000 hektar. Vid en antagen hektarskörd av
2 000 kilogram erhålles följaktligen en totalskörd av 190 000 ton. Saluöverskott
och löneförmalning beräknas på följande sätt:

1 Prognos.

2 Preliminära beräkningar.

3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 45 000 ton

Grynkvarnarnas förbrukning................ 20 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa 90 000 ton

Bryggeriernas förbrukning år 1945/46 beräknas såsom nyss nämnts till
21 000 ton, därav 16 000 ton till skattepliktiga och 5 000 ton till skattefria
bryggerier. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna ytterligare ett
behov av 6 000 ton för förnyelse av övergångslagret. Under innevarande år
har livsmedelskommissionen emellertid tills vidare ej beviljat licens för sistnämnda
ändamål, varför denna kvantitet icke medtagits i kalkylen. Den tilldelning,
som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en avsevärd
minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort
en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas förbrukningen
till 40 000 ton vid de skattepliktiga och 7 500 ton vid de skattefria
bryggerierna, vartill kommer en mindre kvantitet korn till brännerierna.
Till jämförelse kan nämnas, att bryggeriernas och bränneriernas sammanlagda
förbrukning av kom år 1938/39 uppgick till 51 000 ton. Under sådana
förhållanden synes förbrukningen av korn år 1946/47 under förutsättning
av normal skörd icke kunna beräknas bli lägre än 40 000 ton, vartill bör läggas
en kvantitet av 5 000 ton för uppläggande av normalt övergångslager hos
bryggerierna. Sammanlagt upptages sålunda en kvantitet av 45 000 ton korn
för andra ändamål än grynframställning. Det bör emellertid understrykas,
att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet kan bedömas i vilken
utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras för bryggeri- och
bränneriändamål. Den angivna mängden kom får sålunda närmast betraktas
såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att närmare
angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm lia i samråd med livsmedelskommissionens
spannmålssektion samt arméförvaltningen beräknats på följande
sätt:

Havre. Ton.

	1938/39	1944/45	1945/46	1946/47
Grynkvarnarna ...	........... 40 000	45 000	55 000	55 000
Armén ...........	........... 25 000	9 000	5 000	15 000
Åkerier...........	........... 15 000	15 000	15 000	15 000
Skogskörsler .....	........... 50 000	45 000	45 000	50 000
Export...........	........... —	2 000	—	—
	Summa 130 000	116 000	120 000	135 000
■	Hö. Ton. 1938/39	1944/45	1945/46	1946/47
Armén ...........	........... 10 000	26 000	11 000	12 000
Åkerier...........	........... 20 000	20 000	20 000	20 000
Skogskörsler .....	........... 40 000	45 000	45 000	45 000
Export...........	........... .	] 000	11 000	—
Finska kor .......	........... —	17 000	—	—
	Summa 70 000	109 000	87 000	77 000

Bihang lill riksdagens protokoll ISIG. 1 sami. Nr 267. 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Halm. Ton.

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Armén ...................... 10 000 17 000 12 000 10 000

Åkerier...................... 10 000 10 000 10 000 10 000

Skogskörsler ................ 20 000 20 000 20 000 20 000

Finska kor .................. — 5 000 — —

Industriell förbrukning........ — 3 000 4 000 10 000

Industribränsle .............. — 50 000 200 000 —

Summa 40 000 105 000 246 000 50 000

Priset på havre (medelpriset mellan vithavre och svarthavre), som år
1938/39 uppgick till 11,57 kronor per deciton, har under åren 1944/45 och
1945/46 uppgått till 18,75 kronor per deciton och upptages för år 1946/47 till
oförändrat belopp.

Beträffande priserna på hö har följande beräkning utförts:

Sept.—dec.

1938/39 1944/45 1944/45 1945/46

Notering ........... 5-89 10-18 10-22 8-13

Avgår: presshyra ................ 0-20 0-25 0-25 0-25

tråd...................... 0-05 0-10 0 10 040

extrafrakter ........ — 0-25 0 25 0-25

Kvarstår............... 564 9-58 9-62 7-53

För år 1945/46 synes i enlighet härmed höpriset preliminärt böra avrundas
till 7 ,50 kr/dt. För år 1946/47 bibehålies detta pris.

Priset på halm kan på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag
för sådana kostnader för press, tråd och frakter, som icke ingå i kostnadskalkylen,
beräknas till följande belopp i kronor per deciton:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

2-19 2-40 2-40 2-40

Matärter.

.4r 7944/45. Saluöverskottet av matärter under produktionsåret 1944/45
har uppgått till 14 000 ton. Härtill kommer odlarnas husbehovsförbrukning,
vilken uppskattats till 1 500 ton, varför den sammanlagda kvantiteten matärter
uppgått till 15 500 ton.

Genomsnittspriset på matärter beräknas för år 1944/45 till 33 kronor per
deciton.

År 1945/46. Skörden av ärter år 1945 har beräknats till sammanlagt 31 900
ton. Med ledning av arealuppgiftema kan denna kvantitet fördelas på 24 800
Ion matärter och 7 100 ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning
av matärter har beräknats enligt följande sammanställning:

Skörd.................................... 24 800 ton

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 200 »

avrens 7 %........................ 1 700 »

utsäde ............................ 4 500 »

Kvarstår........ 18 400 »

Till belysning av beräkningen kan nämnas, att t. o. m. november månad
ca 8 400 ton ärter försålts enligt spannmålsbolagets rapporter. Härtill får
emellertid läggas dels den försäljning som faller utanför dessa rapporter,

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

dels producenternas husbehovsförbrukning, vilken tidigare uppskattats till
1 500 ton per år.

Priset på matärter har för regleringsåret 1945/46 höjts med 3:— kr/dl i
jämförelse med priset föregående år och upptages i kalkylen till 36: — kr/dti
År 1946/47. Under antagande av oförändrad areal samt ovan angiven hektarskörd
erhålles följande beräkning av totalskörden. 1

Hektar- Total Areal

skörd skörd *

20 300 hektar................ 1 400 kg 28 400 ton

Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten har be*
räknats på följande sätt: *

Skörd.................................... 28 400 ton

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 300 i

avrens 7 /........................ 2 000 »

utsäde.................. 4 500 »

Återstår.................................. 21 600 » i

Beträffande priset på matärter för år 1946/47 har räknats med att några
garantipriser icke komma att fastställas, vilket med all sannolikhet får till
följd en viss prissänkning. Hur stor denna kommer att bli, torde i icke ringa
grad bli beroende av exportmöjlighetema. I kalkylen räknas med ett pris av
30 kronor per deciton, vilket innebär en prishöjning i jämförelse med år
1938/39 med ca 50 procent. Jordbrukarnas inkomster av matärter beräknas
sålunda till 6,5 milj. kronor.

Matpotatis.

Åren 1944/45 och 1945/46. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler
upptagits till 900 000 ton för såväl år 1944/45 som år 1945/46 mot 755 00Ö
ton år 1938/39. En viss ledning vid bedömandet av konsumtionsutvecklingei}
har härvid erhållits av socialstyrelsens konsumtionsundersökningar. Av dessa
framgår, att tendensen till nedgång mellan 1943/44 och 1944/45 varit tydlig
under de tre första kvartalen. Samtidigt lägger man märke till en stagnation
i förbrukningen under produktionsåret 1944/45. Vid ett bedömande av
totalkonsumtionen får även hänsyn tagas till att befolkningen från år 1938/39
till år 1945/46 stigit med ca 7 procent. På grundval av föreliggande uppgifter
rörande dels den individuella konsumtionen av matpotatis och dels
befolkningsutvecklingen torde några ändringar i de tidigare för åren 1944/4^
och 1945/46 beräknade kvantiteterna matpotatis ej böra göras.

Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1944/45 en
export av 7 000 ton matpotatis. För år 1945/46 beräknas f. n. en export av
5 000 ton. Huruvida någon export därutöver kan komma till stånd under,
våren 1946 kan f. n. icke med säkerhet bedömas.

Priset på matpotatis bär för år 1944/45 beräknats lill 13,19 kronor per deciton.
Byräkningen grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar, Sammanväg.-ningen av månadsnoteringama till årsmedeltal har skett med ledning av de
uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året, som
erhållits vid en av jordbrukskommittén tidigare verkställd specialundersökning.
Vid beräkningen av årsmedelpriset för år 1944/45 bär vidare medräknats
det lagringsbidrag för matpotatis av 1944 års skörd, som enligt lämnat
bemyndigande utbetalades genom Svenska spannmålsaktiebolaget från börJ
jan av maj månad 1945. Ifrågavarande bidrag uppgick till 0,3 milj. kronor:

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

För år 1945/46 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas
till 12,75 kronor per dcciton. Med hänsyn till ovissheten rörande prisutvecklingen
under vår- och sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas
såsom tämligen osäker.

Är 1946/47. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år
1945/46 beräknats till 900 000 ton. För år 1946/47 synes det under förutsättning
av normal skörd vara riktigast att räkna med en viss minskning av potatiskonsumtionen.
Med hänsyn till att den sammanlagda kvantiteten kött
och fläsk från 1945/46 till 1946/47 beräknats öka med icke fullt 2 procent,
kan nedgången dock icke väntas bli särskilt stor. I kalkylen räknas med en
kvantitet av 875 000 ton. I vad mån därutöver export av matpotatis kan komma
till ständ kan icke nu med någon säkerhet bedömas, men det synes med
hänsyn till nu föreliggande utsikter beträffande livsmedelsförsörjningen i utlandet
sannolikt att så kan bliva fallet. Någon särskild kvantitet härför har
emellertid helt naturligt icke kunnat upptagas i kalkylen.

Priset på matpotatis upptogs i den på våren 1945 utarbetade normkalkylen
för år 1945/46 till 10,50 kr/dt. Händd räknades med en skörd av 14 000
kilogram per hektar. I nu föreliggande kalkyl har som ovan angivits genomsnittspriset
för nämnda år beräknats till ca 12,75 kr/dt. Detta förhållande får
emellertid ses mot bakgrunden av att skörden blivit avsevärt svagare än i
normkalkylen beräknats. Med hänsyn till att skörden i föreliggande kalkyl
liksom i normkalkylen för år 1945/46 beräknats till 14 000 kg/ha, har priset
för 1946/47 upptagits till 10 ,50 kr/dt. Jordbrukarnas inkomster av matpotatis
ha sålunda beräknats till 91,9 milj. kronor.

Fabrikspotatis.

.4r 1944/45. Förbrukningen av fabrikspotatis år 1944/45 har enligt uppgifter
från livsmedelskommissionens produktionsavdelning uppgått till 60 000
ton. Priset har beräknats till i genomsnitt 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknats till 17 procent, erhålles
ett medelpris per deciton av 7,04 kronor.

År 1945/46. Enligt utfärdade licenser kommer under 1945/46 255 000 decifon
potatismjöl att tillverkas. Denna produktion motsvarar en förbrukning
av 142 000 ton potatis. Härutöver beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning
av 7,7 milj. liter brännvin av potatis, vartill åtgår en kvantitet av
35 000 ton.

Priset på fabrikspotatis har Ijeräknats tilt genomsnitt 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga stärkelsehalten beräknas till
16,5 °/o, erhålles ett medelpris per deciton av 7,07 kr.

År 1946/47. Vid normal skörd beräknas 25 000 ton potatis kunna komma
lill användning för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt
uppgå till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt. Värdet av denna inkomstpost blir
sålunda 18,8 milj. kronor.

Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella
ändamål närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att
det ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen
kommer att ske.

Sockerbetor.

År 1944/45. Jordbrukets inkomster av sockerbetor år 1944/45 kunde redan
i bilaga 1 till prop. 303/1945 beräknas med ledning av uppgifter från
.Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande kvantitet och pris. Härvid redo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

101

visades en kvantitet av 1 803 350 ton sockerbetor med en genomsnittlig sockerhalt
av 17,04 procent. Priset uppgick till 4 79,25 öre per deciton och värdet
till 86,4 milj. kronor.

År 1945/46. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget bär
1945 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 812 000 ton med en genomsnittlig
sockerhalt av 17,5 %>. Grundpriset för betor med en sockerhalt av 16 %>
har fastställts till 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Vigo av grundpriset för
varje tiondels procent varmed sockerhalten överstiger 16 °/o. Vid den beräknade
medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför värdet
av 1945 års sockerbetsskörd kan beräknas till 92,2 milj. kr.

År 1946/47. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar
och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 35 000 kg/ha. Utifrån
dessa förutsättningar erhålles en totalskörd av 1 925 000 ton. Sockerhalten
antages bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser innebär
ett genomsnittspris av 5,0859 kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till
97,9 milj. kronor.

Oljeväxter.

Är 1944/45. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande
dess sammanlagda köp från odlare av oljeväxtfrö av 1944 års skörd samt
däremot svarande betalningsbelopp:

Kg Kronor

Höstraps................ 17 234 996 14 877 721:60

Vårraps ................ 8 565 776 6 685 423:57

Vitsenap ................ 7 241 823 4 859 904: 65

Vallmo.................. 1 934 641 2 342 775: 39

Lin .................... 14 358 022 12 743 007:23

Solros .................. 38105 30 763:85

Soja.................... 1 209 1 674:78

Summa 49 374 572 41 541 271: 07

År 1945/46. Beträffande 1945 års skörd av oljeväxter ha preliminära uppgifter
erhållits från livsmedelskommissionens byrå för prisclearing m. m.
angående leveranserna av raps, vitsenap och vallmo. Kvantiteter och värde
framgår av följande sammanställning:

	Kvantitet	Värde
	ton	1 000 kronor
Höstraps (inkl. rybs)........	........ 9 546	7 038
Vårraps ..................	........ 7 550	8 427
Vitsenap ..................	........ 3 485	2 856
Vallmo....................	........ 912	1 022
	Summa 19 343

Härutöver torde ytterligare vissa mindre kvantiteter komma att levereras,
men dessa kunna icke vänlas att i någon högre grad förändra de ovan angivna
siffrorna.

Av oljelin hade t. o. m. den 31 mars 1946 enligt uppgift från Linoljeslageriernas
försäljningsaktiebolag levererats 14 354 ion. Vid ett pris av 85 öre/
kg för vara med 9 procents vattenhalt motsvarar denna kvantitet ett värde
av 12,2 milj. kronor. Emellertid torde beträffande oljelin vissa kvantiteter
ha återstått att leverera vid nyss angivna datum. Med hänsyn härtill bibehålies
bär en tidigare verkställd preliminär beräkning, enligt vilken inkomsterna
av oljelin upptagits till 12,4 milj. kronor.

102

Kungl. Maj:ts proposition iu- 267.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av oljeväxter år 1945/46 upptages
sålunda preliminärt till 19,3 + 12,4 = 31,7 milj. kronor.

År 1946/4-7. Beträffande arealen oljeväxter till 1946 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1945 företagna arealinventeringen redovisade 6 603 resp. 614 hektar. I fråga
om de vårsådda oljeväxtema torde emellertid med hänsyn till planerade
pris justeringar en avsevärd arealminskning kunna beräknas för ol jelin och
vallmo, medan däremot en viss arealökning torde vara att vänta för vårraps
och vitsenap. Efter samråd med livsmedelskommissionens produktionsavdelning
Ira arealerna beräknats på sätt som framgår av följande sammanställning.
Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som
i den på våren 1945 upprättade normkalkylen för år 1945/46. Beträffande
priserna föreligger beslut i fråga örn de höstsådda oljeväxtema. Beträffande
övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits de av livsmedelskommissionen
föreslagna priserna. Samtliga priser lia omräknats till att avse 18-procentig
vara. Beräkningen framgår av följande sammanställning:

Areal Skörd Skörd Pris Värde

lia kg/ha ton öre/kg milj. kr.

Höstraps .............. 6 600 1 600 10 500 69 7-2

Höstrvbs .............. 600 1 300 800 69 0‘5

Vårraps................ 9 000 1 200 10 800 75 8''1

Vitsenap................ 6 000 1 200 7 200 65 4-7

Vallmo ................ 1 300 900 1 100 77-5 0-9

(Hjelin ................ 10 000 1 200 12 000 60 7''2

Summa inkomster 28-6

I vårkalkylen för år 1945/46 konstaterades, att någon stimulansinkomst
för oljeväxter enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder icke kunde anses
föreligga vid då gällande priser. Då de ovan upptagna priserna innebära
en avsevärd prissänkning för vallmo och oljelin och i övrigt oförändrade
priser med undantag för en mindre justering av prisberäkningen för vitsenap
kan enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder ej heller nu någon
stimulansinkomst upptagas.

Spånadsväxter.

År 1944/45. Enligt uppgifter från Riksförbundet Lin och Hampa lia jordbrukets
inkomster av spånadsväxter år 1944/45 uppgått till följande belopp:
linhalm 1,7 milj. kr., hamphalm 0,6 milj. kr., linfrö 1,3 milj. kr., eller sammanlagt
3,6 milj. kr.

År 1945/46. Från Riksförbundet Lin och Hampa har följande preliminära
uppgifter erhållits rörande det beräknade utbytet av halm och frö av 1945
års linskörd.

Halm (frörepad).

Klass EP........ P ........ I .......... II ........ III ........ IV ........	Laholm 85-0 780-0 1 220-0 780-0 435-0	Växjö 100-0 450-0 900-0 800-0 650-0	Kristine- hamn 400-0 1 200-0 2 000-0 400-0	Hybo 15-0 300-0 600-0 375-0 150-0 60-0	Gimo 210-0 660-0 375-0 255-0	Mellansel 80-0 320-0 560-0 400-0 240-0	Summa ton 15-0 565-0 2 760-0 4 915-0 4 505-0 2 040-0
S:a ton	3 300-0	2 900-0	4 000-0	1 500-0	1 500-0	1 600-0	14 800-0
Frö, exkl.
utsäde, ton	405-0	140-0	335-0	120-0	130-0	70-0	1 2000

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

103

Med ledning av dessa kvantitetsuppgifter och gällande priser kunna jordbrukets
inkomster av lin beräknas på följande sätt:

Linholm (frörepad).

T„ Kvantitet Pris Värde

Klass tori öre/kg 1000 kr.

EP.................. 15 30 5

P .................. 565 25 141

I .................... 2 760 20 552

II .................. 4 915 17 836

III .................. 4 505 14 631

IV .................. 2 040 11 224

Summa 14 800 16 2 389

Frö ................ 1 200 69 828

Summa inkomster av lin 3 217

Härtill komma inkomsterna av hampodlingen, vilka preliminärt beräknats

på följande sätt:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg 1000 kr.

1 900 3 200 6 080 12-5 760

Totalt erhållas sålunda följande inkomster av spånadsväxter:

Linhalm ............................ 2 389 000 kronor

Linfrö .............................. 828 000 »

Hamphalm .......................... 760 000 »

Summa 3 977 000 kronor

Är 1946/47. Arealen spånadsväxter beräknas år 1946 bli i stort sett oförändrad,
d. v. s. 4 700 hektar lin och 1 900 hektar hampa. Avkastningen har
beräknats efter samma grunder som i vårkalkylen för år 1945/46, dock med
den justeringen att avkastningen av linfrö reducerats för utsäde. För hampa
upptages icke någon särskild inkomst av fröavkastningen, enär det visat sig
att denna i regel icke uppgår till nämnvärt belopp. Beräkningarna sammanfattas
i följande tablå:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kr.

Halm. Lin............ 4 700 3 000 14 100 20 2-8

Hampa ........ 1 900 4 000 7 600 12-5 L0

Frö, Lin............ 4 700 450 2 100 68 1''4

Summa 5‘2

Mjölk.

Åren 1944/45 och 1945/46. Mjölkproduktionen under åren 1944/45 och
1945/46 har beräknats på följande sätt:

	1944/45	1945/46
K-mjölk vid mejeri............	949 000	955 000
P-mjölk vid mejeri............	2 314 000	2 595 000
Total invägning ..............	3 263 000	3 550 000
K-mjölk utanför mejeri........	170 000	170 000
Hemmaförbrukning av k-mjölk	500 000	495 000
Mjölk till lantsmör............	160 000	160 000
Fodermjölk ..................	300 000	300 000
Total mjölkproduktion 4 393 000	4 675 000

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

För bedömande av mjölkproduktionens utveckling under år 1945/46 föreligga
uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. m. mars 1946.
Under månaderna september 1945—mars 1946 har mjölkinvägningen uppgått
till 1 852 000 ton mot 1 676 000 ton samma månader år 1944/45, vilket
innebär en ökning med 10,5 procent, ökningen har procentuellt sett varit
störst under höstmånaderna, såsom varit att vänta med hänsyn till mjölkproduktionens
relativt ogynnsamma utveckling under hösten 1944. Även under
de första månaderna år 1946 har emellertid ökningen varit betydande såsom
framgår av följande sammanställning (1 000 ton):

1944/45 1945/46 19^™0

September.................. 273 307 112-5

Oktober.................... 239 270 113-0

November.................. 216 240 lll-l

December.................. 232 256 110-3

•Januari .................... 244 268 109-8

Februari .................. 223 241 108-1

Mars ...................... 248 268 108-0

September—mars 1 675 1852 110-6

För den återstående delen av produktionsåret torde ökningen komma att
bli något mindre med hänsyn till att mjölkproduktionen särskilt under försommaren
1945 ägde rum under mycket gynnsamma betingelser och undergick
en stark ökning. Den ovan angivna invägningen för hela produktionsåret
1945/46 — 3 550 000 ton — förutsätter en invägning under tiden april—
augusti 1946 av icke fullt 1 700 000 ton, innebärande en ökning i jämförelse
med invägningen under samma tid föregående år med 7 procent.

Innebörden av den ovan anförda beräkningen av mjölkproduktionen belyses
närmare av följande sammanställning:

Procentuell förändring sedan föregående
år ..................

Mjölkproduktion per ko, kg ....
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................

Total mjölkproduktion, ton ....
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................

Invägning vid mejerier, ton ....
Procentuell förändring sedan föregående
år ..................

1938/39 1 920 000	1943/44 1 782 500	1944/45 1 830 000	1945/46 1 875 000
2 455	-j- 2*8 2 350	+ 2-7 2 401	+ 2-5 2 493
4 714 000	+ 6-0 4 188 000	I 2*2 4 393 000	4 675 000
3 129 000	+ 8-9 3 068 000	+ 4-9 3 263 000	+ 6-4 3 550 000
—	+ 12-9	+ 6-4	+ 8-8

År 1946/47. För produktionsåret 1946/47 har vid de längre fram i denna
promemoria återgivna beräkningarna rörande dels slaktens omfattning, dels
förändringarna i kreatursantalet räknats med en fortsatt stegring av koantalet
av samma storlek som för år 1945/46, d. v. s. med 20 000 djur. Antalet
kor kommer enligt detta antagande att ökas från 1 885 000 i september 1946
till 1 905 000 i september 1947 och medelkoantalet att stiga från 1 875 000
år 1945/46 till 1 895 000 år 1946/47. Den genomsnittliga mjölkproduktionen
per ko har enligt nyss anförda sammanställning för år 1945/46 beräknats
uppgå till 2 493 kilogram, innebärande en ökning med 3,8 procent i järn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

105

förelse med närmast föregående år. För år 1946/47 synes anledning föreligga
att räkna med en fortsatt stegring, vilken dock icke kan antagas bli
större än ca 2 procent. I enlighet härmed har den totala mjölkproduktionen
år 1946/47 beräknats till 4 820 000 ton, innebärande en ökning med 3,1 procent
i förhållande till 1945/46 (ökningen beräknas sistnämnda år till 6,4 och
uppgick 1944/45 till 4,9 procent). Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerierna
numera är tämligen svag, ha kvantiteterna utanför mejeri försåld
k-mjölk samt lantsmörsmjölk bibehållits oförändrade vid 170 000 resp.
160 000 ton. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har antagits gå ned
med 1 procent till 490 000 ton, och fodermjölken har upptagits till 300 000
ton. Sammanfattningsvis redovisas beräkningarna rörande mjölkproduktionen
i följande sammanställning, i vilken till jämföreke medtagits även motsvarande
siffror för åren 1938/39 samt 1943/44—1945/46.

19:18/39

Invägning vid mejerierna 3 129 000

därav k-mjölk........ 794 000

p-mjölk........ 2 335 000

Konsumtionsmjölk utanför
mejeri............ 240 000

Konsumtionsmjölk till
hemmaförbrukning.... 537 000

Mjölk till lantsmör...... 420 000

Fodermjölk............ 388 000

Total mjölkproduktion .. 4 714 000

1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
3 068 000 905 000 2 163 000	3 263 000 949 000 2 314 000	3 550 000 955 000 2 595 000	3 700 000 955 000 2 745 000
180 000	170 000	170 000	170 000
505 000 175 000 260 000 4 188 000	500 000 160 000 300 000 4 393 000	495 000 160 000 300 000 4 675 C00	490 000 160 000 300 000 4 820 000

Priserna på mjölk, vilka på sedvanligt sätt beräknats av Sveriges lantbruksförbund,
redovisas i tabellen å följande sida.

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk ha beräknats
på följande sätt:

Kvantitet 1 000 ton Pris öre/kg Värde milj. kr.

tc...... 1945/46och 1945/46 och 1945/46och

1944/40 19|6/47 1944/40 1946/47 1944/4o J9^6/47

Oskummad mjölk .. 161000 170 000 2T34 2T45 34-4 36-5

Standardiserad mjölk 942 000 940 000 19-92 20-03 187-6 188-3

Summa 222-0 224-8

Skummjölk till ost.

Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under tiden
september 1944—augusti 1945 bär skummjölksåtgången för år 1944/45 beräknats
till 238 000 ton. För år 1945/46 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens
matfettsseklion upptagits till 300 000 ton. För år 1946/
47 beräknas kvantiteten stiga till 320 000 ton.

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda mjölkbidrag, sorn icke inkluderas i de angivna mjölkpriserna,
lia inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande
belopp:

106

Kungl. Mcij.ts proposition nr 267.

Tabell 2. Beräkningar rörande mjölkpriser.

	1938/39	1944/45	1945/46 och 1946/47
I. Från mejerier saluförd oskummad konsumlionsmjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........	24-79	30-01	30-01
Avgår detaljhandelsmarginai......................	3-42	3-56	3 56
> mjölkavgift ..............................	1-65	—	—
Återstår........................................	19 82	26-45	26''45
> efter korrigering för svinn................	19-43	25-93	25-93
Avgår mejerikostnader ..........................	3-65	5-48	5-48
> extrafrakter..............................	0-26	0-46	0-36
Producentpris i öre pr liter......................	1552	19-99	20-09
Omräknat till kg................................	15-07	19-41	19-50
Tillkommer mjölkpristillägg......................	—	1-93	1-95
Producentpris, öre pr kg ........................	15-07	21-34	21-45
II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.
Minutpris pr öre liter enl. SMR:s statistik........		29-01	29-01
Avgår detaljhandelsmarginai ....................		3’56	3‘56
Återstår........................................		25-45	25-45
» efter korrigering för svinn ..............		24-95	24-95
Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnad		5-63	5-63
> extrafrakter ..............................		0''46	036
Producentpris i öre pr liter......................		18-86 18-31	18''96 18-41
Omräknat till kg................................ Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand-

mjölk ........................................		1-61	1-62
Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....		19-92	2003
lil. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........	24-79
Avgår detaljhandelsmarginai ....................	3''42
> mjölkavgift ..............................	1-55
Återstår........................................	1982
» efter korrigering för svinn................	19-43
Omräknat till kg-pris............................	18-87	24-64	24-64
IV. Produktmjölk vid mejerier.
Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr
kg smör......................................	11-46	17-58	17-58
Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-
pristillägg....................................	1-25	1-45	1-45
Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............	—	—	—
Avgår mejerikostnader ..........................	0-90	1-47	1-47
Producentpris pr kg ............................	11-81	17-56	17-56
V. Hemmaförbrukad k-mjölk.
P-mjölkspris, öre................................	11-81	17-56	17-56
Skummjölksvärde...............................	2-00	4-05	4-05
Pris å hemmaförbrukad k-mjölk ................	13-81	2161	21-61

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Producentbidrag ..............................

Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för

översvämningsskador 1945/46)................

Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)......

Kompensation för utebliven prishöjning .......

1944/45	1945/46 Miljoner kronor	1946/47
. 50-2	52-0	52-0
, 7-5	8-1	6-0
. 1-6	0-7	0-7
. 1-2	1-2	1-2

Summa 60‘5 62-0 59-9

Körlinjebidrag

3-2 3-5 3-5

Merinkomst av gräddförsäljning.

På grundval av inom S.M.R. utförda pris- och kvantitetsberäkningar har
merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats på följande sätt:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2-36 ll-24 11''20 11''20

Total merinkomst, milj. kronor........ 7-0 16‘3 18-6 18-6

Lantsmör.

Priset på mjölk till lantsmör har beräknats uppgå till följande belopp i
miljoner kronor:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

10-77 17-01 17-74 17-74

Ägg och fjäderfäkött.

Beträffande beräkningssättet hänvisas till bil. 1 i Kungl. Majlis proposition
253/1944.

För 1945/46 beräknas under förutsättning av normal skörd en ökning av
hönsantalet med 1 100 000 st. till 9 100 000 i april 1946, vilket efter avdrag
för tuppar ger en ökning av antalet värphöns med 1 045 000 och av äggproduktion
med ca 6 900 ton eller nära 14 °/o.

För år 1946/47 beräknas en ökning av hönsantalet med 600 000 st. (1945/
46 1 100 000 st.) till 9 700 000 i april 1947, vilket efter avdrag för tuppar gelén
ökning av antalet värphöns med 570 000. En stegring i äggproduktionen
per höna kan åter beräknas göra sig gällande under 1946/47. Den årliga
stegringen i avkastningen per höna under mellankrigsperioden kan beräknas
till ca 1 3/é %>.1 Under krigsåren har på grund av den knappa fodertillgången
icke räknats med någon uppgång i avkastningen per höna. För vissa
ur foderförsörjningssynpunkt svåra år har tvärtom antagits en nedgång. Vid
bättre fodertillgång torde förutom den på längre sikt fortgående stegringen
en återhämtning göra sig gällande. Härvid bär beaktas, att hönsstammen
torde omsättas raskare nu än före kriget, varför en större del av densamma
nu torde befinna sig i den produktionskraftigaste åldern. I denna kalkyl har
räknats med att dessa faktorer ge anledning till en höjning av förkrigssiffran
112 ägg per höna och år till 116 ägg per höna och år för 1946/47.

Årsmedelpriset för 1945/46 har justerats med hänsyn till väntade prissänkningar
under högproduktionsperioden under våren 1946. Priset för 1945/
46 torde bli 2,78 i stället för tidigare beräknade 2,89 kr/kg.

Med hänsyn till att äggproduktionen under år 1946/47 beräknas uppnå
och för hela året räknat något överstiga förkrigskvantiteten kan priset icke
väntas ligga nämnvärt högre i förhållande till förkrigsnivån än som mot 1

Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande Den aniinaliska
produktionen 1927/28 och 1937/38.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

svarar kostnadsökningen för äggproduktionen. Då den genomsnittliga kostnadsökningen
kan beräknas ha uppgått till i runt tal 70 å 75 °/o, synes priset
preliminärt kunna anges till 2,50 kr/kg. Delegationen har genom att begagna
detta pris i kalkylen givetvis icke tagit ställning till frågan örn vilket pris
statsmakterna böra fastställa utan endast velat angiva det pris, som under
nu rådande betingelser synes sannolikast.

Det bör understrykas, att beräkningen av äggproduktionen enbart har till
syfte att få fram en antaglig siffra för jordbrukets inkomster av deima produktion.
Därest fodertillgången skulle bli knapp uppnås givetvis icke den
beräknade produktionen, men i dylikt fall har man i stället att räkna med
ett högre pris.

Antalet höns i september 1947, vilket ingår i beräkningen över kreatursantalet,
beräknas vara ca 10 % lägre än antalet i april 1947.

Beräkningarnas resultat sammanfattas i följande tablå:

	Värphöns 1000 st.	Ägg per höna	Äggproduktion ton	Pris kr/kg	Värde milj. kronor
	och år, st.	Totalt	Jordbruket	Totalt	Jordbruket
1938/39....	.... 9 210	112	60 860	53 260	1-41	85-8	75-1
1939/40....	.. . . 9 249	ilo	60 026	52 220	1-58	94-8	82-5
1940/41....	.... 8 542	103	51 910	44 640	2-23	115-8	99-6
1941/42....	.... 6 298	101	37 530	30 925	2-56	96-1	79-2
1942/43....	.... 5 689	106	35 579	30 385	2-80	99-6	85-1
1943/44....	.... 6 650	112	43 943	36 470	2-95	129-6	107-6
1944/45....	.... 7 600	112	50 220	40 180	2-89	145-1	116-1
1945/46....	.... 8 645	112	57 126	45 700	2-78	158-8	127-0
1946/47....	.... 9 215	116	63 070	50 460	2-50	157-7	126-2

Sedan årskullarna nu blivit större har en ökad slakt av äldre höns beräknats.
Slakten av kycklingar och ungtuppar har beräknats i samband med
antagandena rörande rekryteringen.

Utgallringsliöns.		Försäljning	Pris pr	st.	Värde 1 000 kr
	1 000 st.	kronor Totalt	Jordbruket
1938/39......		. 1609	1-50	2	414		2 112
1939/40......		. 1980	1-50	2	970		2 584
1940/41......		. 3 034	2-00	6	168		5 304
1941/42......		. 3 762	3-30	12	415		10 230
1942/43......		. 1968	4-00	7	872		6 723
1943/44......		. 1847	3-90	7	203		5 978
1944/45......		. 1800	3-87	6	966		5 573
1945/46......		. 1 900	3-70	7	030		5 624
1946/47......		2 300	3 00	6	900		5 520
Kycklingar o.	Försäljning	Ung-	Pris per st, kr Kvek- M:tal 1U tupp,	Värde	1000 kr
ungtuppar.	1 000 st.	tuppar	lingar	8A kyckl.	Totalt	Jordbruket
1938/39 ......	.. 2 950	1-50	1-00	1-13	3	334	2 927
1939/40 ......	.. 2 950	1-50	1-00	1-13	3	334	2 917
1940/41 ......	.. 2 420	2-00	1-60	1-70	4	114	3 538
1941/42 ......	.. 2 270	4-00	2-80	3-10	7	037	5 798
1942/43 ......	.. 3 000	4-00	2-80	3-10	9	300	7 942
1943/44 ......	.. 3 500	3-00	1-80	2-10	7	350	6 101
1944/45 ......	.. 3 800	3-20	2-03	2-32	8	816	7 053
1945/46 ......	.. 3 800	3-25	1-95	2-28	8	664	6 931
1946/47 ......	.. 3 500	2-75	1-70	1-96	6	860	5 490

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

109

Kyckling produktion till slakt.	Försäljning 1 000 st.	Kycklingar Pris pr st. kronor	Värde Totalt	1 000 kr Jordbruket
1938/39 .................	. 1000	1-00	1 000	878
1939/40 .................	. 1000	1-00	1 000	875
1940/41 .................	—	—	—	—
1941/42 .................	—	—	—	—
1942/43 .................	r	—	—	—
1943/44 .................	500	1-80	900	747
1944/45 .................	500	203	1015	812
1945/4G.................	500	1-95	975	780
1946/47 .................	500	1-70	850	680

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för Jordbruket (milj. kr.).

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
Utgallringshöns----	2-1	2 g	5-3	10-2	6-7	60	5-6	5-G	5-5
Kycklingar och ung-	38	3''8	3''5	5-8	7-9	6-8	7-9	7-7	6-2
Summa	5-9	G--1	8-8	160	14-6	128	13 5	13-3	11-7

Köttproduktionen.

År 1944145. Uppgifter rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur den
i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten
har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik över
behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade
slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktviktema
ha framräknats med ledning av sistnämnda statistik. Då statistiska
uppgifter rörande den stämplade slakten och behållna hemslakten av får
saknas för perioden Vo—17/io 1944, under vilken tid ransoneringen å fårkött
var hävd, har antagits, att den stämplade slakten och hemslakten under
nämnda tid utgjort en lika stor andel av den totala fårslakten, som i medeltal
varit fallet i september och oktober under krigsåren.

Resultaten av beräkningarna sammanfattas i tabell 3.

Antalet slaktdjur i vårkalkylen 1945 (prop. 303/1945) var beräknat med
utgångspunkt från viss kalvningsprocent samt sannolik uppfödning av livdjur.
Den härvid använda kalvningsprocenten (87 % av koantalet) byggde
på dels beräknad slakt och rekrytering för basåret 1938/39, dels för år
1943/44 redovisad slakt och förändring av kreatursantalet. Båda dessa
år ha givit överensstämmande resultat. Den på detta sätt beräknade kalvningen
innefattar endast de födda djur, som kommit till nyttig användning
genom slakt eller pålägg. Med användande av samma kalvningsprocent
på koantalet 1944/45 erhålles ett antal djur, som vid jämförelse med redovisad
slakt (inkl. export) plus ökning av nötkreatursantalet under året ger
en differens av 210 000 st., varmed den sålunda beräknade produktionen
skulle ha överstigit den redovisade slakten plus rekryteringen.

Örn man beaktar, att den redovisade slakten av särskilt kalv avsevärt
minskats jämfört med 1943/44, ehuru kreatursantalet ökat, framstår det som
otvivelaktigt, att den verkliga totala slakten av nötkreatur under 1944/45 i

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1944/43.

Djurslag	Antal djur	Medelslaktvikt kg	Total slaktvikt ton
Storboskap.
Besiktigad slakt...........	342 437	193-0	66 090-3
Stämplad slakt............	22 576	141-0	3 183-2
S:a avsaluslakt	365 013	189-8	69\|2735 1
Hemslakt.................	1462	94-4	138o
Totala slakten	866 475	189-4	69 411 6
Större kalv.
Besiktigad slakt...........	258 356	48-5	12 530-3
j Stämplad slakt............	17 062	52-3	892-3
S:a avsaluslakt	275 418	48-7	13 422 g
1 Hemslakt.................	10 003	42-9	429-6
Totala slakten	285 421	48-5	13852 7
Mindre kalv. Besiktigad slakt...........	584 190	19-8	11567-0
Stämplad slakt............	42 683	18-0	768-3
S:a avsaluslakt	626 873	197	12 335 3
Hemslakt.................	126 741	17-4	2 200-0
Totala slakten	753614	19-3	14 535-3
Får och getter.
Besiktigad slakt...........	189114	16-8	3 177-1
Stämplad slakt1...........	8 421	13-6	113-7
S:a avsaluslakt	197 535	16 7	3 290 8
Hemslakt1................	35 680	12-2	435-3
Totala slakten	233 215	16o	3 726 1
Häst.
Besiktigad slakt...........	30 713	295-2	9 066* 5
Stämplad slakt............	1918	270-0	517-9
S:a avsaluslakt	32 631	293 7	9 584-4
Hemslakt.................	9	241-7	2-2
Totala slakten	32640	293-7	9586 6

betydande grad överstigit den statistiskt redovisade. Den framkomna differensen
mellan beräknad produktion och statistiskt redovisad produktion kan
dock till någon ehuru endast mindre del bero på viss ofullständighet i 1945
års kreatursräkning jämfört med kreatursräkningen 1944, vilken senare ingick
som led i den allmänna jordbruksräkningen. För den ekonomiska kalkylen
har det dock ingen större betydelse, om bristen här endast upptages
såsom slakt eller örn den delvis räknas såsom oredovisad slakt och delvis
såsom ökat pålägg, då den senare delen i så fall medför en ökning av kreaturskapitalet.

Förefintligheten av brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter
örn leveranserna av inhemska hudar, som finnas tillgängliga inom industrikommissionen.
Rörande denna statistik och en jämförelse mellan densamma
och den redovisade slakten hänvisas till de särskilda utredningar,

1 Redovisad slakt fr. o. m. 18/io 1945, dessförinnan enligt särskild beräkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Ill

som verkställts härom och publicerats i Jordbruksekonomiska uppgifter nr
10/1945.

Av senare tillkomna statistiska uppgifter rörande leveranserna av hudar
framgår, att differensen mellan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur
å ena och antalet till garverierna levererade hudar och skinn å andra
sidan under tiden september 1944—augusti 1945 uppgått till ca 250 000,
därav ca 52 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas,
att antalet självdöda djur i storboskapsklassen under året, på grunder
som varit föremål för särskild utredning, kan beräknas till ca 19 000. Efter
frånräknande av detta antal skulle sålunda kvarstå en differens av 33 000
storboskap.

Vid tidigare kalkyler lia jordbrukets inkomster av slakten under år, för
vilka slaktstatistik förelegat, beräknats helt med ledning av denna, medan de
på grundval av kreatursantalet och redovisade förskjutningar i detta framräknade
slaktsiffrorna kommit till användning endast vid utarbetandet av
prognoser. Härvid kan emellertid framhållas, att för närmast föregående
produktionsår -— 1943/44 -— god överensstämmelse föreligger mellan dessa
sistnämnda beräkningar av nötboskapsslakten och den statistiska redovisningen
av densamma. Då nu en betydande differens föreligger, som endast
synes kunna förklaras genom ofullständig redovisning av antingen slakten
eller kreatursantalet eller bådadera, böra emellertid slaktsiffrorna justeras
med hänsyn härtill. Ett ytterligare stöd för en sådan justering föreligger i
den ovan anförda jämförelsen mellan slaktstatistiken och statistiken över
antalet till garverier levererade hudar och skinn. De tidigare anförda slaktsiffrorna
ha därför ökats med 204 000 djur, därav 29 000 storboskap och
175 000 kalvar, varvid dels beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar
och dels statistiken över leveranserna av hudar tjänat till ledning.
Antalet kalvar har i sin tur fördelats på större och mindre kalv efter samma
proportioner som den redovisade kalvslakten.

Beträffande fördelningen av den i kalkylen tillagda slakten — 204 000
djur — på storboskap samt större och mindre kalv bör anmärkas, att densamma
givetvis är behäftad med icke obetydliga osäkerhetsmarginaler. För
denna fördelning kan nämligen fördelningen av hudar och skinn på olika
klasser enligt leveransstatistiken icke utan vidare begagnas, enär grupperingen
av hudarna efter viktsklasser icke helt överensstämmer med klassificeringen
av slaktdjur. En direkt överföring av leveransstatistikens uppgifter
i detta hänseende på slakten skulle medföra en viss förskjutning uppåt
mot tyngre kreatursklass.

Den totala slakten av nötkreatur år 1944/45 har sålunda beräknats på
följande sätt.

Storboskap Större kalv Mindre kalv

Antal enligt slaktstatistiken.... 366 000 285 000 754 000

Tillägg...................... 29 000 48 000 127 000

Total slakt.................. 395 000 333 000 881 000

Slaktvikt, kg................. 189-4 48 5 19-3

Total slaktvikt, ton.......... 74 813 16 151 17 003

På grundval av denna kvantitetsberäkning samt från lantbruksförbundet
erhållna uppgifter örn slaktd,jurspriserna har värdet av köttproduktionen år
1944/45 beräknats på följande sätt:

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Kvantitet Pris Värde
1 000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 74-8 181 135-4

Större kalv.................... 16-2 226 36 6

Mindre kalv ................... 17-0 135 23 0

Häst .......................... 9-6 95 9-1

Får............................ 3-7 310 11-5

Hela köttproduktionen 121-3 215-6

Åren 1945/46 och 1946/47.

Koantalet den 15 september 1945 har nied ledning av preliminära uppgifter
ur kreatursräkningen den 1 juni 1945 och slaktstatistiken beräknats
till 1 865 000 djur. Beräkningar och överväganden rörande koantalet och
dess förändringar leder till ett antagande av en storboskapsslakt under 1945/
46 av 420 000 djur och ett koantal den 15 september 1946 av 1 885 000 djur.
Antalet ungnöt antages bli detsamma som i september 1945. Vid det antagna
koantalet och en kalvprocent av 87 erhålles under 1945/46 1 640 000
kalvar. Efter avdrag av 440 000 livkalvar återstå 1 200 000 kalvar till slakt.
Fördelningen mellan större och mindre kalv antages bli i stort sett densamma
som 1944/45 d. v. s. 330 000 större och 870 000 mindre kalvar.

Med utgång från antalet kor i september 1946 samt det beräknade antalet
övriga nötkreatur och under beaktande av nötkreatursstammens ålderssammansättning
samt rekryteringen av och avgången ur densamma under tidigare
år kan storboskapsslakten under 1946/47 uppskattas. En del av de kor, som
komma att slaktas under 1946/47 torde ha gått in i koklassen under de första
krigsåren, under vilken tid rekryteringen var mindre än under åren före
krigsutbrottet, varför underlaget för slakten under 1946/47 torde vara något
mindre än närmast föregående år. Slakten av ungnöt torde under 1946/47
bli av samma relativa omfattning som före kriget. Med ledning av dessa
överväganden har beräknats, att hela storboskapsslakten under 1946/47
skulle uppgå till 410 000 djur eller 10 000 djur mindre än som beräknats för
1945/46.

Ungnötsgruppens ålderssammansättning och storlek ger anledning antaga
en avgång ur densamma av 430 000 djur eller 20 000 mera än den uppskattade
slakten av storboskap. Detta innebär att antalet under året kalvande
kvigor bör bliva 20 000 fler än antalet kor, som slaktas, varför koantalet sålunda
skulle ökas och i september 1947 utgöra 1 905 000. Antalet ungnöt
beräknas samtidigt bli oförändrat, då de i ungnötsgruppen ingående kalvarna
beräknas motsvara avgången (430 000 djur). Kalvantalet i september
1947 har antagits vara 452 000 eller detsamma som i september de båda
tidigare åren.

Vid det för september 1947 angivna koantalet och en kalvprocent av 87
erhålles under 1946/47 1 660 000 kalvar. Efter avdrag av 430 000 livkalvar
återstå 1 230 000 kalvar till slakt. Fördelningen på större och mindre kalv
antages bli i stort sett densamma som beräknats de båda tidigare åren,
d. v. s. 340 000 större och 890 000 mindre kalvar.

Slakten av får och lamm beräknades i prop. 303/1945 under förutsättning
av en oförändrad fårstam under 1944/45 bli 260 000 djur. Enligt husdjursräkningen
den Ve 1945 har emellertid fårstammen i Svea- och Götaland
minskat med 6,6 procent, därav antalet tackor med 4,9 procent. Samtidigt
har, såsom ovan anförts, släkten av får och lamm under produktionsåret
1944/45 stannat vid 233 000 djur. Jämförd med det i husdjursräkningen den
1 juni 1945 redovisade antalet får och lamm antyder denna slaktsiffra att
en viss bristande redovisning även beträffande detta djurslag torde föreligga

Kungl. Majlis proposition nr 267.

113

i slaktstatistiken och/eller kreatursräkningen. Då någon möjlighet till en
noggrannare precisering av denna brist emellertid icke föreligger, har någon
justering för densamma icke kunnat göras. Vid beräkningen av slakten av
får och lamm under år 1945/46 får därför det i husdjursräkningen upptagna
djurantalet tagas som utgångspunkt. Härvid får emellertid beaktas, att slakten
under augusti 1945 var relativt låg, beroende på en förskjutning av
slakten till längre fram på hösten. Med hänsyn tagen till detta förhållande
upptages slakten av får och lamm under 1945/46 under antagande av oförändrad
fårstam till 240 000 djur.

Med hänsyn till bl. a. de sänkta priserna på ull har beräknats, att en
minskning av fårslammen kommer att äga rum under år 1946/47, vilket
bl. a. torde medföra en ökning av slakten. Här har upptagits 260 000 får
och lamm till slakt eller 20 000 fler än vid antagande av oförändrad fårstam
från 1945/46.

Slakten av häst har med hänsyn tagen till häststammens ålderssammansättning
upptagits till 35 000 djur både år 1945/46 och 1946/47.

Med hänsyn tagen till den antagliga säsongvariationen i medelslaktvik terna
Ira dessa beräknats för 1945/46 med ledning av tillgänglig statistik under
nämnda produktionsår. För år 1946/47 användas samma slaktvikter under
antagande av en oförändrad relation mellan avsalu- och hemslakt.

Slaktdjurspriserna för 1945/46 ha beräknats med ledning av tillgänglig
statistik över priserna samt med hänsyn till antagliga säsongmässiga förändringar
i slaktens omfattning och i priserna under återstående del av produktionsåret.
För produktionsåret 1946/47 ha använts samma priser som för år
1945/46.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och
medelslaktvikter samt årsmedelprisema ha kvantiteter och värde åren 1945/
46 och 1946/47 beräknats på följande sätt.

1945:46	Antalet	Medelslakt-	Köttprodukt,	Pris	Värde
slaktdjur	vikt, kg	1 000 ton	öre/kg	milj. kr
Storboskap.......	..... 420 000	198-0	83-2	177	147-3
Större kalv......	..... 330 000	48-0	15-8	222	35-1
Mindre kalv.....	..... 870 000	19-3	16-8	133	22-3
Får.............	..... 240 000	16-0	3-8	304	11.6
Häst............	..... 35 000	301-0	10-5	97	10-2
	Summa	köttproduktion 130-1		226-5
1946/47.
Storboskap.......	..... 410 000	198-0	81-2	177	143-7
Större kalv......	..... 340 000	48-0	16-3	222	36-2
Mindre kalv.....	..... 890 000	19-3	17-2	133	22-9
Får.............	..... 260 000	16-0	4-2	304	12-8
Häst............	..... 35 000	301-0	10-5	97	10-2
	Summa köttproduktion 129-4		225-8

FISskproduktionen.

År 1944/45.

Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande sammanställning.
Medelslaklviklen för avsalusvinen har beräknats med ledning av
veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för hemslaktade
svin har antagits vara 90,0 kilogram.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.

] 14

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

	Antal djur	Medelslakt- vikt (kg)	Totala slakten (ton)
Svin.
Besiktigad slakt. ..	.. 986 905	85-9	84	775-1
Stämplad slakt . ..	26 524	84-4	2	238-6
S:a avsaluslakt ...	.. 1 013 429	85-9	~87	013-7
Hemslakt........	.. 503 906	90-0	45	351-5
Totala slakten....	.. 1 517 335	87-2	132	365-2

År 1945/46.

Till ledning för en beräkning av fläskproduktionen under år 1945/46 föreligger
dels svinräkningen i april 1945, dels statistiken över antalet betäckta
suggor. Dessutom bör hänsyn tagas även till förändringen i medelslaktviktema
under det gångna året och de för fläskproduktionen disponibla fodertillgångarna.

En jämförelse^ mellan svinräkningen i april 1944 och svinräkningen i april
1945 visar en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett
oförändrat utnyttjande av suggoma och en oförändrad uppfödningstid skulle
sålunda under 1945/46 erhållas en något högre slaktsvinsproduktion än under
1944/45.

Antalet betäckta suggor under perioden augusti 1944—juli 1945 var 183 401
mot 182 557 samma period föregående år. Detta innebär en ökning med 0,5
procent.

Vid upprättandet av vårkalkylen (Kungl. Maj:ts prop. 303/1945) beräknades
fläskproduktionen under såväl 1944/45 som 1945/46 med ledning av betäckningsstatistiken,
varvid antalet slaktsvin per betäckning antogs uppgå
till 7,54. Härvid erhölls för 1944/45 en slakt av 1 372 800 svin. Såsom framgått
av den föregående framställningen kan emellertid nu den redovisade
slakten av svin år 1944/45 angivas till 1 517 300 djur, d. v. s. ca 145 000 utöver
det kalkylerade antalet. Denna differens synes endast till någon del
kunna förklaras genom förskjutningar i slaktvikten eller genom ändrade utfodringsförhållanden.

Vid en beräkning av fläskproduktionen år 1945/46 torde det vara nödvändigt
att beakta detta förhållande. Som förut nämnts är antalet suggor något
större nu än för ett år sedan. Antalet betäckningar visar ävenledes en mindre
ökning. Under sådana förhållanden bör fläskproduktionen år 1945/46 bli av
minst samma storleksordning som 1944/45. Vid en beräkning på sedvanligt
sätt med ledning endast av antalet betäckningar erhålles emellertid för innevarande
år ett antal slaktsvin av 1 381 000 mot en i statistiken redovisad slakt
år 1944/45 av 1 519 400. Med hänsyn till vad ovan anförts synes det vara
riktigare att räkna med samma utby testal, som kan beräknas för 1944/45.

Det kan i detta sammanhang nämnas, att statistiska centralbyrån vid en
kontroll av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar i oktober 1944
konstaterade en brist, motsvarande ca 3 000 betäckningar. Vid en liknande
kontroll i juni 1945 konstaterades en brist motsvarande ca 3 500 betäckningar.
Härtill kommer ytterligare dels frågan örn redovisningen av antalet
betäckningar, dels relationen mellan antalet betäckningar och antalet slaktsvin.

Antages ett intervall mellan betäckningar och slakt av 13 månader, skulle
utby testalet under 1944/45 beräknas som kvoten mellan antalet under nämnda
produktionsår slaktade svin och betäckningarna under perioden augusti

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

115

1943—juli 1944. Detta utby testal blir 8 ,32. Med ledning av detsamma skulle
slaktsvinsproduktionen under 1945/46 kunna beräknas till 1 526 000 djur.
Då emellertid normalt ett tämligen fast samband föreligger mellan medelslaktvikt
och slaktålder, måste den förskjutning nedåt av slaktvikten, som
ägt rum under 1944/45, beaktas. Örn hänsyn tages härtill kan utbytestalet
för 1944/45 beräknas till 8,19.

Under antagande av samma intervall mellan beteckning och slakt vid 1945/
46 års utgång som vid dess ingång, d. v. s. samma medelslaktvikt vid båda
tillfällena, kan antalet slaktsvin under 1945/46 beräknas med ledning av
ovannämnda utbytestal (8,19) och 12 månaders suggbetäckningar. Under 1945/
46 erhålles då en slaktsvinsproduktion av 1 504 000 djur eller 22 000 djur
mindre än vid en beräkning utan hänsynstagande till förskjutningar i slaktvikten.
I konsekvens med antagande om ett oförändrat intervall mellan betäckning
och slakt upptages den vid årets ingång gällande medelslaktvikten —
84,9 kg — för hela året, varför den totala svinslakten under 1945/46 kan beräknas
till 127 700 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i
svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar
kan man räkna med en nedgång i svinslaklen utanför jordbruket
under 1945/46 i jämförelse med 1944/45. För sistnämnda år har upptagits
en kvantitet av 4 000 ton fläsk utöver motsvarande slakt år 1938/39. Med
ledning av nyssnämnda uppgifter har motsvarande kvantitet för 1945/46 beräknats
till 3 000 ton.

Under hänsynstagande till antagliga säsongmässiga förändringar i slaktdjursantal
och priser under våren och sommaren 1946 torde årsmedelpriset
under 1945/46 bli 223 öre/kg.

År 1946/4-7.

En jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1944 och 1945 visar en
ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat utnyttjande
av suggorna skulle under 1946/47 erhållas en större svinproduktion än
under år 1945/46.

För en uppskattning av fläskproduktionen under 1946/47 föreligger även
betäckningsstatistiken fram t. o. m. januari 1946.

På grundval av denna och med ledning av säsongfördelningen i antalet
betäckta suggor under åren 1943/44 och 1944/45 och förskjutningar i säsongfördelningen
erhålles för produktionsåret 1945/46 191 700 betäckningar. Under
antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt, som räknats
med för slakten år 1945/46, kan antalet slaktsvin 1946/47 beräknas med ledning
av antalet betäckta suggor under 1945/46 och det tidigare använda utbytestalet
(8,19). Antalet slaktsvin blir då 1 570 000. I konsekvens med antagandet
örn ett från 1945/46 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt
upptages samma medelslaktvikt år 1946/47 sorn år 1945/46 (84,9 kg). Dä erhålles
en total fläskkvantitet av 133 300 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i
svinräkningen i oktober 1945 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar
torde man kunna räkna med en fortsalt nedgång i svinslakten utanför
jordbruket. Denna har för år 1945/46 upptagits till 3 000 ton utöver
1938/39 års svinslakt utanför jordbruket. För år 1946/47 kan beräknas ca
1 500 ton.

Värdet av svinslakten har beräknats med ledning av det för 1945/46 beräknade
priset.

På grundval av beräkningarna och övervägandena rörande svinslaktens

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

storlek och prisutvecklingen å fläsk har värdet av svinslakten linder åren
1945/46 och 1946/47 beräknats på följande sätt. Som jämförelse har även
medtagits uppgifter för åren 1943/44 och 1944/45.

D:o efter

A r	Antalet slaktsvin	Medelslakt-vikt, kg	Kvantitet 1 000 ton	avdrag för slakt utan-för jord-	Pris öre/kg	Värde milj. kr.
				bruket
1943/44 ....	... 1 614 446	89-8	145-0	139-0	239	332-2
1944/45 .....	... 1517 335	87-2	1.32-4	128-4	227	291-5
1945/46 ....	. .. 1 504 000	84-9	127-7	124-7	223	278-1
1946/47 _____	... 1 570 000	84-9	133-3	131-8	223	293-9

Av flera anledningar torde den för svinproduktionen verkställda prognosen
avseende både år 1945/46 och 1946/47 vara behäftad med betydande felmarginaler.
Det har redan nämnts, att statistiska centralbyrån vid kontrollen
av antalet i betäckningsstatistiken redovisade galtar konstaterat brister, som
motsvarade ett icke obetydligt antal betäckningar. Huruvida dessa brister
varit konstanta eller undergått förändringar har stor betydelse för det beräknade
och i prognoserna använda utbytestalets storlek.

Härtill kommer, att även beträffande svin torde en viss brist i slaktredovisningen
förelegat under 1944//45. Något exakt statistiskt mått på denna kan
dock f. n. icke erhållas.

önskvärt hade varit att kunna grunda en beräkning av utbytestalet på den
redovisade slakten av svin för år 1943/44, då denna — liksom för övriga
djurslag — av allt att döma varit tämligen fullständig. Ett sådant förfaringssätt
är dock förenat med vissa svårigheter bl. a. på grund av de betydande
förskjutningar beträffande uppfödningstid m. m., som ägde rum under år
1943/44.

Försäljning av smågrisar.

Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen såsom producerad
utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram 33 300 svin
år 1945/46 och 16 700 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar få följaktligen
beräknas ha försålts från jordbruket åren 1944/45 resp. 1945/46. Värdet
av denna försäljning kan beräknas till 1,5 resp. 0,8 milj. kr. Sistnämnda
belopp upptages även för 1946/47.

^[Försäljning avjjmilitärhästar.

I samband med beräkningarna rörande kreatursantalets förändringar ha
uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande försäljningen av militärhästar
under åren 1944/45 och 1945/46. Vid beräkningen av denna post
har som inkomst upptagits försäljningen av remonter och draghästar till
armén och som utgift dels slakten av militärhästar, vilken redan redovisats
vid beräkningen av jordbrukets slaktinkomster, och dels försäljningen av
de s. k. beredskapshästama. Vid beräkningen av värdet å sistnämnda hästar
får beaktas, att desamma medräknats i kalkylerna rörande kreaturskapitalets
förändringar och där upptagits till förkrigsvärde, d. v. s. 675 kr. per
häst. Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt, att även i detta sammanhang
upptaga den till samma värde. Skulle ett högre pris åsättas den vid
beräkningen av nu ifrågavarande avdragspost, blir det nämligen ofrånkomligt
att begagna detta även vid beräkningen av kapitalförändringarna. Med
hänsyn till dels osäkerheten i fråga om jordbrukarnas verkliga utgifter för
dessa hästar, dels principen för kapitalförändringarnas beräknande begagnas
därför priset 675 kr/st.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beräkningen framgår av följande sammanställning.

Försäljning och inköp av militärhästar.	1944/45		1945/46	1946/47
Militärens inköp	Antal	Milj.	kr.	Antal	Milj. kr.	Antal	Milj. kr.
Remonter..............	500	10		489	0 9	489	0-9
Övriga hästar..........	500	0-8	1-8	900	U4 2-3	1 100	1-7 2-6
.4 vgår
Slakt av militärhästar ... Försäljning till jordbru-	1 650	05		1 500	0-4	1 800	0-5
kare................. Nettoinkomst, resp. utgift för jordbruket........	330	02	0- 7 1- 1	5 500	3-7 41 -1-8	5 500	3^7 4-2 -1-6

Export av levande djur.''

Värdet av under 1944/45 exporterade nötkreatur uppgår till 0,4 milj.
kronor.

Värdet av under 1944/45 exporterade hästar uppgår till 0,5 milj. kronor.

Exporten av nötkreatur under 1945/46 kan f. n. beräknas till ca 2 000
djur med ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8 milj. kronor. Med hänsyn
till att detta antal ingår i den beräknade slakten, införes här endast
det pris utöver slaktvärdet, som jordbrukarna erhålla vid försäljning till export
eller 1,1 milj. kr. Exporten av avelssvin har under 1945/46 uppgått till
462 djur med ett värde av 0,2 milj. kronor.

För närvarande kan man under 1945/46 räkna med en export av 2 000
hästar, vartill hänsyn tagits vid beräkningen av kreaturskapitalet. Enligt
lantbruksstyrelsen torde det genomsnittliga priset per häst bli 1 650 kr.,
varför totalvärdet för jordbruket blir 3,3 milj. kronor. Utöver nämnda antal
har i olika handelsavtal en icke obetydlig hästexport ställts i utsikt, men
huruvida denna kan komma till stånd och i vilken omfattning kan för närvarande
icke förutsägas. Det sist sagda gäller även exporten av levande
djur under 1946/47. I kalkylen för nämnda år upptages därför icke något
belopp för export av levande djur.

Ull.

Fr. o. m. den 1 januari 1946 beräknas en prissänkning på ull med i genomsnitt
50 öre/kg. Årsmedelspriset för 1945/46, som förut upptagits till 434
öre/kg, kommer genom prissänkningen att sjunka till 400 öre/kg. Årsroedelspriset
för 1946/47 har upptagits till 384 öre/kg, vilket motsvarar det efter
den 1 januari 1946 gällande priset.

Kreatursliapital.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha behandlats i samband med beräkningarna
över köttproduktionen. Antalet oxar och tjurar har därvid i september
1947 bibehållits oförändrat i förhållande till det beräknade antalet i
september 1946.

Hästantalet har beräknats med ledning av betäckningsstatistik, häststammens
ålderssammansättning och slakt. Hästar över 3 år beräknas med led -

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september nedanstående år.

	1939	1940	194 L	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Hästar. 3 år och däröver efter avdrag av militär-
hästar............................	502 000	404 500	403 000	451000	400 000	408 000	460000	460 000	460 000
Unghästar..........................	78 000	82 000	77 000	71000	65 000	68 500	75 000	72 500	67 000
Föl ................................	48 000	43 000	40 000	35 000	40 000	43 000	42 000	36 000	36 000
Summa unghästar och föl	120 000	125000	117 000	100000	105000	lil 500	117 000	108 500	103 000
Summa hästar	028 000	589 500	580000	557 000	505 000	579 500	557 000	568 500	563 000
Nötkreatur.
Oxar ..............................	7 000	6 000	5 000	4 000	4 000	3 300	3 000	3 000	3 000
Tjurar 2 år och däröver ............	31000	33 000	33 000	31000	35 000	28 000	28 000	28 000	28 000
Kor................................	1920 000	1868 000	1 750 000	1698 000	1 770 000	1 795 000	J 865000	1 885 000	1905 000
Summa oxar, tjurar och kor ........	1958000	1907 000	1788 000	1 733 000	1809000	1820 300	1896 000	1916 000	1 936 000
Ungnöt ............................	564 000	564 000	475 000	471 000	546 000	618 800	565 000	565000	565000
Kalvar under 1 år..................	467 000	419 000	420 000	420 000	502 000	462 300	452 000	452 000	452 000
Summa nötkreatur	2 989000	2890000	2083 000	2024 000	2 857 000	2 907 400	2 913 000	2 933000	2 953 000
Svin.
Fargaltar ..........................	5 000	4 G00	4 000	3 600	3 500	3 700	3 700	3 700	3 800
Modersuggor........................	156 000	125 000	116 000	100 000	123 000	118 100	120 000	120 000	128 000
Höns.
Äldre höns..........................	8 770 000	8 770 000	7 740 000	5 735 000	5 440 000	6 300 000	7 2G0 000	8 200 000	8 700 005
Unghöns och kycklingar ............	2 950 000	2 950 000	2 420 000	2 270 000	3 350 000	3 500 000	3 800 000	3 800 000	3 500 000
Summa höns	11 720 000	11 720000	10100 000	8005000	8 790 000	9800 000	11000 000	12 000 000	12 200000

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Kungl. Majlis proposition nr 267. 119

Tabell 5. Värdet av iörestående kreaturskapital efter 1938/39 års priser. Milj. kronor.

	Pris kronor pr st.	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946	1947
Hästar.										310-5
3 år och däröver......	675	338-9	i 313-5	312-5	304-4	310-5	315-9	310-5	310-5
Unghästar............	750	58-5	6P5	57-8	53-3	48-8	51-4	56-3	54-4	50-3
Föl ..................	300	14-4	12-9	12-0	10-5	12-0	12-9	12-6	10 8	10-8
Summa		4118	3S7-9	382-3	368-2	371-3	380-2	3794	3757	371-6
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar ..	370	724-5	705-6	661’6	641-2	669-3	675-7	701-5	708-9	716-3
Ungnöt ..............	325	183-3	183-3	154-4	153-1	177-5	201-1	183-6	183-6	183-6
Kalvar ..............	100	46-7	41-9	420	42-0	50-2	46-2	45''2	45-2	45-2
Summa		9545	930-8	858-0	836-3	S97 0	923-0	930-3	937-7	945-1
Svin.
Fargaltar ............	225	1-1	1-0	0-9	0-8	0-8	0-8	0-8	0-8	0-9
Modersuggor..........	135	21-1	16-9	15-7	13-5	16-6	15-9	16-2	16-2	17-3
Summa		22-2	17-9	IG 6	14-3	17-4	167	17-0	17-0	18-2
Höns.
Äldre höns............	3	26-3	26-3	23-2	17-2	16-3	18-9	21-6	24-6	26-1
Unghöns och kycklingar	2	5-9	5-9	4-8	4*5	6-7	7-0	7-6	7-6	7-0
Summa		32 2	322	28-0	21-7	23-0	25''9	29-2	322	331
Totalsumma		1 420-7	1363-8	1284-9	1240 5	1308-7	1345 8	1 3do''9	1362-6	13680
Värdeförändring från
föregående år( + l—)			- 51-9	- 83-9	- 44-4	+ 68-2	+ 37-1	+ lo-l	+ 6-7	+ 5-4

ning härav oförändrat uppgå till 460 000 djur i september 1945, 1946 och

1947. Unghästantalel beräknas minska från 1945 till 1946 med 2 500 djur
och med ytterligare 5 500 till 1947. Fölantalet beräknas nedgå med 6 000
djur mellan 1945 och 1946. September 1947 har detsamma antagits oförändrat
från 1946.

Antalet modersuggor och fargaltar har med ledning av svinräkningen i oktober
1945 beräknats stiga under 1946/47 med 8 000 resp. 100 djur.

Förändringarna i hönsantalet ha behandlats i samband med beräkningarna
rörande äggproduktionen.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar för år 1944/45 skulle jordbruket vidVtgången av detta
år ha en foderreserv av 33 milj. foderenheter.

En beräkning av fodertillgångarna år 1945/46 med ledning av skördens
storlek enligt Årsväxten, livsmedelskommissionens försörjningsplaner samt
av foderåtgången för det kreatursantal och den animalieproduktion varmed
räknats i det föregående, har verkställts. Densamma har utförts enligt samma
principer, som tillämpats i tidigare kalkyler, och givit lill resultat ett foderöverskott
av 232 milj. foderenheter. Nämnda foderöverskott har med hänsyn
till dels beräknade näringsförluster å ej kvamduglig brödsäd och fodersäd på
grund av groddskador och dels större lagringsförluster på potatis än normalt
reducerats med 43 milj. foderenheter, vilken siffra erhållits efter särskilda
beräkningar, ökningen av varuförråden under 1945/46 blir sålunda 156 mili.
foderenheter (232 — 43 — 33).

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 6. Sammandrag av jordbrukets inkomster 1938/39, 1944/45, 1945/46 och 1946/47.

		1938/39		1944/45		1945/46		1946/47
Varuslag m. m.	Kvantitet 1000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr	i Kvantitet 1 000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet 1 000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet 1 000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr.
Höstvete................	556	;i7''21	95-7	357	26-82	957	379	26-45	100-2	429	26-50	113-7
Vårvete ................	108	19-11	20-6	66	27-98	18-5	62	28-30	17-5	105	28-50	29-9
Råg....................	247	16-25	40-1	262	25-70	67-3	175	25-35	44-4	233	25-50	59-4
Lagringsersättning ......	—	—	—	—	—	0-2	_	—	_	_	_	_
Arealtillägg ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_
Korn ..................	96	14-02	13-5	57	22-50	12-8	68	22-50	15-3	90	22-50	20-3
Fraktersättning..........	_	—	—	—	—	0-6	—	—	0-6		_	0-7
Havre..................	130	11-57	150	116	18-75	21-8	120	18-75	22-5	135	18-75	25-3
j Premie å fodersäd ......	—	—	—	—	—	—	_	_	_		_
Ärter ..................	15-o	19-14	2-9	15-5	33-oo	5*1	180	36-00	6*5	21-6	30-00	6*6
Oljeväxter..............	—	—	—	—	—	41-5	_	—	31-7	.	_	28-6
Spånadsväxter ..........	—	—	—	—	—	3-6	—	—	4-0	_	_	5*2
Potatis, mat-............	755	5-72	43-2	907	13-19	119-6	905	12-75	115-4	875	10-50	91-9
» , fabriks- ........ Sockerbetor ............	260	4-93	12-8	60	7-04	4*2	177	7-07	12-6	250	7-50	18-8
1834	305	55-9	1803	4-79	86-4	1812	5-09	92-2	1925	5-09	97-9
Hö ....................	70	5-64	3-9	109	9-58	10-4	87	7-50	6*5	77	7-50	5-8
Halm ..................	40	2-19	09	105	2-40	2-5	246	2-40	5-9	50	2-40	1-2
K-mjölk vid mejeri......	794	15-07	119-7	949	J13-39	222-0	955	23-54	224-8	955	23-54	224-8
> utanför mejeri. . > till hemmaför-	240	18-87	45-3	170	24-64	41-9	170	24-64	41-9	170	24-64	41-9
brukning ....	537	13-81	74-2	500	21-61	108-1	495	21-61	107-0	490	21-61	1059
P-mjölk vid mejeri......	2 335	11-81	275-8	2 314	17-56	406-3	2 595	17-56	455-7	2 745	17-56	482-0
Lantsmörmjölk..........	420	10-77	45-2	160	17-01	27-2	160	17-74	28-4	160	17-74	28-4
Skummjölk till ost......	98	2-90	2-8	238	5-12	12-2	300	5-12	15-4	320	5-12	16-4
Merinkomst av grädde . .	—	—	7-0	—	—	16-3	_	_	18-6			18-6
Producentbidrag m. m. . .	—	—	3-5	—	—	60*5	_	_	62-0	_	_	59-9
Körlinjebidrag ..........	—	—	—	—	—	3-2	_	_	3*5	_	_	3*5
Ägg....................	53-3	141	75-1	40-2	289	116-i	45 7	278	127-0	50-5	250	126-2
Slakt av fjäderfä........	—	—	5-9	—	—	13-5	—	—	13-3		_	11-7
Storboskap..............	89-0	105	93''5	74-8	181	135-4	83-2	177	147-3	81-2	177	143-7
Kalv, större ............	34’3	151	51-8	16-2	226	36-6	15-8	222	35-1	16-3	222	36-2
> mindre ..........	13''1	98	12-8	17-0	135	23-0	16-8	133	22-3	17-2	133	22-9
Får....................	3''4	174	5-9	3-7	310	11-5	3-8	304	11-6	4-2	304	12-8
Häst....................	11-8	44	5-2	9-6	95	91	10-5	97	10-2	10-5	97	10-2
j Svin....................	145-6	135	196-6	128-4	227	291-5	124-7	223	278-1	131-8	223	293-9
[ Smågrisar ..............	—	—	—	—	—	1-5	_	_	0-8			0-8
Militärhästar............	—	—	0-5	—	—	1-1	_	_	— 1-8	_	_	— 1-6
Ull ....................	0''7	185	1-3	09	434	4*1	0-9	400	3-6	0-9	384	3*6
Export av levande djur	—	—	5-6		—	0-9	—	—	4-6	—	—
Summa försäljningsink#	—	—	1 332 2	—	—	2 032 2	—	—	2 0S4-6	—	—	2140 9
Index	—	—1	100-0	—	—	152-5	—	—	156-5	—	—	161-2
Kapitalförändringar ....	—	1	+ 300	—	—	+ 13 1	—	—	+ 20-7	—	—	+ 5-4
Summa inkomster	—	—	1362-2	—		2 045 4	_	—	2105-3	_	_	2152 3
Index	—	—	100-o	—	—	150-1	—	—	154-6	—	—	158-0

Kungl. Majlis proposition nr 267.

12]

Enligt beräkningarna voro alltså varuförråden vid 1945/46 års utgång
189 milj. foderenheter (232-—43). Med oförändrade normer för foderåtgången,
vid antagande av normalskörd 1946 och under iakttagande av tidigare beräknad
animalieproduktion skulle vid 1946/47 års slut uppkomma ett något
större överskott. Något belopp för denna post införes emellertid icke i denna
beräkning, med hänsyn till att densamma utgår ifrån en förutsatt normal
skörd.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande
sammanställning (milj. kr.):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Kreaturskapital,

milj. kronor.. — —51 9 — 83-9 —44-4 +682 + 37-l +101 + 67 + 5-4
Varuförråd, milj.

kronor.......+ 30''0 — — 37 0 — +25 5 — 25‘5 + 3-0 +140 —

S:a milj. kronor +30 0 —51 *9 —120-9 —44 4 +93 7 +11*6 +13 l +20-7 +5-4

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig i stort sett på samma principer, som
tillämpats vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader. Endast på en
punkt har en mindre komplettering företagits. Byggnadskostnadsberäkningen
har nämligen justerats genom att arbetarnas s. k. semesterören nu lagts till
den lön, som utgör underlag för indexberäkning beträffande kostnader för
lejd arbetskraft till byggnadsarbete. Justeringen har utförts i anslutning till
en undersökning beträffande det verkliga löneläget, vilken visar, att de sammanlagda
timlönerna (inkl. rörligt tillägg och semesterören) motsvara de
timlöner, som tillämpats i indexberäkningen samt därtill semesterersättningen.

I samband med denna kostnadskalkyl har det även övervägts att justera
beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att foderkostnaderna
för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket,
skulle frånskiljas. Samtidigt skulle kostnaderna för de speciella liönsfoderblandningarna
redovisas mera fullständigt än tidigare Jordbrukskommittén
har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot en dylik
komplettering av beräkningarna. Samtidigt har emellertid kommittén beslutat,
att då föreliggande beräkningar rörande foderåtgången för ifrågavarande
äggproduktion syntes vara behäftade med betydande osäkerhetsmarginaler
och då vidare utredningen vore ofullständig i så måtto, att jordbrukets inköp
och försäljningen av kycklingar icke beaktats, borde ifrågavarande poster
f. n. icke införas i kalkylen.

Den i Kungl. Maj:ts proposition nr 303/1945 framlagda kalkylen för 1944/45
har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare uppgifter örn
kvantiteter och priser kunnat erhållas tor nämnda produktionsår. Även den
i januari 1946 utförda beräkningen för år 1945/46 har av samma skäl i viss
omfattning blivit justerad. För vissa kostnadsposter, t. ex. »diverse kostnader»,
omfattar justeringen även år 1943/44.

Det prismaterial, sorn ligger till grund för kalkylen för året 1945/46, sträcker
sig i regel ej iängre fram än till december 1945 eller januari 1946. För
kommande månader Ilar i en del fall antagits samma prisläge som det senast
kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet
liven åt sådana prisförändringar, som liro att emotse under produktionsårets
återstående del. 1 enlighet med principerna vid tidigare beräkningar lia dock

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 7. Kostnadsberäkning för

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42
för- brukn. ton, (kr/dt)	^värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.
Chilesalpeter........	47 000	8-14	31500	5-80	22 000	4-46	17 000	3-56
	(1731)		(18-41)		(20-29)		(20-94)
Kalksalpeter........	66 000	10-96	105 000	17-80	135 000	27-39	145 000''	30-17
	(16-61)		(16-95)		(20-29)		(20-81)
Kalkkväve..........	29 000	4-97	26 400	- 519	34 800	7-85	55 000''	12-91
	(17-13)		(19-66)		(22-55)		(23-48)
Svavels, amni.......	21000	336	18 800	3-08	21 200	4-28	19 000	4-22
	(16-00)		(16-36)		(20-20)		(22-23)
Ljungasalpeter......	4 200	0''67	2 500	0-41	—	_	4 000''	0-87
	(15-88)		(16-48)				(21-67)
Källsalt 40 %........	88 400	10-94	82 400	12-70	95 100	15-01	105 000''	17-71
	(12-37)		(15-41)		(15-78)		(16-87)
Superfosfat.........	1281 000	20-37	>248 000	24-01	>197 500	21-43	>191000	22-69
	(7-25)		(9-68)		(10-85)		(11-88)
Benmjöl............	2 770	0-29	2 500	0-32	2 300	032	_
	(10-80)		(12-67)		(13-70)
Thomasfosfat.......	22 000	1-53	14 000	1-09	18 000	1-69	14 000	1-50
	(6-95)		(7-80)		(9-37)		(10-68)
Summa		61-23		70-40		82''4 3		93-63
Jordbrukskalk (om-
räknad i ren CaO)	187 000	4-21	154 000	3-82	168 000	4-62	189 000	5-56
	(2-25)		(2-48)		(2-75)		(2-94)
Summa milj. kr.		6a"44		74-22		87*05		99-19
Index ..............		100-0		113-4		133-0		151-6

1 20% superfosfat. — 2 15% superfosfat. — 3 75 000 ton 18% 25-06, 15 000 ton 20% 26 33. —.
74430 ton 15 % 1575. — 6 20-procentig vara. — 7 13—15-procentig vara. — 8 Kaikpriset he -

lliga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana, sorn vid beräkningstillfället
varit genomförda eller ansetts med säkerhet komma att inträffa.
För vissa förnödenheter —- t. ex. konstgödsel — äro priserna fastställda för
hela produktionsåret 1945/46.

Prognosen för produktionsåret 1946/47 bygger på förutsättningen, att senast
kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom
saknats örn väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I vissa
fall, t. ex. beträffande mjölktransportkostnader, har dock räknats med sänkta
enhetspriser, som förutsatts slå igenom allmänt, sedan nu löpande kontrakt
utgått. I huvudsak förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några
volymförskjutningar ej komma att äga rum. I något fall har dock räknats
med höjda kvantiteter, där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av
varuknapphet. Detta gäller bl. a. smörjolja till traktorerna samt torvströ.

Kostnadskalkylen för år 1945/46 har starkt påverkats av förändrade priser
resp. tillgång på förnödenheter. Traktorkostnadema, som under krigsåren
i samband med omfattande övergång till gengasdrift ökats, ha åter sjunkit
betydligt beroende på övergång till oljedrift vid relativt låga oljepriser.
Detta gäller även för ar 1946/47. Beträffande kostnaderna för köpfodermedel
motvägas förutsatta prissänkningar av ökade kvantiteter, så att dessa kostnader
totalt sett äro större för år 1946/47 än under de närmast föregående
åren.

I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga
kommentarer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

123

konstgödsel och jordbrukskalk.

1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	i värde \| milj. kr. \|
10 300	2-16	8 300	1-74	19 000	4 37	12 000	2-76	15 000	3-45
(21-00)		(21-00)		(23-00)		(23-00)		(23-00)
97 000	2313	77 900	19-09	65 900	16-15	135 000	31-36	115000	26-71
(23-85)		(24-50)		(24-50)		(23-23)		(23-23)
73 700	18-85	3 91 200	23-05	67 000	16-93	55 000	13-20	50 000	12-00
(25-18)		(25-27)		(25-27)		(24-00)		(24-00)
13 800	3-41	12 800	3-22	13 700	3-45	12 000	2-88	15000	3-60
(24-68)		(25-15)		(25-15)		(23-98)		(23-98)
12 700	301	21500	5-19	30 400	734	32 000	7-37	65 000	14-96
(23-71)		(24-15)		(24-15)		(23-02)		(23-02)
93 600	18-68	4104 500	19-12	65 000	13-00	40 000	7-94	40 000	7-94 S
(19-96)		(18-30)		(20-00)		(19-86)		(19-86)
2133 400	21-24	6 232 830	34-34	6 214 500	43-63	7 290 000	3985	290 000	39-85
(15-92)		(14-75)		(20-34)	_	(13-74)	_	(13-74)	_
9 300	1-41	24 400	353	18 000	2-75	15 000	2-23	15 000	2-23
(15-19)		(14-47)		(15-28)		(14-89)		(14-89)
	91-89		109-28		107-62		107 59		11074
210 000	6-49	220 000	6''82	213 000	6''67	213 000	6-82	213 000	6‘77 i
(3-09)		(3-10)		(3-13)		(3-20)		8 (3-18)
	98-38		116 10		114-29		114-41		117-51
	150-3		177-4		174-6		174-8		179-6

4 67 900 ton 40 %, 17 036 ton BO % 19 600 ton kainit 12—14 %. — 5 158 400 ton 13—14 % 14 28,
räknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x calcium (billigaste sorten).

1. Konstgödsel och kalk.

För år 1944/45 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande
förbrukning av konstgödsel. Kalkylen visar nära tre miljoner kronor
högre kostnader för konstgödsel 1944/45 än enligt vårkalkylen 1945. Förbrukningen
har blivit större än enligt vårkalkylen 1945 för kalksalpeter,
1 jungasalpeter, kalisalt och thomasfosfat. Kostnaderna för superfosfat äro
praktiskt taget oförändrade i jämförelse med vårkalkylen 1945. För kalkkväve
och svavelsyrad ammoniak har förbrukningen blivit lägre än enligt
vårkalkylen 1945.

Siffrorna för år 1945/46 äro beräknade av livsmedelskommissionen med
tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter har
beräknats kunna uppgå till endast 12 000 Ion mot 19 000 ton år 1944/45. Förbrukningen
av kalkkväve och svavelsyrad ammoniak har beräknats bli mindre
än 1944/45, under det att förbrukningen av ljungasalpeter beräknats öka
något (ökad tillverkningskapacitet) och förbrukningen av kalksalpeter förutsatts
bliva mer än fördubblad jämfört med år 1944/45. Totalt sett har förbrukningen
av kvävegödselmedel beräknats bliva 50 000 ton större 1945/46
än 1944/45. Kaliförbrukningen har på grund av bristande importmöjligheter
beräknats till endast 40 000 ton mot 65 000 ton 1944/45. Användningen av
fosforhaltiga gödselmedel beräknas endast obetydligt avvika från förbrukningen
1944/45.

Priserna äro år 1945/46 lägre än under föregående år för följande konst -

124

Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.

gödselmedel: kalksalpeter, kalkkväve, svavelsyrad ammoniak, ljungasalpeter,
kalisalt och thomasfosfat. Totalt visar kalkylen en praktiskt taget oförändrad
kostnadssumma för konstgödsel under 1945/46 i jämförelse med 1944/45.

För år 1946/A7 är den beräknade totalförbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel
något större än 1945/46. Betydande förskjutningar förekomma mellan
olika slags kvävegödselmedel. Sålunda har beräknats en betydande ökning
i förbrukningen av ljungasalpeter, vilken emellertid delvis motväges av
en icke fullt så stor minskning i förbrukningen av kalksalpeter. Den i kalkylen
för 1946/47 upptagna mängden kvävegödselmedel motsvarar i fråga
örn rent kväve en ökning med mer än 40 % jämfört med basårskvantiteten.
Förbrukningen av kalisalt har beräknats till samma kvantitet som 1945/46
eller 40 000 ton. Den nu beräknade kvantiteten ligger ca 48 000 ton under
förkrigsförbrukningen. Fosforhaltiga gödselmedel ha beräknats bliva förbrukade
till samma kvantiteter som under 1945/46. Då halten av fosforsyra
fr. o. m. början av nästa produktionsår beräknas kunna höjas till 18 %>, motsvarar
den för 1946/47 upptagna kvantiteten i det närmaste förkrigsförbrukningen
av fosforsyra.

Enär priserna å konstgödselmedel äro beroende av statlig clearing eller
andra liknande statliga åtgärder, ha desamma i kalkylen upptagits till samma
belopp per deciton som för år 1945/46.

Utifrån dessa förutsättningar ha kostnaderna för konstgödsel år 1946/47
beräknats till 110,74 milj. kronor mot 107,57 milj. kronor år 1945/46,

Priserna på konstgödsel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet
och äro beräknade som aritmetiska medeltal av månadspriserna. Någon vägning
med hänsyn till försäljningen under olika perioder har sålunda icke
skett, och en dylik vägning skulle säkerligen endast i ringa utsträckning påverka
slutresultaten.

Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruket
och deras försäljningsorganisationer. År 1941 startades kalkbrytning
av Ivågedalens kalkbruksförening. Då uppgifter över detta företags produktion
under olika år nu kunnat erhållas, har beräkningen över kalkkvantiteterna
justerats från och med produktionsåret 1940/41. De nu i kalkylen angivna
kvantiteterna av jordbrukskalk äro definitiva till och med produktionsåret
1944/45. För de båda följande åren lia kvantiteterna hållits oförändrade.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de två senaste
kalkylerna och äro praktiskt taget oförändrade.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för konstgödsel och kalk ha sammanförts
i tabell 7.

2. Kostnad tor inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande
med 4,20 milj. kr för såväl 1944/45 som 1945/46 och 1946/47.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar lia uppgifter örn kvantiteter inhämtats
från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex. i
fråga om fabriksavfall — från vederbörande företag. Priserna äro i flertalet
tall beräknade som enkla medeltal av de under produktionsåret gällande normalpriserna.
För vissa ha emellertid vägda medeltal framräknats. Så är t. ex.
fallet med priset på oljekraftfoder och mineralfoder för de tre senaste åren.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen till foderändamål under
år 1944/45 till 6 300 ton. För 1945/46 har förbrukningen uppskattats till

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

125

10 000 ton under det att för år 1946/47 på grund av ökade importmöjligheter
räknats med 25 000 ton. Det är möjligt, att större kvantiteter komma att förbrukas.
1 så fall bör emellertid även uppstå ökad produktion av fläsk, varigenom
en motsvarande höjning av inkomsterna kommer till stånd.

Förbrukning av fodersäd.

Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling nied kostnadsposten
»återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 9 E, något
närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning
av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet hade
tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna.
Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden nämnda år.
Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under 1944/45. Vid slutet
av år 1944/45 skulle spannmålsbolaget sålunda förfoga över ett rastläger
på 18 000 ton. Med hänsyn till att visst övergångslager normalt måste hållas,
bär denna kvantitet emellertid tills vidare icke upptagits i kostnadskalkylen
vare sig för år 1945/46 eller 1946/47.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 9 E) avser däremot den
marginalkostnad, som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp
av sådan fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen.
Marginalkostnaden utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna^ i
fråga till 0,61 milj. kronor för år 1944/45 och 1,08 milj. kronor per år för år
1945/46. För år 1946/47 har någon sådan kostnad icke upptagits, enär fodersädsavstående
då icke torde behöva ifrågakomma.

Förbrukning av mältad brödsäd till foder.

Av mältad brödsäd användes under år 1944/45 till foder 23 500 ton. Under
år 1945/46 har räknats med 3 000 ton. Under år 1946/47 har räknats med
15 000 ton mältad brödsäd av 1945 års skörd.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen har kunnat fastställas definitivt för år 1944/45 sedan fullständiga
uppgifter om import, tillverkning vid handels- och löneförmalning
samt in- och utgående lager för detta år erhållits. Beträffande vetekli avviker
den nya kalkylen väsentligt från vårkalkvlen 1945. Förbrukningen av
vetekli under år 1944/45 uppgick till 116 000 ton mot i vårkalkylen 1945 beräknade
95 000 ton. För produktionsåren 1945/46 och 1946/47 har beräknats
en förbrukning av vetekli uppgående till 125 000 ton resp. 140 000 ton. Under
produktionsåret 1945/46 beräknas den inhemska produktionen av vetekli
till 124 000 ton. Den beräknade förbrukningen förutsätter sålunda, att 1 000
ton importerat vetekli under detta år tages i anspråk. 1946/47 års kvantitet
(140 000 ton) förutsätter alt större kvantitet importerat kli kommer till användning.
Förbrukningen av rågkli har år 1944/45 uppgått till 17 500 ton.
För de båda senare åren räknas med en förbrukning av 16 000 ton. Av havrekli
beräknas 25 000 ton komma att förbrukas under vart och ett av här
berörda produktionsår. Förbrukningen av kornkli är cirka 9 000 Ion under
vart oell ett av de tre sista i kalkylen medtagna åren. Priserna på samtliga
klislag lia förutsatts oförändrade sedan 1944/45.

Förbrukning av oljekraftfoder.

Är 1944/45 förbrukades omkring 179 000 ton oljekraflfoder. För de två
.senare åren — 1945/46 resp. 1946/47 — har räknats med 200 000 ton per år.
Priset på oljekraflfoder var under år 1944/45 i medeltal 33,25 kr/dt. För
1945/46 har räknats med 34,00 kr/dt, vilket pris upptagits även för 1946/47.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Förbrukning av fodercellulosa.

Spannmålsbolagtt har lämnat definitiv uppgift beträffande den kvantitet
fodercellulosa, som under år 1944/45 försålts tili jordbruket. I vårkalkylen
1945 bade räknats med 50 000 ton. Förbrukningen stannade vid 47 000 ton.
För produktionsåret 1945/46 räknades i vårkalkylen 1945 med 20 000 ton.
Siffran har nu höjts till 29 000 ton. Totalt beräknas försäljningen av fodercellulosa
1945/46 komma att uppgå till 35 000 Ion, varav 6 000 ton beräknas
bli försålt utanför jordbruket (armén, skogskörare, åkare). Enligt uppgifter
från spannmålsbolagel hade 20 000 ton blivit sålda t. o. m. den 31/i 1946. Det
är därför möjligt, att siffran 29 000 ton till jordbruket kommer att överskridas.

För produktionsåret 1946/47 har icke räknats med någon försäljning av
fodercellulosa till jordbruket. Huruvida någon förbrukning under detta år
kommer till stånd blir givetvis huvudsakligen beroende av skördeutfallet.

Förbrukning av jabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat slutgiltiga uppgifter örn såväl
försäljningen av melass, betmassa och betfor under 1944/45 som de priser
förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare
resp. övriga jordbrukare var tor sig. Tidigare ha priserna sammanvägts, så
att genomsnittspris för hela försäljningen av vart och ett av de tre fodermedlen
erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid ingen bild av prisutvecklingen,
eftersom relationerna mellan de kvantiteter, som säljas till betodlare
resp. övriga jordbrukare variera från år till år.

Försäljningen av melass direkt till jordbrukare under 1944/45 upptogs i
vårkalkylen 1945 till 44 000 ton. Den definitiva siffran blev 41 600 ton. För
år 1945/46 har nu räknats med att 30 700 ton skulle försäljas direkt till jordbrukare.
För ar 1946/47 har vid beräkningen av melasskvantiteten tagits hänsyn
lill att någon förbrukning av fodercellulosa i jordbruket icke förutsatts.
Melasskvantiteten för år 1946/47 har därför beräknats på så sätt, att 1945/46
års kvantitet ökats med den kvantitet, som detta år använts för inblandning
i fodercellulosa (3 500 ton). Den totala direkta försäljningen av melass till
jordbrukare år 1946/47 har sålunda beräknats till 34 200 ton. Det har förutsatts,
att den till betodlarna försålda melasskvantiteten är lika stor 1946/47
som 1945/46. Den kvantitet, som tidigare åtgått till inblandning i fodercellulosa,
har beräknats bliva försåld till de högre priser som gälla för icke
betodlare.

Tillgången på betmassa för utfodringsändamål har för åren 1944/45 och
1945/46 upptagits enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets uppgifter. För
år 1946/47 har kvantiteten beräknats med hänsyn till den på inkomstsidan
upptagna sockerbctsskördens storlek. Produktionen av betmassa har för år
1946/47 beräknats stiga i jämförelse med det föregående året i samma proportion
som sockerbetsskörden.

Jordbrukarnas inköp av drank från brännvinsbrännerierna upphörde fullständigt
under år 1944/45, emedan någon tillverkning av potatisbrännvin då
icke förekom. Under produktionsåret 1945/46 beräknas 35 000 ton potatis
bli använda vid brännerierna. Den motsvarande drankvolymen beräknas till
500 000 hl. För 1946/47 har antagits, att 100 000 ton potatis kommer att användas
till brännvinstillverkning. Drankvolvmen har beräknats till
1429 000 hl.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade
mängden kom. Sålunda har erhållits 251 000 hl år 1944/45 samt
för åren 1945/46 och 1946/47 195 000 lil resp. 372 000 hl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

127

Förbrukning av animaliskt foder m. m.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat (tabell
9 D) ha för år 1944/45 beräknats till en lägre summa än i vårkalkylen
1945. Detta beror framför allt på att fiskmjöl och mineralfoder under år
1944/45 icke ha kunnat levereras i den omfattning, som tidigare hade beräknats.
I vårkalkylen 1945 hade räknats med ungefärligen samma kvantiteter
som under år 1943/44.

Tabell. 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel saint mineralfoder.

	1944/45	1945/46	1946/47
	förbrukn.		förbrukn.		förbrukn.
	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.
	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
Köttfodermjöl m. m.
Köttfodermjöl I..............	303	0''12	350	0''14	350	0-13
	(40: -)		(40:-)		(38:-)
> II..............	611	0''21	650	0-23	650	0-21
	(35: -)		(35: -)		(33:-)
» III..............	3 801	1-14	4 000	1-20	4 260	1-19
	(30: -)		(30: -)		(28:-)
Blodmjöl......................	238	0-11	240	0-11	240	o-io
	(45: -)		(45: -)		(43:-)
Summa	4 953	1-58	5 240	1''68	5500	1-63
Foderbenmjöl.
Foderbenmjöl I...............	4 511	1-31	4 600	1-33	4 600	1-33
	(29: -)		(29:-)		(29:-)
> II...............	963	0 24	1000	025	1100	0-28
	(25: —)		(25: -)		(25: -)
Summa	5474	1-55	5 600	1-58	5 700	1-61
Mineralfoder.
Dikalciumfosfat1..............	465	0''29	1500	0-83	3 000	1-50
	T GNI O,		(55: -)		(50:-)
Dinatriumfosfat1..............	1 410	0 87	1500	0-83	1500	0-75
	(62: -)		(55: -)		(50: -)
Blandade mineralfoder.........	4 779	2*56	6 000	3-00	6 000	2-82
	(53: 58)		(50:-)		(47: -)
Summa	6 654	3-72	9000	4-66	10 500	5.07

För åren 1945/46 och 1946/47 ha i kalkylen upptagits något större kvantiteter
av animaliskt foder. Prisfall har inträffat ifråga om dikalciumfosfat
och dinatriumfosfat, vilket i sin tur även verkar sänkande på genomsnittspriset
för blandade mineralfoder. För år 1946/47 har dessutom förutsatts prissänkningar
på fiskmjöl, fiskensilage och köttmjöl. I fråga örn tran inträder
viss prissänkning redan under år 1945/46. Ytterligare sänkning har beräknats
för år 1946/47. Kostnaderna för vitaminpreparat (deltafor m. m.) ha ökat
beroende på ökad försäljning. Sammanlagt uppgå kostnaderna för gruppen
animaliska fodermedel till 12,01 miljoner kronor 1944/45. För åren 1945/46
och 1946/47 äro de beräknade kostnaderna 4,78 resp. 3,84 miljoner kronor
större.

I tabell 9 D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper representera
olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller hl. a. köttmjöl, foderben -

1 Försatt oblandat.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 9. Kostnadsberäk -

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42
förbruka i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	i milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr
A. Kraftfoder.
Majs.............	95 300	16-93	73 500	14-05	6 930	1-28	_	_
	(17-76)		(19-11)		(18-50)
Fodersäd.........	—	—		_	—	—	—	—
Mältad brödsäd till
foder...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Kli av vete.......	133 750	OO o	135 300	! 22-23	115 000	1S-S8	122 000	20-13
	(12-77)		(16-43)		(16-50)		(16-50)
> > råg .......	27 900	314	29 800	4-61	22 800	3-53	—	—
	(11-24)		(15-46)		(15-50)
> > havre.....	20 850	1-86	24 400	279	23 900	2-76	18 800	3-01
	(8-90)		(11-45)		(11-55)		(16-00)
> j korn ......	13 500	1-52	13 500	2-09	12 000	1-86	10 500	1-68
	(11-24)		(15-46)		(15-50)		(16-00)
> Övrigt..........	4 000	0-45	1500	0-23	—	—	—	_
	(11-24)		(15-46)
Linkakor och mjöl	21 000	452	20800	4-87	5 320	1-28	—	_
	(21-52)		(23-41)		(24-00)
Övr. oljekaksfoder.	220 000	45-03	184 200	44-06	152 546	35-85	125 000	36-59
1	(20-47)		(23-92)		(23-50)		(29-27)
Summa		90-53		94-93		65-54		61-41
B. Fodercellulosa.	—		—		71400	11-84	411300	50-01
					(15-88)		(12-16)
C. Fabriksav/all.
Melass, betodlare ..
	53 260	3-71	55 700	4’86	53 830	4''84	21000	2-29
> , övriga jord-	(6-96)		(8-72)		(9''00)		(10-92)
brukare.........
Sockersnitsel......	7 900	r0-57	7 330	0-54	6 520,	0-48
	(7-28)		(7-33)		(7-33)
Betmassa, betodlare
	892 658	2-52	939 417	2-35	905 394	2-44	889 000	2-40
> , övriga	(0-26)		(0-25)		(0-27)		(0-285)
jordbrukare.....
Betfor, betodlare ..
» , övriga jord-	—	—	—	—			—	—
brukare.........
Drank, hl ........	1 681 000	0-42	1 956 300	0-49	1 432 000	043	580 000	0-17
	(0-25)		(0-25)		(0-30)		(0*30)
Drav, hl..........	425 900	0-45	434 400	0''46	348 000	0''63	117 000	0-23
	(1-05)		(1-06)		(1-80)		(2-00)
Summa		7-67		8-70		8-82		5-09 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

129

ning lör fodermedel.

1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton, (kr/dt)	milj. kr
		9 000	2-25	6 300	1-58	10 000	2-50	25 000	6-26
		(25''00)	1002	(25-00)		(25-00)		(25-00)
—	—	47 000	35000	7-46	—	—	—	_
		(21-32)		(21-32)
_	_	17 000	4-12	23 500	537	3 000	0-69	15 000	3-43
68 982		(24-25)		(22-86)		(22-86)		(22-86)
12-26	84 260	15-38	116 000	22-04	125 000	2375	140 000	26-60
(17''78)		(18-25)		(19-00)		(19-00)		(19-00)
16 534	2-93	37 000	6-48	17 500	2-80	16 000	2-56	16 000	2-56
(17-73)		(17-50)		(16-00)		(16-00)		(16-00)
28 312	3-58	1 <wrun		25 000	3-oo	25 000	300	25 000	300
(12-66)	1-55	r n 9i-nM	4-44	(12-00)		(12-00)		(12-00)
12 221			9 000	1-08	9 300	1-12	9000	1-08
(12-66)	—	—	—	(12-00)	—	(12-00)	—	(12-00)
90 000	29-63	105 000	34-47	179 000	59-52	200 000	68-00	200 000	68-00
(32-92)		(32-83)		(33-25)		(34-00)		(34-00)
	49-95		77-16		102 85		10162		110-92
17 564	2-67	41077	6-26	47 000	7-17	29 000	4-42
(15-18)		(15-25)		(15-25)		(15-25)
				20 300	1-51	23 400	1-74	23 400	1-74
35 016		40 765		(7-42)		(7-42)		(7-42)
4-52	5*27
(12-92)		(12-94)
				21300	2''98	7 300	1-02	10 800	1-51
—	—	_	—	(1400)	_	(14-00)		(14-00)
				749 000	2-38	795 200	2-53	844 500	2-69
793 090''		811463		(0-318)		(0''318)		(0-318)
2-26	2-52
(0''311)
				9 200	0-12	9 700	0-12	10300	0-13
				(1-25)		(1-25)		(1-25)
				4 290	0-21	600	OlO	600	0-io
	_	18 000	3-72	(5-01)		(16-92)		(16-92)
		(20-64)
				14 624	3-40	13 435	3-12	13 435	3-12
		1 333 000	0-53	(23-25)		(23-25)		(23 25)
—	—	—	—	500 000	0-20	1 429 000	0-57
260 000	0''62	(0-40) 351 000	0’70	251 000	050	(0-40) 195 000	0''39	(0-40) 372 000	0-74
(2-00)		(2-00)		(2-00)		(2-00)		(2-00)
	7-30		12-74		11-10		1 9''22		10-60

Bihang tili riksdagens protokoll IMG. 1 sami. Nr 267.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 9

	1938	1939	1940/41	1941/42
	förbrukn.	milj.	förbrukn.	milj.	milj.	förbrukn.	milj.
	i ton	kr	i ton	kr	kr	(kr/dt)	kr
D. Animaliskl foder m. m.
Fiskmjöl................	4185	0-87	5 952	1-36	1-96	2 481	1-12
						(45''00)
Fiskehsilage.............	—	—	—	—	—	—	—
Köttmjöl m. m.........	789	0''13	2 591	0-49	0’80	5 009	1-30
						(26-00)
Foderbenmjöl ..........	1379	0''25	1 905	035	0‘40	5 378	145
						(27-00)
Mineralfoder............	5 567	1*64	6 070	1*76	1''48	—	—
Tran ..................	991	065	1484	»1T4	0’80	343	1-44
						(420-00)
Deltafor m. m...........	—	—	—	—	—	—	—
Foderjäst ..............	—	—	—	—	—	—	—
Summa		3-54		5''10	5-44		5''31
		1938/39	1939/40
Milj. kr.		*4-58	25-10

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939; — 2 1939 års värde.

Tabell 9 (forts.). E. Sammandrag

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42
Kraftfoder................	90-53	94-93	65" 5 4	61-41
Fodercellulosa ............	—	—	11-34	50-01
Fabriksa vfall..............	7-67	8-70	8-82	5-09
Animaliskt foder..........	4-58	5-io	5‘44	5''31
Återinköpt fodersäd ......	—	—	—	—
Summa	10278	108-73	91-14	121-82
Avgår fodermed.rabatter ..	—	—	6*78	—
Summa milj. kr.	10278	108-73	84-36	12182
Index	100-0	105-8	82-1	118-5

mjöl och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits specificerade
till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett vägt
medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat och
dinatriumfosfat representera de partier, som säljas utan uppblandning med
foderkalk och dylikt.

1. Maskiner och redskap.

Kostnaderna för åren 1944/45 och 1945/46 äro oförändrade i jämförelse
med vårkalkylen 1945. Från statens priskontrollnämnd meddelas, att någon
prisändring beträffande maskiner och redskap icke är att vänta under inne -

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

131

(forts.).

1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
förbruka, i ton (kr/dt)	milj. kr	förbruka i ton (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr
2 424	1-09	5 459	2-62	2 070	0-99	5 500	2-64	6 000	2-40
(45-00)	_	(48-00)	_	(48-00) 821	0-16	(48-00) 1000	0-19	(40-00) 1000	0-15
3 000	1-17	4 537	1-95	(19-00) 4 953	1-58	(19-00) 5 240	1-68	(15-00) 5 500	l’€3
(39-00) 3 684	1-07	(42-90) 4 52 L	1-27	5 474	1*55	5 600	1-58	5 700	1*61
(29-00) 6 305	4-22	(28''00) 8 779	5''14	6 654	3''72	9 000	4-66	10 500	5-07
(67-00) 225	0"95	(58-54) 843	3*54	550	1-93	1000	3-30	1000	2-25
(420-00)	_	(420-00) 266	085	(350-00) 774	1-76	(330-00) 964	2-27	(225''00) 964	2-27
430	0-32	(320-00) 230	0-18	425	032	850	0-47	850	0-47
(75-00)	S''82	(78-00)	15-55	(75-00)	12-01	(55-00)	16-79	(55-00)	15-85

för allt köpfoder, mil], kronor.

1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
49*95	77-16	102-85	101-62	110-92
2-67	6-26	7-17	4''42	_
7-30	12-74	11-10	9-22	1060
8-82	15-55	12-01	16-79	15-85
1-50	0-85	0-61	1-08	—
70-24	112-56	133-74	133-13	137-37
70-24	11256	133 74	133-13	137 37
68-3	109-5	130-1	129-5	133-7

varande produktionsår (1945/46). De flesta maskinaffärerna avslutas under
våren och sommaren, och under denna tid torde enligt priskontrollnämnden
inga prisändringar komma att inträffa. Beträffande produktionsåret 1946/47
kan från priskontrollnämndens sida nu icke göras några uttalanden. Det är
möjligt, att priserna på svenska maskiner kunna sänkas under årets senare
del, men på grund av rådande ovisshet har tills vidare räknats med oförändrade
kostnader även för år 1946/47. Kostnaderna uppgå till föl jande belopp:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr...... 72-8 83*2 94-3 10M 106-0 107-4 107-7 107-7 107-7

Index........ 100-0 114-3 129-5 138-9 145-6 147-5 147-9 147*9 147-9

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

5. Traktorkostnader.

Beräknandet av traktorkostnadema erbjuder vad produktionsåret 1945/46
beträffar större svårigheter och flera osäkerhetsmoment än vid upprättandet
av de närmast föregående kalkylerna, beroende på att ransoneringen på brännolja
till jordbrukets traktorer upphörde fr. o. m. den 25/n 1945. Samtidigt
med frigivandet av brännoljan blevo priserna avsevärt sänkta. En ytterligare
prissänkning trädde i kraft den 1 januari 1946. Som en följd av dessa omständigheter
kan under år 1946 förväntas:

I ökad traktoranvändning

II övergång till oljedrift.

Då den kraftiga prissänkningen inträdde redan i januari månad, torde flertalet
av de jordbrukare, som lia för avsikt att under året övergiva gengasbränslet,
verkställa omläggningen redan före vårbruket 1946. Vid denna tidpunkt
återstår mer än hälften av produktionsårets traktorarbete.

Med hänsyn till vad här anförts, har det ansetts nödvändigt att i den nu
upprättade kostnadskalkylen för år 1945/46 taga hänsyn till de sannolika förändringarna.

Hänsyn till ökad traktoranvändning.

Tidigare har räknats med 600 driftstimmar per år för gengasdrivna traktorer,
under det att tilldelningen av brännolja medgivit endast ett betydligt
lägre antal driftstimmar för de oljedrivna traktorerna. Då brännoljan nu är
fri, kan antalet driftstimmar för oljedrivna traktorer icke längre beräknas
med ledning av planerna för tilldelning av brännnolja. I den nya kalkylen har
räknats med 600 driftstimmar per traktor för såväl gengasdrivna som oljedrivna
traktorer. Detta medför en ökning av det beräknade antalet traktortimmar
från 11 569 800 år 1944/45 till 12 630 000 år 1945/46 eller med 9,2°/o.
Med hänsyn till den fria tillgången till brännolja, och då dessutom ett antal
äldre traktorer finnas, vilka tidigare varit avstängda från tilldelning av olja,
har delegationen dessutom ansett, att man nu bör räkna med användning av
en del av dessa traktorer. Delegationen har ansett detta böra motivera en ökning
av det ovan angivna antalet traktortimmar under år 1945/46 med
600 000, vilket innebär, att ytterligare 2 000 traktorer skulle tagas i anspråk
under den återstående delen av produktionsåret med en driftstid av 300 timmar
per traktor. Efter denna justering uppgår det totala antalet traktortimmar
1945/46 till 13 230 000, vilket innebär en ökning med 14,3 % i jämförelse
med 1944/45. (I septemberkalkylen 1945 vidhölls det förut tillämpade systemet
att låta den planerade tilldelningen av brännolja bestämma antalet beräknade
traktortimmar. Därvid erhölls 13.3 miljoner timmar, vilket betydde
en ökning av antalet traktortimmar med 15 %> i jämförelse med 1944/45.)

För produktionsåret 1946/47 har förutsatts, att traktoranvändningen ökar
ytterligare med ca 15 °/o av föregående års beräknade timantal. Detta innebär
ytterligare omkring 1 980 000 traktortimmar under 1945/46, varvid totala antalet
traktortimmar skulle utgöra omkring 15 200 000.

Hänsyn till övergång till oljedrift.

Beträffande den sannolika omfattningen av omställning till oljedrift under
året finnas vissa hållpunkter i en undersökning av byråchefen Palmi.1 En
förfrågan våren 1945 rörande jordbrukarnas inställning till gengasdriften, sedan
brännolja fritt kunde erhållas, gav lill resultat, att vid ett antaget pris

Tallrik»Jordbrukets traktordrUt>. Jordbruksekonomiska uppgifter nr 12/1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

133

å flytande bränsle av 40 öre per liter 57,9 °/o av innehavare av gengasträkto*
rer uttalade sig för att behålla gengasverken tills dessa voro utslitna. 26,2 #/o
uttalade sig för att därefter på nytt anskaffa gengasaggregat. Dessa^ procenttal
gällde jordbrukare, som hade tillgång till bränsle å den egna gården. Där
bränsle måste köpas, var motsvarande procenttal 38,6 och 13,3''. Enligt den1
refererade undersökningen skulle sålunda vid ett pris av 40 öre pr liter för
flytande bränsle ca 40 % av gengastraktorägarna vid slutad ransonering av
flytande bränsle omedelbart övergå till oljedrift. Sedan dess har emellertid
priser på brännolja (med undantag för motyl 25, som i huvudsak torde användas
till dragbilarna) sjunkit till 18 å 19 öre/liter.

På grund av vad ovan anförts har delegationen ansett, att män bör kunna
räkna med omställning av hälften av gengastraktorerna (8 065 st.) till oljedrift
före vårbruket 1946. Vidare förutsättes, att i genomsnitt hälften av produktionsårets
traktorarbete utföres under våren och sommaren t. o. m. den
31/8. Detta innebär, att ommonteringen till oljedrift skulle motsvara 4 033
traktorår. Fördelningen av antalet traktorer i genomsnitt under året på gengas-
resp. oljedrift, som angives i det följande, har utförts med hänsyn till
här angivna förutsättningar.

Beträffande den ytterligare övergången till oljedrift (för år 1946/47) förutsättes,
att i genomsnitt 4 000 traktorer drivas med gengas under hösttnånäderna
(sept.—dec.) 1946, men att samtliga traktorer äro omställda till oljedrift
från och med våren 1947. Eftersom användningen under vår- och sommarmånaderna
i det föregående antagits representera halva den årliga användningstiden,
skulle gengasdriften under höstmånaderna 1946 representera
2 000 »traktorår», d. v. s. 2 000 gengastraktorer beräknas genomsnittligt vara''
i bruk år 1946/47. I det följande lämnas en översikt beträffande de förutsatta
ommonteringama till oljedrift.

	Antal gengas-traktorer	Antal ''tråktolv år» 1946/47
Totalt gengastraktorbestånd den S1/s 1945.......... Förutsatt nvmontering av gengasaggregat under 1945/ 46.............................................	16 362 st.
Beräknat totalantal gengasaggregat.................	16 362 st.	■;:; {i; (• \;; i i)
Övergång till oljedrift (antagande):		■h}''){ K
Under året 1945/46 enligt januarikalkylen 1946 Under året 1946/47 ..............................	8 065 st. 8 297 »	__ n (! f 2 000
	16 362 st.	2 000

»Vålf)

Efter denna grundläggande översikt beträffande förutsatt ökning av antalet
traktortimmar resp. övergången till oljedrift redogöres i det följande för
beräkningarna angående jordbrukets traktorkostnader åren 1944/45, 1945/46
och 1946/47. Beräkningen för 1944/45 är definitiv.

Beräkning av antal gengastraktorer 1944/45.

Antal från fabriker levererade aggregat t. o. m. september 1945 .... 15 737

Antal hemtillverkade aggregat (uppskattat) .................... 625,

Totalantal vid produktionsårets slut ......................... 16 362

Avrundas till................................................ 16 360

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Beräkning av antal i drift varande gengastraktorer i genomsnitt.

1944/45.

Antal hemtillverkade aggregat ...................................

Försäljning 1940 .....................................

» 1941............................... .......

» 1942 .............................

» 1943 ...................................

» 1944 Vi—3%.................................

» 1944 1/7—31/s.......................................

» 1944 1/d—s0/9; 136 x x/s (halva hösten) + 136 x 3/s (vår

och sommar).....................................

» fr. o. m. x/io 1944 t. o. m. 31/s 1945; 507 x 3/e (vår och
sommar).........................................

Antal

«traktorår>

625

2 674

3 287
6 138
2 109

615

271

109

304

Summa 16132

Avrundat 16130

1945/46. Antalet traktorår för gengastraktorer har enligt vad som tidigare
anförts beräknats till 2 000.

1946/47. Gengasdriften förutsättes helt avvecklad.

Traktorbeståndets fördelning under olika år blir enligt föregående diskussion
följande:

		1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
Oljedrivna	tunga traktorer	—	—	—	x1000	11 150
	lätta »	6 700	4 900	3 870	18 900	11 150
Gengasdrivna tunga »	10 000	10 000	10 000	10 000	1 000
»	lätta »	3 300	5 100	6 130	2 100	1 000
Dragbilar..		3 500	3 500	3 500	3 500	3 500
	Summa 23 500	23 500	23 500	25 500	27 800

Antalet driftstimmar har, som tidigare angivits, under år 1944/45 beräknats
till 600 timmar per år för gengasdrivna traktorer och 180 timmar för
dragbilar. För oljedrivna traktorer har totalantalet driftstimmar beräknats
med ledning av den förbrukade oljemängden. För åren 1945/46 och 1946/47
räknas med 600 driftstimmar i genomsnitt för samtliga traktorer samt 180
timmar för dragbilar.

Totala antalet traktortimmar har enligt givna förutsättningar beräknats
till följande i tusental timmar.

		1942/43	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47
Oljedrivna tunga traktorer . ..	—	—	—	300-0	6 690-0
» lätta	» ...	1 809-0	1 168-1	1 261-8	5 040-0	6 690-0
Gengasdrivna tunga	» ...	6 000-0	6 000-0	6 000-0	6 000-0	600-0
» lätta	» ...	1 980-0	3 060-0	3 678-0	1 260-0	600-0
Dragbilar..........		630-0	630-0	630-0	630-0	630-0
	Summa	10 419-0	10 858-1	11 569-8	13 230-0	15 210-0
	Index			100-0	114-3	131-5

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat lill de belopp, som
angivas i följande översikt. För produktionsåret 1946/47 har dock tagits
hänsyn till den högre inköpskostnaden för nya traktorer på så sätt, att av 1

Av de oljedrivna traktorerna beräknas enligt det föregående 2 000 st. hava en genomsnittlig
användningstid om blott 300 timmar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

135

skrivningskostnaden för den beräknade ökningen av traktorbeståndet (2 300
traktorer) räknats efter det genomsnittliga inköpspriset pr traktor år 1945.
Merkostnaden för amortering av dessa traktorer har inräknats som en tillläggssumma
till amorteringskostnaderna enligt den äldre avskrivningskostnaden
pr traktor (se översikten nedan). År 1945 försåldes till jordbruket
enligt uppgifter från firmorna 438 traktorer till ett genomsnittligt pris av
11 211 kr. pr traktor. Vid en antagen amorteringstid av 13 år blir den årliga
amorteringen 862 kr. Enligt förut tillämpad årlig amortering för traktorer
av olika storlek samt vid olje- resp. gengasdrift (se översikten) skulle
den genomsnittliga amorteringskoslnaden 1946/47 uppgå till 333 kr. pr traktor
för egentliga traktorer (exkl. dragbilar). Differensen (862 — 333 =
529 kr.) har multiplicerats med det antagna antalet nya traktorer (2 300 st.),
varvid erhållits tilläggssumman 1 216 700 kr.

Amorteringskostnader för traktorer:

	Kr pr. traktor	1944/45	Totalt, kr. 1945/46 1946/47
Oljedrivna tunga traktorer ....	..... 373	—	373 000 4 158 950
» lätta » ....	..... 242	936 540	2 153 800 2 698 300
Gengasdrivna tunga » ....	..... 773	7 730 000	7 730;000 773 000
» lätta » ....	..... 465	2 850 450	976 500 465 000
Dragbilar.....................	..... 160	560 000	560 000 560 000
		12 076 990	11 793 300 8 655 250

Tillkommer 1946/47 enl. ovan 1216 700

9 871 950

Avskrivningskostnader för gengasaggregat.

Avskrivningskostnader för gengasaggregat har för åren 1944/45 och
1945/46 upptagits enligt den fyraåriga amorteringsplanen. Då gengasdriften
i kalkylen förutsättes fullständigt avvecklad i och med utgången av år 1946/
47, ha samtliga tidigare icke avskrivna kostnader för gengasaggregat lagts
på detta år. Detta belopp uppgår till 2,58 milj. kr.

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat
angivas i tabell 10. För år 1944/45 äro kostnaderna enligt vårkalkylen 1945
praktiskt taget oförändrade. På grund av övergången till oljedrift ha kostnaderna
för underhåll år 1945/46 blivit avsevärt lägre än vad som räknades
med i vårkalkylen 1945. För år 1946/47 erhålles en ytterligare nedgång beroende
på den lägre underhållskostnaden pr timme vid oljedrift.

Tabell 10. Underhållskostnader tor traktorer och gengasaggregat.

a) Traktorer.

Produktionsår	Vid oljedrift	Vid gengasdrift	Summa kronor
Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.
1938 39 ................	13-3	166			2 655 180
1939/40 ................	14-7	18-6	—	—	3 363 300
1940 41 ................	18-7	20-7	47-3	52-2	3 250 453
1941/42 ................	21-3	230	53-7	58-1	7 744 790
1942/43 ................	23-0	230	58-0	58''0	10 026 600
1943/44 ................	23-9	23-3	601	58’9	11 630 103
1944/45 ................	23-9	27-4	60-1	69-1	13 474 469
1945/46 ................	23-9	28-2	60-1	71-2	12 642 750
1946/47 ................	23''9	28''2	60''1	71''2	8 874 810

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
b) Gengasaggregat.

Produktionsår	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.	Summa kronor
1938/39 ...........
1939/40 ........	_
1940/41 ...........	10-2	11-8	243 810
1941/42 ............	11-fi	12-5	1282120
1942/43 ..............	12-5	12-5	1920 000
1943''44 ..........	130	12-7	2 328 420
1944/45 .........	13-0	14-9	2 700 160
1945/46 .........	13-0	15-3	2 054 580
1946/47 .............	13-0	15''3	339 600

Driv- och smörjmedelskostnader.

1944/45. Uppgifterna beträffande flytande bränsle för år 1944/45 äro definitiva
enligt uppgifter från livsmedelskommissionens planläggningsbyrå.
Kostnaderna för flytande bränsle beräknades i vårkalkylen 1945 till 8,91
milj. kr. Den definitiva siffran blev 9,80 milj. kr. Kvantiteter och kostnads -

summor redovisas i följande översikt.

1 659 m3 motorfotogen å 1-05 kr/lit..................... U74 milj. kr.

850 » motorbrännolja » 1-05 » » .................... 0‘89 » »

5/812 » »motyl 25» » 1-05 » » 6-10 » »

704 » traktordestillat » 0 88 » > .................... 0''62 » »

o 433 » skifferfotogen » 1-05 » » .................... 0-45 » »

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor å 3*00 kr/hl......19-16 » »

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme å 310 kr kg.............. 7-89 » »

Summa 36-85 milj. kr.

1945/46.

a. Priser.

Under produktionsåret 1945/46 ha priserna på brännoljor till jordbruket
hittills varit följande (pris pr liter):

	sept.	Vio-30/ll	Vis-81/12	Vi—;"A	23/i—31/s	V* 1946
	19451	19451	19451	19461	19462	t. v.
Motorfotogen .....	. .. 1-05	63	28	19	17-75	17-75
Motorbrännolja ...	... 0-38	—	25	18	16-75	16-75
Motvl 25 ..........	. .. 1-05	83	83	46	44-75	43-75
Skifferfotogen......	. .. 1-05	63	28	19	17-75	17-75

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar
erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 9 900 traktorer8 ........................ 37 380 m3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

40 530 m3

_ Avrundat 40 500 »

1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt.
‘ Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas
de genomsnittliga zontilläggen till 1-75 öre pr liter.

8 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

137

c. Fördelning av förbrukningen under olika pristerminer.

Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter örn
den ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden Va—24/n 1945.
Under denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning^ den Vio. Totalkvantiteten
under tiden V#—24/n har fördelats med 2/s på september och
s/5 på tiden Vio—24/u. Den under december månad uttagna kvantiteten mäste
vara obetydlig. Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning
försummats eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.

Tilldelningen under tiden Va—24/n 1945 var enligt L.K.:s planläggningsbyrå: Motorbrännolja.

............. 28 680 liter

Motorfotogen................ 1 385 462 »

Motyl 25 .................... 3 544 195 »

Skifferfotogen................ 916 844 »

Summa 5 875 181 liter = 5 875 m3

Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts
sålunda:

September 1945:

Vio—S4/u 1945:
Motorbrännolja

Motvl

25/n 1945—22/i 1946:

Försummas......................

23/!—si/8 i9jl6:

Motorbrännolja och motorfotogen

29 m3 å	38-00	öre/lit.	Milj. kr o-oi
554 3» »	105-00	> 3»	0-58
1418 » »	105-00	> »	1-49
367 » *	105-00		0-39
831 m3	å 63-00	öre/lit.	0-52
2 126 »	» 83-00	» »	1-76
550 »	» 63-00	» »	0-35
38 000 m3	å 17-25	öre/lit.	6-56
2 500 »	» 43 75	» »	1-09
40 500			12-75

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... å 3-00 kr/hl 14-37

Smörjolja, 0''22 kg/traktortimme ........... » 2-17 kr/kg 6-32

Summa driv- och smörjmedel 33-44

1946/47.
a. Priser.

För 1946/47 har räknats med de priser på brännoljor, som angivits i en
föregående översikt såsom gällande fr. o. m. den V« 1946.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 m3

» » 3 500 dragbilar...........................3 150 »

96 810 m3
Avrundat 96 800 »

Hela kvantiteten motyl 25 har räknats efter det lägre priset fr. o. m. den ’/« 1946.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

c. Kostnadsberäkning. Milj. kr.

5 3501 m* 3 motyl å 43-75 öre/lit................................... 2-34

91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 17-25 öre lif......... 15-78

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr hl................ 2-38

Smörjolja, 0''30 kg/traktortimme å 1-60 kr/kg....................... 7-30

Summa 27-80

Under de första åren, som kalkylen tillämpades, räknades med en smörjoljeförbrukning
av 0,40 kg per timme. På grund av knapphet i tillgången på
olja räknades emellertid senare under krigsåren med väsentligt minskade
kvantiteter. För år 1941/42 räknades sålunda med 0,30 kg samt för de följande
åren 0,22 kg per timme. I samband med fri tillgång och starkt reducerat
pris har det ansetts, att förbrukningen av smörjolja per timme under
år 1946/47 åter kommer att öka. Det har därför räknats med 0,30 kg per
traktortimme. Denna siffra stöder sig på Jordbrukstekniska föreningens erfarenheter
och uttalanden.

Förändringarna i drivmedelskostnaderna under den period kostnadsberäkningarna
omfatta belysas i följande sammanställning.

Priser på smörjolja, motorfotogen och gengasved åren 1938/39—1946 47.

	Smörjolja, kr pr kg	Motorfotogen	Pris pr hl gengasved, kr	Kostnad för den mängd gen-gasved3, som motsvarar 1 liter motor-fotogen, öre
Pris utan zontillägg, öre pr liter	Zontillägg, öre pr liter	Pris inkl. zontillägg, öre pr liter
1938/39 ........	0-68	11-7	3-0	14-7
1939/40 .......	0-90	16-4	30	19-4
1940/41 ........	1-32	38-2	3-0	41-2	1-80	13-9
1941/42 ........	1-84	61-7	3-o	64-7	1-80	13-9
1942/43 ........	254	117-0	3-o	120-0	3-10	23-9
1943/44 ........	2-63	102-0	3-0	1050	3''10	23-9
1944/45 ........	3-10	102-0	3-0	105-0	3''00	23-1
1945/46 ........	2-17	31-3	- 2-24		3''00	23-1
1946/47 ........	1-fiO	16-0	1-75	17-75	3-oo	23-1

Kostnader för ommontering av gengastraktorer åren 1945/46 och 1946/47.

Ombyggnaden vid övergång från gengas till oljedrift medför ombyte av
cylinderfoder, kolvar, kolvbult, kolvringar, tändstift och packningar. I många
fall får ny förgasare anskaffas. Svenska Traktorbolaget har utfört en kalkyl
över de genomsnittliga kostnaderna för ommonteringen. På grundval av
denna kalkyl angives från traktorbolaget, att kostnaderna i det stora flertalet
fall torde ligga mellan 600 och 700 kr. per traktor. Här har räknats med 650
kr. i genomsnitt. I nedanstående översikt klargöres, hur ommonteringskostnaderna
fördelats på olika produktionsår. Totalkostnad Fördelning, milj. kr

o r\nK milj. kr.

8 065 traktorer onnnonterade under produktionsåret
1945/464 .................. 5-24

4 297 traktorer ommonterade till början av

produktionsåret 1946/475 ............ 2-79

4 000 traktorer ommonterade under förra delen

av produktionsåret 1946/476 ........ 2’60

16 362

1945/46

2-62

1946/47

2-62

1947/48

2-79 —

1-30 1-30

10-63 2-62 6-71 1‘30

1 3150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin.

3 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. 23A 1946—151/s 1946 = 1-75 öre. — 3 0:077 hl.

Halva kostnaden för ommontering har intagits i kalkylen för år 1945/46.

Hela kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna år 1946/47.

Halva kostnaden för ommontering får belasta kostnaderna för år 1947/48.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tabell 11. Sammandrag av kostnader lör traktorer.

139

	1938/	1939/	1940/	1941/	1942/	1943/	1944/	1945/	1946/
1	39	40	41	42	43	44	45	46	47
Underhållskostnader för trak-torer:
Oljedrivna traktorer ......	2''6fi	3-36	2 12	1-79	1-12	0-85	0-97	3-11	7-30
Gengasdrivna traktorer ....	—	—	1*13	5''95	8-91	10-78	12-50	9-53	1-58
Kostnader tor gengasaggregat:					5''67	6-54	5-85	3-88	2-58
Avskrivningskostnader ....	—	026	1 36	3-54
Underhållskostnader ......	—	—	024	T28	1-92	233	2-70	2-05	0-34
l Driv- och smörjmedelskostnad	10-31	16-3»	14-75	22-32	35-43	33''7 3	36-85	33-44	27-80
j Kostnader för omställning till								2-62	6-71
oljedrift..................	—	—	—	—	—	—	—
Summa exkl. amorteringskost-									46-31
nader för traktorerna	12-97	20-00	19-60	34-88	53-05	54-23	58-87	54-63
Amorteringskostnader........	5‘97	6''87	7-39	953	11-44	11-85	12''08	11-79	9-87
Totalkostnad för traktorer	18-94	26-87	26-99	44-41	64-49	66-08	70''95	66 42	56-18
Index ......................	1000	141-9	1425	234-5	3405	348-9	374-6	350-7	296-6

6. Diverse kostnader.

I tabell 12 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Beräkningarna,
som i det följande närmare kommenteras, ha utförts enligt samma principer
som tidigare.

Vid nu verkställd beräkning av denna kostnadsgrupp har omsorg ägnats åt
undersökningar beträffande prisändringar, som inträffat eller äro att emotse
under den återstående delen av produktionsåret.

Kostnaderna för mjölkfrakter beräknades för år 1944/45 i vårkalkylen

1945 till 42,09 milj. kr. Den slutgiltiga justeringen för detta år har givit summan
43,76 milj. kr. Kostnadsökningen beror på ökade fraktkostnader per ton.
För produktionsåret 1945/46 skulle vid oförändrade fraktkostnader per ton
en mycket betydande kostnadsökning ha inträffat. Emellertid har förutsatts,
att fraktkostnaderna per ton under produktionsåret 1945/46 komma att
sjunka i samband med den allmänna sänkningen av taxorna för andra lastbilstransporter.
Sänkningen förutsättes emellertid här ske långsammare, eftersom
ersättningarna för mjölktransporter redan förut varit förhållandevis låga
och till stor del bundna genom avtal. Under förutsättning att fraktkostnaderna
per ton för mjölk genomsnittligt sjunka med 10 °/o från och med 1
mars 1946 har för produktionsåret 1945/46 räknats med en genomsnittlig
sänkning av fraktkostnaderna per ton med 5 %>. Under produktionsåret
1946/47 har räknats med, att mjölktransportkostnaderna per lon äro oförändrade
efter den beräknade sänkningen fr. o. m. 1 mars 1946. Efter dessa
antaganden och med hänsyn lill ökningen av kvantiteterna har för åren
1945/46 och 1946/47 erhållits 47,13 resp. 46,57 milj. kr. fraktkostnader för
mjölk.

Jordbrukets kostnader för biltransporter lia på grund av beslutade sänkningar
av transporttaxorna beräknats till ett belopp, som för hela produktionsåret
1945/46 med 7 % understiger kostnaderna 1944/45. Från 1 januari

1946 lia transporttaxorna sänkts nied i genomsnitt ca 10%. Denna sänkning
har antagits gälla för hela året 1946/47.

Vid kostnadsberäkningen för skördegarn har tagits hänsyn lill såväl den
beslutade prissänkningen (fr. o. m. den 11U 1946) som till kvalitetsförändringen
å det nya skördegarnet. Det skördegarn, som nu utsläppes i marknaden,
innehåller 308 sträckmeter per kg, under det att det tidigare under krigs -

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

åren förekommande pappersskördegarnet innehållit ca 200 sträckmeter per
kg, och sisalgarnet före kriget ca 335 sträckmeter per kg. Vid oförändrad
kvalitet i jämförelse med basåret skalle kostnaderna för skördegarn med
anledning av prissänkningen ha nedgått till 6,38 milj. kr. Denna kostnad har

335

omräknats med faktorn 0™ (jämför uppgifterna ovan beträffande garnlängd
per kg). Den sålunda justerade kostnadssumman för år 1945/46 blir
6,59 milj. kr. För år 1946/47 har förutsatts ytterligare prissänkning örn
ca 17 %>.

Kostnaderna för hösalt ha antagits sjunka från 1,26 milj. kr. 1945/46 till

1,00 milj. kr. 1946/47.

De beräknade kostnaderna för AlV-syra under år 1944/45 ha ökat i jämförelse
med vårkalkylen 1945. Kostnadsökningen står helt i samband med
ökad förbrukning. För år 1945/46 ha uppgifter örn försäljningen nu kunnat
erhållas t. o. m. december månad 1945. För produktionsårets återstående
månader har räknats med samma kvantiteter som under motsvarande
månader ett år tidigare. På grund av ökningen under höstmånaderna erhålles
för 1945/46 en beräknad kvantitet örn 6 000 ton. Från priskontrollnämnden
meddelas, att någon prisändring under produktionsåret icke torde
kunna förväntas. För år 1946/47 har kostnadsposten hållits otörändrad.
Förbrukningen är i ständigt stigande, och en eventuell prissänkning torde
komma att motvägas av ökade kvantiteter.

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.

Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, emedan tillförlitligt underlag
för nya beräkningar icke kunnat anskaffas.

Oförändrade äro likaså kostnaderna för hästskor, hästskosöm och silf Uter.

Kostnaderna för rengöringsmedel äro för år 1944/45 oförändrade jämfört
med vårkalkylen 1945. För år 1945/46 lia kostnaderna på grund av i partihandeln
inträdd prissänkning beräknats nedgå med 5 %> (i genomsnitt för
hela året), och för år 1946/47 har räknats med 20 %> sänkning av senaste
kända priser.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsaret 1940
—41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av
torvströbrist till cirka 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43
beräknades enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå alt endast 1,8
milj. balar kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå
i beräkningarna. Torvströfabrikemas centralförening har nu verkställt
en beräkning över den totala produktionen av torvströ och därvid funnit, att
den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla kvantiteten
fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren 1946 väntas
emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca 10—20 °/o till högst
2,2 milj. balar. I kalkylen har räknats med 2,0 milj. balar för år 1946/47,
vilket fortfarande är 1 milj. balar under normalförbrukning.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar
erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna omkostnaderna
sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».
En betydande justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från
lantbruksstyrelsen jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret
1943/44.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för
år 1944/45. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten
och, hushållningssällskapen är 3,03 milj. kr. mot 2,74 milj. kr. enligt förhandsberäkningarna.
Ökningen beror på att lönerna, för vilka fullständig
statistik nu föreligger, blivit högre än vad tidigare räknats med. Antalet

Kungl. Metias proposition nr 267.

141

assistenter var vid 1944/45 års slut 979 st. För år 1945/46 har räknats med
1 000 assistenter. På grund av denna beräknade utvidgning av kontrollverksamheten
samt höjda löner till assistenterna ha jordbrukets totalkostnader
för mjölkkontrollen för år 1945/46 efter avdrag för bidrag tran stat och
hushållningssällskap beräknats till 3,23 milj. kr. Denna summa har upptagits
även för år 1946/47.

Tabell 12. Diverse kostnader.

	1938/39 milj. kr	1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 milj. milj. t milj. \| milj. kr kr kr kr	1943/44 milj. kr	1944/45 milj. kr	1945/46 milj. kr	1946/47 milj. kr
	15-70	18-85	23-06	27-83	32-72	38''90	43*76	47-13	46-57
Övriga frakter: Biltransporter .... Järnvägstransporter	7-13 5-00 2-55	9-83 5-09 3-89	11-97 5''50 4-61	13-16 5''50 5-64	13-47 5''5Ö 8-11	13-51 5''50 8-11	13-51 5''50 8''21	12-56 5-50 6''59	12-16 5-50 5-50
	0-48	0-65	0''92	0-95	1-06	1-13	1-17	1’26	1-00
	0''13	0-23	0-35	0-57	0-68	0-82	0-89	C98	0''98
	1-10	1-08	1-10	1-09	1-09	1-09	1-09	1-09	1-09
Elkraft............	39-44	43-03	52-14	61-28	68-53	73-62	77-38	7709	77-09
	2-21	2-98	3-30	330	3-36	3-36	336	3-36	336
	1''46	1-90	1-99	2-03	2-03	203	2-03	2-03	2-03
	0-97	1-15	1''59	1-40	1-71	1-71	1-71	1-71	1-71
Rengöringsmedel ....	3-11 4''32	5-22 4''83	5*75 7-05	6-21 5''52	6''29 5-00	6’37 513	637 5-17	6-05 5-18	5-oo 576
Allmänna omkostna-	17-09	17-94	18-80	23-00	2317	25-65	25-65	25''65	25-65
	1-91	1-92	1-96	1-98	2-06	2-29	3-os	3-23	3-23
Summa Index	102-60 100	118-59 115-6	140 09 136*5	15946 155"4	174-78 170-4	189-22 184-4	19S-83 193-8	199 41 194-4	196-03 191-6

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade efter samma principer
som tidigare. En komplettering har dock vidtagits, i det att byggnadsarbetarnas
s. k. semesterören lia inlagts i de timlönesummor, som utgöra underlag
vid beräknandet av index för byggnadsarbetarnas löner. Vid beräknandet av
index för byggnadskostnader hopvägas löneindex för egen resp. lejd arbetskraft
med prisindex för materialier. Index för lejd arbetskraft baseras på
avtalstimlöner för byggnadsarbetare inom de tre ortsgrupper (VI, VII, VIII),
som ha lägst timlöner. Hittillsvarande indexunderlag har varit avtalsenlig
timlön + rörligt tillägg. Semesterörena ha icke medräknats i indexunderlaget,
emedan det kunnat ifrågasättas, huruvida semesterören tillämpats i
någon större omfattning på landsbygden.

I avsikt att undersöka i vad mån det tillämpade indexunderlaget överensstämmer
med de utbetalade lönerna har verkställts en undersökning genom
LBF^kontoren i landet. Varje LBF-kontor har inhämtat uppgifter från
ett antal byggmästare inom sitt verksamhetsområde. Besultalen ha senare
sammanställts till riksmedeltal. De så erhållna riksmedeltalen visa god överensstämmelse
med de i indexberäkningen tillämpade timlönerna inklusive
semesterören, och det har därför ansetts riktigt, att nu medräkna semesterörena
i indexunderlaget. Så har skett fr. o. m. 1944/45 — dock lia semesterörena
delta år endast medtagits med halva beloppet, vilket ansetts riktigt
med hänsyn till att ej samtliga arbetare erhållit semesterören. Det har näm- 1

1 LBF = Lantbruksförbundets Byggnadsförening.

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

ligen krävts en kvalifikationstid av 900 timmar för erhållande av semesterören.
Inom de tre lägsta ortsgrupperna har utgått i medeltal 8,8 semesterören
per arbetstimme varav sålunda hälften medtagits. Semesterören förekom
icke under basåret 1938/39. Fr. o. m. 1946 års början medräknas semesterörena
i sin helhet med hänsyn till den ändrade semesterlagstiftning,
som då träder i kraft.

Under krigsåren har byggnadsmaterialet eternit icke funnits tillgängligt.
Därför har också eternit varit borttaget ur indexberäkningen. Då emellertid
eternit numera ater säljes fritt, har priset på eternit åter insatts i indexberäkmngen.
Detta skulle medföra en höjning av materialindex för byggnadskostnader
under år 1945/46. Samtidigt meddelas emellertid från priskontrollnämnden,
att vissa råvaror, som användas för framställning av byggnadsmaterial
undergått prissänkning, varför vissa materialier kunna väntas bli
sankta under produktionsåret 1945/46 (t. ex. asfaltpapp och träimpregneringsmedel).
Beträffande linolja och zinkvitt har prissänkning redan inträtt (zinkvitt
fr. o. m. september, linolja fr. o. m. december 1945). Det är antagligt att
dessa prissänkningar komma att uppväga den höjning av index, som etermtens
återinsättande i indexberäkningen skulle medföra. De sammanlagda
materialkostnaderna för vanliga ekonomibyggnader lia därför i kalkylen upp11
samma bel°PP som i septemberkalkylen 1945 för produktionsåret
U45/4b. Blott arbetskostnaderna ha förändrats i enlighet med vad tidigare
anförts.

Det är emellertid möjligt, att mera omfattande prissänkningar å byggnadsmaterial
kunna inträffa under produktionsåret, varigenom de slutliga kostnaderna
bliva lägre än de här beräknade.

För produktionsåret 1946/47 har efter samråd med priskonlrollnämnden
förutsatts prissänkning for vissa byggnadsmaterialier. Sålunda har prisindex
under 1946/47 forutsatts sjunka till 50 % över basårets indexläge för
följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel, rödfärg zinkvitt
och linolja. 1

Tabell 13. Kostnader för ekonomibyggnader.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46)1946/47
Byggnader: avskrivning .... underhåll ...... Summa	44-35 40''30 84-65	44-35 46''57 90 92	44-35 50-79 95-14	44-35 56-93 101-28	44-35 62-05 106-40	44-35 6115 105-50	44-35 62-94 107-29	44-35 65-12 10947	44-35 64-86 109 21
Silosanläggningar.. Summa milj. kr.	0-03 S4-68	0 04 90-96	0-08 95-22	0-14 101-42	0-31 106-71	0-38 105-88	0-41 107-70	0''4ti 109 93	0-46 109-67
Index .........	100-0	107-4	112-4	119-8	126-0	125-0	127-2	129-8	129-5

Vad byggnadsarbetariönema beträffar är läget för närvarande oklart, då
avtalsförhandlingar pågå. De gamla avtalen utlöpa den 31 mars 1946. Inom
träindustrien har nyligen löneförhöjningar inträffat, speciellt inom ortsgruppema
med de lägsta lönerna. Lönehöjningen uppgår till omkring 7 %. Örn
en motsvarande lönehöjning inträffade för byggnadsarbetarna fr. o. m den

1 april 1946 skulle under i övrigt oförändrade förhållanden de egentliga

Opfrea,n nS,nna Under åren 1945/46 0ch 1946/47 öka med 1 runt tal

u,25 resp. 0,50 maij. kr.

av ATvnmetIidenfÖr silosanläggningar ha öka‘ beroende på ökad användning
Kostnaderna för de olika åren angivas i tabell 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

143

8. Grundförbättringar.

Med tillämpande av samma beräkningsmetoder som tidigare erhållas föl -

jande kostnader, milj. kr.

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72 3-72

Underhåll » » ...... 3-82 4-09 4-68 5-34 5"89

Summa milj. kr. 7''54 7-81 8-40 9-06 9-61

Index.................... 100-0 103-6 Hl''4 120''2 127-5

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Avskrivning, milj. kr....... 3-72 3-72 3-72 3-72

Underhåll__» » ...... 5~94_6J55_6/78_6-78

Summa milj. kr. 9-66 10-37 10-50 10-50

Index.................... 128-1 137-5 139-3 139-3

9. Arbetskostnader.

I anledning av de beräkningar rörande arbetskostnader, som på underlag
av tillgängligt material utfördes i samband med vårkalkylen 1945,1 uppstod
inom jordbrukskommittén tvenne meningsriktningar. Kommitténs majoritet
ansåg, att arbetskostnaderna för år 1945/46 borde uppföras i kostnadskalkylen
med ett belopp av 1 300 milj. kr., under det att en minoritet inom kommittén
var av den meningen, att kostnadsposten borde fastställas till 1 288
milj. kr. Det förra alternativet lades till grund vid livsmedelskommissionens
senare behandling av frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och
lämnades även utan erinran i Kungl. Maj :ts proposition liksom vid riksdagens
senare behandling av frågan.

Vid utformandet av nu föreliggande kalkyl har enbart det förstnämnda alternativet
tillämpats vid beräknandet av jordbrukets arbetskostnader. Justering
av totalsummorna har dock verkställts med hänsyn till förändringar i
vissa priser å i naturalönen ingående produkter. I översikten å följande sida
redovisas justeringen av naturalönens värde.

En betydande sänkning av arbetskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen
1945 har erhållits i samband med en ändring i beräkningssättet för priset å
den fodersäd, som ingår i naturalönen. I vårkalkylen räknades liksom under
föregående år sedan september 1940 med ett fodersädspris, som erhölls genom
division av fläskpriset med 8,8. Detta beräkningssätt har tidigare tilllämpats
på grund av att priset på fodersäd under knapphetsperioden varit
väsentligt högre än det förädlingsvärde, som kunde utvinnas vid fläskproduktion.
Den anförda beräkningsmetoden begränsade naturalönen uppåt. Att
delegationen nu återgått till att räkna med gällande pris på fodersäd beror
på, att det ovan relaterade beräkningssättet med fläskpriset som utgångspunkt
ger för högt värde såväl i förhållande till rådande pris å korn och havre som
i förhållande till det förädlingsvärde, som nu anses kunna uppnås vid fläskprodulction.
Därmed har delegationen återgått till att tillämpa samma princip
vid bestämmande av fodersädens värde i naturalönen som för övriga produkter.
Justeringen av beräkningen över naturalönens värde har medfört en
kostnadsminskning av 7,2 milj. kronor jämfört med vårkalkylen 1945.

För år 1946/47 har förutom justering av naturalönens värde utförts juste- 1

1 Beträffande beräkningarna hänvisas till Kungl. Maj:ts prop. 303 s. 143—148.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ring med hänsyn till minskning av arbetskraftsvolymen med 1 %, vilket
framgår av följande översikt.

1944/45	1945/46	1946/47
Enl. vår-	Enl. febr.-	Enl. vår-	Enl. fehr.-	Enl. febr.-
kalkylen	kalkylen	kalkylen	kalkylen	kalkylen
1945	1946	1945	1946	1946
Index för naturalön, 1938/39 — 100...... 169-35	164-63	165-11	160-91	161-21
Total naturalön, milj. kr. 297 -0	288-8	283-4	276-2	270-7
Total lönekostnad .... 1 272-5	1 265-0	1 300-0	1 293-3	1 283-3
Tillkommer år 1945/46 och 1946/47 för extra kostnader för se-mesterersättning och minskad arbetstid under sommaren .. —			9-9	11-9
Summa 1 272-5	1 265-0	1 300-0	1 303-2	1 295-2
Index.............. 160-3	159-4	163-8	164-2	163-0

Såsom framgår av ovanstående sammanställning har i denna kostnadsberäkning
liksom i föregående kalkyl upptagits kostnadsökningen för semesterersättning
och för förkortad sommararbetstid. Den kostnadsökning, som
beräknats komma till stånd på grund av arbetstidsminskningen för djurskötare
ingår däremot icke i den ovan anförda beräkningen. Härvid må
erinras örn att vid jordbrukskommitténs behandling av kalkylen i oktober
månad 1945 beslöts, att denna kostnadsökning skulle införas i kalkylen först
sedan densamma blivit avtalsmässigt fastställd. Då nya avtal ännu ej träffats,
har berörda kostnadsökning fortfarande icke kunnat införas.

Efter justeringarna erhålles följande utveckling för jordbrukets arbetskostnader
i jämförelse med basåret (milj. kr.):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr..................... 793-6 877''7 962-6 1076-1 1 140-4

Index........................ 100-0 110-6 121-3 135-6 143-7

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr..................... 1 151-5 1265-0 1303-2 1295-2

Index........................ 145-1 159-4 164-2 163-0

10. Kapitalkostnader.

I vårkalkylen 1945 erhöllos betydande ändringar i jordbrukets kapitalkostnader
i jämförelse med närmast föregående beräkningstillfälle. För produktionsåret
1944/45 visade kalkylen en betydande nedgång i kapitalkostnaderna
i samband med den av riksbanken vidtagna diskontosänkningen, som
följdes av andra banker. I vårkalkylen räknades med, att diskontosänkningen
i allmänhet skulle ha trätt i kraft omkring den 15/3 1945.

För produktionsåret 1945/46 räknades med en höjning av jordbrukets fastighetskapital
av i genomsnitt 20 %. Höjningen företogs i anledning av den
bebådade allmänna höjningen av taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter
vid 1945 års fastighetstaxering. Denna höjning av fastighetsvärdena medförde
en beräknad kostnadsökning av 22,37 milj. kr., vilket icke endast eliminerade
verkan av räntesänkningen utan dessutom åstadkom, att kapitalkost -

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 145

naderna för år 1945/46 stego över den för 1943/44 beräknade kostnadssumman.

När jordbrukskommittén våren 1945 behandlade denna kostnadspost, kommo
olika meningar till uttryck. Så var även fallet vid behandlingen inom livsmedelskommissionens
råd. Enligt en meningsriktning borde jordbrukets kapitalkostnader
höjas med det belopp, som svarar mot en höjning av fastighetskapitalet
med 20 °/o. Enligt den andra uppfattningen borde en stegring
av kapitalkostnaderna medges endast i den mån realinvesteringama i jordbruket
ökat i jämförelse med år 1938/39. Något säkert mått på ökningen av
realinvesteringama förelåg icke, men enligt vissa överslagsberäkningar uppskattades
ökningen av jordbrukets kapitalkostnader på grund av de ökade
investeringarna till 10 milj. kr. I den nu upprättade kalkylen ingår denna
summa oförändrad, under det att kapitalkostnaderna vid oförändrad kapitalsumma
justerats i vanlig ordning. Denna justering redovisas i en följande
sammanställning för år 1945/46.

Förhandsberäkningen över räntesänkningens inverkan på kapitalkostnaderna
har nu kunnat justeras, sedan de verkliga räntesatserna för samtliga
bankinrättningar kunnat erhållas t. o. m. f järde kvartalet 1945 och i vissa
fall ännu längre. De nya beräkningarna ha i stort sett endast bekräftat, att
vårkalkylen 1945 för produktionsåren 1944/45 och 1945/46 var riktig. De
justeringar, som ifrågakommit, äro mycket obetydliga.

Beräknade kapitalkostnader dr 1945/46 vid oförändrad kapitalsumma.

	Räntesats	Kapital	Ränta
	proc.	mili. kr	mili. kr
Lanat kapital:
inteckningslån ...............		1865	60-61
övriga lån ...................		680	26-86
Eget kapital:
ej belånat fastighetskapital.....	........... 3-78	1335	50-46
ej belånat driftskapital.........	............ 4-08	1 335	54-47
	Summa 3''69	5 215	192-40

Justeringen, som grundats på senaste tillgängliga uppgifter om räntesatser
på lån vid olika kreditformer, har medfört en sänkning av kapitalkostnaderna
för 1945/46 med 0,39 milj. kr. jämfört med förhandsberäkningen våren
1945. Det är i första hand den fallande genomsnittsräntan på utestående hypotekslån,
som orsakar kostnadsminskningen. För år 1946/47 har förutsatts
en fortsatt obetydlig nedgång i kapitalkostnaderna på grund av successiv
förnyelse av hypotekslån.

Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 miljoner kr. kostnader
för ökade investeringar under åren 1945/46 och 1946/47 i jämförelse
med basåret 1938/39) framgår av följande sammanställning:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................... 202-30 213-48 218-64 208-88 205-49

Index.................... 100-0 105-5 108-1 103-3 101-6

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

Milj. kr................... 203-38 197-73 202-40 202-00

Index.................... 100-5 97-7 100-0 99-9

Bihang till riksdagens protokoll 1946. J sami. Nr 267. 10

146

Kungl. May.ts proposition nr 267.

Tabell 14. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

	1938/39 milj. kr.	1939/40 milj. kr.	1940/41 milj. kr.	1941/42 milj. kr.	1942/43 milj. kr.	1943/44 milj. kr.	1944/45 milj. kr.	1945/46 milj. kr.	1946/47 milj. kr.
Konstgödsel.........	65''4	74-2	87-1	99-2	98-4	116-1	114-3	114-4	117 5
Utsäde.............	3-2	3-2	»3-9	6*4	4-2	4-2	4-2	4-2	4-2
Köpfodermedel......	102-8	108-7	84-4	121-8	70-2	112-6	133-7	133-1	137-4
Maskiner och redskap	72-8	83-2	94-3	101-1	106-0	107-4	107-7	107-7	107-7
Traktorkostnader....	18-9	26-9	27-0	44-4	64-5	66-1	71-0	66-4	56-2
Diverse kostnader ...	102-6	118-6	140-1	159-5	174-8	J 89-2	198-8	199-4	196-6
Ekonomibyggnader..	84-7	91-0	95-2	101-4	106-7	105-9	107-7	109-9	109-7
Grundförbättringar..	7-5	7-8	8-4	9-1	9-6	9-7	10-4	10-5	10-5
Arbetskostnader.....	793-6	877-7	962-6	1 076-1	1140-4	1151-5	1 265-0	1 303-2	1 295-2
Kapitalkostnader....	202-3	213-5	218-6	208-9	205-5	203-4	197-7	202-4	202-0
Summa milj. kr.	1 453 8	1604 8	1 721-6	1 927-9	19S0 3	2 0661	2 210 5	2 251-2	2 237-0
Index	100-0	110-4	118-4	132-6	136-2	142-1	1520	154-8	153-9

Sammanfattning.

Enligt de i det föregående redovisade kalkylerna lia jordbrukets inkomster
och kostnader under åren 1938/39 samt 1944/45—1946/47 beräknats på

följande sätt:

1938/39 1944/45 1945/46 1946/47

Inkomster, milj. kronor...... 1 362-2 2 045-4 2 105-3 2 152-3

» , indextal.......... 100''0 150-1 154-6 158-0

Kostnader, milj. kronor...... 1453-8 2 210-5 2 251-2 2 237-0

» , indextal.......... 100-0 152-0 154-8 153-9

Såsom inledningsvis framhållits måste jämförelserna mellan inkomster och
kostnader av olika skäl grundas på de i ovanstående sammanställning angivna
indextalen. En jämförelse mellan dessa utvisar följande. Under år
1944/45 synes kostnadsökningen ha varit något starkare än inkomstökningen
i jämförelse med år 1938. För innevarande år ha inkomst- och kostnadsindex
beräknats balanserat i stort sett jämnt, varvid är att märka att beräkningarna
grundats på dels det prisläge, som rådde innan prishöjningarna på
mjölk och slaktprodukter under senare delen av produktionsåret trätt i kraft,
dels arbetskostnaderna enligt det gamla lantarbetaravtalet. För år 1946/47
ha inkomsterna, under förutsättning av normal skörd och med tillämpning
av de i kalkylen angivna priserna, beräknats stiga med 58,0 procent i jämförelse
med år 1938/39, under det att kostnadsökningen med tillämpning av
de vid beräkningstillfället gällande lönerna beräknats till 53,9 procent. Utifrån
de för kalkylen gällande förutsättningarna erhållas för de berörda åren
följande kalkylmässiga under- och överskott, vilka ange de belopp, med
vilka inkomsterna skulle behöva höjas resp. sänkas, för att inkomst- och
kostnadsindex skulle balansera jämnt:

1944/45: underskott 25 1 milj. kronor

1945/46: » 3"4 » »

1946/47: överskott 55''9 » » I

I de ovan angivna inkomstbeloppen ingå icke stimulansinkomstema av
vårvete, vilka för åren 1944/45 och 1945/46 uppgått till resp. 0,7 och 0,6 milj.
kronor och för år 1946/47 beräknats till 1,0 milj. kronor.

1 Utsädeskostnader på 6 9 milj. kr. reducerade med rabatter på 3''0 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

lil

Bilaga 2.

angående Jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1944.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och
1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,
vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning
oell beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj:ts propositioner
246/1943, 253/1944 och 303/1945 kompletterats med liknande undersökningar
för åren 1941—1943, verkställda av statens livsmedelskommission. Sedan
kommissionen numera, efter bemyndigande av Kungl. Majit, genom sin statistiska
byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,
avseende inkomståret 1944, framlägges i det följande en sammanfattande redogörelse
för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 (s. 2) har för undersökningen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter år 1944 kunnat utnyttjas sammanlagt
10 917 av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra,
liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar,
som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen
av jordbrukets driftsförhållanden. I jämförelse med de för åren
1941—1943 företagna deklarationsbearbetningarna innebär emellertid nämnda
antal en viss minskning av det tillgängliga materialet. Nedgången gör sig
gällande beträffande alla storleksgrupper och områden och sammanhänger
med en viss förlängning av taxeringsarbetet och en ökad förekomst av besvär
i högre instans. Dessa omständigheter lia medfört, att kommissionen
icke kunnat utnyttja deklarationerna för vissa brukningsdelar, som ingått i
undersökningarna för de närmast föregående åren. Såvitt kunnat bedömas
torde dock denna minskning i antalet bearbetade självdeklarationer i varje
fall icke i någon mera betydande grad inverka på jämförbarheten nied tidigare
undersökningar. Såsom framgår av tabell 2 har denna sammankrympning
av deklarationsmaterialet icke heller i nämnvärd grad inverkat ändrande
på dess fördelning mellan olika storleksgrupper inom vart och ett av
de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning lia utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundersökningarna.
Såsom däri framhållits lia de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruks jord, dels
till totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord bär arealen
ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter
örn avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en
för varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 1. Antal 1 deklaralionsundersökningarna ingående brukningsdelar.

	Storleksgrupper, hektar åker
	2—5	5—10	10—20	20—30	30-50	50-100	över 100	liga
Livsmedelskommissionens undersök-ning åren 1938 och 1940. Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder................. Norra Sverige................... Hela riket	186 933 983 2102	671 1925 1088 3 684	1276 1194 319 2 789	632 239 26 897	483 126 4 613	247 56 1 304	109 15 124	3 604 4 488 2 421 10 513
Livsmedelskommissionens undersök-ning dr 1941. Södra och mellersta Sveriges slätt-	217	732	1396	747	565	281	126	4 064
Södra och mellersta Sveriges skogs-	999	2 010	1271	253	145	67	16	4 761
	1179	1253	401	26	7	—	—	2 866
Hela riket	2 395	3 995	3 068	1026	717	348	142	11691
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1942. Södra och mellersta Sveriges slätt-	211	717	1360	700	562	287	145	3 982
Södra och mellersta Sveriges skogs-	963	1987	1234	249	141	58	19	4 651
	1210	1299	399	30	5	—	—	2 943
Hela riket	2 384	4 003	2 993	979	708	345	164	11 576
Livsmedelskommissionens undersök-ning dr 1943. Södra och mellersta Sveriges slätt-	209	696	1348	687	561	284	127	3 912
Södra och mellersta Sveriges skogs-	942	1927	1219	236	141	59	19	4 543
	1212	1284	397	29	9	—	—	2 931
Hela riket	2 363	3 907	2 964	952	711	343	146	11386
Livsmedelskommissionens undersök-ning är 1944. Södra och mellersta Sveriges slätt-	204	668	1309	663	534	265	124	3 737
Södra och mellersta Sveriges skogs-	922	1863	1172	231	128	58	18	4 392
	1172	1197	353	30	6		—	2 758
Hela riket	2 298	3 728	2834	924	668	323	142	10 917

den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självdeklarationernas
uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åkerarealen
vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område å
ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp
och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.
Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt för varje
storleksgrupp inom de olika produktionsområdena torde den förhållandevis

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

149

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar åker	Samt- liga
2-5	5—10	10—20	20-30	30—50	50-100	över 100
22	27	30	11	6	3	1	100
41	37	17	3	1 1	1	0	100
55	35	9	1	0	0	0	100
5	19	35	18	13	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	45	13	1	0	0		100
5	18	34	19	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	34	18	14	7	4	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	35	18	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	35	18	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
43	43	13	1	o	—	—	100

Samtliga brukningsdelar med över 2
hektar åker enligt 1937 års jordbruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
åren 1938 och
1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1941 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1942 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1943 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogsöda
dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1944 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
.....................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder..............

Norra Sverige...............

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna, vilken
framgår av tabell 1, icke i och för sig lia kommit att medföra någon missvisning
i resultaten.

Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en
något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än
genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna
totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Då några
mera betydande förändringar i materialets sammansättning icke skett
under de år undersökningen omfattar, böra emellertid resultaten av desamma
på ett i stort sett rättvisande sätt avspegla förändringarna i jordbrukets kontanta
inkomster och utgifter. Dock bör härvid den reservationen göras, att
ojämnheter i produktionsutvecklingen även i detta hänseende kunna minska
det begagnade materialets representativitet.

I övrigt bör i detta sammanhang, liksom vid tidigare deklarationsbearbetningar,
påpekas att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå
i det bearbetade materialet. Detta förhållande torde vara av betydelse framför
allt beträffande följande poster, nämligen dels inkomsterna av ägg och
fjäderfä och dels utgifterna för inköpta fodermedel. Likaså får beaktas, att
vid upprättandet av självdeklarationer inom jordbruket i regel den s. k. kontantprincipen
tillämpas. Detta innebär, att hänsyn icke tages lill eventuella
lagerbehållningar vid årets början eller slut. Nettointäkten av jordbruksfastighet
kan till följd härav växla starkare från ett år till ett annat än fallet
skulle vara, därest även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas
upprättande.

Jordbrukarnas kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationemas Abilaga
lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas
för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta
Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de
till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 lia dessa omräknats
till indextal med 1938 resp. 1943 som bas. I anslutning till A-bilagans
uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och
frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter;
hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar;
fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri,
dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och
vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse
inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljning av döda
yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll
och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 lia jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1944 beräknats till 2 499,8 mil j. kronor. Till jämförelse kan nämnas,
att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och
för år 1943 till 2 423,7 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger
sålunda en ökning av inkomstsumman med 993,1 milj. kronor eller 65,9 procent,
medan ökningen mellan åren 1943 och 1944 stannar vid 76,1 milj.
kronor eller 3,1 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller
1 419,3 milj. kronor till försäljningen av animaliska produkter. Den kontan -

151

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

1	1938	1940	1941	1942	1943	1944
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inkomster av försålda produkter		168-4	213-8	266-4	323-9	287-3
därav spannmål och frövaror...........j	159-4
sockerbetor......................	58-5	61-4	80-4	98-3	91-4	88-1
potatis m. m....................j	29-7	38-8	42-7	66-9	65-4	56-3
hö, halm och grönfoder..........\|	5-0	8-2	14-0	7-1	6-6	8-2
Summa vegetabiliska produkter \|	252-6	276-8	350-9	438-7	487-3	439-9
hästar och nötkreatur............1	106-4	147-0	163-1	135-9	155-8	169-9
svin och grisar.................j	100-5	111-5	109-0	78-9	116-5	152-5
fjäderfä och ägg.................j	23-1	24-6	23-1	18-5	23-8	31''9
mjölk till mejeri................	246-9	302-6	340-8	352-3	381-8	411-0
mjölk till enskilda...............	18-1	15-8	14-7	14-8	15*5	14-5
Summa animaliska produkter	495-0	601-5	650-7	600-4	693-4	779-8
diverse produkter................	3-7	4-7	6-2	8-1	10-2	12-5
Summa inkomster av försålda produkter	751-3	883-0	1007-8	1047-2	1190 9	1 232-2
Diverse inkomster........................	16-0	17-0	18-3	23-0	24-4	22-3
därav för körslor......................	7-3	8-3	10-1	14-2	14-0	13-4
Inkomster av skogsbruk..................	40-0	50-o	62-5	84-4	80-3	79-8
Arrenden och avgälder...................	8-3	8-7	9-4	10-9	12-3	12-2
Samtliga kontanta inkomster	815-6	958-7	1098-0	1165 5	1307-9	1346 5
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal-bygder. Inkomster av försålda produkter		27-8	39-9	48-0	55-9	43-7
därav spannmål och frö varor...........	24-1
sockerbetor......................	0-8	0-9	1-2	1-6	1-6	1-9
potatis m. m....................	14-8	18-8	20-5	28-6	26-1	25-5
hö, halm och grönfoder..........	1-7	3-9	5-4	3-0	3-1	4-0
Summa vegetabiliska produkter	41-i	51-4	67-0	81-2	86-7	75-1
hästar och nötkreatur............	66-4	95-4	109-8	83-2	95-8	107-5
svin och grisar..................	62-3	67-6	70-2	54-2	73-7	93-2
fjäderfä och ägg.................	15-3	15-2	14-6	11-7	14-0	19-9
mjölk till mejeri.................	124-8	: 162-6	194-6	210-0	227-4	251-4
mjölk till enskilda...............	21-4	19-0	16-9	13-9	14-7	15-3
Summa animaliska produkter	290-2	359-8	406-1	373-0	425-6	487-3
diverse produkter................	2-6	2-7	3-9	4-3	6-3	6-6
Summa inkomster av försålda produkter	3342	413-9	477-0	458-5	518-6	569-0
Diverse inkomster .......................	17-7	16-5	19-6	25-0	29-2	30-0
	12-6	12-4	15-6	20-2	23-2	25-3
Inkomster av skogsbruk..................	91-9	94-1	137-5	184-9	205-7	194-9
Arrenden och avgälder...................	6-o	6-3	6-7	7-2	7-7	8-3
Samtliga kontanta inkomster	449-8	530 8	640-8	(>75*6	761-2	802-2
Norra Sverige. Inkomster av försålda produkter	0-7	0-9	1-4	1-4	2-0	1-3
därav spannmål och frövaror...........
sockerbetor......................	—	—	—
potatis m. m....................	1-6	2-5	2-7	4-9	3-6	5-3
hö, halm och grönfoder..........	1-9	4-9	9-9	5-4	5*2	4-8
Summa vegetabiliska produkter	4--i	8-3	lil)	11-7	10-8	11-4

152

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Tab. 3 (forts ). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943	1944
hästar och nötkreatur............	14-3	22-0	1 27-8	27-3	29-7	30-8
svin och grisar..............	5-4	6-8	6-7	5-2	5*3	^•i
fjäderfä och ägg.........	1-4	1-5	1-1	0*7	0-5	0*8
mjölk till mejeri...........	36-3	60-9	71-7	83-2	94-4	103-5
mjölk till enskilda.............	12-7	10-6	10-8	9-0	8-s	9-o
Summa animaliska produkter	70l	lois	118-1	125- i	138-7	152-2
diverse produkter...............	1-3	1-2	1-6	2-1	2-6	3-6
Summa Inkomster av försålda produkter	75-6	111-3	133-7	139-2	152l	167-2
Diverse inkomster...............	40-1	35-0	38-3	49-2	55-8	55-7
därav för körslor .........	34-2	29-3	33-2	44-9	48-8	42-5
Inkomster av skogsbruk..........	122-6	78-1	96-7	117-8	142-2	123-3
Arrenden och avgälder.......	3-0	3-9	4-0	4-3	4-5	4-9
Samtliga kontanta inkomster Hela riket.	2413	228-3	272-7	3105	354-6	3511
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror........	184-2	197-1	255-1	315-8	381-8	332-3
sockerbetor ...............	59-3	62-3	81-6	99-9	93-0	90-0
potatis m. m...............	46-1	60-1	65-9	100-4	95-1	87-i
hö, halm och grönfoder..........	8-6	17-0	29-3	15-5	14-9	17-0
Summa vegetabiliska produkter	298- a	336-:	431-9	531-6	584-8	526-4
hästar och nötkreatur............	187-1	264-4	300-7	246-4	281-3	308-2
svin och grisar.................	168-2	185-9	185-9	138-3	195-5	253-8
fjäderfä och ägg...........	39-8	41-3	38-8	30-9	38-3	52-6
mjölk till mejeri................	408-0	526-1	607-1	645-5	703-6	765-9
mjölk till enskilda ..............	52-2	45-4	42-4	37-7	39-0	38-8
Summa animaliska produkter	855'' 3	1063 1	1174-9	1098-8	1257-7	1 419-3
diverse produkter''...............	7-6	8-6	11-7	14-5	19-1	22-7
Summa inkomster av försålda produkter	1161-1	1408-2	1 618-5	1644-9	1 861-6	1968-4
Diverse inkomster.............	73-8	68-5	76-2	97-2	109-4	108-0
därav för körslor............	54-1	50-o	58-9	79-3	86-0	81-2
Inkomster av skogsbruk.........	254-5	222-2	296-7	387-1	428-2	398-0
Arrenden och avgälder.............	17-3	18-9	20-1	22-4	24-5	25-4
Samtliga kontanta inkomster	1506 7	1 717-8	2 011-5	2151-6	2 423 7	2499 8

ta inkomsten av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade
självdeklarationema vid 526,4 milj. kronor och skogsinkomsterna vid

398,0 milj. kronor. Utvecklingen mellan åren 1943 och 1944 har varit mycket
olikartad för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska
produkter visa en fortsatt uppgång med 12,8 procent, redovisas för inkomsterna
av vegetabiliska produkter en nedgång med 10,0 procent och för
skogsinkomsterna en nedgång med 7,1 procent. Trots detta är inkomstökningen
i jämförelse med år 1938 alltjämt starkast för de vegetabiliska produkterna,
beträffande vilka den uppgår till 76,6 procent mot 65,9 procent
för animaliska produkter och 56,3 procent för skogsbruk.

Även mellan de tre huvudområden, på vilka materialet grupperats, föreligga
betydande olikheter i utvecklingen. Procentuellt tagen har inkomstökningen
alltsedan 1940 varit starkast i södra och mellersta Sveriges skogsoch
dalbygder och svagast i norra Sverige. Denna ojämnhet har ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 153

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1944. Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster
Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.

Vegetabiliska produkter...................

Animaliska produkter.....................

Samtliga jordbruksprodukter...............

Diverse inkomster.........................

Skogsbruk................................

Samtliga kontanta inkomster

	År 1938 =	100		År 1943 = 100
1940	1941	1942	1943	1944	1944
109-6	138-9	173-7	192-9	174-1	90-3
121-5	131-4	121-3	140-1	157-5	112-5
117-5	134-1	139-4	158-5	164-0	103-5
106-4	114-1	143-8	152-7	139-2	91-1
124-8	156-1	210-9	200-4	199-3	99-5
117-5	134 6	142-9	160-4	165-1	103o
123-8	161-8	196-1	209-1	181-4	86-8
124-0	139-9	128-5	146-7	167-9	114-5
123-8	142-7	137-2	155-2	170-3	109-7
93-0	110-4	141-4	164-6	168-9	102-6
102-4	149-6	201-0	223-8	212-0	94-7
118-0	142-4	150 2	169-2	178-3	105-4
201-3	337-5	283-1	261-2	276-1	105-7
145-3	168-5	178-9	197-8	217-1	109-8
147-3	176-9	184-2	201-2	221-2	109-9
87-2	95-6	122-6	139-2	139-0	99-8
63-7	78-9	96-1	116-1	100-6	83-7
94-6	113 0	128-7	147-0	145-5	99-0
112-8	144-8	178-3	196-1	176-6	90-o
124-2	137-3	128-5	147-0	165-9	112-8
121-3	139-4	141-7	160-3	169-5	105-7
92-8	103-2	131-7	148-2	146-2	98-6
87-3	116-6	152-1	168-2	156-3	92-9
1140	133-5	142-8	160-9	165-9	103-1

ökats under år 1944. I jämförelse med år 1943 redovisas nämligen för skogsoch
dalbygderna i södra och mellersta Sverige en inkomstökning med 5,4
procent, medan ökningen inom slättbygderna stannar vid 3,0 procent och för
norra Sverige redovisas en inkomstminskning med 1 procent. I jämförelse
med år 1938 uppgår inkomstökningen år 1944 till 78,3 procent i skogsoch
dalbygdema, 65,1 procent i slättbygderna men endast 45,5 procent i
norra Sverige. Såsom av tabellerna 3 oell 4 framgår, grundar sig denna för
norra Sverige i jämförelse med de båda övriga områdena ogynnsamma inkomstutveckling
på olikheter i fråga örn skogsinkomsternas utveckling.
Inom de båda områdena i södra och mellersta Sverige bar denna inkomstpost
ungefär fördubblats, medan densamma i norra Sverige år 1944 redovisas
med ungefär samma belop som år 1938. Vid bedömandet av denna
skillnad mellan områdena får hänsyn tagas till att skogsinkomsterna i norra
Sverige år 1938 synas ha legat på en osedvanligt hög nivå. Under krigsåren
lia de starkt ökade vedavverkningama i södra och mellersta Sverige
givit anledning till en stark stegring av denna inkomstpost, medan desamma
i norra Sverige motvägts av de minskade gagnvirkesförsäljningama.

Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter bär emellertid,
såsom framgår av tab. 4, ökningen procentuellt sett varit ojämförligt star -

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

kast i norra Sverige. Härtill torde den omständigheten ha medverkat, att
saluförandet av produkterna inom detta område numera äger rum på ett
modernare och mera rationellt sätt än fallet var före kriget. Den starkt ökade
nyanslutningen till mejerierna torde vara det viktigaste exemplet härpå.
Detta torde i sin tur lia medfört såväl en ökning av produktionen som
en fullständigare inkomstredovisning i deklarationerna. Emellertid är saluöverskottet
av jordbruksprodukter i norra Sverige alltjämt av förhållandevis
blygsam omfattning, och den kraftiga ökningen av denna inkomstpost
har därför icke kunnat uppväga den i jämförelse med andra områden ogynnsamma
utvecklingen av skogsinkomsterna.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse
under krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras
procentuella andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt

s jälvdeklarationerna:

1938 1940 1941 1942 1943 1944

Vegetabiliska produkter........ 19''8 19''6 21-5 24-7 24-1 21-1

Animaliska produkter......... 56’8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8

Skogsbruk.................... 169 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9

Diverse inkomster............ 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 6-2

Samtliga kontanta inkomster. .. IOGH) 100-0 100-0 100 0 100 0 100-0

Det framgår av dessa siffror, att inkomsterna av animaliska produkter,
som under de närmast föregående åren utgjort en något mindre andel av den
sammanlagda inkomstsumman än före kriget och under de första krigsåren,
ånyo ökat i relativ betydelse år 1944. Däremot har siffran för skogsinkomstemas
andel av inkomstsumman sjunkit under motsvarande siffra för år
1938. Siffran för vegetabiliska produkter har år 1944 sjunkit ganska kraftigt
i jämförelse med år 1943 men ligger alltjämt något högre än år 1938.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av
samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder
tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa
betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma genomgående
är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige
än i skogs- och dalbygdema och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena
erhållas följande resultat:

1938 1940 1941 1942 1943 1944

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 54-1 55-8 54-6 54-2 54-0 53-9

» » » » skogs- och

dalbvgder.......................... 29-9 30-9 31-9 31-4 31-4 32-1

Norra Sverige........................ 16-0 13-3 13''5 14-4 14-6 14-0

Hela riket............................ 100-0 100-0 100 0 100-0 100-0 100 0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 64-7 62-7 62-3 63-7 64-0 62-6

» » » » skogs- och

dalbygder.......................... 28-8 29‘4 29-5 27''9 27-8 28-9

Norra Sverige........................ 6-5 7-9 8-2 8''4 8-2 8-5

Hela riket............................ 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

Siffrorna utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år
1944 hade en något större andel av jordbrukets sammanlagda kontanta
inkomster än år 1938, medan däremot slättbygdernas och särskilt norra

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

155

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive aniinaliska produkter
i procent av inkomster av samtliga törsålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1932, 1938 och 1940—1944.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter

År		Storleksgrupper, hektar åker		Samt- liga
2—5	5—10	10-20	20-30	30—50	50-100	Över 100
1932	14-1	21-1	26-5	35-0	37-8	42-8	40-1	330
1938	15-3	20-0	26-0	33-9	39-0	44-3	45-6	33-6
1940	12-3	17-4	23-2	30-7	36-5	43-2	46-1	31-4
1941	16-7	19-9	27-3	35-3	41-5	44-0	47-9	34-8
1942	20-5	26-2	34-7	43-6	48-1	52-0	53-1	41-9
1943	18-3	22-8	32-1	42-0	48-1	52-5	54-6	40-9
1914	14-3	18-2	27-2	37-0	41-7	46-6	51-8	35-7
1932	83-8	77-8	72-8	64-1	61-6	56-2	59-3	66-2
1938	82-0	79-3	73-5	65-7	60-7	55-5	54-1	65-9
1940	85-0	82-0	76-3	08-8	63-2	56-5	53-5	68-1
1941	80-6	79-3	72-2	64-1	58-1	55-6	51-6	64-6
1942	75-2	72-5	64-7	55-9	51-4	47-7	46-3	57-3
1943	79-6	75-9	67-0	57-4	51-2	46-8	44-6	58-2
1944	84-2	80-3	71-9	62-1	57-4	52-6	47-2	63-3
1932	4-9	8-1	11-5	17-3	22-2	24-8	32-9	12-5
1938	5-3	7-7	11-6	16-3	21-5	30-7	36-4	12-4
1940	5-1	7-8	lil	15-8	22-2	29-4	41-6	12-4
1941	5-7	8-8	14-8	20-2	23-4	28-7	43-2	14-0
1942	8-6	12-3	18-3	23-4	28-4	34-0	46-9	17-7
1943	6-8	9-9	17-0	23-8	27-G	38-8	51-2	16-7
1944	5-8	8-5	13-1	19-0	20-6	32-2	45-5	13-2
1932	92-6	90-3	87-2	81-8	77-2	74-4	66-8	86-1
1938	93-7	91-4	87-9	83-2	77-3	68-8	63-3	86-8
1940	93-9	91-6	88-3	83-8	76-9	70-1	57-9	86-9
1941	93-4	90-3	84-4	79-3	75-5	70-9	56-2	85-1
1942	90-3	86-7	80-9	76-1	70-3	65-1	52-2	81-4
1943	91-7	88-9	82-0	75-4	70-8	59-3	48-2	82-1
1944	93-1	90-3	85-9	80-2	78-2	65-6	53-s	85-6
1932	6-3	6-3	11-0	13-4				8-2
1938	4-5	4-0	8-0	10-9				5-5
1940	4*9	5-7	11-5	18-8				7-5
1941	6-5	8-8	14-6	28-8				10-5
1942	5-4	7-3	12-3	19-7				8-4
1943	4-1	5-7	10-1	23-8				7-1
1944	4-1	6-5	9-5	18-1				6-9
1932	92-0	92-2	88-0	85-7				90-4
1938	93-0	94-4	89-7	88-8				92-8
1910	93-6	93-6	87-3	81-1				91-5
1941	91-9	90-3	84-3	69-8				88-3
1942	92-9	91-4	86-2	78-4				90l
1943	93-8	92-8	88-4	74-4				91-2
1944	93-7	91-8	88-4	769				91-0

Animaliska produkter

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Sveriges andel i den sammanlagda inkomstsumman i motsvarande mån gått
tillbaka. Beträffande fördelningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
har emellertid utvecklingen varit en annan, i det att för norra
Sverige redovisas en ökad andel, medan däremot slättbygdernas andel minskats
och för skogs- och dalbygderna en i jämförelse med år 1938 praktiskt
taget oförändrad siffra redovisas.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationemas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna lia
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder
och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel
samt gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier,
underhåll av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a.
elektrisk ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt
räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning
av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande
dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader
icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara
mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen
av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser
böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena
i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1944 lia uppgått
till sammanlagt 1 746,9 milj. kronor, vartill komma ytterligare 17,5 milj.
kronor för nyuppsättning av inventarier och 38,4 milj. kronor för ny-, biloch
ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna
år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 656,9 milj. kronor
eller 60,3 procent. Mellan åren 1943 och 1944 ha de kontanta utgifterna stigit
med 76,2 milj. kronor eller 4,6 procent. Mellan åren 1938 och 1944 har
utgiftsökningen varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader
samt för inköp av levande och döda inventarier, vilka båda poster stigit
med 87,6 respektive 80,6 procent. Beträffande arbetslönerna redovisas i deklarationerna
en utgiftsökning med 68,1 procent i jämförelse med år 1938.
Mellan de båda senaste undersökta åren 1943 och 1944, har utgiftsökningen
varit starkast för posten inköp av förnödenheter, vilken stigit med 11,5 procent,
medan ökningen av lönekostnaderna stannat vid 1,2 procent. Ränteutgifterna
ha i jämförelse med år 1938 stigit helt obetydligt eller med 2,5 procent
och uppvisa mellan åren 1943 och 1944 en nedgång med 3,3 procent.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden
föreligga emellertid, såsom också framgår av nyss anförda tabeller, betydande
olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit betydligt starkare i skogsöda
dalbygderna än i de båda övriga områdena. För skogs- och dalbygdema
redovisas nämligen en stegring med 67,9 procent, under det att densamma
inom slättbygderna stannar vid 59,0 procent och i norra Sverige vid 49,7
procent. Skillnaden är särskilt påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka
ökningen i norra Sverige stannar vid 34,0 procent, medan densamma uppgår
till 73,4 procent i slättbygderna och 83,4 procent i skogs- och dalbygderna.
Den förhållandevis ringa ökningen av denna kostnadspost i norra Sverige
torde sammanhänga med den förut berörda skillnaden mellan detta
område och de övriga delarna av Sverige ifråga örn skogsinkomstemas utveckling.
Å andra sidan avspeglar sig den kraftiga ökningen av inkomsterna

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 1

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, mili. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

[ Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

j Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier ............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskosinader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938	1940	1941	1942	1943	1944
7-5	8-1	8-1	8-2	9-3	9-9
166-7	189-5	212-7	248-7	281-3	289-1
26-5	37-5	45-1	46-3	47-1	48-8
83-7	89-1	79-2	72-0	72-5	84-0
2-5	3-1	4-1	4-3	4-4	4-4
12-9	19-2	32-0	32-9	20-2	22-6
50-6	60-9	75-4	79-0	82-0	88-6
47-0	51-7	66-5	63-8	76-1	84-9
22-G	27-1	35*5	43-8	46-5	43-1
25-8	31-4	38-4	43-9	52-0	52-0
38-3	39-1	49-0	54-5	67-6	67-5
80-4	92-4	96-1	112-1	125-7	131-9
55-1	59-0	61-1	60-6	59-2	57-7
G19-6	708-1	803-2	870-1	9439	985-3
13-3	8-8	6-1	6-6	8-9	9-4
20-3	8-4	14-0	12-1	19-9	20-6 \|
2-4	2-9	3-3	3-4	3-8	4-1
83-9	98-4	121-5	130-9	149-6	153-8
12-9	18-9	21-9	23-8	23-7	26-3
39-1	44-7	38-9	35-8	34-9	43-5
0-9	1-7	1-8	1-8	1-6	2-0
5-7	10-9	20-3	20-0	10-5	11-5
28-9	34-0	41-1	43-6	46-5	50-8
34-2	37-7	47-0	46-8	54-2	60-3
11-8	13-5	18-3	20-8	24-1	23-4
11-9	14-8	18-0	20-1	23-0	23-8
21-3	21-2	29-7	32-7	39-2	41-5
37-0	41-4	46-0	51-9	58-7	63-9
25-5	27-5	28-8	27-0	26-2	24-9
315-5	3G7-6	436-6	458-6	495-0	529-8
4-8	4-0	3-5	4-S	6-9	6-3
12-5	6-4	9-8	8-9	10-8	11-8
1-2	1-5	1-5	1-7	1-7	1-7
63-4	59-4	69-1	78-1	90-7	85-0
5-3	6-3	8-2	9-5	10-2	9-3
7-2	8-1	8-6	7-6	9-1	11-7
0-5	0-7	0-5	0-7	0-6	0-7
7-1	7-2	13-2	13-3	13-0	13-3
7-7	8-4	10-2	11-9	13-0	14-8
13-9	12-5	16-4	20-0	22-4	22-5
6-1	6-0	8-4	9-4	11-0	10-6
4-0	4-4	4-9	5*9	G-7	7-1
10-4	9-3	11-0	14-5	16-5	17-6
19-3	20-i	22-7	24-6	27-6	28-5
8-8	9-4	10-4	9-8	9-3	9-0
154 9	153-3	185-7	207-0	231 8	231-8
1-0	0-9	0-9	1-5	1*7	1-8
6-5	3-2	4-5	5-0	4-2	6-0

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943	1944
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner	11-1	12-5	12-9	13-3	14-8	15-7
Arbetslöner.............................	314-0	347-3	403-3	457-7	521-6	527-9
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........	44-7	62-7	75-2	79-0	81-0	84-4
kraftfoder och betmassa.........	130-0	141-9	126-7	115-4	116-5	140-0
potatis och rotfrukter...........	3-9	5-5	6-4	6-8	6-0	7-1
hö, halm m. fl. fodermedel......	25-7	37-3	65-5	66-2	43-7	47-4
gödselmedel och torvströ........	87-2	103-3	126-7	134-5	140-5	154-2
Inköp av levande inventarier............	95-1	101-9	129-9	130-6	152-7	167-7
Inköp av döda inventarier...............	40-5	46-6	62-2	74-0	81-6	77-1
Underhåll av inventarier................	41-7	50-6	61-3	69-9	81-7	82-9
Underhåll av byggnader.................	70-0	69-6	90-3	101-7	123-3	126-6
Diverse driftskostnader..................	136-7	153-9	164-8	188-6	212-0	224-3
Räntor.................................	89-4	95-9	100-3	97-4	94-7	91-6
Samtliga kontanta utgifter	1090-0	1 229-0	1 425-5	1535-7	1 670-7	1 746-9
Nyuppsättning av inventarier............	19-7	13-7	10-5	12-9	17-5	17-5
Ny-, till- eller ombyggnad...............	39-3	18-o	28-3	26-0	34-9	38-4

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1944. Indextal.

		År 1938 = 100		År 1943 = 100
	1940	1941	1942	1943	1944	1944
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.............................	113-7	127-6	149-2	168-7	173-4	102-8
Inköp av förnödenheter.................	119-1	133-7	132-9	128-4	141-4	110-1
j Inköp av levande och döda inventarier . . .	113-2	146-5	154-4	175-9	183-8	104-5
Underhåll av inventarier och byggnader . .	110-0	136-5	153-7	186-8	186-6	99-9
j Diverse driftskostnader...................	114-9	119-5	139-5	156-3	164-1	105-0
\| Räntor.................................	107-1	111-0	109-9	107-6	104-8	97-4
Samtliga kontanta utgifter	1143	129-6	140-4	152 3	159 0	1044
J Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
1 Arbetslöner.............................	117-3	144-8	156-0	178-4	183-4	102-8
Inköp av förnödenheter.................	125-8	141-8	142-8	132-7	153-2	115-5
Inköp av levande och döda inventarier .. .	111-6	142-1	147-2	170-7	182-4	106-9
Underhåll av inventarier och byggnader . .	108-1	143-2	158-9	186-9	196-3	105-0
Diverse driftskostnader..................	111-9	124-3	140-1	158-6	172-5	108-8
Räntor.................................	108-1	113-1	106-2	102-7	97-7	95-2
Samtliga kontanta utgifter	116-5	138-4	145-4	1569	167-9	107-0
Norra Sverige.
Arbetslöner.............................	93-7	109-0	123-1	143-0	134-0	93-8
Inköp av förnödenheter.................	110-5	146-8	155-5	165-6	179.5	108-4
Inköp av levande och döda inventarier .. .	92-5	123-9	147-2	167-2	165.2	98-8
Underhåll av inventarier och byggnader . .	95-3	114-8	141-3	161-1	172.1	106-8
Diverse driftskostnader..................	104-3	117-6	127-5	142-6	147-6	103-5
Räntor.................................	106-9	117-6	110-6	105-5	101-8	96-5
Samtliga kontanta utgifter	99-0	119-9	133-6	1496	149 7	100-o
Hela riket.
Arbetslöner.............................	110-6	128-4	145-8	166-1	168-1	101-2
Inköp av förnödenheter.................	120-3	137-4	138-0	133-2	148-6	111-5
Inköp av levande och döda inventarier ...	109-6	141-7	150-9	172-9	180-6	104-5
Underhäll av inventarier och byggnader . .	107-6	135-7	153-6	183-5	187-6	102-2
Diverse driftskostnader..................	112-6	120-5	138-0	155-0	164-0	105-8
Räntor.................................	107-4	112-3	108-9	106-0	102-5	96 7
Samtliga kontanta utgifter	112 8	1308	140-9	153-3	160-3	104-6

159

Kungl. Mctj:ts proposition nr 267.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets kontanta
utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938 och 1940 1944.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Norra Sverige.
Arbetslöner.........

Räntor

Hela riket.
Arbetslöner........

	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
Ar	2-5	5-10	10—20 20—30	30-50	50-100	över 100	liga
1932	12-9	15-4	21-7	25-9	27-5	31-5	38-3	26-8
1938	13-2	17-1	21-3	25-6	28-4	32-2	38-6	26-9
1940	12-0	1G-S	21-6	25-4	28-4	32-0	38-7	26-8
1941	13-9	16-6	21-3	25-8	28-7	32-0	37-1	26-5
1942	13-3	17-4	23-3	27-3	30-2	34-3	40-2	28-6
1943	14-6	19-1	24-4	28-7	31-9	35-3	40-3	29-8
1944	13-3	17-6	24-0	28-7	32-2	35-7	40-3	29-3
1932	13-4	16-3	15-4	16-7	18-4	19-3	13-4	16-1
1938	8-2	8-5	8-5	9-3	10-2	10-4	7-3	8-9
1940	7-6	8-0	7-8	8-8	9-7	9-7	6-8	8-3
1941	6-6	7-1	7-0	7-9	8-3	8-7	7-3	7-6
1942	6-1	6-8	6*5	7-3	7-7	7-6	6*5	7-0
1943	6-0	6-4	5-9	6-5	6-7	6-8	5-8	6-3
1944	5-2	5-8	5-4	6-1	6-3	6-5	5-6	5-9
1932	18-9	23-8	27-5	30-3	33-5	34-5	37-9	26-5
1938	19-9	23-6	27-3	29-4	32-6	36-8	41-1	26-6
1940	20-5	23-7	27-6	29-4	32-8	37-1	41-0	26-8
1941	20-9	25-2	28-8	31-7	34-6	39-1	37-5	27-8
1942	21-7	26-1	30l	32-4	36-4	36-2	38-7	28-6
1943	22-5	27-7	32-0	33-3	37-6	40-8	41-1	30-2
1944	21-8	25-7	30-4	32-6	38-1	38-8	44-4	29-0
1932	14-3	13-7	14-5	15-9	19-3	20-7	10-5	14-8
1938	7-0	7-7	8-1	8-9	10-4	10-2	7-5	8-1
1940	6-6	6-9	7-3	8-6	10-1	10-4	7-2	7-5
1941	5-7	5-9	6-5	7-5	8-5	8-0	9-5	6-6
1942	5-0	5-1	5-9	6-6	7-6	8-9	7-6	5-9
1943	4-3	4-6	5-2	6-5	7-1	7-4	7-3	5-3
1944	3-7	4-1	4-7	5-7	5-9	7-5	6-1	4-7
1932	25-7	31-7	37-6	46-2				30-8
1938	39-5	40-9	43-0	48-4				40-9
1940	36-3	39-1	42-8	44-6				38-7
1941	34-0	37-2	43-5	44-6				37-2
1942	34-7	37-9	43-3	44-9				37-7
1943	35-6	39-2	44-4	50-4		.		39-1
1944	33-3	36-3	42-7	48-0				36-7
1932	13-2	13-6	13-6	5-8				13-2
1938	5-3	6-0	6-4	3-7				5-7 1
1940	6-2	6-5	6-0	4-0				G-l
1941	5-6	5-7	5*4	5-4				5*6
1942	4-5	5-0	4-6	5-0				4-7
1943	4-1	4-2	3-8	3-1				4-0
1944	3-8	4-1	3-7	3-8			*	3-9
1932	19-7	22-7	25-0	27-4	28-g	32-1	38-3	27-1
1938	26-9	26-2	25-4	27-2	29-4	33-2	39-0	28-8
1940	24-5	25l	25-5	2G-8	29-4	33-1	39-1	28-3
1941	24-5	25-6	2G-0	27-6	29-9	33-G	37-2	28-3
1942	25-2	26-5	27-0	28-9	31-4	34-7	40-1	29-8
1943	20-2	28-2	29-0	30-5	33-2	3G-4	40-5	31-2
1944	24-5	25-9	28-0	30-2	33-4	36-4	40-8	30-2
1932	13-7	14-G	15-0	16-2	18-5	19-5	13-0	15-4 1
1938	6-6	7-5	8-1	9-o	10-1	10-3	7-3	8-2 1
1940	G-G	7-2	7-5	8-0	9-7	9-8	G-8	7-8
1941	5-8	6*2	G-7	7-7	8-3	8-5	7-g	7-0
1942	5-o	5-6	G-l	7-1	7-G	7-8	G-G	G-3
1943	4-5	5-0	5-5	G-4	G-7	6*8	5-9	5-7
1944	4-o	4-6	5o	G-o	G''2	G-G	6-7	5-2

Räntor

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige i en likaledes förhållandevis
stark stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Tidigare har nämnts, att de ur självdeklarationerna erhållna uppgifterna
rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats icke
endast till de totalsummor för de tre stora huvudområdena och hela riket,
som redovisats och kommenterats i det föregående, utan även till siffror, som
belysa inkomsternas respektive kostnadernas storlek per hektar jordbruksjord.
En sammanställning av de därvid erhållna huvudresultaten meddelas
i tabell 9. Genom det i densamma meddelade siffermaterialet erhålles dels

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid
jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden
åren 1938 och 1940—1944.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
	2-5	5—10	10-20	20-30	30—50	50-100	Över 100	liga ;
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1938	418	390	372	376	369	350	386	375
slättbygder..............	1940	514	466	444	438	425	415	442	441
	1941	568	528	515	505	504	479	479	505 !
	1942	603	545	535	516	524	514	565	536
	1943	665	618	594	590	591	582	625	602
	1944	718	654	633	611	607	571	616	620
Södra och mellersta Sveriges	1938	423	392	364	347	340	325	335	376
skogs- och dalbygder.....	1940	492	466	436	401	392	368	404	444
	1941	625	560	522	472	472	464	427	536
	1942	674	607	541	481	483	461	467	568
	1943	773	681	611	542	550	497	514	640
	1944	S09	735	642	571	568	510	492	674
Norra Sverige.............	1938	562	462	395	462		.		486
	1940	509	440	409	434				459 i
	1941	594	544	507	492				553 j
	1942	716	623	554	538				639
	1943	817	703	642	744				734
	1914	811	713	645	635				731
Samtliga kontanta utgifter. Södra och mellersta Sveriges	1938	322	285	264	274	275	276	335	285
slättbygder..............	1940	388	327	303	311	311	317	379	326
	1941	407	369	350	356	369	373	396	369
	1942	442	384	369	375	391	406	475	400
	1943	474	407	390	411	432	451	518	434
	1944	513	443	422	434	454	450	514	454
Södra och mellersta Sveriges	1938	288	261	245	255	263	290	288	264
skogs- och dalbygder.....	1940	336	308	289	290	299	321	329	308
	1941	410	360	345	335	358	421	349	365
	1942	437	388	358	354	362	400	400	386
	1943	476	412	387	377	408	426	455	416
	1944	£08	450	413	411	438	440	439	445
Norra Sverige.............	1938	369	289	252	304				312
	1940	354	287	268	295				309
	1941	428	355	332	341				376
	1942	507	390	362	383				426
	1943	557	441	408	517				480
	1944	562	446	415	468		. I		483

Kungl. Maj:ls proposition nr 267.

161

Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper
och områden åren 1938 och 1940—1944. Indextal: 1938 = 100.

	År		Storleksgrupper, hektar åker		Samt-
	2-5	5-10	10-20	20-30	30—50	50-100	Över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1940	123-0	119-6	119-5	116-5	115-2	118-4	114-5	117-5
slättbygder..............	1941	138-9	134-6	138-6	134-4	136-8	137-3	123-8	134-6
	1942	146-0	139-1	143-9	137-2	142-0	147-4	146-1	142-9
	1943	161-4	158-1	159-8	157-0	160-1	166-8	160-9	160-4
	1944	172-7	166-8	170-7	162-3	164-4	163-8	158-2	165-1
Södra och mellersta Sveriges	1940	116-5	118-9	119-8	115-3	115-5	113-6	120-6	118-0
skogs- och dalbygder.....	1941	147-5	143-0	143-0	135-9	139-1	143-8	126-8	142-4
	1942	158-9	154-7	147-8	137-8	141-5	140-5	136-3	150-2
	1943	182-2	172-9	166-8	155-3	160-9	152-0	152-8	169-2
	1944	190-8	1S6-2	175-3	163-9	167-3	155-5	147-5	178-3
Norra Sverige.............	1940	90-8	95-5	103-4	93-6				94-6
	1941	104-7	117-1	128-3	106-1				113-0
	1942	122-4	132-8	140-2	114-7				128-7
	1943	138-6	149-2	161-4	158-1				147-0
	1944	135-9	150-9	162-1	135-2	.	.	.	145-5
Samtliga kontanta utgifter. Södra och mellersta Sveriges	1940	120-5	114-8	114-7	113-6	112-9	114-8	113-2	114-3
slättbygder..............	1941	129-0	128-6	132-9	130-5	134-3	135-4	118-1	129-6
	1942	138-9	134-1	140-1	137-3	141-7	147-5	141-5	140-4
	1943	149-1	142-4	148-1	150-3	156-7	163-9	153-8	152-3
	1944	159-8	154-5	160-6	158-8	164-6	163-6	152-0	159-0
Södra och mellersta Sveriges	1940	117-1	117-9	118-0	113-8	113-7	110-7	114-2	116-5
skogs- och dalbygder.....	1941	142-3	138-1	140-5	131-3	136-1	145-9	120-7	138-4
1942	151-3	148-S	145-6	138-1	136-7	136-6	135-9	145-4
	1943	164-9	157-1	157-1	147-3	153-8	145-8	157-4	156-9
	1944	176-2	171-4	167-7	160-9	166-3	150-1	153-2	167-9
Norra Sverige..............	1940	96-1	99-6	106-4	96-7				99-0
1941	114-6	122-4	131-7	111-7				119-9
	1942	131-9	133-1	143-4	124-1				133-6
	1943	143-9	149-5	161-0	166-9				149-6
	1944	143-4	151-1	163-7	151-4				149-7

en ytterligare belysning av förskjutningarna från år till år, dels möjligheter
till vissa jämförelser mellan olika huvudområden respektive storleksgrupper.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa
fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda
området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,
medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten.
Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket, som
höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas
för det övriga Sverige.

Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper inom slättbygdsområdet
framgår, att de största kontanta inkomsterna per hektar åkerjord redovisas
för de minsta brukningsdelarna. Beträffande de kontanta utgifterna redovisas
de högsta heloppen för de största brukningsdelarna och för småbruken med
2—5 hektar åker. För skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige
äro de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord störst vid småbruken
och sjunka därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek. Utgifterna per

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267. It

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. XI. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
		2-5	5—10	10—20	20-30	30-50	50-100	Över	liga
Inkomster av försålda vegeta-								100
biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	58	70	91	119	135	144	155	116
slättbygder..............	1940	58	74	96	126	146	165	178	128
	1941	83	95	130	167	195	194	207	161
	1942	108	126	168	207	233	240	259	202
	1943	106	125	175	230	266	280	302	224
	1944	90	106	158	210	236	245	287	203
Södra och mellersta Sveriges	1938	15	22	32	45	57	80	94	34
skogs- och dalbygder.....	1940	18	28	38	53	72	89	139	43
	1941	24	36	60	76	84	107	150	56
	1942	34	49	69	84	98	123	174	68
	1943	31	44	74	96	113	151	212	73
	1944	30	44	61	82	87	129	175	63
Norra Sverige.............	1938	6	6	14	23				8
	1940	9	13	30	56				17
	1941	14	26	44	91				29
	1942	14	22	37	65				24
	1943	12	18	34	86				22
Inkomster av försålda anima-	1944	13	23	34	62				24
liska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	308	281	255	232	210	180	183	228
slättbygder..............	1940	392	350	316	284	254	217	206	276
	1941	403	376	342	303	273	243	224	300
	1942	399	348	314	265	250	220	225	276
	1943	464	417	364	314	283	250	247	319
	1944	533	470	418	352	325	277	262	359
Södra och mellersta Sveriges	1938	265	262	248	230	206	181	164	243
skogs- och dalbygder.....	1940	330	328	308	280	249	216	193	301
	1941	401	370	337	297	272	263	196	340
	1942	363	350	308	272	244	236	193	313
	1943	424	400	355	305	290	231	200	358
	1944	486	467	402	345	330	263	206	410
Norra Sverige.............	1938	121	146	160	190				141
	1940	180	216	220	237				205
	1941	211	260	255	220				239
	1942	236	276	262	258				258
	1943	271	299	297	268				287
	1914	307	330	321	264				317
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges	1938	24	20	17	15	14	16	29	18
slättbygder..............	1940	30	25	22	18	16	22	35	23
	1941	37	33	30	24	24	29	30	29
	1942	43	44	39	32	27	38	54	39
	1943	53	47	38	31	25	34	47	37
	1944	57	46	38	33	28	32	40	37
Södra och mellersta Sveriges	1938	108	87	67	53	57	44	63	77
skogs- och dalbygder.....	1940	108	89	73	53	52	43	57	79
	1941	157	127	106	83	94	76	67	115
	1942	222	178	140	104	117	80	83	156
	1943	256	201	154	115	lil	86	80	173
	1944	231	185	151	119	121	84	82	164
Norra Sverige.............	1938	287	241	183	228				247
	1940	185	151	124	122				157
	1941	222	190	170	150				196
	1942	281	238	203	150				243
	1943	336	276	253	306				295
	1944	280	258	227	197				257

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

163

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
	2-5	5—10	10—20	20-30	30—50	50-100	Över 100	liga
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges	1938	43	49	56	70	78	88	129	77
slättbygder..............	1940	46	55	65	79	88	102	147	87
	1941	56	61	75	92	106	119	147	98
	1942	59	67	86	102	118	139	191	115
	1943	69	78	95	118	138	159	209	130
	1944	68	78	102	125	146	161	207	133
Södra och mellersta Sveriges	1938	57	62	67	75	86	107	119	70
skogs- och dalbygder.....	1940	69	73	80	85	98	119	135	82
	1941	86	91	99	106	124	165	131	102
	1942	95	101	108	115	132	145	155	110
	1943	107	114	124	126	153	174	187	126
	1944	lil	116	126	134	167	171	195	129
Norra Sverige.............	1938	146	118	108	147				128
1940	128	112	115	131				120
	1941	145	132	144	152				140
	1942	175	148	157	172				161
	1943	198	173	181	260				188
Inköp av kraftfoder och	1944	187	162	177	225				177
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges	1938	54	48	42	39	35	28	36	39
slättbygder..............	1940	64	51	46	41	36	30	36	41
1941	51	46	40	36	33	30	30	36
	1942	42	38	36	32	30	28	32	33
	1943	45	40	35	33	32	28	29	33
	1944	55	48	43	38	36	31	34	39
Södra och mellersta Sveriges	1938	38	34	33	31	28	27	24	33
skogs- och dalbygder.....	1940	45	41	37	35	30	28	18	38
1941	41	34	31	26	25	32	19	33
	1942	37	31	28	27	23	28	28	30
	1943	35	30	29	25	24	22	31	29
	1944	45	39	36	32	30	28	21	37
Norra Sverige.............	1938	17	12	12	19				15
	1940	19	15	14	19				16
	1941	21	17	14	10				17
	1942	20	14	14	12				16
	1943	23	17	16	15				19
	1944	31	22	20	17				24
Inköp av gödselmedel och
torvströ.
Södra och mellersta Sveriges	1938	25	24	24	25	23	21	23	23
slättbygder..............	1940	30	28	28	29	28	26	28	28
	1941	35	34	35	36	35	34	33	34
	1942	37	36	37	37	36	35	36	36
	1943	40	37	37	38	37	37	40	38
	1944	43	40	41	42	42	39	39	41
Södra och mellersta Sveriges	1938	28	25	23	23	20	21	18	24
skogs- och dalbygder.....	1940	33	30	27	27	24	23	23	29
	1941	39	36	33	33	29	32	33	34
	1942	42	39	35	32	31	31	30	37
	1943	47	40	36	33	33	32	36	38
	1944	52	46	40	36	36	38	30	43

164

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

Tab. 12 (forts.;. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruks jord för jordbruks fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1944.

	År		Storleksgrupper, hektar åker		Samt-
Inköp av gödselmedel och	2—5	5-10	10-20	20-30	30—50	50-100	Över 100	liga
torvströ (forts ).
Norra Sverige.............	1938	18	15	12	13				15
	1940	20	16	14	15				17
	1941	24	20	18	17				21
	1942	28	24	20	25				26
	1943	32	26	21	24				27
	1944	37	29	24	27				31
Räntor.
Södra och mellersta Sveriges	1938	26	24	22	25	28	29	24	25
slättbygder..............	1940	29	26	24	27	30	31	26	27
	1941	27	26	24	28	31	32	29	28
	1942	27	26	24	27	30	31	31	28
	1943	28	26	23	27	29	31	30	27
	1944	27	26	23	27	29	29	29	27
Södra och mellersta Sveriges	1938	20	20	20	23	27	30	22	21
skogs- och dalbygder.....	1940	22	21	21	25	30	34	24	23
1941	23	21	22	25	30	34	33	24
	1942	22	20	21	23	28	35	30	23
	1943	20	19	20	24	29	32	33	22
	1944	19	19	19	24	26	33	27	21
Norra Sverige.............	1938	20	17	16	11				18
1940	22	19	16	12				19
	1.941	24	20	18	18				21
	1942	23	19	17	19				20
	1943	23	19	16	16				19
	1944	21	18	15	18				19

hektar jordbruksjord äro inom detta område störst vid småbruken och lägst
vid de medelstora gårdarna. Även i norra Sverige äro såväl inkomster som utgifter,
räknade per hektar jordbruksjord, högst vid de minsta brukningsdelarna.
Givetvis är det nödvändigt att vid ett bedömande av dessa siffror
beakta icke endast den växlande förekomsten av skog utan även det egna
arbetets obka relativa betydelse vid brukningsdelar av olika storlek.

Förskjutningarna från år till år framträda tydligast i de i tabell 10 meddelade
relativtalen. Det framgår av dessa, att de kontanta inkomsterna
inom de flesta storleksgrupper i såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna
stigit starkare än de kontanta utgifterna, räknat från år 1938. I norra
Sverige har däremot utgiftsökningen genomgående varit starkare än inkomstökningen.
Särskilt gynnsam tycks förskjutningen mellan inkomster och utgifter
ha varit för de mindre jordbruken i de båda områdena i södra och mellersta
Sverige.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken
inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och
animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt
redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per
hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

165

växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra
Sverige. Även vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder
gåvo dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna
större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.
I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för såväl
1942 som 1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska
produkter vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna.
Detsamma gäller år 1944 beträffande jordbruk med mer än 100 hektar
åker. 1 n vj

Mellan åren 1943 och 1944 framträder så gott som genomgående en minskning
av inkomsterna av vegetabiliska produkter, medan däremot inkomsterna
av animaliska produkter i de flesta storleksgrupper ökats. Inkomsterna av
skogsbruk visa mellan dessa år genomgående minskning i norra Sverige. I de
båda övriga områdena har utvecklingen varit olika för olika storleksgrupper,
dock med övervägande minskning även i skogs- och dalbygderna, under det
att förskjutningarna varit obetydliga inom slättbygdsområdet och lett till en
oförändrad genomsnittssiffra för detta område.

Jordbrukarnas nettointäkter oell jordbrukarefamiljernas
arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en
bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver lia även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och de tre huvudområdena, dels beräknats i kronor
per brukningsdel. Huvudresulaten av denna del av undersökningen redovisas
i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med
74,6 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1943 och 1944 har emellertid
endast en helt obetydlig ökning inträffat, nämligen med 0,7 procent.
Från år 1938 räknat har uppgången varit starkast i skogs- och dalbygdsområdet,
där densamma uppgått till 87,3 procent, och svagast i norra Sverige,
där den stannat vid 50,1 procent. För slättbygderna i södra och mellersta
Sverige redovisas en ökning med 76,9 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett
belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp
utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt
av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått från
oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent för
samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Det framgår av denna, alt jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit
mycket starkt under krigsåren. För brukningsdelar med upp till 100 hektar
åker i slättbygderna och 30 hektar i skogs- och dalbygderna lia desamma
ungefär fördubblats, medan stegringen vid större egendomar inom de båda
områdena i regel varit än starkare. I norra Sverige har däremot ökningen
i allmänhet varit mindre.

166

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1940—1944,

milj. kronor.

		Nettointäkter av
					Samtliga
	År	jordbruks- fastighet	tjänst och
	tillfällig förvärvs-	kapital	intäkter
			verksamhet
Södra och mellersta Sveriges	1938	254-5	25-9	20-6	310-9
slättbygder..............	1940	319-9	31-0	23-4	383-1
	1941	374-0	36-7	22-7	443-1
	1942	378-6	39-8	22-9	452-4
	1943	449-2	41-6	25-1	528-6
	1944	450-1	42-7	25-6	530-7
Södra och mellersta Sveriges	1938	204-5	26-6	12-8	252-4
skogs- och dalbygder ....	1940	245-1	31-3	15-5	299-5
	1941	293-1	38-0	15-5	354-0
	1942	314-7	38-3	15-9	379-5
	1943	374-4	40-3	17-5	445-2
	1944	383-2	43-2	19-4	460-7
Norra Sverige.............	1938	128-7	30-9	5-5	168-0
	1940	127-3	34-1	6-4	170-9
	1941	144-0	38-3	5-9	193-0
	1942	169-3	44-1	6-2	227-0
	1943	195-3	49-4	7-5	262-1
	1944	193-1	49-7	8-0	260-6
Hela riket.................	1938	587-7	83-4	38-9	731-3
	1940	692-3	96-4	45-3	853-5
	1941	811-1	113-0	44-1	990-1
	1942	862-6	122-2	45-0	1 058-9
	1943	1 018-9	131-3	50-1	1 235-9
Indextal. År 1938 = 100.	1944	1 026-4	135-6	53-0	1 252-0
Södra och mellersta Sveriges	1940	125-7	119-8	113-0	123-2
slättbygder..............	1941	147-0	141-9	110-2	142-5
1942	148-8	153-7	110-7	145-5
	1943	176-5	160-8	121-4	170-0
	1944	176-9	165-2	124-0	170-7
Södra och mellersta Sveriges	1940	119-8	117-8	121-6	118-7
skogs- och dalbygder.....	1941	143-3	143-1	120-9	140-3
	1942	153-8	144-2	125-3	150-4
	1943	183-0	151-5	137-7	176-4
	1944	187-3	162-3	151-8	182-5
Norra Sverige.............	1940	98-8	110-6	116-3	101-8
1941	111-9	123-9	107-5	114-9
	1942	131-5	142-9	111-9	135-1
	1943	151-8	160-0	135-8	156-1
Hela riket.................	1944	150-1	161-0	144-6	155-1
	1940	117-8	115-7	116-3	116-7
	1941	138-0	135-6	113-3	135-4
	1912	146-8	146-7	115-7	144-8
	1943	173-4	157-5	128-8	169-0
Indextal. År 1913 = 100.	1944	174-6	162-7	136-0	171-2
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.............. Södra och mellersta Sveriges	1944	100-2	102-7	102-1	100-4
skogs- och dalbygder.....	1944	102-3	107-2	110-3	103-5
Norra Sverige.............	1944	98-9	100-6	106-5	99-4
Hela riket.................	1944	100-7	103-3	105-6	101-3

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

167

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1944.

Områden	År		Storleksgrupper, hektar åker
2—5	5—10	10-20	20—30	30-50	50—100	Över 100
Södra och mellersta Sveriges	1938	743	1 163	1539	2 013	2 621	3 288	773
slättbygder..............	1940	961	1557	2166	2 764	3 538	5 051	3 987
	1941	1187	1800	2 622	3 439	4 556	5 994	7 950
	1942	1210	1868	2 649	3 214	4 382	5 705	7 884
	1943	1402	2 346	3 254	4 299	5 393	7 317	8 587
	1944	1527	2 333	3 364	4 208	5147	6 547	7 534
Södra och mellersta Sveriges	1938	944	1227	1553	1606	1867	715	1504
skogs- och dalbygder.....	1940	1128	1567	2114	2 275	2 585	1846	7 030
	1941	1423	1987	2 643	2 909	3 532	2 321	9 059
	1942	1598	2167	2 747	2 856	3 583	3 221	5 743
	1943	1900	2 676	3 406	3 819	4 765	3 420	8 834
	1944	1941	2 825	3 487	3 714	4 262	2 855	3 271
Norra Sverige.............	1938	1194	1507	1644	3114
	1940	1154	1499	1 763	2 440
	1941	1269	1844	2 342	2 542
	1942	1545	2 282	2 754	2 831
	1943	1 838	2 629	3 422	4 634
	1944	1778	2 710	3 329	3 050
Hela riket.................	1938	997	1281	1554	1957	2 530	2 894	1059
	1940	1104	1548	2106	2 643	3 387	4 507	4 570
	1941	1320	1896	2 600	3 290	4 381	5 354	8 223
	1942	1501	2110	2 694	3121	4 253	5 300	7 681
	1943	1 780	2 568	3 325	4 200	5 314	6 691	8 805
	1944	1800	2 652	3 403	4 060	4 952	5 764	6 230

Vid ett bedömande av siffrorna bör givetvis beaktas, både att det här är
fråga om den samlade arbetsinkomsten för jordbrukarefamiljema och att till
dessa arbetsinkomster kommer förräntningen av det egna lantbrukskapitalet.
Vid de mindre jordbruken uppgår emellertid detta sistnämnda i regel endast
till tämligen anspråkslösa belopp. Vid de större egendomarna utgör däremot
ränta på jordbrukskapitalet en betydande del av jordbrukarnas inkomster.

Stockholm den 12 april 1946.

Otto Zetterberg

Helmer Olsson

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Bilaga 3.

Till statens livsmedelskommission.

I skrivelse den 21 december 1945 har statens livsmedelskommission anmodat
Svenska spannmålsaktiebolaget att till kommissionen inkomma dels med
förslag till regleringsåtgärder på bolagets verksamhetsområde linder regleringsåret
1946/47, dels med en preliminär beräkning av kostnaderna för bolagets
verksamhet under samma år. Kommissionen anför vidare, att bolaget
vid beräkningen av kostnaderna synes kunna utgå från det antagandet, att en
sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget skall äga rum,
att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg icke
skall behöva påfordras under regleringsåret 1946/47 samt att ej heller prisgaranti
skall behöva lämnas för 1946 års odling av matpotatis, ärter och
grönsaker. Med anledning härav får bolaget anföra följande.

Inledning.

Regleringsåtgärderna å de områden, som beröra spannmålsbolagets verksamhet,
hava under krigsåren i första hand åsyftat, dels att reglera prisbildningen
å jordbrukets produkter och förnödenheter, dels ock att fördela befintliga
tillgångar av samma varor, varvid det ansetts nödvändigt att företaga
långt gående prisutjämningar för att tillförsäkra jordbrukarna inom olika
delar av landet samt industrien tämligen enhetliga priser. Redan härigenom
har handeln med spannmål och fodermedel under krigsåren fått en annan
struktur än under normala förhållanden och i olika hänseenden varit beroende
av åtgärder eller medgivanden från spannmålsbolagets sida. Av betydelse
i detta sammanhang har ock varit det förhållandet, att bolaget under
kriget enligt meddelade direktiv måst hålla vissa varureserver upplagda inom
ur beredskapssynpunkt lämpliga områden. Slutligen var det under kriget
med hänsyn till då rådande inköps-, pris- och transportförhållanden nödvändigt,
att bolaget och tidigare i förekommande fall Foderintressentföreningen
u. p. a. i egen regi övertog all import av spannmål och fodermedel. Enligt
bolagets mening är det önskvärt, att handeln med spannmål och fodermedel
så snart som möjligt såtillvida lämnas fri, att inköp och försäljningar —
detta jämväl beträffande importen —- må kunna äga rum utan ingripande av
eller medverkan från spannmålsbolaget som regleringsorgan. Däremot utgår
bolaget ifrån såsom nödvändigt, att sådana anordningar träffas, att priserna
å spannmål och fodermedel alltjämt bliva på ett eller annat sätt reglerade,
enär kommissionen i sin förut nämnda skrivelse uttalat, att de förslag, kommissionen
innevarande år har att förelägga Kungl. Maj:t i fråga om huvudprinciperna
för jordbruksregleringen, komme att anknyta till de riktlinjer,
som fastställts för regleringsåret 1945/46. Detta bör såsom hittills innebära,
att jordbruket tillförsäkras priser för dess produkter, som stå i ett visst förhållande
till jordbrukets beräknade utgifter, vilket i sin tur torde medföra,
att någon större justering av nu gällande spannmåls- och fodermedelspriser
icke bör ifrågakomma.

Ett frigivande av handeln på sätt ovan antytts förutsätter ett sådant försörjningsläge
i fråga örn spannmål och fodermedel, att efterfrågan å dessa va -

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

169

ror icke överstiger den inhemska produktionen, i förekommande fall kompletterad
med importvaror. Av betydelse i sammanhanget äro ock de priser, till
vilka importvarorna kunna erhållas. Kommissionen har i sin förberörda skrivelse
ifrågasatt en sådan successiv förbättring av det allmänna försörjningsläget,
att avstående av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg
icke skall behöva påfordras under regleringsåret 1940/17. Huruvida så kan
ske eller icke blir i första hand beroende av skördeutfallet inom landet år
1946. Härå inverka emellertid också importmöjligheterna. Bolaget kommer
här nedan att söka lämna en bild av det internationella läget i fråga om tillgången
på spannmål och fodermedel m. m. Det är dock ett känt förhållande,
att anspråken på befintliga och väntade spannmålstillgångar i världen äro och
under hela konsumtionsåret 1946/47 kunna väntas bliva mycket stora. Vid ett
svagt skördeutfall inom landet innevarande år är det därför ingalunda säkert,
att våra egna tillgångar kunna utfyllas genom import i sådan omfattning, att
icke en reglerad fördelning av spannmålstillgångarna blir nödvändig. För sådant
fall äro möjligheterna att frångå de nu tillämpade anordningarna för
spannmålsregleringen icke stora. Dessutom gäller åtminstone för närvarande,
att priserna å importerad spannmål äro väsentligt högre än de inom landet
tillämpade priserna. Vad till slut angår möjligheterna till import av oljekaksfoder
och andra fodermedel äro dessa för närvarande mycket ovissa. I detta
hänseende hänvisas till redogörelsen här nedan.

Marknadsöversikt.

Att för närvarande söka bedöma huru förhållandena å den internationella
marknaden för spannmål och fodermedel kunna komma att gestalta sig
under konsumtionsåret 1946/47 är mycket vanskligt. Likväl måste, såsom
nyss anförts, hänsyn härtill tagas vid utformandet av regleringsåtgärderna å
jordbrukets område. Detta gäller med avseende å såväl brödsäds- som fodermedelsregleringen.
Under krigsåren intog vårt land såtillvida en gynnad ställning,
att vi, i den mån transportmedel stodo till förfogande och lejd kunde
erhållas för vår transoceana sjöfart, icke hade några svårigheter att inköpa
varor, enär de flesta importländerna å det europeiska fastlandet vore utestängda
från världsmarknaden. För närvarande är efterfrågan å såväl spannmål
som oljekakor samt oljefrön synnerligen stor även från länder, som
normalt haft saluöverskott av dessa varor. Av spannmål är behovet särskilt
trängande i de krigshärjade länderna i Europa, samtidigt som ett tidigare
icke vanligt importbehov därav föreligger från exempelvis Asien och
Afrika. Dessutom är det ovisst, när och i vilken omfattning inköp skola
kunna företagas av oljefrön av olika slag från Mandchuriet, Indien och andra
tidigare exportländer. Vidare har det visat sig, att även örn varor finnas
att tillgå, kunna de mångenstädes icke ställas till förfogande för export i
önskad omfattning på grund av brist på transportmedel, strejker och politiska
oroligheter m. m. Det är med anledning av nu berörda förhållanden,
som det ansetts nödvändigt att kontrollera och fördela befintliga varutillgångar.
Av i ämnet tillgänglig litteratur samt på grundval av officiellt rapportmaterial
och direkt inhämtade upplysningar anser sig bolaget för närvarande
kunna bedöma det allmänna marknadsläget i fråga om spannmål
och fodermedel sålunda.

Tillgångarna på vete lia de senaste åren varit och äro alltjämt betydande
i Canada och särskilt i U. S. A., som år 1945 erhöll en rekordartat stor
veteskörd. Anspråken på saluöverskotten i dessa länder äro emellertid samtidigt
mycket stora, varjämte transportsvårigheter föreligga. Beträffande
Canada synes det för övrigt som försäljningarna därifrån haft och alltjämt

170

Kunni. Mfij.ts proposition nr 267.

komma att lia en sådan omfattning framför allt till England och UNRRA,
att saluöverskotten fram till sommaren 1946 komma att vara i stort sett disponerade.
Sannolikt har härå i viss mån inverkat det förhållandet, att priserna
å U. S. A.-vete genom statliga ingripanden varit icke oväsentligt högre
än å Canada-vete. I Argentina var veteskörden år 1945 på grund av torka
mycket svag. För närvarande finnas vissa saluöverskott av vete. Exporten
av desamma är emellertid hämmad genom de svårigheter, som föreligga att
transportera vete till utskeppningshamnarna. Det framhålles vidare, att bl. a.
på grund av arealminskning veteskörden i Argentina år 1946 icke kan beräknas
bliva större, än att den i stort sett kommer alt erfordras för förbrukning
inom landet samt inom Sydamerika i övrigt. Några större saluöverskott
för Europa torde därför icke kunna påräknas därifrån. Ej heller i fråga örn
Australien kunna några saluöverskott av vete under år 1946 av betydelse för
Europa ifrågakomma. Av det sagda torde framgå, att möjligheterna till import
av vete komma att vara mycket begränsade, i varje fall intill dess att
1946 års skörd av vete i norra hemisfären kan överblickas, d. v. s. intill
slutet av innevarande år. Med hänsyn till det allmänna försörjningsläget i
Europa synes det för övrigt sannolikt, att stor knapphet å vete på världsmarknaden
kommer att föreligga under hela konsumtionsåret 1946/47. I detta
sammanhang vill bolaget erinra om de långt gående åtgärder för begränsning
av spannmålsförbrukningen, som tillkännagivits skola vidtagas i England,
ävensom^ om de uttalanden beträffande här ifrågavarande spörsmål, som
gjorts från de förenade nationerna, U. S. A. och Canada.

Möjligheterna till import av råg synas lika osäkra som beträffande vete.
I U. S. A. synas rågtillgångarna knappast täcka efterfrågan, varför en restriktiv
exportpolitik måste iakttagas. I Canada var rågskörden år 1945 svag och
överskottslagren voro små. Argentina torde vara det enda utomeuropeiska
land, som kan beräknas ha några väsentliga kvantiteter råg för export. Den
stora efterfrågan på brödsäd har emellertid medfört, att befintliga rågöverskott
snart undanköpts, samtidigt som rågpriserna stigit så i höjden, att de
överträffa 1920 års mycket höga priser.

På grund av den i U. S. A. och Canada under krigsåren väsentligt utvidgade
animalieproduktionen kunna några saluöverskott av betydelse av fodersäd
— majs, kom och havre — knappast påräknas från dessa länder
under konsumtionsåret 1946/47. Argentina torde därför ensamt komma att
uppvisa saluöverskott av fodersäd, som kunna vara av betydelse i samband
med en svensk import. Under krigsåren lia emellertid betydande myckenheter
vete, majs och oljekakor använts som bränsle i Argentina på grand av
de svårigheter, som förelegat att dit importera flytande och fossila bränslen.
För närvarande ställer man förhoppningar till en god majsskörd i Argentina,
där dessutom majsarealen utvidgats. Om bränsleläget icke fortfarande
kommer att utgöra hinder för en majsexport, synas alltså utsikterna härför
gynnsamma, men efterfrågan på 1946 års majsskörd är redan mycket stor
och majspriserna ha sitgit kraftigt under den senaste tiden.

Av såväl vete som majs från Argentina lia redan företagits en del försäljningar
av 1946 års skörd. Några priser ha dock icke ännu kunnat slutgiltigt
fixeras, enär vid dessa inköp gjorts reservationer för de priser, som kunna
komma att föreskrivas av de statliga myndigheterna, den s. k. Juntan. Beträffande
majs tyda emellertid senast tillgängliga uppgifter därpå, att något
regeringsingripande beträffande priserna ej komme att ske.

Ifråga örn oljekakor anses det, att under år 1946 åtminstone för vårt lands
vidkommande några andra exportländer icke komma att finnas än de, från
vilka inköp kunnat företagas under 1945, nämligen Argentina, Brasilien och
Turkiet. Argentina kommer att bliva huvudexportören, och inom USCC, som

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

i varje fall under första halvåret 1946 ansetts fortfarande komma att handha
handeln med oljekakor från Argentina, har det uppgivits, att tilldelningen
av oljekakor skall kunna bliva något större än under sista halvåret 1945.
Inom Combined Food Board har det ock beräknats, att vårt land för tiden

V_3°/e 1946 skall kunna erhålla en total tilldelning av oljekakor av 55 000

ton emot 50 800 ton för sista halvåret 1945. Priserna beräknas bliva ungefär
desamma som under sista hälften av 1945, eller för solroskakor cirka 45: 25,
för jordnötskakor cirka 52:— och för bomullsfrökakor cirka 49:— U. S. A.-dollars per ton, lös vikt, fob Buenos Aires. Vad nu sagts far dock tågås nied
reservation, enär det icke är osannolikt, antingen att USCC måste höja sina
inköpspriser i Argentina för att få fram varuleveranser, eller att USCC måste
släppa kontrollen över inköpen därstädes.

Enligt införskaffade uppgifter synas oljefröer och nötter tillhöra de områden
av ilivsmedelsförsörjningen, där särskilt stor knapphet för närvarande
räder. Inom stora delar av världen, som före kriget väsentligt bidrogo till
försörjningen med dessa varuslag, råda alltjämt oroliga förhallanden och
inom andra betydelsefulla produktionsområden har produktionen visserligen
ökat, men samtidigt den inhemska konsumtionen avsevärt stigit.^ Sålunda
är det i hög grad ovisst, om och när någon export av sojabönor från Mandchuriet
kan ifrågakomma. I Indien, varifrån före kriget årligen exporterades
cirka 1,1 miljoner ton jordnötter, har produktionen sannolikt ökat med minst
750 000 ton. Icke desto mindre ha myndigheterna sett sig; nödsakade att
bl. a. på grund av knappheten på ris och vete i världen samt med hänsyn
till den egna försörjningen begränsa exporten av jordnötter under 1946 till
enligt vad det uppgives 600 000 ton. Denna kvantitet torde dock huvudsakligen
komma att försäljas till kringliggande länder, UNRRA och England.
Vidare må det framhållas, att i Indien åtminstone under kriget och ända intill
nu stora kvantiteter framvunna oljekakor använts som gödselmedel i jorden,
enär import av konstgödsel icke kunnat äga rum. Av vad nu sagts °och
av vad som i övrigt kunnat inhämtas rörande de beräknade oljekakstillgångama
framgår det, att desamma, åtminstone under 1946 men sannolikt under
hela vårt konsumtionsår 1946/47, komma att vara starkt begränsade.

Till slut vill bolaget till belysande av prisutvecklingen beträffande de varor,
för vilka redogörelse lämnats här ovan, anföra följande uppgifter.

Priser i U.S.A.-dollars för 1 000 kg, in bulk, fob Buenos Aires.

	Oljekakor	Vete	Havre	Majs
1943 Januari............	.. 15: —	24	—	17: —	14: —
April..............	.. 14:50	26	—	18: —	17: 50
Juli...............	. 16: —	27	50	20: —	24: —
Oktober...........	.. 17: —	28	—	21: —	28: —
1944 Januari............	.. 17:50	30	—	22: —	29::-
April..............	. 18:50	32	—	22: —	26: —
Juli...............	.. 97: —1	34	—	23: —	23: —2
Oktober...........	.. 30: -	35	50	23: —	25:-
1945 Januari............	.. 32: 50	44	—	24: —	25: —
	. 35: —	49	_	26: —	Ej säljare
Juli...............	.. 39: 50	50	—	31: —	» »
Oktober—december.	.. 47: 50	55	—	47: —	50: 25
1946 Februari...........	.. 52: —	Ej sill] are	72: —	63: —

1 Infördes exportavgift å 7:50 dollars pr 1 000 kg.

2 Ny skörd kom i marknaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Dessa uppgifter må vidare kompletteras med följande priser å vete från
Nordamerika.

Friser i U.S.A.-doIlars för 1 000 kg fob New York.

1945 Januari..
April ....

Juli.....

Oktober .
December

U.S.A.-	Canada-
vete	vete
Ej säljare	—
—	59:50
—	61: —
71: —	eli-
75: —	el:—1

De anförda uppgifterna giva tydligt vid handen, att priserna särskilt under
det senaste halvåret varit föremål för en mycket stark stegring beroende dels
på den stora efterfrågan på varor men också på de åtgärder i form av garanterade
odlarepriser, exportavgifter m. m., som vidtagits i olika länder. Sålunda
hålles i Argentina exportpriset på vete jämförelsevis högt i förhållande
till odlarepriserna. Inkomsterna av dessa överpriser användas bl. a. till
att subventionera de inhemska konsumentpriserna å mjöl. Slutligen må här
framhållas, att priserna i exportländerna under den allra senaste tiden, särskilt
i Sydamerika, i vissa fall varit föremål för en så väsentlig uppgång, att
det för dagen är nästan omöjligt att göra något uttalande rörande prisläget
framdeles. Det har exempelvis uppgivits, att avslut under de senaste dagarna
gjorts beträffande havre till cirka 70 och beträffande råg till cirka 95 dollars
per ton fob argentinska hamnar.

Om prisläget å spannmål och oljekakor på det hela skulle bliva ungefär
detsamma under hela 1946 som vid årsskiftet och örn hänsyn tages till att
båtfraktema eventuellt kunna komma att reduceras i förhållande till vad de
nu äro, skulle cif-prisema å följande varor komma att gestalta sig ungefär
på följande sätt:

oljekakor.................. 29—31 kr/dt

vete....................... 35—40 »

havre..................... 35—40 »

majs...................... 32—35 »

Detta innebär med hänsyn till prisläget inom landet, att åtminstone under
1946 sannolikt praktiskt taget all import av spannmål och fodermedel blir
förenad med kostnader för det allmänna. Det bör i detta sammanhang påpekas,
att i de angivna vetepriserna givetvis icke inräknats tull, som utgår
med 3: 70 kr per deciton.

Spannmålsregleringen.

a) Allmänt.

Enligt kommissionens anvisningar utgår spannmålsbolaget i det följande
ifrån ett sådant försörjningsläge inom landet, att avstående av fodersäd för
fördelning genom det allmännas försorg icke skall behöva ifrågakomma under
konsumtionsåret 1946/47. Härför erfordras, att ransoneringen av fodersäd
och helst även av brödsäd samt spannmålsprodukter skall kunna slopas.
Därmed är det emellertid icke givet, att försörjningsläget i fråga om spannmål
blir så gynnsamt, att beslaget å brödsäd och fodersäd kan hävas samt

1 Inköp kunna ej företagas utan särskilt tillstånd, som för närvarande ej beviljas.

Kunni. Maj:ts proposition nr 267.

173

att prisbildningen bortsett från eventuella prisgarantier till jordbrukarna kan
lämnas fri. Snarare tyda världsmarknadsförhållandena på att spannmålstillgångarna
bliva mycket knappa, vilket kommer att medföra, att försörjningsläget
antagligen kommer alt bliva ansträngt, även om det skulle tillåta ett
hävande av ransoneringarna i fråga om spannmål. Bolaget ifrågasätter därför,
att beslaget å brödsäd och fodersäd icke häves, förrän möjligheter föreligga
till import av dessa varor i sådan omfattning, att efterfrågan inom landet
därigenom med säkerhet kan tillgodoses. Vidare anser bolaget det lämpligt
att tillsvidare och intill dess beslaget anses kunna hävas bibehålla systemet
med auktoriserade handlare. Det torde nämligen vara önskvärt att under
denna tid bibehålla de möjligheter, som härigenom föreligga till omedelbara
ingripanden i marknaden, om sådana skulle visa sig erforderliga, ävensom
de inköps- och försäljningsrapporter från handlarna, vilka dessa i egenskap
av auktoriserade sedan flera år avgivit. Däremot bär i händelse av ett försörjningsläge
sådant som det av kommissionen ifrågasatta handeln med
brödsäd och fodersäd såtillvida lämnas fri, att överlåtelse av dessa varor bör
få äga rum ulan iakttagande av ransoneringsbestämmelser eller därmed likartade
föreskrifter såsom utfodringsförbud, avstående av fodersäd m. m. Men
även för sådant fall kan det bliva nödvändigt att bibehålla någon form av
utfodringsförbud beträffande brödsäd och produkter därav. Enär fodersädens
värde väsentligen är reglerat genom priserna å animaliema, torde några
garantipriser å fodersäd icke böra ifrågakomma. I nuvarande försörjningsläge
och med hänsyn till att de hittills tillämpade huvudprinciperna för jordbruksregleringen
böra upprätthållas, torde däremot brödsädspriserna alltjämt
böra bibehållas å en nivå, som stimulerar brödsädsodlingen. Med hänsyn
till nedgången under de senaste åren av rågarealerna synas dock priserna
å råg böra höjas, så att de överensstämma med höstvetepriserna. Bolaget
har vidare diskuterat, huruvida icke den extra stimulanspremie för vårvete
örn en krona per deciton, som under krigsåren tillämpats för vårvete, hädanefter
skulle slopas. Därigenom skulle pristillägget för vårvete reduceras till
vad det tidigare varit, nämligen en krona per deciton i stället för nuvarande
två kronor per deciton. I vanliga fall är sistnämnda tillägg väl högt för att
industrien, särskilt örn kvaliteten hos höstvetet är god, skall absorbera det
vårvete, som salubjudes. Under krigsåren lia ock särskilda föreskrifter örn
inblandning av vårvete måst meddelas. Med hänsyn till de ovissa utsikterna
i fråga örn importen av vete samt de nuvarande höga importpriserna anser
bolaget det dock angeläget, att vårveteproduktionen inom landet i görligaste
mån upprätthålles. Under dessa omständigheter synes man därför böra
bortse ifrån de olägenheter, som ett jämförelsevis högt vårvetepris kunna
innebära, samt bibehålla vårvetetillägget oförändrat.

Såsom redan antytts torde det bliva nödvändigt att åtminstone tillsvidare
utöva kontroll över att priserna å brödsäd och fodersäd inom landet icke
överstiga vissa högsta priser. Till detta spörsmål återkommer bolaget emellertid
i annat sammanhang.

Beträffande importen och exporten av brödsäd och fodersäd förutsätter
bolaget fortsatt reglering genom licensförfarande, antingen i anslutning till
fortsalt beslag å dessa varor eller i annan ordning. För närvarande och allt
sedan beslagets ikraftträdande handhar bolaget bär ifrågavarande import.
Såsom bolaget redan inledningsvis antytt, är det önskvärt, all handeln och
industrien i fortsättningen övertaga importen, så snart möjligheter därtill
kunna anses föreligga. Såvitt nu kan bedömas, torde några reducerade priser
å brödsäd och fodersäd i exportländerna under konsumlionsåret l!)4C>/47
knappast vara all förvänta. Under sådana förhållanden lorde såsom tidigare
antytts någon import av brödsäd och fodersäd under denna tid ej bliva möj -

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

lig, utan att densamma på ett eller annat sätt subventioneras. Vidare är det
i nuvarande läge sannolikt, att näringslivet icke utan särskilda garantier utnyttjar
föreliggande möjligheter till import. Försörjningsläget inom landet
kan i sådant fall utsättas för vissa påfrestningar. Dessutom torde det kunna
ifrågasättas, huruvida det ur praktiska och prispolitiska synpunkter kan vara
lämpligt att överge det nuvarande systemet för inköp utifrån, så länge exportmarknaderna
icke äro helt fria utan vårt land är hänvisat till de myckenheter
varor av olika slag, som genom kvotering eller annorledes ställas lill
vårt förfogande. Slutligen kunna tonnagesvårigheterna alltjämt komma att
kräva sådana anordningar, att en centraliserad import blir nödvändig. Med
hänsyn till vad ovan sagts synes det knappast bliva möjligt att under konsumtionsåret
1946/47 överlåta spannmålsimporten till det enskilda näringslivet.
Skulle likväl möjligheter i detta hänseende yppa sig, torde bolaget få
anledning att inkomma med förslag till de åtgärder, som för dylikt fall kunna
böra vidtagas.

Bolagets utförsäljningar av importerad spannmål synas fortsättningsvis, i
den utsträckning så med hänsyn till regleringsåtgärdernas närmare utformande
befinnes möjligt, böra ske eif de importhamnar, som med hänsyn till
nu rådande transportförhållanden kunna ifrågakomma, och till de priser,
som må fastställas av livsmedelskommissionen. I detta sammanhang hör det
måhända påpekas, att åtminstone tillsvidare antalet importhamnar är tämligen
begränsat, enär importen huvudsakligen måste äga rum från transoceana
länder med sådana fartyg, som endast anlöpa vissa större hamnar,
där ganska betydande varukvantiteter kunna lossas. Att under den närmaste
tiden såsom före kriget inköpa omlastningspartier av spannmål från exempelvis
Hamburg och Köpenhamn m. fl. platser till mindre hamnar torde icke
bliva möjligt. Ovisst är vidare, örn tidigare möjligheter att mot jämförelsevis
små fraktförhöjningar företaga direkta inköp eif mindre hamnplatser under
den tid, varom här är fråga, komma att föreligga. Nu nämnda förhållanden
medföra, att importerad spannmål kommer att betinga relativt höga priser
å orter, som liro mindre viii belägna i förhållande till de större importhamnarna.
Men som bolaget nedan kommer att framhålla torde några möjligheter
att beträffande importerad brödsäd frångå det under nu löpande konsumtionsår
tillämpade förfarandet med försäljning fritt vederbörande kvarn
knappast föreligga.

b) Brödsädsreglerinaen.

I princip innebiir brödsädsregleringen i dess nuvarande utformning i stort
sett följande. Envar brödsädsproducent är skyldig att före viss tidpunkt till
av statens fastställda, successivt stigande priser avstå all den brödsäd, som
icke användes för utsäde samt för framställning av mjöl för producentens
eget hushåll, dock att slösäd och spannmålsavrens samt viss annan icke
kvamgill brödsäd inom fastställda gränser av producenten må användas för
utfodringsändamål. Vidare får brödsäd som regel icke försäljas till annan än
auktoriserad handlande, kvarn eller spannmålsbolaget. Bolaget är skyldigt
att i enlighet med vissa föreskrifter ombesörja tillförsel till kvarnarna av
brödsäd. Handeln är för sin befattning med brödsäden tillerkänd vissa marginaler
och bortsett ifrån det förhållandet, att kvarnindustrien har att bära
vissa fraktkostnader, gäldas dessa av bolaget. Slutligen är bolaget enligt dess
avtal med staten skyldigt hålla ett visst reservlager av brösäd, vilket under
krigsåren varit av varierande storlek och som ur beredskapssynpunkt varit
placerat inom vissa bestämda områden.

Anordningen med att brödsäden inköpts till för envar tidpunkt fastställda
priser, vilken utgör det väsentliga hindret för en mer fri brödsädshandel, liar

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

175

i första hand motiverats därmed, att då producenterna på grand av ransonering
och utfodringsförbud icke finge använda sin brödsäd efter eget gottfinnande,
borde de tillerkännas bestämda priser, vilka dessutom borde gälla
i stort sett oberoende av belägenheten av producentens brukningsdel i förhållande
till de slutgiltiga avsättningsorterna. För att i görligaste mån tillmötesgå
dessa synpunkter hava de fastställda priserna gällt å ett flertal prisorter,
som i många fall med hänsyn till distributionsförhållandena m. m.
varit mindre väl belägna. De fastställda, enhetliga och som normalpriser gällande
brödsädspriserna hava även tjänat det syftet, att jämväl då knapphet
varit rådande i fråga örn brödsäd tillförsäkra kvarnindustrien råvara till
emot de likaledes fastställda mjölpriserna svarande kostnader. Beträffande
kvarnindustrien gäller vidare det förhållandet, att dess råvarukostnader i väsentlig
grad nedbringats i förhållande till de gällande brödsädspriserna genom
utbetalandet till kvarnarna av s. k. förmalningsersättning.

I avsikt att söka lämna handeln med brödsäd mer fri, än vad de nu gällande
anordningarna medgiva har spannmålsbolaget tidigare ifrågasatt en
övergång lill ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp i ungefärlig
överensstämmelse med vad som gällde under konsumtionsåret 1939/40. En
förutsättning för att ett inlösningsförfarande skall kunna fungera utan risk
för en otillfredsställande tillförsel till kvarnarna är emellertid, att tillgång
i erforderlig utsträckning finnes antingen på inportspannmål eller på spannmål
i spannmålsbolagets ägo. 1 början av nu löpande konsumtionsår var läget
i nämnda hänseende icke sådant, att ett inlösningsföx-farande kunde förordas.

Beträffande det aktuella läget i fråga om vår brödsädsförsörjning må framhållas
följande. Av allt att döma torde handelsförmalningen under konsumtionsåret
1945/46 av vete och råg icke komma att understiga 630 000 ton.
Saluöverskottet av 1945 års brödsädsskörd torde knappast komma att överstiga
550 000 ton. Inom bolaget har med beaktande av dessa myckenheter
gjorts följande sammanställning.

Höstvete

ton

Övergångslager den 31/s 1945 .................. 30 000

Saluöverskott av 1945 års skörd............... 340 000

Den sl/8 1945 inköpt men då ännu ej inkommet

importvete................................. 70 000

Summa 440 000

Beräknad förmälning Ve 1945—3I/s 1346........ 420 000

Rest 20 000

Vårvete	Råg	Summa
ton	ton	ton
33 000	21000	84 000
70 000	140 000	550 000
		70 000
103 000	161000	704 000
75 000	135 000	630 000
28 000	26 000	74 000

Av de 70 000 ton importvete. som den sl/s 1945 voro inköpta men ännu icke
avlastade, avse 7 500 ton vete från Argentina av ny skörd, för vilka exporttillstånd
ännu icke erhållits. Dylikt tillstånd torde dock komma att meddelas.
På grund av förhållanden, som bolaget i detta sammanhang icke anser
sig behöva beröra, synes emellertid ytterligare import före ingången av konsumtionsåret
1946/47 av mer än högst 10 000 ton vete och 3 000 ton råg icke
kunna påräknas. Det bör vidare beaktas, att av det beräknade saluöverskottet
av brödsäd en del mäste komma att bortgå i form av svinn, samt att cn
annan del kommer att utgöras av icke kvarnduglig spannmål. Såsom bolaget
i annat sammanhang framhållit, måste därför övergångslagren den 31 augusti
1946 av brödsäd och då framför allt av vete bliva så knappa, att risk kommer
att föreligga för alt kvaraindustrien icke skall lia råvara i tillräcklig
omfattning, intill dess att brödsäd av 1946 års skörd mer allmänt saluföres.
Under dessa förhållanden är det givetvis även för konsumtionsåret 1946/47
omöjligt att ifrågasätta ett inlösningsförfarande beträffande brödsäd.

ITC

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Enligt inom bolaget företagna uppskattningar torde en »normalskörd» av
vete oell råg ar 1946, med hänsyn till de för brödsädsodling numera använda
arealerna kunna beräknas komma att uppgå till cirka 950 000 ton, varav
cirka 650 000 ton vele oell cirka 300 000 ton råg. De saluöverskott, som kunna
framkomma vid en skörd av denna storlek, äro vanskliga att beräkna, särskilt
örn förbud mot utfodring av brödsäd och produkter därav icke längre skulle
vara gällande. Enligt bolagets mening torde saluöverskotten då maximalt
komma att uppgå till av vete cirka 440 000 ton och av råg cirka 160 000 ton,
eller tillhopa cirka 600 000 ton. Det är icke uteslutet, att saluöverskotten under
samma förutsättning även vid »normalskörd» kunna bliva mindre, örn förhållandet
mellan brödsädsprisema och realisationsvärdet inom animalieproduktionen
av fodersäd och brödsäd skulle förändras i en för brödsädsproducenterna
ogynnsam riktning. För konsumtionsåret 1945/46 är handelsförmalningen
av vete och råg beräknad till 630 000 ton. Att för konsumtionsåret
1946/47 räkna med en minskad förmälning synes icke tillrådligt, även
om det allmänna försörjningsläget skulle förbättras och därigenom konsumtionen
av animaliska livsmedel öka. Tvärtom kan det tänkas, att handelsförmalningen
kan komma att något öka, örn förmalningsersättning alltjämt
utgår med så högt belopp, att jordbrukarna — kanske särskilt i Norrland •—
finna det med sin fördel förenligt att för utfodring inköpa sammalet mjöl
i stället för gröpad fodersäd. Av det sagda torde framgå, att om utfallet av
1946 års brödsädsskörd icke blir särskilt gynnsamt, detta års skörd vid en
obehindrad utfodring av brödsäd icke kommer att bliva tillräcklig för att
täcka den inhemska förbrukningen. Det torde under sådana förhållanden få
anses uteslutet att upphäva utfodringsförbudet beträffande brödsäd och produkter
därav, förrän möjligheterna alt under konsumtionsåret 1946/47 importera
brödsäd kunna med säkerhet överblickas. Huruvida brödsädsransoneringen
skall kunna slopas, blir i första hand beroende på skördeutfallet
inom landet men även på importsituationen. Härå kan emellertid försörjningsläget
även annorstädes än i vårt land utöva visst inflytande.

Av vad ovan anförts framgår sålunda, dels att tillgångarna inom landet på
brödsäd, intill dess att årets skörd kan börja saluföras, komma att vara
mycket knappa, dels ock att endast under jämförelsevis gynnsamma förhållanden
1946 års inhemska brödsädsskörd kan beräknas förslå till en förbrukning
av brödsäd vid handelskvamama av nuvarande omfattning. Då
dessutom möjligheterna att under konsumtionsåret 1946/47 importera brödsäd
få anses såsom ovissa, har bolaget såsom redan antytts funnit det
uppenbart, att det nuvarande systemet för brödsädsregleringen under nämnda
konsumtionsår bör bibehållas i stort sett oförändrat, även om läget skulle
medge ett slopande av själva brödsädsransoneringen. Givetvis är detta förenat
med vissa olägenheter och ur ren regleringssynpunkt skulle det väl kunna
övervägas att företaga en del uppmjukningar av de nuvarande ganska stela
regleringsåtgärderna. Emellertid fungerar det nuvarande systemet jämförelsevis
väl, och dessutom har det från såväl handelns som industriens representanter
framhållits såsom önskvärt, att det nu invanda systemet bör bibehållas
oförändrat, intill dess att förutsättningar för en mer fri handel föreligga.
Dessa skäl har bolaget funnit bärande och har därför ansett sig böra
ge sin anslutning till den sålunda uttalade meningen. Uteslutet är dock icke
att vid den slutliga utformningen av regleringsbestämmelserna vissa justeringar
kunna bliva påkallade. Sålunda kan det befinnas önskvärt att genom
prissättningen under året eller annorledes söka stimulera så tidiga brödsädsleveranser
som möjligt från jordbrukarna och handeln till kvarnarna. Delta
och andra hithörande spörsmål kunna dock icke tillfredsställande bedömas
förrän vid en senare tidpunkt.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

177

Spannmålsbolaget föreslår sålunda ett bibehållande under nästkommande
konsumtionsår av de nuvarande regleringsanordningarna för brödsäden
främst med anledning av det aktuella världsmarknadsläget. Skulle utvecklingen
ur försörjningssynpunkt bliva gynnsammare, än vad bolaget nu kan
våga hoppas, anser bolaget, att frågan om brödsädsregleringens utformande
för konsumtionsåret 1946/47 bör upptagas till förnyad omprövning. Bolaget
har ock ingående övervägt de åtgärder, som för dylikt fall böra vidtagas.
Full enighet har därvid rått därutinnan, att man då borde övergå till ett inlösningsförfarande
i kombination med stödköp. Däremot hava meningarna
varit delade beträffande den närmare utformningen av regleringsanordningarna.
Å ena sidan har det ansetts, att örn i samband med en inlösen ett omfattande
prisortssystem alltjämt skall bibehållas, kan kravet på en fraktutjämning
vid handelns försäljningar av brödsäd till kvarnarna icke uppgivas.
Å andra sidan har detta krav ansetts kunna eftersättas, om som prisorter endast
fastställas de större kvamorterna vid kusten. För sådant fall skulle det
dessutom kunna ifrågasättas, att envar, som hembjöd brödsäd till inlösen,
garanterades att icke behöva bära fraktkostnader utöver visst högsta belopp.
Det torde icke råda något tvivel därom att särskilt det senare alternativet, örn
detsamma ur andra synpunkter kan anses genomförbart, skulle medge en
betydligt enklare form för handeln med brödsäd, än vad som nu är förhållandet.

c) Fodersädsregleringen.

Med hänsyn till den knapphet beträffande fodersäd, som varit rådande under
krigsåren och alltjämt fortfar, har fodersädsregleringen måst medföra
djupt gående ingripanden. Förutom beslag å samt ransonering av fodersäd
har sedan flera år tillbaka tillämpats det förfarandet, att jordbrukarna fått
avstå fodersäd för fördelning genom det allmännas försorg till dem, som för
sin näring eller annorledes måst inköpa fodersäd. Under krigsåren var exempelvis
arméns behov av fodersäd och behovet ur beredskapssynpunkt av reservlager
av fodersäd ganska betydande, vilket i samband med flera års svaga
skördar vid flera tillfällen bidragit till att göra fodersädssituationen ganska
bekymmersam. Beträffande fodersädsregleringen i dess nuvarande utformning
må i övrigt framhållas följande. Odlarna erhålla vid försäljning av fodersäd
vissa garanterade priser, som samtidigt äro normalpriser. Dessa priser gälla
praktiskt taget å envar ort, där auktoriserad handlande finnes. Även för auktoriserade
handlares försäljning av fodersäd till förbrukare gälla normalpriser,
som överstiga de till odlarna betalade priserna med belopp, som skola
motsvara grundmarginaler för handeln men däremot icke inrymma några
transportkostnader. Bolaget bär därför praktiskt taget alla kostnader för
transporter av fodersäd auktoriserade handlare emellan och till kvarnarna.
Dessutom ersätter bolaget handeln vissa kostnader, vilka icke täckas av de
nyss nämnda grundmarginalerna. Införseln av fodersäd har under krisen
handhafts av spannmålsbolaget och efter 1940 endast avsett mindre kvantiteter
majs, som huvudsakligen använts som ingrediens i hönsfoderblandningar,
samt likaledes jämförelsevis obetydliga mängder havre, som fördelats
till industrien för grynberedning. Utförsäljningspriserna å importvarorna lia
fastställts av livsmedelskommissionen.

Möjligheterna alt från och med konsumtionsåret 1946/47 Idiva fodersädsransoneringen
äro givetvis i första hand beroende på utfallet av fodersädsskörden
innevarande år. Av avgörande betydelse äro emellertid liven utsikterna
till import av fodersäd och då i första hand av majs och eventuellt även
av havre. Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde framgå, alt bolaget
icke anser sig kunna bedöma importutsikterna såsom gynnsamma dels

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 10 sami. Nr 207. 13

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

på grund av varuknappheten i världen, dels ock enär priserna å importerad
fodersäd med sannolikhet komma att bliva jämförelsevis höga. Emellertid
har bolaget hittills för avlastning under december 1945 och januari och februari
1946 inköpt 33 300 ton majs och för import under sensommaren i år cirka
50 000 ton majs. Dessutom äro planerade inköp av ytterligare majs för konsumtionsåret
1946/47. Efterfrågan å majs är emellertid stor och prisläget kan
måhända komma att utgöra hinder för mer betydande ytterligare inköp
utifrån av fodersäd.

Även örn importsituationen ifråga örn fodersäd sålunda icke kan betecknas
som gynnsam, torde ändock med hänsyn till företagna och planerade inköp
av majs, om den inhemska fodersädsskörden utfaller väl, handeln med fodersäd
törhända kunna lämnas fri, varigenom det nuvarande ransoneringsförfarandet
slopas. Möjligen kan det dock befinnas önskvärt att företaga en viss
fördelning av exempelvis den importerade fodersäden genom att endast tillhandahålla
densamma inom vissa bestämda områden eller för särskilda ändamål.
Till dessa och liknande spörsmål kan någon ställning dock icke tagas,
förrän det allmänna försörjningsläget bättre kan överblickas.

I anslutning till vad bolaget tidigare uttalat synas några prisgarantier beträffande
fodersäd icke böra lämnas i samband med att handeln därmed
lämnas fri med det undantaget, att beslaget efter den 1 september 1946 fortfarande
är i kraft och att även å detta område anordningen med auktoriserade
handlande tills vidare bibehålies. I och för sig innebär detta icke något
våldförande på handeln men i händelse oförutsedda omständigheter skulle inträffa,
som påkalla särskilda ingripanden, finnas de bestämmelser till hands,
som äro erforderliga härför. Vad som i detta hänseende närmast kan befaras
är att priserna å fodersäden, särskilt under de tider av året, då tillförseln
är ringa, kunna bliva högre, än vad som kan anses önskvärt. En viss fara
härför torde ligga i det förhållandet, att jordbrukarna under de senaste
åren för fodersäd, som försålts för utsädesändamål, erhållit priser, som varit
väl höga i förhållande till de egentliga fodersädspriserna. 1 normala fall regleras
priserna å fodersäd genom import, men utsikterna för att i detta hänseende
räkna med normala förhållanden före våren 1947 äro icke stora. Antagligen
kommer spannmålsbolaget emellertid att vid utgången av nu löpande
konsumtionsår inneha vissa mindre reserver av inhemsk fodersäd, vilka böra
kunna utförsäljas under konsumtionsåret 1946/47 och därigenom användas
i prisreglerande syfte. Dessutom bör den majs, som kan importeras, användas
för samma ändamål.

Vid en fri handel med fodersäd, på silf t bolaget ifrågasatt, skulle bolaget
icke längre komma att bära några fraktkostnader för fodersäd och ej heller
att behöva utbetala några ersättningar till handeln. I detta sammanhang bortses
givetvis från den fodersäd, importerad eller svenskodlad, som kan befinna
sig i spannmålsbolagets ägo. Emellertid tillämpades före kriget ett prisutjämningsförfarande
ifråga örn foderhavre till Norrland. Detta innehar, att Statens
jordbruksnämnd utbetalade vissa fraktbidrag för sådan foderhavre, som från
södra och mellersta Sverige transporterades till vissa delar av Värmlands och
Kopparbergs län samt större delen av Norrland. En motsvarande anordning
synes alltjämt böra ifrågakomma, ehuru det under konsumtionsåret 1946/47
ur praktisk synpunkt torde vara mest ändamålsenligt, att fraktbidragen utbetalas
av spannmålsbolaget, som under hela kriget handhaft sådan verksamhet.
De bestämmelser, som böra meddelas rörande utbetalande av dylikt fraktbidrag,
synas i stort sett kunna överensstämma med dem, som återfinnas i
Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 juni 1937 flir 652). Dock torde enligt bolagets
erfarenhet den föreskriften böra meddelas, att även örn bidrag må utgå
för så ringa sändning som 2 500 kg. bör vid järnvägstransport fraktkostnaden

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

179

dock icke räknas efter dyrare tariff än 10-tonstariffen. Huruvida någon ändring
skall äga rum ifråga om de områden, vilka skola anses som berättigade
till erhållande av fraktbidrag, synes böra närmare övervägas, innan slutgiltiga
bestämmelser i ämnet utfärdas.

Även i fråga om fodersäden förutsätter spannmålsbolaget, att importen tills
vidare ombesörjes av bolaget. Vidare förutsätter bolaget, att försäljningarna
av importerad fodersäd skola ske eif eller banfritt de importhamnar, som
komma i fråga, samt till de priser, som bestämmas av livsmedelskommissionen.

Någon anledning att under konsumtionsåret 1946/47 tillämpa bestämmelserna
för kvarnindustrien örn användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning
torde icke komma att föreligga.

I fråga om fodersädsregleringen innebär bolagets förslag bortsett från de
reservationer beträffande försörjningsläget, som uttalats, följande.

1. Beslaget å fodersäd samt anordningen med auktoriserade handlande
upphäves tills vidare icke och ej förrän försörjningsläget och förhållandena
å fodersädsmarknaden kunna överblickas. I övrigt lämnas handeln med och
användningen av fodersäd och produkter därav fri.

2. Anordningar träffas för utjämnande av havrepriserna i Norrland och
vissa andra delar av riket genom utbetalande av fraktbidrag.

3. Import av fodersäd äger tills vidare rum genom spannmålsbolaget,
som skall äga skyldighet att försälja importerad samt i bolagets ägo befintlig
svenskodlad fodersäd till av livsmedelskommissionen fastställda priser.

Skulle försörjningsläget icke tillåta en oransonerad handel med fodersäd,
synes, såsom redan anförts, även beträffande fodersäd de nuvarande regleringsbestämmelserna
böra bibehållas oförändrade.

Bolaget vill slutligen erinra därom, att enligt beslut av 1939 års riksdag
Kungl. Majit bemyndigades att träffa avtal med spannmålsbolaget örn inköp
och lagring i beredskapssyfte av intill 15 000 ton fodersäd ävensom att
använda intill 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond till stödjande
av export av fodersäd. Såsom bolaget tidigare framhållit, synas i princip
några direkt prisstödjande åtgärder i fråga örn fodersädsmarknaden icke
böra ifrågakomma och torde ej heller vara erforderliga under det konsumtionsår,
som här avses. Däremot kan det måhända böra övervägas, huruvida
bolaget bör upprätthålla en viss reserv av fodersäd, åtminstone intill en
sådan tidpunkt, att fodersädsimporten blir helt fri och ej såsom nu beroende
av tillstånd från andra länder.

d) Utscidesregleringen.

Ehuru bolaget ifrågasatt, att handeln med fodersäd under vissa förutsättningar
i stort sett skall lämnas fri under konsumtionsåret 1946/47, finnas
skäl, som tala för att vissa föreskrifter alltjämt bibehållas beträffande handeln
med utsädesspannmål och då i första hand i fråga örn vårsädsutsädet.
Det torde sålunda icke råda någon tvekan därom, att de hittills gällande
bestämmelserna örn kvalitetsfordringar varit till avsevärd nytta ävensom
det auktorisationsförfarande, som tillämpats. Vidare lia de meddelade prisföreskrifterna
medverkat till att utsädesspannmål funnits i erforderliga mängder.
Ehuru bolaget icke haft eller torde komma att lia någon direkt befattning
med handeln nied utsädesspannmål, vill bolaget likväl framhålla såsom
önskvärt, alt frågan örn ett eventuellt bibehållande av vissa föreskrifter
för utsädeshandeln upptages lill omprövning. Det synes nämligen icke
uteslutet, att den sanering av utsädeshandeln, som ägt rum under krigsåren,
snabbt kan gå örn intet, därest handeln med utsädesspannmål fortsättnings -

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

vis icke skulle underkastas annan kontroll än den, som tillämpades före
kriget. De nämnda synpunkterna böra emellertid närmast tillgodoses genom
bestämmelser enligt en eventuell utbyggnad av frölagen.

F oder metlelsregler ingen.

Såsom hörande till fodermedelsregleringen räknar spannmålsbolaget i förevarande
sammanhang de åtgärder, som lia avseende å bl. a. följande varor,
nämligen: oljekraftfoder, kli, höns- och kycklingfoder, melass, fisk- och sillmjöl,
betfor och fodercellulosa. Förbrukningen av dessa varor är för närvarande
reglerad utom beträffande fodercellulosa. För samtliga varor gälla
normalprisbestämmelser. Vidare bör erinras därom att Svenska sockerfabriks
aktiebolaget genom avtal med spannmålsbolaget är garanterat avsättning för
den betfor, som framvunnits i samband med 1945 års sockerkampanj. Enligt
spannmålsbolagets mening bör försäljningen av fodercellulosa för utfodringsändamål,
om försörjningsläget så medger, upphöra i och med utgången
av nu löpande vinterfodringsperiod. Såsom bolaget redan i skrivelse den
19 januari 1946 framhållit, torde något förnyat avtal rörande betfor icke
böra ifrågakomma. Vidare bör regleringen av förbrukningen av fisk- och
sillmjöl kunna slopas, enär tillgången på dessa varor bl. a. i Norge torde
bliva så riklig, att, om detta i övrigt visar sig lämpligt eller erforderligt, import
i tillräcklig utsträckning bör kunna äga rum därifrån och detta utan
medverkan från spannmålsbolagets sida. I stället bör bolaget söka avveckla
de lager av fisk- och sillmjöl, som bolaget för närvarande innehai\ Likaså
torde handeln med höns- och kycklingfoder kunna lämnas fri. Däremot kan
det vara välbetänkt att alltjämt upprätthålla en viss kontroll över tillverkningen
av dylikt foder, varigenom de tillverkade kvantiteterna eventuellt
kunna regleras, då i fodret ingår oljekraftfoder, som alltjämt torde böra
bliva föremål för ransonering. Huruvida normalprisbestämmelser även fortsättningsvis
böra gälla beträffande betfor, höns- och kycklingfoder samt
fisk- och sillmjöl ävensom i fråga om vissa andra här ej nämnda fodermedel
som maltgroddar, sopmjöl och avfallsbröd m. m. bör bliva föremål för omprövning,
då försörjningsläget för konsumtionsåret 1946/47 bättre kan överblickas.
I anslutning till vad bolaget ifrågasatt beträffande fodersäden synes
det dock ligga närmast till hands, att prisföreskrifter icke meddelas.
Vad vidare angår de mest betydande varorna inom fodermedelsregleringen,
nämligen oljekraftfoder och kli får bolaget anföra följande.

a) Oljekraftfoder.

Alltsedan hösten 1939 äro inköpen av oljekraftfoder centraliserade och
förbrukningen därav reglerad. Vidare gäller, att oljekraftfoder nästan uteslutande
försäljes i form av standardiserade kraftfoderblandningar, vilket
varit och alltjämt är en nödvändighet med hänsyn till de växlande tillgångarna
på oljekraftfoder av olika slag och kvalitet. För att kunna tillgodose
handeln med erforderliga råvaror för kraftfoderblandningarna måste spannmålsbolaget
i nuvarande läge bära de därmed förenade transportkostnaderna,
vilka emellanåt kunna vara ganska betydande, enär råvaran ofta i samband
med importen måst uppläggas å en plats för att först senare distribueras till
dem, som skola iordningställa blandningen. Vidare har det, särskilt under
de år importen varit koncentrerad till Göteborg, ansetts nödvändigt, att bolaget
bär samtliga de transportkostnader, som äro erforderliga för att kraftfoderblandningen
skall kunna utförsäljas till förbrukarna till enhetliga priser
i ett flertal s. k. tariffhamnar. Slutligen bör det framhållas, att iordning -

Kungl. Majlis proposition nr 267.

181

ställandet av kraftfoderblandningama verkställes av handeln för bolagets
räkning, och att bolaget sålunda försäljer de färdigställda blandningarna till
de fastställda normalpriserna minskade med de rabatter, som tillerkänts
handeln.

Av den tidigare lämnade marknadsöversikten torde det ha framgått, att
importmöjligheterna även beträffande oljekraftfoder samt oljefrön och nötter
äro mycket ovissa. Beträffande försörjningsläget i fråga om oljekraftfoder
inom landet för närvarande må anföras följande uppgifter.

Tillgångar på oljekraftfoder den 1 februari 1946.

Spannmålsbolagets lager................................ 124 000 ton

Oljefabrikernas » ................................ 20 000 >

Inköpt från Argentina och Brasilien, ej inkommet....... 17 000 >

> > Turkiet, > > ....... 2 000 >

Summa 163 000 ton

Härav beräknas åtgå för inhemsk förbrukning under nu löpande konsumtionsår
samt för export enligt lämnade utfästelser cirka 60 000 ton. Det
skulle sålunda av de nuvarande tillgångarna återstå ett övergångslager den
1 juli 1946 av i runt tal 100 000 ton. Placeringen av detta lager beträffande
olika slag av oljekakor är emellertid för närvarande sådan, att om detsamma
skulle iordningställas till en tillfredsställande kraftfoderblandning utan att
lagret kunde kompletteras genom import, synnerligen betydande omflyttningar
måste äga rum.

Vad angår frågan om inköpsmöjligheterna under den närmaste tiden må
framhållas följande. Den 1 februari 1946 voro inköp ännu icke verkställda
av cirka 5 500 ton oljekraftfoder, som återstodo av den vårt land för sista
halvåret 1945 tilldelade kvoten. Vidare har det under hand uppgivits att för
första halvåret 1946 en importkvot beträffande oljekakor av 55 000 ton hade
ifrågasatts; en kvantitet, som i förhållande till förbrukningen under de senaste
åren, även om hänsyn tages till den inhemska oljeväxtodlingen samt
möjligheterna till import av oljefröer m. m., är jämförelsevis ringa. Med
hänsyn till nu anförda förhållanden anser bolaget, att starka skäl tala för
att i fråga örn kraftfoderregleringen några förändringar icke vidtagas under
konsumtionsåret 1946/47. Skulle det visa sig, att importförhållandena skulle
väsentligt förbättras, kan frågan givetvis upptagas till förnyad prövning.
Härvid bör det emellertid beaktas, att samtidigt som handeln eventuellt helt
övertager distributionen av oljekraftfoder, komma prisförhållandena inom
olika delar av landet även beträffande denna vara att ställa sig väsentligt
annorlunda än för närvarande. Inom de områden, som ligga nära de importhamnar,
som i nuvarande läge kunna ifrågakomma, komma priserna nämligen,
såsom det framhållits i fråga örn importerad spannmål, att bliva ej
oväsentligt lägre än å platser, som hittills ansetts som tariffhamnar, men ur
importsynpunkt äro mer ogynnsamt belägna. Detta förhållande kunde måhända
ge anledning till en viss justering redan nu av det hittills tillämpade
utjämningsförfarandet i fråga örn priserna å oljekraftfoder för att därigenom
förbereda övergången till en mer fri handel även med denna vara. Å andra
sidan tala dock starka skäl för att ej heller i delta hänseende för närvarande
företaga någon förändring beträffande de nuvarande regleringsanordningarna.

I fråga örn utsädeshandeln framhöll bolaget, all de under krigsåren meddelade
föreskrifterna inneburit en viss sanering av densamma. Detsamma
gäller i fråga örn handeln med oljekraftfoder, där en fullständig kontroll utövats
beträffande blandningarnas sammansättning. Från handelns represen -

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

tanter inom bolagets styrelse har det också framhållits, att när handeln med
oljekraftfoder en gång ånyo lämnas fri, bör samtidigt fodermedelslagen träda
i kraft till förebyggande av att mindervärdiga kraftfoderblandningar saluföras.

b) Kli.

Även kliförbrukningen är ransonerad, varjämte normalpriser gälla vid försäljning
av kli. Dessutom förekommer även i fråga örn kli en viss prisutjämning,
enär spannmålsbolaget enligt fastställda regler utbetalar fraktbidrag
vid försäljning av kli. Slutligen äro på grund av framställningar från kvarnindustrien
föreskrifter meddelade därom, att spannmålsbolaget, därest kvarnarnas
lager av kli komma att överstiga vissa myckenheter, skall företaga
inköp av kli från kvarnarna för att lätta dessas lager. I praktiken har det
visat sig, att föreskrifterna örn såväl fraktbidragen som bolagets inköpsskyldighet
beträffande kli medfört olägenheter av skilda slag. Ett slopande av
regleringsbestämmelserna i fråga örn kli skulle därför ur bolagets synpunkt
innebära en avsevärd lättnad. Huruvida detta låter sig göra sammanhänger
emellertid med försörjningsläget i fråga om såväl fodersäd som oljekraftfoder.
Härå inverka dessutom de möjligheter till import av kli, som kunna
beräknas komma att föreligga. Med kommissionens godkännande har bolaget
företagit inköp från Argentina av cirka 40 000 ton kli, som, efter att en del
kommer att förbrukas under nu löpande konsumtionsår, huvudsakligen kan
beräknas komma att utgöra ett reservlager för konsumtionsåret 1946/47.
Säkerligen kunna ytterligare myckenheter kli importeras, ehuru även klipriserna
under den senaste tiden stigit så kraftigt, att de nu äro ganska höga
särskilt med hänsyn till de dryga fraktkostnaderna för kli.

Den uppfattning, till vilken bolaget kommit beträffande kliregleringen, är
närmast den att det är önskvärt, att även densamma örn möjligt slopas. Detta
bör dock icke ske, om risk föreligger för att regleringsåtgärder på nytt skola
behöva tillgripas under konsumtionsåret. Beträffande de nu utgående fraktbidragen
å kli vill bolaget emellertid förorda, att desamma under alla omständigheter
avvecklas från ingången av det nya konsumtionsåret, vilket i
praktiken icke torde möta något hinder, enär en viss prisutjämning kan ske
genom bolagets försäljningar av importerat kli. Eventuellt skulle kunna ifrågasättas
en anordning med fraktbidrag för kli, som transporteras till de delar
av Norrland samt av Värmlands och Kopparbergs län, som föreslagits skola
komma i åtnjutande av fraktbidrag för fodersäd.

Beträffande fodermedelsregleringen innebär bolagets förslag sålunda,

att de nu gällande anordningarna beträffande oljekraftfoder tillsvidare
bibehållas oförändrade,

att regleringsanordningarna i fråga örn övriga fodermedel örn möjligt upphävas,
samt

att det bör övervägas, att bestämmelser meddelas angående utbetalande av
fraktbidrag vid transport av kli till vissa delar av Norrland samt av Värmlands
och Kopparbergs län.

c) Fodercellulosa.

Bolaget har i det föregående ifrågasatt, att försäljningarna av fodercellulosa
skola upphöra våren 1946. Detta synes kunna ge anledning till en kortfattad
1''edogörelse för bolagets inköp och försäljningar av fodercellulosa
överhuvud. För foderändamål har bolaget sålunda ursprungligen inköpt i
runda tal 645 000 ton sulfit- och 325 000 ton sulfatcellulosa, eller tillhopa
970 000 ton. Försäljningarna av iordningställd fodercellulosa lia på olika
konsumtionsår fördelat sig sålunda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

183

V# 1940—S1/s 1941 ............... 139 000 ton

V» 1941—sl/8 1942............... 477 000 »

Vä 1942—31/s 1943............... 47 000 >

Vs 1943-sl/8 1944............... 54 000 »

v» 1944—31/8 1945........ 57 000 »

Summa 774 000 ton

Vidare ha under tiden 1/9 1945—31/i 1946 försålts cirka 20 000 ton fodercellulosa.
Försäljningarna av fodercellulosa äro sålunda för närvarande avsevärt
mindre än under konsumtionsåret 1944/45 och torde totalt under nu
löpande konsumtionsår knappast komma att överstiga 35 000 ton, vilket
sammanhänger med bättre tillgång inom landet på andra fodermedel samt
därmed att tidigare år armén förbrukade jämförelsevis mycket fodercellulosa.
Vidare användes under 1944/45 fodercellulosa för utfodring av till vårt
land evakuerade nötkreatur från Finland.

Den 1 juli 1945 uppgingo bolagets återstående lager av fodercellulosa till
cirka 180 000 ton, vilka hade följande sammansättning:

49 600 ton fodersulfit
40 000 » blekbar sulfit

90 600 » sulfatcellulosa

Summa 180 200 ton

Jämlikt erhållna bemyndiganden har bolaget efter den 1 januari 1945 för
att lätta på lagren försålt cellulosa för export. Dessa försäljningar hade till
och med utgången av januari månad 1946 utfallit sålunda:

12 700 ton fodersulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 230 kr/ton

37 600 » blekbar sulfit till ett beräknat medelpris netto av c:a 260
kr/ton

60 100 » sulfatcellulosa till ett beräknat medelpris netto av c:a 258
kr/ton

Summa 110 400 ton

Bolagets inköpspriser för denna cellulosa ökade med cirka 3 års lagringsoch
räntekostnader ha uppgått till:

för fodersulfit cirka 235 kr,Jon

» blekbar sulfit » 254 » och

» sulfatcellulosa » 262 »

Den 1 januari 1946 funnos kvar osålda följande myckenheter cellulosa,
nämligen:

cirka 23 900 ton fodersulfit
» 2 400 » blekbar sulfit och

» 30 500 » sulfatcellulosa

Summa cirka 56 800 ton

Såvitt bolagets beräkning över åtgången under resten av konsumtionsåret
av fodercellulosa visar sig riktig, skulle sålunda ytterligare 35 000 ton cellulosa
kunna försäljas för export. Örn så sker torde bolagets totala kostnader
för dess verksamhet med cellulosa kunna beräknas ha uppgått till i runt tal
75 miljoner kronor.

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Övriga regleringsåtgärder in. m.

Beträffande bolagets verksamhet i övrigt må delvis i anslutning till vad
inledningsvis anförts framhållas följande. Kommissionen har förutsatt, att
under konsumtionsåret 1946/47 inlösningsgaranti icke skall förefinnas beträffande
potatis samt ärter och bönor. Även örn garantipriser på potatis
skulle visa sig erforderliga, har erfarenheten från de senaste åren visat, att
potatisinlösningen administrativt icke blir särskilt betungande, örn före inlösningstiden
så stora myckenheter potatis, som med hänsyn till försörjningsläget
kan befinnas lämpligt, kunna avsättas till brännerier och stärkelsefabriker
eller för eventuell export. Potatisinlösningen är vidare av övergående
art såtillvida, att arbetet därmed sträcker sig över en period av tre
eller fyra månader för att därefter helt upphöra. Detsamma gäller icke med
avseende å inlösningen av ärter och bruna bönor, ty därav innehar bolaget
fortfarande ej oväsentliga lager, som i stor utsträckning torde finnas kvar
under konsumtionsåret 1946/47, även örn en viss avsättning kan finnas för
export. Sannolikt måste bolaget räkna med att även lagren av en del andra
varor, som bolaget nu innehar eller beträffande vilka inköpsskyldighet för
bolaget nu föreligger, icke äro helt avvecklade före ingången av sistnämnda
konsumtionsår. Detta gäller exempelvis bolagets innehav av potatisflingor.

Ur administrativ synpunkt avsevärt mer betydelsefull än de nu nämnda
uppgifterna är emellertid bolagets kontrollverksamhet med avseende å
spannmåls- och fodéonedelsregleringarna. Å dessa områden handhar bolaget
sålunda den mycket betydande kupongkontrollen ävensom kontrollen
hos handeln över efterlevnaden av meddelade regleringsföreskrifter m. m.
Härtill kommer vidare den lager- och varukonto^, som bolaget i samband
med sin omfattande lagerrörelse icke kan undvara. De av bolaget föreslagna
anordningarna beträffande regleringarna komma att medföra en inskränkning
i kontrollverksamheten och dessutom i arbetet å bolagets ekonomisektion,
där bl. a. frakt- och andra ersättningar kontrolleras och utanordnas.
Bolagets administrationskostnader kunna därför beräknas komma att
nedgå. De inskränkningar i verksamheten, som här diskuteras, kunna emellertid
av naturliga skäl först successivt genomföras och kunna icke tillåtas
ske i den grad, att arbetets behöriga gång samt erforderlig inre och yttre
kontroll äventyras.

Spannmålsbolagets kostnader.

Kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet under de senaste åren ha
till övervägande del utgjorts av distributions- och lagringskostnader beträffande
spannmål och fodermedel samt av förluster å vissa inköpta och importerade
varor. Det har alltid varit förenat med stora vanskligheter att
redan under våren ett år beräkna kostnaderna för ett verksamhetsår, som
avser tiden från den 1 september ifrågavarande år till och med den 31 augusti
följande år. För närvarande äro vanskligheterna i detta hänseende särskilt
stora, enär varken världsmarknadspriser eller importmöjligheter med någon
grad av säkerhet kunna förutses.

Såsom bolaget i det föregående anfört, räknar bolaget med ett inom landet
i förhållande till det nuvarande i stort sett oförändrat prisläge beträffande
spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/47.

I fråga örn importen räknar bolaget med inköp från senhösten 1945 till och
med utgången av konsumtionsåret 1946/1947 av följande myckenheter, nämligen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

185

75 000 ton vete
168 000 » majs

60 000 » kli samt

150 000 » oljekraftfoder

I fråga om vete, majs och kli lia de nämnda kvantiteterna angivits i anslutning
till under den senaste tiden förda diskussioner mellan kommissionen
och bolaget.

Ovan anförda kvantiteter, som i fråga om majs och kli delvis avse förbrukning
under nu löpande konsumtionsår, beräknas i övrigt komma att
förbrukas under konsumtionsåret 1946/47. Vidare räknas med en förbrukning
av 25 000 ton oljekraftfoder från svenskodlat oljefrö. Däremot har bolaget i
det följande icke räknat med några inköp av här ifrågavarande varor under
sistnämnda konsumtionsår för förbrukning under konsumtionsåret 1947/48,
ehuru dylika inköp åtminstone i viss utsträckning torde komma att äga rum.
Vidare får bolaget framhålla, att bolaget med hänsyn till inköpsterminerna
ansett, att kostnaderna för inköp av de ovan nämnda myckenheterna med
avseende å 71 500 ton majs, 40 000 ton kli och 70 000 ton oljekraftfoder böra
hänföras till nu löpande konsumtionsår och resten till konsumtionsåret
1946/47.

Under nu anförda förhållanden och med beaktande av vad bolaget tidigare
föreslagit i fråga örn regleringsåtgärderna på olika områden av bolagets verksamhet,
har bolaget på sätt framgår av härvid fogade bilaga beräknat kostnaderna
för verksamhetsåret 1946/47 till 50 miljoner kronor.

I händelse försörjningsläget icke skulle medge en oreglerad handel med
fodersäd och kli m. m. kommer ett sådant förhållande givetvis att rubba
dessa beräkningar. För sådant fall måste man räkna med ökade kostnader
för fodersäds- och kliregleringarna men samtidigt troligen med en mindre
import av majs och kli än den beräknade. Enär importen torde bliva förenad
med väsentliga kostnader, synes det eventuella läge, varom här är
fråga, icke medföra några ökade kostnader för bolaget. Däremot kunna sådana
eventuella inköp av spannmål och fodermedel under konsumtionsåret 1946/
47, som kunna komma att företagas för att trygga försörjningen under konsumtionsåret
1947/48, medföra kostnader för bolaget utöver de ovan beräknade.
Då det för närvarande är omöjligt att bedöma, huru förhållandena å
världsmarknaden beträffande spannmål och fodermedel kunna komma att
gestalta sig så långt fram i tiden, har bolaget emellertid ansett, att kostnadsberäkningar
beträffande dylik import för närvarande icke böra företagas.

I detta sammanhang vill bolaget framhålla, att bolaget tidigare beräknat
kostnaderna för konsumtionsåret 1945/46 till 45 miljoner kronor. På grund
av 1945 års jämförelsevis svaga spannmålsskörd komma emellertid kostnaderna
för inköp och försäljningar samt lagring av spannmål att bliva betydligt
lägre, än vad bolaget tidigare beräknat. Vidare komma bolagets försäljningar
för export av vissa myckenheter cellulosa, som tidigare inköpts
för foderändamål och därför nedskrivits till fodervärdet, att tillföra bolaget
en vinst, som kan uppskattas till cirka 16 miljoner kronor. Jämväl andra omständigheter
såsom den minskade beredskapslagringen m. m. medföra, att
bolagets tidigare beräknade kostnader komma att nedgå. Med anledning av
vad sålunda anförts anser bolaget, att trots att fodermedelsimporten antagligen
kommer alt draga ej oväsentligt högre kostnader än tidigare beräknats,
torde de totala kostnaderna för verksamhetsåret 1945/46 ändock .stanna vid
cirka 30 miljoner i stället för tidigare beräknade 45 miljoner kronor. Detta
kommer i sin tur att medföra, att viss besparing uppstår å tillgängliga anslag.

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Enligt en inom bolaget i september 1945 uppgjord sammanställning, som
under hand överlämnats till kommissionen och varav ett exemplar närslutes,
funnos till förfogande för täckande av bolagets kostnader tidigare beviljade
anslag om i runt tal 82 miljoner kronor. Härifrån skola avgå dels cirka 17
miljoner kronor utgörande bolagets förlust under verksamhetsåret 1944/45
samt nyss nämnda cirka 30 miljoner kronor eller tillhopa 47 miljoner kronor.
Till täckande av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1946/47 skulle
sålunda av dessa anslag kunna återstå cirka 35 miljoner kronor. Då kostnaderna
för sistnämnda verksamhetsår beräknats till 50 miljoner kronor,
kan det ytterligare medelsbehovet för verksamhetsåret 1946/47 sålunda preliminärt
anges till 15 miljoner kronor.

Med vad här ovan anförts anser sig spannmålsbolaget ha fullgjort det
av kommissionen lämnade uppdraget. I detta ärendes slutgiltiga handläggande
ha enligt härvid fogade protokollsutdrag deltagit styrelsens samtliga
ordinarie ledamöter, utom herr Ahverud, samt samtliga suppleanter.

Stockholm den 15 februari 1946.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET.

Carl Mannerfelt. Erik Carlsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

187

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för
verksamhetsåret 1h 1946—3 V» 1947.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd....................

2. Kostnader för inhemsk fodersäd...................

.......kr. 10 440 000

....... » 1000 000

3. Kostnader och förlust vid Import och försäljning av vete .. > 7 500 000

4. Kostnader och förlust vid import och försäljning av majs.. > 8330 000 kr. 27 270 000

B. Fodermedelssekticnen.

1. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av oljekraft foder.

.................................................kr. 10 050 000

2. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av utländskt

kli.................................................... » 2 000 000 , 12 050 000

C. Diverseseklionen. Kostnader och förlust å diverse varor................	.................... » 1000 000
D Räntor 2''/a % å 100 000 000 ............................	.................... » 2 500000
E. Allmänna omkostnader. Personal, kontrollavdelning, kontor ..................	.................... » 1500 000
F. Oförutsedda kostnader..................................	.................... > 5 680 000 Kronor 50000 000

I ovanstående beräkning ha icke medtagits kostnader för utbetalning av
förmalningsersättning till havregrynskvarnarna, som under verksamhetsåret
1945/46 och tidigare utgjort kronor 1 per 100 kg. Om denna ersättning skall
utbetalas även under verksamhetsåret 1946/47, medför detta en kostnadsökning
av kronor 550 000.

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Bilaga B.

Disponibla anslag för Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet.

Reservationer d anslag för verksamhetsåret 1943/44.

Reservationsanslag å tilläggsstat 43/44 enl. prop.

2*/i 44....................................

Härav utbetalda e/s 44....................

IB/a 45....................

Reservationsanslag a tilläggsstat II 43/44 enl.

prop. 275 den 12/s 44......................

Härav enl. Kungl, brev “/• 44 för täckande
å från förskottsstat för försvarsväsendet till

bolaget utbetalda belopp för 1942/43......

Utbetalt 16/a 45............................

Avseende

prisreglering övriga

för fodermedel kostnader

kr 23 000 000: —

» 4 756 077:25

> 8 789 581:14 9 454 344. 61

> 42 000 000: —

> 29193 380:80
» 12 512 316:71 294 302: 49

Anslag för verksamhetsåret 1944/45.
Reservationsanslag (prop. 253 21A 44)

9 000 000:-

Kronor 9 294 302: 49

64 000 000: —

73454341:61

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

189

Bilaga C.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för
Svenska spannmålsaktiebolaget d bolagets lokal, Drottninggatan
25 i Stockholm, den 15 februari 1946.

Närvarande: samtliga ordinarie ledamöter med undantag av herr Alwerud
samt samtliga suppleanter.

I stället för herr Alwerud inträdde herr C. A. M. Andersson, varjämte herr
Frödin ersatte herr M. Andersson vid behandling av ärendena under 1 och
2 §§ nedan.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar
Brolén, Strömsten, Mattsson och Du Rietz.

5 §.

I enlighet med styrelsens beslut vid sammanträde den 24 januari 1946
(7 §) framlade verkställande direktören förslag till skrivelse till Statens livsmedelskommission
angående regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1946/
47 m. m.

Verkställande direktören lämnade i anslutning till nyssnämnda förslag redogörelse
för möjligheterna för import av brödspannmål och fodermedel.

Ovannämnda skrivelseförslag genomgicks, och beslöt styrelsen att godkänna
detsamma med de ändringar, som av direktionen bestämdes i anslutning
till de synpunkter, som framkommo vid genomgång av förslaget.

In fidem:
Magnus Wedberg.

Justeras:

Carl Mannerfelt.

Bernhard Näsgård.

TABELLBILAGA

XaP'' X'' A!aaa i«w|Ui.ii|i8ii9i.|H?6u

Willmy lill riksdagens protokoll 1946. I minil. A> 207.

joidbruk\ lii, .1 ii* i. .. pr.sinai,

År och månad	Socialst yr:s index för livsm.p. i hush.-budg. (1935 = 100)	Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt styrelsens prisstatistik (1935 = 100)	social-	Kommerskollegii index (1935 = 100)	för
Mjölk	Mejeri- smör	Mjöl	Bröd	Nötkött, stek	Färskt sidfläsk	Potatis	Anim. livs- medel	Veget. livs- medel	Foder- medel	Gödsel- medel
1935 ..........	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
1936 ........	104	102	98	102	101	108	110	107	104	101	105	102
1937 ............	108	107	lil	110	107	107	lil	lil	108	107	117	102
1938 ..........	lil	112	116	114	109	110	124	113	113	104	112	105
1939 ............	116	117	122	113	113	120	128	119	120	105	114	106
1940 ...........	132	127	138	118	130	129	144	157	140	131	148	135
1941 ............	151	139	161	121	141	171	188	142	176	157	164	146
1942............	162	1 134	170	125	139	182	198	202	186	181	175	213
1943 ............	160	3 134	3 170	127	138	185	213	160	194	187	175	229
1944 ...........	160	135	170	126	137	177	218	162	194	189	176	224
1945 .............	158	135	170	123	137	177	212	175	190	185	180	218
1944 januari.....	160	135	170	126	138	173	217	148	196	188	176	225
februari.....	160	135	170	126	138	173	217	148	196	188	177	225
	159	135	170	126	138	173	217	148	196	189	177	232
	159	135	170	126	138	173	217	150	195	189	177	228
	159	135	170	126	138	190	227	154	195	189	177	228
	159	135	170	126	137	190	229	161	195	191	177	232
	159	135	170	126	137	190	229	162	195	195	176	218
	161	135	170	126	137	190	217	146	194	192	172	218
	161	135	170	126	137	169	211	230	191	189	175	218
	160	135	170	125	137	169	211	167	190	186	175	223
	160	135	170	125	137	169	211	166	191	183	176	223
december . ..	158	135	170	125	137	169	211	168	191	183	178	223
1945 januari.....	158	135	170	125	137	169	3 211	169	191	186	183	223
februari.....	159	135	170	125	137	169	211	178	191	187	183	229
mars.......	159	135	170	125	137	169	211	178	192	187	184	229
april.......	158	135	170	125	137	169	211	175	191	187	184	227
	158	135	170	125	136	185	211	173	190	188	184	227
	157	135	170	125	137	185	212	173	190	192	184	227
	158	135	170	125	137	185	212	174	190	191	178	210
augusti . . - .	157	135	170	125	137	185	212	—	188	183	174	210
september. .	159	135	170	120	137	185	212	189	189	180	175	210
	159	135	170	120	137	185	212	172	189	180	176	207
	158	135	170	120	137	169	212	171	190	179	177	207
december . . .	157	135	170	120	137	168	212	171	190	179	178	207

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, 5
w blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, därefter 147. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 w
voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per
liter resp. 2 kr per kg bliva talen 65 resp. 95. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i
mjölkprisét i verkligheten mindre. -— 3 Fr. o. m. mars månad 1913 följer indextalet priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma
som å färskt sidfläsk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad	Avräkningspriser med mejerileve-rantörer å mjölk1	Konsum- tions- mjölk2	Produkt- mjölk, produ- centpris*	Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å	Ägg7
exkl. prod.- bidr.	inkl. prod.- bidr.	Stor- boskap*	Större kalv5	Svin5
1935 ............			21	9-2	94	137	110	114
1936 ............			22	10-0	96	144	118	127
1937 ............		•	23	10-8	96	160	122	138
1938 ............		*	24	11-3	97	161	135	136
1939 ...........			25	12-5	115	179	135	138
1940 ............	16-5	17-5	27	15-5	127	203	158	163
1941............	20-7	22-0	30	19-1	176	266	195	220
1942 ............	23-0	24-6	29	19-5	194	282	207	261
1943 ............	22-9	24-3	29	18-9	195	279	206	281
1944 ............	23-5	250	29	19-3	188	282	233	295
1945 .............	23-3	24-8	29	19-4	182	278	226	293
1944 januari.....	23-5	24-9	29	19-6	197	283	242	310
februari.....	23-6	25-1	29	19-6	196	282	241	310
mars.......	23-6	25-0	29	19-3	196	283	241	310
april.......	23-5	24-9	29	19-o	196	284	240	287
maj........	23-1	24-5	29	18-7	186	284	236	275
juni........	22-5	23-7	29	18-6	186	283	235	275
juli.........	22-4	23-8	29	18-7	195	283	235	275
augusti.....	22-5	23-9	29	18-7	189	282	235	275
september...	22-6	24-0	29	19-6	173	279	224	284
oktober.....	23-3	25-1	29	20-5	181	279	224	305
november ...	23-8	25-6	29	20-6	181	279	223	315
december.. ..	23-9	25-7	29	20-2	181	280	224	315
1945 januari.....	239	25-6	29	19-6	181	282	225	315
februari.....	239	25-6	29	19-5	182	282	225	315
mars.......	24-2	25-9	29	19-7	182	282	227	315
april.......	24-1	25-5	29	19o	183	282	231	272
maj........	23-3	24-7	29	19o	182	280	231	269
juni........	22-8	24-2	29	18-7	182	280	231	269
juli.........	22-3	23-6	29	18-7	197	278	228	269
augusti.....	22-3	23-6	29	18-8	182	278	223	269
september...	22-5	23-8	29	19-3	181	276	222	284
oktober.....	23-7	25-3	29	20-4	178	270	223	309
november ...	24-3	26-0	29	20-5	176	268	223	315
december . ..	241	25-8	29	20-1	177	274	223	315
1946 januari.....	24-5		29	18-2	177	269	223	315
februari.....	23-9		29		177	268	223	295
mars.......			29		177	276	224	240

1 Pris till producent för 3 5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dea 1941 2 0 öre/kg och därefter 4''5 öre/kg.
Årspriserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått
till 0''31 öre/kg för 1942, till 0’40 öre/kg för 1943, till (Hl öre/kg för 1944 och till 0 65 öre/kg
för år 1945. För 1941 saknas uppgift härom. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar.
— 3 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader samt tillägg
av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt exkl. skummjölksvärde.
— * Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — « Klass I. — 7 Svensk äggnotering,
nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 av staten fastställda
normalpriser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Talj. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.

195

År och månad	Potatis1	Vete8	Råg8	Korn, 2-rads8	Havre, vit8	Vetekli*	Majs5	Kraft-foderbl. 48 %•
1936 ............	8-28	16-69	15-59	13-13	12-15	12-85	15-51	17-33
1936 ............	8-53	17-01	15-92	13-75	12-77	13-70	15-93	18-23
1937 ............	9-02	19-60	18-29	18-22	15-58	14-38	16-33	19-11
1938 ............	8-06	18-85	17-27	15-81	13-62	13-90	16-83	19-45
1939 ............	9-03	17-99	17-29	14-55	13-03	13-39	18-61	21-41
1940 ............	13-67	23-30	23-29	22-71	20-41	16-89	18-50	23-50
1941............	13-66	26-00	26-00	24-60	22-30	16-50	23-71	25-13
1942 ............	21-73	26-60	26-20	24-80	21-10	16-78	25-33	30-92
1943 ............	13-80	26-08	25-08	23-08	18-88	18-08	25-00	32-84
1944 ............	16-18	26-70	25-7 0	23-24	19-03	18-50	25-00	7 32-87
1945 ............	16-07	26-80	25-80	22-63	19-03	19-oo	25-00	8 33-82
1941 januari.....	12-83	26-65	25-65	23-65	19-15	18-25	25-00	33-00
februari.....	12-65	26-85	25-85	23-85	19-35	18-25	25-00	33-00
mars.......	13-27	27-05	26-05	24-05	19-55	18-25	25-00	33-00
april.......	14-40	27-25	26-25	24-25	19-70	18-25	25-00	33-00
maj........	14-60	27-45	26-45	24-45	19-70	18-25	25-00	33-00
juni........	15-71	27-60	26-60	24-60	1019-70	18-25	25-00	33-00
juli.........	22-69	9	9	1024-60	1819-70	18-25	25-oo	32-00
augusti.....	23-04	25-80	24-80	21-80	18-20	18-25	25-oo	32-00
september.. .	18-13	25-95	24-95	21-95	18-35	19-00	25-00	32-50
oktober.....	15-40	26-15	25-15	22-15	18-55	19-00	25-00	32-85
november .. .	15-50	26-35	25-35	22-35	18-75	19-00	25-oo	33-15
december . . .	15-96	26-55	25-55	22-55	18-95	19-00	25-oo	33-50
1945 januari.....	16-19	26-75	25-75	22-75	19-15	19-00	25-oo	35-00
februari.....	17-00	26-95	25-95	22-95	19-35	19-00	25-oo	35-oo
mars.......	16-90	27-15	26-15	23-15	19-55	19-oo	25-00	35-oo
april.......	16-50	27-35	26-35	23-30	19-70	19-00	26-oo	35-oo
maj........	16-50	27-55	26-55	23-30	19-70	19-00	25-oo	35-oo
juni........	16-50	27-70	26-70	10 23-30	1819-70	19-00	25-oo	35-oo
juli.........	30-34	18 27-70	10 26-70	18 23-30	1819-7 0	19-00	25-oo	33oo
augusti.....	16-71	26-00	25-00	21-80	18-20	19-oo	25-00	33*05
september. . .	13-88	26-10	25-10	21-95	18-35	19-oo	25-00	33-25
oktober.....	ll-oo	26-25	25-25	22-15	18-55	19-00	25-00	33-45
november . . .	14-35	26-40	25-40	22-35	18-75	19-00	25-oo	33-65
december. . . .	14-80	26-55	25-55	22-55	18-95	19-oo	25-oo	33-85
1946 januari.....	15-44	26-70	25-70	22-75	19-15	19-oo	25-oo	34-05
februari.....	16-00	26-85	25-85	22-95	19-35	19oo	25-oo	34-25
mars----	17-29	27-00	26-00	23-15	19-55	19-oo	25-00	34-45

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes
normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den
tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt
engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar.-— * Svensk spannmålsnotering,
medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten
fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.
1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug.
1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten
fastställda normalpriser. — 8 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.
1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.
— * Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter
av staten fastställda priser. — ‘ T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten
vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser
vid försäljning till förbrukare. — 6 beritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.
den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 —
juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1946 pris å 42 %, därefter å 47 % kraftfoderblandning.
— 7 Vägt genomsnitt av pris å 45 % och 42 % kraftfoderblandning. -— 8 Vägt genomsnitt av
pris å 42 % och 47 % kraftfoderblandning. — 8 För brödsäd, som skall avstås till det allmänna,
men som den 15 maj 1944 ännu ej hembjudits spannmålsbolaget, betalas följande priser: höstvete
kr. 26-00 och råg kr. 25-00. — 10 Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon
nämnvärd försäljning ej ägt ruin.

196

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

Tab. 3. Förmälning, lager hos handelskvarnar, import och export av vete

och råg, 1 ton.

År och månad	Förmälning av1	Lager hos han-delskvarnar av2	Import av	Export av
Vete	Råg	Vete	Råg	Vete	Råg	Vete	Råg
1934..............	408 803	120 547	86 771	42 239	45 861	925	24 048	75 454
1935........	411795	125 675	90 656	39 045	42 602	1152	122 346	31 035
1936...........	415 268	128 798	89 373	45 926	48 714	5 365	91 281	27 556
1937.............	424 214	134 516	89 985	30167	50 349	2 728	29 384	27
1938..............	419 956	129120	87 084	30 344	54 349	7 520	39 105	20
1939..........	429 986	141 421	116 085	30 241	39 130	2 633	9191	13
1940.............	495 286	141 904	82 570	42 466	34 095	60 246	123	2 465
1941..............	443 361	193 460	47 407	32 477	40	368	26 536	4 707
1942............	250 444	173 037	117 442	52 0U0	86 044	313 330	45	3 3 007
1943............	270 416	207 639	100 273	52 345	7 599	1407	4 610	401
1944.............	343 249	219 750	109 833	44 548	16 761	1	45 502	40 233
1945..............	499 727	160 940	100 729	34 931	43 438	7	25 697	111585
1944 januari......	21356	16 491	99 647	50 755	3		2
februari .....	23 813	17 875	101 560	47 818	5 536	_	14
mars........	22 261	19 079	98 397	42 937	10 744	_
april ........	22 171	18 653	94 019	40 264	469	0	_	____
maj.........	25 836	20 927	90120	36 195	—	_	_
juni.........	27 264	19 313	67 154	34 248	9	_	_
juli..........	17 141	14144	52197	22 938	0	_	_
augusti......	24 055	16141	47 734	31 725	—	_	_
september....	39 222	22 548	87 775	46 658	—	1	6	7
oktober......	40888	21005	95 895	44 497	—	0	8 883	2 860
november.. . .	43 559	18 304	100 776	43 997	_	_	15 373	18 095
december ....	35 683	15 270	109 833	44 548	—	—	9 613	16 977
1945 januari......	41 782	15 281	109 316	45 967	6	7	6 346	6 445
februari.....	43 608	16717	89 571	40 249	_	_	4 266	6 799
mars......	44 599	12 807	84 712	40 536	_	_	760	3 980
april........	46 622	13 354	71182	36 983	—	_	2 439	11267
maj.........	39 266	13 204	73 418	32 143	—	—	575	27 347
juni.........	35 586	13 367	70 712	24 951	_	_	_	28 694
juli..........	23 421	10 631	61584	20 490	_	_	_	22 283
augusti......	28188	11320	63 055	27 677	5 823	—	87	4 726
september....	49 927	15 620	91886	35 269	5 542	—	3 529	45
oktober......	53 442	13 851	102 918	38114	17 594	_	3419
november.. ..	51 391	12 753	91 939	37 783	6 791	_	2 003	_
december ....	41895	12 035	100 729	34 931	8183	—	2 271	—
1946 januari......	43 708	11628	99 286	34 710	8174		1031
februari.....	46 289	12 811	82 127	31888	_	_	801	_
mars........	45145	14 150	59 712	26796	1494	—	213	—

1 Avser förmälning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.
— 8 Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad. — * Av de
anförda kvantiteterna under de olika månaderna ha i mars 499 ton, i april 4 545 ton, i maj
2 732 ton, i juni 150 ton, i augusti 165 ton samt i september 188 ton införts i utbyte mot till
Finland utförd råg eller rågmjöl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 4. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

197

År och månad	Vid mejerier invägd mjölk	Mejeriproduktion av
Total kvantitet1	Därav
Använd för pro-duktbe-redning	Försåld som kon-sumtions-mjölk2	Försåld grädde (omräk-nad till mjölk)	Smör3	Ost
1934 ............	2 498 378	1854 670	352 247	291 461	62 509	31105
1935 ............	2 550 916	1 875 422	376 433	299 061	63 452	31669
1936 ............	2 720 166	2 008 586	408 014	303 566	67 168	37 759
1937 ............	2 847 223	2115 010	434 246	297 967	73 247	35 443
1938 ............	3 032 241	2 277 819	459 023	295 399	80 103	36 524
1939 ............	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168	83 735	43 653
1940 ............	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789	80 760	35 328
1941............	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850	77 687	22 383
1942 ............	2 517 931	1740 033	855 273	63 421	71 926	14 991
1943 ............	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381	79 263	21 296
1944 ............	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213	87 304	29 924
1945 ............	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025	94 058	38102
1944 januari.....	228 340	157 837	75 030	7 288	6 334	2 251
februari.....	216 359	141171	75140	11215	5 624	1899
mars.......	233 422	152 208	80175	12 624	5 991	1909
april.......	245 000	166 993	76 382	12 473	6 476	2 340
maj........	275 215	192 659	79 675	13 787	7 476	2 587
juni........	319 541	244 693	77 288	11034	9614	4 289
juli.........	318154	238 572	80 323	12 539	9 319	3 785
augusti.....	311161	229 069	83 807	12 257	8 988	3197
september. . .	273 469	199 473	• 79 633	9 867	8 218	2 643
oktober .....	239 215	163 629	78628	11741	6 976	1503
november . . .	215 729	141 072	77 711	11187	6 030	1329
december.. . .	231 956	156 168	76 833	12 201	6 258	2192
1945 januari.....	244 275	167 442	75 061	13 453	6 511	2 614
februari.....	222 937	148 817	71915	13129	5 762	2122
mars.......	248 166	162 961	81503	15150	6 266	2 279
april........	264 942	182 002	77 807	15 412	6 834	2 865
maj........	305 019	219 695	80 788	15 921	8 213	3639
juni........	347 338	266 898	79 688	14 081	9 988	5 370
juli.........	334 616	252 741	79 485	15 335	9 554	4171
augusti.....	335 261	253 374	82 748	13 358	9 674	4 074
september. . .	307 253	231 220	77 437	13 424	9141	3 692
	269 699	191 093	80 661	13 413	7 991	2 337
	239 600	164 669	77 697	12 584	6 929	2 013
december . ..	255 913	180 524	74 838	14 765	7195	2 926
1946 januari.....	268 089	190 493	76 289	14 586	7 361	3189
februari ....	240 910	166 644	71303	14114	6 392	2 659
mars.........	268 129	185 851	78 936	16 158	7124	2 896

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde
under kalenderåret 1944 2 114 ton samt under 1945 4 433 ton. Dessa kvantiteter äro icke medräknade
i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas
ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad
mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde
större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen
erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk. — 3 Under tiden
september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk frän evakuerade finska kor.

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 5. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett, i ton,

År och månad	Smör från mejeri	Lant- smör från pro- ducent	Ost från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister 0. kokosfett från fabrik	Matolja från parti- handlare
Total kvan- titet	Därav av leveran-törer återtaget	Hus- hålls-,	Bage- ri-,
1934 ............	39430			30 824	52 831	2 085
1935 ............	43 681	7 937		32 385	55 201	2 915
1936 ............	48153	9180		34 498	56125	3 700	1232
1937 ............	49 098	10198		36 615	58 815	4 731	1314
1938 ............	51 534	11246		38 816	58 407	6 303	1523
1939 ............	54 319	12 274		41406	51 475	8 047	3 794	1901
1940 ............	74 002	13 580		37 736	29 468	9 519	1064	1405
1941............	76 184	10 859	4138	23 052	17 631	7 987	9	1173
1942 ............	67 785	11519	1787	15 052	35 228	5 374	0	1441
1943 ............	76 044	12 257	1298	19 519	31678	5 449		1345
1944 ............	92 483	13 897	1353	29 720	29 908	8125	_	1487
1945 ...........	90 345	13 343	860	35 208	31403	12 277	—	1608
1944 januari.....	7 702	1041	99	2 021	1144	372		78
februari.....	7 640	1069	96	2 003	1467	408	_	93
mars.......	8 502	1138	97	2 307	2 219	487	_	98
april.......	7 733	1110	104	1985	2 009	400	—	94
maj........	8 032	1181	108	2 311	2 064	450	_	128
juni........	7 729	1165	149	2 886	2 426	700	_	172
juli .........	7 614	1176	151	2 934	2 020	791	—	202
augusti.....	7 967	1184	159	3110	2 270	920	—	106
september. ..	7 807	1215	149	3 003	2 788	890	—	120
oktober .....	7 641	1 240	105	2 816	3 608	882		12 8
november . . .	7 031	1163	73	2194	3 876	963	_	140
december . .	7 085	1215	63	2150	4 017	862	—	127
1945 januari.....	7105	1 144	87	1861	3 692	782		228
februari.....	6166	1007	82	2 041	3 820	928	—	129
mars.......	7 269	1207	68	2 300	3 963	982	—	140
april.......	6 588	1031	62	2 231	3 487	965	—	116
maj........	6 891	1101	66	2 626	3 518	1217	—	127
juni........	6 560	1092	95	3 556	2 610	1063	—	130
juli.........	7 428	1102	85	3 819	1524	1186	—	133
augusti.....	8 555	1136	69	4 294	1818	1233	—	131
september. . .	8176	1094	85	3 816	1799	1003	—	114
oktober.....	8 966	1191	71	3139	1885	1043	—	117
november . . ,	8 081	1047	47	2 664	1736	1017	—	139
december . . .	8 560	1191	43	2 861	1551	858	—	104
1946 januari.....	8 590	1115	58	2 747	1719	841		129
februari ....	7 471	996	53	2 537 j	1489	766	—	lil
mars........	8 202	1128		2 930 \|	1547	867	—	94

Kungl. Manis proposition nr 267.

199

Tab. 6. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt Import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde	Import av na-turligt smör	Import av ost	Margarin
kon- den- serad	torr- mjölk	andra slag	des- sert- ost	annan ost	Im- port	Ex- port
mjölk	grädde
	224		36	ii	182	459	2 381	133
207	177	36	27	8	183	485	1895	118
165	172	21	16	18	216	551	1407	163
65	253	59	1	15	141	333	1037	295
26	175	191	0-4	33	158	303	934	241
4	24	12	1	2	195	370	648	121
6	59	16	4	608	216	917	11	181
15	173	13	4	188	248	1352	1	173
26	219	19	4	0-4	310	778	2	146
8	392	20	4	1	338	886	2	189
5	659	25	4	4	419	1384	55	110
2	134	3	1	560	153	345	0	3
1037	6	—	—	—	13	436	—	461
1121	168	—	—	0	49	256	0	0
1165	187	—	—	1	37	233	—	—
1746	19	—	—	229	221	2	—	—
3 326	10	1	—	204	112	566	—	3 612
204	1	_	_	0	10	0	—	_
128	—	—	—	0	29	0	—	—
25	—	—	—	—	65	0	—	—
—	—	—	—	0	17	0	—	—
151	—	—	—	0	10	0	—	—
305	—	—	—	—	6	0	—	—
75	—	—	—	0	5	0	—	—
241	2	—	—	0	0	0	—	—
69	7	—	—	0	1	1	—	—
237	2	—	—	20	51	0	—	—
229	—	—	—	6	28	0	—	—
84	7	—	—	200	1	1	—	—
163	2	_	_	202	3	0	_	127
11	—	—	—	—	—	—	—	147
12	8	—	—	0	0	0	—	916
z	_	1	z	0	0	67	_	386
0	_	—	—	0	0	212	—	10
799	—	—	—	0	0	0	—	4
748	—	—	—	0	0	55	—	2
508	—	—	—	1	56	75	—	9
224	_	_	—	1	30	66	—	490
210	—	—	—	0	0	39	—	862
651	0	—	—	0	23	52	—	641
240	_	_	0	0	10	38	0	—
163	—	—	—	0	11	48	—	100
328	—	—	—	0	4	120	—	—

1929 ..........

1930 ..........

1931 ..........

1932 .........

1933 ..........

1934 .........

1935 .........

1936 .........

1937 .........

1938 .........

1939 ..........

1940 ..........

1941 ..........

1942 ..........

1943 ..........

1944 ..........

1945 ..........

1944 januari ..
februari . .

mars.....

april ....

maj.....

juni......

juli......

augusti . .
september
oktober..
november
december

1945 januari ..
februari . .
mars ....
april ....

maj.....

juni.....

juli.....

augusti ..
september
oktober ..
november
december

1946 januari ..

februari.. .
mars .....

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Tab. 7. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton,

f År och månad	Fårkött	Hästkött	Nötkött	totalt	Fläsk därav färskt	därav annat
1929 ..................	432	753	177	2 578	164	2 414
1930 ..................	687	1058	350	2 263	83	2180
1931..................	833	932	410	1386	124	1262
1932 ..................	603	353	349	995	180	815
1933 ..................	650	163	234	1611	115	1490
1934 ..................	656	215	434	1523	250	1273
1935 ..................	934	505	1356	3 724	2 026	1698
1936 ..................	673	964	1553	3 098	1219	1879
1937 ..................	606	841	1272	1717	68	1649
1938 ..................	602	791	1158	2198	259	1939
1939 ..................	602	960	1428	2 829	727	2102
1940 ..................	190	457	53	1239	33	1206
1941..................	—	—	33	3 886	2 613	1273
1942 ..................	—	—	6	4 736	0	4 736
1943 ..................	0	—	4	4 566	2	4 564
1944 ..................	0	—	2 023	6 465	4 921	1544
1945 ..................	0	639	6 528	3 003	2 812	191
\| 1944 januari...........	_	_	_	0	_	0
februari..........	—	—	—	247	—	247
mars.............	—	—	13	2 322	1562	760
april............	—	—	72	1289	927	362
maj..............	—	—	809	292	123	169
juni..............	—	—	13	621	618	3
juli..............	—	—	—	239	239	0
augusti...........	—	—	39	0	—	0
september........	—	—	172	794	794	0
oktober ..........	0	—	314	356	355	1
november.........	—	—	224	253	253	0
december.........	—	—	367	52	52	0
1945 januari...........	—	_	_	0	0	0
februari..........	—	—	0	—	—	—
mars.............	—	—	—	0	—	0
april.............	—	—	212	349	349	0
maj..............	—	—	44	805	799	6
juni..............	—	—	43	1464	1291	173
juli..............	—	—	—	253	253	0
augusti...........	—	—	303	1	—	1
september........	0	—	1347	1	—	1
oktober..........	0	0	1106	4	—	4
november.........	0	127	1564	5	0	5
december.........	0	512	1907	121	120	1
1946 januari...........	0	311	1147	1	0	1
februari............	0	9	1262	1	0	1
mars..............	0	—	848	0	—	0

Kungl. Majlis proposition nr 267.

201

Tab. 8. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta

slaktdjur m. m.

	Antal besiktigade hela och till hela omräknade halva kroppar1	Betäckta suggor	Tjänst- bara galtar
År och månad	Stor-	Kalv	Svin
boskap	större	mindre
1930 ..................	242 588	387 585-5	234 831	1 225 685
1931..................	227 433	394 276-5	225 831	1 424 539
1932 ..................	238 715-5	412 905	229 697-5	1 354 033
1933 ..................	250 644	420 721	239 615-5	1342 908
1934 ..................	258 295	407 182	253 759-5	1424688	255 886	4681
1935 ..................	274 675	414 141-5	287 700	1 270 852-5	264 271	4 240
1936 ..................	302 503	440 738	354 234	1 324 497	284 044	4156
1937 ..................	347 406	466 605	413 007	1 480 022	258 967	3 931
1938 ..................	375 469-5	502 228-5	437 859	1 478 927	272 789	3 778
1939 ..................	397 069	519 013	467 212	1 608 873-5	282 702	3 747
1940 ..................	540108	505 579-5	515 670	1 487 631	214 291	3 407
1941..................	550 661	401003	506 747	1 049 460	192 403	2 876
1942 ..................	234 453-5	212 355-5	424 966	596 673-5	167 453	2 525
1943 ..................	283 994	221 920-6	588 012	719 183-5	190 672	2 511
1944 ..................	348 728	254 901	640 215-5	1064 077-5	182 368	2 504
1945 ..................	345 530	256 454	570 915-5	961 335	184 294	2 580
1944 januari...........	25 465	13151	51 205-5	82 241-5	15 417	2 481
februari..........	26 495-5	15 968	49 389-5	81 223	12 452	2 457
mars............	31 849	19 056	67 508	103 246-5	13 752	2 464
april.............	25 979	19 198-5	75 868	120 904-5	16 745	2 492
maj..............	28145	25 887	72 161	124 189	18 910	2 491
juni..............	25 714-5	27 177	57 945	87 697	15 343	2 473
juli..............	21 861-5	25 782	49 261	70 839	11363	2 463
augusti....... ...	26 757	25 691-5	44 014	64 798-5	9 501	2 442
september........	29 057-5	24 326	35 915-5	68 483-5	10 032	2 439
oktober ..........	40 030-5	25069-5	43 933	89 328	14 777	2 454
november.........	39 164	18 966	48 644	92 484	22 277	2 691
december.........	28 209-5	14 628-5	44 371	78 643	21 799	2 699 j
1945 januari...........	30 641	16 238	53 986-5	77 837	15 234	2 666
februari..........	26 955	17 791-5	43 968-5	76 220	12 702	2 626
mars.............	30 602	20 531-5	52 151-5	95 520	14 213	2 607
april.............	24 880-5	19 927-5	71 297-5	101 618-5	16 993	2 595
maj..............	27 318	24 665	61208	99 897-5	18 641	2 582
juni..............	20 966	24 534-5	45 773-5	75 064	15 976	2 567
juli..............	23 820	27 504-5	45 947-5	72 716-5	11256	2 506
augusti...........	20 793-5	24 173-5	36 993-5	59 093	10 228	2 478
september........	26 903	22 029-5	30 791	49 801-5	10 681	2 481
oktober..........	45 244-5	25 180-5	43 003	83 927	15 897	2 519
november.........	40 304	19 009-5	46 737	88 040-5	21 589	2 593
december.........	27 102-5	14 868-5	39 058	81 599-5	20 884	2 741
1946 januari...........	32 612	15 834-5	42 835-5	90 796	16 626	2 738
februari ..........	26 929-5	23 257	38 130	80 579	12 068	2 670
mars..............	33 683	27 435-5	57 126	93 254	12 918	2 661

1 Årssummorna för 1944 och 1945 samt alla månadssummorna preliminära tal.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 267.

202 Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Tab. 9. Inhemsk försäljning och import av vissa fodermedel m. ro., i ton.

År-och månad	Inhemsk försälj-ning av sv. olje-kraftfoder	Import av. olje-kraftfoder (stat. nr 359—365, 369 och 370)	Import av annat krea-tursfoder (stat. nr 366—68 och 371—72)	Export av oljekraft- o. a. kreaturs-foder (stat. nr 361, 363, 366:1—372)	Import av majs	Import av kli
1929 ................		183 093	9 421	8 257	76 668	40 257
1930 ................		179034	9 075	15 345	134 634	40 782
1931................		234 263	8 825	12 933	353 055	80 906
1932 ................		148607	5 331	18 216	243 949	33 026
1933 ................		150 859	8185	46 783	265 350	62 278
1934 ................	52 869	190128	8 234	51574	107 186	38158
1935 ................	59 919	200 420	4 802	61238	43 009	8 775
1936 ................	65 109	158630	5 444	74 560	76 043	10199
1937 ................	77 287	223060	8 508	65 362	185 239	48607
1938 ................	73 999	251 559	7 495	69 702	172 088	49 115
1939 ................	75 524	166 866	6150	42 575	. 42 369	12 936
1940 ................	93 297	141 933	7162	2 349	49 065	14 025
1941................	23 782	94 700	7158	119	3 878	30 727
1942 ................	44 449	117 502	1856	198	13 335	6 303
1943 ................	43032	88 988	2149	1687	9 940	50
1944 ................	55 351	137 016	628	5 226	5 887	—
1945 ................	67 934	92 668	467	17 349	9 073	~
1944 januari.........	2 066	2101	260	—	—	_
februari........	3 334	7 568	15	—	—	—
mars...........	4 780	15 320	65	—	—	—
april...........	3 076	5112	87	240	—	—
maj............	3606	6 720	66	—	—	—
juni............	3 052	1300	1	—	—	—
juli............	4108	13 836	0	—	—	—
augusti.........	5661	22 135	35	—	—	—
september......	8192	21 419	95	—	4 588	—
oktober .........	7 375	3 783	4	0	—	—
november.......	5322	22 584	0	1441	1299	—
december.......	4 779	15138	0	3183	—	—
1945 januari.........	5 642	10 304	0	—	—	_
februari........	3 888	4 712	0	—	—	—
mars...........	5 653	1289	0	—	4 303	—
april...........	6154	1147	0	—	—	—
maj............	6 252	896	0	—	—	—
juni............	5 631	405	0	2 691	—	—
juli............	6 264	502	2	3 819	—	—
augusti.........	6 811	344	31	536	—	—
september......	5136	5 344	120	4643	—	—
oktober.........	7144	27 694	70	527	0	—
november.......	5 987	29 948	35	3 759	4 769	—
december.......	3 372	10 083	209	1374	—	—
1946 januari.........	3156	30 887	291	3 905	6 011	_
februari..........	4 058	3 859	1565	2 413	5391	—
mars............	3 539	3 058	1355	3 448	5 991	0

467682. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.