Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

Proposition 1936:266

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m.; given Stockholms
slott den 8 maj 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 maj 1936.

N är varande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Wigforss, Möller, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför
departementschefen, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 19, omnämnde jag,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 4 december 1935 anmält,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för
den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 32,000,000 kronor,
därav 1,000,000 kronor för kommissionens centrala administrationskostnader,
22,500,000 kronor för statliga reservarbeten, 5,000,000 kronor för stats -

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 266.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266■

kommunala reservarbeten och 3,500,000 kronor för kontantunderstödsverksamhet
m. m. Då anledning saknades att uppdela för hjälpverksamhet vid
arbetslöshet anvisade medel å olika anslag, på sätt som skett för innevarande
budgetår, hade kommissionen tillika föreslagit, att de båda anslagen till
kontantunderstödsverksamhet m. m. och till statliga och statskommunala
reservarbeten måtte sammanföras till ett anslag för arbetslöshetens bekämpande.
Kommissionens ifrågavarande skrivelse finnes såsom bilaga fogad
vid propositionen den 9 januari 1936, nr 19, angående förstärkning av vissa
anslag under femte huvudtiteln.

Jag anförde vidare, att jag vid mitt övervägande av medelsbehovet saknat
anledning frångå kommissionens beräkningar av dess centrala administrationskostnader,
medan jag för den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten,
i avvaktan på ytterligare erfarenhet örn det ekonomiska lägets utveckling,
ansett mig preliminärt böra beräkna ett belopp av 19,000,000 kronor.
För ändamålet ansåg jag i likhet med kommissionen, att ett gemensamt
reservationsanslag, lämpligen rubricerat reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., borde upptagas.

På min hemställan har Kungl. Maj:t under punkterna 19 och 20 föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1936/1937 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor, dels ock till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga dessa frågor.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1934/1935 anvisade anslagen
till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten
och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de
redogörelser, som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934
och 232/1935.

För innevarande budgetår anvisade 1935 års riksdag dels ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor till kontantunderstödsverksamhet
m. m., dels ock ett reservationsanslag av 32,000,000 kronor till statliga och
statskommunala reservarbeten. Samtliga anslag äro uppförda under femte
huvudtiteln.

Såsom jag redan antytt, har Kungl. Maj:t i en den 9 januari 1936 dagtecknad
proposition, nr 19, på min hemställan föreslagit riksdagen medgiva,
att för förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget
till statliga och statskommunala reservarbeten finge från förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 11,000,000 kronor.
I skrivelse den 18 februari 1936, nr 23, har riksdagen anmält, att detta
Kungl. Maj:ts förslag bifallits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

3

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Maj:t i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7
juli 1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande
innehållet av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa
till den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till
1934 års riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.

Även 1935 års riksdag har vidtagit vissa jämkningar i gällande regler för
ifrågavarande hjälpverksamhet, varjämte Kungl. Maj:t av formella skäl förtydligat
vissa äldre bestämmelser på sätt närmare framgår av kungörelsen
den 28 juni 1935 om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 30
juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet. Det torde vara tillfyllest att här i korthet angiva det huvudsakliga
innehållet i de förändringar, som vidtagits år 1935.

Bestämmelserna om val av ledamöter och suppleanter i arbetslöshets kommitté
hava kompletterats med föreskrift om att val på landet skall ske av
kommunalstämma, där fullmäktige ej finnas. Vidare har föreskrivits, att till
arbetsförmedlingsombud icke bör utses ordförande i arbetslöshetskommitté.

Enligt tidigare bestämmelser fick ej som ordförande, ledamot eller
suppleant tjänstgöra den, som var föremål för hjälpverksamhet enligt 3
eller 4 kap. i hjälpkungörelsen eller åtnjöt fattigvård. Nämnda kapitel
avhandlade reservarbeten respektive kontantunderstödsverksamhet. Bestämmelsen
har ändrats så att orden »3 eller 4 kap. i hjälpkungörelsen» utbytts
mot »denna kungörelse». Formellt sett har föreskriften därigenom
kommit att omfatta kungörelsens samtliga lijälpformer i enlighet med tilllämpad
praxis (5 §).

Revision av särskild arbetslöshetskommittés verksamhet verkställes av revisorer,
vilka enligt tidigare bestämmelser utsågos för samma tid som kommitténs
ledamöter. I avseende härå har den ändringen vidtagits, att revisorerna
skola utses för kalenderår.

Minst en av revisorerna skall utses av länsstyrelsen efter anmälan av vederbörande
kommunala myndighet. I övrigt skall finnas av kommunen utsedda

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

revisorer. Då det ansetts lämpligt att tydligt utmärka, att sistnämnda revisorer
skola var minst två, har uttryckligt stadgande därom införts.

Vidare har föreskrivits, att såsom revisor ej må tjänstgöra den, som är föremål
för hjälpverksamhet enligt hjälpkungörelsen eller åtnjuter fattigvård
(7 §)•

Vid 1935 års riksdag har beträffande statsbidrag till ortstillägg den förändringen
vidtagits, att bidraget skall beräknas på samma sätt som till annan
hjälpverksamhet inom vederbörande kommun. Förutom vissa formella förtydliganden
i de föreskrifter, som gälla i fråga örn ortstillägg, har med anledning
av riksdagens beslut föreskrivits, att arbetslöshetskommissionen äger
på ansökan meddela kommun befrielse från återbetalningsskyldighet i den
utsträckning, förhållandena finnas påkalla, därvid kommissionen dock har
att tillse, att statsbidrag till ortstillägg icke må utgå efter högre procentsats
än den, efter vilken statsbidrag till annan hjälpverksamhet inom kommunen
enligt hjälpkungörelsen kan utgå (30 §).

Beträffande revision av sådana statskommunala reservarbeten, som bedrivas
i landstings eller vägstyrelses regi, har införts samma bestämmelse som
i fråga örn revision av arbetslöshetskommittés räkenskaper, nämligen att såsom
revisor ej må tjänstgöra den, som är föremål för hjälpverksamhet enligt
hjälpkungörelsen eller åtnjuter fattigvård (38 §).

Statsbidrag till beredande av hyreshjälp skulle enligt tidigare gällande föreskrift
beviljas av arbetslöshetskommissionen för ett kalenderkvartal i sänder.
Då det ansetts lämpligt att icke fastlåsa hyreshjälp verksamheten vid
så långa perioder som ett helt kvartal, har föreskrivits, att dylikt bidrag må
beviljas för högst ett kalenderkvartal i sänder (49 §).

Det har vidare ansetts skäligt att bereda möjlighet för utbetalning av
arvode dt revisor, som utsetts av länsstyrelsen, för kortare tid än ett år. Enligt
förut gällande bestämmelser skulle nämligen dylikt arvode utbetalas årsvis
i efterskott. Den föreskriften har fördenskull införts, att arvode åt revisor
må utbetalas i efterskott för tid, som arbetslöshetskommissionen äger
bestämma (53 §).

För att undanröja den brist på föreskrift om sättet för utbetalande av statsbidrag
till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid annat
arbete ån allmän väg, som beträffande statskommunala reservarbeten förefunnits
i hjälpkungörelsen, har stadgats, att dylika bidrag skola i likhet med
bidrag till arbete å allmän väg eller till marklösen m. m. utbetalas på sätt i
varje särskilt fall föreskrives (53 §).

Utöver de förändringar av mer eller mindre formell innebörd, för vilka nu
redogjorts, hava vissa smärre formella justeringar vidtagits, vilka emellertid
här kunna lämnas åsido.

I fråga örn detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen
i juli 1935 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa».

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

5

Ifrågasatt ändring av direktiven.

Vad angår de för hjälpverksamheten stadgade grunderna, saknar jag anledning
att påkalla annan ändring än en jämkning i gällande bestämmelser
för ortstillägg till reservarbetare. Förslag härom har av Kungl. Maj:t förelagts
riksdagen i proposition den 17 januari 1936, nr 38, vilket förslag avsetts
skola träda i tillämpning redan under innevarande budgetår.

Av riksdagen påkallade utredningar.

Av 1933 års riksdag har i skrivelse den 21 juni 1933, nr 356, hemställts om
utredning dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen
i dess olika former samt den allmänna fattigvården, dels beträffande
omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna arbetslöshetshjälp
utan fattigvårds karaktär samt örn behovet och lämpligheten av laglig
reglering av kommunernas verksamhet för arbetslöshetens bekämpande, dels
rörande en rationell planläggning av kommunernas arbeten, därvid jämväl
spörsmålet örn den kommunala fondbildningen borde beaktas, dels ock beträffande
ett mera definitivt ordnande av frågan om centralorganet för den
statliga och statsunderstödda reservarbetsverksamheten samt för den statliga
och statsunderstödda kontanta arbetslöshetshjälpen än som kunde anses
ligga i bibehållandet av statens arbetslöshetskommission i dess nuvarande
form och sammansättning.

Beträffande de bägge förstnämnda spörsmålen tillåter jag mig hänvisa till
vad jag anfört vid min anmälan vid 1934 och 1935 års riksdagar av frågan
cm anslag till bekämpande av arbetslösheten. Jag vill erinra, att ifrågavarande
spörsmål nära sammanhänga med de förhållanden, som berörts av de s. k.
organisationssakkunniga i deras den 11 december 1934 avgivna betänkande,
samt att det varit min avsikt att samtidigt framlägga förslag i dessa ärenden.
De yttranden, som avgivits över betänkandet, hava emellertid bibragt mig den
uppfattningen, att dess huvudprinciper icke böra läggas till grund för lagstiftning
i ämnet. Jag vill vidare erinra, att riksdagen i år hemställt om
fullföljd av de av 1933 års riksdag begärda utredningarna i förevarande hänseenden.
Jag åsyftar att med beaktande av nytillkomna synpunkter föranstalta
örn den utredning i hithörande spörsmål, vilken riksdagen sålunda påkallat.

Frågan örn en rationell planläggning av kommunernas arbeten har behandlats
i proposition till innevarande års riksdag med förslag till lag örn kommunal
fondbildning m. m. (prop. nr 202).

Vad slutligen angår ordnandet av frågan örn centralorganet för den statliga
och statsunderstödda reservarbets- och kontantunderstödsverksamheten,
har jag endast att meddela, att detta spörsmål ingår bland de utredningsuppgifter,
som jag, jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande den 31 december

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

1934, anförtrott landshövdingen K. Tiselius. Enligt vad jag inhämtat är sagda
utredning i det närmaste slutförd.

Med anledning av väckt motion hemställde 1935 års riksdag i skrivelse den
14 juni 1935, nr 371, örn undersökning rörande icke hemortsberättigade ur
synpunkten av antal, förekomst m. m. Sedan statistiska centralbyrån avgivit
utlåtande i ärendet, har skrivelsen i den del den icke beröres av den av
mig förut denna dag behandlade undersökning av arbetslöshetsldientelet, som
på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställts av statens arbetslöshetskommission,
överlämnats till ecklesiastikdepartementet för vidare handläggning, i den mån
kyrkobokföringen må befinnas påkalla revision.

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1935.

En utförlig berättelse över arbetslöshetskommissionens verksamhet under
år 1935 till och med utgången av oktober månad återfinnes i kommissionens
skrivelse den 4 december 1935 angående medelsbehovet för nästa budgetår.
Skrivelsen finnes, såsom jag förut omnämnt, fogad vid propositionen den
9 januari 1936, nr 19. Jag tillåter mig att beträffande den utförliga redogörelsen
hänvisa till nämnda skrivelse. Här skall jag endast återgiva vissa
sammanfattande statistiska uppgifter, kompletterade till och med utgången
av år 1935.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna
verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen bär
sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
örn företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

Summan av kommissionens kontrakterade statliga reservarbeten under år
1934 uppgick till i runt tal 49,400,000 kronor, varav ersättningarna från uppdragsgivarna
utgjorde omkring 5,400,000 kronor. Den nyanskaffning, som
kommissionen år 1935 bedrivit i fråga om arbetsobjekt till de statliga reservarbetena,
belyses av följande tabell, av vilken de antagna arbetenas fördelning
länsvis jämväl framgår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

7

Kostnaderna för år 1935 kontrakterade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Kontrakts summa kr.

Ersättning från
upp dragsgivaren
kr.

Stockholms stad ............................ > län..........................	............ 1,379,385:00	146,882:75
	_	—
	............ 1,488,400:00	159,310:00
	............ 1,927,800:00	1,278,235:00 75,820:00
	............ 844,200:00
	............ 136,165:00	14,815: 25
		_
	............ 3.945,400:00	274,550:00
	............ 764,250:00	108,086:00
	............ 512,800:00	82,190:00
	............ 236,600:00	59,150:00
	-	_
Göteborgs o. Bohus län i övrigt ..............	............ 6,140,100:00 ............ 954,930:00	93,190:00 121,700:00
	............ 7,800:00	1,170:00
	............ 1,850,400:00	246,925:00
	............ 1,080,842:50	138,761:00
	............ 1,069,820:00	149,215:00
	............ 1,807,911:00	247,490:00
Gävleborgs > ......................	............ 969,030:00	145,096:00
	............ 1,850,700:00	332,570:00
	............ 480,800:00	32,235:00
	............ 542,665:05	42,286:50
Norrbottens > ......................	............ 855,875:00	50,455:50

Summa 28,845,873:55

3,800,183:00

Av tabellen framgår, att betydande engagement träffats framför allt i Blekinge
samt Göteborgs och Bohus län, inom vilka län omfattande arbetslöshet
varit rådande. Emellertid utvisar tabellen jämväl, att det vid anskaffandet
av arbetsobjekt enligt sakens natur icke alltid varit möjligt att i den omfattning,
som varit önskvärt, förlägga de statliga reservarbetena till de delar av
landet, inom vilka arbetslösheten varit särskilt omfattande.

Enligt verkställd beräkning per den 31 december 1935 uppgick värdet av
icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett belopp av ungefär

62,000,000 kronor.

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader
framgår av följande tabell, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren
1931/1932—1933/1934 medtagits.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266•

De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna
i procent av arbetenas bruttokostnader.

	1934-	-1935	1933-1934	1932-	-1933	1931-	-1932
	Per arb.-	%	Per arb.-	%	Per arb.-	%	Per arb.-	as
	dag		dag		dag		dag
Central förvaltning:
Avlöningar och arvoden...............	—	—	—	—	0:10	1.4	0:11	1.5
Kontorsomkostnader ..................	—	—	—	—	0:06	0.9	0:08	1.1
Resor, vilka ej kunna fördelas......... Diverse kostnader.....................	—	—	—	—	0: 01	0.1	0:01	0.1
—	—	—	—	0: 01	0.1	0: 01	0.2
Summa centrala kostnader	10:14	*1.6	0: 13	1.6	0: 18	2.5	0:21	2.9
Arbetsplatsernas kostnader:
Arbetslöner, effektiva..................	4:18	47.7	4: 37	54.6	4:08	56.8	4: 26	58.6
> , ineffektiva................	0: 04	0.5	0:03	0.4	0: 04	0.5	0:05	0.7
» , specialarbetare............	0: 52	5.9	0: 39	4.8	0:30	4.2	0:28	3.8
Summa löner	4: 74	54.1	4: 79	59.8	4:42	61.5	4: 59	63.1
Ortstillägg............................	0: 22	2.5	0:07	0.9	0: 06	0.9	0: 12	1.7
OlycksfalF.............................	0: 18	2.0	0:14	1.8	0: 14	1.9	0: 15	2.0
Arbetarnas resor......................	0: 06	0.7	0: 06	0.7	0: 04	0.6	0:08	1.1
Förläggningskostnader.................	0:30	3.5	0: 33	4.1	0:30	4.2	0: 42	5.8
Summa övr. utgifter för arbetarna	0: 76	8.7	0: 60	7.5	0:54	7.6	0:77	10.6
Summa löner och övr. utgifter för arbetarna	5:50	62.8	5:39	67.3	4:96	69.1	5:36	73.7
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)8....................	0: 45	5.1	0: 37	4.6	0:31	4.3	0: 27	3.7
Resor.................................	0:08	0.9	0:06	0.8	0: 06	0.8	0:05	0.7
Förmans- och lagbaspengar............	0:08	1.0	0: 09	1.1	0:09	1.3	0:10	1.4
Arbetsplatsernas ledningskostnader	0:61	7.0	0: 52	6.5	0: 46	6.4	0: 42	5.8
Materialkostnader m. m.:
Materialier............................	1:38	15.7	1:12	14.0	0:91	12.7	0: 84	11.6
Transportkostnader....................	1:08	12.3	0:81	10.1	0: 63	8.7	0:40	5.6
Skadeersättningar......................	0:01	0.1	—	_	0: 01	0.1	0: 01	0.1
Kontorsomkostnader...................	0:04	0.6	0:03	0.4	0: 03	0.4	0: 02	0.3
Diverse kostnader.....................	—	—	0: 01	0.1	0: 01	0.1	_	_
Stakningskostnader och kontrollarvoden.	—	—	—	—	—	—	0: 01	0.1
Arbetsplatsernas kostnadssumma	8:62	98.4	7: 88	98.4	7:01	97.5	7:06	97.1
Summa centralförvaltning och arb.-pl.	8: 76	100.0	8: 01	100.0	7:19	100.0	7: 27	100.0
Ersättningar för utfört arbete och ortstillägg	0: 79	9.0	0:78	9.8	0:53	7.3	0:38	5.2
Nettokostnad	7:97	91.0	7:23	90.2	6:66	92.7	6:89	94.8

1 Beräknad andel av kommissionens totala
förvaltningskostnad.

2 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas

bidrag, som uppgått till.................... 0:01 0.1 0:01 0.1 0:02 0.3

0:04 0.5

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

9

De beräknade kostnaderna för under år 1935 beviljade statskommunala
reservarbeten hava sammanförts i följande tabell, som jämväl innehåller
motsvarande uppgifter för år 1934.

Beräknade kostnader för under åren 1934 och 1935 beviljade statskommunala

reservarbeten.

Månad	19 3 4	19 3 5
Samtliga kost-nader kr.	därav för all-männa vägar kr.	Samtliga kost-nader kr.	därav för all-männa vägar kr.
Januari......................	6,883,020	3,618,390	2,219,910	738,590
Februari ....................	9,086,965	4,033,650	1,908,315	475,850
Mars........................	3,564,030	1,998,440	1,987,865	555,300
April........................	4,616,890	2,225,210	863,895	137,505
Maj ........................	767,457	89,767	1,692,025	58,490
Juni ........................	1,420,975	244,990	314,297	78,100
Juli ........................	833,190	386,810	205,053	109,100
Augusti......................	903,385	322,880	1,537,485	1,108,220
September ..................	1,794.020	275,880	821,400	234,900
Oktober ....................	3,583,005	961,100	801,995	374,380
November ..................	6,243,845	887,100	1,440,270	—
December ..................	1,291,710	373,640	1,330,082	195,150
Summa	40,988,492	15,417,857	15,122,592	4,065,585

Såsom av tabellen framgår, har arbetslöshetskommissionen i överensstämmelse
med riksdagens uttalanden 1934 och 1935 från och med den 1 juli 1934
iakttagit viss återhållsamhet vid prövning av ansökningar om rätt att igångsätta
statskommunala reservarbeten.

Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar. Under förra hälften av år 1934 representerade
de allmänna vägarna inemot 50 % av kostnaderna för samtliga
beviljade statskommunala reservarbeten, men därefter hava dessa arbeten
icke beviljats i närmelsevis samma stora omfattning som tidigare. Den
anmärkningsvärt höga siffran under augusti 1935 sammanhänger med ett
arbete å närmare 1,000,000 kronor, som av Kungl. Majit beviljats Mölndals
stad.

Kostnaderna för år 1935 beviljade andra statskommunala reservarbeten
än allmänna vägar belöpa sig till 11,057,007 kronor. Härav avse 6,494,690
kronor arbetskostnader, 3,772,052 kronor materialkostnader och 790,265 kronor
kostnader utan statsbidrag.

Arbetslinjens totala omfattning under åren 1930—1935 belyses i följande
tabell, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala reservarbeten.

Arbetslinjens omfattning åren 1930—1935.

Månad				A n	t a 1	s y	s e	s a t	t a
vid statliga reservarbeten	vid statskommunala reservarbeten
	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Januari......................	3,033	4,983	12,099	16,253	18,598	19,190	694	900	3,016	8,483	13,879	12,221
Februari ....................	3,382	6,188	14,015	17,275	20,667	19,232	675	1,199	4,018	9,684	16,199	12,662
Mars........................	3,010	6,251	14,245	17,933	21,826	19,392	706	1,502	4,516	10,945	17,277	12,851
April........................	2,422	6,501	13,879	18,504	21,935	17,345	630	1,361	4,863	10,476	17,277	11780
Maj ........................	1,994	6,063	14,308	20,541	23,029	18,878	485	1,285	4,900	10,754	18,165	10,843
Juni........................	1,597	6,774	15,172	22,175	25,488	20,398	43	1,199	5,645	11,852	18,477	10,168
Juli ........................	1,489	6,946	15,648	23,707	26,756	18,215	32	785	5,346	10,998	17,075	9,132
Augusti......................	1,330	6,923	15,865	23,683	26,816	16,288	29	737	5,232	11,367	16,037	8,325
September ..................	1,335	6,974	16,254	22,934	25,014	14,356	13	863	6,150	12,139	14,362	7,232
Oktober ....................	2,057	7,445	16,055	20,676	23,639	13,320	39	1,358	7,418	14,564	14,187	6,626
November ..................	3,139	8,556	15,713	17,691	20,045	13,181	143	1,683	7,975	14,207	13,005	6,845
December....................	3,395	9,163	14,590	16,374	18,401	11,389	381	2,415	8,494	12,241	12,739	6,207

Månad

Antal sysselsatta

vid kommunala reservarbeten

Summa sysselsatta vid olika slag av
reservarbeten

	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Januari.. ..	1,702	5,486	11,530	16,785	10,546	5,318	5,429	11,369	26,645	41,521	43,023	36,729	32.6	28.2	25.7	21.9	25.1	39.3
Februari ..	2,109	6,690	13,934	18,597	10,390	5,543	6,166	14.077	31,967	45,556	47,256	37,437	40.1	33.8	29.6	25.0	28.4	41.7
Mars......	1,899	6,587	11,384	17,037	8,316	4,674	5,615	14,340	30,145	45,915	47,419	36,917	41.4	34.2	27.5	24.6	29.6	44.2
April......	1,123	5,060	10,384	13,298	6,028	3,455	4,175	12,922	29,126	42,278	45,240	32,580	36.7	32.8	26.2	23.9	31.1	43.4
Maj ......	770	4,378	9,405	12,113	4,915	2,813	3,249	11,726	28,613	43,408	46,109	32,534	36.0	33.9	27.5	27.8	39.7	53.2
Juni ......	645	4,078	9,609	12,062	4,500	2,697	2,285	12,051	30,426	46,089	48,465	33,263	34.5	38.8	31.2	31.7	48.6	65.0
Juli ......	646	4,127	9,692	12,625	4,376	2,200	2,167	11,858	30,686	47,330	48,207	29,547	37.2	38.9	32.4	34.1	55.9	69.4
Augusti....	693	4,601	10,080	12,918	4,048	2,551	2,052	12,261	31,177	47,968	46,901	27,164	32.5	34.3	31.2	33.3	56.5	65.1
September	743	4,522	10,127	11,916	3,871	2,759	2,091	12,359	32,531	46,989	43 247	24,347	24.4	30.6	30.6	31.0	54.8	59.1
Oktober ..	1,062	5,459	10,744	11,559	3,995	2,833	3,158	14,262	34,217	46,799	41,821	22,779	21.6	25.0	27.7	28.4	49.3	48.4
November	2,206	8,037	12,689	10,326	4,444	3,301	5,488	18,276	36,377	42,224	37,494	23,327	22.1	23.7	24.7	24.7	40.7	43.1
December..	3,135	8,723	13,481	9,237	4,179	3,154	6,911	20,301	36,565	37,852	35,319	20,750	21.7	22.9	22.7	22.1	38.0	35.8

Procent av hela antalet rapporterade
hjälpsökande arbetslösa

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

11

Vid början av år 1934 meddelades hjälp genom reservarbete åt endast
1ji av samtliga hjälpsökande. Trots tillbakagången av antalet arbetare
vid de kommunala reservarbetena har totalantalet reservarbetare stigit, så att
detsamma, efter att i oktober 1933 hava utgjort 28.4 °/o av samtliga hjälpsökande
arbetslösa, vid ingången av 1935 utgjorde 38.0 °/o och vid oktober
månads utgång 48.4 %. Under sommarmånaderna hava reservarbetarna utgjort
ännu större andel av de hjälpsökande. Arbetslinjen har sålunda mer
och mer blivit den dominerande hjälpformen i den under kommissionens
ledning bedrivna hjälpverksamheten.

II. Understödslinjen.

Ännu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning
och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka arbetslinjen nödvändigt att
i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom
supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i
januari 1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet
bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under våren
och försommaren sagda år kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten
nedgick och de statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar
i understödstagarnas antal successivt göras. Under månaderna augusti
-—november understeg antalet understödsrum 10,000, men med vinterns inbrott
måste naturligt nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva
av större omfattning än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935,
uppgick till 17,450. Under den följande tiden har understödsverksamheten
snabbt kunnat minskas, och under månaderna juni—september har den praktiskt
taget varit nedlagd. Dagunderstödsverksamhet bär under dessa månader
förekommit endast i 8 stenkommuner i Bohuslän och i en av arbetslösheten
inom glasindustrien betungad kommun i Värmland. Antalet understödsrum
har för varje månad endast rört sig örn sammanlagt några hundratal.
Med höstens inträde har återigen någon ökning av antalet understödsrum
måst vidtagas, men denna hjälpform intager alltjämt ett förhållandevis obetydligt
utrymme inom hjälpverksamheten.

Understödsverksamheten under sommaren inom vissa av Bohusläns stenkommuner
sammanhänger med att hjälpmöjligheterna vid de statliga reservarbetena
för dessa kommuner på grund av den långvariga arbetslösheten
inom stendistrikten måst utnyttjas i stor omfattning. Det har då varit naturligt
att i första hand hänvisa personer utan försörjningsplikt — eller med endast
mindre sådan — till arbetsplatser utom länet, medan övriga familjeförsörjare
bereus sysselsättning i närheten av hemkommunen eller medgivits dagunderstöd.
På grund av att detta hjälpprogram tillämpats under en följd av
år, hava de dagunderstödda på senare tid utgjorts så gott som uteslutande av
familjeförsörjare med större försörjningsbörda. Kommissionen har med
hänsyn till väntade arbetstillfällen i öppna marknaden icke ansett sig böra
i större utsträckning hänvisa sådana familjeförsörjare till arbetsplats utom

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 266•

hemorten och har därför medgivit dagunderstödsverksamhet i begränsad omfattning.

Antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet med statsbidrag,
och antalet dagunderstödda under åren 1934 och 1935 finnas angivna
i följande sammanställning.

Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet
dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1934 och 1935.

1934 1935

Månad	Antal kommuner	Dag- understödda	Antal kommuner	Dag- understödda
Januari .................	................. 297	56,083	114	16,129
Februari ...............	................. 255	53,343	114	17,450
Mars ...................	................. 254	53,132	82	15,962
April ...................	................. 175	42,223	63	11,859
Maj.....................	................. 103	29,705	24	4,335
Juni.....................	................. 70	19,446	3	249
Juli.....................	................. 41	12,536	9	598
Augusti .................	................. 30	8,723	9	400
September...............	................. 18	6,808	9	260
Oktober.................	................. 24	7,076	15	807
November...............	................. 62	9,899	45	3,336
December ...............	................. 107	14,322	76	7,685

Med hänsyn till det förbättrade läget på ungdomsarbetsmarknaden beslöt
kommissionen den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, icke fyllda 22 år, från
dagunderstödsverksamhet med undantag dock för det fall, att vederbörande
samtidigt deltog i kursverksamhet. Från och med 1935 års början sänktes
denna åldersgräns till 21 år, varjämte avstängningen inskränktes till att
omfatta endast personer utan försörjningsplikt. Det torde, alldeles frånsett
nu berörda förhållande, vara naturligt, att med dagunderstödsverksamhetens
minskade omfattning en förskjutning skett mot de högre åldersklasserna,
så att åldersgrupperna över 30 år den 31 juli 1935 utgjorde 90.1 %> av
hela antalet.

Omfattningen av den under år 1935 bedrivna hgreshjålpverksamheten belyses
av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som
under de olika kvartalen haft tillstånd till sådan verksamhet.

Antal kommuner med rätt att utdela hyresh]älp. Januari—december 1935.

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

Städer.......................... 25 20 — 6

Landsbygd...................... 18 15 — 6

Summa 43 35 — 12

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet
icke ansetts böra förekomma under tredje kvartalet.

I vidstående tabell meddelas en översikt över hyreshjälpbeloppens storlek
inom ett antal kommuner med olika social struktur.

Hyreshjälpbeloppens storlek i vissa kommuner under år 1935.

	Medgivna hyreshjälpbelopp	Tillämpade hyreshjälpbelopp per månad och familjeförsörjare
Kommun			sörjare högst			M a	x i	m u m		M i	n i	m u m	Mede	1 t a	1
	lista kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.	lista kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.	lista kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.	lista kv.	2:dra kv.	3:dje kv.	4:de kv.
	33		33			33: —	33		33		_	33: —	10	_	10	_	—	10:-	28: 49	29:44	—	30: 74
	23		»23	_	_	»23: —	23	_	»23	—	—	3 23: —	6	75	»6	—	—	3 5: —	17:60	»17: 95	—	318:56
	25		»25		_	_	25	_	»25	_	—	—	7	—	»9	—	—	—	23:77	»24:33	—	—
	27		»27	_	_	_	27	_	»27	—	—	—	5	—	»7	50	—	—	23: 46	»22:93	—	—
	21		»21	_	_	*21: —	18	—	»18	—	—	*18: —	9	—	38	—	—	*8: —	13:15	312: 50	—	* 12: 14
	29		29		_	‘50:-	29	_	29	—	—	*50:-	5	—	5	—	—	5: —	20: 93	21:33	—	* 25:25
	21		»21	_	_	* 32: —	21	—	»21	—	—	‘32: —	5	—	»5	—	—	*10: —	13:58	»13:39	—	* 14: 42
	17		»17		.	‘17:-	17	—	17	—	—	*17: —	5	—	»5	—	—	*4: —	11:16	10:01	—	* 10:87
	23		>23	_	_	_	23	—	»23	—	—	—	10	—	310	—	—	—	19:55	319: 50	—	—
	27		»27	_	_	_	24	—	»24	—	—	—	14	—	114	—	—	—	16:33	315:93	—	—
																			—	—	—	—
	23		23	_	_	_	22	—	23	—	—	—	5	—	3	—	—	—	13: 20	10: 82	—	—
	27		27	_	_	_	6 20	_	18	—	—	—	5 9	—	9	—	—	—	*14: 89	12: 95	—	—
	23		»23	_	_	_	20	—	»20	—	—	—	5	—	»5	—	—	—	13: 64	»12: 90	—	—
| Jukkasjärvi lk...........	31	—	»31	—	—	*31:-	31	—	»31	—	—	*30:-	10	—	»10	—	—	‘8:50	19: 12	»19:66	—	* 18: 58

1 April och maj.

3 April.

3 December.

4 November och december.
3 Februari och mars.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266■

Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1930—1935.

Månad			A n	t a 1	u n	der	stö	d s t	aga	r e
med statsbidrag		med	enbart kommunala medel
	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Januari...............	214	1,383	16,740	43,110	60,604	17,849	2,109	4,498	7,292	20,213	13,087	5 959
Februari ...............	280	2,807	21,481	52,909	58,254	19,350	2,224	3,849	8,063	21^385	13,011	ö'' 134
Mars..................	290	3,422	25,003	58,135	57,430	17,999	1,948	4,037	7;047	19,381	9,745	4,153
April................	273	4,093	26,452	56,791	45,041	13,503	1,398	2,924	5,163	15,622	8,006	3 730
Maj ...............	160	4,006	23,476	44,701	31,605	5,038	629	1,851	4’948	12,722	5,186	2 875
Juni ..................	74	2,772	15,640	37,271	20,846	497	696	1,394	5,064	10,165	3,699	1,943
Juli ....................	—	2,646	15,819	39,105	13,699	774	563	1,348	4,510	9,493	2,890	1,631
Augusti..................	—	3,239	16,841	37,490	9,710	509	578	1,365	4’799	9,819	2,633	1 991
September ..............	—	3,887	17,192	40,841	7,585	381	671	1,477	5,159	9445	2,600	2^342
Oktober ...............	—	3,501	22,275	47,198	8,175	997	1,108	2,540	5,897	8,746	2,618	3 769
November ................	100	6,083	28,269	50,842	11,040	3,653	2,068	3,852	7^688	11,012	4,135	4*309
December.................	234	11,869	35,475	57,001	15,617	8,039	3,760	6;045	10’238	14,079	5,443	4439

Månad	Summa understödstagare	Procent av hela antalet rapporterade arbetslösa
1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Januari..................	2,323	5,881	24,032	63,323	73,691	23,808	14.0	14.6	23.2	33 5	43 0	25.5
Februari ...............	2,504	6,656	29,514	74,294	71,265	24,484	16.3	16.0	27.4	40.8	42 8	27^3
Mars...............	2,338	7,459	32,050	77,516	67,175	22,152	16.5	17.8	29.2	41.5	41.9	26.5
April................	1,671	7,017	31,615	72,413	53,047	17,233	14.7	17.8	28.4	41.0	36 4	22.9
Maj ...............	789	5,857	28,424	57,423	36,791	7,913	8.8	17.0	27.3	36.7	31 6	12.9
Juni .................	770	4,166	20,704	47,436	24,545	2,440	11.6	13.4	21.3	32.6	24.6	4.8
Juli .....................	563	3,994	20,329	48,598	16,589	2,405	9.7	13. t	21.5	35.0	19 2	5 6
Augusti..................	578	4,604	21,640	47,309	12,343	2,500	9.2	12.9	21.7	32 8	14 Q	6 0
September ............	671	5,364	22,351	50,286	10,185	2,723	7.8	13.3	21.0	33.2	12.9	6.6
Oktober ................	1,108	6,041	28,172	55,944	10,793	4.766	7.6	10.6	22.8	33 9	12.7	10|
November ...............	2,168	9,935	35,957	61,854	15,175	7,962	8.7	12.9	24.5	36 2	1fi 5	14 7
December....................	3,994	17,914	45,713	71,080	21,060	12,478	12.5	20.1	28.4	41.6	22.7	21.b |

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

15

En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles av den å föregående
sida intagna tabellen, vilken jämväl omfattar enbart kommunala understödstagare.

lil. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har i huvudsak bedrivits efter
samma grunder som under 1934. Den särskildt för åldrarna 16—21 år under
1935 starka nedgången i antalet anmälda arbetslösa har medfört, att verksamhetens
omfattning i jämförelse med föregående år minskats. En såväl
absolut som relativ ökning av antalet arbetselever har dock inträtt och dessas
antal har under året varit det hittills största.

Ifrågavarande hjälpåtgärder äro av tre slag, nämligen kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten.

Under budgetåret 1934/1935 beviljades till lärår- och kursledararvoden ett
belopp av kronor 373,662 och till undervisningsmateriell ett belopp av 40,446
kronor. Under budgetåret 1935/1936 har kursverksamheten haft en i förhållande
till föregående budgetår minskad omfattning. Till lärår- och kursledararvoden
ha beviljats t. o. m. den 31 mars 1936 136,765 kronor och till
undervisningsmateriell 29,316 kronor.

Kursverksamheten brukar hava sin största omfattning under de senare
vintermånaderna. Kursernas längd har varierat från 4 veckor upp till 6
månader.

Under budgetåret 1934/1935 öppnades 12 nya statliga arbetsläger. Under
mars månad 1935 voro 26 statliga arbetsläger i gång, det hittills största antalet,
och under oktober månad 8. På grund av ökat antal ansökningar från
arbetslöshetskommittéer om elevplatser utökades under november antalet
arbetsläger till 10, varjämte ett öppnats i början av december. Antalet statskommunala
läger har varierat mellan 9 (juli månad 1934) och 4 (juni månad
1935).

Arbetselevernas sysselsättning med praktiskt arbete har något ökats och i
regel omfattat 6 timmar per dag. Omkring 2 timmar hava sålunda ägnats
åt undervisning samt gymnastik och idrott.

Under år 1935 hava försöken med ungdomsreservarbeten fortsatts i ökad
omfattning. Sålunda hava 5 statliga ungdomsarbetsplatser varit i gång. I
december pågick arbetet vid 5 ungdomsarbetsplatser med en sammanlagd
arbetsstyrka av c:a 250 man. Dessa försök hava slagit väl ut. Under året
hava två statskommunala ungdomsreservarbeten igångsatts, nämligen i Göteborg
och Uddevalla.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit
möjligt, omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

Hjälpverksamhetens omfattning framgår av följande tabell.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 266-

Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934 och 1935,

Månad	Antal del-tagare i kur-ser med av kommissio-nen beviljat statsbidrag	Frii Arbetselever i statliga läger	billig arbetstj Arbetselever i statskom-munala läger	anst Summa
1984	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935
Januari ............................	4,091	1,720	261	1,088	184	134	445	1,222
Februari ...........................	5,077	1,900	348	1,215	212	154	560	1,369
Mars...............................	4,378	2,083	303	1,182	207	124	510	1,306
April...............................	2,836	1,672	512	1,063	288	123	800	1,186
Maj................................	1,900	716	581	941	374	84	955	1,025
Juni ...............................	1,400	248	608	613	219	70	827	683
Juli................................	1,163	176	754	501	232	75	986	576
Augusti ............................	988	109	840	317	207	79	1,047	396
September..........................	777	121	823	269	170	66	993	335
Oktober............................	1,099	190	830	299	130	52	960	351
November..........................	1,141	317	909	418	143	48	1,052	466
December...........................	1,295	354	‘57	269	136	49	''193	318

Månad	Unj Antal syssel-satta vid statliga arbeten	''domsreservarl Antal syssel-satta vid statskommu-nala arbeten	>eten Summa	Summa del-tagare i kur-ser, frivillig arbetstjänst och ungdoms-reservarbeten
1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935
Januari ............................	_	69				69	4,536	3,011
Februari ...........................	—	68	—	—	—	68	5,637	3,337
Mars...............................	—	57	—	—	—	57	4,888	3,446
April............................	—	18	—	45	_	63	3,636	2,921
Maj ............................	—	—	—	45	—	45	2,855	1,786
Juni ...............................	—	—	—	—	—	—	2,227	''931
Juli................................	—	16	—	_	_	16	2,149	768
Augusti ............................	_	64	—	—	—	64	2,035	569
September..........................	—	90	—	—	—	90	1,770	546
Oktober.........................	34	169	_	8	34	177	2,093	718
November..........................	29	193	—	24	29	217	2,222	1,000
December.....................	—	217	—	20	—	237	‘1,488	909

1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger
mellan jul och nyår.

IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning må hänvisas till följande tabell.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266-Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1935.

17

Tidpunkt	Arbetslinjen	Understödslinjen	Ungdomshjälpen	Summa hjälpta
m O vj “ — lss- »—■PS3 »12 p o*s: 2 ® <T3 D	£g " |g| 1S "• »s s	S 3 g 2- p a oo a p p er o £ 2. ö p P p	QQ B B p	B* g •* 5* B P oo S. ^ p ® 5* cL » ®	S; Q, » Sj®* 2»° O. M P* 5 S 2 * n> ? CKJ Qj	0 bq* II 2 B gg a* P c*-	% B B P	P* w 7* — p i O o P §.«*■◄ g. * a	K* C H CO Si a p WJ P 3	? % fT -d P 2. p: B »5 ®	B> CO _ Vrf a O »IB « 3 OQ SLg o. Ege *§1	2 B B P	B* p: 3 5 p ! » o. p iSa! g. » ®	> O P	B* Bp* O. p tr •5» O BB !i 89 O
1930
januari ...	3,033	694	1,702	5,429	32.6	214	2,109	2,323	14.0	—	—	—	—	—	7,752	46.6
april.....	2,422	630	1,123	4,175	36.7	273	1,398	1,671	14.7	—	—	—	—	—	5,846	51.4
juli.......	1,489	32	646	2,167	37.2	—	563	563	9.7	—	—	—	—	—	2,730	46.9
oktober...	2,057	39	1,062	3,158	21.6	—	1,108	1,108	7.6	—	—	—	—	—	4,266	29.2
1931
januari ...	4,983	900	5,486	11,369	28.2	1,383	4,498	5,881	14.6	—	—	—	—	—	17,250	42.8
april.....	6,501	1,361	5,060	12,922	32.8	4,093	2,924	7,017	17.8	—	—	—	—	—	19,939	50.6
juli.......	$,946	785	4,127	11,858	38.8	2.646	1,348	3,994	13.1	—	—	—	—	—	15,852	51,9
oktober...	7,445	1,358	5,459	14,262	24.9	3,501	2,540	6,041	10.6	—	—	—	—	—	20,303	35.5
1932
januari ...	12,099	3,016	11,530	26,645	25.7	16,740	7,292	24,032	23.1	—	—	—	'' -	—	50.677	48.8
april.....	13,879	4,863	10,384	29,126	26.2	26,452	5,163	31,615	28.4	—	—	—	—	—	60.741	54.6
juli.......	15,648	5,346	9,692	30,686	32.4	15,819	4,510	20,329	21.5	—	—	—	—	—	51.015	53.9
oktober...	16,055	7,418	10,744	34,217	27.7	22,275	5,897	28,172	22.8	—	—	—	—	—	62,309	E0.5
1933
januari ...	16,253	8,483	16,785	41,521	22.0	43,110	20,213	63,323	33-5	—	—	—	—	—	104,844	555
april.....	18,504	10,476	13,298	42,278	23.9	56,791	15,622	72,413	41.0	—	—	:—	—	—	114,691	64.9
juli.......	23,707	10,998	12,625	47,330	34.1	39,105	9,493	48,598	35.0	—	—	—	—	—	95,928	69.1
oktober...	20,676	14,564	11,559	46,799	28.4	47,198	8,746	55,944	33.0	—	—	—	—	—	102,743	62.3
1934
januari___	18,598	13,879	10,546	43,023	25.1	56,083	13,087	69,170	40.3	4,091	430	—	4,521	2.6	116,714	68.0
april.....	21,935	17,277	6,028	45,240	31.0	42,223	8,006	50,229	34.5	2,836	800	—	3,636	2.5	99,105	68.0
juli.......	26,756	17,075	4,376	48,207	55.9	12,536	2,890	15,426	17.9	1,209	986	—	2,195	2.5	65,828	76.3
oktober...	23,639	14,187	3,995	41,821	49.3	7,076	2,618	9,694	11.4	1,164	960	34	2,158	2.6	53,673	63.3
1935
januari ...	19,190	12,221	5,318	36,729	39.3	16,129	5,959	22,088	23.6	1,865	1,222	69	3,156	3.4	61,973	66.3
februari ..	19,232	12,662	5,543	37,437	41.7	17,450	5,131	22,584	25.1	2,027	1,369	68	3,464	3.9	63,485	70.7
mars.....	19,392	12,851	4,674	36,917	44.2	15,962	4,153	20,115	24.1	2,192	1,306	57	3,555	4.2	60,587	72.5
april.....	17,345	11,780	3,455	32,580	43.4	11,859	3,730	15,589	20.7	1,740	1,186	63	2,989	4.0	51,158	68.1
maj......	18,878	10,843	2,813	32,534	53.2	4,335	2,875	7,210	11.8	773	1,025	45	1,843	3.0	41,587	68.0
juni......	20,398	10,168	2,697	33,263	65.0	249	1,943	2,192	4.3	307	683		990	1.9	36,445	71.2
juli.......	18,215	9,132	2,200	29,547	69.4	598	1,631	2,229	5.2	232	576	16	824	1.9	32,600	76.5
augusti ...	16,288	8,325	2,551	27,164	65.1	400	1,991	2,391	5.7	166	396	64	626	1.6	30,181	72.3
september.	14,356	7,232	2,759	24,347	59.1	260	2,342	2,602	6.3	180	335	90	605	1.6	27,554	66.9
oktober...	13,320	6,626	2,833	22,779	48.4	807	3,769	4,576	9.7	253	351	177	781	1.7	28,136	59.8
november.	13.181	6,845	3,301	23,327	43.1	3,336	4,309	7,645	14.1	386	466	217	1,069	2.0	32,041	59.2
december .	11,389	6,207	3,154	20,750	35.8	7,685	4,439	12,124	20.9	1 422	318	237	977	1.7	33,851	58.4

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 266. 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Det framgår av tabellen, att under åren 1930—1932 i allmänhet omkring
hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.
Redan vid ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, så att
den under 1934 och 1935 i genomsnitt omfattat 70 %> av samtliga hjälpsökande.
Det framgår vidare av tabellen, att hjälpverksamheten även under
vintermånaderna, trots den då stegrade arbetslösheten, haft en relativt stor
omfattning. Under juli månad noterades såväl 1934 som 1935 en anmärkningsvärt
hög procentsiffra, nämligen 76.3 respektive 76.5 °/o, vilket givetvis
sammanhänger med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under våren och
försommaren.

Liksom föregående år anser jag mig beträffande fördelningen på län och
större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshets hjälp
böra lämna vissa uppgifter. Till större städer har jag därvid hänfört städer
med mera än 15,000 invånare. Fördelningen i fråga framgår av den å sid.
20—21 intagna, från statens arbetslöshetskommission infordrade tabellen,
avseende förhållandena den 29 februari 1936.

Från statens arbetslöshetskommission har jag jämväl infordrat uppgifter
rörande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
understödsverksamhet, hyreshjälp samt frivillig årbetstjänst. Uppgifterna
återfinnas i två vid detta protokoll fogade bilagor (Bilaga A och B).

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra, att statskommunala reservarbeten
beviljas under hänsynstagande till omfattningen av den lokala
arbetslösheten. Enär ansökningar avseende sådana reservarbeten såsom
regel bifallas, såvida de äro motiverade ur arbetslöshetssynpunkt och uppfylla
de fordringar, som författningsenligt måste ställas på dylika arbeten,
torde de växlingar, som med avseende på dessa reservarbetens omfattning
föreligga de olika länen emellan och som kunna avläsas i uppgifterna örn
verkställda utbetalningar, väsentligen vara att hänföra, förutom till arbetslöshetens
olika omfattning, till olika omfattande initiativ från vederbörande
kommunala myndigheter.

De statliga reservarbetena anordnas och igångsättas efter andra principer.
Medan vid de statskommunala reservarbetena i regel endast sysselsättas
arbetare från vederbörande kommun eller vägdistrikt, anställas vid de statliga
reservarbetena arbetare, vilka kunna vara hänvisade från olika delar av
landet. Vid anordnandet av statliga reservarbeten har det i främsta rummet
gällt att få fram för ändamålet lämpliga arbetsobjekt, varvid särskild hänsyn
icke tagits till den inom orten eller länet föreliggande arbetslösheten. Den
omfattning, i vilken de statliga reservarbetena bedrivas inom ett visst område,
är således icke en mätare på de åtgärder, som i arbetslöshetslindrande syfte
från kommissionens sida vidtagits för de arbetslösa just inom detta omiåde.

Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjälpdtgärderna
inom de skilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen nr 265
angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 266-

19

bilaga (Bilaga A) fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit
rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 mars 1936.

Slutligen anser jag mig liksom föregående år böra meddela en översikt rörande
de av statens arbetslöshetskommission avtalade och beviljade statliga
och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål. De vid detta
protokoll fogade av kommissionen gjorda sammanställningarna (Bilaga
C—F) avse att belysa berörda förhållanden. Uppgifterna hänföra sig till den
31 december 1935.

Arbetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan om anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. har jag lämnat en närmare redogörelse för det nuvarande
arbetslöshetsläget i landet (prop. nr 265, sid. 2 ff.). Till denna
redogörelse får jag hänvisa.

Anslagsbehovet under budgetåret 1936/1937 m. m.

Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens i
skrivelse den 4 december 1935 gjorda anslagsberäkningar för nästa budgetår.
Medan dessa beräkningar endast hade preliminär karaktär, har kommissionen
i skrivelse den 27 mars 1936 framlagt definitiv uppskattning av medelsbehovet
ifråga. Sistnämnda skrivelse finnes såsom bilaga fogad vid detta
protokoll (Bilaga H).

Kommissionen erinrar till en början, att det belopp av 31,000,000 kronor,
som kommissionen angivit i sin skrivelse den 4 december 1935 beräknats bereda
hjälp åt följande antal arbetslösa, nämligen genom statliga reservarbeten

9.000, genom statskommunala reservarbeten 3,500 samt genom kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp 4,500 eller tillhopa 17,000 arbetslösa.

I skrivelsen den 27 mars 1936 har kommissionen uppskattat antalet under
budgetåret 1936/1937 hos kommittéerna anmälda arbetslösa till i genomsnitt

35.000. Kommissionen utgår från att av dessa genomsnittligt 25,000 äro att
betrakta såsom omedelbart hjälpbehövande. På sätt skett i Kungl. Maj:ts
proposition nr 232 till 1935 års riksdag räknar kommissionen med att 10,000
kunna väntas bisprungna genom rent kommunala åtgärder. Genom kommissionens
försorg borde sålunda hjälp beredas i genomsnitt åtminstone 15,000
arbetslösa.

Av det sagda framginge, enligt kommissionen, att genomsnittligt 10,000
personer icke beräknades vara i behov av omedelbar hjälp. Detta innebure
givetvis icke, att de skulle lämnas belt utan hjälp, men det förutsatte, att
hjälpprogrammet utformades så, att det möjliggjorde skiftning i lämplig utsträckning
mellan de hjälpsökande. Detta kunde emellertid äga rum endast
örn arbetslinjen gåves ett dominerande utrymme, enär dagunderstödet som
regel icke kunde beräknas möjliggöra sådan skiftning. Det syntes angeläget,

20

Kungl. May.ts proposition nr 266-

De arbetslösas och arbetslöshetsh]älpens fördelning

Län och städer	Antal arbetslösa	Syssel-satta vid statliga reserv- arbe- ten	Syssel-satta vid stats-kommu-nala reserv-arbe-ten	Summa sysselsatta vid statliga och stats-kommunala re-servarbeten
Städer	Lands- bygd	Summa	Antal	I % av antalet arbets-lösa
1	2	3	4	6	6	7	8
Stockholms stad..............	5,270		5,270	345	570	915	17.4
Stockholms län................	467	1,613	2,080	403	76	479	23.0
Uppsala stad..................	280	—	280	11	50	61	21.8
Uppsala län i övrigt..........	13	419	432	83	39	122	28.2
Eskilstuna stad................	93	—	93	—	78	78	83.9
Södermanlans län i övrigt......	208	168	376	32	18	50	13.3
Linköpings stad ..............	234	—	234	28	—	28	12.0
Norrköpings stad..............	785	—	785	lil	—	lil	14.1
Östergötlands län i övrigt......	75	371	446	15	—	15	3.4
Jönköpings stad ..............	281	—	281	51	113	164	58.4
Jönköpings län i övrigt........	440	260	700	97	85	182	26.0
Kronobergs län................	134	750	884	134	84	218	24.7
Kalmar stad..................	293	—	293	36	117	153	52.2
Kalmar län i övrigt ..........	655	822	1,477	359	235	594	40.2
Gotlands län..................	176	105	281	6	65	71	25.3
Karlskrona stad ..............	372	—	372	185	70	255	68.5
Blekinge län i övrigt..........	261	2,228	2,489	1,084	404	1,488	59.8
Kristianstads län..............	278	687	965	131	14	145	15.0
Hälsingborgs stad..............	814	—	814	72	—	72	8.8
Landskrona stad..............	218	—	218	39	120	159	72.9
Lunds stad....................	296	—	296	11	1	12	4.1
Malmö stad ..................	1,750	> -	1,750	215	<!.. 52	267	15.3
Malmöhus län i övrigt ........	1,056	1,110	2,166	292	167	459	21.2
Halmstads stad................	330	—	330	28	140	168	50.9
Hallands län i övrigt..........	151	410	561	45	42	87	15.5
Göteborgs stad................	4,086	—	4,086	317	131	448	11.0
Mölndals stad ................	331	—	331	6	98	104	31.4
Uddevalla stad................	350	—	350	76	59	135	38.6
Göteborgs och Bohus län i
övrigt......................	329	3,874	4,203	1,815	543	2,358	56.1
Borås stad....................	16	—	16	—	—	—	—
Älvsborgs län i övrigt..........	530	761	1,291	117	244	361	28.0
Skaraborgs län................	568	229	797	108	108	216	27.1
Karlstads stad................	306	—	306	44	—	44	14.4
Värmlands län i övrigt........	310	1,770	2,080	657	307	964	46.3
Örebro stad ..................	387	—	387	61	92	153	39.5
Örebro län i övrigt............	—	1,123	1,123	358	41	399	35.5
Västerås stad..................	84	—	84	21	22	43	51.2
Västmanlands län i övrigt ....	192	129	321	94	24	118	36.8
Kopparbergs län..............	193	1,792	1,985	572	100	672	33.9
Gävle stad....................	496	—	496	84	15	99	20.0
Gävleborgs län i övrigt........	699	1,617	2,316	423	252	675	29.1
Sundsvalls stad................	209	—	209	10	40	50	23.9
Västernorrlands län i övrigt....	174	7,253	7,427	1,249	1,116	2,365	31.8
Jämtlands län................	157	404	561	87	95	182	32.4
Västerbottens län..............	240	1,323	1,563	197	173	370	23.7
Norrbottens län ..............	552	3,770	4,322	979	209	1,188	27.5
Hela riket	25,139	82,988	58,127	11,088	6,209	17,297	29.8

Kungl. Maj.ts proposition nr 266-

21

den 29 februari 1936 ur geografiska synpunkter.

Syssel-satta vid kommu-nala reserv-arbe-ten	Deltagare i kurser och frivil-lig arbets-tjänst samt i ungdoms-reservar-beten sys-selsatta	Kontantunderstöd	Summa hjälpta	Beviljat antal plat-ser vid statskom-munala reserv-arbeten
me Städer	d statsbidi Lands- bygd	ag Summa	med en-bart kom-munala medel	Antal	i % av antalet arbets-lösa
9	10	11	12	13	14	15	16	17
	245	2,635		2,635	1,036	4,831	91.7	700
120	15	40	134	174	367	1,155	55.5	178
37	50	_	—	—	66	214	76.4	100
34	34	_	32	32	30	252	58.3	119
	_	_	_	—	—	78	83.9	80
101	_	11	—	11	4	166	44.1	20
57	_	60	». _	60	67	212	90.6	—
_	25	326	—	326	251	713	90.8	105
161	_	_	—	--.	88	264	59.2	—
13	_	_	—	—	25	202	71.9	120
135	8	_	—	—	19	344	49.1	120
146	_	_	_	—	79	443	50.1	110
17	_	36	—	36	—	206	70.3	175
141	30	154	23	177	11	953	64.5	401
73	_	_	_	—	—	144	51.2	70
45	5	_	—	—	—	305	82.0	70
87	_	20	125	145	S	1,728	69.4	547
380	5	--	—	—	12	542	56.2	53
_	29	295	—	295	341	737	90.5	—
_		6	—	6	13	178	81.7	135
_	_	125	—	125	76	213	72.0	80
_	49	900	—	900	282	1,498	85.6	200
384	4	331	90	421	148	1,416	65.4	287
46	11	50	—	50	—	275	83.3	150
270	6	_	15	15	2	380	67.7	62
_	221	2,010	—	2,010	943	3,622	88.6	400
_	1	_	_	—	165	270	81.6	200
—	19	115	—	115	15	284	81.1	.,,90
105	97	89	574	663	121	3,344	79.0	920
269	3	40	.	40	67	740	57.3	290
117	32	42	—	42	61	468	58.7	185
_	3	125	—	125	—	172	56.2	—
140	40	_	50	50	225	1,419	68.2	551
_	20	75	—	75	—	248	64.1	100
110	58	_	100	100	47	714	63.6	60
	_	_	_	_	—	43	51.2	40
24	1	_	—	—	79	222	69.2	35
66	67	—	173	173	47	1,025	51.6	265
75	3	125	—	125	—	302	60.9	40
123	73	271	271	542	101	1,514	65.4	551
_ ''	_	87	—	87	19	156	74.6	40
161	311	54	3,031	3,085	129	6,051	81.5	1,893
65	24	—	—	—	1	272	48.6	174
57	187	—	100	100	8	722	46-2	255
150	219	-	565	565	440	2,562	59.8	305
3,709	1,895	8,022	5,283	18,305	5,393	41,599	71.6	10,276

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

att hänsyn foges härtill vid avvägningen av de olika hjälpformerna, så mycket
mer som en omfattande dagunderstödsverksamhet torde komma att verka
höjande på hjälpsökandetalen och därmed påverka grunden för de framlagda
beräkningarna.

Kommissionen uppskattar numera kostnaderna för hjälpverksamheten under
budgetåret 1936/1937 på följande sätt.

Antalet arbetslösa

H j ä 1 p f o r m som avses att hjf , Beräknad

pas i genomsnitt kostnad kr.

under budgetåret

Statligt reservarbete .............................. 7,750 19,400,000

Statskommunalt reservarbete ...................... 5,000 7,800,000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp ____ 2,250 2,000,000

Summa 15,000 20,200,000

Såsom motivering för den sålunda föreslagna avvägningen anför kommissionen
i huvudsak följande.

Kontantunderstödsverksamhet syntes i likhet med vad fallet varit under
innevarande budgetår icke böra ifrågakomma under sommarhalvåret annat
än i rena undantagsfall. De betänkligheter, som vid olika tillfällen rests mot
kontantunderstödsverksamheten på grund av med densamma förbundna sociala
vådor, torde få anses äga särskild styrka i fråga örn sådan verksamhet,
bedriven under den varma årstiden, då arbetstillfällen kunde beräknas föreligga
i förhållandevis stor omfattning.

Emellertid torde det bliva nödvändigt att under vintern räkna med kontantunderstödsverksamhet
i viss utsträckning såsom supplement till arbetslinjen.
De nyss vidrörda betänkligheterna syntes kommissionen icke äga
samma aktualitet i fråga örn understödsverksamhet bedriven under en kortare
tid på vintern.

I anslutning till vad sålunda anförts angående önskvärdheten av att hålla
dagunderstödet borta under sommaren, ville kommissionen framhålla, att
detta, enligt vad erfarenheten gåve vid handen, näppeligen läte sig göra
annat än om tillgång funnes till en effektiv statlig reservarbetslinje.

Kommissionen funne, att ett arbetsprogram under budgetåret av följande
omfattning kunde, samtidigt som det tillgodosåge måttliga fordringar på arbetenas
ekonomiska bedrivande, beräknas på ett tillfredsställande sätt fylla

de sociala kraven.	1936	1937	Medeltal
	III kv.	IV kv.	I kv.	II kv.	under året
Antalet man..........	...... 11,000	7,000	6,000	7,000	7,750

Detta program förutsatte, att under 3:dje kvartalet 1936 skulle sysselsättas

11,000 man, under vintern 6 å 7,000 och i medeltal under budgetåret 7,750.
Totalkostnaden under budgetåret beräknades utgöra 19,400,000 kronor eller
något mer än 2,500 kronor per man och år. Såsom framginge av följande
beräkning av tidpunkten för arbetenas färdigställande, skulle de tekniska
konsekvenserna bliva, att under 1936 kunde färdigställas 185 arbeten, medan
52 sommararbeten måste överhållas till 1937.

Antalet arbeten, som beräknas	1936	1937	1938	1939	1940	1941	Summa
avslutade angivet år ......	185	103	77	29	3	1	398

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

23

I detta sammanhang torde även böra framhållas, att den vinterarbetsstyrka,
6 å 7,000 man, som här upptagits, vore den högsta, som kunde sysselsättas
vid nu kontraherade arbeten. En ökning av arbetsstyrkan under vintern
förutsatte sålunda, att underhandlingar örn ytterligare engagement omedelbart
upptoges.

Kostnaderna för icke avarbetade stcitskommunaia reservarbeten beräknades
den 31 juli 1936 komma att uppgå till i runt tal 30,000,000 kronor. Härav
skulle omkring 60 °/o eller 18,000,000 kronor utgå i statsbidrag. Detta belopp
vore emellertid ytterst approximativt, och i detsamma inginge ett stort
antal arbeten, vilka knappast torde komma att slutföras som reservarbeten.

Kommissionen beräknade, att i medeltal under året vid statskommunala
arbeten borde kunna sysselsättas 5,000 man för en kostnad av 7,800,000 kronor
eller 1,560 kronor per man och år. Det förbättrade arbetslöshetsläget
hade emellertid, frånsett de hårt betryckta orterna, möjliggjort en sänkning
över lag av statsbidragsprocenten, vilken sänkning syntes motivera en beräknad
årskostnad för ifrågavarande budgetår av här angivet belopp. Ehuru,
som nyss sagts, arbeten beviljats för en betydligt högre summa, vore det med
hänsvn till att dessa arbeten i stor utsträckning vore belägna inom kommuner,
vilkas arbetslöshet numera vore obetydlig, icke möjligt att i de kommuner,
där hjälpbehov förelåge, sysselsätta i genomsnitt 5,000 man, med mindre
Ytterligare arbeten beviljades.

Behovet av ungdomshjälp under budgetåret vöre svårt att uppskatta med
någon grad av säkerhet. Det förefölle emellertid, som örn denna hjälpform
lämpligen skulle kunna koncentreras till arbetsläger och ungdomsreservarbeten
med yrkesmässig inriktning.

Under budgetåret 1935/1936 torde, såvitt kunde bedömas, i genomsnitt

7,000 personer komma i åtnjutande av hjälp genom kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp. Under budgetåret 1936/1937 beräknade kommissionen
att med dessa hjälpformer understödja i medeltal 2,250 personer för
en beräknad kostnad av 2,000,000 kronor. Denna hjäll) beräknades till förhållandevis
stor del komma att utgå i form av ungdomshjälp.

Kommissionen har sålunda beräknat kostnaderna för hjälpverksamheten
under budgetåret 1936/1937, förutom kommissionens centrala förvaltning,
till 19,400,000 kronor för statliga reservarbeten 7,800,000 kronor för statskommunala
reservarbeten och 2,000,000 kronor för kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp eller tillhopa 29,200,000 kronor. Detta belopp har
emellertid ansetts kunna ytterligare reduceras. Kommissionen anför i avseende
härå följande.

Genom brev den 2 september 1921 ställde Kungl. Majit till kommissionens
förfogande ett belopp av högst 1,000,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet
användas dels till förskotterande, mot av kommissionen godkänd säkerhet,
av erforderliga medel för utförande av med statsmedel understödda
väganläggningar och vägförbättringar m. m., dels ock till gäldande av belopp,
varmed den för dylikt vägföretag beräknade kostnaden kunde komma
att överskridas. Genom brev den 19 juni 1931 föreskrev Kungl. Majit, att
det för nyssnämnda ändamål till kommissionens förfogande ställda beloppet
.skulle redovisas såsom en särskild fond, och genom brev den 12 februari
1932 utökades fondens belopp till 2,000,000 kronor. Denna fond benämnes
väglänef onden.

Fondens storlek utgjorde den 26 mars 1936, inklusive fonderade räntor,
2,132,678 kronor, varav i utestående lån 520,200 kronor. För utlåning tillgängliga
medel uppgingo vid angivna tidpunkt sålunda till 1,612,478 kronor.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utestående lån beräknades komma att återbetalas under loppet av budgetåret
1936/1937.

Väglånefonden hade tillkommit för att utan anlitande av de särskilda anslagen
för lijälpåtgärder vid arbetslöshet underlätta igångsättandet av beslutade
vägföretag på ett tidigare stadium än i gällande arbetsplaner beräknats.
Härigenom skulle givetvis arbetslösheten i viss mån komma att motverkas. I
mån som till vägväsendets förfogande ställts alltjämt ökade anslag av statsmedel,
hade väglånefonden förlorat i betydelse. Kommissionen, som dock
funnit, att fonden vid många tillfällen varit till obestridlig nytta, ville icke
ifrågasätta, att möjligheterna för ett tillgodoseende av det med fonden avsedda
syftet inskränktes. Det syntes emellertid kommissionen under rådande förhållanden
mindre ändamålsenligt med en redovisning såsom särskild fond
vid sidan av de medel, som för varje budgetår av riksdagen ställdes till förfogande
för bedrivandet av hjälpverksamheten för oförvållat arbetslösa. Väglånefonden,
inklusive fonderade räntor, borde kunna ingå i budgeten, varvid
ur de till kommissionens förfogande stående medel lån skulle kunna få
utlämnas på enahanda villkor, som för närvarande gällde för väglånefonden.
Utestående lån skulle sålunda icke vid något tillfälle sammanlagt få överstiga

2,000,000 kronor.

Vid bifall till detta kommissionens förslag skulle under budgetåret
1936/1937 för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp
erfordras en medelsanvisning av 27,000,000 kronor.

Beträffande de centrala administrationskostnaderna anför kommissionen
följande.

Även vid en kraftig sänkning av arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena
komme det med dessa arbetens avveckling förbundna kansliarbetet att draga
ut på tiden så avsevärt, att någon betydande minskning av personalbeståndet
på kommissionens tekniska och kamerala avdelningar, vilka sysselsätta avsevärt
större personal än övriga avdelningar tillsammans, icke kunde beräknas
äga rum förrän under budgetårets senare hälft. Vad kommissionens övriga
arbetsuppgifter beträffade, ville kommissionen särskilt framhålla de vid flera
tillfällen av riksdagen upprepade kraven på skärpt kontroll såsom medförande
rätt väsentliga kostnader. Framför allt i tider av vikande arbetslöshet
torde det vara angeläget, att arbetslöshetskommittéerna gåves det stöd och
den hjälp, som läge i ofta återkommande besök av kommissionens sociala
ombud. Någon inskränkning härutinnan torde icke kunna äga rum, örn
verksamheten skulle kunna på ett tillfredsställande sätt övervakas. Lämpligt
syntes vara, att för kommissionens centrala kansli avsedda medel beräknades
med en viss marginal och att åt kommissionen överlätes att bedöma, i vad
mån kansliarbetet medgåve inskränkningar.

På grund härav hemställer kommissionen, att till de centrala administrationskostnaderna
för budgetåret 1936/1937 beräknas ett belopp av 1,090,000
kronor.

Kommissionen har vidare till behandling upptagit vissa spörsmål, som enligt
kommissionens mening borde underkastas utredning. Såsom sådant spörsmål
angives arbetslöshetens struktur i kvarstående arbetslöshetscentra och
därmed sammanhängande förhållanden ävensom möjligheterna att till andra
orter och näringsområden överföra den övertaliga arbetskraften eller att på
annat sätt omhändertaga densamma. Kommissionen anför följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

25

I den mån arbetslöshet i mera avsevärd omfattning förekomme bland yrkesutbildade,
vore densamma lokaliserad till vissa orter (arbetslöshetscentra)
och vissa näringsgrenar. Främst gällde detta Blekinge, Göteborgs och Bohus
samt Västernorrlands län, varest i de två förstnämnda stenindustrien och i
det sistnämnda sågverksindustrien alltjämt noterade stort antal arbetslösa.
Likartade förhållanden förekomme även på andra håll, såsom exempelvis
i landskommunerna Forsmark (Sthlm), Södra Vram (Malm.), Grangärde
(Kopp.), Byske (Vb.), Gällivare, Jukkasjärvi och Nederkalix (Nb.) samt
städerna Oskarshamn och Söderhamn. Det syntes kommissionen angeläget,
att utredning åvägabragtes rörande arbetslöshetens struktur i dessa arbetslöshetscentra
och möjligheterna att främja den övertaliga arbetskraftens
självförsörjning.

Dessa spörsmål hade till någon del varit föremål för behandling av sakkunniga
rörande Bohusläns näringsliv och 1935 års Blekingeutredning. I framställning
till Kungl. Maj :t hade Blekingeutredningen föreslagit vissa åtgärder,
syftande till en effektivare försörjningshjälp åt en viss del av länets gatstenhuggare
genom att bereda dem mera stadigvarande arbete i deras yrke.
I samband härmed hade de sakkunniga ställt i utsikt att inom den närmaste
tiden återkomma med utredning och förslag rörande utformningen av de
hjälpåtgärder, som borde ifrågakomma för de arbetslösa stenhuggare i Blekinge,
vilka icke skulle få draga nytta av den hjälpaktion, som de sakkunniga
i sin nyssnämnda framställning förordat. I anslutning till vad Blekingeutredningen
anfört om nödvändigheten av att planera åtgärder avseende arbetslösa,
som icke kunde beräknas i framtiden få sin utkomst inom den näringsgren
de tidigare tillhört, funne kommissionen det påkallat, att en utredning
verkställdes rörande samtliga de orter i landet, som vore att betrakta
såsom arbetslöshetscentra, varvid givetvis de rön, som gjorts av Blekingeutredningen,
borde ägnas all uppmärksamhet. Med hänsyn till att likartade
problem förelåge i de nyss nämnda orterna, och för att erhålla nödig överblick
över samtliga härmed sammanhängande frågor, syntes en dylik utredning,
enligt kommissionens förmenande, böra verkställas i ett sammanhang.
I samband härmed torde det vara nödvändigt överväga, vilka åtgärder, som
kunde tänkas befordra överflyttning av arbetskraft från arbetslöshetscentra
till orter med mera gynnsamma arbetsförhållanden.

Kommissionen har vidare hemställt om en översr/n av alla de bestämmelser,
som beröra den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet. Härutinnan
anför kommissionen följande.

Det i klientelundersökningen ingående anmärkningsvärt stora antalet långvarigt
arbetslösa torde påfordra särskild uppmärksamhet, varvid till övervägande
borde upptagas hela det komplex av frågor, som sammanhängde
därmed. Det syntes då vara av vikt att utröna, vilken eller vilka hjälpformer
som lämpligen borde ifrågakomma för de långvarigt arbetslösa. Bland annat
syntes därvid böra utredas frågan om den roll, som den kommunala hjälpen
utan statsbidrag skulle spela i hjälpverksamheten. Kommissionen hänvisade
i detta avseende till vad den uttalat i yttrande till statsrådet och chefen för
socialdepartementet den 24 januari 1936 över förslag till lag om kommunal
kontantunderstödsverksamhet vid arbetslöshet. Det torde därvid även vara
nödvändigt att söka uppdraga riktlinjer för behandlingen av den del av hjälpsökandeklientelet,
vilken, ehuru den icke utgjordes av fattigvårdsfall i egentlig
mening, dock hade små möjligheter eller ringa intresse för erhållande av stadigvarande
utkomst på arbetsmarknaden. Kommissionen avsåge därvid
närmast de personer, som av olika anledningar saknade den därför nödvän -

''26

Kungl. Maj:ts proposition nr 266

diga aktiviteten men sorn, när de hjälptes till arbete under ordnade förhållanden
och under viss uppsikt, kunde vara goda arbetare.

Det berörda spörsmålet sammanhängde med frågan, huruvida säsongarbetare,
som haft arbetssäsong av normal längd och med normala förtjänstmöjligheter,
borde bli föremål för hjälpverksamhet genom kommissionen.
Den grundläggande principen för den genom statens arbetslöshetskommission
bedrivna verksamheten hade allt ifrån början varit, att hjälp skulle kunna
lämnas vid oförvållad arbetslöshet, förorsakad av extraordinära förhållanden
inom näringsliv och arbetsmarknad. Normalt skulle sålunda säsongarbetare
ej erhålla hjälp genom kommissionen under tid, som infölle mellan arbetssäsongerna.
Detta hade även kommit till uttryck i hjälpkungörelsen 14 §,
vari stadgades, att kommissionen, där så prövades lämpligt, ägde bestämma,
att endast arbetslösa tillhörande vissa yrken finge åtnjuta arbetslöshetshjälp.
Kommissionens verksamhet hade sålunda ej varit avsedd att verka standardlörbättrande.
Emellertid torde vissa härmed sammanhängande förhållanden
förtjäna ett närmare övervägande. Uppmärksamhet torde sålunda böra
ägnas åt de förändringar, som på grund av arbetsmarknadens utveckling
kunde hava inträtt i fråga om säsongarbetsperiodens längd ävensom säsongarbetarnas
arbetsvillkor. I fall, där säsongarbetare normalt brukat arbeta
inom tvenne yrken, vilket särskilt i Norrland torde vara vanligt i fråga om
skogs- och flottningsarbetare, kunde utkomstmöjligheterna inom det ena av
dessa yrken hava väsentligt försvårats eller helt uteblivit.1 En viss uppfattning
örn den utsträckning, i vilken s. k. biyrken förekomme i Värmlands,
Kopparbergs och de norrländska länen har erhållits ur klientelundersökningen,
vari angivits (sid. 37 f.), att inom dessa län av 7,629 den 31 juli 1935
anmälda arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning,
sågverksindustri samt väg- och anläggningsarbete, 2,237 uppgivit sig normalt
hava sökt sin utkomst inom två eller flera yrken. Här bör emellertid
uppmärksammas, att undersökningen företagits vid en tidpunkt då säsongarbetare
endast i mindre utsträckning voro anmälda hos kommittéerna. För
södra Sveriges vidkommande torde böra observeras det alltmera vanliga anställandet
inom jordbruksnäringen av s. k. sommardrängar — en av de viktigare
anledningarna till arbetslösheten inom denna näringsgren.

I nära samband med de nämnda frågorna rörande säsongarbetslösheten
stöde även ett annat spörsmål. I tider, då konjunkturförhållandena medfört
avsevärd inskränkning av arbetet inom de lägre avlönade säsongyrkena, exempelvis
skogsbruket, hade de sålunda arbetslösa genom den statliga hjälpverksamheten
beretts arbete, som understundom, särskilt tack vare den mera
kontinuerliga sysselsättningen, medfört högre årsinkomster än i säsongyrkena.
Även i andra fall torde hjälpverksamheten för arbetslösa, där den avsett personer,
vilkas normala arbetsförhållanden hänvisat dem till en mycket knapp
försörjning, hava kommit att verka i viss mån höjande på deras levnadsstandard.
Det syntes angeläget att klargöra, om hjälpverksamheten för arbetslösa
skulle hava till mål även en dylik förbättring av de sämst lottades levnadsvillkor,
i vilket fall gränserna för en sådan utvidgning av verksamheten torde
böra uppdragas.

Den utredning, varom här vore fråga, syntes icke blott böra omfatta nu berörda
hjälpkategorier utan, såsom kommissionen framhållit i sitt ovannämnda
yttrande den 24 januari 1936, avse ett enhetligt reglerande av hela den samhälleliga
hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

1 Dessa spörsmål torde komma att belysas av den undersökning rörande skogsbygdens arbetsoch
försörjningsförhållanden, som utföres inom socialstyrelsen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

27

I annat sammanhang har jag utvecklat, att det nu är förbundet med än Departementastörre
svårigheter än tillförne att åvägabringa hållpunkter för ett mera chetensäkert
bedömande av arbetslöshetens och hjälpbehovets omfattning under
instundande budgetår. Senast tillgängliga uppgifter rörande antalet hjälpsökande
arbetslösa antyda, att konjunkturförbättringen alltjämt kan väntas
medföra en minskning av hjälpbehovet. Med hänsyn härtill och till den
kvarstående arbetslöshetens struktur samt i betraktande av den omfattning,
vari av Kungl. Maj:t för budgetåret 1936/1937 äskats anslag för olika arbeten
i den öppna marknaden, torde de av arbetslöshetskommissionen framlagda
beräkningarna rörande behovet av medel till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. kunna något modifieras. Å andra sidan finner
jag mig, på grund av vad från kommissionens sida anförts, föranlåten att
för berörda ändamål beräkna högre anslagsbehov, än jag ansett mig böra
preliminärt angiva.

Arbetslöshetskommissionen har i sin senast avlåtna framställning utgått
från den förutsättningen, att i statliga reservarbeten skulle i genomsnitt under
budgetåret sysselsättas 7,750 arbetslösa och i statskommunala reservarbeten
5,000; hjälp skulle vidare genom kontantunderstöd eller åtgärder i
anledning av ungdomsarbetslösheten lämnas 2,250 personer. I allt skulle
lijälpåtgärderna sålunda omfatta 15,000 man i genomsnitt under budgetåret.

Till grund för dessa beräkningar har lagts en antagen genomsnittssiffra för
antalet hos kommittéerna anmälda arbetslösa av 35,000. Kommissionen har
förmenat, att av dessa genomsnittligt 25,000 äro att betrakta såsom omedelbart
hjälpbehövande, varvid dock 10,000 ansetts komma att bispringas genom
rent kommunala åtgärder.

De ifrågavarande beräkningarna synas mig i belysning av det föreliggande
arbetslöshetsläget samt den gynnsamma konjunkturutveckling, vilken, såvitt
nu kan skönjas, kan förväntas fortsätta jämväl under nästa budgetår, påkalla
vissa jämkningar. För min del är jag benägen förutsätta, att genomsnittsantalet
anmälda arbetslösa under nästa budgetår kommer att hålla sig omkring

25,000. Av dessa torde man emellertid böra räkna med att 19,000 äro omedelbart
hjälpbehövande. Den rent kommunala hjälpverksamheten lär, i belysning
av innevarande års förhållanden, knappast kunna komma att överstiga
5,000 man. Den statliga hjälpverksamheten genom arbetslöshetskommissionen
skulle alltså avse 14,000 personer i genomsnitt under budgetåret.

Då det gäller sättet för hjälpbehovets tillgodoseende, kan jag icke finna de
av arbetslöshetskommissionen uppdragna riktlinjerna ägnade att i allt motsvara
det läge, som man har anledning att förutse vara för handen under
budgetåret. Med hänsyn till förhållandena under innevarande år och den
påräkneliga utvecklingen under budgetåret 1936/1937 synas skäl föreligga
för att vidtaga någon jämkning i förhållandet mellan de olika hjälpformerna.

Vidare synes mig skäligt, att, då arbetslöshetens relativa omfattning inom
stora delar av landet ej ens under vintern kan antagas bliva av en sådan
storleksordning, att den motiverar mera betydande statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet
annat än vid samtidig förhandenvaro av högt skatte -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

tryck, statens andel i kostnaderna för denna hjälpform under senare hälften
av budgetåret kan beräknas nedgå.

Med nyss angivna utgångspunkt, att den statliga hjälpverksamheten skulle
planläggas att omfatta i genomsnitt 14,000 arbetslösa, synes det mig rimligt
att beräkna reservarbetslinjens omfattning till 8,600 man. I nära anslutning
till den av arbetslöshetskommissionen angivna fördelningen torde i statliga
reservarbeten böra sysselsättas i genomsnitt 5,100 man och i statskommunala
reservarbeten 3,500 man. Genom kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp
skulle då i genomsnitt komma att bispringas 5,400 man.

På grundvalen av de av kommissionen tillämpade beräkningsgrunderna
skulle erfordras för statliga reservarbeten 12,750,000 kronor, för statskommunala
reservarbeten 5,500,000 kronor samt för kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp 4,250,000 kronor, tillsammans 22,500,000 kronor, mot
i statsverkspropositionen beräknade 19,000,000 kronor.

Med ovan angivna utgångspunkter skulle genomsnittskostnaden för varje
genom kommissionens försorg hjälpt arbetslös komma att uppgå till omkring
1,610 kronor. Motsvarande kostnad uppgick år 1929 till 1,785, 1930 till
1,660, 1931 till 1,250, 1932 till 955, 1933 till 1,055, 1934 till 1,295 och 1935
till 1,910 kronor. Med en anordning av hjälpverksamheten i enlighet med
arbetslöshetskommissionens förslag skulle för nästa budgetår genomsnittskostnaden
uppgå till 1,950 kronor. Även örn den påtagliga stegringen under
det senaste året påverkas av förhöjda bidrag till vederbörande kommuner,
vill det förefalla mig, som om den nyss angivna siffran, 1,610 kronor, vilken
nära ansluter sig till förhållandena under år 1930 och överstiger de under
åren 1931—1934 redovisade genomsnittskostnaderna, skulle medgiva en
effektiv och rationell hjälpverksamhet inom den av mig angivna ramen.

Arbetslöshetskommissionen har föreslagit, att vid finansieringen av arbetslöshetshjälpen
skulle kunna disponeras den s. k. väglånefonden. Storleken
av sagda fond angives av kommissionen vid slutet av mars 1936 uppgå till

2,132,600 kronor, varav dock de utestående lånen uppgingo till 520,200 kronor.
Dessa lån skulle emellertid under loppet av budgetåret 1936/1937 återbetalas.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet håller jag före,
att fondens kapitalbehållning uppgående till 2,000,000 kronor bör kunna tagas
i anspråk för bestridande av kostnaderna för hjälpverksamheten under instundande
budgetår. Däremot synas, med hänsyn till eljest tillämpade budgetprinciper,
redan influtna, reserverade räntor, ävensom framdeles inflytande
räntor å fonden böra inlevereras till statskontoret och tillgodoföras inkomsttiteln
»diverse inkomster».

Jag har vidare från arbetslöshetskommissionen inhämtat, att vid innevarande
budgetårs utgång med säkerhet kan beräknas förefinnas en reservation
å årets anslag till kontantunderstödsverksamhet m. m. av 1,500,000 kronor,
som skulle kunna disponeras under budgetåret 1936/1937. Riksdagens
medgivande till överförande av förefintliga reservationer å vederbörande anslag
för budgetåret 1935/1936 till det nu äskade anslaget torde böra inhämtas.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter skulle alltså det omedelbara

Kungl. Maj:ts proposition nr 266

29

anslagsbehovet begränsas till 19,000,000 kronor. Med detta belopp torde
följaktligen reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. böra uppföras. Skulle på grund av nu icke förutsebara omständigheter
arbetslösheten utvecklas i mindre gynnsam riktning, än vad jag
i det föregående förutsatt, lär Kungl. Maj:t böra hos 1937 års riksdag utverka
erforderligt förstärkningsanslag.

Vad därefter angår anslaget till statens arbetslöshetskommission för bestridande
av kommissionens centrala administrationskostnader, har kommissionen
uppskattat anslagsbehovet i denna del till 1,000,000 kronor. Med hänsyn
till att motsvarande kostnader under budgetåret 1932/1933 utgjorde i
runt tal 880,000 kronor, har jag visserligen funnit det angivna beloppet högt
räknat. Då emellertid utgifterna under innevarande budgetår beräknas utgöra
1,260,000 kronor, har jag icke ansett mig böra vidtaga någon reduktion
av det äskade beloppet, utan förordar, att förslagsanslaget i fråga upptages
till 1,000,000 kronor. Jag har härvid beaktat, att förhållandena efter min
mening göra en förnyad klientelundersökning under sommaren 1936 önskvärd
och att densamma givetvis föranleder särskilda kostnader. Såväl dessa
som kostnaderna för de i det följande angivna utredningarna synas mig
lämpligen böra bestridas av nu ifrågavarande anslag.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att jag i syfte att bringa hjälp åt
vissa grupper av arbetslösa i Blekinge ansett mig böra räkna med att disponera
en del av de till Kungl. Majrts förfogande stående medlen till främjande
av företagsverksamhet för vissa angivna syften. Någon ytterligare medelsanvisning
för berörda ändamål synes mig emellertid icke därav påkallad.

I samband med sin framställning rörande anslag för budgetåret 1936/1937
har arbetslöshetskommissionen till behandling upptagit vissa spörsmål, som
enligt kommissionens mening borde underkastas närmare utredning. Härvid
har kommissionen påkallat uppmärksamhet för spörsmålet om arbetslöshetens
struktur i kvarstående arbetslöshetscentra och därmed sammanhängande
förhållanden, ävensom om möjligheterna att till andra orter med
gynnsammare arbetsförhållanden överföra den övertaliga arbetskraften. I
annat sammanhang (prop. nr 265) har jag uppehållit mig vid nu berörda
spörsmål och jämväl betonat angelägenheten av att hithörande problem bliva
närmare klarlagda. Såsom jag i nämnda sammanhang påvisat, har visserligen
i någon omfattning överflödig arbetskraft från de svårast hemsökta
delarna av landet sökt sig över till andra områden. En dylik utveckling bör
givetvis även i fortsättningen främjas. Den yrkesutbildning i industri och
jordbruk för unga arbetslösa, som genom samarbete mellan statsmyndigheter
och lokala organ redan upptagits och som jag anser böra ytterligare utvidgas,
syftar omedelbart att på längre sikt befordra en dylik överflyttning.

Kommissionen har vidare hemställt örn en översyn av de bestämmelser,

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

som beröra den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet, och därvid
tillika angivit vissa frågor, som särskilt syntes förtjänta att närmare prövas
med ledning av föreliggande erfarenheter. Jag är med kommissionen ense
om önskvärdheten av att en sådan översyn kommer till stånd.

'' ffj;.. •? -< >[],• V**:'' . ''{ ;•

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av
att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas,
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,000,000;

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 19,000,000;

dels föreskriva, att uppkommande reservationer å de för
budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln anvisade reservationsanslagen
till kontantunderstödsverksamhet m. m.
samt till statliga och statskommunala reservarbeten skola
överföras till förenämnda reservationsanslag;

dels ock godkänna de av mig förordade grunderna för användningen
av nämnda reservationsanslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Henry Rooth.

BILAGOR

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

under tiden

Län och städer

l

Stockholms stad ..........

Stockholms län............

Uppsala stad..............

Uppsala län i övrigt ......

Eskilstuna stad............

Södermanlands län i övrigt

Linköpings stad ..........

Norrköpings stad..........

Östergötlands län i övrigt..

Jönköpings stad ..........

Jönköping län i övrigt ....

Kronobergs län............

Kalmar stad..............

Kalmar län i övrigt ......

Gotlands län..............

Karlskrona stad ..........

Blekinge län i övrigt......

Kristianstads län..........

Hälsingborgs stad..........

Landskrona stad

Lunds stad......

Malmö stad ____

Malmöhus län i övrigt ..........

Halmstads stad..................

Hallands län i övrigt............

Göteborgs stad..................

Mölndals stad ..................

Uddevalla stad..................

Göteborgs och Bohus län i övrigt

Borås stad......................

Älvsborgs län....................

Skaraborgs län..................

Karlstads stad..................

Värmlands län i övrigt..........

Örebro stad ....................

Örebro län i övrigt..............

Västerås stad....................

Västmanlands län i övrigt........

Kopparbergs län................

Gävle stad......................

Gävleborgs län i övrigt..........

Sundsvalls stad..................

Västernorrlands län..............

Jämtlands län ..................

Västerbottens län................

Norrbottens län..................

2 | 3

Hela riket

Statliga

reservar beten -

264,718

4,238,294

23,623

45

626,367

2,998

260

526,021

6,584

2,714,147

3,151,690

7,486

2,384,893

30,233

2,699

2,820,276

1,881,329

6,249

7,392

1,229,868

4,228

496,851

58,804

4.580.329

3,100,947

464,961

15,605

2,362,304

1,937

2,094,246

3,272

865,625

2,573,056

3,512

1,733,205

3,500,556

1,487,811

1.303.330
3,307,983

47,888,754

Stats kommunala reservar beten -

1,374,798

568,498

13,006

336,968

64,376

224,950

37,221

42,920

231,334

324,782

308,014

114,363

280,313

666,157

139,964

46,574

701,741

366,310

370,490

239,032

147,978

167,618

491,301

143,383

136,306

256,373

208,455

128,462

718,889

129,549

544,946

306,823

271,495

769,808

85,437

320,737

90,850

413,176

960,257

47,958

725,188

29,088

2,338,234

326,880

565,775

513,048

17,289,849

Understöd

4

2,085,153

106,530

7,048

53,766

3,680

7,937

86,600

13,600

1,370

1,127

7,478

44,056

2,092

7.745
31,227

1,483

139,139

36,006

30,581

368,484

65,946

7,928

386

1,299,872

1,656

38,955

467,712

23,706

20,972

21,616

125,122

74,015

59,303

2.746

11,220

130,928

68,500

315,503

16,776

1,092,316

4,900

10,214

230,697

7,126,109

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

33

Bilaga A.

understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser samt frivillig arbetstjänst

v» 1934—“/e 1935.

Hyreshjälp	Kurser, frivillig ar-betstjänst	Summa	Invånarantal den */i 1935	Medeltalet arbetslösa l/j 34—1>°/e 35	Utbetalat statsbidrag i kronor per
invånare	arbetslös
5	6	7	8	9	10	11
428,597	153,439	4,306,706	526,027	6,919	8.19	622.45
11,820	40,294	4,965,438	271,346	3,025	18.30	1,641.47
2j085	1,749	47,514	32,364	209	1.47	227.34
'' 47	68,562	459,390	106,318	1,058	4.32	434.21
865		65,241	34,282	130	1.90	501.85
416	_	855,415	154,104	907	5.55	943,13
	_	48,158	32,170	180	1.50	267.54
20,979	3,237	153,997	62,571	755	2.46	203.97
268	1,275	772,499	216,950	1,061	3.56	728.09
	70	331,437	32,840	408	10.09	812.35
_	34,679	3,058,211	202,610	127	15.09	2,713.59
_		3,267,181	155,174	1,400	21.05	2,333.70
554	_	295,832	20,588	390	14.37	758.54
248	78,929	3,174,283	211,671	2,438	15.—	1,302.—
	_	172,290	58,087	188	2.97	916.44
510	1,830	59,358	28,287	383	2.10	154.98
	57,349	3,610,594	117,909	3,566	30.62	1,012.51
.		2,249,124	248,919	1,331	9.04	1,689.80
32,619	18,025	560,275	58,382	866	9.60	646.97
''605	1,336	276,981	19,060	316	14.53	876.52
4,621	_	189,430	25,»03	266	7.34	712.14
76^148	49,738	669,382	138,764	1,713	4.82	390.77
8^702	54,782	1,850,602	275,330	1,933	6.72	957.37
3,674	1,376	160,590	25,351	429	6.33	374.36
	58,245	691,789	126,820	636	5.45	1,087.72
201,766	110,145	1,926,962	255.386	4,976	7.55	387.25
233	_	210,345	16,861	329	12.48	639.35
4,127	2,473	174,019	15,511	383	11.22	454.35
35,947	3,357	5,806,236	180,087	4,914	32.24	1,181.57
	_	129,549	42,019	70	3.08	1,850.70
3,676	43,247	3,716,524	277,560	1,909	13.39	1,946.84
	76,471	869,230	241,560	1,318	3.60	659.51
518	—	309,236	26,099	335	11.85	923.09
4,860	197,375	3,459,470	247,157	4,719	14.—	733.09
2,202	13,008	276,601	38,571	1,535	4.58	115.05
1,632	104,429	2,580,349	180,124	2,140	14.33	1,205.77
4,964	3,536	105,369	31,794	213	3.31	494.69
960	56,179	1,347,161	129,740	972	10.38	1,385.97
_	50,815	3,715,059	249,963	4,164	14.86	892.19
5,083	—	125,054	39,280	453	3.18	276.06
6,848	175,575	2,956,322	241,729	4,652	12.23	635.49
2,658	1,536	50,058	18,704	180	2.68	278.10
70,384	92,143	7,093,636	263,620	8.290	26.91	855.69
	127,200	1,946,792	136,397	1,690	14.27	1,151.95
_	147,354	2,026,674	212,811	2,628	9.62	771.18
10,839	74,618	4,137,188	206,390	4,516	20.05	916.12
949,467	1,904,389	75,153,570	6,233,090	81,020	12.06	927.59

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 266. 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

under tiden

Län och städer	Statliga reserv- arbeten	Stats- kommunala reserv- arbeten	Understöd
1	2	3	4
Stockholms stad ................................	169,207	1,003,681	225,871
Stockholms län..................................	2,000,002	275,306	2,329
Uppsala stad....................................	14,517	6,788	1,089
Uppsala län i övrigt ............................	—	226,083	7,839
Eskilstuna stad..................................	—	63,030	—
Södermanlands län i övrigt......................	475,702	57,679	—
Linköpings stad ................................	2,298	3,854	567
Norrköpings stad................................	—	53,114	4,010
Östergötlands län i övrigt........................	296,654	29,713	423
Jönköpings stad ................................	3,750	126,541	—
Jönköpings län i övrigt..........................	1,193,476	117,764	297
Kronobergs län..................................	1,213,660	97,549	—
Kalmar stad....................................	4,465	90,053	—
Kalmar län i övrigt ............................	857,841	316,102	15,600
Gotlands län....................................	4,622	25,180	_
Karlskrona stad ................................	l,lwl	46,059	1,380
Blekinge län i övrigt............................	1,178,883	368,630	4,254
Kristianstads län................................	914,017	160,629	_
Hälsingborgs stad................................	—	14,500	12,913
Landskrona stad................................	—	65,530	643
Lunds stad......................................	2,649	40,534
Malmö stad ....................................	4,107	199,112	13,664
Malmöhus län i övrigt ..........................	782,510	250,044	8,651
Halmstads stad..................................	2,680	58,723	1 507
Hallands län i övrigt............................	257,049	32,28*2	119
Göteborgs stad..................................	42,787	191,672	129,673
Mölndals stad ..................................	—	171,378	—
Uddevalla stad..................................	—	99,821	3,982
Göteborgs och Bohus län i övrigt................	2,351,711	419,093	152,640
Borås stad......................................	—	7,930	_
Älvsborgs län i övrigt ..........................	1,904,666	159,755	2,138
Skaraborgs län..................................	257,342	125,549	4.981
Karlstads stad..................................	16,363	38,955	1,560
Värmlands län i övrigt..........................	1,299,913	390,877	21,693
Örebro stad ....................................	1,959	31,340	2,519
Örebro län i övrigt..............................	938,279	139,959	3,188
Västerås stad ..................................	1,639	9,591	_
Västmanlands län i övrigt ......................	512,584	71,933	_
Kopparbergs län................................	1,232.102	405,447	6,497
Gävle stad......................................	3,245	45,253	317
Gävleborgs län i övrigt..........................	904,974	460,685	35,898
Sundsvalls stad ................................	—	5,161	5,172
Västernorrlands län i övrigt ....................	1,230,931	1.498,796	185,793
Jämtlands län ..................................	498,705	115,605	—
Västerbottens län................................	413.994	163,559	890
Norrbottens län ................................	1,439,019	183,082	45,820
Hela riket	22,429,489	8,463,951	902,915

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

35

Bilaga B.

understödsverksamhet, hyreshjälp, kurser samt frivillig arbetstjänst
V, 1935—29/2 1936.

Hyreshjälp	Kurser, frivillig arbetstjänst	Summa	Invånarantal den 1935	Medeltalet arbetslösa S1/r35—28/a36	Utbetalat i kror invånare	statsbidrag lor per arbetslös
5	6	7	8	9	10	11
33,723	86,450	1,518,934	526,027	4,040	2.89	375.97
—	53,001	2,330,638	271,346	1,676	8.69	1,390.60
—	—	22,393	32,364	166	0.69	134.90
—	39,840	273,763	106,318	664	2.57	412.29
■-	—	63,030	34,282	61	1.84	1,033.27
—	—	533,381	154,104	355	3.46	150.25
—	—	6,718	32,170	129	0.21	52.08
1,732	—	58,855	62,571	546	0.94	107.79
—	—	326,789	216,950	396	1.61	825.22
■ -	—	130,291	32,840	274	3.97	475.51
—	646	1,312,213	202,610	636	6.48	2,063.23
—	—	1,311,208	155,174	730	8.45	. 1,796.18
_	—	94,518	20,588	273	4.69	346.22
524	28,141	1,218,207	211,671	1,452	5.76	838.99
—	—	29,802	58,087	122	0.51	244.28
—	1,970	50,600	28,287	379	1.79	133.51
—	13,883	1,565,649	117,909	2,302	13.28	680.13
—	—	1,074,646	248,919	571	4.82	1.882.04
—	3,094	30,506	58,382	510	0.52	598.16
—	—	66,173	19,060	2"5	3.47	322.80
—	—	43,183	25,803	162	1.67	266.56
9,494	5,786	232,164	138,764	1.243	1.67	184.78
1,104	9,656	1,051,965	275,330	1,254	3.82	838.89
—	—	61,910	25,351	325	2.44	190.49
—	98,704	388.154	126.820	420	3.06	924.18
18,940	63,949	447,021	255,386	2,918	1.75	153.19
—	—	171,378	16,861	298	10.16	575.09
1,299	—	105,H''l	15,511	290	6.78	362.41
3,078	347	2,926,868	180,087	4,113	16.25	711.61
—	—	7,930	42,019	16	0.19	495.63
—	12,090	2,078,649	277,560	1,077	7.49	1,930.04
—	14,510	402,382	241,560	712	1.67	565.14
—	—	56,878	26,099	239	2.18	237.98
259	83,139	1,795,880	247,157	2,859	7.27	628.15
239	6,391	42,448	38,571	333	1.10	127.47
488	110,814	1,192,727	180,124	1,100	6.62	1,084.30
—	—	11,230	31,794	65	0 36	1/2.76
—	24,069	608,586	129,740	329	4.69	1,849.81
—	14,878	1,658,925	249,963	2,286	6.64	725.69
—	—	48,815	39,280	336	1.24	145.28
1,004	88,240	1,490,861	241,729	2,799	6.17	532.64
615	—	10,947	18,704	141	0.59	77.64
10,324	92,494	3,018,339	263,620	6,276	11.45	480.93
—	23.285	637,596	136,397	810	4.67	787.16
—	75,592	654,035	212,811	1,447	3.07	451.99
4,542	35,173	1,707,636	206,390	3.190	8.27	535.81
87,423	986,143	32,809,921	6,233,090	50,525	5.27	650.57

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Sammanställning per den 31 december 1935 av statliga

	Antal företag				Härav
Ändamål	Slut- förda	Total- kostnader	Under utfö- rande	Total- kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........	185	10	201,995	157	22,495,925
Broar..............................	5	—	—	3	65,100
Järnvägsanläggningar................	1	—	—	1	1,227,000
Utdikningar........................	3	—	—	3	231,295
Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flottledsanläggningar m. m.)..	39	1	2,500	38	1,174,497
Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar, domänsty-
relsens vägar och dikningsarbeten)..	12	2	42,500	10	232,722
Dricksvatten- o. avloppsledningsarbeten	5	—	—	5	240,788
Flygtält............................	5	2	6,210	3	656,800
Andra arbeten......................	25	8	262,760	16	572,785
Summa	280	23	515,965	236	26,896,912

Sammanställning per den 31 december 1935 av statliga

	Antal företag				Härav
Ändamål	Slut- förda	Total- kostnader	Under utfö- rande	Total- kostnader
Allmänna vägar (inkl. gator) ........	83	—	—	64	8,962,265
Broar..............................	1	—	—	1	52,500
Järnvägsanläggningar................	1	—	—	—	—
Utdikningar ........................	—	—	—	—	—
Kanaler och andra inre vattenvägar
(inkl. flottledsanläggningar m. m.) ..	4	—	—	3	3,952,600
Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar, domänsty-			27,900
relsens vägar och dikningsarbeten)..	2	1	—	—
Dricksvatten- o. avloppsledningsarbeten	1	—	—	—	—
Flygfält............................	1	—	—	1	148,600
Andra arbeten......................	11	1	830	7	381,925
Summa	104	2	28,730	76	13,497,890

Kungl. Maj:ts proposition nr 266■

37

Bilaga C.

reservarbeten som avtalats under tiden */, 1934—30/6 1935.

	Summa totalkost- nader	H ä	r a v	Av summa totalkostnader belöpa å
Besl. m. ej påb.	Total- kostnader	Av statsmedel	Från andra	Arbetslöner	Material m. m.
18	3,295,300	25,993,220	22,328,876	3,664,344	19,754,847	6,238,373
2	76,100	141,200	120,945	20,255	107,312	33,888
—	—	1,227,000	—	1,227,000	1,006,140	220,860
—	—	231,295	231,295	—	217,417	13,878
—	—	1,176,997	1,141,997	35,000	965,138	211,859
	_	275,222	275,222	_	264,213	11,009
—	—	240,788	240,788	—	182,999	57,789
—	—	663,010	663,010	—	550,298	112,712
1	295,000	1,130,545	1,070,979	59,566	927,046	203,499
21	3,666,400	31,079,277	26,073,112	5,006,165	23,975,410	7,103,867

Bilaga D.

reservarbeten som avtalats under tiden Vi 1935—31/is 1935.

	Summa totalkost- nader	H ä	r a v	Av summa totalkostnader belöpa å
Besk m. ej påb.	Total- kostnader	Av statsmedel	Från andra	Arbetslöner	Material m. m.
19	4,194,400	13,156,665	13,024,958	131,707	9,999,065	3,157,600
—	—	52,500	49,875	2,625	39,900	12,600
1	4,000	4,000	4,000	—	3,280	720
1	14,600	3,967,200	3,967,200	—	3,253,104	714,096
1	31,000	58,900	53,900	5,000	56,544	2,356
1	237,250	237,250	187,250	50,000	180,310	56,940
—	—	148,600	148,600	—	123,338	25,262
3	74,800	457,555	452,435	5,120	375,195	82,360
26	4,556,050	18,082,670	17,888,218	194,452	14,030,736	4,051,934

38

Kungl. Majlis proposition nr 266-

Sammanställning per den 31 december 1935 av statskommunala

	Antal före- tag				Här-
Slag av arbeten		Slutförda	Under utförande
		Antal	Totalkostnad	Antal	Totalkostnad
Allmänna vägar (inkl. gator).............	154	73	1,505,770	76	5,661,170
Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)
Järnvägsanläggningar..................	—	—	—	—	—
Skenfria korsningar....................	1	—	—	1	185,000
Understöd åt jordbruket för jordförbättringar m. m.:
Utdikningar...........................	6	1	2,160	5	168,360
Andra byggnader än bostadshus .......	1	1	6,950	—	—
Enskilda vägar........................	82	49	948,335	31	684,385
Koloniseringsåtgärder..................	6	5	29,840	1	15,000
Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flottledsanläggningar m. m.)............	4	4	103,440	—	21,300
Skogsförbättrande åtgärder (nyplanteringar,
återplanteringar m. m.)................	10	6	47,275	4	21,180
Dricksvatten- och avloppsledningsarbelen____	131	87	2,109,710	44	4,919,170
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.
hamnarnas mekaniska utrustning)......	13	8	131,920	5	1,051,800
flygfält.................................	2	—	43,500	2	3,210,000
Andra arbeten:
Restaurerings- och fornvårdsarbeten____	7	3	116,230	4	323,600
Arkivarbeten........................	10	5	29,160	5	119,430
Brandbrunnar ........................	7	3	17,900	4	10,160
Idrottsplatser .........................	27	9	210,380	18	1,170,560
Kyrkogårdar..........................	25	10	121,530	15	219,210
Skol- och lekplaner....................	27	24	198,325	3	47,500
Övriga arbeten........................	48	34	424,305	14	294,210
Summa	561	322	6,046,780	232	18,122,035

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

39

Bilaga E.

reservarbeten, som beviljats under tiden 1/t 1934—30/t 1933.

a v		H ä r	a v	Av summa tot.-kostn.belöpa
Beslutade men ej påbörjade	Summa total-kostnader	av statsmedel	från andra	å arbetslöner	å matr.- och spec. kostn.
Antal	Totalkostnad
5	115,080	7,282,020	4,897,685	2,384,335	4,967,385	2,314,635
—	—	185,000	92,500	92,500	129,500	55,500
		170,520	56,390	114,130	101,670	68,850
_	_	6,950	3,125	3,826	2,500	4,450
2	29,740	1,662,460	1,066,930	595,530	1,270,375	392,085
—	—	44,840	26,325	18,515	35,325	9,515
—	—	124,740	58,805	65,935	75,050	49,690
—	—	68,455	32,910	35,545	52,575	15,880
—	—	7,028,880	3,515,755	3,513,125	3,762,245	3,266,635
—	—	1,183,720	438,220	745,500	547,150	636,570
—	—	3,253,500	2,245,590	1,007,910	1,990,720	1,262,780
		439,830	275,880	163,950	242,400	197,430
—	—	148,590	44,700	103,890	116,790	31,800
—	—	28,060	14,485	13,575	20,320	7,740
—	—	1,380,940	705,070	675,870	891,560	489,380
—	—	340,740	202,365	138,375	248,180	92,560
_	—	245,825	121,855	123,970	152,765	93,060
—	—	718,515	357,765	360,750	491,625	226,890
7	144,820	24,313,580	14,156,355	10,157,230	15,098,135	9,215,450

40

Kungl. Majlis proposition nr 266.

Sammanställning per den 31 december 1935 av statskommunala

	Antal före- tag				Här
Slag av arbeten		Slutförda	Under utförande
		Antal	Totalkostnad	Antal	Totalkostnad
Allmänna vägar (inkl. gator)............	46	2	17,760	34	2,873,630
Broar ................................	1	—	—	1	3,200
Understöd åt jordbruket för jordförbätt-ringar m. m.:
Utdikningar..........................	4	—	—	2	10,190
Enskilda vägar......................	23	1	16,515	16	228,050
Skogsförbättrande åtgärder (nyplanteringar,
återplanteringar m. m.) .............. 6	1	—	—	—
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..	42	3	86,230	31	1,161,690
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl.
hamnarnas mekaniska utrustning) ....	1	—	—	1	18,700
Flygfält................................	—	—	—	—	217,000
Kraftöverföringsarbeten..................	1	—	—	—	—
Andra arbeten:
Restaurerings- och fomvårdsarbeten ..	2	—	3,730	2	27,800
Brandbrunnar........................	1	—	2,700	1	18,580
Idrottsplatser........................	12	1	9,255	8	156,900
Kyrkogårdar ........................	9	3	29,165	6	139,065
Skol- och lekplaner ..................	2	—	3,235	2	19,340
Övriga arbeten ......................	6	1	3,580	5	241,030
Summa	151	11	172,170	109	5,115,175

Kungl. Majlis proposition nr 266.

41

Bilaga F.

reservarbeten, som beviljats under tiden V? 31 lii 1935.

a v	Summa total-kostnader	H ä	a v	Av summa tot. kostn, belöpa
Beslutade men ej påbörjade	av statsmedel	från andra	å arbetslöner	å matr.- och spec. kostn.
Antal	Totalkostnad
10	862,260	3,753,650	2,714,730	1,038,920	2,470,180	1,283,470
—	—	3,200	1,930	1,270	2,180	1,020
2	10,560	20,750	15,025	5,725	16,980	3,770
6	133,880	378,445	275,640	102,805	287,130	91,315
1	3,400	3,400	2,915	485	2,700	700
8	412,910	1,660,830	862,335	798,495	898,820	762,010
—	—	18,700	6,800	11,900	15,000	3,700
—	—	217,000	153,920	63,080	158,500	58,500
1	32,000	32,000	23,310-	8,690	22,400	9,600
	_	31,530	20,525	11,005	21,960	9,570
—	—	21,280	14,205	7,075	14,400	6,880
3	470,490	636,645	192,700	443,945	361,515	275,130
—	—	168,230	101,750	66,480	106,365	61,865
—	—	22,575	12,790	9,785	12,900	9,675
—	—	244,610	63,330	181,280	145,580	99,030
31	1,925,500	7,212,845	4,461,905	2,750,940	4,586,610	2,676,235

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Bilaga G.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av

företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande
stående medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
(1935/1936: V. B. 16) ha enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut

anvisats:

till anläggande av enklare väg- och broförbindelser inom

Västerbottens län .................................... 250,000 kr.

» inköp av ved för utdelning åt arbetslösa stenhuggeriarbetare

inom Göteborgs och Bohus län ........................ 50,000 »

» utförande av vissa arbeten för en vatten- och avloppsled ningsanläggning

i Byske municipalsamhälle............. ■ 55,000 »

355,000 kr.

Av återstoden av tidigare till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel för
ifrågavarande ändamål, omkring 44,500 kronor, ha sedan den 5 april 1935
anvisats 36,000 kronor för inköp av gatsten för statens räkning för uppehållande
av arbetet vid vissa stenhuggerier i Blekinge.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

43

Bilaga H.

Till KONUNGEN.

I framställning till Kungl. Majit den 4 december 1935 har statens arbetslöshetskommission
överlämnat bland annat preliminär beräkning av medelsbehovet
för budgetåret 1936/1937. I enlighet med vad kommissionen i sin
nyssberörda framställning anfört, får kommissionen härmed överlämna ny
beräkning av sagda medelsbehov. Kommissionen har samtidigt ansett sig
böra framställa vissa förslag, vilka synts påkallade med hänsyn till resultaten
av den nu avslutade arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935 eller
motiverade av eljest vunnen erfarenhet.

I. Arbetslöshetens omfattning och karaktär.

Arbetslöshetens utveckling inom olika län under år 1935 framgår av nedanstående
sammanställning, vari angivits antalet inom respektive län vid varje
månads utgång till kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa.

Även örn det i samtliga län konstaterats rätt stora förändringar under året
och även örn arbetslöshetssituationen i stort sett förbättrats, i det att antalet
hjälpsökande arbetslösa i hela riket nedgått från 93,000 i januari till 58,000
i december, är det dock påtagligt, att vissa län förete ett mera stabilt arbetslöshetsläge
än andra.

Socialstyrelsens konjunktursiffror tyda på en fortgående förbättring av
det ekonomiska läget under 1935, och det synes antagligt, att den stegring i
antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa, som
konstaterats under fjärde kvartalet 1935 och under januari månad 1936, är
att betrakta uteslutande såsom en säsongföreteelse. Skillnaden mellan den
lägsta arbetslöshetssiffran under 1935, vilken noterades i september med
41,190, och den högsta under innevarande vinter, noterad i januari 1936 med
61,400, skulle sålunda kunna antagas vara ett uttryck för denna säsongarbetslöshet.
Med utgångspunkt härifrån skulle följande beräkning av antalet

Antalet hjälpsökande arbetslösa länsvis år 1935.

Län	Janu- ari	Febru- ari	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Augusti	Septem- ber	Okto- ber	Novem- ber	Decem- ber	Medel- tal	i 0/oo av folk-mängden den ’/i 1935
Stockholms stad . .	8,165	8,308	7,807	6,519	4,510	3,690	3,334	3,401	3,336	3,419	4,125	4,353	5,081	9.7
Stockholms ....	3,822	3,733	3,528	2,678	2,028	1,631	1330	1,280	1,303	1,546	1,812	1,896	2,215	8.2
Uppsala......	1,469	1,525	1,623	1,272	963	889	693	727	706	792	902	934	1,041	7.5
Södermanlands . . .	1,379	1,199	1,092	691	466	349	258	277	348	415	519	509	625	3.3
Östergötlands . . .	2,574	2,545	2,179	1,501	1,064	876	713	682	678	831	1,199	1,335	1,348	4.3
Jönköpings ....	1,720	1,664	1,527	1,229	984	927	862	796	817	840	926	985	1,106	4.7
Kronobergs ....	1,695	1,567	1,385	1,124	974	747	638	596	595	631	775	812	962	6.2
Kalmar......	3,326	3,203	2,702	2,266	1,970	1,731	1,486	1,498	1,535	1,743	1,939	1,978	2,115	9.1
Gotlands.....	374	373	309	201	110	39	28	17	24	72	123	169	153	2.6
Blekinge.....	4,745	4,579	4,134	3,474	3,068	2,747	2,612	2,498	2,360	2,585	2,719	2,823	3.195	21.9
Kristianstads . . .	2,192	2,115	1,588	1,008	636	456	373	298	320	347	545	786	889	3.6
Malmöhus.....	7,591	7,482	5,856	4,376	3,140	2,542	2,378	2,208	2,247	2,693	3,319	4,057	3,991	7.7
Hallands.....	1,339	1,329	1,206	927	841	787	669	628	636	651	746	829	882	5.8
Göteborgs stad . . Göteborgs och Bohus	6,166	6,079	5,690	4,982	3,889	2,770	2,185	2,145	2,177	2,621	2,961	3,283	3,746	14.7
län i övrigt . . .	6,281	6,211	5,687	4,907	4,777	4,593	4,589	4,442	4,311	4,872	4,631	4,926	5,019	23.6
Älvsborgs.....	2,634	2,500	2,273	1,616	1,184	962	854	819	844	981	1,191	1,356	1,434	4.6
Skaraborgs ....	1,680	1,653	1,482	1,118	832	722	567	510	591	666	786	904	959	4.0
Värmlands ....	4,895	4,755	5,165	4,791	3,700	3,167	2,849	3,040	3,137	3,383	3,658	3,487	3,836	14.0
Örebro......	3,165	3,019	2,857	2,241	1,641	1,491	1,315	1,312	1,244	1,354	1,539	1,600	1,898	8.7
Västmanlands . . .	1,464	1,263	1,127	813	521	416	307	271	266	350	515	521	653	4.0
Kopparbergs ....	4,165	3,628	3,538	3,813	3,209	2,737	2,201	2,287	2,023	2,084	2,523	2,638	2,904	11.6
Gävleborgs ....	5,337	4,542	4,841	5,946	4,648	3,897	2,947	2,790	2,568	3,013	3,500	3,776	3,984	14.2
Västernorrlands . .	8,909	8,611	8,277	9,103	7,501	6,264	5,062	5,161	5,181	6,011	7,075	7,291	7,037	24.9
Jämtlands.....	1,101	883	873	1,540	1,738	1,635	917	858	686	876	1,029	893	1,086	8.0
Västerbottens . . .	2,692	2,615	2,492	2,485	2,185	1,679	1,205	1,071	1,133	1,510	1,644	1,753	1,872	8.8
Norrbottens ....	4,539	4,457	4,350	4,501	4,598	3,413	2,210	2,111	2,124	2,759	3,466	4,071	3,560	17.2
Summa	93,419	89,838	83,588	75,122	61,177	51,157	42,582	41,723	41,190	47,045	54,167	57,965	61,581	9.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 266■

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

45

arbetslösa under budgetåret 1936/1937 kunna verkställas. Kommissionen utgår
därvid från att inga större förändringar i näringslivet komma att inträffa
under året och att sålunda nu rådande goda konjunkturer skola bli bestående.
Likaledes förutsätter kommissionen vid denna beräkning, att hjälpverksamheten
skall bedrivas efter oförändrade principer och att sålunda ingen sådan
förändring däri skall vidtagas, som kan påverka hjälpsökandefrekvensen.

Under budgetåret 1934/1935 utgjorde antalet hos kommissionen rapporterade
hjälpsökande arbetslösa i medeltal 81,000. Under den hittills tilländalupna
delen av innevarande budgetår (juli 1935—februari 1936) har motsvarande
antal utgjort 50,500. Då hjälpsökandetalet vid februari månads utgång
utgjorde 58,100, synes det icke sannolikt, att medeltalet för hela budgetåret
kommer att nämnvärt understiga 50,000. Detta skulle innebära, att
antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa skulle komma att
med ett eller annat tusental överstiga det antal, som beräknades i Kungl.
Maj:ts proposition nr 232 till 1935 års riksdag, eller 45,000. Såvitt av nu
rådande förhållanden kan bedömas och med hänsyn till att ingångsläget
vid instundande budgetår kan förväntas bliva bättre än vad fallet var ett år
tidigare, kan en ytterligare nedgång i antalet hjälpsökande arbetslösa emotses,
men kommissionen vågar dock icke för budgetåret 1936/1937 räkna med
en genomsnittlig arbetslöshet understigande 35,000.

I detta sammanhang vill kommissionen med några ord beröra frågan örn
ungdomsarbetslösheten. Även örn denna på ett glädjande sätt gått tillbaka,
påkallar den alltjämt uppmärksamhet; detta icke minst med tanke på att
under de närmast följande åren de årskullar, som komma att tillföras arbetsmarknaden,
bli av betydande storleksordning, samtidigt som avgången på
grund av ålder kan beräknas bliva förhållandevis låg. I betraktande av den
snart sagt på alla offentliga och enskilda näringsområden alltjämt fortgående
rationaliseringen, syftande till att begränsa användandet av mänsklig arbetskraft,
synes det sannolikt, att utan en väsentlig expansion av näringslivet
svårigheter alltjämt skola uppstå för sysselsättande av detta ökade tillskott
av arbetskraft. Anmärkas bör dock, att dessa befarade svårigheter torde bli
av övergående natur, då under 1940-talet antalet personer, som inträda i arbetsför
ålder, kommer att väsentligt nedgå.

Den på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställda arbetslöshetsundersökningen
den 31 juli 1935, här benämnd klientelundersökningen, som särskilt av
trycket utgives, har avsett att lämna en såvitt möjligt fullständig bild av det
vid en viss tidpunkt anmälda klientelets arbetslöshetsförhållanden, icke blott
vid undersökningstillfället utan även under ett antal år tillbaka. Den uppfattning
om arbetslöshetsläget i dess helhet eller inom viss kommun, som
härigenom erhålles, kan givetvis icke utan vidare anses äga giltighet beträffande
läget vid andra tidpunkter. Sålunda bör tagas i betraktande, att undersökningen
företogs vid en tid, då understödsverksamhet förekom endast i ett
fåtal kommuner och i ringa omfattning, vilket säkerligen medfört, att mindre

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

arbetsvilliga personer icke anmält sig i samma utsträckning som eljest. Vidare
kan det ifrågasättas om icke genom valet av tidpunkt för undersökningen
de spörsmål, som sammanhänga med den inom säsongyrkena förefintliga
arbetslösheten, kommit att erhålla en alltför ofullständig belysning.

Med hänsyn till vad här anförts, synes en jämförelse mellan resultat från
klientelundersökningen för vissa områden och här ovan (sid. 2) återgivna
uppgifter vara av betydelse. Det visar sig då, att klientelundersökningen
gav en förhållandevis god bild av arbetslöshetsläget under året i sådana län
som Blekinge och Göteborgs och Bohus, varest variationerna i hjälpsökandetalen
varit anmärkningsvärt ringa och de säsongbetonade förändringarna
sålunda av underordnad betydelse. Särskilt inom stendistrikten variera
arbetslöshetstalen obetydligt, varför variationerna i länssiffrorna äro att
hänföra till övriga kommuner inom länet, varest sålunda med riket i övrigt
likartade säsongmässiga förändringar förekommit. Annorlunda ställa sig
förhållandena exempelvis i Västernorrlands län.

Antalet hos de lokala arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande
arbetslösa i procent av hela invånarantalet i respektive län uppgick den 31
juli 1935 och den 31 januari 1936 till i Blekinge län 1.8 °/o resp. 2.0 %, i
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) 2.2 % resp. 2.3 %, i Västernorrlands
län 1.8 % resp. 2.8 % samt för hela riket 0.7 % resp. 1.0 %. Den
säsongmässiga stegringen för de två förstnämnda länen är obetydlig, under
det att densamma för Västernorrlands län är avsevärd. Emellertid bli
variationerna inom detta län än mera anmärkningsvärda, örn hänsyn tages
till de väsentliga olikheter i arbetslöshetshänseende, som föreligga mellan
sågverkskommunerna och länets övriga kommuner, vilka gemenligen äro
skogskommuner. En uppfattning härom erhålles genom att jämföra å sid. 5
sammanställda uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa i de s. k. sågverkskommunerna
med antalet arbetslösa i länet.

Medan för Västernorrlands län i dess helhet hjälpsökandetalen variera från
8,909 i januari till 5,062 i juli och 7,291 i december, äro motsvarande tal för
sågverkskommunerna 6,057, 2,982 och 4,597 samt för övriga kommuner i
länet 2,852, 2,080 och 2,694. Sågverksdistrikten i Västernorrlands län äro
sålunda betungade icke endast av där förefintlig permanent arbetslöshet,
utan även av den säsongarbetslöshet av förhållandevis betydande omfattning,
som under vinterhalvåret uppkommer som följd av permitteringar
inom främst sågverksindustrien. Arbetslöshetsförhållandena inom övriga
delar av länet kan däremot jämställas med dem som råda i andra, icke
betungade orter i riket.

Det är alltså nödvändigt att vid övervägandet av de åtgärder, som böra
vidtagas till lindrande av arbetslöshetens verkningar, taga hänsyn icke endast
till de vid klientelundersökningen utvunna resultaten, utan även till andra
omständigheter, bland annat de här anförda. Även om det arbetslöshetsproblem,
som föreligger i Västernorrlands läns sågverkskommuner och i
ett antal därmed jämställda kommuner på andra håll, är av i någon mån
annan natur än de i Blekinge och Göteborgs och Bohus län för handen va -

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

47

Antalet hjälpsökande arbetslösa inom sågrrerkskommnnerna i Västernorrlands län

år 1935.

Kommun	P P 0 P H	Februari	Mars	April	K <2.	Juni	Juli	Augusti	September	| Oktober	November	December	Me- del- tal
Alnö......	834	801	728	665	486	301	252	248	286	437	493	516	604
Bjärtrå ....	367	369	388	374	151	131	146	156	172	257	325	350	266
Boteå.....	56	52	48	91	95	66	41	47	50	61	88	105	67
Gudmundrå . .	800	727	662	647	539	501	490	473	431	468	546	493	666
Hässjö.....	340	325	301	226	199	191	188	185	181	218	247	232	236
Högsjö.....	348	314	306	299	235	219	180	192	175	220	249	291	252
Njurunda . . .	842	936	764	718	471	317	298	272	310	465	579	577	646
Nora.....	297	289	283	280	191	176	166	162	156	159	171	211	212
Skön.....	867	939	895	860	709	586	555	564	570	669	699	671	715
Styrnäs ....	105	94	90	131	93	60	53	71	55	62	73	92	82
Säbrå .....	250	214	197	213	176	172	172	157	160	172	182	204	189
Timrå.....	472	463	446	416	312	243	238	265	296	378	411	394	361
Torsåker ....	64	67	63	59	73	41	32	60	55	55	80	88	61
Ytterlännäs . .	415	387	376	378	148	144	171	167	249	328	356	373	291
Suni ilia	15,057	5,977	5,547	0,357	3,878| 3,148	2,982	3,019	3,146	3,949	4,499	4,5971 4,346

rande, vore det enligt kommissionens förmenande av värde, om detta problem
bleve föremål för närmare utredning. Kommissionen återkommer
nedan till detta spörsmål.

Under föregående högkonjunkturer har arbetslösheten ansetts vara huvudsakligen
ett grovarbetarproblem. Ett försök har gjorts att vid klientelundersökningen
utskilja grovarbetarna, men detta har på grund av ofullständigheter
hos primärmaterialet icke lett till åsyftat resultat. Man har därför måst
under benämningen »yrkestillhöriga» sammanföra de personer, som vid något
tillfälle haft mera stadigvarande anställning inom viss yrkesgren eller innehaft
mera regelbundet säsongarbete, oavsett om de varit att hänföra till egentliga
yrkesarbetare eller till grovarbetare i yrket. Antalet personer, om vilka
med säkerhet kunnat konstateras, att de icke innehaft någon yrkesutbildning,
utgjorde 16,284 eller 40.4 °/o av de i undersökningen ingående arbetslösa.
Örn vidare hänsyn tages till att de yrkesarbetare, vilka ansetts endast med
svårighet kunna erhålla arbete i sitt yrke, väl torde vara hänvisade att söka
sin utkomst som grovarbetare, synes det med fog kunna göras gällande, att
arbetslösheten, med undantag för de s. k. arbetslöshetscentra (se sid. 27), även
under nu rådande goda konjunkturer i huvudsak är att betrakta som ett grovarbetarproblem.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Vid klientelundersökningen har ett försök gjorts att utröna, i vad mån de
vid undersökningstillfället anmälda arbetslösa vore till visst yrke knutna arbetare
med god arbetsförmåga och med goda möjligheter att vid tillfredsställande
efterfrågan på arbetskraft erhålla arbete i öppna marknaden; för
de icke yrkestillhöriga grovarbetarna har en dylik undersökning ej kunnat
verkställas. Då emellertid den fysiska arbetsförheten endast kan lämna en
begränsad syn på problemet och det för angivet ändamål är nödvändigt med
en mera allmän karakteristik av den arbetslöses förutsättningar, har vid
bedömningen hänsyn tagits även till den sociala belastning, som i vissa fall
kan verka hindrande på individens möjligheter till arbete. Denna undersökning
har självfallet icke kunnat omfatta hela klientelet utan har måst
begränsas till ett antal orter, vilka ansetts representera olika arbetslöshetstyper.
Härtill korumer, att, utöver den arbetslöses egna uppgifter, som regel
endast vederbörande arbetslöshetskommittés uppfattning stått undersökaren
till buds. Det måste därför understrykas, att de erhållna upplysningarna
äro i viss mån ofullständiga, varför resultaten kunna vara behäftade
med fel, vilka sannolikt tendera till att framställa de arbetslösas möjligheter
i angivet avseende såsom varande något bättre än vad verkligen är fallet.
Uppgifterna om antalet personer, betecknade som fullgod arbetskraft, böra
alltså betraktas såsom maximisiffror.

Inom de specialundersökta kommunerna (utom Stockholm1) visade sig de
yrkestillhöriga — varmed förstås personer hänförliga till andra yrkesgrupper
än tillfällighets- och diversearbete samt ungdom utan särskild utbildning —
som tidigare innehaft mera stadigvarande anställning eller mera regelbundet
säsongarbete, utgöra 69.2 % av samtliga den 31 juli 1935 hjälpsökande
arbetslösa. Av dessa yrkestillhöriga voro omkring 80 % att anse såsom fullgod
arbetskraft. Vid en tillämpning av sistnämnda procentsats på den yrkestillhöriga
delen av hela klientelet, som uppgick till 29,375, skulle 23,500
yrkestillhöriga vara att hänföra till fullgod arbetskraft. Häri ingår emellertid
ett antal grovarbetare i yrket ävensom jordbruks- och skogsarbetare.
Arbetslösa tillhörande de sistnämnda yrkesgrupperna torde på grund av arbetets
art mången gång vara att betrakta mera såsom tillfällighets- och diversearbetare,
ehuru de i anslutning till de för Sveriges offentliga arbetsförmedlings
yrkesgruppering gällande principerna hänförts till viss yrkesgren.
Med reservation för vad ovan angivits om den osäkerhet, som vidlåder denna
beräkning, kunna dessa grupper uppskattas till omkring 5,000. Den 31 juli
1935 skulle sålunda ha funnits i runt tal 18,500 yrkesarbetare (c:a 46 % av
klientelet), vilka tidigare haft stadigvarande anställning eller mera regelbundet
säsongarbete och vilka vore att betrakta såsom fullgod arbetskraft.

Av klientelundersökningen har framgått, att mer än hälften av de i undersökningen
ingående arbetslösa, 52.1 °/o, utgjordes avs. k. långvarigt arbetslösa,
d. v. s. personer, som under praktiskt taget hela tiden från den 1 januari
1933 till den 31 juli 1935 varit i avsaknad av arbete i öppna marknaden.

1 Specialundersökningen för Stockholm är ännu ej slutförd.

Kungl. Majlis proposition nr 266.

49

Att en så stor del av de arbetslösa icke kunnat förskaffa sig arbete under en
starkt uppåtgående konjunktur, då på många håll rått och råder brist på
arbetskraft, måste anses tyda på att även många arbetsföra och socialt oförvitliga
dock sakna det initiativ, som fordras för att av egen drift söka göra
sig oberoende av samhällets hjälpanordningar.

Antalet långvarigt arbetslösa är rikligt företrätt inom samtliga åldersgrupper
men givetvis särskilt stort i de högre åldrarna. Anmärkningsvärt är emellertid,
att en stegring äger rum redan i 40-årsåldern. Detta torde stå i samband
med att det inom allt flera av näringslivets områden synes bliva förenat
med svårigheter för den som fyllt 40 år och som under någon tid varit arbetslös,
att åter erhålla anställning, även om hans arbetsförmåga är obruten.

Det kan i detta sammanhang vara anledning framhålla, att de långvarigt
arbetslösa äro förhållandevis jämnt fördelade över hela riket och icke, såsom
man möjligen skulle kunnat antaga, koncentrerade till de delar av landet,
varest arbetslösheten är mera svårartad. För Blekinge och Västernorrlands
län överstiger det procentuella antalet långvarigt arbetslösa (57.6 % resp.
55.1 %>) riksmedeltalet (52.1 %), men för Göteborgs och Bohus län är det väsentligt
lägre (40.7 %>), vilket givetvis står i samband med att sistnämnda läns
landskommuner i förhållandevis stor utsträckning varit föremål för statliga
åtgärder till arbetslöshetens avhjälpande i andra former än dem kommissionen
har att övervaka. De genom dylika särskilda åtgärder hjälpta skola
nämligen, i olikhet mot vad fallet är med de statliga och statskommunala
reservarbetarna, icke i kommittéernas månadsrapporter upptagas såsom arbetslösa,
under den tid de åtnjuta sådan hjälp.

Såsom ovan framhållits äro de långvarigt arbetslösa förhållandevis jämnt
fördelade över hela landet. I några fall förekomma dock större avvikelser
från riksmedeltalet (52.1 %>). Sålunda utgjordes den 31 juli 1935 i Jämtlands
län endast 20.3 °/o av klientelet av långvarigt arbetslösa, medan för
Stockholms stad detsamma uppgick till 70.7 %. Inom olika kommuntyper
varierar det relativa antalet långvarigt arbetslösa väsentligt. Det utgjorde
inom storstäderna icke mindre än 68.6 °/o av hela antalet vid undersökningstillfället
anmälda arbetslösa och inom övriga städer 56.1 °/o, i landsbygdens
industrikommuner uppgick det till 55.2 %>, i de blandade kommunerna till
42.8 °/o och i jordbrukskommunerna till 31.2 %>. Det synes alltså vara påtagligt,
att arbetslöshetens varaktighet haft ett intimt samband med kommuntypen
och att densamma ökas med ökad urbanisering. Man skulle snarast
tänka sig, att de mera tättbebyggda samhällena med sitt mera differentierade
näringsliv borde erbjuda större möjligheter för anställning, åtminstone
tidvis. De anförda siffrorna synas därför antyda, att åtminstone de
arbetslösa i de urbaniserade orterna i mindre grad än annorstädes motsvara
anspråken på duglighet. Av betydelse härutinnan har säkerligen också varit,
att det allmännas hjälp i allmänhet är rikligare och lättare åtkomlig i
städer och stadsliknande samhällen, vilket understundom medfört en icke
önskvärd inflyttning till dessa orter.

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 266.

4

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

I detta sammanhang torde även böra meddelas, att genom klientelundersökningen
en viss uppfattning vunnits örn arbetslöshetsklientelets rörlighet. Det
visar sig, att densamma såväl för städer som för landsbygd är icke oväsentligt
mindre än för befolkningen i övrigt. Medan enligt 1930 års folkräkning
av antalet män i åldern 16—65 år 47.6 °/o voro födda i vistelsekommunen,
utgjorde motsvarande tal för de i undersökningen ingående arbetslösa
59.3 %. Förklaringen härtill torde mången gång vara att finna i den
bristande aktivitet, som tager sig uttryck i passiv väntan på arbete i hemorten
och som leder till att den arbetslöses ekonomiska resurser uttömmas
och kanske även i viss mån hans psykiska motståndskraft. Han saknar då
såväl tillräckligt initiativ som förutsättningar i övrigt för att förflytta sig till
annan ort. Naturligen kan väl även intresset att stanna, där understöd står
till buds, avhålla från sökande av arbete på annan ort.

Mellan socialstyrelsens byrå för arbetslöshetsförsäkring och arbetsförmedling
och kommissionen äger ett intimt samarbete rum. Med stöd av lagen
örn offentlig arbetsförmedling den 15 juni 1934 (267/1934), som trädde i
kraft den 1 januari 1935, har den offentliga arbetsförmedlingen undergått
en snabb organisatorisk utveckling. Enligt uppgift från socialstyrelsen hade
arbetsförmedlingens organisation den 26 mars 1936 följande omfattning:

Huvudkontor .................................. 29

Avdelningskontor .............................. 126

Fasta ombud .................................. 318

Tillfälliga ombud .............................. 487

Lokalombud .................................. 378

Fristående sjömansförmedlingar ................ 21

Summa 1,359.

Denna utveckling har möjliggjort en intimare kontakt mellan arbetslöshetsklientelet
och den öppna arbetsmarknadens arbetstillfällen. Genom den
varje vecka från socialstyrelsen distribuerade riksvakanslistan, som innehåller
en sammanfattning av sådana arbetstillfällen på den öppna arbetsmarknaden
inom landet, till vilka arbetskraft på respektive orter icke kunnat anskaffas
och vilken lista distribueras bl. a. till samtliga statliga reservarbetsplatser,
söker kommissionen att städse hålla reservarbetarna underkunniga
örn de möjligheter, som föreligga för erhållande av anställning å den öppna
arbetsmarknaden. Socialstyrelsen har genom cirkulär till respektive arbetsförmedlingsanstalter
vid olika tillfällen erinrat om att samtliga reservarbetare
äro aktuella arbetssökande, som böra hemkallas för tillträdande av anställningar
på den öppna arbetsmarknaden, så snart dylika kunna erbjudas.
I åtskilliga fall hava reservarbetare på så sätt erhållit anställning å den
öppna arbetsmarknaden. Kommissionens sociala ombud bekräfta, att den
offentliga arbetsförmedlingen tilldrager sig ett ständigt växande intresse i

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

51

olika delar av landet, och samarbetet mellan hjälpverksamhetens och den
offentliga arbetsförmedlingens organ ute i landet är synnerligen livaktigt.
Bestämmelsen i hjälpkungörelsen om att ordförande i arbetslöshetskommitté
icke får vara ombud för den offentliga arbetsförmedlingen har haft fördelaktiga
verkningar. Genom att dessa arbetsuppgifter ej längre sammanföras
på en hand har det blivit möjligt för arbetsförmedlingens ombud att ägna
större uppmärksamhet åt förmedlingsarbetet.

II. Hjälpformer.

Med hänsyn till de genom klientelundersökningen vunna resultaten och
kommissionens på annat sätt gjorda erfarenheter, torde en kort redogörelse
för de tre viktigaste hjälpformerna — statligt och statskommunalt reservarbete
samt dagunderstöd — ävensom av vissa åtgärder till motverkande av
arbetslösheten bland ungdomen, ungdomshjälpen, här böra lämnas.

Statliga reservarbeten.

Klientelundersökningen har givit vid handen, att de vid undersökningstillfället
i statligt reservarbete sysselsatta, 17,087 personer, förete en icke oväsentlig
förskjutning mot de högre åldersklasserna i jämförelse med tidigare
av kommissionen företagna åldersundersökningar. Arbetsstyrkan utgjordes till
47.4 °/o av sten-, tillfällighets- och diverse- samt väg- och anläggningsarbetare,
Av de långvarigt arbetslösa över 25 år — 16,248 — hade 5,401 eller 33.2 °/o
under år 1933 varit sysselsatta i statligt reservarbete under i medeltal 35.1
veckor. Motsvarande uppgifter för 1934 voro 8,671 eller 53.4 % och 31.7
veckor och för tiden V*—31/7 1935 9,595 eller 59.1 % och 20.5 veckor. De
långvarigt arbetslösa över 25 år ha sålunda under 1935 i avsevärd utsträckning
erhållit hjälp genom statligt reservarbete. Av de i klientelundersökningen
ingående arbetslösa, som till mer än hälften utgöras av långvarigt arbetslösa,
lia endast 1,507 personer eller 3.7 % haft mera regelbunden sysselsättning
i statligt reservarbete under tiden 1I1 1933—31/7 1935. Det förtjänar
härvid påpekas, att av kommissionen under åren 1925 och 1926 verkställda
undersökningar (se Sociala meddelanden 1926, nr 3 och 12) gåvo till resultat,
att 7.2 °/o respektive 4.3 %> av de statliga reservarbetarna varit sysselsatta
i reservarbete mer än 2 år. Vid en i mars 1929 företagen undersökning
(se Sociala meddelanden 1930, nr 3) utgjorde motsvarande tal endast
1.4 %>.

Av de 1,507 personer, som under åren 1933—35 haft långvarig sysselsättning
i statligt reservarbete, voro 311 hemmahörande i Blekinge län, 288 i
Göteborgs och Bohus län samt 96 i Västernorrlands län; från riket i övrigt
kommo sålunda 812.

Understundom har det ifrågasatts, att de statliga reservarbetena vore ur
allmän arbetslöshetspolitisk synpunkt mindre lämpliga som hjälpform, enär

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

med densamma förbundna förmåner vore ägnade att kvarhålla de arbetslösa i
reservarbetet och därmed förhindrade dem att i hemorten eller på annat håll
söka och erhålla arbete. Det förhållandet, att, som ovan anförts, de i statligt
reservarbete långvarigt sysselsatta endast utgjorde 3.7 % av det den 31
juli 1935 anmälda klientelet, synes knappast tala för riktigheten av en sådan
uppfattning.

Väl är det så, att arbetslöshetskommittéerna som regel äro mindre böjda
för att från statligt reservarbete på annan ort hemkalla personer för placering
i öppna marknaden, annat än då efterfrågan på arbetskraft är stark.
Kommissionen har emellertid städse i de fall, då behov av arbetskraft konstaterats
och då risk ansetts föreligga, att reservarbetare icke skulle göras
underkunniga härom, sökt att avväga sina åtgärder efter utvecklingen.

För att befordra anpassning till arbetsmarknaden och förhindra ett konserverande
av arbetskraften vid de statliga reservarbetena har kommissionen
vid olika tillfällen, framförallt under våren och försommaren, beordrat hemsändning
av arbetare, hänvisade från kommuner, varest efterfrågan på arbetskraft
varit för handen. Därvid har givetvis hänsyn tagits till vederbörandes
yrkestillhörighet och övriga förutsättningar för det arbete, som kunde stå
till buds. Under våren 1935, närmare bestämt under tiden mars—maj, hemsändes
på grund av kommissionens åtgöranden från statligt reservarbete
2,218 personer, främst jordbruks- och vägarbetare. Motsvarande åtgärder
ha av kommissionen vidtagits i fråga om skogsarbetare under avverkningssäsongerna
1935 och 1936. Med hänsyn till att efterfrågan på arbetskraft i
jordbruket nu börjat göra sig gällande i de södra delarna av landet, äro arbetsstyrkorna
vid de statliga reservarbetena för närvarande föremål för
granskning i avsikt att utröna, i vilken omfattning efterfrågad arbetskraft
där kan vara tillfinnandes. Då såväl jordbruks- som skogsarbetare för närvarande
äro avstängda från statlig arbetslöshetshjälp, i den mån dispens ej
av kommissionen medgivits, äro arbetare av angivna kategorier innevarande
år icke sysselsatta vid reservarbeten i samma utsträckning som föregående
år. Eftersom emellertid kontroll över arbetslöshetskommittéernas yrkesbestämning
i fråga om de hjälpsökande icke annat än i undantagsfall kan äga
rum med stöd av hos kommissionen föreliggande handlingar, har kommissionen
låtit sig angeläget vara att på ort och ställe genom sina sociala ombud
närmare undersöka dessa förhållanden. Så lät kommissionen i samarbete
med arbetsförmedlingen, omedelbart efter det att skogskonflikten i Dalarna
innevarande år blivit bilagd, hjälpverksamheten i av densamma berörda
kommuner bli föremål för noggrann inspektion. Härigenom tillfördes arbetsmarknaden
omedelbart arbetskraft i större utsträckning än som skulle
blivit fallet om respektive arbetslöshetskommittéer haft att verkställa erforderliga
åtgärder utan kommissionens kontroll. Dylika ingripanden ha tydligen
i hög grad bidragit till att tillgodose arbetskraftbehovet och till att återföra
hjälptagare till självförsörjning, dymedelst minskande det allmännas
hjälpkostnader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

53

Då fråga är om arbetslösa personer från trakter och yrken med allmänt
förekommande och långvarig arbetslöshet, möta stora svårigheter att vidmakthålla
rörligheten hos klientelet. I början av februari 1936 vände sig
kommissionen till 11 stenindustrikommuner i Bohuslän med anhållan om
deras yttrande rörande eventuellt utbyte av de personer, som varit anställda
vid reservarbete i minst 2 år. Dessa en längre tid sysselsatta utgjorde till
antalet 205. Av de 11 kommunerna avböjde 8 den ifrågasatta åtgärden
beträffande 137 reservarbetare. Tre kommuner ansågo sig böra tillstyrka
utbyte för 43 av 68. Härav torde framgå, att kommunerna endast till en
ringa del ansågo, att utbyten borde äga rum, därvid motiverande sitt ställningstagande
med att det icke funnes några möjligheter för de arbetslösa
till anställning i den öppna marknaden, att de arbetslösas försörjning genom
det statliga reservarbetet vore hjälpligt ordnad och att arbetslöshetshjälp
eller fattigvård så gott som omedelbart måste tillgripas, om hemsändning
bomme till stånd.

I detta sammanhang finnes det anledning redovisa resultaten av de åtgärder,
som kommissionen vidtagit på grund av Kungl. Maj:ts brev den 30
juni 1933, varigenom kommissionen anmodades att till Gällivare och Jukkasjärvi
kommuners förfogande ställa sammanlagt 2,000 platser vid statliga
reservarbeten. Genom att ensamstående personer eller personer med obetydlig
försörjningsplikt hänvisades till arbetsplatser i södra Sverige avsågs ej
blott att minska hemkommunens understödsbörda utan även att underlätta
arbetskraftens överflyttning till andra arbetsområden. Till de båda kommunernas
förfogande ha under tiden 1]7 1933—2°l2 1936 ställts sammanlagt
2,035 platser vid statligt reservarbete, ungdomsreservarbete eller statligt arbetsläger
utom Norrbottens län; av dessa platser besattes 1,987. Vidare ha
dessa kommuner erhållit betydande antal platser (2,618) inom länet, vilka
platser emellertid i detta sammanhang äro av mindre intresse. Av nyssnämnda
1,987 personer, hänvisade till arbetsplatser utom Norrbottens län
under tiden 1/7 1933—2% 1936, ha i samband med omflyttningar av vissa
arbetsstyrkor 247 överförts till arbetsplatser inom länet. Av återstående
1,740 personer (se Bil. 1) voro vid februari månads utgång föremål
för hjälp utom hemorten endast 365. Föremål för arbetslöshetshjälp
i hemorten voro 337. Arbete i öppna marknaden hade 459 erhållit, varav
182 utom hemorten. Ohjälpta voro vid februari månads utgång av olika
anledningar 530. I detta antal ingå emellertid 85, huvudsakligen yngre personer,
inom Jukkasjärvi kommun, vilka enligt arbetslöshetskommitténs uppgift
anmäla sig endast i början av varje månad och sålunda ej återfinnas
i den till kommissionen avlämnade månadsrapporten. Anledningen till att
anmälan ej sker oftare angives icke.

Resultatet av dessa hänvisningar har sålunda blivit, alt 26.4 °/o erhållit
arbete i öppna marknaden, under det att 40.3 % alltjämt åtnjuta hjälp genom
statliga hjälpåtgärder. Detta senare behöver emellertid icke innebära,
att dessa personer åtnjutit sådan hjälp oavbrutet sedan den 1 juli 1933.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

Ovan berörd anmärkning mot det statliga reservarbetets egenskap att förhindra
arbetskraftens kontakt med hemarbetsmarknaden borde knappast
äga aktualitet i fråga om de s. k. dagkolonisterna (29/2 1936 3,032 eller
28.6 °/o av hela antalet statliga reservarbetare), som ju — liksom de vid
statskommunalt reservarbete anställda — redan befinna sig i hemorten. Dagkolonisten
bör sålunda ej ha någon svårighet att direkt uppehålla nyss
nämnda kontakt med hemmamarknaden. Å andra sidan har det kunnat
konstateras, att dagkolonisterna i kommuner, där arbetslöshetskommittéerna
ej ägna tillräcklig uppmärksamhet åt tillvaratagandet av den öppna marknadens
arbetstillfällen, gärna kvarbliva vid reservarbetet. Här synes det ofta
nödvändigt med en mera regelmässig omsättning, exempelvis genom utbyte
av reservarbetare, ett förfarande som även bragts i tillämpning.

I övrigt anser kommissionen, att under ett ständigt aktgivande på arbetsmarknadens
läge i de olika orterna de arbetslösas rörlighet bäst främjas genom
åtgärder, vidtagna med ledning av erfarenheterna från de sociala inspektionerna
och av de månatliga rapporterna från arbetslöshetskommittéer
och arbetsförmedlingar.

Otvivelaktigt är det statskommunala reservarbetet, örn syftet uteslutande
är att lämna en hjälp för stunden i omedelbar närhet av hemorten, att föredraga
framför det statliga reservarbetet. Detta torde i synnerhet gälla för
familjeförsörjare. Tages däremot hänsyn till att, då hemorten icke längre kan
beräknas för framtiden erbjuda tillräckliga försörjningsmöjligheter, det är
angeläget få den arbetslöse överflyttad till annan ort, ställer sig saken annorlunda.
Här har det statliga reservarbetet med dess tvång till ombyte
av vistelseort mången gång varit av värde för den arbetslöse, som därigenom
kommit i kontakt med arbetsmarknaden på annat och bättre sätt än vad
som skulle blivit fallet, om han kvarstannat i hemorten. Det torde även
få anses värdefullt, att ungdomen, i likhet med vad av ålder varit brukligt,
beredes tillfälle att arbeta och leva i annan miljö än hemortens.

Om sålunda de med det statliga reservarbetet förenade olägenheterna melån
väl motvägas av påtagliga fördelar ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt,
är det statliga reservarbetets lämplighet som hjälpform framträdande även
om man undersöker, i vilken utsträckning arbetsobjekt stå till förfogande
för de olika slagen av arbeten. Det förhållandet, att ett statligt reservarbete
kan förläggas praktiskt taget var som helst i landet, gör att arbetsobjekt
i erforderlig utsträckning alltid stå till förfogande. Förbises bör dock icke,
att de i regel kunna mobiliseras omedelbart, endast örn de planerats sorgfälligt,
enär formella och tekniska förberedelser kräva avsevärd tid, vanligen
uppemot ett år.

Mot lämpligheten av att använda statliga reservarbeten som hjälpform
i större utsträckning har anförts, att det utförda arbetet vanligen kommer
en annan ort tillgodo än den, vars arbetslösa erhålla hjälp vid arbetet. Det
är naturligt, att inom en av arbetslöshet hårt tryckt landsända de som re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

55

servarbeten lämpliga arbetsobjekten snabbt avarbetas och att på grund därav
arbetsobjekt måste uppsökas inom orter, varest arbetslösheten icke påkallat
ett forcerat utförande av vägar och andra passande arbetsföretag. Härvid
bör dock ihågkommas, att den ort, inom vilken ett statligt reservarbete
utföres, som regel får bidraga till detsamma med ett efter arbetets nytta för
orten avpassat belopp, ävensom att de kostnader, som åvila kommunerna för
arbetslösa hänvisade till statligt reservarbete — frånsett de fall, där höga
ortstillägg utgå -—- äro obetydliga i förhållande till de kostnader, kommunen
måste ikläda sig, då arbetslöshetshjälpen utgår i annan form. Det statliga
reservarbetet synes därför vara en hjälpform särskilt lämpad för att bispringa
ekonomiskt svaga kommuner med stor arbetslöshet.

Mot det statliga reservarbetet kan invändas, att detsamma är olämpligt för
många yrkesarbetare, som genom detsamma riskera att helt eller delvis förlora
sin yrkesskicklighet. För det nuvarande arbetslöshetsklientelet, huvudsakligen
grovarbetare och f. d. yrkesarbetare (se sid. 5), ha dessa farhågor
icke någon omfattande betydelse.

I viss mån belysande för den kommunala uppskattningen av det statliga
reservarbetet som hjälpform torde även vara det förhållandet, att ansökningar
örn platser vid statliga reservarbeten, i synnerhet från kommuner av
nyss antydd kategori, inkommit och fortfarande inkomma till kommissionen
i sådan utsträckning, att det med hänsyn till arbetslinjens planerade
omfattning är möjligt att tillgodose endast en ringa del av desamma.

Här lämnad redogörelse för de statliga reservarbetena torde lämpligen
böra kompletteras nied några uppgifter angående kostnaden per dagsverke
vid dessa arbeten. Denna kostnad är, förutom av den för varje arbetsplats
gällande reservarbetslönen, beroende av den utsträckning, i vilken kostnader
för material m. m. ingå i kommissionens åtaganden. En dessa förhållanden
belysande sammanställning lämnas nedan. Bruttokostnadernas procentuella
fördelning på olika grupper av arbetsgivare under budgetåren 1926/1927—
1934/1935 angnes däri liksom samma kostnad per 8-timmars arbetsdag. Arbeten
åt domänstyrelsen och flottningsföreningar, som vid periodens början
utgjorde huvudparten av kommissionens engagement, ha successivt sjunkit
i betydelse, så att de från att 1926/1927 ha utgjort 73.2 % numera representera
endast några få procent av de statliga reservarbetena. Den absoluta omfattningen
är emellertid ungefär densamma som vid periodens början.

Vid bedömandet av bruttodagsverkskostnaderna bör hänsyn tagas till i vad
mån vissa kostnader, framför allt materialkostnader, ingå i kommissionens
åtaganden eller ligga utanför desamma. Vid arbeten åt domänstyrelsen och
åt flottningsföreningar gäldar kommissionen som regel inga materialkostnader,
vilket däremot alltid är fallet vid arbeten åt vägstyrelscr och kommuner
samt i regel vid arbeten åt andra statliga myndigheter än domänstyrelsen.
Den väsentliga ökningen av vägstyrelsearbetena har medfört en motsvarande
stegring av medeldagsverkskostnaden, vilken givetvis även paverkats av förhöjningar
av reservarbetslöner.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

Bruttokostnaderna vid statliga reservarbeten, procentuellt fördelade på olika grupper
ar arbetsgivare budgetåren 1926/1927—1934/1935.

Budgetår	Domän- styrelsen %	Flyg- styrelsen %	Andra statliga arbeten %	Vägsty- relser %	Kom- muner %	Flott- ningsför- eningar *	Diverse arbets- givare %	Samma *	Summa milj. kr.
1926/1927	60.2	6.7	20.1	13.0	_	100.0	4.2
1927/1928	40.3	5.9	37.1	11.3	5.4	100.0	5.6
1928/1929	30.5	1.9	44.6	5.4	17.6	100.0	4.5
1929/1930	23.9	4.6	38.7	3.5	29.3	lOO.o	3.9
1930/1931	25.3	4.1	45	5	1.7	23.4	100.0	7.1
1931/1932	14.4	0.6	3.8	67.0	2.0	3.4	8.8	100.0	19.8
1932/1933	6.7	0.7	2.1	80.6	2.1	3.1	4.7	100.0	32.4
1933/1934	3.6	1.6	2.0	84.6	1.4	2.9	4.0	100.0	47.6
1934/1935	1.7	3.9	2.3	84.2	1.8	2.3	3.8	lOO.o	51.4
Bruttokostnaderna per 8-timmars arbetsdag vid statliga reservarbeten budgetåren 192611937—1934/1935. Kronor. Medeltal
1926/1927	5: 89	6:96	7:16	5:08	—	6:04
1927/1928	5:81	7:21	8:15	5:22	5:78	6:49
1928/1929	6: 24	6:39	8:94	5:18	6:81	7:25
1929/1930	6:42	7: 74	8:88	5:47	7:86	7: 66
1930/1931	6:11	6:76	7: 66	5:70	7:38	7:07
1931/1932	5:84	5:97	13:75	7:61	7:05	5:32	7:39	7: 27
1932/1933	5:40	8:04	9:20	7:39	6:92	4:85	7:36	7:	12
1933/1934	5:84	8: 24	9: 20	8:16	9:78	5:57	8:14	7:97
1934/1935	6:02	8:93	12:75	8: 69	9:80	6:12	8:92	8:64

Under budgetåret 1926/1927 utgjorde sålunda bruttodagsverkskostnaden
6: 04 kronor mot 8: 64 kronor under budgetåret 1934/1935. Under denna
period har den statliga reservarbetslinjen undergått en avsevärd utvidgning,
nämligen från en årskostnad av 4,200,000 kronor till 51,400,000 kronor. Ihågkommas
bör, att uppdragsgivare, framför allt vägstyrelser och kommuner,
som regel ha att bidraga till respektive arbeten med belopp, varierande från
5 till 25 % av kostnaderna.

Bruttokostnaderna (avrundade tal) för de statliga reservarbetena utgjorde
per sysselsatt arbetare och år under

budgetåret 1933/1934 kronor 2,400

» 1934/1935................... » 2,410

och beräknas komma att utgöra för

budgetåret 1935/1936 ................... > 2,500.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

57

Statskommunala reservarbeten.

Enligt klientelundersökningen företer åldern hos de den 31 juli 1935 i
statskommunalt reservarbete sysselsatta, i likhet med vad fallet är för de
statliga reservarbetarna, en förskjutning mot högre åldersklasser. Av de
8,842 personer, som vid nämnda tidpunkt åtnjöto hjälp genom statskommunalt
reservarbete, tillhörde 42.0 °/o yrkesgrupperna tillfällighets- och diversearbete,
sågverksindustri samt väg- och anläggningsarbete. Av de
16,248 långvarigt arbetslösa över 25 år hade 3,748, eller 23.1 %>, under 1933
sysselsatts i statskommunalt reservarbete under genomsnittligt 21.1 veckor.
Motsvarande uppgifter för 1934 voro 5,947 eller 36.6 °/o och 23.9 veckor och
för tiden V,—S1/T 1935 6,172 eller 38.0 % och 17.2 veckor.

De statskommunala reservarbetena måste av naturliga skäl bli bundna till
orter, där arbetslöshet förekommer. Urvalet av arbetsobjekt blir härigenom
starkt begränsat. Härtill kommer, att, i mån som de lämpligaste arbetsobjekten
avarbetas inom en ort, svårigheterna att finna som reservarbete
lämpliga arbetsobjekt bli allt större. Kostnaderna för dessa arbeten torde
därför komma att stiga år från år.

På grund av de från den 1 juli 1933 väsentligt förbättrade statsbidragsvillkoren,
har statsverkets kostnader för statskommunala arbeten ökats synnerligen
hastigt, såsom framgår av nedan lämnade uppgifter. Dessa kostnader
uppgingo för budgetåret 1933/1934 till 850 kr. pr man och år;

beräknades (nov. 1934) » > 1934/1935 » 1,120 » > » » »;

uppgingo » » 1934/1935 > 1,315 » » » » »;

beräknades (nov. 1935) » » 1935/1936 » 1,385 > » » » »;

ha för tiden juli 1935—februari 1936 uppgått till ett

belopp motsvarande .......................... 1,780 » » » ».

Då dessa uppgifter, i vad de avse verkliga kostnader, äro baserade på rapporterat
antal arbetare och under respektive tidsperioder utanordnade medel,
kunna de, örn därunder större materialbidrag, avseende annan period utanordnats,
bliva i någon mån missvisande. Så är fallet med den hittills tilländalupna
delen av innevarande budgetår, varför det är antagligt, att den
verkliga kostnaden per man för budgetåret 1935/1936 kommer att bli något
lägre än den ovan angivna. Under alla förhållanden är emellertid kostnadsökningen
för statsverkets andel i den statskommunala reservarbetslinjen påfallande.
Statsverkets årskostnad för en statskommunal reservarbetare är sålunda
ungefär densamma som kommissionens bruttokostnad för en statlig
reservarbetare i ett arbete åt domänstyrelsen eller flottningsförening.

Under den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1935/1936 lia i statskommunala
reservarbeten sysselsatts i medeltal 7,125 man och under återstoden
av budgetåret beräknas komma att sysselsättas i medeltal 6,000,
d. v. s. att under året skulle genomsnittligt 6,750 erhålla hjälp genom statskommunalt
reservarbete. Av kommissionen har under tiden 1 juli 1935—
13 mars 1936 avslagits ansökningar om tillstånd att utföra statskommunala

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

reservarbeten för en beräknad sammanlagd arbetskostnad av omkring

2,700.000 kronor, vilka arbeten skulle kunnat bereda sysselsättning åt i
medeltal under budgetåret 1,340 man. Anledningarna till kommissionens
avslag ha, förutom i det förhållandet, att arbetslöshetens omfattning i kommunen
i vissa — dock jämförelsevis fåtaliga — fall ej motiverat ett bifall,
varit att söka antingen i att arbetena kunnat beräknas i annan ordning
komma till utförande under den närmaste framtiden eller att proportionen
mellan materialkostnader och arbetskostnader icke varit sådan, att ett bifall
ansetts försvarligt med hänsyn till gällande direktiv för urvalet av
arbetsobjekt. Att kommuner i dylika fall ingivit ansökningar om de ifrågasatta
arbetsföretagens utförande som reservarbeten, beror otvivelaktigt i
främsta rummet på de i längden allt större svårigheterna att i önskvärd utsträckning
tillgodose hjälpbehovet genom statskommunala reservarbeten.

Till de sålunda konstaterade svårigheterna att i fortsättningen kunna erhålla
lämpliga statskommunala arbetsobjekt i de av arbetslöshet hårt betungade
orterna kommer vidare, att, såsom kommissionen vid flera tillfällen
uppvisat, den statskommunala arbetslinjen är förenad nied åtskilliga olägenheter.
Kommissionen tillåter sig i detta avseende hänvisa till vad den uttalat
i sin statframställning den 30 november 1934. Kommissionen framhöll
därvid bland annat, att den alltid när det gällt utväljandet av arbetsobjekt för
reservarbeten, i överensstämmelse med de uttalanden, som gjorts bland annat
i särskilda utskottets utlåtande nr 17/1933, sökt undvika arbetsföretag, som
vore avsedda att utföras i öppna marknaden. Det ligger sålunda i sakens
natur, att svårigheterna att verkställa ett ur dessa synpunkter lämpligt urval
äro större i fråga örn de statskommunala än de statliga reservarbetena, enär
de enskilda kommunerna som regel blott ha ett ringa antal arbetsobjekt att
välja på. Kommissionen har vid flera tillfällen kunnat konstatera en benägenhet
från kommunernas sida att såsom statskommunala reservarbeten
igångsätta arbetsföretag, vilka med sannolikhet inom en nära framtid skulle
kommit till utförande på den öppna marknaden. Belysande härför torde
vara vad här ovan anförts om de av kommissionen under senare tid avslagna
ansökningarna örn statskommunala reservarbeten. Med den statskommunala
arbetslinjen kan sålunda vara förenad en viss tendens till överförande
av aktuella arbetsobjekt från den öppna marknaden till reservarbetena.

Kommissionen har även haft anledning konstatera, att kommuner med
hänsyn till de förmånliga statsbidragsbestämmelserna frestas att igångsätta
arbeten av en i förhållande till deras finansiella resurser anmärkningsvärd
storleksordning. Enär möjligheterna att få utföra ett arbete som statskommunalt
reservarbete ävensom i viss omfattning statsbidragsprocentens storlek
äro beroende på antalet hjälpsökande, gör sig understundom gällande ett intresse
att hålla arbetslöshetens omfattning i kommunen uppe. Den hjälpåtgärdernas
smidiga anpassning till arbetslöshetens förändringar, som är en
nödvändig förutsättning för en sund arbetslöshetspolitik, låter sig mången
gång icke genomföra ifråga om statskommunala reservarbeten. Ehuru arbetslösheten
i hela landet endast mera långsamt undergår förändringar, kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

59

för den enskilda kommunen hastiga variationer noteras. Återupptagandet
av ett nedlagt industriföretag kan för en kommun innebära, att arbetslösheten
belt försvinner. De statskommunala arbetena erbjuda i dylika fall,
framförallt för smärre kommuner, icke denna anpassningsförmåga. Även
torde böra framhållas de svårigheter, som mången gång uppstå för mindre
kommuner att till reservarbeten anskaffa ledningspersonal, kompetent att
leda arbetena på ett ändamålsenligt sätt.

Kommissionen söker emellertid övervaka de statskommunala reservarbetenas
utförande på efter deras ändamål avpassat sätt. I detta syfte låter
kommissionen, i den mån tillgängliga arbetskrafter det medgiva, dessa arbeten
bli föremål för ofta återkommande sociala och tekniska inspektioner.
Vidare övervakas noga, att de vid. dessa arbeten sysselsatta arbetsstyrkorna
stå i lämplig relation till det inom kommunen förefintliga hjälpbehovet.

Med de statskommunala reservarbetena äro emellertid även förenade påtagliga
fördelar. Den kanske mest framträdande är, att kommunerna genom
dem beredas möjligheter att i hemorten åt familjeförsörjare meddela hjälp
i form av arbete. Den sociala betydelsen härav torde icke behöva närmare
utvecklas. Sysselsättandet av familjeförsörjare i hemorten innebär jämväl
ur kommunens synpunkt den fördelen, att särskilt ortstillägg som regel icke
behöver utbetalas. Genom att de arbetslösa beredas arbete i hemorten komma
vidare de på arbetet ifråga nedlagda kostnaderna kommunen tillgodo. Genom
att kommunen själv kan handhava ledningen av arbetet underlättas omplacering
av de arbetslösa, valfid den meddelade hjälpen smidigt kan avpassas
med hänsyn till det i varje särskilt fall föreliggande hjälpbehovet.

Den statskommunala reservarbetslinjen synes kommissionen alltjämt böra
ingå såsom en viktig del av samhällets föranstaltningar för hjälp åt oförvållat
arbetslösa, men kommissionen finner, såsom av det ovan sagda framgår,
denna linje icke kunna givas alltför stor omfattning. I detta sammanhang
kan även framhållas, att, ehuruväl de statskommunala arbetena för
statsverket ställa sig billigare än de statliga, de förra dock belasta samhället
i dess helhet med högre kostnader än de senare. Bruttokostnaden per
dagsverke, som vid de statliga reservarbetena nu utgör mellan 8 och 9 kronor
per dagsverke om 8 timmar, uppgår för de statskommunala reservarbetena
till omkring 10 kronor. Allt efter som mera materialkrävande arbetsobjekt
måste tillgripas, kommer sistnämnda kostnad att stiga ytterligare.
I den mån de statskommunala arbetena koncentreras till de av arbetslösheten
svårt betryckta orterna, vilka som regel åtnjuta förmånen av hög statsbidragsprocent,
ökas statsverkets andel (jfr ovan sid. 15), varigenom skillnaden
mellan statsverkets kostnader för statliga och för statskommunala arbeten
minskas.

Kommissionen vill i detta sammanhang, under hänvisning till vad den uttalat
i samtidigt härmed avgivet underdånigt utlåtande över arbetslöshetsutredningens
betänkande II, ifrågasätta, örn icke statsbidrag till såväl statskommunala
reservarbeten som kontantunderstödsverksamhet lämpligen kunde utgå

60

Kungl. Majlis proposition nr 266-

med lägre procentuellt bidrag än nu tillämpade, särskilt inom orter med i
förhållande till förefintliga ekonomiska resurser mindre tryckande arbetslöshet.

Dagunderstöd.

Den 31 juli 1935 uppgick antalet med statsbidrag dagunderstödda till endast
586 och antalet kommunalt understödda till 1,631. Understödslinjen var sålunda
ur hjälpsynpunkt vid undersökningstillfället av underordnad betydelse.
Under åren 1933 och 1934 förekom emellertid för de i klientelundersökningen
ingående understödsverksamhet i förhållandevis stor omfattning. Sålunda
uppgick det procentuella antalet hjälpveckor, för vilka hjälp till det
berörda klientelet utgivits i form av dagunderstöd, under tiden 1/1 1933—31/7
1935 till 30.6 % för långvarigt arbetslösa och 31.5 °/o för övriga arbetslösa.
Av de 16,248 långvarigt arbetslösa över 25 år hade under 1933 9,317 eller
57.3 % åtnjutit hjälp i form av dagunderstöd med statsbidrag under i medeltal
26.7 veckor. Motsvarande uppgifter för 1934 voro 9,518, 58.6 % och

21.0 veckor samt för tiden */i—31/r 1935 5,912, 36.4 %> och 11.4 veckor.

De olägenheter och vådor av social art, som kunna vara förbundna med
kontantunderstödsverksamheten, äro så ofta omvittnade, att en redogörelse
för desamma ej torde vara av nöden. Här må dock framhållas det för individens
självkänsla nedsättande, som ligger i ett understöd utan motprestation,
och den risk för arbetsförmågans och arbetsviljans försvagande, som
dessvärre följer i sysslolöshetens spår och som därför kan komma att på
förhållandevis kort tid förvandla en god arbetare till notorisk understödstagare.
Man synes även inom flertalet kommuner ha kommit till insikt
härom. Det är påtagligt, att man, där dagunderstödsverksamheten en gång
blivit nedlagd, ytterst ogärna tar upp den igen. Den ovan relaterade stora
efterfrågan på platser vid statliga reservarbeten får ses mot bakgrunden av
denna önskan att undvika dagunderstödet som hjälpform för arbetslösa.
Lämpligheten av den i hjälpkungörelsen intagna föreskriften, att hjälp i
första hand skall beredas genom arbete, synes allmänt vitsordas från kommunalt
håll.

Kommissionen anser sig böra något ingå på frågan om dagunderstödsverksamhetens
inverkan på de i form av anmälningar hos arbetslöshetskommittéerna
synliga hjälpanspråken. Såsom kommissionen i sin statframställning
den 4 december 1935 framhållit, kunde dagunderstödsverksamheten
under våren och försommaren 1935 nedbringas så kraftigt, att den efter midsommar
icke ifrågakom annat än i ett fåtal kommuner och där i obetydlig
omfattning. Antalet dagunderstödda översteg på sommaren aldrig 600. Denna
inskränkning av understödsverksamheten kunde äga rum, tack vare att
kommissionen, samtidigt med att arbetsmarknaden ställde förhållandevis
stora krav på arbetskraft, kunde anvisa platser vid statliga reservarbeten i
tillräcklig utsträckning. Tvivel torde icke råda om att den avsevärda nedgången
i arbetslöshetssiffrorna vid denna tid icke var beroende uteslutande

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

61

på att de arbetslösa självmant sökt sig ut på arbetsmarknaden. I ett betydande
antal fall ställdes den arbetslöse, sedan dagunderstödet ej längre stod
till buds, inför valet av statligt reservarbete eller ingen hjälp alls. Givet är,
att flertalet av dem som därvid vägrade antaga hänvisning till statligt reservarbete,
gjorde detta därför, att de ansågo sig ha utsikter till bättre lönande
arbete i öppna marknaden, men helt säkert utgjordes en del av dem, som
under denna period försvunno ur arbetslöshetsklientelet, av arbetsovilliga personer,
vilkas hjälpbehov, därest sådant överhuvud förelåg, icke var av natur
att böra tillgodoses medelst arbetslöshetshjälp.

Ungdomshjälp.

Ett arbetsområde, inom vilket påtaglig brist på lämplig arbetskraft för
närvarande råder, är jordbruket. Åtgärder till underlättande av ungdomens
utbildning i praktiskt jordbruksarbete och för väckande av dess håg för
detta arbete synas därför i hög grad påkallade. Kommissionen har, i den
mån det varit möjligt, sökt tillgodose detta önskemål genom utbildningskurser
i praktiskt jordbruksarbete vid statliga arbetsläger och ungdomsreservarbeten.
Särskilt är detta fallet vid jordbrukslägren Ovansjö, Skråmmen,
Lång m. fl.

Kungl. Maj:t har genom brev av den 14 februari 1936 bemyndigat kommissionen
att arrendera egendomen Lång i Grums socken, Värmlands län,
för att därstädes bereda arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning i
bland annat jordbruksarbete. Kommissionen har här upprättat ett s. k.
jordbruksläger, till vilket hänvisas hjälpsökande arbetslös ungdom, som saknar
utbildning eller som av någon anledning ej kan få sysselsättning i sitt
förutvarande yrke. Verksamheten bedrives i samråd med länets hushållningssällskap.
Tillgången på sådana arbetsobjekt, som normalt förekomma
vid ett större jordbruk, är riklig, vadan utbildningen till jordbruksarbetare
kan göras så allsidig som gärna är möjligt. Sysselsättning kommer att beredas
åt omkring 100 ungdomar, som efter avslutad undervisning lämnas
råd och bistånd vid sökande av arbete i öppna marknaden. Vad här sagts
om utbildningen vid Lång gäller i tillämpliga delar även om den vid övriga
jordbruksläger bedrivna verksamheten.

I avvaktan på realiserandet av vissa planerade åtgärder i fråga om yrkesundervisning
för ungdom, har kommissionen i Västerbottens, Västernorrlands
och Kopparbergs län igångsatt provisoriska yrkesskolor för utbildning
i olika hantverk.

Då emellertid hithörande spörsmål torde vara föremål för övervägande
av de enligt Kungl. Maj:ts beslut inom jordbruksdepartementet och handelsdepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning rörande dels den lägre
lanlbruksundervisningen, dels lärlingsutbildningen inom hantverket, anser
sig kommissionen för närvarande icke ha anledning framlägga något förslag
till omläggning eller utvidgning av den av kommissionen bedrivna hjälpverksamheten
för unga arbetslösa.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

III. Kommissionens engagement i statliga reservarbeten den

1 juli 1936.

Innan kommissionen övergår till medelsbehovet för budgetåret 1936/1937,
torde böra lämnas en redogörelse för omfattningen av de arbetsobjekt för
statliga reservarbeten, som den 1 juli 1936 beräknas stå till förfogande, ävensom
vissa uppgifter örn deras slutförande.

Den planläggning av den statliga arbetslöshetshjälpen för vinterhalvåret
1933—1934, som kommissionen jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1933
hade att verkställa, förutsatte, att arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena
skulle, därest förhållandena funnes så påkalla, kunna successivt uppbringas
till minst 30,000 man. Detta krävde nya engagement i stor omfattning.

Med hänsyn till den under 1934 önskvärda arbetsstyrkan var det oundvikligt
att under sommarhalvåret i viss mån bearbeta även arbetsobjekt, som
ur teknisk synpunkt med fördel kunnat anstå till efterföljande vinter. De
under vintrarna 1933/1934 och 1934/1935 höga arbetsstyrkorna kunde hållas
endast tack vare en intensiv arbetsanskaffning, som förutom erforderliga vinterarbeten
tillförde kommissionen även sommararbeten i betydande omfattning.
Ehuru arbetena under såväl 1934 som 1935 bedrevos så, att under
sommarhalvåret en högre arbetsstyrka sysselsattes än under den påföljande
vintern, disponerar kommissionen nu, på grund av nedgången i hjälpbehovet,
alltjämt över ett betydande antal arbetsobjekt, vilka icke kunna utföras annat
än sommartid.

Antalet arbeten utgör 398 med en per den 1 juli 1936 beräknad engagementssumma
för icke slutförda arbeten av cirka 35,000,000 kronor. De verkligen
uppkommande kostnaderna kunna emellertid avvika härifrån på grund av
oförutsedda omständigheter, av uppdragsgivare begärda tilläggsarbeten eller
förändringar av den ursprungliga arbetsplanen samt icke minst på grund av
den takt, i vilken arbetena färdigställas. Å andra sidan ingår i ovan nämnda
belopp den på uppdragsgivarna fallande andelen, vilken kan beräknas till
omkring 10 %> av engagementssumman.

Här nedan lämnas en sammanställning av antalet man, som borde sysselsättas
i statligt reservarbete under de olika kvartalen av budgetåret 1936/1937,
därest arbetenas slutförande skulle planeras uteslutande med hänsyn till vad
som ur teknisk och ekonomisk synpunkt får anses mest ändamålsenligt.

1936 1937 Medeltal

III kv. IV kv. I kv. II kv. under året
Antalet man........ 18,000 12,000 6,000 7,000 10,750

Detta arbetsprogram förutsätter, att under 3:e kvartalet 1936 skulle sysselsättas
18,000 man och under 4:e kvartalet 12,000 samt under lia och 2:a
kvartalen 1937 6,000 respektive 7,000. I medeltal under budgetåret skulle
arbetsstyrkan uppgå till 10,750. Kostnaderna för budgetåret skulle under
angivna förutsättningar belöpa sig till 26,000,000 kronor, eller c:a 2,400 kro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

63

nor per man och år. Under år 1936 skulle enligt denna plan 237 arbeten
komma att färdigställas, d. v. s. samtliga arbeten, vilkas återstående delar
huvudsakligen utgöras av sommararbeten. Ett fortsatt avarbetande enligt
angivna principer skulle möjliggöra arbetenas färdigställande på nedan
angivet sätt.

1936 1937 1938 1939 1940 1941 Summa

Antalet arbeten, som beräknas avslutade

angivet år............ 237 121 35 2 2 1 398

Det arbete, som upptagits såsom avsett att färdigställas först under 1941,
är Malö strömmar i Göteborgs och Bohus län, vilket arbete Kungl. Maj:t genom
brev den 5 juli 1935 anbefallt kommissionen att utföra.

IV. Medelsbehovet för budgetåret 1936/1937.

Kommissionen övergår härefter till medelsbehovet för budgetåret 1936/
1937. I sin statframställning den 4 december 1935 beräknade kommissionen
detta anslagsbehov exklusive kostnader för kommissionens centrala förvaltning
till 31,000,000 kronor, för vilket belopp i medeltal under året skulle
kunna hjälpas följande antal arbetslösa, nämligen genom

statligt reservarbete ........................... 9,000

statskommunalt reservarbete .................. 3,500

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .. 4,500

Summa 17,000 hjälpta.

Såsom ovan framhållits, har kommissionen uppskattat antalet under budgetåret
hos kommittéerna anmälda arbetslösa till i genomsnitt 35,000. Kommissionen
utgår från att av dessa genomsnittligt 25,000 äro att betrakta såsom
omedelbart hjälpbehövande. I likhet med Kungl. Maj:ts proposition
nr 232 till 1935 års riksdag räknar kommissionen med att 10,000 kunna
väntas bisprungna genom rent kommunala åtgärder. Genom kommissionens
försorg borde sålunda hjälp beredas i genomsnitt åtminstone 15,000
arbetslösa.

Av det ovan sagda framgår, att genomsnittligt 10,000 personer icke beräknas
vara i behov av omedelbar hjälp. Detta innebär givetvis icke, att de
skola lämnas helt utan hjälp, men det förutsätter, att hjälpprogrammet utformas
så, att det möjliggör skiftning i lämplig utsträckning mellan de hjälpsökande.
Detta kan emellertid äga rum endast om arbetslinjen gives ett dominerande
utrymme, enär dagunderstödet som regel icke kan beräknas möjliggöra
sådan skiftning. Det synes angeläget, att hänsyn tages härtill vid
avvägningen av de olika hjälpformerna, så mycket mer som, enligt vad här
ovan anförts, en omfattande dagunderstödsverksamhet torde komma att verka
höjande på hjälpsökandetalen och därmed påverka grunden för de här
framlagda beräkningarna.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Kommissionen uppskattar kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret
1936/1937 på följande sätt.

Hjälpform

Statligt reservarbete.............

Statskommunalt reservarbete.........

KontantunderstödBverksamhet och ungdomshjälp

Antalet arbetslösa,
som avses att hjälpas
i genomsnitt
under budgetåret

. . 7,750

. . 5,000

. . 2,250

Summa 15,000

Beräknad
kostnad kr.

19.400.000
7,800.000
2,000,000

29.200.000

Här nedan lämnas en kort motivering till den så föreslagna avvägningen
mellan de olika hjälpformerna.

Kontantunderstödsverksamhet synes i likhet med vad fallet varit under
innevarande budgetår icke böra ifrågakomma under sommarhalvåret annat
än i rena undantagsfall. De tidigare å sid. 18 i korthet anförda betänkligheter,
som vid olika tillfällen rests mot kontantunderstödsverksamheten på
grund av med densamma förbundna sociala vådor, torde få anses äga särskild
styrka i fråga om sådan verksamhet, bedriven under den varma årstiden,
då arbetstillfällen kunna beräknas föreligga i förhållandevis stor omfattning.

Emellertid torde det bliva nödvändigt att under vintern räkna med kontantunderstödsverksamhet
i viss utsträckning såsom supplement till arbetslinjen.
De nyss vidrörda betänkligheterna synas kommissionen icke äga
samma aktualitet i fråga om understödsverksamhet bedriven under en kortare
tid på vintern.

I anslutning till vad nyss anförts angående önskvärdheten av att hålla
dagunderstödet borta under sommaren, vill kommissionen framhålla, att
detta, enligt vad erfarenheten giver vid handen, näppeligen låter sig göra
annat än örn tillgång finnes till en effektiv statlig reservarbetslinje.

I redogörelsen här ovan för kommissionens engagement i statliga reservarbeten
den 1 juli 1936 har angivits den ordning, i vilken dessa arbeten
lämpligen borde färdigställas med hänsyn till ekonomiska och tekniska skäl.
Arbetslösheten beräknas emellertid icke bli av den omfattning, att ett dyligt
arbetsprogram behöver genomföras. Kommissionen finner, att ett arbetsprogram
under budgetåret av nedan angiven omfattning kan, samtidigt
som det tillgodoser måttbga fordringar på arbetenas ekonomiska bedrivande,
beräknas på ett tillfredsställande sätt fylla de sociala kraven.

	1936		1937	Medeltal
	III kv.	IV kv.	I kv.	II kv.	under året
Antalet man.....	.... 11,000	7,000	6,000	7,000	7,750

Detta program förutsätter, att under 3:dje kvartalet 1936 skulle sysselsättas
11,000 man, under vintern 6 å 7,000 och i medeltal under budgetåret
7,750. Totalkostnaden under budgetåret beräknas utgöra 19,400,000
kronor eller något mer än 2,500 kronor per man och år. Såsom framgår av

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

65

nedanstående beräkning av tidpunkten för arbetenas färdigställande, jämförd
med motsvarande tablå på sid. 21, skulle de tekniska konsekvenserna
bliva, att under 1936 kunde färdigställas 185 arbeten, medan 52 sommararbeten
måste överhållas till 1937.

1936 1937 1938 1939 1940 1941 Summa

Antal arbeten, som beräknas avslutade

angivet år............ 185 103 77 29 3 1 398

I detta sammanhang torde även böra framhållas, att den vinterarbetsstyrka,
6 å 7,000 man, som här upptagits, är den högsta, som kan sysselsättas
vid nu kontraherade arbeten. En ökning av arbetsstyrkan under vintern
förutsätter sålunda, att underhandlingar örn ytterligare engagement omedelbart
upptagas.

Kostnaderna för icke avarbetade statskommunala reservarbeten beräknas
den 31 juli 1936 komma att uppgå till i runt tal 30,000,000 kronor. Härav
skulle omkring 60 % eller 18,000,000 kronor utgå i statsbidrag. Detta belopp
är emellertid ytterst approximativt, och i detsamma ingår ett stort antal
arbeten, vilka knappast torde komma att slutföras som reservarbeten.

Kommissionen beräknar, att i medeltal under året vid statskommunala
arbeten bör kunna sysselsättas 5,000 man för en kostnad av 7,800,000 kronor
eller 1,560 kronor per man och år. Kommissionen har ovan (sid. 15)
framhållit den avsevärda stegringen av statsverkets kostnader för de statskommunala
arbetena. Det förbättrade arbetslöshetsläget har emellertid,
frånsett de hårt betryckta orterna, möjliggjort en sänkning över lag av statsbidragsprocenterna,
vilken sänkning synes motivera en beräknad årskostnad
för ifrågavarande budgetår av här angivet belopp. Ehuru, som nyss sagts,
arbeten beviljats för en betydligt högre summa, är det nied hänsyn till att
dessa arbeten i stor utsträckning äro belägna inom kommuner, vilkas arbetslöshet
numera är obetydlig, icke möjligt att i de kommuner, där hjälpbehov
föreligger, sysselsätta i genomsnitt 5,000 man, med mindre ytterligare arbeten
beviljas.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att om Kungl. Maj:ts
förslag i 1936 års statsverksproposition om höjning av statsbidragsprocenten
till företag avseende allmänna vägar vinner riksdagens bifall, häremot
svarande ändringar påfordras av hjälpkungörelsens föreskrifter i hithörande
avseende. Nu förevarande beräkningar påverkas emellertid ej i nämnvärd
grad av en sådan förändring.

Behovet av ungdomshjälp under budgetåret är svårt att uppskatta med
någon grad av säkerhet. Det förefaller emellertid som örn denna hjälpform
lämpligen skulle kunna koncentreras till arbetsläger och ungdomsreservarbeten
med yrkesmässig inriktning.

Under budgetåret 1935/1936 torde, såvitt nu kan bedömas, i genomsnitt

7,000 personer komma i åtnjutande av hjälp genom kontantunderstödsverk Bihang

till riksdagens protokoll 19H6. 1 sami. Nr 2GG. !>

CG

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

samhet och ungdomshjälp. Under budgetåret 1936/1937 beräknar kommissionen
att med dessa hjälpformer understödja i medeltal 2,250 personer för
en beräknad kostnad av 2,000,000 kronor. Denna hjälp beräknas till förhållandevis
stor del komma att utgå i form av ungdomshjälp.

Kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret 1936/1937 utom
kommissionens centrala förvaltning beräknas sålunda till för

statliga reservarbeten .............................. kronor 19,400,000

statskommunala reservarbeten ...................... » 7,800,000

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp ...... » 2,000,000

Summa kronor 29,200,000

Detta belopp torde kunna avrundas till 29,000,000 kronor.

Genom brev den 2 september 1921 ställde Kungl. Majit till kommissionens
förfogande ett belopp av högst 1,000,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet
användas dels till förskotterande, mot av kommissionen godkänd säkerhet,
av erforderliga medel för utförande av med statsmedel understödda
väganläggningar och vägförbättringar m. m., dels ock till gäldande av belopp,
varmed den för dylikt vägföretag beräknade kostnaden kunde komma
att överskridas. Genom brev den 19 jimi 1931 föreskrev Kungl. Majit,
att det för nyssnämnda ändamål till kommissionens förfogande ställda beloppet
skulle redovisas såsom en särskild fond, och genom brev den 12
februari 1932 utökades fondens belopp till 2,000,000 kronor. Denna fond
benämnes våglånefonden.

Fondens storlek utgjorde den 26 mars 1936, inklusive fonderade räntor,
2,132,678 kronor, varav i utestående lån 520,200 kronor. För utlåning tillgängliga
medel uppgingo vid angivna tidpunkt sålunda till 1,612,478 kronor.
Utestående lån beräknas komma att återbetalas under loppet av budgetåret
1936/1937.

Väglånefonden tillkom för att utan anlitande av de särskilda anslagen för
lijälpåtgärder vid arbetslöshet underlätta igångsättandet av beslutade vägföretag
på ett tidigare stadium än i gällande arbetsplaner beräknats. Härigenom
skulle givetvis arbetslösheten i viss mån komma att motverkas. I
mån som till vägväsendets förfogande ställts alltjämt ökade anslag av statsmedel,
har väglånefonden förlorat i betydelse. Kommissionen, som dock
funnit, att fonden vid många tillfällen varit till obestridlig nytta, vill icke ifrågasätta,
att möjligheterna för ett tillgodoseende av det med fonden avsedda
syftet inskränkas. Det synes emellertid kommissionen under nuvarande förhållanden
mindre ändamålsenligt med en redovisning såsom särskild fond
vid sidan av de medel, som för varje budgetår av riksdagen ställas till förfogande
för bedrivandet av hjälpverksamheten för oförvållat arbetslösa. Väglånefonden,
inklusive fonderade räntor, borde kunna ingå i budgeten, varvid
ur de till kommissionens förfogande stående medel lån skulle kunna få
utlämnas på enahanda villkor, som för närvarande gälla för väglånefonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

67

Utestående lån skulle sålunda icke vid något tillfälle sammanlagt få överstiga

2,000,000 kronor. Vid bifall till detta kommissionens förslag skulle de
medel för kommissionens verksamhet under budgetåret 1936/1937, avseende
reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp, som här ovan
beräknats till 29,000,000 kronor, kunna minskas med i runt tal 2,000,000
kronor. Till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp
skulle vid sådant förhållande erfordras anvisning av 27,000,000 kronor.

Här nedan lämnas först en sammanställning av till kommissionens förfogande
för hjälpverksamheten under olika budgetår ställda medel.

Medel, disponibla för kommissionens verksamhet. Miljoner kronor.

Tilläggs- och Summa

Budgetär Reservationer1 Anslag förstärknings- anvisade

anslag medel

1931/1932 ....... 0.5 10.0 18.0 28.5

1932/1933 ....... 0.6 25.0 50.0 75.6

1933/1934 ....... 21.1 60.0 5.0 86.1

1934/1935 ....... 4.9 60.5 20.0 85.4

1935/1936 ....... 7.7 34.0 11.0 62.7

Kommissionen beräknade för budgetåret 1935/1936 ett medelsbehov för
statliga och statskommunala reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet och
ungdomshjälp av 48,600,000 kronor. Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts
förslag 34,000,000 kronor, varav intill 1,000,000 kronor skulle för visst ändamål
stå till Kungl. Maj:ts förfogande. Till kommissionens förfogande stodo
dessutom vid budgetårets ingång reservationer, tidigare beräknade till 5,500,000
kronor men utgörande 7,700,000 kronor. De verkliga kostnaderna för kommissionens
verksamhet, exklusive nyss nämnda till Kungl. Maj:ts förfogande
stående 1,000,000 kronor, beräknas komma att uppgå till cirka 52,000,000
kronor. På grund härav har riksdagen anvisat ett tilläggsanslag av 11,000,000
kronor. Såvitt nu kan bedömas komma de för budgetåret 1935/1936 anvisade
medlen att i sin helhet tagas i anspråk och sålunda, i motsats mot vad tidigare
varit fallet, inga reservationer att uppstå.

De av kommissionen för budgetåret 1936/1937 här beräknade kostnaderna
för statliga och statskommunala reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp, 29,000,000 kronor, böra sålunda vid en jämförelse med
näst föregående budgetårs kostnader jämföras med ovan angivna 52,000,000
kronor. Kostnadsminskningen uppgår till icke mindre än 23,000,000 kronor.

Då Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen för här förevarande ändamål
under budgetåret 1936/1937 upptagit ett belopp av 19,000,000 kronor, anser
kommissionen sig böra verkställa en uppskattning av möjligheterna att för

1 Efter fränräkning av vissa för särskilda ändamål reserverade belopp, avseende väglånefonden,
åtgärder till främjande av företagsverksamhet, arvoden till sakkunniga i socialdepartementet m. m.

68

Kungl. Majlis proposition nr 266-

detta belopp tillgodose hjälpbehovet för samma antal personer, som av kommissionen
ansetts komma att vara i behov av omedelbar hjälp, eller i genomsnitt
under budgetåret 15,000. Därvid måste givetvis det statliga reservarbetet
såsom varande den för statsverket ekonomiskt mest betungande hjälpformen
kraftigt beskäras. Så blir även fallet med de statskommunala reservarbetena,
ehuru icke i samma proportion som de statliga. Kontantunderstödsverksamheten
finge givetvis utökas väsentligt. Hjälp skulle då kunna
beredas åt i medeltal under året tillhopa 15,000 arbetslösa enligt nedanstående
sammanställning.

Hjälpform	Antalet arbetslösa, som avses att hjäl-	Beräknad
pas i genomsnitt	kostnad kr.
Statligt reservarbete........	under budgetåret ........2,000	6,000,000
Statskommunalt reservarbete ....	........4,000	6,600,000
Kontantunderstödsverksamhet ock ungdomshjälp . . . 9,000	6,400,000
	Summa 15,000	19,000,000

Den ringa omfattningen av de statliga reservarbetena skulle förorsaka en
höjning av kostnaden per man och år till omkring 3,000 kronor; detta bleve
även, ehuru i mindre grad, fallet i fråga om de statskommunala arbetena,
vilka här beräknats kosta statsverket 1,650 kronor per man och år. Denna
uppgift är emellertid osäker, och verkliga kostnaden kan bli avsevärt högre.

Vad slutligen beträffar kostnaderna för kommissionens centrala administration
vill kommissionen framhålla, att även vid en kraftig sänkning av arbetsstyrkan
vid de statliga reservarbetena det med dessa arbetens avveckling
förbundna kansliarbetet kommer att draga ut på tiden så avsevärt,
att någon betydande minskning av personalbeståndet på kommissionens
tekniska och kamerala avdelningar, vilka för närvarande sysselsätta avsevärt
större personal än övriga avdelningar tillsammans, icke kan beräknas äga
rum förrän under budgetårets senare hälft. Vad kommissionens övriga arbetsuppgifter
beträffar, vill kommissionen särskilt framhålla de vid flera
tillfällen av riksdagen upprepade kraven på skärpt kontroll såsom medförande
rätt väsentliga kostnader. Framför allt i tider av vikande arbetslöshet
torde det var angeläget, att arbetslöshetskommittéerna givas det stöd och den
hjälp, som ligger i ofta återkommande besök av kommissionens sociala ombud.
Någon inskränkning härutinnan torde icke kunna äga rum, om verksamheten
skall kunna på ett tillfredsställande sätt övervakas. Lämpligt synes vara,
att för kommissionens centrala kansli avsedda medel beräknas med en viss
marginal och att åt kommissionen överlåtes att bedöma, i vad mån kansliarbetet
medgiver inskränkningar. På grund härav hemställer kommissionen,
att till detta ändamål för budgetåret 1936/1937 beräknas ett belopp av

1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266•

69

V. Spörsmål, som böra utredas.

Arbetslöshetscentra.

I den mån arbetslöshet i mera avsevärd omfattning förekommer bland
yrkesutbildade, är densamma lokaliserad till vissa orter (arbetslöshetscentra)
och vissa näringsgrenar. Främst gäller detta Blekinge, Göteborgs och Bohus
samt Västernorrlands län, varest i de två förstnämnda stenindustrien och i
det sistnämnda sågverksindustrien alltjämt notera stort antal arbetslösa.
Likartade förhållanden förekomma även på andra håll, såsom exempelvis
i landskommunerna Forsmark (Sthlm), Södra Vram (Malm.), Grangärde
(Kopp.), Byske (Vb.), Gällivare, Jukkasjärvi och Nederkalix (Nb.) samt
städerna Oskarshamn och Söderhamn. Det synes kommissionen angeläget,
att utredning åvägabringas rörande arbetslöshetens struktur i dessa arbetslöshetscentra
och möjligheterna att främja den övertaliga arbetskraftens
självförsörjning.

Dessa spörsmål ha till någon del varit föremål för behandling av sakkunniga
rörande Bohusläns näringsliv och 1935 års Blekingeutredning. I framställning
till Kungl. Majit har Blekingeutredningen föreslagit vissa åtgärder,
syftande till en effektivare försörjningshjälp åt en viss del av länets gatstenhuggare
genom att bereda dem mera stadigvarande arbete i deras yrke.
I samband härmed ha de sakkunniga ställt i utsikt att inom den närmaste
tiden återkomma med utredning och förslag rörande utformningen av de
hjälpåtgärder, som böra ifrågakomma för de arbetslösa stenhuggare i Blekinge,
vilka icke skulle få draga nytta av den hjälpaktion, som de sakkunniga
i sin nyssnämnda framställning förordat. I anslutning till vad Blekingeutredningen
anfört om nödvändigheten av att planera åtgärder avseende arbetslösa,
som icke kunna beräknas i framtiden få sin utkomst inom den näringsgren
de tidigare tillhört, finner kommissionen det påkallat, att en utredning
verkställes rörande samtliga de orter i landet, som äro att betrakta
såsom arbetslöshetscentra, varvid givetvis de rön, som gjorts av Blekingeutredningen,
böra ägnas all uppmärksamhet. Med hänsyn till att likartade
problem föreligga i de nyss nämnda orterna, och för att erhålla nödig överblick
över samtliga härmed sammanhängande frågor, synes en dylik utredning,
enligt kommissionens förmenande, böra verkställas i ett sammanhang.
I samband härmed torde det vara nödvändigt överväga, vilka åtgärder, som
kunde tänkas befordra överflyttning av arbetskraft från arbetslöshetscentra
till orter med mera gynnsamma arbetsförhållanden.

Långvarig arbetslöshet och säsongarbetslöshet.

Det i klientelundersökningen ingående anmärkningsvärt stora antalet
långvarigt arbetslösa torde påfordra särskild uppmärksamhet, varvid till
övervägande bör upptagas hela det komplex av frågor, som sammanhänger
därmed. Det synes då vara av vikt att utröna, vilken eller vilka hjälpfor -

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

iner som lämpligen böra ifrågakomma för de långvarigt arbetslösa. Bland
annat synes därvid böra utredas frågan örn den roll, som den kommunala
hjälpen utan statsbidrag skall spela i hjälpverksamheten. Kommissionen
tillåter sig i detta avseende hänvisa till vad den uttalat i yttrande till statsrådet
och chefen för socialdepartementet den 24 januari 1936 över förslag
till lag örn kommunal kontantunderstödsverksamhet vid arbetslöshet. Det
lärer härvid även vara nödvändigt att söka uppdraga riktlinjer för behandlingen
av den del av hjälpsökandeklientelet, vilken, ehuru den icke utgöres
av fattigvårdsfall i egentlig mening, dock har små möjligheter eller ringa
intresse för erhållande av stadigvarande utkomst på arbetsmarknaden. Kommissionen
avser härvid närmast de personer, som av olika anledningar
sakna den härför nödvändiga aktiviteten men sorn, när de hjälpas till arbete
under ordnade förhållanden och under viss uppsikt, kunna vara goda arbetare.

Det berörda spörsmålet sammanhänger nied frågan, huruvida säsongarbetare,
som haft arbetssäsong av normal längd och nied normala förtjänstmöjligheter,
böra bli föremål för hjälpverksamhet genom kommissionen.
Den grundläggande principen för den genom statens arbetslöshetskommission
bedrivna verksamheten har allt ifrån början varit, att hjälp skulle kunna
lämnas vid oförvållad arbetslöshet, förorsakad av extraordinära förhållanden
inom näringsliv och arbetsmarknad. Normalt skulle sålunda säsongarbetare
ej erhålla hjälp genom kommissionen under tid, som infaller mellan
arbetssäsongerna. Detta har även kommit till uttryck i hjälpkungörelsen
14 §, vari stadgas, att kommissionen, där så prövas lämpligt, äger bestämma,
att endast arbetslösa tillhörande vissa yrken må åtnjuta arbetslöshetshjälp.
Kommissionens verksamhet har sålunda ej varit avsedd att verka
standardförbättrande. Emellertid torde vissa härmed sammanhängande
förhållanden förtjäna ett närmare övervägande. Uppmärksamhet torde sålunda
böra ägnas åt de förändringar, som på grund av arbetsmarknadens
utveckling kunna lia inträtt i fråga om säsongarbetsperiodens längd ävensom
säsongarbetarnas arbetsvillkor. I fall, där säsongarbetare normalt brukat
arbeta inom tvenne yrken, vilket särskilt i Norrland torde vara vanligt
i fråga om skogs- och flottningsarbetare, kunna utkomstmöjligheterna inom
det ena av dessa yrken ha väsentligt försvårats eller helt uteblivit.1 En viss
uppfattning om den utsträckning, i vilken s. k. biyrken förekomma i Värmlands,
Kopparbergs och de norrländska länen har erhållits ur klientelundersökningen,
vari angivits (sid. 37 f.), att inom dessa län av 7,629 den 31 juli
1935 anmälda arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning,
sågverksindustri samt väg- och anläggningsarbete, 2,237 uppgivit
sig normalt ha sökt sin utkomst inom två eller flera yrken. Här bör emellertid
uppmärksammas det tidigare gjorda påpekandet av att undersökningen
företagits vid en tidpunkt då säsongarbetare endast i mindre utsträckning
oro anmälda hos kommittéerna. För södra Sveriges vidkommande torde

1 Dessa spörsmål torde komma att belysas av den undersökning rörande skogsbygdens arbetsoch
försörjningsförhållanden, som utföres inom socialstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

71

böra observeras det alltmera vanliga anställandet inom jordbruksnäringen
av s. k. sommardrängar — en av de viktigare anledningarna till arbetslösheten
inom denna näringsgren.

I nära samband med de nämnda frågorna rörande säsongarbetslösheten
står även ett annat spörsmål. I tider, då konjunkturförhållandena medfört
avsevärd inskränkning av arbetet inom de lägre avlönade säsongyrkena,
exempelvis skogsbruket, ha de sålunda arbetslösa genom den statliga hjälpverksamheten
bereus arbete, som understundom, särskilt tack vare den
mera kontinuerliga sysselsättningen, medfört högre årsinkomster än i säsongyrkena.
Även i andra fall torde hjälpverksamheten för arbetslösa, där
den avsett personer, vilkas normala arbetsförhållanden hänvisat dem till en
mycket knapp försörjning, ha kommit att verka i viss mån höjande på deras
levnadsstandard. Det synes angeläget att klargöra, om hjälpverksamheten
för arbetslösa skall ha till mål även en dylik förbättring av de sämst lottades
levnadsvillkor, i vilket fall gränserna för en sådan utvidgning av verksamheten
torde böra uppdragas.

Den utredning, varom här är fråga, synes icke blott böra omfatta nu berörda
hjälpkategorier utan, såsom kommissionen framhållit i sitt ovannämnda
yttrande den 24 januari 1936, avse ett enhetligt reglerande av hela
den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts, hemställer statens arbetslöshetskommission,
att Kungl. Majit

hos riksdagen äskar

dels . till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. för budgetåret 1936/1937 ett anslag av.......... kronor 27,000,000;

dels till Statens arbetslöshetskommission för samma
budgetår ett anslag av.............................. » 1,000,000;

låter verkställa

dels utredning rörande arbetslöshetens struktur i kvarstående arbetslöshetscentra
och därmed sammanhängande förhållanden ävensom möjligheterna
att till andra orter och näringsområden överföra den övertaliga arbetskraften
eller att på annat sätt omhändertaga densamma;

dels en översyn av alla de bestämmelser, som beröra den samhälleliga
hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga
ledamöter.

Stockholm deli 27 mars 1936.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

nirger Arvas

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Bil. 1.

Till arbetsplatser eller arbetsläger atom Norrbottens län under tiden ''/? 1983—''*®/a 1930
hänvisade personer, hemmahörande i Jukkasjärvi och Gällivare kommuner.

	Statligt reservarbete	Ungdoms- reservarbete	Statligt arbetsläger	Summa
Avgångna före 29/s 1936 ........	1,224		169	1,393
Kvarvarande 29/a 1936 .........	316	16	15	347
Summa	1,540	16	184	1,740
Dessutom efter ankomsten till arbetsplat-
sen överflyttade till plats inom länet .	247	—	—	247

Antalet avgångna fördelade efter avgångsorsaker.

Hjälpform	Statens A. K:s order	Egen begä- ran	Annat arbete	Sjuk- dom	Olycks- fall	Värn- plikt	Av- sked	Utan an-given orsak	Sam- ma
Statligt reservarbete . .	24	178	197	508	83	70	28	136	1,224
Ungdomsreservarbete . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Statligt arbetsläger . .	116	8	17	10	2	—	16		169
Summa	140	186	214	518	85	70	44	136	1,393

Antalet avgångna fördelade efter vistelseort m. m.

Antal avgångna . .	För närvarande bosatta i hem-orten	För närvarande ej bosatta i hemorten	Döda eller av annan orsak avförda	Summa
arbete i öppna marknaden	anmälda arbetslösa	hela antalet	därav ut-taget flytt-ningsbetyg
hela antalet	därav hjälpta
277	885	355 j 182	122	49	1,393

Sammanfattning.

	Av	ovan redovisade 1,740	personer	vörö den 29/a 1936
	anmälda arbetslösa	sysselsatta i öppna marknaden	Döda eller av
		därav föremål för				annan orsak avförda	Summa
	hela	arbetslöshetshj älp	ohjälpta	inom hem-	utom hem-
	antalet	inom hem-	utom hem-	orten	orten
		orten	orten
Antal . . . i * av samt-	1,232	337	‘365	530	277	182	49	1,740
liga redo-visade . .	70.8	19.3	21.0	30.5	15.9	10.5	2.8	100.0

1 Häri ingå 18 personer sysselsatta vid arbetskolonicn Stjärnsund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266-

73

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen............................ 1

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.......................... 3

Ifrågasatt ändring av direktiven.................... 5

Av riksdagen påkallade utredningar.................. 5

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under 1935 6

I. Arbetslinjen......................■ ... 6

II. Understödslinjen........................ 11

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten...... 15

IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning.............. 16

Arbetslöshetsläget.......................... 19

Anslagsbehovet under budgetåret 1936/1937 m. m............. 19

Hemställan............................. 30

Bilaga A. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv arbeten

m. m. Y, 1934—M/6 1935 32

B. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserv arbeten

m. m. Yt 1935—OT/s 1936 34

C. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/7 1934—1935 .• 36

D. Sammanställning av statliga reservarbeten Y? 1935— 81/u 1935 . 36

E. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/, 1934—*°/6

1935 38

F. Sammanställning av statskommunala reservarbeten Y7—sYi* 1935 40

G. P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande av

företagsverksamhet.................. 42

H. Statens arbetslöshetskommissions skrivelse den 27 mars 1936 med

framställning angående medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 43

Bihang till riksdagens protokoll 1936. I sami Hr ''266. 6