Kungl. Maj:ts proposition nr 265 (Proposition 1936:265)

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Nr 265.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given
Stockholms slott den 8 maj 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Wigforss, Möller, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför departementschefen,
statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga. Därvid
skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och
vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Hjälpprogrammet i dess helhet.

Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av
statens åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser
jag mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sam/. Nr 265. 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

arbetslöshetsläget. Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten
av redan beslutade hjälpåtgärder.

Arbetslöshetsläget.

Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1935
har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 4
december 1935 angående preliminär beräkning av medelsbehovet för kommissionens
verksamhet under nästa budgetår, vilken skrivelse såsom bilaga
finnes fogad vid propositionen den 9 januari 1936, nr 19, angående förstärkning
av vissa anslag under femte huvudtiteln. Vissa sidor av utvecklingen
hava därjämte berörts av kommissionen i dess skrivelse den 27 mars
1936 med definitiva anslagsberäkningar, vilken skrivelse finnes fogad vid
propositionen denna dag, nr 266, angående anslag till statens arbetslöshetskommission,
reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. Jag tilllåter
mig att i huvudsak hänvisa till dessa skrivelser. Här vill jag begränsa
mig till att lämna vissa kompletterande uppgifter, varjämte jag i anslutning
till verkställd undersökning av arbetslöshetsklientelet ävensom specialundersökningar
i övrigt kommer att särskilt uppehålla mig vid sådana drag i arbetslöshetsläget,
som äro ägnade att giva ledning för slutsatser rörande den
närmaste utvecklingen och de åtgärder, som i anledning därav påkallas.

Arbetslöshetsförhållandena under åren 1930—1935, sådana dessa återspeglas
i den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och arbetslöshetskommissionens
statistik, framgå av efterföljande två tabeller, av vilka
den ena utvisar såväl antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid
den offentliga arbetsförmedlingen som fackföreningarnas arbetslöshet i procent
av medlemsantalet samt den andra upptager antalet hjälpsökande arbetslösa
enligt kommissionens månadsrapporter.

Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet. Åren 1980—1935.

Månad	Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen	Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet
1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935
januari ..............	265	243	453	735	735	485	13.9	20.2	24.2	28.8	24.4	22.3
februari..............	226	254	508	737	694	477	13.2	18.7	23.8	27.7	24.4	20.1
mars.................	177	200	397	729	514	414	12.3	19.4	24.1	28.7	23.8	18.6
april..................	143	202	382	620	477	321	10.8	17.1	20.8	24.3	19.6	16.0
maj..................	131	170	380	559	383	303	8.0	13.2	19.0	21.1	15.4	12.0
juni..................	128	196	405	566	379	284	8.0	12.4	19.3	20.3	14.0	11.3
juli ..................	141	206	420	626	362	277	8.0	11.8	19.4	19.4	12.9	9.9
augusti ..............	144	207	409	579	332	255	8.1	12.8	20.0	19.6	13.3	10.2
september ............	147	204	407	577	331	244	9.5	13.4	20.6	19.2	13.0	10.9
oktober ..............	178	271	463	663	379	284	12.3	16.4	22.1	20.2	14.8	12.7
november ............	274	483	853	865	549	434	15.3	19.3	24.1	22.3	17.1	14.9
december ............	251	388	881	810	531	442	22.9	26.5	31.0	27.2	23.7	21.3
Medeltal	183	251	487	6S5	463	365	11.9	16.8	22.4	23.3	18.0	15.0

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskominissioneng månadsrapporter.

Åren 1930—1935.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935
januari____	.......... 16,647	40,245	103,742	180,602	171,540	93,419
februari ..	.......... 15,394	41,595	108,032	181,944	166,348	89.838
mars......	.......... 13,572	41,885	109,674	186,561	160,345	83,588
april......	.......... 11,368	39,396	111,333	176,825	145,588	75,122
maj ......	.......... 9,013	34,550	104,094	156,211	116,257	61,177
juni ......	.......... 6,634	31,057	97,370	145,458	99,628	51,157
juli........	.......... 5,824	30,520	94,687	138,855	86,253	42,582
augusti____	.......... 6,314	35,701	99,826	144,185	-83,042	41,723
september	.......... 8,589	40,377	106,404	151,498	78,918	41,190
oktober____	.......... 14,611	57,143	123,584	164,747	84,811	47,045
november..	.. :...... 24,824	77,254	146,981	170,702	92,016	54,167
december ..	.......... 31,901	88,761	161,155	171,065	92,881	57,965
	Medeltal 13,723	46,540	113,907	164,054	114,802	61,581

För mars 1936 äro motsvarande siffror 261, respektive 16.1 och 53,162.

I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåddes
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet
gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tabell.

Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Åren 1930—1935.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935
januari..............	168	339	673	1,148	1,478	1,251
februari ............	168	362	751	1,212	1,529	1,219
mars................	167	376	757	1,222	1,525	1,180
april................	166	368	758	1,181	1,437	1,051
maj ................	156	353	743	1,113	1,337	901
juni ................	136	345	708	1,091	1,270	840
juli..................	123	335	727	1,108	1,220	722
augusti..............	128	353	746	1,122	1,160	709
september............	135	365	774	1,166	1,138	691
oktober..............	167	419	835	1,238	1,178	734
november............	216	508	943	1,340	1,232	796
december............	261	569	1,000	1,403	1,252	833
Medeltal	hk!	391	785	1,195	1.818	911

Vid utgången av mars 1936 utgjorde antalet rapporterande kommuner 727.
Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har jag låtit upprätta
en förteckning över samtliga de kommuner, som avgivit rapport till arbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 26-5.

löshetskommissionen den 31 mars 1935 och 1936 eller endera av dessa tidpunkter.
I förteckningen, vilken finnes fogad vid detta protokoll (Bilaga A),
är för varje kommun angivet invånarantalet, arbetslöshetens omfattning, antalet
hjälpta och hjälpform.

Då i propositionen nr 231 till 1935 års riksdag särskilt sammanförts de
kommuner, inom vilka arbetslösheten överstigit 8 procent, har jag låtit utarbeta
en motsvarande översikt för den 31 mars 1936. I översikten ingå
liksom tidigare uppgifter rörande hjälpverksamhetens omfattning i dessa
kommuner.

Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet.

Kommun	Invånar- antal X/l 1935	Rappor-terat antal hjälp-sökande arbetslösa 31/3 1936	Kol. 3 i pro-cent av kol. 2	De hjälp-tas an-tal	Antal hjälpta genom
arbets- linjen	under- stöds- linjen	ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8
Blekinge län:
Sturkö ...................	1,990	199	10.0	134	134	—	—
Göteborgs och Bohus län:
Brastad ..................	3,772	447	11.9	394	273	Ilo	11
Bro......................	2,847	238	8.4	189	153	30	6
Lommeland ..............	901	102	11.3	102	77	24	1
Näsinge ..................	1,263	161	12.7	128	112	10	6
Skee......................	5,694	460	8.1	413	410	—	3
Västernorrlands län:
Alnö ....................	6,731	646	9.6	586	151	425	10
Bjärtrå ..................	5,092	411	8.1	338	50	250	38
Högsjö....................	4,357	370	8.5	277	80	170	27

Den 31 december 1934 utgjorde antalet kommuner med arbetslöshet motsvarande
minst 8 procent av invånarantalet 21, därav 3 i Blekinge län, 11 i
Göteborgs och Bohus län, 1 i Skaraborgs län, 1 i Gävleborgs län och 5 i
Västernorrlands län.

I följande tabell rörande länsfördelningen av de arbetslösa har utmärkts
utvecklingen under tiden 31 januari 1933—31 januari 1936, därvid dock
bortsetts från sådana kommuner, som först efter nämnda datum 1933 börjat
rapportera arbetslöshet. I tabellen har därjämte angivits förhållandet i procent
mellan antalet anmälda arbetslösa och invånarantalet den 31 januari
åren 1933—1936.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Länsfördelning1 ay de arbetslösa den 31/i åren 1933—1986.

Län	Anmälda arbetslösa	Minskning under tiden	Arbetslösa i procent av invånarantalet
31/l 1933	3Vi 1934	31/i 1935	31/l 1936	31/l 33-31/l 36	31/l 34-31/l 36	31/l 35-31/l 36	31/l 1933	31/l 1934	»l/l 1935	"A 1936
Stockholms stad....	13,767	15,617	8,165	5,086	8,681	10,531	3,079	2.6	3.0	1.6	1.0
Stockholms........	4,792	7,368	3,822	2,165	2,627	5,203	1,657	1.8	2.7	1.4	0.8
Uppsala ..........	2,637	3,145	1,469	1,171	1,466	1,974	298	1.9	2.3	1.1	0.8
Södermanlands ....	2,945	3,611	1,379	539	2,406	3,072	840	1.6	1.9	0.7	0.3
Östergötlands......	. 5.558	6,627	2,574	1,668	3,890	4,959	906	1.8	2.1	0.8	0.5
Jönköpings ........	2,668	3,138	1,720	1,075	1,593	2,063	645	1.1	1.3	0.7	0.5
Kronobergs........	3,105	2,947	1,695	905	2,200	2,042	790	2.0	1.9	1.1	0.6
Kalmar............	6,498	5,857	3,326	1,851	4,647	4,006	1,475	2.8	2.5	1.4	0.8
Gotlands ..........	1,188	1,109	374	261	927	848	113	2.1	1.9	0.6	0.4
Blekinge ..........	5,618	6,861	4,745	2,990	2,628	3,871	1,755	3.9	4.7	3.2	2.0
Kristianstads ......	3,818	4,179	2,192	935	2,883	3,244	1,257	1.5	1.7	0.9	0.4
Malmöhus ........	13,934	15,602	7,59 L	4,839	9,095	10,763	2,752	2.7	3.0	1.5	0.9
Hallands ..........	1,998	2,480	1,339	914	1,084	1,566	425	1.3	1.6	0.9	0.6
Göteborgs stad ....	9,498	10,199	6,166	3,886	5,612	6,313	2,280	3.8	4.0	2.4	1.5
Göteborgs o. Bohus län i övrigt......	7,086	9,650	6,281	4,950	2,136	4,700	1,331	3.3	4.5	2.9	2.3
Älvsborgs..........	4,107	4,433	2,634	1,386	2,721	3,047	1,248	1.3	1.4	0.8	0.4
Skaraborgs ........	2,793	3,092	1,680	872	1,921	2,220	808	1.2	1.3	0.7	0.4
Värmlands ........	10,834	7,752	4,895	2.848	7,986	4,904	2,047	4.0	2.9	1.8	1.0
örebro............	6,586	6,155	3,165	1,589 511	4,997	4,566 3,524	1,576	3.0	2.8	1.4	0.7
Västmanlands......	5,326	4,035	1,464	4,815	953	3.3	2.5	0.9	0.3
Kopparbergs ......	9,302	7,953	4.165	2,547	6,755	5,406	1,618	37	3.2	1.7	1.0
Gävleborgs ........	11,399	8,163	5,337	3,673	7,726	4,490	1,664	4.1	2.9	1.9	1.3
Västernorrlands ....	17,887	15,716	8.909	7,920	9,967	7,796	989	6.4	5.6	3.2	2.8
Jämtlands ........	5,294	2,027	1,101	663	4,631	1,364	438	3.9	1.5	0.8	0.6
Västerbottens......	6,927	5,157	2,692	1,698	5,229	3,459	994	3.3	2.5	1.3	0.8
Norrbottens........	15,037	8,667	4,539	4,458	10,579	4,209	81	7.4	4.3	2.2	2.2
Summa	180,602	171,540\|93,419	61,400	119,202	110,140	32,019	2.9	2.8	1.5	l-o

Tabellen åskådliggör den betydande nedgången av arbetslösheten över
praktiskt taget hela linjen. Endast ett län, Norrbottens, visar i förhållande
till folkmängden samma procenttal den 31 januari i år som den 31 januari
i fjol. De högsta procenttalen förefinnas i övrigt alltjämt i Blekinge, Göteborgs
och Bohus samt Västernorrlands län.

För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten i Blekinge samt
Göteborgs och Bohus län ävensom sågverksdistrikten i Västernorrlands län
meddelas följande uppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge oell

A. Blekinge

T i d	1930	1931
Hela antalet hjälpsökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela antalet hjälpsökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri
Januari ..............................	167	31	1,096	434
Februari..............................	149	19	11,166	402
Mars ................................	123	22	1,186	486
April ................................	120	19	1,201	572
Maj..................................	143	22	1,097	549
Juni..................................	120	10	1,134	650
Juli..................................	141	15	1,402	940
Augusti ..............................	140	26	1,887	1,365
September............................	156	31	1,789	1,253
Oktober..............................	218	62	1,757	1,135
November............................	417	138	2,114	1,191
December ............................	548	207	2,202	1,241
Medeltal	204	50	1,503	852

B. Göteborgs och

T i d	1930	1931
Hela antalet hjälpsökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela antalet hjälpsökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri
Januari ..............................			1,466	1,372
Februari..............................	—	—	1,516	1,408
Mars ................................	—	—	1,722	1,596
April ................................	—	—	2,328	2,233
Maj..................................	—	—	2,857	2,771
Juni..................................	—	—	2,746	2,673
Juli..................................	—		2,977	2,873
Augusti ..............................	—	—	3,898	3,805
September............................	—	—	4,187	4,122
Oktober..............................	_	_	2,903	2,772
November............................	211	204	3,248	2,937
December ............................	1,170	1,156	3,556	3,300
Medeltal			2,784	2,655

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län.

län.

1932	1933	1934	1935
Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri
2,500 2,573 2,413 2,925 2,541 2,417 2,630 2,875 2,682 2,529 2,818 3,009	1,389 1,317 1,241 1,673 1,417 1,345 1,543 1,754 1,577 1,334 1,421 1,548	3,123 3,200 3,605 2,861 2,707 3,343 3,264 3,371 3,388 3,455 3,724 3,902	1,541 1,450 1,918 1,218 1,183 1,792 1,752 1.836 1.837 1,769 1,856 1,900	4,027 3,994 3,741 3,455 2,985 2,744 2,552 2,484 2,386 2,322 12,823 2,816	1,864 1,852 1,805 1,670 1,566 1,503 1,423 1,358 1,346 1,271 1,637 1,486	2,851 2,793 2,531 2,121 1,911 1,698 1,622 1,546 1,484 1,592 1,535 1,619	1,510 1,498 1,345 1,198 1,209 1,122 1.058 ''978 1,013 1,080 975 1,018
2,659	1,463	3,329	1,671	3,027	1,565	1,942	1,167

Bohus län.

1932	1933	1934	1935
Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-4 hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-pen jord-och sten-industri
3,650 3,708 3,312 4,159 3,516 3,640 4,120 4,499 4,781 3,146 3,013 3,581	3,300 3,263 2,584 3,717 3,057 3,229 3,772 4,148 4,367 2,740 2,512 2,977	4,244 4,310 6,188 4,231 3,614 5,913 5,308 5,274 5,475 5,935 6,137 6,773	3,545 3,492 5,348 3,592 3,043 5,326 4,737 4,685 4,877 5,248 5,298 5,963	6,662 6,723 6,536 6,021 5,731 4,890 4,461 4,159 3,852 4,171 4,578 i 4,213	5,838 5,891 5,726 5,369 5,157 4,457 4,167 3,841 3,521 3,783 4,156 3,667	4,244 4,141 3,859 3,501 3,660 3,587 3,692 3,546 3,422 3,722 3,370 3,531	3,509 3,391 3,250 3,023 3,252 3,242 3,391 3,238 3,121 3,353 2,890 3,035
8,760	3,306	5,284	4,596	5,166	4,631	3,690	3,225

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

C. Fäster -

T i d	1930	1931
Hela antalet hjälpsökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-perna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp	Hela antalet hjälpsökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-perna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp
Januari ..............................	558	493	2,486	2,101
Februari..............................	523	374	2,747	2,168
Mars ................................	439	330	3,226	2,617
April ................................	421	295	3,597	3,006
Maj..................................	257	218	2,757	2,356
Juni..................................	96	80	2,457	2,168
Juli..................................	35	35	2,485	2,132
Augusti ..............................	55	24	2,888	2,471
September............................	136	101	3,129	2,706
Oktober..............................	898	837	4,090	3,336
November............................	1,650	1,507	4,752	3,819
December ............................	1,767	1,591	5.499	4,473
Medeltal	570	490	3,343	2,779

Vad beträffar den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten
i åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabellen å sid. 10 vissa uppgifter. Av
tabellen framgår, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis
starkt tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen den 30 november
1933 fanns omkring 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser,
hade antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000 och i september
1935 till 3,800, d. v. s. till något mer än Vs av vad det var två år tidigare.
Sommaren 1934 karakteriserades, såsom framgår av tabellen, av en fortgående
förbättring, men i oktober inträdde ett omslag, i det att arbetslösheten
bland de unga åter steg. Denna gång var stegringen anmärkningsvärt hög

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

norrlands län.

1932	1933	1934	1935
Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-perna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-perna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-perna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp	Hela an-talet hjälp-sökande arbetslösa	Därav till-hörande yrkesgrup-perna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp
6,969 7,504 7,616 7,922 6,579 5,931 6,140 6,350 6,400 7,048 7,871 8,801	5,487 5,856 5,907 5,891 4,949 4,595 4,669 4,752 4,708 5,144 5,560 6,311	9,594 10,069 10,737 10,586 8,574 7,415 6,616 7,196 7,638 8,275 8,971 9,480	7,083 6,883 7,211 7,103 5,849 5,218 4,675 4,931 5,192 5.778 6,275 6.779	10,358 10,306 10,069 9.217 6,135 4,763 4,333 4,381 4.218 4,463 5,001 5,370	7,690 7,801 7,528 6,767 4,631 3,589 2,980 3,157 3,253 3,394 3,825 4,136	6,057 5,977 5,547 5.357 3,878 3,148 2,982 3,019 3,146 3,949 4,499 4,597	4,806 4,682 4,308 4,169 3,217 2,672 2.573 2.531 2,533 3,176 3,566 3.574
7,094	5,319	8,763	6,081	6,551	4,896	4,346	3,484

och uppgick till 29.2 %. En jämförelse med utvecklingen under 1935 visar
emellertid, att efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna
för oktober detta år förete samma relativa stegring som för oktober
1934. Till någon del torde förklaringen härtill vara att finna däri, att arbetslösa
ungdomar under höstmånaderna anmäla sig arbetslösa i större utsträckning
än på sommaren, då de ökade arbetstillfällena giva föräldrarna
bättre möjligheter att utan det allmännas hjälp draga försorg om ungdomen.

De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid
handen, att densamma i likhet med tidigare är väsentligen större på landsbygden
än i städerna.

1 0 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa.

Juni 1934—februari 1936.

Månad	Städer	L a n d s b y	g d	H e	a rik	e t
Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	I % av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	I % av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	i % av hela antalet
19 3 4
Juni............	35,068	2,915	8.3	64,560	10,123	15.7	99,628	13,038	13.1
Juli............	29,534	2,233	7.6	56,719	8,219	14.5	86,253	10,452	12.1
Augusti ........	27,513	2,086	7.6	55,529	7,794	14.0	83,042	9,880	11.9
September......	25,189	1,729	6.9	53,729	7,287	13.6	78,918	9,016	11.4
Oktober........	28,062	2,506	8.9	56,749	9,144	16.1	84,811	11,650	13.7
November......	31,960	2,595	8.1	60,056	8,493	14.1	92,016	11,088	12.1
December ......	33,062	2,398	7.3	59,819	8,015	13.4	92,881	10,413	11.2
19 3 5
Januari ........	36,515	2,972	8.1	56,904	8,097	14.2	93,419	11,069	11.8
Februari........	36,267	2,961	8.2	53,571	7,642	14.3	89,838	10,603	11.8
Mars ..........	32,748	2,661	8.1	50,840	7,432	14.6	83,588	10,093	12.1
April ..........	27,049	2,006	7.4	48,073	6,721	14.0	75,122	8,727	11.6
Maj............	20,483	1,386	6.8	40,694	5,565	13.7	61,177	6,951	11.4
Juni............	16,651	998	6.0	34,506	4,491	13.0	51,157	5,489	10.7
Juli............	14,610	816	5.6	27,972	3,390	12.1	42,582	4,206	9.9
Augusti ........	14,514	786	5.4	27,209	3,291	12.1	41,723	4,077	9.8
September......	14,702	778	5.3	26,488	3,034	11.5	41,190	3,812	9.3
Oktober........	16,670	1,051	6.3	30,375	3,939	13.0	47,045	4,990	10.6
November......	19,687	1,266	6.4	34,480	4,787	13.9	54,167	6,053	11.2
December ......	21,421	1,379	6.4	36,544	4,756	13.0	57,965	6,135	10.6
19 3 6
Januari ........	24,671	1,549	6.3	36,729	4,822	13.1	61,400	6,371	10.4
Februari........	25,139	1,736	6.9	32,988	4,308	13.1	58,127	6,044	10.4 \|

Efter denna orientering rörande arbetslöshetslägets allmänna utveckling
övergår jag till att närmare dryfta vissa synpunkter och särproblem, som
äro av grundläggande betydelse vid bedömandet av de olika hjälpåtgärder,
som böra vidtagas.

Synpunkter å det statistiska materialet.

Såsom av det redan anförda framgår, har det sedan hösten 1933 pågående
konjunkturuppsvinget medfört en kraftig minskning av antalet arbetslösa.
Den av socialstyrelsen publicerade statistiken över arbetslösheten inom arbetarorganisationerna
uppvisar nu så låga siffror, att man får gå tillbaka
ända till 1930 för att finna en motsvarighet. Om säsongarbetslösheten elimineras
var fackföreningarnas arbetslöshetsprocent i december 1935 10.8 %,
medan motsvarande siffra i december 1930 var 12.4. Emellertid var arbetslösheten
under 1935 års tio första månader mera omfattande än under motsvarande
månader 1930, varför årsmedeltalet för 1935 blir högre än för
1930.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Vid beräkning av de nu nämnda procentsatserna har socialstyrelsen icke
tagit hänsyn till att rapporteringen i vissa fackförbund varit ofullständig, utan
procentsatserna hava beräknats på grundvalen av det redovisade medlemsantalet
och arbetslösheten i de rapporterande avdelningarna av nämnda
fackförbund. I sin senaste årsöversikt över arbetslösheten har socialstyrelsen
sökt korrigera denna felkälla, och den sålunda erhållna arbetslöshetsprocenten
torde vara ett säkrare utryck för den faktiska arbetslösheten. I
följande siffersammanställning angives den så korrigerade arbetslöshetsprocenten
jämte det antal fackföreningsmedlemmar, som beräknades vara arbetslösa
i genomsnitt under respektive år. I sammanställningen ingår även
säsongarbetslösheten.

Fackförbundens arbetslöshet 1980—1935.

	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Genomsnitti. antal medi., 1,000-tal........	489.7	518.5	531.0	529.9	533.4	551.1
Beräknat genomsnitti. antal arbetslösa, 1,000-tal ............................	63.7	90.7	123.7	139.9	105.1	88.7
Beräknad arbetslöshetsprocent ..........	13.0	17.5	23.3	26.4	19.7	16.1

Arbetslöshetskommissionens arbetslöshetsstatistik visar en ännu starkare
reduktion av arbetslösheten än den, som fackförbundens statistik antyder.
Årsmedeltalen för antalet hjälpsökande arbetslösa under åren 1930—1935 te
sig på följande sätt:

1930 1931 1932 1933 1934 1935

13,723 46,540 113,907 164,054 114,802 61,581

Minskningen i antalet arbetslösa, anmälda såsom hjälpsökande hos statens
arbetslöshetskommission, har alltså skett betydligt snabbare än minskningen
av antalet arbetslösa hos fackförbunden. De nyss återgivna sifferserierna
över arbetslöshetens utveckling beröra endast delvis samma personer. Vid
den klientelundersökning, för vilken i det följande närmare redogöres, visade
det sig, att vid undersökningstillfället endast cirka 26 %> av de hos
arbetslöshetskommissionen anmälda hjälpsökande voro organiserade i
sådana fackliga organisationer, vilka rapportera sin arbetslöshet till
socialstyrelsen. Detta innebar, att den S1^ 1935 cirka 31,000 arbetslösa
funnos anmälda hos arbetslöshetskommissionen, vilka icke återfunnos i
fackförbundens arbetslöshetsstatistik. Å andra sidan rapporterade fackförbunden
cirka 46,000 arbetslösa utöver dem, vilka återfunnos i arbetslöshetskommissionens
sifferserier. Att en så stor arbetslöshet inom fackförbunden
icke rapporteras till arbetslöshetskommissionen sammanhänger med att
kommissionens statistik allenast omfattar hjälpsökande arbetslösa. Under
relativt goda tider visar det sig, att i ett stort antal arbetslöshetsfall den arbetslöse
av olika anledningar icke påkallar samhälleliga hjälpåtgärder. Särskilt
gäller detta den s. k. omsättningsarbetslösheten, d. v. s. den arbetslöshet,
som uppstår därigenom, att arbetstagaren icke omedelbart erhåller en
ny anställning, när han slutfört ett arbete hos en arbetsgivare, utan under
en längre eller kortare tid uppträder som arbetssökande. Man torde kunna

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

utgå ifrån att under normala tider denna omsättningsarbetslöshet icke återfinnes
i arbetslöshetskommissionens statistik över hälpsökande. Däremot
ingår omsättningsarbetslösheten, såvida den omfattar minst 4 dagar under
samma vecka, i fackföreningarnas statistik.

Anmälning sintensiteten.

Det är vidare uppenbart, att även andra mera kortvariga arbetslöshetsfall
icke anmälas för respektive arbetslöshetskommittéer och att i varje fall tendensen
till anmälning av arbetslösheten växer med arbetslöshetsperiodens
längd. Anmälningsintensiteten växlar dessutom i hög grad med konjunkturerna.

Inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för vissa utredningar rörande
Sveriges ekonomiska läge hava verkställt undersökningar rörande
anmälningsfrekvensen hos fackligt organiserade arbetare. Av dessa undersökningars
resultat torde följande vara ägnat att belysa, hur anmälningsfrekvensen
växlar med konjunkturerna och med arbetslöshetsperiodens längd.
En undersökning omfattade i metallindustriarbetarförbundet organiserade
personer, vilka vid något tillfälle 1931—1933 anmält sig såsom hjälpsökande
hos Malmö arbetslöshetskommitté och vilka icke under denna tid
åtnjutit hjälp i form av reservarbete. Antalet undersökta personer uppgick
till 359, därav 212 gifta och 147 ogifta. De ogifta äro alltså något svagare
representerade än vad normalt brukar vara fallet i ett arbetslöshetsklientel.
De 147 ogifta hade enligt fackföreningarna 1931 en arbetslöshet på 1,204 veckor,
alltså i medeltal per person 8.2. Av dessa anmäldes endast 292 för Malmö
arbetslöshetskommitté, d. v. s. 24.3 °/o. 1932 steg antalet arbetslöshetsveckor
enligt fackföreningarna till 4,752, d. v. s. per person 32.3, varav anmäldes 65.2
% och slutligen 1933 uppgav fackföreningen för ifrågavarande personer 5,383
arbetslöshetsveckor, d. v. s. per person 36.6, av vilka anmäldes hos arbetslöshetskommittén
70.4 %. Detta torde med full tydlighet utvisa, huru benägenheten
att anmäla iråkad arbetslöshet växer, då arbetslöshetsperioden förlänges.
Emellertid bör observeras, att så stor differens som den nu nämnda
emellan anmälningsfrekvensen under ett år med så relativt god arbetstillgång
som 1931 och ett krisår som 1933 endast förefinnes i fråga om ogifta arbetslösa.
Den familjeförsörjande arbetslöse tvingas långt tidigare att anmäla sin
arbetslöshet än den ogifte, och hans möjligheter att erhålla hjälp från samhällets
sida äro avsevärt större än den ogiftes. Bland annat torde kunna framhållas,
hurusom dagunderstödet utgår med betydligt högre belopp för familjeförsörjare
än för övriga arbetslösa. För de gifta voro siffrorna följande:
1931 anmäldes 67.8 % av arbetslöshetsveckorna enligt fackföreningen, 1932

78.8 och 1933 94.5 %.

Av nu antydda undersökningar framgår, att även under mycket svårartade
krisförhållanden en förhållandevis stor del av arbetslösheten icke anmäles,
men också att under goda år den icke anmälda arbetslösheten växer. Den
dolda arbetslösheten torde oftast beröra fall av relativt kortvarig arbetslös -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

hetsperiod, och en betydande del av den dolda arbetslösheten torde kunna
betraktas såsom omsättningsarbetslösliet. Man synes därför kunna våga det
antagandet, att arbetslöslietsläget har förbättrats snabbare än fackföreningarnas
arbetslöshetssiffror utvisa men långsammare än vad arbetslöshetskommissionens
statistik skulle ge anledning att förmoda.

Säsongarbetslösheten.

Vad som nu sagts rörande den minskade anmälningsfrekvensen hos de mera
kortvariga arbetslöshetsfallen under tider av goda konjunkturer gäller även
för säsongarbetslösheten. Att i ett land som Sverige säsongarbetslösheten
spelar en högst betydande roll framgår bland annat därav, att inom skogsbruket
under februari månad beräknas cirka 388,000 man erhålla sysselsättning,
under det att motsvarande siffra i september uppskattas till endast

84,000 man.1 Inom byggnadsindustrien har visserligen en tendens gjort sig
märkbar under senare år att minska yrkets säsongmässiga karaktär, men
fortfarande är uppenbarligen sysselsättningen mycket livligare under sommarhalvåret
än under vinterhalvåret. Inom jordbruket torde under senare
år säsongrörelsen i sysselsättningen snarast hava ökats.

Inom de yrken, där den oregelbundna sysselsättningen kompenseras genom
höga löner under den tid, då arbetet utföres, i förhållande till lönerna
för stadigvarande arbete av i övrigt samma karaktär, kan visserligen skäl
finnas för samhällsingripanden för skapandet av en jämnare sysselsättning,
men något hjälpbehov hos den enskilde arbetslöse torde icke möta, om han
under säsongen varit sysselsatt i normal utsträckning. Annorlunda bli förhållandena
inom yrken med utpräglad säsongkaraktär men där arbetsinkomsterna
trots detta äro synnerligen låga, såsom inom skogsbruket och inom
de tillfälliga anställningarna vid jordbruket. På vilka vägar i dessa fall en
rimlig och i många fall nödvändig komplettering av arbetsinkomsten skall
vinnas, skall här icke bli föremål för diskussion. Jag hänvisar i detta sammanhang
till den inom socialstyrelsen pågående undersökningen rörande
skogsbygdens arbets- och försörjningsförhållanden. Emellertid synes det i
varje fall rimligt, att för arbetare, vars huvudsakliga sysselsättning är skogsarbete,
en kortvarig skogsarbetssäsong på kanske endast 1V2—3 månader
knappast utan vidare bör utgöra en diskvalifikation för den under resten
av året arbetslöse att bli föremål för hjälpåtgärder.

Vid bedömandet av säsongarbetslösheten torde för övrigt böra observeras,
att på arbetslöshetskommissionens siffror över antalet hjälpsökande inverkar
en säsongrörelse, som icke direkt har samband med sysselsättning inom näringslivet,
nämligen en s. k. »behovssäsong» under vintermånaderna. Ett par
exempel torde visa, hur denna behovssäsong ter sig. En bearbetning, utförd
av sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges ekonomiska läge, av
det primärmaterial, som ligger till grund för socialstyrelsens sysselsättningsindex
inom industrien, ger vid handen, att en ökning i sysselsättningen från

1 Arbetslöshetsutredningens betänkande I (Statens offentliga utredningar 1931:20) sid. 258.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

mars till juni alltid åtföljes av en kraftigare nedgång i arbetslöshetskommissionens
siffror över antalet hjälpsökande inom motsvarande yrkesgrupper än
vad som motiveras av sysselsättningens ökning. Sålunda ökade sysselsättningen
från mars till juni 1932 med 652 man. Inom de yrkesgrupper, vilka
äro representerade i sysselsättningssiffrorna, minskades samtidigt de anmälda
arbetslösa med 9,590. För 1933 förelåg vid en ökad sysselsättning mars till
juni på 9,680 personer en minskning av antalet anmälda arbetslösa med
24,204. Under samma tid 1934 ökades antalet sysselsatta med 17,984, medan
antalet anmälda arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens siffror minskades
med 37,660.

Omvänt åstadkommer en minskning av sysselsättningen från september
till december en kraftigare ökning av arbetslöshetskommissionens siffror än
vad minskningen i sysselsättning i och för sig skulle medföra. Sålunda skedde
samtidigt som sysselsättningen under 1932 från september till december minskades
med 4,462 personer en ökning av kommissionens siffror med 33,052.
Under 1933 motsvarades en minskad sysselsättning på 1,898 av en ökning
hos arbetslöshetskommissionen med 14,844 och under 1934 motsvarades en
minskning av sysselsättningen med 3,661 av en samtidig ökning hos kommissionen
å 9,622.

Förutom vad som sagts om den förstoring i förhållande till säsongrörelserna,
som kommissionens sifferserier undergå, kan ur de anförda siffrorna
dessutom utläsas, att den av hjälpbehovet vållade säsongrörelsen i arbetslöshetskommissionens
siffror uppenbarligen var betydligt svagare under 1934
års vintermånader än under tidigare års. Detta sammanhänger med vad förut
framhållits rörande anmälningsintensiteten under stigande konjunkturer
jämfört med anmälningsintensiteten under depressionstider. Under en lågkonjunktur
kommer säsongarbetslösheten att registreras på ett vida noggrannare
sätt i kommissionens statistik än under goda tider. En viss belysning
av detta erhålles genom beräkningar över säsongarbetslöshetens omfattning,
som av förutnämnda sakkunniga för vissa utredningar angående Sveriges
ekonomiska läge verkställts på grundval av 1932 års arbetslöshetssiffror, och
vilka beräkningar torde hava gett en ganska god uppfattning om den anmälda
säsongarbetslöshetens omfattning under åren 1932—1934 men blivit missvisande
för året 1935. Detta kan emellertid sammanhänga ej blott med nyss
antydda förhållande utan även med en faktiskt minskad säsongvariation i
sysselsättningen. Enligt nämnda beräkningar skulle säsongarbetslösheten under
en period, då den totala arbetslösheten, sådan den återspeglas i arbetslöshetskommissionens
statistik, har ungefär samma omfattning som under
1932—1933, utgöra:

Säsongarbetslöshet i tusental.

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dee.

52 48 44 40 26 13 2 — 3 15 32 41

Till ytterligare belysning av anmälningsfrekvensens avtagande under goda
tider må följande observeras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Under 1935 uppnåddes en minimisiffra för arbetslösheten i september månad
med 41,190 personer. Under förutsättning att ingen konjunkturförbättring
gjorde sig gällande och anmälningarna varit fullständiga skulle med
ledning av förenämnda siffror för säsongarbetslösheten den hos arbetslöshetskommissionen
registrerade arbetslösheten i december månad lia varit
c:a 79,000. Den var emellertid endast 57,965. För januari månad 1936 skulle
siffrorna lia varit, utan någon konjunkturförbättring, c:a 90,000 mot i verkligheten
61,400. Visserligen torde man kunna förutsätta, att en fortsatt konjunkturförbättring
ägt rum, men att denna skulle hava varit av så betydande
mått, att den ensam skulle förmå att utjämna skillnaden mellan de
beräknade talen och de verkliga, förefaller icke sannolikt.

Arbetslöshetskommissionens klientelundersökning.

Trots att arbetslöshetsläget sedan 1933 undergått en betydande förbättring,
kvarstår dock en arbetslöshet, som särskilt för vissa landsdelar innebär ett
allvarligt problem. Då samhällets åtgärder i första hand torde böra inriktas
på att i görligaste mån få ut även denna »restarbetslöshet» till sysselsättning
i den öppna arbetsmarknaden synes det nödvändigt att så ingående som
möjligt klarlägga hithörande förhållanden. »Restarbetslösheten» Ilar emellertid
i åtskilliga hänseenden en annan struktur än krisårens arbetslöshet
och måste därför angripas efter delvis andra metoder än denna. I syfte att
vinna ökad kännedom härutinnan uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetslöshetskommission
att verkställa undersökning rörande arbetslöshetsklientelets
sammansättning den 31/t 1935. Resultatet föreligger i tryck (Statens offentliga
utredningar 1936:21). Tidpunkten för denna klientelundersökning valdes
så, att säsongarbetslösheten skulle kunna betraktas såsom oväsentlig.
Visserligen förekommer inom en yrkesgrupp, nämligen skogshushållning, just
vid den valda tidpunkten, 31 juli, säsongarbetslöshet. För att få denna bortrensad
skulle man därför kunna tänka sig, att uppgifterna för de personer,
som tillhörde yrkesgruppen skogshushållning, lämnades å sido. Att inom denna
grupp säsongarbetslöshet i viss utsträckning förekommer, framgår bland
annat därav, att de 2,060 skogsarbetare, som under 1935 uppnått minst 26
års ålder, i medeltal under tiden Vi 1933 —3ih 1935 hade 86.9 arbetslöshetsveckor,
medan motsvarande medeltal för samtliga yrkesgrupper uppgår till
108.6. Ifrågavarande personer lia alltså varit i arbete i öppna marknaden
i medeltal cirka 47 veckor under undersökningsperioden. Av de anförda
siffrorna framgår visserligen, att säsongarbetslöshet torde förekomma inom
denna yrkesgrupp i större utsträckning än inom övriga yrkesgrupper. Å
andra sidan äro tydligen arbetssäsongerna för nu ifrågavarande klientel av
mycket kortvarig natur. Då alltså skillnaden emellan yrkesgruppen skogshushållning
och övriga yrkesgrupper i det undersökta klientelet icke är större
;in vad nu nämnda siffror utvisa, torde man vara berättigad att låta övervägandena
på grundval av klientelundersökningen omfatta även denna yrkesgrupp,
trots att på så sätt i siffror, där i övrigt säsongarbetslösheten torde
vara eliminerad, en viss arbetslöshet av denna natur kommer att ingå. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

bör även vid nu förevarande överväganden uppmärksammas, att inom de
nordliga länen jämte Värmlands och Kopparbergs län ha icke mindre än
48.2 % av de personer, vilka tillhöra yrkesgruppen skogshushållning, ett biyrke,
i allmänhet jordbruk eller väg- och anläggningsarbete, och för biyrket
infaller högsäsong under den period, då säsongarbetslöshet råder inom huvudyrket.

Vid diskussionen örn den nuvarande arbetslösheten torde man först observera
vissa grundläggande statistiska data. Hit höra främst vissa befolkningsstatistiska
uppgifter.

Den nytillkommande arbetskraften.

ökningen av antalet män i åldern 15—65 år under åren 1925—1950 framgår
av följande sammanställning.

1925—1930 ........ 125,000 1935—1940 ........ 83,000 1945—1950 26,000

1930-1935 ........ 116,000 1940—1945 ........ 31,000

För kvinnor i samma åldrar kommer utvecklingen att pågå fram till 1950
enligt följande sammanställning.

1925—1930 ........ 96,000 1935—1940 ........ 65,000 1945—1950 10,000

1930—1935 ........ 92,000 1940—1945 ........ 15,000

Av särskilt intresse för de närmast följande åren är den ökning i antalet
ungdomar, som kommer att uppstå som en följd av de stora barnkullarna
1920—1921. Storleken av de beräknade årskullarna framgår av följande
tabell.

År	Antal män, som uppnå	en ålder av
15 år	16 år	17 år	18 år	Summa
1935	64,372	53,288	54.411	55,646	227,717
1936	58,978	64,232	53.143	54,036	230,389
1937	54.051	58,846	64,059	52,778	229,734

Vad som i dessa sammanställningar framförallt påkallar uppmärksamhet
är, att befolkningen i de produktiva åldrarna har ökat under åren 1930—1934
med omkring 208,000, därav 116,000 män. örn inom näringslivet samma antal
män voro sysselsatta 1935 som 1930 och arbetskraften förutsättes vara av
samma kvalitet båda åren, skulle antalet manliga arbetslösa ha ökats sedan
1930 med cirka 116,000. En sådan ökning av arbetslösheten har icke ägt
rum, varför alltså huvudparten av befolkningstillskottet uppsugits av näringslivet.

Den egentliga fabriksindustrien1 sysselsatte 1932 i genomsnitt cirka 400,000

1 Här ingå företag med minst 10 arbetare eller med ''ett årligt tillverkningsvärde av 25,000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

arbetare. I jämförelse med 1930 innebar detta en minskning med över

50,000 personer. Efter 1932 har uppenbarligen en ökning av antalet sysselsatta
inom fabriksindustrien ägt rum. Tyvärr har man inga exakta uppgifter
på vare sig hur stor denna ökning är eller inom vilka näringsgrenar
den faller. Emellertid torde de undersökningar, som socialstyrelsen sedan
1932 företager rörande sysselsättning och arbetstid inom näringslivet,
ge vissa hållpunkter för bedömandet av utvecklingen. Dessa sifferserier återspegla
icke fullständigt förändringarna i sysselsättningen, enär de ej omfatta
nytillkomna företag och endast i vissa fall sådana företag, där driften helt
nedlagts eller återupptagits. Med nämnda reservationer är emellertid representativiteten
för de i undersökningen ingående industrigrupperna god, särskilt
under 1934 och 1935, då cirka 2/3 av antalet i kommersltollegii industristatistik
redovisade arbetare ingå i undersökningarna. Enligt vad undersökningarna
utvisa skulle arbetarantalet för perioden 1932—1935 stegrats
med cirka 15 °/o inom den egentliga fabriksindustrien. Denna stegring av
antalet sysselsatta inom fabriksindustrien är emellertid mycket ojämnt fördelad
på olika industrigrenar. Mest markant är ökningen inom malmbrytning
och metallindustrien, där arbetarantalet ökat med 34 °/o, och här har
framförallt den mekaniska verkstadsindustrien visat förmåga av stark absorption
av arbetskraften. Arbetarantalet har här ökat med icke mindre än
54 %. Inom kemisk-teknisk industri redovisas ingen ökning av arbetarantalet
beroende därpå, att den förefintliga ökningen inom sprängämnesfabrikerna
samt färg-, olje- och parfymfabrikerna motsvarats av en lika stor
minskning av antalet sysselsatta inom tändsticksindustrien. Byggnadsämnesindustrien
utvisar en kraftig stegring av arbetarantalet, 37 %>, och likaså
porslins-, kakel- och lergodsfabrikerna med 17 %. Textilgruppen, som visserligen
har mindre intresse ur arbetslöshetssynpunkt, då den i stor utsträckning
sysselsätter kvinnlig arbetskraft, vilken mera sällan uppträder
såsom hjälpsökande, uppvisar en ökning med 11 %. Livsmedelsindustrien
har hållit sig tämligen konstant med en obetydlig ökning. Praktiskt taget
ingen ökning uppvisar träindustrien, och vad beträffar sågverken och hyvlerierna
har faktiskt under åren en minskning av arbetarantalet ägt rum,
dock av mindre betydelse.

Vad dessa procentuella förskjutningar innebära i absoluta tal torde kunna
utläsas av följande tabell, där antalet inom fabriksindustrierna sysselsatta enligt
kommerskollegii industristatistik angives för åren 1930, 1932 och 1934.
Siffrorna ge även en föreställning örn huruvida de olika industrigrenarna ökat
eller minskat sitt arbetarantal sedan 1930 eller om de senare årens ökning
i huvudsak endast innebär ett återställande till 1930 års nivå.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 26J.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Arbetarantalet Inom olika industrigrupper åren 1980, 1982 och 1934.

Industrigrupp	1930	1932	1934
Malmbrytning ..................................	10,959	7,218	7,644
Metall- och maskinindustri ........................	133,186	111,770	131,902
Jord- och stenindustri ............................	44,650	33,871	31,924
Träindustri ........................	61,640	51,204	56,709
Pappersmasse- och papperstillverkning..............	36,952	34,605	34,393
Grafisk och diverse pappersindustri ..............	19,650	18,760	19,601
Livsmedelsindustri ....................	43,713	42,425	43,724
Textil- och beklädnadsindustri ...........	61,178	61,089	70,663
Läder-, hår- och gummivaruindustri................	20,624	20,347	22,190
Kemisk-teknisk industri.................	15,110	12,477	12,470
Kraft-, belysnings- och vattenverk..................	7,054	7,177	7,147
Summa	454,710	400,943	488,367

Sannolikt skulle år 1935 visa en betydligt ljusare sysselsättningsbild såväl i
förhållande lill år 1930 som till år 1932. Siffror härpå ha emellertid ännu ej
blivit tillgängliga.

Att i absoluta tal ange ökningen eller minskningen i antalet arbetare inom
olika industrigrupper låter sig knappast göra. För att erhålla en föreställning
om storleksordningen av de förskjutningar som här inträffat torde likväl
de procentsatser, som nyss angivits, kunna användas. Som utgångspunkt
har i följande beräkningar tagits arbetarantalet 1932, sådant detta angives d
kommerskollegii industristatistik. Det framgår därvid, att av de i undersökningen
ingående grupperna det framförallt är metallindustrien, som bidragit
till att minska arbetslöshetssiffrorna sedan november 1932. Inom malmbrytning
och metallindustrien kan man approximativt uppskatta det ökade
antalet sysselsatta från 1932 till 1935 till något över 40,000 man. Andra
industrigrupper, som utvisa en relativt betydande expansion, är byggnadsämnesindustrien
med en stegring på cirka 3,000 man samt snickeri- och möbelfabrikerna
med en stegring av cirka 2,000 man. Emellertid torde man
utan att göra sig skyldig till någon överdrift kunna fastslå, att ännu mera
betydande än stegringen i arbetarantalet inom den egentliga fabriksindustrien
är absorptionen av arbetskraft inom byggnadsverksamheten. Vissa
företag, som varit föremål för undersökning, utvisa en ökad sysselsättning
av cirka 200 %. Dessutom har uppenbarligen den fram till 1930 pågående
starka ökningen av antalet sysselsatta inom handel och samfärdsel med all
sannolikhet försiggått i lika snabbt tempo som tidigare. Sannolika skäl tala
för att antalet anställda inom hantverket och småindustrien ökats.

Den kraftiga stegring av antalet sysselsatta, som ägt rum sedan 1932, har
dock icke varit av sådan omfattning, att den kunnat uppsuga både den arbetslöshet,
som fanns 1932, och det befolkningsöverskott, som sedan 1932

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

tillförts de produktiva åldrarna. Expansionen har dessutom skett i hög
grad olikartat inom olika näringsgrenar.

Försvunna »arbetslöshetsöar».

Ett belägg för sambandet mellan arbetslöshetens försvinnande och expansionen
av vissa industrier utgör arbetslöshetsutvecklingen inom en del
kommuner, som under krisen voro drabbade av en särskilt bekymmersam
arbetslöshet men vilka under konjunkturuppsvinget ha fått sin arbetsmarknad
så förbättrad, att ingen eller ringa arbetslöshet för närvarande är
rådande därstädes. Omstående tabell utgör ingen fullständig sammanställning
av samtliga f. d. arbetslöshetstyngda koni lini ner. Sålunda ha i regel icke rena
skogskommuner medtagits. De anförda exemplen ådagalägga emellertid, att
framförallt inom de kommuner, där arbetslösheten tidigare var vållad av arbetslöshet
inom järnhanteringen, har förbättringen i arbetslöshetssituationen
varit speciellt markant. Bland dessa kommuner märkas Sköldinge (Södermanlands
län) med en arbetslöshet den 31 mars 1933 på 147, ingen rapporterad
arbetslöshet 1936, Ransäter (Värmlands län) 485 arbetslösa 31
mars 1933, 53 1936, Hjulsjö (örebro län) 120 1933 och 16 1936, Nora
(Örebro län) 469 och 19, Viker (örebro län) 179 31 mars 1934, ingen arbetslöshet
31 mars 1936.

Då problemet, hur hjälpverksamhetens utformning har påverkat arbetslöshetens
utveckling, ofta varit föremål för diskussion, redogöres i tabellen
även för vissa data rörande hjälpverksamheten vid de angivna undersökningstillfällena.
Det torde därvid vara av intresse att konstatera, att det
statliga reservarbetet i de flesta av dessa kommuner, där arbetslösheten kraftigt
nedgått, icke spelat någon mera betydande roll. Kontantunderstödsverksamheten
har haft en helt annan omfattning än vad som för närvarande är
fallet. Utan att ingå på ett övervägande rörande hjälpverksamhetens organisation,
kan jag icke underlåta att här påpeka, att den väsentliga orsaken
till arbetslöshetens minskning uppenbarligen icke kan vara annat än en faktisk
ökning av arbetstillfällena i den öppna arbetsmarknaden.

Den olika styrka, varmed olika näringsgrenar absorberat arbetskraft under
konjunkturuppsvinget, har självfallet medfört, att minskningen i antalet
arbetslösa ter sig väsentligt olika i olika landsdelar. I följande tabell redovisas
minskningen under tiden 31 mars 1933—31 mars 1936 länsvis. Av tabellen
framgår, hur de län, inom vilka skogsbruket eller järnhanteringen
dominera, utvisa en väsentligt starkare minskning av arbetslösheten än övriga
län. Det torde vid studiet av tabellen observeras, att i vissa län, såsom
Kristianstads, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, aldrig förelegat någon
mera svårartad arbetslöshetssituation, varför minskningen därstädes
kan te sig mindre betydande, trots att arbetslöshetsläget i ifrågavarande län
för närvarande är relativt tillfredsställande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommuner med starkt förbättrad arbets -

	Antal arbetslösa	I % av	invå-		Anta
		den öl/ö		narantalet		19 3 3
Kommun								Därav med
	1933	1934	1935	1936	1933	1936	Totalt	Statligt reserv- arbete	Kontant- under- stöd
Södermanlands län:
Sköldinge ............	147	96	30	—	4.6	—	80	14	47
Ytterselö..............	104	95	18	—	8.7	—	52	7	43
Östergötlands län: Risinge ..............	250	203	46	35	2.6	0.3	173	''51	ilo
Kalmar län:
Södra Möckleby ......	148	98	45	12	9.4	0.8	114	22	80
Gotlands län:
Othem (Slite kpg.) ....	130	116	19	2	6.9	0.1	106	21	40
Malmöhus län:
Landskrona stad......	944	671	263	190	5.0	1.0	922	51	790
Värmlands län:
Ransäter..............	485	365	154	53	8.2	0.9	333	72	250
Sunne lk...............	418	369	198	64	4.6	0.7	J74	63	61
Örebro län:
Hjulsjö ..............	120	126	38	16	5.6	0.8	88	39	27
Nora ................	469	286	95	19	10.0	0.4	378	114	201
Viker ................	90	179	20	—	6.1	—	45	15	30
Västmanlands län:
Köpings stad..........	278	181	78	37	4.5	0.6	178	29	100
Västerås j ..........	926	848	210	58	3.0	0.2	675	51	554
Norberg..............	356	258	113	59	6.6	1.1	340	75	265
Skinnskatteberg ......	335	245	42	18	8.2	0.4	220	70	150
Kopparbergs län:
Gagnef................	467	264	159	47	7.2	0.7	lil	15	3
Grytnäs ..............	134	103	40	11	4.4	0.4	88	5	83
Husby................	221	112	40	18	3.6	0.3	140	2	28
Kopparberg ..........	149	200	97	42	2.1	0.6	109	9	75
Rättvik ..............	355	188	66	33	4.1	0.4	82	_	44
Siljansnäs ............	191	190	116	9	7.9	0.4	7	_	3
Stora Tuna ..........	463	469	181	48	5.1	0.5	162	44	103
Gävleborgs län:
Bergsjö ..............	243	150	81	2	5.8	0.0	141	2	103
Gnarp................	193	115	57	20	5.5	0.6	120	2	—
Västerbottens län:
Norsjö................	215	125	91	24	3.2	0.3	79	79	—
Skellefteå lk..........	662	605	247	99	2.7	0.4	407	142	265
Norrbottens län:
Norrfjärden ..........	432	236	35	32	8.9	0.6	241	9	225
Överkalix ............	275	64	47	21	3.6	0.3	195	144	47
Överluleå ............	358	220	147	84	3.8	0.9	81	81
	9,558	6,841	2,743	1,051		—	5,841	1,228	3,727

Kungl. Maj-.ts proposition nr 265.

löshetssitnation sedan den 31/s 1933.

h j ä	1 p t a	den	»''/»
	19 3 4		19 3 5	19 3 6
	Därav med		Därav med		Därav med
Totalt	Statligt	Kontant-	Totalt	Statligt	Kontant-	Totalt	Statligt	Kontant-
	reserv-	under-		reserv-	under-		reserv-	under-
	arbete	stöd		arbete	stöd		arbete	stöd
58	10	30	17	9
50	15	20	9	4	—	—	—	—
142	28	88	27	6	21	14	—	14
78	28	50	31	10	—	2	—	2
68	10	6	3	—	—	—	—	—
652	122	341	237	107	76	153	29	—
262	20	200	118	24	50	32	24	—
195	48	125	112	89	—	48	39	—
83	56	23	29	25	_	9	9	—
239	31	146	90	58	1	10	10	—
107	17	50	17	12	—	—	—	—
127	15	50	45	8	_	20	3	—
637	41	449	172	74	—	26	2	—
244	65	149	92	52	—	43	38	5
178	41	98	27	17		5	5	—
97	45		113	63	_	33	16	—
65	32	—	13	10	—	1	—	—
104	4	29	23	—	2	—	—	—
135	7	40	62	5	—	16	3	6
98	31	46	34	24	10	21	9	12
42	41	1	51	42	—	3	—	—
271	46	200	130	84	40	38	28	2
113	5	82	25	14		2	_	_
91	i	—	39	4	—	13	—	—
46	42	4	5	5		_	_	—
420	121	81	126	12	—	42	—	—
39	20	_	_	_		4	_	_
40	38	2	11	4	7	5	5	—
84	61	—	81	51	—	42	2	20
4,590	993	2,205	1,739	813	207	582	222	61

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Anmälda arbetslösa.

		st/s 1933	S1/s 1936	Minskning
Jämtlands	län........................	6,219	411	5,808	% 93.4
Västmanlands	* ........	5,073	348	4,725	93.1
Södermanlands	» .....	3,092	459	2,633	85.2
Kopparbergs	» .........	9,809	1,630	8,179	83.4
Kristianstads	» ....	3,362	616	2,746	81.7
Gotlands	>	1,069	205	864	80.8
Västerbottens	> ............	6,873	1,380	5,493	79.9
Uppsala	»	3,029	630	2,399	79,2
Gävleborgs	> ............	12,689	2,588	10,101	79.6
Värmlands	» ...	11,305	2,467	8,838	78.2
Örebro	» ....................	6,407	1,455	4,952	77.3
Kalmar	» ..........	6,322	1,572	4,750	75.1
Östergötlands	> ....	5,469	1,394	4,075	74.5
Kronobergs	> ..........	3,007	809	2,198	73.1
Älvsborgs	>	4,140	1,147	2,993	72.3
Norrbottens	» ..............	13,169	3,798	9,371	71,2
Skaraborgs	> .............	2,650	767	1,883	71.1
Malmöhus	> ......* .	13,035	4,043	8,992	69.0
Stockholms stad		15,673	5,356	10,317	65.8
Jönköpings	> ..................	2,647	913	1,734	65.5
Hallands	J> .......	2,112	786	1,326	62.8
Västernorrlands	> ..................	19,620	7,571	12,049	61.4
Blekinge	» ........	6,124	2,374	3,750	61.2
Göteborgs stad		9,534	3,801	5,733	60.1
Stockholms	> ......................	5,129	2,055	3,074	59.9
Bohuslän .....		9,003	4,587	4.416	49.1
Summa	186,561	53,162	133,399	71.5

Redan av vad nu sagts rörande arbetslöshetens minskning torde framgå,
att den kvardröjande arbetslösheten koncentrerats till de trakter, där
näringslivet expanderat mindre snabbt än inom övriga delar av landet. En
viss föreställning om med vilken olika tyngd arbetslösheten drabbat olika
landsdelar ger följande tabell över antalet kommuner, som den 31 juli 1935
rapporterade arbetslöshet. Tabellen utvisar, att i områden av landet, vari
mer än 1/3 av landets invånare vörö bosatta, rapporteras överhuvud ingen
arbetslöshet. De olika länens arbetslöshetsförhållanden växla mellan å ena
sidan Blekinge län, där praktiskt taget alla kommuner rapportera arbetslöshet,
och Kristianstads län, där endast cirka 1/4 av länets folkmängd är bosatt
i till arbetslöshetskommissionen rapporterade kommuner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Länsvis fördelning av antalet kommuner och dessas folkmängd, vilka den 31p 1935

rapporterade arbetslöshet.

Antal kommuner	Folkmängd enligt
med	utan
		kol. 2	kol. 3
rapp. arbetslöshet
2	8	4	5
1		526,027	_
45	76	189,473	81,873
18	70	83,862	54,820
18	78	90,471	97,915
28	125	181,947	129,744
30	106	120,067	115,383
39	49	102,120	53,054
37	75	139,894	92,365
1	92	11,009	47,078
37	3	143,396	2,800
25	125	78,737	170,182
7	1	272,593	1,125
12	224	37,536	206,085
13	78	61,652	90,519
1	—	255,386	—
42	51	138,253	74,206
30	195	144,007	175,572
23	244	74,103	167,457
59	33	229,594	43,662
30	35	160,602	58,093
13	57	78,153	83,381
42	15	205,271	44,692
45	D	255,394	25,615
56	11	248,399	33,925
31	30	91,007	45,390
18	14	156,771	56,040
20	9	165,635	40,755
721	1,807	\| 4,241,359	1,991,731

Län/Kommun

Stockholms stad.................

Stockholms län...................

Uppsala län.....................

Södermanlands län...............

Östergötlands län.................

Jönköpings län...................

Kronobergs län...................

Kalmar län

Gotlands län.....................

Blekinge län.....................

Kristianstads län.................

Malmöhus län (städerna).........

Malmöhus län (landsbygden)......

Hallands län.....................

Göteborgs stad..................

Göteborgs och Bohus län i övrigt

Älvsborgs län ..................

Skaraborgs län..................

Värmlands län..................

Örebro län......................

Västmanlands län ..............

Kopparbergs län ................

Gävleborgs län..................

Västernorrlands län..............

Jämtlands län ..................

Västerbottens län................

Norrbottens län ................

Särskilt koncentrerad arbetslöshet.

En ännu klarare bild av den utsträckning, i vilken arbetslösheten för närvarande
är koncentrerad till vissa landsdelar, ger följande sammanställning.

Den 31 mars 1936 voro 53,162 personer anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa.
Av dessa funnos inom storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö
10,674. Inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs
stad funnos tillsammans 6,961. I Västernorrlands län uppgick antalet arbetslösa
lill 7,571. Tillsammans utgjorde antalet arbetslösa i nu nämnda
områden 25,206 personer. Inom det övriga landet funnos vid samma

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

tidpunkt vissa kommuner, vilka voro synnerligen svårt drabbade av
arbetslösheten. Här märkas 4 kommuner, där arbetslösheten i allt väsentligt
vållats genom att tändsticksfabriker nedlagts eller genom rationalisering
av tillverkningen så, att arbetarantalet väsentligt minskats. Dessa äro:
Norra Solberga (Jönk.), Tidaholm-Agnetorp (Skar.) och Vänersborg (Älvsb.).
De arbetslösa i dessa kommuner utgjorde 576. I 2 kommuner, nämligen
Ekeberga (Kron.) och Eda (Värml.), var arbetslösheten i allt väsentligt
vållad av glasindustriens svårigheter. Antalet arbetslösa i dessa kommuner
uppgick till 219. I en annan grupp kommuner, nämligen Kvistbro,
Ljusnarsberg och Ramsberg (Ör.) samt Grangärde och Norrbärke (Kopp.),
torde arbetslösheten lia vållats av att järnbruk eller gruvor nedlagts eller
väsentligt minskat sin drift. Antalet arbetslösa i nu nämnda kommuner
uppgick till 1,158 personer. Lägges härtill arbetslösheten i Södra Vrams
kommun i Malmöhus län (181 personer), vållad av kolindustriens rationalisering,
samt arbetslösheten i vissa kommuner, vållad framförallt genom
rationalisering av sågverksindustrien, såsom i — förutom de i Västernorrlands
län belägna — Söderhamns stad (Gävl.), Norrala kommun (Gävl.), Byske
(Vb.) och Nederkalix (Nb.), tillhopa 1,731 personer, samt arbetslösheten i de
båda gruvkommunerna Gällivare och Jukkasjärvi samt Nederkalix i Norrbottens
län, tillhopa 1,289 personer, uppgår det nu redovisade antalet arbetslösa
till cirka 30,360 personer. Vad som i nu förevarande sammanhang
främst intresserar är, att arbetslösheten till så betydande del som 57.1 %
är koncentrerad till områden av den begränsade omfattning som de här ovan
redovisade. Angående arbetslöshetens lokala fördelning hänvisar jag till
en karta, vilken som bilaga ingår i arbetslöshetskommissionens omnämnda
klientelundersökning. Denna karta är baserad på antalet hjälpsökande arbetslösa
den 31 juli 1935.

Övervägandena kring den kvardröjande arbetslösheten måste grundas på
en kännedom örn arbetslöshetens geografiska fördelning. Härvid torde först
de kommuner, där arbetslösheten alltjämt är av mera allvarlig natur, böra
bli föremål för undersökning. Såsom sådana har jag i följande tabeller räknat
kommuner, där arbetslösheten uppgår till minst 2 % av befolkningen.
För att i görligaste mån eliminera säsongarbetslösheten har urvalet skett
med ledning av arbetslöshetssiffrorna per den 31 juli 1935. Dock lia kommuner,
vilkas arbetslöshetssituation den 1 mars 1936 så förbättrats, att de
arbetslösas antal icke längre uppgick till 2 °/''o av befolkningssiffrorna, i regel
icke medtagits. Undantag härifrån utgöra dels de kommuner, som sammanförts
under beteckningen »värmländska skogskommuner» och dels stenkommunerna,
vilka medtagits, även om deras arbetslöshetsläge förbättrats. I tabellerna
ingå uppgifter rörande de arbetslösas ålder och antalet långvarigt
arbetslösa, vilka uppgifter hämtats från arbetslöshetskommissionens klientelundersökning.
Då antalet i denna undersökning ingående arbetslösa för
vissa kommuner skilde sig från antalet arbetslösa, giver icke alltid en summering
av åldersuppgifterna antalet arbetslösa inom kommunen. Tabellerna
omfatta endast de kommuner, vilka ingå i klientelundersökningen. Det är

Kungl. Maj:ts proposition nr 265
Stenkommuner.

Kommun		Ari	e t s	lös	!i e t		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
den 31/s 1933	den 31/s 1936	den sl/71935	den 3i/j 1935	den 91/7 1935
An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets-lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
Kalmar län.
Fliseryd......	166	5.8	59	2.2	58	2.1	33	57.9	18	8	26	5
Blekinge län.
Asarum ......	660	7.5	163	1.8	227	2.5	147	66.5	50	40	86	45
Aspö ........	88	8.9	33	3.8	46	4.6	27	57.4	15	7	19	6
Backaryd ....	142	6.3	64	2.9	97	4.4	67	67.0	20	20	51	9
Elleholm.....	48	11.7	1	0.3	14	3.5	5	35.7	1	2	6	5
Gammalstorp .	148	6.7	33	1.5	44	2.0	28	63.6	6	8	20	10
Hasslö.......	135	9.0	92	6.1	39	2.6	28	68.3	19	10	12	—
Hällaryd......	189	6.4	86	3.0	104	3.6	59	55.7	19	14	46	27
Listerby......	263	12.7	110	5.4	192	9.4	95	54.3	35	22	87	31
Mörrum......	399	9.2	169	3.9	220	5.1	143	65.0	37	37	106	40
Sturkö........	371	18.4	199	10.0	218	ILO	118	54.4	67	46	91	13
Tjurkö.......	88	16.0	19	3.5	37	6.9	17	47.2	8	3	22	3
Åryd ........	159	7.3	66	3.0	67	3.1	27	42.9	8	11	29	15
Summa	2,690		1,035		1,305		761	59.3	285	220	575	204
									%22.2	17.1	44.8	15.9
Hallands län.
Söndrum.....	103	5.8	60	3.4	38	2.1	7	18.4	5	3	19	11
Göteborgs och Bo-
hus län.
Lysekils stad..	411	6.9	255	4.3	156	2.6	108	69.7	39	26	53	37
Askum.......	515	18.4	220	7.9	267	9.6	112	40.6	45	33	155	43
Bottna.......	32	5.3	37	6.3	19 3.2	7	41.2	4	5	7	i
Brastad ......	963	25.5	447	11.9	555 14.7	242	44.7	117	100	286	38
Bro..........	541	18.9	238	8.4	381	13.4	125	34.3	85	49	187	43
Bärfendal ....	17	3.2	16	3.0	16	3.0	3	17.6	2	2	13	—
Hogdal ......	117	8.9	103	7.6	98	7.3	57	59.4	22	22	49	3
Kville........	292	5.9	228	4.0	193	3.9	101	52.1	38	38	85	33
Lommeland ..	210	22.2	102	11.3	74 8.2	49	66.2	32	17	22	3
Lur..........	46	2.7	31	1.8	35	2.1	23	63.9	10	7	14	5
Lyse..........	447	16.G	208	7.9	2801 10.6	96	34.3	53	49	148	30
Malmön......	420	30.4	105	7.7	242] 17.7	51	21.4	46	27	132	33
Näsinge ......	292	22.0	161	12.7	166 13.1	73	44.8	40	29	73	21
Skee..........	472	8.2	460	8.1	551	9.7	237	43.0	138	93	264	56
Svenneby ....	139	10.5	40	3.0	71	5.3	24	35.8	13	11	34	9
Tanum ......	269	4.9	129	2.4	150 2.8	49	36.0	17	24	73	22
Tossene ......	742	13.8	271	5.1	298	1 5.6	128	44.4	44	45	163	36
Summa	5,925		3,051		3,552		1,485	42.5	745	577	1,758	413
									\|*21.s	16.5	50.4	11.8

emellertid endast tre kommuner, som av denna anledning uteslutits, nämligen
Torup (Hall.), Grebbestad köping (Göteb.) samt Fuxerna (Älvsb.) med
ett sammanlagt antal arbetslösa den 31 juli 1935 av 157 personer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Tillhopa utgjorde antalet arbetslösa i de kommuner, som hade minst 2 %
arbetslöshet den 31 juli 1935 17,507, d. v. s. 41.1 % av hela den anmälda
arbetslösheten. Folkmängden i dessa 2-procentiga kommuner uppgick den
1 januari 1935 till 495,194, d. v. s. 7.9 % av rikets folkmängd. Ifrågavarande
kommuners andel av arbetslösheten var i mars månad 1936 34.4 °/o. Jämföras
dessa höga procentsatser med förhållandena under den månad, då den
högsta registrerade arbetslösheten förekommit, den 31 mars 1933, så utgör
motsvarande procentsiffra 23.1 %>. De nuvarande 2-procentskommunernas
relativa andel av hela arbetslöshetsklientelet har alltså kraftigt stegrats.

Ett försök har gjorts att sammanföra de s. k. »2 %-kommunerna» i grupper,
inom vilka arbetslösheten vållats av likartade ekonomiska förändringar.
Den verkställda uppdelningen gör icke anspråk på exakthet. Det torde böra
understrykas, att sammanställningarna icke äro avsedda att ge en samlad
bild av hela den arbetslöshet, som betingats av viss näringsgrens svårigheter.
Har t. ex. ett företag måst nedläggas, vållar detta i regel långvariga störningar
på ortens arbetsmarknad, men om arbetslösheten genom andra företags
startande, de arbetslösas utflyttning e. d., övervunnits, så att arbetslösheten
den 31 juli 1935 icke uppgick till minst 2 %, har kommunen i fråga icke
medtagits.

En näringsgren, som mer än någon annan alltjämt kämpar med betydande
svårigheter, är stenindustrien. Jag kommer senare att ingå på de förhållanden
som vållat dessa svårigheter och hänvisar i detta sammanhang endast
till förestående tabell.

Bland de på detta sätt sammanförda mera arbetslöshetstyngda kommunerna
märkas de, som betecknats såsom sågverkskommuner. Deras antal är
16. Deras samlade arbetslöshet uppgick den 31 juli 1935 till 3,701 och den
31 mars 1936 till 6,796. Angående de förhållanden, som i dessa kommuner
medfört arbetslöshet av så allvarlig natur, torde följande böra anföras.

Inom sågverksindustrien har sedan 1928 en kraftig minskning av arbetarantalet
ägt rum. Enligt 1933 års skogsindustrisakkunniga har antalet
arbetare vid sågverk och hyvlerier nedgått på följande sätt:

1928 ........	........ 46,665
1929 ........	........ 44,145
1930 ........	........ 41,332
1931 ........	........ 37,667
1932 ........	........ 32,574
1933 ........	........ 30,354

Arbetarantalet 1935 skulle, under förutsättning att socialstyrelsens arbetstidsundersökningar
ge en riktig bild av läget, ha varit cirka 95 % av antalet
arbetare 1932 eller omkring 31,000 personer. Minskningen av antalet sysselsatta
sammanhänger dels med en minskning av produktionen fram till 1933
och dels med en långt gående rationaliseringsprocess. Rationaliseringsprocessen
har tagit sig uttryck i att ett mycket stort antal sågverk helt nedlagts och
driften koncentrerats vid vissa kvarstående, men även däri att antalet arbe -

Kungl. Maj:ts proposition ni 265. 27

Sågverkskommuner.

Kommun		Ari	e t s	1 ö s	i e t		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
den 81	/s 1933	den 81	/> 1936	den 81/71935	den 81/7 1935	den 81/	7 1935
An- tal	i J av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets-lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
				A.	V ästernorrlands	län.
Alnö ..........	1,178	17.8	646	9.6	252	3.7	193	71.5	81	39	118	32
Bjärtrå ........	C51	12.8	411	8.1	146	2.9	80	54.1	51	27	58	12
Gudmundrå____	1,498	9.8	565	3.7	490	3.2	308	63.9	152	100	210	20
Hässjö.........	451	10.0	276	6.2	188	4.3	118	64.1	87	35	56	6
Högsjö..........	628	14.6	370	8.5	180	4.1	112	70.4	63	30	57	9
Njurunda ......	1,315	11.2	838	7.1	298	2.5	190	66.9	76	54	126	28
Nora ..........	418	11.7	236	6.9	166	4.8	104	66.2	63	39	47	8
Skön...........	2,024	13.8	1,021	7.0	555	3.8	423	78.9	lil	92	250	83
Styrnäs.........	235	17.3	96	7.0	53	3.9	37	74.0	21	5	18	6
Säbrå ..........	391	8.5	214	4.6	172	3.7	87	52.7	53	41	68	3
Timrå..........	831	9.2	491	5.2	238	2.6	144	62.1	81	39	96	16
Torsåker........	185	14.8	74	5.9	32	2.5	18	58.1	22	2	6	1
Ytterlännäs ____	713	10.1	443	6.1	171	2.4	70	41.2	76	23	57	14
Summa	10,518		5,681		2,941		1,884	65.7	937	526	1,167	238
									% 32.7	18.3	40.7	8.3
Gävleborgs län.					B.	Övriga län.
Söderhamns
stad........	862	7.5	566	5.0	395	3.5	247	63.7	80	62	200	46
Norrala ......	249	7.6	101	3.1	65	2.0	49	76.6	17	16	26	5
Västerbottens län.
Byske........	856	8.3	448	4.4	300	2.9	190	63.5	129	43	107	20
Summa	1,967		1,115		760		486	61.7	226	121	333	71
									% 30.1	16.1	44.3	9.5

tare vid de kvarstående väsentligt minskats. Sedan 1928 ha 26 större och
medelstora sågverk i Norrland nedlagts. Vid dessa sysselsattes i normala fall
cirka 3,500 arbetare. Huvudparten av minskningen från cirka 47,000 till
cirka 31,000 torde alltså få tillskrivas en rationalisering vid ännu i gång
varande sågverk.

Nedläggandet av sågverk har drabbat vissa kommuner särskilt hårt. Sålunda
ha under åren 1930—1933 i Söderhamn 4 sågverk, sysselsättande 800
personer, försvunnit. Antalet arbetslösa uppgick den 31 mars 1936 till 566.
I Alnö i Västernorrlands län lia sedan 1924 7 sågverk nedlagts, sysselsättande
vid normal drift 625 arbetare. Antalet arbetslösa den 31 mars 1936
var 646. I Gumundrå i Västernorrlands län lia under åren 1922—1932 7 sågverk
nedlagts, representerande 625 arbetare. Arbetslöshetssiffran var nyss -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

nämnda dag 565. Inom Byske kommun i Västerbottens län ha sedan 1926
3 sågverk med tillhopa 530 arbetare nedlagt sin verksamhet. Även denna
kommun hade en betydande arbetslöshet, 448 personer den 31 mars 1936.
Ett studium av den gjorda sammanställningen av sågverkskommuner i landet
med speciellt svårartad arbetslöshet bör lämpligen kompletteras med följande
tabell, utvisande antalet nedlagda sågverk och vid dessa normalt sysselsatta
arbetare.

Sedan år 1921 t. o. m. år 1933 nedlagda, ej återupptagna medelstora och större

sågverk i Norrland.

Län, kommun	Antal ned-lagda sågverk	Antal arbetare vid normal drift
Gävleborgs län.
Söderhamns stad.............	.............. 4	800
Västernorrlands län.
Alnö.........................	............. 7	625
Gudmundrå .................	.............. 6	625
Hässjö.......................	.............. 1	100
Högsjö.......................	............. 1	110
Njurunda ...................	............. 1	90
Nora .......................	.............. 1	185
Skön.........................	.............. 1	250
Säbrå .......................	............. 2	105
Västerbottens län.
Skellefteå landskommun.......	.............. 1	150
Byske .......................	.............. 3	530
Norrbottens län.
Hortlax .....................	.............. 2	180
Nederkalix...................	............. 2	320
	Summa 32	4,070

Till en grupp ha sammanförts kommuner, vilkas arbetslöshet i första hand
vållats av tändsticksindustriens minskade behov av arbetskraft. Dessa 4 kommuner
hade en arbetslöshet den 31 juli 1935 av 491 personer. Den 31 mars
1936 var antalet arbetslösa 576.

Inom tändsticksindustrien har i samband med en stark produktionsminskning
antalet sysselsatta nedgått synnerligen kraftigt under senare år.
Antalet inom nämnda industri sysselsatta framgår av följande siffersammanställning.

1928

1929

1930

5,621

5,822

5,752

Kungl. Majlis proposition nr 265.

1931 .......	......... 4,952
1932 .......	......... 4,123
1933 .......	......... 3,367
1934 .......	......... 2,879.

Enligt inhämtade uppgifter var antalet sysselsatta 1935 2,510. En betydande
del av de avskedade inom detta arbetsområde har utgjorts av kvinnor,
vilka i regel icke ingå i arbetslöshetskommissionens arbetslöshetssiffror,
men mer än hälften av de avskedade torde ha varit män. Förutom
det arbetslöshetsproblem, som nu anförda siffror antyda, möter på åtskilliga
håll arbetslöshet, som vållats långt tidigare genom den rationaliseringsprocess,
som förde till Svenska tändsticksaktiebolagets bildande. Denna
process tog sig framför allt uttryck i en del fabrikers fullständiga nedläggande
och driftens koncentrering. Efter 1930 ha emellertid ytterligare
5 tändsticksfabriker nedlagts, därav en i Vänersborg, sysselsättande c:a 350
personer och en i Norra Solberga, Jönköpings län, som vid normal drift
sysselsatt c:a 200 man. Då tändsticksfabrikerna i regel ha varit belägna i
relativt små kommuner, har den av tändsticksindustriens minskade sysselsättning
framkallade arbetslösheten lokalt inneburit allvarliga problem, även
örn för landet i dess helhet tändsticksindustrien aldrig haft den betydelse,
att dess minskade sysselsättning kan sägas hava medfört mera katastrofala
verkningar.

Tändstickskominuner.

		Arbet	5 1 Ö S	het		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
Kommun	den 31	/s 1933	den3 Vs 1936	den 31/t 1935	den 3IA 1935	den %lh 1935
								i % av
	An- tal	i % av befolk	An- tal	i % av befolk-	An- tal	i % av befolk-	An- tal	antalet arbets-	16-25	26-30	31-55	över 55 år
	ningen	ningen	ningen		lösa
Jönköpings län.
Norra Solberga	82	3.0	95	3.7	89	3.5	22	3.4	22	17	50	5
Älvsborgs län.
Vänersborgs	459	5.0	218	2.4	185	2.0	145	79.7	33	28	98	23
Skaraborgs län.									62
Tidaholms stad	296	6.1	185	4.2	150	3.4	101	67.3	38	48	2
Agnetorp ....	141	6.5	78	3.8	67	3.2	39	58.2	23	20	19	5
Summa	978		576		491		307	G2.3	116	113	229	35
									% 23.5	22.9	46.6	7.1

Upphörandet av kolbrytningen i Södra Vrams kommun har framkallat en
synnerligen svårartad arbetslöshetssituation för kommunen. Kommunens

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

arbetslöshet uppgick den 31 juli 1935 till 128 personer och den 31 mars
1936 till 181. Södra Vram torde vara den mest typiska »arbetslöshetsö»,
som för närvarande finnes i landet, omgiven, som den är, av kommuner med
jämförelsevis ringa arbetslöshet. Detta torde också vara anledningen till
den mycket egenartade åldersfördelningen inom klientelet. Inom intet annat
område med motsvarande arbetslöshetsförhållanden är antalet arbetslösa
under 26 år så ringa som här.

Södra Vram (Malmöhus län).

Kommun	Arbetslöshet	Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
den 31/s 1933	den 31/s 1936 1 den 31/71935	den sl/71935	den »‘A 1935
An- tal	i % av befolk ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets-lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
Södra Vram ....	329	11.8	181	6.6	128	4.7	116	90.6	5 #3.9	16 12.5	87 68.0	20 15.6

Två städer, vilkas klientel ur ålderssynpunkt något påminner om klientelet
i Södra Vram, äro Oskarshamn och Ystad. Dock framgår av tabellen, att,
även örn vissa likheter finnas, skillnaden likväl är markant. Dessa båda
städer befinna sig tydligen i den situationen, att industrien där icke kan ge
tillräcklig, varaktig sysselsättning åt betydande grupper. Periodvis synas
dock de arbetslösa ha varit knutna till näringslivet, vilket framgår därav, att
antalet långvarigt arbetslösa är mindre än vad som i regel är fallet i arbetslöshetstyngda
kommuner.

Oskarshamn och Vstad.

		A r	o e t	slös	ii e t		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
Kommun	den 3V3 1933	den sl/s 1936	den 31/i 1935	den sl/j 1935	den 31A 1935
	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets-lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
Oskarshamn	685	8.0	369	4.3	316	3.7	176	57.0	56	52	132	69
Ystad (Malm.) ..	612	5.4	287	2.6	266	2.4	89	40.6	44	45	84	46
Summa	1,297		656		582		265	50.2	100	97	216	115
									#18.9	18.4	40.9	21.8

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Beträffande övriga kommuner med mera svårartad arbetslöshet torde tabellerna
utan närmare kommentarer ge erforderliga upplysningar. I de
kommuner, vilka sammanförts under beteckningen järnbruks- och gruvkommuner
i Mellansverige, har arbetslösheten betingats av praktiskt taget fullständig
nedläggelse av gruvdriften. Så är icke fallet med gruvkommuner -na i Norrbottens län även om sedan 1930 en mycket kraftig reduktion av arbetarantalet
ägt rum, utan måste där arbetslösheten sammanhänga med ett
faktiskt befolkningsöverskott. Framförallt i Norrbottens gruvkommuner är
det abnormt starka inslaget av arbetslösa under 26 år markant. Icke mindre
än 48.9 % av de arbetslösa tillhöra ifrågavarande ålderskategori, medan
motsvarande andel för Mellansveriges gruvkommuner är 30.9 %. Tillhopa
omfattade arbetslösheten i ifrågavarande kommuner den 31 juli 1935 2,258
personer och den 31 mars 1936 2,447 personer.

Kommun		A r	bet	slös	het		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
den 3Vs 1933	den S1/s 1936	densl/7 1935	den	sl/71935		den 31	h 1935
An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets- lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
				A. Järnbruks- och gruvkommuner.
Örebro lån.
Kvistbro......	211	5.8	64	1.8	113	3.1	55	52.9	30	11	46	17
Ljusnarsberg..	962	11.5	341	4.2	313	3.9	238	79.1	63	55	126	57
Ramsberg ____	298	8.8	98	2.8	131	3.7	96	75.0	46	32	30	20
Kopparbergs län.
Grangärde ____	1,033	8.7	462	4.0	515	4.5	346	69.3	184	105	175	35
Norrbärke____	502	8.8	193	3.4	185	3.3	107	61.5	50	24	70	30
Summa	3,006		1,158		1,257		842	69.8	373	227	447	159
									% 30.9	18.8	37.1	13.2
			B. Gruvkommuner i Norrbottens län.
Gällivare ____	1,559	7.6	664	3.3	472	2.3	338	74.9	210	110	115	16
Jukkasjärvi ..	1,372	7.7	625	3.6	529	3.0	36H	73.9	253	110	127	5
Summa	2,931		1,289		1,001		704	74.4	463	220	242	21
									% 48.9	23.3	25.6	2.2

Kungl. Maj:ts proposition nr 265,

Glasbrukskommuner.

		A r 1	e t	lös	het		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
Kommun	den sl/ä 1933	den 31	k 1936	den 31	h 1935	den 31/71935	den S1h 1935
	An- tal	i % av befolk ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets-lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
Kronobergs län. Ekeberga ----	77	4.0	40	2.2	38	2.0	28	75.7	5	12	13	7
Värmlands län. Eda..........	302	4.6	179	2.8	207	3.2	98	49.7	52	37	86	22
Summa	379		219		245		126	53.8	57	49	99	29
									#24.4	20.9	42.3	12.4

Yärmländska skogskommuner.

Kommun	Arbetslöshet	Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
den 31/s 1933	den 31/s 1936	den 31å 1935	den 31/71935	den 31/	7 1935
, Ii % av ^n. befolk-ta bingen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av befolk-ningen	An- tal	i % av antalet arbets-lösa	16-2526-30 I	31-55	över 55^ år
Dalby.......... Ekshärad ...... Lysvik.......... Norra Finnskoga Norra Ny...... Södra Finnskoga Östervallskog---- Summa	394 735 245 239 323 340 64	10.5 11.3 7.8 13.8 10.3 19.1 5.8	19 166 59 29	0.5 2.6 1.9 1.6	139 160 93 71 119 101 23	3.7 2.5 2.9 4.1 3.8 5.7 2.1	39 103 51 9 18 27	28.5 61.7 54.8 12.9 14.4 27.3	52 55 47 26 45 44 10	20 25 8 10 18 16 7	57 78 30 29 54 36 6	8 9 8 5 8 3
2,340		273		706		247	346	279 #39.1	104 14.6	290 40.6	41 5.7

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Vissa kvarstående arbetslöshetsear.

Kommun		A r b	e t s	lös	i e t		Långvarigt arbetslösa	Åldersfördelning
den8''	/a 1933	den sl/31936	den 31 h 1935	den sl/7 1935	den sl/	1935
An- tal	% av befolk ningen	An- tal	% av jefolk ningen	An- tal	% av jefolk-ningen	An- tal t	i % av antalet arbets-lösa	16-25	26-30	31-55	över 55 år
Stockholms län.
Edebo........	81	4.2	58	3.0	42	2.2	31	75.6	10	11	15	5
Forsmark ....	128	15.1	57	7.0	45	5.5	22	46.8	4	4	31	8
Harg ........	72	3.0	137	5.7	85	3.5	16	18.0	26	28	34	1
Häverö ......	260	4.7	139	2.6	112	2.1	69	60.5	38	18	50	8
Ununge.......	79	5.9	32	2.5	29	2.2	26	83.9	6	1	13	11
Uppsala län.
Söderfors.....	278	12.5	83	4.0	69	3.3	13	19.4	12	4	44	7
Blekinge län.
Eringsboda ..	140	6.4	79	3.7	58	2,7	34	56.7	11	11	35	3
Kyrkhult ____	255	5.7	114	2.5	109	2.4	68	63.0	29	17	48	14
Öljehult......	69	5.1	36	2.7	46	3.4	12	24.5	12	8	24	5
Göteborgs och Bo-
hus län.
Bokenäs......	92	8.8	29	2.9	27	2.7	11	40.7	6	4	15	2
Dragsmark____	—	—	22	4.5	16	3.3	8	50.0	4	3	9	—
Älvsborgs län.
Valbo Ryr ....	39	7.4	11	2.1	16	3.1	2	20.0	8	2	—	—
Skaraborgs län.
Varv ........	50	8.9	14	2.7	13	2.5	5	38.5	5	2	3	3
Värmlands län.
Östra Emtervik	43	2.4	38	2.1	64	3.6	17	28.8	13	10	32	4
Gävleborgs län.
Trönö........	198	11.5	49	2.9	50	2.9	25	44.6	22	17	16	1
Västernorrlands
län.
	70	2.2	107	3.4	92	2.9	33	36.3	27	15	44	5
Dal ..........	137	10.7	70	5.4	30	2.3	8	26.7	14	5	9	2
Långsele......	367	10.9	128	3.8	171	5.1	108	64.7	62	29	64	12
Nordingrå ....	237	6.7	115	3.2	88	2.5	47	54.7	24	21	31	10
Skog ........	3 4	3.5	26	2.6	24	2.4	10	43.5	9	7	6	1
Tuna ........	531	10.4	302	6.0	241	4.8	198	81.1	69	55	100	20
Tynderö......	91	7.2	55	4.4	39	3.1	25	62.5	12	6	20	2
Ljustorp ......	397	15.2	83	3.2	134	5.2	64	48.9	54	30	43	4
Summa	3,648		1,784		1,600		852	53.3	477	308	686	128
									* 29.8	19.3	42.9	8.0

Storstädernas arbetslöshet.

De speciellt arbetslöshetstyngda kommunerna, för vilka nyss redogörelse
givits, bära en väsentlig del av den totala arbetslösheten. En i absoluta tal
betydande arbetslöshet möter även i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg
och Malmö, vilka den 31 mars 1936 hade tillhopa 10,674 arbetslösa, d. v. s.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. i sami. Nr 205. 3

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

20.1 % av hela antalet arbetslösa. Storstädernas andel av den samlade arbetslösheten
framgår av följande siffersammanställning av antalet arbetslösa
den 31 juli under åren 1930—1935.

Antal arbetslösa den 31 juli i storstäderna.

1930 1931 1932 1933 1934 1935

Stockholm ................ 306 1,189 6,464 11,537 8,064 3,334

Göteborg.................. 608 2,383 5,241 7,418 5,450 2,185

Malmö.................... i>95 1,169 2,908 3,642 2,066 930

Storstäderna .............. 1,509 4,741 14,613 22,597 15,580 6,449

Hela riket ................ 5,824 30,520 94,687 138,855 86,253 42,582

Storstädernas procentuella andel
av rikets arbetslöshet 25.9 15.5 15.4 16.3 18.1 15.1

Sannolikt är storstadsklientelet av en något annan struktur än arbetslöshetsklientelet
i övriga delar av landet. Av arbetslöshetskommissionens klientelundersökning
har framgått, att detta har en från det övriga arbetslöshetsklientelet
rätt avvikande ålderssammansättning. Framför allt gäller detta
Stockholm och Malmö, där antalet arbetslösa över 50 år är väsentligt högre
än i övriga delar av landet. I Stockholm utgjorde dessa åldersgrupper 22.7 °/o
av antalet arbetslösa, i Malmö icke mindre än 32.8 %>, medan siffran för
Göteborg var 22.1 %. För landet i sin helhet var ifrågavarande procenttal 18.5.

Då det torde vara av betydelse att närmare belysa storstadsklientelets beskaffenhet,
anför jag här vissa resultat från en av sakkunniga för vissa utredningar
rörande Sveriges ekonomiska läge företagen undersökning beträffande
förhållandena i Stockholm. Undersökningen företogs vid årsskiftet
1934—1935, varvid var tionde såsom hjälpsökande anmäld arbetslös fick avgiva
svar å vissa frågor enligt av sakkunniga fastställda formulär. Av denna
undersöknings resultat torde följande böra anföras.

Huvudparten av de undersökta fallen, 60.5 °/o, utgjordes av personer, födda
å annan ort än Stockholm. Av de inflyttade hade närmare hälften inflyttat
efter år 1924. Särskilt högkonjunkturåren 1929—1931 uppvisa anmärkningsvärt
höga inflyttningssiffror.

Stor uppmärksamhet ägnades vid undersökningen åt frågan om de arbetslösas
tidigare sysselsättning. Det visade sig, att praktiskt taget samtliga hade
haft arbete i någon form. 94 % av de undersökta hade vid något tillfälle
haft en sammanhängande arbetsperiod av minst 3 månader. Endast 8 personer
hade uteslutande haft ett typiskt ungdomsyrke men därefter intet
fast arbete. Av intresse är att konstatera, att 45 % haft sammanhängande arbete
i mer än 3 månader inom mer än ett yrke. Denna höga procentsiffra
angiver i viss mån, hur rotlöst i yrkeshänseende det arbetslösa storstadsklientelet
torde ha varit.

Icke mindre än 25 % av de undersökta fallen hade förlorat sin anställning
tidigare än 3 år före undersökningstillfället. 24 % hade förlorat sin senaste
mer stadigvarande anställning mellan 2 och 3 år före undersökningstillfället.
Denna för nära hälften av klientelet mycket långvariga arbetslöshetsperiod

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

hade emellertid brutits av kortare sysselsättningsperioder. Sålunda hade under
år 1934 cirka 33 % av de undersökta fallen vid något tillfälle haft några veckors
arbete i öppna marknaden. Då vidare cirka 30 % under året haft stadigvarande
arbete, skulle ungefär 40 % av de arbetslösa under år 1934 icke innehaft
anställning av något slag.

De arbetslösa hade tillfrågats, huruvida de vörö villiga att taga anställning
på annan ort och frågan hade uppdelats att dels gälla varaktig anställning
och dels tillfällig anställning. 14.5 °/o av de tillfrågade hade förklarat sig
icke vara villiga alt taga anställning av varaktig natur på annan ort, medan

34.8 % ansett sig böra vägra att taga anställning av mera tillfällig natur. Huvudparten
av dem, som vägrat att taga varaktig anställning på annan ort, utgjordes
av personer, som antingen voro födda i Stockholm eller också inflyttat
till Stockholm före år 1925.

Sekunda arbetskraft.

Vid mina föregående överväganden rörande den kvarstående arbetslösheten
har problemställningen varit dels den faktiska ökningen av befolkningen i de
produktiva åldrarna efter 1930 och dels den inom vissa näringsgrenar ökade
efterfrågan på arbetskraft. Då efterfrågan icke hållit jämna steg med utbudet
på arbetskraft, har resultatet blivit arbetslöshet. Denna arbetslöshet fördelar
sig ojämnt i landet, då olika näringsgrenar expanderat olika snabbt. 4»

Det spörsmålet inställer sig nu, örn det nuvarande arbetslöshetsklientelet
skulle vara av sådan beskaffenhet, att det även med ökade sysselsättningsmöjligheter
möter svårigheter att placera detsamma. Detta vore synbarligen
fallet, om bland de arbetslösa en väsentlig del utgjordes av personer, som
av olika skäl måste betecknas som sekunda arbetskraft.

Vid bedömandet av arbetslöshetsklientelets kvalitet torde först observeras,
att ett mycket stort antal av de arbetslösa har en långvarig arbetslöshet bakom
sig. Antalet personer, ingående i arbetslöshetskommissionens klientelundersökning,
som under tiden 1j1 1933—31/T 1935 varit arbetslösa minst 40 veckor
vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor 1935, uppgår till 21,014,
d. v. s. 52.1 % av samtliga undersökta fall. Det bör emellertid uppmärksammas,
att cirka 9,000 av dessa äro bosatta inom de förut angivna särskilt arbetslöshetstyngda
kommunerna. Vidare hade praktiskt taget samtliga långvarigt
arbetslösa under undersökningsperioden varit sysselsatta längre eller
kortare tid i statligt eller statskommunalt reservarbete. Ser man på siffrorna
för de långvarigt arbetslösa över 25 ar, visar det sig, att 94.1 /o
av dessa haft sysselsättning vid dylikt reservarbete. Flertalet av de långvarigt
arbetslösa har otvivelaktigt därigenom uppvisat, att de förmått fullgöra
även en relativt krävande arbetsprestation. Det är likväl uppenbart, att
en arbetslöshet av mer än årslång varaktighet kan utöva förödande verkningar
på den arbetslöses möjligheter alt utföra en fullgod arbetsprestation.
Företagna undersökningar lia emellertid visat, att även personer med langvariga
arbetslöshetsperioder bakom sig snabbt lia kunnat anpassa sig efter
ordnade arbetsförhållanden, när dylika erbjudit sig. Jag vill i detta sammanhang
erinra örn hur arbetslösheten försvunnit praktiskt taget fullständigt

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Hjälpsökande arbetslösa den S1A 1935 i % av antalet män länsvis.

Län	An- talet arbets- lösa	Därav ö’ Antal	^er 55 år I % av hela antalet arbets-lösa	Arbetslösa i % av antalet män i åldern 16—70 år	Arbetslösa över 55 år i % av antalet män i åldern 55—70 år
1	2	3	4	5	6
Stockholms stad......................	2,932	358	12.2	1.6	1.3
Stockholms län ......................	1,292	214	16.6	1.4	1.3
Uppsala län..........................	670	70	10.5	1.4	0.9
Södermanlands län ..................	252	61	24.2	0.4	0.5
Östergötlands län ....................	681	101	14.9	0.6	0.5
Jönköpings län .............’.........	844	106	12.5	1.0	0.8
Kronobergs län ......................	610	65	10.7	1.1	0.7
Kalmar län..........................	1,420	231	16.2	1.7	1.7
Gotlands län ........................	28	12	42.8	0.1	0.3
Blekinge län ........................	2,587	354	13.7	5.0	4.2
Kristianstads län ....................	363	45	12.4	0.4	0.3
, Malmöhus län........................	2,226	432	19.4	1.2	1.4
Hallands län ........................	594	97	16.3	1.1	1.1
Göteborgs och Bohus län ............	6,626	822	12.4	4.0	3.3
Älvsborgs län ........................	758	119	15.6	0.7	0.7
Skaraborgs län ......................	555	42	7.5	0.7	0.3
Värmlands län ......................	2,832	253	9.0	3.0	1.6
Örebro län ..........................	1,241	211	17.0	1.6	1.5
Västmanlands län....................	290	49	16.9	0.5	0.5
Kopparbergs län ....................	2,130	223	10.5	2.4	1.5
Gävleborgs län ......................	2,681	232	8.6	2.7	1.6
Västernorrlands län..................	4,957	372	7.5	5.0	2.6
Jämtlands län........................	876	62	7.1	1.8	0.8
Västerbottens län ....................	927	54	5.8	1.3	0.5
Norrbottens län......................	1,960	108	5.5	2.7	1.1
Hela riket	40,332	4,693	11.6	1.9	1.3

inom vissa kommuner med tidigare svårartad arbetslöshet. Att i dessa »försvunna
arbetslöshetsöar» även den s. k. sekunda arbetskraften sökt och erhållit
anställning i den öppna arbetsmarknaden torde vara uppenbart. Undersökningar
verkställda av sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges
ekonomiska läge ådagalägga, att i Malmö funnos i mars 1934 938
verkstadsarbetare, som voro arbetslösa och som bakom sig hade en långvarig
arbetslöshetsperiod. I augusti månad hade av dessa 45.1 % på nytt
erhållit anställning och för samtliga åldrar upp till 55 år hade cirka 50 %
av de i mars månad arbetslösa återknutits till järnindustrien, medan bland
personer över 55 år icke fullt 30 % vunnit återanställning inom sitt yrke.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Den långvariga arbetslösheten behöver sålunda icke i och för sig innebära,
att den arbetslöse saknar möjligheter till försörjning genom arbete på den
öppna marknaden.

Problemet ställer sig emellertid allvarligare för de arbetslösa som uppnått
över 55 års ålder. Deras antal utgjorde den 31 juli 1935 4,693. Dessa äldre
arbetslösa äro ingalunda jämnt fördelade inom olika delar av landet. Hur
arbetslöshetsrisken ter sig inom olika landsdelar dels för personer över
55 år och dels för personer mellan 16 och 70 år, framgår av förestående tabell,
där på grundval av framräknade befolkningssiffror antalet arbetslösa
angivits i procent av antalet män. Av tabellen framgår, att i vissa län arbetslöshetsrisken
för personer över 55 år är betydligt större än för befolkningen
i sin helhet inom länet. Dessa län äro Gotlands län, Södermanlands
län och Malmöhus län. Det kan icke vara en tillfällighet, att samtliga
dessa län uppvisa en numera helt ringa arbetslöshet och att man här
kan lia viss anledning att betrakta den kvardröjande arbetslösheten som en
typisk restarbetslöshet. På andra håll åter är arbetslöshetsrisken i de
yngre åldrarna avgjort större än i åldersgrupperna över 55 år. Så är förhållandet
framför allt med Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands
och Gävleborgs län -—- samtliga de mest typiska trävarulänen.

I fråga om arbetslöshetsförhållandena inom den grupp, vars ålder överstiger
55 år, torde uppmärksammas, att arbetslöshetssituationen är något sämre än
övriga arbetslösas. Sålunda uppgick antalet långvarigt arbetslösa till cirka
58 % bland de äldre, medan för klientelet i sin helhet motsvarande procentsiffra
var 52.5. Även de siffror, som ange medelantalet arbetslöshetsveckor
per arbetslös, uppvisa en något svårare situation för de äldre åldersgrupperna
än för övriga. Skillnaden i arbetslöshetshänseende är emellertid mindre
än man haft anledning förmoda, vilket sammanhänger med att så gott
som hela klientelet utgöres av personer, vilkas arbetslöshetsläge varit synnerligen
olyckligt. Beträffande den samhälleliga hjälpverksamhetens utformning
under tiden Vi 1933—S1/r 1935 kan konstateras, att nu ifrågavarande
personer erhållit hjälp i något större utsträckning än klientelet i övrigt.
Hjälpen har emellertid utformats annorlunda än för övriga arbetslösa. Det
statliga reservarbetet har för dessa icke intagit en dominerande ställning,
varemot det statskommunala reservarbetet varit i särskilt hög grad anlitat
som hjälpform. Likaså har dagunderstöd med statsbidrag utgått lill dessa
personer i större utsträckning än vad som gällt för klientelet i sin helhet.
Jag hänvisar i detta hänseende till klientelundersökningens tabeller 41, 42, 43,
sid. 120—122.

Kommissionen har sökt verkställa en uppdelning av arbetslöshetsklientelet
efter graden av arbetsförhet. Jag delar kommissionens uppfattning om
att det erbjuder nästan oöverstigliga svårigheter att statistiskt klarlägga graden
av arbetsförhet. Undersökningen har här fotats på subjektiva omdömen,
antingen från den arbetslöse själv eller från vederbörande arbetslöshetskommitté.
Det torde ligga i öppen dag, alt dylika omdömen kunna vara missvisande.
Det är emellertid av intresse att konstatera, att av det undersökta

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

klientelet kommissionen betecknat endast 2.2 %> såsom icke arbetsföra, trots
att bedömningen varit så rigorös, att icke mindre än 134 personer, som varit
sysselsatta vid statligt reservarbete, hänförts till denna grupp. Vidare ha
2.9 % betecknats såsom arbetsföra endast i yrke eller endast i grovarbete och
härav skulle framgå, att 5.1 °/o av arbetslöshetsklientelet skulle besitta fysiska
egenskaper, som gjorde dem mindre eftersträvade såsom arbetskraft i den
öppna marknaden. Emellertid är denna siffra något för låg, vilket bland
annat framgår därav, att hänsyn ofta icke tagits till den med hög ålder normalt
förbundna minskningen av arbetsförheten; vidare ha 1,069 personer,
som såväl av arbetslöshetskommittéerna som av dem själva betecknats som
fullt arbetsföra, likväl angivit, att de varit behäftade med ett lyte, som måste
lia avsevärt nedsatt deras arbetsförmåga. Även örn dessa personer betraktas
såsom icke arbetsföra, skulle man komma till det resultatet, att omkring 90 °/o
av arbetslöshetsklientelet utgöras av personer utan fysiska brister av natur
att nedsätta deras konkurrensduglighet i den öppna marknaden.

Värdet av denna siffra kan diskuteras, så mycket mer som det genom arbetslöshetskommissionens
specialundersökning av vissa orters förhållanden
utrönts, att för en icke oväsentlig del av klientelet föreligger, trots fysiskt
fullgod arbetsförhet, en av psykiska och moraliska faktorer betingad nedsättning
av arbetsdugligheten och sålunda även av möjligheterna att göra sig
gällande på arbetsmarknaden. Även med all hänsyn tagen till dessa omständigheter
kvarstår emellertid, att huvudparten av det nuvarande arbetslöshetsklientelet,
i all synnerhet inom de förut såsom arbetslöshetscentra betecknade
orterna, utgöres av arbetskraft med i stort sett samma arbetsduglighet som
den arbetskraft, vilken i regel sysselsättes inom näringslivet. Härför synes
tala framför allt klientelets ålderssammansättning.

Angående ålderssammansättningen vill jag förutom vad som framgått
rörande fördelningen på åldersgrupper inom de särskilt av arbetslösheten härjade
områdena endast erinra örn, att 24.9 %> av klientelet utgöras av personer
mellan 16 och 25 år, 16.7 % av personer mellan 26 och 30 år, 46.8 % av personer
mellan 31 och 55 år och 11.6 % av personer över 55 år. En beräkning
av arbetslöshetsrisken inom olika åldersgrupper av den manliga befolkningen
ger vid handen, att denna risk är störst för åldersgruppen 26—30 år (2.5 %)
och därnäst åldersgruppen 21—25 år (2.4 °/o), samt att den är mycket hög
även för gruppen mellan 31—35 år (2.3 %). Så länge dessa förhållanden
råda, torde icke någon mera väsentlig del av arbetslöshetsklientelet utgöras
av personer, vilkas arbetsduglighet av fysiska skäl vore nedsatt.

Däremot finnas säkerligen andra subjektiva orsaker till att vissa arbetslösa
ha svårigheter att hävda sig på den fria arbetsmarknaden. Framför allt
gör sig här bristen på yrkesutbildning gällande.

De arbetslösas yrkes förhållanden.

Rörande arbetslöshetsklientelets yrkesförhållanden synes först böra fastslås,
att huvudparten av de arbetslösa enligt kommissionens klientelundersökning
varit fast knuten till olika näringsgrenar. Det visar sig nämligen,
att kommissionen har kunnat hänföra 30,375 personer av de undersökta

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

40,332 till olika yrkesgrupper. Bland de 8,659, som betecknats såsom tillfällighets-
och diversearbetare, ingå dessutom 922 personer, vilka tidigare
innehaft ett yrke, men som för längre tid sedan förlorat detta. 31,297
personer ha alltså innehaft en mera varaktig anställning inom viss yrkesgren.
Detta innebär ingalunda, att ifrågavarande personer kunna betraktas
såsom yrkesarbetare; tvärtom torde man kunna fastslå, att det övervägande
antalet arbetslösa utgöres av personer, vilka antingen sakna varje yrkesutbildning
och därför äro att betrakta såsom grovarbetare, eller också av personer,
vilka visserligen äga en yrkesutbildning, men detta inom yrken, där
för närvarande så stora svårigheter möta att erhålla anställning, att de arbetslösa
ur arbetsmarknadssynpunkt måste betraktas såsom rena grovarbetare.

En föreställning om grovarbetarnas antal torde erhållas av nedanstående
sammanställning, där antalet arbetslösa den 31 juli 1935 inom vissa yrkes -

grupper angives.

Hjälparbetare inom metallindustrien .......................... 597

Grovarbetare inom ej specificerad metallindustri ................ 276

Väg- och anläggningsarbetare ................................ 3,251

Murarbetsmän och tegelbärare ................................ 212

Banarbetare ................................................ 125

Lagerarbetare .............................................. 633

Kuskar, åkare och expressarbetare ............................ 586

Chaufförer .................................................. 813

Tillfällighets- och diversearbetare .............................. 8,659

Ungdom utan särskild utbildning .............................. 1,298

Summa 16,450.

Härtill bör, som nyss framhållits, ur arbetsmarknadens synpunkt läggas
de arbetslösa, vilkas yrkesutbildning gäller yrken, där speciella anställningssvårigheter
råda. Dessas antal framgår av nedanstående siffersammanställ -

ning.

Stenindustriarbetare .......................................... 4,656

Glasbruksarbetare ............................................ 323

Kolgruvearbetare .............................................. 166

Sågverks- och brädgårdsarbetare ................................ 3,456

Pappersindustriarbetare ........................................ 912

Tändsticksarbetare ............................................ 418

Summa 9,931.

Tillsammans utgöra nu nämnda grupper 26,381 personer, d. v. s. 65.4 °/o.

Det torde vidare böra uppmärksammas, att 3,590 av de arbetslösa i Norrlandslänen
samt Värmlands och Kopparbergs län utgöras av personer, tillhörande
yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning. Dessas andel av
hela klientelet är 8.9 %. Det torde av här anförda siffror framgå, att huvudparten
av arbetslöshetsklientclet måste betraktas såsom bestående av
grovarbetare eller därmed jämställda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Arbetskraftens rörlighet.

Ehuru ett arbetslöshetsklientel, i huvudsak bestående av grovarbetare och
lill stor del lokaliserat på orter, där arbetsmöjligheterna äro ringa, har svårare
att finna sysselsättning än yrkesutbildade arbetare, finnas exempel på
hurusom en efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft förorsakar viss
sugning av de arbetslösa till ort, där sådan efterfrågan uppstår. Det har i
detta sammanhang sitt intresse att studera befolkningssiffrorna för vissa kommuner
i Västernorrlands län. Det visar sig, att antalet utflyttade överstiger
antalet inflyttade åren 1929—1934 i praktisk taget alla kommuner. Timrå
kommun uppvisar däremot ett inflyttningsö ver skott. Anledningen härtill är
med säkerhet, att Östrands sulfitfabrik anlagts under perioden. Under byggnadstiden
var åtminstone tillfälligtvis ett stort antal sysselsatt med schaktningsarbete,
ett typiskt arbete för grovarbetare.

Socialstyrelsen har publicerat en undersökning rörande folkomflyttningen
i Blekinge län åren 1926—1934, som även synes antyda en relativt stor rörlighet
hos arbetslöshetsklientelet. Följande tablå1 giver nettoresultatet av den
manliga befolkningens omflyttning för olika kommungrupper å Blekinge
landsbygd.

Överskott av inflyttade ( + ) eller utflyttade (—) män per 1,000
av manliga medelfolkmängden, år

	1926	1927	1928	1929	1930	1931	1932	1933	1934
Stenindustrikommuner.......	. -5.0	-4.7	-5.5	-7.0	- 4.3	- 4.7	-5.3	-4.0	- 8.5
därav: de 4 ö-kommunerna.	. -6.6	-7.7	-9.6	-9.7	-22.7	- 8.6	-l.l	+ 1.1	-10.3
Jordbrukskommuner.........	. -4.3	-6.2	-8.5	-7.X	-13.2	-11.2	-6.1	-0.9	- 3.1
Industri- och blandade kom-muner ...................	. +0.2	+ 1.9	-0.6	-4.8	- 4.4	— 4.6	+ 7.6	+ 2.8	- 1.1
Hela Blekinge landsbygd.....	. -2.4	-1.7	-3.4	-5.9	- 5.3	- 5.3	+ 0.9	-0.3	- 4.3

Tidigare har man för landet i dess helhet kunnat iakttaga, att det är jordbrukskommunerna,
som lida de största nettoförlusterna av män. Samma förhållande
synes nu råda även å Blekinge landsbygd, dock endast åren fram
t. o. m. 1932. För åren 1933—1934 uppvisa i stället stenindustrikommunerna
den högsta nettoutflyttningen. De förete höga tal även för tidigare år. Anmärkningsvärt
är, att utflyttningsöverskottet för dessa ingalunda minskade under
åren 1932—1933, såsom fallet var för övriga kommuner. År 1934 steg utflyttningsnettot
betydligt för stenindustrikommunerna, troligen under trycket
av den fortgående driftsinskränkningen inom stenindustrien och genom det
minskade mottrycket i landsdelar med ett expanderande näringsliv. De 4
ökommunerna utgöra ett undantag såtillvida, att deras utflyttningsöverskott
varit högre än övriga stenindustrikommuners utom åren 1932—1933, då det
tillfälligtvis rådde ej långt ifrån jämvikt mellan in- och utflyttning. Även
industri- och blandade kommuner ha vissa år lämnat ett överskott av utflyttade,
dock i mindre omfattning än övriga kommuntyper. Under åren 1932—
1933, då utströmningen från länets landsbygd i dess helhet upphört, mottogo
industri- och blandade kommuner ett rätt betydande inflyttningsöverskott.
Under dessa år förekom sålunda, direkt eller indirekt, inom länet en viss

1 Soc. medel. 1936 sid. 199.

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

överflyttning av män från stenindustrikommuner till industri- och blandade
kommuner.

Dessa exempel torde utvisa, att talet örn arbetslöshetsklientelets bristande
rörlighet är i viss mån överdrivet. Jag vill dessutom framhålla, att en så
hög grad av rörlighet, att arbetskraften friktionsfritt skulle följa varje förändring
eller förskjutning inom det ekonomiska livet ingalunda vore att betrakta
som ett socialt önskemål. Risken med en sådan rörlighet vore, att en
stor del av landets arbetskraft skulle komma att förvandlas till ett rotlöst
grovarbetarproletariat.

Översiktlig redogörelse för verkställigheten
av beslutade hjälpåtgärder.

För att möjliggöra en överblick över de olika hjälpåtgärder, som av statsmakterna
vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet
ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade beslut angående
anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid
icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.

Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,
som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är
beläget. I detta register intagas uppgifter om beviljade anslag, arbetets karaktär
samt totalantalet dagsverken enligt verkställda beräkningar och enligt
avgiven slutredovisning. I registret införas även motsvarande uppgifter beträffande
statliga och statskommunala reservarbeten.

En närmare redogörelse för registreringsförfarandet ävensom för den rapportskyldighet,
som åligger varje mottagare av statsbidrag, återfinnes i propositionen
nr 234/1934 (sid. 22 och 23). Jag tillåter mig att hänvisa till
vad där anförts.

Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,
har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,
som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.

Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa hjälpåtgärder och de
resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast
uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens
arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag
senare i särskild proposition.

För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 hänför jag till anslag till allmänna
arbeten i öppna marknaden de anslag, som — med bortseende från
bland annat anslagen till statliga och statskommunala reservarbeten — uppförts
å riksstaten under rubriken »Utgifter för kapitalökning. IV. Fonden
för förlag till statsverket». Denna placering av anslagen motiverades av
sättet för deras finansiering, nämligen genom lån med kort amorteringstid.
För budgetåret 1935/1936 står denna möjlighet för bestämmande av ansia -

Kungl. Majlis proposition nr 265.

gen till allmänna arbeten i öppna marknaden icke till buds, då någon särskild
finansieringsplan icke ansetts erforderlig för detta budgetår. Jag räknar fördenskull
till dylika anslag under budgetåret 1935/1936 de anslag, som medtagits
i kalkylerna rörande effekten av arbetslöshetshjälpen under nämnda
budgetår (jfr propositionen nr 231/1935, sid. 43). Det har synts mig lämpligt
att i ett sammanhang lämna en översikt över de anslag, som jag sålunda
hänför till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden. De åsyftade anslagen
återfinnas i följande sammanställning.

Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren 1933/1934—1985/1936.

Anslag	1933/1934	1934/1935	1935/1936	Summa
: Statsbeställningar......................	10,700,000	10,000,000		■ 20,700,000
j Statliga beredskapsarbeten ............ J Kommunala beredskapsarbeten ........	3,000,000 8,500,000	3.000. 000 7.000. 000	\| 3,000,000	24,500,000
Främjande av bostadsbyggande a) i städer och stadsliknande samhällen	5,000,000		3,000,000	8,000,000
b) på landsbygden ..................	18,000,000	8,000,000	7,000,000	33,000,000
Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer..	_	_	10,000,000	10,000,000
Lån till främjande av enskild företag-samhet ............................	10,000,000	3,000,00	_	13,000,000
Subventioner till främjande av enskild företagsamhet ......................	3,500,000	_	_	3,500,000
Skenfria korsningar....................	7,000,000	2,500,000	—	9,500,000
\| Broar och hamnar....................	6,000,000	6,500,000	—	12,500,000
Vissa vägbyggnadsarbeten..............	—	3,200,000	—	3,200,000
Stensättning av vägar..................	—	4,000,000	—	4,000,000
Elektrifiering av banorna Laxå—Char-lottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle ....		4,000,000		4,000,000
Statsbana Malung—Vansbro............	800,000	700,000	—	1,500,000
Förlag för understöd åt enskilda järnvägar	1,500,000	—	—	1,500,000
Tillverkning av vagnar m. m. för statens järnvägar ..........................	—	1,250,000	_	1,250,000
Vissa banarbeten m. m. för statens järn-vägar ..............................	_	950,000		950,000
Bidrag till gödselvårdsanläggningar......	700,000	700,000	—	1,400,000
Lån till gödselvårdsanläggningar........	500,000	—	—	500,000
Torrläggningsföretag, ägnade att mot-verka arbetslösheten ................	4,000,000	4,000,000		8,000,000
Bidrag för uppförande av spannmåls-lagerhus....................	_	300,000		300,000
Bidrag till täckdikningar..............	1,000,000	1,500,000	—	2,500,000
Isbrytande undersöknings- och bevak-ningsfartyg för havsfiskets behov ....	650,000	_		650,000
Byggande av ny byggesvägar............	—	150,000	—	150,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Anslag	1933/1934	1934/1935	1935/1936	Summa
Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo........................I	500,000	500,000	_	1,000,000
Vissa åtgärder å skogshushållningens om-råde m. m...........................	475,000	900,000	—	1,375,000
Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å en-skildas skogar ......................	5,000,000	3,500,000	—	8,500,000
Arbetarsmåbrukslånefonden............	7,500,000	8,000,000	10,000,000	25,500,000
Byggande av nytt fyrskepp............	367,000	75,000	—	442,000
Anskaffande av viss materiell för lots-verkets behov ......................	75,000	—	—	75,000
Undersöknings- och förberedande gruv-arbeten m. m. inom Västerbottens län	364,000	485,000	—	849,000
Väganläggningar från Adak-Kuorbevare malmfält till Slagnäs samt från Bjur-träsk till Örträsk och Högkulla inom Västerbottens län....................	650,000			650,000
Byggande av nytt tjänstefartyg för västra lotsdistriktet..................	_	300,000	—	300,000
Lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning och avsätt-ning av fisk m. m...................		700,000		700,000
Vedeldningslånefonden ................	—	2,000,000	—	2,000,000
Statliga byggnader ....................	12,321,400	9,734,250	9,080,350	31,136,000
Summa	108,102,400	86,944,250	42,080,850	287,127,000

Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden
för budgetåret 1933/1934 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri
ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande
(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.

För budgetåret 1934/1935 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats
86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor
utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kapitalökning för
arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till
arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.

Liknande är förhållandet för budgetåret 1935/1936. I det i sammanställningen
angivna beloppet av 42,080,350 kronor ingå nämligen för arbetarsmåbrukslånefonden
10,000,000 kronor. Riksdagen har emellertid anvisat

5.000. 000 kronor för ändamålet men medgivit, att lån må utlämnas intill

10.000. 000 kronor.

Sammanlagt hava alltså under budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisats

237,127,000 kronor till allmänna arbeten i öppna marknaden. Av detta belopp
har Kungl. Majit till och med utgången av mars 1936 disponerat
222,558,494 kronor. Vid nämnda tidpunkt återstodo alltså odisponerade
14,568,506 kronor. De odisponerade medlens fördelning å skilda anslag
Iramgår av följande sammanställning.

44 . Kungl. May.ts proposition nr 265.

Fördelning’ å anslag av den 31 mars 1936 av Kungl. Majit odisponerade medel.

Anslag

Odisponerat

belopp

Statliga och kommunala beredskapsarbeten...................................... 149,933

Främjande av bostadsbyggande:

a) i städer och stadsliknande samhällen ...................................... 321,576

b) på landsbygden .......................................................... 578,371

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer........ 6,487,290

Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.................... 2,059,800

Skenfria korsningar............................................................ 381,685

Broar och hamnar ............................................................ 193,020

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten........................ 68,750

Bidrag till uppförande av spannmålslagerhus.................................... 9,065

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.............................. 68,719

Vissa åtgärder å skogshushållningens område m. m............................... 500,963

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar............................ 218,074

Arbetarsmåbrukslånefonden.................................................... 1,628,000

Vedeldningslånefonden ........................................................ 1,903,260

Summa kronor 14,568,506

I sammanställningen ingår ett anslag, vilket hittills endast i begränsad omfattning
kunnat disponeras, nämligen anslaget till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer. Detta anslag avser
ett nytt ändamål. På grund av det ansökningsförfarande, som måst äga
rum, har verksamheten praktiskt taget icke kunnat komma igång förrän
efter nyåret.

Av övriga i sammanställningen ingående anslag utvisar endast anslaget till
vedeldningslånefonden, som anvisats för budgetåret 1934/1935, ett i förhållande
till anslagssumman (2,000,000 kronor) odisponerat belopp av mera
iögonenfallande storlek. Detta anslag är avsett för lån till landsting, kommuner
och enskilda bränsleförbrukare dels för täckande av uppstående kostnader
för utbyte av förefintliga kokspannor mot vedpannor eller inmontering
av förugnar vid gamla anläggningar, dels ock för täckande av uppstående
merkostnader vid installering av vedpannor i stället för kokspannor vid
nyanläggningar. Anledningen till att anslaget anlitats i så ringa utsträckning
som hittills skett, torde närmast vara att söka i den omständigheten, att
möjligheterna till billiga lån å allmänna lånemarknaden varit synnerligen
goda under den tid anslaget hittills varit tillgängligt.

I propositionen nr 231 till 1935 års riksdag (sid. 18 och 19) lämnades definitiva
uppgifter rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel,
som Kungl. Majit under budgetåret 1933/1934 disponerat av anslagen till
allmänna arbeten i öppna marknaden. Därjämte lämnades motsvarande
uppgifter för tiden Vt 1934—28/2 1935 (sid. 20 och 21).

Av tabellerna å sid. 46—49 framgår huru Kungl. Majits medelsdisposition
gestaltat sig dels under budgetåret 1934/1935 i dess helhet, dels ock under
tiden ll7 1935—31/3 1936.

Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

munala beredskapsarbeten, till skenfria korsningar samt till broar och hamnar,
har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande de olika företagen, dagen
för Kungl. Maj:ts beslut, företagens totalkostnader samt storleken av de
medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna finnas såsom bilagor
fogade vid detta protokoll (Bilaga D—K).

Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,
avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid
ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,
i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta
företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt
därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen
befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men
ej påbörjade.

Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela
sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra
sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.

Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig
emellertid böra framhålla en sida av de allmänna arbetena i öppna marknaden,
som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa. Jag syftar härvid
pä vad jag tidigare kallat hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna effekt
består däri, att en mångfald industrier beretts sysselsättning med de beställningar
av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till. Att denna
effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas, och
vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis beaktas.

I sammanställningen å sid. 50—53 återfinnas de uppgifter i nyss angivna
hänseenden, som infordrats beträffande de i tabellen ingående anslagen.
Samtliga uppgifter avse den 31 december 1935.

De i sammanställningen ingående anslagsmedlen (kol. 11) understiga de
av Kungl. Majit från samma anslag den 31 december 1935 anvisade beloppen
med 5,688,009 kronor. Härav belöpa 2,018,855 kronor å administrationskostnader,
varjämte 3,669,154 kronor antingen återlevererats eller ställts
till förfogande för myndigheter och andra utan att nämnda dag ännu hava
fördelats å företag.

En blick på sammanställningen visar, att de arbeten, som ingå däri, representera
en total kostnadssumma av 301,470,061 kronor (kol. 10), varav
kommuner, vägstyrelser och enskilda bidragit med 130,215,167 kronor (kol.
13).

Ä materialkostnader faller ett belopp av 154,924,991 kronor (kol. 14).
Häri ingå visserligen kostnader för arbetsledning men beloppet giver dock
en föreställning om den betydande utsträckning, i vilken framförallt olika
industrier beretts beställningar till de företag, varom här är fråga. Beloppet
ger dock ingalunda någon uttömmande bild av de allmänna arbetenas indirekta
effekt, då anslag till dylika arbeten ingå i sammanställningen med
allenast 153,757,680 kronor (kol. 11), medan av samtliga anslag disponerats
207,631,666 kronor den 31 december 1935.

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna

(Siffrorna inom parentes i tabell -

	Län	Statliga bygg- nader (9,734,250)	Beredskapsarb.	Bostads- byggan- de (landet) (8,000,000)	Skenfria kors- ningar (2,500,000)	Broar och hamnar (6,500,000)	Vissa väg-byggn.-arb. o. nybygges-vägar (3,350,000)	Sten-sättning av vägar (4,000,000)	Vissa banar- beten (950,000)	Gödsel- vård (700,000)
statliga (3,000,000)	kommu-nala bi-dr. o. lån (7,000,000)
1	Stockholms stad ..	1,905,388	451.170	30,000					_	_	_
2	Stockholms län . ..	1,954,362	788,900	11,510	329,409	—	—	—	—	—	23,750
3	Uppsala län ......	1.125,500	38,340	—	161.365	52,000	—	—	—	—	24,600
4	Södermanlands län	—	7,000	232,200	570,804	247,650	200,000	—	—	—	24,500
5	Norrköpings stad..	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
6	Östergötlands län..	—	—	253,660	213,864	—	42,000	—	266,662	—	31,250
7	Jönköpings län.. ..	2198,000	115,000	20,630	155,626	—	40,000	—	—	—	25,500
8	Kronobergs län . ..	558,500	—	—	148,054	162,360	50,000	—	—	—	35,400
9	Kalmar län ......	—	80,700	668,710	283,116	78,300	286,500	—	—	—	41.300
10	Gotlands län......	400,000	143,600		136,980	—	—	—	—	—	17.500
11	Blekinge län......	320,000	314,500	308,680	201,920	—	—	—	1,022,818	—	20,000
12	Kristianstads län ..	65,000	30,000	68,790	442,584	30,500	36,800	—	—	—	36,000
13	Malmö stad ......	150,000	—	133,600	—	—	—	—	—	—	—
14	Lunds stad ......	730,000	—	—	—	—	—	—	— •	—	—
15	Landskrona stad ..	160,000	—	—	—	—	208,000	—	—	—	—
16	Hälsingborgs stad..	120,000	44,510	477,000	—	—	—		—		—
17	Malmöhus län ....	8 539,850	—	—	494,305	—	136,800	—	—	—	23,150
18	Hallands län......	—	187,500	466,030	308,388	204,500	—	—	544,502	692,500	26,000
19	Göteborgs stad ....	170,000	—	1,061,000	—	—	—	—	—	—	—
20	Göteborgs o. Boh. 1.	—	190,000	501,670	334,726	73,100	1,158,400	—	371,167	—	24,100
21	Älvsborgs län ____	160,500	—	160,350	282,008	26,700	35,200	—	—	10,500	54,100
22	Skaraborgs län ....	—	—	66,280	437,799	42,300	153,700	—	—	—	36,500
23	Värmlands län ....	253,000	—	366,680	369,410	—	690,900	65,000	—	—	34,950
24	Örebro län........	—	—	76,050	62,850	—	—	—	—	—	25,500
25	Västmanlands län	179,000	58,740	—	155,349	15,400	10,200	—	—	—	22,500
26	Kopparbergs län ..	350,000	—	140,590	192,300	43,550	76,300	83,000	—	27,000	29,400
27	Gävleborgs län____	_	3,300	280,730	205,952	67,230	293,900	—	—	19,000	24,500
28	Västernorrlands län	145,000	483,875	689,430	375,176	20,000	648,200	252,000	—	97,000	32,500
29	Jämtlands län ....	—	23,560	262,000	133,731	34,200	541,100	422,000	—	20,000	24,000
30	Västerbottens län .	488,000	—	163,105	642,027	—	524,300	1,514,700	—	—	28,500
31	Norrbottens län ..	__	39,200	903,660	925,321	21,500	478,600	1,013,300	—	60,000	34,500
32	Ej fördelat på län	—	—	—	—	—	—		33,616	24,000	—
33	Hela riket	9,972,100	2,999,895	7,342,355	7,563,064	41,119,290	6 5,610,900	3,350,000	•2,238,765	950,000 700,000

1 I beloppet ingår anslag till Stockholms tygstation 547,000 kronor.

2 1933/1934 års anslag, avgjort 1 2 3 4 5 6 7 8,s 1934.

8 139,850 kr. från 1933/1934 års anslag.

4 Härutöver har för budgetåret 1933/1934 disponerats 563,855 kronor.

5 > » > » > * 30,590 >

6 Statsbana Malung—Vansbro 700,000 kronor.

7 Gruvarbeten i Västerbottens län 485,000 kronor.

8 Riksdagen har såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden anvisat 5,000,000 kronor men bemyndigat
Kungl. Maj:t att utdela lån intill ett belopp av 8,000,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

marknaden, beviljade under tiden V? 1934—’7e 1935.

huvudet angiva anslagens belopp.)

Spann- måls- lager- hus (300,000)	Torr- lägg- ning (4,000,000)	Täck- dikning (1,500,000)	Väg- o f lotti*— byggn. (500,000)	Skogs-vård s-åtg. (3,500,000)	Skogs- hus- hålln. (900,000)	Ved- eldn- låne- fonden (2,000,000)	Lån till fiskare (700,000)	Arbetar- små- bruks- lånefond 8(8,000,000)	Summa	An- mälda arbets- lösa (me- deltal)	Summa pr arb.-lös	Lån till enskild företag-samhet (3,000,000)
_	_	_		2,264	127,000				2,515,822	6,919	363.61	870,000
—	120,630	47,520	340	5,782	—	—	25,000	—	3,307,203	3,025	1,093.29	25,000
27,100	119,090	23,760	13,126	34,989	26,985	—	10,000	45,000	1,701,855	1,267	1,343.21	_
49,635	28,270	63,450	36,629	9,220	5,760	6,625	10,000	—	1,491,743	1,038	1437.13	80,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	755	_	12,000
—	195,800	141,140	53,428	21,933	3,400	4,090	19,000	21,000	1,267,227	1,241	1,021.13	30,000
—	51,240	14,590	4,620	32,099	—	—	—	30,000	687,305	1,535	''447.75	44,000
—	74,960	43,710	24,805	115,781	1,610	—	—	—	1,215,180	1,400	867.99	40,000
69,350	150,060	42,720	95,416	69,252	6,190	2.380	—	—	1,873,994	2,828	662.66	95,000
—	58,500	19,800	—	16,470	—	—	12,000	9,000	813,850	188	4,328.98
31,700	19,180	18,140	23,234	5,655	1,570	1,520	—	77,000	2,365,917	3,950	598.97	50,000
6,900	293,120	59,400	24,156	3,204	—	1,800	—	57.400	1,155,654	1,331	868.26	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	283,600	1,713	165.56	176,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	730,000	266	2,744.36	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	368,000	315	1,168.25	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—	641,510	866	740.77	292,000
—	170,870	99,530	10,477	637	—	—	30,000	—	1,505,619	1,933	778.90	20,000
—	78,460	79,750	28,176	3,227	—	—	28,000	—	2,647,033	1,065	2,485.48	_
—	—	—	—	—	—	—	255,000	—	1,486,000	4,976	298.63	62,000
—	35,970	25,350	—	4,113	—	—	192,000	60,000	2,970,596	5,625	528.10	2,074,000
—	70,270	89,610	—	10,187	5,435	—	—	51,200	956,060	1,979	483.10	146,000
—	178,380	398,160	7,182	13,023	—	2,295	5,000	12,000	1,352,619	1,318	1,026.27	130,000
—	98,230	61,410	9,690	46,455	1,900	—	—	633,700	2,631,325	5,053	520.75	55,000
58,800	59,280	65,310	50,642	68,799	660	1,300	—	—	469,191	2,675	175.40	76,500
—	62,350	47,520	10,753	22,044	—	5,000	—	—	588,856	1,184	497.34	17,000
—	188,970	22,110	18,597	243,693	506	—	—	387,000	1,803,016	4,164	433.00	341,000
									6 (2,503,016)		(601.11)
—	28,060	23,760	14,154	201,996	—	4,740	90,000	1,016,390	2,273,712	5,105	445.39	155,000
—	381,160	17,430	—	429,382	—	—	24,000	1,817,410	5,412,563	8,470	639.03	116,000
—	491,650	19,800	—	298,135	1,144	7,000	—	1,699,400	3,977,720	1,690	2,353.68	50,000
—	487,820	5,940	—	725,036	6,490	5,500	—	1,073,000	5,664,418	2,628	2,155.41	96,300
									7 (6,149,418)		(2,339.96)
—	509,280	19,090	5,938	176,342	60,570	12,020	—	1,010,500	5,269,821	4,517	1,166.66	40,000
—	—	—	13,084	—	—	—	—	—	70,700	—	—
243,485	3,951,600	1,449,000 444,447	2,559,718	249,220	54,270	700,000	8,000,000 59,498,109	81,019	734.37	5,092.800
									(60,083,109) 0, 7

8
9

20
21
22

Ej fördelat på län:

Statsbeställningar.................................................. 10,000,000

Elektrifiering av vissa banor ...................................... 4,000,000

Tillverkning av vagnar för S. J..................................... 4,000,000

Fyrskepp och tjänstefartyg ........................................ 375,000

77,873,109
(79,058,109)8''7

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Fördelning’ nr belopp till allmänna arbeten i öppna

Stockholms stad....
Stockholms län..
Uppsala > ..

Södermanlands > ..
Norrköpings stad ..
Östergötlands län..
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads

Malmö ........

Lund..........

Landskrona ....
Hälsingborg...,
Malmöhus län.,
Hallands > .
Göteborgs stad

Göteborgs och Bohus
län i övrigt......

Älvsborgs län..

Skaraborgs > ..

Värmlands > ..

Örebro » ..

Västmanlands * ..

Kopparbergs » ..

Gävleborgs > ..

Västernorrlands > ..

Jämtlands » ..

Västerbottens » ..

Norrbottens > ..

Ej fördelat på län..

Hela riket

2,057,100i

2,106,00()j

897,000’

statliga

bygg nader -

Statliga

bered skaps arbeten -

Kom munala bered skaps arbeten -

604,750;

950.000

212.000

1,658,500

20,000

125.000

300.000
50,000

8,980,350

146,200

77,700

39,000

20,600

50,000

180,500

36,900

90,220

16,300

12,800

508,720

58,500

1,480

94,450

15,000

50,520

1,398,890

390,000

233,450

Bostadsbyggande	Bostads- försörj- ning	Sken- fria kors- ningar	Broar och lamnar	Stensätt-ning av vägar
på landet	i städer
	1,574,650	_	_	—	—
217,250	1,100	—	—	—	—
172,800	137,500	—	—	—	—
577,000	31,800	433,260	47,230	—	—
—	123,700	81,000	—	—	—
275,415	1,800	110,700	—	—	244,122
209,070	1,800	159,525	—	—	—
116,500	—	—	—	—	—
320,690	—	109,125	—	123,300	—
90,600	—	—	—	—	—
317,500	38,575	173,700	—	166,500	78,950
435,790	27,600	_		—	—
—	133,500			132,000	—
—	133,000	115,200	—	—	—
—	54,400	72,000	—	97,300	—
—	—	100,000	—	—	—
467,120	20,900	75,150	—	99,950	—
347,100	—	49,500	41,250	3,800	262,975
—	216,500	1,467,450	—	—	—
313,865	13,250	—	—	—	702,324
) 256,600	114,150	355,500	31,750		—
373,550	7,800	210,600	—	—	—
1 418,600	10,000	—	—	—	—
3 104,700	—		—	—	—
3 156,000	—			—	—
3 164,000	96,700	—	-	—	—
3 221,000	122,200	—	30,90C	—	—
3 451,870	8,225	—	269.40C	—	—
3 347,300	—				—
- 401,000	33,70C	—			—
3 653,245	23,825	—			—
		—	14.64C	42,640	24,629
0 7,408,565	2,926,675	8,512,710	435,170 665,490 1,313,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

marknaden, beviljade under tiden ‘/t 1935—*''/s 1936.

Spann- måls- lagerhus	Täck- dik- ning	Väg- och flottleds- bygg- nader	Skogs- vårds- åtgärder	Skogs- hus- hållning	Ved- eldnings- låne- fonden	Arbetar- små- bruks- låne- fonden	Summa	An- mälda arbets- lösa (medel- tal)	Summa per arbetslös	Lån till enskild företag-samhet
_		_	2,598	30,000		_	3,810,548	3,661	1,040.85	142,000 1
—	3,420	—	2,851	—	1,600	54,000	2,463,921	1,528	1,612.51	— 2
—	1,830	—	15,448	119,347	—	—	1,382,925	792	1,746.12	— 3
23,900	3,100	5,370	3,871	7,760	7,460	—	1,141,981	388	2,943.25	— 4
—	—	—	—	—	—	—	208,700	463	450.76	30,000 5
—	7,920	50,840	6,026	14,745	650	17,000	729,218	443	1,646.10	21,500 6
—	1,220	4,980	450	55,129	—	6,000	443,974	871	509.73	100,000 7
—	3,720	36,562	39,200	5,410	—	70,000	905,092	674	1,342.87	19,500 8
—	1,200	68,579	6,217	3,075	—	72,000	739,086	1,696	435.78	20,000 9
—	1,210	—	—	1,080	—	13,500	1,106,390	72	15,366.52	— 1
3,900	2,100	33,773	9,550	—	—	99,000	1,494,048	2,600	574.63	— l
—	4,100	5,328	1,227	13,165	15,470	118,000	869,580	445	1,954.11	— 1
—	—	—	—	—	—	—	355,720	1,099	323.68	12,000 1
—	—	—-	—	—	—	—	1,906,700	122	15,628.69	— 1
—	—	—	—	—	—	—	240,000	191	1,256.64	— 1
—	—	—	—	—	—	—	100,000	422	236.97	— 1
—	1,800	3,736	675	—	1,550	57,000	740,681	984	752.72	—
—	5,260	31,316	—	—	700	37,500	799,401	693	1,153.54	—
—	—	—	—	—	—	—	1,683,950	2,562	657.28	15,000
—	1,200	—	6,566	—	—	93,000	1,934,315	4,628	417.96	44,000 2
19,650	5,690	—	11,345	44,675	—	46,400	956,850	1,008	949.25	54,000 2
-	17,800	12,669	—	21,045	860	44,500	688,824	671	1,026.56	— 2
—	2,000	4,140	30,065	1,800	—	772,000	1,312,725	3,259	402.80	75,000
—	4,900	58,868	20,808	—	—	101,000	310,276	1,394	222.58	—
—	—	1,336	4,538	780	—	61,000	403,134	371	1,086.61	20,000
—	1,000	19,013	163,855	9,220	—	257,000	1,037,838	2,293	452.61	1,500
—	2,860	38,654	115,854	19,850	1,695	1,034,300	1,672,523	3,099	539.70	_
—	—	7,773	498,156	48,971	4,000	1,919,800	3,853,215	5,963	646.19	25,000
—	—	1,504	238,308	56,915	6,365	1,519,000	2,264,892	877	2,582.65	—
—	—	—	557,066	49,800	2,120	1,141,000	2,184,686	1,386	1,576.25
—	2,670	—	79,525	4,515	—	1,140,000	2,187,750	2,790	784.14	- i
—	-T	932	—	32,535	—	—	115,376	—	—	—
47,450	75,000	385,8731,814,199	539,817	42,470 8,673,OOoj 40,044,319	47,445	844.02	579,500

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.

50 Kungl. Majlis proposition nr 265-

Sammanställning'' per den Bl december 1936 ar allmänna arbeten

	Ändamål	Anslags- belopp	Antal företag	Här-
slut- förda	total- kostnader	under ut- förande
	1	2	3	4	5	6
	Statliga beredskapsarbeten.
1	Allmänna vägar (inkl. gator)...,...........		7	4	97,257	3
2	Stensättning ..............................		1	—	—	—
3	Järnvägsanläggningar......................		2	1	43,000	1
4	Utdikningar ..............................		1	—	—	1
6	Koloniseringsåtgärder......................		2	—	—	2
6	Kanaler och farleder m. m.................		10	3	27,400	7
7	Skogsförbättrande åtgärder ................		1	1	4,000	—
8	Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ,..		7	4	298,653	3
9	Havs- och flodhamnar, fiskehamnar''........		36	20	1,045,343	12
10	Flyghamnar...............................		2	2	245,000	_
11	Flygfält ..................................		4	4	78,778	—
12	Byggnader för offentliga myndigheter.......		3	2	18,287	1
13	Byggnader för militära förläggningar.......		9	5	404,550	3
14	Andra byggnadsföretag....................		17	10	607,021	7
16	Skjutbanor................................		4	3	81,005	1
16	Försvarsanläggningar......................		6	3	150,300	3
17	Fornminnesrestaureringar..................		9	2	47,512	5
18	Andra arbeten............................		12	8	457,267	3
	Summa	24,500,000	133	72	3,605,373	52
	Kommunala beredskapsarbeten.
19	Allmänna vägar (inkl. gator)...............		3	1	60,622	2
20	Stensättning...............................		2	1	86,519	1
21	Broar.....................................		3	1	10,157	1
22	Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ...		18	12	1,428,848	2
23	Handelshamnar............................		5	2	261,904	3
24	Kommunalhus och rådhus ................		27	13	1,325,542	10
25	Allmänna läroverk ........................		11	7	1,757,418	4
26	Folkskolor och kommunala mellanskolor____		156	82	3,514,761	54
27	Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser		16	8	1,014,607	6
28	Lasarett och sjukhus......................		11	3	739,365	7
29	Badhus ...................		8	2	160,730	3
30	Gasklocka.................................		1	—	—	1
31	Andra byggnadsföretag.....................		70	41	1,544,445	22
32	Kyrkorestaureringar.......................		29	20	1,140,555	8
33	V ärmeledningsarbeten......................		5	3	42,386	2
	Summa	—	3651	196	13,087,859	126

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

1 öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden */» 1938—81/n 1935.

a v	Summa total- kostnader	H	ära	V	Av summa total-kostnader belöpa å
total- kostnader	[besluta-de men ej på-började	total- kostnader	från de i kol. 2 angivna anslags-medlen	från andra stats- medel	från andra	material m. m.	arbets- löner
7	8	9	1 10	11	12	13	14	15
137,301			234,558	229,608	4,950		93,113	141,445
—	1	40,000	40,000	40,000	—	—	22,000	18,000
175,000	—	—	218,000	218,000	—	—	77,500	140,500
4,940	—	—	4,940	4,940	—	—	1,550	3,390
7,030	—	—	7,030	7,030	—	—	1,990	5,040
231,000	—	—	258,400	246,400	—	12,000	122,769	135,631
—	—	—	4,000	4,000	—	—	—	4,000
117,291	—	—	415,944	387,619	6,500	21,825	202,010	213,934
1,243,300	4	581,500	2,870,143	2,719,193	—	150,950	1,262,231	1,607,912
—	—	—	245,000	245,000	—	—	163,000	82,000
—	—	—	78,778	78,778	—	—	47,422	31,356
28,600	—	—	46,887	46,887	—	—	21,449	25,438
248,000	1	40,300	692,850	692,740	110		389,841	303,009
436,727	—	—	1,043,748	898,319	14,617	130,812	612,902	430,846
15,000	—	—	96,005	96,005	—	—	41,748	54,257
136,500	—	—	286,800	286,800	—	—	143,523	143,277
278,950	2	35,600	362,062	359,350	512	2,200	145,535	216,527
194,048	1	39,000	690,315	662,788	—	27,527	289,375	400,940
3,253,687	9	736,400	7,595,460	7,223,467	26,689	345,314	3,637,958	3,967,502
280,400	_	—	341,022	272,400	—	68,622	228,114	112,908
128,200	—	—	214,719	173,850	—	40,869	101,878	112,841
77,800	1	153,000	240,957	168,410	—	72,547	154,395	86,562
106,800	4	356,470	1,892,118	1,228,860	—	663,258	1,352,634	539,484
6,486,300	—	—	6,748,204	1,548,000	—	5,200,204	4,120,166	2,628,038
2,844,699	4	179,925	4,350,166	1,567,281	—	2,782,885	2,746,953	1,603,213
1,700,013	—	—	3,457,431	1,300,355	—	2,157,076	2,070,110	1,387,321
3,254,704	20	303,479	7,072,944	4,634,823	—	2,438,121	4,298,090	2,774,854
280,857	2	144,300	1,439,764	546,110	—	893,654	945,156	494,608
6,121,232	1	170,900	7,031,497	1,531,360	—	5,500,137	4,327,655	2,703,842
580,200	3	428,150	1,169,080	403,248	—	765,832	791,792	377,288
165,000	—	—	165,000	33,000	—	132,000	91,786	73,214
1,897,105	7	203,733	3,645,283	1,874,515	—	1,770,768	2,172,195	1,473,088
613,601	1	7,940	1,762,096	918,236	—	843,860	921,911	840,185
44,950	—	—	87,336	38,690	—	48,646	61,125	26,211
24,681, 861	43	1,947,897	39,617,617\|	16,239,138\|	—	23,378,479	24,383,960	15,233,657

Kungl. Majlis proposition nr 265■

		Anslags- belopp	Antal företag		Här-
	Ändamål	slut- förda	total- kostnader	under ut- förande
	1	2	3	4	5	6
1	Främjande av bostadsbyggande. Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden.....	33,000,000	39,342	25,439	39,623,266	6,721
2	Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-liknande samhällen......................	8,000,000	261	142	32,166,700	83
3	Bostad sanskaffning åt mindre bemedlade, barnrika familjer (avser städer, stadslik-nande samhällen och andra tätare bebyggda orter)...................................	10,000,000	6			6
	Summa	61,000,000	39,609	25,581	71,789,966	6,810
4	Skenfria korsningar. Skenfria korsningar........................	9,500,000	91	31	2,765,646	52
B	Broar och hamnar. Broar.....................................	\|l2,500,000	42	15	2,940,730	27
6	Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........	43	21	3,829,104	20
	Summa	12,600,000	85	36	6,769,834	47
7	Vissa vägbyggnadsarbeten. Allmänna vägar...........................	3,200,000	56	30	5,854,018	25
8	Stensättning av vägar. Stensättning ..............................	4,000,000	23	17	1,994,510	6
9	Vissa banarbeten m. m. för statens järnvägar. Banarbeten m. m.........................	950,000	15	9	215,762	6
10	Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Gödselvårdsanläggningar...................	1,400,000	8,652	6,730	4,940,431	1,030
11	Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-lösheten. Utdikningar ..............................	8,000,000	1,846	651	5,116,030	1,089
12	Bidrag till läckdikningar. Utdikningar ..............................	2,500,000	9,434	7,318	7,983,460	1,188
13	Väg- och flottledsbyggnader ä skogar i enskild ägo. Skogsförbättrande åtgärder ................	1,000,000	392	121	553,468	245
14	Vissa tillfälliga skogsvårdsälgärder å enskildas skogar. Skogsförbättrande åtgärder ................	8,500,000	17,838	13,099	10,325,296	3,956
IB	Arbet arsmåbrukslånefanden. Koloniseringsåtgärder......................	25,500,000	2,780	380	1,900,000	1,950
16	Bidrag till uppförande av spannmdlslagerhus. Spannmålslagerhus ........................	300,000	6	6	1,808,926	_
17	Byggande av nybyggesvägar. Enskilda vägar............................	150,000	115	28	127,083	87
18	Statliga byggnader. Byggnader för offentliga myndigheter ......	\|31,136,000	14	7	1,413,500	6
19	Andra byggnadsföretag ....................	44	12	4,876,850	30
	Summa	81,136,000	58	19	6,290,350	36
	Summa summarum	184,136,000	81,498	54,324	145,128,012	16,705

Kungl. Maj:ts proposition nr 265,

a v	Summa total- kostnader	H	ära	V	Av summa total-kostnader belöpa å
total- kostnader	besluta-de men ej på-började	total- kostnader	från de i kol. 2 angivna anslags-medlen	från andra stats- medel	från andra	material m. m.	arbets- löner
7	8	9	10	11	12	13	14	15
13,869,569	7,182	13,137,425	66,630,260	29,922,764	—	36,707,496	38,892,467	27,737,793
10,961,026	36	3,324,092	46,451,818	7,729,600	—	38,722,218	27,871,090	18,580,728
460,800	_		460,800	207,360		253,440	276,480	184,320
25,291,395	7,218	16,461,517	113,542,878	37,859,724	—	75,683,154	67,040,037	46,502,841
7,342,600	8	427,600	10,535,846	8,500,696	1,101,575	933,575	5,425,821	5,110,025
5,612,200	''-	—	8,552.930	5,733,284	1,138,360	.1,681,286	4,219,677	4,333,253
4,221,800	2	263,000	8,313,904	5,816,106	—	2,497,798	4,554,105	3,759,799
9,834,000	2	263,000	16,866,834	11,549,390	1,138,360	4,179,084	8,773,782	8,093,052
3,663,000	1	39,000	9,556,018	3,200,000	5,504,452	851,566	2,117,990	7,438,028
2,005,490	—	—	4,000,000	4,000,000	—	—	800,800	3,199,200
747,000	—	—	962,762	950,000	12,762	—	365,310	597,452
694,218	892	636,906	6,271,555	1,339,558	945,976	3,986,021	3,095,132	3,176,423
11,228,870	106	605,110	16,950,010	7,909,560	4,506,770	4,533,680	4,250,000	12,700,010
1,460,270	928	765,700	10,209,430	2,366,650	3,240,000	4,602,780	4,588,610	5,620,820
1,937,447	26	166,066	2,656,981	663,947	—	1,993,034	399,750	2,257,231
3,955,628	783	818,619	15,099,543	6,724,123	—	8,375,420	259,749	14,839,794
9,750,000	450	2,250,000	13,900,000	13,685,139	—	214,861	9,730,000	4,170,000
—	—	—	1,808,926	260,485	912,630	635,811	1,250,885	558,041
583,118	—	—	710,201	149,813	108,000	452,388	84,050	626,151
1,694,100	1	50,000	3,157,600	3,157,600	—	—	1,900,600	1,257,000
22,941,550	2	210,000	28,028,400	27,978,400	—	50,000	16,820,557	11,207,843
24,635,650	3	260,000	31,186,000	31,136,000	—	60,000	18,721,167	12,464,843
130,964,234	10,469	25,377,815	301,470,061	153,757,680	17,497,214	130,215,167	154,924,991	146,645,070

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Dagsverken, utförda under tiden V’ 15)34—3% 15)35

Län och vissa städer

Stats- beställ- ningar	Statliga bygg- nader	Beredskaps- arbeten	Främjande av bostads-byggande	Sken- fria kors- ningar	Broar och hamnar	Vissa väg- byggn- ad.	Sten- sätt- ning av vägar
statliga	kom- munala	landet	städer
11,837	45,298	14,298	15,413	_	191,058				_
1,591	50,118	10,615	2,452	52,224	7,201	3,561	1,084	—	—
525	30,018	2,023	—	38,421	12,953	947	273	—	—
6,472	4,911	4,041	9,003	41,850	3,430	15,479	1,237	—	—
—	—	829	—	—	11,955	—	—	—	—
9,104	—	—	5,011	60,740	5,448	3,837	930	—	10,217
82	1,735	1,649	2,845	58,575	728	20,049	4,984	—	—
257	21,164	—	3,377	42,800	—	955	—	—	—
1,240	1,932	644	56,839	55,276	3,624	2,538	8,294	—	—
—	19,079	4,312	2,170	29,722	1,084	—	—	—	—
6,486	3,513	23,184	13,719	45,798	8,878	—	—	—	27,772
—	486	8,842	2,340	73,608	7,690	3,895	1,024	—	—
36,013	882	662	4,553	—	64,644	7,823	—	—	—
610	26,481	—	—	—	15,152	—	—	—	—
2,463	3,730	—	—	—	9,743	—	5,717	—	—
50	—	1,792	9,361	—	7,824	—	—	—	—
851	1,112	3,213	2,140	34,970	—	10,786	19,956	—	—
—	—	7,252	20,323	67,536	—	5,542	14,175	—	15,488
23,913	—	492	18,417	—	73,130	—	—	—	—
_	702	12,145	35,474	61,338	1,909	14,410	50,071	—	12,086
13,987	7,553	—	23,166	78,176	11,783	24,335	137	—	—
—	542	—	8,339	87,968	10,189	13,340	4,244	—	—
3,517	5,870	—	15,168	74,429	2,820	5,582	23,094	—	—
48,850	—	—	11,189	49,339	4,932	13,070	—	—	—
590	475	1,428	9,616	36,058	2,246	5,805	3,830	—	— -
139	796	500	25,112	49,988	4,779	3,473	3,807	487	—
14,176	—	20	19,904	78,700	5,606	4,993	12,669	—	—
—	9,862	20,332	51,706	113,194	—	4,714	11,092	12,091	—
—	—	167	15,574	111,461	270	6,759	6,265	22,694	—
—	5,131	1,938	14,991	120,244	—	9,787	13,425	73,211	—
—	—	4,907	54,742	159,380	—	1,715	23,237	19,528	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—

Stockholms stad...
Stockholms län ...

Uppsala län.......

Södermanlands län
Norrköpings stad .
Östergötl, län i övr
Jönköpings län . ,.
Kronobergs län ...

Kalmar län.......

Gotlands län .....

Blekinge län .....

Kristianstads län .

Malmö stad.......

Lunds stad.......

Landskrona stad .
Hälsingborgs stad .
Malmöhus län i övr
Hallands län ...
Göteborgs stad .

Göteborgs och Bohus
län i övrigt.....

Älvsborgs län .....

Skaraborgs län ...
Värmlands län ...

örebro län .......

Västmanlands län .
Kopparbergs län .
Gävleborgs län ...
Västernorrlands län

Jämtlands län.....

Västerbottens län .
Norrbottens län ...
Ej fördelat å län.

182,753| 241,39o| 125,285| 452,944

1,621,795i 469,076] 183,395| 209,545j 128,Olli 65,563

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

för anslag'' till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa ban-ar beten	Gödsel- vård	Spann- måls- lagen hus	Torr- lägg- ning	Täck- dikning	Väg- och flottl.- byggn.	Skogs- vårds- åt- gärder	Ar-beta r-små-bruks-låne-fonden	Diverse	Bekäm- pande av arbets- lös- heten	Summa	Lån till enskild företag-samhet
		_	_	_			_	_	a -	277,904	319,009	1
—	7,461	—	32,695	6,569	—	4,696	—	231	—	180,498	28,764	2
—	8,142	3,821	8,612	9,536	1,996	4,334	—	—	—	121,601	24,374	3
—	11,945	7,293	12,300	15,163	—	3,494	—	—	—	136,618	57,254	4
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	12,784	24,542	&
—	14,920	—	28,733	60,086	3,123	4,768	—	—	789	207,706	36,156	6
—	7,238	—	17,937	1,594	—	9,955	—	—	—	127,371	145,820	7
—	11,524	—	37,305	7,673	—	29,352	—	—	—	154,407	52,818	8
—	25,684	9,132	37,120	20,476	1,140	23,471	—	—	—	247,410	66,055	9
—	5,165	—	15,040	7,613	—	1,712	—	—	-	85,897	—	10
—	14,958	6,592	7,623	5,591	1,366	3,239	71	—	—	168,790	52,423	11
—	11,999	88	75,365	16,765	—	3,222	164	—	—	205,488	53,512	12
—	—	—	—	—	—	—	—	—	13,263	127,840	39,023	13
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	42,243	38,839	14
—	—	—	—	—	—	—	—	—	36,147	57,800	—	15
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19,027	44	16
—	9,387	—	26,351	66,835	278	467	—	—	—	176,346	10,099	17
12,239	6,990	—	10,430	20,301	3,347	3,591	—	—	—	187,214	3,210	18
—	—	—	—	—	—	—	342	28,483	8,334	153,111	80,721	19
—	12,238	—	8,930	15,796	—	815	—	—	—	225,914	214,984	20
994	21,413	—	13,168	20,325	—	5,554	—	—	—	220,591	94,524	21
—	20,879	—	43,311	70,817	—	8,473	—	—	—	268,102	127,479	22
—	12,857	—	17,834	11,663	2,622	25,959	12,803	—	—	214,218	131,861	23
—	13,199	8,781	15,640	26,780	''6,345	28,268		—	—	226,393	73,751	24
—	9,462		17,645	25,405		8,951	—	367	—	121,878	13,551	25
2,537	12,551	—	17,476	2,900	—	86,482	6,017	—		217,044	99,548	26
1,460	4,789	-	22,524	4,105	1,177	76,647	34,031	—		280,801	46,651	27
4,389	7,309	_	33,509	3,365	—	118,504	60,781	—		450,848	86,646	28
1,824	7,246		39,421	4,380	—	76,495	69,887			362,443	51,510	29
	2,905	—	40,106	1,999	—	229,380	28,026	68,283	3,43C	612,856		30
2,924	4,506		32,969	2,385	—	57,929	22,338		1,54C	388,100	187,906	31
			—		1 —	2,356		—		2,356		32
26,367	264,767	\| 35,707	612,044\| 428,122	\| 21,394	818,114	234,460	\| 97,364	\| 63,503\| 6,281,599 2,161,074	33

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Dagsverken, utförda under tiden */»—1S1/n 1935 för

Län och vissa städer	Stats- beställ-	Statliga bygg-	Beredskaps- arbeten	Främjande av bostads-byggande	Sken- fria kors- ningar	Broar och	Vissa väg- byggn.- arb.	Sten- sätt- ning av vägar
	ningar	nåder	statliga	kom- munala	landet	städer	hamnar
1 Stockholms stad...	5,522	29,952	7,050	_	_	30,484	_	_
2 Stockholms län ...	5,052	39,374	11,907	876	36,513	23	4,472	—	—	_
3 Uppsala län.......	1,874	10,694	2,601	—	26,547	14	4,267	—	—	—
4 Södermanlands län	—	75	419	7,902	39,371	20	3,387	8,424	—	—
5 Norrköpings stad .	480	—	198	1,050	—	421	—	—	—	—
6 Östergötl, län i övr	12,198	—	—	1,714	49,348	224	—	1,134	—	5,848
1 Jönköpings län ...	—	789	1,393	1,107	44,906	246	6,239	88	—	—
8 Kronobergs län ...	—	6,616	—	690	33,384	—	—	631	—	—
3 Kalmar län.......	416	—	3,089	28,543	48,004	—	1,480	7,443	—	—
3 Gotlands län .....	—	12,494	2,560	—	25,550	—	—	—	—	—
1 Blekinge län .....	5,437	—	9,752	7,374	36,241	1,520	—	—	—	604
2 Kristianstads län .	—	2,845	3,011	7,134	61,639	—	2,074	707	—	—
3 Malmö stad.......	22,026	717	1,124	11,928	—	877	4,006	—	—	—
4 Lunds stad.......	21	14,746	—	—	—	1,521	—	—	—	—
Landskrona stad...	—	674	—	—	—	1,332	—	1,305	—	—
Hälsingborgs stad .	—	—	—	16,388	—	—	—	—	—	—
Malmöhus län i övr	—	2,971	—	—	63,363	—	1,875	6,824	—	—
Hallands län .....	—	—	2,298	10,719	41,941	—	1,338	—	—	6,332
Göteborgs stad ...	22,853	—	—	17,828	—	1,030	—	—	—	—
Göteborgs och Bohu län i övrigt.....	_	—	5,104	21,120	41,504	655	2,506	26,131	_	18,002
Älvsborgs län.....	11,406	797	513	11,319	53,212	950	4,739	712	—	—
Skaraborgs län ...	—	114	—	2,566	76,863	174	4,265	8,648	—	—
Värmlands län ....	—	2,292	—	8,473	55,505	486	1,695	12,346	—	—
Örebro län .......	18,979 1,351	__		6,391 4,311	33,910 31,393		1,558 599
Västmanlands län..	2,160	113	—	29	—	—
Kopparbergs län....	14	5,570	—	8,329	34,899	1,611	3,875	534	—	—
Gävleborgs län ....	—	—	—	10,321	56,733	792	8,868	11,056	—	—
Västernorrlands län	—	556	10,505	20,179	80,391	410	531	1,240	2,188	—
Jämtlands län.....	354	—	143	10,439	88,071	—	1,625	6,216	19,222	—
Västerbottens län ..	—	—	—	8,451	101,984	81	3,035	8,270	44,459	—
Norrbottens län....	—	—	2,037	26,271	135,873	444	—	12,147	40,034	—
Summa	107,983	133,436	63,817	251,423	1,297,145	43,3151	62,434 113,885	105,908\| 30,786

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

ansia? till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa ban- arbeten	Gödsel- vård	Spann- måls- lager- hus	Torr- lägg- ning	Täck- dikning	Väg- och flottl.- byggn.	Skogs- vårds- åt- gärder	Ar- betae små- bruks- låne- fonden	Diverse	Bekäm- pande av arbets- lös- heten	Summa	Lån till enskild företag-samhet
_	_	_	_	_	_	_	—	—	—	73,008	199,095
—	7,571	—	19,941	7,192	—	794	—	—	—	133,715	17,024
—	8,827		15,165	7,091	—	6,005	—	—	—	83,085	15,611
—	3,060	812	7,324	29,380	—	1,026	—	—	—	101,200	38,078
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,149	16,013
—	7,213	—	19,509	66,576	14,497	8,047	137	—	324	186,769	18,538
—	11,297	—	8,123	1,728	—	8,117	560	—	—	84,593	82,903
—	7,417	—	17,693	7,132	3,089	24,642	—	—	—	101,294	35,736
—	15,531	—	13,797	16,809	9,396	14,767	—	—	—	159,275	54,510
—	1,797	—	7,031	5,697	—	876	—	—	—	56,005	—
—	—	—	2,018	6,130	1,592	1,828	865	—	—	73,361	23,100
—	7,626	—	23,456	17,185	2,245	752	299	—	—	128,973	33,979
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	40,678	54,719
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	16,288	19,812
—	—	—	—	—	—	—	—	7,763	468	11,542	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	16,388	12
—	5,308	—	13,805	9,744	2,325	55	—	—	—	106,270	4,175
13,005	7,625	—	976	31,663	5,283	719	—	—	—	121,899	—
—	—	—	—	—	—	—	—	710	6,079	48,500	51,148
_	10,747	—	4,870	14,299	—	1,127	1,372	—	—	147,437	42,863
—	19,914	—	12,035	22,137	—	5,436	—	—	—	143,170	83,239
—	9,752	—	25,600	84,534	3,110	4,880	—	—	—	220,506	74,834
—	7,169	—	15,323	14,252	3,386	15,276	15,841	—	—	152,044	85,715
—	5,810	—	8,378	28,315	6,448	9,173	—	—	—	118,962	31,773
—	10,992	—	7,870	30,191	—	4,762	—	—	—	93,771	10,691
131	2,507	—	23,510	2,844	1,320	86,762	11,617	—	—	183,523	55,707
673	5,627	—	7,895	6,115	5,412	44,937	37,316	—	—	195,745	30,778
2,574	10,751	—	39,318	4,709	—	113,271	56,084	—	—	342,707	50,668
—	11,678	—	44,278	7,192	—	98,646	66,055	—	—	353,919	22,875
—	8,977	—	55,520	4,102	—	204,198	33,975	19,947	97	493,096	—
412	11,703	—	44,515	7,500	—	48,281	32,106	—	—	361,323	121,699
16,795	198,899	812	437,950 432,517	58,103	704,377	256,227	28,420	6,968	4,351,195	1,275,295

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Dagsverken, utförda under tiden 7» 1933—sl/n 1935

	Stats- be- ställ- ningar	Stat- liga bygg- nader	Beredskaps- arbeten	Bostads- byggande	Sken- fria kors- ningar	Broar och ham- nar	Vissa väg- byggn.- arbe- ten	Sten- sätt- ning av vägar
	stat- liga	kom- munala	landet	städer
1933
Juli..............	—	5,649	435	_	_	_	_	_	_	_
Augusti ..........	—	5,681	—	—	70	—	—	—	—	_
September........	1,319 2,347	5,513	1,625	322	328	—	_	_	_	_
Oktober..........	5,644	6,103	376	241	_	_	__	_	_
November........	3,048	4,295	7,675	2,408	1,500	—	165	1,128	—	_
December........	5,879	2,992	6,779	2,314	17,686	—	582	1,522	—	—
1934
Januari ..........	7,760	1,898	9,002	3,792	17,931	_	3,207	7,579	_	_
Februari..........	9,330	3,365	9,971	4,883	29,569	1,584	6,580	14,711	_	_
Mars ............	12,126	6,136	10,757	7,681	57,115	10,525	9,389	21,474	_	_
April ............	12,844	7,590	12,896	12,476	97,878	19,460	13,558	18,270	_	_
Maj..............	11,633	11,279	13,866	18,998	139,662	36,389	17,219	14,269	_	_
Juni..............	11,203	15,178	14,696	24,161	214,184	50,733	21,365	15,465	—	—
Summa juli 1933 —juni 1934	77,489	75,220	93,805	77,411	576,164	118,691	72,065	94,418	—	—
Juli..............	10,435	19,056	13,975	35,638	221,692	63,475	23,372	16,456
Augusti ..........	13,338	22,107	13,203	38,428	227,360	71,817	24,880	19,301	_	1,104
September........	12,412	22,246	11,497	41,687	240,626	70,244	24,908	20,476	_	5,566
Oktober..........	10,655	23,326	12,217	48,611	207,319	42,702	21,418	18,000	25,486	10,776
November........	16,489	20,146	12,193	44,594 33,776	159,317	35,674	17,846	15,955	19,473	9,690
December........	22,845	15,874	7,788	68,034	36,166	9,677	10,455	9,796	6,964
1935
Januari ..........	16,976	18,810	7,201	29,850	30,200	39,174	9,103	13,426	9,126	2,165
Februari..........	14,621	17,355	5,840	28,423	21,234	40,196	7,425	17,494	11,104	1,334
Mars ............	16,776	19,088	8,843	29,970	30,882	33,860	8,881	17,735	12,148	2,134
April ............	13,457	20,114	9,630	33,920	60,290	14,722	9,378	20,841	10,736	7,628
Maj..............	20,017	23,464	11,562	42,795	141,787	12,519	13,525	21,447	11,013	10,627
Juni..............	14,732	19,804	11,336	45,252	213,054	8,527	12,982	17,959	19,129	7,575
Summa juli 1934 —juni 1935	182,753	241,390	125,285	452,944	1,621,795	469,076	183,395	209,545	128,011	65,563
Juli..............	16,797	24,226	14,155	53,861	269,348	9,728	13,077	22,958	38,730	8,857
Augusti ..........	17,287	22,946	12,438	54,490	285,974	11,439	14,873	24,148	14,779	7,453
September........	12,703	20,448	10,788	43,681	262,294	_	13,261	21,192	22,000	6,968
Oktober..........	14,437	23,915	10,249	42,942	231,976	1,495	11,036	19,388	22,169	5,241
November........	30,702	22,981	10,166	34,049	158,612	8,954	6,885	16,670	5,353	1,789
December ........	16,057	18,920	6,021	22,400	88,941	11,699	3,302	9,529	2,872	478
Summa juli— dec. 1935	107,983	133,436	63,817	251,423	1,297,146	43,315	62,434	113,885	105,903	30,786
Summa juli 1933 —dec. 1935	368,225	450,046	282,907	781,778	3,495,104	031,082	317,894	417,848	233,914	96,349

Kungl. Maj:ts proposition nr 265

för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa ban- arbe- ten	Göd- sel- vård	Spann- måls- lager- hus	Torr- läggning	Täck- dikning	Väg- och flottl.- bygg- nader	Skogs- vårds- åtgärder	Arbe- tar- små- bruks- låne- fonden	Diver- se	Be-kämp. av ar-fa ets-lös-heten	Summa	Lån till enskild företag-samhet
								2,083		8,167
__	_	_	_		_	—	—	6,178	—	11,929	2,148
_		_	_	_		43,026	—	7,180	318	59,631	4,853
_	_	_	_	_	—	117,350	—	6,010	5,084	143,155	12,433
_	_	_	17,467	30,402	—	137,655	—	3,566	4,543	213,852	29,816
—	9,213	—	13,793	15,587	—	73,765	3,578	942	1,509	156,141	32,038
	11,734		17,442	11,210		34,052	2,967	1,910	2,179	132,663	45,069
_	3,916	_	9,879	13,220	—	15,517	1,373	1,241	2,477	127,616	50,893
_	1,993	_	13,661	6,997	_	5,530	4,390	2,796	3,333	173,903	66,179
_	2,497	_	16,451	21,401	_	6,536	4,632	3,735	4.179	254,403	78,376
_	4,460	_	35,775	21,148	—	9,694	10,586	3,293	4,946	353,217	92,168
—	6,755		56,606	37,902	—	18,418	18,675	4,023	7,884	517,248	104,052
—	40,568	—	181,074	157,867	—	461,543	46,201	42,957	36,452	2,151,925	518,025
	15,337	3,538	69,494	26,648	494	45,785	24,623	5,441	7,083	602,542	127,325
_	26,952	4,494	98,053	23,083	1,692	78,901	30,842	8,155	6,001	709,711	136.806
484	26,785	3,279	85,238	15,023	297	57,388	35,287	9,826	6,293	689,562	150,341
582	32,235	5,297	64,561	68,502	3,443	208,177	33,587	17,305	4,151	858,350	160,846
2,510	39,117	7,135	43,818	79,644	320	225,528	20,894	13.803	4,564	788,710	163,959
2,449	53,416	4,856	38,228	56,005	5,051	127,666	12,265	4,685	5,397	531,393	141,997
2,770	31,179	2,374	22,420	30,000	1,807	18,265	3,839	5,931	7,933	302,549	192,063
4,575	10,276	1,446	21,408	5,990	2,449	18,381	2,112	5,091	7,787	244,541	208,047
3,561	6,788	1,076	26,015	19,624	—	12,071	3,512	6,374	4,576	263,914	233,994
3,632	11,592	878	34,245	20,699	593	5,395	8,062	6,346	3,090	295,248	224,778
3,228	3,533	763	49.556	37,898	1,125	5,519	21,573	8,236	3,616	443,803	223,190
2,576	7,557	571	59,008	45,006	4,123	15,038	37,864	6,171	3,012	551.276	197,728
26,367	264,767	35,707	612,044	428,122	21,394	818,114	234,460	97,364	63,503	6,281,599	2,161,074
2,785	9,556	216	91,705	44,649	6,320	37,740	46,225	6,504	1,956	719,393	204,855
2,787	25,420	48	85,466	46,754	6,863	69,535	51,621	5,784	1,241	761,346	220,427
2,651	29;585	48	86,306	62,030	6,663	87,199	64,974	5,888	1,128	759,807	213,626
3;312	34,319	260	73,597	97,085	8,697	182,230	50,292	4,654	1,108	838,402	223,642
3,308	5lj832	240	77,828	105,183	15,499	235,533	28,295	3,277	884	818,040	227,180
1,952	48,187	—	23,048	76,816	14,061	92,140	14,820	2,313	651	454,207	185,565
16,795	198,899	812	437,960	432,517	58,103	704,377	286,227	28,420	6,968	4,361,195	1,275,295
43,162	504,234	36,519	1,231,068	1,018,506	79,497	1,984,034	536,888	168,741	106,923	12,784,719	3,954,394

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Jag har förut antytt, att varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis
till socialdepartementet inkomma med rapport, utvisande bland annat
antalet under månaden utförda dagsverken. I propositionen nr 231
till 1935 års riksdag återfinnes en fördelning å län och vissa städer av
de dagsverken, som rapporterats under budgetåret 1933/1934 (sid. 28 och
29). Motsvarande uppgifter för budgetåret 1934/1935 och för sista halvåret
1935 framgå av tabellerna å sid. 54—57.

Vissa av de i tabellerna använda anslagsrubrikerna torde tarva närmare
förklaring. Under anslagsrubriken »Diverse» ingå sålunda anslagen till isbrytande
undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (650,000
kronor), byggande av nytt fyrskepp (442,000 kronor), undersöknings- och
förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län (849,000 kronor)
samt vissa väganläggningar inom Västerbottens län (650,000 kronor). Under
rubriken »Bekämpande av arbetslösheten» åter hava sammanförts vissa företag,
till vilka bidrag beviljats av de medel, som av de under femte huvudtiteln
för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppförda anslagen till bekämpande
av arbetslösheten ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet. Sistnämnda anslagsmedel hava visserligen icke inräknats
bland de anslag, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna
arbeten i öppna marknaden, men då företagen (sammanlagt 6) ålagts
rapportskyldighet och till sin karaktär måste betraktas såsom allmänna arbeten
i öppna marknaden, har det synts mig rimligt, att de utförda dagsverkena
redovisas tillsammans med övriga rapporterade dagsverken.

De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende
på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske hava
rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet
är, att det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden
exakta uppgifter.

Såsom framgår av tabellerna, har en uppdelning av de rapporterade dagsverkena
skett å län och vissa städer. En del dagsverken, vilka för budgetåret
1934/1935 icke utan tidsödande undersökningar kunnat fördelas å län, hava
däremot upptagits särskilt för sig.

Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade
dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisningen
avser. Jag har fördenskull låtit upprätta den sammanställning, som återfinnes
å sid. 58 och 59. I denna har för varje anslag angivits det antal
dagsverken, som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december
1935. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt
medel från de olika anslagen kommit till användning. Vid bedömandet
av den grad av snabbhet, varmed de skilda, av medel från ifrågavarande
anslag helt eller delvis finansierade företagen kommit i gång, måste man
emellertid erinra sig den långvariga byggnadskonflikt, som verkat fördröjande
beträffande byggnadsanslagens disposition. Vidare medförde den
sena tidpunkten för 1933 års riksdags beslut, att den på ansökningsförfa -

Kungl. Maj.ts proposition nr 265. 61

rande grundade medelsanvisningen kunnat påbörjas först långt in på budgetåret
1933/1934.

Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men
icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfattning
erhålles emellertid, om man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25
dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes
dock riktigast att räkna med, att 20 dagsverken motsvara en arbetare.

Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena
representera följande antal arbetare.

	Anslag till
	lån till en-skild före-	övriga anslag	Summa
19 3 3	tagsamhet
Juli.........	......... .	327	327
Augusti.....	......... 86	477	563
September...	......... 194	2,385	2,579
Oktober.....	......... 497	5,726	6,223
November ...	......... 1,193	8,554	9,747
December ...	......... 1,602	7,807	9,409
19 3 4
Januari.....	......... 1,803	5,307	7,110
Februari.....	......... 2,036	5,105	7,141
Mars .......	......... 2,647	6,956	9,603
April .......	......... 3,135	10,176	13,311
Maj.........	......... 3,687	14,127	17,814
Juni .......	......... 4,162	20,690	24,852
Juli.........	......... 5,093	24,102	29,195
Augusti.....	......... 5,472	28,388	33,860
September...	......... 6,014	27,582	33,596
Oktober.....	......... 6,434	34,334	40,768
November...	......... 6,558	31,548	38,106
December ...	......... 7,100	26,570	33,670
19 3 5
Januari.....	......... 7,683	12,102	19,785
Februari.....	......... 8,322	9,782	18,104
Mars .......	......... 9,360	10,557	19,917
April.......	......... 8,991	11,810	20,801
Maj.........	......... 8,928	17,752	26,680
Juni .......	......... 7,909	22,051	29,960
Juli.........	......... 8,194	28,776	36,970
Augusti.....	......... 8,817	30,454	39,271
September...	......... 8,545	30,392	38,937
Oktober.....	......... 8,946	33,536	42,482
November...	......... 9,087	32,722	41,809
December ...	......... 9,278	22,710	31,988

De anförda siffrorna utvisa bland annat, att sysselsättningen i de allmänna
arbetena först i september 1933 nått en mera påtaglig omfattning. Därefter
kan från och med april 1934 konstateras en kraftig stegring, som praktiskt

Kungl. May.ts proposition nr 265.

taget fortgått till och med oktober 1934, då det dittills högsta antalet sysselsatta
uppnåtts. Därefter har en nedgång ägt rum, men från och med mars
1935 stiger åter antalet för att i oktober 1935 uppnå maximisiffran hittills.

Vid en undersökning av lönenivån vid de allmänna arbetena i öppna marknaden
samt den kostnad, de utförda dagsverkena åsamkat statsverket (dagsverkskostnaden),
är man hänvisad till de uppgifter, som föreligga, beträffande
slutförda företag. Av sammanställningen å sid. 50—53 framgår, i vilken
utsträckning företag, som däri redovisats slutförts. Det inom socialdepartementet
föreliggande materialet är emellertid icke av den beskaffenhet, att
uppgifter i förevarande hänseende kunna åstadkommas beträffande samtliga
slutförda företag. Sålunda saknas uppgifter i fråga örn t. ex. anslagen
till främjande av bostadsbyggande, bidrag till gödselvårdsanläggningar, bidrag
till täckdikningar, vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar
m. fl. Beträffande anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten,
skenfria korsningar samt broar och hamnar är det däremot möjligt
att med tämligen stor grad av sannolikhet angiva såväl medeldagsförtjänsten
som dagsverkskostnaden. De uppgifter, som i dessa avseenden föreligga,
bär jag låtit sammanföra i tre tabeller, vilka såsom bilagor torde få
fogas vid detta protokoll (Bilaga L—O). 1 tabellerna hava därjämte an givits

företagens totalkostnader, summan av beviljade statsbidrag och antalet
utförda dagsverken. Dessutom har till ungefärlig belysning av den tid,
företagens utförande tagit, angivits antalet rapportmånader.

En sammanfattning av de sålunda lämnade uppgifterna lämnas i följande
översikt.

Anslag	Total- kostnader kronor	Härav av stats-medel kronor	Utförda dags- verken	Medel-förtjänst per 8 t. arbetsdag kronor	Dags- verkskostnad (inkl. material) kronor
1	2	3	4	6	6
Statliga beredskapsarbeten	3,605,373	3,387,867	171,812	8:76	19: 72
Kommunala beredskapsar-beten ..................	13,087,859	7,543,750	436,257	9: 12	17: 29
Skenfria korsningar ......	2,765,646	2,100,891	125,434	8: 60	16: 75
Broar och hamnar ......	6,769,834	4,860,805	209,382	9: 22	23: 22

Slutligen anser jag mig i likhet med föregående år böra lämna en redogörelse
rörande användningen av de anvisade anslagen till lån och subventioner
till främjande av enskild företagsamhet.

Intill mars månads utgång 1936 förelågo 1,305 framställningar om lån eller
subventioner. I så måtto hava 284 ansökningar berörande 10,026 arbetare
och avseende lån å 18,817,400 kronor samt subventioner med 1,380,300 kronor
bifallits, att 278 lån beviljats till ett belopp av 14,058,400 kronor och 14
subventioner till ett belopp av 381,800 kronor. Avslagits hava 564 ansökningar
berörande enligt uppgifter i ansökningarna 9,928 arbetare och avseende

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

lån å 16,749,565 kronor och subventioner med 2,457,488 kronor. I ett flertal
fall hava emellertid i dessa ansökningar uppgifter om arbetarantal icke
lämnats.

Beträffande de 278 bifallna låneansökningarna må anmärkas, att 35 lån till
ett belopp av sammanlagt 1,050,500 kronor ännu icke lyfts. Rätten till lånens
lyftande är i flera av dessa fall förverkad. 5 lån med ett sammanlagt
belopp av 212,000 kronor hava till fullo återbetalats. 4 lån hava anvisats för
verksamhet som numera slutförts, nämligen ett lån å 350,000 kronor till trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund för arbeten med järnvägsomläggning
i Grängesberg, två lån å tillhopa 2,250,000 kronor till LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag för gråbergsbrytning i Kiruna och ett lån å 2,000,000
kronor till Sveriges granitindustris exportförening för stentillverkning i Bohuslän
och Blekinge. Vid dessa arbeten hava sysselsatts tidvis sammanlagt
omkring 3,500 arbetare. Ytterligare 10 låntagare med ett sammanlagt lånebelopp
av 275,000 kronor hava nedlagt den verksamhet vartill lån beviljats.
De 220 företag, varför återstående 224 lån å sammanlagt 7,920,900 kronor
lämnats, hade vid undersökningar, som gjorts i anledning av låneansökningarna,
anställda sammanlagt 6,080 arbetare och sysselsatte enligt föreliggande
senaste rapporter 8,763 arbetare.

Avgjorda ansökningar till ett antal av 100 hava avsett ändrade villkor för
beviljade lån. 128 ansökningar hava för slutlig handläggning överlämnats
till kommerskollegium eller annan myndighet. 168 ansökningar hava av sökanden
återtagits, icke fullföljts eller av andra anledningar icke föranlett åtgärd.
61 ansökningar äro föremål för handläggning.

Beträffande de av Kungl. Majit meddelade villkoren för lån må följande
meddelas.

I den mån räntefrihet icke medgivits, har ränta utgått med 5 procent för år
räknat. Lånet å 2,000,000 kronor för stentillverkning i Bohuslän och Blekinge
löper dock med 3.5 procent årlig ränta. Endast tre helt räntefria lån
hava beviljats, nämligen lånen å 2,250,000 för gråbergsbrytning och ett lån å

400,000 kronor till Kubikenborgsverken. Femårig räntefrihet har medgivits
trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund för ovannämnda lån å 350,000
kronor samt Steneby hemslöjdsförening för lån å 5,000 kronor.

I övrigt hava beviljats

126 lån å inalles 5,516,900 kronor utan räntefrihet,

41 » » » 1,099,000 » med 1 års räntefrihet, f

103 » » » 4,212,500 » » 2 » » ,

3 » » » 225,000 » »'' 3 » »

Amorteringstiden för lånen har i regel bestämts till tio år; detta gäller sålunda
för 222 lån till ett belopp av tillsammans 7,409,400 kronor. Ofta börjar
amorteringen av lånen redan efter första året men i vissa fall har medgivits
uppskov med amorteringen under ett å två år från det lånet lyfts, då
ekonomiska saneringsåtgärder funnits så påkalla. Kortare amorteringstid än
10 år har bestämts

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

för 2 lån å 57,000

» 3 » » 2,296,000

» 4 » » 604,000

» 2 » » 105,000

» 23 > > 526,000

» 2 » > 36,000

» 2 » » 46,000

» 11 » » 326,000

> 4 » » 53,000

kronor till 1 år,

» » 2 >,

» » 3 »,

» » 4 »,

s> » 5 »,

» » 6 »,

» » 7 >,

» » 8 > samt

2> » 9 » ,

varjämte amorteringstiden för förenämnda båda malmbolags lån å inalles

2,600,000 kronor gjorts beroende på framtida beslut av Kungl. Majit.

Lättnaderna med hänsyn till ränta och amortering hava medgivits, i den
mån företagets ekonomi har befunnits vara i större eller mindre mån beroende
av rådande industriella kris.

Såsom säkerhet för lånen hava föreskrivits

1) fastighetsinteckningar upp till 70—80 % av taxeringsvärdet för 27 lån
å tillsammans 1,481,400 kronor;

2) fastighetsinteckningar och borgen för 12 lån å tillsammans 452,000
kronor;

3) förlagsinteckningar eller pantsäkerhet inom 60 °/o av ett normalt minsta
förlagsvärde med eller utan borgen för 137 lån å tillsammans 5,117,500
kronor;

4) fastighets- och förlagsinteckningar med eller utan borgen för 77 lån å
tillsammans 3,449,500 kronor;

5) endast borgenssäkerhet för 18 lån å tillsammans 361,000 kronor; samt

6) preferensaktier i respektive företag eventuellt, för tryggande av aktiemajoritet,
därjämte av stamaktier för 9 lån å tillsammans 597,000 kronor.

Slutligen hava lånen till de båda malmbolagen utlämnats emot revers utan
säkerhet.

Mera aktivt hava 19 kommuner understött lånsökande företag, därav 2
med aktieteckning till belopp av sammanlagt 60,000 kronor, 3 med direkta
lån å inalles 45,000 kronor, 13 med borgensförbindelser å ett sammanlagt
lånebelopp av 437,500 kronor, 1 genom medverkan till fördelaktigt köp av
tomt och 1 med subvention genom prisrabatt på elektrisk ström m. m. samt 3
nied andra åtgärder.

Utrednirfgen av låneärendena har i ett flertal fall föranlett, att som villkor
för lånen uppställts en mer eller mindre genomgripande rekonstruktion
av respektive företag eller andra åtgärder till dessas sanering.

Sålunda hava i 7 fall personalförändringar i företagets ledning genomförts.
I 22 fall har som villkor för statlig hjälp föreskrivits, att företagens eget kapital
skulle ökas genom nyteckning av aktier. I 25 fall har fordrats att företagets
vanliga bankförbindelse eller annan huvudborgenär medgivit avskrivning
av fordringar. I 9 fall har ackordsförfarande berörande flertalet ford -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

ringsägare genomförts. Slutligen har i 15 fall sanering av balansräkningar
skett genom nedskrivning av aktiekapitalet.

Vid dessa saneringsåtgärder ha i regel företagens kreditgivande banker
lämnat ett intresserat stöd.

Bakom flertalet låneansökningar ligger närmast en kreditvägran från företagets
vanliga bankförbindelse, som funnit företagets genom den industriella
krisen eller eljest stegrade kreditanspråk icke motsvaras av erbjudna säkerheter.
I många fall torde en kreditvägran hava varit motiverad även under
normal konjunktur, i andra fall synes en sådan vägran påtagligen grundad
i en av kreditgivarens uppfattning om dåvarande konjunkturläge föranledd
skärpning av den ekonomiska politiken, en skärpning, som i enstaka fall
t. o. m. förefallit anmärkningsvärt hård.

Stödaktionens fördelning på olika industrigrenar framgår av följande sammanställning.
I

Industrigren:	Beviljade lån:	Beviljade subventioner:
Antal	Belopp kronor	Antal	Belopp kronor
Malmbrytning ....................................	3	2,600,000	1	17,500
Metall- och maskinindustri ........................	71	2,339,000	2	115,000
Jord- och stenindustri.............................	32	2,467,900	5	48,000
Glasbruk..........................................	4	120,000	—	—
Sågverk ..........................................	34	2,131,000	1	75,000
Snickerifabriker....................................	32	697,000	—	—
Möbelfabriker......................................	21	693,000	1	8,000
Pappersmasse- och pappersindustri, grafisk industri..	8	300,000	—	—
i Livsmedelsindustri ................................	9	270,000	2	12,000
j Textil- och beklädnadsindustri.....................	24	1,174,500	1	10,000
1 Skofabrikör .......................................	4	255,000	—	—
j Kemisk-teknisk industri............................	5	65,000	—	—
Övriga............................................	31	946,000	1	96,300
	278	14,058,400	14	381,800
1		14,440,200

I anslutning till tabellen må erinras, att såväl en större möbelfabrik som
flera snickerifabriker äro kombinerade med sågverk.

I fråga örn stödaktionens geografiska fördelning hänvisas till de å sid. 46
—49 intagna tabellerna.

Vad beträffar den arbetseffekt, som erhållits genom anslagen till lån och
subventioner till främjande av enskild företagsamhet, får jag hänvisa till
den i det föregående lämnade redogörelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Departementschefen.

Allmänna synpunkter.

Till en början önskar jag söka klargöra, hur krisens avveckling nied hänsyn
till arbetslösheten fortskridit. 1 mars månad 1933 rapporterades i runt
tal 186,500 arbetslösa; i mars månad 1936 cirka 53,000. Arbetslösheten har
alltså minskats med 133,500 anmälda arbetslösa eller 71.5 procent. Jämfört
med arbetslösheten i mars år 1934, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde
83,500, har en nedgång skett med 30,500 eller 36.3 procent.

Den sålunda konstaterade förbättringen i situationen framträder måhända
ännu starkare, örn man jämför antalet mera arbetslöshetsbetungade kommuner
under olika år. Den 31 december 1933 utgjorde antalet kommuner
med minst 8 procent arbetslösa av befolkningen, vilket innebär minst 20
procent av den manliga befolkningen över 15 år, icke mindre än 75 stycken.
Denna siffra sjönk till 21 kommuner den 31 december 1934 och till 8 kommuner
den 31 mars 1936; de senare samtliga belägna i Bohuslän och Blekinge.

Om man tar en annan jämförelsesiffra, finner man, att antalet kommuner
med minst 5 procents arbetslöshet — en även den synnerligen betungande
arbetslöshet, icke understigande 12 procent av den manliga befolkningen
över 15 år — vid årsskiftet 1933/1934 utgjorde 179 för att vid nästa årsskifte
ha nedgått till 79 och den 31 mars innevarande år till 32. (I juli
månad år 1935 var motsvarande antal kommuner endast 20; ökningen till 32
beror på säsongarbetslösheten.)

Samma utveckling belyses av antalet kommuner med minst 2 procent arbetslöshet
vid förut angivna tidpunkter. De utgjorde den 31 december 1933
icke mindre än 760 stycken för att ett år senare reduceras till 361 och den
31 mars innevarande år till 124. Man kan av de anförda siffrorna klart se,
hur arbetslösheten krympt samman från 1933 till 1936. Bilden härav blir
om möjligt ännu skarpare, då man kan konstatera, att 27 av de kommuner,
som hade en arbetslöshet om minst 5 procent, voro belägna i Västernorrlands,
Göteborgs och Bohus samt Blekinge län — att alltså utanför dessa 3
län endast 5 kommuner med en så hög arbetslöshetsprocent förekommo.

Av kommuner med minst 2 procent arbetslöshet tillhörde 56 stycken eller
45 procent likaledes nyssnämnda län.

Örn sålunda arbetslöshetsläget i allmänhet icke numera är ägnat att väcka
någon större oro, framgår emellertid av de redan anförda siffrorna att Blekinge,
Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län lida under en alltjämt
mycket allvarlig arbetslöshet. Vad Blekinge och Bohuslän beträffar är det
välbekant, att den extra ordinära kvardröjande arbetslösheten där väsentligen
hänför sig till stenindustriens svårigheter, vilka återigen bero på den
katastrofala nedgången i gatstensexporten och därav föranledd produktionsbegränsning.
Inom andra näringsgrenar i nu nämnda län torde arbetslösheten
i stort sett icke vara svårare än i de övriga delarna av landet. Under
det arbetslösheten såsom redan nämnts genomsnittligt sjunkit med 71.5 pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

cent från mars 1933 till mars 1936, har nedgången i Blekinge stannat vid 61
procent och i Bohuslän vid 49 procent.

Då emellertid i arbetslöshetens mars-siffror ingår en viss säsongarbetslöshet,
skall jag här redovisa arbetslöshetens nedgång i de egentliga stenkommunerna
även från juli 1933 till juli 1935. Därvid visar det sig, att minskningen,
som för landet i dess helhet utgjorde 69 procent, för stenarbetarna i
Blekinge understeg 40 procent och i Bohuslän 29 procent, medan arbetslöshetens
tillbakagång bland andra grupper i samma stenkommuner utgjorde
63 procent i Blekinge och 47 procent i Bohuslän. Att den senare siffran är
anmärkningsvärt låg sammanhänger därmed, att i de bohuslänska stenkommunerna
antalet arbetslösa utanför stenindustrien överhuvud varit mycket
ringa.

I Västernorrlands län beror icke det nuvarande läget för sågverksarbetarna
på någon mera nämnvärd minskning av produktionen utan därpå, att ett
stort antal sågverk, som blivit mer eller mindre omodärna, nedlagts och att
produktionen koncentrerats till övriga oftast strängt rationaliserade verk,
som icke behövt öka arbetarantalet i någon högre grad för att tillgodose behovet
av sågade trävaror. Sålunda lia icke mindre än 20 sågverk i Västernorrlands
län helt nedlagts, varav 9 i Sundsvallstrakten och 11 i Ådalen.
De betydande grupperna sålunda utrationaliserade arbetarna lia endast i
mindre utsträckning kunnat erhålla arbete i andra näringsgrenar.

Den mera svårartade arbetslösheten utanför nu nämnda län är koncentrerad
till ett mindre antal orter, sammanlagt 16 å 17 stycken: I Stockholms
län till Forsmark och Harg, där bruksindustriens svårigheter skapat ett allvarligt
arbetslöshetsproblem; i Uppsala län till Söderfors (sannolikt på
grund av rationalisering); i Jönköpings län till Norra Solberga, där tändsticksindustrien
nedlagts; i Kalmar län till Oskarshamn, där arbetslösheten
främst tillskrives nedgång i varvsindustrien; i Malmöhus län till Södra Vram,
där sviterna av Billesholms gruvas nedläggning alltjämt göra sig svårt kännbara;
i Skaraborgs län till Tidaholm och Agnetorp på grund av tändsticksindustriens
reduktion; i Värmlands län till Eda, där arbetslösheten dock numera
sjunkit något under 3 procent; i Örebro län till Ljusnarsberg, där nedlagda
gruvor skapat stor och permanent arbetslöshet; i Kopparbergs län till Grangärde,
där Nyhammars bruk nedlagts, och till Norrbärke, där en gruva nedlagts;
i Gävleborgs län till Söderhamn, där nedlagda sågverk skapat en svårartad,
tills vidare permanent arbetslöshet; i Norrbottens län till de lappländska
malmfälten, Kiruna och Malmberget, där ett verkligt befolkningsöverskott
i förhållande till gruvornas sysselsättningsmöjligheter torde förekomma;
i Västerbottens län till Byske på grund av nedlagda sågverk.

Utanför nu nämnda län och orter finns det på vissa håll alltjämt en icke
procentuellt men i absoluta tal rätt betydande anmäld arbetslöshet t. ex.
i Nederkalix.

Ett annat och säkerligen artskilt arbetslöshetsproblem karakteriserar storstäderna.

Utan att vara betungade av stor arbetslöshet i förhållande till folkmäng -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

den lia dock storstäderna alltjämt små arméer av arbetslösa. Sålunda
hade Stockholm mitt under högsommaren förra året 3,334 anmälda arbetslösa,
Göteborg 2,185, Malmö 930 eller sammanlagt i dessa städer 6,449
anmälda arbetslösa. I mars 1936 hade samma städer en sammanlagd arbetslöshetssiffra
på 10,674 d. v. s. en tillväxt, otvivelaktigt i huvudsak beroende
på säsongarbetslösheten, med 63.5 procent. Denna betydande ökning
ter sig mycket märklig, om man jämför den med ökningen från juli förra
året till mars månad innevarande år i den övriga delen av landet, där den
är begränsad till 17.6 procent.

över huvud ser det ut, som om arbetslöshetssiffrornas storlek i mars 1936
jämförd med förra sommarens i väsentlig grad skulle bero på säsongtillväxten
i städerna, vilken först under april månad går mera märkbart tillbaka,
medan tillbakagången på landsbygden börjar redan i februari. Skillnaden
mellan arbetslöshetssiffrorna i juli 1935 och mars 1936 är sammanlagt 10,680,
av vilka 9,097 falla på städerna och endast 1,583 på landsbygden.

örn man i stället för parallellen juli 1935 och mars 1936 låter jämförelsen
ske mellan juli 1935 och december 1935, modifieras visserligen intrycket, men
olikheten mellan säsongarbetslöshetens inverkan på antalet anmälda arbetslösa
i städerna och på landsbygden framträder dock tydligt nog. ökningen
utgjorde nämligen i städerna 46.4 procent men på landsbygden endast
30.6 procent.

Säsongrörelsen ger alltså i hög grad olika utslag för städer och för landsbygd
i arbetslöshetssiffrorna, en omständighet av en viss vikt, då man skall
bedöma, huruvida och i vilken mån den säsongmässiga vinterarbetslösheten
bör föranleda arbetslöshetsåtgärder.

örn man vågar det antagandet, att städernas säsongarbetslösa till väsentlig
del tillhöra arbetsområden, där avlöningen under sommarhalvåret utmätts
med hänsyn till arbetets natur av säsongarbete, och alltså under mera normala
tider och i normala fall skulle räcka för årsuppehället, så skulle åtminstone
storstädernas egentliga arbetslöshetsproblem begränsas till den
kvardröjande sommararbetslösheten. Vid bedömandet av spörsmålet, i vilken
mån lijälpåtgärderna skola komma även säsongarbetarna till del, måste
emellertid särskild hänsyn tagas till huruvida arbetssäsongen varit av normal
varaktighet. Omedelbart efter en svår kris äro nämligen även säsongarbetarna
oftast ekonomiskt utmattade.

I det föregående har jag särskilt berört dels arbetslöshetsläget i de delar av
landet, där viss industri antingen praktiskt taget försvunnit eller kraftigt och
till synes för framtiden permanent reducerat sin arbetarstam, dels det speciella
läget i storstäderna.

De sålunda avhandlade grupperna av arbetslösa omfattade under sommaren
1935 omkring 20,000 personer. De övriga samtidigt arbetslösa, cirka

22,000, voro spridda över landet utan en motsvarande koncentration till särskilda
län eller orter. Ingenstädes torde här under förra sommaren arbetslösheten
lia nått en så hög siffra som 1 procent av befolkningen i de olika
länen. Man har sålunda här att röra sig med en skara rcstarbetslösa, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

normalt skulle vinna sysselsättning i den takt, konjunkturen ytterligare kan
förbättras. Detta gäller för övrigt även om en väsentlig del av storstadsklientelet.
Huruvida så också kommer att ske, kan självfallet ingen med bestämdhet
veta. Till ledning för omdömet härom måste två olika omständigheter
beaktas.

Den ena är den, att större delen av de åsyftade arbetslösa torde vara grovarbetare
och alltså knappast kunna erhålla sådan sysselsättning, där yrkesskicklighet
är en förutsättning. Den andra hänför sig till frågan, huruvida
arbetskraften är av fullgod beskaffenhet eller, örn icke fullgod, så åtminstone
så användbar, att enskilda arbetsgivare vilja anställa den.

Frågan huruvida den öppna arbetsmarknaden kan uppsuga det jämförelsevis
stora antalet arbetslösa grovarbetare — för hela landet beräknat till cirka
17,000 personer — kan icke utan vidare besvaras. Vid en allmän mera
avgörande konjunkturförbättring uppstå en mängd arbetstillfällen av svårdefinierbar
beskaffenhet, vid vilka, såsom erfarenheten från vissa orter visat,
arbetskraften ej behöver vara kvalificerad men som ge arbete i tillräcklig
utsträckning för att avlägsna den arbetslöse ur de anmäldas antal.

På frågan, huruvida den nu berörda restarbetslösheten omfattar s. k. sekunda
arbetskraft i någon högre grad, torde man kunna söka sig fram till ett
mera bestämt svar. Det torde vara rätt vanligt att anse de alltjämt arbetslösa
såsom personer, vilka ha särskilda svårigheter att erhålla arbete i den
öppna arbetsmarknaden. Svårigheterna för dem kunna hänföra sig antingen
till moraliska eller till fysiska svagheter; de arbetslösa äro, örn ock icke i och
för sig arbetsovilliga, dock oföretagsamma och anstränga sig icke att vinna
arbete i den öppna arbetsmarknaden; eller arbetsgivarna vilja icke anställa
dem, emedan de äro mer eller mindre odugliga.

Vissa omständigheter tala för att det antal som av ena eller andra skälet
har särskilt svårt att erhålla arbete i den öppna arbetsmarknaden på grund
av bristande personliga kvalifikationer, icke på långt när är så stort, som
siffran på de under sommaren 1935 aktuellt arbetslösa. Det vore orimligt
antaga att arbetslösa, kommande från företag som nedlagts, såsom stenarbetare,
sågverksarbetare, tändsticksarbetare, väg- och anläggningsarbetare
m. fl. i och för sig skulle fysiskt eller moraliskt vara sämre kvalificerade än
det stora flertalet av de tidigare arbetslösa, som numera på grund av den
allmänna konjunkturförbättringen erhållit arbete. Minst 14,000 av de arbetslösa
tillhörde dylika grupper.

Vid klientundersökningen uppgåvos sammanlagt endast 875 personer vara
icke arbetsföra. Av dessa 875 personer voro 409 sysselsatta i olika slags reservarbeten
och alltså faktiskt i arbete. Vidare uppgåvos 1,181 personer vara
arbetsföra endast i sitt yrke eller endast i grovarbete. Av dessa 1,181 voro
548 sysselsatta i reservarbeten. Även örn dessa siffror icke kunna anses såsom
bevis på att resten av de arbetslösa skulle bestå av fullgod arbetskraft,
ge de dock vid handen att antalet fysiskt undermåliga bland de restarbetslösa
är obetydligt, mycket mindre än man i allmänhet torde lia varit benägen
att antaga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Vid en av arbetslöshetskommissionen utförd specialundersökning, i vilken
städerna Malmö, Göteborg, Gävle, Södertälje, Oskarshamn, Ystad, Lysekil
och Luleå samt industrikommunerna Agnetorp, Norrbärke, Långsele, Skön
och Holmsund, de blandade kommunerna Kvistbro och Hanebo samt jordbrukskommunerna
Tingsås, Dalby och Hedesunda ingått med ett sammanlagt
antal undersökta arbetslöshetsfall om 5,641 personer, har frågan örn
arbetsförheten särskilt undersökts. Därvid har man ansett sig kunna utröna,
att omkring 20 procent av de arbetslösa icke skulle vara fullt arbetsföra.
Även om denna siffra skulle godtagas som riktig för de arbetslösa i
allmänhet, skulle hela antalet icke arbetsföra begränsas till omkring 8,000
och alltså cirka 32,000 kunna betecknas såsom fullt arbetsföra.

Om jag tar hänsyn ensamt till de fysiska kvalifikationerna hos de arbetslösa,
har vid klientelundersökningen konstaterats, att blott ett jämförelsevis
ringa antal, nämligen 4,693 eller 11.6 procent av samtliga arbetslösa, nått
en ålder överstigande 55 år. 32,390 eller 80 procent av de arbetslösa voro
mellan 21 och 55 år. De övriga, 3,249, voro under 21 år.

Det stora flertalet av de arbetslösa befann sig alltså i sin bästa ålder.

Till ytterligare belysning av denna viktiga fråga vill jag anföra följande.
Den 31/7 1935 rapporterade i Malmöhus län av 236 landskommuner endast 12
arbetslöshet. Sammanlagda antalet rapporterade arbetslösa var 296, av vilka
128 folio på Södra Vram, under det att alltså på övriga landskommuner folio
endast 168 arbetslösa. Det måste under sådana omständigheter vara ett ganska
godtyckligt antagande, att de anmälda arbetslösa skulle utgöra sekunda
arbetskraft. De arbetslösa i Södra Vram måste först och främst till stor del
undantagas, eftersom deras arbetslöshet är ett resultat av driftsnedläggelsen
vid Billesholms gruva. Det är också svårt att förstå, varför icke övriga 224
landskommuner skulle rapportera arbetslöshet, om numera i huvudsak endast
sekunda arbetskraft anmäldes. Någon större skillnad på arbetarnas
kvalitet från socken till socken torde icke vara sannolik. Att den sekunda
arbetskraften på Malmöhus läns landsbygd skulle lia koncentrerats till 11
kommuner är i varje fall uteslutet.

Emot antagandet att de restarbetslösa till övervägande delen skulle bestå
av sekunda arbetskraft talar överhuvud taget det faktum, att antalet arbetslösa
i procent av befolkningssiffrorna varierar i hög grad från ort till ort.
Det vore säkerligen förhastat att antaga, att praktiskt taget ingen sekunda
arbetskraft skulle finnas t. ex. på Kristianstads läns landsbygd, under det att
cirka 5 procent av befolkningen i Kiruna skulle bestå av sådan arbetskraft.

Vare sig man söker komma fram till en uppfattning om arbetslöslietsklientelets
arbetsförhet på indirekt väg eller på den direkta undersökningens väg,
kan man alltså konstatera, att inom den restarbetslöshet, som fanns på sommaren
1935, siffran för den ur fysisk synpunkt sekunda arbetskraften i varje
fall blir så låg, att påfordrade åtgärder till bekämpande av arbetslösheten
icke rimligen kunna utgå ifrån att man numera har med ett övervägande undermåligt
arbetslöshetsklientel att skaffa.

Dock skulle det vara av intresse att särskilt undersöka beskaffenheten av

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

restarbetslösheten i de större städerna, då det ju icke är otänkbart att där en
viss anhopning av sekunda arbetskraft kvarstår hos arbetslöshetskommittéerna.
Full klarhet om det faktiska tillståndet kan man visserligen icke erhålla,
men om ålderssiffrorna på de arbetslösa tillmätas något värde, så kan
det konstateras, att i åldern 21—55 år befunno sig närmare 84 procent av
samtliga arbetslösa i de egentliga storstäderna, d. v. s. städer med minst

100,000 invånare; i städer med ett invånarantal mellan 30 och 100,000 befunno
sig 82 procent av de arbetslösa i samma ålder.

Till frågan om utredningar i syfte att skapa ökad klarhet rörande hithörande
förhållanden skall jag komma senare.

Såsom av det sagda torde framgå anser jag icke, att åtgärderna till ett
fortsatt bekämpande av arbetslösheten under nästa budgetår böra bestämmas
med särskild hänsyn tagen till förekomsten av sekunda arbetskraft. De arbetslöshetsproblem,
vilka arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår
skulle bidraga att lösa, torde schematiskt kunna uppdelas på följande sätt:

1. Arbetslösheten, särskilt bland stenarbetarna, i Blekinge och Bohuslän.

2. Arbetslösheten, särskilt bland sågverksarbetaren, i Västernorrlands
län.

3. Arbetslösheten i de isolerade arbetslöshetsöarna.

4. Arbetslösheten i storstäderna.

5. övrig arbetslöshet.

Blekinge och Bohuslän.

Beträffande Blekinge och Bohuslän torde omdömet om de åtgärder, som
böra vidtagas, främst bestämmas av vilken mening man hyser om gatstensindustriens
framtid. Enligt uppgifter från industrihåll exporterades av gatstensindustriens
produkter under denna industris högkonjunktur omkring 90 procent,
medan alltså endast 10 procent av den producerade gatstenen vann avsättning
på den inhemska marknaden.

Huruvida exportmöjligheterna för gatstensindustrien nämnvärt kunna förbättras
kan icke med säkerhet avgöras. Det finns emellertid ingen särskild
anledning alt antaga, att gatstensexporten inom nu överskådlig tid åter skulle
uppnå sin tidigare blomstring. Den svenska gatstensindustriens framtid
skulle alltså vara att söka på hemmamarknaden. Att hemmamarknaden
skulle kunna kvantitativt ersätta den förlorade exporten synes uteslutet.

Hittills ha vägstyrelserna i regel visat ringa intresse för användandet av
smågatsten vid permanentbeläggning av vägarna, uppenbarligen emedan denna
beläggning blir 20 å 25 procent dyrbarare, åtminstone vad engångskostnaderna
beträffar, än beläggning med asfalt eller betong. Huruvida ett extra
statsbidrag för täckande av en del av skillnaden i engångskostnaden skulle
göra vägstyrelserna mera benägna för att använda smågatsten borde måhända
prövas. Gällande bestämmelser rörande den trafikintensitet på väg, som
förutsattes för statsbidrag till permanentbeläggning, skulle möjligen också
kunna något uppmjukas, så att permanentbeläggning, under förutsättning att
smågatsten därvid användes, förskottsvis kunde äga runi å vägar, där man

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

inom en nära framtid ansåg sig kunna räkna med tillräckligt ökad trafik.
Åtgärder av denna art skulle möjligen kunna leda till att ökat utrymme i viss
utsträckning bereddes gatstenen vid den fortsatta permanentbeläggningen av
de svenska vägarna. Även om på detta sätt under de närmaste åren arbete
inom gatstensindustrien kunde beredas en viss del av de arbetslösa stenarbetarna,
måste dock åtgärderna i detta syfte ha en sådan karaktär, att de icke
lägga hinder i vägen för en avveckling på längre sikt av huvudparten av gatstensindustrien.

Enligt mig tillhandakomna upplysningar sysselsattes i början av maj månad
innevarande år 1,605 stenarbetare i huvudsak på grund av exportbeställningar.
För under innevarande riksdag beviljade medel sysselsattes vidare
1,563 stenarbetare vid statsbeställningar. Sammanlagt hade alltså 3,168
stenarbetare sysselsättning. Statsbeställningarna ha så fördelats, att i Bohuslän
sysselsättas 931, i Blekinge 390 och i övriga distrikt 242; samtliga äro försörjningspliktiga.

Den 30 april var antalet anmälda arbetslösa stenarbetare i Blekinge län
603 och i Bohuslän 2,110. Sammanlagt voro alltså trots statsbeställningarna
i dessa län 2,713 stenarbetare hjälpsökande arbetslösa. Av de arbetslösa stenarbetarna
i Blekinge voro 385 försörjningspliktiga och i Bohuslän 1,297 eller
sammanlagt 1,682. Örn man utgår ifrån att denna industri bör tillmätas en
längre avvecklingsperiod, synes uppgiften i främsta rummet vara att tillsvidare
söka sysselsätta de försörjningspliktiga. Eftersom i de nämnda länen
redan 1,321 erhållit sysselsättning genom statens stenbeställningar, skulle de
hjälpbehövande försörjningspliktiga stenai''betarnas antal i nämnda län utgöra
sammanlagt 3,003. Det synes knappast möjligt att genom statsbeställningar
av gatsten hålla hela detta antal stenarbetare sysselsatta. Man borde
emellertid kunna under nästa budgetår sörja för en sysselsättning av åtminstone
*/3 eller omkring 2,000 av dessa försörjningspliktiga stenarbetare. Detta
skulle låta sig göra, om för ytterligare stenbeställningar ett anslag å

2,000,000 kronor kunde påräknas. Jag vill erinra därom, att det tidigare av
innevarande års riksdag anvisade anslaget för ändamålet utgör 3,000,000
kronor, varav 2,000,000 kronor skulle utgå av inflytande automobilskattemedel
för budgetåret 1935/1936 och 1,000,000 kronor av motsvarande medel
för budgetåret 1936/1937. Riksdagen uttalade i detta sammanhang, att riksdagen
förutsatte, att Kungl. Majit, örn ytterligare statshjälp i nu föreslagen
form visade sig oundviklig, framlade förslag härom för riksdagen.

Enligt verkställda beräkningar skulle den sten, som bleve tillverkad för
förut beviljade anslag jämte den nyssnämnda summan, räcka till permanentbeläggning
av 28 mil 6 meter bred väg.

Då man i varje fall icke ser sig i stånd att sysselsätta samtliga arbetslösa
stenhuggare, synes en rationell uppdelning av dem böra ske mellan försörjningspliktiga
och icke försörjningspliktiga. De senare torde i regel representera
en yngre och rörligare arbetskraft med större utsikter att kunna erhålla
arbete i andra näringsgrenar; de torde heller icke på grund av innehav av fastigheter
eller dylika skäl vara lika fast bundna vid hemorten som de för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 26o.

sörjningspliktiga. Sysselsättning, som beredes genom statsbeställningar, bör
sålunda liksom för närvarande förbehållas försörjningspliktiga stenhuggare.
För en icke ringa del av de yngre arbetslösas övergång till nya yrken har det
sörjts genom inrättandet av verkstadsskolor i Karlskrona, Mölndal, Uddevalla
och Lysekil. Verkstadsskolorna ha mottagit omkring 600 arbetslösa ungdomar
i åldern 16 till 25 år från stenarbetarfamiljerna. Likaledes har det
sörjts för att utbildning i jordbruk beredes dem, som så önska.

I fråga om den del av de icke försörjningspliktiga arbetslösa, som icke genom
nu redovisade eller föreslagna åtgärder kunna beredas försörjning under
de närmaste åren, torde ansträngningarna böra inriktas på att få dem att
övergå till annat arbete och i avvaktan på resultaten härav hjälp beredas
dem i hittills tillämpade former.

En annan utväg, som skulle kunna tänkas stå till buds, vore att upprätta
nya företag i Blekinge och Bohuslän, som skulle kunna anställa arbetskraft,
vilken blivit överflödig inom stenindustrien. Den särskilda utredningen rörande
Bohusläns försörjningsproblem hade i detta syfte åtskilliga uppslag.
Vid den närmare prövning, som dessa liksom också uppslag från annat håll
underkastats, ha de i allmänhet icke visat sig fruktbara. De uppslag, som
kunna tänkas böra understödjas, ge tyvärr en ganska obetydlig sysselsättningseffekt.
Till dessa frågor återkommer jag i det följande.

Västernorrlands län.

Örn Blekinges och Bohusläns särskilda problem under vissa förutsättningar
kunna med hopp om någon framgång angripas, synes läget i Västernorrlands
län ur denna synpunkt vara svårare. Det är möjligt att man efter hand kan
vänta sig en viss tillväxt av de traditionella industrierna i länet, men modärna
rationaliseringsmetoder inom därvarande industriers huvudgrenar sågverk
och pappersmassefabriker ge, även örn produktionen skulle öka, föga utrymme
för mänsklig arbetskraft.

De utvägar, som kunna diskuteras för Västernorrlands del, äro dels utflyttning
till orter med bättre arbetsmöjligheter och dels förläggning av nya industriföretag
till landsdelen i fråga. De särskilda ungdomsarbetslöshetsproblemen
böra där liksom i Blekinge och Bohuslän angripas genom inrättandet
av verkstadsskolor.

En viss överflyttning av arbetskraft äger säkerligen rum från arbetslöshetscentra
och yrken med stor permanent arbetslöshet till andra orter och
till andra verksamhetsområden. Det skulle eljest knappast låta sig förklara,
att den rapporterade arbetslösheten i t. ex. de speciella sågverkskommunerna
i Västernorrlands län från juli 1934 till juli 1935 faktiskt sjunkit från 4,192
till 2,811 eller med 33 procent, eller i de bohuslänska stenkommunerna från
4,173 till 3,430 eller med närmare 18 procent, ty någon nämnvärd utvidgning
av sågverksindustrien och stenindustrien torde under denna period ej lia
ägt rum. Socialstyrelsens undersökning beträffande stenkommuner i Blekinge
synes också ge belägg på förekomsten av en utflyttning. Men denna flyttningsrörelse
torde icke genom statsingripanden eller andra artificiella åtgärder
under nästa budgetår kunna påskyndas. Tvångsutflyttning kan icke ske

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

i vårt land och bör heller icke ske, enär i så fall samhället måste kunna garantera
den förflyttade arbete å den ort, dit man visar honom, en garanti,
som är utesluten redan därför att ännu ingenstädes förekommer en mera påtaglig
brist på sådan arbetskraft, som kan erbjudas från Västernorrlands län.
Därest en mera avgörande konjunkturförbättring kommer att inträda inom
andra näringsgrenar, så att brist på arbetskraft annorstädes uppstår, är det
tänkbart att en flyttningsrörelse kan understödjas genom att arbetslösa från
Västernorrlands län erbjudas att utfylla bristen. Frivillig utflyttning torde
nämligen icke kunna förutsättas i annan mån än att den arbetslöse faktiskt
erhåller något så när varaktig anställning å annan ort. En utflyttning på
vinst och förlust är en orimlighet att begära.

Önskvärt vore otvivelaktigt, att arbetsförmedlingen kunde fungera så smidigt,
att vid efterfrågan på en ort särskilt av okvalificerad arbetskraft, som
orten icke själv kan tillfredsställa, arbetsförmedlingen rekvirerade arbetskraft
främst ifrån de mera arbetslöshetsbetungade kommunerna, varvid
Västernorrlands sågverkskommuner uppenbarligen borde särskilt ihågkommas.

Förläggandet av nya industriföretag till kommuner i länet synes tyvärr
också erbjuda stora svårigheter. Det förefaller visserligen, som om nya
uppfinningar skulle möjliggöra en ännu mångsidigare användning än hittills
av skogen som råvara, men de möjligheter till ökad sysselsättning, som
på grund härav skulle kunna erbjudas, låta sig icke bedöma och synas i
varje fall icke inom en nära framtid kunna erhålla någon aktualitet. Det
är säkerligen ett samhällsintresse, att näringslivet i detta län liksom i ett par
andra bleve mera differentierat, men utvecklingen i detta avseende torde
komma att bero väsentligen på befolkningens egna initiativ. Vad sådana
industriföretag beträffar, vilka ur råvaruförsörjnings- och fraktsynpunkt
med lika stor fördel kunna förläggas till andra landsdelar, torde det höga
skattetrycket utgöra ett allvarligt hinder för uppkomsten av dylika företag
i de arbetslöshetsbetungade Västernorrlandskommunerna. Med undantag av
verkstadsskolorna, med vilka i viss och icke ringa utsträckning ungdomsarbetslösheten
kan på lång sikt bekämpas, torde därför för närvarande inga
nya metoder kunna med hopp om tillfredsställande resultat på allvar ifrågasättas
i kampen mot arbetslösheten därstädes.

Arbetslöshetsöarna.

Vad de s. k. arbetslöshetsöarna beträffar, är arbetslösheten här lika litet
som i stenkommunerna och sågverkskommunerna stationär. I Oskarshamn
sjönk arbetslösheten under tiden juli 1934 till juli 1935 från 6 procent till

3.7 procent, i Södra Vram likaledes från 7.6 procent till 4.7 procent, i Tidaholm
från 5.5 procent till 3.4 procent, i Eda från 5.5 procent till 3.2 procent,
i Ljusnarsberg från 5.7 procent till 3.9 procent, i Grangärde från 7.3 procent
till 4.5 procent, i Söderhamn från 5.2 procent till 3.5 procent, i Kiruna från

7.8 procent till 5.1 procent och i Gällivare från 14.2 procent till 7.3 procent.

Men örn sålunda en viss tillbakagång av arbetslösheten å dessa orter kan

konstateras, är denna dock alltjämt mycket allvarlig och framtiden måste i re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

gel bedömas på liknande sätt som beträffande Västernorrland. Åtskilliga
uppslag, avseende att förlägga industriföretag till Södra Vram, ha varit
under prövning utan positivt resultat hittills. I Eda har glasbrukets drift
under förra hösten i begränsad omfattning återupptagits. I Norra Solberga
kommer en vaxduksfabrik att inrättas. Till Tidaholm har en ny industri
förlagts. I övrigt har hittills ingenting särskilt skett för att sanera arbetslösheten
i de svårt betungade kommunerna. Vad särskilt Kiruna och Malmberget
beträffar, torde för en sanering en utvandring av yngre arbetslösa
vara ofrånkomlig, ty att skapa annan industriell verksamhet än sådan som
har direkt samband med malmbrytning torde vara uteslutet i dessa av ödemark
omgivna bygder. Även vid den bästa konjunktur för malmfälten lärer ett
faktiskt inom orterna oplacerbart befolkningsöverskott finnas.

Visserligen torde en fortsatt allmän konjunkturförbättring komma att visa
gynnsamma verkningar för övriga nu ifrågavarande isolerade arbetslöshetscentra,
men att där kommer att föreligga ett långvarigt restarbetslöshetsproblem
synes otvivelaktigt.

Det är min avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena
må kunna saneras såväl i Västernorrlands sågverkskommuner som i arbetslöshetsöarna.

Storstäderna.

Såsom förut påpekats, torde arbetslöshetsproblemet i storstäderna vara i
viss mån artskilt från övriga arbetslöshetsproblem. Att vidtaga särskilda
åtgärder för bekämpandet av denna arbetslöshet torde knappast kunna ifrågasättas
eller vara påkallat. I den mån den allmänna konjunkturen förbättras,
borde arbetslöshetsläget snarast påverkas gynnsammare än annorstädes,
emedan företagsamheten är rörligare och det föreligger större möjligheter att
välja verksamheter och arbetsuppgifter än i andra delar av landet. Man
måste emellertid även här räkna med en kvardröjande restarbetslöshet, vars
karaktär torde böra särskilt undersökas. Det är min avsikt att föranstalta
om en dylik undersökning.

övrig arbetslöshet.

I övriga landsdelar är arbetslösheten numera jämförelsevis lindrig, även
om dess storlek självfallet varierar på olika håll i landet. På landsbygden
steg arbetslösheten den 31 mars 1936 utanför Blekinge, Göteborgs och Bohus,
Västernorrlands och Norrbottens län icke till 1 procent av befolkningen i de
rapporterande kommunerna. Mera allvarliga arbetslöshetsproblem föreligga
alltså icke här. Icke heller städerna torde kunna sägas i allmänhet erbjuda
mera svårartade arbetslöshetsproblem. I 13 av länen uppgick den
genomsnittliga arbetslösheten i städerna visserligen till 1 procent och något
därutöver, vartill kommo Stockholm och Göteborg med respektive 1 och
1.5 procent. Här torde nian böra överlämna åt den allmänna konjunkturen
att utan särskilda ingripanden göra sin verkan. Endast i ett avseende torde
det vara påkallat att vidtaga någon åtgärd. Jag syftar därvid på ungdomsarbetslösheten,
vilken i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens
län fortfarande är påfallande och fordrar uppmärksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

I anslutning till vad jag i det föregående uttalat rörande vikten av att i de
delar av landet, där sysselsättningsmöjligheterna genom rationaliseringen
eller eljest genom inskränkningen i behovet av arbetskraft väsentligen begränsats,
den kvarstående arbetslösheten bekämpas genom bland annat åtgärder
för arbetskraftens överförande till nya områden inom hemorten eller annorstädes,
vill jag såsom ett medel att i detta avseende på längre sikt uppnå bestående
resultat beteckna den jämförelsevis grundliga yrkesutbildning i verkstadsskolor,
som, enligt vad jag redan anfört, anordnats i Göteborgs och Bohus
(Mölndal, Uddevalla och Lysekil) och Blekinge län (Karlskrona) samt
beslutats i Västernorrlands län (Sundsvall). Samarbete har härvid kommit
till stånd mellan vederbörande landsting och staten. På förslag av chefen
för ecklesiastikdepartementet har innevarande års riksdag medgivit, att bidrag
till de ifrågavarande skolorna och eleverna i desamma får utgå efter
väsentligen gynnsammare grunder än som i övrigt gälla för dylik undervisningsverksamhet.
Jag vill erinra, att i de nämnda verkstadsskolorna undervisas
omkring 600 elever i åldern 16—25 år och i fortsättningen beräknas i
desamma mottagas samtliga därtill villiga och lämpliga ungdomar från dessa
län, tillhörande de inom respektive stenindustrien och träförädlingsindustrien
tidigare sysselsatta, vilka nu sakna arbete.

Ytterligare må nämnas, att genom arbetslöshetskommissionen åtgärder vidtagits
i syfte att bereda arbetslös ungdom tillfälle att genomgå såväl kortare
kurser som mera grundlig utbildning i jordbruk. I detta avseende torde särskilt
böra framhållas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 14 februari 1936
bemyndigat kommissionen att från den 14 mars 1936 tills vidare arrendera
egendomen Lång i Grums socken (Värmlands län) för att därstädes bereda
arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning i jordbruksarbete och ladugårdsskötsel.
Sådan utbildning är där anordnad för ett hundratal ungdomar,
huvudsakligen från Bohuslän och Värmland.

De undersökningar, för vilka jag förut redogjort, giva vid handen att jämväl
inom andra starkt arbetslöshetstyngda landsdelar motsvarande utbildningsbehov
göra sig gällande. I Västernorrlands län är det sålunda till
en början önskvärt, att för Ådalsdistriktets ungdom en verkstadsskola kommer
till stånd. Efter vad jag förvissat mig örn är denna fråga under övervägande
och jag förutsätter, att innevarande års landsting skall fatta beslut
härom, så att skolan före årets utgång kan börja sin verksamhet.

Därutöver synas mig motsvarande utbildningsmöjligheter böra beredas i
Värmlands och Gävleborgs län, där nu verkstadsskolor icke finnas, samt i
Kopparbergs och Norrbottens län, där redan befintliga utbildningsmöjligheter
måste ökas. Förhållandena i nämnda län torde beträffande ungdomsarbetslösheten,
på sätt i det föregående klarlagts, principiellt överensstämma med
dem, som föreligga i de förut avhandlade. Jag anser mig därför böra räkna
med att i de ifrågavarande landsdelarna åtgärder omedelbart vidtagas för att
i enlighet med de angivna grunderna få till stånd verkstadsskolutbildning i
erforderlig utsträckning. Jag förutsätter därvid, att från riksdagens sida
hinder icke möter att beträffande anslagsvillkor och stipendiebidrag tillämpa
de grunder, som medgivits i fråga om de redan upprättade skolorna i Bie -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

kinge m. fl. län under den tid, som ynglingar tillhörande av arbetslöshet
drabbade hem, där åtnjuta undervisning. Jag har tänkt mig, att, i den mån
riksdagen lämnar sin anslutning till denna plan, hänvändelse skulle ske till
vederbörande landsting med anmodan att vid årets möte fatta beslut i saken.

Med denna planläggning är det uppenbart, att spörsmålet örn de ifrågavarande
skolornas framtida uppehållande, sedan deras uppgift såsom medel
i kampen mot en kvarstående arbetslöshet fullgjorts, måste tagas under omprövning.
Det synes mig nämligen antagligt, att erfarenheten kommer att
ådagalägga, att jämväl i framtiden en yrkesutbildning av samma art blir behövlig
inom dessa starkt industrialiserade delar av landet. Det man redan
känner rörande svårigheterna för ungdom utanför de största städerna att
vinna kvalificerad yrkesutbildning, anvisar såsom en naturlig utväg en koncentration
av utbildningsmöjligheterna inom större områden. Därvid framstår
det såsom naturligt, att landstingen och icke primärkommunerna inträda
såsom huvudmän. Måhända kan det visa sig ändamålsenligt, bland annat för
vinnande av ökade differentieringsmöjligheter, att två eller flera landsting
förena sig örn en och samma skola.

Efter vad jag vid samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet inhämtat,
är uppmärksamheten inriktad på detta förvisso betydelsefulla organisationsproblem
och det torde vara att förvänta, att nämnda departement
kommer att lämna sin medverkan till klarläggande av de ekonomiska betingelser,
under vilka utbildningen i fortsättningen, sedan normala förhållanden
på arbetsmarknaden inträtt, lämpligen bör bedrivas.

Beräkningar beträffande arbetslöshetens omfattning.

Försöket att uppskatta storleken av den arbetslöshet, med vilken arbetslöshetspolitiken
måste räkna under nästa budgetår, är svårare än förut. I 1933
års arbetslöshetsproposition uppskattades antalet hjälpsökande arbetslösa
för budgetåret 1933/1934 till ett antal av 150,000 i genomsnitt per månad.
Denna uppskattning visade sig i huvudsak riktig. Genomsnittet blev 150,063.
För budgetåret 1934/1935 beräknades den genomsnittliga månadsarbetslösheten
uppgå till omkring 80,000, en uppskattning, som också visade sig ganska
korrekt, då genomsnittet blev 81,018. För löpande budgetår har den
genomsnittliga hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten beräknats
till 45,000. Såvitt nu kan bedömas, torde den genomsnittliga arbetslösheten
komma att uppgå till cirka 47,000.

Uppskattningen under dessa tre budgetår har alltså visat sig verklighetstrogen
inom en marginal, som torde få anses försvarlig. De beräkningsgrunder,
som vid uppskattningen av den väntade arbetslösheten under dessa
tre år användes, skulle, fortfarande tillämpade, ge en genomsnittlig arbetslöshet
för nästa budgetår av cirka 35,000, en siffra till vilken arbetslöshetskommissionen
också kommit.

Med hänsyn till den väsentliga förändringen i arbetslöshetsläget under innevarande
budgetår jämfört med de närmast föregående synes det emellertid
påkallat alt välja andra metoder för beräkningarna beträffande det kommande
budgetåret. Från januari 1934 till januari 1935 nedgick arbetslös -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Anslag	Utförda dagsverken t. o. m. december 1935	Beräknade dagsverken under tiden Vl—S0/6 1936	Beräknade j dagsverken \| för tiden efter ''/, 1936
1	2	3	4
Statsbeställningar..................................	368,225	151,600	62,600 ;
Statliga beredskapsarbeten ........................	282,907	50,000	13,000
Kommunala beredskapsarbeten .................... Främjande av bostadsbyggande	781,778	190,000	250,000
a) på landet....................................	3,495,104	500,000	900,000 1
b) i städer (inkl. bostadsförsörjning)..............	631,082	693,700	530,900
Skenfria korsningar................................	317,894	48,000	54,000 1
Broar och hamnar................................	417,848	114,000	97,000
Bidrag till gödselvårdsanläggningar ................ Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-	504,234	55,900	86,800
lösheten ........................................	1,231,068	90,000	1,075,000
Bidrag till täckdikningar ..........................	1,018,506	74,600	76,400
Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo j Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogarj	2,063,531	146,800	818,800
Arbetarsmåbrukslånefonden ......................	536,888	212,000	597,000
Statliga byggnader ................................	450,046	167,900	169,600
Diverse ..........................................	168,741	11,400	30,100
Summa	12,267,852	2,505,900	4,761,200

heten från 171,540 till 93,417, en minskning alltså med 78,121. Från januari
1935 till januari 1936 minskades arbetslösheten från 93,419 till 61,400 eller
med 32,019. Men om man i stället gör en jämförelse mellan sommararbetslösheten
under de olika åren för att sålunda i det väsentliga eliminera säsongarbetslösheten
ur beräkningarna, finner man, att arbetslösheten från juli 1933
till juli 1934 minskades med 52,602 och från juli 1934 till juli 1935 Ined
43,670. Antalet anmälda arbetslösa i juli 1935 var 42,582. Nedgången från
föregående år var alltså större än hela den kvarstående arbetslösheten under
sommaren 1935.

Nedgången i den genomsnittliga månadsarbetslösheten under kalenderåren
1934 och 1935 har varit respektive 50,000 och 53,000.

Arbetslöshetens genomsnittliga omfattning under löpande budgetår synes
komma att sammanfalla med omfattningen under kalenderåret 1931, då den
var 46,540. Skillnaden är att det genomsnittliga antalet rapporterande kommuner
synes bliva nära dubbelt så stort 1935/1936 som kalenderåret 1931.
Då tillbakagången under de två kalenderåren 1934 och 1935 var omkring

50,000 per år, skulle, örn konjunkturförbättringen förlöpte normalt, nästa
budgetårs arbetslöshetssiffror kunna närma sig 1930 års siffror. Nämnda år
var den genomsnittliga arbetslösheten 13,723.

Min beräkning av det arbetslöshetsläge, med vilket man bör räkna under
sommaren 1936, utgår ifrån den nämnda förutsättningen, att förbättringen
av konjunkturen skall fortskrida i ett liknande tempo som under år 1935.
Nu berörda utgångspunkter skulle närmast leda till antagandet, att arbetslös -

Kungl. Maj.ts proposition nr 265. 79

Anslag	Belopp kronor	Beräknade dagsverken efter den so/« 1935
i	2	3
Statliga och kommunala beredskapsarbeten ......................	3,000,000	210,000
Främjande av bostadsbyggande a) på landet.....................................	7.000. 000 3.000. 000	1,166,000 525,000
b) i städer .................................
Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika
familjer..............................	15.000. 000 12.000. 000	800,000 930,000
Arbetarsmåbrukslånefonden ....................
Statliga byggnader.........................	9,914,700	264,000
Summa	49,914,700	3,895,000

heten under den kommande sommaren skulle praktiskt taget försvinna. En
sådan slutsats vore emellertid förhastad. För det första kommer en allmän
konjunkturförbättring icke att i högre grad inverka på arbetslöshetssiffrorna
för stenarbetare och sågverksarbetare. För det andra kan en förbättring av
konjunkturen icke nämnvärt påverka arbetslöshetssituationen vid de lappländska
malmfälten, om mitt antagande att där föreligger ett definitivt befolkningsöverskott
är riktigt.

I de kommuner, som ännu i juli förra året hade en arbetslöshet örn minst
3 procent, kan heller icke en så betydande förbättring väntas inträda, att icke
där även under denna sommar en jämförelsevis allvarlig arbetslöshet kommer
att bestå. Arbetslösheten i samtliga kommuner, inberäknat de särskilda
sten- och sågverkskommunerna, med minst 3 procent arbetslöshet utgjorde
i juli 1935 sammanlagt 12,030. Från juli 1934 till juli 1935 nedgick arbetslösheten
i dessa kommuner med något över 30 procent. Under förutsättning
att riksdagen bifaller förslaget om särskilda åtgärder för lättande av arbetslöshetssituationen
i stenkonnnunerna, vågar jag räkna med en nedgång inom
kommuner med minst 3 procent arbetslöshet på 4,000 å 5,000. Kommuner
med en arbetslöshet om mellan 2 och 3 procent hyste i juli 1935 5,477 arbetslösa.
Här räknar jag med en nedgång på cirka 2,500 eller med en kvarstående
arbetslöshet av omkring 3,000. I övriga kommuner var arbetslösheten
i juli år 1934 60,631 och i juli 1935 25,075. Den reducerades alltså med
cirka 35,500. Icke heller bär vågar jag förutsätta en fullt jämförlig nedgång
i arbetslösheten. I siffrorna inbegripas storstädernas arbetslöshet och
där kommer otvivelaktigt anmäld arbetslöshet att existera under hela nästa
budgetår. Det synes mig emellertid icke uteslutet, att arbetslösheten kan
minska med cirka 17,000 å 18,000 eller med hälften jämfört med föregående
år.

På grundval av dessa anlaganden vågar jag beräkna de under nästa år genomsnittligt
bos arbetslöshetskommissionen anmälda till 25,000, vilket visserligen
innebär en relativt större men i absoluta tal väsentligt mindre beräknad
nedgång av arbetslösheten än under de två föregående budgetåren och ger
en arbetslöshetssiffra nära dubbelt så slör som kalenderåret 1930.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Till detta antal anmälda arbetslösa måste emellertid läggas de arbetare,
som sysselsättas i genom statens medverkan anordnade arbeten å den öppna
marknaden. Detta antal kan skattas till cirka 30,000, vadan hela det antal,
som under nästkommande budgetår bör beräknas bliva föremål för statliga
hjälpåtgärder i olika former, kan uppskattas till 55,000. Såsom framgår av
det anförda, har jag bortsett från all den arbetslöshet, som varken är anmäld
hos arbetslöshetskommissionen eller täckes genom offentliga arbeten
i den öppna marknaden, en arbetslöshet, som tidvis haft en betydande omfattning.

Av inhämtade uppgifter framgår, att det antal dagsverken, som väntas
falla på nästa budgetår och som utföres med anlitande av medel, anvisade
av föregående riksdagar, kan, på sätt närmare framgår av sammanställningen
å sid. 78, uppskattas till cirka 4,800,000. Då antalet dagsverken för utförande
av arbeten med medel, som begäras av innevarande års riksdag, uppskattas
till 3,895,000 — jag hänvisar härutinnan till sammanställningen å
sid. 79 — stå alltså inemot 9 miljoner dagsverken till förfogande under nästa
budgetår. Om jag liksom föregående år beräknar, att en årsarbetare motsvaras
av 300 dagsverken, skulle alltså fortfarande närmare 30,000 årsarbetare
erhålla sysselsättning i ovan åsyftade offentliga arbeten. I fråga om
reservarbetena förutsätter jag, att cirka 8,600 skola beredas sysselsättning
i statliga och kommunala reservarbeten. Härtill komma rent kommunala
reservarbeten med ett arbetarantal, som i årsgenomsnitt torde kunna beräknas
till 3,000. Sammanlagt skulle alltså arbetslinjen approximativt kunna
beräknas i genomsnitt ge sysselsättning åt 30,000 + 8,600 + 3,000 eller i avrundat
tal 41,500.

Bland antalet hjälpsökande arbetslösa torde i viss utsträckning ingå personer,
som av en eller annan anledning icke böra komma i åtnjutande av hjälp
med bidrag från staten. Deras antal har i fjolårets proposition beräknats
till 10,000. Med hänsyn till den allmänna nedgången i den beräknade arbetslösheten
anslår jag för nästa budgetår deras antal till 6,000, vadan det
antal som bör vara berättigat till hjälp i ena eller andra formen kan uppskattas
till 49,000. Med den nyss angivna omfattningen av arbetslinjen skulle
sålunda återstå ett antal av omkring (49,000 — 41,500) 7,500, som borde erhålla
bistånd genom kontantunderstöd eller de särskilda åtgärderna i anledning
av ungdomsarbetslösheten. Av dessa senare beräknar jag dock, att

2,000 bispringas av kommunerna utan statsunderstöd.

Det är också min avsikt att hemställa, att anslaget för berörda ändamål
bestämmes till sådant belopp, att det, med beaktande av den rent kommunala
understödsverksamhet, som jämväl under nästa budgetår kan väntas i viss
utsträckning fortsätta, lämnar utrymme för beredande av ungdomshjälp och
kontantunderstöd åt de hjälpbehövande arbetslösa, som icke i annan ordning
bispringas.

Jag har i det föregående understrukit svårigheterna att med någon större
säkerhet uppskatta hjälpverksamhetens omfattning under nästa budgetår.
Därest av någon anledning, som nu icke kan förutses, ökning av medelsbehovet
skulle yppa sig, lärer, såsom under de senaste åren skett, Kungl. Majit hava
att till 1937 års riksdag framlägga förslag om erforderlig anslagsförstärkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Särskilda frågor.

Utredningar oell förslag.

Sedan hösten 1935 pågår utredning rörande Blekinge läns
försörjningsmöjligheter. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
har jag nämligen den 9 oktober 1935 tillkallat landshövdingen S. A. E.
Hagströmer, ordförande, hemmansägaren 0. Jeppsson, disponenten N. F.
Swartling och redaktören A. Å. Törnkvist för att inom socialdepartementet
biträda med utredning i nämnda hänseende.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1935 års Blekingeutredning, hava
den 7 februari 1936 avgivit framställning, åsyftande en effektivare
försörjnings hjälp åt en'' viss bestämd del av länets
gatstenshuggare genom att bereda dem mera stadigvarande arbete i
deras eget yrke.

I framställningen lämnas till en början en redogörelse för arbetslöshetens
omfattning inom länet och särskilt inom dess gatstensindustri under de senaste
åren och för närvarande. Vidare ingå de sakkunniga på ett övervägande
av gatstensindustriens framtidsutsikter. Utredningen konstaterar därvid
att tillräckliga skäl ej föreligga för att helt uppge hoppet om att exporten
av gatsten skall kunna komma i gång i mera betydande omfattning,
att frågan härom dock måste betraktas såsom synnerligen oviss samt att försiktigheten
därför bjuder, att man vid bedömandet av läget och de åtgärder,
som därav föranledas, räknar med att det i allt fall kunde dröja, innan en
mera avsevärd ljusning på detta område kan komma att inträda.

Den frågan uppstår då, vilka åtgärder, som med nämnda utgångspunkter
lämpligen böra vidtagas för att bringa hjälp åt de blekingska gatstenshuggarna.
Utredningen anför i avseende härå följande.

Som ett första led i denna frågas besvarande torde kunna fastslås att,
så ovissa som gatstensindustriens framtidsutsikter måste betraktas, det icke
kunde anses riktigt och lämpligt att, när det gällde denna industri, även fortsättningsvis
stanna vid sådana mera tillfälliga hjälpåtgärder som de, vilka
hittills i detta avseende kommit till tillämpning: reservarbeten och beredskapsarbeten
samt tillfälliga statliga gatstensbeställningar m. m. Det gällde fastmera
att se sanningen i ögat — att det här kunde vara fråga örn en industri,
beträffande vilken, även örn dess framtid icke kunde betraktas som helt
hopplös, det dock kunde dröja avsevärd tid, innan den åter kunde komma
att kännetecknas av någon större livaktighet — samt att också handla därefter.
Man måste gripa sig an problemet med tanke på att det ej vore tillfyllest
med vanliga kristidsåtgärder, som kunna bringa mer eller mindre verksam
hjälp för stunden, utan att vad som framför allt erfordrades, det vore
vidtagande av åtgärder på längre sikt, som kunde bringa mera varaktig och
tillräckligt verksam hjälp åt denna under lång tid av krisen så hårt drabbade
arbetarkategori.

Den väg, som det läge närmast till hands att i sådant avseende beträda,
vore att försöka få så stort antal gatstenshuggare som möjligt stadigvarande
sysselsatta i andra yrken. Att en sådan övergång till andra yrken redan måste
hava skett i ganska stor omfattning under de senare åren, franninge därav,
att mot omkring 2,500 gatstenshuggare ett vart av åren 1928 och 1929 i

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 266. 6

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

november 1935 svarade allenast omkring 1,800. Som en av utredningens huvuduppgifter
framstode emellertid att utfinna och föreslå åtgärder, som kunde
befrämja en dylik övergång i ännu större utsträckning. Härvidlag mötte
dock stora svårigheter. Inom många yrken rådde som bekant fortfarande
arbetslöshet och inom andra, där så ej vore fallet, funnes i regel arbete endast
för i yrket särskilt utbildat folk. Åtgärder vore visserligen redan igångsatta
för att yngre gatstenarbetare skulle bli utbildade i andra yrken, men
det låge i sakens natur att den lättnad, som härigenom vunnes, endast kunde
nås så småningom. Detta gjorde, att de möjligheter, som förefunnes för
anställning av gatstenshuggare i andra yrken, vöre ytterst begränsade. Härtill
komme att, alldeles frånsett vad nu sagts, ej tillnärmelsevis alla stenhuggare
kunde hava utsikt till att få anställning i andra yrken. Detta gällde
framför allt dem, som uppnått en viss mera avsevärd ålder. Och även
beträffande en del andra, nämligen många av dem, som hade en mera omfattande
försörjningsplikt och därjämte vore bundna vid platsen såsom
innehavare av eget hem, torde ej rimligen kunna ifrågasättas att de skulle
söka sig till andra yrken, där ej detta läte förena sig med det egna hemmets
bibehållande eller möjliggjordes genom dess avyttrande.

Enligt utredningen vore det av synnerlig vikt att få uppdragen en gräns
mellan de gatstenshuggare, åt vilka man med hänsyn till det sagda -— trots
de dåliga konjunkturerna i branschen — borde åtminstone tills vidare söka
genom statsbeställning eller eljest bereda arbete i deras eget yrke, och de
gatstenshuggare, till vilka en dylik hjälp ej ansåges kunna sträckas. En
gatstenshuggare borde enligt utredningen få klart för sig till vilkendera av
dessa båda kategorier han vöre att räkna, så att han kunde inrätta sitt handlande
därefter. Det låge nämligen i sakens natur att såsom hjälpverksamheten
hittills ordnats, med tillfälliga arbeten av växlande och obestämd omfattning,
av vilka än den ene och än den andre arbetaren fått del, gatstenshuggare
åtminstone på en del orter mången gång varit frestade att hålla sig
kvar i yrket i hopp örn att tid efter annan kunna komma i åtnjutande av
den fördel dylika arbeten haft att erbjuda. Detta förhållande hade säkerligen
mången gång motverkat ett utnyttjande av den möjlighet till övergång
till annat yrke, som till äventyrs förefunnits. Detta vore ett missförhållande,
som enligt utredningen skulle bliva avhjälpt genom gatstenshuggarnas
uppdelning på tvenne skilda kategorier.

Med beaktande av dessa synpunkter har utredningen verkställt en ingående
undersökning av gatstensarbetarnas nuvarande fördelning på länets
landskommuner samt deras personliga förhållanden i vissa hänseenden.
Jag tillåter mig att beträffande denna undersöknings detaljresultat hänvisa
till handlingarna i ärendet. Här skall jag endast angiva vissa huvudsynpunkter.

Utredningen har till 1,494 uppskattat det antal stenhuggare, bland vilka
det skulle gälla att draga gränsen mellan å ena sidan dem, för vilka arbete
fortfarande borde åtminstone tillsvidare söka beredas i gatstenshuggeriyrket
genom statsbeställningar, och å andra sidan dem, beträffande vilka man
borde sträva efter överflyttning till andra yrken.

Vid gränsdragningen har särskilt beaktats vederbörandes ålder, hans för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

sörjningsplikt samt frågan huruvida han vore eller icke vore särskilt knuten
till orten såsom ägare till fastighet eller hus på annans grund. Vidare har
en viss skillnad gjorts mellan de gatstenshuggare, som äro bosatta i de fyra
ökommunerna utanför Karlskrona, och de, som hava sitt hemvist i fastlandskommunerna.
I de förra, särskilt Sturkö och Tjurkö, måste nämligen
dels på grund av den relativt ringa utsträckning, i vilken andra yrken än
stenhuggeriyrket äro representerade i dessa kommuner, och dels på grund
av dessa ökommuners avskilda läge långt större svårigheter än i fastlandskommunerna
antagas i regel föreligga för de arbetslösa stenhuggarna att med
bibehållande av sin nuvarande bostadsort erhålla annat arbete.

Med nu angivna utgångspunkter har utredningen uppskattat det antal gatstenshuggare,
åt vilka stadigvarande arbete tillsvidare borde beredas inom
deras eget yrke, till 822. Uteslutna från den statliga hjälpen i denna form
skulle alltså bliva 672.

Utredningen har utgått ifrån att varje gatstenshuggare med försörjningsplikt
borde per månad förtjäna omkring 100 kronor och varje gatstenshuggare
utan försörjningsplikt omkring 80 kronor. Av de förut omnämnda
822 gatstenshuggarna äro 780 försörjningspliktiga och 42 utan försörjningsplikt.
Enligt utredningens beräkningar skulle för ifrågavarande stenhuggares
sysselsättning i och för ernående av nyssnämnda månadsinkomst erfordras
en tillverkning av 35,416.5 kvm smågatsten och 174,902 st. storgatsten.
För ett år skulle alltså kvantiteterna bliva 424,998 kvm smågatsten respektive
2,098,824 st. storgatsten. Vid en beräkning att statsbeställning å gatsten
skulle kunna erhållas till ett pris av 3 kronor 60 öre per kvm smågatsten
och 20 kronor för 100 st. storgatsten skulle årliga kostnaderna uppgå för smågatsten
till 1,530,000 kronor och för storgatsten till 419,765 kronor eller sammanlagt
till i avrundat tal 1,950,000 kronor.

Utredningen framhåller såsom självklart, att statsbeställning å gatsten
skulle tillgripas endast subsidiärt för att giva arbete åt ifrågavarande till 822
beräknade arbetare, i den mån de ej kunde få sysselsättning genom beställningar
i den öppna marknaden. Att beräkna huru stort antal arbetare, som
komme att erhålla dylik sysselsättning, vore icke möjligt. Utredningen har
emellertid utgått ifrån, att de verkliga kostnaderna med hänsyn till denna
.sysselsättning ej komma att uppgå till fullt det belopp, som nyss angivits.

Vidare har utredningen behandlat frågan örn användningen av den av
.staten inköpta gatstenen och därvid i huvudsak hänvisat till de principer,
som kommit till uttryck vid senaste statsbeställningar. Därjämte har utredningen
berört sättet för verkställande av upphandlingen av gatsten och därvid
ansett det mest praktiskt och även i övrigt lämpligast, att upphandlingen
liksom vid tidigare statsbeställningar skedde genom avtal med vederbörande
stenindustrifirmor. Dock borde det stå kommun, som så begärde, fritt att
själv i den utsträckning den önskade få fullgöra den å kommunen belöpande
delen av statsbeställningen. Då den upphandlade stenen vore avsedd att
komma landets väg- och gatuväsende till nytta, har utredningen ansett, alt
för statsbeställningen erforderliga medel, åtminstone i den mån dessa ej av -

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

såge storgatsten, lämpligen kunde bestridas av inflytande automobilskattemedel.

Slutligen har utredningen framhållit, att dess förslag givetvis måste betraktas
allenast såsom ett försök att, i avvaktan på huru konjunkturerna komme
att utveckla sig inom gatstensindustrien under den närmaste tiden, bereda
de äldre och en del mera bofasta gatstenshuggare sysselsättning i deras eget
yrke. Därjämte har utredningen betonat, att dess mening givetvis icke vore
att de gatstenshuggare, som enligt den framlagda planen ej skulle få sysselsättning
i sitt eget yrke, skulle helt lämnas åt sitt öde. Utredningen har tvärtom
framlagt vissa förslag, till vilka jag delvis återkommer i det följande,
åsyftande att bereda ökade försörjningsmöjligheter åt denna grupp. I avvaktan
på resultatet av dessa eller andra åtgärder måste emellertid enligt utredningen
det allmänna fortfarande liksom hittills träda hjälpande emellan
genom beredande åt dessa arbetare av sysselsättning i beredskapsarbeten eller
reservarbeten.

Över utredningens framställning hava utlåtanden avgivits av statens arbetslöshetskommission
den 21 februari 1936, socialstyrelsen den 6 mars 1936,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 7 mars 1936, statskontoret den 10 mars
1936 och kommerskollegium den 21 mars 1936. Utan att ingå på någon detaljerad
redogörelse i fråga om de avgivna utlåtandena — jag hänvisar härutinnan
till handlingarna i ärendet — skall jag i det följande angiva de huvudsynpunkter,
som vid remissbehandlingen framkommit från de hörda
myndigheternas sida.

Arbetslöshetskommissionen har bland annat framhållit, att den icke kunde
finna annat än Blekingeutredningen slagit in på rätt väg, då den förordade
en slags rationell klyvning av den nuvarande arbetarstammen, genom en utgallring
av arbetskraften med hänsyn till vissa arbetares lämplighet, att hjälpas
mera varaktigt medelst stenbeställningar. Vare sig kommissionen lämnade
sin medverkan i form av de arbetslösas anställande vid statliga eller
statskommunala reservarbeten, komme statens kostnader otvivelaktigt att
understiga storleken av den summa, som vid ett bifall till utredningens förslag
bleve erforderlig. Även om kommissionen funne goda skäl tala för att
utredningens förslag åtminstone försöksvis och i begränsad omfattning genomfördes,
vore därför hänsynen till kostnadssynpunkterna ägnad att framkalla
tveksamhet om tillrådligheten av planens genomförande. Kommissionen
ville vidare icke fördölja sina betänkligheter mot en anordning, vars genomförande
faktiskt skulle innebära, att den statliga arbetslöshetshjälpen i strid
mot en hittills i stort sett konsekvent fasthållen linje komme att för en bestämd
grupp av industriarbetare erhålla karaktären av yrkeshjälp. örn kommissionen
trots dessa betänkligheter likväl ansåge sig böra i princip tillstyrka
utredningens förslag, skedde detta med hänsyn dels till stenindustriens och
dess arbetares extra ordinära läge, dels till utsikterna att planens genomförande
skulle kunna hållas inom en viss på förhand någorlunda säkert beräknelig
kostnadsram, dels ock till att kommissionen förutsatte, att anordningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

skulle helt givas karaktären av försöksanordning. Kommissionen ansåge sig
icke kunna förorda, att kommunerna genom avtal örn stenbeställningar engagerades
i en verksamhet, som kunde innebära, att de nödgades uppträda
som konkurrenter på den redan förut dåliga stenmarknaden.

Socialstyrelsen har givit sin anslutning till den tanke, som ligger bakom
utredningens förslag örn uppdelning av arbetslöshetsklientelet. De betydande
svårigheter, som vore förenade med en uppdelning på föreslaget sätt, syntes
emellertid icke hava i tillräcklig grad beaktats av utredningen. Då styrelsen
ändock ansåge sig böra tillstyrka genomförandet av den ifrågasatta anordningen,
förutsatte styrelsen emellertid, att densamma uttryckligen angåves
utgöra ett försök. Styrelsen funne vidare synnerligen olämpligt, att avtal
om statsbeställning av sten skulle kunna träffas med kommunerna i stället
för stenfirmorna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i princip ansett, att frågan om stenindustriens
framtidsutsikter som exportindustri borde göras till föremål för
särskild utredning, innan avgörande träffades i fråga om den omfattning i
vilken stenindustrien borde anses komma i åtnjutande av statliga stödåtgärder.
Skulle utredningen giva till resultat, att intresse för gatstensbeläggningar
även för framtiden vore att påräkna inom exportländerna i ungefär samma
omfattning som före krisens utbrott eller inom andra länder, dit export
kunde tänkas, borde all kraft insättas på att stödja stenindustrien, till dess exporten
åter kommit i gång. Skulle exportökning kunna förväntas men ej till
tidigare omfattning, borde stenindustrien nedskäras och staten stödja densamma
allenast i begränsad omfattning. Visade det sig däremot, att exporten
ej kunde uppehållas i större omfattning, än som nu vore fallet, borde
tagas i övervägande en avveckling av större delen av gatstensindustrien. Med
hänsyn härtill och då styrelsen jämväl i övrigt haft åtskilliga erinringar
att framställa gentemot utredningens förslag, torde styrelsen få anses hava
avstyrkt detsamma.

Statskontoret förmenar, att utredningens förslag att omedelbart avskilja
vissa grupper av stenhuggare från fortsatt statshjälp utgjorde ett steg i rätt
riktning. Ämbetsverket förutsatte därvid, att åtgärder från det allmännas
sida vidtoges för alt för dessa arbetare underlätta åstadkommandet av nya
inkomstmöjligheter. Då några anslagsmedel icke äskats för de avsedda statsbeställningarna,
utginge statskontoret ifrån att den föreslagna hjälpverksamheten
vore avsedd att bedrivas inom ramen av de anslag, som redan ställts
eller kunde ställas till förfogande för gatstensbeställningar i allmänhet. I
detta avseende erinrar ämbetsverket örn att innevarande års riksdag för sådant
ändamål anvisat 8,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

Jämväl kommerskollegium finner, att en överflyttning under närmaste tiden
av arbetskraft från stenindustrien till andra näringsgrenar måste eftersträvas.
De av utredningen föreslagna principerna för en uppdelning av de
nuvarande gatstenshuggarna syntes kollegium rationella. För att innebörden
och konsekvenserna av en uppdelning av stenarbetarna skulle kunna över-»
blickas erfordrades emellertid, att en undersökning efter enahanda grunder

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

av befintliga gatstensarbetares förhållanden komme till stånd även beträffande
övriga gatstensdistrikt, där statens ingripande kunde anses vara påkallade.
Kollegium förordade för den skull, att resultatet av den undersökning
härutinnan, som skulle verkställas av statens steninköpskommitté, avvaktades,
innan statsmakterna bunde sig för de riktlinjer, som innefattades i
det föreliggande förslaget. Detta hindrade emellertid icke, att innan en sådan
undersökning utförts, de föreslagna grundeina för axdxetarstammens uppdelning
på olika kategorier lämpligen kunde tjäna till ledning vid handliavandet
av de hjälpåtgärder för av arbetslösheten inom stenidustrien berörda
distrikt, som under den närmaste framtiden vidtoges. Därest det undantagsvis
skulle anses påkallat att till någoix del låta statsbeställningarna utföras
i kommunal regi, borde avgörandet, i vilka fall och i vilken omfattning detta
borde ske, överlämnas åt den myndighet, som komme att handhava statsbeställningarna.
Enligt kollegium torde det belopp av 3,000,000 kronor, som
av innevarande års riksdag anvisats och av Kungl. Majit ställts till väg- och
vattenbyggnadsstyi''elsens förfogande för betalning av den av steninköpskommittén
beordrade stenen och gäldande av övriga därmed föi''bundna omkostnader,
icke kunna medgiva en tilldelning av beställningar till Blekinge av den
omfattning utredningen föreslagit, utan att andra stendistrikt uppenbarligen
bleve vanlottade.

Beträffande de gatstenshuggare, som enligt den förut lämnade redogörelsen
icke skulle beredas sysselsättning i sitt eget yrke, har Blekingeutredningen
framlagt vissa förslag till beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt
såväl dessa som andra befolkningsgrupper inom länet, som vöre i behov
därav. Bland dessa förslag ingår det omfattande torrläggnings- och kolonisationsföi-etag,
som en reglering av vissa delar av Lyckebyån
skulle innebära. Förslaget går ut på att statens jordbruksnämnd skulle medverka
till företagets förverkligande. Enligt verkställd utredning utgör det
beräknade båtnadsvärdet omkring 1,543,400 kronor. De beräknade ai''betskostnaderna
och ersättningarna uppgå till sammanlagt omkring 933,400 kronor,
vadan nettobåtnaden skulle belöpa sig till cirka 610,000 kronor.

Den medverkan av statens jordnämnd, som utredningen föreslagit, skulle
innebära inköp från jordnämndens sida av en avsevärd del av de »mader»
m. m., som genom företaget skulle torrläggas samt ombesörjande därefter
i jordnämndens regi av själva torrläggningsarbetet med bidrag av övriga
delägare. Dessa bidrag samt köpeskillingarna till de inköpta »maderna»
m. m. borde så avvägas, att den kostnad för företagets genomförande, som
komme att slutligen stanna hos statsverket, kunde beräknas komma att hålla
sig inom det bidrag utan återbetalningsskyldighet, som staten enligt gällande
bestämmelser skulle hava lämnat, däi-est företaget komme till utförande i
eljest vanlig ordning. Därutöver erfordrades dock för själva företagets utförande
och för de av jordnämnden inköpta områdenas iordningställande
till aiTendeegnahem ytterligare statsmedel till jordnämndens disposition.
Dessa medel vore emellertid att betrakta allenast såsom rörelsekapital, vilket
i sinom tid gjordes räntebärande genom arrendeegnahemmens utarrendering
och därefter återbekommes genom försäljningen av dessa hem.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

För att företagets igångsättande ej skulle oskäligt fördröjas borde enligt
utredningen Kungl. Majit redan hos innevarande års riksdag utverka det bemyndigande
och i nödig utsträckning de medel, som erfordrades för företagets
genomförande enligt de föreslagna riktlinjerna.

Storleken av de belopp, som komme att bliva för ändamålet erfordérliga
kunde ej på förhand med absolut visshet beräknas. Under förutsättning
att statens bidrag utan återbetalningsskyldighet till täckande av kostnaderna
för företagets genomförande skulle utgå med 33 %>, komme den del av kostnaden,
som slutligen skulle stanna å statsverket, att belöpa sig till 33 % av
933,400 kronor eller omkring 308,000 kronor. Härifrån skulle emellertid
dragas det belopp, 30,000 kronor, som beviljats till bestridande av kostnaden
för verkställd förberedande undersökning, varför skulle återstå omkring

278,000 kronor. Det för markinköp samt för själva torrläggningen behövliga
rörelsekapitalet har beräknats till 450,000 kronor. Emellertid erfordras
icke på en gång hela statsbidraget utan återbetalningsskyldighet,

278,000 kronor, eller hela rörelsekapitalet, 450,000 kronor. Med hänsyn till
att företagets genomförande komme att taga minst 3 år i anspråk med början
först ett gott stycke in på nästa budgetår, har utredningen uppskattat
det för budgetåret 1936/1937 erforderliga sammanlagda beloppet till 250,000
kronor.

Utredningen har slutligen framhållit de synnerligen rika försörjningsmöjligheter,
som genomförandet av detta företag skulle innebära. Alldeles frånsett
de omfattande arbetstillfällen, som företagets utförande — själva torrläggningen
samt allt vad som hörde samman med arrendeegnahemmens iordningställande
— skulle bereda, till båtnad icke minst för länets många arbetslösa,
kunde såsom bevis på företagets stora betydelse ur forser jningssynpunkt
anföras, att kolonisationsföretaget i sitt slutförda skick beräknades giva
försörjning åt ej mindre än omkring 1,500 personer.

Tillstyrkande utlåtanden hava i ärendet avgivits av länsstyrelsen i Blekinge
län den 17 december 1935, statens egnahemsstyrelse den 4 januari
1936, länsstyrelsen i Kalmar län den 7 februari 1936 och lantbruksstyrelsen
den 6 mars 1936. Statens jordnämnd har den 20 februari 1936 förklarat sig
ur stånd att i frågans nuvarande läge bilda sig en bestämd uppfattning om
förslaget.

Blekingeutredningen har vidare hemställt, att Kungl. Majit måtte bevilja
Blekinge läns hushållningssällskap för budgetåret 1936/1937 ett särskilt anslag
å 100,000 kronor att utöver den andel, som sällskapet kunde erhålla
av det allmänna statsbidragsanslaget för ändamålet användas till f ö r b ä 11-r i n g av ofullständiga jordbruk. Utredningen framhåller, alt
ett dröjsmål med denna frågas avgörande vore förenat med fara på grund
av det synnerligen prekära läge, vari länets småbrukare i skogsbygden blivit
försatta genom flera års depression. Utredningen hyste den förhoppningen,
att frågans nära samband med arbetslöshetens avhjälpande skulle bereda
Kungl. Majit möjlighet att hörsamma framställningen.

Såsom bilaga till utredningens framställning har fogats en av Blekinge läns

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

hushållningssällskaps jordbruks- och egnahemskonsulent verkställd utredning,
beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa till handlingarna i
ärendet.

Över framställningen har utlåtande avgivits av lantbruksstyrelsen den 7
februari 1936, som därvid bland annat framhållit, att efterfrågan på statsbidrag
från anslaget till nyodling, betesförbättring m. m. till ofullständiga
jordbruk varit så kraftig, att till hushållningssällskapen inkomna ansökningar
örn dylikt bidrag kunnat till endast relativt obetydlig del tillgodoses. Med
hänsyn till de speciella förhållanden, som karakteriserade det blekingska jordbruket,
delade lantbruksstyrelsen den uppfattning, som i ärendet gjorts gällande
i fråga örn berörda arbetens lämplighet ur arbetslöshetssynpunkt, samt
tillstyrkte för sin del bifall till framställningen.

Blekingeutredningen har därjämte framlagt åtskilliga andra förslag
för beredande av försörjningsmöjligheter, mer eller
mindre detaljerat utarbetade, avseende upplysningskurser och annan propaganda
för kaninavel, uppläggande av lånefond för beviljande av hjälp till kaninodlare
vid startandet av deras verksamhet, lån till konserv- och andra
industrier samt båtvarv m. m. Därjämte har utredningen ifrågasatt anordnande
av jordbrukskurser för utbildning främst av ladugårdsskötare samt
stensättarkurser.

Beträffande dessa förslag och den för desamma lämnade motiveringen torde
jag få hänvisa till handlingarna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 februari 1935 givna bemyndigande har
chefen för handelsdepartementet tillkallat sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning rörande Bohusläns näringsl
i v. De sakkunniga, som utgjorts av landshövdingen M. Jacobsson, ordförande,
ryttmästaren H. von Bornstedt och landstingsmannen C. Brännberg,
hava den 15 augusti 1935 överlämnat betänkande med utredning och förslag
i anledning av nämnda uppdrag. Efter en inledande redogörelse över arbetslöshetens
verkningar inom Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad undantagen,
hava de sakkunniga under särskilda avdelningar behandlat dels åtgärder
och förslag, som avse att inom industri, jord- och skogsbruk samt sjöfart
skapa såväl varaktiga arbetstillfällen som vissa sådana av mera kortvarig
natur dels ock de förslag, som de sakkunniga ansett sig böra framlägga med
avseende å kursverksamhet inom industri, hantverk eller hemslöjd.

Vid de undersökningar, som de sakkunniga verkställt rörande b å t b y gg
e r i, har det visat sig, att Bohuslän har stora förutsättningar för denna industri,
vilken redan nu bedrives fast i begränsad omfattning. De sakkunniga
hava därvid närmast avsett den varvsindustri, som är inriktad på byggande
av mindre båtar. Denna industri, som huvudsakligen är förlagd till Orust
och Tjörn, utövas till övervägande del rent hantverksmässigt. De flesta
varven finnas på Orust. Av dessa äro emellertid endast tre av större
omfattning och i viss mån av industriell natur. De övriga äro små,
sysselsättande allenast två eller tre arbetare och anlita rent hantverksmäs -

Kungl. Maj:!* proposition nr 265.

siga arbetsmetoder. Varven hava ingen modern försäljningsorganisation, som
kan regelbundet tillföra dem beställningar. De lita på att någon intressent,
som händelsevis hört talas om dessa varv, skall komma och beställa en båt
av den ena eller andra storleksordningen.

Med ledning av verkställda beräkningar har antalet båtbyggare i länet uppskattats
till omkring 200. Enligt de sakkunniga borde med en så stor och kunnig
arbetarstam, som faktiskt förefunnes, en avsevärd utvidgning av båtbyggeriet
inom länet kunna ske. Då det dessutom förelåge en ständigt växande
efterfrågan, kunde ökad produktion inom länet icke befaras medföra arbetslöshet
på andra platser, där båtbyggeri i större eller mindre skala bedreves.

De sakkunniga hava för att stödja ifrågavarande verksamhet bland annat
föreslagit skapande av en försäljningsorganisation samt anordnande av ett
centralt beläget virkesupplag.

De sakkunniga anföra härutinnan följande.

För realiserande av önskemålet om en försäljningsorganisation vore det
erforderligt, att å enskild väg initiativ toges för skapande av en sådan organisation,
men att staten lämnade ekonomiskt stöd för densamma i form av
räntefritt lån förslagsvis under fem års tid. Denna försäljningsorganisations
största uppgift skulle vara att mot låg försäljningsprovision anskaffa order
och köpare till båtar av olika typer, som tillverkades vid de bohuslänska
varven. Vad som erfordrades vore en förstklassig försäljningsorganisation
med god reklam och tidsenliga affärsmetoder. Vidare skulle denna organisation
verka stimulerande och giva impulser åt varvsägare att få en hög och
god standard på sina tillverkningar. Som bevis på en förstklassig båt skulle
ett särskilt märke eller stämpel åsättas en dylik. Genom företeende av ritningar
och tillhandahållande av mallar, genom sammanförande av flera beställningar
för att i prisbillighetens syfte få byggena utförda i serier samt
genom råd och upplysningar i olika avseenden skulle säkerligen en dylik
organisation komma att betyda ganska mycket för dessa hantverks och
denna industris utveckling. Det torde jämväl för staten hava sitt värde att
vid behov av här avsedda båtar kunna infordra och få anbud även från varv
i Bohuslän.

Ett oeftergivligt villkor för en utveckling av båtbyggeriet inom länet vore
emellertid, att tillgång funnes till ett tillräckligt stort virkesupplag, så att
varvsägarna till billigast möjliga priser kunde erhålla ett förstklassigt virkesmaterial.
Det hade därvid synts de sakkunniga nödvändigt, att ett dylikt
upplag förlädes till någon central plats på Orust eller dess omedelbara närhet.
För ett dylikt centralt upplag krävdes emellertid rätt stor kapitalinsats,
och man måste räkna med, att staten genom lån eller på annat sätt mot billiga
villkor komme att stödja en framställning i ärendet.

De sakkunniga hade tänkt sig statens stöd dels i form av ett lån, dels dårlin,
att domänverket skulle bliva huvudleverantör av det virke, som kan köpas
inom landet (furu och ek). I detta avseende hade de sakkunniga varit
i förbindelse med överjägmästaren i västra distriktet, som ställt sig mycket
välvillig till detta förslag. Det syntes icke möta några svårigheter att från
kronans skogar i sagda distrikt erhålla fullt lämpligt virke.

Enligt de sakkunniga vore det visserligen svårt alt fixera det belopp, sorn
från statens sida skulle erfordras för skapandet av en försäljningsorganisation,
enär behovet vore beroende av hur stort kapital, som från enskilt håll
kunde påräknas, men de sakkunniga anse dock, att ett engångsbelopp av

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

minst 50,000 kronor borde vara tillfyllest. För anläggande av ett virkesupplag
krävdes ett större rörelsekapital. Av detta, beräknat till 150,000 kronor,
skulle staten bidraga med 100,000 kronor. Statsbidraget skulle i bägge fallen
lämnas i form av under 5 år räntefria lån.

De sakkunniga hava vidare berört frågan örn anläggandet av ett v i tplåtsvalsverk
i Lysekil. Det påtänkta valsverket skulle avse att upptaga
framställning av förtent järnplåt, som bland annat användes inom konservindustrien.
Dylik plåt tillverkas ej i landet utan behovet fylles genom
import från England och Norge m. fl. länder. De sakkunniga anföra i förevarande
hänseende följande.

Upptagandet av denna tillverkning skulle enligt gjord beräkning sysselsätta
c:a 300 man. Även örn ett trettiotal fackutbildade personer måste tagas
från andra delar av landet, kunde dock den stora huvuddelen av erforderlig
arbetskraft tagas från orten. Vad det skulle betyda för staden och
kringliggande områden att få en så ökad sysselsättningsgrad, behövde knappast
påpekas, och givet vore, att arbetslösheten härigenom skulle avsevärt
lättas. Några starkt bärande skäl mot att förlägga detta valsverk till västkusten
hade ej under utredningen framkommit. Tvärtom torde detta vara
mycket lämpligt, enär man här hade dels billiga frakter för såväl råvara
som kol och dels de stora förbrukarna av dylik plåt i omedelbar närhet.
Emellertid ställde sig kostnaderna för ett dylikt valsverks uppförande höga.
Uppgjorda driftskalkyler gåve anledning till förhoppning, att företaget skulle
komma att bära sig.

De sakkunniga hava emellertid icke tagit definitiv ställning till förevarande
spörsmål utan endast anfört detsamma såsom en möjlighet att bereda
ökade arbetstillfällen. Sedermera har, efter omfattande utredningar inom
socialdepartementet med anlitande av särskilda experter, förslag framkommit
om anskaffande av erforderligt kapital, 6,000,000 kronor, för projektets
utförande genom eif tilltänkt aktiebolag på så sätt att 3,000,000 kronor
skulle av statsmedel utlämnas såsom lån, räntefrilt under minst två år, varjämte
det tilltänkta aktiekapitalet skulle tecknas till 2,000,000 kronor av staten
och 1,000,000 kronor av enskilda. Rörelsen, som skulle förläggas å av
Lysekils stad fritt tillhandahållen iordningställd tomt vid kaj och med anslutning
till järnväg, har av utredningsmännen beräknats sysselsätta omkring
380 man, varav 350 man skulle rekryteras bland icke yrkeskunnig personal.
I elektrisk ugn eller martinugn skulle av skrot och tackjärn framställas
göt för att utvalsas till tunnplåt, som skulle förtennas. Förslagets
detaljer belysas i övrigt av det utlåtande, som kommerskollegium efter hörande
av jernkontoret avgivit den 7 maj 1936.

Kommerskollegium anför till en början vissa uppgifter rörande förbrukningen
inom Sverige av förtent bleckplåt, varav framgår, att förbrukningen
torde få anses vara anmärkningsvärt regelbunden. En tillverkning inom
landet av 15,000 ton förtent bleckplåt anser kollegium kunna finna avsättning
för inhemsk förbrukning. Kollegium anför härefter följande.

En invändning, som ofta måste resas mot framkommande förslag om understöd
för upptagande av en ny tillverkning i syfte att bereda ökade arbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

tillfällen, vore, att det nya företaget komme att medföra menliga verkningar
för andra företag inom samma industrigren och att arbetslöshet på andra
håll kunde bliva en följd av den med statsunderstöd nystartade verksamheten.
Om tillverkningen vid det nu föreslagna verket begränsades till förtent
plåt, komme icke andra svenska företag att lida något intrång genom
verkets tillblivelse, och någon anmärkning av nyssnämnda art kunde i så
fall icke riktas mot det föreliggande förslaget. Skulle åter, såsom jämväl
ifrågasatts, verket även komma att i större eller mindre utsträckning framställa
svartplåt, kunde förhållandena i detta avseende komma att ställa sig
väsentligt annorlunda. Om produktionen av svartplåt skulle komma att inriktas
på högre kvaliteter av denna vara, komme en direkt konkurrens med
andra svenska företag på området att bliva en följd.

De fabriker, där plåten skulle komma till användning, vore till stor del
belägna inom Bohuslän och i Göteborg, varför verkets förläggning till Lysekil
kunde betraktas som gynnsam ur avsättningssvnpunkt liksom ur råvaru(skrot-)
anskaffningssynpunkt. Kollegium hade tidigare haft tillfälle alt
uttala sin anslutning till strävandena att genom överförande av arbetslösa
stenhuggare till andra näringar lätta betrycket i gatstensdistrikten. Även
med hänsyn härtill hade Lysekil ett lämpligt läge inom ett av de mest koncentrerade
stenhuggeriområdena. För den händelse man kunde uppnå de
beräknade ekonomiska och sociala resultaten, syntes därför förslaget vara
värt stöd från statsmakternas sida utöver det stöd, som Lysekils stad vore
beredd att giva genom att gratis upplåta en iordningställd fabrik stomt med
erforderlig kajbyggnad och väganslutning.

De förbrukare av förtent plåt, som tillfrågats, hava samtliga som förutsättning
för sina inköp av plåt från Lysekilsverket angivit, att plåten i såväl
kvalitet som prisläge måste kunna fullt ut konkurrera med utländsk plåt.
Kollegium anför härutinnan följande.

Vad kvaliteten beträffade hade ifrågasatts elektrisk smältning, då det
därvid vore avsevärt lättare att ernå en tillfredsställande kvalitet hos
plåten vid användning av det billiga råmaterial, varmed man måste arbeta
för att hålla nere tillverkningskostnaden tillräckligt. Att det oaktat i fortsättningen
räknats med martinprocessen berodde på skillnaden i kostnad,
cirka 16 kronor per ton, mellan de båda framställningssätten till förmån för
martinmetoden.

Kollegium ansåge sig böra bestämt avråda från att vid tillverkningen av
plåtämnena använda martinmetoden, då utgångsmaterialen skola vara ordinärt
köpskrot och kokstackjärn. Emedan hela tillverkningen skulle användas
till plåtframställning, måste varje charge vara av därför erforderlig kvalitet,
vilket icke torde vara möjligt att på denna väg uppnå med köpskrotets
starkt varierande sammansättning. Man saknade därjämte i förevarande
fall de möjligheter, som ett järnverk med blandad tillverkning hade, att använda
göt från charger med ur plåtframställningssynpunkt olämplig kvalitet
till andra ändamål, där fordringarna på materialet icke vore så stränga. Att
försälja dylika misslyckade charger i form av göt till andra valsverk måste
omedelbart försämra ekonomien i hög grad. Ur kvalitetssynpunkt ansåge
kollegium därför elektrisk smältning vara den enda väg, som man i detta
sammanhang borde reflektera på.

Nära sammanhängande härmed vore frågan om det antal yrkesutbildade
arbetare, som borde anställas för att produktionen inom rimlig tid skulle
kunna bringas upp lill den kvalitet, som måste hållas. Jernkontoret hade
ansett, att minst 165 yrkcskunniga martin- och valsverksarbetare bleve er -

Kungl. Majlis proposition nr 265.

forderliga. Även om graden av den förutsatta yrkesutbildningen kunde vara
något olika enligt förslagets och jernkontorets beräkningar, måste skillnaden
anses vara mycket anmärkningsvärd. Med det av jernkontoret beräknade
antalet yrkeskunniga arbetare borde kvantiteten utskott under första
tiden efter starten kunna begränsas i liög grad i jämförelse med vad fallet
skulle bliva med det föreslagna ringa antalet fackutbildade. Med hänsyn
till att de direkta driftsutgifterna vid 15,000 tons tillverkning överstege

4,000,000 kronor årligen och att bristande sakkunskap kunde medföra, att
en betydande del av produktionen endast motsvarades av mindervärdig vara,
syntes det icke tillrådligt att taga de stora risker, som måste anses förbundna
med att så starkt begränsa de yrkeskunnigas antal, utan i stället vid
beräkningarna utgå från att antalet fackutbildade måste närma sig den av
jernkontoret angivna siffran. Härigenom reducerades uppenbarligen i motsvarande
grad den omedelbara avsedda effekten i arbetslöshetshänseende av
det nya företaget. Huruvida man för närvarande kunde inom Sverige erhålla
ett så stort antal yrkesmän utan att genom högre löner än de i kostnadskalkylerna
upptagna förmå sådana, som redan hade anställning vid
andra järnverk, att flytta över till Lysekil, torde vara mycket ovisst med
hänsyn till den goda sysselsättningsgrad, som nu rådde inom järnhanteringen.
Kollegium ville även understryka vikten av att rätta personer utvaldes,
särskilt till chefs- och driftsingenjörsbefattningarna.

I fråga om kostnadsberäkningar och finansieringsplanen för rörelsen framhåller
kollegium följande.

Jernkontoret hade anmärkt på att bland anläggningskostnaderna icke något
belopp beräknats för bostäder. En av ordföranden i Lysekils stads byggnadsnämnd
lämnad utredning om nytillkomna lägenheter och utflyttningsöverskott
under senare år utvisade emellertid, att bostadsfrågan icke borde
bereda ledningen för ett verk i Lysekil några svårigheter, även om antalet
inflyttade yrkesarbetare skulle bliva rätt stort.

Jernkontoret ansåge vidare, att kostnaderna för såväl råmaterial som arbetslöner
borde upptagas något högre än som i förslaget skett, men framhölle
även svårigheten att med säkerhet uppgöra dylika kalkyler. Av vad
kollegium kunnat inhämta, förefölle det icke uteslutet, att tillverkningskostnaden
skulle kunna under gynnsamma omständigheter hålla sig i närheten
av de i förslaget angivna beloppen, sedan verket blivit väl inkört och arbetarna
inlärda.

Om man räknade med elektriska ugnar, skulle enligt förslagets kalkyl
uppstå ett överskott av cirka 100,000 kronor per år till förräntning av aktiekapitalet
på 3,000,000 kronor. Det vore uppenbart att en kalkyl, som oaktat
gratisprestation av mark från Lysekils stad icke utvisade bättre förräntningsmöjlighet
än cirka 3 % under gynsamma omständigheter, icke kunde verka
lockande till kapitalinvestering från enskilt håll och man torde häri se förklaringen
till att denna tillverkning icke upptagits av befintliga järnverk.
En ganska ringa avvikelse från de beräknade kostnaderna eller försäljningsprisen
i ogynnsam riktning skulle förbyta den beräknade vinsten i förlust,
och jernkontoret räknade med att den avsedda vinstmarginalen icke kunde
förverkligas.

Kollegium ansåg därför, att utsikterna att för verkets anläggande kunna
uppbringa ett så stort belopp som 1,000,000 kronor från enskilda personer
måste anses synnerligen små, även örn staten av sociala hänsyn skulle reflektera
på att giva företaget det begärda stödet.

Av jernkontorets yttrande framginge, att utländska vitplåttillverkare sammanslutit
sig i en kartell, som torde hava stort inflytande på prisbildningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Man måste befara, att kartellen genom prissänkningar på den svenska marknaden
komme att försvåra det nya verkets förtjänstmöjligheter.

Med det stora direkta intresse staten enligt förslaget skulle hava i företaget,
uppkomme då frågan, huru dessa svårigheter skulle övervinnas. Man torde
därvid kunna överväga antingen skyddstull eller subvention. I nu gällande
handelsavtal med Storbritannien hade Sverige bundit sig att låta förtent plåt
tullfritt införas i landet, varför en skyddstull icke kunde komma ifråga, så
länge det nuvarande handelsavtalet gällde. I avseende på alternativet subvention
ansåge sig kollegium böra omnämna, hur förhållandet nu vore i
Norge, där vitplåtsverk enligt norska tulltariffens § 13 åtnjöte ett understöd
vid framställning av dylik plåt för inhemsk förbrukning

för de första 5,000 ton per år 20: — kronor per ton,

» » nästa 5,000 » » » 15: — » » »

» » » 5,000 » s » 10: — » » >

För en produktion av 15,000 ton — den kvantitet, på vilken kostnadsberäkningarna
för det föreslagna svenska verket vore grundade —- uppginge
alltså understödsbeloppet till 225,000 kronor örn året.

Härvid vöre dessutom att märka, att det nu existerande norska verket inköpte
platiner för plåtvalsningen från andra järnverk och alltså undginge den
kvalitetsrisk, som Lysekilsverket vore underkastat vid framställningen av göt
och platiner.

I detta sammanhang torde förtjäna nämnas, att det norska företaget, vilket
startades 1916, under statens medverkan år 1925 ombildades och att anläggningsvärdet
i samband därmed nedskrevs högst betydligt. Det oaktat hade
rörelsen icke varit lönande, och norska staten hade icke fått några räntor på
sin intecknade fordran.

Enligt förslaget skulle verket tidigast under tredje driftsåret komma
att förränta det investerade kapitalet, och uppfattningen att de första åren
komme att gå med förlust delades även av jernkontoret. Huru stor förlusten
under de båda första åren kunde komma att bliva, torde väl icke på förhand
kunna beräknas, men örn man gissningsvis antoge, att den skulle komma
att uppgå till mellan 10 och 20 % av omsättningen, skulle hela det avsedda
rörelsekapitalet 1,500,000 kronor under denna tid förbrukas. Därest såsom
säkerhet för det lån på 3,000,000 kronor, som staten enligt den framlagda
finansieringsplanen skulle lämna, erfordrades botteninteckning i anläggningen,
torde företaget, då nämnda belopp uppginge till cirka 2/3 av anläggningskostnaden,
få anses sakna antagbar säkerhet för ytterligare förlagsmedel av
erforderlig storlek. Planen för kapitalbehovets täckande måste därför betecknas
som allt för svag.

I samband med finansieringsplanen torde ock böra omnämnas det nu på
framtiden ställda projektet att utöka verket med ett bandvalsverk. Då, som
även av jernkontoret framhålles, den tekniska utvecklingen av vitplåttillverkningen
syntes gå mot anläggande av bandvalsverk, kunde det nu föreslagna
valsverket befaras snart nog bliva omodernt och — örn icke särskilda stödåtgärder
vidtoges —• utslaget i konkurrensen med verk, som arbetade efter
den nyare, mera effektiva metoden. En ytterligare kapitalbelastning av inemot
2,000,000 kronor för anläggande av bandvalsverk syntes verket ej kunna
bära vid den tillverkningskvantitet, på vilken kostnadsberäkningarna byggde.

I förslaget framhålles även betydelsen för landets försvarsberedskap av
verkets tillkomst. Vid en avspärrning i handelsförbindelserna skvdle emellertid
fördelarna i detta hänseende bliva av allenast kort varaktighet, såvida
icke ett stort lager av tenn upplades inom landet. Då tennförbrukningen vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

normal drift skulle komma att uppgå till ett värde av cirka 1,000,000 kronor
årligen, komme uppenbarligen bolagets egna ekonomiska resurser icke att
förslå för att säkerställa tillgången på vitplåt inom landet för någon längre
tid.

På grund av vad sålunda anförts, anser kommerskollegium sig icke kunna
tillråda, att staten i enlighet med det föreliggande förslaget anvisar medel
för anläggande av ett plåtvalsverk i Lysekil. Skulle statsmakterna likväl
finna, att det föreslagna verket trots de omständigheter, som i det föregående
anförts, borde komma till stånd under statens medverkan och med dess stöd,
bör enligt kollegii mening från början tillses, att företaget utrustas med tillräckliga
ekonomiska resurser, så att icke efter något eller några år nya anspråk
måste ställas på bistånd från statens sida. Vid anvisande av medel för
ändamålet bör vederbörlig hänsyn också tagas till att man torde hava att
räkna med att en betydande del av det vid starten befintliga kapitalet komme
att gå förlorat under de första åren och att även under gynnsamma förhållanden
endast en del därav komme att i sinom tid lämna förräntning.

Utöver de nu omnämnda uppslagen hava de sakkunniga framlagt åtskilliga
förslag avseende bland annat framställning av källsätter m. m. ur
Lysekilsgranit, framställning av bakelit och dylikt, tillverkning av maskiner
för ullberedning samt tillverkning av konstspinnfiber (stapelfaser) m. m.,
vilka förslag jämväl gjorts till föremål för överväganden inom departementet.
I nuvarande läge anser jag mig icke kunna taga slutlig ställning till förslagen
och får jag beträffande innebörden i desamma hänvisa till handlingarna.

Jag anser mig slutligen böra i korta drag omnämna ett spörsmål, som,
fastän detsamma väckts närmast med tanke på Västerbottens län, likväl
med hänsyn till ärendets remissbehandling kommit att beröra även andra delar
av landet. Jag åsyftar härvid frågan om främjande av landets
småindustri.

I skrivelse den 27 januari 1936 har länsstyrelsen i Västerbottens län hemställt,
att till länsstyrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 30,000 kronor
att utgå av arbetslöshetsmedel för främjande av enskild företagsamhet.
Beloppet skulle av länsstyrelsen mot redovisningsskyldighet användas som
bidrag till skapande av småindustrier i Västerbottens län.

Länsstyrelsen upplyser, att länets landsting för år 1936 beviljat ett anslag
å 8,000 kronor att användas för utrednings- och propagandaverksamhet
för småindustriens upparbetande. Goda möjligheter förefunnes enligt länsstyrelsen
för småindustriens utbredning inom länet. Råvaror funnes, och
intresserade personer vore villiga att gripa sig verket an. Emellertid vöre
de, som kunde komma i fråga som utövare av småindustri, så gott som undantagslöst
medellösa, och möjligheterna för dessa att få låna hela det
kapital, som kunde erfordras för inköp av maskiner, redskap och råvaror
samt för förhyrande eller inredande av lokal, vore vanligen starkt begränsade.
Från flera håll ha fördenskull förfrågningar gjorts hos länsstyrelsen,
huruvida möjlighet funnes att erhålla förmånligt lån eller bidrag för

Kungl. Majlis proposition nr 265.

igångsättande av dylika företag. Det vore därför enligt länsstyrelsens förmenande
synnerligen ändamålsenligt, örn medel kunde ställas till dess förfogande
att användas för beredande av smärre understöd för påbörjande av
ny småindustri eller utvidgande av redan befintlig sådan.

över länsstyrelsens i Västerbottens län framställning hava utlåtanden infordrats
dels från länsstyrelserna i de län, där småindustri redan finnes eller
särskilda förutsättningar för skapande av sådan industri kunna tänkas föreligga,
dels ock från kommerskollegium. Utlåtanden hava sålunda avgivits
av länsstyrelserna i Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län.

Av länsstyrelsernas utlåtanden framgår, att länsstyrelserna i Göteborgs och
Bohus län, Värmlands län, Västernorrlands län och Norrbottens län uttalat
sig till förmån för framställningen samt att nämnda länsstyrelser i anslutning
därtill hemställt, att till vörderås förfogande måtte ställas medel för enahanda
ändamål, som med länsstyrelsens i Västerbottens län framställning
avses. I sådant hänseende yrkas av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
län samt Norrbottens län vardera 30,000 kronor, av länsstyrelsen i Värmlands
län 25,000 kronor och av länsstyrelsen i Västernorrlands län högsta
möjliga belopp. Av de övriga länsstyrelserna har länsstyrelsen i Gävleborgs
län icke framfört någon direkt erinran mot framställningen men förklarat
sig anse stödjande i en eller annan form av organisationsarbete och dylikt
vara att föredraga framför direkta åtgärder från det allmännas sida. Av
länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållits, att något behov av anslag
för ändamålet icke förelåge för länets vidkommande. Länsstyrelsen i Blekinge
län har, under uppgift att frågan vore föremål för övervägande inom
1935 års Blekingeulredning, förklarat, att länsstyrelsen för sin del ej hade
något att erinra mot den ifrågasatta understödsverksamheten. Länsstyrelsen
i Jönköpings län avstyrker bifall till framställningen.

Kommerskollegium har avgivit utlåtande i ärendet den 4 april 1936 samt
därvid jämväl överlämnat vissa av kollegium infordrade yttranden. Kollegium
framhåller, att de av länsstyrelserna gjorda framställningarna samtliga
vilade på den gemensamma tanken att genom skapande av nya småindustrier
i länets olika delar skulle kunna göras en verksam insats för underlättande
av folkförsörjningen och minskning av arbetslösheten därstädes. Kollegium
funne obestridligt, att uppkomsten och utvecklingen av en livskraftig småindustri
skulle bliva av stor betydelse för de län, varom fråga vore. Utan
alt överskatla de ökade möjligheter, som statliga åtgärder för utvecklande
av småindustrien inom länen i folkförsörjningshänseende skulle kunna bereda,
ansåge kollegium det synnerligen lämpligt, att dylika åtgärder toges under
övervägande.

Enligt kollegii åsikt borde eventuella överväganden i första band gå ut på
beredande av utvecklingsmöjligheter för redan befintliga företag och skapande
av trivsel för dessa. Åtskilligt hade härutinnan redan åtgjorts. Främst
kunde därvid pekas på de anordningar, som från statens sida vidtagits för
att bereda dylika företag tillgång till behövlig kredit på förmånliga villkor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Såsom exempel på ytterligare tänkbara åtgärder för befrämjande av småindustrien
kunde framhållas, att en fortsatt utveckling av yrkesundervisningen
borde kunna tjäna ett dylikt syfte. Ett mera direkt stöd skulle givas hithörande
företag, örn möjligheter kunde beredas småindustrien till vissa förmåner
vid taxesättningen å elektrisk kraft.

Kollegium är däremot icke berett att tillstyrka, att man utan ytterligare
utredning slår in på den vägen att bereda statligt stöd för startande av nya
företag på sätt som föreslagits. Detta betydde emellertid icke, att kollegium
därmed ville avvisa tanken på att särskilda åtgärder från det allmännas sida
behövde vidtagas för att i olika landsändar bidraga till skapande av ökade
arbetstillfällen. Ämbetsverket förbisåge ingalunda, att dylika åtgärder skulle
befinnas erforderliga och lämpliga av sociala skäl med hänsyn till det allmänna
konjunkturuppsvinget i vissa trakter gjort sig mindre gällande på
grund av förändringar inom den internationella handeln, genom omläggningar
av olika art inom industrien eller av andra orsaker. Men åtgärder
med sådan syftning och särskilt åtgärder av den natur, det här vore fråga
om, borde enligt kollegii mening, för att man icke skulle behöva riskera bakslag,
föregås av allsidig utredning och noggrann planläggning.

Departementschefen.

De särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna
att i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och
förvärvsmöjligheter för befolkningen, lia nogsamt ådagalagt de mycket betydande
svårigheter, som i detta avseende föreligga. Minst ogynnsamma te sig
resultaten för Blekinges vidkommande.

Vad till en början angår utredningens förslag beträffande hjälp åt stenarbetarna
enligt den i det föregående närmare utvecklade planen, har densamma
principiellt erhållit stöd av arbetslöshetskommissionen. Jämväl socialstyrelsen
och kommerskollegium hava intagit en välvillig hållning till
förslaget. Däremot har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställt sig avvisande
och påkallat ytterligare utredningar, bland annat rörande stenexportör
framtidsutsikter, ett spörsmål, för vars bedömande man för närvarande
torde sakna alla hållpunkter. De betänkligheter, som gjorts gällande mot
tanken att staten skulle subsidiärt inskrida och möjliggöra för de äldre stenarbetarna
att vinna uppehälle inom stenhuggeriet, synas mig knappast vägande.
Icke heller kan jag finna välbetänkt att nu avstå från att, så långt
görligt, ordna upp förhållandena i Blekinge, endast därför att motsvarande
utredningsmaterial icke föreligger för det bohuslänska stenområdets vidkommande.
För min del finner jag den allmänna uppläggningen av planen rationell,
och efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill
jag uttala, att jag anser goda skäl anförda för att staten lämnar sitt stöd åt
de ifrågavarande arbetargrupperna i principiell anslutning till förslaget. Därest
riksdagen delar denna min uppfattning, böra uppenbarligen motsvarande
hjälpåtgärder planläggas för Bohusläns stenarbetare.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna vill jag erinra, att utredningen

Kungl. Majlis proposition nr 265.

beräknat, att 822 gatstenshuggare skulle på den föreslagna vägen tillförsäkras
arbete och utkomst. Maximikostnaderna angivas till 1,950,000 kronor för år.
Uppenbarligen kan man förvänta, att de särskilda kostnaderna för programmets
realiserande komma att väsentligen understiga detta belopp. Av föreliggande
uppgifter inhämtas sålunda, att innevarande månad 280 arbetare
äro sysselsatta med exportbeställningar och 390 med statsbeställningar. De
redan anvisade medlen för statsbeställningar beräknas giva sysselsättning åt
750 stenhuggare och 200 s. k. hjälparbetare under hela nästa budgetår, varav
under förutsättning av oförändrad proportion omkring 200 kunna beräknas
komma på Blekinge. I det föregående har jag föreslagit nya åtgärder
för stenbeställningar i sådan omfattning, att, under förutsättning att sysselsättningen
med exportbeställningar icke minskas, utredningens plan åtminstone
i väsentliga delar skulle kunna tillämpas. Förutsättningen är givetvis,
att även de enskilda firmornas urval av arbetskraft sker efter de grunder,
som utredningen angivit, något som torde vara uppnåeligt.

Ifråga örn organisationen av verksamheten torde anledning saknas att
ifrågasätta förändring i den ordning, som hittills gällt.

I det program, som av utredningen framlagts, ingå vidare vissa åtgärder
inom jordbrukets område, reglering av Lyckebyån, varigenom avsevärda
jordarealer uppgivits skola kunna utvinnas, samt utvidgad stödverksamhet
för förbättring av ofullständiga jordbruk.

Vad förstnämnda uppslag angår, har, såsom redan erinrats, utredningen
icke hunnit slutföras. Jag anser mig emellertid böra, efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet, framhålla, att därest de fortsatta övervägandena
skulle bekräfta, att de förutsättningar, från vilka Blekingeutredningen
utgått, äro för handen, skäl föreligga för staten att, i den ordning,
förslaget avser, medverka vid företagets genomförande. I detta syfte skulle
för budgetåret 1936/1937 medelsbehovet kunna uppskattas till 250,000 kronor.
Jag återkommer i fortsättningen till frågan i vilken ordning erforderliga
medel skola beredas.

Att, på sätt föreslagits, i arbetslöshetshindrande syfte ställa särskilda medel
till hushållningssällskapets förfogande för förbättring av ofullständiga jordbruk
att utgå utöver det bidrag, som i vanlig ordning från anslag å nionde
huvudtiteln disponeras för ändamålet, kan givetvis vara ägnat att ingiva vissa
betänkligheter. Emellertid har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,
funnit ådagalagt, att förhållandena i Blekinge län ur nu berörda
synpunkt måste anses så särpräglade, att åtgärden kan betecknas såsom
försvarlig. Då därtill lägges, att med hänsyn till arbetslöshetssituationen
i länet starka skäl tala för en hjälpaktion av den nämnda innebörden,
vill jag i denna del förorda utredningens förslag. Då sistnämnda synpunkt
uppenbarligen träder i förgrunden, lär det icke böra ifrågasättas att oförändrade
tillämpa de för de ordinarie bidragen gällande bestämmelserna,
utan böra med hänsyn till den speciella uppgiften för nu förevarande stödverksamhet
vissa jämkningar i desamma vidtagas. Särskilt anser jag mig
böra betona, att nu ifrågavarande bidrag icke böra utgå för förbättring av

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265. 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

ofullständiga jordbruk utöver en storlek av förslagsvis 5 hektar. Jag förordar
alltså, i anslutning till lantbruksstyrelsens tillstyrkan, att ett belopp av

100,000 kronor beräknas för ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att meddela erforderliga föreskrifter för dispositionen av anslaget.

Vad därefter angår övriga av utredningen ifrågasatta åtgärder, saknar jag
anledning att nu taga slutlig ställning till de skilda delarna av det program
härutinnan, som framlagts. Därest den fortsatta prövningen skulle ådagalägga,
att vissa av de angivna smärre uppslagen äro ägnade att förbättra utkomstmöjligheterna
för den arbetslösa befolkningen i länet, föreligger otvivelaktigt
anledning att överväga realiserandet av desamma. Vad beträffar
uppslaget att genom statligt stöd främja tillkomsten av konservindustri inom
länet finner jag detta i och för sig välbetänkt såväl ur sysselsättningssynpunkt
som med tanke på de icke obetydliga indirekta fördelar, som därigenom
skulle uppnås både för fiskarbefolkningen och för småbrukarna. Ett dylikt
stöd skulle givetvis lämnas i form av lån i enlighet med de allmänna
grunder, som tillämpats beträffande andra enskilda företag. Då det emellertid
i detta fall rör sig om rätt avsevärt belopp för startande av ett företag,
har jag ansett mig böra för riksdagen tillkännagiva, att jag, därest den fortsatta
utredningen skulle giva vid handen, att förslaget bör komma till stånd,
överväger att disponera medel ur anslaget till lån och subventioner åt enskilda
företag för detta speciella ändamål.

Jag övergår så till förhållandena i Göteborgs och Bohus län.

Såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen, hava vid den särskilda
utredningen åtskilliga uppslag framkommit, men tyvärr endast få visat sig
vara av beskaffenhet att lämpligen göras till föremål för mera ingående
undersökningar. Och av dessa senare uppslag ha blott ett pär vid den hittills
företagna prövningen visat sig godtagbara. Detta är förhållandet nied
det föreslagna stödet åt småvarvsindustrien. I fråga om statens medverkan
för åstadkommande av en materialcentral och en rationell organisation av
försäljningen av denna industris produkter har utredningen ännu icke hunnit
slutföras. I den mån förhållandena skulle giva vid handen, att på denna
väg fördelar stå att vinna, lära erforderliga medel kunna beredas å anslaget
till lån och subventioner åt enskilda företag.

Uppslaget att till Bohuslän, förslagsvis Lysekil, med ekonomiskt stöd avstaten
förlägga ett vitplåtsvalsverk har synts mig vara av beskaffenhet att
icke utan vidare kunna avvisas. De verkställda preliminära undersökningarna
syntes peka i riktning av företagets genomförbarhet, låt vara att härför
krävdes betydande investering av statsmedel. Med hänsyn till de relativt
stora sysselsättningsmöjligheter, som genom företaget förmenades kunna
beredas arbetslösa inom stenindustrien, har jag ansett planen böra noga
övervägas ur olika synpunkter. Så har också skett, till en början inom departementet
med anlitande av experter, sedermera genom kommerskollegium under
medverkan av järnkontoret. Av den lämnade redogörelsen framgår, att
den fortsatta utredningen icke givit stöd för antagandet, att de förutsatta
ekonomiska uppoffringarna från statsverkets sida skulle motsvaras av vinster
för det allmänna ur de synpunkter, som med åtgärden åsyftats. Kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

merskollegium har sålunda framhållit, att trots en betydande kapitalinsats,
beträffande vilken man från begynnelsen måste räkna med att den till stor
del går förlorad, man måste befara, att ett dylikt företag skulle kunna lia utsikter
att bestå endast under förutsättning av ett statligt stöd för avsättningen
antingen medelst skyddstull å förtent plåt eller ock — såsom i Norge är
fallet i fråga om motsvarande industri — i form av en avsevärd årlig subvention.
Därtill kommer, att de fortsatta övervägandena gjort antagligt, att
sysselsättningsmöjligheterna ur stenhuggarbefolkningens synpunkt tidigare
bedömts alltför optimistiskt. Järnkontoret bar sålunda ansett att inemot
hälften av det beräknade arbetarantalet måste utgöras av yrkeskunniga
bruksarbetare. Under sådana förhållanden har jag nödgats avstå från att
påkalla riksdagens medverkan för företagets igångsättande.

Beträffande av Bohuslänsutredningen i övrigt föreslagna åtgärder gäller,
att det icke nu är möjligt att taga slutlig ställning till desamma. Såvitt
nu kan bedömas, torde intet av de mera arbetskrävande projekten vara av
beskaffenhet att under den närmaste tiden kunna förverkligas. I fråga om
åtskilliga mindre företag av mera lokal räckvidd, är det emellertid icke
uteslutet, att man genom statens ekonomiska stöd skall kunna bidraga till
att förbättra de utomordentligt svåra förhållandena för befolkningen.

I den mån de nu berörda utredningarna påkallat åtgärder för anordnande
av kursverksamhet av olika slag, torde planerna, då omständigheterna göra
sådant önskvärt, kunna realiseras i hittills tillämpad ordning för sådan verksamhet.

Vad slutligen angår den föreliggande framställningen från länsstyrelsen
i Västerbottens län, vilken föranlett motsvarande önskemål från åtskilliga
andra landsdelar, vill jag gärna medgiva, att förhållandena i sagda län —
och måhända även i Norrbottens län — torde få anses så väsentligt avvika
från riket i övrigt, att särskilda åtgärder i nu berörda avseende kunna vara
motiverade. Jag har härvid jämväl beaktat, att Västerbottens läns landsting
redan ekonomiskt främjat en motsvarande stödverksamhet. Å andra
sidan vill jag icke bestrida riktigheten av de erinringar, som från kommerskollegii
sida framkommit mot att staten utan allsidig utredning och noggrann
planläggning medverkar till åtgärder i angivet syfte. Då genom
beslut av årets riksdag ökade stödmöjligheter bereus hantverket i allmänhet
och inom handelsdepartementet nyligen igångsatts en utredning, där jämväl
den föreliggande frågan torde komma under övervägande, anser jag mig
icke nu böra tillmötesgå framställningen.

Sammanfattning och anslagsbehov.

De överväganden, för vilka jag i det föregående redogjort och varav bland
annat framgår, att under nästkommande budgetår tillkomsten av nya företag,
i vilka arbetslösa från de i svårare grad betungade delarna av landet
kunna vinna anställning, synes mycket osäker, ha resulterat däri, att för
stödjande av sådana landsdelar beredskapsarbeten alltjämt måste anordnas
i ej alltför ringa omfattning. Jag åsyftar alltså att för Blekinge, Göteborgs

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

och Bohus samt Västernorrlands län ävensom för de spridda orter i landet,
där restarbetslösheten fortfarande är mera svårartad, påkalla anslag för statliga
och kommunala beredskapsarbeten. Vidkommande det erforderliga beloppet
har jag i statsverkspropositionen, såsom redan erinrats, beräknat behovet
till 1,000,000 kronor. Av de beräkningar, för vilka jag förut redogjort,
framgår, att detta belopp icke kan anses tillfyllest. Till belysning av
det faktiska medelsbehovet, vill jag nämna att från de angivna länen samt
Oskarshamn och Grangärde redan föreligga ansökningar om bidrag för arbeten
till en totalkostnad överstigande 2,200,000 kronor eller, därest folkskolebyggnader
undantagas, 1,400,000 kronor och detta oaktat det sedan åtskillig
tid varit känt, att de tillgängliga medlen voro förbrukade. De orter, som
ha den svåraste arbetslösheten, äro också i regel synnerligen skattetyngda
(Bilaga B och C), varför statens bidrag till arbetena måste beräknas utgå nied
förhållandevis stor del av kostnaderna. För min del vill jag numera, sedan
förhoppningarna att genom startande av företag råda bot på arbetslösheten
icke visat sig grundade, uppskatta medelsbehovet till 3,000,000 kronor, därest
hjälp skall kunna beredas i önskvärd omfattning. Jag anser mig böra
tillfoga, att jag räknat med att nu nämnda belopp står till förfogande, då jag
funnit mig kunna begränsa anslagsbehovet för reservarbetena m. m. på sätt,
som närmare framgår av propositionen nr 266.

Vad vidare angår den i det föregående förordade hjälpaktionen för stenarbetarna
genom utökade statsbeställningar, torde för densamma erforderliga
medel icke kunna beredas i samma ordning som skett tidigare och senast
genom riksdagens bifall till propositionen nr 20. Jag vill därför efter
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förorda, att ett särskilt
anslag å budgeten anvisas för ändamålet. Medelsbehovet har av mig
beräknats till 2,000,000 kronor.

Vidkommande kostnaderna för Lyckebyåns reglering samt för förbättring
av ofullständiga jordbruk i Blekinge län ha dessa i enlighet med utredningens
förslag angivits till 250,000 kronor respektive 100,000 kronor under
nästa budgetår. Med hänsyn till de ifrågavarande företagens natur synes
det mig skäligt, att för finansieringen tagas i anspråk de medel ur anslaget
till reservarbeten, som jämlikt medgivande av 1935 års riksdag må disponeras
till främjande av företagsverksamhet. Beloppet som skulle få disponeras
för nämnda ändamål utgör 1,000,000 kronor. Härav återstå omkring

650,000 kronor, vadan jag icke vill ifrågasätta, att ytterligare medel ställas
till förfogande i nu nämnt syfte. Jag återkommer till denna fråga i annat
sammanhang.

Det torde få bero på en senare prövning, huruvida och i vilken mån de
nu ifrågavarande kostnaderna definitivt böra gäldas av arbetslöshetsmedel.
Möjligen kan det befinnas riktigast, att medel ur avdikningsanslaget eller
avdikningslånefonden vid en slutlig reglering helt eller till någon del tagas
i anspråk för ändamålet och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföres
den nämnda anslagsposten.

Beträffande slutligen frågan om anslagen till lån och subventioner till

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

101

främjande av enskild företagsamhet, anser jag mig böra framhålla, att vissa
olägenheter yppat sig i de fall, då företag, som erhållit lån, råkat på obestånd.
Staten har nämligen i fråga örn dessa lån icke möjlighet att biträda
ackord, på sätt gäller i fråga om statens under statskontorets förvaltning stående
utlåningsfonder, och kan därigenom tillskyndas onödiga förluster. Det
synes mig därför önskvärt, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att efter
prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller
utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom att eljest vid gäldenärs
eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet
för Kungl. Maj:t att generellt eller i vissa fall uppdraga åt underordnad
myndighet att besluta i sådan fråga.

Vad i övrigt det ifrågavarande låneanslaget angår, giver den lämnade redogörelsen
vid handen, dels att under det senaste året anlitandet av detsamma
alltmera inskränkts, dels att ett belopp av i runt tal 2,000,000 kronor
återstår odisponerat. Såvitt nu kan bedömas, lär jämväl i fortsättningen stor
återhållsamhet vid låne- och subventionsverksamheten böra iakttagas. Emellertid
synes det mig vara av betydelse, att, därest undersökningarna rörande
startande av industriell verksamhet inom de av arbetslöshet svårast hemsökta
delarna av landet i något fall skulle visa, att verklig hjälp på denna väg
kan åvägabringas, lån och eventuellt subventioner må kunna ifrågakomma
för att öka sysselsättningsmöjligheterna. Anledning synes nu knappast föreligga
till antagande, att anslaget skall behöva i nämnvärd mån tagas i anspråk
för stödverksamhet inom andra delar av landet än de nu åsyftade. Skäl
saknas därför att äska nya medel för ändamålet i fråga.

De ytterligare erforderliga anslagsbelopp å budgeten, för vilka täckning erfordras,
begränsa sig till det belopp av 4,000,000 kronor, varmed mina nu
gjorda äskanden överstiga de i statsverkspropositionen beräknade. Chefen
för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan örn sättet för täckande
av detta belopp.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och under framhållande
av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna
avlåtas, utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen
i allmänhet stadgade tid gått till ända, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten under
femte huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 3,000,000;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma
budgetår under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 2,000,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:! ali beträffande lån ur
anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

företagsamhet efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande
fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller
löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med
befogenhet för Kungl. Maj:t att uppdraga åt underordnad
myndighet att besluta i sådan fråga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Henry Rooth.

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

103

Bilaga A.

Uppgift

rörande vissa arbetslöshetsförh&llanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 mars 1935 och den

31 mars 1936.

A. Länsvis.

Län	Invånar-antal ''L 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal “/a 1936	arbets- linjen	Dåra under- stöds- linjen	V ung- doms- hjälpen
«/, 1935	»V, 1936
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Stockholms stad ....	526,027	7,807	5,356	1.0	4,981	889	3,850	242
Stockholms	län ..	222,307	3,528	2,055	0.9	1,175	604	554	17
Uppsala	» . .	107,490	1,623	630	0.6	334	165	88	81
Södermanlands	» . .	150,611	1,092	459	0.3	269	207	49	13
Östergötlands	» . .	228,236	2,179	1,394	0.6	1,168	332	812	24
Jönköpings	» . .	157,102	1,527	913	0.6	533	510	11	12
Kronobergs		123,828	1,385	809	0.7	488	396	89	3
Kalmar		171,917	2,702	1,572	0.9	1,093	858	208	27
Gotlands	*	20,633	309	205	1.0	122	122	—	—
Blekinge	» . .	144,302	4,134	2,374	1.6	1,785	1,773	—	12
Kristianstads	*> . .	169,147	1,588	616	0.4	429	417	4	8
Malmöhus	» . .	422,887	5,856	4,043	1.0	3,417	1,194	2,132	91
Hallands	» . .	85,555	1,206	786	0.9	558	519	23	16
Göteborgs stad		255,386	5,690	3,801	1.5	3,561	437	2,906	218
Göteborgs och Bohus
län i övrigt		158,576	5,687	4,587	2.9	3,665	2,663	871	131
Älvsborgs	län ..	193,037	2,273	1,147	0.6	622	523	98	1
Skaraborgs	»	119,992	1,482	767	0.6	468	307	128	33
Värmlands	» . .	246,876	5,165	2,467	1.0	1,374	961	352	61
Örebro	»	183,927	2,857	1,455	0.8	968	673	227	68
Västmanlands		130,648	1,127	348	0.3	223	142	80	1
Kouuarbergs	» . .	223,450	3,538	1,630	0.7	887	620	202	65
Gävleborgs	»	263,230	4,841	2,588	1.0	1,646	823	754	99
Västernorrlands » ..	250,584	8,277	7,571	3.0	6,161	2,451	3,353	3 bl
Jämtlands	S> . .	89,444	873	411	0.5	248	222	—	26
Västerbottens	» . .	171,858	2,492	1,380	0.8	629	395	104	130
Norrbottens	»	176,263	4,350	3,798	2.2	2,448	1,301	861	286
Summa	4,993,313	83,588	53,162	1.1	39,252	19,504	1 17,726	2,022

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
B. Kommunvis.

Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rappor tal hjäll 31/, 1935	terat an-sökande 31/3 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal 81/3 1936	arbets- linjen	Dåra under- stöds- linjen	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Stockholms stad ....	526,027	7,807	5,356	1.0	4,981	889	3,850	242
Stockholms län:
Djursholms stad ...	6,364	35	26	0.4	14	14	_
Lidingö » ...	10,902	95	25	0.2	12	10	2	_
Norrtälje »	4,895	112	100	2.0	65	65	_	_
Sundbybergs » ...	8,770	158	125	1.4	96	24	72	_
Södertälje »	14,479	219	127	0.9	38	38	_	_
Vaxholms »	2,917	42	25	0.9	19	19	-	-
Almunge...........	2,368	25	8	0.3	7	7
Bladåker..........	722	22	7	1.0	2	2	_	_
Bo................	2,272	20	27	1.2	_	_	_	_
Botkyrka..........	5,156	78	rapp. ei	—	—	_	—	_
Börstil............	3,257	34	25	0.8	—	_	_	_
Danderyd..........	4,341	52	27	O.e	14	_	14	_
Ed................	1,417	14	rapp. ei	_	—	—	—	_
Edebo.............	1,907	73	58	3.0	33	28	_	5
Edsbro ............	1,424	31	17	1.2	2	2	_
Ekerö.............	1,517	10	rapp. ei	—	—	—	—	_
Faringe............	790	13	4	0.5	—	—	_	_
Fasterna...........	1,351	42	10	0.7	4	4	_	_.
Forsmark..........	813	54	57	7.0	11	11	_	_
Fresta .............	1,084	9	_	_	_		_
Frötuna ...........	1,274	11	rapp. ei	—	—	_	_	_
Färentuna.........	845	14	»	_	_	_	_
Gustafsberg........	2,231	13	—	—	—	_	_	_
Hammarby........	1,940	15	rapp. ej	—	—	—	_	_
Harg..............	2,399	118	137	5.7	14	14	_	_
Huddinge..........	11,384	191	72	0.6	43		43	_
Husby-Lyhundra . . .	731	3	rapp. ei	—	_	_		_
Husby-Ärlinghundra	1,050	—	8	0.8	8	8	_	_
Hässelby köping. . . .	2,325	45	22	0.9	4	4	_	_
Häverö............	5,397	202	139	2.6	84	61	12	11
Hökhuvud .........	1,316	rapp. ej	13	1.0	—
Järfälla............	2,959	48	15	0.5	11	4	7	_
Knutby...........	1,428	39	8	0.6	_	_		_
Kårsta............	835	17	3	0.4	_	_	_	.
Länna .............	2,574	39	16	0.6	_	_	_
Möja..............	683	10	rapp. ej	—	—	_	_	_
Nacka.............	9,076	152	128	1.4	107	44	63	__
Norrsunda.........	740	44	26	3.5	3		3	_
Nynäshamns köping.	4,204	74	67	1.6	53	_	53	_
Riala..............	1,033	6	rapp. ej	—	—	—		_
Rimbo.............	2,088	49	45	2.2	16	16	_	_
Roslagskulla........	660	23	8	1.2	_		_	_
Rådmansö..........	1,586	21	rapp. ej	—	—	_	_	_
Salem..............	2,153	9	i	0.0	_	_	_	_
Saltsjöbadens köping	3,313	39	30	0.9	10	10	_	_
Sollentuna..........	11,373	180	112	1.0	99	37	61	1
Solna..............	21,613	422	314	1.5	264	79	185
Spånga.............	10,914	137	60	0.5	49	23	26	_
Stocksunds köping ..	2,978	23	rapp. ej	—	—	—		_
Turinge............	2,222	12	»	—	—	_	_	_
Tyresö............	1,262	13	13	1.0	12	12	—	—

Kungl. Maj.ts proposition nr 265

105

Kommun	Invånar- antal 7i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal “73 1936		Dara	V
arbets- linjen	under-stöds-hj en	ung- doms- hjälpen
*7. 1935	>7, 1936
1	2	3	i	5	6	7	8	9
Täby..............	5,129	65	16	0.3	13	3	10
Ununge............	1,304	44	32	2.5	16	16	—	_
Vallentuna.........	1,808	21	15	0.8	2	1	1	_
Valö..............	1,550	21	14	0.9	—	—	_	_
Vårdinge..........	1,790	28	rapp. ej	—	, —	—	—	—
Väddö.............	3,352	4	»	—	—	—	—	_
Värmdö...........	2,856	47	15	0.5	10	8	2	_
Västerhaninge......	2,846	25	8	0.3	8	8	—	—
Vätö..............	1,354	15	—	—	—	—	—	_
Österhaninge....... .	2,925	29	rapp. ej	—	—	—	—	—
Östertälje..........	1,190	31	—	—	—	—	—	—
Österåker..........	3,131	68	33	1.1	15	15	_	_
Överjärna.........	1,740	23	17	1.0	17	17	—	—
Summa	222,307	3,528	2,055	0.9	1,175	604	554	17
Uppsala län:
Enköpings stad ....	5,873	57	13	0.2	3	3	_	_
Uppsala » ....	32,364	301	269	0.8	205	89	68	48
Alunda............	2,805	38	2	0.1	2	2	_	_
Björklinge.........	1,748	2	5	0.3	5	5	—	—
Bondkyrka.........	5,153	22	27	0.5	15	15	—	—
Bro och Lossa.....	1,504	14	12	0.8	12	10	2	—
Bälinge............	1,932	12	rapp. ej	—	—	—	—	—
Danmark..........	1,136	10	»	—	—	—	—	—
Dannemora........	1,075	12	»	—	—	_	—	_
Enköpings-Näs.....	479	4	»	—	—	—	—	—
Film..............	2,689	37	9	0.3	5	5	—	—
Gamla Uppsala.....	2,349	19	7	0.3	7	5	2	—
Husby-Sjutolft.....	682	5	rapp. ej	—	—	—	—	—
Håbo-Tibble.......	577	7	»	—	—	—	—	—
Hållnäs............	2,803	42	14	0.5	—	—	—	—
Håtuna............	836	9	rapp. ej	—	—	—	—	—
Kalmar............	599	8	—	—	—	—	_	—
Lena..............	1,136	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Morkarla..........	798	5	»	—	—	—	—	—
Skuttunge.........	1,136	2	»	—	—	—	—	—
Skäfthammar......	1,745	92	60	3.4	24	24	_	—
Stockholms-Näs ....	827	12	rapp. ej	—	—	—	—	—
Svinnegarn.........	536	12	»	—	—	—	—	—
Söderfors..........	2,067	93	83	4.0	43	5	16	22
Teda..............	355	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tegelsmora........	2,024	35	i	0.0	—	—	—	—
Tensta............	1,385	9	i	0.1	—	—	—
Tierps köping......	1,469	27	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tierps lk...........	5,689	81	—	—	—	—	—	—
Tolfta.............	1,508	34	rapp. ej	—	—	—	—	—
Vaksala...........	1,589	14	»	_	—	—	—	_
Vendel............	2,765	15	»	—	_	_	_	—
Viksta .............	1,060	5	»	—	—	—	_	—
Vårfrukyrka.......	1,216	8		—	—	—	—	—
Västland...........	2,785	140	27	1.0	1	—	—	1
Yttergran..........	639	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Älvkarleby.........	8,988	379	65	0.7	10	—	—	10
Österlövsta........	3,169	44	35	1.1	2	2	—	—
Summa	107,490	1,623	630	0.6	334	165	88	81

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 265,

Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande »>/, 1935j»V. 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal «/> 1936	arbets- linjen	lära under-stöds-hj en	V ung-doms-hj alpen
1	2	3 1	4 1	5 1	6	7	8	9
Södermanlands län:
Eskilstuna stad ....	34,282	153	94	0.3	66	66	—	—
Katrineholms » ....	7,922	69	55	0.7	44	31	13	—
Nyköpings » ....	11,977	112	118	1.0	47	34	—	13
Strängnäs » ....	4,839	48	15	0.3	4	4	—	—
Torshälla » ....	1,853	21	7	0.4	5	5	—	—
Trosa » ....	866	16	rapp. ej	—	—	—	—	—
Barva.............	777	3	»	_	_	—	—	_
Bettna............	1,744	10	»	—	—	—	—	—
Björkvik...........	3,017	15	—	—	—	—	—	—
Björnlunda........	1,934	8	rapp. ej	—	—	—		—
Bogsta............	412	rapp. ej	i	0.2	i	i	—	—
Dunker............	1,660	ii	rapp. ej		—	—	—	—
Flen..............	3,372	8	»	—	—	—	—	—
Fogdö .............	1,078	3		—	—	—	—	—
Frustuna..........	2,716	14	7	0.3	7	7	—	—
Gryt..............	1,808	9	—	—	—	—	—	—
Gåsinge............	1,320	1	rapp. ej	—	—	—		—
Helgarö...........	485	2	»		—	—	—	—
Helgona...........	867	8	4	0.5	—	—		—
Husbyoppunda ....	899	4	rapp. ej	—	—		—	—
Husby-Rekarne.....	2,532	14	»	—	—	—	—	—
Hyltinge...........	1,652	33	16	1.0	16	16	—	—
Härad.............	898	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Hölö..............	1,687	9	7	0.4	—	—	—	—
Julita.............	2,756	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Jäder .............	1,263	1		—	—	—	—	—
Kila...............	2,259	26	—	—	—	—	—	—
Kjula.............	1,265	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Kärnbo............	763	1	»	—	—	—	—	—
Lilla Malma.......	1,137	5	»	—	—	—	—	—
Malmköpings köping	1,082	19	»	—	—	—	—	—
Mörkö.............	1,163	2	»	—	—	—	—	—
S:t Nikolai.........	5,227	84	81	1.5	62	28	34	—
Sköldinge..........	3,216	30	rapp. ej	—	—	—	—	—
Stenkvista.........	1,161	1	»	—	—	—	—	—
Stigtomta..........	1,969	40	23	1.2	—	—	—	—
Stora Malm........	3,544	46	3	0.1	3	1	2	—
Strängnäs lk.......	1,434	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Sundby ............	467	2	»	—	—	—	—	—
Toresund..........	1,312	14		—	—	—	—	—
Torshälla lk........	2,626	8	»	—	—	—	—	—
Trosa-Vagnhärad . ..	2,003	25	—	—	—	—	—	—
Tuna..............	948	5	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tystberga..........	1,300	10	14	1.1	14	14	—	—
Vansö.............	680	12	rapp. ej	—	—	—	—	—
Vrena.............	769	17	i	0.1	—	—	—	—
Västerljung........	1,137	6	rapp. ej	—	—	—	—	—
Västermo..........	1,443	7	»	—	—	—	—	—
Västra Vingåker ....	8,638	33	4	O.o	—	—	—	—
Ytterselö..........	1,119	18	rapp. ej	—	—	—	—	—
Åker..............	2,496	36	9	0.4	—	—	—	—
Ärla..............	2,163	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Oja...............	1,442	11	»	—	—	—	—	—
Östra Vingåker.....	2,078	12	—	—	—	—	—	—
Överselö...........	1,154	30	rapp. ej	—	—	—	—
Summa	150,611	1,092	459	0.3	269	207	49	13

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

107

	Invånar-antal ‘/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 % av kol. 2	De	Därav
Kommun	ljälptas		under-stöds- \| linjen \|	ung- doms- hjälpen
‘A 193öj	‘7, 1936	antal 7a 1936	arbets- linjen
X	2	3 1	4	5	6	7	8 1	9
— Östergötlands län:
Linköpings stad ....	32,170	248	252	0.8	235	81	154	—
Mjölby » ....	6,011	33	47	0.8	45		45	—
Motala » ....	6,279	25	1	0.0	—	—	—	—
Norrköpings » ....	62,571	866	790	1.3	698	104	570	24
Skänninge » ....	1,721	20	rapp. ej	—	—	—	—	—
Söderköpings » ....	2,828	26	18	0.6	14	14	—	—
Vadstena » ....	2,902	23	rapp. ej	—		''		‘
Allhelgona.........	837	5	»	—	—	—	—	-
Bjälbo.............	681	13	»	—	—	—	—	—
Borg..............	4,168	60	»	—	—	—	—	—
Brunneby..........	1,524	25	10	0.7	2	2	—	—
Börrum............	352	5	rapp. ej	—	—>	—	—	—
Dagsberg..........	867	9	3	0.3	3	—	3	—
Ekeby.............	4,175	25	4	0.1	—	—	—	—:
Fornåsa...........	807	6	rapp. ej	—	—	.—	—	—
Gistad.............	695	8	»	—	—	—	—	—
Gryt..............	2,186	14	»	—	—	—		—
Heda..............	807	6		—	—	—	—	—
Hogstad...........	827	13	—	—	—	—	—	—
Hällestad..........	4,579	23	8	0.2	6	—	6	—
Högby ............	1,069	9	rapp. ej	—	—	—	—	—
Jonsberg...........	1,509	3	»	—	—	—	—	—
Kimstad...........	1,695	16	19	1.1	19	11	8	—
Kisa..............	4,019	23	rapp. ej	—	—	—	—	—
Kristberg..........	2,110	4	»	—	—	—	—	—
Krokek............	2,198	21	13	0.6	5	5	—	—
Kullerstad.........	2,950	46	13	0.4	i	i	—	—
Kvillinge..........	4,694	85	25	0.5	16	16	. —	—
Källstad...........	265	8	rapp. ej	—	—	—	—	—
Kärna.............	1,522	27	i	0.1	1	—	1	—
Mogata............	1,157	11	rapp. ej	0.2	—	—	—	—
Motala lk..........	7,953	69	19	6	6	—	—
Norra Vi..........	930	4	—	—	—	—	—	—
Oppeby............	1,200	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Orlunda...........	469	8	2	0.4	2	—	2	—
Kappestad.........	654	1		—	—	—	—	—
Regna.............	1,564	13	—	—	—	—	—	—
Ringarum..........	4,532	5	5	0.1	2	2	—	—
Risinge............	10,004	46	35	0.3	14	—	14	—
Rogslösa...........	1,205	14	rapp. ej	—	—	—	—	—
Rystad............	1,127	9	»	—	—	—	—	—
Rönö..............	584	4	i	0.2	1	“	1	—
Simonstorp........	804	15	rapp. ej		—	—	—	—
Skedevi ............	3,068	25	rapp. e	—	—	—	—	—
Skällvik...........	1,029	28	j>	—	—	—	—	—
Skärkind..........	1,467	—	2	0.1	2	2		—
Skönberga.........	1,034	9	rapp. ej	-	—	—		—
Slaka..............	887	8	»	—	—	—	—	—
Styrestad ..........	799	6	i	0.1	1	1		—
Sund..............	1,559	6	rapp. ej	—	—	—	—	—
Svanshals..........	915	16		—	—	—	—	—
Svinhult...........	664	2	i	0.2	—	—	—	—
Tidersrum.........	1,124	5	rapp. e	-	—	—	—	—
Tingstad...........	533	5	—	—	—		—	—
Tjällmo............	2,660	12	9	0.3	1	1	—	—
Tjärstad...........	2,190		2	0.1	—	—	1 -	—

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommun	Invånar-antal >/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal »l/s 1936	D ä r a	V
arbets- linjen	under- stöds- hjon	ung- doms- hjälpen
»Vs 1935	»Vs 1936
1	2	3	i	5	6	1 7	8	9
Valdemarsviks köping	2,706	34	23	0.8	20	12	8
Vikingstad.........	1,170	2	2	0.2	2	2	_	_
Vreta kloster.......	3,341	39	49	1.5	39	39	_	_
Vånga.............	2,268	26	rapp. ej	—	—	—	_	_
Väderstad.........	1,231	—	2	0.2	2	2	_	_
Västerlösa.........	936	2	rapp. ej	—	—		_	_
Yxnarum..........	731	2	»	_	_	_		.
Åtvid.............	5,078	47	37	0.7	31	31	_	_
östra Ryd.........	1,645	9	-	—	—	—	—	—
Summa	228,236	2,179	1,394	0.6	1,168	332	812	24
Jönköpings län:
Eksjö stad.....	6,945	57	65	0.9	15	9	6	_
Gränna » .....	1,327	14	rapp. ei	—	—	—		_
Huskvarna » .....	8,256	28	32	0.4	28	28	_	_
Jönköpings » .....	32,840	431	281	0.9	171	171	_	_
Nässjö » .....	9,351	151	186	2.0	115	110	_	5
Tranås » .....	6,814	124	76	1.1	60	53	_	7
Vetlanda » .....	3,761	26	11	0.3	6	6	_
Värnamo » .....	4,534	37	42	0.9	35	35	-	-
Alseda.............	2,260	29	2	0.1	1	1
Anderstorp.........	2,775	10	2	0.1	1	1	_	_.
Barkeryd..........	1,544	6	rapp. ej	—	—	—	_	_
Barnarp...........	3,053	4	4	0.1	3	3	_	- _
Bodafors köping ....	1,994	24	12	0.6	11	11	_	_
Bottnaryd.........	1,035	3	—	—	—		_	_
Bredaryd..........	1,570	2	rapp. ej	—	—	_	_	_
Bredestad..........	1,240	29	18	1.5	5	5	_	_
Bringetofta........	1,130	3	—	—	_	_	_	_
Byarum...........	3,612	18	6	0.2	_	_	_	_
Båraryd...........	2,743	25	rapp. ej	—	—	—	—	_
Bäckseda..........	983	12	4	0.4	2	2	_	_
Eksjö lk...........	1,168	3	rapp. ej	—	—		_	_
Flisby.............	1,690	16	12	0.7	5	_	5	_
Forserum..........	2,059	20	rapp. ej	—	—	—		_
Forsheda..........	750	3	»	_	_	_	_	.
Frinnaryd.........	925	21	13	1.4	_	_	_	_
Färgaryd..........	2,519	28	rapp. ej	—	—	_	_	_
Gränna lk..........	2,316	19	»	—	—	_	_
Gällaryd...........	1,223	1	»	—	—	_	_	_
Hakarp............	1,809	8	r>	—	_	_	_	_
Hjälmseryd........	2,853	12	»	—	_	_	_	_
Ingatorp ...........	2,269	2	»	—	_	_	_	_
Korsberga.........	1.483	17	9	0.6	4	4	_	_
Källeryd...........	545	5	rapp. ej	—	—	_	_	_
Långaryd..........	3,571	38	8	0.2	3	3	_	_
Norra Ljunga......	1,180	7	—	—	_	_	_.	_
Norra Solberga.....	2,534	96	95	3.7	47	47	_	_
Nässjö lk..........	1,682	3	3	0.2	3	3	_	_
Rogberga..........	1,708	5	rapp. ej	—	_	—	_	_
Rydaholm.........	3,321	4	»	—	_	_	_	_
Stockaryd.........	1,508	10	3	0.2	3	3	_
Svenarum..........	1,599	12	rapp. ej	—			_	_
Säby..............	3,666	32	12	0.3	6	6	_	_
Södra Unnaryd.....	1,945	10	rapp. ej	—	—		_	_
Torskinge..........	552	9	»	_	_	_	_	_
Vallsjö............	2,153	16	3	0.1	—	—	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

109

	Invånar-antal l/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De	Därav
Kommun	hi älutås		under- stöds- linjen	ung- doms- hjälpen
»7, 1935	«/„ 1936	antal »Vs 1936	arbets- linjen
1 1	2	3	4	5	6	7	8	9
Vetlanda lk........	2,775	24	6	0.2	6	6
Villstad............	2,935	10	rapp. ej	—	—	—	—	—
Vrigstad...........	1,465	20	8	0.5	3	3	—-	—
Våxtorp...........	1,379	16	rapp. ej	—	—	—	—	—
Värnamo lk........	3,018	16	—	—	—	_	—	—
Ödestugu..........	735	11	—	-	—	-	-	—
Summa	157,102	1,527	913	0.6	533	510	11	12
Kronobergs län:
Ljungby stad......	4,722	36	16	0.3	16	16	_	_
Växjö » ......	9,919	135	114	1.1	97	33	61	3
Agunnaryd.........	1,321	4	6	0.5	_	_	_	_
Algutsboda........	4,313	8	10	0.2	—	—	—	—
Almundsryd........	3,819	64	29	0.8	21	20	1	—
Aneboda...........	937	21	9	1.0	—	—	—	—
Angelstad..........	1,233	12	—	—	—	—	—	—
Annerstad.........	1,067	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Berg..............	1,080	4	»	—	—	—	—	—
Dädesjö...........	1,467	38	19	1.3	14	10	4	—
Ekeberga..........	1,858	56	40	2.2	27	27	—	—
Furuby............	840	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Gårdsby...........	1,206	4	—	—	—	—	—	—
Göteryd............	2,400	39	19	0.8	12	12	—	—
Hallaryd...........	1,326	11	rapp. ej	—	—	—	—	—
Hamneda..........	1,342	15	8	0.6	4	4	_	_
Hemmesjö.........	809	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Hornaryd..........	437	8	»	—	—	—	—	—
Hovmantorp.......	3,848	18	18	0.5	—	—	—	j—
Hälleberga.........	2,272	9	5	0.2	1	—	1	—
Härlunda..........	1,324	32	13	1.0	—	—	—	—
Jät...............	728	1	1	0.1	—	—	_	—
Lenhovda ..........	2,213	44	37	1.7	15	7	8	—
Ljuder ............	2,229	39	'' 17	0.8	6	6	—	—
Långasjö..........	1,741	16	5	0.3	—	—	—	—
Markaryds köping ..	1,116	21	20	1.8	13	10	3	—
Markaryds lk.......	3,452	41	36	1.0	30	30	—	—
Moheda............	2,248	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Nottebäck med Gran-
hult.............	2,458	4	—	—	—	—	_	—
Nöbbele...........	1,342	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Odensjö...........	763	2	»	—	—	—	_	_
Ormesberga........	387	2	»	—	—	—	—	—
Pjätteryd..........	1,368	11	9	0.7	9	9	—	—
Ryssby............	2,353	6	rapp. ej	—	—	—	—	—
Sjösås .............	1,277	3	12	0.9	—	—	—	—
Stenbrohult........	2,656	34	17	0.6	14	14	—	_
Södra Ljunga ......	1,428	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Södra Sandsjö......	2,465	19	8	0.3	6	6	—	—
Tegnaby ...........	612	12	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tingsryds köping . ..	956	18	9	0.9	9	9	—	—
Tingsås............	2,233	73	31	1.1	20	20	—	—
Tjureda...........	800	1	rapp. ei	—	—	—	—	—
Tolg..............	1,152	1	»	—	—	—	—	—
Traryd............	3.261	25	34	1.0	31	26	5	—
Tävelsås...........	862	11	2	0.2	—	—	—	—
Urshult............	3,932	78	30	0.8	18	18	_	_
Uråsa.............	595	2	rapp. ej	-	—	-	-	-

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommun	Invånar-antal »/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande «/, 1935’Va 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal *73 1936	arbets- linjen	D ä r a under-stöds-hj en	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Virestad...........	3,449	97	24	0.7	16	16
Vislanda...........	2,547	17	2	0.1	2	2	—	—
Väckelsång.........	2,064	33	13	0.6	3	3	—	—
Västra Torsås......	2,986	24	12	0.4	4	—	4	—
Växjö lk...........	4,807	43	24	0.5	17	15	2	—
Åseda.............	3,618	45	46	1.3	25	25	—	—
Älghult............	4,465	8	rapp. ej	—	- — ■	—	—	—
Älmeboda .........	2,669	34	16	0.6	—	—	—	—
Älmhults köping . . .	2,785	56	95	3.4	58	58	—	—
Öjaby .............	715	4	3	0.4	—	—	—	—
östra Torsås.......	1,556	15	rapp. ej	—	—	—	—	—
Summa	123,828	1,385	809	0.7	488	396	89	3
Kalmar län:
Borgholms stad....	2,033	13	10	0.5	9	9	—	—
Kalmar » ....	20,588	394	272	1.3	209	173	36	—
Nybro o ....	4,329	65	54	1.2	27	27	—	—
Oskarshamns » ....	8,641	430	369	4.3	288	138	125	25
Vimmerby » ....	3,620	21	rapp. ej	—	—	59	—	—
Västerviks » ....	12,731	171	120	0.9	84	25	—
Bäckebo...........	2,004	_	14	0.7	6	6	—	—
Dalhem............	1,240	9	7	0.6	—	—	—	—
Döderhult.........	5,405	183	75	1.4	67	52	15	—
Emmaboda köping. .	1,236	10	8	0.6	7	7	—	—
Fagerhult..........	2,285	48	3	0.1	3	3	—	—
Fliseryd...........	2,737	114	59	2.2	39	39	—	—
Fågelfors..........	1,320	74	rapp. ej	—	—	—	—	—
Förlösa............	1,300	3	»	—	—	—	—	—
Gamleby...........	3,299	122	74	2.2	67	65	—	2
Gladhammar.......	2,287	14	—	- —	—	—	—	—
Gräsgård ..........	636	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Gärdserum.........	1,859	5	—	—	—	—	—	—
Hallingeberg.......	2,918	10	—	—	—	—	—	—
Hannäs............	1,291	15	3	0.2	2	2	—	—
Hjorted...........	3,506	79	29	0.8	21	21	—	—
Hultsfreds köping. . .	1,963	40	18	0.9	11	11	—	—
Högsby............	5,708	62	32	0.6	17	17	—	—
Kläckeberga .......	914	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Kråksmåla.........	1,995	19	7	0.4	5	5	—	—
Ljungby...........	3,507	16	i	0.0	—	—	—	—
Locknevi ..........	1,786	6	—	—	—	—	—	—
Lofta..............	2,226	41	12	0.5	4	4	—	—
Långemåla.........	1,733	16	31	1.8	3	3	—	—
Lönneberga........	2,047	30	11	0.5	10	10	—	—
Madesjö...........	4,977	30	8	0.2	—	—	—	—
Misterhult.........	4,191	50	49	1.2	41	41		—
Målilla............	2,691	18	9	0.3	7	7	—	—
Mönsterås köping.. .	1,615	31	24	1.5	13	13	—	—
Mönsterås lk.......	2,617	13	14	0.5	3	3	—	—
Mörbylånga köping. .	586	7	7	1.2	7	7	—	—
Mörbylånga lk......	960	17	21	2.2	20	20	—	—
Mörlunda..........	4,059	45	5	0.1	3	3	— •	—
Oskar.............	954	15	12	1.3	4	4	—	■ —
Söderåkra ..........	4,361	39	2	O.o	2	—	2	—
Södra Möckleby ....	1,544	45	12	0.8	2	—	2	—
Torslunda..........	1,663	7	rapp. ej	—	—	—	—
Torsås.............	4,989	33	21	0.4	16	14	2	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

lil

Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i%av kol. 2	De hjälptas antal >7, 1936	D ä r a	V
arbets- linjen	under- stöds- linjen	ung-doms-hj alpen
«/, 1935	*7, 1936
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Tryserum..........	1,940	31	8	0.4	i	__	1	_
Tuna..............	2,531	5	5	0.2	—	—	—	—
Ukna..............	1,940	10	rapp. ej	—	—	—	—	—
Virserum..........	3,550	58	40	1.1	24	24	—	• —
Vissefjärda.........	4,393	47	33	0.8	17	17	—	—
Västra Ed.........	2,643	40	15	0.6	14	14	—	—
Västrum...........	1,536	37	26	1.7	16	16	—	—
Åby...............	2,085	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Ålem..............	5,052	74	34	0.7	24	24	—	—
Örsjö..............	1,291	18	8	0.6	—	—	— ''	—
Östra Ed..........	1,144	5	10	0.9	—	—	—	—
Överum...........	1,461	10	rapp. ej	—	—	—	—	—
Summa	171,917	2,702	1,572	0.9	1,093	858	208	27
Gotlands län:
Visby stad.........	11,009	192	162	1.5	99	99	-	-
Boge..............	499	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Bunge.............	855	10	i	0.1	1	1	—	—
Follingbo..........	546	2	7	1.3	—	—	—	—
Fårö..............	1,076	4	—	—	—	—	—	—
Hangvar...........	871	9	—	—	—	—	—	— ''
Hellvi.............	777	7	22	2.8	22	22	—	—
Levede ............	575	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Lärbro............	1,407	2	ii	0.8	—	—	—	—
Rute..............	902	61	rapp. ei	—	—	—	—	—
Slite köping (Othem)	1,849	19	2	0.1	—	—	—	—
Träkumla..........	267	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Summa	20,633	309	205	1.0	122	122	-	-
Blekinge län:
Karlshamns stad.. . .	7,935	210	75	0.9	60	60	—	—
Karlskrona » ....	28,287	421	328	1.2	264	259	—	5
Ronneby » ....	5,940	102	88	1.5	48	48	—	—
Sölvesborgs » ....	4,002	49	39	1.0	29	29	—	—
Asarum............	8,951	419	163	1.8	138	138	—	—
Aspö..............	997	52	33	3.3	14	14	—	—
Augerum..........	3,573	15	rapp. ej	—	—	—	—	—
Backaryd..........	2,210	ilo	64	2.9	64	62	—	2
Bräkne-Hoby......	4,869	156	77	1.6	65	65	—	—
Edestad...........	906	18	17	1.9	—	—	—	—
Elleholm...........	395	21	1	0.3	1	1	—	—
Eringsboda........	2,146	91	79	3.7	52	52	—	—
Fridlevstad........	2,667	72	36	1.3	28	28	—	—
Gammalstorp.......	2,195	73	33	1.5	21	21	—	—
Hasslö.............	1,502	100	92	6.1	67	54	—	3
Hällaryd...........	2,893	137	86	3.0	85	85	—	—
Jämjö.............	2,631	36	10	0.4	7	7	—	—
Jämshög...........	5,386	182	62	1.2	42	42	—	—
Kristianopel........	2,789	25	11	0.4	4	4	—	—
Kyrkhult..........	4,494	172	114	2.5	102	102	—	—
Listerby...........	2,043	206	ilo	5.4	102	102	—	—
Lösen.............	2,677	27	rapp. ej	—	—	—	—	—
Mjällby............	5,767	66	60	1.0	27	27	—	—
Mörrum...........	4,355	335	169	3.9	158	158	—	—
Nättraby..........	2,268	61	38	1.7	31	31	—	—

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 265■

Kommun	Invånar-antal */i 1935	Rappor tal hjälp SV> 1935	terat an-sökande *7, 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal 873 1936	arbets- linjen	Dara under- stöds- linjen	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8 1	9
Ramdala..........	2,576	39	20	0.8	n	9		2
Ringamåla.........	1,552	15	5	0.3	—	—	—	—
Ronneby lk........	8,443	143	59	0.7	49	49	—	—
Rödeby............	3,895	56	32	0.8	14	14	—	—
Sillhövda..........	2,178	57	30	1.4	15	15	—	—
Sturkö ............	1,990	206	199	10.0	134	134	—	—
Sölvesborgs lk......	1,006	9	11	1.1	5	5	—	—
Tjurkö ............	538	43	19	3.5	16	16	—	—
Torhamn..........	2,664	86	47	1.8	28	28	—	—
Tving.............	2,859	56	41	1.4	26	26	—	—
Ysane .............	1,183	55	24	2.0	19	19	—	—
Åryd..............	2,182	141	66	3.0	48	48	—	—
Öljehult...........	1,358	72	36	2.7	21	21	—	—
Summa	144,802	4,134	2,374	1.6	1,785	1,773	-	12
Kristianstads län:
Hässleholms stad . . .	3,331	50	54	1.6	44	44	_	_
Kristianstads » ...	14,483	195	109	0.8	95	87	—	8
Simrishamns » ...	2,582	37	19	0.7	4	4	—	—
Ängelholms »	5,542	66	53	1.0	35	35	-	-
Barkåkra..........	2,288	6	1	O.o	1	1	_
Björnekulla........	3,596	18	22	0.6	21	21	—	—
Bolshög...........	410	2	1	0.2	1	1	—	—
Borrby............	2,580	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Båstad............	2,166	2	»	—	—	—	—	_
Everöd............	1,394	1	_	_	—	—	—	_
Fagerhult..........	1,462	33	13	0.9	4	4	—	_
Fjälkestad.........	1,472	24	9	0.6	9	9	—	—
Fjälkinge..........	1,356	12	1	0.1	1	1	—	—
Färingtofta........	1,093	9	2	0.2	—	—	—	_
Färlöv.............	2,009	37	rapp. ej	—	—	_	—	—
Förslöv............	2,053	15	»	_	—	—	_	_
Gladsax...........	1,326	5	2	0.2	2	2	—	_
Glemminge.........	1,118	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Glimåkra..........	3,766	12	4	0.1	3	3	—	_
Grevie.............	1,761	5	—	—	—	_	_	_
Gråmanstorp.......	4,257	33	19	0.4	17	17	_	—
Hjärsås............	2,453	55	27	1.1	19	19	—	_
Hov...............	1,111	13	—	—	—	—	_	_
Huaröd............	967	7	rapp. ej	—	—	—	—	—
Häglinge...........	877	4		—	—	—	—	—
Hästveda..........	1,911	6	»	—	—	—	_	_
Hörup.............	815	2	»	. —	—	—	—	—
Ignaberga ..........	1,032	—	3	0.3	—	—	_	—
Ivetofta...........	3,492	11	rapp. ej	—	—	—	—	—
Knisslinge.........	1,929	5	—	—	—	—	—	—
Kvidinge..........	2,409	5	i	0.0	1	1	—	—
Loshult............	1,997	38	13	0.7	7	7	—	_
Löderup...........	2,244	9	rapp. ej	—	—	—	—	—
Munka-Ljungby ....	2,386	6	»	—	—	—	—	—
Norra Mellby......	2,424	25	13	0.5	6	6	—	—
Norra Strö.........	755	3	rapp. ej	—	—	—	—	_
Norra Åkarp.......	2,779	21	14	0.5	9	9	_	_
Norra Åsum.......	4,581	49	18	0.4	12	12	_	_
Nosaby............	2,379	30	12	0.5	12	12	—	_
Näsum............	2,078	23	rapp. ej	—	—	—	—	_
Oppmanna.........	1,682	34	6	0.4	2	2	—	—

Kungl. Majlis proposition nr 265.

113

Kommun	Invånar-antal l/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 % av kol. 2	De hjälptas antal >•/» 1936	D ä r a	V
arbets- linjen	under-stö ds-linjen	ung- doms- hjälpen
»/, 1935	“/, 193''6
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Osby..............	5,078	23	rapp. ej	_	_	_	—	—
Rinkaby...........	994	6	rapp. ej	• -	—	—	—	—
Riseberga..........	4,096	33	»	—	—	—	—	—
S:t Olof...........	1,622	7	»	—	—	—	—	—
Simris.............	1,445	13	2	0.1	—	—	—	—
Skepparslöv........	1,180	3	4	0.3	4	—	4	—
Stiby..............	1,305	11	3	0.2	3	3	—	—
Stoby.............	3,609	58	38	1.1	19	19	—	—
Tjörnarp ...........	1,144	10	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tomelilla köping . . .	2,813	9	—	—	.-	—	—
Tryde .............	1,831	3	—	—	—	—	—	—
Träne .............	1,275	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Valby.............	974	4	»	—	—	—	—
Vankiva...........	2,006	9	»	—	—		—	—
Vinslövs köping ....	1,529	12	»	—	—	—	—	—
Vinslövs lk.........	2,034	22		—	—	—	—	—
Vittsjö............	2,564	10	»	—	—	—	—	—
Vittskövle.........	1,072	2	»	—	—	—	—	—
Vånga.............	1,699	19		—	—	—	—	—
Vä................	1,623	23	21	1.3	—	—	—	—
Västra Broby......	2,228	53	25	1.1	25	25	—	—
Västra Karup......	2,743	15	rapp. ej	—	—	—	—	—
Västra Sönnarslöv . .	1,472	7	5	0.3	5	5	—	*—
Västra Vram.......	2,950	21	8	0.3	6	6	—	—
Åhus köping.......	1,973	24	rapp. ej	—	—	—	—	—
Åhus lk............	2,635	33	10	0.4	1	1	—	—
Önnestad..........	1,981	29	rapp. ej	—	—	—	—	—
Örkened ...........	4,542	166	76	1.7	56	56	—	—
Östra Broby.......	2,506	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Ostra Hoby........	2,064	15	8	0.4	5	5	—	—
Östra Ingelstad ....	589	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Östra Nöbbelöv ....	1,165	5	»	—	—	—	—	—
Östra Sönnarslöv .. .	1,008	4	»	—	—	—	~	—
Östra Vemmerlöv.. .	1,052	12	»	—	—	—	—	—
Summa	169,147	1,588	616	0.4	429	417	4	8
Malmöhus län:
Eslövs stad . .	5,992	164	131	2.2	95	56	39	—
Hälsingborgs »	58,382	1,033	753	1.3	703	57	616	30
1 Höganäs »	6,957	170	179	2.6	165	99	56	10
Landskrona »	19,060	263	190	1.0	143	143	—	t—:
j Lunds *	25,803	314	184	0.7	154	40	112	2
\ Malmö »	138,764	1,771	1,517	1.1	1,330	240	1,045	45
Trallebergs »	13,403	251	278	2.1	207	ilo	93	4
Ystads »	11,189	431	287	2.6	211	137	74	—
j Allerum...........	2,580	6	rapp. cj	—	—	—	—	—
1 Annelöv...........	879	15	—	—	—	—	—	—
I Ask...............	814	19	rapp. ej	—	—	—	—	—
Asmundtorp.......	1,230	11	—	—	—	—	—	—
Balkåkra..........	690	7	4	0.6	2	2	—	—
Billeberga..........	1,295	3	rapp. ej	—	—	—		~
Bjuv..............	2,984	53	42	1.4	32	21	11	—
i Bosjökloster........	1,142	—	1	0.1	1	1	—	—
Bunkeflo..........	1,985	6	6	((.3	5	2	3	—
Burlöv............	5,510	46	21	0.4	11	2	9	—
Börringe...........	1,736	14	rapp. ej	—		—	—
1 Ekeby.............	3,476	60	5	0.1	5	5	—	—

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265. H

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Kommun	Invånar- antal V, 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande >■/, 1935 «/, 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal «/, 1936	arbets- linjen	D ä r a under-stöds-hj en	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Felestad...........	250	8	rapp. ej
Fjälie.............	1,069	6	. _	—	—	—	_	_
Fjärestad..........	655	1	rapp. ej	—	—	—	—	_
Flädie.............	730	3	»	—		_	_	__
Fränninge .........	2,266	10	»	—	—	—	_	_
Genarp............	1,689	2	»	—	—	—	—	_ ''
Gislöv.............	917	5	ii	1.2	10	10	_	u,.
Grönby............	1,017	9	4	0.4	—	—	—	_
Gudmundtorp......	1,437	10	rapp. ej	—	—	—	—	_
Gylle..............	512	5	4	0.8	4	4	—	_
Gässie.............	409	3	2	0.5	2	2	_	_
Hammarlöv........	553	3	rapp. ej	—	_	_	_	_
Holmby...........	1,089	4	»	—	_	—	_
Hyby.............	1,983	10	»	_	—	—	_	_
Håstad............	530	11	15	2.8	6	6	_
Hällestad..........	905	3	1	0.1	_		_	. _
Härslöv...........	1,199	15	2	0.2	2	2	_	_
Hököpinge.........	969	10	6	0.6	5	5	—	__
Hörby lk..........	3,004	17	rapp. ej	—	—	_	—	_
Höör..............	3,362	8	»	—	—	_	_	_
Igelösa och Odarslöv	791	12	»	_	—	_		_
Kattarp...........	1,922	1	5	0.3	5	5	—	_
Konga.............	720	6	rapp. ej	—	—	—	—	_
Kvistofta..........	1,541	10	»	—	—	_	_	_.
Kågeröd...........	1,818	26		r-	—	—	_	_
Källstorp..........	636	11	i	0.2	—	—	—	■_
Kävlinge..........	2,559	32	23	0.9	22	22	_	_
Lilla Bedinge......	803	rapp. ej	6	0.7	—	—	—	— .
Lilla Isie..........	617	15	10	1.6	5	5	_	_
Lilla Slågarp.......	766	23	rapp. ej	—	—	_	—	_
Lomma............	3,473	20	20	0.6	14	14	—	_
Lyngby ............	887	12	rapp. ej	—	—	—	''	_
Långaröd..........	1,512	6	»	—	—	—	—	_ ■
Lövestad..........	2,307	22	2	0.1	_	—	_	_
Munkarp..........	720	8	9	1.3	9	9	—	_
Nevishög..........	1,484	23	rapp. ej	—	—	—	_	_
Norra Vram.......	1,664	17	ii	0.7	5	5	—	_
Reslöv............	2,062	20	15	0.7	15	15	_	_
Risekatslösa........	454	4	3	0.7	3	3	_	_
S:t Ibb............	964	13	6	0.6	6	6	_	_
Saxtorp ...........	993	2	rapp. ej	—	—	—	_	_
Simlinge...........	264	2	»	_	—	_	_	_
Sjörup.............	948	6	»	—	_	_	_	_
Skegrie............	534	2	i	0.2	1	1	_	_
Skivarp ............	1,975	18		—	_	—	_	_
Skurups lk.........	2,577	37	, —	—	_	—	_	_
Skårby............	1,034	16	5	0.5	_	_	_	_
Slimminge.........	1,538	16	rapp. ei	—	—	—	_	_
Snårestad..........	686	12	—	_	_	_	_	_
Solberga ...........	281	5	rapp. ej	—	—	—	_	_
Stehag ............	1,582	13	5	0.3	5	5	_	_
Stora Hammar.....	725	2	rapp. ej	_	_	_	_	_
Store Herrestad ....	1,145	10		—	_	_	_	_,
Stora Köpinge.....	2,065	19	1	O.o	1	1	_	_
Stävie.............	668	rapp. ej	2	0.3	2	2	_	_
Svalöv............	2,168	7	—	_	_	_	_.	_ .
Svedala köping.....	1,909	16	10	0.5	8	8	_	;
Svedala lk.........	3,307	27	3	0.1	3	3	_	_ ;
Södra Sandby ......	1,997	31	5	0.3	—	—	—

Kungl. Majlis proposition nr 265,

115

	Invånar-antal »/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De	D ä r a	V
Kommun	hjälptas		under-stöds-hj en	ung- doms- hjälpen
“/, 1935	«/» 1936	antal »7, 1936	arbets- linjen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Södra Vram.......	2,725	197	181	6.6	160	90	70
Södra Åkarp.......	530	7	2	0.4	- .	_	_	_
Södra Åsum.......	2,820	45	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tolånga...........	1,442	2	»	—	—	—	_	_
Torrlösa...........	1,520	13	»	—	_	_	_	_
Trollenäs..........	1,421	20	10	0.7	10	10	—	_
Tygelsjö...........	1,361	2	—	—	_	_	_	—
Vallkärra..........	927	17	rapp. ej	—	—	—	—
Vanstad...........	1,591	18	10	0.6	4	—	4	—
Vellinge...........	1,753	29	10	0.6	10	10	—	—
Viken .............	1,144	rapp. ej	1	0.1	1	1	—	—
Villie..............	1,335	11	2	0.1	—	_	_	—
Vollsjö............	1,583	15	rapp. ej	—	—	—	_	- ''
Välinge............	1,584	19	3	0.2	3	3	—	—
Välluv.............	783	4	_	_	_	_	_	__
Väsby.............	3,212	30	27	0.8	23	23	_	_
Västra Alstad......	1,075	13	1	0.1	_	_	_	_
Västra Ingelstad . . .	645	2	3	0.5	3	3	—	_
Västra Karaby.....	1,206	10	rapp. ej	—	—	—	—	—
Västra Klagstorp . ..	1,286	13	—	—	—	—	_	_
Västra Kärrstorp ...	520	3	rapp. ej	_	—	—	—	■ _
Västra Nöbbelöv . ..	661	21	»	_	_	_	_	_
Västra Sallerup ....	1,498	6	4	0.3	4	4	_	_
Äspö..............	314	9	rapp. ej	—	—	—	—	—
Oja...............	395	10	»	_	—	_	_	_
Orja..............	870	4	»	_	_	_	_	_
Östraby...........	1,791	6	»	—	_	_	_	_
Östra Klagstorp ....	1,218	8	»	_	_	_	_	_
östra Kärrstorp ....	1,201	_	2	0.2	2	2	_	__
Östra Torp........	856	10	rapp. ej	—	—	_	_	_
Östra Vemmenhög ..	1,108	10	i	0.1	—	—	—	—
Summa	422,887	5,856	4,043	1.0	3,417	1,194	2,132	91
Hallands län:
Falkenbergs stad ...	5,866	93	73	1.2	43	43	_	_
Halmstads » ...	25,351	476	322	1.3	282	251	21	10
Laholms » ...	2,617	38	22	0.8	19	19	_
Varbergs » ...	9,296	55	58	0.6	53	53	-	-
Breared...........	1,574	12	rapp. ej	_	__	_	_	_
Eftra..............	1,132	23	20	1.8	3	3	—	_
Enslöv............	4,062	94	32	0.8	18	12	_	6
Fjärås.............	2,879	15	rapp. ej	—	—	_	—
Harplinge..........	2,836	89	78	2.8	42	42	_	_
Hasslöv...........	717	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Holm.............	724	—	8	1.1	—	_	_	_
Knäred............	2,514	10	5	0.2	5	5	_	_
Krogsered.........	607	6	rapp. ej		—	—	—	_
Laholms lk.........	2,040	7	»	_	_	_	_	_
Lindome...........	2,603	20	»	_	_	_	_
Okome............	976	12	_	_	_	_	_
Skrea.............	1,306	42	20	1.5	19	19	_	_
Slättåkra ..........	2,732	12	7	0.3	3	3	_	_
Slöinge............	1,413	10	6	0.4	6	6	_	_
Snöstorp ...........	2,288	10	13	0.6	13	13	_	_
Stafsinge..........	2,526	19	18	0.7	13	13	_	_
Söndrum..........	1,783	45	60	3.4	19	19	_.	_
Tjärby ............	1,072	—	rapp. ei	—			—	—

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

	Invånar- antal V, 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4	De	D ä r a	v
Kommun	hjälptas		under-stöds-hj en	ung- doms- hjälpen
•V. 1935	“/, 1936	i % av kol. 2	antal M/s 1936	arbets- linjen
1	2	3	1	5	6	7	8	9
Torup.............	2,654	77	23	0.9	19	17	2
Vapnö .............	629	34	21	3.3	1	1	—	—
Veddige...........	1,764	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Årstad............	1,594	3	—	—	—	—	—	—
Summa	85,555	1,206	786	0.9	558	519	23	16
Göteborgs stad...... Göteborgs o. Bohus län i övrigt:	255,886	5,690	3,801	1.5	3,561	437	2,906	218
Kungälvs stad ....	5,891	17	19	0.3	15	15	—	—
Lysekils » ....	5,891	249	255	4.3	217	87	120	10
Marstrands » ....	1,638	9	2	0.1	—	—	—	—
Mölndals * ....	16,861	377	325	1.9	264	99	165	—
Strömstads * ....	3,171	104	50	1.6	40	40	—	—
Uddevalla * ....	15,511	405	337	2.2	298	142	135	21
Askum............	2,772	298	220	7.9	174	149	25	_
Backa.............	2,837	18	rapp. ej	—	—	—	—	—
Bokenäs...........	1,008	40	29	2.9	17	17	—	—
Bottna............	589	44	37	6.3	26	25	—	1
Brastad...........	3,772	480	447	11.9	394	273	110	11
Bro...............	2,847	264	238	8.4	189	153	30	6
Bärfendal..........	526	15	16	3.0	10	9	—	i
Bäve..............	1,549	31	28	1.8	16	16	—	—
Dragsmark.........	484	25	22	4.5	8	8	—
Forshälla..........	1,838	3	7	0.4	7	7	—	—
Foss..............	4,305	178	183	4.3	142	44	66	32
Grebbestads köping .	862	39	12	1.4	—	—	—	—
Grinneröd..........	579	3	—	. —	• —	—	—	—
Grundsund.........	1,100	31	18	1.6	—	—	—	—
Hede..............	957	42	14	1.5	9	8	1	—
Herrestad..........	1,357	27	12	0.9	10	8	2	—
Hjärtum...........	2,735	66	31	1.1	12	6	6	—
Hogdal............	1,348	84	103	7.6	94	83	8	3
Håby.............	783	3	4	0.5	—	—	—	"
Högås.............	471	11	rapp. ej	—	—	—	— .	—
Krokstad..........	1,881	10	27	1.4	9	9	—	—
Kungshamn........	2,406	54	40	1.7	27	27	—	—
Kville.............	4,928	268	228	4.6	202	199	—	3
Lane Ryr..........	1,201	11	9	0.7	6	6	—	-r-
Ljung.............	1,693	11	5	0.3	3	3	—	—
Lommeland........	901	82	102	11.3	102	77	24	1
Lur...............	1,703	54	31	1.8	8	8	—	. —
Lyse..............	2,633	227	208	7.9	176	129	40	7
Malmön...........	1,367	61	105	7.7	84	68	14	2
Mo................	790	24	14	1.8	1	1	—	. T—
Naverstad.........	2,396	25	17	0.7	5	—	5	..r—
Näsinge...........	1,263	180	161	12.7	128	112	10	6
Partille............	7,432	25	39	0.5	26	26	—-	—
Romelanda........	1,599	20	20	1.3	5	—	5	-rr
Råda..............	2,077	17	rapp. ej	—	—	—	—	—
Rödbo.............	506	7	3	0.6	—	—	—	.. ~rr!
Sanne .............	604	20	rapp. ej	—	-T	—	— .	ITT
Skee...............	5,694	603	460	8.1	413	410	—	3
Skredsvik..........	1,609	19	14	0.9	4	4	—	.... TT-
Smögen............	1,674	38	rapp. ej	• —	—	—	—	. .—T
Svarteborg.........	2,720	55	43	1.6	34	31	—	3
;Svenneby ..........	1,345	88	40	3.0	33	33	—

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

117

Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 % av kol. 2	De hjälptas antal *''/3 1936	arbets- linjen	Jära under-stöds-hj en	V ung- doms- hjälpen
*7, 1935J	“/» 1936
1	2	3 1	4	5	6	7	8	9
Tanum............	5,315	160	129	2.4	92	92
Tjärnö ............	1,870	21	18	1.0	12	6	6	—
Torslanda..........	561	6	rapp. ej	—	—	__	—	—
Tossene............	5,304	467	271	5.1	239	187	50	2
Västerlanda........	1,869	109	87	4.7	35	33	—	2
Västra Frölunda ....	12,328	156	100	0.8	74	8	49	17
Ytterby...........	1,225	6	7	0.6	5	5	—	—
Summa	158,576	5,687	4,587	2.9	3,665	2,663	871	131
Älvsborgs län:
Alingsås stad ....	9,541	40	42	0.4	15	15	—	—
Borås » ....	42,019	89	69	0.2	42	42	—	—
Trollhättans » ....	15,067	327	133	0.9	112	68	44	—
Ulricehamns » ....	4,377	32	20	0.5	1	1	—	—
Vänersborgs » ....	9,149	343	218	2.4	121	121	—	—
Åmåls » ....	6,827	109	65	1.0	35	35	—	—
Alingsås och Rödene	1,926	7	rapp. ei	_	—	—	—	—
Angered...........	1,687	12	16	0.9	16	16	—	■i—
Bengtsfors köping ..	2,177	52	26	1.2	14	14	—	—
Bollebygd..........	3,851	25	rapp. ej	—	—	—	—
Bredared..........	1,126	8	»	—	—	—	—	—
Brunn.............	921	8	»	—	—	—	—	—
Brålanda..........	2,324	14	»	—	—	—	— ■	—
Bäcke.............	954	5	—	—	_	_	—
Dals-Ed...........	2,575	43	23	0.9	6	6	—	—
Dalskog...........	1,034	9	8	0.8	—	—	—	—
Fors..............	2,125	33	33	1.6	16	16	—	—
Fritsla.............	2,705	1	1	0.0	—	—	—	—
Frändefors.........	3,652	26	7	0.2	—	—	—	—
Faxerna...........	2,821	140	84	3.0	51	26	25	—
Färgelanda.........	2,773	30	12	0.4	9	9	—	—
Gunnarsnäs........	1,085	14	rapp. ej	—	—	—	—	—
Gärdhem..........	1,713	9	11	0.6	10	—	10	—
Holm.............	1,763	21	19	1.1	9	9	—	—
Högsäter..........	1,813	30	rapp. ej	—	—	—	—	—
Järbo.............	938	15	»	—	—	—	—	—
Kullings-Skövde ....	1,751	5	7	0.4	7	7	—	—
Laxarby...........	2,052	33	28	1.4	—	—	—	—
Lerum.............	4,174	34	21	0.5	18	18	—	—,
Melleruds köping ...	1,619	28	27	1.7	18	18	—	—
Nössemark.........	1,323	6	—	—	—	—	—	—
Rölanda...........	1,167	32	rapp. ej	—	—	—	—	—
Sandhult..........	2,387	18	»	—	—	—	—	• _
Skepplanda........	1,838	5	»	—	—	—	—	—
Skogsbygden .......	382	9	»	—	—	—	—	—
Skållerud..........	2,883	u	20	0.7	—	—	—	—
Starrkärr ..........	3,728	11	19	0.5	19	—	19	—
Steneby ...........	3,823	119	53	1.4	21	21	—	—
Strängsered........	451	7	4	0.9	—	—	—	—
Svenljunga.........	1,624	17	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tisselskog..........	719	6	rapp. ej	—	—	—	—	—
Toarp.............	3,876	4	»	—	—	—	—	—
Torp..............	791	17	5	0.6	4	4	—	—
Torrskog...........	1,389	48	26	1.9	5	5	—	—
Tranemo...........	2,303	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Tunge .............	658	10	—	—	—	—	—	—
Töftedal...........	846	4	rapp. ej	—	—	—	—	—

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal «/„ 1936		D ä r a	V
arbets- linjen	under-stöds-hj en	ung- doms- hjälpen
ai./, 1935	87, 1936
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Töllsjö............	1,304	22
Valbo-Rvr.........	523	15	11	2.1	_	_	_	_
Vassända-Naglum ...	5,034	122	83	1.6	34	34	_	_
Vårvik............	895	12	rapp. ej	_	—	—	—	_
Väne-Ryr..........	534	24	»	_	_	_	_.	_
Väne-Åsaka........	1,567	23	»	_	_	_	_	_
Västra Tunhem ....	4,042	72	36	0.9	27	27	__	_
Åmåls lk...........	1,147	13	rapp. ej	_			_	_
Ärtemark..........	1,582	33	»	_	_	_	_	_
Ödenäs............	473	3	»	_	_	_	_	_
Ödskölt...........	879	16	4	0.5	_	_	_	_
Ör................	1,714	13	rapp. ej	_	_	—	—	—
Örby..............	6,616	36	16	0.2	12	11	—	i
Summa	193,037	2,273	1,147	0.6	622	523	98	i
Skaraborgs län:
Falköpings stad ....	8,442	60	60	0.7	27	27	_	_
Hjo » ....	2,853	31	22	0.8	10	9	—	i
Lidköpings » ....	10,035	117	103	1.0	78	11	67	—
Mariestads » ....	6,291	90	59	0.9	49	38	_	ii
Skara ■> ....	7,093	62	43	0.6	19	19	_	_
Skövde » ....	11,163	132	83	0.7	37	32	_	5
Tidaholms » ....	4,456	222	185	4.2	124	75	41	8
Agnetorp..........	2,078	109	78	3.8	53	32	15	6
Amnehärad........	3,008	13	2	0.1	2	2	—	_
Baltak............	1,094	11	rapp. ej	_	—	—	_	—
Berg..............	1,020	6	»	—	—	—	_	_
Björkäng ..........	1,891	32	6	0.3	3	—	3	—
Bolum.............	639	5	rapp. ej	_	_	_	_
Bredvik...........	997	1	»	—	_	_	_	_
Dimbo............	565	6	»	_	_	_	_	_
Finnerödja.........	2,123	16	»	—	—	—	—	—
Forshem...........	1,781	28	21	1.2	6	4	—	2
Fredsberg..........	1,801	22	rapp. ej	—	—	—	—	—
Fägre.............	1,651	45	»	—	—	—	_	—
Grevbäck..........	770	5	»	—	—	_	_	. _:
Götlunda..........	1,325	21	»	_	_	_	_	_
Habo..............	2,999	2	»	_	_	_	__	_
Halna.............	568	7	»	_	_	_	_	_
Hova..............	3,316	17	»	_	_	_	_	_
Järpås.............	1,552	5	—	—	—	—	—	—
Karlsborg..........	2,110	31	21	1.0	21	21	—	_
Kinne-Vedum......	643	1	rapp. ej	_	_	_	_	_•
Kungslena.........	465	4	»	—	—	—	—	—
Kyrkefalla.........	4,566	29	»	—	—	—	—	—
Kållands-Åsaka ....	575	1	—	_	_	_	_.	_
Otterstad..........	1,627	21	rapp. ej	—		—	—	—
Leksberg..........	1,060	11	ii	1.0	2	2	—	• . — •
Locketorp.........	697	7	rapp. ej	—	—	—	—	;—
Lugnås............	1,006	5	»	—	—	—	—	—
Lyrestad...........	2,567	13	6	0.2	—	_	—	—
Mellby............	684	1	—	—	—	—	—
Mölltorp...........	1,998	46	17	0.9	9	9	—	. 1•
Norra Kyrketorp . . .	947	5	—	—	—	—	—	_
Rackeby...........	507	4	rapp. ej	—	—	—	—
Ransberg..........	2,017	8	4	0.2	3	3	—	—
Råda..............	901	4	rapp. ej	—	—	—	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

119

.. ..	Invånar- antal V, 1935	Rapporterat an-talhjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De	Dåra	V
Kommun	hjälptas		under-stö ds-linjen	ung- doms- hjälpen
»V, 1935	31/, 1936	antal »/. 1936	arbets- linjen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Sandhem..........	1,697	27	14	0.8	8	7	1	_
Stenstorp ..........	1,084	7	rapp. ej	—	—	—	—	— *
Trästena...........	528	4		—	—	—	—	—
Töreboda köping . ..	1,073	14	»	—	—	—	—	—
Ullervad...........	890	6	5	0.6	4	4	—	—
Undenäs...........	3,823	58	10	0.3	10	10		—
Vad...............	695	14	rapp. ej	—	—	—	—	—
Vara köping.......	1,401	3	2	0.1	1	—	1	—
Varnhem..........	748	9	—	—	—	—	—
Varv..............	511	51	14	2.7	2	2	—	—
Våmb.............	1,212	—	1	0.1		—	— •	—
Väring............	1,028	18	rapp. ej	—	—	—	—	— ■
Älgarås ............	1,393	11	—	—	—	—	—	•
Örslösa............	730	2	rapp. ej	—	—	—
Österplana.........	1,298	2	»	—	—	—		— ••
Summa	119,992	1,482	767	0.6	468	807	128	88
Värmlands län:
Arvika stad . .	8,049	160	45	0.6	39	5	34	—
Filipstads »	4,553	54	57	1.3	38	27	11	— •
Karlstads »	26,099	421	251	1.0	148	49	96	3
Kristinehamns »	12,870	226	191	1.5	117	85	32	—
Alster.............	1,463	17	4	0.3	4	4	_	—
Arvika lk..........	4,798	118	71	1.5	68	18	47	3
Blomskog..........	1,424	30	9	0.6	4	1	3	—
Boda..............	1,401	25	16	1.1	6	5	—	1
Borgvik...........	847	rapp. ej	21	2.5	—	—	—	—
Brattfors..........	1,134	88	—	—	—	—	—	—
Brunskog ..........	3,546	33	24	0.7	10	10		—
By................	3,655	41	25	0.7	16	15	1	—
Dalby.............	3,722	134	19	0.5	—	—	—	—
Ed................	2,419	6	7	0.3	—	—	—	—
Eda...............	6,472	335	179	2.8	124	113	10	1
Ekshärad..........	6,506	246	166	2.6	66	64	—	2
Frykerud..........	2,622	9	7	0.3	7	7	—	—
Fryksände .........	6,695	98	102	1.5	48	42	—	6
Färnebo ...........	3,398	38	32	0.9	12	2	10	—
Glava.............	3,395	54	22	0.6	6	6	—	—
Grava .............	6,620	277	149	2.3	93	91	—	2
Grums.............	4,004	96	75	1.9	70	35	31	4
Gräsmark..........	3,075	34	1	0.0	—	—	—
Gunnarskog........	4,142	33	9	0.2	6	4	2	—
Gåsborn...........	1,056	60	rapp. ej	—	—	—	—
Hammarö..........	5,995	109	»	—	—	—	—	—
Holmedal..........	1,661	24	—	—	—	—	—	—
Järnskog ..........	2,781	46	20	0.7	10	5	5
Köla..............	2,471	15	26	1.1	16	1	12	3
Lysvik............	3,154	145	59	1.9	32	30	—	2
Långserud.........	1,826	8	—	—	—	—	—	—
Nedre Ullerud......	4,563	169	120	2.6	51	27	20	4
Nor...............	3,133	36	47	1.5	29	3	23	3
Nordmark.........	1,725	22	14	0.8	3	1	—	2
Norra Finnskoga . . .	1,736	35	rapp. ej	—	—	—	—	—
Norra Ny..........	3,093	79	—	—	—	—	—	—
Norra Råda........	10,662	296	112	1.1	71	71	—	—
Ny................	1,628	14	19	1.2	8	—	8	—
Nyed..............	4,988	56	33	0.7	23	20	3	—

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

	Invånar-antal >/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4	De		D ä r a	V
Kommun	hjälptas		under-stö ds-linjen	ung- doms- hjälpen
“/, 1935	*7, 1936	i % av kol. 2	antal *7, 1936	arbets- linjen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Nyskoga...........	579	rapp. ej	18	3.1
Ransäter..........	5,949	154	53	0.9	32	32	_	—
Rudskoga..........	1,265	19	rapp. ej	—	—	—	—	—
Rämen............	2,857	68	54	1.9	28	26	—	2
Segerstad..........	687	3	rapp. ej	—	—	—	—	—
Silbodal...........	2,648	53	»	—	_	_	_	_
Sillerud............	2,759	48	55	2.0	23	23	_	_
Skillingmark.......	1,187	rapp. ej	11	0.9	4	—	4	_
Stavnäs ...........	2,446	12	3	0.1	_	_	_	_
Stora Kil..........	3,772 1,729	86	50	1.3	20	20
Sunne köping......	21	rapp. ej	_	_ .
Sunne lk...........	9,108	198	64	0.7	48	42	—	6
Sunnemo..........	1,489	83	17	1.1	_	_	_	_
Svanskog ..........	1,551	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Säffle köping.......	3,571	31	24	0.7	16	16	—	—
Södra Finnskoga ...	1,759	160	29	1.6	4	—	_	4
Södra Råda........	1,069	9	rapp. ej	—	—	—	—	—
Töcksmark.........	1,563	43	»	_	_	_	_	_
Visnum............	3,323	50	50	1.5	21	21	_	_
Visnums-Kil.......	804	14	rapp. ej	—	—	—	_	—
Vitsand............	2,017	9	—	—	_	_	_
Värmskog..........	1,093	24	4	0.4	• -i-	—	_	_
Väse..............	3,483	14	1	O.o	1	1	_	_
Västra Emtervik . . .	1,785	2	rapp. ej	—	—	_	—	_
Älgå..............	1,511	13	4	0.3	_	_	_	_ ''
Älvsbacka .........	740	9	_		_	_	_	_
Ölme..............	2,184	1	rapp. ej	_	_	_	_	_
Östervallskog......	1,095	11	_	_	_	_	_	_
Östmark...........	3,542	151	27	0.8	24	13	_	11
östra Emtervik ....	1,800	62	38	2.1	21	19	_	2
Östra Fågelvik.....	2,056	82	27	1.3	7	7	_
övre Ullerud......	2,074	46	6	0.3	—	—	—	—
Summa	246,876	5,165	2,467	1.0	1,374	961	352	61
Örebro län:
Lindesbergs stad ...	3,484	46	rapp. ej	_	_	_	'' _	_
örebro »	38,571	661	377	1.0	260	165	75	20
Almby............	4,493	34	19	0.4	15		14	1
Asker.............	4,081	30	9	0.2	2	2	_	_
Askersunds lk......	2,494	26	11	0.4	5	5	_	_
Axberg............	1,851	3	_	—	—	_	_	_
Bjurtjärn..........	1,580	42	—	—		_	_	_
Fellingsbro.........	6,657	15	20	0.3	16	12	4	_
Grythyttan........	3,381	69	35	1.0	18	6	12	_
Götlunda..........	2,596	16	rapp. ej	—	_	_	_	_
Hackvad..........	563	7	»	_	_	_	_	_
Hallsbergs köping . .	2,706	21	22	0.8	12	12	_
Hallsbergs lk.......	2,206	23	4	0.2	4	4	_	_
Hammar...........	4,723	124	51	1.1	38	37	_	1
Hardemo..........	1,416	5	rapp. ej	—	—.	_	_
Hidinge...........	1,669	16	»	_	_	_	_	_
Hjulsjö............	2,111	38	16	0.8	9	9	_	_
Hällefors..........	5,631	99	62	1.1	47	37	_	10
Järnboås..........	1,234	11	rapp. ej	—	—	—	—
Karlskoga.........	16,905	19	74	0.4	25	25	_	_
Knista............	2,047	9	4	0.2			—	''-

Kungl. May.ts proposition nr 265.

121

Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal »/, 1936		D ä r a	v
arbets- linjen	under- stöds- linjen	ung- doms- hjälpen
»/, 1935	*7, 1936
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Kopparbergs köping.	2,003	46	30	1.5	15	15
Kumla............	9,783	76	28	0.3	19	19	—	—
Kvistbro...........	3,644	211	64	1.8	54	54	—	—
Lerbäck...........	4,905	45	26	0.5	6	6		— ■
Linde.............	8,242	118	44	0.5	22	17	5	—
Ljusnarsberg .......	8,127	475	341	4.2	288	138	117	33
Längbro...........	5,946	51	15	0.3	14	14	— •
Lännäs............	1,854	18	rapp. ej	—	—	—	—	—
Mosjö.............	1,427	16	»	—	—	—	_	—
Nora lk............	4,646	95	19	0.4	10	10	—	—
Nysund............	2,196	16	rapp. ej	—	—	—	—	—
Näsby.............	2,403	17	»	—	—	—	—	—
Ramsberg..........	3,519	169	98	2.8	54	51	—	3
Ramundeboda......	2,508	48	50	2.0	18	18	—	—
Skagershult........	1,347	31	—	—	—	—	—	—
Snavlunda.........	1,819	17	rapp. ej	—	—	—	—	—
Svennevad .........	1,540	6	4	0.3	—	—	—	_
Viby..............	3,818	51	23	0.6	14	14	_	—
Viker..............	1,389	20	rapp. ej	—	—	—	—	—
Vintrosa ...........	1,507	15	9	0.6	3	3	_	_
Ånsta.............	905	2	rapp. ej	-	—		-	—
Summa	183,927	2,857	1,455	0.8	968	673	227	68
Västmanlands län:
Arboga stad........	4,853	120	79	1.6	54	28	25	1
Köpings » ........	6,247	78	37	0.6	20	20	—	—
Sala » ........	8,011	82	55	0.7	46	_	46	—
Västerås » ........	31,794	210	58	0.2	26	26	—	—
Arboga lk..........	1,270	4	rapp. ej	_	_	_	_	_
Björskog...........	1,375	9	i	0.1	1	—	1	—
Bro...............	1,785	5	rapp. ej	—	—	—	—	—
Enåker............	1,276	16	»	—	—	—	—	—
Gunnilbo..........	1,113	2	»	—	—	_	—	_
Haraker...........	1,093	8	)>	—	—	_	_	_
Harbo.............	1,491	15	»	—	—	_	_	—
Hed...............	1,410	5	»	—	—	_	_	—
Himmeta..........	833	17	»	—	—	—	—	_
Hubbo ............	1,608	9	»	—	_	—	—	—
Huddunge.........	1,211	12	i	0.1	1	1	—	—
Irsta ..............	1,109	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Karbenning........	1,593	1	—	—	—	—	—	—
Kolbäck...........	3,374	16	—	—	—	—	—	—
Kumla............	1,576	6	rapp. ej	—	—	—	—	—
Kung Karl........	1,536	3	»	—	—	—	—	—
Kungsörs köping . . .	2,294	27	»	—	—	—	—	—
Kärrbo............	509	14	»	—	—	—	_	—
Medåker...........	1,069	1	—	_	—	—	—	—
Munktorp..........	2,561	11	i	0.0	1	1	—	—
Möklinta...........	2,714	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Nora..............	3,322	83	13	—	7	7	—	—
Norberg...........	5,255	113	59	1.1	43	38	5	—
Ramnäs...........	2,434	48	17	0.7	11	11	—	—
Romfartuna........	1,409	11	rapp. ej	—	—	—	—	—
Sevalla............	575	11	»	—	_	—	—	—
Skinnskatteberg ....	4,006	42	18	0.4	5	5	—	—
Skultuna..........	2,039	16	1	0.0	—	—	—	—

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

	Invånar-antal »/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4	De	D ä r a	V
Kommun	hjälptas		under-stöds-hj en	ung- doms- hjälpen
*7, 1935	*7, 1936	i % av kol. 2	antal >7. 1936	arbets- linjen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Sura..............	4,482	ii	rapp. ej			_	_
Svedvi ............	3,544	16	»	—	—	—	—	—
Västanfors.........	7,365	7	—	—	—	—	—	—
Västerfärnebo......	3,779	19	rapp. ej	—	—	—	—	—
Västerlövsta.......	3,853	8	—	—	—	—	—	—
Västervåla.........	1,333	25	3	0.2	3	—	3	—
Östervåla..........	3,547	42	5	0.1	5	5	—	—
Summa	130,648	1,127	848	0.3	223	142	80	1
Kopparbergs lån:
Falu stad ......	13,496	195	lil	—	36	36	—	—
Hedemora ■> ......	4,032	38	24	0.6	21	21	—	—
Ludvika » ......	5,363	44	rapp. ej	—	—	—	—	—
Säters » ......	2,216	35	20	0.9	11	11	—	—
Aspeboda ..........	892	2	—	—	—	—	—	—
Bjursås............	3,315	1	—	—	—	—	—	—
Borlänge köping ....	2,616	5	4	0.2	2	—	2	—
By................	5,420	53	11	0.2	6	—	6	—
Domnarvet........	15,127	206	82	0.5	39	24	—	15
Enviken...........	2,334	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Floda.............	2,535	30	5	0.2	—	—	—	—
Folkärna..........	4,783	49	33	0.7	27	13	14	—
Gagnef............	6,363	159	47	0.7	33	33	—	—
Garpenberg........	2,279	89	2	0.1	—	—	—	—
Grangärde .........	11,474	656	462	4.0	333	207	100	26
Grytnäs...........	3,136	40	11	0.4	1	—	—	1
Gustafs............	2,408	23	rapp. ej	—	—	—	—	—
Hedemora lk.......	6,083	33	21	0.3	—	—	—	—
Husby.............	6,226	40	18	0.3	—	—	—	—
Idre...............	1,508	1	—	—	—	—	—	—
Järna.............	7,623	212	113	1.5	44	40	4	—
Kopparbergs lk.....	7,115	97	42	0.6	16	3	6	7
Krylbo köping.....	1,903	18	rapp. ej	—	—	—	—	—
Leksand ...........	9,857	146	63	0.6	21	15	6	—
Lima..............	2,581	38	52	2.0	18	18	—	—
Ludvika lk.........	4,983	143	74	1.5	59	54	—	5
Malung............	7,663	46	4	0.1	—	—	—	—
Mora..............	9,839	105	31	0.3	13	13	—	—
Morastrands köping .	1,570	15	10	0.6	—	—	—	—
Norrbärke.........	5,656	263	193	3.4	117	64	50	3
Nås...............	2,354	41	5	0.2	4	4	—	—
Ore...............	3,509	29	rapp. ej	—	—	—	—
Rättvik...........	8,637	66	33	0.4	21	9	12	—
Siljansnäs..........	2,445	116	9	0.4	3	3	—	—
Silvberg...........	1,351	21	12	0.9	4	4	—	—
Smedjebackens köp.	2,527	27	rapp. ej	—	—	—	—	—
Sollerön...........	2,043 3,328	25	6	0.3			_	_
Stora Skedvi.......	25	rapp. ej		—	—	—	—
Stora Tuna........	9,043	181	48	0.5	38	28	2	8
Svärdsjö...........	5,311	31	—	—	—	—	—	'' —.
Säfsnäs............	2,973	20	—	—	—	—	—	—
Säters lk...........	1,819	23	10	0.5	—	—	—
Söderbärke.........	3,829	5	rapp. ej	—	—	—	—	—
Torsång...........	1,244	14	i	0.1	—	—	—	— ■
Transtrand.........	1,925	17	6	0.3	—	—	—	■ •—
Venjan............	1,923	11	—	—	—	—	—	• —

Kungl. Majlis proposition nr 265-

123

Kommun	Invånar-antal l/i 1935	Rappor tal hjäll *7, 1935	terat an-sökande »7» 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal >7, 1936	arbets- linjen	D ä r a under-stöds-hj en	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	Ö	6	1	8	9
Vika..............	3,258	51	33	1.0	20	20
Våmhus...........	1,495	27	19	1.3	—	—	_	_
Ål................	2,384	16	rapp. ej	—	—	—	—	—
Äppelbo...........	1,656	8	15	0.9	—	—	—	—
Summa	223,450	3,538	1,630	0.7	887	620	202	65
Gävleborgs län:
Gävle stad......	39,280	623	466	1.2	285	141	140	4
Hudiksvalls » ......	7,293	189	144	2.0	93	73	14	6
Söderhamns» ......	11,298	627	566	5.0	462	149	298	15
Alfta..............	7,120	120	35	0.5	19	14	_	5
Arbrå.............	5,877	145	49	0.8	19	6	—	13
Bergsjö............	4,199	81	2	0.0	2	—	—	2
Bjuråker ...........	4,123	15	—	—	—	—	—	—
Björkhamre köping .	2,861	61	27	0.9	19	19	—	—
Bollnäs lk..........	11,558	213	152	1.3	69	66	_	3
Delsbo............	5,591	17	rapp. ej	—	—	—	—	—
Enånger...........	2,804	42	4	0.1	—	—	—	_
Forsa.............	4,683	50	18	0.4	8	—	—	8
Färila-Kårböle.....	6,199	104	rapp. ej	—	—	—	—	—
Gnarp.............	3,503	57	20	0.6	13	13	—	—
Hamrånge.........	5,550	22	'' —	—	—	—	—	—
Hanebo............	4,723	144	65	1.4	30	14	—	16
Harmånger........	3,238	67	50	1.5	24	24	—	—
Hassela............	2,308	12	—	—	—	—	—	—
Hedesunda.........	4,389	106	3	O.i	3	3	_	—
Hille..............	3,187	26	16	0.5	12	12	—	—
Hälsingtuna........	2,402	36	7	0.3	5	3	2	—
Hög...............	759	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Idenor .............	1,294	22	8	0.6	5	5	—	—
Ilsbo..............	532	4	rapp. ej	—	—	—	—	—
Järbo.............	2,490	19	»	—	—	—	_	—
Järvsö .............	8,050	65	12	0.1	3	—	—	3
Jättendal..........	1,410	32	rapp. ej	_	_	—	—	—
Ljusdals köping ....	2,035	33	3	0.1	2	2	—	- ''
Ljusdals lk.........	9,025	209	68	0.8	63	42	19	2
Los...............	3,749	27	_		_	—	—	—
Mo................	2,105	56	42	2.0	18	18	—	—
Njutånger .........	4,474	144	86	1.9	70	9	46	15
Norrala............	3,232	133	101	3.1	62	42	20	_
Ockelbo...........	9,118	118	40	0.4	19	19	—	—
Ovansjö...........	7,295	30	14	0.2	4	3	—	1
Ovanåker..........	6,236	51	5	0.1	5	5	—	—
Ramsjö............	1,751	29	1	0.1	1	1	—	—
Rogsta............	1,960	57	18	0.9	10	8	—	2
Sandvikens köping..	12,853	50	rapp. ej	—	—	—	—	—
Segersta ...........	1,506	85	35	2.3	19	15	—	4
Storviks köping ....	1,808	15	rapp. ei	_	—	—	—	—
Söderala...........	14,325	534	381	2.7	275	90	185	—
Torsåker...........	4,278	10	rapp. ej	—	—	—	—	_
Trönö.............	1,695	115	49	2.9	—	—	_	—
Undersvik.........	1,267	34	rapp. ej	—	—	—	—	—
Valbo.............	12,641	206	101	0.8	27	27	—	—
Årsunda...........	2,087	4	rapp. ej	—	—	_	_	_
Österfärnebo.......	3,069	1	—	—	—	—	—
. Summa	263,230	4,841	2,588	1.0	1,646	828	724	99

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 265■

	Invånar-antal >/i 1935	Rapporterat an-tal hjälpsökande	Kol. 4 i % av kol. 2	De	D ä r a	V
Kommun	hjälptas		under-stöds-hj en	ung- doms- hjälpen
•V, 1935	«/, 1936	antal sl/3 1936	arbets- linjen
1	2	3	4	5	6	7	» i	9
Västernorrlands län: Härnösands stad . . .	12,045	193	143	1.2	95	31	64
Sollefteå »	2,877	rapp. ej	44	1.5	35	14	21	—
Sundsvalls » ...	18,704	238	198	1.1	161	47	114	—
Alnö..............	6,731	728	646	9.6	586	151	425	10
Arnäs.............	5,323	81	23	0.4	16	16	—	—
Attmar............	3,170	68	107	3.4	77	72	5	—
Bjärtrå ............	5,092	388	411	8.1	338	50	250	38
Bodum............	2,036	14	—	—	—	—	—	— ■
Borgsjö............	7,432	16	—	—		—	—	—
Boteå.............	1,681	48	16	1.0	11	11	—	—
Dal...............	1,301	54	70	5.4	38	14	20	4
Ed................	1,407	42	9	0.6	1	1	—	—
Edsele.............	2,059	7	3	0.1	—	—	—	—
Fjällsjö............	2,493	2	8	0.3	6	6	—	—
Graninge..........	1,943	25	31	1.6	15	15	—	—
Grundsunda ........	4,502	59	24	0.5	15	15	—	— .
Gudmundrå........	15,292	662	565	3.7	430	398	—	32
Helgum...........	2,862	26	34	1.2	28	17	—	11
Holm.............	1,340	6	rapp. ej	—	—	—	—	—
Häggdånger........	973	42	8	0.8	4	4	—	—
Hässjö............	4,421	301	276	6.2	239	71	135	33
Högsjö............	4,357	306	370	8.5	277	80	170	27
Indal..............	2,509	135	91	3.6	72	72	—	—
Indals-Liden.......	2,876	—	6	0.2	6	5	—	1
Ljustorp ...........	2,577	130	83	3.2	57	53	—	4
Långsele...........	3,359	229	128	3.8	91	39	40	12
Mo................	1,889	30	—	—	—	—	—	—
Multrå............	1,140	34	8	0.7	4	4	—	—
Njurunda ..........	11,787	764	838	7.1	761	167	530	64
Nora..............	3,430	283	236	6.9	199	58	110	31
Nordingrå.........	3,542	139	115	3.2	80	40	40	—
Nätra.............	5,960	28	12	0.2	6	6	—	—
Ramsele...........	4,323	44	31	0.7	31	30	—	1
Selånger...........	3,366	39	43	1.3	22	22	—	—
Sidensjö...........	2,334	6	—	—	—	—	—	—
Själevad...........	9,583	68	8	0.1	1	1	—	—
Skog..............	982	21	26	2.6	8	6	—	2
Skorped...........	1,924	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Skön..............	14,523	895	1,021	7.0	947	328	605	14
Sollefteå lk.........	3,236	114	61	1.9	28	28	—	_
Stigsjö............	2,011	64	37	1.8	28	28	—	—
Styrnäs............	1,373	90	96	7.0	68	28	40	—
Stöde.............	5,579	31	3	0.1	2	2	—	—
Sånga .............	691	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
Säbrå .............	4,645	197	214	4.6	161	58	100	3
Sättna.............	2,147	37	25	1.2	11	7	—	4
Timrå.............	9,363	446	491	5.2	422	132	270	20
Torp..............	9,652	155	82	0.8	51	46	—	5
Torsåker...........	1,262	63	74	5.9	40	9	30	1
Tuna..............	5,072	369	302	6.0	266	152	110	4
Tynderö...........	1,259	60	55	4.4	37	11	24	2
Tåsjö..............	4,318	37	2	O.o	2	2	—	—
Ullånger...........	1,788	42	29	1.6	8	8	—	—
Vibyggerå.........	1,855	11	9	0.5	—	—	—	—
Viksjö.............	1,199	1	—	—	—	—	—	—
Ytterlännäs........	7,238	376	443	6.1	378	94	250	34

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

125

Kommun	Invånar- antal V, 1935	Rappor tal hjälp »V, 1935	erat an-sökande *7, 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal »/. 1936	arbets- linjen	Jära under- stöds- linjen	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Adals-Liden........	2,755	21	16	0.6	2	2
Överlännäs........	996	9	—	—	—	—	—	—
Summa	250,584	8,277	7,571	3.0	6,161	2,451	3,353	357
Jämtlands lån:
Östersunds stad ....	15,160	252	112	0.7	86	86	-	-
Alanäs............	1,953	28	_	_	_	_	_	_
Alsen..............	2,454	22	8	0.3	—	—	—	—
Aspås .............	1,064	13	rapp. ej	—	—	—	—	—
Berg..............	3,197	rapp. ej	2	0.1	—	—	—	—
Brunflo............	2,611	38	11	0.4	6	6	_	_
Bräcke ............	2,549	51	43	1.7	31	31	—	—
Fors..............	2,474	2	rapp. ej	—	—	—	—	—
Frostviken .........	2,457	4	2	0.1	—	—	—	—
Frösön............	4,122	52	38	0.9	22	20	—	2
Föllinge...........	2,433	6	1	0.0	—	—	—	—
Gåxsjö............	1,141	5	rapp. ej	—	—	—	—	—
Hallen.............	1,407	5	»	—	—	—	—	—
Hammerdal........	5,114	11		—	—	—	—	—
Hotagen...........	1,091	3	»	—	—	—	—	—
Häggenås . .........	2,509	5		—	—	—	—	—
Hällesjö...........	2,594	14	16	0.6	2	2	—	—
Kall...............	1,645	26	—	—	—	—	—	_
Lillhärdal..........	1,961	1	—	—	—	_	—	—
Lockne ............	1,918	9	rapp. ej	—	—	—	—	_
1 Myssjö............	1,195	7	—	—	— ''	—	—	—
1 Mörsil.............	1,628	37	16	1.0	1	1	—	—
1 Näs...............	1,174	2	—	—	—	—	—	—
Näskott...........	1,508	6	18	1.2	16	16	—	_
Revsund...........	2,671	58	rapp. ej	—	—	—	—	_
\| Rödön.............	3,072	19	21	0.7	2	2	—	_
Ström.............	7,006	101	66	0.9	48	34	1 .t —	14
Sveg..............	3,549	36	28	0.8	27	19	—	8
1 Undersåker........	2,888	22	3	0.1	3	3	—	—
! Åre...............	3,005	1	rapp. ej	—	—	—	—	—
ÅS................	1,894	37	26	1.4	4	2	—	2
Summa	89,444	873	411	0.5	248	222	-	26
Västerbottens län:
1 Skellefteå stad.....	7,253	38	76	1.0	4	_	4	_
; Umeå » .....	12,283	273	131	1.1	108	104	-	4
\| Bjurholm..........	5,451	12	rapp. ej	_	_	_	_	_
	6,263	206	114	1.8	54	27	_	27
; Burträsk...........	10,011	57	30	0.3	3	3	—	_
1 Bygdeå............	7,730	115	30	0.4	21	6	—	15
Byske.............	10,230	654	448	4.4	265	149	100	16
Degerfors..........	9,386	13	52	0.6	3	—	—	3
Dorotea...........	5,513	rapp. ej	14	0.3	4	—	—	4
Holmsund.........	5,178	117	162	3.1	64	35	—	29
Hörnefors..........	3,885	83	62	1.6	27	27	—	_
Jörn..............	5,826	102	6	0.1	2	_	—	2
Nordmaling........	9,440	36	21	0.2	—	—	—	—
Norsjö.............	6,904	91	24	0.3	—	—	—	—
! Skellefteå lk........	25,565	247	99	0.4	42	31	—	11
! Sävar .............	3,500	47	26	0.7	—	—	—

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 265■

Kommun	Invånar- antal V, 1935	Rappor tal hjälp »/. 1935	.erat an-sökande «/, 1936	Kol. 4 i % av kol. 2	De hjälptas antal *7, 1936	arbets- linjen	Jära under- stöds- linjen	V ung- doms- hjälpen
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Umeå lk...........	13,771	304	28	0.2	14	2		12
Vilhelmina.........	10,500	33	rapp. ej	—	—	—	—	—
Vännäs köping.....	1,769	52	54	3.1	15	11	—	4
Vännäs lk..........	5,264	10	3	0.1	3	_	—	3
Åsele..............	6,136	2	—	—	—	—	—	—
Summa	171,858	2,492	1,380	0.8	629	395	104	130
Norrbottens län:
Bodens stad.....	6,583	125	87	1.3	77	44	6	27
Haparanda » .....	2,555	109	108	4.2	60	3	50	7
Luleå » .....	13,642	360	324	2.4	281	96	158	27
Piteå » .....	3,314	52	80	2.4	40	39	—	1
Edefors............	3,758	14	4	0.1	_	_	_	_
Gällivare..........	20,151	668	664	3.3	505	460	—	45
Hietaniemi.........	2,608	57	51	2.0	3	—	—	3
Hortlax...........	4,468	190	90	2.0	33	31	—	2
Jokkmokk.........	8,475	29	5	0.1	—	—	—	—
Jukkasjärvi........	17,471	807	625	3.6	407	159	174	74
Karl Gustaf........	3,076	54	46	1.5	18	—	—	18
Nederkalix.........	13,974	592	616	4.4	424	195	200	29
Nederluleå.........	10,948	229	170	1.6	86	67	19	—
Nedertorneå........	4,459	154	186	4.2	130	24	95	11
Norrfjärden........	4,928	35	32	0.6	4	—	—	4
Piteå lk............	14,190	186	126	0.9	23	23	—	—
Råneå.............	8,936	239	208	2.3	141	72	69	—
Tärendö...........	2,153	—	27	1.3	—	—	—	—
Töre..............	4,727	246	244	5.2	169	61	70	38
Älvsby ............	8,337	10	—	—	—		—	—
Överkalix..........	7,934	47	21	0.3	5	5	_	—
Överluleå..........	9,576	147	84	0.9	42	22	20	—
Summa	176,263	4,350	3,798	2.2	2,448	1,301	861	286

Kungl. Maj:ts proposition nr 265•

127

Bilaga B.

Kommuner med en arbetslöshet ar 2—3 % av invånarantalet.

Län/Kommun	Invånar-antal ''/i 1935	Rapporterat antal hjälpsökande	Kol. 3 i *	Kol. 4 i %	Kommu-nal-, väg-
»''A 1934	81A 1935	av kol. 2	av kol. 2	och lands-tingsskatt
1	2	3	4	5	6	7
Stockholms län: Edebo................	1,907	70	42	3.7	2.2	16: 47
Fasterna..............	1,351	36	31	2.7	2.3	14:33
Häverö ..............	5,397	151	112	2.8	2.1	11:67
Ununge ..............	1.304	40	29	3.1	2.2	23:07
Summa	9.959	297	214	3.0	'' " 2.1
Uppsala län:
Älvkarleby............	8,988	667	252	7.4	2.8	13:02
Södermanlands län ......	—	—	—	—	—	—
Östergötlands län........	—	—	—	—	—	—
Jönköpings län:
Norra Ljunga ........	1,180	—	29	—	2.5	10: 58
Kronobergs län:
Ekeberga ............	1,858	45	38	2.4	2.0	14: 65
Gotlands län............	—	—	—	—	—	—
Kalmar län:
Döderhult ............	5,405	177	106	3.3	2.0	13:40
Fliseryd.............. Fågelfors ............	2,737	132	58	4.8	2.1	16:93
1,320	21	30	1.6	2.3	13: 75
Summa	9,462	330	194	3.5	2.1	—
i Blekinge län:
Asarum ..............	8,951	476	227	5.3	2.5	14:23
Eringsboda ..........	2,146	75	58	3.5	2.7	23:90
Gammalstorp ........	2,195	88	44	4.0	2.0	20:73
Hasslö................	1,502	68	39	4.5	2.6	20:08
Kyrkhult ............	4,494	151	109	3.4	2.4	18: 65
Summa	19,288	858	477	4.4	2.5	—
Kristianstads län ........	—	—	—	—	—	—
Malmöhus län:..........
Ystads stad ..........	11,189	255	266	2.3	2.4	11; 30
Hallands län:
Skrea ................	1,306	43	36	3.3	2.8	11:68
Söndrum ............	1.783	24	38	1.3	2.1	11:22
Torup................	2,654	65	72	2.4	2.7	11:72
Summa	5,743	132	146	2.3	2.5	—
Göteborgs och Bohus län:
Lysekils stad..........	5,891	211	156	3.6	2.6	14:60
Bokenäs..............	1,008	34	27	3.4	2.7	19:15
Hede ................	957	61	25	6.4	2.6	23: 91
Lur..................	1,703	51	35	3.0	2.1	18: 17
Tanum ..............	5,315	137	150	2.6	2.8	21:62
Summa	14,874	494	393	3.3	2.6	—
Älvsborgs län:
Vänersborgs stad......	9,149	311	185	3.4	2.0	13:50
Fuxerna..............	2,821	73	57	2.6	2.0	11:50
Summa	11,970	384	242	3.2	2.0	—

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Län/Kommun

Invånarantal

‘/i 1935

Rapporterat antal
hjälpsökande	Kol. 3 i *	Kol. 4 i *	nal-, väg-
		av kol. 2	av kol. 2	och lands-
3''/7 1934	s''/7 1935			tingsskatt
3	4	5	6	7
37	13	7.2	2.5	24:28
33	34	2.3	2.4	15:78
328	160	5.0	2.5	14:37
220	93	7.0	2.9	18:90
54	66	1.9	2.3	17:43
58	23	5.3	2.1	15:48
693	376	4.6	2.5	—
1 177	126	2.8	2.0	11:70
286	154	3.8	2.0	13: 10
149	59	6.1	2.4	10:80
612	339	3.7	2.1	—
139	117	2.9	2.5	19: 47
96	65	3.0	2.0	23:63
105	45	6.0	2.6	15:77
77	45	3.9	2.3	23: 47
153	50	9.0	2.9	28:24
570	322	4.3	2.4	—
113	92	3.6	2.9	28:88
159	146	3.1	2.9	21:75
129	41	7.7	2.4	25:42
70	30	5.4	2.3	27:82
97	62	3.3	2.1	17:58
49	22	5.0	2.3	27:75
364	298	3.1	2.5	15: 75
100	88	2.8	2.6	22: 22
21	24	2.1	2.4	25: 75
103	84	3.2	2.6	14:92
99	51	4.9	2.5	30: 75
76	45	3.5	2.1	24:15
305	238	3.3	2.5	14: 75
305	200	3.2	2.1	18: 88
89	32	7.1	2.5	24:27
101	27	8.4	2.3	25:75
141	171	1.9	2.4	18:52
2,321	1,651	3.4	2.4	—
21	66	0.8	2.6	17:62
221	159	3.2	2.3	19:50
242	225	2.5	2.4	—
408	300	4.0	2.9	19:85
8,345	5,477	3.7	1 2.4	—

Skaraborgs län:
Varv .......

Värmland län:
Blomskog ..
Ekshärad

Rämen
Östervallskog.

Summa

Örebro län.......

Västmanlands län.

Kopparbergs län:

Gagnef .......

Järna .........

Siljansnäs .....

Summa

Gävleborgs län:

Hanebo .....

Norrala .....

Ramsjö .....

Rogsta.......

Trönö.......

Västernorrlands län:

Attmar .........

Bjärtrå .........

Boteå ...........

Dal ..........

Haverö, .........

Häggdånger .....

Njurunda .......

Nordingrå .......

Skog.............

Sollefteå lk........

Stigsjö...........

Sättna...........

Timrå...........

Torp ...........

Torsåker.........

Viksjö...........

Ytterlännäs .....

Summa

Jämtlands län:

Bräcke ..............

Ström.................

Summa

Västerbottens län:

Byske................

Summa summarum

511

1,424

6,506

Lysvik................j 3,154

2,857

1,095

15,036

6,363

7,623

2,445

16,431

4,723
3,232
I 1,751
1,960
1,695

Summa i 13,361

3,170
5.092
1,681
1,301
2,983
973
11,787
. 3,542
982
3,236
2,011
2,147
9,363
9,652
1,262
1,199
7,238

67,619

2,549

7,006

9,555

10.230

227,254

Vägskatten beslutad i augusti 1935. — Kommunalskatten beslutad i oktober—november 1935.
— Landstingsskatten beslutad i september 1935.

Kungl. Maj.ts proposition nr 265■

129

Bilaga C.

Kommuner med en arbetslöshet av minst 3 % av invånarantalet.

Län/Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapp örte hjälpsi *''h 1934	rat antal >kande s,/7 1935	Kol. 3 i % av kol. 2	Kol. 4 i % av kol. 2	Kom-munal-, väg- och landstings-skatt
1	2	3	4	5	6	7
Stockholms stad..........	—	_	—	_	_	_
Stockholms län:
Bladåker ..............	722	27	24	3.7	3.3	15:07
Forsmark..............	813	87	45	10.7	5.5	16:20
Harg..................	2,399	61	85	2.5	3.5	14: 47
Summa	3,934	175	154	4.4	3.9	_
Uppsala län:
Söderfors..............	2,067	71	69	3.4	3.3	10:02
Västland ..............	2,785	52	109	1.9	3.9	15:52
Summa	4,852	123	178	2.5	3.7	—
Södermanlands län........	—	—	—	—	—	—
Östergötlands län ........	—	-	—	—	—	—
Jönköpings län:
Norra Solberga ........	2,534	93	89	3.7	3.5	11:95
Kronobergs län ..........	—	—	—	—	—	—
Gotlands län ............	—	—	—	—	—	—
Kalmar län:
Oskarshamns stad......	8,641	521	316	6.0	3.7	16: 40
Blekinge län:
Aspö..................	997	13	46	1.3	4.6	14: 40
Backaryd ..............	2,210	113	97	5.1	4.4	20:70
Elleholm ..............	395	25	14	6.3	3.5	23: 73
Hällaryd ..............	2,893	148	104	5.1	3.6	18:90
Listerby ..............	2,043	196	192	9.6	9.4	19:90
Mörrum ..............	4,355	316	220	7.3	5.1	18: 51
Sturkö ................	1,990	233	218	11.7	11.0	35:90
Tjurkö ................	538	79	37	14.7	6.9	25:50
Åryd..................	2,182	92	67	4.2	3.1	24:57
Öljehult ..............	1,358	79	46	5.8	3.4	24:23
Summa	18,961	1,294	1,041	6.8	5.5	_
Kristianstads län ........	—	—	—	—	—	_
Malmöhus län:
Södra Vram ..........	2,725	206	128	7.6	4.7	16:53
Hallands län ............	—	—	—	—	—	_
Göteborgs och Bohus län:
Askum................	2,772	308	267	11.1	9.6	17:70
Bottna................	589	45	19	7.6	3.2	29: 49
Brastad................	3,772	687	555	18.2	14.7	27:97
Bro ..................	2,847	383	381	13.5	13.4	26:43
Bärfendal..............	526	25	16	4.8	3.0	15:20
j Dragsmark ............	484	19	16	3.9	3.3	18:15
Grebbestads köping ....	862	13	28	1.5	3.2	17: 47
Hogdal................	1,348	121	98	9.0	7.3	22: 43
Kville ................	4,928	277	193	5.6	3.9	27: 98
Lommeland............	901	123	74	13.7	8.2	28: 73
Lyse ..................	2,633	360	280	13.7	10.6	29: 27
Malmön ..............	1,367	281	242	20.6	17.7	23:80
Näsinge................	1,263	189	166	15.0	13.1	29:68
Skee II Skee 11/ ..............	5,694	618	551	10.9	9.7	20:18
Svenneby ..............	1,345	94	71	7.0	5.3	31:97
Tossene................	5,304	410	298	7.7	5.6	20: 60
Summa	36,635	3,953	3,255	10.8	8.9	—

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

Län/Kommun	Invånar- antal Vi 1935	Rapporterat antal hiälpsökande	Kol. 3 i % av kol. 2	Kol. 4	Kom-munal-, väg- och landstings-skatt
*''h 1934	3 V" 1935	i % uv kol. 2
1	2	3	4	6	6	7
Älvsborgs län:
Valbo-Ryr ............	523	18	16	3.4	3.1	19: 11
Skaraborgs län:
Tidaholms stad ........	4,456	245	150	5.5	3.4	13: —
Agnetorp..............	2,078	100	67	4.8	3.2	18:21
Summa	6,534	345	217	5.3	3.3	—
Värmlands län:
Dalby ................	3,722	320	139	8.6	3.7	14:93
Eda ..................	6,472	353	207	5.5	3.2	14: 07
Norra Finnskoga ......	1,736	66	71	3.8	4.1	18:28
Norra Ny ............	3,093	177	119	5.7	3.8	13:43
Skillingmark ..........	1,187	9	44	0.8	3.7	15: 73
Södra Finnskoga ......	1,759	112	101	6.4	5.7	22: 09
Östra Emtervik........	1,800	30	64	1.7	3.6	18:61
Summa	19,769	1,067	745	5.4	3.8	—
1 Örebro län:
Kvistbro ..............	3,644	230	113	6.3	3.1	11:55
Ljusnarsberg ..........	8,127	460	313	5.7	3.9	14: 69
Ramsberg..............	3,519	175	131	5.0	3.7	16: 39
Summa	15,290	865	557	5.7	3.6	—
Västmanlands län ........	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs län:
Grangärde ............	11,474	839	515	7.3	4.5	14:-
Norrbärke ............	5,656	280	185	5.0	3.3	16:17
Venjan................	1,923	90	76	4.7	4.0	12:10
Våmhus ..............	1,495	53	106	3.5	7.1	13:75
Summa	20,548	1,262	882	6.1	4.3	—
Gävleborgs län:				3.5
Söderhamns stad ......	11,298	584	395	5.2	14: 60
Västernorrlands län:
Alnö..................	6,731	446	252	6.0	3.7	35: 75
Gudmundrå............	15,292	698	490	4.6	3.2	15: 72
Hässjö ................	4,421	234	188	5.3	4.3	22: 73
Högsjö ................	4,357	366	180	8.4	4.1	17: 22
1 Indals-Liden ..........	2,876	172	92	6.0	3.2	26: 08
Ljustorp ..............	2,577	415	134	16.1	5.2	27: 28
Långsele ..............	3,359	262	171	7.8	5.1	19:82
Nora..................	3,430	189	166	5.5	4.8	32:05
j Skön ..................	14,523	924	555	6.4	3.8	21:71
Styrnäs................	1,373	85	53	6.2	3.9	25: 56
Säbrå ................	4,645	204	172	4.4	3.7	26:75
Tuna..................	5,072	373	241	7.4	4.8	23:88
Tynderö ..............	1,259	47	39	3.7	3.1	32:38
Överlännäs............	996	36	34	3.6	3.4	21:42
Summa	70,911	4,451	2,767	6.3	3.9	—
Jämtlands län:
Hällesjö ..............	2,594	284	114	10.9	4.4	14:23
Sveg..................	3,549	229	120	6.5	3.4	17:17
Älvros ................	1,020	80	55	7.8	5.4	13: 67
Summa	7,163	593	2S9	8.3	4.0	—
Västerbottens län ........	—	—	—	—	—	—
Norrbottens län:
Kiruna................	10,389	815	529	7.8	5.1	14: 40
Gällivare kyrkostad! Malmberget /"	6,4)2	912	472	14.2	7.3	18: 70
Summa	16,801	1,727	1,001	10.3	6.9	—
Summa summarum	247,119	17,277	12,030	7.0	4.9	—

Vägskatten beslutad i augusti 1935. Kommunalskatten beslutad i oktober—november 1935.
Landstingsskatten beslutad i september 1935.

Kungl. May.ts proposition nr 265

131

Bilaga D.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden */» 1933—3% 1935 från anslag till statliga beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Anvisat belopp kronor
1935 25/1 1/2 8/3 28/6	Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad förteckning QQ1/1Q<IK ciri RSft ...................................	2,999,689 2,955,995 6,500 7.000 9.700 9.000 5.700 6.000
Fr. o. m. 1/7 19341, o. m. 31/12 1935 beviljade medel (prop. 231/1935, sid. 84) Vissa konserveringsarbeten vid Kalmar slott .......................... Ombyggnad av varmbadhuset vid Åkers krutbruk .................... Upprensning av två strömstråk i Kalix älv, Norrbottens län............ Fiskehamn vid Sandskär, Norrbottens län............................•• Förbättring av Spikarnes fiskehamn å Alnö, Norrbottens län (tilläggs-

1	Summa för budgetåret 1934/1935	2,999,895

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Bilaga E.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 28/e 1935—31/s 1936 från anslag till statliga samt statliga och

kommunala beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Totalkostnad	Anvisat belopp
1935
28/6	Inredning av lokal för krigsarkivets behov..........	19,000	19,000
	Anläggande av en laxdamm vid Hyttön i Älvkarleby
	socken .................................	49,000	39,000
	Ytterligare konserveringsarbetcn å Visby ringmur och kyrko-
	ruiner ................................	30,000	30,000
	Uppmuddring av Karlskrona östra farled å delen Torhamns-
	fjärden—östra fjärden .......................	124,000	124,000
	Örn- och tillbyggnad av Welanderhemmet i Malmö........	100,250	90,220
	Konservering av Gräfsnäs slottsruin..............	58,500	58,500
	Tilläggsanslag för utförande av ny taktäckning å slottet i
	Västerås...........................	1,480	1,480
	Byggnads-, diknings- och vägarbeten vid Sveriges utsädes-
	förenings filial i Överlännäs............................	54,150	54,150
	Exercishus för Norrbottens regemente.................	47,000	47,000
	Tilläggsanslag för upprensning av Fårösund ..............	20,000	20,000
5/7	Ny uppfartsväg till Skansen i Stockholm.................	87,200	87,200
	Vissa konserveringsarbeten å Kronobergs slottsruin........	22,600	20,600
2/8	Varmvattensanläggningar i vissa bostadshus vid tvångsar-
	betsanstalten i Landskrona ........................	6,500	6/600
30/8	Vissa arbeten å landsfiskalsbostället i Karesuando .	3,520	3,520
13/9	Ytterligare medel för vatten- och avloppsledningsarbeten vid
	Ulriksdals och Haga slotts kungsgårdar ................	10,500	10,500
	Proviantmagasin vid Norrlands trängkår..................	40,300	40,300
	Kulfång och blindering vid 4. flvgkåren å Frösön ........	15,000	15,000
	Vissa arbeten vid Stockholms slott ......................	40,000	40,000
	Fortsatta konserveringsarbeten vid Mörby slottsruin ......	25,000	25,000
27/9	Brygga vid Bredavik............................	30,000	30,000
	Hamn å Lilla Kornö.........................	50,000	45,000
10/10	Kostnadsökning för Branteviks hamn ..............	41,000	36,900
	D:o för Vikens hamn..........................	16,110	12,800
25/10	Fiskehamnsanläggning vid Svanhalla.................	26,500	26,500
	D:o vid Skärhamn ...............................	240,000	216,000
	D:o vid Resö.................................	125,000	118,750
	Fortsatt utbyggnad av Rörö fiskehamn ..................	82,300	74,070
	D:o av Fotö fiskehamn.........................	61,000	54,900
6/12	Ytterligare kostnader för båthamnsanläggning i Vaxholm ..	42,200	42,200
	Ändrings- och reparationsarbeten vid statens tvångsarbets-
	anstalt i Landskrona...........................	9,800	9,800
	Summa	1,477,910	1,398,890

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

133

Bilaga F.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bevil jats

under tiden 7? 1933—3% 1935 från anslag till kommunala bered skapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnad kronor	Beviljat lån kronor	Beviljat statsbidrag kronor
	Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad förteckning prop. 231/1935 sid. 86) ..................................	12,095,063	3,567,705	4,215,373
1935	Fr. o. m. 1/7 1934 t. o. m. 31/12 1935 beviljade medel (prop. 231/1935, sid. 91) ............	15,516,953	751,415	4,448,720
9/1	Stensättning av gator i Grebbestad, Tanums väghållningsdistrikt, Göteborgs och Bohus län	128,200	128,200	_
16/1	Varmbadhus i Nyköping ....................	361,000	—	72,200
	Skolhus i Lyckeby, Lösens s:n, Blekinge län..	44,900	—	8,980
	Hamnanläggning vid Lindholmen i Göteborg..	4,100,000	—	820,000
	Reparationsarbeten i Trollhättans kyrka......	21,600	—	4,320
	Ombyggnad av skolhus i Falltorp, Södra Finn-skoga s:n, Värmlands län..................	15,600	_	7,800
	Skolhus i Hallsta, Indals s:n, Västernorrlands län ......................................	77,575	_	58,180
25/1	Örn- och nybyggnad av skolhus i Träleberg, Häggvall och Berg, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län................................	113,230		84,920
	Om- och nybyggnad av skolhus i Roteberg, Ovanåkers s:n, Gävleborgs län ............	72,000	_	14,400
1/2	Uppförande av stadshus samt omändring av råd-huset, Halmstad ..........................	1,300,000	_	260,000
	Om- och tillbyggnad av länslasarettet i Udde-valla ....................................	280,750	_	56,150
	Varmbadhus i Hamburgsund, Kville s:n, Göte-borgs och Bohus län ......................	12,800	_	8,320
	Kommunalhus, Valbo s:n, Gävleborgs län____	115,000	115,000	—
8/2	Tillbyggnad av skolhus m. m., Asarums s:n, Blekinge län..............................	56,200	—	28,100
	Örn- och tillbyggnad av skolhus i Hovenäset, Askums s:n, Göteborgs och Bohus län......	23,500	_	16,450
15/2	Bro över Möcklösund, Östra härads väghåll-ningsdistrikt, Blekinge län ................	153,000	_	145,350
	Kostnadsökning för reparation av Fuxerna kyrka, Älvsborgs län......................	7,357	—	2,500
	Kostnadsökning för restaurering av Skogs kyrka, Västernorrlands län........................	2,400	_	1,440
	Om- och tillbyggnadsarbeten vid Kroppefjälls sanatorium, Älvsborgs län ................	180,167	_	36,030
22/2	Örn- och tillbyggnadsarbcten vid länslasarettet i Strömstad ..............................	177,835	_	35,570
	D:o vid länslasarettet i Mölndal..............	415,800	—	83,160

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total kostnad kronor	Beviljat lån kronor	Beviljat statsbidrag kronor
171,500	—	34,300
203,975	—	40,790
38,663	_	23,190
32,550	—	6,510
40,000	—	8,000
77,800	—	15,560
17,000	—	8,500
2,280	_	1,140
85,800	—	17,160
23,845,485	994,615	6,347,740

1/3

8/3

15/3

23/5

31/5

15/6

Om- och nybyggnadsarbeten vid högre allmänna
läroverket i Västervik..............

Om- och tillbyggnad av samrealskolan i Hässleholm
....................................

Ytterligare kostnader för örn- och nybyggnad
av skolhus, Dorotea församling, Västerbottens
län..................................

Idrottsplats i Skuru, Nacka sm, Stockholms län

Bad- och gymnastikhus i Valla municipalsamhälle.
.....................................

Bro över Tinnerbäcken med tillfartsvägar i Linköping
....................................

Ytterligare kostnader för skolhus i Långhed,
Alfta skoldistrikt, Gävleborgs län..........

Ytterligare kostnader för värmeledning m. m.
i kyrkoherdeprästgården, Byske pastorat,
Västerbottens län...... :..................

Regnvattenledning i Kalmar ................

Summa för budgetåret 1934/1935

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

135

Bilaga G.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1935—31/s 1936 från anslag till kommunala samt stat liga

och kommunala beredskapsarbeten.

Total- kostnad kronor	Beviljat statsbidrag kronor
20,000	4,000
127,000	88,900
8,800	1,760
32,410	16,200
28,200	16,920
8,000	4,500
25,595	15,360
9,525	8,570
5,370	2,150
38,150	26,700
39,500	29,620
24,566	14,740
21,700	10,850
59,575	23,830
41,750	8,350
87,250	34,900
12,742	6,000
40,000	20,000
21,000	10,500
8,526	5,960
1,134	6,100
127,122	50,850
350,000	70,000
102,000	51,000
40,000	30,000
7,780	3,890

Dag för
beslut

Arbetsföretag

1935
5/7 j

12/7

2/8

30/8

6/9

13/9

20/9

10/10

18/10

Hangarbyggnad å Norrköpings flygplats..................

Pump- och reningsverk för Skönsbergs municipalsamhälle

Ändrings- och reparationsarbeten å skolhus i Lilla Edet,
Fuxerna s:n, Älvsborgs län............................

Skolanläggningar i Nyhammar och Rävåla, Grangärde s:n,
Kopparbergs län......................................

Skolhus i Kjäl, Vibyggerå s:n, Västernorrlands län........

Skolhus i Runeåberg, Helgums s:n, Västernorrlands län ..

Gymnastikhus i Hamre m. m., Långsele s:n, Västernorrlands
län..................................................

Ytterligare kostnader för om- och nybyggnad av skolhus,
Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län................

Ytterligare kostnader för kommunalhus, Jämshögs s:n,
Blekinge län..........................................

Varmbadhus jämte brandstation. Asarums s:n, Blekinge

län..................................................

Kommunalhus, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........

Restaurering av Holmedals kyrka, Värmlands län........

Veterinärbostad, Grangärde s:n, Kopparbergs län ........

Ombyggnad av tullhuset i Söderhamn ..................

Pump- och reningsverk i Älmhults köping................

Värme- och sanitäranläggning i tullhuset, värmeanläggning
i samrealskolan samt tillbyggnad av samrealskolans gymnastikhus,
Oskarshamn ................................

Ytterligare kostnader för varmbadhus i Lilla Edets municipalsamhälle
........................................

Kommunalhus, Hjulsjö s:n, örebro län..................

Vattenreningsanläggning i Bräcke municipalsamhälle......

Ytterligare kostnader för kommunalhus, Långsele s:n, Västernorrlands
län ........................................

Ytterligare kostnader för skolhus, Tåsjö s:n, Västernorrlands

län..................................................

Om- och tillbyggnad av ålderdomshem, Njurunda s:n, Västernorrlands
län ........................................

Varmbadhus i Östersund................................

Gymnastikhus vid samrealskolan, Nederkalix s:n, Norrbottens
län ..........................................

Byggnad för folkbad och bibliotek i Skönsmons municipalsamhälle
............................................

Gravkapell, Tuna församling, Västernorrlands län........

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 265•

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnad kronor	Beviljat statsbidrag kronor
1935 18/10	Kommunal förvaltningsbyggnad med tingslokaler, Råneå s:n, Norrbottens län.................	65,000	48,750
25/10	Om- och tillbyggnad av skolhus i Tånga, Lommelands s:n, Göteborgs och Bohus län .............	12,850	9,640
	Polishus i Munkedal, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län..	21,280	5,320
1/11	Flyttning av ladugårdsbyggnaderna å lönebostället Hästa-ryd, Mörrums pastorat, Blekinge län .......	9,780	4,890
	Kommunalhus, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län____	45,000	33,750
	Skolhus i Amalieberg m. m., Hogdals s:n, Göteborgs och Bohus län...............	77,965	54,570
8/11	Örn- och nybyggnadsarbeten för folkskoleväsendet, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län ...	90,094	63,080
	Byggnad inrymmande brandstation, arrestlokaler, skolkök m. m., Ljusdals s:n, Gävleborgs län........	56,900	11,380
	Vattenledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län ..	37,720	30,180
	Församlings- och kommunalhus, Indalslidens s:n, Väster-norrlands län .........	79,100	59,330
	Arrestlokal i Selånger, Tuna polisdistrikt, Västernorrlands län.............	34,300 37,000	17150
15/11	Skolhus å Stora Kornö, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län	27,750
	Byggnader för folkskoleväsendet, Ramsele s:n, Västernorr-lands län ................	84,510	21,490
29/11	Vatten- och avloppsledning i Norbergs municipalsamhälle	150,000	30,000
	Tillbyggnad av länslasarettet i Luleå samt uppförande av personalbostadshus vid länslasarettet i Gällivare..	267,400	133,700
20/12	Restaurering av Nordmarks kyrka jämte klockstapel, Värm-lands län .................	7,940	2,380
	Ålderdomshem, Torsåkers s:n, Västernorrlands län ...	30,553	9,170
	Skolhus i Bullerbo, Graninge s:n, Västernorrlands län____	20,440	10,220
	Restaurering och tillbyggnad av Alnö kyrka, Västernorr-lands län ..................	100,000	50,000
1936 9/1	Skolanläggning vid St. Kullen, Sturkö s:n, Blekinge län ..	108,075	91,860
	Kommunalhus och byggnader för folkskoleväsendet, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län...........	84,118	63,090
	Utvidgning'' av vatten- och avloppsledningsnätet i Arboga	115,000	23,000
24/1	Vattenverk m. m., Njurunda s:n, Västernorrlands län ....	261,100	130,550
7/2	Örn- och tillbyggnad av länslasarettet i Karlskrona ......	661,000	264,400
20/3	Ytterligare kostnader för bad- och gymnastikhus i Valla municipalsamhälle.................	6,130	1,230
	Hangar å Jönköpings flygplats.............	29,000	5,800
	Ytterligare kostnader för restaurering av Trollhättans kyrka	24,150	4,830
	Krematorium i Karlstad...........	180,000	36,000
	Restaurering av Kristinehamn-Varnums kyrka........	105,000	21,000
	Summa	4,089,100	1,826,160

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

137

Bilaga H.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 1/i 1933—3% 1935 medel
anvisats från anslag till skenfria korsningar.

Dag för beslut	Plats för arbete	Totalkost- nad kronor	Anvisat kronor
	Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad förteckning prop. 231/1935, sid. 96) ....................	8,926,539.95	7,563,855:95
	Fr. o. m. */, 1934 t. o. m. »''/» 1935 (prop. 231/1935, sid. 98)	986,300	681,950
1935 1/2	Slätterna och Hultafors (tilläggsbidrag), Älvsborgs län......	26,700	26,700
	Sörby, Västmanlands län ................................	17,900	15,400
	Fägre (Valla), Skaraborgs län............................	42,300	42,300
8/2	Jönåker (tilläggsbidrag), Södermanlands län ..............	66,000	66,000
15/2	Ljusne (2 st.), Gävleborgs län............................	78,700	67,230
	L:a Amundön, Göteborgs och Bohus län..................	60,050	41,600
12/4	Stränte, Kristianstads län................................	55,500	30,500
	Slätthult, Kronobergs län................................	65,400	45,360
	Birsta, Västernorrlands län ..............................	35,000	20,000
	Brunflo, Jämtlands län..................................	49,200	34,200
26/4	Solvarbo, Kopparbergs län ..............................	47,150	43,550
17/5	Kungsbacka (tilläggsbidrag)..............................	5,000	4,500
Summa för budgetåret 1934/1935	1,535,200	1,119,290

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Bilaga I.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1935—31/3 1936 medel
anvisats från anslag till skenfria korsningar.

Dag för beslut	Plats för arbete	Totalkost- nad kronor	Anvisat kronor
1935 5/7	Förstärkning av arbetskraft i ämbetsverk m. m...........	14,639: 69	14,639: 69
27/9	Vackerby, Södermanlands län (tilläggsbidrag)..............	49,400	47,230
4/10	Varberg ................................................	35,000	30,000
10/10	Länninge (Voxsäter), Gävleborgs län......................	45,900	30,900
20/12	Vägport i Falkenberg....................................	15,000	11,250
1936 31/1	Toröd (Tösse), Älvsborgs län ............................	37,000	31,750
	Njurunda, Västernorrlands län............................	189,100	138,800
7/2	Bergsåker, Västernorrlands län............................	147,200	130,600
	Summa	533,239: 69	435,169.69

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

139

Bilaga J.

Förteckning & företag, till vilka under tiden 7? 1933—s0/e 1935 medel
anvisats från anslag till broar och hamnar.

Dag för beslut	Slag av arbete	Totalkost- nad kronor	Anvisat kronor
	------- Under budgetåret 1933/1934^ beviljade medel (se specificerad	8,626,450: 70	6,030,590: 70
1935 16/1	Fr. o. m. Vt 1934 t. o. m. sl/u 1935 (prop. 231/1935, sid. 103) Hamnar.	4,811,200 197,000	3,277,700 131,300
	20,400	10,200
		250,000	125,000
		185,000	123,300
8/3 12/4		25,900	17,200
Kaj vid Krokstrand, Skee s:n, Göteborgs och Bohuslän----	27,000 19,490	18,000 28,700
17/5 23/5 9/1 1/2		35,100	17,500
	524,000	260,000
Broar.	75,200	67,600
Bro över Mörrumsån vid Blekingsholm, Kronobergslän----	66,700 98,400	50,000 83,600
		36,800	27,600
		49,500	42,000
15/2	Bro över Vindelälven vid Rustträsk, Västerbottens län----	352,100 50,000	316,800 42,500
		64,200	48,100
22/2 1/3		137,000	123,300
Bro över Ångermanälven vid Hammar, Västernorrlands län	45,000	38,200
12/4		551,200	275,600
Bro över Lime älv vid Slussfors, Västerbottens län (tilläggs-	6,000	5,400
		123,000	110,700
10/5 7/6 20/6	Bro över Sittsjön, Ragunda, Jämtlands län (tilläggsbidrag).. Bro över Almaån, Kristianstads län (tilläggsbidrag)........ Bro över Ångermanälven vid Sollefteå, Västernorrlands län Summa för budgetåret 1934/193;)	16,900 10,000 584.200	12,600 8,000 350,000
8,361,290	\| 5,610,900

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Bilaga K.

Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1935-81/s 1936 medel
anvisats från anslag till broar och hamnar.

Dag för beslut	Slag av arbete	Totalkost- nad kronor	Anvisat kronor
1935	Hamnar.
5/7	Förstärkning av arbetskraft i ämbetsverk m. m......	42,639: 71	42,639: 71
16/8	Landskrona hamn ..................	146,000	97,300
25/10	Fiskehamn vid Skåre, Malmöhus län.....	44,600	40,100
	> > Nyhamnsläge, Malmöhus län..........	66,500	59,850
29/11	Limhamns fiskehamn i Malmö........	198,000	132,000
20/12	Fiskehamn vid Gräsgård, Kalmar län ..............	65,000	58,500
1936
31/1	Fiskehamn i Västervik........	106,000	64,800
7/2	> vid Ungskär, Blekinge län................	60,000	54,000
>	> > Torhamn, > > .....	125,000	112,500
>	Gamleby hamn....................	—	—
13/3	Ytterligare anslag till utvidgning av Varbergs hamn m. m.	7,688	3,800
	Summa	861,427: 71	665,489: 71

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

141

Bilaga L.

Förteckning över den S1/i2 1935 avslutade statliga beredskapsarbeten.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats-medel kronor	Utförda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	6	6	7	8
1933 V 7	Vissa arbeten vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori ....................	8,000	8,000	435			18:39
*%	Ytterligare medel för flyttning av byggnader från Sollefteå läger ....	17,200	17,200	622	4	9: 60	27:65
	Hangar vid 4. flygkårens sjöflygsta-tion å Frösön....................	110,000	110,000	2,690	11	10: 76	40: 89
*78	Förbättring av Björkö fiskehamn....	42,173	37,888	3,886	15	8:16	9:74
	Förbättring av statens fiskehamn vid Träslöv..........................	108,000	108,000	9,971	26	7:13	10:83
	Anläggning av fiskehamn vid Vejby	91,000	80,000	5,922	19	6: 27	13:51
	Iståndsättande av Vikens hamn ____	134,000	120,000	7,062	17	7:34	15:18
	Förbättring av Kyrkbackens hamn å Ven ............................	41,000	36,900	3,031	13	7:10	12:17
	Anläggning av fiskehamn vid Drott-ningskär å Aspö..................	110,000	110,000	5,664	21	7: 43	19:42
	Förbättring av fiskehamn vid Torsö	22,000	20,900	1,334	3	6:58	15: 67
	Förbättring av statens fiskehamn vid Hällevik ........................	10,000	10,000	674	6	7:15	14:84
7 8	Uppförande av sjöhangarbyggnad i Boden ..........................	135,000	135,000	2,015	8	8:03	67: 00
	Uppförande av marketenteribyggnad för sjömanskåren i Karlskrona____	150,990	150,990	6,843	17	9:16	22: 06
	Vissa säkerhetsarbeten vid Upplands regementes och arméns underoffi-cersskolas skjutbanor..............	24,852	24,852	861	5	8:57	28: 86
	Djupborrningar för undersökning av stenkolsflötserna inom Billesholms-området ........................	35,867	35,867	704	6	6:00	50: 95
‘7.	Reparation av kajmuren vid Ströms-holms slott ......................	12,500	12,500	760	10	6:36	16: 45
	Skjutfältsanordningar vid Marma skjutfält ........................	21,153	21,153	1,006	4	9: 01	21:03
	Planering av Dalregementets skjut-bana............................	35,000	35,000	2,772	10	7: 45	12: 49

142

Kungl. May.ts proposition nr 265.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats-medel kronor	Utförda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per81, arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nader irenor
1	2	3	4	5	6	7	8
♦ 1933 16/9	Ytterligare arbeten å vägbyggnaden mellan Dalom och Varglund å Hemsö .......................... Försvarsanordningar vid Dalom å Hemsö .......................... Färdigställande av mellanlandnings-plats vid Vännäs ................	11,500 14,800 9,000	11,500 14,800 9,000	\| 1,188 483	14 2	7: 23 5: 96	22:14 18: 63
	Flygfältsbelysning å Norrköpings flyg-plats ............................	27,499	27,499	750	5	11:07	36: 66
	Hindermarkeringsljus å två skorstenar invid Bulltofta flvgplats..........	22,069	22,069	1,131	6	14:58	19:51
	Stängsel utmed viss del av Bulltofta flygplats ........................	20,210	20,210	1,054	7	9:38	19: 17
	Utvidgning av tunnlarna vid Oringens station å bandelen Sollefteå —Härnö-sand ............................	43,000	43,000	4,873	11	9: 44	8: 82
	Underhållsarbeten i Hjärtösund, Göte-borgs och Bohus län..............	200	200	12	—	7:91	16: 67
	Fördjupning av Spikarnas fiskehamn (2 företag) ......................	60,200	60,200	3,444	15	8:06	17:48
	Konservering av hagaholms slottsruin	37,500	37,500	3,344	12	7:01	11:21
	Visst arbetsföretag å Skansen i Stock-holm ............................	82,527	55,000	4,158	12	12:44	13: 23
	Vissa undersöknings-"och förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län	45,500	45,500	3,736	7	7: 52	12:18
*°/io	Förbättringsarbeten vid Glomniens fiskehamn........................	60,000	60,000	2,203	18	6: 64	27: 24
	Nybyggnad till tjänstebostäder för tullpersonal vid kustposteringen Nordkoster m. m.................	64,923	56,800	1,865	8	8: 63	30: 46
7n	Omläggning av yttre vattenledningar-na vid Stockholms slott ..........	27,500	27,500	1,016	9	12:05	27: 07
	Ombyggnad av stora förrådet vid Åkers krutbruk..................	43,153	43,153	1,537	9	8: 99	28:08
	Vatten- och avloppsledningar till ar-betarbostäderna vid Åkers krutbruk	59,973	59,973	2,649	11	7:68	22: 64
	Två trotylmagasin vid Åkers krut-bruk ............................	21,215	21,215	1,267	5	7:64	16: 74
	Väg till trotylmagasinen vid Åkers krutbruk ........................	7,783	7,783	1,094	10	6:26	7:11
	Sprängningsarbete för utvidgning av statens provningsanstalts gårds ut-rymme ..........................	37,000	37,000	1,799	13	10:45	20:57
10/n	Vissa arbetsföretag för Kronobergs regementes detachement i Karls-krona............................	35,250	35,250	4,022	13	6:50	8: 76

Kungl. Maj.ts proposition nr 26S.

143

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats-medel kronor	Utförda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad i rönör
1	2	3	4	5 1	6	7	8
1933 ,0/n ,7/n		40,000 69,974 112,500	36,000	2,663	14	8:02	13: 52
	69,974	4,932	14	8:40	14:19
Hamnförbättring i Grebbestad......	101,250	9,328	16	7:29	10:85
24/n	Manskapsbarack å Kungsholms fort,	108,110 17,000 79,500 4,000	108,000	3,416	11	8:18	31: 62
	Vissa arbeten för flottans skiffer-	17,000	282	6	6:80	60: 28
s,/is		79,500	5,572	16	5:62	14:27
Tillvaratagande av stormfälld skog å Värmlands regementes övningsom-	4,000	834	3	5:05	4:80
	Vattenledningsarbeten å Skansen i	69,095 54,000	59,000	3,277	16	11:01	18: 00
S9/12	Fiskehamn vid Ekenabben å Sturkö	54,000	2,104	8	6:83	25: 67
	Fiskehamn vid Sanda å Sturkö ----	100,000	100,000	3.423	15	7:00	29:21
1934 7«	Förlängning av östra kajen i Öckerö fiskehamn........................	23,500	19,975	2,144	8	9: 09	9: 32
18/,	Två skyddsrum i Bodens fästning ..	56,000	56,000	2,290	8	11: 65	24:45
''»/l	Terrassbyggnad å residenstomten i Umeå............................	14,687	14,687	585	3	12: 65	24: 89
s‘/s	Anläggande av kajplats vid Nya Var-vet för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets be-	17,370 93,000 106,029	17,370	492	7	10: 65	35:30
VT	Utförande av ång- och värmecentral vid Västernorrlands regemente,	93,000	2,362	11	10: 84	39: 37
	Uppförande av byggnad för verkstäder, förråd, omklädningsrum m. m. å Skansen i Stockholm..............	106,000	2,746	14	12:80	38:60
	Sprängningsarbeten vid tekniska hög-	168,500 14,700	168,500	4,045	13	19:51	41:66
	Uppmuddring av ett grund utanför in-seglingsrännan till Mörbylånga hamn	14,700	239	3	8:72	61:51
	Inseglingsfyr till statens fiskehamn vid	2,600 10,012 31,520	2,600	20	1	10: 62	130: 00
''8/7	Restaurering av fornlämningsområdet	10,000	976	8	5: 86	10:25
	Ny taktäckning å slottet i Västerås	30,220	639	6	9: 12	47: 29
	Ändrings- och reparationsarbeten m.m.	53,805 1 197,255	51,475	2,145	8	9: 95	24:00
	Ombyggnadsarbeten å Stöndar i Boteå socken för Offers lanthushållsskola 1 och ladugårdsskötareskola .......	103,000	5,965	16	12:75	17: 27

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats-medel kronor	Utförda dags- verken	Rap-p ort-måna-der	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1934	Förbättringsarbeten å kvinnliga elev-hemmet vid vanföreanstalten i Häl-singborg ........................	52,551	44,510	1,792	7	9:68	24:84
»7*	Gemensam avloppsanläggning för för-utvarande dragonkasernområdet i Stockholm ......................	142,085	130,355	6,264	12	11:34	20:81
2''/»	Inbyggande av ny motor å sjuktrans-portflygplanet å Frösön ..........	23,473	23,473	625	4	8:00	37:56
i “/.	Iordningställande av galärvarvets kyrkogård i Stockholm............	34,400	34,400	1,471	10	11:36	23:39
	Vågbrytare vid Kungsholms fort, Karlskrona ......................	8,000	8,000	1,051	7	4:12	7: 61
	Drivmedelsanläggning vid 1. flygkårens flygplats å Hässiö................	30,000	30,000	389	3	8:37	77:12
	Uppförande av en kalkstensmur vid residenset i Visbv................	3,600	3,600	288	4	8:35	12:50
1935 V.	Ombyggnad av varmbadhuset vid Åkers krutbruk..................	19,570	18,876	962	6	9: 64	19: 62
8/a	Fiskehamn vid Sandskär, Norrbottens län..............................	9,000	9,000	614	5	10:47	14: 66
		3,605,373	3,387,867	171,812	—	8: 76	19: 72

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

145

Bilaga M.

Förteckning över den 31/i* 14>35 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap-port-må na-der	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1933 6/io	Stensättning av Ripagatan å delen Parkgatan—Köpingegatan i Trälle-berg............................	86,519	45,650	2,812	6	9:78	16:23
,0/lO	Folkskolebyggnader i följande distrikt, Jämtlands län: Lit..........................	19,112	8,090	116	3	4:28	69: 74
	Hammerdal (3 företag) ........	78,991	36,485	5,367	14	6:35	6:80
	Offerdal......................	35,762	14,300	2,155	22	4:50	6: 64
	Alsen........................	9,524	4,000	657	8	4:06	6:09
	Norrbottens län: Hortlax......................	30,069	22,665	784	7	11:-	28:91
	Piteå ........................	86,170	65,625	2,766	12	10: —	23:73
	Norrfjärden ..................	26,071	22,165	1,092	16	9:18	20:29
	Älvsby ......................	14,372	5,680	812	9	5:45	7: -
	Arvidsjaur (Rättsel)............	14,957	7,500	708	11	5:78	10:59
	> (Glommersträsk) ....	27,546	13,000	1,430	11	5:18	9:09
	Arjeplog......................	38,169	21,570	1,651	20	8:63	13: 06
	Gällivare ....................	60,854	36,000	2,391	19	7:25	15: 06
	Överkalix ....................	55,000	49,500	3,285	—	10:-	15:06
	Nederkalix....................	65,484	55,662	1,909	13	10:10	29:16
	Nedertorneå..................	73,250	65,925	3,041	20	9:09	21:68
	Karl Gustav..................	84,000	47,250	3,670	22	5:78	12:87
2V»0	Vissa anläggningar för Luleå stads vattenledningsverk ..............	246,725	245,000	5,602	18	11:98	43:73
9/u	D:o för Torshälla stads vattenlednings-verk ..........................	39,300	25,000	596	5	9:33	41:95
■%	Kommunalhus i Skönsbergs munici-palsamhälle ....................	195,188	144,075	5,067	12	10: 77	28:43
	Om- och tillbyggnad av kommunal-hus i Skönsmons municipalsamhälle	18,016	11,050	572	6	11:13	19:32
	Örn- och tillbyggnad av epidemisjuk-huset i Arboga..................	156,365	45,000	4,641	12	9:13	9: 70
	Om- och tillbyggnad av Heds sins ålderdomshem, Västmanlands län ..	27,308	7,000	761	6	6: 96	9: 20
	Skolhus i Humlekärr, Lyse s:n, Göte-borgs och Bohus län.............	58,300	49,300	2,419	15	6:95	20:38
1T/l>	Vissa avloppsledningsanordningar i Hälsingborg ....................	375,212	171,000	8,339	9	10: 31	20:51
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1	sami. Nr 265.				10

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst Der 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1933 "lii	Nytt reningsverk i Skara ..........	257,458	127,500	8,435	21	7: 99	15:12
	Nytt institutionshus för högre all-männa läroverket i Falun m. m...	402,599	196,000	8,908	17	10:87	22: —

	Om- och tillbyggnad av skolhus i Krånge, Junsele s:n, Västernorrlands	49,388	24,600	2,422	ii	8:03	10:16
“/u	Skolhus i Forserums municipalsam-	119,404	46,850	4,087	22	8: —	11:46
''lii	Ombyggnad av vissa kajer i Sundsvall	176,019	176,000	7,470	8	10: 01	23:56
	Ombyggnad av Sundskanalen i Hu-	85,885	75,000	4,728	7	9:02	15:86
	Gymnastikhus i Munkfors, Värmlandsl.	65,600	25,110	2,214	12	8:12	11:34
	Ombyggnad av Oskarshamns stads	134,922	57,000	4,200	11	10: 21	13:57
“lii	Ombyggnad av skolhus i Grubbe, Nora s:n, Västernorrlands län..........	16,186	12,960	509	6	10:88	25: 46
	Örn- och tillbyggnad av skolhus i An-karsvik, Alnö s:n, Västernorrlands	68,636 48,505	46,185 17,690	2,436	19	9:73	18: 96
	Örn- och tillbyggnad av Alfta s:ns ålderdomshem, Gävleborgs län ....	1,593	9	7:58	11:10
ls/>»	Kommunalhus i Norra Råda s:n, Värm-	35,110 59,081	30,000	1,299	9	7: 26	23:09
	Skolhus i Malgovik, Vilhelmina s:n,	30,420 9,000	2,863	19	8:45	10: 63
‘■/u 1934 8/i	Arrestlokal 1 Byske s:n, Västerbottens	12,148	447	5	6:33	20: 13
Kommunalhus, Alnö s:n, Västernorr-	103,297 57,415	91,800 33,660	2,594	11	i2: 36	35:39
”/i	Skolhus i Kloten, Ramsbergs s:n, Öre-	2,225	16	8:69	15:13
	Örn- och tillbyggnad av högre folk-	47,100 9,714	26,520	1,930	7	8:55	13: 74
	Omändringavbyggnadtill barnmorske-bostad, Garpenbergs s:n, Kopparb. 1.	3,640	462	5	6:73	7:88
	Skolhus i Persbo, Garpenbergs s:n ..	7,850	3,310	375	4	7:45	8:83
	Uthus vid Finnhyttan skola, Gar-	2,395	1,246 27,811	201	5	4:37	6:20
	Konservering av kyrka i Vibyggerå..	41,007	2,639	11	6:64	10:54
«/i	Örn- och tillbyggnad av Margretegärde	239,000 40,001	198,000 21,360	10,570 1,891	13	10: 36	18: 73
7»	Örn- och tillbyggnad av skolhus i Si-meå, Undersviks s:n, Gävleborgs län	16	6: 26	11:28
j	Skolhus i Långhed, Alfta skoldistrikt, Gävleborgs län..................	1 54,000	27,000	2,445	17	6:39	11:04

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

147

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1934 7»	Kommunalhus i Norrbärke, Koppar-bergs län........................	97,174	62,400	3,382	15	10:35	18:45
	Örn- och tillbyggnad av högre all-männa läroverket i Vänersborg . ..	275,048	46,065	5,848	7	11:51	7:88
	Örn- och tillbyggnad av samrealskolan i Morastrands köping ............	215,316	190,000	5,610	19	9:28	33:87
	Örn- och nybyggnad av skolhus i Lycke och Skårve, Bro s:n, Göte-borgs och Bohus län (4 företag) ..	80,080	63,835	2,850	17	6:73	22:40
I6/>	Bostadshus för lärare i Vallentuna s:n, Stockholms län..............	31,976	7,840	894	6	12:38	8:77
	Vattenledningsanläggning i Trosa....	89,893	80,000	3,152	11	6:51	25:38
	Stadshus i Nybro..................	520,000	46,200	15,838	25	10:58	2:92
	Skolhus i Färgelanda s:n, Älvsborgs län..............................	67,338	61,950	2,273	17	4:98	27:25
	Varmbadhus i Lilla Edets municipal-samhälle .........................	149,579	87,600	4,360	16	9:84	20: 09
	Bad- och gymnastikhus i Köping....	406,000	40,000	7,845	15	9:61	5:10
23/,	Restaurering’av Nora stads- och bergs-församlingars kyrka..............	73,425	41,310	2,856	12	10:78	14: 46
	Ålderdomshem i Bjärtrå s:n, Väster-norrlands län....................	105,740	52,870	2,869	15	11:80	18:43
*/«	Tillbyggnad till högre samskolan i Eslöv............................	152,600	145,600	3,113	9	10:88	46:77
7a	Restaurering av Katarina kyrka i Stockholm......................	188,567	130,000	8,751	8	14:26	14:86
	D:o av Storkyrkan i Stockholm .... Örn- och tillbyggnad av länslasarettet i Söderhamn....................	201,318 485,000	172.000 350.000	7,860 10,401	15	13:30 10:27	21:88 33:65
	Skolhus jämte tjänstebostadshus i Rind, Revsunds s:n, Jämtlands län......	50,771	11,750	2,265	17	5:83	5:18
	Provinsialläkarbostad i Byske s:n, Västerbottens län ..............	44,473	35,000	1,219	8	6:55	28: 71
"/a	Läktare å Ullevi idrottsplats i Göteborg	325,871	200,000	9,450	10	11:91	21:16
j	Kommunalhus i överums s:n, Kalmar län............................	61,826	61,150	2,513	16	6:55	24:33
	Skolhusbyggnader i Bräcke s:n, Jämt-lands län.......................	211,794	182,500	4,705	14	9:77	38:79
	Skolanläggning i Brastads s:n, Göte-borgs och Bohus län............	74,375	64,440	4,083	16	7: 31	18: 71
	Värme-, vatten- och avloppsanlägg-ning i Bäckegruvans skola, Skinn-skattebergs s:n, Västmanlands län	11,318	5,460	725	7	4:90	7:53
1	Restaurering av Östmarks kyrka, Värmlands län..................	66,899	45,020	2,704	12	6:25	16:11

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb.dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1934 ''•/»	Restaurering av Norrfjärdens kyrka, Norrbottens län ..................	18,999	15,725	1,101	6	10: 27	14:28
	Om- och nybyggnad av skolhus, Malm-öns s:n, Göteborgs och Bohus län (2 företag)..........................	126,376	113,600	5,361	20	7: 27	21:19
“/«	Vattenledning till Tånga skola, Lom-melands s:n, Göteborgs och Bohus län	2,067	1,440	114	3	6: 21	12:63
	Örn- och tillbyggnad av skolhus i Öx-nered, Vassända-Naglums s:n, Älvs-borgs län........................	33,423	32,800	1,029	7	11:23	31:88
	Restaurering av Husby kyrka, Koppar-bergs län........................	86,571	19,600	2,731	14	8:26	7:18
	Kloakpumpstation i Flens municipal-samhälle ........................	45,1 87	34,000	1,221	11	7:92	27:85
	Flyttning och ombyggnad av skol-hus i Åryds s:n, Blekinge län ____	11,700	10,470	1,248	6	5:50	8:39
	Kommunalhus i Bengtsfors..........	91,800	75,000	4,040	13	7:70	—
	Tjänstebostadshus i Gylteboda, Vire-stads s:n, Kronobergs län ........	15,546	4,950	681		6:23	18:56
6A	Skolhus jämte uthus 1 Eneryda, Vi-restads s:n, Kronobergs län ......	26,322	8,860	1,394	—	6:32	6:35
	Skolhus jämte uthus i Kistiga, Vire-stads s:n, Kronobergs län ........	11,899	3,940	584	—	6: 47	6:74
	Vissa arbeten för Arboga stads vat-tenledningsverk ..................	139,687	138,000	1,915	17	9:80	72:06
	Kyrkoherdeprästgård, Garpenbergs pastorat, Kopparbergs län........	50,719	27,000	2,983	14	7:36	9:05
>»/*	Tullhusbyggnad 1 Falkenberg........	72,800	14,230	2,128	15	8:12	6:69
	Ombyggnad av skolhus i Joeström, Tårna s:n, Västerbottens län......	9,609	4,730	726	7	5:59	6: 52
J0/4	Reparationsarbeten m. m. i Fuxerna kyrka, Älvsborgs län..............	27,357	12,500	908	5	9:12	13:77
	Ombyggnad av sockenstuga, Ljuders s:n, Kronobergs län ..............	16,682	3,336	1,277	6	6:11	2: 61
	Örn- och tillbyggnad av skolhus i Ny-land, Njurundasm, Västernorrlands 1.	60,803	46,280	1,998	8	10:80	23:16
	Ombyggnad av skolhus, Hellvi s:n, Gotlands län ....................	22,858	15,375	1,201	6	8:75	12:80
*V«	Restaurering av Lundby gamla kyrka i Göteborg ......................	49,253	25,000	1,274	7	11:97	19:62
*/«	Idrottspaviljong i Sundbyberg ......	40,875	38,800	1,236	5	14:10	31:39
	Ekonomibyggnader vid lönebostället Näsinge prästgård, Göteborgs och Bo-hus län..........................	44,645	26,270	2,535	10	5:-	10:36
	Ekonomibyggnader vid lönebostället Halsäng, Göteborgs och Bohus län	_	8,310	781	9	5:-	10: 64

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

149

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb.dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	8	4	6	6	7	8
1934
V»	Byggnad lör brandstation i Filipstad	55,210	30,000	1,380	ii	9: 47	21:74
	Restaurering av Haverö kyrka, Väs-ternorrlands län......i...........	38,300	10,000	1,053	16	8:35	9:50
	Ladugårdsbyggnad vid Västerlanda s:ns ålderdomshem, Göteborgs och Bohus län.......................*	18,289	6,960	1,120	14	6: 31	6: 22
	Restaurering av Hammarö kyrka, Värmlands län ..................	65,740	30,000	1,810	7	9:28	16: 57
	Vatten- och avloppsledningsarbeten i Skönsberg, Sköns sm, V sternorr -lands län ........................	15,388	[12,750	510	3	12:12	25: —
	Tillbyggnad av gymnastikhuset vid hög-re allmänna läroverket i Härnösand	58,946	13,700	2,294	10	11:20	5:97
“/»	Skolhus vid Hogane och övertun, Svenneby s:n, Göteborgs och Bohus län (2 företag) ......................	67,145	60,431	3,531	15	5: 75	17:11
	Skolanläggning i Väjern, Askums s:n, Göteborgs och Bohus län ........	40,500	34,430	2,103	16	7:17	16:37
	Prästgård för komminister i Hörken, Ljusnarsbergs pastorat, örebro län	31,225	26,200	1,307	6	8: 62	20: 05
	Skolhus i Storbäck, Risbäcks försam-ling, Västerbottens län............	23,800	14,280	310	4	5:69	46:06
	Skolhus i Meseleberget, Vilhelmina s:n, Västerbottens län............	48,481	19,440	1,613	12	9:11	12:05
»7*	Skolhus å Boråsgården, Näsinge s:n, Göteborgs och Bohus län ........	39,735	35,762	2,751	17	5:70	13:00
	Restaurering av Sunnemo kyrka, Värmlands län ..................	57,513	30,450	2,143	13	7:46	14:20
7e	Restaurering av Skogs kyrka, Väster-norrlands län....................	33,157	18,930	861	8	9:98	21:99
	Reparation av Nordingrå kyrka, Väs-ternorrlands län..................	9,300	6,975	564	6	8: 23	12:37
6h	Örn- och tillbyggnad av länslasarettet i Flen ..........................	98,000	98,000	3,289	13	10:99	29:80
	Vattenledningsanläggning, Risinge sm, Östergötlands län ................	201,374	201,000	5,904	14	10:20	34: 04
	Örn- och tillbyggnad av kommunalhus i Kyrkhults sm, Blekinge län ....	39,089	15,420	1,781	16	5:64	8: 66
	Nybyggnad för samrealskolan i Söl-vesborg ..........................	362,500	20,000	8,453	14	8:17	2:37
	Skolhus i Kampetorp, Skee sm, Göte-borgs och Bohus län..............	21,185	17,850	1,219	10	6:41	14: 64
	Örn- och tillbyggnad av ålderdoms-hemmet, Tidaholm ..............	45,447	39,630	2,332	13	8: 77	16: 99
	Värmeledningsanläggning i Ramsbergs kyrka, örebro län................	14,108	7,820	342	I 5	7: 73	22:87

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 265 ■

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb. dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1934 7»	Skolhus i Rösjövallen, Transtrands s:n, Kopparbergs län ............	21,796	12,940	713	9	6: 71	18:15
	Skolhus i Rengsjö s:n, Gävleborgs län	88,000	32,500	2,283	16	8:94	14:23
	Byggnad inrymmande provinsialläkar-bostad och kommunalrum, Ljusdals s:n, Gävleborgs län ..............	95,443	37,830	3,278	16	9:58	11: 54
	Omändringsarbeten å tullhuset i Ös-tersund ..........................	30,073	6,000	1,084	11	11:10	5:54
	Örn- och tillbyggnad av samrealsko-lan 1 Piteå......................	144,355	32,000	6,875	17	9: 24	4:65
	Ombyggnad av skolhus, Hortlax s:n, Norrbottens län (3 företag) ......	53,010	37,674	2,137	13	9:27	17: 66
	Skolhus i Blåsmark, Hortlax s:n, Norrbottens län..................	25,465	16,740	1,252	13	9:21	13:37
	Skolhus i Avan, Nederluleå1 s:n, Norr-bottens län......................	58,622	37,304	1,963	15	7:80	19: —
	Skolhus i Orrbyn, Råneå s:n, Norr-bottens län......................	53,300	45,900	2,063	9	6: 40	22:25
	Skolhus i Gunnarsbyn,Råneås:n,Norr-bottens län......................	59,100	50,850	2,245	10	6:70	22:65
	Kommunalhus i Nederkalix s:n, Norr-bottens län......................	94,310	75,650	3,229	11	11:19	23:43
	Skolhusbyggnad i Jukkasjärvi s:n, Norrbottens län: Lainio ..........................	60,628	23,250	1,720	14	7:95	13:52
	Masungsbyn......................	43,612	19,500	1,105	15	7:78	17:65
	övre Soppero....................	52,207	21,250	1,597	15	8:86	13:31
“/•	Ombyggnad av skolhus i Hassel, Att-mars s:n, Västernorrland län......	14,379	7,189	1,485	10	4: 81	4:84
	Krematorium i Kramfors ..........	102,495	40,500	1,841	14	11:78	22: —
	Kommunalhus i Långsele, Västernorr-lands län........................	45,000	30,550	1,546	14	8:67	19: 76
	Församlingshus i Torsåkers s:n, Väs-ternorrlands län..................	62,758	52,380	2,104	12	11:03	24:94
''	Skolhusbyggnader i Ramsele s:n, Väs-ternorrlands län: Lungsjön ........................	4,938	3,690	320		6: —	11:53
	Nordantjäl ......................	4,084	2,440	290	—	6: —	8:41
	Västvattnet......................	4,629	2,250	232	—	6: —	9:70
	Imnäs ..........................	4,606	3,400	276	—	6:-	12:31
	Lillterrsjö........................	1,018	660	70	—	6: —	9:43
	Skolhus i Volgsjö, Vilhelmina s:n, Västerbottens län................	79,653	45,740	2,115	12	11:33	21:63

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

151

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap-p ort-måna-der	Medel-för-tjänst jer 8-t. irb. dag kronor	Dags- verks- kost- nad tronor
1	2	3	i	6	6	7	8
1934 M/s	Vissa arbeten i Rudskoga kyrka, Värm-lands län........................	15,637	3,750	1,071	11	4:50	3:50
	Byggnad lör brandstation, Gnarps s:n, Gävleborgs län ..................	4,522	2,000	400	10	4:28	5: —
	Personalbostadshus vid lasarettet i Pi-teå ..............................	85,000	68,000	1,615	11	10:69	42:11
81/e	Skolbyggnader i Gudmundrå s:n, Väs-ternorrlands län: Skolhus i Östby..................	50,749	33,600	2,253		10:36	14:91
	Lärarbostad i Frånö..............	17,416	10,500	913	—	8:75	11:50
	Lärarbostad i Sprängsviken ......	16,480	9,660	656	—	9:71	14:72
	Värmeledning m. m. i kyrkoherde-prästgården, Byske pastorat, Väs-terbottens län....................	16,780	8,390	763	5	5:12	11: —
	Skolhus i Överstbyn, Råneå s:n, Norr-bottens län......................	43,323	35,280	1,591	9	6:64	22:17
	Gravkapell i Vittangi, Jukkasjärvi s:n, Norrbottens län..................	11,800	5,900	649	15	6:"92	9:10
M/s	Gatuarbeten i Oskarshamn..........	60,622	26,700	2,920	12	9:42	9:14
	Ombyggnadsarbeten å komminister-prästgården i Risbäck, Dorotea pas-torat, Västerbottens län ..........	10,846	6,508	459	10	7:13	14:18
*v»	Restaurering av Svegs kyrka, Jämt-lands län........................	24,928	12,750	1,636	9	7:53	7:79
“/•	Skolhus i Södra Sunderbyn, Nederluleå s:n, Norrbottens län..............	57,522	37,390	2,106	15	7:94	17:75
	Uthusbyggnad vid Butorps skola, Övre Ulleruds s:n, Värmlands län......	6,475	2,260	286	7	7:20	7,90
	Gravkapell i Sunne s:n, Värmlands län..............................	4,490	1,400	417	8	5:72	3:36
6/> 0	Örn- och nybyggnad av skolhus och lärarbostäder i Amsberg, Hästberg och Halvarsgårdar, Stora Tuna s:n, Kopparbergs län (3 företag) ..	111,889	49,950	4,909	15	9: —	10:18
	Reparation av kommunalhus i Jun-sele s:n, Västernorrlands län......	8,050	4,830	335	—	10: —	14:42
	Restaurering av Forserums kyrka, Jönköpings län ..................	38,200	9,585	1,126	13	8:10	8:51
15/l0	Gymnastikhus i Boden..............	83,569	80,000	1,428	11	14: 51	56:02
*/ll	Tillbyggnad av Göteborgs botaniska trädgårds institutionsbyggnad ____	71,123	35,000	1,767	12	11:44	19:81
•/»	Arbeten i samband med kommunal-hus i Nederluleå ................	17,538	14,08C	1,245	—	10:32	—
16/ll	Ombyggnad av Halls skola, Kårsta s:n, Stockholms län ..............	12,704	5,000	761	8	6:40	6:57

152

Kungl. Majlis proposition nr 265.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kostna- der kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb. dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	8	4	5	6	7	8
1934 “/u	Ombyggnad av kyrkskolan i Västrums s:n, Kalmar län..................	13,945	7,640	1,055	11	6:57	7:24
	Örn- och nybyggnader av skolhus i Ingeröd och Mellberg, Bro s:n, Göte-borgs och Bohus län (4 företag) ..	83,363	71,050	2,557	14	7:10	27: 79
	Restaurering av Tidaholm-Agnetorps kyrka............................	48,538	26,650	2,676	8	8:90	S: 96
M/u	Ombyggnad av bron över Fjällsjöäl-ven vid Moflo, Ådalslidens s:n, Västernorrlands län .............	10,157 50,200	7,500 37,650	171	2	6:95	43:85
	Örn- och nybyggnad av skolhus, Gåx-sjö s:n, Jämtlands län (3 företag)..	1,567	15	6:64	24:66
Via	Restaurering av Rölanda kyrka, Älvs-borgs län........................	16,249	15,000	870	6	6:80	17: 24
1935	Reparation av skolhus i Kubikenborg, Sköns s:n, Västernorrlands län (3 företag)..........................	126,027	49,740	4,467	8	9:76	11:13
“A	Reparationsarbeten i Trollhättans kyrka............................	39,597	4,320	1,998	9	10:58	2:16
‘A	Varmbadhus i Hamburgsund, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län......	11,151	7,248	419	7	5:97	17:30
•/»	Reparation av skolhus i Asarums s:n, Blekinge län ....................	41,500	19,650	1,487	9	9:21	13:21
V»	Om- och tillbyggnad av samrealskolan i Hässleholm ....................	205,000	40,790	5,864	8	11:41	6:96
1!A	Skolhus i Lilla Edet, Fuxerna s:n, Älvsborgs län....................	7,770	1,554	403	4	9:18	3:86
	Skolanläggningar i Nyhammar och Rävåla, Grangärde s:n, Kopparbergs län (2 företag) ..................	30.243	13,850	1.396	6	10: 04	9:92
	, . *: K - " t /;-	13,087,859\|7,543,750	436,257	—	9:12	17:29

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

153

Bilaga N.

Förteckning över den 81/i* 1935 avslutade skenfria korsningar.

Kon-

selj-

dag

Plats för arbete

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

stats-

medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

må-

nader

Medel-

för-tjänst
jer 8 t.
arbets-dag
kronor

Dags-verks-ko st-nad
kronor

- 1

1933

,6/e

”/w

t0/n

"lii

''lil

>6/i»

»/)»

a9/«

1934

SS/,

,0/s

S7/,

80/e

1935

V»

Blixterboda, Örebro län............

Åsa, Södermanlands län............

Krokek, Östergötlands län..........

Svartängen, Västmanlands län......

Nyland, Västernorrlands län.........

Trollhättan, Älvsborgs län..........

Sunnerstaholm, Gävleborgs län......

Älvsunda, Stockholms län..........

Egeby, (Mjölby), Östergötlands län ..

Norrsten, Östergötlands län ........

Friabäck, Skaraborgs län ..........

Ansta, Västmanlands län ..........

Gustafsbruk, Skaraborgs län........

Spexhultsvägen, Nässjö ............

Strångsjö, Södermanlands län.......

Strandbodgatan, Uppsala län.......

Kälarna, Jämtlands län............

Brunnsnäs, Älvsborgs län..........

Kläppviken, Östergötlands län......

Jonstorp, Södermanlands län ......

Smedjebacken, Kopparbergs län ....
Älvsby socken, Norrbottens län ....

Götafors, Jönköpings län...........

Ljungarum, Jönköpings län ........

Håjum i Trollhättan ..............

Boda-Kärrbäck, Västmanlands län ..

Sandhem, Skaraborgs län ..........

Höge bro, Jönköpings län..........

Mala, Kristianstads län............

Ludvika, Kopparbergs län..........

Sörby, Västmanlands län ..........

Summa och medeltal

75,878

52,509

90,800

93,475

100,665

445,584

32,230

142,700

57,246

84,845

96.000
53,703
84,200
79,073
23,300
97,554
81,482
76,673
18,271

50.000

98.000
; 56,208

109,028

158,504

198,783

62,806

34,106

41,056

28,851

122,906

19,221

60,878

52,509

74.000
78,475
93,665

200,000

22,109

127,300

46,246

73,845

83.800
48,359

68.800

54.000

23.300
45,750
70,407
67,063
18,271

35.000

86.000
56,208

100,600

124.300
130,100

62,806

23,900

33,90C

24,906

99,006

15,406

1,974

2,231

4,091

3,892

2,419

22,563

1,062

4,671

2,282

3,895

5,258

1,610

4,101

4,008

1,435

3,711

5,155

2,734

588

3,126

1,587

2,577

4,272

9,208

12,074

4,561

1,523

3,423

713

4,151

539

8:25

7:81

8:29

7: 62

9:05

9:75

8:36

10:57

7:92

7:18

6:98

8: 76

8:25

9:11

6:98

10: 42

6:13

6:47

7:85

8:25

9:84

8: 49

6: 93

9:12

9:07

7: 88

6: 79

7: 55

7:37

10: 12

10:05

30:84

23:54

18:09

20:16

38: 72

8:86

20:82

27: 25

20: 27

18: 96

15:94

30:04

16: 78

13:47

16:24

12:33

13: 66

24: 53

31:07

11:20

54:19

21:81

23:55

13:50

10: 78

13:77

15: 69

9:90

34: 92

23: 85
! 28:57

2,765,616 2,100,891 125,4154

— I 8:60

| 16:75

154

Kungl. May.ts proposition nr 265.

Bilaga O.

Förteckning över den S1/is 1935 avslutade bro- och hamnföretag.

Kon- selj- dag	Företag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- må- nader	Medel-förtjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8

1933	Broar.
,6/«	Bro över Ångermanälven vid Harn-
	mar, Västernorrlands län ........	723,500	614,900	13,647	10	10.07	45.06
so/io	Bro över Ängesån vid Överkalix, Norr-
	bottens län......................	488,900	432,000	12,485	21	9.16	34.60
”ho	Bro mellan fastlandet och Sollerön,
	Kopparbergs län ................	192,560	80,400	5,724	15	8.27	14.05
‘lii	Bro över Ångermanälven vid Resele,
	Västernorrlands län..............	255,000	204,000	7,482	14	7.85	27.26
10/n	Bro över Klarälven vid Byn, Värm-
	lands län........................	206,339	139,374	8,929	17	7.44	15.61
	Bro över Klarälven vid Myra, Värm-
	lands län........................	123,647	92,713	4,318	17	7.94	21.47
s‘/u	Broar över Dalälven vid Sevedskvam,
	Västmanlands län................	156,725	133,201	4,527	11	7.82	29.42
v.»	Bro över Svartån vid Tranås, Jon-
	köpings län......................	70,158	34,587	2,591	12	8.62	13.36
*''/l.	Bro över Vindelälven vid Spöland,
1934	Västerbottens län ................	355,000	288,000	14,577	20	7.85	19.76
*/»	Bro över Svärdsjön vid Sundet, Köp-
	parbergs län ....................	71,308	48,700	1,972	9	8.60	24.70
	Bro över Vasara älv, Norrbottens län	36,000	28,900	1,278	10	8.10	22.61
"/•	Bro över Almaån, Kristianstads län..	42,787	34,229	1,148	8	8.24	29.82
	Bro över Nossan, Älvborgs län......	29,306	23,445	849	5	8.48	27.61
	Bro över Långan, Jämtlands län____	123,800	105,200	2,487	5	10.03	42.30
■•/u	Storåbron, Jämtlands län ..........	65,700	49,200	4,424	10	4.77	11.12
		2,940,730	2,308,849	86,438	184	8.30	26.71
1933	Hamnar.
7*	Varbergs hamn ....................	573,000	286,000	23,584	16	10.50	12.13
	Hjo hamn ......................	191,894	106,600	4,741	11	7.20	22.48
"Vs	Pir i Västervik ....................	120,000	96,000	3,900	10	9.08	24.62
	Valdemarsviks hamn ..............	146,858	97,872	2,868	9	11.05	34.12
	Västerås djuphamn ................	68,000	45,300	3,179	9	9.45	14.26
''•/»	Rönnäng, Göteborgs och Bohus län..	64,000	57,600	4,152	18	7.91	13.87
	Åstol > » > > . .	192,000	172,800	14,475	23	8.47	11.94
	Hönö-Röd > > > » ..	104,000	93,600	6,006	18	8.46	15.58

Kungl. Maj.ts proposition nr 265

155

Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- må- nader	Medel-förtjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad ironor
8	4	5	6	7	8
135,000	121,500	8,809	24	8.34	13.80
22,800	15,200	1,258	5	8.47	12.08
83,000	73,040	3,381	14	7.97	21.60
849,349	555,300	20,914	21	10.73	26.66
265,075	176,600	4,397	8	16.19	40.16
109,877	54,939	2,426	6	11.24	26.79
310,300	206,800	3,914	11	10,63	52.81
94,546	62,998	2,241	8	9.05	.28.11
263,724	175,816	6,951	12	11.08	25.29
18,000	12,000	730	2	9.04	16.44
174,200	116,000	2,862	11 l-s ■'' ii	11.02	40.53
17,581	8,791	1,007	6	9.42	8.73
25,900	17,200	1,149	7	7.82	8.50
3,829,104	2,551,956	122,944		9.88	20.76
6,769,834	4,860,805	209,382	_	9.22	23.22

Kon selj dag -

Företag

1933

711

V»

"/»

1934

18/,

‘/l«

"/lO

1935

''•/i

7»

Stora Dyrön, Göteborgs och Bohus län
Tjuvkil > > > >

Båstad, Kristianstads län ..........

Ystads hamn ......................

Härnösands hamn..................

Kaj i Enköping....................

Piteå hamn........................

Norrtälje hamn....................

Landskrona hamn (1 utb.)..........

Västerviks hamn ..................

Kristinehamns hamn ..............

Köpings hamn ....................

Mölle hamn........................

Summa och medeltal
Summa summarum och medeltal

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 265

Innehållsförteckning.

Propositionen ........''.........................

Hjälpprogrammet i dess helhet

Arbetslöshetsläget .............................

Synpunkter å det statistiska materialet .......

Anmälningsintensiteten ......................

Säsongarbetslösheten ........................

Arbetslöshetskommissionens klientelundersökning

Den nytillkommande arbetskraften ...........

Försvunna »arbetslöshetsöar» ................

Särskilt koncentrerad arbetslöshet .............

Storstädernas arbetslöshet ...................

Sekunda arbetskraft .........................

De arbetslösas yrkesförhållanden .............

Arbetskraftens rörlighet .....................

översiktlig redogörelse för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder

Departementschefen .............................................

Allmänna synpunkter ..............................................

Blekinge och Bohuslän .............................................

Västernorrlands län ...............................................

Arbetslöshetsöarna .................................................

Storstäderna ......................................................

övrig arbetslöshet .................................................

Beräkningar beträffande arbetslöshetens omfattning ..................

Särskilda frågor .......................................................

Utredningar och förslag ..............................................

Departementschefen .................................................

Sammanfattning och anslagsbehov ......................................

Hemställan

Sid.

16
19
23
33
35
38

41
66
66
71

75
75
77
81
81
96
99

101

Bilaga A. Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas

rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 mars 1935
och den 31 mars 1936 103

B. Kommuner med en arbetslöshet av 2—3 % av invånarantalet...... 127

C. Kommuner med en arbetslöshet av minst 3 % av invånarantalet .... 129

D. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden */» 1933—30/« 1935 från anslag till statbga beredskapsarbeten
..................................................... 131

E. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

29/o 1935—31/3 1936 från anslag till statliga samt statliga och kommunala
beredskapsarbeten ....................................... 132

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 157

Sid.

Bilaga F. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden */? 1933—30/s 1935 från anslag till kommunala beredskapsarbeten
............................................. 133

G. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bevil jats

under tiden */? 1935—31/s 1936 från anslag till kommunala samt
statliga och kommunala beredskapsarbeten .................... 135

H. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1933—-3% 1935 medel

anvisats från anslag till skenfria korsningar .................... 137

I. Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1935—-31/3 1936 medel

anvisats från anslag till skenfria korsningar .................... 138

J. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1933—30/« 1935 medel

anvisats från anslag till broar och hamnar ...................... 139

K. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1935—31/s 1936 medel

anvisats från anslag till broar och hamnar .................... 140

L. Förteckning över den 31/i* 1935 avslutade statliga beredskapsarbeten 141

M. Förteckning över den 31/« 1935 avslutade kommunala beredskapsarbeten
...................................................... 145

N. Förteckning över den 31/u 1935 avslutade skenfria korsningar ---- 153

O. Förteckning över den 31/is 1935 avslutade bro- och hamnföretag .... 154

Bilaga 8.

Skala 1:3000000

100 km

ORRBOTTENS LAN

västerbottens län

ASIERNORR

MILA

KOPPA

RBZ L

GÖTEBORGS OCH
BOHUS LÄN

Skala 1 : 1 500000

KAMM d-ÄN

BLEKINGE LAN

Skala 1 : 1 500000

ARBETSLÖSHETSUNDERSÖKNINGEN

den 31 juli 1935

Antal hjälpsökande arbetslösa
i % av folkmängden kommunvis

Ej rapporterad
arbetslöshet
0,0-0,9 %

1,0 -1,9 ”

2.0- 3,9 ”

4.0- 5,9 ”

6.0- 00 ”

GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT. STHLM