Kungl. Maj:ts proposition nr 259 (Proposition 1941:259)

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

Nr 259.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till
befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m.;
given Stockholms slott den 9 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,
Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen
anför föredraganden, statsrådet Domö:

Under det pågående stormaktskriget har importen till vårt land av fasta
och flytande bränslen starkt nedgått och en härav orsakad brist på bränslen
har framkallat statliga ingripanden av olika slag, dels för att minska bränsleåtgången
och dels för att åstadkomma en mot minskningen i importen svarande
nödtvungen omläggning av landets bränsleförsörjning från utländskt
till inhemskt bränsle, i vilket hänseende veden i första hand konnner i fråga.
Då rikets vedtillgångar icke äro obegränsade har det gällt att tillvarataga
även andra bränsletillgångar, som under normala lider icke komma till
större användning. Till dessa tillgångar hör framför allt torven.

Statsmakterna ha också före och under den nuvarande krisen vid olika
tillfällen genom skilda åtgärder ingripit för åstadkommande av en ökad torvBihang
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 259. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

tillverkning, varigenom ett värdefullt tillskott i vår bränsleförsörjning skulle
kunna erhållas. Sålunda har Kungl. Maj:t, med anledning av riksdagens
skrivelse den 4 juni 1937, nr 392, låtit verkställa utredningar angående bland
annat förutsättningarna för ett ekonomiskt utnyttjande av landets torvtillgångar.
Vissa resultat av dessa utredningar lia framlagts i proposition nr 71
till 1939 års urtima riksdag. I denna proposition har föreslagits att för
utvinning av torv m. m. skulle bildas ett statligt aktiebolag, benämnt Aktiebolaget
Svensk Torvförädling. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
anvisade riksdagen (r. skr. nr 85) till Teckning av aktier i Aktiebolaget
Svensk Torvförädling m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 såsom kapitalinvestering i fonden för statens aktier ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor. Genom beslut den 22 december 1939 har
Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att av anslaget till teckning av aktier
i bolaget utbetala ett belopp av 3 999 500 kronor. Bolaget, vars sammanlagda
aktiekapital utgör 4 000 000 kronor, bar till ändamål att i första hand
i anslutning till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och Häglinge socknar
i Kristianstads län idka verksamhet för utvinning och förädling av torv
jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell eller kommersiell
art. Enligt av bolagets styrelse avgiven förvaltningsberättelse har
bolagets verksamhet intill årsskiftet 1940/41 inriktats på iordningställandet
av Store Mosse vid Sösdala, uppförandet av diverse byggnader samt anskaffandet
av erforderliga maskiner jämte provdrift å mossen. Vid nämnda årsskifte
var mossen i stort sett färdigställd, alla hus i det närmaste uppförda
och praktiskt taget hela maskinutrustningen anskaffad, varjämte montagearbetet
inom fabriken i det närmaste slutförts, så att provdrift kunnat påbörjas.

Med hänsyn till den försämrade situation, som sedermera inträtt beträffande
importen av bränslen, föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 266 1940 års
lagtima riksdag att för förberedande arbeten å nio stycken i propositionen angivna,
staten tillhöriga torvmossar för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten,
under rubriken Statens affärsverksfonder. E. Domänverket, anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor. Berörda proposition bifölls av riksdagen
(r. skr. nr 409). Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit, bland
annat, förklarat, att nämnda anslag å 1 000 000 kronor skulle disponeras av
domänstyrelsen för utbetalning på rekvisition i mån av behov till Aktiebolaget
Svensk Torvförädling, som äger att efter statens industrikommissions
bestämmande använda anslaget för därmed avsett ändamål.

1940 års urtima riksdag (r. skr. nr 86) har därefter med bifall till Kungl.
Maj :ts i proposition den 22 november 1940, nr 70, gjorda förslag till Torvberedning
å vissa staten tillhöriga mossar å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 800 000 kronor. Genom beslut den 20 december 1940 bar Kungl. Majit
ställt detta anslag till domänstyrelsens förfogande för utbetalning, på rekvi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

sition i mån av behov, till Aktiebolaget Svensk Torvförädling, som äger att
— efter samråd i den utsträckning så lämpligen kan ske med kommerskollegium
och statens bränslekommission — använda anslaget för bestridande
av anläggnings- och anskaffningskostnader samt driftkostnader
för torvberedning å Hästhagens mosse vid Vislanda.

Vid sidan av nu berörda åtgärder till utnyttjande av de statliga torvmossarna
ha även vidtagits åtgärder för att främja torvbrytning å icke statliga
torvmossar. Dessa syfta främst till att öppna kreditmöjligheter för torvmosseägare.
För detta ändamål finnes möjlighet att erhålla torvlån ur industrilånefonden.
Reglerna härom återfinnas i kungörelsen den 13 oktober
1927 (nr 402) med däri sedermera vidtagna ändringar (S. F. S. nr 621/1937,
866/1940 och 198/1941). De 1941 genomförda ändringarna, vilka grunda sig
å Kungl. Maj:ts, av riksdagen (r. skr. nr 139) bifallna förslag (prop. nr 86),
innebära en uppmjukning av bestämmelserna såtillvida, att prövningen av
lånesäkerheter överflyttats till Kungl. Majd, varigenom denna prövning är
avsedd att bliva mindre sträng. Efter den sist genomförda ändringen innehålla
lånebestämmelserna huvudsakligen följande:

Ansökning örn torvlån skall göras hos Kungl. Majd. Enligt 3 § må torvlån
för anläggningskostnader som regel beviljas till högst så stort belopp,
som svarar mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden
eiler av beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för
låneansökningens ingivande ännu icke fullbordats. Undantagsvis må dock
beträffande nytt företag, där särskilda skäl föreligga, lån beviljas intill två
tredjedelar av anläggningskostnaderna. Lån för samma företag må icke
avse högre belopp än 300 000 kronor för bränntorvfabrik och 100 000 kronor
för torvströfabrik. För driftkostnader må torvlån beviljas i regel till högst
så stort belopp, som svarar mot ett års kostnader för anläggningens drift.

Jämlikt 4 § utlämnas torvlån av statskontoret sedan låntagaren dit avlämnat
förbindelse å lånesumman ävensom av Kungl. Majit föreskriven säkerhet
för förbindelsens behöriga fullgörande. Anläggning, för vilken lån beviljas,
skall vara fullbordad senast två år därefter. Enligt 5 § skall, om
icke för beviljat torvlån inom två månader efter därom erhållet föreläggande
avlämnats föreskriven säkerhet, rätten till lånets utbekommande anses förverkad,
där ej Kungl. Majit för särskilt fall efter framställning annorlunda
förordnar.

Ränta å lyftal torvlånebelopp utgår enligt 6 § med fyra procent från lyftningsdagen.

I 7 § stadgas att torvlån skall, där ej Kungl. Majit i särskilda fall annorlunda
föreskriver, återbetalas i följande ordning: 1) lån, som avser anläggningskostnader,
skall, sedan det innehafts under 4 år från första lyftningsdagen,
återbetalas under därpå följande högst 12 år; 2) lån, som avser driftkostnader,
skall återbetalas under högst 3 år från lyftningsdagen. Återbetalning
skall ske med lika kapitalbelopp årligen, låntagaren dock obetaget
att före lånetidens utgång inbetala större belopp än nu sagts eller på en
gång hela den oguldna delen av lånet.

Enligt 9 t? skall, därest statskontoret under lånetiden skulle finna den för
torvlån ställda säkerheten hava undergått anmärkningsvärd försämring,
anmälan örn förhållandet göras hos Kungl. Majit, och åligger det låninne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

havaren att inom två månader efter erhållet föreläggande avlämna sådana
nya säkerheter, som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

En ytterligare åtgärd till befrämjande av enskild torvutvinning innefattas
i förslaget i Kungl. Majits proposition den 21 mars 1941 (nr 183) angående
meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.

Till grund för Kungl. Majits förenämnda propositioner den 21 februari
1941, nr 86, och den 21 mars 1941, nr 183, hade legat, bland annat, en
skrivelse från statens bränslekommission av den 11 februari 1941, vilken
skrivelse i väsentliga delar återgivits i de sistnämnda propositionerna, till
vilka alltså må hänvisas. Här må allenast erinras örn att bränslekommissionen,
under framhållande av att den stegrade verksamheten på torvområdet
kunde förväntas medföra en starkt ökad långivning från industrilånefonden,
hemställt, att kommerskollegium måtte bemyndigas att i samråd
med bränslekommissionen utreda frågan örn ökande av antalet torvtekniker,
vilka skulle fullgöra vissa uppgifter enligt gällande lånebestämmelser,
samt att kommissionen anmält sin avsikt att inom kort återkomma med
utförliga förslag i frågan örn intensifiering av torvpropagandan och utbildningen
av tor vinstruktör er.

I anslutning härtill må nämnas, att Kungl. Majit genom beslut den 2i
mars 1941 anbefallt kommerskollegium att i samråd med statens bränslekommission
verkställa utredning rörande det av bränslekommissionen
angivna spörsmålet örn ökning av antalet torvtekniker ävensom avgiva
de förslag, vartill utredningen kunde föranleda, samt att kommissionen
i skrivelse den 1 april 1941 inkommit med utförliga förslag rörande
torvinstruktionsverksamheten. Med anledning av sistberörda förslag har
Kungl. Majit genom beslut den 9 april 1941 bemyndigat kommissionen att
under en tid av sex dagar med början den 21 april 1941 i Vislanda anordna
en kurs för utbildning av torvinstruktörer samt vidare medgivit, att kommissionen
finge under en tid av minst en månad under maj—juni 1941 för vart
och ett av de inom södra och mellersta Sverige belägna länen anställa minst
en av de i kursen deltagande personerna såsom torvinstruktör ävensom för
tiden juli 1941—april 1942 i erforderlig utsträckning anlita förenämnda torvinstruktörer
för fullgörande av de uppgifter, som kommissionen närmare
bestämde. Tillika har statskontoret anbefallts att från det å förskottsstat
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under sjunde huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen
m. m. (VII a), med redovisning under särskild rubrik, till bränslekommissionen
på rekvisition i mån av behov utbetala högst 35 000 kronor,
av vilket belopp kommissionen ägde använda högst 7 000 kronor till täckande
av kostnaderna för förenämnda kursverksamhet samt högst 28 000 kronor
till torvinstruktörernas verksamhet.

I skrivelsen den 11 februari 1941 hade bränslekommissionen även, i syfte
att främja en torvproduktion av erforderlig storlek under torvsäsongen 1942,

Kungl. Majlis proposition nr 259.

såsom av förberörda proposition nr 183 framgår, preliminärt övervägt vissa
åtgärder, tili vilka kommissionen emellertid icke då kunnat taga slutlig ställning,
men vilka vore avsedda att inom kort anmälas för Kungl. Majit.

Bränslekommissionen har därefter i skrivelse den 21 mars 1941 återkommit
till de tidigare antydda åtgärderna för ökning av torvproduktionen under
1942. Kommissionen har därvid inledningsvis anfört huvudsakligen följande:

Under år 1942 bör en väsentlig ökning av fabrikstorvtillverkningen (tillverkning
av maskintorv och frästorv) kunna ernås. Förutsättning härför är
dock, att en tillräcklig mossar cal under år 1941 iordningställes för sådan
torvutvinning samt att maskinparkens produktionskapacitet genom anskaffande
av ny maskinutrustning utökas i en utsträckning, som motsvarar den
avsedda produktionsökningen.

Fabrikstillverkning bedrives för närvarande dels av enskilda företagare enligt
maskintorvmetoden, dels i statlig regi av Aktiebolaget Svensk Torvförädling
enligt fräsmetoden. Den privata torvindustrien kan under år 1941 beräknas
äga en produktionskapacitet av 150 000 ton maskintorv, den statliga
en produktionskapacitet av 150 000 ton fräs- och maskintorv. Enligt
kommissionens mening bör möjlighet skapas för en produktion av intill
1 000 000 ton fabrikstorv under år 1942. Förberedelserna härför förutsätta
uppgörandet av plan för statliga åtgärder, som under år 1941 kan sättas
i verket, örn och i den mån läget så skulle påfordra. Åtgärderna böra enligt
kommissionens mening avse att öka både den av staten och den av
enskilda bedrivna fabrikstorvtillverkningen.

Då drivkraftfrågan för fräsmetodens del på grund av rådande försörjningsläge
med avseende på flytande bränsle är svårlöst, synes försiktigheten bjuda,
att man vid planläggningen av 1942 års torvproduktion utgår från att den
avsedda produktionsökningen skall komma till stånd genom maskintorvtillverkning.

Maskintorvtillverkning i statlig regi kommer sommaren 1941 att av Aktiebolaget
Svensk Torvförädling upptagas vid Hästhagens mosse vid Vislanda.
Den där planerade maskintorvtillverkningen har emellertid karaktär av försöksdrift
i förhållandevis obetydlig skala.

Bränslekommissionen har därefter kommit in på de olika åtgärder, som
kunna vidtagas för att stegra torvproduktionen under 1942 samt i sådant
hänseende föreslagit dels igångsättande av utvidgad maskintorvtillverkning
å de statliga mossarna, dels beviljande av statsbidrag för förberedelsearbeten
för maskintorvtillverkning å mossar i enskild ägo, dels anskaffande av
maskinutrustning och annan materiel för maskintorvtillverkning å sådana
mossar, dels ock anläggandet av kolugnar för framställning av torekof och
torvi jära.

Vad till en början beträffar förslaget örn igångsättande av
m a s k i n t o r v t i 11 v e r k n i n g å de s t a 11 i g a m o s s a r n a har
kommissionen förklarat, att för sådan tillverkning kräves anskaffande av
därför erforderlig maskinutrustning och att kostnaderna för denna av kommissionen
i samråd med Aktiebolaget Svensk Torvförädling beräknats till
2 500 000 kronor. Med de maskiner, som för dessa medel anskaffats, synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

under år 1942 kunna uppnås en maskintorvproduktion av 100 009 ton utöver
den för år 1941 planerade produktionen av ungefär 150 000 ton frästorv
och maskintorv. Av de båda förenämnda anslagen av 1 000 000 kronor
till förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga torvmossar samt av 800 000
kronor till torvberedning å sådana mossar har Aktiebolaget Svensk Torvförädling
hittills för förberedelser i olika avseenden för torvutvinning vid
Hästhagens mosse förbrukat 300 000 kronor, varav 100 000 kronor från anslaget
å 1 000 000 kronor och 200 000 kronor från anslaget å 800 000 kronor;
återstående belopp av förstnämnda anslag, 900 000 kronor, skall under år
1941 användas till förberedande arbeten å ytterligare ett antal staten tillhöriga
mossar.

Kommissionen har därefter övergått till frågan om m a s k i n t or v t i 11-verkning å mossar i enskild ägo samt därvid, bland annat,
anfört följande:

Den enskilda torvindustrien under år 1941 kan uppskattas äga en produktionskapacitet
av 150 000 ton maskintorv. Ett fullföljande av det beredskapsprogram
för 1942 års maskintorvproduktion, som i det föregående uppdragits,
innebär därför att under år 1941, örn försörjningsläget så skulle kräva,
torvmossar förberedas och maskinutrustning anskaffas för en tillverkning å
enskilda mossar av ytterligare 600 000 ton maskintorv. Därigenom skulle en
sammanlagd produktion av 1 miljon ton fabrikstorv kunna uppnås. Såsom
ersättningsbränsle motsvarar denna kvantitet fabrikstorv 500 000 ton kol
eller köks eller ungefär en tredjedel av den kvantitet koks, som innevarande
bränsleår förbrukas för uppvärmningsändamål.

På grund av de nedslående erfarenheterna från den långvariga depression,
som drabbade torvindustrien efter föregående världskrig, är det föga sannolikt
att understöd i form av lån från industrilånefonden i och för sig skola
kunna bliva tillräckligt lockande för att förmå ägare av torvmossar att i den
utsträckning, som kommissionen anser erforderlig, under år 1941 vidtaga
förberedelsearbeten samt anskaffa maskinutrustning för en ökad torvproduktion
under år 1942. Av denna anledning bör enligt kommissionens mening
ägare av torvmosse, där det ur bränsleförsörjningssynpunkt är särskilt
önskvärt, att maskintorvtillverkning igångsättes under år 1942, eller innehavare
under längre tid av rättighet att taga torv på sådan mosse, beredas
möjlighet att under vissa förutsättningar dels erhålla statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
för förberedelsearbeten för maskintorvtillverkning, dels
genom statens försorg få erforderlig maskinutrustning ställd till sitt förfogande
i särskild ordning.

För beviljande av statsbidrag till förberedelsearbeten
för maskintorvtillverkning har kommissionen föreslagit att följande
allmänna grunder och bestämmelser skola gälla:

Ansökning om statsbidrag ställes till Kungl. Maj:t. Jämte handlingar, som
underlätta granskning av det föreslagna förberedelsearbetet ur teknisk och
ekonomisk synpunkt, ingives ansökningen till statens bränslekommission.
I samband härmed skola uppgifter om företaget meddelas enligt av kommissionen
fastställt formulär. Efter företagen granskning av handlingarna
och, därest så skulle befinnas erforderligt, besiktning av torvmossen över -

Kungl. Majlis proposition nr 259.

lämnar kommissionen med eget utlåtande ansökningen till Kungl. Maj:t, som
beslutar angående beviljande av statsbidrag. Bränslekommissionen fastställer
arbetsplan för de företag, till vilka bidrag beviljas. Villkor för beviljande av
bär berörda statsbidrag bör vara. att det ur bränsleförsörjningssynpunkt ar
synnerligen angeläget, att maskintorvtillverkning kommer till stånd på mossen,
att mossens torvinnehåll till kvalitet och kvantitet ägnar sig för maskintorvtillverkning
med minst en större torvmaskin, att mossen är belägen i närheten
av järnvägsstation eller lastageplats, att drivkraft kan anskaffas, att
sökanden av statsbidrag antingen själv äger den torvmosse, där förberedelsearbetet
skall äga rum, eller innehar rättighet att under minst fem ar taga
torv på densamma samt att sökanden av statsbidrag besitter övriga nödvändiga
förutsättningar att på avsett sätt nyttiggöra detsamma. Vid utlämnande
av statsbidrag bör om möjligt hänsyn tagas till tillgången på arbetskraft pa
orten. Statsbidrag bör i regel icke lämnas ägare av torvmosse, örn torvberedning
därförutan kail förväntas komma till stånd, örn mossen utan större kostnad
kan iordningställas för maskintorvtillverkning eller om det tillverkade
torvbränslet uteslutande eller huvudsakligen är avsett att förbrukas av tillverkaren
själv eller andra i tillverkningen ekonomiskt intresserade personer

eller företag. . „

Ägare av torvmosse eller innehavare av rättighet att under minst leni ar
taga torv å sådan mosse skall för att komma i åtnjutande av statsbidrag i
särskild handling utfästa sig att, örn kommissionen så skulle finna erforderligt,
på den iordningställda mossen antingen själv under år 1942 upptaga
maskintorvtillverkning med egen eller av kommissionen till hans förfogande
på särskilda villkor ställd maskinutrustning, eller, örn detta skulle visa sig
ogörligt för sökanden, till annan tillverkare, som av kommissionen kan godkännas
eller av kommissionen anvisas, upplåta rätt att under en torvsasong
mot ersättning för kostnader, som bidragstagaren enligt den faststallda planen
av egna medel nedlagt i förberedelsearbetena, och under minst fyra torvsäsonger
mot skälig ersättning, som i vart fall av kommissionen bestämmes,
bedriva maskintorvtillverkning.

Med den, som mot åtnjutande av statsbidrag åtager sig ett förberedelsearbete
för maskintorvtillverkning, skall statens bränslekommission upprätta
skriftligt kontrakt. Genom dylikt kontrakt skall bidragstagaren förbinda sig
att inom bestämd tid fullborda förberedelsearbetet i överensstämmelse med
den fastställda arbetsplanen, att därvid iakttaga de föreskrifter, som av statens
bränslekommission härutöver må hava meddelats, att bestrida vad till
företagets fullbordande erfordras utöver beviljat bidrag och det understöd,
sorn eljest må utgå till företaget i form av lån av statsmedel, samt att vid
arbetets utförande underkasta sig den kontroll, som bränslekommissionen

kan finna erforderlig. ... . .

En första utbetalning till bidragstagaren må enligt bränslekommissionens
bestämmande ske, sedan lios kommissionen styrkts, alt arbetet blivit påbörjat.
Återstoden av statsbidraget får likaledes enligt kommissionens bestämmande
lyftas i den mån arbetets fortgång styrkes genom till kommissionen
ingivna bevis eller intyg, dock skall städse en fjärdedel av statsbidraget innestå,
intill dess arbetet blivit vederbörligen besiktigat och av bränslekommissionen
godkänt.

I händelse avvikelse utan därtill erhållet tillstånd skett fran den iaststallda
arbetsplanen eller arbetet icke blivit fullbordat inom därför bestämd tid och
bränslekommissionen ej meddelat anstånd för dess utförande, skall all vidare

Kungl. Maj-.ts proposition nr 259.

utbetalning av statsbidrag inställas och vad därav uppburits återfordras att
inom viss angiven tid på en gång eller efter hand inbetalas. Bryter bidragstagaren
mot sin utfästelse att på sätt ovan anförts antingen själv upptaga
maskintorvtillverkning pa den med stöd av bidraget förberedda mossen
eller upplåta rätten därtill till annan tillverkare, som av kommissionen kan
godkännas eller av kommissionen anvisas, eller övergår torvmossen respektive
rättigheten att taga torv på densamma inom två år från dagen för beviljande
av bidraget genom köp eller byte i annans ägo, skall bidragstagaren
vara skyldig att återbetala det uppburna bidraget. Å sålunda lyftade och
återburna medel skall bidragstagaren erlägga 5 % årlig ränta från lyftningsdagen
till dess återbetalning sker. Alla kostnader av vad slag de vara må,
som föranledas av indragning eller återbäring av utbetalade bidrag, skola
bestridas eller gottgöras av bidragstagaren.

Beträffande den erforderliga kontrollen av de förberedelsearbeten, som
skola äga rum å de i privat ägo varande mossarna med hjälp av föreslaget
statsbidrag, har kommissionen förmält sig lia för avsikt att utöva denna
kontroll med biträde av de befattningshavare hos landets hushållningssällskap
och skogsvårdsstyrelser vilka erhållit utbildning såsom instruktörer på
torvområdet.

Rörande storleken av det föreslagna statsbidraget har kommissionen på
grund av de stora ekonomiska risker, som måste anses förknippade med
investerande av större kapital i förberedelsearbeten för maskintorvtillverknin§)
förklarat sig anse att statsbidrag till dylika arbeten böra kunna utgå
med belopp, som motsvara intill 80 % av de enligt arbetsplanen beräknade
kostnaderna för desamma, men att omfattningen av den föreslagna bidragsverksamheten
dock bör göras beroende av det under sommaren rådande
läget med avseende på landets försörjning med fasta bränslen.

Kommissionen har med hänsyn till storleken av den mossareal, som erfordras
för den avsedda maskintorvtillverkningen under år 1942, beräknat
det för utbetalandet av de föreslagna statsbidragen erforderliga statsanslaget
till 1 500 000 kronor.

\idkommande det föreslagna anskaffandet av maskinutrusln
i n g och annan materiel till i enskild ägo varande
mossar har kommissionen anfört huvudsakligen följande:

För att ernå den avsedda produktionsstegringen av maskintorvtillverkningen
under år 1942 kräves, förutom att lämpliga mossar iordningställas,
även att ändamålsenlig maskinutrustning och annan för driften erforderlig
materiel anskaffas. Då de beställningar av maskintorvverk och annan för
driften erforderlig utrustning, som enskilda företagare hittills gjort hos
maskinfabriker, vilka syssla med tillverkning av dylikt materiel, icke på
långt när motsvara det beriiknade behovet under år 1942, böra enligt kommissionens
mening åtgärder jämväl vidtagas för att genom statliga "beställningar
av torvmaskiner och för maskintorvtillverkning erforderlig materiel
Rygga detta behov. De maskintorvverk, som för detta ändamål skola anskaffas,
böra enligt kommissionens mening vara av sådan typ, att produktionskapaciteten
per torvverk uppgår till ungefär 3 000 ton bränntorv per

Kungl. Majds proposition nr 25!).

säsong. För att, om så skulle erfordras, möjliggöra en produktionsökning
med intill 600 000 ton maskintorv under år 1942 kräves därför anskaffandet
av 200 maskintorvverk av förut angivna slag jämte därtill hörande utrustning.

Den genom statliga beställningar anskaffade maskinutrustningen skulle på
särskilda av Kungl. Maj:t fastställda villkor tillhandahållas för maskintorvtillverkning
i sådana fall, där det ur försörjningssynpunkt kan anses vara
av stor betydelse att maskintorvtillverkning kommer till stånd under år 1942
och där maskintorvverkens produktionskapacitet fullt kan utnyttjas. Maskinutrustningen
skulle kunna tillhandahållas torvtillverkare oavsett örn han
kommit i åtnjutande av statsbidrag eller statslån för iordningställande av
torvmossen eller ej och utan hänsyn till örn produktionen sker för avsalu
eller för egen förbrukning. Med bestämmande av de närmare villkor, på
vilka ifrågavarande maskinutrustning i dessa olika fall skulle tillhandahållas
torvtillverkare, synes emellertid böra anstå till dess större möjlighet vunnits
att bedöma de ekonomiska betingelserna för maskintorvtillverkning under
år 1942.

Även om den maskinella utrustningen skulle mot en förhållandevis låg
hyra tillhandahållas torvtillverkare, komme likväl väsentliga kostnader att
återstå för företagaren, för vilka han ej kan täcka sig på annat sätt än genom
lån. Det är därför möjligt, att staten för att få en tillverkning av maskinton’
till stånd nödgas på lämpligt sätt trygga avsättningen av det tillverkade
bränslet. Icke heller beträffande denna fråga kan för närvarande avgöras,
vilka konkreta åtgärder, som framdeles kunna bliva erforderliga. Med hänsyn
härtill och till att det medelsbehov, som på grund av dem kan komma
att uppstå, hänför sig till budgetåret 1942/43, har kommissionen icke funnit
anledning föreligga att nu närmare ingå på desamma.

Bränslekommissionen har preliminärt beräknat kostnaderna för anskaffandet
av ett maskintorvverk jämte övrig för driften erforderlig materiel
enligt följande tablå:

Anläggningskostnader.

1. Byggnader. Kronor Kronor

Torvlada .......................................... 15 000

Kontorsbyggnad med matsal ........................ 3 000

Materialbod med smedja ........................... 2 000 20 000

2. Maskiner.

Torvmaskin med utsättningsbana och elektrisk motor . . 25 000

Elektrisk transformator ............................ 2 000

Räls .............................................. 9 000

Bärgningsvagnar ................................... 4 000

Kok .............................................. 5 000 45 ooo

3. Diverse övriga tillbehör.

Elektriska ledningar ................................ 4 000

Frakter, montage .................................. 2 000

Oförutsedda utgifter ................................ 4 000 io 000

Summa 75 000

Kungl. Majlis proposition nr 259.

Kommissionen har i detta sammanhang vidare anfört, att blott den del
av utrustningen, som är att hänföra till maskin- och transportmateriel, synes
behöva anskaffas och tillhandahållas genom statens försorg samt att i sådana
fall, där statliga understöd krävas för anskaffande av övrig materiel, detta
sjmes böra ske genom lån från industrilånefonden. Frågan, i vilken mån
den för år 1942 års maskintorvtillverkning erforderliga materielen skall behöva
anskaffas genom statens försorg, beror av försörjningslägets allmänna
utveckling och den utsträckning, i vilken behovet av maskinutrustning i fortsättningen
kan tänkas bliva säkerställt på privat väg. Det är därför omöjligt
att med någon visshet bedöma medelsbehovets storlek. Då det emellertid
måste anses vara av stor vikt att, örn läget så skulle erfordra, förutsättningar
finnas för en utvidgning av maskintorvtillverkningen under år 1942
i av kommissionen föreslagen omfattning har kommissionen ansett ett anslag
av 9 000 000 kronor erforderligt för budgetåret 1941/42.

Bränslekommissionen har slutligen berört frågan om kolugnsanläggn
ingar för tillverkning av torvkol och torvtjära och
därom anfört i huvudsak följande:

De genom kommissionen bedrivna undersökningarna beträffande torvkolens
duglighet som gengasbränsle äro ännu icke avslutade men synas
löftesrika. Samtidigt pågå på andra håll inom landet försök att vid framställning
av torvkol i ugn såsom biprodukt utvinna en tjära, som kan användas
såsom motorbränsle. Ingenstädes bedrivas emellertid dessa försök
i fullstor skala.

Enligt kommissionens mening är det synnerligen angeläget, att nämnda
försök fullföljas i större skala, icke minst därför att torvtjäran. örn den
kan användas såsom motorbränsle, bör bliva av betydelse för möjligheterna
att under rådande förhållanden tillverka fabrikstorv inom landet. Kommissionen
har på grund därav i ärendet samrått med Aktiebolaget Svensk Torvförädling
om fortsatta undersökningar i syfte att utröna möjligheterna både
för att utvinna tjära vid torvkolning och för att använda den utvunna tjäran
såsom motorbränsle. Kommissionen anser för sin del, att undersökningarna
lämpligen böra omhändertagas av bolaget, som förklarat sig efter fortsatt
utredning ämna till Kungl. Maj:t ingå med framställning i ärendet.

Ehuru det sålunda för närvarande icke är möjligt att bedöma, huruvida
torvkol och torvtjära kunna under innevarande år i större omfattning framställas
inom landet eller enligt vilken metod sådan produktion lämpligast
bör ske, håller bränslekommissionen likväl för sannolikt, att det inom en
förhållandevis kort tidrymd skall bliva möjligt att finna en rationell tillverkningsmetod
för ifrågavarande produkter, vilken med hänsyn till produkternas
stora betydelse för bränsleförsörjningen i sådant fall fortast möjligt bör
föranleda till upptagande av drift i stor skala.

Under åberopande av det sist anförda har bränslekommissionen föreslagit,
att ett anslag anvisas för budgetåret 1941/42, avsett att efter förslag
av bränslekommissionen disponeras för bidrag till anläggningar av ifrågavarande
slag under de särskilda villkor, som Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva därför. Då förutsättningarna för ifrågavarande fabrikation ännu

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

äro ofullständigt kända, har kommissionen ansett sig icke kunna för närvarande
föreslå villkor för sådant understöd. Storleken av anslaget har
beräknats till 1 000 000 kronor.

Kommissionen har hemställt om anvisande för budgetåret 1941/42 av dels
ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor att elter kommissionens bestämmande
ställas till Aktiebolaget Svensk Torvförädlings förfogande för anskaffande
av maskintorvverk och annan för maskintorvtillverkning erforderlig
materiel, dels ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor till förberedelsearbeten
för maskintorvtillverkning å mossar i enskild ägo, dels ett reservationsanslag
av 9 000 000 kronor för statliga beställningar av maskintorvverk
och annan för maskintorvtillverkning erforderlig materiel, dels
slutligen ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor till kolugnsanläggningar
för framställning av torvkol och torvtjära.

I ärendet har kommerskollegium efter hörande av Aktiebolaget Svensk
Torvförädling och förre torvingenjören Gustav Sjögren den 28 april 1941
avgivit infordrat utlåtande.

Aktiebolaget Svensk Torvförädling har förklarat sig berett att efterkomma
de av bränslekommissionen framställda önskemålen med avseende på bolagets
medverkan till ett utökande av torvproduktionen å de statliga torvmossarna.

Förre torvingenjören Sjögren har granskat bränslekommissionens preliminära
kostnadskalkyler beträffande maskinanskaffningen, samt därvid
beräknat, att maskinerna skulle kunna erhållas billigare än vad bränslekommissionens
kalkyl ger vid handen.

Kommerskollegium har för egen del till en början Iramhållit följande:

För att snabbt och med minsta möjliga kostnader få fram en ökad torvtillverkning
bör man i första hand uppmuntra utöknjng av verksamheten
på redan utdikade mossar med färdigberedda torkfält, d. v. s. i gång varande
torvfabriker, vid vilka utöver en utökning av maskinparken endast
mindre omfattande arbeten på själva mossen bliva erforderliga. I andra
hand skulle förut bearbetade mossar komma i fråga, varest man har att
räkna med att mossen salt sig så, att torvverken kunna utan olägenhet framföras
på mossytan. Utom upprensning av avlopps- och torkfältsdiken haiman
här ali i allmänhet räkna med att torkfälten från äldre tider blivit
beväxta med ungskog och buskar och tarva en grundlig planering. I sista
hand skulle helt jungfruliga mossar tagas i anspråk, då vid dessa iordningställandet
blir mest kostsamt och tar den längsta tiden.

För alla tre kategorierna mossar gäller givetvis, att torven måste vara
av sådan beskaffenhet att en god bränntorv kan framställas, och därjämte
måste kraftförsörjningen ägnas särskild omtanke, så att vid i övrigt lika
förhållanden företräde gives sådana mossar, till vilka elektrisk kraft utan
allt för stora kostnader kan levereras.

Kollegium har tillstyrkt beviljande av anslag i enlighet med bränslekommissionens
förslag samt beträffande de olika anslagen anfört huvudsakligen
följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

Färed ragnil
den.

Vad först angår anslaget till maskinutrustning för de statliga mossarna
lia anläggningskostnaderna lör de torvfabriken som tarvas härför, beräknats
till 2 500 000 kronor, och överensstämma med kommissionens kostnadskalkyl
för ett maskintorvverk. Torvingenjören Sjögren har visserligen anfört,
att maskinerna borde kunna erhållas något billigare, men kollegium
.anser dock, att kostnaderna försiktigtvis icke böra beräknas till lägre belopp
än som skett. Det synes dock ovisst, örn lämpliga statliga mossar för alla
dessa 30 å 35 maskinenheter kunna erhållas.

Kollegium har vidare konstaterat, alt det synes bliva erforderligt med ett
kraftigt stöd för att uppnå en så stor ökning av bränntorvtillverkningen på
enskilda tillhöriga mossar, som den nu föreslagna. Att från statens sida
endast erbjuda lånemöjligheter torde ej kunna åstadkomma den önskade
verkan. Kollegium har vidare anfört:

De förutsättningar för beviljande av statsbidrag till förberedelsearbeten
för maskintorvtillverkning å enskilda mossar, som kommissionen angivit,
synas vara riktiga. För beräkning av anslaget torde man, då det ännu är
obekant vilka mossar som kunna ifrågakomma, icke hava annan utgångspunkt
än att förberedelsearbeten skola utföras för minst 200 torvverk. Det
angivna beloppet, 1 500 000 kronor, är visserligen stort, men då det är avsett
att Kungl. Majit skall bestämma bidragen i de särskilda fallen, anser sig
kollegium icke hava anledning att göra någon erinran däremot.

Anslaget för anskaffandet av maskintorvverk och annan för maskintorvtillverkning
erforderlig materiel å mossar i enskild ägo har beräknats till
9 000 000 kronor. Beloppets betydande storlek kan icke undgå att väcka
betänkligheter, då man har att befara att, sedan importen av stenkol åter blivit
fri, dessa torvverk hava ett mycket ringa värde och måhända måste säljas
som skrot i likhet med vad som skedde med en rest av de utav staten under
förra högkonjunkturen för torven anskaffade ältverken. Även örn kollegium
icke har någon anmärkning att framställa mot beräkningen av beloppet från
de föreliggande utgångspunkterna, vill kollegium dock framhålla betydelsen
av alt beställningarna endast göras etappvis i den mån utsikter finnas att
torvverken med tillbehör verkligen komma till nyttig användning.

Även anslaget till kolugnsanläggningar synes vara påkallat av det aktuella
läget icke minst beträffande flytande bränsle. Då det ännu icke är tillräckligt
klarlagt hur eller i vilken omfattning tillverkningen skall bedrivas, har
det emellertid ej varit möjligt att bedöma örn anslaget är lämpligt avvägt.

Av skäl, som jag närmare utvecklat i samband med beslutet örn avlåtande
till riksdagen av proposition angående garantipris å torv, är det i hög grad
angeläget att en kraftig utökning av torvproduktionen nästa år kommer
till stånd. Enligt av bränslekommissionen uppgjorda planer avses all söka
åvägabringa en produktion av fabrikstorv under 1942 av 1 miljon lon. 1
jämförelse med vad som beräknas bliva tillverkat under år 1941 innebär
detta en ökning av icke mindre än 700 000 ton. En sådan produktionsstcgring
torde icke kunna genomföras utan att långt gående statliga åtgärder
vidtagas för alf främja en ökad torvbrytning.

Dessa åtgärder böra taga sikte både på statliga och enskilda mossar.

Kungl. Majus proposition nr 259.

Å statliga mossar beräknas utvinningen innevarande år utgöra omkring
150 000 ton och samma kvantitet torde vara att påräkna från enskilt håll.
För att uppnå den av bränslekommissionen såsom önskvärd angivna torvmängdcn
synes enligt bränslekommissionens kalkyler en ökad torvutvinning
av 100 000 ton på statliga mossar och 600 000 ton på enskilda mossar böra
genomföras.

Möjligheten att åstadkomma en ökning av torvproduktionen å de statliga
mossarna under år 1942 med 100 000 ton utöver den för år 1941 planerade
synes vara helt beroende på tillgången till erforderlig maskinutrustning. Då
sådan utrustning icke för närvarande finnes tillgänglig måste ansträngningarna
inriktas på anskaffande av densamma. Med utgångspunkt från kommissionens
kalkyl att varje torvverk skulle per säsong kunna avverka omkring
3 000 ton, skulle mellan 30 och 35 maskinverk erfordras för att uppnå den
önskade förhöjda torvavverkningen. Kostnaderna härför torde med iakttagande
av bränslekommissionens, av kommerskollegium tillstyrkta beräkningar,
75 000 kronor för varje maskinverk jämte erforderliga anläggningskostnader,
totaliter kunna uppskattas till i runt tal 2 500 000 kronor. Jag
tillstyrker alltså att för anskaffandet av maskinutrustning för torvtäkt å
statliga torvmossar ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor anvisas för
budgetåret 1941/42. Anslaget torde böra anvisas å driftbudgeten under elfte
huvudtiteln med hänsyn till att det är ovisst om maskinerna kunna anses
äga ett bestående värde såsom kapitalobjekt. De anordnade medlen böra i
mån av behov utbetalas till Aktiebolaget Svensk Torvförädling, som skall
äga att efter bränslekommissionens bestämmande för statens räkning använda
anslaget för det avsedda ändamålet; maskinerna skola givetvis förbli
statens egendom, ehuru de böra få utan ersättning nyttjas i bolagets verksamhet.

För åstadkommande under år 1942 av den av bränslekommissionen föreslagna
utökningen av den enskilda torvtillverkningen med 600 000 ton erfordras,
såsom nyss påpekats, ett betydligt kraftigare statsingripande än
hittills skett, enär innehavare av torvmossar i enskild ägo av ekonomiska
skäl knappast kunna förväntas att utan statligt stöd i en eller annan form
vara villiga att investera större kapitaltillgångar i företag av så krisbetonad
och riskfylld karaktär som torvfabrikation. Bränslekommissionen har i
detta hänseende föreslagit beviljande av statsanslag på tillhopa 10 500 000
kronor, därav 1 500 000 kronor såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
för förberedelsearbeten för maskintorvtillverkning och 9 000 000 kronor
för anskaffande av erforderlig maskinutrustning, som skulle ställas till
vederbörande torvtillverkares förfogande.

De förberedelsearbeten, sorn erfordras för att göra en mosse lämplig för
torvdrift i större skala, böra såsom lidigare framhållits örn möjligt vidtagas
under året före det, varunder driften är avsedd att påbörjas. Omfattningen
och beskaffenheten av sådana förberedelsearbeten äro självfallet högst väx -

Kungl. Majds proposition nr 250.

lande, beroende på olika mossars läge och karaktär. I första hand undersökes
mossen i avseende å torvkvalitet samt belägenhet i förhållande till
omgivande terräng och till framkomlig väg eller järnväg för produkternas
utforsling, varjämte uppskattningar göras örn kostnader för avdikningar
m. m. Befinnas förutsättningarna för torvtäkt goda, verkställes avdikning
av mossen genom grävning av huvuddiken och avloppskanal, i vilka särskilt
upptagna s. k. torvfältdiken utmynna. Utmed de blivande arbetslinjerna
anordnas torkfält, vanligtvis helt å mossens yta, för utläggning av den beredda
råvaran. Iordningställandet av torkfälten förutsätter att mossens yta
befrias från all besvärande växtlighet och planeras, varjämte möjligheter
måste skapas för fritt tillträde för sol och vind. Slutligen böra även erforderliga
vägar och spåranläggningar bringas till utförande.

De föreslagna förberedelsearbetena synas ytterst angelägna, enär de som
nämnts utgöra förutsättning för genomförande av den torvbrytning som
planerats för nästa år. I likhet med kommerskollegium vill jag emellertid understryka
vikten av att sådana mossar utväljas för torvtäkt, vilka äro minst
arbetskrävande och vilka fordra det minsta röjnings- och dikningsarbetet.
Statens medverkan till de ifrågasatta förberedelsearbetena synes på sätt
bränslekommissionen förordat lämpligen böra erhålla formen av statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet. Jag ansluter mig därför till kommissionens
förslag i denna del.

I fråga örn de närmare reglerna för statsbidraget må nämnas, att enligt
bränslekommissionens förslag statsbidrag skola kunna utgå till ägare eller
vissa innehavare av sådana mossar, på vilka det ur bränsleförsörjningens
synpunkt är synnerligen angeläget att maskintorvtillverkning kommer
till stånd, och under förutsättning att mossens torvinnehåll till kvalitet
och kvantitet ägnar sig för maskintorvtillverkning med minst en större torvmaskin.
Statsbidrag ha föreslagits utgå med högst 80 procent av de beräknade
kostnaderna för förberedelsearbetet samt äro avsedda att beviljas av
Kungl. Majit, varefter bränslekommissionen skall fastställa arbetsplan för
de företag, till vilka Kungl. Majit beviljat bidrag. Utbetalningen av bidrag
är avsedd att ske i olika etapper, allteftersom arbetena fortskrida. Med biträde
av torvinstruktörer skall bränslekommissionen utöva kontroll över
förberedelsearbetenas fortgång. Mot de av bränslekommissionen föreslagna
allmänna grunderna för beviljandet av nu ifrågavarande statsbidrag synes
mig i stort sett ej vara något att invända. Statsbidrag böra emellertid kunna
komma i fråga icke allenast för maskintorvtillverkning utan, där särskilda
skäl föreligga, även för annan torvtillverkning. Föreskrift bör kunna lämnas
om skyldighet för bidragstagaren att anlita arbetskraft, som hänvisas
till företaget av statens arbetsmarknadskommission. Närmare bestämmelser
och villkor för ifrågavarande statsbidragsverksamhet torde få fastställas av
Kungl. Majit efter förslag av bränslekommissionen. Därvid bör erforderlig
hänsyn tagas till gällande bestämmelser för torvlån från industrilånefonden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

så att föreskrifterna om statsbidrag låta sig förena med torvlånebestämmelserna.
Det av kommissionen för ändamålet föreslagna anslaget av 1 500 000
kronor synes med hänsyn till de osäkra utgångspunkter, som föreligga för
bedömande av omfattningen av den avsedda bidragsverksamheten, icke göra
anspråk på att med någon större bestämdhet återspegla det medelsbehov, som
kan väntas uppstå i förevarande hänseende. Då man emellertid beräknar att
insätta 200 torvverk i drift och tanken är att Kungl. Majit skall förbehållas
rätten att bestämma storleken av statsbidragen i de enskilda lallen, lära
några betänkligheter mot den angivna summan icke behöva hysas. Jag tillstyrker
därför, att anslag till ändamålet beviljas med det av bränslekommissionen
föreslagna beloppet, 1 500 000 kronor, och att anslaget uppföres såsom
reservationsanslag under elfte huvudtiteln.

Mot ett genomförande av bränslekommissionens förslag att anvisa
9 000 000 kronor för anskaffande genom statens försorg av maskinutrustning
för torvfabrikation å torvmossar i enskild ägo hyser jag emellertid stora
betänkligheter. Den föreslagna anordningen innebär, att staten skulle själv
anskaffa och tillhandahålla den enskilde torvmosseägaren maskintorvverk
för användning å dennes mossar. Beträffande villkoren för torvverkens disponerande
har visserligen bränslekommissionen icke ansett sig i stånd att nu
framlägga något förslag, men man torde få utgå ifrån att, därest syftet med
anordningen skall vinnas, desamma måste bliva mycket gynnsamma för
torvmosseägaren. Frånsett den olägenhet som ur statens synpunkt är förenad
med den föreslagna anordningen och som bland annat består däri, att
de statliga torvverkens skötsel och underhåll under användningstiden icke
kunna effektivt övervakas och risk alltså föreligger för förluster å verken på
grund av bristande tillsyn, synes förslaget, därest det genomföres, otvivelaktigt
komma att medföra, att enskilda strävanden att anskaffa maskiner
för torvbrytning komma att upphöra. Det torde emellertid icke vara lyckligt
att helt förlita sig å det allmännas åtgärder, då det gäller en fråga, där
det enskilda intresset torde kunna taga värdefulla initiativ. Vidare lärer man
ej böra bortse från att ett upplåtande av torvmaskiner åt vissa torvmosseägare
kan komma att innebära en orättvisa mot andra mossinnehavare,
vilka redan anskaffat maskinutrustning. Än vidare torde beaktas, att kostnaden
för maskinanskaffningen i allmänhet icke torde uppgå till mer än
omkring 50 procent av de sammanlagda anläggningskostnaderna, varför en
betydande del av sistnämnda kostnader komma alt falla på den enskilde
mossägaren. Även örn det statliga ingripandet i och för sig utgör en borgen
för att det önskade antalet torvverk kommer till utförande, lärer detta därför,
på grund av ovissheten örn den enskildes vilja att för egen del göra erforderliga
insatser, icke innebära någon garanti för ali maskinerna verkligen
komma till användning å mossarna.

De bitr antydda olägenheterna med den av bränslekommissionen föreslagna
anordningen synas mig böra föranleda övervägande av andra utvägar

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

för ernående av en maskinell tillverkning av torv i väsentligt utökad skala.
Då en sådan utökning otvivelaktigt innebär stora ekonomiska risker för de
enskilda företagarna, kan det dock ej förväntas att produktionsökningen
kommer till stånd i avsedd omfattning, såvida ej staten i viss omfattning
övertager riskerna. Härutinnan delar jag bränslekommissionens uppfattning.
överflyttning å staten av de med en utvidgning av torvupptagningen
förenade riskerna synes mig emellertid lämpligast kunna ske genom att avtal
träffas med de enskilda företagare, vilka avse att anskaffa nya maskintorvverk,
av innebörd att avsättning tryggas till visst pris för den utökade
torvproduktionen under en tid framåt. Priset synes mig därvid böra så bestämmas,
att det bereder täckning för ett belopp motsvarande skälig avskrivning
under avtalstiden av kostnaderna för anskaffning av torvverk.
Avvägningen av priset bör grunda sig å vederhäftiga genomsnittskalkyler
rörande produktionskostnaderna, varvid möjlighet dock bör föreligga att i
särskilda fall göra avvikelser. Vid prisbestämningen bör hänsyn tagas till
de eftergifter i fråga örn krigskonjunkturskatt som må komma att lämnas
löretagen. Örn bemyndigande lämnas bränslekommissionen att enligt av Kungl.
Majit fastställda grunder ingå dylika avtal, synes mig en fullt lika kraftig
stimulans kunna beredas torvtillverkarna som enligt kommissionens förslag.

I praktiken torde detta förfarande komma att medföra att åt staten hembjudas
stora partier torv, vilka genom statens försorg skola placeras å marknaden.
Så länge nuvarande svårigheter för bränsleförsörjningen kvarstå,
synes avsättning av den ökade torvproduktionen kunna ske utan olägenheter,
främst till industrier och andra större förbrukare. I den mån åter normala
förhållanden inträda å bränslemarknaden och avsättning av torvproduktionen
möter svårigheter, kan staten bli tvungen att till fullgörande av de
ingångna avtalen inlösa hembjudna torvpartier, varvid medel måste finnas
tillgängliga för partiernas inlösen. Något behov av medel för detta ändamål
synes icke bliva aktuellt förrän tidigast under budgetåret 1942/43. Frågan
om anvisande av medel härför torde således tills vidare kunna .skjutas åt
sidan.

Med hänsyn till angelägenheten av att erforderliga åtgärder för den
ökade torvbrytningen snabbt bliva genomförda är det synnerligen önskvärt,
att bränslekommissionen snarast möjligt söker träffa avtal som nyss nämnts
med intresserade torvmosseägare, så att överblick erhålles över antalet
torvverk, som behöva nyanskaffas. Genom en samlad beställning av ett
stort antal torvverk torde, i motsats lill örn beställningar göras successivt,
en serietillverkning kunna upptagas, varigenom produktionskostnaderna
kunna nedbringas och snabbare leverans erhållas.

Den nu ifrågasatta anordningen torde böra kompletteras med åtgärder i
sylte att bereda de enskilda företagarna vidgade möjligheter att erhålla lån
av statsmedel för utförande av erforderliga anläggningar. Storleken av detta
medelsbehov synes kunna uppskattas till det av bränslekommissionen för

Kungl. Majlis proposition nr 259.

anskaffning av torvmaskiner angivna beloppet av 9 000 000 kronor. De
avsedda medlen skola antingen bilda en särskild fond lör detta speciella
ändamål eller också tillföras någon redan befintlig fond, närmast då industrilånefonden,
från vilken redan nu torvlån beviljas. Att bilda en ny fond
med uppgifter, som i väsentliga delar skulle sammanfalla med dem, som
ankomma å den redan befintliga industrilånefonden, synes innebära en
dualism, som kan framkalla olägenheter vid handläggningen av uppkommande
lånefrågor, i synnerhet örn det skulle anses erforderligt att fastställa
olika villkor för lån från den ena eller den andra fonden. Det lämpligaste
tillvägagångssättet torde därför vara att industrilånefonden tillföres ökade
medel, vilka helt avses för lån åt torvnäringen.

Följden härav skulle givetvis bliva, att de nu gällande bestämmelserna
för torvlån måste tillämpas generellt för lån med syfte att underlätta maskinanskaffning
för torvbrytning. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida
dessa bestämmelser med nuvarande innebörd kunna anses giva Kungl. Maj:t
tillräcklig rörelsefrihet vid fastställandet av villkor för torvlån av det slag,
varom här kan bliva fråga. Såsom förut framhållits mäste villkoren för
statsunderstöd vara mycket gynnsamma för mossägaren, därest statsåtgärderna
verkligen skola bidraga till det avsedda syftet. Föreskrifterna örn beviljade
låns maximibelopp synas icke medgiva nödig rörelsefrihet för Kungl.
Maj:t. Det synes därför erforderligt, att Kungl. Maj:! erhåller befogenhet,
att, därest så skulle befinnas påkallat i särskilda fall, göra avsteg från de
allmänna bestämmelserna örn torvlån i här berörda avseende. Avsikten
är därvid, att maximigränsen för statslånet i intet fall skall överstiga 80
procent av anläggningskostnaden. Kungl. Maj:ts befogenhet i här angivna
hänseende synes åtminstone tills vidare kunna inskränkas att avse lån,
som beviljas åren 1941 och 1942.

Den ifrågavarande verksamheten med utvidgning av torvbrytningen är
ju, såsom från flera håll framhållits, av markerad krisnatur, varför en
snabb amortering kräves av det kapital, som investeras i anläggningar
för detta syfte. Man bör alltså uppställa fordran på en mycket kori
amorteringstid för de lån, som komma att beviljas för av krisen betingad
anskaffning av torvmaskiner eller för vidtagande av andra därav föranledda
åtgärder. Enligt gällande lydelse av § 7 i kungörelsen angående allmänna
villkor och bestämmelser för lån från industrilånefonden möter ej heller
hinder för Kungl. Maj:t att bestämma kortare amorteringstid än som förutsättes
i författningen. Huruvida amorteringen skall förbindas med särskilda
villkor torde få ankomma på Kungl. Majit att bedöma.

Vad därefter angår det av bränslekommissionen framlagda förslaget att
anvisa medel såsom bidrag till anläggningar för framställning av torvkol
och torvtjära synes den för närvarande föreliggande utredningen icke giva
tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av frågan. Såsom av bränslekom Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 259. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

missionens skrivelse framgår pågår en icke obetydlig försöksverksamhet
inom delta område. Enligt vad jag inhämtat har denna försöksverksamhet,
såvitt bränslekommissionen angår, avsett undersökning av torvkolens användbarhet
såsom gengasbränsle samt konstruktion av kolugnar för kolning
av torv. Det har därvid visat sig att av maskintorv utvunnet torvkol
kan bli ett fullt användbart gengasbränsle under vissa förutsättningar. Ugnar
av kommissionens konstruktion äro under uppförande. Genom försorg av
Aktiebolaget Svensk Torvförädling undersökas möjligheterna att utvinna
tjära och andra biprodukter vid torvkolning. Undersökningarna lära hittills
ha haft ett gynnsamt förlopp.

Det är givet att det i nuvarande läge är ett statsintresse att medverka till
en ökad produktion av olika slags ersättningsbränslen. En dylik medverkan
från statens sida torde emellertid icke böra komma till stånd, förrän påtagliga
resultat av de olika försöken föreligga. Resultaten av den pågående försöksverksamheten
synas emellertid ännu icke kunna överblickas, och därmed
följer även att någon säker kunskap om produktionsvillkoren ej kunnat
vinnas. Emellertid synes det icke osannolikt, att försöksverksamheten inom
en nära framtid krones med framgång. Under dylik förutsättning torde
Kungl. Majit äga att med användande av tillgängliga fullmakter träffa
erforderliga anstalter för en statlig medverkan till främjande av framställning
av torvkol och torvtjära och andra biprodukter från torvkolning.

Det av mig i det föregående omnämnda beloppet av 35 000 kronor, vilket
genom Kungl. Majits beslut den 9 april 1941 ställts till bränslekommissionens
förfogande från förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen
m. m. till täckande av kostnaderna för en kurs för utbildning
av torvinstruktörer samt till torvinstruktörernas verksamhet, synes nu böra
täckas genom att motsvarande summa anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår under elfte huvudtiteln. Anslaget, som bör
erhålla reservationsanslags natur, torde kunna benämnas Upplysnings- och
instruktionsverksamhet på torvområdet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels anvisa till Upplysnings- och instruktionsverksamhet
på torvområdet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag
av .......................... kronor 35 000,

dels anvisa till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt
å statliga torvmossar för budgetåret 1941/42 under elfte
huvudtiteln ett reservationsanslag av .... kronor 2 500 000,
dels anvisa till Förberedande arbeten å torvmossar i enskild
ägo för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett
reservationsanslag av ................ kronor 1 500 000,

Kungl. Maj.ts proposition nr 259.

dels anvisa till Industrilånefonden för budgetåret 1941/42
å kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag
av........................kronor 9 000 000,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i
det föregående anfört vid beviljande under 1941 och 1942
av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva
undantag från gällande lånebestämmelser,

dels ock medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga statens
bränslekommission eller annan myndighet att med torvtillverkare
träffa avtal angående avsättning för torvproduktionen
av den innebörd som jag i det föregående angivit.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.