Kungl. Maj:ts proposition nr 248 (Proposition 1937:248)

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överenskommelser
med arméns och marinens familjepensionskassor
samt tullstatens enskilda pensionsinråttning
örn övertagande av dessa pensionsanstalters rörelse;
given Stockholms slott den 26 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför
departementschefen, statsrådet Wigforss:

Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) är
avsett att äga tillämpning å alla befattningshavare, för vilka civila eller militära
tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt särskild bestämmelse i reglementet
skola emellertid genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen eller
av Kungl. Majit efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 1

“ Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

reglementets ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de
avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande
befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt
på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall, då avgång från
befattningen skett före ikraftträdandet.

Beiörda bestämmelse ansluter sig till 1934 års familjepensionsutrednings
förslag, alt reglementet skulle vinna tillämpning successivt för de skilda förvaltningsområdena,
allteftersom uppgörelse träffades om statens övertagande
av den kassa, som nu ombesörjde de vid respektive förvaltningsområde
anställda manliga ordinarie befattningshavarnas familjepensionering.

Genom proposition nr 245 till föregående års riksdag framlades för riksdagen
förslag till överenskommelse med fullmäktige för civilstatens änkeoch
pupillkassa samt fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa
angående statens övertagande av dessa kassor. I propositionen nr 258 framlades
därefter förslag till överenskommelse jämväl med fullmäktige för statens
järnvägars änke- och pupillkassa. Det förutsattes i propositionerna, alt
allmänna familjepensionsreglementet skulle träda i kraft den 1 juli 1937 för
de förvaltningsområden, som berördes av överenskommelserna.

Sedan bankoutskottet i sitt utlåtande (1936: 75) över propositionerna förordat
vissa jämkningar i förslagen till överenskommelser, anmälde riksdagen
i skrivelse den 19 juni 1936 (nr 366), att riksdagen bemyndigat Kungl.
Majit att träffa överenskommelser med fullmäktige för en var av berörda
kassor i huvudsaklig överensstämmelse med vad i utskottets utlåtande anförts
och att i enlighet med vad som föreslagits besluta örn reglementets
ikraftträdande.

Härefter hava slutgiltiga överenskommelser enligt det av riksdagen sålunda
lämnade bemyndigandet träffats med fullmäktige för en var av ifrågavarande
kassor. Överenskommelserna, vilka för statens räkning undertecknats
av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, hava dagtecknats,
överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa den 19 november,
överenskommelsen rörande telegrafverkets änke- och pupillkassa den
17 december samt överenskommelsen rörande statens järnvägars änke- och
pupillkassa den 14 december, allt 1936.

1934 års familjepensionsutredning, som ingick de preliminära överenskommelserna
rörande civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och
pupillkassor, har numera med skrivelse den 14 januari 1937 till Kungl. Majit
överlämnat preliminära, den 19 och 30 december 1936 samt den 7 januari
1937 dagtecknade överenskommelser jämväl med delegerade för en var av
arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsinrättning.
Överenskommelserna hava från utredningens sida ingåtls
under förbehåll av Kungl. Majits och riksdagens godkännande samt från
delegerades sida under förbehåll av godkännande, såvitt angår arméns och
marinens familjepensionskassor, av kassornas fullmäktige och, beträffande
tullstatens enskilda pensionsinrättning, av pensionsinrättningens delägare i
vederbörlig ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Sedan förutvarande byråchefen för lagärenden i finansdepartementet numera
borgmästaren J. Laurin den 24 augusti 1936 erhållit begärt entledigande
från uppdraget att vara ledamot av utredningen, varvid i hans ställe
förordnats assessorn i Svea hovrätt S. L. Hammarskiöld, har utredningen bestått
av generaldirektören och chefen för telegrafverket greve H. A. Hamilton,
ordförande, samt chefen för försäkringsinspektionen filosofie doktorn
O. A. Åkesson och Hammarskiöld. Byråchefen i försäkringsinspektionen filosofie
doktorn Tim Jansson har jämlikt departementschefens förordnande
biträtt utredningsmännen med verkställande av vissa försäkringstekniska
undersökningar.

Då numera de tre senast ingångna preliminära överenskommelserna varit
föremål för remiss, anhåller jag att få anmäla dessa frågor.

Kassornas nuvarande organisation m. m.

Arméns familjepensionskassa.

Såsom i propositionen nr 201 till 1936 års riksdag (s. 30) omnämnts, har
den militära familjepensioneringen varit tämligen nära förbunden med de
organ, som omhänderhaft de militära beställningshavarnas tjänstepensionering,
nämligen arméns och flottans pensionskassor.

Med den år 1756 inrättade arméns pensionskassa har sålunda sedan gammalt
varit förenad arméns änke- och pupillkassa, för vilken det första reglementet
av Kungl. Maj:t fastställdes den 20 maj 1817. Till bildande av
sistnämnda kassa, vilken i det följande benämnes arméns gamla änke- och
pupillkassa, ålades samtliga delägare i arméns pensionskassa en »tillökningsavgift»
av en procent å kassapensionen, motsvarande två procent av den
blivande änkepensionen. Efter olika förslag till ombildning av kassan kom
en dylik ombildning slutligen år 1883 till stånd, i det att beslut då fattades
cm kassans avveckling och om bildande av en ny kassa, arméns nya änkeoch
pupillkassa. Det för sistnämnda kassa senast gällande reglementet,
som utfärdades den 30 december 1905, har trätt i kraft den 1 januari 1906.
I det följande torde kassan för tiden före sistnämnda dag få betecknas såsom
arméns nya änke- och pupillkassas äldre avdelning, varemot för tiden
därefter beteckningen arméns nya änke- och pupillkassas yngre avdelning
torde få användas. Kassans senaste reglemente ändrades i vissa delar genom
kungörelse den 13 juli 1909 (nr 91).

Genom kungl, brev den 15 juni 1934 till direktionen över arméns pensionskassa
— under vars förvaltning även änke- och pupillkassan då stod —-hava därefter införts vissa ändrade grunder för familjepensioneringen, vilka
som regel hava avseende jämväl å då befintliga delägare i kassans yngre avdelning
samt i vissa fall gälla även för pensionsberättigade efter tidigare delägare.

I samband med upphörandet år 1935 av arméns pensionskassa har ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

filéns nya änke- och pupillkassa erhållit den ändrade benämningen arméns
familjepensionskassa. Härvid hava också, genom två kungl, brev till arméns
pensionskassa av den 15 juni 1935, nya bestämmelser utfärdats, avseende
delägarskap i kassan samt kassans överstyrelse, direktion och tjänstemän
m. m.

Arméns familjepensionskassa redovisas för närvarande i ett antal särskilda
fonder. Två av dessa, pensionsfonden och delägarefonden, avse kassans
egna förbindelser, varjämte en tredje fond, reservfonden, innefattar vissa av
kassans övriga tillgångar.

Kassan har övertagit arméns gamla änke- och pupillkassas tillgångar och
inkomster och har därför även till åliggande att ansvara för sistnämnda kassas
alltjämt återstående förbindelser. Till fullgörande av detta åliggande,
som vid utgången av räkenskapsåret 1935/1936 avsåg 32 pensionstagare, finnes
avsatt en särskild fond, arméns gamla änke- och pupillkassas garantifond.
Det åligger vidare kassan att handhava pensioneringen av dem, vilka
äro berättigade till pension från ett före år 1884 å riksstaten uppfört anslag
å 50,000 kronor »till pensionerande av militära ämbets- och tjänstemäns samt
underofficerares med vederlikar i fattigdom efterlämnade änkor och barn»,
den s. k. allmänna militäränkepensionsstaten. Hithörande pensionsberättigade,
vid utgången av räkenskapsåret 1935/1936 till antalet 85, utgöras av
efterlevande till sådana personer, vilka ej blevo delägare i arméns nya änkeoch
pupillkassa och vilka vid sin död efterlämnat särskilt ringa kvarlåtenskap.
Även för nu ifrågavarande pensioneringsändamål finnes hos arméns
familjepensionskassa avsatt en särskild fond, allmänna militäränkepensionsstatens
garantifond. I vissa fall kan pension åtnjutas från båda de sist omförmälda
fonderna av samma person.

I 1905 års reglemente stadgas, att för delägare, som icke övergå till detta
reglementes pensionsvillkor, vissa tidigare bestämmelser alltjämt skola gälla.
Till fullgörande av dessa pensioneringsförbindelser finnas ytterligare fonder,
arméns nya änke- och pupillkassas äldre avdelnings fonder, avsatta.

Enligt det ena av kungl, breven den 15 juni 1935 skall — förutom sådan
befattningshavare eller f. d. befattningshavare, vilken vid utgången av juni
månad 1935 var delägare i arméns nya änke- och pupillkassa — en var vara
delägare i familjepensionskassan som efter nämnda tidpunkt tillträder beställning
vid armén eller flygvapnet, vilken avses i 1 § 1 mom. a) militära
tjänstepensionsreglementet, eller sålunda beställning, vid vilken utgår lön enligt
löneplan i avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid försvarsväsendet. Den, som tillträder beställning vid flygvapnet, skall
emellertid ej vara delägare, om han före sin anställning vid flygvapnet förvärvat
delaktighet i flottans pensionskassa (marinens familjepensionskassa).

Delägare i arméns familjepensionskassa, vilken överflyttas till reservstat
— varvid militära tjänstepensionsreglementet icke längre blir tillämpligt —
eller som överförts till övergångsstat eller som avgår från tjänsten med rätt
till ålderspension, bibehåller även därefter sin delaktighet i kassan. Även

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

vid avgång med förtidspension och i vissa fall vid avgång med invalid- eller
sjukpension bibehålies delaktigheten. Slutligen bibehålies delaktigheten, örn
delägaren erhåller avsked från beställning på aktiv stat med rätt att kvarstå
såsom lönlös över stat ävensom i visst fall vid övergång till annan (civil)
statstjänst.

På grund av ovannämnda bestämmelse örn fortsatt delägarskap i kassan
för den, som vid utgången av juni 1935 var delägare, finnas för närvarande
— bortsett från reservstatspersonalen och avgången personal —- ett mindre
antal personer, vilka äro delägare i kassan, ehuru icke militära och i vissa
fall ej heller civila tjänstepensionsreglementet är å dem tillämpligt. Hit höra
t. ex. vissa expeditionsvakter, vilka äro hänförliga under civila tjänstepensionsreglementet,
samt bataljonsläkarna vid fältläkarkåren, å vilka intetdera
av tjänstepensionsreglementena är tillämpligt.

Delägarna i arméns familjepensionskassa utgjorde vid utgången av räkenskapsåret
1935/1936 till antalet 7,812.

Som regel skall delägare, för vilken pensioneringsgrunderna i kungl, brevet
den 15 juni 1934 gälla, tills den för beställningen fastställda pensionsåldern
uppnåtts erlägga årsavgift med 4.7 procent å sin lön enligt den år 1921
gällande lönestaten (alltså ej å lönen enligt 1921 eller 1927 års avlöningsreglementen).
För ogift delägare upphör emellertid skyldigheten att betala
årsavgift senast från början av det kalenderår, under vilket han fyller 61 år,
och för viss intendenturpersonal m. fl. upphör samma skyldighet senast från
början av det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 59 respektive 54
år. Även med avseende å årsavgiftens storlek gälla vissa mindre undantag
från huvudregeln.

Retroaktiv årsavgift med 3.5 procent å nyssnämnda lön erlägges från början
av det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 20 respektive 22 och
30 år, av en var, som efter sålunda avsedd tidpunkt första gången tillträder
officerslön respektive underofficerslön och civilmilitär lön. Delägare — dock
icke underofficer m. fl. — har slutligen också att erlägga befordringsavgift,
utgörande, då lön på stat första gången tillträdes, 20 procent å lönen enligt
den år 1921 gällande lönestaten samt vid befordran samma procent å skillnadsbeloppet
mellan den tillträdda lönen och den lön, för vilken befordringsavgift
senast erlagts.

Årsavgiften utgår med en tolftedel för varje ingången månad. Befordringsavgift
erlägges under loppet av ett år från tillträdet av ny eller förhöjd
lön kvartalsvis med en tolftedel för varje månad. Retroaktiv årsavgift skall
erläggas på en gång inom tre månader från den dag, då anledning till avgiftens
påförande uppkommit. Emellertid äger delägare, örn han så vill, betala
retroaktivavgiften genom avdrag å lönen under loppet av två år. För
sådant fall höjes emellertid avgiften med 4 procent, varefter det uppkomna
beloppet erlägges kvartalsvis med en tjugufjärdedel för varje månad.

Delägare, som avgått från tjänsten före inträdd pensionsålder med bibehållen
delaktighet i kassan, skall till nämnda ålder erlägga, förutom den stadgade
årsavgiften, jämväl vad som motsvarar det för beställningen eljest ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

gående statsbidraget. Till delägare, som avgår utan bibehållen delaktighet,
utbetalas för närvarande så mycket av erlagda avgifter, som enligt försäkringsteknisk
beräkning utgör deras värde.

Familjepensionen utgår enligt 1905 års reglemente med viss procent av
det avlöningsbelopp, efter vilket delägaren senast haft att erlägga årsavgift
till kassan. För avlöningsbelopp t. o. m. 2,500 kronor är procenttalet 26.
Berörda tal sjunker vid högre avlöningsbelopp samt utgör å belopp över
6,500 kronor 15. Emellertid skola enligt bestämmelserna i kungl, brevet den
^ 15 juni 1934 pensionerna från arméns nya änke- och pupillkassa höjas med
20 procent samt därjämte (för budgetåret 1936/1937; se kungl, brev den 11
december 1936) provisoriskt med 5 procent av det belopp, vartill pensionerna
uppgå utan medräknande av den 20-procentiga förhöjningen. För pensionsberättigat
barn är pensionen, då änka ej finnes, enligt 1934 års bestämmelser
lika med beloppet av pensionen för änka ensam. För änka med
ett barn ävensom för tva barn, örn änka ej finnes, utgör pensionen sist avsedda
belopp, förhöjt med 50 procent. För varje ytterligare barn höjes
pensionen med 20 procent.

Delägare, som övergått till reservstat, är jämlikt § 22 i förordningen den
23 juli 1936 angående arméns reservstater (nr 474) berättigad till familjepension
för sina efterlevande efter den beställning han vid övergången till
reservstat innehade. Sålunda äger exempelvis en major på reservstat, som
vid sin övergång var kapten på aktiv stat, familjepensionsrätt som kapten.
Avgiftsskyldigheten upphör emellertid ej förrän pensionsåldern för majorsbeställningen
uppnåtts.

Åldersgränsen för pensionsberättigande äktenskaps ingående är 60 år.
Barn i äktenskap åtnjuter pensionsrätt, tills det uppnått 21 års ålder eller
dessförinnan träder i äktenskap. Emellertid kan ogift barn, som av sjukdom
eller lyte är oförmöget till arbete och i saknad av tillgång att försörja
sig, under vissa betingelser bibehålla pension även efter uppnådda 21 år till
halva eller vid särskilt ömmande omständigheter till hela beloppet av den
pensionssumma, som efter fadern kunnat utgå. Barn, som först efter 21
ai blir föräldralöst, kan också i vissa fall tilldelas pension. För bevarande
av pensionsrätten i fråga örn barn över 21 år åligger det sådan pensionstagare
att varje år förete vederbörliga bevis om fattigdom m. m. Enligt bestämmelse
i kungl, brevet den 15 juni 1934 må emellertid barn efter delägare,
som vunnit inträde i kassan efter den 30 juni 1934, icke medgivas att
uppbära pension från kassan efter uppnående av 21 års ålder.

Å pensionerna från arméns familjepensionskassa utgå av statsmedel pensionstillägg
enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) och dyrtidstillägg
enligt kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267). Enligt hos kassan rådande
praxis får pensionstillägget åtnjutas, örn pensionen med frånräknande av
ovannämnda 5-procentiga förhöjning uppfyller betingelserna för att tillägget
i fråga skall utgå. Pensionstillägget beräknas sålunda icke på pensionen i
dess helhet. Dyrtidstillägg utgår, enligt vederbörande bestämmelser, icke på
den 5-procentiga förhöjningen. Kostnaderna för pensions- och dyrtidstill -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

läggen uppgingo under räkenskapsåret 1935/1936 till 77,777 kronor 90 öre
respektive 516,949 kronor.

Såsom i föregående års stalsverksproposition under elfte huvudtiteln,
punkten 38, berörts, hava de militära pensionskassorna för sin familjepensionering
sedan lång tid tillbaka åtnjutit — förutom dessa pensions- och
dyrtidstillägg samt indirekt understöd i form av att staten bestritt administrationskostnaderna
för familjepensioneringen — jämväl direkt bidrag till
familjepensionsverksamheten. För arméns familjepensionskassa bestämdes
grunderna för detta bidrag genom beslut av 1883 års riksdag. Beslutet innebar,
att bidraget skulle utgå med 1 1/s procent årligen å summan av de
löner och beklädnadsbidrag, vilka enligt gällande stadganden kunde läggas
till grund vid bestämmande av fyllnadspension. I dessa grunder har sedermera
intill år 1936 någon ändring ej ägt rum i annan mån än att desamma
kompletterats med bestämmelse örn bidrag beträffande personal, som övergått
till reservstat. Efter samma norm som för militära befattningshavare
har statsbidrag utgått till familjepensioneringen för pensionskassans personal.

Vid anmälan av nämnda punkt i föregående års statsverkproposition
framhöll jag såsom föredragande departementschef, att de sålunda gällande
grunderna för det direkta statsbidraget länge varit föråldrade. Jag anförde
vidare:

Genom ny lönereglering för försvarsväsendets personal upphörde från och
med år 1922 det lönesystem, på vilket bidragsberäkningen var grundad, och
med genomförandet av 1925 års nya försvarsorganisation har successivt en
väsentlig rubbning skett i personalstatema. Såväl till följd härav som på
grund av vissa andra omständigheter lia bidragsgrunderna blivit alltmera
svårtillämpade. Såsom än mera irrationella framstå dessa grunder, sedan
numera en ny tjänstepensionslagstiftning genomförts. Denna lagstiftning
har avskaffat begreppet fyllnadspension och därmed helt upphävt sambandet
mellan pensionsförmånen och det tidigare lönesystemet, en omständighet
som också beträffande familjepensionernas bestämmande påkallat förslag
till nya bestämmelser, vilka för närvarande äro beroende på Kungl.
Maj:ts prövning.

Nu berörda förhållanden synas nödvändiggöra en ändring i gällande grunder
för statsbidrag till de militära familjepensionskassorna. Lämpligast synes
vara att, såsom skett beträffande statens bidrag till vissa andra familjepensionsinrättningar
för statstjänstemän, bidragen fastställas till vissa fixa
belopp, oberoende av växlingar i personalstaternas omfattning. För en riktig
och lämplig avvägning av bidragsbeloppen torde emellertid erfordras en
närmare undersökning rörande de nuvarande bidragsgrundernas tillämpning,
vilken undersökning nu icke medhunnits. I avvaktan på en dylik undersökning
torde statsbidragen för nästa budgetår böra bestämmas till ungefär
samma belopp, som på grundval av nuvarande bestämmelser utbetalats
för innevarande budgetår, men med iakttagande av viss minskning pa grund
av den nedgång i personalkadrerna, som betingas av den fortgående avvecklingen
av försvarsväsendets övergångsstater.

Då det utbetalade beloppet för budgetåret 1935/1936 utgjorde 120,993 kronor
för arméns familjepensionskassa, föreslog jag i anslutning till vad så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

lunda anförts, att bidragsanslaget borde för budgetåret 1936/1937 beräknas
till 118,000 kronor.

1936 års statsverksproposition och riksstaten för budgetåret 1936/1937
upptaga förutom sistnämnda belopp ett anslag å 55,100 kronor såsom förvaltningsbidrag
till kassan.

Då, enligt vad i det följande avses, staten redan den 1 juli innevarande åtkommer
att övertaga arméns familjepensionskassa, hava i 1937 års statsverksproposition
dessa anslag icke upptagits.

Donationer, vilka för ändamål, som överensstämma med kassans syfte,
overlamnas till denna, skola förvaltas enligt stiftelsebreven och göras fruktbärande
såsom kassans egna medel.

Kassans kapitalbehållning enligt räkenskaperna uppgick vid utgången av
räkenskapsåret 1935/1936 till 32,257,734 kronor 71 öre, oberäknat donationsfonderna,
för vilka närmare redogöres i det följande och som hade en sammanlagd
behållning av 1,161,160 kronor 86 öre.

Utgifterna för pensioner från den nuvarande kassan (arméns familjepensionskassa
eller arméns nya änke- och pupillkassas yngre avdelning) utgjorde
under räkenskapsåret 1935/1936 833,050 kronor.

Allmänna militäränkepensionsstatens pensioner utgjorde samma år 4,183
kronor.

Pensionerna från arméns gamla änke- och pupillkassa uppgingo till 9,862
kronor 50 öre.

Pensionerna från kassans äldre avdelning slutligen belöpte sig till 240,186
kronor.

Sammanlagda pensionsutgifterna under räkenskapsåret 1935/1936 uppgingo
således till 1,087,281 kronor 50 öre.

Kassan förvaltas enligt det ena av de kungl, breven den 15 juni 1935 av
en direktion, bestående av ordförande, som förordnas av Kungl. Maj:t bland
kassans delägare av generals eller överstes tjänsteställning, en verkställande
direktör och två övriga direktörer. Fullmäktige, utsedda av kassans delägare,
skola vara kassans överstyrelse. Emellertid har genom nyssnämnda
kungl, brev tillika förordnats, att de år 1934 utsedda fullmäktige för arméns
pensionskassa, arméns fullmäktige, tills vidare skola vara överstyrelse för
familjepensionskassan. Dessa fullmäktige utgöras av en av Kungl. Majit
bland delägarna i arméns pensionskassa förordnad generalsperson på stat
såsom ordförande samt 15 av samma delägare valda ledamöter.

Fullmäktige sammanträda vart femte år, räknat från senaste sammanträde,
savida Kungl. Maj :t icke skulle finna för gott att av särskilda skäl
sammankalla den inom kortare tids förlopp. Fullmäktige hava att välja de
tre direktörerna i direktionen. De äga därjämte att överlägga och fatta beslut
i alla frågor, som röra kassans förvaltning eller ändringar och tillägg i
gällande reglementen. För ändring eller tillägg i reglementen fordras för
bifall tre femtedelar av de avgivna rösternas antal. I övriga frågor gälla de
flesta rösterna. Beslut i ämnen, som angå grunderna för kassan eller reglementsändringar,
bliva emellertid gällande endast såvitt de fastställas av
Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Marinens familjepensionskassa.

Ursprunget till marinens pensionsväsende föreligger i en i Stockholm den 1
juli 1642 ingången frivillig, skriftlig överenskommelse mellan »underskrivne
över- och underofficerare, båtsmän, bösseskyttar, timmermän, snickare, smeder
m. fl.», som tjänade under rikets amiralitet och sjöstat, varigenom de
medgåvo, att av varje daler, som de åtnjöto i lön, finge avdragas en fyrk.
Dessa penningar, tillika med vad som kunde falla i »armbössan» hemma
och på resor, skulle mottagas och redovisas av »bokhållaren». Holmaamiralen
jämte superintendenten vid amiralitetet utsågos att vara tillsyningsmän
över de insamlade medlen och deras förvaltning. Dispositionen av dessa
förbehölls däremot amiralitetskollegium. Av denna överenskommelse utvecklade
sig efter hand den s. k. amiralitetskrigsmanskassan, för vilken det första
reglementet utfärdades av Kungl. Majit den 28 april 1696.

Efter åtskilliga förändringar fastställdes den 20 december 1825 nytt reglemente,
enligt vilket kassan uppdelades i två särskilda fonder, pensions- och
gratialfonderna, vilka tillädes var sin andel i kassans dåvarande tillgångar
och inkomster, den förra avseende pensioneringen av ämbets- och tjänstemän
samt gemenskapen, den senare (numera marinens familjepensionsfond)
avseende pensioneringen av änkor och barn. Denna uppdelning har sedermera,
trots de nya bestämmelserna för kassan, vilka tid efter annan utfärdats,
i sina huvuddrag ägt bestånd, tills den militära tjänstepensioneringen år
1935 överflyttades till statskontoret. Genom reglementet den 22 januari
1892 ändrades^ kassans benämning till flottans pensionskassa.

Kassans reglemente av den 17 november 1899, vilket trädde i kraft den 1
januari 1900, är, enligt kungl, brev den 15 juni 1935, i fråga örn grunderna
för familjepensioneringen alltjämt gällande med de ändringar, som vid olika
tillfällen, däribland år 1913 och 1924, vidtagits. I fråga om delägarskap i
kassan gälla vissa särskilda föreskrifter i nyssnämnda kungl, brev, och enligt
samma kungl, brev skall beträffande kassans styrelse och förvaltning
gälla vissa bestämmelser, som återfinnas i ett av fullmäktige för kassan vid
sammanträde år 1935 antaget reglemente. Ett annat kungl, brev av samma
den 15 juni 1935 reglerar förhållandena för kassans tjänstemän.

I samband med tjänstepensioneringens överflyttande å staten har kassan
erhållit den ändrade benämningen marinens familjepensionskassa.

Delägare i marinens familjepensionskassa skall vara —- förutom sådan befattningshavare
eller f. d. befattningshavare vid marinen eller flygvapnet,
vilken vid utgången av juni månad 1935 var delägare i flottans pensionskassa
och där grundlagt rätt till gratial (= familjepension) — en var, som
efter nämnda tidpunkt tillträder sådan beställning vid marinen, som avses
i 1 § 1 mom. militära tjänstepensionsreglementet. Hit räknas dels beställning,
vid vilken utgår lön enligt löneplan i avlöningsreglementet den 20 maj
1927 (nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, dels beställning som
marinöverdirektör, dels beställning vid flottans poliskår och dels beställning

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

som flaggkorpral eller högbåtsman. Efter en genom kungörelse den 30 juni
1936 (nr 408) företagen ändring i militära tjänstepensionsreglementet avses
numera i momentet även beställning som chef för marinen m. fl. motsvarande
beställningar inom försvarsväsendet.

På grund av bestämmelsen örn fortsatt delägarskap i kassan för den, som
vid utgången av juni 1935 var delägare, finnas f. n. — bortsett från reservstatspersonal
och ur statstjänst avgången personal —- befattningshavare, vilka
äro delägare i kassan, ehuru de icke äro hänförliga under 1 § 1 mom.
militära tjänstepensionsreglementet. Hit höra exempelvis de s. k. månadslönarna,
vilka avses i 1 § 2 mom. samma reglemente, ävensom vissa befattningshavare,
tillhörande lotsväsendet.

Den, som efter att hava blivit delägare i kassan överflyttas till flygvapnet,
till reservstat eller till övergångsstat eller som avgår ur tjänsten med rätt till
tjänstepension, bibehåller därvid sin delaktighet i kassan. Likaså bibehålies
gratialrätten av den, som erhållit avsked från beställning på aktiv stat med
rätt att kvarstå som lönlös över stat.

Delägarna i marinens familjepensionskassa utgjorde vid utgången av räkenskapsåret
1935/1936 till antalet 3,021.

Delägarna indelas med hänsyn till storleken av det gratial, som tillkommer
efterlämnad änka, i fyra klasser. Enligt nu i allmänhet gällande gratialstat
(1924 års gratialstat), vilken infördes vid ändring av 1899 års reglemente genom
kungörelse den 8 september 1924 (nr 436) höra till första klassen, med
ett gratial av 1,380 kronor, flaggmän och motsvarande beställningshavare.
Andra klassen, som har ett gratial av 1,150 kronor, omfattar kommendörer
och kommendörkaptener m. fl. Gratialet i tredje klassen utgör 920 kronor.
Hit höra, bland andra, kaptener, löjtnanter, underlöjtnanter och fänrikar.
Till fjärde klassen slutligen, med ett gratial av 460 kronor, höra underofficerare
samt flaggkorpraler och högbåtsmän ävensom månadslönare m. fl.
Gratialen från kassan äro för närvarande provisoriskt (se kungl, brev den 15
maj 1936) som regel förhöjda med 10 procent.

Till änka jämte ett barn utgår gratial med 15 procent förhöjning av det
för änka ensam bestämda gratialet. För änka med två barn är motsvarande
förhöjning 25 procent o. s. v. Om änka ej finnes, utgår gratial till ensamt
barn med 2/3 av det för änka ensam bestämda gratialet, till två barn
med hela detta gratial, till tre barn med samma gratial jämte 10 procent
förhöjning o. s. v.

Delägare, som övergått till reservstat, är berättigad till gratial för sina efterlevande
efter den beställning han vid övergången till reservstat innehade.

Ärlig avgift erlägges med 13.5 procent av gratialets belopp inom den klass,
delägaren tillhör, och utgår med en tolftedel för varje månad från och med
den, då delaktighet i kassan börjat, till och med den, under vilken delägaren
avlider, gratialrätten förfaller eller delägaren uppnår, om han tillhör första
klassen, 65 års ålder samt, örn han tillhör annan klass, en ålder av 55 år.
Härjämte utgår retroaktivavgift av delägare, som efter fyllda 20 år grundlägger
gratial eller förhöjning däri, med 9 procent av gratialet eller förhöjningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

för varje fullt kalenderår, som förflutit från det delägaren fyllde 20 år, tills
delägarrätten eller förhöjningen vanns, dock ej för längre tid än 25 år. Tillläggsavgift
erlägges av sådana personer, vilka tidigare på grund av bestämmelse
i kassans reglemente efter särskild ansökan antagits till delägare, och
utgår med belopp, som bestämmes efter försäkringstekniska grunder med
hänsyn till delägarens ålder vid inträdet i kassan samt åldersskillnaden mellan
honom och hans hustru. Såväl retroaktivavgiften som tilläggsavgiften
utgår som en försäkringstekniskt beräknad förhöjning i årliga avgiften på
sätt och under tid, som för sistnämnda avgift stadgats.

Till delägare, som avgår utan bibehållen delaktighet i kassan, utbetalas
så mycket av erlagda gratialavgifter, som enligt försäkringsteknisk beräkning
utgör deras värde.

Åldersgränsen för äktenskaps ingående är 65 år. Barn i äktenskap åtnjuter
gratialrätt, tills det uppnått 21 års ålder eller dessförinnan träder i äktenskap.
Dotter till delägare, som redan vid utfärdandet av 1892 års reglemente
för kassan var delägare i denna, kan emellertid åtnjuta gratial även
efter uppnådda 21 års ålder.

Å gratialen från marinens familjepensionskassa utgå pensions- och dyrtidstillägg
av statsmedel. Dyrtidstillägg utgå icke på den 10-procentiga förhöjningen.
Kostnaderna för pensions- och dyrtidstilläggen uppgingo under
räkenskapsåret 1935/1936 till 18,758 kronor 15 öre respektive 168,460 kronor.

Förutom pensions- och dyrtidstillägg åtnjuter marinens familjepensionskassa,
såsom förut vid redogörelsen angående bestämmelserna för arméns familjepensionskassa
berörts, dels indirekt understöd i form av att staten bestrider
administrationskostnaderna för pensioneiungen, dels ock ett direkt
bidrag till familjepensionsverksamheten. Vid 1908 års riksdag fastställdes
beträffande sistnämnda bidrag grunder av samma innebörd som de för arméns
familjepensionskassa bestämda. Från det enligt dessa grunder uträknade
statsbidragsbeloppet skulle emellertid avgå det anslagsbelopp å 16,650
kronor, som beviljats och ännu i riksstaten för budgetåret 1936/1937 finnes
uppfört såsom ersättning till flottans pensionskassas gratialfond för vissa
äldre, sedermera till statsverket indragna inkomster. Det utbetalade beloppet
för budgetåret 1935/1936 utgjorde för marinens familjepensionskassa —
utöver anslaget å 16,650 kronor — 44,440 kronor. Vid anmälan av ifrågavarande
punkt i 1936 års statsverksproposition föreslog jag, att beloppet borde
för budgetåret 1936/1937 beräknas till 43,000 kronor.

1936 års statsverksproposition och riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptaga
beloppen 16,650 och 43,000 kronor ävensom ett anslag å 29,800 kronor
såsom förvaltningsbidrag till kassan. Motsvarande anslag hava icke upptagits
i 1937 års statsverksproposition.

Med Kungl. Maj:ts tillstånd till kassan överlämnade donationsfonder förvaltas
av direktionen i enlighet med donationsbrevens föreskrifter och tilllämpliga
stadganden i 1935 års reglemente.

Kassans kapitalbehållning enligt räkenskaperna uppgick vid utgången av

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

räkenskapsåret 1935/1936 till 9,794,591 kronor 49 öre, oberäknat donationsfonderna,
som hade en sammanlagd behållning av 972,059 kronor 25 öre.

Utgifterna för gratial från kassan uppgingo under samma räkenskapsår
till 420,017 kronor 61 öre.

Kassans förvaltning omhänderhaves av en direktion, bestående av ordförande,
som förordnas av Kungl. Majit bland kassans delägare av flaggmans
eller kommendörs tjänsteställning, en verkställande direktör, som förordnas
av direktionen, samt två av fullmäktige för kassans delägare valda
ledamöter. Kassan står under överinseende av delägarna genom fullmäktige,
vilka utgöras av en ordförande, som av Kungl. Majit förordnas bland
delägarna i flaggmans tjänsteställning, samt sexton av delägarna valda ledamöter.

Fullmäktige sammanträda i Karlskrona under femte året efter deras senaste
sammanträde, så framt icke Kungl. Majit av särskilda skäl eller i anledning
av direktionens hemställan skulle finna för gott att sammankalla
dem inom kortare tids förlopp. De förordna örn kassans förvaltning och
hava, bland annat, att fatta beslut i alla frågor, som röra ökning eller
minskning av pensioner, höjning eller nedsättning av pensionsavgifter samt
ändring eller tillägg i övrigt i 1935 års reglemente. För ändring eller tillägg
i reglementet fordras för bifall minst tre femtedelar av rösternas antal. I
övriga frågor gälla de flesta rösterna. Beslut, som avser ändring eller tilllägg
i reglementet eller avvikelse från någon av dess bestämmelser, är gällande
endast såvitt detsamma av Kungl. Majit fastställes.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning, som är den äldsta av de alltjämt
existerande pensionskassorna för pensionering av efterlevande till civila
tjänstemän, stiftades år 1805 och byggde ursprungligen på frivillig anslutning.

Det för pensionsinrättningen nu gällande reglementet, som utfärdades den
28 september 1934, trädde i kraft den 1 oktober samma år.

Delägare i pensionsinrättningen äro de manliga ordinarie befattningshavarna
vid tullverket; dock att den, som uppnått 60 års ålder, icke äger inträda
såsom delägare, varjämte för generaltulldirektören och kustbevakningsinspektören
inträdet i pensionsinrättningen under vissa betingelser är
valfritt.

Delägare, som avgår ur tjänst med rätt till tjänstepension, bibehåller sitt
delägarskap i pensionsinrättningen, varemot delägare, som avgår utan dylik
rätt, i regel förlorar sin delaktighet. Därvid bibehålies emellertid viss familjepensionsrätt
i förhållande till de inbetalda avgifternas försäkringstekniska
värde.

Pensionsinrättningens delägare voro vid utgången av räkenskapsåret 1935/
1936 till antalet 3,374.

Enligt huvudbestämmelserna i pensionsinrättningens reglemente indelas

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

delägarna i avgiftshänseende i elva klasser med månadsavgifter från 6 kronor
i lägsta avgiftsklassen, omfattande lönegraderna B 1—B 4, till 40 kronor
i högsta avgiftsklassen, avseende generaltulldirektören. Avgiften utgår
till och med den månad, under vilken delägaren uppnår 65 års ålder, avlider
eller utträder ur pensionsinrättningen. Delägare, som uppnått 60 års
ålder, uppflyttas ej till högre avgiftsklass. Åldersavgift erlägges av en var,
som efter utgången av den månad, under vilken han fyller 29 år, inträder
som delägare eller uppflyttas till högre avgiftsklass. Nämnda avgift beräknas
i förhållande till månadsavgiften respektive ökningen av denna enligt
särskilda, vid reglementet fogade tabeller. Åldersavgiften fördelas med lika
belopp å varje månad som regel under loppet av tio år vid inträde som delägare
och under loppet av fem år vid uppfattning till högre avgiftsklass.

Då för närvarande enligt övergångsbestämmelserna till reglementet flertalet
delägare äro berättigade att alltjämt erlägga avgifter enligt pensionsinrättningens
före den 1 oktober 1934 gällande bestämmelser, torde böra omnämnas,
att enligt dessa bestämmelser delägarna intill sin död eller, såsom det
provisoriskt bestämts, intill fyllda 70 år erlägga årsavgift, utgående med
viss, av inträdesåldern beroende procent å tjänstepensionsunderlaget, nämligen
3 procent för åldern under 30 år, 4 procent för åldern 30—40 år, 5
procent för åldern 40—50 år samt 6 procent för åldern över 50 år. Av dessa
delägare utgöra de, som sålunda erlägga avgift efter 3 eller 4 procent, den
ojämförligt större delen. Avgifterna för sistnämnda delägare äro undantagslöst
mindre än om de skulle beräknas enligt huvudbestämmelserna i 1934
års reglemente.

Enligt de gällande huvudbestämmelserna för pensionsinrättningen utgå
från denna dels fasta avgiftspensioner, s. k. A-pensioner, dels ock, i den
mån pensionsinrättningens ekonomiska ställning det medgiver, rörliga avgiftspensioner,
s. k. B-pensioner, samt tilläggspensioner s. k. C-pensioner.
A- och B-pensionerna beräknas i förhållande till del pensionstal, som gällde
för delägaren vid hans frånfälle. Pensionstalet beräknas, med tillämpning
av reglementet bifogade tabeller, i förhållande till vederbörande delägares
månadsavgift och utökas i förekommande fall med ett mot åldersavgiften
svarande tillägg. A-pensionen motsvarar ett belopp av, för änka ensam
60 gånger pensionstalet, för änka med ett barn 100 gånger pensionstalet, för
änka med två barn 120 gånger pensionstalet samt för änka med flera än två
barn 120 gånger pensionstalet jämte en förhöjning för varje barn, utöver
de två, med 10 gånger pensionstalet. Örn änka ej finnes, motsvarar A-pensionen
ett belopp av, för ensamt barn 70 gånger pensionstalet, för två barn
105 gånger pensionstalet, för tre barn 123 gånger pensionstalet samt för
flera än tre barn 123 gånger pensionstalet jämte en förhöjning för varje
barn, utöver de tre, med 18 gånger pensionstalet. B-pension utgår i allmänhet
till änka med belopp, motsvarande lägst hälften av pensionstalet
och högst 20 gånger pensionstalet. C-pension utgår av sådana diverseinkomster,
som ej erfordras för täckande av pensionsinrättningens förvaltningskostnader.
Där B- och C-pension finnas kunna utgå, skola dessa fast -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

ställas av direktionen genom beslut, som underställes Kungl. Maj:ts prövning
och meddelas att gälla tills vidare under fem år. För närvarande utgå
(se kungl, brev den 12 april 1935) såväl B- som C-pension t. o. m. den 30 juni
1939, B-pension med högst ett belopp motsvarande 20 gånger pensionstalet,
samt C-pension med 90 kronor.

Jämväl efterlevande efter dem, som omedelbart före 1934 års reglementes
ikraftträdande voro delägare i pensionsinrättningen, åtnjuta A-, B- och Cpension.
Enär emellertid i här avsedda fall i fråga örn pensionstalet vissa
särskilda föreskrifter i reglementets övergångsbestämmelser skola gälla, bliva
pensionerna för dessa efterlevande lägre än enligt huvudbestämmelserna.
Ifrågavarande delägare hava därför genom övergångsbestämmelserna beretts
tillfälle att i vissa fall bereda sina efterlevande en särskild tilläggspension,
s. k. D-pension. För denna pension torde redogörelse få lämnas vid behandlingen
av detaljbestämmelserna i överenskommelsen.

Beträffande efterlevande efter delägare, som avlidit före den 1 oktober
1934, skola enligt reglementets övergångsbestämmelser i fråga örn pensionerna
fortfarande tillämpas förut gällande bestämmelser med vissa undantag.
Pensionerna för dessa efterlevande (grundpensioner och tilläggspensioner)
äro lägre än pensionerna för ovannämnda övriga kategorier av efterlevande.

För änka utgår hel pension enligt 1934 års reglemente allenast under förutsättning,
att äktenskapet ingåtts, innan delägaren uppnått 60 års ålder. Har
äktenskapet ingåtts senare, utgår för änkan pension med belopp, som understiger
beloppet av hel pension med 10 procent för varje helt eller påbörjat
år, varmed delägarens ålder vid äktenskapets ingående översteg 60 år. Därvid
skall, om genom äktenskapet barn legitimerats, så anses, som hade äktenskapet
ingåtts vid barnets födelse. Före tillkomsten av 1934 års reglemente
fanns någon åldersgräns icke bestämd för ingående av pensionsberättigande
äktenskap. Barn i äktenskap åtnjuter pensionsrätt, tills det uppnått
19 års ålder eller dessförinnan träder i äktenskap.

Pensionstillägg enligt 1922 års kungörelse utgå å pensionerna. Av statsmedel
utgå därjämte dyrtidstillägg, dock ej å B-, C- och D-pensioner. Kostnaderna
för pensions- och dyrtidstillägg uppgingo under räkenskapsåret 1935/
1936 till 15,402 kronor 95 öre respektive 106,692 kronor 4 öre.

Såsom statsbidrag åtnjuter pensionsinrättningen därjämte enligt 1934 års
reglemente: 1) andel av böter och vitén samt värdet av förbrutet gods i vissa
fall ävensom av vissa andra till tullverket inflytande belopp; 2) gottgörelse
för mistade andelar av avlöning vid vakanta tjänster med årligt belopp, som
fastställes av Kungl. Majit; 3) behållna försäljningssumman för handlingar,
som utgallras vid tullverket; samt 4) 3 procent av den inkomst, tulltjänsteman
i egenskap av beslagare erhåller av böter eller av försäljningssumman
för förverkad egendom eller av belopp, som utgives i ersättning för sådan
egendom, i de fall då böter, förverkande eller ersättningsskyldighet ådömts
i mål, däri verkställigheten ankommer på tullverket, ävensom 2 procent av
dylik inkomst, som tillfaller annan beslagare än tulltjänsteman. Beloppet

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

av samtliga dessa statsbidrag uppgick för räkenskapsåret 1935/1936 till
63,811 kronor 14 öre.

För budgetåret 1936/1937 finnes under elfte huvudtiteln uppfört ett sär*
skilt förslagsanslag under rubriken »bidrag till tullstatens enskilda pensions*
inrättning» å 55,000 kronor. Häri inräknas dels ett belopp å 13,000 kronor,
utgörande gottgörelse, enligt vad ovan berörts, för mistade andelar av avlöning,
dels ock belopp, motsvarande andel av böter m. m. (enligt nyssnämnda
punkterna 1 och 4).

I 1937 års statsverksproposition har sistnämnda anslag upptagits till lägre
belopp (35,000 kronor), enär pensionsinrättningen, enligt vad i det följande
avses, den 1 januari 1938 kommer att övertagas av staten.

Slutligen är att märka, hurusom under senare år ett förslagsanslag anvisats
å 25,000 kronor till bestridande av familjepensioner åt tulltjänstemäns
i fattigdom efterlämnade änkor och barn enligt en författning av den 16 februari
1833. Dessa pensioner, som hava ren understödskaraktär och icke
handhavas av pensionsinrättningen, utgå endast om den avlidne tjänstemannens
kvarlåtenskap icke utvisar så stor kapitalbehållning, att räntan därav,
beräknad efter 3 procent, uppgår till beloppet av den pension, som enligt de
i författningen närmare angivna grunderna kan ifrågakomma. Emellertid har
i kungl, brev den 12 april 1935 förordnats, att vad i 1833 års författning
föreskrives icke skall hava avseende å efterlevande efter sådan delägare i
pensionsinrättningen, som avlidit efter den 30 september 1934.

Pensionsinrättningens kapitalbehållning uppgick vid utgången av räkenskapsåret
1935/1936 till 9,239,010 kronor 15 öre, oberäknat donationsfonder,
för vilka redogöres i det följande.

Pensionsinrättningens utgifter för familjepensioner uppgingo under samma
räkenskapsår till 366,515 kronor 95 öre.

Förvaltningen av pensionsinrättningen omhänderhaves av en direktion,
bestående av ordförande, som utses av Kungl. Majit, en ledamot, som utses
av generaltullstyrelsen, samt fem ytterligare ledamöter, vilka väljas av delägarna.
Pensionsinrättningen står i övrigt i nära beroende av staten. Delägarna
hava inga fullmäktige och ej heller några sammanträden. Kungl. Majit
utfärdar instruktion för direktionen, och generaltullstyrelsen utser revisorer
samt beslutar om ansvarsfrihet. Om ändring och tillägg i reglementet stadgas,
att förslag därom kan väckas av direktionen hos generaltullstyrelsen,
som, därest den anser sig kunna biträda förslaget, infordrar delägarnas mening
i form av ja eller nej till detsamma. Vinner nej — kvalificerad majoritet
erfordras icke — är förslaget förkastat, men om ja-rösterna äro i majoritet,
skall generaltullstyrelsen hos Kungl. Majit anhålla örn ändringens eller
tilläggets fastställande.

Utredningsmaterialet.

De med familjepensionsutredningens omförmälda skrivelse den 14 januari
1937 överlämnade preliminära överenskommelserna angående statens övertagande
av arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatcns en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

skilda pensionsinrättning ävensom ett i 10 mom. av överenskommelsen rörande
marinens familjepensionskassa omförmält reglemente för stiftelsen
H. af Cristiernins invalidinrättning, vilken inrättning förvaltas av direktionen
över sistnämnda kassa, torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende
såsom bilagor A, B, Bl och C. Till en var av överenskommelserna med de
militära kassorna hör ett av vederbörande delegerade vid undertecknandet
avgivet särskilt yttrande rörande överenskommelsen, vartdera med 3 bilagor.
Det huvudsakliga innehållet i dessa yttranden, vilka jämväl överlämnats med
utredningens skrivelse, kommer senare att återgivas. Bilagorna till yttrandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilagor D—I.

Familjepensionsutredningen har vidare överlämnat fyra av byråchefen
Jansson utarbetade promemorior, vilka torde få bifogas såsom bilagor K—N.
Av dessa avser den första »grunder för beräkningar angående arméns och
marinens familjepensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska
innebörden av ett statens övertagande av verksamheten (självkostnadsgrunder)»;
till denna promemoria höra tabeller m. m. (bilagor Kl—Kil).
De övriga promemoriorna utgöra utredningar angående den ekonomiska innebörden
av ifrågavarande överenskommelser. Till en var av sistnämnda promemorior
höra dels vissa balansräkningar (bilagor TA, Ml och N5) och dels
en uppställning rörande vederbörande kassas kapitaltillgångar (bilagor L2, M2
och N6). Till promemorian rörande arméns kassa hör också en uppställning
rörande vissa änkepensioner m. m. (bilaga L3), varjämte till promemorian rörande
tullstatens enskilda pensionsinrättning höra vissa tabeller (bilagor NI
—N4).

Rörande vissa juridiska spörsmål, som sammanhänga med frågan om statens
övertagande av kassornas verksamhet, har familjepensionsutredningen
i sin skrivelse hänvisat till ett utlåtande av professor R. Malmgren, vilket finnes
intaget såsom bilaga D till förenämnda proposition nr 245 till 1936 års
riksdag angående överenskommelser med civilstatens och telegrafverkets
änke- och pupillkassor örn övertagande av kassornas rörelse, m. m.

Utredningen har vidare till belysande av familjepensionsfrågans tidigare
behandling hänvisat dels till nyssnämnda proposition nr 245, dels till de vid
1936 års riksdag framlagda propositionerna nr 201 med förslag till allmänt
familjepensionsreglemente m. m. samt nr 258 angående överenskommelse
med statens järnvägars änke- och pupillkassa om övertagande av kassans
rörelse, m. m., dels till bankoutskottets utlåtande nr 75 till 1936 års riksdag
och dels till riksdagens skrivelse nr 366 samma år.

Sedan arméns familjepensionskassas överstyrelse eller således arméns fullmäktige
samt fullmäktige för marinens familjepensionskassa den 18—23
januari 1937 sammanträtt för behandling av vederbörande förslag till överenskommelse,
hava fullmäktige sistnämnda dag, efter särskilda remisser,
avgivit var sitt yttrande i ärendet.

Arméns fullmäktige hava i samband härmed även avgivit ett den 23 januari
1937 dagtecknat förslag angående familjepensioneringens ordnande för

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

sådan personal å arméns reservstater, vilken icke omfattas av överenskommelsen.
Detta förslag torde jag senare få återgiva.

över familjepensionsutredningens skrivelse med därvid fogade bilagor
hava vidare infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, generaltullstyrelsen och direktionen
över tullstatens enskilda pensionsinrättning ävensom av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd och försvarsväsendets lönenämnd.

Arméförvaltningen och marinförvaltningen hava avgivit infordrade utlåtanden
över nyssnämnda förslag angående familjepensioneringens ordnande för
viss reservstatspersonal, varjämte samma myndigheter även yttrat sig över
en av vissa personer till mig den 29 januari 1937 skriftligen gjord framställning
angående familjepensionsförhållandena för viss personal å övergångsstat,
för vilken framställning jag senare torde få redogöra.

Beträffande storleken av familjepensioner och avgifter enligt olika skalor
torde jag få hänvisa till en med ledning av uppgifter från de olika kassorna
i tabellform gjord sammanställning, vilken torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende såsom bilaga O.

Överenskommelsernas allmänna förutsättningar och huvudgrunder.

Såsom en utgångspunkt vid ordnandet av familjepensionsväsendets centralisering
har gällt, att även familjepensionskassornas nuvarande delägare
såvitt möjligt borde erhålla de i ett nytt statligt familjepensionsreglemente
bestämda pensionsförmånerna. Utredningsarbetet inriktades därför på sin
tid till en början på frågan, vilka förmåner staten kunde beräknas bereda
dessa delägare utan kostnad för statsverket, därest kassornas tillgångar, inberäknat
rätten att av delägarna uppbära de i vederbörande reglementen bestämda
avgifterna, överlätes till statsverket. För utrönande härav verkställdes
beträffande de tre av statsmakterna föregående år behandlade kassorna
försäkringstekniska undersökningar, vilkas resultat framgå av de vid propositionerna
nr 245 och 258 till 1936 års riksdag fogade promemoriorna jämte
balansräkningar. I dessa balansräkningar upptogos såsom tillgångar kapitalbehållningen
jämte kapitalvärdet av återstående avgifter, medan såsom
skuld i huvudsak upptogs kapitalvärdet av kassans dåvarande förpliktelser
mot i tjänst varande delägare, med pension avgångna delägare samt pensionärer.
Vid beräkningarna tillämpades därvid icke s. k. betryggande grunder
med sådana säkerhetsmarginaler, att man vid ett normalt förlopp av
verksamheten skulle hava att vänta sig överskott, utan i stället s. k. självkostnadsgrunder,
vilka, i följd av att bestämda säkerhetsmarginaler saknas,
innebära, att normalt varken vinst eller förlust kan väntas uppstå å verksamheten.
Räntefoten antogs vid beräkningarna utgöra 4 procent, och värderingen
av kassornas kapitalbehållning, frånsett fastigheterna, skedde efter
en effektiv ränta av samma procent. Preliminärt verkställda beräkningar

Bihang till riksdagens protokoll 1031. 1 sami. Nr 218. 2

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

av detta slag utvisade för alla de tre kassorna överskott. De olika kassornas
pensionsbelopp till ensam änka vid en procentuell förhöjning efter de sålunda
uppkomna överskotten utgjorde vad staten vid övertagandet av tillgångarna
och rätten till avgifter beräknades kunna bjuda kassornas delägare
och pensionärer. Vid övervägande av de på detta sätt uppkomna olika
pensionsskalornas »lutning» m. m. ansågs skalan för statens järnvägars kassa
i stort sett representera de änkepensionsbelopp, som utan anlitande av
framtida statsbidrag skäligen borde utgå för de olika lönegraderna. Det
framgick också, att, om dessa grundpensionsbelopp skulle få åtnjutas av efterlevande
till samtliga vid kassornas övertagande befintliga, i tjänst varande
delägare i kassorna med nyreglerad lön, härför skulle, örn ej övriga intressenters
rätt till andel i överskotten skulle trädas för nära, beträffande civilstatens
kassa erfordras bortåt 8 miljoner kronor, medan beträffande såväl
telegrafverkets som statens järnvägars kassa en del av överskottet skulle
återstå.

I sitt utlåtande nr 75 till föregående års riksdag framhöll bankoutskottet
förutsatte, att förslag till överenskommelser med åtminstone de tre
större av då återstående familjepensionskassor komme att föreläggas 1937 års
riksdag att det enligt utskottets mening vid överenskommelsernas träffande
borde tillses, att dessa kassors nuvarande delägare och pensionärer
såvitt möjligt bereddes åtminstone proportionsvis motsvarande pensionsförhöjningar,
som för de redan behandlade kassorna föreslagits. Givetvis borde
dock även i fråga om dessa överenskommelser beaktas resultaten av de
försäkringstekniska utredningarna.

Familjepensionsutredningen har anfört, att den tolkat detta uttalande så,
att de allmänna principer, på vilka de av riksdagen år 1936 gillade uppgörelserna
med civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och
pupillkassor baserats, borde komma till användning även i fortsättningen,
i den mån de ekonomiska betingelserna härför kunde anses vara för handen.

Härutöver har utredningen i denna del anfört:

De försäkringstekniska undersökningarna rörande de nu behandlade kassornas
ekonomiska ställning hava emellertid ådagalagt, att full paritet i fråga
om övergångsvillkoren med de förut behandlade kassorna icke utan betydande
uppoffringar från statens sida skulle kunna åvägabringas. Anledningen
till det mindre gynnsamma resultat, som undersökningarna utvisa
beträffande de militära familjepensionskassorna och tullstatens enskilda pensionsinrättning,
är till väsentlig del att söka i de betydligt lägre avgiftsskalor.
som dessa kassor länge tillämpat i jämförelse med de tre förut behandlade
kassorna. Tullstatens enskilda pensionsinrättning har visserligen erhållit
nytt reglemente med höjda avgifter, vilket trätt i kraft den 1 oktober 1934,
men dessa avgifter tillämpas endast beträffande delägare, som efter nämnda
tidpunkt vunnit inträde i pensionsinrättningen eller ock befordrats till
högre tjänst. Vad speciellt de militära familjepensionskassorna angår torde
svårigheten för dem att bereda tillräckliga pensioner bland annat bero på
militärpersonalens låga pensionsåldrar och vissa övriga på den militära familjepensioneringen
i fördyrande riktning inverkande faktorer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 24S.

Det för familjepensionsregleringen uppställda syftemålet — en för statens
befattningshavare enhetligt ordnad familjepensionering — torde dock få anses
så behjärtansvärt och ur administrativ synpunkt angeläget, att staten icke
bör tveka att för ett övertagande av de svagare kassorna ikläda sig större
bördor, än som befunnits påkallat beträffande de ekonomiskt mera gynnsamt
ställda kassorna.

Vid de tidigare träffade överenskommelserna har den principen följts, att
i tjänst varande kassadelägare även sedan de blivit underkastade allmänna
familjepensionsreglementet skulle fortsätta att betala sina gamla avgifter, omvandlade
till familjepensionsavdrag. Denna princip har familjepensionsutredningen
på grund av vad ovan anförts icke ansett vara möjlig att upprätthålla
i de nu träffade överenskommelserna, vilka i stället grunda sig på förutsättningen,
att ifrågavarande delägare efter statens övertagande av vederbörande
kassa omedelbart skola underkasta sig den ökning i avgiftsbördan,
som i regel skulle för dem följa av en tillämpning av de nya familjepensionsavdragen.
Dessutom skulle de i allmänhet vara pliktiga att slutbetala de
retroaktivavgifter eller motsvarande avgifter, för vilka de kunna sägas häfta
i skuld vid övertagandet och genom vilkas erläggande de tillförsäkrat sina
efterlevande oavkortad familjepension.

Den sålunda ökade avgiftsplikten skulle tjäna det dubbla syftet att dels
nedbringa statens kostnader för övertagandet av pensionsförpliktelserna på
de i allmänna familjepensionsreglementet angivna, förmånligare villkoren,
dels bereda ytterligare medel för en välbehövlig ökning av de familjepensioner,
som enligt nuvarande grunder tillkomma de vid kassans övertagande befintliga
familjepensionstagarna hos kassan och de då pensionerade kassadelägarnas
blivande efterlevande; för marinens familjepensionskassas vidkommande
har därvid såsom särskilt önskvärt framstått att åstadkomma
en förbättring av barnpensionerna, vilka i denna kassa utgå enligt för pensionstagarna
mindre förmånliga grunder än i de båda övriga kassorna.

I fråga om de allmänna villkoren för statens övertagande av kassornas
rörelse utgå överenskommelserna eljest i stort sett från samma förutsättningar,
som legat till grund för de vid föregående års riksdag träffade avtalen.

Sålunda förutsättes:

att staten övertager vederbörande kassas alla rättigheter och förpliktelser
enligt för kassan gällande bestämmelser eller på annan grund;

att till staten överlåtes så stor del av kassans tillgångar, som jämte kapitalvärdet
av delägarnas blivande avgifter motsvax-ar av staten i detta sammanhang
åtagna höjda pensionsförpliktelser, frånsett den del av pensionerna,
som skall bekostas av staten;

att allmänna familjepensionsreglementet från övertagandet som regel blir
tillämpligt beträffande därvid i tjänst kvarstående delägare med nyreglerad
lön, dock med det undantaget, att sådan avkortning av familjepensionens
grundbelopp, som i reglementet förutsättes, i allmänhet ej skall äga rum beträffande
delägare, som enligt de för kassan nu gällande bestämmelserna är
berättigad till full pension för sina efterlevande;

att den, som sålunda normalt blir underkastad allmänna familjepensionsreglementet,
äger frihet all före övertagandet hos Kungl. Majit anmäla sin
önskan att bliva undantagen från reglementets tillämpning; samt

att för sådana delägare, som ej bliva underkastade allmänna familjepen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sionsreglementet, ävensom för nu befintliga familjepensionstagare hittillsvarande
bestämmelser för kassan skola gälla, dock med de undantagen, att
avgiftsbefrielse alltid skall inträda för delägare senast vid avgång ur tjänst
med tjänstepension samt att nu gällande pensionsförmåner — oberäknat
statliga pensionstillägg och dyrtidstillägg — skola höjas på visst här nedan
».närmare angivet sätt.

Förutsättningen att till staten skall överlåtas så stor del av vederbörande
kassas tillgångar som jämte kapitalvärdet av delägarnas avgifter motsvarar
av slaten åtagna höjda pensionsförpliktelser, frånsett vad som bekostas av
staten, innebär, på grund av ifrågavarande kassors svagare ekonomiska ställning,
att staten — på sätt även gällde beträffande civilstatens änke- och pupillkassa
— övertager kassornas samtliga tillgångar.

Den avsedda förhöjningen av pensionsförmånerna sker på två olika sätt.
Delsjäkas nämligen de nu gällande kassapensionerna — respektive för tullstatens
enskilda pensionsinrättning huvudpensionerna — med ett fast procentuelli.
tillägg, och dels ökas samma pensioner, i den mån de understiga
visst minimibelopp, så att detta minimibelopp uppnås.

Beträffande det fasta procentuella tillägget i tullstatens pensionsinrättning
har familjepensionsutredningen anfört, att detsamma bestämts med hänsyn
till det jöverskott, som framkommit vid beräkningen av pensionsinrättnin\^_
gens ekonomiska ställning på basis av nuvarande pensionsförmåner. Skulle
härvid, yttrar utredningen, nuvarande pensionsavgifter hava tillämpats, hade
samtliga huvudpensioner kunnat höjas med 16 procent. Genom att allmänna
familjepensionsreglementets avdragsskala i stället tillämpats, hade skapats
en ytterligare tillgång, av vilken viss del utnyttjats för höjande av pensioner
till nuvarande änkor och barn samt blivande efterlevande till tjänstepensionärer.
Enligt överenskommelsen hade förhöjningen för sistnämnda katego.
ider bestämts till 20 procent. Vad sedan beträffade de båda militära kassorna
hade utgångspunkten varit den, att statens kapitaltillskott per delägare,
räknat enligt s. k. civila självkostnadsgrunder, borde vara större för dessa
kassor än för tullstatens enskilda pensionsinrättning med hänsyn till de förras
oförmånligare ekonomiska ställning, men att på denna grund pensionsförmånerna
i de militära kassorna ej skäligen i genomsnitt borde överstiga
pensionsförmånerna från tullstatens enskilda pensionsinrättning. Tillägget
för de militära kassorna hade sålunda kunnat bestämmas, för arméns familjepensionskassa
till 25 procent och för marinens familjepensionskassa
till 14 procent å kassapensionen. Att procenttalet för marinens familjepensionskassas
del blivit så mycket mindre än procenttalet för arméns familjepensionskassa
berodde enligt utredningen bland annat därpå, att, såsom i det föregående
berörts, den förbättring i kassornas ställning, som framkommit genom
en tillämpning av allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala, för marinens
familjepensionskassas del i viss omfattning använts för åstadkommande
av en höjning av barnpensionerna.

I fråga om den närmare innebörden av begreppen civila respektive militära
självkostnadsgrunder får jag hänvisa till förenämnda, såsom bilaga K

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

betecknade promemoria. Här skall emellertid nämnas, att, enligt vad av berörda
promemoria framgår, de beräkningar, å vilka pensionsbeloppen i
överenskommelserna vila, för de militära kassornas vidkommande verkställts
med tillämpning av civila självkostnadsgrunder i stället för att de ur kassadelägarnas
synpunkt mindre fördelaktiga militära grunderna använts. Ett
användande av civila grunder hade nämligen, enligt vad i promemorian anförts,
av utredningen ansetts skäligt med hänsyn till det synnerligen stora
behov av pensionsförbättring, som förelåge i fråga om de militära kassorna.
Då det å andra sidan gällt att beräkna statens faktiska kostnader för övertagandet
av sistnämnda kassor, hade kassornas egen erfarenhet, d. v. s. militära
självkostnadsgrunder, tillämpats för erhållande av jämförbarhet med
motsvarande beräkningar angående civila kassor, vilka byggt på de civila
kassornas erfarenhet.

Rörande höjningen av de särskilt låga pensionerna till visst minimibelopp
anför /amiliepensionsutredningen:

Vidkommande de vid kassans övertagande redan befintliga familjepensionstagarna
samt pensionsberättigade efter sådana i tjänst varande eller pensionerade
delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet icke blivit
tillämpligt, förete bestämmelserna i de nu träffade överenskommelserna icke
någon annan principiell olikhet mot tidigare överenskommelser, än att man
funnit sig böra fastställa ett visst lägsta belopp vid beräknande av den kassapension,
som skall ligga till grund för bestämmande av de sammanlagda
pensionsförmånerna efter övertagandet. Under förhandlingarna mellan familjepensionsutredningen
och delegerade för de olika pensionskassorna har
nämligen framförts det önskemålet, att de lägsta pensionerna skulle erhålla
en särskild förhöjning. Utredningen har även funnit starka skäl tala för ett
tillmötesgående av detta önskemål, något som — vid den i förslaget gjorda
gränsdragningen — med hänsyn till den relativa fåtaligheten av härvid ifrågakommande
pensioner kan ske utan någon avsevärdare ekonomisk uppoffring
från statens sida.

Vid bestämmandet av den särskilda förhöjningen har utredningen utgått
från de änkepensionsbelopp, som enligt de tre kassornas nuvarande bestämmelser
för delägare med reglerad lön lägst kunna ifrågakomma, ökade med
de pensions- och dyrtidstillägg samt den procentuella förhöjning av kassapensionen,
som enligt respektive överenskommelser skall utgå i fall, då allmänna
familjepensionsreglementet ej blir tillämpligt. Ifrågavarande lägsta
belopp utgöra vid en levnadskostnadsindex av 157

för arméns kassa (lönegrad o 1).............................

» marinens » (underofficerare m fl).....................

» tullens » (lönegrad B 5, om B-pensionen = 0, övergångs bestämmelserna

till 1934 års reglemente) . .

546 kronor
835 »

538 »

Familjepensionsutredningen har ansett sistnämnda i fråga örn tullens kassa
angivna belopp, 538 kronor, utgöra ett lämpligt avpassat minimum för de
tre kassornas totala änkepensioner vid berörda indexläge; den särskilda förhöjningen
kommer i följd härav enligt utredningens förslag alt i princip
utgå i de fall, då änkepensionen eljest skulle understiga 538 kronor, och med

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

det belopp, som erfordras för att höja pensionen till nämnda summa. För
barnpensioner räknas med häremot svarande belopp enligt 5 § 2 mom. allmänna
familjepensionsreglementet.

För det tekniska genomförandet av minimeringen har utredningen emellertid
ansett lämpligast att inlägga förhöjningen i kassapensionen och sålunda
ej i totalpensionen. Detta innebure, enligt utredningen, att kassapensionen
lägst borde bestämmas för arméns familjepensionskassas vidkommnde
till 240 kronor, för marinens familjepensionskassas vidkommande till 262
kronor samt för tullstatens enskilda pensionsinrättnings vidkommande, om
dyrtidstillägg utginge enligt nyreglerade grunder, till 380 kronor men, om
dyrtidstillägget — liksom i fråga om de militära kassorna — utginge enligt
oreglerade grunder, till 250 kronor.

Enligt allmänna familjepensionsreglementet utgör statens bidrag till familjepensioneringen
120 kronor av familjepensionsunderlaget jämte den rörliga
pensionsdelen. Ifrågavarande överenskommelser innebära emellertid enligt
de uppgjorda balansräkningarna (bilagor L 1, M 1 och N 5) en ytterligare
kostnad för staten — av övergångsnatur — med ett kapitalvärde beträffande
arméns kassa av omkring 10,064,000 kronor, beträffande marinens kassa
av 5,180,000 kronor samt beträffande tullstatens kassa av omkring 2,490,000
kronor. Kassornas tillgångar, inberäknat värdet av blivande avgifter, förslå
med andra ord icke, vid tillämpning av militära självkostnadsgrunder beträffande
de militära kassorna och civila självkostnadsgrunder beträffande tullstatens
kassa, att bringa upp pensionsförmånerna til! vad enligt överenskommelserna
föreslagits, minskat med statens ovannämnda bidrag. Härför erfordras
tillskott av staten, vilkas kapitalvärden kunna beräknas till nämnda
belopp.

Beträffande den föreslagna skyldigheten att slutbetala retroaktivavgifter
och motsvarande avgifter hava delegerade för arméns familjepensionskassa
i sitt till överenskommelsen fogade särskilda yttrande hemställt, att bestämmelserna
härom måtte utgå. Den börda, som dessa bestämmelser vid samtidigt
erläggande av de högre årsavgifterna pålade vissa officerare och underofficerare
m. fl., bleve nämligen för individen mycket betungande, särskilt
som retroaktivavgifterna erlades av de i lönehänseende sämst ställda. Det
vöre enligt delegerades mening att förvänta, att stora grupper av delägare
— särskilt ogifta — vilka bleve försatta i dessa villkor, komme att anmäla
sin önskan att ej övergå till de nya bestämmelserna, vilka för dem i alla fall
bleve gällande vid befordran. De undginge därigenom att vidkännas de nya
högre avdragen för den tid, som aterstode till befordringen. Ur statens synpunkt
hade uteblivandet av dessa avgifter mindre betydelse.

Delegerade hava i fråga om huvudgrunderna för överenskommelsen rörande
arméns familjepensionskassa eljest framhållit, hurusom för närvarande
de militära familjepensionerna icke kunde anses vara tillfyllest för åstadkommande
av en någorlunda tryggad existens åt pensionstagarna. Härvidlag
hava delegerade också erinrat om ett av mig gjort uttalande vid anmälan

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

av förslag till allmänt familjepensionsreglemente m. m. till föregående års
riksdag (propositionen nr 201 s. 45). I detta uttalande påpekade jag, hurusom
en förbättring av nu gällande grunder för pensioner till efterlevande efter
befattningshavare i statens tjänst länge framstått som ett behjärtansvärt önskemål,
varjämte jag betonade, att pensionsvillkoren för närvarande ställde
sig särskilt oförmånliga för de militära befattningshavarna, för vilka familjepensionerna
i allmänhet kunde betecknas såsom alldeles otillräckliga för
sitt ändamål.

Delegerade, som anse pensionstagarna ur allmänna militäränkepensionsstaten,
arméns gamla änke- och pupillkassa samt nya kassans äldre avdelning
i rimlig utsträckning tillgodosedda, anföra vidare bland annat:

Genom det allmänna familjepensionsreglementets tillämpning å den aktiva
militärpersonalen skulle de efterlevande till denna personal nu jämställas
med övriga statsanställdas efterlevande och sålunda erhålla pensionsbelopp,
som torde få anses väl avvägda. Så blir emellertid icke förhållandet genom
den föreslagna 25 %-förhöjningen för blivande efterlevande till nu pensionerad
militärpersonal och för nuvarande änkor m. fl. På grund av de synnerligen
låga pensionerna komma flera kategorier pensionstagare inom dessa
personalgrupper även efter en sådan relativt stor procentuell förhöjning
ändock icke upp till rimliga pensionsbelopp. Särskilt ogynnsamt ställda i
detta avseende skulle efterlevande efter de lägsta befattningshavarna allt
fortfarande bliva. Även efter en allmän pensionsförhöjning med 25 °/o
torde, såsom ock framgår av den i bil. 1 a1 gjorda sammanställningen, det
ovan citerade yttrandet av statsrådet och chefen för finansdepartementet
rörande pensionernas fullständiga otillräcklighet för sitt ändamål äga giltighet,
åtminstone för en stor del av delägarna. Sålunda skulle en sergeantänkas
pensionsförmåner — nu 570 kronor — endast ökas med 78 kronor till
648 kronor, en fanjunkares — nu 615 kronor —- med 105 kronor till 720 kronor
och en fänriks — nu 484 kronor — med 62 kronor till 546 kronor. Liknande
äro förhållandena för förvaltar- och löjtnantsänkor. För de högre
graderna bliva förhållandena något gynnsammare men kunna knappast
heller där betecknas såsom tillfredsställande. En ytterligare procentuell förhöjning
— exempelvis med 10 °/o — av pensionerna skulle verka så, att
dessa för högre grader bleve relativt tilfredsställande, medan pensionerna
för de lägre graderna fortfarande skulle förbliva otillräckliga.

Vill man därför söka åstadkomma en rimlig förbättring av änkepensionerna
för de nu berörda personalgrupperna, synes en framkomlig och tilltalande
väg vara att, med godtagande i stort av de pensionsbelopp, som för
ett flertal grader erhållas genom den i-överenskommelsen ingående 25 °/oförhöjningen,
dock tillse, att ingen pension understiger en viss procentuell
del av de i allmänna familjepensionsreglementet fastställda pensionerna,
vilka som ovan angivits, numera fastslagits som skäliga för olika grader.

I fråga örn det lämpliga procenttalet ligger det närmast till hands att stanna
vid 75. Detta procenttal innebär nämligen, alt man för flertalet grader kommer
mycket nära de summor, som erhållas genom den träffade överenskommelsen.
En sådan höjning torde för övrigt icke kunna anses vara en obillig
fordran. Såsom närmare framgår av bil. 1 a1 och b2, skulle en dylik procentsats
innebära någon pensionsförhöjning för de högsta graderna, fullt rättvis
med hänsyn till deras, även relativt sett, gjorda högre insatser. För rcge 1

Bilaga D till detta protokoll.

s Bilaga E > > >

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

mentsofficersgraderna ligga de belopp, som framkomma med de bägge beFa
nin.^ssat* *eni mycket nära varandra. För den ur statsekonomi synpunkt
betydelsefulla kaptensgraden är förhållandet enahanda; änkepensionen skulle
komma att höjas med endast 31 kronor. Den egentliga höjningen skulle inträda
för de lägre graderna, där behovet av en sådan, som ovan framhållits,
ar mest framtradande. Pensionsförhöjningen för fänriks- och löjtnansgraderna
ar ur statsekonomisk synpunkt skäligen betydelselös, då änkor efter
befattningshavare i dessa grader äro relativt fåtaliga. Den största återverkan
~ sayal„.tor individen som ur statsekonomisk synpunkt — skulle förändringen
ta för sergeants-, fanjunkar- och förvaltargradernas innehavare jämte
motsvarande civilmilitära befattningshavare. Orsakerna till att deras familjepensioner
nu äro alltför låga och även efter 25 %-förhöjningen fortfarande
sa skulle förbliva, äro främst att söka i deras förut gjorda små insatser, i sin
åWra r°en^e Pa *lcb^are ^ner och personalens i allmänhet låga pensions Även

med den här påyrkade förhöjningen skulle i allt fall dessa familjepension^
bliva betydligt lägre än de pensioner, som civilstatens motsvarande
pensionärer komma i åtnjutande av, såsom ock närmare framgår av de i bil.
7,? °.ck k gjorda sammanställningarna. Även de högsta militära graderna
hilva i förhållande till civilstaten ogynnsamt ställda. Så skulle exempelvis
en generalsänka erhålla 813 kronor lägre pension än en änka efter motsvarande
befattningshavare vid civilstaten.

I bifogade utredning (bil. 2)8 har familjepensionskassans konsulent angivit
vad de föreslagna förbättringarna i pensionshänseende ekonomiskt komma
att innebära.

Förbättringen för nu befintliga pensionärers blivande efterlevande representerar
försäkringstekniskt sett ett kapitalvärde av omkring:

för officerare ...................................... 276,000 kronor

» underofficerare ................................ 1,877,000 »

eller tillhopa 2,153,000 kronor.

Motsvarande förbättring för nu befintliga änkor och barn representerar
ett kapitalvärde av omkring:

för officerare ...................................... 525,000 kronor

» underofficerare .................................. 2,320 000 »

* barn .......................................... 217,000 »

eller tillhopa 3,062,000 kronor.

De delegerade finna förbättringen för bägge dessa personalgrupper synnerligen
behjärtansvärd. Vid nödtvunget val dem emellan måste förbättringen
för den förra gruppen anses mest trängande.

Delegerade anföra slutligen:

Då statens underhandlare icke kunnat tillmötesgå fullmäktiges delegerade
i nu berörda punkter, hava delegerade hellre än att riskera ett dröjsmål
med träffandet av hela överenskommelsen ansett sig böra underteckna avtalet
i det skick detsamma föreligger. Detta innebär dock icke, att de delegerade
frångått sin uppfattning angående det berättigade i de ändringar,
som påyrkats. Delegerade förutsätta fastmera, att statsmakterna skola, oav -

1 Bilaga D till detta protokoll.
a Bilaga E » » » .

* Bilaga F > » »

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sett den avfattning elen preliminära överenskommelsen erhållit, vid ärendets
fortsatta behandling behjärta de av de delegerade framförda synpunkterna
och bereda de ovan berörda personalgrupperna de påyrkade förbättringarna
samt medgiva avskrivning av påförda icke slutbetalda retroaktivoch
befordringsavgifter.

Delegerade för marinens familjepensionskassa hava i sitt till överenskommelsen
fogade särskilda yttrande —- med förmälan att de ej åsyftade förhöjning,
utöver vad i överenskommelsen stadgades, av de pensioner, som
utginge enligt de före år 1913 gällande bestämmelserna — rörande pensionernas
storlek hävdat liknande synpunkter som dem, vilka framförts av
delegerade för arméns kassa. Härutöver hava marinens delegerade, som erinrat
örn att överskottet i marinens kassa ej försloge till samma högre förhöjning
av kassapensionerna som i de övriga kassorna, anfört följande:

Med anledning av att dåvarande flottans pensionskassas gratialfonds
ställning vid företagen försäkringsteknisk utredning befunnits synnerligen
svag, beviljade 1908 års riksdag bidrag av statsmedel, motsvarande 1 V2 %
årligen på summan av de löner m. m., vilka enligt gällande stadganden
läge till grund för bestämmande av fyllnadspension för beställningshavarna.
När sedan 1913 års fullmäktige skulle taga ställning till användningen av
detta statsbidrag, beslöto de (sid. 24 punkt VI i fullmäktiges underdåniga
berättelse 1913) att gratialavgifternas storlek skulle beräknas under den förutsättningen,
att kapitalvärdet av statsbidraget skulle fördelas på dåvarande
och senare blivande delägare i proportionen: summan av kapitalvärdet av
utgående gratial och av gratial efter dåvarande delägare till kapitalvärdet
av gratial efter senare blivande delägare. Detta beslut, som av Kungl. Maj:t
fastställdes, innebar att fullmäktige, trots att statsbidraget utgick med viss
procent av de i tjänst varande delägarnas löner, dock avsågo en avsevärd
del av detsamma, c:a 30 °/o, för redan pensionerade änkor och barn samt
redan pensionerade delägares efterlevande. Denna anordning medförde,
att samtliga utgående familjepensioner omedelbart kunde höjas med 20 %>.
Härigenom gingo givetvis de i tjänst varande delägarna för sin familjepensionering
förlustiga motsvarande andel i statsbidraget, med följd att
familjepensionerna för deras efterlevande blevo lägre, än eljest skulle blivit
fallet. I stället för att fondera hela statsbidraget till förmån för i tjänst
varande delägares efterlevande, utbetalades alltså omedelbart en stor del av
detsamma för förbättrande av samtliga, alltjämt dock otillfredsställande
pensionsbelopp.

Hade 1913 års fullmäktige ej på detta med hänsyn till kassans uppgift
och traditioner enligt vår uppfattning fullt riktiga sätt disponerat statsbidraget,
hade uppenbarligen familjepensionerna för den nuvarande generationen
varit mindre otillfredsställande ävensom kassans fonder varit större.

Da nu detta statsbidrag, vilket använts att lill stor del finansiera avgångna
och avlidna delägares familjcpensionering, icke vidare tages i betraktande,
synes det delegerade vara önskligt, att anförda omständigheter måtte beaktas.
Det är visserligen sant, att de för överenskommelsen använda beräkningsgrunderna
äro fördelaktiga, men dessa utgöra intet undantag llän de
grunder, som tillämpats för övriga familjepensionskassor. Däremot torde
icke för någon annan kassa bortseendet från hittillsvarande statsbidrag och
den användning man gjort av detsamma hava medfört samma ingrepp i
kassans möjligheter att i samband med statens övertagande av familjepen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sioneringen förbättra redan utgående pensioner, som för marinens familjepensionskassa.

Inom marinens familjepensionskassa tillämpas sedan äldre tider vid familjepensionsbeloppens
bestämmande en för kassan säregen indelning av
delägarna i fyra klasser, anslutande sig till indelningen av den militära personalen
i flaggmän, regementsofficerare, kompaniofficerare och underofficerare,
i vilken sistnämnda grupp sedermera även de till manskapet hörande
beställningarna såsom flaggkorpral och högbåtsman infogats. Denna indelning
kunde visserligen på sin tid med då gällande löne- och organisationsförhållanden
anses förklarlig, men den är föråldrad och ställer efterlevandes
familjepensioner i mycket ojämn relation till motsvarande beställningshavares
löneförmåner. Sålunda får änkan efter en underofficer i högsta lönegraden
UO 4, som beräknar en årsinkomst i högsta löneklassen på E-ort av
omkring 5,700 kronor, samma änkepension — utgörande samtliga förmåner
medräknade 752 kronor — som änkan efter en högbåtsman med en årsinkomst
av blott omkring 2,900 kronor, en pension som för övrigt naturligtvis
i båda fallen är otillräcklig. Liknande förhållanden uppstå även inom övriga
gratialklasser.

När nu en nyordning på familjepensioneringens område skall genomföras,
vore det uppenbarligen ur flera synpunkter synnerligen önskvärt, därest man
samtidigt kunde förmedla övergång till en med allmänna familjepensionsreglementets
pensionsskala sidolöpande skala. Detta önskemål ernås naturligtvis
ej genom att öka pensionsbeloppen inom de nuvarande klasserna med
viss procent, ty alldeles oavsett den pensionsförbättring, som härigenom uppkommer,
så kvarstår dock uppenbarligen helt och fullt de med den nuvarande
klassindelningen förenade olägenheterna. Dessa komme däremot att helt
elimineras, därest familjepensionsbeloppen bestämdes till viss procent av de
belopp, som skulle tillkommit efterlevande, örn allmänna familjepensionsreglementet
blivit för dem tillämpligt. Därigenom skulle familjepensionen
komma att sta i visst förhållande även till vederbörande beställningshavares
tjänstepension, örn ock familjepensionsbeloppen stannade vid att utgöra
blott en del av allmänna familjepensionsreglementets motsvarande belopp.
Men det fordras för genomförande av en dylik i hög grad önskvärd anordning,
att den utjämnande pensionsskalan icke förlägges så lågt i förhållande
till allmänna familjepensionsreglementets skala, att familjepensionerna enligt
överenskommelsen — örn de ock för vissa grader komme att överskridas —
dock i andra fall komme att underskridas. Endast i det fall att de totala pensionsförmånerna
för de avgångnas och avlidnas efterlevande bestämmas till
lägst 75 °/o av de enligt allmänna familjepensionsreglementet utgående kan
detta undvikas; eljest komme familjepensionerna inom de till en och samma
pensionsklass hörande högre lönegraderna att tillgodoses på de lägre lönegradernas
bekostnad, vilket skulle medföra betydande och kännbar orättvisa.
Då här föreslagen utjämning, genom vilken även det alltför stora svalget
mellan pensionsbelopp, beräknade med 14 % tillägg på nu utgående
kassapension, och motsvarande pensionsbelopp enligt allmänna familjepensionsreglementet
skulle minskas, icke kan genomföras enbart med anlitande
av kassans härför otillräckliga överskott, hemställa vi, att staten till
förmån för de efterlevande till ur tjänst avgångna och till avlidna beställningshavare
måtte tillskjuta så stort belopp, att totala pensionsförmånerna
komma att utgöra 75 % av de enligt allmänna familjepensionsreglementet
utgående. Härigenom komme, såsom ock av bilagda tabell (bil. I)1 och
grafiska översikt (bil. 2)2 framgår, de av oss nu föreslagna pensionerna att,

1 Bilaga G till detta protokoll.

a Bilaga H > > >

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

utom beträffande flaggkorpraler, högbåtsmän och några från äldre organisationer
kvarstående beställningshavare, alla tillsammantagna utgörande endast
ett tjugotal personer, ligga något över de med anlitande av 14 %-tillägget
ökade pensionerna. För nämnda undantagsfall bör givetvis en särskild bestämmelse
införas, att de efter 75 °/o av allmänna familjepensionsreglementets
pensionsskala avvägda änkepensionerna ej få understiga nu utgående pensionsförmåner
ökade med 14 % av kassapensionerna.

Så länge arméns och marinens familjepensionskassor var för sig existerat,
hava familjepensionerna utgått efter olika grunder, vilket föranlett att nu utgående
pensioner inom den ena kassan för vissa grader äro lägre, stundom
väsentligt lägre, än inom den andra och tvärtom. Detta bestyrkes av följande
tabell, utvisande pensionerna för vissa lönegrader inom de olika kassorna,
dels enligt nu gällande bestämmelser med å desamma belöpande dyrtidstilllägg,
dels enligt den med 1934 års pensionsutredning träffade överenskommelsen.

	Familjepensionsbelopp till änka enligt
Lönegrad	gällande bestämmelser	överenskommelse
	Arméns	Marinens	Arméns	Marinens
	kassa	kassa	kassa	kassa
Uo 2	583	752	648	835
Uo 3	827	752	720	835
Uo 4	758	752	844	835
O 3	1372	1380	1622	1526
O 4	1533	1685	1 814	1862
O 5	1882	1 685	1982	1 862
O 6	1 "07	1 685	2 138	1862
O 8	1932	1938	2 295	2 150

När avsikten med statens övertagande av familjepensioneringen bland annat
är att göra familjepensionsbeloppen för alla beställningshavare inom
samma lönegrad enhetliga, vore det mycket önskvärt, att även familjepensionsbeloppen
för avgångna och avlidna militära beställningshavares efterlevande
bleve lika. Detta jämväl med hänsyn till att inom vissa grenar,
exempelvis flygvapnet och kustartilleriet, en del beställningshavare tillhöra
eller tillhört den ena kassan, en del den andra.

Även med den här ifrågasatta förhöjningen skulle emellertid marinens familjepensioner
för alla grader bliva betydligt lägre än motsvarande för den
civila statsförvaltningen, såsom ock närmare framgår av den i bil. I1 gjorda
sammanställningen.

I bifogade utredning (bil. 3)2 har marinens familjepensionskassas konsulent
angivit vad de föreslagna förbättringarna i pensionshänseende ekonomiskt
komme att innebära.

Förbättringen för nu avgångnas (pensionerades) blivande efterlevande representerar
sålunda försäkringstekniskt ett kapitalvärde av omkring 390,000
kronor.

Motsvarande förbättring för nu befintliga pensionstagande änkor och barn
representerar ett kapitalvärde av omkring 575,000 kronor.

1 Bilaga G till detta protokoll.

‘ Bilaga I > > >

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

De delegerade finna förbättringen för bägge dessa personalgrupper synnerligen
behjärtansvärd. Vid nödtvunget val dem emellan måste förbättringen
för den torra gruppen, blivande efterlevande till nu avgången (pensionerad)
personal, anses mest angelägen.

Familjepensionsutredningen har rörande frågan om befrielse från erläggande
av retroaktivavgifter och motsvarande avgifter anfört, att även under
överläggningarna med delegerade för de olika kassorna erinringar riktats
mot att i avtalen skulle intagas bestämmelser örn slutbetalning av dylika avgifter.
Utredningen ville gärna vitsorda det behjärtansvärda i de framställda
önskemålen härutinnan men hade dock av principiella skäl och med hänsyn
till den av statsmakterna redan intagna ståndpunkten funnit sig förhindrad
att medverka till en dylik avgiftsbefrielse. I detta sammanhang erinrade
utredningen örn mitt uttalande i detta ämne i propositionen nr 245 till
1936 års riksdag s. 40.

Beträffande den av delegerade för arméns och marinens kassor föreslagna
ytterligare höjningen av pensionerna i vissa fall framhåller utredningen,
att den funne önskemålet i fråga behjärtansvärt och den föreslagna anordningen
tilltalande. Emellertid hade utredningen för sin del icke ansett sig
kunna i förslagen till överenskommelser intaga bestämmelser, som skulle ytterligare
öka de kostnader, vilka staten för den militära familjepensioneringens
ordnande måste ikläda sig. Därest emellertid delegerades hemställan
funnes böra vinna beaktande, mot vilket inga principiella erinringar syntes
kunna göras, torde konsekvensen bjuda, att en liknande övergångsanordning
genomfördes även för tullstatens enskilda pensionsinrättning, vars pensioner
hittills liksom de militära familjepensionerna i allmänhet måste betecknas
såsom alldeles otillräckliga för sitt ändamål.

Arméns familjepensionskassas överstyrelse, arméns fullmäktige, hava i sitt
yttrande den 23 januari 1937 angående sin allmänna ståndpunkt till den föreslagna
överenskommelsen örn kassan anfört, att vid den granskning av det
föreliggande förslaget, som fullmäktige verkställt, fullmäktige icke kunnat
undgå att finna, att förslaget såväl beträffande de i tjänst varande kassadelägarnas
avgifter som i fråga örn storleken av de pensioner, som skulle utgå
till nuvarande änkor och barn eller efterlevande till tjänstepensionärer,
ställde sig åtskilligt ogynnsammare än den liknande överenskommelse, som
tidigare träffats med civilstatens motsvarande kassa. Såsom familjepensionsutredningen
i sitt utlåtande i ämnet framhållit, vore emellertid dessa olikheter
föranledda av den olikhet, som i ekonomiskt avseende rådde mellan kassorna.
Med hänsyn härtill hade fullmäktige icke ansett sig böra, såsom förutsättning
för sin anslutning till överenskommelsen, resa krav på ändring beträffande
nu angivna delar av förslaget. Då fullmäktige även i övrigt funnit
överenskommelsen antagbar, bade fullmäktige alltså ansett sig böra biträda
densamma.

Beträffande de av delegerade för arméns familjepensionskassa angivna
önskemålen angående befrielse från erläggande av retroaktiv- och befordringsavgifter
samt örn höjning av pensionsförmånerna i vissa fall hava ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

måns fullmäktige anslutit sig till vad delegerade anfört och därvid hemställt,
att önskemålen måtte beaktas.

Även fullmäktige för marinens f amilie pensionskassa hava i sitt yttrande
godkänt vederbörande förslag till överenskommelse. De hava därvid förklarat,
att de skulle önska, att delegerades förslag örn höjning av vissa pensioner
kunnat ingå i överenskommelsen, och uttryckt den förhoppningen, att
delegerades förslag emellertid måtte vinna tillmötesgående vid ärendets fortsatta
behandling. Fullmäktige hava också sagt sig förutsätta, att, örn önskemålet
beträffande arméns familjepensionskassa rörande befrielse från retroaktiv-
och befordringsavgifter vunne beaktande, motsvarande befrielse även
komme marinens personal till del.

Ej heller i de avgivna yttrandena i övrigt har någon erinran framställts
mot överenskommelsernas allmänna förutsättningar och huvudgrunder. Såväl
arméförvaltningen som även försvarsväsendets lönenämnd ansluter sig
emellertid till det av delegerade framförda särskilda önskemålet örn höjning
av vissa pensioner, varjämte arméförvaltningen även tillstyrker förslaget örn
befrielse från retroaktiv- och befordringsavgifter. Flygförvaltningen framhåller
önskvärdheten av att viss lindring i avdragsskyldigheten enligt allmänna
familjepensionsreglementet stadgas för sådana personer, vilka hava att
erlägga retroaktiva avgifter.

Marinförvaltningen anför:

Den föreslagna överenskommelsen synes tillgodose vederbörande efterlevandes
intressen i den utsträckning, som ur kostnadssynpunkt skäligen kan
begäras av statsverket. Givetvis hade det dock varit önskvärt, att efterlevande
efter nu pensionerade eller avlidna delägare kunnat erhålla viss ytterligare
förbättring i sina pensionsförmåner. Med hänsyn emellertid till den
kostnadsökning, som härav bleve följden, finner sig ämbetsverket icke kunna,
trots det behjärtansvärda ändamålet, åtminstone för närvarande föreslå
någon åtgärd till realiserande av detta önskemål.

Vissa ledamöter av marinförvaltningen, som ej deltagit i förevarande ärendes
handläggning inom verket, hava i särskild skrivelse såsom sin uppfattning
uttalat, att marinförvaltningen saknat anledning att avstyrka åtgärder
för familjepensionernas förbättring i överensstämmelse med de riktlinjer, som
föreslagits av representanterna icke allenast för marinens utan jämväl för arméns
familjepensionskassa och som familjepensionsutredningen för sin del
funnit tilltalande. De vore vidare, anföra de, övertygade därom, att, därest
ärendet inom marinförvaltningen handlagts inför ämbetsverkets samtliga ledamöter
— något som enligt deras mening skulle bäst överensstämt med instruktionens
anda och mening och med tillämpad praxis — marinförvaltningens
beslut skulle gått i tillstyrkande riktning. I anslutning till vad sålunda
anförts förklara de sig helt instämma i det yttrande i frågan, som avgivits av
fullmäktige för marinens familjepensionskassa.

Statskontoret har anfört, att, med den principiella inställning, som statsmakterna
redan tagit till frågan örn en centralisering i statens hand av stat -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

liga befattningshavares familjepensionering och om åvägabringande i samband
därmed av skäliga familjepensionsförmåner efter enhetliga grunder åt
dessas efterlevande, det syntes skäligt och rimligt, att staten åtoge sig de
större kostnader, som vid ett inordnande av den hittills genom olika pensionskassor
ombesörjda familjepensioneringen i detta system uppkomme på
grund av vissa kassors ekonomiskt svagare ställning.

Beträffande det av delegerade för de militära kassorna framställda önskemålet
örn en särskild höjning av vissa pensioner har statskontoret förklarat
sig anse, att billighetsskäl talade för ett tillmötesgående av önskemålet,
varigenom bland annat en bättre anpassning skulle vinnas till de pensionsskalor,
som förekommit i de tidigare avtalen. Emellertid måste, yttrar
ämbetsverket, statskontoret med hänsyn till de dryga kostnader, som vore
förenade redan med den pensionsreglering, som skulle följa av de nu föreslagna
överenskommelserna, finna det i hög grad tveksamt, om staten borde
ataga sig den väsentliga kostnadsökning, som skulle föranledas av ett bifall
till önskemålet. Särskilt i betraktande av att statens kostnader enligt
överenskommelserna komme att fördela sig över en lång tidsperiod, ville
statskontoret emellertid icke motsätta sig, att en jämkning skedde i överenskommelserna
för tillgodoseende av önskemålet i fråga.

Vad angår önskemålet om befrielse från skyldigheten att erlägga resterande
retroaktiv- och befordringsavgifter har statskontoret på de grunder,
som familjepensionsutredningen härutinnan anfört, ansett sig ej kunna förorda
ett tillmötesgående av detsamma.

I byråchefen Janssons promemorior angående den ekonomiska innebörden
av överenskommelserna rörande de militära kassorna (bilagor L och M) angles,
i anslutning till vad delegerade för dessa kassor anfört, kapitalvärdet
enligt militära grunder av den kostnadsökning, som vid bifall till delegerades
förslag om höjning av vissa pensioner genom kassornas övertagande skulle
uppstå för staten.

Sålunda framgår, beträffande armén, att berörda kapitalvärde (pensionsoch
dyrtidstillägg inräknade) vid en levnadskostnadsindex av 156 eller 157
utgör omkring 5,650,000 kronor. Vad angår marinen är motsvarande kapitalvärde
1,048,000 kronor.

Enligt en inom tullstatens enskilda pensionsinrättning företagen utredning
skulle kapitalvärdet av kostnadsökningen för staten vid en höjning av pensionsförmånerna
för samtliga nuvarande änkor efter delägare i pensionsinrätlningen
och för änkorna efter samtliga nuvarande tjänstepensionärer från
den i överenskommelsen bestämda nivån till 75 procent av förmånerna enligt
allmänna familjepensionsreglementet belöpa sig, för de nuvarande änkornas
och barnens del till 871,000 kronor samt för de övrigas del till 68,000 kronor.

Debiterade men ej inbetalade befordrings- och retroaktivavgifter uppgingo
i arméns familjepensionskassa per den 30 juni 1935 till ett belopp av 36,522
kronor (bilaga L 2). Motsvarande belopp i marinens familjepensionskassa
torde utgöra omkring 260,000 kronor, oberäknat avgifterna för flaggkorpraler
och högbåtsmän, vilka torde uppgå till 109,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Jag skall härefter närmare genomgå de särskilda punkterna i överenskommelserna,
därvid jag beträffande marinens och tullstatens kassor kommer
att redogöra för bestämmelserna allenast i den mån särskilda yttranden föreligga
eller bestämmelserna i sakligt hänseende skilja sig från motsvarande
bestämmelser i överenskommelsen angående arméns kassa.

Överenskommelsen angående arméns familjepensionskassa.

1 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet om övertagandet av kassans
alla rättigheter och förpliktelser. Härvid föreskrives tillika, att vad
som gäller för kassan framdeles skall hava avseende å staten, och att myndighet,
som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad som för närvarande
ankommer på kassans direktion och fullmäktige.

Momentet innehåller även en förbindelse från statens sida att svara för
alla rättsanspråk, som i anledning av överenskommelsen eller eljest på grund
av kassans överlåtelse må kunna riktas mot fullmäktige, direktionen eller
någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå
för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på grund
av sådana anspråk elier anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2 mom.

I 2 mom. angivas till en början de olika kategorier av delägare, å vilka allmänna
familjepensionsreglementet med vissa i efterföljande moment omförmälda
undantag från övertagandet skall bliva tillämpligt.

Hit höra vid övertagandet förefintliga:

a) beställningshavare på aktiv stat, för vilka militära tjänstepensionsreglementet
gäller;

b) beställningshavare på övergångsstat, för vilka militära tjänstepensionsreglementet
gäller;

c) befattningshavare, för vilka civila tjänstepensionsreglemenlet gäller;

d) beställningshavare på reservstat; samt

e) de, vilka efter avsked från beställning på aktiv stat, för vilken militära
tjänstepensionsreglementet gäller, med vederbörligt tillstånd kvarstå utan lön.

Såsom villkor för att en delägare, tillhörande någon av dessa kategorier,
skall bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser
gäller emellertid även, enligt stadgande i momentets första stycke, att delägaren
icke får vara undantagen från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna
i reglementet den 30 december 1905 för arméns nya änke- och pupillkassa
eller i kungl, brevet den 15 juni 1934 till arméns pensionskassa,
att han icke trots sitt kvarstående i tjänst redan på grund av 3 mom. i övergångsbestämmelserna
till allmänna familjepensionsreglementet är undantagen
från detta reglementes tillämpning, samt att han icke före övertagandet
hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej bliva underkastad reglementet.

Det första av dessa villkor ansluter sig till en bestämmelse i 1905 års regie -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

mente, i vilken det stadgas, alt frivillig övergång till detta reglementes pensioneringsyillkor
ej må ske efter den 1 juli 1906. På grund av denna bestämmelse
finnas nämligen alltjämt enstaka delägare i tjänst, vilka sålunda äro
underkastade äldre pensioneringsvillkor.

Undantagna från pensioneringsbestämmelserna i kungl, brevet den 15 juni
1934 äro sådana den 30 i samma månad i tjänst varande delägare, tillhörande
nya änke- och pupillkassans yngre avdelning, vilka före den 1 augusti
samma år anmält sin önskan att kvarstå å de äldre bestämmelserna och sedermera
icke vunnit befordran till beställning med högre familjepensionsrätt.
Ifrågavarande undantag torde för närvarande gälla högst ett nittiotal
delägare i tjänst.

För delägare i tjänst, vilka vid övertagandet äro undantagna från 1905 eller
1934 års pensioneringsbeslämmelser och sålunda då ej bliva underkastade
allmänna familjepensionsreglementet, blir, på sätt i 8 mom. i överenskommelsen
stadgas, detta reglemente tillämpligt efter sedermera skedd befordran.

Bestämmelsen om att anmälan till Kungl. Majit medför delägarens undantagande
från allmänna familjepensionsreglementets tillämpning står i överensstämmelse
med den i professor Malmgrens förenämnda utlåtande uttalade
uppfattningen, att en delägare bör tillerkännas frihet att, örn han inom
viss tid uttalar önskan därom, bibehållas vid rättigheter och skyldigheter
enligt den gamla ordningen.

I momentets andra stycke stadgas, att delägare, som vid övertagandet är
berättigad till familjepension, beräknad efter högre lönegrad än den, till vilken
hans bestallning är hänförlig, i familjepensionshänseende skall anses
tillhora den högre lönegraden. Bestämmelsen gäller exempelvis för det fall
att en delägare, som haft avsked med rätt att kvarstå utan lön, återinträtt i
tjänst men därvid — då hans tidigare beställning ej varit ledig — nödgats
inträda i en lägre beställning. För sådant fall gäller enligt familjepensionskassans
nuvarande bestämmelser, att delägaren äger rätt att bibehållas vid
den högre pensionsrätter Ett speciellt fall, då vederbörande vid övertagandet
åtnjuter famdjepensionsrätt enligt en högre lönegrad än den han tillhör
skall emellertid, enligt en särskild undantagsbestämmelse i förevarande stycke
av överenskommelsen, icke föranleda, att delägaren anses tillhöra den högre
lönegraden. s

Familjepensionsutredningen har härom anfört följande:
somndlYtyCke1t aV 2 mom- innehåller föreskrift därom, att sådan delägare

anses Ska"

innehållet i stycket framgår, det Se

sträcka denna Tege även till de i 9 4 mom. 6 i 1905 åm réglemenfe fö! år

mmfiiå^Pfss

re pensionsavgiften, förvärva pensionsrätt beräknad rftefkapUI £ sami

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

innehavare av sergeants lön kunnat i enahanda ordning förvärva pensionsrätt
beräknad efter fanjunkares lön, varjämte motsvarande förmån tillkommit vissa
andra delägare. Med hänsyn till de betydande pensionsförbättringar, som
efter ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet skulle inträda
för efterlevande till beställningshavare i nu avsedda lönegrader, varigenom
behovet av en extra förhöjning av det för den innehavande beställningen
fastställda familjepensionsunderlaget minskat eller helt bortfallit, och då
skyldigheten att vidkännas det mot den högre tjänsten svarande familjepensionsavdraget
kan befaras medföra en oberäknat stor börda för vederbörande,
har en avvikelse från regeln om bibehållande av den högre ställningen i
familjepensionshänseende synts vara påkallad.

Beställningshavare å övergångsstat jämställas enligt överenskommelsen med
personalen å aktiv stat.

Härutinnan bör erinras örn att enligt 17 § kungörelsen den 23 oktober
1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och marinens övergångsstater
till övergångsstat tvångsvis överförd löjtnant, underlöjtnant eller
sergeant, vilken vid tiden för överföringen uppnått högsta löneklassen inom
vederbörlig lönegrad, må kunna vinna uppflyttning till närmast högre löneklass,
när han uppnått en tjänsteålder av 15, respektive 5 år såsom officer
eller 17 år såsom sergeant och furir.

1934 års militärpensionssakkunniga anförde i sitt i december 1934 avgivna
betänkande (Statens offentliga utredningar 1934: 49 s. 147) med förslag till
tjänstepensionsreglemente för befattningshavare vid försvarsväsendet, att det
vore obestridligt, att de, som sålunda med stöd av nämnda paragraf uppflyttats
till högre löneklass, intoge en särställning i förhållande till annan personal
i samma lägre lönegrad, som de tillhörde. Vid bestämmande av tjänstepensionsunderlag
i allmänhet hade tillämpats principen, att underlaget skulle
utgöra två tredjedelar av slutlönen å A-ort. Tillräcklig anledning att frångå
denna grundsats beträffande ifrågavarande personal torde, enligt de sakkunniga,
knappast föreligga. Med hänsyn härtill föreslogo de sakkunniga, att
särskilda tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag fastställdes för
denna personal, uträknade efter nyss angiven grund. Så har även skett. Sålunda
hava enligt punkt 1 b) i övergångsbestämmelserna till militära tjänstepensionsreglementet
tjänstepensionsunderlagen för ifrågavarande beställningshavare
bestämts, för löjtnant till 3,444 kronor, för underlöjtnant till
2,076 kronor och för sergeant till 2,400 kronor.

I förenämnda skrivelse till mig av den 29 januari 1937 hava nu kaptenen
i Jönköpings-Kalmar regemente, löjtnanten på övergångsstat vid samma regemente
F. Clason i uppgiven egenskap av delegerad för ifrågavarande officerare
på övergångsstat samt ombudsmannen i Svenska Underofficersförbundet
Fr. Josephson framhållit, att det syntes följdriktigt samt med rättvisa
och billighet förenat, att även familjepensionsunderlagen för ifrågavarande
personal beräknades på grundval av den efter uppflyttningen uppnådda högre
lönen. De hemställa därför, alt bestämmelser i dylikt hänseende måtte
meddelas.

Enligt tillgängliga uppgifter synas de beställningshavare vid armén, vilka

Bihang lill riksdagens protokoll 19.37. 1 sami. Nr 248. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sådana bestämmelser skulle komma att gälla, utgöra högst 15 löjtnanter, 4
underlöjtnanter och 6 sergeanter.

Arméförvaltningen har för sin del tillstyrkt förslaget.

Till den i 2 mom. av överenskommelsen angivna delägarkategori, som utgöres
av befattningshavare, för vilka civila tjänstepensionsreglementet gäller,
äro vissa expeditionsvakter att hänföra.

Bland de kategorier, å vilka allmänna familjepensionsreglementet från övertagandet
som regel förutsättes bliva tillämpligt, påkallar härjämte reservstatspersonalen
en särskild uppmärksamhet. I motsats till de övriga kategorierna
gäller nämligen beträffande nämnda personal, att densamma icke är
underkastad vare sig militära eller civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser.
Detta oaktat föreslog familjepensionsutredningen i sitt den 23 januari
1936 framlagda förslag till militärt familjepensionsreglemente, att reglementet
skulle äga tillämpning jämväl å reservstatspersonalen. Som skäl härför
anfördes, att beställningshavarna på reservstat, vilka undantagslöst rekryteras
ur personalen på aktiv stat, även efter övergången innehade med lön och
rätt till tjänstepension förenade beställningar samt för närvarande vore delägare
i familjepensionskassorna med de rättigheter och skyldigheter, som åtföljde
vederbörandes senast innehavda beställning på aktiv stat.

Utredningens förslag i denna del innnebar, att beställningshavare å reservstat
skulle vidkännas familjepensionsavdrag — liksom för övriga befattningshavare
intill pensionsåldern — och räkna tjänstår även för anställningstiden
å reservstat. Avdrag och familjepensionsunderlag skulle emellertid beräknas
enligt reglerna för den beställning å aktiv stat, från vilken övergången till
reservstat ägt rum.

I de föregående år över förslaget avgivna yttrandena riktades icke någon
erinran mot att hänföra reservstatspersonalen under reglementets tillämplighetsområde.
I fråga örn de särskilda bestämmelserna anförde emellertid chefen
för generalstaben, med instämmande av arméförvaltningen, hurusom en
major på reservstat, som vid övergången varit kapten på aktiv stat, för erhållande
av kaptens familjepensionsrätt enligt förslaget skulle vidkännas för
kapten stadgat familjepensionsavdrag till pensionsålderns inträdande (55 år).
Ehuru denna princip i viss mån kunde jämställas med den princip, som tilllämpades
beträffande t. ex. de kaptener, vilka hade en pensionsålder av 55
år (intendenturkåren), syntes rätt och billighet tala för att reservstatspersonalen
— med dess begränsade löner och tjänstepensioner — gåves bättre
familjepensionsvillkor, än vad som föreslagits. Principiellt borde familjepensionsavdrag
icke krävas utöver den för personalen på aktiv stat i den beställning,
för vilken pensionsrätt åtnjötes, gällande pensionsåldern. I samband
med frågan angående reservstatspersonalens familjepensionering borde emellertid
beaktas den möjlighet till vinnande av befordran inom reservstaten,
som förelåge genom beslut av 1925 års riksdag. Ifrågavarande beslut hade
visserligen ännu icke bringats i tillämpning, men 1930 års försvarskommission
förutsatte att så för framtiden skulle ske. Vidare borde beaktas den möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

lighet för furirer på aktiv stat att vinna reservstatsanställning, som med sannolikhet
komme att bliva en följd av försvarskommissionens förslag till reservstatsrekryteringens
rationalisering. Med hänsyn till sålunda angivna förhållanden
syntes skäl föreligga att taga reservstatspersonalens familjepensionering
under förnyad omprövning, varvid personalens berättigade anspråk
att vid befordran komma i åtnjutande av den högre tjänstegradens lamiljepensionsrätt
borde tillgodoses.

Vid min anmälan föregående år av frågan om allmänt familjepensionsreglemente
anförde jag, att jag då icke kunde tillstyrka familjepensionsutredningens
förslag i vad detsamma avsåge reservstatspersonalens inordnande under
allmänna familjepensionsreglementet. Denna personals hänförande till
reglementets tillämplighetsområde innebure nämligen, framhöll jag, ett avsteg
från den eljest grundläggande principen, att reglementet skulle vara tilllämpligt
för de befattningshavare, å vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet
gällde. Reservstatspersonalens tjänstepensionering reglerades
nämligen icke genom sistnämnda reglemente utan genom särskilda äldre bestämmelser.
Redan denna omständighet i och för sig gåve anledning till övervägande,
huruvida icke även familjepensioneringen för denna personal borde
regleras i särskild ordning. Nyss återgivna yttranden från militärt håll syntes
tala för en sådan lösning, enär därav framginge, att trots de i förslaget upptagna
olika särbestämmelserna för denna personal ytterligare sådana vore av
nöden, om ej vissa mindre tillfredsställande konsekvenser skulle följa av
personalens inordnande under reglementet. Härtill kommer att, såsom chefen
för generalstaben erinrat, försvarskommissionens på Kungl. Maj:ts prövning
beroende betänkande innefattade vissa förslag, som ganska ingripande berörde
denna organisations ställning. Jag framhöll emellertid, att reservstatspersonalens
familjepensionsfråga borde erhålla en lösning senast i samband
med framläggande för riksdagen av sådana förslag till överenskommelser
med de militära kassorna, som vore en förutsättning för allmänna familjepensionsreglementets
ikraftträdande för den militära personalen.

Kungl. Majit och riksdagen följde mitt förslag, på grund varav reservstatspersonalen
alltså för det dåvarande icke hänfördes under allmänna familjepensionsreglementets
tillämplighetsområde.

I sin skrivelse den 14 januari innevarande år har familjepensionsutredningen,
som i huvudsak refererat de militära myndigheternas ovan angivna
yttranden ävensom mitt uttalande, i denna del anfört följande:

Familjepensionsutredningen har med anledning av vad sålunda förekommit
i samråd med de militära kassornas delegerade upptagit förevarande
spörsmål till förnyat övervägande och därvid kommit till den slutsatsen,
att det — åtminstone vad nuvarande kassadelägare angår -— måste anses
mindre lämpligt att föreslå regler i fråga örn reservstatspersonalens familjepensionering,
vilka skulle skapa en för densamma nu icke förefintlig särställning
i familjepensionshänseende och därigenom eventuellt försvåra reservstatens
rekrytering, som uteslutande äger rum från personal i aktiv
tjänst. Då numera, i motsats till vad förhållandet var vid framläggandet av
förenämnda proposition 1930:201, efter den nya försvarsordningen anpassade
bestämmelser rörande reservstatspersonalens tjänstepensionering blivil

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

utfärdade (beträffande arméns reservstater, se S. F. S. 1936:474) och möjlighet
sålunda förefinnes att överblicka konsekvenserna även i familjepensionshänseende
av ett förslag i den ena eller andra riktningen, har det synts
familjepensionsutredningen riktigt att åter upptaga den tidigare tanken på
sagda personals hänförande under allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser;
i varje fall såvitt angår beställningshavare, som vid övertagandet
äro delägare i någon av de militära familjepensionskassorna. Det förtjänar
emellertid framhållas, att reservstatspersonalens familjepensionsfråga
vid ett bifall till det föreliggande förslaget endast vunnit en partiell lösning.
Ehuru nämligen överenskommelserna visserligen reglera familjepensionsförhållandena
icke blott för sådana beställningshavare, som redan vid kassornas
övertagande övergått till reservstat, utan även (7 mom.) för kassadelägare,
vilkas övergång till reservstat inträffar först efter övertagandet, hava
överenskommelserna givetvis icke avseende å beställningshavare, som tillträda
första med familjepensionsrätt förenad militär beställning efter kassornas
övertagande och sedermera övergå från aktiv stat till reservstat (se allmänna
familjepensionsreglementet 16 § andra stycket). För sistnämnda beställningshavare
erfordras sålunda särskilda bestämmelser. Som dylika bestämmelser
icke äro direkt betingade av familjepensionsutredningens uppdrag att
träffa överenskommelse angående de militära kassornas överlåtelse på staten,
lärer förslag i ämnet icke förväntas från utredningen.

Såsom av tredje stycket i 2 mom. framgår, har vidare vid utformningen
av bestämmelserna angående reservstatspersonalens familjepensionering de
i de militära yttrandena framhållna synpunkterna såtillvida vunnit beaktande,
att det förutsatts, att avdrag och familjepension för sådan reservstatspersonal,
som innehade högre beställning än som kompaniofficer, skulle beräknas
enligt reglerna för motsvarande beställning på aktiv stat, varemot beträffande
lägre reservstatspersonal, än vad nu är sagt, den beställning skulle
vara avgörande för beräkningen, som vederbörande vid sin övergång till reservstat
innehaft.

I detta sammanhang torde böra redogöras för de huvudsakliga hithörande
bestämmelser, som enligt omförmälda förordning och i övrigt numera gälla
angående arméns reservstater.

Förordningen i fråga (S. F. S. 1936: 474) stadgar, att två reservstater skola
finnas vid armén, av vilka den ena skall omfatta officerare och underofficerare
samt den andra fältläkarkåren. Å förstnämnda reservstat finnas beställningar
för 1 generalmajor, 5 överstar, 81 majorer, 204 kompaniofficerare
samt 230 underofficerare. Å fältläkarkårens reservstat äro uppförda 2 fältläkarbeställningar
och 1 regementsläkarbeställning. Beställningarna besättas
med personal, som överflyttas från aktiv stat, eller ock med personal,
som erhållit avsked från beställning på aktiv stat med tillstånd att kvarstå
över stat. Till generalmajorsbeställningen må överflyttas generalmajor eller
överste, till överstebeställning överste eller överstelöjtnant, till majorsbeställning
major eller kapten, till kompaniofficersbeställning (beställning såsom
kapten och löjtnant) kapten eller löjtnant, till underofficersbeställning (beställning
såsom fanjunkare och sergeant) fanjunkare, sergeant eller furir,
till fältläkarbeställning fältläkare eller regementsläkare samt till regementsläkarbeställningen
regementsläkare eller bataljonsläkare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Löjtnant och sergeant å reservstat kunna vinna befordran till kapten respektive
fanjunkare å reservstat. Sådan befordran medför emellertid icke
ändrad ställning i lönehänseende. Befordran, som även avser ställningen i
lönehänseende, kan inom reservstaten vinnas av kapten till major samt av

regementsläkare till fältläkare.

Reservstatspersonalen, som i fredstid som regel har en tjänstgöringsskyldighet
av 45 dagar under loppet av varje under tjänstetiden infallande period
av två år, åtnjuter lön och tjänstepension med belopp, som för vederbörlig
beställning angives å en i § 10 i förordningen intagen löne- och pen -

sionsplan av följande innehåll:

Beställning

Lönegrad

neklass	Lön	Pension
15	7,920	7,128
14	6,948	6,252
12	5,220	4,692
10	4,176	3,756
9	3,816	3,432
8	3,456	3,112
7	3,096	2,784
6	2,736	2,460
5	2,448	2,208
4	2,160	1,944
9	2,340	2,112
8	2,160	1,944
7	1,980	1,788
6	1,824	1,632
5	1,656	1,488
4	1,512	1,356
3	1,368	1,236
25	5,724	5,148
24	5,436	4,896
23	5,148	4,632
22	4,860	4,380
21	4,572	4,116
20	4,284	3,852

Generalmajorer.

Överste .......

Major.........

Kompaniofficer.

Underofficer ....

Fältläkare......

Regementsläkare

O 7
O 6
O 4

O 3

O 2

Uo 3
Uo 2

C 13
C 11

Tjänstepensionen utgår, såsom framgår av ovanstående plan, med omkring
90 °/o av lönen. Innehavare av reservstatsbeställning, för vilken lön och
pension utgå efter olika klasser, skall — örn han utan att vinna befordran
överflyttats till reservstat — så länge han kvarstår i den beställning, dit han
överflyttats, hänföras till klass, som till nummer motsvarar den, han såsom
beställningshavare på aktiv stat senast tillhört.

Pensionsåldern utgör för generalmajor, överste, fältläkare och regementsläkare
60 år, för major och kompaniofficer, tillhörande fälttygkåren, fortifikationskåren
eller intendenturkåren, 55 år samt för annan kompaniofficer
och underofficer 50 år.

Slutligen gäller enligt förordningen, att den, som vid överflyttning till reservstat
är delägare i arméns familjepensionskassa, är skyldig att där kvarstå
med den pensionsrätt han vid övergången till reservstat innehar, och på
de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Arméns fullmäktige, som förklarat sig anse, att familjepensioneringen för
all reservstatspersonal borde ordnas enligt i huvudsak samma grunder som
för den aktiva personalen, hava i sitt särskilt avgivna förslag angående familjepensioneringens
ordnande för sådan personal å arméns reservstater, vilken
icke omfattas av överenskommelsen, anfört bland annat:

Sedan reservstatspersonalens ställning i löne- och tjänstepensionshänseende
numera blivit reglerad genom 1936 års försvarsbeslut och Kungl. Maj:ts i
anslutning till detta beslut utfärdade förordning den 23 juli 1936 (nr 474)
angående arméns reservstater, varvid lönerna anpassats efter samma lönesystem,
som gäller för personal på aktiv stat, synas starka skäl tala för att
jämväl familjepensionsfrågan för den blivande reservstatspersonal, varom
här är fråga, i huvudsak ordnas efter samma grunder som för den aktiva
personalen. Bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet torde
sålunda böra läggas till grund även då det gäller att ordna denna personalgrupps
lamiljepensionsförhållanden, varvid dock följande synpunkter synas
böra röna beaktande:

1. Enär befordran inom kompaniofficers- och underofficersgraderna å
reservstat icke medför någon ändrad ställning i lönehänseende, torde för
dessa beställningshavare såsom hittills böra gälla, att beställningshavaren,
så länge lian kvarstår i dylik beställning, bibehålies vid den familjepensionsrätt,
han vid övergången till reservstat innehade, och med skyldighet
att vidkännas mot denna familjepensionsrätt svarande avdrag i likhet med
personal å aktiv stat i motsvarande beställning.

2. För innehavare av beställning som generalmajor, överste, major, fältläkare
och regementsläkare å reservstat torde familjepensionsrätten och
familjepensionsavdragen böra vara desamma som för motsvarande beställningshavare
på aktiv stat, varvid generalsperson på aktiv stat, som övergår
till reservstat, bör bibehållas vid den familjepensionsrätt, han vid övergången
innehade.

3. Familjepensionsrätt synes vidare böra tillförsäkras en nytillkommande
personalgrupp, nämligen till underofficerare på reservstat befordrade furirer,
vilka före sådan anställning icke innehaft dylik pensionsrätt. Den
lön dessa beställningshavare erhålla å reservstat är emellertid relativt liten,
i det de under hela sin tjänstetid åtnjuta avlöning enligt lägsta för underofficer
gällande löneklass. Därest ifrågavarande beställningshavare skulle
erhålla samma familjepensionsrätt som sergeant å aktiv stat, skulle därmed
förenade avgifter med hänsyn till den ringa lönen bliva allt för betungande.
Med hänsyn härtill synes för sådan underofficer å reservstat familjepensionsunderlaget
lämpligen böra bestämmas till 600 kronor och familjepensionsavdraget
till 55 kronor per år.

4. Såsom tjänstår för fastställande av familjepensionens grundbelopp
torde böra gälla:

att beställningshavare på reservstat skall såsom tjänstår äga tillgodoräkna
dels den tid, han före överflyttningen till sådan stat ägt tillgodoräkna för
bestämmande av tjänstepension enligt militära tjänstepensionsreglementet,
dels ock tiden från överflyttningen till reservstat intill pensionsåldern, samt

att till underofficer å reservstat befordrad furir skall såsom tjänstår äga
tillgodoräkna dels den lid, han efter fyllda 21 år innehaft fast anställning
såsom manskap vid försvarsväsendet, dels ock tiden från överflyttningen till
reservstat intill pensionsåldern.

Därest reservstatspersonalens familjepensionering ordnas efter nu angivna
grunder, torde familjepensioneringen för såväl denna personalgrupp som
den aktiva personalen komma att efter den 1 nästkommande juli omhänderliavas
av statskontoret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 24S.

I detta sammanhang anse sig fullmäktige böra erinra örn att enligt nu
gällande bestämmelser samma enhetlighet icke förefinnes beträffande tjänstepensioneringen,
i det att densamma för den aktiva personalen omhänderhaves
av statskontoret men för reservstatspersonalen av arméförvaltningen.

I anslutning till redan vidtagna eller nu förestående rationaliseringsåtgärder
på pensionsväsendets område synes emellertid enhetlighet i fråga
örn tjänstepensioneringen böra eftersträvas även i det avseendet, att handhavandet
av bestyret med denna pensionering för såväl den aktiva personalen
som för reservstatspersonalen uppdrages åt en och samma myndighet, nämligen
statskontoret. Därigenom skulle full enhetlighet komma att vinnas
1 anträffande både tjänste- och familjepensioneringen för försvarsväsendets
hela personal.

Angående arméns fullmäktiges förslag, har arméförvaltningen, som i princip
tillstyrkt förslaget, rörande vissa detaljer anfört:

I fråga örn familjepensionsrätt för till underofficerare på reservstat befordrade
furirer hava fullmäktige beaktat att, därest dessa beställningshavare
tillförsäkrades sergeant på aktiv stat tillkommande familjepensionsrätt,
skulle för dem familjepensionsavdragen, med hänsyn till den ringa lon, de
uppbära å reservstaten, bliva alltför betungande. Fullmäktige hava därför
stannat vid alt föreslå ett familjepensionsunderlag av 600 kronor och
ett familjepensionsavdrag av 55 kronor. Den sadan underofficer tillkommande
tjänstepension, 1,236 kronor, svarar mot en extra ordinarie tjänsteman
i 1. lönegraden enligt avlöningsreglementet nr 215/1928 tillkommande
pension. Arméförvaltningen ifrågasätter därför, örn icke familjepensionsunderlaget
för ifrågavarande underofficer å reservstat bör bestämmas till
samma belopp, som gäller för sådan extra ordinarie tjänsteman, eller 720
kronor för år, med ett familjepensionsavdrag av 69 kronor för år. Visserligen
blir detta avdrag 14 kronor högre för år räknat än det avdrag, fullmäktige
föreslagit, men i stället kommer familjepensionen att bliva avsevärt
högre än enligt fullmäktiges förslag. Skulle däremot ett familjepensionsunderlag
av 600 kronor anses böra gälla för ifrågavarande underofficerare
på reservstat, synes familjepensionsavdraget, för att erhålla ett med
12 delbart belopp, böra fastställas till 54 eller till 57 kronor för år.

Slutligen hava fullmäktige, som förutsatt, att familjepensioneringen för
reservstatspersonalen etter den 1 juli 1937 kommer att handhavas av statskontoret,
föreslagit, att ärenden rörande reservstatspersonalens tjänstepensionering,
vilka ärenden nu handläggas inom arméförvaltningens civila departement,
skola överflyttas till statskontoret. Detta förslag synes vila på
den onekligen välgrundade uppfattningen, att kostnaderna för pensioneringen
av reservstatspersonalen — liksom pensionskostnader i allmänhet —
böra gäldas av medel under riksstatens elite huvudtitel. Den omständigheten,
att kostnaderna för tjänstepensionerna till reservstatspersonalen komme
att bestridas av andra medel än under riksstatens fjärde huvudtitel anslagna,
lärer emellertid icke böra utgöra hinder för att ifrågavarande pensionsärenden
fortfarande handläggas av civila departementet. Avgörandet
av dessa ärenden har hittills merendels krävt ingående utredning rörande
den av vederbörande beställningshavare under anställning å reservstaten
fullgjorda tjänstgöringen. Med den avfattning, som föreskrifterna örn reservstatspersonalens
tjänstgöringsskyldighet erhållit i nu gällande reservstatsförordning
(S. F. S. 1936: 474), synes man emellertid kunna utgå från
att någon detaljgranskning inom civila departementet av uppgifterna örn
tjänstgöringens fullgörande icke längre skall visa sig nödvändig. Därest

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

alltså något^ dubbelarbete icke föranledes av ifrågavarande ärendens överflyttning
från civila departementet till annan myndighet och en sådan åtgärd
skulle anses lämplig ur synpunkten av pensionsärendenas enhetliga
handläggning, har arméförvaltningen icke något att häremot erinra.

3 mom.

I 3 mom. av överenskommelsen upptages det allmänna stadgandet, att påförda
retroaktiv- och befordringsavgifter skola slutbetalas. I denna del har
familjepensionsutredningen papekat, hurusom ifrågavarande betalningsförpliktelser
skulle fullgöras i samma ordning, som gällde i fråga örn familjepensionsavdrag
i allmänhet. Skulle vederbörande, yttrar utredningen, hava
avsked med rätt att kvarstå såsom lönlös över stat, förefunnes sålunda icke
någon avdragsskyldighet. Trädde han emellertid åter i tjänst, började därmed
avdragsskyldigheten på nytt även med avseende å förevarande återstående
avgifter. Bortsett från dylik, av själva avdragssystemet betingad
förskjutning, hade avsikten icke varit att ändra nuvarande betalningsterminer,
utan skulle retroaktiv- och befordringsavgifterna erläggas successivt, i
den mån de förfölle till betalning.

4 mom.

Momentet innehåller den förut angivna regeln, att sådan avkortning av
familjepensionens grundbelopp, som i allmänna familjepensionsreglementet
förutsättes, i allmänhet ej skall äga rum beträffande delägare, som enligt de
för kassan nu gällande bestämmelserna är berättigad till full pension för sina
efterlevande.

Härvid avses i andra stycket i momentet en delägare, som vid övertagandet,
efter erhållet avsked från beställning på aktiv stat, med bibehållen befordringsrätt
kvarstar såsom lönlös över stat. För det fall däremot, att vederbörande
först efter övertagandet fått avsked utan rätt till tjänstepension,
finnes ej någon bestämmelse i överenskommelsen, som hindrar pensionens
avkortning. Tillstånd att kvarsta såsom lönlös över stat kan avse en tidrymd
av högst två år.

Tredje stycket i förevarande moment innehåller föreskrift om att såsom
tjänstår i familjepensionshänseende skall räknas jämväl tid, under vilken vederbörande
haft beställning på reservstat.

5 mom.

Såsom av redogörelsen angående arméns familjepensionskassas organisation
framgår, upphör avgiftsskyldigheten för närvarande i vissa fall tidigare
än vid pensionsålderns inträde. För ogift delägare upphör sålunda avgiftsskyldigheten
senast från början av det kalenderår, under vilket han fyller
61 år, och för viss intendenturpersonal m. fl. upphör samma skyldighet senast
från början av det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 59 respektive,
i andra fall, 54 år.

Förevarande moment innehåller nu stadganden därom, att berörda förmaner
skola bibehållas för kassans nuvarande delägare. Den för viss inten -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

denturpersonal m. fl. gällande förmånen, vilken har ringa praktisk betydelse,
skall emellertid allenast avse viss lindring i avgiftspliklen samt gälla endast
för sådana, vilka redan före övertagandet uppnått den avsedda åldern och
icke sedermera vinna befordran. Bestämmelsen om avgiftsbefrielse för ogift
delägare har, såsom familjepensionsutredningen framhållit, givits en avfattning,
som bättre ansluter sig till pensionsrättens omfattning enligt allmänna
familjepensionsreglementet.

6 mom.

I detta moment bibehålies delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet
blir tillämpligt, vid rätten till familjepension för sina barn, tills de
fylla 21 år eller dessförinnan träda i äktenskap. Motsvarande förmån för
delägarna förekommer även i överenskommelserna rörande civilstatens och
telegrafverkets änke- och pupillkassor.

7 mom.

16 § första stycket allmänna familjepensionsreglementet innehåller den
bestämmelsen, att befattningshavare, som övergår till en med tjänstepensionsrätt
förenad anställning i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära
tjänstepensionsreglementet eller tjänstepensionsreglementet för arbetare gäller,
i allmänhet fortfarande skall vara underkastad bestämmelserna i allmänna
familjepensionsreglementet. Dock skall vad sålunda stadgats, enligt 16 §
andra stycket, icke äga tillämpning för den, som övergår från aktiv stat till
reservstat. För sådan beställningshavare blir allmänna familjepensionsreglementet
sålunda icke längre gällande.

Emellertid har, såsom förut är nämnt, i överenskommelsen förutsatts, att
samtliga delägare å reservstat skola hänföras under allmänna familjepensionsreglementets
bestämmelser. Stadganden härom hava införts, beträffande
vid övertagandet befintlig reservstatspersonal, i 2 mom. samt i fråga om
vid övertagandet befintliga delägare, vilka då eller sedermera övergå till beställningar
å reservstat, i förevarande moment av överenskommelsen.

8 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet, att hittillsvarande bestämmelser
alltjämt skola gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet
icke blir tillämpligt.

Dessa delägare utgöras i stort sett av sådana, som vid övertagandet antingen

a) avgått med rätt till tjänstepension;

b) innehava beställningar med oreglerad lön (bataljonsläkare vid fältläkarkåren)
;

c) innehava beställningar med reglerad lön men undantagits från tillämpningen
av pensioneringsbestämmelserna i 1905 års reglemente eller i kungl,
brevet den 15 juni 1934 eller ock, jämlikt 3 mom. i övergångsbestämmelserna
till allmänna familjepensionsreglementet, undantagits från sistnämnda
reglementes bestämmelser;

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

d) innehava beställningar eller befattningar med reglerad lön men före
övertagandet anmält sin önskan att ej bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet;
eller

e) äro befattningshavare hos kassan och före övertagandet gjort anmälan,
som under d) sägs.

Från regeln, att hittillsvarande bestämmelser alltjämt skola gälla, stadgas
i momentets första stycke de undantagen, att delägare i intet fall skall bidraga
till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med
tjänstepension, samt afl, där delägare enligt de hittillsvarande bestämmelserna
har att erlägga ett mot visst statsbidrag svarande belopp, det skall så
anses som örn statsbidraget alltjämt utginge.

Förstnämnda undantag, vilket står i överensstämmelse med den av statsmakterna
vid familjepensionsfragans behandling föregående år intagna principiella
ståndpunten, har uti ifrågavarande kassa, där avgiftsskyldigheten
som regel upphör vid pensionsålderns inträde, betydelse för sådana delägare,
vilka avgått med sjuk-, invalid- eller förtidspension.

Det andra undantaget svarar mot för kassan gällande bestämmelser, att
den, som avgått från tjänsten före inträdd pensionsålder med bibehållen
delaktighet i kassan, skall till nämnda ålder erlägga, förutom den stadgade
årsavgiften, jämväl vad som motsvarar det för beställningen utgående statsbidraget.
Undantaget avser sådana, vilka avgått utan rätt till tjänstepension.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena i förevarande moment stadga,
alt allmänna familjepensionsreglementet, med vissa undantag från detsamma,
framdeles kan komma att gälla även för delägare, vilka icke jämlikt
2 mom. vid övertagandet bliva underkastade reglementet. Vinner delägare,
som vid övertagandet innehar tjänst med reglerad lön men som är
undantagen från pensioneringsbestämmelserna i 1905 års reglemente eller
i kungl, brevet den 15 juni 1934, befordran till annan dylik tjänst eller till
beställning å reservstat, blir nämligen, såsom även vid redogörelsen beträffande
2 mom. här ovan berörts, allmänna familjepensionsreglementet därmed
om delägaren icke redan enligt 3 mom. i övergångsbestämmelserna
undantagits från dettas tillämpning — i princip gällande. Att tillträdet
av den nya tjänsten skall ske på grund av befordran innebär, att
det för stadgandets tillämpning erfordras, alt den tillträdda tjänsten bär
högre familjepensionsunderlag än den frånträdda. Vad nu sagts om de
från nämnda pensioneringsbestämmelser undantagna delägarna gäller även
en delägare, som vid övertagandet, på grund av att han anmält sin önskan
att ej bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet, undantagits
från dettas tillämpning.

Även delägare, som vid övertagandet — utan att vara på reservstat —
hava oreglerad lön samt under e) här ovan avsedda delägare, kunna få allmänna
familjepensionsreglementet å sig tillämpat. Detta skall nämligen enligt
tredje stycket i förevarande moment ske, då vederbörande, exempelvis
på grund av lönereglering, blir innehavare av beställning eller befattning, för
vilken militära respektive civila tjänstepensionsreglementet gäller.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

9 mom.

I detta moment angivas de pensionsförmåner, vilka skola utgå till de vid
övertagandet befintliga familjepensionärerna samt till blivande pensionsberättigade
efter delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet varken
vid övertagandet eller sedermera blivit tillämpligt.

För den särskilda förhöjningen av de lägsta pensionerna har jag förut
redogjort. Dock torde härutinnan böra erinras örn att för närvarande
en person kan åtnjuta pension från allmänna militäränkepensionsstaten
och arméns gamla änke- och pupillkassa samtidigt. Enligt vad familjepensionsutredningen
anfört hade det för ett dylikt fall förutsatts, att vid
tillämpningen av gränsbeloppet 240 kronor pensionsförmånerna i fråga skulle
behandlas som en enhet. Det hade vidare enligt utredningen icke ansetts
nödvändigt att införa särskilda lägre gränsbelopp för det fåtal fall — vid
utgången av räkenskapsåret 1935/1936 till antalet 28 — där enligt bestämmelserna
för allmänna militäränkepensionsstaten pensionen utginge med två
tredjedelar eller en tredjedel av grundpensionen.

Även för den 25-procentiga förhöjningen har tidigare redogjorts.

Familjepensionsutredningen har beträffande innehållet i förevarande moment
i övrigt anfört följande:

Å kassapensionen, varmed betecknats den författningsenliga pensionen
jämte, i förekommande fall, fast och tillfällig förhöjning, skall vidare utgå
pensionstillägg enligt 1922 års kungörelse ävensom dyrtidstillägg. Beträffande
sättet för beräknande av det särskilda pensionstillägget är härvidlag
att märka, hurusom inom kassan den praxis utbildat sig, att pensionstillägget
bestämts i förhållande till kassapensionen med undantagande av
den tillfälliga förhöjningen, vilket för pensionstagaren varit fördelaktigare
än om pensionstillägget beräknats på kassapensionen i dess helhet. Ehuru
det måhända kan ifrågasättas, huruvida denna beräkningsmetod står i överensstämmelse
med gällande författningar, har familjepensionsutredningen
dock icke funnat skäl påyrka någon ändring i hittillsvarande praxis på denna
punkt. Vidare har utredningen ansett sig böra förorda sådan mindre
jämkning i de nuvarande bestämmelserna för beräkning av dyrtidstillägg å
familjepensioner från kassan, att dylikt tillägg skall utgå jämväl å den tillfälliga
pensionsförhöjningen, vilket hittills icke varit fallet. I och med ett
slutligt fixerande av de pensionsförmåner, som skola tillkomma pensionstagare
med pension enligt äldre grunder, bortfaller nämligen den hittillsvarande
anledningen till att från dyrtidstillägg undantaga sådana tillfälliga
pensionsförhöjningar, vilkas konsekvenser i fråga om dyrtidstilläggen man
tidigare icke kunnat på förhand överblicka.

10 mom.

10 mom. innehåller stadgande därom, att efter övertagandet nya pensioner
icke må beviljas åt barn, som uppnått 21 års ålder.

Detta stadgande ansluter sig till den nu gällande bestämmelsen för kassan,
att ogift son eller ogift dotter, som av sjukdom eller lyte är oförmögen
till'' arbete och i saknad av tillgång att försörja sig, under vissa betingelser
kan bibehålla eller tilldelas pension även efter uppnådda 21
års ålder. Familjepensionsutredningen har i denna del anfört, hurusom

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

en dylik anordning, som icke hade någon motsvarighet i allmänna familjepensionsreglementet,
i och med statens övertagande av kassan icke längre
torde böra upprätthållas. Nya pensioner borde sålunda icke få beviljas till
barn, som uppnått 21 års ålder, varemot barn, som redan fått sig tillerkända
en förmån av detta slag, givetvis borde bibehållas vid densamma, så länge
förutsättningarna därför i övrigt vore för handen.

11 mom.

Bestämmelserna i detta moment hava avseende å kassans egna befattningshavare.

De befattningshavare, som härvid komma i fråga, äro en sekreterare-ombudsman,
en revisor och en expeditionsvakt, samtliga ordinarie, samt en
kvinnlig icke ordinarie kansliskrivare, som kom i kassans tjänst med början
av år 1903, och ett kvinnligt icke ordinarie kontorsbiträde, som kom i tjänst
med början av år 1921.

Samtliga dessa befattningshavare åtnjuta, enligt kungl, brev den 15 juni
1935, lön enligt den i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna
löneplanen: * I

Sekreteraren-ombudsmannen

Revisorn.........

Expeditionsvakten
Kansliskrivaren .
Kontorsbiträdet .

Födelse- datum	Lönegrad	Löneklass
8/» 1875	B 24	27
2l/5 1873	B 21	24
21/n 1884	B 7	10
24/ii 1879	B 11	14
12/s 1901	B 4	7

I nämnda kungl, brev har vidare föreskrivits, bland annat,
dels att ifrågavarande befattningshavare — med undantag av revisorn —
skulle vara pliktiga att underkasta sig den utvidgade eller ändrade tjänstgöring
ävensom den förflyttning till annan befattning vid familjepensionskassan
eller till tjänst vid statligt verk, som en förändrad organisation av det
militära familjepensionsväsendet kunde medföra,
dels att beträffande tjänstepension för sekreteraren-ombudsmannen, revisorn
och expeditionsvakten de i civila tjänstepensionsreglementet innefattade
grunderna för ordinarie tjänstemän, vilka tillsattes genom fullmakt eller konstitutorial,
skulle äga tillämpning, därvid emellertid skulle iakttagas, att expeditionsvakten
i pensionshänseende skulle anses tillhöra lönegraden B 5,
samt att vid tjänstårsberäkning för pension anställning hos arméns pensionskassa
skulle räknas lika med tjänstetid i med pensionsrätt förenad statstjänst,
dels att fråga örn rätt till pension åt här avsedd befattningshavare skulle
prövas av statskontoret, som även hade att utbetala sådan tjänsteman tillkommande
pensionsförmåner,

dels att nämnda pensionsberättigade befattningshavare skulle vara skyldi -

Kungl. Majlis proposition nr 248-

ga att underkasta sig den ändring i fråga om pension, som kunde bliva beslutad
för i lönehänseende motsvarande tjänstemän vid statliga verk, tillhörande
allmänna civilförvaltningen, och

dels att samtliga de fem befattningshavarna skulle vara berättigade att å
dem tillkommande nettolön — d. v. s. den enligt förut angivna grunder utgående
avlöningen minskad i förekommande fall med det för befattningshavaren
gällande pensionsavdraget — åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel enligt
de för befattningshavare vid nyreglerade verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, vid varje tidpunkt gällande grunderna.

Pensionsåldern inträder vid en ålder av, för sekreteraren-ombudsmannen
65 år, för revisorn 66 år och för expeditionsvakten 63 år.

Enligt beslut av kassans direktion den 24 juli 1935 skall å de båda kvinnliga
befattningshavarna tillkommande avlöningsbelopp innehållas och till kassan
inlevereras pensionsavgifter för deras egen pensionering i enlighet med
bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet.

Sekreteraren-ombudsmannen, revisorn och expeditionsvakten äro delägare
i kassan samt åtnjuta således för sina efterlevande familjepensionsrätt i
denna.

Familjepensionsutredningen har med avseende å detta moment anfört:

De föreskrifter, som avse att reglera, vad som efter statens övertagande
av kassan skall gälla i fråga om kassans befattningshavare för det fall, att
de antingen övergå till befattning i statens tjänst eller ock icke kunna beredas
statsanställning, som finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre
än den tidigare befattningen hos kassan, ansluta sig tämligen nära till de
bestämmelser i motsvarande ämne, som meddelats i den med civilstatens
änke- och pupillkassa träffade överenskommelsen. Den omständigheten, att
vissa av de berörda befattningshavarna, nämligen kansliskrivaren och kontorsbiträdet,
icke erhållit ordinarie anställning, ehuru deras anställningstid
uppgår till lägst 16 år, har icke ansetts böra föranleda annan och för vederbörande
ogynnsammare behandling vid kassans avveckling.

Vad angår expeditionsvakten har utredningen på grund av särskild remiss
den 12 november 1936 haft att till övervägande upptaga, vilken ställning
som i tjänstepensionshänseende bör beredas honom. Goda skäl har
därvid synts föreligga för ett bifall till den gjorda framställningen om att
hans pension måtte beräknas efter vad som gäller för befattningshavare, tillhörande
lönegraden B 7 i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Sekreteraren-ombudsmannen och revisorn hos kassan, vilka den 1 juli
1937 skulle uppnå en levnadsålder av ungefär 62 respektive 64 år, hava ansetts
böra överföras å indragningsstat, dock med skyldighet att på anmodan
biträda vid kassans avveckling. I avlönings- och pensionshänseende synas
de böra likställas med statliga befattningshavare å indragningsstat utan
tjänstgöringsskyldighet. Famil jepensionsutredningen förutsätter emellertid,
att de, i den mån de tågås i anspråk under avvecklingsarbetet, beredas en ersättning,
som minst motsvarar den minskning av dyrtidstillägget, som blir
en följd av övergången på indragningsstat.

Statskontoret har angående bestämmelserna i detta och motsvarande moment
i överenskommelsen rörande marinens kassa sagt sig icke finna den
omständigheten, att befattningshavarna i vissa fall trots lång anställningstid
ej erhållit en fastare anställning, böra föranleda annan och för vederbörande
ogynnsammare behandling vid kassans avveckling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

12 mom.

Under detta moment fastslås, att övertagandet av kassans förpliktelser
även innefattar skyldighet för staten att förvalta de under kassans förvaltning
ställda donationsfonderna, med undantag av Överstelöjtnanten Paul
Grices fond, som enligt vederbörande testamente efter kassans upphörande
skall förvaltas av Direktionen över Strandbergska läkareinrättningen. Härjämte
förklaras, att det från delegerades sida förutsattes, att förvaltningen av
två av fonderna skulle anförtros åt en inom försvarsväsendet befintlig personalsammanslutning,
ävensom att denna personalsammanslutning skulle
äga att besluta i fråga om pensioner m. m. från samtliga fonderna, med undantag
av Grices fond.

De angivna fondernas behållning vid utgången av räkenskapsåret 1935/
1936 framgår av följande tablå:

Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter

avlidna militärer .............................. kronor 841,515:01

Hovfröken friherrinnan Maria von Stendingks donation
.......................................... » 500:—

Dahlgrenska fonden .............................. » 34,737:98

Juris doktor H. Cavallis donationsfond ............ » 149,361: 16

Carl och Amelie Ahlgréns ålderdomshem............ » 84,746:24

Svenska härens officerares och underofficerares minnesfond
...................................... » 39,800:47

Överstelöjtnanten Paul Grices fond................ » 10,500:_

Summa kronor 1,161,160:86.
Familjepensionsutredningen har anfört, att vad från delegerades sida för -

utsatts rörande donationsfondernas förvaltning icke föranlett någon erinran
från utredningens sida.

Statskontoret har beträffande förvaltningen erinrat om sitt föregående år
havda uttalande i motsvarande hänseende i fråga örn civilstatens änke- och
pupillkassa. Däri heter det:

Statskontoret, som antager, att förvaltningen av kassans egentliga pensionsfonder
kommer att uppdragas åt ämbetsverket, vill ifrågasätta, huruvida
icke åt ämbetsverket lämpligen bör anförtros förvaltningen av kassans
samtliga donationsfonder. Vad angår den föreslagna understödsnämnden
kan statskontoret svårligen finna tillräckliga skäl föreligga för skapande av
en särskild organisation enbart för att besluta om ifrågakommande utdelning
av pensioner, understöd och andra förmåner från fonderna, allrahelst
som det här allenast torde gälla en tillämpning av för fonderna i sådant avseende
meddelade bestämmelser. Det förefaller statskontoret, som om de
uppgifter, vilka skulle åvila understödsnämnden, borde kunna anförtros åt
den fondförvaltande myndigheten, varigenom förvaltningskostnaderna för den
föreslagna understödsnämnden skulle inbesparas.

De synpunkter, för vilka ämbetsverket sålunda föregående år gjort sig till
tolk, syntes, yttrar ämbetsverket, i tillämpliga delar kunna gälla även de
särskilda anordningar, som för nu ifrågavarande kassor i förevarande sammanhang
föreslagits.

Kungl. Majda proposition nr 248.

13 mom.

I 13 mom. upptages bestämmelsen, att kassan vid övertagandet överlåter
samtliga tillgångar till staten. Därvid förutsättes emellertid, enligt momentet,
från delegerades sida, att kassans lösa inventarier disponeras för sådant
statligt ändamål, som chefen för armén bestämmer, ett önskemål, som
fctmiljepensionsutredningen funnit sig kunna tillstyrka.

Andra stycket i momentet innehåller föreskrifter om revision och fullmäktigemöte
efter övertagandet ävensom angående ersättning härför samt till
direktionen, i den mån så påfordras.

74 mom.

Enligt 14 mom. gäller den ingångna överenskommelsen under förutsättning,
att den å ömse sidor godkänts före 1937 års utgång. Såsom motivering
för att en dylik tidsgräns fastställts, anförde familjensionsutredningen
föregående år vid sitt överlämnande av överenskommelsen angående civilstatens
änke- och pupillkassa, att det ur såväl statens som kassans synpunkt
finge anses mindre lämpligt att hålla avgörandet i en ekonomisk fråga av
denna räckvidd svävande under någon längre tid med hänsyn till de rubbningar,
som kunde tänkas inträffa i de olika förutsättningar, vilka legat till
grund för överenskommelsen.

Momentet innehåller också föreskrift därom, att dagen för övertagandet
skall fastställas i samband med godkännandet.

Härom har familjepensionsutredningen anfört:

Ehuru tidpunkten för kassans övertagande och allmänna familjepensionsreglementets
ikraftträdande av naturliga skäl icke kunnat i överenskommelsen
närmare bestämmas, må såsom angeläget framhållas, att den nya
ordningen såvitt möjligt genomföres från och med den 1 juli 1937 eller samma
dag, som övertagandet av civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars
änke- och pupillkassor är bestämt att äga rum. Skulle emellertid
detta icke medhinnas, lärer genom särskilda övergångsbestämmelser böra
sörjas för att det betydande antal beställningshavare, som lämna den aktiva
tjänsten med utgången av september 1937, icke på grund av ett eventuellt
dröjsmål med ikraftträdandet komma i sämre ställning, än de kunnat påräkna
vid ett övertagande av kassan per den 1 juli samma år.

Enligt militära tjänstepensionsreglementet inträder pensionsåldern, där
stadgad levnadsålder uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången
av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.

Överenskommelsen angående marinens familjepensionskassa.

2 mom.

Det i överenskommelsen angående arméns kassa uppställda villkoret för
allmänna familjepensionsreglementets tillämpning, att delägaren vid övertagandet
icke får vara undantagen från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna
i reglementet den 30 december 1905 för arméns nya änke- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

pupillkassa eller i kungl, brevet den 15 juni 1934 till arméns pensionskassa
motsvaras i förevarande överenskommelse av villkoret, att delägaren icke
får vara undantagen från tillämpningen av den s. k. 1924 års gratialstat.
Ifrågavarande undantag gäller för närvarande 40—50 delägare i tjänst.

Även här gäller emellertid, att allmänna familjepensionsreglementet, om
villkoret ej är uppfyllt, det oaktat kan bliva tillämpligt efter sedermera skedd
befordran.

Bland de delägare i kassan, å vilka allmänna familjepensionsreglementet
vid övertagandet förutsättes bliva tillämpligt, finnas två grupper, flaggkorpraler
och högbåtsmän, vilkas avlöningsförhållanden reglerats genom avlöningsreglementet
för fast anställt manskap vid försvarsväsendet den 11 maj
1928 (nr 128). Dessa delägare innehava nämligen beställningar å aktiv stat,
för vilka militära tjänstepensionsreglementet gäller.

Vad som vid redogörelsen för överenskommelsen angående arméns kassa
anförts örn viss personal på övergångsstat gäller i tillämpliga delar även för
marinens vidkommande. Ifrågavarande personal utgör här, enligt tillgängliga
uppgifter, högst 19 underofficerare av andra graden samt 17 av tredje
graden. Tjänstepensionsunderlaget utgör för förstnämnda underofficerare
2,400 kronor och för de senare 2,016 kronor.

Enligt gillande bestämmelser skall någon reservstatsinstitution framdeles
icke finnas vid flottan. Emellertid kvarstå alltjämt å den år 1914 inrättade
reservstaten 4 officerare, av vilka en har högre beställning än som kompaniofficer.
Familjepensionsutredningen anför, att jämväl för dessa beställningshavare
ställningen i familjepensionshänseende i förevarande moment
ansetts böra regleras.

Kustartilleriets reservstat skall för framtiden bestå och upptager beställningar
för 1 överste, 2 majorer, 5 kompaniofficerare samt 6 underofficerare
Hithörande bestämmelser (S. F. S. 1936:476) motsvara dem, som gälla för
armén, dock att pensionsåldern för underofficer vid kustartilleriet utgör
55 år.

Marinförvaltningen, som tillstyrkt arméns fullmäktiges förslag beträffande
den nytillträdande reservstatspersonalen och hemställt, att motsvarande
bestämmelser måtte utfärdas för marinens vidkommande, har härjämte i
denna del anfört bland annat, hurusom ämbetsverket särskilt ville understryka
önskemålet, att tjänstepensioneringen av såväl den aktiva personalen
som reservstatspersonalen skulle i likhet med familjepensioneringen omhänderhavas
av statskontoret. I samband härmed ifrågasätter emellertid marinförvaltningen,
huruvida icke även pensioneringen av personalen i marinens
reserver borde uppdragas åt samma myndighet, varigenom en viss ehuru relativt
obetydlig avlastning av marinförvaltningens stora arbetsbörda skulle
äga rum.

Beträffande detaljerna i övrigt i förevarande moment hava fullmäktige för
marinens familjepensionskassa, med instämmande av marinförvaltningen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

anfört, hurusom 2 mom. syntes i första hand böra omfatta alla de delägare,
som innehade beställning eller befattning, för vilken något av de båda tjänstepensionsreglementena
gällde. Emellertid vore i momentet icke upptagna
vissa på egen begäran i kassan inträdda delägare (de s. k. månadslönarna),
som innehade icke-ordinarie befattningar, för vilka militära tjänstepensionsreglementet
vore tillämpligt, exempelvis verkmästare och mästare vid flottans
varv. Med anledning härav hava fullmäktige hemställt om ändring av
momentet i denna del.

Fullmäktige hava vidare framhållit, bland annat, att vissa i kassan obligatoriskt
inträdda skeppsgosselärare med gratialrätt i fjärde klassen icke
vore hänförliga till 2 mom. på den grund, att de icke hade reglerade löner.
Det syntes fullmäktige önskvärt, att dessa delägare i samband med eventuell
reglering av lönerna bereddes möjlighet att komma i åtnjutande av pensionsbelopp
enligt allmänna pensionsreglementets bestämmelser, eller att särskilda
undantagsbestämmelser i detta syfte intoges i överenskommelsen, liknande
de bestämmelser, som införts i fråga om familjepension för kassans
tjänstemän.

Slutligen hava fullmäktige påpekat, att vid fall av frivilligt inträde i kassan
de, som sålunda inträtt, enligt överenskommelsen kunna komma i sämre
läge än de, som underlåtit att söka inträde. De sistnämnda få nämligen
efter övertagandet allmänna familjepensionsreglementet å sig tillämpat, medan
däremot de, vilka dessförinnan frivilligt blivit delägare, icke bliva underkastade
allmänna familjepensionsreglementet, om de ej övergått å 4924
års gratialstat. På grund härav hemställa fullmäktige, att med avseende å
dylika fall (enligt tillgänglig uppgift 10—15 beställningshavare vid flottans
poliskår) ändring måtte göras i överenskommelsen.

3 mom.

Familjepensionsutredningen har angående innehållet i detta moment anfört: I

överensstämmelse med huvudregeln har även beträffande delägare i marinens
familjepensionskassa förutsatts, att de skola vara skyldiga att utöver
de i allmänna familjepensionsreglementet fastställda familjepensionsavdragen
slutbetala dem eventuellt åvilande retroaktivavgifter. Emellertid har det
synts motiverat att därvid helt bortse från den särskilda tilläggsavgift, som
enligt § 24 mom. 4 i 1899 års reglemente för flottans pensionskassa i vissa
fall skall erläggas och vilken bestämmes med hänsyn tagen till delägarens
ålder vid inträdet i kassan samt åldersskillnaden mellan honom och hans
hustru. Ifrågavarande tilläggsavgifter, som numera icke förekomma i någon
större omfattning, hava nämligen befunnits vara av alltför speciell art för
att böra tagas med i de särskilda övergångsbestämmelserna. Vidare har utredningen
och kassans delegerade enats om att föreslå befrielse för den i
ekonomiskt hänseende svagast ställda gruppen av kassans delägare, nämligen
högbåtsmän oell flaggkorpraler, från skyldigheten att slutbetala resterande
retroaktivavgifter, alldenstund ifrågavarande delägare icke ansetts
kunna belastas med den ytterligare avgiftsökning, som retroaktivavgiftens
betalande utöver de reglementsenliga avdragen skulle innebära.

Beträffande andra stycket i förevarande moment må påpekas, att deläga Hihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

re, som redan före övertagandet uppnått 55 års ålder, givetvis icke på grund
av ifrågavarande bestämmelse blir avgiftspliktig för tiden från fyllda 55 år
till övertagandet.

Den särskilda tilläggsavgiften erlägges för närvarande, såsom vid redogörelsen
för kassans organisation anförts, av sådana personer, vilka tidigare
efter särskild ansökan antagits till delägare, således av månadslönarna m. fl.

Beträffande den avgiftslindring, som enligt andra stycket i momentet efter
fyllda 55 år kommer viss personal till del, är att märka, hurusom lindringen
i fråga motsvarar den avgiftsbefrielse, som för närvarande från samma ålder
gäller i samtliga gratialklasser utom den första. Bestämmelsen blir av betydelse
för kommendörer och civilmilitära beställningshavare m. fl.

Fullmäktige för marinens familie pensionskassa hava hemställt om förtydligande
av momentet såtillvida, att däri måtte utmärkas, att flaggkorpralerna
icke heller efter befordran till underofficerare skulle vara skyldiga att
slutbetala sina retroaktivavgifter. (Befordran av högbåtsman till underofficer
förekommer ej.)

Härutöver hava fullmäktige beträffande detta moment anfört, att det syntes
fullmäktige, som om det icke vare sig av familjepensionsutredningens
motivering eller av överenskommelsen med tillräcklig tydlighet framginge,
att delägare icke i något fall skulle vidkännas familjepensionsavdrag efter
det han avgått ur tjänst med tjänstepension.

4 mom.

Rörande detta moment har familjepensionsutredningen anfört:

De i förevarande moment meddelade bestämmelserna angående beräknande
av familjepension efter delägare, som blir hänförlig under allmänna familjepensionsreglementet,
hava givits en avfattning, som avser att förhindra,
att familjepensionen i något fall skall komma att understiga de sammanlagda
pensionsförmåner vederbörande enligt förut gällande bestämmelser varit
tillförsäkrad. På grund av de säregna och från allmänna familjepensionsreglementet
helt avvikande grunder, enligt vilka familjepensionerna (»gratialen»)
i reglementet för marinens familjepensionskassa utgå, med delägarna
sammanförda i allenast fyra gratialklasser, ehuru lönebeloppen inom
samma gratialklass kunna förete betydande olikheter, kan det i vissa undantagsfall
inträffa, att familjepensionen enligt allmänna familjepensionsreglementet
understiger tidigare utgående pensionsförmåner, nämligen i fråga örn
efterlevande till fänrik eller underlöjtnant. Fördenskull har i detta avtal,
förutom den i de övriga avtalen intagna garantien om oavkortad pension enligt
allmänna familjepensionsreglementet, jämväl måst inryckas det förbehållet,
att familjepensionen ej heller skall understiga förut gällande pensionsförmåner.

Då i jämförelsen mellan de gamla och de nya pensionsförmånerna skall
medräknas bland annat dyrtidstillägg enligt före övertagandet gällande grunder,
torde böra påpekas, att detta givetvis icke innebär ett fastlåsande av
tillägget vid det vid tiden för övertagandet gällande indextalet utan endast
har avseende å själva grunderna för dyrtidstilläggets beräknande.

5 mom.

Då åldersgränsen för ingående av pensionsberättigande äktenskap i denna
kassa är 65 år, har, på sätt förut skett beträffande civilstatens änke- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

pupillkassa, delägarna bibehållits jämväl vid denna i förhållande till allmänna
familjepensionsreglementets bestämmelser förefintliga förmån.

8 mom.

Rörande detta moment har familjepensionsutredningen anfört, bland annat:

Från den allmänna förutsättningen, att de vid övertagandet befintliga familjepensionstagarna
ävensom efterlevande till delägare, å vilka allmänna
familjepensionsreglementet icke blir tillämpligt, skola i huvudsak bibehållas
vid dem före övertagandet tillförsäkrade pensionsförmåner med ett fast tilllägg
å kassapensionen, har här liksom i fråga om arméns familjepensionskassa
gjorts vissa avvikelser.

Den viktigaste nyheten i fråga örn marinens kassa är den väsentliga förbättring
av barnpensionerna, som ett godkännande av den träffade överenskommelsen
skulle medföra. De för dessa pensioner hittills tillämpade grunderna,
vilka på sätt i det föregående framhållits äro mindre förmånliga än
i övriga kassor, skulle sålunda ersättas av de i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet
angivna reglerna. Detta i förening med den föreslagna
bestämmelsen örn kassapensionens minimering skulle innebära, att den lägsta
sålunda utgående pension för år till änka med ett barn komme att, oberäknat
pensions- och dyrtidstillägg ävensom det fasta 14-procentstillägget,
uppgå till 393 kronor (262 + 131) och till änka med två barn 445 kronor 40
öre (262 + 131 + 52: 40).

Undantagna från rätten till ovan avsedda förhöjningar av kassapensionen
skulle däremot vara gratialberättigade barn över 21 år, vilka ansetts böra bibehållas
allenast vid dem nu tillförsäkrade förmåner.

Utredningens sistnämnda yttrande har avseende å döttrar till delägare,
vilka redan vid utfärdandet av 1892 års reglemente för kassan voro delägare
i denna.

Även beträffande marinens kassa gäller, att dyrtidstillägg för närvarande
icke utgår å den provisoriska förhöjningen.

9 mom.

Kassans egna befattningshavare utgöres dels av en t. f. kamrerare med
fullmakt såsom assistent från och med år 1909, dels av en t. f. förste revisor,
som kom i kassans tjänst år 1909 men ej blivit ordinarie, dels av en vaktmästare
med konstitutorial sedan 1909 och dels slutligen av ett kvinnligt
kontorsbiträde, som kom i kassans tjänst år 1920.

T. f. kamreraren är född 1883, t. f. förste revisorn ävensom kontorsbiträdet
1886 samt vaktmästaren 1872.

Enligt kungl, brev den 15 juni 1935 åtnjuta befattningshavarna i fråga
följande årliga avlöningsförmåner:

t. f. kamreraren 6,400 kronor, varav 500 kronor ålderstillägg, 2,000 kronor
tjänstgöringspengar, 900 kronor tillfällig löneförbättring (lönetillägg) och
återstoden lön;

t. f. förste revisorn 5,400 kronor, varav 500 kronor ålderstillägg, 1,800 kronor
tjänstgöringspengar, 900 kronor tillfällig löneförbättring och återstoden
lön;

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

vaktmästaren 1,990 kronor, varav 300 kronor ålderstillägg, 550 kronor
tjänstgöringspengar, 240 kronor tillfällig löneförbättring och återstoden lön;
saint

kontorsbiträdet 2,700 kronor såsom arvode.

De tre förstnämnda vidkännas årlig tjänstepensionsavgift med 96 respektive
70 och 36 kronor.

I nämnda kungl, brev har vidare föreskrivits, bland annat,
dels att ålderstillägg utöver ovan angivna belopp icke finge av statsmedel
utgå,

dels att tjänstgöringspengar finge uppbäras endast för den tid, under vilken
befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester,

dels att en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren
skulle vara berättigad att å honom tillkommande nettoavlöning erhålla dyrtidstillägg
enligt de för befattningshavare i statens tjänst vid oreglerade verk
vid varje tidpunkt gällande grunderna,

dels att t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren skulle vara
underkastade den ökning eller jämkning i sina tjänståligganden, som framdeles
kunde bliva beslutad, liksom även, om kassan förflyttades från Karlskrona
till annan ort, att dit överflytta,

dels att en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren
skulle vara pliktig att, då han uppnått 65 levnads- och 35 tjänstår, avgå från
tjänsten, med rätt att därvid av statsmedel komma i åtnjutande av pension
(kassapension), fyllnadspension och pensionsförhöjning enligt för honom hittills
gällande bestämmelser jämte dyrtidstillägg å pensionsförmånerna enligt
för f. d. befattningshavare i statens tjänst vid varje tidpunkt i sådant avseende
gällande föreskrifter,

dels att fråga om rätt till pension åt här avsedd befattningshavare i kassan
skulle prövas av statskontoret och

dels att avlöning eller annan ersättning — utöver vad som utginge av statsmedel
— icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande beredas hos kassan anställd
befattningshavare av kassans egna medel.

T. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren äro delägare i kassan
samt åtnjuta således för sina efterlevande familjepensionsrätt i denna.

Slutligen är att märka, hurusom 1934 års militärpensionssakkunniga i sitt
förenämnda, i december 1934 avgivna betänkande (Statens offentliga utredningar
1934: 49 sid. 177) med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare
vid försvarsväsendet på tal om avvecklingen av flottans pensionskassa
förutsatt, att kontorsbiträdet vid kvarstående i tjänst intill pensionsåldern
finge efter särskild framställning komma i åtnjutande av en mot avlöning
och tjänstetid svarande skälig pension av statsmedel.

Familjepensionsutredningen har angående befattningshavarna hos kassan
anfört:

Beträffande kassans befattningshavare torde efter övertagandet böra gälla
i huvudsak motsvarande bestämmelser, som fastställts i fråga om de ordinarie
befattningshavarna hos civilstatens änke- och pupillkassa, och detta oavsett
den olikheten i anställningsförhållandena, att tre av de fyra befattnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

havarna i marinens familjepensionskassa icke blivit ordinarie innehavare av
de tjänster de för närvarande uppehålla. Den långa tid, som de tjänat kassan,
torde här liksom i fråga om personalen vid arméns familjepensionskassa
motivera huvudsaklig likställighet med ordinarie tjänstemän beträffande
deras ställning i löne- och pensionshänsende efter kassans övertagande.

Den för kontorsbiträdet föreslagna tjänstepensionen överensstämmer till
beloppet med vad som gäller för kvinnlig ordinarie tjänsteman, tillhörande
lönegraden B 4 i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Fullmäktige för marinens familjepensionskassa hava i denna del anfört:

Beträffande kassans tjänstemän märkes att, för den händelse kassan icke
komme att överlåtas tili staten och ålderstillägg i vanlig ordning skulle tillerkännas
tjänstemännen, såväl t. f. kamreraren som t. f. förste revisorn skulle
komma i åtnjutande av ett andra ålderstillägg av 500 kronor, den förre från
den 1 januari 1938 och den senare från den 1 januari 1939, enär de innehaft
förordnande å sina befattningar under 10 år den 27 maj 1937 (sålunda
redan före statens övertagande av kassan) respektive den 26 januari 1938.
Med hänsyn härtill och till att nämnda tjänstemän icke fått sina löner reglerade,
oaktat fullmäktige upprepade gånger härom gjort framställning, anse
fullmäktige skäligt, att de tillerkännas ett andra ålderstillägg i samband med
kassans överlåtande till staten. Fullmäktige vilja i detta sammanhang erinra
om att tjänstemän med reglerad lön i motsvarande lönegrader redan efter 9
år komma i åtnjutande av sitt tredje ålderstillägg.

Enligt före den 1 juli 1935 gällande avlöningsstat av år 1908 skulle lönen
för kamreraren och förste revisorn ökas, efter 5 ars väl vitsordad tjänstgöring
med 500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor.

10 mom.

Donationsfondernas behållning per den 30 juni 1936 framgår av följande
tablå:

H. af Cristiernins invalidinrättning ..................

Kontrollör J. F. Blomstedts donationsfond............

Kommendör C. J. Blomstedts pensionsinrättning ......

Överstelöjtnant H. W. Blomstedts testamentsfond......

Ida Wollins testamentsfond ........................

Gyllengranatska änkefonden ........................

Kassör Berghs donationsfond........................

Kommendör A. J. Rosengrens testamentsfond ........

1884 års officerares minnesfond ....................

Landshövding Nordenfelts minnesfond ..............

Konteramiral Sten Ankarcronas understödsfond ......

Generalmajor Otto Ludvig Beckmans minnesfond......

Matrosers m. fl.:s förutvarande gratialsinrättnings fond . .

kronor 534,355: 61

» 1,927:15

» 28,016: 18
» 88,083:62

» 32,846:08

» 50,385:35

» 45,444:96

» 68,746:43

» 1,000: —

» 2,448: 76

» 104,062:64

» 5,392:82

» 9,349:65

Summa kronor 972,059: 25.

Vad som från delegerades sida förutsatts beträffande den framtida förvaltningen
av donationsfonderna har, enligt vad familjepensionsutredningen
anfört, icke föranlett någon erinran från utredningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Fullmäktige för marinens familjepensionskassa hava rörande det vid överenskommelsen
fogade förslaget till reglemente för stiftelsen H. af Cristiernins
invalidinrättning framhållit, att där omförmäld revision icke borde bindas
till viss kalendermånad utan i stället anknytas till räkenskapsårets utgång och
vara verkställd inom två månader därefter. Revisorernas berättelse borde avgivas,
förutom till Kungl. Maj:t, jämväl till samtliga de personalsammanslutningar
inom marinen, som berördes av invalidinrättningens verksamhet.

11 mom.

Rörande detta moment har familjepensionsutredningen anfört:

Enligt förevarande moment skall kassan vid övertagandet överlåta samtliga
tillgångar till staten. Därvid har såsom ett särskilt önskemål från delegerades
sida framhållits, att kassans nuvarande fastighet i Karlskrona även i fortsättningen
måtte användas för något statligt ändamål, ett önskemål, till vilket
utredningen vill giva sin anslutning.

Momentets andra stycke innehåller en av praktiska skäl förestavad bestämmelse,
att, där delägare på grund av gällande stadgande i § 79 i 1899 års regiemente
för flottans pensionskassa är berättigad att under vissa betingelser
få till sig återbetald viss del av erlagda avgifter till kassan, dylik återbetalning
skall verkställas före övertagandet, oberoende av örn vederbörande vid
denna tidpunkt uppnått den för stadgandets tillämplighet fastställda levnadsåldern.
Som nämligen den åsyftade förmånen äger en synnerligen begränsad
räckvidd och ringa ekonomisk betydelse, har det ansetts lämpligast att avlösa
densamma redan före statens övertagande av kassan.

Fullmäktige för marinens familjepensionskassa hava hemställt, att motsvarande
bestämmelse som i överenskommelsen angående arméns kassa örn
ersättning för revision och fullmäktigemöte samt till direktionen måtte meddelas
i detta moment.

Härjämte uttala fullmäktige önskvärdheten av att kassans fastighet om
möjligt disponerades för något marinens ändamål.

Överenskommelsen angående tullstatens enskilda pensions inrättning.

1 mom.

Reträffande innehållet i detta moment har generaltullstgrelsen framhållit,
att bestämmelsen om statens övertagande av pensionsinrättningens alla rättigheter
jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet
jämväl komme att innefatta rätt för staten att åtnjuta den i reglementet
omförmälda förmånen av tre respektive två procent av beslagare tillkommande
andel av böter eller av försäljningssumman för förverkad egendom
eller av belopp, som utgåves i ersättning för sådan egendom. Denna andel
hade under de senaste tio räkenskapsåren uppgått till härefter angivna

belopp: 1926/1927 ....	.... kronor 3,029: 33	1931/1932 ....	.... kronor 3,497: 78
1927/1928 ....	» 3,186: —	1932/1933 ....	» 2,758:72
1928/1929 ....	» 3,407:71	1933/1934 ....	» 3,270:45
1929/1930 ....		1934/1935 ....	» 3,186: 73
1930/1931 ....	» 3,694:23	1935/1936 ....	» 2,720:76.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Det hade, yttrar styrelsen vidare, synts kunna ifrågasättas, huruvida berörda
förmån varit avsedd att eller i varje fall i fortsättningen borde tillkomma
staten, som därigenom komnie att erhålla ett särskilt tillskott till kronan
i beslagsmålen enligt lag eller särskild författning tillerkänd andel. Den
avvägning mellan kronan och beslagare, som i gällande lag eller författning
skett, bleve således därigenom förskjuten. Till förekommande av att överenskommelsen
finge till följd en dylik icke önskvärd förskjutning hade därför
egentligen bort till momentet fogas ett tillägg, däri den i reglementet angivna
förmånen uttryckligen undantagits. Med hänsyn likväl till att ett av styrelsen
i utlåtande den 3 december 1936 tillstyrkt förslag om beslagarandelarnas
borttagande stöde inför slutlig behandling och att omförmälda del av beslagares
andelar visat sig stanna vid jämförelsevis ringa belopp, hade styrelsen
ansett sig kunna för underlättande av överlåtelseärendets slutliga avgörande
avstå från att såsom villkor för överenskommelsens godtagande påyrka
införande av ett sådant undantag i överenskommelsen.

2 morn.

I momentet angivas de delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet
med vissa i efterföljande moment omförmälda undantag från övertagandet
skall gälla. Sålunda stadgas, att reglementet skall bliva tillämpligt
beträffande en var vid övertagandet i tullverkets tjänst kvarstående delägare,
som icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej bliva
underkastad reglementet. Delägare, som före övertagandet övergått från befattning
med högre avgifter till befattning, där avgifterna äro lägre, skall alltjämt
anses innehava den högre befattning, för vilken avgifterna vid övertagandet
erlades.

3 mom.

Fcimiljepensionsutredningen har rörande bestämmelsen i detta moment anfört,
att det ansetts motiverat att efter övertagandet icke påfordra betalning
av resterande åldersavgift i anledning av inträde såsom delägare, och detta
på den grund, att befattningshavare, vilka haft att erlägga dylik avgift, inträtt
i pensionsinrättningen först efter den 30 september 1934 eller således å
tid, då 1934 års reglemente vunnit tillämpning med månadsavgifter, vilka i
stort sett låge på samma nivå som avdragen enligt allmänna familjepensionsreglementet.

5 mom.

I detta moment bibehållas delägarna vid dem enligt pensionsinrättningens
nuvarande reglemente tillförsäkrad rätt till viss avkortad pension för änka,
även örn äktenskapet ingåtts efter det delägaren fyllt 60 år.

6 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet, alt hittillsvarande bestämmelser
alltjämt skola gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet
icke blir tillämpligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Dessa delägare utgöras av sådana, som vid övertagandet antingen

a) avgått med rätt till tjänstepension;

b) kvarstå i tullverkets tjänst men före övertagandet anmält sin önskan
att ej bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet; eller

c) avgått utan rätt till tjänstepension och därvid bibehållit delaktighet i
pensionsinrättningen, vilket kan förekomma på grund av de före den 1 oktober
1934 gällande bestämmelserna.

Från regeln att för nu angivna delägare hittillsvarande bestämmelser alltjämt
skola gälla, stadgas de undantagen, att delägare i intet fall skall bidraga
till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med
tjänstepension eller, beträffande delägare, som avgått utan dylik pension,
efter det han uppnått en levnadsålder av 70 år, samt att eventuell rätt till
D-pension icke alltid skall bibehållas.

Beträffande förstnämnda undantag torde böra erinras, att avgift enligt nu
gällande huvudbestämmelser som regel utgår, tills vederbörande fyllt 65
år, men att för delägare, som ej övergått å huvudbestämmelserna, avgiftsplikten
upphör först vid vederbörandes död eller, såsom för närvarande provisoriskt
gäller, vid en dessförinnan uppnådd ålder av 70 år.

Vad angår det undantag, som har avsende å D-pensionen, har fawiljcpensionsutredningen
anfört:

Enligt § 37 i 1934 års reglemente för tullstatens enskilda pensionsinrättmng
ha vissa delägare, som vid samma reglementes ikraftträdande icke uppnått
60 års ålder, förklarats kunna få rätt att genom erläggande av tilläggsavgift
bereda sina efterlevande särskild tilläggspension, s. k. D-pension,^ på
vissa i paragrafen närmare angivna villkor. Åtskilliga ansökningar om rätt
att förvärva dylik pension ha inkommit till pensionsinrättningen, men ansökningarna
lia ännu icke slutbehandlats, och några avgifter för ändamålet
hava sålunda icke uttagits. Det har i överenskommelsen förutsatts, att rätten
till D-pension — utom beträffande sådana delägare, vilka avlidit eller
tjänstepensionerats före statens övertagande av pensionsinrättningen — icke
vidare skall bibehållas, försåvitt icke vederbörande delägare i sin anmälan
om att få förbliva vid de tidigare pensionsbestämmelserna uttalat särskild önskan,
att berörda rätt måtte äga bestånd. Självfallet är, att staten berättande
sådana vid överagandet i tjänst kvarstående delägare, som ansökt om Dpension
men ej i samband med övertagandet på nämnda sätt förnyat sin
ansökan, icke skall kunna utkräva de särskilda D-pensionsavgifter, som vederbörande
förbundit sig att erlägga, räknat från tiden för ikraftträdandet av
1934 års reglemente för pensionsinrättningen.

Såsom vid redogörelsen för pensionsinrättningens nuvarande organisation
är nämnt, kan rätt att bereda efterlevande D-pension medgivas sådana, som
omedelbart före ikraftträdandet av 1934 års reglemente voro delägare i pensionsinrättningen.
Ansökan örn dylik rätt skulle enligt reglementets bestämmelser
hava inkommit till direktionen inom tre månader efter berörda ikraftträdande.
Det ankommer på direktionens prövning, huruvida med hänsyn
till sökandens hälsotillstånd ansökningen må kunna bifallas. Avgiften för
D-pensionen utgår för tiden från ikraftträdandet t. o. m. den månad, under
vilken delägaren uppnår 65 års ålder eller avlider eller med vars utgång han

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

utträder ur pensionsinrättningen. Ansökan om rätt lill D-pension kan under
vissa omständigheter frånträdas.

7 mom.

Med grundpension och tilläggspension avses de pensioner, vilka utgå till
efterlevande efter delägare, som avlidit före den 1 oktober 1934.

Dyrtidstillägg skall enligt momentet utgå även å B- och C-pension, ehuru
så icke tidigiare skett. Härom anför familjepensionsutredningen, att samma
skäl, som föranlett utredningen att föreslå, att dyrtidstillägg skulle få beräknas
å den tillfälliga pensionsförhöjningen i militärkassoma, ansetts gälla
jämväl i här avsett fall.

Momentets andra stycke innefattar särskilda regler för beräknande av
D-pension, varjämte, såsom familjepensionsutredningen anför, av billighetshänsyn
här föreskrivits, att avgift för dylik pension icke skulle utkrävas, då
vederbörande delägare avlidit före övertagandet.

Familjepensionsutredningen har påpekat, hurusom de pensioner, vilka enligt
den vid redogörelsen för pensionsinrättningens nuvarande organisation omnämnda
författningen av den 16 februari 1833 direkt av tullmedel utginge
till vissa tulltjänstemäns i fattigdom efterlämnade änkor och barn, icke rönte
inflytande av den träffade överenskommelsen.

8 mom.

S. E. Widéns donationsfond hade per den 30 juni 1936 en behållning av
51,688 kronor 52 öre.

Följande donationsfonder, som redovisas per kalenderår, hade den 31 december
.1935 en behållning, som utgjorde för

f. d. Generaltulldirektören N. A. G:son Hennichs fond..

Jakob Lindströms pensionsfond ....................

Helmer Schotts fond ..............................

kronor 17,382:—
» 2,104:93

» 1,519:59

Summa kronor 21,006: 52.

Reinhardtska fonden samt Tullförvaltare Hildings fond hava först under
år 1936 avskiljts såsom särskilda fonder från pensionsinrättningens övriga
tillgångar. Nämnda fonder hade per den 31 december 1936 en behållning
av 8,699 kronor 13 öre respektive 4,936 kronor 86 öre.

Vad som från delegerades sida förutsatts rörande statens framtida förvaltning
av donationsfonderna har, enligt vad familjepensionsutredningen anfört,
icke gjvit anledning till erinran från utredningen.

Ytterligare uttalanden i samband med överenskommelserna.

Familjepensionsutredningén har framhållit, hurusom en överlåtelse av
tullstatens enskilda pensionsinrättning torde påkalla en del smärre ändringar
i vissa författningar, där pensionsinrättningen för närvarande funnes
omnämnd.

Kungl. Alaj:ts proposition nr 248.

Härutinnan har generaltullstyrelsen erinrat om att enligt § 8 i reglementet för
pensionsinrättningen densamma åtnjöte andel av böter och vitén samt värdet
av förbrutet gods i vissa fall ävensom av vissa andra till tullverket inflytande
belopp efter vad därom i lag eller särskild författning vore stadgat, samt
att dylikt stadgande funnes intaget i åtta av styrelsen angivna författningar,
av vilka två utfärdats med riksdagens medverkan.

Generaltullstyrelsen yttrar vidare i denna del bland annat, att, därest staten
övertoge pensionsinrättningens rörelse, antingen därav påkallade ändringar
borde vidtagas i en var av de uppräknade författningarna eller ock genom
särskild lag borde stadgas, att pensionsinrättningens ifrågavarande rätt
skulle upphöra. Styrelsen ville förorda sistnämnda alternativ. Den föreslagna
lagen borde, enligt styrelsens mening, träda i kraft den dag, från och
med vilken pensionsinrättningens rörelse övertoges av staten och reglementet
för inrättningen upphörde att gälla. Särskild övergångsbestämmelse torde
icke erfordras. Där verkställighet av utslag, varigenom pensionsinrättningen
tillerkänts andel i böter eller dylikt, ägde rum efter det lagen trätt i kraft och
reglementet upphört att gälla, torde nämligen redovisning av pensionsinrättningens
andel till annan än kronan icke kunna ifrågakomma.

Slutligen hava fullmäktige för marinens familjepensionskassa anfört i huvudsak
följande: Den 1 juni 1942 infölle 300-årsdagen av kassans grundande.
Med anledning härav hade redan 1935 års fullmäktige givit direktionen
för kassan i uppdrag att vidtaga åtgärder för utgivande av en skrift
till hugfästande av detta minne. En skrift av ifrågavarande art hade emellertid
redan dessförinnan utarbetats. För dennas utgivande erfordrades viss
omarbetning m. m. Härför och för skriftens tryckning beräknades ett anslag
av högst 7,000 kronor vara erforderligt. Då fullmäktige funne det
högeligen önskvärt, att efter kassans förestående upphörande en berättelse
örn densammas organisation och verksamhet bevarades till eftervärlden och
gjordes tillgänglig för forskningen, hemställde fullmäktige, att av kassans
tillgångar ett belopp av 7,000 kronor finge avsättas för utgivande av berörda
skrift, och att bestämmelse härom måtte intagas i överenskommelsen.

Departementschefen.

Allmänna familjepensionsreglementet är enligt sin lydelse avsett att gälla
för alla sådana befattningshavare, manliga och kvinnliga, ordinarie och ickeordinarie,
för vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet gäller.
Ikraftträdandet skall emellertid ske successivt för olika förvaltningsområden,
allteftersom de kassor, vilka nu omhänderhava familjepensioneringen för
ordinarie manliga befattningshavare inom respektive förvaltningsområden,
träffa överenskommelser med staten. Det har nämligen ansetts vara förenat
med alltför stora olägenheter att inom samma förvaltningsområde under en
längre tidsperiod tillämpa skilda familjepensionssystem för å ena sidan de
befattningshavare, som en gång vunnit delaktighet i någon av familjepensionskassorna,
och å andra sidan övriga befattningshavare.

Kunni. Maj.ts proposition nr 24S.

Föregående års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att träffa överenskommelser
med civilstatens samt telegrafverkets och statens järnvägars änkeoch
pupillkassor. Förslag till överenskommelser med åtminstone de tre
större av återstående kassor förutsattes komma att föreläggas 1937 års riksdag.
Under år 1936 hava i enlighet härmed överenskommelser träffats rörande
de nyss angivna tre kassorna. Preliminära överenskommelser föreligga
nu även mellan 1934 års familjepensionsutredning, å ena sidan, samt
delegerade för envar av arméns och marinens familjepensionskassor samt
tullstatens enskilda pensionsinrättning, å andra sidan, rörande sistnämnda
tre pensionsanstalter. Dessa sistnämnda överenskommelser äro träffade
från utredningens sida under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens
godkännande samt från delegerades sida under förbehåll av godkännande,
såvitt angår arméns och marinens familjepensionskassor, av kassornas
fullmäktige och, beträffande tullstatens enskilda pensionsinrättning, av pensionsinrättningens
delägare i vederbörlig ordning. Överenskommelserna rörande
de militära kassorna hava redan i princip — med vissa erinringar
— godkänts av kassornas fullmäktige. Överenskommelsen rörande tullstatens
enskilda pensionsinrättning, som på grund av bestämmelse i pensionsinrättningens
nuvarande reglemente ansetts böra för godkännande underställas
såväl inrättningens direktion som även generaltullstyrelsen och delägarna
i inrättningen, har godkänts i förstnämnda två instanser. Delägarnas
mening örn överenskommelsen däremot, vilken kan avse allenast bifall
till eller avslag å densamma, kommer icke att bliva känd förrän vid utgången
av innevarande mars månad, till vilken tidpunkt generaltullstyrelsen infordrat
vederbörandes yttranden. Oavsett att resultatet av omröstningen
bland delägarna i tullstatens enskilda pensionsinrättning ännu ej föreligger,
torde Kungl. Maj:t nu böra inhämta riksdagens bemyndigande att träffa
överenskommelser av närmare angivet innehåll rörande ifrågavarande tre
kassor.

I den mån så med hänsyn till de ekonomiska betingelserna ansetts kunna
ske, hava de tre nu föreliggande preliminära överenskommelserna grundats
på samma allmänna principer som riksdagen föregående år godtagit för
de då behandlade kassorna.

Dessa principer innebära för de nu ifrågavarande kassornas vidkommande,
att staten i samband med övertagande av kassornas samtliga tillgångar
jämväl övertager alla dem tillkommande rättigheter och åvilande förpliktelser,
därvid emellertid samtidigt förklaras, att vid övertagandet i tjänst
varande delägare med nyreglerad lön, som icke anmäler sig föredraga, att
de äldre bestämmelserna fortfarande tillämpas, i allmänhet skall vara underkastad
allmänna familjepensionsreglementets stadganden med vissa avvikelser
särskilt i fråga örn avdragsbestämmelserna samt rörande föreskrifterna
örn avkortning i vissa fall av familjepensionen. Beträffande delägare eller t
pensionstagare, för vilken allmänna familjepensionsreglementet icke blir
tillämpligt, skola äldre bestämmelser alltjämt tillämpas av staten, som där -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

vid emellertid dels efterskänker de familjepensionsavgifter, som skulle utgå
efter avsked med tjänstepension, dels ock ökar pensionsförmånerna med
visst procentuellt tillägg.

Den vid utredningsarbetet rörande familjepensionsväsendets centralisering
iakttagna principen, att även kassornas nuvarande delägare såvitt möjligt
borde erhålla de i ett nytt statligt familjepensionsreglemente bestämda pensionsförmånerna,
har sålunda även i förevarande överenskommelser såtillvida
upprätthållits, att allmänna familjepensionsreglementet med vissa avvikelser
i allmänhet förutsättes bliva tillämpligt å vid övertagandet i tjänst varande
delägare med reglerad lön. Avvikelserna från allmänna familjepensionsreglementet
i fråga om familjepensionsavdragen beträffande förevarande
kassor äro emellertid av annan innebörd än motsvarande avvikelser för
delägarna i de förut behandlade kassorna. Vid de tidigare träffade överenskommelserna
har den principen följts, att i tjänst varande kassadelägare
även sedan de blivit underkastade allmänna familjepensionsreglementet betala
sina gamla avgifter. Förevarande överenskommelser grundas i stället på
förutsättningen, att ifrågavarande delägare efter statens övertagande av vederbörande
kassa omedelbart skola vidkännas familjepensionsavdrag av i
allmänna familjepensionsreglementet fastställd storlek. För såväl ifrågavarande
som de tidigare behandlade kassorna gäller, enligt de preliminära
överenskommelserna, att delägarna i allmänhet skola vara pliktiga att slutbetala
påförda retroaktivavgifter och andra avgifter av liknande slag.

Nyssnämnda procentuella tillägg å pensionsförmånerna, vilket utgår jämväl
enligt de tidigare träffade överenskommelserna och för de där behandlade
kassorna motsvara vederbörande kassas beräknade överskott vid tillämpning
av en räntefot av 4 procent och i övrigt av sådana s. k. självkostnadsgrunder,
som begagnats vid beräknande av familjepensionsavdragen enligt
allmänna familjepensionsreglementet, skulle, med anlitande av samma beräkningsgrunder,
för tullstatens enskilda pensionsinrättning hava uppgått till
ungefär 16 procent. Genom att allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala
förutsättes tillämplig för delägare i tjänst, har emellertid en ytterligare
tillgång skapats, av vilken en del ansetts möjlig att betrakta såsom
täckning av kostnaden vid en höjning av pensioner till nuvarande änkor och
barn samt blivande efterlevande till tjänstepensionärer. Procenttalet har
därför kunnat bestämmas till 20. Vad de militära kassorna angår hava utgångspunkterna
uti ifrågavarande hänseende varit desamma som i fråga örn
tullstatens enskilda pensionsinrättning, dock med det tillägget, att beträffande
dessa kassor även beaktats, att pensionsförmånerna ej skäligen i genomsnitt
borde överstiga pensionsförmånerna från tullstatens enskilda pensionsinrättning.
Härjämte har, vad marinens familjepensionskassa angår, med
tillgodoräknande av en del av berörda nyskapade tillgång en höjning av de
utgående barnpensionerna vidtagits till den procent av änkepensionen, som
är bestämd i allmänna familjepensionsreglementet. Procenttalen för tilläggen
i de militära kassorna äro enligt dessa principer i överenskommelserna
fixerade till 25 respektive 14.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

De för närvarande utgående familjepensionerna från förevarande tre kassor
äro som regel avsevärt lägre än familjepensionerna från de förut behandlade
kassorna. För åstadkommande av en förbättring, utöver den procentuella
förhöjningen, av de allra lägsta pensionerna hava därför i förevarande
överenskommelser, i olikhet mot vad tidigare gjorts, bestämmelser intagits,
som leda till, att de sammanlagda pensionsförmånerna icke komma att understiga
ett visst av levnadskostnadsindex beroende minimibelopp, som vid
ett indextal av 156 eller 157 utgör ungefär 538 kronor för ensam änka samt
vad beträffar barnpensioner och barntillägg häremot svarande belopp enligt
5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet.

Allmänna familjepensionsreglementets regelmässiga tillämpning^ för nuvarande
delägare i tjänst innebär, att staten till pensioner, som utgå till dessa
delägares efterlevande, lämnar ett bidrag motsvarande dels den beräknade
kostnaden för viss del av de fasta~pensiönsförmånerna, dels ock den rörliga
pensionsdelen. Den årliga kostnaden för förstnämnda del av bidraget
kan beträffande förevarande kassor sägas ungefärligen motsvara de nuvarande
statsbidragen till kassorna.

Såsom av byråchefen Janssons promemorior framgår komma, vad de militära
kassorna angår, dyrtidstilläggen, därest överenskommelserna godkännas,
på grund av företagen höjning av underlagen för dyrtidstilläggsberälcningen
att till en början något ökas i förhållande till de belopp, som skulle
utgå vid oförändrade grunder. Å andra sidan komma de rörliga pensionsdelarna
för framdeles inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familjepensionsreglementet
äger tillämpning, att, räknat efter nuvarande mdexlage,
högst avsevärt (i genomsnitt omkring 40 procent för arméns kassa och 50
procent för marinens kassa) understiga de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggen
för motsvarande fall enligt nu gällande grunder. Beträffande
tullstatens kassa gäller, att dyrtidstilläggen i förhållande till kostnaden enligt
nuvarande grunder för nuvarande pensionärsbestånd och vid nuvarande
indexläge efter en överslagsberäkning kommer att ökas med cirka 10,000
kronor om året. De rörliga pensionsdelarna för framdeles inträffande pensionsfall,
å vilka allmänna familjepensionsreglementet äger tillämpning, synas,
enligt vad byråchefen Jansson i sin promemoria angående sistnämnda
kassa uppgiver, vid nuvarande indexläge tämligen nära överensstämma med
dyrtidstilläggen för motsvarande fall enligt nu gällande grunder (utan höjning
av tilläggsunderlaget).

Överenskommelserna innebära emellertid ytterligare for envar av förevarande
kassor — liksom fallet var med överenskommelsen rörande civilstatens
änke- och pupillkassa — en särskild kostnad av övergångsnatur.

De verkställda beräkningarna beträffande förevarande tre kassor utvisa
nämligen, vid tillämpning av militära självkostnadsgrunder (jfr bilaga K)
i fråga örn de militära kassorna och civila självkostnadsgrunder i övrigt, att
__ med bortseende från alla statliga bidrag — kassornas av staten övertagna
tillgångar, inberäknat värdet av blivande avdrag enligt allmänna familjepen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sionsreglementet för de nuvarande delägarna i tjänst, icke förslå att bringa
upp pensionsförmånerna till vad i överenskommelserna stadgats. Härför erfordras
i stället tillskott, vilkas kapitalvärden uppgå i arméns kassa till omkring
10,064,000 kronor, i marinens kassa till 5,180,000 kronor samt i tullstatens
kassa till ungefär 2,490,000 kronor. Om av den tillgång, som skapats genom
att allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala och icke de nuvarande
pensionsavgifterna tillämpats, en del, på sätt förut nämnts, betraktas
som täckning för en höjning av nuvarande pensioner och pensioner till
efterlevande efter nuvarande tjänstepensionärer, så kan återstoden tillgodoräknas
vid uppskattningen av de erforderliga tillskotten, vilka sålunda eljest
blivit större än nyss angivits.

I fråga örn övergångskostnader av nu angivna slag anförde jag vid min
anmälan av de preliminära överenskommelserna angående civilstatens och
telegrafverkets änke- och pupillkassor, att en grundtanke i planen för de
större familjepensionskassornas övertagande varit den, att kassornas beräknade
överskott vid tillämpning av en räntefot av 4 procent och i övrigt av
s. k. självkostnadsgrunder i stort sett skulle kunna finansiera förbättringen
av pensionsförmånerna, om man bortsåge från statsbidragen. Emellertid
vore kassornas ställning, bland annat på grund av olikheter i avgifter och de
växlande grunderna för statsbidrag, givetvis så olika, att berörda princip
måste leda till att i vissa kassor överskottet mer än väl försloge, medan i
andra kassor brist uppstode. Liksom förevarande reglering av familjepensionsförhållandena
för statens befattningshavare åsyftade införande av enhetliga
grunder för framtiden, borde staten, framhöll jag, under övergången
träda emellan för vinnande av en utjämning genom att, inom rimliga gränser,
påtaga sig kostnaden för att täcka en brist av nämnda slag.

Vad nu ifrågavarande kassor angår kan visserligen såsom skäl för att de
erforderlig*a tillskotten skulle anses rimliga icke åberopas det av mig beträffande
civilstatens kassa anförda skälet, att vederbörande kassa hitintills
allenast åtnjutit skäligen ringa bidrag från statens sida. Statsbidragen till
förevarande kassor hava nämligen relativt sett varit betydande. (Jfr sammanställningen
å s. 122—123 i prop. 201/1936.) Emellertid måste, såsom
familjepensionsutredningen anfört, det uppställda syftemålet — en för statens
befattningshavare enhetligt ordnad familjepensionering — anses så behjärtansvärt
och ur administrativ synpunkt angeläget, att staten icke bör tveka
att för ett övertagande av dessa svagare kassor ikläda sig större bördor, än
som befunnits påkallat beträffande de ekonomiskt mera gynnsamt ställda kassorna.
Härvidlag torde jämväl böra beaktas, att de från statens sida för
dessa kassor erforderliga större tillskotten så långt möjligt begränsats genom
att delägarna ålagts större uppoffringar än i de övriga kassorna. Såsom jag
förut berört har nämligen i förevarande överenskommelser förutsatts, att
delägare i tjänst efter statens övertagande av vederbörande kassa omedelbart
skola underkasta sig allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser
i avgiftshänseende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Förevarande överenskommelser, som frånsett vissa särskilda punkter lämnats
utan erinran i de avgivna yttrandena, äro enligt min mening godtagbara
även såvitt de i övrigt beträffande de allmänna principerna skilja sig från de
förut behandlade. Jag åsyftar härvid de bestämmelser, som avse förhöjning
av de lägsta pensionerna till visst minimibelopp, ävensom det sätt,
på vilket det procentuella tillägget för pensionerna till nuvarande änkor och
barn samt till nuvarande tjänstepensionärers efterlevande m. fl. bestämts.

I samband med vad nu anförts torde jag få till behandling upptaga det särskilda
önskemål angående en förbättring av pensionerna för nuvarande änkor
och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, som framställts
av delegerade för de militära kassorna. Berörda önskemål, som åsyftar en
förhöjning av nämnda pensioner till 75 procent av allmänna familjepensionsreglementets,
har särskilt motiverats därmed, att de militära familjepensionerna
för närvarande vore så låga, att de även med den i vederbörande överenskommelse
förutsatta procentuella förhöjningen i många fall icke skulle
komma upp till sådana belopp, att huvudsyftet med statens övertagande av
familjepensioneringen ernåddes. Detta huvudsyfte finge nämligen anses vara,
att familjepensionärerna skulle kunna beredas sådana pensionsbelopp, att deras
existens därigenom bleve någorlunda tryggad. Marinens delegerade hava
även bland annat framhållit, att, därest såsom de förutsatte, ifrågavarande
pensioner bestämdes till att utgöra viss procentuell del av allmänna familjepensionsreglementets,
den i marinens kassa förefintliga indelningen av delägarna
i olika klasser komme att försvinna. Detta skulle vara en fördel, då
klassindelningen i fråga vore föråldrad och ställde de efterlevandes familjepensioner
i mycket ojämn relation till motsvarande beställningshavares löneförmåner.
Att just procenttalet 75 valts för den önskade förhöjningen har
av delegerade för arméns kassa motiverats därmed, att man vid tillämpning
av detta procenttal för flertalet grader komme mycket nära de pensionsbelopp,
som ernåddes enligt överenskommelsen. Den egentliga och största betydelsen
skulle förhöjningen vid detta procenttal få för de lägsta graderna, där behovet
av en pensionsförhöjning även vore mest framträdande. Beträffande
marinens kassa hava liknande skäl åberopats. Delegerade för arméns kassa
hava vidare förutsatt, att den önskade pensionsförhöjningen icke skulle gälla
dem, vilka erhölle pension från allmänna militäränkepensionsstaten eller vilkas
män (fäder) varit delägare i arméns gamla änke- och pupillkassa eller i
nya kassans äldre avdelning. I dylika fall vore nämligen pensionstagare i
rimlig utsträckning tillgodosedda antingen tidigare genom kassans egen försorg
eller ock numera genom överenskommelsen. På liknande sätt hava delegerade
för marinens kassa förutsatt, att pensionsförhöjningen icke skulle
gälla nuvarande pensionstagare, som åtnjöte pension enligt före år 1913 meddelade
bestämmelser. Slutligen hava delegerade för båda kassorna uttalat, att
pensionsförhöjningen, därest bestämmelser örn en dylik icke kunde meddelas
såväl för nuvarande änkor och barn som för de nuvarande tjänstepensionä -

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

rernas efterlevande, i främsta rummet borde komma sistnämnda kategori till
del.

Det har utrönts, att ifrågavarande pensionsförhöjning, därest den genomfördes,
skulle medföra en ytterligare ökning av statens sammanlagda kostnader
med ett kapitalvärde (beräknat efter militära grunder och enligt en ievnadskoslnadsindex
av 156 eller 157 ) av för armén omkring 5,650,000 kronor
samt för marinen omkring 1,050,000 kronor. Motsvarande ökning skulle leir
tullstaten belöpa sig till omkring 939,000 kronor. Det är vidare att märka, att,
därest bestämmelser om ifrågavarande pensionsförhöjning den 30 juni 1935
varit i kraft, då utgående pensioner, samtliga förmåner inräknade, enligt verkställda
beräkningar skulle hava ökats med ett årligt belopp, utöver vad som
skulle hava utgått enligt överenskommelserna, av omkring 250,000 kronor för
armén och 55,000 kronor för marinen. För tullstaten är motsvarande siffra
för pensioner per den 1 februari 1937 95,000 kronor.

Familjepensionsutredningen har funnit ifrågavarande önskemål behjärtansvärt
men icke ansett sig kunna i överenskommelsen tillgodose detsamma.
Statskontoret har icke velat motsätta sig önskemålet. Av övriga myndigheter,
som yttrat sig i denna del, har allenast marinförvaltningen — med hänsyn
till kostnadsökningen — funnit sig ej kunna föreslå ett bifall.

Av det anförda framgår, att ett tillgodoseende av förevarande önskemål
förutsätter ytterligare utgifter — av övergångsnatur — från statens sida, vilkas
kapitalvärde i och för sig måste anses vara av betydande storlek. Härvid
är också att märka, att, ehuru dessa utgifter givetvis fördela sig över en
lång tidsperiod, desamma likväl äro av den art, att de komma att visa sig
särskilt kännbara under de närmaste åren efter kassornas övertagande för att
sedermera så småningom avtaga. Såsom delegerade anfört och såsom jag
själv i samband med förslaget om allmänt familjepensionsreglemente tidigare
framhållit, måste emellertid de militära familjepensionerna för närvarande
betecknas såsom alldeles otillräckliga för sitt ändamål. Visserligen
förklaras detta till en väsentlig del av de tillämpade låga avgiftsskalorna,
men hänsyn får tagas även till militärpersonalens låga pensionsåldrar och
vissa andra på den militära familjepensioneringen i fördyrande riktning inverkande
faktorer. Genom allmänna familjepensionsreglementets tillämplighet
å framtida befattningshavare och å nuvarande delägare i aktiv tjänst
bliva svårigheterna i familjepensionshänseende för dessa kategorier helt avhjälpta.
Så är emellertid icke fallet för de kategorier, vilka med önskemålet
avses. Oaktat den procentuella förhöjning av pensionsförmånerna, som överenskommelserna
för dem innebära, synas billighetsskäl tala för bifall lill
framställningen örn en generell pensionsförhöjning av föreslagen art. Emellertid
måste beaktas, att motsvarande synpunkter, som av delegerade åberopats
till stöd för det av dem framförda önskemålet, göra sig gällande jämväl
inom andra delar av det statliga pensionsväsendet. Då det är önskvärt, att
ifrågavarande spörsmål vinner en, såvitt möjligt, enhetlig lösning inom de
olika områden, där det kan äga aktualitet, är jag för närvarande icke beredd
att framlägga förslag om den av delegerade ifrågasatta pensionsförhöjningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Ett annat önskemål, som framförts av delegerade för de olika kassorna,
berör de i överenskommelserna intagna bestämmelserna om slutbetalning
av vid kassornas övertagande resterande retroaktivavgifter samt andra avgifter
av motsvarande slag och avser, att bestämmelserna i fråga måtte utgå.
Jag torde vid behandlingen av detta önskemål till en början få erinra därom,
att, medan enligt nu gällande bestämmelser dylika avgifter erläggas i ett flertal
familjepensionskassor, däribland de förevarande, motsvarande avgifter
icke uttagas enligt allmänna familjepensionsreglementet. Detta reglemente
förutsätter i stället, att familjepensionerna icke alltid skola utgå med fulla
belopp utan skola kunna avkortas i proportion till vederbörandes tjänstetid. I
arméns kassa utgå retroaktivavgifter och befordringsavgifter. De förra skola
i princip betalas vid inträdet i kassan men kunna få amorteras under loppet
av två år. Befordringsavgifterna skola erläggas under loppet av ett år. I
marinens kassa erläggas retroaktivavgifter och, i ett mindre antal fall, tillläggsavgifter,
vilka bådadera utgå som en förhöjning i årsavgiften under samma
tid som denna. Tullstatens kassa slutligen har åldersavgifter för sådana,
som efter den 30 september 1934 inträda såsom delägare eller vinna uppflyttning
till högre månadsavgiftsklass. Åldersavgifterna skola som regel betalas
under loppet av tio år vid inträde såsom delägare men eljest under loppet av
halva denna tid.

De preliminära överenskommelserna angående förevarande kassor stadga
nu som en allmän princip, att ifrågavarande vid övertagandet ej betalda avgifter
skola slutbetalas jämväl av sådana delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet
och således även detta reglementes jämförelsevis
höga avdragsskala får tillämpning. Det har nämligen ansetts, att vederbörande
delägare, i den mån vid övertagandet slutbetalning icke skett, då kunde
sägas häfta i skuld för avgifter, genom vilkas erläggande han tillförsäkrat
sina efterlevande oavkortad familjepension. Från regeln om, att avgifterna
skola slutbetalas, stadgas emellertid i överenskommelserna de undantagen,
beträffande marinens kassa, att regeln ej skall gälla tilläggsavgifterna, som
ansetts vara av alltför speciell art, och ej heller retroaktivavgifterna för
flaggkorpraler och högbåtsmän på grund av dessa beställningshavares i ekonomiskt
hänseende svaga ställning. Ej heller skall, i fråga örn tullstatens
kassa, huvudregeln gälla de åldersavgifter, vilka påförts i anledning av inträde
såsom delägare.

Till jämförelse med vad sålunda enligt förevarande överenskommelser
gäller må, beträffande överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa,
erinras, att för sådana delägare i denna kassa, för vilka allmänna
familjepensionsreglementet från övertagandet skall gälla, avdragsskalan i
reglementet som regel icke blir tillämplig förrän vid befordran. Då befordran
sker, får vederbörande välja mellan befrielse från slutbetalning av då
resterande tidigare befordringsavgifter, därvid oavkortad familjepension ej
garanteras honom, eller att fullgöra slutbetalningen, med påföljd att någon
avkortning av familjepensionen ej får ske. Härom anförde generalpoststyrelsen
föregående år i sitt då avgivna yttrande angående överenskommelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

(prop. 245/1936 s. 19), att syftet med bestämmelsen, nämligen att bereda nuvarande
kassadelägare tillfälle att, liksom för närvarande, för sina efterlevande
förvärva rätt till den för vederbörande tjänst stadgade högsta familjepensionen,
måste anses synnerligen behjärtansvärt. Bestämmelsen bomme
emellertid att i praktiken medföra vissa administrativa olägenheter. Med
hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke full familjepensionsrätt
i dylika fall borde tillförsäkras vederbörande utan skyldighet att slutbetala
befordringsavgifter för tidigare befordran. Med hänsyn till det jämförelsevis
ringa antal fall, varom det härvidlag kunde bliva fråga, syntes inkomstminskningen
för staten vid en ändring av bestämmelserna i antydd
riktning icke vara av den storleksordning, att den borde förhindra en eljest
önskvärd ändring. Vid anmälan av överenskommelsen framhöll jag i anledning
härav, att, även om stadgad slutbetalning av befordringsavgift i anledning
av tidigare befordran kunde vara förenad med vissa administrativa olägenheter
och örn än frågan vore av mindre ekonomisk betydelse för statsverket,
slutbetalningsskyldigheten syntes, för undvikande av alltför stora ojämnheter
vid olika fall av befordran, böra bibehållas. Jag erinrade därvid också
örn att de administrativa olägenheterna bomme att bestå endast under en
kort övergångstid.

Delegerade för arméns familjepensionskassa hava framhållit, att skyldigheten
att utöver allmänna familjepensionsreglementets avdrag erlägga de
resterande avgifterna av förevarande slag i det enskilda fallet skulle
bliva mycket betungande. Härvid erinra delegerade också om att retroaktivavgifterna
erläggas av de i lönehänseende sämst ställda. Det vore
även att förvänta, att stora grupper av delägare — särskilt ogifta
-— vilka hade att underkasta sig dessa villkor, komme att anmäla sin
önskan att bibehållas vid de äldre familjepensionsbestämmelserna. Familjepensionsutredningen,
med vilken statskontoret instämt, har vitsordat det behjärtansvärda
i förevarande önskemål men av principiella skäl och med hänsyn
till den av statsmakterna redan intagna ståndpunkten härutinnan funnit
sig förhindrad att medverka till ifrågavarande avgiftsbefrielse. Av övriga
hörda myndigheter hava samtliga de, som särskilt yttrat sig om önskemålet
(arméns fullmäktige, arméförvaltningen och flygförvaltningen), ställt sig välvilliga
till detsamma.

Såväl enligt nuvarande bestämmelser för kassorna som då i överenskommelserna
vederbörande delägare, trots att allmänna familjepensionsreglementet
med dess eljest avkortade pensioner blir å honom tillämpligt, som regel
uttryckligen tillförsäkras förmånen av oavkortad pension, har syftet med
ifrågavarande avgifter varit att vederbörande genom erläggande av desamma
skall ersätta förmånen av oavkortad familjepension för sina efterlevande. Då
under föregående år vid behandlingen av överenskommelsen rörande civilstatens
änke- och pupillkassa ifrågasattes, att befrielse från berörda skyldighet
borde medgivas, anfördes, på sätt nyss är nämnt, såsom motiv för en dylik
åtgärd, att avgiftsskyldigheten i praktiken komme att medföra olägenheter
av administrativ art. Det framhölls därvid också, att statens inkomst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

minskning, om åtgärden vidtoges, icke syntes vara av den storleksordning,
att den borde förhindra en eljest önskvärd ändring. Båda dessa synpunkter
torde även kunna göras gällande i fråga örn förevarande kassor. De administrativa
olägenheterna synas här hava en något större räckvidd, då beträffande
delägarna i marinens kassa gäller, att retroaktivavgifterna komma
att utgå under en väsentligt längre övergångstid än i övriga kassor. Vad angår
statens inkomstminskning, örn avgiftsbefrielsen medgives, kan beträffande
de båda militära kassorna anföras, att debiterade men ej inbetalta avgifter
av detta slag per den 30 juni 1935 uppgingo i arméns kassa till 36,522
kronor och i marinens kassa till omkring 260,000 kronor, avgifter, för vilka
befrielse redan enligt överenskommelsen medgivits, ej inräknade. För tullstatens
del torde motsvarande belopp, med hänsyn till att det i denna kassa
allenast gäller avgifter för tiden efter den 30 september 1934, vara tämligen
ringa. Ett skäl, som enligt min mening med styrka talar för att frågan om
avgiftsskyldighetens bibehållande bör lösas på annat sätt för delägarna i förevarande
kassor än för delägarna i de tidigare behandlade kassorna, utgör den
omständigheten, att förstnämnda delägare, i motsats till de senare, redan vid
övertagandet få vidkännas allmänna familjepensionsreglementets högre farniljepensionsavdrag.
Medan alltså, vad civilstatens kassa angår, skyldigheten att
utöver allmänna familjepensionsreglementets avdrag vidkännas även befordringsavgifter
kan förligga endast för det fall, att vederbörande efter övertagandet
vinner befordran, blir i förevarande kassor motsvarande skyldighet regelmässigt
gällande redan i och med statens övertagande av dessa. Då erläggandet
av retroaktivavgifter i nu avsedda fall med hänsyn till skyldigheten att
vidkännas de nya avdragen ofta skulle bliva mycket betungande och då större
ojämnheter vid olika fall av befordran i fråga örn förevarande kassor icke torde
behöva befaras, anser jag mig böra förorda sådan ändring i överenskommelserna,
att bestämmelserna örn slutbetalning av retroaktivavgifter och andra
motsvarande avgifter helt utgå.

Vad angår spörsmålet om personalen å övergångsstat vid försvarsväsendet
anser jag, att de ifrågavarande befattningshavare, vilka, på sätt i gällande
författning stadgas, vunnit uppfattning till löneklass i högre lönegrad än
den de tillhöra, böra erhålla särskilda familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,
svarande mot de särskilda underlag och avdrag, vilka i
tjänstepensionshänseende för dem fastställts. I enlighet härmed synes i
vederbörande militära överenskommelse böra införas bestämmelse örn att
för dylik personal skall gälla ett familjepensionsunderlag och ett familjepensionsavdrag
av, för löjtnant 1,590 kronor respektive 192 kronor, för underlöjtnant
1,038 kronor respektive 120 kronor, för sergeant och underofficer
av andra graden 1,182 kronor respektive 141 kronor samt för underofficer
av tredje graden 1,008 kronor respektive 114 kronor. I

I de båda militära överenskommelserna hava beträffande delägare å reservstat
intagits bestämmelser av innebörd, att dessa delägare i princip bliva

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

underkastade allmänna familjepensionsreglementet. I samband härmed Ilar
av arméns fullmäktige föreslagits, att nämnda reglemente även skulle bliva
tillämpligt å sådan reservstatspersonal, som ej omfattades av överenskommelserna,
nämligen underofficerare, vilka befordrats från beställningar som
furir å aktiv stat samt de beställningshavare, vilka framdeles vunne inträde
å aktiv stat och sedermera överflyttades till reservstat. Såsom förut är nämnt
åsyftade 1934 års familjepensionsutredning redan med sitt år 1936 avgivna
förslag till militärt familjepensionsreglemente, att därunder skulle hänföras
jämväl personalen å reservstat, oaktat densamma icke åtnjöte tjänstepensionsrätt
enligt militära tjänstepensionsreglementet. Såsom motivering för
nämnda ståndpunkt åberopades därvid, att även dessa beställningshavare
innehade med lön och rätt till tjänstepension förenade beställningar, varjämte
de för närvarande vore delägare i familjepensionskassorna med de
rättigheter och skyldigheter, som åtföljde senast innehavda beställning å
aktiv stat. Någon erinran mot ståndpunkten i fråga anfördes icke i de över
förslaget avgivna yttrandena. Själv anförde jag emellertid vid min anmälan
av frågan, att denna personals hänförande till reglementets tillämplighetsområde
innebure ett avsteg från den eljest grundläggande principen, att reglementet
skulle vara tillämpligt för de befattningshavare, å vilka civila eller
militära tjänstepensionsreglementet gällde. Redan den omständigheten i och
för sig, att reservstatspersonalens tjänstepensionering reglerades i särskild
ordning, gåve anledning till övervägande, framhöll jag, huruvida icke även
familjepensioneringen för denna personal borde regleras särskilt. Dessutom
syntes de militära yttrandena, vilka innehölle påpekanden örn vissa erforderliga
särbestämmelser, tala för en sådan lösning. Slutligen vore, anförde jag,
vissa förslag då beroende på Kungl. Majrts prövning, vilka ganska ingripande
berörde reservstatsorganisationens ställning. Med hänsyn till dessa omständigheter
kunde jag för det dåvarande icke biträda familjepensionsutredningens
ståndpunkt, vilket även blev statsmakternas beslut.

Då nu frågan om familjepensioneringens ordnande ånyo upptagits, har det
berott på att berörda fråga, såsom jag föregående år vid behandlingen av
densamma anförde, borde erhålla en lösning senast i samband med framläggande
för riksdagen av förslag till överenskommelser angående de militära
kassorna. Orsaken till att reservstatspersonalen även enligt nu föreliggande
förslag ansetts böra hänföras under allmänna familjepensionsreglementets
tillämplighet har, enligt familjepensionsutredningen, varit den, alt man kommit
till den uppfattningen, att det —■ åtminstone vad nuvarande kassadelägare
anginge — måste anses mindre lämpligt att föreslå regler i fråga om
reservstatspersonalens familjepensionering, vilka skulle skapa en för personalen
nu icke förefintlig särställning i familjepensionshänseende och därigenom
eventuellt försvåra reservstatens rekrytering, som uteslutande ägde rum
från personal i aktiv tjänst. Härjämte vore att märka, att efter den nya försvarsordningen
anpassade bestämmelser rörande reservstatspersonalens tjänstepensionering
numera utfärdats, varigenom möjlighet förefunnes att överblicka
konsekvenserna även i familjepensionshänseende av ett förslag i ena

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

eller andra riktningen. Såväl överenskommelserna som även arméns fullmäktiges
förslag innebära, liksom föregående års förslag, att beställningshavare
å reservstat skola vidkännas familjepensionsavdrag och räkna tjänstår
även för anställningstiden å reservstat. Medan enligt 1936 års förslag avdrag
och familjepensionsunderlag städse skulle beräknas enligt reglerna för
den beställning å aktiv stat, från vilken övergången till reservstat ägt rum, innebära
förevarande bestämmelser däremot, att reglerna för beställningen å reservstat
skola vara avgörande för beräkningen, då övergången sker i samband
med befordran i lönehänseende. Likaså skola reglerna för den högre
reservstatsbeställningen vara avgörande för beräkningen vid befordran i lönehänseende
inom reservstaten, överflyttning till beställning som kompaniofficer
eller underofficer å reservstat innebär icke befordran av nämnda
slag, och samma är förhållandet med vissa befordringar inom reservstaten,
såsom exempelvis från löjtnant till kapten samt fran sergeant till fanjunkare.

Möjligheter förefinnas givetvis att reglera reservstatspersonalens familjepensionsförhållanden
i annan ordning än den av utredningen föreslagna. Härvid
är emellertid att märka, att, därest man vill undvika, att beställningshavarna
å reservstat erhålla sämre familjepensionsvillkor än dem, för vilka de
dessförinnan å aktiv stat betalat, familjepensionsunderlagen icke kunna sättas
lägre än underlagen för motsvarande beställningar å aktiv stat. Då vidare reservstatsorganisationens
gestaltning enligt den nya härordningen numera kan
överblickas samt de föreliggande förslagen synas i och för sig väl avvägda, biträder
jag såväl ståndpunkten örn reservstatspersonalens inordnande under allmänna
familjepensionsreglementet som även, i huvudsak, de härutinnan föreslagna
detaljbestämmelserna, trots att härigenom i verkligheten ett visst avsteg
göres från principen, att allmänna familjepensionsreglementet och de civila
och militära tjänstepensionsreglementena skola äga samma tillämpningsområde.

Frågan huruvida inordnandet skall ske i den formen, att erforderliga ändringar
vidtagas i allmänna familjepensionsreglementet, eller på det sätt, att i
särskild författning stadgas, att reglementets bestämmelser med vissa angivna
avvikelser skall vinna tillämpning å ifrågavarande personal, torde jag senare
få anmäla för Kungl. Majit. De särskilda föreskrifter, som i varje fall erfordras,
utgöras i första hand av grundläggande stadganden örn reglementsbestämmelsernas
tillämplighet å personalen i fråga. Därjämte bör utsägas, att även
för den, vilken vid sin död åtnjöt reservstatspension, familjepensionens grundbelopp
skall vara lika med familjepensionsunderlaget, såframt tjänståren
uppgå till i 4 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet föreskrivet
antal. Vidare böra angivas de reservstatsbeställningar, beträffande vilka
det för hel familjepension erforderliga antalet tjänstår skall utgöra tjugufem.
Delta bör gälla leservstalsbeställning som fältläkare, regementsläkare
och kompaniofficer, annorstädes än vid fälttygkåren, forth ikationskåren
och intendenturkåren, varest pensionsåldern är 55 år, ävensom dylik
beställning såsom underofficer, dock cj vid marinen, varest likaledes pensionsåldern
är 55 år. Härjämte bör meddelas bestämmelse örn att såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S tjänstår

skall räknas hela den tid, under vilken vederbörande innehaft reservstatsbeställningen.
För reservstatsbeställningarna gällande familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag böra angivas. Härvidlag anser
jag, att lamiljepensionsunderlaget och familjepensionsavdraget för underofficer,
som övergått från beställning såsom furir å aktiv stat, bör bestämmas till
de av arméförvaltningen föreslagna beloppen 720 respektive 69 kronor. Underofficer
vid marinen, som övergått från beställning såsom flaggkorpral, bibehåller
därvid sitt tidigare underlag. Även en generalmajor å reservstat,
som övergått från beställning såsom generalmajor å aktiv stat, bör, på grund
av stadgandet i 12 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet, vara bibehållen
vid sitt tidigare familjepensionsunderlag. Därest reservstatspersonalen
inordnas under allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser, torde
de militära överenskommelserna böra ändras i motsvarande hänseenden. Sålunda
kunna då 2 mom. tredje stycket i överenskommelsen örn arméns kassa,
4 mom. tredje stycket i båda överenskommelserna samt 7 § och 8 § andra
stycket sista punkten i förstnämnda överenskommelse ävensom 2 mom. tredje
stycket första punkten, 6 § och 7 § andra stycket sista punkten i överenskommelsen
om marinens kassa helt utgå. Härjämte bör i dylikt fall 2 mom. tredje
stycket andra punkten i sistnämnda överenskommelse ändras till att avse allenast
den å reservstat vid flottan alltjämt kvarstående kommendörkaptenen av
andra graden.

Jag torde slutligen i samband med frågan om reservstatspersonalens familjepensionering,
i anledning av vad därom i de avgivna yttrandena anförts,
böra omnämna, att jag icke för närvarande är beredd att upptaga frågan
om en eventuell överflyttning till statskontoret av ärenden vare sig rörande
denna personals tjänstepensionering eller rörande pensionering av personalen
i försvarsväsendets reserver.

Fullmäktige för marinens kassa hava anfört, att det varken av vederbörande
överenskommelse eller av familjepensionsutredningens skrivelse syntes
med tillräcklig tydlighet framgå, att delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet
bleve tillämpligt, icke i något fall skulle vidkännas familjepensionsavdrag
efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension. Erinringen
i fråga synes mig befogad, dock allenast såtillvida, att det icke
framgår, att även skyldigheten att slutbetala retroaktivavgifter definitivt
upphör vid avgång ur tjänst med tjänstepension. Därest emellertid, såsom
jag föreslagit, vederbörande bestämmelser om slutbetalning av retroaktivavgifter
och motsvarande avgifter helt utgå ur förevarande överenskommelser,
förfaller givetvis erinringen i berörda del. Ej heller erfordras för sådant
fall bestämmelse av innebörd, att flaggkorpral, såsom fullmäktige för marinens
kassa föreslagit, även efter eventuell befordran till underofficer skall
vara fri från skyldigheten att slutbetala retroaktivavgifter.

Enligt 2 mom a) i överenskommelsen om marinens kassa skall allmänna
familjepensionsreglementet från övertagandet bliva tillämpligt beträffande
delägare, som därvid innehar beställning å aktiv stat, för vilken militära
tjänstepensionsreglementet gäller. Emellertid finnas i marinens kassa ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

flertal delägare, de s. k. månadslönarna, vilka innehava extra ordinarie befattningar,
för vilka militära tjänstepensionsreglementet gäller. Dessa delägare
innefattas enligt ordalydelsen icke under 2 mom. a) och ej heller under
momentet i övrigt. Då det emellertid måste anses uppenbart, att jämväl
dessa böra hänföras under allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser,
torde, såsom fullmäktige för marinens kassa föreslagit, momentet
i fråga i detta hänseende böra förtydligas.

Såsom villkor för att allmänna familjepensionsreglementet skall bliva tilllämpligt
beträffande delägare i marinens kassa stadgas i 2 morn., att vederbörande
vid övertagandet icke får vara undantagen fran tillämpningen
av den s. k. 1924 års gratialstat. Emellertid hava fullmäktige för
marinens kassa hemställt, att detta villkor icke måtte bliva gällande för
delägare, vilka ej haft skyldighet att inträda i kassan men som frivilligt gjort
detta. Sådana delägare komma nämligen, om de ej övergått å 1924 års gratialstat
och om villkoret i fråga tillämpas, i sämre läge än andra motsvarande
delägare, vilka, ehuru även de haft möjligheten öppen att inträda i
kassan, försummat detta men från övertagandet ändock komma att hänföras
under allmänna familjepensionsreglementet. Enär den ogynnsammare
ställning, som sålunda i här avsedda fall kommer de frivilligt inträdda till
del, vid angivna förhållande icke kan anses tilltalande, anser jag, att berörda
hemställan bör bifallas, och att vederbörlig ändring i överenskommelsen därför
bör göras.

I anledning av vad fullmäktige för marinens kassa anfört därom, att vissa
i kassan obligatoriskt inträdda lärare vid skeppsgosseskolor, vilka för närvarande
ej innehade reglerade löner, i samband med en eventuell lönereglering
borde beredas möjlighet att komma i åtnjutande av allmänna familjepensionsreglementets
förmåner, torde böra framhållas, att, örn en delägare, som vid
övertagandet icke innehar reglerad lön, senare blir innehavare av befattning,
för vilken civila tjänstepensionsreglementet gäller, allmänna familjepensionsreglementet
därmed enligt 7 mom. tredje stycket i överenskommelsen rörande
marinens kassa blir med de vanligen gällande avvikelserna å honom tilllämpligt.
Emellertid bör det också erinras örn att enligt 1936 års försvarsordning
skeppsgosseinstitutionen är avsedd att upphöra. Någon lönereglering
för denna personal torde sålunda icke vara att förvänta. Att, såsom
fullmäktige alternativt föreslagit, från övertagandet bereda ifrågavarande lärarpersonal
familjepensionsförmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet,
trots att intetdera av tjänstepensionsreglementena är å dem tillämpligt,
torde ej böra ifrågakomma.

Vad i 8 mom. andra stycket första punkten i överenskommelsen rörande
arméns kassa samt i motsvarande punkt i överenskommelsen rörande
marinens kassa stadgas torde enligt min mening böra gälla icke blott den,
som vid övertagandet innebar beställning eller befattning, vara militära eller
civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, utan även den, som vid övertagandet
innehar beställning å reservstat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

I fråga om t. f. kamreraren och t. f. förste revisorn i marinens kassa synes
det mig rimligt att de, såsom fullmäktige för kassan föreslagit, tillerkännas
var sitt ålderstillägg å 500 kronor. Ålderstilläggen böra, om förslaget vinner
bifall, utgå för t. f. kamreraren från och med år 1938 samt för t. f. revisorn
från och med år 1939.

Fullmäktige för marinens kassa hava hemställt, att i överenskommelsen
örn denna kassa måtte, i likhet med vad som gjorts beträffande arméns kassa,
intagas bestämmelse örn ersättning för revision och fullmäktigemöte m. m.
efter kassans övertagande av staten. Slutligen hava fullmäktige även hemställt,
att i överenskommelsen måtte intagas bestämmelse därom, att av
kassans tillgångar ett belopp av 7,000 kronor finge avsättas för utgivande
av en minnesskrift angående kassan, som, därest den fått fortbestå, år
1942 skulle hava uppnått en ålder av 300 år. Båda ifrågavarande önskemål
böra enligt min mening uppfyllas.

Vad angår den preliminära överenskommelsen rörande tullstatens enskilda
pensionsinrättning har generaltullstyrelsen framhållit, att den i 1 mom. intagna
bestämmelsen örn statens övertagande av pensionsinrättningens alla
rättigheter jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet
jämväl komme att innefatta rätt för staten att åtnjuta den i reglementet
omförmälda förmånen av tre respektive två procent av beslagare tillkommande
andel av böter m. m. Styrelsen har också anfört, att det hade
synts kunna ifrågasättas, huruvida berörda förmån i fortsättningen borde
tillkomma staten, som därigenom komme att erhålla ett särskilt tillskott till
kronan i beslagsmålen enligt lag eller särskild författning tillerkänd andel.
Den avvägning mellan kronan och beslagare, som i gällande lag eller författning
skett, bleve således därigenom förskjuten. Med hänsyn till att ett av
styrelsen tillstyrkt förslag örn beslagarandelarnas borttagande stöde inför slutlig
behandling och att omförmälda del av beslagares andelar visat sig stanna
vid jämförelsevis ringa belopp, hade emellertid styrelsen ansett sig kunna
avstå från att såsom villkor för överenskommelsens godtagande påyrka
ändring av överenskommelsen i denna del. Liksom generaltullstyrelsen anser
jag, att ändring av överenskommelsen härutinnan ej bör ske.

Familjepensionsutredningen har framhållit, att överlåtelsen å staten av
tullstatens enskilda pensionsinrättning påkallade smärre ändringar i vissa författningar,
där för närvarande funnes stadgat, att pensionsinrättningen i fråga
skulle åtnjuta andel av vissa böter och vitén m. m. Generaltullstyrelsen har
anfört, att antingen dylik ändring kunde ske i en var av berörda författningar,
av vilka några beslutats med riksdagen, eller ock genom särskild lag
stadgas, att pensionsinrättningens ifrågavarande rätt skulle upphöra.

Eftersom staten i samband med övertagandet av pensionsinrättningens samtliga
tillgångar, därvid pensionsinrättningen upphör, enligt 1 mom. i överenskommelsen
även kommer i åtnjutande av pensionsinrättningens alla rättigheter
jämlikt pensionsinrättningens reglemente, råder ingen tvekan därom, att
ifrågavarande bötesandelar m. m. efter övertagandet skola tillkomma staten.
Emellertid synas pensionsinrättningens tidigare rättigheter härutinnan

Kungl. Maj:ts proposition nr 248. 73

böra uttryckligen upphävas. Förslag härom torde jag senare få anmäla
för Kungl. Maj:t.

I samtliga de preliminära överenskommelserna stadgas, att övertagandet
av vederbörande kassas förpliktelser även innefattar skyldighet för staten att
förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna, dock att beträffande
arméns kassa skyldigheten i fråga icke omfattar förvaltningen av en
av fonderna, för vilken särskilda föreskrifter finnas meddelade i vederbörande
testamente. Angående de närmare bestämmelserna rörande dispositionen
av fonderna torde det ankomma å Kungl. Maj:t att besluta. Sedan
vederbörliga yttranden inhämtats angående vad i fråga om fonderna föreslagits,
torde jag framdeles få ånyo anmäla även denna fråga för Kungl.
Maj:t.

Beträffande detaljerna i överenskommelserna torde jag slutligen få nämna,
att i överenskommelserna bör utsättas viss dag för kassornas övertagande.
Från och med samma dag förutsättes allmänna familjepensionsreglementet
bliva satt i kraft för det förvaltningsområde, vars ordinarie manliga befattningshavare
dessförinnan varit skyldiga att tillhöra den kassa, som sålunda
övertages. Beträffande denna tidpunkt har i fråga örn de militära kassorna
anförts, att den nya ordningen såvitt möjligt borde genomföras redan från
och med den 1 juli innevarande år eller således samma dag, som bestämts
i fråga om civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och pupillkassor.
Det har därvid även framhållits, att, om ikraftträdandet icke
skulle kunna hinna ske per den 1 juli 1937, genom särskilda övergångsbestämmelser
borde sörjas för att det betydande antal beställningshavare, som
skulle lämna den aktiva tjänsten med utgången av september 1937, icke
komme i sämre ställning, än de kunnat påräkna, om de nya bestämmelserna
då gällt. För min del anser jag, beträffande de militära kassorna, att de nya
bestämmelserna böra träda i kraft från och med den 1 juli 1937. Visserligen
erfordras, sedan definitiva överenskommelser kommit till stånd mellan
Kungl. Maj:t och fullmäktige, en mångfald olika författningsbestämmelser.
Utfärdandet av dessa torde emellertid kunna medhinnas till nämnda
dag. Vad angår tullstatens kassa finner jag däremot det icke vara möjligt
att utsätta samma dag som tidpunkt för ikraftträdandet. Därest nämligen
den preliminära överenskommelsen rörande sistnämnda kassa i något mera
väsentligt avseende ändras till nackdel för delägarna, måste delägarnas yttranden
ånyo infordras. Detta kan enligt vederbörande bestämmelser icke
ske på kortare tid än två månader. På grund av angivna förhållande torde de
nya bestämmelserna i fråga örn tullstatens kassa icke böra träda i kraft förrän
den 1 januari 1938.

Såsom föregående år skedde vid behandlingen av överenskommelserna rörande
civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och pupillkassor
torde i fråga örn förevarande förvaltningsområden böra inhämtas
riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att efter överenskommelsernas
ingående förordna örn allmänna fainiljepensionsreglementets ikraftträdan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

de. I samband därmed böra, i enlighet med punkt 1 i reglementets slutbestämmelser,
fastställas de avvikelser från reglementets bestämmelser, som
betingas av överenskommelserna i fråga om nuvarande delägare, vilka avses
ilga) reglementet, ävensom — på sätt föregående år bestämdes i fråga örn
kvinnliga befattningshavare vid då ifrågakomna förvaltningsområden — motsvarande
avvikelser för kvinnliga befattningshavare vid tullverket, å vilka
civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

I samband med överenskommelsernas ikraftträdande erfordras vidare bestämmelser
för fastställande av vad som skall gälla för delägare, å vilka allmänna
familjepensionsreglementet icke blir tillämpligt, ävensom för kvinnliga
befattningshavare vid tullverket, vilka vid ikraftträdandet redan tillträtt
tjänstepension, samt för de efterlevande till manliga eller kvinnliga befattningshavare,
vilka vid övertagandet tillträtt familjepension. Även dessa och
övriga bestämmelser, som direkt erfordras för överenskommelsernas genomförande,
torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att
meddela.

Jag vill slutligen rörande den ekonomiska innebörden av ifrågavarande
tre kassors övertagande av staten meddela resultatet av en approximativ beräkning
av jämlikt överenskommelserna uppkommande inkomster och utgifter
för familjepensionsändamål under budgetåret 1937/1938 beträffande
förevarande förvaltningsområden. Enligt denna beräkning kan avkastningen
av de från kassorna övertagna tillgångarna — oberäknat vad som belöper å
donationsfonderna — uppskattas till omkring 1.2 miljon kronor för armén,

0.3 miljon kronor för marinen och 0.3 miljon kronor för tullstaten. Familjepensionsavdragen
kunna på enahanda sätt uppskattas till 0.9 respektive
0.3 och 0.4 miljon kronor. Kassapensionerna, jämte den procentuella förhöjningen
m. m., enligt överenskommelserna kunna uppskattas till 1.75 miljon
kronor för armén, 0.5 miljon kronor för marinen samt 0.5 miljon kronor
för tullstaten. Med dessa utgångspunkter skulle således erhållas ett nettotillskott
till budgeten å omkring 0.35 miljon kronor för armén, 0.1 miljon kronor
för marinen och 0.2 miljon kronor för tullstaten. Härvid hava kostnaderna
för pensions- och dyrtidstillägg ej medräknats. Den mindre ökningen
av kostnaden för dyrtidstilläggen har jag tidigare berört.

Hemställan.

Åberopande vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att

dels träffa överenskommelser med arméns fullmäktige, fullmäktige
för marinens familjepensionskassa samt tullstatens
enskilda pensionsinrättning i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts;

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

dels besluta om allmänna familjepensionsreglementets
ikraftträdande den 1 juli 1937 för försvarsväsendet samt därvid
fastställa de avvikelser, som betingas av överenskommelserna
rörande arméns och marinens familjepensionskassor;

dels besluta örn allmänna familjepensionsreglementets
ikraftträdande den 1 januari 1938 för tullverket samt därvid
fastställa de avvikelser, som betingas av överenskommelsen
rörande tullstatens enskilda pensionsinrättning samt av vad
i det föregående anförts rörande kvinnliga befattningshavare;

dels ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras
för genomförande från och med den 1 juli 1937 av överenskommelserna
rörande arméns och marinens familjepensionskassor
samt från och med den 1 januari 1938 av överenskommelsen
rörande tullstatens enskilda pensionsinrättning ävensom
för tillämpning enligt vad i det föregående anförts av
motsvarande regler rörande kvinnliga befattningshavare vid
tullverket och deras efterlevande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition till riksdagen skall
avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

BILAGOR.

Bilaga A.

Överenskommelse mellan staten och arméns familjepensionskassa.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt
undertecknade delegerade för arméns familjepensionskassa, under förbehåll
av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag överenskommelse
träffats om statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som här
nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen
angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion
eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna
uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på
grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för kassan
skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som Kungl. Majit
bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans direktion
eller fullmäktige.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)
skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—7 mom. här nedan — från
övertagandet bliva tillämpligt beträffande delägare, som därvid

a) innehar beställning på aktiv stat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt;

b) innehar beställning på övergångsstat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt;

c) innehar befattning, för vilken civila tjänstepensionsreglementet är tilllämpligt; d)

innehar beställning på reservstat; eller ock,

e) efter erhållet avsked från beställning på aktiv stat, för vilken militära
tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, kvarstår som lönlös över stat,

under förutsättning tillika, att delägaren vid övertagandet icke är undantagen
från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna i reglementet den
30 december 1905 för arméns nya änke- och pupillkassa eller i punkterna
I—Hl i kungl, brevet den 15 juni 1934 till direktionen över arméns pensionskassa,
att han jämlikt 3 mom. i övergångsbestämmelserna till allmänna familjepensionsreglementet
icke är undantagen från dettas tillämpning, eller
att han icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej
bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Beträffande sådan i första stycket a) avsedd delägare, som vid övertagandet
•—- av annan anledning än i § 4 mom. 6 i reglementet den 30 december

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

1905 för arméns nya änke- och pupillkassa enligt dess genom kungörelsen
den 13 juli 1909 (nr 91) erhållna förändrade lydelse sägs -— är berättigad
till familjepension beräknad efter högre lönegrad, än den, till vilken hans
vid övertagandet innehavda beställning är hänförlig, skall i familjepensionshänseende
så anses som om han vid övertagandet innehade beställning i den
högre lönegraden.

I fråga om sådan i första stycket d) avsedd delägare, som innehar annan
beställning på reservstat än som kompaniofficer eller underofficer, skall i
familjepensionshänseende så anses som örn han innehade beställning i den
lönegrad i löneplanerna för officerare (O) och för civilmilitär personal m. fl.
(G) som till nummer motsvarar den lönegrad, till vilken hans beställning
enligt § 10 i förordningen angående arméns reservstater den 23 juli 1936
(nr 474) är hänförlig. Däremot skall beträffande sådan under d) avsedd
delägare, vilken innehar beställning på reservstat som kompaniofficér eller
underofficer, i familjepensionshänseende så anses som om han alltjämt innehade
beställning i den lönegrad, till vilken hans närmast före övergången till
reservstat innehavda beställning är hänförlig.

3. Har i 2 mom. avsedd delägare icke slutbetalt honom påförd x-etroaktivavgift
eller befordringsavgift, skall han utöver eljest bestämda avdrag vidkännas
avdrag, motsvarande återstående del av nämnda avgifter.

4. Familjepensionens grundbelopp må för sådan i 2 mom. avsedd delägare,
som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, icke i
något fall bestämmas till belopp, understigande familjepensionsundedaget
för den beställning eller befattning, som han vid dödsfallet eller avgången
med tjänstepension innehade eller enligt 2 mom. skall anses inneha.

Vad i första stycket sägs skall ock gälla beträffande sådan i 2 mom. första
stycket e) avsedd delägare, vilken vid sin död alltjämt kvarstod såsom lönlös
över stat.

För i 2 mom. avsedd delägare skall såsom tjänstår i familjepensionshänseende
räknas jämväl tid, under vilken delägaren innehaft beställning på
reservstat.

5. Utan hinder av vad i 3 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas
skall sådan i 2 mom. här ovan avsedd delägare, som vid utgången av det
kalenderår, varunder han uppnår 60 års ålder, ej har hustru eller barn med
rätt till familjepension efter honom, från nämnda tidpunkt vinna befrielse
från skyldigheten att vidkännas avdrag enligt allmänna familjepensionsreglementet
eller eljest enligt denna överenskommelse.

Har i 2 mom. första stycket a), b), d) och e) avsedd delägare — på grund
av bestämmelsen i § 4 mom. 1 första stycket i reglementet den 30 december
1905 för arméns nya änke- och pupillkassa enligt dess genom kungörelsen
den 13 juli 1909 (nr 91) erhållna förändrade lydelse angående upphörande
i vissa fall av skyldigheten att betala årsavgift från början av det kalenderår,
under vilket delägaren fyller 59 respektive 54 år — före övertagandet
vunnit befrielse från årsavgift, skall han, därest han ej vid eller efter övertagandet
blir innehavare av beställning eller befattning med högre familjepensionsunderlag,
icke vidkännas avdrag enligt allmänna familjepensionsreglementet
till högre belopp, än som motsvarar skillnaden mellan det avdrag,
som sistnämnda reglemente stadgar, och den årsavgift, som han närmast
före övertagandet skulle lia haft att erlägga, därest han icke haft avgiftsbefrielse.

6. För arvsberättigat barn till i 2 mom. avsedd delägare skall rätten till
familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller den tidigare tidpunkt, då
barnet träder i äktenskap.

7. övergår i 2 mom. a) eller e) avsedd delägare vid eller efter övertagan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

det till beställning på reservstat, skall utan hinder av innehållet i 16 § allmänna
familjepensionsreglementet för honom gälla vad här ovan stadgats
beträffande under d) avsedd delägare.

8. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. bär ovan allmänna famil
jepensionsreglementet icke blir tillämpligt, skola — vad angår befattningshavare
hos kassan dock endast beträffande sådan, som före övertagandet
hos Kungl. Maj:t anmält sin önskan att ej bliva underkastad allmänna
familjepensionsreglementet — nied avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,
vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande
bestämmelserna i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas,
att delägare i intet fall skall vidkännas bidrag till sina efterlevandes
pensionering efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension, samt att, där
delägare enligt reglementet den 30 december 1905 för arméns nya änke- och
pupillkassa har att erlägga ett mot visst statsbidrag svarande belopp, det
skall så anses som örn statsbidraget alltjämt utginge.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som icke jämlikt 3 mom.
i övergångsbestämmelserna till allmänna familjepensionsreglementet är undantagen
från dettas tillämpning och som vid övertagandet innehar beställning
eller befattning, varå militära respektive civila tjänstepensionsreglemenlet
är tillämpligt, vid sistnämnda tillfälle eller därefter befordran till
dylik beställning eller befattning eller till beställning på reservstat, högre än
som kompaniofficer, skall allmänna familjepensionsreglementet därmed träda
i tillämpning för honom, med iakttagande dock att vad i 3 morn., 4 mom.
första och tredje styckena, 5 mom. första stycket samt 6 och 7 moni. sägs
skall äga motsvarande tillämpning. Härjämte skall i fråga om nu avsedd
befordran till beställning på reservstat gälla vad i 2 mom. tredje stycket första
punkten sägs.

Vad i förevarande moment andra stycket första punkten stadgats skall
ock gälla för det fall, att annan i första stycket avsedd, från allmänna familjepensionsreglementets
tillämpning jämlikt dess 3 mom. ej undantagen
delägare, vilken vid övertagandet icke avgått med tjänstepension, därvid eller
sedermera blir innehavare av beställning eller befattning, varå militära
respektive civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

9. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i kassan samt till pensionsberättigade
efter delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet
icke blivit tillämpligt, skall utgå dels kassapension (författningsenlig pension
jämte, i förekommande fall, fast och tillfällig förhöjning) till belopp,
som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dock lägst med tvåhundrafyrtio kronor
för änka ensam och i andra fall lägst med ett däremot svarande belopp,
beräknat enligt reglerna i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet,
dels pensionstillägg å berörda kassapension, minskad med vad som motsvarar
ovan avsedda tillfälliga förhöjning, i den mån dylikt tillägg vid övertagandet
utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera
gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg å kassapensionen och pensionstilllägget
enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstilllägg
åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, och dels ett fast
tillägg av tjugufem procent å kassapensionen.

10. Efter övertagandet må nya pensioner icke beviljas åt barn, som uppnått
21 års ålder.

11. För en var av expeditionsvakten, kansliskrivaren och kontorsbiträdet
hos kassan skall, därest han övergår till befattning i statens tjänst, gälla:

a) att hans avlönings- och tjänstepensionsförmåner icke må understiga
dem han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kas -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

san, däri inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt de
grunder, som varje tidpunkt gälla; skolande beträffande expeditionsvakten i
tjänstepensionshänseende anses som örn han vore ordinarie befattningshavare
i lönegraden B 7 i den i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr
1925 nr 270) intagna löneplanen; samt

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass som
för beräkning av tjänslår för rätt till tjänstepension den tid, under vilken
han innehaft anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom om
han därunder innehaft med pensionsrätt förenad anställning i statens
tjänst.

Därest och så länge tillfälle icke beredes ovan avsedd befattningshavare
hos kassan att övergå till sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara
mot, vara jämförbar med eller högre än den tidigare befattningen hos kassan,
skall lian bibehållas vid de avlönings- och tjänstepensionsförmåner han
vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet
provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt de grunder, som
vid varje tidpunkt gälla; skolande beträffande expeditionsvakten även i nu
avsett fall i tjänstepensionshänseende anses som örn han vore ordinarie befattningshavare
i ovannämnda lönegrad B 7. Därjämte skall en var av dessa
befattningshavare, även i den mån detta icke följer av första stycket b),
i detta fall äga att såsom tjänstår för bestämmande av pension tillgodoräkna
sig såväl tid, under vilken han innehaft anställning hos kassan, som ock
tiden från övertagandet till dess han uppnår den för honom vid övertagandet
gällande pensionsåldern eller dessförinnan beredes likvärdig statsanställning.

En var av sekreteraren-ombudsmannen och revisorn hos kassan skall vid
övertagandet överföras å indragningsstat och därvid — med skyldighet att
på anmodan biträda vid kassans avveckling — bibehållas vid de avlöningsoch
tjänstepensionsförmåner han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad
för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet halva dyrtidstillägget å lönen
respektive hela dyrtidstillägget å pensionen; skolande vid bestämmande av
tjänstetid för beräkning av tjänstår för rätt till tjänstepension här avsedd
befattningshavare äga att tillgodoräkna sig såväl tid, under vilken han innehaft
anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet till dess han
uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern.

Beträffande en var av sekreteraren-ombudsmannen, revisorn och expeditionsvakten
skola ■— utom i de hänseenden, som angivas i 4 mom. första
stycket, 5 mom. första stycket och 6 mom. här ovan — bestämmelserna i
allmänna familjepensionsreglementet från övertagandet äga tillämpning, under
förutsättning tillika, alt han icke före övertagandet hos Kungl. Majit
anmält sin önskan att ej bliva underkastad nämnda reglemente, samt med
iakttagande av att så länge lian icke innehar högre befattning, å vilken civila
tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, skall intill den för honom bos
kassan gällande pensionsåldern anses som om han alltjämt innehade ordinarie
tjänst i den lönegrad, till vilken hans befattning enligt den för kassan
senast gällande tjänsteförteckningen varit i lönehänseende hänförd.

Vid övertagandet tjänstepensioncrad förutvarande befattningshavare hos
kassan skall bibehållas vid de tjänstepensionsförmåner, som han vid tiden
för övertagandet åtnjöt för sin tjänst hos kassan. Å dessa pensionsförmåner
skall utgå dyrtidstillägg enligt de för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst gällande grunderna.

12. övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för
staten att förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna,
med undantag av Överstelöjtnanten Paul Griccs fond, som enligt vederbö -

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

rande testamente vid kassans upphörande skall förvaltas av Direktionen över
Sundbergska läkareinrättningen.

Det förutsättes från delegerades sida, att förvaltningen av
Carl och Amelie Ahlgréns ålderdomshem, inberäknad fastigheten i Gränna,
samt

Svenska härens officerares och underofficerares minnesfond skall, på sätt
Kungl. Majit bestämmer, anförtros åt Föreningen Pensionerade Officerare
eller annan inom försvarsväsendet befintlig personalsammanslutning,

ävensom att sistnämnda förening eller annan sammanslutning av angivet
slag skall äga att, i enlighet med av Kungl. Maj :t givna, närmare föreskrifter,
besluta i fråga om pension, understöd eller annan förmån såväl från nu
uppräknade fonder, med undantag av Överstelöjtnanten Paul Grices fond,
som ock från övriga donationsfonder, nämligen

Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter avlidna militärer,
Hovfröken friherrinnan Maria von Stedingks donation,

Dahlgrenska fonden samt

Juris doktor H. Cavallis donationsfond.

13. Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten. Därvid
förutsättes emellertid från delegerades sida, att kassans lösa inventarier
disponeras för sådant statligt ändamål, som chefen för armén bestämmer.

På sätt Kungl. Majit närmare bestämmer skola efter övertagandet dels
de av fullmäktige senast utsedda revisorerna förrätta sedvanlig granskning
av kassans räkenskaper och förvaltning samt avgiva berättelse över revisionen,
dels ock de fullmäktige, som senast utsetts, sammanträda för granskning
av direktionens och revisorernas berättelser för tiden efter den 30 juni
1935 eller den senare tidpunkt, efter vilken granskning förut icke skett, samt
för prövning av frågan om ansvarsfrihet för direktionen ävensom för behandling
av de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling.
Ersättning härför samt i den mån så påfordras jämväl till direktionen
skall, beräknad enligt tidigare gällande bestämmelser, gäldas av staten.

14. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse
sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes
dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.

Stockholm den 19 december 1936.

1934 års familjepensionsutredning: A.

Hamilton.

O. A. Åkesson.

S. Hammarskiöld.

Delegerade för arméns familje
pensionskassa:

H. Söderbom.

R. von der Lancken.

Bengt Kjellman.

Birger Hedqvist.

Aug. Almroos.

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Bilaga B.

Överenskommelse mellan staten och marinens familje pensionskassa.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt
undertecknade delegerade för marinens familjepensionskassa, under förbehåll
av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag överenskommelse
träffats om statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som
här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen
angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt för
kassan vid övertagandet gällande bestämmelser eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion
ejler någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna
uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på
grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för kassan
skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer,
fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans direktion eller
fullmäktige.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)
skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—6 mom. här nedan -— från
övertagandet bliva tillämpligt beträffande delägare, som därvid

a) innehar beställning på aktiv stat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt;

b) innehar beställning på övergångsstat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt;

c) innehar befattning, för vilken civila tjänstepensionsreglementet är tilllämpligt; d)

innehar beställning på reservstat; eller ock,

e) efter erhållet avsked från beställning på aktiv stat, för vilken militära
tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, kvarstår som lönlös över stat,

under förutsättning tillika, att delägaren vid övertagandet icke är undantagen
från tillämpningen av 1924 års gratialstat, sådan denna angives i reglementet
den 17 november 1899 för flottans pensionskassa enligt dess genom
kungörelsen den 8 september 1924 (nr 436) erhållna ändrade lydelse, eller att
han icke före övertagandet hos Kungl. Maj t anmält sin önskan att ej bliva
underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Beträffande sådan i birsta stycket avsedd delägare, som vid övertagandet
— på grund av att han tidigare innehaft högre beställning — är berättigad
till gratial enligt högre klass än den, till vilken hans vid övertagandet inne Bihang

Ull riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

havda beställning är hänförlig, skall i familjepensionshänseende så anses
som om han vid övertagandet innehade den högre beställningen.

I fråga örn sådan i första stycket d) avsedd delägare, vilken innehar beställning
på reservstat som kompaniofficer eller underofficer, skall i familjepensionshänseende
så anses som örn han innehade beställning i den lönegrad,
till vilken hans närmast före övergången till reservstat innehavda beställning
är hänförlig. Däremot skall beträffande sådan under d) avsedd delägare,
som innehar högre beställning på reservstat än vad ovan sägs, i familjepensionshänseende
så anses som örn han innehade beställning enligt löneplanen
för officerare (O), överste i lönegraden O. 6 samt kommendörkapten av 2.
graden och major i lönegraden O. 4.

3. 12 mom. avsedd delägare — med undantag av högbåtsmän och flaggkorpraler
— skall utöver eljest bestämda avdrag vidkännas avdrag, motsvarande
den retroaktivavgift, som han närmast före övertagandet enligt då gällande
bestämmelser haft att gälda; dock att vad i andra stycket här nedan
sägs i där avsedda fall skall äga tillämpning.

I 2 mom. avsedd delägare skall från och med kalendermånaden efter den,
under vilken han uppnår 55 års ålder — så länge han icke innehar beställning
eller befattning i löneställning motsvarande lägst lönegraden O. 8 — i
stället för avdrag enligt allmänna familjepensionsreglementet och enligt första
stycket, vidkännas avdrag motsvarande skillnaden mellan de i sistnämnda
reglemente bestämda avdragen och den årsavgift, som han senast före
övertagandet erlagt.

4. Familjepensionen må för sådan i 2 mom. avsedd delägare, som vid sin
död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, icke i något fall understiga
vare sig kassapensionen (författningsenligt gratial jämte provisorisk förhöjning)
med pensions- och dyrtidstillägg, allt enligt före övertagandet gällande
grunder, eller oavkortad familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet
för den beställning eller befattning, som han vid dödsfallet eller
avgången med tjänstepension innehade eller enligt 2 mom. skall anses
inneha.

Vad i första stycket sägs skall ock gälla beträffande sådan i 2 mom. första
stycket e) avsedd delägare, vilken vid sin död alltjämt kvarstod såsom lönlös
över stat.

För i 2 mom. avsedd delägare skall såsom tjänstår i familjepensionshänseende
räknas jämväl tid, under vilken delägaren innehaft beställning på reservstat.

5. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas
skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även om
äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 men
ej 65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda
moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller
den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

6. övergår i 2 mom. a) eller e) avsedd delägare vid eller efter övertagandet
till beställning på reservstat, skall utan hinder av innehållet i 16 § allmänna
familjepensionsreglementet för honom gälla vad här ovan stadgats
beträffande under d) avsedd delägare.

7. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. här ovan allmänna familjepensionsreglementet
icke blir tillämpligt, skola -—- vad angår befattningshavare
hos kassan dock endast beträffande sådan, som före övertagandet hos
Kungl. Maj:t anmält sin önskan att ej bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet
— med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,
vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna
i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att del -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2IS.

ägare i intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det
han avgått ur tjänst med tjänstepension.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som vid övertagandet innehar
beställning eller befattning, varå militära respektive civila tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt, vid sistnämnda tillfälle eller därefter befordran
till dylik beställning eller befattning eller till beställning på reservstat,
högre än som kompaniofficer, skall allmänna familjepensionsreglementet
därmed träda i tillämpning för honom, med iakttagande dock
att vad i 3 morn., 4 mom. första och tredje styckena samt 5 och 6 morn. sägs
skall äga motsvarande tillämpning. Härjämte skall i fråga örn nu avsedd
befordran till beställning på reservstat gälla vad i 2 mom. tredje stycket
andra punkten sägs.

Vad i förevarande moment andra stycket första punkten stadgats skall ock
gälla för det fall, att annan i första stycket avsedd delägare, som vid övertagandet
icke avgått med tjänstepension, därvid eller sedermera blir innehavare
av befattning, varå civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

8. Till vid övertagandet befintliga gratialtagare i kassan samt till gratialberättigade
efter delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet icke
blivit tillämpligt, skall, utom i de fall, då andra stycket blir gällande, utgå
dels kassapension (författningsenligt gratial jämte provisorisk förhöjning) till
belopp, som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet
gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dock med iakttagande av att
förhöjningen för barn ävensom barnpension ensam skall beräknas enligt reglerna
i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet samt att kassapensionen
icke må understiga tvahundrasextiotva kronor för änka ensam
och i andra fall ett däremot svarande belopp, beräknat enligt nyssnämnda
regler i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet, dels pensionstillägg
å berörda kassapension, minskad med vad som motsvarar ovan avsedda
provisoriska förhöjning, i den man pensionstillägg vid övertagandet
utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera
gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg å kassapensionen och pensionstillägget
enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg at
efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, och dels ett fast tillägg
av fjorton procent å kassapensionen.

Till gratialberättigade barn över 21 år skall utgå dels kassapension (författningsenligt
gratial) enligt före övertagandet gällande grunder, dels ock, i
förekommande fall, dyrtidstillägg å kassapensionen enligt de grunder, som
vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst.

9. För en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren
bos kassan skall, därest lian övergår till befattning i statens tjänst, gälla:

a) att hans avlönings- och tjänstepensionsförmåner icke må understiga
deni han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst bos kassan,
däri inbegripet dyrtidstillägg enligt de grunder, som vid varje tidpunkt

gälla; samt . .

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i loneklass som
för beräkning av tjänstår för rätt till tjänstepension den tid, under vilken
han innehaft anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom örn
han därunder innehaft med pensionsrätt förenad anställning i statens tjänst.

Därest och så länge tillfälle icke herodes ovan avsedd befattningshavare
hos kassan att övergå till sådan statstjänst, som finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall lian
bibehållas vid de avlönings- och tjänstepensionsförmåner lian vid tiden finövertagandet
var tillförsäkrad för sin tjänst bos kassan, däri inbegripet dyr -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

tidstillägg enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla. Därjämte skall
en var av dessa befattningshavare äga att såsom tjänstår för bestämmande
av pension tillgodoräkna sig såväl tid, under vilken han innehaft anställning
hos kassan, som ock tiden från övertagandet till dess han uppnår den för
honom vid övertagandet gällande pensionsåldern eller dessförinnan beredes
likvärdig statsanställning.

För kontorsbiträdet skall gälla, att hon såväl vid övergång till befattning
i statens tjänst som även intill dess tillfälle beredes henne att övergå till
sadan statstjänst, som finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än
tidigare befattningen hos kassan, skall äga uppbära minst det arvode
för ar, som hon vid tiden för övertagandet åtnjöt för sistnämnda befattning.
Därjämte skall hon äga att såsom tjänstår för placering i löneklass
tillgodoräkna sig den tid, under vilken hon innehaft anställning hos kassan.
V''d en uppnådd levnadsålder av 60 år skall hon vara pliktig att avgå ur
statstjänst ävensom äga rätt att erhålla tjänstepension till belopp av 1,476
kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Beträffande en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren
skola utom i de hänseenden, som angivas i 3 morn., 4 mom. förslå
stycket samt 5 mom. här ovan — bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet
från övertagandet äga tillämpning, under förutsättning tilllika,
att han icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält sin önskan
aU ej bliva underkastad nämnda reglemente, samt med iakttagande av att
sa länge han icke innehar högre befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt, skall intill den för honom hos kassan gällande
pensionsåldern i familjepensionshänseende anses som om han innehade ordinarie
tjänst, t. f. kamreraren i lönegraden B 24, t. f. förste revisorn i lönegraden
B 21 och vaktmästaren i lönegraden B 5 i den i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) intagna löneplanen.

10. Övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för
förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna.
Därvid förutsattes emellertid från delegerades sida, att

H. af Cristiel nins invalidinrättning förvaltas såsom en fristående stiftelse
av en interimsstyrelse med den sammansättning och de befogenheter, som
framgå av härvid såsom bilaga fogade »Reglemente för stiftelsen H. af Cristiernins
invalidinrättning»,

ävensom att inom försvarsväsendet befintliga personalsammanslutningar
skola aga att, i enlighet med av Kungl. Majit givna, närmare föreskrifter,
besluta i fråga örn pension, understöd efter annan förmån från övriga donationsfonder,
nämligen

Kontrollör J. F. Blomstedts donationsfond,

Kommendör C. J. Blomstedts pensionsinrättning,

Överstelöjtnant H. W. Blomstedts testamentsfond,

Ida Wollins testamentsfond,

Gyllengranatska änkefonden,

Kassör Berghs donationsfond,

Kommendör A. J. Rosengrens testamentsfond,

1884 års officerares minnesfond,

Gratialet: Landshövding Nordenfelts minne,

Konteramiral Sten Ankarcronas understödsfond,

Generalmajor Otto Ludvig Beckmans minnesfond, samt
Matrosers m. flis förutvarande gratialsinrättnings fond.

11- . Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten
Till delägare, som jämlikt § 79 i reglementet den 17 november 1899 för

Kungl. Majlis proposition nr 248.

flottans pensionskassa enligt dess genom kungörelsen den 5 december 1913
(nr 320) erhållna ändrade lydelse äger att vid där närmare angiven levnadsålder
av kassan få till sig återbetald viss del av erlagda avgifter, skall dylik
återbetalning verkställas före övertagandet med ett efter 4 °/o räntefot och
utan hänsyn till dödlighet beräknat belopp.

På sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer skola efter övertagandet dels de
av fullmäktige senast utsedda revisorerna förrätta sedvanlig granskning av
kassans räkenskaper och förvaltning samt avgiva berättelse över revisionen,
dels ock de fullmäktige, som senast utsetts, sammanträda för granskning av
direktionens och revisorernas berättelser för tiden efter den 30 juni 1935 eller
den senare tidpunkt, efter vilken granskning förut icke skett, samt för prövning
av frågan om ansvarsfrihet för direktionen ävensom för behandling av
de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling.

12. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse
sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes
dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.

Stockholm den 30 december 1936.

1934 års familjepensionsutredning: Delegerade för marinens familjepen sionskassa: A.

Hamilton Otto Lybeck

O. A. Åkesson S. Hammarskiöld C. Ekman M. Giron

Fr. von Otter. Hugo Lagström.

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Bilaga B 1.

Reglemente för stiftelsen H. af Cristiernins invalidinrättning.

§ 1.

H. af Cristiernins invalidinrättning, vilken bildats genom kammarherre
M. af Cristiernins och dennes hustrus donation av den 16 mars 1836 och vilken
hittills enligt Kungl, brevet den 10 oktober 1840 förvaltats av direktionen
över amiralitetskrigsmanskassan, sedermera benämnd flottans pensionskassa
och marinens familjepensionskassa, skall i och med statens övertagande
av sistnämnda kassa förvaltas såsom en fristående stiftelse på sätt här
nedan sägs.

§ 2.

Stiftelsens uppgift är att i enlighet med vad i donationsbrevet föreskrivits
på egendomen Bodele vid Uddevalla upprätta en invalidinrättning för blesserade,
utfattiga eller ålderstigna befäl, underbefäl och manskap tillhörande
marinen eller att på annat sätt, som kan av Kungl. Maj:t godkännas, nyttja
stiftelsens avkastning i överensstämmelse med donatorernas önskemål.

§ 3.

1. Intill dess i § 2 nämnd uppgift kan förverkligas, skall förvaltningen av
stiftelsen handhavas av en interimsstyrelse med säte i Karlskrona, bestående
av en av Kungl. Majit utsedd ordförande, en ledamot, vald av sjöofficerssällskapet
i Karlskrona, en ledamot, vald av sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona,
samt en av nyssnämnda tre personer vald ledamot, som skall vara
stiftelsens verkställande direktör.

2. För envar av nämnda ordförande och ledamöter utses enligt enahanda
grunder en suppleant att vid förfall för ordinarie ordförande eller ledamot
inträda i dennes ställe.

§ 4.

Interimsstyrelsen åligger att handhava stiftelsens angelägenheter i överensstämmelse
med vad i donationsbrevet och kungl, brevet den 26 juni 1925
angående viss provisorisk användning av donationen är föreskrivet. I samband
med åtgärders vidtagande för stiftelsens trädande i verksamhet enligt
§ 2, skall interimsstyrelsen avgiva underdånigt förslag till reglemente för
stiftelsen, sedan densamma trätt i verksamhet.

§ 5.

Interimsstyrelsen sammanträder på ordförandens kallelse, så ofta göromålens
behöriga gång det fordrar.

Interimsstyrelsen är beslutmässig, då minst tre ledamöter eller suppleanter
för dem deltagit i sammanträde. Som styrelsens beslut gäller den mening,
om vilken de flesta rösterna förena sig. Vid lika röstetal gäller den mening,
som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

§ 6.

Stiftelsens medel skola vara placerade på sätt för förmyndaremedel är
föreskrivet.

§ 7.

Stiftelsens obligationer och säkerhetshandlingar för utlämnade lån skola
förvaras i brandfritt kassavalv under tvenne olika lås, till vilket nycklarna
innehavas, den ena av verkställande direktören, den andra av den ledamot,
som härtill av styrelsen utses.

§ 8.

1. Revision av stiftelsens förvaltning samt inventering av dess tillgångar
förrättas årligen i februari månad av tvenne revisorer, som jämte tvenne
suppleanter därtill utses av i § 3 nämnda sällskap. _

2 Revisorerna avgiva berättelse över granskningen till Kungl. Majit samt
till de i § 3 nämnda sällskap. Har vid granskningen anledning till erinran
förekommit, skall interimsstyrelsens förklaring i anledning av erinran inhämtas
och bifogas berättelsen.

§ 9.

Interimsstyrelsen utfärdar instruktion för verkställande direktören.

§ 10.

1. Verkställande direktören åtnjuter ett årligt arvode av 600 kronor. Ordföranden
och övriga ledamöter eller suppleanter för dem äga uppbära en
ersättning av 10 kronor för varje sammanträde, i vilket de deltaga.

2 Revisor åtnjuter ett årligt arvode av 50 kronor.

3. För resor i stiftelsens ärenden äger styrelseledamot eller revisor uppbära
ersättning enligt 1 B av gällande resereglemente.

§ Il Ändringar

i detta reglemente fastställas av Kungl. Majit på förslag av interimsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga C.

Överenskommelse mellan staten och tullstatens enskilda
pensionsinrättning.

19^rr ais faJ?llJePensi°nsutredning å svenska statens vägnar, under

i ‘l laV,iKl!ML Marits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt
fdrhPh na 6 d,e,le?erade för tullstatens enskilda pensionsinrättning, under

deläsare ä nnHrdk-ran? 1, vederJ?örlig ordning av pensionsinrättningens
delägare, a andra sidan, har denna dag överenskommelse träffats örn statens

övertagande av pensionsinrättningens rörelse på villkor, som här nedan an .

Zlv '' denna- överenskommelse sägs örn delägare avser, där ej annat uttryckligen
angnes, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i
pensionsinrattningen. ueidgaie i

iäi''rmtaief dvertager Pensionsinrättningens alla rättigheter och förpliktelser
jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet
elier pa annan grund.

1 samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens
överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens
direktion eller någon pensionsinrättningens tjänsteman, ävensom för
alla kostnader, som kunna uppstå för direktionsledamot eller någon pensionsmrattningens
tjänsteman på grund av sådana anspråk eller anspråk
vilka eljest avse pensionsinrättningens förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för pensionsinrattnmgen
skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som
Kungl. Majit bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på
pensionsinrättningens direktion eller generaltullstyrelsen.

2 Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—5 mom. här nedan_ från

övertagandet bliva tillämpligt beträffande en var därvid i tullverkets tjänst
kvarstående delägare, som icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält
sm önskan att ej bliva underkastad reglementet. Härvid skall beträffande
delägare, som vid övertagandet erlade avgift till pensionsinrättningen beräknad
för en tidigare innehavd befattning, för vilken månadsavgiften respektive
~ enll8t det för pensionsinrättningen närmast före den 1 oktober 1934
gällande reglementet — årsavgiften är högre än samma avgift för den befattning
han vid övertagandet innehade, så anses som om han alltjämt innehade
torstnamnda befattning.

3: ?ar * 2 mom- avsedd delägare före övertagandet icke slutbetalt åldersavgift
i anledning av uppflyttning till högre avgiftsklass, skall han utöver de
i allmänna familjepensionsreglementet bestämda avdragen vidkännas avdrag,
motsvarande återstående del av nämnda avgift, dock i intet fall efter
det han avgått ur tjänst.

4- För i 2 morn. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst eller
åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall
bestämmas till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S -

fattning lian vid dödsfallet eller avgången nied tjänstepension innehade eller
enligt 2 mom. skall anses inneha.

5. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas
skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även
örn äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 år;
dock att i sådant fall det belopp, som änkan enligt 5 § allmänna familjepensionsreglementet
skulle äga åtnjuta, skall för varje helt eller påbörjat år, varmed
delägarens ålder vid den tidpunkt, då äktenskapet ingicks eller enligt
andra stycket här nedan skall anses ingånget, översteg 60 år, minskas med
tio procent.

Har genom äktenskap, som ingåtts av i 2 mom. avsedd delägare, barn legitimerats,
skall vid prövning av änkans pensionsrätt så anses, som hade äktenskapet
ingåtts vid tiden för barnets födelse.

6. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. här ovan allmänna familjepensionsreglementet
icke blir tillämpligt, skola med avsende å såväl
rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före
övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gälla; dock att härvid
skall iakttagas, att delägare i intet fall skall vidkännas bidrag till sina
efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension
eller, beträffande delägare, som avgått utan dylik pension, efter det han uppnått
en levnadsålder av 70 år, samt att — för delägare, som gjort anmälan,
varom i 2 mom. förmäles — eventuell rätt till D-pension och den däremot
svarande avgiftsplikten icke skall bibehållas, örn ej delägaren i sin anmälan
förklarat sig önska, att berörda rätt måtte äga bestånd.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som gjort anmälan, varom
i 2 mom. förmäles, vid eller efter övertagandet befordran till befattning, å vilken
civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken
familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare innehavda
befattningen, skall allmänna familjepensionsreglementet därmed å
honom tillämpas, med iakttagande dock att vad i 3—5 mom. här ovan sägs
skall äga motsvarande tillämpning.

7. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i inrättningen samt till
pensionsberättigade efter sådan delägare, som avses i 6 mom. första stycket,
skall utgå dels huvudpension (A-, B- och C-pension respektive grundpension
och tilläggspension) till belopp, som vid varje särskild tidpunkt skolat av
pensionsinrättningen gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dock under iakttagande av att
huvudpensionen skall vid tillämpning av § 5 kungörelsen den 15 juni 1923
(nr 267) utgöra lägst 380 kronor och eljest lägst 250 kronor för änka ensam
samt i övriga fall lägst däremot svarande belopp, beräknade enligt reglerna
i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet, dels pensionstillägg
å huvudpensionen, i den mån sådant vid övertagandet utgår enligt
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar,
dels dyrtidstillägg å huvudpensionen och pensionstillägget enligt de
grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande
till befattningshavare i statens tjänst, dels ett fast tillägg, motsvarande
tjugu procent å nämnda huvudpension, dels ock i fall, varom i andra stycket
förmäles, särskild tilläggspension (D-pension) enligt de regler, som där angivas.

Har delägare, som avlidit före övertagandet medan han kvarstod i tjänst
eller åtnjöt tjänstepension, eller delägare, som vid övertagandet icke kvarstod
i tjänst, eller ock delägare, som i anmälan enligt 2 inom. förklarat sig
önska, att eventuell rätt lill D-pension måtte äga bestånd, och vilken icke
enligt 6 inom. andra stycket blivit underkastad allmänna familjepensions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

reglementet, rätteligen fullgjort vad honom enligt § 37 morn. 1 andra stycket
reglementet den 28 september 1934 för tullstatens enskilda pensionsinrättning
åligger för beredande av D-pension åt sina efterlevande, skall under de
förutsättningar, som i nämnda paragraf angivas, till vederbörande pensionsberättigade
utgå dylik pension till belopp, bestämt för dessa gemensamt och
motsvarande den A-pension, som skulle hava utgått för änka efter ett pensionstal,
beräknat i det förhållande till tilläggsavgiften, som angives i den
vid reglementet fogade tabell III; skolande härvid emellertid, beträffande
pensionsberättigade efter delägare, som avlidit före övertagandet, iakttagas,
att avgift för D-pensionen icke skall utkrävas.

8. Övertagandet av pensionsinrättningens förpliktelser innefattar även
skyldighet för staten att förvalta de under pensionsinrättningens förvaltning
ställda donationsfonderna.

Härvid förutsättes från delegerades sida:

att generaltullstyrelsen inrättar en särskild nämnd, bestående av ordförande
och två övriga ledamöter, som skall hava att enligt gällande bestämmelser
besluta i fråga örn understöd från

f. d. Generaltulldirektören N. A. G:son Hennichs fond,

Jakob Lindströms pensionsfond,

Helmer Schotts fond,

Reinhardtska fonden samt
Tullförvaltare Hildings fond;

att nämndens ledamöter jämte suppleanter till motsvarande antal av generaltullstyrelsen
för sex år i sänder utses bland i Stockholm bosatta ordinarie
manliga befattningshavare vid tullverket;

att sådan ledamot, som ej förordnas till ordförande, utses bland befattningshavare
av angivet slag, vilka till ett antal av minst dubbelt så många,
som erfordras, på anmodan föreslås av Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening
beträffande den ena ledamoten samt av Svenska tullmannaförbundet
beträffande den andra;

att suppleanterna för sistnämnda ledamöter utses på enahanda sätt som
dessa ledamöter;

att den, som är försatt i konkurstillstånd eller är förklarad omyndig eller
eljest av generaltullstyrelsen befunnits vara uppenbart olämplig för sitt uppdrag,
ej må vara ledamot eller suppleant;

att nämnden skall vara beslutför allenast då samtliga ledamöter eller suppleanter
för dessa äro närvarande;

att som nämndens beslut skall gälla den mening, örn vilken de flesta
rösterna förena sig;

att vid lika röstetal den mening skall gälla, som ordföranden biträder;
att ledamot eller suppleant icke skall äga åtnjuta arvode för sitt upp•
drag;

att av omständigheterna påkallade ändringar i dessa för nämnden givna
bestämmelser kunna meddelas av Kungl. Maj:t;

att de bestämmelser i övrigt, som erfordras för nämndens tillsättande och
verksamhet, skola meddelas av generaltullstyrelsen;

att generaltullstyrelsen såsom hittills skall hava att besluta i fråga örn
understöd från S. E. Widéns donationsfond; samt

att, sedan ansökningar örn erhållande av understöd från sistnämnda donationsfond
inkommit till generaltullstyrelsen, det skall åligga generaltullstyrelsen
att införskaffa yttranden över ansökningarna från nämnden.

9. Pensionsinrättningen överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till
staten.

Efter övertagandet skall i sedvanlig ordning dels granskning ske av direk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

tionens förvaltning och räkenskaper för tiden till övertagandet samt berättelse
därom avgivas, dels ock ansvarsfrihet meddelas för den sålunda granskade
förvaltningen eller de åtgärder vidtagas till vinnande av rättelse, vilka
i anledning av gjorda anmärkningar finnas påkallade. Arvode till revisorerna

skall gäldas av staten. . „ _

10 Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den a omse
sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes
dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten
tagit ett.

Stockholm den 7 januari 1937.

1934 års familjepensions- Delegerade för tullstatens enskilda

utredning:

A. Hamilton.

O. A. Åkesson.
S. Hammarskiöld.

pensionsinr ättning:

J. F. H. Hilding.
J. A. Reinman.
Oscar Werner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga D.

Tabell,

utvisande sammanlagda pensionsförmåner (grundpension, fast och tillfällig
pensionsförhöjning, pensionstillägg, dyrtidstillägg och 25 %>- resp. 20 %-förhöjningen)
för nuvarande änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers
efterlevande, enligt mellan 1934 års familjepensionsutredning och av överstyrelsen
för arméns familjepensionskassa utsedda delegerade, resp. Kungl.
Majit och fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa, träffad överenskommelse
om statens övertagande av nämnda kassor. För jämförelse har
även intagits 75-procentbeloppen av pensionsförmånerna enligt allmänna

familjepensionsreglementet.

	Pensionsbelopp för änka ensam
	Arméns familje-	75 % av pen-
grad	sionsbeloppen	Civilstatens änke-
pensionskassa	enligt allmänna	och pupillkassa
	(inkl. 25 %-	familjepensions-	(inkl. 20 %-för-
	förhöjningen)»	reglementet (inkl.	ningen)1 * * * * * * 8
		rörlig del)
O 1	546	762	810
C 1	648	767	823
C 2	648	891	936
Uo 2	648	905	949
C 3	720	990	1,028
Uo 3	720	1,029	1,106
C 4	720	1,089	1,210
Uo 4	883	1,148	1,263
0 2	883	1,163	1,288
C 5	883	1,163	1,288
C 6	985	1,311	1,446
C 7	1,339	1,386	1,550
C 8	1,237	1,460	1,641
G 9	1,622	1,608	1,852
O 3	1,622	1,653	1,905
C 10	1,622	1,767	2,064
O 4	1,814	1,885	2,287
C 11	1,814	1,905	2,313
O 5	1,982	1,980	2,431
C 12	1,982	1,980	2,431
C 13	1,982	2.054	2,562
C 14	2,138	2,202	2,835
0 6	2,138	2,277	21953
0 7	2,138	2,450	3.201
0 8	2,295	2,623	3,436
C 16	2,216	2,623	3,436

Anm.

1 I denna kolumn upptagna

belopp avse änka med pensions rätt

enligt 1905 års reglemente

för arméns nya änke- och pupill kassa

sådan denna pensionsrätt

är fastställd genom K. br. den 15
juni 1934 angående ändrade grun der

för pensionering av änkor och
barn efter delägare i kassan, vilken
icke anmält att han önskar
kvarstå å äldre bestämmelser.

8 I denna kolumn har angivits
belopp motsvarande olika militära
lönegrader. Pensionsbeloppen
hava härvid uträknats på
basis av gällande militära tjänstepensionsunderlag
enligt samma
regler, som tillämpats i civilstatens
kassa vid beräkning av
familjepensionsbelopp svarande
mot visst tjänstepensionsunder -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248.

Bilaga E.

3500

J40Ö

3300

3200

3100

3000

2900

2800

2700

2600

2500

<02900

2300

-v. 2200

^ 2100
O

v, 2000

c 1900
O

. /SCO

<o noo

7600

/500

1900

1300

1200

1100

1000

900

800

700

600

500

Tabell

nsionsför

utvisande sammanlagda pt

maner (grundpension och

pensions förhöjning, pensionstillägg, dyrtidstillägg och 20
resp. 25 % förhöjningen) för änka ensam enligt mellan

_staten och fullmäktige för civilstatens änke- och pupill kas

sa resp. mellan 1939 ars farn iIjepensions utredning och del t
— gerade för arméns famijepens/önskassa träffad överens-kommelse.

j !

r /

Beteckning:

■ = pensionsförmåner enligt allmänna

— familjepensionsreglementet

— allmänna familjepensionsreglementet

/ -

• ••1

•

änkor och nu/arande tjansfe
pensionärers efterlevande i

• mmm

✓

•

civilstatens änke-och pupill-

•

+♦ = pensionsförmåner för nu va-

•

de tjänstepensionäre
efterlevande i armé/

_ fami/jepensionskassa

enligt preliminär

rs j

•4-4

4.4

7S j

• *

t—

.*?

* * ''

4-4-

mellan 1939 års

''''

•

• |

■4-4

pens/onsur
ning och dt
de/egeradt
(se bil. 1a.

nea-

•

••

• /
i

✓

•

♦ 4

not 1).

✓

•t

•

''t

•

.* 1

•» “

✓

T-

,»•

—«

-jt

■

b-**

♦*•4-

0.1 CJ C.2 Uo.2 C3 Uo3 C* Oe4 02 CS C6 Cl C6 C3 0.3 CIO 04 Cll 0.5 C.I2 C.I3 C/4 06 0.7 0.8 C.I6
L önegrader

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga F.

Till Arméns Familjepensionskassas Delegerade.

Åt undertecknad har uppdragits att verkställa beräkning av kapitalvärdet
av skillnaden mellan å ena sidan 75 °/o av de familjepensioner jämte rörlig
del, som utgå enligt allmänna familjepensionsreglementet, och å andra sidan
från arméns familjepensionskassa utgående pensioner, inkl. fast och tillfällig
förhöjning, ökade med 25 °/o samt pensions- och dyrtidstillägg, de senare
dock ej beräknade å den 25-procentiga förhöjningen,
dels för nuvarande tjänstepensionärers efterlevande,

dels för nuvarande änkor och barn.

Beräkningarna skulle endast avse dem, på vilka 1905 års reglemente äger
tillämpning (nya kassans yngre avdelning).

De differenser, vilkas kapitalvärden det alltså gäller att beräkna, utgöra

enligt från kassan lämnade uppgifter

för lönegrad	01...	... kronor 216: —
» »	02...	»	280: —
» »	0 3...	»	31: —
» »	04. . .	»	70: 75
» »	05...	»	—
» »	0 6...	»	138: 25
» »	07...	»	311:25
» »	08...	»	328: —
» »	Uo 2 ...	»	256: 38
» »	Uo 3 ...	»	308: 25
» »	Uo 4...	»	265: —
» »	Cl...	»	118: 38

för lönegrad C 3...	... kronor 269: 25
» »	C 4....	»	368: 25
» »	C 5...	»	280: —
» »	C 6...	»	325: 88
» »	C 7...	»	46: 38
» »	C 8...,	»	222: 50
» »	C 9...	»	—
» »	eli...	»	90: 75
» »	C 12...	»	—
» »	C 13...	»	71:50
» »	C 14...	»	63: 25
» »	C 16...		406:13.

För beräkningarna har jag från kassan erhållit uppgifter avseende den
30 juni 1936 å pensionerade delägare tillhörande nya kassans yngre avdelning
fördelade på födelseår och lönegrad samt å änkor tillhörande yngre
avdelningen fördelade på födelseår och av mannen innehavd lönegrad. I
avsaknad av motsvarande uppgifter för de barn, som nu åtnjuta pension,
har jag nöjt mig med att uppskatta kapitalvärdet av barnpensionernas ökning
till så stor del av kapitalvärdet av nu utgående barnpensioner, som kapitalvärdet
av änkepensionernas ökning utgör av kapitalvärdet av nu utgående
änkepensioner.

Beräkningarna hava givit till resultat, att kapitalvärdet den 30 juni 1936

av ovannämnda differenser utgör
för pensionerade delägare

a) officerare ....................

b) underofficerare ................

för nuvarande änkor

a) officersänkor ..................

b) underofficersänkor ............

för nuvarande pensionsberättigade barn

....... kronor 276,235

....... » 1,877,694

....... » 524,675

....... > 2,320,472

....... » 217,261

Summa kronor 5,216,337.

Stockholm den 12 december 1936.

Reinh. Palmqvist.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga G.

Tabell,

utvisande sammanlagda pensionsförmåner, grundpension, fast och tillfällig
pensionsförhöjning, pensionstillägg, dyrtidstillägg och 14 %>- resp. 20 %-förhöjningen
för nuvarande änkor och tjänstepensionärers efterlevande, enligt
mellan 1934 års familjepensionsutredning och delegerade för marinens familjepensionskassa
resp. Kungl. Majit och fullmäktige för civilstatens änke- och
pupillkassa träffad överenskommelse om statens övertagande av nämnda

kassor.

1	2	3	4	5	6	7	8
Lönegrad	Gra- tial- klass	An- tal	Änkepension enligt All-männa famil-jepensions-reglementet	Änkepension med 14 % för-höjning på nu utgående familjepen-sion	Änkepension beräknad efter 75 % av beloppen enligt kol. 4	Änkepension enligt för civilförvalt-ningen fast-ställda grun-der1	Anni.
O 8	1.	5	3,492	2,151	2,619	3,436	1 Pensionsbelop-
O 6		9	3,036	1,862	2,277	2,953	pen hava i denna
C 14 B 30		6	2,937	1.862	2,202	2,835	kolumn uträknats
C 13		4	2,739	1,862	2,054	2,562	på basis av gäl-
0 5	2.	26	2,640	1,862	1,980	2,431	lande militära
C 12		2	2,640	1,862	1,980	2,431	tjänstepensions-
L 12		4	2,541	1,862	1,906	2,313	underlag enligt
O 4		9	2,515	1,862	1,885	2,287	samma regler,som
C 10 B 24		3	2,343	1,526	1,767	2,064	tillämpas i civil-
0 3		24	2,196	1,526	1,647	1,905	statens kassa vid
B 21	3.	2	2,046	1,526	1,535	1,746	beräkning av fa-
					(1,526)		miljepensionsbe-
0 2		1	1,551	1,526	1,163	1,288	lopp svarande mot
Uo 4		4	1,531	835	1,148	1,263	visst tjänstepen-
G 4		20	1,452	835	1,089	1,210	sionsunderlag.
L 10		6	1,386	835	1,040	1,132
Uo 3		387	1,368	835	1,026	1,106
Uo 2		79	1,208	835	905	949
L 8		18	1,188	835	8ol	936
	4.				(835)
Uo 1		_	1,030	835	773	810
					(835)
MAR 3:7		9	1,010	835	758	767	i
B 5		2	957	835	747	727

Pens iöns b e / o pp

Bilaga H.

111

!±_

Grafisk tabell

anloada pensions förmo

utvisande samm

-~h

ensior! och rörlig det, resp. grundpension, pensions-rhöjning. tillfällig pens iöns förhöjning, pensions ta-gg. dyrtidshUägg somt förhöjning av 20 %. för ci-Istaten. och /4 %, för marinen) för änka ensam enl.
erenskomme/se mellan staten somt fullmäktige för
vi!statens änke - och pupillkassa resp. delegerade

y* ..

/ .

t /

jyr

-7

/ :

_____

rande tjönstepensionörers efterlevande i marinens
fomiljepensionskassa enligt preliminär Överenskom- -me/se mellan !93k ars pensionsutredning och Pele -gerade för marinens fomiljepensionskassa. ~

2. 75 % av pensionsförmånerna enligt allmänna fa- —
mitje pensions reglementet.

3 Pensionsförmåner för nuvarande änkor och nuva-rande tjänstepensionärs efterlevande i civilstatens —
änke-och pupillkassa för med de militära graderna
/ lönestä/lning motsvarande befattningshavarna. ~

fy Pensionsförmåner enligt allmänna fomijepensions- ~~

**•

/ /

• t

/''/

........

...y

“T".

r*--

—

• *

, .. C. to

Lonegrader

cr>

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga I.

Till Marinens familjepensionsdelegerade.

Undertecknad, som anmodats verkställa beräkningar rörande kostnaden
för ett antagande av Delegerades förslag om viss förbättring, i samband med
Marinens familjepensionskassas överlåtande till staten, av de från kassan redan
utgående gratialen ävensom av de familjepensioner, som skulle tillförsäkras
sådana kassans nuvarande delägare vilka redan avgått ur tjänst, får
härmed vördsamt meddela följande rörande de med anledning härav utförda
kalkylerna.

Vid kalkylerna hava samma beräkningsgrunder tillämpats som vid uppgörandet
av den balansräkning, som legat till grund för föreliggande förslag
till avtal mellan staten och kassan rörande dennas överlåtande till staten,
nämligen de s. k. civila självkostnadsgrunderna och 4 % räntefot.

Kalkylerna avse, liksom nämnda balansräkning, tidpunkten den 30 juni
1935.

Vidare omfatta beräkningarna endast efterlevande till delägare, vilken innehaft
beställning eller befattning, för vilken lönen numera reglerats, och
endast sådana efterlevande, vilka äro tillförsäkrade mot 1924 års gratialstat
svarande gratial.

Den av Delegerade ifrågasatta förbättringen innebär, att familjepensionerna
för nämnda efterlevande skulle utgå med 75 °/o av i Allmänna familjepensionsreglementet
stipulerade belopp, dock lägst med i avtalsförslaget fixerade
belopp.

Vid kalkylerna har hänsyn tagits till samtliga förmåner, d. v. s. å ena sidan
till, förutom den förhöjda kassapensionen, såväl pensionstillägg som
dyrtidstillägg och å andra sidan till även den rörliga delen av familjepensionen.
Härvid har till grund lagts innevarande kvartals levnadskostnadsindex
157.1

I nedanstående tabell angivas för den talrikaste gruppen av pensionerade
delägare inom varje gratialklass familjepension dels enligt föreliggande avtalsförslag,
dels enligt Delegerades förslag samt den årliga kostnadsökning,
ett antagande av sistnämnda förslag i stället för avtalsförslaget skulle medföra.
i

i Den rörliga delen av familjepensionen har, liksom nuvarande dyrtidstillägg, här antagits
utgå endast å det i den per månad beräknade fasta delen ingående hela krontalet och i förekommande
fall med nedåt till helt krontal per månad avrundat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Tabell. Exempel å familjepensionsbelopp, inklusive samtliga mot levnadskostnadsindex
157 svarande förmåner, enligt förslaget till avtal, Jämförda med motsvarande
pensioner enligt Delegerades förslag.

1	2	3	4
Gratialklass	Enligt avtalsförslaget kr.	Enligt Delegerades förslag kr.	Ökning enligt Delegerades förslag kr.
Flaggunderofficer.
4. Änka ............................	835	1,020	185
Änka + 1 barn....................	1,243	1,536	293
Änka + 2 barn....................	1,419	1,747	328
Änka + 3 barn....................	1,606	1,946	340
1 barn ............................	793	1,020	227
2 barn............................	1,207	1,536	329
Kapten.
3. Änka ............................	1,526	1,647	121
Änka + 1 barn....................	2,187	2,470	283
Änka + 2 barn....................	2,537	2,807	270
Änka + 3 barn....................	2,888	3,132	244
1 barn............................	1,526	1.647	121
2 barn ............................	2,151	2,470	319
Kommendörkapten av l:a graden.
2. Änka ____: ......................	1,862	1,980	118
Änka + 1 barn....................	2,739	2,964	225
Änka + 2 barn....................	3,172	3,360	188
Änka + 3 barn....................	3,604	3,756	152
1 barn............................	1,862	1,980	118
2 barn ............................	2,691	2,964	273
Flaggman.
1. Änka ............................	2,151	2,613	462
Änka + 1 barn....................	3,292	3,926	634
Änka + 2 barn....................	3,806	4,450	644
Änka + 3 barn....................	4,332	4,976	644
1 barn............................	2,151	2,613	462
2 barn ............................	3,220	3,926	706

Verkställda kalkyler rörande den totala kostnadsökningen hava givit till
resultat ett kapitalvärde å densamma per den 30 juni 1935 av för de pensionerade
delägarna kronor 390,000 och för gratialisterna kronor 575,000.

Vidare kan om den ekonomiska innebörden av Delegerades förslag nämnas,
att, om kassan överlåtits den 30 juni 1935, skulle denna dag utgående
gratial, samtliga förmåner inräknade, hava ökats med ett årligt belopp å inalles
55,000 kronor utöver vad de skulle hava utgjort enligt avtalsförslaget.

Stockholm den 29 december 1936.

Josef Östlind.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga K.

P. M.

Grunder för beräkningar angående arméns och marinens familjepensionskassors
ställning i och „ för bedömande av den ekonomiska
innebörden av ett statens övertagande av verksamheten

(självkostnadsgrunder).

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t åt mig uppdragit att inom finansdepartementet
biträda med försäkringstekniska utredningar i samband med
behandlingen av frågan om enhetliga grunder beträffande familj epensioneringen
för personal vid försvarsväsendet.

I en P. M. januari 1936, ingående som Bil. D i proposition nr 201 till 1936 års riksdag,
har jag, bland annat, redogjort för de av mig på grund av detta uppdrag utförda
beräkningar angående familj epensionsavdrag för militära befattningshavare.

Som ett ytterligare led vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag hava utförts
de utredningar angående militära beräkningsgrunder, för vilka redogörelse nedan
lämnas. De i avdelning II: 2 givna beräkningsgrunderna hava tillämpats i två
samtidigt härmed avlämnade promemorior angående den ekonomiska innebörden
av de mellan 1934 års familj epensionsutredning och delegerade för arméns och
marinens familjepensionskassor träffade preliminära överenskommelserna angående
statens övertagande av kassornas verksamhet.

I. Statistiska undersökningar angående dödlighet och familjestruktur.

Det må förutskickas, att de i det följande använda beteckningarna högre och
lägre lönegrader avse (jfr proposition nr 201 till 1936 års riksdag, sid. 128)

1) beträffande ordinarie militära beställningshavare

högre lönegrader (H): samtliga officersgrader ävensom civilmilitära grader högre
än C 4;

lägre lönegrader (L): samtliga underofficersgrader, högbåtsmän, flaggkorpraler
samt de civilmilitära graderna C 1—C 4;

2) beträffande manliga icke ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

högre lönegrader (H): 15:e och högre lönegrader

lägre lönegrader (L): 1—14:e lönegraderna. il.

il. Undersökning av dödligheten för delägare i arméns nya änke- och
pupillkassa och flottans pensionskassa.

Med hänsyn till den avsevärda nedgång i den allmänna dödlighetsnivån, som
inträtt ungefär från och med år 1921 och som även motsvaras av en samtidig
nedgång av dödligheten inom olika åldersgrupper för delägare i de militära kassorna,
kommer jag i det följande att i stort sett begränsa mig till dödlighetsförhållandena
efter år 1920.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Med utgångspunkt från undersökningar av byråchefen E. Stridsberg beträffande
delägare i arméns nya änke- och pupillkassa V, 1921—30/e 1931 och av byråchefen

J. Östlind beträffande delägare i flottans pensionskassa 1921—1930 ävensom
egna undersökningar angående civila befattningshavares dödlighet 1921—1932
(statens offentliga utredningar 1934:29, sid. 99—101, 117—121) har jag tidigare
verkställt en jämförelse mellan militära och civila befattningshavares dödlighet
(statens offentliga utredningar 1934: 49, sid. 235, 236, 240 och 241). Det verkliga
antalet dödsfall för försvarsväsendets personal jämfördes härvid med beräknat
antal dödsfall för samma personal vid tillämpning av civil dödlighet. Det befanns,
att förhållandet mellan verkligt och beräknat antal dödsfall, vilket även kunde anses
angiva relationen mellan militär och civil dödlighet, varierade åtskilligt från åldersintervall
till åldersintervall, men att den militära dödligheten i allmänhet översteg
den civila, i genomsnitt för samtliga intervaller med ungefär 4 % inom armén
och 17 % inom marinen, för armén och marinen sammantagna med ungefär 7 %.
Den civila dödligheten, beräknad enligt tabellen O M (2.5 H+L), hade härvid
grundats på en »vägning» efter försäkringsbelopp, medan dylik vägning ej skett
beträffande den militära dödligheten. Enär den »ovägda» civila dödligheten i stort
sett understiger den »vägda» skulle en jämförelse mellan ovägcla dödlighetssiffror
för militärer och civila alltså i stort sett lia utvisat en ännu större överdödlighet
för militärernas vidkommande.

Beträffande de civila befattningshavare, vilka under åren 1921—1932 voro delägare
i de fyra större civila familjepensionskassorna (statens järnvägars, civilstatens,
telegrafverkets och tullens) visade det sig vid en jämförelse mellan förhållandena
inom de olika kassorna att dödligheten för en bestämd åldersgrupp låg
på en tämligen enhetlig nivå för de lägre (1—12:e) lönegraderna inom kassorna
och likaså på en i stort sett enhetlig men i genomsnitt högre nivå för de högre
(13:e och högre) lönegraderna inom de fyra kassorna. Vid en jämförelse mellan
det verkliga antalet dödsfall och ett enligt dödligheten för den manliga befolkningen
1921—1930 beräknat antal befanns dödligheten inom de lägre lönegraderna ligga
i genomsnitt 12 % under befolkningsdödligheten, inom de högre lönegraderna i
genomsnitt 19 % över befolkningsdödligheten. En av mig sedermera företagen
utjämning av den civila dödligheten (se en P. M. den 26 februari 1936 i proposition
nr 245 till 1936 års riksdag, sid. 68) ledde till följande utjämnade dödlighets -

intensiteter:

för högre lönegrader /ux= 0.000l46-cx; log c = 0.037 .......... (1)

för lägre lönegrader ^= 0.0017-1-0.000029 • cj log c = 0.045 .......... (2).

a) Arméns kassa.

Då det ansetts önskvärt, att en undersökning svarande mot den nyssnämnda
angående civila befattningshavare, med uppdelning på högre och lägre lönegrader,
även företoges beträffande delägare i arméns kassa, har åt kassans konsulent fil.
doktor R. Palmqvist uppdragits att i samband med förevarande utredningar
verkställa en motsvarande undersökning i fråga örn dessa. Palmqvists undersökning,
daterad den 3 december 1935, bifogas (bilaga 1).

Av undersökningen framgår, att dödligheten för delägarna i arméns kassa i
genomsnitt utgjort

för officerare 1/7 1921—“/e 1931 107.2 % av dödligheten för den manliga befolkningen
1921—1930,

för officerare x/7 1931—30/6 1935 107.6 % av dödligheten för den manliga befolkningen
1921—1930,

för underofficerare 1/7 1921—1931 106.8 % av dödligheten för den manliga
befolkningen 1921—1930,

för underofficerare l/? 1931—30/6 1935 105.1 % av dödligheten för den manliga
befolkningen 1921—1930.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

101

Vid jämförelse mellan officersgraderna och de civila högre lönegraderna visar
sig de senares dödlighet i stort sett överväga, medan en jämförelse mellan underofficersgraderna
och de civila lägre lönegraderna, visar att underofficersgradernas
dödlighet överväger. För samtliga delägare sammantagna ligger även enligt
denna undersökning den faktiska dödligheten 1/7 1921—*°/e 1935 i genomsnitt
4 % över den till jämförelse valda civila dödligheten, såsom framgår av nedanstående
sammanställning.

	Verkligt antal dödstal!	Beräknat antal dödsfall enligt död-ligheten för mot-svarande civila grupper, formlerna (1) resp. (2) ovan	Verkligt antal dödsfall i procent av beräknat
	924	988.22	93.5
Underofficerare......................	1,141 2,065	997.59	114.4
Tillhopa	1,985.81	104.0

De meddelade siffrorna synas i övrigt visa, att inom arméns kassa — i olikhet
mot vad som var fallet på det civila området — någon mera påtaglig skillnad
mellan de högre och de lägre lönegradernas dödlighet ej föreligger. För erhållande
av ett mått beträffande dödlighetsnivåernas inbördes förhållande för arméns högre
och lägre lönegrader har jag på grundval av de i bilaga 1 givna uppgifterna för
femårsgrupper utjämnat dödligheten inom var och en av de bägge grupperna
av befattningshavare för perioden 1/7 1921-—30/e 1935 enligt Makeham’s formel med
tillämpning av den s. k. momentmetoden. För de centrala dödskvoterna (mx =
= a + b-cx) erhöllos följande konstantvärden a och b vid nedan angivna tre
olika alternativ för c-värdet

Log c	103	. a	10»	.b
Officerare	Under- officerare	Officerare	Under- officerare
0.037	0.77	-0.41	13.54	13.70
0.041	2.17	1.33	6.64	6.73
0.045	3.28	2.71	3.24	3.30

^-minimum inträder för officerare vid log c = 0.0 4 3, 103a = 2.76 och 105b = 4.64
samt för underofficerare vid log c = 0.0 4 0, 103a = 0.93 och 105b = 8.04. På grund
av den goda överensstämmelsen mellan b-värdena för de bägge grupperna och den
ej alltför stora avvikelsen mellan a-värdena har jag ansett mig kunna vid konstruktionen
av en dödlighetstabell för praktiskt bruk beräkna dödligheten för högre
och lägre lönegrader gemensamt.

Den sålunda företagna utjämningen av dödligheten för samtliga lönegrader i
arméns kassa har skett på grundval av från doktor Palmqvist erhållna uppgifter
angående antal observationsår och antal dödsfall för ettårsgrupper. ^-minimum
uppnås för log c = 0.04 2, 103a = 1.91 och 105b = 5.70. Övergår man från centrala
dödskvoter till dödlighetsintensiteter bliva Makeham-konstanterna 103a = 1.91
och 106/9 = 5.43. Utjämningens resultat kan alltså efter avrundning av konstanterna
återges genom formeln

= 0.0019 + 0.000054 • cx; log C = 0.042

(3).

102

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248.

b) Marinens kassa.

Beträffande marinens kassa har jag icke ansett det föreliggande materialet tillräckligt
omfattande för att en dödlighetsundersökning med åtskillnad mellan högre
och lägre lönegrader lämpligen skulle kunna ske. Materialet från byråchefen Östlinds
inledningsvis omnämnda dödlighetsundersökning beträffande delägare 1921—-1930, vilket omfattar 375 dödsfall, har jag, utan fördelning på lönegrupper, utnyttjat
för en utjämning enligt Makeham’s formel med tillämpning av momentmetoden
på femåriga åldersgrupper.

^-minimum uppnås ungefärligen för log c = 0.0465. Av praktiska skäl har jag
valt det närliggande värdet log c = 0.046, varvid 103a = 3.98 och 105/? = 3.00.
Vid jämförelse med dödlighetsundersökningar beträffande delägare i flottans pensionskassa
under äldre tidsperioder visar det sig, att utjämningen medfört justeringar
av de outjämnade siffrorna för 1921—1930 i huvudsak i den riktning, att
sådana större relativa avvikelser från äldre erfarenhet, vilka förefalla vara av
mera tillfällig art, elimineras. Utjämningens resultat kan efter avrundmng av
konstanterna sammanfattas i formeln

Px — 0.0040 + 0.000030 -C*; log C = 0.046 ................ (4).

En jämförelse mellan dödlighetsintensiteterna enligt formlerna (1)—(4) samt enligt
statistiska centralbyråns tabell för män i Sverige 1921—1930 meddelas i bilaga
2.

2. Familjestruktur och beräkning av familjepensionsvärden.

För beräkning av familjepensionsvärden hava införskaffats uppgifter från ordinarie
och pensionerade f. d. ordinarie militära beställningshavare ävensom
från tjänstepensionsberättigade icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.
Uppgifterna, som avse förhållandena den 1 juli 1935, hava avlämnats
på kort med rubriker för befattningshavarens, hustruns och barnens födelsedata
m. m.

Antal inkomna kort utgjorde

för ordinarie och pensionerade ordinarie beställningshavare vid armén.. 7,364,

för ordinarie och pensionerade ordinarie beställningshavare vid marinen 2,810,

för ordinarie och pensionerade ordinarie beställningshavare vid flygvap -

net ............................................................. 165,

för icke ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.............. 669,

eller tillhopa 11,008.

Vid bearbetningen av materialet hava de båda huvudgrupperna högre lönegrader
och lägre lönegrader genomgående behandlats var för sig.

Antalet anställda med fördelning på femåriga åldersgrupper ävensom medelåldern
inom de olika femårsgrupperna meddelas i bilaga 3.

Antalet gifta i procent av hela antalet samt den genomsnittliga åldersskillnaden
mellan befattningshavaren och hans hustru redovisas i bilagorna 4 och 5, där även
vissa siffror angående civila tjänstemän meddelas till jämförelse. Det framgår av
dessa bilagor, att för ordinarie tjänstemän såväl det relativa antalet gifta som
åldersskillnaden mellan tjänstemannen och hans hustru vid intervaller representerande
ett större antal befattningshavare i huvudsak är större för de militära grupperna
än för motsvarande civila grupper. Förutom befattningshavares dödlighet
inverka alltså ytterligare två faktorer i kostnadshöjande riktning för de militära
befattningshavarna.

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Följande definitioner förutskickas, vilka förutsätta en tillämpning av allmänna
familjepensionsreglementet, dock med gränsåldern 21 år för barnpensioner i stället
för 19 år (jfr vad nedan sägs beträffande bilaga 6):

1) fx = genomsnittliga kapitalvärdet vid tidpunkten för x-årig befattningshavares
frånfälle av genast börjande pension till hans efterlevande motsvarande en
pension för änka ensam av 1 krona1; betecknas den på änkepension resp. barnpension
fallande andelen av ifrågavarande varde tx resp. tx , ar lx = lx tx .

2) F = nuvärdet av x-årig befattningshavares rätt att, när han framdeles
avlider, *för sina efterlevande erhålla familjepension motsvarande en pension för
änka ensam av 1 krona; betecknas den på änkepension resp. barnpension fallande
andelen av ifrågavarande värde Fx resp. Fx21, är Fx = Fx + Fx" .

Den genomsnittliga pensionskostnaden för änkor efter befattningshavare avlidna
vid olika åldrar, d. v. s. fx, har uträknats efter räntesatser av alternativt 4 och
3.5 %, varvid änkornas dödlighet antagits följa tabellen R 32, medan omgiftessannolikheten
liksom vid beräkningar angående de civila kassorna antagits utgöra

för x< 70: gx = 0.03 • 10-°-001(x-17)2, för x> 70, gx = 0. Hänsynstagande till
olika gränsåldrar för äktenskaps ingående har, vid konstruktion av utjämnade
värden, för gränsåldern 65 år skett genom en »avveckling» av hustrubeståndet på
sätt angives å sid. 71 i proposition nr 245 till 1936 års riksdag, varefter värdena för
gränsåldern 60 år uträknats genom den »differensmetod», som beskrives å nyssnämnda
sida i proposition nr 245. De outjämnade fx-värdena återgivas ej här,
ej heller de utjämnade; ifrågavarande värden kunna emellertid för vissa huvudgrupper
härledas ur bilagorna 6 och 7, resp. bilaga 8 på grund av relationen fx =

| ^b21

Den genomsnittliga pensionskostnaden för barn efter befattningshavare, avlidna
vid olika åldrar, d. v. s. fx21 (outjämnade värden efter 4 %2) framgår för huvudgrupperna
i bilaga 6. .... ..

Barnpensionerna hava i anslutning till familj epensionsbestämmelserna i de
träffade preliminära överenskommelserna med arméns och marinens kassor antagits
utgå till 21 års ålder men i övrigt i den relation till änkepensionen, som
stadgas i 5 § 2 mom. i allmänna familj epensionsreglementet. Dödligheten för barn
har antagits vara 0. Hänsyn har tagits till höjning av barnpensionerna vid änkas
frånfälle eller omgifte, varvid antagits, att åldersdifferensen mellan änka och
barn genomgående utgör 30 år. Beräkningar efter en räntefot av 3.5 % hava även
verkställts under i övrigt oförändrade antaganden; de outjämnade värdena redovisas
emellertid icke här. Jämförelsen mellan outjämnade militära och civila
fx21-värden efter 4 %1 visar,] att dessa förete avvikelser från varandra i olika riktningar,
varvid de militära värdena i regel äro högst för de lägsta åldrarna och lägst
för de högsta åldrarna utan att någon bestämd tendens till högre genomsnittskostnad
för de militära eller de civila befattningshavarna synes föreligga.

Outjämnade värden för fx(= fx + fx_1) beräknade efter 4 % och under förutsättning
att pension utgår oberoende av befattningshavares ålder vid äktenskaps
ingående meddelas i bilaga 7. Såsom redan kunnat väntas av jämförelserna i
bilagorna 4 och 5 uppvisa intervaller representerande ett större antal ordinarie
befattningshavare i genomsnitt högre fx-värden än motsvarande civila grupper.

Av bilaga 7 framgår, att för en och samma ålder och grupp av lönegrader vär 1

Vid beräkningarna tages ej hänsyn till frånskild hustrus pensionsrätt.

a Räntefoten 4 % har tillämpats som huvudalternativ, enär denna enligt givna direktiv ligger
till grund för samtliga i detta sammanhang verkställda beräkningar angående statens övertagande
av den militära familjepensioneringen.

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

dena förete med hänsyn till materialens storlek rätt oväsentliga avvikelser från
varandra inom de olika vapenslagen. Jag har därför ansett lämpligast, att vid
tillämpning av värdena göra en gemensam tabell med utjämnade värden för
samtliga befattningshavare i högre lönegrader, resp. för samtliga befattningshavare
i lägre lönegrader. Någon utjämning av värdena för icke-ordinarie befattningshavare
har icke erfordrats för utredningarna i samband med kassornas övertagande
och har därför ej heller verkställts.

De utjämnade fx-värdena återfinnas i bilaga 8.

I bilaga 9 angivas de uträknade Fx-värdena ochFx21 -värdena efter"4~%""för
arméns kassa med försörj aredödlighet enligt formel (3) och ^-vården för gränsåldern
60 år hämtade från bilaga 8.

I bilaga 10 angivas motsvarande värden för marinens kassa med försörj aredödlighet
enligt formel (4) och ^-vården för gränsåldern 65 år (jfr 5.mom. i den preliminära
överenskommelsen angående marinens kassa) hämtade från bilaga 8.

I bilaga 11 gives en jämförelse mellan militära och civila Fjärden, vilken för
de lägre lönegradernas vidkommande utvisar en avsevärt högre relativ familj epensionskostnad
för militärerna än för de civila: för de lägre lönegraderna inom
armén minst 20 % och inom marinen minst 26 % högre kapitalvärde av 1 kronas
familjepension än inom motsvarande civila lönegrader. Vad beträffar de högre
lönegraderna äro differenserna mellan de militära och de civila Fx-värdena mindre
men utvisa även här åtminstone för marinens vidkommande en högre genomsnittskostnad
för militärer än för motsvarande civila tjänstemän.

II. Val av beräkningsgrunder för undersökning av den militära
familjepensioneringens ekonomi.

De principer, som av Kungl. Majit och riksdagen år 1936 godkänts i fråga om
familjepensionering för befattningshavare i statens tjänst, innebära beträffande
familjepensioneringens ekonomi, att staten icke skall göra någon vinst på övertagandet
av familjepensioneringen (jfr proposition nr 245 till 1936 års riksdag,
sid. 65 och 66). De s. k. självkostnadsgrunder, som enligt dessa principer lagts
till grund för beräkningarna i Kungl. Maj:ts propositioner i familjepensionsfrågan
vid 1936 års riksdag, kunna, enär de härletts ur material avseende civila tjänstemän,
benämnas civila självkostnadsgrunder. Självkostnadsgrunder, som bygga på
ett motsvarande material beträffande militära befattningshavare (jfr undersökningarna
ovan under I), kunna benämnas militära självkostnadsgrunder. 1

1. Beräkningar angående familjepensionsavdragsskalan.

Familjepensionsavdragsskalan i allmänna familjepensionsreglementet (svensk
författningssamling nr 542/1936) har på sätt närmare angivits i promemorior
fogade vid proposition nr 201 till 1936 års riksdag (bil. D) och vid 1936 års riksdags
bankoutskotts utlåtande nr 75 (bil. 2) konstruerats med tillämpning av beräkningsgrunder
utan säkerhetsmarginaler, självkostnadsgrunder (räntefot enligt givna
direktiv 4 %) — det må redan nu förutskickas, att självkostnadsgrunderna vid
skalans konstruktion av skäl, som sedermera skola nämnas, varit i viss mån
andra än i fråga örn kassornas övertagande.

De tillämpade riskmåtten hava vid konstruktion av familjepensionsavdragsskalan
härletts ur statistik angående dödlighetsförhållanden och familj esammansättning
för civila tjänstemän, detta även vid beräkningar avseende militära befattningshavare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S. 105

I berörda promemoria i proposition nr 201 anföres häröver följande (sid. 127
—128).

»Vad beträffar den militära familjepensioneringen avse de nu verkställda beräkningarna
endast framtida befattningshavare. För dessa hava såväl i fråga om
dödlighet för befattningshavarna, familjepensionsvärden fx och Fx som hänsynstagande
till avgiftsbefrielse vid befattningshavares avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension
tillämpats samma antaganden och principer som för civila tjänstemän.
Bland annat har alltså i fråga örn de manliga befattningshavarna tillämpats
den för civila tjänstemän konstruerade dödlighetstabellen O M (2.5 H+L). Möjligen
kunde en modifikation av dessa antaganden ha verkställts för militärernas
vidkommande, i varje fall vad beträffar familjepensionsvärdena. I avvaktan på
slutförandet av vissa på denna punkt pågående utredningar hava emellertid de
civila familjepensionsvärdena tillämpats, något som dock icke torde medföra
annat än oväsentliga avvikelser från de familjepensionsavdrag, som för samtliga
civila och militära befattningshavare sammantagna skulle erhållits, därest för
militär personal använts de för militärer speciella familjepensionsvärdena. Vad
beträffar dödligheten för de militära beställningshavarna, alla lönegrader sammantagna,
ligger denna enligt erfarenheten från sistförflutna decennium högre än för
civila tjänstemän; i genomsnitt för alla åldrar räknat låg den militära dödligheten
under nämnda period 7 % över tabellen O M (2.5 H+L) (jfr 1934 års militärpensionssakkunnigas
betänkande sid. 235, 236, 240, 241). Skulle de militära befattningshavarnas
dödlighet läggas till grund vid nu förevarande beräkning i stället
för den valda civila dödligheten, bleve familjepensionsavdragen alltså högre än
de nu beräknade. Olika synpunkter, ledande till olika resultat, kunna anläggas
på frågan om valet av dödlighetstabell för den militära personalen; jag har för
min del låtit det skälet överväga, att man vid beräkningen av familj epensionsavgifter,
därest tjänste- och familjepensioneringen handhaves av en och samma
försäkringsgivare, bör såvitt möjligt tillämpa en gemensam dödlighetstabell för
framtida befattningshavare inom olika tjänstemannagrupper, detta även om en
dylik tabell ej skulle kunna tillämpas genomgående vid en fristående familj epensionering.
Valet av den lägre civila dödligheten innebär, om man så vill, ett
indirekt statsbidrag till den militära familjepensioneringen; detta bidrag skulle,
efter en preliminär mycket ungefärlig uppskattning, vara av storleksordningen
60,000 kr. örn året, sedan den nya pensioneringsordningen fullt genomförts.»

Sedan de ovan under I meddelade utredningarna angående speciella militära
grunder verkställts, får jag meddela följande angående betydelsen av de förändringar
av familj epensionsavdragen, som skulle bliva följden av ett direkt tilllämpande
av utredningsresultaten. Vad beträffar dödligheten för befattningshavarna
saknar jag, av de skäl, som anföras i ovan givna citat, anledning att i fråga örn
familjepensionsavdragens beräkning frångå tabellen O M (2.5 H+L). Beträffande
familjepensionsvärdena fx och Fx medför dessas beräkning för de militära befattningshavarnas
vidkommande ur material avseende dessa och ej civila tjänstemän,
att de för civila och militära befattningshavarna gemensamma familj epensionsavdragen
vid i övrigt oförändrade beräkningsgrunder komma att höjas med endast
ungefär 0.9 %, något som bekräftar riktigheten av det citerade uttalandet
angående approximationsfelet vid en beräkning med genomgående civila familjepensionsvärden.

2. Beräkningar angående de militära familjepensionskassornas övertagande
av staten.

De ovan under I refererade undersökningarna visade, att riskförloppet inom
de militära familjepensionskassorna i olika avseenden är ogynnsammare än i de
hittills behandlade civila kassorna. Beträffande konsekvenserna härav för valet av

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

beräkningsgrunder angående de militära kassornas övertagande må följande anföras.

Vid beräkning av familjepensionsavdragsskalan i allmänna familjepensionsreglementet
betraktades uteslutande framtida befattningshavare. Här tillämpades
genomsnittsgrunder för hela den civila och militära förvaltningen.

Beträffande ifrågavarande tjänstemän finnas ju ännu inga avtal örn vare sig
tjänstepension eller familjepension, och man hade därför friare händer, när det
gällde att göra en gruppindelning av dessa för de försäkringstekniska beräkningarna.
Såsom redan nämnts, visade det sig lämpligt att tillämpa en enhetlig dödlighetstabell
för dessa nämligen tabellen O M (2.5 H -f- L). Beträffande de nuvarande
delägarna i familjepensionskassorna kunna dessa sägas hava haft ett avtal med
staten om tjänstepension efter en dödlighetstabell, som är lika för de olika kassorna,
och ett avtal med sina resp. kassor örn familjepension efter en annan tabell,
vilken är beroende på vederbörande kassas särskilda förhållanden. Bland annat
beroende på de bägge dödlighetstabellernas inbördes förhållande intaga de olika
kassorna en mer eller mindre gynnad ställning. I en kassa, där den faktiska genomsnittsdödligheten
är mycket låg, såsom till exempel i statens järnvägars kassa,
åtnjuta delägarna en ekonomisk förmån framför andra tjänstemän därigenom, att
delägarna i fråga om familjepensioneringen fått i förhållande till pensionsförmånerna
betala lägre avgifter på grund av den lägre dödligheten, men däremot ej,
såsom hade varit konsekvent, högre avgifter i fråga om den i statens egen regi
drivna tjänstepensioneringen. Denna gynnade ställning, som närmast torde få
anses tillhöra tjänstepensionsområdet, har icke rubbats genom de nu träffade överenskommelserna
mellan staten och kassorna, vilka genomgående bygga på ett antagande
beträffande delägaredödlighet, som ansetts motsvara förhållandena inom
vederbörande kassa.

Vad beträffar de militära familjepensionskassorna uppvisa dessa, såsom framgår
av redogörelsen under I, en hög genomsnittsdödlighet bland delägarna. Enär emellertid
tjänstepensionsavgifterna ändock på grund av de låga pensionsåldrarna
täcka en avsevärt mindre del av tjänstepensionskostnaderna för dessa delägare än
som gäller för motsvarande civila befattningshavare, bör ur ren försäkringssynpunkt
icke något missgynnande av de militära kassorna anses ske, om uppgörelserna beträffande
dessa bygga på den militära dödligheten.

Familjepensionsutredningen har dock ansett sig böra betrakta denna fråga även
ur andra synpunkter än rent försäkringsmässiga. Ehuru en siffermässig analys
av orsakerna till den högre militära dödligheten i avsaknad av därför erforderligt
statistiskt material icke kunnat utföras, har utredningen ansett sig kunna utgå
från att orsakerna åtminstone till väsentlig del ligga i förhållanden, som sammanhänga
med själva den militära tjänstgöringen.1 Med hänsyn till det synnerligen
stora behov av pensionsförbättring, som föreligger just i fråga om dessa kassor, har
utredningen därför ansett skäligt, att de beräkningar, på vilka pensionsbeloppen i
överenskommelserna mellan staten och kassorna vila, verkställas enligt den i genomsnitt
lägre civila dödligheten.

Även beträffande familjepensionsvärdena, vilka såsom i avdelning I framhållits,
också innebära en större pensionskostnad för militärer än för civila, har utredningen
med hänsyn till det stora behovet av pensionsförbättring ansett beräkning
av pensionsbeloppen kunna ske enligt civila grunder. Härigenom kommer alltså,
såsom synes rimligt, ett indirekt statsbidrag att utgå bland annat till täckande
av den merkostnad för militärernas vidkommande, som ligger i det för denna grupp

1 Ett påtagligt exempel är den stora risken vid militärflygning. Det må i detta sammanhang
erinras örn att Kungl. Majit i ett fall på grund av därom från flottans pensionskassa gjord framställning
(jfr marinens familjepensionskassas revisionsberättelse 1935—1936) förordnat, att den
på grund av dödsfall vid flygolycka uppkommande familjepensionskostnaden helt skulle ersättas
av statsmedel.

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

större relativa antalet gifta. Det må framhållas, att den relativa merkostnaden
för den militära familjepensioneringen jämförd med den civila, vilken alltså negligeras
vid överenskommelsernas uppbyggande, framför allt gäller de lägre lönegraderna
(jfr bilaga 11).

De civila självkostnadsgrunderna, som alltså tillämpats i nyss angivna hänseende,
finnas meddelade i den tidigare berörda promemorian av den 26 februari
1936 (sid. 65—79 i proposition nr 245 till 1936 års riksdag).

När det gäller att beräkna statens faktiska kostnader för övertagandet av de militära
kassorna, har däremot dessa kassors egen erfarenhet, d. v. s. militära sjä.lvkostnadsgrunder,
tillämpats för erhållande av jämförbarhet med motsvarande tidigare
beräkningar angående civila kassor, vilka byggt på dessas egen erfarenhet.

De militära grunderna avvika såsom nämnts från de civila vad gäller dödlighet
för befattningshavare och familj epensionsvärden. Beträffande befattningshavares
dödlighet tillämpas formlerna (3) resp. (4) för arméns resp. marinens kassa, beträffande
familjepensionsvärden tillämpas bilagorna 8 och 9 för arméns kassa och bilagorna
8 och 10 för marinens kassa. Beträffande dödligheten för änkor och barn
och omgiftessannolikheter för änkor hava de militära grunderna däremot ansetts
kunna väljas helt överensstämmande med de civila. Beträffande hänsynstagande
till befattningshavares avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension har med
utgångspunkt från ett enligt »militär dödlighet» beräknat temporärt livräntevärde,
den teknik tillämpats, som angives i avdelning 4 å sid. 70 i proposition nr 245 till
1936 års riksdag.

Räntefoten har enligt lämnade direktiv genomgående antagits utgöra 4 %.

Stockholm i januari 1937.

108

Kungl. Majlis proposition nr 248.

Bilaga K1.

Undersökning av dödligheten bland delägarna i arméns nya änke''
[och pupillkassa */, 1921—so/6 1935.

Uppgifterna "rörande delägareantal och inträffade dödsfall hava hämtats ur kassans
matriklar.

Vid undersökningen har uppdelning gjorts på officers- och underofficersgrader
varjämte materialet uppdelats på

observationstiden 1/7 1921—30/6 1931 och
» Vy 1931—30/e 1935.

Antalet observationsår Ex inom åldersintervallet (x, x + 1) år har beräknats enligt
formeln

E = 2 (K + K

v = 20

—dr+f—U,

x+*—ux+$''

där

Ix = antalet x-åriga delägare vid observationstidens början,
ix = antalet under observationstiden inträdda x-åriga delägare,
ux = antalet under observationstiden av annan orsak än dödsfall utträdda
x-åriga delägare,

dx = antalet under observationstiden avlidna x-åriga delägare,

Ux = antalet x-åriga delägare vid observationstidens slut.

Åldern har satts lika med skillnaden mellan kalenderåret och födelseåret.
Beräknad dödlighet har uträknats med tillämpning av dels befolkningsdödligheten
för män i Sverige 1921—-1930, varvid dödlighetsintensiteten /ux+| antagits
lika medj

2 (q.

(1921—25)

+ q:

(1926—SO)

)

4 _ (q (1921-25) q (1926-30) ^

dels — för officerare — dödlighetstabellen OMH, definierad av dödlighetsintensiteterna p-x

= 0.000146 cx log c = 0.037

och — för underofficerare — dödlighetstabellen OML, definierad genom dödlighetsintensiteterna -

|UX = 0.0017 4- 0.000029 cx log C = 0.045

Resultatet av undersökningen framgår av efterföljande tabeller och grafiska
tablåer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

109

Otficerare. Observationstid */, 1921—“/, 1931.

1 1	2	3	4	5	6	7 !	8
	Antal	Antal	10» (2)	Beräknat antal dödsfall	(2) i % av	(2) i % av
intervall	döds- fall	observations- år	(3)	Män i Sv. 1921—30	OMH	(5)	(6) t
20—24........	6	1,373.0	4.4	6.45	1.51	93.0	397.4
25—29........	17	3,763.5	4.5	17.07	5.85	99.6	290.6
30—34........	20	4,898.0	4.1	21.75	11.51	92.0	173.8
35—39........	22	5,014.0	4.4	24.27	18.05	90.6	121.9
40—44........	30	4,697.0	6.4	27.21	25.77	110.3	116.4
45—49........	32	4,282.0	7.5	32.24	35.82	99.3	89.3
50—54........	30	3,433.0	8.7	34.81	43.87	86.2	68.4
55—59........	38	2,536.5	15.0	36.92	49.59	102.9	76.6
60—64........	55	2,268.5	24.2	50.04	68.53	109.9	80.3
65—69........	75	1,972.0	38.0	66.41	90.56	112.9	82.8
70—74........	91	1,417.5	64.2	75.53	98.75	120.5	92.2
75—79........	94	906.0	103.8	80.16	96.87	117.3	97.0
80—84........	89	552.5	161.1	80.27	89.71	110.9	99.2
85—89........	46	203. o	226.6	46.79	48.89	98.3	94.1
90—94........	11	31.5	349.2	10.80	11.24	101.9	97.9
95—99........		2.0	0.0	1.03	1.04	O.o	0.0
Summa	656	37,350.0	17.6	611.75	697.56	107.2	94.0

Underofticerare. Observationstid */» 1921—*°/« 1931.

i	2	3	4	6	6	7 1	8
	Antal	Antal observations- år	10» (2)	Beräknat antal dödsfall	(2) i % av	(2) i % av
intervall	döds- fall	(3)	Män i Sv. 1921—30	OML	(5)	(6)
20—24........	1	66.0	15.2	0.31	0.14	322.6	714.3
25—29........	2	1,107.0	1.8	4.98	2.50	40.2	80.0
30—34........	19	4,373.0	4.3	19.47	11.22	97.6	169.3
35—39........	24	6,599.5	3.6	31.98	20.64	75.0	116.3
40—44........	28	6,595.0	4.2	38.17	26.83	73.4	104.4
45—49........	34	5,660.5	6.0	42.61	32.20	79.8	105.6
50—54........	45	4,865.5	9.2	49.55	40.89	90.8	110.1
55—59........	62	4,438.0	14.0	64.86	57.64	95.6	107.6
60—64........	104	3,784.5	27.5	82.95	77.92	125.4	133.5
65—69........	131	2,786.5	47.0	93.58	92.70	140.0	141.3
70—74........	113	1,880.5	60.1	99.92	101.85	113.1	110.9
75—79........	110	1,020.0	107.8	89.09	90.90	123.5	121.0
80—84........	70	473.0	148.0	68.26	69.99	102.5	100.0
85—89........	33	171.5	192.4	40.65	42.37	81.2	77.9
90—94........	19	50.5	376.2	17.71	20.15	107.3	94.3
95—99........	3	5.5	545.5	2.97	3.51	101.0	85.5
Summa	798	43,876.5	18.2	747.06	691.45	106.8	115.4

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Officerare. Observationstid */7 1931—*"/, 1935,

1	2	3	4	5	6	7	8
Ålders- intervall	Antal döds- fall	Antal observations- år	10* (2) (3)	Beräknat antal dödsfall	(2) i % av (5)	(2) i% av (6)
Män i Sv. 1921—30	OMH
20—24........		237.0	O.o	1.11	0.27	O.o	O.o
25—29........	5	1,224.5	4.1	5.55	1.91	90.1	261.8
30—34........	8	1,253.0	6.4	5.57	2.96	143.6	270.3
35—39........	5	1,935.0	2.6	9.38	7.00	53.3	71.4
40—44........	9	1,941.0	4.6	'' 11.25	10.66	80.0	84.4
45—49........	11	1,916.0	5.7	14.52	16.18	75.8	68.0
50—54........	14	1,690.5	8.3	17.17	21.64	81.5	64.7
55—59........	17	1,540.5	11.0	22.40	30.07	75.9	56.5
60—64........	19	937.5	20.3	20.38	27.91	93.2	68.1
65—69........	34	760.0	44.7	25.58	34.89	132.9	97.4
70—74........	49	607.5	80.7	32.84	42.84	149.2	114.4
75—79........	48	409.0	117.4	35.66	43.18	134.6	111.2
80—84........	25	144.5	173.0	21.06	23.52	118.7	106.3
85—89........	17	77.5	219.4	18.39	19.11	92.4	89.0
90—94........	6	20.0	300.0	6.83	7.11	87.8	84.4
95—99........	1	2.5	400.0	1.42	1.41	70.4	70.9
Summa	268	14,696.0	18.2	249.11	290.66	107.6	92.2

Underofficerare. Observationstid »/, 1931—“/, 1935.

1	2	3	4	5	6	7	8
Ålders- intervall	Antal döds- fall	Antal observations- år	10* (2) (3)	Beräknat antal dödsfall	(2) i % av (5)	(2) i % av (6)
Män i Sv. 1921—30	OML
20—24........		3.0	O.o	0.01	O.oi	O.o	O.o
25—29........	1	105.0	9.5	0.47	0.24	212.8	416.7
30-34........	—	709.5	O.o	3.16	1.83	0.0	O.o
35—39........	4	1,907.5	2.1	9.30	6.03	43.0	66.3
40—44........	11	2,639.0	4.2	15.38	10.83	71.5	101.6
45—49........	13	2,734.0	4.8	20.61	15.58	63.1	83.4
50-54........	27	2,374.0	11.4	24.10	19.88	112.0	135.8
55—59........	37	1,795.0	20.6	26.21	23.29	141.2	158.9
60—64........	31	1,651.5	18.8	36.31	34.13	85.4	90.8
65—69........	52	1,342.0	38.7	44.78	44.32	116.1	117.3
70—74........	62	911.0	68.1	48.75	49.70	127.2	124.7
75—79........	52	496.0	104.8	43.34	44.21	120.0	117.6
80—84........	34	227.0	149.8	32.03	32.84	106.2	103.5
85—89........	14	69.0	202.9	16.18	16.87	86.5	83.0
90—94........ 95—99........	5	16.5	303.0	5.67	6.38	88.2	78.4
Summa	343	16,980.0	20.2	326.30	306.14	105.1	112.0

Stockholm den 3 december 1935.

R. Palmqvist.

(Diagrammen hava här ej återgivits.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

lil

Bilaga K 2.

Jämförelse mellan utjämnade dödlighetsintensiteter uT för olika grupper av
manliga ordinarie beställningshavare eller tjänstemän.

fix i promille.

Ålder X	Armén >/7 1921—1*76 1935 [formel (3)]	Marinen 1921—1930 [formel (4)]	Civilförvaltningen 1921—1932	Män i hela riket 1921—1930 1
Lägre löne-grader [formel (2)]	Högre löne-grader [formel (1)]
25 ............	2.51	4.42	2.09	1.23	4.63
30 ............	2.88	4.72	2.35	1.88	4.42
35 ............	3.49	5.22	2.79	2.88	4.54
40 ............	4.48	6.08	3.53	4.41	5.21
45 ............	6.09	7.52	4.77	6.75	6.47
50 ............	8.70	9.99	6.86	10.34	8.65
55 ............	12.93	14.17	10.36	15.82	12.22
60 ............	19.78	21.26	16.23	24.23	17.71
65 ............	30.90	33.32	26.10	37.10	27.16
70 ............	48.93	53.79	42.66	56.80	42.21
75 ............	78.18	88.55	70.47	86.97	69.24
80 ............	125.61	147.59	117.16	133.15	114.57
85 ............	202.53	247.85	195.52	203.87	191.87
90 ............	327.28	418.11	327.08	312.15	309.17
95 ............	529.61	707.27	547.94	477.92	431.78

1 Dödlighetsintensitetema för denna grupp hava uträknats ur tab. 45 i Statistisk årsbok 1936

x—1 — •x+l
= ~ 2 lx

enligt formeln jjl.

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare 1/, 1935 (ute -

Ålders- intervall	Ordinarie beställningshavare i L-graderna	Icke ordi-narie be-fattnings-havare i L-graderna	Ordinarie och icke ordinarie be-fattnings-havare i L-graderna	Ordinarie
armén	marinen	flygv.	samtliga	armén
	n	å	n	å	n	å	n	å	n	å	n	å	n	å
20—24..									4	23.oo	4	23.00	47	23.17
25—29..	14	28.21	64	27.64	—	—	78	27.74	38	27.08	116	27.53	265	27.36
30—34..	131	32.60	180	32.11	20	32.20	331	32.31	84	32.37	415	32.32	299	31.76
35—39..	318	37.33	238	36.94	21	36.81	577	37.15	107	37.04	684	37.13	372	37.32
40—44..	569	42.06	286	42.20	21	42.10	876	42.11	107	41.85	983	42.08	470	41.97
45—49..	680	47.00	419	47.15	8	47.00	1,107	47.06	70	46.84	1,177	47.04	446	46.99
50—54..	583	51.92	363	52.02	6	50.83	952	51.95	66	51.80	1,018	51.94	414	51.89
55—59..	435	56.79	234	56.97	3	57.00	672	56.86	44	56.82	716	56.85	370	57.04
60—64..	352	62.09	157	61.73	2	62.50	511	61.98	33	61.70	544	61.96	280	61.70
65—69..	349	66.99	108	66.75	—	—	457	66.93	4	66.25	461	66.92	177	67.16
70—74..	231	71.92	42	71.76	—	—	273	71.90	1	70.00	274	71.89	141	71.90
75—79..	147	76.73	47	76.38	—	—	194	76.64	—	_	194	76.64	110	76.91
80—84..	68	81.97	17	81.18	—	—	85	81.81	—	—	85	81.81	48	81.44
85—89..	19	86.79	3	85.67	—	—	22	86.64	—	_	22	86.64	15	86.87
90—94..	5	91.60	1	92.00	—	—	6	91.67	—	—	6	91.67	7	91.29
95—99..													2	95.50
Summa	3,901	—	2,159	—	81	—	6,141	—	558	—	6,699	—	3,463	—

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare

Till jämförelse uppförda motsvarande procenttal

Ålders- intervall	Militära ordinarie beställ-ningshavare i L-graderna	Icke ordi-narie be-fattnings-havare vid försvars-väsendet, L-grader	Ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare i L-graderna	Militära ordinarie beställ-ningshavare i H-graderna
armén	mari- nen	flygv.	samt- liga	armén	mari- nen	flygv.	samt- liga
20-24..					O.OO	0.00	O.oo	O.oo		O.oo
25—29..	71.43	71.88	—	71.79	47.37	63.79	36.23	30.12	50.oo	34.86
30—34..	83.97	85.00	80.oo	84.29	78.57	83.13	71.24	75.31	76.92	72.26
35—39..	92.45	92.86	85.71	92.37	82.24	90.79	83.06	83.12	86.67	83.30
40—44..	92.62	95.10	95.24	93.49	94.39	93.59	86.38	83.72	95.00	86.28
45—49..	90.74	93.79	100.00	91.96	85.71	91.59	87.44	85.19	88.89	87.13
50—54..	91.25	94.49	83.33	92.44	90.91	92.34	86.96	86.90	87.50	86.96
55—59..	86.44	94.02	100.00	89.14	77.27	88.41	87.03	82.69	50.00	86.32
60-64..	88.07	87.26	lOO.oo	87.87	78.79	87.32	88.57	91.43	_	88.89
65—69..	82.23	86.il	—	83.15	25.00	82.65	77.97	83.87	—	78.85
70—74..	74.03	71.43	—	73.63	O.oo	73.36	76.60	70.00	_	75.78
75—79..	59.18	72.34	—	62.37	—	62.37	74.55	63.64	_	73.55
80—84..	50.00	52.94	—	50.59	—	50.59	60.42	33.33	_	57.41
85—89..	42.11	33.33	—	40.91	—	40.91	53.33	—	_	53.33
90—94..	20.00	O.oo	—	16.67	—	16.67	28.57	—	—	28.57
95—99..	—	—	—	—	—	—	O.oo	—	—	O.oo

1 Samtliga gifta befattningshavare hava medtagits oberoende av deras ålder vid äktenskapets

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

113

Bilaga K 3.

slutande manliga). Antal (n) och medelålder (å) inom olika åldersintervaller.

beställningshavara i	H-graderna	Icke ordinarie befatt-ningsha-vare i H-graderna	Ordinarie och icke ordinarie be-fattnings-havare i H-graderna	Ordinarie beställ-nings-havare i L- och H-graderna	Samtliga ordinarie och icke ordinarie befattnings-havare	Ålders- intervall
marinen	flygv.	samtliga
n	å	n	å	n	å	n	å	n	å	n	å	n	å
4	24.00			51	23.24	5	23.80	56	23.29	51	23.24	60	23.27	20—24
83	27.00	2	29.00	350	27.29	3	28.67	353	27.30	428	27.37	469	27.35	25—29
81	31.81	13	31.54	393	31.76	7	32.29	400	31.77	724	32.01	815	32.05	30—34
77	37.06	30	37.17	479	37.27	22	37.14	501	37.26	1,056	37.20	1,185	37.19	35—39
86	41.69	20	41.95	576	41.93	17	41.82	593	41.93	1,452	42.04	1,576	42.02	40—44
81	47.07	9	46.44	536	46.99	19	47.00	555	46.99	1,643	47.04	1,732	47.03	45—49
84	51.49	8	52.38	506	51.83	14	52.14	520	51.84	1,458	51.91	1,538	51.91	50—54
52	57.10	2	55.50	424	57.04	18	56.72	442	57.02	1,096	,56.93	1,158	56.92	55—59
35	62.26	—	—	315	61.76	5	61.40	320	61.76	826	,61.89	864	61.88	60-64
31	67.13	—	—	208	67.15	1	65.00	209	67.14	665	67.00	670	66.99	65—69
20	72.20	—	—	161	71.94	—	—	161	71.94	434	71.91	435	71.91	70—74
11	76.73	—	—	121	76.89	—	—	121	76.89	315	76.74	315	76.74	75—79
6	82.33	—	—	54	81.54	—	—	54	81.54	139	81.71	139	81.71	80—84
—	—	—	—	15	86.87	—	—	15	86.87	37	86.73	37	86.73	85—89
—	—	—	—	7	91.29	--	.—	7	91.29	13	91.46	13	191.46	90—94
—	—	—	—	2	95.50	—	—	2	95.50	2	95.50	2	95.50	95—99
651	—	84	—	4,198	—	lil	—	4,309	—	10339	—	11008	—	Summa

Bilaga K 4.

V, 1935 (uteslutande manliga). Antal gifta i procent av hela antalet.1

för civila manliga tjänstemän 1/i 1933.

Icke ordi-narie be-fattnings-havare vid försvars-väsendet, H-grader	Ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare i H-graderna	Ordinarie beställ-nings-havare i L- och H-graderna	Samtliga militära ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare	Civila manliga tjänstemän	Ålders- intervall
L-grader	H-grader
ordinarie	icke ordinarie	ordinarie	icke ordinarie
0.00	O.oo	0.00	0.OO	15.56	7.59	20.00	2.00	20—24
100.00	35.41	41.59	42.43	44.69	36.27	30.91	34.65	25—29
85.71	72.50	77.76	77.91	78.55	70.86	76.04	55.67	30—34
90.91	83.63	88.26	87.76	89.06	87.07	81.68	69.52	35—39
100.00	86.68	90.63	90.99	92.15	85.33	84.57	74.60	40—44
78.95	86.85	90.38	90.07	92.41	89.31	84.11	80.27	45—49
100.00	87.31	90.53	90.64	91.72	83.52	84.40	82.19	50—54
88.89	86.43	88.05	87.65	89.95	81.33	83.36	82.50	55—59
80.00	88.75	88.26	87.85	87.05	69.05	80.65	86.67	60-64
0.OO	78.47	81.80	81.34	80.82	100.00	76.09	66.67	65—69
—	75.78	74.42	74.25	71.92	lOO.oo	69.81	lOO.oo	70—74
—	73.55	66.67	66.67	59.20	—	67.12	—	75—79
—	57.41	53.24	53.24	42.20	—	56.74	—	80—84
—	53.33	45.95	45.95	29.89	—	30.77	—	85—89
—	28.57	23.08	23.08	23.81	—	33.33	—	90—94
—	O.oo	O.oo	O.oo	—	—	O.oo	—	95—99

ingående.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 8

Bilaga K 5.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare V, 1935 (uteslutande manliga). Genomsnittlig ålders differens

i år räknat mellan befattningshavaren och hans hustru.1

Till jämförelse motsvarande åldersdifferenser för civila manliga tjänstemän */, 1933.

Befatt- nings- havares ålder	Militära ordinarie be-ställningshavare i L-graderna	Icke ordi-narie be-fattnings-havare vid försvars-väsendet, L-grader	Ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare i L-graderna	Militära ordinarie \be-ställningshavare i H-graderna	Icke ordi-narie be-fattnings-havare vid för-svars-väsendet, H-grader	Ordinarie och icke ordinäre befatt-nings-havare i Il- graderna	Ordinarie beställ-nings-havare i L-''och H-graderna	Samtliga militära ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare	Civila manliga tjänstemän
L-grader	H-grader
ar- mén	ma- rinen	flygv.	samt- liga	ar- mén	ma- rinen		1
flygv.	samt- liga	ordi- narie	\| icke ordi-] Harie	ordi- narie	icke ordi- narie
20—24	_	_	_	_											-1.31	-0.47	2.oo	-5.00
25—29	2.42	0.91	—	1.17	0.70	1.07	1.68	1.68	-10.0(	1.55	1.29	1.54	1.43	1.36	0.45	0.88	O.oo	0.91
30—34	1.50	1.10	2.35	1.33	2.24	1.49	3.42	4.78	4.23	3.73	2.51	3.71	2.50	2.48	1.54	1.61	1.80	2.19
35—	2.48	2.06	2.60	2.31	2.81	2.38	4.21	4.38	4.55	4.25	2.69	4.18	3.12	3.08	1.44	2.23	2.32	2.65
40—44	3.36	2.58	1.31	3.04	2.45	2.97	4.71	4.66	5.74	4.75	2.38	4.66	3.67	3.58	2.26	2.80	3.44	4.30
45—49	3.90	2.71	0.28	3.41	2.47	3.35	5.75	4.65	6.01	5.59	2.52	5.48	4.07	3.99	2.58	4.00	4.23	3.63
50—54	4.49	3.21	0.36	3.96	1.98	3.82	6.15	6.61	5.09	6.20	4.57	6.14	4.69	4.56	2.79	4.48	4.85	4.03
55—59	4.82	3.91	4.23	4.48	2.46	4.37	6.80	5.86	10.00	6.69	2.07	6.50	5.31	5.16	3.16	2.97	5.56	6.32
bU—b4	5.06	3.92	1.99	4.70	5.17	4.72	6.63	7.04	_	6.68	5.88	6.66	5.45	5.44	3.49	4.34	6.34	7.28
65—69	6.18	5.02	—	5.89	O.oo	5.87	7.99	5.73	_	7.63	—	7.63	6.41	6.40	3.64	4.48	8.37	10.80
70—74	6.40	4.16	—	6.07	—	6.07	8.11	10.22	—	8.34	—	8.34	6.92	6.92	4.23	0.33	8.97	7.00
75—79	7.85	5.79	—	7.28	—	7.28	9.06	8.83	_	9.04	_	9.04	8.03	8.03	5.55	—	10.11	—
80—84	7.08	9.69	—	7.64	—	7.64	10.95	5.00	_	10.58	_	10.58	8.88	8.88	7.25	_	10.71	—
85—89	11.44	23.oo	—	12.75	—	12.75	14.63	_	_	14.63	_	14.63	13.64	13.64	8.59	_	13.18	—
90—94	14.00	—	—	14.00	—	14.00	12.64	—	—	12.64	—	12.64	13.10	13.10	14.79		15.32	—

* Samtliga gifta befattningshavare hava medtagits oberoende av deras ålder vid äktenskapets ingående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

115

Bilaga K 6.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare V, 1935
(uteslutande manliga). Outjämnade värden på fb^ (med hänsyn till änkas

omgifte). Räntefot 4

Till jämförelse motsvarande värden för civila manliga tjänstemän */* 1933.

Befattningshavares ålder	Militära befattningshavare	Civila manliga tjänstemän
L-grader	H-grader	L-grader	H-grader
ordinarie	icke ordinarie	ordinarie	icke ordinarie	ordinarie	icke ordinarie	ordinarie	icke ordinarie
20-34 ............		0.00	0.00	0.00	0.49	0.32	0.00	0.16
25—29 ............	3.26	2.50	1.17	O.oo	1.99	1.79	0.84	0.84
30-34 ............	5.54	4.01	4.12	3.48	4.32	3.9S	3.73	2.87
35-39 ............	6.17	5.07	6.40	4.58	5.72	6.03	5.46	3.99
40-44 ............	5.81	4.80	6.19	5.40	5.70	6.11	5.63	4.73
45-49 ............	4.27	3.65	5.38	2.32	4.45	6.00	4.65	4.07
50-54 ............	3.01	2.55	3.24	2.00	3.19	3.61	3.52	3.46
55-59 ............	1.97	0.96	1.75	0.64	1.96	1.57	2.22	2.72
60—64 ............	0.79	1.16	1.02	4.68	1.08	1.00	1.13	0.63
65-69 ............	0.63	0.00	0.54	O.oo	0.39	0.61	0.63	0.00
70—74 ............	0.14	O.oo	0.27	—	0.19	0.00	0.32	O.oo
75-79 ............	0.10	—	0.04	—	0.08	—	0.11	—
80-84 ............	O.oo	—	0.15	—	0-04	—	0.01	—
85-89 ............	0.05	—	0.00	—	0.00	—	O.oo	—
90-94 ............	0.00	—	0.00	—	0.00	—	0.00	—
95-99 ............	—	—	D.00	—	—	—	0.00	—

Bilaga K 7.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare */7 1935 (uteslutande manliga). Outjämnade värden på

tx= f“ + fb21 (med hänsyn till änkas omgifte).1 Räntefot 4%.

Till jämförelse motsvarande värden för civila manliga tjänstemän >/7 1933.

Befatt- nings-	Militära ordinarie be-ställningshavare i L-graderna	Icke ordi-narie be-fattnings-havare vid	Ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare i L-graderna	Militära ordinarie be-ställningshavare i H-graderna	Icke ordi-narie be-fattnings-havare vid för-svars-väsendet, H-grader	Ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare i H- f graderna	Ordinarie beställ-nings-havare i L- och Il-graderna	Samtliga militära ordinarie och icke ordinarie befatt-nings-havare	Civila manliga tjänstemän
L-grader	H-grader
ålder	ar- mén	ma- rinen	flygv.	samt- liga	försvars- väsendet, L-grader	ar- mén	ma- rinen	fiygv.	samt- liga
or- di- narie	icke ordi- narie	or- di- narie	icke ordi- narie
20—24					0.00	O.OO	O.oo	O.oo		O.oo	0.OO	O.oo	O.oo	O.oo	3.07	1.56	3.20	0.49
25—29	13.80	15.64	—	15.31	10.45	13.72	7.29	5.95	8-67	6.98	16.88	7.06	8.50	8.71	9.52	7.86	6.02	6.65
30—34	19.77	20.38	18.32	20.01	17.47	19.50	16.32	16.67	14.74	16.34	18.16	16.37	18.02	17.96	17.79	16.05	16.76	12.38
35—39	22.01	22.53	19.90	22.15	19.27	21.70	20.87	19.97	21.54	20.77	20.39	20.75	21.52	21.30	21.11	21.10	19.57	15.99
40—44	21.88	21.70	22.77	21.84	20.97	21.75	21.12	20.13	23.54	21.05	22.59	21.10	21.53	21.50	21.47	20.73	20.12	17.57
45—49	19.58	19.55	18.51	19.56	17.82	19.46	20.20	19.49	20.57	20.10	15.40	19.94	19.73	19.61	19.70	20.91	18.68	17.45
50—54	17.76	17.47	14.14	17.63	16.57	17.56	17.40	17.43	15.37	17.38	17.97	17.39	17.54	17.50	17.46	16.85	16.98	16.44
55—59	14.88	15.50	17.57	15.11	11.92	14.91	15.09	\|13.84	8.19	14.90	13.21	14.83	15.03	14.88	14.89	13.20	14.71	15.20
60—64	12.64	12.06	12.25	12.46	11.80	12.42	13.36	13.69	—	13.40	15.71	13.43	12.82	12.80	12.37	10.15	12.26	12.81
65—69	10.68	10.46	—	10.63	2.30	10.56	10.44	10.28	—	10.41	0.00	10.36	10.56	10.50	9.48	12.61	10.42	9.82
70—74	7.91	6.97	—	7.76	O.oo	7.73	8.69	8.72	—	8-70	—	8.70	8.11	8.09	7.20	8.21	8.26	11.01
75—79	5.61	6.23	—	5.76	—	5.76	7.22	6.02	—	7.11	—	7.11	6.28	6.28	5.05	—	6.84	—
80—84	3.53	4.33	—	3.69	—	3.69	5.46	2.06	—	5.08	—	5.08	4.23	4.23	3.11	—	4.86	—
85—89	3.03	3.79	—	3.14	—	3.14	4.24	—	—	4.24	—	4.24	3.58	3.58	1.82	—	2.36	—
90—94	1.27	0.00	—	1.06	—	1.06	1.68	—	—	1.68	—	1.68	1.39	1.39	1.56	—	2.09	—
95—99	—	—	—	—	—	—	0.00	—		O.oo	—	O.oo	0.00	O.oo	—	—	O.oo	—

* Samtliga gifta befattningshavare hava medtagits oberoende av deras ålder vid äktenskapets ingående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248•

117

Bilaga K 8.

Utlämnade familjepensionsvärden fx (= f + f*21) för ordinarie militära beställningshavare
ävensom däri ingående barnpensionsvärden f^21, på grundval av material
per den 1 juli 1935. Pensionsrätt för änka endast örn bestäilningshavaren
ingått äktenskap före i tabellen angiven gränsålder; hänsyn tagen till änkas förlust
av pensionsrätt vid omgifte. Barnpensioner intill 21 års ålder.

		Lag	re lönegrader		Högre lönegrader
	Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %	Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %
Ålder

X	f*			fx		f	X		f	K
	Gränsålder	fb21	Gränsålder	fb21 X	Gränsålder	fb21 X	Gränsålder	fb21 X
	60 år	65 år		60 år	65 år		60 år	65 år		60 år	65 år
20........	O.o	0.0	O.o	0.0	0.0	O.o	0.0	0.0	O.o	0.0	0.0	O.o
21........	O.o	0.0	O.o	0.0	0.0	O.o	0.0	0.0	O.o	0.0	0.0	O.o
22........	0.5	0.5	O.o	0.5	0.5	O.o	0.3	0.3	O.o	0.3	0.3	O.o
23........	1.8	1.8	0.2	1.9	1.9	0.2	1.0	1.0	O.o	1.1	1.1	0.0
24........	4.2	4.2	0.6	4.5	4.5	0.6	1.8	1.8	O.o	1.9	1.9	O.o
25........	7.2	7.2	1.3	7.8	7.8	1.4	2.7	2.7	0.2	2.9	2.9	0.2
26........	10.1	10.1	1.9	10.9	10.9	2.0	3.9	3.9	0.5	4.2	4.2	0.5
27........	12.6	12.6	2.6	13.5	13.5	2.7	5.8	5.8	0.9	6.2	6.2	0.9
28........	14.5	14.5	3.3	15.5	15.5	3.4	8.1	8.1	1.6	8.7	8.7	1.7
29........	16.2	16.2	3.9	17.4	17.4	4.1	10.5	10.5	2.3	11.2	11.2	2.4
30........	18.0	18.0	4.6	19.3	19.3	4.8	13.0	13.0	3.0	13.9	13.9	3.1
31........	19.3	19.3	5.2	20.6	20.6	5.4	14.9	14.9	3.6	16.0	16.0	3.8
32........	20.0	20.o	5.5	21.3	21.3	5.7	16.5	16.5	4.1	17.7	17.7	4.3
33........	20.6	20.6	5.8	22.0	22.0	6.0	17.8	17.8	4.6	19.0	19.0	4.8
34........	21.1	21.1	6.0	22.5	22.5	6.2	18.9	18.9	5.1	20.2	20.2	5.3
35........	21.5	21.5	6.1	22.9	22.9	6.3	19.9	19.9	5.7	21.2	21.2	5.9
36........	21.8	21.8	6.2	23.2	23.2	6.4	20.7	20.7	6.2	22.0	22.0	6.4
37........	22.0	22.0	6.2	23.4	23.4	6.4	21.2	21.2	6.5	22.5	22.5	6.7
38........	22.1	22.1	6.1	23.5	23.5	6.3	21.4	21.4	6.6	22.8	22.8	6.9
39........	22.2	22.2	6.1	23.6	23.6	6.3	21.5	21.5	6.7	22.8	22.8	6.9
40........	22.2	22.2	6.0	23.6	23.6	6.2	21.7	21.7	6.8	23.0	23.0	7.0
41........	22.1	22.1	5.9	23.5	23.5	6.1	21.6	21.6	6.7	22.9	22.9	6.9
42........	21.9	21.9	5.7	23.3	23.3	5.9	21.5	21.5	6.6	22.8	22.8	6.8
43........	21.6	21.6	5.5	22.9	22.9	5.7	21.3	21.3	6.4	22.6	22.6	6.6
44........	21.1	21.1	5.2	22.4	22.4	5.4	21.1	21.1	6.2	22.4	22.4	6.4
45........	20.7	20.7	5.0	21.9	21.9	5.1	20.7	20.7	5.9	22.0	22.0	6.!
46........	20.4	20.4	4.8	21.6	21.6	4.9	20.3	20.3	5.5	21.5	21.5	5.6
47........	19.9	19.9	4.5	21.1	21.1	4.6	19.7	19.7	5.0	20.8	20.8	5.1
48........	19.4	19.4	4.1	20.5	20.5	4.2	19.2	19.2	4.6	20.3	20.3	4.7
49........	18.9	18.9	3.8	20.0	20.0	3.9	18.7	18.7	4.2	19.8	19.8	4.3
50........	18.4	18.4	3.5	19.4	19.4	3.6	18.2	18.2	3.8	19.2	19.2	3.9
51........	18.0	18.0	3.3	19.0	19.0	3.4	17.7	17.7	3.4	18.7	18.7	3.5
52........	17.6	17.6	3.1	18.6	18.6	3.2	17.3	17.3	3.1	18.3	18.3	3.2
53........	17.2	17.2	2.9	18.2	18.2	3.0	16.9	16.9	2.9	17.8	17.8	2.9
54........	16.7	16.7	2.6	17.6	17.6	2.7	16.4	16.4	2.0	17.4	17.4	! 2.7

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

Bilaga K 8 (forts.).

Lägre lönegrader | Högre lönegrader

	Räntefot 4 *	Räntefot 3.5 %	Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %
X	f	X			X				f*
	Gränsålder	b 21	Gränsålder	fb21	Gränsålder	fb21	Gränsålder	fb‘21
	60 år	65 år		60 år	65 år		60 år	65 år		60 år	65 år
55........	16.1	16.1	2.3	17.0	17.0	2.4	15.9	15.9	2.3	16.8	16.8	2.4
56........	15.6	15.6	2.1	16.4	16.4	2.1	15.4	15.4	2.0	16.3	16.3	2.1
57........	15.0	15.0	1.8	15.8	15.8	1.8	14.9	14.9	1.8	15.7	15.7	1.8
58........	14.5	14.5	1.6	15.2	15.2	1.6	14.5	14.5	1.6	15.3	15.3	1.6
59........	14.0	14.0	1.4	14.7	14.7	1.4	14.1	14.1	1.4	14.9	14.9	1.5
60........	13.5	13.5	1.2	14.1	14.1	1.2	13.8	13.8	1.3	14.5	14.5	1.3
61........	12.9	12.9	1.0	13.6	13.6	1.1	13.4	13.4	1.2	14.0	14.0	1.2
62........	12.4	12.5	0.9	13.0	13.1	0.9	12.9	13.0	1.1	13.5	13.6	1.1
63........	11.9	12.0	0.8	12.5	12.6	0.8	12.4	12.5	0.9	13.1	13.2	1.0
64........	11.4	11.6	0.7	11.9	12.1	0.7	12.0	12.1	0.8	12.6	12.7	0.8
65........	11.0	11.2	0.6	11.5	11.7	0.6	11.6	11.7	0.7	12.2	12.3	0.7
66........	10.6	10.8	0.6	11.1	11.3	0.6	11.0	11.2	0.6	11.5	11.7	0.6
67........	10.1	10.3	0.5	10.6	10.8	0.5	10.5	10.7	0.5	11.0	11.2	0.5
68........	9.5	9.7	0.4	10.1	10.3	0.5	10.1	10.3	0.5	10.6	10.8	0.5
69........	9.1	9.3	0.4	9.5	9.7	0.4	9.6	9.8	0.4	lO.o	10.2	0.4
70........	8.5	8.8	0.3	8.9	9.2	0.3	9.1	9.3	0.3	9.6	9.8	0.4
71........	8.1	8.4	0.3	8.4	8.7	0.3	8.6	8.9	0.3	9.0	9.3	0.3
72........	7.6	7.8	0.2	7.8	8.1	0.2	8.1	8.4	0.2	8.4	8.7	0.2
73........	7.1	7.4	0.2	7.4	7.6	0.2	7.7	7.9	0.2	8.0	8.2	0.2
74........	6.7	6.9	0.2	7.0	7.2	0.2	7.2	7.4	0.1	7.5	7.7	0.1
75........	6.2	6.4	0.1	6.4	6.6	0.1	6.8	7.0	0.1	7.1	7.3	O.i
76........	5.8	6.0	0.1	6.0	6.2	0.1	6.4	6.6	0.1	6.7	6.9	0.1
77........	5.4	5.6	0.1	5.6	5.8	0.1	6.0	6.2	0.1	6.2	6.4	O.l
78........	5.0	5.2	0.1	5.2	5.4	0.1	5.6	5.8	0.1	5.8	6.0	O.l
79........	4.6	4.8	0.1	4.8	5.0	0.1	5.1	5.3	O.o	5.3	5.5	0.0
80........	4.3	4.4	0.1	4.5	4.6	0.1	4.8	4.9	O.o	5.0	5.1	O.o
81........	3.9	4.0	O.o	4.0	4.1	O.o	4.5	4.6	O.o	4.7	4.8	0.0
82........	3.6	3.7	0.0	3.7	3.8	0.0	4.1	4.2	O.o	4.3	4.4	O.o
83........	3.2	3.3	O.o	3.3	3.4	O.o	3.8	3.9	O.o	3.9	4.0	O.o
84........	2.9	3.0	0.0	3.0	3.1	O.o	3.4	3.5	O.o	3.5	3.6	O.o
85........	2.6	2.7	0.0	2.7	2.8	O.o	3.1	3.2	O.o	3.2	3.3	O.o
86........	2.4	2.5	0.0	2.5	2.6	O.o	2.8	2.9	O.o	2.9	3.0	0.0
87........	2.1	2.2	0.0	2.2	2.3	O.o	2.5	2.6	0.0	2.6	2.7	O.o
88........	1.9	2.0	O.o	1.9	2.0	O.o	2.3	2.4	O.o	2.4	2.5	0.0
89........	1.6	1.7	O.o	1.6	1.7	O.o	2.0	2.1	O.o	2.1	2.2	O.o
90........	1.4	1.5	O.o	1.5	1.5	O.o	1.7	1.8	O.o	1.8	1.9	O.o
91........	1.3	1.3	O.o	1.3	1.4	O.o	1.5	1.6	O.o	1.5	1.6	O.o
92........	1.2	1.2	O.o	1.2	1.2	O.o	1.4	1.4	O.o	1.4	1.4	0.0
93........	1.0	1.0	0.0	1.0	1.0	O.o	1.3	1.3	O.o	1.3	1.3	O.o
94........	0.9	0.9	O.o	0.9	0.9	O.o	1.1	1.1	O.o	1.1	1.1	O.o
95........	0.7	0.7	O.o	0.7	0.7	O.o	0.9	0.9	O.o	1.0	1.0	O.o
96........	0.6	0.6	O.o	0.6	0.6	O.o	0.8	0.8	O.o	0.8	0.8	O.o
97........	0.5	0.5	0.0	0.6	0.6	O.o	0.7	0.7	O.o	0.7	0.7	O.o
98........	0.5	0.5	O.o	0.5	0.5	O.o	0.6	0.6	O.o	0.6	0.6	0.0
99........	0.4	0.4	0.0	0.4	0.4	O.o	0.5	0.5	O.o	0.5	0.5	O.o
100 ......	0.3	0.3	O.o	0.3	0.3	O.o	0.4	0.4	O.o	0.4	0.4	O.o

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248-

119

Bilaga K 9.

Familjepensionsvärden F ( = Fä + Fb21) för ordinarie beställningshavare vid armén
ävensom däri ingående barnpensionsvärden Fb21, uträknade p& grundval av
fx- och fb31-värdena i bil. 8; gränsålder 60 år; dödlighetsintensiteter för såväl

högre som lägre lönegrader enligt formeln
u = 0.0019 + 0.000054 • cx; log c = 0.042.

Räntefot 4 %.

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader	Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
	Fb21 X		pb21 X	Fx	pb21 X	Fx	pb21 X
20 ......	2.097	0.337	2.027	0.328	1 60...........	4.205	0.183	4.500	0.195
21	2.1 8 Ä	0.351	2.11 3	0.342	61...........	4.184	0.171	4.488	0.180
22	2.278	0.366 \|	2.202	0.356	62...........	4.155	0.159	4.468	0.165
23 .	2.371	0.381	2.294	0.371	63...........	4.120	0.148	4.440	0.150
24 ..	2.466	0.397	2.388	0.387	64...........	4.077	0.137	4.404	0.137
25.........	2.556	0.411	2.484	0.403	65...........	4.025	0.127	4.357	0.124
26 ..........	2.643	0.425	2.582	0.420	66...........	3.962	0.117	4.301	0.111
27	2.725	0.437	2.679	0.436	67...........	3.887	0.105	4.239	0.099
28 .	2.804	0.447	2.775	0.451	68...........	3.808	0.096	4.167	0.087
29 ..	2.881	0.456	2.868	0.465	69...........	3.719	0.086	4.085	0.075
30	2.956	0.464	2.957	0.477	70...........	3.624	0.077	3.995	0.064
31	3.027	0.469	3.042	0.488	71...........	3.522	0.068	3.899	0.054
32 .	3.097	0.473	3.125	0.497	72...........	3.411	0.060	3.797	0.045
33	3.166	0.475	3.204	0.504	73...........	3.296	0.053	3.687	0.037
34 ..........	3.234	0.476	3.282	0.510	74...........	3.174	0.045	3.570	0.030
35 ..........	3.300	0.475	3.358	0.514	75...........	3.048	0.039	3.448	0.026
36 ..	3.366	0.474	3.430	0.514	76...........	2.918	0.035	3.316	0.020
37	3.429	0.471	3.501	0.513	77...........	2.782	0.030	3.178	0.014
38	3.492	0.467	3.570	0.509	78...........	2.642	0.024	3.033	0.005
39 ..	3.553	0.462	3.637	0.503	79...........	2.501	0.016	2.890	O.ooo
40 .	3.612	0.455	3.703	0.496	80...........	2.354	0.006	2.745	O.ooo
41	3.670	0.448	3.766	0.486	81...........	2.205	O.ooo	2.589	O.ooo
4-2	3.725	0.439	3.829	0.475	82...........	2.054	O.ooo	2.429	O.ooo
43	3.779	0.429	3.889	0.462	83...........	1.906	O.ooo	2.266	O.ooo
44 .	3.831	0.418	3.947	0.447	84...........	1.766	O.ooo	2.105	0.000
45 ..	3.882	0.407	4.003	0.431	85...........	1.630		1.949
46 .	3.930	0.394	4.058	0.415	86...........	1.493		1.795
47	3.976	0.381	4.111	0.398	87...........	1.358		1.647
48	4.019	0.367	4.161	0.381	88...........	1.228		1.496
49	4.060	0.353	4.212	0.365	89...........	1.110		1.348
50	4.098	0.339	4.258	0.348	90...........	1.018		1.224
51 .	4.131	0.324	4.302	0.332	91...........	0.928		1.126
52 ..........	4.162	0.309	4.343	0.316	92...........	0.822		1.030
53 ..........	4.186	0.292	4.380	0.300	93...........	0.717		0.913
54 ..........	4.204	0.275	4.412	0.283	94...........	0.616		0.790
55 ..........	4.218	0.258	4.440	0.267	95...........	0.526		0.692
56 ..........	4.227	0.242	4.464	0.252	96...........	0.461		0.611
57 ..........	4.231	0.226	4.483	0.237	97...........	0.411		0.526
58	j 4.229	0.211	4.496	0.222	98...........	0.347		0.435
59	4.220	0.196	4.503	0.209	99...........	0.253		0.333
			100...........	; 0.145		0.204

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 248•

Bilaga K10.

Familjepensionsvärden (= F* + F"1) för ordinarie beställningshavare vid marinen
ävensom däri ingående barnpensionsvärden Fb21, uträknade på grundval av

*x" °ch »r-Värdena 1 bil- K 8; Sränsålder 65 år; dödlighetsintensiteter för såväl
högre som lägre lönegrader enligt formeln
.« = 0.0040 + 0.000030 • cx, log e = 0.046.

Räntefot 4 %,

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
F*	pb21 X	F*	pb21 X
20 ..........	2.485	0.430	2.343	0.407
21 ..........	2.596	0.450	2.447	0.425
22 ..........	2.710	0.470	2.556	0.444
23 ..........	2.826	0.490	2.667	0.464
24 ..........	2.938	0.510	2.779	0.484
25 ..........	3.044	0.529	2.892	0.505
26 ..........	3.140	0.545	3.007	0.526
27 ..........	3.228	0.559	3.119	0.547
28 ..........	3.309	0.570	3.226	0.565
29 ..........	3.385	0.579	3.326	0.581
30 ..........	3.455	0.584	3.420	0.595
31 ..........	3.520	0.587	3.506	0.606
32 ..........	3.582	0.587	3.586	0.614
33 ..........	3.641	0.585	3.662	0.620
34 ..........	3.698	0.581	3.733	0.623
35 ..........	3.753	0.575	3.799	0.622
36 ..........	3.807	0.568	3.862	0.618
37 ..........	3.859	0.560	3.922	0.611
38 ..........	3.910	0.550	3.980	0.602
39 ..........	3.958	0.539	4.037	0.590
40 ..........	4.006	0.527	4.092	0.576
41 ..........	4.052	0.514	4.146	0.561
42 ..........	4.097	0.500	4.197	0.543
43 ..........	4.140	0.485	4.247	0.524
44 ..........	4.183	0.470	4.296	0.503
45 ..........	4.226	0.454	4.344	0.482
46 ..........	4.266	0.437	4.390	0.460
47 ..........	4.305	0.419	4.437	0.439
48 ..........	4.343	0.402	4.482	0.418
49 ..........	4.379	0.385	4.529	0.398
50 ..........	4.413	0.368	4.572	0.378
51 ..........	4.446	0.351	4.614	0.359
52 ..........	4.474	0.333	4.655	0.341
53 ..........	4.497	0.314	4.690	0.322
54 ..........	4.516	0.295	4.723	0.303
55 ..........	4.531	0.276	4.754	0.286
56 ..........	4.543	0.259	4.781	0.269
57 ..........	4.550	0.241	4.804	0.253
58 ..........	4.552	0.225	4.822	0.238
59 ..........	4.550	0.210	4.834	0.223

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
	Fx	pb21 X	F X	pb£l X
60...........	4.540	0.195	4.838	0.208
61...........	4.525	0.182	4.833	0.193
62...........	4.504	0.171	4.820	0.177
63...........	4.474	0.159	4.797	0.161
64...........	4.436	0.148	4.767	0.147
65...........	4.386	0.137	4.725	0.133
66...........	4.325	0.126	4.674	0.120
67...........	4.253	0.114	4.615	0.108
68...........	4.174	0.104	4.544	0.095
69...........	4.087	0.094	4.463	0.081
70...........	3.988	0.084	4.373	0.070
71...........	3.879	0.074	4.273	0.060
72...........	3.762	0.066	4.163	0.050
73...........	3.639	0.059	4.045	0.041
74...........	3.507	0.050	3.922	0.034
75...........	3.372	0.043	3.792	0.029
76...........	3.232	0.039	3.651	0.023
77...........	3.084	0.034	3.501	0.016
78...........	2.930	0.028	3.342	0.006
79...........	2.770	0.019	3.180	O.ooo
80...........	2.608	0.007	3.022	O.ooo
81...........	2.448	O.ooo	2.857	O.ooo
82...........	2.286	O.ooo	2.686	O.ooo
83...........	2.126	O.ooo	2.512	O.ooo
84...........	1.974	O.ooo	2.338	O.ooo
85...........	1.827		2.170
86...........	1.675		2.002
87...........	1.522		1.839
88...........	1.371		1.670
89...........	1.228		1.498
90...........	1.104		1.348
91...........	0.993		1.218
92...........	0.881		1.100
93...........	0.768		0.976
94...........	0.658		0.841
95...........	0.558		0.735
96...........	0.489		0.652
97...........	0.441		0.565
98...........	0.382		0.475
99...........	0.287		0.375
100...........	0.175		0.246

Kungl. Maj:t$ proposition nr 248-

121

Bilaga K11.

Jämförelse mellan familjepensionsvärden Fx för militära ordinarie beställningshavare
(se bil. K 9 och K 10) och för civila manliga ordinarie tjänstemän (tab. 2,
sid. 77 och 78, prop. 245 till 1936 års riksdag). Räntefot 4 %.

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13
Ålder	Beställningshavare vid armén—civila tjänstemän (gränsålder för äktenskaps ingående 60 år)''	Beställningshavare vid marinen—civila tjänstemän (gränsålder för äktenskaps ingående 65 år)
X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
	Ar-	Civila	(2)	Ar-	Civila	(5)	Mari-	Civila	(8)	Mari-	Civila	(11)
	mén	(3)	mén	(6)	nen	(9)	nen		(12)
20........	2.097	1.686	1.244	2.027	2.022	1.002	2.485	1.703	1.459	_2.343	2.059	1.138
25........	2.556	2.051	1.246	2.484	2.464	1.008	3.044	2.073	1.468	2.892	2.509	1.153
30........	2.956	2.401	1.231	2.957	2.954	1.001	3.455	2.428	1.423	3.420	3.009	1.137
35........	3.300	2.706	1.220	3.358	3.423	0.981	3.753	2.738	1.371	3.799	3.491	1.088
40........	3.612	2.978	1.213	3.703	3.849	0.962	4.006	3.018	1.327	4.092	3.933	1.040
45........	3.882	3.215	1.207	4.003	4.202	0.953	4.226	3.265	1.294	4.344	4.308	1.008
50........	4.098	3.403	1.204	4.258	4.457	0.955	4.413	3.466	1.273	4.572	4.591	0.996
55........	4.218	3.508	1,202	4.440	4.567	0.972	4.531	3.588	1.263	4.754	4.741	1.003
60........	4.205	3.475	1.210	4.500	4.500	1.000	4.540	3.578	1.269	4.838	4.734	1.022
65........	4.025	3.275	1.229	4.357	4.241	1.027	4.386	3.397	1.291	4.725	4.541	1.041
70........	3.624	2.916	1.243	3.995	3.777	1.058	3.988	3.031	1.316	4.373	4.093	1.068
75........	3.048	2.399	1.271	3.448	3.128	1.102	_3.372	2.509	1.344	3.792	3.442	1.102
80........	2.354	1.769	1.331	2.745	2.406	1.141	2.608	1.853	1.407	3.022	2.687	1.125
85........	1.630	1.127	1.446	1.949	1.636	1.191	1.827	1.204	1.517	2.170	1.878	1.155
90........	1.018	0.619	1.645	1.224	0.971	1.261	1.104	0.664	1.663	1.348	1.157	1.165
95........	0.526	0.326	1.613	0.962	0.500	1.384	0.558	0.348	1.603	0.735	0.610	1.205

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Bilaga L.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års
familjepensionsutredning och delegerade för arméns familjepensionskassa
den 19 december 1936 träffad preliminär
överenskommelse angående statens övertagande
av kassans verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar angående arméns familj epensionskassa äro, där en
beräkning av de faktiska pensionskostnaderna avses, verkställda med tillämpning
av »militära självkostnadsgrunder) (räntefot 4 %) angivna i en av mig samtidigt
härmed avlämnad P. M.1 med grunder för beräkningar angående arméns
och marinens familj epensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska
innebörden av ett statens övertagande av verksamheten; för vissa ändamål
hava, såsom framgår av det följande, »civila självkostnadsgrunder» (räntefot
4 %) tillämpats. De här företagna beräkningarna få med hänsyn till arten
av de sålunda tillämpade grunderna ej användas för bedömande av ifrågavarande
kassas ställning under förutsättning att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet;
för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr
en i proposition nr 245 till 1936 års riksdag återgiven P. M.1 2 den 26 februari 1936,
sid. 65 och 66).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av de för kassan nu gällande
bestämmelserna har undersökts på grundval av förhållandena den 30 juni 1935
utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader
hava ej medräknats. I bilaga L 1 meddelas en balansräkning upprättad efter
dylika förutsättningar och med tillämpning av militära grunder, betecknad nr 1.
Bland kassans förpliktelser hava såväl för nuvarande änke- och barnpensionärer''
som för nuvarande delägares efterlevande medräknats, utan tidsbegränsning, även
de s. k. fasta och tillfälliga förhöjningarna. Beräkningen av de i denna liksom
övriga här nämnda balansräkningar förekommande olika kapitalvärdena har i
huvudsak utförts av aktuarien i livförsäkringsaktiebolaget Thule fil. doktor R.
Palmqvist.

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans
överskott enligt balansräkning nr 1 3,778,478 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna
efter en effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i den förut berörda
P. M. den 26 februari 1936) har år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman;
Dickmans värdering bifogas (bilaga L 2). Denna värdering har tillämpats i de
olika här meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade
överskottet. Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1, vilken såsom
nämnts är uppgjord enligt militära grunder, utgör 4,471,276 kronor eller 14.78 %
av pensioners kapitalvärde 30^245,221 kronor. ----—-

1 Bilaga K till detta protokoll.

2 Bilaga B till proposition nr 245/1936.

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

123

Vid upprättandet av balansräkning nr 1 förutsattes, såsom framgår av det redan
nämnda, att avgifterna skulle utgå enligt nuvarande bestämmelser. Höjas årsavgifterna
för samtliga delägare i tjänst till belopp lika med familjepensionsavc
tragen enligt allmänna familj epensionsreglementet, samtidigt som avgiftsbefrielse
införes vid avgång från tjänsten — enligt nuvarande bestämmelser inträder
avgiftsbefrielsen först vid uppnådd pensionsålder, även om delägaren dessförinnan
sjuk- eller invalidpensionerats — stiger avgifternas kapitalvärde räknat
enligt militära grunder med 2,969,573 kronor, varigenom det korrigerade överskottet
enligt militära grunder ökas till 7,440,849 kronor eller till 24.60 % av pensioners
kapitalvärde. Räknat enligt civila grunder blir ökningen i avgifternas
kapitalvärde 3,011,882 kronor och det korrigerade överskottet stiger till 8,548,676
kronor eller till 29.34 % av pensioners kapitalvärde.

Beträffande vid tidpunkten för övertagandet förefintliga delägare i tjänst med
reglerad lön har i samtliga kassor, med vilka förhandlingar förts, förutsatts att
pensionerna till dessas efterlevande, bortsett från ett mindre antal undantagsfall,
skola utgå enligt allmänna familjepensionsreglementet. När det sedan gäller att
avgöra, vilka pensionsförhöjningar böra utgå till nuvarande änke- och barnpensionärer
samt till nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, har denna fråga
behandlats i ett sammanhang för tullstatens enskilda pensionsinrättning samt arméns
och marinens familj epensionskassor. Utgångspunkten har varit den att,
bortsett från pensions- och dyrtidstillägg, förhöjningen för dessa pensionärsgrupper
i princip bör utgå med ett för varje kassa särskilt bestämt enhetligt procenttal
å kassapensionen enligt nuvarande bestämmelser. För fixerande av förhöj ningsprocenten
har i varje kassa först undersökts, vilken procent det korrigerade
överskottet i en balansräkning upprättad enligt civila grunder och under förutsättning
av nuvarande avgifts- och pensionsbestämmelser (balansräkning nr 1)
utgör i förhållande till pensioners kapitalvärde.1 För arméns kassa är ifrågavarande
procent, såsom redan nämnts, 19.00.

Den princip med proportionell överskottsfördelning, som tillämpats vid de av
Kungl. Maj:t och Riksdagen redan godkända överenskommelserna skulle här närmast
medföra, att de nyssnämnda beräknade överskottsprocenterna tillämpades
som förhöjninsprocenter i resp. överenskommelser. De tidigare överenskommelserna
stipulerade emellertid som regel, att avgifterna i nuvarande tjänst ej skulle
höjas. De avgiftsförhöjningar, innebärande övergång till allmänna familjepensionsreglementets
skala, vilka följa av de nu ifrågavarande överenskommelserna,
belöpa ju enbart å nuvarande aktiva delägare och borde därför strängt taget ej
påverka förhöjningsprocenten för nuvarande änkor och barn och nuvarande
tjänstepensionärers efterlevande. Familj epensionsutredningen Ilar emellertid ansett
det nödvändigt att för erhållande av en mera effektiv pensionsförhöjning använda
viss del av värdet av avgiftsförhöjningarna för sistnämnda gruppers räkning,
och med hänsyn härtill har även tagits i betraktande det större överskott,
som uppkommer i balansräkning nr 1 enligt civila grunder, därest vid beräkningen

1 Beträffande vissa för marinens kassa särskilda omständigheter, som härvid böra iakttagas,
hänvisas till noten ä sid. 5 (följande sida, not 1).

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

av avgifters kapitalvärde de nuvarande avgifterna ersättas med de nya. Överskottet
beräknat med tillämpning av civila grunder enligt den ena eller andra
förutsättningen angives nedan för de tre kassorna uttryckt i procent av pensioners
kapitalvärde.

Tulistatens enskilda pensionsinrättning ..	Överskottsprocent, om såsom tillgång upptages kapitalvärdet av
nuvarande avgifter	nya av-gifter
16.05 19.00 7.42 1	21.33 29.34 16.291
Marinens familjepensionskassa ..........

För tullstatens enskilda pensionsinrättning utgör det högre procenttalet 21.33,
och överenskommelsen med pensionsinrättningen bygger på procenttalet 20.
Förutom pensions- och dyrtidstillägg för nuvarande tjänste- och familjepensionärer
samt 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel för nuvarande aktiva måste
staten i detta fall vid övertagandet av pensionsinrättningen ge ett ytterligare
tillskott till pensioneringen med ett kapitalvärde av 2,490,564 kronor. Per delägare

utgör tillskottet

2,490,564

3,325

= 749 kronor, ett belopp, som överstiger tillskottet

per delägare i statens järnvägars, telegrafverkets och civilstatens kassor.

Vid val av förhöj ningsprocent för arméns och marinens kassor har beaktats,
att dessa på grund av sin relativt oförmånliga ekonomiska ställning under alla
förhållanden måste kräva ett större tillskott per delägare än tullstatens pensionsinrättning,
detta även vid den beslutade tillämpningen av civila grunder för de
militära kassorna, vilken leder till en ej oväsentlig underskattning av tillskottets
faktiska storlek. Man bör likaså taga hänsyn till att de militära kassorna nu erhålla
och framdeles vad beträffar nuvarande änkor och barn och nuvarande
tjänstepensionärers efterlevande fortfarande skulle erhålla pensionstillägg, vilka
däremot ej utgå för reglerade tjänster i tullstatens pensionsinrättning, ävensom
dyrtidstillägg enligt högre procenttal än för reglerade tjänster i tullstatens pensionsinrättning
samt även till att de militära befattningshavarna i genomsnitt
erlagt avgifter till lägre belopp och under kortare tid än tulltjänstemän i motsvarande
ställning; en viss roll torde möjligen också kunna tillmätas den omständigheten,
att det direkta statsbidraget till arméns kassa (23: 75 kronor per år
och delägare)2 samt till marinens kassa (32: 60 kronor per år och delägare)2 nu är
relativt större än för tullstatens pensionsinrättning (17: 69 kronor per år och
delägare).2 Det förefaller under de angivna förhållandena naturligt, att total -

1 Dessa procentsatser beträffande marinens kassa hava erhållits på det sätt, att först en
balansräkning grundad på approximativ beräkning enligt civila grunder upprättats på grundval
av nuvarande bestämmelser även i fråga om barnpensioner. En överskottsfördelning i förhållande
till pensioners kapitalvärde har därefter gjorts, varvid såsom två särskilda grupper upptagits
1) delägare i tjänst med nyreglerad lön, vilka övergått å 1924 års gratialstat, 2) övriga delägare
samt nuvarande änkor och barn. Sedan barnpensionsprocenten höjts enligt allmänna familjepensionsreglementets
bestämmelser, återstår ett överskott, som inom den förstnämnda gruppen
utgör 4.35 % och inom den sistnämnda gruppen 7.42 % av pensioners kapitalvärde. Sistnämnda
procenttal har upptagits i ovanstående sammanställnings vänstra kolumn; det högre procenttalet
framkommer genom ett tillägg svarande mot avgiftsförhöjningens värde i förhållande till samtliga
pensioners kapitalvärde. — Inom var och en av tullstatens och arméns kassor, för vilka överenskommelserna
icke medföra någon höjning av barnpensionsprocenterna, har överskottsfördelningen
skett med tillämpning av samma procenttal för delägare i tjänst och övriga intressenter.

a Enligt uppgifter i prop. nr 201 till 1936 års riksdag, sid. 123, avseende för tullstatens enskilda
pensionsinrättning budgetåret 1932/1933 och för de militära kassorna budgetåret 1933/1934.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

125

pensionerna för nuvarande tjänste- och familj epensionärer, pensions- och dyrtidstillägg
samt procentförhöjningar inräknade, i varje fall ej bliva i genomsnitt
högre inom de militära kassorna än inom tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Det har ansetts önskvärt, att tillskottet per delägare, räknat efter civila grunder,
blir ungefär lika stort i de bägge militära kassorna.

Även sedan de ovannämnda principerna fixerats, tillåter förevarande problem
olika lösningar i fråga om förhöj ningsprocentens storlek. Giver man däremot
en bestämd lösning för exempelvis arméns kassa, blir frågan på samma gång
löst även för marinens kassas räkning, om villkoren i övrigt äro givna.

På grund av en jämförelse mellan änkepensionsbeloppen för de tre kassorna
med tillämpning av olika förhöj ningsprocenter har det befunnits, att vid iakttagande
av ovannämnda principer en förhöjning för arméns kassas vidkommande
av 25 % är den högsta tänkbara. Med hänsyn till önskvärdheten av att pensionerna
i kassan förbättras så mycket som möjligt har familjepensionsutredningen
ansett ifrågavarande procenttal böra tillämpas, och detsamma ingår i den med
kassan avslutade preliminära överenskommelsen. Statens tillskott till kassan
får i så fall enligt civila grunder ett kapitalvärde av 7,634,649 kronor, d. v. s.

= 975 kronor per delägare.1

7,oo4:

Enligt de angivna principerna borde nu marinens kassa erhålla ungefär samma
tillskott per delägare som det nyss angivna 975 kronor, d. v. s. sammanlagt ungefär
3,013 X 975 = 2,938,000 kronor. Förutsätter man vidare, att årsavgifterna
ersättas med familj epensionsavdrag enligt allmänna familj epensionsreglementet,
varvid löpande retroaktivavgifter fortsättnignsvis utgå, dock ej längre än till
avgång ur tjänsten,2 finnas räknat enligt civila grunder medel disponibla för att
dels genomgående höja barnpensionerna till det procenttal av änkepensionen,
som stadgas i allmänna familj epensionsreglementet, dels därefter förhöja pensionerna
till nuvarande änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande
med 14 %. En förhöjningsprocent av 14 har i övrigt i och för sig ansetts
lämplig med hänsyn till de enligt resp. överenskommelser framkommande
pensionsnivåerna i de båda övriga här behandlade kassorna.

Förhöj ningsprocenterna utgöra alltså enligt de träffade överenskommelserna:
för tullstatens enskilda pensionsinrättning 20 %, för arméns kassa 25 % och för
marinens kassa 14 %.

I bilaga L 3 meddelas för några viktigare lönegrader änkepensionsbelopp ökade
med pensions- och dyrtidstillägg samt procentförhöjningar för de tre kassorna,
varjämte till jämförelse även meddelas motsvarande siffror för civilstatens kassa
samt änkepensionsbelopp inklusive rörlig pensionsdel enligt allmänna familj epensionsreglementet;
därjämte angivas årsavgifter för de olika kassorna samt
familj epensionsavdrag enligt allmänna familj epensionsreglementet. Vad beträffar
tullstatens och civilstaten kassor bör framhållas, att även för dessa angivits belopp
för olika militära lönegrader, ehuru befattningshavare med exakt motsvarande
löneställning i många fall saknas i dessa kassor. Änkepensions- och årsavgiftsbeloppen
hava för dylika fall uträknats på basis av gällande militära tjänstepensionsunderlag
enligt samma regler, som eljest tillämpas i tullstatens och civilstatens
kassor vid beräkning av familjepensionsbelopp och familjepensionsavgifter
svarande mot visst tjänstepensionsunderlag. Tillfälliga förhöjningar resp. Boch
C-pensioner hava i förekommande fall medräknats för de fyra kassorna. Levnadskostnadsindex
har antagits vara 156 eller 157, vadan dyrtidstillägget beräknats
utgöra för arméns och marinens kassor 28 % av tilläggsunderlaget (oregle 1

Hänsyn lini- ej tagits till den överenskomna minimeringen av kassapensionen till 240 kronor.

* Hänsyn har ej tagits till vissa sedermera företagna mindre korrektioner i de preliminära
siffrorna, ej heller lill de lättnader i fråga om erläggandet av retroaktivavgifter oell årsavgifter
för vissa befattningshavare oell den minimering av kassapensionen, som sedermera överenskornmils.

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

rade grunder, pensionstillägg av statsmedel även utgående) och för tullstatens och
civilstatens kassor 15 % av tilläggsunderlaget; den rörliga pensionsdelen enligt
allmänna familj epensionsreglementet har beräknats till 10 % av den fasta pensionsdelen.
Pensions- och dyrtidstillägg hava i enlighet med överenskommelserna beräknats
å kassapensionen inklusive B- och C-pension resp. tillfällig förhöjning
ökad med pensionstillägg men utan hänsyn till den nya procentförhöjningen.
Detta innebär en för pensionärerna gynnsammare dyrtidstilläggsberäkning än
vid nu gällande ordning, enligt vilken B- och C-pensioner resp. tillfälliga förhöjningar
för arméns och marinens kassor ej få ingå i det s. k. tilläggsunderlaget.

För de lägsta pensionerna (i allmänhet äldre oreglerade pensioner) Ilar vidtagits
en extra förhöjning utöver den procentuella, avseende att åstadkomma, att de
sammanlagda pensionsförmånerna icke i något fall komma att understiga ett
visst av levnadskostnadsindex beroende minimibelopp, som vid ett indextal av
156 eller 157 utgör ungefär 538 kronor för ensam änka samt vad beträffar barnpensioner
och barntillägg häremot svarande belopp enligt 5 § 2 mom. allmänna
familj epensionsreglementet.

Tekniskt genomföres inom de olika kassorna minimeringen så, att den extra
förhöjningen i förekommande fall inlägges i kassapensionen, varefter pensionsoch
dyrtidstillägg jämte procentuell förhöjning på vanligt sätt beräknas på denna
höjda kassapension.

För arméns kassas vidkommande uppbringas den totala änkepensionen vid
nuvarande indexläge till minst ungefär 538 kronor därigenom, att pensioner,
vilka med inräknande av den tillfälliga förhöjningen men ej pensions- och dyrtidstillägg
understiga för ensam änka räknat 240 kronor erhålla en pensionsfyllnad,
så att de stiga till nämnda gränsbelopp jämte mot gränsbeloppet svarande
pensions- och dyrtidstillägg samt 25 %-förhöjning. Kostnaden för ifrågavarande
pensionsfyllnad, vars kapitalvärde inklusive kostnaden för 25 %-förhöjning
men exklusive kostnaden för höjda pensions- och dyrtidstillägg ungefärligen
uppskattats till sammanlagt 191,001 kronor för nuvarande änkepensionärer
och för överåriga döttrar på allmänna militäränkepensionsstaten samt till
4,302 kronor för blivande änkepensionärer, har tillagts vid beräkningen av resp.
passivposter i nedannämnda balansräkning nr 2.

I balansräkning nr 2 i bilaga L 1 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet med
överenskommelsen den 19 december 1936 utan hänsyn till befordringar och under
förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 juli 1935. Det har förutsatts, att
alla delägare i tjänst komma att övergå å allmänna familjepensionsreglementets
bestämmelser med de mindre modifikationer härutinnan, som angivas i överenskommelsen.
Det har alltså bortsetts från att avgifterna och pensionerna för sådana
delägare i tjänst, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser,
egentligen borde upptagas till lägre belopp. Enär det icke är möjligt
att på förhand uppskatta, i vilken utsträckning och av vilka delägare dylik anmälan
kommer att göras, kan för närvarande ingen bestämd uppgift lämnas angående
de avvikelser från balansräkning nr 2, vilka härav föranledas; det synes emellertid
ej sannolikt, att avvikelsernas saldo kommer att uppgå till något mera avsevärt
belopp.

Det framgår av balansräkning nr 2, att staten, oaktat de uppoffringar delägarna
själva göra genom avgiftsförhöjningen, måste lämna ett tillskott, vars kapitalvärde
är 10,064,061 kronor, för att möjliggöra en höjning till den nya pensionsnivån,
detta utan att kostnaden för 120-kronorstillägget till avgiftspensionen, pensionsoch
dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst med reglerad lön, vilket i likhet
med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkningen, tillkommer en
ytterligare kostnad med ett kapitalvärde per den 30 juni 1935 av 1,954,295 kronor.

Vad beträffar inverkan av befordringar är att märka, att det förutsatts, att del -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

127

ägare i tjänst redan från tidpunkten för övertagandet i stort sett övergått å allmänna
familj epensionsreglementets bestämmelser, såväl beträffande avgiftsplikt
som pensionsrätt. I anledning härav inverka befordringar i huvudsak på samma
sätt som för befattningshavare, å vilka allmänna familj epensionsreglementet ägt
tillämpning under hela tjänstetiden, vilket innebär, att för ifrågavarande befattningshavare
tagna för sig avgiftsförhöj ningen vid befordran ej kan väntas helt
täcka den med befordran följande pensionsförhöj ningen. För täckande av det sålunda
uppkomna underskottet erfordras ett ytterligare statsbidrag.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle alltså statens kostnader
för övertagandet, bortsett från befordringar och från ändringar i dyrtidstillägg
eller utbytande av pensions- och dyrtidstillägg mot rörliga pensionsdelar enligt
överenskommelsen, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 juni 1935 utgör 10,064,061 kronor,
för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, räknat
per den 30 juni 1935 1,954,295 kronor; dessa tillägg avse att ersätta de nuvarande
direkta statsbidragen1.

Eftersom beräkningarna avse tidpunkten den 30 juni 1935, hava konsekvenserna
av 1936 års försvarsreform beträffande kadrernas storlek ej här kunnat beaktas.

Därest kapitalvärdena 10,064,061 kronor och 1,954,295 kronor tänkas amorterade
på ett antal år under tillänipning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp
följande för de nedan angivna alternativa amorteringstiderna.

	Annuitet motsvarande
Annuiteten utgår under	bristen i balans-	120-kronors-
	räkning nr 2	tillägget (kapital-
	(kapitalvärde	värde 1,954,295
	10,064,061 kronor)	kronor)
	kr.	kr.
20 år..........................	726,000	141,000
25 » ..........................	632,000	123,000
30 > ..........................	571,000	111,000
35 » ..........................	529,000	103,000
40 » ..........................	499,000	97,000

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan utgjorde under budgetåret
1935/1936, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 179,805 kronor, varav
121,110 kronor till beredande av pensioner och 58,695 kronor förvaltningsbidrag.

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa på grund av den genom överenskommelsen
åstadkomna höjningen av underlaget för dyrtidstilläggsberäkningen
att till en början obetydligt ökas i förhållande till de belopp, som skulle utgå vid
oförändrade grunder. A andra sidan komma de rörliga pensionsdelarna för framdeles
inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familjepensionsreglementet äger

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat
tor all framtid har samma värde som 120 kronorstilläggen för nuvarande delägare i
tjänst (gränsålder för barnpensioner 21 år) och framtida ordinarie manliga befattningshavare (gränsålder
för barnpensioner 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet
av nyssnämnda tillägg. Utgår man från alt antalet aktiva befattningshavare för framtiden
icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag, som alltså kan
sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, bör uppgå till 127,000 kronor vid en antagen inträdesålder
för framtida befattningshavare av 24 år för högre lönegrader och 32 år för lägre lönegrader.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

tillämpning, att, räknat efter nuvarande indexläge, högst avsevärt (i genomsnitt
med över 40 %) understiga de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggen för
motsvarande fall enligt nu gällande grunder.

I ett till överenskommelsen fogat särskilt yttrande hemställa arméns familj epensionskassas
delegerade, att de sammanlagda pensionsförmånerna till nuvarande
änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, därest de understiga
75 % av motsvarande förmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet,
skola höjas till detta belopp.

Enligt av doktor Palmqvist utförda beräkningar med tillämpning av civila
grunder skulle ett bifall till denna framställning för pensioner, å vilka 1905 års reglemente
för kassan äger tillämpning, medföra en ytterligare ökning av statens
sammanlagda kostnader (pensions- och dyrtidstillägg inräknade) med ett kapitalvärde
utgörande, om rörlig pensionsdel å ena sidan och dyrtidstillägg å andra sidan
beräknas enligt en levnadskostnadsindex av 156 eller 157

för nuvarande änkor och barn.............\............. 3,062,000 kronor

för nuvarande tjänstepensionärers efterlevande............. 2,154,000 » .

5,216,000 kronor.

Vid en beräkning efter militära grunder förblir den förstnämnda posten 3,062,000
kronor oförändrad, medan den sistnämnda posten höjes med cirka 20 %.

Stockholm i januari 1937.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

129

Bilaga L 1.

Arméns lanni jepensionskassa. Balansräkningar per den 30 Juni 1935 efter “militära
självkostnadsgrunder" (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

	Balansräkning nr 1	Balansräkning nr 2
	Kassans nuvarande av-gifts- och pensionsbe-stämmelser; i pensio-nerna hava inräknats såväl fast förhöjning (för nya kassan 20 %, för gamla kassan 150 %	Avgifter och pensioner enligt överenskommel-sen den 19 december 1936 (utan inräknande av pensions- och dyr-tidstillägg eller vad an-
	går delägare i tjänst
	av grundbeloppet) som	120-kronorstillägg och
	tillfällig förhöjning	rörlig pensionsdel; hän-
	(= 5 % av grundbeloppet	syn ej tagen till pen-
	= ^ av den fasta pen-sionen i nya kassan).	sionsrätt för frånskild j hustru).
	kr.	kr.
Tillgångar.
I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter	31,525,774	31,525,774
högre lönegrader..................	1,857,538	1 3,668,017
lägre lönegrader...................	640,387	11,799,481
III. Brist (okorrigerad siffra).............	—	10,756,859
Summa	34,023,699	47,750,131
Skulder.
I. Kapitalvärdet av utgående pensioner
till änkor och barn änkor ävensom överåriga döttrar på		i
allmänna militäränkepensionssta-ten............................	10,767,499	> 13,650,375
minderåriga barn................	754,412	3 943,015
invalidpensioner.................	125,862	3 157,328
; II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares
rätt till familjepension för efterlevan-de
a) delägare i tjänst
högre lönegrader...............	6,946,125	* 14,030,586
lägre lönegrader................	2,747,214	* 7,834,389
b) pensionerade delägare	5,914,608
högre lönegrader...............	»7,393,260 »3,741,178
2,989,501 3,778,478
III. Överskott (okorrigerat)..............
Summa	34,023,699	47,750,131
Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %
effektiv ränta, ökas kapitalbehållningens värde med............................	692,798	692,798
Det med hänsyn härtill korrigerade överskot-
tet utgör..............................	4,471,276	brist 10,064,061

1 Avgifter enligt allmänna familjepensionsreglementet, löpande intill avgång från tjänsten.

2 125 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 191,001 kronor på grund av den särskilda förhöjningen
av vissa lägre pensioner.

3 125 % av värdet i balansräkning nr 1.

1 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda
kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i
balansräkningen, utgör för högre lönegrader 1,043,869 kronor och för lägre lönegrader 910,426
kronor eller tillhopa 1,954,295 kronor.

5 125 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 4,302 kronor på grund av den särskilda förhöjningen
av vissa lägre pensioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga L 2.

Arméns familjepensionskassa. Kapitaltillgångar 3% 1935.

	Bokfört värde kr.	Värde enligt en effektiv ränta	Marknads- värde
Kapitaltillgångar (gemensamma för kassan och 6 dona-tionsfonder) A. Obligationer Svenska staten.................... Sveriges allm. hypoteksbank........ Utfärdade eller garanterade av svensk kommun.......................	av 3.5 % kr.	av 4 % kr.	#1/>i 1934 kr.
873,600 921,340 355,000	903,023 955,590 369,718	888,841 947,170 366,182	942,474 986,000 378,050
Summa A	2,149,940	2,228,331	2,202,193	2,306,524
B. Svenska inteckningslån
i Stockholm......................	27,771,452	29,117,627	28,426,453
på landsbygden ..................	226,900	235,513	230,838
Summa B	27,998,352	29,353,140	28,657,291
C. Kassa och banker ................	1,692,321	1,692,321	1,692,321
D. Övriga tillgångar (ej försäkringstek-niskt beräknade poster)
Upplupna räntor..................	425,570	425,570	425,570
Arméns pensionskassa ............	59,791	59,791	59,791
Utestående uppbörd ..............	1 39,329	1 39,329	139,329
Inventarier ......................	1	1	1
Summa D	524,691	524,691	524.691
Summa kapitaltillgångar	32,365,304	33,798,483	33,076,496
Skulder (gemensamma, ej försäkrings-		2,530	2,530
tekniskt beräknade poster) ..........	2,530
Saldo (gemensamma tillgångar över ge-
mensamma skulder)................	32,362,774	33,795,953	33,073,966
Härav belöper på änkekassan ........	31,525,774	*32,921,887	*32,218,572

Specifikation angående inteckningslånens läge i förhållande till taxeringsvärdet.

Inteckningslån

i Stockholm........ kr.

på landsbygden .... kr.

Summa kr.
%

Lånebelopp

Inom 50 % av
tax.-värdet

Över 50 %
inom 60 %

Över 60 %
inom 66 2/s %

Över 66 * */s %
inom 75 %

27,771,452

100.0

226,900

100.0

22,147,500

79.8

209,095

92.2

4,178,600

15.0

17,805

7.8

1,400,867

5.0

44,485

0.2

27,998,352

100.0

22,356,595

79.8

4,196,405

15.0

1,400,867

5.0

44,485

0.2

1 Häri ingå debiterade, ännu ej inbetalda befordrings- och retroaktivavgifter, 36,522 kronor,
si f.ok 774

* Beräknat till ° - = 0.9741370 av ovanstående saldo.

32,362,774

Bilaga L 3.

Änkepensioner inklusive pensions- och dyrtidstillägg samt procentförhöjningar resp. rörlig pensionsdei (levnadskostnads index

156 eller 157) ävensom årsavgifter.

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14
Lönegrad	Tjäll- ste- pen- sions- under- lag			T o t	al änke	pension		Famil- jepen- sions- avdrag enligt all- männa familje- pen- sions- regle- mentet	Årsavgift
All- männa familje- pen- sions- regle- mentet8	Änkor	efter delägare avlidna eller pensionerade före över-tagandet (reglerad lön eller tjänstepension)	Civil- statens kassa	Tullstatens enskilda pen-sionsinrätt-ning (genom-snitt enligt de före ''/10 1934 gällande bestämmel-serna, 3.7 % av tjänste-pensions-underlaget)	Arméns familje- pen- sions- kassa	Mari- nens familje- pen- sions- kassa
Civil- statens kassa (med 20 %-för-höjning)	Tullstatens enskilda pensionsin-rättning (med 20 förhöjning)	Arméns familje- pen- sions- kassa (med 25 Mör-kö j ning)	Mari-nens fa-milje-pen-sions-kassa (med 14 för-höjning)
Pen- sions- fall före 7i. 1934	Pensionsfall efter,0/» 1934, gammal av-gift, B-pen-sion = 12 gånger pen-sionstalet	Pensionsfall efter80/» 1934, gammal av-gift, B-pen-sion - 20 gånger pen-sionstalet
B 5..........	1,644	957	727	599	620	679			87	77.28	60.83
Flaggkornral1	1,776	1,010	767	630	666	728	—	835	96	82.32	65.71	—	62.10
1 O l1 ........	1,800	1,016	780	648	672	734	546	1,526	99	84.00	66.60	33.84	124.20
Uo 2*........	2,196	1,208	949	755	784	870	649	835	129	102.48	81.25	42.30	62.10
Uo 3»........	2,604	1,373	1,118	877	911	997	721	835	150	120.96	96.35	56.40	62.10
O 2 (B 15)....	3,036	1,551	1,301	993	1,033	1,130	883	1,526	171	141.12	112.33	70.50	124.20
0 3'' ........	4,644	2,204	1,906	1,427	1,488	1,631	1,622	1,526	261	215.04	171.83	159.80	124.20
0 4» ........	5,640	2,515	2,311	1,678	1,752	1.911	1,814	1,862	321	262.08	208-68	188.00	155.25
O 5 (B 27)....	6,036	2,640	2,455	1,773	1,853	2,022	1,982	1,862	348	278.88	223.33	211.50	155.25
C 14 (B 30) ..	6,996	2,937	2,860	2,003	2,108	2,329	2,061	1,862	411	324.24	258.85	277.30	155.25

I tjänstepensionshänseende närmast motsvarande civila lönegrader äro:

1 B 6 (tjänstepensionsunderlag 1,716 kr,) och B 7 (tjänstepensionsunderlag 1,824 kr.).

2 B10 ( > 2,160 > ) » B 11 ( » 2,304 » ).

* B12 ( > 2.436 > ) » B 13 ( > 2,640 > ).

* B 22 ( > 4,476 » ) > B 23 ( > 4,764 > ).

5 B 25 ( . 5,400 » ) » B 26 ( > 5,724 > ).

6 För marinens kassa må de sammanlagda pensionsförmånerna beräknade enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna ej t-*

underskridas. £2

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga M.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års
familjepensionsutredning och delegerade för marinens familjepensionskassa
den 30 december 1936 träffad preliminär
överenskommelse angående statens övertagande
av kassans verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar angående marinens familjepensionskassa äro, där en
beräkning av de faktiska pensionskostnaderna avses, verkställda med tillämpning
av »militära självkostnadsgrunder» (räntefot 4 %) angivna i en av mig samtidigt
härmed avlämnad P. M.1 med grunder för beräkningar angående arméns och marinens
familj epensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska innebörden
av ett statens övertagande av verksamheten; för vissa ändamål hava, såsom
framgår av det följande, »civila självkostnadsgrunder» (räntefot 4 %) tillämpats.
De här företagna beräkningarna få med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade
grunderna ej användas för bedömande av ifrågavarande kassas ställning under förutsättning
att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål
måste nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr en i proposition nr 245 till
1936 års riksdag återgiven P. M.2 den 26 februari 1936, sid. 65 och 66).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av de för kassan nu gällande
bestämmelserna, dock med iakttagande av vad nedan sägs beträffande barnpensioner,
har undersökts på grundval av förhållandena den 30 juni 1935 utan hänsyn till
framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader hava ej medräknats.
I bilagan M 1 meddelas en balansräkning upprättad efter dylika förutsättningar
och med tillämpning av militära grunder, betecknad nr 1. Pensionerna till minderåriga
barn — till vilka räknas såväl barntillägg i fall där pensionsberättigad änka
finnes, som pensioner till minderåriga barn i övriga fall — hava i balansräkning
nr 1 vad beträffar nuvarande barnpensionärer antagits utgå med den procent av
änkepensionen, som gäller enligt kassans nuvarande bestämmelser (15, 10, 10, —

--då pensionsberättigad änka finnes; 662/3, 332/3, 10, 10 --- — för moderlösa

barn); vad beträffar nuvarande delägares efterlevande har däremot tillämpats den

procent av änkepensionen (50, 20, 20,---; 100, 50, 20, 20, — — —) som är

bestämd i allmänna familjepensionsreglementet. I överensstämmelse med kassans
nuvarande bestämmelser antagas barnpensionerna upphöra vid 21 års ålder. Bland
kassans förpliktelser hava såväl för nuvarande änke- och barnpensionärer som för
nuvarande delägares efterlevande medräknats, utan tidsbegränsning, även de s. k.
fasta och tillfälliga förhöjningarna.

1 Bilaga K till detta protokoll.
a Bilaga B till proposition nr 245/1936.

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S -

133

Beräkningen av de i denna liksom övriga här nämnda balansräkningar förekommande
olika kapitalvärdena Ilar i huvudsak utförts av byråchefen J. Östlind.
Ett speciellt beräkningsantagande har måst givas beträffande ogifta döttrar.
Häröver anför Östlind följande:

»Till den del pensionsrätt grundlagts enligt vid 1891 års utgång gällande stadgande^
omfattar densamma även pensioner till ogifta döttrar efter fyllda 21 år,
då annan pensionsberättigad icke finnes. I de fall pensioner på grund härav utgå
till föräldralösa döttrar, ha kapitalvärdena uppskattats enligt samma antaganden
angående dödlighet och giftermålsfrekvens som utgående änkepensioner. Då modern,
men ej fadern, lever, har den dottern tillförsäkrade överlevelseräntan uppskattats
på grundval av 1928 års pensionsförsäkringskommittés dödlighetstabell
för kvinnor. Någon hänsyn till giftermålsfrekvensen här därvid icke tagits. Då
fadern fortfarande lever, har pensionsrätten för ogifta döttrar över 21 år uppskattats
med tillämpning av de värden å pensionsrätten för delägare i olika åldrar,
som härleddes år 1934 vid en beräkning inom kassan av dess ekonomiska
ställning pr den 1 juli 1934. Då ifrågavarande pensionsrätts kapitalvärde på grund
av berörda delägares ringa antal och höga ålder endast motsvarar omkring 7 % av
det totala värdet å ogifta döttrars pensionsrätt efter fyllda 21 år, torde det icke
vara erforderligt att här närmare redogöra för härledningen av nämnda värden.»

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna utvisar balansräkning
nr 1 en brist av 822,000 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter
en effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i den förut berörda P. M. den 26 februari
1936) har år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman; Dickmans värdering
bifogas (bilaga M 2). Denna värdering har tillämpats i de olika här meddelade
balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade brist- (överskotts-)beloppet.
Det korrigerade bristbeloppet i balansräkning nr 1, vilken såsom nämnts
är uppgjord enligt militära grunder, utgör 424,000 kronor.

Såsom närmare framgår av den av mig samtidigt härmed avlämnade promemorian
angående militära grunder har familjepensionsutredningen ansett sig böra
välja ett för delägarna gynnsammare utgångsläge för bedömande av förutsättningarna
för pensionsförhöjningar än som skulle framgå vid en beräkning enligt militära
grunder. Utgångsläget har sålunda varit balansräkningar upprättade enligt
civila grunder; de fullständiga balansräkningarna återgivas ej här utan endast
vissa slutresultat korresponderande mot överskott m. m. i balansräkningarna n:ris
1 och 2. Vid tillämpning av civila grunder, dock med oförändrade grunder beträffande
överåriga döttrar, övergår det korrigerade bristbeloppet i balansräkning
nr 1 till ett överskott av 835,000 kronor eller 7.9 8 % av pensioners kapitalvärde
(exklusive ogifta överåriga döttrar), vilket kapitalvärde enligt civila grunder utgör
10,473,000 kronor. Tillämpas fortfarande civila grunder men höjas även de
nu utgående barnpensionerna till att motsvara procenttalen enligt allmänna famiijepensionsreglementet,
blir överskottet 613,000 kronor eller 6.03 % av pensioners
kapitalvärde 10,665,000 kronor.

1,152,000 kronor för högre lönegrader och 1,681,000 kronor för lägre lönegrader.
Enligt överenskommelsen skall (lock avgiftsplikten Idiva något mindre omfattande
jin som motsvarar den nyss angivna anordningen, varigenom sistnämnda kapitalvärden
komma att minskas med följande belopp:

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 24

borttagande av tilläggsavgifter................

minskning av vissa pensionsavdrag efter 55 års

ålder .....................................

bortfallande av vissa retroaktivavgifter

för flaggkorpraler .........................

» högbåtsman ...........................

tillhopa

Högre lönegrader kr.	Lägre lönegrader kr.
6,000	3,000
50,000	22,000
—	74.000 35.000
56,000	134,000
190,000 kronor

Avgifters kapitalvärde utgör härefter 1,096,000 kronor för högre lönegrader och

1.550.000 kronor för lägre lönegrader. I balansräkning nr 2 hava avgifternas kapitalvärden
upptagits till sistnämnda belopp, varjämte barnpensionerna även för
nuvarande barnpensionärer höjts till att motsvara procenttalen enligt allmänna
familjepensionsreglementet. Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 2
enligt militära grunder utgör 152,000 kronor eller 1.28 % av pensioners kapitalvärde
11,897,000 kronor. — Räknat preliminärt enligt civila grunder blir överskottet
i balansräkning nr 2 1,589,000 kronor eller 14.90 % av pensioners kapitalvärde

10.665.000 kronor. Om överskottsfördelningen enligt civila grunder ej göres i
samma proportion för alla passivposter utan på det sätt som angives i en not till den
särskilda promemorian angående arméns kassa, stiga procenttalen för nuvarande
änkors och barns, tjänstepensionärers m. fl. vidkommande från 6.03 % till 7.42 %
resp. från 14.90 % till 16.29 %.

Beträffande vid tidpunkten för övertagandet förefintliga delägare i tjänst
med reglerad lön har i samtliga kassor, med vilka förhandlingar förts, förutsatts,
att pensionerna till dessas efterlevande, bortsett från ett mindre antal undantagsfall,
skola utgå enligt allmänna familj epensionsreglementet. När det sedan gäller
att avgöra, vilka pensionsförhöjningar böra utgå till nuvarande änke- och barnpensionärer
samt till nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, har denna fråga
behandlats i ett sammanhang för tullstatens enskilda pensionsinrättning samt
arméns och marinens familj epensionskassor. En redogörelse för denna fråga
återfinnes i den särskilda promemorian angående arméns familj epensionskassa.
Förhöjningsprocenten för marinens kassa har fastställts till 14.

Vad beträffar de lägsta pensionsbeloppen skola dessa (jfr den särskilda promemorian
angående arméns kassa) erhålla en extra förhöjning utöver den procentuella
så att den totala änkepensionen vid nuvarande indexläge uppgår till
minst ungefär 538 kronor. Detta ernås enligt överenskommelsen därigenom, att
pensioner, vilka med inräknande av den tillfälliga förhöjningen men ej pensionstillägg
och dyrtidstillägg understiga vad som enligt allmänna familjepensionsreglementets
bestämmelser angående barnpension motsvarar en änkepension av 262
kronor, erhålla en pensionsfylland, så att de uppbringas till nämnda gränsbelopp
jämte mot gränsbeloppet svarande pensions- och dyrtidstillägg samt 14 %-förhöjning;
dylik pensionsfyllnad utgår dock ej, liksom ej heller den vanliga 14 %-förhöjningen, för överåriga barn. Kostnaden för här ifrågavarande pensionsfyllnad
utgör inklusive kostnaden för motsvarande 14 %-förhöjning men exklusive
kostnaden för höjda pensions- och dyrtidstillägg ungefärligen 15,000 kronor
och har tillagts vid beräkning av skuldposten för nuvarande änkepensioner i
nedannämnda balansräkning nr 3.

I balansräkning nr 3 i bilaga M 1 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet
med överenskommelsen den 30 december 1936 utan hänsyn till befordringar
och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 juli 1935. Det har

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 218-

förutsatts, att alla delägare i tjänst å 1924 års gratialstat komma att övergå å
allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser med de mindre modifikationer
härutinnan, som angivas i överenskommelsen. Det har alltså bortsetts från
att avgifterna och pensionerna för sådana delägare i tjänst, vilka anmäla, att
de önska kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser, egentligen borde upptagas
till lägre belopp. Enär det icke är möjligt att på förhand uppskatta, i vilken
utsträckning och av vilka delägare dylik anmälan kommer att göras, kan för
närvarande ingen bestämd uppgift lämnas angående de avvikelser från balansräkning
nr 3, vilka härav föranledas; det synes emellertid ej sannolikt, att avvikelsernas
saldo kommer att uppgå till något mera avsevärt belopp.

Det framgår av balansräkning nr 3, att staten, oaktat de uppoffringar delägarna
själva göra genom avgiftsförhöjningen, måste lämna ett tillskott, vars kapitalvärde
är 5,180,000 kronor, för att möjliggöra en höjning till den nya pensionsnivån,
detta utan att kostnaden för 120-kronorstillägget till avgiftspensionen, pensionsoch
dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst med reglerad lön å 1924 års gratialstat,
vilket i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkningen,
tillkommer en ytterligare kostnad med ett kapitalvärde per den 30 juni
1935 av 1,072,000 kronor.

Vad beträffar inverkan av befordringar är att marka, att det förutsatts, att
delägare i tjänst redan från tidpunkten för övertagandet i stort sett övergått å
allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser, såväl beträffande avgiftsplikt
som pensionsrätt. I anledning härav inverka befordringar i huvudsak på
samma sätt som för befattningshavare, å vilka allmänna familj epensionsreglementet
ägt tillämpning under hela tjänstetiden, vilket innebär, att för ifrågavarande
befattningshavare tagna för sig avgiftsförhöj ningen vid befordran ej kan väntas
helt täcka den med befordran följande pensionsförhöjningen. För täckande av
det sålunda uppkomna underskottet erfordras ett ytterligare statsbidrag.

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 juni 1935 utgör 5,180,000 kronor,
för täckande av bristen i balansräkning nr 3;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, räknat
per den 30 juni 1935 1,072,000 kronor; dessa tillägg avse att ersätta de nuvarande
direkta statsbidragen.1

Eftersom beräkningarna avse tidpunkten den 30 juni 1935, hava konsekvenserna
av 1936 års försvarsreform beträffande kadrernas storlek ej här kunnat beaktas.

Därest kapitalvärdena 5,180,000 kronor och 1,072,000 kronor tänkas amorterade
på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp
följande för de i efterföljande tabell angivna alternativa amorteringstiderna.

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan utgjorde under budgetåret
1935/1936, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 107,318 kronor,
varav 68,229 kronor till beredande av pensioner och 39,089 kronor förvaltningsbidrag.

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa på grund av den genom överenskommelsen
åstadkomna höjningen av underlaget för dyrtidstilläggsberäkningen

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som
kapitaliserat för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare, i
Haust (gränsåldrar 65 och 21 år) och framlida ordinarie manliga befattningshavare (gränsåldrar
60 och 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av nyssnämnda
tillägg. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare för framtiden icke ändras,
finner man efter en överslagskalkyl, fortfarande efter 4 °/Q räknat, att detta tänkta arsbidrag, som
alltså kan sägas vara ekvivalent ined 120-kronorstilläggen, bör uppgå till 68,000 kronor.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

	Annuitet motsvarande
Annuiteten utgår under	bristen i balans-	120-kronors-
	räkning nr 3	tillägget (kapital-
	(kapitalvärde	värde 1,072,000
	5,180,000 kronor)	kronor)
	kr.	kr.
20 år ...................	374,000	77,000
25 > ..................	325,000	67,000
30 > .................	294,000	61,000
35 > ..................	272,000	56,000
40 » ..................	257,000	53,000

att till en början något ökas i förhållande till de belopp, som skulle utgå vid oförändrade
grunder. Å andra sidan komma de rörliga pensionsdelarna för framdeles
inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familj epensionsreglementet äger tillämpning,
att, räknat efter nuvarande indexläge, högst avsevärt (i genomsnitt med
bortåt 50 %) understiga de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggen för motsvarande
fall enligt nu gällande grunder. I

I ett till överenskommelsen fogat särskilt yttrande hemställa marinens familj epensionskassas
delegerade, att de sammanlagda pensionsförnånerna till nuvarande
änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, därest de understiga
75 % av motsvarande förmåner enligt allmänna familj epensionsreglementet,
skola höjas till detta belopp.

Byråchefen Östlind har med tillämpning av militära grunder utfört beräkningar
angående kostnaderna för ett bifall till denna framställning. Härvid förutsättes,
att ifrågavarande pensionsförhöjning endast tillkommer efterlevande, vilka äro
tillförsäkrade mot 1924 års gratialstat svarande gratial, under villkor tillika, att
den avlidne delägaren innehaft beställning eller befattning, för vilken lönen numera
reglerats. Statens sammanlagda kostnader (pensions- och dyrtidstillägg
inräknade) skulle vid ett genomförande av delegerades förslag ytterligare ökas
med belopp, vilkas kapitalvärde, örn rörlig pensionsdel å ena sidan och dyrtidstillägg
å andra sidan beräknas enligt en levnadskostnadsindex av 156 eller 157,
utgör

för nuvarande änkor och barn.......................... 575,000 kronor

för nuvarande tjänstepensionärers efterlevande............ 473,000 »

Stockholm i januari 1937.

1,048,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

137

Bilaga M 1.

Marinens familjepensionskassa. Balansräkningar per den 30 juni 1935 efter “militära
självkostnadsgrunder“ (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordningar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

II.

III.

IV.

Tillgångar.

Kapitalbehållning enligt räkenskaperna
Kapitalvärdet av återstående avgifter

högre lönegrader................

lägre lönegrader.................

Brist (okorrigerad siffra)...........

Balansräkning
nr 1

Kassans nuvarande
avgifts- och pensionsbes
tämmelser,
dock barnpension sprocenter
enligt allmänna
famil jepensionsreglementet

vad angår nuvarande
delägare, gränsålder
däremot genomgående
21 år.

I pensionerna hava
inräknats såväl
fasta förhöjningar
som tillfällig förhöjning,
den senare
uppgående till 10
av den fasta pensionen kr.

9.550.000

784.000

1.094.000

822.000

Balansräkning
nr 2

Avgifter enligt överenskommelsen
den
30 december 1936.
Pensioner enligt
kassans nuvarande
bestämmelser, dock
barnpensionsprocenter
enligt allmänna
farn ilj epensionsr eglementet
såväl beträffande
utgående
som blivande pensioner,
gränsålder
däremot 21 år. I
pensionerna hava
inräknats såväl fasta
förhöjningar som
tillfällig förhöjning,
den senare uppgående
till 10 % av den
fasta pensionen
kr.

Balansräkning
nr 3

Avgifter och pension
er enligt överenskommelsen
den
30 december 1936
(utan inräknande av
pensions- och dyrtidstillägg
eller vad
angår delägare i
tjänst, 120-kronors
tillägg och rörlig
pensionsdel; hänsyn
ej tagen till
pensionsrätt för
frånskild hustru)

kr.

9,550,000

11.096.000

11.550.000
246,000

Summa

Skulder.

II.

III.

Kapitalvärdet av utgående pensioner
(gratial) till änkor och minderåriga
barn

änkor............................

minderåriga barn..................

Kapitalvärdet av gratial till ogifta döttrar
över 21 år (redan utgående eller

blivande).........................

Kapitalvärdet av förefintliga delägares
rätt till familjepension för änkor och
minderåriga barn

a) delägare i tjänst med nyreglerad lön,
vilka övergått till 1924 års gratialstat högre

lönegrader...............

lägre lönegrader................

övriga delägare (delägare, som ej övergått
till 1924 års gratialstat, ävensom
tjänstepensionärer m. fl.)

högre lönegrader.............

lägre lönegrader..............

Återbäring av retroaktivavgifter.. ..

Summa

12,250,000

3,706,000

147,000

12,442,000

3,706,000

339,000

539,000

2.375.000

3.396.000

2.375.000

3.396.000

‘3,882,000

‘6,349,000

722,000

1,359,000

6,000

722,000

1,359,000

6,000

3 823.000

31,549,000
6,000

12,250,000

12,442,000

17,774,000

398,000

brist 424,000

398,000

över-skott 152,000

398,000

brist 5,180,000

9.550.000

11.096.000

11.550.000

5.578.000

17,774,000

! 4,240,000
3 386,000

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %
effektiv ränta, varvid dock fastigheten upptages
till sitt taxeringsvärde, ökas kapitalbehållningens
värde med.............

Det med hänsyn härtill korrigerade brist(överskotts-)beloppet
utgör...........

1 Avgifter enligt allmänna familjepensionsreglementet löpande intill avgång från tjänsten,
i vissa fall reducerade efter 55 års ålder, samt enligt överenskommelsen kvarstående retroaktivavgifter.

2 114 % av värdet i balansräkning nr 2 jämte 15,000 kronor på grund av den särskilda förhöjningen
av vissa lägre pensioner.

3 114 % av värdet i balansräkning nr 2.

* Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda
kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst å 1924 års gratialstat,
vilka tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör för officcrsgrader 266,000 kronor och för underofficcrsgrader
806,000 kronor eller tillhopa 1,072,000 kronor.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga M 2.

Marinens familjepensionskassa (Gratialfonden) 3% 1935.

	Bokfört värde	Värde enligt en effektiv ränta	Marknads- värde
	av 3.5 %	av 4 %	S1/uä 1934
Kapitaltillgångar	kr.	kr.	kr.	kr.
(gemensamma för kassan och 12 sär-
skilda fonder)
j A. Kassans fastighet..................	65,000	1 65,000	1 65,000
! B. Obligationer
Svenska staten....................	443,121	487,003	461,540	502,192
Sveriges allm. hypoteksbank ...... Stadshypotekskassan .............. Bostadskreditkassan .............. Skeppshypotekskassan ............ Utfärdade eller garanterade av svensk	79,282 1,803,889 419,383 76,955	99,122 2,239,786 449,166 81,671	95,999 2,106,434 437,591 79,801	100,946 2,321,070 460,960 84,360
kommun ......................	1,253,547 620,800	1,311,344 640,806	1,286,619 628,224	1,332,093 620,800
Norska staten ....................
Summa B	4,696,977	5,308,898	5,096,208	5,422,421
1 C. Svenska kommunlån ..............	2,933,918	3,012,137	2,942,769
1 D. Inteckningslån....................	948,505	946,186	943,776
\| E. Innestående i bank................	794,367	794,367	794,367
F. Övriga tillgångar (ej försäkringstek-
niskt beräknade poster) Upplupna räntor..................	104,042	104,042	104,042
Obetalda gratialavgifter............ Förskottsleverering av gratialmedel	68,314	68,314	68,314
till postverket ..................	47,927	47,927	47,927
Inventarier ......................	15.000	15,000 2,612	15,000 2,612
Diverse ..........................	2,612
Summa F	237,895	237,895	237,895
Summa kapitaltillgångar	9,076,662	10,364,483	10,080,015
Skulder (gemensamma ej försäkrings- tekniskt beräknade poster).......... Saldo (gemensamma tillgångar över ge-	4,357	4,357	4,357
mensamma skulder)................	9,672,305	10,360,126	10,075,658
Härav belöper på änkekassan ........	9,549,816	210,228,926	2 9,948,061
Specifikation angående inteckningslånens läge	i förhållande till taxeringsvärdet.
		Lånebelopp	Inom 50 % av tax.-värdet	Över 50 % inom 60 %
Inteckningslån
i stadsfastigheter ...................		380,425	366,775	13,650
	%	100.0	96.4	3.6
i lantfastigheter.....................		568,080	563,580	4,500
	%	100.0	99.2	0.8
	Summa kr.	948,505	930,355	18,150 !
	%	100. o	98.1	1.9 \|

1 Taxeringsvärde.

2 Beräknat till = 0.9873361 av ovanstående saldo.

9,ovis,ollo

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

139

Bilaga N.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års
familjepensionsutredning och delegerade för tullstatens enskilda
pensionsinrättning den 7 januari 1937 träffad preliminär överenskommelse
angående statens övertagande av pensionsinrättningens
verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

1. Grunder och allmänna förutsättningar för beräkningarna.

I en den 26 februari 1936 dagtecknad P. M., fogad som bilaga B till proposition
nr 245 vid 1936 års riksdag, meddelades allmänna grunder för beräkningar angående
civila familj epensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska
innebörden av ett statens övertagande av verksamheten (självkostnadsgrunder).
Härvid avsågos närmast statens järnvägars, civilstatens och telegrafverkets änkeoch
pupillkassor, beträffande vilkas övertagande förslag vid denna tidpunkt förelågo
eller förbereddes. Emellertid vilade ifrågavarande grunder på statistiska undersökningar,
vilka avsågo huvudparten av de civila ordinarie manliga statstjänstemannen
och även omfattade material från tullstatens enskilda pensionsinrättning;
resultaten för de högre lönegraderna tagna för sig och de lägre lönegraderna
tagna för sig hava visat sig tillämpliga även å tullstatens enskilda pensionsinrättning
(jfr nyssnämnda P. M. ävensom en P. M. ingående i Statens offentliga utredningar
1934: 29, sid. 99—151).

De här meddelade beräkningarna angående tullstatens enskilda pensionsinrättning
hava på sätt nedan närmare framgår i tillämpliga delar verkställts med användning
av nyssnämnda allmänna grunder (civila självkostnadsgrunder). Beräkningarna
få med hänsyn till arten av de tillämpade grunderna ej användas för
bedömande av pensionsinrättningens ställning under förutsättning att den faktiskt
skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas
betryggande grunder.

Räntefoten vid beräkningar angående pensionsinrättningens övertagande Ilar
enligt lämnade direktiv fastställts till 4 %, och dödlighetsantaganden för tjänstemän
och för änkor och barn ävensom omgiftessannolikheter för änkor och antaganden
angående befattningshavares avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension
hava valts enligt avdelningarna 2—4 i nyssberörda P. M. den 26 februari 1936
(proposition nr 245, sid. 66—70).

Vad beträffar familjepensionsvärdena nödvändiggöra de speciella förhållandena
inom tullstatens enskilda pensionsinrättning införandet av vissa antaganden utöver
de i avdelning 5 i promemorian (proposition nr 245, sid. 70—72) meddelade.
Såsom framgår av nedanstående tab. 1 är sålunda proportionen mellan barnpensioner
och änkepensioner en helt annan enligt pensionsinrättningens nuvarande
reglemente än enligt allmänna familjepensionsreglementet.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Tab. 1.

För varje barn utgör pensionen (resp. ökas änkepensionen med) nedanstående kvotdel av

pension till änka ensam.

Då pensionsberättigad änka
finnes

Då pensionsberättigad änka
icke finnes

	Ira barnet	2:a barnet	vart och ett av övriga barn	lia barnet	2:a barnet	vart och ett av övriga barn
Enligt gällande bestämmelser för tullstatens enskilda pen-sionsinrättnlng (tillämpas ge-nomgående 1 balansräkning nr 1 samt, bortsett från sär-skilda förhöjningar för lägre pensioner, 1 fråga om skuld-posterna under I och II b) i balansräkning nr 2). 1) Pensionsfall före 1/10 1934	40	20	10	70	35	18
grundpension...........	5b	56	58	58	58	58
tilläggspension..........	0	0	0	1	0	0
2) Pensionsfall efter 30/» 1934	40	20	10	70	35	18
A-pension..............	60	60	60	60	60	60
B-pension..............	0	0	0	0	0	0
C-pension ..............	0	0	0	1	0	0
Enligt allm. familjepensions-reglementet (tillämpas i fråga om skuldposterna under II a) i balansräkning nr 2) ...	0.5	0.2	0.2	1.0	0.6	\| ! 0.2

Jag erinrar om att i nyssberörda P. M. den 26 februari 1936
fx betyder genomsnittliga kapitalvärdet vid tidpunkten för x-årig tjänstemans
frånfälle av genast börjande pension till hans efterlevande enligt det av Kungl.
Majit i proposition nr 201 till 1936 års riksdag föreslagna allmänna familjepensionsregiementet,
motsvarande en pension för änka ensam av 1 krona samt att

Fx betyder nuvärdet av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider,
för sina efterlevande erhålla familjepension enligt reglerna i nyssnämnda av
Kungl. Majit föreslagna allmänna familjepensionsreglemente, motsvarande en
pension för änka ensam av 1 krona.

Den antagna proportionen mellan barn- och änkepensioner vid f - och F -värdenas
beräkning återfinnes i ovanstående tabell under B.

Familjepensionsvärdena fx och Fx bygga på grund av den givna definitionen
i enlighet med Kungl. Majits förslag till 1936 års riksdag på förutsättningen av
en gränsålder för barnpensioner av 21 år, medan den faktiska gränsåldern i samtliga
vid nu förevarande beräkning avsedda fall utgör 19 år. Det den 16 oktober
1936 utfärdade allmänna familj epensionsreglementet, vars bestämmelser på denna
punkt äro avsedda att bliva gällande för i huvudsak alla delägare i tjänst, vilka
förefinnas vid statens övertagande av pensionsinrättningen, stadgar sålunda på
gr urul av ändringar vidtagna av 1936 års riksdag en gränsålder av 19 år; samma
gränsålder gäller även enligt nuvarande reglemente för tullstatens enskilda pensionsinrättning,
vilket bildar utgångspunkten för överenskommelsens bestämmelser
angående övriga delägare.

För genomförandet av beräkningarna angående tullstatens enskilda pensionsinrättning
böra värdena fx resp. Fx uppdelas på en del fx resp. F“ avseende änkepension
och en del fx21 resp. Fx21 avseende barnpension. På grund av relationerna

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

141

och Fx = Fx + Fb21

är det härvid tillräckligt att tabulera fx och Fx (se tab. 1 i nyssberörda P. M. den
26 februari 1936) samt fb2X och Fb21 (se bilaga N 1 till denna P. M.). f^1 och F^21
antagas i olikhet mot fx och Fx vara oberoende av gränsåldern för äktenskaps
ingående. I tullstatens enskilda pensionsinrättning sänkes enligt 1934 års reglemente
och även enligt huvudbestämmelserna i överenskommelsen den 7 januari
1937 änkepensionen, därest äktenskap ingås sedan delägare uppnått 60 års ålder,
med 10 procent för varje helt eller påbörjat år, varmed delägarens ålder vid äktenskapets
ingående översteg 60 år; enligt pensionsinrättningens äldre bestämmelser,
vilka i förevarande hänseende delvis ännu äga tillämpning, utgår änkepensionen
oberoende av delägares ålder vid äktenskapets ingående. Vid beräkningarna har
antagits, att dessa regler medföra samma pensionskostnad, som örn en absolut
gränsålder av 65 år hade gällt.

Sänkes gränsåldern för barnpensioner till 19 år, medan antagandena i övrigt
förbli oförändrade, nedgå barnpensionsvärdena till belopp, som kunna betecknas
f''f och Ff. Differenserna bf(21-19, = C1-fxb 19 och Bf(21~19) = Ff1 -Fbl9
meddelas i bilaga N 2; de hava uträknats på grundval av samma statistiska material,
som legat till grund för värdena fx, Fx, f x21 och Fx •

Vid beräkningar angående pensionerna enligt överenskommelsen för sådana
tjänstemän, för vilka allmänna familjepensionsreglementet skall äga tillämpning,
har alltså i stället för fx och Fx, lagts till grund fx —b f<21_19) och Fx—B ;f(21~19)
(gränsålder 65 år).

Vid beräkningar under förutsättning av barnpensionsvillkor enligt pensionsinrättningens
nuvarande reglemente har antagits, att nuvärdet av x-årig tjänstemans
rätt att, när han framdeles avlider, för sina barn erhålla A-pension intill 19
års ålder efter ett pensionstal av 1 krona utgör 80 (Fx21 — B f(21 19)) kronor.

Enligt 1934 års reglemente för pensionsinrättningen skall den s. k. B-pensionen
till änka alltid utgå med sitt maximibelopp när änkan uppnått 65 års ålder; redan
före 65 års ålder beviljad pension höjes vid nämnda ålder till maximibeloppet.
Av denna anledning erfordras ett antagande angående genomsnittliga kapitalvärdet
Bx kronor vid tidpunkten för x-årig delägares frånfälle av 1 kronas årlig pension
till hans änka från 65 års ålder eller den högre ålder hon må hava uppnått vid
delägarens frånfälle. Svärdén grundade på statistiskt material avseende civila
tjänstemän i högre och lägre lönegrader sammantagna meddelas i bilaga N 3.

Slutligen erfordras även ett antagande angående kapitalvärdet Fx(10) kronor
av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider, för änka och barn gemensamt
erhålla 1 kronas s. k. C-pension. På grundval av nyssnämnda statistiska
material har jag redan tidigare för gränsåldern 21 år för barnpensioner uträknat
värden A£, vilkas betydelse framgår av bilaga N 4. Fx(21>’ för gränsåldern 21 år uträknas
med tillhjälp av dessa värden enligt formeln

p 3*(21) _ p p b21 , ^ b.

För övergång till gränsåldern 19 år har jag ansett mig kunna räkna enligt den
approximativa formeln

.,1(19) = i, 1 (21)__q 2--A \

X X X

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Vid familjepensionsvärdenas tillämpning har hänsyn till eventuellt oförmånligt
urval i anledning av aktiva delägares valfrihet att övergå å allmänna familjepensionsreglementets
bestämmelser eller att kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser
ej tagits.

2. Beräkningsresultat.

Pensionsinrättningens ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande
reglemente har undersökts på grundval av förhållandena den 30 september
1934 utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader
hava ej medräknats, ej heller s. k. D-pensioner eller däremot svarande
avgifter. I bilaga N 5 meddelas en balansräkning upprättad efter dylika förutsättningar,
betecknad nr 1.

Med hänsyn till den valda tidpunkten för balansräkningen avser denna uteslutande
sådana delägare samt änke- och barnpensionärer, å vilka övergångsbestämmelserna
i pensionsinrättningens reglemente den 28 september 1934, vilket trädde i
kraft den 1 oktober 1934, äga tillämpning.

Enligt bestämmelser i kungl, brev den 12 april 1935 skola under tiden den 1 oktober
1934—30 juni 1939 avgifterna för ifrågavarande delägare upphöra vid 70
års ålder, B-pensionerna utgå med högsta i reglementet medgivna belopp och
C-pensionerna samt tilläggspensionerna med 90 kronor. Det har vid upprättandet
av balansräkning nr 1 förutsatts, att bestämmelserna i nyssnämnda kungl, brev
äga fortsatt giltighet även efter den 30 juni 1939; i kapitalvärdet av pensioner
medräknas alltså utan tidsbegränsning B- och C-pensioner, i kapitalvärdet av avgifter
däremot inga avgiftsbelopp efter 70 års ålder. I enlighet med reglementets
bestämmelser hava barnpensionerna antagits utgå till 19 år samt utgöra
den kvotdel av pensionen till ensam änka, som framgår under A) i ovan meddelade
tab. 1.

Jämlikt § 36 i pensionsinrättningens reglemente må sammanlagda pensionen
till efterlevande efter delägare, som omedelbart före 1j1Q 1934 var delägare i pensionsinrättningen,
icke understiga den pension, som enligt förut gällande bestämmelser
skulle hava utgått efter det tjänstepensionsunderlag eller den lön eller
pension, i förhållande vartill delägaren erlade årsavgift närmast före 1/10 1934.
Erforderlig avsättning för täckande av härigenom uppkommande extra pensionskostnader
har beräknats approximativt och redovisas som skuldpost nr III;
det rör sig här om ett jämförelsevis obetydligt belopp.

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans
överskott enligt balansräkning nr 1 1,436,353 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna
efter en effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i min förut berörda
P. M. den 26 februari 1936) har år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman.
Dickmans värdering bifogas (bilaga N 6). Denna värdering har tillämpats i de två
här meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade överskottet.
Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1 utgör 1,648,497 kronor
eller 16.05 % av pensioners kapitalvärde 10,268,827 kronor.

Vid upprättandet av balansräkning nr 1 förutsattes, såsom redan nämnts, att
avgifterna skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser. Höjas årsavgifterna för
samtliga delägare i tjänst till belopp lika med familjepensionsavdragen enligt
allmänna familj epensionsreglementet, samtidigt som avgiftstiden avkortas i enlighet
med sistnämnda reglementes bestämmelser, så att de upphöra att utgå vid
befattningshavares avgång från tjänsten, stiger avgifternas kapitalvärde för de
högre lönegraderna till 1,381,000 kronor och för de lägre lönegraderna till 2,265,000
kronor, varigenom det korrigerade överskottet ökas med ungefär 541,000 kronor
till 2,189,864 kronor eller 21.33 % av pensioners kapitalvärde 10,268,827 kronor.

Enligt överenskommelsen mellan familjepensionsutredningen och pensions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

143

inrättningens delegerade skola pensionerna för efterlevande till delägare i tjänst
med reglerad lön, förefintliga vid tidpunkten för övertagandet, i regel utgå
enligt allmänna familj epensionsreglementet, för vilket ändamål dessa delägare
skola underkasta sig en avgiftshöjning av nyss nämnd art. Det härigenom uppkommande
mervärdet av avgifterna, vilket ju egentligen helt avser nuvarande
delägare i tjänst och därför bort helt användas till täckande av pensionsförhöjningar
för dessa, har med hänsyn till det stora behovet av pensionsförhöjningar till
nuvarande änkor och barn samt nuvarande tjänstepensionärers efterlevande
till viss del utnyttjats för sistnämnda gruppers räkning, varigenom dessas nuvarande
kassapensioner (A- + B- + C-pensioner, i överenskommelsen benämnda
huvudpensioner) kunnat höjas med 20 %. Vad beträffar procenttalet 20 bör
framhållas, att frågan angående valet av förhöj ningsprocent för tullstatens enskilda
pensionsinrättning samt arméns och marinens familjepensionskassor behandlats
gemensamt för de tre kassorna samt att en redogörelse för frågan sedd i ett
sammanhang för dessa, behandlas i den särskilda promemorian angående arméns
familj epensionskassa.

Vad beträffar de lägsta pensionsbeloppen skola dessa (jfr den särskilda promemorian
angående arméns kassa) erhålla en extra förhöjning utöver den procentuella,
så att den totala änkepensionen vid nuvarande indexläge uppgår till minst
ungefär 538 kronor. Detta ernås enligt överenskommelsen därigenom, att pensioner,
vilka med inräknande av B- och C-pensioner men ej pensionstillägg och dyrtidstillägg
understiga vad som enligt allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser
angående barnpension motsvarar en änkepension i fråga örn pensioner
med dyrtidstillägg enligt nyreglerade grunder av 380 kronor och i fråga om pensioner
med dyrtidstillägg enligt oreglerade grunder av 250 kronor, erhålla en pensionsfyllnad,
så att de uppbringas till nämnda gränsbelopp jämte mot gränsbeloppet
svarande pensions- och dyrtidstillägg samt 20 %-förhöjning; kostnaden
härför, vars kapitalvärde inklusive kostnaden för 20 %-förhöjning men exklusive
kostnaden för höjda pensions- och dyrtidstillägg ungefärligen uppskattats till
15,398 kronor för nuvarande änkepensionärer och 6,000 kronor för blivande änkepensionärer,
har tillagts vid beräkning av respektive passivposter i nedannämnda
balansräkning nr 2.

I balansräkning nr 2 i bilaga N 5 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet
med överenskommelsen den 7 januari 1937 utan hänsyn till befordringar och under
förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1934. Det har förutsatts,
att alla delägare i tjänst komma att övergå å allmänna familjepensionsreglementets
bestämmelser med de mindre modifikationer härutinnan, som angivas i
överenskommelsen. Det har alltså bortsetts från att avgifterna och pensionerna
för sådana delägare i tjänst, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes
bestämmelser, egentligen borde upptagas till lägre belopp. Enär det icke
är möjligt att på förhand uppskatta, i vilken utsträckning och av vilka delägare
dylik anmälan kommer att göras, kan för närvarande ingen bestämd uppgift
lämnas angående de avvikelser från balansräkning nr 2, vilka härav föranledas;
det synes emellertid ej sannolikt, att avvikelsernas saldo kommer att uppgå till
något mera avsevärt belopp. De kostnader för D-pensioner, vilka föranledas
av överenskommelsen, hava negligerats.

Det framgår av balansräkning nr 2, att staten, oaktat de uppoffringar delägarna
själva göra genom avgiftsförhöjningen, måste lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

2 490 564

är 2,490,561 kronor eller —’ ^ = 749 kronor per delägare, för att möjliggöra

en höjning till den nya pensionsnivån, detta utan att kostnaden för 120-kronorstillägget
till avgiftspensionen, pensions- oell dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar
medräknats.

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst, vilket i likhet med den rörliga

144

Kungl. Majlis proposition nr 248.

pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkningen, tillkommer en ytterligare kostnad
för staten med ett kapitalvärde per den 30 september 1934 av 1,119,383 kronor.

Vad beträffar inverkan av befordringar är att märka, att det förutsatts, att de
aktiva delägarna redan från tidpunkten för övertagandet i stort sett övergått å
allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser, såväl beträffande avgiftsplikt
som pensionsrätt. I anledning härav inverka befordringar i huvudsak på samma
sätt som för befattningshavare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet ägt
tillämpning under hela tjänstetiden, vilket innebär, att för ifrågavarande befattningshavare
tagna för sig avgiftsförhöj ningen vid befordran ej kan väntas helt
täcka den med befordran följande pensionsförhöjningen. För täckande av det
sålunda uppkomna relativt obetydliga underskottet erfordras ett ytterligare statsbidrag.

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 september 1934 utgör 2,490,564
kronor, för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, räknat
per den 30 september 1934 1,119,383 kronor; dessa tillägg avse att ersätta de
nuvarande direkta statsbidragen.1

Därest kapitalvärdena 2,490,564 och 1,119,383 kronor tänkas amorterade på
ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp
följande för de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

	Annuitet motsvarande
Annuiteten utgår under	bristen i balans-räkning nr 2 (kapitalvärde 2,490,564 kronor)	120-kronors-tillägget (kapital-värde 1,119,383 kronor)
20 år.........................	kr. 180,000	kr. 81,000
25 » .........................	156,000 •	70,000
30 > .........................	141,000	63,000
35 » .........................	131,000	59,000
40 » .........................	123,000	55,000

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till pensionsinrättningen utgjorde under
budgetåret 1935—1936, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 63,811
kronor. Ett belopp svarande mot ifrågavarande bidrag kommer efter övertagandet
i stället att tillföras statsverket.

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat
för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare i
tjänst (gränsålder för äktenskaps ingående beräkningsmässigt 65 år) och framtida ordinarie manliga
befattningshavare (gränsålder för äktenskaps ingående 60 år). Beloppet kan beräknas som ett
års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av nyssnämnda tillägg. Utgår man från att antalet befattningshavare
för framtiden icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta
tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, bör uppgå till

66.000 kronor vid en antagen gemensam inträdesålder för framtida befattningshavare av 25 år,

72.000 kronor vid en inträdesålder av 30 år och 79,000 kronor vid en inträdesålder av 35 år.
Därest antalet ordinarie tjänstemän hos tullverket framdeles kommer att ändras, ändras givetvis
de nämnda beloppen.

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa på grund av den genom överenskommelsen
åstadkomna höjningen av underlaget för dyrtidstilläggsberäkningen
att i viss mån ökas; ökningen i förhållande till kostnaden enligt nuvarande grunder
uppgår för nuvarande pensionärsbestånd vid nuvarande indexläge efter en
överslagsberäkning till cirka 10,000 kronor om året. De rörliga pensionsdelarna
för framdeles inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familj epensionsreglementet
äger tillämpning, synas vid nuvarande indexläge tämligen nära överensstämma
med dyrtidstilläggen för motsvarande fall enligt nu gällande grunder (utan höjning
av tilläggsunderlaget).

Stockholm i januari 1937.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga N 1.

fb21 och F*>21

I de familjepensionsvärden fx och Fx för manliga ordinarie civila tjänstemän,
vilka meddelas i bilagorna B 1 och B 2 till proposition nr 245 till 1936 års riksdag,
ingå nedanstående delvärden fx21 och Fx21 för barnpensionskostnaden (årsbelopp

till 21 års ålder 0.50, 0.20, 0.20.....då pensionsberättigad änka finnes; 1.00.

0.50, 0.20, 0.20 ... för moderlösa barn). Värdena äro gemensamma för olika
gränsåldrar för äktenskaps ingående.

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %	Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %
fb21 X	pbu X	fb2l X	pb21 X	jb21 X	Fb21 X	fb21 X	pb21 X
20 ................	O.o	0.260	O.o	0.303	O.o	0.332	0.0	0.392
21 ................	0.0	0.271	O.o	0.315	O.o	0.345	O.o	0.406
22 ................	0.1	0.283	0.1	0.326	O.o	0.359	O.o	0.420
23 ................	0.2	0.294	0.2	0.338	O.o	0.374	O.o	0.435
24 ................	0.6	0.306	0.6	0.350	0.1	0.389	0.1	0.451
25 ................	1.0	0.317	1.0	0.361	0.2	0.405	0.2	0.467
26 ................	1.4	0.328	1.5	0.372	0.5	0.422	0.5	0.484
27 ................	1.8	0.338	1.9	0.382	0.8	0.438	0.8	0.500
I 28 ................	2.3	0.348	2.4	0.391	1.3	0.455	1.4	0.517
29 ................	2.8	0.357	2.9	0.400	1.8	0.471	1.9	0.533
30 ................	3.3	0.365	3.4	0.407	2.4	0.487	2.5	0.549
31 ................	3.8	0.372	4.0	0.413	3.0	0.502	3.1	0.564
32 ................	4.2	0.377	4.4	0.418	3.6	0.516	3.7	0.577
33 ................	4.6	0.382	4.8	0.422	4.1	0.529	4.3	0.589
34 ................	5.0	0.385	5.2	0.425	4.6	0.540	4.8	0.600
35 ................	5.3	0.387	5.5	0.426	5.0	0.550	5.2	0.608
36 ................	5.6	0.388	5.8	0.426	5.2	0.558	5.4	0.615
37 ................	5.7	0.388	5.9	0.424	5.4	0.564	5.6	0.621
38 ................	5.8	0.386	6.0	0.421	5.6	0.569	5.8	0.624
39 ................	5.8	0.384	6.0	0.418	5.7	0.571	5.9	0.625
40 ................	5.8	0.380	6.0	0.413	5.8	0.572	6.0	0.624
41 ................	5.8	0.375	6.0	0.407	5.7	0.571	5.9	0.621
42 ................	5.7	0.369	5.9	0.399	5.6	0.567	5.8	0.616
43 ................	5.5	0.362	5.6	0.391	5.5	0.562	5.7	0.609
44 ................	5.3	0.354	5.4	0.382	5.4	0.555	5.6	0.600
45 ................	5.0	0.346	5.1	0.373	5.2	0.546	5.4	0.589
46 ................	4.8	0.337	4.9	0.362	4.9	0.535	5.1	0.576
47 ................	4.5	0.327	4.6	0.351	4.7	0.523	4.8	0.562
48 ................	4.2	0.317	4.3	0.340	4.4	0.510	4.5	0.546
49 ................	4.0	0.306	4.1	0.328	4.2	0.495	4.3	0.530
50 ................	3.7	0.294	3.8	0.315	4.0	0.479	4.1	0.511
51 ................	3.4	0.282	3.5	0.302	3.8	0.460	3.9	0.491
52 ................	3.2	0.270	3.3	0.288	3.5	0.440	3.6	0.469
53 ................	2.9	0.257	3.0	0.274	3.2	0.419	3.3	0.446
54 ................	2.6	0.244	2.7	0.259	3.0	0.398	3.1	0.423

Kungl. Majlis proposition nr 248-

147

Bilaga N 1 (forts.).

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
Räntefot 4 %	Räntefot 3.6 %	Räntefot 4 %	Räntefot 3.6 %
fb21 X	pb21 X	fb21 X	Fb21 X	fb21 X	pb21 X	fb21 X	phil X
55 ................	2.4	0.231	2.5	0.244	2.7	0.376	r 2.8	0.399
56 ................	2.2	0.217	2.3	0.229	2.5	0.353	2.6	0.373
57 ................	2.0	0.203	2.1	0.214	2.2	0.330	2.3	0.348
58 ................	1.8	0.188	1.8	0.198	2.0	0.308	2.0	0.324
59 ................	1.6	0.174	1.6	0.183	1.7	0.287	1.8	0.301
60 ................	1.4	0.160	1.4	0.169	1.5	0.267	1.5	0.280
61 ................	1.2	0.146	1.2	0.155	1.3	0.248	1.3	0.260
62 ................	1.0	0.134	1.1	0.141	1.1	0.231	1.1	0.243
63 ................	0.9	0.122	0.9	0.128	1.0	0.215	1.0	0.227
64 ................	0.8	0.110	0.8	0.116	0.9	0.199	0.9	0.210
65 ................	0.6	0.100	0.6	0.105	0.8	0.183	0.8	0.194
66 ................	0.5	0.091	0.5	0.096	0.7	0.167	0.8	0.177
67 ................	0.4	0.083	0.4	0.089	0.7	0.151	0.7	0.158
68 ................	0.4	0.076	0.4	0.081	0.6	0.133	0.6	0.140
69 ................	0.3	0.068	0.3	0.074	0.5	0.117	0.5	0.124
70 ................	0.2	0.063	0.3	0.067	0.4	0.103	0.4	0.110
71 ................	0.2	0.060	0.2	0.061	0.4	0.088	0.4	0.096
72 ................	0.2	0.055	0.2	0.056	0.3	0.074	0.3	0.082
73 ................	0.2	0.049	0.2	0.050	0.2	0.064	0.3	0.069
74 ................	0.1	0.044	0.1	0.045	0.2	0.056	0.2	0.057
75 ................	0.1	0.042	0.1	0.043	0.2	0.045	0.2	0.046
76 ................	0.1	0.039	0.1	0.040	0.1	0.037	0.1	0.038
77 ................	0.1	0.036	0.1	0.036	0.1	0.032	0.1	0.032
78 ................	O.i	0.031	0.1	0.031	0.1	0.026	0.1	0.026
79 ................	0.1	0.025	0.1	0.025	0.1	0.017	0.1	0.017
80 ................	0.1	0.017	0.1	0.017	0.1	0.006	0.1	0.006
81 ................	0.1	0.006	0.1	0.006	O.o	O.ooo	O.o	O.ooo
82 och högre ......	O.o	O.ooo	O.o	O.ooo	O.o	O.ooo	O.o	O.ooo

148

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Bilaga N 2.

tyden—19) _ fb21 Ibis och uden-19) _ Fb21 pbl9

X XX x X X

Om slutåldern för barnpensioner och barntillägg sänkes från 21 år till 19 år
(årsbelopp svarande mot 1 kronas änkepension i båda fallen 0.50, 0.20, 0.20.

---; 1.00, 0.50, 0.20, 0.20,--- —), minskas fx och dess barnpensionsdel

fx21 med nedanstående värde bx 1—19) samt Fx och dess barnpensionsdel Fx21 med
nedanstående värde B^<21—19>. I stället för fx och Fx i bilagorna B 1 och B 2, s.
75—78, prom nr 245 till 1936 års riksdag skall alltså i förevarande fall tillämpas
f - b^21-150 och F - B^;21-19).

* X X XX

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %	Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %
bz/( 21-19) X	b^(21—19) X	h4(. 21-19) X	Bz/(21-19) X	b4(. 21-19) X	b^/(21—19) X	b^/(21-19) X	Bz/(21—19) X
20 ........	O.oo	0.050	O.oo	0.060	O.oo	0.063	O.oo	0.077
21 ........	O.oo	0.052	O.oo	0.062	O.oo	0.066	O.oo	0.079
22 ........	O.oo	0.054	O.oo	0.065	O.oo	0.068	O.oo	0.082
23 ........	O.oo	0.057	O.oo	0.067	O.oo	0.071	O.oo	0.O85
24 ........	0.03	0.059	0.04	0.069	O.oo	0.074	O.oo	0.088
25 ........	0.07	0.061	0.08	0.072	O.oi	0.077	O.oi	0.091
26 ........	0.11	0.064	0.13	0.074	0.04	0.080	0.05	0.095
27 ........	0.15	0.066	0.17	0.077	0.07	0.084	0.08	0.098
28 ........	0.19	0.069	0.21	0.079	0.11	0.087	0.12	0.101
29 ........	0.24	0.071	0.26	0.082	0.15	0.090	0.16	0.105
30 ........	0.29	0.073	0.31	0.084	0.19	0.094	0.20	0.108
31 ........	0.35	0.076	0.38	0.086	0.24	0.097	0.26	0.112
32 ........	0.42	0.078	0.45	0.088	0.29	0.101	0.32	0.115
33 ........	0.48	0.080	0.52	0.091	0.35	0.104	0.38	0.119
34 ........	0.55	0.082	0.59	0.092	0.41	0.108	0.43	0.122
35 ........	0.61	0.084	0.65	0.094	0.46	0.111	0.49	0.126
36 ........	0.68	0.086	0.71	0.096	0.51	0.114	0.55	0.129
37 ........	0.75	0.087	0.78	0.097	0.56	0.118	0.60	0.132
38 ........	0.81	0.089	0.85	0.098	0.61	0.121	0.65	0.135
39 ........	0.86	0.090	0.90	0.099	0.65	0.123	0.69	0.137
40 ........	0.90	0.090	0.94	0.100	0.69	0.126	0.73	0.140
41 ........	0.93	0.091	0.98	0.100	0.72	0.128	0.76	0.142
42 ........	0.96	0.091	1.01	0.100	0.75	0.130	0.79	0.144
43 ........	0.98	0.091	1.02	0.100	0.77	0.132	0.81	0.145
44 ........	0.98	0.091	1.02	0.099	0.79	0.134	0.83	0.146
45 ........	0.98	0.091	1.02	0.098	0.81	0.134	0.85	0.146
46 ........	0.97	0.090	1.01	0.097	0.82	0.135	0.86	0.147
47 ........	0.96	0.089	0.99	0.096	0.83	0.135	0.87	0.146
48 ........	0.95	0.087	0.97	0.094	0.84	0.134	0.87	0.145
49 ........	0.92	0.085	0.95	0.092	0.84	0.133	0.88	0.143
50 ........	0.87	0.083	0.90	0.090	0.84	0.131	0.87	0.141
51 ........	0.82	0.081	0.85	0.087	0.83	0.129	0.86	0.138
52 ........	0.77	0.079	0.79	0.084	0.82	0.126	0.85	0.134
53 ........	0.73	0.076	0.75	0.081	0.80	0.122	0.82	0.130
54 ........	0.69	0.073	0.71	0.078	0.76	0.117	0.78	0.125

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

149

Bilaga N 2 (forts.)

Ålder X	Lägre lönegrader	Högre lönegrader
Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %	Räntefot 4 %	Räntefot 3.5 %
bz/(21-19) X	B^/( 21—19) X	bz/(21-l9) X	b^/(21— 19) X	b^/(21—19) X	Bz/( 21—19) X	bz/(21-19) X	bz7(21-19) X
55 ........	0.65	0.070	0.67	0.075	0.72	0.112	0.74	0.119
56 ........	0.61	0.067	0.63	0.071	0.67	0.107	0.69	0.113
57 ........	0.57	0.063	0.59	0.067	0.62	O.ioi	0.63	0.107
58 ........	0.52	0.059	0.53	0.063	0.56	0.096	0.57	O.ioi
59 ........	0.48	0.055	0.49	0.058	0.51	0.090	0.52	0.095
60 ........	0.43	0.051	0.44	0.054	0.46	0.084	0.47	0.089
61 ........	0.38	0.047	0.39	0.050	0.40	0.078	0.41	0.083
62 ........	0.34	0.043	0.35	0.045	0.35	0.073	0.36	0.077
63 ........	0.30	0.038	0.31	0.041	0.32	0.068	0.33	0.071
64 ........	0.26	0.034	0.26	0.O37	0.29	0.063	0.30	0.066
65 ........	0.21	0.031	0.21	0.033	0.26	0.058	0.27	0.060
66 ........	0.17	0.027	0.17	0.030	0.24	0.052	0.24	0.054
67 ........	0.14	0.024	0.15	0.027	0.21	0.047	0.21	0.049
68 ........	0.12	0.022	0.13	0.024	0.18	0.042	0.18	0.044
69 ........	0.10	0.019	0.10	0.021	0.15	0.037	0.15	0.039
70 ........	0.08	0.017	0.08	0.019	0.13	0.032	0.13	0.035
71 ........	0.06	0.015	0.06	0.017	0.11	0.028	0.11	0.030
72 ........	0.05	0.014	0.05	0.016	0.09	0.025	0.10	0.026
73 ........	0.05	0.012	0.05	0.014	0.08	0.021	0.09	0.022
74 ........	0.04	0.011	0.04	0.013	0.07	0.018	0.07	0.019
75 ........	0.04	0.009	0.04	0.011	0.06	0.014	0.07	0.015
76 ........	0.03	0.008	0.04	O.oio	0.05	0.011	0.05	0.011
77 ........	0.03	0.006	0.04	0.007	0.04	0.008	0.04	0.008
78 ........	0.02	0.004	0.03	0.OO5	0.03	0.005	0.03	0.005
79 ........	0.02	0.003	0.02	0.003	0.02	0.002	0.02	0.002
80 ........	0.01	0.002	0.01	0.002	0.01	O.ooi	0.01	O.ooi
81 ........	0.01	0.001	0.01	O.ooi	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo
82 ........	O.oo	O.ooo	O.oo	0.000	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo
83 ........	0.00	O.ooo	O.oo	O.ooo	0.00	O.ooo	O.oo	O.ooo
84 ........	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo
85 o. högre	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo	O.oo	O.ooo

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga N 3.

Genomsnittliga kapitalvfirdet Sx kronor vid tidpunkten för x-årig delägares frånfälle
av 1 kronas årlig pension till hans änka från 65 års ålder eller den högre
ålder hon må hava uppnått vid delägarens frånfälle.]

X		X
Räntefot 4 % L och H	Räntefot 3.5 % L och H	Räntefot 4 % L och H	Räntefot 3.5 % L och H
20 ..............	0.0	O.o	40 ..	2.3
21 ..............	0.1	0.1	41 .	2 4.	2 8
22 ..............	0.1	0.1	42 ..............	2.5	2.9
23 ..............	0.2	0.2	43 ..	2.6	3 o
24 ..............	0.2	0.3	44 ..	2.7	3 i
25 ..............	0.3	0.4	45 ..............	2.7	3.2
26 ..............	0.4	0.5	46 ..............	2.8	3.3
27 ..............	0.6	0.7	47 ..............	2.9	3.4
28 ..............	0.7	0.9	48 ..............	3.1	3.6
29 ..............	0.9	1.1	49 ..	3.3	3.8
30 ..............	1.1	1.3	50 ..............	3.5	4.0
31 ..............	1.2	1.5	51 ..............	3.7	4.2
32 ..............	1.4	1.7	52 ..............	4.0	4.5
33 ..............	1.6	1.9	53 ..............	4.3	4.8
34 ..............	1.6	2.0	54 ..............	4.5	5.0
35 ..............	1.7	2.1	55 ..............	4.7	5.2
36 ..............	1.8	2.2	56 ..............	5.0	5.5
37 ..............	1.9	2.3	57 ..............	5.2	5.7
38 ..............	2.1	2.5	58 ..............	5.4	5.9
39 ..............	2.2	2.6	59 ..............	5.6	6.1
			60 ..............	5.8	6.3

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

151

Bilaga N 4.

Jo _ F1(21)_/F _F>)21 \

X V X X / *

Kapitalvärdet F*(21) av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider,
för änka och barn under 21 år gemensamt erhålla 1 kronas C-pension beräknas enligt
formeln Fx 21) = Fx — Fx21 -f Jbx, där Jbx meddelas i nedanstående tabell samt
gäller såväl lägre som högre lönegrader och såväl räntesatserna 4 som 3.5 %.

(Betydelsen av beteckningarna Fx och Fx21 framgår av bilaga N 1.)

X	Ab	X	Ab X
20............................	0.049	50............................	0.056
21............................	0.051	51............................	0.053
22............................	0.053	52............................	0.051
23............................	0.055	53............................	0.048
24............................	0.056	54............................	0.045
25............................	0.058	55............................	0.041
26............................	0.060	56............................	0.039
27............................	0.062	57............................	0.036
28............................	0.063	58............................	0.035
29............................	0.065	59............................	0.033
30............................	0.066	60............................	0.032
31............................	0.065	61............................	0.031
32............................	0.066	62............................	0.031
33............................	0.066	63............................	0.030
34............................	0.066	64............................	0.029
35............................	0.066	65............................	0.027
36............................	0.066	66............................	0.025
37............................	0.066	67............................	0.023
38............................	0.065	68............................	0.020
39............................	0.065	69............................	0.017
40............................	0.065	70.............................	0.013
41............................	0.065	71............................	0.008
42............................	0.064	72............................	0.003
43............................	0.064	73 och högre..................	O.ooo
44............................	0.064
45............................	0.063
46............................	0.062
47............................	0.061
48............................	0.060
49............................	0.057

152

Kungl. Majlis proposition nr 248.

Bilaga N 5.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning. Balansräkningar per den 30 september
1934 elter “självkostnadsgrunder" (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

II.

lil.

II.

Balansräkning nr 1.
Nu gällande reglemente för
tullstatens enskilda pensions
inrättning under antagande
av fortsatt giltighet även
efter den 30 juni 1939 av bestämmelserna
i kungl, brevet
den 12 april 1935 (avgiftsbetalning
högst intill 70 års
ålder; B-pensioner utgående
med högsta i reglementet
medgivna belopp; C pensioner
90 kr.; barnpensionsprocenter
enligt reglementet;
slutålder för barnpensioner
19 år)
kr.

Tillgångar.

Kapitalbehållning enligt räkenskaperna
Kapitalvärdet av återstående avgifter
för förefintliga delägare

högre lönegrader..................

lägre lönegrader...................

Brist (okorrigerad siffra).............

Summa

S k''u Ider.

Kapitalvärdet av utgående pensioner
till änkor och barn

a) grundpension

änkor.........................

minderåriga barn...............

b) tilläggspension (C-pension)........

c) understöd enligt § 10 i pensionsin rättningens

reglemente............

Kapitalvärdet av förefintliga delägares
rätt till familjepension för efterlevande a)

delägare i tjänst
högre lönegrader:

A-pension...................

B-pension...................

C-pension....................

lägre lönegrader:

A-pension...................

B-pension...................

C-pension....................

Transport

Balansräkning nr 2.

Avgifter och pensioner enligt
överenskommelsen den 7
januari 1937 (utan inräknande
av pensions- och dyrtidstillägg
eller vad angår delägare
i tjänst 120-kronorstillägg
och rörlig pensionsdel;
hänsyn ej tagen till
pensionsrätt för frånskild
hustru)

kr.

8,604,029

11,115,289
11,989,344

11,708,662

2,445,839

196,865

521,895

1,877,541

521,693

230,682

2,220,948

611,248

553,213

9,179,924

8,604,029

• 1,381,000
»2,265,000
2,702,708

14,952,737

* 2,950,405
1236,238
‘626,274

* 4,326,784

«5,500,353
[13,640,054

1 Härav belöper på tiden efter avgång ur tjänst för högre lönegrader 207,000 kr. och för lägre
lönegrader 514,000 kr. eller tillhopa 721,000 kr. (efter approximativ beräikning.)

2 Avgifter enligt allmänna familjepensionsreglementet, löpande intill avgång från tjänsten.
* 120 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 15,398 kr. på grund av den särskilda förhöjningen

av vissa lägre pensioner.

4 120 % av värdet i balansräkning nr 1.

s Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda
kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej
ingå i balansräkningen, utgör för högre lönegrader 332,146 kr. och för lägre lönegrader 787,237
kr. eller tillhopa 1,119,383 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

153

	Balansräkning nr 1	Balansräkning nr 2
Transport	9,179,924	13,640,054
b) pensionerade delägare högre lönegrader: A-pension...................	317,336	‘380,803
B-pension...................	103,566	1124,279
C-pension...................	35,727	142,872
lägre lönegrader: A-pension...................	397,091	8 482,509
B-pension................... C-pension....................	129,385	1155,262
105,798	‘ 126,958
III. Garanti mot pensionsminskning enligt § 36 i pensionsinrättningens regle-mente............................	3,482
IV. Överskott..........................	1,436,353	—
Summa	11,708,662	14,952,737
Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 % effektiv ränta, erhåUes ett belopp, som överstiger det bokförda värdet med.....	212,144	212,144
och det med hänsyn härtill korrigerade överskottet utgör......................	1,648,497	brist 2,490,564

1 120 % av värdet i balansräkning nr 1.

* 120 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 6,000 kr. på grund av den särskilda förhöjningen
av vissa lägre pensioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga N 6.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning. Kapitaltillgångar 3% 1934.

1		Uppskattat värde		Procen-
		efter en effektiv	Marknads	tueli för-
	jdOKIuI l	räntefot	värde	delning av
				5I/n 1934	inteck-
		av 3.5 %	av 4 %		ninglån å
	kr.	kr.	kr.	kr.	olika lägen
Kapitaltillgångar.
A. Obligationer
Svenska staten..................	248,000	269,785	264,840	278,000	—
Sveriges allm. hypoteksbank ....	20,680	22,055	22,000	22,000	—
Sveriges stadshypotekskassa......	229,913	247,296	238,878	262,200	—
Inteckningsgaranti A.-B.........	70,000	72,562	71,729	74,200	—
Utfärdade eller garanterade av
svensk kommun ..............	399,331	413,867	407,338	415,194	—
Summa A	967,924	1,025,665	1,004,785	1,051,594	—
B. Inteckningslån
inom 50 % av tax.-värdet........	4,616,900	—	—	—	65,4 %
över 50 %, inom 60 %............	1,411,612	—	—	—	20.0 %
över 60 %, inom 662/s %..........	901,389	—	—	—	12.7 %
över 662/s %, inom 75 %..........	119,499	—	—	—	1.7 %
över 75 %, inom 80 %............	12,500	—	—	—	0.2 %
Summa B	7,061,900	7,399,697	7,237,183	—	100.0 %
C. Lån mot namnsäkerhet..........	191,538	191,538	191,538	—	—
D. Fordran av banker..............	247,892	247,892	247,892	—	—
E. Övriga tillgångar (ej försäkrings-
tekniskt beräknade poster)
Upplupna räntor................	120,719	120,719	120,719	—	—
Fordran hos redogörare..........	26,552	26,552	26,552	—	—
Summa E	147,271	147,271	147,271	—	—
Summa kapitaltillgångar	8,616,525	9,011,963	8,828,669	—	—
Skulder (ej försäkringstekniskt berak-
nade poster):
Donationsfonder..................	12,496	12,496	12,496	—	—
Saldo: tillgångar över skulder	8,604,029	8,999,467	8,816,173	—	-

-i.**

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Samman -

utvisande dels (kol. 2—13) sammanlagda familjepensionsförmånerna1 för änka ensam

ter (avdrag) enligt

1	2	3	4	6	6	7
	A r	m é n	Mar	1 n e n	Tull-
					Nuvarande bestämmelserna
Lönegrad						Dödsfall efter
	Nuvarande	Överens-	Nuvarande	Överens-		s°/«	1934
(ordinarie)	bestäm-	kommel-	bestäm-	kommel-	Dödsfall
	melserna	sen	melserna	sen	före 7u>	övergångs-	Huvud-
					1934	bestäm-	bestäm-
						melserna	melserna
						(högst)	(högst)
O 1 ........	484	558	1,372	1,549
2 ........	758	895	1,372	1,549	—	_	_
3 ........	1,372	1,634	1,372	1,549	—	—	_
4 ........	1,533	1,826	1,697	1,874	—	—	_
5 ........	1,682	1,994	1,697	1,874	—	—	_
6 ........	1,807	2,150	1,697	1,874	—	_	_
7 ........	1,807	2,150	—	—	—	—	—
8 ........	1,932	2,307	1,950	2,162	—	—	—
Uo 1 ........	_	_	752	846	_	_
2 ........	582	660	752	846	—	_	_
3 ........	627	720	752	846	—	_	_
4 ........	758	895	752	846	—	—	—
C 1 ........	582	660	752	846	_	_
2 ........	582	660	752	846	—	_	_
3 ........	627	720	752	846	—	_	_
4 ........	627	720	752	846	_	_	_
5 ........	758	895	_	_	_	_	_
6 ........	856	997	_	—	—	_	_
7 ........	1,136	1,351	—	—	—	_	_
8 ........	1,062	1,249	—	—	:—	—	_
9 ........	1,372	1,634	1,372	1,549	—	—	_
10 ........	1,372	1,634	1,372	1,549	—	_	_
11 ........	1,533	1,826	—	—	—	_	_
12 ........	1,682	1,994	1,372	1,549	—	_	_
13 ........	1,682	1,994	1,697	1,874	—	_	_
14 ........	1,744	2,072	1,697	1,874	—	—	_
15 ........	—	—	1,697	1,874	—	—	_
16 ........	1,807	2,150	—	—	—	—	—
B 2 ........	—	—	—	—	430	480	576
4 ........	—	—	—	—	474	516	576
5 ........	—	—	—	—	490	548	736
6 ........	—	—	—	—	517	564	736
7 ........	—	—	—	—	538	592	736
8 ........	—	—	—	—	570	624	820
12 ........	—	—	—	—	697	768	992
15 ........	—	—	—	—	841	936	1,224
16 ........	—	—	—	—	894	996	1,304
18 ........	—	—	—	—	994	1,112	1,304
21 ........	—	—	—	—	1,122	1.244	1,604
22 ........	—	—	—	—	1,177	1,320	1,604
24 ........	—	—	—	—	1,321	1,472	1,916
26 ........	—	—	—	—	1,474	1.648	2,192
27 ........	—	—	—	- 1	1,537	1,720	2,192
29 ........	—	—	—	—	1,666	1,896	2,548
30 ........	—	—	—	—	1,729	1,972	2,548

1 Öretal utelämnade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

157

Bilaga 0.

stallning

(levnadskostnadsindextal 158 eller 159), dels ock (kol. 14—19) årliga familjepensionsavgifolika
skalor.

9 1	10	11	12	13	14	15	16 \|	17	18	19
s t	atén		75 %
			av all-	All-			Tullstaten	All-
Överenskommelsen	männa	män-						män-
			familje-	na fa-						na fa-

	Dödsfall efter	pen-	milie- S			övergångs-		milje-
Döds-	s%> 1934	sionsreg-	pen-			bestämmelserna		pen-
fall			lemén-	sions-					Huvud-	sions-

före	Övergångs-	Huvud-	;ets mot-	regie-					bestäm-	regie-
Vio	bestäm-	bestäm-	svarande	men-			T " ,»		melserna	men-
1934	melserna	melserna	förmå-	tet			Lägst			tet
	(högst)	(högst)	ner
			769	1,025	33	124				99
_	—	—	1,173	1,565	70	124	—	—	—	171
—	—	—	1,668	2,224	159	124	—	—	—	261
—	—	—	1,903	2,537	188	155	—	—	—	321
—	—	—	1,998	2,664	211	155	—	—	—	348
—	—	—	2,297	3,063	282	155	—	—	—	435
_	—	—	2.472	3,296	282	—	—	—	—	504
—	—	—	2,647	3,529	376	186	—	—	—	576
_	_	_	779	1,038	_	62	_	_	—	99
—	—	—	914	1,218	42	62	—	—	—	129
_	—	—	1,038	1,385	56	62	—	—	—	150
—	—	—	1,158	1,545	70	62	—	—	—	168
_	_	_	774	1,032	42	62	_	_	_	99
_	—	—	899	1,198	42	62	—	—	—	126
—	—	—	999	1,332	56	62	—	—	—	144
—	—	—	1,098	1,465	56	62	—	—	—	162
—	—	—	1,173	1,565	70	—	—	—	—	171
_	—	—	1,323	1,764	79	_	—	—	—	192
—	—	—	1,398	1,864	117	—	—	—	—	204
—	—	—	1,473	1,964	112	—	—	—	—	219
—	—	—	1,623	2,164	159	124	—	—	—	249
—	—	—	1,773	2,364	159	124	—	—	—	285
—	—	—	1,923	2,564	188	—	—	—	—	327
—	—	—	1,998	2,664	230	124	—	—	—	348
—	—	—	2,072	2,763	211	155	—	—	—	369
—	—	—	2,222	2,963	277	155	—	—	—	411
—	—	—	2,297	3,063	—	155	—	—	—	435
—	—	—	2,647	3,529	329	—	—	—	—	576
552	600	724	649	865	_	_	42	84	72	75
578	655	724	699	932	—	—	46	93	72	81
598	691	924	724	965	—	—	49	98	96	87
627	710	924	749	999	—	—	51	102	96	93
653	756	924	774	1,032	—	—	54	109	96	99
688	780	1,022	799	1,065	—	—	57	115	108	108
836	948	1,209	999	1,332	—	—	73	146	132	144
1,004	1,144	1,483	1,173	1,565	—	—	91	182	168	171
1,053	1,214	1,576	1,248	1,665	—	—	97	194	180	180
1.172	1,351	1,576	1,398	1,864	—	—	110	221	180	204
1,320	1,519	1,920	1,548	2,064	—	—	126	252	228	234
1,386	1,608	1,920	1,623	2,164	—	—	134	268	228	249
1,554	1,776	2,275	1,773	2,364	—	—	152	304	276	285
1,721	1,958	2,642	1,923	2,564	—	—	171	343	324	327
1,796	2,044	2,642	1,998	2,664	—	—	181	362	324	348
1,952	2,251	3,115	2,147	2,863	—	—	200	401	384	390
2,027	2,354	3,115	2,222	2,963	—	—	209	419	384	411

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248-