Kungl. Maj:ts proposition nr 245 (Proposition 1927:245)

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Nr 245.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan och
staden Ystad; given Stockholms slott den 1 april

1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosen.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 1 april 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Eosén,
Hamrin, Almkvist.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Eosén följande.

De förpliktelser, som staden Ystad iklätt sig i anledning av Skånska
dragonregementets förläggning till staden, finnas angivna i tvenne mellan
arméförvaltningens fortifikationsdepartement å Kungl. Maj:ts och kronans
vägnar samt staden träffade avtal, nämligen dels ett av den 4 november och
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 211 höft. (Nr 245.) 765 27 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

den 11 december 1895, avslutat i samband med regementets förläggande till
staden, dels ock ett av den 2 och den 10 juni 1903 angående upplåtelse av
mark för utvidgning av regementets kasernområde och övningsfält m. m.
Därjämte hava upprättats dels år 1904 ett tilläggskontrakt till 1895 års kontrakt,
berörande vården av epidemiskt sjuka från regementet, dels ock ar
1911 ett kontrakt om upplåtelse till kronan av mark utan äganderätt för utvidgning
av regementets skjutbana. Förstnämnda tvenne avtal torde få fogas
såsom bilagor (Bil. B och C) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Med anledning av försvarsrevisionens förslag, att Skånska husar- och
dragonregementena skulle sammanslås till ett truppförband samt att detta
skulle förläggas till Hälsingborg, yrkade stadsfullmäktige i Ystad i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 20 september 1923, att staden måtte beredas ersättning
för den ekonomiska förlust, som staden, därest detta förslag genomfördes,
kunde komma att lida. Sedan arméförvaltningens fortifikations- och civila
departement i anledning av berörda framställning anmodats att verkställa
utredning angående de skyldigheter, som i det uti framställningen omförmälda
avseende kunde åligga kronan gentemot städerna Hälsingborg och
Ystad, avgåvo departementen den 28 december 1923 utlåtande i ämnet.

Sedermera har den s. k. kasernkommittén — efter förda förhandlingar
med staden Ystad i fråga om den ersättning, som borde tillkomma staden
i anledning av den förändring beträffande truppförläggning till staden, som
bleve en följd av 1925 års härordningsbeslut — med skrivelse den 5 mars
1927 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat en den 11 och den 15 februari
1927 dagtecknad preliminär överenskommelse i förevarande hänseende, vilken
torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta
ärende. Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll
av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, träffats under den
förutsättningen, att definitivt beslut komme att bliva fattat om Södra skånska
infanteriregementets förläggning till staden. Sådant beslut har av Kungl.
Maj:t fattats den 11 februari 1927.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för kasernkommitténs förslag
till överenskommelse med staden Ystad samt myndigheternas däröver avgivna
yttranden, tillåter jag mig att i korthet beröra dels den av stadsfullmäktige
i Ystad anförda motiveringen för yrkandet i nyssnämnda skrivelse
den 20 september 1923, dels ock den av fortifikations- och civila departementen
i omförmälda utlåtande den 28 december 1923 lämnade utredningen,
såvitt angår staden Ystad.

Städs- I sin skrivelse den 20 september 1923 anförde stadsfullmäktige i Ystad,

fU“ade8 bland annat’ Oljande.

skrivelse den Under senare hälften av 1700-talet hade till Ystad förlagts en del av
20 september jyjörners. numera Kronprinsens husarer. Dessa hade sedan fått lämna rum
i923. p-r gkolöxna vid Skånska dragonregementet, som allt sedan sin uppsättning
till försvar av det då nyss erövrade Skåne varit indelat på gårdar å den
staden omgivande landsbygden. När försvarsväsendet genom 1892 års härordning
givits en mera tidsenlig form och de gamla på boställena levande

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ryttarna ersatts av dels värvade volontärer, dels värnpliktiga, för vilka ökat
kasernutrymme måste beredas, både det varit helt naturligt, att blickarna
riktades på Ystad som en lämplig förläggningsplats för det sålunda omorganiserade
dragonregementet. För att så långt möjligt nedbringa kostnaderna
för den nya organisationens genomförande både nu inletts det auktionsväsende
mellan städerna om de nyorganiserade truppförbanden, vilket för
många av dessa städer skulle leda till överansträngning och bittra missräkningar.
Man hade emellertid tröstat sig därmed, att om kostnaderna vore
stora, så vore man dock nu viss att för framtiden få draga fördel av det
andliga och materiella tillskott i stadens liv, som det förlagda truppförbandet
skänkte, samtidigt som man hade utsikt att i sin närhet få behålla sina
söner under deras utbildning för fosterlandets försvar. Sålunda hade staden
Ystad med kronan avslutat kontrakten av åren 1895 och 1903. Det sammanräknade
beloppet av stadens utgifter och värdet av till kronan avträdd mark
för Skånska dragonregementets förläggande till staden hade uppgått till
671,790 kronor. Till gäldande av den kontanta delen av detta belopp hade
staden upplagt ett obligationslån, som ännu icke vore slutamorterat. När
staden åtagit sig sådana bördor, hade den naturligen icke kunnat tänka sig,
att 20 år efter tillkomsten av 1903 års kontrakt förslag skulle framkomma,
varigenom den mellan kronan och staden träffade överenskommelsen skulle
av kronan ryggas. Det syntes stadsfullmäktige, att den överenskommelse,
som staten träffat med Ystad, dock icke vore i någon mån mindre bindande
för staten än den, som träffats med Hälsingborg. Båda de med dessa städer
träffade överenskommelserna hade ingåtts under förutsättning av vederbörande
etablissemangs förläggande till staden. De prestationer, vardera staden
skulle fullgöra, hade blivit ungefär desamma endast med den skillnad, som
betingades dels därav, att på grund av 1895 års kontrakt hela Skånska
dragonregementet, organiserat enligt 1892 års härordning, redan varit förlagt
till Ystad, och dels därav, att staden Hälsingborg fått i utbyte mot den nya
kaserntomten övertaga Skånska husarregementets mycket värdefulla centralt
i staden belägna gamla etablissemang. Staden Ystad hade sålunda för att
få regementet förlagt till staden redan åren 1895—1897 betalt det i 1895 års
kontrakt stipulerade beloppet till bidrag för kasernetablissemangets byggande,
300/100 kronor.

Att för andra än militära ändamål finna användning för Skånska dragonregementets
vidlyftiga etablissemang i Ystad syntes knappast tänkbart.
Staden hade, sedan den drabbats av hårda ekonomiska slag efter krigsåren,
redan visat eu viss tendens till tillbakagång, och att denna tendens lomme
att bliva utpräglad, om militärförläggningen upphörde, därom funnes i Ystad
intet tvivel. Att Ystad för något stadens eget ändamål skulle kunna tillgodogöra
sig dragonetablissemanget, vore därför otänkbar! Ystadsjärnvägarna
(Ystad—Eslövs, Malmö—Ystads, Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs och Ystad—
Brösarps järnvägar), vilkas aktiekapital till största delen inköpts av staden
eller i denna bosatta enskilda personer, skulle genom en förflyttning av
dragonregementet förlora endast i direkta trafikinkomster 74,000 kronor om
året; dessutom skulle samma järnvägar gå miste om avsevärda fraktbelopp
till följd av affärsmännens minskade omsättning samt bortfallande godstransporter
till och från officers- och underofficersfamiljerna. Stadens för
inköp av dess egna aktier upplånade medel uppginge till 1.730,000 kronor.
Dessutom hade staden nödgats ikläda sig borgen för lån åt järnvägarna till
belopp av 2,180,000 kronor, och beräknades staden under år 1923 få till
betalning av annuiteter å samma lån utgiva 86,107 kronor. En förlust i
trafikinkomster för järnvägarna skulle sålunda på flerfaldigt sätt förminska
såväl stadens skatteinkomster som avkastningen av dess upplånta kapital.

Arméförvaltningens

fortifikationsoch
ciyila
departements
utlåtande
den 28 december
1923.

4 Kung!. Maj:ts proposition nr 24ö.

Till dessa förluster för staden komme den minskade inkomsten av dess
affärsdrivande verk. Den sammanlagda minskningen i denna för gas-, vattenocli
elektricitetsverket skulle uppgå endast för direkt leverans till kasernetablissemanget
till 17,936 kronor. Men dessutom bortfölle förbrukningen i
de 351 rum, som förhyrdes i staden av militär personal tillhörande regementet.
Staden hade vidare underkastat sig stora utgifter för att ordna sitt
skolväsende på ett sätt, som motsvarade på en gång behovet och den ökade
inkomst, avgifterna från regementets personal medfört. Dessa avgifter skulle
vid regementets förflyttning bortfalla. Alla dessa omständigheter måste samverka
till att öka det redan svåra skattetrycket, vilket vore 9 kronor 50 öre
per bevillningskrona för år 1923.

Stadsfullmäktige insåge väl, att, om indragningar på det militära området
av statsmakterna ansåges kunna vidtagas, något undantag icke kunde ske med
hänsyn till ett visst samhälles intresse. Men stadsfullmäktige hölle före att,
där, såsom förhållandet vore med Ystad, själva dess bestånd hotades, det
borde tillkomma statsmakterna att dels vid bestämmande av förläggningsplats
för olika truppförband tillse, att detta samhälle tillgodosåges i så stor
utsträckning, som nödiga militära krav medgåve, dels ock föranstalta därom,
att, om i det helas intresse den militära förläggningen i Ystad skulle upphöra,
staden också härför erhölle fullgod ersättning.

I sitt förut omförmälda utlåtande av den 28 december 1923 anförde arméförvaltningens
fortifikations- och civila departement, bland annat, följande.

Enligt det år 1895 med staden Ystad upprättade kontraktet hade de förbindelser,
staden iklätt sig, till en början gjorts beroende därav, att Skånska
dragonregementets skolor, sådana dessa enligt 1892 års härordning vore avsedda,
jämte regementets expedition förlädes till staden, och sedermera
fullständigats, sedan Kung!. Maj:t — efter förda underhandlingar med staden
och enligt från denna inkommet samt av Ivungl. Maj:t godkänt anbud —
förordnat, att hela Skånska dragonregementet skulle förläggas till staden.
Upplåtelsehandlingen av år 1903 hänförde sig till Kung! Maj ds brev den
13 mars samma år, angående stadsfullmäktiges i Ystad anbud i fråga om
upplåtelse av mark m. m. för Skånska dragonregementet. Detta anbud hade
staden avgivit på anfordran från kronans sida genom Kung!. Maj:ts befallningskavande
i Malmöhus län, som infordrat stadsfullmäktiges yttrande i
fråga om de förbindelser, staden vore villig ikläda sig under förutsättningav
förläggning därstädes av Skånska dragonregementets etablissemang, omfattande
ej allenast det dåvarande etablissemanget med utvidgning för inrymmande
av fem skvadroner utan jämväl ett kasernetablissemang avsett för
nämnda regementes övriga fem skvadroner. Efter anbudets godkännande av
Kungl. Maj:t hade stadsfullmäktige den 2 juni 1903 i enlighet därmed utfärdat
nämnda upplåtelsehandling, som av arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
enligt bemyndigande godkänts den 10 sistnämnda månad. Innebörden
av 1895 års kontrakt och upplåtelsehandlingen av år 1903 vore sålunda, att
staden iklätt sig däri omförmälda förbindelser mot förbindelse från kronans
sida att hava Skånska dragonregementet om tio skvadroner förlagt till staden.
Om regementet indroges, utan att ett lika omfattande regemente bleve till
staden förlagt, torde kronan få anses hava brustit i fullgörande av sina
kontraktsenliga förpliktelser, med påföljd att staden bleve berättigad till
skadestånd. Enligt departementens mening borde det skadestånd, vartill
staden kunde bliva berättigad, utgöra i penningar antingen det nuvarande
eller det vid upplåtelsen gällande värdet av den fasta egendom, som staden
till kronan upplåtit, i det skick, densamma vid upplåtelsen befunnits, med

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

tillägg av det belopp, 300,000 kronor, staden ntbetalt såsom bidrag till
kasernetablissemangets uppförande, samt vad staden utgivit för ledningar,
arbetslöner och expropriationskostnader m. m. för fullgörandet av sina ingångna
förbindelser. Skadeståndet kunde givetvis även efter överenskommelse
med staden bestämmas efter andra grunder. Sålunda kunde tilläventyrs
staden vara villig att återtaga vissa delar av den mark, som kronan erhållit.
Om endast en del av regementet indroges, borde skadeståndet därefter jämkas.
Om ett annat kavalleriregemente i stället för det nuvarande dragonregementet
förlädes till Tstad, erhölle staden för sina förpliktelser ett vederlag, med
vilket staden borde åtnöjas, därest det nya regementet finge samma omfattning
som det nuvarande; men bleve omfattningen mindre, syntes staden vara
berättigad till ersättning för vad som bruste.

Kasernkommittén har i sin förenämnda skrivelse den 5 mars 1927 anfört
i huvudsak följande.

I Ystad vore för närvarande förlagt ett truppförband, Skånska dragonregementet,
organiserat å tio skvadroner. Enligt 1925 års riksdags beslut
i försvarsfrågan skulle detta regemente sammanslås med Skånska husarregementet
till ett kavalleriregemente, förlagt i Hälsingborg. A andra sidan
skulle enligt samma beslut Södra skånska infanteriregementet, som nu vore
förlagt i Lund, förflyttas till Ystad, där detsamma skulle övertaga dragonregementets
kasernetablissemang. För infanteriregementet skulle emellertid
llevingehed bibehållas såsom övningsplats, för att dit skulle kunna förläggas
åtminstone repetitionsövningarna. Södra skånska infanteriregementet skulle
erhålla så kallad begränsad organisation, d. v. s. utbildningen under sommarrekrytskolan
skulle ordnas på 5 kompanier. Betydelsen för staden av förenämnda
beslut syntes i viss mån framgå av nedanstående tablå:

	Här-			Äntå	1				Ars-	Utbild-nings-tid för värn-plik-tiga i
Truppförband	ord- ning av år	Office- rare	Under- office- rare	Man- skap	Musik- perso- nal	Civil- militär perso- nal	Pensio- nerad perso- nal	Summa	beräknade avlönings- förmåner	gent värn- plik- tiga
	(1892	42	40	584	30	7	—	703	582,000	150	90
dragon- regementet. Södra	■! 1901 11914	54 52	31 31	584 527	12 25	8 7	—	689 642	762.000 968.000	300 320	365 f 365 \‘225
skånska infanteri- regementet.	>1925	36	25	118	21	4	4	208	547,000	650	140

'') Under det s. k. provisoriet från och. med 1920 års klass.

Södra skånska infanteriregementet företedde alltså, jämfört med Skånska
dragonregementet enligt 1892 års härordning, en minskning av 6 officerare
och 15 underofficerare samt, jämfört med sistnämnda regemente enligt 1901
års härordning, en minskning av 18 officerare och 6 underofficerare. I förhållande
till dragonregementets musikpersonal enligt 1892 och 1901 års härordningar
hade infanteriregementets musikpersonal minskats respektive ökats
med 9 man. Jämförelsen mellan de enligt 1892 och 1925 års härordningar
utgående avlöningsförmånerna, beräknade i enlighet med de av kasernkommittén
tillämpade grunderna, utvisade en minskning av cirka 35,000 kronor.

Kasern kommitténs framställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Jämfört med 1901 års härordning kunde avlöningsförmånerna för Södra
skånska infanteriregementet jämlikt 1925 års härordning vid tillämpning av
samma grunder beräknas komma att förete eu minskning å omkring 215,000
kronor.

I fråga om staden Ystads uppoffringar för det till staden förlagda dragonregementet
hänvisade kommittén till de inledningsvis omförmälda avtalen av
år 1895 och år 1903 (se Bil. B och C). Yad anginge de likaledes inledningsvis
omnämnda kontrakten av år 1904 och år 1911, vore dessa ur ekonomisk
synpunkt utan större betydelse, vadan de i detta sammanhang kunde lämnas
åsido.

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden uj)pskattat
sina prestationer enligt 1895 års kontrakt och 1903 års avtal på följande
sätt:

A. 1895 års kontrakt.

1) Yärdet av byggnadsplats för kasernetablissemanget

''Om 50,600 kvm. ä 2 kr................................................... kronor 101,200: —

2) Yärdet av mark till två vägar om 18 meters bredd,

upptagande en areal av 12,420 kvm. ä 2 kr................ » 24,840: —

3) Kontant bidrag till etablissemanget............................. » 300,000: —

4) Kostnader för gas-, vatten- och avloppsledningar......... » 11,680: —

Summa kronor 437,720: —

B. 1903 års avtal.

5) Yärdet av 81,097 kvm. mark, som upplåtits för utvidgning
av kasernområdet ä 2 kr.............................. kronor 162,194: —

6) För inlösen av mark i Stora Köpinge socken (del av

det s. k. Kybrofältet) ..................................................... » 71,876: —

Summa kronor 234,070: —
Summa summarum » 671,790: —

Vidkommande stadens vederlag för de prestationer, staden lämnat kronan
för dragonregementets förläggande till staden, borde nämnas, att staden i
främsta rummet kommit i åtnjutande av skatteintäkter från regementets
befattningshavare under en tidrymd av mer än 30 år. Vid dragonregementet
hade den fast anställda personalen uppgått enligt 1892 års härordning till
omkring 700 man, enligt 1901 års härordning till omkring 690 man och enligt
1914 års härordning till omkring 640 man, därav i samtliga fall antalet
officerare och underofficerare utgjort något över 80. Avlöningsförmånerna
i en stat enligt 1892 års härordning — utan det tillägg av 100 procent, varmed
höjning i tablån här ovan skett — uppginge till i runt tal 291,000
kronor. Avlöningsförmånerna i en stat enligt 1901 års härordning — utan
det tillägg av 75 procent, varmed höjning k tablån skett — uppginge till i
runt tal 435,000 kronor och avlöningsförmånerna i de senare årens stater
enligt 1914 års härordning till 968,000 kronor, inberäknat dyrtidstillägg.
Under tiden 1910—1926 hade kommunalskatten i staden per bevillningskrona
varit lägst 6 kronor 25 öre, år 1912, samt högst 9 kronor 85 öre, år
1919.

Folkmängden i Ystad hade vid slutet av år 1926 utgjort 11,645 personer.
Den inkomst, varå utskylder år 1926 utdebiterats, hade uppgått till 11,630,000
kronor och det samma år utdebiterade beloppet till 988,538 kronor. Kommunalskatten
i staden hade de senaste två åren varit 8 kronor 50 öre per
bevillningskrona.

Vid de förhandlingar, som kommittén inlett med staden i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. <

förändringarna i försvarsorganisationen, hade förutsatts, att Södra skånska
infanteriregementet i enlighet med den av 1925 års riksdag uttalade mening
skulle förläggas till Ystad i det av Skånska dragonregementet för närvarande
disponerade kasernetablissemanget. Sedan muntliga förhandlingar med
representanter för staden ägt rum vid ett av kommittén avlagt besök i Ystad,
hade staden i eu till kommittén översänd skrivelse av den 2 oktober 1926
närmare preciserat sina anspråk å ersättning i följd av den ifrågasätta ändrade
militärförläggningen. I samband härmed hade staden gjort vissa erbjudanden
för att tillgodose de krav å förbättrade utbildningsmöjligheter.

, Som från militärt håll framställts, under förutsättning att infanteriregementet
förlädes till Ystad.

I berörda skrivelse hade stadens delegerade anfört bland annat: Enligt

1925 års riksdags beslut skulle ett till fem kompanier reducerat infanteriregemente
förläggas till staden i stället för Skanska dragonregementet. Da
infanteriregementet vore av betydligt mindre omfattning än dragonregementet
och därjämte enligt riksdagens beslut åtminstone under repetitionsövningarna
komma att vara förlagt till Eevingehed, måste staden sålunda tiga rätt till
ersättning av kronan för sina förluster genom den ändrade militärförläggningen.
Enär en del av dessa förluster vore synnerligen svåra att exakt angiva,
hade desamma icke lagts till grund vid beräknandet av den ersättning,
som staden ansåge sig kunna påräkna. Staden hade i stället grundat sina
krav huvudsakligen på jämförelser mellan stadens utgifter för dragonregementets
förläggning och de ekonomiska uppoffringarna hos de städer, till
vilka infanteriregementen för närvarande vore förlagda. Staden både därvid
funnit, att dessa sistnämnda städer såsom regel icke lämnat något kontant
bidrag till därvarande kaserners uppförande. Staden förmenade sig sålunda
äga rätt att i första hand återfå det kontanta bidrag å 300,000 kronor, som
staden lämnat till dragonetablissemangets uppförande. Om ett infanteriregemente
från början förlagts till Ystad, både kasernområdet endast behövt
vara ungefär hälften så stort som nu. På grund av de befintliga kasernbyggnadernas
läge torde emellertid med all säkerhet hela kasernområdet
fortfarande behöva tagas i anspråk för militärförläggning och någon del
därav nu icke kunna återlämnas till staden. Staden ansåge sig darfor berättigad
att utöver förenämnda belopp, 300,000 kronor, erhålla kontant ersättning,
motsvarande halva kasernområdets värde, eller 131.697 kronor.
Detta värde hade staden beräknat efter 2 kronor per kvadratmeter. Da området
överlåtits till kronan, hade nämligen å detsamma funnits växande skog,
som, om den fått kvarstå, nu skulle ökat markvärdet högst betydligt. Dessutom
läge kasernområdet omedelbart invid ett villaområde, varest tomterna
redan till stor del vore försålda och byggnadsverksamheten under de senare
åren varit livlig. Dessa tomter försålde staden till ett pris av 2 kronor 50
öre per kvadratmeter, eller samma pris som för egnahemstomterna inne i
staden. Det värde, som av staden åsatts ifrågavarande mark, torde således
ingalunda kunna anses för högt beräknat. Den av staden fordrade ersättningen
uppginge alltså till sammanlagt 431,697 kronor. Då de städer, där
infanteriregementen funnes, för dessa regementens förläggande i de flesta
fall utgivit mindre än 250,000 kronor, skulle således Ystad, även om staden
återfinge ovannämnda belopp, 431,697 kronor, för det blivande infanteriregementets
ditförläggande hava gjort minst lika störa uppoffringar som de
flesta andra städer med infanteriförläggning. För att i möjligaste mån minska
den kontanta ersättning, som staden sålunda begärde, vore staden emellertid
villig att i stället för en del av nämnda ersättning övertaga den kronan EUhöriga
f. d. hospitalslägenlieten åker utom stadens norra vall». Området
vore taxeringsvärderat till 16,000 kronor och arrenderades nu av staden mot

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

eu årlig avgift av 775 kronor. Dessutom skulle staden likaledes i avräkning
å markersättningsbeloppet, 131,697 kronor, kunna återförvärva för infanteriregementets
övningar möjligen icke behövliga delar av exercisfältet vid Nybro.
Vid bedömandet av stadens ersättningsanspråk förtjänade särskilt beaktas
dels den stora skillnaden mellan antalet stamanställt manskap och hästar
vid dragonregementet och vid det blivande infanteriregementet, och dels att
upplåtandet av nuvarande lilla exercisfältet vid Revhusen för vapenövningar
försvårat hamnens utveckling samt förorsakat staden väsentligt ökade kostnader
för hamnens utbyggande. I alla förslag till hamnutvidgning, som uppgjorts,
sedan exercisfältet upplåtits till kronan, hade framhållits, att den ,
enda fullt naturliga utvecklingen av stadens hamn hade varit åt öster, varigenom
upplags- och industritomter i stor utsträckning och för ringa kostnad
kunnat erhållas å lilla exercisfältet. Då upplåtelsen av detta fält för dragonregementets
övningar hindrat hamnens naturliga utveckling, hade staden
nödgats omlägga hela sin hamnbyggnadsplan och på annat håll anskaffa erforderliga
upplagsplatser invid hamnen. Sålunda hade staden nyligen fullbordat
första delen av den nya liamnbyggnadsplatsen genom att utvidga västra
hamnarmen. Härigenom hade visserligen erhållits 35,921 kvadratmeter upplagsplatser
vid kaj. Men då kostnaden härför utgjort 749,419 kronor, eller
20 kronor 86 öre per kvadratmeter, insåges lätt, att'' staden för denna kostnad
skulle erhållit välbelägna upplags- och industritomter med flera gånger större
ytinnehåll, om exercisfältet med sin areal om cirka 300,000 kvadratmeter
icke varit upplåtet för annat ändamål utan kunnat användas för hamnens
behov. Då ändringen i fråga om hamnens utvidgning självfallet även fått
bestämma stadens jordpolitik i ifrågavarande trakt, skulle återfåendet av
dispositionsrätten till lilla exercisfältet nu sakna betydelse för staden. Staden
både nämligen i omedelbar närhet av detta fält försålt flera områden
för fabriksanläggningar, däribland de ganska betydande järn vägs verkstäderna,
vilka alltså nu läge hindrande i vägen för en hamnutvidgning åt detta håll.

\ idare hade staden i omförmälda skrivelse förklarat, att staden, för den
händelse Södra skanska infanteriregementet förlädes till Ystad, vore villig;

dels medgiva,

a) att regementet finge använda skogskanten vid lilla exercisfältet såsom
utgångsläge för stridsövningar;

b) att skjutbanan vid nämnda fält finge utvidgas till önskad bredd, så att
18 tavlor kunde anordnas därstädes; samt

c) att regementet för vissa övningar finge använda en del av Norra Sandskogen
på _ båda sidor om den nuvarande ridvägen mot Nybrofältet, vilken
väg å eu bilagd ekonomisk karta vore utmärkt med röd färg;

dels ock att iordningställa nämnda ridväg såsom marschväg för infanteriregementet.

Vid de fortsatta förhandlingarna med staden hade kommittén utgått därifrån,
att staden borde erhålla gottgörelse för de prestationer, staden verkställt
pa grund av 1903 ars avtal med kronan. I följd härav hade förslag
framlagts om att staden dels skulle erhålla ersättning för det markområde
om 81,097 kvadratmeter, som staden ar 1903 upplåtit för utvidgning av dragonregementets
kasernområde, dels ock gottgörelse för det belopp, staden hade
utlagt för inlösen av mark i Störa Köpinge socken, utgörande del av det
s. k. stora exercisfältet vid Nybro.

Som kommittén icke ansett sig kunna godtaga det av staden uppgivna värdet
av 2 kronor per kvadratmeter för den i kasernområdet ingående marken,
hade slutligen överenskommelse träffats om, att denna mark borde uppskattas
till ett värde av 1 krona 50 öre per kvadratmeter. Mot det belopp

Kung!.. Maj:ts proposition nr 245. 9

å 71,876 kronor, som av staden erlagts för inköp av mark vid Xybrofältet,
hade kommittén ansett sig icke hava anledning framställa någon erinran.

Den kontanta ersättning, som staden enligt nu angivna beräkningsgrunder
skulle erhålla av kronan, uppginge till sammanlagt (81,097 X 1:50 + 71,876=)
193,521 kronor 50 öre.

Då staden utöver sålunda angiven ersättning skäligen syntes böra tillerkännas
viss gottgörelse på den grund, att de till Skånska dragonregementets
personal utgående avlöningsbeloppen enligt 1892 års härordning överstege
det belopp, som kunde beräknas komma att utgå till personalen vid
Södra skånska infanteriregementet enligt 1925 års härordning, med i runt
tal 35,000 kronor, hade kommittén funnit sig böra ifrågasätta, att såsom
ytterligare ersättning till staden skulle överlåtas den kronan tillhöriga förra
hospitalslägenheten »åker utom stadens norra vall», utgörande stadsägan nr
605, å Ystads område.

För att kunna bedöma lämpligheten av en överlåtelse till staden av denna
fastighet hade kommittén hos domänstyrelsen anhållit om utredning i ärendet.
Sedan styrelsen med anledning härav infordrat yttranden av domänintendenten
och länsstyrelsen i Malmöhus län såsom lokala myndigheter för
förvaltningen av kronans jordbruksdomäner i länet, hade styrelsen med skrivelse
den 6 november 1926 inkommit till kommittén med dessa yttranden
jämte eget utlåtande i ärendet.

Av dessa handlingar framginge bland annat följande: Förra hospitalslägenheten
»åker utom stadens norra vall» eller stadsägan nr 605 å Ystads
stads område utgjordes av 2.2394 hektar obebyggd tomtmark, väl belägen
mellan delvis bebyggda kvarter och med utlagda, stensatta gator i omedelbar
närhet. Sedan år 1915 hade lägenheten varit utarrenderad till Ystads
stad, som använde området till koloniträdgårdar. Det nu gällande arrendekontraktet,
dagtecknat den 17 november 1924, utginge först den 14 mars
1936. Den årliga arrendeavgiften uppginge till 775 kronor, och fastighetens
taxeringsvärde vore 16,000 kronor. Lägenheten inginge helt och hållet i
det område, varå stadsplan blivit fastställd den 6 augiisti 1909. Vid åren
1914, 1918 och 1923 företagna saluvärderingar av fastigheten, verkställda
av uppskattningsnämnder med skiftande personsammansättning, hade densamma
värderats till 2 kronor per kvadratmeter eller tillhopa 44,788 kronor.
Detta pris hade av staden Yrstad, som önskat förvärva området, ansetts vara
för högt.*)

På närmare anförda skäl hade domänintendenten funnit sig böra tillstyrka,
att domänverket måtte förklara sig villigt avstå från ifrågavarande
fastighet mot en ersättningssumma icke understigande 35,000 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län hade förklarat sig icke hava något att
erinra mot fastighetens överlåtande till staden, därest billighetsskäl talade
därför, vilket dock undandroge sig länsstyrelsens bedömande.

Domänstyrelsen hade i sitt utlåtande anfört bland annat: I likhet med

domänintendenten hade det förefallit styrelsen, att ett saluvärde å lägenheten
av 35,000 kronor kunde vara skäligt. Huruvida ett avstående av egendomen
i fråga kunde anses innebära en uppoffring för statsverket av motsvarande
belopp kunde emellertid sättas i fråga vid det förhållandet, att den årliga
arrendeavkastningen av egendomen för närvarande endast utgjorde 775
kronor, från vilken rätteligen borde dragas kostnaderna för statens förvalt -

*) Enligt vid förhandlingarna lämnad uppgift hade vid auktion, som för några år sedan
ägt rum för försäljning av ifrågavarande fastighet, icke avgivits bud av annan spekulant
än Ystads stad, som därvid förklarat sig villig erlägga en köpeskilling, beräknad efter
cirka 1 krona per kvadratmeter, d. v. s. 22,000 å 23,000 kronor för hela fastigheten.

Myndigheternas
yttranden
över kasernkommitténs

förslag.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ning av egendomen genom domänstyrelsen och de lokala myndigheterna.
Ur domänstyrelsens synpunkt innebure statens avstående av egendomen, att
domänstyrelsens årliga vinst minskades med ett belopp, som maximalt motsvarade
arrendeavkastningen, men samtidigt att värdet av det kapital,
domänstyrelsen hade att förvalta, nedginge med ett belopp av 16,000 kronor,
varför åtgärden icke i högre grad inverkade på avkastningsprocenten av
domänfonden. Frågan om huruvida staten borde avstå från egendomen
borde därför enligt domänstyrelsens åsikt helt ses ur synpunkten av vad
staten kunde finna skäligt att offra som kompensation i förevarande avseende.
Någon ersättningssumma för domänfonden hade domänstyrelsen ansett
sig icke hava anledning begära.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då staden skäligen syntes böra
tillerkännas viss kompensation utöver tidigare angivna kontanta belopp,
hade kommittén framlagt förslag om att ifrågavarande lägenhet skulle utan
vederlag med äganderätt överlåtas till staden.

Den gottgörelse, som kommittén sålunda funnit böra tillkomma staden,
hade närmare angivits i den av stadsfullmäktige i Ystad sedermera godkända
överenskommelsen (se Bil. A).

Enligt § 1 i denna överenskommelse skulle det kontanta belopp, som
kronan skulle utgiva till staden, eller 193,521 kronor 50 öre, gäldas under
loppet av år 1928, å tid kronan funne lämpligt bestämma. Som Skånska
dragonregementet kunde beräknas bliva indraget från och med ingången av
år 1928, hade staden tillerkänts rätt att uppbära ränta å nämnda kapitalbelopp,
beräknad efter fem procent, från den 1 januari 1928 eller, om
Kung!. Maj:t beslutade, att dragonregementets indragning skulle verkställas
vid eu senare tidpunkt under år 1928, från den dag regementet indroges,
allt till dess betalning skedde.

§§ 2—4 i överenskommelsen innekölle bestämmelser om överlåtelse till
staden av stadsägan nr 605. Fastigheten skulle med äganderätt tillfalla
staden från och med den 1 juli 1928. För tiden 14 mars—30 juni 1928
hade det emellertid ansetts, att staden skäligen icke borde erlägga någon
arrendeavgift. Staden hade åtagit sig bestrida alla lagfartskostnader.

De av staden i skrivelsen den 2 oktober 1926 till kommittén gjorda utfästelser
för beredande av förbättrade utbildningsmöjligheter för Södra
skånska infanteriregementet i händelse av regementets förläggande till Ystad
hade intagits i § 5 av överenskommelsen. Någon skyldighet att iordningställa
den nuvarande ridvägen mot Nybrofältet såsom marschväg för infanteriregementet
hade dock icke ansetts böra åläggas staden. Det arbete, som
kunde bliva erforderligt för dylikt ändamål, syntes lämpligen böra utföras
genom kronans försorg. Särskilt avtal till närmare fastställande av stadens
förpliktelser i de i § 5 omförmälda hänseenden syntes böra upprättas
mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å kronans vägnar, samt
staden.

Slutligen hade i § 6 av överenskommelsen intagits en förklaring därom,
att staden icke hade något att erinra däremot, att Bevingehed bibehölles
såsom övningsplats för infanteriregementet för att dit skulle kunna förläggas
åtminstone repetitionsövningarna, dock att förläggningen till nämnda plats
skulle begränsas till vad utbildningsförhållandena oundgängligen betingade.

Över kasernkommitténs förevarande förslag till överenskommelse hava
yttranden avgivits av chefen för första arméfördelningen samt av arméförvaltningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Chefen för första arméfördelningen har förklarat sig dela den uppfattning,
som av chefen för Södra skånska infanteriregementet på ett tidigare stadium
av förhandlingarna med staden uttalats, att den del av Norra Sandskogen,
som skulle få användas för övningar, syntes böra givas den utsträckning,
som framginge av en utav regementschefen ingiven karta, varå den av honom
åsyftade delen av Norra Sandskogen utmärkts med blå färg, samt att ifrågavarande
område borde få av regementet utan varje inskränkning disponeras
för övningsändamål. Arméfördelningschefen har vidare anfört, att han beträffande
frågan om ridvägens mot Nybrofältet iordningställande såsom
marschväg biträdde kasernkommitténs åsikt, att kronan borde vidkännas
kostnaderna härför, samt att han funne villkoren i övrigt för en uppgörelse
med staden rimliga.

Arméförvaltningen har anslutit sig till det framställda kravet på medgivande
för Södra skånska infanteriregementet att utan inskränkning för övningsändamål
disponera det ifrågavarande området av Norra Sandskogen,
ävensom förklarat sig i övrigt icke hava något att erinra mot det föreliggande
förslaget till överenskommelse mellan kronan och staden. Därest
överenskommelse komme till stånd, syntes det ämbetsverket, att anslag borde
av riksdagen äskas för bestridande av därmed förenade kostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har staden Ystad underkastat
sig betydande uppoffringar för det till staden förlagda Skånska dragonregementet.
Då nämnda regemente jämlikt 1925 års liärordningsbeslut
kommer att inom kort uppgå i det blivande Skånska kavalleriregementet med
förläggning i Hälsingborg, skall visserligen Ystad i stället bliva förläggningsort
för Södra skånska infanteriregementet, men, enligt vad i det föregående
påvisats, beredes staden härigenom icke i ekonomiskt avseende fullt vederlag
för förlusten av kavalleritruppförbandet. I betraktande härav och med hänsyn
till innebörden av förenämnda, åren 1895 och 1903 mellan kronan och
staden ingångna kontrakt, torde det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att staden i viss omfattning erhåller kompensation för de av
densamma fullgjorda prestationerna.

Enligt det av kasernkommittén uppgjorda förslaget till överenskommelse
skall kronan till staden under loppet av år 1928 å tid, som kronan finner
lämpligt bestämma, utgiva ett kontant belopp av 193,521 kronor 50 öre jämte
därå på visst angivet sätt beräknad ränta. Yad sålunda föreslagits anser jag
mig böra tillstyrka. För ersättningsbeloppets gäldande erforderliga medel
torde böra av riksdagen äskas. Härmed synes emellertid kunna anstå till
nästkommande år.

Kasernkommitténs förslag innebär vidare, att kronan skall å staden utan
vederlag med äganderätt överlåta förra hospitalslägenheten »åker utom stadens
norra vall», i areal innehållande 22,394 kvadratmeter. Domänstyrelsen,
under vars förvaltning ifrågavarande område hörer, har förklarat sig icke
hava något att häremot erinra. Jämväl i denna del finner jag mig, efter

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr ''245.

att i ämnet hava samrått med chefen för jordbruksdepartementet, böra tillstyrka
det framlagda förslaget. I samband med överlåtelsen av området
torde statens domäners fond böra nedskrivas med ett mot fastighetens taxeringsvärde
svarande belopp.

I förslaget till överenskommelse har intagits en utfästelse från stadens
sida att bland annat medgiva, att Södra skånska infanteriregementet för
vissa övningar skall få använda en del av Norra Sandskogen på båda sidor
om den nuvarande ridvägen mot Nybrofältet. Med anledning av de militära
myndigheternas erinringar mot formuleringen av ifrågavarande bestämmelse
i överenskommelsen hava stadens förhandlingsdelegerade i skrivelse
till chefen för försvarsdepartementet den 26 mars 1927 närmare angivit omfattningen
av stadens berörda erbjudande. Förhandlingsdelegerade hava
därvid anfört, att staden icke hade något emot att för övningsändamål
upplåta det område om cirka 80 hektar, som å regementschefens karta
betecknats med blå färg, samt att, därest det skulle visa sig ur utbildningssynpunkt
behövligt att erhålla ytterligare skogsterräng, i stadens erbjudande
även innefattades ett område om cirka 50 hektar, som å en bland
handlingarna i ärendet förefintlig ekonomisk karta utmärkts med gul streckning.
Beträffande arten av de övningar, som må bedrivas å området i fråga,
hava förhandlingsdelegerade upplyst, att med det i överenskommelsen begagnade
uttrycket ovissa övningar» avsetts den användning av området, som
chefen för Södra skånska infanteriregementet i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 26 juli 1926 rörande förläggnings- och utbildningsförhållandena i Ystad
angivit, (eller för viss stridsutbildning, patrull övningar och förposttjänst i skog).
Delegerade hade härvid förutsatt, att sådan användning av området ej ifrågakomme,
som vore av beskaffenhet att äventyra skogens återväxt eller eljest
i avsevärd mån skada skogsområdet. Då enligt § 5 i överenskommelsen
särskilt avtal till närmare fastställande av stadens förpliktelser i angivna
hänseende skulle upprättas mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement
och staden, syntes det delegerade, att detaljbestämmelser i denna
punkt nu ej vore erforderliga. Med hänsyn till vad sålunda förekommit
har jag funnit mig sakna anledning att i förevarande avseende påyrka någon
ändring i det föreliggande förslaget till överenskommelse.

Icke heller i övrigt föranleder förslaget någon erinran från min sida.

På grund av det anförda och under framhållande av att ärendet torde
jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna utan hinder därav, att den för
propositioners avlämnande i allmänhet stadgade tiden gått till ända, föreläggas
årets riksdag, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

dels godkänna förut omförmälda den 11 och den 15 februari 1927 mellan
Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Ystads
stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A),

dels och medgiva, att statens domäners fond må, i samband med överlåtelse
å staden av den i § 2 av överenskommelsen omförmälda fastigheten,
nedskrivas med ett mot dennas taxeringsvärde svarande belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 245. 13

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Bil. A.

Med anledning av 1925 ars riksdags beslut att Skånska dragonregementet
skall indragas samt att Södra skånska infanteriregementet i stället skall förläggas
till Ystad i dragonregementets kasernetablissement träffas härmed
under förutsättning att definitivt beslut kommer att bliva fattat om infanteriregementets
förläggning till staden, mellan Kungl. Maj:t och kronan genom
kasernkommittén, under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,
å ena sidan, samt Ystads stad, a andra sidan, följande överenskommelse
:

§ 1.

Kronan förhinder sig att under loppet av år 1928, å tid kronan finner
lämpligt bestämma, till staden utgiva ett kontant belopp av ettbundranittiotretusenfemhundratjuguen
(193,521) kronor 50 öre. Staden skall vara berättigad
att å detta belopp uppbära ränta, beräknad efter fem procent, från och med
den 1 januari 1928 eller, om Kungl. Maj:t beslutar, att dragonregementets
indragning skall verkställas vid en senare tidpunkt, från den dag detta regemente
indrages, till dess betalning sker.

§ 2.

i- ■^■r®nan överlåter utan vederlag med äganderätt till staden förra hospitalslagenheten
»åker utom stadens norra vall», utgörande stadsägan nr 605 å
Ystads stads område, i areal innehållande 22,394 kvadratmeter.

§3.

Som den i § 2 omformalda fastigheten enligt ett den 17 november och
den 20 november 1924 upprättat arrendekontrakt av länsstyrelsen i Malmöhus
län upplåtits till Ystads stad på arrende för en tid av tio år räknat
från den 14 mars 1926 till den 14 mars 1936, skall detta arrendekontrakt
från den 1 juli 1928 anses vara förfallet och staden från sistnämnda dag
med aganderatt besitta fastigheten. För tiden 14 mars—30 juni 1928 skall
staden icke vara skyldig utgiva någon arrendeavgift för denna fastighet.

§ 4.

Särskild avhandling skall upprättas mellan kronan och staden angående
överlåtande till staden av den i § 2 angivna fastighet. Staden bestrider
ensam alla lagtartskostnader.

§ 5.

I enlighet med utfästelser i skrivelse till kasernkommittén av den 2 oktober
1926 förbinder sig staden medgiva,

1) att sedan Södra skånska infanteriregementet blivit förlagt till Ystad
regementet skall få använda skogskanten vid s. k. lilla exercisfältet såsom
utgångsläge vid stridsövningar;

2) att skjutbanan vid nämnda fält skall få utvidgas till den bredd, att 18
tavlor kunna anordnas därstädes; samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 24$.

3) att infanteriregementet för vissa övningar skall få använda en del av
Norra Sandskogen på båda sidor om den nuvarande ndvagen mot Nybrofältet
(vägen är å bilagda ekonomiska karta utmärkt med röd färg),
allt utan särskilt vederlag.

Särskilt avtal till närmare fastställande av stadens förpliktelser i nu angivna
hänseenden skall upprättas mellan arméförvaltningens fortifakationsdepartement,
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena sidan, samt staden,
å andra sidan.

Staden förklarar sig icke hava något att erinra däremot, att Kevingehed
bibehålies såsom övningsplats för Södra skånska infanteriregementet för att
dit må kunna förläggas åtminstone repetitionsövnmgarna, dock att förläggningen
till denna plats skall begränsas till vad utbildningsforhållandena
oundgängligen betinga.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.
Maj it och kronan erhållit det ena samt Ystads stad det andra exemplaret.

Stockholm den 15 februari 1927.

§6.

Kör kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Nils Berlin.

Ystad den 11 februari 1927.

För Ystads stads förhandlingsdelegerade:

J. Andrén.
Tancred Körling.

Emil A. Borg.
P. Hassel.
Bror Petrén.

Anders Jönsson.
Johan Benberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Bil. B.

I enlighet med de utfästelser, stadsfullmäktige i Ystad uti särskilda underdåniga
skrivelser den 7 november 1892, den 14 och den 23 december 1893,
den 10 mars och 4 oktober 1894 samt den 12 mars innevarande år funnit
sig föranlåtna att gorå under den förutsättning, att kungl. Skånska dragonregementets
skolor, sådana dessa enligt nya härordningen voro avsedda att
bliva, jämte nämnda regementes chefsexpedition förlädes till Ystad, och
sedan Kung! Maj:t dels genom nådiga brev den 18 maj 1894 och 29 januari
1895 förordnat, att hela Skånska dragonregementet skulle förläggas till Ystad
och ett nytt kasernetablissement för nämnda regementes skolor så fort ske
kunde, därstädes uppföras, dels genom nådigt brev den 26 sistlidne april
godkänt den av stadsfullmäktige uti ovanberörda underdåniga skrivelse den
12 sistlidne mars till byggnadstomt för ett nytt kasernetablissement för
nämnda regemente erbjudna platsen, så förbinda undertecknade, som därtill
av stadsfullmäktige bemyndigats,.härmed staden Ystad till följande:

1) att genast efter denna förbindelses underskrivande gravationsfritt och
kostnadsfritt till Kungl. Maj:t och kronan med full äganderätt överlämna

dels det enligt Kungl. Maj:ts nådiga brev den 26 sistlidne april till byggnadsplats
för ett nytt kasernetablissement för kungl. Skånska dragonregementet
bestämda område, som är beläget öster om staden uti Sandgataus
förlängning och bildar eu rektangel om 230 m:s längd och 180 m:s bredd,
vilken, delas mitt itu genom förlängningen av Sandgatans mittellinje, samt
har sin längdriktning i. öster och väster och västra gränsen vinkelrät mot
nämnda gatulinje på 245.5 m:s avstånd från mitten av det avloppsdike, som
öster om stiftelsen Fridhem begränsar stadens planlagda område;

dels ett annat till framtida utvidgning av samma kasernetablissement avsett
område om 230 m:s längd och 40 m:s bredd, beläget utmed det förutnämnda
områdets norra sida;

2) aft medgiva Kungl. Maj:t och kronan rätt att anlägga och för all framtid
avgiftsfritt begagna 2:ne nya vägar, vardera om 18 m. bredd, den ena
från etablissementet till Sandgatan och i rät linje med denna, den andra
från .kaserntomtens västra sida i linje med dess västra gräns rätt ut till
exercisfältet;

3) mot^samma årliga arrende, 375 kronor, som hittills blivit av kronan
erlagt, till Kungl. Maj:ts och kronans nyttjande på så lång tid, detsamma
for exercis eller vapenövningar behövs, .upplåta det nuvarande exercisfältet
mellan Ystads Eslövs järnvägens linje i norr, Sandskogens nuvarande gräns
i öster, avloppskanalen i väster och i söder dels fiskläget lie vhusens område
dels Östersjön;

4) att såsom bidrag till det nya dragonetablissementet, vilket enligt Kungl.
Maj:ts ovan aberopade nådiga brev skall å förutnämnda område uppföras,
till Kungl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp av trehundratusen (300,000)
kronor, vilka på rekvisition av kungl. arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
av stadens drätselkammare till nämnda departement utbetalas på
det sätt, att fyra månader efter det drätselkammaren erhållit underrättelse,
att arbetet a etablissementet påbörjats, erlägges 100,000 kronor och därefter
under senare hälften av år 1896 fyra månader efter skedd rekvisition likaledes.
100,000 kronor samt att återstoden 100,000 kronor erlägges, då det nya
etablissementet tages i bruk, därom departementet har att fyra månader
förut meddela drätselkammaren underrättelse;

Kung}. Maj:ts proposition nr 245.

5) att underhålla den öster om stiftelsen Fridhem och längs exercisfältets
västra gräns framgående avloppskanalen, så länge sådant är nödigt och icke
genom kloakledning eller annorledes annat avlopp beredes;

6) att kostnadsfritt för Kungl. Maj:t och kronan, när sådant av kronan
påfordras, med rörledningar av tillräcklig vidd till östra gränsen för nuvarande
stadsplanen eller till det ovan omförmälda avloppsdiket framdraga
stadens gas-, vatten- och avloppsledningar på det sätt, att gasledningen framdrages
uti Bandgatan med minst 10 cm. rörledningar, att avloppsledningarna
framdragas jämväl uti Bandgatan med minst 37 cm. rör samt att vattenledningen
framdrages uti rör om minst 10 cm. vidd, dock att vattenledningens
framdragande icke kan av kronan påfordras, förrän vattenledning blivit i
stadens östra del anbringad, ägande Kungl. Maj:t och kronan rätt ej mindre
att på lämpligaste sätt och på egen bekostnad få etablissementets gas-,
vatten- och avloppsledningar satta i förbindelse med stadens ledningar, än
ock att från ledningarna tillgodogöra sig gas och vatten mot enahanda avgifter,
som i likartade fall skola av stadens invånare erläggas;

7) att å stadens epidemisjukhus, dels intaga och mot enahanda avgift,
som för stadens egna invånare är eller framdeles kan bliva bestämd, vårda
sådana epidemiskt sjuka från kungl. Skånska dragonregementets härvarande
kommendering, som ej kunna i militäretablissementet vårdas, dels ock uti
den byggnad vid epidemisjukhuset, som vanligen står obegagnad, liyresfritt
lämna utrymme jämväl för andra svårare, samma kommendering tillhörande
sjuka, vilka ej kunna inom kasernetablissementet vårdas.

Ystad den 4 november 1895.

Antages å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, enligt bemyndigande i Kungl.
Maj:ts nådiga brev den 22 november 1895.

För staden Ystad
dess drätselkammare.

John Tengherg.
Charles Stiegler.

C. Holmgren. A. G. Lindgren.

Facil, Wendt. Hjälmar G usling.

S. Gussing.

Stockholm, av kungl. arméförvaltningens fortifikation sdepartement den
11 december 1895.

H. ELLTOT.

A. E. Marmoren.

/ S. B. Lindholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. i samt. 211 käft. (Nr 245.)

765 27 2

Kung1. Maj:ts proposition nr 245.

Bil. C.

Jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga brev den 13 mars 1903 till kung!, arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet angående stadsfullmäktiges i Ystad
anbud i fråga om upplåtelse av mark in. m. för kungl. Skånska dragonregementet,
har emellan kungl. arméförvaltningen, å Kungl. Majrts och kronans
vägnar, samt stadsfullmäktige i Ystad, å stadens vägnar, följande avtal
träffats:

l:o.

För utvidgande av kungl. Skånska dragonregementets nuvarande kasernetablissement
upplåter staden Ystad till Kungl. Maj:t och kronan med full
äganderätt, gravations- och kostnadsfritt, det å bifogade situationsplan, Bil.
A, med röda begränsningslinjerna a—b—c—d—e—f—g—h—i—k—1—m—a
utmärkta område, att av kronan genast tillträdas.

2:o.

Staden medgiver, att det till nuvarande kasernetablissementet ledande järnvägsspåret
ma flyttas så långt söderut, att det kan framdragas utmed södra
sidan av den brandgata, som i söder begränsar detta etablissement och att
nämnda järnvägsspår må därstädes kvarligga, så länge sådant av kronan
anses nödigt.

3:o.

För utvidgning av ett tillämnat övningsfält vid do så,kallade Köpingegårdarna
utanför Ystad överlämnar staden till kronan gravations- och kostnadsfritt
med full äganderätt att tillträdas senast den 14 mars 1904, de å bifogade
karta, Bil. B, inom röd linje befintliga områden, vilka icke ingå i f. d.
kronofogdebostället nr 12 Lilla Köpinge, varvid, så vitt ej annorlunda av
kronan medgives, de å nämnda områden uppförda byggnader, med undantag
av de vid landsvägen till Simrishamn belägna, skola vara undanröjda
och platserna efter dem planerade.

4:o.

I fråga om gas-, vatten- och avloppsledningar till kasernetablissementet
samt rätt för kronan att a stadens sjukhus erhålla vård för regementets
sjuka, skola jämväl beträffande det nya etablissementet och därstädes förlagda
truppavdelningar lända till efterrättelse de bestämmelser, som finnas
intagna i det mellan Kungl. Maj:t och kronan samt staden Ystad den 4
november och den 11 december 1895 träffade avtal angående kungl. Skånska
dragonregementets förläggning till Ystad.

öro.

. Kärest staden icke genom godvillig överenskommelse mod vederbörande
jordägare kan förvärva den mark, som skall till kronan med full äganderätt
överlämnas, utan densamma maste helt eller delvis av kronan exproprieras,
skall staden gottgöra kronan alla kostnader såväl för markens inlösande
som för expropriationsmålets utförande.

6:o.

Staden förbinder sig att tillhandahålla kronan alla för vinnande av lag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

fart å de upplåtna områdena erforderliga handlingar ävensom bevis att områdena
icke äro med inteckningar besvärade.

Alla med lagfartssökandet förenade kostnader bestridas av kronan allena.
Av denna handling äro två exemplar upprättade och underskrivna, varav
kungl. arméförvaltningen har behållit det ena och staden Ystad det andra.
Ystad den 2 juni 1903.

Å stadsfullmäktiges vägnar:

Bror Geijer.

(Namn oläsligt).

Stockholm den 10 juni 1903.

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar:
H. ELLIOT.

O. SÖDEKBAUM

Axel Göransson.

i:i. 1