Kungl. Maj:ts proposition nr 239 (Proposition 1946:239)

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring i avseende
å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie
befattningar vid ko m m u n i ka t iöns v erke n m. m.;
given Stockholms slott den 5 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, föreliggande
framställningar örn ändring i avseende å löneställning och antal beträffande
vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m. samt anför
därvid:

Vid sin anmälan föregående år av motsvarande framställningar (propositionen
nr 206) anförde min företrädare i ämbetet bland annat följande.

För kommunikationsverken blir rörelsens omfattning i alldeles särskild
grad bestämmande för personalorganisationens storlek. Trafiken måste avvecklas,
och den härför erforderliga personalen måste anskaffas. Därmed är
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 239. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

ingalunda sagt, att den personal, som kräves för avvecklingen av en viss trafikmängd,
också skall erhålla fast anställning vid verket. Det gäller tvärtom
att tillse, att åt den fasta personalen icke gives större omfattning än som svarar
mot den trafikvolym, vilken kan förväntas bliva bestående.

Att det är förenat med vanskligheter att bestämma storleken av den personal,
varav konstant behov kan anses föreligga, är uppenbart. En viss garanti
mot misstag härvidlag utgör dock den erfarenhet, som vunnits tran
tidigare krissituationer, och den försiktighet, som numera karakteriserar
verksstyrelsernas prövning av personalbehovet. ...

Den återhållsamhet, som på grund av lönestoppet varit utmärkande tor
statsmakternas ställningstagande under de senaste åren till föreliggande krav
på personalökningar inom statsförvaltningen i dess helhet, har sja vlallet
sträckt sina verkningar även till kommunikationsverken. Det avgörande motivet
för den försiktiga politik, som från såväl verksstyrelsernas som statsmaktemas
sida förts beträffande kommunikationsverken, har dock i torsta
hand varit en strävan att hålla den fasta personalen inom de gramer som
betingas av den bestående trafikomfattningens behov. Sa bor allt.lamt ske
Den erfarenhet, som alltmer vunnits i avsende hara liksom den efterslapmn.,
beträffande den fasta personalens utökning, som i samband darmed kunnat
konstateras, har emellertid aktualiserat behovet av en kraftigare utökning av

den fasta personalorganisationen. o .

Vad jag här anfört har i främsta rummet tagit sikte pa en utökning av de
fasta personalen inom olika tjänstegrader. Därmed sammanhanger emellertid
intimt frågan örn uppfattning av befattningar fran lägre till högre Danstegrad.
Av rörelsens ansvällning liksom av fortgående teknisk utveckling och
rationalisering följer nämligen en kvalitativ förändring av arbetsuppgifterna
för vissa befattningshavare, vilken icke kan kompenseras nied okat antal
medarbetare, då det gäller befattningshavare i ledande stallning, eller med
ökat antal tjänster inom samma grad, då det gäller befattningshavare i underordnad
ställning. Vill man alltså acceptera vad i det föregående anförts
rörande en av bestående utvidgning av rörelsen betingad ökning av den fasta
personalen, så följer därav, att krav på förbättrad lonestallning mom vissa

gränser måste tillgodoses.

Till dessa uttalanden, vilka icke föranledde någon erinran från riksdagens
sida kan jag helt ansluta mig. Den avvägning av personalbehovet och den
justering av löneställningama i förhållande till den bestående trafikvolymens
krav, som föregående år påbörjades, bör nu fullföljas.

\v naturliga skäl har den övergång till rationaliserade arbetsmetoder och
den intensifierade maskinella drift, som kännetecknat de senaste arens utveckling
inom skilda delar av kommunikationsverkens arbetsområden, aktualiserat
behovet av ökat antal kvalificerade arbetskrafter. Härtill kommer erne -lertid att här antydd utveckling även medfört en kvalitativ förändring av
arbetsuppgifterna beträffande åtskilliga befattningar. De stegrade kraven pa
kvalificerat arbete lia emellertid icke till fullo kompenserats av en motsvarande
förbättring av löneställningen för dessa befattningar. Denna omständighet
bör icke förbises vid bedömandet av de förslag till forbattrad loneställning
för vissa befattningar, som från verksstyrelsernas sida framförts.

\v vad jag här anfört följer, att jag är beredd att icke endast tillstyrka de
förslag till nya befattningar, som verksstyrelserna framlagt, utan aven i betydande
omfattning biträda de önskemål beträffande forbattrad lonestallm g,

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

som föreligga lill bedömande. Jag vill erinra, att samma synpunkter varit
vägledande för Kungl. Maj:ts utformande av de personalstater beträffande befattningar
i högst 20 lönegraden, som för kommunikationsverkens del fastställts
för år 1946.

1 enlighet med vad som uttalades i propositionen 1945:206 och av riksdagen
lämnades utan erinran ha verksstyrelsema under år 1945 verkställt
undersökningar rörande en provisorisk omklassificering av trafikanstalterna
vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. Härav föranledda förslag
ha beträffande de mindre trafikanstalterna beaktats i förenämnda, av
Kungl. Majit för år 1946 fastställda personalstater. I den mån förslagen
beröra befattningar över 20 lönegraden komma de att behandlas i det följande.
Jag anser mig böra tillägga, att jag har för avsikt att inom närmaste tiden
underställa Kungl. Majit förslag örn utredning rörande en allmän omklassificering
av trafikanstalterna vid nämnda verk.

I årets statsverksproposition har chefen för finansdepartementet under för
flera huvudtitlar gemensamma frågor berört av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
framlagda förslag rörande löneställningen för innehavare av byråchefs-
och rådstjänster m. fl. (SOU 1942:30). I anslutning till vad därvid
uttalats kommer jag att i det följande upptaga de av de sakkunnigas förslag,
som beröra kommunikationsverken och som icke tidigare blivit föremål för
statsmakternas prövning.

Jag vill erinra, att cheferna för kommunikationsverken i olika sammanhang
hävdat nödvändigheten av en förbättring av löneställningen för samtliga byråchefer
vid dessa verk. Förnyade framställningar härom ha nu gjorts av telegraf-,
järnvägs- och vattenfallsstyrelserna. De skäl, som därvid anförts, synas
mig beaktansvärda. Jag anser emellertid, att med prövningen av detta spörsmål
bör anstå till dess resultatet av pågående utredning rörande allmän lönereglering
för statstjänstemännen föreligger. I samband med en blivande omprövning
av löneställningen för kommunikationsverkens byråchefer bör en av
distriktscheferna vid statens järnvägar gjord framställning örn förbättrade
löneförmåner komma under bedömande.

Jag övergår härefter till detaljbehandlingen av föreliggande förslag. För att
icke onödigt tynga framställningen kommer jag därvid att utförligare behandla
allenast de förslag från verksstyrelsernas sida, vilka på grund av
vad allmänna lönenämnden anfört eller av andra orsaker synas kräva en
utförligare redogörelse. Beträffande övriga förslag får jag i fråga om verkstyrelsernas
detaljmotivering hänvisa till handlingarna i ärendet.

Postverket.

Uppfa ttning av chefen för postverket från C 13 till € 15. Chefen för postverket
är hänförd till C 13 (22 000 kronor). Av övriga chefer för kommunikationsverken
är chefen för telegrafverket placerad i C 15 (26 000 kronor),
chefen för statens vattenfallsverk i C 16 (30 000 kronor) och chefen för statens
järnvägar i C 17 (36 000 kronor).

Departementschefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

1 jänsteförteckning ssakkunniga för affärsverken hade enligt de för utredningsarbetet
meddelade direktiven att utgå från gällande verkschefslöner.
Med hänsyn härtill berörde de sakkunniga i sitt betänkande (SOU 1939: 5)
icke frågan om verkschefernas löner.

Frågan berördes ej heller i det utlåtande, som dåvarande kommunikationsverkens
lönenämnd avgav över de sakkunnigas betänkande. I särskilt yttrande
till nämnda utlåtande anförde emellertid lönenämndens ordförande, generaldirektören
Stridsberg följande.

De sakkunniga hava i sitt betänkande icke föreslagit någon ändring beträffande
löneställningen för verkscheferna vid affärsverken. Enligt de sakkunniga
meddelade direktiv hava de haft att vid fullgörandet av sitt uppdrag
utgå från nu gällande verkschefslöner. Även örn denna allmänna anvisning
vant att tillämpa i fråga om affärsverkscheferna såsom helhet, synes mig
hinder icke hava förefunnits att föreslå en såsom befogad ansedd ändring beträffande
chefen fik visst verk. För min del anser jag ett dylikt särförhållande
förefinnas i fråga örn chefen för postverket. Med den utveckling, detta
verk numera tagit, synes mig nämligen den nuvarande löneställningen, C 13,
vara alltför låg, varför såväl billighetsskäl som rättvisa talar för en höjning.
Tillräcklig anledning synes mig härvid saknas att skilja mellan chefen för
postverket och chefen för telegrafverket. Jag anser fördenskull, att tjänsten
bör uppflyttas till C 15.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga hade jämväl att vid utredningsuppdragets
fullgörande utgå från gällande verkschefslöner. I sitt betänkande angående
revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster
m. m. (SOU 1942: 30) uttalade sig de sakkunniga emellertid för förbättrad
löneställning för vissa verkschefer. Beträffande chefen för postverket
förklarade sig de sakkunniga hysa den uppfattningen, att skäl för övervägande
av viss höjning i detta fall förelåge.

I skrivelse den 23 november 1945 har generalpoststyrelsen framhållit angelägenheten
av att fragan örn förbättrad löneställning för postverkets chef
icke längre undanskjutss.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 12 januari 1946 förklarat sig
anse, att en höjning av befattningen tili C 15 är påkallad.

Även jag anser mig mot bakgrunden av den betydande utveckling, som
ägt rum beträffande postverket, böra förorda, att åt chefen för verket'' gives
en förbättrad löneställning. Det är enligt min mening icke tillfredsställande,
att chefen för postverket bibehålies vid ett löneläge, som så markerat som för
närvarande är fallet avviker från löneställningen för cheferna för statens övriga
kommunikationsverk.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är den näst chefen för postverket
lägst placerade chefen för kommunikationsverken, nämligen chefen
för telegrafverket, placerad i C 15. Lägre löneställning synes mig rättvisligen
icke böra ifragasättas för chefen för postverket. Jag vill därför i överensstämmelse
med den uppfattning, som uttalats av allmänna lönenämnden, tillstyrka,
att befattningen såsom generaldirektör och chef för postverket uppflyttas
från C 13 till C 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Uppfattning av postsparbankschefen från C 7 till C 8 saint chefen för
andra byrån från A 30 lill C 7, A andra byrån handläggas fastighets-, upphandlings-
och stämpelärenden samt ärenden rörande verkstads- och tryckeridriften
m. m. De ifrågasatta löneställningarna överensstämma med 1939 års
tjänsteförteckningssakkunnigas förslag. Chefen för andra byrån bör efter
överflyttningen å C-planen bibehållas vid benämningen byråchef. Befattningen
bör, liksom fallet är med övriga tjänster å C-planen vid postverket, tillsättas
medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av föreståndaren för postverkets upphandlings- och förrådsavdclning
från intendent i A 28 till byrådirektör i A 28. För handläggning
av ärenden angående upphandling och lagerhållning av för posttjänsten
erforderliga inventarier, förbrukningsartiklar, persedlar och beklädnadsmaterialier,
har inom andra byrån organiserats en särskild upphandlings- och förrådsavdelning.
Avdelningen handhar vidare de göromål, vilka hänföra sig till
den centrala upphandlingsverksamhet för statsmyndigheternas räkning, som
styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ombesörjer i fråga om ett flertal varuslag.
Under avdelningen sortera två förråd, nämligen postverkets persedelförråd,
omfattande samtliga för posttjänsten avsedda lagerförda artiklar av förenämnda
slag, och ett till centraluppliandlingsverksamheten anslutet papperslager.
Vidare hör till avdelningen postverkets reparationsverkstad för kontorsmaskiner.
Avdelningen förestås av 1 intendent i A 26 (förrådsintendenten).

Generalpoststyrelsen har föreslagit uppflyttning av befattningshavaren till
byrådirektör i A 28. Rörande de med befattningen förenade göromålen hal
styrelsen därvid anfört följande.

Enligt den nya arbetsordning, som av styrelsen fastställts för tillämpning
från och med den 1 november 1945, åligger det förrådsintendenten, dels att
med uppmärksamhet följa prisförhållandena samt tillse, att upphandling äger
rum på lämpliga tider och på så förmånliga villkor som möjligt, dels ock att
minst en gång årligen själv verkställa eller föranstalta örn inventering av de
avdelningen underställda förråden.

Förrådsintendenten äger vidare jämlikt arbetsordningen att utan föredragning
meddela beslut i följande ärenden, nämligen

a) anskaffning från postverkets verkstad av sådana genom persedelförrådet
tillhandahållna inventarier och förbrukningsartiklar m. m., som enligt
styrelsens beslut skola förfärdigas å verkstaden,

b) inköp, oavsett örn kostnaden skall gäldas genom postverkets liuvudkassa
eller avföras vid postdirektion eller postanstalt, av inventarier, förbrukningsartiklar,
beklädnadspersedlar m. m., då anskaffningskostnaden i varje
särskilt fall icke överstiger 1 000 kronor,

c) medgivande av överleverans intill högst 10 °/o av bestämd leveransmängd,
där kostnaden för överleveransen icke överstiger 1 000 kronor,

d) uppdrag angående utförande, till en kostnad av högst 200 kronor i varje
särskilt fall, av undersökningar eller provningar rörande förrådseffekter,

e) försäljning eller uthyrning, enligt av styrelsen fastställda grunder för
prissättningen, till andra statsinstitutioner av sådana artiklar, som styrelsen
jämlikt Kungl. Majlis bestämmande skall tillhandahålla dessa institutioner
respektive uthyra till dem,

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departementschefen.

f) försäljning till lägst postverkets självkostnadspris åt person vid postverket
av sådana effekter eller persedlar, beträffande vilka styrelsen genom särskilt
beslut medgivit dylik försäljning, under förutsättning att försäljningsbeloppet
i varje särskilt fall icke överstiger 100 kronor och vederbörande nöjaktigt
styrkt, att han på grund av sin tjänstgöring i postverket har behov av
ifrågavarande föremål,

g) kassering samt i förekommande fall avskrivning ur vederbörliga räkenskaper
av förslitna eller eljest obrukbara inventarier, förbrukningsartiklar
och beklädnadspersedlar, som inlevererats till persedelförrådet eller postverkets
verkstad och vilka icke kunna för skälig kostnad iståndsättas eller
beräknas kunna vidare komma till användning i posttjänsten; åliggande det
intendenten att söka till högsta möjliga pris försälja sådant kasserat gods,

h) anställande, vid tillfälligt behov, av arbetare vid persedelförrådet, centralupphandlingens
lager och kontorsmaskinreparationsverkstaden för en tid
av högst 30 dagar, samt

i) beviljande åt honom underställd arbetarpersonal av semester ävensom
annan ledighet under högst en månad av ett kalenderår och högst en månad
i följd.

Slutligen åligger det förrådsintendenten att i styrelsen föredraga ärenden rörande
upphandling av för posttjänsten erforderliga inventarier, förbrukningsartiklar,
beklädnadspersedlar och materialier till sådana persedlar ävensom
artiklar, vilka styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande skall inköpa och
tillhandahålla andra statsinstitutioner, allt i den mån intendenten eller byråchefen
icke äger att själv utan föredragning meddela beslut i sådana ärenden.

Styrelsen upplyser, att de av avdelningen verkställda upphandlingarna under
år 1944 uppgått till följande belopp, nämligen för postverkets eget behov
4 500 000 kronor, för centralupphandlingen av papper och kuvert 2 000 000
kronor samt för centralupphandlingen av skriv- och räknemaskiner, pulpetalmanackor,
stenciler och carbonpapper 3 000 000 kronor eller tillhopa
9 500 000 kronor. Den utveckling, som avdelningen undergått från dess tillkomst
år 1927, belyses vidare av att avdelningens personal detta år uppgick
till 13 personer, medan personalstyrkan år 1944 vuxit till 65 personer.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt den föreslagna uppflyttningen. Lönenämnden
erinrar, att generalpoststyrelsen enligt kungörelsen den 7 december
1945 (nr 850) angående upphandling av kontorsmateriel för statsverkets behov
kommer att från och med den 1 juli 1946 ombesörja sådan upphandling
i betydligt vidgad omfattning. Emellertid förutsätter lönenämnden, att de befogenheter
att själv meddela beslut i vissa ärenden, som enligt arbetsordningen
tillkomma befattningshavaren, komma att avsevärt vidgas.

Liksom allmänna lönenämnden anser jag de arbetsuppgifter, som tillförts
postverkets upphandlings- och förrådsavdelning, med därav följande förändring
av föreståndarens arbetsbörda motivera befattningens uppfattning till
byrådirektörsbefattning i 28 lönegraden. Jag utgår därvid liksom lönenämnden
från att befattningshavaren erhåller vidgade befogenheter att själv fatta
beslut i vissa ärenden samt att härav påkallade ändringar i arbetsordningen
vidtagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Inrättande av 2 förste byråsekreterarbefattningar i A 26 å första byråns
driftavdelning. Denna avdelning inrättades år 1944 vid omorganisation av
byrån. Den förestås av 1 byrådirektör i A 28. Å avdelningen handlaggas
ärenden angående personaluppsättning vid olika tjänsteställen, arbetsuppgifternas
fördelning på olika kategorier av befattningshavare, lönegradsplacering,
arbetsförhållanden, arbetsmetoder och kundtjänst m. m. Förutom personal
i kontorsbiträdesgraderna finnas å avdelningen 1 byrasekreterare i A -och 2 förste postassistenter i A 17. Personalbehovet i övrigt skulle enligt uttalande
vid omorganisationen tillgodoses, sedan erfarenhet vunnits örn arbetets
omfattning.

Generalpoststyrelsen föreslår nu, att 2 förste byråsekreterarbefattningar i
A 26 inrättas å avdelningen samt anför därvid följande.

För ett enhetligt bedömande av frågor rörande lämplig avvägning av personalbeståndet,
ändamålsenlig arbetsfördelning och förenkling av arbetsmetoderna
m. m. inom posttjänsten är det synnerligen angeläget, att^ genom
driftavdelningens försorg undersökningar kontinuerligt verkställas på skilda
arbetsplatser inom distrikten. För dylika undersökningar är den nuvarande
personalstyrkan å driftavdelningen otillräcklig. Byrådirektören, som närmast
under överdirektören har till åliggande att verkställa sådana inspektioner
och undersökningar, är alltför mycket bunden av löpande göromål, föredragningsskyldighet,
förhandlingar med representanter för personalorganisationer
m. m., för att kunna i önskvärd utsträckning ägna sin tid åt ärenden, som
sammanhänga med avdelningens verksamhet i förevarande hänseende.

Att driftavdelningens personalbehov hittills kunnat begränsas på sätt som
skett kan tillskrivas endast den omständigheten, att det ansetts tillfälligtvis
böra anstå med flertalet av de undersökningar och arbetsstudier av kontors-,
arbets- och organisationsteknisk art, som avsetts skola fortlöpande utföras eller
ledas av avdelningen. För liknande ändamål har nämligen alltsedan den
16 augusti 1943 inom postverket arbetat en särskild avdelning, benämnd
»kontorsutredningen» och bestående av fyra styrelsen tillhörande tjänstemän,
under statens organisationsnämnds (tidigare besparingsberedningens) överinseende.
Flur otillräcklig tillgången på kvalificerad personal inom driftavdelningen
är, framgår av att styrelsen varit nödsakad att — givetvis efter överenskommelse
med organisationsnämnden — i stor utsträckning låta kontorsutredningens
tjänstemän jämsides med sitt arbete in°m utredningen under
skilda tidsperioder deltaga i av styrelsen tillsatta särskilda utredningar av
sådan art, att de måste anses tillhöra drifttjänsten.

Då kontorsutredningens och driftavdelningens arbeten fortgå efter väsentligen
samma linjer, har det sedan någon tid framstått som ett önskemål att
avveckla kontorsutredningen och låta driftavdelningen övertaga dess arbeten.
Tidpunkten härför synes nu vara inne. Kontorsutredningens tjänstemän lia
sedan våren 1941 efter genomgången utbildningskurs i kontorsorganisation
deltagit i organisationsundersökningar inom åtskilliga statliga verk och ha
härigenom förvärvat en utbildning och erfarenhet på hithörande områden,
som skulle vara av största värde för driftavdelningen.

Mot planerna att avveckla kontorsutredningen och låta driftavdelningen
övertaga dess arbeten har organisationsnämnden förklarat sig icke lia något
alt invända, under förutsättning alt avdelningen erhåller det förorganisationsundersökningarnas
kontinuerliga bedrivande i styrelsens egen regi erforderliga
personaltillskottet.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239-

Efter samråd med ordföranden och chefen för statens organisationsnämnd
har styrelsen ansett sig böra föreslå, att ytterligare två tjänstemän tillföras
driftavdelningen. Dessa tjänstemän skulle självständigt verkställa erforderliga
organisations- och rationaliseringsundersökningar såväl inom styrelsen
som vid skilda tjänsteställen inom distrikten, i vilket senare fall de skulle ha
att samarbeta och förhandla med vederbörande postdirektörer och postmästare.
De skulle även i viss utsträckning åläggas föredragningsskyldighet inom
styrelsen. Med hänsyn till de kvalificerade och i många fall grannlaga arbetsuppgifter,
som sålunda skulle åvila dessa tjänstemän, är det angeläget, att en
relativt hög tjänsteställning heredes dem. Härigenom skulle också den fördelen
vinnas, att alltför täta ombyten å befattningarna undvekes.

Allmänna lönenämnden anser befattningshavarnas ställning inom driftavdelningen
icke vara klart utformad. Såvitt framgår av vad lönenämnden
under hand inhämtat, torde de endast i begränsad utsträckning komma att
få sina arbetsuppgifter av byrådirektören å avdelningen utan torde närmast
komma att arbeta direkt under överdirektören. Bland annat av denna anledning
kan enligt lönenämndens mening ifrågasättas, om icke en av befattningshavarna
borde erhålla ställning såsom föreståndare för organisations- och rationaliseringsundersökningarna
med placering i A 26, varvid den andre lämpligen
skulle kunna placeras i A 24. Enligt uppgift ha emellertid de båda befattningshavare,
som närmast lärer kunna komma i fråga för de nya befattningarna,
hittills haft självständiga och likvärdiga arbetsuppgifter inom ifrågavarande
verksamhetsområde, och då styrelsens förslag, att båda skola placeras
i 26 lönegraden, sålunda bygger på en i praktiken redan genomförd arbetsfördelning
dem emellan, har lönenämnden icke ansett sig böra motsätta
sig detsamma.

Innehavarna av de föreslagna nya befattningarna skola självständigt verkställa
erforderliga organisations- och rationaliseringsundersökningar såväl
inom generalpoststyrelsen som vid skilda tjänsteställen inom distrikten. Såsom
allmänna lönenämnden framhållit, bygger förslaget på en i praktiken
redan genomförd organisation. Vid sådant förhållande, och då den ifrågasatta
löneställningen icke föranleder någon erinran från min sida, tillstyrker
jag, att 2 förste byråsekreterarbefattningar i A 26 upptagas i personalförteckningen
för postverket.

Inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning i A 26 å första byråns
trafikavdelning, 1 överkontrollörsbefattning i A 24 å bankavdelningens kontrollavdeining
och 1 byråsekreterarbefattning i A 21 vid postverkets undervisningsanstalt.
Till stöd för ifrågavarande förslag har generalpoststyrelsen
anfört i huvudsak följande.

A första byråns trafik avdelning behandlas bland annat ärenden
angående postbefordran å järnväg, å landsväg, sjöledes och luftledes
jämte lokala transporter, ärenden rörande inrättande m. m. av poststationer,
brevsamlingsställen och postombud, anordnande m. m. av lantbrevbäring
och ladbrevbäring samt annan postutdelning på landsbygden ävensom ären -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

den avseende postverkets diligenstrafik. Vidare handläggas å trafikavdelningen
frågor om poststationsföreståndares, lant- och lådbrevbärares saint vissa
andra i postverket avtalsanställda funktionärers anställnings- och avlöningsförhållanden.
I stort sett omspänner trafikavdelningens arbetsområde alla
frågor, som gälla landsbygdens postanordningar, och därjämte alla frågor om
postbefordringens ordnande jämväl i övrigt såväl inom landet som till och
från utlandet.

Då trafikavdelningen är inordnad i första byrån, är dess chef, överdirektören,
ansvarig även för trafikärendenas handläggning. Med det stora antal
underavdelningar, vari byrån är indelad, och den mångfald olika ärenden,
som handläggas där, blir chefens för byrån befattning med trafikärendena
begränsad till principiella och i ekonomiskt hänseende särskilt viktiga frågor.
Då det gäller inrättande av postbefordringslägenheter sjö- eller lut Hedes med
utlandet eller viktigare ändringar i dessa eller i det inrikes postnätet eller frågorna
eljest sammanhänga med drifttjänsten, handläggas ärendena efter samråd
mellan överdirektören och föreståndaren för trafikavdelningen. I övrigt
handlägger den senare, byrådirektören, trafikärendena i det hela självständigt,
varvid dessa av honom antingen föredragas i styrelsen eller avgöras utan
föredragning.

Såsom medhjälpare på trafikavdelningen har byrådirektören en förste byråsekreterare
i A 24 samt kanslipersonal i olika grader.

Den snabbt fortgående stegringen av antalet å avdelningen förekommande
ärenden har självfallet medfört en synnerligen kraftig arbetsbelastning för
byrådirektören. I syfte att bereda honom någon lättnad i hans alltför stora
arbetsbörda fann styrelsen sig också föranlåten alt från och med den 1 januari
1944 överflytta handläggningen och i förekommande fall föredragningen
i styrelsen av vissa inrikes trafikärenden från byrådirektören till förste byråsekreteraren.
Överflyttningen omfattade huvudsakligen ärenden avseende
deltaljtillämpningen av gällande allmänna grunder för reglering av ersättningen
till poststationsföreståndare samt lant- och lådbrevbärare, ärenden;
sorn visserligen i regel icke äro av större ekonomisk innebörd men som dock
på grund av sitt antal taga mycken lid i anspråk. Samtidigt erhöll byrådirektören
ökad befogenhet att själv utan föredragning i styrelsen avgöra trafikärenden,
vilket för byrådirektören visserligen medfört ökat ansvar men också
sparad arbetstid genom kortare föredragningar. De vidtagna åtgärderna ha
befunnits i stort sett lämpliga men dock ej tillfyllest. Fortfarande är byrådirektören
alltför mycket bunden av löpande göromål för att kunna ägna erforderlig
del av sin tjänstgöringstid åt sina mest väsentliga arbetsuppgifter,
främst planläggningen av postbefordringen och uppdragandet av riktlinjer
för densammas ordnande.

Förutom den förut omnämnda åtgärden att från byrådirektören till förste
byråsekreteraren överflytta handläggningen av vissa ärenden, bar styrelsen
under de senaste åren vid upprepade tillfällen medgivit uppehållande å trafikavdelningen
under längre eller kortare tidsperioder av en tillfällig förste byråsekreterarbefattning,
senast från och med den 5 augusti 1945 tills vidare.
Denna anordning är emellertid icke längre tillräcklig. I och med att den utrikes
postutväxlingen nu skall återupptagas i full utsträckning kommer nämligen
trafikavdelningens arbetsbörda all ytterligare avsevärt okas. Särskilt
kännbar blir denna arbetsökning för byrådirektören. Det framstår därför som
en tvingande nödvändighet att snarast befria honom från vissa av bans nuvarande
arbetsuppgifter. Detta torde icke kunna ske på annat sätt än genom utökning
av trafikavdelningens fasta personalstyrka med ytterligare en tjänsteman
med beslutanderätt respektive föredragningsskyldighet beträffande vissa
grupper av trafikärenden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Den nye befattningshavaren, som torde böra benämnas förste byråsekreterare,
synes icke böra placeras i lägre lönegrad än A 26.

Revision och kontroll över postsparbanks- och postgirorörelserna sker genom
bankavdelningens försorg. Kontrollen sker utefter två skilda linjer, dels
i form av specialrevision över vissa räkenskapsområden och dels medelst en
huvudkontroll, vilken omfattar hela rörelsen. Huvudkontrollen utövas av
bankavdelningens kon troll av delning, som förestås av en Överkontrollör
i A 24. Personalstyrkan i övrigt å kontrollavdelningen utgöres aven
kontrollör och en förste postassistent jämte ett 50-tal funktionärer i kontorsbiträdesgradema.
Överkontrollören har att med ledning av revisionsavdelningarnas
sammanställningar och bokföringsavdelningarnas rapporter
övertyga sig örn att alla till kontona gjorda inbetalningar gottskrivits kontona
och att alla utbetalningar avförst från kontona, med andia ord att tillse att
överensstämmelse vinnes mellan postanstaltemas räkenskaper, kontobokföringen
och huvudboken. Förutom denna generalavstämning skall överkontrollören
dessutom, i den mån så befinnes möjligt och lämpligt, genom specialkontroller
och stickprov söka övertyga sig om, att bokföringen även i
detalj skett riktigt, d. v. s. på rätta konton och med rätta belopp. I samband
härmed kontrolleras även kontobehållningarna samt, för postsparbankens
vidkommande, ränteskulden till insättarna m. m. Den nu antydda kontrollen
över bokföringen är en av överkontrollörens huvuduppgifter. En annan viktig
uppgift är att övervaka att det i postsparbanken och postgirot innestående
kapitalet, kontobehållningarna, disponeras enligt av styrelsen respektive postsparbankschefen
fattade beslut eller eljest givna anvisningar. Med avseende å
utlåningen har han också att tillse, att räntor och amorteringar å utlämnade
lån samt likvider å uppsagda lån vederbörligen inflyta och bliva i behörig
ordning bokförda, kontrollera att behållningen å checkräkning i riksbanken
och övriga banker överensstämma med huvudboken, kontrollera att från riksbanken
mottagna förteckningar över för postsparbankens och postgirots räkning
förvarade värdehandlingar överensstämma med uppgifter härom i huvudboken
samt att överhuvud taget granska och kontrollera kamrersexpeditionens
räkenskaper, d. v. s. huvudbokföring och bokslut jämte tillhörande
specialräkenskaper.

De arbetsuppgifter, som åvila nu ifrågavarande Överkontrollör, äro således
synnerligen maktpåliggande icke endast med hänsyn till de mycket stora medelsbelopp,
det här rör sig om, utan även därför, att postgirots och postsparbankens
räkenskaper icke äro underkastade någon ytterligare kontroll av
myndighet utanför postverket utom i den mån postgirots och postsparbankens
bokslut granskas genom riksräkenskapsverkets försorg.

Den kraftiga ansvällningen av rörelsen har ökat kontrollarbetet i så hög
grad, att överkontrollören icke längre är i stånd att ensam handha kontrollen
över både postsparbanken och postgirot. Enda möjligheten att kunna vidmakthålla
en betryggande kontroll är att uppdela ledningen av arbetet på två
tjänstemän, av vilka den ene skulle svara för postsparbanken och den andre
för postgirot. För detta ändamål erfordras inrättandet av ytterligare en överkontrollörsbefattning.
Då verksamheten inom vardera rörelsegrenen i alla
avseenden mer än fördubblats, sedan den nuvarande överkontrollörstjänsten
inrättades, skalle var och en av de båda överkontrollörerna redan från början
få större arbetsmängd än den nuvarande överkontrollören, då denne på
sin tid övertog kontrollavdelningen. Det vore avsett, att den ene av överkontrollörerna
skulle få den å kontrollavdelningen anställda kontrollören till sitt
biträde, medan förste postassistenten skulle biträda den andre överkontrollören.
Den övriga kontrollpersonalen är redan nu uppdelad i tvenne grupper,
en för postsparbanken och en för postgirot.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Med stöd av vad ovan anförts hemställer styrelsen, att ytterligare en överkontrollörsbefattning
inrättas å bankavdelningens kontrollavdelning.

Vid postverkets undervisningsanstalt tjänstgör för närvarande
en förste byråsekreterare i A 2G som föreståndare. Den biträdande
kanslipersonalen utgöres alltsedan 1938 av tva postexpeditörer.

Enligt arbetsordningen åligger det föreståndaren bland annat att leda och
öva omedelbar tillsyn över arbetet vid undervisningsanstalten, att efter styrelsens
beslut om anordnande av utbildnings- och undervisningskurser ombesörja
kungörelse härom, att avge förslag till uppgifter vid förprövning av
sökande till kurser samt att granska inkomna ansökningar örn deltagande i
kurser av olika slag. Föreståndaren har vidare att föredraga ärenden örn anordnande
av undervisningskurser och föreläsningar, frågor rörande kursplaner,
examensordningar, lärarpersonal och ersättningar till lärare och föreläsare,
frågor angående beredande av anställning i postverket för viss personal
från försvarsmakten m. m.

Utöver de rent administrativa göromålen förekommer vid undervisningsanstalten
en omfattande korrespondens med såväl elever som postverket utomstående
personer. Denna skriftväxling är ofta av mycket grannlaga natur och
måste med den arbetskraft, som nu står till undervisningsanstaltens förfogande,
helt skötas av föreståndaren själv. Avsevärd tid mäste sven anslås till
samtal med kursdeltagarna och med personer, som vid besök å undervisningsanstalten
förhöra sig örn möjligheterna att bliva antagna i kurser m. m.

För att föreståndaren skall få erforderlig kontakt med eleverna, åligger det
honom även att i viss omfattning meddela undervisning och förrätta examina.
Då i regel 4 å 5 avdelningar samtidigt äro inkallade till undervisningsanstalten,
kan det icke undvikas, att antalet lektionstimmar blir relativt stort (för
närvarande 15 per vecka).

Örn föreståndaren skall på ett riktigt sätt kunna fylla sin uppgift att leda
och övervaka utbildningen, är det nödvändigt, att hans arbetsbörda minskas.
Detta kan emellertid ske endast örn ny arbetskraft tillföres undervisningsanstalten
och den nya befattningshavaren gives en sådan ställning, att han självständigt
kan handlägga en del av de administrativa göromål, som nu utföras
av föreståndaren. Som exempel på ärenden, vilkas handläggning, helt
eller delvis, skulle kunna överflyttas på en ny befattningshavare, må nämnas
granskning av ansökningshandlingar, göromål i samband med antagningen
av f. d. militär personal samt uppgörandet av arbets- och examensordningar.
Detta gäller även den korrespondens med elever och postverket utomstående
personer och inrättningar, som för närvarande ombesörjes av föreståndaren.
Den nya befattningshavaren skulle även fungera som ställföreträdare
för föreståndaren, då denne på grund av lektioner, tjänsteresor eller dylikt
ej kan vara tillstädes. Anordningen med en ställföreträdare är önskvärd
icke endast med hänsyn lill det interna arbetet utan även på grund av det
ganska betydande antal besök och telefonsamtal, som dagligen förekommer
vid undervisningsanstalten. I sin egenskap av ställföreträdare anses den nya
befattningshavaren icke böra placeras i lägre lönegrad än A 21 (byråsekreterare).
Aven de arbetsuppgifter i övrigt, som skulle åvila denne tjänsteman,
motivera en sådan placering å löneskalan.

Därest en byråsekreterarbefattning inrättas, torde efter viss omdisposition
i arbetsfördelningen en av de båda postexpeditörs!jänster, som uppehållas vid
undervisningsanstalten, kunna utbytas mot en befattning i A 7 (kanslibiträde).

Allmänna löncnämndcn bar lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan

erinran.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departements. Vad generalpoststyrelsen anfört och föreslagit föranleder ej heller från min
c e en'' sida någon erinran. Jag tillstyrker alltså, att 1 förste byråsekreterarbefattning
i A 26, 1 överkontrollörsbefattning i A 24 och 1 byråsekreterarbefattning i
A 21 inrättas. A styrelsen torde få ankomma att meddela beslut om utbyte vid
undervisningsanstalten av 1 postexpeditörsbefattning i A 11 mot 1 kanslibiträdesbefattning
i A 7.

Omklassifieering av vissa trafikanstalter. I skrivelse den 23 augusti 1945
har generalpoststyrelsen framlagt förslag till provisorisk omklassificering av
trafikanstalterna vid postverket. Styrelsens förslag innefattar följande förändringar.

Till över post mästarklass (A 26) skulle från klass 1 A (A 25) uppflyttas
Stockholms bangårdspostkontor samt postkontoren Örebro 1, Borås 1 och
Uppsala 1. Till klass 1 A skulle från klass 1 B (A 24) uppflyttas postkontoren
Stockholm 12, Falun, Kalmar 1, Umeå 1, Växjö, Eskilstuna 1 och
Halmstad 1. Vidare skulle från klass 1 A till klass 1 B nedflyttas postkontoret
Stockholm 2. Till klass 1 B skulle från klass 2 (A 22) uppflyttas postkontoren
Äppelviken, Lidköping, Skara, Eksjö, Ludvika, Katrineholm och
Oskarshamn. Därjämte skulle från klass 1 B till klass 2 nedflyttas postkontoret
Göteborg 7. Slutligen skulle till klass 2 från klass 3 (A 20) uppflyttas
postkontoren Mora, Köping, Strömsund, Sandviken 1, Strängnäs och
Sölvesborg.

Rörande de av styrelsen anförda motiven för de ifrågasatta förändringarna
torde jag beträffande flertalet trafikanstalter få hänvisa till handlingarna
i ärendet. Jag begränsar mig därför till att återge vad styrelsen anfört rörande
de förändringar, som föranlett erinran från lönenämndens majoritet.
Detta gäller postkontoren Eskilstuna 1, Halmstad 1, Katrineholm, Oskarshamn
och Sundbyberg 1.

Generalpoststyrelsen anför beträffande sistnämnda trafikanstalter följande.

Postkontoren Eskilstuna 1 och Halmstad 1 äro belägna i större landsortsstäder,
och under dem lyda betydande postområden med följande antal postanstalter,
nämligen 23 vid Eskilstuna 1 och 38 vid Halmstad 1. Vid postkontoren
har rörelsen numera nått en sådan omfattning, att de anses böra hänföras
till klass 1 A.

Under postkontoren Katrineholm och Oskarshamn lyda 16 respektive 28
postanstalter. Jämväl 1936 års klassificeringskommitté föreslog uppflyttning
av postkontoren till klass 1 B. De ha bägge en sådan rörelse, att åtgärden
måste anses väl motiverad.

Postkontoret Sundbyberg 1 har relativt få underlydande postanstalter (10
st). Om reglerna för postkontorens klassificering skulle ändras, så att större
hänsyn foges till underlydande personal och trafikområde, torde poängsumman
för postkontoret i Sundbyberg minskas avsevärt. Det synes därför redligt
att låta frågan om detta postkontors uppflyttning anstå i avvaktan på en
kommande allmän klassificering.

Allmänna lönenumnden har, med tillstyrkande i övrigt av styrelsens förslag,
beträffande de här särskilt omnämnda trafikanstalterna anfört i huvudsak
följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Vad angår Eskilstuna 1 och Halmstad 1 vill lönenämnden framhålla, att
dessa båda postkontors poängtal stigit med 66 respektive 64 °/o, vilket är
icke oväsentligt mindre än den genomsnittliga poängstegringen i klassen
(79 %>). Den är även mindre än den genomsnittliga poängstegringen för postkontoren
av klass 1 A (71 °/o). Vidare uppnår varken Eskilstuna 1 eller Halmstad
1 för år 1944 poängtalet för Stockholm 6, som har det lägsta poängtalet
av postkontoren i klass 1 A med undantag för Stockholm 2 och Visby, beträffande
vilka postkontor speciella förhållanden föreligga. Lönenämnden anser
sig därför för närvarande icke böra tillstyrka uppflyttning av Eskilstuna 1
och Halmstad 1 till klass 1 A.

I utlåtande över 1936 års klassificeringskommittés förslag framhöll kommunikationsverkens
lönenämnd, att postkontoren Katrineholm och Oskarshamn
borde kvarstanna i klass 2. Allmänna lönenämnden anser sig icke
kunna biträda förslaget om uppflyttning av nämnda postkontor till klass 1 B.
Postontorens poiingtal uppvisa en ökning med 67 respektive 62 °/o under åren
1935—1944. Enligt lönenämndens mening synas i stället postkontoret Sundbyberg
1 kunna ifrågakomma för uppflyttning, särskilt med hänsyn till den
osedvanligt starka stegring poströrelsen synes ha undergått vid denna station.
Poängtalet visar en ökning med 145 %>.

Vid lönenämndens utlåtande är fogad en av ledamoten Gabrielson avgiven
reservation, i vilken ledamoten Lingman till alla delar instämt. I reservationen
anföres följande.

Vid behandlingen av här ifrågavarande ärende har undertecknad framfört
den meningen, att lönenämnden bort helt tillstyrka verksstyrelsernas förslag i
vad desamma avse uppflyttning till högre klass av vissa trafikanstalter. Dessa
förslag grunda sig på ingående undersökningar beträffande det merarbete
och ökade ansvar, som föreståndarna för vederbörande tjafikanstalter pålagts
genom trafikökningen. Det synes mig icke föreligga några sakliga skäl att
skära ned verkstyrelsernas yrkanden på sätt lönenämnden förordar. I alldeles
särskilt hög grad har lönenämndens nedskärning drabbat postverkets förslag
beträffande postkontorsklasserna 1 A och 1 B. Jag söker förgäves i nämndens
yttrande efter en hållbar och saklig motivering för den reducering av generalpoststyrelsens
förslag, som nämnden här företagit.

Jag anser mig jämväl böra framhålla, att förslagen föregåtts av förhandlingar
mellan verksledningarna och vederbörande personalorganisationer, varvid
personalorganisationerna endast i mycket begränsad omfattning vunnit
beaktande för sina önskemål. Men även örn förhandlingsresultatet sålunda är
magert, skulle ett förverkligande av detsamma undanröja de mest framträdande
olägenheterna av den uppskjutna omklassificeringen av trafikanstalterna,
och av den anledningen äro personalorganisationerna givetvis angelägna
örn, alt statsmakterna skola bifalla verksstyrelsernas förslag. Vid sådant
förhållande linner jag det märkligt att lönenämnden — utan att angiva något
bärande skäl härför — anser sig kunna draga ett brett streck över vissa delar
av de resultat, som uppnåtts vid förhandlingarna. Detta uttalande från min
sida skall icke tolkas så, att lönenämnden skulle känna sig förpliktad att
godkänna alla förslag, som verksstyrelsema framlägga, och som lönenämnden
har att yttra sig över, men jag anser, att då vederbörande frågor varit
föremål för förhandlingar mellan verksstyrelsema och personalens organisationer,
bör nämnden inskränka sig till att noggrant pröva, huruvida förslagen
upptar något som kan anses vara obilligt och sakligt omotiverat ur statens
synpunkt. Något dylikt bär emellertid lönenämnden icke kunnat pavisa beIrättande
de förslag, varum bär är fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements chefen.

Såsom jag inledningsvis anfört bör utredning rörande en allmän klassificering
av kommunikationsverkens trafikanstalter snarast igångsättas. Såväl
generalpoststyrelsen som telegraf- och järnvägsstyrelserna lia vid sina undersökningar
rörande den provisoriska omklassificeringen utgått från att så kommer
att ske. De av undersökningarna föranledda förslagen till förändringar
av klassindelningen kännetecknas med hänsyn härtill av en påtaglig återhållsamhet.
Vid sådant förhållande synas mig avvikelser från verksstyrelsemas
förslag icke böra ifrågasättas, såvida icke övertygande motiv kunna åberopas
därför.

Vad nu närmast generalpoststyrelsens förslag angår kan jag icke tillmäta
de av lönenämnden anförda skälen för avvikelser från styrelsens förslag sådan
betydelse, att de föreslagna uppflyttningarna av postkontoren Eskilstuna
1, Halmstad 1, Katrineholm och Oskarshamn icke skulle komma till stånd.
Jag tillstyrker alltså styrelsens förslag oförändrat.

Vid bifall härtill skulle antalet överpostmästare i A 26 ökas med 4 och antalet
postmästare av klass 1 A i A 25 ökas med 2. Därjämte torde ä Kungl.
Majit få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet postmästare
av klass 3 i A 20 med 6.

Införande av garagemästare i A 17, förste expeditionsförman och förste
transportmästare i A 15 samt förste transportförman i A 12. I avseende härå
anför generalpoststyrelsen följande.

Såsom föreståndare för postverkets garage med tillhörande bilverkstäder
fungerar en garagemästare i A 15. I skrivelse den 26 januari 1945 upptog
styrelsen frågan om förbättrad löneställning för garagemästaren och uttalade
som sin uppfattning, att en uppfattning till 20 lönegraden syntes befogad.
Styrelsen framhöll dock, att det för en så speciell befattning vore fördelaktigt
att ha möjligheter öppna till en justering av löneförmånerna på ett smidigare
sätt än vad en inplacering på ordinarie stat skulle tillåta, och fann
därför skäl föreslå, att den nuvarande innehavaren av garagemästartjänsten
under benämning förste garagemästare bereddes extra ordinarieanställning
i Eo 20.

I sitt den 13 mars 1945 avgivna utlåtande över styrelsens framställning
anförde allmänna lönenämnden bland annat, att nämnden funne skäl föreligga
för att garagemästaren bereddes en förbättrad löneställning. Enligt nämndens
mening skulle en placering av befattningen i 18 lönegraden bättre svara
mot de å densamma vilande arbetsuppgifterna än den av styrelsen föreslagna
placeringen i 20 lönegraden. Vid befattningens hänförande till 18 lönegraden
syntes vidare de betänkligheter, som styrelsen uttalat mot befattningens bibehållande
å ordinarie stat, kunna vika. Lönenämnden föreslog därför, att riksdagens
medgivande inhämtades till att garagemästarbefattningen vid postverket
med bibehållen benämning uppflyttades från A 15 till A 18.

Styrelsen, som finner det angeläget att frågan om förbättrad löneställning
för garagemästaren så snart som möjligt upptages till avgörande, har för sin
del intet att erinra mot den av lönenämnden föreslagna lösningen av frågan.

Beträffande förslaget i övrigt erinrar styrelsen, att frågan örn
arbetsuppgifter och lönegradsplacering för vissa befattningshavare inom brevbärarkarriären
under åren 1944 och 1945 varit föremål för en grundlig och

Kungl. Mcij:ts proposition nr 239.

allsidig utredning genom av styrelsen tillkallade särskilda sakkunniga. Utredningsorganet,
den s. k. personalutredningen, har bland annat föreslagit,
dels att vissa förste expeditionsförmans- och transportmästarbefattningar,
vilka för närvarande äro placerade i A 12, nied oförändrad benämning
uppflyttas till A 15, dels ock att vissa transportförmansbefattningar i A 11
uppflyttas till A 12, varvid dylik befattning skulle benämnas förste transportförman.

Innehavarna av de befattningar, vilka personalutredningen föreslagit till
uppflyttning, ha till huvudsakligt åliggande att utöva arbetsledning. Utredningen
har i sitt förslag velat göra lönegradsplaceringen för befattningarna
beroende av den personalstyrka, som arbetsledaren har sig underställd, och
har därvid föreslagit, att arbetsledare bör placeras i A 12, om underställd personalstyrka
uppgår till 50 å 80 man, och i A 15, örn personalstyrkan överstiger
80 man.

De arbetsuppgifter, som förste expeditionsfÖrman och transportmästare ha
att fullgöra, äro i allmänhet, att anskaffa erforderlig personal, att placera
lämplig personal å olika tjänstgöringsvakter eller till visst transportarbete, att
övervaka nytillträdande personals utbildning, att biträda vid uppgörande av
förslag eller själva uppgöra förslag till ändringar i den för vederbörande avdelning
bestående organisationen (arbetsordning, tjänstgöringslistor, körlistor,
utrymmesplaneringar m. m.), att vidtaga de tillfälliga jämkningar i arbetsordningen,
vilka kunna vara av behovet påkallade, att i mindre omfattning
anordna personalförstärkning, att inom egen avdelning utöva den allmänna
tillsynen och att därvid leda arbetet så, att detsamma fortlöper i god takt
utan stockningar eller friktioner samt att verkställa vissa undersökningar och
utredningar, vilka beröra egen avdelning.

Transportförmännen tjänstgöra såsom alternerande arbetsledare under olika
vakter — posttransporterna vid berörda tjänsteställen pågå nämligen i det
närmaste dygnet runt — varvid storleken av den personalstyrka, som lyder
direkt under var och en av dem, varierar under olika tider av dygnet allt
efter posttransporternas omfattning. Transportförmännens huvudsakliga arbete
består i att utöva den del av arbetsledningen, som brukar benämnas
tillsyn, d. v. s. de skola övervaka, att arbetstakten är god, att personalen är
förtrogen med sina arbetsuppgifter och utför dem på ett rätt sätt, att arbetet
fortskrider normalt, att fastställd arbetsordning i stort sett följes etc. Då något
oförutsett inträffar, t. ex. tågförseningar, skola de lämna underställd personal
erforderliga anvisningar samt även i övrigt vidtaga de jämkningar i den
planerade organisationen, vilka för tillfället kunna vara av behovet påkallade.

För befattningarna förste expeditionsförman och transportmästare i A 12
samt för befattningen transportförman i A 11 gäller för närvarande en pensionsålder
av 63 år. Samma pensionsålder synes lämpligen böra fastställas
för de här föreslagna nya befattningarna, av vilka de till uppflyttning till
A 15 föreslagna transportmästarna lämpligen böra benämnas förste transportmästare.

Allmänna lönenämnden har lämnat styrelsens förslag utan erinran.

Liksom generalpoststyrelsen och allmänna lönenämnden anser jag, att be- Departementsfattningen
såsom garagemästare bör uppflyttas till högre lönegrad. I avvak- thelen.
tan på vidare erfarenhet synes mig dock uppflytlningen böra begränsas till 17
lönegraden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

De förslag, som styrelsen med stöd av den s. k. personalutredningen framlagt
beträffande befintliga tjänstebenämningar, lia av Kungl. Majit i princip
godtagits vid fastställandet av den för befattningshavare i högst A 20 för
år 1946 gällande personalförteckningen. Under hänvisning härtill anser jag
mig böra tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till att de föreslagna
nya tjänstebenämningarna för den arbetsledande personalen inom brevbärarkarriären
införas i tjänsteförteckningen. Enligt uppgift av styrelsen kan antalet
befattningar i de nya graderna uppskattas till 10 förste expeditionsförmän,
3 förste transportmästare och 6 förste transportförmän. Förslag till
härav påkallade förändringar i den för år 1946 fastställda tjänsteförteckningen
torde sedermera få underställas Kungl. Majit.

Frågan om pensionsåldern för do nya befattningarna i brevbärarkarriären
kommer att i annai sammanhang underställas riksdagen.

övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Från generalpoststyrelsens
sida har framlagts förslag om uppfattning av dels kontorschefen å
bankavdelningen från A 27 till byrådirektör i A 28, dels 1 Överkontrollör å
postgirokontorets bokföringsavdelning från A 24 till intendent i A 26, dels
1 aktuarie å postsparbankens bokföringsavdelning från A 21 till Överkontrollör
i A 24, dels 1 aktuarie å postgirokontorets registreringsavdelning från A 21
till förste byråsekreterare i A 24, dels 1 kontrollör å tredje byråns kansli från
A 20 till byråsekreterare i A 21, dels 1 kontrollör å fjärde byråns kansli från
A 20 till byråsekreterare i A 21, dels 1 kontrollör å bankavdelningens sparklubbsavdelning
från A 20 till aktuarie i A 21, dels ock 1 förste postassistent
å statistiska kontoret från A 17 till byråsekreterare i A 21.

Beträffande de olika befattningshavarnas arbetsuppgifter har generalpoststyrelsen
anfört i huvudsak följande.

Det åligger kontorschefen d bankavdelningen att bära
ansvaret för kontobokföringen och avgöra i samband med denna uppkommande
frågor, som icke äro av beskaffenhet att påkalla chefens för avdelningen
eller styrelsens prövning. Han skall vidare äga besluta örn bokföringspersonalens
placering till tjänstgöring, om kortare ledigheter för denna personal,
om inkallande av reservpersonal m. m. I fråga om de för kontobokföringen
nödvändiga maskinerna skall kontorschefen ansvara för deras användning,
underhåll och vård. För bokföringen erforderliga blanketter, materialier
och förbrukningsartiklar skall han anskaffa. Han föredrager även vissa
frågor i styrelsen.

Kontorschefen har emellertid en annan måhända ännu viktigare uppgift,
nämligen den, som härrör av hans egenskap att vara postsparbankschefens
närmaste man och ställföreträdare. Han ensam av alla bankavdelningens
tjänstemän måste i nämnda egenskap vara så förtrogen även med chefsuppgifterna,
att han kan i förekommande fall ersätta chefen eller fylla dennes
funktioner samt i övrigt vara denne till hjälp vid utövandet av ledningen över
hela den verksamhet, som omspännes av postsparbanks- och postgirorörelsen.

Överkontrollören å postgirokontorets bokföringsavdelning
förestår bokföringsavdelningen, en av landets största kon -

Kungl. Majlis proposition nr 239.

torsinstitutioner. Han måste vara grundligt förtrogen med modern kontorsteknik.
Det ankommer på honom att taga initiativ till de organisatoriska
förändringar, som med rörelsens utveckling bliva påkallade, samt att följa
den maskin- och kontorstekniska utvecklingen på den allmänna marknaden.

Ak tuarien u postsparbankens bokfö ringsö v delning
förestår avdelningen, vilken ur arbetssynpunkt är den mest krävande och
svårskötta av postsparbankens avdelningar. Å avdelningen bokföras alla omsättningar
icke endast å kontona i den egentliga postsparbanksrörelsen utan
även å specialkonton av olika slag. Enligt beslut av styrelsen skall kontobokföringen
omläggas enligt det s. k. hålkortssystemei. Omläggningen kommer
att ställa särskilda krav på föreståndaren. På honom kommer i hög grad att
bero, huru stora besparingar som kunna utvinnas genom det nya systemet.

Enligt arbetsordningen åligger det ak t ilar i e n å postgirokontorets
registrering sav del n ing att med biträde av avdelningens personal
handlägga ärenden angående öppnande eller avslutande av postgirokonton
samt angående upplysningsverksamhet och propaganda för vidgad
användning av postgirorörelsen, redigera postgiroförteckningen, effektuera
beställningar av giro- och utbetalningskort, inbetalningskort m. m. samt föranstalta
örn debitering av avgifter för levererade utbetalningskort och försålda
blanketter, utöva föreskriven kontroll över att giro- och utbetalningskort,
förteckningar över samt rekvisitioner av dylika kort äro vederbörligen underskrivna
samt handha postgirokontorets periodiska utbetalningar för vissa
statliga och kommunala m. fl. institutioner.

Härutöver har under senare år tillkommit den betydelsefulla uppgiften att
leda postgirokontorets medverkan vid utbetalningen av månadslöner till militär
personal. Enligt uppgift av försvarets civilförvaltning kommer utbetalningen
av militärlöner genom postgirokontorets försorg att fortsätta även under
fredsförliållanden.

Kontrollören å tredje byråns kansli, den s. k. reglementskontrollören,
har att biträda reglementssekreteraren med utredning och beredning
av förekommande ärenden, av vilka särskilt må framhållas från
postmästarmöten, distrikts- och lokalförvaltningar eller enskilda tjänstemän
inkommande förslag örn ändringar i postverkets författningar samt förfrågningar
rörande författningarnas tolkning och tillämpning, framställningar
om tjänstebrevsrätt och frankeringsfrihet, anmälningar örn missbruk av tjänstebrevsrätt,
förfrågningar från postala tjänsteställen och från tjänstebrevsberättigade
myndigheter m. fl. rörande tolkningen och tillämpningen av tjänstebrevsförordningen
och av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser örn frankeringsfrihet,
ärenden rörande tillämpningen av de av Kungl. Majit utfärdade
bestämmelserna om lokalporto och om undantag från nämnda bestämmelser,
ärenden berörande postmonopolet samt förslag om införande av nya rörelsegrenar
i posttjänsten.

Reglementskontrollören åligger särskilt, att undersöka vilka ändringar i
postverkets författningar, som erfordras på grund av styrelsens beslut eller av
andra anledningar, och upprätta förslag till sådana ändringar saint sörja för
att beslutade ändringar bliva vederbörligen korrekturlästa, tryckta och distribuerade
till därav berörda tjänsteställen, att närmast under förste byråsekreteraren
för reglementsärenden svara för utgivning, redigering m. m. av styrelsens
cirkulär, cirkulär för poststationer och cirkulär för lantbrevbärare
oell postombud, samt att tillse att styrelsens register över de tjänstebrevsberättigade
vidmakthålles och kompletteras nied erforderliga anteckningar om
tolkningsheslut m. m.

K ont roll ö r e n d f j ä r d c byr å n s k a n s I i Ilar för närvarande sär Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr !39. ■>

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

Departements chefen.

skilt till åliggande att bereda ärenden angående utbetalande av ersättning för
postanvisnings- och postgiromedel, som på grund av förfalskning eller annan
felaktighet icke kommit rätt adressat tillhanda, dylika ärenden rörande felaktigheter
i fråga örn utkrävande av postförskottsbelopp ävensom ärenden rörande
helt förfalskade eller till beloppet förfalskade postanvisningar och utbetalningskort,
ärenden angående utbetalande av ersättning för under postbehandling
försenade postanvisningar och utbetalningskort, ärenden angående
återbetalning av i postkassör uppkomna överskott, samt ärenden angående
avskrivning av postverkets fordran i ersättningsmål.

Kontrollören har vidare att bereda ärenden angående utdelning från postverkets
understödskassa samt under styrelsens förvaltning stående donationsfonder,
att bereda ärenden angående ersättnig för flyttningskostnader, att
upprätta den årliga avräkningen avseende postverkets ersättning för postsparbanksrörelsens
handhavande samt övriga kostnader för postsparbanken
ävensom omkostnaderna för postgirorörelsen, att biträda förste byråsekreteraren
å kansliet vid upprättandet av postverkets inkomstberäkningar och
driftkostnadsstater, att handlägga och slutbehandla eller eventuellt till byråchefen
eller förste byråsekreteraren å kansliet hänskjuta från postanstaltema
inkomna anmälningar örn överskott eller brist i postkassör samt att i övrigt
biträda förste byråsekreteraren å kansliet med handläggning och utredning
av till fjärde byrån hörande ärenden.

Kontrollören å bankavdelningens s park l u b b s a v d elni
n g förestår avdelningen. De uppgifter, som sammanförts till sparklubbsavdelningen,
äro av två slag, nämligen dels att främja sparklubbarnas fortsatta
utveckling, dels ock att övervaka och leda bokföringsarbetet. Efter numera
vunnen erfarenhet har det visat sig lämpligt att låta föreståndaren utöva
ledningen av bägge dessa uppgifter.

Förste postassistenten å statistiska kontoret, vilket
kontor är förlagt till tredje byrån och förestås av 1 förste aktuarie i A 26,
är närmaste man till föreståndaren. Han har bland annat att självständigt
svara för granskningen av uppgifterna till försändelsestatistiken. Han fullgör
en del göromål, som tidigare åvilat föreståndaren. För befattningen kräves
samma kompetens som för föreståndarbefattningen, nämligen filosofisk
ämbetsexamen.

Allmänna lönenåmnden har lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan
erinran.

I samtliga här berörda fall bygga generalpoststyrelsens förslag på en förändring
av arbetsuppgifterna för de befattningshavare, som beröras av förslagen.
Till övervägande delen äro dessa förändringar föranledda av organisatoriska
omläggningar inom berörda arbetsområden. Liksom styrelsen anser
jag, att de vidtagna förändringarna böra åtföljas av en justering av löneställningen
för de befattningshavare, som beröras därav. Jag tillstyrker alltså
styrelsens förslag.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om
minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 3 och antalet förste
postassistentbefattningar i A 17 med 1.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen upp -

Kungl. Maj.-ts proposition nr 239.

flyttning av generaldirektören från C 13 till C 15 och postsparbankschefen
från C 7 till C 8, införande av 1 byråchef i C 7, minskning av antalet byråchefer
i A 30 från 3 till 2, ökning av antalet byrådirektörer i A 28 från 2
till 4, uteslutning av 1 kontorschef i A 27, ökning av antalet förste byråsekreterare
i A 26 från 7 till 10, ökning av antalet överpostinästare i A 26 från 3
till 7, ökning av antalet postmästare i klass 1 A i A 25 från 22 till 24, ökning
av antalet förste byråsekreterare i A 24 från 10 till 11, ökning av antalet överkontrollörer
i A 24 från 9 till 10, minskning av antalet aktuarier i A 21 från
4 till 3 och ökning av antalet byråsekreterare i A 21 från 10 till 14.

I tjänsteförteckningen skulle generaldirektör införas i C 15 och uteslutas
i C 13, postsparbankschef införas i C 8 och uteslutas i C 7, byråchef införas
i C 7, kontorschef uteslutas i A 27, garagemästare införas i A 17 och uteslutas
i A 15, förste expeditionsförman och förste transportmästare införas i
A 15 samt förste transportförman införas i A 12.

Telegrafverket.

Uppfattning av chefen för radiobyrån från C 7 till C 8 och chefen för
förrådsbyrån från A 30 till C 7. I enlighet med 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag tillstyrker jag uppflyttning av chefen för radiobyrån
(överingenjör) från C 7 (15 000 kronor) till G 8 (16 000 kronor). Chefen för
förrådsbyrån har av de sakkunniga föreslagits uppflyttad från A 30 till förrådsdirektör
i C 8, medan allmänna lönenämnden förordat uppflyttning
till C 7. För egen del ansluter jag mig till lönenämndens förslag. Befattningen
bör liksom övriga befattningar å C-planen vid telegrafverket tillsättas
medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av vissa ingenjörsbcfattningar. Telegrafstyrelsen har föreslagit
uppflyttning av följande befattningar, nämligen

å radiobyrån 1 byråingenjör och 1 radioingenjör från A 26 till förste byråingenjörer
i A 27,

å tekniska byrån 1 byråingenjör i A 26 och 1 ingenjör i A 20 (Eo 26) å
provningsanstalten till förste byråingenjör i A 27 respektive byråingenjör i
A 26, 1 byråingenjör i A 26 å stationsavdelningen till förste byråingenjör i
A 27, 1 ingenjör i A 20 (Eo 26) å samma avdelning till byråingenjör i A 26,
1 ingenjör i A 22 (Eo 24) och 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å samma avdelning
till ingenjörer i A 24, 4 ingenjörer å samma avdelning från A 20 till A 22,
1 byråingenjör i A 26 å transmissionsavdelningen till förste byråingenjör i
A 27, 2 ingenjörer i A 20 (Eo 24) å samma avdelning till byråingenjörer i
A 26 och 2 ingenjörer å samma avdelning från A 20 lill A 22,

å driftsbyrån 1 ingenjör i A 20 (Eo 26) och 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å
rationaliseringsavdelningen till byråingenjörer i A 26, 1 ingenjör i A 20 (Eo
24) å samma avdelning till linjeingenjör i A 26, 1 ingenjör i A 20 (Eo 26)

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

och 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å husbyggnadsavdelningen till byråingenjör
i A 26 respektive ingenjör i A 24, 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å anläggningsavdelningen
till byråingenjör i A 26 och 1 kontrollör i A 20 (Eo 24) vid
undervisningsanstalten till byråingenjör i A 26,
å förrådsbyrån 2 ingenjörer från A 20 till A 22,

å kabelkontoret 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) och 1 ingenjör i A 22 (Eo 24)
till linjeingenjör i A 26 respektive ingenjör i A 24,

vid distriktsbyrderna 3 ingenjörer i A 20 (Eo 24) till linjeingenjörer i A 26
och 1 ingenjör från A 20 lill A 22,

vid huvudverkstaden i Nynäshamn 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) till verkstadsingenjör
i A 26 och 2 ingenjörer från A 20 till A 22 samt

vid ingenjörskontoren 1 ingenjör från A 20 (Eo 24) till A 24 och 2 ingenjörer
från A 20 till A 22.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har telegrafstyrelsen i skrivelse
den 15 januari 1946 anfört i huvudsak följande.

Av ifrågavarande befattningshavare å radiobyrån tjänstgör en å landsstationsavdelningen
och en å rundradioavdelningen.

Byråingenjören å landstationsavdelningen förestår den under avdelningen
lydande radiostömingstjänsten med därtill hörande tekniska utvecklingsarbeten
samt drift- och arbetsledning. Denna gren av radiobyråns verksamhet
är av stor betydelse för att rundradiodistributionen skall kunna ske så effektivt
som möjligt. Befattningshavaren förestår dessutom radiobyråns laboratorium,
vilket för byrån spelar roll av provningsanstalt i och för undersökning
av materielegenskaperna vid radiofrekvens. Slutligen har han att utföra
å radiobyrån förekommande utredningar av teknisk-vetenskaplig natur
även utanför hans ovan nämnda arbetsområden. Dylika undersökningar äro
för telegrafverket av stor betydelse, särskilt då det gäller att rationellt planlägga
sändarstationernas alltmera kapitalkrävande antennbyggen. Den nuvarande
befattningshavaren innehar teknologie doktorsgrad och professorskompetens
i läroämnet radioteknik vid tekniska högskolan. Han har förordnats
att bestrida göromål såsom förste byråingenjör i A 27. Enligt styrelsens
mening bör befattningen göras ordinarie i denna grad.

Ä rundradioavdelningen handläggas bland annat ärenden rörande våglängdsproblemet.
Detta problem har i och med radiokommunikationernas
starka utveckling blivit allt viktigare och alltmer svårlöst. Enär de våglängdsband,
som stå till radions förfogande, äro begränsade, under det att
varje land gör anspråk på att få disponera över ett ständigt växande antal
våglängder för sina skilda trafikbehov, har våglängdsfördelningen blivit en
mycket komplicerad internationell fråga. I alldeles särskilt hög grad gäller
detta i fråga om rundradions våglängder. Då det med säkerhet kan förutses,
att svårigheterna att uppnå acceptabla lösningar av hithörande problem komma
att växa med åren, och då detta frågekomplex måste tillmätas en mycket
stor betydelse, anser styrelsen det vara nödvändigt att å rundradioavdelningen
uppdraga handläggningen av dessa ärenden åt en särskild tjänsteman, som
har till huvudsaklig uppgift att hålla sig å jour med våglängdsfrågans utveckling
utomlands samt att ägna all nödig uppmärksamhet å tillvaratagandet
av vårt eget lands intressen. Styrelsen har för avsikt att för ifrågavarande
uppgifter avdela en befattningshavare i radioingenjörs grad (A 26), vilken
deltagit i ett stort antal internationella radiokonferenser. Nämnda befattningshavare
skulle därjämte tills vidare bibehålla vissa av sina nuvarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

arbetsuppgifter vid den centrala förstärkaravdelningen för rundradiodistribution
i Stockholm. Med hänsyn till de fordringar på teoretisk och praktisk
kompetens samt mångsidig erfarenhet inom radioteknikens olika grenar, som
måste ställas på honom, anser styrelsen alt han bör beredas förste byråingenjörs
tjänsteställning.

Befattningshavarna å tekniska byrån äro placerade å provningsanstalten,
stationsavdelningen och transmissionsavdelningen.

Ä provningsanstalten tjänstgör en byråingenjör (A 26) med arbetsuppgifter,
som liro av huvudsakligen elektrofysisk och elektrokemisk art och vilka
utvecklats till tekniskt-vetenskapliga forskningsuppgifter av stor betydelse för
telegrafverket. Bland de göromål, som handhavas av ifrågavarande tjänsteman,
må i första hand nämnas undersökningar av överspänningsfenomen på
telefonanläggningar, omfattande en serie viktiga detaljfrågor såsom studium
av vandringsvågors utbredning och förhållande på svagströmsledningar, statistiska
undersökningar beträffande åskskadefall, experimentella undersökningar
i ändamål att utröna hållfastheten hos anläggningarnas olika delar
samt för att åstadkomma förbättrade konstruktioner och finna lämpliga anordningar
till skydd mot skadegörelse å telegrafverkets anläggningar vid åskväder.
Då avsevärd sådan skadegörelse förekommit och då det är av stor
betydelse för driftsäkerheten hos de alltmer växande automatiska telefoninstallationerna
på landsbygden, att sådan skadegörelse hindras, är det nödvändigt,
att till detta arbetsområde hörande problem ägnas ett ingående och
sakkunnigt studium och att de bliva på ett tillfredsställande sätt lösta. En
annan grupp av befattningshavarens arbetsuppgifter omfattar frågor rörande
korrosionsfenomen, särskilt å kablar. Till hans åligganden hör vidare att utöva
kontroll av telegrafverkets batterianläggningar. Slutligen har han att utföra
systematiska undersökningar å isolationsmaterial (speciellt keramiska
material) och systematiska provningar av elektriska och fysikaliska apparater
av olika slag såsom elektriska maskiner och transformatorer, reiher, likriktare,
laddningsanordningar, regulatorer m. m. samt att utarbeta provningsmetoder.
Stora krav beträffande kunnighet och initiativ samt i fråga om fallenhet för
forsknings- och nydaningsarbete måste ställas på befattningshavaren, och enligt
styrelsens mening står hans nuvarande löneställning icke i rättvist förhållande
till arten och omfattningen av hans göromål. Styrelsen finner en höjning
av tjänsten till förste byråingenjörstjänst skälig.

En extra ordinarie byråingenjör å provningsanstalten (ordinarie i A 20)
har till uppgift att närmast under anstaltens föreståndare behandla frågor beträffande
störningar från starkströmsledningar å telefon- och telegrafförbindelserna
samt svara för hithörande teoretiska och experimentella utredningar
ävensom alt handlägga ärenden rörande koncession å starkströmsanläggningar,
vilka ärenden bland annat skola granskas med hänsyn till starkströmsanläggningarnas
lämpliga anordnande i förhållande till närliggande svagströmsanläggningar.
Vidare åligger det honom att svara för det omfattande
och komplicerade utredningsarbetet rörande de elektroakustiska frågorna
inom telefon- och högtalartekniken. Styrelsen föreslår, att befattningen uppflyttas
lill ordinarie byråingenjörsbefattning i A 26.

Vid den år 1941 genomförda omorganisationen av telegrafverket inrättades
en byråingenjörstjänst (A 26), vars innehavare skulle förestå den sektion å
stationsavdelningen, där nätgruppsplanering, konstruktion, detaljritning och
specificering av små och medelstora automatstationer utföras. De anläggningar,
för vilka sektionen har att handlägga nämnda frågor, omfatta nu över
tusentalet automatstationer samt omkring 800 halvautomatiska anknytningsviixlar,
och deras sammanlagda värde uppgår lill omkring 80 miljoner kronor.
Sektionens arbetsbörda Ivar undan för undan kraftigt ökats och beräknas
växa lång lid framåt, icke blott på grund av den fortsatta landsautomatise -

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

ringen utan även såsom en följd därav, att redan befintliga automatstationer
successivt måste utökas. Antalet ingenjörsutbildad personal, som tjänstgör å
sektionen, uppgår till över 30. Då sektionens verksamhet med visshet kan
väntas i fortsättningen komma att ytterligare utökas, bör enligt styrelsens
mening föreståndaren nu beredas ordinarie anställning såsom förste byråingenjör.

En å stationsavdelningen placerad extra ordinarie byråingenjör (ordinarie
i A 20) förestår avdelningens sektion för strömförsörjningsfrågor. Genom tillkomsten
av automatstationerna med deras stora och invecklade elektriskt
drivna maskinella utrustning lia strömförsörjningsfrågan fått en ur såväl
teknisk som ekonomisk synpunkt avsevärt större betydelse än tidigare. Det
har därför visat sig nödvändigt att för behandlingen av hithörande frågor
inrätta en särskild sektion med på området speciellt utbildad föreståndare.
Denne bör nu göras till ordinarie byråingenjör i A 20.

Av de å stationsavdelningen till uppflyttning till A 24 föreslagna båda ingenjörerna
förestår den ene avdelningens sektion för konstruktions- och utvecklingsarbeten
beträffande den för abonnentanläggningar erforderliga materialen.
Den andre tjänstgör å den sektion inom avdelningen, som har att
svara för allmänna utredningar i automatiseringsfrågor samt konstruktion
och planering av större automatstationer. Bägge äro extra ordinarie ingenjörer
i 24 lönegraden.

På deri sektion inom stationsavdelningen, där konstruktion, detaljplanering
och specificering av små och medelstora automatstationer utföres, tjänstgör
en ingenjör i A 20 med förordnande att bestrida göromål i A 22 och med
uppgift att såsom närmaste medhjälpare till sektionens föreståndare, en byråingenjör
(A 26), behandla de tekniska frågorna rörande dessa anläggningar.
De fordringar, som måste ställas på den här nämnde tjänstemannen i A 20,
lia numera skärpts i sådan grad, att hans löneställning icke står i rimligt
förhållande till arten och omfattningen av hans göromål. Enligt styrelsens
mening är det av synnerlig vikt, att för dessa göromål inrättas en befattning
i lägst A 22.

Å sektionen för manuella anläggningar inom stationsavdelningen tjänstgör
en ingenjör i A 20 med förordnande alt bestrida göromål i A 22, vilken
har till uppgift att detaljplanera manuella riksavdelningar i samband med
telefonstationernas automatisering. Arbetet härmed har under årens lopp
ökats i hög grad, beroende framför allt på den komplicering av den teletekniska
utrustningen, som de senaste årens framsteg inom automattelefontekniken
medfört. Med hänsyn till det ansvarsfulla arbete, som åvilar ifrågavarande
ingenjör, finner styrelsen skäligt, att tjänsten höjes till A 22.

Sedan numera fredliga förhållanden åter inträtt, får man räkna med, att
den under kriget eftersatta utbyggnaden av landets rikskabelnät återupptages
och fortsättes. Styrelsen måste nu inrikta sig på att även för den egentliga
riksbanken genomföra den omläggning till automatisk drift, som utgör den
naturliga utvecklingen på delta område och som medför såväl förbättrad betjäning
av abonnenterna som betydande sänkning av driftskostnaderna. Härmed
följer en mycket kraftig tillväxt av de hithörande konstruktions- och
planeringsuppgiftema. Dessa uppgifter fullgöras å viss sektion inom stationsavdelningen
och handläggas där närmast under sektionsföreståndaren av en
ingenjör i A 20 med förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i 22
lönegraden. Av befattningshavaren måste fordras synnerligen gedigna insikter
i arbetsområdets olika detaljer och god förmåga av självständigt omdöme.
Enligt styrelsens mening bör han nu beredas ordinarie anställning i 22 lönegraden.

Såsom föreståndare för ritkontoret å stationsavdelningen tjänstgör en
ingenjör i A 20 med förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i 22

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

lönegraden. Till ritkontoret, vars föreståndare är direkt underställd föreståndaren
för stationsavdelningen, har sammanförts avdelningens konstruktörs-
och ritarpersonal, och det åligger ritkontorsföreståndaren att leda och
fördela denna personals arbeten samt att svara för att uppgifterna handläggas
på ändamålsenligaste sätt och med vederbörlig hänsyn till nödvändigheten
att i förekommande detaljer använda sig av verkets standardmateriel.
Med hänsyn till det maktpåliggande och ansvarsfulla arbete, som föreståndaren
för ritkontoret har alt utföra, måste hans nuvarande lönegradsplacering
anses för låg. En uppflytilling av befattningen till A 22 synes däiför
motiverad.

Sektionen för överdragsstationer inom transmissionsavdelningen förestås
av en byråingenjör (A 26) med förordnande att bestrida göromål som förste
byråingenjör. Sektionen ombesörjer planerings- och konstruktionsarbeten tor
både befintliga och nya överdragsstationer inklusive dessas kraftutrustningar
samt handhar dessutom genom särskilda arbetsgrupper härav föranledda
monteringsarbeten vid alla nytillkommande överdragsstationer och i viss utsträckning
även moderniseringar och utökningar av äldre dylika stationer.
Till sektionen hör även transmissionsavdelningens experimentverkstad. Även
avdelningen berörande husbyggnadsfrågor behandlas av denna sektion. Åled
hänsyn till de ständigt ökade krav, som måste ställas på sektionens föreståndare,
finner styrelsen hans nuvarande ordinarie tjänsteställning för låg i
förhållande till hans ansvar och tjänsteuppgifter och får därför föreslå, att
tjänsten uppflyttas till förste byråingenjörstjänst (A 27).

De två å transmissionsavdelningen till uppfattning till byråingenjörer i
A 26 föreslagna befattningshavarna äro extra ordinarie ingenjörer i 24 lönegraden
(ordinarie i A 20). Den ene handlägger ärenden rörande rikskabelunderhållet
och den därmed sammanhängande kontrollen av överdragsstationspersonalens
arbete med kabelinspektioner, kabelfel och större kabelflyttningar
ävensom kontrollen av den för felens inmätning och avhjälpande behövliga
utrustningen. Till hans arbetsuppgifter hör vidare att följa utvecklingen
på mätinstrumentområdet samt avgiva förslag till nya mätmetoder
och till nya driftsinstrument. Den andre handhar ärenden rörande transmissionskvaliteten
och funktionsdugligheten hos telefonförbindelserna samt planerar
och utarbetar föreskrifter för underhållet av kabel- och blankledningar
samt svarar för den tekniska kontrollen av över dragsstationerna. I
denne tjänstemans arbetsuppgifter ingår även omfattande transmissionstekniska
utredningar ävensom undersökningar beträffande ljudöverföring, manuell
och automatisk snöröver dragsförmedling, ekospärrar, radiotelefonförbindelser
och andra likartade ärenden.

På transmissionsavdelningen tjänstgör närmast under den byråingenjör
(A 26), som förestår sektionen för telegrafstationsutrustningar, en ingenjör
i A 20. Sistnämnda ingenjör, som förestår sektionens ritkontor, har att uppgöra
förslag till och granska konstruktionsritningar samt utarbeta materialspecifikationer
för telegrafstationsutrustningar. Dessutom skall lian (ivervaka
montagearbetena vid större telegrafstationsanlåggningar. Vid törlall teir
sektionens föreståndare skall han förestå sektionen, lian har förordnats att
bestrida göromål som ankomma på ingenjör i A 22. Då någon minskning i
arbetet icke är att förvänta men väl ytterligare någon ökning, synes det rätt
och billigt, alt han nu erhåller ordinarie tjänst i den lönegrad, dit han med
hänsyn till sina arbetsuppgifter är att hänföra.

Såsom närmaste medhjälpare till den byråingenjör, som å transmissionsavdelningen
förestår sektionen för konstruktion och planering av överdragsstationer,
tjänstgör en ingenjör i A 20 med förordnande alt bestrida göromål
i A 22. Hans närmaste uppgift är ali handlägga ärenden rörande ny -

Kanyl. Maj.ts proposition nr 239.

byggnader av överdragsstationer och särskilt därmed sammanhängande
strömförsörjningsfrågor. Utvecklingen inom bärfrekvenstelefonien har under
de senaste åren i hög grad aktualiserat dessa frågor. Speciellt de nya
obemannade överdragsstationema ha därvid fordrat helt nya, automatiskt
verkande strömförsörjningsanordningar. Med hänsyn till de stora fordringar,
som ställas på ifrågavarande tjänsteman, måste hans nuvarande tjänsteställning
anses för låg. Han bör därför beredas ordinarie anställning i A 22.

Befattningshavarna å drifts b yr ån äro placerade å rationaliseringsavdelningen,
husbyggnadsavdelningen, anläggningsavdelningen och undervisningsanstalten.

En extra ordinarie byråingenjör å rationaliseringsavdelningen (ordinarie
i A 20) har att närmast under avdelningens föreståndare uppdraga riktlinjerna
för och handlägga frågor rörande arbetsplanering för anläggningsoch
underhållsarbeten. Styrelsen har redan i sitt personalstatförslag den 22
december 1944 föreslagit, att den omhandlade befattningshavaren skulle beredas
ordinarie anställning såsom byråingenjör; förslaget föranledde emellertid
då icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Till uppflyttning till byråingenjör respektive linjeingenjör i A 26 föreslås
vidare två extra ordinarie ingenjörer i 24 lönegraden (ordinarie i A 20) å
rationaliseringsavdelningen, vilka ha att uppdraga riktlinjer för samt leda
och övervaka arbetsstudieverksamheten inom driftsavdelningen samt att
bearbeta arbetsstudieresultaten och föreslå i anslutning därtill påkallade åtgärder.
I deras åligganden ingår även bland annat att handha utbildningen
av arbetsstudiepersonalen inom driftsavdelningen ävensom att kontrollera
att ackordssättningen sker på riktiga grunder och att ackordspriserna bliva
vederbörligen ändrade efter arbetsmetoderna.

En extra ordinarie byråingenjör å husbyggnadsavdelningen (ordinarie i
A 20) har bland annat att svara för frågor rörande leveranser till telefonstationerna
av elektrisk kraft för hög- och lågspänning, att självständigt
uppgöra program för installation av nya värme-, sanitets-, luftkonditionerings-
och elektriska anläggningar i telegrafverkets nybyggnader samt att
svara för kontrollen och underhållet av telegrafverkets befintliga anläggningar
av dessa slag. Han lior nu göras ordinarie i A 26.

Såsom föreståndare för husbyggnadsavdelningens sektion för fastighetsförvaltning
och allmänna ärenden tjänstgör en ingenjör i A 20, vilken förordnats
att inneha befattning som extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden.
I sin egenskap av föreståndare för den omhandlade sektionen har befattningshavaren
att, då fråga uppkommer örn förvärv åt telegrafverket för
driftsavdelningens räkning av tomt eller byggnad, verkställa värdering av
köpeobjektet, att i förekommande fall med säljaren inleda förhandlingar
örn köpet samt att till styrelsen avgiva utlåtande och förslag i ämnet. Han
har vidare att, närmast under avdelningsföreståndaren, svara för handläggningen
ur byggnadsteknisk synpunkt av frågor, som avse nya eller ändrade
stadsplaner, ombesörja allmänt underhåll av verkets fastigheter och föranstalta
örn reparationer å desamma samt verkställa periodiska inspektioner
av fastigheterna. Han handhar slutligen frågor rörande uthyrning av
bostäder eller andra lokaler i verkets fastigheter m. m. De arbetsupgifter,
som anförtrotts ifrågavarande tjänsteman, äro icke minst ur ekonomisk synpunkt
betydelsefulla, och stora krav i avseende å kunnighet och erfarenhet
ställas på honom vid deras fullgörande. Styrelsen finner det angeläget, att
han nu beredes ordinarie anställning som ingenjör i 24 lönegraden.

En å anläggningsavdelningen placerad extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden
(ordinarie i A 20) handlägger frågor rörande planeringen av nytillkommande
manuella växelstationer samt linje- och nätarbeten i hela

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

landet m. m. Befattningen bör nu uppflyttas till byråingenjörsbefattning i
A 26.

En vid undervisningsanstalten placerad extra ordinarie ingenjör i 21 lönegraden
(ordinarie kontrollör i A 20) är föreståndarens närmaste man och
ställföreträdare. Tillsammans med föreståndaren (byrådirektör) ombesörjer
han undervisningen i de tekniska läroämnena vid de oliks kurserna samt
övervakar och leder utbildningen i övriga ämnen. Vidare åligger det honom
att övervaka den omfattande korrespondensundervisning av telegrafverkets
personal, som helt eller delvis på telegrafverkets bekostnad äger rum vid
Hermods korrespondensinstitut. Befattningen bör uppflyttas till byråingenjörsbefattning
i A 26.

Av de två å förrådsbyrån lill ingenjörer i A 22 föreslagna ingenjörerna
i A 20 tjänstgör en å tekniska avdelningen och en å bilavdelningen.

Befattningshavaren å tekniska avdelningen är sysselsatt med redigeringen
av den s. k. materielkatalogen. Denna innehåller avbildningar, konstruktionsbeskrivningar,
kortfattade notiser örn materielens användning, lagerföring
etc. På grund av den ständigt fortgående utvecklingen av materielen
måste nämnda katalog vara föremål för ständigt fortgående arbete med ändringar,
kompletteringar och nyutgivning. Arbetet härmed kräver mångårig
förtrogenhet med tillverkningen vid telegrafverkets verkstad och ingående erfarenhet
beträffande telegrafverkets materiel i övrigt.

För att biträda vid handläggningen av telegrafverkets motorfordonsärenden
finnes å bilavdelningen en ingenjör i A 20, vilken är motortekniskt utbildad
och besitter över 25 års erfarenhet beträffande motorfordons konstruktion
och skötsel. Denne tjänsteman åligger att biträda vid utredningar
om inköp av motorfordon och för dem erforderliga tillbehör och förbrukningsartiklar,
att utföra härför nödiga provningar ävensom leveransbesiktningar,
att genom inspektioner kontrollera arbetet hos de fem bilinspektörer,
som handha det direkta överinseendet av de i bruk varande motorfordonen
och deras skötsel, att kontrollera drifts- och underhållskostnader och deras
statistiska behandling samt att utarbeta för motorfordonsdriften erforderliga
instruktioner. Telegrafverkets molorfordonspark, vilken i fredstid torde
komma att väsentligt utökas, består för närvarande av cirka 800 bilar, representerande
ett inköpsvärde av cirka 3 500 000 kronor.

Arbetet med utläggningen av rikskablar har numera nått en sådan omfattning
att det visat sig nödvändigt att disponera ytterligare tjänstemän såsom
arbetsledare vid dylika arbeten. En extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden
(ordinarie i A 20) vid kabelkontoret har sig numera ålagt att självständigt
organisera och leda det omfattande arbetet med utläggningen av rikskabel
inom det arbetsområde, som för ändamålet tilldelas honom. Befattningen
bör nu uppflyttas till linjeingenjörsbefattning i A 26.

Vid kabelkontoret finnes anställd en ingenjör i A 22, vilken av styrelsen
förordnats att inneha befattning såsom extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden.
Befattningshavaren har att under de tider av året, då arbetena med utläggning
av rikskablar pågå i full utsträckning, fungera såsom självständig
arbetsledare för en av de tre avdelningar å kabelkontoret, å vilka dessa arbeten
bedrivas. Under övriga tider av året har han att handha de omfattande
förberedelser, som erfordras för avdelningens arbeten under den nästkommande
arbetssäsongen. Med hänsyn till arten och omfattningen av de
arbetsuppgifter, som åvila honom, anser styrelsen, att han nu bör beredas
ordinarie anställning i 24 lönegraden.

De vid d i s t r i k t s b g r d c r n a till uppliyttning till linjeingenjörer i
A 26 föreslagna befattningshavarna äro placerade vid distriktsbyråema i

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Malmö, Stockholm och Gävle, medan den till uppfattning till ingenjör i A
22 föreslagna befattningshavaren tjänstgör vid distriktsbyrån i Göteborg.

En extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden vid distriktsbyrån i Malmö
handlägger inom distriktet förekommande ärenden rörande anläggnings- och
underhållsarbetena å de automatiska telefonstationerna. Vidare åligger det
honom alt leda och övervaka utbildningen av för den automatiska driften
inom distriktet erforderlig reparatörs- och annan personal.

En vid distriktsbyrån i Stockholm placerad extra ordinarie ingenjör i 24
lönegraden handlägger i huvudsak följande frågor, nämligen ärenden rörande
dimensioneringen av de nya automatiska växelstationerna inom distriktet
och rörande beräkningen av antalet erforderliga förbindelseledningar och
kopplingsorgan. Denne tjänsteman åligger därjämte att i tekniskt hänseende
samordna Stockholms telefonstationer med växelstationerna inom distriktet.

Motsvarande tjänsteman vid distriktsbyrån i Gävle har sig ålagda följande
arbetsuppgifter, nämligen landskabelutredningar, granskning av arbetsförslag
samt problem sammanhängande med den pågående järnvägselektrifieringen
i vad de beröra distriktets arbetsområde. I den mån han icke är upptagen
av förenämnda uppgifter biträder han distriktsingenjören vid handläggningen
av denne påvilande ärenden med undantag dock för frågor rörande
distriktets automatiserade stationer.

Vid distriktsbyrån i Göteborg tjänstgör en ingenjör i A 20, vilken har till
uppgift att handlägga hyråns ärenden rörande arbeten i stationernas telefonnät
samt angående landskablar. Han skall därjämte biträda distriktets sektionsföreståndare
vid planerandet av större nätarbeten samt vid planläggningen
av landskabelarbetena och dimensioneringen av dessa kablar. Med
hänsyn till de krävande arbetsuppgifter, som sålunda åvila denne befattningshavare,
har han av styrelsen tilldelats förordnande att tjänstgöra såsom
ingenjör i 22 lönegraden. Styrelsen anser emellertid, att han bör beredas en
mot arten och omfattningen av hans arbetsuppgifter svarande ordinarie
tjänsteställning i A 22.

En vid li u v u d v e r k staden i N y n å s hamn placerad extra ordinarie
ingenjör i 24 lönegraden (ordinarie i A 20) förestår närmast under förste
verkstadsingenjören verkstadens materiallaboratorium. Verkstadens förmåga
att såväl i kvalitativt som i ekonomiskt hänseende hävda sig i konkurrensen
med den privata teletekniska industrien är i stor utsträckning beroende av
att endast fullgod material användes i verkstadens produkter samt av att de
tekniska framstegen på här ifrågavarande område uppmärksamt följas. Befattningshavaren
beil- nu uppflyttas till ordinarie verkstadsingenjör i Ä 26.

A tekniska avdelningens ritkontor vid huvudverkstaden uppgöras alla detaljritningar
för verkstädernas standard- och lagermateriel, varjämte å telegrafstyrelsens
olika avdelningar verkställda ritningar å arbeten, som skola
utföras vid verkstäderna, där undergå granskning ur tillverknings- och materielsynpunkt.
Ritkontoret, som sysselsätter ingenjörer, kopister och övrig
personal till ett sammanlagt antal av omkring 30, förestås för närvarande
av en ingenjör i A 20. Av honom fordras ingående kännedom örn nya och
äldre konstruktioner inom området för verkstädernas tillverkning samt omfattande
kunskaper i de tillverknings- och materialfrågor, som beröra produktionen.
Ilan måste besitta stor teknisk kunnighet. Med hänsyn till de
fordringar, som sålunda ställas på innehavaren av befattningen, måste hans
nuvarande tjänsteställning anses vara alltför låg. Styrelsen anser en höjning
av hans tjänst till A 22 väl motiverad.

Vid huvudverkstaden finnes en särskild avdelning, benämnd avdelningen
för driftservice, som har till uppgift att för samtliga verkstäders del planera
och ombesörja ändringar och reparationer av verkstädernas inredning och

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

maskinutrustning och som handhar modernisering och skötseln av deras
transportorgan samt kratt- och värmecentraler med tillhörande ledningar.
De omfattande och skiftande arbetsuppgifter, som åvila avdelningen, medföra
att stora krav i fråga om tekniskt kunnande och praktisk erfarenhet
å hithörande områden måste ställas på den tjänsteman, för närvarande en
ingenjör i A 20, som närmast under verkstadsöveringenjören har att leda
och svara för avdelningens arbete. Det åligger honom att följa den tekniska
utvecklingen på de områden, som beröra avdelningens arbete, och det fordras
av honom att lia blick för och förmåga att tillvarataga de möjligheter till
rationalisering, som till följd av nämnda utveckling eller i övrigt kunna föreligga
för verkstädernas del. I betraktande av omfattningen av de föreståndaren
åliggande arbetsuppgifterna och den stora betydelse deras rätta handhavande
har för verkstadsdriften samt den kompetens och erfarenhet, som
med anledning härav måste fordras av föreståndaren, anser styrelsen en
höjning av hans tjänst till A 22 vara synnerligen befogad.

Av de vid ingenjör sk ont oren till uppflyttning föreslagna befattningshavarna
tjänstgör en å ingenjörskontoret i Luleå och två å ingenjörskontoret
för Stockholms felbyrå.

Vid ingenjörskontoret i Luleå tjänstgör en ingenjör i A 20, vilken av styrelsen
förordnats att inneha befattning såsom extra ordinarie ingenjör i 24
lönegraden. Denne har som främsta arbetsuppgifter att närmast under sektionsföreståndaren
svara för upprättandet av arbetsförslag, huvudsakligen
beträffande stationsarbeten, att handlägga ärenden som avse anläggningar
för militären och för civilförsvaret samt att handha sektionens personalärenden.
Han biträder därjämte med utredningar och vid handläggningen av
de löpande ärendena i övrigt å ingenjörskontoret. Med hänsyn till de göromål,
som han har sig ålagda, samt till de fordringar, som ställas på honom
vid fullgörandet av desamma, anser styrelsen att han nu bör beredas ordinarie
anställning i 24 lönegraden.

Vid ingenjörskontoret för Stockholms felbyrå finnas anställda två ingenjörer
i A 20. Den ena av dem har att organisera och leda samt övervaka
arbetet nied felavhjälpning och reparationer å samt allmänt underhåll av
riks- och landskablarna inom fjärde distriktet ävensom att handlägga ärenden
rörande ändringsarbeten å befintliga samt skarving och pupinisering
av nya lands- och s. k. trunkkablar. Den andre handhar ledningen och övervakningen
av arbetet med felavhjälpning och reparationer å samt allmänt
underhåll av lokalkablar och en del äldre landskablar inom distriktet. Under
hans överinseende stå vidare alla utöknings- och nybyggnadsarbeten å såväl
överdragsstationen i Stockholm som å undersökningsavdelningen för distriktets
landskablar. De arbetsuppgifter, som anförtrotts de två ingenjörerna,
äro såväl kvantitativt som kvalitativt av stor betydenhet. Med hänsyn härtill
samt till de stora fordringar, som ställas på dem, har styrelsen funnit
sig böra tilldela dem förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma
på ingenjör i 22 lönegraden. Styrelsen anser det angeläget, att befattningshavarna
nu beredas ordinarie anställning i sistnämnda lönegrad.

Allmänna lönenämnden framhåller i utlåtande den 15 februari 1946, att,
såvitt lönenämnden kunnat linna, omedelbara åtgärder äro påkallade för
att häva den brist på kvalificerad ingenjörspersonal, som för närvarande synes
råda inom telegrafverket. Belysande i detta hänseende är, alt, enligt vad
sorn under hand upplysts för lönenämnden, antalet civilingenjörer i telegrafverket
nedgått med 10 sedan år 1940, samtidigt som verkets snabba tillväxt
och alltmer komplicerade tekniska anordningar otvivelaktigt medfört ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

starkt ökat behov av sådan pesonal. Lönenämnden har därför icke velat
inskränka sig till att förorda åtgärder, som kunde föranleda ett uppskov
med ställningstagandet till telegrafstyrelsens förslag i dess helhet.

Lönenämnden anför därefter i huvudsak följande.

Beträffande transmissionsavdelningens sektion för överdragsstationer Inunder
hand framhållits, att sektionen handhar praktiskt taget alla för överdragsstationernas
färdigställande erforderliga arbeten från planeringsstadiet
och till dess alt stationerna äro färdiga att tågås i bruk. Sektionsföreståndaren
måste därför vara en framstående fackman både inom starkströms- och
teleteknik, ha goda kommersiella insikter för att tillfredsställande kunna
föra förhandlingar med strömleverantörer och andra leverantörer och även
vara en god arbetsledare, eftersom han icke blott utövar chefsskapet för sektionens
konstruktionsavdelning och transmissionsavdelningens experimentverkstad
utan även handhar ledningen av monteringsarbetena på överdragsstationerna.
Antalet tjänstemän å sektionen uppgår för närvarande till 36,
varav 19 med ingenjörsutbildning. Med beaktande av vad sålunda upplysts
har lönenämnden ansett sig kunna lämna förslaget örn uppflyttning av förevarande
sektionsföreståndare från A 26 till A 27 utan erinran.

För driftsbgråns rationaliseringsavdelning, som förestås av en byrådirektör
i A 28, avses enligt telegrafstyrelsens framställning i nu ifrågavarande
del 2 byråingenjörer och 1 linjeingenjör i A 26. Då järnvägsstyrelsen i sitt
förslag angående högre tjänster m. m. för motsvarande avdelning inom dess
drifttjänstbyrå icke räknat med andra högre ingenjörsbefattningar än föreståndaren
i A 28 och en byråingenjör i A 26, måste lönenämnden sätta i
fråga, huruvida telegrafverkets behov av kvalificerad ingenjörspersonal för
rationaliseringsa vdelningen kan vara så mycket större, att till föreståndarens
förfogande måste ställas icke mindre än 3 ingenjörer i 26 lönegraden.

För den ingenjör å driftsbyråns husby ggnadsavdelning, vilken förestår sektionen
för fastighetsförvaltning och allmänna ärenden, vill lönenämnden ifrågasatta,
huruvida icke en placering i A 22 är tillfyllest.
o Beträffande arbetsuppgifterna för den ingenjör i A 20 med förordnande
såsom extra ordinarie ingenjör i Eo 24 å driftsbyråns ani äg g ning sand el ning,
som skulle uppflyttas till byråingenjör i A 26, har lönenämnden bland annat
inhämtat, att han har att granska från distriktschefema inkommande förslag
till manuella och automatiska växelstationer med beaktande av om de
innebära en rationell utbyggnad med hänsyn till stationsområdesindelningen.
Härvid uppgöras även jämförande kostnadskalkyler för olika utbvggnadssätt.
Han har vidare att granska de förslag till linje- och nätarbeten, som
distriktschefema framlägga. De angivna arbetsuppgifterna synas lönenämnden
vara av så ansvarsfull beskaffenhet, att lönenämnden finner den föreslagna
uppflyttningen av befattningshavaren i fråga till byråingenjör i A 26
motiverad.

Med anledning av telegrafstyrelsens förslag om uppflyttning från A 20
till A 22 av den ingenjör å förrådsbyråns tekniska avdelning, som har hand
om redigeringen av telegrafverkets materielkatalog, vill lönenämnden erinra,
att lönenämnden i utlåtande den 22 januari 1946 angående vissa ändringar
i fråga örn antal och löneställning beträffande ordinarie befattningar
vid statens vattenfallsverk uttalat sig för en placering i A 20 såsom byTåassistent
av den befattningshavare, som i egenskap av föreståndare för förradskontorets
trycksaksavdelning bland annat har att redigera och ombesörja
tryckning av vattenfallsstyrelsens katalog över redskap och standardiserad
förrådsmateriel samt att fortlöpande komplettera och modernisera

Kungl. Maj-.ts proposition nr 239.

nämnda katalog. Med hänsyn härtill synes det lönenämnden tveksamt, om
ifrågavarande befattningshavare å telegrafstyrelsens förrådsbyrå nu bör uppflyttas
i högre lönegrad. Då det emellertid torde vara av^ särskild betydelse,
att å en befattning av här förevarande slag kunna bibehålla en befattningshavare
med erfarenhet från olika delar av telegrafverkets verksamhet, vill
lönenämnden icke motsätta sig den föreslagna uppflyttningen av denne befattningshavare
till A 22.

För en ordinarie ingenjör i A 20 med förordnande såsom extra ordinarie
ingeniör i Eo 24 å kabelkontoret har styrelsen begärt en linjeingenjörsbefattning
i A 26. Denne befattningshavare har enligt vad som under hand
upplysts från telegrafstyrelsen i huvudsak samma arbetsuppgifter som den
ingenjör i A 22 — likaledes med förordnande som extra ordinarie ingenjör
i Eo 24 — för vilken styrelsen hemställt örn en ingenjörsbefattning i A 24.
Ifrågavarande befattningshavare förestå var sin kabelläggningsavdelning. En
tredje sådan avdelning förestås av en linjeingenjör å övergångsstat.

Lönenämnden, som i och för sig icke har något att erinra mot att linjeingenjörsbefattningar
i A 26 avses för föreståndarna för kabelläggningsavdelningarna,
finner det med hänsyn härtill principiellt otillfredsställande,
att för en sådan avdelning skulle inrättas en ingenjörsbefattning i 24 lönegraden.
Enligt vad lönenämnden under hand inhämtat, kan det emellertid
för närvarande icke överblickas, i vad mån det i framtiden blir erforderligt
med 3 kabelläggningsavdelningar. Försiktigheten har därför ansetts bjuda
att en av ifrågavarande föreståndare — vilken hittills icke tagits i anspråk
såsom ledare för kabelläggningsarbeten i samma utsträckning som den, vilken
föreslagits placerad i A 26 — tills vidare icke placeras högre än i 24
lönegraden. Denna placering skulle bättre motsvara de arbetsuppgifter, som
förut regelmässigt åvilat ifrågavarande befattningshavare. Med hänsyn till
sålunda föreliggande särskilda omständigheter vill lönenämnden icke motsätta
sig telegrafstyrelsens förslag i här ifrågavarande delar.

I övrigt ha telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden
anledning till särskilt uttalande.

De förslag från telegrafstyrelsens sida, för vilka jag här redogjort, gälla Departementsuppfattning
av ett betydande antal ingenjörstjänster. Det torde med hänsyn thelen.
härtill icke vara ägnat att förvåna, om jag vid ett första påseende funnit
tveksamt, huruvida uppflyttningar i den omfattning, som föreslagits, böra
vidtagas medan utredning rörande en allmän lönereglering pågår. Jag har
emellertid vid en mera ingående prövning av de föreliggande förslagen låtit
denna tveksamhet falla. Avgörande härvid har i första hand varit den tekniskt
betonade moderniserings- och rationaliseringsprocess, som pågått och alltjämt
pågår inom telegrafverket och som omfattar samtliga dess rörelsegrenar.

Det är tydligt, att denna omdaningsprocess måste leda till en kvalificering
av åtskilliga tekniska tjänster med därav följande förändringar av arbetsuppgifterna.
Att detta i sin lur bör återverka på befattningarnas lönegradsplacering
har jag redan inledningsvis berört.

Förändringarna av telegrafverkets tekniska rörelsegrenar ha emellertid lett
till att ännu ett spörsmål trängt fram i förgrunden. Jag syftar härvid på
rekryteringsfrågan. För verksledningen är det uppenbarligen en angelägenhet
av stor vikt att tillse, att verket har tillgång lill befattningshavare, sorn äro

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

kompetenta att övertaga de befattningar, som av olika anledningar bli vakanta.
Det ligger i sakens natur, att rekryteringen försvåras, om icke lönesättningen
framför allt beträffande de kvalificerade befattningarna är sådan, att den
svarar mot arbetsuppgifternas art och omfattning. Erfarenheterna ha visat,
att även av denna anledning en justering av lönesättningen beträffande
vissa befattningar vid telegrafverket är påkallad.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka telegrafstyrelsens förevarande förslag.
Jag vill tillägga, att de föreslagna uppflyttningarna icke leda till en förmånligare
befordringsgång för därav berörda befattningshavare än den som beträffande
liknande befattningar vid verket rådde före det senaste världskriget.
Såsom exempel må nämnas, att den genomsnittliga tjänstetiden för befordran
till ingenjörstjänst i 26 lönegraden under femårsperioden 1935—1939
var lägre än den som vid bifall till styrelsens förslag uppnås.

Vad i ärendet förekommit föranleder särskilt uttalande från min sida endast
i vad avser den till uppflyttning till A 24 föreslagna ingenjören i A 20
å driftsbyråns husbyggnadsavdelning. Lönenämnden har beträffande denne
befattningshavare ifrågasatt, huruvida icke en placering i A 22 vore tillfyllest.
Bortsett från att befattningshavaren redan är extra ordinarie i 24 lönegraden,
finner jag de med befattningen förenade arbetsuppgifterna icke skäligen
böra föranleda lägre placering än i A 24.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde å Kungl. Majit få ankomma
att meddela beslut örn minskning av antalet ingenjörer i A 20 med 30 och
antalet kontrollörer i A 20 med 1.

Uppflyttning av 5 ingenjörer från A 20 till linjeingenjörer i A 26. Telegrafstyrelsen
har föreslagit uppflyttning av 11 ingenjörer i A 20 (Eo 24) å
sektionernas ingenjörskontor till linjeingenjörer i A 26.

Till stöd för ifrågavarande förslag har telegrafstyrelsen anfört följande.

De elva vid ingenjörskontor placerade befattningshavarna äro sektionsföreståndarnas
ställföreträdare och närmaste män. Sektionernas utveckling
ävensom det förhållandet att sektionsföreståndarens tid till stor del tages i
anspråk för tjänsteresor inom sektionen har nödvändiggjort överflyttning för
självständig handläggning genom de biträdande ingenjörernas försorg av en
betydande del av föreståndarens arbetsuppgifter. Berörda tjänstemän måste
vara fullt insatta i alla de å tjänstestället förekommande göromålen.

Allmänna lönenämnden anför i huvudsak följande.

Enligt vad lönenämnden inhämtat, tjänstgjorde intill den 1 januari 1945
regelmässigt ordinarie ingenjörer i A 20 såsom närmaste män och ställföreträdare
till sektionsföreståndama. Från och med nämnda dag erhöllo emellertid
ett stort antal av dessa ingenjörer förordnande såsom extra ordinarie
ingenjör i Eo 24. Den 1 januari 1946 uppgick antalet dylika ingenjörer till
16. I övriga sektioner utgjordes vid sistnämnda tidpunkt föreståndarnas närmaste
män av 1 ingenjör i Eo 17, 3 ingenjörer i A 20, 3 ingenjörer i Eo 22,
1 ingenjör i A 20 med förordnande att fullgöra göromål, som eljest ankomma
på ingenjör i 26 lönegraden, och 4 linjeingenjörer. De fyra sistnämnda voro

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

placerade vid Stockholms och Göteborgs stadssektioner och sektionerna för
samma städers stationer. Av ifrågavarande 28 befattningshavare äro för närvarande
23 civilingenjörer.

Enligt vad telegrafstyrelsen under hand upplyst, har arbetsbördan för sektionsföreståndama
(förste sektionsingenjörer i A 27 eller sektionsingenjörer
i A 26) numera erhållit sådan omfattning, att de i stor utsträckning måst å
sina närmaste män överlåta att självständigt handhava vissa inom sektionen
förekommande arbeten. Inom en del sektioner har detta skett i så stor utsträckning,
att de föreliggande arbetsuppgifterna kunna sägas vara uppdelade
å sektionsföreståndaren och hans närmaste man, vilka var för sig svara för
sitt arbetsområde. Sektionsföreståndaren bibehåller dock så till vida ledningen
av sektionens arbete, att han i erforderlig mån avgör vilka uppgifter,
som skola handhavas av medhjälparen. Formellt åvilar även ansvaret för
samtliga inom sektionen utförda arbeten alltjämt sektionsföreståndaren. Telegrafstyrelsen
har emellertid ansett arbetsuppgifterna för sektionsföreståndarna
och deras närmaste män kvalitativt vara så likartade, att den funnit
sig böra framlägga förevarande förslag, vilket — om det genomföres — leder
till att i vissa sektioner såväl sektionsföreståndaren som hans närmaste man
kommer att tillhöra 26 lönegraden.

Det måste enligt lönenämndens mening möta betänkligheter att, då arbetet
med en allmän lönerevision pågår, genomföra förevarande uppflyttning av
vissa ingenjörer å sektionerna till linjeingenjörer i A 26, vilken löneställning
hittills endast tillämpats å sektionsföreståndamas närmaste män i Stockholms
och Göteborgs stadssektioner och sektionerna för samma städers stationer.

Det vill därför synas lönenämnden, som örn här ifrågavarande spörsmål rätteligen
borde upptagas till prövning i samband med den allmänna lönerevisionen.
Häremot talar dock angelägenheten av att vidtaga erforderliga åtgärder
till förhindrande av att i telegrafverket antalet ingenjörer med civilingenjörsexamen
eller andra däremot svarande högre kvalifikationer ytterligare minskas.
Med hänsyn härtill och till vad som upplysts angående de förändringar,
som ägt rum i nu ifrågavarande ingenjörers arbetsuppgifter, har lönenämnden
ansett sig böra taga deras löneställning under omprövning. Härvid har
lönenämnden funnit, att en placering i 26 lönegraden torde vara motiverad
för de ingenjörer, vilka tjänstgöra i sektioner, där den ovan omförmälda arbetsfördelningen
mellan sektionsingenjören och hans närmaste man är helt
genomförd, så att de praktiskt taget omhänderhava var sitt arbetsområde.

Huruvida ,så är förhållandet beträffande samtliga de ingenjörer, för vilka
telegrafstyrelsen föreslagit en inplacering i 26 lönegraden, undandrager sig
lönenämndens bedömande.

Liksom allmänna lönenämnden hyser jag betänkligheter mot att i så bety- Departementsdande
omfattning som telegrafstyrelsen föreslagit verkställa lönegradsupp- che-lenflyttning
av sektionsingenjörernas närmaste män. En dylik uppflyttning synes
mig åtminstone för närvarande böra ske endast i de fall, då behovet därav
är synnerligen trängande. Ehuru jag saknar utgångspunkter för ett sådant
bedömande anser jag mig i avvaktan på vidare erfarenhet icke böra tillstyrka
uppflyttning av mer än 5 av ifrågavarande befattningshavare.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att meddela beslut om
minskning av antalet ingenjörer i A 20 med 5.

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning i A 20 å kanslibyråns juridiska
avdelning, 1 förste byråsekreterarbefattning i A 24 å kanslibyråns
allmänna avdelning saint 1 byråsekreterarbefattning i A 21 å ckonomibyråns
utrikesavdelning. Till stöd för ifrågavarande förslag har telegrafstyrelsen
anfört följande.

A kanslibyråns j u r i d i s k a andel n i n g tjänstgör en förste
byråsekreterare i A 24 å övergångsstat. Denne överflyttades i samband med
telegrafverkets omorganisation år 1941 till nämnda byrå från förutvarande
linjebyrån, där han sedan den 1 april 1935 innehade befattning som sekreterare
i 24 lönegraden. Samtidigt överfördes till kanslibyrån de arbetsuppgifter
av juridiskt-administrativ natur, som tidigare åvilade honom å linjebyrån.
Befattningshavaren har lill huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden
angående de numera i allt större omfattning förekommande förvärven
av fastigheter för telegrafverkets drift, att medverka vid upprättandet av
kontrakt och i vassa fall efter särskilt uppdrag av styrelsen föra underhandlingar
med vederbörande säljare ävensom att handhava den rättsliga vården
av verkets fastigheter. Häri inbegripes bland annat till följd av telegrafverkets
ökade fastighetsförvärv eli allt större antal stadsplaneärenden, vilka
i telegrafverkets intresse ofta kräva förhandlingar å platsen med vederbörande
myndigheter och markägare. Vidare bär han att handlägga samtliga
vid telegrafverket förekommande expropriationsmål samt mål inför vattendomstol
beträffande verkets sjökablar. Även må nämnas de juridiska spörsmål
av olika slag, som föranledas av förläggningen av de stora rikskablarna.
I övrigt har han att i mån av tid biträda med handläggning av de juridiska
ärenden, som för sådant ändamål överlämnas till honom.

För utförande av nu nämnda göromål, vilka i stort sett handläggas självständigt,
måste med nödvändighet förutsättas, att befattningens innehavare
har sadan utbildning, som medför behörighet till domarbefattning.

Då de befattningshavaren åliggande arbetsuppgifterna helt taga hans arbetskraft
i anspråk, och då desamma under senare år blivit alltmer omfattande
och mera kvalificerade, finner styrelsen angeläget, att befattningshavaren
nu återuppföres å ordinarie stat och samtidigt gives en tjänsteställning,
som bättre än den nuvarande svarar mot hans krävande och ansvarsfulla
arbete och de för befattningen erforderliga kvalifikationerna

Karlshög råns allmänna avdelning förestås av en förste
by i asekreterare i A 26. Såsom dennes närmaste nian och ställföreträdare
tjänstgör en byrasekreterare i A 21.

Den allmänna ökningen av telegrafverkets rörelse under de senare åren
speciellt den darmed sammanhängande ökningen av telegrafverkets personal’
bär medi ort en stegring av arbetsuppgifterna även å kanslibyråns allmänna
avdelning, kvantitativt såväl som kvalitativt. Handläggningen av de allmanna
personal- och avlöningsärendena samt författningsärenden kräver
alltmer tid Härtill bidrar i väsentlig mån de numera allt oflare förekomn
a"dringarna av författningar, som beröra personal- och avlöningsioihallanden
samt tillkomsten av nya sådana författningar jämte utredningar
i samband härmed. Antalet ärenden, som av styrelsens övriga bvråer
nderstallas kanshbyran och vilka så gott som undantagslöst beröra allmänna
avdelningen, utvisar även en fortgående stark ökning

Under angivna förhållanden har en betydande del av avdeiningsföreståndarens
arbetsuppgifter undan for undan måst överflyttas på dennes när
mäste medhjälpare. Avdelningens mera kvalificerade göromål lia emellertid
nu natt en sadan omfattning, att en utökning av de härför avsedda arbetskrafterna
ar oundgängligen nödvändig. Behov föreligger därför av ytter -

Kunql. Maj.ts proposition nr 239.

ligare en kvalificerad tjänsteman å avdelningen. Med hänsyn till arten av de
arbetsuppgifter, som äro avsedda att påläggas ifrågavarande tjänsteman, bör
för denne icke ifrågakomma lägre tjänsteställning än såsom förste byråsekreterare
i A 24.

Beträffande befattningen å ekonomibyråns utrikesavdeln
i n g må erinras, att telegrafverket den 1 december 1924 öppnade en direkt
radiotelegrafförbindelse med New York. Det var därvid för verket en ekonomisk
angelägenhet av vikt, att telegramtrafiken till och från Amerika i
största möjliga utsträckning befordrades över denna förbindelse. På grund
av att transitoavgifterna till mellanliggande telegrafförvaltningar bortfalla
vid befordran direkt per radio, är nämligen den behållna inkomsten av dylika
telegram väsentligt större än av telegram, som befordras per kabel över
ett eller flera transitoland; i vissa fall kan merinkomsten för den radiobefordrade
transatlantiska telegramtrafiken uppgå till över 1 krona per taxerat
telegramord. Med hänsyn härtill samt för att åstadkomma en motvikt till
den intensiva propaganda, som bedrevs av flera utländska telegrafbolag för
trafikens bibehållande över de gamla kabelviorna, såg sig styrelsen föranlåten
att genom reklam- och upplysningsverksamhet söka förmå telegramkorrespondenterna
i landet att dels själva använda den direkta radiovian,
dels förmå sina transatlantiska affärsförbindelser att ävenledes utnyttja densamma.
Styrelsen uppdrog därför åt en av telegrafassistenten™ å styrelsens
revisionsavdelning att jämsides med sitt arbete å avdelningen övervaka den
amerikanska telegramti-afiken i nu berört hänseende samt att genom personliga
hänvändelser till telegramkorrespondenterna över hela landet tillvarataga
och bevaka telegrafverkets intressen på området i fråga. Nämnda^ tjänsteman,
vilken år 1936 befordrats till förste telegrafassistent i A 17 å revisionsavdelningen,
har på grund av telegramtrafikens ökning samt tillkomsten
år 1942 av direkta radiotelegrafförbindelser jämväl med Buenos Aires
■och Rio de Janeiro måst ägna allt större del av sin arbetstid åj här ifrågavarande
göromål och har under de senaste åren helt lösgjorts från sitt arbete
å revisionsavdelningen för att uteslutande ägna sig at propagandaverksamheten.
Det ifrågavarande reklamarbetet, som ställer stora krav på omdöme
och förhandlingsförmåga samt förutsätter ingående kännedom om den internationella
verksamheten på telegrafområdet och förefintliga telegramvior,
speciellt de nord- och sydamerikanska radio- och kabelbolagens olika
förbindelser såväl till Europa som mellan och inom Nord-, Central- och
Sydamerika jämte Västindien, tenderar att öka i omfattning och täger helt
sin man i anspråk. Styrelsen anser därför, att det för ifrågavarande arbete nu
bör inrättas en särskild befattning, placerad å ekonomibyråns utrikesavdelning.
Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning anser styrelsen,
att innehavaren av befattningen bör som byråsekreterare placeras i A 21.

Styrelsens förevarande förslag lia icke givit allmänna lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.

De skäl, telegrafstyrelsen anfört lill stöd för ifrågavarande förslag, synas Departementsmig
övertygande. Jag tillstyrker alltså, att 1 förste byråsekreterarbefattning cJielRni
A 26, 1 förste byråsekreterarbefattning i A 24 och 1 byråsekreterarbefattning
i A 21 inrättas.

Uppflyttiiiiig av 1 kontrollör å radiobyrån från A 20 till förste kontrollör

i A 22. Befattningshavaren förestår byråns licensavdelning.

Bihang lill riksdagens /irolokoll 1946. 1 sami. Kr 239. ■''>

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departements chefen.

Till stöd för den föreslagna uppflyttningen anför telegrafstyrelsen följande.

Befattningshavaren i fråga har att leda och svara för arbetet å avdelningen.
Det åligger honom därjämte att uppgöra förslag till ändrade licensbestämmelser,
att utarbeta instruktioner och blanketter, verkställa utredningar,
föra statistik av olika slag, övervaka tryckning^ och distribuering därav
samt uppgöra ekonomiska sammanställningar. På honom ankommer att
planlägga, dirigera och inspektera arbetet med licenskontrollen i hela landet,
att anställa vid densamma sysselsatt personal och att övervaka handhavandet
av de för kontrollen använda bilarna. Licenskontrollen kräver en synnernerligen
noggrann planering och övervakning. Han skall därjämte -— sedan
de nuvarande licensbestämmelserna trädde i kraft den 1 oktober 1943
handlägga alla ärenden i samband med domstolsutslag rörande olovligt innehav
av radiomottagningsapparat och skall till polismyndigheter och domstolar,
örn så påfordras, lämna besked rörande tolkning och tillämpning av
licensbestämmelserna. Antalet ärenden i samband med domstolsutslag utgjorde
1 666 för tiden Vid 1943—30/a 1944 och 2 005 för tiden 7io 1944—3 /„
1945. Det till avdelningen hörande licensregistret omfattar för närvarande
cirka 280 000 licensinnehavare. Den personal, som är direkt underställd ifrågavarande
befattningshavare, uppgår för närvarande till 19 ständigt tjänstgörande,
varjämte tillkommer ett antal extraanställda under vissa delar av
året. Licensantalet för hela riket, som den 1 januari 1935 utgjorde cirka
733 000 och den 1 januari 1940 var 1 358 000, beräknas vid årsskiftet 1945/46
överstiga 1 800 000.

Ifrågavarande befattningshavare åligger även att lämna telegrafverkets
stationsföreståndare upplysningar och råd rörande handhavandet av licensregistren
på stationerna och ordnandet av licensarbetet på desamma och
har att handlägga avdelningens omfattande skriftväxling med allmänheten i
licensfrågor.

När den under kriget nedlagda amatörradioverksamheten ater kommer i
gång, är avsikten att arbetet med hithörande frågor till stor del skall förläggas
till licensavdelningen.

Med hänsyn till det allt mer omfattande och betydelsefulla arbete, som
åvilar föreståndaren för licensavdelningen, och de stora fordringar, som
måste ställas på hans förmåga att sköta detta arbete, finner styl elsen, att
hans lönegradsplacering är för låg.

Allmänna lönenämnden anser, att med prövning av frågan örn förbättrad
löneställning för befattningshavaren bör anstå, till dess överblick kan vinnas
rörande de arbetsuppgifter, som ett återupptagande av amatörradioverksamheten
kan medföra för honom.

Av den av telegrafstyrelsen lämnade redogörelsen framgår enligt mitt förmenande,
att de arbetsuppgifter, som åvila föreståndaren för radiobyråns
licensavdelning, till såväl art som omfattning motivera en uppfattning av
befattningen till 22 lönegraden. Särskilt gäller detta, sedan enligt medgivande
av Kungl. Maj:t amatörradioverksamheten nyligen åter kommit i gång.
Under åberopande härav anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.
Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj :t ankomma att meddela beslut örn härav
betingad minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Omklassificering av vissa trafikanstalter. I skrivelse den 3 november 1945
har telegrafstyrelsen framlagt förslag till provisorisk omklassificering av
vissa trafikanstalter. Förslaget går ut på följande ändringar.

Till klass 1 A (A 26) skulle från klass 1 B (A 24) uppflyttas centralstationerna
i Jönköping, Karlstad, Västerås, Kalmar, Skelleftea och Lnnea. Till
klass 1 B skulle från klass 2 (A 22) uppflyttas centralstationerna i Arvika,
Norrtälje, Ludvika och Uddevalla. Därjämte skulle till klass 2 från klass 3
(A 20) uppflyttas centralstationerna i Trollhättan, \ara och Karlskoga.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt styrelsens förslag utom i vad avser
uppflyttning av centralstationerna i Skellefteå och Umeå. Med hänsyn härtill
anser jag mig böra närmare redogöra för vad i avseende» å nämnda stationer
förekommit. I övrigt hänvisar jag till handlingarna i ärendet.

Telegrafstyrelsen anför till stöd för förslaget örn uppflyttning av centralstationerna
i Skellefteå och Umeå från klass 1 B till klass 1 A följande.

Nämnda stationer ha uppnått en sådan storlek, att en höjning i klass är
starkt motiverad. Poängtalen för dessa båda stationer utgjorde år 1935 819
respektive 774 samt ha därefter stigit till 1 738 respektive 1 700, vilket innebär
en ökning med 112 respektive 120 %>. Det är att förutse, att dessa stationers
utveckling skall, liksom övriga norrlandsstationers, också i framtiden
fortgå i snabb takt.

Allmänna lönenämnden anför i utlåtande den 18 december 1945, att med
uppflyttning av centralstationerna i Skellefteå och Umeå bör anstå. Reservation
har häremot avgivits av det innehall, som angivits vid behandlingen
av motsvarande förslag beträffande postverket.

I fråga om den principiella utgångspunkt, från vilken förslagen till provisorisk
omklassificering av trafikanstalterna enligt min mening böra bedömas,
får jag hänvisa till vad jag anfört vid behandlingen av generalpoststyrelsens
förslag till provisoriska omklassificeringar.

Beträffande centralstationerna i Skellefteå och Umeå har allmänna lönenämnden
icke närmare utvecklat, varför dessa trafikanstalter icke nu böra
uppflyttas i klass. Enligt min mening talar den förändring av rörelsen, som
kan utläsas av poängtalens stegring, för att en uppflyttning bör ske. Jag vill
framhålla, att poängtalen för dessa stationer överstiga lägsta poängtalet för
stationer av klass 1 A (981) med 757 respektive 719 poäng. Jag anser mig
alltså böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag oförändrat.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör antalet telegrafkommissarier
av klass 1 A i A 26 ökas med 6, antalet telegrafkommissarier av klass 1 B
i A 24 minskas med 2 och antalet telegrafkommissarier av klass 2 i A 22
minskas nied 1. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela beslut örn
minskning av antalet telegrafkommissarier av klass 3 i A 20 med 3.

Införande av linjemästare i A 18, radiokoinniissarie i A 18 och A lii samt
förste kansliskrivare i A 12. Uteslutning av linjemästare i A 17 och radiokommissarie
i A 15. Till stöd för ifrågavarande förslag anför telegrafstyrelsen
följande.

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Sek linus föreståndarna lia lill sin hjälp linjemästare, vilka envar
inom sitt bestämda område (linjemästarområde) lia att svara för den direkta
arbetsledningen. Inför vederbörande sektionsföreslåndare äro linjemäsiama
ansvariga för att arbetena utföras på elt ekonomiskt och tekniskt riktigt
sätt. alt de bedrivas nied tillbörlig skyndsamhet och ordning samt att i övrigt
vid arbetenas utförande telegrafverkets intressen tillvaratagas på bästa möjliga
sätt. Linjemästarna intaga en viktig förtroendeställning mellan arbetarpersonalen
oell telegrafverket såsom arbetsgivare.

Frågan örn linjemästarnas lönegradsplacering bar för några år sedan varit
föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. Sedan i augusti 1938
tillkallats sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda med omprövning
av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande
verk, hemställde styrelsen i skrivelse lill Kungl. Majit den 22 oktober
1938, att befattningen linjemästare måtte uppflyttas från 16 till 17
lönegraden. Styrelsen anförde i sammanhanget, att ifrågavarande befattningar
i allmänhet vore slutposter. För befordran till dessa krävdes som regel
en genom mångårigt arbete dokumenterad praktisk-teknisk duglighet och
arbetsledarförmåga. Det ansvar, som åvilade dessa befattningshavare, vore
även tämligen vittgående, och deras insatser vore för telegrafverket av stor
ekonomisk betydelse. När därtill såsom följd av den allmänna utvecklingen
deras arbete kvantitativt ökats och i kvalitativt hänseende blivit svårare att
bemästra, bade det ansetts rimligt, alt de bereddes förbättrad tjänsteställning.

De sakkunniga förklarade, att fog syntes förefinnas för en differentiering,
varför möjlighet borde beredas att placera de med de mest kvalificerade arbetsuppgifterna
sysselsatta linjemästarna i 17 lönegraden. De sakkunniga
tillstyrkte därför, att befattningen linjemästare upptoges jämväl i nämnda
lönegrad. Detta förslag vann statsmakternas bifall, och befattningen i fråga
infördes sålunda jämväl i 17 lönegraden, räknat från och med den 1 juli
1942. För närvarande finnas 12 linjemästare i A 17.

Vad styrelsen år 1938 anförde i fråga örn den ekonomiska betydelsen för
telegrafverket av linjemästarnas insatser samt angående vikten även i övriga
hänseenden av deras arbetsuppgifter och det därmed förexiade ansvaret härunder
de därefter förflutna åren än mer vunnit i styrka. Sedan dess ha genom
den allmänna utvecklingen av telegrafverkets rörelse samt genom den
tekniska omdaning, som ägt rum och alltfort pågår inom telegrafverkets
verksamhetsområde, kraven på de linjemästare, som sysselsättas med de
mest kvalificerade göromålen, ytterligare skärpts och detta i sådan grad, att
deras tjänsteställning icke längre kan anses på skäligt sätt motsvara omfattningen
och arten av deras göromål. De i 17 lönegraden placerade linjemästarna
äro sålunda enligt styrelsens mening i för låg tjänsteställning. Det
må i detta sammanhang nämnas, att vissa med ifrågavarande befattningar
jämförbara tjänster å andra båll i statsförvaltningen äro hänförda till A 18.

Styrelsen finner starka skäl tala för att de nu avsedda linjemästarbefattningarna
uppflyttas i lönegrad, och föreslår i sådant syfte, att i tjänsteförteckningen
för telegrafverket införes befattningen linjemästare i Ä 18 och
att samtidigt befattningen linjemästare i A 17 utgår ur förteckningen. Vid
bifall till detta förslag har styrelsen för avsikt att i särskild framställning
lid Kungl. Majit föreslå inplacering i A 18 jämväl av ett antal nuvarande
linjemästare i A 16, vilka äro sysselsatta med så kvalificerade och omfattande
arbetsuppgifter, att en höjning av befattningarna till sistnämnda lönegrad
är starkt påkallad, vai-jämte styrelsen kommer att föreslå inrättande av ett
antal nya linjemästartjänster i A 18, varav behov nu föreligger.

Med den utveckling trafiken nu tagit vid de radiostationer, som förestås

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

av radiokommissarie i A 15, varmed följt ökade och betydligt
mera ansvarsfulla arbetsuppgifter för föreståndarna, anser styrelsen dessa
föreståndares tjänsteställning för låg. Tidigare lia vissa av ifrågavarande
.stationer föreståtts av radiokommissarier i A 22 oell i ett fall av en ingenjör
med högskoleutbildning. Att befattningarna såsom föreståndare för dessa
stationer ansetts böra sänkas i lönegrad bar berott därpa, att tratikens dåvarande
omfattning icke motiverade befattningarnas bibehållande i den högre
lönegraden. Så mycket angelägnare synes det styrelsen vara att nu, när
på grund av den allmänt ökade radiotrafiken förhållandena radikalt ändrats
och införandet av tekniskt mera komplicerade anordningar gjort föreståndarbefattningarna
betydligt mera svårskötta och ansvarsfulla, åstadkomma
en rättvis reglering av vederbörandes lönegradsplacering.

Alltefter den betydelse här ifrågavarande stationer ha samt arten och omfattningen
av det arbete, som påvilar vederbörande föreståndare, anser styrelsen,
att en uppfattning av föreståndarbefattningarna till A 18 respektive
A 16 bör ske. Någon ändring av benämningen synes därvid icke påkallad.

Styrelsen föreslår därför, att i tjänsteförteckningen för telegrafverket införes
befattningen radiokommissarie i A 18 respektive A 16 oell att befattningen
samtidigt utgår i A 15. Förslag angående antalet radiokommissariebefattningar
i de sålunda föreslagna nya lönegraderna kommer styrelsen
senare att framlägga i särskild skrivelse till Kungl. Majit.

Vid telegrafverket finnes ett antal k a n s l i s k r i v are (Alli, vilka utföra
ett mera kvalificerat arbete än sorn i allmänhet åligger tjänsteman i
dylik befattning. Den närmaste befordringsmöjligheten för ifrågavarande
tjänstemän utgör för närvarande befattningen kontorsskrivare (A 15). En
befordran av dem till sistnämnda befattning finner styrelsen emellertid icke
befogad, då det arbete de ha att utföra, ehuru mera kvalificerat än kansliskrivares,
dock icke når upp till det sorn normalt ankommer på innehavare
av kontorsskrivarbefattning.

För beredande av skälig befordran av bär omhandlade befattningshavare
föreligger därför vid telegrafverket behov av lämplig kontorsbefattning mellan
11 och 15 lönegraderna. Detta behov finner .styrelsen bäst kunna tillgodoses
genom att i tjänsteförteckningen för telegrafverket i A 12 införes
befattningen förste kansliskrivare. Styrelsen vill erinra örn alt dylik befattning
sedan lång tid tillbaka finnes vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
En placering av tjänstemännen i fråga i sistnämnda lönegrad skulle
enligt styrelsens mening viii motsvara betydenheten av del arbete, som är
ålagt vederbörande. Genom införande av förste kansliskrivarbefattning skulle
härjämte åstadkommas en motsvarighet inom kontorsområdet till de vid telegrafverket
i 12 lönegraden nu befintliga befattningarna förste kassör, förste
telegrafexpeditör och förste vaktföreståndare.

Styrelsen föreslår alltså, alt i tjänsteförteckningen för telegrafverket införes
befattningen förste kansliskrivare i A 12. Under förutsättning av bifall
till detta förslag torde styrelsen framdeles få till Kungl. Majit inkomma med
särskild framställning rörande det erforderliga antalet dylika tjänster.

Allmänna lönenämnden anför bland annat följande.

Lönenämnden finner styrelsens förslag örn införande av linjemästare i A 18
och uteslutningen av befattningen i A 17 i och för sig icke giva anledning
till erinran. Vad styrelsen anfört angående det framlida utnyttjandet av 18
lönegraden för linjemästare föranleder lönenämnden att framhålla, att 16
lönegraden dock alltjämt bör bibehållas såsom normallönegrad. Erinras ina,
att av överbanmästarbefattningarna vid statens järnvägar 6 tillhöra A 18
och 44 A 16.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements chefen.

Förslaget att radiokommissariebefattningen i A 15 i telegrafverkets tjänsteförteckning
skall utbytas mot radiokommissariebefattningar i A 16 och
A 18, föranleder icke någon erinran från lönenämndens sida.

Icke heller har lönenämnden något att invända mot att i telegrafverkets
tjänsteförteckning införes befattningen förste kansliskrivare i A 12.

Vad telegrafstyrelsen föreslagit föranleder ej heller från min sida någon
erinran. Jag vill endast i anslutning till allmänna lönenämndens uttalande
framhålla, att 16 lönegraden alltjämt bör vara normalgrad för telegrafverkets
linjemästare. Antalet befattningar i de nya tjänstegraderna torde sedermera
efter förslag av styrelsen få fastställas av Kungl. Maj:t.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har
vidare föreslagit uppfattning av dels 1 förste byråsekreterare å tekniska byråns
allmänna avdelning från A 24 till A 26, dels 1 Överkontrollör å samma
byrås stationsavdelning från A 24 till trafikinspektör i A 26, dels 1 förste
telegrafassistent å driftsbyråns rationaliseringsavdelning från A 17 (Eo 24)
till förste byråsekreterare i A 24, dels 1 kontrollör å radiobyråns fartygsstationsavdelning
från A 20 till Överkontrollör i A 24, dels 1 bokhållare å ekonomibyråns
ekonomiavdelning från A 17 till byråsekreterare i A 21, dels 1
kontrollör å förrådsbyråns katalogredaktion från A 20 till byråsekreterare
i A 21, dels 1 radiokommissarie vid Stockholms telegrafstation från A 22 till
Överkontrollör i A 24, dels 1 förste kontrollör vid Göteborgs telefonstation
från A 22 till Överkontrollör i A 24, dels 1 kontrollör vid centrala rundradioförstärkarstationen
i Stockholm från A 20 till förste kontrollör i A 22, dels
1 kontrollör vid Stockholms telefonstation från A 20 till förste kontrollör i
A 22, dels 1 kontrollör vid Malmö telefonstation från A 20 till förste kontrollör
i A 22, dels ock 1 kontrollör vid Uppsala station från A 20 till förste
kontrollör i A 22.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har telegrafstyrelsen anfört i
huvudsak följande.

Såsom föreståndare för tekniska byråns all m anna aude lni
n g tjänstgör en förste byråsekreterare i A 24 med förordnande såsom
förste byråsekreterare i A 26. Denne har närmast till uppgift att svara för
byrån åvilande göromål av mera administrativ natur, såsom uppsättande
av expeditioner i å byrån behandlade och avgjorda ärenden, uppgörande
av förslag till avtal rörande de av byrån verkställda upphandlingarna av
telefon- och telegrafteknisk utrustning samt kraftutrustning m. m. för olika
anläggningar, utförande av vissa ekonomiska utredningar i samband med
planläggningen av de arbeten, som skola utföras under tekniska byråns överinseende,
utfärdande av arbetsorder till distrikten å dylika arbeten, skriftväxling
med myndigheter och institutioner i skiftande frågor, uppgörande
av avtal med tjänstemän angående nyttjanderätt för telegrafverket till av dem
gjorda uppfinningar samt behandling av frågor rörande den till byrån hörande
personalen, vilkens antal numera överstiger 300. Härtill kommer under
normala förhållanden skriftväxling med utländska förvaltningar och
institutioner i telegraf- och telefontekniska angelägenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Förslag om befattningens uppfattning till A 26 framfördes i fiol och tillstyrktes
av allmänna lönenämnden men föranledde icke någon utgärd.

Såsom ansvarig för förekommande arbetsuppgifter av trafikteknisk art i
samband nied planering för nya telefonstationer och telefonnätets automatisering
tjänstgör å t e k n i s ka byrå n s s t a 11 o n sa v d e l ni n g en
trafiktjänsteman i överkontrollörs tjänsteställning (A 24).

Redan vid sitt förslag om inrättande av denna tjänst framholt styrelsen i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1934, att de arbetsuppgifter, som
skulle komma att åvila innehavaren av tjänsten, vore sa ansvarsfulla och
omfattande, att de redan då bort påkalla tjänstens placering i-> lönegraden
men att styrelsen tills vidare velal inskränka sm hemställan till att avse en
överkontrollörstjänst. Krav på höjning av tjänsten till trafikinspektör grad
(A 26) har därefter vid olika tillfällen framförts utan att föranleda någon

^ Ilen kraftiga ökning av styrelsens arbetsuppgifter — icke minst i vad
angår planering för nya och utbyggnad av äldre telefonstationer samt toi
automatisering av landsbygdens telefonnät — som uppkommit genom de
senaste årens rekordartade abomienttillströmning och de skärpin kraven pa
förbättrade telekommunikationer, har emellertid i påfallande grad okat omfånget
och betydelsen av de med här ifrågavarande tjänst förenade aremålen
och därmed också i motsvarande grad kraven Pa tjärnhrns innehavare
Av största vikt är att styrelsen tor denna befattning kan försäkra sig örn
en arbetskraft med grundlig erfarenhet på det trafiktekniska olin adel, v
ken kan påräknas vilja kvarbliva å befattningen. Detta kail ske allenast örn
tjänsten erbjuder sin innehavare en sådan lönestallmng att lian icke nodgas
på annat håll inom verket söka den befordran, vartill de kvalifikationer,
vilka i föreliggande fall måste förutsättas hos vederbörande, berättiga honom
Styrelsen finner det därför nu synnerligen angelaget, alt tjänsten utan
ytterligare uppskov höjes till tidigare föreslagen lönegrad.

* Ä drift s b g r å n s r atia nal i s c r i ny s a udel n i n y tjänstgör 1
förste telegrafassistent i A 17, vilken från och nied den 1 jarman 194» förordnats
att inneha befattning såsom extra ordinarie förste byrasekreterare

i 24 lönegraden. .. ,

Ifrågavarande befattningshavare har sig numera alagt att närmast unde!
avdelningsföreståndaren svara för frågor rörande kontorsorganisation och
kontorsrationalisering inom telegrafverket. Han har därvid a 11 följa lil vecklingen
på de kontorsorganisatoriska och kontorstekniska omradena, tor att
telegrafverket skall så snabbt som möjligt kunna tillgodogöra sig de torbattringar
samt förenklingar och nykonstruktioner, som framkomma pa dessa
områden Han skall verkställa undersökningar och arbetsstudier av kontorsoch
organisationsteknisk art, taga initiativ till och framlägga förslag . kontorsrationaliseringsfråger
samt handlägga ärenden rörande de organisatoriska
omläggningar eller andra åtgärder beträffande kontorsarbetet, som i rationaliseringssyfte
bli föremål lör styrelsens behandling. Den omhandlade befattningshavaren
besörjer även frågor rörande den kontorstekniska utrustningen,
blanketter och formulär samt övriga hjälpmedel å kontorsavdelning arna

m. lii. ,

De arbetsuppgifter, sorn sålunda ankomma pa den nämnde befattningshavaren,
äro av stor ekonomisk betydelse för telegrafverket och ställa stora
fordringar på befattningshavaren, icke minst i fråga örn initiativkraft, självständighet
i omdömet samt förmåga att i de mångå gånger grannlaga spörsmålen
samarbeta med tjänstemän i olika ställning.

Uppdraget ät styrelsen att från och med den 1 juli 1931 tillhandahålla erforderlig
radiotjänst för luftfarten bar medfört eli alltmer ökat arbete för

Kungl. Maj:ts proposition nr 239-

radiobyråns fartygs station sand elain g, under vilken ifrågavarande
radiotjänst sorterar, avseende dels nybyggnad av markstationer
och dels trafiken vid dessa stationer samt anläggningarnas drift och underhåll.
Antalet civila markstationer är för närvarande åtta, varjämte luftfartsstyrelsen
för hudgetåret 1946/47 äskar medel för ytterligare sådana stationer.

Radiobyrans fartygsstationsavdelning, som förestås av en byrådirektör,
handhar utom radiotjänsten för luftfarten även ett omfattande ''arbete med
anläggning, drift och underhåll av kuststationer och fartygsstationer. För
att på avdelningen handlägga de alltmer ökande ärendena rörande radiotjänsten
för luftfarten erfordras en särskild, väl kvalificerad befattningshavare.
I dennes åliggande skall bland annat ingå att leda och övervaka tjänsten
på markstationerna, att genom partiell tjänstgöring hos luftfartsstyrelsen
uppehålla erforderlig kontakt med denna myndighet, att sörja för ett
gott samarbete med militära och med grannländernas markstationer, att
bereda ärenden rörande det internationella samarbetet i övrigt på detta område,
att deltaga i planeringen av nyanläggningar samt att företaga erforderliga
trafiktekniska undersökningar.

Hithörande frågor ha hittills handlagts av byrådirektören å avdelningen
med biträde av en kontrollör i A 20. Då byrådirektörens arbetsbörda mäste
lättas, har styrelsen för avsikt att uppdraga åt den nämnde biträdande tjänstemannen
att mera självständigt handlägga frågorna om radiotjänst för luftfarten.
Vikten och betydelsen av de starkt stegrade arbetsuppgifter, som nu
anmäla sig och som tili väsentlig del komma att påvila ifrågavarande tjänsteman,
kräva enligt styrelsens mening att denne placeras i A 24 såsom Överkontrollör.

\ ekon om ibyråns e konomiav del n i n g handläggas ärenden
angående byråns personal, allmänna frågor rörande verkets ekonomi, framställningar
till Kungl. Majit angående anslag lill kapitalinvestering, inländska
telefon- och telegraftaxor, telefon- och telegrafreglementen, telefonabonnemangsrörelsen,
instruktioner för handläggning av ärenden angående telefonabonnemang,
propaganda- och upplysningsverksamheten, bokförings-, räkenskaps-
och redovisningssystem, avskrivningar av fordringar, gratifikationer
samt välfärdsanordningar. Avdelningen förestås av en förste byråsekreterare
i A 27. Såsom dennes närmaste man, i vad det gäller ärenden rörande
taxor och abonnemang, propaganda och upplysning samt den kommersiella
verksamheten i övrigt, jämte därtill hörande reglementen och instruktioner,
samt med uppgift att under förste byråsekreteraren bereda dylika ärenden
och föredraga dem inför honom, tjänstgör en bokhållare i A 17 med förordnande
såsom byråsekreterare (21 lönegraden).

Med hänsyn till de krav, göromålens art och omfattning ställa på befattningshavaren
i fråga, anser styrelsen, att han nu bör beredas ordinarie bvråsekreterares
tjänsteställning.

Såsom föreståndare för förrådsbyråns kat alog reda k t i o n,
som handhar redigeringen av delarna 1, 3, 5—9 av rikstelefonkatalogen,
tjänstgör en befattningshavare i kontrollörs grad (A 20). Sedan denna tjänst
inrättades år 1929, lia sorn en självfallen följd av den ständigt stegrade abonnenttillströmningen
redaktionens arbetsuppgifter ökats i avsevärd grad.

Med hänsyn till att de flesta flyttningarna med därav föranledda katalogandrmgar
inträffa den 1 oktober, är det telegrafverkets strävan att utgiva
telefonkatalogerna så snart som möjligt efter denna tidpunkt. Delta har
nödvändiggjort en speciell organisation av arbetet på katalogredaktionen
Denna arbetar sålunda med en förhållandevis liten del fast personal, för närvarande
omkring 25, som tjänstgör året örn. Under den s. k. bråda tiden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

oktober—januari, kompletteras arbetsstyrkan med ett större antal extraanställda,
varierande dag för dag alltefter behovet och uppgående vissa perioder
till ett 100-tal. Anordningen är självfallet till fördel för telegrafverket
ur kostnadssynpunkt men ställer å andra sidan särskilt stora krav på
den som skall leda och övervaka det redaktionella arbetet. Detta mäste nämligen
ytterst noggrant planläggas och löpa i jämn takt sa att sätteri, tryckeri
och bokbinderi i rätt tid bli furnerade med material enligt det i förväg uppgjorda
tidsschemat. Med hänsyn till det omfattande och ansvarsfulla arbete,
som åvilar föreståndaren för avdelningen i fråga, och till den kraftiga ökning,
som detta arbete undergått, anser styrelsen, att en höjning av befattningen
till byråsekreterare (A 21) är motiverad. Förslaget framfördes i fjol
och tillstyrktes av allmänna lönenämnden men föranledde icke någon åtgärd.

De till uppfattning föreslagna befattningarna vid distrikten
äro placerade vid Stockholms telegrafstation, Göteborgs telefonstation, centrala
rundradioförstärkarstationen i Stockholm, Stockholms telefonstation,
Malmö telefonstation och Uppsala telefonstation.

Å Stockholms telegrafstation förestås den s. k. radiocentralen, d. v. s. den
avdelning, där landets samtliga radiotelegrafförbindelser med fasta utländska
stationer betjänas, av en radiokommissarie i A 22. Såsom närmaste biträden
till denne tjänsteman äro anställda två kontrollörer (A 20) och tre
förste telegrafassistenter (A 17); sammanlagt stå 129 personer i olika tjänstegrader
under den ifrågavarande föreståndarens befäl. För närvarande upprätthållas
radioförbindelser med 12 länder.

Omfattningen och betydelsen av radiocentralens arbete göra, att stora
fordringar ställas på föreståndaren i fråga örn förmåga att organisera samt
leda och övervaka arbetet å denna landets största och viktigaste avdelning
för telegraftrafiken med utlandet. Vidare erfordras av föreståndaren stort
tekniskt kunnande, för att de komplicerade tekniska anläggningarna skola
kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. Med hänsyn till de krävande och ansvarsfulla
arbetsuppgifter, som åvila befattningshavaren, anser styrelsen, att
befattningen bör utbytas mot en överkontrollörstjänst i A 24.

I sitt personalstatförslag den 1 september 1942 föreslog styrelsen bland
annat, att en förste kontrollörst jämt i A 22 vid Göteborgs telefonstation, vars
innehavare vore föreståndare för stationens rikstelefonbyrå, med hänsyn till
vikten och omfattningen av det arbete, som vore förenat med befattningen i
fråga, skulle höjas till överkontrollörs tjänstegrad (A 24). Förslaget föranledde
emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1 styrelsens personalstatförslag
den 21 september 1943 upptogs ånyo detta förslag men vann ej heller
då Kungl. Maj:ts bifall.

De skäl, som styrelsen tidigare anfört för en höjning i grad av den omliandlade
befattningen, lia på de senaste åren allt mer vunnit i styrka. Såsom
närmaste biträden till ifrågavarande befattningshavare äro anställda en förste
telegrafassistent i A 17 och tre tjänstemän i 15 lönegraden; sammanlagt stå
ett 50-tal personer i olika tjänstegrader under denne föreståndares befäl. Med
hänsyn till omfattningen och arten av det arbete, som påvilar föreståndaren
för rikstelelonbyrån, finner styrelsen den sålunda tidigare föreslagna
uppflyttningen till överkontrollörs grad icke kunna rimligtvis längre uppskjutas.

Den centrala rundradioförstärkarstationen i Stockholm har till uppgift
att dirigera, fördela och övervaka distributionen av rundradioprogram. Allteftersom
dessa blivit mera komplicerade — varvid det exempelvis blivit allt
vanligare att flera skilda studiolokalcr komma till användning samtidigt —
och kraven på de regilekniska hjälpmedlen för rundradioprogrammens upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

tagning och utsändning stegrats, har det vid förstärkarstationen framvuxit
en särskild sektion, som har till upgift att planera, konstruera och utprova
kontroll- och förstärkarapparatur för landets samtliga centraler för rundradiodistribution.
Föreståndaren för denna sektion med dess mångskiftande
och ständigt vidgade arbetsuppgifter måste besitta en grundlig teoretisk och
praktisk insikt i driftens olika grenar ävensom en ingående kännedom om
programupptagningens växlande former för att i trafiktekniskt avseende
kunna anpassa apparaturen efter de nya behov, som anmäla sig. Med hänsyn
till arten och omfattningen av hans arbetsuppgifter anser styrelsen motiverat,
att föreståndaren för denna sektion, som nu har kontrollörs gx-ad
(A 20), beredes förste kontrollörs tjänsteställning.

Vid Stockholms telefonstation förestås riksavdelningen av en trafikinspektör
i A 26. Närmast under honom utövas ledningen och övervakningen av
avdelningens arbete av två förste kontrollörer i A 22 och en kontrollör i A 20.

Kontrollörens huvudsakliga uppgift är att i avdelningens fyra expeditionssalar
övervaka och direkt följa trafiken vid de olika expeditionsplatserna.
För att dessa åligganden skola bli utförda på ett fullgott sätt, kräves av befattningshavaren
förmåga att på ett sakligt och lämpligt sätt och med hänsyn
tagen till den växlande trafikintensiteten besluta angående personalplacerings-
och andra liknande frågor, att snabbt ingripa vid erforderliga omläggningar
av trafiken samt överhuvud taget alt kunna fatta beslut i sådana
frågor, berörande trafiken och personalen, som fordra ett omedelbart avgörande.
På grund av den ständigt stegrade rikssamlalstrafiken ha de fordringar,
som måste ställas på befattningshavaren, numera skärpts i sådan
grad, att hans löneställning icke står i rimligt förhållande till arten och omfattningen
av hans göromål. Styrelsen anser det därför angeläget att en högre
tjänsteställning än den nuvarande beredes honom.

Vid Malmö telefonstation finnes anställd en kontrollör i A 20. vilken
tjänstgör som föreståndare för stationens, lokalavdelning. I denna sin egenskap
bär han att svara för driften å de båda automatiska telefonstationerna
i Malmö.

Bland de arbetsuppgifter av trafikteknisk art, som i detta sammanhang
åvila honom, märkas följande, nämligen att förbereda lösandet av de trafikfrågor,
vilka uppstå i samband med de tekniska ändringarna och utökningarna
av stationerna eller uppträda vid den fortskridande automatiseringen
av trafiken såväl inom Malmö egen nätgrupp som till och från angränsande
nätgrupper, att verkställa erforderliga utredningar för de årliga arbetsförslagen
beträffande stationerna samt att övervaka de periodiska trafikmätningarna
å stationerna, ombesörja andra behövliga trafikundersökningar å
stationerna liksom å de dit anslutna abonnentanläggningarna samt avgiva
förslag i fråga örn åtgärder, som vid mätningarna respektive trafikundersökningarna
befinnas påkallade. Han skall vidare vid behov förhandla med vederbörande
intressenter i frågor rörande abonnemang å automatiska abonnentväxlar
ävensom i andra lokalstationerna berörande trafikspörsmål. I betraktande
av de krävande och betydelsefulla uppgifter, som den här avsedde
befattningshavaren har sig ålagda, finner styrelsen det starkt påkallat, alt en
bättre löneställning än den nuvarande beredes honom.

Vid Uppsala station är såsom befäl vid telefontjänsten närmast under telegrafkommissarien
anställd en kontrollör i A 20. Stationen bär nu nått den
storlek, att en höjning till förste kontrollörs grad av den ifrågavarande kontrollörsbefattningen
är starkt påkallad.

Allmänna lönemimnden har funnit de föreslagna uppflyttningarna icke
giva lönenämnden anledning till särskilt uttalande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag äro samtliga föranledda av de Departement.*•
senaste årens utveckling av telegrafverkets rörelse. Den kvalitativa förändring
av berörda befattningshavares arbetsuppgifter, som -därvid ägt rum och som
i flertalet fall sammanhänger med organisatoriska förändringar inom respektive
arbetsområden, synas mig motivera de föreslagna upp flyttningarna. Jag
tillstyrker alltså styrelsens förslag.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att meddela beslut
örn minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 6, antalet bokhållarbefattningar
i A 17 med 1 och antalet förste telegraf assistentbefattningar
i A 17 med 1.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om uppfattning av
dels 1 överinspektör å driftsbyrån från A 28 till trafikdirektör i C 6, dels
6 distriktsingenjörer och 6 trafikinspektörer från A 26 till A 28, eventuellt
under benämningen byrådirektör, dels 1 ingenjör å driftsbyrån från A 20
(Eo 24) till linjeingenjör i A 26, dels 1 byråsekreterare å förrådsbyrån från
A 21 till förste byråsekreterare i A 24, dels 1 kontrollör å Malmö telegrafstation
från A 20 till förste kontrollör i A 22, dels ock utbyte av benämningen
ritare i A 15 mot ingenjörsassistent eller ingenjör.

Allmänna lönenåmnden har funnit tillräckliga skäl icke vara anförda för
att nu inrätta en linjeingenjörsbefattning å driftsbyrån och uppflytta kontrollören
å Malmö telegrafstation. Lönenämnden har vidare funnit tveksamt
om arbetsuppgifterna för byråsekreteraren å förrådsbyrån motiverade en
uppflyttning av befattningen till A 24. I övrigt har lönenämnden tillstyrkt
telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.

Vad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit är jag för närvarande icke beredd Der,"^nU''
att tillstyrka. Vad särskilt angår den ifrågasatta titelförändringen för ritarna
i A 15 vill jag erinra, att motsvarande förslag var föremål för prövning i fjol.

Den motivering, som därvid anfördes emot användningen av titeln ingenjörsassistent,
synes mig övertygande. För användningen av titeln ingenjör tala
däremot vissa skäl. Då frågan emellertid berör även övriga kommunikationsverk,
men några önskemål örn titelförändring icke framkommit från
dessa, anser jag att med ett slutligt ställningstagande till spörsmålet bör tills
vidare anstå.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle beträffande
personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande
av 1 överingenjör i C 8 och 1 förrådsdirektör i C 7, uteslutning av l
överingenjör i C 7, minskning av antalet byråchefer i A 30 i rån 3 till 2, ökning
av antalet förste byråingenjörer i A 27 från 6 till 11, ökning av antalet
bvråingenjörer i A 26 från 20 till 25, ökning av antalet förste byrasekreterarc
i A 26 från 3 till 5, ökning av antalet linjeingenjörer i A 26 från 12 till 22,
minskning av antalet radioingenjörer i A 26 från 7 till 6, ökning av an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

talet telegrafkommissarier av klass 1 A i A 26 från 13 till 19, ökning
av antalet trafikinspektörer i A 26 från 9 till 10, ökning av antalet verkstadsingenjörer
i A 26 från 1 till 2, ökning av antalet förste byråsekreterare
i A 24 från 14 till 15, ökning av antalet ingenjörer i A 24
från 4 till 9, minskning av antalet telegrafkommissarier av klass 1 B i A 24
från 25 till 23, ökning av antalet överkontrollörer i A 24 från 6 till 8, ökning
av antalet förste kontrollörer i A 22 från 21 till 25, ökning av antalet ingenjörer
i A 22 från 15 till 26, minskning av antalet radiokommissarier i A 22
från 3 till 2, minskning av antalet telegrafkommissarie!- av klass 2 i A 22
från 20 till 19 samt ökning av antalet byråsekreterare i A 21 från 6 till 9.

I tjänsteförteckningen skulle överingenjör införas i G 8 och uteslutas i
C 7, samt vidare införas förrådsdirektör i C 7, linjemästare i A 18, radiokommissarie
i A 18 och A 16 ävensom förste kansliskrivare i A 12. Ur
förteckningen skulle slutligen uteslutas linjemästare i A 17 och radiokommissarie
i A 15.

Statens järnvägar.

Uppfattning av verkstadsdirektör^ från C 8 till C 9, chefen för bantekniska
byrån från Å 30 till överingenjör i C 9 samt cheferna för elektrotekniska
och maskintekniska byråerna från A 30 till överingenjörer i C 8.

I enlighet med 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag tillstyrker
jag, att cheferna för elektrotekniska och maskintekniska byråerna under benämningen
överingenjör uppflyttas till C 8 (16 000 kronor) samt att verkstadsdirektören
uppflyttas till C 9 (17 000 kronor). För chefen för bantekniska
byrån lia de sakkunniga föreslagit CIO (18 000 kronor). Med hänsyn
lill numera inträffad utjämning av arbetsbördan de tre byråerna emellan
anser jag mig böra tillstyrka, att chefen för bantekniska byrån under benämningen
överingenjör placeras i C 9. Liksom övriga å C-planen placerade
befattningar vid statens järnvägar böra de nu till överflyttning till C-planen
föreslagna befattningarna tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Inrättande å drifttjänstbyråns organisationsavdelning av 1 byrådirektörsbefattning
i A 28, 1 byråingenjörsbefattning i A 26 och 1 ingenjörsbefattning
i A 22. Ifrågavarande avdelning inrättades på förslag av besparingsberedningens
jämvägssakkunniga och trädde i verksamhet den 15 oktober
1942. Avdelningens uppgift är att bedriva arbetsstudier inom drifttjänstens
samtliga grenar och inom förrådsväsendet. Dess arbetsområde omfattar alltså
alla delar av statens järnvägars verksamhet utom huvudverkstäderna, vid
vilka särskild arbetsstudieverksamhet bedrives. Såsom föreståndare fungerar
1 byråingenjör, vilken enligt medgivande av Kungl. Maj:t uppbär särskild
ersättning för uppdraget med 100 kronor för månad. Hans närmaste man
och ställföreträdare är byråingenjör i Eo 26. Därjämte finnes å avdelningen,
förutom biträdande personal till ett sammanlagt antal av 28 personer, 1 ingenjör
i Eo 22 med uppgift att utbilda nvantagna arbetsstudieingenjörer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

I skrivelse den 21 december 1945 har järnvägsstyrelsen till stöd för sitt
förslag om inrättande av 1 byrådirektörs-, 1 byråingenjörs- och 1 ingenjörsbefattning
å ordinarie stat för ifrågavarande befattningshavare anfört bland
annat följande.

Avdelningens arbetsuppgifter lia varit av mycket skiftande art och berört
ur såväl ekonomisk som organisatorisk synpunkt synnerligen betydelsefulla
områden. På grund av att studierna redan lämnat goda resultat på flera
områden, finnes grundad anledning förutsätta, att beaktansvärda möjligheter
yppas att genom desamma ernå tekniska och organisatoriska förbättringar
av stor ekonomisk betydelse. Då organisationsavdelningen nu kan anses ha
passerat försöksstadiet, anser styrelsen avdelningen böra givas en fastare
organisation och tillföras de befattningar, som äro erforderliga härför. Endast
en mindre del av de arbetsuppgifter, som åvila avdelningen, har hittills
varit föremål för studier. Den nuvarande personalstyrkan blir därför ej tillfyllest,
i den mån nya arbetsområden angripas. En närmare plan för avdelningens
kommande utveckling är dock knappast möjlig att uppgöra för närvarande.
De erfarenheter, som hittills framkommit, äro nämligen ej tillräckliga
för frågans bedömande, på grund av att man tid efter annan kommer
in på områden, som tidigare ej arbetsstuderats. Utökning av arbetsstudiepersonalen
bör därför i framtiden liksom hittills ske i den mån så visar sig
erforderligt.

Såväl avdelningens föreståndare och hans närmaste man som den högskoleingenjör,
som handhar och ansvarar för utbildningen av nyantagna arbetsstudieingenjörer,
anses numera böra beredas en mot deras tjänst bättre svarande
placering å löneplanen A. Härför talar också nödvändigheten av att
.med ordinarie innehavare kunna återbesätta de befattningar i styrelsen och
i linjetjänst, som berörda tjänstemän allt fortfarande belägga, nämligen en
byråingenjörs- och en ingenjörsbefattning i A 20 i styrelsen samt två ingenjörsbefattningar
i A 22 å linjen, därav den ena i succession efter den ingenjör
i A 22, som uppehåller förenämnda byråingenjörsbefattning.

I skrivelse den 6 december 1945 till järnvägsstyrelsen har statsverkens ingenjörsförbund
uttalat sig för placering av föreståndaren i C 6 och närmaste
mannen i A 27.

Allmänna lönenänmden har i utlåtande den 25 januari 1946 förklarat sig
icke ha något att erinra mot styrelsens förslag. Lönenämnden förutsätter
emellertid, att de organisationsundersökningar beträffande kontorsarbetet,
som nu handhavas av en särskild av järnvägsstyrelsen i samråd med statens
organisationsnämnd tillsatt konlorsutredning, komma att överflyttas till organisationsavdelningen.

Såsom allmänna lönenämnden vid behandlingen av vattenfallsstyrelsens DepaHementspersonaläskanden
framhållit, äro ledarna av rationaliseringsarbetet inom oli- ^/enka
statliga verk placerade i ganska varierande lönelägen. I vissa fall har
C-pIanen anlitats; i andra fall A-planen. Enligt min mening synas goda skäl
tala för att befattningshavare med den uppgift, varom här är fråga, hänföras
till C-planen.

Vad nu närmast löneställningen för föreståndaren för organisalionsavdelningen
vid statens järnvägar angår anser jag mig böra tillstyrka styrelsens

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

av lönenämnden biträdda förslag. Jag vill emellertid framhålla, att jag därmed
icke tagit slutlig ställning till spörsmålet om befattningens kvarhållande
å A-planen. I frågans nuvarande läge anser jag mig ej heller beredd att
göra något uttalande i anledning av vad lönenämnden anfört rörande överflyttning
av organisationsundersökningarna beträffande kontorsarbetet till
organisationsavdelningen.

Vad styrelsen i övrigt i förevarande sammanhang föreslagit föranleder icke
någon erinran från min sida.

Inrättande av 1 byråingenjörsbefattning i A 26 å elektrotekniska byrån,
2 ingenjjörsbefattningar i A 24, en å bantckniska byråns spåravdelning oell
en å förrådsbyrån, samt 3 ingenjörsbefattningar i A 22, två å bantekniska
byråns liusbyggnadsavdelning och en å förrådsbyrån. Till stöd för ifrågavarande
förslag anför järnvägsstyrelsen i huvudsak följande.

I samband med Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägars införlivande
med statens järnvägar den 1 juli 1945 konstituerades en därifrån övertagen
telegraf- och signalingenjör till telegrafingenjör å övergångsstat. Denne har
placerats å elektrotekniska byrån såsom föreståndare för byråns
arbeten med installationer och har visat sig synnerligen lämplig för denna
tjänst. Enligt en å byrån tidigare uppgjord plan för personaluppsättningen
skulle en byråingenjör närmast bära ansvaret för handläggningen av
installalionsärenden. Då nu lämplig innehavare av en sådan befattning kan
erhållas genom överförande av ifrågavarande tjänsteman å övergångsstat till
aktiv befattning inom samma lönegrad, får styrelsen hemställa örn inrättande
av en byråingenjörsbefattning för angivna ändamål.

Arbetsuppgifterna å bantekniska byråns spår a vdelning
ha under de senare åren väsentligt ökats. På grund härav och med hänsyn
till den fortgående tekniska utvecklingen inom avdelningens verksamhetsområde
har behovet av välkvalificerad teknisk arbetskraft blivit alltmer
framträdande. För tillgodoseende av detta behov anser styrelsen det vara
nödvändigt att en ny ingenjörsbefattning i A 24 inrättas. Innehavaren av denna
tjänst skulle i första hand omhänderhava beräkningsarbeten för utläggning
av spårväxlar och dessas konstruktiva utformning samt utarbeta program
för växeltillverkningen och ombesörja distributionen av erforderliga
effekter till beslutade spårarbeten. Ej minst på grund av de stora ekonomiska
värden, som härav beröras, måste stora krav i fråga om spårteknisk
kunnighet och god organisationsförmåga ställas på ifrågavarande befattningshavare.

.En å förrådsbyrån placerad civilingenjör med anställning såsom
biträdande ingenjör vid statens järnvägsbyggnader har sedan år 1916 uppehållit
befattningen som föreståndare för byggnadscentralförrådet. Detta omfattar
för statens järnvägars underhålls- och nybyggnadsarbeten erforderlig
större maskinutrustning och transportmateriel, ävensom större grustag med
tillhörande krossanläggningar och spåranordningar. Byggnadscentralförrådet
organiserades år 1910, och uppgick inköpsvärdet av då befintlig materiel till
cirka 200 000 kronor. Då centraliseringen visade sig medföra avsevärda fördelar,
utökades maskin- och transportmaterielen sedermera i sådan omfattning,
att inköpsvärdet till och med år 1944 uppgår till över 9 000 000 kronor.

Tillsynen av denna materiel, bestående av bland annat grävmaskiner,
kompressorer, lyftkranar, lokomotiv m. fl. arbets- och tidsbesparande maskiner
ävensom specialvagnar, impregneringsverk och större grustag, åvilar i

/vullf//. Maj:ts proposition nr 239.

första hand föreståndaren för nämnda förråd. Denne bär även att bereda
ärenden om anskaffning av all behövlig modern maskinutrustning jämte
viktigare reservdelar, att verkställa besiktning a tillverkningsplatsen av beställd
materiel, innan leverans sker, samt att ombesörja maskinparkens underhåll
och förnyelse. Det åligger honom vidare att bereda ärenden angående
uthyrning och fördelning av arbetsmaskinerna och materielen till pågående
byggnadsarbeten under beaktande av att försörjningen å varje byggnadsplats
sker tillfredsställande och med bästa ekonomiska utnyttjande. Han skall även
verkställa de beräkningar, som skola läggas till grund för gällande hyrespriser,
samt tillse, att dessa äro sa avvägda, att tillfredsställande förräntning
och amortering ernås. o

Föreståndaren har dessutom att genom tekniska inspektioner pa de skilda
arbetsplatserna ansvara för och övervaka, att maskiner och övrig materiel
rätt handhaves, skötes och underhålles, samt att ombesörja att erforderliga
revisioner bliva rättidigt verkställda och utförda på ett ekonomiskt fördelaktigt
sätt. Slutligen åligger honom bland annat även att handha och planlägga
utbildningen av maskinskötare för de större arbetsmaskinerna samt att
tillse, att maskinerna städse äro i sådant skick, att de motsvara yrkesinspektionens
fordringar.

Ifrågavarande tjänsteman förestår tillika förrådsbyråns avdelning V, vilken
avdelning inrättades år 1939. Ä denna befattning har han att handlägga ärenden
angående inköp av byggnadscentrallörrådet ej tillhöriga, tor statens järnvägar
erforderliga arbetsredskap och lyftanordningar, såsom traverser, hissar,
transportörer, elektriska truckar, kompressorer, vedkapsverk, vagn- och magasinvågar,
vändskivor och ett flertal övrig materiel och ballastmakadam.

De ansvarsfulla arbetsuppgifterna och den speciella kompetens, som måste
krävas för deras fullgörande, motivera befattningens placering i A 24.

Den andra befattningen å förrådsbyrån är avsedd för en ingenjör i Eo 22,
vilken handlägger ärenden rörande virkes- och slipersimpregnering samt impregneringsverksamhetens
utökande. Sedan numera fullgott svenskt impregneringsmedel
står till förfogande, är avsett att utöka impregneringsverksamheten
till att omfatta samtliga sliprar, stolpar m. m. erforderliga vid I—IV
samt VI distrikten. Detta beräknas medföra betydande besparingar beträffande
spårunderhållet samt nationalekonomisk vinst i lorm av virkesbesparing.
I samband med verksamhetens utökande erfordras ombyggnad av befintliga
och anordnande av nya impregneringsplatser samt rationalisering av impregneringsarbetet.
Styrelsen anser, att den för nämnda verksamhet anställde
extra ordinarie tjänstemannen nu bör beredas ordinarie anställning såsom
ingenjör i A 22.

Den fortgående utvecklingen inom statsbanenätet har å b ante k niska
byråns husbygg nääs a vdelning medfört en så stark arbetsanhopning,
att det under senare tid varit förenat med stora svårigheter att utan
avsevärd försening medhinna utarbetandet av ritningar och arbetsbeskrivningar
till förekommande ny- och ombyggnadsarbeten inom husbyggnadsområdet
vid statens järnvägar. Den nuvarande personaluppsättningen å avdelningen
är otillräcklig, och gäller detta särskilt i fråga örn välkvalificerad
arbetskraft för mera krävande arkitektoniska uppgifter. De nu aktuella eller
förutsebara byggnadsprojekten, av vilka tåt flertal äro av betydande storleksordning,
beräknas för åtskilliga år framåt komma att ställa stora krav
på husbyggnadsavdelningens prestationsförmåga. Styrelsen anser därför en
förstärkning av de mera kvalificerade arbetskrafterna å avdelningen vara
ofrånkomlig och all tvenne ingen jörsbefallningar i A 22 äro erforderliga för
detta ändamål.

Allmänna lönenämnden har för sin del tillstyrkt styrelsens förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departements•
chefen.

Även jag finner de skäl övertygande, som styrelsen anfört till stöd för
ifrågavarande förslag. Jag tillstyrker alltså, att 1 byråingenjörsbefattning i
A 26, 2 ingenjörsbefattningar i A 24 och 3 ingenjörsbefattningar i A 22 inrättas.

Inrättande av 4 byråassistentbefattningar i A 21 vid distriktskanslierna,
2 byråsekreterarbefattningar i A 21, en å persontrafikbyråns tidtabellsavdelning
och en å kontrollkontoret, 1 kontrollörsbefattning i A 21 och 1 revisorsbefattning
i A 21. Till stöd för ifrågavarande förslag anför järnvägsstyrelsen
i huvudsak följande.

Vid distrikts k a nsli e r n a har det med undantag av V distriktets
kansli varit nödvändigt att avdela särskild tjänsteman för att med hjälp av
biträdande arbetskrafter bereda och inför distriktschefen svara för handläggningen
av biltrafikärendena samt övervaka biltrafikens skötsel inom
respektive distrikt. Dessa tjänster ha funnits alltsedan år 1939 — vid vissa
distrikt ännu längre — och upprätthållits av tjänstemän, vilka för detta
ändamål förordnats att innehava extra ordinarie befattningar.

I personalstatförslaget för år 1943 hade styrelsen upptagit ordinarie befattningar
för ändamålet. Kungl. Maj:t fann emellertid för det dåvarande
icke skäl föreligga att inrätta ifrågavarande tjänster. Med anledning härav
och då förhållandena i fråga om biltrafiken hitintills varit ovissa, har styrelsen
icke tidigare upprepat sin i nämnda förslag gjorda hemställan. Med
hänsyn till den snabba utveckling i fråga om biltrafiken, som nu är att
vänta, anser styrelsen, att det icke rimligtvis kan anstå längre med inrättandet
av ordinarie tjänster för ifrågavarande befattningshavare.

Då styrelsen i oktober 1942 ingav förenämnda personalstatförslag, upptogos
befattningar i A 20 vid II, III och VI distrikten samt i A 17 vid I och
IV distrikten. Statens järnvägars biltrafik har emellertid sedan 1942 avsevärt
utökats främst genom införlivningen av många och stora enskilda järnvägar
med en i vissa fall mycket betydande biltrafik. För IV distriktet, som
tillförts vissa postverkets billinjer i Härjedalen, har inrättats en byråassistentbefattning
i A 20. Biltrafiken vid de sydligare distrikten är större än vid IV
distriktet, varför det synes styrelsen skäligt, att ifrågavarande tjänster vid
dessa distrikt placeras i A 21.

Å persontrafik byråns tidtabells a vdelning tjänstgör en
förste byråsekreterare i Ä 24 såsom arbetsledare och föredragande inför
byråchefen av tidtabellsärendena för samtliga statsbanelinjer norr om Stockholm
och Kristinehamn inklusive linjerna Krylbo—Mjölby, Örebro—Svartå
och Laxå—Charlottenberg. Som dennes ställföreträdare och närmaste man
tjänstgör sedan den 1 juli 1945 en från f. d. Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnvägar övertagen förste byråassistent, vilken konstituerats till byråsekreterare
å övergångsstat. Då dennes arbetsuppgifter äro av den art och
omfattning, att de böra bestridas av en tjänsteman i lägst A 21, föreslår styrelsen,
att han överföres från övergångsstaten till aktiv stat från och med
den 1 juli 1946.

På kontroll kontoret är placerad en extra ordinarie byråassistent
i 20 lönegraden, vilken har till uppgift att handlägga alla till kontoret hörande
ärenden rörande redovisningsföreskrifter samt bestämmelser för kassatjänst
och uppbörd ävensom att taga initiativ till förändringar i detta avseende.
Vidare åligger det honom att granska av styrelsens byråer m. fl. utarbetade
förslag till expeditions- och andra föreskrifter, i den mån de beröra kon -

Kungl. Majlis proposition nr 239.

terets verksamhetsområde, samt att för byrådirektören föredraga dylika
ärenden. Arbetet är av sådan omfattning och betydelse, att detsamma bör
hänföras till sådana uppgifter, som ankomma på tjänsteman i 21 lönegraden.
Enär detsamma är av bestående art, bör en ordinarie byråsekreterarbefattning
inrättas för detta ändamål.

Beträffande ko ntrollörsbef litt ningen må framhållas, att inventeringsställena
vid statens järnvägar från och med den 1 januari 1946 uppgå
till 1 850, varav 730 äro förenade järnvägs- och postanstalter. Av dessa önskar
postverket 25 procent inventerade 2 gånger örn året. För återstående 1 120
ställen beräknas 10 procent inventerade 2 gånger årligen. Sammanlagda antalet
inventeringar uppgår sålunda till 2 144. Räknas det, såsom statens järnvägars
kontorsutredning föreslagit, med 137 inventeringar per kontrollör och
år, erfordras 15 V2 kontrollör under det att endast 13 nu finnas. Det har
dock visat sig i praktiken, att så stort antal inventeringar per kontrollör och
år icke kunna medhinnas, varför icke ens 15 kontrollörer kunna till fullo utföra
den årliga inventeringen.

Genom det pågående förstatligandet kommer givetvis antalet inventeringsställen
att avsevärt ökas, vartill kommer den ovan nämnda ökningen genom
extra inventeringar av förenade järnvägs- och postanstalter. Ökning av inventeringarnas
antal kommer även att uppstå genom extra inventeringar av järnvägsstationer
på begäran av trafikbefäl m. fl. Det torde därför vara nödvändigt,
att frågan örn ordnandet av inventeringsförfarandet i sin helhet blir
föremål för utredning, vandd även inventeringsförrättamas tjänsteställning
bör upptagas till prövning.

I avvaktan på nämnda utredning anser sig styrelsen böra begränsa sig till
att föreslå ökning av antalet kontrollörer med endast en sådan befattning.

I fråga örn revisors befattningen må erinras, att revisionskontorets
arbetsuppgifter till följd av förstatligandet av ett stort antal enskilda järnvägar
ävensom övertagandet av Enskilda järnvägarnas med flera enskilda
pensionskassor ökat i avsevärd grad. Personaluppsättningen har därför måst
ökas och utgör för närvarande 29 man. Granskningen av pensionsuträkningar
avseende såväl tjänste- som familjepensioner samt förhandsgranskning
av de månatliga utbetalningarna av pensioner och understöd m. m.
medhinnas numera icke av revisorerna, utan måste detta arbete i viss omfattning
påläggas bokhållare.

Då nämnda arbetsuppgifter enligt personalkommissionens förslag böra ankomma
på revisor, måste det anses behövligt, att ytterligare en revisorsbefattning
inrättas å kontoret. Innehavaren av denna befattning skulle även vara
arbetsledare.

Allmänna lönenämnden har med anledning av förslaget om inrättande
vid I, II, III och VI distriktens kanslier av 4 byråassistentbefattningar i A 21
för handläggning av bilärenden erinrat, att frågan, hur förvaltningen av statens
järnvägars biltrafikrörelse skall organiseras, är föremål för övervägande
inom 1944 års trafikutredning. Då emellertid här ifrågavarande befattningar
under alla förhållanden lära bliva erforderliga och då vidare en
lägre lönegradsplacering än i A 21 icke heller torde bliva aktuell, vill lönenämnden
icke motsätta sig, att befattningarna redan nu inrättas såsom ordinarie
i nämnda lönegrad.

Jämväl i övrigt har lönenämnden tillstyrkt styrelsens förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sami. Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements chefen.

Ej heller från min sida föranleda styrelsens ifrågavarande förslag någon
erinran. Jag tillstyrker alltså, att 4 byråassistentbefattningar, 2 byråsekreterarbefattningar
saint 1 kontrollörs- och 1 revisorsbefattning, samtliga i A 21,
inrättas.

Uppfattning av 1 byråingenjör å bantekniska byråns gentekniska avdelning
från A 26 till förste byråingenjör i A 27, 1 ingenjör å bantekniska byråns
allmänna avdelning från A 24 till byråingenjör i A 26 saint 1 förste
byråsekreterare å godstaxebyråns avdelning för allmänna inrikes taxeärenden
från A 24 till A 26. Till stöd för ifrågavarande förslag anför järnvägsstyrelsen
följande.

I sin skrivelse den 8 december 1942 angående inrättande av vissa högre
tjänster föreslog styrelsen uppflyttning av den å bantekniska byråns
geotek niska avdelning placerade byråingenjörsbefaltningen
i A 26 till förste byråingenjör i A 27. Som huvudmotiv för detta förslag
anförde styrelsen, att statsgeologerna, vilka tidigare varit placerade i
26 lönegraden, från och med den 1 juli 1942 uppflyttats i 27 lönegraden. Då
samma kompetensviilkor gällde för den vid statens järnvägar såsom byråingenjör
anställde geologen som för statsgeolog, fann styrelsen det angeläget
och fullt motiverat, att statens järnvägars geolog i avlöningshänseende icke
komme i sämre ställning än statsgeologerna.

Den av styrelsen sålunda föreslagna uppflyttningen medtogs icke i Kungl.
Maj :ts proposition till 1943 års riksdag. Huvudskälet härtill torde hava
varit den då under utredning varande frågan örn inrättande av ett statens
geotekniska institut och det i samband därmed uppkomna spörsmålet om
ett eventuellt överförande till detta institut av järnvägsstyrelsens geotekniska
verksamhet. Då styrelsen har anledning antaga, att sistnämnda, ännu olösta
spörsmål inom kort kommer att förås till avgörande, får styrelsen, under
förutsättning att den geotekniska verksamheten vid statens järnvägar kommer
att utövas av järnvägsstyrelsen i huvudsakligen samma omfattning
och under enahanda organisationsformer som hittills förnya sitt förslag om
uppflyttning av här berörda byråingenjörsbefattning till förste byråingenjörsbefattning.

Den av styrelsen här ovan åberopade motiveringen för denna uppflyttning
gäller alltjämt och har ytterligare accenluerats därigenom, att befattningen
i fråga nu är vakant och att det torde erbjuda vissa svårigheter
att för denna tjänst mera varaktigt vid verket hinda en välkvalificerad
geolog, såvida icke löneförmåner motsvarande dem som tillkomma statsgeolog
kunna erbjudas.

Å bantekniska byråns allmänna avdelning finnas två
befallningar såsom ingenjörer i A 24, varav den enas innehavare fungerar
såsom föreståndarens ställföreträdare samt chef för ritkontoret. De arbetsuppgifter,
som åligga sistnämnde befattningshavare, äro av krävande natur
och fordra stor sakkunskap och erfarenhet inom verksamhetsområdet
i fråga. På grund härav och med hänsyn jämväl till det förhållandet, att
å övriga avdelningar inom byrån, vilkas föreståndare äro eller nu föreslagits
att bliva placerade i 28 lönegraden, byråingenjörer finnas såsom närmaste
män och ställföreträdare åt respektive avdelningsföreståndare, anser
styrelsen det motiverat, att den ena av förenämnda tvenne ingenjörsbefattningar
i A 24 höjes till byråingenjörstjänst.

Såsom föreståndare för godstaxebyråns avdelning för

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

allmänna inrikes taxeärenden fungerar en byråsekreterare
i A 24. Inom godstaxeområdet har en avsevärd förändring av ärendenas
art inträtt genom att dessa i stor utsträckning erhållit en mera principiell
innebörd än tidigare, vilket kräver grundligare beredning av desamma under
beaktande av näringspolitiska och andra vid sidan av det rent järnvägsekonomiska
området liggande synpunkter. Detsamma är förhållandet
med de allt oftare förekommande större principiella fraktnedsättningsärenden,
som inom byrån handläggas å den allmänna inrikes avdelningen.

Aktualiseringen av de olika spörsmål, som kunna sammanfattas under
begreppet »samordning mellan .järnväg och bil», har dessutom medfört
återverkningar på godstaxebyråns arbetsområde och föranleder ständigt
återkommande omprövning av olika ärenden och åtgärder. Ovannämnde befattningshavare
har sålunda att förbereda ärenden exempelvis angående
utvidgning av trafiksamarbetet med privata billinjer i avseende å forsling
av järnvägsgods, faxe- och expedieringsföreskrifter såväl för samtrafiken
med billinjer som för hemforsling och avhämtning med bil av järnvägsgods
inom stationsort. Jämväl ett flertal frågor tillhörande trafikstadgans
område påkalla ständigt förberedande arbeten. Betydelsefulla delar av
nämnda stadga — rörande skadeståndsklausulerna och emballagefrågan —
äro föremål för utredning av en av Kungl. Majit därtill utsedd sakkunnig,
och styrelsen har genom protokoll den 4 februari 1944 tillsatt en delegation
i och för vissa förberedande undersökningar, i vilken delegation befattningshavaren
i fråga är medlem.

Vidare bör omnämnas, att statens järnvägars expansion genom det fortskridande
förstatligandet, varvid även cirka 1 000 km smalspårsbanor införlivats,
medfört en stark ökning av de löpande ärendena å inrikes avdelningen.
De ständigt återkommande förfrågningarna från såväl linjen som
trafikanter rörande tolkning av fraktberäkningsbestämmelser och expeditionsföreskrifter
kräva en oavlåtligt ökad uppmärksamhet och arbetsinsats
från nämnde befattningshavares sida. Denne avgör dessutom i regel även
ärenden angående återbetalning av frakter i inländsk godstrafik. Antalet
sådana ärenden under innevarande år uppgår redan till över 1 200.

Allmänna lönenämnden har beträffande byråingenjören å bantekniska
byråns geotekniska avdelning erinrat, att lönenämnden tidigare tillstyrkt
uppflyttning av befattningen till förste byråingenjör, varvid lönenämnden
uttalade, att i samband med en dylik uppflyttning erforderliga föreskrifter
rörande kompetensvillkor för befattningen i fråga borde intagas i instruktionen
för järnvägsstyrelsen. Med anledning av vad järnvägsstyrelsen i förevarande
framställning anfört angående eventuellt överförande av den geotekniska
verksamheten vid statens järnvägar till statens geotekniska institut
vill lönenämnden erinra, att chefen för kommunikationsdepartementet i
årets statsverksproposition (VI huvudtiteln, s. 176) ansett sig icke nu böra
ansluta sig till ett av direktionen för institutet framlagt förslag om att vissa
arbetsuppgifter av rent geoteknisk natur skulle överflyttas till institutet.
Skulle nya omständigheter sedermera framkomma, som motiverade en omprövning
av frågan, skulle det få ankomma på direktionen att ånyo anmäla
densamma.

Beträffande chefen för ritkontoret å bantekniska byråns allmänna avdelning
har lönenämnden under hand inhämtat, att denne i nämnda egen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements chefen.

skap bland annat har att svara för utarbetande av förslag till nybyggnad
eller omgestaltning av bangårdar. Dessa arbetsuppgifter synas lönenämnden
vara av så kvalificerad beskaffenhet, att en uppflyttning av befattningen
från A 24 till A 26 är motiverad.

Vad angår föreståndaren för godstaxebyråns avdelning för allmänna inrikes
taxeärenden vill lönenämnden understryka, att de frågor, denne befattningshavare
har att handlägga, i allmänhet äga stor ekonomisk betydelse.
Särskilt med hänsyn härtill finner lönenämnden icke anledning
till erinran mot styrelsens förslag örn uppflyttning av befattningshavaren
från A 24 till A 26.

Till vad allmänna lönenämnden anfört rörande styrelsens ifrågavarande
förslag kan jag ansluta mig. Jag tillstyrker alltså uppflyttning av 1 byråingenjör
från A 26 till förste byråingenjör i A 27, 1 ingenjör från A 24 till
byråingenjör i A 26 samt 1 förste byråsekreterare från A 24 till A 26. Beträffande
den förstnämnda befattningen torde för densamma ifrågasatta
kompetensvillkor böra intagas i instruktionen för järnvägsstyrelsen.

Fartygs- och maskinbefälets å tågfärjorna löneställning. Genom beslut
den 29 juni 1945 bemyndigade Kungl. Majit chefen för kommunikationsdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet
biträda nied utredning rörande förhållandet mellan löneställningen för
däcks- och maskinbefälet vid statens järnvägars tågfärjor. Med stöd av
nämnda bemyndigande tillkallade min företrädare i ämbetet såsom sakkunniga
landshövdingen T. E. Löfgren, ordförande, samt f. d. byrådirektören
E. A. F. Eggert och statskommissarien B. E. Johnsson. De sakkunniga lia
avgivit betänkande i ämnet den 6 februari 1946.

Infordrade utlåtanden över betänkandet ha avgivits av järnvägsstyrelsen
den 22 februari 1946 och av allmänna lönenämnden den 5 mars 1946, varefter
svenska maskinbefälsförbundet inkommit med en den 12 mars 1946
dagtecknad skrivelse. Vidare har maskinbefälet å tågfärjorna ingivit en den
11 juli 1945 dagtecknad skrivelse, varjämte promemorior i ämnet ingivits
av fartygsbefälet, svenska maskinbefälsförbundet och de sakkunniga.

För närvarande förekomma följande befälsgrader vid tågfärjorna, nämligen
befälhavare i A 26, förste styrman av klass 1 i A 21, förste styrman
av klass 2 i A 20, övermaskinist i A 20, andre maskinist i A 16, andre styrman
i A 16, tredje maskinist i A 12 och tredje styrman i A 12.

De sakkunniga föreslå följande förändringar, nämligen dels inrättande
av en befattning såsom förste styrman av klass 2, avsedd för den nuvarande
andre styrman på malmöleden, som alltid tjänstgör såsom främste styrman,
dels uppflyttning av befattningen övermaskinist från A 20 till A 21,
dels införande av befattningen andre maskinist av klass 1 i A 17, avsedd
för de äldsta andre maskinisterna å samtliga tågfärjor, dels utbyte av benämningen
andre maskinist i A 16 mot maskinist av klass 2, dels ock fördubbling
av nu utgående seglingspenningar till övermaskinist på motor -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

driven färja samt till annan maskinist, som å sådan färja tjänstgör såsom
övermaskinist.

De sakkunniga ha till bedömande förehaft framställningar från såväl
fartygs- som maskinbefälet örn förbättrad löneställning för tågfärjebefälet
överhuvud taget. Beträffande vad härutinnan förevarit tillåter jag mig hänvisa
till handlingar i ärendet. Såsom motiv för de föreslagna förändringarna
lia de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga lia nied stöd av utredningen funnit, att tjänstgöring såsom
främste styrman i trafik på statens järnvägars tågfärjor med deras
nuvarande storleksordning skäligen bör hänföras till uppgifter, ankommande
på befattningshavare i 20 lönegraden. Vid sådant förhållande bör
enligt de sakkunnigas mening befattningshavare, som vid trafik regelmässigt
alltid är främste styrman, vara placerad i sagda lönegrad. Detta gäller
i fråga om förste styrman av klass 2 på trelleborgsleden och om nuvarande
andre styrman på malmöleden. Med denna uppfattning och sedan befälhavare
och förste styrman av klass 1 på de båda färjelederna numera jämställts
i lönehänseende vilja de sakkunniga förorda, att en förste styrmansbefattning
av klass 2 i A 20 inrättas även för malmöleden, nämligen folden
andre styrman, vilken där ständigt fullgör tjänst såsom främste styrman.

De jämförelser som gjorts med andra rederiers fartyg utvisa, att övermaskinist
där i de flesta fall har löneställning ombord näst efter fartygets
befälhavare. Med hänsyn till de omfattande och dyrbara maskinerier varmed
statens järnvägars tågfärjor äro utrustade, torde anledning icke finnas
att frångå denna princip då det gäller övermaskinister på nämnda
färjor. Vid tillämpning av denna princip bör emellertid jämförelse rätteligen
ske mellan å ena sidan övermaskinist och å andra sidan förste styrman
av klass 2, vilkens löneställning motiveras av att han alltid tjänstgjort
som främste styrman ombord. Den högre löneställningen för förste
styrman av klass 1 motiveras ej av hans tjänstgöring som främste styrman
utan av hans regelbundna alternering med befälhavaren.

Vid en jämförelse mellan löneförmånerna för övermaskinist på statens
järnvägars tågfärjor och enligt redareföreningens avtal bör också beaktas,
att tjänstgöringsförhållandena ej äro fullt jämförbara. Sålunda anlöpa
tågfärjorna hamn efter blott någon eller några timmars gång i sjön, därvid
möjlighet finns att från verkstäder i land erhålla biträde med eventuellt
behövliga reparationsarbeten, under det att ett med ungefär lika omfattande
maskinerier utrustat annat fartyg kanske icke anlöper hamn på dagar
eller veckor. Vidare bör ihågkommas den bättre rätt till semester, som tillkommer
tågfärjepersonalen jämfört med redareföreningens anställda, och
de för tågfärjepersonalen fördelaktigare tjänstgöringsförhållandena med
regelbunden, ofta återkommande fritid i hamn. De avtalsmässiga lönerna
böra emellertid kunna tjäna till ledning vid bedömande av föreliggande
frågor.

Vid övervägande av nu angivna synpunkter ha de sakkunniga funnit,
att övermaskinist på statens järnvägars tågfärjor skäligen bör beredas en
förmånligare löneplacerjng än för närvarande, och vilja de sakkunniga i
sådant hänseende föreslå, att befattningen uppflyttas i 21 lönegraden.^ Därvid
har hänsyn givetvis tagits till den särskilda ersättning, som utgår till
övermaskinist i form av seglingspenningar, varjämte även beaktats löneställningen
för teknisk personal vid stålens järnvägar i övrigt.

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Enligt redareföreningens avtal utgår högre lön till visst maskinbefäl på
motordrivna fartyg än till motsvarande befäl på ångfartyg. Detta gäller
i fråga om övermaskinist, förste maskinist och andre maskinist men ej
tredje maskinist. Anledningen till denna löneskillnad ligger främst i motormaskineriets
mera invecklade konstruktion samt större krav i fråga örn
dess sakkunniga handhavande i jämförelse med ett ångmaskineri. I viss
mån torde också skillnaden vara beroende på rekryteringssvårigheter.

Även vid statens järnvägars tågfärjor torde nu berörda skillnad böra beaktas.
Vid sådant förhållande kunde ifrågasättas att placera övermaskinist på
motordriven tågfärja i högre lönegrad än övermaskinist på ångdriven färja.
De sakkunniga lia emellertid ej funnit lämpligt att ånyo införa olika lönegrader
för motsvarande befattningar på de båda färjelederna och därigenom
bryta den enhetlighet, som nu uppnåtts i detta hänseende. En annan form för
kompensation beträffande tjänsten på motordriven färja bör därför väljas,
och synes därvid lämpligast — för undvikandet av nya avlöningsformer —
att anknyta denna kompensation till den särskilda ersättning, sorn utgår i
form av seglingspenningar. De sakkunniga föreslå, att seglingspenningama
till den för maskintjänsten på motordriven färja vid varje tidpunkt främst
ansvarige, d. v. s. övermaskinisten eller den som förrättar hans tjänst, regleras
i nu antytt syfte sålunda, att de till övermaskinist på malmöleden nu utgående
seglingspenningama, eller 60 öre per enkel tur, höjas till det dubbla
beloppet och alltså bli lika med befälhavarens seglingspenningar. Delta skulle
medföra, att denne övermaskinists seglingspenningar, som nu vid 210 dagars
tjänstgöring per år kunna beräknas till 504 kronor, skulle bli 1 008 kronor
per år.

Därest motorfärja skulle komma till användning även på trelleborgsleden,
bör frågan örn storleken av det lönetillägg för skötsel av motormaskineri, som
bör tillkomma maskinpersonalen på sådan färja, upptagas till särskild prövning.

Då färja är i trafik, tjänstgör en andre maskinist i A 16 som vakthavande
maskinist med skyldighet att närmast under övermaskinisten ansvara för maskintjänsten.
Den vakthavande maskinisten, som för det direkta befälet i
maskinrummet, biträdes av erforderligt antal tredje maskinister i A 12. I regel
tjänstgör dock endast en tredje maskinist på varje vakt.

Vid tjänstgöring i 3-dagarsperioder med två dagar i tjänst och en dag fri
för varje befattningshavare, erfordras för närvarande två andre maskinister
för att fylla turlistan. Den ene av dessa, i det följande benämnd äldste andre
maskinist, tjänstgör härvid en dag som övermaskinist och en dag som vakthavande
samt är tredje dagen fri. Den yngste andre maskinisten tjänstgör
alltid såsom vakthavande maskinist.

De sakkunniga anse, att tjänstgöringen som vakthavande maskinist skäligen
bör hänföras till uppgifter, ankommande nå andre maskinist. Med denna
uppfattning lärer anledning icke finnas att höja lönegradsptaceringen för
andre maskinist, vilken alltid eller till övervägande del tjänstgör såsom vakthavande.

Beträffande äldste andre maskinisten måste emellertid hänsyn tagas till,
att han på sätt nyss nämnts regelbundet alternerar med övermaskinisten. Här
föreligger alltså ett förhållande, analogt med tjänstgöringen för förste styrman
av klass 1, vilken alternerar med befälhavaren. Lönesättningen bör i
båda fallen ske efter i huvudsak enahanda beräkningsgrunder. Detta skulle
innebära, att ifrågavarande maskinists sammanlagda löneförmåner avvägas
så, att de för tid, som belöper på tjänst sorn övermaskinist, i det närmaste
motsvara till ordinarie sådan maskinist för samma lid utgående förmåner
och i övrigt motsvara avlöning enligt A 16.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Av det anförda framgår enligt de sakkunnigas mening, att en förbättrad
löneställning för äldste andre maskinist på såväl malmö- som trelleborgsleden
är motiverad. Denna förbättring kunde givetvis ske vid fortsatt placering
i 16 lönegraden genom höjning av ersättningen vid tjänst såsom övermaskinist.
En dylik åtgärd skulle emellertid förutsätta vissa särbestämmelser
och synes därför ej lämplig. I stället synes en uppfattning i lönegrad böra
ske i likhet med vad som redan tillämpats beträffande förste styrmännen av
klass 1. De sakkunniga vilja för sin del föreslå, att äldste andre maskinist
uppflyttas från 16 till 17 lönegraden. Härvid förutsättes, att äldste andre
maskinist skall vid tjänstgöring såsom övermaskinist på motordriven färja
uppbära seglingspenningar med det förhöjda belopp, som föreslagits för den
ordinarie övermaskinisten.

Beträffande benämningen på äldste andre maskinist vid uppfattning till
högre lönegrad har föreslagits förste maskinist (förste maskinist av klass 1).
De sakkunniga anse, att man i denna fråga bör tillämpa samma princip sorn
följts, då det gällt förste styrman av klass 1, d. v. s. man hänför benämningen
till den grundläggande uppgiften, eller sålunda i fråga örn förste styrman
av klass 1 till tjänst såsom främste styrman och i fråga om äldste andre maskinist
till tjänst såsom vakthavande maskinist. Med denna uppfattning synes
den för äldste andre maskinist föreslagna nya befattningen i A 17 böra
benämnas andre maskinist av klass 1 och maskinistbefattningen i 16 lönegraden
andre maskinist av klass 2.

Av det anförda torde följa, att enligt de sakkunnigas mening vikariatsersättning
ej bör utgå till andre maskinist av klass 2 då han alternerar med
andre maskinist av klass 1 såsom vakthavande maskinist.

Ej heller synes anledning föreligga att tillerkänna annan maskinist än
övermaskinist och den som förrättar hans tjänst särskild kompensation för
tjänstgöring på motordriven tågfärja, enär såväl andre maskinist i 16 lönegraden
som tredje maskinist beträffande löneförmånerna äro icke oväsentligt
bättre ställda än motsvarande befattningshavare vid handelsflottan.

Järnvägsstyrelsen har helt anslutit sig till de sakkunnigas förslag beträffande
befattningshavarnas inplacering i löneskalan.

Beträffande förste styrman av klass 1 erinrar styrelsen om att åtskilliga
framställningar gjorts från fartvgsbcfälets sida örn utbyte av benämningen
mot en titel, som bättre än den nuvarande framhäver befattningshavarnas
ställning ombord som reservbefälhavare. Då det är uppenbart, att lartygsbefälet
fäster stor vikt vid denna titelfråga, föreslår styrelsen, att benämningen
förste styrman av klass 1 ersättes med den före den 1 juli 1920 använda benämningen
förste styrman och reservbefälhavare. Örn denna titeländring genomföres,
bör benämningen förste styrman av klass 2 ändras till förste styrman.

Vad angår titelfrågan för den föreslagna maskinbefälsbefattningen i A 17
vill styrelsen förorda, att befattningen benämnes förste maskinist, vilket innebär,
att benämningen andre maskinist kan bibehållas leir den maskinistbefattning,
som skulle komma att bibehållas i A 16.

Allmänna lönenämnden har funnit de av de sakkunniga föreslagna löneställningarna
icke föranleda någon lönenämndens erinran. Beträffande tjärnstebenämningarna
har lönenämnden icke gjort något uttalande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

DePch^fZ.ntS'' 1 förordningen den 12 j''uni 1936 (nr 31 j) angående befäl å svenska handelsfartyg
m. m., den s. k. befälsförordningen, skiljes mellan fartygs- och maskinbefäl.
Samma terminologi bör — vilket de sakkunniga också iakttagit — komma
till användning vid behandlingen av de personalkategorier, varom nu är
fråga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår lia de sakkunniga icke ifrågasatt
någon ändring av fartygsbefälets nuvarande inplacering i löneskalan.
Beträffande maskinbefälet föreslås däremot uppflyttning av övermaskinist
från A 20 till A 21 samt införande av en ny maskinisttjänst i A 17, avsedd för
äldste andre maskinist a samtliga tågfärjor. Därjämte föreslås fördubbling av
nu utgående seglingspenningar till övermaskinist å motorfärja och till annan
maskinist, som å sådan färja tjänstgör som övermaskinist.

För min del anser jag, att den avvägning av fartygs- och maskinbefälets
löneställning, som de sakkunniga föreslagit och som tillstyrkts av järnvägsstyrelsen
och allmänna lönenämnden, bör godtagas.

De sakkunnigas förslag om inrättande av en styrmansbefattning i A 20 å
malmöleden föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Beträffande tjänstebenämningarna ifrågasätta de sakkunniga icke någon
ändring för fartygsbefälet. Järnvägsstyrelsen föreslår däremot utbyte av benämningen
förste styrman av klass 1 i A 21 mot förste styrman och reservbefälhavare.
I fråga örn maskinbefälet föreslå de sakkunniga, att de nya maskinistbefattningarna
i A 17 benämnas andre maskinist av klass 1 och att maskinistbefattningarna
i A 16 benämnas andre maskinist av klass 2. Järnvägsstyrelsen
föreslår för dessa befattningar benämningarna förste maskinist respektive
andre maskinist. Svenska maskinbefälsförbundet slutligen föreslår,
att benämningen övermaskinist liksom i Sveriges redareförenings gällande avtal
med Svenska maskinbefälsförbundet utbytes mot maskinchef samt att
andre maskinist av klass 1, därest järnvägsstyrelsens förslag beträffande
förste styrman av klass 1 bifalles, utbytes mot förste maskinist och reservmaskinchef.

Det föreslagna utbytet av benämningen övermaskinist mot maskinchef föranleder
i och för sig icke någon erinran från min sida. Då emellertid befälsförordningen
upptager benämningen övermaskinist, anser jag mig icke för
närvarande böra ifrågasätta någon titelförändring för tågfärjornas övermaskinister.
Ehuru vissa skäl tala för den av järnvägsstyrelsen föreslagna benämningen
förste styrman och reservbefälhavare, anser jag mig med hänsyn till
önskvärdheten av att i möjligaste mån undvika dubbelbenämningar i tjänsteförteckningen
icke böra tillstyrka detta förslag. 1 övrigt föranleder de sakkunnigas
förslag icke annan erinran från min sida än att de nya maskinistbefattningarna
i A 17 i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag böra benämnas
förste maskinist, medan maskinistbefattningarna i A 16 böra bibehållas
vid benämningen andre maskinist.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Majit få ankomma
att meddela beslut om ändring av kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 478)
med tilläggsbestämmelser till civila avlöningsreglementet, i vad avser seg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

lingspenningar åt övermaskinist å motorfärja och åt den, som å sådan färja
tjänstgör som övermaskinist. Å Kungl. Maj:t torde vidare få ankomma att
meddela beslut örn ökning av antalet förste styrmän av klass 2 i A 20 med 1,
fastställande av antalet förste maskinister i A 17 till 3 samt minskning av
antalet andre maskinister i A 16 med 3.

Omklassificering av vissa trafikanstalter. I skrivelse den 17 november
1945 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag till provisorisk omklassificering
av trafikanstalterna vid statens järnvägar. Allmänna lönenämnden har i utlåtande
den 18 december 1945 lämnat förslaget utan erinran. Även jag anser
mig böra tillstyrka styrelsens framställning. Såvitt nu är i fråga böra följande
förändringar vidtagas från och med den 1 juli 1946.

Till överinspektorsklass (A 26) böra från klass 1 A (A 25) uppflyttas stationerna
Hälsingborg C och Örebro C. Till klass 1 A böra från klass 1 B
(A 24) uppflyttas stationerna Linköping C, Östersund G och Jönköping C.
Till klass 1 B bör från klass 2 (A 22) uppflyttas stationen Åstorp. Slutligen
bör till klass 2 från klass 3 (A 20) uppflyttas stationerna Nyköping C och
Skellefteå stad samt från klass 2 till klass 3 nedflyttas stationen Skelleftehamns
övre.

Vid bifall härtill skulle antalet överinspektörer i A 26 ökas med 2, antalet
stationsinspektorer av klass 1 A i A 25 ökas med 1 och antalet stationsinspektorer
av klass 1 B i A 24 minskas med 2. Därjämte torde å Kungl. Majit
få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet stationsinspektorer
av klass 3 i A 20 med 1.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har
vidare föreslagit uppflyttning av dels 2 förste byråingenjörer å bantekniska
byrån till byrådirektörer i A 28, dels 2 förste byråingenjörer å elektrotekniska
byrån till byrådirektörer i A 28, dels 2 förste byråingenjörer å maskintekniska
byrån till byrådirektörer i A 28, dels 1 baningenjör och 1 maskiningenjör
inom driftsavdelningen från A 26 till förste baningenjör respektive
förste maskiningenjör i A 27, 3 ingenjörer inom samma avdelning från A 20
tili A 22 samt 2 förste stationsskrivare inom samma avdelning från A 17
till expeditionsföreståndare i A 21, dels 1 ingenjör vid huvudverkstaden i
Örebro från A 22 till A 24, dels 1 byråassistent å reklamationskontoret från
A 20 lill byråsekreterare i A 21, dels ock 1 förste bokhållare å förrådsbyrån
från A 18 till byråsekreterare i A 21.

Beträffande ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

De båda förste byråingenjörerna å b ant c k ni s k a b y r å n
förestå den ene allmänna avdelningen och den andre spåravdelningen.

Allmänna avdelningen ombesörjer utarbetandet av förslag till nybyggnad
eller omgestaltning av bangårdar, beredning av nybyggnadsstater för byggnader
och anläggningar, utredning och planläggning för dubbelspårsanläggningar,
handläggning av ärenden angående stads- och byggnadsplaner, vä -

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

gar och vägomläggningar m. m. ävensom beredning av övriga ärenden rörande
byggnader och anläggningar, vilka ej äro hänförliga till någon av
byråns specialavdelningar. Avdelningens föreståndare tjänstgör jämväl såsom
närmaste man och ställföreträdare för byråchefen och måste i denna egenskap
hålla sig å jour med verksamheten inom byråns samtliga avdelningar.

Verksamheten å spåravdelningen, som i första hand avser spåröverbyggnaden
och därmed sammanhängande frågor av teknisk natur och av stor
ekonomisk räckvidd, har sedan avdelningen år 1918 inrättades och särskilt
under de senare åren varit föremål för en betydande utveckling, vilket medfört
en väsentlig kvalitativ och kvantitativ utökning av arbetsuppgifterna
med därav följande personalökning. Ej minst med hänsyn till den ökade
tåghastigheten måste numera ägnas stort såväl teoretiskt sorn praktiskt intresse
åt spåröverbyggnadens kvalitativa utrustning och metoderna för åstadkommade
av ett enligt moderna krav fullgott spårläge med utnyttjande av
de hjälpmedel, som den fortgående tekniska utvecklingen medger.

De båda förste byråingenjörerna å elektrotekn iska byrån
förestå den ene allmänna avdelningen för elektroteknik samt den andre
avdelningen för energiförsörjning och omformarestationer.

Allmänna avdelningen för elektroteknik utgör ett sammanhållande, teknisk-ekonomiskt
organ för byrån i dess helhet, vars samlade arbete motsvarar
ett personalbehov av 145 man. Avdelningens personalstyrka är visserligen
icke särskilt stor, men detta förhållande är av underordnad betydelse vid
bedömningen av de anspråk, som ställas på dess föreståndare. På allmänna
elektrotekniska avdelningen ligger nämligen huvudansvaret för de vidlvftiga
utredningar, som föregå nya banelektrifieringar, större ombyggnader och liknande
arbeten, som röra de elektriska anläggningarna och falla inom byråns
verksamhetsområde. Där bearbetas de anslagsäskanden rörande nyssnämnda
anläggningar, som varje år framläggas för Kungl. Majit, och utövas den fortlöpande
kontrollen över förbrukningen av beviljade anslag. Inom avdelningen
utarbetas alla viktigare och mera komplicerade tekniska och ekonomiska
avtal, normer, instruktioner, anläggningsbeskrivningar m. m., som falla inom
byråns arbetsområde, en verksamhet som i många fal] leder till kontakt med
både in- och utländska företag. Med avdelningens ställning som sammankallande
och förmedlande länk följer slutligen, att den ofta utnyttjas såsom
verkställighetsorgan i åtgärder, gemensamma för byråns samtliga verksamhetsgrenar.

Avdelningen för energiförsörjning och omformar stationer bär närmaste ansvaret
för elektrodriftens omformar- och transformatorstationer med tillhörande
inköp och försäljning av kraft, energikontroll samt planering och
övervakning av ny- och ombyggnader för elektrodriftens behov. Avdelningen
är i dessa avseenden att betrakta som ledande organ för landets största
elverksrörelse med en årlig energiomsättning av 900 miljoner kWh och med
en energikostnadsstat på cirka 17 miljoner kronor. Då värdet av ny- och ombyggnader,
sorn planeras och övervakas på denna avdelning, brukar uppgå
till cirka 6 miljoner kronor per år, är det vanligt, att avdelningens verksamhet
omsluter årsomsättningar på mer än 20 miljoner kronor. Ekonomiseringen
inom hithörande verksamhetsgrenar är i hög grad beroende av avdelningsföreståndarens
yrkesskicklighet, vaksamhet och omdöme, varför
hans ansvarsbörda är stor. Den tynges ytterligare av det förhållandet, att
driftsäkerheten väsentligt paverkas av det sätt, på vilket omformar- och
transformatorstationerna bliva utförda.

Avdelningens föreståndare är tillika chef dels för styrelsens eleldrotekniska
laboratorium, dels för ett inom avdelningen inrättat kontor för projektering
av belysnings- och mindre kraftinstallationer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

De båda förste byråingen förer na å maskintekniska
byrån förestå personvagnsavdelningen respektive elektrolokavdelningen.

Å personvagnsavdelningen, som har en personaluppsättning på 23 personer,
planeras och uppgöras konstruktioner till nya typer av person-, post-,
resgods- och vissa specialvagnar med därtill hörande hållfasthets- och andra
beräkningar. Avdelningen utarbetar ritningar till vagnarnas tekniska utrustning
för värme, belysning, vattenledning, ventilation m. m., ombesörjer
ombyggnad och modernisering av äldre vagntyper, uppgör tillverkningsbestämmelser
och leveransvillkor för nya vagnar samt utför tillverkningskontroll
och leveransbesiktningar. Det tillkommer även avdelningen att utarbeta
instruktioner och beskrivningar rörande personvagnars och däri befintliga
utrustningars skötsel och underhåll.

Elektrolokavdelningen handlägger ärenden rörande konstruktioner för nyoch
ombyggnader av elektrolok, motorvagnar, plattformsvagnar och revi‘sionsvagnar
samt den elektriska utrustningen för dieselfordon, rälsbussar,
vägbussar och personvagnar. Häri inbegripes utfärdandet av tekniska bestämmelser
samt inspektioner och besiktningar under tillverkningstiden ävensom
provkörningar vid leverans. Därjämte utarbetas på avdelningen instruktioner
för nämnda fordons skötsel. Arbetet med införande av den s. k. elektriska
tågkontrollen är avsett att dirigeras från denna avdelning. På avdelningen
bedrives även ett omfattande forskningsarbete beträffande den elektriska
utrustningens lämplighet och funktion i olika fordon. Arbetsmängden
och arbetsuppgifternas kvalitet ställa mycket stora krav på initiativ och
kunskaper hos denna avdelnings föreståndare.

Av de till uppflyttning föreslagna befattningshavarna inom
driftsavdelningen förestår innehavaren av haninge njö rs be fal lin n gen
28 bansektionen med huvudort i Ystad. Det må erinras, att 1938 års personalkommission
i sitt betänkande, del I (SOU 1940: 14, s. 188) angav en siffermässig
värdering av bansektionernas inbördes storleksordning, baserad på
förhållandena under åren 1935—1937. Som gräns mellan sektioner, som
borde förestås av förste baningenjör respektive baningenjör, angavs därvid
poängtalet 1 490. Sedan kommissionen slutfört sitt uppdrag, ha — såsom en
följd^av förstatligandet av enskilda järnvägar — flera nya bansektioner tillkommit,
bland andra 28 bansektionen. Poängtalet för denna sektion, vilken
sedan år 1942 utökats med 194 km huvudspår, uppgår för närvarande
till cirka 1 800. beräknat på grundval av de bokförda kostnaderna för
drift och underhåll för åren 1941—1943 samt mera normalt förekommande
nybyggnads- och förändringsarbeten, varvid nämnda kostnader med hänsyn
till löne- och materialprisförhöjningarna under krigsåren reducerats till 1938
års prisnivå.

Maskiningenjören förestår 28 maskinsektionen, även denna med huvudort
i Ystad. Sektionen har nått en sådan omfattning, att den intagit femte
platsen bland statens järnvägars maskinsektioner näst efter Hagalund, Malmö,
Göteborg och Växjö.

De tre ingenjörsbefattningar, som styrelsen Föreslår till uppflyttning, innehavas
av närmaste män lill föreståndarna för de mest arbetstyngda bansektionerna.
Å de mindre sektionerna äro närmaste männen placerade i 20 lönegraden.
Någon direkt poänggräns har icke angivits av personalkommissionen,
men med hänsyn till poängtalen å de sektioner, som hittills tilldelats
ingenjörsbefattningar i A 22, torde poänggränsen kunna beräknas till 1825.
I enlighet med de beräkningsgrunder, som nyss angivits i fråga örn 28 bansektionen,
innehar 8 och 25 bansektionerna (Falköping respektive Borås)
för närvarande poängtal uppgående lill 1 820 respektive 1 865.

Även sektionsföreståndarens närmaste man å 5 bansektionen anses böra

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

höjas till A 22. De huvudsakliga arbetena å denna sektion äro nämligen förlagda
till Göteborg, och på grund härav kommer sektionsföreståndaren så
gott som dagligen i kontakt med stadens olika myndigheter och verk, varför
en stor del av hans arbete upptages av förhandlingar med dessa. Denne sektionsföreståndare
måste fördenskull i större utsträckning än de flesta övriga
frigöras från en sektionsföreståndare åvilande andra arbetsuppgifter och
dessa i stället överflyttas på hans närmaste man.

De två förste stationsskrivare, som böra uppflyttas till expeditionsföreståndare,
förestå biljettexpeditionerna vid Linköping G respektive Borås C.
Enligt gällande normer för enhetlig personaluppsättning skall expeditionsföreståndare
i A 21 finnas som föreståndare för biljettexpeditioner med 50
poäng eller däröver frånsett de tre allra största expeditionerna, där föreståndare
i A 22 bör finnas. Biljettexpeditionen vid Linköping C, som redan 1938
hade ett poängtal av 46, är nu uppe i 100. Biljettexpeditionen vid Borås C
åter har ett poängtal av 97.

/ n g e n j ö r e n v i cl huvudverks i''aden i Örebro förestår
ångpanneavdelningen. I denna egenskap har han att närmast under
verkstadsöveringenjören svara ej endast för driften vid denna statens järnvägars
ojämförligt största reparationsavdelning för ångpannor utan även
för ledningen och skötseln av statens järnvägars enda verkstad för nvtillverkning
och reparation av spårväxlar och spårkorsningar. Till arbetsområdet
för befattningen hör vidare överinseendet över telegraf- och bleckslagarverkstäderna,
vilka med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter, som
tilldelats desamma, intaga en särställning inom statens järnvägars verkstadsdrift.
Slutligen påvilar innehavaren av denna ingenjörsbefattning ansvaret
för utbildningen och den fortlöpande kompetenskontrollen av samtliga
vid huvudverkstadens olika avdelningar sysselsatta svetsare samt övervakandet
av förekommande provningar av elektroder.

Byr^assistent befattningen å reklam a*t i o n s k o n t or
e t inrättades på förslag av personalkommissionen från och med den 1
jidi 1942 för arbetsledaren å kontorets avdelning för skadeersättningsärenden.
På grund av att dessa ärenden blivit alltmer omfattande, har nämnde
arbetsledare sedan den 1 januari 1943 haft förordnande som byråsekreterare.
Visserligen hava de ännu rådande krisförhållandena bidragit till den
avsevärda ökningen av antalet skadeärenden, men anledningen till ökningen
är dock till mycket stor del att söka i förstatligandet av enskilda järnvägar.
På förslag av statens järnvägars kontorsutredning har styrelsen medgivit
överflyttning av beslutanderätten i skadeärenden rörande ersättning av
högst 10 kronor från chefen för kontoret till arbetsledaren för skadeersättningsavdelningen.
Emellertid visade sig detta bemyndigande otillräckligt,
varför styrelsen genom nytt beslut funnit sig föranlåten att höja beloppet
ifråga till 100 kronor. Härigenom föreligga mer än väl betingelser för befattningens
uppflyttning till A 21.

hörste bokhållaren å förrå ds byrån förestår avdelning
2 inom byrån. För denna avdelning har inträtt en kvantitativt och kvalitativt
vida större ökning i arbetsbördan än å övriga avdelningar. Inom avdelningen
beredas ärenden rörande anskaffning av kemisk-tekniska artiklar,
glas, porslin, färger och fernissor, textilier, lädervaror, gummivaror, brandmateriel,
uniformseffekter, förbandsmateriel m. m., uppgående till ett årligt
belopp av cirka 5 miljoner kronor. Med hänsyn till mångfalden varor, som
tillkommit genom överförandet till statens järnvägar från enskilda järnvägar
av mångå nya typer av räls- och vägfordon, har även i kvalitativt avseende
en höjning skett med avseende å avdelningens arbete. Anspråken på före -

Kungl. Maj.ts proposition nr 239-

ståndarens branschkännedom och förtrogenhet med förekommande inköpskällor
har härigenom ökats.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt styrelsens ifrågavarande förslag.

Den utveckling och i viss mån förändring av statens järnvägars rörelse,Departementssom
föranletts av det fortgående förstatligandet av enskilda järnvägar, chefenelektrifieringsarbetena,
strävandena att höja tåghastigheten samt utökningen
av biltrafiken, har otvivelaktigt tillfört såväl styrelsen som underlydande
förvaltningsorgan nya och vidgade arbetsuppgifter. Såsom jag inledningsvis
anfört har detta aktualiserat behovet av såväl nya tjänster som uppfattning
i högre lönegrad av vissa befintliga befattningar. De förslag, för
vilka jag här redogjort, böra ses mot denna bakgrund.

Liksom allmänna lönenämnden är jag för min del beredd tillstyrka de
av styrelsen föreslagna uppflyttningarna.

Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut örn
minskning av antalet byråassistentbefattningar i A 20 hos styrelsen med
1, antalet ingenjörsbefattningar i A 20 vid driftsavdelningen med 3, antalet
förste bokhållare i A 18 hos styrelsen med 1 och antalet förste stationsskrivare
i A 17 vid driftsavdelningen med 2.

Av departementschefen avstyrkt förslag. Järnvägsstyrelsen har slutligen
föreslagit uppfattning av 1 förste byråsekreterare å drifttjänstbyrån från
A 26 till A 27. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt förslaget. För min del
anser jag ytterligare något års erfarenhet böra avvaktas, innan frågan upptages
till slutligt avgörande.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
uppflyttning av verkstadsdirektören från G 8 till C 9, införande av 1 överingenjör
i C 9 och 2 överingenjörer i C 8, minskning av antalet byråchefer
i A 30 från 10 till 7, ökning av antalet byrådirektörer i A 28 från 5 till 12,
ökning av antalet förste baningenjörer i A 27 från 24 till 25, minskning av
antalet förste byråingenjörer i A 27 från 15 till 10, ökning av antalet förste
maskiningenjörer i A 27 från 17 till 18, minskning av antalet baningenjörer
i A 26 från 13 till 12, ökning av antalet byråingenjörer i A 26 från 16 till
18, ökning av antalet förste byråsekreterare i A 26 från 5 till 6, minskning
av antalet maskiningenjörer i A 26 från 4 till 3, ökning av antalet överinspektörer
i A 26 från 7 till 9, ökning av antalet stationsinspcktorer av
klass 1 A i A 25 från 13 till 14, minskning av antalet förste byråsekreterare
i A 24 från 14 till 13, ökning av antalet ingenjörer i A 24 från 17 till 19,
minskning av antalet stationsinspektorer av klass 1 B i A 24 från 29 till 27,
ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 53 till 59, ökning av antalet byråassistenter
i A 21 från 33 till 37, ökning av antalet byråsekreterare i A 21
från 27 till 31, ökning av antalet expeditionsföreståndare i A 21 från 22

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

till 24, ökning av antalet kontrollörer i A 21 från 13 till 14, ökning av antalet
revisorer i A 21 från 4 till 5 och införande av 3 övermaskinister
i A 21.

I tjänsteförteckningen skulle verkstadsdirektör införas i C 9 och uteslutas
i C 8, överingenjör införas i C 9 och C 8, övermaskinist införas i A 21
och uteslutas i A 20 samt förste maskinist å tågfärja införas i A 17.

Statens vattenfallsverk.

Inrättande av 1 kraftverksdirektörsbefattning i C 9. Statens vatlenfallsverks
kraftproduktion och kraftdistribution i övre Norrland ombesörjes
för närvarande av Övre Norrlands kraftverk, som har den centrala ledningen
förlagd till ett huvudkontor i Umeå. Vattenfallsstyrelsen föreslår
nu, att ifrågavarande förvaltning uppdelas i två förvaltningar, nämligen
dels Övre Norrlands kraftverk såsom lokalförvaltning för kraftanläggningarna
i Västerbottens län samt för försäljning och distribution av kraft
inom Mellersta Norrlands kraftverks och Övre Norrlands kraftverks förvaltningsområden,
dels ock Norrbottens kraftverk såsom lokalförvaltning
för kraftanläggningarna i Norrbottens län samt för försäljning och distribution
av kraft inom Norrbotten. Såsom chef för sistnämnda kraftverk,
vars huvudkontor skulle förläggas till Luleå, föreslås 1 kraftverksdirektör
i C 9 (17 000 kronor).

I skrivelse den 12 november 1945 har vattenfallsstyrelsen till stöd för sitt
förslag anfört i huvudsak följande.

Kraftavsättningen till statens vattenfallsverks konsumenter i Övre Norrland
har på senare år utvecklats mycket snabbt, och den har numera en
betydande omfattning, för år 1944 uppgående till 1 055 miljoner kWh mot
553 miljoner kWh år 1940. Detta är desto mera anmärkningsvärt, som flera
av de stora exportindustrierna legat nere eller gått med inskränkt drift under
kriget. Ökningen beror givetvis i väsentlig grad på tillkomsten av Norrbottens
järnverk. På Norrbotten falla nu cirka 50 respektive 55 % av kraftavsättningen
och de årliga inkomsterna vid Övre Norrlands kraftverk.

Med avseende å kraftavsättningen har Övre Norrlands kraftverk gått förbi
Motala kraftverk och beträffande inkomster uppnått ungefär samma
nivå som detta, örn i Motala kraftverk inräknas även Motala Ströms kraftaktiebolag.
Med avseende å antalet högspänningsabonnenter ligger Övre
Norrlands kraftverk fortfarande lägre än Motala kraftverk. Det är emellertid
svårt att få någon fullt klargörande jämförelse. En distributionsförening
är exempelvis i regel av ojämförligt mycket större omfattning uppe i Norrland
än i Mellersta Sverige och föranleder betydligt mycket mera arbete
för kraftverket. Detaljdistribution finnes för närvarande i stor omfattning
vid Motala kraftverk och Motala Ströms kraftaktiebolag. Men även inom
övre Norrlands kraftverk förefinnes det en icke obetydlig sådan distribution,
nämligen inom Kiruna, Malmberget, Porjus, Råneåbygden och Seska rön,
vartill på senaste tiden tillkommit Mjällom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239

Man bör emellertid icke endast fästa sig vid storleken på den erforderliga
kraftproduktionen eller kraftdistributionen utan minst lika mycket tänka på
de utvecklingsmöjligheter, som föreligga, och det arbete, som kräves för att
tillgodogöra dessa, och det är i hög grad med hänsyn därtill som styrelsen
nu föreslår inrättandet av den nya förvaltningen i Luleå. Styrelsen vill erinra
örn att, då Motala kraftverk på sin tid organiserades, kraftavsättningen där
var ganska liten och antalet konsumenter också rätt begränsat. Dess tillkomst
föranleddes närmast av den särskilda omsorg, som krävdes för denna
landsdel från vattenfallsverkets sida, och utvecklingen har visat, att det var
i hög grad gagneligt, att man för detta fristående område gjorde en särskild
förvaltningsenhet.

Den nuvarande lokala organisationen inom Norrbotten med två små
distributionskontor i Luleå och Kiruna har ännu för några år sedan tillfredsställt
måttliga anspråk på kontakt med konsumenterna. Avståndet till
Umeå har dock blivit menligt kännbart, allt eftersom verksamheten i Norrbotten
tillväxt. Med den stadigvarande ökning av arbetsuppgifterna, som
väntas, är den nuvarande organisationen icke tillräcklig. Ledningen av Norrbottens
kraftförsörjning bör därför flyttas från Umeå till Luleå.

Styrelsen anser sålunda, att en uppdelning av den nuvarande lokalförvaltningen
i Umeå bör ske på sådant sätt, att en ny kraftverksförvaltning organiseras
för Norrbotten med huvudkontor i Luleå, under det att förvaltningen
i Umeå begränsar sin verksamhet till de tre närmast söder örn Norrbotten
liggande länen.

Här förutsättes, att den nya förvaltningsenheten kallas Norrbottens kraftverk
och att den äldre förvaltningen får behålla sitt namn Övre Norrlands
kraftverk.

Av det distributionsområde, där Övre Norrlands kraftverk för närvarande
har sin verksamhet, kommer vid en uppdelning större delen att stanna kvar
inom Övre Norrlands kraftverk. Övre Norrlands kraftverk får fortfarande en
mycket stor kraftavsättning till de stora industrierna inom södra Västerbotten
och Ångermanland samt till städer och samhällen inom dessa områden.
Inom Västerbottens lappmark håller styrelsen på med utbyggandet av ett
stort kraftsystem för leverans av stödkraft till de många små kraftanläggningar,
som tidigare upprättats där men nu äro otillräckliga. Inom detta
stora område finnes det otvivelaktigt mycket stora utvecklingsmöjligheter.

I Västernorrlands och Jämtlands län tages vattenfallsverket alltmera i anspråk
för ordnandet av en rationell landsbygdsdistribution, vilket får anses
som en lämplig uppgift med hänsyn till de stora kraftanläggningar staten
äger och avser att utbygga inom dessa län.

Norrbottens kraftverk skall i första hand omhändertaga avsättningen och
distributionen av kraft i Norrbotten. Med hänsyn till länets utveckling är det
av stor vikt, att en rationell utveckling av kraftförsörjningen stödes och främjas.
Men även ur förräntningssynpunkt är det i hög grad önskvärt, att kraften
från såväl Porjus som den nya anläggningen i Harsprånget främst utnyttjas
inom länet, så långt detta är möjligt vid tillämpning av sunda kraftpriser.
Det har lagts en god grund för kraftförsörjningen genom de omfattande
distributionsanläggningar, som redan utförts eller stå inför utförande.
Men dessa måste successivt förstärkas och kompletteras, i den mån kraftförbrukningen
växer. En stor del av bygde- och ortsnäten har tillkommit under
kriget och har måst utformas sparsamt med hänsyn till ledningsmaterial
och transformatorer på grund av den begränsade materialtillgången. Det
är av den största betydelse, att denna knapphet hos anläggningarna icke
blir någon spärr i utvecklingen. Styrelsen anser sig böra icke endast förstärka
och utvidga de egna anläggningarna utan genom en vittgående rådgi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements chefen.

vande verksamhet sörja för en rationell utveckling av de vidsträckta, konsumenterna
tillhörande ortsnäten. Erfarenheten visar, att det är mycket gagnelig!,
att vattenfallsverket ägnar stor uppmärksamhet åt de lokala distributionsföretagens
inre förhållanden, t. ex. deras underhåll av anläggningarna,
deras ekonomi och bokföring, deras inre tariffer m. m.

Men förvaltningen får givetvis även en hel del andra administrativa och
tekniska uppgifter. Visserligen bör driftchefen i Porjus i huvudsak handhava
kraftanläggningarna i Porjus och Harsprånget, men omfattningen av förvaltningen
därstädes blir allt större, och det blir till fördel, att det överordnade
huvudkontoret ligger närmare än i Umeå och kan mera effektivt deltaga
i nämnda förvaltning.

Driften av 130 kV ledningen från Porjus till Luleå och till Norrfors kommer
liksom hittills att ledas från Porjus och från Umeå. Driften av sekundärstationerna
med tillhörande bygdenät skall däremot ombesörjas av den nya
förvaltningen. Denna skall därjämte handlägga frågor angående nya anläggningar
och underhåll av samtliga anläggningar inom länet. Omfattande
systemändringar torde komma att genomföras under de kommande åren såväl
vid trefasanläggningarna inom Kiruna- och Malmbergsområdena som
vid enfasanläggningarna för järnvägsdriften.

Vidare skola personalärenden och andra ärenden av kameral natur omhänderhavas
i Luleå på samma sätt som fallet är vid vattenfallsverkets övriga
lokalförvaltningar.

Såsom chef för den nya lokalförvaltningen i Luleå erfordras en tjänsteman
med kraftverksdirektörs tjänsteställning. Med hänsyn till arbetsuppgifternas
art och omfattning samt behovet av att erhålla en väl kvalificerad
kraft bör tjänsten ej placeras lägre än i C 9. Detta är samma tjänsteställning
som cheferna för det nuvarande Övre Norrlands kraftverk och Motala kraftverk
inneha.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 15 januari 1946 funnit den
ifrågasatta placeringen av kraftverksdirektören för Norrbottens kraftverk i
C 9 i och för sig icke giva anledning till erinran.

De av vattenfallsstyrelsen anförda skälen för en uppdelning av övre Norrlands
kraftverk i två förvaltningar synas mig övertygande. Jag kommer därför
att underställa Kungl. Maj :t förslag till sådan uppdelning i enlighet med
de av styrelsen angivna riktlinjerna, att gälla från och med den 1 juli 1946.

En förutsättning för förslagets genomförande är att riksdagen medgiver, att
en ny kraftverksdirektörsbefattning inrättas. Hemställan därom bör nu göras.
Liksom allmänna lönenämnden tillstyrker jag, att den nya befattningen i enlighet
med styrelsens förslag placeras i C 9, d. v. s. den lägre löneställningen
för kraftverksdirektörer vid statens vattenfallsverk.

Uppfattning av driftdirektören från C 7 till C 8. I enlighet med 1939 års
tjänsteförteckningssakkunnigas förslag tillstyrker jag uppflyttning av driftdirektören
från C 7 (15 000 kronor) till C 8 (16 000 kronor).

Uppflyttning av förrådsdirektören från C 5 till C 6. Vid 1939 års omorganisation
av vattenfallsstyrelsen utbröts förrådskontoret ur dåvarande kraft -

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

verksbyråu och gavs en självständig ställning under ledning av en förrådsdirektör
i G 5. Styrelsen föreslår nu, att kontoret inordnas i organisationen
såsom en fristående byrå under benämningen förrådshjon samt att i samband
därmed förrådsdirektören uppflyttas till C 7.

Till stöd för ifrågavarande förslag anför vattenfallsstyrelsen i skrivelse den
18 december 1945 i huvudsak följande.

Förutom föreståndarskapet för förrådskontoret har förrådsdirektören att
närmast under verkschefen handha den löpande förvaltningen av verkets
huvudförråd. Han bereder och föredrar i styrelsen de till hans verksamhetsområde
hörande ärenden, som han icke själv avgör.

Ä förrådskontoret och huvudförrådet ankommer att följa affärsläget på
såväl den inhemska som den utländska marknaden med särskild hänsyn till
sådana för verket erforderliga stapelvaror som kol, oljor, stål, koppar och
aluminium; att inhämta och bearbeta uppgifter om inaterielbehovet för byggande
av stationer och linjer samt för drift och underhåll av dessa, dock med
undantag för vissa arbetsmaskiner och specialkonstruktioner samt trästolpar;
att upphandla och distribuera här förut angiven materiel; att med berörda
avdelningar samråda beträffande byggnads- och driftplaner, i den mån dessa
beröras av pris- och leveransförhållanden; att ombesörja en med hänsyn till
skiftande behov och marknadslägen avpassad lagerhållning av materiel för
drift och underhåll samt nyanläggningar; att på grundval av statistik och
behovsuppgifter i samråd med konstruktionskontoren och arbetsledningarna
genomföra och upprätthålla standardisering av den materiel, inberäknat arbetsredskap,
som användes inom verket, samt övervaka, att okurant och föråldrad
materiel icke samlas i verkets förråd; att i anslutning till standardiseringen
redigera och ombesörja tryckning av kataloger över förrådsmateriel;
att inköpa verkets behov av motorfordon med tillbehör, ombesörja erforderlig
reparation av fordonsparken, som omfattar cirka 300 fordon, instruera
förare, kontrollera fordonens skötsel och genom statistik följa fordonens
drift; att inköpa verkets behov av kontorsmöbler och kontorsmaskiner samt
skriv- och ritmateriel; att upplägga, anskaffa och distribuera verkets samtliga
blanketter; att utarbeta tillverknings- och provningsbestämmelser samt
att bland annat genom provningar kontrollera, att levererad materiel uppfyller
gällande bestämmelser; att öva tillsyn över lokalförvaltningarnas förråd
med avseende på materielens uppläggning, redovisning, prissättning och
avskrivning; att planlägga erforderliga örn- och nybyggnader av verkets förrådslokaler;
samt att följa utvecklingen inom det till förrådskontoret hörande
verksamhetsområdet och genomföra åtgärder för rationalisering.

Förrådskontoret är uppdelat på sex avdelningar.

Det är av största betydelse för vattenfallsverkets såväl utbyggnad som drift,
att dess inköps- och förrådsorgan smidigt kan täcka föreliggande materielbehov
med ständigt aktgivande på de affärsmässiga synpunkter, som måste
läggas på en materielanskaffning av ifrågavarande storleksordning. Stora
fordringar beträffande kommersiella, tekniska och administrativa kvalifikationer
måste därför ställas på den befattningshavare, som har att förestå förrådskontoret.

Allmänna lönenämnden erinrar i utlåtande den 22 januari 1946, att förrådsrörelsen
efter det förrådsdirektörsbefattningen inrättades ökat betydligt.
Lönenämnden anför därefter följande.

Willing till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 239. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements chefen.

Lönenämnden finner ändock tvekan råda, huruvida den föreslagna uppflyttningen
av förrådsdirektörsbefattningen till C 7 är påkallad. Förrådsdirektören
i järnvägsstyrelsen är placerad i C 8 samt chefen för telegrafstyrelsens
förrådsbyrå i A 30 (av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagen
till placering i C 8). Vid båda dessa verk är emellertid såväl förrådsrörelsen
som upphandlingsverksamlieten av betydligt större omfattning
än vid vattenfallsverket. Då vidare, enligt vad chefen för finansdepartementet
anfört i årets statsverksproposition lönegraden A 30 närmast torde få anses
motsvara 6 lönegraden å C-planen, synes en placering i högre lönegrad
än C 6 icke böra komma i fråga för vattenfallsverkets förrådsdirektör.

Av vad i ärendet förekommit torde framgå, att den nuvarande placeringen
av förrådsdirektören i C 5 är för låg. Befattningen bör därför uppflyttas i
högre lönegrad. Huru högt uppflyttningen bör ske, är visserligen vanskligt
att bedöma. Med hänsyn till vad allmänna lönenämnden anfört och mot bakgrunden
av att jag i det föregående tillstyrkt placering av förrådsdirektören i
telegrafverket i C 7, anser jag mig böra förorda, att befattningen nu uppflyttas
till C 6. I samband därmed bör förrådskontoret i enlighet med vattenfallsstyrelsens
förslag ombildas till en förrådsbyrå.

Inrättande av 1 avdclningsdirektörsbefattning i C 6. Befattningen avses
för föreståndaren för vattenfallsstyrelsens avdelning för arbetsorganisation,
vilken därvid bör organiseras såsom fristående avdelning inom styrelsen.

Till stöd för förslaget anför vattenfallsstyrelsen följande.

År 1939 beslöt styrelsen att inrätta en särskild arbetsstudieavdelning, som
till en början togs i anspråk för de stora stamlinjearbetena.

På grund av i huvudsak förbättrade arbetsmetoder lyckades man minska
arbetskostnaderna med cirka 20 °/o, samtidigt som byggnadstiden reducerades
till ungefär hälften. Arbetarnas förtjänster blevo därvid icke lägre
utan något högre än förut, sedan arbetarna väl blivit intränade i de nya
arbetsmetoderna. Framför allt blevo arbetsförtjänsterna jämnare och rättvisare.

Redan från år 1940, sedan resultaten av arbetsstudierna vid standin jebyggnaden
börjat skönjas, igångsattes efter hand arbetsstudier även vid verkets
övriga förvaltningar, särskilt vid alla stora byggnadsarbeten för vattenkraftanläggningar,
vid elektriska montagearbeten i kraft- och transformatorstationer,
byggande av ställverk samt primär- och sekundärlinjer, transporter
m. m.

I dag kan man säga, att arbetsstudieavdelningens arbete i rationaliseringsfrågor
gäller alla arbetsområden inklusive kontorsarbeten. Dess arbete har
för den skull utökats betydligt under årens lopp och har bidragit till att ackordssättning
kunnat tillämpas på många områden, där arbetet förut till stor
del utförts mot timlönsbetalning, varvid samtidigt arbetsförtjänstnivån i genomsnitt
har höjts.

Arbetsstudieavdelningen har, utöver ovannämnda arbetsområden, inkopplats
på många organisatoriska frågor, t. ex. avlöningsorganisation, blankettrevision,
förplaneringsfrågor m. m., och har tillkallats för flera officiella
uppdrag, exempelvis av statens krisrevision, samt deltager i alla förhandlingar
om kollektivavtal med arbetare inom vattenfallsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

År 1942 uppdrogs dessutom åt avdelningen att handha efterkalkylema för
kraftstationsbvggena. Detta arbete består huvudsakligen i en centralt utförd,
kontinuerlig efterkonlroll av kostnaderna för nämnda omfattande byggnadsarbeten.
Det ingår som ett led i den rationalisering av arbetsmetoderna, som
styrelsen söker införa, och som syftar till besparing i arbets-, materiel- och
transportkostnader vid dessa arbeten.

Vid en rationalisering är det av synnerlig vikt, att såväl arbetsledare och
arbetsbelal som arbetare bli informerade örn de nya arbetsmetoderna och
upplärda att tillämpa dem. I stor utsträckning har ansvaret för detta upplärande
åvilat ifrågavarande avdelning, och dess chef jämte flera av avdelningens
tjänstemän lia medverkat i den kursverksamhet för såväl teknisk
som kameral personal, vilken regelbundet anordnas av styrelsens undervisningsanstalt.
Sålunda lia föredrag hållits beträffande arbetsorganisation, arbetsplanering,
arbetsstudie- och ackordssättningsfrågor samt konterings- och
efterkalkylfrågor för såväl högre ingenjörspersonal som lägre arbetsbefäl.

Den 1 oktober 1942 ändrades arbetsstudieavdelningens namn till avdelningen
för arbetsorganisation. I samband därmed blev densamma i organisatoriskt
hänseende ansluten till styrelsens kanslibyrå. Avdelningen, som
med avseende å personalantalet successivt utvecklats och avses skola ytterligare
utökas, består för närvarande av, förutom chefen, 44 tjänstemän, varav
29 äro sysselsatta med rationaliseringsuppgifter, 9 med efterkalkyler samt
6 med kamerala arbeten och skrivgöromål.

Med den omfattning, som ifrågavarande avdelning och dess arbetsuppgifter
numera uppnått, bör densamma enligt styrelsens mening erhålla en
självständig ställning vid sidan av styrelsens byråer samt sålunda sortera
direkt under generaldirektören eller överdirektören. Därför erfordras emellertid,
att avdelningens chef, vars anställning för närvarande är av tillfällig
natur, erhåller mera fast anställning. Detta är även motiverat med hänsyn
till önskvärdheten av att kunna fastare binda vid verket avdelningens nuvarande
chef, som från början organiserat och lett dess verksamhet.

Vid en reglering av anställningsvillkoren för chefen för styrelsens avdelning
för arbetsorganisation bör dennes löneställning enligt styrelsens mening
och med hänsyn till vad ovan anförts icke sättas lägre än i C 7. Befattningen
synes böra benämnas avdelningsdirektör.

Allmänna lönenämnden framhåller, att för föreståndarna för rationaliseringsavdelningarna
i olika verk inom statsförvaltningen hittills huvudsakligen
tagits i anspråk A 28 eller C 5. Redan med hänsyn härtill måste lönenämnden
ställa sig tveksam mot styrelsens förslag om placering i C 7. Lönenämnden
ifrågasätter huruvida icke löneställningen för föreståndarna för olika
rationaliseringsavdelningar borde göras till föremål för en allmän undersökning
med biträde av erforderlig expertis. Skulle i avvaktan härå befinnas
nödvändigt att inrätta en ordinarie befattning inom vattenfallsstyrelsen
för föreståndaren för dess avdelning för arbetsorganisation, anser sig lönenämnden
icke kunna tillstyrka högre placering än i C 6.

Den av allmänna lönenämnden berörda frågan om en allmän undersök- Departement«■
ning rörande löneställningen för föreståndarna för rationaliseringsavdelning- cA«/enar
inom statsförvaltningen torde böra upptagas lill bedömande i annat .sammanhang.
Vad nu närmast angår föreståndaren för avdelningen för arbetsorganisation
inom vattenfallsstyrelsen, anser jag mig med hänsyn till de löne -

Kungl. Majlis proposition nr 239.

lägen, som för närvarande tillämpas för motsvarande befattningshavare vid
andra statliga verk, icke böra tillstyrka högre placering än lönenämnden förordat.
Jag förutsätter därvid, att avdelningen i enlighet med vattenfallsstyrelsens
uttalande gives en självständig ställning vid sidan av styrelsens övriga
byråer.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att en befattning
såsom avdelningsdirektör i C 6 inrättas. Liksom övriga befattningar å C-planen
vid statens vattenfallsverk bör den nya befattningen tillsättas medelst
förordnande på viss tid.

Inrättande av 1 förste byrådirektörsbefattning i A 30 å vattenbyggnadstekniska
byrån. Den 25 maj 1945 beslöt Kungl. Maj:t, alt en befattning
såsom förste byrådirektör i Eo 30 skulle inrättas från och med den 1 juli
1945, avsedd för föreståndaren för vattenbyggnadstekniska byråns regleringsavdelning.
Samtidigt förordnades innehavare av befattningen. I enlighet med
vad då förutsattes, tillstyrker jag vattenfallsstyrelsens av allmänna lönenämnden
utan erinran lämnade förslag, att befattningen nu uppföres å ordinarie
stat.

Införande av byråassistent och förrådsförvaltare i A 20, verkstadsmästare
i A 16 och maskinbiträde i A 6 samt utbyte av verkmästare i A 12 mot verkstadsförman.
Till stöd för ifrågavarande förslag anför vattenfallsstyrelsen
följande.

Befattningen byråassistent i A 20 är avsedd för den såsom extra
ordinarie i samma lönegrad placerade föreståndaren för trycksaksavdelningen
inom styrelsens förrådskontor samt för beredande av förbättrad löneställning
åt de två bokhållare i A 17, som vid Trollhätte och Älvkarleby kraftverk
handlägga markägarefrågor huvudsakligen i samband med kraftledningar.

Beträffande befattningen förrådsförvaltare i A 20 må erinras, att
vid statens vattenfallsverk finnas, förutom huvudförrådet i Västerås, flera
lokala förråd, av vilka det ojämförligt största är Trollhätte kraftverks förråd
i Trollhättan. Såsom föreståndare för detta förråd tjänstgör en förste bokhållare
i A 18, vilken tjänsteställning måste anses vara för låg i förhållande
till de arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattningshavare. Förrådet
har till uppgift att svara för materiel- och inventarieförsörjningen för nämnda
kraftverks kraftstationer, distributionsanläggningar och verkstäder samt
tillgodoser dessutom en stor del av materielbehovet vid Trollhätte kanalverk.

Befattningen verkstadsmästare i A 16 är avsedd för föreståndaren
för tillverkningsavdelningen vid huvudverkstaden i Västerås. Då avdelningen
består av fem underavdelningar och antalet arbetare uppgår till cirka
130, är det uppenbart, att den nuvarande placeringen av föreståndaren i
A 14 är för låg.

Befattningen maskinbiträde i A 6 är avsedd för beredande av ordinarie
anställning åt vissa extra ordinarie tjänstemän eller arbetare, vilka
tjänstgöra såsom biträdande maskinister i vissa mindre kraftstationer eller
såsom lokomotiveldare vid verkets industribangård i Trollhättan eller såsom
förare av personbilar.

Beträffande förslaget om utbyte av benämningen verkmästare i A 12 mot

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

verkstadsförman må framhållas att i tj åns teförteckningen för^ statens
vattenfallsverk finnas intagna befattningar såsom verkmästare både i
A 14 och i A 12. Denna tjänstebenämning är emellertid mindre lämplig för
sådana befattningshavare i sistnämnda lönegrad, vilka förestå mindre underavdelningar
av en verkstad och därvid sortera under verkmästare i högre
lönegrad.

Allmänna lönenåmnden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
förslag.

Vad vattenfallsstyrelsen föreslagit anser jag mig böra tillstyrka. I anslut- Departementsning
till uttalande av allmänna lönenämnden förutsätter jag därvid, att Troll- chetenhätte
kraftverks förråd och kanalverkets förråd i Trollhättan .sammanföras
lill ett förråd. Å Kungl. Majit torde få ankomma att meddela beslut om
upptagande från och med den 1 juli 1946 av 3 byråassistenter och 1 förrådsförvaltare
i A 20 samt 1 verkstadsmästare i A 16 i den för år 1946 fastställda
personalförteckningen för ordinarie befattningar i högst 20 lönegraden.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har
vidare föreslagit uppfattning av dels 1 ingenjör å Älvkarleby kraftverks
huvudkontor från A 24 till byråingenjör i A 26, dels 1 kontrollör vid Trollhätte
kraftverk från A 21 till förste kontrollör i A 22, dels 1 kontrollör vid
Västerås kraftverk från A 20 till A 21, dels ock 1 bokhållare å juridiska
byrån från A 17 till byråsekreterare i A 21.

Till stöd för de föreslagna åtgärderna har vattenfallsstyrelsen anfört bland
annat följande.

Beträffande ingeniören å Älvkarleby kraftverks huv u dkontor
må framhållas, att handläggningen av kraftförsäljningsfragorna
inom de båda största kraftverksförvaltningarna, Trollhätte och Älvkarleby
kraftverk, är så uppdelad, att ärenden rörande kraftleveranser till distributionsföreningar
och andra mindre konsumenter i huvudsak handläggas vid
distriktskontoren, medan frågor rörande kraftleveranser till större distributionsföretag,
såsom kommunala elverk, och till större industriföretag huvudsakligen
handläggas vid huvudkontoret under medverkan av vederbörande
distriktsingenjör.

Vid vart och ett av Trollhätte och Älvkarleby kraftverks huvudkontor finnes
därför sedan lång tid tillbaka en särskild ingenjör för handläggning av
kraftförsäljningsfrågor och andra abonnentärenden. Vid Älvkarleby kraftverk
är kraftförsäljningsingenjören placerad i 24 lönegraden sedan år 1935,
och hans befattning är ordinarie i nämnda lönegrad från och med den 1
juli 1940. Sedan dess ha emellertid denne tjänstemans arbetsuppgifter ökats i
betydande omfattning, varför en uppfattning till 26 lönegraden synes motiverad.

Vad angår kontrollören vid Trollhätte kraftverk bör beaktas,
att vart och ett av de kraftdebiteringskontor, som finnas för uträkning
och fakturering av kraflavgifter vid de två största kraftverksförvaltningarna
förestås av en kontrollör i A 21. Då kraftdebiteringskontrollören vid Trollhätte
kraftverk har väsentligt mera krävande arbetsuppgifter än motsvarande

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

tjänsteman vid Älvkarleby kraftverk, bör befattningen uppflyttas till 22 lönegraden.

Ifråga örn kontrollören vid Västerås kraftverk må f ramhallas,
att under åren 1934 och 1935 vid vissa kraftverk inrättades tre ordinarie
kontrollörsbefattningar, därav två i 21 lönegraden vid Motala kraftverk
och Norrländska kraftverken samt en i 20 lönegraden vid Västerås
kraftverk. Da de arbetsuppgifter, som åligga befattningshavaren vid Västerås
kraftverk, numera äro fullt ut lika krävande som de, som åvila de andra
kontrollörerna, föreslår styrelsen, att befattningen uppflyttas till 21 lönegraden.

Bokhållaren å juridiska byrån innehar extra ordinarie byråsekreterarbefattning.
Han har bland annat att förbereda köp av vattenrätter
och strandområden, att träffa uppgörelser med markägare i ersättningsfrågor,
att biträda styrelsens representanter inför vattendomstolar m. m. Då
uppgifterna kräva självständigt initiativ, energi och god arbetsförmåga, bör
befattningen nu göras ordinarie i 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har beträffande föreståndaren för Trollhätte
kraftverks kraftdebiteringskontor framhållit, att vissa komplicerade debiteringsärenden
förekomma i större utsträckning vid detta kraftverk än vid
Älvkarleby kraftverk. Med beaktande jämväl av att det stora antalet lågspänningsabonnenter
vid Trollhätte kraftverk tillför dess debiteringskontor
ett betydande arbete har lönenämnden icke velat motsätta sig, att föreståndaren
därstädes placeras såsom förste kontrollör i A 22.

I övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke föranlett något uttalande
från lönenämndens sida.

Vad vattenfallsstyrelsen sålunda föreslagit föranleder icke någon erinran
från min sida. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela beslut örn
minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 1 och antalet bokhållarbefattningar
i A 17 med 1.

Av departementschefen avstyrkt förslag. Vattenfallsstyrelsen har föreslagit
upp flyttning av distriktsingenjörerna från A 27 till C 5. Förslaget har tillstyrkts
av allmänna lönenämnden. För min del är jag icke beredd förorda,
att den ifrågasatta uppflyttningen för närvarande kommer till stånd. Frågan
bör emellertid upptagas till förnyat bedömande, sedan nu pågående utredning
rörande en allmän lönereglering för statstjänstemännen slutförts.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen ökning
av antalet kraftverksdirektörer i C 9 från 2 till 3, uppfattning av driftdirektören
från C 7 till C 8 och av förrådsdirektören från C 5 till C 6, införande
av 1 avdelningsdirektör i C 6, ökning av antalet förste byrådirektörer
i A 30 från 1 till 2, ökning av antalet byråingenjörer i A 26 från 9 till 10,
minskning av antalet ingenjörer i A 24 från 6 till 5, ökning av antalet förste
kontrollörer i A 22 från 1 till 2 samt ökning av antalet byråsekreterare i
A 21 från 5 till 6.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

I tjänsteförteckningen skulle driftdirektör införas i C 8 och uteslutas i
C 7, förrådsdirektör införas i C 6 och uteslutas i C 5 samt vidare införas
avdelningsdirektör i C 6, byråassistent och förrådsförvaltare i A 20, verkstadsmästare
i A 16 och maskinbiträde i A 6. Slutligen skulle verkmästare
i A 12 ändras till verkstadsförman.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla
tills vidare från och med den 1 juli 1946:

Personalförteckning för postverket.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör ................................ C 10

1 postsparbankschef ............................ C 8

1 byråchef .................................... C 7

7 postdirektörer .............................. C 6

2 byråchefer ............... A 30

4 byrådirektörer .............................. A 28

1 byrådirektör och ombudsman ................ A 28

1 förste byråingenjör .......................... A 27

2 förste intendenter ............................ A 27

1 förste aktuarie .............................. A 26

10 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer .................................... A 26

7 överpostmästare ............................ A 26

24 postmästare av klass 1 A .................... A 25

11 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 förste revisor ................................ A 24

1 ingenjör .................................... A 24

2 intendenter .................................. A 24

38 postmästare av klass 1 B ...................... A 24

10 överkontrollörer ............................ A 24

16 förste kontrollörer ............................ A 22

58 postmästare av klass 2 ........................ A 22

3 aktuarier .................................. A 21

14 byråsekreterare .............................. A 21

8 revisorer .................................... A 21

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör ................................ C 10

1 överingenjör ................................ C 10

6 distriktschefer .............................. C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 överingenjör ................................ C 8

1 förrådsdirektör .............................. C 7

2 avdelningsdirektörer .......................... C 6

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 5

2 byråchefer .................................. A 30

1 telefondirektör .............................. A 30

2 telegrafdirektörer ............................ A 30

7 byrådirektörer .............................. A 28

2 överinspektörer .............................. A 28

11 förste byråingenjörer ........................ A 27

2 förste byråsekreterare ........................ A 27

17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27

1 förste verkstadsingenjör ...................... A 27

25 byråingenjörer .............................. A 26

6 distriktsingenjörer .......................... A 26

5 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

22 linjeingenjörer .............................. A 26

6 radioingenjörer .............................. A 26

11 sektionsingenjörer ............................ A 26

19 telegrafkommissarier av klass 1 A .............. A 26

10 trafikinspektörer ............................ A 26

2 verkstadsingenjörer .......................... A 26

4 förrådsintendenter .......................... A 24

1 förrådskamrer .............................. A 24

15 förste byråsekreterare ........................ A 24

9 ingenjörer .................................. A 24

1 inköpschef .................................. A 24

23 telegrafkommissarier av klass 1 B.............. A 24

8 överkontrollörer ............................ A 24

25 förste kontrollörer ............................ A 22

26 ingenjörer .................................. A 22

2 radiokommissarier .......................... A 22

19 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22

3 aktuarier .................................. A 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 239. 73

Befattning. Lönegrad.

9 byråsekreterare .............................. A 21

1 huvudkassör ......... A 21

5 revisorer .................................... A 21

Personalförteckning för statens järnvägar.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 17

1 överdirektör ................................ C 11

6 distriktschefer .............................. C 9

1 verkstadsdirektör ............................ C 9

1 överingenjör ................................ C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

2 överingenjörer .............................. ^ 8

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6

7 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

12 byrådirektörer .............................. A 28

1 ombudsman ................................ A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

5 distriktssekreterare .......................... A 27

3 förrådsintendenter .......................... A 27

25 förste baningenjörer .......................... A 27

10 förste byråingenjörer ........................ A 27

7 förste byråsekreterare ........................ A 27

18 förste maskiningenjörer ...................... A 27

26 förste trafikinspektörer ...................... A 27

4 förste verkstadsingenjörer .................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

12 baningenjörer .............................. A 26

3 befälhavare å tågfärja ........................ A 26

18 byråingenjörer .............................. A 26

5 elektroingenjörer ............................ A 26

2 förrådsintendenter ........................... A 26

1 förste aktuarie .............................. A 26

6 förste byråsekreterare ....................... A 26

1 förste revisor ............................... A 26

1 intendent .................................. A 26

1 kamrer .................................... A 26

3 maskiningenjörer ............................ A 26

6 signalingenjörer ............................. A 26

6 telegrafingenjörer ............................ A 26

8 trafikinspektörer ............................ A 26

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 239. 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Befattning. Lönegrad.

5 verkstadsingenjörer .......................... A 26

9 överinspektörer ............................. A 26

14 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 expeditionsföreståndare ...................... A 24

1 förrådskontrollör ...................... ..... A 24

1 förste aktuarie .............................. A 24

13 förste byråsekreterare ........................ A 24

19 ingenjörer .................................. A 24

27 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24

3 överkontrollörer ............................ A 24

8 expeditionsföreståndare ...................... A 22

59 ingenjörer .................................. A 22

33 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

1 verkstadskamrer ............................ A 22

5 aktuarier ................................... A 21

37 byråassistenter .............................. A 21

31 byråsekreterare .............................. A 21

24 expeditionsföreståndare ...................... A 21

3 förste styrmän av klass 1 ..................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

14 kontrollörer ................................ A 21

5 revisorer ................................... A 21

3 övermaskinister ............................. A 21

Personalförteckning för statens vattenfallsverk.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 16

1 överdirektör och souschef .................... C 13

2 kraftverksdirektörer ......................... C 11

2 överingenjörer ............................... C 10

3 kraftverksdirektörer ......................... C 9

1 driftdirektör ................................ C 8

1 avdelningsdirektör ........................... C 6

4 driftchefer .................................. C 6

1 förrådsdirjektör ............................. C 6

1 kanaldirektör ............................... C 5

3 byråchefer ................................. A 30

2 förste byrådirektörer ........................ A 30

2 byrådirektörer .............................. A 28

4 direktörsassistenter vid kraftverk .............. A 27

7 distriktsingenjörler .......................... A 27

15 förste byråingenjörer ........................ A 27

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Befattning. Lönegrad.

2 förste byråsekreterare ........................ A 27

4 förste driftsingenjörer ........................ A 27

1 jägmästare ................................. A 27

10 byråingenjörer .............................. A 26

1 direktörsassistent vid kanalverk .............. A 26

2 driftsingenjörer ............................. A 26

,1 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förrådsintendent ............................ A 24

3 förste byråsekreterare ....................... A 24

1 förste revisor ............................... A 24

5 ingenjörer .................................. A 24

1 kamrer .................................... A 24

1 lantmätare ................................. A 24

2 förste kontrollörer ............................ A 22

4 ingenjörer .................................. A 22

1 kanalinspektör .............................. A 22

6 byråsekreterare .............................. A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

7 kontrollörer ................................ A 21

1 revisor ..................................... A 21;

2:o) förklara, att befattningarna såsom byråchef i C 7
vid postverket, förrådsdirektör i C 7 vid telegrafverket, överingenjör
i C 9 och C 8 vid statens järnvägar samt avdelningsdirektör
i C 6 vid statens vattenfallsverk skola tillsättas medelst
förordnande på viss tid;

3:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av
mig i det föregående förordade ändringar;

4:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,
som vid genomförande av förberörda förslag må
erfordras.

Till denna av statsrådets ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Fredric Hawerman.