Kungl. Maj:ts proposition nr 238 (Proposition 1947:238)

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

Nr 238.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige; given
Stockholms slott den 18 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

östen TJndén.

Utdrag av protokollet
hållet inför Hans
qenten i statsrådet
1947.

över utrikesdepartementsärenden,
Kungl. Höghet Kronprinsen-Reå
Stockholms slott den 18 april

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Ministern för utrikes ärendena anför efter gemensam beredning med
chefen för finansdepartementet.

I gällande riksstat är anslaget till Upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige uppfört med 756 000 kronor att disponeras på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 238.

924 47

Kung!. Maj.ts ''proposition nr 238.

Kronor

1. Bidrag till ett svenskt institut för kulturellt utbyte med utlandet
(Svenska institutet).......................................... 450 000

2. Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet.......................... 150 000

3. Bidrag till den svenska rese- och informationsbyrån i New York 31 100

4. Bidrag till svensk-internationella pressbyrån .................... 15 000

5. Upplysningsverksamheten i Sydamerika .......................... 50 000

6. Tidningarnas Telegrambyrå för förmedling till utlandet av ekonomiska
nyheter rörande Sverige m. m........................... 11 500

7. Ny upplaga av »Sweden Year Book».............................. 20 000

8. Artikel- och illustrationsmaterial för beskickningar och konsulat 10 000

9. Till ministerns för utrikes ärendena förfogande.................. 18 400

Summa kronor 756 000

Såsom anmälts i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, ha
jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 4 oktober 1946 fyra sakkunniga tillkallats
att inom utrikesdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag
i frågan, huruvida Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet och andra
organisationer för upplysningsverksamhet i utlandet, vilka åtnjuta understöd,
kunna helt eller delvis sammanslås ävensom, för den händelse en sammanslagning
ej synes böra komma i fråga, huru en klarare avgränsning av nämnda
organisationers verksamhetsområden och arbetsuppgifter skall kunna åvägabringas.
Såsom sakkunniga ha tillkallats förutvarande statsrådet, direktören
K. Ewerlöf, tillika ordförande, filosofie doktorn A. Björnberg, byråchefen i
utrikesdepartementet S. Y. Dahlman och sekreteraren vid universitetskanslersämbetet
kanslirådet G. Z. Topelius. De sakkunniga ha antagit benämningen
1946 års sakkunniga för upplysningsverksamheten i utlandet.

I statsverkspropositionen framhålles, att utgiftsposterna icke blott för
ovannämnda organisationer utan även för upplysningsverksamhet i utlandet
avsedd under övriga ovan angivna punkter i viss mån beröres av nämnda utredning,
och att det för nästkommande budgetår erforderliga anslagsbehovet
därför i sina olika delar borde upptagas till prövning, först sedan utredningen
berett möjlighet till ett säkrare bedömande av detsamma, I avvaktan härpå
hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige för
budgetåret 1947/48 beräkna ett anslag av 750 000 kronor.

De sakkunniga ha från början inriktat sitt arbete på att kunna framlägga betänkande
och förslag i ämnet i så god tid att desamma kunnat tjäna som vägledning
vid uppgörandet av Kungl. Maj:ts slutliga förslag till innevarande års
riksdag rörande anslagsbehoven för upplysningsverksamhet i utlandet under
nästkommande budgetår. På grund av uppgiftens omfattning och arbetsmaterialets
svåröverskådlighet har detta emellertid icke visat sig möjligt. Härtill
kommer att de av utredningen berörda informationsorganens karaktär av fristående,
med statsbidrag understödda enskilda institutioner gör det nödvän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

digt för de sakkunniga att vid överläggningar med företrädare för de skilda
organen ingående dryfta vid utredningen framkomna förslag till organisatoriska
och andra ändringar. Det har nämligen av de sakkunniga ansetts lämpligt
att ifrågakommande ändringsförslag från början utformas så, att de kunna
förväntas vinna nödig anslutning från de berörda institutionernas sida.

Under sådana omständigheter ha de sakkunniga anmodats att separat avgiva
yttrande över de framställningar om statsbidrag under budgetåret 1947/48
som inkommit från Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet ävensom
Sveriges allmänna exportförening för vad angår den av Svensk-internationella
pressbyrån bedrivna upplysningsverksamheten. I detta nu inkomna yttrande
ha de sakkunniga framlagt sin uppfattning rörande upplysningsverksamhetens
provisoriska ordnande under nästkommande budgetår och föreslagit anordningar
vilka synas kunna genomföras utan föregripande av de sakkunnigas
slutliga ståndpunktstagande till det givna utredningsuppdraget. Under de
olika punkterna anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Svenska institutet.

Genom proposition till 1944 års riksdag, nr 266, föreslogs inrättandet av
Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet och för bestridandet av
de med verksamheten förenade kostnaderna under budgetåret 1944/45 äskades
samtidigt ett statsanslag av 398 500 kronor.

Redan före Svenska institutets tillkomst utgingo under tredje huvudtiteln
betydande belopp för sådan kulturell utbytes- och upplysningsverksamhet,
som sedermera överförts till och redovisats på institutets stat. Dessa medel
kunna för budgetåren 1939/40—1943/44 uppskattas till respektive 86 000,
90 000, 173 000, 189 000 och 310 400 kronor. Den största i nämnda anslag ingående
posten utgjordes av statsbidrag till Stiftelsen svensk-amerikanska nyhetsbyrån.
Andra återkommande utgifter avsågo understöd åt universitetslärare
i svenska språket i utlandet, smärre studiestipendier åt utlänningar,
understöd åt svenska vetenskapsmän, författare m. fl. för föreläsningsverksamhet
i utlandet, inbjudan av framstående utländska gästföreläsare, anskaffandet
av publikationer och filmer om Sverige, omkostnader för Upplysningsnämnden
och Kulturrådet m. in.

I enlighet med ovannämnda proposition beviljades Svenska institutet av
1944 års riksdag begärda 398 500 kronor i statsbidrag för budgetåret 1944/45.
I propositionen framhölls, att av denna summa 314 000 kronor skulle bestridas
av det i statsverkspropositionen av riksdagen för upplysningsverksamhet
äskade anslaget av 445 000 kronor. Detta överförande av medel från upplysningsanslaget
till institutets budget motiverades tydligen av att institutet
komme att övertaga de arbetsuppgifter, vartill förstnämnda summa refererade
sig. Det belopp, som härutöver erfordrades som följd av institutets inrättande,
uppgick således till 84 500 kronor. För budgetåret 1945/46 har institutet sedermera
erhållit ett anslag av 425 000 kronor; för innevarande budgetår är motsvarande
belopp 450 000 kronor. Som villkor för beviljandet av statsanslaget
för budgetåret 1944/45 förutsattes, att betydande medel komme att ställas till
förfogande från enskilt håll. Till rätten att utnyttja statsbidragen för budgetåret
1945/46 och 1946/47 har knutits villkoret att minst lika stora belopp erliölles
från enskilt håll.

De sakkunniga önska i detta sammanhang beröra de skiljaktiga meningar,
som framkommit i fråga om institutets rätt att utbekomma och utnyttja hela

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

det för budgetåret 1945/46 anvisade statsanslaget av 425 000 kronor. Institutets
av Kungl. Maj:t utsedde revisor, byrådirektören A. Faxelius, har i en till
revisionsberättelsen för nämnda verksamhetsår fogad promemoria den 14 oktober
1946 ifrågasatt, huruvida institutet till sådana enskilda bidrag, som enligt
riksdagens beslut måste inflyta för erhållande av statsbidrag av motsvarande
storlek, finge hänföra andra bidrag än ordinarie medlemsavgifter och möjligen
andra tillskott till institutets allmänna verksamhet. Bidrag, som lämnats för
speciellt angivna syften, kunde enligt hans förmenande därvid icke medtagas.
Från denna utgångspunkt hävdade revisorn, att institutet mottagit allenast
288 600 kronor i enskilda bidrag att balanseras mot statsbidraget. Icke desto
mindre hade institutet utbekommit hela statsanslaget. Att detta varit berättigat
med hänsyn till ett från verksamhetsåret 1944/45 uppkommet överskott av
enskilda bidrag utöver då lämnat statsbidrag, vilket överskott väl täckte underskottet
för år 1945/46, ansåg sig revisorn icke kunna medgiva.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 november 1946 framhöll institutets styrelse
vid bemötandet av de framställda anmärkningarna, att som enskilda bidrag,
kvalificerande för erhållande av statsanslag, alla sådana tillskott från
enskilt håll måste räknas, som avsåge inom institutets verksamhetsfält fallande
arbetsuppgifter. Med hänsyn bland annat därtill att under budgetåret 1944/45
de enskilda bidragen överstigit de erhållna statsmedlen med 152 806 kronor
57 öre, att dessa bidrag i största utsträckning lämnats såsom engångsbidrag
till verksamheten utan att ha angivits som medlemsavgifter eller dylikt för en
bestämd period samt att budgetårsgränsen den 1 juli 1945 med säkerhet icke
framstått som relevant för bidragsgivarna, vidhöll styrelsen, att institutet varit
fullt berättigat att till de under budgetåret 1945/46 inbetalade enskilda bidragen
lägga jämväl nyssnämnda överskott. Härigenom komme de enskilda bidragen
under budgetåret att uppgå till 461 906 kronor 54 öre eller 36 906 kronor 57
öre mera än statsanslaget. Sistnämnda summa borde institutet på enahanda
grunder ha rätt att tillgodoräkna sig. för erhållande av statsanslag under budgetåret
1946/47.

De sakkunniga ansluta sig till institutets uppfattning i fråga om vilka bidrag
från privat håll, som böra berättiga till erhållande av motsvarande belopp
av statsmedel. Varje enskilt tillskott, som lämnas för ändamål inom den
fastställda ramen för institutets verksamhet, torde enligt de sakkunnigas mening
böra betraktas som bidrag i anförda kvalificerande bemärkelse. Beträffande
institutets rätt att under ett verksamhetsår räkna sig ett överskott på
enskilda bidrag från ett tidigare verksamhetsår till godo för erhållande av
statsanslag, kunna rent formella skäl tala för den av revisorn hävdade uppfattningen
och de sakkunniga skulle i och för sig ha funnit det naturligt, om
institutet på ett tidigt stadium underställt ifrågavarande principiella spörsmål
Kungl. Maj:ts prövning. Emellertid synas starka sakliga skäl kunna anföras
för institutets ståndpunkt. Det förefaller uppenbart, att de medlemmar,
som före den 1 juli 1945 tillsköto bidrag till institutet, icke avsågo dessa
endast för den korta period av några månader, under vilken institutet faktiskt
var i verksamhet under ifrågavarande budgetår. Därest det stått klart för bidragsgivarna,
att deras tillskott icke skulle kvalificera för statsanslag under
påföljande budgetår, hade de utan svårighet kunnat vidtaga sådana anordningar,
att endast nödiga minimibelopp betalats före den 1 juli 1945 och återstoden’
efter nämnda datum. De sakkunniga vilja framhålla, att ett rigoröst
fasthållande vid den av revisorn anförda ståndpunkten måste framstå som
mindre ändamålsenligt och ägnat att motverka fortsatta strävanden att erhalla
största möjliga enskilda bidrag till institutets verksamhet. Dessa omständigheter
böra enligt de sakkunnigas mening tillmätas avgörande betydelse

I anslutning till det anförda ha de sakkunniga funnit lämpligt att till be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

handling upptaga jämväl vad som i remisskrivelsen från Svenska institutet
anförts angående grunderna för verksamhetens finansiering. Institutets hemställan,
att med statsanslagets utfående i fortsättningen icke måtte förenas
kravet på paritet mellan statsmedel och enskilda bidrag, föranledes närmast
av erfarenheter under de senaste åren beträffande svårigheterna att från enskilda
personer, företag och sammanslutningar erhålla så stora bidrag, att
hälften av institutets omkostnader kunnat bestridas därmed.

De sakkunniga nödgas vitsorda, att institutet icke överdrivit vanskligheterna
i detta avseende. Endast med stora ansträngningar har det lyckats de personer,
som inom institutets ledning svarat härför, att anskaffa de för verksamheten
erforderliga enskilda medlen. Det lärer heller icke kunna bestridas, att
— som institutet framhållit — den nuvarande paritetsregeln skapar ett osäkerhetstillstånd
till men för en rationell arbetsplanering på längre sikt, därigenom
att full visshet rörande storleken av de enskilda bidragen och därmed också de
disponibla statsmedlen kan vinnas i regel först sedan en betydande del av
arbetsåret förflutit. Skulle av skäl, som ej på förhand låta sig bedöma, och
alldenstund stadgarna icke ålägga medlemmarna någon skyldighet att för en
viss följd av år erlägga till beloppet fixerade bidrag till institutet, de enskilda
medelstillskotten under ett budgetår understiga den av statsmakterna beviljade
bidragssumman, kornme institutet att automatiskt åsamkas motsvarande
minskning i fråga om statsmedlen och till följd härav tvingas att i väsentlig
omfattning avbryta den planerade och redan inledda verksamheten under
arbetsåret.

När de sakkunniga för sin del, efter omsorgsfullt övervägande, vilja tillstyrka,
att statsanslaget till Svenska institutet för nästkommande budgetår
och framgent anvisas, utan att därvid som villkor uppställes, att ett lika stort
eller annars närmare angivet belopp erhålles från enskilt håll, sker detta icke
endast under hänvisning till dessa praktiska synpunkter utan även av principiella
skäl. De sakkunniga hålla nämligen före, att institutets allmänna upplysningsverksamhet
i utlandet om Sverige och de kulturförbindelser, som
det i syfte att öka kunskapen om vårt land fått till uppgift att främja, i främsta
rummet representera ett gemensamt nationellt intresse av den betydelse, att
det måste anses tillkomma det allmänna att under alla förhållanden säkerställa
effektiviteten och kontinuiteten i arbetet. Det synes därför rimligt, att
staten åtager sig att bestrida de grundläggande kostnaderna för denna verksamhet
utan att göra sitt bidrag villkorligt. Även om det kan hävdas, att
export- och importföretagen inom landets näringsliv gagnas av en vidgad
kännedom om Sverige i utlandet och därav föranledd allmän »good will», förefaller
det de sakkunniga, som om nyttan och det ekonomiska värdet för dessa
företag av institutets arbete i varje enskilt fall svårligen läte sig fastställa.
Ofta nog torde de framställningar, som riktas till enskilda företagare om
bidrag till institutet, av vederbörande uppfattas som en vädjan att utöver
skatter och allmänna pålagor göra eu uppoffring för ett allmänt nationellt
ändamål. Erinras må, hurusom en av de sakkunniga verkställd specialundersökning
visar, att de enskilda bidragen till institutet och organisationer med
liknande eller besläktade inf orma ti onsuppgif ter — Svenska turisttrafikförbundet,
Svensk-internationella pressbyrån, Stiftelsen svensk-amerikanska
nyhetsbyrån, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet m. fl. •—
kunna beräknas till omkring en miljon kronor för innevarande och minst
1)00 000 kronor för nästkommande budgetår. Beaktas bör vidare, att statsbidraget
till Svenska institutet till övervägande del utgöres av medel för
ändamål, till vilka statsmakterna före institutets tillkomst beviljade anslag
utan att ifrågasätta bidrag från enskilt håll i viss relation till statsmedlens
storlek. Till ytterligare stöd för sin åsikt, att paritetsregeln rättvisligen bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

frångås vid beviljandet av statsmedel till Svenska institutet, önska de sakkunniga
slutligen hänvisa till det förhållandet, att de sedan budgetåret 1934/35
utgående statsbidragen till Svenska turisttrafikförbundet, vars verksamhet
företer nära beröringspunkter med institutets, vid intet tillfälle gjorts beroende
av de enskilda bidragens omfattning, oaktat det här rört sig om betydande
belopp av statsmedel och förbundets enskilda medlemmar måste anses ha
dragit en direkt ekonomisk fördel av den av förbundet bedrivna turistpropagandan.
Det framstår under sådana förhållanden knappast som konsekvent
att ett strängare betraktelsesätt skall tillämpas av statsmakterna i fråga om
den allmänt kulturella upplysningsverksamhet till hela landets gagn, som bedrives
av Svenska institutet.

Den av institutet framförda tanken, att staten med sitt anslag i huvudsak
skulle garantera institutets fasta omkostnader, främst den organisatoriska
ramen, medan verksamhetens omfattning och innehåll gjordes beroende av
bidragen från enskilt håll, synes de sakkunniga i och för sig representera en
riktigare princip för fastställandet av statsanslagets och de privata bidragens
inbördes relation än hittills gällande paritetsregel. Till frågan, huruvida förutsättningar
föreligga för en uppdelning av de statliga och enskilda bidragen
enligt dessa riktlinjer, skola de sakkunniga återkomma i sitt betänkande.

För vinnande av överskådlighet ha i nedanstående uppställning samman,
förts dels en av Svenska institutet under hösten föregående år uppgjord
utgiftsstat för innevarande budgetår (I), dels ett av institutet till de sakkunniga
den 12 nästlidne mars överlämnat förslag till reducerad budget för
samma tid (II), dels och institutets beräkning av utgiftsstat för budgetåret
1947/48 (III). 5

Central och vid huvudkontoret i Stockholm bedriven verksamhet.

	I.	II.	in.
Publikationer, artiklar m. m...............	43 000	23 000	65 000
Böcker, broschyrer, bilder, grammofon-skivor m. m...............................	11000	9 000	15 000
Filmverksamhet ............................	40 000	20 000	60 000
Översättningar m. m.......................	5 000	2 000	10000
Löner, pensioner m. m.....................	137 000	137 000	168 000
Hyra, porto, telefon, kontorsmaterial, in-ventarier ..................................	37 000	35 000	37 000
Böcker, tidningar, trycksaker..............	7 000	7 000	7 000
Resor, representation ......................	15 000	15 000	15 000
Sammanträdeskostnader, revision m. m...	3 000	3 000	3 000
Oförutsedda utgifter........................	10 000	5 000	10 000
I utlandet bedriven IT. 8. A.: Svensk-amerikanska nyhetsbyrån..........	verksamhet. 285 000	270 000	285 000
Svenska informationsbyrån i Minneapolis	41 000	41000	—
Svenska lektorer vid amerikanska univer-sitet samt övrig upplysningsverksam-het i USA ................................	42 000	41000	40 000
England: Svenska institutet i London ..............	35 000	55 000	60 000
Yissa anskaffnings- och inredningskost-nader ......................................	30 000	30 000
Svenska lektorer och språkassistenter vid engelska universitet......................	6 000	6 000	8 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

Frankrike:

Svenska institutet i Paris..................

Svensk lektor vid universitetet i Paris ..

Tjeckoslovakien:

Svenska institutet i Prag samt svensk
lektoratsverksamket......................

Italien:

Svenska lektorer vid italienska universitet
Island:

Svensk lektor vid universitetet i Reykjavik

Upplysningsverksamhet i övriga europeiska
länder..............................

Upplysningsverksamhet i Sydamerika____

Övriga utgifter för svenska lektorer i utlandet
......................................

Svensk-internationella pressbyrån ........

I.	II.	in.
37 000 6 000	37 000 6 000	45 000 6 000
14 000	14 000	14000
12 000	10 000	17 000
8 000	8 000	8 000
20 000 15 000	—	25 000
1000 15 000	1000 15 000	12 000

Allmänt kulturutbyte.

Inbjudan av utländska specialister, vetenskapsmän,
föredragshållare m. m.......

Inbjudan av holländska intellektuella —
Stipendier för utlänningars studier i

Sverige ....................................

Understöd till svenskars föredrags- och

studibesök i utlandet ....................

Stipendier för svenskars studier i utlandet

Utställningar, svenska veckor m. m.......

Kurser, konferenser m.m...................

15 000	11000	15 000
60000	60 000	—
20 000	20 000	20 000
15 000	4 000	15 000
20 000	5 000	20 000
45 000	8 000	50 000
10 000	2 000	20 000
080 000	900 000	1 050 000

De sammanlagda kostnaderna för nästkommande budgetår beräknas sålunda
enligt utgiftsstat III komma att uppgå till 1 050 000 kronor, innebärande
formellt en minskning med 30 000 i förhållande till för innevarande
budgetår enligt utgiftsstat I förutsatta utgifter men reellt en ökning med
75 000 kronor av kostnaderna för institutets egentliga verksamhet, enär omkring
90 000 kronor av innevarande budgetårs utgifter avsett ändamål av
engångskaraktär och 15 000 kronor, som under året avsatts till Svenskinternationella
pressbyrån, icke upptagits i institutets budget för nästkommande
budgetår.

Till finansiering av den för nästkommande budgetår planerade verksamheten
hemställer institutet om ett statsbidrag å minst 700 000 kronor, vilken
summa i det närmaste skulle täcka samtliga fasta organisationskostnader men
icke inrymma medel för publikationer, utställningar och andra arbetsuppgifter
av mindre bunden natur. För att bestrida kostnaderna härför räknar institutet

Kungl. May.ts proposition nr 238.

med privata bidrag, främst i form av medlemsavgifter, till ett sammanlagt
belopp av 350 000 kronor. Med hänsyn till de tidigare berörda svårigheter,
som numera möta institutets strävanden att erhålla tillskott från enskilt håll,
och under hänvisning till att enskilda bidrag under innevarande verksamhetsår
— engångsbidragen för speciella ändamål ävensom överförd besparing frånräknade
— beräknas uppgå till högst 325 000 kronor, synes det de sakkunniga,
som om det anförda beloppet av 350 000 kronor icke vore beräknat i underkant
utan snarare byggde på en optimistisk uppskattning av den privata
bidragsvilligheten. Eu höjning av denna inkomstpost torde i varje fall näppeligen
kunna förväntas.

Den till 250 000 kronor uppgående ökning av statsanslaget, från 450 000
kronor till 700 000 kronor, som institutet föreslagit samtidigt med hemställan
om slopandet av statsbidragets villkorliga karaktär, är tvivelsutan betydande.
Till de motiv, som institutet anfört för sin framställning — att flera statliga
organ genom institutets verksamhet avlastats kostnadskrävande arbetsuppgifter,
att kostnadsberäkningarna hållits så låga som möjligt och ingalunda
medgiva en verksamhet av önskvärd eller möjlig omfattning, att ett ökat statsanslag
skulle gynnsamt påverka medelsanskaffningen från enskilt håll samt
att möjligheterna för upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige
nu äro större än någonsin och att en minskning av densamma på lång sikt
framstår såsom skadlig — vilja de sakkunniga i princip giva sin anslutning,
desto hellre som de under sitt hittills utförda utredningsarbete erhållit ett
väldokumenterat intryck av omfattningen och betydelsen för landet av den verksamhet,
som Svenska institutet under sin föga mer iin tvååriga tillvaro hunnit
utföra. Ehuru de sakkunniga sålunda finna det önskvärt, att statsmedel ställas
till institutets förfogande i den i remisskrivelsen föreslagna omfattningen,
synes det dem rådligt att icke utgå ifrån, att den ifrågasatta avsevärda anslags
ökningen skall komma att godtagas; anledning finnes nämligen att förmoda,
att statsmakterna i nuvarande statsfinansiella läge nödgas tillämpa en restriktiv
anslagspolitik för ändamål, som till någon mera väsentlig del förutsätta
utgifternas vederlag i främmande valutor. Det torde även få anses naturligt,
om Kungl. Maj:t före äskandet av en anslagsökning av den storleksordning,
varom här är fråga, önskar avbida de sakkunnigas slutliga betänkande för
erhållande av en mera fullständig uppfattning om de skilda upplysningsinstitutionernas
organisatoriska förhållanden och medelsbehov. När de sakkunniga
därför se sig nödsakade att räkna med ett i huvudsak oförändrat statsbidrag
till Svenska institutet för nästkommande budgetår, önska de samtidigt
uttala, att denna lösning bör betraktas som provisorisk. De sakkunniga anse
sig vidare böra framhålla, att, även om det skall visa sig möjligt för dem att
i enlighet med utredningsdirektiven utfinna och förorda smidiga och kostnadsbesparande
samarbetsformer för de skilda informationsorganen för
framtiden, icke oväsentliga kostnadsökningar med därav föranledda krav på
höjda statsbidrag redan nu framstå såsom sannolika för budgetåret 1948/49.

När fråga uppkommer om de delposter, som upptagas i institutets beräknade
utgiftsstat för nästkommande budgetår, vilja de sakkunniga inledningsvis
erinra om, dels att det tidigare statsanslaget till Stiftelsen svensk-amerikanska
nyhetsbyrån efter Svenska institutets inrättande utgått över institutets
budget, dels ock att vid beviljande av statsanslag till institutet förutsatts,
att ett särskilt bidrag å 15 000 kronor skulle av institutet utgivas till Svenskinternationella
pressbyrån. För båda dessa byråer gäller, att deras verksamhet
i främsta rummet avser sådan press- och informationstjänst, som icke tillhör
institutets arbetsprogram. Något vägande skäl att bibehålla den tillämpade
anordningen synes därför enligt de sakkunnigas mening icke föreligga. De
sakkunniga finna emellertid icke nu påkallat att föreslå någon ändrad chsposi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

tion vad Stiftelsen svensk-amerikanska nyhetsbyrån beträffar, men avse att
återkomma till detta spörsmål i sitt betänkande. I fråga om det senare organet,
Svensk-internationella pressbyrån, hemställes från byråns huvudman, Sveriges
allmänna exportförening, att samtliga statsanslag till byrån för nästa
budgetår måtte sammanföras till en post på upplysningsanslaget under tredje
huvudtiteln. I sin utgiftsstat för sannna budgetår har Svenska institutet icke
heller beräknat något bidrag till byrån. Mot den sålunda föreslagna medelsöverföringen
ha de sakkunniga icke funnit något att invända.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga ifrågasätta en annan omdisposition
på upplysningsanslaget, avseende icke endast anslagsmedel utan även
viss arbetsuppgift. De sakkunniga syfta på utgivandet av de utförliga handböcker
på främmande språk om vårt land, som benämnas Sverige-böcker och
vilkas redigering och distribution hittills åvilat utrikesdepartementets pressbyrå.
För detta ändamål har pressbyrån en följd av år anvisats medel under
upplysningsanslaget. För budgetåret 1945/46 ha 30 000 kronor och för innevarande
budgetår 20 000 kronor anvisats för tillgodoseendet av detta ändamål.
De sakkunniga ifrågasätta, huruvida det kan anses rationellt, att pressbyrån
efter Svenska institutets inrättande fortfarande belastas med ett publiceringsarbete
av denna art. Det förefaller nämligen de sakkunniga mera ändamålsenligt,
att denna uppgift liksom tidigare liknande sådana överföres från pressbyrån
till institutet och att Sverige-böckerna infogas i ett planmässigt sammanhang
med den övriga upplysningslitteratur rörande vårt land, som det
tillkommer institutet att ombesörja. Det för pressbyrån avsedda anslaget av
20 000 kronor för nyssnämnda ändamål bör följaktligen från och med nästkommande
budgetår överföras till institutet.

De båda omdispositioner av anslagsmedel, för vilka ovan redogjorts, medföra
en ökning i förhållande till nu utgående statsanslag till Svenska institutet
med 5 000 kronor från 450 000 kronor till (450 000—-15 000 4- 20 000 =)
455 000 kronor. Återstående medel på upplysningsanslaget minskas med motsvarande
belopp av 5 000 kronor.

I fråga om övriga delposter på institutets utgiftsstat ha de sakkunniga icke
funnit anledning till erinran. Kostnadsberäkningarna synas i allt väsentligt
omsorgsfullt uppgjorda.

Under förutsättning att statsmakterna för nästkommande budgetår bevilja
institutet ett efter ovan angivna grunder beräknat belopp av 455 000 kronor
utan vidhållande av paritetsregeln samt att de enskilda bidragen för samma
tid jämlikt institutets beräkningar uppgå till 350 000 kronor, skulle de sammanlagda
inkomsterna för verksamhetsåret 1947/48 utgöra 805 000 kronor.
Denna summa understiger med (1 050 000 — 805 000=) 245 000 kronor det av
institutet anmälda medelsbehovet för nämnda budgetår.

Enligt vad de sakkunniga under hand erfarit, förefinnas vissa möjligheter,
att institutet genom tillämpning av den i det föregående omnämnda reducerade
budgeten för innevarande verksamhetsår icke behöver taga i anspråk tillgängliga
överskottsmedel från budgetåret 1945/46, uppgående till 178 000 kronor.
I sådant fall bleve dessa medel disponibla för nästkommande budgetår. Den
sammanlagda summa, som därigenom komme att i bästa fall stå till förfogande,
skulle uppgå till (455 000 + 350 000 + 178 000=) 983 000 kronor eller
(1 050 000—983 000=) 67 000 kronor mindre än vad som i budgetförslaget
förutsetts. Om emellertid hänsyn tages till att de beräknade utgiftsposterna
torde kunna vidkännas viss nedskärning, utan att avgörande olägenheter upp
stå -— i samråd med ledningen för Stiftelsen svensk-amerikanska nyhetsbyrån
ha de sakkunniga sålunda funnit en minskning av stiftelsens anslag med 20 OOO
kronor möjlig; likaså framstå besparingar på anslagen till svenskars studiebesök
i utiandet, utställningar, svenska veckor och kurser in. m. såsom tänk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 238.

bara — synas vissa förutsättningar föreligga för ett fullföljande i allt väsentligt
av den för nästkommande budgetår planerade verksamheten.

Under hänvisning till vad de sålunda anfört ha de sakkunniga tillstyrkt,
att för Svenska institutets verksamhet under budgetåret 1947/48 anvisas ett
statsanslag av 455 000 kronor, däri inbegripet 20 000 kronor för utgivande
av s. k. Sverige-«bok, ävensom att detta anslag får av institutet utnyttjas oavkortat
och utan därtill knutet villkor beträffande storleken av det belopp,
som i enskilda bidrag må komma att ställas till institutets förfogande.

Svenska Turisttrafikforbundet.

I sin framställning till Kungl. Maj:t om statsbidrag för budgetåret 1947/48
framhåller Svenska turisttrafikforbundet att den under krigsåren starkt beskurna
verksamheten under det gångna verksamhetsåret ånyo i allt större
utsträckning kommit i gång. Sverige hade under år 1946 besökts av ett stort
antal utländska resande, främst engelsmän och amerikanare, och antalet kunde
med säkerhet väntas växa under de närmaste åren. Detta komme att ske utan
någon direkt propagandaverksamhet för Sverige som turistland. Efterfrågan
på resor till Sverige överstege vida tillgången på transportmedel. Transportkapaciteten
kunde emellertid under instundande säsong väntas avsevärt
stegras och man måste därför i Sverige bereda sig på att möta de svårigheter,
som genom den ansträngda hotellsituationen vore att emotse. Tanken
att vidtaga restriktiva åtgärder mot tillströmningen av utländska resande
avvisar förbundet som synnerligen olycklig. Sverige hade ett vitalt intresse
av att den fria resandetrafiken med andra länder i rimlig utsträckning upprätthölles.
Det vore ett faktum att de utländska turisterna tillförde landet
stora ekonomiska fördelar, som endast delvis kunde redovisas i siffror.

I framställningen hänvisas vidare till den utredning angående provisoriska
åtgärder för att möta turistströmmen, som statsrådet och chefen för handelsdepartementet
uppdragit åt en sakkunnigkommitté med förbundets verkställande
direktör som ordförande. I samråd med dessa sakkunniga hade förbundet
beslutat att hos handelsdepartementet hemställa om ett anslag av
lotterimedel av 50 000 kronor för att upprätta en särskild mottagningscentral
för utländska turister.

Även om ingen direkt turistpropaganda sålunda bedreves och även om
särskilda medel anvisades till nämnda mottagningscentral komme förbundet
att ställas inför en kraftigt ökad arbetsbörda. Främlingar som reste till
Sverige, borde, framhåller förbundet, beredas ett sådant mottagande att vistelsen
här ej bleve dem en besvikelse. Icke minst krävde den nu rådande
situationen på reselivets område ett omfattande upplysningsarbete i syfte
att för utländsk publik klargöra de faktiska förhållandena i Sverige på reselivets
område, de svårigheter som mötte och de möjligheter som funnes att
undvika och övervinna dessa. I anslutning härtill erinras i skrivelsen om
huru under kriget förbundets utlandsrepresentation varit inskränkt till ett
minimum och att densamma nu successivt måste återuppbyggas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 238. 11

Turisttrafikförbundets budgetförslag bar följande utseende:

Utgifter.

Huvudkontorets administration m. m. Kronor

Löner med rörligt tillägg ........................................ 85 000

Hyra................................................................ 5 000

Städning, el. ljus, kontorsmaterial m. m....................... 5 000

Porto, telegram, telefon .......................................... 7 000

Reserv.............................................................. 5 000 107 000

Övriga kostnader för huvudkontoret.

Kongresser och möten............................................ 3 000

Skatter, utskylder.................................................. 9 000

Revision............................................................ 850

Pensioner .......................................................... 5 400

Mottagningscentral för utländska resande...................... 50 000

Diverse kostnader ................................................ 5000 73 250

Publikationer, filmer m. m.

Publikationer, affischer etc....................................... 60000

Foton och skioptikon ............................................ 20 000

Filmer.............................................................. 30 000

Resor .............................................................. 5 000 115 000

Kontor och ombud i utlandet.

SJ:s resebyråer för lokal, personal och administration ...... 49 000

New York-byrån.................................................... 90 000

Rombyrån.......................................................... 10 000

Schweizbyrån...................................................... 38 000

Parisbyrån........................................................ ■ ■ 15 000 202 000

Summa kronor 497 250

Inkomster.

Begärt anslag av lotterimedel till upprättande av en mottagningscentral
för utländska turister ........................................ 50 000

Statens järnvägars bidrag................................................ 49 000

Utrikesdepartementets bidrag för New Yorkbyrån .................... 31 100

Beräknat bidrag från SJ och annat håll för Schweizbyrån .......... 20 000

Medlemsavgifter............................................................ 40 000

Räntor...................................................................... 3 000

Fastigheten .............................................. 32 500

Summa kronor 225 600

Kungl. Maj:is proposition nr 238.

I jämförelse med det förslag till inkomst- och utgiftsstat, som förbundet
på sin tid framlade för innevarande budgetår, innebär förslaget för 1947/48
i huvudsak dels en förstärkning av huvudkontorets administration i samband
med den ofrånkomliga stegringen i de centrala organisations- och informationsuppgifterna
dels ock ökade anslag till publikationer samt till New Yorkbyrån.
Å andra sidan anses tidigare förutsedd kostnad för kontor och ombud
i Sydamerika kunna tills vidare utgå.

Förbundet hemställer, att i statsbidrag måtte utgå kronor 271 650 eller
kronor 121 650 mer än för det nu löpande budgetåret beviljade bidraget.

De sakkunniga erinra därom att förbundet under åren före det andra
världskriget åtnjutit mycket betydande anslag av allmänna medel. För ett
vart av budgetåren 1934/35—1940/41 erhöll sålunda förbundet statsanslag
under sjätte huvudtiteln uppgående till respektive 110 000, 180 000, 190 000,
190 000, 200 000, 250 000 och 100 000 kronor. Under de närmast följande
krigsåren utgick intet statsanslag, bortsett från det särskilda bidrag, som
alltsedan budgetåret 1940/41 från upplysningsanslaget på tredje huvudtiteln
utanordnats till förbundets byrå i New York. I september 1943 anhöll förbundet,
under hänvisning till önskvärdheten av att förberedelser i god tid
träffades för en aktivisering av verksamheten efter krigsslutet, om ett anslag
av i runt tal 270 000 kronor. Kungl. Maj: t fann emellertid frågan för tidigt
väckt, och först för budgetåret 1945/46 beviljades av riksdagen, på Kungl.
Maj ds förslag, ett anslag av 60 000 kronor, vilket för innevarande budgetår
höjts till 150 000 kronor.

De direkta statsanslag, som förbundet åtnjöt före kriget, kompletterades
av betydande andra inkomster i form av medlemsavgifter, tillskott från kommunikationsföretag,
intäkter av annonsering i förbundets publikationer etc. För
kalenderåret 1939 uppgingo exempelvis sistnämnda inkomster till 281 884
kronor, vilket belopp jämte de två halva statsbidragen för samma tid —
sammanlagt 225 000 kronor — väl täckte förbundets till 470 579 kronor uppgående
utgifter och även gav ett överskott av 42 436 kronor. Under de följande
krigsåren reducerades successivt förbundets enskilda bidrag för att
först under år 1945 åter visa någon uppgång. Till följd av den genomgripande
inskränkning i verksamheten, som orsakades av krigsförhållandena, minskades
emellertid utgifterna i än högre grad än de sjunkande inkomsterna.

De under dessa år därigenom uppkomna överskotten på sammanlagt omkring
240 000 kronor ha gjort det möjligt för förbundet att finansiera ett
gradvis återuppbyggande av verksamheten, som de årliga bidragen från allmänt
och enskilt håll annars icke skulle ha tillåtit. Kedan för kalenderåret
1944 uppgingo utgifterna till 185 767 kronor och överstego inkomsterna med
26 034 kronor. För år 1945 voro motsvarande siffror 257 780 och 84 493 kronor
och för år 1946 435 365 och 110 453 kronor. Genom underskotten nämnda år,
sammanlagt 221 280 kronor, har förbundet sålunda i stort sett förbrukat sina
medelsreserver.

Att statsanslagen till förbundet för föregående och innevarande budgetår,
trots att turisttrafikens ekonomiska och kulturella betydelse tydligt under -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 238.

strukits bland annat i yttrande av den s. k. Amerika-utredningen ocli i statsverkspropositionen
till 1945 års riksdag, likväl satts till betydligt lägre belopp
än dem, turisttrafikförbundet hemställt om, bär motiverats med, att
tiden ännu icke ansetts vara inne för upptagande av verksamheten i fredsmässig
omfattning, och har måhända även sin grund i den omständigheten,
att förbundet haft icke obetydliga reserver till sitt förfogande.

I anslutning härtill anföra de sakkunniga.

Under innevarande och sannolikt även instundande år torde något behov
av aktiv turistreklam ännu icke komma att föreligga. Enligt de sakkunnigas
mening har turisttrafikförbundet med all rätt framhållit, att Sverige även
utan egentlig resepropaganda har att emotse en tillströmning av turister i
en sådan omfattning, att det blir mycket svårt att bemästra de problem, som
skapas av bristen på hotell och andra inkvarteringsmöjligheter. Att därav
draga den slutsatsen, att förbundet alltjämt borde mer eller mindre förbliva
i det förpuppningsstadium, i vilket det under krigsåren befunnit sig, och att
förbundet måhända alltför tidigt aktiviserat sin verksamhet, är emellertid enligt
de sakkunnigas uppfattning icke riktigt. Det framstår som ett klart svenskt
intresse, att främlingar, som besöka vårt land, få största möjliga behållning
av sin vistelse här. Oberoende av om turister söka sig hit på eget initiativ
eller som följd av svensk resepropaganda, ha de anspråk på information och
bistånd i många olika former. De uppgifter, som i detta sammanhang åvila
turisttrafikförbundet såsom turistnäringens centralorganisation för kontakten
med utlandet, synas icke kunna eftersättas. Betonas bör också, att situationen
inom det internationella reselivet på kort tid kan i grund förändras. Man
måste räkna med, att många länder, som för närvarande äro ur stånd att
mottaga främmande turister, om något år åter skola vara rustade härför. Det
synes under sådana förhållanden ligga vikt uppå, att vårt land i god tid förbereder
sig för konkurrensen på detta område.

Mot bakgrunden av här anförda allmänna bedömanden ha de sakkunniga
prövat förbundets arbetsprogram och budgetberäkningar för verksamhetsåret
1947/48. Utgifterna uppskattas till sammanlagt 497 250 kronor. Med frånräknande
av kostnaderna för inrättandet vid huvudkontoret av en särskild mottagningscentral
för främmande turister, för vilket ändamål förbundet i särskild
ordning begärt anslag av lotterimedel, uppgår slutsumman till 447 250
kronor, vilket betecknar en ökning med 31 800 kronor i jämförelse med de
för innevarande budgetår beräknade utgifterna. De sakkunniga finna de av
förbundet anförda beräkningarna av de enskilda utgiftsposterna i allt väsentligt
väl motiverade. Inom en på viktigare punkter mera begränsad ram synes
det enligt deras uppfattning svårligen möjligt för turisttrafikförbundet att
efterkomma de krav, som i rådande läge och med tanke på det framtida uppgifterna
måste ställas på förbundet som informationsorgan för de samfällda
svenska turistintressena.

Till finansiering av utgiftsstaten räknar förbundet med medlemsavgifter
och andra bidrag till ett sammanlagt belopp av 175 600 kronor och finner
sig på grundval av denna kalkyl föranlåtet att begära ovannämnda statsanslag
av 271 650 kronor. I förhållande till statsbidraget under innevarande
budgetår innebär denna summa en ökning med (271 650 — 150 000 =) 121 650
kronor.

Enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, finnes numera skäl att
räkna med en något ökad inkomstsumma i vad avser tillskottet av icke-statsinedel,
därigenom att intäkter i samband med annonseringen i förbundets
publikationer ånyo beräknas komma att inflyta; före kriget uppgingo in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

komster av denna natur till icke obetydliga belopp. Samtidigt synes enligt
de sakkunnigas mening anledning föreligga att utgå ifrån, att avkastningen
av förbundets fastighet blir större än vad som förutsatts i budgetförslaget.
I detta upptages nämligen den väntade inkomsten på fastigheten till 32 000
kronor, ehuru nettoavkastningen för den senaste femårsperioden enligt förbundets
årsberättelser uppgått till 43 000 kronor för år. Slutligen se sig de
sakkunniga föranlåtna att efterlysa vida större belopp i medlemsavgifter
och liknande bidrag. Under kalenderåret 1939 uppgingo medlemsavgifterna
till förbundet till 54 267 kronor 80 öre, medan de år 1946 icke nådde ett högre
belopp än 28 120 kronor. Det förefaller de sakkunniga uppenbart, att förbundet
i detta avseende icke uttömt sina möjligheter och att en energiskt
bedriven medlemsvärvning borde kunna leda till, att de i budgetförslaget
beräknade inkomsterna för medlemsavgifter, 40 000 kronor, icke oväsentligt
ökades.

Därest förbundets sammanlagda inkomster av ovan omförmält slag till
följd av nyssnämnda omständigheter och åtgärder förutsättas ökade från
175 600 kronor till 200 000 kronor, skulle behovet av statsanslag jämlikt
budgetförslaget nedbringas från den begärda summan av 271 650 kronor till
247 250 kronor, eller (247 250 — 150 000 =) 97 250 kronor utöver vad statsmakterna
för innevarande budgetår beviljat förbundet.

De sakkunniga anse en dylik höjning av anslaget väl motiverad. Liksom
i fråga om Svenska institutets hemställan om ökat statsbidrag för nästkommande
budgetår finnes emellertid enligt de sakkunnigas mening anledning
att även i detta sammanhang fästa avseende vid statsmakternas sannolika
obenägenhet att för närvarande medverka till avsevärda höjningar av statsanslagen
till upplysningsverksamheten i allmänhet. Å andra sidan synes man
icke kunna bortse ifrån, att den »export inom landets gränser», vartill turisttrafikförbundet
effektivt medverkar, måste betecknas som särskilt angelägen
just i förhandenvarande valutaläge, då ett ökat tillflöde till landet av utländska
betalningsmedel framstår såsom synnerligen önskvärt. Därtill kommer,
att Kungl. Maj:t. i anledning av förbundets i särskild ordning avgivna
framställning om ett bidrag å 50 000 kronor av lotterimedel för upprättandet
av den ovan omförmälda mottagningscentralen den 11 innevarande månad
anvisat allenast 15 000 kronor, till följd varav förbundets ordinarie utgiftsstat
måste vidkännas ytterligare belastning.

De sakkunniga förorda, att för Svenska turisttrafikförbundets verksamhet
under budgetåret 1947/48 anvisas ett med 50 000 kronor till (150 000 -f
50 000 =) 200 000 kronor höjt statsanslag. Därvid förutsättes att det bidrag
å 31 100 kronor, som sedan budgetåret 1943/44 utgått från upplysningsanslaget
under tredje huvudtiteln till den förbundet underställda Svenska
rese- och informationsbyrån i New York, under samma anslag uppföres med
oförändrat belopp jämväl för nästkommande budgetår. I sitt betänkande
avse de sakkunniga att till prövning upptaga frågan, huruvida icke sistnämnda
bidrag framgent bör i budgettekniskt avseende sammanföras med
övriga statsanslag för hithörande ändamål.

Svensk-internationella pressbyrån.

De sakkunniga ha vid prövningen av Svensk-internationella pressbyråns
arbetsprogram och budgetförslag uppmärksammat, att avsevärda belopp av
det under upplysningsanslaget uppförda bidraget för upplysningsverksamhet

Kungl. May.ts proposition nr 238.

i Sydamerika utbetalats som anslag till pressbyråns verksamhet i Argentina
och Brasilien. Då varken dessa eller från enskilt håll härrörande medel till
samma verksamhet tidigare upptagits i någon samlad översikt över byråns
inkomster och utgifter, har byrån på de sakkunnigas anmodan utarbetat eu
den 3 nästlidne mars dagtecknad promemoria, upptagande en sålunda närmare
specificerad beräkning av stat för budgetåret 1947/48. Uppställningen
har följande utseende:

Inkomster.

Statsanslag:

Huvudkontoret .................................................... 50 000

Buenos Aires-kontoret (f. n. via Beskickn.) .................... IT 000

Kio de Janeiro-kontoret ( » ) .................... 16 000

Bidrag från Exportföreningen och enskilda företag i Sverige

Enskilda bidrag i Buenos Aires ................................

» » » Rio de Janeiro................................

Kronor

83 000
70 000
12 000
14 000

Kronor 179 000

Utgifter.

Avlöningar och arvoden vid huvudkontoret............................ 62 000

Arvode till representant i Storbritannien .............................. 3 000

» » » » Finland...................................... 1400

» » » » Prag ........................................ 9U0

» » » » Egypten .................................... 300

Kostnader för avdelningskontoret i Buenos Aires .................... 33 000

» » representationen i Rio de Janeiro...................... 30 000

Kontorsutensilier.......................................................... 7 000

Telegram, telefon och porto.............................................. 23 000

Hyra........................................................................ 2 700

Tidningsklipp och prenumeration ...................................... 1 600

Bildmaterial................................................................ 5 000

Diverse omkostnader...................................................... 6 000

Oförutsedda utgifter ...................................................... 3 100

Kronor 179 000

De sakkunniga anse, att den verkställda utgiftsberäkningen icke giver rum
för några anmärkningar. Likaså finna de sakkunniga, att de skäl, som av
exportföreningen förebragts för förslaget att sammanföra de ifrågavarande
tre skilda bidragen till Svensk-internationella pressbyrån till ett enda statsanslag,
böra godtagas. Bidraget från Svenska institutet torde med fog kunna
betecknas som ett indirekt statsanslag. Det förtjänar att understrykas, att
såväl i Kungl. Maj:ts proposition nr 1944:266 med förslag angående Svenska
institutets upprättande som i statsverkspropositionerna till 1945 och 1946
års riksdagar uttryckligen förutsatts, att ett bidrag å 15 000 kronor till pressbyrån
skulle av institutet beviljas. Såsom redan i det föregående framhållits,
synes icke något vägande skäl kunna förebringas för att anslaget till pressbyrån
alltjämt skulle belasta institutets budget. Icke heller ha de sakkunniga
funnit något att invända mot förslaget, att det sedan december 1945 från
utrikesdepartementet utgående extra bidraget å 8 000 kronor för år till
byråns franskspråkiga nyhetstjänst numera infogas i det ordinarie anslaget.
Genom dessa överföringar skulle alltså Svenska institutets utgiftsstat och
upplysningsanslagets övriga delposter reduceras med motsvarande belopp.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

Byråns förslag innebär en höjning av statsbidragen med 12 000 kronor,
avsedd att möjliggöra en vidgad distribution av bilder och specialartiklar.
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör detta belopp kunna något nedbringas.
Om ökningen begränsas till 7 000 kronor, skulle detta motsvara vad som
under innevarande budgetår kommer att från utrikesdepartementet utbetalas
till byrån för bilder och artikelmaterial till beskickningarnas och konsulatens
informationstjänst. Då de under upplysningsanslaget upptagna medlen
för samma ändamål (delpost 8) härigenom minskas med motsvarande
belopp, uppkommer icke någon reell ökning av statsutgifterna. Som redan
antytts vilja de sakkunniga slutligen, med tanke på önskvärdheten av att
upplysningsanslagen disponeras på ett tydligt och överskådligt sätt, föreslå,
att de genom beskickningarna i Buenos Aires och Bio de Janeiro utanordnade
bidragen å 17 000 respektive 16 000 kronor till pressbyråns verksamhet
på dessa orter — vilka bidrag hittills utgått under såväl föregående som innevarande
budgetår — framdeles infogas i byråns samlade anslag. På
enahanda sätt böra de enskilda bidrag, som i Argentina och Brasilien ställas
till förfogande, uppföras bland pressbyråns inkomster.

Under hänvisning till vad sålunda anförts förorda de sakkunniga, att för
Svensk-internationella pressbyråns verksamhet under budgetåret 1947/48
anvisas ett med (15 000 + 8 000 + 7 000 + 17 000 + 16 000 =) 63 000 kronor
till (15 000 + 63 000=) 78 000 kronor höjt statsanslag. Samtidigt understryka
de, att samtliga anslagsökningar äro följden av omdispositioner av
upplysningsmedlen och uppvägas av lika stora minskningar på motsvarande
punkter under upplysningsanslaget.

Till de av de sakkunniga framförda synpunkterna i fråga om anslaget
under nästkommande budgetår till upplysningsverksamhet i utlandet anser
jag mig kunna giva min anslutning.

Övervägande skäl synas tala för att anslaget till Svenska institutet icke
längre knytes till villkoret, att samma belopp skall inflyta i bidrag från enskilt
håll. Keellt innebär detta icke någon förhöjning av statsbidraget för
budgetåret 1947/48 men befriar styrelsen från de uppenbara olägenheter,
som varit förbundna med hittills rådande osäkerhetstillstånd i fråga om
medelstillgången. Yad de sakkunniga i övrigt anfört i fråga om institutets
budgetberäkningar föranleder icke heller erinran från min sida,

I och för sig hade det varit önskvärt, att jämväl för vad angår Svenska
turisttrafikförbundet ett oförändrat anslag kunnat föreslås för nästkommande
budgetår i avvaktan på de sakkunnigas slutliga betänkande. De skäl
som de sakkunniga anfört för en höjning redan nu av anslaget synas mig
emellertid övertygande. Den av de sakkunniga till 50 000 kronor begränsade
ökningen anser jag mig därför böra tillstyrka.

Övriga förslag från de sakkunnigas sida innebärande av praktiska hänsyn
betingade överflyttningar av vissa medelsanvisningar under de olika
delposterna synas väl motiverade. Som följd härav skulle den särskilda
posten för utgivande av ny upplaga av »Sweden Year Book» bortfalla och
beloppet i stället ingå i bidraget till Svenska institutet. Till det samlade
anslaget för Internationella pressbyrån skulle överföras 15 000 kronor från

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 238.

institutet, 33 000 kronor från upplysningsverksamheten i Sydamerika, 7 000
kronor från artikel- och illustrationsmaterial för beskickningar och konsulat
samt 8 000 kronor av det till utrikesministerns förfogande stående marginalbeloppet.

Då Tidningarnas telegrambyrå upphört med den förmedling av ekonomiska
nyheter, vartill medel hittills beräknats under särskild anslagspost,
kan huvuddelen av detta belopp bortfalla. Det arvode som sedan länge utgått
med 1500 kronor för redigering av visst ekonomiskt informationsmaterial
till Storbritannien har samtidigt ansetts böra höjas till 3 600 kronor.
Anslagsposten reduceras sålunda från 11 500 kronor till 3 600 kronor
eller med 7 900 kronor.

Den totala merbelastningen av anslaget skulle sålunda utgöra (+ 50 000 —

7 900 =) 42100 kronor, och förevarande anslag, som i gällande riksstat
upptagits till 756 000 kronor, beräknas på följande sätt:

Kronor

1. Bidrag till Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet
(+ 20 000 — 15 000).............................................. 455 000

2. Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet (+ 50 000).............. 200 000

3. Bidrag till den svenska rese- och informationsbyrån i New

York .................................................................. 31 100

4. Bidrag till svensk-internationella pressbyrån (+ 15 000 + 33 000

+ 7 000 + 8 000)...................................................... 78 000

5. Upplysningsverksamheten i Sydamerika (— 33 000).............. 17 000

6. Redigering av visst nyhetsmaterial rörande Sverige (—7 900)____ 3 600

(Ny upplaga av »Sweden Year Book» —20 000)

7. Artikel- och illustrationsmaterial för beskickningar och konsulat

(— 7 000) .............................................................. 3 000

8. Till ministerns för utrikes ärendena förfogande (—8 000—100) 10 300

Summa kronor 798 000

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
för budgetåret 1947/48 under tredje huvudtiteln anvisa ett anslag
av ...................................................... kronor 798 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

L. Finnmark.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 238.

924 47 2