Kungl. Maj:ts proposition nr 236 (Proposition 1940:236)

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 12 april 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 april
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,
finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1940/41 beräkna

dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor (punkt 18) och
Bihang till riksdagens protokoll 19iO. 1 sami. Nr 236.

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

dels till statliga och kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor (punkt 19).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upplaga dessa frågor. Jag
vill därvid till en början lämna vissa uppgifter örn den svenska arbetsmarknadens
läge under det sistförfluten året och för närvarande samt därefter
sammanfatta resultatet av det allmännas hjälpåtgärder mot arbetslöshet under
sagda år.

Arbetsmarknadsläget.

Uppgifter rörande arbetslösheten.

Arbetslöshetens utveckling under 1939 har utförligt behandlats av statens
arbetslöshetskommission i skrivelse till Kungl. Majit den 26 februari 1940 angående
arbetslöshetsläget och kommissionens verksamhet under 1939 samt
medelsbehovet för återstoden av innevarande budgetår och för nästa budgetår.
Denna skrivelse torde som bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende. Jag vill här meddela ett sammandrag av kommissionens
översikt jämte vissa sifferuppgifter för de senaste åren, de sistnämnda
på några punkter ändrade och fullständigade med ledning av uppgifter, som
icke funnos tillgängliga, då kommissionens redogörelse lämnades.

Till belysande av arbetslöshetens utveckling under 1939
och dess nuvarande läge anföras i arbetslöshetskommissionens
skrivelse siffror för dels antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda
hjälpsökande arbetslösa, dels den inom fackorganisationerna registrerade arbetslösheten
och dels antalet hos den offentliga arbetsförmedlingen gjorda
ansökningar om arbete på 100 lediga platser, allt angivet särskilt för varje
månad samt för varje år i medeltal av månadssiffrorna (Bil. A. tab. 1).

Förändringarna beträffande antalet hjälpsökande sedan 1938 års början
framgå av tab. 1.

Tab. 1. Antal hjälpsökande arbetslösa.

	1938:	1939:	1940:
Jan........		27,547	13,945
Febr......	........... 21,766	27,087	13,838
Mars .....		25,290
April .....		22,790
Maj.......		15,310
Juni.......		9,917
Juli.......		6,634
Aug......		6,071
Sept......	........... 9,154	7,063
Okt........		9,846
Nov......		13,495
Dec........	Medeltal 14,927	13,268 15,360

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Kommissionen anmärker härom följande.

Den försämring av arbetsmarknaden, som kunde iakttagas i slutet av år
1938, accentuerades ytterligare under de fem första månaderna av 1939, då
antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa var
icke obetydligt större än under motsvarande tidsperiod närmast föregående år.
Med den varmare årstidens begynnelse inträdde emellertid ett omslag till det
bättre. För tiden fr. o. m. juni 1939 till årets slut hade i jämförelse med
år 1938 siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit avsevärt. Förbättringen
härledde sig utan tvivel från stigande konjunkturer under 1939,
vilka bl. a. togo sig uttryck i en växande tillverkning och export av industrivaror
och en mycket livlig bostadsproduktion. Utvecklingstendensen på arbetsmarknaden
bröts ej heller under årets senare månader. Den kort efter
krigsutbrottet genomförda ransoneringen av motorbränsle torde visserligen
under inknappningsåtgärdernas strängare period ha åstadkommit vissa störningar
i sysselsättningen för de av anordningen närmast berörda personalgrupperna,
men verkningarna härav återspeglades endast obetydligt i arbetslöshetskommissionens
statistik. Detsamma gällde även om de olika kategorierna
av byggnadsarbetare, för vilka någon starkare ökning i anmälningsfrekvensen
hos kommittéerna ej förelegat trots den mot årets slut begynnande
avmattningen inom byggnadsverksamheten. Så mycket märkbarare gjorde
sig däremot militärinkallelserna gällande på arbetsmarknaden i dess helhet
och därmed naturligen också på hjälpklientelet. Den säsongmässiga tillbakagången
inom näringslivet gav sig även under 1939 till känna under höstmånaderna
i form av stigande hjälpsökandesiffror, men siffrorna^ lågo dock
betydligt under nivån för motsvarande tid närmast föregående år, och de
voro överhuvud de lägsta, som under denna tid på året varit att anteckna
sedan högkonjunkturåret 1929. Som en egendomlighet kunde anmärkas, att
decembersiffran vore lägre än novembersiffran, något som icke tidigare varit
fallet så länge denna statistik förts.

Rörande fackorganisationernas arbetslöshet och ansökningsfrekvensen hos
arbetsförmedlingen under ifrågavarande tid lämnar arbetslöshetskommissionen
de uppgifter, som återfinnas i tab. 2 och 3.

Tat». 2. Fackorganisationernas arbetslösa i procent.

1938: 1939: 1940:

jan............................... 15.6 14.9 14.0

Febr............................... 14.6 13.0

Mars.............................. 13.0 11.7

April.............................. 10.7 9.0

Maj .............................. 8.4 6.3

Juni .............................. 8.5 5.6

Juli .............................. 7.3 4.8

Aug............................... 7.2 5.0

Sept............................... 7.6 6.3

Okt............................... 9.0 8.0

Nov............................... 11.2 10.4

Dec.......................... 17.8_15J!

Medeltal 10.9 9.2

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tali. 3. Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser lid
den offentliga arbetsförmedlingen.

1938: 1939: 1940:

Jan................................. 218 219 165

Fehr............................... 230 230 162

Mars .............................. 182 179

April .............................. 157 155

Maj................................ 146 126

Juni................................ 153 119

Juli................................ 152 119

Aug................................. 128 106

Sept............................... 132 124

Okt................................. 167 154

Nov............................... 236 193

Dec................................. 231 186

Medeltal 196 173

Kommissionen anmärker, att arbetslösheten inom fackorganisationerna under
hela år 1939 varit lägre än under 1938, och procenttalen allt ifrån februari
1939 de lägsta, som under motsvarande månader förekommit under
åren 1930—-1939. Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den
offentliga arbetsförmedlingen bekräftade ytterligare den gynnsamma utvecklingen
på arbetsmarknaden under 1939. Jämfört med 1938 var läget i det
närmaste oförändrat under vintermånaderna. Från våren 1939 sjönk antalet
arbetsansökningar avsevärt under siffrorna för motsvarande månader 1938.
Ehuru siffrorna under senare delen av 1939 visade en säsongpåverkad ökning,
nådde de likväl icke under någon månad upp till 1938 års nivå. Årsmedeltalet
för 1939 var också det lägsta under perioden 1930—1939.

En återblick på årsmedeltalen sedan 1930 i nu ifrågavarande hänseenden
ges i tab. 4.

Tab. 4. Arbetslösheten åren 1930—1939.

År	Medeltal hjälpsökande per månad	Medeltal arbetslöshets-procent i fackorganisa-tionerna	Medeltal sökande på 100 lediga platser
1930................	13,723	11.9	183
1931................	46,540	16.8	251
1932................	113,907	22.4	487
1933................	164,054	23.3	685
1934................	114,802	18.0	479
1935................	61,581	15.0	365
1936................	35,601	12.7	262
1937................	18,213	10.8	187
1938................	14,927	10.9	196
1939................	15,360	9.2	173

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 5

Om de hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
lämnar kommissionen vissa uppgifter (Bil. A. tab. 5 samt
specifikation för jordbruk och skogshushållning tab. 4). Medeltalen hjälpsökande
under 1938 och 1939 återgivas här i tab. 5.

Tab. 5. De hjälpsökande arbetslösas fördelning pä yrkesgrupper.

	1938	1939
Yrkesgrupper	Medeltal per månad	%	Medeltal per månad	%
Jordbruk och skogshushållning ..	837	5.6	2,027	13.2
Jordbruk ..................	228	1.5	297	1.9
Skogshushållning............	609	4.1	1,730	11.3
Industri och hantverk..........	7,529	50.4	6,858	44.6
Malmbrytning och metallin-			833	6.4
dustri......................	956	6.4
Jord- och stenindustri ......	1,081	7.2	1,033	6.7
Trävaruindustri ............	2,114	14.2	1,961	12.8
Byggnadsverksamhet ........	2,057	13.8	2,078	13.5
Övriga industrier............	1,321	8.8	953	6.2
Sjö/art och fiske................	266	1.8	231	1.5
Handel, samfärdsel och allmän			1,449	9.4
tjänst ......................	1,763	11.8
Husligt arbete..................	27	0.2	25	0.2
Arbete, ej hänförligt till annan			4,770	31.1
grupp ......................	4,505	30.2
Summa	14,927	1OO.0	15,360	100.0

I anslutning till denna tabell bär kommissionen anfört följande.

Liksom under 1938 förekom arbetslöshet av större omfattning under
1939 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, och flertalet av dessa uppvisade
lägre siffror för 1939. Arbetslösa, tillhörande yrkesgruppen jordbruk,
vore alltjämt avstängda från statsunderstödd arbetslöshetshjälp. Något större
behov av dispenser från avstängningarna hade icke framträtt, synnerligast ej
mot slutet av året, vilket torde bero på att militärinkallelserna i stor utsträckning
även berört landsbygdens befolkning. Den minskning i arbetstillgången
inom skogshushållningen, som börjat göra sig gällande under senare
delen av år 1938, var även under första halvåret 1939 synnerligen kännbar.
Redan före årsskiftet hade ett antal skogskommuner i Västernorrlands
län börjat rapportera.arbetslöshet bland skogsarbetare och beviljats statsbidrag
tili hjälpåtgärder. Efter årsskiftet tillkommo ytterligare kommuner från
Västernorrland, ett antal kommuner i norra Värmland samt enstaka kommuner
i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Trots denna relativt starkt
ökade arbetslöshet bibehölls under bela år 1939 avstängningen från statlig
och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för skogs- och flottningsarbetare. Det
stegrade hjälpbehovet medförde emellertid ökat antal dispenser.

Vad stenindustrien anginge hade visserligen den för år 1939 genomsnittliga
arbetslösheten svagt minskat, men utvecklingen under slutet av året hade tenderat
mot en viss försämring. Antalet inom trävaruindustrien hjälpsökande

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

arbetslösa var i slutet av 1939 endast omkring hälften så stort som vid motsvarande
tidpunkt ett år tidigare, och även medeltalet för 1939 hade legat
något under 1938 års genomsnittssiffra. Om också denna industri under redovisningsåret
kunnat erbjuda ökad sysselsättning, borde de sänkta arbetslöshetssiffrorna
likväl icke uppfattas såsom tecken på att krisläget inom näringsgrenen
i fråga begynt övervinnas. Förklaringen torde ligga i att Norrland
särskilt starkt påverkats av inkallelserna till den förstärkta krigsberedskapen.
Att rubbningen på samfärdselns arbetsmarknad i början av stormaktskrigets
utbrott icke nämnvärt återverkade på siffrorna för antalet
hjälpsökande arbetslösa hade redan i det föregående antytts. Den först mot
årets slut försämrade situationen inom byggnadsverksamheten kom därunder
att ge mer än siisongbetonat utslag i siffrorna för antalet hjälpsökande inom
denna bransch.

Arbetslöshetskommissionen meddelar vidare vissa uppgifter angående a rbetslöshetens
geografiska fördelning. En fullständig fördelning
av de hjälpsökande på län och yrkesgrupper återfinnes i Bilaga 2 till
kommissionens omförmälda skrivelse.

Antalet kommuner, som till kommissionen uppgivit antalet hjälpsökande
arbetslösa den sista dagen i en månad, varierade under 1939 mellan 226 och
333, i medeltal under året 277. Motsvarande medeltal för 1938 var 230, och
antalet var under detta år genomgående lägre än 1939.

över arbetslöshetens fördelning på olika län sedan 1930 ger kommissionen
en översikt (Bil. A tab. 7 och 8). Siffrorna för de två sista åren hava här
intagits i tab. 6.

Tab. 6. Hjälpsökande arbetslösa inom olika län.

Län	1938	1939
Årsmedeltal	På 1,000 invånare	Årsmedeltal	På 1,000 invånare
Stockholms stad..............	1,323	2.4	978	1.7
Stockholms..................	187	0.7	153	0.5
Uppsala ....................	282	2.0	227	1.6
Södermanlands ..............	157	0.8	109	0.6
Östergötlands ................	466	1.5	362	1.2
Jönköpings ..................	219	0.9	218	0.9
Kronobergs..................	137	0.9	187	1.2
Kalmar......................	386	1.7	324	1.4
Gotlands ....................	100	1.7	71	1.2
Blekinge ....................	598	4.1	707	4.9
Kristianstads ................	107	0.4	104	0.4
Malmö stad..................	779	5.3	562	3.7
Malmöhus i övrigt ..........	1,086	2.9	598	1.6
Hallands....................	354	2.3	245	1.6
Göteborgs stad ..............	1,164	4.3	1,047	3.8
Göteborgs o. Bohus i övrigt ..	1,182	5.7	1,008	4.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Län	1938	1939
Årsmedeltal	På 1,000 invånare	Årsmedeltal	På 1,000 invånare
Älvsborgs....................	279	0.9	231	0.7
1 Skaraborgs ..................	187	0.8	80	0.3
Värmlands ..................	515	1.9	1,088	3.9
örebro......................	199	0.9	168	0.8
\| Västmanlands................	46	0.3	44	0.3
Kopparbergs ................	121	0.5	154	0.6
Gävleborgs ..................	520	1.9	680	2.5
Västernorrlands..............	2,758	9.9	2,990	10.7
Jämtlands ..................	25	0.2	195	1.4
1 Västerbottens................	345	1.6	611	2.8
Norrbottens..................	1,405	6.7	2,269	10.7
Hela riket	14,927	2.4	15,860	2.4
Städer	8,439	3.8	6,570	2.9
Landsbygd	6,488	1.6	8,790	2.2

Kommissionen påpekar, att det största antalet hjälpsökande arbetslösa i
medeltal under 1939 återfanns i Västernorrlands län eller 2,990, vilket innebär
en ökning från närmast föregående års siffra (2,758). Närmast följde
Norrbottens län, Göteborgs stad, Värmlands län, Göteborgs och Bohus län
(utom Göteborgs stad) samt Stockholms stad, av vilka Norrbottens och Värmlands
län företedde avsevärt stegrade arbetslöshetssiffror. Minskningen för
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), som under de närmast föregående
åren varit relativt stor, har under 1939 i det närmaste avstannat.
I förhållande till folkmängden förefanns det största antalet arbetslösa under
1939 i Västernorrlands län (10.7 °/0„ mot 9.9 år 1938) och Norrbottens län
(likaledes 10.7 0/00 mot 6.7 år 1938). Därnäst följde Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad), Blekinge län och Göteborgs stad samt Malmö
stad.

Landsbygdens andel i bela antalet arbetslösa (se Bil. A tab. 10) har ända
sedan 1933 varit i avtagande. En rätt kraftig omsvängning inträffade emellertid
under 1939 (57.2 c/o mot 43.5 % under 1938), sammanhängande med
den under årets förra hälft försämrade arbetsmarknaden i skogskommunerna.
Sedan svårigheterna härutinnan givit vika och verkningarna av höstens
mobiliseringar inträtt, har landsbygdens andel av arbetslösheten i landet åter
kommit alt visa ungefär samma proportion som förut under de senare åren.

Arbetslöshetens koncentration lill vissa yrken är särskilt påtaglig i de arbetslöshetstyngda
områdena av Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län. I de förra dominera grupperna jord- och stenindustri, i det
sistnämnda trävaru- och pappersindustri. Några specialuppgifter för dessa
län hava här sammanställts i tab. 7.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

Tali. 7. HjälpsSkande arbetslösa inom vissa yrkesgrupper i stendistrikten i Blekinge
och Göteborgs oell Bohus län samt sägrerksdistrikten i Västernorrlands län.

1938

1939

1940 (

	Hjälpsökande i yrkesgrup-pen jord- och stenindustri	Hjälpsökande i yrkesgrupperna trä-varu- och pappers-industri samt ar-bete ej hänförligt till annan grupp. Västernorrlands län
Blekinge län	Göteborgs och Bohus län
medeltal...............	155	545	1,577
medeltal......................	170	479	1,305
Januari ..............	316	740	2,535
Februari................	284	713	2(579
Mars ..............	219	740	2,543
April ............	177	440	2,117
Maj..................	136	364	1(085
Juni..................	121	317	614
Juli..................	103	284	409
Augusti ...............	97	294	376
September................	139	375	555
Oktober..............	124	442	762
November..............	149	490	1,013
December ..............	176	552	1(075
Januari ....................	163	683	1,309
Februari.........................	148	747	1,243

Slutligen meddelar kommissionen vissa uppgifter angående de hjälpsökandes
fördelning på olika åldrar (se Bil. A. tab. 12 och
Bil. 9). Vissa uppgifter för åldrarna 16—21 år meddelas här i tab. 8.

Tab. 8. Hjälpsökande i åldrarna 16—21 år sedan januari 1939.

1939

Januari..

Februari

Mars

April.....

Maj .....

Juni.....

Juli .....

Augusti .
September

Oktober .
November
December..

1940

Januari..
Februari

Städer	Landsbygd	Hela riket
antal	i % av hela antalet hjälpsö-kande	antal	i % av hela antalet hjälpsö-kande	antal	i % av hela antalet J hjälpsö-kande
471	4.1	1,866	11.7	2,337	8.5
467	3.9	1,666	11.0	2,133	7.9
406	3.9	1,582	10.7	1,988	7.9
260	3.2	1,665	11.4	1,925	8.4
122	2.5	1,209	11.6	1,331	8.7
86	2.4	679	10.8	765	7.7
65	2.1	399	11.1	464	7.0
48	1.8	308	9.2	356	5.9
39	1.8	330	8.3	369	5.2
95	1.9	411	8.4	506	5.1
156	2.2	625	9.6	781	5.8
118	1.6	410	6.9	528	4.0
152	1.8	274	4.9	426	3.
181	2.0	231	4.8	412	3.0 \|

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Arbetslösheten i de yngre åldrarna har påtagligt minskats. Sålunda uppgick
antalet arbetslösa i åldrarna 16—21 år i december 1939 till 528 eller 4 °/o
av hela antalet hjälpsökande vid samma tid mot 1,795 resp. 8.1 °/o i december

1938.

Vissa uppgifter i övrigt angående arbetsmarknaden.

Socialstyrelsens sysselsättningsstatistilc.

Liksom arbetslöshetsstatistiken ger socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
under hösten 1939 bilden av en obruten högkonjunktur med hög och stabil
sysselsättningsnivå. Lönesumman under tredje kvartalet 1939 visar indexsiffran
147 (första kvartalet 1935 = 100) mot 138 under tredje kvartalet
1938; stegringen torde till någon del bero på förlängning av den genomsnittliga
arbetstiden men väsentligen på hävdad sysselsättning och höjda lönesatser.
Antalet redovisade sysselsatta var ungefär detsamma som under hösten
1938. Det må anmärkas, att socialstyrelsens sysselsättningsindex endast
mäter förändringarna i sysselsättning o. s. v. inom den grupp av företag,
som lämnat uppgifter vid olika jämförelsetillfällen; den ger sålunda icke
uttryck för sådan sysselsättningsexpansion, som sker i och med nygrundande
av företag under en högkonjunktur.

Utvecklingen av sysselsättningen under den gångna vintern har som helhet
varit något mindre gynnsam än under motsvarande period föregående
år, vilken dock präglades av en starkt stigande tendens i konjunkturrGrelsen.
För den egentliga industrin, tagen som helhet, visa sysselsättningssiffrorna
fram till årsskiftet praktiskt taget samma utveckling som föregående
år. Den säsongåterhämtning, som satte in under januari och februari år

1939, uteblev under dessa månader innevarande år; till viss del torde detta
kunna förklaras som en följd av den långa och hårda vintern. Medräknas
de övriga näringsgrenar (byggnadsverksamhet, handel o. s. v.), vilka omfattas
— om än med svagare representation — av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik,
framstår utvecklingen under innevarande vinter som ännu
något mindre gynnsam än under den föregående.

Av de särskilda industrigrupperna visa malmbrytning och metallindustri
en jämn och hög sysselsättningsnivå. Detsamma gäller konsumtionsvaruindustrierna
överlag. Livsmedelsindustrin visade under höstmånaderna ett
kraftigt uppsving, som betydligt översteg det säsongmässigt normala; under
de följande vintermånaderna har dock en viss tillbakagång i sysselsättningen
inom denna industrigrupp skett. Inom jord- och stenindustrin samt träindustrin
har under vintern 1939—40 den sedvanliga säsongavmattningen
betydligt fördjupats och förlängts till följd av såväl klimatiska omständigheter
som de ekonomiska konsekvenserna för det svenska näringslivet av
kriget: inom den egentliga industrin är det väsentligen inom dessa grupper,
som en krisartad utveckling av sysselsättningen framträtt. Vid månadsskiftet
februari/mars 1940 var sysselsättningen inom jord- och stenindustrin
c:a 35 procent, inom träindustrin c:a 30 procent lägre än i september
1939.

Kungl. May.ts proposition nr 236.

De avgjort starkaste krissymptomen framträda dock inom byggnadsverksamheten,
vars läge och utsikter även i väsentlig mån torde ha återverkat
på byggnadsmaterialindustrierna inom gruppen jord- och stenindustri och
jämväl inom vissa delar av träindustrin. Över huvud taget är utvecklingen
inom byggnadsverksamheten och därmed förbundna industrier det drag i
arbelsmarknadsutvecklingen under det senaste halvåret, som är ägnat att
inge de största farhågorna för den fortsatta utvecklingen. Ännu under hösten
1939 och en del av vintern var sysselsättningen inom byggnadsindustrin
relativt väl hävdad i och med fullföljandet av förut planerade och igångsatta
byggnadsföretag. Fram till årsskiftet var sysselsättningsutvecklingen
sålunda icke i mera påfallande grad avvikande från den sedvanliga säsongrörelsen
inom byggnadsindustrin. Under vintern 1938—39 kom säsonguppsvinget
i byggnadsverksamheten redan under januari månad och redan vid
månadsskiftet februari/mars 1939 var sysselsättningen uppe i en nivå, som
icke mycket underskred nivån under högsäsongen hösten 1938. Under de
första månaderna innevarande år har icke endast säsonguppsvinget uteblivit
utan även tillbakagången i sysselsättningen fortsatt i och med att tidigare
igångsatta byggnadsföretag avvecklats och nya byggnadsföretag endast
i mycket ringa omfattning igångsatts. Vid månadsskiftet februari/mars 1940
var sysselsättningen i byggnadsfacken endast omkring hälften av den under
föregående höst. Vissa omständigheter ha verkat i viss grad dämpande på
sysselsättningsnedgången: skyddsrumsbyggen, reparationer av sönderfrusna
rör o. s. v. Dessa faktorer ha dock icke varit tillnärmelsevis tillräckliga för
alt uppväga den försämring av byggnadsverksamhetens arbetsmarknad, som
dels den hårda vintern, dels och framförallt försämringen av byggnadsverksamhetens
ekonomiska betingelser medfört.

Det synes finnas anledning att befara, att sysselsättningen inom byggnadsfacken
under den kommande vår- och sommarsäsongen kommer att bli
mycket starkt reducerad, jämfört med de föregående årens högt uppdrivna
sysselsättning. De enquéter rörande byggnadsföretagarnas byggnadsplaner,
som socialstyrelsen utfört i oktober 1939 och februari 1940, peka hän mot
en reduktion för bostadsbyggandets del till omkring en fjärdedel av förra
arets produktion; för den industriella och kommersiella byggnadsverksamheten
synes sammandragningstendensen vara svagare, men dock betydlig.
Dylika uppskattningar kunna givetvis icke göras med fullständig säkerhet
eller precision. Det förefaller dock av dessa och andra tecken att döma otvetydigt,
att innevarande års byggnadsverksamhet kommer att bli mycket
starkt begränsad, jämfört med föregående års. Förutom av de nämnda särskilda
undersökningarna framgår detta bl. a. därav att antalet byggnadslov
starkt sjunkit. I rikets städer med mer än 10,000 invånare var sålunda i
december 1939, till vilken månad senaste tillgängliga uppgifter hänföra sig,
antalet beviljade eldstäder i bostadshus endast omkring en femtedel av antalet
under motsvarande månad 1938.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.

Inverkan av militärinkallelserna i januari 1940.

Den 22 december 1939 uppdrog Kungl. Majit åt statens arbetsmarknadskommission
att i samarbete med socialstyrelsen och vederbörande länsstyrelser
skyndsamt verkställa undersökning av de verkningar på näringslivets
arbetskraftsförsörjning, som vållats av inkallelserna till militärtjänstgöring.
Den sålunda beslutade undersökningen har numera ägt rum. Med ledning
av de preliminära uppgifter i ämnet, vilka arbetsmarknadskommissionen under
hand tillställt mig, får jag här lämna en kortfattad redogörelse dels rörande
undersökningens allmänna art och omfattning, dels ock rörande undersökningens
huvudsakliga resultat.

I förstnämnda hänseende må nämnas, att uppgifter infordrats från c:a
2,800 företag inom industri, handel, samfärdsel m. m., vilka månatligen
lämna sysselsättningsuppgifter till socialstyrelsen, 2,400 hantverksföretag,
utvalda bland medlemmar i Sveriges hantverksorganisation, c:a 150 större
skogsarbetsgivare samt 268 rederier, bland dem samtliga till Sveriges redareförening
anslutna. Med hänsyn till jordbrukets ringa arbetskraftbehov under
vintermånaderna samt den pågående organisationen av de s. k. arbetsblocken
ansågs det icke lämpligt att begära uppgifter rörande denna näringsgren. I
det frågeformulär, som tillställdes företag ingående i socialstyrelsens månadsstatistik
samt hantverksföretag, begärdes uppgifter om antalet anställda
den 31 januari 1940, hur många av dessa som voro värnpliktiga eller fast
anställda vid krigsmakten samt antalet anställda, som voro frånvarande från
arbetet den 31 januari på grund av militärtjänstgöring. Vidare sökte man
genom en rad frågor erhålla allsidiga uppgifter om de eventuella svårigheter,
som uppstått genom militärinkallelserna under de senaste månaderna, samt
i vad mån och på vilket sätt företagen kunnat möta dessa svårigheter. För
skogsbruket och sjöfarten hade utarbetats särskilda formulär, speciellt anpassade
efter dessa näringsgrenars förhållanden.

Undersökningen har beträffande näringslivets olika grenar givit följande
resultat.

Industri, handel m. m. Av de i socialstyrelsens månadsstatistik ingående
företagen infordrades uppgifter endast från sådana företag, som vid december
månads utgång enligt tidigare infordrade uppgifter hade anställda inkallade
till militärtjänstgöring. 2,208 företag med sammanlagt 334,881 anställda
hade inkommit med uppgifter i tid för att kunna medtagas i undersökningen.
Av de i dessa företag anställda voro 14,748, eller 4.4 %>, frånvarande från
arbetet den 31 januari på grund av militärtjänstgöring. Närmare 2/3 av samtliga
företag inom så gott som alla storleksklasser hade haft sådan känning av
militärinkallelserna under de senaste månaderna, att de behövt vidtaga särskilda
åtgärder, såsom omplaceringar av personal inom företaget, övertidsarbete
eller anskaffande av ersättningspersonal. 44 % av dessa företag hade kunnat
bemästra svårigheterna enbart genom omplacering av personal eller övertidsarbete,
54 % hade anskaffat ersättningspersonal och 2 °/o hade icke kunnat
mota svårigheterna genom dylika anordningar utan nödgats inskränka eller,

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1 undantagsfall, helt nedlägga driften. Inom c:a av de företag, som anskaffat
ersättningspersonal, hade manlig arbetskraft i viss utsträckning ersatts
av kvinnlig, framför allt inom grupperna handel och varulager samt banker
och försäkringsbolag.

Mera avsevärda svårigheter att upprätthålla driften på grund av militärinkallelserna
förelågo dock endast för 18 % av samtliga i undersökningen ingående
företag. Motsvarande procenttal för företag med högst 10 anställda
uppgick till 22, för företag med 11—200 anställda till 19 och för företag med
mer än 200 anställda till 13.

Svårigheterna synas ha varit mera framträdande inom grupperna handel
och varulager samt banker och försäkringsbolag än inom övriga näringsgrupper.
Detta torde bero på att viss del av personalen vid ett betydande antal
företag inom övriga näringsgrupper, framför allt inom gruppen malmbrytning
och metallindustri, erhållit uppskov med militärtjänstgöring.

Inom ungefär 10 % av företagen har inkallelse av ledningspersonal eller
specialarbetare minskat eller försvårat sysselsättningen för andra. Endast

2 företag med sammanlagt 8 anställda lia uppgivit att driften måst nedläggas
längre eller kortare tid på grund av militärinkallelserna. I några få fall ha
dessutom avdelningskontor eller filialer måst nedläggas. Betydande driftsinskränkningar
ha förekommit vid kalkbrott och kalkbruk på Gotland. Svårigheterna
i övrigt synas främst ha bestått däri, att leveranser försenats samt
att beställningar måst avvisas.

Hantverksföretag. Beträffande principerna för företagens utväljande torde
böra nämnas att från de län, inom vilka inkallelserna varit mest omfattande,
uppgifter infordrats från proportionsvis ungefär dubbelt så många
företag som inom övriga län. I undersökningen ingå uppgifter från 1,145
hantverksföretag med sammanlagt 7,443 anställda (inkl. företagare). Av
dessa voro 593, eller 8 °/o, frånvarande på grund av militärtjänstgöring den
31 januari 1940. Hantverksföretagen uppvisade en något högre procent inkallade
än företag inom industri, handel m. m., vilket torde bero på att hantverksföretagen
mera sällan åtnjöto uppskov från militärtjänstgöring för viss
del av sin personal. Det oaktat hade endast 1fi av hantverksföretagen haft
sådan känning av militärinkallelserna att de nödgats vidtaga sådana åtgärder,
för vilka tidigare redogjorts.

Ungefär hälften av dessa företag hade kunnat möta svårigheterna genom
omplaceringar av personal eller övertidsarbete, 40 % hade anskaffat ersättningspersonal
och 10 % hade uppgivit, att de icke kunnat möta svårigheterna
genom dylika åtgärder. Av dessa hade 12 företag med sammanlagt
24 anställda helt måst nedlägga driften. Mera avsevärda svårigheter att
upprätthålla driften på grund av inkallelser till militärtjänstgöring under de
senaste månaderna ha uppgivits av c:a 15 °/o av samtliga hantverksföretag.
Inom Norrbottens och Gotlands län voro motsvarande procenttal 36 resp.
40. Inom grupperna rörledningsentreprenörer, snickare, bokbindare, slaktare
och charkuterister, smeder, reparatörer o. d. samt boktryckare hade omkring
U av företagen uppgivit dylika svårigheter. Inom de av dessa grup -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

per, som äro hänförliga till byggnadsverksamheten, torde svårigheterna hänföra
sig till tidigare delen av redovisningsperioden. Inom 9 % av företagen
hade inkallelse av ledningspersonal minskat eller försvårat sysselsättningen
för andra.

Skogsbruk. De infordrade uppgifterna avse förhållandena omkring den
15 februari 1940. 1 undersökningen ingå uppgifter från 124 arbetsgivare,

vilkas sammanlagda arbetskraftbehov för utdrivning av den för innevarande
vinter beräknade virkesfångsten från egna avverkningar uppgivits till

67,000 man, varav 45,000 huggare och 22,000 körare. Av de 222 skogsförvaltningar,
för vilka uppgifter lämnats, hade 177 förvaltningar med ett
sammanlagt arbetskraftbehov av 62,000 man uppgivit sig lia haft svårigheter
att anskaffa nödig arbetskraft på grund av militärinkallelserna. Särskilt
bristen på huggare har varit betydande. Inom Värmlands, Kopparbergs
och de norrländska länen ha svårigheterna varit mest framträdande,
och arbetsförmedlingarna synas endast delvis lia kunnat tillgodose behovet
av ersättningspersonal för de inkallade skogsarbetarna, varför skogsarbetet
i viss utsträckning försenats samt i vissa fall måst inskränkas. Ett flertal
skogsförvaltningar uppgiva, att den ersättningspersonal, som kunnat anskaffas,
varit av sämre kvalitet än den ordinarie. Däremot synas i allmänhet icke
några större svårigheter ha uppstått på grund av inkallelser av ledningspersonal,
och ej heller därigenom, att hästar i viss utsträckning rekvirerats för
militärt bruk. 62 skogsförvaltningar lia uppgivit, att planerade avverkningar
måst inställas på grund av brist på arbetskraft. Vid dessa avverkningar skulle
c:a 4,000 nian ha kunnat erhålla sysselsättning, eller 6 % av det redovisade
arbetskraftbehovet.

Sjöfart. I undersökningen ingå uppgifter från 200 rederier, vilkas sammanlagda
tonnage uppgår till 1.2 milj. bruttoton, eller c:a 3/4 av landets fartygsbestånd.
Närmare hälften av samtliga rederier har uppgivit, att de haft
mera avsevärda svårigheter att upprätthålla driften på grund av militärinkallelserna.
Särskilt framträdande voro svårigheterna för de större rederierna,
vilka dock framhållit, att även den med utlandsfarten förknippade
krigsrisken i hög grad bidragit till svårigheterna att anskaffa arbetskraft.
Mera undantagsvis ha dock fartyg måst uppläggas på grund av brist på befäl
eller manskap. Enligt de inkomna uppgifterna hade detta varit fallet
med 9 fartyg å sammanlagt 8,000 ton, eller 0.7 °/o av hela det redovisade
tonnaget. Ett betydande antal fartyg lia däremot måst kvarligga i hamn,
sedan de i övrigt varit klara för avgång, för komplettering av besättningen.
Ofta ha fartyg måst avgå utan fulltalig besättning. Särskilt kännbar har
bristen varit på styrmän och maskinister. Ungefär hälften av samtliga rederier
lia uppgivit, att det varit mycket vanligt att man som ersättare måst
anställa enligt befälsförordningen obehörigt befäl, överhuvud taget lia besättningarna
undergått en kvalitativ försämring, då man på grund av brislen
på arbetskraft måst vara mindre nogräknad vid påmönstringen av folk.
I större utsträckning än normalt har man måst anskaffa utländsk personal
för att fylla behovet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Åtgärder för arbetslöshetens bekämpande.

Åtgärder inom arbetslöshetskommissionens verksamhetsområde.

Oall ande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Maj:t i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.

Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda
beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr
266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den
28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för
vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas
i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).

Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar
av då gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen
den 30 juni 1937 (nr 545) örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen
den 30 juni 1934.

I fråga örn detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen
i februari 1938 utgivna publikationen »Råd och anvisningar rörande
hjälpverksamheten för arbetslösa». Påpekas må emellertid, att den i sagda
publikation intagna s. k. löne- och understödsskalan senare reviderats. Sålunda
har bl. a. genom beslut i början av 1940 tillagts en ny högsta lönegrupp
med en reservarbetslön av 9 kronor 20 öre.

Arbetslinjen.

Angående statens arbetslöshetskommissions verksamhet lämnas en utförlig
redogörelse i kommissionens förutnämnda skrivelse den 26 februari 1940
(Bil. A). Här meddelas ett kort sammandrag därav, varvid jämväl i detta
avsnitt sifferuppgifterna fullständigats med sådant material, som framkommit
senare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Vad till en början angår statliga reservarbeten, har kommissionen
i enlighet med tidigare givna direktiv och med hänsyn till det förbättrade
arbetslöshetsläget under 1939 icke åtagit sig några nya arbetsobjekt
för utförande såsom statligt reservarbete. De under detta år avtalade arbetena
avsågo endast kompletteringar av äldre arbeten. Kontraktsbeloppen
fördelade sig länsvis som framgår av tab. 9 (fullständiga uppgifter för 1937
—1939 se Bil. A. tab. 13 och 14).

Tab. 9. Beräknade kostnader för statliga resenrarbeten, under 1939 antagna till

utförande.

Län	Kontraktssummor:	Ersättningar från uppdragsgivare:
Jönköpings..................	584,000	341,900
Blekinge....................	24,200	23,000
Kristianstads................ Göteborgs och Bohus län utom	14,000	2,100
Göteborgs stad............	16,700	835
Älvsborgs ..................	22,200	2,220

Summa 361,100 370,055

Av 1939 års totalbelopp, 661,100 kronor, hänför sig 315,000 kronor till
Ulricehamnsbanan. Den sistnämnda utgjorde jämte inomskärsleden Malö
strömmar i Bohuslän kommissionens största arbete under 1939. Arbetet med
Ulricehamnsbanan har bedrivits såsom statligt reservarbete sedan 1928 och
är nu fullbordat; kommissionens därå utförda arbeten representera en direkt
arbetskostnad av 6.7 milj. kronor. Arbetet å Malö strömmar påbörjades 1935
och var vid slutet av 1939 genomfört till 60 %>; totalkostnaden är beräknad
till 3.8 milj. kronor.

Antalet i statliga reservarbeten sysselsatta framgår av i tabell 11 intagna
uppgifter om arbetslinjens totala omfattning. Av kommissionen hava även
lämnats uppgifter om de sysselsattas fördelning efter hemorter (se Bil. A.
tab. 16 och 17). Av uppgifterna framgår bl. a., att under 1939 reservarbetsstyrkan
till ungefär x/3 utgjorts av arbetslösa från städer. Närmare 2/3 av reservarbetarna
ha kunnat placeras inom sitt hemlän.

Kommissionen meddelar även uppgifter på omsättningen vid de statliga
reservarbetena, d. v. s. den hastighet, varmed arbetsstyrkan förnyas genom
att arbetare avgå och nya hänvisas i de avgåendes ställe (Bil. A. tab. 18). Det
framgår, att omsättningen, som 1938 var livligare än något år sedan 1930,
under 1939 minskats något.

Antalet dagsverken vid de statliga reservarbetena uppgick under budgetåret
1938/39 till 495,857, av vilka 397,081 utförts av reservarbetare. Den
kontanta medeldagsförtjänsten för reservarbetare varierade under olika månader
av 1939 mellan 5:57 och 6:52 (se vidare Bil. A. tab. 20), däri icke
inräknat ortstillägg, resor och naturaförmåner. Örn kostnaden per dagsverke
meddelar kommissionen utförliga uppgifter (Bil. A. tab. 19), av vilka några
här intagits i tab. 10.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 10. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag.

Budgetår:	32/33	33/34	34/35	35/36	36/37	37/38	38/39
löner till reservarbetare......	4:12	4: 40	4: 22	4: 13	4:18	3: 65	4:83
> > specialarbetare ....	0:30	0:39	0: 52	0: 67	0: 96	2:53	1:70
ortstillägg och andra förmåner	0:24	0: 27	0:46	0: 66	0:83	0: 67	0: 60
förläggningskostnader........	0: 30	0: 33	0:30	0: 37	0:41	0: 37	0: 32
material....................	0: 91	1: 12	1:38	1:56	1:90	2: 72	1:66
transporter..................	0: 63	0: 81	1:08	1:60	2:05	2: 77	2: 10
lokal arbetsledning..........	0:46	0:52	0: 61	0: 85	1:06	1:38	1:31
central förvaltning och diverse	0: 23	0: 17	0: 19	0:27	0:50	0: 73	0: 62
Summa	7:19	8: 01	SD t''» db	10: 11	11: 89	14: 82	13:14

I samband med de statliga reservarbetena må nämnas, att vissa av arbetslöshetskommissionen
tidigare som reservarbeten bedrivna vägarbeten av
kommissionen fullföljas och efterhand fullbordas med arbetskraft, som anställes
och avlönas enligt öppna marknadens villkor. Dessa s. k. färdigställningsarbeten
motiveras med att desamma ur trafiksynpunkt böra slutföras
fortare än som kan ske med användning endast av hänvisade reservarbetare.
Arbetena bekostas delvis med automobilskattemedel och delvis av medel från
det å tilläggsstat I för innevarande budgetår upptagna reservationsanslaget
till särskilda arbetslöshetsåtgärder. (Angående färdigställningsarbetenas omfattning
se Bil. A. tab. 22).

Under 1939 hava beviljats statskommunala reservarbeten med
en sammanlagd beräknad kostnad av 2,044,957 kronor, därav allmänna vägar
för 377,302 kronor (se vidare Bil. A. tab. 23).

För sådana statskommunala reservarbeten, som icke avse allmänna vägar
— i vilket fall särskilda bestämmelser gälla — har utgått statsbidrag till
arbetslöner samt, i vissa fall och med lägre andel, till materialkostnader.
Bidraget till löner har beviljats med samma procenttal som bidraget till dagunderstöd
inom samma kommun, dock minst 30 %. Bidrag till material,
transporter och arbetsledning bär i regel utgått efter ett procenttal, som
med 5 enheter överstigit hälften av det för arbetslöner tillämpade procenttalet.
Sedan några år tillbaka beviljas i allmänhet intet bidrag för detta
slags kostnader åt kommuner, som hava låg bidragsprocent för lönekostnader.

Antalet kommuner, som erhållit mer än 50 % statsbidrag, har under 1939
ytterligare minskats och utgjorde detta år 22. I regel gäller samma bidragsprocent
för alla statskommunala reservarbeten, som under ett och samma
år beviljats inom en kommun, men i vissa fall har för särskilda arbeten,
vilka ansetts i högre grad tillgodose andra intressen än arbetslöshetspolitiska,
tillämpats ett högre procenttal. Den för ett visst statskommunalt reservarbete
fastställda bidragsprocenten har tillämpats härför så länge arbetet
pågått, även örn procenttalet för kommunen i övrigt senare ändrats.

Ur senast anförda synpunkter fördelar sig kostnaden för de under 1939
beviljade statskommunala reservarbeten, som icke avse allmänna vägar,
sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

arbetslöner ..................

andra kostnader med statsbidrag
kostnader utan statsbidrag ... .

....... 1,060,453

....... 191,897

....... 415,305

Summa 1,667,655.

Antalet kommuner, som haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,
var under 1939 tämligen litet, i medeltal 46, och genomsnittsantalet
vid dylika arbeten sysselsatta reservarbetare var under detta år lägre än
något annat år efter 1930, nämligen 840 (se vidare Bil. A. tab. 24—26).

I regel ha vid statskommunala reservarbeten sysselsatts endast familjeförsörjare
ävensom icke försörjningspliktiga över 50 års ålder.

Medeldagsf ört jönsten vid statskommunala reservarbeten har under 1939
varierat för olika månader mellan 7: 60 och 8: 45 kronor i städer samt mellan
5:99 och 6: 60 kronor på landsbygden (se Bil. A. tab. 27).

Vid kommunala reservarbeten sysselsattes under 1939 i genomsnitt
1,750 man (se vidare Bil. A. tab. 29).

Tab. 11. I olika slag ar reservarbeten sysselsatta vid slutet av varje månad sedan

januari 1938.

	Statliga	statskommu- nala	kommunala	Summa j
		2,599 2,686	1,635	1,993	! 6,227 1
		1,649	2,167	6,502
		2,437	1,621	2,064	6,122
		1,757	1,699	1,648	5,104
		2,076	1,552	1,337	4,965
		1,889	1,422	1,092	4,403
1938		1,644	1,147	1,077	3,868
		1,673	1,024	965	3,662
		1,671 1,730	1,010	980	3,661
		1,126	1,188	4,044
		1,776 1,470 1,881	1,010	1,672	4,458
		797	2,027	4,294
		996	2,992	5,869
		2,027 1,790	1,229	3,488 3,139	6,744
		1,405	6,334
		1,241	1,229	2,360	4,830
		1,490 1,763 1,533	1,087	1,489	4,066
		904	1,347	4,014
1939		674	1,015	3,222
		1,364 1,246 1,294	624	896	2,884
		544	844	2,634
		454	964	2,712
		1,363	492	1,192	3,047
1		1,135 1,314	443	1,277	2,855
i 1940		411	1,335	3,060
j Februari.......................	1,197	298	1,404	2,899

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Arbetslöshetskommissionen meddelar slutligen en sammanfattning av s y sselsättningen
i olika slags reservarbeten under åren
1930—1939 (Bil. A. tab. 30). Siffrorna för 1938 och 1939 hava här upptagits
i tab. 11. Av desamma framgår, att arbetslinjen under 1939 i stort sett
tagits i anspråk mindre än året förut.

Under stödslinjen.

Kontantunderstödsverkscimhet har under 1939 bedrivits endast i begränsad
omfattning, huvudsakligen blott under vintermånaderna. Under
tiden juli—september förekom ingen sådan verksamhet utom i samband med
kursverksamhet. (Se Bil. A. tab. 31—33.)

För dagunderstöd med statsbidrag har tillämpats samma princip som vid
statskommunala reservarbeten, nämligen att understöd utgått till personer
över femtio år samt till familjeförsörjare. Dagunderstöd har lämnats företrädesvis
kontant men även in natura. Dagunderstödets medelbelopp under
1939 utgjorde 2: 95 kronor, till drygt 46 %> täckt av statsbidrag; motsvarande
siffror för 1938 utgjorde 3: 05 kronor samt 42 %.

Vid fastställande av statsbidragets storlek för varje kommun har arbetslöshetskommissionen
utgått från skattetrycket under de sista tre åren samt
arbetslösheten under de sista tolv månaderna. Med hänsyn till de svårigheter
en alltför stark reducering av statsbidraget kunde tänkas medföra för
åtskilliga kommuner, vilka visserligen under de senast förflutna tolv månaderna
rapporterat en avsevärt mindre arbetslöshet än tidigare men åtminstone
delvis till följd av omfattande arbetslöshet under flera föregående år hade
en svag ekonomisk ställning, har kommissionen funnit sig böra vid fastställandet
av statsbidraget för år 1939 taga hänsyn till dettas storlek under år
1938. På grund härav har i intet fall lägre statsbidragsprocent fastställts för
år 1939 än att skillnaden mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgått
till högst 15. Vid sitt bestämmande under hösten 1939 av statsbidragsprocenten
för år 1940 har kommissionen med hänsyn till det ovissa läget icke i något
fall fastställt lägre bidragsprocent än den för år 1939 gällande.

Kommissionen meddelar vidare vissa uppgifter om hyreshjälp (Bil. A. tab.
34) samt örn kommunala understöd utan statsbidrag i anledning av arbetslöshet
(Bil. A. tab. 35). Kommissionen anmärker, att den bristande känslighet
för växlingarna i arbetslöshetsläget, som man tidigare ansett sig kunna
spåra i den kommunala understödsverksamhetens omfattning, icke syntes på
samma sätt som förut lia gjort sig gällande under 1939, utan att denna hjälpverksamhet
torde ha anpassat sig tämligen nära efter förskjutningarna i den
rapporterade arbetslösheten.

Slutligen meddelas en sammanställning av understödslinjens omfattning
åren 1930—1939 (Bil. A tab. 36), varav utdrag meddelas här i tab. 12.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 19

Tilli. 12. Understöds!Uljens omfattning frän januari 1938.1

1		Dagunder- stöd	Kommunalt understöd	Summa
	Januari ....................	4,752	3,297	8,049
	Februari....................	4,990	3,580	8,576
	Mars ......................	4,707	3,027	7,734
	April ......................	3,282	2,635	5.917
	Maj........................	1,418	2,100	3,518
1938	Juni........................	858	1,807	2,665
Juli........................	267	1,807	2,074
	Augusti ....................	313	1,446	1,759
	September..................	353	1,415	1,768
	Oktober....................	1,115	1,379	2,494
	November..................	2,194	1,925	4,119
	December ..................	4,614	2,611	7,225
1938	årsmedeltal ................	2,406	2,252	4,658
	Januari ....................	6,254	3,053	9,307
	Februari....................	7,090	2,958	10,048
	Mars ......................	7,204	2,505	9,709
	April ......................	5,970	2,023	7,993
	Maj........................	2,505	1,127	3,632
1939	Juni........................	566	839	1,405
Juli........................	34	776	810
	Augusti ....................	32	596	628
	September..................	26	783	809
	Oktober....................	871	834	1,705
	November..................	1,842	1,366	3,208
	December ..................	2,960	1,688	4,648
1939	årsmedeltal..................	2,946	1,546	4,492
1940	Januari ....................	3,301	2,085	5,386
\ Februari....................	3,465	2,582	6,047

Kommissionen framhåller, att understödslinjen under förra hälften av
1939 kommit att spela en något större roll inom hjälpverksamheten än vad
fallet var under motsvarande tid de två närmast föregående åren, medan den
sjunkit i betydelse under årets senare hälft. Ökningen i förra fallet har till
stor del sin förklaring i arbetslöshetens stegring vintern 1939 bland skogskommunerna
och svårigheten för kommissionen att särskilt inom vintermånaderna
ställa platser till förfogande vid de starkt beskurna statliga reservarbetena.
Nedgången i de understöddas antal under årets senare hälft
beror åter på såväl arbetsmarknadens förbättring som det genom militärinkallelserna
minskade antalet hjälpsökande personer.

Ungdomsarbetslösheten.

Den fortsatta minskningen av ungdomsarbetslösheten har medfört, att den
för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1939 bedrivits
i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna lia anordnats i huvudsak
efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren och 1

1 Inklusive dagunderstöd till kursdeltagare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet, frivillig arbetsvinst
(statliga och statskommunala arbetsläger) och ungdomsreservarbete (statliga
och statskommunala ungdomsreservarbeten).

Vid 1939 års utgång omfattade åtgärderna för hjälp åt unga arbetslösa
endast ett statligt arbetsläger (vid Vännäs i Västerbottens län), ett statskommunalt
arbetsläger (i Göteborg) och ett ungdomsreservarbete (vid Pengsjöby
i Västerbottens län). Vissa uppgifter om ungdomshjälpens omfattning återfinnas
här i tab. 13 (se vidare Bil. A. tab. 37 och 38).

Tab. 13. Ungdomshjälpens omfattning sedan januari 1939.

		Kursdelta- gare	Deltagare i frivillig arbetstjänst	Sysselsatta vid ungdomsre-servarbeten	Summa
	Januari ........................	48	175	60	283
	Februari........................	129	196	62	387
	Hars ..........................	200	191	62	453
	April ..........................	123	195	24	342
	Maj............................	64	205	36	305
	Juni............................	37	137	31	205
1939	Juli............................	34	87	31	152
	Augusti ........................	32	81	32	145
	September......................	26	83	33	142
	Oktober........................	29	97	39	165
	November......................	31	104	40	175
	December ......................	30	24	21	75
1939	årsmedeltal ....................	65	132	39	236
1940-	Januari ........................	28	62	15	105
Februari........................	42	74	14	130

Hjälpverksamhetens omfattning.

I tab. 14 lämnas en översikt över hjälpverksamhetens omfattning i förhållande
till antalet hjälpsökande sedan 1930.

Tab. 14. Antalet hjälpta i procent ar antalet hjälpsökande
arbetslösa sedan 1930.

	Arbets- linjen	Understöds- linjen	Ungdoms- hjälpen	Summa
Årsmedeltal
1930....................	29.6	11.8	__	41.4
1931....................	29.7	15.2	_	44.9
1932....................	27.7	24.9	—	52.6
1933....................	27.1	37.0	_	64.1
1934....................	38.5	28.1	2.6	69.2
1935....................	48.4	16.4	2.8	67.6
1936....................	45.1	22.1	2.7	69.9
1937....................	43.0	25.6	1.7	70.3
1938....................	32.0	30.9	1.8	64.7
1939....................	26.7	28.9	1.6	57.2

Kungl. Maj:ts proposition nr 236,

	Arbets- linjen	Understöds- linjen	Ungdoms- hjälpen	Summa
1939
Januari ................	21.3	33.6	1.2	56.1
Februari................	24.9	36.7	1.6	63.2
Mars ..................	25.0	37.7	2.0	64.7
April ..................	21.2	34.5	1.6	57.3
Maj....................	26.6	23.3	2.1	52.0
Juni....................	40.6	13.8	2.1	56.4
Juli....................	48.6	11.7	2.3	62.6
Augusti ................	47.5	9.8	2.4	59.7
September..............	37.3	11.1	2.0	50.4
Oktober................	27.6	17.0	1.8	46.4
November..............	22.6	23.6	1.3	47.4
December ..............	21.5	34.8	0.6	56.9
1940
Januari ................	22.0	38.4	0.8	61.2
Februari................	21.0	43.4	2.2	66.6

Statliga och kommunala beredskapsarbeten.

En översikt över de anslag, som av riksdagen anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten under budgetåren 1933/34—1939/40 lämnas i efterföljande
sammanställning:

Anslag kron or
Statliga Kommunala

Budgetår beredskaps- beredskapsarbeten
arbeten

1933/34 3,000,000 8,500,000

1934/35 3,000,000 7,000,000

1935/36 .................................... 3,000,000

1936/37.................................... 3,000,000

1937/38.................................... 10,000,000

1938/39.................................... 14,000,0001

1939/40.................................... 10,000,000

I följande sammanställning angives fördelningen av från anslaget för innevarande
budgetår till och med den 29 februari 1940 disponerade medel.

	Anvisat	Beslutade kostnader
	av årets	att täckas av
	anslag	nästa års anslag
	kr.	kr.
Arbeten inom:
Västernorrlands län...............	. 4,401,635: —	654,000: —
Göteborgs stad ...................	. 2,693,245: —	240,000: -
Göteborgs och Bohus län i övrigt .	926,700: —
Norrbottens län...................	. 710.795: —	—
Kalmar län.......................	. 375,550: -	—
Gävleborgs län...................	. 249,220: —	—
Blekinge län .....................	. 174,000: —	—
Planläggning av kommunala bered-
skapsarbeten .....................	20,450: —	—
Diverse ............................	114,969:35	—

Summa 8,739,864: 35 1,820,700: —

Därav å tilläggsstat 4,000,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Under innevarande budgetår har Kungl. Majit dessutom från anslaget till
särskilda arbetslöshetsåtgärder å 10,000,000 kronor, som anvisats av 1939 års
urtima riksdag, för statliga och kommunala beredskapsarbeten till och med
den 29 februari 1940 disponerat sammanlagt 1,657,200 kronor. Fördelningen
av ifrågavarande belopp framgår av följande sammanställning.

Anvisat från anslaget
till särskilda arbetslöshetsåtgärder,

kr.

......... 877,200

......... 720,000

......... 60,000

Summa 1,657,200

Rörande fördelningen på olika län av de belopp, som Kungl. Majit under
budgetåret 1938/39 och under tiden 1 juli 1939—29 februari 1940 beviljat till
statliga och kommunala beredskapsarbeten, hänvisar jag till tabell 15.

Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande
de olika företagen, dagen för Kungl. Majits beslut, företagens totalkostnader
samt beloppen av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna
torde få såsom bilagor fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilagor
B—E). Detsamma gäller förteckningar över de statliga och kommunala beredskapsarbeten,
som avslutats under år 1939 (Bilagor F—G). I dessa förteckningar
meddelas även uppgifter för varje företag om antalet utförda
dagsverken, medelförtjänsten per 8-timmars arbetsdag samt dagsverkskostnaden,
den sistnämnda angiven dels totalt, dels i vad den drabbar statsverket.

Vidare har jag låtit verkställa en undersökning rörande de statliga och
kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden 1 juli
1933—31 december 1939, i avsikt att belysa det läge, vari de skilda företagen
befunno sig sistnämnda dag, huruvida de voro slutförda, under utförande
eller beslutade men ej påbörjade. Undersökningen lämnar även upplysning
örn företagens totalkostnader, de anvisade medlens belopp samt totalkostnadernas
fördelning å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material
m. m. å andra sidan. Undersökningsresultatet har sammanställts i tabell 16.
Av tabellen framgår, att under tiden 1 juli 1933—31 december 1939 medel
beviljats till sammanlagt 792 arbetsföretag, representerande en total kostnadssumma
av 101.3 milj. kr. Den 31 december 1939 voro 125 arbetsföretag,
vilkas totalkostnader uppgå till 40.9 milj. kr., under utförande, varjämte 13
arbetsföretag å tillsammans 2.2 milj. kr. beslutats men ej påbörjats. Av
samtliga företags totalkostnader hade 63.7 milj. kr.1, eller 62.9 %>, anvisats
av Kungl. Majit från anslag till beredskapsarbeten. Återstoden, 37.2 milj. kr.
eller 36.7 % utgöres huvudsakligen av bidrag från kommuner, vägdistrikt
m. fl. samt till mindre del statsbidrag från andra anslag än arbetslöshetsme 1

I denna summa ingå belopp, som beviljats under budgetåren 1938/39 och 1939/40, att utgå
under senare budgetår.

Arbeten inom

Göteborgs oell Bohus län

Stockholms stad.........

Västernorrlands län.....

Tabell 15. Till statliga oell kommunala beredskapsarbeten beviljade belopp V? 1938—,e/> 1040. Länsfordclning. Kronor.

Län

Stockholms stad

Stockholms ....

Uppsala........

Södermanlands..
Östergötlands . ..
Jönköpings......

Kronobergs ....

Kalmar ........

Gotlands........

| Blekinge........

I Kristianstads____

Malmö stad .................

Malmöhus i övrigt...........

Hallands ...................

Göteborgs stad...............

Göteborgs och Bohus i övrigt.

Älvsborgs ...................

Skaraborgs...................

Värmlands...................

Örebro .....................

Västmanlands ...............

Kopparbergs.................

Gävleborgs...................

Västernorrlands .............

Jämtlands...................

Västerbottens ...............

Norrbottens .................

Statliga beredskapsarbeten

V» 1938-“/« 1939

Summa

/ I—S,/l!

1939

V»—29/a

1940

Kommunala beredskapsarbeten

Vv 1938-s°/e 1939

Vi—31/1*

1939

Vt—89/*

1940

Summa

''/i 1938—
s0/e 1939

Vi—81/1*

1939

V1-89/*

1940

—	—		—	720,000	—		720,000
7,200		—	—	—	—	7,200	—	—
	—	—	369,150	375,550	—	369,150	375,550	—
182,200	174,000	—	171,460	—	—	353,660	174,000	-i
				_	_	_	_	-1
_	_	—	40,000	—	—	40,000	—	—
5,000	—	—	—	—	—	5,000	—	—
418,000	—	—	—	—	—	418,000	—	—
2,369^050	1,812,500	951,000	677,800	806,945	—	3,046,850	2,619,445	951,000
427,300	_	lill	113,000	lill	lill	540,300	lill	—
141,380	222,220	—	73,500	27,000	—	214,880	249,220	—
4,901,650	3,242,180	261,440	1,628,975	931,650	26,365	6,530,625	4,173,830	287,805
131,900	—	—	107,590	—	—	239,490	—
—	—	—	277,470	—	—	277,470	—	—
1,204,380	604,650	—	633,530	104,720	1,425	1,837,910	709,370	1,425
9,788,060	6,055,550	1,212,440	4,092,475	2,965,865	\| 27,796	13,880,535	9,021,415	\| 1,240,230

lss

Kungl. Maj:ts proposition nr 236•

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Tabell 16. Sammanställning per den 31 december 1939 ar statliga och kommu -

		Slutförda företag	Företag under utförande
	Ändamål	Antal	Total- kostnader kr.	Antal	Total- kostnader kr.
1	Statliga beredskapsarbeten. Allmänna vägar (inkl. gator)..............	10	765,508	25	! 10,509,400
i	Stensättning..............................	1	39,916	—	_
3	Järnvägsanläggningar......................	2	217,341	—	_
4	Utdikningar..............................	1	6,129	—	_
6	Koloniseringsåtgärder......................	2	8,803	—	_
6	Kanaler och farleder m. m.................	10	278,160	2	76,310
7	Skogsförbättrande åtgärder ................	1	4,000	—	—
8	Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..	8	487,936	7	4,891,000
9	Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........	53	4,523,587	10	2,115,430
10	Flyghamnar..............................	2	245,000	—	—
11	Flygfält..................................	4	78,778	1	1,045,000
12	Byggnader för offentliga myndigheter......	3	47,130	—	—
13	Byggnader för militära förläggningar ......	10	724,850	—	—
14	Andra byggnadsföretag....................	21	1,290,947	—	—
15	Skjutbanor ..............................	4	96,005	—	—
16	Försvarsanläggningar......................	8	425,008	2	227,000
17	Fornminnesrestaureringar..................	9	302,874	3	99,550
18	Broar....................................	8	803,564	3	6,860,100
19	Andra arbeten............................	15	764,319	5	252,850
	Summa	172	11,109,855	58	26,076,640
20	Kommunala beredskapsarbeten. Allmänna vägar (inkl. gator)..............	17	1,165,842	17	2,355,000
21	Stensättning..............................	2	198,999	1	450,000
22	Broar....................................	3	296,815	—	—
23	Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..	41	5,843,717	24	3,904,543
24	Handelshamnar ..........................	7	3,460,332	4	4,973,400
25	Kommunalhus och rådhus ................	29	4,631,160	—	—
26	Allmänna läroverk...................	12	3,740,245	—	—
27	Folkskolor och kommunala mellanskolor____	189	8,440,801	2	325,450
28	Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser	17	1,533,894	6	415,850
29	Lasarett och sjukhus....................	12	8,344,341	—	—
30	Badhus ......................	9	1,366,395	2	195,950
31	Gasklocka...................	1	163,635	—	—
32	Andra byggnadsföretag...................	93	4,877,280	9	682,882
33	Kyrkorestaureringar ..........	43	2,775,673	—	—
34	Värmeledningsarbeten m. m.......	7	256,951	1	356,500
35 1	Flygfält..................................	—	—	1	1,200,000
1	Summa \|	482	47,096,080	67 ;	14,859,575

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

nåla beredskapsarbeten, till vilka iftedel beviljats under tiden 7? 1933—‘V» 1939.

Beslutade men e] påbörjade företag	Samtliga företag	Av summa total-kostnader belöpa å
Antal	Total- kostnader kr.	Antal	Total- kostnader kr.	Härav från anslag till beredskaps-arbeten	material m. m.	arbets- löner
		35	11,274,908	10,053,708	3,480,194	7,794,714
_	—	1	39,916	39,916	12,302	27,614
_	—	2	217,341	217,341	77,870	139,471
_	—	1	6,129	4,943	1,432	4,697
_	_	2	8,803	7,030	1,898	6,905
_	—	12	354,470	337,880	253,645	100,825
_	—	1	4,000	4,000	—	4,000
5	1,622,500	20	7,001,436	6,330,019	3,762,970	3,238,466
1	62,000	64	6,701,017	6,185,643	3,820,997	2,880,020
_	-	2	245,000	245,000	163,000	82,000
_		5	1,123,778	496,778	492,422	631,356
_	—	3	47,130	47,130	25,692	21,438
_	—	10	724,850	719,740	405,400	319,450
_	—	21	1,290,947	1,094,530	811,155	479,792
_	—	4	96,005	96,005	43,193	52,812
_	—	10	652,008	630,888	351,109	300,899
_	—	12	402,424	399,212	140,223	262,201
_	—	11	7,663,664	5,933,200	4,412,764	3,250,900
_	_	20	1,017,169	973,153	426,576	590,593
6	1,684,500	236	38,870,995	33,816,116	18,682,842	20,188,153
1	11,500	35	3,532,342	2,732,742	1,778,937	1,753,405
_	_	3	648,999	562,354	300,878	348,121
1	15,000	4	311,815	213,322	247,863	63,952
3	357,000	68	10,105,260	6,320,883	5,294,977	4,810,283
_	—	11	8,433,732	2,491,558	5,421,772	3,011,960
_	_	29	4,631,160	1,630,851	3,097,297	1,533,863
_	_	12	3,740,245	1,330,912	2,532,385	1,207,860
2	83,525	193	8,849,776	5,933,091	5,395,756	3,454,020
_	_	23	1,949,744	798,807	1,178,343	771,401
_	_	12	8,344,341	1,942,500	5,377,359	2,966,982
_	_	11	1,562,345	537,255	1,019,605	542,740
_	_	1	163,635	32,646	90,520	73,115
_	_	102	5,560,162	2,805,004	3,325,275	2,234,887
_	_	43	2,775,673	1,427,109	1,534,666	1,241,007
_	_	8	613,451	359,140	443,021	170,430
__	—	1	1,200,000	720,000	490,000	710,000
7	467,026	656	62,422,680	\| 29,838,174	37,528,664	\| 24,894,026

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

del. Av de sammanlagda totalkostnaderna belöpa sig å material m. m. 56.2
milj. kr. eller 55.6 °/o och å arbetslöner 45.1 milj. kr., eller 44.6 %.

Antalet den 31 december 1939 icke slutförda ävensom beslutade men ej
påbörjade statliga och kommunala beredskapsarbeten inom olika län och
de totalkostnader, som dessa arbeten representera, framgår av tabell 17.

Tal). 17. Den sl/i2 1939 icke slutförda (inkl. beslutade men ej påbörjade) statliga och
kommunala beredskapsarbeten inom olika ian. Antal arbetsföretag samt totalkostnader.

Län	Statliga beredskapsarbeten	Kommunala beredskapsarbeten	S	u m m a
Antal före- tag	Total- kostnader kr.	Antal före- tag	Total- kostnader kr.	Antal före- tag	Total- kostnader kr.
Stockholms stad............	1 1	80,000	1	1,200,000	2	1,280,000
Stockholms....................	1	77,350	—	_	1	77,350
Uppsala ..................	-	—	—	—	—	_
Södermanlands ..............	—	—	_	_	_	_
Östergötlands.................	1	15,000	—	—	1	15,000
Jönköpings .................	—	—	—	—	—	—
Kronobergs................	1	7,200	—	—	1	7,200
Kalmar....................;	—	—	3	1,001,000	3	1,001,000
Gotlands ..................	—	—	—	—	—	_
Blekinge ....................	3	643,700	3	186,466	6	830,166
Kristianstads .................	—	—	—	—	—	—
Malmö stad.................	—	—	—	_	_	_
Malmöhus i övrigt ............	—	—	1	201,500	1	201,500
Hallands ..................	—	—	—	—	—	_
Göteborgs stad ................	1	1,045,000	1	4,100,000	O U	5,145,000
Göteborgs och Bohus i övrigt	17	9,925,910	20	2,979,366	37 1	12,905,276
Älvsborgs...............	—	—	—	—	_	_
Skaraborgs ................	—	—	—	—	—	—
Värmlands .................	3	509,200	1	226,000	4	735,200
Örebro....................	—	—	—	—	_	_
Västmanlands................	-	—	—	—	—	—
Kopparbergs ..............	—	—	—	—	_	_
Gävleborgs ..................	1	404,000	3	254,900	4	658,900
Västernorrlands...............	22	12,471,350	26	3,200,568	48 1 2 3	15,671,918
Jämtlands .................	1	155,200	1	125,000	2	280,200
Västerbottens..........	—	—	1	360,000	1	360,000
Norrbottens.................	12	2,427,230	13	1,491,800	25»	3,919,030
Summa	64 \|	27,761,140 \|	74	15,326,600	138	43,087,740

1 Därav 9 företag å tillsammans 1,604,025 kr. beslutade men ej påbörjade.

2 > 2 > > » 247,000 . > » ,

3 » 2 > » 300,500 > » » »

Tab. 18. Antalet från olika lån i beredskapsarbeten sysselsatta av arbetslöslietskommittéer anvisade arbetslösa år 1939.

Hänvisningslän	Januari	Februari	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Augusti	Sept.	Oktober	Nov.	Dec.
Stockholms stad ..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	95
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	_	_	_	—	—	—	—		—	—	—	—

		—	—	—	—	—		—	—		\|
		_	_	—	—	—	—	—	—	—		—
		_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—

	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	75	95	100	106	83	63	90	73	80	57	40	43
		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Blekinge......................	49	71	70	70	92	92	98	80	119	116	104	84
	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Malmö stad .................. Malmöhus i övrigt............	102	102	105	79	47	75	62	17	44	50	41	39
	11	11	10	16	18	19	15	—	—	—	—	—
Göteborgs stad................ Göteborgs och Bohus i övrigt..	550	566	520	565	570	563	587	606	521	480	476	392
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	_	_	5	6	6	6	—	—	—	207	—	—
	_	_	3	4	15	21	93	163	174	176	140
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—
			_	_	_	_	_	—	—	84	—	—
	78	64	33	33	23	76	87	102	99	53	8
	673	853	896	985	1,117	1,204	1,116	1,090	1,031	996	940	668
				—	—	—	29	30	30	30	45	42
	_	_	_	—	11	33	48	53	58	57	50	—
Norrbottens ..................	178	171	218	239	318	432	370	424	280	260	163	161
Summa	1,716	1,933	1,960	2,103	2,300	2,584	2,595	2,638	2,436	2,337	2,088	1,672
därav sysselsatta i statliga beredskapsarbeten	1,013	1,107	1,094	1,248	1,413	1,655	1,734	1,903	1,622	1,571	1,301	1,045
kommunala beredskapsarbeten	703	826	866	855	887	929	861	735	814	766	787	627

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

I överensstämmelse med den praxis, som utvecklat sig under senare år,
lia statliga och kommunala beredskapsarbeten huvudsakligen kommit till
användning för att inom de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna
bereda sysselsättning åt arbetslösa. Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift skall sålunda
vid dessa arbeten — i den utsträckning, som är förenligt med företagens
ändamålsenliga bedrivande — anlitas av arbetslöshetskommittéer anvisad
arbetskraft, varvid familjeförsörjare i regel skall lämnas företräde. Av
de rapporter, som varje företag månatligen skall insända till socialdepartementet,
framgår bl. a., att omkring 90 °/o av de vid statliga och kommunala
beredskapsarbeten sysselsatta utgöras av arbetskraft, som anvisats av arbetslöshetskommittéer.
Den övriga arbetskraften utgöres så gott som uteslutande
av specialarbetare.

I tabell 18 meddelas uppgifter om antalet från olika län i beredskapsarbeten
sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer anvisade arbetslösa vid slutet av
varje månad under tiden januari—december 1939. Av tabellen framgår, att
det övervägande antalet anvisade var hemmahörande i Västernorrlands, Göteborgs
och Bohus eller Norrbottens län.

Hela antalet i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta, av
arbetslöshetskommittéer anvisade arbetslösa under åren 1938 och 1939 framgår
av tabell 19.

Tab. 19. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta, ar arbetslöshetskommittéer anvisade

arbetslösa.

Månad	Statliga beredskaps-arbeten	Kommunala beredskapsarbeten	Summa
1938	1939	1938	1939	1938	1939
Januari.................	207	1,013	92	703	299	1,716
Februari ................	318	1,107	179	826	497	1,933
Mars....................	419	1,094	468	866	887	1,960
April....................	525	1,248	619	855	1,144	2,103
Maj.....................	633	1,413	701	887	1,334	2,300
Juni ....................	676	1,655	794	929	1,470	2,584
Juli ....................	772	1,734	804	861	1,576	2,595
Augusti..................	850	1,903	797	735	1,647	2,638
September ..............	866	1,622	798	814	1,664	2,436
Oktober.................	917	1,571	706	766	1,623	2,337
November............	859	1,301	644	787	1,503	2,088
December...............	916	1,045	588	627	1,504	1,672
Årsmedeltal	663	1,392	599	805	1,262	2,197

Den 29 februari 1940 voro 766 anvisade arbetslösa sysselsatta i statliga och
580 i kommunala beredskapsarbeten. Som jämförelse kan nämnas att vid
samma tidpunkt 1,197 hjälpsökande arbetslösa voro sysselsatta i statligt reservarbete
och 298 i statskommunalt reservarbete.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Främjande av företagsverksamhet m. m.

I fråga om dispositionen av arbetslöshetsmedel till främjande av företagsverksamhet
har jag låtit sammanställa vissa uppgifter, vilka torde få
som bilaga fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga H).

I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats en redogörelse
för användningen intill den 1 mars 1939 av de särskilda anslagen till
lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Efter nämnda dag hava beviljats 6 lån å tillhopa 160,000 kronor.

Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom
underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa

16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 16,390,893
kronor 64 öre. Å de intill den 1 januari 1940 lyftade lånen, tillhopa
16,246,594 kronor 99 öre, har vid samma tidpunkt återbetalats ett belopp av
9,626,056 kronor 63 öre.

Åtgärder för omflyttning av arbetskraft.
liese- och flyttningsbidrag.

I fråga om understöd från det allmännas sida i syfte att bereda ökade möjligheter
för arbetssökande att taga arbete utom sin hemort finnes för närvarande
enligt lagen den 15 juni 1934 örn offentlig arbetsförmedling 10 §
2 mom. viss möjlighet att medgiva statsbidrag till resor. Därest arbetssökande
uppenbarligen saknar erforderliga medel för resa till annan ort, där
anställning anvisats honom, och arbetsförmedlingsanstalt därför bekostar
hans resa, kan anstalten under vissa förutsättningar erhålla 75 % statsbidrag
till kostnaden. Dessa förutsättningar innebära framförallt, att vid resans
anträdande överenskommelse örn anställningen skall vara träffad eller med
skäl kunna väntas komma till stånd, samt att det icke framgår av omständigheterna,
att möjlighet och fog funnits för att av arbetsgivaren eller arbetaren
uttaga ersättning för resekostnaden. Till återresa, då anställning icke kommit
till stånd, må statsbidrag utgå endast då särskilda omständigheter därtill föranleda.

Den i 1934 års lag givna möjligheten att medgiva resebidrag åt arbetssökande
är sålunda ganska begränsad. På senare tid hava emellertid möjligheterna
till statsbidrag på olika sätt utvidgats.

Beträffande ett särskilt arbetsområde, betodlingen, har Kungl. Maj :t genom
brev den 26 maj 1939 meddelat särskilda bestämmelser rörande resebidrag.
Enligt dessa bestämmelser skola hos vederbörande arbetslöshetskommitté såsom
hjälpsökande anmälda eller eljest veterligen arbetslösa personer, som antagit
genom den offentliga arbetsförmedlingen erbjudet arbete vid betfälten i
riket, erhålla kostnadsfri återresa från arbetsplatsen. Villkor härför är, att i
varje särskilt fall arbetsgivaren åtagit sig att bidraga till kostnaden för arbeta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

rens återresa från arbetsplatsen med ett i förhållande till det av arbetaren utförda
arbetet utgående, efter fem kronor för tunnland beräknat belopp.
I övrigt äger socialstyrelsen bestämma villkor och förutsättningar för bidragets
utgående. Medel härtill hava anvisats från reservationsanslaget till
reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Frågan om utvidgade bidrag vid arbetslösas resor har bland annat upptagits
av Västernorrlandsutredningen, som i skrivelse den 26 januari 1939 hemställt,
att av arbetslöshetsmedel visst belopp måtte av arbetsförmedlingen i
Västernorrlands län försöksvis få användas såsom flyttningsbidrag åt familjer
till arbetssökande, som genom arbetsförmedlingen bereddes anställning
å orter utom länet. Utredningens förslag tillstyrktes av min företrädare i ämbetet
(se prop. 1939 nr 178 sid. 43 och 48).

Riksdagen förklarade sig dela departementschefens uppfattning i denna
fråga (riksd. skr. 1939 nr 314 sid. 6; jfr statsutsk. uti. nr 184 sid. 8) och ville
därutöver, icke minst med hänsyn till rådande brist på arbetskraft inom
jordbruket, ifrågasätta, huruvida icke den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten
rörande såväl gifta som ogifta arbetssökande över huvud taget
borde kunna intensifieras inom områden med kvardröjande
restarbetslöshet genom beredande av ökade möjligheter till resebidrag
av statsmedel. Dessa ökade möjligheter skulle närmast innebära, att
statsbidraget utsträcktes till att omfatta hela resekostnaden till och i erforderliga
fall även frän arbetsplatsen. Denna bidragsverksamhet borde emellertid
begränsas till att underlätta förflyttning av arbetskraft från områden med
kvardröjande restarbetslöshet till trakter, där brist på arbetskraft rådde inom
jordbruket. Kostnaderna borde bestridas av arbetslöshetsmedel.

I anledning härav meddelade Kungl. Majit i brev den 11 augusti 1939 bestämmelser
om utvidgad rätt till statsbidrag, gällande tills vidare intill den 1
juli 1940. Bestämmelserna skulle tillämpas under de tider och för de geografiska
områden, som fastställdes av socialstyrelsen i samråd med arbetslöshetskommissionen,
och inneburo utvidgningar i tre hänseenden:

1) Kostnaden för arbetssökandes resa för att tillträda på annan ort anvisad
fast anställning inom jordbruket ersättes helt av statsmedel.

2) För den som innehaft av arbetsförmedlingen anvisad tillfällig anställning
inom jordbruket, må statsbidrag utgå till återresa. Villkor härför är
dels att arbetsförmedlingsanstalt med statsbidrag bekostat resan till arbetsplatsen
och dels att arbetsgivaren bidrager till återresan med 10 kronor.

3) Då arbetssökande tillträtt å annan ort anvisad fast anställning och uppenbart
behov av flyttningslijälp föreligger, må av statsmedel ersättas dels resor
för den arbetssökandes familjemedlemmar och dels halva kostnaden för
flyttning av familjens bohag, dock högst 150 kronor. Som familjemedlem
räknas därvid hustru samt hemmavarande barn under 16 år; därjämte må
socialstyrelsen i visst fall medgiva ersättning även för annan familjemedlems
resa.

Även för detta ändamål anvisades medel av reservationsanslaget till resei-varbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.

Jämlikt Kungl. Ma.j:ts bemyndigande Ilar socialstyrelsen utfärdat närmare
anvisningar i ämnet. I dessa anvisningar har bl. a. uttalats, att som fast
anställning i detta hänseende finge betraktas sådan anställning, som beräknades
räcka minst sex månader.

Socialstyrelsen har vidare i samråd med arbetslöshetskommissionen fastställt
följande förteckning på orter med kvardröjande restarbetslöshet, å vilkas
arbetslösa dessa bestämmelser skulle äga tillämpning.

Blekinge län: Hela länet med undantag av städerna Ronneby, Karlshamn
och Sölvesborg.

Göteborgs och Bohus län: Samtliga kommuner inom Stångenäs, Sotenäs,
Tunge, Kville, Tanums och Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och
Strömstad.

Gävleborgs län: Söderhamns stad.

Västernorrlands län: Hela länet med undantag av Ångermanlands norra
domsaga samt städerna Sundsvall, Härnösand och Sollefteå.

Västerbottens län: Byske, Holmsund och Skellefteå landskommun.

Norrbottens län: Gällivare, Råneå, Nederkalix och Nedertorneå.

I skrivelse den 11 oktober 1939 hemställde statens arbetsmarknadskommission
med hänsyn till läget på axbetsmarknaden, att här återgivna bestämmelser
måtte få gälla även inom andra områden än dem, som avsågos i förenämnda
riksdagsskrivelse.

1939 års urtima riksdag uttalade (riksd. skr. nr 52), att ifrågavarande utsträckta
flyttningshjälp måtte — under iakttagande av all den kontroll, som
kunde påkallas för att förebygga missbruk — lämnas även beträffande områden,
inom vilka på grund av krigssituationen kunde komma att inträda arbetslöshet.
Del anmärktes tillika, att de antydda stödåtgärderna väl i första
hand fixxge inriktas på icke familjeförsörjare, i all synnerhet i de fall, då utkomstmöjligheterna
på den nya orten tedde sig mera tillfälliga eller överhuvud
mera ovissa.

Sedermera har statens arbetsmarknadskommission i ny skrivelse den 19
januari 1940 föreslagit en utvidgad rätt till statsbidrag för detta ändamål. I
anledning av denna skrivelse och xäksdagens nyssnämnda uttalande har
Kungl. Majit i brev den 26 januari 1940 för tillämpning tills vidare intill
den 1 juli 1940 medgivit, att bidrag av statsmedel finge för underlättande
av överflyttning av arbetskraft till .sådana områden av näringslivet,
vilka vore av särskild betydelse för folk försörjningen
eller rikets försvar, utgå till arbetsförmedlingsanstalt för
de kostnader anstalten bestlin för ai-betssökandes resa eller arbetssökandes
familjs resa eller flyttning. Därvid skulle i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som meddelats i förutnämnda brev den 11 augusti 1939.

Angående den omfattning, i vilken ifrågavarande bidrag utgått, må anmärkas,
att de senare utvidgningarna trätt i tillämpning först under hösten 1939
och sålunda hittills endast varit i funktion under den del av året, då omflyttningen
på arbetsmarknaden normalt är ganska begränsad. Till följd härav
har hittills endast en obetydlig del av de för ändamålet anvisade medlen ta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

gits i anspråk. I och med vårsäsongens inträde kan man räkna med att förflyttning
av arbetskraft, speciellt för tillgodoseende av jordbrukets behov,
kommer i gång i större utsträckning. Den forcering av verksamheten inom
vissa delar av näringslivet, som därutöver kan väntas inträda såsom en följd
av den rådande situationen, kommer även att stegra behovet av omplaceringar,
varför man även på näringsområden utanför jordbruket kan förvänta,
att den utvidgade resebidragsverksamheten kommer att få stor betydelse.

Särskilda förmåner i vissa fall.

Enär de omfattande försvarstekniska arbeten, som beslutats under innevarande
vinter, delvis äro förlagda till delar av landet, inom vilka icke finnes
något överskott av arbetskraft, svarande mot vad ifrågavarande arbeten taga
i anspråk, har som en naturlig utväg undersökts möjligheterna av att åtminstone
delvis tillgodose detta behov av arbetskraft genom anvisning av
arbetslösa med fullgod arbetsförmåga. Det har därvid visat sig lämpligt att
låta utföra en del av ifrågavarande arbeten i arbetslöshetskommissionens
regi. Lönerna vid dessa arbeten hava bestämts efter kollektivavtal, gällande
för anläggningsarbeten på den ort, där arbetet bedrives. Då emellertid denna
kan vara belägen långt från de hänvisade arbetslösas hemorter och arbetena
delvis bedrivas vintertid under svåra klimatiska förhållanden samt då familjeförsörjare
icke kunna beräknas flytta med sig sina familjer och därför
åsamkas ökade levnadskostnader, har det ansetts, att i så fall särskilda förmåner
borde utgå utom kollektivavtalets ram.

Kungl. Majit har därför för berörda arbetare meddelat vissa särskilda
bestämmelser i fråga örn resor, utrustning och familjebidrag. Sålunda gäller,
att arbetaren erhåller fri resa från hemorten till arbetsplatsen samt, i vissa
fall, fri hemresa. Den senare förmånen skall arbetaren vara berättigad till i
varje fall efter fyra månaders tjänst samt dessförinnan, om han entledigas
på grund av arbetsbrist eller i annat fall efter särskild prövning. I fråga örn
utrustning skall arbetare erhålla arbetskläder, vilka han äger rätt att behålla
utan ersättning efter fyra månaders tjänst liksom ock vid entledigande på
grund av arbetsbrist. Direkt till arbetares familj utgår kontant bidrag
med en krona om dagen till hustru och 40 öre om dagen till varje barn
under 16 år. Då nämnda förmåner motiveras av önskemålet att utnyttja
dessa arbetstillfällen för att bereda sysselsättning åt arbetslösa, har föreskrivits,
att desamma skola av arbetslöshetskommissionen bestridas från
reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

Utredningar.

Planläggningen av beredskapsarbeten

Sedan Kungl. Majit meddelat närmare direktiv rörande åtgärderna för
möjliggörande av ett snabbt igångsättande i beredskapssyfte av till vägoch
vattenbyggnadsväsendet hörande arbetsplaner, varigenom väg- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

vattenbyggnadsstyrelsen bland annat ålades att sammanföra i form av
kortregister för varje särskilt företag vissa uppgifter, avsedda att bilda
en beredskapsplan för ifrågavarande arbeten, har såsom i annat sammanhang
meddelats en sådan beredskapsplan upprättats samt i ett exemplar
överlämnats till vartdera av social- och kommunikationsdepartementen.
Ett exemplar av planen finnes därjämte förvarat hos styrelsen. För
att beredskapsplanen skall kunna tjäna sitt ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att komplettera densamma med efter hand tillgängliga
uppgifter, varvid i planen ingående företag, som komma till utförande i
annan ordning, skola avföras ur planen och som ersättning nya företag intagas
däri, så att planen så vitt möjligt bibehålies vid den omfattning, som
motsvarar de å beredskapsstaten för respektive ändamål upptagna anslag.
För ändamålet har Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juli och den 8 december
1939 till styrelsens förfogande under innevarande budgetår ställt ett
belopp av sammanlagt högst 45,500 kronor.

Med anlitande av dessa medel har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt
komplettering och förnyelse av beredskapsplanen samt planläggning
av i densamma ingående arbetsföretag.

Det åligger därjämte styrelsen att, i den mån för hithörande företags utförande
erforderliga beslut av administrativ art saknas, verka för påskyndandet
av dylika beslut samt att medverka till att även andra erforderliga
åtgärder för möjliggörande av arbetenas snabba igångsättande vidtagas, i
första hand genom vederbörande intressenters och — i den mån detta ej
sker — genom styrelsens egen försorg efter samråd med kommunikationsdepartementet.

I samband med uppgörandet av förslag till beredskapsplan för budgetåret
1940/41 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för möjliggörande av ytterligare
förnyelse av planen, från de olika länen infordrat uppgifter på sådana
företag, som lämpligen kunna upptagas i planen i stället för företag, som
bliva avförda ur densamma. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har samtidigt
med överlämnandet av förslaget till plan för budgetåret 1940/41 gjort
framställning örn anvisande av medel för samma budgetår för vidmakthållande
av upprättad beredskapsplan för väg-, bro- och stensättningsarbeten
samt för vidtagande av erforderliga åtgärder för ett snabbt igångsättande av i
denna beredskapsplan ingående arbeten. Det härför erforderliga medelsbehovet
beräknades därvid av styrelsen till 25,000 kronor.

Vad särskilt angår hamn- och farleds- samt valten- och avloppsledningsarbeten
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 20 november
1939 till kommunikationsdepartementet överlämnat en promemoria i
ämnet med förslag till sådana arbeten å beredskapsstaten för budgetåret
1940/41. Ett reviderat förslag har därefter avgivits av styrelsen i mars 1940.
I delta senare förslag hava upptagits företag för en sammanlagd beräknad
kostnad av över 25 miljoner kronor, vilka kunna komma till utförande vid
inträffad krissituation under budgetåret 1940/41 och för vilka beräknats utgå
statsbidrag med över 20 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1937 års arbetslöshet ssahkuimif/a.

I propositionen nr 178 till 1939 års lagtima riksdag angående anslag till
statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. redogjordes för 1937 års
arbetslöshetssakkunnigas dittillsvarande arbete.

De sakkunniga ha under 1939 slutfört ett antal undersökningar. Resultatet
både av dessa och av flera tidigare utförda sådana hava tjänat såsom underlag
för ett inom de sakkunnigas kansli upprättat utkast till delbetänkande.
Den i propositionen nr 178 till 1939 års lagtima riksdag omnämnda utredningen
rörande arbetstillfällen för arbetslösa personer inom de tekniska och
merkantila yrkena har sålunda fullbordats. De sakkunniga hava vidare fullföljt
sina undersökningar angående vissa ekonomiska och sociala förhållanden
inom de arbetslöshetstyngda kommunerna, särskilt med hänsyn till avsikten
att söka skapa ett nytt system för beräknande av statsbidragets storlek
till kommunernas åtgärder mot arbetslösheten. Uppmärksamhet har även
ägnats frågan om huru i lijälphänseende lämpligen bör förfaras med den i
olika hänseenden mindre goda, arbetslösa arbetskraften.

De sakkunniga, vilka under sitt hittills bedrivna arbete i främsta rummet
inriktat sig på att åstadkomma en ändamålsenlig utformning av arbetslinjen
inom hjälpverksamheten, hava till detta spörsmåls belysande låtit utföra
en specialundersökning, därvid ett försök gjorts att analysera löneförhållandena
m. m. vid de statliga och kommunala beredskapsarbetena i dessas relation
till motsvarande förhållanden vid de statliga reservarbetena.

Enligt ett under våren 1939 uppgjort arbetsprogram hade det varit de sakkunnigas
avsikt att efter de nämnda undersökningarnas slutförande vid en
sammanhängande följd av överläggningar under senare delen av augusti
månad samma år ingående behandla vissa arbetslöshetspolitiska huvudfrågor.
På grund av det inträdda krisläget kommo emellertid de planerade
sammanträdena icke till stånd, och senare fram på hösten nedlades de sakkunnigas
arbete tills vidare. Några definitiva förslag beträffande de spörsmål,
som hittills preliminärt diskuterats, hava de sakkunniga icke ansett sig
böra framlägga, förrän tidsförhållandena giva rum för ett närmare dryftande
av dessa problem.

Väster norrlandsut redningen.

I tidigare propositioner angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. har redogjorts för vissa utredningar och förslag, som för
prövning underställts Kungl. Majit av den s. k. västernorrlandsutredningen.
I ett den 29 september 1939 dagtecknat betänkande (S. O. U. 1939:51) har
utredningen framlagt det slutliga resultatet av sina överväganden, vilket sammanfattats
på följande sätt:

Västernorrlands läns rika skogstillgångar hava blivit föremål för en omfattande
exploatering. Tre av Norrlands största älvar, vilka utmynna i länet, hava
skapat synnerligen gynnsamma betingelser för uppbyggande av en på
skogsprodukterna grundad storindustri. Denna naturliga industriella expansion
har fortskridit så långt att länet är ett av de mest betydelsefulla pro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

duktionscentra i riket. Tidigare medförde industriens utbyggnad ständigt
ökade arbetstillfällen, vilka beredde sysselsättning ej blott åt den egna befolkningen,
utan desslikes medgåvo en relativt stark inflyttning. En av förutsättningarna
härför var dock, att möjligheterna att från skogsbärande områden
utanför länet införa fyllnadsvirke blevo utnyttjade av industrien.

Det är ett faktum — fortsätter utredningen — att denna skogsindustriernas
naturliga dominerande ställning haft till följd att länets näringsliv i allmänhet
fått en mera ensidig och odifferentierad prägel än vad som med hänsyn
till den senare utvecklingen och nuvarande situation varit ömkligt och tillfredsställande.
Jordbruket och dess binäringar spela visserligen en utomordentligt
stor roll ur sysselsättnings- och försörjningssynpunkt, men det
torde vara obestridligt att utvecklingen för dessa kunnat vara kraftigare samt
att mycket står att vinna genom att detta beaktas. Samma omdöme gäller
beträffande hantverket och småindustrien. Länets storindustri är baserad
på produkternas exporterande. Detta måste innebära, att i den mån läget
på världsmarknaden minskar avsättningsmöjligheterna, detta omedelbart
återverkar ytterst kännbart och oförmånligt på länets försörjning, alldenstund
minskningen i trävaruexporten icke kan ersättas genom ökad förbrukning
på hemmamarknaden. Härutöver tillkommer i nuvarande situation ytterligare
en omständighet, vilken visserligen med hänsyn till sina verkningar
kan vara tidsbegränsad, men som likväl i bestämda lägen skärper svårigheterna
på arbetsmarknaden högst avsevärt, nämligen den snabbt fortskridande
rationaliseringen inom produktionen. Genom den tekniska utvecklingen
blir det möjligt att uppehålla och även öka produktionen med minskade
arbetsstyrkor. Sågverksindustrien visar dock en faktisk produktionsminskning,
vilken emellertid beror på att driften vid ett stort antal sågverk
blivit nedlagd, då tillgången av för sågning lämpligt grovtimmer är så knapp
att tillräckliga mängder råvaror numera icke kunna anskaffas. Utredningen
anför härom ytterligare:

Skulle utvecklingen i här berörda avseenden icke undergå någon förändring,
borde man utgå ifrån, att trävaruindustrierna i länet icke kunde för
framtiden sysselsätta ett ökat antal arbetare. Ja, än mer: för att bibehålla
det nuvarande arbetarantalet syntes en icke obetydlig utbyggnad av industrien
vara erforderlig. Den enda möjlighet, som för närvarande vore
skönjbar härutinnan, hänförde sig till de eventuella utsikterna att inom länet
förädla skogsprodukterna utöver vad som nu i allmänhet skedde. Men
det finge icke döljas, att denna framkomstväg vore synnerligen osäker och
vansklig, även örn i begränsad mån och i särskilda fall rent lokala lösningar
av förefintliga svårigheter på länets arbetsmarknad kunde vara möjliga att
uppnå efter denna linje.

Med hänsyn till möjligheterna att finna avsättning på världsmarknaden
för sina produkter hade trävaruindustrien haft stor fördel av att dess halvfabrikat
i vederbörande importländer utgjorde råvara för hos köparna befintliga
förädlingsindustrier. I samma mån som ansträngningarna bleve satta
in på uppgiften alt skapa en motsvarande förädlingsindustri i Sverige, borde
alltså räknas med att konkurrensen från vårt lands sida örn helfabrikaten
vållade irritation i de länder, där man nu köpte våra skogsprodukter. Det
undandroge sig ett säkert bedömande, i vilken utsträckning irritation kunde

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

medföra repressalier mot svensk trävaruexport, men själva möjligheten till
ogynnsamma återverkningar måste hållas i minne, när linjerna för framtiden
droges.

Resultatet av denna översikt blir — framhåller utredningen härefter — att
den allra största uppmärksamhet måste ägnas frågan i vad mån det är möjligt
att trygga tillgången på erforderlig råvara, d. v. s. öka skogarnas avkastning.
Visserligen kan måhända denna strävan icke få en ögonblicklig
verkan i form av ökad sysselsättningsgrad och vidgad produktion inom
fabrikerna och sågverken. Men med sikt tagen på en även relativt nära
liggande framtid är det ingalunda omöjligt att verksamma och betydelsefulla
insatser härutinnan kunna göras. En verkligt rationell skogsvård, som
målmedvetet och systematiskt försiggår med syfte att, så långt den förstuga
vetenskapen hunnit, öka skogens produktivitet, är en angelägenhet av
största vikt. För Västernorrlands län såsom ett underskottsområde beträffande
råvara för att täcka det industriella behovet framstår givetvis skogsvårdsproblemet
såsom i hög grad dominerande i samband med strävandena
att trygga försörjningen. Såtillvida skulle tvivelsutan åtgärder i antydd
riktning dock medföra även snabba gynnsamma verkningar för arbetsmarknaden
och folkförsörjningen, att skogsvården såsom sådan representerar
en mycket stor arbetsreserv, relativt lätt att organisera och utnyttja.

Örn man vid en prövning av det allmänna läget nödgas konstatera, att
den industri, som dominerar länets näringsliv, åtminstone för det närvarande
och inom överskådlig tid näppeligen kan beräknas vara mäktig att ensam
bemästra vanskligheterna på arbetsmarknaden, får enligt utredningens uppfattning
likväl icke förbises, att de naturliga förutsättningarna liksom traditionen
understryka, att skogsprodukternas förädling för framtiden liksom
hittills måste vara det väsentliga för länets ekonomiska liv och styrka. Alla
åtgärder, vilka äro ägnade att främja en förbättring av förhållandena inom
detta område, anknyta följaktligen till hittills vunna resultat och äro
härigenom motiverade. Å andra sidan måste med all styrka fastslås, att ingrepp,
vilka kunna hindra eller försvåra den västernorrländska industriens
råvaruförsörjning, i denna industris utsatta läge och med den relativt långvariga
och i hög grad utmattande kris, som länets viktigaste försörjningsområde
haft att kämpa med, äro särskilt oförmånligt verkande, ja kunna vara
ödesdigra.

Emellertid framstår det för utredningen såsom alldeles klart, att energiska
ansträngningar böra göras i syfte att intensifiera och utveckla även länets
näringsliv i övrigt, så att bidrag därifrån kunna givas på ett bättre sätt
än hittills, när det gäller att finna lösningen av försörjningsproblemet. Den
fråga, som då närmast uppställer sig, är, huruvida jordbruket kan lämna
ett dylikt tillskott. På detta spörsmål måste enligt utredningen obetingat lämnas
ett jakande svar. Av vad tidigare anförts framgår att jordbruket i flera
avseenden befinner sig i sådant skick, att stora förbättringar böra kunna uppnås.
En ökning av lönsamheten kan vinnas dels genom nyodlingar, dels
genom förbättringar av hävden ävensom omläggning av driften och dels

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

genom rationellare utnyttjande av till jordbruket hörande skogstillgångar.
Ett betydande antal av brukningsdelarna inom länets jordbruk äro icke
så stora, att deras ägare respektive brukare på dem kunna finna rimlig bärgning.
Av denna anledning konkurrera så många jordbrukare — både självägande
och arrendatorer — om arbetstillfällena på den allmänna arbetsmarknaden
och äro av denna så beroende, att de vid större rubbningar för
industrien och därav följande minskningar av arbetsstyrkorna nödgas anlita
samhällets hjälp genom arbetslöshetsunderstöd eller fattigvård. En ökning
av brukningsdelarnas storlek skulle — anför utredningen — med sannolikhet
medföra, att trycket på arbetsmarknaden från de i jordbruket sysselsatta
avsevärt lättades, även om alltjämt inkomster från skogsbruket eller annat
arbete bliva erforderliga som stöd för jordbrukarnas ekonomi. En statsunderstödd
nyodlingsverksamhet avseende att förvandla så många som möjligt
av småbruken till sådana jordbruk, vilka kunna giva innehavarna och
deras familjer huvudsaklig försörjning, anser utredningen vara en naturlig
och riktig utväg till förbättring av länets näringsliv. Någon svårighet med
avsättningen av dessa det utvidgade jordbrukets produkter utöver genom
långa avstånd fördyrande transporter torde icke behöva befaras, alldenstund
länet är ett underskottsområde i fråga om jordbruksproduktionen med
undantag allenast för potatis och mjölk. I detta sammanhang har utredningen
även uppmärksammat den icke oväsentliga betydelsen för folkförsörjningen,
som fisket inom länet representerar och beträffande vilket näringsfång
stora utsikter finnas att på olika sätt främja avkastningen. Närmast
synes det ankomma på länets hushållningssällskap att uppgöra och genomföra
programmet för ett förbättrande av länets jordbruk med binäringar.
För att rätt kunna fylla denna uppgift anses emellertid sällskapet vara i behov
av förstärkning i fråga örn såväl personal som medel.

Vad beträffar de delar av näringslivet, vilka falla utanför skogsbrukets
och jordbrukets ram, anser utredningen vissa hittills icke utnvttjade möjligheter
föreligga för utveckling på exempelvis småindustriens område. Den
hittillsvarande ensidiga inriktningen av det industriella livet har hållit företagsamheten
på detta fält tillbaka. Utredningen har under sitt arbete funnit,
att en mångfald produkter, vilka nu icke tillverkas inom länet, icke
ens inom Norrland, med fördel skulle kunna framställas vid mindre industriföretag
inom länet. För att tillvarataga de möjligheter, vilka i sådant avseende
visat sig föreligga, har utredningen i Västernorrlands läns företagareförening
skapat ett organ, som enligt utredningens uppfattning kan giva en
dylik verksamhet det för framgång erforderliga stödet. Därest föreningen
jämväl i fortsättningen kan påräkna stöd från det allmännas sida, anses
mycket kunna utvinnas genom dess verksamhet.

Även länets malmtillgångar hava varit föremål för utredningens undersökningar.
De hittills vunna resultaten av inventeringarna äro emellertid
icke synnerligen lovande. Arbetet är dock ännu icke avslutat. I detta sammanhang
har uppmärksamheten också fästs vid kalkförckomsterna i Alnö
socken, vilka kunna tänkas bliva av betydelse för näringslivet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

En stor arbetsreserv erbjuder det bostadsförbättringsprogram, som utredningen
framlagt. Betydelsen av åtgärder på detta område är synnerligen
stor och verkningarna av programmets realiserande bleve tvivelsutan socialt
och ekonomiskt mycket goda. Med avseende å konsekvenserna ur arbetssynpunkt
framhålles, att denna förbättringsverksamhet dels skulle i sig själv
skapa många arbetstillfällen, dels kunna giva sysselsättning i hög grad åt
vissa befintliga industrier och dels säkerligen giva upphov åt nya sådana.
Utredningen har vid sin specialundersökning rörande arbetslöshetsklientelets
beskaffenhet kommit till den slutsatsen, att en icke obetydlig del av de
under senare år hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa utgöres
av sådan arbetskraft, som även vid ordinär arbetstillgång icke kan få
sysselsättning. Många av de anmälda arbetslösa hava visat sig vara på grund
av ålder, sjukdom eller andra omständigheter mindre lämpade för de arbeten,
som kunna erbjudas även då arbetsbrist icke råder.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, att utsikterna för länets
framtida folkförsörjning visserligen i nuvarande läge äro ägnade att ingiva
bekymmer, men ändock icke utesluta den förhoppningen att möjligheter äro
för handen, att en befolkning av ungefär nuvarande storleksordning skall
kunna finna sin utkomst. De sakkunniga förbise därvid ingalunda att temporärt
det kan befinnas vara nödvändigt att i viss omfattning främja utflyttning
från länet liksom omflyttningar mellan olika delar av länet.

För tillvaratagande av förefintliga möjligheter till utveckling av länets
produktion erfordras emellertid i viss utsträckning stöd från statsmakternas
sida. Detta stöd synes enligt utredningens uppfattning böra anbringas enligt
följande linjer:

1. sådan omvårdnad om skogskapitalet, att dettas avkastningsförmåga
avsevärt stegras, jämte ytterligare driven förädling av skogens produkter
innan export sker;

2. främjande av jordbrukets och dess binäringars utveckling så att länet
blir i högre grad självförsörjande i fråga om dessas produkter, och därigenom
den till dessa näringar knutna befolkningen göres mera oberoende av
de industriella arbetstillfällena;

3. utbyggnad av småindustri, hantverk och hemslöjd med beaktande av
att inom länet tillgängligt råmaterial kommer till användning, så att länet
genom ett mera differentierat näringsliv blir mindre beroende än hittills av
konjunkturväxlingarna;

4. en så inriktad socialpolitik, främst på bostadsförsörjningens område,
att därav kan åstadkommas nya produktionsobjekt för inom länet befintliga
eller nystartande företag;

5. förbättrad yrkesutbildning för den uppväxande ungdomen;

6. åtgärder för att från det arbetssökande klientelet avföra fysiskt eller
psykiskt mindre kvalificerad arbetskraft.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Departementschefen.

Arbetslöshetsläget, sådant det framträder i arbetslöshetsstatistikens uppgifter,
utvisar en stadig förbättring under senare halvåret 1939. Uppgifterna
om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad, vilka ända
till maj 1939 legat över motsvarande siffror år 1938, sjönko i juni under de
senare och hava därefter i stället legat avsevärt under siffrorna för 1938.
Under vintern 1939—40 har inträffat det ovanliga förhållandet, att antalet
hjälpsökande icke som eljest stigit under december och januari utan från
november lill februari bibehållit sig tämligen konstant mellan 13,000 och
14,000, ett tal som ligger lägre än till och med de fördelaktiga siffrorna för
1930. De övriga viktiga mätarna på arbetslösheten, fackorganisationernas
arbetslöshétsprocent och antalet ansökningar på 100 lediga platser hos den
offentliga arbetsförmedlingen, ha under 1939 uppvisat i allmänhet lägre tal
än under 1938, delvis även lägre än 1930.

Antalet till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner har visserligen
efter säsongökningen vintern 1938—39 sjunkit endast långsamt, men
den allmänna förbättringen av läget kommer tydligt tillsynes, om man beräknar
antalet rapporterande kommuner med en arbetslöshet på 1 procent
eller mera av folkmängden; detta antal var vid utgången av 1939 54, mot
124 ett år tidigare.

Vad angår arbetslöshetens territoriella fördelning utvisa de olika länens
årsmedeltal i stort sett minskning eller jämvikt i södra och mellersta Sverige
men ökning i Värmland och Norrland; särskilt för Värmlands och Norrbottens
län är ökningen betydande. Den föregående år iakttagna förbättringen i de
större städernas arbetslöshetsläge har fortsatt. Både Stockholm och Göteborg
uppvisa för 1939 sina lägsta årsmedeltal sedan 1930, Malmö ett ännu
lägre än sistnämnda år.

De mest arbetslöshetstyngda regionerna äro alltjämt de s. k. stendistrikten
i Blekinge och Bohuslän samt de landsdelar, där skogshantering och skogsindustrier
dominera näringslivet, framförallt Västernorrlands och Norrbottens
län. Sålunda rapporterades år 1939 i Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom
Göteborgs stad), Västernorrlands och Norrbottens län i medeltal respektive 4.9,
4.9, 10.7 och 10.7 arbetslösa på 1,000 invånare mot 2.4 för hela riket. Siffrorna
innebära för Göteborgs och Bohus län någon minskning, för de övriga
ökning från föregående år. Utom de här nämnda länen lågo för 1939 endast
Göteborg och Malmö samt Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län
över det angivna medeltalet för riket.

Ser man på de särskilda uppgifterna över arbetslösheten inom de mest utsatta
yrkesgrupperna i nämnda områden, befinnes det för stenindustrins
del, att den stadiga nedgången i arbetslöshetssiffrorna sedan 1935 numera
stagnerat och att de två sista åren uppvisa likartade siffror. Detta torde sammanhänga
med att de statliga åtgärder i form av beredskapsarbeten och sten -

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

beställningar, som företagits för att bispringa dessa områden, haft tämligen
konstant omfattning under 1939. Västernorrlands läns arbetslöshetssiffror
inom trä- och pappersindustri -—- för vilka någon förbättring kan märkas
sedan 1937 — uppvisa samma utveckling under 1939 som totalantalet hjälpsökande,
d. v. s. en märkbar förbättring under senare halvåret, vilket väl
lår tillskrivas de i Norrland särskilt omfattande värnpliktsinkallelserna.

Orsaken till den till synes gynnsamma utvecklingen av arbetslöshetssiffrorna
under innevarande vinter är givetvis främst att söka i den åtstramning
av arbetsmarknaden, som vållats genom de omfattande inkallelserna av värnpliktiga.
Det vore felaktigt att av de nämnda uppgifterna sluta, att vårt
näringslivs möjligheter att sysselsätta arbetskraften ökats mot föregående
år. »Krigskonjunkturen» medför för vårt lands vidkommande visserligen
ökad sysselsättning inom några områden men å andra sidan fara för stagnation
eller åtminstone ovisshet inom andra vidsträckta områden. Framförallt
få icke på de senaste månadernas gynnsamma siffror byggas några optimistiska
förväntningar i fråga örn utvecklingen under den närmaste tiden. Såsom
framgår av nyss återgivna iakttagelser på grundval av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
kan i vissa hänseenden konstateras en konjunkturutveckling
under de senaste månaderna, som är mindre gynnsam än under föregående
vinter, vilken å andra sidan uppvisade högre siffror i arbetslöshetsstatistiken.
Särskilt är att märka den förhållandevis oroande utvecklingen
inom stenindustrin samt träindustrin, d. v. s. de yrkesområden, som redan
förut erbjuda våra mest svårartade arbetslöshetsproblem.

De mest omfattande direkta och indirekta verkningarna i arbetslöshetshänseende
äro att befara som en följd av stagnationen inom byggnadsindustrin.
Farhågor därför hava redan kommit till uttryck, och de synas bliva
bekräftade på ett ovedersägligt sätt genom den tidigare lämnade redogörelsen
för den väntade utvecklingen inom denna bransch.

Frågorna örn åtgärder från det allmännas sida för arbetskraftens ändamålsenliga
utnyttjande och om hjälpverksamhet vid arbetslöshet påverkas i
hög grad av det ovissa utrikespolitiska läget. Arbetsmarknaden röner inflytande
därav i flera hänseenden, sammanhängande såväl med militära åtgärder
som med utrikeshandelns förhållanden. I förstnämnda hänseende är
det uppenbart, att inkallelser av värnpliktiga i sådan omfattning, som i vårt
land förekommit under innevarande vinter, kunna avsevärt inverka på tillgången
på arbetskraft inom olika områden. Å andra sidan kunna inkallelserna
även föranleda lösgörande av arbetskraft, i det att smärre företag
kunna bli berövade anställda och kanske ledning på sådant sätt, att verksamheten
icke kan fortsättas utan även den återstående personalen måste
entledigas; verkningar av sistnämnda slag hava emellertid hittills knappast
framträtt i vårt land. En annan betydelsefull återverkan på arbetsmarknaden
av militära åtgärder består i ökade anspråk på arbetskraft till industrier,
som direkt eller indirekt sysselsättas med tillverkning av förnödenheter
för försvarets räkning, samt på arbetskraft till militära anläggningsarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Ännu mera svårberäkneliga återverkningar på arbetsmarknaden måste befaras
som en följd av utrikeshandelns svårigheter. Det är uppenbart, att
företag, vilkas verksamhet i större utsträckning bygger på import av råvaror,
bränsle eller drivmedel eller på export av produkter, under nuvarande förhållanden
riskera att få vidtaga driftsinskränkningar samt omläggningar av
tillverkning och transportvägar. Resultatet blir för arbetsmarknadens vidkommande
i första hand arbetslöshet och sedermera i vissa fall nya anspråk
på arbetskraft av annat slag och på andra orter. Ett aktuellt exempel
på ett sådant omläggningsproblem av väldiga dimensioner utgör frågan
örn bränsleförsörjningen, där vi kommit att ställas inför uppgiften att i betydande
utsträckning övergå från importerat bränsle till inhemskt, mera arbetskrävande
sådant.

Det som nyligen inträffat på det utrikespolitiska fältet, har ytterligare
skärpt svårigheterna på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som situationen
i någon mån klarnat. Militärinkallelserna ha ökat och utöva nu större
verkan även i södra och mellersta Sverige. Handelsförbindelserna västerut
ha åtminstone för tillfället nästan helt avbrutits och exportnäringarna
därmed råkat i än större svårigheter. För den närmaste tiden kan situationen
på arbetsmarknaden angivas så, att brist på arbetskraft kommer att
uppträda främst inom jordbruket, skogsbruket och verkstadsindustrin. Samtidigt
kan man med säkerhet råkna med överskott av arbetskraft inom vissa
näringar, som av de yttre förhallandena tvingas till inskränkningar. Hit
höra främst byggnads- och byggnadsämnesindustrin, trävaru- och massaindustrin
samt naturligen stenindustrin.

Kriskonjunkturen kan sålunda på arbetsmarknadsområdet medföra än
arbetslöshet och därav föranledda sysselsättnings- och försörjningsfrågor,
än problem av motsatt slag, där tillgången på arbetskraft icke motsvarar
vad som oundgängligen kräves för försvaret och folkförsörjningen, varför det
kan bliva nödvändigt att tillgripa utomordentliga åtgärder. Arbetsmarknadens
krissvårigheter stanna dock icke vid delta. Med största sannolikhet
kommer en fortsatt och skärpt kris att uppvisa dessa olika slags problem
sida vid sida, varvid inom vissa arbetsområden och lokala områden råder
brist på arbetskraft, åtminstone yrkeskunnig och kvalificerad sådan,
medan andra områden uppvisa arbetslöshet. I sådana situationer blir det
nödvändigt att företaga överflyttning av arbetskraft, eventuellt i förening
med omskolning till nya yrken. Det är uppenbart, att sådana åtgärder medföra
stora svårigheter, frågor örn familjeunderstöd, särskilda löneformer för
oskolad arbetskraft, anordnande av yrkesutbildning och bidrag därtill o. s. v.
Vidare lär det vara ofrånkomligt, att icke all motsättning mellan arbetslöshet
och arbetskraftsbehov på sådant sätt kan utjämnas; en viss restarbetslöshet
måste man alltjämt räkna med, arbetskraft i sådan ålder eller av
sådan beskaffenhet, att en överföring därav till andra arbetsfält ej är genomförbar
eller ekonomiskt motiverad. Arbetskraften kan icke utan vidare flyttas
vid kanhända snabbt växlande skiftningar på arbetsmarknaden. En mångfald
sociala hänsyn måste helt visst tagas, även örn man går fram med

Kungl. May.ts proposition nr 236.

största målmedvetenhet. Alltjämt finnes därför behov av en arbetslöshetspolitik
även i betydelsen av hjälppolitik.

Av det nu sagda framgår, att frågan om arbetskraftens användning under
krisförhållanden är komplicerad och svårlöst. Därtill kommer, att under
dessa förhållanden läget omöjligen kan överblickas för ens den närmaste
framtiden och det sålunda icke låter sig göra att med någon grad av säkerhet
beräkna beskaffenheten och omfattningen av härvidlag behövliga
statliga åtgärder. Endast så mycket kan sägas, att vi måste vara beredda
på åtgärder för att tillgodose ökade anspråk på arbetskraft på vissa håll,
att hjälpåtgärder i anledning av arbetslöshet praktiskt taget alltid komma
att erfordras i viss utsträckning, ävensom att här antydda huvudformer av
åtgärder delvis böra kombineras.

Vid sadant förhållande framsta!'' det som en angelägenhet av stor praktisk
vikt att uppnå en form för samordnande av de nu förekommande och framdeles
planerade åtgärderna på detta område.

Vad angår åtgärder för att åstadkomma utjämning mellan å ena sidan
ökade anspråk på arbetskraft och å andra sidan arbetskraft utan sysselsättning
vill jag erinra örn att sedan sistlidna september statens arbetsmarknadskommission
fungerar med uppdrag att följa aktuella förhållanden av
detta slag och föreslå därav föranledda åtgärder. I annat sammanhang ämnar
jag upptaga frågan om en omläggning av arbetsmarknadskommissionens
verksamhet och om dess utbyggande till en exekutiv krismyndighet för handläggning
av frågor om arbetsmarknadens ändamålsenliga utnyttjande över
huvud under krisförhållanden.

Vad åter angår den andra huvudgruppen av här avsedda åtgärder, hjälpverksamheten
vid arbetslöshet, hava dessa — frånsett en del av olika myndigheter
bedrivna allmänna arbeten, vid vilkas tillkomst den arbetslöshetspolitiska
synpunkten medverkat — hittills huvudsakligen hänfört sig till dels
den av Kungl. Maj :t direkt ledda verksamheten i form av beredskapsarbeten,
vilka ärenden handlagts inom socialdepartementet, och dels den av statens
arbetslöshetskommission utövade eller kontrollerade verksamheten i form
av statliga och statskommunala reservarbeten, understödsverksamhet, kursverksamhet,
arbetsläger o. s. v.

För att kunna, såsom ovan antytts som ett önskemål, samordna de olika
åtgärderna pa nu förevarande område bör tydligen främst åstadkommas en
organisatorisk förening av desamma på en hand. Detta förefaller så mycket
mera angeläget, som det — enligt vad jag redan påpekat — icke låter sig
göra att på förhand utstaka de olika åtgärdernas räckvidd under olika förhållanden
och deras inbördes avvägning kvantitativt. Det torde vara nödvändigt
att hos en för hela detta område enhetlig ledning lägga en befogenhet
att efter vad omständigheterna i de särskilda fallen kräva handhava de
olika formerna för ingripanden, överflyttning, arbeten av olika slag, understödsverksamhet.
Det synes mig lämpligt att för detta ändamål genomföra
en sammanslagning av arbetsmarknadskommissionen i dess ändrade, på sätt
nyss antytt utbyggda skick och arbetslöshetskommissionen. Till denna nya

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

myndighet skulle därvid även från socialdepartementet överflyttas handläggningen
av frågor örn beredskapsarbeten.

En sådan organisation skulle nära motsvara den »arbetskommission», som
för liknande uppgifter föreslagits av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
i dess tidigare uppgjorda plan över den extraordinära knsförvaltningen.
Den sammanslagna kommissionen torde lämpligen böra benämnas
»Statens arbetsmarknadskommission».

Frågor om denna kommissions sammansättning, åligganden och arbetssätt
vill jag närmare upptaga till behandling i samband med den redan i
annat sammanhang väckta fragan örn arbetsmarknadskommissionens omorganisation.

Som framgår av redogörelsen för 1937 ars arbetslöshetssakkunnigas arbete
hava de sakkunniga ansett frågorna om arbetslöshetshjälpens principer
och denna verksamhets nyorientering böra vila så länge krisen pågår.
Till denna mening kan jag ansluta mig. Den här föreslagna enhetliga organisationen
med möjlighet för den centrala myndigheten pa området att
efter det aktuella lägets krav och efter hand vunna erfarenheter anpassa
de hittills brukade hjälpformerna betraktar jag som ett av lägets ovisshet
betingat provisorium men tillika som ett medel att vinna erfarenheter för en
efter krisens slut fortsatt utveckling på området.

I detta sammanhang vill jag ytterligare endast något beröra de olika former,
i vilka det för den närmaste framtiden kan antagas bliva lämpligt att
lämna arbetslöshetshjälp.

Jag har förut framhållit svårigheten att avhjälpa arbetslöshet genom överflyttning
till områden, där behov av arbetskraft föreligger. Icke ens beträffande
fullgod arbetskraft är detta alltid möjligt; beträffande äldre arbetare
och familjeförsörjare måste beräknas, att dessa i viss utsträckning
måste bispringas genom anordnande av beredskapsarbeten i hemorten.
Även reservarbetsformen får anses hava sin speciella uppgift i det här antydda
systemet av samordnade hjälpformer. Oberoende av krisens verkningar
på arbetskrafttillgangen lär man nämligen fa räkna med en restarbetslöshet
på de flesta håll av överårig eller annan icke fullgod arbetskraft,
för vilken denna hjälpform är motiverad. Jag räknar i detta syfte med bibehållande
av såväl statliga reservarbeten för kontorister m. fl. (arkivarbeten)
som statskommunala reservarbeten, medan övriga statliga reservarbeten
böra kunna överföras till arbeten i öppna marknaden.

Den möjlighet till överflyttning av arbetskraft till militära anläggningsarbeten,
som berörts i annat sammanhang, torde böra komma till användning
inom sådana områden med särskilt svårlösta sysselsättningsproblem som
sågverksdistrikten i Västernorrlands län samt stendistrikten i Bohuslän och
Blekinge. Den arbetskraft, det här gäller, bör i stor utsträckning lämpa sig
för berörda anläggningsarbeten, och en överflyttning dit under de särskilda
villkor, som förut nämnts, bör komma lill stand i största möjliga utsträckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

I den mån denna utväg icke är möjlig, i det att med hänsyn till de arbetslösas
ålder, försörjningsförhållanden eller andra skäl en förflyttning av
dem finnes icke böra ske, bör, som nyss framhållits, sysselsättning i hemorten
åstadkommas genom beredskapsarbeten. Självfallet måste vid avgörandet
av i vilken omfattning beredskapsarbeten skola igångsättas hänsyn
tagas även till rådande statsfinansiella läge. I beslut om beredskapsarbeten
har Kungl. Maj:t redan i några fall genom särskilda föreskrifter markerat,
att desamma under nu radande förhållanden på arbetsmarknaden borde ha
karaktären av supplerande arbetstillfällen för äldre personer och familjeförsörjare,
vilka icke lämpa sig för flyttning till arbete på avlägsen ort. Sålunda
har det uppdragits åt arbetsmarknadskommissionen att efter samråd
med vederbörande länsstyrelse uppdela beredskapsarbetenas arbetstillfällen
mellan de kommuner, fran vilka arbetslösa skola hänvisas. Kommissionen
skall även lämna övriga behövliga föreskrifter örn uttagningen av arbetskraft
till företaget och om sysselsättningen vid detta. För dessa kommissionens
föreskrifter har av Kungl. Maj:t givits det direktivet, att familjeförsörjare,
främst sådana över 50 års ålder, borde lämnas företräde. Kommissionen
ålägges vidare att i möjligaste mån tillse, att vid företaget icke kvarhålles
arbetskraft, som kan erhålla sysselsättning i öppna marknaden.

I sista hand, i den mån icke nämnda båda former för åtgärder räcka till
eller lämpa sig, bör kvarvarande arbetslöshet i stenhuggerifacket lindras
genom statsbeställningar hos stenindustriföretagen. Vid uppdrag till statens
steninköpskommitté att för statens räkning verkställa inköp av gatsten har
Kungl. Majit föreskrivit, att inköpen skola ske efter samråd med arbetsmarknadskommissionen
och i den omfattning, som kan vara erforderlig för
att bereda arbete med stenhuggning åt de arbetare, som icke kunna överföras
till annan sysselsättning.

Som förut framhållits, måste problemet örn överflyttning av arbetskraft
gälla ej endast vissa svårt hemsökta geografiska områden utan även hela
näringar och liknande arbetsområden, inom vilka arbetslöshet uppkommer.
För närvarande är denna fråga aktuell exempelvis för de arbetslösa inom
byggnadsfacket och byggnadsämnesindustrin. Även här synes i stort sett
gälla vad som nyss anförts örn lämpligheten och möjligheten av en överföring.
I

I sammanhang med frågorna örn överflyttning av arbetskraft mellan olika
områden vill jag även peka på den strävan, som kommit till synes, att i
ökad utsträckning bereda hjälp av allmänna medel till arbetssökandes resor
och flyttning. Genom den utvidgning, som i detta hänseende vidtogs på
hemställan av 1939 års urtima riksdag, har en ganska vidsträckt möjlighet
givits att bevilja statsbidrag härför. Emellertid vill jag ifrågasätta, örn icke
för de fall då särskilda svårigheter föreligga för utjämning av arbetskraftsbehov,
staten bör kunna betala hela flyttningskostnaden. Det är min avsikt att
senare underställa berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Till frågan om överflyttning av arbetskraft hör även sådan omskolning
till nya yrken, varom arbetsmarknadskommissionen redan framlagt förslag.
Dessa frågor vill jag utförligare behandla i det följande.

Vad angår handhavandet av de olika hjälpformerna, torde även i ett annat
hänseende för den närmaste tiden böra genomföras ett provisorium,
varunder olika vägar prövas för att vinna erfarenheter örn verkningarna
under olika krislägen. Jag syftar på principerna för beräkning av kontantunderstöd
och liknande.

Jag vill erinra örn att i proposition lill årets riksdag med förslag till krigsfamiljebidragsförordning
(nr 93) framlagts ett nytt system för beräkning
av försörjningsbidrag. Detta bör vara av intresse för liknande åtgärder
även inom arbetslöshetspolitikens ram, såsom kontantunderstöd och familjeförsörjares
ortstillägg till reservarbetslöner. Det är uppenbart, att det skulle
vara av värde, om principerna för dessa olika åtgärder i likartat syfte kunde
närmas till varandra. Av detta skäl torde Kungl. Majit böra förbehålla sig
rätt att under nästa budgetår försöksvis genomföra ändringar i dylikt samordnande
syfte beträffande sådana av arbetslöshet betingade hjälpformer,
som anpassas efter försörjningsbehov. Självfallet ämnar jag för riksdagen
framlägga resultaten av sådan försöksverksamhet och de förslag, vartill
vunna erfarenheter kunna giva anledning.

Särskilda frågor.

Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Lyckeby åutredningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 23 oktober
1936, att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under
statens medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med
en av utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23
april 1937 framlagd plan.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till

331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.
Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag

250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag

100.000 kronor och av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor eller tillhopa
700,000 kronor.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

1 skrivelse den 22 december 1939 har utredningen hemställt, att ytterligare
289,500 kronor måtte anvisas för ändamålet samt därvid anfört i huvudsak
följande.

Av de hittills anvisade medlen hade länsstyrelsen i Blekinge län till vederbörandes
disposition ställt cirka 310,000 kronor, därav 150,000 kronor
till kolonisationen och återstoden till själva arbetsföretaget, därvid huvudsakligen
ulbetalts eller deponerats av vattendomstolen utdömda ersättningar
för inlösen av vattenverk och för beräknad minskning i den nyttiga vattenframrinningen
i ån. Till företagets arbetsstyrelse hade såsom förskottsmedel
utbetalts 40,000 kronor och till entreprenören något över 6,000 kronor.

Arbetsstyrelsen hade den 31 juli 1939 med aktiebolaget skånska cementgjuteriet
avslutat entreprenadkontrakt örn arbetet beträffande upprensning
och reglering av huvudrännan i ån. Entreprenadsumman hade bestämts tili

650,000 kronor. Arbetet, som påbörjats den 10 augusti 1939, skulle enligt
kontraktet vara fullbordat senast tre år därefter, men av åtskilligt att döma
syntes det icke vara uteslutet att genom arbetets forcering detsamma kunde
komma alt slutföras tidigare. För tiden till utgången av budgetåret 1940/41
beräknade arbetsstyrelsen sig behöva två tredjedelar av förenämnda entreprenadbelopp
eller i avrundat tal 435,000 kronor. I mån som arbetet med
huvudrännans upprensning fortskrede, komme också arbetena med upptagandet
av de större avloppsdikena — bikanalerna — att igångsättas och
fullföljas. Till dessa arbeten, som syntes komma att påbörjas tidigt under
våren 1940, beräknades 150,000 kronor bliva erforderliga. Slutligen beräknades
till arbetsstyrelsens omkostnader och oförutsedda utgifter 15,000 kronor.
Sammanlagda beloppet bleve alltså 600,000 kronor för tiden till utgången
av budgetåret 1940/41.

Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen
eller nybildningen av fastigheter uppginge köpeskillingarna för
inköpta områden till i runt tal 214,500 kronor. Härtill komme kostnader
för lantmäteri saint för lagfarter, ägosammanslagningar, inteckningsdödningar
och relaxeringar, beräknade till sammanlagt 15,000 kronor. Av
dessa båda belopp vore genom nämnda, från länsstyrelsen erhållna förskott
å 150,000 kronor c:a 114,000 kronor guldna, vadan det ytterligare medelsbehovet
för täckandet av dessa kolonisationskostnader uppginge till omkring
115,500 kronor, vilket belopp måste vara tillgängligt före utgången av
budgetåret 1940/41.

För åregleringsarbetet och kolonisationsverksamheten skulle sålunda enligt
dessa kalkyler erfordras (600,000 + 115,500) 715,500 kronor. Då av
hittills anvisade medel — 700,000 kronor — återstode odisponerade, dels hos
länsstyrelsen i Blekinge län 390,000 kronor, dels ock hos förvaltningen för
kolonisationen 36.000 kronor, eller tillhopa 426,000 kronor, kunde alltså
beräknas ett ytterligare medelsbehov för budgetåret 1940/41 av (715,500 —
426,000) 289,500 kronor, utgörande — liksom större delen av tidigare för
ändamålet anvisade medel — bidrag av förskotts natur. Utredningen anför
härjämte ytterligare:

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hade utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag lill reservarbeten anvisade
särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Därest anslaget
till reservarbeten genom täckandet av jämväl det nu ifrågavarande medelsbehovet
skulle anses bliva till allt för stort belopp bundet för några år

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

framåt, syntes andra statsmedel möjligen kunna ifrågasättas komma till användning
i detta fall. Lyckebyåutredningen syftade härvid närmast på statens
avdikningsanslag eller avdikningslånefonden, därest förskottsbelopp på
dessa anslagslitlar kunde ulanordnas. Det vöre väl, på sätt tidigare vid tal
om detta vattenavledningsföretag framhållits, att förvänta, att större delen
av de kostnader, som detta företag betingade, skulle efter företagets avslutande
återgäldas genom bidrag från avdikningsanslaget och lån ur avdikningslånefonden.
Ett lämpligt förskott från dessa anslagstitlar skulle —
ehuru sålunda i huvudsak allenast en bokföringsfråga — dock medföra den
fördelen, att möjligheter att disponera nämnda arbetslöshetsanslag, vars huvudändamål
ju måste anses vara att bringa lindring i akut arbetslöshet, ej
skulle under flera år framåt bli så starkt beskuren.

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån.
vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.
Utredningens förevarande framställning innebär, att ytterligare
289,500 kronor skulle anvisas såsom rörelsekapital åt företaget. Denna hemställan
är jag beredd att tillstyrka.

Såsom utredningen framhållit hava de medel, som tidigare reserverats
för företaget, utgått av de jämlikt riksdagens medgivande i samband med
anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.
I enlighet med vad min företrädare i ämbetet förlidet år
anförde i denna angelägenhet, anser jag att man jämväl för den fortsatta
finansieringen av företaget bör anlita angivna särskilda medel. På en senare
prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån ifrågavarande kostnader
definitivt böra gäldas av arbelslöshetsanslaget. Såsom vid tidigare
tillfällen framhållits kan det sannolikt komma att befinnas rikligast, att avdikningsmedel
vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för
ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres berörda anslag.

Företagarföreningar inom vissa län.

I fjolårets proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. redogjordes för de i Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands
län, Västerbottens län och Norrbottens län bildade företagarföreningarnas
planläggning och första verksamhet. Denna verksamhet har sedermera i avsevärd
mån vunnit i betydelse. Återverkningarna på landets näringsliv av
den under senare delen av 1939 inträdda utrikespolitiska situationen hava
visserligen medfört, att en hel del planerade företag icke kunnat genomföras.
Ä andra sidan hava ur folkförsörjningens synpunkt mer än eljest påtagliga
krav på stöd åt vissa näringsgrenar, särskilt jordbrukets binäringar, gjort
sig gällande. Prisstegring och minskade kreditmöjligheter för råvarorna hava
ökat behovet av ekonomiskt stöd åt redan i gång varande företag. Slutligen
hava företagarna i allt större utsträckning vänt sig till föreningarnas konsulenter
för att erhålla hjälp vid anskaffning av råvaror och hjälpmaterial.

Kungl. Majlis proposition nr 236.

I Jämtlands län Ilar innevarande år tillkommit en företagarförening, som
planlagts av en av landstinget utsedd kommitté. De överväganden, som lett
till detta länsinitiativ, hava av kommittén sammanfattats på i huvudsak följande
sätt:

Under år 1931 hade verkställts en företagsräkning, varigenom man erhållit
tämligen fullständiga uppgifter rörande befolkningens fördelning på
olika yrkes- och företagargrupper. Av denna undersökning, som omfattade
praktiskt taget alla näringsgrenar utom jordbruket och därmed förenat
skogsbruk, framginge att näringslivet utanför jordbruket ej nått samma utveckling
i Norrland som i riket i övrigt, och av de norrländska länen hade
Jämtlands procentuellt det lägsta antalet av befolkningen sysselsatt i industri
och hantverk. Antalet yrkesmän och företag inom länet syntes vara relativt
litet, och om kriser uppstode inom trävaruindustrin, vilken vore helt beroende
av utlandsmarknaden, bleve läget för befolkningen ytterligt prekärt. I
ett län med så ensidigt inriktat näringsliv som Jämtlands skärptes nämligen
alltid krisens verkningar högst väsentligt, enär andra inkomstkällor än jordbruk
och skogsskötsel helt eller delvis saknades.

Att kommunalmännen ute i bygderna äro intresserade av att något göres
för att skapa ytterligare förvärvsgrenar och att de tro på möjligheterna att
igångsätta sådana därom vittna med all önskvärd tydlighet sammanställningen
av framförda önskemål, framhåller kommittén därefter. Betecknande
synes det kommittén vara, att så många kommuner uttalat sig för beredande
av yrkesutbildning åt länets ungdom, ty utan att länet äger yrkesskickliga
arbetare, kan icke något hantverk frodas i större skala. Likaså önskas billiga
lån samt subvention till yrkesidkare ävensom särskilda åtgärder för att
främja försäljningen av tillverkade alster av hantverk och småindustri. Avsättningen
av de förfärdigade alstren utgör nämligen en mycket betydelsefull
detalj i all lönande ekonomisk verksamhet. Kommittén anför vidare:

Även örn kommittén till fullo insåge svårigheterna att inom länet skapa
hemindustri och hantverk i någon större omfattning, holle den dock före, att
de initiativ, som på detta område tagits av ett par andra norrländska län,
vore vårda att efterföljas. I dessa län hade småindustriföreningar bildats,
vilka erhållit ekonomiskt stöd av landsting, kommuner, bolag och enskilda.
Därjämte hade staten tillskjutit visst kapital, avsett att utlånas mot låg ränta
såväl till redan befintliga företag som till nystartade. Kommittén ansåge, alt
även Jämtlands län borde slå in på den anvisade vägen, och den hade gjort
sig underrättad örn att en framställning om bidrag av staten i varje fall
bomme att prövas efter samma grunder som för övriga län, vilka sökt och
erhållit anslag. En klokt ledd lånepolitik, syftande till att stödja utvecklingsdugliga
företag och nystarta andra, där personliga och sakliga förutsättningar
föreligga, syntes utan tvivel hava en stor uppgift att fylla. Utifrån
dessa synpunkter ämnade kommittén föreslå landstinget att medverka till att
en särskild företagarförening bildades.

Utredningar om bildandet av nya föreningar pågå i Värmlands län och
Blekinge lån.

De fyra äldsta föreningarna utbetalade under år 1939 till 306 företagare
sammanlagt 464,700 kronor, varav 392,605 kronor såsom lån och 72,095 kronor
såsom understöd av olika slag. Västernorrlandsföreningen lämnade där -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

jämte av medel, som länets industri ställt till förfogande, flyttningsbidrag
med 3,722 kronor, motsvarande cirka 100 kronor för varje ifrågakommande
familj.

De fyra föreningarnas tillgångar och skulder balanserade den 31 december
1939 med sammanlagt 741,967:73 kronor.

Av socialdepartementets anslagsmedel hade samma föreningar vid årsskiftet
1939/40 erhållit tillsammans 610,000 kronor, varav 325,000 kronor såsom
lån och 285,000 kronor såsom subventioner. Därav hava hittills under budgetåret
1939/40 inalles 235,000 kronor anvisats, varav 125,000 kronor som
lån och 110,000 kronor som subvention. Till detta belopp kommer ävenledes
under budgetåret 1939/40 ett anslag av 100,000 kronor, varav hälften beviljats
såsom lån och hälften som subvention till den nybildade Jämtlandsföreningen.

Departementschefen.

Företagarföreningarna torde även under nästa budgetår böra erhålla ekonomiskt
stöd i samma former som hittills. De anförda sifferuppgifterna giva
otvivelaktigt vid handen, att det genom föreningarna bedrivna arbetet är av
ej obetydlig omfattning, varigenom förutsättningar skapats för en betydelsefull
differentiering av näringslivet i vissa yrkesmässigt sett ensidigt inriktade
trakter.

Med hänsyn till den alltmer förgrenade verksamheten anser jag mig böra
föreslå, att för nästa år ett belopp av 400,000 kronor reserveras för ändamålet.
Detta bör lämpligen — liksom hittills huvudsakligen skett — anvisas
från medlen till främjande av företagsverksamhet.

Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Blekinge län.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk
inventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig
hemkonsulent och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera
tilldelade Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet
för fortsättande av inventeringen under innevarande budgetår ett belopp av
tillhopa 11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda
biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna
för hemkonsulentens resor. För ändamålet bär anlitats de särskilda,
till främjande av företagsverksamhet resex-verade medlen.

I skrivelse den 21 december 1939 har Blekinge luns hushållningssällskap
hemställt, att inventeringen av de ofullständiga jordbruken i länet måtte

Bihang till riksdagens protokoll 19W. 1 sami. Nr 236. 4

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

givas möjlighet att fortsätta under såväl nästa budgetår som budgetåret 1941/
42. Med anlitande av dels vissa odisponerade medel från budgetåret 1938/
39, dels ock ett av sällskapet anvisat anslag av 1,000 kronor skulle för nästa
budgetår erfordras ytterligare i runt tal 4,700 kronor för nämnda båda konsulenters
verksamhet. Vidare syntes ett belopp av 1,000 kronor böra ställas
till länets skogsvårdsstyrelses förfogande mot det att styrelsen förbunde sig
att genom sakkunniga personer medverka vid inventeringens verkställande.
För budgetåret 1941/42 hava motsvarande kostnader beräknats till sammanlagt
11,000 kronor.

Blekingeutredningcn har i skrivelse den 9 december 1939 förklarat sig
tillstyrka bifall till en framställning av hushållningssällskapet i nu angiven
riktning. Därjämte har utredningen hemställt, att för anställande av en särskild
konsulent, främst avsedd för de blekingska småbruken, måtte för nästa
budgetar av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet anvisas
4,200 kronor jämte ett belopp av 4,000 kronor för bestridande av konsulentens
resekostnader.

över förslagen hava lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen avgivit yttranden.

Lantbruksstyrelsen har till en början anfört i huvudsak:

Vid 1938 års riksdag hade anvisats medel till igångsättande från och med
början av budgetåret 1938/39 av en systematisk inventering av de s. k ofullständiga
jordbruken i Blekinge län.

Enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut skulle hushållningssällskapet före den
1 oktober 1939 respektive den 1 oktober 1940 till chefen för jordbruksdepartementet
avgiva berättelse rörande de åtgärder, som under ifrågavarande
tva budgetår vidtagits för inventeringens genomförande. För tiden 1 juli
1938—30 juni 1939 hade numera avgivits berättelse, varav inhämtades, bland
annat, att verksamheten kunnat igångsättas först den 15 september 1938 samt
att från nämnda dag till budgetårets utgång inventering verkställts inom 6
byar, innehållande sammanlagt 60 fastigheter. Hushållningssällskapet hade
vidare anmält, att den för ändamålet anställda jordbrukskonsulenten under
året jämväl under 60 dagar anlitats för annat ändamål än inventeringen Då
inventeringen icke påbörjats så tidigt, som förutsatts, och konsulenten i viss
utsträckning anlitats för andra uppdrag, kunde givetvis icke så stor del av
lnventermgsarbetet, som ursprungligen beräknats, medhinnas under de två
budgetar, för vilka medel anvisats. Inventeringen hade sålunda icke ännu
fortskridit så långt, att någon säker uppfattning kunnat erhållas beträffande
värdet av densamma.

Pa grund härav har lantbruksstyrelsen ansett sig böra tillstyrka bidrag till
sällskapet för fortsättande under ytterligare två år av inventeringsarbetet.
Gentemot hushållningssällskapets kostnadsberäkningar har styrelsen ei heller
haft något att erinra.

Även Blekingeutredningens förslag örn anställande av en särskild småbrukarkonsulent
har lantbruksstyrelsen ansett sig böra förorda. Styrelsen
har bland annat yttrat:

Blekingeutredningens förslag, att hushållningssällskapet måtte tilldelas medel
till anställande av en särskild småbrukarkonsulent avsåge, såsom antytts,
att bereda företrädesvis brukarna av de ofullständiga jordbruk, som ingått I

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

inventeringen, hjälp vid planläggningen och utförandet av de arbeten, vartill
de vid inventeringen påvisade omständigheterna kunde föranleda. Utredningen
hade anfört, att samtliga de åtgärder behövde ifrågakomma, till vilka
statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk kunde erhållas, nämligen
nyodling, stenröjning, jordkörning, betesförbättring och avloppsförbättring,
samt dessutom täckdikning och sammanförande av ofullständiga jordbruk
till större enheter. Efter genomförande den 1 juli 1940 av den beslutade
omorganisationen av egnahemsväsendet skulle åtgärder, som avsåge
sammanförande av ofullständiga jordbruk till större enheter, åvila de statliga
egnahemsnämnderna. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt, att, därest
statlig egnahemsnämnd bomme till stånd från och med den 1 juli 1940, dylik
nämnd från början upptoge ifrågavarande verksamhet. Övriga nämnda
åtgärder skulle tills vidare alltjämt tillhöra hushållningssällskaps verksamhetsområde
och borde omhänderhavas av hushållningssällskapets ordinarie
personal. Hushållningssällskapets tillgång till arbetskraft för utförande av
de arbeten, varom här vore fråga, syntes emellertid vara otillräcklig. Med
hänsyn härtill och då brukarna av de inventerade ofullständiga jordbruken
syntes böra beredas biträde vid förbättringsarbetenas utförande hade lantbruksstyrelsen
icke något att erinra mot att sällskapet tillfälligt bereddes bidrag
till anställande av en extra jordbrukskonsulent för detta ändamål. Föreslagna
8,200 kronor för år syntes behövliga. Liksom till själva inventeringsarbetet
borde medlen anvisas från det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
samt beräknas för en tid av två år.

Egnahcmsstgrelsen har anfört i huvudsak följande:

Egnahemsstyrelsen ville erinra örn att chefen för jordbruksdepartementet
vid anmälan av egnahemspropositionen till 1939 års lagtima riksdag
(sid. 56) framhållit det såsom nödvändigt, att egnahemsorganen, för att effektivt
kunna verka för en förstärkning av ofullständiga jordbruk, skaffade
sig noggrann kännedom örn förhandenvaron av sådana jordbruk inom
respektive verksamhetsområden. Huruvida detta borde ske genom på en
gång verkställda inventeringar — sådana hade redan igångsatts i ett par
län genom hushållningssällskapens försorg —- eller mera efter hand syntes
få bliva beroende av förhållandena i de olika fallen.

Enligt egnahemsstyrelsens mening borde inventeringar av förevarande art
— vilka måste tilläggas mycket stor betydelse ur egnahemsverksamhetens
synpunkt — visserligen i framtiden verkställas genom egnahemsnämndernas
försorg. Inventeringen inom Blekinge län hade emellertid igångsatts på
initiativ bland annat av hushållningssällskapet, vilket ägnat stort intresse
åt detta arbete. Med hänsyn härtill ville egnahemsstyrelsen icke motsätta
sig, alt inventeringen även under budgetåren 1940/41 och 1941/42 handhades
av hushållningssällskapet. Emellertid förutsatte styrelsen härvid, att
inventeringen bedreves i nära samarbete med egnahemsorganen.

1 (ivrigt föranledde den remitterade framställningen intet annat uttalande
från egnahemsstyrelsens sida än en erinran örn att i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag beräknats ett anslag av 75,000 kronor till bidrag
till inlösen av vissa byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk.
Egnahemsstyrelsen funne uppenbart, att sådan bidragsverksamhet — liksom
den egnahemslånegivning, varmed den kunde vara förknippad — borde
ankomma på vederbörande egnahemsorgan.

Slutligen har Blekinge hins hushållningssällskap i skrivelse den 5 februari
1940 hemställt, att Kungl. Majit måtte till utlämnande av bidrag till fördjup -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ning av avloppsdiken — utöver vad i vanlig ordning kunde komma att för
ändamålet tilldelas hushållningssällskapet — för budgetåret 1940/41 av anslaget
till reservarbeten eller av eljest tillgängliga medel bevilja sällskapet
ett belopp av 15,000 kronor.

Västernorrlands län.

Genom beslut den 8 mars 1940 har Kungl. Majit för komplettering av jordbruk
inom Västernorrlands län av anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ställt till länets hushållningssällskaps förfogande ett
belopp av 200,000 kronor. Syftet härmed har varit att bereda ökade arbetsmöjligheter
genom nyodling och större möjligheter för mindre jordbrukare
att genom ökad tillgång på odlad jord och kultiverad betesmark bliva
mera oberoende av tillfälliga arbetsförtjänster. Såsom villkor för bidrag
från det anvisade beloppet skall i regel gälla, att det av bidragstagaren innehavda
jordbrukets åkerareal icke överstiger tjugu hektar, att jordbruket
icke brukas gemensamt med annat sådant av den storlek, att deras sammanlagda
åkerareal överstiger nämnda areal samt att bidragstagaren vinnlagt
sig om nöjaktig skötsel av jordbruket. Nyodlingsbidrag utgår med
sextio procent, dock icke till mer än 750 kronor per hektar av den jord,
som är avsedd till nyodling. I fråga örn kultiveringsbidrag och betesförbättringsbidrag
gäller samma procentsats, sextio procent, medan maximibeloppet
per hektar fastställts till 400 respektive 350 kronor. Hushållningssällskapet
har att övervaka användningen av bidragen och står självt under
uppsikt och kontroll av lantbruksstyrelsen.

För nästa budgetår har ansökning örn bidrag för ifrågavarande ändamål
ej inkommit.

Departementchefen.

Såsom jag förut erinrat, anvisades av 1938 års riksdag medel för bedrivande
från budgetåret 1938/39 av en systematisk inventering av de s. k.
ofullständiga jordbruken i Blekinge län. På grund av inventeringens försöksmässiga
karaktär skulle densamma tills vidare omfatta endast två år. I
sitt yttrande över hushållningssällskapets nu föreliggande förslag om en fortsatt
inventering under de närmaste två budgetåren har lantbruksstyrelsen
tillstyrkt förslaget under motivering att inventeringen ännu icke fortskridit så
långt, att någon säker uppfattning kunnat erhållas beträffande värdet av densamma.
Egnahemsstyrelsen har understrukit betydelsen av inventeringar
av här ifrågavarande slag men framhållit, att inventeringen i Blekinge län
borde, liksom i andra län, bedrivas i nära samarbete med egnahemsorganen.

Även enligt min mening föreligga skäl att fortsätta omförmälda inventering
under ytterligare två budgetår. Jag är ense med egnahemsstyrelsen
örn att företaget bör bedrivas i samråd med egnahemsorganen.

Mot den gjorda uppskattningen av medelsbehovet för inventeringen har
jag ej någon erinran att göra. Jag beräknar således kostnaderna till 5,700

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kronor för budgetåret 1940/41 och 11,000 kronor för budgetåret 1941/42.
Kostnaderna böra liksom hittills bestridas av de särskilda medlen till främjande
av företagsverksamhet.

Däremot kan jag ej ansluta mig till Blekingeutredningens förslag om bidrag
av arbetslöshetsmedel till anställande under nästa budgetår av en särskild
konsulent, främst avsedd för de blekingska småbruken.

Vad slutligen angår Blekinge läns hushållningssällskaps hemställan om bidrag
för nästa budgetår med 15,000 kronor till fördjupning av avloppsdiken
vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 8 mars 1940 av de för
innevarande budgetår avsedda medlen till främjande av företagsverksamhet
ställt ett belopp av 45,000 kronor till hushållningssällskapets förfogande, att
användas för bland annat nu ifrågavarande ändamål. Det synes vara skäl
att räkna med ett sådant bidrag även för nästa budgetår.

Beredskapskurser.

Som redan i det föregående berörts, karakteriseras vår nuvarande arbetsmarknad
av å ena sidan en kvardröjande arbetslöshet inom vissa näringsgrenar,
särskilt sten- och sågverksindustri, å andra sidan en betydande
brist på arbetskraft. De förändringar inom arbetsmarknaden, som direkt
eller indirekt blivit en följd av den internationella politiska utvecklingen, ha
inneburit en skärpning av nyssnämnda förhållande. Här må exempelvis erinras
å ena sidan om deli omfattande arbetslöshet, som råder inom byggnadsfacken,
och å andra sidan örn bristen på arbetskraft inom skogsbruk och
verkstadsindustri. Det har därför blivit en fråga av stor praktisk vikt, i vad
mån åtgärder kunna och böra vidtagas för en överflyttning av arbetskraft
från de näringsgrenar, där överskott finnes, till sådana, där brist räder.

I viss utsträckning har sådan omskolning av arbetskraft redan bedrivits.
Så har sedan några år skett genom verkstadsskolorna för arbetslös ungdom
och genom viss under statens arbetslöshetskommission lydande kursverksamhet.
Efter samråd mellan arbetslöshetskommissionen och statens arbetsmarknadskommission
har på sistone genom den förras försorg igångsatts viss
verksamhet för omskolning av arbetslösa sågverks- och stenarbetare m. fl.
till skogsarbetare. I nuvarande läge måste övervägas en utvidgad verksamhet
på detta område.

I samband därmed bör upptagas frågan, i vad mån det kan anses påkallat
att för skilda näringsgrenar organisera en utbildning av s. k. reservpersonal,
avsedd att tjänstgöra, därest personalbrist skulle uppstå vid en allmän mobilisering
eller vid ytterligai-e inkallelser under förstärkt försvarsberedskap.

I båda de här nämnda avseendena — tillgodoseendet av ett aktuellt behov
av arbetskraft och utbildning av reservpersonal — föreligger i fråga om verkstadsindustrin
ett triingande behov av att åtgärder snarast möjligt vidtagas.
Inkallelserna av arbetare till militär tjänstgöring och de stegrade kraven på
leveranser till staten, främst försvarsverket, lia medförl en avsevärd ökning

Kungl. Maj:ts propositon nr 236.

av verkstadsindustrins efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare ökning av
denna efterfrågan kan beräknas inträda, därest vårt land skulle indragas i
krig eller förhållandena eljest bleve sådana, att allmän mobilisering anbefalldes.
De uppskov med inställelse till militär tjänstgöring, vilka beviljats för
vissa arbetare vid olika industrier, skulle i så fall i regel inom viss, förhållandevis
kort tid efter första mobiliseringsdagen upphöra att gälla, samtidigt som
staten komme att påkalla utvidgad produktion för krigsändamål. I nuvarande
läge liksom i allmänhet i en krigssituation gäller dessutom, att det
är ett riksintresse av största vikt, att vår verkstadsindustris vanliga produktion
icke minskas.

I detta ämne har statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 14 mars
1940 till chefen för socialdepartementet framlagt vissa förslag, vilka utarbetats
efter samråd med statens industrikommission och överläggningar med representanter
för Sveriges verkstadsförening och svenska metallindustriarbetareförbundet.

Arbetsmarknadskommissionens förslag.

Arbetsmarknadskommissionen framhåller, att det nuvarande behovet
av omskolning för verkstadsarbete icke kan siffermässigt
fastställas. Av uppgifter från en av Sveriges verkstadsförening verkställd undersökning,
av meddelanden trän den offentliga arbetsförmedlingen och av
vissa framställningar till arbetsmarknadskommissionen, åsyftande bibehållande
av arbetskraft vid företag inom verkstadsindustrin, respektive värvning
av arbetskraft till företagen, hade kommissionen övertygats om att en avsevärd
brist å verkstadsarbetare för närvarande rådde och att denna brist snarast
och i största möjliga utsträckning borde avhjälpas.

Verkstadsföreningens nyssnämnda undersökning ägde rum i februari 1940,
varvid från dess samtliga medlemmar infordrades uppgifter örn beräknat
överskott respektive brist på personal vid företagen vid eventuellt krigsfall
eller dylikt samt företagens egna åtgärder —- redan vidtagna eller planerade

— för anskaffande och utbildning av reservpersonal. Av resultatet framgår,
att företagen i regel beräknat ett avsevärt behov av reservpersonal vid en allmän
mobilisering eller liknande situation; ett undantag härifrån utgöra de
verkstäder, vilkas produktion är inriktad på varor, som huvudsakligen efterfrågas
i samband med byggnadsverksamhet, exempelvis värmeledningspannor
och radiatorer. I genomsnitt ha de uppgiftslämnande företagen beräknat behovet
till inemot 20 procent av sin arbetarstam. De flesta verkstäderna lia
även uppgivit, att de efter anvisningar av verkstadsföreningen sökt förbereda
anställande av reservpersonal och utbildning av dylik personal.

Enligt vad kommissionen framhåller kan ett stort antal av de nya arbetare,
som erfordras för verkstadsindustrien — i nuvarande läge och vid krigsfall

— tagas direkt från andra yrken eller bland personer utan yrkestillhörighet,
utan att de behöva bibringas någon yrkesutbildning. För vissa andra kategorier
erfordras en utbildning i yrket, som lämpligen meddelas inom vederbörande
industriers egna verkstäder t. ex. grovplåtslagare. Andra åter måste

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ha genomgått sådana tekniska och yrkesutbildningsanstalter, som meddela
mera fullständig yrkesutbildning. Emellertid återstår ett betydande antal —
säkerligen vid krigsfall minst 4—5,000 — arbetare, vilka för att kunna fylla
en uppgift i verkstäderna såsom s. k. tempoarbetare måste ha erhållit en viss
yrkesutbildning, som dock endast behöver taga en kortare tid i anspråk. Där
så kan ske, böra givetvis industriföretagen finna det angeläget att sörja för
anskaffning och utbildning av ny personal och reservpersonal. Företagen ha
själva största möjlighet att i detalj bedöma arbetskraftsbehovet inom de olika
yrkeskategorierna och med ledning därav inrikta utbildningen på de arbetsföremål
och arbetstempo, som nu ifrågavarande arbetare skola utföra.
Som nämnt ha också industriföretagen igångsatt viss utbildning av förevarande
slag. På grund av de krav, som för närvarande måste ställas på verkstadsindustrin
att i största möjliga utsträckning utnyttja sina resurser för leveranser
av olika slag, måste man emellertid utgå ifrån att nämnda utbildning av
tempoarbetare endast i mycket otillräcklig utsträckning kan bli anordnad
av företagen själva. Skall bristen å dylika arbetare avhjälpas, torde det därför
vara ofrånkomligt, att medverkan från det allmännas sida lämnas i form
av en utav staten organiserad utbildningsverksamhet på området.

Att kommissionen förordar särskilda åtgärder från det allmännas sida för
täckande av verkstadsindustriens arbetarebehov grundar sig sålunda i första
hand på kommissionens bedömande av de krav, som vår folkförsörjning och
vårt försvar nu och i ett eventuellt svårare läge böra kunna ställa på vår
verkstadsindustris kapacitet. Det är emellertid enligt kommissionens åsikt
även ur annan synpunkt av synnerlig vikt, att det allmänna aktivt medverkar
vid rekryteringen av verkstadsarbetare. Såsom ovan antytts, finnes för
närvarande inom vissa näringar en avsevärd arbetsbrist. Denna brist kan
väntas bli än mer framträdande, om det politiska läget förblir i stort sett
oförändrat eller försämras. En arbetslöshet av förhållandevis stora mått
kan därför befaras inom dessa yrken För en del industrier är läget till och
med sådant, att betydande produktionsinskränkningar måste väntas under
de närmaste åren, alldeles oavsett den politiska utvecklingen. Sa är framförallt
fallet ifråga om byggnadsindustrin. Då det icke föreligger anledning
att befara en lika ogynnsam utveckling för verkstadsindustrins del, måste
del anses, jämväl på längre sikt, fördelaktigt, om arbetslösa från nu
berörda yrken överföras till verkstadsindustrin.
Därest det allmänna lämnar en medverkan av ovan antydd art vid lösandet
av verb stadsindustrins rekryleringsproblem blir det möjligt att från det allmännas
sida medverka lill ett dylikt ur samhällets synpunkt önskvärt yrkesbyte.
Detta kan nämligen främjas, genom att visst företräde i avseende å
deltagande i de av allmänna organ anordnade eller understödda kurserna
för utbildning av tempoarbetare inom verkstadsindustrin beredes arbetslösa
personer, vilka haft sin utkomst inom byggnadsindustrin eller andra nu
svårt ställda näringar, givetvis under förutsättning att de kunna anses äga
förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.

Då sålunda avgörande skäl tala för statliga åtgärder för anordnande av
utbildningsverksamhet i ovan angivet syfte, följer emellertid, framhåller
arbetsmarknadskommissionen, icke därav utan vidare, att det allmänna ensamt
bör bestrida kostnaderna för denna verksamhet. Då denna
åsyftar att skaffa erforderlig personal till industrin, kan det givetvis ifrågasättas,
örn icke denna helt eller delvis borde täcka kostnaderna. Det kan
emellertid häremot invändas, att det här icke är fråga om att utbilda personal
för ett visst företag. Det kan icke på förhand avgöras, vilket enskilt
företag, som kommer att få åtnjuta förmånen att få anställa personal nied
den utbildning, som lämnats genom verksamheten. Och att på företagen
inom verkstadsindustrin gemensamt lägga kostnaderna låter sig ur skilda
synpunkter icke genomföra. Verksamheten måste börja snarast möjligt och
utan den tidsutdräkt, som eljest kunde förutses bliva följden av invecklade
förhandlingar örn kostnadernas fördelning på olika intressenter. Därjämte
måste beaktas, att vad utbildningen av reservpersonal beträffar, flera större
verkstäder planera och på egen bekostnad sörja för dylik utbildning. Att
på dessa lägga kostnaderna för utbildningen av erforderliga reserver för
andra företag kan givetvis icke ifrågakomma. Härtill kommer, att den föreslagna
utbildningsverksamheten skulle — åtminstone i fråga om tillgodoseendet
av det aktuella behovet av arbetskraft — samtidigt åsyfta överförande
av arbetskraft från andra näringsgrenar och sålunda innebära åtgärder,
som hade karaktären av hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Det ligger i
sakens natur, att dylika åtgärder icke rimligen borde bäras av den industri,
för vilken arbetskraften omskolades. Med hänsyn till dessa och andra omständigheter
avstyrker kommissionen bestämt, att bidrag från verkstadsindustrin
till förevarande verksamhet sättes som villkor för densamma.

För att den här avsedda utbildningsverksamheten — i förslaget benämnd
. e redskapskurser — skall kunna fylla sitt syfte att snarast möjligt
tillgodose verkstadsindustrins aktuella behov av arbetskraft, måste kursernas
längd inskränkas, så långt det låter sig göra utan att äventyra värdet
av utbildningen. Härtill kommer, att kapaciteten hos de anstalter, till
vilka kurserna skulle förläggas, är relativt ringa, särskilt i jämförelse med
det behov av reserver, vilket konstaterats vid verkstadsföreningens ovannämnda
utredning. Jämväl av denna anledning blir det nödvändigt alt
göra kurserna sa korta som möjligt och att låta dem tills vidare avlösa
varandra. Det bör understrykas, att något krav på fullständig utbildning i
jrket självfallet icke kan uppställas. I de flesta fall måste utbildningen inriktas
på att bibringa eleverna en nödtorftig utbildning samt sätta dem i
stand att såsom tempoarbetare direkt rycka in i produktionen.

Det är givet, att kurslängden kan variera något för olika yrken och även
individuellt. Arbetsmarknadskommissionen har efter övervägande av olika
synpunkter beträffande längden av kurserna kommit till det resultatet, att
tor den utbildning av tempoarbetare varom här är fråga, en normallängd
av fyra mannder kan anses lämplig. Tyngdpunkten skulle därvid läggas
pa det praktiska yrkesarbetet. Dessutom borde eleverna meddelas någon
undervisning i material- och verktygslära samt yrkesritning. Arbetstiden beräknades
i regel omfatta 48 timmar i veckan.

^ ^Pr^a hand böra de statliga åtgärder för utbildning av arbetare för verkstadsindustrin,
varom här är fråga, inriktas på ett utnyttjande så långt möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ligt är av befintliga verkstadsskolor och i förekommande fall av grkesutbildningsverksamhet
i arbetslöshetskommittéernas regi. Då den av verkstadsskolorna
bedrivna yrkesutbildningen för ungdom bör upprätthållas så långt
möjligt, måste de ifrågasatta beredskapskurserna sidoordnas med skolornas
ordinarie kurser. Så kan ske, örn utbildningen på skolverkstaden bedrives
i två skift. Möjligheterna att på sådant sätt dubblera kurserna inskränkas
emellertid av det förhållandet, att vid en del skolor verkstäderna redan äro
belagda icke blott under dagen genom verkstadsskolekurser utan även på
kvällarna genom aftonkurser i yrkesarbete. Dessa senare kurser avse att
giva inom yrket anställda yngre arbetare en kompletterande yrkesutbildning.
De kunna därför bliva av betydelse för industrin jämväl ur beredskapssynpunkt,
då de med fördel kunna utnyttjas för sådan kompletterande utbildning
av vissa verkstadsarbetare, som skulle göra dessa mera kompetenta att
fylla uppkommande luckor bland verkstädernas egentliga yrkesarbetare.
Under förutsättning att de inom respektive orter belägna verkstäderna i
samråd med skolornas ledning tillvarataga dessa kursers möjligheter att
meddela sådan för mera krävande arbetsuppgifter erforderlig kompletterande
utbildning, synes det lämpligt, att dylika redan ordnade kvällskurser fortsätta
sin verksamhet. Därest det i något fall befinnes vara mera ändamålsenligt
att nu eller senare ersätta dessa kvällskurser på skolverkstäderna med
beredskapskurser med heldagsundervisning, synes det böra tågås i övervägande
att i stället för kvällskurserna i yrkesarbetare tills vidare ordna
teoretiska och demonstrationskurser i yrkeslära.

Gjorda undersökningar visa, att med anlitande av redan befintliga eller
planerade skolverkstäder samt genom dubblering av de kurser, som nu bedrivas
i Stockholm och Göteborg i arbetslöshetskommittéernas regi beredskapskurserna
skulle kunna ha 1,245 elever samtidigt eller med fyra månaders
kurslängd en utbildningskapacitet per år av 3,735 tempoarbetare, fördelade
på olika yrkesgrenar sålunda:

Svarvare...................

Fräsare.....................

Hyvlare....................

Arborrare..................

Slipare.....................

Bänkarbetare, borrare etc,

Finmekaniker..............

Smeder.....................

Svetsare....................

Tunnplåtslagare...........

Elektromekaniker.........

Elektromontörer ..........

813

168

156

1,731

225

180

180 (varav 90 lindare)
45

Summa arbetare 3,735 I

I arbetsmarknadskommissionens framställning anföras vissa synpunkter
på frågan örn urvalet av elever till beredskapskurserna. Som nämnt
borde beredskapskurserna för verkstadsindustrin till en början avse omskolning
av arbetare, vilka för närvarande äro utan arbetsanställning på grund
av minskad arbetstillgång inom vissa branscher. Framför allt är läget inom
byggnadsindustrin sådant, att en överflyttning på längre sikt och till icke
obetydlig omfattning av dithörande arbetare till andra arbetsområden synes
påkallad. I den mån detta förhållande blir klart för dem, som nu gå
utan arbete i väntan på nya arbetstillfällen inom byggnadsområdet, torde,

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

framhåller kommissionen, dessa arbetare även kunna förväntas använda sig
av det tillfälle till övergång till verkstadsindustrin, som beredskapskurserna
skulle erbjuda. Givetvis kunna förhållandena utvecklas därhän, att även
andra större grupper av arbetare komina i en likartad situation.

Förutsättningen för att en dylik omskolning icke blott skall bereda verkstadsindustrin
ökad tillgång på utbildad personal vid allmän mobilisering
utan även skall giva ifrågavarande arbetare möjlighet till självförsörjning
under nuvarande förhållanden är givetvis, att vederbörande kunna absorberas
av verkstadsindustrin, sedan de genomgått beredskapskurs. Under oförändrade
förhållanden i det politiska läget torde det behov av arbetskraft,
s°m nu kan påvisas inom verkstadsindustrin, successivt bliva mättat, dels
genom verkstadsföretagens egna åtgärder, dels även i viss mån genom beredskapskurserna.
Då mättningsgränsen nåtts, kan beredskapskursernas
verksamhet uteslutande inriktas på utbildningen av verkstadsindustrins reservpersonal.
Kurserna hava ur omskolningssynpunkt då icke längre samma
betydelse, och rekryteringen torde därefter få ske enligt delvis ändrade
linjer.

Den utbildade reservpersonalen skall stå i beredskap att rycka in i den
mån den ordinarie personalen blir utkallad, varför den bör hava möjlighet
att efter genomgången förutbildning, så länge läget tillåter detta, återtaga
sin funktion i samhället vid normala förhållanden. Den kategori, som framför
andra torde hava möjlighet att i detta avseende anpassa sig efter de
olika förhållandena, är kvinnorna. Därest den första omgången elever i beredskapskurserna,
såsom i det föregående har avsetts, kommer att efterföljas
av en andra omgång, torde man sålunda, anför kommissionen, vid
denna andra rekrytering av kurserna i ännu större utsträckning än vid den
första med fördel kunna utvälja kvinnlig arbetskraft. Givetvis bör därför
icke släppas ur sikte den möjlighet, som beredskapskurserna i vissa täll
erbjuda att kunna giva arbetslösa yngre män utan yrkesutbildning en viss
färdighet i yrkesarbete, som under alla förhållanden kan bliva dem till
nytta, antingen de direkt kunna beredas arbetsanställning eller de äro hänvisade
till alt fullfölja sin yrkesutbildning i verkstads- eller andra skolor.

Kommissionen understryker, att utbildningsverksamhetens anpassning
efter de förändrade förhållanden, som kunna inträda i avseende på den
industriella beredskapen och inom arbetsmarknaden, kräver ständig uppmärksamhet
och kan komma att påkalla större eller mindre förändringar
i uppdragna riktlinjer och beträffande verksamhetens planerade omfattning.
Givetvis måste den slutliga omfattningen även bliva beroende av de resultat
i avseende å anskaffningen av lämplig reservpersonal, som olika åtgärder i
detta syfte visa sig kunna åstadkomma. Måhända kan det beräknade behovet
snabbare fyllas än som nu kan förutses. A andra sidan måste man
även räkna med den eventualiteten, att läget hastigt förvärras, i vilket fall
ytterligare åtgärder för att snabbt tillföra industrin erforderlig arbetskraft
torde få tillgripas.

I sistnämnda avseende erinrar kommissionen örn den reserv, som eleverna
vid landets verkstadsskolor utgöra. Denna reserv, som uppgives till c:a 1,700
elever, borde dock, framhålles det, icke tillgripas förrän läget oundgängligen
krävde detta. Kommissionen framhåller, att av dessa elever de som hade
något års utbildning, merendels vore väl kvalificerade att utföra ganska
krävande yrkesarbete, ehuru de självfallet icke vore färdiga yrkesarbetare
och ej heller hade en yrkesarbetares rutin. Beträffande eleverna vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom borde emellertid uppmärksammas, att
ett flertal av dem äro i eller nära värnpliktsåldern.

Med hänsyn till förutsättningarna för beredskapskursernas anordnande
borde värnpliktiga män, vilka icke äro frikallade från värnpliktens fullgö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

rande, endast undantagsvis mottagas såsom elever i kurserna. Detsamma
gällde ynglingar, vilka ännu ej inträtt i värnpliktsåldern, då sådana ynglingar
i regel torde lia förhållandevis goda möjligheter att på annat sätt —
genom utbildning inom industrin eller genom annan särskild yrkesundervisning
— förvärva de kunskaper och färdigheter, som kurserna avse att
meddela. I första hand borde kurserna sålunda, framhåller kommissionen,
avses för arbetslösa män, vilka äro frikallade från värnpliktstjänstgöring
och tillhöra yrke, vari mera omfattande arbetslöshet föreligger eller skäligen
kan väntas uppkomma. Någon maximiålder för kursdeltagare borde enligt
kommissionens mening icke föreskrivas. I regel borde det emellertid icke
ifrågakomma att i kurserna mottaga person, som fyllt 45 år. I den mån
lämpliga manliga arbetare icke funnes att tillgå i och för utbildning eller
då eljest så befunnes lämpligt, borde även kvinnor kunna antagas till kursdeltagare.

Kommissionen beräknade, att eleverna till beredskapskurserna i regel
komme att tagas från den ort, inom vilken utbildning skedde eller dess
grannskap. Med hänsyn till de principer för urvalet av kursdeltagare, för
vilka redogjorts i det föregående, kunde kurserna i regel beräknas komma
att bliva förlagda till städer i de delar av landet, där mera omfattande arbetslöshet
förelåge eller kunde beräknas uppkomma. Det kunde dock bliva
erforderligt att bereda utbildning vid kurserna även för personer från andra
kommuner än dem, vari kurserna anordnats.

Utväljandet av kursdeltagare föreslås skola ske i samverkan mellan det
lokala organ, som skall handhava ledningen av själva kursverksamheten,
och vederbörande arbetslöshetskommitté, därest denna ej omhänderhar
sagda ledning, samt representanter för företagare och arbetare inom verkstadsindustrin
på orten. Närmare föreskrifter i dessa avseenden skulle utfärdas
av arbetsmarknadskommissionen.

De kursdeltagare, som intagas under den tid kurserna äro inriktade på att
tillfredsställa det nu aktuella behovet av arbetskraft, förutsätter kommissionen
i regel vara under kurstiden anmälda hos arbetslöshetskommitté
såsom hjälpsökande arbetslösa. Örn vederbörande tillhörde yrke, vars utövare
förklarats avstängda från statlig och statsunderstödd arbetslöshelshjälp,
borde detta, framhålles det, icke få anses som hinder för kursdeltagande,
då därigenom bl. a. byggnadsarbetare skulle utestängas från kursverksamheten.
I den mån deltagarna anses i behov av kontantunderstöd
genom arbetslöshetskommittén, borde dispens från nyssnämnda avstängningsbestämmelser
beviljas.

Arbetsmarknadskommissionen har i sin framställning vidare behandlat
frågan örn ekonomiska bidrag till beredskapskursernas
elever. Då flertalet kursdeltagare måste antagas vara för sin utkomst
belt beroende av eventuellt arbetslöshetsunderstöd från det allmänna och
fackorganisationer, borde man, framhålles det, utgå ifrån att deltagarna erhålla
nödig inkomst för sitt eget och för familjeförsörjare jämväl familjens
uppehälle. Förmånerna syntes böra bli i slort sett desamma för deltagare i
dessa kurser som för elever vid arbetslöshetskommilléers i annan ordning
anordnade kursverksamhet. Kursdeltagare i åldern 16—25 år borde i förevarande
avseende närmast jämställas nied eleverna vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom i åldern 16—25 år.

Då kursernas primära ändamål vöre industrins tillgodoseende med nödvändig
arbetskraft och elevernas arbete — så långt det med hänsyn lill utbildningsmålet
är möjligt — borde vara inriktat på verkstadsmässig produk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

tion, läge det enligt kommissionens mening nära till hands att i viss ut
sträckning tillämpa ett timavlöningssystem av den art, som tillämpas inom
industrin. Ett dylikt avlöningssystem skulle, framhålles det, vara ägnat att
automatiskt och mera effektivt än ordningsregler och strafföreskrifter förmå
eleverna att utan onödig frånvaro genomgå sin utbildningskurs. Även
ur psykologisk synpunkt skulle i detta fall avlöningsformen vara av värde.
Timlönen borde då sättas olika för åldersgrupperna 16—19 år, 20—24 år
samt 25-åringar och äldre men vara enhetlig för var och en av dessa tre
åldersgrupper.

Då kurserna i varje fall till en början i huvudsak skulle rekryteras av
arbetslösa, vore det dock, anför kommissionen vidare, icke lämpligt att hell
hygga upp kursdeltagarnas ersättning på ett timavlöningssystem. Med hänsyn
till de starka variationer i hjälpbehovet, som kunde beräknas föreligga
i fråga örn kursdeltagarna, påpekades att bestämmelserna om dagunderstöd
och hyreshjälp i kungörelsen om statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet hade utformats i direkt syfte att täcka dylika olika behovsfall.
Därjämte borde uppmärksammas, att arbetslöshetshjälpen icke
allenast vore en statlig utan även, och kanske främst, en kommunal angelägenhet,
varför i regel en avsevärd del av den kostnad, som belöpte å kursdeltagarnas
uppehälle, borde bestridas av kommunen. Med hänsyn härtill
ansåge kommissionen lämpligast att vid bestämmande av timlönen utgå
från den förutsättningen, att eleverna därutöver, i den mån de vöre i behov
därav, skulle erhålla dagunderstöd och hyreshjälp enligt bestämmelserna i
hjälpkungörelsen. I enlighet härmed och med utgångspunkt från nuvarande
industrilöner, levnadskostnader och understödssatser för arbetslöshetshjälp
föreslog kommissionen följande maximitimlöner:

för elever i åldern 16—19 år.................. högst 20 öre

» » » » 20—24 » .................. » 30 »

» » » » 25— » .................. » 40 »

Fastställandet av timlönernas storlek inom ovan angivna gränser för kurser
å olika orter ävensom av erforderliga tillämpningsföreskrifter förutsattes
skola uppdragas åt arbetsmarknadskommissionen.

I arbetsmarknadskommissionens framställning lämnas vidare vissa beräkningar
av kostnaderna för de planerade kurserna. Därvid hava
icke medräknats kostnaderna för understöd till kursdeltagare; det framhålles,
att dessa belopp kunde anses motsvara en understödsverksamhet, som skulle
hava bedrivits, även örn kurserna icke kommit till stånd. För en kursverksamhet
av den omfattning, som förut angivits (1,245 elever), beräknar kommissionen
approximativt en driftkostnad, utom elevernas timlöner, av 1 milj.
kronor årligen. För timlönerna beräknas c:a 1,060,000 kronor per år.

Det framhålles, att arbetet vid beredskapskurserna borde så långt möjligt,
utan att utbildningens mal eftersattes, vara inriktat på saluvärdig produktion.
I största möjliga utsträckning borde lämpliga beställningsarbeten anskaffas
från industrien, vilken i sådant fall merendels komme att tillhandahålla material.
I de kostnadskalkyler, som lades till grund för offerter å dylika ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

beten, borde kostnaderna för arbetslöner beräknas såsom inom industrin.
Även övriga poster borde så vitt möjligt upptagas till belopp, som skulle ha
beräknats under affärsmässiga förhållanden. Industrikommissionen planerade
för närvarande åtgärder för att i den utsträckning så befunnes lämpligt
utnyttja verkstadsskolornas produktion för militära och likartade ändamål.
Därest sådana åtgärder bleve genomförda, kunde även beredskapskurserna
på denna väg få tillfälle att utföra beställningar för dessa ändamål.
Kommissionen finner det vanskligt att söka beräkna inkomsterna av produktionen
men antager, att de för en fyramånaderskurs kunna uppgå till

100,000 kronor.

Kommissionen framlägger i detta sammanhang en utförlig plan för anskaffande
och utbildning av lärare till beredskapskurserna. Det beräknas,
att dessa lärarkrafter huvudsakligen måste tagas bland mera kvalificerad
verkstadspersonal i större industriföretag. För att kurserna skola lämna
nöjaktigt resultat ur utbildningssynpunkt föreslås, att lärarkandidaterna
skola erhålla nödtorftig pedagogisk utbildning i särskilda lärarkurser, anordnade
med skolöverstyrelsens medverkan. Lärarna föreslås skola erhålla
samma löneförmåner som yrkeslärare vid verkstadsskola. Det anmärkes
emellertid, att i vissa fall yrkeslärarnas avlöningsförmåner torde vara så
låga, att det blir nödvändigt att gå utöver dessa för att kunna förvärva fullt
kompetent kraft, kanske från annan ort. Särskilt med tanke på anställningens
tillfälliga karaktär vore det befogat att i sådant fall bereda vederbörande
viss lönefyllnad.

För den utbildning av lärare, som i första hand bör anordnas, beräknar
kommissionen en kostnad av 25,600 kronor.

Det förslås, att den centrala ledningen av verksamheten uppdrages åt arbetsmarknadskommissionen
i nära samverkan med skolöverstyrelsen. Den
lokala ledningen av verksamheten skulle anförtros vederbörande skolstyrelse
i de fall, då förefintliga anstalter för yrkesundervisning skola utnyttjas,
och arbetslöshetskommittén i orten i de fall, då kurserna upprättas fristående
från de ordinarie yrkesutbildningsanstalterna. Även i förstnämnda
fall kommer arbetslöshetskommittén i orten beträffande urvalet av kursdeltagare
och ersättningar till dem att få ett betydande inflytande på kursverksamheten.
Den närmaste ledningen uppdrages av arbetsmarknadskommissionen
åt lämplig person, som i egenskap av föreståndare äger uppbära i
varje särskilt fall bestämd ersättning.

Kommissionen säger sig förvänta, att med hänsyn till kommunernas intresse
av verksamheten huvudmännen för de verkstadsskolor, vid vilka kurser
anordnas, skola frill tillhandahålla lokaler med befintlig utrustning samt
med värme och lyse ävensom städning. Detsamma torde böra gälla för arbetslöshetskommitté,
som i egen regi anordnar beredskapskurs.

I övrigt skulle kostnaderna för beredskapskurserna liksom hela kostnaden
för lärarkurserna bestridas av staten, vilken jämväl skulle uppbära de
inkomster, som genom produktion eller eljest tillföras kurserna. Kostnaderna
för dagunderstöd och hyreshjälp, som under kurstiden av vederbörande
arbetslöshetskommitté tilldelades kursdeltagare, borde i regel icke betraktas

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

såsom kurskostnader utan gäldas och fördelas mellan stat och kommun i
samma ordning som vid understödsverksamhet för arbetslösa utan samband
med kursverksamhet. Arbetsmarknadskommissionen syntes dock böra erhålla
befogenhet att medgiva dylika kostnaders bestridande av statsmedel
helt eiler till större del än eljest skulle vara fallet, där understödet avsåge i
kurskommunen icke hemortsberättigade elever eller eljest särskilda skäl
motiverade en dylik anordning.

Statsverkets totala kostnader (utom kostnader för dagunderslöd och hyreshjälp)
för år beräknade kommissionen sålunda:

84 beredskapskurser ................................ kronor 1,000,000

elevernas timlöner.................................. » 1,063,350

kurser för utbildning av lärare ..................... » 25,600

kronor 2,088,950

avgår beräknade intäkter........................... » 300,000

Nettokostnad kronor 1,788,950.

Kommissionen har hemställt, att kurser av angivet slag finge igångsättas
snarast möjligt, varvid å innevarande budgetår belöpande kostnader för verksamheten
— av kommissionen beräknade till omkring 600,000 kronor —
skulle anvisas från det å tilläggsstat I till särskilda arbetslöshetsåtgärder beviljade
reservationsanslaget å 10,000,000 kronor.

Yttranden över arbetsmarknadskommissionens förslag.

över arbetsmarknadskommissionens förslag hava yttranden infordrats från
statskontoret, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och statens industrikommission.

Statskontoret har anfört bland annat följande. För igångsättande av de
föreslagna s. k. beredskapskurserna hade enligt statskontorets mening förebragts
vägande skäl, varför ämbetsverket icke funne anledning till erinran
mot anordnande av dylika kurser. Med hänsyn till syftet med dessa läge
i sakens natur, att desamma måste bliva allenast av tillfällig beskaffenhet.
Några bestämda slutsatser angående den tid, varunder ifrågavarande kursverksamhet
kunde pakallas, syntes dock icke kunna dragas av föreliggande
uppgifter. Det finge emellertid förutsättas, att beräkningar i sådant avseende
snarast komme att lämnas av arbetsmarknadskommissionen.

Vad anginge kostnaderna för de ifrågasatta kurserna, ville statskontoret
understryka vikten av att förefintliga yrkesundervisningsanstalter bleve anlitade
för verksamheten. Därav syntes följa, att några utgifter icke behövde
uppkomma för anskaffande av den kostnadsdragande stadigvarande under -visningsmaterielen. För den händelse emellertid behov skulle uppstå att för
sagda kurser anskaffa dylik materiel, borde framställning därom göras hos
Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för beredskapskurserna syntes således — förutom timlöner
åt eleverna — väsentligen komma att hänföra sig till lärarlöner samt utgifter
för administration, underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

olycksfallsförsäkring. Statskontoret förutsatte, att statsverkets bidrag för
berörda ändamål icke komme att utgå efter förmånligare grunder, än som
tillämpades beträffande verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom.

Socialstyrelsen ansluter sig i huvudsak till förslaget men framställer i
särskilda hänseenden vissa erinringar.

Angående förslagets princip, att för utbildning i första rummet välja män,
som äro frikallade från värnpliktstjänstgöring och tillhöra yrke, vari mera
omfattande arbetslöshet föreligger, framhåller socialstyrelsen sålunda:

I nu föreliggande situation synes det styrelsen, som örn det angelägnaste
vore, att verkstadsindustrin erhåller all den arbetskraft, varav den med hänsyn
till försvaret och folkförsörjningen är i behov. Det framstår med hänsyn
härtill som angeläget, att urvalet av elever till beredskapskurser sker
under största beaktande av den personliga lämpligheten. Förmågan hos eleverna
att tillgodogöra sig den forcerade utbildning, varom bär är fråga, får
ej förbises. Särskilt med hänsyn till nämnda förhållanden synes det angeläget,
att rekryteringen till beredskapskurserna icke för snävt begränsas att
avse blott vissa yrken, utan att möjlighet berudes även andra härför lämpade
att vinna inträde i kurserna. Beträffande själva utväljandet av kursdeltagare
är det sålunda av vikt att fasthålla, att till kurserna kunna ifrågakomma
såväl hjälpsökande arbetslösa som personer, vilka icke anmält sig som sådana.
Med hänsyn härtill synes det vara lämpligast, att anmälan till deltagande
må kunna ske såväl hos kursledningen som hos arbetslöshetskommittén
och att utväljandet göres av kursledningen i samråd med kommittén.
Därest kommittén själv handhar kursledningen, är det nödvändigt att det
klargöres, att personer, vilka önska komma i fråga att utväljas till kursdeltagare
och som härför skola anmäla sig hos arbetslöshetskommitté, icke
för den skull skola betraktas och registreras såsom hjälpsökande arbetslösa.

Socialstyrelsen säger sig vidare anse i princip riktigt, att kursdeltagare erhölle
en inkomst, som ungefär läge i nivå med den för orten fastställda
reservarbetslönen, och tillägger, att det ekonomiska biståndet icke borde sättas
högre än som vore nödvändigt för att erhålla elever i erforderlig utsträckning.
Styrelsen ville ifrågasätta lämpligheten av att detta bistånd utginge
i form av dagunderstöd och hyreshjälp, särskilt som samtliga elever ej komme
att vara hjälpsökande arbetslösa. Med hänsyn till att utbildningsverksamheten
i första hand motiverades med verkstadsindustrins behov av arbetskraft
borde eleverna erhålla hela sin ersätlning i form av lön, ej i form av
arbetslöslietshjälp.

Socialstyrelsen förutsatte, framhålles det slutligen, att om en hjälpsökande
arbetslös utvalts som deltagare i beredskapskurs men vägrat att antaga ett
dylikt erbjudande, han avstängdes från statsunderstödd arbetslöshetshjälp. I
detta avseende erfordrades klara bestämmelser.

Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget i huvudsak, i vad detsamma berör
styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen framhåller emellertid vikten av
att dess direkta medverkan kommer till uttryck särskilt i fråga örn fastställande
av undervisningsplaner och anordnande av utbildningskurser för lärare
samt i fråga örn övervakning och inspektion.

Statens industrikommission förklarar sig kunna vitsorda förefintligheten
av dels ett akluelll behov av vissa kategorier verkstadsarbetare, dels ock

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

framför allt ett behov av reservpersonal, avsedd att komma till användning
vid allmän mobilisering eller eljest vid ytterligare militära inkallelser. Kommissionen
säger sig även dela arbetsmarknadskommissionens uppfattning,
att med hänsyn till den sannolika framtida utvecklingen inom verkstadsindustrin
och byggnadsindustrin en omskolning av arbetslösa byggnadsarbetare
till verkstadsarbetare även på längre sikt kunde vara fördelaktig. De
av arbetsmarknadskommissionen föreslagna åtgärderna syntes väl ägnade
för sitt ändamål.

Departementschefen.

Som jag förut i olika sammanhang framhållit, måste i det allmänna programmet
för en rationell omfördelning av arbetskraften under krigsförhålianden
ingå yrkesundervisning för utbildning eller omskolning av arbetare.
Det mest framträdande behovet därav för närvarande hänför sig till verkstadsindustrin.
För att tillgodose detta behov har Kungl. Majit på min hemställan
genom beslut den 5 april 1940 bemyndigat statens arbetsmarknadskommission
att i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen framlagt
förslag vidtaga åtgärder för utbildning under budgetåret 1939/40 av
arbetskraft för verkstadsindustrin samt för bestridande av de med åtgärderna
förenade kostnaderna ställt till kommissionens förfogande ett belopp av
högst 600,000 kronor, att utgå från det å tilläggsstat I till riksstaten för nämnda
budgetår anvisade reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.
Den sålunda beslutade utbildningsverksamheten måste givetvis fullföljas under
nästa budgetår.

Även för andra verksamhetsområden har fråga väckts örn särskilda åtgärder
för utbildning av reservpersonal. Redan tidigare har sålunda förslag
förelagts riksdagen (prop. nr 194) örn anslag till utbildning av ersättningspersonal
för jordbruket samt ersättare för lastbilförare.

Sannolikt komma även i andra hänseenden behov av sådana åtgärder att
yppa sig. 1 den mån så blir fallet, bör Kungl. Majit äga bemyndigande att
anordna utbildningsverksamhet efter liknande riktlinjer som de i arbetsmarknadskommissionens
förslag uppdragna och med användning av medel,
som finnas anslagna till arbetslöshetsåtgärder eller andra ingripanden på arbetsmarknaden.
Sådan verksamhet bör ledas eller övervakas av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med myndigheter, som företräda det ifrågavarande
verksamhetsområdet eller annan särskild sakkunskap.

Fråga om anläggande av cykelstigar inom vissa län.

I skrivelse nr 217 anhöll 1937 års riksdag om utredning rörande lämpligheten
och möjligheterna av statligt stöd för anläggande av cykelstigar
genom de av landets mera avlägsna skogsområden och andra glest befolkade
bygder, som vore i behov av dylika samfärdselförbindelser. Riksdagen uttalade
därvid, att det måste ligga i sakens natur, att ifrågavarande anläggningar
med avseende å teknisk planläggning, röjnings-, planerings- och torrläggningsarbeten
bleve av allra enklaste slag, så att de ej för vederbörande
skogsägare komrne att ställa sig alltför ekonomiskt betungande. Tvivelsutan

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

skulle dessa cykelstigar även de i sin mån underlätta landets uppodling och
bebyggelse. Denna utbyggnad av samfärdselnätet vore emellertid enligt
riksdagens uppfattning även i andra hänseenden av ett allmänt samhälleligt
värde, såsom exempelvis för övervakning av skogslagarnas och även andra
lagars efterlevnad, för tillsynen över telefonledningar och andra allmänna
anläggningar samt dessutom och ej minst till underlättande av skogseldars
släckning. Enligt vad riksdagen inhämtat, borde anläggningarna jämväl
bliva av viss militär betydelse.

Riksdagen framhöll därjämte, att även örn cykelstigarnas bekostande i
första hand borde ankomma på vederbörande intressenter, riksdagen funne
det förtjänt att närmare utredas, huruvida ej staten skulle under några
lämpliga former kunna i viss mån medverka till att underlätta dylika cykelstigars
anläggning, eventuellt under samverkan med landsting eller annan
korporation, som hade intresse av dessa samfärdselleders tillkomst och som
kunde vara villig utöva kontroll över deras tillbörliga underhåll och framtida
fortbestånd i övrigt. Riksdagen utgick ifrån, att det allmännas stöd
måste bliva mycket begränsat liksom ock att automobilskattemedlen ej borde
anlitas för ändamålet. Vid utredningen borde beaktas, • vad mån anläggningar
av hithörande slag kunde lämpa sig som arbetsobjekt för ortsbefolkningen
även vid en lågkonjunktur.

I anledning av vad riksdagen sålunda anfört, uppdrog Kungl. Maj:t åt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt domänstyrelsen att gemensamt verkställa
utredning av frågan. För ändamålet införskaffade domänstyrelsen
uppgifter örn utförda cykelstigar från överjägmästarna i de sex norra överjägmästaredistrikten,
omfattande statsskogarna i Norrland och Dalarna,
ävensom från de allmänningsskogar, flottningsföreningar och skogsägande
aktiebolag, vilka enligt vad överjägmästarna uppgivit byggt cykelstigar. Styrelserna
uppdrogo därefter åt två särskilda utredningsmän att verkställa en
förberedande undersökning av föreliggande spörsmål. Resultatet härav sammanfattades
av utredningsmännen i en promemoria, över vilken inhämtats
yttranden av chefen för försvarsstaben, länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ävensom
av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och domänstyrelsen hava därefter i skrivelse den 11 september
1939 framlagt resultatet av sina överväganden i frågan.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt domänstyrelsens samfällda
utredning och förslag Ilar slutligen utlåtande avgivits av statskontoret.

Departementschefen.

Vad som förekommit i detta ärende har övertygat mig om önskvärdheten
av att cykelstigar av föreslagen typ komma till stånd i viss utsträckning. Ett
särskilt skäl härtill i nuvarande läge är risken för omfattande skogseldar till
följd av flygbombardemang. Örn arbetsbrist skulle uppkomma inom områden,
som beröras av förslaget, vill jag därför förorda statsbidrag av arbetslöslietsmedel
till utförande av cykelstigar.

Bihang till riksdagens protokoll 19hO. 1 sami. Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Vissa framställningar i övrigt.

I skrivelse den 22 december 1939 har Lyckebyåutredningen, under framhållande
av det angelägna i att vissa vägföretag inom Blekinge
^an * första hand vägsträckoma Holmsjö—Ledja och Ledja—länsgränsen
vid Flaken komme till utförande före det på utredningens initiativ planerade
kolonisationsarbetets igångsättande, hemställt om medel för företagens
påbörjande snarast möjligt. Enligt utredningens uppfattning borde
syftet härmed delvis vara att bereda arbetstillfällen åt innehavarna av ofullständiga
jordbruk i de trakter, som berördes av vägföretagen.

Vidare har länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 10 oktober 1939
hemställt, att av arbetslöshetsmedel 250,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens
förfogande att användas som bidrag till anläggande av nybyggnadsvägar.

Slutligen vill jag här framhålla, att skogsvårdsstyreisen i Västernorrlands
län i skrivelse den 8 september 1939 på anförda skäl hemställt om en omprövning,
huruvida arbetslösa skulle med anlitande av allmänna medel kunna
ställas till styrelsens förfogande för att fullgöra vakthållningen på brandtorn
inom länet. Statens arbetslöshetskommission, som överlämnat skogsvårdsstyrelsens
framställning till Kungl. Maj :t, har framhållit att någon möjlighet
att tillgodose de av styrelsen uttalade önskemålen med anlitande av
medel, som stöde till kommissionens förfogande, ej funnes. Centralrådet för
skog svårdssty relsernas förbund har anfört, att någon tvekan ej kunde råda
om att åvägabringandet på angivet sätt av möjligheter för en ändamålsenlig
skogsbrandbevakning vore av stor betydelse för skogsbrandskyddet. Även i
forsvarshanseende syntes brandtornen vara till gagn, då de kunde användas
som observationsplatser vid flygangrepp och jämväl tjäna underrättelseväsendet
i allmänhet i mindre bebyggda trakter. I avvaktan på de beslut, som
1936 års skogsutrednings avgivna förslag kunde föranleda, syntes det centralrådet
lämpligast, att en skogsvårdsstyrelse vid nu ifrågavarande bevaknings
organiserande vände sig till den eller de därav direkt berörda kommunerna
och sökte utverka deras tillstånd för ändamålet. Luftskyddsinspektionen
har understrukit betydelsen av att de hittills utbyggda brandtornen under
luftskyddstillstånd kunna tagas i anspråk såsom observationsplatser för upptäckande
och inrapporterande av skogsbränder samt för luftbevakning. Vidare
har inspektionen framhållit önskvärdheten av att utbyggandet av de på
enskilt initiativ planerade men ännu ej utbyggda tornen om möjligt skedde
snarast ävensom att bemanningen av brandtornen under luftskyddstillstånd
ordnades genom länsstyrelserna i samråd med vederbörande militära myndigheter
och skogsvårdsstyrelser. Slutligen har inspektionen meddelat, att
inspektionen för utredning av möjligheterna att effektivisera utbyggandet’och
användningen av brandtornen satt sig i förbindelse med de försäkringsföre *ag;

S°m t*^sammans med svenska brandskyddsföreningen tagit initiativ till
åtgärder för skogsbrandbevakning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Anslagsbehovet.

I fråga om medelsbehovet under nästkommande budgetår för de åtgärder
för arbetslöshetens bekämpande, som falla inom arbetslöshetskommissionens
hittillsvarande verksamhet, har kommissionen meddelat vissa preliminära beräkningar
i skrivelse till Kungl. Majit den 8 december 1939 samt reviderade
sådana i skrivelse den 26 februari 1940 (Bilaga A).

Kommissionens preliminära beräkningar byggde på att
verksamheten under nästa budgetår skulle bedrivas efter i huvudsak oförändrade
grunder. Med hänsyn till vanskligheten att vid tidpunkten för framställningens
avgivande bedöma den framtida utvecklingen verkställdes endast
en approximativ uppskattning av medelsbehovet. Kommissionen räknade
emellertid med en något försämrad arbetsmarknadssituation och ett härav
framkallat ökat hjälpbehov under budgetåret.

I statliga reservarbeten ansåg kommissionen i genomsnitt 1,800 man böra
sysselsättas. Kostnaden för varje i medeltal under ett år sysselsatt arbetare
beräknades till 3,600 kronor. Vid budgetårets början skulle enligt beräkning
ett 50-tal arbetsobjekt stå till förfogande för reservarbeten. Emellertid vore
dessa koncentrerade till de sydligaste delarna av landet, vilket försvårade deras
socialt ändamålsenliga utnyttjande, eftersom särskilt arbetslösa familjeförsörjare
från nordligare belägna delar av landet icke rimligen borde hänvisas
dit i någon större omfattning. På grund härav ansåge kommissionen
ifrågavarande arbetsobjekt icke förslå att sysselsätta en arbetsstyrka av nyss
angiven storlek.

I fråga örn statskommunala reservarbeten ansåge sig kommissionen icke
böra räkna med en lägre sysselsättningssiffra än 800 man. Kostnaden per
man och år har härvidlag beräknats till 1,500 kronor. Av redovisningstekniska
skäl beräknade kommissionen därjämte under nästa budgetår utbetalningar
av bidrag till äldre arbeten med 750,000 kronor.

För sådant företrädesvis säsongmässigt stegrat hjälpbehov, som lämpligen
tillgodosåges med anlitande av understödslinjen, beräknade kommissionen
kontantunderstöd eller ungdomshjälp till i genomsnitt 6,000 personer för en
kostnad av 4 milj. kronor.

I arkivarbeten beräknades 200 personer sysselsatta till en kostnad av

450,000 kronor.

Kommissionens preliminära kostnadsberäkningar kunde alltså sammanfattas
sålunda:

Hjälpform

Statligt reservarbete........

Statskommunalt reservarbete

Antal hjälpta
i genomsnitt

1,800

800

Kontantimderstödsverksamhet och ungdomshjälp . 6,000
Arkivarbete................................... 200

Beräknad

kostnad

6.480.000

1.950.000
4,000,000

450,000

Summa 8,800 12,880,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Härifrån hade avräknats inkomster i form av ersättningar från uppdragsgivare
m. m. till statliga reservarbeten med 300,000 kronor, varför kommissionen
för hjälpverksamheten i dess helhet beräknade ett avrundat belopp
av 12,600,000 kronor.

Vidare begärde kommissionen möjlighet att kunna fullfölja färdigställandet
av arbetsobjekt, som redan tidigare överförts till öppna marknadsarbeten
och vilkas slutförande betingades av såväl ekonomiska som trafiktekniska
hänsyn. Till denna verksamhet utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknade
kommissionen ett belopp av 1,500,000 kronor.

Ikommissionens slutliga framställning anfördes, att det
numera mötte än större svårigheter än tidigare alt bedöma medelsbehovet
och att utforma eif någorlunda stabilt hjälpprogram för nästa budgetår.
Med anledning av den i statsverkspropositionen preliminärt föreslagna begränsningen
av den av kommissionen omhänderhavda hjälpverksamhetens
totalkostnad till 8 milj. kronor hade kommissionen överslagsvis undersökt
möjligheten att inom ramen av detta belopp beräkna, hur en så beskuren
hjälpverksamhet borde anordnas. Under förutsättning att dittills rådande
gynnsamma arbetslöshetsförhållanden i stort sett komme att bestå och samma
principer beträffande hjälpverksamheten tillämpades, syntes det kommissionen
möjligt att med i statsverkspropositionen beräknat anslag under nästkommande
budgetår upprätthålla hjälpverksamhet för arbetslösa i en omfattning,
som kunde anses behövlig, därest arbetslösheten icke erhölle större dimensioner
än för närvarande. Kommissionen hade då utgått ifrån att inalles endast
omkring 5,000 personer i stället för tidigare beräknade 8,800 skulle genomsnittligen
behöva bispringas med av kommissionen subventionerade åtgärder.
På reservarbetslinjen skulle härvid hjälp komma cirka 1,700 personer
tillgodo mot 2,600 enligt tidigare beräkning, och hjälp medelst dagunderstöd
skulle utgivas till 3,000 personer i stället för till beräknade 6,000.

Till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet hemställde kommissionen
i sin slutliga framställning om ett anslag av 1 milj. kronor.

Departementschefen.

Jag har förut vid behandlingen av principerna för arbetsmarknadskommissionens
verksamhet framhållit, att man på grund av det ovissa läget icke
kunde med någon säkerhet beräkna beskaffenheten och omfattningen av
de statliga åtgärder, som komme att erfordras på nu ifrågavarande område.
Det lär icke ens vara möjligt att bedöma den inbördes proportionen mellan
sådana åtgärder, som avse att åstadkomma en rationell fördelning och ett
bättre utnyttjande av tillgänglig arbetskraft för samhällsviktiga ändamål,
och sådana, som avse att bispringa arbetslösa. Som jag förut framhållit,
kunna dessa olika slags åtgärder för övrigt icke alltid hållas isär; sålunda
kan t. ex. en överflyttning av arbetskraft mellan olika geografiska områden
ha det dubbla syftet att skaffa arbetskraft till ett viktigt företag och att avhjälpa
arbetslöshet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Det synes därför vara omöjligt att finna någon grund för uppdelning på
flera anslag av de medel, som bliva erforderliga för dessa åtgärder. Jag vill
erinra örn, att de hittillsvarande anslagen till arbetslöshetsåtgärder av olika
slag efterhand sammanslagits och nu utgöra endast två: ett för beredskapsarbeten
och ett för andra arbetslöshetsåtgärder av skilda slag, till större delen
inom ramen för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

Av nu anförda skäl finner jag lämpligt, att hos riksdagen hemställes om
ett gemensamt anslag till åtgärder av olika slag för arbetskraftens ändamålsenliga
fördelning och utnyttjande samt till hjälp vid arbetslöshet. Inom
detta område falla sålunda t. ex. beredskapsarbeten, reservarbeten, andra
arbeten för arbetslösa, kontantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp, kurser
för yrkesutbildning och omskolning i beredskapssyfte, bidrag till arbetssökandes
resor och flyttning, familje- eller hyresbidrag till arbetstagare,
som placerats utom hemorten, samt lönetillägg för icke yrkesvan reservarbetskraft.
Av samma anslag böra få disponeras det belopp för planläggning
av beredskapsarbeten, som förut angivits. Även i fråga örn beräkningen
av detta gemensamma anslag vållar det nuvarande ovissa läget
stora svårigheter. Såsom förut i olika sammanhang berörts, torde den svenska
arbetsmarknaden under den närmaste framtiden komma att karakteriseras
av å ena sidan brist på arbetskraft inom flera områden, såsom jordbruk,
vedproduktion, verkstadsindustri, textilindustri, och å andra sidan sysselsättningssvårigheter
och arbetslöshet icke endast i de geografiska områden,
där svårartad arbetslöshet rått sedan lång tid — Bohuslän, Blekinge, Västernorrland
— utan även inom vissa stora fackområden såsom byggnadsverksamhet,
byggnadsämnesindustri, trävaru- och pappersmasseindustri. I
vad mån det skall lyckas att utjämna dessa rubbningar genom omflyttning
av arbetskraft kan nu icke förutses; under alla förhållanden komma emellertid
att kvarstå vissa arbetslöshetsproblem, som kräva hjälpåtgärder.

Jag vill sålunda understryka, att det nu icke som under de senaste åren
är möjligt att med någorlunda säkra hållpunkter beräkna anslagsbehovet på
detta område. Under sådana förhållanden har jag ansett mig böra stanna
vid den provisoriska beräkning av medelsbehovet, som skett i årets statsverksproposition.
Det angivna gemensamma anslaget torde sålunda beräknas
lill sammanlagda beloppet av de i statsverkspropositionen beräknade
beloppen till statliga och kommunala beredskapsarbeten samt till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m., eller sålunda 18,000,000 kronor.
Anslaget torde få disponeras av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
och närmare föreskrifter, av arbetsmarknadskommissionen. Anslaget,
som bör erhålla karaktär av reservationsanslag, synes kunna erhålla
rubriken åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Uppkommande reservationer
å de tre anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., lill statliga och kommunala beredskapsarbeten samt till särskilda
arbetslöshetsåtgärder böra vid ingången av nästa budgetår överföras till det
nu föreslagna anslaget.

I tidigare års anslag till reservarbeten, konlantunderstödsverksamhet m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ha vissa belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet.
Även lör nästa budgetar torde medel för detta ändamål
böra stå till förfogande. Jag bar sålunda för avsikt att föreslå ett fortsatt
understödjande av företagarföreningar i de län, där sådana enligt de förut
uppdragna principerna böra komma till stånd. För sistnämnda ändamål beräknar
jag omkring 400,000 kronor. För fortsatt förskotterande av kostnader
för vattenavledningsföretaget Lyckebyån torde vidare få beräknas ett
belopp av omkring 290,000 kronor. Kungl. Majit torde ävenledes böra ha
möjlighet att vid sidan av det vanliga hjälpprogrammet lämna bidrag till
vägföretag av skilda slag. Om läget på arbetsmarknaden under nästföljande
budgetår utvecklar sig så att det visar sig lämpligt, böra framställningarna
rörande cykelstigarna och nybyggesvägarna kunna åtminstone i viss
utsträckning bifallas. För dessa olika vägändamål beräknar jag cirka (500,000
kronor. Slutligen torde, som jag redan anfört, inventeringen av ofullständiga
jordbruk i Blekinge böra fullföljas och medel anvisas från nu ifrågavarande
anslag. Sammanlagt torde omkring 1,350,000 kronor böra stå till
disposition för främjande av företagsverksamhet.

Till färdigställande av vissa, tidigare såsom reservarbeten bedrivna arbeten
torde böra beräknas ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket belopp emellertid
bör bestridas av automobilskattemedel.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 18,000,000;

dels ock föreskriva, att uppkommande reservationer å de
för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslagen till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m., till statliga
och kommunala beredskapsarbeten samt till särskilda arbetslöshetsåtgärder
skola överföras till reservationsanslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Montell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna
översikt över arbetslöshetsläget under år 1939,
redogörelse för hjälpverksamheten under samma år,

beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående
del av innevarande budgetår samt

förslag till beräkning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet
under budgetåret 1940/1941.

Preliminär beräkning rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet
under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret
1940/1941 överlämnades av kommissionen i dess underdåniga skrivelser
den 1 november och 8 december 1939.

I efterföljande översikt över arbetslöshetsläget och hjälpverksamheten under
år 1939 ingående tabeller lämna utförliga uppgifter örn ifrågavarande år
berörande förhållanden. Till belysande av utvecklingen på längre sikt lämnas
därjämte i flertalet tabeller summariska uppgifter även för tidigare år.
Kommentarer till sistnämnda uppgifter förekomma endast undantagsvis.
Vissa tabellsammanställningar i kommissionens tidigare årsredogörelser ha
här uteslutits på grund av siffermaterialets hopkrympning, men i stället ha
införts några häremot svarande kortare uppgifter i texten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1930—103!).

År	Jan.	Febr.	Mara	April	Maj	Juni	Juli	Äng.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Årsme- deltal
		Antal	hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa
1930	16,647	15.384	13,572	11,368	9,013	6,634	5.824	6,314	8,589	14,611	24,824	31,901	13,723
1931	40,245	41,595	41,885	39,396	34,550	31,057	30,520	35,701	40,377	57,143	77,254	88,761	46^540
1932	103,742	108,032	109,674	111,333	104,094	97,370	94,687	99,826	106,404	123,584	146^981	16i;i55	113^907
1933	180,602	181,944	186,561	176,825	156,211	145,458	138,855	144,185	151,498	164,747	170,702	171,065	164,054
1934	171,540	166,348	160,345	145,588	116,257	99,628	86,253	83,042	78,918	84,811	92,016	92,881	114,802
1935	93,419	89,838	83,588	75,122	61,177	51,157	42,582	41,723	41,190	47,045	54,167	57j965	6i;581
1936	61,400	58,127	53,162	46,628	34.571	25,863	21,510	20,783	20,903	24,712	28.742	30,814	35,601
1937	33,509	31,280	27,750	22,247	15,840	11,429	9.800	9,577	9,782	12,411	16,169	18,765	18\|213
1938	21,723	21,766	19,184	15,791	12,463	10,421	8,481	8,346	9,154	12,349	17,350	22’099	14; 927
1939	27,547	27,087	25,290	22,790	15,310	9,917	6,634	6,071	7,063	9,846	13,495	13,268	15,360
			Arbetslösheten inom fackorganisationern	a. Procent.
1930	13.9	13.2	12.3	10.8	8.0	8.0	8.0	8.1	9.5	12.3	15.3	22.9	11.9
1931	20.2	18.7	19.4	17.1	13.2	12.4	11.8	12.8	13.4	16.4	19.3	26.5	16.8
1932	24.2	23.8	24.1	20.8	19.0	19 3	19.4	20.0	20.6	22.1	24.1	31.0	22.4
1933	28.8	27.7	28.7	24.3	21.1	20.3	19.4	19.6	19.2	20.2	22.3	27.2	23.3
1934	24.4	24 4	23.8	19.6	15.4	14.0	12.9	13.3	13.0	14.8	17.1	23.7	18.0
193b	22.3	20.1	18.5	16.0	12.0	11.3	9.9	10.2	10.9	12.7	14.9	21.3	15.0
1936	19.0	18.1	16.5	13.8	10.2	9.3	8.1	8.1	8.7	10.3	12.3	17.5	12.7
1937	16.3	14.8	14.5	11.2	8.3	7.7	6.4	6.2	6.8	8.3	11.1	17.8	10.8
1938	15.6	14.5	13.0	10.7	8.4	8.5	7.2	7.2	7.5	9.0	11.2	17.8	10.9
1939	14.9	13.0	11.6	9.0	6.3	5.6	4.8	4.9	6.3	8.0	10.2	15.2	9.2
Antal ansökningar om	arbete	på 100	lediga	platser	vid den offentliga arbetsförmedlingen.
1930	265	226	177	143	131	128	141	144	147	178	274	251	183
1931	243	254	200	202	170	193	206	207	204	271	483	388	251
1932	453	508	397	382	380	405	420	409	407	463	853	881	487
1933	735	737	729	620	559	566	626	579	577	663	865	810	685
1934	735	694	514	477	383	379	362	332	331	379	549	531	479
1935	485	477	414	321	303	284	277	255	244	284	434	442	365
1936	370	319	261	249	214	194	194	175	169	204	289	327	262
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	187
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173

I. Översikt över arbetslöshetsläget under år 1939.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1939 i procent av motsvarande antal

närmast föregående år.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1937	1938	1939
Januari.....	89.9	241.8	257.8	174.1	95.0	54.5	65.7	54.6	64.8	126.8
Februari.....	86.9	270.4	259.7	168.4	91.4	54.0	64.7	53.8	69.6	124.4
Mars.......	86.5	308.6	261.8	170.1	85.9	52.1	63.6	52.2	69.1	131.8
April......	92.8	346.6	282.6	158.8	82.3	51.6	62.1	47.7	71.0	144.3
Maj.......	106.7	383.3	301.3	150.1	74.4	52.6	56.5	45.8	78.7	122.8
Juni.......	113.1	468.1	313.5	149.4	68.5	51.3	50.6	44.2	91.2	95.2
Juli.......	115.2	524.0	310.2	146.6	62.1	49.4	50.5	45.6	86.5	78.2
Augusti.....	130.2	565.4	279.6	144.4	57 6	50.2	49.8	46.1	87.1	72.7
September ....	170.6	470.1	263.5	142.4	52.1	52.2	50.7	46.8	93.6	77.2
Oktober.....	200.1	391.1	216.3	133.3	51.5	55.5	52.5	50.2	99.5	79.7
November ....	253.5	311.2	190.3	116.1	53.9	58.9	53.1	56.3	107.3	77.8
December.....	264.9	278.2	181.6	106.1	54.3	62.4	53.2	60.9	117.8	60.0
Medeltal	134.4	339.1	244.7	144.0	70.0	53.6	57.8	51.2	82.0	102.9

går av de uppgifter om fackföreningarnas och den offentliga arbetsförmedlingens
statistik, som återfinnas i tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda hjälpsökande arbetslösa belyses ytterligare av tab. 2,
vari antalet arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande
antal under samma månad föregående år.

Den före stormaktskrigets utbrott påfallande förbättringen bade tvivelsutan
sin grund i de under 1939 stigande konjunkturerna, vilka bl. a. togo sig
uttryck i en växande tillverkning och export av industrivaror och en mycket
livlig bostadsproduktion, gynnande en allmänt stegrad arbetskraftsförsörjning.
Utvecklingstendensen på arbetsmarknaden bröts ej heller under årets
senare månader. Den strax efter krigsutbrottet genomförda ransoneringen av
motorbränsle torde visserligen under inknappningsåtgärdernas strängare period
lia åstadkommit vissa störningar i sysselsättningen för de av anordningen
närmast berörda personalgrupperna, men verkningarna härav återspeglades
endast obetydligt i arbetslöshetskommissionens statistik. Detsamma
gäller även om de olika kategorierna av byggnadsarbetare, för vilka någon
starkare ökning i anmälningsfrekvensen hos kommittéerna ej förelegat
trots den mot årets slut begynnande avmaltningen inom byggnadsverksamheten.
Så mycket märkbarare gjorde sig däremot militärinkallelsema gällande
på arbetsmarknaden i dess helhet och därmed naturligen också på
hjälpklientelet. En undersökning av dettas sammansättning den 30 nov.
1939 visade emellertid, att en avsevärd del av det vid denna tid rapporterade
antalet arbetslösa — 4,779 eller 35.7 °/o — var över 45 år, d. v. s. hade
uppnått den ålder, att dessa arbetslösa icke längre kvarstodo i landstormen.

Åldersfördelningen inom klientelet var vid denna tid särskilt ogynnsam
i storstäderna, där nära 00 °/o av de arbetslösa voro över 40 år. Den säsongmässiga
tillbakagången inom näringslivet gav sig även denna gång till
känna under höstmånaderna i form av stigande hjälpsökandesiffror, men
siffrorna lågo dock betydligt under nivån för motsvarande tid närmast före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 3. Fördelning ar arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, nied
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft.

	Procentuell fördelning av antalet arbetare bos de arbetsgivare, som uppgivit, att på arbetskraft rått
brist	tillräcklig tillgång	överflöd
Ar / Kvartal	I	II	lil	IV	I	II	III	IV	I	! 11	1 111	IV
1930 ........	2.8	5.1	1.7	0.5	61.4	61.2	58.2	51.6	35.8	33.7	40.1	47.9
1931 . • ......	0.7	0.2	0.8	0.6	45.6	47.7	44.4	42.2	1 53.7	52.1	54.8	57.2
1932 ........	0.5	0.2	0.2	0.2	37.0	37.5	36.8	32.2	62.5	62.3	63.0	67.6
1933 ........	0.3	0.2	0.9	0.4	27.6	31.7	36.8	37.3	72.1	68.1	62.3	62.3
1934 ........	1.1	4.9	5.7	4.1	42.5	51.6	56.5	58.0	56.4	43.5	37.8	37.9
1935 ........	5.5	8.3	10.9	10.1	58.2	63.6	62.2	62.6	36.3	28.1	26.9	27.3
1936 ........	10.7	13.8	15.0	13.2	61.8	66.2	66.7	68.4	27.5	20.0	18.3	18.4
1937 ........	15.8	20.3	16.3	13.3	66.9	67.1	72.7	72.1	17.3	12.6	11.0	14 6
1938 ........	11.8	11.9	13.3	8.9	69.9	71.9	70.9	73.9	18.3	16.2	15.8	17.2
1939 ........	10.5	22.7	21.2	11.2	73.2	68.0	70.9	80.2	16.3	9.3	7.9	8.6

gående år, och de vörö över huvud de lägsta, som under denna tid på året varit
att anteckna sedan högkonjunkturåret 1929. För december 1939 inträffade
det aldrig tillförene konstaterade förhållandet under de nitton år kommissionen
hittills införskaffat hjälpsökandesiffror från landets kommuner, att
denna månads siffra, 13,268, blev lägre än årets närmast föregående novembersiffia.
Även här gäller dessutom, att densamma var den lägsta, som förekommit
i kommissionens statistik över hjälpsökande arbetslösa sedan år 1929.
Av allt att döma har årstidens normala ökning av de säsongarbetslösa i stort
sett uppvägts av den arbetskraftens ianspråktagande, som den ökade efterfrågan
på arbetskraft inom näringslivets flesta grenar och inkallelserna till
militärtjänstgöring medfört. En inom arbetsmarknadskommissionen pågående
utiedning förväntas komma att klarlägga frågan örn den inverkan, som
den förstärkta krigsberedskapen och den partiella mobiliseringen hittills övat
på näringslivets arbetskraftsbehov.

Utvecklingen under januari 1940 tyder, såvitt av månadsrapporterna damgar,
icke pa någon egentlig ändrad tendens. Ej heller avviker arbetslöshetens
geografiska fördelning under 1939 och början av 1940 från den, som
kännetecknat tiden närmast förut.

Arbetslösheten inom fackorganisationerna var under hela år 1939 lägre än
under 1938, och procenttalen allt ifrån februari 1939 de lägsta, som under
motsvarande resp. månader förekommit under åren 1930—1939.

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
bekräftar ytterligare den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden
under 1939. Jämfört med 1938 var läget i det närmaste oförändrat
under vintermånaderna. Från våren 1939 sjönk antalet arbetsansökningar
avsevärt under siffrorna för motsvarande månader 1938. Ehuru siffrorna
under senare delen av 1939 visade en säsongpåverkad ansvällning,
nådde de likväl icke under någon månad upp till 1938 års nivå. Årsmedeltalet
för 1939 var också det lägsta under perioden 1930—1939.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och

skogshushållning åren 1930—1939.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
Jordbruk
Januari.......	427	1,436	4,699	14,454	14,499	7,721	2,288	836	460	694
Februari......	343	1,628	5,832	15,217	14.287	7,074	1,909	769	464	691
Mara........	281	1,628	6,858	14,728	13,895	6,088	1,390	524	308	557
April........	232	931	5,955	13,024	11,320	4,486	999	244	196	381
Maj........	206	912	6,137	11,350	8,410	2,426	524	154	90	215
Juni........	104	907	5,938	10,290	7,152	1,656	282	52	76	124
Juli........	95	657	5,175	9,478	5,909	1,036	198	67	51	62
Augusti.......	102	674	4,388	10,155	5,704	984	187	55	58	59
September......	130	1,000	5,902	11,369	5,546	1,096	184	71	56	63
Oktober.......	235	2,036	8,008	13,580	7,351	1,409	341	131	146	128
November......	788	3,725	10,884	15,230	7,728	1,949	535	255	345	299
December......	1,083	3,951	12,415	14,403	7,884	2,326	636	378	489	295
Skogshushållning
Januari.......	231	1,607	10,142	17,654	7,991	3,503	2,492	439	340	2,917
Februari......	108	1,545	9,770	15,433	7,196	2,874	1,351	395	267	2,034
Mars........	124	2,285	10,458	18,189	10,704	3,279	1,233	384	290	2,175
April........ Maj ........	176	3,975	14,369	22,394	14,028	5,647	1,858	402	229	3,870
167	3,695	13,854	19,738	9,775	5,025	1,231 640	76	150	3,314
Juni........	54	3,303	12,248	16,967	9,629	3,955	42	151	1,743
Juli........	61	3,095	11,314	15,488	8,447	2,128	296	19	74	686
Augusti.......	73	4,206	12,811	17,200	8,567	2,264	371	78	98	732
September......	124	4,164	13,014	19,382	8,295	2,318	457	79	365	729
Oktober.......	214	8,098	14,633	18,274	6,967	2,880	481	168	761	889
November......	896	11,404	15,995	15,176	6,513	3,452	524	245	1,537	1,066
December......	1,079	11,852	17,404	12,141	5,646	3,467	458	307	3,038	607

Tab. 3 redovisar procentvis fördelningen av antalet arbetare, ingående i
socialstyrelsens kvartalsstatistik. Den utveckling i riktning mot överflöd på
arbetskraft som under 1938 åter begynte framträda, ledde 1939, under inflytande
av konjunkturuppsvinget och militärinkallelserna, inom vissa arbetsområden
till knapphet och i somliga fall utpräglad brist på arbetskraft, särskilt
yrkeskvalificerad sådan. I detta sammanhang må nämnas, att antalet
arbetare, som beröres av kvartalsstatistiken, ökat från 404,521 under fjärde
kvartalet 1938 till genomsnittligen 509,059 samma tid 1939.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriella
verksamhetsområden men däremot icke sådana uppgifter beträffande
jordbruket. Utvecklingen under 1939 i fråga om antalet hjälpsökande
arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning, redovisas
i tab. 4. Kommissionen har även under 1939 ej funnit påkallat göra
någon ändring i sitt jämlikt 14 § i hjälpkungörelsen fattade beslut om avstängning
från statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga
yrkesgruppen jordbruk. Något större behov av dispenser från avstängningarna
ha icke framträtt, synnerligast ej mot slutet av året, vilket kan antagas
bero på att militärinkallelserna i stor utsträckning även berört lands -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. o. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1930—1939.

Årsmedeltal.

Yrkesgrupper	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	193S	1939
Antal Jordbruk o. skogshushållning	611	6,560	19,850	30,106	17,786	6,587	1,739	514	837	2,027
Jordbruk ..........	335	1,624	6,849	12,769	9.140	3,188	790	295	228	297
Skogshushållning......	276	4,936	13,001	17,337	8,646	3,399	949	219	609	1,730
Industri och hantverk ....	6,619	22,694	49,835	69,864	48,830	28,110	17,684	9,347	7,529	6,858
Malmbrytning och metallindustri	1,854	6,798	17,168	20,776	12,326	5,165	2,840	1,138	956	833
Jord- och stenindustri ....	600	5,203	8,348	12,000	10,612	6,958	3,845	1,841	1,081	1,033
Trävaruindustri.......	2,003	5,777	11,258	13,442	8,905	5,929	4,262	2,406	2,114	1,961
Byggnadsverksamhet.....	1,032	2,179	6,822	12,513	8,445	5,585	3,805	2,317	2,057	2,078
Övriga industrier......	1,130	2,737	6,239	11,133	8,542	4,473	2,932	1,645	1,321	953
Sjöfart och fiske......	148	530	1,600	2.708	2,304	1,269	727	349	266	231
Handel, samfärdsel och all-
män tjänst........	820	1,813	5,397	11,238	9,342	5,490	3,599	2,265	1,763	1,449
Husligt arbete.......	29	36	132	376	210	45	53	37	27	25
Arbete, ej hauf ärligt till annan
grupp ...........		14,907	37,093	49,762	36,330	20,080	11,799	5,701	4,505	4,770
Summa	13,723	46,540	113,907	164,054	114,802	61,581	35,601	18,213	14,927	15,360
Procent
Jordbruk o. skogshushållning	4.5	14.1	17.4	18.3	15.5	10.7	4.9	2.8	5.6	13.2
Jordbruk..........	2.5	3.5	6.0	7.S	8.0	5.2	2.2	1.6	1.5	1.9
Skogshushållning......	2.0	10.6	11.4	10.5	7.5	5.5	2.7	1.2	4.1	11.3
Industri och hantverk ....	48.2	48.8	43.8	42.6	42.5	45.6	49.7	51.3	50.4	44.6
Malmbrytning och metallindustri	13.5	14.6	15.1	12.6	10.7	8.4	8.0	6.3	6.4	5.4
Jord- och stenindustri ....	4.4	11.2	7.3	7.3	9.2	11.3	10.8	10.1	7.2	6.7
Trävaruindustri.......	14.6	12.4	9.9	8.2	7.8	9.6	12.0	13.2	14.2	12.8
Byggnadsverksamhet.....	7.5	4.7	6.0	7.7	7.4	9.1	10.7	12.7	13.8	13.5
Övriga industrier......	8.2	5.9	5.5	6.8	7.4	7.2	8.2	9.0	8.8	6.2
Sjöfart och fiske......	1.1	1.1	1.4	1.7	2.0	2.1	2.0	1.9	1.8	1.5
Handel, samfärdsel och ali-
män tjänst........	5.9	3.9	4.7	6.9	8.1	8.9	10.1	12.5	11.8	9.4
Husligt arbete........	0.2	0.1	0.1	0.2	0.2	0.1	0.2	0.2	0.2	0.21
Arbete, ej liänf ärligt till annan
grupp...........	40.1	32.0	32.6	30.3	31.7	32.6	33.1	31.3	30.2	31.1
Summa	100.0	100.0	100.0	100.0	lOO.o	100.0	100.0	lOO.o	100.0	1OO.0

bygdens befolkning. De beviljade dispenserna ha med hänsyn till angivna
förhållanden varit av starkt begränsad omfattning.

Med tanke på jordbrukets behov av arbetskraft brukar kommissionen under
vårens lopp från statliga reservarbeten hemsända arbetslösa, som kunna
tänkas passa för sådant arbete. Denna hemsändning verkställdes år 1939
den 1 april och omfattade cirka 500 man. Samtidigt avgingo ett hundratal
man på eget initiativ till arbeten i öppna marknaden, varigenom arbetsstyrkan
vid statliga reservarbeten sjönk till den näst lägsta för året, 1,241, vid
april månads utgång.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Vissa svårigheter uppstodo våren 1939 att tillfredsställa behovet av betfältsarbetare.
I anledning därav vidtogos liksom år 1937 i samarbete med
socialstyrelsen vissa anordningar för överförande av arbetskraft från statligt
reservarbete till betfältsarbete. Då emellertid samtidigt en avsevärd
överflyttning av arbetskraft från bl. a. Västernorrlands län igångssattes och
dessutom arbetsgivarnas erfarenheter av 1937 års experiment enligt uppgift
varit mindre goda, kommo ovannämnda anordningar icke att tagas i anspråk.

Den minskning i arbetstillgången inom skogshushållningen, som börjat
göra sig gällande under senare delen av år 1938, var även under första halvåret
1939 synnerligen kännbar. Redan före årsskiftet hade ett antal skogskommuner
i Västernorrlands län börjat rapportera arbetslöshet bland skogsarbetare
och beviljats statsbidrag till hjälpåtgärder. Efter årsskiftet tillkonnno
ytterligare kommuner från Västernorrland, ett antal kommuner i
norra Värmland samt enstaka kommuner i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens
län. Antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare, som i december

1938 var 3,038 (dec. 1937 307), uppgick under februari 1939 till 2,034
(februari 1938 267) och nådde maximum i april med 3,870 (april 1938 229).
Trots denna relativt starkt ökade arbetslöshet bibehölls under hela år 1939
avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för skogsoch
flottningsarbetare. Det stegrade hjälpbehovet medförde emellertid ökat
antal dispenser. Dessa avsågo för maj månad -— förutom 18 man i 4 kommuner
— generell dispens för skogs- och flottningsarbetare i 38 kommuner,
varav 9 i Värmlands, 2 i Gävleborgs, 24 i Västernorrlands, 1 i Jämtlands
och 2 i Norrbottens län. Från och med juni månad visade arbetslösheten
bland skogsarbetare fallande tendens. Dittills beviljade generella dispenser
ersattes därför med dispenser för till reservarbete hänvisade. Intill tiden
för krigsutbrottet voro sådana beviljade för 28 kommuner, varav 18 i Västernorrlands
län.

Liksom under år 1938 förekom arbetslöshet av större omfattning under år

1939 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter,
som meddelas härom i tab. 5. Dessa yrkesområden angivas här nedan
jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober
och december månader 1938 och 1939.

1938

1939

Skogshushållning..........

Metall- och maskinindustri......

Stenindustri............

Trävaruindustri...........

Byggnadsverksamhet........

Handel, samfärdsel och allmän tjänst .
Diversearbete............

Okt.	Dec.	Okt.	Dec.
761	3,038	889	607
809	1,074	489	591
591	918	780	998
1,805	2,917	1,187	1,603
1,359	2,854	1.313	2,711
1,382	1,880	1,171	1,389
3,610	5,992	2,822	3,700

Arbetsmarknadens över praktiskt taget hela skalan av yrken utbredda förbättring
under 1939 bar på sätt sammanställningen här ovan utvisar sin mot -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

svårighet i de i förhållande lill 1938 vikande siffrorna för nästan alla grupper
av hjälpsökande arbetslösa; för några få yrken har läget ur arbetslöshetssynpunkt
förblivit i det närmaste oförändrat.

Vad stenindustrien angår har visserligen den för år 1939 genomsnittliga arbetslösheten
svagt minskat (se tab. 5), men utvecklingen under slutet av året
har enligt nyss åberopade sammanställning tenderat mot en viss försämring,
trots det att dels trettioen arbetslöshetskommittéer inom Bohuslän och Blekinge
under december berättigats att hänvisa tillhopa 476 arbetslösa till statliga
och kommunala beredskapsarbeten, dels ökad efterfrågan på yrkeskunniga
stenarbetare gjort sig gällande till följd av förhållanden, som ägt samband
med rådande allmänna läge.

Antalet inom trävaruindustrien hjälpsökande arbetslösa var i slutet av 1939
endast omkring hälften så stort som vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare,
och även medeltalet för 1939 har legat något under 1938 års genomsnittssiffra.
Örn också denna industri under redovisningsåret kunnat erbjuda ökad sysselsättning,
böra de sänkta arbetslöshetssiffrorna likväl icke uppfattas såsom
tecken på att krisläget inom näringsgrenen i fråga begynt övervinnas. Förklaringen
torde ligga i att Norrland särskilt starkt påverkats av inkallelserna
till den förstärkta krigsberedskapen. Beaktas må även, att antalet
från Västernorrlands och Norrbottens län i beredskapsarbeten sysselsatta
varit större i slutet av 1939 än vid motsvarande tidpunkt 1938 (tillhopa 829
vid utgången av december 1939 mot 640 december 1938).

Att rubbningen på samfärdselns arbetsmarknad i början av stormaktskrigets
utbrott icke nämnvärt återverkade på siffrorna för antalet hjälpsökande
arbetslösa bär redan i det föregående antytts. Den först mot årets slut försämrade
situationen inom byggnadsverksamheten kom därunder att ge mer
än säsongbetonat utslag i siffrorna för antalet hjälpsökande inom denna
bransch.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december
1939 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2.

Enligt vad kommissionen inhämtat fran socialstyrelsen, voro vid utgången
av december 1939 14 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 195,861
medlemmar i funktion eller i runt tal 14,000 medlemmar mer än vid samina
tid 1938.

Antalet rapportkommuner, d. v. s. kommuner, vilka till kommissionen
uppgiva antalet hjälpsökande arbetslösa den sista dagen i resp. månader,
var i medeltal 277 under 1939. Motsvarande tal för år 1938 var 230. Siffrorna
ha året igenom varit större än under 1938 utom vad angår december
1939, då de allt rikligare arbetstillfällena i skogarna och inkallelserna i militärtjänst
åstadkommo arbetslöshetens upphörande i åtskilliga kommuner,
även om samtidigt några nyrapporterande tillkommo. Nettominskningen
blev till följd därav obetydlig. Utvecklingen belyses närmare i tab. 6.

Arbetslöshetens fördelning på olika län framgår av tab. 7 och 8. Förstnämnda^
tabell, vari redovisas årsmedeltalen för de hjälpsökande fördelade
länsvis åren 1930—1939, utvisar bl. a., att det största antalet hjälpsökande

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 6. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1939,

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
Januari......	168	339	673		1,148	1,478	1,251	810	433	268	321
Februari......	168	362	751		1.212	1,529	1,219	759	417	270	333
Mars.......	167	376	757		1,222	1,525	1,180	727	373	254	333
April.......	166	368	758		1,181	1,437	1,051	666	335	232	315
Maj........	156	353	743		1,113	1,337	901	568	277	216	286
J uni .......	136	345	708		1,091	1,270	840	482	231	204	266
Juli........	123	335	727		1,108	1,220	722	426	218	187	232
Augusti......	128	353	746		1,122	1.160	709	421	227	186	227
September.....	135	365	774		1,166	1,138	691	400	215	194	226
Oktober......	167	419	835		1,238	1,178	734	409	230	219	250
November.....	216	508	943		1,340	1,232	796	429	244	253	266
December.....	261	569	1,000		1,401	1,252	833	427	252	277	265
Medeltal	160	391	785		1,195	1,313	911	544	288	230	277
Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa	inom olika län åren 1930—	1939.	Arsmedeltal.
Län	1930	1931	1932	1933	1934	'' 1935	1936	1937	1938	1939
Stockholms stad . . .	878	1,770	6,926	13,324	10,643	5,081	3,436	2,053	1,323	978
Stockholms.....	326	527	2,050	4,981	4,411	2,216	1,132	416	187	153
Uppsala.......	266	560	1,288	2,488	1,874	1,041	470	265	282	227
Södermanlands ....	214	833	1,832	2,849	1,891	625	273	160	157	109
Ostergötlands ....	764	971	2,785	4,899	3,563	1,348	774	524	466	362
J önköpings.....	273	498	1,347	2,489	2,160	1,106	628	295	219	218
Kronobergs.....	172	723	1,835	2,650	2,022	962	452	164	137	187
Kalmar.......	398	1,277	3,869	5,541	3,815	2,115	1,080	420	386	324
Gotlands......	60	114	249	697	410	153	129	102	100	71
Blekinge ......	469	2,176	4,246	5,791	4.944	3,195	1,612	814	598	707
Kristianstads ....	150	594	1,791	2,746	2,117	889	342	132	107	104
Malmö stad.....	992	1,681	3.259	4,199	2,707	1,375	1,189	862	779	562
Malmöhus i övrigt . .	798	1,950	4,546	7,044	5,185	2,616	1,713	1,248	1.086	598
Hallands......	219	449	1,067	1,699	1.454	882	574	409	354	245
Göteborgs stad . . .	1,036	3,201	6,072	8,699	6,787	3,746	2,399	1,283	1,164	1,047
Göteb. o. Bohus i övrigt	393	3,291	5,341	7,730	7,208	5,019	3,332	2,022	1,182	1,008
Älvsborgs ......	368	943	2,250	3,520	2,724	1,435	765	427	279	231
Skaraborgs.....	20	165	1,274	2,240	1,866	959	455	203	187	80
Värmlands.....	806	3,251	7,207	9,755	6,579	3,836	1,669	513	515	1,038
Örebro.......	772	1,608	4,191	5,789	3,919	1,898	887	329	199	168
Västmanlands ....	291	987	2,853	4,273	2,201	653	174	57	46	44
Kopparbergs.....	470	2,022	5,720	9,202	5,989	2,904	1,195	274	121	154
Gävleborgs.....	700	3,313	7,789	10,660	6,764	3,984	1,874	747	520	68U
Västernorrlands . . .	705	6,697	14,268	17,025	11,486	7,037	5,072	2,809	2,758	2,990
Jämtlands......	90	1,050	4,493	5,724	2,405	1,086	307	30	25	195
Västerbottens ....	297	1,655	4,702	6,240	3,692	1,872	897	299	345	611
Norrbottens.....	1.796	4,234	10,656	11,800	5,986	3,550	2,773	1,359	1,405	2,269
liela riket	13,723	46,540	113,907	164,054	114,802	61,581	35,601	18,213	14,927	15,3(i0
Städer	7,644	14,959	35,533	55,647	41,307	22,610	15,893	10,272	8,439	6,570
Landsbygd	6,079	31,581	78,374	108,407	73,495	38,971	19,708	7,941	6,488	8,790

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tält. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län åren 1930—1939.

Län	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
Stockholms stad.......	1.8	3.5	13.5	25.6	20.4	9.7	6.4	3.8	2.4	1.7
Stockholms..........	1.2	2.0	7.7	18.6	16.3	8.2	4.2	1.5	0.7	0.5
Uppsala...........	1.9	4.1	9.4	18.0	13.6	7.5	3.4	1.9	2.0	1.6
Södermanlands.......	1.1	4.4	9.8	15.2	10.1	3.3	1.4	0.8	0.8	0.6
Östergötlands.........	2.5	3.1	9.0	15.8	11.4	4.3	2.5	1.7	1.5	1.2
Jönköpings ..........	1.2	2.2	5.8	10.7	9.2	4.7	2.7	1.2	0.9	0.9
Kronobergs..........	1.1	4.6	11.8	17.1	13.0	6.2	2.9	1.1	0.9	1.2
Kalmar...........	1.7	5.5	16.7	23.9	16.4	9.1	4.7	1.8	1.7	1.4
Gotlands...........	1.0	2.0	4.3	12.1	7.1	2.6	2.2	1.8	1.7	1.2
Blekinge...........	3.2	15.0	29.3	39.8	33.8	21.9	11.0	5.6	4.1	4.9
Kristianstads.........	0.6	2.4	7.3	11.1	8.5	3.6	1.4	0.5	0.4	0.4
Malmö stad.........	8.3	13.1	25.1	32.0	20.5	9.9	8.4	6.0	5.3	3.7
Malmöhus i övrigt......	2.0	5.1	11.9	18.4	13.5	6.9	4.5	3.3	2.9	1.6
Hallands...........	1.5	3.0	7.1	11.2	9.6	5.8	3.8	2.7	2.3	1.6
Göteborgs stad........	4.3	13.1	24.5	34.6	26.9	14.7	9.3	4.9	4.3	3.8
Göteborgs o. Bohus i övrigt . .	1.8	15.4	25.2	36.4	33.9	23.6	15.8	9.6	5.7	4.9
Alvsborgs ..........	1.2	3.0	7.2	11.2	8.6	4.5	2.4	1.3	0.9	0.7
Skaraborgs..........	01	0.7	5.3	9.2	7.7	4.0	1.9	0.8	0.8	0.3
Värmlands..........	3.0	12.0	26.7	35.9	24.1	14.0	6.1	1.9	1.9	3.9
Örebro............	3.5	7.3	19.2	26.5	17.9	8.7	4.1	1.5	0.9	0.8
Västmanlands.........	1.8	6.1	17.7	26.5	13.6	4.0	1.1	0.3	0.3	0.3
Kopparbergs.........	1.9	8.1	22.9	36.8	23.9	11.6	4.8	1.1	0.5	0.6
Gävleborgs..........	2.5	11.8	27.9	38.1	24.1	14.2	6.7.	2.7	1.9	2.5
Västernorrlands........	2.5	24.0	51.0	60.6	40.8	24.9	18.0	10.0	9.9	10.7
Jämtlands..........	0.7	7.8	33.3	42.2	17.7	8.0	2.2	0.2	0.2	1.4
Västerbottens.........	1.5	8.1	22.9	30.0	17.5	8.8	4.2	1.4	1.6	2.8
Norrbottens..........	9.1	21.2	52.8	58.2	29.3	17.2	13.4	6.5	6.7	10.7
Hela riket	2.2	7.6	18.5	26.5	18.5	9.9	5.7	2.9	2.4	2.4
Städer	3.9	7.5	17.4	27.0	19.9	10.7	7.4	4.7	3.8	2.9
Landsbygd	1.5	7.6	19.0	26.3	17.8	9.4	4.8	2.0	1.6	2.2

arbetslösa i medeltal under 1939 återfanns i Västernorrlands län eller 2,990,
vilket innebär en ökning från närmast föregående års siffra (2,758). Närmast
följde Norrbottens län, Göteborgs stad, Värmlands län, Göteborgs och
Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Stockholms stad. Medan Norrbottens
och Värmlands län företedde avsevärt stegrade arbetslöshetssiffror, kunde
ett motsatt förhållande noteras beträffande övriga angivna arbetslöshetsområden.
Minskningen för Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad),
som under de närmast föregående åren varit relativt stor, har under 1939 i
det närmaste avstannat.

I förhållande till folkmängden (tab. 8) förefanns det största antalet arbetslösa
under 1939 i Västernorrlands län (10.7 °/oo mot 9.9 år 1938) och Norrbottens
län (likaledes 10.7 °/oo mot endast 6.7 år 1938). Därnäst följde Göteborgs
och Bohus län (utom Göteborgs stad), Blekinge län och Göteborgs stad
samt Malmö stad.

Kommunernas fördelning efter det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa
på 100 invånare (den s. k. relativa arbetslösheten) den 31 december

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 9. Kommunernas fördelning efter rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa på
100 invånare den 8I/u åren 1933—1939.

Antal hjälp-sökande på 100 inv.		Antal kommuner den	SI/u		Procentuell fördelning
1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
0.0— 0.9 . .	208	488	435	278	171	152	211	14.9	39.0	52.3	65.3	68.1	55.1	79.6
1.0— 1.9 . .	432	403	222	94	49	65	34	30.9	32.2	26.7	22.0	19.5	23.5	12.8
2.0— 2.9 . .	300	167	64	18	13	30	14	21.4	13.8	7.7	4.2	5.2	10.9	5.8
3.0— 3.9 . .	188	66	43	18	9	12	3	13.4	5.8	5.2	4.2	3.6	4.4	1.1
4.0— 4.9 . .	93	45	30	8	7	7	2	6.6	3.6	3.6	1.9	2.8	2.5	0.8
5.0— 5.9 . .	52	31	11	5	2	5	1	3.7	2.5	1.3	1.2	0.8	1.8	0.4
6.0— 6.9 . .	24	11	11	2	_	2	—	1.7	0.9	1.3	0.6	—	0.7	—
7.0— 7.9 . .	27	19	6	1	—	2	—	1.9	1.5	0.7	0.2	—	0.7	—
8.0— 8.9 . .	28	7	3	—	—	1	—	2.0	0.6	0.4	—	—	0.4	—
9.0— 9.9 . .	9	4	3	—	—	—	—	0.7	0.3	0.4	—	—	—	—
10.0—10.9 . .	10	3	—	—	—	—	—	0.7	0.2	—	—	—	—	—
11.0—11.9 . .	8	1	1	2	—	—	—	0.6	0.1	0.1	0.5	—	—	—
12.0—12.9 . .	3	2	1	—	—	—	—	0.2	0.2	0.1	—	—	—	—
13.0—13.9 . .	2	1	1	—	—	—	—	0.1	0.1	0.1	—	—	—	—
14.0—14.9 . .	—	—	1	—	—	—	—	—	—	0.1	—	—	—	—
15.0— co . .	16	3	—	—	—	—	—	1.2	0.2	—	—	—	—	—
Summa	1,400	1,251	832	426	251	276	265	lioo.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	1OO.0

under åren 1933—1939 framställe^ i tab. 9. Den i olika sammanhang i denna
översikt påpekade förbättringen i arbetslöshetsläget under 1939 framträder
här tydligt. Vid 1938 års utgång hade 55.1 % av rapportkommunema
mindre arbetslöshet än 1 % och ett par kommuner uppnådde 6—-8.9 %>. Ett
år senare hade det relativa antalet kommuner med mindre än 1 % arbetslöshet
stigit till 79.5 °/o och ingen kommun redovisade mer än 5.9 % arbetslöshet.

Landsbygdens andel i hela antalet arbetslösa har ända sedan 1933 varit i
avtagande. En rätt kraftig omsvängning inträffade emellertid under 1939
(57.2 °/o mot 43.5 % under 1938), sammanhängande med den under årets
förra hälft försämrade arbetsmarknaden i skogskommunerna. Sedan svårigheterna
härutinnan givit vika och verkningarna av höstens mobiliseringar
inträtt, har landsbygdens andel av arbetslösheten i landet åter kommit att
visa ungefär samma proportion som förut under de senare åren. Utvecklingen
belyses närmare av tab. 10.

Tab. 10. Hjälpsökande arbetslösa på landsbygden i procent av hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1930—1939.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
Januari.....	37.8	57.8	68.3	66.2	60.9	60.9	59.8	46.6	41.0	57.9
April......	37.9	66.8	70.6	66.6	64.7	64.0	58.4	48.0	39.6	64.2
Juli.......	37.2	69.8	68.7	65.5	65.8	65.7	54.7	39.2	38.4	54.2
Oktober.....	46.5	71.4	69.1	66.7	66.9	64.6	51.0	40.0	46.9	49.7
Årsinedeltal	44.3	67.9	68.8	66.1	64.0	63.8	55.4	43.6	48.5	57.2

Bihang till riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 230. 6

°2 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten1 i Blekinge oell Göteborgs
och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1939.

	Blekinge län	Göteborgs och Bohus län	Västernorrlands län
		därav till-		därav till-		därav till-
		hörande		hörande		hörande yrkes-
	Hela	yrkesgrup-	Hela	yrkesgrup-	Hela	varu- och pappers-
	antalet	pen jord-	antalet	pen jord-	antalet	industri samt
Årsmedeltal.		och sten-industri		och sten-industri		arbete ej hän-förligt till annan grupp
1930 .........	204	50			570	490
1931.........	1,503	852	2,784	2,655	3,343	2,779
1932 .........	2,659	1,463	3,760	3,306	7,094	5,319
1933 .........	3,329	1,671	5,284	4,596	8,763	6,081
1934 .........	3,027	1,565	5,166	4,631	6,551	4,896
1935 .........	1,942	1,167	3,690	3,225	4,346	3,484
1936 .........	867	516	2,335	1,994	3,753	3,058
1937 .........	381	201	1,332	1,067	2,356	1,933
1938 .........	312	155	710	545	2,033	1,577
1939 .........	390	170	646	479	1,776	1,305
Månadssiffror för 1939.
Januari........	762	316	985	740	3,490	2,535
Februari .......	681	284	973	713	3,458	2j>79
Mars.........	546	219	993	740	3,413	2,543
April.........	414	177	619	440	2,897	2,117
Maj.........	308	136	507	364	1,442	1,085
Juni.........	295	121	418	317	768	614
Juli.........	256	103	392	284	514	409
Augusti........	235	97	395	294	533	376
September.......	267	139	459	375	766	555
Oktober . . •.....	250	124	567	442	1,067	762
November.......	318	149	674	490	1,443	1,013
December.......	348	176	770	552	1,522	1,075

Arbetslöshetens koncentration till vissa yrken är särskilt påtaglig i de arbetslöshetstyngda
områdena och belyses av tab. 11, vari för stendistrikten
inom Blekinge och Göteborgs och Bohus samt sågverksdistrikten inom Västernorrlands
län sammanförts vissa uppgifter för åren 1930—1939 angående
dels hela antalet hjälpsökande arbetslösa, dels antalet arbetslösa, tillhörande
för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och stenindustri och för
Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete
ej hänförligt till annan grupp, vilken sistnämnda grupp för Västernorrlands
vidkommande i stor utsträckning rekryteras av f. d. sågverksarbetare.

Den under de senare åren inträdda minskningen av arbetslösheten har
fortfarande särskilt tagit sig uttryck i låga siffror för antalet arbetslösa i de
yngre åldrarna. I tab. 12 har ungdomsarbetslöshetens omfattning under

1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade i K. M:ts prop. nr 19:1936, bilagan,
sid. 76.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1934—1939.

	Städer		Landsbygd	Hela riket
År och m å n a d	Hela antalet hjälp- sökande	därav i åldern 16—21 år	Hela antalet hjälp- sökande	därav i åldern 16—21 år	Hela antalet hjälp- sökande	därav i åldern 16—21 år
	antal	%	antal	*	antal	%
1934
Juli.......	29,534	2,233	7.6	56,719	8,219	14.5	86,253	10,452	12.1
Oktober.....	28,062	2,506	8.9	56,749	9,144	16.1	84,811	11,650	13.7
1935
Januari.....	36,515	2,972	8.1	56,904	8,097	14.2	93,419	11,069	11.8
April......	27,049	2,006	7.4	48,073	6,721	14.0	75,122	8,727	11.6
Juli.......	14,610	816	5.6	27,972	3,390	12.1	42,582	4,206	9.9
Oktober.....	16,670	1,051	6.3	30,375	3,939	13.0	47,045	4,990	10.6
1936 Januari.....	24,671	1,549	6.3	36,729	4,822	i3. r	61,400	6,371	10.4
April......	19,419	1,192	6.1	27,209	3,385	12.4	46,628	4,577	9.8
Juli.......	9,749	385	3.9	11,761	1,287	10.9	21,510	1,672	7.8
Oktober.....	12,121	511	4.2	12,591	1,564	12.4	24,712	2,075	8.4
1937
Januari.....	17,910	821	4.6	15,599	1,796	11.5	33,509	2,617	7.8
April......	11,559	421	3.6	10,688	999	9.3	22,247	1,420	6.4
Juli.......	5,961	114	1.9	3,839	388	10.1	9,800	502	5.1
Oktober.....	7,444	205	2.8	4,967	538	10.8	12,411	743	6.0
1938
Januari.....	12,813	489	3.8	8,910	900	10.1	21,723	1.389	6.4
April......	9,533	244	2.6	6,258	543	8.7	15,791	787	5.0
Juli.......	5,222	108	2.1	3,259	274	8.4	8,481	382	4.5
Oktober.....	6,555	218	3.3	5,794	608	10.5	12,349	826	6.7
1939
Januari.....	11,593	471	4.1	15,954	1,866	11.7	27,547	2,337	8.5
Februari.....	11,920	467	3.9	15,167	1,666	11.0	27,087	2,133	7.9
Mars......	10,521	406	3.9	14,769	1,582	10.7	25,290	1,988	7.9
April......	8,153	260	3.2	14,637	1,665	11.4	22,790	1,925	8.4
Maj.......	4,897	122	2.5	10,413	1,209	11.6	15,310	1,331	8.7
Juni ......	3,649	86	2.4	6,268	679	10.8	9,917	765	7.7
Juli.......	3,038	65	2.1	3,596	399	11.1	6,634	464	7.0
Augusti.....	2,723	48	1.8	3,348	308	9.2	6,071	356	5.9
September ....	3,067	39	1.3	3,996	330	8.3	7,063	369	5.2
Oktober.....	4,953	95	1.9	1 4,893	411	8.4	9,846	506	5.1
November ....	7,003	156	2.2	6,492	625	9.6	13,495	781	5.8
December ....	7,327	118	1.6	5,941	410	6.9	13,268	528	4.0

åren 1934—1939 ställts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa
under samma år. Bottenläget uppnåddes i fråga om det absoluta antalet arbetslösa
i åldern 16—21 år i december 1939, då antalet uppgick till 528 eller
4 % av hela antalet hjälpsökande vid samma tid. Motsvarande siffror i december
1938 voro 1,795 resp. 8.1 °/o.

I bilaga 9 ha sammanställts vissa uppgifter örn liela klientelets älderssam -

Kungl. Ma]:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

mansättning den 30 november 1939, vari samtidigt redovisas i såväl absoluta
som relativa tal de arbetslösas fördelning på olika huvudslag av hjälpformer.

Kvinnorna lia alltjämt utgjort en synnerligen ringa del av de hjälpsökande
arbetslösa. Antalet var under åren 1930—1939 såväl absolut som procentuellt
högst under år 1933 (1,442 resp. 0.9 %) och lägst under år 1939 (8 resp.
0.1 %).

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har
under de gångna åren städse varit anmärkningsvärt ringa och icke för något
av dessa år uppgått till 1 % av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i riket.
Huvudparten har varit till finnandes i städerna (72 av 109 i hela riket år
1939).

II. Redogörelse för hjälpverksamheten under

år 1939.

/. Arbetslinjen,

a. Statliga rescrvarbelen.

Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och
av 1938 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens
fortsatta verksamhet ävensom till den framskridande förbättringen
av arbetslöshetsläget har kommissionen icke heller under 1939 åtagit
sig några nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt reservarbete. Visserligen
avtalades under åren 1938—1939 arbeten för en totalkostnad av nära
en miljon kronor såsom framgår av tab. 13, men dessa arbeten avsågo endast
kompletteringar av äldre avtal. I beloppen för 1939 ingå kostnader
för tilläggsarbeten på Ulricehamnsbanan enligt särskilda beslut av Kungl.
Majit. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1937—1939 belyses närmare
jämväl av tab. 14, vari kostnaderna redovisas efter respektive arbetens belägenhet.

Kommissionens största under år 1939 i gång varande arbeten — båda
beslutade av Kungl. Majit — utgjordes av Ulricehamnsbanan och inomskärsfarleden
Malö strömmar (i Bohuslän). Arbetet å anläggandet av Ulricehamnsbanan,
vilket företag bedrivits såsom statligt reservarbete sedan den 5 november
1928, var vid utgången av år 1939 praktiskt taget avslutat. Banan
beräknas komma att överlämnas av kommissionen under loppet av februari

1940. Kommissionen har å denna anläggning utfört arbeten, motsvarande
en direkt arbetskostnad av 6.7 milj. kronor. Arbetet å Malö strömmar började
den 1 oktober 1935 och har beräknats att 60 % av detsamma, som enligt
uppgjort förslag skulle draga en kostnad av 3.8 milj. kronor, utförts
t. o. m. år 1939.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 13. Kostnaderna för under åren 1937—1939 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.

Månad	Kontraktssummor	Ersättningar från uppdragsgivare
1937	1938	1939	1937	1988	1939
Januari.....	597,849	74,600		44,042	7,460	_
Februari.....	344,145	93,600	—	48,907	—	—
Mars......	15,000	2,410	14,000	—	380	2,100
April......	185,250	—	24,200	20,295	—	23,000
Maj.......	74,650	—	—	3,433	—	—
Juni.......	29,350	—	—	2,935	—	—
Juli.......	328,800	—	—	13,750	—	—
Augusti.....	11,780	—	—	1,767	—	—
September ....	46,595	—	—	4,660	—	—
Oktober.....	—	—	—	—	—	—
November ....	—	40,000	313,900	—	8,000	278,055
December ....	207,000	—	309,000	10,350	—	66,900
Summa	1,840,419	210,610	661,000	150,139	15,840	370,055

Tab. 14. Kostnaderna för under åren 1937—1939 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.

Län	Kontraktssummor	Ersättningar från upp-dragsgivare
1937	1938	1939	1937	1938	1939
Stockholms stad.......	—	—	—	—	—	—
Stockholms..........	482,000	—	—	24,100	—	—
Uppsala...........	—	—	—	—	—	—
Södermanlands........	—	—	—	—	—	—
Östergötlands ........	—	—	—	—	—	—
Jönköpings..........	8,300	—	»584,000	830	—	341,900
Kronobergs..........	18,950	—	—	3,793	—	—
Kalmar...........	11,780	2,410	—	1,767	380	—
Gotlands...........	—	—	—	—	—	—
Blekinge...........	—	—	24,200	—	—	23,000
Kristianstads.........		—	14,000	—	—	2,100
Malmöhus..........	16,600	—	—	2,490	—	—
Hallands...........	—	—	—	—	—	—
Göteborgs stad........	—	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus län i övrigt	266,550	133,600	16,700	1,135	8,000	835
Älvsborgs ..........	12,300	—	22,200	1,845	—	2,220
Skaraborgs..........	—	—	—	—	—	—
Värmlands..........	—	—	—	—	—	—
Örebro............	191,420	—	—	19,142	—	—
Västmanlands........	48,900	74,600	—	6,435	7,460	—
Kopparbergs.........	69,099	—	—	6,277	—	—
Gävleborgs..........	—	—	—	—	—	—
Västernorrlands........	531,700	—	—	67,130	—	—
Jämtlands..........	5,995	—	—	5,730	—	—
Västerbottens.........	38,125	—	—	3,730	—	—
N orrbottens.........	138,700	—	—	5,735	—	—
Summa	1.840,419	210,610	661,100	150,139	15,840	870,055

1 Härav 315,000 kr. enligt Kungl. Maj:ts brev den */i och 11 In 1939 nied uppdrag åt kommissionen
att utföra ytterligare arbeten å Ulricehamnsbanan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 15. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta, hänvisade arbetslösa.

Månad	Statliga bered-skapsarbeten	Kommunala bered-skapsarbeten	Summa
1988	1939	1938	1939	1938	1939
Januari............• .	207	1,013	92	703	299	1,716
Februari.............	318	1,107	179	826	497	1,933
Mars...........• . . .	419	1,094	468	866	887	1,960
April...............	525	1,248	619	855	1,144	2,103
Maj ...............	633	1,413	701	887	1,334	2,300
Juni...............	676	1,655	794	929	1,470	2,584
Juli...............	772	1,734	804	861	1,576	2,595
Augusti..............	850	1,903	797	735	1,647	2,638
September ...........•	866	1,622	798	814	1,664	2.436
Oktober..............	917	1,571	706	766	1,623	2,337
November.............	859	1,301	644	787	1,503	2,088
December.............	916	1,045	588	627	1,504	1,672

Under åberopande av vad departementschefen anfört i anslutning till vissa
av kommissionen framställda förslag om möjligheterna för ett snabbare slutförande
av vissa vägarbeten än som kunde ske med hänvisade reservarbetare,
uttalade 1938 års riksdag, att slutförandet av kommissionens vägarbeten
borde bedrivas med all den skyndsamhet, som ur trafiksynpunkt vore
nödvändig. Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att disponera erforderliga belopp till färdigställande
genom kommissionens försorg på öppna marknadens arbetsvillkor av vissa
angivna vägföretag. För budgetåret 1939/1940 har för likartade anordningar
anvisats högst 2,500,000 kronor. För omfattningen av ifrågavarande arbeten
(färdigställningsarbeten) redogöres nedan sid. 22. För ett ytterligare påskyndande
av vissa statliga reservarbetens slutförande under budgetåret
1939/1940 har kommissionen i underdånig skrivelse den 1 november 1939
föreslagit, att för sådant ändamål måtte få i viss utsträckning användas en
del av de medel, som avsetts för utvidgning av pågående beredskapsarbeten
eller igångsättande av nya sådana arbeten. Härigenom skulle möjliggöras
att kunna bedriva vissa av kommissionens arbeten med specialarbetare, anställda
på öppna marknadens lönevillkor och uttagna i första hand bland
sådana hjälpsökande arbetslösa, vilka eljest skulle beredas hjälp genom fortsatta
eller utvidgade beredskapsarbeten. Den här ifrågasatta anordningen
— beräknad att omfatta c:a 650 man — och till vars genomförande Kungl.
Majit genom beslut den 16 februari 1940 lämnat sitt bifall, torde på grund
av numera ändrade förutsättningar icke t. v. komma att genomföras.

De statliga och kommunala beredskapsarbeten, som under året kommit till
utförande, ha i första hand varit avsedda för bekämpande av den kvardröjande
arbetslösheten i vissa områden av Göteborgs och Bohus och Västernorrlands
län. Sådana arbeten ha emellertid i någon mån även anordnats inom
ett pär andra län, varest hjälpbehovet jämväl ansetts böra tillgodoses med
arbeten av denna art. Antalet till sådana arbeten hänvisade arbetslösa —

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga reservarbeten (enligt månadsrap porterna)

åren 15)30—1939.

Årsill edeltal	Hänvisade från	därav från städer %
städer	lands- bygd	hela riket
1930 .....	1,354	995	2,349	57.6
1931.....	2,150	4,748	6,898	31.2
1932 .....	2,653	12,167	14,820	17.9
1933 .....	2,617	17,195	19,812	13.2
1934 .....	4,700	17,984	22,684	20.7
1935 .....	5,097	11,669	16,766	30.4
1936 .....	3,124	5,944	9,068	34.5
1937 .....	1,896	2,316	4,212	45.0
1938 .....	956	995	1,951	49.0
1939 .....	517	994	1,511	34.2

1939	Hänvisade	från	därav från städer %
städer	lands- bygd	hela riket
Januari . . .	712	1,169	1,881	37.9
Februari . . •	694	1,333	2,027	34.2
Mars ....	592	1,198	1,790	33.1
April ....	406	835	1,241	32.7
Maj.....	491	999	1,490	33.0
Juni.....	583	1,180	1,763	33.1
Juli.....	506	1,027	1,533	33.0
Augusti . . .	465	899	1,364	34.1
September . .	422	824	1,246	33.9
Oktober . . .	430	864	1,294	33.2
November . .	472	891	1,363	34.6
December . .	427	708	1,135	37.6

huvudsakligen familjeförsörjare — har successivt ökat under 1939 med undantag
för årets fyra senaste månader; minskningen härunder av sysselsättningssiffroma
står i samband med krigskrisen. Utvecklingen framgår av
sammanställningen i tab. 15. Maximisiffran nåddes i augusti 1939 med
2,638 sysselsatta. Motsvarande siffra 1938 (september) var 1,664.

Fördelningen av reservarbetarna åren 1930—1939 efter hänvisningskommunens
karaktär av stad eller landskommun angives i tab. 16. Av denna
tabell framgår bl. a., att under hela år 1939 reservarbetsstyrkan till ungefär
en tredjedel utgjorts av arbetslösa från städer.

Kommissionen har liksom förut sökt att i möjligaste mån bedriva de statliga
reservarbetena med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar,
i den mån så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den uppgjorda
arbetsplanen. Väl hälften av reservarbetarna ha också under 1939 kunnat
beredas arbete i närheten av hemorten. I genomsnitt 63.8 °/o (1938 52.0 °/o)
av de statliga reservarbetama sysselsattes sålunda den 30 sept. 1939 i hänvisningslänet.
Medan dagkolonisterna 1938 utgjorde i genomsnitt 18.5 % av
hela antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1939 22.0 %.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter hänvisningslän samt det
procentuella antalet familjeförsörjare bland dem den 28 februari, 31 juli och
31 december 1938 och 1939 framgår av tab. 17. Tidpunkterna lia valts med
tanke på en redovisning av arbetsstyrkan under högvintern, högsommaren
och vid årets slut. Antalet familjeförsörjare var, som synes, år 1938 procentuellt
störst under sommaren men 1939 vid årets utgång. Detta torde
sammanhänga med inkallelserna till militärtjänstgöring under senare delen
av år 1939.

Hänvisning till och avgång från (omsättningen vid) de statliga reservarbetena
redovisas i tab. 18. Omsättningen uttryckes bär genom summan
av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 17. Antal från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa
(enligt månadsrapporterna) den S8/s, S1h och 81/n åren 1938—1989.

		Antal sysselsatta		därav % försörjningspliktiga1
Län	28/2	31	/ 7	31	/12	28/2	31	/ 7	31/l2
	1938	1939	1938	1939	1938	1939	1938	1939	1938	1939	1938	1939
Stockholms stad	262	204	300	189	154	141	51.1	53.9	55.0	41.3	48.1	55.3
Stockholms . . .	65	43	37	31	24	40	80. o	83.7	75.7	80.6	75.0	72.5
Uppsala ....	11	3	3	4	3	1	36.4			—		—
Södermanlands .
Östergötlands . .	56	27	27	4	24	2	73.2	77.8	77.8		75.0
Jönköpings . . .	45	37	32	16	29	16	86.7	91.9	90.6	93.8	96.6	93.8
Kronobergs . . .	18	8	9	3	1	5	38.9	—	_	_
Kalmar ....	62	73	10	24	58	23	61.3	34.2	60.0	33.3	51.7	65.2
Gotlands ....	1	1	1	—	1
Blekinge ....	276	238	90	167	120	172	61.6	55.0	61.1	77.2	65.8	68.0
Kristianstads . .	—	—	—	—	—	13	—	—	—	—	—	38.5
Malmö stad . .	59	31	52	9	24	13	69.5	61.3	71.2		29.2	84.6
Malmöhus län i övrigt ....	lil	64	74	30	54	17	24.3	35.9	36.5	46.7	31.5	11.8
Hallands ....	15	13	4	10	10	5	6.7	38.5		50.0	50. o	—
Göteborgs stad .	147	56	154	110	78	54	42.2	33.9	69.5	54.5	48.7	59.3
Göteborgs o. Bo-hus län i övrigt	452	274	191	179	150	177	40.0	36.1	45.0	49.2	42.7	51.4
Alvsborgs . . .	44	12	8	10	8	7	34.1	58.3		70.0
Skaraborgs . . .	16	3	4	—	3	—	25.0		.	—		—
Värmlands . . .	18	116	20	112	62	67	50.0	26.7	35.0	36.6	33.9	70.1
Örebro.....	43	9	27	3	6	10	58.1		63.0		.	10.0
Västmanlands
Kopparbergs . .	25	13	7	13	11	27	40.0	46.2		38.5	18.2	51.9
Gävleborgs . . .	96	74	75	87	59	64	20.8	17.6	40.0	11.5	27.1	28.1
Västernorrlands .	507	383	303	249	310	130	24.1	15.7	38.6	27.3	18.1	28.5
Jämtlands . . .	—	—	—	10	—	3	_	—	—	10.0	—	—
Västerbottens . .	13	36	16	50	20	33	lOO.o	75.0	93.8	64.0	70.0	63.6
Norrbottens . .	344	309	200	223	261	115	51.5	61.2	53.0	51.1	60.2	60.0
Hela riket	2,680	2,027	1,644	1,53311,470	1,135	44.4	42.5	52.6	46.4	44.«	54.0

arbetsstyrkan. Av tabellen framgår, att omsättningen, vilken under år 1938
var livligare än något år sedan 1930, under år 1939 något minskat. I tabellen
redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. De med »arbete
i öppna marknaden» och »egen begäran m. m.» betecknade orsakerna, vilka
senare för övrigt torde innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej lämnat
platsledningen besked därom resp. slutat på grund av den under december
anbefallda partiella mobiliseringen, utvisade för 1939 en anmärkningsvärd
procentuell ökning.

Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars
1939, sammanhängande med den under denna tid på året framträdande ökningen
i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruket.

Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena under de åtta

1 För mindre antal sysselsatta än 10 har procenttal ej angivits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 18. Omsättningen ar arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1930—1939. Medeltal.

År och månad	Ar- bets- styrka	Av- gång- na per vecka	Till- komna per vecka	Omsättning per vecka	De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
Antal	% av arbets-styr-kan	Arbete i öppna marknaden	Egen begäran m. m.	Statens A.K:s beslut	Sjukdom eller olycksfall	Avsked
Antal	%	Antal	*	Antal	%	Antal	%	Antal	*
1930—1939
Årsmedeltal
1980 .	2,337	114	145	259	11.1	22	19.3	53	46.5	21	18.4	15	13.2	3	2.6
1931 .	6*592	229	340	569	8.6	47	20.5	114	49.8	33	14.4	28	12.2	7	3.1
1932 . . .	14/725	372	481	853	5.8	55	14.8	129	34.7	127	34.1	45	12.1	16	4.3
1933 . .	20,167	514	550	1,064	5.3	53	10.3	108	21.0	287	55.8	57	11.1	9	1.8
1934 . . .	23/385	801	850	1,651	7.1	128	16.0	238	29.7	291	36.3	124	15.5	20	2.5
1935 . . .	17,888	717	568	1,285	7.2	98	13.7	217	30.3	286	39.9	107	14.9	9	1.2
1936 . . .	9,916	419	331	750	7.6	65	15.5	124	29.6	165	39.4	60	14.3	5	1.2
1937 . . .	5/255	314	210	524	10.0	46	14.6	86	27.4	144	45.9	33	10.5	5	1.6
1938 . . .	2/140	123	103	226	10.6	15	12.2	29	23.6	65	52.8	13	10.6	i	0.8
1939 . . .	1,636	80	81	161	9.8	17	21.2	30	37.5	24	30.0	7	8.8	2	2.5
1939
	1,855	74	219	293	15.8	6	8.1	34	45.9	22	29.7	11	14.9	1	1.4
	2,107	52	95	147	7.0	5	9.6	20	38.6	14	26.9	12	23.1	1	1.9
Mars . . .	1/978	140	16	156	7.9	7	5.0	18	12.9	101	72.1	13	9.3	1	0.7
	1,336	118	42	160	12.0	39	33.0	37	31.4	33	28.0	8	6.8	1	0.8
Mai . . .	1/346	70	127	197	14.6	28	40.0	27	38.6	7	10.0	7	10.0	1	1.4
Juni . . .	1/784	77	152	229	12.8	28	36.3	19	24.7	24	31.2	5	6.5	1	1.3
Juli . . .	1,716	87	40	127	7.4	36	41.4	34	39.1	9	10.3	6	6.9	2	2.3
	1/558	63	34	97	6.2	20	31.8	28	44.4	5	7.9	6	9.5	4	6.4
September	1/461	54	48	102	7.0	14	25.9	24	44.4	9	16.7	6	11.1	1	1.9
	1,492	62	76	138	9.2	9	14.5	22	35.5	26	41.9	4	6.5	i	1.6
	1/512	50	62	112	7.4	3	6.0	22	44.0	15	30.0	5	10.0	5	10 0
December	1,485	117	61	l 178	12.0	9	7.7	78	66.7	23	19.7	6	5.1	1	0.8

senast förflutna budgetåren belysas av tab. 19. Antalet under budgetåret
1938/1939 utgjorda dagsverken uppgick till 495,857, varav 397,081 utförts
av reservarbetare.

För orsakerna till den i stort sett kontinuerliga kostnadsökningen per
dagsverke har vid olika tillfällen redogjorts i samband med kommissionens
budgetframställningar. Förutom ökade kostnader för arbetslöner och material
inverkar i betydande grad, att de statliga reservarbetena i stor utsträckning
fortfarande utgöras av arbeten, som fortskridit så långt, att materialoch
körningskostnader spela en avsevärd roll, samtidigt som det antal dagsverken,
varpå dessa kostnader fördelas, minskas mer och iner. Alt totalkostnaden
per dagsverke 1938/1939 är något lägre än motsvarande kostnad för
nästföregående budgetår, oaktat reservarbetslönernas höjning, sammanhänger
med att vissa arbeten överförts till färdigställningsarbeten, vilket åstadkommit
en viss minskning av material- och transportkostnaderna för de statliga
reservarbetena.

Tab. 19. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag,- delkostnader i procent ar bruttokostnader

1934	-1935	1935	-1936	1936-1937	1937-	-1938	\| 1938-	-1939
Per dag	%	Per dag	%	Per dag	%	Per dag	%	Per dag	%
4:18	47.7	4:10	40.5	4:14	34.8	3: 62	24.4	4:80	36.5
0:04	0.5	0:03	0.3	0:04	0.4	0:03	0.2	0:03	0.3
0:52	5.9	0: 67	6.6	0:96	8.0	2:53	17.1	1:70	12.9
4: 74	54.1	4:80	47.4	5:14	43.2	6:18	41.7	6:53	49.7
0:22	2.5	0: 41	4.1	0: 51	4.3	0:39	2.6	0:35	2.7
0:18	2.0	0: 19	1.9	0:22	1.8	0:18	1.2	0:17	1.3
0: 06	0.7	0: 06	0.6	0:10	0.9	0:10	0.7	0:08	0.6
0: 30	3.5	0:37	3.7	0: 41	3.4	0:37	2.5	0:32	2.4
0: 76	8.7	1:03	10.3	1:24	10.4	1:04	7.0	0: 92	7.0
5:50	62.8	5:83	57.7	6:38	53.6	7:22	48.7	7:45	56.7
0:45	5.1	0: 66	6.5	0:83	7.0	1:07	7.2	1:00	7.6
0:08	0.9	0:12	1.2	0:17	1.4	0: 26	1.8	0: 26	2.0
0:08	1.0	0:07	0.7	0:06	0.5	0:05	0.3	0:05	0.4
0:61	7.0	0:85	8.4	1:06	8.9	1: 38	9.3	1:31	10.0
1:38	15.7	1:56	15.4	1:90	16.0	2: 72	18.4	1:66	12.6
1:08	12.3	1:60	15.8	2: 05	17.2	2: 77	18.7	2:10	16.0
0: 01	0.1	0:01	0.1	0: 01	0.1	0:02	0.1	0: 01	0.1
0:04	0.5	0:05	0.5	0:08	0.7	0:12	0.8	0:11	0.8
—	—	—	—	0: 01	0.1	0:02	0.1	_
—	—	—	—	0: 01	0.1	—	—	0: 01	0.1
8: 62	98.4	9: 90	97.9	11:50	96.7	14: 25	96.1	12: 65	96.3
0:14	1.6	0:21	2.1	0:39	3.3	0: 57	3.9 I	0: 49	3.7
8:76	lOO.ol	10:11	lOO.o	11:89	100.0 II	14:82	100.01	13:14	100.0
0:79	9.0 1	1:57	15.6	2:76	23.2 \|	4: 01	27.11\|	2: 59	19.7

Arbetsplatsernas kostnader:

Arbetslöner, effektiva.....

> , ineffektiva . . . .

> , för specialarbetare

Summa löner1

Ortstillägg......

Olycksfall......

Arbetarnas resor . . .
Förläggningskostnader

1931—1932

Per

dag

Samma övriga utgifter
Summa löner och övriga utgifter
Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)2............

Resor..................

Förmans- och lagbaspengar........

Arbetsplatsernas ledningskostnader

Materialkostnader m. in.:

Material.................

Transportkostnader............

Skadeersättningar.............

Kontorsomkostnader............

Diverse kostnader............

Stakningskostnader och kontrollantarvoden .

Arbetsplatsernas kostnadssumma
Central förvaltning3

Totalsumma

Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete

4:26
0:05
0:28

4:59

0: 12
0:15
0:08
0: 42

0: 77
5:36

0: 27
0:05
0:10

0: 42

0:84
0:40
0: 01
0:02

0: 01
7:08

0:21

7:27

0:38

58.6
0.7
3.8

63.1

1.7
2.0
1.1

5.8

10.6
73.7

3.7
0.7
1.4

6.8

11.5

5.6

0.1

0.3

0.1

97.1

2.9

1932—1933

Per

dag

4:08
0: 04
0:30

4:42

0:06
0:14
0:04
0:30

0: 64
4:96

0:31
0:06
0:09

0: 46

0: 91
0: 63
0:01
0:03
0:01

7: 01

0: 18

56.8

0.6

4.2

61.6

0.9

1.9

0.6

4.2

7.6

69.1

4.3
0.8
1.8

6.4

12.7

8.7

0.1

0.4

0.1

97.5

2.6

1933—1934

Per

dag

100. o

5.2

7:19

0:53

100.0

7.3

4: 37
0:03
0:39

4: 79

0:07
0:14
0:06
0:33

0: 60
5:39

0:37
0:06
0: 09

0:62

1:12
0: 81

0:03

0:01

7: 88

0:13

4.6

0.8

1.1

6.5

14.0

10.1

0.4

0.1

98.4

1.6

8: 01
0:78

100. o

9.8

2 ti „ n j , . . ; ., —.—evw.vjuuuvui, DViu xuuu utgluiue lor rest

V. v 8. etter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna
Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 30. Medeldag»förtjänster Tid statliga reservarbeten åren 1930—1939.
Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939
	4: 37	4:11	4:42	4:25	4:61	4:38	4:36	4:87	5:11	5: 57
	4:13	4: 12	4: 35	4:23	4:59	4:35	4:42	4:76	5: 26	5: 89
Mars.......	4: 35	4:07	4:24	4:23	4:52	4:48	4:51	4:72	5: 38	5: 96
April....... Maj........ Juni........	4:41	4: 25	4:44	4:36	4: 62	4: 42	4: 50	5:08	5: 52	6: 07
4:50	4: 37	4: 48	4:39	4: 43	4:60	4:66	5: 33	5: 66	6: 04
4:36	4:41	4: 43	4:42	4:45	4: 56	4: 69	5: 45	5:72	6:13
	4: 40	4: 51	4:38	4:61	4:53	4: 69	4:82	5: 66	6:12	6:24
Augusti...... September.....	4: 46	4:61	4:17	4: 84	4: 67	4: 85	4: 96	5: 74	6: 19	6: 30
4: 52	4: 72	4:30	4:98	4: 75	4: 79	5: 01	5: 77	6: 21	6: 48
	4: 43	4:59	4:33	4:95	4: 69	4: 70	4: 93	5:84	6:01	6: 52
	4:24	4:59	4: 40	4:91	4: 64	4: 74	4:79	5: 52	5: 95	6: 34
December.....	4:13	4: 43	4:46	4: 76	4:68	4:57	4: 70	5:12	5: 96	6:19

Medelclagsförtjånsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)
vid de statliga reservarbetena under åren 1930—1939 framgå av tab. 20.
Uppgifterna avse uteslutande reservarbetamas kontanta förmåner på arbetsplatsen.
Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetare
åtnjuter, exempelvis fri bostad, läkarvard och, i vissa fall, resor.
Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader
bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning,
i vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser
med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 juli 1938 höjdes
lönen vid de flesta reservarbeten genom den allmänna lönerevision, för
vilken redogjordes i kommissionens närmast föregående statframställning.
För vissa reservarbeten har därefter en ytterligare höjning av lönen skett.

Antalet familjeförsörjare, som uppbar ortstillägg under senare hälften av
december 1939, utgjorde 229. De voro hänvisade från 42 kommuner, av
vilka 28 ansökt om och beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för ortstillägg. Till jämförelse må nämnas att för motsvarande tid 1938
ortstillägg åtnjötos av 420 familjeförsörjare från 50 kommuner, varav 33 beviljats
statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg — vilka från den 1
juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet
mot hustru och barn eller, ifråga örn änkling, hemmavarande barn och som
hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än
hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda reservarbetslönen
utgör högst 5 kronor 20 öre per dag — medgåvos under 1939
familjeförsörjare från 3 kommuner, vilka samtliga av kommissionen beviljats
statsbidrag för ändamålet. Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo under
år 1939 med sammanlagt 97,618 kronor 55 öre, varav 31,047 kronor 27
öre eller 31.8 % av statsmedel. Motsvarande tal för 1938 voro 239,931:05,
75,907: 32 och 31.6 %>.

Från och med den 1 juli 1937 har hyreshjålp på vissa villkor även fält tilldelas
familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete. Hittills synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 21. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga arklrarbeten den 28/a, S1/, och 3I/is

åren 1934-1939.

År	28/2	31/7	31/l2
Män	Kvin- nor	Summa	därav försörj- nings- pliktiga	Män	Kvin- nor	Summa	därav försörj- nings- pliktiga	Män	Kvin- nor	Summa	därav försörj- nings- pliktiga
1934	36	12	48	32	195	55	250	139	184	54	238	121
1935	188	52	240	123	170	40	210	120	185	39	224	136
1936	185	33	218	138	—	—	—	_	112	7	119	82
1937	110	7	117	76	44	—	44	31	88	1	89	59
1938	98	—	98	65	91	1	92	58	lil	_	lil	69
1939	117	2	119	75	104	2	106	62	122	2	124	75

emellertid hjälp i denna form hava lämnats i ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna.
Ansökan örn statsbidrag därtill inkom till kommissionen
i endast ett fall under 1938 och uteblev helt under 1939.

Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts
vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under 1939,
framgår av tab. 21, som även innefattar uppgifter för åren 1934—1938.

Endast två kvinnor ha under 1939 varit hänvisade till dylikt arbete. Arkivarbetarna
voro till sitt övervägande antal försörjningspliktiga.

Kommissionen medgav tidigare i regel hänvisning till arkivarbete endast
för en sammanhängande period av högst tre månader men utsträcktes hän -

Tab. 22. Färdigställningsarbetenas omfattning juli 1938—december 1939.

Å r	Antal vid månadens utgång	Under månaden utförda dags-verken	Medeldags-
Månad	arbetsplatser	arbetare	förtjänst kronor
1938 Juli.......	39	1,465	30,711	8:07
Augusti.....	38	1,455	39,364	8- 46
September......	35	1,166	32*410	8: 49
Oktober.......	29	800	24,598	8- 32
November.....	20	376	12^831	8-53
December.......	10	183	5;539	8: 45
1939 Januari.......	9	156	2,864	8-34
Februari......	10	160	3,377	8:53
Mars.......	10	177	4,121	8: 54
April.......	12	258	3,987	8:59
Maj.............	25	848	15,560	8: 92
Juni......	21	921	21,054	9:03
Juli.......	19	1,270	28,978	8: 98
Augusti......	20	1,249	33^088	9:08
September......	20	1,126	28^623	9:08
Oktober........	17	884	26,093	8- 89
November ....	16	427	16,264 6,293	8:72
December .....	11	223	8:80

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

visningsperioden under 1938 till i regel sex månader. Under 1939 har i
allmänhet icke på förhand fastställts någon viss hänvisningstid utan har
överlämnats åt vederbörande arbetslöshetskommittéer att med hänsyn till
hjälpbehovet hos arkivarbetarna och frekvensen av för dylikt arbete lämpliga
hjälpsökande genom ansökan om utbyte av arbetskraft påverka hänvisningstiden.
De institutioner, hos vilka arkivarbeten bedrivits, ha ofta
uttalat sin tillfredsställelse med den arbetshjälp, de på detta sätt erhållit.

Antalet under tiden juli 1938—december 1939 i gång varande fårdigstållningsarbeten
ävensom antalet arbetare, utgjorda dagsverken och medeldagsf
ört jäns ter angivas i tub. 22. Av dylika arbeten, som bedrivits endast
från och med den 1 juli 1938, ha under 1939 slutförts och avsynats
16 arbeten. Arbetskraften har anställts och avlönats enligt öppna marknadens
villkor. I lämplig omfattning ha därvid anställts reservarbetare, företrädesvis
icke försörjningspliktiga, vilka varit sysselsatta vid arbetena
under deras bedrivande såsom reservarbete. Jämväl för dessa arbeten ha
medeldagsförtjänsterna successivt ökat.

b. Statskommuncila reservarbeten.

Statsbidrag till statskommunala reservarbeten ha under 1939 beviljats i
ringa utsträckning. I tab. 23 lämnas en sammanställning rörande beräknade
kostnader för de under åren 1936—1939 beviljade statskommunala
reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående
omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna
vägar.

Kostnaderna för andra under år 1939 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till

Tab. 23. Beräknade kostnader för under åren 1986—1939 beviljade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

	1936	1937	1938	1939
Månad	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar
Jannari . . Februari . . Mars . . . April . . . Maj .... Juni . . . Juli .... Augusti . . September . Oktober . . November . December .	1,726,117 1,234,229 724,680 278,240 291,440 254,835 155,290 15,410 189,760 444,220 1,836,885 1,178,120	663,110 467,045 308,640 3,150 58,320 57,450 77,700 15,410 131,115 173,890 190,020 443,970	620,660 467,635 265,190 47,396 97,930 133,280 247,631 122,360 114,240 123,854 1,248,235 166,908	49,300 60,430 24,846 108,921 52,691 44,629 178,700 16,183	84.700 459,015 203,300 224,810 67,950 74,000 137.700 110,970 112,965 126,175 155,450 520,600	7,200 22,190 8,800 24,400 32,000 2,500 25,570 7,000 82,100 5,100	405,200 295,800 296,230 454,380 145,400 55,560 28,645 38,140 45,325 55,152 147,700 77,425	96,000 44,150 73,500 103,900 22,900 14,652 22,200
Summa	8,329,226	2,589,820	3,655,319	535,700	2,277,635	216,860	2,044,957	377,302

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Taft. 24. Antal kommuner nied arbetslösa sysselsatta vid statskommnnala
reservarbeten åren 1930—1939.

Årsmedeltal1	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1939	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1930 .......	5	2	7	Januari.....	19	33	52
1931.......	12	18	30	Februari.....	21	34	55
1932 .......	38	85	123	Hars ......	24	34	58
1933 .......	63	198	261	April...... Maj.......	25 22	34 35	59 57
1934 .......	82	428	510	Juni.......	16	33	49
1935 .......	62	252	314	Juli.......	14	29	43
1936 .......	42	108	150	Augusti.....	11	28	39
1937 .......	28	44	72	September ....	11	26	37
1938 .......	23	33	56	Oktober.....	11	24	35
1939 .......		November ....	13	23	36
16	30	46	December ....	8	20	28

1,667,655 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader,
vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljande
sammanställning.

Arbetskostnader .................................. kronor 1,060,453: —

Materialkostnader med statsbidrag ................ * 191,897: —

Kostnader utan statsbidrag ...................... » 415,305: —

Summa kronor 1,667,655: —

De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill
den 31 december 1939 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till
omkring 3.3 milj. kronor, varav 1.4 milj. kronor för allmänna vägar.

Tab. 25. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

åren 1930—1939.

				därav					därav
Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	i städer %	1939	Städer	Lands- bygd	Hela riket	i städer %
1930. . . .	277	45	322	86.0	Januari . . .	501	495	996	50.3
1931.....	662	612	1,274	52.0	Februari . . .	677	552	1,229	55.1
1932 .....	2,554	3,077	5,631	45.4	Mars ....	738	667	1,405	52.5
1933 .....	4,649	6,827	11,476	40.''6	April .... Maj.....	606 520	623 567	1,229 1,087	49.3 47.8
1934 .....	5,581	10,142	15,723	35.5	Juni.....	417	487	904	46.1
1935 .....	3,859	5,716	9,575	40.3	Juli.....	365	309	674	54.2
1936 .....	2,188	2,403	4,591	47.7	Augusti . . .	323	301	624	51.8
1937 .....	1,114	975	2,089	53.3	September . .	204	340	544	37.6
1938 .....	663	645	1,308	50.7	Oktober . . .	182	272	454	40.1
1939 .....			November . .	220	272	492	44.7
414	426	840	49.3	December . .	217	226	443	49.0

1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon del av
året baft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis är högre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Omfattningen av de under åren 1930—1939 bedrivna statskommunala reservarbetena
åskådliggöres av tab. 24 och 25. Antalet kommuner, som bedrivit
statskommunala reservarbeten under 1939, var förhållandevis ringa,
och genomsnittsantalet vid dylika arbeten sysselsatta reservarbetare var under
1939 lägre än under något år efter 1930. Den väsentliga förklaringen
härtill utgör förvisso det av återhämtningen på arbetsmarknaden minskade
hjälpbehovet även på de orter, där denna hjälpform tidigare kommit till
användning i större utsträckning. Förbises må dock ej många samhällens
strävan att få sina restarbetslösa, enkannerligen familjeförsörjarna, sysselsatta
vid kommunala beredskapsarbeten.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgjordes till övervägande
delen av familjeförsörjare. Den alltifrån senhösten 1936 gällande föreskriften,
att, där ej kommissionen på särskild framställning medgiver undantag,
personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast
för såvitt de lia försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn, har
upprätthållits. En av kommissionen verkställd undersökning av de hjälpsökande
arbetslösas fördelning på åldersgrupper den 30 november 1939 gav
också vad sysselsättningen vid de statskommunala arbetena beträffar vid
handen, att klientelet vid dem var i genomsnitt betydligt äldre än vid övriga
reservarbeten.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län belyses av den i
tab. 26 gjorda sammanställningen.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1932—1939 redovisas i tab. 27. Då en betydande del av de statskommunala
reservarbetena, i motsats till de statliga, äro belägna i städer, d. v. s. i orter
med förhållandevis hög reservarbetslön, lämna medeltal för hela riket en
ofullständig bild av de faktiska medeldagsförtjänsterna. I avsikt att möjliggöra
en jämförelse med de huvudsakligen till landsbygden lokaliserade statliga
reservarbetena ha för åren 1936—1939 i tab. 27 även angivits medeldagsförtjänsterna
vid statskommunala reservarbeten med uppdelning på arbeten
i städer och landskommuner (inkl. köpingar).

Medeldagsförtjänsterna voro i allmänhet högre under 1939 än under 1938,
vilket sammanhänger med den allmänna höjning i löneläget, som blivit en
följd av revisionen av reservarbetslönema den 1 juli 1938. De variationer
i lönerna, som i övrigt återges i tabellen, bero — i likhet med motsvarande
förhållande för de statliga reservarbetena — till stor del på i vad mån statskommunala
reservarbeten under respektive månader bedrivits inom kommuner
med högre eller lägre lönelägen. Sålunda förklaras härav den sänkning
i medeldagsförtjänsten, som ägt rum under sista kvartalet 1939, vilket
framgår av tabellerna för hela riket och för städerna. Förhållandet beror
huvudsakligen på att antalet reservarbetare i Stockholms stads arbeten sjunkit
från i medeltal 145 man under de tre första kvartalen till 40 man under
sista kvartalet. Stockholm med sin relativt höga reservarbetslön har alltså
under detta kvartal icke kunnat på samma sätt som tidigare under året inverka
på medeldagsförtjänsterna.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 26. Antal från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa

den “/>, s''h och sl/i2 åren 1938 och 1939.

	Antal sysselsatta		därav	städer
Län	28/2	3 V 7	31	/12	28	h	31/7	31	/12
	1938	\| 1939	1938	1939	1938	1939	1938	1939	1938	1939	1938	1939
Stockholms stad .	171	154	155	150	105	42	171	154	155	150	105	42
Stockholms .... Uppsala..... Södermanlands . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Östergötlands . . . Jönköpings ....	lil	68	35	20	50	25	lil	68	35	20	50	25
Kronobergs ....	10	15	18	4	11	_	10	_	10	_	_	_
Kalmar.....	88	103	38	10	19	57	88	103	38	10	19	57
Gotlands.....	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
Blekinge.....	56	21	19	18	2	6	42	19	12	16	_	_
Kristianstads . . .	7	22	—	—	7	—	7	22	—	—	7	—
Malmö stad . . . Malmöhus län i öv-	7	—	—	—	—	—	7	—	—	—	—	—
vigt......	200	88	77	29	1	25	175	88	52	24	1	_
Hallands.....	56	52	—	15	20	55	56	52	_	15	20	55
Göteborgs stad . . Göteborgs och Bohus	37	11	38	22	11	—	37	11	38	22	11
län i övrigt . .	324	141	204	93	174	55	62	39	56	21	46	—
Alvsborgs ....	—	—	—	_	_	_	_	_	_	_	_	__
Skaraborgs ....	19	26	6	—	21	—	19	26	6	_	21	_
Värmlands ....	41	46	23	32	30	_	25	_	_	_	_
Örebro......	47	60	26	—	35	38	47	47	26	_	35	38
Västmanlands . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs . . .	18	—	12
Gävleborgs ....	67	75	73	109	22	—	67	29	54	83	22	_
Västernorrlands . .	342	256	395	157	229	102	6	_	_	_	_
Jämtlands ....
Västerbottens. . .	10	34	13	4	15	8	—	19	—	4	—	—
Norrbottens . . .	38	57	15	11	45	30	—	—	—	—	—	—
Hela riket	1,649	1,229	1,147	674	797	443	930	677	482	365	337	217
% familjeförsörjare	94.4	95.3	92.6	89.2	95.6	92.8	92.7	96.0	92.7	87.7	97.3	92.2

Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning,
anordnats arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda.

Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, har såsom förut
utgått statsbidrag å totalkostnaderna med en bidragsprocent, som efter förslag
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställts av kommissionen eller,
i fall då högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Majit. För andra statskommunala
reservarbeten har utgått visst statsbidrag å arbetslöner och, i
vissa fall, bidrag till materialkostnader, i regel med lägre andel än lönerna.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgått till arbetslöner vid andra
statskommunala reservarbeten än allmänna vägar inom en kommun, har
varit densamma, som gällt för dagunderstödsverksamhet inom kommunen,
med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig
satts lägre än 30 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Till». 27. Meileldiigsförtjäuster vid statskommunala reservarbeteii åren 1932—1939.
Kronor per 8-tinimars dagsverke.

A) Hela riket.

Månad	1932	1933	1934	1935	193G	1937	1938	1939
	5: 12	4: 69	5:43	5:21	5:63	6:33	6:38	6: 79
	5: 11	4: 56	5: 51	5: 25	5:71	6: 38	6:58	7:13
Mars...........	4:99	4:80	5:41	5: 32	5:77	6:49	6:55	7:19
April........... Maj............ Juni............	4:92	4: 64	5:42	5: 40	5:83	6: 64	6:55	7:25
5:21	4:74	5:22	5:66	5:93	6:87	6: 63	7: 02
4:96	4: 65	5: 15	5:59	5:88	6:79	6:81	7:17
	5:17	5:04	5:13	5:59	5:88	6: 72	7:07	7:13
j Augusti.......... j September.........	4:65	5:24	5:13	5:72	5: 92	6:97	7:07	7: 21
4:57	5: 29	5:15	5: 69	5:93	6:80	7: 25	7:13
	4: 5L	5:30	5: 13	5: 61	5:94	6: 90	7:24	6:82
	4: 54	5:33	5: 23	5:61	5: 99	6:71	7:28	6:90
1 December.........	4:71	5: 63	5: 33	5: 69	6: 03	6: 42	7: 06	7:04

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1939.

Månad		S t ä	der		L	ands	bygd
1936	1937	193S	1939	1936	1937	1938	1939
.		7:31	7: 07	7: 70	4: 65	5:10	5:60	5:99
	6: 78	7:23	7:38	7:88	4: 69	5:28	5:57	6:21 j
Mars...........	6:80	7:39	7: 20	7:80	4:78	5:35	5: 66	6:48
April........... Maj............ Juni............	6: 83	7:57	7: 14	7:79	4: 77	5: 49	5:70	6: 60
7:01	7:84	7:33	7:70	4:83	5: 66	5:72	6: 44
7:05	7: 82	7: 48	8:45	4:97	5:74	6: 03	6: 24
\| Juli............	7:01	7:57	7: 92	8: 04	5:10	5: 94	6:30	6: 36
1 Augusti.......... j September.........	7: 06	7:47	7:97	8: 10	5:13	6: 49	6:45	6: 38
7:03	7: 77	8:10	8:05	5:18	5: 90	6:62	6: 45
	7: 09	7: 60	8:11	7:61	5:28	6: 20	6:49	6: 45
	7:02	7:49	8: 13	7: 69	5: 23	5: 95	6: 40	6: 40
] December.........	7:13	7: 10	7:84	7:60	4: 92	5: 72	6:18	6: 41

Antalet kommuner, som beviljats förhöjt statsbidrag till statskommunala
reservarbeten, har under 1939 ytterligare nedgått. Totalantalet har utgjort 22.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under en och samma period beviljade statskommunala reservarbeten.
I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell
andel, särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose
jämväl andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda
utgick under år 1939 statsbidrag till arbetslöner vid ett statskommunalt reservarbete
i Jönköpings stad, avseende anläggande av flygfält, med 60 %>
och för tiden fr. o. m. den 1 juli 90 °/o. Statsbidragsprocenten för övriga
statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk
art (utgrävnings- och restaureringsarbeten i fråga örn äldre byggnadsverk)
m. m. ha likaledes utgått statsbidrag under året med högre bidragsprocenter
än de för respektive kommuner eljest gällande.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 28. Statskomniunala reservarbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att
bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden.

Budgetår

Antal arbets-företag

Av kommissionen
beviljade total-kostnader
kronor

därav såsom
reservarbete
avarbetat
kronor

Yr 1934—®% 1935 ..........

Vi 1935—1>0/6 1938 .......

77 1936—1> 1937 ..........

Vi 1937—3% 1938 .......

7i 1938—s% 1939 .........

7i—s,/ia 1939 ........

Summa

100

186

1,187,020

5,551,823

9,081,202

3,171,130

668,580

590,052

674,525

3,726,326

6,397,316

2,279,891

450,820

568,000

391

20,249,807 | 14,096,878

Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid
andra statskomniunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,
ha i regel beviljats efter en bidragsprocent motsvarande hälften av det
för arbetslönerna fastställda procenttalet, ökat med 10 enheter. Högre bidrag
har fastställts för några kommuner med omfattande och långvarig arbetslöshet
och högt skattetryck. Å andra sidan har kommissionen sedan
några år tillbaka tagit som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader
åt de kommuner, framför allt städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket
fastställts en låg bidragsprocent för arbetskostnader. Så var under
1939 fallet beträffande vissa arbeten i sammanlagt 14 städer och 2 landskommuner,
huvudsakligen i södra delarna av landet.

Under ar 1939 nedlades i likhet med föregående år i ett antal kommuner
därstädes pågående statskommunala reservarbeten. I tab. 28 ha sammanställts
vissa uppgifter rörande statskommunala reservarbeten, som efter
den 1 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Åtminstone
under senare delen av 1939 torde allenast en del avslutningsarbeten ha återstått
vid tiden för företagens överförande till annan form än reservarbeten.

Tab. 29. Autat arbetslösa sysselsatta vid kommunala reservarbeten åren 1930—1939.

Arsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1939	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1930 .......	792	602	1,394	Januari.....	1,297	1,695	2,992
1931.......	1,781	3,864	5,645	Februari.....	1,630	1,858	3’488
1932 .......	3,250	7,838	11,088	Mars......	1,436	1,703	3,139
1933 .......	2,992	10,214	13,206	April...... Maj.......	1,211 704	1,149 785	2,360 1,489
1934 .......	1,104	4,697	5,801	Juni.......	601	746	1,347
1935 .......	913	2,529	3,442	Juli.......	547
		468	1,015
1936 .......	1,023	1,384	2,407	Augusti.....	496	400	896
1937 .......	990	537	1,527	September ....	466	378	844
1938 .......	928	590	1,518	Oktober.....	503	461	964
1939 .......	867		November ....	683	509	1,192
883	1,750	December ....	827	450 \|	1,277

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A) 99

Tali. 30. Arbetslinjens omfattning (enligt niånadsrapporterna) åren 11)30—1930.

Månad		Anta	1 s	y 8	s e	s a	t t	a
1930 \|	1931 \|	1932 \|	1933	1934	1935 \|	1936	1937	1938	1939
Statliga reservarbeten Januari..........	3,033	4,983	12,099	16,253	18,598	19,190	11,348	7,818	2,599	1,881
Februari..........	3,382	6,188	14,015	17,275	20,667	19,232	11,088	7,862	2,686	2,027,
Mara............	3,010	6,251	14,245	17,933	21,826	19,392	10,171	6,740	2,437	1,790
April...........	2,422	6,501	13,879	18,504	21,935	17,345	9,140	5,659	1,757	1,241
Maj............	1,994	6,063	14,308	20,541	23,029	18,878	10,578	4,147	2,076	1,490
Juni............	1,597	6,774	15,172	22,175	25,488	20,398	10,453	3,510	1,889	1,763
Juli............	1,489	6,946	15,648	23,707	26,756	18,215	9,299	3,027.	1,644	1,533
Augusti..........	1,330	6,923	15,865	23,683	26,816	16,288	8,; 84	2,680	1,673	1,364
September.........	1,335	6,974	16,254	22,934	25,014	14,356	7,479	2,302	1,671	1,246
Oktober..........	2,057	7,445	16,055	20,676	23,639	13,320	7,001	2,139	1,730	1,294
November.........	3,139	8,556	15,713	17,691	20,045	13,181	7,424	2,444	1,776	1,363
December.........	3,395	9,163	14,590	16,374	18,401	i 1,389	6,648	2,212	1,470	1,135
Statskommunala reservarbeten Januari..........	694	900	3,016	8,483	13,879	12,221	6,417	3,047	1,635	996
Februari..........	675	1,199	4,018	9,684	16,199	12,662	6,209	3,132	1,649	1,229
Mars...........	706	1,502	4,516	10,945	17,277	12,851	5,865	3,005	1,621	1,405
April...........	630	1,361	4,863	10,476	17,27*7	11,780	5,631	2,775	1,699	1,229
Maj............. Juni............	485	1,285	4,900	10,754	18,165	10,843	5,655	2,242	1,552	1,087
43	1,199	5,645	11,852	18,477	10,168	4,940	2,017	1,422	904
Juli............	32	785	5,346	10,998	17,075	9,132	4,223	1,643	1,147	674
Augusti..........	29	737	5,232	11,367	16,037	8,325	3,438	1,394	1,024	624
September.........	13	863	6,150	12,139	14,362	7,232	3,302	1,387	1,010	544
Oktober..........	39	1,358	7,418	14,564	14,187	6,626	3,181	1,449	1,126	454
November.........	143	1,683	7,975	14,207	13,005	6,845	3,090	1,476	1,010	492
December.........	381	2,415	8,494	12,241	12,739	6,207	3,134	1,507	797	443
Kommunala reservarbeten Januari..........	1,702	5,486	11,530	16,785	10,546	5.318	3,885	2,885	1,993	2,992
Februari..........	2,109	6,690	13,934	18,597	10,390 8,316	5,543	3,709	2,751	2,167	3,488
Mars ...........	1,899	6,587	11,384	17,037	4,674	3,468	2,276	2,064	3,139
April...........	1,123	5,060	10,384	13,298	6,028	3,455	2,672	1,790	1,648	2,360
Maj............	770	4,378	9,405	12,113	4,915	2,813	2,164	1,417	1,337	1,489
Juni............	645	4,078	9,609	12,062	4,500	2,697	1,929	1,098	1,092	1,347
Juli............	646	4,127	9,692	12,625	4,376	2,200	1,734	863	1,077	1,015
Augusti..........	693	4,601	10,080	12,918	4,048	2,551	1,673	832	965	896
September.........	743	4,522	10,127	11,916	3,871	2,759	1,575	875	980	844
Oktober..........	1,062	5,459	10,744	11,559	3,995	2,833	1,702	989	1,188	964
November.........	2,206	8,037	12,689	10,326	4,444	3,301	2,220	1,285	1,672	1,192
December.........	3,135	8,723	13,481	9,237	4,179	3,154	2,152	1,268	2,027	1,277
Summa Januari..........	5,429	11,369	26,645	41,521	43,023	36,729	21,650	13,750	6,227	5,869
Februari..........	6,166	14,077	31,967	45,556	47,256	37,437	21,006	13,745	6.502	6,744
Mars...........	5,615	14,340	30,145	45,915	47,419	36,917	19,504	12,021	6,122	6,334
April...........	4,175	12,922	29,126	42,278	45,240	32,580	17,443	10,224	5,104	4,830
Maj............	3,249	11,726	28,613	43,408	46,109	32,534	18,397	7,806	4,965	4,066
Juni............	2,285	12,051	30,426	46,089	48,465	33,263	17,322	6,625	4,403	4,014
Juli............	2,167	11,858	30,686	47,330	48,207	29,547	15,256	5,533	3,868	3,222
Augusti..........	2,052	12,261	31,177	47,968	46,901	27,164	13,295	4,906	3,662	2,884
September.........	2,091	12,359	32,531	46,989	43,247	24,347	12,356	4,564	3,661	2,634
Oktober..........	3,158	14,262	34,217	46,799	41,821	22,779	11,884	4,577	4,044	2,712
November.........	5,488	18,276	36,377	42,224	37,494	23,327	12,734	5,205	4,458	3,047
December........	6,911	20,301	36,565	37,852	35,319	20,750	11,934	4,987	4,294	2,855

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Från den 1 juli 1934 till den 31 december 1939 ha 391 statskommunala
reservarbetsföretag med en beviljad totalkostnad av 20.2 milj. kronor avförts
för färdigställande i öppna marknaden, sedan tillhopa 14.0 milj. kronor
avarbetats såsom reservarbete. Antalet oavslutade statskommunala arbeten
har successivt minskat, och under andra halvåret 1939 ha endast
6 företag kunnat på dylikt sätt överföras till öppna marknaden.

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid kommunala reservarbeten under åren 1930—1939 sysselsatta
hjälpsökande belyses i tab. 29. Vid dylika reservarbeten bereddes i genomsnitt
under år 1939 1,750 man utkomst. Omfattningen av dessa arbeten
var under 1939 såväl relativt som i absoluta tal större än under 1938. Särskilt
starkt framträdde den ökade sysselsättningsgraden på landsbygden.

I tab. 30 lämnas en sammanställning av arbetslinjens omfattning under
perioden 1930—1939. För samtliga månader under 1939 med undantag för
februari och mars togs arbetslinjen mindre i anspråk än under närmast
föregående år.

2. Tinder stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamhet har även under år 1939 bedrivits i begränsad
omfattning och liksom de senare åren huvudsakligen förekommit under
vintermånaderna. Densammas omfattning under året redovisas i tab. 31,
vari angives det antal kommuner, som haft sådan verksamhet åren 1935—
1939, samt i tab. 32, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa
vid utgången av olika månader samma år. I denna redovisning

Tab. 31. Antal kommuner, som bedrivit dagn nderstöds verksamhet (ej kursdeltagare)

åren 1935—1939.

	Städer	Landsbygd	Hela riket
	1935	1936	1937	1938	1939	1935	1936	1937	1938	1939	1935	1936	1937	1938	1939
Januari	39	25	19	19	19	75	57	31	30	54	114	82	50	49	73
Februari .	42	30	22	21	23	72	56	32	29	56	114	86	54	50	79
Mars . . .	31	28	21	20	21	51	46	31	26	60	82	74	52	46	81
April . .	17	22	15	14	17	46	38	22	IS	51	63	60	37	32	68
Maj . . .	9	6	6	9	10	15	8	6	8	28	24	14	12	17	38
Juni . . .	2	2	—	8	3	1	3	2	5	4	3	5	2	13	7
Juli . . .	_	—	—	—	—	9	—	_	4	_	9	_	_	4	_
Augusti .	—	—	—	—	—	9	—	—	5	—	9	—	—	5	—
September		—	—	—	—	9	—	—	6	—	9	—	—	6	—
Oktober .	2	—		5	5	13	4	3	8	5	15	4	3	13	10
November	12	7	6	10	10	33	15	12	19	12	45	22	18	29	22
December	19	19	12	16	14	57	37	30	38	29 !	76	56	42	54	43 \|

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 101

Tab. 32. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1939.

Månad		Städer			Landsbygd	Hela riket
1935	1936	1937	1938	1939	1935	1936	1937	1938	1939	1935	1936	1937 1938 1	1939
Januari .	10,636	6,325	3,274	2,457	2,499	5,493	4,901	2,223	2,268	3,707	16,129	11,226	5,497	4,725	6,206
Februari .	12,037	8,022	3,711	2,664	2,928	5,413	5,283	2.362	2,321	4,057	17,450	13,305	6,073	4,985	6,985
Mars . . .	11,076	8,222	3,313	2,471	2,783	4,886	4,760	2,461	2,221	4,245	15,962	12,982	5,774	4,692	7,028
April . .	7,529	4,997	1,677	1,747	2,004	4,330	4,324	1,888	1.535	3,843	11,859	9,321	3,565	3,282	5,847
Maj . . .	2,984	1,867	863	758	870	1,351	1,034	643	614	1.571	4,335	2,901	1,506	1,372	2,441
Juni . . .	229	333	—	475	219	20	132	140	335	310	249	465	140	810	529
Juli . . .	_	_	_	_	_	598		_	220	—	598	—	—	220	—
Augusti .	—	—	—	—	—	400	—	—	265	—	400	—	—	265	—
September	—	—		—	—	260	—	—	304	—	260	—	—	304	—
Oktober .	66	_	_	595	652	741	142	167	473	190	807	142	167	1,068	842
November	1,673	1,051	714	1,088	1,197	1,663	917	570	1,058	614	3,336	1,968	1,284	2,146	1,811
December	4,322	2,286	1,608	2,023	1,632	3,363	1,925	1,643	2,543	1,298	7,685	4,211	3,251	4,566	2,930

har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i av arbetslöshetskommittéer
anordnade kurser.

Av de bägge tabellerna framgår, att medan ett antal kommuner tilläts utöva
dagunderstödsverksamhet även under juli, augusti och september 1938,
dylik verksamhet icke förekom under motsvarande månader 1936, 1937 och
1939, ävensom att dagunderstödsverksamheten under de två första kvartalen
1939 hade betydligt större mått än under samma tid 1938 men under fjärde
kvartalet 1939 var avsevärt mindre omfattande än under motsvarande tid
1938.

Kommissionen har 1939 liksom under de närmast föregående åren i regel
föreskrivit, att dagunderstöd med statsbidrag får utgå till personer under
50 år, allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn
föreligger, vilka regler sålunda överensstämma nied de vid de statskommunala
reservarbetena tillämpade. Enligt en av kommissionen verkställd
undersökning av läget den 30 november 1939 visade sig antalet med statsbidrag
understödda arbetslösa över 50 år uppgå lill 44 % av totalantalet
understödda.

Den utsträckning i vilken dagunderstödsverksamhet förekommit i olika
län belyses av de i tab. 33 lämnade uppgifterna angående antalet dagunderstödda
vid utgången av februari, juli och december åren 1935—1939.

Dagunderstöd har lämnats företrädesvis kontant men även in natura.
Under december 1939 utgick dagunderstöd i 35 kommuner med kontanta
belopp, i 6 kommuner in natura och i 2 kommuner dels med kontanta belopp,
dels in natura.

Av de 43 kommuner, som vid utgången av december 1939 utdelade dagunderstöd
med statsbidrag, tillämpade 6 bestämmelserna örn arbetsplikt.

Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek för året har kommissionen
utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren
samt arbetslösheten under närmast förflutna tolvmånadsperiod. Beträffan -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 33. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) fördelade på län den *«/>, 31/7 och 31/ia

åren 1935-1939.

Län			28/2					31/?					31/l2
	1935	1930	1937	193S	1939	19351936	19371938	1939	1935	1936	1937	1938	1939
Stockholms stad .	4,246	2,635	993	356	406						1,608	700	330	314	230
Stockholms . . .	356	174	44	30	50	_	_	_	_	_	65	50	17	30	45
Uppsala.....	246	32	25								75
Södermanlands . .	44	11
Östergötlands . .	489	386	216	160	192	—	_	_	_	_	130	30	100	62	132
Jönköpings . . .	20	—	—	—	23		—	—	—	—
Kronobergs . . .
Kalmar.....	267	213	114	54	90	—	_	_	_	_	182	115	30	141	_
Gotlands ....	31	—	28	—	_	_	_	_	_	_
Blekinge ....	67	145	—	—	_	40	_	_	__	_	70	_	_	_
Kristianstads . .
Malmö stad . . . Malmöhus län i öv-	900	<100	650	500	523	—	—	—	—	—	500	450	300	500	399
rigt......	1,198	847	447	529	383	—	—	_	_	_	413	215	243	317	142
Hallands ....	74	65	48	22	6	—	_	_	_	_	60	50		4
Göteborgs stad . . Göteborgs o. Bohus	2,955	2,010	712	600	703	—	—	—	—	—	1,100	400	400	407	398
län i övrigt . .	998	778	383	397	457	543	—	—	—	—	574	373	502	240	306
Älvsborgs ....	147	40	_	55	42	-	_	_	_			60		24	30
Skaraborgs . . .	146	42	—	_	—	—	_	_	_	_	30	27	_
Värmlands . . .	713	175	60	76	203	15	_	_	15	_	75	95	40	126	49
Örebro .....	362	175	75	_	_	_	_	_	_		50
Västmanlands . .	60	—	20
Kopparbergs . . .	421	173	_	_	_	_					125
Gävleborgs ....	878	667	272	223	369	_	_	_	_	_	448	116	75	204	227
Västernorrlands . .	2,397	3,172	1,789	1,724	2,613	—	_	_	205	_	1,816	1,280	1,044	1,881	871
Jämtlands ....	—	—	_	_	39	_
Västerbottens . .	25	100
Norrbottens . . .	380	565	197	259	832	—	—	—	—	—	364	250	170	316	101
Hela riket	17,450 13,305 6,073	4,985 6,9851	598	_	—	220	—	7,685	4,211	3,251	4,566	2,930
% familjeförsörjare	71.4j	74.7	91.5	93.4	80.81	92.8	—	—	90.9	—	84.0	89.0	90.0	86.3	87.4

de en del kommuner har statsbidraget till understödsverksamheten sänkts
till 10 procent på de grunder, för vilka kommissionen redogjorde i sin uti
1939 års medelsframställning åberopade underdåniga skrivelse av den 25
september 1936. Sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten att
under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamhet även i kommuner,
som på grand av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den
övervägande delen av kostnaderna för understödsverksamheten.

Med hänsyn till de svårigheter, en alltför stark reducering av statsbidraget
kunde tänkas medföra för åtskilliga kommuner, vilka visserligen under
de senast förflutna tolv månaderna rapporterat en avsevärt mindre arbetslöshet
än tidigare men åtminstone delvis till följd av omfattande arbetslöshet
under flera föregående år hade en svag ekonomisk ställning, har kommissionen
funnit sig böra vid fastställandet av statsbidraget för år 1939

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 103

taga hänsyn till dettas storlek under år 1938. På grund härav har i intet
fall lägre statsbidragsprocent fastställts för år 1939 än att skillnaden mellan
denna och procenttalet för år 1938 uppgått till högst 15. Vid sitt bestämmande
under hösten 1939 av statsbidragsprocenten för år 1940 har
kommissionen gått vidare på denna väg. Icke i något fall har fixerats lägre
bidragsprocent än den för år 1939 gällande.

Statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med mer än 50 % av kostnaderna
har för år 1939 beviljats 37 kommuner. I flertalet fall — i första
hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — har procentsatsen fastställts
av Kungl. Majit.

Den av kommissionen tillämpade s. k. löne- och understödsskalan, som
under 1938 reviderades i syfte att erhålla en rationellare avvägning mellan
understödssatserna för olika kategorier av understödstagare, har under året
icke undergått någon förändring.

I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1939 dagunderstöden till
2 kronor 95 öre, varav 1 krona 36 öre (46.1 %) utgjordes av statsbidrag.
Motsvarande genomsnittssiffror för år 1938 voro 3 kronor 5 öre resp. 1
krona 36 öre (42.0 %). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i
regel familjeförsörjare.

Tal). 34. Hy resi) j alp verksamhetens omfattning oktober 1938—september 1939.

Å r månad	Antal kommuner, som bedrivit hyresbjälp-verksamhet	Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp	Hjälpta med hyreshjälp i % av hela antalet dagunderstödda
Städer	Lands- bygd	Hela riket	Städer	Lands- bygd	Hela riket	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1938
Oktober......	_	4	4	—	185	185	—	46.3	46.3
November.....	3	6	9	508	362	870	62.0	48.3	55.5
December.....	7	6	13	1,076	504	1,580	60.1	39.3	50.1
1939
Januari......	13	12	25	1,560	813	2,373	53.1	32.9	43.2
Februari......	13	13	. 26	1,753	884	2,637	60.0	31.1	44.7
Mars.......	16	14	30	1,715	942	2,657	57.0	31.0	42.9
April.......	14	11	25	1,412	744	2,156	51.8	30.1	40.5
Maj........	10	9	19	769	416	1,185	45.1	23.2	32.8
Juni........	2	3	5	122	146	268	17.2	37.3	28.3
Juli ........	—	1	1	—	20	20	—	22.7	22.7
Augusti......	—	—	—	—	—	—	—	—	—
\| September.....	—	—	-	—	—	—	—	—	—

b. Hijreslijäl pverksamhet.

Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrivits under tiden oktober
1938—september 1939, framgår av tab. 3A. Redovisning lämnas i denna
även av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.
På grund av vissa redovisningssvårigheter för vederbörande kom -

104 Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1935—1939.

Månad		S t	ä d	e r		Landsbygd			Hel	a riket
1935	1936	1937	1938	193!)	1935	1936	1937	1938	1939	1935	1936	1987	1938	1939
Januari . .	3,482	3.352	2,904	2,933 2,427	2,477	1,447	529	364	626	5,959 4,799	3,433	3,297	3,053
Februari . .	3,187	4,010	2,456	3,269	2,418	1,947	1,383	663	311	540	5,134	5,393:3,119	3,580	2,958
Mars . . .	2,462	3,527	2,013	2,800	2,128	1,691	1,217	571	227	377	4,153	4,744	2,584	3,027	2,505
April . . .	2,071	3,309	1,938	2,430	1,670	1,659	1,041	437	205	353	3,730	4.350	2,375	2,635	2,023
Maj ....	1,563	1,965	1,953	1,964	881	1,312	601	299	136	246	2,875	2.566	2,252	2,100	1,127
Juni ....	1,313	1,596	1,712	1,724	717	630	232	142	83	122	1,943	1,828 1,854	1,807	839
Juli ....	1,303	1,361	1,512	1,731	714	328	208	118	76	62	1,631	1,569 1,630	1,807	776
Augusti . .	1,589	1,543	1,389	1,387	557	402	215	99	59	39	1,991	1,758 1,488	1,446	596
September .	1,960	1,829	1,567	1,335	720	382	279	152	80	63	2,342	2,10811,719	1,415	783
Oktober . .	3,055	2,342	2,017	1,244	714	714	325	222	135	120	3,769	2,667	2,239	1,379	834
November .	3,223	2,326	2,568	1,702	1,184	1,086	490	258	223	182	4,309	2,816	2,826	1.925	1,366
December .	2,967	2,917	2,695	2,127	1,469	1,472	524	369	484	219	4,439	3,411	3,064	2,611	1,688

muner lia därvid Stockholms stad och en landskommun ej kunnat medtagas.
I städerna har hyreshjälp, som ju i regel endast kan ifrågakomma för
aagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.0 % och i landskommunerna
till 32.3 % av de dagunderstödda mot 58.4 % resp. 38.6 % år 1938.

c. Kommunal understödsverksamliet.

Antalet genom kommunal understödverksamhet (sålunda utan statsbidrag)
hjälpta under åren 1935—1939 angives i tab. 35.

Största antalet kommunalt understödda rapporterades för januari 1939
och uppgick till 3,053, minsta antalet förelåg i augusti och utgjorde 596.
För år 1938 var högsta antalet 3,580 (februari) och lägsta 1,379 (oktober).

Den bristande känslighet för växlingarna i arbetslöshetsläget, som man
tidigare ansett sig kunna spåra i den kommunala understödsverksamhetens
omfattning, synes icke på samma sätt som förut ha gjort sig gällande under
1939, utan torde denna hjälpverksamhet ha anpassat sig tämligen nära
efter förskjutningarna i den rapporterade arbetslösheten. I

I tab. 36 lia sammanställts uppgifter angående understödslinjens omfattning.
Denna tabell inkluderar även antalet understödda personer, som erhållit
dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Understödslinjen har
under förra hälften av 1939 kommit att spela en något större roll inom hjälpverksamheten
än vad fallet var under motsvarande tid de två närmast föregående
åren, medan den sjunkit i betydelse under årets senare hälft.

ökningen i förra fallet har till stor del sin förklaring i arbetslöshetens
stegring vintern 1939 bland skogskommunerna och svårigheten för kommissionen
att särskilt under vintermånaderna ställa platser till förfogande
vid de dessutom starkt beskurna statliga reservarbetena. Nedgången i de
understöddas antal under årets senare hälft beror åter på såväl arbetsmarknadens
förbättring som det genom militärinkallelserna minskade antalet
hjälpsökande personer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 36. Understödslinjens omfattning åren 1030—1639.

105

Månad

Antal understödstagare1

1931 |

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1,383
2,807
3,422 !

16,740

21,481

25,003

43,110

52,909

58,135

60,604

58,254

57,430

17,849

19,350

17,999

11,824

14,131

13,823

5,497

6,130

5,849

4,752

4,996

4,707

6,254

7,090

7,204

4,093 i

4,006

2,772

26,452

23,476

15,640

56,791

44,701

37,271

45,041

31,605

20,846

13,503

5,038

497

10,104

3,181

567

3,606

1,506

140

3,282

1,418

858

5,970

2,505

566!

2,646

3,239

3,887

15,819

16,841

17,192

39,105

37,490

40,841

13,699
9,710
7,585;

774

509

381

—

267

313

353

321

26!

3,501

6,083

11,869

22,275

28,269

35,475

47,198

50,842

57,001

8,175

11,040

15,617

997

3,653

8,039

172

1,998

4,241

167

1,300

3,266

1,115

2,194

4,614

871!

1,842

2,960

4,498

3,849

4,037

7,292

8,063

7,047

20,213

21,385

19,381

13,087

13,011

9,745

5,959

5,134

4,153

4,799

5,393

4,744

3,433

3,119

2,584

3,297

3,580

3,027

3,053

2,958

2,505

2,924

1,851

3 1,394

5,163

4,948

5,064

15,622

12,722

10,165

8,006

5,186

3,699

3,730

2,875

1,943

4,350

2,566

1,828

2,375

2,252

1,854

2,635

2,100

1,807

2,023

1,127

839

3 1,348

3 1,365

1 1,477

4,510

4,799

5,159

9,493

9,819

9,445

2,890

2,633

2,600

1,631

1,991

2,342

1,569

1,758

2,108

1,630

1,488

1,719

1,807

1,446

1,415

776

596

783

8 2,540
8 3,852
0 6,045

5,897

7,688

10,238

8,746

11,012

14,079

2,618

4,135

5,443

3,769

4,309

4,439

2,667

2,816

3,441

2,239

2,826

3,064

1,379

1,925

2,611

834

1,366

1,688

3 5,881

4 6,656
8 7,459

24.032

29j544

32,050

63,323

74,294

77,516

73,691

71,265

67,175

23,808

24,484

22,152

16,623

19,524

18,567

8,930

9,249

8,433

8,049

8,576

7,734

9,307

10,048

9,709

1 7,017
9 5,857
0 4,166

31,615

28,424

20,704

72,413

57,423

47,436

53,047

36,791

24,545

17,233

7,913

2,440

14,454

5,747

2,395

5,981

3,758

1,994

5,917

3,518

2,665

7,993

3,632

1,405

3 3,994
8 4,604
1 5,364

20,329

21,640

22,351

48,598

47,309

50,286

16,589

12,343

10,185

2,405

2,500

2,723

1,614

1,791

2,108

1,63C

1,488

1,711

2,074

1,751

1,768

810

628

809

8 6,041
8 9,935
4 17,914

28,172

35,957

45,713

55,944

61,854

71,080

10,793

15,175

21,060

4,766

7,962

12,478

2,839

4,814

7,682

2,400

4,120

6,330

2,494
4,lii
7,225

1,705

3,208

4,648

6 4,142
9 2,932
5 7,074

22,055

6,323

28,378

47,116

13,507

60,623

28,300

6,088

34,388

7,382

3,523

10,905

5,010

3,170

8,180

2,288

2,385

4,670

2,40(

2,255

4,658

2,946

1,546

4,492

Dagunderstöd

Januari

Februari

Mars

April .
Maj . .
Juni . .

Juli . .
Augusti
September

Oktober .
November
December

Kommunalt understöd

Januari
Februari
Mars . .

April .

Maj . .

Juni

Juli . .

Augusti
September

Oktober .

November
December

Summa

Januari

Februari

Mars

April
Maj . .
Juni . .

Juli . .
Augusti
September

Oktober .
November
December

Årsmedeltal

Dagunderstöd. . . ■
Kommunalt understöd
Summa......

214

280

290

273

160

Kursdeltagare medräknade.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.

Den fortsatta minskningen av ungdomsarbetslösheten har medfört, att den
för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1939
bedrivits i mycket begränsad omfattning.

Hjälpatgärderna ha anordnats i huvudsak efter samma riktlinjer som under
de närmast föregående åren och sålunda under de tre huvudformerna
kursverksamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och statskommunala arbetsläger)
och ungdomsreservarbete (statliga och statskommunala ungdomsreservarbeten).

Under år 1939 ha 11 kurser pågått med sammanlagt 287 elevplatser. En av
dessa kurser, en verkstadsskolekurs för 60 deltagare, har med Kungl. Maj:ts
medgivande varit anordnad av arbetslöshetskommittén i Stockholm och avsetts
för omskolning av arbetslösa, huvudsakligen i åldrarna 25—40 år. Denna
kurs avslutades i maj 1939. Den har följts av en ny liknande kurs i omedelbar
anslutning till den föregående, vilken avsetts för 90 elever, varav hälften
skulle utgöras av från flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnd hänvisade
flyktingar. Övriga kurser, som pågått under 1939, angivas i nedanstående
tablå.

Kommun	Ämne	Kurstid i veckor	Antal deltagare
Stockholm ....	gassvetsning för rörmontörer	51/,	15
Dalby (Värml.) . .	allmänbildande	8	30
Gällivare.....	mekaniskt yrkesarbete	16	24
> .....	snickeri	13«/>	16
Hortlax.....	snickeri	7	36
Jukkasjärvi ....	elektrisk svetsning	10	24
Nedertorneå ....	träslöjd	5	11
» ....	>	5	11
Piteå lk .....	>	6	15
Statsbidrag beviljades	under år 1939 till kursledare- och lärarearvoden med

37,385 kronor och till undervisningsinventarier med 2,508 kronor 31 öre.
Statsverkets kostnader i samband med kursverksamheten för flyktingar i
Stockholm förskotteras för flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnds
räkning av arbetslöshetskommissionen. De fasta kostnaderna beräknas uppgå
till högst 39,345 kronor och de rörliga kostnaderna till högst kronor 1: 08
Per elevdag, vartill komma kostnaderna för arbetspremier.

Kursdeltagare erhålla under kurstiden dagunderstöd med statsbidrag. Till
deltagarna i de nyss nämnda av Stockholms stad anordnade verkstadsskolekursema
har därutöver efter av Kungl. Majit fastställda grunder utgått arbetspremier
samt — för familjeförsörjare — även hyreshjälp.

Vid ingången av 1939 pågingo 2 statliga arbetsläger nämligen Vännäs i
Västerbottens län och Strömbacka invid Piteå i Norrbottens län. Kommissionens
verksamhet vid Strömbacka, som innefattat utförande av vissa arbeten
för en av Norrbottens läns landsting beslutad verkstadsskola, överläts

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 1C

Tal). 37. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger oell arbetselever.

Statskommunala arbetsläger	S t a 11 i	ga arbetslag	e r
Antal läger	Antal elev- platser	Lägeranordnare		A n	tal		Vistelse-tid per elev i medeltal (veckor)
städer	lands- kom- muner	läger	elev- platser	elever	elev- dagar
24	870	12	9	21	925	1,513	93,625	9
13	400	5	1	27	1,600	3,621	356,798	14
7	258	4	—	23	1,330	1,830	146,217	11
7	116	2	—	10	540	720	62,873	12
1	30	1	_	4	295	286	51,993	25
1	30	1	—	2	185	309	47,461	22
1	30	1	—	1	75	—	—	—

Tid

(budgetär)

1933/1934 .

1934/1935 .

1935/1936 .

1936/1937 .

1937/1938 .

1938/1939 .

Pågående sl/i$ 1939

Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning

åren 1934-1939.

Månad	1934	1935	1936	1937	1938 11939	1934	1935	1936	1937	1938	1939
Antal kursdeltagare	Antal deltagare i frivillig arbetstjänst
Januari . . Februari . . Mars . . . April . . . Maj .... Juni .... Juli .... Augusti . . September . Oktober . . ! November . j December. .	4,091 5,077 4,378 2,836 1,900 1,400 1,163 988 777 1,099 1,141 1,295	1,720 1,900 2,083 1,672 716 248 176 109 121 190 317 354	598 826 882 812 287 102 45 33 30 30 30	57 75 41 16 16	27 11 15 46 48 47 48 49 47 48 48	48 129 200 123 64 37 34 32 26 29 31 30	445 560 510 800 955 827 986 1,047 993 960 1,052 193	1,222 1,369 1,306 1,186 1,025 683 576 396 335 351 466 318	482 538 630 489 452 320 261 219 217 240 277 237	250 243 244 214 206 207 196 200 198 192 181 184	204 206 162 158 158 155 151 162 168 175 178 166	175 196 191 195 205 137 87 81 83 97 104 24
\| Medeltal	2,179	801	306	17 \| 36	65	777 \| 769 \| 364 j 210 \| 170	132 1
Månad	Antal sysselsatta vid nngdomsreaervarbeten	Summa
; Januari . . j Februari . . 1 Mars .... April . . . Maj ... . Juni .... i Juli .... Augusti . . ! September . \| Oktober . . November December. . Medeltal	_ 34 29	69 68 57 63 45 16 64 90 177 217 237	339 397 373 331 293 229 205 153 142 156 206 174	195 181 146 76 56 18 20 23 29 47 78 29	51 47 41 16 30 22 18 20 20 59 61 30	60 62 62 24 36 31 31 32 33 39 \| 40 1	4,536 5,637 4,888 3,636 2,855 2,227 2,149 2,035 1,770 2,093 2,222 1,488	3,011 3,337 3,446 2,921 1,786 931 768 569 546 718 1,000 909	1,419 1,761 1,885 1,632 1,032 651 511 405 359 426 513 441	445 481 465 331 262 225 216 223 227 239 275 229	282 264 218 174 234 225 216 230 237 281 287 244	283 387 453 342 305 205 152 145 142 165 175 75
\| • \| 92 \| 250 \| 75	35 \| 89 \| 2,961	1,662	920	302 \| 241 \| 2!16

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

den 1 juli 1939 till landstinget. Vid Vännäs har sedan den 1 juli 1939 åt
Västerbottens läns landsting utförts vissa förberedande arbeten för en blivande
verkstadsskola. Teoretisk och praktisk yrkesutbildning har vid båda
dessa arbetsläger bedrivits bland annat i samband med anordnande av undervisningslokaler
och bostäder, avsedda under arbetslägertiden för arbetseleverna
och för tiden därefter för eleverna i de blivande verkstadsskolorna.

Ett statskommunalt arbetsläger med 30 elevplatser har under 1939 varit
anordnat av arbetslöshetskommittén i Göteborg såsom öppet arbetsläger,

d. v. s. arbetseleverna ha bott i sina hem och verksamhetens tyngdpunkt varit
lagd på yrkesutbildning för mekaniker. Till kostnaderna för detta läger utanordnades
under året statsbidrag med inalles 13,723 kronor 89 öre, varav
till ledare och lärarelöner 10,000 kronor samt till arbetskläder åt eleverna,
arbets- och undervisningsmateriel och arbetspremier sammanlagt 3,723 kronor
89 öre.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses av tab. 37. Antalet
deltagare har under år 1939 varit jämförelsevis ringa, särskilt mot slutet
av året, då på grund av speciella förhållanden det enda ännu pågående statliga
arbetslägret var tillfälligt nedlagt.

Under 1939 ha 3 statliga ungdomsreservarbeten bedrivits. Vid två av
dessa, belägna inom Råneå kommun i Norrbottens län och avslutade under
året, har lämnats utbildning i skogsarbete. Det tredje, vilket som arbetsobjekt
haft anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby i Västerbottens
län, pågår alltjämt och beräknas kunna avslutas under första halvåret 1940.

I tab. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
ungdomshjälpens omfattning under åren 1934—1939.

4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.

En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren
1930 1939 lämnas i tab. 39. Totalantalet av stat och kommun hjälpta har

sjunkit från 64.7 % år 1938 till 57.2 % år 1939. Arbetslinjen har för samma
jämförelseår gått tillbaka från 32.0 % till 26.7 % och understödslinjen från
30.9 % till 28.9 %. Ungdomshjälpen slutligen har haft ytterligare minskad
omfattning (1.8 °/o resp. 1.6 %).

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen utgjordes vid
utgången av december 1939 av inalles 213 befattningshavare, av vilka 64 vörö
anställda vid kommissionens centrala kansli och 149 vid arbetsplatserna och
arbetslägren. Motsvarande antal vid utgången av 1938 voro resp. 257, 72
och 185.

Besvärsnämnden för reservarbetslöner har under år 1939 till prövning upptagit
och efter inhämtande av yttrande från kommissionen avgjort två ärenden,
avseende reservarbetslöner. I det ena av dessa ärenden har nämnden
med hänsyn till av kommissionen efter klagomålens ingivande beslutad höjning
av reservarbetslönen lämnat klagomålen utan åtgärd. I det andra

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1939.

109

	Antal	i j ä 1 p t a	Hjälpta i % av hjälpsökande
År månad	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Ung- doms- hjälpen1	Summa	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Ung- doms- hjälpen1	Summa
Årsmedeltal 1930 ...........	4,065	1,615		5,680	29.6	11.8		41.4
1931...........	13,817	7,074	—	20,891	29.7	15.2	—	44.9
1932 ...........	31,539	28,378	—	59,917	27.7	24.9	—	52.6
1933 ...........	44,494	60,623	—	105,117	27.1	37.0	—	64.1
1934 ...........	44,208	32,196	2,993	79,397	38.5	28.1	2.6	69.2
1935 ...........	29,781	10,112	1,740	41,633	48.4	16.4	2.8	67.6
1936 ...........	16,065	7,880	961	24,906	45.1	22.1	2.7	69.9
1937 ...........	7,829	4,653	318	12,800	43.0	25.6	1.7	70.3
1938 ...........	4,776	4,622	264	9,662	32.0	30.9	1.8	64.7
1939 ...........	4,101	4,430	252	8,783	26.7	28.9	1.6	57.2
1939 Januari.........	5,869	9.259	319	15,447	21.3	33.6	1.2	56.1
Februari.........	6,744	9,943	424	17,111	24.9	36.7	1.6	63.2
Mara...........	6,334	9,533	502	16,369	25.0	37.7	2.0	64.7
April..........	4,830	7,870	369	13,069	21.2	34.5	1.6	57.3
Maj........... Juni...........	4,066	3,568	320	7,954	26.6	23.3	2.1	52.0
4,014	1,368	214	5,596	40.5	13.8	2.1	56.4
Juli..........	3,222	776	153	4,151	48.6	11.7	2.3	62.6
Augusti.........	2,884	596	146	3,626	47.5	9.8	2.4	59.7
September........	2,634	783	143	3,560	37.3	11.1	2.0	50.4
Oktober.........	2,712	1,676	178	4,566	27.6	17.0	1.8	46.4
November........	3.047	3,177	176	6,400	22.6	23.5	1.3	47.4
! December.........	2,855	4,618	76	7,549	21.5	34.8	0.6	56.9

ärendet fann nämnden en höjning av reservarbetslönen från 5 kronor 20 öre
till 5 kronor 60 öre per dag böra ske.

Någon allmän lönerevision har icke verkställts under året men väl enstaka
jämkningar företagits, där så prövats erforderligt med hänsyn till förebragta
utredningar rörande löneläget för vissa orter. För ett antal sådana, varest
hjälpverksamhet ej bedrevs vid tiden för lönerevisionen den 1 juli 1938, har
erforderlig reservarbetslön fastställts.

Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

lil. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.

I siri underdåniga skrivelse den 1 november 1939 redogjorde kommissionen
för det dåvarande arbetslöshetsläget och sina synpunkter på hjälpprogrammet
för återstoden av innevarande budgetår. På grund av att förhållandena
på arbetsmarknaden gestaltat sig fördelaktigare än som kunnat beräknas
vid den tidpunkt, då kommissionen i februari 1939 anmälde medelsbehovet
för budgetåret 1939/1940, fann sig kommissionen böra föreslå vissa
modifikationer såväl beträffande arbetsplanen som kostnadsberäkningen för
det nu löpande budgetåret. Alldenstund riksdagen anvisat mindre belopp
för hjälpverksamheten än vad som svarade mot vad kommissionen ursprungligen
ifrågasatt, erfordras likväl ett förstärkningsanslag å 2,600,000 kronor
för ett fullföljande av det enligt framställningen den 1 november 1939 reviderade
hjälpprogrammet. I samma skrivelse framhöll kommissionen även
vikten av att åtgärder vidtoges, syftande till ett färdigställande av de statliga
reservarbetena i något snabbare takt än som tidigare planerats. I anslutning
härtill uttalade kommissionen, att medel, som avsatts för utvidgning av pågående
beredskapsarbeten eller för igångsättande av nya sådana arbeten,
borde få i viss utsträckning disponeras för ett snabbare färdigställande av
en del statliga reservarbeten. Detta skulle möjliggöras genom alt vissa sådana
arbeten bedreves med specialarbetare, anställda på öppna marknadens
villkor och med arbetskraft för dessa arbeten, utvald bland sådana hjälpsökande
arbetslösa, vilka, för den händelse den tilltänkta anordningen icke
komme till stånd, avsåges att beredas hjälp genom fortsatta eller utvidgade
beredskapsarbeten. För sagda ändamål beräknade kommissionen ett belopp
av 1,400,000 kronor.

Såväl den allmänpolitiska situationen som utvecklingen på arbetsmarknaden
ha så djupgående förändrats, sedan kommissionen gjorde sin framställning
den 1 november 1939 — vilken sedermera kompletterats genom underdåniga
skrivelsen den 8 sistlidne december — att kommissionen icke längre
anser sig kunna på väsentliga punkter vidhålla sin förut angivna uppfattning
rörande hjälpverksamhetens bedrivande under återstoden av innevarande
budgetår.

Det utrikespolitiska läget nödvändiggör nämligen åtgärder, som kräva ett
sorgfälligt utnyttjande av all användbar arbetskraft. Vidare ha förhållandena
på arbetsmarknaden, sådana dessa avspegla sig i uppgifterna örn antalet
hjälpsökande arbetslösa i landet, under de senaste månaderna gestaltat
sig i den riktningen, att en viss nedskärning av hjälpverksamheten helt visst
kan genomföras utan några socialt menliga verkningar. Det anmärkningsvärda
förhållandet har nämligen inträffat, att det för januari 1940 rapporterade
antalet hjälpsökande arbetslösa (i runt tal 13,900), utvisar den lägsta
siffra för samma månad, som över huvud varit att inregistrera under hela den
tid, rapporter örn arbetslöshetsförhållandena inom landets kommuner av kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

lil

missionen avgivits till chefen för socialdepartementet (d. v. s. från år 1921).
Samtidigt har på flera arbetsområden yppat sig en stark efterfrågan på arbetskraft.
Det är följaktligen icke knapphet på arbetstillfällen utan en allt
mera kännbar brist på fullgod och yrkesutbildad arbetskraft, som utgör det
problem, vilket under den närmaste tiden framför alla andra kommer att stå
i förgrunden beträffande den svenska arbetsmarknaden. Att under sådana
omständigheter fullfölja det hjälpprogram för återstoden av löpande budgetår,
som kommissionen tidigare och från andra utgångspunkter skisserat,
kan rimligen icke komma ifråga. Endast i synnerligen starkt motiverade undantagsfall
kan avgörande hänsyn tagas till sådana synpunkter, som bruka
under normala förhållanden vara vägledande för kommissionen vid utförandet
av olika arbetsföretag. Kommissionen bar för det här antydda syftets
uppnående underkastat de i dess regi bedrivna arbetena en närmare
granskning.

Vad härvid först angår de färdigställmngsarbeten, som utföras med automobilskattemedel
på den öppna marknadens villkor och som beräknats kunna
färdigställas före den 1 juli 1940, utgöras dessa av sådana arbetsföretag,
som numera antingen äro färdiga eller i det närmaste blivit slutförda och
för vilkas fullbordande varken nämnvärda belopp eller arbetarkontingenter
av någon betydelse behöva komma i fråga. Kommissionen räknar fördenskull
med att under den närmaste framtiden kunna utan olägenhet ur arbetsmarknadssynpunkt
färdigställa praktiskt taget alla dessa arbeten.

Vidkommande åter de färdigställningsarbeten, som beräknats ej hinna bli
fullbordade förrän vid olika tidpunkter efter den 1 juli 1940, avser kommissionen
att vidtaga sådana inskränkningar i det nuvarande arbetsprogrammet,
att endast sådana företag i fortsättningen komma att bedrivas, som
äro av den angelägenhetsgrad även ur försvarets synpunkt, att de måste
snarast möjligt färdigställas.

I avsikt att åstadkomma en begränsning av de pågående statliga reservarbetena
har kommissionen graderat dem företrädesvis ur synpunkten av deras
militära betydelse.

Till en första grupp har därvid räknats ett antal företag, vilkas utförande
ansetts vara ur försvarssynpunkt av synnerlig vikt eller som eljest äro i
det närmaste helt färdigställda. En andra grupp omfattar några arbeten,
av vilka en del icke direkt tjänar ett militärt ändamål men anses ha betydelse
med hänsyn till den allmänna folkförsörjningen i krigstid, en annan
del åter utgöres av sådana företag, å vilka arbetena fortskridit så långt, att
de kunna medelst ianspråktagande allenast av relativt ringa medel och obetydliga
arbetsstyrkor komma till förhållandevis stor nytta ur trafiksynpunkt.

Slutligen har i en tredje grupp sammanförts ett 20-tal arbeten, som kommissionen
ämnar efter hand under den närmaste tiden belt nedlägga, enär
de icke ansetts böra i nuvarande situation utföras.

Den arbetskraft, som på sådant sätt kommer att frigöras, blir följaktligen
disponibel för arbeten av större angelägenhetsgrad.

Beträffande återigen den arbetskraft, som kommer att kvarbliva vid de

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

statliga reservarbetena resp. dit nyhänvisas, timar kommissionen även i fortsättningen
sörja för att inga sådana arbetslösa bliva där sysselsatta, som
kunna bättre utnyttjas till fromma för försvaret eller folkförsörjningen, i senare
fallet främst genom anställning i skogs- och jordbruksarbete. De kommuner,
som bedriva statskommunala reservarbeten, komma att av komissionen
erhålla direktiv av samma innebörd.

Då Kungl. Majit genom beslut den 16 februari 1940 ställt till kommissionens
förfogande 2.4 milj. kronor eller viss del av det belopp, som av densamma
äskades i framställningen av den 1 november 1939, disponerar kommissionen
följaktligen över en väsentlig del av de medel, som erfordras för
realiserandet av det i nyssnämnda framställning utstakade hjälpprogrammet.
Genomföras emellertid de här uppdragna riktlinjerna för verksamhetens begränsning,
kunna de till förfogande stående medlen beräknas i stort sett förslå
för återstoden av budgetåret. Då vidare senast anvisade belopp avdelats
av det anslag, som 1939 års urtima riksdag beviljat för särskilda arbetslöshetsåtgärder,
och antagas kan, att jämväl eventuellt ytterligare behövliga
medel skola tagas från nämnda anslag, anser sig kommissionen sakna anledning
att f. n. påkalla Kungl. Maj :ts medverkan för anvisande genom riksdagens
försorg av ytterligare anslag för bedrivande av hjälpverksamhet för
de arbetslösa under innevarande budgetår.

IV. Medelsbehovet för budgetåret 1940 1941.

Kommissionen har i underdånig skrivelse den 8 december 1939 överlämnat
en preliminär framställning angående medelsbehovet för hjälpverksamheten
under budgetåret 1940/1941, i vilken kommissionen utgick från att
denna verksamhet skulle även under nästkommande budgetår bedrivas efter
i huvudsak oförändrade grunder. Med hänsyn till vanskligheten att vid tidpunkten
för framställningens avgivande bedöma den framtida utvecklingen,
verkställdes endast en approximativ uppskattning av medelsbehovet. Kommissionen
räknade emellertid med en något försämrad arbetsmarknadssituation
och ett härav framkallat ökat hjälpbehov under budgetåret. Kommissionen
tillåter sig nu att här nedan återgiva den i sagda framställning intagna
redogörelsen för hjälpprogrammets utformning. I.

I. Statliga reservarbeten.

Vid ingången av budgetåret 1940/1941 skulle, på sätt kommissionen redan
angivit i sin underdåniga framställning den 1 november 1939 angående medelsbehovet
för budgetåret 1939/1940, ett 50-tal arbetsobjekt stå till förfogande
såsom reservarbeten inklusive de 7 arbeten, som helt eller delvis tillhöra
den s. k. arbetsreserven. Även vid ett bifall till i nyss nämnda skrivelse
framlagda förslag om anvisande av kronor 1,400,000 för möjliggörande av
ett snabbare slutförande genom hänvisade specialarbetare av vissa reservarbeten,
skulle ovan angivna antal arbetsobjekt vara oförändrat disponibelt

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga Å)

den 1 juli 1940. Arbetenas art medgiver en icke obetydlig ansvällning av
antalet sysselsatta under den blidare årstiden. Däremot måste arbetsstyrkan
väsentligen nedbringas under den kallare årstiden. Man måste följaktligen
räkna nied betydande skiftningar i de sysselsattas antal under olika tider av
året. Beaktas bör vidare, att de resterande arbetenas koncentration till de
sydligaste delarna av landet försvårar deras socialt ändamålsenliga utnyttjande,
eftersom särskilt arbetslösa familjeförsörjare från nordligare belägna
delar av landet icke böra rimligen dit hänvisas i någon större omfattning.

Kommissionen anser, att i genomsnitt cirka 1,800 man (inklusive specialarbetare)
böra nästa budgetår beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten
bl. a. för att undvika en alltför stark utvidgning av understödsverksamheten.
Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande arbetenas geografiska
belägenhet, förslår likväl icke det nyssnämnda 50-talet arbetsplatser för
sysselsättande av en arbetsstyrka av den angivnas genomsnittliga storlek. För
hjälpverksamhetens behöriga fullgörande lär det därför bliva ofrånkomligt,
att kommissionen i god tid träffar förberedande åtgärder för anskaffande av
lämpliga nya arbetsobjekt. Kommissionen har för avsikt att i den huvudframställning
rörande medelsbehovet, som den ärnar ingiva till Kungl. Majit
under loppet av nästa års första kvartal, närmare ingå på denna fråga.

Med denna utgångspunkt sålunda, att vid statliga reservarbeten skola komma
att sysselsättas i genomsnitt 1,800 man — därvid kostnaden i medeltal
per under ett år sysselsatt arbetare (»årsverke») beräknas till 3,600 kronor
— skulle för statliga reservarbeten under budgetåret 1940/1941 erfordras
..............................................kronor 6,480,000

Dessutom torde möjlighet böra beredas kommissionen att kunna fullfölja
färdigställandet av de arbetsobjekt, som redan tidigare överförts till öppna
marknadsarbeten och vilkas slutförande betingas av såväl ekonomiska som
trafiktekniska hänsyn. Till denna verksamhet, vilken sålunda faller utanför
det egentliga hjälpprogrammet, beräknar kommissionen ett belopp
................................................... kronor 1,500,000

I inkomster i form av ersättningar från uppdragsgivare m. m. till olika
statliga reservarbeten torde under kommande budgetår icke kunna påräknas
ett större belopp än omkring 300,000 kronor. II.

II. Statskoinmuncila reservarbeten.

Därest arbetsmarknaden kommer att försämras, torde man hava att emotse,
att kommunerna skola —• även örn kommunala beredskapsarbeten i ökad
utsträckning ställas till förfogande — i vidgad omfattning hos kommissionen
påkalla statsbidrag till utförande av statskommunala reservarbeten. Kommissionen
anser sig icke kunna uppskatta sysselsättningssiffran vid dessa reservarbeten
till lägre än 800. Då statens kostnader härför torde utgöra cirka
1,500 kronor per man och år, skulle sålunda nästa budgetårs kostnader för
arbeten av detta slag uppgå till kronor 1,200,000.

Då i vissa fall av redovisningstekniska skäl utbetalningar komma att verkställas
först efter utgången av det budgetår, varunder arbeten utförts, måste
även under nästa budgetår en viss s. k. eftersläpning tagas med i beräkningarna.
För nästa budgetår uppskattar kommissionen preliminärt detta belopp
till kronor 750,000.

För statskommunala reservarbeten beräknas följaktligen under bud -

getåret ............................................. kronor 1,950,000

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 236. 8

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

lil- Kontantunderstödsverkscimhet och ungdomshjälp.

Då anledning föreligger antaga, att ett sådant företrädesvis säsongmässigt
stegrat hjälpbehov skall göra sig gällande under nästa budgetår, som lämpligen
måtte tillgodoses medelst anlitande av understödslinjen, torde förtänksamheten
motivera en beräkning av antalet personer, som i genomsnitt under
budgetåret böra hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, till
minst 6,000. Kostnaden härför upptages till..............kronor 4,000,000

IV. Arkivarbeten.

Kommissionen, vilken i sin kommande huvudframställning rörande medelsbehovet
för nästa budgetar torde få anledning att närmare framlägga sina
synpunkter på förevarande hjälpform, anser sig för närvarande böra räkna
med en sysselsättning i dessa arbeten för cirka 200 personer, vartill beräknas
................................................. kronor 450,000

V. Sammanfattning.

I anslutning till vad ovan anförts skulle under budgetåret 1940/1941 arbetslöshetshjälp
böra beredas åt i medeltal tillhopa 8,800 arbetslösa enligt nedanstående
sammanställning.

Hjälpform	Antal arbetslösa, som avses att	Beräknad
hjälpas i genom-	kostnad
	snitt under	kronor
Statligt reservarbete ............	budgetåret	6,480,000
Statskommunalt reservarbete ____		1,950,000
Kontantundcrstödsverksamhet och	ungdomshjälp ____ 6,000	4,000,000
Arkivarbete ..................		450,000
	Samma 8,S00	12,880,000

Fran förenämnda belopp skulle emellertid avgå i det föregående angivna
ersättningar från uppdragsgivare m. m„ beräknade till 300,000 kronor. För
hjälpverksamheten torde sålunda böra beräknas en kostnad av kronor
12,580,000, vilket belopp här avrundas till..............kronor 12,600,000

Till får dig ställning sorbet en på öppna marknadens villkor utanför det
egentliga hjälpprogrammct beräknas .................. kronor 1,500.000

VI. Arbetslöshetskommissionens centrala förvaltning.

Då kostnaderna för den för närvarande, i görligaste omfattning nedskurna
förvaltningsapparaten under löpande budgetår icke lära komma att understiga
cirka 420,000 kronor, torde med hänsyn till hjälpverksamhetens beräknade
relativa utvidgning under nästa budgetår för ändamålet böra upptagas
ett belopp av..........................................kronor 425.000

Sedan kommissionen avlät sin underdåniga skrivelse den 8 sistlidne december
ha, såsom redan i det föregående erinrats, förhållandena utvecklat sig
därhän, att det numera möter än större svårigheter än då såväl att bedöma 1

1 Inklusive icke-hänvisade specialarbetare.

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

medelsbehovet som att utforma ett någorlunda stabilt hjälpprogram för nästa
budgetår. Med hänsyn till det ovissa läget har Kungl. Maj:t jämväl ansett
sig böra i årets statsverksproposition beräkna ett lägre belopp för hjälpverksamheten
än kommissionen ifrågasatte, nämligen 8 miljoner kronor till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. under budgetåret 1940/1941
förutom 350,000 kronor till administrationskostnader. Med anledning härav
har kommissionen överslagsvis undersökt möjligheten att inom ramen av
förstnämnda belopp beräkna hur en så beskuren hjälpverksamhet borde anordnas.
Under förutsättning att nu rådande gynnsamma arbetslöshetsförhållanden
i stort sett komma att bestå, och därest samma principer beträffande
hjälpverksamheten tillämpas, som i det föregående förordats för återstoden
av nu löpande budgetår, har det synts kommissionen möjligt att med i statsverkspropositionen
beräknat anslag under nästkommande budgetår upprätthålla
hjälpverksamhet för arbetslösa i en omfattning, som kan anses behövlig,
därest arbetslösheten icke erhåller större dimensioner än för närvarande.
Kommissionen har då utgått ifrån att inalles endast omkring 5,000
personer i stället för tidigare beräknade 8,800 skola genomsnittligen behöva
bispringas med av kommissionen subventionerade åtgärder. På reservarbetslinjen
skulle härvid hjälp komma cirka 1,700 personer tillgodo mot 2,600
enligt tidigare beräkning, och hjälp medelst dagunderstöd skulle utgivas
till 3,000 personer i stället för till beräknade 6,000.

Om emellertid såsom en följd av en i detta nu oförutsebar händelseutveckling
dessa beräkningar befinnas icke hållbara, utgår kommissionen från
att Kungl. Maj:t skall komma att ställa ytterligare erforderliga belopp till
förfogande.

Vad angår beloppet för hjälpverksamhetens administration synes knappast
möjligt att detta skall kunna hållas inom ramen av vad Kungl. Majit beräknat.
Summan torde därför böra höjas från 350,000 till 400,000 kronor.

I den kungl, kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning,
som utfärdats den 15 juni 1939, föreskrives i 2 §, att högst 50 % må utgå i
bidrag till beräknad kostnad för anläggning av enskilda vägar. Då det synes
ändamålsenligt, att statsbidrag från olika statsmyndigheter utgår med samma
procentsats, anser sig kommissionen böra anmäla, att den har för avsikt att
bevilja statsbidrag med 50 °/o av totalkostnaden, därest fråga uppkommer
örn bidrag till statskommunalt reservarbete, avseende enskild väg av det
slag, som omförmäles i sagda kungörelse.

Såsom bilagor till denna framställning fogas:
uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden (bil. 1);
de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län (bil. 2);
de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning på län och vissa städer
(bil. 3);

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden
1I7 1938—80/„ 1939 (bil. 4);

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden
Vt—31/12 1939 (bil. 5);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt 1938
—30/6 1939 (bil. 6);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vr—31/12
1939 (bil. 7);

översikt över statens arbetslöshetskommissions ekonomiska ställning den
30 juni 1939 (bil. 8);

de arbetslösas fördelning på åldersgrupper och hjälpformer den 30 november
1939 (bil. 9).

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen äska

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1940/1941 ett förslagsanslag av ............ kr. 400,000

dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. för samma budgetår ett reservationsanslag

av .......................................... » 8,000,000

dels till arbeten utanför det egentliga hjålpprogram met

ett anslag av.............................. » 1,000,000.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit, förutom undertecknad
Thomson, ordförande, ledamöterna Valsinger, Hagman, Brodén och Larsson.

Stockholm den 26 februari 1940.

Underdånigst

På Statens arbetslöshetskommissionens vägnar:

A. THOMSON.

G. H. Nordström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

117

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöslietsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetslöslictskommission för den 31 december 1938 oell deli 31 december 1939.

A. Länsvis.

		Antal rappor- terande kommuner	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Län	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- mål- pen
	Vi 1939	S1/l2 1938	51/l2 1939	31/l2 1938	3I/13 1939	S1/l2 11)38	S1/l2 1939	S1/l2 1939	stöds- linjen
Stockkolms stad .	570,771	1	1	1,180	1,090	0.2	0.2	944	287	627	30
Stockholms . . .	77,429	9	8	222	219	0.2	0.3	137	40	97	—
Uppsala ....	56,162	5	4	324	179	0.6	0.3	101	97	3	1
Södermanlands .	62,182	3	3	171	146	0.2	0.2	75	75-	—	—
Östergötlands . .	119,152	5	4	550	444	0.4	0.4	347	22	325	—
Jönköpings . . .	85,193	9	8	305	208	0.4	0.2	140	139	1	—
Kronobergs . . .	33,079	7	6	193	192	0.6	0.6	44	36	8	—
Kalmar ....	57,457	10	8	760	405	1.3	0.7	147	136	11	—
Gotlands ....	11,822	1	1	150	18	1.1	0.2	9	9	—	—
Blekinge ....	125,713	28	26	884	595	0.7	0.5	258	257	1	—
Kristianstads . .	43,384	8	7	116	184	0.3	0.4	95	95	—	—
Malmö stad . . Malmöhus län i	151,247	1	1	952	815	0.6	0.5	690	13	677	—
övrigt ....	156,974	11	9	1,247	626	0.8	0.4	383	77	306	—
Hallands ....	54,844	8	8	387	203	0.7	0.4	130	128	2	—
Göteborgs stad . Göteborgs och Bo-	275,753	1	1	1,180	1,124	0.4	0.4	811	90	697	24
hus län i övrigt	117,928	33	33	1,274	1,221	1.1	1.0	665	281	384	—
Alvsborgs . . .	103,234	11	10	357	247	0.3	0.2	78	48	30	—
Skaraborgs . . .	56,677	9	4	227	54	0.4	0.1	18	16	2	—
Värmlands . . .	147,325	18	17	1,199	541	1.0	0.4	181	132	49	—
Örebro.....	93,850	6	5	290	270	0.3	0.3	49	49	—	—
Västmanlands . .	56,282	4	3	54	53	0.1	0.1	—	—	—	—
Kopparbergs . .	53,401	4	6	165	152	0.3	0.3	69	69	—	—
Gävleborgs . . .	99,540	9	11	680	570	0.8	0.6	341	84	257	—
Västernorrlands .	232,926	46	44	5.388 2,071	2.5	0.9	1,312	400	908	4
Jämtlands . . .	30,527	2	•5	99 137	0.4	0.4	37	37	—	—
Västerbottens . .	111,111	10	12	697 327	0.8	0.3	88	75	5	8
Norrbottens . . .	174,801	18	20	1 3,048 1,177	1.9	0.7	400	163	228	9
Hela riket	3,158,764	277	265	22,099 1.3,208	j 0.7	0.4	7.549	2,855	4,618	76

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

B. Kommunvis.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande månad.

Kom m u n	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i % av invånar-	Antal		Dåra	V
antal	antalet	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung-doms-hj al-pen
	''/i 1931)	31/l2 mas	i S1/l2 1939	3 V12 1938	31/.a 1939	31/l2 1939	stöds- linjen
Stockholms stad......	570,771	1,180	1,090	0.2	0.2	944	287	627	30
Stockholms län.
Norrtälje.........	5,072	38	39	0.8	0.8	O	3
Sundbyberg........	9,934	24	20	0.3	0.2	15		15
Vaxholm.........	2,728	9	*	0.3	—		—		—
Forsmark.........	690	_	7		1.0
Harg...........	2,048	24	6	1.1	0.3	_
Häverö..........	5,232	5	1	0.1	0.0	_	_
Sollentuna........	12,994	9	14	0.1	0.1	12	3	9
Solna...........	24,148	88	114	0.4	0.5	89	33	56	_
Spånga ..........	11,457	10	18	0.1	0.2	18	1	17
Österåker.........	3,126	15	*	t 0.5	—				—
Summa	77,429	222	219	0.2	0.3	137	40	97	—
Uppsala län.
Uppsala..........	37,012	229	149	j 0.6	0.4	83	82	—	1
Bondkyrka ........	5,449	*	7	_	0.1	4	4
Gamla Uppsala.....	2,085	9	14	0.4	0.7	9	6	3
Skäfthammar......	1,374	18	*	1.8	_
Söderfors........	1,806	27	*	1.6	_
Älvkarleby........	8,436	41	9	0.5	0.1	5	5	—	—
Summa	56,162	324	179	0.6	0.3	101	97	3	1
Södermanlands län.
Eskilstuna........	38,881	81	54	0.2	0.1	44	44
Katrineholm.....	10,445	42	18	0.4	0.2	15	15
Nyköping.........	12,856	48	74	0.4	0.6	16	16	—	—
Summa	62,182	171	146	0.2	0.2	75	75	—	—
Ostergötlands län.
Linköping........	35,234	152	107	0.4	0.3	84	2	82
Mjölby........	6,048	20	21	0.3	0.3	20	20		_
Norrköping......	69,434	351	297	0.5	0.4	243		243	—
Ekeby ....	4,055	6	*	0.1
Kvillinge.......	4,381	21	19	0.5	0.4 i	—	—	—	—
Summa	119,152	550	444	0.4	0.4	347	22	325	—
Jönköpings län.
Eksjö.....	7,114	12	9	0.2	0.1	_
Huskvarna........	9,152	32	10	0.4	0.1	_
Jönköping.......	35,008	100	50	0.3	0.1	44	44	_	_
Nässjö.........	9,917	35	39	0.4	0.4	36	36	_	_
Tranås......	7,312	38	31	0.5	0.4	31	31	_	_
Vetlanda.........	4,109	22	*	0.5	—		—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

119

K o m m a n	Invånar- antal 7i 1939	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal hjälpta S1/l9 1939	Därav
arbets-] 6njen	under- stöds- linjen	ung- doms- mål- pen
31/l2 1938	S1/l2 1939	S1/l2 1938	81/h 1939
Barnarp..........	3,420	14	_	0.4	_	_	_	_	_
Norra Solberga......	2,347	39	24	1.7	1.0	1	1	—	—
Rydaholm.........	3,291	*	42	—	1.3	27	27	—	—
Säby...........	3,523	13	3	0.4	0.1	1	—	1	—
Summa	85,193	305	208	0.4	0.2	140	139	1	—
Kronobergs län.
Ljungby .........	5,237	*	30	—	0.6	30	22	8	—
Växjö...........	9,954	76	99	0.8	1.0	—	—	—	—
Ekeberga.........	1,715	27	7	1.6	0.4	—	—	—	—
Hovmantorp........	1,894	33	—	0.8	—	—	—	—	—
Markaryds ik.......	3,364	7	*	0.2	—	—	—	—	—
Stenbrohult........	2,631	*	6	—	0.2	4	4	—	—
Tingsås..........	2,054	13	*	0.6	—	—	—	—	—
Åseda..........	3,448	11	25	0.3	0.7	10	10	—	—
Älmhults kpg.......	2,782	26	25	1.0	0.9	—	—	—	—
Summa	33,079	193	192	0.6	0.6	44	36	8	—
Kalmar län.
Kalmar..........	21,124	216	165	1.0	0.8	86	86	—	—
Oskarshamn........	8,647	167	36	1.9	0.4	12	12	—	—
Västervik.........	12,860	94	110	0.7	0.9	25	25	—	—
- Döderhult.........	5,171	117	23	2.2	0.4	13	13	—	—
Mönsterås kpg.......	1,566	26	14	1.6	0.9	—	—	—	—
Mönsterås lk.......	2,559	55	24	2.1	0.9	—	—	—	—
Mörbylånga kpg......	578	8	—	1.4	—	—	—	—	—
Mörbylånga lk......	982	22	17	2.2	1.7	—	—	—	—
Södra Möckleby......	1,483	36	16	2.4	1.1	11	—	11	—
Västra Ed........	2,487	19	*	0.8	—	—	—	—	—
Summa	57,457	760	405	1.3	0.7	147	136	11	—
Gotlands län.
Visby...........	11,822	150	18	1.1	0.2	9	9	—	—
Blekinge län.
Karlshamn........	10,127	*	43	—	0.4	18	18	—	—
Karlskrona........	27,849	174	96	0.6	0.3	29	29	—	—
Ronneby .........	6,007	49	3	0.8	0.0	—	—	—	—
Sölvesborg ........	4,014	31	12	0.8	0.3	3	3	--	—
Åsarum..........	7,256	74	58	1.0	0.8	44	44	—	—
Aspö...........	933	25	12	2.7	1.8	5	5	—	—
Angerum.........	3,510	*	5	—	0.1	—	—	—	—
Bräkne-Hoby.......	4.726	15	4	0.3	0.1		2	—	—
Eringsboda........	2,004	30	8		0.4	4	4	—	—
Fridlevstad........	2,607	12	—	0.5	—	—	—	—	—
Gammalstorp.......	2,003	4	*	0.2	—	—	—	—	—
Hasslö..........	1,507	53	62	3.5	4.1	21	21	—	—
Hällaryd.........	2,640	26	12	1.0	0.5	12	12	—	—
Jämjö ..........	2,639	14	7	0.5	0.3	1	1	—	—
Jämshög.........	6,148	17	16	0.8	0.3	9	8	1	—
Kyrkhult.........	4,385	11	—	0.2	—	! —	—	—	—

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	j Antal hjälp-sökande i % av invånar-	Antal	Därav
Kommun	antal	! antalet	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung-! doms-käl-pen
	Vi 1939	S1/l2 1938	S1/l2 1939	S1/l2 1938	1 S,/l3 1939	31m 1939	stöds- linjen
Listerby..........	1,921	38	41	2.0	2.1	3	3
Lösen..........	2,812	18	6	0.7	0.2	4	4
Mjällby.........	5,694	21	_	0.4
Mörrum.........	4,195	43	28	1.0	0.7	12	12
Nättraby.........	2,307	13	13	0.6	0.6	10	10
Ramdala........	2,446	24	16	1.0	0.7	12	12
Rödeby..........	3,854	j 23	13	0.6	0.3	4	4
Sillhövda.........	2,075	11	10	0.5	0.5	3	3	_
Sturkö ..........	1,883	66	26	3.4	1.4	13	13	_
Tjurkö ..........	428	9	_	1.9	_
Torhamn.........	2,534	*	21	_	0.8	2	2	_
Tviug...........	2,747	1 13	5	0.5	0.2	5	5	_
Ysane .........	1,162	! 26	1	2.2	0.1			_
Åryd...........	2,034	31	67	1.5	3.3	42	42
Oljehult..........	1,266	13	10	1.0	0.8			—	—
Summa	125,713	8S4	595	0.7	0.5	258	257	1	_
Kristianstads län.
Hässleholm........	3,621	16	7	0.5	0.2
Kristianstad........	15,527	44	66	0.3	0.4	62	62	—	—
Björnekulla........	3,694	25	10	0.7	0.3	8	8
Gråmanstorp......	4,479	2	4	0.0	0.1			_	_
Hjärsås ..........	2,552	*	80	_	3.1	20	20	_
Norra Mellby.......	2,275	1	*	0.0	_
Stoby ...........	3,490	9	*	0.3	_	_	■ __	_
Västra Broby.......	1,989	12	2	0.6	0.1	_	_	_
Västra Sönnarslöv.....	1,491	7	*	0.5	_	_	_
Örkened ..........	4,266	*	15	—	0.4	5	5	—	—
Summa	43,384	116	184	0.3	0.4	95	95	—	—
Malmö stad........	151,247	952	815	0.6	0.5	690	13	677	—
Malmöhus län i övrigt.
Eslöv...........	6,081	18	44	0.3	0.7	19	19
Hälsingborg........	61,365	641	292	1.1	0.5	268	13	255	_
Höganäs........	6,760	92	♦	1.3	—	_			_
Landskrona ........	20,081	28	50	0.1	0.2	_	_	_	_
Lund...........	26,861	144	129	0.5	0.5	45	13	32	_
Trelleborg.........	14,035	97	3	0.7	0.0				_
Ystad...........	11,067	106	47	0.9	0.4	19	—	19	—
Bjuv...........	2.844	33	*	1.2
Kattarp..........1	1,909	8	*	0.4	_	_	_	_	_
Stävie .......... j	670	2	*	0.3	_	_	_	_
Södra Vram........	2,536	78	55	3.0	2.2	28	28	_	_
Trollenäs.........I	1,294	♦	4	_	0.3 v	4	4	_	_
Välinge..........I	1.471	*	2	—	0.1 \|			—	—
Summa	156,974	1,247	626	0.8	0.4 1	3S3	77	306	—
Hallands län.
Falkenberg........	6,654	64	40	1.0	0.6	17	17
Halmstad.........	27,222	153	79	0.6	0.3	51	51	_	_
Laholm..........	2,680	12	9	0.4	0.3 1	7	7	_	_
Varberg..........1	10,161	97	44	1.0	0.4 \|	33	33	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

121

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hiälpta		under-	ung-
						arbets-	doms-
						stöds- linjen
	Vi 193!»	31/12 ms	31/l2 1939	31/l2 1938	37l2 1939	31/lS 1939	linjen	tjäl- pen
Harplinge.........	2,697	5	3	0.2	0.1	3	3	—	—
Skrea...........	1,308	10	3	0.8	0.2	3	3	—	—
Söndrum.........	1,628	29	10	1.8	0.6	1	1	—	—
Torup...........	2,494	17	15	0.7	0.6	15	13	2	—
Summa	54,844	387	203	0.7	0.4	130	128	2	—
Göteborgs stad......	275,753	1,180	1,124	0.4	0.4	811	90	697	24
Göteborgs och Bohus län i
övrigt.					0.1	1		1
Kungälv.........	3,238	*	3	—	—	—
Lysekil..........	5.346	55	36	1.0	0.7	32	2	30	—
Mölndal..........	16,480	169	154	1.0	0-9	79	5	74	—
Strömstad.........	2,988	43	51	1.4	1.7	21	21	—	—
Uddevalla.........	16,226	193	141	1.2	0.9	32	32	—	—
Askum..........	2,402	44	55	1.8	2.3	32	17	15	—
Bokenäs ..........	928	2	*	0.2	—	—	—	—	—
Bottna..........	518	5	5	0.9	1.0	5	5	—	—
Brastad..........	3,387	72	74	2.1	2.2	60	19	41	—
Bro............	2,558	40	58	1.5	2.3	33	13	20	—
Bärfendal.........	457	3	4	0.6	0.9	1	1	—	—
Bäve...........	1,433	6	*	0.4	—	—	—	—	—
Foss...........	4,295	100	82	2.3	1.9	50	2	48	—
Grebbestads kpg......	805	★	4	—	0.5	1	1	—	—
Hede...........	947	1	2	0.1	0.2	—	—	—	—
Hjärtum......... Hogdal..........	2,581 1,253	1 43	* 26	0.0 3.3	2.1	15	15	—	—
Krokstad.........	1,778	18	22	1.0	1.2	—	—	—	—
Kungshamn........	2,360	10	13	0.4	0.6	—	—	—	—
Kville..........	4,561	57	76	1.2	1.7	61	26	35	—
Lommeland........	795	48	22	5.9	2.8	4	4	—	—
Lur............	1,512	2	1	0.1	0.1	—	—	—	—
Lyse...........	2,509	26	30	1.0	1.2	15	6	9	—
Malmön..........	1,279	22	2	1.7	0.2	—	—	—	—
Mollösund.........''	704	*	5	—	0.7	—	—	—	—
Näsinge..........	1,145	27	25	2.3	2.2	16	3	13	—
Skee...........	5,099	132	93	2.5	1.8	71	38	33	—
Skredsvik.........	1,491 1,604	3	1	0.2	0.1	—	—	—	—
Smögen..........	3	10	0.2	0.6	—	2	—	—
Svarteborg........	2,580	9	11	0.3	0.4	2	—	—
Svenneby .........	1,219	25	39	2.0	3.2	27	27	—	—
Tanum..........	4,914	36	37	0.7	0.8	22	22	—
Tj arnö..........	1.747	4	8	0.2	0.5	—	—	—
Tossene..........	4,947	55	109	1.1	2.2	70	20	50	—
Västra Frölunda......	11,842	20	22	0.2	0.2	15	—	15	! -
Summa	117,928	1,274	1,221	1.1	1.0	665	281	384	—
Alvsborgs län.
Borås...........	46,928	93	67	0.2	0.1	—	—	—	—
Trollhättan........	16,479	57	56	0.4	0.3	32	2	30	—
Ulricehamn........	6,271	10	6	0.2	0.1	—	—	—	—
Vänersborg........	9,098	73	56	0.8	0.6	18	18		~
Angered..........	1,680	6	*	0.4	—	—	—	—	—
Fors...........	2,168	2	—	0.1	—	—	—	—	—
1 Fritsla..........	2,780	8	*	0.3	—	—	—	—	—

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Kommun	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i % av invånar-	Antal		D ä r a	V
antal	antalet	hjälpta	arbets- linjen	under	ung-
	Vi 1939	31/l2 i 1938	S1/l2 1939	37l2 1938	31/l3 1939	31/l2 1939	stöds- linjen	doms- hjäl- pen
Fuxerna..........	2,805	36	16	1.8	0.6	6	6
j Melleruds kpg.......	1,652	—	3	_	0.2
j Nössemark.........	1,234	*	1	_	0.1	1	1
1 Skållerud.........	2,937	36	6	1.2	0.2
i Vassända-Naglum.....	5,137	13	21	0.3	0.4	13	13
\| Västra Tunhem......	4,065	23	15	0.6	0.4	8	8	—	—
Summa	103,284	357	247	0.3	0.2	78	48	30	—
Skaraborgs län.
Falköping.........	8,902	36	19	0.4	0.2	8	6	2
Hjo...........	2,905	*	7	—	0.2	7	7
\| Lidköping.........	11,374	64	*	0.6	_
1 Skara...........	7,145 11.865	6	*	0.1	_	_
I Skövde ..........	60	15	0.5	0.1	3	3
\| Tidaholm.........	4,309	40	13	0.9	0.3			—	—
Amnehärad........	3,251	15	*	0.5
Norra Kyrketorp......	1,022	1	_	0.1	_	_
Undenäs.........	3,604	4	_	0.1	_	_
j Vara kpg.........	2,300	1	—	0.0	—	—	—	—	—
Summa	56,677	227	54	0.4	0.1	18	16	2	—
Värmlands län.
\| Filipstad.........	4,823	8	12	0.2	0.2	12	12
j Karlstad.........	27,948	182	215	0.7	0.8	51	12	39
Kristinehamn.......	13,308	67	*	0.5					—
Arvika lk.........	4,706	42	*	0.9
Dalby..........	3,597	174	7	4.8	0.2	6	6
Eda...........	6,061	121	51	2.0	0.8	12	2	10
Ekshärad.........	6,299	*	11	_	0.2	10	10
Fryksände.........	6.587	*	16	_	0.2	11	11
Glava ...........	3,185	29	6	0.9	0.2
Grava..........	6,615	58	52	0.9	0.8	23	23
Gräsmark.........	3,011	♦	S	_	0.3	8	8
Gunnarskog........	4,018	78	*	1.9
Hammarö.........	6,255	*	25		0.4	14	14
Nedre Ullerud.......	4,453	84	32	1.9	0.7	12	12
Nor............	2,991	51	3	1.7	0.1
Norra Finnskoga......	1,664	28	*	1.7	_	_
Norra Råda........	10,966	*	35	_	0.3	_
Ransäter.........	6,039	78	13	1.8	0.2	8	8
Rämen..........	2,616	13	_	0.5
Silbodal..........	2,670	*	37		1.4
Stora Kil.........	3,693	29	*	0.8		_
Sunne lk .........	8,618	38	17	0.4	0.2	13	13
Södra Finnskoga ......	1,692	96	*	5.5
Östmark........	3,370	*	1	_	0.0	1	1
Östra Fågelvik......	2,140	23	*	1.1				—	—
Summa	147,325	1,199	541	1.0	0.4	181	132	49	—
Orebro län.
Örebro..........	47,602	148	226	0.3	0.5	48	48	—	—
Grythyttan........	3,204	14	*	04	_
Hallsbergs kpg......	2,864	16	*	0.6	—	—	—	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

123

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- hjäl- pen
	''/i 15)89	S1/l2 1938	3Vi* 1939 !	31/l8 1938	S1/l2 1939	sl/l2 1939	stöds- linjen
Hammar.........	4,437	«	2		0.0	1	1	_	_
Hällefors.........	5,818	32	15	0.6	0.3	—	—	—	—
Karlskoga.........	22,275	23	6	0.1	0.0	—	—	—	—
Ljusnarsberg .......	7,650	57	21	0.7	0.3	—	—	—	—
Summa	93,850	290	270	0.3	0.3	49	49	—	—
Västmanlands län.
Arboga ..........	4,995	31	*	0.6	—	—	—	—	—
Köping..........	6,771	7	16	0.1	0.2	—	—	—	—
Sala...........	7,965	10	5	0.1	0.1	—	—	—	—
Västerås.........	36,551	6	32	0.0	0.1	—	—	—	—
Summa	56,282	54	53	0.1	0.1	—	—	—	-
Kopparbergs län.
Falun...........	13,867	58	76	0.4	0.5	42	42	—	—
Grangärde .........	10.961	64	38	0.6	0.3	11	11	—	—
Järna...........	7,288	*	15	—	0.2	13	13	—	-
Leksand .........	9,280	*	8	—	0.1	3	3	—	—
Stora Tuna........	8,921	3	3	0.0	O.o	—	—	—	—
Vika...........	3,084	40	12	1.3	0.4	—	—	—	—
Summa	53,401	165	152	0.3	0.3	69	69	—	—
Gävleborgs län. Gävle...........	39,736	163	116	0.4	0.3	70	26	44	_
Hudiksvall.......	7,339	25	34	0.3	0.5	17	—	17	—
Söderhamn........	10,592	205	237	1.9	2.2	159	33	126	—
Enånger..........	2,633	*	8	—	0.3	—	—	—	—
Forsa...........	4,393	1	*	0.0	—	—	—	—	—
Hamrånge.........	5,434	*	14	—	0.3	14	14	—	—
Hanebo..........	4,381	*	6	—	0.1	3	3	—	—
Mo............	1,984	43	8	2.1	0.4	6	6	—	—
Njutånger .........	4,448	3	18	0.1	0.4	12	—	12	—
Norrala..........	3,067	32	16	1.0	0.5	—	—	—	—
Söderala .........	13,943	194	102	1.4	0.7	60	2	58	—
Trönö...........	1,590	14	11	0.9	0.7	—	—	—	—
Summa	99,540	OSO	570	0.8	0.6	341	84	257	—
Västernorrlands län.
Härnösand........	12,226	65	53	0.5	0.4	32	22	10	—
Sollefteå.........	2,955	13	*	0.4	—	—	—	—	—
Sundsvall.........	18,623	90	46	0.5	0.2	45	34	11	—
Alnö...........	6,241	549	330	8.6	5.3	262	12	250	—
Anundsjö.........	8,457	*	15	—	0.2	—	—	—	—
Arnäs...........	5,164	36	5	0.7	0.1	—	—	—	—
Attmar..........	3,003	7	7	0.2	0.2	7	7	—	—
Bjärtrå ..........	5,070	224	1 208	4.4	4.1	27	25	—	2
Bodum..........	2,018	56	11	2.8	0.5	—	—	—	—
Boteå...........	1,643	54	32	3.3	1.9	26	26	—	—
Dal...........	1,251	52	8		0.6	8		8	—
Edsele.........	1,997	99	1	4.9	0.1	—	—	—	—
Fjällsjö.........	2,504	131	—	0.3	—	—	—	—	—

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i %	Antal		Dåra	v
Kommun	antal	antalet	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- hj al-pen
	Vi 193!)	S1/it 1938	31/l2 1939	S1/l2 1938	S1/l2 1939	31/l2 1939	stöds- linjen
Gideå ...........	2,899	*	12		0.4
Graninge .........	1,821	48	3	2.6	0.2	1	1
Grundsunda ........	4,529	32	18	0.7	0.4	6	6	_
Gudmundrå........	15,010	278	118	1.8	0.8	90	90	_
Helgum..........	2,725	♦	4	—	0.1			_	_
Hässjö..........	4,237	95	77	2.2	1.8	70	14	54	2
Högsjö..........	4,331	145	44	3.3	1.0	28	10	18
Indal...........	2,443	63	—	2.5	_	_
Junsele..........	4,110	281	_	6.9	_	_	_	_
Ljustorp.........	2,512	61	12	2.4	0.5	_	_	_
Långsele.........	3,190	78	48	2.4	1.5	27	1	26	_
Njurunda .........	11,505	194	47	1.7	0.4	42	7	35	_
Nora...........	3,355	99	75	2.9	2.2	56	6	50
Nordingrå.........	3,473	39	18	1.1	0.5	9	9		_
Nätra..........	6,066	15	28	0.2	0.5	13	13	_
Ramsele .......	4,306	303	8	7.0	0.2	_		_
Resele.........	2.308	131	22	5.7	1.0	10	10	_
Sidensjö..........	2,259	5	1	0.2	0.0	_		_	_
Själevad........	10,905	89	75	0.8	0.7	10	10	_	_
Skog...........	1,010	12	13	1.2	1.8	11	11	_	_
Skön.........	13,920	455	190	3.2	1.4	159	20	139
Sollefteå Ik........	3,314	54	_	1.6	_	_
Stigsjö..........	1,941	36	_	1.8	_	_	_	_
Styrnäs ........	1,283	42	24	3.2	1.9	23	14	9
Stöde ..........	5,270	122	3	2.2	0.1	1	1	_	_
Sånga ...........	700	50	1	7.2	0.1	1	1	_
Säbrå ........	4,512	105	39	2.3	0.9	_		.
Timrå........	8,932	311	177	3.4	2.0	157	13	144	_
Torsåker........	1,151	21	24	1.7	2.1	19	4	15	_
Tuna.........	4,647	126	54	2.7	1.2	20	7	13	_
Tynderö........	1,106	58	24	5.0	2.2	15	_	15	_
Tåsjö..........	4,388	292	21 *	6.6	0.5	5	5
Ullånger.........	1,763	—	4	_	0.2	2	2	_
Vibyggerå .........	1,790	*	1	_	0.1			_
Viksjö.........	1,184	13	_	1.1	_	_	_	_
Ytterlännäs.......	7,166	219	137	3.1	1.9	128	17	lil
Adals-Liden........	4,746	lil	32	4.1	0.7	1	1
Överlännäs........	967	29	1 \|	2.9	0.1	1	1	—	—
Summa	232,926	5,388	2,071	2.5	0.9	1,312	400	908	4
Jämtlands län. Östersund.........	15,712	31	71	0.2	0.5	26	26
Alsen...........	2,443	*	24		1.0
Frostviken........	2,519	68	28	2.7	1.1	_
Ström..........	6,914	*	5	_	0.1	3	3	_
Undersåker........	2,939	*	9	* —	0.3	8	8	—	—
Summa	30,527	99	137	0.4	0.4	37	37	—	—
Västerbottens län.
Skellefteå.........	8,389	40	28	0.5	0.3	13	8	5
Umeå...........	13,160	18	2	0.1	0.0				—
Bureå...........	6,144	142	34	2.3	0.6	16	15		1
Bygdeå ..........	7,306 10.118	65	23	0.9	0.3	1	_	1
Byske..........	125	82	1.2	0.8	34	31	—	3

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

125

		Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets	under-	ung- doms- mål- pen
	Vi 1930	S1/l2 1938	S1/l2 1939	S1/l2 1938	31/l2 1939	»Vu 1939	linjen	stöds- linjen
Degerfors.........	9,399	34	21	0.4	0.2	_	_	_	—
Holmsund.........	4,825	70	27	1.4	0.6	8	8	—	—
Hörnefors.........	3,922	7	1	0.2	0.0	1	—	—	i
Jörn...........	5,781	*	4	—	0.1	—	—	—	—
Skellefteå lk.......	26,079	186	97	0.7	0.4	15	13	—	2
Umeå lk.........	14,121	*	5	—	O.o	—	—	—	—
Vännäs kpg........	1.867	10	3	0.6	0.2	—	—	—	—
Summa Norrbottens län.	111,111	097	327	0.8	0.3	88	75	5	8
Boden..........	6,838	30	2	0.4	0.0	2	—	2	—
Haparanda........	2,566	49	16	1.9	0.6	—	—	—	1
Luleå...........	13,658	211	116	1.6	0.8	59	3	55
Piteå...........	3,439	61	31	1.8	0.9	7	7	—	—
Edefors..........	3,816	64	17	1.7	0.4	—	—	—	—
Gällivare.........	20,490	296	126	1.5	0.6	56	56	—	—
Hietaniemi........	2,627	*	10	—	0.4	—	—	—	—
Hortlax..........	4.478	93	72	2.1	1.6	2	2	—	—
Jukkasjärvi........	17,934	304	105	1.7	0.6	65	1	64	—
Karl Gustav........	3,283	*	10	—	0.3	—	—	—	—
Nederkalix........	14,288	510	201	3.6	1.4	69	63	—	6
Nederluleå.........	10,952	120	28	1.1	0.3	11	5	6	—
Nedertorneå........	4,582	131	67	2.8	1.5	11	1	10	—
Norrfjärden........	4,888	109	—	2.2	—	—	—	—	—
Piteå lk..........	14,630	91	89	0.6	0.6	1	1	—	—
Råneå..........	8,999	i 330	130	3.7	1.4	82	11	70	1
Töre...........	4,904	t 214	55	4.4	1.1	21	5	16	—
Älvsby..........	8,766	20	8	0.2	0.1	—	—	—	—
Överkalix.........	8,313	385	70	4.7	0.8	8	7	—	1
Överluleå.........	9,406	30	13	0.3	0.1	6	1	5	—
Övertorneå........	5,944	—	11	—	0.2	—	—	—	—
Summa	174,801	3,048	1,177	1.9	0.7	400	\| 163	228	9

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupp	Stockholms stad	Stockholms län	Uppsala län	Söderman- lands län	Östergöt-lands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	Gotlands län	Blekinge län	Kristianstads län	Malmö stad
Jordbruk och skogshushållning: Jordbruk ..............	23	4	9	4	28	2		23		4	9	24
Skogshushållning..........	—	1	—	—	—	—	—	4	—	—	—	—
Industri och hantverk:
Malmbrytning...........	1	—	1								—
Metall- och maskinindustri.....	81	20	9	25	24	8	1	18	1	9	4	44
Jord- och stenindustri........	7	—	22	1	12	44	23	26	—	198	90	8
Stenindustri...........	—	—	—	—	2	42	7	18	—	197	89	3
Glasindustri...........	1	—	—	—	—	—	16	—	—	—	1	1
Övrig jord- o. stenindustri.....	6	—	22	1	10	2	—	8	—	1	—	4
Trävaruindustri...........	21	2	5	1	9	17	23	57	—	3	1	17
Pappers- och grafisk industri ....	9	2	—	—	9	1	1	1	—	—	—	—
Livsmedelsindustri.........	10	3	2	1	4	2	1	12	—	3	1	12
Textil- och beklädnadsindustri ....	10	—	1	1	10	3	—	—	—	1	3	15
Läder-, hår- och gummivaruindustri	6	1	4	1	5	6	—	3	—	3	5	8
Kemisk-teknisk industri.......	8	—	—	—	2	6	—	1	—	—	—	6
Byggnadsverksamhet........	353	97	66	43	148	20	3	55	6	28	4	353
Husbyggnadsarbete........	231	57	35	24	76	5	—	39	6	9	2	281
Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.	122	40	31	19	72	15	3	16	—	19	2	72
Kraft- och värmeproduktion.....	10	1	—	1	4	5	—	1	1	2	1	9
Sjöfart och fiske..........	7	6	-	1	6	—	—	8	1	12	5	2
Handel, samfärdsel och allmän tjänst:
Kontorsarbete............	47	4	—	—	2	2	1	—	—	—	—	4
Affärs- och lagerarbete .......	150	7	5	4	26	6	—	1	1	4	1	31
Landtransport...........	134	28	10	18	32	7	5	17	1	9	8	54
Hotell- och restaurangrörelse.....	48	—	1	—	2	—	—	1	—	—	—	11
Litterärt och konstnärligt arbete . . .	34	—	—	—	4	—	—	—	1	—	2	1
Förvaltning och undervisning ....	9	—	—	—	—	1	—	—	—	18	3	—
Sjukvård och hvgien........	7	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	2
Husligt arbete.............	13	3	1	—	1	—	—	—	—	—	—	2
Arbete, ej hänförligt till annan grupp:
Diversearbete............	102	39	42	45	115	78	134	177	5	288	47	212
Ungdom utan särskild utbildning . . .	—	—	—	—	1	—	—	—	1	13	—	—
Summa	1,090	2191	179	146 \|	444 \|	208 \|	192 \|	40ö \|	181	595 \|	184 \|	815

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

127

Bilaga 2.

yrkesgrupper och län (leii 31 december 1939.

Malmöhus län i övrigt	Hallands län	Göteborgs stad	Göteb. o. Bob. län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	Värmlands län	Örebro län	Västman- lands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	Jämtlands län	Västerbottens län	Norrbottens län	Summa
Hela riket	då städer	rav lands- bygd
38	3	7	14	5		20	6	i		4	11	4	5	47	295	177	1 118
—	—	—	—	1	—	37	1	—	i	21	334	31	18	158	607	9	598
_	—	—	—	_	—	_	1	_	—	_	_	_	1	45	49	11	38
33	16	150	20	31	—	18	21	2	—	25	18	—	5	8	591	497	94
54	32	16	592	12	—	29	7	1	—	2	12	4	o O	1	1,196	201	995
4	27	il	587	3	—	2	2	—	—	2	1	—	i	—	998	117	881
—	—	—	—	—	—	25	—	—		—	11	—	—	—	55	2	53
50	5	5	5	9	—	2	5	1		—	—	4	2	1	143	82	61
2	ii	40	19	3	i	38	8	—	2	194	791	9	80	249	1,603	429	1,174
2	—	20	6	1	—	5	1	2	2	6	148		r O	1	222	53	169
31	10	17	9	1	—	—	8	—	—	5	11	1	—	3	147	136	11
4	5	25	20	10	—	1	2	—	—	—	1	—	—	1	113	104	9
9	—	6	3	7	i	9	18	—	—	—	3	1	—	5	104	92	12
—	—	10	36	20	6	1	1	—	—	—	2	-	1	—	160	95	5
174	51	340	155	53	9	208	49	13	7	61	257	17	34	107	2,711	1,931	780
147	13	336	55	10	8	52	19	12	1	18	49	2	20	24	1,531	1,342	189
27	38	4	100	43	1	156	30	1	G	43	208	15	14	83	1,180	589	591
o	1	3	2	—	1	—	3	—	—	3	5	—	—	—	55	45	10
2	8	38	14	2	1	2	4	_	—	4	19	—	4	8	154	104	50
1	1	30	_	3	_	3	1	_	2	2	2	_	_	1	106	102	Å
29	6	103	7	6	1	16	7	1	—	10	14	1	1	1	439	414	25!
39	12	50	25	10	—	16	20	1	—	47	28	3	9	29	612	525	87
8	2	25	2	—		1	—		—	1	2	i	—	1	106	104	2
3	2	17	—	—		1	2	—	—	1	i	—	—	—	69	68	1
1	1	6	1	1	—	1	—	—	—	—	2	—	—	—	44	41	3
1	—	1													13	12	1
—	—	1		—	—	—		—	—	—	2	—	—	—	23	20	3
193	42	219	268	81	34	129	110	32	138	180	395	63	109	423	3,700	2,142	1,558
—	—		28	—	—	6 \|	—	—	—	4	13	2	52	89	209	15	194
626	203	1,124	1,221	247	54	541	270	53	152	570	2,071	137	327	1,177	13,268	7,327	5,941

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

De arbetslösas oell arbetslöslietshjälpens fördelning den

Län Städer med Öyér 15,000 inv.	Antal hjälpsökande	därav
Städer	Lands- bygd	Summa	stat- ligt	r e stats- kommu- nalt	sery- kommu- nalt
Stockholms stad..........	1,090	—	1,090	141	42	104
Stockholms.............	59	160	219	40	_	_
Uppsala..............	149	30	179	1	—	96
Södermanlands...........	146	—	146	—	—	75
Östergötlands............	425	19	444	O u	—	20
Jönköpings.............	139	69	208	16	25	98
Kronobergs.............	129	63	192	5	—	31
Kalmar..............	311	94	405	23	57	56
Gotlands..............	18	—	18	—	—	9
Blekinge..............	154	441	595	172	6	79
Kristianstads............	73	lil	184	13	—	82
Malmö stad .............	815	—	815	13	_	_
Malmöhus i övrigt.........	565	61	626	17	25	35
Hallands..............	172	31	203	5	55	68
Göteborgs stad...........	1,124	—	1,124	54	—	36
Göteborgs och Bohus i övrigt ....	385	836	1,221	177	55	49
Alvsborgs .............	185	62	247	7	—	41
Skaraborgs .............	54	—	54	—	—	16
Värmlands.............	227	314	541	67	—	65
Örebro...............	226	44	270	10	38	1
Västmanlands............	53	—	53	—	—	—
Kopparbergs............	76	76	152	27	—	42
Gävleborgs.............	387	183	570	64	—	20
Västernorrlands...........	99	1,972	2,071	130	102	168
Jämtlands.............	71	66	137	3	_	34
Västerbottens............	30	297	327	33	8	34
Norrbottens.............	165	1,012	1,177	115	30	18 j
Hela riket	7,327	5,941	13,268	1,135	443	1,277
Uppsala ..............	—	—	149	—	—	82
Eskilstuna.............	—	—	54	—	—	44
Linköping.............	—	—	107	2	—	--\|
Norrköping.............	—	—	297	—	—	_
Jönköping.............	—	—	50	15	25	4
Kalmar..............	—	—	165	10	50	26
Karlskrona.............	—	—	96	29	—	—
Kristianstad............	—	—	66	—	_	62
Hälsingborg............	—	—	292	13	—	—
Landskrona.............	—	—	50	—	—	—
Lund...............	—	—	129	1	_	12
Halmstad.............	—	—	79	5	26	20
Mölndal..............	—	—	154	1	_	4
Uddevalla.............	—	—	141	20	_	12
Borås...............	—	—	67	—	—
Trollhättan.............	_	_	56	2	_	_
Karlstad.............	—	—	215	12	_	_
Örebro ...............	—	_	226	10	38	_
Västerås..............	—	—	32	_	_	_
Gävle...............	—	—	116	26	—	—
Sundsvall.............	_	_	46	_	_	34
Östersund.............	—	—	71	—	—	26

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

(Bilaga A)

129

Bilaga 3.

31 december 1939. Län samt städer med över 15,000 inv.

hjälpt	a genom				Summa hjälpta	Beviljat antal platser vid stats-lommonala reserv-arbeten
arbete	kontantunderstöd	Ung- doms- hjälp	Antal	i % av hjälp-sökande
j Summa	därav statligt och stats-kommunalt i % av hjälp-sökande	dag- understöd	kommu- nalt understöd	Summa
287	16.8	230	397 \|	627	30	944	86.6	150
40	18.3	45	52	97	—	137	62.6	—
97	0.6	—	3	3	1	101	56.4	—
75	_	—	_	—	—	75	51.4	—
22	0.5	132	193	325	—	347	78.2	—
139	19.7	—	1	1 1	—	140	67.3	30
36	2.6	_	8	8	_	44	22.9	—
136	19.8	—	11	11	—	147	36.3	85
9	_	_	—	—	—	9	50.0	—
257	29.9	—	1	1	—	258	43.4	6
95	7.1	—	—	—	—	95	51.6	20
13	1.6	399	278	677	—	690	84.7	—
77	6.7	142	164	306	—	383	61.2	25
128	29.6	—	2	2	—	130	64.0	75
90	4.8	398	299	697	24	811	72.2	—
281	19.0	306	78	384	—	665	54.5	118
48	2.8	30	_	30	_	78	31.6	—
16	_	—	2	2	—	18	33.3	—
132	12.4	49	—	49	—	181	33.5	—
49	17.8	—	—	—	—	49	18.1	50
69	17.8	_	_	_	_	69	45.4	—
84	11.2	227	30	257	—	341	59.8	—
400	11.2	871	37	908	4	1,312	63.4	460
37	2.2	—	—	—	—	37	27.0	—
75	12.5	—	5	5	8	88	26.9	10
163	12.3	101	127	228	9	400	34.0	40
2,855	11.9	2,930	1,688	4,618	76	7,549	56.9	1,069
82	_	_	_	_	1	83	55.7	—
44	_	—	—	—	—	44	81.5	—
2	1.9	57	25	82	—	84	78.5	—
_	—	75	168	243	—	243	81.8	—
44	80.0	—	—	—	—	44	88.0	30
86	36.4	_	_	_	—	86	52.1	75
29	30.2	—	—	—	—	29	30.2	—
62	—	—	—	—	—	62	93.9	20
13	4.5	142	113	255	—	268	91.8	—
13	0.8	_	32	32	_	45	34.9	_
51	39.2	—	—	—	—	51	64.6	30
5	0.6	35	39	74	—	79	51.3	—
32	14.2	—	—	—	—	32	22.7	—
2	3.6	30	_	30	_	32	57.1
12	5.6	39	—	39	—	51	23.7	—
48	21.2	—	—	—	—	48	21.2	50
26	22.4	44	—	44	—	70	60.3	—
34	_	—	11	11	_	45	97.8	_
26	—	—	—	—	—	26	36.6	—

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 230. 9

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Sammanställning av statskommunala reservarbeten,

Arbetsobjekt

d ä r -

Antal före- tag	slutförda	under utförande
	antal	kostnad	antal	kostnad
15	9	362,350	6	457,010
		—	—	—
—	—	_	_	_
—	—	—	—	—
1	1	5,400	_	_
—	—	—	—	—
—	—	—	—	_
—	—	—	—	—
—	—	—	_	_
8	7	114,520	1	90,650
—	—	—	—	_
1	1	4,000	—	—
4	3	80,000	1	24,000
1	—	—	1	50,500
18	12	382,600	6	430.200
1	1	35,500	—	— !
_	_	_
1	—	2,000	1	270,000
—	—	—	—	—
—	—	—	—	_
—	—	—	—	—
—	—	_	_	_
—	—	—	—	—
	—	—	—	—
—	—	_	_	_
	—	—	—	—
—	—	_	_	_
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
4	2	32,610	2	109,500
1	1	18,500	—	_
7	5	28,160	1	1,200
4	3	112,615	1	20,800
1	1	10,900 8,000	—	_
3	1	2	29,200
6	5	100,015 \|	1	35,000
76	52 [	1,297,170 \|	23	1,518,060

a) Vägarbeten

1) allmänna vägar (inkl.

2) broar .......

gator)

Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)

1) järnvägsanläggningar ...........

2) skenfria korsningar............

Understöd för jordförbättringar m. m.

1) utdikningar...............

2) bevattningsanläggningar.........

3) uppförande eller förbättring av bostadshus på

landsbygden ...............

av andra byggnader därstädes.......

gödselvårdsanläggningar.........

enskilda vägar..............

anläggande av nya samhällen samt . . . .
andra koloniseringsåtgärder........

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot översvämningar,
flottledsanläggningar m. m.)......

Skogsförbättrande åtgärder........

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . .
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....

Flyganläggningar

1) flyghamnar..........

2) flygfält............

Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndigheter

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och

liknande samhällen.......

3) andra byggnadsföretag.....

Elektriska anläggningar

1) installationer.........

2) kraftverk..........

3) kraftöverföringsanläggningar . .

Gasverksanläggningar

1) gasverk ............

2) distribution av gas på långa distanser

Arbeten berörande

1) telegraf ..............

2) telefon ..............

3) radio ...............

stads -

m) Andra arbeten

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten

2) arkivarbeten ..........

3) brandbrunnar ..........

4) idrottsplatser ..........

5) kyrkogårdar ...........

6) skol- och lekplaner.......

7) övriga arbeten..........

Summa

1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

131

som beviljats under tiden 1/i 1938—3% 1939.1

Bilaga 4.

a y	Total- kostnader	därav	Av totalkostnaderna belöpa å
beslutade men ej påbörjade
statsmedel	andra medel	arbetslöner	materialkost-nader m. m.
antal	kostnad
—	—	819,360	488,120	331,240	529,284	290,076
—	—	5,400	4,790	610	4,040	1,360
—	—	205,170	112,470	92,700	132,040	73,130
—	—	4,000	1,020	2,980	3,400	600
		104,000	30,590	73,410	77.500	26,500
—	—	50,500	11,670	38,830	38,900	11,600
—		812,800	220,380	592,420	470,585	342,215
—		35,500	6,900	28,600	23,000	12,500
—	■ -	272,000	49,560	222,440	161,400	110,600
—	—	142,110	83,045	59,065	107,585	34,525
_	_	18,500	4,050	14,450	13,500	5,000
1	1,200	30,560	b,640	23,920	15,250	15,310
	_	133,415	52,110	81,305	80,490	52,925
_	_	10,900	4,710	6,190	7,200	3,700
_	_	37,200	9,920	27,280	26,060	11,140
—	—	135,015	28,740	106,275	86,740	48,275
1	1,200	2,816,430	\| 1,114,715	1,701,715	1,776,974	1,089,456

viljado arbeten.

132

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)

Sammanställning av statskommunala reservarbeten,

					där-
Arbetsobjekt	Antal före- tag	slutförda	under	utförande
	antal	kostnad	antal	kostnad
a) Vägarbeten
1) allmänna vägar (inkl. gator).......	4	2	41,022	2	29,900
2) broar ..................	—	—	—	—	—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)
1) järnvägsanläggningar...........	—	—	—	_	_
2) skenfria korsningar............	—	—	—	—	—
c) Understöd för jordförbättringar m. m.
1) utdikningar...............	—	—	—	_	_
2) bevattningsanläggningar.........	—	—	—	_	_
3) uppförande eller förbättring av bostadshus på
landsbygden...............	—	—	—	—	_
4) av andra byggnader därstädes.......	—	—	—	_	_
5) gödselvårdsanläggningar..........	—	—	—	_	_
6) enskilda vägar..............	4	—	44,600	4	104,100
7) anläggande av nya samhällen samt . . .	—	—	—	_
8) andra koloniseringsåtgärder........	1	—	—	1	6,000
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-
ningar, flottledsanläggningar m. m.)......	~	—	25,000	—	—
e) Skogsförbättrande åtgärder........	—	—	—	—	—
f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten .	3	2	15,405	1	15,500
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....	1	—	—	1	12,700
h) Flyganläggningar
1) flyghamnar...............	—	_	_	_	_
2) flygfält.................	—	—	—	—	—
i) Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndigheter ....	—	—	—	—	_
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-
liknande samhällen........	_	_	_	_
3) andra byggnadsföretag.......	1	—	—	1	40,000
j) Elektriska anläggningar
1) installationer..........	_	_	_
2) kraftverk..............	_	_	_
3) kraftöverföringsanläggningar.......	—	—	—	—	—
k) Gasverksanläggningar
1) gasverk .................	—	—	—	_	_
2) distribution av gas på långa distanser . . .	—	—	—	—	—
1) Arbeten berörande
1) telegraf . . ..............	_	_	_	_
2) telefon..............	_	_
3) radio................	—	—	—	—	_
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....	_	_	3,000	_
2) arkivarbeten ...........	_	_
3) brandbrunnar...........	_	_	_
4) idrottsplatser ............	—	—	5,500	_	17,600
5) kyrkogårdar ...........	—	—	_	_
6) skol- och lekplaner........	1	—	_	1	20,560
7) övriga arbeten............	1	—	—	—
Summa	16	4 1	134,527 \|	H	246,360 1
1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be-

Kungl Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

133

som beviljats under tiden 1/7—il/i2 1939.1

Bilaga 5.

a y	Total- kostnader	därav	Av totalkostnaderna belöpa å
beslutade men ej påbörjade
statsmedel	andra medel	arbetslöner	materialkost-nader m. m.
antal	kostnad
—	—	70,922	40,971	29,951	45,234	25,688
_	_	148,700	103,525	45,175	111,740	36,960
—	—	6,000	1,350	4,650	4,500	1,500
—	—	25,000	8,250	16,750	21,000	4,000
—	—	30,905	12,390	18,515	16,370	14,535
—	—	12,700	2,340	10,360	7,800	4,900
—	Ill III 1	40,000	5,700	34,300	19,000	21,000
I III II	1 III II	3,000	900	2,100	3,000	1 III II
	—	23,100	15,360	7,740	14,175	8,925
_	_	20,560	7,120	13,440	8,900	11,660
1	11,500	11,500	2,340	9,160	7,800	3,700
1	11,500	892,887	200,246	192,141	259,519	132,868

viljado arbeten.

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Bilaga 6.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten
under tiden 1/i 1938—3% 1939. Kronor.

Län Städer med Sver 15,000 inv.	Statliga reservarbeten	Statskom-munala re-servar beten	Kontant- under- stöd	Ung- doms- hjälp	Summa	Färdig-ställnings-arbeten1
Stockholms stad.....	234,964	329,791	31,662	1,852	598,269
Stockholms........	429,384	24,821	1,872	_	456,077	220,896
Uppsala.........	—	65,948	—	—	65,948	—
Södermanlands......	126,062	kred. 408	—	—	125,654	18,191
Östergötlands.......	12,175	3,765	9,396	—	25,336	—
Jönköpings ........	436,385	116,722	204	—	553,311	375,548
Kronobergs........	162,574	17,621	—	—	180,195	92,125
Kalmar.........	163,110	69,207	15,536	—	247,853	252,243
Gotlands.........	1,128	9,597	—	—	10,725	—
Blekinge.........	495,446	68,738	—	132	564,316	278,611
Kristianstads.......	109,563	1,439	—	—	111,002	24,789
Malmö stad.......	_	8,000	46,194	_	54,194	—
Malmöhus i övrigt ....	131,427	88,282	50,893	2,869	273,471	—
Hallands.........	512	42,521	905	126	44,064	—
Göteborgs stad......	36,661	19,293	52,856	20,985	129,795	—
Göteborgs och Bohus i övrigt	906,591	431,795	83,365	—	1,421,751	148,963
Alvsborgs ........	228,092	14,688	3,109	—	245,889	204,506
Skaraborgs........	kred. 50	7,839	—	—	7,789	—
Värmlands........	217,847	89,105	22,943	65	329,960	349,803
Örebro..........	291,734	16,451	—	—	308,185	127,798
Västmanlands......	kred. 25,739	6,699	—	—	kred. 19,040	133,919
Kopparbergs.......	331,138	33,499	—	—	364,637	393,661
Gävleborgs........	kred. 75,311	199,353	38,377	19	162,438	—
Västernorrlands......	559,224	860,696	808,792	1,487	2,230,199	—
Jämtlands........	291,813	—	1,300	—	293,113	100,842
Västerbottens.......	52,788	14,812	1,439	217,937	286,976	—
Norrbottens.......	426,419	56,837	171,723	266,825	921,804	172,543
Hela riket	5,543,987	2,597,111	1,340,566	512,297	9,993,911	2,894,438
Uppsala.........	—	—	—	—	—	—
Eskilstuna........	—	—	—	—	—	—
Linköping........	3,402	—	2,226	—	5,628	—
Norrköping.......	—	—	7,170	—	7,170	—
Jönköping........	3,262	109,214	204	—	112,680	—
Kalmar.........	—	18,750	2,709	—	21,459	—
Karlskrona........	—	—	—	—	—	—
Kristianstad . ....	—	2,677	—	—	2,677	—
Hälsingborg.......	—	22,534	34,499	2,869	59,902	—
Landskrona .......	—	36,892	—	—	36,892	—
Lund..........	_	_	2,726	_	2,726	—
Halmstad.......	—	36,206	748	-T	36,954	—
Mölndal.........	—	152,100	—	—	152,100	—
Uddevalla........	—	4,452	6,245	—	10,697	—
Borås..........	—	—	—	—	—	—
Trollhättan........	—	_	1,015	—	1,015	—
Karlstad........	17,880	—	3,716	—	21,596	—
Örebro ..........	1,506	14,029	—	—	15,535	—
Västerås.........	—	—	—	—	_	—
Gävle..........	1,947	27,967	5,988	—	35,902	—
Sundsvall........	_	_	—	_	_	—
Östersund........	—	—	—	—	—	—

Uppgifterna ayse av kommissionen utbetalade belopp,

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

135

Bilaga 7.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
kon tantunderstöds verksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten
under tiden 1/t—31/i2 1939. Kronor.

Län Städer med Sver 15,000 inv.	Statliga reserv- arbeten	Statskom-munala re-servarbeten	Kontant-und er-stöd	Ung- doms- hjälp	Summa	Färdig-ställnings-arbeten1
Stockholms stad.....	161,365	52,006	12,817	28,569	254,757
Stockholms........	240,620	1,950	147	—	242,717	152,366
Uppsala.........	—	—	—	—	—	—
Södermanlands......	64,954	1,102	—	—	66,056	—
Östergötlands.......	1,600	—	1,279	—	2,879	—
Jönköpings ........	400,739	19,363	—	—	420,102	246,047
Kronobergs........	16,820	11,783	—	—	28,603	311,430
Kalmar.........	67,078	13,275	4,524	—	84,877	216,649
Gotlands.........	—	—	—	—	—	—
Blekinge.........	256,691	6,096	—	—	262,787	177,410
Kristianstads.......	63,943	12,267	—	—	76,210	—
Malmö stad.......	—	—	3,107	—	3,107	—
Malmöhus i övrigt ....	bred. 84,833	97,730	3,945	—	16,842	—
Hallands.........	11,681	7,686	—	—	19,367	—
Göteborgs stad......	24,820	—	18,792	6,576	50,188	—
Göteborgs och Bohus i övrigt	263,804	265,445	4,851	—	534,100	50,371
Alvsborgs ........	132,180	3,636	353	—	136,169	130,020
Skaraborgs........	450	789	—	—	1,239	—
Värmlands........	120,182	26,988	9,259	1,392	157,821	6,353
Örebro..........	21,698	2,616	—	—	24,314	290,158
Västmanlands......	bred. 260	—	—	—	kred. 260	—
Kopparbergs.......	222,288	—	—	—	222,288	198,626
Gävleborgs........	bred. 4.754	106,048	17,100	—	118,394	—
Västernorrlands.....	292,639	244,203	162,908	—	699,750	—
Jämtlands........	kred. 6,300	—	2,420	—	kred. 3,880	45,866
Västerbottens ......	71,610	8,704	2,635	103,608	186,557	—
Norrbottens.......	296,496	23,136	80,279	18,296	418,207	193,608
Hela riket	2,635,511	904,S23	324,416	158,441	4,023,191	2,018,904
Uppsala.........	—	—	—	—	—	—
Eskilstuna........	—	—	—	—	—	—
Linköping........	1,599	—	165	—	1,764	—
Norrköping .......	—	—	1,114	—	1,114	—
Jönköping ........	430	15,461	—	—	15,891	—
Kalmar.........	—	5,971	—	—	5,971	—
Karlskrona........	—	—	—	—	—	—
Kristianstad.......	—	12,267	—	—	12,267	—
Hälsingborg.......	—	2,087	3,185	—	5,272	—
Landskrona .......	—	—	—	—	—	—
Lund..........	—	82,350	165	—	82,515	—
Halmstad........	—	608	—	—	608	—
Mölndal.........	—	62,120	326	—	62,446	—
Uddevalla........	—	11,302	12	—	11,314	—
Borås..........	—	—	—	—	—	—
Trollhättan........	—	—	—	—	—	—
Karlstad.........	2,535	—	—	—	2,535	—
Örebro..........	533	2,616	—	—	3,149	—
Västerås.........	—	—	—	—	—	—
Gävle..........	611	5,816	1,353	—	7,780	—
Sundsvall........	—	—	—	—	—	—
Östersund........	—	—	—	—	—	—

Uppgifterna avse av kommissionen utbetalade belopp.

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Bilaga 8.

Översikt över Statens arbetslöslietskommissions ekonomiska ställning

den 30 juni 1939.

Tillgångar.

I. I statskontoret:

A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission, litt. V. B. 17 . . —:

B. Reservationsanslaget till Beservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m., litt. V. B. 18 ......................... 1,378,512:41

11. I statens arbetslöshetskommission:

A. Litt. V. B. 17
Kassabehållning..............		213: 28
B. Litt. V. B. 18
1) Bank och kassa ............ 2) Till betalning förfallna fordringar . . . . 3) Förskottsmedel för redovisning......	..... 517,018:69 ..... 148,177:	25,267:87
4) Inventarier, arbetsmaskiner m. m.....	..... 836,189:63 Summa kronor	1,501,385:32 2,905,378:88

Skulder.

Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission Överskott att återleverera............		213: 28
Reservationsanslaget till Beservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
1) Reserverade medel till a) främjande av företagsverksamhet........ b) andra ändamål................ 2) Till disposition för verksamheten står	. . . . 1,239,837:72	1,376,569: 29
a) I statskontoret............• . b) I statens arbetslöshetskommission kontanta medel............. i verksamheten bundna tillgångar, ss. fordringar, tarier m. m...................	inven-	1,528,596: 31
	Snmma kronor	2,905,378:88

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

137

Bilaga 9.

De arbetslösas fördelning på åldersgrupper och lijälpformer den 30

november 1939

		Hjälpta	genom
	reservarbete	kontantunderstöd			Ohjälpta	Samma
Åldersgrupper	stat- ligt	stats- kom- munalt	kom- munalt	dag- under- stöd	kom- munalt under- stöd	ung- doms- hjälp	hjälpta
Absoluta tal 16-17.....			2			41	43	74	m 117
18-20.....	45	1	29	—	8	63	146	332	478
21-25.....	160	10	106	63	87	26	452	752	1,204
26-30 .....	177	37	126	147	156	18	661	1,117	1,778
31-35.....	170	63	152	228	179	7	799	1,083	1,882
36—40 .....	156	52	151	185	221	11	776	931	1,707
41—45.....	129	60	144	179	210	—	722	722	1,444
46-50 .....	134	60	105	205	151	—	655	598	1,253
51—55.....	170	68	115	264	137	—	754	535	1,289
56—60 .....	132	74	120	273	115	—	714	450	1,164
61—66.....	83	63	131	263	90	—	630	388	1,018
67—co.....	2	4	11	4	3	—	24	31	55
Summa	1,358	492	1,192	1,811	1,357	166	6,376	7,013	13,389
Procenttal
16 17.....	—	—	1.7	—	—	35.1	36.8	63.2	100.0
18 20 .....	9.4	0.2	6.0	—	1.7	13.2	30.5	69.5	lOO.o
21—25.....	13.3	0.8	8.8	5.2	7.2	2.2	37.5	62.5	100.0
26—30 .....	9.9	2.1	7.1	8.3	8.8	1.0	37.2	62.8	100.0
31—35.....	9.0	3.3	8.1	12.1	9.5	0.4	42.4	57.6	lOO.o
36 40 .....	9.1	3.1	8.9	10.8	13.0	0.6	45.5	54.5	100.0
41—45.....	8.9	4.2	10.0	12.4	14.5	—	50.0	50.0	100.0
46-50 .....	10.7	4.8	8.4	16.4	12.0	—	52.3	47.7	100.0
51—55.....	13.2	5.3	8.9	20.5	10.6	—	58.5	41.5	lOO.o
56—60 .....	11.3	6.4	10.3	23.4	9.9	—	61.3	38.7	lOO.o
61—66.....	8.2	6.2	12.9	25.8	8.8	—	61.9	38.1	lOO.o
67—v,.....	3,fi	7.3	20.0	7.3	5.4	—	43.6	56.4	lOO.o
Summa	10.2	3.7	8.9	13.5	10.1	1.2	47.6	52.4	lOO.o

1 För Nedertorneå kommun i Norrbottens län med 106 hjälpsökande ba uppgifter örn åldersfördelningen
ej kunnat erhållas.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga B)

Bilaga B.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden x/t 1933—3% 1939 från anslag till statliga samt statliga och
kommunala beredskapsarbeten.

			A n v	i s a t
Dag för beslul	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	summa kronor	för budgetåret 1938/39 kronor
	Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 231/1935, sid. 82)........	2,999,689	2,999,689
	Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 265/1936, sid. 131) ......	2,999,895	2,999,895
	Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 300/1937, sid. 73)........	1,459,060	1,459,060
	Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 104) ......	1,249,260	1,231,360	_
	Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 74)........	11,199,710	10,310,120	6,133,170
	Under tiden V?—S1/i2 1938 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 75)........	5,695,830	5,051,330	6,349,330
1939 12/i	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta— Hassel, Västernorrlands län......................	10,100	8,080
ST/,	Omläggning och förbättring av vägen Lagfors—Bred-sjön, Ljustorps s:n, Västernorrlands län..........	253,300	202,600	202,600
	Vissa vatten- och avloppsledningar, Ramsele s:n, Västernorrlands län ....................	64,000	51,200	51,200
7»	Vissa arbeten vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker, Hässjö s:n, Västernorrlands län ..................	80,000	80,000	80,000
17/s	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Dingle —Gravarne, Göteborgs och Bohus län............	50,000	42,500	42,500
»4/»	Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne och Bäcke-vik, Tången, Hovenäset, Smögen och Hunnebostrand, Göteborgs och Bohus län........................	635,000	635,000	200,000
	Vatten- och avloppsledningar i Gravarne och Bäcke-viks m:e, Göteborgs och Bohus län ..............	356,000	284,800	284,800
	Vatten- och avloppsledningar i Tångens m:e, Göte-borgs och Bohus län.......................	195,000	185,250	185,250
7»	Utvidgning av farleden genom Sunninge sund, Göte-borgs och Bohus län ............................]	12,400	12,400	12,400

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga B)

139

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

	A n v	i s a t
Total- kostnader kronor	kronor summa	för budgetåret 1938/39 kronor
77,500	62,000	62,000
137,100	109,600	109,600
204,900	174,100	174,100
20,000	20,000	20,000
198,400	158,700	158,700
282,000 328,400	253,800 295,500	253,800 295,500
1,045,000	418,000!	418,000
404,000	363,600	141,380
100,000	80,000	80,000
32,200	32,200	32,200
124,200 200,000	99,300 180,000	99,300 180,000
185,000	148,000	148,000
17,100	17,100	17,100
155,200 35,500	131,900 30,100	131,900 30,100
7,200	7,200	7,200
23,500	21,100	21,100
10,928,830	\| 9,155,36(	9,788,060

Omläggning av vägen Nässland—Ulfvik, Västernorrlands
län ......................................

6/s

Omläggning av viss del av vägen Fiskja by—Ramsjö—Östby,
Västernorrlands län..................

Anläggning av viss del av vägen Nybyn—Rödupp,

Norrbottens län ................................

Undersökning av kalkstensfyndigheterna på Alnön,
Västernorrlands län..............................

Anläggning av viss del av vägen Lassbyn—Sundet
med biväg till Gunnarsbyn, Norrbottens län......

Anläggning av tillfartsvägar till Svinesundsbron, Göteborgs
och Bohus län ............................

Utbyggnad av Karlsborgs hamn, Norrbottens län....

Utvidgning av Göteborgs stads flyghamn i Torslanda,
Göteborgs och Bohus län........................

Förbättring av kustlandsvägen mellan Bränbergsbacken
och Källan, Gävleborgs län ..............

Färjeläge vid Reväsaari jämte tillfartsväg, Norrbottens

län ............................................

Ytterligare kostnader till förbättring av statens fiskehamn
vid Stenshamn, Blekinge län ..............

Omläggning av viss del av vägen Forsnäs—Simonstorp,
Värmlands län ............................

Ödebygdsväg Hjällstad—Flatåsen, Värmlands län----

Väg från Mosberg över Hjeltin, Basterud och Buda

till Rotviken, Värmlands län ................

Vissa arbeten vid Hemsö fästning, Västernorrlands

län ............................................

Omläggning av viss del av vägen Torsfjärden—Fågel

berget, Jämtlands län............................

Tillfartsvägar till bro över Keräsjoki, Norrbottens län

bergs slottsruin, Kronobergs län.

sund, Göteborgs och Bohus län.............

Summa för budgetåret 1938/39 1

1 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser 200,000 kr.
för budgetåret 1938/39 och 218,000 kr. för budgetåret 1939/40.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga C)

Bilaga C.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1939—ä9/a 1940 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

Dag för beslut		Totalkost- nader kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	för budgetåret 1939/40 kronor
1939 (30/.)	Framdragande av vattenledningar m. m. till Hunne-bostrands och Smögens irnen, Göteborgs och Bohus län................	259,000	259,000	109,000
	Vatten- och avloppsledningar för Hovenäsets m:e, Göteborgs och Bohus län............	146,000	131,400	131,400
	Vatten- och avloppsledningar för Hunnebostrands m:e, Göteborgs och Bohus län..............	374,000	317,900	167,900
	Vatten- och avloppsledningar för Smögens m:e, Göteborgs och Bohus län...............	592,000	532,800	232,800
7A	Ytterligare kostnader för utvidgning av hamnen i Töre, Norrbottens län..............	30,000	26,950	26,950
u/r	Ytterligare kostnader för omläggning av viss del av vägen Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—avtags-vägen mot Mjällby), Blekinge län..............	50,000	45,000	45,000
	Ytterligare kostnader för väganläggning Marstrand— Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län.........	169,000	160,550	160,550
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Kuröd— Risån, Göteborgs och Bohus län.........	240,000	204,000	204,000
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Säm—San-näs—Knäm, Göteborgs och Bohus län.....	214,000	203,300	203,300
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Svenneby nya kyrka—Gullön, Göteborgs och Bohus län ..	24,700	23,500	23,500
	Ytterligare kostnader för Svinesundsbron, Göteborgs och Bohus län..................	300,000	300,000	300,000
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Veda — Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands län____	127,800	115,100	115,100
	Ytterligare kostnader för väganläggning Barktjärn —Eds skola, Västernorrlands län ..........	35,700	28,600	28,600
	Ytterligare kostnader för anläggning av viss del av vägen Lassbyn—Sundet, Norrbottens län........	30,000	24,000	24,000
28 h	Omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på de-len mellan Småkvarnarna och Månsbyn, Norr-bottens län .....................	132,900	119,600	119,600
	Fiskehamnsanläggning vid Brändön, Norrbottens län ......................	62,000	55,800	55,800

Kungl. Maj:ts proposition nr 236■ (Bilaga C)

141

Dag tor beslut		Totalkost- nader kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	för budgetåret 1939/40 kronor
1939 ls/e	Omläggning och anläggning av väg Klockestrand —Bergsviken—Kläpp, Västernorrlands län......	1,320,000	1,254,000	600,000
**/•	Tilläggsarbeten m. m. till utbyggnad av vatten-och avloppsledningsarbeten i Båtskärsnäs, Norr-bottens län ..................................	202,000	181,800	181,800
6/10	Vissa i andra etappen av vatten- och avloppsled-ningsarbeten i Alnö ingående arbeten, Västernorr-lands län ....................................	147,000	139,650	139,650
17/u	Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön — Resele, Västernorrlands län....................	42,500	36,100	36,100
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Barktjärn till Eds skola, Västernorrlands län----	46,000	36,800	36,800
15/u	Ytterligare delar av vatten- och avloppslednings-anläggning i Alnö, Västernorrlands län ........	405,000	384,750	384,750
1940 19/>	Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Göteborgs och Bohus län................................	363,000	326,700
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta— Hassel, Västernorrlands län....................	56,100	44,880	44,880
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Nässland— Ulfvik, Västernorrlands län....................	42,700	34,160	34,160
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Fiskja by över Ramsjö till Östby, Västernorrlands län ....	152,900	122,400	122,400
26/,	Vatten- och avloppsledningar i Brastads stations-samhälle, Göteborgs och Bohus län ............	123,000	73,800	73,800
	Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyghamn i Torslanda, Göteborgs och Bohus län..........	910,000	1240,000	—
7*	Omläggning av allmänna vägen Gravarne—Dingle å delen Evjå—Orreberg, Göteborgs och Bohus län ..........................................	390,000	331,500	*331,500
	Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan jämte biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs och Bohus län ..........................................	510,000	408,000	*408,000
ie/o	Fiskehamnsanläggning vid Hasselösund, Göteborgs och Bohus län................................	153,000	137,700	*137,700
	Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m. vid Norr-lands trädgårdsskola i Söråker, Västernorrlands län ..........................................	70,000	60,000	2 60,000
1939'' 14/7	Rest å före den 1/i 1939 beviljade bidrag lill följande företag: Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län (16/? 37)....................			225,150
	Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till-fartsvägar, Västernorrlands län (so/7 37) ----	—	—	645,200
	Omläggning och förbättring av den s. k. kust-landsvägen mellan Högom och Bergeforsen, Västernorrlands län (s% 37)................			255,200

142

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236. (Bilaga C)

Dag för beslut		Totalkost- nader kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	för budgetåret 1939/40 kronor
1939	Omläggning av vissa delar av vägen Säm—San-näs—Knäm, Göteborgs och Bohus län (äl/i 38)			54,900
	Omläggning och förbättring av viss del av vägen Sollefteå—Junsele, Västernorrlands län (18/2 38) ..................................			200
	Omläggning och förbättring av viss del av vägen Karlshamn—Sölvesborg, inkl. kostnadsökning för anläggning av cykelbanor, Blekinge län (16/7, 6/io 38) ..............................			129,000
	Omläggning och förbättring av viss del av vägen Veda—Ytterlännäs sockengräns, Väster-norrlands län (15/j 38) ....................			72,400
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta —Hassel, Västernorrlands län (16/f 38)......	—	—	48,900
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön —Resele, Västernorrlands län (15 7 38)......	_	—	31,200
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta —Hassel, Västernorrlands län (12/i 39)......	—	—	8,080
	Förbättring av kustlandsvägen mellan Bratt-bergsbacken och Källan, Gävleborgs län (IS/4 39) ..................................			222,220
8/»	Vatten- och avloppsledningar i Kalix munici-palsamhälle, Norrbottens län (3/u 38) ......	_	—	196,500
	Första etappen av en vatten- och avloppsled-ningsanläggning i Skön, Västernorrlands län 38)..................................			840,000
	Summa	7,720,300	6,359,740	7,267,990

1 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser för budgetåret
1939/40 488,000 kr.

2 Från reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

Kungl. May.ts proposition nr 236. (Bilaga D)

143

Bilaga D.

Förteckning Öyér kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden lh 1933—3% 1939 från anslag till kommunala samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten.

			A n v	i s a t
Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	summa kronor	för budgetåret 1938/39 kronor
	Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se specifi-	12,095,563	7,783,078
	cerad förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ........ Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se specifi-
	cerad förteckning prop. 265/1936, sid. 33) ........ Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se specifi-	23,845,435	7,342,355
	cerad förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ........ Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se specifi-cerad förteckning prop. 284/1938, sid. 107)........ Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (se specifi-	4,535,197	1,944,180
	3,024,031	1,736,455
	cerad förteckning prop. 178/1939, sid. 78) ........ Under tiden 7»—sVi2 1938 beviljade medel (se speci-	6,457,960	4,890,900	4,116,500
1939 12/i	ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 80)........ Uppförande av stenmurar kring kyrkoplanen och kring nya begravningsplatsen i Överkalix s:n, Norrbottens	4,238,570	3,202,600	2,650,040
"A	län............................................. Anläggning av väg Stallbacka—Hjälmedals brygga järn-	49,000	44,100	44,100
te biväg, Brastads s;n, Göteborgs och Bohus län ... Vissa arbeten å sjukhusområdet i Luleå, Norrbottens	48,400	36,300	36,300
“A	län............................................. Omläggning av vägen Kullen—Ryd—Skallatorp—Ut-	120,000	84,000	84,000
torp å Sturkö, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län Omläggning av vägen Skällenäs—Bredavik—Kullen—	63,700	60,500	60,500
M/«	Sanda, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län .... Ytterligare kostnader för lek- och idrottsplats i Skär-	95,700	90,900	90,900
hamns m:e, Göteborgs och Bohus län .............	16,000	14,200	14,200
73	Vissa gatuarbeten i Söderhamn, Gävleborgs län..... Ytterligare kostnader för begravningskapell och för-	147,000	73,500	73,500
	samlingshem i Lysekil, Göteborgs och Bohus län .. Anläggning av ny begravningsplats i Njurunda, Väster-	33,000	8,250	8,250
	norrlands län.................................... Ytterligare kostnader för begravningskapell i Byske	56,000	36,400	36,400
>7»	och stenmur m. m. i Fällfors, Västerbottens län .. Anläggning av väg från Sandslån till bron vid Harn-	9,960	7,470	7,470
	mar, Ådalens övre vägdistrikt, Västernorrlands län	66,000	52,800	52,800

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga D)

Dag för beslut			A n v	i s a t
Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	summa kronor	för budgetåret 1938/39 kronor
1939	Anläggning av väg från Hovenäset till allmänna vägen Hallinden—Tången, Askums s:n, Göteborgs och Bohus län.............................................	19,400	12,600	12,600
	Vissa vatten- och avloppsledningsarbeten i Skönsmon, Sköns s:n, Västernorrlands län....................	37,000	33,300	33,300
	Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan-läggning i Bureå m:e, Västerbottens län..........	360,000	270,000	270,000
“/a	Ytterligare kostnader för tillbyggnads- m. fl. arbeten vid Uddens skola, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län	2,570	1,800	1,800
“/«	Avloppsledning i Bräkne-Hoby, Blekinge län........	26,220	13,110	13,110
	Råvattenledning från Sjöbysjön, Gudmundrå s:n, Väs-ternorrlands län...............	70,000	38,500	38,500
	Vatten- och avloppsledningar i Svartöstaden, Luleå, Norrbottens län ...................	110,000	55,000	55,000
nk	Första etappen av kajanläggning vid Kopparverket i Oskarshamn, Kalmar län......................	271,000	176,150	176,150
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings-anläggning i Hässjö s:n, Västernorrlands län......	31,300	23,480	23,480
	Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps-ledning i Tuna s:n, Västernorrlands län..........	49,800	39,840	39,840
	Vatten- och avloppsledningsanläggning för Gäddede byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtlands län	125,000	93,750	93,750
	Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan-läggning i Piteå lk, Norrbottens län.............	96,000	72,000	72,000
6/5	Ödebygdsväg från Neitisuando till allmänna vägen Gällivare—Lappeasuando, Gällivare vägdistrikt, Norr-bottens län......................	64,300	57,800	57,800
%	Vattenreservoar samt redskapsbod för eldsläcknings-materiel i Gammelstads kyrkby, Nederluleå s:n, Norr-bottens län.....................................	50,000	22,500	22,500
,6/a	Ytterligare kostnader för kyrkorestaurering i Brastad, Göteborgs och Bohus län......................	16,830	15,170	15,170
	Ytterligare kostnader för vissa förbättringsarbeten vid Utansjö skola, Högsjö s:n, Västernorrlands län____	17,130	9,015	9,015
	Summa för budgetåret 1938/39	6,289,880	4,645,035	4,092,475

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga E)

145

Bilaga E.

Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 1/i 1939—29/a 1940 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

Dag för beslut		Total- kostnader kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	för budgetåret 1939/40 kronor
1939 7h	Andra etappen av en kajanläggning vid Kopparverket i Oskarshamn, Kalmar län..........................	347,000	225,550	225,550
”/'' 7	Återstående delar av andra etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Bjärtrå s:n, Västernorr-lands län..........................................	372,000	279,000	279,000
28/7	Vatten- och avloppsledningar vid Dövikssjön och i Skottsund, Njurunda s:n, Västernorrlands län ......	196,000	117,600	117,600
	Återstående delen av andra etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands	265,200 59,050	212,160 29,520	212,160 29,520
	Ny idrottsplats i Nyland, Ytterlännäs s:n, Västernorr-lands län.........................................
	Planeringsarbeten vid barnhemmet i Kalix, Nederkalix s:n, Norrbottens län...............................	16,300	12,220	12,220
V»	Ytterligare kostnader för första etappen av en vatten-och avloppsledningsanläggning i Säbrå s:n, Västernorr-lands län..........................................	38,900	35,000	35,000
7»	Omläggning av viss del av Söderhamns stads avlopps-system, Gävleborgs län............................	54,000	27,000	27,000
‘79	Anläggning av väg från Berga till Sandvik, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län..........................	25,500	16,580	16,580
	Anläggning av en tennisbana m. m. i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län..........................	12,200	7,930	7,930
14/io	Återstående delar av vatten- och avloppsledningsanlägg-ningar i Öjebyn, Piteå landskommun, Norrbottens län	185,000	92,500	92,500
a7/io	Ytterligare kostnader för väganläggning i Bro s:n, Göte-borgs och Bohus län ..............................	2,380	2,020	2,020
	Ytterligare kostnader för ekonomibyggnad vid kommu-nalhuset i Långsele s:n, Västernorrlands län ........	4,170	2,920	2,920
«/u	Väg i vissa delar från vägen Valla—Följa—Sunnersta vid Sunnersta över Stöndarbrännan till vägen Grillom —Offer—Solum vid Offer, Boteå, s:n, Västernorrlands	17,000 1,200,000	12,750 720,000	12,750 1720,000
	Första etappen av en flygfältsanläggning vid Skarpnäck, Stockholms stad...................................

1 Från reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236. 10

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga E)

Dag för beslut		Total- kostnader kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	för budgetåret 1939/40 kronor
1939 17/u	Vissa vatten- och avloppsledningar i Långsele s:n, Väs-ternorrlands län...................................	49,000	24,500	24,500
1 1S/l2	Reparation och iordningställande av vägen Tuntorp— Ledbo, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län......	11,500	8,625	8,625
! 22/l2	Ytterligare kostnader för vissa lednings- och gatuarbe-ten i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län......	985	890	890
	Ytterligare kostnader för fabriksbyggnad för tillverkning av gasmasker, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län	64,131	51,300	51,300
1940 "/i	Ytterligare kostnader för väganläggning allmänna vä-gen Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län................................	7,900	5,925	5,925
20/l	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län................	21,000	14,700	14,700 :
*8	Ytterligare kostnader för reparation av prästgårdar i Torsåkers och Dals s:nar, Västernorrlands län ......	7,701	5,740	5,740
®/>	Ytterligare kostnader för uppförande av en badhusan-läggning i Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens län	1,425	1,425	1,425
1939 U/7	Best å före den Vt 1939 beviljade bidrag till följande företag: Vatten- och avloppsledningsanläggning i Säbrå, Väster-norrlands län (14/io 1938) ..........................			149,700
,4/io	Vatten- och avloppsledningsanläggning i Hässjö, Väster-norrlands län (12/u 1937)...........................	_	_	68,500
	Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn—Århult, Kalmar län (16/i2 1938) ............................	___	_	150,000
21/u	Åtskilliga arbeten för trähusfabriken i Uddevalla (12/s 1938) ............................................	_	_	719,600
	Summa	2,958,342	1,905,855	2,993,655

Kungl. May.ts proposition nr 236. (Bilaga F)

147

Bilaga F.

Förteckning över under år 1939 avslutade statliga beredskapsarbeten.

Kon-	Arbetsföretag	Total- kost-	Härav av stats-	Antal utförda	Medel-för-tjänst per 81, arbets-dag kr.	Dagsverk s-kostnad kr.
selj- dag	nåder kr.	medel kr.	dags- verken	totalt	för stats- verket
1	2	3	4	5	6	7	8
1935 28/8	Farledsarbeten vid Karlskrona, Ble-kinge län........................	136,000	136,000	3,853	8: 61	35:30	35:30
1936 18/l2	Fortsatt utbyggnad av fiskehamnsan-läggning vid Skärhamn, Göteborgs och Bohus län ..................	113,000	101,700	5,723	9: 21	19: 74	17: 77''
	Fortsatt utbyggnad av fiskehamnsan-läggning i Gravarne, Göteborgs och Bohus län ......................	262,500	236,200	13,200	9:75	19:89	17:89
	Fortsatt utbyggnad av hamnen i Grebbestad, Göteborgs och Bohus län..............................	46,000	41,400	2,218	7: 94	20:74	18: 67
1937 19/,	Fiskehamn vid Styrsö-Tången, Göte-borgs och Bohus län..............	159,000	143,100	6,483	9: 92	24:53	22:07
	Brygga i Stora Tjörnekalvs fiskhamn, Göteborgs och Bohus län ........	40,000	36,000	1,104	8:80	36:23	32: 61
	Hamn vid Björkö, Göteborgs och Bo-hus län..........................	79,400	71,400	4,140	8:75	19: 18	17:25
	Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och Bohus län ......................	59,250	53,300	2,818	9: 46	21:03	18: 81
23/7	Fiskehamn vid Hanö, Blekinge län..	79,000	79,000	4,100	8: 58	19: 27	19: 27
30/,	Bro över Ångermanälven vid Eds kyrka, Västernorrlands län........	295,700	236,500	6,007	12: 17	49: 23	39:37
	Bro över Strömsån i Strömstad, Göteborgs och Bohus län ........	55,764	27,800	1,193	9:18	46: 74	23: 30
	Hamn vid Gottskär, Hallands län ..	117,700	105,900	3,759	8: 90	31:31	28:17
24/«	Nytt yttertak å byggnaden nr 2 i Landskrona fästning, Malmöhus län	77,500	77,500	1,600	15: —	48: 44	48: 44
10/»	Omläggning av vägen Dingle—Gravar-ne, Göteborgs och Bohus län......	290,000	246,500	19,636	8:59	14:77	12:55
1938 ,4/i	Utförande av vissa arbetsföretag i Bo-dens fästning, Norrbottens län____	32,000	32,000	1,649	11:61	19: 41	19:41

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga F)

Kon- selj- dag	Arbetsföretag	Total- kost-	Härav av stats-	Antal utförda	Medel-för-tjänst per 81, arbets-dag kr.	Dagsverks- kostnad kr.
naclér kr.	medel kr.	dags- verken	totalt	för stats- verket
1	2	3	4	5	6	7	8
1938 28/,	Fiskehamnsanläggning vid Junibo-sand, Västernorrlands län ........	150,000	135,000	6,847	10:52	21:91	19: 72
18/,	Förbättring av statens fiskehamn vid Lörudden, Västernorrlands län ....	63,500	63,500	3,683	9:58	17:24	17: 24
	Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka—Gullön, Göteborgs och Bo-hus län..........................	167,000	158,600	11,353	8:95	14:71	13:97
15/,	Fiskehamn vid Skaftö—Stockevik, Gö-teborgs och Bohus län............	46,500	41,800	2,199	9:95	21:15	19:01
»/ll	Planeringsarbeten vid Offers lanthus-hållsskola, Västernorrlands län ....	17,085	10,000	843	12:32	20: 27	11:86
1939 2,/i	Vissa vatten-~och avloppsledningar i Ramsele s:n, Västernorrlands län ..	64,000	51,200	2,671	10:32	23:96	19:17
2,/4	Vissa arbeten vid Hemsö fästning, Västernorrlands län ..............	17,100	17,100	829	10:16	20: 63	20:23
	Samtliga	2,367,999 2,101,500	105,908	9:54	22:36	19:84

Kungl. Maj:ts proposition nr Z36. (Bilaga G)

149

Bilaga G.

Förteckning över under år 1939 avslutade kommunala beredskaps arbeten.

		Total-	Härav	Antal	Medel- för- tjänst per8-t. arbets- dag -croner	Dagsverks-kostnad kr.
Kon- selj- dag	Arbetsföretag	kost- nader kronor	av stats- medel kronor	utförda dags- verken	totalt	för stats- verket
1	2	3	4	6	6 !	7	8
1935 V*	Uppförande av nytt rådhus i Halm-stad, Hallands län ..............	1,329,281	248,000	30,254	1 13:45	43:94	8:20
16/a	Rörlig bro över Möcklösund, Blekinge län..............................	195,700	176,050	2,893	9:60	67: 65	60:85
Vo	Pump- och reningsverk i Älmhult, Kronobergs län..................	66,523	8,350	1,633	8:96	40:74	5:11
1936 e/<	Skolanläggning vid Stora Kullen Sturkö s:n, Blekinge län..........	125,132	107,810	6.003	7:45	20:84	17: 96
1 4/7	Anläggande av ny kyrkogård i Hel-gums församling, Västernorrlands län..............................	13,747	3,290	938	7: —	14: 66	3: 51
10/9	Församlingshem i Lysekil, Göteborgs och Bohus län....................	123,067	30,360	3,398	13: 25	36:22	8:93
18/l9	Vatten- och avloppsledning till Korse-bergaområdet, Vänersborg, Älvs-borgs län................i ......	101,368	16,680	4,669	9: 77	21: 71	3:57
1937 V>	Kajanläggning i Oskarshamn, Kalmar län..............................	574,804	373,600	18,673	10:29	30: 78	20:01
Vi	Restaurering av Brastads kyrka, Göte-borgs och Bohus län..............	74,412	62,870	2,000	9: 60	37:21	31:44
16/,	Elektrifiering av en del av Lyse kom-mun, Göteborgs och Bohus län ..	150,500	58,800	4,000	10: —	37:50	14:70
2‘/o	Ekonomibyggnad vid kommunalhuset i Långsele s:n. Västernorrlands län	21,717	15,170	677	10: 62	32: 08	22: 41
80/9	Väg från allm. vägen vid Kyrkbacken i Timrå till Bandsjövägen i Horsilje, Västernorrlands län ..............	160,436	73,200	9,506	11:44	16:88	7:70
	Väg från kustlandsvägen genom Färsta och Filland till allm. vägen Tuna-dal—Alderholmens färjställe, Väs-ternorrlands län..................	124,639	60,60(	7,940	11: 1C	15: 70	7: 56
19/io	Iordningställande av skoltomt i Båt-skärsnäs, Nederkalix s:n Norrbot-tens län ........................	34,211	26,050	—			—

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga G)

		Total-	Härav	Antal	Medel- för- tjänst per8-t arbets dag kronor	Dagsverks-kostnad kr.
sed- elag	Arbetsföretag	kost- nader kronor	stats- medel kronor	utförda dags- verken	totalt	för stats- verket
1	2	3	4	5	6	7	8
	Fabriksbyggnad för tillverkning av gasmasker i Brastad, Göteborgs och Bohus län ......................	513,682	411,300	13,083	9:25	39:26	31:44
,2/ii	Avloppsledning i Grundsund, Göte-borgs och Bohus län............	41,698	31,273	1,303	8: 46	32: —	24: —
	Vatten- och avloppsledningsanlägg-ning i Hässjö, Västernorrlands län	480,785	321,980	18,660	12: —	25: 77	17: 26
	Väganläggning Fjällbacka—Sälvik, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län	38,815	33,200	3,403	7: 58	11:41	9: 76
10/12	Väganlägning till Axtveten, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län ........	21,974	18,678	1,812	7:84	12: 13	10:31
	Omläggning av vissa vatten- och av-loppsledningar i Söderhamn, Gävle-borgs län......................	428,091	144,500	18,186	10: 61	23:54	7: 95
"lii	Utfartsväg från Timrå kyrka, Väster-norrlands län ....................	16,252	16,000	809	11:19	20:09	19:78
	Vatten- och avloppsledningsanlägg-ning i Tuna, etapp I, Västernorr-lands län........................	212,446	186,000	8,806	11:35	24:13	21: 12
1938 14/‘	Gatuarbeten samt vatten- och avlopps-ledningsarbeten i Skönsmons m:e Västernorrlands län..............	339,946	298,800	15,888	14:04	21:40	18: 81
Sl/i	Breddning av Döderhultsvägen, Os-karshamn, Kalmar län............	101,014	75,000	6,886	9: 94	14:67	10:89
	Första etappen av en vatten- och av-loppsledningsanläggning i Bjärtrå, Västernorrlands län..............	309,931	231,000	13,264	11:53	23:37	17: 42
28/j	Väganläggning Sämstad—Kärr, Bra-stads s:n, Göteborgs och Bohus län	19,965	17,623	1,497	8:-	13:34	11:77
W/l	Gas-, vatten- och avloppsledningar i Karlskrona, Blekinge län..........	487,054	228,000	19,669	11:70	24:76	11:59
S1/3	Vissa lednings- och gatuarbeten i Fjäll-backa m:e, Göteborgs och Bohus län	39,031	34,366	2,523	7:87	15:47	13: 62
	Vissa ledningsarbeten i Skönsbergs m:e, Västernorrlands län..............	160,368	121,500	6,396	15:38	25: 07	19: —
M/4	Avloppsledning i Rixö, Brastads, s:n, Göteborgs och Bohus län..........	58,751	52,876	4,039	8: —	14:55	13: 09
15/,	Restaurering av Tynderö församlings kyrka, Västernorrlands län ......	48,660	29,730	1,598	13: 99	30:45	18: 60
	Utvändig restaurering av Bjärtrå kyr-ka, Västernorrlands län ..........	11,687	8,765	462	17:11	25:30	18: 97
	Idrottsplats jämte huvudavloppsled-ning i Råneå s:n, Norrbottens län	79,954	37,000\|	5,208	9: 98	15:35	7:10
u/io	Reparation av apotekshusbyggnad i Alnö, Västernorrlands län........	38,0001	33,300i	1,262	12: 53	30:11	26:39

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga G)

151

Kon- selj- dag		Total-	Härav	Antal	Medel- för- tjänst per8-t. arbets- dag kronor	Dagsverks-kostnad kr.
Arbetsföretag	kost- nader kronor	av stats- medel kronor	utförda dags- verken	totalt	för stats- verket
1	2	3	4	5	6	7	8
ll/n	Gångbana i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län ..................	6,453	4,680	408	7: 90	15: 82	11:47
1939 27/,	Vatten- avloppsledningar i Svartö-staden, Luleå, Norrbottens län----	97,868	48,934	3,661	13:41	26: 73	13: 27
27s	Vissa vatten- och avloppsledningsar-beten i Skönsmons m:e, Västernorr-lands län........................	35,248	33,300	1,827	12:83	19: 29	18: 23
1938 I8/a	Tilläggsanslag till förut redovisade arbetsföretag Vattenreningsanläggning i Bräcke m:e, Jämtlands län (ls/« 35) ..........	41,000	19,740	1,250	12: -	32:80	15:79
1939 73	Begravningskapell i Byske och sten-mur kring kyrka och begravnings-plats 1 Fällfors, Västerbottens län (“/''''» 37)..........................	7,470	7,470
\| S1/3	Tillbyggnads- m. fl. arbeten vid Ud-dens skola, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län (Vn 35) ..........	3,017	1,800	125	8:-	24:14	14:40
i 15/6	Vissa förbättringsarbeten vid Utansjö skola, Högsjö s:n, Västernorrlands län (27s 37)......................		9,015
1	Samtliga	6,734,700\|3,716,G60	244,609	11:57	27:53	15:19

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga H)

Bilaga H.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av

företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande
ställda medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
(1935/36: V. B. 16) och anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. (1936/37: V. B. 18, 1937/38: V. B. 19, 1938/39: V. B. 18 och
1939/40: V. B. 18) hava sedan den 12 maj 1939 enligt särskilda av Kungl.
Maj :t meddelade beslut anvisats sammanlagt 534,450 kronor på sätt närmare
framgår av följande sammanställning:

Dag för
beslutet

1J/6 39
30/e 39
29/« 39
29/e 39
29/« 39
2°/io 39
3/n 39
9/s 40
8/s 40
S1/» 40
12/< 40

Ändamål

Belopp

kronor

Graninge torvströförening u. p. a........................................... 15,000

Eda glas- och lerkärlsfabrik................................................ 28,450

Norrbottens småindustriförening u. p. a. .................................... 60,000

Bohusläns företagareförening u. p. a......................................... 55,000

Aktiebolaget Salsåkers industri.............................................. 85,000

Aktiebolaget Karlholms trikåfabrik ........................................ 8,000

Steneby hemslöjdsförening u. p. a........................................... 15,000

Komplettering av ofullständiga jordbruk inom Västernorrlands län .......... 200,000

Komplettering av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län m. m............. 50,000

Sveriges hantverksorganisation.............................................. 10,000

Vatten- och avloppsledningsanläggning i Byske............. 8,000

Summa kronor 534,450

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 3,100,000 kronor,
anvisats tillhopa 1,841,500 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts
förfogande står ett belopp av (3,100,000—-1,841,500 — 534,450) 724,050
kronor.

Av sistnämnda belopp skulle enligt tidigare beräkningar för Lyckebyåns
reglering behöva tagas i anspråk ett belopp av 700,000 kronor.

Kungl. Ma jäs proposition nr 236. 153

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen........................... 1

Arbetsmarknadsläget......................... 2

Uppgifter rörande arbetslösheten................... 2

Vissa uppgifter i övrigt angående arbetsmarknaden........... 9

Åtgärder för arbetslöshetens bekämpande................ 14

Åtgärder inom arbetslöshetskommissionens verksamhetsområde...... 14

Statliga och kommunala beredskapsarbeten.............. 21

Främjande av enskild företagsverksamhet............... 29

Åtgärder för omflyttning av arbetskraft................ 29

Utredningar........................ 32

Departementschefen......................... 39

Särskilda frågor........................... 45

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 45

Företagarföreningar inom vissa län.................. 47

Komplettering av ofullständiga jordbruk............... 49

Beredskapskurser.......................... 53

Fråga örn anläggande av cykelstigar inom vissa län.......... 64

Vissa framställningar i övrigt................... 66

Anslagsbehovet........................... 67

Hemställan............................. 70

Bilagor........................... 71

Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 231}. 11