Kungl. Maj:ts proposition nr 235 (Proposition 1952:235)

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande
skatter å kvarlåtenskap; given Stockholms
slott den 25 april 1952.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch
utrikesdepartementsärenden för den 28 mars 1952 och över finansärenden
för denna dag samt med överlämnande av två denna dag undertecknade
avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt å kvarlåtenskap,
jämte till avtalen hörande protokoll, vill Kungl. Maj :t härmed föreslå
riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och protokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Bilaga.

Verdrag

tussen het Koninkrijk der Nederlanden
en het Koninkrijk Zweden tot
het vermijden van dubbele belasting
en tot het vaststellen van regelen voor
wederzijdse administratieve hulp met
betrekking tot belastingen van inkomsten
en van vermogen.

Hare Majesteit de Koningin der
Nederlanden en Zijne Majesteit de
Koning van Zweden,

Bezield door de wens, zoveel mogelijk
dubbele belasting te vermijden en regels
voor wederzijdse administratieve hulp
vast te stellen met betrekking tot
belastingen van inkomsten en van vermogen,

Hebben besloten te dien einde een
Verdrag te sluiten,

En hebben tot Hun gevolmachtigden
benoemd, te weten:

Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden De

Heer W. A. A. M. Daniels, Hoogstderzelver
buitengewoon Gezant en gevolmachtigd
Minister te Stockholm,

Zijne Majesteit de Koning van Zweden
Zijn Minister van Buitenlandse Zaken
Zijne Excellentie Östen Undén,

Die, na elkander hun in goede en
behoorlijke vorm bevonden volmachten
te hebben overgelegd, zijn overeengekomen
als volgt:

Artikel 1.

Dit Verdrag is van toepassing op
natuurlijke personen en lichamen, die
inwoner zijn van Zweden of van Nederland.

Artikel 2.

Avtal

mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet.

Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hennes Majestät Drottningen av
Nederländerna,

föranledda av önskan att i görligaste
mån undvika dubbelbeskattning samt
fastställa bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet,

hava för detta ändamål beslutat att
ingå ett avtal

och hava utsett såsom sina befullmäktigade
ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens östen Undén; och

Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna: W.

A. A. M. Daniels, Hennes Majestäts
Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire
i Stockholm,

vilka, efter att hava företett sina
fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om följande
bestämmelser:

Artikel 1.

Detta avtal är tillämpligt å fysiska
och juridiska personer, som äro bosatta
i Sverige eller i Nederländerna.

Artikel 2.

§. 1. Dit Verdrag heeft slechts betrek- § 1. Detta avtal avser endast skatter
king op belastingen en heffingen van in- å inkomst eller förmögenhet till staten
komsten en van vermogen, te betalen aan eller till provinser, kommuner eller
de Staat of aan de provincién, gemeenten andra statliga eller kommunala enheter,
of andere staatkundige onderdelen, härunder inbegripna engångsskatter å

Kungl. Maj. ts proposition nr 235.

daaronder begrepen vermogensheffingen
ineens en vermogensaanwasbelastingen,
alsmede belastingen in de vorm van
opcenten.

§. 2. De belastingen, welke het onderwerp
van dit Verdrag vormen, zijn:

Voor zoveel Zweden betreft:

(a) de Rijksinkomstenbelasting, met
inbegrip van de couponbelasting,

(b) de Rijksvermogensbelasting,

(hierna te noemen: »Zweedse belasting»); Voor

zoveel Nederland betreft:

(a) de inkomstenbelasting,

(b) de loonbelasting,

(d) de dividendbelasting,

(e) de commissarissenbelasting,

(f) de vermogensbelasting,

(hierna te noemen: »Nederlandse belasting»).

§. 3. Dit Verdrag zal ook van toepassing
zijn op elke andere belasting
van in wezen gelijksoortige aard, in
een van de Verdragsluitende Staten
geheven na de dagtekening van de
ondertekening van dit Verdrag.

§. 4. Ingeval de belastingwetten in
een van de Verdragsluitende Staten
enigszins belangrijk gewijzigd worden
zal de bevoegde autoriteit van deze
Staat de wijziging ter kennis van de
bevoegde autoriteit in de andere Staat
brengen, opdat in dit Verdrag die
veranderingen worden aangebracht of
aan het Verdrag die uitlegging wordt
gegeven, welke noodzakelijk mogen worden
geacht.

Artikel 3.

§. 1. Zoals gebezigd in dit Verdrag:

(a) betekent de uitdrukking: »Nederland»
alleen het Koninkrijk der Nederlanden
in Europa;

(b) betekenen de uitdrukkingen: »inwoner
van Zweden» en »inwoner van
Nederland»:

ten aanzien van natuurlijke personen,
onderscheidenlijk ieder natuurlijk per -

förmögenhet och skatter å förmögenhetsökning
ävensom tilläggsskatter.

§ 2. De skatter, som avses i detta
avtal, äro:

beträffande Sverige:

a) statlig inkomstskatt, kupongskatten
däri inbegripen,

b) statlig förmögenhetsskatt och

c) kommunal inkomstskatt,

(dessa skatter sammanfattas i det
följande under benämningen »svensk
skatt»);

beträffande Nederländerna:

a) inkomstskatt,

b) skatt å arbetslön,

c) bolagsskatt,

d) skatt å utdelning,

e) skatt å styrelsearvoden m. m. och

f) förmögenhetsskatt,

(dessa skatter sammanfattas i det
följande under benämningen »nederländsk
skatt»).

§ 3. Detta avtal skall tillämpas även
å alla andra skatter av i huvudsak
likartat slag, som påläggas i någon av
de avtalsslutande staterna efter undertecknandet
av detta avtal.

§ 4. Därest mera väsentlig ändring
äger rum i skattelagstiftningen i någon
av de avtalsslutande staterna, skall
behörig myndighet i denna stat därom
underrätta behörig myndighet i den
andra staten i syfte att åvägabringa
erforderliga ändringar i eller regler för
tillämpning av detta avtal.

Artikel 3.

§ 1. I detta avtal skola följande
uttryck hava nedan angiven betydelse:

a) Uttrycket »Nederländerna» betyder
allenast Konungariket Nederländernas
europeiska område.

b) Uttrycken »person, bosatt i Sverige»
och »person, bosatt i Nederländerna»
åsyfta:

vad beträffar fysiska personer, varje
fysisk person, som enligt svenska be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

soon, die voor de toepassing van de
Zweedse belasting in Zweden woont,
en ieder natuurlijk persoon, die voor
de toepassing van de Nederlandse belasting
in Nederland woont;

met betrekking tot lichamen, onderscheidenlijk
elk lichaam, dat is opgericht
naar Zweeds recht en elk lichaam, dat
is opgericht naar Nederlands recht, of,
indien een lichaam niet op die wijze
is opgericht, een lichaam, waarvan het
bedrijf wordt geleid en bestuurd onderscheidenlijk
in Zweden of in Nederland.

Indien een natuurlijk persoon geacht
kan worden een inwoner van beide
Verdragsluitende Staten te zijn, wordt
hij in de zin van dit Verdrag beschouwd
als een inwoner van de Staat, waarmede
zijn persoonlijke en economische
betrekkingen het sterkst zijn. Indien
zijn wroonplaats vo lgens deze regel
niet kan worden bepaald wordt de
natuurlijke persoon beschouwd een inwoner
te zijn van de Staat, waarvan
hij onderdaan is. Mocht hij onderdaan
zijn van beide Staten of van geen van
de Staten, dan zullen de bevoegde
autoriteiten een overeenkomst treffen
met betrekking tot elk bijzonder geval;

(d) betekent de uitdrukking; »Zweedse
onderneming» een onderneming op het
gebied van nijverheid of handel, gedreven
door een inwoner van Zweden, en
betekent de uitdrukking: »Nederlandse
onderneming» een onderneming op het
gebied van nijverheid of handel, gedreven
door een inwoner van Nederland;
en betekenen de uitdrukkingen: »onderneming
van een van de Verdragsluitende
Staten» en »onderneming van de andere
Verdragsluitende Staat» een Zweedse
onderneming of een Nederlandse onderneming,
al naar het zinsverband vereist;

(e) betekent de uitdrukking: »be voegde

autoriteit», voor zoveel betreft
Zweden, de Minister van Financien of
zijn bevoegde vertegenwoordiger, en
voor zoveel betreft Nederland, de Minister
van Financien of zijn bevoegde
vertegenwoordiger.

§. 2. Voor de toepassing van de

skattningsregler anses bosatt (eller stadigvarande
vistas) i Sverige, respektive
varje fysisk person, som enligt nederländska
beskattningsregler anses bosatt
i Nederländerna;

vad beträffar bolag, varje bolag, som
bildats enligt svensk lag, respektive
varje bolag, som bildats enligt nederländsk
lag, ävensom, såvitt angår bolag
som icke bildats vare sig enligt svensk
eller nederländsk lag, varje bolag vars
rörelse ledes och övervakas i Sverige
respektive i Nederländerna.

Därest en fysisk person kan anses
bosatt i båda de avtalsslutande staterna,
skall han enligt detta avtal anses
bosatt i den stat, med vilken han har
de starkaste personliga och ekonomiska
förbindelserna. Kan frågan om var
personen skall anses bosatt icke avgöras
med tillämpning av denna regel, anses
han vara bosatt i den stat, i vilken han
äger medborgarskap. Är han medborgare
i båda staterna eller är han
icke medborgare i någon av staterna,
skola behöriga myndigheter träffa överenskommelse
från fall till fall.

c) Uttrycket »bolag» inbegriper aktiebolag,
föreningar samt andra sammanslutningar
eller juridiska personer.

d) Uttrycket »svenskt företag» betyder
ett rörelseidkande företag, som
bedrives av en person, bosatt i Sverige,
och uttrycket »nederländskt företag»
betyder ett rörelseidkande företag, som
bedrives av en person, bosatt i Nederländerna;
uttrycken »företag i en av de
avtalsslutande staterna» och »företag i
den andra avtalsslutande staten» betyda
ett svenskt företag eller ett nederländskt
företag, allteftersom sammanhanget
kräver.

e) Uttrycket »behörig myndighet» betyder
för Sveriges vidkommande finansministern
eller hans befullmäktigade
ombud och för Nederländernas vidkommande
finansministern eller hans
befullmäktigade ombud.

§ 2. Då någon av de avtalsslutande

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

bepalingen van dit Verdrag door ieder
van de Verdragsluitende Staten zal
elke niet in dit Verdrag omschreven
uitdrukking, tenzij het zinsverband änders
vereist, de betekenis hebben, welke
die uitdrukking heeft volgens de wetten
van die Verdragsluitende Staat met
betrekking tot de belastingen, welke
het onderwerp vormen van dit Verdrag.

Artikel 4.

§. 1. Inkomsten en vermogen zijn
slechts aan belasting onderworpen in
de Verdragsluitende Staat waar de
belastingplichtige als inwoner wordt
beschouwd, mits dit Verdrag niet een
regel van andere strekking bevat.

§. 2. De onverdeelde boedel van een
overledene wordt beschouwd als inwoner
van de Staat, waar de overledene ten
tijde van zijn overlijden als inwoner
moet worden beschouwd.

Artikel 5.

§. 1. Inkomsten verkregen uit onroerende
zaken (met inbegrip van vermogenswinsten
door de verkoop of
verwisseling van onroerende zaken) zijn
slechts aan belasting onderworpen in
die Staat waar de onroerende zaken
zijn gelegen.

§. 2. Royalties betaald met betrekking
tot de exploitatie van onroerende zaken
worden op dezelfde wijze beläst als
inkomsten, verkregen uit onroerende
zaken.

§. 3. Royalties betaald met betrekking
tot de exploitatie van een mijn of van
enige andere vorm van exploitatie van
natuurlijke hulpbronnen, welke geen
onroerende zaken uitmaken, zijn slechts
aan belasting onderworpen in de Staat,
waar de mijn of natuurlijke hulpbron
is gelegen.

Artikel 6.

§. 1. Nijverheids- of handelsvoordelen
van een onderneming van een van de
Verdragsluitende Staten zijn in de
andere Verdragsluitende Staat niet aan
belasting onderworpen, tenzij de onderneming
haar bedrijf in de andere
Verdragsluitende Staat uitoefent door

staterna tillämpar bestämmelserna i
detta avtal, skall, såvitt icke sammanhanget
annorlunda kräver, varje däri
förekommande uttryck, vars innebörd
icke särskilt angivits i avtalet, anses
hava den betydelse, som uttrycket har
enligt den ifrågavarande statens lagar
beträffande sådana skatter, som äro
föremål för detta avtal.

Artikel 4.

§ 1. Såframt ej annat stadgas i detta
avtal, beskattas inkomst och förmögenhet
allenast i den av de avtalsslutande
staterna, där den skattskyldige anses
vara bosatt.

§ 2. Oskift dödsbo skall anses vara
bosatt i den stat, där den avlidne skall
anses hava varit bosatt vid dödsfallet.

Artikel 5.

§ 1. Inkomst av fast egendom (däri
inbegripet vinst å försäljning eller byte
av fast egendom) beskattas allenast i
den stat, där den fasta egendomen är
belägen.

§ 2. Royalty för nyttjande av fast
egendom anses i beskattningshänseende
likställd med inkomst av fast egendom.

§ 3. Royalty för bearbetande av
gruva eller annan naturtillgång, som ej
är fast egendom, beskattas endast i
den stat, där gruvan eller naturtillgången
är belägen.

Artikel 6.

§ 1. Inkomst av rörelse, åtnjuten av
ett företag i en av de avtalsslutande
staterna, skall icke bliva föremål för
beskattning i den andra avtalsslutande
staten för såvitt icke företaget bedriver
rörelse i sistnämnda stat från ett därstädes
beläget fast driftställe. Är så

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

middel van een aldaar gevestigde vaste
inrichting. Indien zij haar bedrijf aldus
uitoefent, mag de andere Verdragsluitende
Staat die voordelen belasten,
maar slechts dat deel daarvan dat aan
die vaste inrichting is toe te rekenen.

Vermogenswinsten, verkregen door de
verkoop of verwisseling van een bedrijf
of van een gedeelte ervan, worden
beschouwd als nijverheids- of handelsvoordelen.

§ 2. Indien een onderneming van een
van de Verdragsluitende Staten in de
andere Verdragsluitende Staat haar bedrijf
uitoefent door middel van een
aldaar gevestigde vaste inrichting, zullen
aan die vaste inrichting worden toegerekend
de nijverheids- of handelsvoordelen,
die zij geacht zou kunnen worden
in die andere Verdragsluitende Staat
te behalen, indien zij een onafhankelijke
onderneming ware, welke dezelfde of
soortgelijke werkzaamheden uitoefende
onder dezelfde of soortgelijke omstandigheden
en welke als willekeurig derde
transacties aanging met de onderneming,
waarvan zij een vaste inrichting is.

§ 3. De uitdrukking: »vaste inrichting»
betekent een directie, filiaal, fabriek,
kantoor, werkplaats, verkooplokaal of
andere vaste bedrijfsinrichting, een
mijn of andere plaats van natuurlijke
hulpbronnen, in exploitatie. Zij omvat
ook een plaats waar ingevolge een
overeenkomst een bouwwerk wordt
uitgevoerd gedurende een tijdvak
van tenminste een jaar, maar zij
omvat niet een vertegenwoordiging,
tenzij de vertegenwoordiger een algemene
machtiging heeft om te onderhandelen
en overeenkomsten af te sluiten
namens de onderneming, en deze dit
recht gewoonlijk uitoefent, dan wel een
goederenvoorraad heeft, waaruit hij
regelmatig bestellingen uitvoert namens
de onderneming. In dit verband:

1) wordt een onderneming van een
van de Verdragsluitende Staten niet
geacht een vaste inrichting in de andere
Verdragsluitende Staat te hebben enkel
op grond van het feit, dat zij in die
andere Verdragsluitende Staat bedrijfshandelingen
verricht door middel van
een bona fide makelaar of commis -

fallet, äger den andra avtalsslutande
staten beskatta inkomsten men endast
så stor del därav, som är hänförlig till
det fasta driftstället.

Såsom inkomst av rörelse anses jämväl
vinst, som erhålles genom försäljning
eller byte av rörelsen eller del
därav.

§ 2. Då ett företag i en av de avtalsslutande
staterna bedriver rörelse i den
andra avtalsslutande staten från ett
därstädes beläget fast driftställe, skall
till det fasta driftstället hänföras den
inkomst av rörelse, som driftstället kan
antagas skola hava åtnjutit i denna
andra stat, därest driftstället varit ett
oberoende företag med samma eller liknande
verksamhet, bedriven under samma
eller liknande villkor, samt driftstället
självständigt avslutat affärer
med det företag, till vilket det fasta
driftstället hörer.

§ 3. Uttrycket »fast driftställe» innefattar
plats där företaget har sin ledning,
filial, fabrik, kontor, verkstad, försäljningsställe
eller annat fast affärsställe,
ävensom gruva eller annan naturtillgång,
som är föremål för bearbetning.
Uttrycket i fråga innefattar även plats
för byggnadsföretag, som utföres å
entreprenad under en tidrymd av minst
ett år, men inbegriper däremot icke en
agentur, med mindre agenten har och
regelbundet utnyttjar en allmän fullmakt
att förhandla och sluta avtal å
företagets vägnar eller har ett varulager,
från vilket han regelbundet effektuerar
order å företagets vägnar. Med avseende
härå märkes följande:

1) Ett företag i en av de avtalsslutande
staterna anses icke hava ett
fast driftställe i den andra avtalsslutande
staten allenast å den grund, att
företaget uppehåller affärsförbindelser i
den andra avtalsslutande staten genom
förmedling av en fullt fristående mäklare
eller kommissionär, som därvidlag en -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

sionnair, handelende in de normale
uitoefening van zijn bedrijf als zodanig;

2) stempelt het feit, dat een onderneming
van een van de Verdragsluitende
Staten in de andere Verdragsluitende
Staat een vaste bedrijfsinrichting
heeft uitsluitend voor het aankopen
van waren of andere koopmansgoederen
op zich zelf die vaste bedrijfsinrichting
niet tot een vaste inrichting
van de onderneming;

3) stempelt het feit, dat een lichaam,
dat een inwoner is van een van de
Verdragsluitende Staten, een dochteronderneming
heeft, welke een inwoner
is van de andere Verdragsluitende Staat
of welke haar bedrijf uitoefent in die
andere Verdragsluitende Staat (hetzij
door middel van een vaste inrichting
of op andere wijze), op zich zelf die
dochteronderneming niet tot een vaste
inrichting van haar moedermaatschappij.

§ 4. Van de voordelen, welke opkomen
aan een onderneming van een van de
Verdragsluitende Staten wordt geen deel
toegerekend aan een vaste inrichting
gevestigd in de andere Verdragsluitende
Staat enkel op grond van aankoop van
waren of andere koopmansgoederen in
die andere Verdragsluitende Staat door
de onderneming.

§ 5. De bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten kunnen bij
overeenkomst regelen vaststellen voor
de verdeling van nijverheids- of handelsvoordelen.

Artikel 7.

Indien

(a) een onderneming van een van de
Verdragsluitende Staten onmiddellijk of
middellijk deelneemt aan de leiding van,
of het toezicht op, dan wel in het
kapitaal van een onderneming van de
andere Verdragsluitende Staat, of

(b) dezelfde personen onmiddellijk of
middellijk deelnemen aan de leiding
van of het toezicht op, dan wel in
het kapitaal van een onderneming van
een van de Verdragsluitende Staten en
van een onderneming van de andere
Verdragsluitende Staat,

en in elk van beide gevallen, tussen

dast fullgör uppdrag, som tillhöra hans
vanliga affärsverksamhet.

2) Den omständigheten, att ett företag
i en av de avtalsslutande staterna har
ett fast affärsställe i den andra avtalsslutande
staten uteslutande för inköp
av varor, skall icke i och för sig medför^
att detta affärsställe betraktas såsom
ett fast driftställe för företaget.

3) Den omständigheten, att ett bolag,
som anses bosatt i en av de avtalsslutande
staterna, har ett dotterbolag,
som anses bosatt i den andra avtalsslutande
staten eller som driver rörelse
i denna andra stat (vare sig detta sker
från ett fast driftställe eller annorledes),
skall icke i och för sig medföra att
dotterbolaget betraktas såsom ett fast
driftställe för moderbolaget.

§ 4. Ingen del av den inkomst, som
uppkommer för ett företag i en av
de avtalsslutande staterna, må anses
hänförlig till ett fast driftställe i den
andra avtalsslutande staten allenast av
den anledningen, att företaget inköper
varor i denna andra stat.

§ 5. Behöriga myndigheter i de avtalsslutande
staterna äga träffa överenskommelse
om regler för fördelning
av rörelseinkomst.

Artikel 7.

Beträffande sådana fall, då

a) ett företag i en av de avtalsslutande
staterna direkt eller indirekt
deltager i ledningen eller övervakningen
av ett företag i den andra avtalsslutande
staten eller äger del av detta
företags kapital eller

b) samma personer direkt eller indirekt
deltaga i ledningen eller övervakningen
av såväl ett företag i en av
de avtalsslutande staterna som ett företag
i den andra avtalsslutande staten
eller äga del i båda dessa företags
kapital,

skall iakttagas följande:

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

de twee ondernemingen in haar handelsof
financiele relaties, voorwaarden zijn
gemaakt of opgelegd, welke afwijken van
die, welke zouden zijn gemaakt tussen
onafhankelijke ondernemingen, mogen
voordelen, welke zonder deze voor.
waarden zouden zijn opgekomen aan een
van de ondernemingen, maar tengevolge
van die voorwaarden haar niet zijn
opgekomen, begrepen worden in de
voordelen van die onderneming en
dienovereenkomstig worden beläst. Als
gevolg daarvan dienen de noodzakelijke
verbeteringen te worden aangebracht
met betrekking tot de inkomsten van
de andere onderneming.

Artikel 8.

Voordelen behaald met het exploiteren
van schepen of luchtvaartuigen in internationaal
verkeer zijn slechts aan
belasting onderworpen in die Staat,
waar het werkelijke middelpunt van
het bestuur is gevestigd, mits de schepen
of luchtvaartuigen de nationaliteit van
die Staat hebben.

Artikel 9.

§ 1. Dividenden betaald door een
lichaam dat een inwoner is van Nederland
aan een inwoner van Zweden,
zullen zijn vrijgesteld van Nederlandse
belasting, tenzij de dividenden zijn toe
te rekenen aan een vaste inrichting in
Nederland.

§ 2. Zweedse belasting op dividenden
betaald door een lichaam dat een
inwoner van Zweden is aan een inwoner
van Nederland, zal 10 % niet
overschrijden, tenzij de dividenden zijn
toe te rekenen aan een vaste inrichting
in Zweden; behoudens dat indien de
inwoner van Nederland een lichaam is,
dat onmiddellijk of middellijk, niet
minder dan 50 % beheerst van het
gehele stemrecht van het lichaam, dat
de dividenden betaalt, de dividenden
vrijgesteld zullen zijn van Zweedse
belasting, tenzij zij aan een vaste
inrichting in Zweden zijn toe te rekenen.

§ 3. Indien de dividenden ontvangen
worden door een aandelenmaatschappij,

Om mellan företagen i handels- eller
andra ekonomiska förbindelser avtalas
eller föreskrivas villkor, som avvika från
dem som skulle hava avtalats mellan
två av varandra oberoende företag, må
alla vinster, som skulle hava tillkommit
det ena företaget om sagda villkor icke
funnits men som på grund av villkoren
ifråga icke tillkommit detta företag,
inräknas i detta företags inkomster och
beskattas i överensstämmelse därmed.
Som följd härav skola erforderliga ändringar
göras beträffande inkomstberäkningen
för det andra företaget.

Artikel 8.

Inkomst av internationell sjöfart eller
luftfart beskattas allenast i den stat,
där platsen för den verkliga ledningen är
belägen, under förutsättning att fartygen
eller luftfartygen äga denna stats
nationalitet.

Artikel 9.

§ 1. Utdelning från ett bolag, som
anses bosatt i Nederländerna, till en
person, som är bosatt i Sverige, skall
vara undantagen från nederländsk skatt,
såframt icke utdelningen är hänförlig
till ett fast driftställe i Nederländerna.

§ 2. Svensk skatt å sådan utdelning,
som av ett bolag, vilket anses bosatt
i Sverige, utbetalas till en person, som
är bosatt i Nederländerna, må icke
överstiga 10 procent, såframt icke utdelningen
är hänförlig till ett fast
driftställe i Sverige; i sådana fall, då
utdelningen uppbäres av ett bolag, som
anses bosatt i Nederländerna och som
direkt eller indirekt behärskar minst
50 procent av röstetalet för samtliga
aktier i det bolag, som utbetalar utdelningen,
skall dock utdelningen vara
undantagen från svensk skatt, såframt
icke utdelningen är hänförlig till ett
fast driftställe i Sverige.

§ 3. I sådana fall, då utdelningen
uppbäres av ett aktiebolag, som direkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

welke onmiddellijk of middellijk, niet
minder dan 50 % beheerst van het
gehele stemrecht van het lichaam, dat
de dividenden betaalt, zullen de dividenden
zijn vrijgesteld van belasting
in de Staat, waarvan de ontvanger van
de dividenden inwoner is, mits overeenkomstig
de wetten van die Staat de
dividenden vrijgesteld zouden zijn van
belasting, indien beide lichamen inwoner
van die Staat waren geweest.

Artikel 10.

§ 1. Interest, verkregen uit bronnen
in een van de Verdragsluitende Staten
door een inwoner van de andere Verdragsluitende
Staat is vrijgesteld van
belasting in die eerstbedoelde Staat,
tenzij de interest is toe te rekenen aan
een vaste inrichting in die Staat.

§ 2. In dit artikel omvat de uitdrukking:
»interest» mede interest op
obligaties, pandbrieven, schuldbewijzen
of ter zake van enige andere vorm
van schuldenaarschap.

§ 3. Indien een interest höger is dan
een billijke en redelijke vergoeding
terzake van de schuld waarvoor de
interest wordt voldaan, is de vrijstelling,
bepaald bij dit artikel, slechts
van toepassing op het deel van de
interest, dat met zulk een billijke en
redelijke vergoeding overeenkomt.

Artikel 11.

§ 1. Royalties, verkregen uit bronnen
in een van de Verdragsluitende Staten
door een inwoner van de andere Verdragsluitende
Staat, zijn vrijgesteld van
belasting in die eerstbedoelde Staat.

§ 2. In dit artikel betekent de uitdrukking:
»royalties» elke royalty of
ander bedrag betaald als vergoeding
voor het gebruik van of voor het recht
van gebruik van een auteursrecht,
octrooi, model, geheim procédé of recept,
handelsmerk of andere soortgelijke zaak,
maar zij omvat niet zodanige royalty
als bedoeld is in artikel 5.

§ 3. Indien een royalty höger is dan
een billijke en redelijke vergoeding

eller indirekt behärskar minst 50 procent
av röstetalet för samtliga aktier i det
bolag, som utbetalar utdelningen, skall
utdelningen vara undantagen från beskattning
i den stat, där utdelningsmottagaren
anses vara bosatt, dock
endast i den mån utdelningen enligt
nämnda stats lagar skulle hava varit
undantagen från beskattning om båda
bolagen hade varit bosatta i den staten.

Artikel 10.

§ 1. Ränta, som uppbäres från inkomstkällor
i den ena avtalsslutande
staten av en i den andra avtalsslutande
staten bosatt person, skall vara undantagen
från skatt i den förstnämnda
staten, såframt icke räntan är hänförlig
till ett fast driftställe i denna stat.

§ 2. Under uttrycket »ränta» inbegripes
i denna artikel ränta å obligationer,
inteckningar, skuldsedlar, debentures
och varje annat slag av skuld.

§ 3. I sådana fall, då räntan till
beloppet överstiger vad som utgör en
rimlig och skälig ersättning med hänsyn
till den skuld, för vilken räntan betalas,
skall skattebefrielsen enligt förevarande
artikel gälla allenast för så stor del av
räntan, som utgör en sådan rimlig och
skälig ersättning.

Artikel 11.

§ 1. Royalty, som uppbäres från
inkomstkällor i den ena avtalsslutande
staten av en i den andra avtalsslutande
staten bosatt person, skall vara undantagen
från skatt i den förstnämnda
staten.

§ 2. Med uttrycket »royalty» förstås
i denna artikel varje slag av royalty
eller annat belopp, som utbetalas såsom
ersättning för nyttj anderätten eller ensamrätten
till varje slag av författaroch
förlagsrätt, patent, ritning, hemlig
fabrikationsmetod och recept, varumärke
eller annan dylik egendom, men
däremot icke royalty av sådant slag som
omförmäles i artikel 5.

§ 3. I sådana fall, då royaltyn till
beloppet överstiger vad som utgör en

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

terzake van de rechten, waarvoor de
royalty wordt voldaan, is de vrijstelling,
bepaald bij dit artikel, slechts
van toepassing op het deel van de
royalty, dat met zulk een billijke en
redelijke vergoeding overeenkomt.

§ 4. Een som ineens uit bronnen in
een van de Verdragsluitende Staten
verkregen door de verkoop van octrooirechten
door een inwoner van de andere
Verdragsluitende Staat, is vrijgesteld
van belasting in de eerstbedoelde Staat.

Artikel 12.

Belöningen voor arbeid of persoonlijke
diensten alsmede opbrengst van vrije
beroepen en beroepen op het gebied
van kunst, uitgeoefend in een van de
Verdragsluitende Staten door een inwoner
van de andere Verdragsluitende
Staat, zijn slechts belastbaar in die
Verdragsluitende Staat waar de arbeid
of de diensten worden verricht, voor
zover in de volgende artikelen niet
änders is bepaald.

Artikel 13.

Belöningen voor arbeid of persoonlijke
diensten, geheel of voornamelijk verricht
op schepen of in luchtvaartuigen, welke
de nationaliteit van een van de Verdragsluitende
Staten hebben, zullen
slechts in die Staat belastbaar zijn.

Artikel 14.

§ 1. Een inwoner van Zweden is
vrijgesteld van Nederlandse belasting
ter zake van belöning voor arbeid of
persoonlijke diensten verricht in Nederland,
indien

(a) hij in Nederland verblijf houdt
voor een tijdvak of tijdvakken, welke
gedurende het belastingjaar een totaal
van honderd drie en tachtig dagen niet
te boven gaan, en

(b) de diensten verricht worden voor
of ten behoeve van een inwoner van
Zweden.

§ 2. Een inwoner van Nederland is
vrijgesteld van Zweedse belasting terzake
van belöning voor arbeid of persoonlijke
diensten verricht in Zweden, indien

rimlig och skälig ersättning för de
rättigheter på grund varav royaltyn
utbetalas, skall skattebefrielsen enligt
förevarande artikel gälla allenast för så
stor del av royaltyn, som utgör en
sådan rimlig och skälig ersättning.

§ 4. Kapitalbelopp, som uppbäres
från inkomstkällor i en av de avtalsslutande
staterna genom försäljning av
patenträttigheter av en person, vilken
är bosatt i den andra avtalsslutande
staten, skall vara undantaget från beskattning
i den förstnämnda staten.

Artikel 12.

Såframt ej annat stadgas i de följande
artiklarna, beskattas inkomst av
sådan tjänst eller sådant fritt yrke, som
utövats i en av de avtalsslutande
staterna av en person bosatt i den
andra avtalsslutande staten, allenast i
den stat i vilken tjänsten eller yrket
utövats. | ,

Artikel 13.

Inkomst av tjänst skall, därest tjänsten
helt och hållet eller till huvudsaklig
del fullgjorts ombord å fartyg eller
luftfartyg, vilka äga en av de avtalsslutande
staternas nationalitet, beskattas
allenast i denna stat.

Artikel 14.

§ 1. En person, som är bosatt i Sverige,
skall vara befriad från nederländsk
skatt å inkomst av tjänst, som utförts
i Nederländerna, under förutsättning

a) att han vistas i Nederländerna
under en tidrymd eller tidrymder, som
sammanlagt icke överstiga 183 dagar
under beskattningsåret, och

b) att arbetet utförts för eller på
uppdrag av en person, bosatt i Sverige.

§ 2. En person, som är bosatt i
Nederländerna, skall vara befriad från
svensk skatt å inkomst av tjänst, som
utförts i Sverige, under förutsättning

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

(a) hij in Zweden verblijf houdt voor
een tijdvak of tijdvakken, welke gedurende
het belastingjaar een totaal van
honderd drie en tachtig dagen niet te
boven gaan, en

(b) de diensten verricht worden voor
of ten behoeve van een inwoner van
Nederland.

Artikel 15.

Een inwoner van een van de Verdragsluitende
Staten is in de andere
Verdragsluitende Staat ter zake van
opbrengst uit vrije beroepen en beroepen
op het gebied van kunst slechts
aan belasting onderworpen voor zover
de opbrengst aan een vaste inrichting
in de laatste Staat is toe te rekenen.

Artikel 16.

De bepalingen van de artikelen 14 en
15 zijn niet van toepassing op de
voordelen of de belöningen, genoten
door personen, die openbare vertoningen
of uitvoeringen geven of daaraan medewerken,
zoals toneelspelers, film- of
radioartisten, musici en athleten.

Artikel 17.

Belöningen van een commissaris, van
een lid van het bestuur, van de raad
van beheer of van soortgelijke functies
bij een lichaam, dat inwoner is van
een van de Verdragsluitende Staten is
belastbaar in de Verdragsluitende Staat,
waarvan het lichaam een inwoner is.

Artikel 18.

§ 1. Lonen, salarissen en soortgelijke
belöningen, alsmede pensioenen en lijfrenten,
welke hetzij rechtstreeks door
een van de Verdragsluitende Staten
hetzij door fondsen en instellingen in
het leven geroepen door een van de
Verdragsluitende Staten of de staatkundige
onderdelen daarvan, worden
betaald aan een onderdaan van die
Staat, zijn van belasting vrijgesteld in
de andere Staat.

De bepalingen van dit lid zijn niet

a) att han vistas i Sverige under en
tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt
icke överstiga 183 dagar under
beskattningsåret, och

b) att arbetet utförts för eller på
uppdrag av en person, bosatt i Nederländerna.

Artikel 15.

Inkomst av fritt yrke åtnjuten av en
person, som är bosatt i en av de avtalsslutande
staterna, beskattas i den
andra avtalsslutande staten allenast i
den mån inkomsten är hänförlig till ett
fast driftställe i sistnämnda stat.

Artikel 16.

Bestämmelserna i artiklarna 14 och
15 äro icke tillämpliga på inkomster,
som förvärvats av skådespelare, filmskådespelare,
radioartister, musiker,
idrottsmän och dylika, vilka yrkesmässigt
ägna sig åt offentlig nöjesverksamhet.

Artikel 17.

Ersättningar, som utbetalas till direktörer,
styrelseledamöter eller liknande
befattningshavare i ett bolag,
vilket anses bosatt i en av de avtalsslutande
staterna, beskattas i den av
staterna, där bolaget anses bosatt.

Artikel 18.

§ 1. Löner, arvoden och andra liknande
ersättningar samt pensioner och
livräntor, som direkt av den ena avtalsslutande
staten eller ock från fonder
eller institutioner, som denna stat inrättat,
utbetalas till en person, vilken
är medborgare i denna stat, skola vara
undantagna från beskattning i den
andra staten. Vad sålunda sagts gäller
även utbetalningar från under staten
lydande statliga och kommunala enheter
eller från fonder eller institutioner,
som av dem inrättats.

Bestämmelserna i denna paragraf äro

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 235.

van toepassing op betalingen ter zake
van diensten verricht in verband met
een bedrijf, door een van de Verdragsluitende
Staten in de andere Verdragsluitende
Staat uitgeoefend met
het oogmerk winst te behalen.

§ 2. Particuliere pensioenen en particuliere
lijfrenten, genoten uit bronnen
in een van de Verdragsluitende Staten
en betaald aan inwoners van de andere
Verdragsluitende Staat, zijn vrijgesteld
van belasting in de eerst bedoelde
Staat.

§ 3. De uitdrukking: »pensioenen» zoals
deze gebezigd wordt in dit artikel,
betekent periodieke betalingen gedaan
ter zake van verrichte diensten of als
vergoeding voor bekomen letsel.

§ 4. De uitdrukking: »lijfrenten» zoals
deze gebezigd wordt in dit artikel,
betekent een vaste som, periodiek betaalbaar
op vaste tijdstippen hetzij
gedurende het leven hetzij gedurende
een bepaald aantal jaren, ingevolge een
verbintenis, voor zoveel particuliere
lijfrenten betreft, tot het doen van
de betalingen, welke staan tegenover
een voldoende en volledige tegenprestatie
in geld of geldswaarde.

Artikel 19.

Een hoogleraar of ander docent, die
een inwoner van een van de Verdragsluitende
Staten is, en de andere Verdragsluitende
Staat tijdelijk bezoekt
voor het geven van onderwijs gedurende
een tijdvak van niet meer dan twee
jaar aan een universiteit of hogeschool,
is in die andere Staat vrijgesteld van
belasting terzake van de vergoeding
ontvangen voor het geven van onderwijs.

Artikel 20.

icke tillämpliga å utbetalningar, vilka
utgöra ersättning för tjänster, utförda
i samband med rörelse som endera av
de avtalsslutande staterna bedrivit i
förvärvssyfte i den andra avtalsslutande
staten.

§ 2. Enskilda pensioner och livräntor,
uppburna från inkomstkällor i en av
de avtalsslutande staterna och utbetalda
till personer bosatta i den andra avtalsslutande
staten, skola vara undantagna
från beskattning i förstnämnda stat.

§ 3. Uttrycket »pensioner» betyder i
denna artikel periodiska utbetalningar
gjorda såsom ersättning för utförda
tjänster eller såsom ersättning för åsamkad
skada.

§ 4. Uttrycket »livräntor» i denna
artikel betyder fastställda belopp, som
utbetalas periodiskt på fastställda tider
under vederbörandes hela livstid eller
under ett angivet antal år och som,
såvitt angår enskilda livräntor, utgå på
grund av en förpliktelse att verkställa
dessa utbetalningar såsom ersättning för
ett däremot fullt svarande vederlag i
penningar eller penningars värde.

Artikel 19.

En professor eller lärare bosatt i en
av de avtalsslutande staterna, som tillfälligt
vistas i den andra avtalsslutande
staten under en tid av högst två år för
att meddela undervisning vid universitet
eller högskola, skall vara befriad från
beskattning i sistnämnda stat för ersättning,
som utgår härför.

Artikel 20.

Studenten en voor het bedrijfsleven Studenter eller praktikanter, som alleopgeleid
wordende personen, die in een nast i studie- eller utbildningssyfte uppevan
de Verdragsluitende Staten ver- hålla sig i en av de avtalsslutande
blijven uitsluitend voor doeleinden van staterna, äro befriade från skattskyldigstudie
of opleiding, zijn in die Staat het i denna stat för belopp, som utvrijgesteld
van belasting, voor uit- betalas till dem från den andra avtalskeringen
aan hen gedaan uit de andere slutande staten till bestridande av deras
Staat, ten behoeve van hun onderhoud, uppehälle, undervisning eller utbildning,
onderwijs of opleiding.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Artikel 21.

Met betrekking tot de vermogensbelastingen,
vermeld in artikel 2 van
dit Verdrag, zijn de beginselen, neergelegd
in de artikelen 5, 6, 7, 8 en 15
van toepassing voor zover het vermogen
bestaat uit onroerende zaken, wordt
gebezigd in ondernemingen op het
gebied van nijverheid en handel, in
ondernemingen welke schepen en luchtvaartuigen
exploiteren of in vrije
beroepen en beroepen op het gebied
van kunst. Alle andere soorten vermogen
zullen beläst worden overeenkomstig de
regel van artikel 4, eerste lid.

Artikel 22.

§ 1. Indien volgens de bepalingen
van dit Verdrag een inwoner van Nederland
is vrijgesteld van of recht heeft
op vermindering van Zweedse belasting,
is een soortgelijke vrijstelling of vermindering
van toepassing op de onverdeelde
boedel van overledenen, voor
zover een of meer van de verkrijgers
inwoner van Nederland is.

§ 2. Voor de toepassing van artikel
23, tweede lid, van dit Verdrag wordt
Zweedse belasting op de onverdeelde
boedel van een overledene, voor zover
de inkomsten opkomen aan een verkrijger
die een inwoner van Nederland
is, beschouwd als belasting op inkomsten
van zulk een verkrijger.

Artikel 23.

§ 1. Ongeacht enige andere bepaling
van dit Verdrag is Zweden bevoegd bij
het heffen van belasting van inwoners
van Zweden het tarief te berekenen,
alsof in het bedrag van het inkomen
of van het vermogen mede waren
begrepen die inkomsten of die vermogensbestanddelen,
welke overeenkomstig
dit Verdrag slechts in Nederland
belastbaar zijn.

§ 2. Ongeacht enige andere bepaling
van dit Verdrag, is Nederland bevoegd
bij het heffen van belasting van inwoners
van Nederland, in de grondslag
waarnaar deze belastingen worden geheven
alle bestanddelen van het inkomen
of van het vermogen te begrijpen.

Artikel 21.

De principer, som fastställts i artiklarna
5, 6, 7, 8 och 15 av detta avtal,
skola tillämpas jämväl å sådana förmögenhetsskatter,
som angivas i artikel
2, i den mån förmögenheten består av
fast egendom eller är nedlagd i rörelse
eller i företag, som bedriva sjö- eller
luftfart, eller i fritt yrke. All annan
förmögenhet beskattas enligt den i
artikel 4, paragraf 1, angivna regeln.

Artikel 22.

§ 1. Då enligt föreskrifterna i detta
avtal en person, bosatt i Nederländerna,
är befriad från eller berättigad till
nedsättning av svensk skatt, skall motsvarande
befrielse eller nedsättning komma
ett oskift dödsbo till godo i den mån
en eller flera av dödsbodelägarna äro
bosatta i Nederländerna.

§ 2. Vid tillämpning av artikel 23,
paragraf 2, av detta avtal skall svensk
skatt, som påföres ett oskift dödsbo

— i den mån inkomsten belöper å
dödsbodelägare bosatt i Nederländerna

— anses såsom skatt å dödsbodelägarens
inkomst.

Artikel 23.

§ 1. Oavsett vad som eljest stadgas
i detta avtal äger Sverige vid fastställande
av skatt, som påföres i Sverige
bosatta personer, beräkna densamma
efter den skattesats, som skulle varit
tillämplig, om även sådan inkomst eller
förmögenhet, som enligt detta avtal är
skattepliktig allenast i Nederländerna,
inräknats i den skattepliktiga inkomsten
eller förmögenheten.

§ 2. Oavsett vad som eljest stadgas i
detta avtal äger Nederländerna vid
fastställande av skatt, som påföres i
Nederländerna bosatta personer, i det
belopp på vilket sådana skatter påföras
inräkna all inkomst eller förmögenhet.
I den omfattning, som överensstämmer

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Voor zover zulks in overeenstemming
is met de bepalingen van de Nederlandse
wet zal Nederland een vermindering van
de Nederlandse belasting toestaan met
betrekking tot inkomsten of vermogensbestanddelen,
die volgens de voorgaande
bepalingen van dit Verdrag onderworpen
zijn aan de Zweedse belasting.

Artikel 24.

De bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten zullen zodanige
inlichtingen (zijnde inlichtingen, welke
de belastingautoriteiten geordend voorhanden
hebben) uitwisselen als nodig
is om aan de bepalingen van dit Verdrag
uitvoering te geven of om fraude te
voorkomen of om uitvoering te geven
aan -wettelijke voorzieningen tegen wetsontduiking
met betrekking tot de
belastingen welke het ondenverp van
dit Verdrag vormen.

Elke aldus uitgewisselde inlichting
zal als geheim worden behandeld en
zal niet ter kennis worden gebracht
van andere personen, dan die beläst
met de aanslagregeling en de inning
van de belastingen, welke het onderwerp
van dit Verdrag vormen. Generlei
inlichting als hiervoor is bedoeld, welke
een handels-, bedrijfs-, nijverheids- of
beroepsgeheim of een handwerks- of
handelswerkwijze zou onthullen, zal
worden uitgewisseld.

Artikel 25.

§ 1. De Verdragsluitende Staten nemen
op zich elkander hulp en bistånd
te verlenen bij de inning van de belastingen
welke het ondenverp van dit
Verdrag vormen, met inbegrip van
interest, van kosten, van verhogingen,
van belasting en van boeten van nietstrafrechtelijke
aard.

§ 2. In geval van verzoeken tot
invordering van belastingen, zullen belastingvorderingen
van een van de
Verdragsluitende Staten, welke in die
Staat ingevorderd kunnen worden door
de andere Verdragsluitende Staat ter
invordering worden aanvaard en in die
Staat worden geind, overeenkomstig de
wetten welke van toepassing zijn voor

med föreskrifterna i nederländsk skattelagstiftning,
förbinder sig Nederländerna
att medgiva avdrag från nederländsk
skatt med hänsyn till den inkomst eller
förmögenhet, som enligt bestämmelserna
ovan i detta avtal är föremål för svensk
skatt.

Artikel 24.

Behöriga myndigheter i de båda
avtalsslutande staterna skola utbyta
sådana upplysningar (av beskaffenhet
att stå till beskattningsmyndigheternas
förfogande under deras sedvanliga tjänsteutövning)
som äro nödvändiga för att
tillämpa bestämmelserna i detta avtal
eller för att förebygga bedrägeri eller
för att tillämpa givna föreskrifter till
förebyggande av skatteflykt ifråga om
de skatter, som äro föremål för detta
avtal. De utbytta upplysningarna skola
behandlas såsom hemliga och få icke
yppas för andra personer än dem, som
handlägga taxering och uppbörd av de
skatter, som äro föremål för detta avtal.
Sådana upplysningar få emellertid icke
utbytas, som skulle röja någon handels-,
affärs-, industri- eller yrkeshemlighet
eller något i verksamheten nyttjat
förfaringssätt.

Artikel 25.

§ 1. De avtalsslutande staterna förbinda
sig att lämna varandra biträde
och handräckning för indrivning av
sådana skatter, som avses i detta avtal,
tillika med ränta, kostnader samt tillläggsbelopp
till skatterna ävensom viten
utan straffrättslig karaktär.

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

de invordering en inning van zijn eigen
belastingen. Zodanige vorderingen zullen
in de laatstbedoelde Staat geen voorrang
genieten. De aangezochte Staat zal niet
gehouden zijn over te gaan tot maatregelen
van executie waarvoor de wet
van de verzoekende Staat geen voorziening
inhoudt.

§ 3. Elk verzoek zal vergezeld gaan
van bescheiden, waaruit blijkt dat
volgens de wetten van de verzoekende
Staat de belastingen in die Staat ingevorderd
kunnen worden zoals bepaald
is in het tweede lid van dit artikel.

§ 4. De hulp, bedoeld in dit artikel
zal slechts worden verleend ten aanzien
van onderdanen, inwoners of lichamen
van de verzoekende Staat.

Artikel 26.

§ 1. In geen geval zullen de bepalingen
van artikel 24 en artikel 25 van dit
Verdrag dusdanig worden uitgelegd, dat
zij een der Verdragsluitende Staten de
verplichting opleggen —

(a) administratieve maatregelen te
nemen, welke in strijd zijn met de
voorschriften en het gebruik van een
van de beide Verdragsluitende Staten, of

(b) bijzonderheden te verstrekken,
welke niet verkrijgbaar zijn volgens zijn
eigen •wetgeving of die van de verzoekende
Staat.

§ 2. De Staat, aan welke een verzoek
om inlichtingen of bistånd is gedaan,
zal zo spoedig mogelijk aan het gedane
verzoek gevolg geven. Nochtans kan
de bedoelde Staat weigeren aan een
dergelijk verzoek te voldoen om redenen
van openbaar beleid. In een dergelijk
geval zal deze Staat de verzoekende
Staat zo spoedig mogelijk inlichten.

Artikel 27.

Ingeval het optreden van de belastingautoriteiten
van de Verdragsluitende
Staten heeft geleid of zal
leiden tot dubbele belastingheffing in
strijd met de bepalingen van dit Verdrag,
zal de belastingplichtige het recht

anspråk skola icke åtnjuta förmånsrätt
i sistnämnda stat. Den stat, till vilken
framställningen gjorts, skall icke vara
pliktig att tillgripa verkställighetsåtgärder,
som icke äro i överensstämmelse
med lagstiftningen i den stat, som gjort
framställningen.

§ 3. Vid varje framställning skola
fogas handlingar, utvisande att skatteanspråken
enligt lagstiftningen i den
stat, från vilken framställningen göres,
där äro exigibla på sätt stadgas i paragraf
2 i denna artikel.

§ 4. Handräckning, som föreskrives i
denna artikel, skall medgivas endast
såvitt angår medborgare i den stat,
från vilken framställningen göres, eller
mot personer eller bolag, vilka anses
bosatta i denna stat.

Artikel 26.

§ 1. Föreskrifterna i artiklarna 24 och
25 av detta avtal skola i intet fall anses
medföra skyldighet för någon av de
avtalsslutande staterna

a) att vidtaga förvaltningsåtgärder,
som avvika från endera av de avtalsslutande
staternas lagstiftning eller
praxis, eller

b) att lämna upplysningar, som icke
kunna erhållas enligt dess egen lagstiftning
eller enligt lagstiftningen i den
stat, som gör framställningen.

§ 2. Den stat, till vilken framställning
om erhållande av upplysningar eller
handräckning gjorts, skall så snart sig
göra låter efterkomma den gjorda framställningen.
Dock må ifrågavarande stat
vägra att efterkomma framställningen
på grund av allmänna hänsyn. I dylikt
fall skall nämnda stat så snart som
möjligt härom underrätta den stat, som
gjort framställningen.

Artikel 27.

Därest åtgärder, som vidtagits av
beskattningsmyndigheterna i de avtalsslutande
staterna, medfört eller komma
att medföra dubbelbeskattning i strid
mot bestämmelserna i detta avtal, äger
den skattskyldige att häremot göra

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

hebben een klacht in te dienen bij de
Staat, waarvan hij een onderdaan is,
of, indien hij niet een onderdaan is
van een van de beide Verdragsluitende
Staten, bij de Staat waarvan hij een
inwoner is. Als regel dient deze klacht
te worden ingediend binnen een jaar
na het einde van het kalenderjaar,
waarin de belastingplichtige zich bewust
is geworden van de dubbele belasting.
Indien de klacht gegrond wordt geacht,
zal de bevoegde autoriteit van die
Staat er naar streven met de bevoegde
autoriteit van de andere Staat tot
overeenstemming te komen om de
bedoelde dubbele belasting te vermijden.

Artikel 28.

§ 1. Met betrekking tot de belastingen,
vermeld in artikel 2 van dit
Verdrag, zullen de onderdanen van een
van de Verdragsluitende Staten in de
andere Verdragsluitende Staat niet worden
onderworpen aan enige belasting
of daarmede verband houdende verplichting,
welke änders, höger of
drukkender is dan de belasting en
daarmede verband houdende verplichtingen,
waaraan de onderdanen van de
laatstbedoelde Staat zijn of mochten
worden onderworpen.

§ 2. Met betrekking tot de belastingen,
vermeld in artikel 2 van dit Verdrag,
zullen de ondernemingen van een van
de Verdragsluitende Staten in de andere
Verdragsluitende Staat ter zake van
voordelen, welke aan hun vaste inrichtingen
in die andere Staat kunnen
worden toegerekend, niet onderworpen
worden aan enige belasting, die änders,
höger of drukkender is dan de belasting,
waaraan de ondernemingen van die
andere Staat, ter zake van gelijksoortige
voordelen, zijn of mochten worden
onderworpen.

§ 3. Een natuurlijk persoon of
lichaam, inwoner van een van de
Verdragsluitende Staten, zal niet onderworpen
zijn aan enige vermogensbelasting
in de andere Verdragsluitende
Staat, welke änders, höger of drukkender
is, dan de vermogensbelasting,
waaraan een natuurlijk persoon, of,

erinran hos den stat, vars medborgare
han är, eller, om han icke är medborgare
i någondera av de avtalsslutande staterna,
hos den stat, där han är bosatt.
Dylik erinran skall i regel göras inom
ett år efter utgången av det kalenderår,
under vilket den skattskyldige erhöll
kännedom om dubbelbeskattningen. Anses
erinran grundad, skall behörig myndighet
i sådan stat vidtaga åtgärder för
att ernå överenskommelse med behörig
myndighet i den andra staten i syfte
att undvika dubbelbeskattningen i fråga.

Artikel 28.

§ 1. Med avseende å de i artikel 2
av detta avtal angivna skatterna skola
medborgare i en av de avtalsslutande
staterna icke i den andra avtalsslutande
staten bliva föremål för någon beskattning
eller något därmed sammanhängande
skattekrav, som är av annat slag,
högre eller mer tyngande än den beskattning
och därmed sammanhängande
skattekrav, som medborgare i den senare
staten äro eller kunna bliva underkastade.

§ 2. Med avseende å de i artikel 2
av detta avtal angivna skatterna skola
företag i en av de avtalsslutande staterna
icke på grund av inkomst, hänförlig
till företagets fasta driftställen i
den andra avtalsslutande staten, underkastas
någon beskattning i denna andra
stat som är av annat slag, högre eller
mera tyngande än den beskattning, som
företag i denna andra stat äro eller
kunna bliva underkastade med avseende
å likartad inkomst.

§ 3. En fysisk person eller ett bolag,
som anses bosatt i en av de avtalsslutande
staterna, må icke i den andra
avtalsslutande staten bliva föremål för
någon förmögenhetsskatt, som är av
annat slag, högre eller mera tyngande
än den förmögenhetsskatt, som en fysisk
person eller, i förekommande fall,

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

onderscheidenlijk, een lichaam, inwoner
van die Staat, is of mocht worden
onderworpen.

§ 4. Het eerste lid of het tweede lid
van dit artikel zullen niet dusdanig
worden uitgelegd, dat zij een van de
Verdragsluitende Staten verplichten aan
onderdanen van de andere Verdragsluitende
Staat, die geen inwoner zijn
van de eerstbedoelde Staat, dezelfde
persoonlijke kortingen, verminderingen
en aftrekken ter zake van belasting te
verlenen als aan de onderdanen van die
Staat worden verleend.

§ 5. In dit artikel betekent de uitdrukking:
»onderdanen» ■—

(a) met betrekking tot Zweden, alle
Zweedse onderdanen en alle Zweedse
lichamen;

(b) met betrekking tot Nederland —

(1) alle Nederlanders,

(2) alle Nederlandse onderdanen, inwoners
van Nederland, en

(3) alle Nederlandse lichamen.

Artikel 29.

Aan de bepalingen van dit Verdrag
zal geen uitleg worden gegeven, welke
op enigerlei wijze beperkt enige vrijstelling,
aftrek, vermindering of andere
tegemoetkoming, door de wetten van
een van de Verdragsluitende Staten
toegekend met betrekking tot het vaststellen
van de door die Staat geheven
belasting.

Artikel 30.

Ingeval enige moeilijkheid of twijfel
rijst met betrekking tot de uitlegging
of de toepassing van dit Verdrag,
zullen de bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten zich mot elkander
in verbinding stellen, ten einde
de aangelegenheid in onderling overleg
te regelen.

Artikel 31.

§ 1. De bevoegde autoriteiten van elk
van de Verdragsluitende Staten, kunnen
in overeenstemming met het gebruik
van die Staat, voorschriften vaststellen,
nodig om de bepalingen van dit Verdrag
uit te voeren.

ett bolag, som anses bosatt i denna
andra stat, är eller kan bliva föremål för.

§ 4. Vad i paragraferna 1 eller 2 i
denna artikel sägs skall icke anses
medföra förpliktelse för någondera av
de avtalsslutande staterna att medgiva
medborgare i den andra avtalsslutande
staten, vilka icke äro bosatta inom den
förstnämnda staten, samma personliga
avdrag vid beskattningen eller samma
skattenedsättningar eller skattebefrielser,
som äro medgivna denna stats egna
medborgare.

§ 5. Uttrycket »medborgare» i denna
artikel betyder

a) beträffande Sverige: alla svenska
medborgare samt alla svenska juridiska
personer;

b) beträffande Nederländerna:

1) alla nederländska medborgare,

2) alla nederländska undersåtar, bosatta
i Nederländerna och

3) alla nederländska juridiska personer.

Artikel 29.

Bestämmelserna i detta avtal skola
icke anses på något sätt begränsa de
skattebefrielser eller avdrag eller andra
lättnader vid beskattningen, som medgivas
enligt lagstiftningen i någon av
de avtalsslutande staterna vid fastställande
av dess skatter.

Artikel 30.

I fall, då svårighet eller tvivelsmål
uppkommer vid detta avtals tolkning
eller tillämpning, skola behöriga myndigheter
i de avtalsslutande staterna
förhandla med varandra i syfte att lösa
frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 31.

§ 1. Behöriga myndigheter i envar av
de avtalsslutande staterna äga, i överensstämmelse
med vad som är brukligt
i den staten, meddela erforderliga föreskrifter
rörande tillämpningen av detta
avtal.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

§ 2. Ten aanzien van de bepaling in
van dit Verdrag met betrekking tot
de uitwisseling van inlichtingen of de
wederkerige hulp bij de inning van de
belastingen, kunnen de bevoegde autoriteiten
in gemeenschappelijk overleg
regelen vaststellen betreffende de te
volgen gedragslijn, de formulieren voor
aanvragen en voor antwoorden daarop,
de herleiding van de munt, de beschikking
over de gelnde bedragen, de
minima van de voor invordering in
aanmerking komende bedragen en daarmede
verband houdende zaken.

§ 3. De bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten kunnen zich
rechtstreelcs met elkander in verbinding
stellen voor de uitvoering van de bepalingen
van dit Verdrag.

Artikel 32.

§ 1. Dit Verdrag kan, ongewijzigd of
met overeengekomen wijzigingen, worden
uitgebreid tot een van de Nederlandse
Overzeese Rijksdelen, indien dit
gebied belastingen heft van in wezen
gelijksoortige aard met de belastingen
genoemd in artikel 2 van dit Verdrag.
Over zodanige uitbreiding zullen beide
Staten zich verstaan door een notawisseling;
in deze nota’s zullen zij
vastleggen de datum van het inwerking
treden van de uitbreiding, de wijzigingen
en de voorwaarden (daaronder
begrepen die, welke betrekking hebben
op de opzegging), waaronder het Verdrag
van toepassing zal zijn.

§ 2. Tenzij door beide Verdragsluitende
Staten uitdrukkelijk änders
is overeengekomen, zal de beéindiging
met betrekking tot Zweden of Nederland
van dit Verdrag krachtens artikel 34,
een einde maken aan de toepassing
van dit Verdrag met betrekking tot
elk gebied, waartoe dit Verdrag krachtens
dit artikel is uitgebreid.

Artikel 33.

§ 1. Dit Verdrag zal worden bekrachtigd
door de Hoge Verdragsluitende
Partijen. Bekrachtiging door Zijne Majesteit
de Koning van Zweden zal afhankelijk
zijn van de toestemming van

§ 2. Vad angår detta avtals föreskrifter
om utbyte av upplysningar och
ömsesidig handräckning för skatteindrivning
må de behöriga myndigheterna,
genom ömsesidig överenskommelse, föreskriva
regler avseende förfaringssätt,
formen för framställningar och svar å
desamma, omräkning av valuta, disposition
av indrivna medel, minsta belopp
som framställning om indrivning må
avse samt därmed sammanhängande
spörsmål.

§ 3. Behöriga myndigheter i de avtalsslutande
staterna äga förhandla direkt
med varandra i syfte att genomföra
bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 32.

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess
helhet eller med överenskomna jämkningar,
utvidgas till att även avse
Nederländerna tillhörigt utomeuropeiskt
område, under förutsättning att området
påför skatter, som äro i huvudsak
likartade med de skatter, vilka äro
angivna i artikel 2 av detta avtal.
Beträffande sådan utvidgning skola de
båda staterna förhandla med varandra
genom noteväxling; i dessa noter skola
fastställas den tidpunkt, från vilken
utvidgningen skall äga giltighet, samt
de jämkningar och de villkor (inbegripet
sådana som avse uppsägning) under
vilka avtalet skall vara tillämpligt.

§ 2. Därest detta avtal jämlikt artikel
34 upphör att gälla beträffande Sverige
och Nederländerna, skall, om icke annat
uttryckligen överenskommits mellan de
båda avtalsslutande staterna, avtalet
även upphöra att gälla beträffande varje
område, vartill avtalet utsträckts jämlikt
denna artikel.

Artikel 33.

§ 1. Detta avtal skall ratificeras av
de höga fördragsslutande parterna. Hans
Majestät Konungens av Sverige ratifikation
skall ske med riksdagens samtycke.
Ratifikationshandlingarna skola

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

de Riksdag. De akten van bekrachtiging
zullen zo spoedig mogelijk te ’s-Gravenhage
worden uitgewisseld. Het Verdrag
zal, met inachtneming van het bepaalde
in het tweede lid van dit artikel, in
werking treden op de dag van de
uitwisseling der akten van bekrachtiging.

§ 2. Na de uitwisseling van de akten
van bekrachtiging zal dit Verdrag van
kracht zijn —

(a) in Zweden:

met betrekking tot belastingen van
inkomsten en van vermogen, belastbaar
in of na het kalenderjaar beginnende
op 1 Januari 1952;

met betrekking tot couponbelasting
van dividenden, welke betaalbaar zijn
gesteld op of na 1 Januari 1951;

(b) in Nederland:

met betrekking tot de inkomsten- en
vermogensbelastingen voor elk belastingjaar
beginnende na 31 December 1950;

met betrekking tot de vennootschapsbelasting
voor elk belastbaar boekjaar
beginnende na 31 December 1950 en
voor het niet verstreken deel van elk
belastbaar boekjaar, dat op die datum
lopende is; met betrekking tot dividendbelasting
van dividenden, welke betaalbaar
zijn gesteld na 31 December 1950;

met betrekking tot andere belastingen
van inkomsten ingehouden bij de bron
gedurende het kalenderjaar 1951 en
volgende jaren.

§ 3. Het op 21 Maart 1935 te Stockholm
tussen het Koninkrijk der Nederlanden
en het Koninkrijk Zweden gesloten
Verdrag ter voorkoming van dubbele
belasting zal ophouden van kracht te
zijn al naar de bepalingen van dit
Verdrag krachtens de regels van het
tweede lid van dit artikel van kracht
zullen worden.

snarast möjligt utväxlas i Haag. Avtalet
skall, med iakttagande av vad
som föreskrives i paragraf 2 i denna
artikel, träda i kraft å den dag, då
utväxlingen av ratifikationshandlingarna
sker.

§ 2. Sedan ratifikationshandlingarna
utväxlats skall avtalet äga tillämpning

a) i Sverige:

beträffande sådana skatter å inkomst
eller förmögenhet, som utgå på grund
av taxering under eller efter det kalenderår,
som börjar den 1 januari 1952;

beträffande kupongskatt å sådan utdelning,
som förfallit till betalning den
1 januari 1951 eller senare;

b) i Nederländerna:

beträffande inkomstskatt och förmögenhetsskatt
för beskattningsår, som
börjar efter den 31 december 1950;

beträffande bolagsskatt för räkenskapsår,
som börjar efter den 31 december
1950, ävensom för den vid
sagda tidpunkt ännu icke tilländalupna
delen av ett löpande räkenskapsår;

beträffande skatt å sådan utdelning,
som förfallit till betalning efter den
31 december 1950;

beträffande andra inkomstskatter,
som avdragits vid källan under kalenderåret
1951 och följande år.

§ 3. Det den 21 mars 1935 i Stockholm
ingångna avtalet mellan Konungariket
Sverige och Konungariket Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning
skall upphöra att gälla allteftersom bestämmelserna
i förevarande avtal jämlikt
paragraf 2 i denna artikel träda i
tillämpning.

Artikel 34. Artikel 34.

Dit Verdrag zal voor onbepaalde tijd Detta avtal skall förbliva i kraft utan
van kracht blijven, maar elk van de tidsbegränsning, men envar av de avVerdragsluitende
Staten kan, op of voor talsslutande staterna äger att — senast
de 30ste Juni van elk kalenderjaar niet den 30 juni under ett kalenderår, dock
vroeger dan het jaar 1956, aan de icke tidigare än år 1956 — hos den
andere Verdragsluitende Staat langs andra staten på diplomatisk väg skriftdiplomatieke
weg een schriftelijke ken- ligen uppsäga avtalet. I händelse av
nisgeving van beeindiging doen toe- sådan uppsägning skall avtalet upphöra

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

komen; in dat geval zal dit Verdrag
ophouden van kracht te zijn —

(a) in Zweden:

met betrekking tot belastingen van
inkomsten en van vermogen, belastbaar
na het einde van het kalenderjaar,
eerstvolgend op het jaar waarin de
kennisgeving is gedaan;

met betrekking tot couponbelasting
van dividenden, welke betaalbaar zijn
gesteld op of na 1 Januari in het
kalenderjaar, eerstvolgend op het jaar
waarin de kennisgeving is gedaan;

(b) in Nederland:

met betrekking tot de inkomsten- en
vermogensbelastingen voor elk belastingjaar
beginnende na het einde van
het kalenderjaar, waarin de kennisgeving
is gedaan;

met betrekking tot de vennootschapsbelasting
voor elk belastbaar boekjaar
beginnende na het einde van het kalenderjaar,
waarin de kennisgeving is
gedaan, en voor het niet verstreken
deel van elk belastbaar boekjaar, dat
aan het einde van dat jaar lopende
is, en

met betrekking tot elke andere belasting
voor elk kalenderjaar volgende
op dat, waarin de kennisgeving is
gedaan.

Ten blijke waarvan de bovengenoemde
gevolmachtigden dit Verdrag
hebben ondertekend en van hun zegel
voorzien.

Gedaan in tweevoud te Stockholm,
de 25ste April 1952, in de Nederlandse
en in de Zweedse taal, zijnde beide
teksten gelijkelijk authentiek.

Willem

(L.

Östen

(L.

att gälla

a) i Sverige:

beträffande sådana skatter å inkomst
eller förmögenhet, som utgå på grund
av taxering efter utgången av kalenderåret
närmast efter det, varunder uppsägningen
ägde rum;

beträffande kupongskatt å sådan utdelning,
som förfaller till betalning å
eller efter den 1 januari kalenderåret
närmast efter det, varunder uppsägningen
ägde rum;

b) i Nederländerna:

beträffande inkomstskatt och förmögenhetsskatt
för beskattningsår, som
börjar efter utgången av det kalenderår,
varunder uppsägningen ägde rum;

beträffande bolagsskatt för räkenskapsår,
som börjar efter utgången av
det kalenderår varunder uppsägningen
ägde rum, ävensom för den ännu icke
tilländalupna delen av ett räkenskapsår,
som är löpande vid utgången av nämnda
kalenderår;

beträffande andra skatter för kalenderår,
som följa efter det år, varunder
uppsägningen ägde rum.

Till bekräftelse härå hava ovannämnda
befullmäktigade ombud undertecknat
detta avtal och försett detsamma
med sina sigill.

Som skedde i Stockholm den 25 april
1952, i två exemplar, på svenska och
nederländska språken, vilka båda texter
äga lika vitsord.

Daniels.

S.)

Undén.

s.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Protocol.

Bij gelegenheid van de ondertekening
van het Verdrag tot het vermijden
van dubbele belasting en het vaststellen
van regelen voor wederzijdse administratieve
hulp met betrekking tot
belastingen van inkomsten en vermogen,
heden tussen het Koninkrijk der Nederlanden
en het Koninkrijk Zweden gesloten,
zijn de ondergetekende gevolmachtigden
overeengekomen, dat de
volgende bepalingen een integrerend
deel van het Verdrag zullen uitmaken.

ad Artikel 2.

Dit Verdrag is niet van toepassing
op de speciale belasting, in Zweden
verschuldigd door handelsreizigers en
personen, die openbare vertoningen of
uitvoeringen geven of daaraan medewerken
(bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter) als is voorgeschreven
door de Zweedse wet, gedateerd
23 October 1908.

Bij het overeenkomen van de bovenvermelde
regel is aangenomen, dat
indien Zweden aan onderdanen van een
derde Staat aftrek of vrijstelling van de
vorengenoemde speciale belasting op
handelsreizigers mocht verlenen, dezelfde
aftrek of vrijstelling aan onderdanen
van Nederland zal worden verleend.

ad Artikel 5.

De uitdrukking inkomsten uit onroerende
zaken omvat niet interest op
hypotheken of op obligaties, verzekerd
door zulke zaken.

ad Artikelen 5, 6 en 21.

Vermogenswinsten op toebehoren van,
en op roerende zaken, welke voorts
behoren bij een boerderij en worden
verkocht of verwisseld tezamen met de
boerderij, zullen slechts in die Staat
aan belasting zijn onderworpen, waarin
de boerderij is gelegen, niettegenstaande
vermogenswinsten door de verkoop of
verwisseling van boerderijcn in Zweden
beläst worden overeenkomstig de regel
in artikel 5, eerste lid, en in Nederland
overeenkomstig de regel in artikel (5,
eerste lid.

Protokoll.

Vid undertecknandet av det denna
dag ingångna avtalet mellan Konungariket
Sverige och Konungariket Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet hava undertecknade
befullmäktigade ombud överenskommit
att följande bestämmelser skola utgöra
en integrerande del av avtalet:

till Artikel 2.

Detta avtal gäller icke beträffande
den särskilda skatt som, jämlikt förordningen
den 23 oktober 1908, i Sverige
uttages av handelsresande och av den,
som ägnar sig åt offentlig nöjesverksamhet
(bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter).

När överenskommelse härom träffats
har förutsatts att, därest Sverige skulle
gentemot medborgare i en tredje stat
medgiva nedsättning av eller befrielse
från nyssnämnda särskilda skatt å handelsresande,
motsvarande nedsättning
eller befrielse skall medgivas gentemot
nederländska medborgare.

till Artikel 5.

Under uttrycket »inkomst av fast
egendom» inbegripes icke ränta å inteckningar
eller obligationer för vilka
sådan egendom utgör säkerhet.

till Artiklarna 5, 6 och 21.

Bealisationsvinster å sådana tillbehör
och inventarier, tillhörande en jordbruksfastighet,
vilka försålts eller bytts
tillsammans med fastigheten, skola beskattas
allenast i den stat, där fastigheten
är belägen, oberoende av att realisationsvinster
genom försäljning eller
byte av jordbruksfastigheter beskattas
i Sverige jämlikt artikel 5, paragraf 1,
och i Nederländerna jämlikt artikel 6,
paragraf 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Wanneer een boerderij aan vermogensbelasting
is onderworpen in een van de
Verdragsluitende Staten, zullen toebehoren
en roerende zaken, welke voorts
bij de boerderij behoren ook aan vermogensbelasting
in dezelfde Verdragsluitende
Staat zijn onderworpen. Deze
laatstvermelde regel kan afzonderlijk
worden opgezegd en zal in zulk een
geval ophouden van kracht te zijn aan
het einde van het kalenderjaar, waarin
de opzegging heeft plaats gehad.

ad Artikel 17.

De regel, neergelegd in artikel 17
zal in geen van de Verdragsluitende
Staten in practijk worden gebracht
totdat de Zweedse wetten zodanig zullen
zijn gewijzigd dat een niet-inwoner van
Zweden in alle gevallen beläst kan
worden in Zweden voor belöningen van
de soort, vermeld in artikel 17, welke
hij uit Zweden ontvangt.

ad Artikel 24.

De verplichting tot het uitwisselen
van inlichtingen geldt niet voor inlichtingen,
verkregen van banken of
daarmede gelijkgestelde instellingen.

Gedaan in tweevoud te Stockholm,
de 25ste April 1952, in de Nederlandse
en in de Zweedse taal, zijnde beide
teksten gelijkelijk authentiek.

Då en jordbruksfastighet är föremål
för förmögenhetsskatt i en av de avtalsslutande
staterna, skola även tillbehör
och inventarier, tillhörande fastigheten,
bliva föremål för förmögenhetsskatt
i samma stat. Denna sistnämnda
bestämmelse kan uppsägas särskilt och
skall i sådant fall upphöra att gälla
med utgången av det kalenderår, under
vilket uppsägningen ägde rum.

till Artikel 17.

Bestämmelsen i artikel 17 skall icke
träda i kraft i någondera av de avtalsslutande
staterna förrän svensk skattelagstiftning
ändrats så, att i utlandet
bosatt betalningsmottagare i samtliga
fall kan beskattas i Sverige för från
Sverige uppburen inkomst av det slag,
som nämnes i artikel 17.

till Artikel 24.

Skyldigheten att utbyta upplysningar
avser icke upplysningar erhållna från
banker eller andra liknande penninginrättningar.

Som skedde i Stockholm den 25 april
1952, i två exemplar, på svenska och
nederländska språken, vilka båda texter
äga lika vitsord.

Willem Daniels.
(L. S.)

Östen Undén.
(L. s.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Verdrag

tussen het Koninkrijk der Nederlanden
en het Koninkrijk Zweden tot het
vermijden van dubbele belasting en
het vaststellen van regelen voor wederzijdse
administratieve hulp met
betrekking tot rechten terzake van
nalatenschappen.

Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden
en Zijne Majesteit de Koning
van Zweden,

Bezield door de wens, zoveel mogelijk
dubbele belasting te vermijden en regels
voor wederzijdse administratieve hulp
vast te stellen met betrekking tot
rechten ter zake van nalatenschappen,

Hebben besloten te dien einde een
Verdrag te sluiten,

En hebben tot Hun gevolmachtigden
benoemd, te weten:

Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden De

Heer W. A. A. M. Daniels, Hoogstderzelver
buitengewoon Gezant en gevolmachtigd
Minister te Stockholm,

Zijne Majesteit de Koning van Zweden

Zijn Minister van Buitenlandse Zaken

Zijne Excellentie östen Undén,

Die, na elkander hun in goede en
behoorlijke vorm bevonden volmachten
te hebben overgelegd, zijn overeengekomen
als volgt:

Artikel 1.

§ 1. De rechten, welke het onderwerp
van dit Verdrag vormen, zijn —

(a) in Zweden: het successierecht en
het nalatenschapsrecht bij overlijden;

(b) in Nederland: het successierecht
en het recht van övergång bij overlijden.

§ 2. Dit Verdrag zal ook van toepassing
zijn op alle andere rechten
terzake van overlijden, geheven in
Zweden of Nederland, na de tekening
van dit Verdrag, wegens övergång van
vermogen door overlijden, onverschillig

Avtal

mellan Konungariket Sverige och Konungariket
Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter å kvarlåtenskap.

Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hennes Majestät Drottningen av
Nederländerna,

föranledda av önskan att i görligaste
mån undvika dubbelbeskattning samt
fastställa bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande skatter
å kvarlåtenskap,

hava för detta ändamål beslutat att
ingå ett avtal

och hava utsett såsom sina befullmäktigade
ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens Östen Undén; och

Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna: W.

A. A. M. Daniels, Hennes Majestäts
Envoyé extraordinaire och Ministre
plénipotentiaire i Stockholm,

vilka, efter att hava företett sina
fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om följande
bestämmelser:

Artikel 1.

§ 1. De skatter, som avses i detta
avtal, äro

a) i Sverige: arvsskatt samt kvarlåtenskapsskatt
i anledning av dödsfall;

b) i Nederländerna: arvsskatt samt
skatt på grund av förändring av äganderätt
vid dödsfall.

§ 2. Detta avtal skall även tillämpas
beträffande alla andra i anledning av
dödsfall utgående skatter å kvarlåtenskap,
vilka påläggas i Sverige eller
Nederländerna efter undertecknandet
av detta avtal, vare sig skatterna utgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

of zulke rechten worden geheven over
de gehele nalatenschap dan wel over
het deel, aat aan iedere erfgenaam of
legetaris opkomt.

§ 3. Dit Verdrag heeft betrekking op
rechten terzake van overlijden, van
toepassing op de nalatenschap van overledenen,
die bij hun overlijden Zweedse
onderdanen waren, of wel Nederlanders
of Nederlandse onderdanen, die in
Nederland hun woonplaats hadden.

§ 4. Voor zoveel Nederland betreft,
is dit Verdrag slechts van toepassing
op het Koninkrijk der Nederlanden in
Europa.

Artikel 2.

Onroerende zaken (daaronder begrepen
hun toebehoren en roerende
zaken, welke er voorts toe behoren)
zullen slechts aan recht onderworpen
zijn in de Verdragsluitende Staat, in
welke kulke zaken zijn gelegen.

Artikel 3.

§ 1. Vermogensbestanddelen gebezigd
in een onderneming of een vrij beroep
en toe te rekenen aan een vaste inrichting
in een van de Verdragsluitende
Staten zullen slechts in die Staat aan
recht zijn onderworpen.

§ 2. De uitdrukking: »vaste inrichting»
betekent een directie, filiaal, fabriek,
kantoor, werkplaats, verkooplokaal of
andere vaste bedrijfsinrichting, een mijn
of andere plaats van natuurlijke hulpbronnen
in exploitatie. Zij omvat ook een
plaats waar ingevolge een overeenkomst
een bouwwerk wordt uitgevoerd gedurende
een tijdvak van tenminste een jaar,
maar zij omvat niet een vertegenwoordiging,
tenzij de vertegenwoordiger een algemene
machtiging heeft om te onderhandelen
en overeenkomsten af te sluiten
namens de onderneming en deze dit
recht gewoonlijk uitoefent, dan wel een
goederenvoorraad heeft, waaruit hij
regelmatig bestellingen uitvoert namens
de onderneming.

In dit verband zal:

1) een natuurlijk persoon, die zijn
woonplaats heeft in een van de Ver -

å kvarlåtenskapen i dess helhet eller å
arvs- eller testamentslotter.

§ 3. Detta avtal är tillämpligt beträffande
skatter å kvarlåtenskap efter
personer, som vid sin död voro svenska
medborgare eller nederländska medborgare
eller nederländska undersåtar, bosatta
i Nederländerna.

§ 4. Detta avtal avser, såvitt angår
Nederländerna, endast Konungariket
Nederländernas europeiska område.

Artikel 2.

Fast egendom (däri inbegripet tillbehör
och inventarier) beskattas allenast
i den avtalsslutande stat, där den
fasta egendomen är belägen.

Artikel 3.

§1.1 rörelse eller fritt yrke nedlagda
tillgångar, som äro hänförliga till ett
fast driftställe i en av de avtalsslutande
staterna, beskattas allenast i denna stat.

§ 2. Uttrycket »fast driftställe» innefattar
plats där ett företag har sin
ledning, filial, fabrik, kontor, verkstad,
försäljningsställe eller annat fast affärsställe,
ävensom gruva eller annan naturtillgång,
som är föremål för bearbetning.
Uttrycket i fråga innefattar även plats
för byggnadsföretag, som utföres å
entreprenad under en tidrymd av minst
ett år, men inbegriper däremot icke en
agentur, med mindre agenten har och
regelbundet utnyttjar en allmän fullmakt
att förhandla och sluta avtal å
företagets vägnar eller har ett varulager,
från vilket han regelbundet effektuerar
order å företagets vägnar. Med
avseende härå märkes följande:

1) En person, som är bosatt i en av
de avtalsslutande staterna, anses icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dragsluitende Staten niet geacht worden
een vaste inrichting te hebben in de
andere Verdragsluitende Staat enkel
op grond van het feit, dat hij in die
andere Verdragsluitende Staat bedrijfshandelingen
verricht door middel van
een bona fide makelaar of commissionnair,
handelende in de normale
uitoefening van zijn bedrijf als zodanig;

2) het feit, dat een natuurlijk persoon,
die zijn woonplaats heeft in een
van de Verdragsluitende Staten in de
andere Verdragsluitende Staat een vaste
bedrijfsinrichting aanhoudt uitsluitend
voor het aankopen van waren of andere
koopmansgoederen op zich zelf die vaste
inrichting niet stempelen tot een vaste
inrichting van die natuurlijke persoon.

Artikel 4.

§ 1. Vermogensbestanddelen, waarover
in de artikelen 2 en 3 van dit
Verdrag niet gesproken wordt, zullen
slechts aan recht zijn onderworpen in
de Verdragsluitende Staat, waar de
overledene ten tijde van zijn overlijden
zijn woonplaats had.

§ 2. De woonplaats van een persoon,
ten tij de van zijn overlijden, is de
plaats, waar hij toen zijn duurzaam
verblijf had met de duidelijke bedoeling
het te behouden. Indien de overledene,
ten tij de van zijn overlijden, niet een
zodanige woonplaats had in een van
de Verdragsluitende Staten, zal hij
beschouwd worden zijn woonplaats gehad
te hebben in de Staat van welke
hij een onderdaan was of, indien hij
een onderdaan van beide Verdragsluitende
Staten was, in die van deze
Staten in welke het middelpunt van
zijn persoonlijke en economische belangen
was gelegen.

Artikel 5.

§ 1. Een schuld, betrekking hebbende
op of verzekerd door zaken, waarop
artikel 2 of 3 van dit Verdrag van
toepassing is, zal in de Staat, welke
het recht heeft deze zaken te belasten,
in mindering worden gebracht op de
waarde van de bedoelde zaken of op
de waarde van andere zaken, welke

hava ett fast driftställe i den andra
avtalsslutande staten allenast å den
grund, att han uppehåller affärsförbindelser
i den andra avtalsslutande staten
genom förmedling av en fullt fristående
mäklare eller kommissionär, som därvidlag
endast fullgör uppdrag som tillhöra
hans vanliga affärsverksamhet.

2) Den omständigheten, att en person,
som är bosatt i en av de avtalsslutande
staterna, har ett fast affärsställe i den
andra avtalsslutande staten uteslutande
för inköp av varor, skall icke i och för
sig medföra att detta affärsställe betraktas
såsom ett fast driftställe för
honom.

Artikel 4.

§ 1. Egendom, varå artikel 2 eller 3
av detta avtal icke är tillämplig, beskattas
allenast i den avtalsslutande
stat, där den avlidne vid dödsfallet var
bosatt.

§ 2. En person anses vid dödsfallet
hava varit bosatt å den plats, där han
vid denna tidpunkt hade sin stadigvarande
bostad i tydlig avsikt att
behålla densamma.

Om den avlidne vid dödsfallet icke
hade sådan bostad i någon av de avtalsslutande
staterna, anses han hava
varit bosatt i den stat, i vilken han
ägde medborgarskap, eller, om han var
medborgare i båda de avtalsslutande
staterna, i den av staterna där han
hade centrum för sina personliga och
ekonomiska intressen.

Artikel 5.

§ 1. Gäld, vilken hänför sig till egendom
som avses i artikel 2 eller 3 av
detta avtal eller för vilken sådan egendom
utgör säkerhet, skall avräknas i
den stat, som äger beskatta den ifrågavarande
egendomen, å värdet av samma
egendom eller å värdet av annan egendom
som den staten äger beskatta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

dezelfde Staat gerechtigd is te belasten.
Iedere andere schuld zal in mindering
worden gebracht op de waarde van
zaken, welke overeenkomstig dit Verdrag
worden beläst in die Staat waar de overledene
ten tijde van zijn overlijden zijn
woonplaats had.

§ 2. Indien een schuld, welke overeenkomstig
het eerste lid van dit
artikel in een van de Verdragsluitende
Staten in mindering zal worden gebracht,
de totale waarde van de zaken, welke
die Staat gerechtigd is te belasten te
boven gaat, zal het bedrag van het verschil
in mindering worden gebracht op
de waarde van die zaken, welke de andere
Staat gerechtigd is te belasten.

§ 3. Op de waarde van een fideicommis
mogen evenwel slechts die
schulden in mindering worden gebracht,
welke betrekking hebben op of verzekerd
zijn door het fideicommis.

Artikel 6.

Dit Verdrag zal niet aantasten enig
recht op belastingvrijstelling, dat krachtens
de algemene regels van internationaal
recht verleend is, of hierna verleend
mocht worden aan diplomatieke of
consulaire ambtenaren. Indien, tengevolge
van zodanige belastingvrijstelling,
bezittingen niet aan recht zijn onderworpen
in de Verdragsluitende Staat,
waarbij zodanige ambtenaren zijn geaccrediteerd,
zal de Verdragsluitende
Staat, welke hen accrediteert, gerechtigd
zijn recht te heffen.

Artikel 7.

Rechten, in een van de Verdragsluitende
Staten geheven over de gehele
nalatenschap van een overledene of
over het deel dat aan iedere erfgenaam
of legataris opkomt, zomede enige daarmede
verband houdende verplichting,
zullen voor zoveel het een onderdaan
(natuurlijk persoon of lichaam) van de
andere Verdragsluitende Staat betreft,
niet änders, höger of drukkender zijn
dan de rechten of daarmede verband
houdende verplichtingen, waaraan de
onderdanen van de eerstbedoelde Staat
zijn of mochten worden onderworpen.

Annan gäld än nu sagts skall avräknas
å värdet av egendom, vartill beskattningsrätten
enligt detta avtal tillkommer
den stat, där den avlidne vid
dödsfallet var bosatt.

§ 2. Överstiger den gäld, som enligt
paragraf 1 i denna artikel skall avräknas
i en av de avtalsslutande staterna,
värdet av all den egendom som
denna stat äger beskatta, skall det
överskjutande gäldbeloppet avräknas å
värdet av egendom, vartill beskattningsrätten
tillkommer den andra staten.

§ 3. Å värdet av fideikommissegendom
avräknas dock allenast den gäld,
som häftar vid egendomen eller för
vilken denna utgör säkerhet.

Artikel 6.

Genom detta avtal beröres icke den
rätt till skattefrihet, som i kraft av
folkrättens allmänna regler medgivits
eller framdeles må komma att medgivas
diplomatiska eller konsulära befattningshavare.
I den mån på grund av
sådan skattefrihet påförande av skatt
å kvarlåtenskap icke sker i den avtalsslutande
stat, i vilken sådana befattningshavare
äro ackrediterade, förbehålles
beskattningsrätten den avtalsslutande
stat i vars tjänst de äro. ^

Artikel 7.

Skatter, som i den ena avtalsslutande
staten utgå å en avliden persons kvarlåtenskap
i dess helhet eller å arvseller
testamentslotter, ävensom därmed
sammanhängande skattekrav må icke,
såvitt angår en medborgare (fysisk eller
juridisk person) i den andra avtalsslutande
staten, vara av annat slag,
högre eller mer tyngande än de skatter
och därmed sammanhängande skattekrav,
som medborgare i den förstnämnda
staten äro eller kunna bliva underkastade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Artikel 8.

§ 1. Indien het recht tot liet belasten
van de nalatenschap van een persoon,
die ten tijde van zijn overlijden zijn
woonplaats in Zweden had, is verdeeld
tussen de Verdragsluitende Staten, mag
het recht, geheven in Zweden niet het
verschil te boven gaan tussen enerzijds,
het recht dat zou zijn geheven, indien
de gehele nalatenschap in Zweden was
beläst geweest, en, anderzijds, het recht,
dat zou zijn geheven indien slechts dat
deel van de nalatenschap in Zweden
beläst zou zijn geweest, dat Nederland
gerechtigd is te belasten.

§ 2. Ongeacht enige andere bepaling
van dit Verdrag, is Nederland bevoegd
bij het heffen van zijn recht over de
nalatenschap van een persoon, die ten
tijde van zijn overlijden zijn woonplaats
in Nederland had, in de grondslag
waarnaar dit recht wordt geheven, de
gehele nalatenschap te begrijpen, maar
zal Nederland een vermindering van
zijn recht toestaan, gelijk aan het
laagste van de volgende bedragen —

(a) het bedrag van het recht, in
Zweden geheven met betrekking tot
zaken, welke volgens de bepalingen
van dit Verdrag aan Zweeds recht zijn
onderworpen;

(b) een zodanig deel van het Nederlandse
recht, als het deel van het netto
bedrag van de zaken, welke aan Zweeds
recht zijn onderworpen, staat tot het
netto bedrag van de gehele nalatenschap
van de overledene.

Artikel 9.

De bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten zullen zodanige
inlichtingen (zijnde inlichtingen, welke
de belastingautoriteiten geordend voorhanden
hebben) uitwisselen als nodig
is om aan de bepalingen van dit Verdrag
uitvoering te geven of om fraude
te voorkomen of om uitvoering te geven
aan wettelijke voorzieningen tegen
wetsontduiking met betrekking tot de
rechten, welke het onderwerp van dit
Verdrag vormen. Elke aldus uitgewisselde
inlichting zal als geheim worden
behandeld eu zal niet ter kennis worden

Artikel 8.

§ 1. Om beskattningsrätten till kvarlåtenskap
efter en person, som vid
dödsfallet var bosatt i Sverige, är fördelad
mellan de avtalsslutande staterna,
äger Sverige uttaga skatt med högst det
belopp, som utgör skillnaden mellan å
ena sidan den skatt, som skulle hava
utgått därest hela kvarlåtenskapen tagits
till beskattning i Sverige och, å
andra sidan, den skatt som skulle hava
utgått därest Sverige beskattat allenast
den del av kvarlåtenskapen, vartill
beskattningsrätten tillkommer Nederländerna.

§ 2. Oavsett vad som eljest stadgas
i detta avtal äger Nederländerna vid
fastställande av skatt å kvarlåtenskap
efter en person, som vid tiden för
dödsfallet var bosatt i Nederländerna,
i det belopp på vilket sådan skatt
påföres inräkna kvarlåtenskapen i dess
helhet, men skall från nederländsk skatt
medgiva ett avdrag motsvarande det
lägsta av följande belopp nämligen,

a) det skattebelopp som i Sverige
påförts för egendom, vilken enligt bestämmelserna
i detta avtal är föremål
för svensk skatt;

b) ett belopp utgörande så stor del
av den nederländska skatten, som nettobeloppet
av den egendom, vilken är
föremål för svensk skatt, utgör av
kvarlåtenskapens hela nettobelopp.

Artikel 9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

gebracht van andere personen, dan die, hava att fastställa och uppbära de
beläst met de aanslagregeling en de skatter, som äro föremål för detta
inning van de rechten, welke het avtal. Sådana upplysningar få emellertid
onderwerp van dit Verdrag uitmaken. icke utbytas, som skulle röja någon
Generlei inlichting als hiervoor is be- handels-, affärs-, industri- eller yrkesdoeld,
welke een handels-, bedrijfs-, hemlighet eller något i verksamheten
nijverheids-, of beroepsgeheim of een nyttjat förfaringssätt,
handwerks- of handelswerkwijze zou
onthullen, zal worden uitgewisseld.

Artikel 10.

§ 1. De Verdragsluitende Staten
nemen op zicli elkander hulp en bistånd
te verlenen bij de inning van de
rechten, welke het onderwerp van dit
Verdrag vormen, met inbegrip van
interest, van kosten, van verhogingen
van recht en van boeten van nietstrafrechtelijke
aard.

§ 2. Ingeval van verzoeken tot invordering
van rechten, zullen belastingvorderingen
van een van de Verdragsluitende
Staten, welke in die Staat
kunnen worden ingevorderd door de
andere Verdragsluitende Staat ter invordering
worden aanvaard en in die
Staat worden geind, overeenkomstig de
wetten welke van toepassing zijn voor
de invordering en inning van zijn eigen
rechten. Zodanige vorderingen zullen
in de laatstbedoelde Staat niet bevoorrecht
zijn. De aangezochte Staat zal
niet gehouden zijn over te gaan tot
maatregelen van executie, waarvoor
de wet van de verzoekende Staat geen
voorziening inhoudt.

§ 3. Elk verzoek zal vergezeld gaan
van bescheiden, waaruit blijkt, dat
volgens de wetten van de verzoekende
Staat de rechten in die Staat ingevorderd
kunnen worden zoals bepaald is in het
tweede lid van dit artikel.

§ 4. De hulp, bedoeld in dit artikel,
zal slechts worden verleend ten aanzien
van onderdanen, inwoners van of
lichamen van de verzoekende Staat.

Artikel 10.

§ 2. Då fråga är om framställning
rörande indrivning av skatter, skola
sådana skatteanspråk från en av de
avtalsslutande staterna, vilka äro exigibla
i denna stat, erkännas såsom
exigibla av den andra avtalsslutande
staten och indrivas där i enlighet med
dess lagstiftning beträffande indrivning
och uppbörd av egna skatter. Sådana
anspråk skola icke åtnjuta förmånsrätt
i sistnämnda stat. Den stat, till vilken
framställningen gjorts, skall icke vara
pliktig att tillgripa verkställighetsåtgärder,
som icke äro i överensstämmelse
med lagstiftningen i den stat, som gjort
framställningen.

§ 4. Handräckning, som föreskrives i
denna artikel, skall medgivas endast
såvitt angår medborgare i den stat,
från vilken framställningen göres, eller
fysiska personer, vilka äro där bosatta,
eller juridiska personer i nämnda stat.

Artikel 11. Artikel 11.

§ 1. In geen geval zullen de bepalingen § 1. Föreskrifterna i artiklarna 9 och
van artikel 9 en artikel 10 van dit 10 av detta avtal skola i intet fall
Verdrag dusdanig worden uitgelegd, dat anses medföra skyldighet för någon av

Kungl. Maj:ts proposition, nr 235.

zij een der Verdragsluitende Staten de
verplichting opleggen —

(a) administratieve maatregelen te
nemen, welke in strijd zijn met de
voorschriften en het gebruik van een
van de beide Verdragsluitende Staten, of

(b) bijzonderheden te verstrekken,
welke niet verkrijgbaar zijn volgens zijn
eigen wetgeving of die van de verzoekende
Staat.

§ 2. De Staat, aan welke een verzoek
om inlichtingen of bijstand is gedaan,
zal zo spoedig mogelijk aan het gedane
verzoek gevolg geven. Nochtans kan
de bedoelde Staat weigeren aan een
dergelijk verzoek te voldoen om redenen
van openbaar beleid. In een dergelijk
geval zal deze Staat de verzoekende
Staat zo spoedig mogelijk inlichten.

Artikel 12.

§ 1. De bevoegde autoriteiten van elk
van de Verdragsluitende Staten kunnen
in overeenstemming met het gebruik
van die Staat, voorschriften vaststellen,
nodig om de bepalingen van dit Verdrag
uit te voeren.

§ 2. Ten aanzien van de bepalingen
van dit Verdrag met betrekking tot de
uitwisseling van inlichtingen of de
wederkerige hulp bij de inning van de
rechten, kunnen de bevoegde autoriteiten
in gemeenschappelijk overleg regelen
vaststellen betreffende de te
volgen gedragslijn, de formulieren voor
aanvragen en voor antwoorden daarop,
de herleiding van de munt, de beschikking
over de gelnde bedragen, de
minima van de voor invordering in
aanmerking komende bedragen en daarmede
verband houdende zaken.

§ 3. De bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten kunnen zich
rechtstreeks met elkander in verbinding
stellen voor de uitvoering van de
bepalingen van dit Verdrag.

Artikel 13.

In geval het optreden van de belastingautoriteiten
van de Verdragsluitende
Staten heeft geleid of zal
leiden tot dubbele belastingheffing in

de avtalsslutande staterna

a) att vidtaga förvaltningsåtgärder,
som avvika från endera av de avtalsslutande
staternas lagstiftning eller
praxis, eller

b) att lämna upplysningar, som icke
kunna erhållas enligt dess egen lagstiftning
eller enligt lagstiftningen i den
stat, som gör framställningen.

Artikel 12.

§ 1. Behöriga myndigheter i envar
av de avtalsslutande staterna äga, i
överensstämmelse med vad som är brukligt
i den staten, meddela erforderliga
föreskrifter rörande tillämpningen av
detta avtal.

§ 3. Behöriga myndigheter i de avtalsslutande
staterna äga förhandla direkt
med varandra i syfte att genomföra
bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 13.

Därest åtgärder, som vidtagits av
beskattningsmyndigheterna i de avtalsslutande
staterna, medfört eller komma
att medföra dubbelbeskattning i strid

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

strijd met de bepalingen van dit Verdrag,
zal de persoon, aldus getroffen
door dubbele belasting, het recht hebben,
een klacht in te dienen bij de Staat
waar de overledene zijn woonplaats had
ten tijde van zijn overlijden. Als regel
dient deze klacht te worden ingediend
binnen twee jaar na het einde van het
kalenderjaar, waarin de persoon zich
bewust is geworden van de dubbele
belasting. Indien de klacht gegrond
wordt geacht, zal de bevoegde autoriteit
van die Staat er naar streven met de
bevoegde autoriteit van de andere Staat
tot overeenstemming te komen om de
bedoelde dubbele belasting te vermijden.

Artikel 14.

In geval enige moeilijkheid of twijfel
rijst met betrekking tot de uitlegging
of de toepassing van dit Verdrag,
zullen de bevoegde autoriteiten van de
Verdragsluitende Staten zich met elkander
in verbinding stellen, teneinde de
aangelegenheid in onderling overleg te
regelen.

Artikel 15.

De uitdrukking: »bevoegde autoriteit»
betekent, voor zoveel betreft Zweden,
de Minister van Financién of zijn
bevoegde vertegenwoordiger, en voor
zoveel betreft Nederland, de Minister
van Financién of zijn bevoegde vertegenwoordiger.

Artikel 16.

§ 1. Dit Verdrag kan, ongewijzigd
of met overeengekomen wijzigingen,
worden uitgebreid tot een van de
Nederlandse Overzeese Rijksdelen, indien
dit gebied rechten heft van in
wezen gelijksoortige aard met de rechten,
genoemd in artikel 1 van dit Verdrag.
Over zodanige uitbreiding zullen beide
Staten zich verstaan door een notawisseling;
in deze nota’s zullen zij
vastleggen de datum van het in werking
treden van de uitbreiding, de wijzigingen
en de voorwaarden (daaronder
begrepen die, welke betrekking hebben
op de opzegging), waaronder het Verdrag
van toepassing zal zijn.

mot bestämmelserna i detta avtal, äger
den person, som på detta sätt drabbats
av dubbelbeskattning, att häremot göra
erinran hos den stat, i vilken den avlidne
vid dödsfallet var bosatt. Dylik
erinran skall i regel göras inom två år
efter utgången av det kalenderår, under
vilket personen i fråga erhöll kännedom
om dubbelbeskattningen. Anses erinran
grundad, skall behörig myndighet i
sådan stat vidtaga åtgärder för att ernå
överenskommelse med behörig myndighet
i den andra staten i syfte att undvika
dubbelbeskattningen i fråga.

Artikel 14.

Artikel 15.

Uttrycket »behörig myndighet» betyder
för Sveriges vidkommande finansministern
eller hans befullmäktigade
ombud och för Nederländernas vidkommande
finansministern eller hans
befullmäktigade ombud.

Artikel 16.

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess
helhet eller med överenskomna jämkningar,
utvidgas till att även avse
Nederländerna tillhörigt utomeuropeiskt
område, under förutsättning att området
påför skatter, som äro i huvudsak
likartade med de skatter, vilka äro
angivna i artikel 1 av detta avtal.
Beträffande sådan utvidgning skola de
båda staterna förhandla med varandra
genom noteväxling; i dessa noter skola
fastställas den tidpunkt, från vilken
utvidgningen skall äga giltighet, samt
de jämkningar och de villkor (inbegripet
sådana som avse uppsägning) under
vilka avtalet skall vara tillämpligt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

§ 2. Tenzij door beide Verdragsluitende
Staten uitdrukkelijk änders is overeengekomen,
zal de beéindiging met
betrekking tot Zweden of Nederland
van dit Verdrag krachtens artikel 18
een einde maken aan de toepassing
van dit Verdrag met betrekking tot
elk gebied, waartoe dit Verdrag krachtens
dit artikel is uitgebreid. {

Artikel 17.

§ 1. Dit Verdrag zal worden bekrachtigd
door de Hoge Verdragsluitende
Partijen. Bekrachtiging door
Zijne Majesteit de Koning van Zweden
zal afhankelijk zijn van de toestemming
van de Riksdag. De akten van bekrachtiging
zullen zo spoedig mogelijk
te ’s-Gravenhage worden uitgewisseld.
Het Verdrag zal in werking treden op
de dag van de uitwisseling der akten
van bekrachtiging.

§ 2. Dit Verdrag zal van toepassing
zijn in alle gevallen waarin het overlijden
van de erf later heeft plaats
gevonden op of na de dag van de
inwerkingtreding van het Verdrag.

Artikel 18.

Dit Verdrag zal voor onbepaalde tijd
van kracht blijven, maar elk van de
Verdragsluitende Staten kan, op of voor
de 30ste Juni van elk kalenderjaar niet
vroeger dan het jaar 1956, aan de andere
Verdragsluitende Staat, langs diplomatieke
weg een schriftelijke kennisgeving
van beéindiging doen toekomen,
en, in zulk geval zal dit Verdrag ophouden
van kracht te zijn aan het
einde van dat kalenderjaar maar het
zal van toepassing zijn in alle gevallen,
waarin het overlijden van de erf later
heeft plaats gevonden voor het einde
van het kalenderjaar.

Ten blijke waarvan de bovengenoemde
Gevolmachtigden dit Verdrag hebben
ondertekend en van hun zegel voorzien.

Gedaan inTtweevoud te Stockholm,
de 259t0 April 1952, in de Nederlandse
en in de Zweedse taal,- zijnde beide
teksten gelijkebjk authentiek.

§ 2. Därest detta avtal jämlikt artikel
18 upphör att gälla beträffande Sverige
och Nederländerna, skall, om icke annat
uttryckligen överenskommits mellan de
båda avtalsslutande staterna, avtalet
även upphöra att gälla beträffande
varje område, vartill avtalet utsträckts
jämlikt denna artikel.

Artikel 17.

§ 1. Detta avtal skall ratificeras av
de höga fördragsslutande parterna. Hans
Majestät Konungens av Sverige ratifikation
skall ske med riksdagens samtycke.
Ratifikationshandlingarna skola
snarast möjligt utväxlas i Haag. Avtalet
skall, med iakttagande av vad
som föreskrives i paragraf 2 i denna
artikel, träda i kraft å den dag, då
utväxlingen av ratifikationshandlingarna
sker.

§ 2. Detta avtal skall äga tillämpning
i alla de fall, då arvlåtare eller testator
avlidit å eller efter den dag då avtalet
träder i kraft.

Artikel 18.

Detta avtal skall förbliva i kraft
utan tidsbegränsning, men envar av de
avtalsslutande staterna äger att —
senast den 30 juni under ett kalenderår,
dock icke tidigare än år 1956 — hos
den andra staten på diplomatisk väg
skriftligen uppsäga avtalet. I händelse
av sådan uppsägning skall avtalet upphöra
att gälla med utgången av kalenderåret,
men skall alltjämt äga tillämpning
i alla de fall då arvlåtaren eller
testatorn avlidit före kalenderårets utgång.

Till bekräftelse härå hava ovannämnda
befullmäktigade ombud undertecknat
detta avtal och försett detsamma
med sina sigill.

Som skedde i Stockholm den 25 april
1952, i två exemplar, på svenska och
nederländska språken, vilka båda texter
äga lika vitsord.

Willem Daniels.

(L. S.)

Östen Undén.
(L. S)

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Protocol.

Bij gelegenheid van de ondertekening
van het Verdrag tot het vermijden van
dubbele belasting en het vaststellen van
regels voor wederzijdse administratieve
hulp met betrekking tot rechten terzake
van nalatenschappen, heden tussen het
Koninkrijk der Nederlanden en het
Koninkrijk Zweden gesloten, zijn de
ondergetekende Gevolmachtigden overeengekomen,
dat de volgende bepalingen
een integrerend deel van het Verdrag
zullen uitmaken:

ad Artikel 2.

De Staat, in welke de onroerende
zaken zijn gelegen, is bevoegd, krachtens
de regel van artikel 2 alle rechten te
belasten, welke overeenkomstig de binnenlandse
belastingwetgeving van die
Staat op dezelfde wijze worden beläst
als onroerende zaken.

Niettegenstaande de voorgaande regel
behoudt elke Staat het recht tot het
belasten van schulden (met uitsluiting
van obligaties) verzekerd door hypotheek
op onroerende zaken en van
rechten op royalties, verleend voor het
gebruik van onroerende zaken of voor
de exploitatie van een mijn of van een
andere natuurlijke hulpbron, overeenkomstig
zijn eigen binnenlandse belastingwetgeving.

ad Artikel 9.

De verplichting tot het uitwisselen
van inlichtingen geldt niet voor inlichtingen,
verkregen van banken of
daarmede gelijkgestelde instellingen.

Gedaan in tweevoud te Stockholm,
de 25ste April 1952, in de Nederlandse en
in de Zweedse taal, zijnde beide teksten
gelijkelijk authentiek.

W illem
(L.

Östen

(L.

Protokoll.

Vid undertecknandet av det denna
dag ingångna avtalet mellan Konungariket
Sverige och Konungariket Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å kvarlåtenskap
hava undertecknade befullmäktigade
ombud överenskommit att
följande bestämmelser skola utgöra en
integrerande del av avtalet:

till Artikel 2.

Den stat i vilken den fasta egendomen
är belägen äger beskatta, med
tillämpning av den i artikel 2 angivna
regeln, alla rättigheter som enligt skattelagstiftningen
inom denna stat beskattas
på samma sätt som fast egendom.

Oavsett vad nu sagts bibehåller vardera
staten rätten att enligt sin lagstiftning
beskatta skuldebrev (med undantag
för obligationer), för vilka inteckningar
i fast egendom utgöra säkerhet,
samt rätt till royalty som utgår för
nyttjande av fast egendom eller för
bearbetande av en gruva eller annan
naturtillgång.

till Artikel 9.

Skyldigheten att utbyta upplysningar
avser icke upplysningar erhållna från
banker eller andra liknande penninginrättningar.

Som skedde i Stockholm den 25 april
1952, i två exemplar, på svenska och
nederländska språken, vilka båda texter
äga lika vitsord.

Daniels.

s.)

Undén.

s.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 28 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen för handelsdepartementet
fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige
och Nederländerna dels för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet och dels för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å kvarlåtenskap. Departementschefen anför därvid följande.

Den 21 mars 1935 undertecknades avtal mellan Sverige och Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och
förmögenhet jämte ett till avtalet hörande slutprotokoll. Sedan avtalet godkänts
av samma års riksdag (prop. nr 223, bev.utsk. betänk, nr 35, skriv,
nr 164) utfärdades kungörelse i ämnet den 26 april 1935 (nr 139). Avtalet
är alltjämt gällande i oförändrat skick.

I punkt II i slutprotokollet till avtalet stadgas att, därest i en av de avtalsslutande
staterna skatt å inkomst av kapital uttages genom avdrag (vid
källan), denna skatt skall vara undantagen från avtalets tillämpning, intill
dess särskild överenskommelse träffats i detta avseende. Någon sådan överenskommelse
har hittills icke träffats. Då Sverige numera uttager kupongskatt
för aktieutdelningar som betalas till i utlandet bosatta personer och
i Nederländerna källskatteavdrag verkställes i fråga om aktieutdelningar
och obligationsräntor, innebär detta, att dubbelbeskattning av inkomst av
kapital äger rum trots avtalet. Detta förhållande har länge ansetts som en
brist i avtalet och i olika sammanhang har yrkats, att avtalet måtte ändras
så att dubbelbeskattning undanröjdes jämväl beträffande ifrågavarande slag
av inkomst. Vidare har sedan avtalet ingåtts skattelagstiftningen i Sverige
och Nederländerna undergått omfattande förändringar, varför behov av en
allmän översyn av avtalets bestämmelser har ansetts föreligga. Även i andra
hänseenden har det visat sig önskvärt, att avtalet bleve kompletterat och
ändrat.

I anledning av nyssberörda förhållanden togs från svensk sida i januari
8 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. A''r 235.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1951 upp frågan om förhandlingar mellan Sverige och Nederländerna i
syfte att ett nytt avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet måtte ingås mellan de båda staterna.
Sedan nederländska regeringen givit sin anslutning till förslaget, ägde förhandlingar
rum i Stockholm under tiden den 17—den 22 september 1951
och i Haag under tiden den 13—den 19 november samma år. Förhandlingarna
fördes å svensk sida av generaldirektören Rolf Dahlgren, f. d. kammarrättsrådet
Otto Ekenberg samt juris doktorn K. G. A. Sandström. Vid
förhandlingarna föreslogs från nederländsk sida att till behandling skulle
upptagas jämväl frågan om avtal mellan Sverige och Nederländerna för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. Vidare
väcktes under förhandlingarna förslag om att i avtalen skulle intagas
bestämmelser om ömsesidig handräckning beträffande ifrågavarande
skatter. På grund härav utarbetade förhandlingsdelegationerna på engelska
språket avfattade förslag till dels avtal mellan Sverige och Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
och dels avtal mellan de båda staterna för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å kvarlåtenskap, båda avtalen med tillhörande
protokoll. De båda förslagen paraferades den 19 november 1951.
Från nederländsk sida hava därefter föreslagits vissa redaktionella ändringar
i förslagen. Efter skriftväxling mellan förhandlarna nåddes sedermera
enighet om på svenska språket och på nederländska språket avfattade
texter till avtal och protokoll. Det förutsattes, att originaltexterna till
avtalen med därtill hörande protokoll skulle vara avfattade på dessa språk.

Förslagen till avtal med tillhörande protokoll — vilka handlingar jämte
ett rörande paraferingen av förslagen upprättat protokoll torde få såsom
bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende — överlämnades sedermera av
de svenska förhandlarna till chefen för finansdepartementet.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet med tillhörande protokoll jämte paraferingsprotokollet
remitterades därefter till kammarrätten, som i utlåtande
den 25 februari 1952 förklarade sig icke hava något att i huvudsak erinra
mot förslaget.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap med därtill hörande protokoll jämte paraferingsprotokollet
remitterades till Svea hovrätt. I utlåtande den 12 februari 1952
förklarade hovrätten, jämte det hovrätten framförde en anmärkning av
språklig natur, att hovrätten i övrigt icke hade något att erinra mot förslaget.

Under hand har meddelats, att man å nederländsk sida vore beredd att
underteckna avtalsförslagen.

1 Förslagen till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar, frånsett det svenska
ombudets namn i avtalets ingress samt underskrifterna, äro lika lydande med de vid propositionen
fogade handlingarna — ha här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

I. Förslaget till avtal angående skatter å inkomst och

förmögenhet.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet överensstämmer i väsentliga delar med
gällande svensk-nederländska avtal i vad detsamma avser bestämmelser
i syfte att undanröja dubbelbeskattning. Föreskrifterna angående ömsesidig
handräckning äro däremot nytillkomna. Avtalsförslaget företer även
på åtskilliga andra punkter sakliga avvikelser från det äldre avtalet, varjämte
förslaget i formellt hänseende uppvisar vissa skiljaktigheter mot det
äldre avtalet.

Till en början torde jag med några ord få beröra det nederländska skattesystemet
i vad detsamma avser beskattning av inkomst och förmögenhet.
I Nederländerna uttagas skatter å inkomst och förmögenhet endast av staten.
Provinser och kommuner äga sålunda icke rätt att pålägga dylika
skatter. Till staten utgå ett flertal skatter å inkomst samt en skatt å förmögenhet.
De nederländska inkomstskatter, som finnas uppräknade i artikel
2 i nu ifrågavarande avtalsförslag, äro samtliga progressiva med undantag
av skatten å utdelning, vilken sistnämnda skatt utgår å utdelning
å aktier samt å obligationsräntor. Skatten å utdelning, vilken är en förskottsskatt,
utgår med 15 procent av utdelningens eller räntans bruttobelopp.
Förmögenhetsskatten, som drabbar endast fysiska personer, är en
årlig proportionell skatt, dock att den enligt särskilda bestämmelser utgår
såsom en progressiv skatt under åren 1951—1954. Beträffande beskattning
av aktieutdelning torde jag få hänvisa till vad senare anföres.

Därest bestämmelser icke på annat sätt meddelats till förebyggande av
internationell dubbelbeskattning tillämpas i Nederländerna sedan lång tid
tillbaka särskilda föreskrifter av i huvudsak följande innehåll. I Nederländerna
bosatt fysisk eller juridisk person, som åtnjuter inkomst härflytande
från utländska inkomstkällor eller äger förmögenhet i utlandet och
som på grund härav blir föremål för beskattning i annan stat, är berättigad
till visst avdrag från den å hans sammanlagda inkomst eller förmögenhet
uträknade nederländska skatten. Detta avdrag motsvarar den skatt,
som skulle hava utgått i Nederländerna därest därstädes till beskattning
förelegat uteslutande den från utlandet härrörande inkomsten eller där
befintliga förmögenheten. Berörda bestämmelser om reducering av skatten
i Nederländerna gälla icke beträffande aktieutdelning eller obligationsränta,
som uppburits från utlandet.

Beträffande utformandet av avtalsförslaget torde jag få erinra om, att i
de av Sverige hittills ingångna avtalen för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet hava använts i huvudsak
två metoder för dubbelbeskattningens undanröjande. Den ena metoden
innebär att beskattningsrätten till olika slag av inkomster eller förmö -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

genhctstillgångar delats upp mellan de båda avtalsslutande staterna. Den
andra metoden för dubbelbeskattningens undanröjande har tillämpats i de
avtal, som Sverige avslutat med Amerikas förenta stater, Storbritannien
och Canada. Berörda avtal äro emellertid i nu ifrågavarande hänseende något
olika konstruerade. I avtalet med Förenta staterna har tillämpats den
tekniken för undvikande av dubbelbeskattning, att Sverige visserligen följer
principen om uppdelning av beskattningsrätten till de olika inkomstslagen,
men att Förenta staterna däremot primärt beskattar hela inkomsten,
varefter Förenta staterna medgiver amerikanska medborgare och därstädes
bosatta fysiska eller juridiska personer avdrag från den amerikanska
skatten för den i Sverige utgående skatten. I avtalet med Storbritannien
åter har tillämpats en delvis annan teknik i det från beskattning i den ena
eller andra staten undantagits vissa slag av inkomster, medan beträffande
övriga inkomstslag förfarits på samma sätt som enligt avtalet med Förenta
staterna. Avtalet med Canada överensstämmer i detta hänseende huvudsakligen
med avtalet med Storbritannien, men beträffande vissa inkomstslag
innebär avtalet att Sverige i fråga om inkomst från Canada, uppburen
av här bosatta personer, skall från den svenska skatten avräkna i Canada
å denna inkomst utgående skatt, dock högst lä procent.

I det nu gällande avtalet mellan Sverige och Nederländerna har för undvikande
av dubbelbeskattning använts en teknik, som närmast ansluter sig
till den i det svensk-amerikanska avtalet tillämpade tekniken.

Såsom tidigare framhållits tillämpas enligt intern nederländsk skatterätt
till förebyggande av internationell dubbelbeskattning ett visst avräkningssystem.
Det är därför naturligt att Nederländerna med avseende å de
avtal, vilka denna stat avslutar, önskar tillämpa detta system för dubbelbeskattningens
undanröjande. Sverige åter har i samtliga av Sverige ingångna
dubbelbeskattningsavtal — med ovan nämnda undantag — genomgående
följt principen om uppdelning av beskattningsrätten. Anledning att frångå
denna princip har icke heller ansetts föreligga vid utformandet av det
nu föreliggande avtalsförslaget.

Det föreslagna avtalet innebär i nu ifrågavarande hänseende, att Sverige
åsätter taxering endast för de delar av den skattskyldiges inkomst eller
förmögenhet, som Sverige enligt avtalet äger beskatta, men att Nederländerna
däremot vid fastställande av skatt, som påföres i Nederländerna bosatta
fysiska eller juridiska personer, medräknar all inkomst eller förmögenhet,
även om beskattningsrätten enligt avtalsförslaget tillkommer Sverige.
För undanröjande av dubbelbeskattningen förbinder sig Nederländerna
emellertid att i den omfattning, som överensstämmer med föreskrifterna
i nederländsk skattelagstiftning, medgiva avdrag från nederländsk skatt
med hänsyn till den inkomst eller förmögenhet, som enligt avtalsförslaget
är föremål för svensk skatt. Ehuru detta avdrag — såsom framgår av den
tidigare lämnade redogörelsen för nyssnämnda föreskrifter — icke överstiger
den nederländska skatten å den ifrågavarande inkomsten eller förmögenheten,
torde avdragsrätten i regel medföra att dubbelbeskattningen

Kanyl. Maj:ts proposition nr 235.

undanröjes. Beträffande aktieutdelning avses särskilda regler skola gälla,
till vilka jag senare återkommer.

Vad härefter angår frågan om vilka skatter, som inbegripas under det föreslagna
avtalet, må framhållas, att avtalsförslaget avser alla i de fördragsslutande
staterna utgående skatter å inkomst och förmögenhet, som i förevarande
sammanhang äga praktisk betydelse. Vidare må framhållas, att
avtalsförslaget, i motsats till det gällande avtalet, uttryckligen angivits
skola avse även engångsskatter å förmögenhet och skatter å förmögenhetsökning.

Det föreslagna avtalet skall jämväl tillämpas å alla andra skatter å inkomst
eller förmögenhet, vilka påläggas i någon av de avtalsslutande staterna
efter undertecknandet av avtalsförslaget, under förutsättning att skatterna
äro av i huvudsak likartat slag som de i avtalet angivna.

Under det föreslagna avtalet äro icke inbegripna de bevillningsavgifter,
som jämlikt förordningen den 23 oktober 1908 uttagas av bl. a. handelsresande
och av den, som ägnar sig åt offentlig nöjesverksamhet. Såvitt angår
handelsresande framgår av artikel 2 i det vid avtalet fogade protokollet
att det vid förhandlingarna förutsatts att, därest Sverige skulle gentemot
medborgare i en tredje stat medgiva nedsättning av eller befrielse från
nämnda avgift, motsvarande nedsättning eller befrielse skall medgivas gentemot
nederländska medborgare.

Beträffande det föreslagna avtalets giltighetsområde i geografiskt hänseende
må nämnas, att förslaget — liksom det nu gällande avtalet — omfattar,
vad Nederländerna angår, endast denna stats europeiska område.
Det är dock förutsatt i avtalsförslaget (artikel 32), att avtalet skall kunna
antingen i dess helhet eller med överenskomna jämkningar utvidgas till
Nederländerna tillhöriga utomeuropeiska områden. En förutsättning härför
är att inom nämnda områden påföras skatter, som äro i huvudsak likartade
med dem, vilka äro föremål för det föreslagna avtalet.

Vad härefter angår frågan om vilka skattskyldiga, som inbegripas under
avtalsförslaget, må framhållas att förslaget gäller fysiska och juridiska personer,
som äro bosatta i Sverige eller i Nederländerna. Då det gällande avtalet
avser fysiska och juridiska personer, vilka hava sitt skatterättsliga hemvist
inom någon av de båda staterna, överensstämmer avtalsförslaget på
denna punkt med det gällande avtalet vad beträffar fysiska personer. Beträffande
juridiska personer åter innebär avtalsförslaget en utvidgning i
förhållande till det gällande avtalet.

1 fråga om fysiska personer gäller det föreslagna avtalet å svensk sida,
förutom i fråga om här bosatta fysiska personer, även fysiska personer, som
här stadigvarande vistas. Å nederländsk sida avser avtalsförslaget varje fysisk
person, som enligt nederländska beskattningsregler anses bosatt i Nederländerna.
Då det nederländska bosätlningsbegreppet är vidsträcktare än det
svenska torde avtalsförslaget komma att avse även personer, som stadigvarande
vistas i Nederländerna utan att vara där bosatta.

1 fråga om juridiska personer omfattar det gällande avtalet juridiska per -

Kungl. Maj.ls proposition nr 235.

soner, vilka hava sitt verkliga säte i någon av de avtalsslutande staterna.
Det föreslagna avtalet avses däremot skola vara tillämpligt å juridiska personer,
vilka bildats enligt svensk eller nederländsk lag. Beträffande juridiska
personer, vilka icke bildats vare sig enligt svensk eller nederländsk
lag, har det föreslagna avtalet angivits skola omfatta varje juridisk person
vars rörelse ledes och övervakas i Sverige respektive i Nederländerna.

Vad angår principerna för uppdelningen av beskattningsrätten mellan de
båda staterna — vilken uppdelning givetvis har betydelse för båda staterna
vid tillämpning av huvudregeln angående undanröjande av dubbelbeskattning
— må framhållas, att förslaget härutinnan i väsentliga delar bygger
på de principer, som kommit till uttryck i det gällande avtalet. Emellertid
föreligga vissa avvikelser från det äldre avtalet. Jag tillåter mig att härutinnan
hänvisa till den föreslagna avtalstexten. Dock torde det finnas anledning
att här närmare beröra frågan om fördelningen av beskattningsrätten
såvitt angår inkomst i form av utdelning å aktier.

Beträffande beskattning av aktiebolags vinst torde jag först få redogöra
för hur beskattningen i Nederländerna på detta område är konstruerad. Till
staten utgår en skatt å bolagets hela årsvinst, oavsett om den utdelats till
aktieägarna eller icke. Denna skatt är i princip proportionell men utgår för
närvarande efter en progressiv skala. Vidare har bolaget att vid utbetalning
av utdelning innehålla en förskottsskatt med för närvarande 15 procent av
bruttoutdelningen. Sistnämnda skatt utgår oberoende av om aktieägaren är
fysisk person eller bolag. Den erlagda förskottsskatten avdrages sedermera
från aktieägarens efter företagen taxering bestämda totala inkomstskatt
eller aktiebolagsskatt.

För det fall, då ett bolag i Nederländerna betalar utdelning till en i Sverige
bosatt, här skattskyldig aktieägare, innebär avtalsförslaget följande. I
Nederländerna uttages inkomstskatt av bolaget i vanlig ordning. Däremot
utgår icke nederländsk kupongskatt å utdelningen, för så vitt icke utdelningen
är hänförlig till ett av den svenske aktieägaren innehaft fast driftställe
i Nederländerna (artikel 9 § 1). Befrielsen från kupongskatt gäller
oberoende av om aktieägaren är fysisk person eller bolag. I Sverige uttages
statlig och kommunal inkomstskatt i vanlig ordning. I sådana fall, då utdelningen
uppbäres av ett aktiebolag, som direkt eller indirekt behärskar
minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier i det utdelande nederländska
bolaget, skall dock utdelningen vara undantagen från beskattning
i Sverige såframt utdelningen skulle hava varit undantagen från svensk
beskattning därest såväl det utdelande bolaget som det bolag, som uppbär
utdelningen, hade varit bosatt härstädes (artikel 9 § 3).

I det motsatta fallet eller då ett bolag i Sverige betalar utdelning till en i
Nederländerna bosatt, där skattskyldig aktieägare gäller följande. Bolaget
inkomstbeskattas i Sverige i vanlig ordning. Den svenska kupongskatten
å utdelningen nedsättes till 10 procent, såframt icke utdelningen är hänförlig
till ett av den nederländske aktieägaren innehaft fast driftställe i
Sverige. Därest utdelningsmottagaren är ett nederländskt bolag, som direkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

eller indirekt behärskar minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier
i det utdelande svenska bolaget, är dock utdelningen helt undantagen från
svensk kupongskatt, för så vitt icke utdelningen är hänförlig till ett av det
nederländska bolaget innehaft fast driftställe i Sverige (artikel 9 § 2). I
Nederländerna påföres utdelningsmottagaren skatt å utdelningen enligt vanliga
regler. I sådana fall, då utdelningen uppbäres av ett aktiebolag, som direkt
eller indirekt behärskar minst 50 procent av röstetalet för samtliga aktier
i det utdelande svenska bolaget, skall dock utdelningen vara undantagen
från beskattning i Nederländerna såframt utdelningen skulle hava varit
undantagen från nederländsk beskattning därest såväl det utdelande
bolaget som det bolag, som uppbär utdelningen, hade varit bosatt därstädes
(artikel 9 § 3). Berörda bestämmelser angående utdelning, som betalas
från Sverige till Nederländerna, innebära således bland annat, att om utdelningsmottagaren
är en i Nederländerna bosatt fysisk person eller ett
nederländskt bolag, som icke behärskar minst 50 procent av röstetalet för
samtliga aktier i det utdelande svenska bolaget, svensk kupongskatt uttages
med 10 procent samt att utdelningen även blir föremål för inkomstbeskattning
i Nederländerna. Då Nederländerna, såsom tidigare angivits, icke
tillämpar förut omnämnda avräkningsförfarande beträffande utdelningar,
kommer dubbelbeskattning i nu berörda fall att delvis kvarstå för den i
Nederländerna bosatte betalningsmottagaren. Emellertid är att märka att
den kvarstående dubbelbeskattningen i själva verket kommer att understiga
10 procent, enär Nederländerna enligt sin interna skatterätt i berörda fall
medger avdrag för den svenska kupongskatten såsom omkostnad och således
endast beskattar utdelningens nettobelopp.

I avtalsförslaget hava intagits bestämmelser om ömsesidig handräckning,
vilka bestämmelser innehålla i huvudsak följande. De avtalsslutande staternas
finansministrar eller deras befullmäktigade ombud skola utbyta sådana
upplysningar (av beskaffenhet att stå till beskattningsmyndigheternas förfogande
under deras sedvanliga tjänsteutövning) som äro nödvändiga för
att tillämpa bestämmelserna i avtalet eller för att förebygga bedrägeri eller
för att tillämpa givna föreskrifter till förebyggande av skatteflykt i fråga
om de skatter, som äro föremål för avtalet. Skyldigheten att utbyta upplysningar
skall, i enlighet med från nederländsk sida framställt önskemål, icke
avse upplysningar erhållna från banker eller andra liknande penninginrättningar.
I förslaget upptagas även vissa andra föreskrifter, avseende att begränsa
uppgiftsskyldigheten med hänsyn bl. a. till de skattskyldigas berättigade
anspråk på sekretess i fråga om vissa affärsförhållanden. I paraferingsprotokollet
hava förhandlingsdelegationerna angivit närmare detaljer
beträffande verkställigheten av nu omförmäld handräckning; bl. a. föreslås
där att årligen vissa slag av upplysningar skola utan anmaning utbytas
mellan vederbörande myndigheter i de båda staterna. Vidare stadgas i avtalsförslaget
att de båda staterna skola lämna varandra biträde och handräckning
för indrivning av sådana skatter, som avses i avtalet, tillika med
ränta, kostnader samt tilläggsbelopp till skatterna ävensom viten utan straff -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

rättslig karaktär. Då fråga är om framställning rörande indrivning av skatter,
avses att sådana skatteanspråk från en av staterna, vilka äro exigibla i
denna stat, skola erkännas såsom exigibla av den andra staten och indrivas
där i enlighet med dess lagstiftning beträffande uppbörd och indrivning av
egna skatter. I avtalsförslaget har vidare stadgats, att de båda staternas
finansministrar eller deras befullmäktigade ombud må genom ömsesidig
överenskommelse föreskriva regler angående förfaringssätt, formen för framställningar
och svar å desamma, omräkning av valuta, disposition av indrivna
medel, minsta belopp som framställning om indrivning må avse samt
därmed sammanhängande spörsmål. Såsom framgår av paraferingsprotokollet
föreslås att de minsta belopp, som skola vara föremål för indrivning,
fastställas till 500 floriner eller 500 svenska kronor.

Det föreslagna avtalet föreslås skola träda i kraft å den dag, då utväxlingen
av ratifikationshandlingarna sker, samt förbliva gällande utan tidsbegränsning.
Envar av staterna äger att — senast den 30 juni under ett kalenderår,
dock icke tidigare än år 1956 —- hos den andra staten uppsäga
avtalet. Efter utväxling av ratifikationshandlingarna skall avtalet å svensk
sida tillämpas första gången vid 1952 års taxering. I fråga om svensk kupongskatt
avses avtalet skola tillämpas beträffande skatt å sådan utdelning,
som förfallit till betalning den 1 januari 1951 eller senare. Å nederländsk
sida föreslås avtalet skola tillämpas dels beträffande inkomstskatt och förmögenhetsskatt
för beskattningsår, som börjar efter den 31 december 1950,
dels beträffande bolagsskatt för räkenskapsår, som börjar efter den 31 december
1950, ävensom för den vid sagda tidpunkt ännu icke tilländalupna
delen av ett löpande räkenskapsår, dels beträffande skatt å sådan utdelning,
som förfallit till betalning efter den 31 december 1950 och dels beträffande
andra inkomstskatter, som avdragits vid källan under kalenderåret
1951 och följande år. Även å nederländsk sida kommer alltså det föreslagna
avtalet att träda i kraft beträffande sådana skatter å inkomst och förmögenhet,
som avse beskattningsåret 1951. Bestämmelserna äro sålunda i
sak reciproka.

Det gällande avtalet mellan Sverige och Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatt å inkomst och förmögenhet föreslås
skola upphöra att gälla allteftersom bestämmelserna i det nu föreslagna
avtalet träda i tillämpning.

II. Förslaget till avtal angående skatter å kvarlåtenskap.

Beträffande det föreliggande förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å kvarlåtenskap må påpekas, att någon överenskommelse
på detta område tidigare icke förelegat mellan Sverige och
Nederländerna. Jag torde vidare få erinra om, att avtal för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap tidigare hava avslutats

Kungl. Maj.is proposition nr 235.

med Tyskland, Ungern, Frankrike, Schweiz, Norge och Finland. 1 sak överensstämmer
det nu föreliggande avtalsförslaget i väsentliga delar med nyssnämnda
avtal i vad desamma avse bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning.
Dock föreligga vissa avvikelser, föranledda av olikheter i
svensk och nederländsk lagstiftning på detta område eller av eljest rådande,
särskilda förhållanden.

Först torde jag få något beröra den nederländska lagstiftningen på ifrågavarande
område. I Nederländerna uttagas dels en arvsskatt och dels en densamma
i viss mån kompletterande skatt på grund av förändring av äganderätt
vid dödsfall. Skyldighet att erlägga arvsskatt åligger envar, som genom
arv eller testamente erhåller egendom från en person, som vid dödsfallet
var bosatt i Nederländerna. En nederländsk medborgare, som har haft sitt
hemvist i Nederländerna och sedan bosatt sig utomlands men avlider inom
10 år från det han lämnat Nederländerna, anses i fråga om arvsskatten
fortfarande bosatt i Nederländerna. Skatten är progressiv och utgår efter
olika skalor bl. a. med hänsyn till arvingens släktskap med arvlåtaren.
Den kompletterande skatten på grund av förändring av äganderätt vid dödstall
avser endast de fall, då fast egendom belägen i Nederländerna eller
inteckningar i dylik egendom genom arv eller testamente förvärvas av en i
Nederländerna icke bosatt person. Här gäller en fast skattesats av 6 procent.
För närvarande föreligger förslag om att sistnämnda skatt skall utvidgas
till att omfatta även de fall, då lös egendom, nedlagd i nederländska företag.
genom arv eller testamente övergår till i Nederländerna icke bosatta
personer.

Vad angår frågan om vilka skatter, som inbegripas under det föreslagna
avtalet, må framhållas, att avtalsförslaget avser å svensk sida både arvsskatt
och kvarlåtenskapsskatt samt å nederländsk sida arvsskatt samt skatt
på grund av förändring av äganderätt vid dödsfall.

Det föreslagna avtalet skall även tillämpas beträffande alla andra i anledning
av dödsfall utgående skatter å kvarlåtenskap, vilka påläggas i Sverige
eller Nederländerna efter undertecknandet av avtalet, vare sig skatterna utgå
å kvarlåtenskapen i dess helhet eller å arvs- eller testamentslotter.

•lag torde härefter få redogöra för den teknik, som tillämpats vid utformandet
av avtalsförslaget. I samtliga tidigare avtal för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap, som Sverige avslutat,
bär använts den metoden, att man delat upp beskattningsrätten till olika
slag av tillgångar mellan de båda avtalsslutande staterna. Nederländerna åter
bär i tidigare avtal, som denna stat avslutat, tillämpat den tekniken för dubbelbeskattningens
undanröjande, att Nederländerna förbehållit sig rätten att,
vid fastställande av skatt å kvarlåtenskap efter en person som vid sin död
var bosatt i Nederländerna, i det belopp på vilket sådan skatt påföres inräkna
kvarlåtenskapen i dess helhet, varjämte Nederländerna förbundit sig att medgiva
avdrag med på visst sätt beräknat belopp från den sålunda uträknade
skatten. Då vid de svensk-nederländska förhandlingarna man å ingendera
sidan ville acceptera den andra statens system för undvikande av dubbelbe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

skattning, har i avtalsförslaget tillämpats följande metod. Sverige följer principen
om uppdelning av beskattningsrätten och beskattar sålunda endast de
delar av kvarlåtenskapen, som Sverige enligt avtalet äger beskatta, medan
Nederländerna däremot, beträffande kvarlåtenskap efter en person som vid
tiden för dödsfallet var bosatt i Nederländerna, primärt beskattar hela
kvarlåtenskapen, även om beskattningsrätten enligt avtalsförslaget tillkommer
Sverige. Nederländerna medgiver härefter ett avdrag från den nederländska
skatten motsvarande det lägsta av följande två belopp nämligen,
antingen det skattebelopp som i Sverige påförts för egendom, vilken enligt
bestämmelserna i det föreslagna avtalet är föremål för svensk skatt, eller
ett belopp utgörande så stor del av den nederländska skatten, som nettobeloppet
av den egendom, vilken är föremål för svensk skatt, utgör av kvarlåtenskapens
hela nettobelopp.

Beträffande ifrågavarande avtalsförslags giltighetsområde i geografiskt
hänseende äro samma bestämmelser här meddelade, som i det föreslagna
avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet.

Det föreslagna avtalet avses skola vara tillämpligt beträffande skatter å
kvarlåtenskap efter svenska och nederländska medborgare samt efter nederländska
undersåtar, bosatta i Nederländerna. Med »nederländska undersåtar»
förstås sådana personer från Nederländerna tillhöriga utomeuropeiska
områden, vilka icke äga nederländskt medborgarskap. Jag torde i detta
sammanhang vidare få nämna, att den tidigare berörda, i intern nederländsk
skatterätt förekommande regeln angående var en nederländsk medborgare
skall anses vara bosatt vid dödsfallet därest detta inträffar inom 10 år från
det han lämnade Nederländerna, enligt förslaget icke skall vara tillämplig
i förhållandet mellan Sverige och Nederländerna.

Vad angår principerna för uppdelningen av beskattningsrätten mellan de
båda staterna må framhållas, att förslaget, såsom redan anmärkts, i huvudsak
bygger på de principer, som kommit till uttryck i tidigare av Sverige
ingångna dubbelbeskattningsavtal. Så är emellertid icke fallet i fråga om
beskattning av skuldebrev, för vilka inteckningar i fast egendom utgöra
säkerhet, samt av rätt till royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom
eller för bearbetande av en gruva eller annan naturtillgång.

Vad först beträffar skuldebrev, för vilka inteckningar i fast egendom utgöra
säkerhet, torde jag få nämna, att dylika skuldebrev enligt nederländsk
lagstiftning — till skillnad från vad som gäller enligt svensk lagstiftning
— behandlas lika med fast egendom. Till i Nederländerna skattepliktig kvarlåtenskap
räknas sålunda i fast egendom i Nederländerna intecknade skuldebrev,
som i arv eller testamente bekommits efter en avliden person, även
då denne vid sin död var bosatt utom Nederländerna. Vad härefter angår
rätt till royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom i Sverige eller
för bearbetande av en gruva eller annan naturtillgång härstädes, beskattas
sådan tillgång enligt den interna svenska skattelagstiftningen även om tillgången
efterlämnats av en utlänning, som vid sin död icke var bosatt här i

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

riket. I Nederländerna åter föreligger icke skattskyldighet i motsvarande
fall, d. v. s. då rätt till royalty av fast egendom i Nederländerna efterlämnats
av en person, som vid dödsfallet icke var bosatt därstädes. På grund
av berörda olikheter i svensk och nederländsk lagstiftning intogs i protokollet
till avtalsförslaget den bestämmelsen, att den stat i vilken den fasta
egendomen är belägen äger beskatta, med tillämpning av den i artikel 2 angivna
regeln, alla rättigheter som enligt skattelagstiftningen inom denna
stat beskattas på samma sätt som fast egendom. Vidare föreskrives i protokollet
att, oavsett vad nu sagts, vardera staten bibehåller rätten att enligt
sin lagstiftning beskatta skuldebrev (med undantag för obligationer), för
vilka inteckningar i fast egendom utgöra säkerhet, samt rätt till royalty, som
utgår för nyttjande av fast egendom eller för bearbetande av en gruva eller
annan naturtillgång (prot. till artikel 2). De föreslagna bestämmelserna
innebära, att dubbelbeskattning i vissa fall skulle komma att kvarstå. Emellertid
förutsattes vid förhandlingarna, att dubbelbeskattningen skulle komma
att i praxis undanröjas eller åtminstone lindras. Det förutsattes sålunda,
att Nederländerna skulle till förebyggande av dubbelbeskattning tillämpa
det förut omnämnda avräkningsförfarandet i de fail, då i kvarlåtenskapen
efter en person som vid sin död vore bosatt därstädes inginge rätt till royalty
av tidigare berört slag härflytande från Sverige. I de fall åter, då i kvarlåtenskapen
efter en svensk medborgare eller en nederländsk medborgare bosatt
i Sverige inginge skuldebrev intecknade i fastighet belägen i Nederländerna,
förutsattes att nedsättning av den här i riket fastställda skatten skulle
ske med stöd av 58 § i 1941 års förordning om arvsskatt och gåvoskatt samt
36 § 2 mom. i 1947 års förordning om kvarlåtenskapsskatt. Även i andra
fall av dubbelbeskattning, som uppkomma på grund av berörda bestämmelser
i protokollet till avtalsförslaget, förutsattes lindring av den dubbla
beskattningen skola ske enligt nyss angivna principer.

Beträffande ömsesidig handräckning innehåller det nu ifrågavarande avtalsförslaget
motsvarande stadganden, som det tidigare behandlade avtalsförslaget.

Det föreslagna avtalet föreslås skola träda i kraft å den dag utväxlingen
av ratifikationshandlingarna sker samt gälla utan tidsbegränsning. Envar
av staterna skall äga rätt att — senast den 30 juni under ett kalenderår,
dock icke tidigare än år 1956 — hos den andra staten uppsäga avtalet. Efter
utväxlingen av ratifikationshandlingarna avses avtalsförslaget skola äga
tillämpning i alla de fall, då arvlåtare eller testator avlidit å eller efter
den dag, då avtalsförslaget trätt i kraft.

III. Departementschefen.

Det föreslagna nya avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet innefattar en reglering bl. a. av
den betydelsefulla frågan om beskattning av inkomst av kapital. Förslaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

innebär jämväl i övrigt förbättringar och förtydliganden på olika punkter.
För egen del finner jag det önskvärt att det nu gällande avtalet ersättes med
ett nytt avtal upprättat i överensstämmelse med det föreliggande förslaget.
Jag tillstyrker följaktligen att förslaget godkännes å svensk sida.

I artikel 2 i det vid avtalsförslaget fogade protokollet har antecknats att
det vid förhandlingarna förutsattes att, därest Sverige skulle gentemot medborgare
i en tredje stat medgiva nedsättning av eller befrielse från de bevillningsavgifter
som jämlikt 1908 års förordning uttagas av handelsresande,
motsvarande nedsättning eller befrielse skall medgivas gentemot nederländska
medborgare. Skulle dylik nedsättning utöver redan vidtagen eller
ock befrielse komma att medgivas gentemot medborgare i en tredje stat,
torde Kungl. Maj :t i enlighet härmed böra medgiva motsvarande nedsättning
eller befrielse gentemot nederländska medborgare.

Vad angår förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvar låtenskap finner jag det, med hänsyn till de relationer
som på olika områden förefinnas mellan Sverige och Nederländerna,
naturligt att det redan bestående avtalsförhållandet på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens
område utbygges med avtal för undvikande av
dubbelbeskattning jämväl beträffande skatter å kvarlåtenskap. Det förslag
till avtal, om vilket de båda staternas förhandlingsdelegationer enats, synes
innebära en i stort sett tillfredsställande lösning av de hithörande spörsmålen.
Därest Nederländerna medger skattelindring i de fall, då dubbelbeskattning
kommer att kvarstå till följd av föreskrifterna i det vid det
föreslagna avtalet fogade protokollet, förutsätter jag, att eftergift av svensk
skatt med stöd av 58 § arvsskatteförordningen och 36 § 2 mom. förordningen
om kvarlåtenskap må kunna medgivas på sätt förutsatts vid förhandlingarna.
Jag tillstyrker att även sistberörda avtalsförslag godkännes från svensk
sida.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning rörande avtalens undertecknande hemställer föredragande
departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del
godkänna förslagen till avtal mellan de båda staterna för undvikande av
dubbelbeskattning samt fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom beträffande
skatter å kvarlåtenskap jämte de till avtalen hörande protokollen.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Birgit Warholm.

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Bilaga.

Paraferingsprotokoll.

Den svenska och den nederländska
delegationen hava efter överläggningar
i Stockholm i september 1951 och i
Haag i november 1951 överenskommit
om såväl ett förslag till avtal för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet som
ett förslag till avtal för undvikande av
dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter å kvarlåtenskap,
vilka båda förslag äro bifogade
denna handling. De voro även
ense om lämpligheten av att i denna
form framlägga följande förslag och
förklaringar:

§ 1.

Avtalsförslagen föreskriva att båda
staterna skola utbyta sådana upplysningar,
som äro nödvändiga för att
tillämpa bestämmelserna i avtalen eller
för att förebygga bedrägeri eller för
att tillämpa givna föreskrifter till förebyggande
av skatteflykt ifråga om de
skatter, som äro föremål för avtalen.
Föreskrifterna äro emellertid avfattade
i allmänna ordalag och angiva icke i
detalj vilka upplysningar behöriga myndigheter
i de båda staterna skola utbyta.

De båda delegationerna hava därför
funnit det vara erforderligt, att den
verkliga innebörden av dessa upplysningar
bestämmes genom ömsesidig överenskommelse,
ingången med stöd av
avtalen.

Delegationerna föreslå följande bestämmelser: -

Na besprekingen te Stockholm in
September 1951 en in Den Haag in
November 1951 zijn de Zweedse en de
Nederlandse delegaties tot overeenstemming
gekomen over een ontwerp-Verdrag
tot het vermijden van dubbele
belasting en tot het vaststellen van
regelen voor wederzijdse administratieve
hulp met betrekking tot belastingen van
inkomsten en van vermogen alsmede
over een ontwerp-Verdrag tot het vermijden
van dubbele belasting en tot
het vaststellen van regelen voor wederzijdse
administratieve hulp met betrekking
tot rechten ter zake van
nalatenschappen, welke ontwerpen beide
bij dit document zijn gevoegd. Zij
kwamen ook overeen, dat het dienstig
is op formele wijze uitdrukking te geven
aan de volgende aanbevelingen en verklaringen: §

De ontwerp-Verdragen bepalen, dat
beide staten zodanige inlichtingen zullen
uitwisselen als nodig is om aan de
bepalingen van de Verdragen uitvoering
te geven of om fraude te voorkomen of
om uitvoering te geven aan wettelijke
voorzieningen tegen wetsontduiking met
betrekking tot de belastingen en rechten
welke het onderwerp van de Verdragen
vormen. De bepalingen zijn echter in
algemene bewoordingen vervat en stellen
niet in bijzonderheden vast, welke
inlichtingen de bevoegde autoriteiten
van beide Staten zullen moeten uitwisselen.

De beide delegaties zijn tot de slotsom
gekomen, dat het noodzakelijk zou zijn,
dat de juiste aard van deze inlichtingen
met wederzijds goedvinden zou worden
vastgesteld overeenkomstig de Verdragen.

De delegaties zullen de volgende bepalingen
aanbevelen:

Kungl. Mnj:ts proposition nr 235.

I. Upplysningar vilka i överensstämmelse
med det förstnämnda avtalet
skola utbytas utan anmaning.

Nedanstående förteckning, upptagande
vissa upplysningar vilka utan anmaning
skola utbytas av vederbörande
myndigheter i de båda staterna, angiver
den omfattning i vilken föreskrifterna
i artiklarna 24 och 26 av avtalet skola
verkställas.

Behörig myndighet i en av de avtalsslutande
staterna äger, där så finnes
erforderligt, hos behörig myndighet i
den andra staten begära, att förteckningen
anpassas efter förändrade förhållanden.

Behörig myndighet i vardera staten
skall utan anmaning efter utgången av
varje kalenderår till behörig myndighet
i den andra staten översända:

1. en förteckning upptagande namn
och adress för alla i den andra staten
bosatta personer, vilka äro föremål för
inkomst- eller förmögenhetsbeskattning
i den stat, som lämnar upplysningen;

2. upplysningar angående fördelning,
jämlikt artiklarna 6 och 7 av avtalet,
av inkomster förvärvade av företag,
vilka bedriva rörelse från fast driftställe
i vardera staten;

3. upplysningar angående utdelningar,
som av bolag i den ena staten utbetalts
till personer bosatta i den andra staten;

4. upplysningar, i den mån sådana
upplysningar äro tillgängliga, angående
ränta, inkomst från fast eller lös egendom
samt royalty för nyttj anderätten
till patent, ritning, varumärke, hemlig
fabrikationsmetod eller recept, som tillfalla
personer bosatta i den andra staten
och som äro skattepliktiga därstädes i
enlighet med bestämmelserna i avtalet;

5. upplysningar angående från inkomstkällor
i den ena staten härflytande

I. Inlichtingen, automatisch uitgewisseld
overeenkomstig het eerstbedoelde
Verdrag.

De volgende lijst, die bepaalde inlichtingen
opsomt, welke automatisch
door beide administraties onderscheidenlijk
zullen worden uitgewisseld, zal een
uitvoeringsmaatregel vormen van de
artikelen 24 en 26 van het Verdrag.

De bevoegde autoriteit in een van de
Verdragsluitende Staten mag de bevoegde
autoriteit in de andere Staat
verzoeken, indien nodig, de lijst aan
nieuwe omstandigheden aan te passen.

De bevoegde autoriteit in elke Staat
zal automatisch na het einde van ieder
kalenderjaar aan de bevoegde autoriteit
in de andere Staat toezenden:

1. Een lijst vermeldende de naam
en het adres van inwoners van de
andere Staat, die zijn onderworpen aan
inkomsten- of vermogensbelastingen in
de Staat, welke de inlichtingen geeft;

2. inlichtingen met betrekking tot de
verdeling onder de voorwaarden bedoeld
in de artikelen 6 en 7 van het Verdrag,
van de voordelen behaald door ondernemingen,
die haar bedrijf uitoefenen
door middel van een vaste inrichting
in beide Staten;

3. inlichtingen met betrekking tot
dividenden betaald door een lichaam
van een van de Staten en toekomend
aan inwoners van de andere Staat;

4. inlichtingen, voor zover deze inlichtingen
beschikbaar zijn, met betrekking
tot interest, inkomsten van
roerende en onroerende zaken, en royalties
voor het gebruikmaken van octrooien,
modellen, handelsmerken, geheime
procédés of recepten, welke toekomen
aan inwoners van de andere
Staat en aldaar onderworpen zijn aan
belasting overeenkomstig de bepalingen
van het Verdrag;

5. inlichtingen met betrekking tot
lonen, salarissen, pensioenen en lijf -

Kungl. Maj. ts proposition nr 235.

löner, arvoden, pensioner och livräntor,
som tillfalla personer bosatta i den
andra staten och som äro skattepliktiga
därstädes i enlighet med bestämmelserna
i avtalet.

Upplysningar, som avses i punkt 4
eller 5, skola utbytas endast om den
skattskyldiges årliga inkomst av i punkt
4 eller 5 angivet slag överstiger 1 000
floriner respektive 1 000 svenska kronor.

II. Upplysningar vilka skola lämnas
på begäran.

Behörig myndighet i vardera staten
äger hos behörig myndighet i den andra
staten, med den begränsning som följer
av vederbörliga artiklar i avtalen, begära
upplysningar i särskilda fall.

Om upplysningar, vilka utbytts i
enlighet med bestämmelserna i ett av
avtalen, skulle visa sig icke vara i
överensstämmelse med verkliga förhållandet,
skall behörig myndighet i
den stat, som mottagit upplysningen,
så snart som möjligt meddela behörig
myndighet i den andra staten besked
härom.

Skriftväxling angående upplysningar
må äga rum antingen på språket i den
stat, hos vilken upplysning begäres,
eller på engelska språket.

§ 2.

De båda delegationerna hava överenskommit
att föreslå

att de minsta belopp, som skola vara
föremål för indrivning enligt avtalen,
skola fastställas till 500 floriner eller
500 svenska kronor;

att framställning om indrivning ävensom
i avtalen avsedda handlingar skola
vara avfattade på språket i den stat,
som gör framställningen, och vara åt -

renten van bronnen in een van de
Staten, welke toekomen aan inwoners
van de andere Staat en aldaar onderworpen
zijn aan belasting, overeenkomstig
de bepalingen van het Verdrag.

Inlichtingen, vermeld in nummer 4 of
5 zullen slechts worden uitgewisseld,
indien de jaarlijkse inkomsten van de
belastingsplichtige, vermeld in nummer
4 of 5 onderscheidenlijk 1 000 gulden
of 1 000 Zweedse krönen te boven gaat.

II. Inlichtingen verstrekt op verzoek.

De bevoegde autoriteit in elke Staat
kan de bevoegde autoriteit in de andere
Staat verzoeken, met inachtneming van
het voorbehoud, gemaakt in de betreffende
artikelen van de Verdragen,
inlichtingen te verstrekken betreffende
bepaalde gevallen.

Indien blijken mocht, dat inlichtingen,
uitgewisseld overeenkomstig een van de
Verdragen, niet in overeenstemming is
met de werkelijke omstandigheden, zal
de bevoegde autoriteit in de Staat,
welke de inlichtingen heeft ontvangen,
zich zo spoedig mogelijk in verbinding
stellen met de bevoegde autoriteit in
de andere Staat.

De briefwisseling met betrekking tot
het verstrekken van inlichtingen kan
gesteld worden ofwel in de taal van de
aangezochte Staat ofwel in de Engelse
taal.

§ 2.

De twee delegaties zijn overeengekomen
aan te bevelen,

dat de minima voor invordering in
aanmerking komende bedragen, bedoeld
in de Verdragen, worden vastgesteld
op 500 gulden of 500 Zweedse krönen;

dat het verzoek tot invordering en
de bescheiden, bedoeld in de Verdragen,
worden gesteld in de taal van de verzoekende
Staat en vergezeld gaan van

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

följda av en officiellt bestyrkt översättning
till språket i den stat hos vilken
framställningen göres.

Haag den 19 november 1951.

På den svenska delegationens vägnar:
Rolf Dahlgren.

På den nederländska delegationens
vägnar:

W. H. van den Berge.

een geautoriseerde vertaling in de taal
van de aangezochte Staat.

Den Haag, 19 November 1951.

Voor de Nederlandse delegatie,
w.g. Van den Berge.

Voor de Zweedse delegatie,
w.g. Rolf Dahlgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland
i statsrådet å Stockholms slott den 28 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Sedan förhandlingar i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober
1951 slutförts med nederländska regeringen rörande åvägabringande av ett
avtal mellan konungariket Sverige och konungariket Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
ävensom ett avtal mellan de båda länderna för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatt å kvarlåtenskap samt avtalen jämte därtill hänförliga protokoll
denna dag godkänts efter föredragning av chefen för finansdepartementet,
finner Kungl. Maj :t gott bemyndiga ministern för utrikes ärendena
att för Sveriges del under förbehåll för ratifikation underteckna avtalen och
protokollen.

Till vad chefen för utrikesdepartementet sålunda hemställt,
vari övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar
Hans Kungl. Höghet Regenten lämna bifall.

Ur protokollet:
Gunnar Ljungdahl.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 235.

Kungl. Maj ris proposition nr 235.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
• 25 april 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zettereerg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 mars 1952 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet
att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet samt å kvarlåtenskap jämte tillhörande protokoll av en
lydelse svarande mot de förslag, Kungl. Maj:t tidigare samma dag för sin
del godkänt, ha nämnda avtal med tillhörande protokoll denna dag blivit
vederbörligen undertecknade.

På grund av att från nederländsk sida före undertecknandet upptagits till
diskussion vissa formuleringar i avtalstexten kunde avtalen icke — såsom
avsikten var då jag anmälde ärendet den 28 mars 1952 — undertecknas å
sådan tid, att proposition kunnat framläggas till riksdagen före den vanliga
propositionstidens utgång. Då det emellertid är avsett att avtalen skola
tillämpas från och med innevarande års taxering får jag, under åberopande
av vad jag den 28 mars 1952 anfört i ärendet, hemställa att Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och protokoll;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för
genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar
i verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga eller
kommunala skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan, förordnar Hans Maj:t Konungen
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Otto Winther.

527084. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.