Kungl. Maj:ts proposition nr 230 (Proposition 1937:230)

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Nr 230.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—13:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å
Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Ungberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden
synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 230. t

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

l:o.

Ekelund nr 1 i Stockholms län.

Av kronolägenheten Vs mantal Ekelund nr 1 i Solna socken av Stockholms
län är jordbruksdelen enligt ett av domänstyrelsen den 28 juli 1933
utfärdat kontrakt utarrenderad till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld,
som för närvarande utgår med 1,250 kronor. Därjämte äro ett antal av sjutton
lägenhetsområden av egendomen för bostads- och andra ändamål av styrelsen
utarrenderade genom särskilda kontrakt mot en sammanlagd årlig avgäld
av 3,975 kronor. För samtliga områden — utom ett, som är utarrenderat
till den 14 mars 1937 — gäller arrendetiden tillsvidare, så länge områdena
för avtalat ändamål begagnas, med å ömse sidor förbehållen rätt till sex månaders
uppsägning. Fem av lägenhetsområdena äro försedda med respektive
arrendatorer tillhöriga, till bostäder åt arrendatorerna eller för uthyrning
avsedda byggnader. Därjämte äger krigsskolan, så länge den är förlagd
till Karlberg, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 mars 1916, under närmare
angivna villkor för krigsskolans övningar använda kronolägenheten
med vissa undantag

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1936.

Av det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande handlingar,
däribland en av t. f. distriktslantmätaren Gunnar Persson år 1930
över kronolägenheten upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Kronolägenheten, som är belägen intill Ulvsundasjön strax väster om Karlbergs
slott på ett avstånd från Stockholm av 6 kilometer, har en areal av
7.1589 hektar, varav 3.7494 hektar tomt och åker, 0.6394 hektar skogsmark och
2.7701 hektar avrösningsjord. Huvudgårdslotten eller jordbruksdelen, som
disponeras såsom handelsträdgård, innehåller 4.0181 hektar. I kronolägenhetens.
areal äro inräknade de områden, som å omnämnda karta angivits såsom
tillhöriga statens järnvägar, vilka områden enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 27 mars 1936 överförts till domänstyrelsens förvaltning.

Ali kronolägenheten tillhörande åkerjord ingår i huvudgårdslotten.

Kronan tillhöriga byggnader å lägenheten äro gamla och befinna sig i genomsnitt
knappast i medelgott skick.

Kronolägenheten har icke andel i samfällighet. Till lägenheten hör fiske
i Dlvsundasjön. Det saknar dock värde.

Lägenhetens taxeringsvärde utgör 296,700 kronor, varav belöpa 251,500
kronor a trädgårdslotten och 45,200 kronor å lägenhetsområdena.

Uppskattningsnämnden har ansett, att kronolägenheten på grund av sin
belägenhet och ringa omfattning icke borde bibehållas i kronans ägo utan
i sin helhet försäljas, varvid den borde hembjudas Stockholms stad med tillträde
den 14 mars 1937 i då befintligt skick.

Förbehåll borde enligt nämndens mening vid försäljning av kronolägenheten
träffas om rätt för kronan att för transporter begagna sig av över lägenheten
gående vägar. Vidare skulle blivande köpare av kronolägenheten
tillförbindas att respektera nyttjanderättsavtalen beträffande kronolägenheten.

Något intresse att förbehålla kronan återköpsrätt till lägenheten eller före -

Kungl. Maj.ts proposition nr 230

slå föreskrift om viss användning av densamma har uppskattningsnämnden
icke ansett föreligga.

Saluvärdet å kronolägenheten har ursprungligen uppskattats till 3a8,000
kronor, men uppskattningsnämnden har av vissa i uppskattningsinstrumentet
närmare angivna skäl ansett saluvärdet böra nedsättas till 318,000 kronor.

Såväl Stockholms stad som Solna kommun hava anmält sig såsom speku -

lanter å egendomen. .

Vederbörande domänintendent har under hand föreslagit, bland annat, att
blivande köpare av kronolägenheten borde tillförbindas att låta ägare av
byggnader å lägenheten under ägarnas livstid och, därest de vore gitta, under
deras hustrurs livstid, hava byggnaderna kvarstående mot erläggande
av skälig avgäld. Vidare har domänintendenten föreslagit, att, därest köparen
önskade, att byggnaderna bortfördes, han skulle vara skyldig utgiva lösen
för desamma efter värdering. .

Vidare har chefen för krigsskolan förklarat, att från krigsskolans sida icke
mötte något hinder mot lägenhetens försäljning. .

Slutligen har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgardsinstitut,
som erhållit Kungl. Majas uppdrag att framlägga förslag om plats för en statens
försöksgård för trädgårdsförsök i Mälardalen, uti en till Kungl. Maj:t
ställd ansökning, vilken jämväl i avskrift tillställts domänstyrelsen, anfört, att
stvrelsen funnit viss del av Stockholms stad tillhöriga egendomen Nyckelby i
Ekerö socken vara för sagda ändamål synnerligen lämplig samt att staden
vore villig att till kronan överlåta nämnda egendom såsom del av likvid tor
statens förvärv av kronolägenheten Ekelund. Institutets styrelse har forty
anhållit, att Kungl. Maj:t ville uppdraga åt domänstyrelsen att söka genom
ifrågasatta byte förvärva egendomen Nyckelby och därefter till institutets
styrelse överlåta den del av samma egendom, som ansåges behövlig tor berörda
försöksgård.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 28 januari 1937 underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat hade såväl Stockholms stad suni
Solna kommun för avsikt att efter förvärvet av lägenheten vid denna utföra
en djuphamnsanläggning och vidtaga en del anordningar i samband darmed.
Solna kommun hade uttalat önskvärdheten av att trugan om kommunens
övertagande av lägenheten måtte bliva avgjord av den nu samlade riksdagen.
Med hänsvn till angivna omständigheter vore tiden alltså inne för staten att
avhända sig lägenheten, vilken icke, såvitt styrelsen hade sig bekant, erfordrades
för något statligt ändamål. Styrelsen ansage sig emellertid icke aga
sådan sakkunskap i här berörda frågor, att .styrelsen vagade framställa något
bestämt förslag om vem av staden eller kommunen, som borde givas företräde
vid försäljningen. För den händelse vad i ärendet förekommit icke heller
skulle kunna giva statsmakterna tillräckligt underlag for bedömandet av
denna fråga, ville styrelsen sätta i fråga, huruvida det icke nu kunde ordnas sa,
att statsmakterna meddelade beslut örn lägenhetens försäljning och fastställde
ett visst minimipris samt att länsstyrelsen erholle i uppdrag att infordra
köpeanbud å lägenheten från staden och kommunen varefter Kungl Mart
hade att pröva anbuden. Minimipriset torde kunna bestammas till det ursprungligen
uppskattade saluvärdet 358,000 kronor.

Då det icke nu kunde förutses, örn Stockholms stad komme att förvända
kronolägenheten, vore det också ovisst, huruvida möjlighet funnes för förverkligande
av det av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdskulla
ifrågasatta egendomsutbytet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Departements chefen.

På grund av vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte dels föreslå riksdagen medgiva, att kronolägenheten 78 mantal
Ekelund nr 1 i Solna socken av Stockholms län med den omfattning, som
med röda heldragna linjer angivits å en av l. f. distriktslantmätaren Gunnar
Persson år 1930 upprättad karta, måtte med ett saluvärde av 358,000 kronor
försäljas, dels ock bemyndiga länsstyrelsen i Stockholms län att från Stockholms
stad och Solna kommun infordra köpeanbud å lägenheten i fråga,
vilka anbud därefter skulle överlämnas till Kungl. Maj:t för prövning, och
borde vid försäljningen iakttagas, att kronolägenheten försåldes med tillträdesrätt,
räknat från och med den 14 mars 1937 i då befintligt skick, att endast
kronan tillhöriga byggnader och anläggningar inginge i försäljningen,
att köparen vore skyldig respektera samtliga av domänstyrelsen gjorda, kronolägenheten
avseende nyttjanderättsupplåtelser, att köparen genom köpet
inträdde i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägde till vederbörande
nyttjanderättshavare å egendomen, att köparen skulle vara skyldig att inlösa
nyttjanderättshavare tillhöriga hus vid egendomen, när nyttjanderättshavarna
på grund av köparens uppsägning frånträdde besittningsrätten, till skäligt
pris, som i brist på överenskommelse bestämdes av skiljemän såsom i 2
kapitlet 8 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom vore
stadgat för där avsett fall, att innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehölles rätt att hava ledningarna
kvarstående å kronolägenheten samt desamma nyttja utan rätt för
köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till
följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,
som förorsakades å kreatur, samt att kronan förbehölles rätt att för transporter
fritt begagna över kronolägenheten löpande vägar.

Slutligen har domänstyrelsen i utlåtande den 12 februari 1937 beträffande
omförmälda ansökning från styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut anfört, att det torde bliva nödvändigt att avgöra frågan örn
förvärv åt kronan av egendomen Nyckelby utan samband med försäljningen
av lägenheten Ekelund och att för ändamålet anvisa särskilt statsanslag.

I fråga om den av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
gjorda ansökningen om förvärv åt kronan genom byte av den Stockholms
stad tillhöriga egendomen Nyckelby torde jag få erinra, att jag förut
denna dag i samband med frågor rörande försöksverksamheten på trädgårdsodlingens
område anfört, att det icke blivit möjligt att för närvarande framställa
förslag om förvärvande för angiven verksamhet av nämnda egendom,
enär utredning om dispositionen av densamma icke i sin helhet föreligger. I
följd därav torde frågan om försäljning av lägenheten Ekelund få avgöras
utan samband med det ifrågasatta bytesavtalet.

Mot de av domänstyrelsen föreslagna villkoren för försäljning av lägenheten
Ekelund nr 1 har jag i huvudsak ej något att erinra. För att undvika
uppskov med försäljningen torde emellertid ärendet i befintligt skick böra
underställas riksdagen, därvid alltså medgivande torde böra inhämtas till försäljning
av lägenheten i huvudsaklig anslutning till domänstyrelsens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Därest riksdagen härtill lämnar bifall, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa de slutliga försäljningsvillkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att försäljning av kronolägenheten 78 mantal Ekelund nr 1
i Solna socken av Stockholms län må verkställas i huvudsaklig
överensstämmelse med domänstyrelsens förslag.

2:o.

Lindhov nr 1—4 i Stockholms län.

Genom beslut den 29 november 1907 medgav Kungl. Maj:t att för anläggning
av en håll- och lastplats vid Sköndal mellan Tumba och Rönninge stationer
närmare angivna områden om tillhopa 10,179 kvadratmeter av kronoegendomen
1 3/4 mantal Lindhov nr 1—4 i Botkyrka socken av Stockholms
län finge upplåtas att under nyttjanderätt innehavas, så länge områdena för
det avsedda ändamålet användes och laga hinder ej mötte. Därjämte medgav
Kungl. Maj :t genom beslut den 16 november 1917 dels att för uppförande
av en tuberkulossjukvårdsanstalt för Stockholms län ett område av egendomen
om cirka 15 hektar, däri inbegripet ägorna till torpet Sandstugan,
finge, så län£e området användes för ifrågavarande ändamål, upplåtas till
länets landsting, dels ock att därutöver ett intilliggande område av omkring
10 hektar av egendomen finge under samma tid användas för anordnande av
promenadvägar och till promenadplats för anstaltens räkning, allt under
närmare angivna villkor. Slutligen förordnade Kungl. Maj:t genom beslut
den 12 februari 1918, att ett å en av lantmäteriauskultanten Helmer Wikström
år 1917 upprättad karta som Uttrans tertiärstation nr 1 betecknat område
om 450 kvadratmeter, tillhörande torpet Oxöga under kronoegendomen,
skulle från och med den 14 februari 1918 överflyttas från domänstyrelsens
till vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Återstående i kronans ägo kvarvarande del av kronoegendomen är utarrenderad
i två lotter: huvudgården (jordbruksdelen) till den 14 mars 1937
till Joel Erlandsson mot en årlig avgäld av 5,760 kronor och del av förutvarande
torpet Oxöga till den 14 mars 1938 till W. Hagström mot en årlig
avgäld av 200 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1934.

Av det vid förrättningen förda protokollet, jämte tillhörande handlingar
och kartor över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen intill sjön Aspen vid allmänna landsvägen Södertälje—Stockholm
på ett avstånd av cirka 23 kilometer från Stockholm
och 6 kilometer från Uttrans järnvägsstation, har en areal — förutom den
mark, som enligt omförmälda beslut disponeras av annan, och törenämnda
torpet Oxöga — av 355.816 hektar, varav 133.95 hektar tomt och åker, 33.366
hektar ängs- och mossmark saint 188.5 hektar skogsmark.

Å egendomen finnas ett flertal bebyggda torp och lägenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Till egendomen hör fiske i sjön Aspen, vilket dock är av ringa värde.
Egendomen har ett taxeringsvärde av 174,500 kronor, varav 115,000 kronor
jordbruksvärde och 59,500 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen med avseende å dess
disposition borde uppdelas i följande å en av numera distriktslantmätaren
O A. Linden ar 1920 kompletterad karta angivna lotter, nämligen litt A
och B, jordbruksarrendelotter, och litt. Ca-'', D, Ea och b — H, försäliningslotter.
Lotterna A och B borde enligt nämndens mening bibehållas i kronans
agonch ånyo utarrenderas, lotten A för tryggande av eventuellt i framtiden
uppkommande statligt behov och lotten B för tillgodoseende av eventuell
utvidgning av det område, som för närvarande disponerades av Stockholms
lans landsting.

... Nämnden har föreslagit att lotterna C"-4 — vilka finnas angivna å en av
lorenamnde Lindén år 1936 upprättad karta — försåldes enligt 13 8 i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. Sagda lotter, vilkas arealer angivits i beskrivningen över
nyssnämnda karta, hava åsatts följande saluvärden:

• nir?J! 4?6 hektar’ varav 0.434''hektar åker och 0.002 hektar avrösningsjord,
2,180 kronor,

• C! o1^™2,845 hektar’ varav 015 hektar åker och 0.1345 hektar avrösnings jord,

2,000 kronor, 8

Cc örn 0.329 hektar, varav 0.071 hektar åker och 0.258 hektar avrösningsjord,
2,310 kronor,

Cä örn 0.3025 hektar, varav 0.0435 hektar åker och 0.259 hektar avrösningsjord,
2,120 kronor, 8

Ce om 0.2825 hektar, varav 0.018 hektar åker och 0.2645 hektar avrösningsjord,
1,980 kronor, 8

C■ om 0.272 hektar, varav 0.037 hektar åker och 0.235 hektar avrösningsjord,
1,910 kronor, 8

C° örn 0.2755 hektar, varav 0.1605 hektar åker och 0.115 hektar avrösningsjord,
1,930 kronor,

Ch om 0.3505 hektar, varav 0.297 hektar åker och 0.0595 hektar avrösningsjord,
1,380 kronor samt

om 0.3753 hektar, varav 0.2518 hektar åker och 0.1235 hektar avrösnin«sjord,
1,160 kronor. 8

Lotten D (Enby) har en areal av 0.917 hektar, varav 0.248 hektar åker och

0.669 hektar avrösmngsjord, samt har saluvärderats till 4,600 kronor. Lotten
som vöre försedd med arrendator Erlandsson tillhöriga byggnader, borde
enligt nämndens mening till försäljning hembjudas Erlandsson. Denne hade
emellertid underlåtit att giva besked, om han ville köpa lotten. Skulle Erlandsson
icke vilja köpa lotten, borde Erlandsson anmodas bortföra sina
byggnader — som vöre i mycket dåligt skick — och lotten till försäljning
uS jefmtligt skick enligt 15 § försäljningsförordningen, därvid förbehåll
borde träffas till förmån för lotten örn rätt till servitut om utfartsväg
över stamfastigheten.

O med en areal av cirka 0.5133 hektar har åsatts ett saluvärde av

2,100 kronor. Då lotten vore lämplig såsom tomt för sommarbostad, borde
den enligt nämndens förslag försäljas i befintligt skick enligt 15 g försäljningsförordningen,
därvid servitutsrätt om utfartsväg över stamfastigheten
borde förbehållas lotten.

Lotten Eb med en areal av cirka 0.42 hektar har saluvärderats till 3,000
kronor. Lotten är försedd med kronan tillhöriga byggnader, vilka sedan
„a.n ^ ar tillbaka förhyrts av Gust. Svensson. Uppskattningsnämnden
har föreslagit, att lotten i befintligt skick till försäljning hembjödes Svens -

Kungl. May.ts proposition nr

230.

son, därvid förbehåll om rätt till servitut om utfartsväg över stamfastighe ten

borde träffas till förmån för lotten.

Lotten F (del av torpet Oxöga) har en areal av 1.563 hektar varav 0.7365
hektar åker samt 0.8265 hektar backe och sank mark. över lotten aro framdragna
flera elektriska ledningar och en avloppsledning, vilka delvis förhindra
lottens utnyttjande för tomtändamål. Lotten har »satts ett saluvarde
av 9,250 kronor. Vid beräknandet harav har hänsyn tagits till förefintlig
möjlighet att uppdela lotten i tomter. Nämnden har tillstyrkt, att lotten
försåldes enligt 11 § försäljningsförordningen till fru Rosa Maria Andersson,
född Hagström, som därom framställt begäran. Tillträde av lotten bordt
ske den 14 mars 1937 med skyldighet dock for koparen att respektera det
örn lotten gällande arrendekontraktet. Därest fru Andersson icke fomine
att köpa lotten, borde densamma försäljas enligt 15 § forsaljmngsforord miLottén

G örn cirka 0.751 hektar har av nämnden föreslagits till försäljning
med ett saluvärde av 2,250 kronor. Ingenjören Einar Envig, Badstrandsvagen
20 Stora Essingen, har anmält sig såsom köpare till lotten.

Lotten H med en areal av cirka 0.7433 hektar har asatts ett saluvarde av
4,000 kronor. Då lotten sedan år 1913 bebotts av arbetaren Karl Herman
Karlsson och denne önskade köpa lotten, har nämnden tillstyrkt, att densamma
hembjödes Karlsson. ...... ....

Omförmälde Gustav Svensson har skriftligen förklarat att han vöre villi,,

att till pris, motsvarande saluvärdet, 3,000 kronor, köpa lotten E .

Likaså har Karl Herman Karlsson avgivit skriftlig förklaring, att han
önskade till saluvärdet, 4,000 kronor, motsvarande pris förvara otten H.

Efter uppskattningsförrättningen har vattenfallsstyrelsen i en till domänstyrelsen
den 16 december 1936 inkommen skrivelse — med förmälan att
det visat sig nödvändigt att utvidga området för Uttrans tertiärstation anhållit
om meddelande, huruvida från domänstyrelsens sida funnes nago
att erinra mot att av torpet Oxöga det för berörda utvidgning behövliga området
jämte mark för utfartsväg överflyttades fran domanstyrelsens till vattenfallsstyrelsens
förvaltning, mot den ersättning till domanfonden, varom
överenskommelse kunde träffas Vid skrivelsen har fogats en av tjänstemännen
vid Älvkarleby kraftverk G. Axelsson år 1936 uppraltad karta över
ifrågavarande område, vilket enligt å kartan tecknad arealuppgift inneholle

tillhopa 0.1469 hektar. „ „ , , r

Domänintendenten har tillstyrkt bifall till vattenfallsstyrelsens framställning
samt åsatt området ett värde av 950 kronor. Återstående under domanstvrelsens
förvaltning varande del av torpet Oxöga (lotten F) etter 1.416
hektar har av domänintendenten uppskattats till ett varde av 8,550 Elonor.

Rosa Maria Andersson har förklarat sig villig att inköpa lotten b etter
dess sålunda reducerade areal och saluvärde

Vederbörande jägmästare har, vad betraffar lotten G, med hänsyn till
dess olämpliga belägenhet och den omständigheten, att lotten i huvudsak
bestode av sandmark, föreslagit, att saluvärdet a lotten bestämdes till allenast
1,502 kronor. ..... ......,

Överjägmästaren i Östra distriktet har förklarat sig instämma i jagmastarens
yttrande i fråga örn värdet å lotten G. I övrigt hade överjagmastaren
icke något att erinra mot det av uppskattningsnämnden uppgjorda dispositionsförslaget
rörande kronoegendomen. . . , , ,

överlantmätaren i länet har anfört följande. Något lunder ur jorddelningssynpunkt
att avstycka de till överlåtelse föreslagna området™ till särskilda
fastigheter torde ej föreligga, därest omradenas ratt till utfartsvagar
lillgodosåges på tillfredsställande sätt. Som en lämplighetsåtgard foresloge

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

emellertid överlantmätaren, att lotterna D, E* och Eb tilldelades mindre
vattenområden i sjön Aspen utanför lotternas stränder. Därigenom förhindrades,
att lotterna vid lågt vattenstånd bleve avstängda från sjön genom tidvis
torrlagda markremsor tillhörande stamfastigheten. Det vore nödvändigt,
att aven fisket inom vattenområdena tillädes nu ifrågavarande lotter, då
fisket i förevarande fall icke kunde skiljas från äganderätten till vatten och
grund. Overlantmätaren hade konfererat med domänintendenten, vilken
torordat den av overlantmataren föreslagna anordningen och förklarat att
densamma ej behövde medföra ändring i de föreslagna saluvärdena.

Med skrivelse den 26 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Vad beträffade lotten D ansåge styrelsen, att den icke borde försäljas utan
mg® 1 arrendelotten A. Domänstyrelsen hade föranstaltat örn utarrendering
ay huvudgårdslotten till den 14 mars 1938. Försäljningslotterna borde där
för överlåtas med tilltradesrätt den 14 mars 1938, därvid dock beträffande
t-i’- F jde stadgas, att lotten försåldes med tillträde sagda dag eller den
tidigare dag, varom överenskommelse med arrendatorn kunde träffas I

^™glJ13-?* SJyr,elseVcke nagot att erinra mot det av uppskattningsnämnen
upprattade forsaljningsförslaget med de av nämnden åsätta saluvärden?''
k?t!.erna E °ch E torde dock vid blivande avstyckningsförrättningar.
Pa sätt overlantmataren föreslagit, tilldelas erforderliga vattenområden.

styrelsen hade ej heller något att erinra mot att av torpet Oxöga det område,
som avsages i vattenfallsstyrelsens framställning, överflyttades till
sagda styrelses förvaltning, därvid domänfonden borde tillgodoföras ett belopp
av 950 kronor.

Lotterna F G och H torde icke kunna till vederbörande försäljas utan
riksdagens medgivande. Till försäljning av de övriga lotterna torde däremot
ej,e,„dras riksdagens medverkan. Lämpligheten syntes emellertid bjuda
att förevarande ärende i dess helhet underställdes riksdagens prövning.

Jag bitrader det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget. Ärendet
torde i sm helhet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 3/4 mantal Lindhov nr 1—4 i
Botkyrka socken av Stockholms län må

dels försäljas följande å en av distriktslantmätaren O. A.
Lindén år 1920 kompletterad och en av honom år 1936
upprättad karta (beträffande litt. Ca !) angivna lotter, nämligen litt.

Ca med en areal av 0.436 hektar och ett saluvärde av
2,180 kronor,

Utt. Cb med en areal av 0.2845 hektar och ett saluvärde
av 2,000 kronor,

litt. Cc med en areal av 0.329 hektar och ett saluvärde av
2,310 kronor,

litt. Cd med en areal av 0.3025 hektar och ett saluvärde av
2,120 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nt 230.

litt. Ce med en areal av 0.2825 hektar och ett saluvärde av
1,980 kronor,

litt. Cf med en areal av 0.272 hektar och ett saluvärde av
1,910 kronor,

litt. C° med en areal av 0.2755 hektar och ett saluvärde av
1,930 kronor,

litt. Ch med en areal av 0.3565 hektar och ett saluvärde av
1,380 kronor och

litt. C{ med en areal av 0.3753 hektar och ett saluvärde av
1,160 kronor,

samtliga lotter enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. genom
utbud under hand jämlikt 13 § i förordningen, samt
litt. Ea med en areal av cirka 0.5133 hektar och ett saluvärde
av 2,100 kronor enligt nyssnämnda förordning genom utbud
under hand jämlikt 15 § i förordningen ävensom

litt. Eb med en areal av cirka 0.42 hektar och ett saluvärde
av 3,000 kronor till Gust. Svensson,

litt. F (del av Oxöga) med en areal av 1.4161 hektar till fru
Rosa Maria Andersson, född Hagström, mot en saluvärdet,
8,550 kronor, motsvarande köpeskilling samt, därest försäljning
till fru Andersson icke korner till stånd, genom utbud
under hand enligt 15 § i förenämnda förordning,

litt. G med en areal av cirka 0.751 hektar till ingenjören
Einar Envig mot en saluvärdet, 2,250 kronor, motsvarande
köpeskilling, och

litt. H med en areal av cirka 0.7433 hektar till arbetaren Karl
Herman Karlsson mot en saluvärdet, 4,000 kronor, motsvarande
köpeskilling,

dels ock överflyttas till vattenfallsstyrelsens förvaltning ett
å en av tjänstemannen vid Älvkarleby kraftverk G. Axelsson
år 1936 upprättad karta angivet område om 0.1469 hektar av
torpet Oxöga med ett uppskattat värde av 950 kronor att tillgodoföras
domänfonden;

skolande vid försäljningarna och sistnämnda överflyttning
i övrigt iakttagas, att lotterna överlåtas i befintligt skick med
tillträdesrätt den 14 mars 1938, därvid dock beträffande lotten
litt. F skall gälla, att densamma må av köparen tillträdas
å tidigare dag, därest överenskommelse med arrendatorn
av lotten kan träffas därom, att endast kronan tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i överlåtelserna, att förbehåll göres
för de gränsjämkningar, som vid blivande avstyckningar
av lotterna kunna föreskrivas, att, där sa vid avstyckningsförrättningarna
befinnes erforderligt, a stamfastigheten läggas
servitut till förmån för lotterna örn rätt att taga nödiga ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

fartsvägar över stamfastigheten, att innehavare av över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska och
andra ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående
å egendomen samt nyttja desamma utan rätt för köpare
eller vattenfallsstyrelsen med avseende å det område, som
skall överflyttas till dess förvaltning, till annan ersättning än
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur, att vid avstyckning av lotterna litt. Ea
och Eb dessa tilldelas erforderliga, mindre vattenområden i
sjön Aspen utanför lotternas stränder jämte till områdena hörande
fiske, att, därest kronan nödgas till huvudgårdens arrendator
utgiva ersättning för av denne till äventyrs å försäljningslotterna
verkställd höstplöjning, trädesberedning och
sådd, köpare skall vara skyldig gottgöra kronan för vad kronan
i sådant hänseende erlagt, samt att vid försäljningarna av
lotterna litt. Eb, F (vid försäljning till Rosa Maria Andersson),
G och H förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) skall i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

3:o.

Kumla nr 1 i Uppsala län.

Kronoegendomen 5/g mantal Kumla nr 1 i övergrans socken av Uppsala
län är genom domänstyrelsens den 8 november 1929 utfärdade kontrakt utarrenderad
för tiden 14 mars 1930—14 mars 1950 till Ivar Andersson. Arrendeavgälden
utgör för närvarande 1,513 kronor.

I en till domänstyrelsen ingiven ansökning den 1 november 1935 anhöll
arrendator Andersson av anförda skäl att få förvärva egendomen, över vilken
framställning yttranden avgivits av vederbörande domänintendent, jägmästare
och Överjägmästare. Härefter har uppskattningsförrättning hållits å
egendomen i vederbörlig ordning den 27 juni 1936.

Av instrumentet över förrättningen med tillhörande handlingar, däribland
en av förste lantmätaren F. W. Mossberg genom Carl Mohlin år 1906 upprättad
karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, belägen 8 kilometer från Bålsta järnvägsstation, innehåller en
areal av 80.5524 hektar, därav 39.0720 hektar tomt och åker, 2.6430 hektar
ängsmark och 38.8374 hektar avrösningsjord.

Åkern ligger i icke sammanhängande skiften och består av delvis sandblandad
lerjord. Åkern är av jämförelsevis god beskaffenhet. Ängen, som
är medelgod, användes till bete.

Kronans vid egendomen befintliga hus äro i medelgott stånd. Arrendatorn
äger vid huvudgården dels arbetarbostad, sammanbyggd med en kronan
tillhörig källare och innehållande två rum jämte tvättstuga, dels tvenne

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S0.

vedbodar, den ena fristående och den andra hopbyggd nied kronan tillhörig
bod. Dessutom äger arrendatorn samtliga byggnader, bestående av boningshus,
ladugård och stall samt bodbyggnad å den samfällt med egendomen

brukade lägenheten Dejbo. „. . ..

Egendomen är taxerad till 36,600 kronor, därav for inagor 33,600 kronor

och för skog 3,000 kronor. ......

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning etter hembud
till arrendatorn Ivar Andersson, som från år 1914 brukat egendomen.

Hans fader har dessförinnan innehaft egendomen på arrende sedan år 1890.

Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 47,600 kronor, därav för
avrösningsjord jämte växande skog 10,809 kronor och 1,250 kronor, utgörande
kapitaliserat värde av utdelningen från häradsallmänning.

Saluvärderingen har verkställts under förutsättning, att egendomen överlåtes
i befintligt skick. Nämnden har icke funnit anledning att föreslå särskilda
föreskrifter om egendomens användning eller om återköpsrätt. Skulle
likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, förordar nämnden
en nedsättning i saluvärdet med tio procent.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

Med skrivelse den 9 februari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Jämväl styrelsen ansåge sig böra biträda nämndens förslag att försälja
egendomen. Saluvärdet hade emellertid styrelsen ansett sig böra hoja fran
47,600 kronor till 50,000 kronor. Egendomen syntes lämpligen bora försäljas
direkt till arrendatorn Ivar Andersson.

Då emellertid, enligt vad vederbörande jägmästare meddelat, utdelningen
från häradsallmänningen kommit att angivas för högt och för närvarande
icke torde kunna beräknas till högre värde än 25 kronor per ar och salunda
kapitalvärdet komme att utgöra allenast 625 kronor, hade styrelsen tunmt
sig böra reducera ifrågavarande saluvärde till 49,375 kronor.

Andersson hade förklarat sig villig erlägga nämnda belopp.

Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget föranleder ei er-Departementsinran
från min sida.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 5/s mantal Kumla nr 1 i Övergrans socken
av Uppsala län må mot ett saluvärde av 49,375 kronor försäljas
till arrendatorn Ivar Andersson under villkor i övrigt,
att egendomen försäljes i befintligt skick med tillträde räknat
från den 14 mars 1937, vid vilken tidpunkt det med Andersson
upprättade arrendekontraktet skall upphöra att gälla,
att samtliga kronan och Andersson tillkommande, på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk gentemot varandra med
undantag av eventuellt förefintliga anspråk rörande oguldna
arrendeavgälder och skatter i och genom försäljningen skola
anses vara reglerade, att köpeskillingen för egendomen erlägges
i enlighet med bestämmelserna i § 21 och § 22 moment
A) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

säljning i vissa fall av kronoegendom m. m., att beträffande
försäljningen i övrigt skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna
i nyssnämnda förordning, samt att innehavare av
över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehalles rätt att hava ledningarna kvarstående
och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan
ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,

4:o.

Stenby nr 1 i Södermanlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Stenby nr 1 i Strängnäs socken av Södermanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1944. Arrendet, som bestämts till
1,600 kronor, utgår för närvarande med dels vissa naturapersedlar att lösas
med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^
dels därutöver 800 kronor.

I en av vederbörande domänintendent med yttrande den 13 september 1935
tiu domänstyrelsen överlämnad ansökan har chauffören Martin Enblom anhållit
få inköpa ett å en vid ansökningen fogad skiss närmare angivet område
av förenämnda kronoegendom för att därå uppföra ett bostadshus och ett
garage. Såsom skäl för ansökningen har Enblom, som hyr en mindre torpstuga
invid kronoegendomens gräns, bland annat uppgivit, att en del av området
sedan tjugufem år tillbaka varit på arrende upplåtet till honom av
kronoegendomens arrendator.

Vid en av domänintendenten den 26 januari 1936 hållen saluvärdering av
området har detsamma, som å en av distriktslantmätaren Johan W. Ström
ar 1920 över kronoegendomen upprättad karta finnes utmärkt inom heldragna
rödkritade gränser och enligt en av Ström den 27 i samma månad däröver
upprättad beskrivning innehåller en areal av 1.3250 hektar, värderats till
3,975 kronor.

I ett av domänstyrelsen efter saluvärderingen infordrat yttrande har domänintendenten
bland annat upplyst, att Enblom redan å området uppfört
ett garage för två automobiler samt där anlagt en källare.

Kronoegendomens arrendator har skriftligen förklarat sig villig att från
och med den 14 mars 1936 avstå från arrenderätten till området mot en engångsersättning
av 150 kronor.

Enblom har skriftligen tillkännagivit, att han vore villig förvärva området
för det åsätta saluvärdet samt att till kronoegendomens arrendator gälda
ovan angivna engångsersättning.

Vederbörande överlantmätare har meddelat, att hinder för avstyckning av
området icke syntes föreligga.

Med skrivelse den 16 januari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört, att styrelsen icke
hade något att erinra mot att området försåldes till Enblom för det åsätta

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

saluvärdet. Då Enblom ej vore hembudsberättigad samt försäljningen vid
det förhållandet att köpeskillingen överstege 3,000 kronor icke kunde genomföras
med stöd av det Kungl. Majit år 1932 av riksdagen givna särskilda bemyndigandet,
borde ärendet underställas riksdagen.

Domänstyrelsens förslag om försäljning av ifrågavarande område förän- Departement*-leder ej någon erinran från min sida. Riksdagens samtycke till försäljningen
torde emellertid böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Stenby nr 1 i Strängnäs
socken av Södermanlands län ett område om cirka 1.3250
hektar, vilket finnes angivet inom heldragna rödkritade
gränslinjer å en av distriktslantmätaren Johan W. Ström år
1920 över kronoegendomen upprättad karta å kalkerväv, må
för en köpeskilling av 3,975 kronor försäljas till chauffören
Martin Enblom under villkor, att området må tillträdas den
14 mars 1937, att köparen ikläder sig ansvar för de anspråk
på ersättning, som kunna framställas av egendomens arrendator,
att området försäljes i det skick, vari det vid tillträdet
befinnes, att området ej tilldelas delaktighet i samfälld eller
oskiftad mark och ej heller delaktighet i de rättigheter och
förmåner, som för övrigt ma tillkomma stamfastigheten, att
kronan förbehålles rätt att begagna den området korsande
f. d. landsvägen, att innehavare av över kronoegendomen
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehålles rätt att, därest området beröres av ledningarna,
hava ledningarna kvarstående å området och nyttja desamma
utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur, samt att i övrigt i tillämpliga delar skola
gälla bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

5:o.

Ängsholmen nr 1 i Södermanlands län.

Kronolägenheten hovstallängen och förra ängsvaktarbostället Ängsholmen
nr 1 i Torshälla socken av Södermanlands län är för tiden 14 mars 1917 14

mars 1937 utarrenderad till Erik Karlsson mot en årlig avgift av 1,100 kronor.

Med anledning av egendomens förestående arrendeledighet har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egna -

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

hemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till
upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan
å dylika lägenheter funnes i orten. Tillika har den 9 december 1935 uppskattningsförrättning
i vederbörlig ordning hållits å egendomen.

Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga handlingar i ärendet,
däribland kopia av en av förste lantmätaren Axel W. Lodén år 1893 över
egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen vid Mälaren invid Mälarbaden, cirka 3 kilometer
fran Torshälla samt 10 kilometer från Eskilstuna, innehåller i areal
9/.152 hektar, varav 31.745 hektar tomt och åker, 4.558 hektar äng, 60.726 hektar
skogs- och betesmark samt 0.123 hektar impediment.

, Kronans byggnader å egendomen äro i stort sett i medelgott skick, dock icke
tunt tillräckliga för egendomens behov. Brandförsäkringsvärdet av kronans
byggnader a egendomen utgör 40,000 kronor.

Ett flertal övriga byggnader och anläggningar å egendomen tillhöra arréndatorn.

Egendomens taxeringsvärde utgör 40,300 kronor, varav 26,200 kronor jordbruksvärde
samt 14,100 kronor skogsvärde.

Såväl domänintendenten som egnahemsnämnden hava ansett, att egendomen
borde ånyo utarrenderas. Egnahemsnämnden har emellertid därjämte
ifragasatt försäljning av egendomen.

Vppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen måste anses såsom
en god jordbruksgård med goda avsättningsförhållanden. Åkern vore delvis
jagt belägen, på grund varav stora delar av egendomen emellanåt lede av
översvämningar från Mälaren. Därest egendomen fortfarande avsåges att
bibehållas i kronans ägo, erfordrades ombyggnad av stall och nybyggnad avvagnslider,
svin- och hönshus samt mjölk- och diskrum, varjämte frågan örn
egendomens förseende med dricksvatten måste vinna sin lösning. Nämnden
har vid prövning av frågan om egendomens framtida disposition icke funnit
något intresse föreligga för kronan att behålla egendomen, utan har nämnden
föreslagit, att egendomen måtte försäljas i en salulott. Egendomen har av
namnden saluvärderats till 61,500 kronor, varav 25,000 kronor utgör värdet
av skogsmark och växande skog. Då egendomen sedan år 1877 innehafts av
släktingar till nuvarande arrendatorn Erik Karlsson, som på ett förtjänstfullt
sätt alltsedan år 1906 brukat egendomen, har nämnden tillstyrkt att egendomen
försäljes med hembudsrätt för Erik Karlsson. Denne, som delgivits
nämndens försäljningsförslag, har förklarat sig önska förvärva egendomen
mot det föreslagna saluvärdet.

Emellertid har i anslutning till den sålunda av uppskattningsnämnden
ifrågasatta försäljningen av egendomen jämväl Torshälla stad i skrivelse till
domänstyrelsen den 11 augusti 1936 anmält sig som spekulant å egendomen
mot en köpeskilling av 62,000 kronor. I ytterligare en till domänstyrelsen
ingiven, till Kungl. Maj:t ställd framställning den 31 augusti 1936 har staden
efter beslut av stadsfullmäktige den 26 augusti 1936 hemställt om tillstånd
att förvärva egendomen mot en erbjuden köpeskilling av högst 65,000 kronor.
1 sistnämnda framställning har staden framhållit, att ett förvärv av
egendomen vore för stadens utveckling av största betydelse. I stadens hand
skulle egendomen sålunda komma att utnyttjas dels för anläggande av ny
hamn för staden, dels för anordnande av sportstuge-, camping- och badområden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Sedan berörda från Torshälla stad inkomna framställningar underställts
uppskattningsnämnden, har nytt förslag till egendomens framtida disposition
framlagts av nämnden den 1 december 1936. Nämnden har härvid med hänsyn
till vad sålunda i ärendet förekommit föreslagit sådan jämkning i det tidigare
för egendomen framlagda dispositionsförslaget, att egendomen lämpligen
borde försäljas i två med litt. A och B betecknade salulotter, närmare angivna
inom röd gränslinje å omförmälda av Lodén år 1893 över egendomen upprättade
karta. Av nämndens nu ifrågavarande förslag må återgivas följande.

Salulotten litt. A, omfattande, förutom skogsmarksområde, i huvudsak den
för närvarande under arrende upplåtna delen av egendomen. Areal 64.2407
hektar varav 29.3817 hektar tomt och åker, 1.358 hektar äng, 33.386 hektar
skogsmark samt 0.115 hektar impediment. Saluvärde 36,400 kronor, varav
15,100 kronor för skogsmark och växande skog. Nämnden har tillstyrkt, afl
förevarande salulott försåldes med hembudsrätt för arrendatorn Erik Karlsson.
Denne, som genom nämndens försorg delgivits det nya försäljningstorslaget,
har förklarat sig villig inköpa lotten mot det av nämnden föreslagna

saluvärdet. , , . „ .. ,

Salulotten litt. B, bestående till största delen av skogsmark samt omfattande
egendomen i övrigt. Areal 32.9113 hektar, varav 2.3633 hektar åker, 3.2 hektar
äng 27 34 hektar skogsmark och 0.008 hektar impediment. Saluvarde 40,000
kronor ''därav för skogsmark och växande skog 12,200 kronor samt tomtvarde
*>5 000 kronor. Då ifrågavarande salulott omfattade de delar av egendomen,
vilkas förvärvande särskilt torde hava intresserat Torshälla stad, har nämnden
ansett sig böra tillstyrka ett tillmötesgående av stadens begäran örn ratt
att inköpa egendomen på sådant sätt, att förevarande salulott borde forsaljas

med hembudsrätt för staden.

Därest egendomen avsåges att försäljas i två salulotter på sätt av uppskattningsnämnden
senast föreslagits, har emellertid jämväl Eskilstuna stad anmält
sig som spekulant å salulotten litt. B. Sålunda har drätselkammaren i
Eskilstuna i skrivelse till domänstyrelsen den 22 december 1936, under framhållande
av att berörda salulott synnerligen väl lämpade sig att disponeras
såsom s. k. campingområde för Eskilstuna stads stora arbetarbefolkning, anhållit,
att staden måtte beredas möjlighet få förvärva salulotten mot den köpeskilling,
som kunde i vederbörlig ordning bliva fastställd.

Domänintendenten har i avgivet yttrande över Eskilstuna stads framställning
ansett, att Eskilstuna stad borde tillerkännas företrädesrätt framfor

Torshälla stad vid lottens försäljning.

I påminnelser i ärendet den 30 januari 1937 har Torshalla stad med bestridande
av vad sålunda av domänintendenten i ärendet framhållits däremot
ansett att Torshälla stad borde tillerkännas förköpsrätt framfor Eskilstuna
stad; och har Torshälla stad meddelat att, därest dess ansökning örn ratt att
inköpa hela egendomen icke kunde bifallas, staden i annat fall önskade förvärva
salulotten litt. B mot det av uppskattningsnämnden föreslagna salu **

Vederbör ande skogsstatstjänstemän hava meddelat, att förslaget örn försäljning
av egendomen kunde av dem lämnas utan enman.

överlantmätaren har i ärendet meddelat, att hinder pa grund av bestämmelserna
i gällande jorddelningslag icke syntes möta for egendomens styckning
på sätt av uppskattningsnämnden föreslagits.

Departement schefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Med skrivelse den 12 februari 1937 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört följande.

För egen del biträdde styrelsen uppskattningsnämndens senast framlagda
förslag örn försäljning av egendomen i två salulotter. De saluvärden, som
nämnden åsatt lotterna, kunde av styrelsen lämnas utan erinran. Då de ändamål,
för vilka Torshälla stad förmält sig önska inköpa hela egendomen __

för vilken staden erbjudit sig betala endast 65,000 kronor — måste anses bliva
val tillgodosedda med ett eventuellt förvärv av lotten litt. B, torde skäligheten
bjuda att lotten litt. A försåldes till nuvarande arrendatorn av egendomen.
Erik Karlsson, vilken jämlikt gällande författningsbestämmelser vore hembudsberättigad
vid lottens försäljning. Beträffande försäljningen av lotten
® ansage sig styrelsen pa grundval av den utredning, som för närvarande
förelage i ärendet, icke bestämt kunna avgöra vem av Torshälla stad och
Esklistuna stad, som borde givas företräde vid försäljningen. Då emellertid
fråga torde föreligga om inkorporering av Torshälla stad med Eskilstuna, syntes
möjligen kunna ifrågasättas, huruvida icke Eskilstuna i första hand borde
beredas tillfälle inköpa salulotten. För den händelse vad i ärendet förekommit
icke heller skulle kunna giva statsmakterna tillräckligt underlag för bedömande
av förevarande fråga, ville styrelsen sätta i fråga, huruvida det icke
nu kunde ordnas så, att statsmakterna meddelade vederbörligt försäljningsbeslut,
varefter, sedan genom länsstyrelsen i samband med försäljningarnas genomförande
den ytterligare utredning i ifrågavarande hänseende, som funnes
erforderlig, förebragts, Kungl. Maj:t bemyndigades avgöra, till vilkendera
av städerna försäljning av salulotten borde komma till stånd.

Styrelsen hade icke ansett tiden medgiva, att, innan försäljningsfrågan underställdes
Kungl. Maj:ts prövning, bereda Eskilstuna stad tillfälle att avgiva
yttrande över de villkor, som befunnits erforderliga vid försäljning av lotten
litt. B. Styrelsen hade emellertid översänt en avskrift av denna skrivelse till
staden för det yttrande, vartill staden kunde finna densamma böra föranleda.

Sedan domänstyrelsens försäljningsförslag avlåtits till Kungl. Majit, hava
drätselkamrarna i Torshälla stad och Eskilstuna stad i särskilda till Kungl
Majit ställda skrivelser på anförda skäl ånyo hemställt att få förvärva salulotten
litt. B.

Jag tillstyrker domänstyrelsens förslag örn försäljning av salulotten litt. A
med hembudsrätt för arrendatorn Erik Karlsson.

Beträffande salulotten litt. B torde för närvarande tillräckligt underlag saknas
för bedömande av frågan till vilken av nämnda städer ifrågavarande
lott bör säljas. Vid prövning härav synes emellertid hänsyn främst
böra tagas till vilken av städerna, som för avsett behov bäst behöver området
ifråga. Vid sådant förhållande finner jag det lämpligt att, såsom domänstyrelsen
föreslagit, bemyndigande utverkas för Kungl. Majit att efter
den ytterligare utredning, som må finnas erforderlig, försälja lotten litt. B
antingen till Torshälla stad eller till Eskilstuna stad.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronolägenheten Ängsholmen nr 1 i Torshälla socken av
Södermanlands län må med tillträdesrätt, räknad från den 14

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

mars 1937, i befintligt skick försäljas i två med litt. A och B
betecknade lotter, åtskilda med en röd gränslinje å en kopia
av en av förste lantmätaren Axel W. Lodén år 1893 över egendomen
upprättad karta, nämligen

salulotten litt. A örn cirka 64.2407 hektar jämlikt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. mot ett saluvärde av 36,400 kronor
och med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens
nuvarande arrendator Erik Karlsson; samt

salulotten litt. B om cirka 32.9113 hektar mot ett saluvärde
av 40,000 kronor efter Kungl. Maj:ts beprövning antingen till
Torshälla stad eller till Eskilstuna stad;

skolande för försäljningarna i övrigt iakttagas
beträffande salulotten litt. A, att lotten för-_
behålles rätt till båtplats vid Mälaren å salulotten litt. B, strax
väster om Torshällaåns utlopp, ävensom rätt till väg till båtplatsen,
att varken kronan eller arrendatorn efter tillträdesdagen
skola äga framställa fordringsanspråk gentemot varandra
på grund av det rörande egendomen gällande arrendeavtal
med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter för egendomen,

beträffande salulotten litt. B, att köpeskillingen
för lotten skall vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev å lotten, att
köpare av lotten ansvarar för samtliga å lotten efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, att köpare ensam
skall vidkännas kostnader för lagfart å fånget, avstyckning av
salulotten samt övriga med köpet förenade utgifter, att salulotten
förbehålles rätt till nödig utfartsväg över salulotten
litt. A, samt

beträffande båda salulotterna, att endast
kronan tillhöriga å lotterna befintliga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningarna, att innehavare av över lotterna
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående och nyttja
desamma utan rätt för köpare till annan ersättning än av
ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur, samt att förbehåll göres för de
jämkningar i salulotternas gränser och areal, som må föranledas
av avstyckningsförrättningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 230.

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

6:o.

Kronoparken Solebo i Östergötlands län.

Sedan Smålands kraftaktiebolag hos domänstyrelsen anhållit att få förvärva
lägenheten Visskvarn med vatten och dämningsrätt m. m. under kronoparken
Solebo i Norra Vi socken av Östergötlands län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning.

Domänstyrelsen har, med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar,
varibland vid förrättningen fört protokoll och en av distriktslantmätaren
Sigfrid Wolke år 1934 upprättad karta, i skrivelse den 27 februari 1937
underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna inhämtas följande.

. „Til1 försäljning har ifrågasatts dels till Smålands kraftaktiebolag de omladen,
omfattande land och vatten med fall, vilka å lörenämnda karta inramats
med blå och grön kant (lotten A), dels ock till mjölnaren O. E. Bäck
de landområden, som å samma karta inramats med röd kant (lotten B).

Lägenheten tillhör den av kronan ar 1932 förvärvade fideikommissegend°me".
Ribbingshov. Den är belägen intill allmän väg, 24 kilometer från
Kisa järnvägsstation, vid Bulsjöåns utlopp i sjön Sommen mellan nämnda
sjö och sjön Östersjön, tillhörande Motalaströms vattensystem.

Lägenheten beröres av vissa nyttjanderättsupplåtelser.

Enligt kontrakt den 30 december 1907 med tillägg den 15 november 1909
mellan kaptenen Carl Ridderborg och Holmens bruks och fabriks aktiebolag
har till nämnda bolag, vars rätt numera överlåtits å Smålands kraftaktiebolag,
under en tid av 50 år från den 1 januari 1908 till den 1 januari
1958 mot ett arrende, från och med år 1918 utgörande 4,200 kronor för år,
upplåtits vissa områden vid Visskvarn jämte vattenrätt m. m. Enligt berörda
avtal är arrendatorn skyldig att utan kostnad för jordägaren anlägga de
damm- och andra vattenbyggnader, som erfordras för vattenkraftens uttagande,
ävensom turbinhus, vilka byggnader skola vid arrendetidens utgång
kostnadsfritt överlämnas till jordägaren med värde, uppgående till minst 60
procent av det värde, som vid efter byggnadernas uppförande hållen syn
kunde komma att åsättas dem. Arrendatorn är därjämte pliktig att från
och med ingången av sjätte månaden efter tillträdesdagen, natt och dag hela

kontraktstiden, utan ersättning leverera elektrisk energi intill 45 kilovatt _

nedtransformerad till lämplig spänning för motordrift och belysning _ å

motorn i Visskvarn och vid lågspänningssidan av transformator vid Ribbingshovs
gård.

Kämpekulla kvarn, även kallad Visskvarn, är enligt kontrakt den 29 oktober
1924 mellan Carl Ridderborg och mjölnaren O. E. Bäck för en tid av
20 år, räknat från den 14 mars 1925 till den 14 mars 1945, utarrenderad till
bemälde Bäck mot ett årligt arrende av 1,000 kronor. Arrendatorn är skyldig
att under arrendetiden uppföra ny ladugård med loge utan att härför
uppbära ersättning. Virke till nybyggnader, reparationer m. m. äger arrendatorn
erhålla efter utsyning. Elektrisk energi för kvarnens drift skall därjämte
under hela arrendetiden kostnadsfritt tillhandahållas arrendatorn, som
dessutom äger att insätta sågklinga och mindre hyvel att drivas, då elektrisk
energi ej tages i anspråk för kvarnens behov. Vid avbrott i elektrisk ström
under längre tid skall avdrag beräknas å arrendet efter värdering av gode
män.

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Jämlikt ett den 15 och 16 september 1932 träffat avtal, varigenom kronan
lill kaptenen Carl Ridderborg för en tid av 20 år, räknat från den 1 april
1932 till den 1 april 1952, uthyrt Ribbingshovs corps de logis m. m., ager
hyresgästen åtnjuta förmånen av den Holmens bruks och fabriks aktiebolag
enligt förenämnda kontrakt den 30 december 1907 åliggande skyldigheten
att kostnadsfritt leverera fri elektrisk energi för husbehov.

Å lotten A finnas dels regleringsdamm och turbinlius, vilka anläggningar
uppförts av arrendatorn enligt här förut angiven bestämmelse i meranämnda
kontrakt den 30 december 1907, dels en gammal kvarndamm utan egentligt
värde, som tillhör kronan, dels kraftstation och fabriksbyggnad, bostadshus,
ångpannehus och magasin, vilka tillhöra Smålands kraftaktiebolag, dels
ock’ en kronan tillhörig uthusbyggnad, inrymmande magasin, vagnbod och
hönshus, vilken byggnad uppförts av mjölnaren O. E. Bäck med fritt virke

av jordägaren. „ , , _ .

Å lotten B finnas boningshus, ladugärd, kvarnhus, såghus, translormatorhus
m. m. Byggnaderna, vilka i stort sett äro i gott skick, tillhöra kronan.
De hava delvis uppförts eller ombyggts av arrendatorn med fritt virke av
jordägaren. I kvarnhuset finnas 4 par naturstenar, skalmaskin och hiss,
vilket allt tillhör kronan.

Arealerna omfatta:

åker äng avrösningsjord vatten summa

Lott ha ha ha ha ha

A 0.5740 1.0000 8.1910 2.8230 12.5880

B......0.2010 0.1470 1.1840_—_1-5320

Summa 0.7750 1.1470 9.3750 2.8230

Skog av större värde finnes ej å områdena.

Saluvärdena hava uppskattats till för lotten A 108,800 kronor och tor lotten
B 18,260 kronor. . _ -t *-n

För rättning smannen har föreslagit, att lotterna A och B forsaljas till respektive
Smålands kraftaktiebolag och mjölnaren O. E. Bäck nied tillträdesrätt
för köparna den 1 juli 1937 och på vissa föreslagna villkor i övrigt. Anledning
förelåge ej att vid försäljningarna föreskriva särskilda villkor angående
lotternas användning samt återköpsrätt.

Vattenfallsstyrelsen har i yttrande den 1 december 1930 med anledning av
då ifrågasatt inköp för kronans räkning av fideikommissegendomen Ribbing:?-hov beräknat nuvärdet av vattenfallet med tillhörande vattenbyggnader till
i genomsnitt omkring 77,000 kronor.

överlantmätaren har uttalat, att hinder ej syntes möta mot avstyckning
av lotterna. En smal markremsa — utgörande del av ägofigur nr 44 enligt
kartan — som föreslagits att ingå i försäljningen till Smålands kraftaktiebolag,
borde dock bibehållas vid stamfastigheten Ribbingshov 2 . Till lotterna
borde läggas de inom desamma befintliga vägarna av olika natur. Overlantmätaren
har därjämte under hand meddelat, att med vattenområdet toljde

fiskerätten inom samma område. .

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt lorsaljnm marria

•

Smålands kraftaktiebolag har förklarat sig villigt inköpa lotten ^ till ett
pris av 108,800 kronor, med tillträdesrätt den 14 mars 1938 och pa vissa av
styrelsen föreslagna villkor i övrigt. Mjölnaren O. E. Bäck bär anhallit att
få inköpa lotten I? med befintliga byggnader och inventarier till ett pris av
18.000 kronor med tillträdesrätt den 14 mars 1937.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Domänstyrelsen har i skrivelsen den 27 februari 1937 förklarat sig icke hava
något annat att i huvudsak erinra mot förrättningsmannens förslag, än att
det av mjölnaren Bäck för lotten B erbjudna priset borde godtagas och att
bada lotterna borde tillträdas den 14 mars 1938. Försäljningarna torde ej
kunna avgöras utan riksdagens medverkan.

Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig
böra biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att av fastigheten Ribbingshov 21 under kronoparken Solebo
i Norra Vi socken av Östergötlands län lotterna A och B,
vilka finnas närmare angivna å en i ärendet företedd, av
distriktslantmätaren Sigfrid Wolke år 1934 upprättad karta,
skola försäljas, lotten A, omfattande de å nämnda karta med
grön och blå kant inramade områden, med en areal av omkring
12,588 hektar och med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1938, utom beträffande ägofiguren nr 15 (åkerområde
inom Lerängen) enligt berörda karta, som skall tillträdas den
14 mars 1945 eller den tidigare dag, varom överenskommelse
kan träffas med vederbörande brukare, till Smålands
kraftaktiebolag mot en köpeskilling av 108,800 kronor, att
kontant erläggas vid köpekontraktets upprättande, och lotten
B, omfattande de å samma karta med röd kant inramade
områden, med en areal av omkring 1.532 hektar och med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1938 till mjölnaren O. E.
Bäck mot en köpeskilling av 18,000 kronor, att erläggas enligt
21 § och 22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas beträffande
båda lotterna, att lotterna överlåtas i det skick,
vari de vid tillträdet befinnas, att i köpen ingå endast kronan
tillhöriga, å lotterna befintliga byggnader och anläggningar,
att med lotterna följa inom lotternas gränser befintliga vägar,
att de rörande i lotterna ingående områden nu gällande avtal
skola upphöra att gälla från tillträdesdagen, att varken
kronan eller köparna skola äga framställa fordringsanspråk
gent emot varandra på grund av nämnda arrendeavtal, med
undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter och
skatter, att köparna skola omedelbart efter köpens avslutande
ombesörja avstyckning av lotterna, vilken avstyckning
skall av köparna bekostas, att köparna äro skyldiga tåla de
jämkningar i lotternas gränser och eljest, vilka kunna komma
att bestämmas vid sagda avstyckning, och att i tillämpliga
delar skola gälla bestämmelserna i förenämnda förord -

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

ning den 6 juni 1929, 1)eträflande lotten A, att nied
lotten följer dämningsrätt enligt laga dom i ovanför belägna
sjöar och vatten, tillhörande stamfastigheten, att i köpet ej
ingår någon del av ägofiguren nr 44 enligt kartan, att i köpet
ej ingår en inom ägofiguren nr 45 befintlig uthusbyggnad, inrymmande
magasin, vagnbod och hönshus, att sagda uthusbyggnad
må avgiftsfritt kvarstå under en tid av 20 år från
tillträdesdagen med rätt för ägaren av byggnaden att under
nämnda tid ävenledes avgiftsfritt disponera erforderlig tomt
och utfartsväg, att köparen är skyldig att under tiden till den
14 mars 1945 avgiftsfritt tillhandahålla brukaren av Kämpekulla
kvarn elektrisk energi för dels kvarnens drift, dels ock
drift av sågklinga och mindre hyvel, då elektrisk energi ej
tages i anspråk för kvarnens behov, ävensom att vid avbrott
i leverans av elektrisk energi under längre tid till brukaren
utgiva ersättning efter värdering av gode män, och att hyresgästen
av Ribbingshovs corps de logis med därtill hörande
byggnader äger till den 1 april 1952 åtnjuta förmånen av den
Holmens bruks och fabriks aktiebolag enligt kontrakt den
30 december 1907 mellan kaptenen Carl Ridderborg och berörda
bolag åliggande skyldigheten att kostnadsfritt leverera
elektrisk energi till husbehov, beträffande lotten B,
att i köpet ingår den inom ägofiguren nr 45 befintliga uthusbyggnaden,
att ifrågavarande uthusbyggnad må avgiftsfritt
kvarstå under en tid av 20 år från tillträdesdagen med rätt
för ägaren av byggnaden att under nämnda tid ävenledes avgiftsfritt
disponera erforderlig tomt och utfartsväg, att i köpet
ingå i kvarnen befintliga 4 par naturstenar, skalmaskin
och hiss, att köparen äger att under tiden till den 14 mars
1945 dels avgiftsfritt erhålla elektrisk energi för kvarnens
drift ävensom för drift av sågklinga och mindre hyvel, då
elektrisk energi ej tages i anspråk för kvarnens behov, dels
att vid avbrott i leverans av elektrisk energi under längre tid
bekomma ersättning efter värdering av gode män, dels ock
avgiftsfritt disponera ägofiguren nr 15 (åkerområde inom
Lerängen) enligt kartan.

7 :o.

Stora nolina nr 1 i Östergötlands län.

Arrendelotten nr 1 av kronoegendomen 1 mantal Stora Holma nr 1 med
lägenheten Tjällmo kungsäng nr 3 i Tjällmo socken av Östergötlands län är
jämlikt arrendekontrakt den 15 juli 1921 utarrenderad för tiden 14 mars 1923

Kungl. Maj:ts proposition nr 230■

—14 mars 1943 mot en arrendeavgift, som för arrendeåret 14 mars 1936
—14 mars 1937 utgör 1,945 kronor 40 öre.

I framställning till domänstyrelsen den 18 maj 1935 har arrendatorn av
arrendelotten, Bernt Oskarsson, under framhållande av att nybyggnad av
ladugård och lada vid egendomen torde vara erforderlig, anhållit om styrelsens
tillstånd att utföra ifrågavarande nybyggnadsarbeten mot en ersättning
från kronans sida motsvarande kostnaderna för arbetena i fråga. Enligt
av Oskarsson i ärendet företett, av jordbrukskonsulenten Sven Torgersruud
upprättat kostnadsförslag slutade sagda kostnader å ett belopp av 21,200
kronor. Efter hörande av vederbörande domänintendent i ärendet, vilken
ansett ifrågavarande byggnadskostnader alltför höga i förhållande till arrendelottens
taxeringsvärde, har domänstyrelsen, sedan Oskarsson förmält
sig vara spekulant å egendomen, förordnat om uppskattningsförrättning i vederbörlig
ordning å egendomen.

Av det vid uppskattningsförrättningen den 3 oktober 1935 förda protokollet
jämte övriga handlingar i ärendet, däribland en av förste lantmätaren
S. J. E. Linder år 1907 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat
följande.

Ifrågavarande arrendelott eller norra lotten av egendomen, som är belägen
38 kilometer från Motala samt 12 kilometer från Prästköps järnvägsstation,
innehåller i areal 65.955 hektar, varav 58.493 hektar tomt och åker, 1,418
hektar äng, 3.485 hektar avrösningsjord samt 2.559 hektar impediment.

Åkerjorden består av dels lera på lerbotten, dels mulljord på pinnmobotten
och dels dyjord på lerbotten. I flera skiften finnes jordsten. Ängen utgöres
av gärdesbackar. Å avrösningsjorden finnes någon skog.

Av åbyggnaderna äro boningshuset och vagnboden med magasin i gott
stånd. Ladugården, ladan och svinhuset äro mycket rötskadade och i otidsenligt
skick samt behöva ombyggas.

Lotten har ej del i allmänning. Fiske saknas. Torp eller lägenheter finnas
ej. Egendomen har av arrendatorn på egen bekostnad elektrifierats.

Taxeringsvärdet utgör 47,900 kronor, varav 600 kronor skogsvärde.

bppskattningsnåmnden har beräknat egendomens arrendevärde till 2,000
kronor och dess saluvärde till 45,000 kronor. Nämnden har med hänsyn till
att nybyggnader till ett värde av omkring 20,000 kronor behövde uppföras
vid egendomen föreslagit, att arrendelotten skulle försäljas till nuvarande
arrendatorn Bernt Oskarsson, vilken år 1934 övertagit arrendet efter sin
fader och väl hävdat egendomen. Arrendatorns fader hade brukat egendomen
sedan 1913.

Arrendator Oskarsson har förklarat sig önska inköpa arrendelotten till det
av nämnden angivna saluvärdet, 45,000 kronor.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 15 december 1936 överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:t och därvid anfört bland annat följande.

Vid handläggning inom styrelsen av ifrågavarande dispositionsärende hade
fråga uppkommit örn arrendelottens överförande till arrendeegnahemsfonden;
och hade styrelsen med anledning härav lämnat statens jordnämnd tillfälle
taga berörda fråga under övervägande. Jordnämnden hade därvid i yttrande
till styrelsen den 27 augusti 1936 ansett arrendelotten lämplig för uppdelning
till fyra stycken s. k. arrendeegnahem samt med anledning därav föreslagit
egendomens överförande redan fran den 14 mars 1938 till arrendeegnahems -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 230-

fonden, därest överenskommelse kunde träffas med arrendatorn örn att egendomen
vid nämnda tidpunkt finge disponeras av jordnämnden.

Vid den utredning, som i sist omförmälda avseende genom domänstyrelsen
införskaffats, hade arrendatorn till domänintendenten meddelat, att han icke
vöre villig avslå nyttjanderätten till egendomen före löpande arrendeperiods
utgång den 14 mars 1943. Såsom skäl därför hade arrendatorn anlort, att
han nedlagt avsevärda kostnader för arbeten med täckdikning å egendomen
samt att lian, då arbetena utförts under senaste åren, ännu icke hunnit draga
full nytta av täckdikningen. Vidkommande de ifrågasatta nybyggnadsarbetena
hade emellertid arrendatorn förklarat sig åtnöjas under återstående del
avlöpande arrendeperiod med den gamla ladugårdsbyggnaden efter utförande

av vissa förstärkningsarbeten. , .. , , ...

Domänstyrelsen funne i likhet med statens jordnämnd egendomen lämpligen
böra överföras till arrendeegnahemsfonden för tillgodoseende av med
nämndens verksamhet avsett ändamål. Rörande den tidpunkt före arrendeperiodens
utgång, från vilken berörda överflyttning kunde äga runi, syntes
närmare överenskommelse lämpligen böra träffas mellan statens jordnämnd
och vederbörande arrendator. Då arrendatorn kontraktsenligt av styrelsen
tillhandahållits för av honom utförd täckdikning å egendomen erforderliga
rör, borde arrendatorn njuta gottgörelse för å täckdikningen nedlagda kostnader
utöver rörkostnaden, i den mån han icke dragit full nytta av dikningen
i överensstämmelse med föreskrifterna i 2 kap. 17 § i gällande nyttjande 11

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde domänstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att arrendelotten nr 1 av kronoegendom^!
1 mantal Stora Holma nr 1 med underlydande i Tjällmo socken av Östergotlands
län skulle från den 14 mars 1943 eller den tidigare dag, varom överenskommelse
kunde träffas mellan statens jordnämnd och arrendatorn av arrendelotten,
överföras till arrendeegnahemsfonden, varvid jordnämnden
skulle inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägde till arrendatorn
av arrendelotten.

Över domänstyrelsens sålunda framlagda förslag har statens jordnämnd
den 12 januari 1937 avgivit infordrat utlåtande och däivid anfört väsentligen
följande.

Jordnämnden kunde ej finna domänstyrelsens förslag realiserbart. Liksom
det alltid måste vara en säljares skyldighet att vid försäljning ombesörja,
att köparen finge tillträda inköpt egendom å bestämd tid vöre det
domänstvrelsens sak att sörja för att jordnämnden viss bestämd dag tin0e
tillträde till de kronoegendomar, som överfördes till arrendeegnahemsfonden.
Jordnämnden saknade värjo som helst möjlighet att forhandsvis
underhandla med arrendatorn och hade självfallet intet intresse av att nu
övertaga förvaltningen av en egendom, som ej med säkerhet kunde disponeras
för arrendcegnahemsändamål förrän år 1943. Jordnämnden förmenade
sålunda, att frågan örn egendomens överförande till arrendeegnahemsfonden
icke kunde hilva aktuell, förrän domänstyrelsen hade trafta! avtal med arrendatorn
örn frånträdande av arrendet vid viss tidpunkt. Da ett sadan!, avlal
kommit lill stånd och delgivits jordnämnden, vöre nämnden beredd att
omedelbart taga ställning till frågan örn egendomens överförande till aiiendcegnahemsfonden
och de villkor, som i samband därmed bomme att föreslås.
Nämnden ville emellertid framhålla vikten av att tillfälle bereddes or
nämnden alt igångsätta byggnads- oell andra exploatcringsarbeten a egendomen
under försommaren aret före tilltiädcsdagcn.

Departements

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2Z0.

Jordnämnden hemställde, att Kungl. Majit icke måtte förordna örn överförande
av ifrågavarande egendom till arrendeegnahemsfonden, förrän
nämnden beretts tillfälle att taga del av de åtgärder, som domänstyrelsen
med anledning av nämndens synpunkter eventuellt kunde komma att vidtaga.

Med anledning av statens jordnämnds yttrande har domänstyrelsen.
efter remiss, den 12 februari 1937 ånyo utlåtit sig i ärendet och därvid —
med frånträdande av sitt tidigare förslag — hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande arrendelott måtte mot
ett saluvärde av 45,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för lottens nuvarande brukare, Bernt
Oskarsson, samt på vissa angivna villkor. Till stöd för detta förslag har
domänstyrelsen anfört följande.

De villkor, under vilka arrendatorn av egendomen kunde tänkas villig avstå
/rj*n arrenderätten före löpande arrendeperiods utgång, vore avhängiga
av fragan, örn arrendatorn kunde få köpa eventuellt arrendera någon del av
egendomen och i så fall huru stor denna del kunde bliva. Denna fråga
hängde vidare intimt samman med den uppstyckning av egendomen i arrendeegnahem,
som slutligen kunde komma att godkännas av jordnämnden.
Domänstyrelsen kunde visserligen göra upp ett styckningsförslag och på
grundval därav träffa en överenskommelse med arrendatorn i angivet avseende,
men det funnes inga garantier för att ett sådant förslag läte förena
sig med en ur jordnämndens synpunkt ändamålsenlig uppdelning för arrendeegnahem.
På samma sätt som jordnämnden ditintills städse själv avtalat
med^ arrendatorerna av de till nämnden överlåtna kronoegendomarna örn
avstående av den arrendatorerna eljest tillkommande optionsrätten vid egendomarnas
förnyade upplåtande av kronan hade domänstyrelsen därför ansett
lämpligast, att nämnden även i nu omförmälda hänseende gjorde upp
med arrendatorn av lotten nr 1 av kronoegendomen Stora Holma.

Vidare hade arrendatorn Bernt Oskarsson i skrivelse till domänstyrelsen
den 25 januari 1937 ånyo hemställt att få förvärva egendomen mot det av
uppskaltningsnämnden åsätta saluvärdet, och hade Oskäl sson till stöd härför
åberopat de avsevärda kostnader och det arbete, som av såväl honom
som hans fader nedlagts för förbättring av egendomen.

I anslutning till vad i ärendet förekommit ansåge styrelsen sig icke längre
böra motsätta sig, att arrendelotten försåldes till nuvarande brukaren Bernt
Oskarsson, vilken jämlikt gällande författningsbestämmelser vore hembudsberättigad
vid lottens försäljning. Med hänsyn till det mindre tillfredsställande
skick, vari ekonomibyggnaderna å egendomen befunne sig, borde det
av uppskattningsnämnden för arrendelotten föreslagna saluvärdet vid iämförelse
med lottens nuvarande taxeringsvärde kunna godtagas.

Det torde möta svårigheter att under löpande arrendeperiod överföra ifrågavarande
kronoegendom till arrendeegnahemsfonden. Med hänsyn härtill
och då egendomens arrendator är hembudsberättigad finner jag mig på
av domänstyrelsen anförda skäl böra förorda förslaget örn arrendelottens
försäljning. Riksdagens samtycke torde emellertid böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

att arrendelotten nr 1 av kronoegendomen 1 mantal Stora
Holma nr 1 med lägenheten Tjällmo kungsäng nr 3 i Tjällmo
socken av Östergötlands län må mot ett saluvärde av
45,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för lottens
nuvarande brukare, Bernt Oskarsson, samt under villkor i
övrigt, att lotten försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt,
räknad från och med den 14 mars 1937, att det mellan kronan
och arrendatorn för lotten gällande arrendeavtal skall
upphöra att gälla vid tillträdesdagen, att sedan avgälden
för arrendeåret 14 mars 1936—14 mars 1937 behörigen guldits
ävensom oguldna utskylder för lotten av arrendatorn erlagts
samtliga mellanhavanden mellan kronan och arrendatorn på
grund av arrendeavtalet skola anses vara reglerade, att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas a kreatur, att endast
kronan tillhöriga hus och anläggningar å lotten ingå i försäljningen,
samt att förbehåll göres för de jämkningar i
lottens gränser och areal, som föranledes av avstyckningsförrättning.

8:o.

Kleverud nr 1 i Älvsborgs län.

Kronoegendomen 1/2 mantal Kleverud nr 1 i Frändefors socken av Älvsborgs
län är genom skilda kontrakt sedan den 14 mars 1932 av domänstjrelsen
utarrenderad i två lotter, huvudgärden och torpet Sannel ud med lägenheten
Sannerud. Anledningen till att egendomen på nämnda sätt disponerats
är, att den senare lotten, örn vars försäljning Kungl. Majit den 20 maj 1932
förordnat, icke erhållit köpare.

Såväl huvudgården som torpet Sannerud med lägenhet hava av domänstyrelsen
upplåtits på arrende för kortare perioder. Huvudgården är för närvarande
utarrenderad för tiden 14 mars 1936 14 mars 1937 mot en av gäld

av 500 kronor; torpet med lägenhet för samma tid mot en avgäld av
125 kronor.

Uppskattningsförrättningar hava hållits å egendomen dels år 1931 och dels
år 1936. Uppskattaingsförrättningen av år 1936 föranleddes av eli från Vänersborgs
stad till domänstyrelsen inkommen framställning alt få förvärva
egendomen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Enligt det vid sistnämnda uppskattningsförrättning förda instrumentet föreslog
nämnden, att egendomen skulle uppdelas i tre, å en av distriktslantmätaren
Jolin Saedén år 1928 kompletterad karta utmärkta och med I—III
betecknade lotter. Av dessa lotter skulle lotten I, huvudgården, med en areal
av 101.8630 hektar hembjudas egendomens arrendator, G. (kson Lidholm, lotten
II om 17.0150 hektar och avsedd till utökning av en förut från egendomen
försåld lägenhet Kroken skulle hembjudas ägaren av nämnda lägenhet, Karl
Johan Larsson, och lotten III eller återstoden av egendomen skulle försäljas
till Vänersborgs stad.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 februari 1936 hemställde domänstyrelsen
örn försäljning av lotterna I och II i enlighet med uppskattningsnämndens
förslag. Samtidigt anmälde styrelsen, att styrelsen efter viss utredning
sedermera skulle inkomma med framställning om försäljning av lotten lil.

Genom beslut den 25 september 1936 förordnade Kungl. Maj:t, efter det
att domänstyrelsen avgivit ytterligare utlåtanden samt statens jordnämnd
beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, att lotterna I och II skulle försäljas
med tillträdesrätt den 14 mars 1937.

Med skrivelse den 28 januari 1937 har nu domänstyrelsen underställt
Kungl. Maj :ts prövning fragan örn försäljning av lotten III av ifrågavarande
egendom, därvid styrelsen tillika yttrat sig över till jordbruksdepartementet
ingivna framställningar från Frändefors kommun och Vänersborgs stad att
få förvärva nämnda lott.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande försäljningslott, i sydost begränsad av Vänern och utgörande
södra delen av egendomen, innehåller en areal av 135.5900 hektar, därav
6.7280 hektar aker, 0.9780 hektar äng och 127.8840 hektar avrösningsjord.

I salulotten ingå dels det på särskilt arrende upplåtna torpet Sannerud
med lägenheten av samma namn, dels ock det under arrendet av huvudgården
inbegripna torpet Vispedalen. Torpet Vispedalen brukas av Karl Andreasson.
Torpet Sannerud innehaves av K. A. Johansson, som å torpet
äger en stugbyggnad.

Försäljningslotten har av uppskattningsnämnden dr 1936 åsatts ett saluvärde
av 41,000 kronor, därav 36,950 kronor för skog och skogsmark och
2,000 kronor för badstrand och sandtäkt vid Ursandvik av Vänern.

Nämnden har föreslagit, att lotten med egendomen tillhörande rätt till vatten
och grund ävensom fiske skulle till det åsätta saluvärdet försäljas till
staden Vänersborg. Köpeskillingen skulle erläggas kontant.

Därest försäljning till staden komme till stånd, skulle nuvarande innehavarne
av torpen Vispedalen och Sannerud med tillhörande lägenhet, respektive
Karl Andreasson och K. A. Johansson, vilka förklarat sig icke önska friköpa
sina innehav, äga att i sin livstid och, där de vöre gifta, deras hustrur,
så länge de levde, bruka och inneliava sina torp mot erlägganda.av en avgäld
till staden för Vispedalen av 100 kronor och för Sannerud av 120 kronor i
årligt arrende. Torpens innehavare skulle därjämte vara skvldiga att underhålla
de å torpen varande byggnaderna.

Ägaren av en å försäljningslotten befintlig mindre stugubyggnad, kapten
N. Astrand, Vänersborg, skulle medgivas rätt att tillsvidare hava nämnda
byggnad kvarstående mot erläggande till staden av en årlig avgäld av 10
kronor.

Kungl. Majda proposition nr 230.

Vänersborgs stads skogsstyrelse, som av staden bemyndigats att förhandla
rörande förvärv av området, har, efter erhållen kännedom örn de av nämnden
föreslagna köpevillkoren med förmälan, att villkoren av stadens drätselkammare
godtagits, i en till domänstyrelsen överlämnad skrivelse anhallit
att få förvärva området.

Vidare har Frändefors kommun genom befullmäktigade ombud i en till
uppskattningsinstrumentet fogad skrift gjort framställning örn att med företrädesrätt
framför staden få inköpa området. Kommunen har samtidigt förklarat
sig villig att erlägga en det åsätta saluvärdet motsvarande köpeskilling
ävensom att gälda vad Vänersborgs stad utgivit för saluvärderingen. I
sin skrivelse har kommunen dessutom som skäl för sin anhållan anfört, att
kommunen vore i stort behov av området för beredande av sysselsättning
för kommunens till ett hundratal uppgående arbetslösa, de där hittills bereus
arbete genom stenskärvning för anläggning av vägar, men vilket arbete
på grund av förändrade metoder i fråga örn vägbanornas anordnande numera
icke kunde fullföljas. Kommunen skulle dessutom genom förvärvandet
av lotten och den därpå varande skogen bliva självförsörjande beträffande
bränsle för kommunens skolor och övriga anläggningar.

I omförmälda till jordbruksdepartementet ingivna skrift, som överlämnats
till domänstyrelsen för utlåtande, har Frändefors kommun ytterligare understrukit
förenämnda synpunkter ävensom framhållit svårigheten för kommunen
att på annat sätt förskaffa sina arbetslösa sysselsättning. Kommunen
har dessutom förklarat sig vilja såsom egnahem bibehålla de tvenne, å det
till försäljning avsedda området förefintliga torplägenheterna, vdka, därest
staden bleve ägare till försäljningslotten, med all sannolikhet skulle komma
att nedläggas. Slutligen har kommunen hyst fruktan för, att kommunen skulle
påläggas uppsikten beträffande badet vid brandsviken och därigenom åsamkas
utgifter försåvitt nämnda bad bleve stadens egendom.

I till jordbruksdepartementet ingivna och till domänstyrelsen i avskrift
överlämnade påminnelser, har Vänersborgs stad bemött kommunens uttalande
och förklarat sig vidhålla sin ansökning att lå förvärva lotten, bran
stadens sida har därvid anförts, att staden väckt frågan örn lottens försäljning
samt tagit initiativet till uppskattningsförrättningen. Svårigheterna för
Frändefors kommun att bereda sina arbetslösa sysselsättning kunde icke på
långt när jämföras med de svårigheter, varmed Vänersborgs stad hade att
kämpa i enahanda hänseende. Även staden komme att vid lör värv av lotten
bibehålla torpen Sannerud och Vispedalen.

De skäl, som föranlett staden att önska förvärva lotten, har staden slutligen
sammanfattat i följande fyra punkter:

1) skogslotten gränsade intill staden förut tillhörig skog på sådant sätt, att
skogsskötseln kunde bedrivas mera rationellt genom lottens förvärvande;

2) staden hade anlagt väg genom eget skogsområde, vilken väg skulle bliva
till ännu större nytta, örn den ifrågasatta lotten kunde inköpas;

3) varje nytt objekt för sysselsättande av arbetslösa inom staden vöre av
värde, då alla lämpliga arbetstillfällen redan utnyttjats och stora svårigheter
mötte för staden att anskaffa lämpliga arbeten; samt

4) det till köp ifrågasatta området omfattade badviken Ursand, som vore
eftersträvansvärd, då intet lämpligare friluftsbad i närheten av staden fun -

nes att tillgå.

I sin förutnämnda
(ande.

Styrelsen hade icke
område, sedan övriga

skrivelse har domänstyrelsen för egen del anfört löl något

att erinra mot försäljningen av ifrågavarande
delar av egendomen antingen redan försålts eller ock

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

komme att inom närmaste tiden försäljas i enlighet med Kungl. Mai -ts därom
meddelade beslut.

Det lotten åsätta saluvärdet ansage sig styrelsen icke kunna godtaga.

I ett fall som det förevarande, vilket avsåge en ren skogsaffär, förelåge
ingen anledning att medverka till en försäljning, därest ej tillfredsställande
pris erholles. Vid den föreliggande värderingen hade ej hänsyn tagits till
att skogen i detta fall endast till en obetydlig del vore avsedd att tjäna som
husbenovsskog for en jordbrukslägenhet.

Med hänsyn till att skogsavkastningen sålunda komme att utnyttjas till
avsalu eller användas för kommunala behov i konkurrens med i öppna markn:u,
orJ upphandlade produkter måste skogens goda avsättningsläge föranleda
“Ä0™*! d® vid värderingen använda grundpriserna å ståndskogen.

lill följd av anförda omständighet hade styrelsen funnit ett saluvärde för
lotten i sin helhet av 50.000 kronor skäligt.

Det till försäljning föreslagna området borde upplåtas med full och oinskränkt
äganderätt i befintligt skick och med tillträde för köpare räknat från
den 14 mars 1937.

Köpeskillingen för försäljningsområdet syntes böra av blivande köpare erläggas
kontant vid tillträdet. I fråga om försäljningen borde i övrigt bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning i vissa
lall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

basom omförmälts hade å området tvenne spekulanter anmält sig Vänersborgs
stad och Frändefors kommun. Nämnden hade i uppskattningsmstrumentet
endast uttalat sig om Vänersborgs stad såsom köpare.

Såväl staden som kommunen hade i ingivna, förut refererade inlagor var

-L“#.framhfiUit de skä1’ varpå de anså§e sig kunna grunda en företrädesrätt
draga örn förvärvandet av lotten.

Utöver vad kommunen anfört såsom stöd för sin ansökning att få inköpa
området kunde möjligen även åberopas den otvivelaktigt i försäljningsföi
ordningen till uttiyck komma principen, att kommun, inom vars område
ett kronan tillhörigt, till försäljning avsett större skogskomplex vore
beläget, borde beredas tillfälle att få förvärva detsamma. Med anledning härav
hade ock § 13 kommit att inflyta i kungörelsen med tillämpningsföreskrdter
till förenämnda försäljningsförordning, enligt vilken paragraf sådan
kommun lämpligen borde tillfrågas, huruvida önskemål i berört hänseende
förefunnes.

Emellertid hade även från stadens sida tyngande skäl andragits för dess
förvärvande av lotten.

Styrelsen funne sig emellertid icke skickad att träffa något avgörande
eller att framlägga förslag om vilkendera parten, som borde tillerkännas
töietiädesrätt, varför styrelsen holle det för riktigast att överlämna avgörandet
härutinnan till Kungl. Majit.

Därest Kungl. Majit icke skulle finna sig böra träffa något avgörande örn
företrädesrätt för endera av spekulanterna, tilläte sig styrelsen förorda att
beslut meddelades av Kungl. Majit och riksdagen örn lottens försäljning till
en det av styrelsen åsätta saluvärdet 50,000 kronor icke understigande köpeskilling,
samt att vederbörande länsstyrelse erhölle i uppdrag att på grundval
av nämnda saluvärde införskaffa båda parternas anbud, vilka därefter
skulle komma att prövas av Kungl. Majit.

Ifråga örn de av uppskattningsnämnden föreslagna försäljningsvillkoren
hade styrelsen ingen annan erinran, än att vid deras slutliga redigering uttrycket
staden på skäl, som framginge av vad omförmälts, borde utbytas
mot köparen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Utöver förenämnda villkor borde emellertid i blivande köpehandling jämväl
införas föreskrift om att, därest kronan till egendomens arrendator nödgades
utgiva ersättning för av denne å torpet Vispedalen verkställd höstplöjning,
trädesbruk och sådd, köparen av lotten skulle vara förpliktad att
gottgöra kronan, vad kronan i berört hänseende utgivit.

Dessutom borde i köpeavtalet bestämmelser infogas örn rätt dels för köparen
av den till försäljning avsedda lotten I att från det i den s. k. Ursandsvik
befintliga sandtaget för byggnadsarbeten ifråga örn för jordbrukets
bedrivande å lotten erforderliga hus fritt avhämta sand, samt dels för
vattenfallsstyrelsen, vilken enligt ett av styrelsen den 18 januari 1932 meddelat
beslut ägde att mot en årlig avgäld av 5 kronor som plats för fyr
disponera viss mindre del av den inom försäljningslotten varande, invid
Vänern belägna Grönviksudde, att tillsvidare och så länge området för
nämnt ändamål användes innehava samma område mot erläggande av den
betingade avgälden till lottens köpare.

På grund av vad sålunda hemställts har domänstyrelsen — under förutsättning
att vid den tillämnade försäljningen någon företrädesrätt sålunda
icke bestämdes — hemställt, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen
medgiva, att ifrågavarande, å den i ärendet företedda, av distriktslantmätaren
Johan Saedén år 1928 kompletterade kartan utmärkta och med III betecknade
lotten örn 135.5900 hektar må med kronoegendomen V2 mantal
Kleverud nr 1 tillhörande rätt till vatten och grund i Vänern ävenjsom fiskerätt
i samma sjö mot ett saluvärde av 50,000 kronor försäljas, samt dels
bemyndiga länsstyrelsen i Älvsborgs län att från Vänersborgs stad och
Frändefors kommun infordra köpeanbud å området ifråga, vilka anbud
därefter skola överlämnas till Kungl. Majit, och borde vid försäljningen i
övrigt iakttagas, att lotten försåldes med tillträde för köpare räknat från
den 14 mars 1937, att lotten försåldes i det skick, vari den vid tillträdet
befunne sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar inginge
i försäljningen, att förbehåll gjordes för den jämkning i lottens gränser och
areal, som vid avstyclcningsförrättning kunde finnas erforderlig, att innehavare
av över lotten med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehölles rätt att hava ledningarna kvarstående å lotten och desamma
nyttja utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakades a kreatur, att rätt tillförsäkrades
dels vattenfallsstyrelsen att tillsvidare och så länge ett åt styrelsen
genom domänstyrelsens den 18 januari 1932 meddelade beslut till fyrplats
upplåtet mindre område å Grönviks udde invid Vänern begagnades för
angivet ändamål med servitutsinteckningsrätt i försäljningslotter innehava
samma område mot en årlig avgäld till lottens köpai''e av 5 kronor, dels
innehavarna av torpen Vispedalen och Sannerud med tillhörande lägenheten
Sannerud, respektive Karl Andreasson och K. A. Johansson, och, dar
de vore gifta, deras hustrur, så länge de levde, att bruka och innehava torpen
mot erläggande av en årlig avgäld till köparen av lotten av föi Vispedalen
100 kronor samt för Sannerud med tillhörande lägenhet 120 kronor,
därvid innehavarna jämväl skulle vara skyldiga att själva bekosta underliål -

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

let av de å torpen befintliga hus, dels kaptenen N. Åstrand i Vänersborg att
tillsvidare mot en årlig avgäld av 10 kronor till köparen av lotten hava en
Åstrand tillhörig stugubyggnad kvarstående och bruka densamma, dels ock
köparen av lotten I av egendomen eller huvudgården att från det inom försäljningslotten
III vid den s. k. Ursandsviken befintliga sandtag fritt avhämta
sand för byggnadsarbeten ifråga om för jordbrukets bedrivande å lotten erforderliga
hus, att, därest kronan nödgades till egendomens arrendator utgiva
ersättning för av denne å torpet Vispedalen verkställd höstplöjning,
trädesbruk och sådd, köparen av lotten skulle vara förpliktad att gottgöra
kronan, vad kronan i berört hänseende erlagt, att köpeskillingen erlades
kontant vid tillträdet, samt att vid lottens försäljning bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. i övrigt skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departements- Jag tillstyrker försäljning av ifrågavarande kronoegendom till av domänehefen.
styrelsen föreslaget pris, 50,000 kronor. Enär egendomen är belägen inom
Frändefors kommun, som synes hava behov av densamma, torde denna
kommun böra tillerkännas företrädesrätt i fråga om förvärv av egendomen. I
övrigt har jag i huvudsak intet att erinra mot de av domänstyrelsen föreslagna
försäljningsvillkoren. Riksdagens medgivande torde sålunda böra
inhämtas till försäljning av egendomen till Frändefors kommun i huvudsaklig
anslutning till av domänstyrelsen angivna villkor. Bifaller riksdagen det
av mig förordade försäljningsförslaget, torde Kungl. Majit få fastställa de
slutliga försäljningsvillkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen V2 mtl Kleverud nr 1 i Frändefors
socken av Älvsborgs län förenämnda å den av distriktslantmätaren
John Saedén år 1928 kompletterade kartan med III
betecknade lotten om 135.5900 hektar må med ett saluvärde
av 50,000 kronor försäljas till Frändefors kommun under av
Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens
ifrågavarande förslag fastställda villkor.

9:o.

Torp Södergården nr 2 i Älvsborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Torp Södergården nr 2 i Lerums socken av
Älvsborgs län har genom domänstyrelsens den 25 oktober 1912 utfärdade
kontrakt varit utarrenderad för tiden 14 mars 1913—14 mars 1933 mot en
årlig avgäld av 800 kronor. I avvaktan på lösningen av frågan örn egendomens
disposition efter nämnda tidpunkt har egendomen sedermera upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 230-

låtits på kortare arrendeperioder, senast för tiden 14 mars 1936—14 mars
1937 mot en avgäld av 1,000 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1935. Av det vid förrättningen
förda protokollet med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Rolf Holmgren vid gränsbestämning under åren 1930—
1934 upprättad karta jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen ligger delvis inom Lerums stationssamhälle, 20 kilometer från
Göteborg samt är förlagd i tre skiften, hemskiftet, utmarksskiflet och utskogseller
Stamsjöskiftet, det senare på ett avstånd från hemskiftet av cirka 3 kilometer.
Stamsjöskiftet är uppdelat i tre olika områden, avskilda från varandra
dels genom Lilla Stamsjön, dels genom annan fastighet.

Egendomen innehåller en areal av 113.ÖSBO hektar, därav 18.9470 hektar
tomt och åker, 1.3640 hektar äng och 92.7140. hektar avrösningsjord.

I den redovisade arealen avrösningsjord ingå emellertid ett par mindre,
numera försålda områden.

Uppskattningsnämnden har föreslagit försäljning av dels ett antal till
byggnadsändamål avsedda tomter å hemskiftet och dels trenne lotter å utskogs-
eller Stamsjöskiftet, en lott utgörande hela det väster örn Lilla Stamsjön
varande skiftet och de två andra lotterna vissa mindre strandområden
å det skifte, som ligger öster om nämnda sjö.

Försäljningslotterna från utskogsskiftet motsvaras av, lotten I de å den i
ärendet företedda kartan angivna ägofigurerna nr 43 och 44, lotten II del av
ägofiguren nr 45 (området liggande mellan Stamsjön och rågången mot
Knappekulla l3 och beläget mellan röse 26 och röse 27) och lotten III återstoden
av ägofiguren nr 45 (området liggande mellan rosena 27 och 31).

Lotten I, som innehåller en areal av 11.2750 hektar, därav 11.2000 hektar
skogsmark och 0.0750 hektar vattenområde, har med därå växande skog saluvärderats
till 22,500 kronor.

Lotten II, omfattande 0.0400 hektar, har med därå växande träd saluvärderats
till 75 kronor och lotten lil, likaledes omfattande 0.0400 hektar, har
åsatts ett försäljningsvärde till samma belopp.

Lotten I borde försäljas till fru Bell Dickson, ägare till lotten angränsande
egendomen Kolboryd ävensom till en från kronoegendomen förut avskild lägenhet
Torp Södergård 260. Fru Dickson, som anhållit att få inköpa området
för vinnande av bättre arrondering av sin egendoms skogsmark, har förklarat
sig villig erlägga en köpeskilling motsvarande det åsätta saluvärdet.

Lotten II borde försäljas till E. F. Baltzar och lotten III till Carl Johansson,
båda ägare av lotterna angränsande bostadslägenheter. Baltzar och Johansson
önskade förvärva områdena för vinnande av bättre utrymmen. Båda
hade förklarat sig villiga erlägga de åsätta saluvärdena.

Vid försäljning av lotten II borde kronan förbehållas rätt att ä området
vid gränsen invid röse 26 trafikera en tio meter bred väg ned till Stamsjön.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningen.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning av
lotterna II och III såsom särskilda fastigheter och för lotten I under förutsättning,
att den sammanlades med lägenheten Torp Södergård 2C0.

Med skrivelse den 2 februari 1937 har domänstyrelsen, som ansett sig för
närvarande icke böra upptaga nämndens förslag örn försäljning irån liemskiftet,
underställt Kungl. Maj:ts prövning av nämnden föreslagna försäljningar
från utskogsskiftet och därvid anfört huvudsakligen följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Departements chefen.

Styrelsen biträdde förslaget om förberörda frenne lotters försäljning tili
åsätta saluvärden. Lotterna borde försäljas direkt till förenämnda spekulanter,
av vilka ingen enligt författningen vore hembudsberättigad, och upplåtas
med full och oinskränkt äganderätt att tillträdas omedelbart.

Köpeskillingarna för lotterna syntes böra erläggas kontant. I övrigt borde
vid försäljningarna bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända
til! efterrättelse.

Jag biträder det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget och
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Torp Södergården nr 2 i
Lerums socken av Älvsborgs län må försäljas berörda, å den
i ärendet företedda kartan angivna lotter, nämligen

lotten I, motsvarande ägofigurerna nr 43 och 44, med en
areal av 11.2750 hektar och mot en köpeskilling av 22,500
kronor till fru Bell Dickson för sammanläggning med den
henne tillhöriga lägenheten Torp Södergård 260,

lotten II, motsvarande del av ägofiguren nr 45 mellan å
kartan inlagda rösen 26 och 27, med en areal av 0.0400 hektar
och mot ett saluvärde av 75 kronor till E. F. Baltzar samt
lotten III, motsvarande återstoden av nämnda ägofigur nr
45, med en areal av 0.0400 hektar och mot ett saluvärde av
75 kronor till Carl Johansson

under villkor i övrigt, att lotterna försäljas i befintligt skick
med tillträde omedelbart, att förbehåll göres för den jämkning
i lotternas gränser och arealer, som vid avstyckningsförrättning
kan befinnas erforderlig, att innehavare av över
lotterna med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående och
nyttja desamma utan rätt för köparna till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd
av reparation, förändring eller tillsyn av ledningarna ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur, att kronan förbehålles
rätt att å lotten II invid gränsen av röse 26 ned till
Stamsjön trafikera en tio meter bred väg, att köpskillingarna
för lotterna erläggas kontant vid köpehandlingarnas undertecknande,
samt att i övrigt vid försäljning av lotterna
bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tilllämpliga
delar skola lända till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

10:o.

Munstorp nr 2 och Krogstorp nr 2 i Skaraborgs län.

Den 29 juni 1928 medgav Kungl. Majit med riksdagen (proposition nr 210,
punkt 54), att från kronoegendomen Munstorp — bestående av, förutom huvudgården
1 mantal Munstorp nr 1, bland annat hemmanen 1li mantal Gammalskog
nr 1, 7* mantal Kulla nr 1, 7* mantal Kvarnen nr 1 och 7* mantal
Ängen nr 1 i Skånings-Åsaka socken samt 7a mantal Krogstorp nr 1 och
74 mantal Falkenberg nr 1 i Istrums socken, allt av Skaraborgs län ■ finge
försäljas

dels lotterna Kvarnen och Lillängen var för sig med saluvärden av respektive
11,000 kronor och 14,610 kronor enligt då gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

dels ock lotterna Kulla, Gammalskog, Krogstorp och Falkenberg, likaledes
var för sig, antingen till lotternas arrendatorer mot köpeskillingar av respektive
21,800 kronor, 25,200 kronor, 23,850 kronor och 26,570 kronor, eller,
därest arrendatorerna ej begagnade sig av medgivandet att förvärva lotterna,
efter Kungl. Maj :ts beprövande å offentlig auktion, allt under vissa i propositionen
angivna villkor i, övrigt.

Efter det att de uti Skånings-Åsaka socken belägna hemmanen sammanlagts
till en fastighet, benämnd Munstorp nr 2 om 2 % mantal, och de uti
Istrums socken belägna hemmanen till en fastighet, benämnd Krogstorp nr
2 om SU mantal, hava vid å kronoegendomarna hållna förrättningar avstyckats från

Munstorp nr 2 lotten litt. Aa (Kulla) om 41.6800 hektar, lotten litt. Ab
(Kvarnen) örn 19.1600 hektar, lotten litt. Ac (Lillängen) om 27.7800 hektar
och lotten litt. Ad (Gammalskog) örn 44.5460 hektar, varav 19.3510 hektar åker
och tomt, 18.2980 hektar äng samt 6.8970 hektar avrösningsjord, samt

från Krogstorp nr 2 lotten litt. Ba (Krogstorp) om 42.8580 hektar, varav
25.5030 hektar åker och tomt, 4.6950 hektar äng samt 12.6600 hektar avrösningsjord,
lotten litt. Bb (Falkenberg) örn 40.7330 hektar, varav 23.9600 hektar
åker och tomt, 9.0590 hektar äng samt 7.7140 hektar avrösningsjord.

Sedan domänstyrelsen gått i författning om lotternas försäljning samt
länsstyrelsen i länet i skrivelse till domänstyrelsen den 3 februari 1932 meddelat,
att det ej lyckats länsstyrelsen att försälja lotterna till de åsätta saluvärdena,
förordnade Kungl. Majit den 18 mars samma år i enlighet med
domänstyrelsens hemställan dels, att lotterna litt. Aa, Ab och Ac skulle med
till respektive 15,000 kronor, 8,500 kronor och 11,000 kronor nedsatta saluvärden
försäljas till lotternas innehavare enligt förordningen den 6 juni
1929 angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., dels ock, att
lotterna litt. Ad, Ba och Bb skulle genom domänstyrelsens försorg utarrenderas
för en tid av fem år räknat från den 14 mars 1932.

Biliana till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 230.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

I anslutning härtill hava lotterna litt. Aa, Ab och Ac numera av länsstyrelsen
i länet försalts samt lotterna litt. Ad, Ba och Bb, i jordregistret införda
under respektive beteckningen Munstorp 25, Krogstorp 22 och Krogstorp
2®, av domänstyrelsen utarrenderats för tiden till den 14 mars 1937,
lotten litt. Ad till G. R. Hjellström mot en årlig avgäld av 680 kronor, lotten
litt. Ba till K. G. Larsson mot en årlig avgäld av 650 kronor samt lotten litt.
Bb till boskilda hustrun Anna Karlsson mot en årlig avgäld, som utgår dels
med 15.7 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn, samt 72.8 kilogram
smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris
enligt litt. A i markegångstaxa!!, dels därutöver 300 kronor.

Med anledning av sistnämnda tre lotters förestående ari endeledighet hava
på domänstyrelsens anmodan vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd under år 1934 avgivit yttranden med förslag
till lotternas framtida disposition. Härjämte hava under år 1936 uppskattningsförrättningar
i vederbörlig ordning hållits å lotterna.

Av de över förrättningarna upprättade instrumenten jämte övriga handlingar
i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1930
upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Ladugården å lotten litt. Ad är svagt uppförd samt sliten. Å lotten litt.
Ba behöver boningshuset omedelbart ombyggas, övriga byggnader å nyssnämnda
två lotter äro däremot i stort sett goda samt tillräckliga för dessa
lotters behov. Detta är även fallet med byggnaderna å lotten litt. Bb.

Lotten litt. Ad är taxeringsvärderad till 15,800 kronor, lotten litt. Ba till
20,700 kronor och lotten litt. Bb till 17,400 kronor.

Under framhållande av att åkerjorden vore »svag» till lotterna litt. Ad
och Bb samt »mycket svag» till lotten litt. Ba ävensom att samtliga lotter
hade ett mindre gott läge, har uppskattning snämnden ansett, att lotterna
borde försäljas.

Nämnden har åsatt lotten litt. Ad ett saluvärde av 22,800 kronor och ett
arrendevärde av 750 kronor, lotten litt. Ba ett saluvärde av 16,200 kronor
och — under förutsättning att ny manbyggnad uppfördes å lotten — ett
arrendevärde av 800 kronor samt lotten litt. Bb ett saluvärde av 20,000 kronor
och ett arrendevärde av 750 kronor.

Hjellström, som sedan år 1923 brukat lotten litt. Ad, har väl vårdat dess
jord samt nybyggt svin- och brygghus. Larsson och Anna Karlsson hava
hävdat respektive lotten litt. Ba och lotten litt. Bb så väl, som deras resurser
tillåtit.

Hjellström har skriftligen förklarat sig villig inköpa den av honom innehavda
lotten för en köpeskilling av 22,000 kronor. Vidare har Gunnar Larsson,
broder till förenämnde K. G. Larsson och sedan den 14 mars 1928 brukare
av lotten litt. Ba tillsammans med brodern, anhållit att få förvärva lotten
för ett pris av 15,300 kronor. Slutligen har Karl Karlsson, son till förenämnda
Anna Karlsson, skriftligen anhållit att för en köpeskilling av 20,000
kronor få förvärva lotten litt. Bb, som av hans föräldrar brukats alltsedan
år 1919. Detta har också av nämnden tillstyrkts.

Egnahemsnämnden och domänintendenten hava förordat lotternas försäljning,
varjämte den sistnämnde — under förmenande att lotterna litt. Ad och
Ba på grund av sitt läge och beskaffenhet torde bliva svåra att försälja —
tillstyrkt antagandet av de å nämnda två lotter avgivna köpeanbuden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 31 december 193(5 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag örn försäljning av lotterna.
Av skäl, som anförts av domänintendenten, holle styrelsen före att
de å lotterna litt. Ad och Ba avgivna köpeanbuden, vilka med 800 kronor
överstege det sammanlagda taxeringsvärdet av dessa två lotter, borde kunna
antagas. Saluvärdena för samtliga lotter torde alltså kunna bestämmas till
respektive 22,000 kronor, 15,300 kronor och 20,000 kronor.

Av de personer, som förordats till erhållande av förköpsrätt vid försäljningarna,
torde endast G. R. Hjellström författningsenligt kunna komma i
åtnjutande av dylik rätt. Det torde emellertid icke vara något att erinra
emot att företrädesrätt tillerkändes Gunnar Larsson till den av hans broder
nu innehavda lotten litt. Ba samt Karl Karlsson till den av dennes moder
nu brukade lotten litt. Bb. För beslut därutinnan erfordrades riksdagens
medverkan. Av praktiska skäl borde ärendet i dess helhet underställas riksdagen.

Jag biträder uppskattningsnämndens försäljningsförslag, sådant det av Departemenisdomänstyrelsen
förordats. Då ärendet i sin helhet torde böra underställas chefen.
riksdagens prövning, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att den från kronoegendomen 272 mantal Munstorp nr 2
i Skånings-Åsaka socken avstyckade ägolotten litt. Ad (Munstorp
25) samt de från kronoegendomen 3/i mantal Krogstorp
nr 2 i Istrums socken avstyckade ägolotterna litt. Ba (Krogstorp
22) och litt. Bb (Krogstorp 23), allt i Skaraborgs län,
skola var för sig med saluvärden av respektive 22,000 kronor,
15,300 kronor och 20,000 kronor försäljas,

lotten litt. Ad enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för G. R. Hjellström
samt

lotten litt. Ba till Gunnar Larsson och lotten litt. Bb till
Karl Karlsson, vid vilka två lotters försäljning bestämmelserna
i nyssnämnda förordning i tillämpliga delar skola lända
till efterrättelse;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas
beträffande lotterna litt. B a och B b, att
köpeskillingarna erläggas jämlikt § 21 och § 22 A) i försäljningsförordningen
och

beträffande samtliga lotter, att lotterna försäljas
med tillträdesrätt för köpare, räknad från den 14 mars
1937, att lotterna försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna
sig, att andra än kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
icke ingå i försäljningarna, samt att köparna skola
ansvara för deltagningsskyldighet uti lotterna eventuellt
åvilande vattenavledningskostnader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Departements -chefen.

11:0.

Sundstorp nr 1 i Skaraborgs län.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1935 överfördes från statens
domäners fond till arrendeegnahemsfonden per den 14 mars 1937 kronoegendomen
1 mantal Sundstorp 1 i Hållums socken av Skaraborgs län.

I skrivelse den 30 januari 1937 har statens jordnämnd — med förmälan
att nämnden å ifrågavarande egendom utlagt sex arrendeegnahem, varefter
en huvudgårdslott i anslutning till gårdens byggnader kvarstode — föreslagit
sistnämnda lotts försäljning med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1937.

Vid sin skrivelse har nämnden fogat en av distriktslantmätaren G. Linde
ar 1936 över egendomen upprättad karta jämte lantmäterihandlingar.

På grund av remiss har domänstyrelsen den 12 februari 1937 utlåtit sig i
ärendet samt därvid överlämnat från vederbörande domänintendent infordrat
yttrande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Huvudgårdslotten innehåller en areal av 39.51 hektar, varav 34.21 hektar
aker och tomt, 1.79 hektar äng och 3.51 hektar avrösningsjord.

Ä lotten finnas tillräckliga byggnader, vilka dock delvis äro av dålig beskaffenhet
och måste ombyggas.

Statens jordnämnd har åsatt lotten ett saluvärde av 30,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har statens jordnämnd föreslagit följande.

Egendomen borde hembjudas åt nuvarande arrendatorn, Sven Andersson,
som varit arrendator därstädes sedan år 1922 och förklarat sig villig betala
åsätta salupriset för densamma. Endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar skulle ingå i köpet.

Därest försäljning till Sven Andersson komme till stånd, hade beräknats,
att i och med köpets avslutande alla ekonomiska mellanhavanden mellan
kronan och arrendatorn skulle vara reglerade. Köparen skulle erlägga köpeskillingen
kontant å tillträdesdagen eller å annan tid, varom jordnämnden
kunde överenskomma med köparen.

Detaljvillkoren borde lämpligen få fastställas av statens jordnämnd. Köpeskillingen
med avdrag av försäljningskostnaderna borde överföras till statens
domäners fond och bokförda värdet å egendomen Sundstorp samtidigt
nedskrivas med köpeskillingsbeloppet.

o Skulle arrendatorn ej använda sig av hembudsrätten, torde jordnämnden
få utbjuda egendomen till hugade spekulanter å sätt, som nämnden kunde
finna lämpligt, och underställa Kungl. Maj :t för godkännande upprättat köpeavtal.

Skulle försäljningen av en eller annan anledning ej bliva klar med tillträde
den 14 mars 1937, borde jordnämnden hava befogenhet att tillfälligt utarrendera
egendomen mot den arrendeavgift och på de villkor i övrigt, som
nämnden kunde finna gott bestämma.

Domänintendenten och domänstyrelsen hava ej haft något att erinra mot
jordnämndens förslag.

Jag biträder jordnämndens förslag om försäljning av ifrågavarande huvudgårdslott
med hembudsrätt för arrendatorn Sven Andersson. Därest An -

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

(lersson icke begagnar sig av denna rätt, bör nämnden äga utbjuda lotten
till salu, under hand eller å offentlig auktion, därvid bestämmelserna i 1929
års försäljningsförordning synas böra i huvudsak tillämpas. I likhet med nämnden
anser jag, att i detta fall det köpeavtal, som kan komma att upprättas,
bör underställas Kungl. Maj:t för godkännande. Ävenledes finner jag, i anslutning
till vad nämnden föreslagit, köpeskillingen böra, efter avdrag av
försäljningskostnaderna, tillföras den i statens domäners fond ingående markinköpsfonden.
För försäljningen torde riksdagens tillstånd vara erforderligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Sundstorp nr 1 i Hållums
socken av Skaraborgs län den a den i ärendet företedda kartan
med litt. A betecknade huvudgårdslotten må försäljas
mot ett saluvärde av 30,000 kronor med tillträde räknat fran
och med den 14 mars 1937;

skolande vid lottens försäljning iakttagas, att densamma
på villkor i övrigt, som statens jordnämnd bestämmer, hembjudes
arrendatorn Sven Andersson, samt att, därest denne
ej skulle begagna sig av hembudsrätten, jordnämnden må i
huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. utbjuda lotten till salu antingen
under hand eller å auktion och för godkännande un?
derställa Kungl. Majit det köpeavtal, som kan komma att
upprättas.

12:o.

Rala nr 5 i örebro län.

Kronoegendomen 1 mantal Rala nr 5 i Kumla socken av Örebro län är för
tiden till den 14 mars 1938 utarrenderad i två lotter, arrendelotten nr 1 (norra
gården) till Ernst Johansson mot en årlig avgäld av 850 kronor och arrendelotten
nr 2 (södra gården) till Karl Frithiof Larsson mot samma avgäld.

Uppskattningsförrättning har under år 1935 hållits å egendomen.

Av det över förrättningen upprättade protokollet med tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren H. Aspling år 1914 upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är uppdelad i tre skiften och belägen pa ett avstånd av 4
kilometer från Hallsbergs köping och 6 kilometer från Kumla järnvägsstation,
har enligt beskrivningen — efter frånräknande av exproprierad mark
(ägofigurerna nr 5 och 39 å omnämnda karta) — en areal av 81.025 hektai.
Härav belöper å arrendelotten nr 1 40.801 hektar, varav 39.56 hektar åker,
0 415 hektar äng och 0.826 hektar impediment, samt å arrendelotten nr 2
40.224 hektar, varav 39.61 hektar tomt och åker, 0.315 hektar äng och 0.399
hektar vägar, grav m. m. Lotterna motsvara a kartan, lotten nr 1 ägofigurerna
nr 22—40, 42—45, 51—58 och 69—70 samt lotten nr 2 ägofigurerna
nr 1—21, 46—50 och 59-—68.

Kungl. Majlis proposition nr 230.

Åkerjorden, varav en stor del ligger på ett avstånd av mer än två kilometer
tran huvudgärden, består av lermylla, sandmylla och mulljord.

A egendomen finnas inga torp eller lägenheter.

Av bygnaderna å norra gården äro manbyggnaden och uthus medelgoda
men arbetarbostaden för dålig. Beträffande byggnaderna å södra gården

aro manbyggnaden och uthus underhaltiga samt arbetarbostaden ej godkännDär.

Egendomen har del i Kumla häradsallmänning, som lämnar avkastning till
varde av 60—80 kronor per mantal.

. Taxeringsvärdet å egendomen utgör 82,555 kronor, varav belöper å norra
garden 42,000 kronor och å södra gården 40,555 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen försåldes med hembudsratt
tor arrendator Johansson till norra gården och för arrendator Lars5on
"^ sodra garden. Norra gården har innehafts av Johansson under mer
an 20 ar varunder Johansson väl skött densamma. Larsson, vars förfäder
£rukat s.°dr.a garden sedan år 1844, har också väl skött gården. Som skäl
tor försäljning har nämnden uppgivit, att å båda lotterna erfordrades nybyggnader
for en kostnad, ej understigande 30,000 kronor.

Nämnden har saluvärderat arrendelotten nr 1 till 42,900 kronor, varav 800
kronor tor andel i forenämnda allmänning, och arrendelotten nr 2 till 41 000
kronor, varav likaledes 800 kronor för andel i samma allmänning. Då nämnde11
emellertid föreslagit, att av sistnämnda lott åkerjord, motsvarande å
nämnda karta ägofiguren nr 15 om 0.415 hektar, skulle överföras till arrendelotten
nr 1, borde saluvärdet å lotten nr 1 ökas med 450 kronor till 43,350

,n°rr!?.r ,och saluvärdet å lotten nr 2 undergå motsvarande minskning eller till
40,550 kronor.

Därjämte har uppskattningsnämnden åsatt arrendelotten nr 1 ett arrendevarde
av 1,590 kronor och lotten nr 2 ett dylikt värde av 1,585 kronor
Saluvarderingen har verkställts under förutsättning, att lotterna överlätes
i befintligt skick, på det att avträdessyn ej skulle behöva hållas

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående lotternas
användning eller örn återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter därutinnan anses
bora ifrågakomma, borde saluvärdena nedsättas med tio procent.

Arrendator Johansson har förklarat sig godkänna det lotten nr 1 åsätta
saluvärdet, 43,350 kronor, under förutsättning att forenämnda ägofiguren
nr 15 motsvarande område tillädes lotten samt att Johansson vid avträdandet
av lotten ej behövde utgiva ersättning för brister å densamma.

Likaså har arrendator Larsson förmält sig godtaga det å lotten nr 2 satta
värdet, 41,000 kronor, därest han vid lottens avträdande ej behövde erlägga
gottgorelse för brister å lotten. Tillika har Larsson förklarat, att han ej hade
något att erinra mot att blivande ägare av lotten nr 1 finge köpa cirka 300
kvadratmeter av ägofiguren nr 15 efter ett pris av 11 öre för kvadratmeter
Overlantmätaren hav anfört bland annat följande. Det å omförmälda
karta med grön färg angivna vägområdet mellan ägofigurerna nr 35 och 36
samt 32 och 33 samt vägens förlängning söderut över ägofiguren nr 7 inginge
icke i egendomens enskilda ägor utan utgjorde del av en för samfällt
behov avsatt väg. ^ Detsamma gällde de med ägofigurerna nr 68—70 beteckva£’arna''.
. Norra gården hade en ungefärlig areal inrösningsjord av
40.1 hektar. Södra gården innehölle ungefär 40 hektar inrösningsjord. Med
värdera lotten skulle följa lika stor andel i Kumla häradsallmänning Under
förutsättning att egendomens båda utskiften beträffande jordmånen på
ett eller annat sätt kompletterade varandra och en ändring av skiftesläggningen
därför icke vore önskvärd, syntes det icke vara något att erinra mot
uppskattningsnämndens förslag till styckning av egendomen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Med skrivelse den 4 december 1936 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid i huvudsak anfört följande.

Styrelsen hade icke annat att erinra mot det av uppskattningsnämnden
uppgjorda försäljningsförslaget — jämväl i vad det innefattade överförande
av mark, motsvarande ägofiguren nr 15 å kartan, från nuvarande arrendelotten
nr 2 till arrendelotten nr 1 — än att den vagmark, som av överlantmätaren
angivits som samfälld borde undantagas från försäljning. Salulotterna
borde försäljas med hembudsrätt för Ernst Johansson respektive Karl
Frithiof Larsson jämlikt 9 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Ärendet torde böra underställas riksdagens prövning.

Jag har intet att erinra mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag, Departemenlssådant
det av domänstyrelsen förordats, och hemställer alltså, att Kungl. diefen.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Rala nr 5 i Kumla socken av
Örebro län må försäljas i två lotter enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen
för Ernst Johansson till lotten nr 1 — motsvarande
å en av distriktslantmätaren H. Aspling år 1914 upprättad
karta ägofigurerna nr 15, 22—38, 40, 42—45 och 51—58
— med ett saluvärde av 43,350 kronor samt för Karl Frithiof
Larsson till lotten nr 2 — motsvarande å sagda karta ägofigurerna
nr 1—4, 6, 7 (med undantag av för samfällt bruk
avsatt vägmark), 8—44, 16—21, 46—50 och 59—67 —
med ett saluvärde av 40,550 kronor,

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att lotterna
försäljas i befintlig skick med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1938, att förbehåll göres för de gränsjämkningar,
som vid blivande avstyckningar av lotterna kunna bestämmas,
att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå
i försäljningarna, att med lotterna följer lika rätt till andel i
Kumla häradsallmänning, att med vardera lotten följer rätt
till nyttjande av lotten åbelöpande andel i för samfällt bruk
avsatt vägmark, att vardera lotten tillförsäkras rätt till nödig
utfartsväg över andra lotten, att innehavare av över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehålles rätt att hava ledningarna kvarstående å
egendomen samt desamma nyttja utan rätt för köpare till
annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, att varken
kronan eller köpare i egenskap av arrendator av respektive
lott efter tillträdesdagen skall äga framställa ersättningsanspråk
mot varandra på grund av gällande arrendeavtal, med

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgälder och
skatter för egendomen, samt att, därest lotterna icke komma
att förvärvas av omförmälda arrendatorer samt kronan
nödgas att till dem utgiva ersättning för tilläventyrs å lotterna
verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, blivande
köpare av lotterna skola gottgöra kronan, vad kronan
i berörda hänsende utgivit.

13:o.

Stora och Lilla Avesta nr 1 i Kopparbergs län.

Kronoegendomen Stora och Lilla Avesta nr 1 i Kopparbergs län är belägen
delvis inom Folkärna socken, delvis inom Krylbo köping.

Egendomen, som i öster begränsas av norra stambanan, uppdelas genom
den över egendomen i riktning öster och väster framdragna järnvägen Krylbo
Mjölby i två större områden. Det södra av dessa områden genomflytes
av Svartån.

Av det söder örn järnvägen Krylbo—Mjölby liggande området disponeras
östra delen mellan stambanan och Svartån av statens järnvägar. Återstoden
av detta område ävensom den norr örn nyssnämnda järnväg liggande
delen av egendomen förvaltas av domänstyrelsen.

Av domänstyrelsens förvaltningsområde bar berörda norra del av egendomen
ävensom det område av den söder örn järnvägen Krylbo—Mjölby belägna
delen, som inneslutes av Svartån, genom Kungl. Maj:ts beslut den 22
mars 1929 inkorporerats med Krylbo köping. Även det av statens järnvägar
disponerade området utgör pa grund av samma beslut en del av köpingen.
För vissa delar av de inkorporerade markområdena har stadsplan utarbetats
och den 8 juni 1923 vunnit fastställelse.

Av de under domänstyrelsens förvaltning stående markområdena har viss
del intill den 14 mars 1942 upplåtits såsom jordbruksarrende genom styrelsens
kontrakt den 5 september 1931. Den årliga avgälden utgör 1,310 kronor.

Återstoden av samma områden, bestående av utmark, omhänderhaves av
skogsförvaltningen. Av nyssnämnda områden disponeras vissa, utanför den
stadsplanelagda delen av egendomen liggande områden av vattenfallsstyrelsen
och telegrafverket.

Krylbo köping har i skrivelse den 8 maj 1935 anhållit att få förvärva tvenne,
å en skrivelsen bilagd stadsplanekarta utmärkta områden. I anledning
därav anmodade domänstyrelsen den 3 december 1935 domänintendenten att
med biträde av vederbörande uppskattningsnämnd dels verkställa saluvärdering
av hela den i arrendet ingående delen av egendomen, dels alternativt saluvärdera
det mindre område, som vid saluvärderingen kunde komma att
av kommunalnämnden i köpingen anvisas.

Av det över den verkställda saluvärderingen upprättade instrumentet med
tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren E. V. Hising

Kungl. Majlis proposition nr 230.

år 1929 uppgjord kopia av karta över de i kronans ägo kvarvarande delar
av kronodomänen Stora och Lilla Avesta, inhämtas bland annat följande.

Uppskattning snämnden har framlagt alternativa försäljningsförslag, det
ena alternativ I, omfattande hela den del av egendomen, för vilken stadsplan
utarbetats, och det andra, alternativ II, omfattande ett i nämnda alternativ
ingående mindre, närmast samhället beläget område.

Områdenas gränser hava å förberörda kartkopia inlagts med röda linjer,
gränserna för det större området med korsstreckad linje och gränserna för
det mindre området med punktstreckad linje.

Det större området, alternativ 1, innehåller en areal av 81.9090 hektar, därav
80.6940 hektar kronan enskilt tillhörig mark och 1.2160 hektar samfällda vägar
och dylikt. Området har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal
157,550 kronor, därav för växande skog 13,300 kronor.

Det mindre området, alternativ II, med en areal av 5.8360 hektar, därav
5.6500 hektar kronan enskilt tillhörig mark och 0.1860 hektar samfällda vägar
och dylikt, har av nämnden saluvärderats till 50,850 kronor. I nämnda område
ingår ingen skogsmark.

Av uppskattningsinstrumentet framgår i övrigt, att uppskattningen avsett
endast kronan tillhörig mark, att å det större området äro belägna samtliga
kronans, arrendet tillhörande byggnader ävensom arrendatorn tillhörig tvättstuga,
att dessa byggnaders värde ingår i det i instrumentet uppgivna försäljningsvärdet,
att, därest endast det mindre området skulle komma att försäljas,
nämnden föreslagit, att de därå befintliga, kronan tillhöriga byggnaderna,
en källare och en loge, skulle kvarstå med rätt för arrendatorn av den i kronans
ägo kvarvarande delen att utan ersättning nyttja dessa byggnader, att,
därest Krylbo köping önskade disponera området, varå nämnda tvenne byggnader
äro uppförda, köpingen skulle bekosta byggnadernas förflyttning till
plats, som av domänstyrelsen bestämdes, att särskild överenskommelse skulle
av styrelsen träffas med egendomens arrendator vid egendomens försäljning
helt eller delvis under nu löpande arrendeperiod, samt att, därest egendomen
försåldes enligt alternativ II, den årliga kontanta avgälden för återstående delen
av det arrenderade området skulle nedsättas till 1,100 kronor.

Värderingen är verkställd under förutsättning, att områdena överlåtas i befintligt
skick. Nämnden har icke funnit anledning föreslå föreskrifter rörande
särskilda villkor för försäljningslotternas användning eller om återköpsrätt
för kronan. Därest sådana föreskrifter emellertid skulle anses böra
ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas med tio procent.

På sedermera av Krylbo kommun gjord framställning hava ytterligare
tvenne områden saluvärderats, dels ett mindre, omedelbart söder örn det
stadsplanelagda området, emellan Dalsbergvägen och vägen Krylbo—Stora
Grubbo befintligt område, begränsat i söder av Svartån, dels ock ett större,
öster örn nämnda stadsplanelagda område varande, inom köpingen beläget
område mellan Svartån och den av statens järnvägar disponerade delen av
egendomen.

Områdena, som icke ligga inom stadsplan, hava angivits å en i ärendet företedd
kartskiss av kalkerpapper, å vilken de betecknats, det större området
med litt. A och det mindre området med litt. B samt begränsats med röd
streckad skuggning.

Området litt. A med areal av 27.2140 hektar har av uppskattningsnämnden
uppskattas till ett värde av 44,000 kronor, därav för skog 14,800 kronor. Området
litt. B. med en areal av 3.9930 hektar har av nämnden åsatts ett saluvärde
av 2,700 kronor, därav för skog 1,900 kronor.

I skrivelse lill domänstyrelsen den 26 januari 1937 har emellertid kommu Bihanq

till riksdagens protokoll 1937. / sand. Nr 230. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

nalnämnden i Krylbo köping på anförda grunder förklarat sig icke vidhålla
sin önskan att förvärva nyssnämnda tvenne, med litt. A och B betecknade
områden. Kommunalnämnden har därjämte meddelat, att köpingen numera
avsåge förvärv allenast av mark, som tillhörde stadsplanen. Närmast tänkte
sig köpingen inköp av det mindre område örn 5.8360 hektar, som motsvarade
det i försäljningsförslaget, alternativ II, angivna området. Återstoden av den
stadsplanelagda delen önskade köpingen få förvärva inom viss tid, därest köpingens
ekonomiska bärkraft så tilläte. Kommunalnämnden anhölle därför
om hemställan till Kungl. Maj:t dels om försäljning i första hand av förenämnda
mindre område, dels ock om tillstånd för köpingen att sedermera få
förvärva övriga delen av det planlagda området.

överjägmästaren har förklarat sig icke hava något att erinra mot en försäljning
av den mark, som inginge i stadsplanen, men ansett lämpligast, att
försäljningen för närvarande inskränktes till det mindre, i försäljningsförslaget
alternativ II avsedda området. Vid en eventuell försäljning av jämväl
återstående del av den stadsplanelagda marken borde kronan förbehålla sig
rätt att å område, som i gällande stadsplan vore avsett till gatumark, framdraga
väg från Bjurfors kronopark till Krylbo köping. En dylik väg vore
redan utstakad och hade av domänstyrelsen godkänts. Nämnda väg sammanfölle
inom det stadsplanelagda området i huvudsak med en befintlig ägoväg.
Vidare borde ett med byggnadstomt sammanfallande område vid försäljningen
undantagas såsom upplagsplats. Överjägmästaren har slutligen
föreslagit, att, innan försäljning ägde rum, yttranden skulle införskaffas från
järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen, hurvida de vore
i behov av ytterligare mark.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning. Det
mindre till försäljning avsedda området utgjordes av delar av stadsägorna
nr 161 och 162 samt återstoden av det stadsplanelagda området av stadsägorna
nr 147, 154—164, 166 och 167 samt delar av stadsägorna nr 148, 151,
152, 153, 165 och 168. Någon tomtindelning av området förelåge icke.
Det läte sig sålunda icke göra att i enlighet med skogsstatstjänstemännens
förslag från försäljningen undantaga visst, med byggnadstomt sammanfallande
område i och för användande till upplagsplats. Överlantmätaren
har vidare förordat, att kvarvarande, icke stadsplanelagda, men
inom köpingen belägna delar av kronoegendomen skulle genom servitutsbestämmelser
tillförsäkras utfartsvägar över de till försäljning avsedda områdena,
lämpligen å sådana delar av dem, som enligt stadsplanen
skulle utgöras av gata. I samband därmed har överlantmätaren, med påpekande
av att den utfartsväg från kronoparken, som enligt vederbörande
skogsstatstjänstemäns förslag skulle förbehållas kronan, komme att korsa
dels två enligt stadsplanen till byggnadskvarter avsedda områden, dels ett
område, utlagt till allmän plats, dels ock i sned vinkel tvenne gator, föreslagit,
att servitutsbestämmelsen skulle givas innehåll av servitut å gata enligt gällande
stadsplan eller efter ändring i stadsplan däremot svarande gata.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 1 februari 1937 överlämnat ärendet
till Kungl. Maj:t och därvid anfört huvudsakligen följande.

Egendomens arrendator hade jämlikt överenskommelse med köpingen den
4 augusti 1936 och med styrelsens medgivande från nämnda dag till köpingen
upplåtit det till försäljning ifrågasatta mindre området på arrende mot
en årlig avgäld, beräknad efter 70 kronor per hektar.

Styrelsen hade därjämte under hand tillfrågat såväl järnvägsstyrelsen och
telegrafstyrelsen som vattenfallsstyrelsen, huruvida önskemål från deras sida
förelåge om tilldelning av ytterligare mark; och hade styrelsen likaledes un -

Kungl. Majlis proposition nr 230.

der hand från berörda ämbetsverk underrättats, att något markbehov icke
förefunnes.

Från styrelsens sida förelåge ingen erinran emot en försäljning av de stadsplanelagda
områdena å den under styrelsens förvaltning stående delen av
kronoegendomen. Styrelsen ansåge, att den av nämnden gjorda prissättningen
per kvadratmeter vore väl avvägd.

Såsom omförmälts hade köpingen emellertid gjort framställning, att ifrågavarande
stadsplanelagda område skulle uppdelas i två lotter, den ena omfattande
5.8360 hektar eller det område, som avsetts i det av uppskattningsnämnden
framlagda, som alternativ II betecknade försäljningsförslaget, och
den andra bestående av återstoden av förberörda planlagda markinnehav,
vilken senare lott köpingen anhållit att längre fram, därest omständigheterna
så medgåve, få förvärva. Den mindre lotten hade köpingen anhållit att få
inköpa omedelbart.

Köpingens anhållan att redan nu erhålla statsmakternas medgivande att
inom en viss tid eventuellt få inköpa visst område kunde styrelsen givetvis
icke tillstyrka. Ett avtal om framtida köp kunde för ingendera av parterna

anses bindande. . .

För att emellertid underlätta markförvärvet för köpingen funne sig styrelsen
kunna biträda det framlagda förslaget örn en uppdelning och försäljning
av det stadsplanelagda området i ovanberörda två lotter, av vilka den ena
med ett saluvärde av 50,850 kronor skulle motsvara den å den i ärendet företedda
kartkopian med röd punktstreckad linje begränsade delen av egendomen
och den andra med ett saluvärde av 106,700 kronor utgöra det stadsplanelagda
området med undantag av förstnämnda lott.

Den mindre lotten, som av köpingen redan disponerades på grund av omförmälta,
mellan kronans arrendator och köpingen träffade arrendeavtal, ansåge
styrelsen kunna försäljas omedelbart med skyldighet för köparen att
respektera det mellan kronan och dess arrendator upprättade arrendekontraktet
rörande egendomen. Köpeskillingen för nämnda lott syntes böra erläggas
kontant vid köpeavtalets undertecknande.

Den större lotten ansåge styrelsen böra försäljas med tillträde den 14 mars
1942. Hinder för tidigare tillträdesdag funne styrelsen icke föreligga under
förutsättning, att köparen respekterade gällande arrendeavtal. Köpeskillingen
borde kontant erläggas vid lottens tillträdande.

Lotterna borde försäljas med full och oinskränkt äganderätt och i befintligt
skick; och borde köparen av lotterna inträda i de rättigheter och skyldigheter,
som kronan hade gentemot sin nyttjanderättshavare.

Vid försäljning av den större lotten borde kronan förbehållas servitutsrätt
i fråga om utfartsvägar dels för de i kronans ägo kvarvarande, icke stadsplanelagda
men inom köpingen belägna delarna av kronoegendomen a sådana
delar av lotten, som enligt gällande stadsplan vore avsedda till gatumark,
dels för Bjurfors kronopark å sådan del av lotten, som enligt stadsplan vöre
avsedd till gata eller efter ändring i stadsplanen komme att såsom gatumark

fcistställäs o

'' Då över jägmästaren numera frånträtt sitt förslag örn förbehåll för kronan
om upplagsplats, funne styrelsen något särskilt område for sadant ändamål
icke böra undantagas.

På av domänstyrelsen anförda skäl samt för att undvika splittring av ärendet
finner jag det lämpligt, att frågan örn ifrågavarande egendoms försäljning
i ett sammanhang underställes riksdagens provning. Da jag ej heller

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

i övrigt har något att erinra mot försäljningsförslaget, hemställer jag alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från de i kronans ägo kvarvarande, under styrelsens förvaltning
stående ägoområdena av den i Kopparbergs län delvis
inom Folkärna socken och delvis inom Krylbo köping belägna
kronoegendomen Stora och Lilla Avesta nr 1 må var för
sig försäljas tvenne lotter om respektive 5.8360 hektar och
76.0730 hektar — den mindre lotten motsvarande det å den i
ärendet företedda, av distriktslantmätaren E. V. Hising år
1929 uppgjorda kartkopian med röd punktstreckad linje avgränsade
område och den större lotten det å samma kartkopia
med röd korsstreckad linje angivna området med undantag
av förstnämnda lott — mot saluvärden för den mindre lotten
av 50,850 kronor och för den större lotten av 106,700 kronor;
skolande i övrigt rörande försäljningarna gälla, att lotterna
försäljas i befintligt skick, den mindre med tillträde omedelbart
samt med skyldighet för vederbörande köpare att respektera
det mellan kronan och egendomens nuvarande arrendator
den 5 september 1931 upprättade arrendeavtalet och den större
med tillträde den 14 mars 1942 eller, för så vitt vederbörande
köpare förklarar sig respektera berörda arrendeavtal, den
tidigare dag, varom överenskommelse kan mellan kronan och
köparen träffas, att i försäljningarna icke ingå inom lotterna
till samfällda vägar och dylikt upplåtna områden, att förbehåll
göres för den jämkning i fråga om lotternas gränser och arealer,
som vid avstyckningsförrättning kan befinnas erforderlig,
att endast kronan tillhöriga hus ingå i försäljningarna, att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att hava ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köparen
till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,
att köpebrev för lotterna skola utfärdas av länsstyrelsen i länet,
att köpeskillingarna för lotterna erläggas kontant till
länsstyrelsen, för den mindre lotten vid köpekontraktets utfärdande
och för den större lotten vid tillträdet, att vid försäljningen
av den större lotten köparen inträder i kronans
rättigheter och skyldigheter gentemot egendomens nuvarande
arrendator, att vid försäljningen av samma lott kronan förbehålles
servitutsrätt i fråga om utfartsvägar över lotten å
område, som enligt gällande stadsplan redan är eller efter
eventuell ändring av samma plan kommer att avsättas till
gatumark för dels i kronans ägo kvarvarande, icke stadspla -

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

nelagda men inom köpingen belägna delar av kronoegendomen
samt dels för Bjurfors kronopark, att vederbörande köpare
ansvarar för alla å lotterna efter tillträdesdagen belöpande
onera och utskylder, samt att vederbörande köpare
vidkännes kostnaderna för lagfart, inteckning och avstyckning
samt övriga med köpet förenade utgifter.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—13 :o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 230-