Kungl. Maj:ts proposition Nr 230
Proposition 1932:230
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
1
Nr 230.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för byggnadsarbeten
och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan
samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;
given Stockholms slott den 11 mars 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hanis
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström,
anför:
Jag anhåller att nu få anmäla frågorna om anslag för nästa budgetår
till bestridande av byggnads- och andra engångskostnader för lantbrukshögskolan
samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 192 hafi. (Nr 230.) 1
2 Kungl. Maj:ls proposition Nr 230.
inledning. Den proposition, nr 143, rörande den högre lantbruksundervisningens
ordnande m. m., som på min föredragning förelädes 1931 års riksdag, innefattade,
förutom allmänna riktlinjer för den högre lantbruksundervisningens
organiserande, jämväl förslag angående utförande av vissa byggnadsarbeten
m. m. för lantbrukshögskolan och centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet vid Ultuna ävensom för lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp. Ifrågavarande förslag, som grundade sig på utredningar,
vilka framlagts av högre lantbruksundervisningssakkunniga i
betänkande den 12 november 1927 och av särskilda utredningsmän i betänkande
den 12 september 1929 samt, vad särskilt angår institutet vid Alnarp,
i en inom jordbruksdepartementet utarbetad promemoria, avsågo dels vissa
omändringar och reparationer av en del utav de vid Ultuna och Alnarp
för närvarande befintliga byggnadskomplexen, dels ock uppförande därstädes
av nya byggnader för den högre lantbruksundervisningen och den därtill
knutna forskningsverksamheten.
Den sammanlagda kostnaden för genomförande av det sålunda framlagda
byggnadsprogrammet beräknades i propositionen till följande belopp:
för lantbrukshögskolan ........................ kronor 1,353,500
» centralanstalten ............................... » 383,000
» Alnarpsinstitutet ........................... » 751,000
Summa kronor 2,487,500.
Därjämte beräknades i propositionen vissa kostnader för inredning och
inventarier ävensom för undervisningsmateriel sålunda:
för lantbrukshögskolan ........................ kronor 292,800
» centralanstalten................................ » 33,000
» Alnarpsinstitutet ............................ » 139,400
Summa kronor 465,200.
Vid föredragning inför Kungl. Majit av de frågor, som i berörda proposition
avhandlades, framhöll jag, vad särskilt de framlagda byggnadsförslagen
beträffade, bland annat, att dessa förslag allenast vore att betrakta
såsom preliminära och att vid deras slutliga utformande jämkningar kunde
komma att visa sig erforderliga. Jag betonade ävenledes vikten av att
såväl byggnadernas anordning som inredning och utrustning utfördes under
medverkan av sakkunniga å vederbörande områden.
Enligt propositionen skulle de sammanlagda engångskostnaderna för ifrågavarande
byggnadsföretag fördelas på de fyra budgetåren 1931/1935 enligt
de närmare grunder, som angivits i särskild, inom jordbruksdepartementet
utarbetad och i propositionen återgiven promemoria. Denna upptog, bland
annat, följande sammanfattande tablå över engångskostnadernas fördelning.
Kungl. May.ts proposition Nr 230. 3
Fördelningen av engångsanslagr på olika budgetår.
Budgetåret
1931 /1932| 1932/1933 j 1933/1934j 1934/1935
Byggnader och fasin anläggningar:
Lantbrukshögskolan .......................j 600,000
Centralanstalten..............................
Alnarpsinstitutet.............................I 50,000
Inredning och inventarier:
Lantbrukshögskolan ........................ — 96,400 , 96,400 i — 192,800
Centralanstalten .............................. — — — | 33,000 i 33,000
Alnarpsinstitutet..............................■ — j — 104,Otto I 15,400 I 119,400
Undervisningsmateriel:
Lantbrukshögskolan ........................ — 34,000 , 66,000 j — j 100,000
Alnarpsinstitutet..............................j — j — i 7,000 | 13,000 j 20,000
Summa kronor! 650,000 1 959,000 '' 792,100 '' 551,600 ! 2,952,700
Beträffande ifrågavarande promemoria yttrade jag — såsom av propositionen
framgår — att de däri angivna grunderna för en approximativ be
-
räkning av de erforderliga engångskostnadernas fördelning på olika budgetår
syntes i sina huvuddrag kunna godtagas. Jag ansåg mig dock särskilt böra
understryka, att fördelningen icke blott vore ungefärlig utan även att betrakta
såsom preliminär. Under arbetenas fortgång kunde det sålunda visa
sig erforderligt, att de olika leden i byggnadsprogrammet utfördes i annan
ordning än den i promemorian föreslagna. Dylika förändringar i planen
borde givetvis i så fall få företagas. Beträffande de arbeten, som borde
komma till utförande under budgetåret 1931/1932, förordade jag det i promemorian
framlagda förslaget. För nämnda budgetår borde sålunda anvisas
650,000 kronor, varav 600,000 kronor avsåge lantbrukshögskolan och 50,000
kronor Alnarpsinstitutet. Anslagen borde hava reservationsanslags natur.
Kungl. Majtts förslag till riksdagen avfattades i enlighet härmed.
Vid anmälan i skrivelse den 30 maj 1931, nr 296, av sitt beslut i anledning
av berörda proposition åberopade riksdagen vad jordbruksutskottet
anfört i dess över propositionen avgivna, av riksdagen godkända utlåtande,
nr 80. I nu berörda delar uttalade utskottet följande.
De framlagda byggnadsförslagen föranledde i sina huvuddrag ingen erinran
från utskottets sida. I anslutning till den av utskottet intagna ståndpunkten,
att lantbruksskolans högre kurs borde pågå allenast ett år, borde
emellertid den i propositionen vidkommande Alnarp beräknade sammanlagda
byggnadskostnaden minskas med i runt tal 115,000 kronor, motsvarande
den ökade byggnadskostnad, som kursens bestämmande till 1 år och
5 månader enligt propositionen skulle betinga. Utskottet ville emellertid i
likhet med departementschefen understryka, att de framlagda förslagen till
byggnadsarbeten allenast vore preliminära. Med hänsyn härtill borde det
500,600 i | 252,900 | — | 1,353,500 |
— | — | 383,000 | 383,000 |
328,000 | 265,800 i | 107,200 | 751,000 |
Summa
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
stå Kungl. Majit fritt att inom ramen för de beräknade kostnaderna vidtaga
de jämkningar och ändringar i olika avseenden, däribland jämväl inbegripet
byggnadernas och institutionernas förläggning, som vid en närmare
utredning av ifrågavarande förhållanden kunde visa sig erforderliga och
lämpliga. Huvudvikten i förevarande avseende läge uppå, att byggnadstorslaget
komme att realiseras på ett med hänsyn till ändamålet så rationellt
och fördelaktigt sätt som möjligt. Härutinnan torde utskottet ock
hava anledning förvänta, att Kungl. Majit komme att vidtaga alla de åtgärder,
som för befordrande av detta syfte kunde visa sig påkallade.
Den i propositionen föreslagna fördelningen av engångskostnaderna på de
närmaste budgetåren föranledde ingen annan erinran från utskottets sida,
än att utskottet framhöll, att på grund av den förkortning av lantbruksskolans
i Alnarp högre kurs i förhållande till Kungl. Majits förslag, som
utskottet förordat, sammanlagda byggnadskostnaden vid Alnarp komme att
minskas med i runt tal 115,000 kronor. Denna minskning hade emellertid
ingen betydelse med avseende å anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen gjorda hemställan anmälde
riksdagen i samma skrivelse, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat
dels för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor, dels och för vattenledningsanläggning
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Den 24 juli 1931 uppdrog Kungl. Majit åt de personer, vilka utgöra
styrelse för lantbruksinstitutet vid Ultuna — nämligen landshövdingen S.
N. Linnér, professorn N. Hansson, f. d. ryttmästaren J. H. B. Hegardt, lantbruksskolföreståndaren
S. E. Fredricson, professorn L. Ramberg och rektorn
vid institutet, professorn H. G. Simmons — jämte generaldirektören P. E. G.
Insulander och professorn J. G. C. Barthel (lantbrukshögskolekommitterade)
att, under iakttagande av vad därom anförts i förenämnda proposition och
utskottsutlåtande, uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag beträffande
de åtgärder, vilka erfordrades för genomförande av riksdagens beslut
örn inrättande vid Ultuna av en lantbrukshögskola. I detta'' uppdrag
ingick jämväl åliggande för dem att, efter samråd med byggnadsstyrelsen,
upprätta närmare förslag angående de byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan,
som borde utföras under budgetåret 1932/1933.
Vidare anbefallde Kungl. Majit sagda dag styrelsen för Alnarps lantbruks-
och mejeriinstitut att inkomma med förslag beträffande de åtgärder,
som erfordrades för genomförande av riksdagens beslut örn institutets omorganisation,
och förordnade Kungl. Majit tillika, att sålunda infordrade
förslag, så vitt anginge frågor örn anslagsbehov för budgetåret 1932/1933,
borde ingivas inom sådan tid, att framställning i ämnet måtte kunna göras
hos 1932 års riksdag.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 5
Vid anmälan den 4 januari 1932 av ärenden, sorn tillhöra regleringen
för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,
anförde jag, på sätt det vid 1932 års statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för sagda dag utvisar, beträffande
frågorna om anslag till byggnadsarbeten och andra engångskostnader för
lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
att styrelsen för nyssnämnda institut i skrivelse den 3 december 1931 gjort
hemställan örn anvisande för sagda budgetår av ett belopp av 404,300
kronor -— eventuellt 356,300 kronor — till byggnadsarbeten vid lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, men att motsvarande förslag då
ännu icke inkommit från lantbrukshögskolekommitterade. Beredningen av
ifrågavarande ärenden hunne icke avslutas inom sådan tid, att förslag i ämnet
kunde intagas i statsverkspropositionen, utan syntes dessa ärenden få bliva föremål
för särskild proposition. I avvaktan härpå borde i förslaget till riksstat
för budgetåret 1932/1933 för ändamålen beräknas vissa belopp såsom
extra reservationsanslag.
På min hemställan föreslog också Kungl. Majit i årets statsverksproposition
(IX H. T. punkterna 16 och 19) riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna
för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan,
ett extra reservationsanslag av ................................ kronor 450,000
för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra
reservationsanslag av................................................................ » 300,000.
över styrelsens för Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut förenämnda
skrivelse den 3 december 1931 Ilar byggnadsstyrelsen den 27 februari 1932
avgivit infordrat utlåtande.
Med skrivelse den 25 februari 1932 hava lantbrukshögskolekommitterade
inkommit med förslag till de anslagsäskanden till byggnadsarbeten m. m.
för lantbrukshögskolan under budgetåret 1932/1933, som borde göras hos
1932 års riksdag. I denna skrivelse hava kommitterade framlagt en utredning
med ritningar och kostnadsberäkningar beträffande byggnadsarbetena
vid lantbrukshögskolan. Utredningen har skett i samråd med
byggnadsstyrelsen, som avgivit ett särskilt, vid de kommitterades skrivelse
fogat utlåtande av den 24 februari 1932.
Jag torde nu först få övergå till behandlingen av lantbrnkshögskolans
byggnadsfrågor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
G
Lanthruksliögskolan.
Nuvarande
lokaler och
anläggningar
vid Ultuna.
De vid nuvarande Ultuna lantbruksinstitut befintliga lokaler oell anläggningar
äro följande.
Elevbyggnaden med 2 föreläsningssalar, 3 rum för samlingar, kärlokaler,
26 bostadsrum för elever, 1 vaktmästarbostad samt diverse källarutrymmen.
Kemiska laboratoriet med 1 föreläsningssal, 2 laboratoriesalar för elever,
7 laboratorierum, 6 andra rum samt 1 professorsbostad.
Agronomisk-botaniska institutionen med 1 föreläsningssal, 6 laboratorierum,
5 andra rum samt diverse källarlokaler.
Rektor sbyggnaden med bibliotekslokaler, kollegierum, rektorsexpedition
samt bostad åt rektor och ytterligare en lärare.
Flygelbyggnad med 5 bostadsrum.
Museibyggnaden med ritsal och lokaler för undervisningen i redskapslära
m. m.
Försöksväxthus med nätgård.
Försökslada.
Restaurationsbyggnad med 2 matsalar och kök samt 13 bostadsrum.
Bostadshus för professorer, 5 st., vanligen å 7 rum och kök.
Tjänarebostäder, 3 st. å 2 ram och kök, 7 st. å 1 rum och kök.
Golvytan, bostadshus och tjänarebostäder undantagna, uppgår sammanlagt
till omkring 5,915 kvadratmeter.
1931åre Enligt 1931 års proposition skulle ifrågavarande byggnader utnvttjas på
riksdag. följande sätt
Till den s. k. elevbyggnaden syntes lämpligen böra förläggas institutionerna
(undervisningslokaler, lärarrum m. m.) för jordbrukslära och botanik
jämte särskilda lokaler för försöksverksamheten i växtfysiologi och ärftlighetslära.
Det nuvarande kemiska laboratoriet borde tillbyggas och i den sålunda
utvidgade byggnaden inrymmas institutioner för lantbrukskemi, marklära
och bakteriologi, däri inbegripna lokaler för försöksverksamheten i dessa
läroämnen. Vidare borde dit förläggas för flertalet institutionsbyggnader
gemensam värmecentral ävensom varmbadsanläggning samt erforderliga
verkstadsutrymmen.
I byggnaden för den nuvarande agronomisk-botaniska institutionen borde
inrymmas institutionerna för matematik, fysik och meteorologi, kulturteknik
samt lantbruksekonomi.
I den nuvarande rektorsbyggnaden skulle, efter ombyggnad, högskolans
rektor tillsvidare hava sin bostad. Där skulle även kollegie- och styrelserum
samt rektors- och kamrerarexpeditioner ävensom bibliotek och arkiv
vara förlagda. Det förutsattes dock, att när längre fram bibliotekets tillväxt
komme att så påfordra, särskild bostad borde uppföras åt rektor.
De två mindre byggnader, som bildade flyglar till rektorsbyggnaden,
borde, likaledes efter ombyggnad, användas till bostäder åt ett antal assistenter,
amanuenser och elever.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 7
Museibyggnaden borde användas för undervisningen i redskaplära och
liusbyggnadslära saint till maskinhall.
Den nuvarande personalbyggnaden skulle ombyggas för att bereda rum
för 4 vaktmästarbostäder. I restaurationsbyggnaden skulle endast utföras
nödiga reparationsarbeten.
Övriga byggnader och anläggningar borde användas för sitt ursprungliga
ändamål.
Nyuppföras skulle en institutionsbyggnad för husdjurslära m. m., vidare
en byggnad för undervisning i exteriör lära samt ett växthus och en försöksloge.
Vad särskilt angår tillgodoseende av lokalbehovet för den till Ultuna
förlagda centralanstalten upptog förslaget nyanläggning av institutionsbyggnad,
försökslada och försöksstall, en försöksanläggning med betongparceller
ävensom yttre ledningar, vägarbeten m. m.
Detaljkostnaderna för förenämnda byggnadsarbeten och anläggningar
beräknades sålunda:
LantbrnksbögskoUn.
Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik kronor
» » kemi, marklära och bakteriolog! »
» » kulturteknik m. m........................ »
» » husdjurslära m. m.......................
Maskinhall m. ..................................................................... »
Byggnad för undervisning i exteriörlära ............................ »
Rektorsbyggnad
Flygelbyggnader (elevbostäder)................................................
Personalbyggnad, ombyggnad ................................................ »
Restaurationsbyggnad
Växthus m. m. för försöksverksamheten ............................
Yttre ledningar för vatten och avlopp
Ledningar för gas jämte pumpstation...................................
Väganläggningar och planeringar
115,500
471.000
13,100
463.000
10,000
39.000
29.000
10.000
18,000
2,000
70.000
41.000
45.000
11,900
Summa kronor 1,338,500.
♦.eli t raUn stallen.
Institutionsbyggnad | ...................... kronor | 278,000 |
Försökslada ........................................................ | ....................... » | 15,000 |
Försöksstall .......................................................... | ....................... » | 40,000 |
Försöksanläggning med betongparceller | ....................... » | 25,000 |
Yttre ledningar, vägarbeten m. m.................. | ....................... » Summa kronor | 25,000 383,000. |
Till dessa belopp .skulle komma ytterligare den till 15,000 kronor beräknade
kostnaden för omläggning av det elektriska ledningsnätet.
Sammanlagda kostnaden för byggnader och fasta anläggningar för lant
8 Kungl. Martts proposition Nr 230.
t
brukshögskolan skulle alltså, såsom redan är nämnt, uppgå till (1,338,500
15,000 K 1,353,500 kronor samt för centralanstalten till 383,000 kronor.
Jag bär redan erinrat, att 1931 års riksdag för byggnadsändamål för
lantbruksbögskolan anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 600,000 kronor. Jag torde böra i detta sammanhang framhålla,
att, i avvaktan på ytterligare detaljutredningar för byggnadsprogrammets
genomförande, av detta anslag några medel ännu icke ställts till förfogande
för egentliga byggnadsändamål vid Ultuna.
FMI93|riå?8ar [ iörberörda skrivelse den 25 februari 1932 hava lantbrukshögskolekombyflgnadspro-
rnitterade inledningsvis erinrat örn syftemålet med lantbrukshögskolans
gram. inrättande samt betydelsen av denna nya undervisningsanstalt och därvid
Lantbruks- anfort följande.
högskolekom
mitterade.
På sätt franninge av chefens för jordbruksdepartementet i berörda proposition
till 1931 års riksdag avgivna yttrande ävensom jordbruksutskottets
utlåtande, hade syftet med inrättandet av lantbrukshögskolan varit att föra
Iram möjligheterna till jordbruksvetenskaplig forskning och till effektiv
utbildning för vissa för jordbruket särskilt betydelsefulla befattningar för
att därigenom åt det svenska jordbruket bereda det stöd, som vetenskaplig
tolkning och god yrkesutbildning städse skänkte. I detta syfte vore planen
uppgjord såväl för inrättande vid högskolan av professorsbefattningar
och andra lärarebefattningar som för anordnande av byggnader för undervisningen
och forskningsarbetet därstädes.
Efter att ingående hava behandlat planerna för den beslutade lantbrukshögskolan
tilläte sig högskolekommitterade inledningsvis understryka högskolans
betydelse för det svenska jordbruket. Den naturvetenskapliga
forskningen i ämnen, som berörde jordbruket, påginge med iver på många
håll. Praktiska resultat förelåge i flera avseenden, men nya möjligheter
yppade sig, allteftersom det vetenskapliga arbetet skrede framåt. Örn dessa
skulle komma vårt jordbruk till gagn, behövde forskningen inrikta sig
särskilt på vårt lands speciella naturförhållanden och resultaten sedan föras
ut i praktiken av män med kvalificerad utbildning. Såsom exempel på den
ekonomiska betydelsen av redan vunna resultat kunde erinras därom, att
den väsentliga självförsörjning i avseende å brödsädsspannmål, som genomförts,
icke skulle kunnat uppnäs, åtminstone ej i samma grad som nu,
därest icke ärftlighetsforskningen och växtförädlingen givit spannmålsodlarna
bättre sädessorter, vilka odlats i stor omfattning. Statsmakternas
beslut örn lantbrukshögskolans inrättande kunde därför betraktas som en
stödåtgärd, vars förverkligande ställde i utsikt reella fördelar ej endast för
jordbruket utan även för landet i dess helhet.
Från sådana utgångspunkter syntes högskolan år 1931 vara planlagd med
avseende a såväl inrättande av professors- och andra befattningar som anordnande
av byggnader för undervisningen och forskningen därstädes, och
härvid hade tillika uttryckligen angivits, att verksamheten skulle börja den
1 november 1932. För befattningarnas tillsättande med syfte att undervisningen
skulle kunna påbörjas den 1 november 1932 hade också av Kungl.
Majit redan beslutats åtgärder, vilka för närvarande vore under verkställighet.
Av samma anledning hade intagande av nya elever vid lantbruksinstitutet
inställts hösten år 1931.
Vid fullgörande av sitt uppdrag i avseende å byggnaderna hade kom -
Kungl. Marits proposition Nr 230.
mitterade i första hand sökt följa, det för riksdagen framlagda byggnadsprogrammet,
vilket dock, enligt vad som kraftigt understrukits av departementschefen
och jordbruksutskottet, allenast avsetts att vara preliminärt.
Av departementschefen hade jämväl betonats vikten av att såväl byggnadernas
anordning som inredning och utrustning utfördes under medverkan
av sakkunniga å vederbörande områden. Jordbruksutskottet å sin sida
hade framhållit, att huvudvikten läge på att byggnadsförslaget komme att
realiseras på ett med hänsyn till ändamålet så rationellt och fördelaktigt
sätt som möjligt. Tanken att vissa jämkningar och avvikelser från det
framlagda förslaget till byggnadsarbeten skulle visa sig behövliga hade
således icke varit för statsmakterna främmande. Denna tanke hade under
utredningens gång bekräftats.
Efter att hava lämnat en kortare redogörelse för huvudgrunderna i den
vid 1931 års riksdag beslutade byggnadsplanen, hava kommitterade i det
följande utförligt redogjort för de olägenheter, som enligt de kommitterades
förmenande vore förknippade med ett genomförande av 1931 års byggnadsprogram,
samt de i förhållande till beräkningarna i 1931 års proposition
ökade kostnader, som det.sammas realiserande skulle draga. Härom yttra
kommitterade.
Då byggnadsprogrammet av kommitterade skulle slutligen utformas, visade
det sig snart, att en användning av elevbyggnaden till institutioner för
lantbruksbotanik och jordbrukson! skulle kräva avsevärt större ändringar
och kostnader än man förut torde hava antagit. Särskilt en förläggning
dit av en fullt modernt utrustad växtfysiologi institution skulle komma
att medföra genomgripande ombyggnadsarbeten, vilka bleve oproportionerligt
kostsamma, utan att likväl institutionen för sitt ändamål kunde anses tillfredsställande.
Institutionen skulle kräva exempelvis 2 kylanläggningssystem
samt andra specialanordningar och ledningar av olika slag jämte
därmed sammanhängande byggnadsarbeten, vilka icke utan stora svårigheter
och kostnader kunde genomföras inom denna byggnad, som i övrigt ej vore
avsedd för laboratorieändamål. Ej heller skulle det vara möjligt att förlägga
de för växtfysiologien och den övriga botaniska undervisningen oundgängliga
växthusen på sådant sätt, att de erhölle direkt förbindelse med
institutionen. Med hänsyn till den grundläggande betydelse, ämnet växtfysiologi
varmed vore förenade växtanatomi, växtpatologi samt ekologi —
linge anses äga för de vid högskolan bedrivna studierna, vore det av största vikt,
att denna institution planerades så, att den kunde bliva fullt ändamålsenlig.
Detta syfte kunde, såsom förut visats, icke ens efter mycket genomgripande,
ombyggnadsarbeten uppnås med användning av nuvarande elevbyggnad.
Kommitterade hade därefter undersökt möjligheten att förlägga institutionen
för växtfysiologi till nuvarande agronomisk-botaniska byggnad. För
att erhålla det i propositionen tillmätta utrymmet skulle niimnda byggnad
behöva tillbyggas åt väster, varjämte växthus och en provloge omedelbart
skulle anslutas till densamma. Förslagsritningar härför hade utförts i flera
alternativ. Vid detaljberäkning hade emellertid denna förläggning visat sig
icke medgiva det i propositionen lo rut,satta, utrymmet och därjämte bliva
alltför dyrbar. Även terräng- och belysningsförhållanden hade befunnits
mindre gynnsamma för växthuset.
Förläggningen av institutionerna för kemi, marklära och bakteriolog! tili
den nuvarande kemibyggnaden jämte tillbyggnad i vinkel därmed hade icke
10
Kunilf- Maj:ts vt opposition Nr 230.
heller befunnits lämplig att realisera. Laboratorieanordningarna i nuvarande
kemiska byggnad hade vid ingående undersökning visat sig ytterst bristfälliga
och endast provisoriskt användbara för den primära undervisningen
i lantbrukskemi. Härtill komme, att vinkelbyggnaden, som tänkts bliva
högskolans största byggnadskomplex, skulle erhålla en otillfredsställande
förläggning så väl genom svårigheten att här anordna en lämplig entré,
som genom byggnadsterrängen i övrigt, vilken starkt sluttade åt öster och
söder. Byggnadens av läget betingade form skulle medföra avsevärda svång
heter i avseende å belysningen för åtskilliga arbetslokaler, och hade ej heller
visat sig fördelaktig med hänsyn till byggnadskostnaden.
För den tillämnade institutionen för husdjurslära hade flera förläggningspl
alser prövats.
Vid användning av den i propositionen omnämnda platsen mellan spår
vägen och trädgården (den s. k. triangeln), relativt avlägsen från högskolans
övriga byggnader, skulle institutionen förutsätta anläggning av en särskild
värmecentral, vilken beräknats medföra avsevärt ökade kostnader. Därjämte
skulle institutionen genom Ultuna egendoms ekonomibyggnader skiljas från
övriga institutioner. Avståndet från högskolans andra byggnader hade ansetts
medföra vissa olägenheter ur undervisningssynpunkt.
Härutöver hade, bland flera andra undersökta möjligheter, särskilt prövats
lämpligheten att uppföra sistnämnda institution å sluttningen norr örn nuvarande
kemibyggnad nedanför Ultuna egendoms förvaltarbostad. Genom
sådan förläggning hade möjligheten att möta i framtiden eventuellt uppkommande
behov av institutionens utvidgning ansetts bliva väsentligen
stäckt. I väster begränsades nämligen den tänkta förläggningsplatsen avett
forntida gravfält, som icke finge bebyggas. Norr ut hindrades ytterligare
bebyggelse av nämnda förvaltarbostad med dess två flyglar. I söder befunne
sig en lärarbostad. A t öster gjorde sig samma förläggningssvårigbeter
gällande, som nyss anförts beträffande den s. k. vinkelbyggnaden, genom
den starkt fallande markytan.
Över huvud hade kommitterade mäst konstatera, att ett genomförande av
propositionens plan eller övriga nu nämnda, av kommitterade prövade planlösningar
skulle leda till en olämplig splittring av högskolans byggnader,
samt att därigenom kostnaderna för de dyrbara ledningssystemen och andra
anordningar, som vore oumbärliga för ett modernt laboratorium, skulle
stegras. Örn det i framtiden bleve fråga örn utvidgning av högskolans institutioner,
syntes en sådan åtgärd med utgångspunkt från propositionens
byggnadsplan komma att möta betydande svårigheter. De detaljberäkningar
av kostnaderna för om- och nybyggnader i anslutning till den i propositionen
skisserade planen, vilka kommittén ansett nödvändigt att låta verkställa,
hade utförts enligt nu gällande prisläge.
Enligt en tablå, som bifogats de kommitterades skrivelse, skulle engångskostnaderna
med nuvarande prisläge uppgå till 2,260,000 kronor samt fördela
sig sålunda.
Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik kronor 331,200
» » kemi, marklära och bakteriolog! » 873,000
» » kulturteknik m. m. ........................ 48,500
» husdjurslära .............................. » 619,000
Maskinhall, ritsal m. m............................................... 10,000
Byggnad för undervisning i exteriörlära ........................... » 39,000
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. |
| ii |
Rektorsbyggnad.......................................................................... | kronor | 88,000 |
Flygelbyggnader ....................................................................... | » | 15,000 |
V ak tmästa rbyggnad | » | 29,000 |
Restaurang ................................................................................. | » | 3,600 |
Växthus m. m. för försöksverksamheten | » | 70,000 |
Yttre ledningar m. m................................................................ | » | 67,800 |
Fjärrledningar för gas jämte pumpstation | » | 54,000 |
Väganläggningar och planeringar........................................... | » | 11,900 |
Summa kronor 2,260,000.
Svårigheterna viel förverkligandet av de tidigare förslagen till byggnadsarbeten
hava föranlett kommitterade att söka en lösning genom omarbetning
av planläggningen. Särskilda sakkunniga hava därvid genomgående
anlitats. Kommitterade hava utgått från att det borde innebära en
väsentlig fördel, örn flertalet institutioner, vilka vore i behov av laboratorier,
kunde förläggas inom samma byggnad. Därjämte hava kommitterade
ansett en koncentration böra eftersträvas, så att kostnaderna för värmecentralens
anläggning och drift skulle bliva så låga som möjligt. För
samtliga avdelningar har ansetts böra gälla, att ändringsförslaget åtminstone
icke finge överskrida den i 1931 års proposition förutsatta golvytan,
varemot eventuella minskningar Ange bero på överläggningar med sakkunniga.
Det nya förslag, som de kommitterade följaktligen utarbetat, är
åskådliggjort genom vid skrivelsen fogade ritningar och beskrivningar.
Förslagets anordningar och kostnader framgå av en likaledes vid skrivelsen
fogad tablå, ur vilken följande må anföras.
Byggnad för kemi, marklära, bakteriolog! och husdjurslära,
samlingssal, kårlokaler, värmecentral,
badanordning, växthus för kemi, försöksgård,
1 bostadslägenhet örn 2 rum och kök
(nybyggnad)................................................ kronor 1.356,000
» » lantbruksekonomi, jordbrukslära, växtod
lingslära
och ärftlighetslära, försöksloge, 10
stipendiatrum, 2 bostadslägenheter örn 2
rum och kök (ombyggnad av nuvarande
elevbyggnaden) ............................................. » 204,500
» » växtfysiologi (till- och ombyggnad av nuvarande
kemibyggnaden) ............................ » 192,200
» » kulturteknik samt fysik m. m. (komplette
ring
av nuvarande agronomisk-botauiska
institutionen) » 11,500
» » lantbruksmaskiner, ritsal m. m. (ändring av
nuvarande museibyggnaden)............................ » 10,000
» » exteriörlära (nybyggnad) ................................ » 39,000
liektorsbostad, administration, bibliotek, arkiv (ombyggnad
av nuvarande rektorsbostad) ................................................ » 61,300
Assistentbostäder (ändring av nuvarande flygelbyggnader) » 15,000
Byggnad för vaktmästare: 5 bostadslägenheter å 2 rum
och kök (ändring av nuvarande personalbyggnad) » 29,000
12
Kungl. May.ts proposition Nr 230.
Restauration »byggnaden (komplettering) ..............................
Växthus för växtfysiologi (nybyggnad) .............................
Yttre ledningar m. m. (nyanläggningar)............................
Fjärrledningar för gas jämte pumpstation (nyanläggningar)
Planerings- och planteringsarbeten (komplettering) ............
kronor 3,600
» 50,000
62,000
54,000
11,900
Summa kronor 2,100,000.
Rörande planläggningen och byggnadernas användning lämna de kommitterade
följande översikt:
I den gamla elevbyggnaden komma enligt detta förslag lokaler för systematisk
botanik och ärftlighetslära att anordnas. Växtfysiologien hade förlagts
till annan byggnad. I elevbyggnaden skulle vidare inrymmas institutionerna
för jordbrukslära och jordbruksekonomi jämte vissa samlingar samt
seminarierum, två föreläsningssalar, stipendiatbostäder och två vaktmästarbostäder.
Ombyggnadsarbetena hade enligt detta förslag erhållit väsentligt
mindre omfattning än vad som skulle blivit nödvändigt, örn det äldre programmet
skulle genomföras.
För institutionerna för lantbrukskemi, marklära och bakteriolog!, vilka
krävde betydande laboratorieutrymmen och specialanordningar, hade det
befunnits mest lämpligt att uppföra ett nytt byggnadskomplex. Dit hade
jämväl förlagts institutionen för husdjurslära, som också hade behov av
laboratorieanordningar. Det sålunda tillämnade byggnadskomplexet hade
planlagts såsom en U-formig byggnad, uppförd å området framför och
söder örn elevbyggnaden. Utom nyss nämnda institutioner hade till denna
byggnad förlagts kårlokaler, en större och två mindre föreläsningssalar,
den förra avsedd att användas även som samlingssal, samt en vaktmästarbostad.
I byggnadens källarvåning skulle även förläggas värmecentral,
avsedd jämväl för den omändrade elevbyggnaden och byggnaden för växtfysiologi,
vilken central i framtiden skulle kunna utbyggas för hela högskolan,
ävensom badanordningar. Genom sammanförande av så många
laboratorieinstitutioner i den gemensamma nybyggnaden hade det antagits,
att dessa under de ekonomiskt mest gynnsamma betingelserna skulle kunna
anpassas efter de krav, som ställdes på moderna laboratorier. Den tillämnade
förläggningen hade en betydelsefull fördel jämväl med hänsyn därtill,
sitt eventuella framtida utvidgningar på ett lämpligt sätt kunde äga rum
genom utbyggnad i riktning mot och sammanbyggnad med nuvarande elevbyggnad.
För den blivande växtfysiologiska institutionen hade den nuvarande kemibyggnaden
befunnits på lämpligt sätt kunna utnyttjas utan nämnvärda
ombyggnadsarbeten och utan större tillbyggnad.
Det utrymme, som enligt propositionen avsetts för den växtfysiologiska
institutionen, fordrade ytterligare allenast 145 kvadratmeter. Den relativt
obetydliga tillbyggnaden kunde göras å nuvarande byggnads södra gavel,
f omedelbar förlängning av byggnaden mot söder kunde växthuset placeras,
och erhölle detta härigenom ett ur belysningssynpunkt synnerligen lämpligt
läge.
I detta sammanhang vore att framhålla, att i det uti propositionen framlagda
förslaget hade saknats vissa utrymmen, vilka vore nödvändiga för
genomförande av propositionens plan för högskolans undervisnings- och
forskningsverksamhet, tillhopa 465 kvadratmeter. Ifrågavarande ytterligare
utrymmen hade föranletts av följande behov, nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 13
transformatorer för hela högskolans försörjning med elektrisk energi (växelström)
;
accumulatorer för planerad likströmsanläggning, varav oavvisligt behov
förelåge för forskningsarbetet i lantbrukskemi och växtfysiologi;
rum för smådjur och foder för forskningsarbetet i djurfysiologi;
rum för växthusarbeten av olika slag, såsom sållning och blandning av
jord, fyllande av vegetationskärl m. m.;
ökat utrymme för värmecentralen, enär tidigare beräknat utrymme befunnits
för litet;
en föreläsningssal, enär högskolans behov av föreläsningssalar med hänsyn
till antalet årskurser och eventuell linjeuppdelning inom dessa samt de upplysningar,
kommitterade erhållit angående tiden för förberedelser till föreläsningar
i vissa ämnen, gjort en sådan tillökning nödvändig;
rum för mykologi, erforderligt för forskning och undervisning inom den
växtpatologiska delen av botaniken; samt
rum för konstant temperatur jämte tillhörande rum för kylmaskineri,
avsedda för forskningsverksamheten i växtfysiologi.
De kommitterade hava anställt en jämförelse mellan de effektiva golvytorna
och den verkliga byggnadsvolymen i det uti 1931 års proposition
angivna förslaget och i de kommitterades förslag, varvid de kommitterade
anmärkt, att de visserligen i enlighet med departementschefens anvisning
rådgjort med speciellt sakkunniga på olika områden, i den mån sådan sakkunskap
ej varit företrädd inom kommittén, men ej funnit sig kunna i sitt
förslag tillmötesgå specialisternas alla önskemål, utan eftersträvat att inom
den i propositionen förutsatta golvarealen erhålla lämpliga och tillräckliga
utrymmen. Jämförelsen har verkställts i särskilda, skrivelsen bifogade
tablåer, på grundval av vilka följande sammanställning är upprättad.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
Jämförelse mellan golvyta och byggnadsvolym enligt det i 1931 års proposition
framlagda förslaget och enligt de kommitterades förslag.
Proposition t931 Byggnad | 143 |
| Lantbruks!! ögskolekommitterades förslag | ||
Golvyta kT.-m. | Bygg- nads- volym kb.-m. | Byggnad | Golvyta kv.-m. | Bygg- nads- volym kb.-m. | |
: För jordbrukslära, botanik |
|
| För lantbruksekonomi, jord- |
|
|
m. m., 1 vaktmästarbostad |
|
| brukslära, växtodlingslära. |
|
|
om 2 rum och kök......... | 1,920| 11,250 | ärftliglietslära, försöksloge, |
| f | |
För kemi, marklära, bakterio- |
|
| stipendiatrum, 2 vaktmä- |
|
|
logi, värmecentral, 1 vakt- |
|
| starbostäder örn 2 rum och |
| | |
mästarbostad om 2 rum |
|
| kök .............................. | 1,630 | 10,200* |
| 2,240 | 14,230 |
| 915 | 6,200 i |
För kulturteknik, lantbruks- | För kemi, marklära, bakterio- | ||||
ekonomi m. m................ | 595 | 4,250 | logi, husdjurslära, samlings- |
|
|
För husdjurslära, kårlokaler, |
|
| sal, kårlokaler, värmecen- |
|
|
samlingssal, 1 vaktmästar- |
|
| träl, 1 vaktmästarbostad örn |
|
|
bostad om 2 rum och kök | 1,510 | 10,420 | 2 rum och kök............... | 3,425 | 20,400; |
För lantbruksmaskiner m. m. | 1 820 | 1 3,500 | För kulturteknik, fysik m. m. | 595 | 4,250 |
, För exteriörlära ............... | 220 | 1,150 | För lantbruksmaskiner m. m. | 1 820 | 1 3,500i |
För rektorsbostad, admini- |
|
| För exteriörlära.................. | 220 | 1,150 |
stration, bibliotek m. m.... | 720 | 4,270 | För rektorsbostad, administra- |
|
|
För assistentbostäder ......... | 260 | 920 | tion, bibliotek m. m....... | 720 | 4,270) |
För vaktmästarbostadshus |
|
| För assistentbostäder ......... | 260 | 820! |
med 5 lägenheter örn 2 rum |
|
| För vaktmästarbostadshus |
|
|
och kök ........................ | 1 560 | 1 1,990 | med 5 lägenheter örn 2 rum |
|
|
| 1 600 | * 2 200 |
| 1 560 | 1 1 990* |
| 1 400 | 1 1,300 |
| 1 600 | i o onn i |
För försöksloge.................. | 1 ilo | 1 600 | För växthus ..................... | 1 400 | 1 1,300 |
För stipendiatrum ............ | 1 210 | 1 1,230 |
| *10,145 |
|
|
|
| 1 otalsumma | *56,280 | |
Summa | 10,165 | 57,210 |
|
|
|
För transformatorer............ | 3 45 | 3 230 |
|
|
|
F''ör accumulatorer ............ | 5 45 | 3 230 |
|
|
|
För smådjur och foder ...... | 3 35 | 3 180 |
|
|
|
För källare för försöksgård. ■. | 3 55 | 3 280 |
|
|
|
För utökning av värmecen- |
|
|
|
|
|
trålen ........................... | 3 50 | 3 250 |
|
|
|
För en föreläsningssal och |
|
|
|
|
|
prep.-rum .................... | 3 90 | 3 570 |
|
|
|
För mykologi .................. | 3 35 | 3 180 |
|
|
|
För konstant temperatur | 3 40 | 3 200 |
|
|
|
För kylmaskineri............... | 3 15 | 3 70 |
|
|
|
För växthusarbeten ............ | 3 55 | 3 280 |
|
|
|
Summa | 3 465 | 3 2,470 |
|
|
|
Totalsumma | 10,630 | 59,680 |
|
|
|
Anin. 1. Avser utrymmen, ej upptagna i propositionen men förutsatta av departementschefen.
Anni. 2. Utrymmen, ej omnämnda i propositionen men enligt de kommitterades mening
nödvändiga för propositionens undervisningsplan.
Anni. 3. I summan golvareal, 10,145 kvadratmeter, ingår utrymmen örn 465 kvadratmeter,
ej omnämnda i propositionen men enligt de kommitterades mening nödvändiga för
propositionens undervisningsplan.
Anm. 4. I summan byggnadsvolym, 56,280 kubikmeter, ingå utrymmen om 2,470 kubikmeter,
ej omnämnda i propositionen men enligt de kommitterades mening nödvändiga för
propositionens un dervisningsplan.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 230. 15
Till närmare förklaring av nu återgivna jämförelse yttra de kommitterade.
Den behövliga effektiva golvytan med tillämpning av de i propositionen lämnade
anvisningarna vippgalge till 10,630 kvadratmeter inberäknat sådana utrymmen,
som ej blivit i propositionen särskilt omnämnda, men som vore nödvändiga
för genomförande av den i propositionen förutsatta planen för högskolans
verksamhet. Då för kommitterades byggnadsprogram beräknades en
golvyta av 10,145 kvadratmeter erhölles därigenom en besparing i golvyta av
485 kvadratmeter i förhållande till propositionens plan. Att märka härvid vore,
att den å Ultuna befintliga vaktmästarbyggnaden enligt propositionen beräknats
bereda plats för fyra vaktmästare. Det hade emellertid visat sig möjligt att
förlägga fem vaktmästarbostäder till denna byggnad. Den på så sätt erhållna
ytterligare bostaden vore enligt kommitterades plan avsedd för trädgårdsmästaren,
vilkens bostad med hänsyn till arten av hans arbete svårligen kunde
vara förlagd utom högskolans område.
Det omnämnda talet för effektiva golvytor lämnade först efter tillägg av
ytan för erforderliga kommunikationsleder, kapp- och toalettrum m. m. samt
arealen på omgivande murar den för byggnaderna erforderliga totala ytan.
vilken multiplicerad med höjden gåve den verkliga byggnadsvolymen. En
jämförelse mellan de olika förslagens byggnadsvolymer hade därför ur kostnadssynpunkt
väsentligt större betydelse. Enligt propositionens anvisningar
skulle byggnadsvolymen uppgå till 59,680 kubikmeter inberäknat för genomförande
av planen för högskolans verksamhet nödvändiga, i propositionen ej
särskilt angivna utrymmen, under det att byggnadsvolymen enligt kommitterades
förslag utgjorde 56,280 kubikmeter. Det senare förslaget innebure
alltså en minskning i byggnadsvolym i förhållande till propositionens plan
med 3,400 kubikmeter.
De kommitterade, som, utöver vad i det föregående angivits, icke ansett
sig kunna avvisa en del av de från vetenskapligt håll med eftertryck framförda
krav ifråga örn de olika institutionernas planläggning, hava med stöd
av de gjorda jämförelserna ansett sig böra bestämt förorda det av dem
framlagda ändrade förslaget såsom ur såväl ekonomisk synpunkt som med
hänsyn till ändamålsenlighet mera fördelaktigt än det tidigare förslaget.
Slutligen anföra de kommitterade beträffande de förhöjda kostnaderna för
genomförande av ett byggnadsprogram i enlighet med de kommitterades
nyupprättade förslag följande.
Det kvarstode emellertid det faktum, att den av byggnadsstyrelsen nu
godtagna totala byggnadskostnaden icke kunnat hållas inom det i propositionen
beräknade beloppet 1,353,500 kronor. Beträffande anledningarna
härtill ville kommitterade framhålla, att det självfallet vore svårt att på
förberedande stadium få fullt genomförda beräkningar för så vanskliga
objekt som vetenskapliga institutioner. Kommitterade hade dock beträffande
såväl ytor som massor kunnat hålla sig under den preliminära utredningens
siffror.
Under gången av föregående utredningar hade också skett en viss förändring
i programmet för högskolans gestaltning, i det att från början
byggnadsförslaget uppgjorts under förutsättning, att centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet fortfarande skulle kvarbliva vid
Experimentalfältet och de vid Ultuna uppförda nybyggnaderna sålunda
huvudsakligen skulle tjäna undervisningsändamål. Av denna anledning
förutsattes då inga större och dyrbara laboratorier, varför byggnadskostna
-
16
Kungl. Majus proposition Nr 230.
derna per kvadratmeter golvyta eller per kubikmeter byggnadsvolym beräknades
bliva relativt låga. Då sedermera fråga uppkommit örn överflyttning
av vissa centralanstalten tillhörande forskningsavdelningar till lantbrukshögskolan,
beaktades ej tillräckligt inverkan härav, ehuru uppförandet av
stora, för forskningsändamål avsedda laboratorier måste medföra avsevärt
högre byggnadskostnader per volymenhet än lokaler för undervisningsändamål.
Beträffande ombyggnadsarbetena syntes ej hava fullt uppmärksammats,
att kostnaderna för sådana arbeten, som avsåge omändring av gamla byggnader
till laboratorielokaler, med hänsyn till nödvändigheten att i stor
utsträckning företaga upphuggning och genombrytning av väggar och bjälklag
för införande av ledningar av skilda slag till ett stort antal punkter,
ställde .sig särskilt höga.
Det vore vidare att märka, att de i propositionen upptagna beräkningarna
av kostnaderna för de omfattande ombyggnadsarbetena, enligt vad upplysts,
hade grundat sig på den förutsättningen, att dessa arbeten, i likhet med
vad vid tiden för den ursprungliga byggnadsplanens utarbetande ännu låtit
sig göra, kunde utföras genom mindre entreprenörer från orten, vilka icke
vore bundna av tariffer i gällande kollektivavtal. Förutsättningen för en
sådan beräkning syntes numera icke föreligga. Härigenom hade kostnadssiffran
för ifrågavarande ombyggnadsarbeten måst väsentligt ökas. Med
avseende å ledningar för elektricitet, värme, gas, vatten och avlopp m. m.
hade den svenska valutans nedgång m. fl. omständigheter medfört en väsentlig
kostnadsstegring för materialanskaffningen. Måleriarbeten hade också
på senaste tiden stigit i pris.
En post, som i den preliminära utredningen ej tillräckligt beaktats, vore
grundläggningskostnaden. Kommitterade hade, innan de bestämt sig för
ett visst förslag angående den nya U-byggnadens placering, vidtagit nya
grundundersökningar. Dessa hade givit vid handen, att en betydande kostnad
för den nya institutionsbyggnadens grund, uppgående till 60,000 kronor,
måste beräknas. Det förtjänade framhållas, att en förläggning till annan
plats icke visat sig medföra någon besparing.
För att underlätta det förändrade byggnadsprogrammets genomförande
i anslutning till den plan för medelsanvisningen, som angivits i fjolårspropositionen
samt i innevarande års statsverksproposition hava de korn
mitterade med hänsyn till den beräknade ökningen i byggnadskostnaderna
övervägt möjligheten att utsträcka tiden för byggnadsarbetenas fullbordan.
I sådant avseende hava de kommitterade framhållit, att för högskolans
verksamhet i enlighet med den utstakade planen och de verkställighetsåtgärder,
som redan vidtagits, det vore oundgängligen nödvändigt, att den
nya institutionsbyggnaden för kemi, marklära, bakteriologi och husdjurslära
kunde helt tagas i bruk den 1 november 1933. Elevbyggnaden och nuvarande
agronomisk-botaniska byggnad måste efter ombyggnaden kunna
tagas i bruk senast den 1 november 1934. Örn sålunda anslagen för högskolan
måste fördelas på flera år, än man vid föregående års beslut an
tagit, hava de kommitterade närmare undersökt möjligheterna för under
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
17
visningens ordnande under övergångstiden i avseende å lokaler och därvid
framlagt detaljerad plan rörande lokalernas disposition.
Följande tabell utvisar byggnadskostnadernas fördelning enligt de kommitterades
plan.
j Byggnad för | 1931/ 1932 | Bud 1932/ ; | g e 1933/ 1934 | tår 1934/ 1 | 1935/ 1936 | Summa | |
Kemi, marklära, bakteriolog!, husdjurs- |
|
|
|
|
|
|
lära, samlingssal, kårlokaler, värmecen- |
|
|
|
|
| | |
träl, bad, 1 bostad om 2 rum och kök. |
|
|
|
|
|
|
försöksgärd och växthus för kemi ...... | 545,000! 389,0001 422,000 | — | — | 1,356,000 | ||
I.antbruksekonomi, jordbrukslära, växt- |
|
|
|
|
|
|
odlingslära, ärttlighetslära, försöksloge, |
|
|
|
|
|
|
10 stipendiatrum, 2 bostäder örn 2 rum |
|
|
|
|
|
|
och kök......................................... | — | - | | 50,000 | 154,500 | — | 204,500 |
Växtfysiologi....................................... | — | - | | — | 100,000j | 92,200 | 192,200 |
Kulturteknik, fysik m. m................... | — | — | — | 11,500! | — | 11,500 |
Lantbruksmaskiner, ritsal m. m.......... | — | - j | — | - 1 | 10,000 | 10,000 |
Exteriörlära ...................................... | — | - | | . — | — | 39,000 | 39,000 |
Rektorsbostad, administration, bibliotek. |
| i |
|
|
|
|
arkiv ........................................... | — | 35,0001 | 26,300 | — : | — | 61,300 |
i Assistentbostäder................................. | — | — ; | — | 15,000 | — | 15,000 |
Vaktmästarebyggnad med 5 bostäder om |
|
|
|
|
|
|
2 rum och kök m. m. .................... | — | — | ■ - | 29.000 | — | 29,000 |
Restaurang m. m.............................. | — | — ; |
| — • | 3,600 | 3,600 |
Växthus för växtfysiologi ..................... | — | — |
| - | | 50,000 | 50,000 |
Yttre ledningar m. m. ........................ | 30,000 | 12,0001 | 20,000 | — | — | 62,000 |
Fjärrledning för gas jämte pumpstation | 25,000 | 14,000 | 15,000 | — | — | 54,000 |
Planerings- och planteringsarbeten......... | — | - 1 | — | — | 11,900 | 11,900 |
Summa kronor | 600,000 | 450,000! | 533,300 | 310,000'' | 206,700 | 2,100,000 |
Slutligen må nämnas, att de kommitterade för närvarande icke ifrågasatt
någon ändring i den i 1931 års proposition föreslagna fördelningen på
de närmaste budgetåren av kostnaderna för inventarier och undervisningsmateriel
för lantbrukshögskolan. Enligt 1931 års proposition borde för
nästkommande budgetår för inredning och inventarier vid högskolan anvisas
96,400 kronor och till undervisningsmateriel 34,000 kronor. De kommitterade
förklara, att de under den tid, som stått dem till buds, icke
kunnat verkställa någon detaljberäkning över dessa kostnader, men förutsätta,
att dylik utredning skall kunna ske i så god tid, att med ledning
av utredningen erforderligt belopp må kunna anvisas för budgetåret 1933/
1934, så att behövlig anskaffning kan verkställas före den 1 november 1933,
då den planerade nya institutionsbyggnaden beräknades vara färdigställd.
I anslutning till det sålunda anförda hava de kommitterade hemställt,
att Kungl. Majit måtte föranstalta därom, att för budgetåret 1932/1933 för
lantbrukshögskolan anvisas såsom extra reservationsanslag dels till byggnadsarbeten
450,000 kronor, dels till inredning och inventarier 96.400 kronor,
dels ock till undervisningsmateriel 34.000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19X2. 1 sami. 192 höft. (Kr 2:iO.) 2
18
Kungl. Majlis proposition Nr 230.
Yttrande av
byggnadsstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 24 februari 1932 ansett sig
till en början böra verkställa en närmare undersökning rörande anledningen
till den avsevärda kostnadsökning, som den av de kommitterade verkställda
omräkningen av kostnaderna för genomförande av 1931 års byggnadsprogram
utvisade. Styrelsen har härvid utgått från den kostnadsutredning,
som framlagts i betänkandet den 12 september 1929 angående centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings
inbördes ställning och vilken utredning närmast låg
till grund för 1931 års proposition (1929 års förslag) — varvid dock styrelsen
bortsett från de i 1931 års proposition uteslutna nybyggnaderna —
och sökt ekonomiskt jämföra nyssnämnda förslag med det av de kommitterade
omräknade förslaget (1932 års förslag). En i utlåtandet intagen
tablå utvisar, att de beräknade kostnaderna för nybyggnader belöpa sig
till 1,082,900 kronor enligt 1929 års förslag och till 1,443,700 kronor enligt
1932 års omräkning samt att de beräknade kostnaderna för ombyggnader
utgöra 301,800 kronor enligt 1929 års förslag och 816,300 kronor enligt
1932 års förslag.
Byggnadsstyrelsen anför härefter följande.
Beträffande nybyggnaderna hade styrelsen i sitt utlåtande den 27 februari
1930 över 1929 års betänkande yttrat, att med hänsyn till kraven på dyrbara
inredningar av laboratorielokäler m. m. kostnaderna finge anses vara
väl knappt tilltagna. Styrelsen hade därvid utgått från de uppgifter, som
under hand stått att vinna rörande byggnadernas inredning och varav
framgått, att endast en mycket enkel inredning erfordrades. Tillika ville
styrelsen erinra, att till grund för 1929 års utredning endast förelegat uppgifter
över storleken på behövliga lokaler.
Vid granskning av kostnaderna för nybyggnaderna hade styrelsen funnit,
att ett pris per kubikmeter byggnadsvolym av cirka 45 kronor tillämpats
vid föregående utredningar, varigenom alltså angåves den byggnadsstandard,
som tidigare uppställts.
Enligt vad byggnadsstyrelsen kunde finna, syntes det i huvudsak vara
de nu uppställda kraven på specialinredningar, som för de olika nybyggnaderna
föranlett en kostnadssökning med cirka 40 procent till ett pris per
kubikmeter av cirka 65 kronor.
Beträffande ombyggnadsarbetena, för vilka utredning saknades i 1929 års
förslag men där kostnaderna ganska väl överensstämde med de styrelsen under
hand företedda, detaljerade kostnadsberäkningar, vilka framlagts i de högre
lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande av den 12 november 1927,
hade kostnaderna enligt beräkning uppgått till 300,000 kronor. Till stöd
för dessa kalkyler hade legat, bland annat, en av arkitekten Holmgren den
1 november 1927 uppgjord promemoria, vari anförts, att efter på platsen
gjorda undersökningar och mätningar byggnaderna syntes vara av mycket
god beskaffenhet och genom sin konstruktion lätta att förändra. Av de
nyss nämnda detaljerade kostnadsberäkningarna hade vidare framgått den
standard, som uppställts för byggnadernas försättande i ett skick, som motsvarade
då uppställda krav.
Beträffande byggnadernas beskaffenhet hade av de nu genom de kommitterade
verkställda undersökningarna framgått, att underhållet av vissa
Kungl. May.ts proposition Nr 230.
19
byggnader blivit anmärkningsvärt eftersatt och dessa alltså befunne sig i
mycket dåligt skick. Kostnadsökningen för ombyggnaderna uppginge till
över 100 procent i förhållande till 1929 års förslag, vilket alltså sammanhängde
dels med att större belopp måste upptagas för byggnadernas iståndsättande,
dels med att större krav på lokalerna uppställts, dels ock med att
till de i de gamla byggnaderna inrymda institutionerna nu anknutits
forskningslaboratorier.
Av utredningarna rörande de i 1932 års förslag ingående ledningarna
framginge, att laboratoriernas utrustning skulle komma att motsvara den
moderna vetenskapens krav och att laboratorierna skulle utrustas med ventilationsanläggningar,
omfattande och dyrbara ledningar för vatten och avlopp,
gasledningar, elektriska ledningar av olika slag samt ledningar för tryckluft,
vilket i huvudsak förklarade den betydande kostnadsökningen från
cirka 45 kronor till cirka 65 kronor per kubikmeter byggnadsvolym. Upplysningsvis
kunde meddelas, att kostnaden per kubikmeter byggnadsvolym
för kemiska institutionen i Uppsala uppgivits till cirka 70 kronor och att
enligt gjorda beräkningar kostnaden per kubikmeter för kemiska institutionsbyggnaden
i Lund, efter avdrag av vissa i kostnadsutredningen upptagna
arbeten, kunde uppskattas till 67 kronor.
Till klarläggande av det anförda har byggnadsstyrelsen lämnat några
uppgifter rörande den vid 1932 års omräkning uppkomna kostnadsökningen,
i vad densamma avser de större byggnaderna.
Den gamla kemibyggnaden skulle iordningställd och tillbyggd enligt
1929 års beräkning kosta 471,000 kronor. I detta fall syntes endast komplettering
av ledningar hava i den gamla delen ifrågakommit och man
hade räknat med att de kemiska laboratorierna alltjämt vore användbara.
För den ombyggda delen av kemibyggnaden förelåge detaljerat kostnadsförslag
av år 1927, slutande på 58,000 kronor, vilken slutsumma torde
överensstämma med 1929 års kostnad, varav tydligt framginge, att endast
mindre kompletter i ngsarbeten då varit avsedda att utföras. På nybyggnaden
komme alltså 413,000 kronor enligt 1929 års förslag eller cirka
44 kronor för kubikmeter.
Enligt 1932 års omräkning uppginge kostnaden till 873,000 kronor.
I detta fall hade för hela byggnaden räknats med helt nya ledningar för
värme samt nya ledningar av alla slag och i mycket större omfattning än
i 1929 års förslag. Nuvarande laboratorieinredningar hade därvid måst
helt kasseras. Inläggning av nya ledningar i den gamla delen medförde
stora kostnader på grund av därmed sammanhängande byggnadsarbeten.
Dessutom hade räknats med särskild undergrund för den nya byggnadsdelen,
vilket enligt uppgift icke ansågs behövligt i 1929 års förslag, och
varom för närvarande inga undersökningar förelåge. Enligt det omräknade
förslaget uppginge kostnaden för värme, vatten och avlopp till 233,000 kronor
för hela byggnaden, vilket höga belopp delvis hade sin förklaring i att
panncentral förlagts till denna byggnad.
Elevbyggnadens ombyggnad för lantbruksekonomi m. m. beräknades enligt
1929 års förslag till 115,500 kronor. Enligt detaljerat kostnadsförslag av år
1927, vilken slutsumma nära överensstämde med 1929 års kostnad, skulle
jämförelsevis smärre ändringar och kompletteringar förekomma. Inga särskilda
kostnader för laboratorierna samt endast kompletteringar av nuvarande
ledningar hade upptagits i detta kostnadsförslag. Enligt 1932 års omräk
-
20
Kungl. Mnj:ls proposition Nr 230.
ning. 331,200 kronor, upptoges helt nya ledningar utom värmeledningen,
sorn endast kompletterats, men laboratorierna förekomme i större omfattning
än i 1929 års förslag. Emedan byggnaden befunnits vara i dåligt skick
och underhållet eftersatts, hade byggnadens iståndställande måst upptagas
till högre belopp än vad tidigare beräknats.
Agronomisk-botaniska institutionens ombyggnad beräknades 1929 till
13,100 kronor, vilket belopp överensstämde med detaljerat kostnadsförslag
av år 1927. I 1932 års omräkning uppginge denna kostnad till 48,500 kronor
och hade härvid upptagits mera omfattande ombyggnadsarbeten, än vad
som ansågs erforderligt enligt 1929 års förslag.
Nybyggnad för husdjurslära beräknades 1929 till 463,000'' kronor efter
46 kronor per kubikmeter. Byggnaden hade en mycket enkel planläggning
och laboratorier förekomme i ringa omfattning.
I 1932 års omräkning till 619,000 kronor eller 62 kronor per kubikmeter
upptoges undergrund med 38,000 kronor samt mera omfattande laboratorier.
Vid byggnadsstyrelsens granskning av 1929 års förslag lämnades den upplysningen,
att undergrund ej skulle behövas, och någon undersökning örn
grundförhållandena förelåge ännu ej.
Då de beräknade byggnadskostnaderna 463,000 kronor enligt 1929 års
förslag vore skäliga, skulle alltså 156,000 kronor belöpa på ökat krav på
laboratorier, utökning av ledningar samt undergrund.
Av övriga byggnader uppvisade endast rektorsbostaden någon större kostnadsökning,
som kunde inverka på slutsumman.
Rektor sbostadens ombyggnad beräknades år 1929 till 44,000 kronor, vilken
summa byggnadsstyrelsen icke hade kunnat bedöma av brist på utredningsmaterial.
I 1932 års omräkning hade kostnaden uppskattats till 88,000
kronor.
Av det anförda syntes alitsa framgå, att de stora kostnadsökningarna
företrädesvis hänförde sig till institutionsbyggnaderna:
1929 1932
Kemibygguaden ............................................ kronor 471,000 873,000
F. d. elevbyggnaden » 115,500 331,200
Nybyggnad för husdjurslära m. m. » 463,000 619,000
kronor 1,049,500 1,823,200.
Beträffande det nya byggnadsprogram med en helt annan disposition av
de gamla byggnaderna och blivande nybyggnader, som de kommitterade
framlagt, yttrar byggnadsstyrelsen.
I det nya förslaget sammanfördes de institutioner, som enligt 1929 års
förslag varit avsedda att förläggas till kemibyggnaden och till nybyggnaden
för husdjurslära m. m., till en ny byggnad, och elevbyggnaden bibehölles
för det ändamål, vartill den varit avsedd enligt 1929 års förslag, och vöre
kemibyggnaden avsedd att användas för institutionen för växtfysiologi.
Kostnaderna bleve, enligt förslaget, för dessa byggnader:
Nybyggnad (med undantag av växthus för kemi) kronor 1,336,000
Ombyggnad av f. d. kemibyggnaden » 192,200
Ombyggnad av f. d. elevbyggnaden » 204,500
kronor 1,732,700,
varvid borde beaktas, att kostnaderna för elevbyggnaden kunnat sänkas
med cirka 100,000 kronor i förhållande till den summa, som framkommit
i 1932 års omräkning av 1929 års förslag.
21
Kungl. Majda proposition Nr 230.
Av förestående syntes framgå, att i de preliminära utredningarna av
1927 och 1929 räknats med enkelt utrustade laboratorier för undervisningsändamäl
och i övrigt med en enkel standard på lokalerna. Sedan det numera
ansetts ofrånkomligt att uppställa krav på att till fyra institutioner
skulle anslutas forskningslaboratorier enligt moderna fordringar, syntes
den betydande kostnadsökning, som det nu föreliggande förslaget utvisade
i förhållande till de föregående utredningarna, vara motiverad.
Genom att utredningen för det nu föreliggande förslaget verkställts i
samråd med byggnadsstyrelsen, hade styrelsen haft tillfälle till såväl en
noggrann granskning av föreliggande ritningar m. m. som en undersökning
av befintliga byggnader. De fackmän, som verkställt kostnadsberäkningarna,
hade varit i tillfälle att själva pä platsen undersöka befintliga
byggnader och övriga förhållanden och därvid haft biträde av särskilda
experter pä olika områden. Härvid hade man eftersträvat att tillvarataga
alla möjligheter till besparingar.
Styrelsen ville särskilt påpeka, att förslagets arkitekt genom att koncentrera
nybyggnaderna till en byggnad, i vilken de flesta laboratorierna
kunnat förläggas, ernått vissa besparingar.
Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att i huvudsak erinra mot förslaget
och ej heller mot de för anläggningen beräknade kostnaderna
2.100.000 kronor.
Byggnadsstyrelsen ställde sig emellertid något tveksam till de låga våningshöjderna
i den stora nybyggnaden 1 och 2 trappor upp, med hänsyn
till de i dessa våningar förlagda laboratorierna och undervisningslokalerna,
men räknade styrelsen med möjligheten att vid förslagets vidare utarbetande
genom besparingar i andra avseenden kunna erhålla önskvärd ökning
av höjden i våningen 1 trappa upp och högre våningshöjd åtminstone
i vissa lokaler i våningen 2 trappor upp, varjämte styrelsen räknade med
att den ena av de båda hissarna tills vidare icke skulle behöva uppmonteras.
Vid föredragning av det förslag rörande den högre lantbruksundervisningens
ordnande, som framlades i propositionen nr 143 till 1931 års riksdag,
yttrade jag — såsom jag redan erinrat — beträffande de i förslaget
ingående byggnadsarbetena vid Ultuna, att förslaget i denna del vore allenast
preliminärt och att vid det slutliga utformandet jämkningar kunde
komma att visa sig erforderliga. Jag utgick härvid ifrån att den allmänna
byggnadsplan, som i propositionen framlades, icke rimligen kunde
betraktas såsom så i detalj utarbetad och utformad, att icke smärre avvikelser
från de uppdragna grundlinjerna för de föreslagna byggnadsföretagen
borde få vidtagas, i den mån sådana avvikelser kunde befinnas
främja ett ändamålsenligt ordnande av högskolans lokalfrågor och desamma
i stort sett läte sig inrymmas inom ramen av de kostnadskalkyler,
på vilka förslaget var grundat.
Lantbrukshögskolekommitterade hava nu i sin framställning rörande
anslag för ifrågavarande byggnadsföretag under nästkommande budgetär
framhållit, att betydande svårigheter ställt sig i vägen för ett slutligt utformande
av 4931 års byggnadsplan. Vissa av de för närvarande vid lil
-
Departements
chefen.
22 Kungl. May.ts proposition Nr 23U.
tuna befintliga byggnader, vilka enligt sagda plan skulle omändras för att
kunna mottaga högskolans nya institutioner, hava enligt vad de sakkun
niga funnit visat sig härför föga lämpade. Sålunda skulle en omändring
av den nuvarande elevbyggnaden till en institutionsbyggnad för lantbruksbotanik
och jordbrukson kräva avsevärt större ändringar och draga betydligt
större kostnader, än som i propositionen antagits. Särskilt skulle
förläggningen dit av en växtfysiologisk institution påkalla synnerligen
genomgripande ombyggnadsarbeten, utan att likväl lokalfrågan för denna
institution kunde anses bliva löst på ett tillfredsställande sätt. Ej heller
har den beslutade förläggningen till den nuvarande kemibyggnaden av
institutionerna för kemi, marklära och bakteriolog! av de kommitterade
ansetts kunna realiseras på ett ändamålsenligt sätt, ity att dels de därstä
des befintliga laboratorieanordningarna visat sig synnerligen bristlälliga
och endast provisoriskt användbara för den primära undervisningen i lantbrukskemi,
dels ock den nya vinkelbyggnad, som enligt förenämnda byggnadsplan
vore avsedd att uppföras i anslutning till kemibyggnaden, bomme
att erhålla en ur olika synpunkter mindre tillfredsställande förläggning.
Slutligen har det berett de kommitterade vissa svårigheter att utfinna
en lämplig plats för den planerade nybyggnaden för institutionen
i husdjurslära. I stort sett skulle ett realiserande av 1931 års byggnadsprogram
enligt de kommitterades förmenande leda till splittring i högskolans
byggnadskomplex med därav följande ökade kostnader för högskolans
verksamhet och även begränsa möjligheterna till framtida utvidgningar
av högskolans institutioner.
Vad de i propositionen beräknade byggnadskostnaderna angår, hava de
kommitterade funnit, att ett förverkligande av 1931 års hyggnadsprogram
vid nuvarande prisläge och med tillgodoseende av vetenskapens krav på
fullgoda lokaler skulle föranleda en avsevärd merutgift för statsverket.
Enligt en av de kommitterade verkställd omräkning av 1931 års byggnadsplan
skulle nämligen kostnaderna för iordningställande av lantbrukshögskolans
lokaler belöpa sig till 2,260,000 kronor i stället för de i propositio
nen beräknade 1,353,500 kronor.
Nu anlörda svårigheter hava föranlett de kommitterade att utarbeta ett
förslag till omläggning av det i fjol godkända byggnadsprogrammet. Detta
förslag innebär till sina grunddrag ett sammanförande av två av de större
institutionerna vid högskolan, nämligen institutionen för kemi, marklära
och bakteriolog! samt institutionen för husdjurslära, till en större institutionsbyggnad,
vilken skulle nyuppföras och i vilken skulle inrymmas —
förutom undervisningslokaler, laboratorier m. m. — jämväl värmecentral,
badinrättning, samlingssal, kårlokaler m. m. Den nuvarande elevbyggnaden
skulle däremot, efter vissa omändringsarbeten, användas för institutionerna
för lantbruksekonomi, jordbrukslära samt växtodlings- och ärft
-
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
lighetslära, och kemibyggnaden skulle till- och ombyggas för att tjäna
som institutionsbyggnad för växtfysiologi.
Så vitt jag kunnat finna av överlämnade ritningar, arbetsbeskrivningar
m. m. skulle onekligen stora fördelar vara att vinna, därest det förändrade
byggnadsprogram, som av de kommitterade sålunda framlagts, komme till
utförande, och jag vill för min del skänka mitt erkännande åt det målmedvetna
och insiktsfulla arbete, som de kommitterade nedlagt för att
åstadkomma en lösning av de svåra spörsmål, varmed de kommitterade
baft att syssla. Ett realiserande av de kommitterades förslag skulle innebära
en stark koncentrering av högskolans institutioner, med därav följande
förbilligande av driften i avseende å lokalernas uppvärmning, förseende
med vatten, gas, ljus o. dyl. Förslaget skulle vidare medgiva anordnande
av tillräckliga och modernt utrustade lokaler för de olika institutionernas
laboratorier. Sistnämnda omständighet är uppenbarligen av
alldeles särskild betydelse med hänsyn till den vetenskapliga forskningsverksamhet,
som vid sidan av undervisningen skall bedrivas vid högskolan.
Och slutligen skulle det föreslagna byggnadsprogrammet lämna
goda möjligheter till framtida utvidgningar av vederbörande institutioner,
därest sådant skulle komma att visa sig erforderligt.
Örn det således i och för sig kunde ur nu anförda synpunkter anses önskvärt,
att lantbrukshögskolans byggnadsfråga vunne sin lösning i överensstämmelse
med den nya byggnadsplan, de kommitterade utarbetat, måste
de kommitterades förslag ur en annan synpunkt vara ägnat att ingiva
betänkligheter. Jag syftar härvid på den ökning i de beräknade
engångskostnaderna för lantbrukshögskolan, som förslagets realiserande
förutsätter. Medan de egentliga byggnadskostnaderna för lantbrukshögskolan
i 1930 års proposition under där givna förutsättningar beräknades
till 1,024,600 kronor samt i 1931 års proposition till 1,353,500 kronor, skulle
motsvarande kostnader enligt de kommitterades plan komma att belöpa
sig till 2,100,000 kronor. Detta innebär en ökning av byggnadskostnaderna
utöver den i sistnämnda proposition angivna kostnadsplanen med inemot
750,000 kronor. Enbart den omförmälda nya institutionsbyggnaden
skulle draga en kostnad av 1,356,000 kronor eller ungefär samma belopp,
som i fjolårspropositionen beräknades skola åtgå för genomförande av
samtliga de för lantbrukshögskolan erforderliga omändrings- och nybyggnadsarbetena
vid Ultuna. Ehuru det givetvis är önskvärt, att den
nya högskola, som nu skall träda i verksamhet, erhåller erforderliga
utrymmen och den för en fullt modernt lagd högre läro- och
forskningsanstalt nödiga utrustningen i skilda hänseenden, anser
jag mig dock, med hänsyn till att förhållandena framtvinga besparingsåtgärder
på statsförvaltningens alla områden, icke nu kunna
förorda till antagande en kostnadsplan. som skulle för statsver
-
!93i års
riksdag.
24 Kungl. Marits proposition Nr 230.
ket innebära en sä avsevärd merutgift, som den nyss nämnda. Jag tager
härvid i betraktande icke blott den statsfinansiella situationen under det
budgetår, varom nu närmast är fråga, utan även det ovissa läge i statsekonomiskt
hänseende, varmed man torde hava att räkna jämväl under
därefter följande budgetår. Det synes mig därför böra närmare undersökas,
huruvida icke med ett genomförande av vissa delar av de kommitterades
byggnadsprogram kan tillsvidare anstå, exempelvis iordningställande
av institutionsbyggnaden för växtfysiologi samt vissa omändrings-
och reparationsarbeten.
Örn således frågan örn byggnadsplanen för högskolan tarvar vissa ytterligare
överväganden, lärer det emellertid vara ofrånkomligt, att anslag för
byggnadsändamål anvisas även för nästa budgetår. Därvid synes det
mig, att det i årets statsverkspropositon beräknade beloppet, 450,000 kronor,
bör vara tillfyllest.
Vad härefter angår kostnaderna för inredning, inventarier m. m., hava
de kommitterade meddelat, att det icke varit dem möjligt att redan nu
härom framlägga en detaljerad utredning. Enligt vad jag utrönt torde
något anslag för ändamålet ej heller med nödvändighet erfordras för budgetåret
1932/1933 utan först för budgetåret 1933/1934.
Alnarps lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitut.
De omändrings- och nybyggnadsarbeten, som enligt den i propositionen,
nr 143, till 1931 års riksdag framlagda byggnadsplanen skulle genomföras
vid Alnarps nuvarande lantbruksinstitut för tillgodoseende av det genom
omorganisationen av institutet i fråga uppkommande ökade lokalbehovet,
framgå av följande.
Byggnader in. lii.
Demonstrationshall........................................................ kronor
Omändringar i slottet ................................................ »
Vaktmästarbostad ........................................................ »
Undervisningsbyggnad för trädgårdsskola ............ »
Ändring av gamla trädgårdsskolan ........................ »
Ändring av kontorsbyggnad för trädgården ........ »
Redskapshall för trädgården....................................... »
Växthus.......................................................................... »
Ändring av befintligt växthus ............................... »
Bostadsrum i restaUrationsbyggnaden .................... »
Omändring av dubbelvilla ....................................... »
Omändring av vaktmästarbostad............................... »
Ändring av veterinär byggnaden................................ »
Tillbyggnad av mejeriet ........................................... »
Omändring av laboratoriet ........................................ »
Bostadshus för mejeripersonal.................................. »
Byggnad för samlingar och förråd vid mejeriet »
9.000
6,820
1,030
83.700
8.000
5.000
8.000
38,900
3,000
26,800
15,950
22,000
45.700
210,000
24,300
34,000
25,500
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
25
Vattenledningsanläggning ........................................ kronor 125,000
Förbättrat avloppssystem ........................................... » 40,000
Badinrättning ................................................................ » 18,300
Summa kronor 751,000.
Inredning, utrustning och undervisningsmateriel.
Instrumentell utrustning av reöskapshallen............ kronor 10,000
Specialinredning av undervisningslokaler för mejeriundervisning
................................................. » 27,000
Specialapparater för mejeriundervisningen ......... » 12,000
Laboratorieutrustning för mejeriundervisningen.... » 10,000
Inredning och utrustning för mejeriförsöken ........ » 30,000
Inredning av veterinärbyggnaden ........................... » 10,000
Laboratorieutrustning för veterinärbyggnaden....... »'' 5,000
Undervisningsmateriel för mejeriundervisningen.... » 2,000
Facklitteratur för mejeriundervisningen .............. » 5,000
Inredning av undervisningsbyggnaden för trädgårdsskolan
.......................................................... » 12,400
Möblering av elevrum i restaurationsbyggnaden » 3,000
Undervisningsmateriel för trädgårdsskolan ............ » 8,000
Facklitteratur för trädgårdsundervisningen ............ » 5,000
Summa kronor 139,400.
Summa kostnad 390,100 kronor.
I jordbruksutskottets över propositionen avgivna och av riksdagen godkända
utlåtande, nr 80, framhölls, såsom jag förut erinrat, att med hänsyn
därtill, att enligt riksdagens mening lantbruksskolans högre kurs borde omfatta
allenast ett år den sålunda beräknade kostnaden borde minskas med
i runt tal 115,000 kronor. Denna minskning i byggnadskostnaderna uppkom
huvudsakligen därigenom, att den i byggnadsprogrammet] ingående
nybyggnaden för trädgårdsskolan samt inrättande av ett antal elevrum i
restaurationsbyggnaden av utskottet ansågs kunna undvaras eller anstå.
För de sålunda ifrågasatta byggnadsarbetena vid Alnarp avsågs i propositionen,
att medel skulle för budgetåret 1932/1933 anvisas på följande sätt.
För omändringar i slottet samt för uppförandet av demonstrationshall för
husdjurslära: hela beloppet, för ändringsarbeten i kemiska laboratoriet och
veterinärbyggnaden: två tredjedelar, för omändring av en dubbel villa: en
tredjedel, för till- och påbyggnad av mejeriet: två tredjedelar, för nytt bostadshus
åt mejeripersonal: en tredjedel, för vattenledningen: tre femtedelar,
för förändring av avloppssystemet: hälften, samt för badinrättningen: tva
tredjedelar.
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
Vissa förändringar
i
1931 års
byggnadsplan!.
Styrelsen för
Alnar psxnstitutet.
I överensstämmelse härmed skulle följande anslagsbelopp utgå.
Slottet kronor 7,850
Dernonstrationshall » 9,000
Kemiska laboratoriet................................................. » 16,200
Veterinärbyggnaden .................................................... » 30,500
En dabbekulla........................................................ » 5,250
Mejeriet........................................................................... » 140,000
Bostadshus för mejeripersonal.................................... » 12,000
Vattenledningsanläggning.......................................... » 75,000
Omläggning av avloppssystemet ............................... » 20,000
Badinrättning .............................................................. » 12,200
Summa kronor 328,000.
Jag torde i detta sammanhang få erinra, att det av 1931 års riksdag för
vattenledningsanläggning vid institutet beviljade extra reservationsanslaget,
50,000 kronor, blivit genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1931 ställt till
styrelsens för institutet förfogande.
I förenämnda skrivelse den 3 december 1931 har styrelsen för Alnarps
lantbruks- och mejeriinstitut framlagt förslag till anslagsäskanden för nästkommande
budgetår, i vad angår byggnadsarbeten för lantbruks-, mejeriocb
trädgårdsinstitutet, och därvid anfört följande.
Styrelsen hade förehaft till prövning de med organisationen sammanhängande
åtgärderna och i fråga örn anslagen för budgetåret 1932/1933
funnit sig böra framlägga följande i någon mån ändrade förslag till ut
-
giftsstat.
Slottet kronor 7,850
Dernonstrationshall » 9,000
Kemiska laboratoriet ............................ » 16,200
Veterinärbyggnaden.................................. » 30,500
En dubbelvilla » 5,250
Mejeriet...................................................... » 204,000
Bostadshus för mejeripersonal » 43,200
Vattenledningsanläggning ...................... » 50,000
Omläggning av avloppssystemet » 5,000
Badinrättning ............................................ » 18,300
Flyttning av en statens maskin- och
redskapsprovningsanstalt tillhörig träbyggnad
.................................................... » 15,000
Summa kronor 404,300.
De fem första posterna vore desamma som i propositionen. Beträffande
mejeriet förelåge den ändring, som föranletts av en utav läraren i mejeriteknik
och mjölkhushållning, filosofie doktorn E. Samuelsson upprättad,
skrivelsen bifogad promemoria. I enlighet med denna promemoria hade på
styrelsens anmodan arkitekten O. Hägg uppgjort särskilda, skrivelsen närslutna
förslagsritningar. Såsom av dessa framginge föresloges en örn- och
Kungl. Majlis proposition Nr 230. 27
-T*
tillbyggnad av mejeriet med tvenne flyglar i sydlig riktning i stället för
en påbyggnad i höjden av den nuvarande mejeribyggnaden samt en utbyggning
vid dess östra gavel. Genom denna ändring avsåges att undvika
de olägenheter, som skulle följa av den förut tillärnade förläggningen av
försöksmejeriet och provningsanstalten till lokaler över driftsmejeriet. Det
hade nämligen utrönts, att mejeriets nuvarande murverk och bjälklager
icke kunde utan risk tåla den ökade belastning, som skulle följa av en
sådan förläggning. Ett förstärkande av murverket och bjälkarna skulle
med nödvändighet medföra nära nog oöverkomliga hinder i mejeriets drift
under ombyggnadsarbetet. Dessutom måste beaktas, att till följd av under
senare åren utförda utökningar av mejeriets maskinuppsättning denna redan
medförde sådana skakningar — vilka naturligtvis efter framtida ökningar
måste bliva ännu svårare — att laboratoriearbeten, särskilt noggranna vägningar,
i lokaler omedelbart över maskineriet hart när omöjliggjordes. Med
den nu av styrelsen föreslagna tillbyggnaden av mejeriet undginges nämnda
olägenheter och vunnes därjämte de fördelar, att de föreslagna lokalerna
för förråd och samlingar (propositionen sid. 382) kunde förläggas inom
mejeribyggnaden samt att denna komme att bereda utrymme för större ångpanneanläggningar,
vilka befunnits under den närmaste framtiden erforderliga.
Kostnaderna för den sålunda nu föreslagna ändringen och tillbyggnaden
av mejeriet vore av arkitekten Hägg beräknade till 306,000 kronor (alternativ
1) i stället för tidigare beräknade 210,000 + 25,500 kronor. Härtill
komme emellertid utgiften för en genom den föreslagna tillbyggnaden nödvändiggjord
flyttning av en statens maskin- och redskapsprovningsanstalt
tillhörig träbyggnad. Denna utgift beräknade arkitekten Hägg till 15,000
kronor. Plats för träbyggnaden kunde beredas i närheten av den blivande
nya redskapshallen i förutvarande veterinärbyggnaden. Av de sålunda beräknade
306,000 kronor syntes två tredjedelar eller 204,000 kronor erfordras
under budgetåret 1932/1933, medan den återstående tredjedelen skulle kunna
uppskjutas till närmast följande budgetåret.
Skulle styrelsens förslag anses medföra för hård påfrestning för riksstaten
för budgetåret 1932/1933, funnes enligt styrelsens förmenande en möjlighet
att uppskjuta en del av den föreslagna tillbyggnaden, nämligen den västra
flygeln, till ett kommande år, dock ej senare än 1934. I nödfall skulle
nämligen mejeriet kunna ett eller annat år framåt drivas utan det utrymme,
som denna flygel skulle bereda. Såväl för maskineriet som för elevbostäderna
komme emellertid behovet av nämnda utrymme utan tvivel att snart
nog bliva mycket kännbart. Uppskovet med flygelbyggnaden kunde enligt
arkitekten Häggs alternativ 2 nedbringa byggnadskostnaderna för närvarande
från 306,000 kronor till 233,800 kronor, av vilket sistnämnda• belopp två
tredjedelar eller cirka 156,000 kronor skulle behövas för budgetåret 1932/
1933.
Vad härefter anginge kostnaden för bostadshus för mejeripersonal, vore
denna höjel från de i propositionen beräknade 34,000 kronor till 43,200 kronor
i enlighet med den av arkitekten Hägg utförda och för styrelsen framlagda
beräkningen. Ökningen berodde väsentligt på den nu föreslagna centralvärmeanordningen,
som visserligen höjde engångskostnaden för bostadshuset,
men beräknades i längden medföra en avsevärd besparing, i synnerhet om
denna värmeanordning kunde göras så, att värme tillfördes från inejeribyggnadens
central.
I motsats till vad propositionen upptoge. föresloges nu hela byggnads -
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 230.
yttra rute,
28
kostnaden för bostadshuset uppförd på 1932/1933 års stat. Bostadshuset
måste nämligen vara färdigt, innan ombyggnadsarbetena å mejeriet kunde
taga sin början, enär personalen nu bodde i mejeribyggnaden.
I posterna vattenledningsanläggning och omläggning av avloppssystemet
ansåge sig styrelsen kunna föreslå de nedsättningar i propositionens siffror,
som av den föreslagna staten framginge, naturligtvis dock blott såsom uppskov
med de fulla anslagens utgående.
I posten för badinrättning föresloges hela beloppet utgående redan under
instundande budgetår, alldenstund den nuvarande badinrättningen (belägen
i mejeribyggnaden) bleve oanvändbar redan då ombyggnadsarbetet påbörjades.
Styrelsen har sålunda anhållit, att för budgetåret 1932/1933 måtte beviljas
till byggnadsarbeten m. m. för lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp de belopp örn sammanlagt 404,300 kronor — eventuellt
356,300 kronor — vilka i styrelsens skrivelse angivits och motiverats.
Av byggnadsstyrelsens över institutsstyrelsens framställning avgivna utlåtande
den 27 februari 1932 inhämtas bland annat följande.
Då bland de remitterade handlingarna saknades ritningar och kostnadsberäkningar,
hade byggnadsstyrelsen införskaffat dylika från institutets
rektor, varjämte styrelsens sakkunnige för handläggning av värmetekniska
frågor, ingenjören E. O. Jonsson, samt biträdande ingenjören hos styrelsen
B. Sundblad besökt Alnarp för att på platsen närmare studera de avsedda
byggnadsföretagen. I den mån det varit styrelsen möjligt att på grundval
av för styrelsen sålunda företett utredningsmaterial samt de av nämnda
tjänstemän lämnade meddelanden bedöma de olika byggnadsarbetena och
kostnaderna härför, har styrelsen så vitt angår de byggnader och anläggningar,
beträffande vilka arbeten äro avsedda att komma till utförande
under budgetåret 1932/1933, anfört följande.
Slottet. Vaktmästarbostaden i bottenvåningen skulle omändras för under -visningsändamål och ny vaktmästarbostad inredas 1 trappa upp. Mot kostnaden,
7,850 kronor, hade styrelsen intet att erinra.
Demonstrationsha.il.
till 9,000 kronor approximativt beräknade kostnaden syntes tillräcklig under
förutsättning av mycket enkelt utförande.
Kemiskt laboratorium. Kostnaderna för omändring av denna byggnad
hade i propositionen angivits till 24,300 kronor. Enligt nu för styrelsen
företedd ritning, daterad januari 1931, jämte kostnadsberäkning, slutande
ä 29,450 kronor, syntes endast avses en nödtorftig reparation av byggnaden,
men sistnämnda kostnadssumma vore även under denna förutsättning knappt
tilltagen särskilt med hänsyn till rörsystemets dåliga beskaffenhet.
Veterinärbyggnaden. Kostnaden för om- och tillbyggnad av denna byggnad
hade i propositionen angivits till 45,700 kronor. För byggnadsstyrelsen
företedd ritning, daterad januari 1932, jämte kostnadsberäkning, slutande å
51,100 kronor, avsåge emellertid en genomgripande ombyggnad, för vilken
sistnämnda belopp även med det enklaste utförande måste anses väl knappt.
Det syntes styrelsen tvivelaktigt, huruvida en så genomgripande ombyggnad,
som här föreslagits, kunde vara ur ekonomisk synpunkt tillrådlig.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
29
Dubbelvilla. Omändring av denna byggnad hade beräknats till 15,950
kronor, vilket belopp, enligt vad besiktning av byggnaden givit vid handen,
syntes vara lågt beräknat.
Mejeriet. Byggnaden avsäges skola ombyggas och tillbyggas med två
flyglar, inrymmande den ena laboratorium och undervisningslokaler i två
våningar och den andra nytt panulius och lokal för mindre tvätt enligt
institutsstyrelsens förevarande framställning samt ritningsförslag av december
1931, alternativ I. Alternativ II avsåge ett första utbyggnadsstadium och
uteslöte flygeln med pannhus samt bibehölle det nuvarande pannhuset. I
båda alternativen inginge en genomgripande ombyggnad av bostäderna 1
trappa upp i mejeribyggnaden.
I 1929 års utredning föreslogs endast en flygelbyggnad i två våningar
med inredd vind för en beräknad kostnad av 235,500 kronor, vilket belopp
upptagits i propositionen. Enligt institutsstyrelsens förevarande förslag beräknades
byggnadsarbetena till 306,000 kronor och det första byggnadsstadiet
till 233,800 kronor.
Byggnadsstyrelsen ville emellertid framhålla, att mejeribyggnaden hade
en jämförelsevis svag konstruktion. Det ville därför förefalla tvivelaktigt,
huruvida större kostnader borde nedläggas på en ombyggnad och tillbyggnad
av den övre våningen, utan torde det måhända vara att föredraga att behålla
befintliga bostadsrum och bygga en ny bostadsavdelning å vinden i den nya
flygeln.
Icke minst örn man toge i betraktande de krav pä byggnadsarbeten och
ledningar, som under hand framställts av rektor, måste beloppet 306,000
kronor för anläggningen helt utbyggd vara alldeles för lågt beräknat, vilket
syntes framgå av den omständigheten, att byggnadsarbetena omfattade 11,000
kubikmeter byggnadsvolym och att alltså kostnaden per kubikmeter skulle
utgöra endast omkring 28 kronor.
Bostadshus för mejeripersonal. Enligt institutsstyrelsens framställning
och planskisser av 1931 avsåges uppförande av en nybyggnad, innehållande
två lägenheter örn två rum och kök samt fem enkelrum.
Kostnaderna hade i propositionen upptagits till 34,000 kronor men hade
av institutsstyrelsen nu angivits till 43,200 kronor. Jämväl sistnämnda
belopp vore knappt beräknat särskilt med hänsyn till att däri måste ingå
en kulvertledning. Med förenklad planläggning av övre våningen och med
iakttagande av största sparsamhet torde beloppet 43,200 kronor måhända
bliva tillräckligt.
Badinrättning. Denna skulle anordnas i källare under restauranten. Styrelsen
hade över förslag till denna inrättning avgivit utlåtande den 28
oktober 1929, varvid styrelsen påpekade, att inrättningens förläggande till
källaren bomme att medföra avsevärda ingrepp i byggnaden för framdragande
av erforderliga ventilationskanaler. Då härtill komme, att någon
möjlighet till större utvidgning av inrättningen här icke förefunnes, ifrågasatte
styrelsen lämpligheten av den föreslagna anordningen. De för anläggningens
utförande angivna kostnaderna. 18,300 kronor, fann styrelsen vara
väl knappt beräknade.
Vid nu verkställd besiktning hade det konstaterats, att ventilationsanordningen
måste bliva omfattande, varför kostnaderna syntes böra avsevärt
höjas, och syntes lämpligheten av den föreslagna förläggningen alltjämt
kunna ifrågasättas.
Flyttning av gammal träbyggnad för mejeriets utvidgning. Ben beräknade
kostnaden, 15,000 kronor, syntes kunna godtagas.
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
Departements chefen -
Vattenledning. Arbetet vöre under utförande, och totalkostnaderna vöre
beräknade till 125,000 kronor.
över förslaget till vattenledningen, alternativ II, uppgjort av ingenjören
A. Jerdén och Södra Sveriges ångpanneförening, hade byggnadsstyrelsen
avgivit utlåtande den 27 september 1928 och därvid icke haft något att
erinra mot detsamma, i den mån det kunnat av styrelsen bedömas.
Avloppsledningar. Mot förslaget, uppgjort av ingenjören A. Jerdén och
kostnadsberäknat till 40,000 kronor, hade styrelsen intet att erinra.
Vad angår de byggnader, beträffande vilka arbeten äro avsedda att
komma till utförande först efter utgången av nästa budgetår, har byggnadsstyrelsen,
bland annat, framhållit, att utredningsmaterial saknats beträffande
en del arbeten.
Sammanfattningsvis har byggnadsstyrelsen framhållit, att det icke varit
styrelsen möjligt att erhålla en fullständig och fullt tillförlitlig överblick
över byggnadsplanen beträffande Alnarpsinstitutet. En fullständig utredning
med ritningar och detaljerade kostnadsberäkningar samt uppgift på
de olika kostnadernas fördelning på olika budgetår har styrelsen alltså
funnit erforderlig, och har styrelsen förutsatt, att, såsom fallet varit beträffande
byggnadsarbetena vid Ultuna, detta utredningsarbete verkställes i
samråd med byggnadsstyrelsen.
Med hänsyn till nu framhållna omständigheter har styrelsen förklarat
det icke vara för styrelsen möjligt att taga ställning till och uttala sig örn
det av Alnarpsstyrelsen i förevarande framställning beräknade anslagsbehovet
för budgetåret 1932/1933.
Av byggnadsstyrelsens utlåtande har jag funnit, att vissa detaljutredningar
äro erforderliga för ett närmare bedömande av medelsbehovet för
utförande av de i anledning av omorganisationen av Alnarpsinstitutet beslutade
omändrings- och nybyggnadsarbetena därstädes. Med hänsyn till
den korta tid, som förflutit sedan byggnadsstyrelsen avgav sitt utlåtande i
ärendet, har det icke varit mig möjligt att nu åvägabringa sådana utredningar.
Dylika höra emellertid snarast igångsättas.
Enär det lärer bliva nödvändigt att redan under nästkommande budgetår
påbörja vissa byggnadsarbeten vid institutet, torde medel böra finnas till
förfogande att av Kungl. Majit disponeras, så snart förberörda utredningar
föreligga. Jag anser mig därför böra förorda, att av innevarande års riksdag
äskas ett extra reservationsanslag för ändamålet.
Vad angår storleken av detta anslag synes det mig, som örn detsamma
i frågans nuvarande läge bör kunna begränsas till 300,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.
31
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1932 1933 under nionde huvudtiteln anvisa
1) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan
ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor; samt
2) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag av
300,000 kronor.
Departementschefens
hemställan.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.