Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229

Proposition 1925:229

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

1

Nr 229.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av
ett mellan Sverige och Spanien avslutet handelsavtal; given
Stockholms slott den 8 maj 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-
och utrikesdepartementsärenden för den 30 april 1925 och över handelsärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 4 innevarande
maj mellan Sverige och Spanien avslutet handelsavtal med tillhörande
slutprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande
av berörda avtal och protokoll.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 188 höft- (Nr 229.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

(Autentisk text.)

(Svensk översättning.)

Convention commerciale entre la
Suéde et l’Espagne.

Sa Majesté le Roi de Suéde et sa
Majesté Catholique le Roi d’Espagne,
animés d’un égal désir de favoriser
le développement des relations entre
la Suéde et 1’Espagne, ont résolu å
cet effet de eonclure une Convention
commerciale, et ont nommé
pour Leurs Plénipotentiaires respectifs: Sa

Majesté le Roi de Suéde,

Son Excellence M. Wollmar Boström,
Son Envoyé Extraordinaire
et Ministre Plénipotentiaire prés de
Sa Majesté Catholique, et

Sa Majesté le Roi d’Espagne,

Son Excellence Don Fernando
Espinosa de los Monteros y Bermejillo,
Soussecrétaire, Chargé du Ministére
des Affaires Etrangéres,

lesquels, aprés s’étre communiqué
leurs pleins pouvoirs respectifs,
trouvés en bonne et due forme, sont
convenus de ce qui suit:

Handelsavtal mellan Sverige
och Spanien.

Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hans Katolska Majestät
Konungen av Spanien, besjälade i
lika mån av önskan att främja utvecklingen
av förbindelserna mellan
Sverige och Spanien, hava beslutit
att i sådant syfte avsluta ett handelsavtal
och hava till fullmäktige
utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige,

Sin Envoyé extraordinaire och
Ministre plénipotentiaire hos Hans
Katolska Majestät, Wollmar Boström,
och

Hans Majestät Konungen av Spanien,

Hans Excellens Don Fernando
Espinosa de los Monteros y Bermejillo,
Statssekreterare för Utrikesministeriet,

vilka, efter att hava meddelat
varandra sina fullmakter, som befunnits
i god och behörig form,
överenskommit om följande:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

3

Artide ler.

Les deux Parties Contractantes se
garantissent réciproquement pour
tout ce qui concerne le commerce —
importation, exportation et transit —
entre les deux pays, le traitement
de la nation la plus favorisée, sous
réserve des dispositions spéciales de
1’article 3 ci-dessous relatives au
montant des droits d’entrée et eu
égard aux dispositions de 1’article 6.

Chacune des Parties Contractantes
s’engage, en conséquence, k faire
bénéficier 1’autre, immédiatement et
ineonditionnellement, de tous les
priviléges et faveurs qu’elle a concédés
ou concédera å une tierce
Puissance, en ce qui concerne notamment
les formalités douaniéres et
le traitement des expéditions en
douane, le transbordement des
marchandises, les entrepöts de
douane, les surtaxes, les droits
intérieurs, tels que droits d’accise
ou de consommation, les droits
deportation et toutes les taxes
additionnelles ou locales.

Article 2.

Les produits du sol oudel’industrie
énumérés dans l’annexe A, qui sont
originaires et en provenance d’Espagne,
des lies Baléares et Canaries ou
des Possessions espagnoles, ne seront
soumis en aucun cas, å leur entrée
en Suéde, å des droits supérieurs å
ceux qui sont stipulés par la dite
annexe, toutes les taxes additionnelles
comprises.

Tous les autres produits originaires
et en provenance d’Espagne, des
Ees Baléares et Canaries ou des
Possessions espagnoles, de méme que

Artikel 1.

De båda avtalsslutande parterna
medgiva varandra ömsesidigt behandling
såsom mest gynnad nation
i allt vad angår handeln mellan
de båda länderna — införsel, utförsel
och transitering — med det
förbehåll, som härleder sig ur de
i artikel 3 upptagna särskilda bestämmelserna
om importtullsatsernas
storlek och med beaktande av
bestämmelserna i artikel 6.

Vardera av de avtalsslutande parterna
förbinder sig sålunda bland
annat att vad angår tullformaliteter
och tullbehandling, omlastning, tullnederlag,
surtaxer, inre avgifter såsom
accis- eller konsumtionsavgifter,
utförselavgifter, alla tilläggsavgifter
och lokala avgifter, låta
den andra parten omedelbart och
ovillkorligt komma i åtnjutande av
alla de förmåner, vilka medgivits
eller kunna komma att medgivas ett
tredje land.

Artikel 2.

De i bifogade lista A uppräknade
naturprodukter och industritillverkningar,
som hava sitt ursprung i
och komma från Spanien, Baleariska
öarna, Kanarieöarna eller de spanska
besittningarna, skola, vid införsel
till Sverige, i intet fall beläggas
med högre införselavgifter än de i
listan angivna, alla tilläggsavgifter
inberäknade.

Alla övriga varor, som hava sitt
ursprung i och komma från Spanien,
Baleariska öarna, Kanarieöarna eller
de spanska besittningarna, liksom

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

ceux qui sont énumérés dans la
dite annexe, ne seront soumis en
aucun cas, å leur entrée en Suéde,
å des droits supérieurs å ceux qui
sont appliqués ou pourront étre
appliqués relativement å la nation
la plus favorisée.

Article 3.

Les produits du sol ou de l’industrie
énumérés dans 1’annexe B, qui
sont originaires et en provenance
de Suéde, ne seront soumis en aucun
cas, å leur entrée en Espagne ou
dans les lies Baléares, å des droits
supérieurs å ceux qui sont stipulés
par la dite annexe, toutes les taxes
additionnelles comprises.

Pour les dits produits, la Suéde
sera, en outre, mise au bénéfice
de toute réduction des droits d’entrée
au dessous des chiffres prévus par
1’annexe B, que 1’Espagne pourra
accorder, en vertu d’une convention
conclue ou de toute autre mesure
prise aprés la signature de la présente
Convention, pour les mémes produits
d’une tierce Puissance.

Tous les autres produits originaires
et en provenance de Suéde acquitteront,
å leur entrée en Espagne
ou dans les lies Baléares, les droits
prévus dans la seconde colonne du
tarif d’usage espagnol alors en
vigueur.

Toutefois, les produits énumérés
dans 1’annexe C, qui sont originaires
et en provenance de Suéde, ne
seront pas soumis, å leur entrée
en Espagne ou dans les Ees Baléares,
å des droits supérieurs å ceux qui
sont appliqués ou pourront étre appliqués
relativement å la nation la
plus favorisée.

även de i nämnda lista uppräknade,
skola, vid införsel till Sverige, i
intet fall vara underkastade högre
införselavgifter än dem, vilka tilllämpas
eller kunna komma att tilllämpas
i förhållande till mest gynnat
land.

Artikel 3.

De i bifogade lista B uppräknade
naturprodukter och industritillverkningar,
som hava sitt ursprung i
och komma från Sverige, skola vid
införsel till Spanien och Baleariska
öarna i intet fall beläggas med högre
införselavgifter än de i listan angivna,
alla tilläggsavgifter inberäknade.

För nämnda produkter och tillverkningar
skall Sverige därutöver
komma i åtnjutande av de nedsättningar
under de i lista B angivna
importavgifterna, som Spanien må
komma att medgiva för motsvarande
varor från något tredje land genom
någon efter detta avtals undertecknande
träffad överenskommelse eller
vidtagen annan åtgärd.

Alla övriga varor, som hava sitt
ursprung i och komma från Sverige,
skola vid införsel till Spanien och
Baleariska öarna tullbehandlas enligt
tullsatserna i andra kolumnen
av den vid tillfället gällande spanska
tariffen.

Likväl skola de i bifogade lista
C uppräknade varor, som hava sitt
ursprung i och komma från Sverige,
vid införsel till Spanien och Baleariska
öarna icke vara underkastade
högre införselavgifter än dem, vilka
tillämpas eller kunna komma att
tillämpas i förhållande till mest
gynnat land.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

5

Artide 4.

Les deux Parties Contractantes
s’engagent, la Suéde en ce qui
concerne tous les produits originaires
et en provenance d’Espagne,
lies Baléares, lies Canaries et
Possessions espagnoles, et 1’Espagne
en ce qui concerne les produits
originaires et en provenance de la
Suéde, enumérés dans les annexes
B et C, å s’accorder réciproquement,
immédiatement et inconditionnellement
tous les priviléges et faveurs,
y compris le bénéfice des taux plus
favorables, résultant des modiflcations
dans la nomenclature douaniére,
des spécialisations et des observations
ou remarques introduites dans leur
tarif au moyen de mesures administratives
ou légales ou de conventions
conclues avec une tierce
Puissance.

La Suéde jouira, en outre, de toute
faveur ou privilége que 1’Espagne
a reconnu ou pourra reconnaitre å
une tierce Puissance par rapport
aux »Dispositions pour l’application
du tarif espagnol», notamment celles
sous les numéros 4 et 5.

Artide 5.

Les produits du sol ou de 1’industrie,
originaires et en provenance
de Suéde, jouiront, å leur entrée
dans les lies Canaries et dans les
Possessions espagnoles, de tous les
avantages et priviléges que 1’Espagne
a accordés ou pourra accorder å une
tierce Puissance.

Artikel 4.

De båda avtalsslutande parterna
förbinda sig, Sverige i fråga om
alla varor, som hava sitt ursprung
i och komma från Spanien, Baleariska
öarna, Kanarieöarna och de
spanska besittningarna, och Spanien
i fråga om de varor, som hava sitt
ursprung i och komma från Sverige
och som äro uppräknade i listorna
B och C, att ömsesidigt medgiva
varandra, omedelbart och ovillkorkorligt,
alla de förmåner, däri inbegripen
förmånen av lägre avgifter,
som kunna uppkomma genom
ändringar i tullpositionernas lydelse
eller specialiseringar i tulltarifferna
eller genom anmärkningar och förklaringar,
införda i tulltarifferna till
följd av administrativa eller lagstiftningsåtgärder
eller till följd av överenskommelser
med något tredje land.

Sverige skall dessutom komma i
åtnjutande av alla förmåner, som
Spanien tillerkänt eller kan komma
att tillerkänna något tredje land i
vad angår »bestämmelser rörande
tillämpningen av den spanska tariffen»,
särskilt bestämmelserna under
nr 4 och 5.

Artikel 5.

Naturprodukter och industritillverkningar,
som hava sitt ursprung
i och komma från Sverige, skola
vid införsel till Kanarieöarna och
de spanska besittningarna åtnjuta
alla de förmåner, vilka Spanien medgivit
eller kan komma att medgiva
något tredje land.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Artide 6.

Les deux Parties Contractantes
s’engagent å n’établir ni maintenir
aucune prohibition ou restriction å
leurs importations on exportations
réciproques qui ne s’appliquera pas
de la méme maniére å 1’importation
ou å 1’exportation des mémes produits
dans le commerce avec tout
autre pays se trouvant dans les
mémes conditions.

Artide 7.

Les deux Parties Contractantes
se garantissent réciproquement le
traitement de la nation la plus
favorisée pour tout ce qui concerne
le droit d’exereer le commerce et
1’industrie, d’acquérir et de posséder
des biens meubles et immeubles, et
les obligations fiscales.

Artide 8.

Les négociants, fabricants et autres
industriels suédois ou espagnols qui
établiront, par la production d’une
carte de légitimation délivrée par
les autorités compétentes de leur
pays, qu’ils sont autorisés dans le
pays de leur domicile å exercer leur
commerce ou leur industrie et y
acquittent les impöts et taxes prévus
par la loi, pourront, soit personnellement,
soit par 1’intermédiaire de
voyageurs å leur service, faire sur
le territoire de l’autre Partie Contractante,
des achats chez les producteurs
et les négociants dans leurs
locaux de vente et prendre des commandes
chez les personnes qui producent
ou utilisent dans leur commerce
ou leur industrie des mar -

Artikel 6.

De båda avtalsslutande parterna
förbinda sig att icke införa eller
upprätthålla förbud eller inskränkningar
för den ömsesidiga in- och utförseln,
vilka icke på samma sätt tilllämpas
för motsvarande varor från
eller till varje annat land, beträffande
vilket lika förutsättningar äro för
handen.

Artikel 7.

De båda avtalsslutande parterna
tillerkänna varandra behandling
såsom mest gynnad nation i vad
angår rätt till utövande av handel
och andra näringar, rätt att förvärva
och besitta fast och lös egendom
samt skattskyldighet.

Artikel 8.

Svenska och spanska köpmän,
fabriks- och andra näringsidkare,
vilka genom ett av vederbörande
myndighet i hemlandet utfärdat näringslegitimationsbevis
styrka, att
de uti den stat, där de äga sitt hemvist,
äro berättigade att idka handel
eller annan näring och erlägga stadgade
skatter och avgifter, skola vara
berättigade att personligen eller
genom i deras tjänst anställda resande
inom den andra avtalsslutande
partens område verkställa varuinköp
hos producenter och hos köpmän i
deras affärslokaler ävensom upptaga
beställningar hos personer, vilka
producera eller i sin rörelse använda
varor av samma slag som de utbjudna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

7

chandises de la méme espéee que
celles qui sont offertes par eux.

Les susdits commerQants, industriels
ou voyageurs de commerce
munis d’une carte de légitimation
seront traités, pour les achats auxquels
ils procéderont ou les commandes
qu’ils prendront, en ce qui
concerne les droits, taxes et facilités,
sur le méme pied que ceux de la
nation la plus favorisée. Ils pourront
avoir avec eux des échantillons
mais non des marchandises.

Les objets passibles d’un droit
d’entrée qui sont importés å titre
d’échantillons par les dits voyageurs
de commerce, seront, de part et
d’autre, admis en franchise de droits
d’importation et deportation, dans
les mémes conditions que les objets
de méme nature importés par les
voyageurs de commerce ressortissants
å la nation la plus favorisée.

Article 9.

Les stipulations de la présente
Convention relatives au traitement
de la nation la plus favorisée ne
pourront étre invoquées en ce qui
concerne les concessions spéciales
accordées ou qui pourront étre
accordées å 1’avenir å des Etats
limitropbes en vue de faciliter le
commerce local des deux cötés de
la frontiére.

Il est entendu, en outre, que
l’Espagne ne pourra, en vertu des
dispositions de la présente Convention,
revendiqner des priviléges,
faveurs ou immunités que la Suéde
a accordés ou viendrait å accorder,
soit au Danemark ou å la Norvége,
soit å ees deux pays, tant qu’elle
ne les aura pas accordés aussi å

Ovannämnda med näringslegitimationsbevis
försedda köpmän, näringsidkare
eller handelsresande skola,
då de verkställa inköp eller upptaga
beställningar, i fråga om avgifter,
pålagor och lättnader åtnjuta mestgynnadnationsbehandling.
De skola
äga medföra varuprover, men inga
varor.

Tullpliktiga föremål, vilka införas
såsom prover av bemälda handelsresande,
skola, på samma villkor
som motsvarande föremål införda av
handelsresande tillhörande mest
gynnad nation, å ömse sidor åtnjuta
frihet från införsel- och utförselavgifter.

Artikel 9.

Bestämmelserna i detta avtal angående
tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling
kunna icke
åheropas ifråga om de förmåner,
vilka äro beviljade eller framdeles
kunna komma att beviljas angränsande
stater till underlättande av
lokalsamfärdseln på båda sidorna om
gränsen.

Det är vidare övenskommet, att
på grund av bestämmelserna i detta
avtal anspråk icke skall kunna från
spansk sida göras på förmån, som
Sverige medgivit eller må komma
att medgiva Danmark eller Norge
eller båda dessa länder, så länge
icke samma förmån medgives ytterligare
någon stat, och från svensk

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

une autre Puissance, et que la Suéde
ne pourra, en vertu des dites dispositions,
revendiquer des priviléges,
faveurs ou immunités que 1’Espagne
a accordés ou viendrait å accorder,
soit au Portugal, soit au Maroc
(zone espagnole), soit encore aux
Républiques hispano-américaines,
tant qu’elle ne les aura pas accordés
aussi å une autre Puissance.

Article 10.

La présente Convention sera ratifiée
par Sa Majesté le Roi de Suéde,
avec 1’approbation du Riksdag, et
par Sa Majesté le Roi d’Espagne,
apres l’accomplissement des formalités
établies par les dispositions
éspagnoles en vigueur. Elle entrera
en vigueur dix jours apres 1’échange
des ratifications et demeurera exécutoire
pendant une période de douze
mois. Si, trois mois avant 1’expiration
de la dite période, aucune des
deux Parties Contractantes ne l’a
dénoncée, elle restera en vigueur
jusqu’au terme d’un délai de trois
mois å compter du jour de sa dénonciation
par l’une ou 1’autre des Parties
Contractantes.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
respectifs ont signé la présente
Convention et y ont apposé leurs
cachets.

Fait å Madrid en double expédition
le quatre mai mil neuf cent
vingt cinq.

W. Boström.

(L. S.)

F. Espinosa de los Monteros.

(L. S.)

sida på förmån, som Spanien medgivit
eller må komma att medgiva
Portugal, Marocko (spanska zonen)
eller de spansk-amerikanska republikerna,
så länge icke samma förmån
medgives ytterligare någon stat.

Artikel 10.

Detta avtal skall ratificeras av
Hans Maj:t Konungen av Sverige,
med Riksdagens samtycke, och av
Hans Maj:t Konungen av Spanien,
sedan de enligt gällande spanska
bestämmelser föreskrivna formaliteter
blivit fullgjorda. Det skall
träda i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas
utväxling,
och förbliva gällande under en tid
av tolv månader. Om ingendera
av de avtalsslutande parterna uppsagt
detsamma tre månader före utlöpandet
av sagda tid, skall det förbliva
gällande intill dess tre månader
förflutit från den dag, då det
uppsäges av den ena eller andra
parten.

Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal och försett det
med sina sigill.

Som skedde i Madrid i två exemplar
den 4 maj 1925.

W. Boström.

(L. S.)

F. Espinosa de los Monteros.

(L. S.)

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

(Autentisk text.)

Droits å l’entrée en Suéde.

Annexe A.

N:os
du tarif
suédois

Dénomination des marchandises

Droits en couronnes
suédoises

2

80

81

91

105

ex

106

1061/»

ex

107 b

ex

107 b

ex

107 b

ex

109

ex

109

ex

no

113

ex

114

ex

117

ex

118

ex

120

123

165

ex

168

ex

178

ex

182

183

å 190

ex

194

198

ex

232

265

266

267

268

ex

374

Minerais de toutes sortes etc. .......................................

Riz non mondé ou simplement débarrassé de la balle ex térieure

............................................................

Graines de riz .............................................•.........

Paille et loin ainsi qu’herbes non spécialement dénommées
Fourrages non spécialement dénommés, tels que dréche et
résidus de distillera, fourrage de gluten, farine de tourteaux
de mats et (lånt res tourteaux oléagineux ainsi que
farine de germes de mats, méme mélangés avec des

matiéres animales...............................................

Raisins frais .......................................................

Bananes ...............................................................

Oranges ...............................................................

Citrons.......................................................................

Fruits frais ou écrasés (pulpes) autres qu’oranges et citrons

rentrant sous le numero 107 b du tarif..................

Figues séches...............................................................

Ecorces d’oranges, de citrons et d’oranges améres séchées

ou salées............................................... ............

Raisins secs..................................................................

Noix ordinaires et autres non spécialement dénommées

ainsi que noisettes et chåtaignes...........................

Amandes .....................................................................

Fruits conservés dans 1’esprit de vin, le vinaigre ou l’huile

ou confits y compris le poids des contenants.........

Tomates ...............................................................

Oignons .....................................................................

Plantes potagéres non spécialement dénommées, conservées
dans 1’esprit de vin, le vinaigre ou l’huile ou confites ...

Réglisse sans addition de sucre etc..................................

Sardines et le thon, conservés .......................................

Anis ..........................................................................

Safran .....................................................................

Alcools et vins ........................................................

Eaux minérales ......................................................

Peaux et cuirs ne rentrant pas sous la pelleterie, non appré tés

etc..................................................................

Ecorce de liége (méme en morceaux découpés) ainsi que

déchets d’écorce de liége.............................................

Déchets de liége divisés au moyen de trituration ou par un

procédé semblable......................................................

Blocs, plaques, tubes etc. en déchets de liége combinés avec

des matiéres affermissantes etc.....................................

Bouées de sauvetage etc- en liége combiné avec d’autres

matiéres ..................................................................

Bouchons en liége pour bouteilles de toute sorte, sans garniture;
semelles pour chaussures, méme combinées avec
dtautres matiéres ainsi qu’autres artides en liége non spécialement
dénommés................................................

Laine ................................

libres

libre

2.— les 100 kg.
libres

libres
0.3 5 le kg.

libres
0.10 le kg.

O.io le kg.

O.io le kg.

0.15 le kg.

0.15 le kg.

0.15 le kg.

0.3 o le kg.

0.36 le kg.

0.4 o le kg.

0.15 le kg.

0''05 le kg.

0.25 le kg.

0.12 le kg.

0.25 le kg.

0.25 le kg.

6.— le kg.
(voirprotocolefinal)
libres

libres

libre

libre

0.05 le kg.

O.io le kg.

0.20 le kg.
libre

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

11

Lista A.

(Svensk översättning.)

Tullsatscr vid införsel till Sverige.

Nr

i svenska |
tulltaxan j

Varuslag

Tullsats i svenska
kronor

2

Mineral av alla slag etc.............................................

fria

80

Ris, oskalat eller blott befriat Iran ytterskalet........... ......

fritt

ur 81

Risgryn .....................................................................

2.— per 100 kg.

91

Halm, hö ävensom gräs ej s. ......................................

fritt

105

Kreatursfoder ej s. n., såsom drav och drank, glutenfoder,

mjöl av majskakor och andra oljekakor samt majsgrodd-

mjöl, även med inblandning av animaliska ämnen.........

fritt

ur 106

Vindruvor, färska.........................................................

0.35 per kg.

10672

Bananer .....................................................................

fria

ur 107 b

Apelsiner....................................................................

O.io per kg.

ur 107 b

Citroner ................................................................

O.io per kg.

ur 107 b

Frukter, färska eller krossade (pulpes), andra än apelsiner

och citroner, fallande under nr 107 b i tariffen............

O.io per kg.

ur 109

Torkade fikon ............................................................

0.15 per kg.

ur 109

Apelsin-, citron- och pommeransskal, torkade eller saltade

0.15 per kg.

ur 110

Russin........................................................................

0.15 per kg.

113

Nötter, val- o. andra slag, ej s. n., ävensom hasselnötter och

kastanjer.................................................................

0.30 per kg.

ur 114

Mandel........................................................................

0.35 per kg.

ur 117

Frukter, inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade, in-

beräknat kärlets vikt ................................................

0.40 per kg.

ur 118

Tomater .....................................................................

0.1 5 per kg.

ur 120

Lök .........................................................................

0.05 per kg.

123

Köksväxter, ej s. n., inlagda i sprit, ättika eller olja eller

syltade.....................................................................

0.2o per kg.

165

Lakrits, utan tillsats av socker etc..................................

0.12 per kg.

ur 108

Sardiner och tonfisk, konserver ....................................

0.2 5 per kg.

ur 178

Anis......................................................... ................

0.2 5 per kg.

6.— per kg.

183—190

Spritdrycker och viner ................................................

(se slutprotokollet''

ur 194

Mineralvatten...............................................................

fritt

198

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk, oberedda etc

fria

ur 232

Korkbark (även i tillskurna bitar) ävensom korkbarksav-

fria

265

Korkavfall, sönderdelat medelst målning eller pa liknande

fritt

266

Såll ................. *

Block, plattor, rör etc. av korkavfall i förening med binde-

medel etc...............................................................

0.06 per kg.

267

Livbojar etc. av kork i förening med annat material .....

O.io per kg.

268

Butelj- och andra flaskkorkar, utan beslag; skosulor, i eller

utan förening med andra ämnen, ävensom andra ej, sär-

skilt nämnda arbeten av kork...................................

0.2 o per kg.

ur 374

Ull ..........................................................................

fri

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

N:os
du tarif
suédoia

Dénomination des marchandises

Droits en couronnes
suédoises

555

libres

0.75 le kg.

libres

libre

libres

libre

libres

libres

libre

libre

0.05 le kg.

libres

libres

libres

0.0 5 le kg.

libres

libre

ex 871

897

Cuivre et ses alliages avec le zinc, l’étain ou les autres
métaux non précieux, non ouvrés ou bruts de toute

932

933

Feuilles, tuyaux, flis etc. de plomb.................................

946

947

965

Oeuvres d’art en métaux non précieux...........................

970

ex 1105

Huile d’olive en tonneaux ou en d’autres récipients que

ex 1106

Huile d’olive en récipients en verre ou argile..................

1140

ex 1145
1167
1181

Acide citrique et acide tartrique y compris le tartre et le
sel de seignette ainsi que les autres tartrates de potas-

sium, de sodium et d’ammonium ..............................

Sels de cuisine (chlorure de sodium) de toute sorte .........

Mercure et amalgames...................................................

Huile de térébenthine...................................

ex 1242

Matiéres végétales pour le tannage ainsi qu’extraits de
matiéres tannantes .............................................

ex 1243

Acide tannique (tanin)..............................................

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

13

Nr

i svenska
tulltaxan

1 a g

Tullsats i svenska
kronor

555
ur 871
897

932

933

946

947
965
970

ur 1105

ur 1106
1140

ur 1145
1167
1181
ur 1242

Säckar, tydligen använda .............................................

Revolvrar och pistoler..................................................

Koppar och därav med zink, tenn eller annan oädel metall
framställda legeringar, oarbetade eller raa, alla slag,

etc.........................................................................

Bly, oarbetat, ävensom skrot .......................................

Plåt, rör, tråd etc. av bly...........................................

Zink, oarbetad, ävensom skrot....................................

Plåt, spik, tråd, rör etc. av zink....................................

Konstnärsarbeten av oädel metall .................................

Silver, oarbetat, ävensom skrot.......................................

Olivolja på fat eller andra kärl än under 1106 nämnda ...

Olivolja på glas- eller lerkärl ....................................

Citronsyra, vinsyra ävensom vinsten och seignettesalt samt
andra tartrater av kalium, natrium och ammonium...

Koksalt (klornatrium), alla slag .................................

Kvicksilver och dess legeringar....................................

Terpentinolja............................................................

Vegetabiliska garvningsämnen äve.nsom garvämnesextrakter

i ur 1243 | Garvsyra (tannin)

fria

0.7 & per kg fria fritt fria fri fria fria fritt fri 0.

06 per kg.

fria

fritt

fria

0.05 per kg.
fria

fri

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Annexe B.

(Autentisk text.)

Droits a 1’entrée en Espagne.

N:os du
tarif
espagnol

Dénomi nation des marchandises

Droits en pesetas

5

Marbres, bruts ou en morceaux dégrossis etc................

3.20 les 100 kg.
12.80 les 100 kg.
100.— les 100 kg.
90.— les 100 kg.

24.— les 100 ka.

6

Marbres, coupés en dalles, plaques etc. ... .................

64

Verre, cristal, etc., teints, gravés, taillés ou décorés.........

ex 64

70

Isolateurs en verre pour lignes aériennes télégraphiques ou
téléphoniques .........................................................

98

99

100

101

102

107

110

115

ex 141
191

258
ad 258

259

ad 272/3
288

295

309

315

310

317

318

329

330
363

Traverses pour chemins de fer ....................................

Poteaux et pieux ronds de bois ordinaire et rouleaux pour

mines jusqu’å 25 centimétres de diamétre ................

Bois ordinaires en planches d’une épaisseur de plus de 75
millimétres, poutres, troncs etc. et bois pour constructions
navales .................................................

Bois ordinaires en planches d’une épaisseur de plus de

40 jusqu’å 75 millimétres inclus ..............................

Bois ordinaires en planches d’une épaisseur ju squ''a 40

millimétres inclus ...................................................

Bois travaillé, en éléments pour constructions terrestres

ou maritimes ......................................................

Troncs de bois pour la fabrication de pate de bois ...
Bois ordinaire ouvré, en objets tournés ou taillés, peints

ou non, vernis ou non, etc................................

Sciure (farine) de bois .........................................

Courroies et cordes en cuir pour transmissions, tuyaux et
autres ouvrages en peau et en cuir pour machines

Aciers fins å charbon pour outils..............................

Ne seront considérés comme aciers lins å charbon pour
outils que les aciers contenant eu méme temps un minimum
de 0.6 % de charbon et moms de O oi % de
soufre et de 0-03 % de phosphore.

Aciers spéciaux ......................................................

Rentre sous ees numéros le fil d’aeier appelé »Paragon» .
Piéces de fonte brute non travaillée de 1 å 25 kg.......

Roues en fer et en acier, de plus de 100 kg. chacune,
pour locomotives, wagons et voitures des chemins de

fer et des tramways etc........................................

Piéces en fer, acier ou acier malléable pour 1’ajustage des

tuyaux ..................................................................

Piéces forgées ou estampées etc.

— de plus de 100 kg..............................................

— de 25 å 100 kg.................................................

— de 1 å 25 kg.......................................................

— de 10 grammes å 1 kg. .......................................

Cables de fil de fer ou d’acier avec mélange de fibres tex tiles

....................................................................

Cables autres de fer ou d’acier ...................................

Outils ä main, emmanchés ou non, pour scier, couper,
raboter, limer etc..................................................

1.04 les 100 kg.
1.25 les 100 kg.

10. — le m. cube

11. — le m. cube

12. — le m. cube

17.60 les 100 kg.
0.80 les 1000 kg.

42.— les 100 kg0.
80 les 100 kg.

3.20 le kg.

27.— les 100 kg.

120.—

les

100

kg-

30.—

les

100

kg-

26.—

les

100

kg-

40.—

les

100

kg-

30.—

les

100

kg-

35.—

les

100

kg-

42.—

les

100

kg-

55.—

les

100

kg-

45.—

les

100

kg-

42.—

les

100

kg-

56.—

les

100

kg-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

15

Lista B.

(Svensk översättning.)

Tullsatser vid införsel till Spanien.

Nr

i spanska
tulltariffen

Varuslag

Tullsats i pesetas ,

5

Marmor, oarbetad eller i råhuggna stycken etc................

3.20 per 100 kg.

ti

Marmor, i skivor och plattor etc...............................

12.8 0 per 100 kg.

64

Glas, kristall- etc., färgat, graverat, slipat eller dekorerat

100.— per lOO kg-

ur 64

Fönsterglas, färgat i massan..........................................

90.— per 3 00 kg.

70

Glasisolatorer för telegraf- eller telefonluftledningar.........

24.— per 100 kg.

98

Järnvägssyllar (av trä) ................................................

1.0 4 per 100 kg.

99

Stolpar och pålar, runda, av vanligt trä, och gruvstolpar,
högst 25 cm. i diameter ..........................................

1.2 5 per 100 kg-

100

Vanligt trä i plankor, överstigande 75 mm. i tjocklek,
bjälkar, stammar etc. och trä för skeppsbyggnadsändamål

10.— per kbm.

101

Vanligt trä i plankor av över 40 t. o. m. 75 mm. tjocklek

11.— per kbm.

102

Vanligt trä i plankor av under 40 mm. tjocklek ............

12.— per kbm.

107

Trä, arbetat, i ämnen för byggnads- och skeppsbyggnads-

17.6 0 per 100 kg.
0.80 per 1000 kg.

no

Trämasseved..............................................................

115

Arbeten av vanligt trä, svarvade eller snidade, målade eller
omålade, fernissade eller ofemissade etc.....................

42.— per 100 kg.

ur 141

191

0.8o per 100 kg-

3.20 per kg.

Drivremmar och tåg av läder, rör och andra arbeten av
läder, avsedda för maskiner.......................................

258

Fint kolstål för verktyg................................................

27.— per 100 kg.

till 258

259

Som fint verktygskolstål betraktas endast stål innehållande
samtidigt minst 0.6 % kol och mindre än O.oi % svavel
och 0.08 % fosfor

,

Specialstål................................................................

120.— per 100 kg-

till 272/3
288

Till dessa nummer hänföres s. k. »Paragon» ståltråd
Föremål av gjutjärn och gjutstål, ej färdigarbetade, va-gande 1 till 25 kg.................................................

30.— per 100 kg.

295

Hjul av järn och stål, vägande mer än 100 kg. per st., för
lokomotiv, järnvägs- och spårvagnar etc......................

26.— per 100 kg.

309

j Rördelar av järn, stål eller aducerat järn för sammanfog-ning av rör ............................................................

40.— per 100 kg-

315

I Smidda eller pressade artiklar etc.:

vägande över 100 kg................................................

30.— per 100 kg

316

» från 25 till 100 kg.......................................

35.— per 100 kg

317

» från 1 till 25 kg..........................................

42.— per 100 kg

318

» från 10 gr. till 1 kg. ...................................

55.— per 100 kg

329

Kablar av järn- eller ståltråd i förening med spånadsämne

45.— per 100 kg

330

Andra kablar av järn eller stål ....................................

42.— per 100 kg

363

Handverktyg, med eller utan skaft, för sågning, skärning
hyvling, filning etc.................................................

56.— per 100 kg

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

N:os du
tarif
espagnol

Dénomination des marchandises

Droits en pesetas

364

Outils å main, autres, emmanchés ou non

— de plus de 1 kg. ................................................

20.8 0 les 100 kg.

365

— de moms de 1 kg..............................................

32.— les 100 kg.

380

Couteaux de table etc .............................................

4.— le kg.

381

Ciseaux de couture etc.-.. ........................................

7.— le kg.

502

Piéces détachées pour moteurs å combustion interne......

135.— les 100 kg.

502 bis

Carburateurs...............................................................

32.— l’unité”

ex oUh

Locomobiles et machines å vapeur semifixes de 2,000 å

ex 506

10,000 kg.......................................................

66.— les 100 kg.

Les mémes de 10,000 å 50,000 kg............................... .

56.— les 100 kg.

510

Turbines å vapeur

— de 10 å 25 tonnes................................i...............

32.— les 100 kg.

511 1

— au-dessus de 25 tonnes .......................................

29.— les 100 kg.

Locomotives å vapeur etc. pour chemins de fer, voie de

moms de 1 métre ...................................................

124.— les 100 kg.

512 1 •

Locomotives å vapeur etc. pour chemins de fer, voie de
1 métre et plus

— de moms de 55 tonnes .......................................

104.— les 100 kg.

513 1

— de 55 tonnes ou plus ..........................................

84.— les 100 kg.

514

Piéces détachées etc. de locomotives å vapeur ...............

124.— les 100 kg.

515

Grues, rouleaux etc. å vapeur, å air comprimé ou å

516

gasoline..................... ...........................................

75.— les 100 kg.

Locomotives électriques .............................................

80.— les 100 kg.

517

Locomotives et autres véhicules automoteurs roulant sur

518

rails etc. ...............................................................

70.— les 100 kg.

Tenders.....................................................................

60.— les 100 kg. !

520

Moteurs hydrauliques de 500 å 2,000 kg.........................

54.— les 100 kg. ''

531

Volants pour machines de tout genre ...........................

33.— les 100 kg. j

538 a

Machines å travailler les métaux

— de 10 å 20 tonnes .............................................

27.— les 100 kg.

538 b

— de plus de 20 tonnes ..........................................

24.— les 100 kg.

540

Machines å travailler le bois
—• de 250 å 500 kg.................................................

° i

68.— les 100 kg.

541

— de 500 å 1,500 kg. .............................................

48.— les 100 kg.

542

— de plus de 1,500 kg.....................................

40.— les 100 kg.

543

Apparens et outils employés dans les machines å travailler

582

les bois et métaux et non compris dans d’autres numé-ros du tarif...........................................................

72.— les 100 kg.

Machines pour fabriquer du papier continu, jusqu’å 50

tonnes de poids et piéces détachées de machines pour
fabriquer du papier ...............................................

42.— les 100 kg.

585

Machines de tout genre, déstinées au mouvement de
fluides

— de 100 å 500 kg.................................................

85.— les 100 kg.

586

— de 500 å 5,000 kg...................................

64.— les 100 kg. |

587

— de plus de 5,000 kg...........................................

28.— les 100 kg-

590

Machines non comprises dans d’autres numéros du tarif
— jusqu’å 50 kg....................................................

90.— les 100 kg.

591

— de 50 å 500 kg....................................................

80.— les 100 kg.

592

— de 500 å 1,500 kg....... ............................

70.— les 100 kg-

593

— de plus de 1,500 kg.......................................

50.— les 100 kg.

ex 593

Machines frigorifiques et machines å congeler de plus de

615

1,500 kg.....................................................

48.— les 100 kg.

Accessoires de machines etc........................................

128.— les 100 kg.

1 Les numéros oll, 512 et 513 ne bénéficieront des dégrévements inscrits å la présente
liste que pendant la période ou PEspagne ne pourra suffire å ses propres besoins.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 229.

17

Nr

i spanska
tulltariffen

Varuslag

Tullsats i pesetas 1

1

364

366

380

381
502

502 bis
ur 505

ur 506
510

5111

Andra handverktyg med eller utan skaft:

vägande över 1 kg...................................................

» under 1 kg.................................................

Bordsknivar etc.........................................................

Saxar etc...................................................................

Lösa delar till förbränningsmotorer ..............................

Karburatorer ......................................■•••••.................

Lokomobiler och ångmaskiner, halvstationära, vägande

2,000 till 10,000 kg. ................................................

D:o, vägande 10,000 till 50,000 kg..................................

Ångturbiner:

vägande 10 till 25 ton .............................................

» över 25 ton ................................................

Ånglokomotiv etc. för järnvägar med spårvidd u nder 1 m

20.80 per 100 kgj
32.— per 100 kg.
4.— per kg.

7.— per kg.

135.— per 100 kg.
32.— per st.

66.— per 100 kg.
56.— per 100 kg 32.

— per 100 kg.
29.— per 100 kg.
124.— per 100 kg.

5121
5131

514

515

516

I

517

518
520
531

538 a
538 b

540

541

542

543

582

585

586

587

590

591

592

593
ur 593

615

D:o för spårvidd av 1 m. el. däröver:

vägande under 55 ton .............................................

» 55 ton och däröver ....................................

Lösa delar etc. till ånglokomotiv ................................

Kranar, vältar, etc., för drift medelst ånga, komprimerad

luft eller gasolin......................................................

Elektriska lokomotiv...................................................

Lokomotiv och andra självframdrivande fordon på räls etc

104.— per 100 kg.
84.— per 100 kg124.
— per 100 kg.

75.— per 100 kg.
80.— per 100 kg- j

70.— per 100 kg. |

Tendrar...................................................................

Vattenturbiner, vägande 500 till 2,000 kg.....................

Svänghjul för alla slags maskiner ................................

Metallbearbetningsmaskiner:

vägande 10 till 20 ton ............................................

» över 20 ton ................................................

Träbearbetningsmaskiner:

vägande 250 till 500 kg. ........................................

» 500 till 1,500 kg.........................................

» över 1,500 kg..............................................

Apparater och verktyg för trä- och metallbearbetningsmaskiner,
icke upptagna under annat tariffnummer
.......................................................................

Maskiner för framställning av ändlöst papper, vägande
intill 50 ton, ävensom lösa delar för pappersmaskiner-••

60.— per 100 kg-j
54.— per 100 kg.
33.— per 100 kg.

27.— per 100 kg.
24.— per 100 kg.

68.— per 100 kg.
48.— per 100 kg.
40.— per 100 kg.

72.— per 100 kg. i
42.— per 100 kg. |

Maskiner av alla slag för förflyttande av vätskor (pumpar
etc.):

vägande 100 till 500 kg...........................................

* 500 till 5,000 kg...........................................

» över 5,000 kg.............................................

Maskiner ej inbegripna under andra tariff nummer:

vägande intill 50 kg. ................................................

» 50 till 500 kg..............................................

» 500 till 1,500 kg...........................................

» över 1,500 kg..............................................

Kylmaskiner etc., vägande över 1,500 kg......................

85.— per 100 kg. |
64.— per 100 kg.
28.— per 100 kg.j

90.— per 100 kg ''
80.— per 100 kg.
70.— per 100 kg.
50.— per 100 kg.
48.— per 100 kg -

Maskintillbehör etc. (ss. kullager m. m.)

128.— per 100 kg.

1 Ifråga om n:ris 511, 512 och 513 skola de i denna lista angivna tullnedsättningarna
endast tillämpas så länge Spanien ej är i stånd att fylla sitt eget behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 188 höft. (Nr 229.)

2

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

N:os du
taril
espagnol

Dénomination des marcliandises

Droits en pesetas

624

Dynamos, électromoteurs, ventilateurs accouplés å des
moteurs électriques, alternateurs, transformateurs etc.

— de 500 å 1,000 kg..............................................

108.— les 100 kg.

625

— de 1,000 å 3,000 kg..............................................

67.— les 100 kg.

626

— de 3,000 å 5,000 kg..............................................

45.— les 100 kg.

627

— de plus de 5,000 kg..............................................

36.— les 100 kg.

629

Groupes électrogénes et machines commutatrices de plus

633

de 1,000 kg............................................................

48.— les 100 kg.

Interrupteurs, coupe-circuit, limiteurs de courant, pörte-

lampes, suspensions etc. et materiel analogue auxiliaire
pour installations électriques constitués par piéces me-talliques montées sur n’importe quelle matiére isolante,
pesant par piéce

— de 1 å 100 kg....................................................

90.— les 100 kg.

643

— de plus de 100 kg............................................

80.— les 100 kg.

Apparens télégraphiques et téléphoniques, tables de com-

721

mutation et leurs parties..........................................

2.— le kg.

Vélocipédes ..............................................................

2.40 le kg.

722

Motocyclettes etc......................................................

2.4 0 le kg.

723

Accessolres de vélocipédes et de motocyclettes...............

2.50 le kg.

ex 723

Billes de roulement et roulements annulaires å billes pour

789

vélocipédes, motocyclettes et “sidecars“ .....................

2.20 le kg.

Goudron ..................................................................

0.8 o les 100 kg.

886

Nitrate synthetique etc.................................................

0.80 les 100 kg.

1021

Påte de bois mécanique .............................................

0.80 les 100 kg.

1246

Feutres de laine ou poils avec ou sans mélange de fibres

végétales, iabriqués en cru .......................................

1.75 le kg.

1247

Feutres de laine ou poils avec ou sans mélange de matié-res végétales

— de moins de 300 grammes....................................

2.— le kg.

1248

— au-dessus de 300 grammes....................................

2.— le kg.

1249

— renforcés de libres textiles....................................

1.75 le kg.

1327

Morues etc................................................................

25.60 les 100 kg.

1331

Poissons, autres etc....................................................

28.80 les 100 kg.

1408

Lait en poudre .........................................................

1.— le kg.

1540

Maisons de bois

15.— les 100 kg.

b) ........................................................................

12.— les 100 kg.

c) .......................................................................

8.— les 100 kg.

d) ........................................................................

6.- les 100 kg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

19

Nr

i spanska
tulltariffen

V a r u s 1 a g

Tullsats i pesetas

624

625

626
627
629

633

643

721

722

723
ur 723

789

886

1021

1246

1247

1248

1249
1327
1331
1408
1540

Dynamomaskiner, elektromotorer, ventilatorer, sammankopplade
med elektriska motorer, transformatorer etc.

vägande 500 till 1,000 kg...........................................

» 1,000 till 3,000 kg........................................

» 3,000 till 5,000 kg.......................................

» över 6,000 kg.........................•.....................

Elektriska generatorer m. m. (groupes electrogénes) och

omformare, vägande över 1,000 kg. ...........................

Strömbrytare, strömomkastare, strömställare, glödlampsinfattningar,
hänglampor o. dyl. hjälpmateriel för elektr.
installationer, bildade av metallstycken och monterade
på något isolerande ämne, vägande pr st.

1 till 100 kg................................................

100 kg. och däröver ......................................

Telegraf- och telefonapparater, växelbord och delar därtill

Velocipeder ........................................

Motorcyklar etc.....................................

Tillbehör till velocipeder och motorcyklar
Kullager och kulor till dyl. för velocipedc

och »sidecars»....................................

Tjära ...................................................

Syntetiskt nitrat etc.............................

Mekanisk trämassa................................

tabiliska ämnen (maskinfilt) (fabriqués en cru)

tabiliska ämnen (maskinfilt):

vägande under 300 gr..................

» över 300 gr.....................

förstärkt med garn av textilämnen

Klippfisk etc. ...............................

Fisk, annan, etc..............................

Torrmjölk......................................

Trähus .........................................

a) ...............................................

b) ...............................................

c) ...............................................

d) ...............................................

108.—

per

100 kg.

67.—

per

100 kg.

45.—

per

100 kg.

36.—

per

100 kg.

48.—

per

100 kg.

90.—

per

100 kg.

80.—

per

100 kg.

2.—

per

kg.

2.40

per

kg-

2.40

per

kg-

2.50

per

kg-

2.20

per

kg-

0.80

per

100 kg.

0.80

per

100 kg.

0.80

per

100 kg.

1.75

per

kg-

2.—

per

kg-

2.—

per

kg-

1.75

per

kg.

25.60

per

100 kg.

28.80

per

100 kg.

1.—

per

kg.

15.—

per

100 kg.

12.—

per

100 kg.

8.—

per

100 kg.

6.-

per

100 kg.

/

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Annexe C.

(Autentisk text.)

Numéros du tarif espagnol.

Chassé I.

N:os 7 å 16 inclus, 18, 58 å 60, 63, 77 å 79, 81, 82.

Classe II.

N:os 103, 112 å 114, 117 å 120, 122, 131.

Classe IV.

N:os 252 å 256, 263, 264, 272 å 286, 296, 303, 304, 305, 307, 308, 310, 312 å 314, 319 å
328, 331, 337 å 342, 347 å 351, 355, 356, 358, 366, 367, 371, 372, 375, 376 å 378 382 389
390, 404, 405, 447 å 450, 453, 454.

Classe V.

N:os 495 å 501, 508, 509, 519, 521, 522, 529, 534 å 537, 539, 544, 548 å 553, 558 å 560,
563, 567 å 570, 573, 574, 576, 583, 584, 593 bis, 593 ter, 594 å 597, 617 å 623, 628, 630 å
632, 634 å 642, 681, 720, 724, 745, 749, 752.

Classe VI.

N:os 852, 887 å 890, 923, 935, 956, 957.

Classe VII.

N:os 1022, 1025 å 1032, 1051.

Classe X.

N:os 1250, 1255, 1259.

Classe XII.

N:os 1329, 1416, 1417.

Classe XIII.

N:os 1496, 1504.

’ \

Note: Dans le cas oii cessera en Espagne le régime actuel monopoliste des alumettes la
Suéde jouira pour les alumettes suédoises de tous les priviléges et laveurs dévolus å un
tiers pays quelconque.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 229.

21

Lista C.

(Svensk översättning-)

Nummer i spanska tulltariffen.

Klass I.

Nr 7 t. o. m. 16, 18, 58 t. o. m. 60, 63, 77 t. o. m- 79, 81, 82.

Klass II.

Nr 103, 112 t. o. m. 114, 117 t. o., m. 120, 122, 131.

Klass IV.

Nr 252 t. o. m. 256, 263, 264, 272 t. o. m. 286, 296, 303, 304, 305, 307, 308, 310, 312
t. o. m. 314, 319 t. o. m. 328, 331, 337 t. o- m. 342, 347 t. o. m. 351, 355, 356, 358, 366,
367, 371, 372, 375, 376 t. o. m. 378, 382, 389, 390, 404, 405, 447 t. o. m. 450, 453, 454.

Klass V.

Nr 495 t. o. m. 501, 508, 509, 519, 521, 522, 529, 534 t. o. m. 537, 539, 544, 548 t. o. m.
553, 558 t. o. m. 560, 563, 567 t. o. in. 570, 573, 574, 576, 583, 584, 593 bis, 593 ter, 594
t. o. m. 597, 617 t. o- m. 623, 628, 630 t. o. m. 632,6341, o. m. 642, 681, 720, 724, 745, 749,752.

Klass VI.

Nr 852, 887 t. o. m. 890, 923, 935, 956, 957

Klass VII.

Nr 1022, 1025 t. o. m. 1032, 1051.

Klass X.

Nr 1250, 1255, 1259.

Klass XII.

Nr 1329, 1416, 1417.

Klass XIII.

Nr 1496, 1504.

Anmärkning. För den händelse det nuvarande spanska tändsticksmonopolet skulle upphävas,
skall Sverige lör svenska tändstickor komma i åtnjutande av alla de förmåner, som
beviljas vilket som helst annat land.

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Protocole final.

Au moment de proeéder å la signatur
de la présente (konvention le
Gouvernement de S. M. le Eoi de
Suéde et le Gouvernement de S. M. le
Roi d’Espagne ont trouvé opportun
de préciser les points suivants:

l:o) Le Gouvernement de S. M.
le Kol de Suéde s’engage å ne pas
augmenter, ni directement ni par
une modification de la graduation
alcoolique actuelle, les droits d’entrée
en vigueur pour les boissons
alcooliques comprises sous les numéros
183 å 190 du tarif douanier
suédois.

2:o) Le dit Gouvernement s’engage
å faire bénéficier 1’Espagne, sous les
mémes eonditions qu’une tieree Puissance
quelconque:

a) de toute modification qui pourra
étre décidée pour ce qui concerne
la graduation des vins applicable
aux vins espagnols jusqu’å 18° indus,
tant au sujet des vins naturels
que pour ce qui concerne les vins
dont la vente commerciale nécessite
une augmentation du degré alcoolique; b)

de toute la liberté de commerce
compatible avec la législation suédoise,
au sujet des vins et alcools,
les dits produits espagnols profitant,
sur tous les points de vue, au méme
titre que les produits similaires importés
de tout autre pays, de tous
les priviléges ou facilités établis ou
qui pourront étre établis concernant
1’importation, la circulation, la vente
et la consommation des boissons
alcooliques.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av förestående
avtal hava H. M. Konungens
av Sverige regering och H. M.
Konungens av Spanien regering
funnit lämpligt att fastställa följande
punkter:

l:o) H. M. Konungens av Sverige
regering förbinder sig att icke höja
gällande införseltullar för de under
nr 183 till och med 190 i svenska
tulltaxan upptagna alkoholhaltiga
drycker, vare sig direkt eller genom
förändring av den nuvarande alkoholgraderingen.

2:o) Sagda regering förbinder sig
att låta Spanien på samma villkor
som varje tredje land komma i åtnjutande
av

a) varje förändring, som kan
komma att fastställas med avseende
å graderingen av viner och
är tillämplig å spanska viner med
högst 18'' alkoholhalt, vad angår
såväl naturliga viner som viner,
för vilkas saluförande erfordras en
ökning av alkoholhalten;

b) varje med den svenska lagstiftningen
förenlig frihet i fråga
om handeln med viner och spirituösa,
varjämte dylika varor av. spanskt
ursprung i alla avseenden skola,
på samma sätt som likartade varor
från varje annat land, åtnjuta alla
de förmåner och lättnader, som äro
eller kunna komma att bliva gällande
i fråga om införsel, omsättning,
försäljning och förbrukning
av alkoholhaltiga drycker.

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
respectifs ont signé le présent Proto2ole
comme partie intégrante de cette
Convention, ä Madrid le quatre mai
mil neuf cent vingt cinq.

W. Boström.

F. Espinosa de los Monteros.

Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade ombuden undertecknat
detta protokoll såsom integrerande
del av handelsavtalet, som
skedde i Madrid den 4 maj 1925.

W. Boström.

F. Espinosa de los Monteros.

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson,
Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen för finansdepartementet
:

»Sveriges handelstraktat med Spanien av den 27 juni 1892 var byggd
på principen om ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation. I avseende
på tullbehandlingen förefanns visserligen den begränsning ursprungligen
häruti, att vartdera landet tillerkände det andra mestgynnadrätt
endast för vissa varuslag, som funnos uppräknade i två till traktaten
fogade tariffer. Sedan spanska regeringen emellertid några år senare meddelat,
att alla svenska varor vid införsel till Spanien skulle komma att
förtullas efter de lägsta tullsatser, som tillämpades mot något land, bortföll
denna begränsning, och traktaten ingick därefter som ett led i det
system av handelsavtal, vilande på grundsatsen om obegränsad och ovillkorlig
mestgynnadnationsbehandling, som före världskriget ägde bestånd i
förhållandet mellan Sverige och alla europeiska stater av betydelse. Sjöfartsförbindelserna
med Spanien reglerades genom sjöfartstraktaten av den
15 mars 1883, som i stort sett föreskrev ömsesidig nationell behandling av
fartyg och som alltjämt är gällande.

Handelstraktaten blev från spansk sida den 16 september 1918 uppsagd
att träda ur kraft den 20 september följande år. Denna åtgärd motiverades
av spanska regeringen därmed, att densamma, i syfte att efter kriget
på nytt bringa handelsförbindelserna i ordning, önskade återtaga sin handlingsfrihet
i fråga om tulltarifferna och därför hade beslutat uppsäga alla
handelsavtal med särskilda tariffer. Genom noteväxling den 30 juni/6
augusti 1919 överenskommo de båda regeringarna dock, att traktaten
skulle provisoriskt förlängas tillsvidare, likväl med den förändring, att
uppsägningstiden förkortades från ett år till tre månader.

Den 17 december 1920 blev traktaten ånyo av spanska regeringen uppsagd,
att träda ur kraft den 20 mars 1921. Därvid meddelade spanska

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

regeringen, att uppsägningen vore eu åtgärd, som i lika mån riktade sig
mot ett flertal länder och som dikterades av spanska regeringens önskan
att äga full frihet vid utarbetandet av den nya tulltaxa, vilken nödvändiggjordes
av de inträffade förändringarna i varuvärdena och vore avsedd
att läggas till grund för kommande förhandlingar om nya handelsfördrag.
Den sålunda bebådade spanska tullrevisionen kom dock icke till stånd
omedelbart, och i mars 1921 hade följaktligen förhandlingar om ett nytt
handelsavtal icke ens kunnat påbörjas. Till följd härav träffades förnyad
överenskommelse om traktatens förlängning, denna gång till den 20 juni
1921. Icke heller vid sistnämnda tidpunkt var dock den spanska tullrevisionen
slutligt genomförd. En ny tulltaxa hade visserligen trätt i kraft
den 17 maj 1921, men den angavs uttryckligen vara endast provisorisk.
Den definitiva tulltaxan, som skulle bilda utgångsläget vid de beramade
förhandlingarna om nya handelsfördrag, beräknades nu komma att dröja
ännu något år, och vid sådant förhållande beslöto de två regeringarna
att sluta ett provisoriskt avtal rörande handelsförbindelserna för den
närmaste framtiden. Ett modusvivendi-avtal kom också till stånd genom

noteväxling den 19 och 20 juni 1921.

Det sålunda träffade nya avtalet innehar, att den provisoriska spanska
tulltariffens lägre kolumn skulle tillämpas å svenska varor, som infördes
till Spanien, mot det att alla spanska varor vid införsel till Sverige skulle
komma i åtnjutande av mestgynnadbehandling. Dessutom skulle de artiklar
i 1892 års traktat, som icke stodo i strid med dessa tullbestämmelser,
fortfarande förbliva i kraft. Avtalet skulle gälla i tre månader och
därefter tillsvidare, med en uppsägningstid av en månad. Då mot slutet
av år 1921 förberedelserna för den definitiva spanska tulltariffen nalkades
sitt slutförande och spanska regeringen önskade, att denna tariff skulle
träda i kraft mot alla länder samtidigt, gjordes genom noteväxling den
29 december 1921 den förändringen i avtalet, att den lägre kolumnen av
den nya spanska tulltaxan skulle från den dag, då den trädde i kraft,
tillämpas på svenska varor i stället för motsvarande kolumn av den provisoriska
tariffen. Med denna förändring är avtalet alltjämt gällande.

På liknande sätt hade samtidigt Spaniens äldre traktater med ett flertal
andra länder blivit utbytta med modusvivendiavtal av motsvarande innehåll.

Av det nu sagda framgår, att frågan om en nyreglering av våra handelsförbindelser
med Spanien uppkommit därigenom, att Spanien efter
kriget genomfört en omläggning av sin tull- och traktatpolitik. Det
är nödvändigt att äga kännedom om denna förändring i Spaniens
handelspolitik för att förstå de förutsättningar, under. vilka förhandlingarna
om ett nytt svenskt handelsavtal med Spanien inleddes, liksom
också för att rätt bedöma värdet av det avtalsförslag, vari dessa förhandlingar
numera resulterat. Jag skall därför i korthet redogöra för den
nya spanska tulltaxans tillkomst och de handelsavtal, som Spanien på

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

grundval av densamma avslöt med andra länder under tiden före upptagandet
av förhandlingarna med Sverige.

Eedan den tulltaxa, som före världskriget var gällande i Spanien, kännetecknades
av höga skyddstullar. Den var, såsom redan antytts, byggd
som dubbeltariff, ehuru till följd av handelsavtal den lägre tariffen tilllämpades
mot de flesta länder. Vid krigets slut igångsattes emellertid
förarbeten till en allmän tullrevision, vars syfte var att förstärka det befintliga
tullskyddet, särskilt för industrin. Under krigstiden hade nämligen
den spanska industrin kraftigt utvecklats, och för att även i fortsättningen
kunna bibehålla den sålunda uppnådda ställningen ansågs den behöva
ökat tullskydd, vars införande också från olika håll med styrka påyrkades.
Kraven härpå gjorde sig än starkare gällande, då någon tid efter freden
den besvärande konkurrensen från länder med starkt deprecierad valuta
blev kännbar. Den förut omnämnda provisoriska tulltaxan utfärdades
när den av valutaförhållandena gynnade varuinförseln från Tysklands och
andra länders sida stod på sin höjdpunkt och medförde också den betydliga
höjning av skyddstullmuren, som då ansågs nödvändig för upprätthållandet
av landets industri. I början av år 1922 kom så den definitiva
nya tulltaxan. Den skilde sig från den provisoriska huvudsakligen genom
ökad specialisering samt däri, stt den högre tariffens tullsatser höjts, så
att de i regel uppgingo till 300 procent av den lägre tariffens, i åtskilliga
fall ännu högre. Därmed hade alltså den förstärkning av tullskyddet,
varav landets industri ansågs vara i behov, definitivt genomförts.

. Men syftet med tullrevisionen torde icke endast hava varit att skydda
den inhemska industrin mot utländsk konkurrens. Man avsåg säkerligen
därmed även att förstärka sin beredskap för de blivande nya handelstraktatförhandlingarna,
genom vilka man ville tillförsäkra sig bättre villkor
för avsättningen i utlandet av spanska produkter. Särskilt framstod
det såsom behövligt att bryta eller i varje fall minska de hinder, som i
åtskilliga länder upprests mot vinimporten, i några, såsom Amerika, Norge
och Finland, av nykterhetspolitiska skäl, i andra, såsom Frankrike, för
att skydda den inhemska vinodlingen. Tullrevisionen synes därför jämväl
hava varit inriktad på att åstadkomma kompensationsmedel, mot vilka
man kunde tillköpa sig lättnader för exporten av viner och andra varor.

De i samband med den nya tulltaxans ikraftträdande fastställda traktatpolitiska
riktlinjerna voro i korthet följande. Mot länder, med vilka
handelsavtal saknades, skulle den högre tariffen tillämpas, vilket med
denna tariffs mycket högt tilltagna tullsatser i regel måste starkt försvåra
importen från dessa länder. Vid traktatförhandlingar skulle den lägre
tariffen vara den principiella utgångspunkten. Nedsättningar av dess
tullsatser med intill 20 procent av deras belopp kunde emellertid beviljas
mot vederbörlig kompensation, och till en början erhöll regeringen bemyndigande
att i undantagsfall bevilja ännu längre gående tullnedsättningar.
Sistnämnda bemyndigande, den s. k. Bergaminlagen, gavs för en tid av

27

Käng!. Maj:ts proposition Nr 229.

ett år och förnyades sedan för ännu ett år, men upphörde därefter, på våren
1924, definitivt att Källa.

Det spanska tullsystemets konstruktion var alltså sådan, att den lägre
tariffen utgjorde en särskilt för traktatförhandlingsbruk tilltagen generaltariff.
Dess tullsatser, eller i varje fall en del av dem, var man beredd att
sänka med intill 20 procent, i undantagsfall ännu mer, och i mån som
liandelstraktater komme till stånd, skulle sålunda en eller flera konventionaltariffer
uppkomma. Den högre tariffen hade i själva verket karaktären
av en ren kamptariff’, ehuru den redan från början tillämpades i vidare
utsträckning än vad fallet brukar vara med en sådan tariff. Slut
ligen ingick som ett viktigt led i detta system, att mestgynnadnationsprincipen
skulle tillämpas i så begränsad omfattning som möjligt. Mestgynnadrätt
skulle överhuvud endast medgivas för särskilt i varje traktat
angivna varor. Traktaterna skulle sålunda i regel komma att innehålla
två varulistor, nämligen en angivande de tullnedsättningar och bindningar,
som beviljades, och en upptagande de varor, vilka vid införsel till
Spanien skulle åtnjuta behandling såsom mestgynnad nation, varefter alla
övriga varor skulle tullbehandlas efter den lägre autonoma tariffen.

Såsom ett särskilt skydd mot konkurrensen från länder med starkt deprecierad
valuta hade redan tidigare införts tilläggstullar, vilkas storlek
beräknades efter den grad av depreciering, vederbörande lands valuta undergått.
Även dessa valutatullar utnyttjades såsom påtryckningsmedel vid
traktatförhandlingar, framförallt med Frankrike och Tyskland. För Sveriges
del kommo de emellertid icke att direkt vara av betydelse, och jag
skall därför inskränka mig till att här endast omnämna deras förekomst.

Det första land, med vilket Spanien avslöt ett handelsavtal efter nu
angivna linjer, var Schweiz. Detta avtal kom till stånd redan i maj 1922
och blev i principiella avseenden förebild för en rad andra avtal. Schweiz
tillerkände Spanien tullnedsättningar för 15 varuslag, bland vilka de viktigaste
voro viner, sydfrukter och produkter av kork. Särskilt betydelsefullt
för Spanien var, att vintullarna sänktes med 25—40 procent. Spanien
å sin sida medgav nedsättningar och bindningar till förmån för Schweiz
av 54 tullrubriker, varibland ur med 80 procent och ost med 50 procent
av tullsatserna i den lägre tariffen. Vidare medgav Schweiz obegränsad
mestgynnadrätt för alla spanska varor, under det att Spanien gjorde mot
svarande medgivande endast för omkring 500 av den spanska tulltaxans
1540 rubriker. Dessa 500 rubriker omfattade dock praktiskt taget alla
schweiziska exportvaror på Spanien av betydelse. Slutligen innehöll avtalet
ett fåtal bestämmelser av allmän natur, vilka gingo ut på ömsesidig
behandling såsom mestgynnad nation i fråga om handeln mellan länderna
— givetvis med undantag för tullarna — vartdera landets medborgares
rättsliga ställning i det andra landet, deras beskattning o. s. v.

Handelstraktaten med Schweiz följdes i juli 1922 av ett avtal med

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Frankrike, vars tillkomst innebar avvecklandet av ett tillspetsat handelspolitiskt
konfliktläge mellan de två länderna. I september 1920 hade nämligen
Frankrike, i syfte att skydda de franska vinodlarna mot konkurrensen
av billiga spanska viner, höjt vintullarna högst väsentligt. Spanien
hade svarat först med att höja tullarna å de viktigaste franska exportvarorna
och därefter, i juni 1921, med att införa de förut omnämnda tillläggstullarna
mot länder med deprecierad valuta. Följden härav blev, att
Frankrike till december 1921 uppsade handelskonventionen med Spanien,
varefter de två länderna mot varandra tillämpade sina maximitariffer och
sålunda hefunno sig i ett förhållande, som närmast kan betecknas såsom
tullkrig. Varubytet nedgick härigenom betydligt under den normala omsättningen.

Det nya handelsavtalet medförde för Spanien framförallt fördelen av att
de franska vintullarna sänktes, ehuru icke till samma nivå som före kriget.
Att dessa tullnedsättningar varit av betydelse, framgår därav, att
den spanska vinexporten till Frankrike sedan avtalets ikraftträdande avsevärt
ökats. I övrigt tillerkändes Spanien mestgynnadrätt för ungefär
hälften av franska tulltaxans rubriker och för övriga varor tullsatser
liggande mellan maximi- och minimitariffen. I utbyte medgav Spanien
tullnedsättningar under den lägre tariffen, i några fall uppgående till
mer än 20 procent av densamma, för omkring 320 rubriker, varibland
siden- och andra textilvaror, järn- och stålvaror samt automobiler och
maskiner voro de viktigaste. Dessutom tillerkändes Frankrike mestgynnadrätt
för ett stort antal av spanska tulltaxans rubriker, varjämte Spanien
förband sig att icke mot Frankrike tillämpa valutatullar.

Även gentemot Norge hade Spanien i anledning av vinfrågan kommit
i ett förhållande, som tidvis tillspetsade sig till verkligt tullkrig. Norge
hade till februari 1921 uppsagt handelsavtalet med Spanien för att kunna
genomföra sin förbudslagstiftning, vari ingick importförbud på spritdrycker
med över 14 procent alkoholhalt. I anledning av detta importförbud tilllämpade
Spanien sin högsta tariff pa alla norska varor — en åtgärd, som,
sedan den provisoriska nya tulltaxan i Spanien trätt i kraft, blev ytterst
besvärande för Norge. Särskilt menlig var den omständigheten, att den
norska klippfiskexporten på Spanien högst avsevärt minskades. För att
undgå den fara för det norska fisket, som härigenom uppstod, förklarade
sig Norge berett till vissa eftergifter i vinfrågan, och på grundval härav
träffades i december 1921 ett provisoriskt handelsavtal, avsett att gälla
för en tid av fyra månader. Spanien förband sig i detta avtal att mot
norska varor tillämpa den lägre autonoma tariffens tullsatser, förhöjda
med 25 procent. Som vederlag härför skulle norska regeringen draga
försorg om att minst 150,000 liter starkviner och spirituösa infördes från
Spanien under de närmaste fyra månaderna. Avtalet förlängdes sedermera
något men utlöpte redan i juni 1922, varpå tullkriget åter begynte. Det

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

29

blev emellertid denna gång av kort varaktighet, ty i oktober samma år
träffades ett nytt handelsavtal, vilket var byggt efter samma linjer som
Spaniens avtal med Schweiz och Frankrike. Det medförde för Norges del,
att den lägre spanska tariffen principiellt tillämpades mot norska varor.
Nedsättningar under denna tariff beviljades för 27 tullrubriker, bland
dem norgesalpeter med icke mindre än 90 procent samt fiskolja och viss
fisk med 50 procent. Dessutom erhöll Norge mestgynnadbehandling för
ytterligare 115 rubriker. I gengäld tillerkändes Spanien obegränsad
mestgynnadrätt i Norge samt tullnedsättningar för sydfrukter, vissa grönsaker,
produkter av kork m m. De viktigaste spanska förmånerna avsågo
emellertid vinexporten. Norska regeringen förband sig nämligen att garantera
en årlig införsel från Spanien av minst 500,000 liter starkvin och
spirituösa, utan att någon del härav skulle få återutföras. Därjämte
sänktes vissa vintullar med intill 40 procent. Sedermera har Norge upphävt
införselförbudet för starkviner, vilket haft till följd vissa ändringar
i avtalets bestämmelser.

Ungefär samtidigt med det norska avtalet träffades också ett handelsavtal
med England, även detta av samma typ som de förutnämnda. England
tillförsäkrades därigenom samma tullnedsättningar som Frankrike
och Schweiz samt därtill förut icke beviljade nedsättningar av 120 rubriker.
De viktigaste av dessa avsågo tillverkningar av järn och stål, stenkol
samt textilvaror. Ställning som mestgynnad nation tillerkändes
England för de flesta rubriker. Å sin sida förband sig England att icke
höja gällande tullar å vin och spirituösa, vinjäst samt russin ävensom
att bibehålla tullfrihet för järnmalm, kork, sydfrukter, lök, olivolja, tomater
och konserverade grönsaker.

I och med avslutandet av dessa fyra handelsavtal blev det system, som
Spanien tillämpade i avseende på tullbehandlingen av varor från olika
länder, av ganska invecklad beskaffenhet. De längst gående tullnedsättningar,
som fastställts i de nya avtalen, bildade tillsammans en lägsta
konventionaltariff, vilken i regel understeg den lägre autonoma tariffen
med högst 20 procent men i åtskilliga fall innebar ännu större nedsättningar.
Denna konventionaltariff tillämpades praktiskt taget i sin helhet
mot England och Frankrike och dessutom, till följd av äldre avtal, mot
Förenta staterna och Italien. Schweiz och Norge kommo likaledes i åtnjutande
av konventionaltariffen, ehuru endast i de för dessa länder viktigaste
delarna av densamma. Mot vissa andra länder, såsom Sverige,
Danmark och Holland, tillämpades enligt med dem slutna modus-vivendiavtal
tillsvidare den lägre autonoma tariffen, varemot de i saknad av
mestgynnadrätt icke tillerkändes några som helst nedsättningar under
denna tariff. Och slutligen gällde den högre autonoma tariffen, i vissa
fall ytterligare förhöjd genom valutatullar, mot länder, med vilka Spanien
saknade avtal, däribland Tyskland och Finland.

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

För Sveriges del hade sålunda ställningen avsevärt försämrats genom
tillkomsten av de nya avtalen och hotade att bliva ännu ogynnsammare,
i den mån som ytterligare handelsavtal kunde komma till stånd. De
spanska tullarna hade visserligen icke höjts, sedan modusvivendiavtalet
med Sverige avslöts, men de åt de nya avtalsländerna beviljade lättnaderna
hade givit dem en icke oväsentlig fördel i konkurrensen. Särskilt
kännbart var detta i fråga om färdiga industriprodukter, däribland maskiner
av olika slag, men även för andra varor, exempelvis trävaror
samt järn och stål, åtnjöt Sverige icke längre samma förmåner som
mestgynnad nation.

Denna olägenhet skulle tydligen närmast kunna avhjälpas därigenom,
att också Sverige avslöte ett handelsavtal med Spanien efter samma grunder
som nyssnämnda fyra länder. Behovet av ett sådant avtal måste
givetvis framstå desto starkare, ju större värde för vår export den spanska
marknaden vore att tillmäta. Spaniens betydelse i detta avseende har
väsentligt vuxit efter kriget. Jag skall till belysande härav i korthet
redogöra för den senaste tidens utveckling av handelsförbindelserna mellan
de båda länderna.

Vad då först beträffar vår import från Spanien, så var denna före kriget
tämligen obetydlig och uppgick till ett värde av 3 å 4 miljoner kronor
om året. De införda varorna utgjordes huvudsakligen av sydfrukter samt
viner och spirituösa, i mindre omfattning även av salt och kork. Efter
kriget har importen ökats och motsvarade år 1923 ett värde av 5,873,000
kronor, men omfattar i stort sett samma varor nu som tidigare, ökningen
faller till stor del på sydfrukter, särskilt apelsiner. Vinimporten, vilken
till följd av de restriktioner, som införts i vissa länder, å spansk sida
måste tillmätas stor betydelse, har likaledes ökats i icke obetydlig grad.

Importen från Spanien av apelsiner och viner framgår av följande tablå:

31

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 229.

Införseln till Sverige från Spanien åren 1013 och 1024 av brännvin och sprit, likör och

vin samt apelsiner.

1

1 9

1 3

19 2 4

KYantitet|

Kronor

Kvantitet

Kronor

1

Brännvin och sprit:

arrak cell rom:

183A

på fat: arrak.................. liter

ä 50 %

B

rom........................

»

C

på andra kärl .....................

andra slag:

liter

på fat:

3,487

184 A

av säd: viskv............... liter

ä 50 %

2,682

B

annat..................

»

C

av potatis eller andra jord-

frukter ......................

»

F

konjak ...........................

»

24,026

36,039

149,293

407,601

G

annat..............................

på andra kärl:

790

I

konjak .........................

liter

160

680

3,777

K

viskv..............................

»

34

87

L

annat..............................

»

Likör och absint:

185 A

likör: punsch .....................

»

B

munk- .........................

y>

c

»

593

2,076

3,089

29,331

D

_

Vin:

på fat:

av 14 % alkoholhalt och där-

under:

1 186 A

bordeaux-....................

kg-

3,208

3,208

B

bourgogne.....................

193

271

C

renskt och mosel- .........

»

604

725

D

annat...........................

180,744

72,298

104,017

105,295

av mer än 14 men icke över

25 % alkoholhalt:

187 A

bordeaux-.....................

179

224

B

bourgogne- ..................

»

G

madera-........................

»

37,242

55,863

595

1,692

D

portvin ........................

»

41,945

46,140

64

108

E

spanskt ........................

»

283,354

283,354

606,513

932,032

F

annat...........................

»

5,853

4,976

på andra kärl:

musserande:

188 A

franskt ...........................

liter

22

125

B

1 '' -

annat.............................

icke musserande:

»

9

23

119

716

av 14 % alkoholhalt och där-

under:

295

189 A

bordeaux-..................

liter

32

104

114

B

renskt och mosel- ......

C

annat........................

»

308

1,078

821

2,600

av mer än 14 men icke över

25 % alkoholhalt:

190 A

bordeaux-..................

»

B

vermut .....................

»

5c

7C

C

annat ....................

1,725

3,45C

8,781

62,182

Ex 107 B

Apelsiner..................................

. 1,610,815

563,78c

3,442,841

1,207,238

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Under åren närmast före kriget uppgick vår export till Spanien i runt
tal till ett värde av mellan 7 och 10 miljoner kronor om året. Den alldeles
övervägande delen härav föll på trä och pappersmassa, varjämte järn
och stål samt järnvaror årligen utfördes för omkring en halv miljon kronor.
Färdiga industriprodukter i övrigt förekommo däremot i ringa omfattning.
Efter kriget har emellertid en förändring inträtt i dessa förhållanden.
Exporten i sin helhet har ökats, så att den under de tre sistförflutna åren
uppgått till ett värde av inemot 35 miljoner kronor årligen. Det mest
anmärkningsvärda häri är emellertid, att denna ökning till förhållandevis
stor del faller på helfabrikat, särskilt på maskiner och däribland i främsta
rummet elektriska maskiner och motorer, överhuvud kan det, såsom jag
förut nämnt, med bestämdhet konstateras, att den spanska marknaden efter
kriget erhållit en ökad och alltjämt växande betydelse för vår exportindustri.
Orsakerna härtill torde i huvudsak vara följande.

Till en början har det av mig tidigare berörda uppsvinget inom den
spanska industrin, vilket åtminstone delvis förorsakats av Spaniens isolering
under kriget, medfört ökad efterfrågan å maskiner och verktyg, särskilt
sådana som behövas inom maskin- och järnindustrin. Jämsides med det
industriella uppsvinget har också inom andra näringsområden utvecklingen
raskt fortskridit. Jordbruksmaskiner för motordrift och andra moderna
maskiner och redskap för lantbruket komma mer och mer till användning,
fisket bedrives i växande omfattning med motorfartyg, och landets rika
tillgångar på vattenkraft utnyttjas alltmer för elektriska anläggningar.
På dessa och andra områden erbjuder Spanien otvivelaktigt goda avsättningsmöjligheter,
vilka under i övrigt gynnsamma förutsättningar synas
kunna ytterligare utvecklas under den närmaste framtiden.

Härtill kommer i fråga om vissa grenar av vår exportindustri ännu en
omständighet att beakta. Till följd av kriget hava avsättningsmöjligheterna
i åtskilliga länder väsentligt förringats. Det är då av största vikt
att söka skaffa ersättning härför på sådana marknader, där förutsättningar
för upparbetande av en livskraftig export förefinnas. Sedd ur denna synpunkt
måste en marknad sådan som den spanska, även om den för Sverige
icke kan i betydelse jämföras med den, som vissa andra länder erbjuda,
under nuvarande förhållanden förtjäna större beaktande än vad exportstatistikens
siffror synas giva vid handen. Detta torde, vad Spanien angår,
särskilt vara fallet i fråga om Sveriges export av järn och stål. Utförseln
härav till Spanien har visserligen aldrig uppgått till större kvantiteter —
den hade år 1924 ett värde av 631,000 kronor — men med hänsyn till de
stora avsättningssvårigheter, under vilka vår järnhantering sedan några
år tillbaka arbetar, är det av vikt, att den hittills för oss visserligen
jämförelsevis obetydliga men, efter allt att döma, synnerligen utvecklingskraftiga
spanska marknaden i möjligaste mån tillvaratages. Liknande
ställer sig förhållandet även för andra grenar av vår exportindustri.

33

Kungl. May.ts proposition Nr 229.

Till Plysning av utvecklingen av Sveriges export till Spanien lier jag
att få hänvisa till följande jämförande tablå:

Sveriges export till Spanien i tusental kronor.

1913

1923

1924

1924 års export
i % av 1913 års

Totalexporten

9,940

35,091

33,862

340.«

Trävaror .......................................

5,464

24,936

22,381

409.C,

Pappersmassa............................

3,077

3,127

5,397

175.3

Järn och stål

386

622

631

163.4

Maskiner, apparater och redskap

861

3,723

3,087

358.:.

Mera detaljerade uppgifter rörande Sveriges varubyte med Spanien återfinnas
i de uppställningar häröver, vilka såsom bilagor ditt. A och B)
torde få åtfölja detta protokoll.

Det var med beaktande av nu berörda synpunkter man i Sverige hade
att bedöma den situation, som inträtt genom ikraftträdandet av ovannämnda
nya handelsavtal mellan Spanien och andra länder och därav
följande tulldifferentiering till Sveriges nackdel. För exporten av trävaror
och pappersmassa syntes det, till följd av de relativt låga tullarna och
frånvaron av starkare konkurrens från avtalsländernas sida, icke vara
anledning att hysa farhågor åtminstone för den närmaste tiden framåt.
Annorlunda ställde det sig för järnhanteringens och maskinindustrins
vidkommande, och framförallt hotades den svenska utförseln av maskiner,
särskilt elektriska maskiner och motorer. Den spanska marknaden för
dessa varor av svenskt ursprung hade börjat upparbetas redan före kriget
och syntes numera erbjuda stora utvecklingsmöjligheter. De nya tullarna
voro visserligen höga, men då den spanska industrin på dessa områden
i varje fall icke ännu kan tillgodose landets behov, erbjödo de i och för
sig inga oöverstigliga hinder. Genom de nya avtalen medgåvos nu
emellertid betydliga tullättnader åt några av Sveriges starkaste konkurrenter,
såsom Schweiz i fråga om elektriska maskiner och så gott som
alla de nya avtalsländerna i fråga om motorer, och därigenom hade tullarna
blivit ett avsevärt, i enstaka fall avgörande hinder för den svenska exporten.
På samma sätt hade tullarna på andra maskiner av olika slag och
på järnmanufaktur, vilka tullar i stor utsträckning nedsatts i de slutna avtalen,
otvivelaktigt minskat utsikterna för ökad svensk export. Överhuvud
var ställningen sådan, att tulldifferentieringen verkat kraftigast hindrande
just för sådana svenska exportvaror, för vilka den spanska marknaden
hade det relativt största intresset.

Med dessa förhållanden för ögonen och i medvetandet av att varje nytt
avtal, som Spanien avslöte med något annat land, sannolikt skulle ytterligare
skärpa olägenheterna av att Sverige icke åtnjöt ställning som mestgynnad
nation, beslöt Kungl. Maj:t den 13 oktober 1922, att förhandBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 18S höft. (Nr 229.) ®

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

lingar skulle upptagas med Spanien om ett nytt handelsavtal, och utsåg
till förhandlare dåvarande ministern i Madrid I. Danielsson.

Förhandlingarna inleddes därmed, att ett svenskt förslag till handelsavtal
överlämnades till de spanska underhandlarna. Detta förslag var i
allt väsentligt utarbetat av tull- och traktatkommitténs traktatavdelning,
som för utrönande av de svenska önskemålen konfererat med våra exportsammanslutningar
och ett stort antal enskilda företag. Förslaget var uppgjort
efter samma linjer som Spaniens förberörda senaste handelsavtal.
Det stadgade sålunda i fråga om tullbehandlingen, att Sverige skulle
erhålla mestgynnadrätt för ett antal av inemot 300 uppräknade rubriker
i spanska tulltaxan, huvudsakligen sådana, för vilka nedsättningar beviljats
andra länder, samt dessutom vissa angivna nedsättningar för några
få rubriker, vilka icke tidigare i något avtal blivit sänkta. För alla övriga
svenska varor skulle den lägre tariffens tullsatser tillämpas. I gengäld
skulle Spanien åtnjuta obegränsad mestgynnadrätt för alla varor, som infördes
till Sverige. Dessutom innehöll förslaget några bestämmelser av
allmänt innehåll, vilande på grundsatsen om ömsesidig behandling såsom
mestgynnad nation.

Å spansk sida ställde man sig välvillig till förslagets principiella innebörd
men framhöll samtidigt, att man måste begära särskilda koncessioner
till förmån för vinexporten samt nedsättningar av de svenska tullarna
för sydfrukter och andra spanska exportvaror.

Utan att ingå i detalj rörande de förda förhandlingarna anser jag mig
dock böra omnämna ett par omständigheter, vilka utgjort den egentliga
orsaken till att en så anmärkningsvärt lång tid förflutit från förhandlingarnas
början tills de numera slutförts.

Den punkt i avtalet, vari det visade sig svårast att komma till ett
resultat, var den som avsåg vinfrågan. Liksom fallet varit vid Spaniens
förhandlingar med andra länder, fäste man även nu å spansk sida det
största avseende vid att få bestämmelser fastställda, varigenom den spanska
vinexporten så mycket som möjligt underlättades. Avgörande skäl ansågos
emellertid å svensk sida tala mot att i denna fråga följa samma grunder,
som tillämpats i flertalet av Spaniens förut avslutna avtal. Diskussionen
i vinfrågan, som medförde konsekvenser även för avtalets innehåll i övrigt,
hade ännu icke slutförts, då på eftersommaren 1923 den förändrade regeringsregimen
i Spanien genomfördes. Härigenom framkallades ett längre avbrott
i förhandlingarna. Den nya spanska regeringen meddelade nämligen,
att den ämnade underkasta de gällande grundsatserna för traktatpolitiken
en förnyad granskning och tillsätta en ny kommission för beredning och
förande av förhandlingarna, varför det komme att dröja någon tid, innan
dessa kunde fortsättas. Under loppet av ett år från denna tidpunkt blev
icke heller av Spanien något nytt handelsavtal slutet, med undantag av
en traktat med Italien, vilken för övrigt icke ägde nämnvärd betydelse
för svensk export. Först på hösten 1924 hade man nått så långt, att

Kungl. May.ts proposition Nr 229.

35

förhandlingarnas återupptagande kunde ifrågasättas. Då hade emellertid
förhandlingsläget för Sveriges vidkommande i viss mån försämrats, i det
att den förut omnämnda s. k. Bergaminlagen upphört att gälla.

Denna lag, som bemyndigade spanska regeringen att genom handelsavtal
nedsätta tullarna gentemot visst land med mer än 20 procent av
den lägre tariffens tullsatser, hade i åtskilliga fall blivit tillämpad. I alla
de tidigare slutna avtalen förekommo tullreduktioner på upp till 40 å 50
procent, bland annat för tyngre maskiner av olika slag, men också för
andra varor. Efter Bergaminlagens utlöpande var spanska regeringen
emellertid hunden vid 20 procent av den lägre tariffen såsom lägsta gräns
för tullnedsättningar, och i avseende på sådana varor, för vilka större nedsättningar
medgivits i något redan slutet avtal, kunde den för framtiden
följaktligen icke bevilja obegränsad mestgynnadrätt. I alla kommande
avtal måste alltså mestgynnadnationsklausulen begränsas på sådant sätt,
att den icke avsåge tullreduktioner, överstigande 20 procent av den lägre
tariffen.

Ett i augusti 1924 träffat handelsavtal med Tyskland var det första avtal,
där dessa nya principer kommo till synes. Tyskland tillerkändes däri
bestämt angivna tullnedsättningar för ett par hundra varor, vilka nedsättningar
dock i intet fall överstego 20-proeentsgränsen. De allra flesta
av dessa varor voro sådana, för vilka nedsättningar, i flera fall med mer
än 20 procent, förut beviljats andra länder. Ingen mestgynnadklausul till
förmån för Tyskland förekom i avtalet, och i fråga om nyssnämnda varor
kom Tyskland sålunda i en sämre ställning än de föregående avtalsländerna.
Tyskland å sin sida medgav behandling såsom mestgynnad
nation i fråga om alla spanska varor samt betydliga tullnedsättningar för
viner, sydfrukter, vissa grönsaker och korkprodukter. Avtalet i fråga har
ännu icke ratificerats och är för närvarande föremål för behandling av
tyska riksdagen.

Konsekvenserna av Bergaminlagens upphävande för Sveriges del voro
icke helt oväsentliga. Flera av de tullrubriker, för vilka man påräknade
mestgynnadrätt i ett blivande avtal, voro bland dem, som i föregående
traktater med andra länder blivit nedsatta med mer än 20 procent. Eu
närmare prövning gav emellertid vid handen, att detta förhållande icke
för Sverige syntes böra tillmätas så stor betydelse, att tanken på det
åsyftade handelsavtalet med Spanien borde uppgivas. Förhandlingarna
återupptogos därför i november 1924, å svensk sida förda av envoyén
W. Boström, vilken på våren 1923 efterträtt envoyén Danielsson såsom
Sveriges minister i Madrid.

De sedan dess utan avbrott förda förhandlingarna, i vilka överingenjören
vid Järnkontoret A. Wahlberg tidvis deltagit såsom sakkunnig i avseende
på de frågor, som beröra vår export av järn och stål, hava nu slutförts,
och ett avtalsförslag, varom förhandlarna enats, har överlämnats till de
båda regeringarna. Förslaget är i korthet av följande innehåll.

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Vad först beträffar de förmåner i tullavseende, som tillförsäkrats svenska
varor i Spanien, följer förslaget — i motsats till vad fallet är såväl i det
spansk-tyska avtalet som i ett i februari 1925 slutet avtal mellan Spanien
och Österrike — samma grundlinjer som Spaniens tidigare avtal efter tullrevisionen,
endast med den begränsning, att Sverige icke kommer i åtnjutande
av de tullreduktioner utöver 20 procent av den lägre tariffen, vilka
medgivits andra länder före det föreslagna avtalets undertecknande. Förslaget
innehåller sålunda två förteckningar över spanska tullrubriker, den
ena (B-listan) upptagande rubriker, vilka till förmån för Sverige blivit
sänkta under den lägre tariffen eller i ett par fall bundna vid nu gällande
tullbelopp enligt denna tariff, och den andra (C-listan) innehållande
de rubriker, för vilka Sverige erhållit mestgynnadrätt. Tullsatserna
enligt B-listan uppgå i de allra flesta fall till de lägsta belopp, som för
närvarande tillämpas mot något land. Vissa undantag härifrån förekomma
dock. Sålunda uppgår nedsättningen, i överensstämmelse med vad härom
förut nämnts, endast till 20 procent av den lägre tariffens tullsatser i fråga
om ett 20-tal rubriker, för vilka längre gående reduktioner tidigare beviljats
andra länder. Och vidare har för en vara, nämligen mekanisk
trämassa, den för närvarande lägsta tullsatsen blivit sänkt med 20 procent.
För de å B-listan upptagna varorna skall Sverige dessutom komma i åtnjutande
av alla de tullreduktioner, som kunna komma att i framtiden
tillämpas mot något land till följd av någon efter avtalets undertecknande
träffad överenskommelse eller vidtagen annan åtgärd. Mestgynnadrätten
i avseende på de å C-listan upptagna varorna, för vilka i intet fall nedsättningar
under 20 procent av den lägre tariffen medgivits annat land.
är obegränsad. I fråga om alla övriga tullrubriker i spanska tulltaxan
skall på svenska varor den lägre autonoma tariffen tillämpas.

B-listan innehåller ett 80-tal och C-listan omkring 200 rubriker. Då tullsatserna
enligt B-listan, bortsett från ovannämnda undantag, äro de lägsta
som tillämpas gentemot något land, hava de båda listorna, alltjämt med
nyssberörda undantag, så till vida samma praktiska innebörd, att Sverige
för de i listorna upptagna varorna tillförsäkras ställningen såsom mestgynnad
nation.

Betydelsen härav är, som jag förut anfört, med utgångspunkt från det
nuvarande läget väsentligt olika för olika slag av varor.

För trävarorna medför avtalet, att de viktigaste rubrikerna, nämligen
100—102 bliva nedsatta med omkring 10 procent, vilket emellertid i och
för sig och även med hänsyn tagen till att några äldre avtalsländer redan
nu åtnjuta denna nedsättning, icke torde vara av mera betydande värde.
Det största intresset för denna varugrupp anknyter sig till den garanti,
som erhålles mot att något land med utvecklad träexport i framtiden
skall kunna tillförsäkra sig lägre tullsatser än dem som tillämpas mot
Sverige. Den begränsning av mestgynnadrätten, som förefinnes i fråga
om järnvägssyllar (rubrik 98) och trämasseved (rubrik 110), är praktiskt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22P.

37

taget utan betydelse, du vår export av dessa varor vanligen är obetydlig
och tullskillnaden är mycket ringa.

Även för pappersmassa och papper ligger den största vinsten av avtalet
i den erhållna mestgynnadrätten med hänsyn till möjligheten av framtida
tullreduktioner åt något annat land. Dessutom har som nämnts en
hittills icke åt något land medgiven tullnedsättning på 20 procent beviljats
för mekanisk massa (rubrik 1021).

Beträffande järn och stål och halvfabrikat härav innebär avtalet tullreduktioner
i ett stort antal fall och därutöver mestgynnadrätt för åtskilliga
rubriker, vilka icke hittills blivit nedsatta. Vid rubrik 258 har
införts en förklaring, i kraft av vilken den väsentliga fördelen vinnes,
att större delen av svenskt järn och stål i stänger för framtiden kommer
att tullbehandlas enligt rubrik 262. Förklaringen föreskriver nämligen,
att den betydligt högre tullsatsen för rubrik 258 icke får tillämpas annat
än för järn och stål av viss angiven hög kvalitet. I fråga om rubrikerna
262, 265, 266 och 267, varunder falla vanligt järn och stål i stänger samt
plåt av järn och stål, förklarade man å spansk sida under förhandlingarna,
att man måste bestämt vägra att medgiva någon som helst eftergift, varför
de icke kunde få upptagas å någondera listan. Frankrike och England hade
visserligen erhållit vissa reduktioner av dessa rubriker, men man ämnade
under inga omständigheter utsträcka dem till något annat land. De gjorda
nedsättningarna uppgå till omkring 6 procent, eller, vad angår den viktigaste
av dessa rubriker, nr 262, till l.io pesetas per 100 kilogram, och äro sålunda
jämförelsevis obetydliga. Den i förhållande till nyssnämnda länder mindre
gynnsamma ställning, som Sverige alltså åtnjuter i fråga om sagda
rubriker, är dock givetvis beklaglig, även om några alltför allvarliga
svårigheter för vår järnexport till Spanien icke därav torde vara att
befara. Å listorna förekomma vidare ett stort antal rubriker, som avse
järnmanufaktur, och däribland åtskilliga av betydande intresse för svensk
export.

En av de största fördelar, som avtalet innebär för Sverige, ligger i de
tullreduktioner, som fastställts för olika slag av elektriska maskiner och
som i huvudsak undanröja den mycket kännbara ojämnhet i konkurrensvillkoren,
vilken för närvarande råder till följd av att vissa andra länder
redan åtnjuta dessa reduktioner. Visserligen förekomma här två rubriker
(629 och en del av 633), för vilka nedsättningar på mer än 20 procent av
den lägre tariffen medgivits andra länder och där en viss tullskillnad sålunda
fortfarande kommer att kvarstå, men i stort sett måste avtalet i
fråga om hithörande varor anses medföra de för denna viktiga gren av
den svenska exporten erforderliga lättnaderna.

Av största värde äro också de tullförmåner, som beviljats för motorer,
och särskilt att tullarna för smärre motorer (rubrikerna 495 och 497)
samt för reservdelar till motorer (rubrik 502) blivit nedsatta till de

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

överhuvud lägsta tillämpade. Den obetydliga tullskillnad, som kvarstår
för karburatorer (rubrik 502 bis), är av underordnad betydelse.

I avseende på maskiner av andra slag medför avtalet likaledes mycket
beaktansvärda förbättringar. Tullnedsättningar medgivas nämligen för
så betydelsefulla svenska exportvaror som ång- och vattenturbiner, träoch
metallarbetningsmaskiner, pumpar, vissa lantbruksmaskiner, kullager
m. m. I allmänhet erhåller Sverige full mestgynnadrätt för alla maskiner,
som kunna förväntas finna avsättning i Spanien. Undantag, beroende på
att nedsättningar på mer än 20 procent av den lägre tariffen beviljats
annat land, förekomma dock, nämligen för lokomotiv, kylmaskiner vägande
mer än 1,500 kilogram och kullager för cyklar och motorcyklar. Exporten
från Sverige av dessa tre varuslag har emellertid åtminstone hittills
varit obetydlig.

Bland övriga rubriker, som upptagits å listorna, må såsom mera betydelsefulla
framhållas 58 och följande (vissa glasvaror), 375 och 377
(emaljerade bleckvaror), 453 (fotogenkök), 573 (separatorer), 887 och 888
(gödningsämnen), 1,246—1,249 (maskinfilt) och 1,504 (kautschukskodon).

Överhuvud förekomma på listorna praktiskt taget alla de viktigare
varor, vilka man å svensk sida med hänsyn till de exportmöjligheter,
som ansetts föreligga, krävt att få uppförda på listorna, endast med undantag
av ovannämnda fyra rubriker inom järn- och stålgruppen.

För uppnående av dessa fördelar har man enligt avtalsförslaget å svensk
sida, i likhet med de andra länder, som slutit handelsavtal med Spanien,
beviljat dels obegränsad mestgynnadrätt i tullavseende för alla spanska
varor, dels därutöver nedsättningar eller bindningar av ett antal svenska
tullrubriker. Sistnämnda särskilda tullreduktioner hava uppförts å en
tredje till avtalet fogad lista (A-listan).

De beviljade tullreduktionerna motsvara, med användande av den officiella
svenska statistikens uppgifter angående totala importen av varorna
i fråga år 1924 såsom beräkningsgrund, en sammanlagd tulluppbörd av
omkring 3,800,000 kronor. Huvudparten härav faller på sydfrukter, för
vilka ganska betydande nedsättningar medgivits, sålunda för apelsiner
från 25 till 10 öre, för vindruvor från 1 krona till 35 öre, för mandel
från 75 till 35 öre och för russin från 50 till 15 öre, allt per kilogram.
Reduktioner av sydfruktstullarna förekomma, såsom förut framhållits, i
de flesta av Spaniens föregående handelsavtal. En jämförelse med dessa
avtal ger vid handen, att de svenska tullarna å ifrågavarande varor enligt
avtalsförslaget i regel ligga högre än motsvarande tullsatser i de länder,
med vilka Spanien tidigare slutit avtal. Vidare förekomma i förslaget
mindre nedsättningar för vissa grönsaker, nämligen tomater, lök och köksväxter
inlagda i sprit, olja eller ättika eller syltade, samt för konserverade
sardiner och tonfisk, lakrits, anis och saffran. Det stora flertalet och de
avgjort viktigaste av reduktionerna avse finanstullar. Utom nyssnämnda

39

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 229.

grönsakstullar hava emellertid ytterligare några skyddstullar blivit sänkta,
nämligen för vissa produkter av kork, bland vilka den mest betydande
är tullen å buteljkork, som sänkts från 35 till 20 öre per kilogram, lör
revolvrar och pistoler samt för terpentinolja. Dessa nedsättningar av
svenska industriskyddstullar hava från spansk sida oeftergivligen fordrats.
Å svensk sida har man, inför utsikten att genom en avvisande hållning
på denna punkt gå förlustig med avtalet förenade väsentliga fördelar för
vår exportindustri, nödgats göra dessa eftergifter.

Nu gällande tullsatser hava bundits för risgryn och för olivolja på glas
och lerkärl. Dessutom har den nuvarande tullfriheten bundits för ett antal
varor av olika slag, bland vilka må nämnas malm, ris, hudar och skinn,
korkbark, ull, flera slag av metaller, olivolja på fat, koksalt och garvämnen.
Sistnämnda varor äro samtliga av sådan natur, att man å svensk
sida ansett det uteslutet att någon tull å desamma skulle kunna ifrågasättas.

I vinfrågan har träffats eu särskild överenskommelse, vilken såsom ett
slutprotokoll fogats vid avtalet. Enligt denna överenskommelse förbinder
sig Sverige att icke höja tullarna å viner och spritdrycker, som falla
under rubrikerna 183—190 i svenska tulltaxan, vare sig direkt eller genom
ändring av de nu gällande efter alkoholhalten fastställda gränserna mellan
de olika tullrubrikerna. I avseende på dessa gränser skall Spanien dessutom
åtnjuta mestgynnadrätt för viner med intill 18 procent alkoholhalt,
vilket innebär, att om gränsen mellan lätta och starka viner skulle höjas
för viner från något annat land, skall Spanien komma i åtnjutande av
samma förmån. Slutligen har mestgynnadrätt beviljats Spanien i fråga om
införsel, försäljning och förbrukning av viner och spritdrycker i Sverige.

Sammanställningar av de tullrubriker i svenska och spanska tulltaxorna,
som finnas upptagna å listorna A, B och C, med jämförande uppgifter
rörande tullsatserna och de hittills av Spanien slutna avtalens innehåll i
fråga om dessa rubriker, hava uppgjorts inom handelsdepartementet och
torde få såsom bilagor ditt. C—E) fogas vid detta protokoll.

Avtalsförslagets bestämmelser i övrigt äro baserade på grundsatsen om
ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation. Sålunda stadgas i första
artikeln, att denna grundsats skall tillämpas i allt som avser handeln mellan
de två länderna, häri inbegripet även transitering, men givetvis med undantag
för tullbehandlingen. I artiklarna 2—5 med därtill hörande bilagor
återfinnas bestämmelserna rörande de tullsatser, som skola tillämpas. Utöver
vad härom förut anförts stadga dessa artiklar, att Spanien för alla
varor och Sverige för alla å B- och C-listan upptagna varor skall åtnjuta
mestgynnadrätt i avseende på de förmåner, som kunna uppkomma
genom förändringar av tullnomenklaturen eller specialisering av tulltaxorna
eller genom anmärkningar och förklaringar, vilka införas i tulltaxorna
till följd av administrativa åtgärder eller avslutna överenskom -

40

Kungl. Majsts proposition Nr 229.

melser. Vidare skall Sverige åtnjuta mestgynnadrätt i fråga om de i
Spanien gällande bestämmelserna rörande tulltaxans tillämpning. Och
slutligen tillerkännes Sverige obegränsad mestgynnadrätt för alla varor, som
införas till Kanarieöarna eller de spanska besittningarna, för vilka områden
särskilda tullbestämmelser äro fastställda, ömsesidig mestgynnadrätt stadgas
i artikel 6 i fråga om import- och exportförbud och i artikel 7 i fråga
om de enskilda medborgarnas rätt att driva handel och. industri, deras beskattning
och deras rätt att förvärva och besitta egendom. Åttonde artikeln
innehåller bestämmelser angående handelsresandes rättigheter, vilka bestämmelser
stå i överensstämmelse med vad härom stadgas i 1923 års
internationella konvention angående förenkling av tullformaliteterna. I
nionde artikeln hava införts förbehållsklausuler, dels till förmån för den
lokala gränshandeln, dels den skandinaviska förbehållsklausulen och dels
slutligen en spansk förbehållsklausul till förmån för Portugal, den spanska
zonen i Marocko och de spansk-amerikanska republikerna. En motsvarighet
till sistnämnda förbehållsklausul, vilken för Sverige torde vara till
mycket ringa olägenhet, förekom även i 1892 års handelsavtal mellan de
två länderna. Den tionde och sista artikeln föreskriver att avtalet skall
ratificeras, för Sveriges del efter godkännande av riksdagen. Avtalet
skall träda i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling.
Giltighetstiden har fastställts till ett år och därefter till obegränsad tid,
med en uppsägningstid av tre månader.

Avsikten är att samtidigt med undertecknandet träffa överenskommelse
genom noteväxling om att det nu gällande modusvivendiavtalet skall upphöra
att gälla i och med att det nya avtalet träder i kraft.

Det avtalsförslag, för vilket jag nu redogjort och vars tyngdpunkt
givetvis ligger i bestämmelserna om tullbehandlingen, företer visserligen
i avseende härpå en viss brist på reciprocitet. Denna ojämnhet
återfinnes emellertid i olika former i Spaniens övriga avtal och torde
vara en ofrånkomlig följd av den traktatpolitik, som av spanska regeringen
målmedvetet föres. Andra länder hava sålunda funnit sig häri
och även lyckats med accepterande av denna specifikt spanska typ av
handelsavtal uppnå eu praktiskt tillfredsställande grundval för varubytet
med Spanien.

Betraktar man på liknande sätt det nu framlagda avtalsförslaget ur
rent praktisk synpunkt, synes det mig väl tillgodose Sveriges intressen.
Jag har förut framhållit, att den spanska marknaden enligt mitt för
menande förtjänar synnerligen stort beaktande och att det är ett betydande
svenskt önskemål, att förutsättningar skapas för en ytterligare utveckling
av vår export till Spanien. Vidare har jag framhållit, att vad de spanska

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

tullarna beträffar, den svenska exportindustrins huvudsakligaste intresse
är att komma i åtnjutande av de lägsta tullsatser, som tillämpas mot
något annat land. Vår export till Spanien består nämligen till största
delen dels av råvaror, dels av färdiga industriartiklar av hög kvalitet,
och för båda dessa varukategorier är det icke så mycket Spaniens nuvarande
tullar i och för sig som deras eventuella differentiering till
förmån för konkurrentländer, varav svårigheter för avsättningen vållas.
Avtalsförslaget medför i stort sett en gynnsam ställning i detta avseende
för vår export och framförallt en högst väsentlig förbättring av det nuvarande
läget. För egen del finner jag därför förslaget ägnat att i vad
på detsamma ankommer lägga en tillfredsställande grund för den framtida
utvecklingen av svensk export till Spanien. Jag får i sammanhang härmed
framhålla, att vid handläggningen av avtalsfrågan kontakt uppehållits med
exportsammanslutningar och enskilda företag, och har därvid den mening
om avtalsförslaget, som jag ovan uttalat, kommit till uttryck från industriens
egna representanter. Kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och
kontrollstyrelsen hava likaledes vid skilda tillfällen avgivit infordrade
yttranden i olika detaljfrågor.

De å svensk sida gjorda medgivandena äro icke obetydliga. Redan däri,
att avtalet innebär vissa svenska eftergifter i tariffhänseende, ligger en i
sig själv mindre önskvärd avvikelse från de traktatpolitiska grundsatser,
som Sverige följt efter världskriget. De beviljade tullnedsättningarna
motsvara också avsevärda tullbelopp. Jag får emellertid framhålla, att
de gjorda reduktionerna i alldeles övervägande grad avse finanstullar, vilka
år 1921 höjdes till sina nuvarande belopp. Med de i förslaget vidtagna
reduktionerna komma de i stort sett icke att nedgå under den nivå, varpå
de befunno sig före 1921 års höjning. Tullnedsättningarna böra också ses
mot bakgrunden av det förhållandet, att avtalsförslaget — i skarp motsats
mot så gott som alla Spaniens övriga avtal — icke innehåller några
eftergifter, som innebära avvikelser från de i fråga om viner och spritdrycker
nu gällande bestämmelserna, vilket med hänsyn till Spaniens förut
berörda intresse av att på allt sätt främja exporten av dessa varor icke
kunnat undgå att å spansk sida tillmätas stor betydelse. Bindningen av
vintullarna och några andra tullsatser ävensom den föreslagna bundna
tullfriheten för ett antal varor finner jag icke vara av den betydelse, att
någon starkare invändning häremot kan göras. I sin helhet finner jag de
svenska medgivandena väl uppvägas av de förmåner för den svenska
exporten, som avtalsförslaget innebär.

Förslagets bestämmelser av allmänt innehåll synas mig icke giva anledning
till erinran.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till handelsavtal
mellan Sverige och Spanien med tillhörande slutprotokoll, för
vilket han ovan redogjort (bil. F), och hemställer, under erinran att det

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning
rörande undertecknandet, att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna
berörda avtal och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.

Vid protokollet:
Elin Rydeberg.

BILAGOR

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229,

Bilaga A.

Sveriges införsel från Spanien under år 1923.

1

V aruslag

Kg.

Kronor

2. Matvaror av djur..........................................................

6,819

9,932

4. Kolonialvaror:

Ris, malet................................................................

236,559

92,716

Andra varor i grupp 4 ...............................................

195

376

Summa

236,754

93,092

5. Frukter och trädgårdsväxter m. m-:

Anis och stjärnanis.....................................................

38,979

44,330

Frukter och bär, färska eller enbart kokade:

Apelsiner ...............................................................

3,198,377

1,083,281

alla andra slag.........................................................

359,766

347,169

Frukter och bär, torkade:

russin.....................................................................

813,711

883,294

alla andra slag.........................................................

616,321

504,861

Köksväxter ................................................... ...........

233,080

48,586

Andra varor i grupp 5 ................................................

13,433

25,807

Summa

5,273.667

2,937,328

6. Sprit-, malt- och andra drycker:

Brännvin och sprit:

på lat: konjak ............................................ ].å50%

286,490

769,784

alla andra slag............................................ liter

1,627

7,015

Vin:

på fat: av mer än 14 men icke över 25 % alko-

holhalt: spanskt ....................................... kg.

426,951

769,847

alla andra slag............................................

121,633

Andra varor i grupp 6 ................................ liter

2,261

19,998

1,688,277

Summa

7. Spånadsämnen ................................................... kg

12,232

19,130

8. Garn, tråd och repslageriarbeten in. in...............................

3

334

9. Manufakturvaror av spånadsämnen .................................

6,033

10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben, horn m. in.:

Hudar och skinn, ej pälsverk .......................................

3,120

40,091

Andra varor i grupp 10..............................................

2

40

Summa

3,122

40,131

11. Fabrikat av hår, skinn, ben, horn in. in............................

6

121

12. Talg, oljor, tjära, gummi och likartade ämnen:

Vegetabiliska, feta oljor................................................

78,338

91,303

Andra varor i grupp 12..........................................

114

2,655

93,958

Summa

78,452

13. Fabrikat av talg, oljor m. in...........................................

19,833

11,293

15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade ......

132

704

16. Färger och färgningsämnen .............................................

17. Diverse ämnen ur växtriket:

49,677

11,356

Oljekakor .....................................................

2,290,267

453,924

Andra varor i grupp 17 ..................................

125,958

35,214

Summa

2,416,225

489,138

18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav............

15

37

19. Andra fabrikat av växtämnen ..........................................

6,751 j

7,120

20. Mineral, råämnen och o formade fabrikat:

Ma]m ............................................................ ton

11,464

263,138

Koksalt ......................................................... kg.

8,469,864

191,729

Andra varor i grupp 20..............................

873

1,220

Summa

19,934,737

456,087

21. Mineral, formade fabrikat..............................

21

79

23. Metaller, arbeten därav ....................................

313

1,567

24. Maskiner, instrument och ur............................

37

185

25. Artiklar till annan grupp ej hänförliga.............................

6,980

Samtliga från Spanien införda varor..............................

5,872,882

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

45

Bilaga B.

Sveriges utförsel till Spanien under år 1924.

Stat. !

nummer j

2.

168 A o. B

6.

8.

9.

393 B
499 A

10.

73 A

11.

12.

1177

13.

U.

Varuslag

Kvantitet

Värde i
kronor

230 B
E

236 A

234 G
H

L

M

15.

R

S I

Matvaror av djur .............................................

Konserver .........................................................

Sprit-, malt- och andra drycker...........................

Garn, tråd och repslayeriarbeten m. m...................

Manufakturvaror av spånadsåmnen .....................

Därav:

Maskinfilt för fabriksbehov ........................... K8-

Maskinfilt för fabriksbehov ......... ............... ••• *

Hår, fjäder, hudar, skinn, ben, horn och andra djurämnen
samt gödningsämnen av animaliskt ursprung
Därav:

Tarmar ......................................... *

Fabrikat av hår, skinn, ben, horn m. m................

Talg, oljor, tjära, gummi och likartade ämnen ......

Därav:

Trätjära samt tjärpärma ................. *

Fabrikat av talg, oljor m. m. ..............•••“............

Trävaror, oarbetade och bilade ...........................

Därav:

Virke, oarbetat:

av furu eller gran:

timmer, mastträ och spiror:

under 25 intill 5 cm. diameter i lilländan m

pappersved (cellulosakubb) ........................... *

Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade
Därav:

a) Sågade: , ,

Lådämnen, ej s. ........................................ m

Övriga trävaror:
av furu eller gran:

plankor, minst 5 cm. tjocka och minst 21 cm.
breda:

av furu ...................... *

av gran ...........................................

battellS, minst 5 cm. tjocka och minst 15 intill
21 cm. breda:

av furu ................................................... *

av gran .................................. *

scantlings, minst 5 cm. tjocka och under lo cm.
breda:

av furu .................................... ''''

av gran ................;.................................. *

bräder, under 5 cm. tjocka:
minst 21 cm. breda:

av furu ..................—*......................... *

av gran ................................................

minst 15 intill 21 cm. breda:

av furu ................................................ *

av gran ......................*........................ s

planschetter under 5 cm. tjocka och under 15
cm. breda:

av furu ................................................... ’

av gran .................................................. ’

1,810

1,810

976

13,974

36,360

2,912
91!

35,373

805

5,371\

7,446

;

3,971

954]

18,505

68,412

14,462

360

526,528

1,949

37,867

24,317

498,369

21,854,889

361

19,116

69,811

7,385

4,399,102

436,625

131,398

11,983

7,592,426

606,744

28,011

66(

1,474,486

34,075

8,251

491

491,857

27,619

58,34

1 3,580,282

830

55,893

1,963

41,496

2,878,343

93,727

Fast mått.

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Stat.

nummer

Varuslag

Kvantitet

Värde i
kronor

214

71

3,530

2,300

1,413

93,371

115,900

2,191

121,907

8,365

50

5,743,580

14,366,587

1,781,967

2,187,552

13,757,279

599,410

2,508,798

2,544,240

506,527

10,579

5,344

423,535

126,765

97,418

25,314

76

2,700

386

1,539

38,051

11,044

51

21,094

5,689

309

123,120

95,371

6,467

43,161

35,195

3,935

41,597

2,500

10,163

1,363

2,674

6,427

32,410

5,500

11,545

1,068

2,069

2,540

2,950

3,050

1,973

10,200

116

941,066

4,303,064

4,000

2,567

933,129

3,600

1,493

151,825

234 T
V

251 A
B

238 B

303 C

304 B
C

308

310 B
C

311 A
B
D

F

G

I

312 A
B
C

313 A
B

314 B

D

315

1150 C
1155 B
1128 C

19.

20.

21.

bräd- och plankstump (splitwood, firewood) av

högst 2 meters längd.................................

läkter, reglar, ribbor och lister .....................

Svarvade, Irästa eller med snideri lörsedda arbeten,
vägande per st. netto högst 2 kg.:

kvast- och gardinkäppar .................................

trådrullar .....................................................

Trämjöl ............................................................

Färger och färgningsämnen.................................

Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav
Därav:

Pappersmassa:

Av trä:

mekanisk: torr .............................................

kemisk:

sulfitcellulosa:

blekt ......................................................

oblekt: ton- .............................................

sulfat (soda) cellulosa:

oblekt: torr .............................................

Papp och papper:

Papp:

konstläderlapp .............................................

annan, ej säskilt nämnd papp, naturfärgad, vit

eller färgad i massan, även guskad ...............

Papper:

tidningspapper .............................................

andra slag, även linjerat:
försett med vattenmärke:

läsk- och filtrer- .......................................

post-, skriv- samt bok-..............................

icke försett med vattenmärke:

boktryck- ...............................................

grovt silkes-.............................................

läsk- och filtrer- ......................................

omslags-:

rent cellulosapapper ..............................

av cellulosa och slipträmassa ..................

post-, skriv- samt bok-..............................

färgat annorlunda än i massan:

s. k. kriterat................................................

kreperat......................................................

annat .........................................................

plisserat och pressat ....................................

kartongpapper .............................................

pergament-, även imiterat..............................

impregnerat eller bestruket med kemikalier m.m.:

annat än ljustrjckpapper ...........................

Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i

plattor eller skivor..........................................

Andra fabrikat av växtämnen..............................

Mineral, råämnen och o formade fabrikat...............

Därav:

Ammoniumsulfat (svavelsyrad ammoniak) .........

Blodlutsalt, gult eller rött.................................

Förtätade gaser, ej till annan rubrik hänförliga...

Mineral, formade fabrikat....................................

Därav:

Lervaror:

isolatorer och andra artiklar för isolering av

kg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

47

Stat.

nummer

V aruslag

Kvantitet

Värde i
kronor

1,697

5,975

kg.

600,000

18,000

»

1,266

16,123

30,000

109,830

630.961

»

11,324

3,291

462,503

169,976

»

147,359

40,910

»

4,232

1,258

»

39,967

25,718

»

3,160

7,259

21,108

36,715

»

2,587

14,024

2,184

»

15,229

»

267,810

43,920

17,507

7,533

>

155,229

69,510

»

664,500

70,525

»

384

820

»

8,760

5,328

»

92

372

15,945

5,679

»

91,484

35,050

»

110,268

89,194

844,038

»

57

1,600

1,772

10,255

1,137

5,119

667

32 A
703 A
1234

726 B

727 A
B

729

730

731

732

733
709

735 A

736 A j
707 A I

728 A !

B s

c !

i

D |
E

897 H

828 D

759 C
769 A

elektriska ledningar, även i förening med
järn:

vita...................................................

Sten: arbeten därav, ej särskilt nämnda:

gatsten: handslagen..............................

Hushålls- och prydnadsglas ......................

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskilt
nämnda ...................................................

22. Metaller, oarbelade eller till en del arbetade...........

Därav:

Balk-, hörn- och annat varmvalsat järn:
vägande mindre än 60 men ej mindre än 20 kg.
per löpande meter:

av götmetall .............................................

av mindre vikt per löpande meter:

av götmetall..............................................

av vällmetall ............................................

s. k. vaxtråd:

av götmetall................................................

Kallvalsat eller kalldraget järn i stänger, knippor
eller ringar, över 10 mm. i största dimension av
tvärsektion (bredd):
platt:

av 0.9 mm. tjocklek eller däröver.............

av mindre än 0.9 men icke under OA mm.

tjocklek.............................................

av mindre än 0A mm. tjocklek...............

runt, lyr- eller sexkantigt; ävensom svarvade, släta,

cylindriska axelämnen ...........................

av annan form .......................................

Kiseijärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande mer än 15 % kisel .....................

Plåtar, klippta eller oklippta:
av mindre än 3 men icke under 0.6 mm. tjocklek:

rätvinkliga ................................................

av mindre än 0.6 men icke mindre än 0.3 mm.
tjocklek:

rätvinkliga ................................................

Tackjärn m. fl. icke smidbara slag av järn och järnlegeringar: tackjärn.

..................................................

Verktygsstål, i stänger, smitt, m. m.:
verktygsstål (kolstål):

s. k. silverstål (över 10 mm. i diameter)-..

annat ..................................................

snabbsvarvstål (snabbstål) .......................

annat smitt järn i stänger:

av götmetall..........................................

av vällmetall .......................................

Koppar och därmed likställda metaller samt kopparlegeringar: skrot

...................................................

23. Metaller, arbeten därav.................................

Därav:

Brotschar (upprymmare), fräsar, träsnideriverktyg

samt kordongtrissor ..............................

Cylindrar för förtätade gaser.....................

Driv- och urfjädrar av band eller av platt tråd,
mer än 3 mm. breda ...........................

48

Kungl. Majrts proposition Nr 229.

Stat.

nummer

Varuslag

Kvantitet

Värde i |
kronor

Filar och raspar:

822 j av mer än 16 men ej över 35 cm. längd ......

823 av högst 16 cm. längd ...................... ......

Gjutgods, smidbart och andra varor av smidbart

järn ej särskilt nämnda:

894 CC | polerade, förnicklade m. m-, vägande per st.

högst 10 kg. ........................ ...............

Gångjärn, hörnjärn in. fl. dylika beslag, ej särskilt
nämnda, för byggnader och möbler:

865 j förnicklade, förmässingade eller galvaniskt

bronserade............................................

866 j andra slag ..........................................

828 C i Gängtappar, gängbaekar och gängkloppor.........

854 | Kardbeslag...................................................

804 A ! Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar .........

Knivar:

839 j rakknivar och rakhyvlar samt lösa klingor därtill
......................................................

809 B ! Knivar för användning i papperstillverkningen

j m. in.; ävensom måskinknivar, ej särskilt

nämnda .................................................

769 B Paraply- och parasollspröt med tillformade ändar;

ävensom gafflar till sådana spröt ...............

Plåt- och bleckvaror:
emaljerade:

748 A j kokkärl ................................................

B j andra ...................................................

lackerade väg. per st. netto högst 10 kg.;
ävensom förnicklade m. m.:

749 C andra ...............................................

Sågar, sågklingor och sågblad:

817 blad till bandsågar för trä eller metall........

818 blad till rälssågar och till bågfilar för hand eller

maskinkraft...................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, inbegripet bandoch
fasonjärn i stänger eller ringar, högst 10
mm. i diameter:

polerad samt tråd med växlande tvärsektion:

760 A silverstål..............................................

andra slag:

platt:

761 av 0.6 mm- tjocklek eller däröver .........

762 av mindre än 0.0 men icke under 0.3 mm.

tjocklek .........................................

764 B annan ................................................

under 0.5 mm i diameter:

766 B annan än förzinkad eller förtent......

Koppar och därmed likställda metaller samt kopparlegeringar: Duk: 923

s. k. viror samt duk av mer än 1 meters bredd

Lampor och lyktor av mässing:

1295 A lödlampor ................................................

B andra, ej särskilt nämnda...........................

Träd:

908 A av koppar ................................................

909 B av mässing................................................

försedd med mantel av bly eller annan metall,

även elektriska ledningskablar eller linor:
av högst 25 mm diameter:

913 A kablar eller linor.................................

kg -

2,527

353

7,798

1,431

7,844

14,561

447

20,801

49

272

33,833

1,195

18,300

930

2,250

24,726

24

1,034

489

2,888

2,565

7,170

7,384

159,469

17,562

353,690

6,437

48,765

2 018

6,984

4,242

14,438

458

1,014,

697

2,279

748

16,946

1,038

20,094

23,416

28,599

315

3,907!

3,760

67

30,872

2,225

902

1,208

2,460

21,672

36,254

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

49

Stat.

nummer

Varuslag

1

Kvantitet

Värde i
kronor

»14 A

av större diameter:

kablar eller linor.................................

5,810!

8,480

919

isolerad medelst spånadsämne, papper, asbest
eller fernissa, även elektriska ledningskablar,
linor och snören:

av högst 0-5 mm. trådtjocklek..................

>

426

2,312

921 B

andra elektriska ledningskablar, linor och
snören...................................................

»

347

4,569

931 K

Kokapparater för fotogen, gas, olja, sprit m. m.

»

18,506

95,779

Fa

Andra arbeten:

delar till kokapparater ..............................

3,215

17,288

Fc

annat ......................................................

»

241

3,585

1067 A

24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur .........

Därav:

Elektriska maskiner och apparater m- m.:
Ackumulatorer:

monterade element och batterier.................

»

2,725

3,087,160

19,077

1076 C

Elektriska apparat- och instrumenttavlor, monte-rade.........................................................

»

3,735

13,711

1087 B

Elektrotekniska specialapparater:

apparater för trådlös telegrafi och telefoni ...

»

2,579

66,530

D

andra, ej särskilt nämnda...........................

»

458

8,910

1060 A

Generatorer, motorer och omformare samt trans-formatorer och dämprullar; vägande per st.
netto:

högst 50 kg.:

generatorer och motorer ........................

»

38,592

257,326

B

andra ...................................................

»

2,148

7,024

1061 A

mer än 50 men ej mer än 100 kg.:

generatorer och motorer ........................

47,727

99,345

B

andra ...................................................

4,121

8,973

1062 A

mer än 100 men ej mer än 500 kg.:

generatorer och motorer .....................

»

119,068

228,327

B

transformatorer......................................

»

34,848

62,496

1063 A

mer än 500 men ej mer än 3,000 kg.:

generatorer och motorer ........................

78,779

154,438

B

transformatorer ....................................

»

28,407

46,802

1064 A

mer än 3,000 kg.:

generatorer och motorer .......................

»

136,290

176,046

B

transformatorer.......................................

»

48,208

84,365

1076 B

Pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd,
kontroller samt andra elektriska regulatorer

22,575

67,846

1078

Strömställare (strömbrytare och omkastare):
oljeströmställare, ställbara för hand ............

»

7,784

23,007

1081

andra slag ................................................

»

3,794

14,454

1077

Säkerhetsapparater, ej särskilt nämnda, säker-hetsproppar, smältstycken, smältpatroner och
överspänningsapparater inbegripna...............

»

3,910

23,584

1082

Telefonapparater:

vägande per st. netto mindre än 5 kg..........

»

3,399

59,736

1083

av större vikt ..........................................

»

4,322

46.726

1084

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxel-bord samt delar, ej särskilt nämnda, därtill
och till telefonapparater ...........................

»

6,412

101,080

1005

Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska:
Borrmaskiner för metaller, vägande per st. netto
högst 500 kg..............................................

»

1,861

2,845

Bihang ti

Borrmaskiner, vägande per st. netto mer än 500
kg., samt svarvar m. fl. maskiner för bearbet-

II riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 188 höft. (Nr 229.)

4

so

Kimgl. Maj:ts proposition Nr 229.

i • Ståt.
nummer

Varuslag

Kvantitet

Värde i
kronor

1006 A

ning av metaller; ävensom dockor, supporter,
växellådor och indelningsapparater; vägande
per st. netto:
högst 250 kg.:

svarvar .............................•...................

kg

1,147

3,820

1007 B

mer än 250 men högst 1(000 kg.:
svarvar ................................................

>

1,661

3,750

E

andra ............ . ................,..........

»

1,197

2,470

! 1008 B

mer äti l;000 men högst 2,000 kg.:

svarvar ..............................................

»

1,590

16,060

| 1034AA

Céntrifuger, ej särskilt nämnda .....................

»

470

3,773

992 A

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings-och exploslbnsmötorer, ävensom varmlufts-motorer; vägande per st. netto högst:

500 kg. :

fotogen- och bensin- ..............................

10,755

51,328

B

andra .............................................

»

21,371

72,864

993 B

mer än 500 men högst 1,500 kg.:
fotogen- och bensin- .................. ...........

»

4,615

10,515

G

andra ...................................................

»

179,933

412,289

''994 A

mer än 4,a00 nten högst 5,000 kg.:

diesel- ...................................................

»

10,790

30,600

B

fotogen- och bensin- ....................... ...

» ''

7,756

16,850

C

andra ...................................................

»

122,299

253,175

995 A

mer än 5,000 men högst 25.000 kg.:

diesel- .................................................

17,134

25,524

C

andra (utom fotogen- och bensin-)............

»

34,877

74,957

1084 L

Hissmaskinerier samt lyftkranar, vinschar och
spel ................. ..............................

2,727

3,000

1022 A

, Kaffe-, brydd- och köttkvarnar in. fl. för htts-hfillsbehov eller för beredning av matvaror av-sedda maskiner-eller apparater; ävensoöi kläd-vridningsmaskiner:
vägande per st. netto högst 15 kg.:
kaffe-, krj7dd- och köttkvarnar................

»

17,421

28,622''

B

glassmaskiner ......................................

»

11,562

17,556

1029 A

Mjölkskumniogsmaskiner samt emulsorer, fett-bestämnings-, jäst- och slamcentrifttger:
för maskinkraft:

mjölkskumniogsmaskiner ..............:.........

»

818

4,232

'' 1030 A

för hand- eller fotkraft:
injölkskumningsmaskiner ........................

»

7,499

25,626

1034 S !

Pumpar m. m. samt 3rttre omhöljen och inre
roterande delar därtill:

pumpar ........... -.....................................

»

1,0831

3,475

V

kompressorer, bläs- och kylmaskiner...... .....

»

322|

1,874

1047

Kull- och kullager:

finarbetade; vägande per st. netto:
högst 1 kg.............................................

»

14,558

203,292

1048

mer än 1 men högst 15 kg......................

»

5,358

52,6361

1049

mer än 15 kg........................................

»

283

3,147

1034 HH

Räknemaskiner ........................................

»

477

21,600:

1052

Transmissioner, lager, ej särskilt nämnda, och
lagerboxar, svänghjul m. in. samt kugghjul
med oarbetade kuggar:

vägande per st. netto högst 500 kg.............

» .*

11,653

19,944

Valsverk för metallindustrien, ång-, luft- ''Och
fjäderhämmare, hejare, nitnings-, press-, stans-,
klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner
in. m.:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

51

Stat.

Varuslag

Kvantitet

Värde i
kronor

nummer

999 13
1000 A

984 B
1034 N

UR

XX

zz

1266

nitnings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och

smidesmaskiner in. m............................ kg.

valsverk, ång-, luft-, och fjäderhammare samt

hejare .......................... »

Ångpannor, förvärinäre, ej särskilt nämnda,
vatten- och andra behållare, gasgeneratorer m.
m., huvudsakligen bestående av smidbart järn:

svetsade ................................................. *

Åugturbiner samt särskilt inkommande inre roterande
delar därtill ............... ................. *

Övriga maskiner och apparater:
för lantbruket:

mjölkningsmaskiner................................. *

för sten-, ler-, cement- o6h glasindustrierna... ».

lör andra ändamål, ej särskilt nämnda......... .»

Fyrapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda » ,
25. Artiklar, som ej äro till någon av förestående grupper

hänförliga..................................................•••• *

Samtliga till Spanien utförda varor ...........................

1,437

32,690

3,400

, 3,900

3,518

7,350

3,214

31;970

352

12,198

189

1,161

1,499

6,932

1,100

34,880

1 3,806

33,862,329

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Tablå utvisande minskningen i tullintäkterna (enligt 192é års import)

Nr i »tat.
varutörteck-ning

Varuslag

Nu gällande
tull per kg.

kronor

106 A

1.—

107 A/B

0.2 6

C

0.25

F

Frukter, ej särskilt nämnda................................................

0.25

109 B

0.50

D

Apelsin-, citron- och pomeransskal, torkade eller saltade ......

0.50

no a

0.5 0

113 A

0.5 0

B

Nötter, andra slag, ej särskilt nämnda ävensom hasselnötter...

0.50

C

0.50

114 A

0.75

B

0.75

117 A

Frukter: inlagda i sprit, ättika eller olja..............................

0.5 0

C

syltade ...............................................................

, 0.50

118 C

0.2 0

120 A

0.10

123

Köksväxter, inlagda i sprit, ättika eller olja, ävensom syltade

0.50

165

Lakrits utan tillsats av socker.............................................

0.50

168 B

Konserver: sardiner och tonfisk.........................................

0.50

178 A

0.50

182 A

25.—

265

Korkavfall, sönderdelat medelst målning eller på liknande sätt

0.05

266

Block, plattor, rör etc. av korkavfall i förening med binde-

O.io

267

Livbojar etc. av kork i förening med annat material ............

0.20

268

Buteljkork samt skosulor m. m. av kork..............................

0.3 5

871 B

Revolvrar och pistoler .....................................................

1.50

1181

Terpentinolja...........................................................

0.07

Kungl. May.ts proposition Nr 229.

53

Bilaga C.

på grund av avtalsförslagets svenska tullnedsättningar. (Lista A.)

Tull enligt
avtalsföralaget

kronor

Införsel från Spanien
1924

kilogram

kronor

414,846

407,828

3,442,841

1,207,238

108,385

44,255

403

376

249,703

123,115

111,501

61,851

787,407

844,997

1,906

1,878

306,227

259,651

456

360

8,193

10,667

327,744

698,457

118

126

181,743

39,030

1,084

2,436

c:a 12,000

40,414

41,916

305

5,894

314

Hela införseln
1924

kilogram

Hela tull-beloppet
enl. gällande
tulltaxa i
kronor

Minskning i tull-beloppet genom
tullnedsättningen
enl.avtalsförslaget
i kronor

639,113

639,113

415,423

8,178,037

2,044,509

1,226,705

1,147,446

286,862

172,117

111,755

27,938

16,762

473,418

236,709

165,696

122,036

61,018

42,713

1,573,576

786,788

550,752

144,270

72,135

28,854

717,220

358,610

143,444

19,433

9,717

3,887

122,092

91,569

48,837

1,635,509

1,226,632

654,204

4,296

2,148

430

54,116

27,058

5,412

111,094

22,219

5,555

3,927,018

392,702

196,351

15,444

7,722

3,861

94,809

47,405

36,028

c:a 400,000

c:a 200,000

c:a 100,000

54,985

27.493

13,747

1,497

37,425

28,443

16,001

800

800

15,155

1,516

758

2,347

469

234

30,638

10,723

4,595

1,885

2,828

1,414

488,188

34,173

9,764

nskniug enligt

av talsförslaget

c:a 3,876,786

0.35
0.10
0.10
0.10
0.15
0.15
0.15
O.S0
0.8 0
0.80
0.85
0.35
0.4 0
0.40
0.15
0.05
0.25
0.12
0.25
0.2 5
6.—
fritt

0.05
O.i o
0.20
0.75
0.05

54

Kmigl. Maj:ts proposition Nr 229.

Tablå utvisande de spanska tullmedgivandena enligt avtalsförslaget (Lista

Nr

i spanska,
tulltariffen

Y> a. B st h a g

- --------------------- . -................

1.

Kvan-titets-grund !

5

Marmor, oarbetad eller i råhuggna stycken av över 20 cm. tjocklek

j

100 kg.

6

Marmor, i skivor och plattor, av högst 20 cm. tjocklek, ej polerad

100 kg.

64

Glas, kristall- etc., färgat, graverat, slipat eller dekorerat ............

100 kg.

ur 64

Fönsterglas, färgat i massan......................................................

100 kg. 1

70

Glasisolatorer för telegraf- eller telefonluftledningar.....................

100 kg. 1

98

1 Järnvägssyllar (av trä) .....................................................-......

100 kg. ;

99

Stolpar och pålar, runda, av vanligt trä, och gruvstolpar, högst 25

cm. i diameter.....................................................................

100 kg. j

100

Vanligt trä i plankor, överstigande 75 mm. i tjocklek; bjälkar, stam-

101

mar etc. och trä för skeppsbyggnadsändamål ...........................

kbm. [

Vanligt trä i plankor av 40—75 mm. tjocklek ...........................

kbm.

102

Vanligt trä i plankor av under 40 mm. tjocklek ........................

kbm.

107

Trä, arbetat, i ämnen för byggnads- och skeppsbvggnadsändamål...

100 kg. 1

no

Trämasseved...........................................................................

1,000 kg.

115

Arbeten av vanligt trä, svarvade eller snidade, målade eller omålade,

fernissade eller ofernissade etc. ............................................

100 kg. !

ur 141

Trämjöl .................................................................................

100 i<g- :

191

Drivremmar och tåg av läder, rör och andra arbeten av läder, av-

sedda för maskiner..............................................................

kg. I

258

Fint kolstål för verktyg............................................................

100 kg.

till 258

Som fint verktygskolstål betraktas endast stål innehållande samtidigt
minst 0.6 % kol och mindre än 0.01 % svavel och 0.08 % fosfor

259

Specialstål ..............................................................................

100 kg.

till 272/3

Till dessa nummer hänföres s. k. »Paragon»ståltråd

288

Föremål av gjutjärn och gjutstål, ej färdigarbetade, vägande 1 till

)

295

25 kg..................................................................................

100 kg.

Hjul av järn och stål, vägande mer än 100 kg. per st., för lokomo-

309

tiv, järnvägs- och spårvagnar etc.......................................

100 kg. [

Hördelar av järn, stål eller aducerat järn för sammanfogning av rör
Smidda eller pressade artiklar (av järn och stål) i ämnen:

100 kg. 1:

315

vägande över 100 kg. ............................................................

100 kg. 1

316

» från 25 till 100 kg....................................................

100 kg. |i

317

» från 1 till 25 kg.......................................................

100 kg. f

318

» från 10 gr. till 1 kg. ...............................................

100 kg. :

329

Kablar av järn- eller ståltråd i förening med spånadsämne............

100 kg.

330

Andra kablar av järn eller stål ................................................

100 kg.

363

Handverktyg, med eller utan skaft, för sågning, skärning, hy vi ing,

filning etc.......................................................................

Andra handverktyg, med eller utan skaft:

100 kg.

364

vägande över 1 kg...............................................................j

100 kg.

365

» under 1 kg.............................................................

100 kg.

380

Bordsknivar etc......................................................................

kg.

381

Saxar etc..........................................................

kg.

502

Lösa delar till förbränningsmotorer ..........................................

100 kg.

502 bis

Karburatorer intill 800 gr..................................................

st.

» »

» 800 gr. och däröver .......................................

st.

ur 505

Lokomobiler och ångmaskiner, halvstationära, vägande 2,000 till

ur 506

10,000 kg.............................................

100 kg.

D:o. vägande 10,000 till 50,000 kg..............................................

100 kg.

510

Angturbiner:

vägande 10 till 25 ton .........................................................

100 kg.

1

» över 25 ton ............................................................

100 kg.

1 På grund av ett ännu gällande äldre avtal åtnjuter Förenta Staterna mestgynnadrätt

Kungl. Maj:ts proposition tfa). 2Bå.

33

Bilaga D.

B) i jämförelse med de fördragstullar Spanien tillerkänt andra länder.

Tull enl. den
lägre tariffen
i spanska j
tulltaxan j
pesetas

i.

Tull

;nl. avtals-förslaget
pesetas |

fördragstullar med-givna andra länder

pesetas

F

Länder som till- 1
försäkrats

mestgynnadställning11.

Anm är k n i n g a r

-

4.—

3.20 i

2.50 I. 3.20 T. I

Fr. L.

Sch. — Schweiz.

16.— |

12.80

12— I. 12.80 T. i

Fr. 1.

Er. — Frankrike.

110.—

100.—

100— Kr. T.

Fr. E.

X. = Norge.

no.—

90.—

90— Kr. T.

Fr. E. I.

E. = England.

30.—

24.—

24— Kr. T.

Er. K. I.

I. — Italien.

1.30 1

1.04

1— Kr. 1.04 T.

Er. N. E. I.

T. = Tyskland.

Ö. = Österrike.

1.50 1

1.25

1.2 5 Kr. T.

Er. X. I.

ii.— |

10.-

10— Kr. T.

Er. X. I. Ö.

12.- i

11-

11— Fr. T.

Er. X. I. 0.

13.—

12.-

12— Kr. T.

Er. X. I. Ö.

. •

22.—

17.60

17.60 N. T.

Er. X.

1—

0.80

0.7 5 N. 0.so T.

X.

45.—

42—

42— Sch. N. T.

Sch. Er. X. I. Ö.

i.—

0.80

O.so N. T.

Er. X. E.

4.—

3.20

3.20 N. E. T.

Er. X. E. I.

30-—

27—

27— E.

Er. E. 1.

150.—

120—

120— Kr. N. E. T.

Fr. N. E. I. O.

32.—

30—

30— Er. T.

Sch. Er. E. I.

26.—

26—

26— E.

Er. E. I. Ö.

50.—

40—

40— Sch. Er. T.

Sch. Er. E- 1.

32.—

30—

30— Fr. T.

Sch. Er. E. I.

38.—

35—

35— Fr. T.

Sch. Er. E.

44.—

42—

42— Fr. T.

Sch. Er. E.

.

57.—

55.—

55— Fr- T.

Sch. Fr. E.

53.—

45—

45— Fr. Tv E. T.

Sch. Fr. X. E. ().

1

d

lO

42—

42— Fr. T.

Sch. Fr. E. ().

70.—

56—

56— Fr. E. I. T.

Sch Fr. E. I. Ö.

26.—

20. so

20.80 Fr. E. I. T.

Sch. E''r. E- I. Ö.

40.-

32—

32— Er. 1. T.

Sch. Er. Ii. I. Ö.

5.—

4—

4— Fr. T.

Sch. Fr. E. I. O.

8.-

7.—

7.— Fr. T.

Sch. Fr. E. I.

150 —

135—

135— Fr. T.

Sch. E''r. E. I.

40.—

32—

20— Fr. 32— T

Sch. Er. Ii. 1-

40.—

32-—

30— Fr. 32— T

Sch. E''r. Ii. I.

i | lingland har tillförsäkrats ned-

1 82.—

66.—

75— E. 66— T.

Sch. Fr. E. 1.

sättning till 60 pesetas perj

69.-

56—

62— Fr. E. 56—T

Sch. E^r. El. I.

i 100 kg. för lokomobiler
] | oberoende av deras vikt.

35.—

32—

32.— Sch. Fr. T.

Sch. Er. Ii. I.

35.—

29—

29— Sch. Fr. T.

Sch. Er. E. I.

lör alla varor.

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Nr

i spanska
tulltariffen

Varuslag

Kvanti-

tets-

grund

511

Anglokomotiv etc. för järnvägar med spårvidd under 1 m.........

D:o för spårvidd av 1 m. eller däröver

100 kg.

512

vägande under 55 ton .........................................................

100 kg.

513

» 55 ton och däröver...................................................

100 kg.

514

Lösa delar ete. till anglokomotiv .............................................

100 kg.

515

Kranar, vältar etc., för drift medelst ånga, komprimerad luft eller

gasolin .........................................

H-» k-»
88

516

Elektriska lokomotiv..........................

517

Lokomotiv och andra självf ramdrivan de fordon på räls etc. (andra

518

än för drift medelst ånga och elektricitet) ..............................

100 kg. j

Tendrar .................... ............

100 kg.
100 kg. 1

520

Vattenturbiner, vägande 500—2.000 kg............................

581

Svänghjul för alla slags maskiner ............................................

Metallbearbetningsmaskiner

vägande 10 till 20 ton ............................................

100 kg. i

538 a

100 kg.

538 b

» över 20 ton .....................................

Träbearbetningsmaskiner

100 kg.

540

vägande 250— 500 kg..........................

100 kg.
100 kg.
100 kg.

541

» 500—1,500 » ...............

542

» över 1,500 » .....................

543

Apparater och verktyg för trä- och metallarbetningsmaskiner, icke

582

upptagna under annat tariffnummer.......................................

100 kg.

Maskiner för framställning av ändlöst papper, vägande intill 50 ton,

ävensom lösa delar för pappersmaskiner ...............................

100 kg.

585

Maskiner av alla slag för förflyttande av vätskor (pumpar etc.)

vägande 100 till 500 kg...........................

586

» 500 » 5,000 » ..............

100 kg.

587

» över 5,000 » ....................

Maskiner ej inbegripna under andra tariffnummer

100 kg.

590

vägande intill 50 kg.....................

100 kg.

591

» 50 till 500 kg.......................

100 kg.

592

» 500 » 1,500 » ..........

100 kg.

593

* över 1,500 » ......................................................

100 kg. !

ur 593

Kylmaskiner, etc., vägande över 1,500 kg..................................

100 kg. j

615

Maskintillbehör etc. (ss. kullager m. m.) ..................................

Dynamomaskiner, elekromotorer, ventilatorer, sammankopplade
med elektriska motorer, transformatorer etc.

100 kg. !

624

vägande 500 till 1,000 kg.............................................

100 kg.

625

» 1,000 till 3,000 kg............................................

100 kg.

626

» 3,000 till 5,000 kg......................................

100 kg.

627

> över 5,000 kg.....................................................

100 kg.

629

Elektriska generatorer m. m. igroupes electrogénes) och omformare

vägande över 1,000 kg.........................................

100 kg.

i

:

:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

57

Tull enl. den
lägre tariffen

Tull

Fördragstullar med-

Länder som till-

Anmärkningar

i spanska

enl. avtals-

givna andra länder

försäkrats

tulltaxan

förslaget

mestgynnadställning

pesetas

pesetas

pesetas

155.—

124.—

/110.— Fr. 100—

V . E. 124— T.

jsch. Fr. Ii. I.

130.—

104.—

/100.— Kr. 90— E.

1 1. 104— T.

[Sch. Fr. E. I.

105.—

84.—

/90.— Er. 70— Ii.

1 I. 84.— T.

[sch. Fr. E. I.

155.—

124—

/120.— Fr. I. 124—
l T.

}sch. Fr. Ii. I.

Ib.—

75.—

75.— T.

Sch. Fr. E. I.

100.—

80—

80.— Fr. T.

Sch. Fr/E. I.

80.—

70—

70.— Fr. I. T.

Sch. Fr. E. I.

65.—

60—

60.— Fr. I. T.

Sch. Fr. E. 1.

60.—

54.—

54— Fr. I. T.

Sch. Fr. E. ö. I.

35.—

33—

33— Sch. Fr. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

30.-

27—

27.— Fr. E. T. Ö.

Sch. Fr. N. E. I.

(Mestgynnadställningen avser
\ för Norges del endast ma-

30 —

24.—

27.-Fr. T. Ö. 24-E.

Sch. Fr. N. E. I.

l skiner för konservindustrien.

85.—

68.—

68.— Fr. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

60.—

48—

48.— Fr. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

50.—

40—

40— Fr. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

90.-

72—

72— Fr. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

50.—

42—

42— Sch. Fr. T.

Sch. Fr. E. I.

90 —

85.—

85.— Sch. Fr. I. T.

Sch. Fr. N. E. I. Ö.

80.—

64—

64— Sch. Fr. I. T.

Sch. Fr. N. E. I. Ö.

30.—

28—

28— Sch. Fr. I. T.

Sch. Fr. N. E. I. Ö.

105.—
95.—

90—

80—

90— Fr. I. T. .
80— Fr. I. T.

/ 78.— Sch. 70—Fr.
/ I. T.

/55.— Sch. SO—Fr.
\ I. T. Ö.

Sch. Fr. N. E. I. Ö.
Sch. Fr. N. E. I. Ö.

jsch. Fr. N. E. I. Ö.
]sch. Fr. N. E. I.

För Norges del avser mest-gynnadställningen under

85.—

70—

rubr. 590—3 endast ma-

60.—

50.—

i skinerförkonservindustrien.

60.—

48.—

(40— Sch. Fr. 48—
j\ T. 50— Ö.

jsch. Fr. E. I.

ISO.—

128.—

128— E. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

ISO.—

108—

108— Kr. I. T.

Sch. Fr. E. Ö. I.

75.—

67 —

67— Fr. I. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

50.—

45—

45— Fr. I. T.

Sch. Fr. E. I. Ö.

45.—

36—

36.—Sch.Fr.N.I.T

/45.— Sch. Fr. N
\ 48— T. Ö.

Sch. Fr. N. E. I. Ö.

För Frankrike avser tullned-

60.—

48—

jsch. Fr. X. E. I.

sättningen endast »groupes
electrogénes», för Norge
»groupes electrogénes» över
5,000 kg., för Schweiz alla

till rubr. hänförliga varor

över 5,000 kg. För Tyskland
och Österrike avser tullned-

:

1

sättningen hela rubriken.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Nr

j i spanska
! tulltariffen

(

V »rusta g

1 Kvanti-i tets-.gsmd

i

j 633

J Strömbrytare, strömomkastare, strömställare, glödlampsinfattningar,
hänglampor o. dyl. hjälpmateriel för elektr. installationer bildade
av metallstycken och monterade på något isolerande ämne, vä-gande pr st.

1 till 100 kg..............................................

100 kg.
100 kg.

kg-

kg-

kg-

kg-

kg.

100 kg.
10O kg.
100 kg.

j-

I-

643

100 kg. och däröver .........................................................

Telegraf- och telefonapparater, växelbord. och delar därtill...........

721

Velocipeder .....................................................

722

Motorcyklar etc. .........................................................

723

Tillbehör till velocipeder och motorcyklar ...........................

! ur 723

Kullager och kulör till dyl. för velocipeder, motorcyklar och
»sidecars» ...................................................

789

Tjära ..........................................................

886

Syntetiskt nitrat etc................................................

1021

Mekanisk trämassa ...................................................

1246

Filt av ull eller hår, med eller utan inblandning av vegetabiliska
ämnen (maskinfilt) (fabriqués en cru) .............................

t •

1247

Filt av ull eller hår med eller utan inblandning av vegetabiliska
ämnen (maskinfilt):

vägande under 300 gr................................

Kg-

i

kg.

1248

» över 300 gr........................................

1249

förstärkt med garn av textilämnen.........................

lr er

1327

Klippfisk etc...............................................

j

100 kg.
100 kg.

kg

1331

Fisk, annan, etc..........................................

1408

Torrmjölk ...........................................

1540

Trähus .................................................

100 kg. 1
100 kg. j

100 kg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

JO

Tull Bni. (len

Länder som till-

lägre tariffen

Tull

Fördragstullar med-

ii b spanska

enl. avtala-

givna andra länder

- , V • H t..” '' •''

försäkrats

K u m ä r k n i a.(pa

. tulltaxan

forslagit

uicstgynnadstäHnUig j

.. *''•:> . fl''.''-: ( ! tfstf u

pesetas

pesetas 1

pesetas

100.—

90.—

i

90.— Scli. Fr. N. T.

Sch. Fr. X. Ii. I.

1 ;

(För varor över 100 kg. åtnjuta .

100.-

80.—

/SO.— T. (Betr. Sch.
^ Fr. N. se anm.)

Jsch. Fr. N. Ii. I.

Sch. Fr. X. följande nedsatt-;;
v ningar: jj

2.60

2.—

''2.— N. T.

Sch. Fr. X. Ii. I.

109-1,000 kg. 80 pes. ;

3.—

2.40

2.— Fr. Ii. 2.40 T.

Fr. Ii. I.

1,000—5,000 » 60 » i

3-

2.40

2.— Fr. E. 2.4 0 T.

Sch. F''r. E. I.

t över 5,000 » 40 1 »

2.76

2.50

2.50 Fr. E. T.

Sch. Fr. E. I.

1

2.76

2.20

1.50 Fr. E. 2.20 T.

Sch. Fr. E. I.

i

1 —

0.80

0.50 E.

Fr. X. Ii. I.

1.—

O.80

O.io N. O.so T.

Fr. N. Ii.

1.—

0.80

N. E. Ö.

..

2._

1.75

1.7 5 Er- T.

Fr. E. I.

2.50

2.—

1.80 Fr. 2;— T.

Fr. E. 1.

2.25

i 2.—

2.— Fr. T.

Fr. E. I.

2.—

1.75

1.7 5 Fr. T.

Fr. E. I.

! 32.—

25.60

24.— Ii.

Fr. N. E.

36.—

28.80

18.— N. 28.80 T.

Fr. N. E. I.

1.26

1.—

0.80 Sch. 1— T.

Sch. Fr. E. I.

; 15.—

15.—

15.- N.

N. E. Ö.

1 12 —

12.—

12.— N.

X. E. Ö.

1 8.—

a—

8.— N.

X. E. Ö.

1 6.—

I 8‘—

6.— N.

X- E. O.

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Bilaga E.

Tablå utvisande de varuslag, för vilka Sverige tillerkänts mestgynnadrätt
(lista C) samt de färd ragstullar, som medgivits andra länder för samma

varor.

Tullsatser i pesetas

Lägre

tariffen

Fördragstullar och

länder som komma
i åtnjutande härav

25.—

20.— T. Fr. I.

35.—

28.— T. Fr. I. 1

62—

49.60 T. Fr. I.

1.60

1.20 T. Fr. I.

1.50

_

8—

_

15.—

12.—

35.—

120.—

2—

2.— T. Fr. I. E.;
samt N. (för konst-gjord portlands-cement)

12—

30—

_

60 —

70—

_ i

4—j

_ i

4.—

7—

15.—

30—

24 —

8

9

10

11

12

13

14

15

16
18

58

59

60
63

77

78

79

81

82

Kran

titets grund -

100 kg.
100 kg.

100 kg,
1 kg.

Slåss I. Mineraler m. m.

Grupp 1. Sten, jord, lera för byggnads- och industriändamål.

Marmor:

i skivor eller plattor, råhuggna, polerade och

mejslade................................................

i råhuggna ämnen, vägande över 25 kg.
råhuggen, opolerad, i stycken vägande högst

25 kg.................................

bearbetad, polerad, mejslad etc,

Granit, sandsten etc.:

rå eller i råhuggna stycken, bearbetade för
gatubeläggningsändamål (gatsten), ävensom
i plattor m. m. av över 20 cm. tjocklek

etc., opolerade ....................................... 100 kg.

plattor m. m. av intill 20 cm. tjocklek,

opolerade ............................................100 kg.

i plattor m. m., polerade och mejslade ...... 100 kg.

råhuggna ämnen, vägande över 25 kg.......100 kg.

råhuggna ämnen, vägande högst 25 kg....... 100 kg.

bearbetad, polerad etc............................... 100 kg

Cement etc................................................. 100 kg.

Grupp 5. Glas- och kristallvaror.

Hålglas:

mörkt eller av grönaktig färg, vanligt, ofärgat,
i form av buteljer, flaskor, damejeanner etc.,

blåsta eller gjutna, oslipade.....................

av färglös massa, färgat el. ofärgat, i form av
buteljer, flaskor, damejeanner etc., oslipade

Buteljer och flaskor, slipade, samt sifoner ......

Glas, kristall- och halvkristall-, ej färgat, slipat,
graverat eller på annat sätt utsirat, i artiklar
ej särskilt nämnda under andra tariffnummer.
Glas och kristallglas, i form av statyetter, vaser
etc., samt urglas.......................................

Grupp G. Lervaror, fajans och porslin.

Murtegel, taktegel etc.:

av bränd, vanlig lera, oglaserat, avsett för

byggnadsändamål ...............................

av finare lera, oglaserat etc.........................

Taktegel, socklar o. dyl. lervaror för byggnadsändamål
:

glaserade, enfärgade m. m......................

glaserade, flerfärgade m. m......................

Klass II. Trävaror m. m.

| Grupp 1. Trä, oarbetat.

103 | Bräder av vanligt trä, hyvlade eller spontade

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.
1 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.
100 kg.

kbm.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

61

Tullsatser i pesetas

K van-

titets-

T ..

Föi dragstullar och

grund

länder som komma

i åtnjutande härar

Grupp 2. Arbeten av irå.

112

Tunnbindararbeten, andra än för vätskor, samt

packlådor av vanligt trä, hopfogade eller ej,

ävensom stav av furu och gran .....................

100 kg.

4.—

113

Golvbeläggningsmaterial, sammansatt av ett eller

flera träslag ................................................

100 kg.

o».—

114 |

Snickararbeten av vanligt trä, ej svarvade eller

!

snidade ......................................................

100 kg.

30.—

117 |

Faner av fint eller vanligt trä (plywood) etc.......

100 kg.

115.—

Lister och ramar:

av vanligt trä:

118

utan vtbetäckning ....................................

100 kg.

18.—

18 — T. E. I. Fr.

119

målade, fernissade eller lackerade...............

100 kg.

30.—

120

av fint trä, utan ytbetäckning eller fernissade

100 kg.

50.—

122

snidade, förgyllda, försilvrade etc...................

100 kg.

100.—

Grupp 3- Möbler.

131

Möbler, förgyllda, lackerade etc.........................

100 kg.

375.-

Klass IV. Metaller och metallarbeten.

Grupp 2. Järn och stål, oarbetat.

2B2

Tackjärn .....................................................

100 kg.

3.80

3.80 E. Fr.

253

Smältstycken och råstänger..............................

100 kg.

8.50

254

Manganjärn ..................................................

100 kg.

9.—

255

Kiseljäm ......................................................

100 kg.

9.—

256

Kromjärn, tungstenjärn och övriga legeringar, ej

särskilt nämnda ..........................................

100 kg.

9.—

263

Järn och stål i rund tråd under 10 mm. diameter

100 kg.

21.—

264

Järn och stål i stänger, polerade, galvaniserade,

eller med ytbetäckning av bly eller tenn ......

100 kg.

24.—

Bandjärn och bandstål:

272

av 1—3 mm. tjocklek och intill 160 mm. bredd

100 kg.

27.—

273

av mindre än 1 mm. tjocklek........................

100 kg.

33.—

Grupp 3. Arbeten av järn och stål.

A. Arbeten av gjutjärn.

Kugghjul av gjutjärn el. gjutstål, ej bearbetade:

274

vägande högst 100 kg...............................

100 kg

32.—

275

100 kg

20.—

276

Ångpannor av gjutjärn för industriellt bruk ...

100 kg

34.-

Bör av järn och stål:

277

med väggar över 10 mm. tjocklek...............

100 kg

20.-

278

med väggar av högst 10 mm. tjocklek........

100 kg

28.-

279

Rördelar för sammanfogning av ovannämnda röi

100 kg

32.-

280

Kolonner av gjutjärn ...................................

100 kg

10.-

281

Smörjlådor av järn eller stål för vagnar etc. ..

100 kg

20.-

16.— E. Fr. I.

Alla andra varor av gjutjärn, ej bearbetade:

282

vägande över 100 kg.................................

100 kg

20.-

20.— E. Sch. Fr. I.

283

vägande över 25 och högst 100 kg. ...........

100 kg

24.-

284

vägande över 1 och högst 25 kg...............

100 kg

32.-

285

vägande högst 1 kg. ................................

100 kg

40.-

286

Föremål av gjutjärn och gjutstål, ej färdigarbe

1 .

tade, vägande över 100 kg........................

100 kg

20.-

20.— E. Sch. Fr. I.

62

Kungl. Majrts proposition Nr 229*

Tullsatser i pesetas

Svan-

''1

titets-

Fördragstullar ocli

grund

länder som komma

..-.il

J i åtnjutande härav

B. Grövre smiden.

296

Hjul av järn och stål, vägande högst 100 kg...

■zl

O

O

36.-

..

Bör av järn och stål:

303

endast böjda, med .yttre diameter av högst

[

35 mm., ävensom svetsade, med yttre dia-

meter av över 130 mm...........................

lOOkg

34 —

_

| 304

hopsvétsade, medyttre diameter av45—130 mm-

100kg

45.—

42.30 E. Sch. Fr. 1

305

hopsvetsade, med yttre diameter av högst 45 mm

lOOkg

52.—

48/90.E. Sch. Er. I

307

varm Valsade eller kalldragna, av vilken som

helst diameter, med den yttre vtan glättad,

avsedda för lokomotiv- och fartygspannoi

100 kg

60.—

56.40 E. Sch. Fr. I

308

överdragna med koppar, kopparlegeringar ellei

55

1 310

Kaminer etc., vattenbehållare o. dyl., av järn-

eller stålplåt, nitad eller hopsvetsad............

100 kg.

35.—

_

312

Stålbehållare för komprimerade gaser ............

100 kg.

20.-

313

Större artiklar av järn eller stål, bestående av

stänger eller av stänger och plåt, samman-

fogade med skruvar, etc...........................:

leokg.

39.—

39.— T. Sch. Fr. E

314

Gevärspipor, oarbetade ................................

100 kg.

125—

Mindre artiklar av järn och stål, smidda eller

pressade:

| 319

vägande högst 5 gr. per st......................

100 kg.

90—

_

320

vägande över 5 t. o- m. 10 gr. per st. .. ...

lOOkg.

75—

[

C. Tråd och arbeten därav.

Järn- och ståltråd av vilken som helst sektion:

321

av över 5 mm. tjocklek, utan ytbetäckning ..

100 kg.

26—

_

322

av över 5 mm. tjocklek, överdragen med annan

metall än guld och silver.......................

100 kg.

29.—

323

av över 1 t. o. m. 5 mm. tjocklek, utan yt-

betäckning..................... ..................

lOOkg.

31 —

324

av över 1 t. o. in. 5 mm. tjocklek, överdragen

med annan metall än guld och silver ......

lOOkg.

34—

34.—T. Sch. Fr. E.

325

av ‘/s t. o. m. 1 mm. tjocklek, utan ytbetäck-

ning.....................................................:

100 kg^

39—

326

av 7» t. o. in. 1 mm. tjocklek, överdragen

med annan metall än guld och silver —..

lOOkg.

40 —

1 327

av mindre än lh mm. tjocklek, utan ytbetäck-

ning......................................................

100 kg.

60—

60— T. Sch. Fr. E.

i 328

av mindre än V* mm. tjocklek, överdragen

med annan metall än guld och silver ......

lOOkg.

70.—

70.— T. Sch. Fr. E.

1 331

Taggtråd, fjädrar av järn- och ståltråd utom

sådana för skjutvapen, ävensom möbelresårer

etc..........................................................

lOOkg.

34—

1

D. Grövre järnvaror (Ferreteria).

Bultar och skruv:

1 337

av över 11 mm. tjocklek, etc.......................lOOkg.

45.—

338

av över o t. o. m. 11 mm. tjocklek, etc. ......|

100 kg.

85—

80— E. Sch. Fr.

i 339

av högst o mm. tjocklek, etc. .....................i 100 kg.

100—

94— E. Sch. Fr.

340

Hästskosöm ................................................

00 kg.

56.—

341

Spik, hakar och märlor................••................L

00 kg.

46—

342

Nubb av alla slag .......................................

LOOkg.

47—

47.—T. Sch. Fr. I. E.

347

Lås, riglar, hänglås och nycklar därtill, utan be-|

.

ståndsdelar av annan metall .....................!

00 kg.!

101.—

Kung!. Maj:ts proposition Nr 2X9<

63

348

349

350

351

355

356
358

366

367 l|

371

372

375

376

377

i

i 378

j 382

389
! 390

1 404
405

447

448

449

450

Samma varor med beståndsdelar av annan metall
......................................................

Järnbeslag för dörrar, fönster, åkdon och möbler,
ej polerade, utan beståndsdelar av annan metall
...................................................

Samma varor, polerade, i förening med eller
med ytbetäckning av annan metall •

Köksspisar, ugnar etc. av gjutjärn ..............

Kaffekvarnar, köttkvarnar o. dyl. av gjutjärn
Samma varor av plåt eller bleckplåt ........

Kassaskrin och kassaSkåp av järn och stål etc.

E. Finare järnvaror (Quincalla).

Fjädrar av järn och stål att fästas i kläder
(korsettfjädrar), av högst 1 mm. tjocklek, även
överdragna med annat ämne, samt pendylfjädrar
.........................................-..........

Strykjärn, förnicklade eller utsirade med annan

metall...................................................v

Urfjädrar, urdelar etc. .................................

Kedjor av järn och stål med länkar av ''under

2 mm. tjocklek.....................................••••

Gjutna köksföremål av järn eller stål, polerade,
galvaniserade, förtenta, emaljerade etc..........

stålplåt, ej polerade, galvaniserade, förtenta

eller emaljerade etc. .................................

Köksföremål och husgerådsartiklar, polerade
galvaniserade, emaljerade. förtenta, ävensom
dylika av bleck, ej särskilt nämrtda etc.......

Paraply- och parasollställningar utan har

etc...........................................

Köksknivar, trädgårdsknivar, saxar, häri

o- dyl. ,.......-•.............................

All annan järnmanufaktur (quincalla) än i
gående rubriker specificerad:

Tullsatser i pesetas

tall än guld och silver
förgylld eller försilvrad

Grupp 4. Koppar- och kopparlegeringar.

Kablar av koppar, brons eller mässing:
tillverkade av tråd med en diameter av ''/» mm

eller däröver.................. ...................

tillverkade av tråd med en diameter av un

''/a mm. .........-.....................................

Hel- eller halvfabrikat av koppar, brons eller m
sing, etc., utan ytbetäckning:

vägande över 10 t. o. m. 100 gr. per st. .
vägande » 100 t. o. m. 500 gr. per st.

vägande > Ä00 gr. per st..................

guld eller silver

Kvan-

titets*

grund

Lägre j
tariffen

Förd farstu Ilar och
länder som komma
i åtnjutande härav

100 kg.

125.—]

'': “ ;

100 kg.

j

70.--!

100-kg.

DO.—i

•—

100. loa.

48.—i

100 kg.

45.—

100 kg.

80.—

1004ig.

90.—.

100 kg.

100.—

_

100 kg.

50.—

1 kg.

ro.—

1 kg.

1.50

100 kg.

50.—

45.— E. Fr- I.

100 kg.

100 —

/ISO — Sch. Fr. T.

) I. E. Ö.

loo kg:

160 —

för mjölktrans-|
portflaskor:

128.— Ö. Sch. Fr.

1 I. E.

100 kg.

200.—

1 kg.

2.—

2 — T. Sch. Fr. E.;

1 kg.

i.—

_

ikg.

1.50

100 kg.

70.—

100 kg.

80.—

lOOkg

200.—

100 kg.

160.—

lOOkg

130.—

100kg

240.—

64

Kungl. Maj:U proposition Nr 229.

453

454

495

496

497

498

499

500

501

508

509

519

521

522
529

534

535

536

537

539

544

548

Ljus- och värmealstrande apparater (fotogenkök,
lödlampor) etc. samt andra, ej särskilt nämnda

varor av koppar och dess legeringar..........

Samma varor med ytbetäckning etc................

Klass V. Maskiner, apparater och fortskaffa
nlngsmedel.

Grupp 1. Maskiner.

Förbrännings- och explosionsmotorer:
b) som drivas med lättflytande bränsle (bensin,
sprit etc.):

1) med 1 eller 2 cylindrar:

Kvan titets grund -

1 kg.
1 kg.

vägande högst 1,000 kg.

vägande över 1,000 kg......................

2) med mer än 2 cylindrar:

vägande högst 1,000 kg...................

vägande över 1,000 kg......................

c) som drivas med tungflvtande bränsle (Diesel
och Semi-Diesel):

vägande högst 10,000 kg......................

vägande över 10,000 kg. t. o. m. 50,000 kg.

vägande » 50,000 kg.........................

Ångturbiner:

vägande högst 1,000 kg............................

vägande över 1,000 t. o. m. 10,000 kg..........

Vattenturbiner:

vägande högst 500 kg...............................

vägande över 2,000 t. o. m. 10,000 kg..
vägande över 10,000 kg....................

Elevatorer och transportörer (hissar) av alla slag
vägande över 500 t. o. m. 3,000 kg.............

Metallbearbetningsmaskiner:

vägande högst 500 kg...............................

vägande över 500 t. o- m. 1,000 kg.............

vägande över 1,000 t. o. m. 4,000 kg..........

vägande över 4,000 t. o. in. 10,000 kg..

Träbearbetningsmaskiner, vägande högst 250 kg.
Apparater och verktyg, avsedda för drift medelst
komprimerad luft eller komprimerade vätskor
Gängkloppor och borrar etc.:

a) gängkloppor, vägande högst 1 kg. per st. ...

b) d:o vägande över 1 kg. per st.......

c) vagnstycken (tijeras) .................................

d) borrar ...................................................

Tullsatser i pesetas

Lägre

tariffen

2.50

3—

Fördragstullar och
länder som komma
i åtnjutande härav

88.- Sch. Fr. N.
E. I. Ö.; samt T.

100 kg.

no—

(för motorer för
cyklar, väg. högst
15 kg.)

100 kg.

60—

60.—Sch. Fr.N.E.I.

100 kg.

220—

176 — Sch. Fr.N.E.I.

100 kg.

80—

100 kg.

20—

100 kg.

15—

100 kg.

10—

100 kg.

65—

_

100 kg.

50—

100 kg.

80—

80.— Sch.Fr.E.I.Ö.

100 kg.

50—

/40.— Sch. Fr.T.I.
\Ö. E.

100 kg.

35—

/30.— Sch. Fr.T.I.
\Ö. E.

100 kg.

60—

/54.— Sch. Fr. N. T.
\I. E.

100 kg.

95—

_

100 kg.

90.—

100 kg.

70.—

40 — Sch. Fr. E. I.;
samt N. (för ma-

100 kg.

50—

skiner för konserv-industrien).

.45.— T. Ö.

100 kg.

no—

100 kg.

50.—

1 kg.

15.—

(12.— Sch. Fr. E. T.
II. ö.

1 kg.

5—

1 kg-

1—

lkg.

3—

Iiungl. Maj:ts proposition Nr 229.

65

Kvan-

Tullsatser i pesetas

Lägre

tariffen

Fördragstullar cell

titets-

grund

länder som komma
i åtnjutande härav

1 kg.

20 —

(16.— Sch. Fr. 15.
IT. 1. 0.

1 kg.

10.—

/8.— Scb. Fr. E. T.

U. ö.

1 kg.

5.—

1 kg.

1.50

1 kg.

20.—

100 kg.

20-

1 kg.

2.-,

100 kg.

60.—

100 kg.

40.—

100 kg.

130.—

100 kg.

105.-

100 kg.

80.—

100 kg.

130.—

|Ur 507: gödsel-

100 kg.

50.—

: spridare: 40.—

I Sch. Fr. E. T. Ö.j

100 kg.

25.—

25.— Sch. Fr. 15. I.

100 kg.

20.-

(Ur 570: tröskverk,

100 kg.

25.—

I mekaniska: 20.—

( Sch. Fr. E. I. Ö.

100 kg.

25.—

100 kg.

50.—

100 kg.

60.—

100 kg.

10 —

100 kg.

100.-

(100.— Sch. Er. E.
\I. Ö.

100 kg.

15.—

1100 kg.

12 —

(12.— Sch. Er. E.
IT. I.

100 kg.

105.-

100 kg.

95 —

100 kg.

90 —

U00 kg.

85.—

100 kg.

30.—

: 100 kg.

25.—

100 kg.

20 —

54!)

550

551

552

55.4

558

559
500
505

I 507

508

5G9

570

575

574

570

585

584

593bls
595ter

594

595
590
597

017 :

018 ,
619

e) drillborrar av högst 15 mm. diameter ...

f) d:o av över 15 t. o. in. 40 mm. diameter

g) d:o av över 40 mm. diameter .........

Fräsmaskiner och fräsar med slipade tänder:

fräsmaskiner................................................

fräsar med slipade tänder..............................

Fräsar (fresas destalonadas con perlil constaute)
Kalibermått, måttstockar och andra mätappa rater

.......................................................

Maskiner lör skärpning av sågar och knivar:

vägande högst 500 kg..................................

vägande över 500 kg.....................................

Stickmaskiner av alla slag:

vägande högst 50 kg.....................................

vägande över 50 t. o. m. 300 kg...................

vägande över 300 kg.....................................

Lösa delar till stickmaskiner otc......................

Gödselspridare,! såningsmaskiner och andra maskiner
för beredning av jorden och för sådd,
ej för motordrift ..................................

Jordbruksmaskiner för motordrift.............

Skörde- och slåttermaskiner .....................

Tröskverk, rensningsmaskiner och andra för jordens
beredning samt} för sådd och skörd av
sedda maskiner, ej hänförliga till annan rubrik

Maskiner, avsedda för mjölkproduktion, ost- och
smörtillverkning etc., samt reservdelar därtill...
Reservdelar till alla slags maskinei för beredning

av jorden samt för sådd och skörd .........

Hydrauliska pressar och delar därtill .........

Maskiner för tillverkning av ändlöst papper, vägande
över 50 ton .................................

Maskiner av alla slag för förflyttande av vätskor
(pumpar, kompressorer, ventilatorei o- s. v.)
vägande högst 100 kg. .................................

Formmaskiner för gjutning av metaller ...........

Malmkrossningsmaskiner ...............

Maskindelar, ej särskilt nämnda:

vägande högst 5 kg. ..................

vägande över 5 t. o. m. 25 kg. ■ •
vägande över 25 t. o. m. 100 kg. ■■

vägande över 100 kg...................

Valscy lindrar:

vägande högst 10 kg...................

vägande över 10 t. o. in. 100 kg.
vägande över 100 kg...................

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 1S8 höft. (Nr 229.)

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

620

621

629
623
628

630

631

632

634

635

636

637

638

639

640

641

642

681

720

724

745

749

752

Grupp 2. Elektrisk materiel.

Dynamomaskiner, elektriska motorer
rer etc. samt lösa delar därtill:

vägande högst 5 kg. .................

vägande över 5 t. o. m 25 kg......

vägande över 25 t- o. m. 100 kg. •
vägande över 100 t. o. m. 500 kg.

omformare, vägande under 1,000 kg. .

Instrumenttavlor, kompletta ...............

Strömbrytare etc.:

vägande högst 200 gr. ......................

vägande över 200 t. o. m. 1,000 gr.....

Elektricitetsmätare etc.........................

Elektriska värme- och kokapparater.......

Ackumulatorer:

vägande minst 50 kg. per element etc.,
vägande under 50 kg. per element

Elektriska batterier och delar därtill ____

Torrbatterier och delar därtill................

med isolerande ämne eller ej, av över 1 cm.

diameter .................................................

Annan sådan kabel och tråd av högst 1 cm.

diameter...................................................

Metallkablar och metalltråd, isolerade med sp:
nadsämne e. dyl., av under 0.5 mm. diamete
avsedda för lindning av elektriska motorer och
apparater ............................................

Grupp 3. Apparater och instrument för vetenskap
liga och konstnärliga ändamål.

B. Vetenskapliga apparater och in
strument:

instrument av vilket som helst material
för direkt mätning av längd ävensom avvägningsinstrument
etc......................

C. Diverse apparater och instrument:

Apparater och instrument av alla slag, ej
hänförliga till annan rubrik............

Grupp U. Fordon.

Ramar, styrstänger etc. för cyklar, motorcyklar
och sidvagnar .............................................

Grupp 5. Fartyg.

Fraktfartyg av järn eller stål eller “de construc ciön

mixta“, maskindrivna ...........................

Fartyg av trä, maskindrivna ...........................

Fiskebåtar och andra smärre båtar med eller utan
motor.........................................................

Kvan-

titets-

grund

Tullsatser i pesetas

Lägre

tariffen

| Fördragstullar och
länder som komma
i åtnjutande härav

100 kg.

200—

100 kg.

165.—

- ''

100 kg.

ISO.—

100 kg.

140—

100 kg.

80—

100 kg.

no—

100 kg.

200—

_

100 kg.

160—

1 kg.

5.—

100 kg.

125—

100 kg.

40—

100 kg.

60—

1 kg.

0.60

_

1 kg.

0.60

100 kg.

90—

100 kg.

200—

100 kg.

300.—

1 kg.

1.—

1— Sch. Fr. E. T. I.

1 kg-

5.—

1 kg.

2.50

2.50 Sch. Fr. E. I.

ton

15—,

ton

20—

ton

22—!

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 229.

67

852

887

888

889

890

923

935

956

957

1022

i 1025
! 1026

1027

1028
! 1029
| 1030

1031

I

; 1032

; 1051

1250

Klass VI. Kemiska produkter och
derivat därav.

Grupp 5. Kemiska och farmaceutiska produkter.

Förtätade gaser av alla slag..........................

Kalkkväve.................................................

Ammoniumsulfat.........................................

Alkaliska foslater.......................................

fosfat .........................

Kalciumkarbid................

Aceton, metylalkohol etc..
Ostlöpe och jästpreparat:

i pulverform...............

flytande.....................

Klass VII. Papper och pappersarbeten.

Grupp 1. Råvaror.

Grupp 2. Papper, oarbetat.

Ändlöst papper (skriv-, tryck- eller
papper), oskuret, vitt eller färgat etc.:
vägande högst 20 gr. pr kvm...........

innehållande över 10 men under 40
nisk trämassa ............................

eller icke innehållande sådan ........

Papper av vilken som helst vikt och färg,
med vattenstämpel.............................

Annat oarbetat papper, ej särskilt nämnt

Pappersarbeten.

eller färgat,

skuret, av vilken som

Grupp 3.

Papper, vitt

helst vikt .................................................

Tapeter i rullar, tryckta på naturlig bakgrund

Klass X. Hår, tagel etc. samt arbeten
därav.

Grupp 3. Textilvaror etc.

Hästfiltar eller sängfiltar av ull eller hår
eller utan inblandning av vegetabiliska äi
(Hit hänföres viss maskinfilt) ................

Kvan-

titets-

grund

Tullsatser i pcsetas

Lägre

ariffen

Fördragstullar och j

länder som komma |
i åtnjutande härav |

100 kg.

25.—

100 kg.j

5.—

100 kg.

O.io

100 kg.

1

15.-|

ICO kg.

0.2 2i

0.2 2 Fr. E. N. I.

100 kg.

30.—

100 kg.

80 —

100 kg.

50.—

100 kg.

25 —

100 kg.

O.io

100 kg.

60.—

-100 kg.

36 —

-

100 kg.

20.—

. 100 kg.
1

25.—

. 100 kg.
t

45.—

. 100 kg.

65.—

fUr 1031: flugpap-

. 100 kg.

a

66 —

vper: 55.— Sch. Fr.
I.E. n. T. I.

. 100 kg

70 —

. 100 kg

d

i.

60-

1 kg

5.-

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kvan-

titets-

grnnd

Tullsatser i pesetas

Lägre

tariffen

Fördragstullar och
länder som komma
i åtnjutande härav

1255

Textilvaror av helylle, här etc. ej särskilt nämnda
(Till n:ris 1255 och 1259 hänförcs viss maskinlilt:)
vägande över 450 gr. per kvm.........

lkg.

1 kg.

13.25

11.26

12.— Sch. Fr. E. T. I.

»•— Sch- Fr. E. I.

1259

med varpen av bomull eller annat vegetabiliskt
spånadsämne, vägande över 450 gr. per
kvm..................................................

Klass XII. Födoämnen ni. m.

Grupp 1. Fisk och kött.

1329

Fisk, färsk etc....................................

100 kg.

20.—

Grupp 7. Mjölk och produkter därav.

1419

1417

Smör, framställt endast av mjölk .....................

Smör, innehållande andra ämnen än mjölk utom
salt etc.; ävensom margarin....................

100 kg.

1

100 kg.

150.—

200.-

•• I

Klass XIII. Övriga varor.

1496

1501

Slangar, ringar etc. ävensom maskinpackning m.

m. av gummi ....................................

Kautschukskodon m. in........................

1 kg.
lkg.

3.—j

4.— Er. E. T. 1. 1

Kungl. Majrts proposition Nr 229.

69

Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
april 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson,
Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

2:o)

Ministern anför efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet: »Vid

föredragning den 24 i denna månad täcktes Kung!. Maj:t — efter
tagen kännedom om det läge, vari pågående förhandlingar för åvägabringande
av ett nytt handelsavtal mellan Sverige och Spanien nu befunne
sig — besluta, att fullmakt för Kungl. Maj:ts minister i Madrid, envoyén
W. F. Boström, att underteckna ett handelsavtal med Spanien skulle i
vederbörlig ordning utfärdas och till envoyén Boström översändas tillika
med instruktion att tillsvidare bevara ifrågavarande fullmakt i avvaktan
på meddelande om Kungl. Maj:ts blivande beslut i ärendet.

Därefter har Kungl. Maj:t, tidigare denna dag, på chefens för handelsdepartementet
föredragning, beslutat för Sveriges del godkänna ett förslag
till handelsavtal mellan Sverige och Spanien med tillhörande slutprotokoll,
varom enighet uppnåtts under ovan omförmälda förhandlingar med ombud
för spanska regeringen.

I anslutning härtill hemställer jag, det Kungl. Maj:t täckes bemyndiga
envoyén Boström att underteckna ifrågavarande avtal jämte slutprotokoll
i den lydelse, bilagan till statsrådsprotokollet i detta ärende utvisar.»

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt,
däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar
Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

T. Vinell.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 188 höft. (Nr 229).

6

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj-.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller,
Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Sedan Kungl. Maj:t den 30 april 1925 bemyndigat sändebudet i Madrid,
envoyén W. F. Boström att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med
Spanien jämte tillhörande slutprotokoll av den lydelse, ett av Kungl. Maj:t
tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve, har sagda avtal
med slutprotokoll den 4 innevarande maj blivit av Boström och statssekreteraren
för spanska utrikesministeriet F. Espinosa de los Monteros vederbörligen
undertecknat.

I anledning härav och då, jämlikt riksdagsordningens § 54, proposition i
detta ärende lärer kunna avlämnas till innevarande riksdag utan hinder av
att den i samma paragraf föreskrivna tidsfrist för avlämnande i allmänhet
av propositioner numera utlöpt, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i
proposition äska riksdagens godkännande av berörda avtal jämte slutprotokoll.
»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.,

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Tillbaka till dokumentetTill toppen