Kungl. Maj:ts proposition Nr 228 (Proposition 1925:228)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Nr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.;
given Stockholms slott den 30 april 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson,
Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

Efter långvariga förarbeten utfärdades år 1921 nu gällande lag angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. (nr 348) (pastöriseringslagen),
vars huvudändamål är förekommande av tuberkelsmittas spridande
genom mjölk m. m., som utlämnas från mejerier. Denna lag är
fakultativ, i det att lagens tillämpning är beroende av framställning till
Kungl. Maj:t från vederbörande landsting och hushållningssällskap för
varje särskilt hushållningssällskapsområde. Efter lagens ikraftträdande
den 6 juli 1921 har Kungl. Maj:t förordnat om tillämpning av densamma
inom Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Hallands samt
Kalmar läns södra hushållningssällskapsområden.

Redan före genomförandet av ovanberörda lag voro genom kungörelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. IS7 höft. (Nr 228.) 1

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

den 12 augusti 1915 (nr 297), i anledning av utbrott inom Skåne av muloch
klövsjuka, bestämmelser meddelade för mejerier inom Kristianstads
och Malmöhus län om uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk,
kärnmjölk och vassla till minst 80 grader Celsius. Nyssnämnda kungörelse
med däri gjorda ändringar har emellertid numera ersatts av kungörelsen
den 16 januari 1925 (nr 4), i vilken sistnämnda kungörelse stadgas,
dels att inom län, där ställe förklarats smittat av smittsam mul- och
klövsjuka eller misstänkt för sådan sjukdom, mjölk m. m. skall före
dess utlämnande från mejeri uppvärmas till 90 grader Celsius, dels att
inom Kristianstads och Malmöhus län uppvärmning av för kreatursföda
avsedd mjölk m. m. skall ske ändock att sådant fall, varom ovan förmälts,
icke är för handen, men i så fall till 80 grader Celsius, dels ock att vid
mejeri, där föreskrifterna i nämnda kungörelse enligt ovanstående skola
tillämpas, vid separering av mjölken uppkommande slam, som avsätter sig
å centrifugens inre väggar och delar, skall dagligen vid centrifugens rengöring
avlägsnas och brännas. Berörda kungörelse tillämpas för närvarande
inom Kalmar, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län på grund av
att ställen inom dessa län äro förklarade smittade av mul- och klövsjuka.

I skrivelse den 21 mars 1925 har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte dels föreslå riksdagen att, med upphävande av lagen den 17
juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
m. m., i stället antaga en lag i enlighet med bilagt förslag, dels ock,
därest proposition härom skulle av riksdagen bifallas, förordna, att kungörelsen
den 16 januari 1925 (nr 4) skall från och med dagen för lagens
ikraftträdande upphöra att gälla.

Den av medicinalstyrelsen föreslagna lagen, som utgör en samarbetning
av bestämmelserna i gällande pastöriseringslag och kungörelsen den 16
januari 1925, är av följande lydelse:

“Förslag

till

lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

§ 1.

Den, som driver mejerirörelse, må ej från mejeriet till föda åt nötkreatur
eller svin försälja eller eljest för dylikt ändamål till annan utlämna vare
sig mjölk eller kärnmjölk, som icke uppvärmts till minst 80 grader Celsius.

Konungen äger att, där förhållandena sådant påkalla, förordna, att vad
som i första stycket sägs, skall gälla även vassla.

§ 2.

Det vid separering av mjölken uppkommande slam, som avsätter sig å
centrifugens inre väggar och delar, skall dagligen vid centrifugens rengöring
avlägsnas och uppbrännas.

Kuncjl. Maj:ts proposition Nr 228.

§ 3.

Skulle vid mejeriet stadgad uppvärmning tillfälligtvis ej kunna ske, skall
vid varans utlämnande mottagaren därom skriftligen underrättas.

§ 4.

Förseelse mot enligt §§, 1 och 2 meddelade stadganden straffas, där icke
för det fall, varom i § 3 förmäles, i samma paragraf föreskrivna underrättelse
lämnats, i enlighet med stadgandena i 19 kap. strafflagen.

Därest någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom
ovan sägs, densamma fortsätter, skall han för varje gång stämning därå utfärdats
och delgivits ådömas det straff, som är för förseelsen stadgat.

§ 5.

För förseelse, som med husbondens vetskap begås av hans hustru, barn,
husfolk eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden, likasom vore
förseelsen begången av honom själv, dock må ej frihetsstraff härför kunna
honom ådömas.

§ 6.

Förseelse, varom i denna lag sägs, åtalas av allmän åklagare.

§ 7.

Av böter, som ådömas enligt denna lag, skall åklagaren åtnjuta två
tredjedelar, dock icke i något fall över 100 kronor, och återstoden tillfalla
kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.

§ 8.

Denna lag skall tillika med erinran om påföljd av förseelse däremot genom
vederbörande länsstyrelses försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna
och i en eller flera tidningar inom orten.

§ 9.

Konungen äger att efter prövning i varje särskilt fall och i den utsträckning,
som kan finnas erforderlig, medgiva undantag från i §§ 1 och 2 meddelade
bestämmelser.

§ 10.

Föreskrifter om anordnande av tillsyn å efterlevnaden av denna lag och
om bestridande av kostnaderna för tillsynen meddelas av Konungen.

Denna lag skall icke tillämpas inom Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock att, därest förhållandena sådant
påkalla, Konungen skall äga förordna om lagens tillämpning inom ett
eller flera av dessa län.

Denna lag träder i kraft sex månader efter den dag, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling, efter
vilken dag lagen den 17 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning av till
kreatursföda avsedd mjölk skall upphöra att gälla.»

Obligatorisk
eller fakultativ
pastöriseringslag.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Till en början vill jag nu till behandling upptaga själva principspörsmålet,
d. v. s. huruvida pastöriseringslagen skall vara obligatorisk eller såsom
hittills fakultativ, i sammanhang varmed lämpligen bör behandlas frågan
om det område, inom vilket lagen i så att säga normala fall skall tillämpas.

I detta avseende anför medicinalstyrelsen bland annat följande.

Att mejerierna inom största delen av mellersta Sverige för närvarande
icke vore underkastade några som helst pastöriseringsbestämmelser syntes
med hänsyn till den i landet pågående allvarsamma mul- och klövsjukeepizcotien
synnerligen betänkligt. Ty även om det skulle lyckas att denna
gång hålla sjukdomen inom redan uppnådda gränser, syntes det ingalunda
säkert, att sjukdomen vid kommande utbrott, vilka på goda grunder vore
att emotse, icke konnne att vinna spridning till nu skonade landsdelar.

Medicinalstyrelsen ansåge det därför vara synnerligen angeläget, att åtgärd
i tid träffades till ytterligare förhindrande, såvitt möjligt därav, att, där
fall av mul- och klövsjuka inträffat, sjukdomen vunne utbredning genom
för kreatur avsedd mejerimjölk. Det torde med skäl kunna antagas, att,
därest pastöriseringslagen varit i tillämpning inom Älvsborgs län, ifrågavarande
sjukdom ej skulle fatt den utbredning där, som densamma inom
loppet av några få dagar erhållit och som för statsverket medfört betydande
utgifter, i det att samtliga 22 nötkreatursbesättningar, vilka genom smitta
från mejeri angripits av mul- och klövsjuka, jämte å gårdarna befintliga
svin, får och fjäderfä nedslaktats mot ersättning av statsmedel.

Den åtgärd, medicinalstyrelsen åsyftade, vore, att pastöriseringslagen gjordes
obligatorisk för hela landet med undantag likväl för de fem nordliga
länen, med avseende å vilka det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att,
där förhållandena sadant påkallade, förordna om lagens tillämpning inom ett
eller flera av dessa län. Lagen syntes som hittills böra gälla till kreatursföda
avsedd mjölk och kärnmjölk, varemot föreskrift om pastörisering av
vassla lämpligen kunde, med hänsyn till svårigheten att i allmänhet genomföra
denna, göras beroende av Kungl. Maj:ts förordnande därom allt efter
omständigheterna.

Likaledes torde lagen böra inrymma möjlighet för Kungl. Majd att efter
Provning i varje särskilt fall medgiva undantag från vissa av lagens bestämmelser
i den utsträckning, som kunde finnas erforderlig.

En dylik åtgärd om obligatorisk pastörisering i angiven omfattning komme
att medföra, att vid mul- och klövsjukeutbrott erforderliga bestämmelser
om uppvärmning av mejerimjölk icke komme mejerierna oförberett upppå,
och för bekämpandet av sjukdomen bleve det givetvis av den största
betydelse, att, var än sjukdomen uppträdde, ifrågavarande bestämmelser på
förhand vore i kraft. Att nämligen först på grund av mul- och klövsjukeutbrott
å en ort föreskriva merberörda uppvärmning måste anses såsom en
för sent påkommen åtgärd, som kunde för såväl den enskilde djurägaren
s?m. ock ^°r det allmänna medföra betydande förluster. Ty det finge icke
förbises, att mejerier i många fall icke genast kunde efterkomma en föreskrift
tu ifrågavarande slag, utan måste hava tid på sig för anskaffning och uppmontering
av för uppvärmningen nödiga apparater. Det vore också med hänsyn
härtill, som förordnande enligt nu gällande pastöriseringslag icke trädde i
kraft, förrän minst ett halvår förflutit efter det förordnandet meddelats.

Med en obligatorisk pastöriseringslag stode även att vinna en önskvärd
enhetlighet vid tillvägagåendet gentemot smittosamma husdjurssjukdomars
spridande genom mejerimjölk. Förhållandet vore nämligen, att bestämmel -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

serna i Kallande imstörLse ringning och därtill hörande, av Kungl. Maj:t uti
kungörelsen den 31 december 1921 (nr 796) utfärdade särskilda föreskrifter
för tillsyn å efterlevnaden av lagens stadganden företedde avsevärda olikheter
mot bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari 1925 (nr 4). 1 sådant

hänseende finge, frånsett den i kungörelsen för vissa fall föreskrivna uppvärmningen
av mjölk m. in. till minst 90 grader Celsius, bland annat följande
framhållas. Tillsynsmyndighet vore i ena fallet medicinalstyrelsen, i
andra fallet lantbruksstyrelsen. Samma förseelse straffades i ena fallet med
böter från och med tio till och med tvåhundra kronor, i andra fallet enligt
19 kap. 17 § strafflagen. Vad slutligen anginge kostnaderna för tillsynen å
efterlevnaden av i förevarande hänseende meddelade föreskrifter vore de
vid tillsyn enligt pastöriseringslagen fördelade på mejerierna och staten,
under det att enahanda kostnader helt och hållet bestredes av statsverket
vid tillsyn enligt kungörelsen den 16 januari 1925. I förbigående finge meddelas,
att berörda kostnader vid tillsyn i enlighet med kungörelsen den 12
augusti 1915 (nr 297) under åren 1917—1924 uppgått sammanlagt till 284,089
kronor 13 iire. Det sade sig självt, att särskilt i de fall, där såväl lagen
som kungörelsen den 16 januari 1925 tillämpades samtidigt i ett och samma
län, såsom fallet för det dåvarande vore med avseende å Blekinge och Hallands
län, osäkerhet vid tillsynen å de olika bestämmelsernas efterlevnad skulle
därav bliva följden.

Slutligen tilläte sig medicinalstyrelsen framhålla en annan, om ock på
sidan om förevarande fråga liggande, fördel med en obligatorisk pastöriseringslag.
Även vid bekämpandet av smittsam sjukdom bland människor,
såsom t. ex. nervfeber och paratyfus, vore det mången gång av vikt, att
mejeri vore i stånd att nöjaktigt pastörisera mjölken, enär i annat fall mejeriet
kunde tvingas att för kortare eller längre tid helt upphöra med sin
verksamhet, varigenom detsamma tillfogades ekonomisk förlust.

Den 11 april 1925 har lantbruksstyrelsen i ärendet avgivit infordrat utlåtande
och därvid jämväl överlämnat begärda yttranden från styrelsen för
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och samtliga hushållningssällskaps
förvaltningsutskott utom Stockholms och Jämtlands läns.

Av de sålunda hörda myndigheterna tillstyrkes medicinalstyrelsens förslag
av följande: styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
samt hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Södermanlands
län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar läns södra
hushållningssällskaps område, Gotlands län, Blekinge län, Kristianstads län,
Malmöhus län, Hallands län, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs läns södra
hushållningssällskaps område, Skaraborgs län, Värmlands län, Örebro län,
Västmanlands län (med 9 röster mot 5) samt Västemorrlands län. Utan
erinran har förslaget lämnats av hushållningssällskapens förvaltningsutskott
i Kopparbergs, Västerbottens samt Norrbottens län. (I sedermera inkommet
yttrande har jämväl Stockholms läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
utan erinran tillstyrkt förslaget.) Avstyrkande yttranden hava avgivits
av förvaltningsutskotten i tre hushållningssällskap. Av dessa yttrar
Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bland annat följande.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 228.

Utskottet ville framhålla, att ifrågavarande förslag otvivelaktigt vore av
synnerlig stor betydelse, då införande av obligatorisk uppvärmning av till
kreatursföda avsedd mjölk säkerligen skulle verksamt bidraga ej mindre till
att minska nötkreaturstuberkulosens utbredning, än även till att förebygga
andra smittsamma husdjurssjukdomar, såsom exempelvis mul- och klövsjuka.

Förvaltningsutskottet ställde sig emellertid tveksamt till, huruvida lagförslaget
— såsom syntes vara meningen — redan innevarande år borde lagfästas.
Vid bedömandet av denna fråga vore bland annat enligt förvaltningsutskottets
mening av alldeles särskild betydelse att få utrett, vilka kostnader,
som vid fastställelse av föreliggande förslag komme att påvila såväl
staten som enskilda. I motiveringen till förslaget lämnades ingen upplysning
härom och för Uppsala läns vidkommande hade utskottet, med hänsyn till
den knappt tillmätta tiden för avgivande av yttrande över detta ärende, icke
varit i tillfälle införskaffa uppgifter i tillräcklig omfattning. För en dylik
utredning erfordrades dessutom närmare uppgifter om kostnaderna för den
direkta kontrollen och vilka föreskrifter, som skulle gälla vid provtagningen.
I sistnämnda avseende ville utskottet framhålla, att om nu gällande bestämmelser
för provtagningen komme att i oförändrat skick tillämpas, särskilt större
mejerier skulle åsamkas betydande kostnader för diskningen av transportkärlen,
och borde enligt utskottets mening, därest omförmälda lagförslag
vunne stadfästelse, nu gällande föreskrifter för provtagningen ändras därhän,
att prov finge tagas allenast ur kärl i mejeriet, vari enligt pastöriseringslagen
sådan vara uppsamlats, dock under förutsättning att fullt betryggande
åtgärder vidtagits för att till vederbörande leverantörer icke utlämna andra
transportkärl än deras egna.

Ehuru kostnaderna icke här siffermässigt kunde angivas, torde dock fa
antagas, att mejerihanteringen, särskilt under den första tiden för lagens
tillämpning, tillskyndades svårigheter och kostnader, vilka senare under nuvarande
lågkonjunktur komme att verka högst betungande och möjligen
kunde bliva anledning till vissa mejeriföretags nedläggande.

Utskottet ville dock betona, att utskottet ansåge frågan vara av sådan betydelse,
att den vid ett gynnsammare konjunkturläge och särskilt om muloch
klövsjukan skulle ytterligare utbreda sig, ånyo borde upptagas till prövning.

Som ett ytterligare skäl, som syntes utskottet tala för uppskov med införande
av omförmälda lag, finge nämnas, att en verkställd undersökning givit
vid handen, att av inom Uppsala län i verksamhet varande 39 mejerier
endast 5 ännu icke infört fullständig (SO Celsius) pastörisering av skummjölken.
Av dessa sistnämnda mejerier kunde två utan svårighet pastörisera
mjölken, under det att tre vore för små att kunna bära de med pastöriseringen
förenade kostnaderna. I detta sammanhang finge nämnas, att de
mejerier, vilka infört pastöriseringsförfarandet, givetvis icke hade iklätt sig
någon garanti för att mjölken hölle i gällande pastöriseringslag angivna
fordringar, men torde pastöriseringen vid dessa mejerier dock utföras pa
fullt tillfredsställande sätt.

Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott anför bland
annat följande.

Enligt nu gällande pastöriseringslag av den 17 juni 1921 (nr 348) ankomme
det på landsting och hushållningssällskap att, genom framställning
till Kungl. Maj:t, för hushållningssällskapsområde, där förhållandena sådant
påkallade, bringa i tillämpning lagens bestämmelser om uppvärmning av
mjölk, kärnmjölk och eventuellt vassla, som från mejeri utlämnades till föda
åt nötkreatur eller svin, till minst 80 grader Celsius. Den möjlighet, som

Kunrjl. Maj:ts proposition Nr 228. 7

härigenom förefunnes, att på vederbörande ortskorporationers initiativ fa
pastöriseringstvång infört, syntes under normala förhållanden vara tillfyllest.
Och vid inträffande av mul- och klövsjuka trädde omedelbart i tillämpning
förordningen av den 16 januari 1925 (nr 4), vari föreskreves uppvärmning
till minst DO grader Celsius av mjölk m. in., som från mejeri försåldes eller
eljest utlämnades. Genomförandet av sistnämnda bestämmelse, därest sa skulle
erfordras, kunde visserligen i mejerierna medföra svårigheter, men för dylikt
fall torde den medicinalstyrelsen i författning nr 11 år 1925 medgivna rättigheten
att bevilja dispens ifrån sagda bestämmelse vara avsedd att komma
till användning.

Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott liai utan
motivering meddelat, att utskottet med i röster mot 4 beslutat av styrka
ifrågavarande lagförslag.

Slutligen liar Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
föreslagit, att de i lagförslaget upptagna undantagsbestämmelser, som vore
avsedda att gälla för Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, måtte bliva gällande även inom Gävleborgs län.
Såsom motivering till detta förslag anför förvaltningsutskottet bland annat
följande.

Hittills gällande lagstiftning angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk hade förvaltningsutskottet icke ansett erforderlig inom Gävleborgs
län, då vid länets mejerier, undantagandes herrgårds- eller gårdsmejerier,
som bearbetade mjölk från uteslutande respektive gårdar tillhörande
besättningar och endast bedreve mjölkförsäljning till hushållsförbrukning,
funnes, med några få undantag, anordningar för fullständig pastörisering

av mjölken. .

Vid den närmare undersökning av ifrågavarande förhållanden inom lanet,
som förvaltningsutskottet i anledning av lantbrukstyrelsens remiss i detta
ärende låtit verkställa, hade det befunnits, att av länets andelsmejerier
och med dem likvärdiga mejeriföretag, sammanlagt 26 stycken mejerianläggningar,
22 stycken vore försedda med anordningar för erforderlig
pastörisering av mjölken och verkställde för närvarande även pastörisering a\
all mjölk, som återsändes till leverantörerna eller för övrigt avyttrades
för utfodringsändamål, medan 4 saknade sådana anordningar. Bland de
sistnämnda mejerierna vore allenast ett med en mjölkomsättning per dag
av 800 å 1,000 kilogram, som till leverantörerna återlämnade några avsevärda
kvantiteter skummjölk, och detta mejeri vore beläget nära två mil från
järnväg, i en trakt, fullständigt avskild från närmast angränsande jordbruksbygder
; de övriga tre mejerierna försålde eller återlämnade till leverantörerna
ytterst obetydliga kvantiteter skummjölk, tidvis under året ingenting alls.

För egen del anför lantbrnksstyrelsen beträffande principfrågan följande.

Ehuru lantbruksstyrelsen principiellt hyste den uppfattningen, att åtgärdei
från det allmännas'' sida av det slag, varom nu vore fråga, i regel borde
vidtagas endast i fullt samförstånd med dem, som närmast berördes av verkningarna
utav ifrågavarande åtgärder, och att nu gällande fakultativa bestämmelser
förty vore att föredraga, ansåge styrelsen sig likväl, med hänsyn
särskilt till den alltjämt hotande faran för spridning av smittsam mul- och
klövsjuka, böra tillstyrka föreliggande förslag till pastor iser ingslag. Lånt -

Departements

chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

bruksstyrelsen både så mycket mindre skäl vidhålla sina betänkligheter mot
den föreslagna lagens obligatoriska karaktär, som hushållningssällskapens
förvaltningsutskott med endast få undantag i princip tillstyrkt lagförslaget.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts ovanberörda framställning
funne lantbruksstyrelsen i viss mån befogad och tillstyrkte, att
lagens tillämplighetsbestämmelser ändrades i överensstämmelse därmed.

På given anledning har medicinalstyrelsen i skrivelse den 21 april 1925
yttrat sig över de inkomna remissutlåtandena, och anför styrelsen i här förevarande
avseende bland annat följande.

Vad hushållningssällskapet i Uppsala län anfört syntes medicinalstyrelsen
rätt egendomligt, helst sällskapet själv meddelade, att av detta läns 39 mejerier
34 redan infört pastörisering samt att av återstående 5 tvenne kunde
införa pastörisering, under det att tre vore för små för att kunna bära
Pastöriseringskostnaderna. Dessa sistnämnda hade emellertid enligt förslaget
möjlighet att hos Kungl. Maj:t hemställa om dispens från pastöriseringstvånget.
Kalmar läns norra hushållningssällskap syntes hava alldeles förbisett,
att lagförslaget i fråga tillkommit dels för att bringa mera enhetlighet
i de nu gällande pastöriseringsbestämmelserna av olika slag, dels ock
för att pastöriseringstvång redan skulle vara i de olika län, lagförslaget
avsåge, infört, därest mul- och klövsjuka uppträdde inom länet, vilket naturligtvis
med avseende på sjukdomens bekämpande vore av den allra största
betydelse. Majoriteten inom Älvsborgs läns norra hushållningssällskap hade
utan motivering avstyrkt förslaget. Avstyrkandet syntes styrelsen så mycket
egendomligare som svårartade utbrott under året förekommit inom länet
just på grund av genom mejeri överförd smitta. Vad Gävleborgs läns hushållningssällskaps
avstyrkande utlåtande anginge, så syntes det förhållandet,
att flertalet mejerier inom länet redan vore försedda med anordningar för
pastörisering tala för,^ att lagen i fråga tillämpades även inom detta sällskaps
verksamhetsområde, och detta så mycket mera som tuberkulos bland
nötkreatur där hade en ganska avsevärd spridning.

Givetvis har frågan om lagstiftningsåtgärder till förekommande av smittsamma
kreaturssjukdomars spridning genom mjölk, som utlämnas från mejerier,
kommit i ett helt annat läge i och med mul- och klövsjukans tilltagande
härjningar i vårt land. 1921 års pastöriseringslag tog främst sikte
På tuberkelsmittan, vilket ej minst framgår därav, att efter tillkomsten av
denna lag för Malmöhus och Kristianstads län bestämmelser om obligatorisk
uppvärmning av till kreathrsföda avsedd mjölk in. m. fortfarande kvarstodo och
ännu kvarstå, varjämte på samma gång som mul- och klövsjukan spritt sig utöver
Skånes gränser särskilda pastöriseringsbestämmelser måst meddelas för de hotade
delarna av landet. Olägenheterna av detta tillstånd ligga i öppen dag. Det har
sålunda ej kunnat hindras, att såväl 1921 års lag som ock särskilda på
grund av mul- och klövsjukan meddelade bestämmelser kommit att på en och
samma gång gälla inom ett och samma område, varav följt icke blott dubbelt
kontrollarbete och dubbla kostnader utan även oreda och förvirring, klen
den främsta svagheten med hittills tillämpade tillvägagångssätt ifråga om
pastöriseringen av till kreatursföda avsedd mjölk ligger dock däri, att för

Kung/. Maj:in proposition Nr 228. 9

de områden, där posto riseringstvång inträder först sedan juni- och klövsjukesmittan
spritt sig dit, stora skador redan kunna hava åstadkommits, innan
piistöriseringslagen hunnit verka, något varom den pågående epizootien nogsamt
burit vittne. Det måste därför betraktas som en stor fördel, om enhetliga
bestämmelser i detta avseende kunna åstadkommas ocli om dessa därtill
givas tillämpning inom så stor del av landet, att verkningarna bliva i
görligaste mån förebyggande beträffande mul- och klövsjuka.

Den genom medicinalstyrelsens här förevarande förslag väckta tanken
att åstadkomma eu för södra och mellersta delarna av landet obligatorisk
pastöriseringslag har, såsom framgår av vad ovan anförts, vunnit anslutning av
det stora flertalet av hushållningssällskapens förvaltningsutskott. De skäl för
avstyrkande, som förebragts av tre förvaltningsutskott, synas mig icke bärande.
Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts anmärkning om bristen
i utredningen ifråga om förslagets ekonomiska konsekvenser torde likväl kräva
en närmare belysning. Vad i detta avseende först angår mejeriernas svårigheter
vid en övergång till obligatorisk pastörisering, har den i ärendet förebragta
utredningen givit vid handen, att dessa svårigheter i allmänhet icke äro av
mera betydande art, varjämte det är avsett att i lagen införa bestämmelse
om möjlighet för Kungl. Maj:t att medgiva dispens från lagens tillämpning,
där så visar sig erforderligt. Den på mejerierna eventuellt ankommande
kostnaden för kontrollen är därjämte föga betungande. Vad därefter statens
utgifter för kontrollen beträffar, utgår jag från, att det under nionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget för kontroll av uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m., sedan nu gällande pastöriseringslag upphört att
gälla, utan vidare får tagas i anspråk för täckandet av kontrollkostnaderna på
grund av den nya lagen. Jag förutsätter härvid, att kontrollen å denna
kommer att anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med kontrollen å 1921
års lag. Utöver kostnaden för kontrollen i de områden, där pastöriseringslagen
redan tillämpas, vilken kostnad för nästa budgetår beräknats till
cirka 8,000 kronor, skulle, enligt vad jag inhämtat, den nya lagen draga
en årlig kontrollkostnad av omkring 14,000 kronor. Då lagen emellertid
är avsedd att träda i kraft först den 1 januari 1926, skulle den ökade
kostnaden för budgetåret 1925—1926 bliva allenast 7,000 kronor. De sammanlagda
utgifterna för nyssnämnda budgetår skulle alltså uppgå till ungefär

15.000 kronor. Innevarande riksdag har fastställt ovannämnda förslagsanslag
till 12,000 kronor, varför anslaget skulle behöva överskridas med allenast

3.000 kronor.

Ifråga om det av medicinalstyrelsen ifrågasatta tillämpningsområdet
för lagen har hushållningssällskapets i Gävleborgs län förvaltningsutskott
föreslagit den ändring, att nämnda län skulle undantagas från
lagens tillämpning, i vilket förslag lantbruksstyrelsen instämt. Med hänsyn
till vad medicinalstyrelsen i detta avseende anfört, synes mig likväl
icke skäl föreligga för ett dylikt undantag.

På grund av vad jag sålunda anfört, vill jag förorda, att nu gällande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

bestämmelser i ämnet ersättas med en ny lag om uppvärmning av till
kreatursföda avsedd mjölk m. m. att obligatoriskt gälla inom av medicinalstyrelsen
föreslagna delar av landet, och har jag låtit inom jordbruksdepartementet
överarbeta det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget
till dylik lag.

I fråga om de särskilda bestämmelserna i det sålunda överarbetade förslaget
får jag anföra följande.

Specialmoti- Beträffande denna paragraf anför medicinalstyrelsen i motiveringen till
yenng. förut återgivna lagförslag bland annat följande.

Förordnandet enligt § 1 i kungörelsen den 16 januari 1925 om uppvärmning
av mjölk m. m. till minst 90 grader Celsius hade medicinalstyrelsen
icke ansett böra inflyta i en pastöriseringslag. Frånsett att efterlevnaden av
en dylik föreskrift endast undantagsvis vore möjlig att kontrollera, hade erfarenheten
redan lärt, att föreskriften i de flesta fall stötte på svårigheter vid
genomförandet. Sålunda hade medicinalstyrelsen nödgats bevilja dispens från
bestämmelse om uppvärmning av mjölken till 90 grader Celsius för ett mycket
stort antal mejerier. Bestämmelsen i fråga torde få uppfattas som en av nu
pågående hotfulla mul- och klövsjukeepizooti betingad, brådskande nödfallsåtgärd.

Emellertid inställde sig i varje fall den frågan, huruvida pastöriseringslagens
föreskrift om uppvärmning av mejerimjölk till minst 80 grader Celsius
vore tillfyllest till förebyggande av mul- och klövsjukans spridande. I
sådant hänseende finge följande framhållas. Enligt gängse bestämmelser i
Tyskland vore berörda uppvärmning fastställd till 85 grader Celsius, och i
Danmark hade tills på senare tid 80 grader ansetts tillfyllest och syntes, av
veterinärfysikus, professor Jensens i Köpenhamn, uti medicinalstyrelsens
framställning till Kungl. Maj:t den 10 januari 1925 meddelade åsikt att döma,
sistberorda gradtal vara tillräckligt under vanliga förhållanden. En god inblick
i frågan syntes erfarenheten uti ifrågavararande hänseende från nu
rådande mul- och klövsjukeepizooti i vårt land lämna. Så hade i Hallands
län, där pastöriseringslagen var i tillämpning vid första mul- och klövsjukeutbrottet
i detta län, smittan i allmänhet begränsats till högst 2 gårdar
inom varje smittad socken och stad, på sätt av följande tablå framginge,
därvid endast de gårdar upptagits, som smittats under tiden till och med
den 19 januari, efter vilken dag bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari
1925 (nr 4) trädde i kraft.

§ 1.

Socken

Antal smittade
gårdar

Socken

Antal smittade
gårdar

Vadda .........

Hanhals .....

Skummeslöv

Vinberg .....

Tönnersjö ....

Sibbarp ........

Bredared ......

Veinge..........

Halmstad .....

Asige ..........

Enslöv .......

Morup .......

Revinge.......

Eldsberga ...
Spannarp ...
Rolf storp ...
Ränneslöv ...
Ljungby ..

Eftra...........

Laholm ......

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Inom Spannarps socken luulc emellertid de närmaste dagarna efter den 111
januari ytterligare 4 fall inträffat, vilka utrönts bero pa, att smittan spritts
genom otillräckligt pastoriscrad mejerimjölk. Några liknande fall av smittspridning,
förmedlad av mejeri, hade fiirekommit i Skåne. I ett av dessa
både ej mindre än 80 kreatursbesättningar blivit nedsmittade, ett bevis på den
utomordentliga fara för med- och klövsjukas spridande, mejerimjölk kunde
medföra. Dylika undantagsfall kunde emellertid, huru än kontrollen vid
mejerierna ordnades, näppeligen helt och hållet förekommas.

Erfarenheten från i vårt land nu pågående och tidigare förekomna muloch
klövsjukeepizootier gåve tydligt vid handen, att uppvärmning av mjölk
m. in. till minst SO grader Celsius vore ett verksamt medel till förebyggande
av mul- och klövsjukans spridande genom mejerier, och detta så mycket
hellre som sagda gradtal icke torde kunna med säkerhet vidmakthållas under
hela den tid, pastöriseringen i mejeriet påginge, med mindre uppvärmning
skedde till omkring 85 grader. Att en bristande uppvärmning av
mjölken till 80 grader Celsius, såsom ovan framhållits, understundom förekomma!
och att spridning av smitta härigenom då och dä ägde ruin, jävade
icke detta påstående. Uppenbart torde i varje fall vara, att faran för smittas
spridande bleve så mycket större inom landsdelar, där pastörisenngsbestämmelser
icke vore på förhand tillämpade.

I de med lantbruksstyrelsens ovanberörda utlåtande överlämnade yttrandena
anföras rörande förevarande paragraf bland annat följande.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsenclet på jordbruksområdet. I
eu lag av denna allmänna natur borde tagas all den hänsyn till de nya arbetsmetoder
på mejeriområdet, som betingade nya framsteg inom detta. Inom ett
ganska avsevärt antal mejerier hade under de senare åren den momentana
pastöriseringen av mjölken till minst 80 grader blivit crsati med s. k. långtidspastörisering,
som bestode däri, att mjölken upphettades till 63 grader under
en tid av minst 20 minuter. Denna pastöriseringsmetod hade sina fördelar
däri, att den hade en betydligt skonsammare inverkan på mjölkens
smak och allmänna beskaffenhet än den hittills vanliga pastörisermgsmetoden
Långtidspastöriserad mjölk verkade också gynnsammare i diet.iskt
hänseende än mjölk, som upphettats till 80 grader. Långtidspastöriseringen
hade av denna anledning blivit använd framför allt vid pastörisering av
mjölk, som skulle användas till direkt människoföda, men man hade all anledning
antaga, att detta pastöriseringssätt framdeles alltmera komme att
användas även vid mejeriernas smör- och ostberedning.

Enligt vid centralanstaltens bakteriologiska avdelning utförda försök (eentraianstaltens
meddelande nr 118) dödades i mjölken eventuellt förekommande
tuberkelbaciller med säkerhet genom långtidspastöriseringen. Da
tyfus- och paratyfusbakterierna vore ännu mindre motståndskraftiga mot
upphettning än tuberkelbacillerna, vore det utan vidare klart, att ifrågavarande
pastöriseringsmetod även gent emot dessa senare sjukdomsbakterier
vore fullt effektiv. Vad slutligen mul- och klövsjuke virus beträffade, så
framhölle professor Bang i Köpenhamn, att »Mund- og Klovesygebakterien
horer paa ingen Maade til de sejglivede Bakterier» (Maelkeritidende 1925,
sid. 42). Detsamma framhölles av United States Department of Agriculture
i »Farmers Bulletin» nr 666, i vilket det sägs: »Milk pasteurized åt a
temperatur of 60 grader Celcius for 20 minutes is sate as far as mfection
bv foot- and mouth disease is concerned.»

'' Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Beträffande
bestämmelsen i § 1 att Konungen skulle äga, där förhållandena sådant

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

påkallade, förordna om pastörisering även av vassla, ville utskottet med hänsyn
till de stora svårigheter, som vore förknippade med dylik pastörisering,
betona önskvärdheten av, att detta förordnande endast uti trängande nödfall
måtte ske.

Gotlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. På senare tider
hade vid åtskilliga mejerier i landet i stället för mjölkens uppvärmning till
80 grader och därutöver införts s. k. långtidspastörisering eller mjölkens
uppvärmning under minst 20 minuter till minst 64 grader Celsius.

Mjölkens behandling på sistnämnda sätt lämnade, som känt vore, de olika
näringsämnena i mjölken oskadade, på samma gång som pastöriseringens
bakteriedödande verkan vore fullt effektiv. Da mjölken vore det vitaminrikaste
födoämnet, syntes skäligt att befrämja långtidspastöriseringen. Ett antagande
av lagförslaget i oförändrad form skulle dessutom vålla de mejerier, som
övergått till långtidspastörisering, stora olägenheter.

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Emot den föreslagna
lagtexten till förslagets § 1 ville utskottet erinra, att orden: »till
föda åt nötkreatur eller svin» torde böra utbytas mot orden »till kreatursföda»,
detta enär särskilt skummjölk numera inom lantbruket komme till
avsevärd användning för jämväl föl, lamm, getter och fjäderfän.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Enligt föreliggande
förslag skulle som hittills lagen obligatoriskt icke gälla vassla.
Medicinalstyrelsen motiverade detta med att det i allmänhet vore svårt att
genomföra pastörisering av vassla. Utan att vilja bestrida riktigheten härav
ansåge dock förvaltningsutskottet, att steget borde tagas fullt ut och att
lagen sålunda ovillkorligt borde gälla även vassla; i annat fall vore att befara,
att lagen, särskilt i län med mera omfattande osttillverkning, icke bleve
effektiv. Enligt förslaget ägde visserligen Kungl. Maj:t att. där förhållandena
sådant påkallade, förordna om pastörisering jämväl av vassla. Det
syntes emellertid utskottet lämpligare och mera ägnat att skapa största möjliga
garantier för att det med lagen avsedda syftemålet skulle vinnas, om
lagen gåves sådant innehåll, att den ovillkorligt komme att gälla även
vassla, och att i stället medgivande av undantag från därutinnan meddelad
bestämmelse gjordes beroende av Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Den angivna uppvärmningsgraden
för mjölk och kärnmjölk till minst -j- SO grader måste
enligt förvaltningsutskottets mening sättas till »-j- 8<ö grader», om man skulle
nå det med lagen avsedda syftemålet. Detta betingades ej mindre därav, att
först detta gradtal allmänneligen beprövats betryggande än även därav, att
inom mejerierna i de allra flesta fall pastöriseringen icke utfördes av en
person, som under förrättningen kunde ägna densamma oavlåtlig uppmärksamhet
på grund av samtidig annan verksamhet såsom exempelvis tillsyn
av ångmaskin och panna. Medicinalstyrelsens motivering för gradtalets begränsning
till minst -j- 80 grader kunde förvaltningsutskottet icke godtaga.
Från länet föreliggande mycket nedslående erfarenheter beträffande från
mejeri återtågen pastöriserad mjölk hade orsakat, att vissa egendomar med
länets ädlaste besättningar icke vågade begagna sig av från vederbörande
mejeri återsänd _ pastöriserad mjölk, varför endast grädde avyttrades. Det
kunde vidare ifrågasättas, huruvida ej i själva lagen borde inrymmas tillägg
till § 1, angivande obligatorisk uppvärmning av jämväl vassla vid fall
inom länet ifråga av kreatursfarsot såsom mul- och klövsjuka.

Kandi. Maj:Is proposition Nr 228.

För egen del anför lantbruksstyrelsen beträffande förevarande paragraf.

Enligt § 1 i förslaget skulle lagen gälla den, Horn dreve mejerirörelse.
Emellertid torde mjölk för utiodringsändamäl ieke sällan regelbundet föi
säljas även i fall, där rörelsen icke kunde betecknas såsom mejeri rörelse i
egentlig mening. Även i dylikt fall torde mjölken böra undergå pastörisering.
Det kunde därför ifrågasättas, huruvida stadgandet icke borde utsträckas
att gälla även den, som idkade mjölkförsäljningsrörelse. Vidare av
såge lagen endast sådan mjölk eller kärnmjölk, som avsåges till föda åt
nötkreatur och svin. Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
hade erinrat därom, att särskilt skummjölk numera inom lantbruket komma
till avsevärd användning jämväl för utfodring av andra husdjur såsom föl,
lamm, getter och fjäderfän, och tillika föreslagit, att lagen matte utsträckas
att avse även mjölk, som komme till användning för dylika ändamål. 1
överensstämmelse härmed föresloge utskottet, att i § 1 i förslaget orden »till
föda åt nötkreatur och svin» skulle utbytas mot orden »till kreatursföda».
Lantbruksstyrelsen funne syftet med ifrågavarande ändring, icke minst ur
kontrollsynpunkt, befogat, men ansåge, att uttrycket kreatursföda här, liksom
i rubriken till lagen, borde utbytas mot uttrycket djurföda. På visst
håll både gjorts gällande, att med nuvarande lydelse av § 1 i pastöriseringslagen
ansvar för underlåtenhet att följa lagens bestämmelser icke inträdde
förrän i det ögonblick, då försäljningen eller utlämnandet ägde rum. Da
emellertid en dylik uppfattning, vilken icke syntes sakna fog, givetvis kunde,
därest den vunne allmännare utbredning, framkalla kringgående av lagens
bestämmelser och överhuvud taget vore ägnad att i hög grad försvåra kontrollen
å dessas efterlevnad, torde ett förtydligande även på denna punkt
vara påkallat. Beträffande mjölkens uppvärmningsgrad hade styrelsen för
centralanstalten för jordbruksförsök anfört, att under senare tid inom ett ganska
stort antal mejerier metoden med momentan uppvärmning av mjölken till minst
80 grader Celsius blivit ersatt med s. k. långtidspastörisering, som bestode
däri, att mjölken under en tid av minst 20 minuter hölles uppvärmd till
63 grader Celsius. Då denna pastöriseringsmetod ur bakteriedödande synpunkt
vore lika effektiv som den hittills vanliga metoden och ur andra synpunkter
i vissa fall måhända att föredraga, föresloge nämnda styrelse, att lagen
mätte omformuleras därhän, att Kungl. Majt medgåves rätt att befria mejeri,
som under fullt betryggande kontroll tillämpade s. k. långtidspastörisering,
från skyldighet att uppvärma till kreatursföda avsedd mjölk till minst 80
grader Celsius. Lantbruksstyrelsen hade intet att erinra häremot. I anslutning
till vad sålunda framhållits, ville lantbruksstyrelsen förslagsvis
ifrågasätta följande formulering av § 1 i föreliggande lagförslag:

»Den, som driver mejerirörelse eller eljest idkar handel med mjölk, vare
skyldig att till minst SO grader Celsius uppvärma all till djurföda avsedd
mjölk eller kärnmjölk.

Konungen äger ej mindre att, där s. k. långtidspastörisering användes,
efter prövning i varje särskilt fall, medgiva uppvärmning till lägre gradtal
än 80 grader Celsius, än även att, där förhållandena sådant påkalla, förordna,
att vad som i första stycket sägs, skall gälla även vassla.»

I sin ovannämnda skrivelse den 21 april 1925 anför medicinalstyrelsen
beträffande förevarande paragraf.

Beträffande den föreslagna formuleringen av § 1 håller styrelsen före,
att ordet »djurföda» bör utbytas mot »kreatursföda», vilket senare ord i
regel använts i förutvarande lag och kungörelser.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Departements• Medicinalstyrelsen har i sitt förslag givit förevarande paragraf en avfatt cbefen.

ning) som ansluter sig till motsvarande bestämmelse i nu gällande pastöriseringslag.
För min del anser jag heller icke tillräckliga skäl vara förehragta
för annan ändring härutinnan, än att orden »till föda åt nötkreatur
eller svin» höra utbytas mot »kreatursföda». . Vad särskilt den s. k. långtidspastöriseringen
angår, har jag icke något att i sak erinra mot lantbruksstyrelsens
förslag. Då emellertid, såsom jag i det följande kommer att
närmare beröra, Kungl. Maj:t torde böra erhålla en allmän befogenhet att
dispensera från bestämmelserna i § 1, synes någon särskild bestämmelse
om rätt för Kungl. Maj:t att befria mejeri, som tillämpar långtidspastörisering,
från skyldighet att uppvärma här avsedd mjölk till minst 80 grader
Celsius ej behöva upptagas i förevarande paragraf.

§ 2.

Denna paragraf i medicinalstyrelsens lagförslag är hämtad från kungörelsen
den 16 januari 1925.

Beträffande denna paragraf föreslår Skaraborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott på grund av att det i denna paragraf omnämnda slammet
innehölle så gott som ren äggvita och ur utfodringssynpunkt vore högst
värdefullt, att paragrafen i detta avseende måtte erhålla följande formulering:

»--— uppbrännes eller kokas under minst 30 minuter». Därjämte

anser Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att till denna
paragraf borde fogas en bestämmelse, att samtliga transportkärl förutom
invändig fullständig ångning jämväl skulle utvändigt noggrant spolas
med kokhett vatten.

Departements- Då de ändringar, som ovan omnämnts, skulle försvåra kontrollen över
chefen. iagens efterlevnad utan att medföra någon större fördel, kan jag icke förorda
desamma. Av redaktionella skäl har jag emellertid ansett vissa
jämkningar böra ske i medicinalstyrelsens förslag i denna del.

§ 3.

Jämväl denna paragraf i medicinalstyrelsens förslag har undergått någon
jämkning i redaktionellt avseende.

§ 4.

Beträffande förevarande paragraf anför medicinalstyrelsen i motiveringen
till lagförslaget.

I fråga om straffpåföljd vid förseelse jnot lagen (§ 4) syntes det medicinalstyrelsen
erforderligt att, då lagens ändamål numera skulle bliva att
förebygga ej endast tuberkulosens utan smittsamma husdjurssjukdomars i
allmänhet spridning genom mejerierna, kungörelsens ansvarsbestämmelser
trädde i stället för nu gällande pastöriseringslags.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228. 15

Vidare anför Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Straffbestämmelserna både ändrats så, att allmänna strafflagens kap. 19
§ 17 skulle tillämpas i stället för enbart bötesstraff enligt 1921 års lag.

Även frihetsstraff t. o. m. straffarbete skulle således kunna ådömas, och
ställde utskottet sig mycket tveksamt, om detta kunde vara riktigt vid sådan
förseelse, som här vore i fråga, i synnerhet som det kunde vara svårt att
avgöra, på vilken ansvaret vilade vid brott mot lagen. Att märka vore,
att fängelse eller straffarbete i regel skulle ådömas, om smitta spredes genom
veterligen försummad pastörisering; endast i lindrigare fall Ange till böter
dömas. Om straffsatsen i 1921 års lag med böter intill 200 kronor ansåges
för lindrig, kunde ju böterna höjas.

Lantbruksstyrelsen har biträtt medicinalstyrelsens förslag.

Med avseende å straffbestämmelserna synes mig riktigast att bibehålla Departementsden
i nu gällande pastöriseringslag upptagna straffskalan. I de fall, då chefenförseelse
enligt bestämmelse i 19 kap. strafflagen är belagd med strängare
straff, bör givetvis sistnämnda lag tillämpas. I överensstämmelse härmed
har avfattningen av förevarande paragraf i föreliggande förslag ändrats.

§§ 5 och 6.

Bortsett från en av den föreslagna avfattningen av § 4 föranledd
ändring i § 5, överensstämma dessa paragrafer med motsvarande paragrafer
i medicinalstyrelsens förslag.

§ 7.

Anledning synes mig ej föreligga att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit,
tillerkänna åklagaren andel i ådömda böter.

Då det uti § 8 i medicinalstyrelsens förslag föreskrivna kungörandet
av lagen synes obehövligt, har jag ansett stadgandet därom böra utgå.

§ 8.

Beträffande denna paragraf, som motsvarar § 9 i medicinalstyrelsens
förslag, har Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
föreslagit, att något undantag från tillämpningen av § 2 icke borde få
göras. Lantbruksstyrelsen och medicinalstyrelsen hava biträtt detta förslag.

Även jag tillstyrker, att förevarande paragraf formuleras så, att undan- DepaHementstag
från § 2 icke må medgivas. chefen.

§ 9.

Medicinalstyrelsens förslag rörande den mot denna paragraf svarande
bestämmelsen har icke givit anledning till erinran.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

§ 10.

Föreskriften beträffande lagens tillämpningsområde har jag ansett böra
upptagas under denna paragraf. I redaktionellt avseende har densamma
underkastats viss jämkning.

Vad angår tidpunkten för lagens ikraftträdande, torde denna lämpligen
böra bestämmas till den 1 januari 1926. Genom den nya lagen torde böra
upphävas, förutom nu gällande pastöriseringslag, även förenämnda kungörelse
den 16 januari 1925 (nr 4) angående förbud mot utlämning i vissa fall
från mejeri av mjölk m. m., som icke uppvärmts till viss temperatur.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förenämnda
inom jordbruksdepartementet utarbetade lagförslag, vilket linnés som bilaga
fogat vid detta protokoll, anför han vidare:

På grund av vad jag sålunda anfört och då ärendet, utan hinder därav
att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade
tid gått till ända, lärer kunna jämlikt § 54 riksdagsordningen föreläggas
årets riksdag, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående uppvärmning av till
kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Bilaga.

Förslag

till

lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Den, som driver mejerirörelse, må ej från mejeriet till kreatursföda försälja
eller eljest för dylikt ändamål till annan utlämna mjölk eller kärnmjölk,
som icke uppvärmts till minst 80 grader Celsius.

Konungen äger att, där förhållandena sådant påkalla, förordna, att vad
i första stycket sägs skall gälla även vassla.

§ 2.

Den, som driver rörelse, varom i § 1 sägs, vare pliktig tillse, att vid separering
av mjölken uppkommande slam, som avsätter sig å centrifugens inre
väggar och delar, dagligen vid centrifugens rengöring avlägsnas och brännes.

§ 3.

Har i fall, som i § 1 avses, stadgad uppvärmning tillfälligtvis ej kunnat
ske, skall vid varans utlämnande mottagaren därom skriftligen underrättas.

§ 4.

Bryter någon mot vad i § 1 första stycket eller § 2 stadgas eller mot enligt
§ 1 andra stycket meddelat förordnande, straffes, där icke för det fall,
varom i § 3 förmäles, i samma paragraf föreskriven underrättelse lämnats,
med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,
varom ovan sägs, densamma fortsätter, skall han för varje gång stämning
därå utfärdats och delgivits dömas till de böter, som äro stadgade för
sådan förseelse.

Ej må straff enligt denna lag tillämpas, där förseelsen enligt allmänna
strafflagen hör beläggas med strängare straff.

§ 5.

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans hustru, barn,
husfolk eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden, likasom
vore förseelsen begången av honom själv.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 187 höft. (Nr 228.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

§ 6.

Förseelse, varom i denna lag sägs, åtalas av allmän åklagare.

§ 7.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmänna strafflagen.

§ 8.

Konungen äger att efter prövning i varje särskilt fall och i den utsträckning,
som kan finnas erforderligt, medgiva undantag från stadgandet i § 1
första stycket.

§ 9.

Föreskrifter om anordnande av tillsyn å efterlevnaden av denna lag och
om bestridande av kostnaderna för tillsynen meddelas av Konungen.

§ 10.

Denna lag skall icke tillämpas inom Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, med mindre Konungen på grund
av särskilda förhållanden förordnar om lagens tillämpning inom ett eller
flera av dessa län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1926, från och med vilken dag
lagen den 17 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. ävensom kungörelsen den 16 januari 1925 (nr 4) angående
förbud mot utlämning i vissa fall från mejeri av mjölk m. m., som
icke uppvärmts till viss temperatur, skola upphöra att gälla.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.