Kungl. Maj:ts proposition Nr 223
Proposition 1926:223
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
1
Nr 223.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av
en mellan Sverige och Tyska riket avsluten handels- och sjöfartstraktat;
given Stockholms slott den 14 maj 1926.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över liandelsoch
utrikesdepartementsärenden för den 11 maj 1926 och över handelsärenden
för denna dag samt med överlämnande av en ävenledes denna
dag mellan Sverige och Tyska riket undertecknad handels- och sjöfartstraktat
med tillhörande slutprotokoll och särskilt protokoll rörande vissa
varuprover, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av
berörda traktat och protokoll.
GUSTAF.
C. E. Svensson.
Bihang till riksdagens protokoll 1926.
1 samt.
191 höft. (Nr 223.)
1
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
2 ■
Handels- och sjöfartstraktat mellan
Sverige och Tyska riket.
Konungariket Sverige och Tyska
Riket hava, uppfyllda av önskan
att främja handelsförbindelserna
mellan de båda länderna, överenskommit
att avsluta en handels- och
sjöfartstraktat.
För detta ändamål hava de till
fullmäktige utsett:
Hans Maj:t Konungen av Sverige:
Sveriges minister i Berlin E. af
Wirsén,
Tyska Rikets President:
Ministerialdirektören i tyska utrikesdepartementet,
Dr Erich Wallroth,
och Geheimeregeringsrådet,
Ministerialrådet Max Waldeck,
vilka, efter att hava granskat varandras
fullmakter och funnit dem
i god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:
Artikel 1.
Medborgare, tillhörande endera av
de traktatslutande parterna, skola,
såframt icke genom denna traktat
undantag göras, inom den andra
partens område i avseende å handel,
sjöfart och andra näringar åtnjuta
samma privilegier, befrielser och för
-
Handels- und Schiffahrtsvertrag
zwischen dem Deutschen Reich
und dem Königreicli Schweden.
Das Deutsche Reich und das
Königreich Schweden von dem
Wunsche erfiillt die Entwicklung
der wirtschaftlichen Beziehungen
zwischen den beiden Ländern zu
fördern, sind ubereingekommen,
einen Handels- und Schiffahrtsvertrag
abzuschliessen.
Zu diesem Zwecke haben zu Bevollmächtigten
ernannt
der deutsche Reichspräsident:
den Ministerialdirektor im Auswärtigen
Amt, Dr. Erich Wallroth,
und den Geheimen Regierungsrat,
Ministerialrat Max Waldeck,
Seine Majestät der König von
Schweden:
den Schwedischen Gesandten in
Berlin E. af Wirsén,
die, nachdem sie ihre Vollmachten
gepriift und in guter und gehöriger
Form befunden haben, uber folgende
Bestimmungen ubereingekommen
sind:
Artikel 1.
Die Angehörigen eines jeden der
vertragschliessenden Teile sollen,
soweit nicht der gegenwärtige Vertrag
Ausnahmen enthält, im Gebiete
des anderen Teils in Bezug auf
Handel, Schiffahrt und sonstige Gewerbe
dieselben Privilegien, Befrei
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
måner av alla slag, vilka tillerkännas
eller framdeles komma att tillerkännas
medborgare, tillhörande mest
gynnad nation; de skola vidare hava
full frihet att under samma personliga
och sakliga villkor som medborgare,
tillhörande mest gynnad
nation, utöva yrkesmässig verksamhet.
Medborgare, tillhörande endera av
de traktatslutande parterna, kunna,
förutsatt att de iakttaga landets
lagar, fritt beträda den andra partens
område samt där obehindrat
resa, uppehålla och bosätta sig, ävensom
när som helst obehindrat lämna
detta område. De skola därvid icke
vara underkastade andra eller mera
betungande allmänna eller lokala
inskränkningar eller pålagor av
något slag än dem, som påvila medborgare,
tillhörande mest gynnad
nation.
Det är vidare överenskommet, att
genom bestämmelserna i denna traktat
ingen inskränkning äger rum
i någon av de traktatslutande parternas
rätt att antingen på grund
av domstols beslut eller av hänsyn
till statens inre eller yttre säkerhet
eller till den allmänna ordningen,
särskilt av hänsyn till fattig-,
sundhets- och sedlighetspolisväsendet,
i särskilda fall förvägra den
andra partens medborgare rätt till
uppehåll i landet.
Den ena partens medborgare skola
inom den andra partens område
vara berättigade, på samma sätt som
medborgare, tillhörande vilken som
helst tredje stat, att förvärva och besitta
lös eller fast egendom samt att
däröver genom försäljning, byte,
ungen lind Begunstigungen aller
Art geniessen, welche den Angehörigen
der meistbegunstigten
Nation zustehen oder zustehen werden;
sie sollen ferner volle Freiheit
haben, unter den nämlichen persönliehen
und sachlichen Bedingungen
wie die Angehörigen der meistbegunstigten
Nation einer beruflichen
Tätigkeit nachzugehen.
Die Angehörigen jedes vertragschliessenden
Teils können, vorausgesetzt,
dass sie die Landesgesetze
beobachten, das Gebiet des anderen
Teils frei betreten, darin reisen, sich
aufhalten und niederlassen, sowie
dieses Gebiet jederzeit frei verlassen.
Sie werden dabei keinen anderen
oder lästigeren allgemeinen oder
örtlichen Beschränkungen oder Auflagen
irgendwelcher Art unterworfen
sein als die Angehörigen der meistbegiinstigten
Nation.
Es besteht ferner Einverständnis
daruber, dass das Recht eines jeden
der vertragschliessenden Teile, Angehörigen
des anderen Teils entweder
infolge gerichtlicher Verfugung oder
aus Grunden der inneren oder äusseren
Sicherheit des Staates oder
auch aus polizeilichen Grunden, insbesondere
aus Grunden der Armen-,
Gesundheits- und Sittenpolizei, den
Aufenthalt im einzelnen Fälle zu
versagen, durch die Bestimmungen
des gegenwärtigen Vertrages nicht
beeinträchtigt wird.
Die Angehörigen des einen Teils
sollen im Gebiete des anderen Teils
in gleicher Weise wie die Angehörigen
irgendeines dritten Staates
befugt sein, bewegliches oder unbewegliches
Vermögen zu erwerben,
zu bezitzen und daruber durch Ver
-
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
gåva, testamente eller på annat sätt
förfoga ävensom att på grund av
testamente eller arv förvärva kvarlåtenskap.
Artikel 2.
Medborgare, tillhörande endera av
de traktatslutande parterna, skola
inom den andra partens område
såväl för sin person som för sin
egendom, sina rättigheter och intressen
i fråga om skatter (även
tullar), avgifter, såframt de äro av
skattenatur, och andra dylika pålagor
i varje avseende åtnjuta samma
behandling och samma skydd hos
finansmyndigheter och finansdomstolar
som landets egna medborgare
och medborgare tillhörande mest
gynnad nation.
Bestämmelserna i denna artikel
liksom alla andra skattebestämmelser
i denna traktat skola äga motsvarande
tillämpning i fråga om juridiska
personer och de i artikel 5 omförmälda
sammanslutningar.
Artikel 3.
De traktatslutande parterna förplikta
sig att ömsesidigt taga i välvilligt
övervägande frågan om
svenska arbetares behandling i Tyskland
och tyska arbetares behandling
i Sverige med hänsyn till arbetarförsäkringen
i ändamål att genom
särskilda överenskommelser tillförsäkra
det ena landets arbetare uti
det andra landet en behandling,
som i möjligaste mån medgiver
dem lika stora fördelar.
Dessa överenskommelser skola
träffas genom särskilt avtal.
kauf, Tausch, Schenkung, letzten
Willen oder auf andere Weise zu
verfiigen, sowie Erbschaften vermöge
letzten Willens oder kraft
Gesetzes zu erwerben.
Artikel 2.
Die Staatsangehörigen des einen
vertragschliessenden Teils geniessen
im Gebiete des anderen Teils sowohl
fur ihre Person wie fur ihre Giiter,
Rechte und Interessen in Bezug auf
Abgaben (Steuern und Zölle), Gebiihren,
sofern sie steuerähnlich
sind, und andere ähnliche Lasten
in jeder Beziehung die gleiche Behandlung
und den gleichen Schutz
bei den Finanzbehörden und Finanzgerichten
wie die Inländer und die
Angehörigen der meistbegiinstigten
Nation.
Die Bestimmungen dieses Artikels
und alle sonstigen steuerlichen Bestimmungen
dieses Vertrages finden
entsprechende Anwendung auf juristische
Personen und die in Artikel 5
bezeichneten Gesellschaften.
Artikel 3.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, in freundschaftlichem
Einvernehmen die Behandlung der
schwedischen Arbeiter in Deutschland
und der deutschen Arbeiter
in Schweden hinsichtlich der Arbeiterversicherung
zu dem Zwecke
zu priifen, durch besondere Vereinbarungen
den Arbeitern des einen
Ländes im anderen Lande eine Behandlung
zu siehern, die ihnen
möglichst gleichwertige Vorteile
bietet.
Diese Vereinbarungen werden
durch ein besonderes Abkommen
festgesetzt werden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
5
Artikel 4.
Den ena traktatslutande partens
medborgare skola inom den andra
partens område i såväl freds- som
krigstid vara befriade från varje
statlig arbetsplikt, däri inberäknad
skyldighet att utföra körslor, ävensom
från varje personlig militär
tjänstgöringsskyldighet och däremot
svarande prestation.
Detsamma gäller i fråga om alla
övriga militära tvångsprestationer
eller rekvisitioner ävensom alla kontrihutioner
och tvångslån. Undantagna
äro, under förutsättning av
nationell behandling, rekvisitioner
under krigstid av automobiler och
andra motorfordon, vagnar, hästar
och andra medel för godstransport
ävensom de förpliktelser, som enligt
någon rättsgrund äro förbundna med
innehav av fast egendom, vidare
tvångsinkvartering och andra särskilda
militära tvångsprestationer
eller rekvisitioner, till vilka landets
samtliga invånare må varda förpliktade
i egenskap av ägare eller
nyttjare av byggnader eller jord.
I intet fall må den andra partens
medborgare behandlas ogynnsammare
än medborgare, tillhörande
mest gynnad nation.
Bestämmelserna i denna artikel
skola även äga tillämpning i fråga
om juridiska personer och de i artikel
5 omförmälda sammanslutningar.
Artikel 5.
Aktiebolag och andra kommersiella
sammanslutningar — industri-,
iinans-, kommunikations-, transport
-
Artikel 4.
Die Staatsangehörigen jedes vertragschliessenden
Teils sind in Friedens-
und Kriegszeit im Gebiet des
anderen Teils von jeder staatlichen
Arbeitspflicht einschliesslich der
Spanndienste, sowie von allen persönlichen
militärischen Dienstleistungen
und von etwaigen Ersatzleistungen
befreit.
Gleiches gilt von allen sonstigen
militärischen Zwangsleistungen oder
Requisitionen, sowie von allen Kontributionen
und Zwangsanleihen.
Ausgenommen sind unter der Voraussetzung
der Gewährung der Inländerbehandlung
Requisitionen vonKraftund
Motorwagen, Wagen, Pferden
und anderen Lasttransportmitteln im
Kriegsfalle, sowie die aus irgend
einem Rechtstitel mit dem Besitz eines
Grundstiicks verbundenen Lasten,
weiterhin die zwangsweise Einquartierung
und andere besondere militärische
Zwangsleistungen oder Requisitionen,
zu denen alle Landeseinwohner
als Eigentiimer oder Bewohner
von Gebäuden oder Land
herangezogen werden sollen.
In keinem Fall diirfen die Staatsangehörigen
des andern Teils ungunstiger
behandelt werden, als die
Angehörigen der meistbegunstigten
Nation.
Die Bestimmungen dieses Artikels
linden auch auf juristische Personen
und die im Artikel 5 bezeiehneten
Gesellschaften Anwendung.
Artikel 5.
Aktiengesellschaften und andere
Handelsgesellschaften einschliesslich
der Industrie-, Finanz-, Verkehrs-,
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
och försäkringssammanslutningar
däri inbegripna — vilka lagligen
grundats och bestå inom den ena
traktatslutande partens område,skola
även inom den andra partens område
erkännas såsom lagligen bestående.
De kunna inom detta område,
i överensstämmelse med enligt
lag gällande bestämmelser och inskränkningar,
utöva handels- eller
annan näringsverksamhet ävensom
alla övriga rättigheter.
I varje fall åtnjuta dessa sammanslutningar
inom den andra traktatslutande
partens område samma
rättigheter, som tillerkännas eller
komma att tillerkännas motsvarande
sammanslutningar, tillhörande i
detta avseende mest gynnad nation.
Artikel 6.
Utan inskränkning i de ytterligare
förmåner, som härleda sig ur vardera
partens ställning såsom mest
gynnad nation, skola den ena traktatslutande
partens köpmän, fabriksoch
andra näringsidkare, vilka genom
ett av myndigheterna i hemlandet
utfärdat näringslegitimationsbevis
styrka, att de uti den stat, där
de äga hemvist, äro berättigade att
idka handels- eller annan näringsverksamhet,
ävensom att de därstädes
erlägga härför stadgade skatter och
avgifter, äga rätt att själva eller
genom i deras tjänst anställda resande,
under iakttagande av föreskrivna
formaliteter, inom den andra
partens område göra varuinköp hos
köpmän eller i öppna försäljningslokaler
eller hos personer, vilka producera
varorna. De kunna vidare
söka beställningar hos köpmän eller
andra personer. De äro berättigade
Transport- und Versicherungsgesellscliaften,
die im Gebiet eines vertragschliessenden
Teils rechtsgiiltig
gegrundet sind und dort zu Recht
bestehen, werden auch im Gebiete
des anderen Teils als zu Recht bestehend
anerkannt. Sie können in
diesem Gebiete nach Massgabe der
geltenden gesetzlichen Bestimmungen
und Beschränkungen ihre
Handels- oder gewerbliche Tätigkeit
und alle anderen Rechte ausiiben.
Auf jeden Fall geniessen die Gesellschaften
im Gebeite des anderen vertragschliessenden
Teils die gleichen
Rechte, die gleichartigen Gesellschaften
des in dieser Beziehung
meistbegiinstigten Ländes zustehen
oder zustehen werden.
Artikel 6.
Unbesdhadet der weiteren Vorteile,
die sich aus der Meistbegunstiung
ergeben, sollen Kaufleute, Fabrikanten
und andere Gewerbetreibende
des einen vertragschliessenden Teils,
die durch eine von den Behörden
ihres Ländes ausgestellte Ausweiskarte
naclnveisen, dass sie in dem
Staat, in dem sie ihren Wohnsitz
haben, zur Ausiibung ihres Handelsoder
ihres Gewerbebetriebs berechtigt
sind, und dass sie dort die hierfur
festgesetzten Steuern und Abgaben
entrichten, befugt sein, selbst
oder durch in ihren Diensten stehende
Reisende unter Beobachtung
der vorgeschriebenen Förmlichkeiten
in dem Gebiete des anderen Teils bei
Kaufleuten oder in offenen Verkaufsstellen
oder bei Personen, welche die
Waren erzeugen, Warenankäufe zu
machen. Sie können ferner bei Kaufleuten
oder bei anderen Personen
Kung!.. Maj:ts proposition Nr 223.
att medföra varuprover och mönster,
men icke varor.
Tyska näringsidkare, försedda med
näringslegitimationsbevis, (handelsresande)
må icke för angivna verksamhet
i Sverige underkastas högre
avgifter än handelsresande för i utlandet
etablerade svenska handelshus
eller handelsresande tillhörande mest
gynnad nation. Med dylikt legitimationsbevis
försedda svenska näringsidkare
(handelsresande) kunna i
Tyskland påläggas lika höga avgifter
som de, vilka i Sverige påföras
tyska handelsresande.
Näringslegitimationsbevisen skola
vara avfattade i enlighet med det
formulär, som intagits i den i
Geneve den 3 november 1923 undertecknade
internationella konventionen
angående förenkling av tullformaliteterna.
Visering av konsulär
eller annan myndighet skall
icke erfordras.
Artikel 7.
Beträffande varuprover och mönster
skola de traktatslutande parterna
tillämpa bestämmelserna i den
i Geneve den 3 november 1923 undertecknade
internationella konventionen
angående förenkling av tullformaliteterna.
Fristen för återutförsel
fastställes till 12 månader.
Tyska handelsresande må i Sverige
resa med ostämplade prov på arbeten
av ädla metaller. De äro förplik
-
Bestellungen suchen. Sie sind berechtigt,
Warenproben und Muster,
jedoch keine Waren mitzufiiliren.
Die mit einer Ausweiskarte (Gewerbe-Legitimationskarte)
versehenen
deutschen Gewerbetreibenden
(Handlungsreisenden) diirfen fur die
bezeichnete Tätigkeit in Schweden
keiner liöheren Abgabe.unterworfen
werden als die Handlungsreisenden
im Ausland ansässiger schwedischer
Geschäftshäuser oder die Handlungsreisenden
des meistbegiinstigten Ländes.
Die mit einer solchen Legitimationskarte
versehenen schwedischen
Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)
diirfen in Deutschland mit
gleich hohen Abgaben belegt werden,
wie sie in Schweden von deutschen
Handlungsreisenden zur Hebung
gelangen.
Die Ausweiskarten mussen dem
Muster entsprechen, das in dem am
3. November 1923 in Genf unterzeichneten
internationalen Abkommen
fiber die Vereinfachung der
Zollförmlichkeiten aufgestellt ist.
Fin konsularischer oder anderer
Sichtvermerk wird nicht gefordert.
Artikel 7.
In Beziehung auf Warenproben
und Muster werden die vertragschliessenden
Teile die Bestimmungen
anwenden, die in dem am 3.
November 1923 in Genf unterzeichneten
internationalen Abkommen
uber die Vereinfachung der Zollförmlichkeiten
enthalten sind. Die
Wiederausfuhrfrist wird auf 12 Monate
festgesetzt.
Die deutschen Handlungsreisenden
durfen in Schweden mit unpunzierten
Mustern von Edelmetallwaren
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
tade att åter utföra dessa prov inom
12 månader och äro skyldiga att
ställa säkerhet för uppfyllandet av
denna förpliktelse. Det belopp, för
vilket säkerhet skall ställas, må
icke överstiga vid silverarbeten den
dubbla och vid guld- och platinaarbeten
den femdubbla tullavgiften. Genom
säkerhetens förfallande uteslutes
icke laga beivran av överträdelser
emot gällande bestämmelser
angående handel med arbeten
av ädla metaller.
Artikel 8.
De traktatslutande parterna förbinda
sig att icke hindra det ömsesidiga
varuutbytet genom några
slags införsel- eller utförselförbud.
Undantag härifrån, så framt de
tillämpas på alla länder eller på de
länder, för vilka samma förutsättningar
äro för handen, kunna i följande
fall äga rum:
a) av hänsyn till den allmänna
säkerheten;
b) av hänsyn till allmän hälsovård
eller till skyddande av djur
eller nyttiga växter mot sjukdomar
eller skadliga insekter eller parasiter
ävensom av nyttiga växter
mot urartning och utdöende;
c) beträffande vapen, ammunition
och krigsredskap samt under utomordentliga
förhållanden även andra
krigsf örnödenheter;
d) beträffande varor, som inom endera
av de traktatslutande parternas
område äro eller komma att bliva
föremål för statsmonopol, ävensom
i syfte att för främmande varor
genomföra alla övriga förbud eller
inskränkningar, vilka genom den
inre lagstiftningen äro eller må bliva
reisen. Sie sind verpflichtet, diese
Muster binnen 12 Monaten wieder
auszufiihren, und haben die Erfiillung
dieser Verpflichtung sicherzustellen.
Der sicherzustellende Betrag
soll bei Silberwaren das Doppelte,
bei Gold- und Platinawaren das
Funffache des Zollbetrages nicht ubersteigen.
Durch Verfall der Sicherheit
vård die strafrechtliche Verfolgung
von Zuwiderhandlungen gegen die
geltenden Bestimmungen, betreffend
den Handel mit Edelmetallwaren,
nicht ausgeschlossen.
Artikel 8.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, den gegenseitigen Verkehr
durch keinerlei Einfuhr- oden
Ausfuhrverbote zu hindern.
Ausnahmen hiervonkönnen.soweit
sie auf alle Länder oder auf die
Länder användbar sind, bei denen die
gleichen Voraussetzungen zutreffen,
in folgenden Fallen stattfinden:
a) aus Riicksicht auf die öffentliche
Sicherheit;
b) aus Riicksicht auf die öffentliche
Gesundheit oder zum Schutze
von Tieren oder Nutzpflanzen gegen
Krankheiten und Schädlinge, sowie
von Nutzpflanzen gegen Entartung
und Aussterben;
c) in Beziehung auf Waffen, Munition
und Kriegsgerät und unter
ausserordentlichen Umständen auf
anderen Kriegsbedarf;
d) in Beziehung auf Waren, die
im Gebiet eines der vertragschliessenden
Teile den Gegenstand eines
Staatsmonopols bilden oder bilden
werden, ferner zu dem Zweck, för
fremde Waren alle anderen Verbote
oder Beschränkungen durchzuf iihren,
die durch die innere Gesetzgebung
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
9
stadgade rörande produktion, omsättning,
transport eller förbrukning
av likartade inhemska varor
i det egna landet.
Artikel 9.
Med avseende å transitering skola
de båda traktatslutande parterna
ömsesidigt mot varandra tillämpa
bestämmelserna i den i Barcelona
den 20 april 1921 undertecknade
internationella konventionen angående
transiteringsfrihet. Det är överenskommet,
att även i detta avseende
grundsatsen om mestgynnadnationsbehandling
skall tillämpas.
Artikel 10.
De i bifogade tariff A angivna
svenska natur- och industrialster
må införas till tyska tullområdet
på de i denna tariff bestämda villkor.
De i bifogade tariff B angivna
tyska natur- och industrialster må
införas till Sverige på de i denna
tariff bestämda villkor.
Artikel 11.
Vid införsel av den ena traktatslutande
partens produkter till den
andra partens område skall företeende
av ursprungsbevis i allmänhet
icke erfordras.
Skulle dock en av de traktatslutande
parterna belägga ett tredje
lands produkter med högre avgifter
än den andra partens produkter eller
med införselförbud eller inskränk
-
fiir die Erzeugung, den Vertrieb,
die Beförderung oder den Verbrauch
gleichartiger einheimischer Waren
im Inlande festgesetzt sind oder
festgesetzt werden.
Artikel 9.
Auf die Durchfuhr werden die
vertragschliessenden Teile gegenseitig
die Bestimmungen des in
Barcelona am 20. April 1921 abgeschlossenen
internationalen Abkommens
fiber die Freiheit der Durchfuhr
anwenden. Es besteht Einverständnis,
dass auch in dieser
Beziehung der Grundsatz der Meistbegfinstigung
gilt.
Artikel 10.
Die in dem beiliegenden Tarif A
bezeichneten schwedischen Bodenund
Gewerbeerzeugnisse werden bei
ihrer Einfuhr in das deutsche Zollgebiet
zu den durch diesen Tarif
festgestellten Bedingungen zugelassen.
Die in dem beiliegenden Tarif B
bezeichneten deutschen Boden- lind
Gewerbeerzeugnisse werden bei ihrer
Einfuhr in Schweden zu den durch
diesen Tarif festgestellten Bedingungen
zugelassen.
Artikel 11.
Bei der Einfuhr von Erzeugnissen
des einen vertragschliessenden Teils
in das Gebiet des anderen wird im
allgemeinen die Vorlage von Ursprungszeugnissen
nicht gefordert.
Wenn jedoch einer der vertragschliessenden
Teile Erzeugnisse eines
dritten Ländes mit höheren Abgaben
als die Erzeugnisse des anderen
Teils belegt oder wenn er die Er
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
ningar, som icke avse deri andra
partens produkter, kan förstnämnda
part, om så erfordras, göra tilllämpningen
av de lägre avgifterna
för den andra partens produkter
eller tillståndet att införa desamma
beroende av företeende av ursprungsbevis.
De traktatslutande parterna förbinda
sig att tillse, att handeln icke
hindras genom överflödiga formaliteter
vid utfärdandet av ursprungsbevis.
Ursprungsbevisen kunna utfärdas
av tullmyndigheten i avsändningsorten
inne i landet eller vid gränsen
eller av behörig industri- eller handelskammare.
De båda regeringarna
kunna träffa överenskommelser i
syfte att även till annan myndighet
än de ovannämnda eller till näringssammanslutning
i det ena landet giva
befogenhet att utfärda ursprungsbevis,
som det andra landets tullmyndigheter
skola godtaga. Därest
bevisen icke äro utfärdade av därtill
behörig statlig myndighet, kan regeringen
i destinationslandet fordra,
att desamma bestyrkas av dess å
varornas avsändningsort behöriga
diplomatiska eller konsulära representant.
Dylikt bestyrkande sker
kostnadsfritt.
Ursprungsbevisen kunna vara avfattade
å såväl destinations- som
utförsellandets språk; i senare fallet
kunna tullmyndigheterna i desti
-
zeugnisse eines dritten Ländes Einfuhrverboten
oder Beschränkungen
unterwirft, denen die Erzeugnisse
des anderen Teils nicht unterliegen,
so kann er, wenn erforderlich, die
Anwendung der ermässigten Abgaben
fiir die Erzeugnisse des anderen Teils
oder deren Zulassung zur Einfuhr
von der Beibringung von Ursprungszeugnissen
abhängig machen.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, dafiir zu sorgen, dass
der Handel nicht durch uberfliissige
Förmlichkeiten bei der Ausstellung
von Ursprungszeugnissen behindert
wird.
Die genannten U r spr ungszeugnisse
können von der Zollbehörde des Versandorts
im Innern oder an der
Grenze oder von der zuständigen
Industrie- oder Handelskammer ausgestellt
werden. Die beiden Begierungen
können Vereinbarungen treffen,
um noch auf andere als die oben bezeichneten
Stellen oder auch auf
wirtschaftliche Vereinigungen eines
der beiden Länder die Befugnis zur
Ausstellung von Ursprungszeugnissen
zu iibertragen, die von den
Zollbehörden des anderen Ländes
anzunehmen sind. Falls die Zeugnisse
nicht von einer dazu ermächtigten
Staatsbehörde ausgestellt sind,
kann die Regierung des Bestimmungslandes
verlangen, dass sie von
ihrer fiir den Versandort der Waren
zuständigen diplomatischen oder
konsularischen Behörde beglaubigt
werden. Die Beglaubigung erfolgt
kostenlos.
Die Ursprungszeugnisse können
sowohl in der Sprache des Bestimmungslandes
als auch in der Sprache
des Ausfuhrlandes abgefasst sein;
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
11
nationslandet fordra en översättning.
Om ett tredje lands produkter
•över den ena traktatslutande partens
område införas till den andra
partens område, skoladen sistnämnda
partens tullmyndigheter godtaga
även de inom den förstnämnda partens
område enligt bestämmelserna
i denna artikel utfärdade ursprung sbevisen.
Artikel 12.
Inhemska avgifter, vilka inom den
ena av de traktatslutande parternas
område, vare sig för statens eller för
läns, kommuners eller korporationers
räkning, för närvarande äro
pålagda eller framdeles komma att
påläggas tillverkning, beredning,
transport eller förbrukning av någon
vara, må under ingen förevändning
drabba den andra partens produkter
med högre belopp eller på mera betungande
sätt än det egna landets
likartade produkter.
Artikel 13.
Beträffande in- och utförseltullar
i vad angår dessas belopp samt ställande
av säkerhet för och uppbärande
av desamma, såväl som beträffande
tullnederlag, (lokala) avgifter,
tullformaliteter, tullbehandling
och tullexpedition och vidare
beträffande de inre skatter och accisavgifter
av alla slag, vilka för statens
eller för läns, kommuns eller
korporations räkning kunna komma
att uppbäras, förbinder sig envar
av de traktatslutande parterna att
im letzteren Fälle können die Zollämter
des Bestimmungslandes eine
Ubersetzung verlangen.
Wenn Erzeugnisse dritter Länder
uber das Gebiet des einen vertragschliessenden
Teils in das Gebiet
des anderen eingefiihrt werden,
sollen die Zollbehörden das letztgenannten
Teils auch die in dem
Gebiet des erstgenannten Teils nåck
den Bestimmungen dieses Artikels
ausgestellten U rsprungszeugnisse
annehmen.
Artikel 12.
Innere Abgaben, die im Gebiet
des einen der vertragschliessenden
Teile, sei es för Rechnung des Staates
oder för Rechnung von Provinzen,
Gemeinden oder Korporationen, auf
der Hervorbringung, der Zubereitung,
der Beförderung oder dem
Yerbrauch eines Erzeugnisses gegenwärtig
ruhen oder kiinftig ruhen
werden, durfen Erzeugnisse des
anderen Teils unter keinen Vorwande
höher oder in lästigerer
Weise treffen als die gleichartigen
Erzeugnisse des eigenen Ländes.
Artikel 13.
Hinsichtlich des Betrages, der
Sicherstellung und der Erhebung der
Einfuhr- und Ausfuhrzölle sowie in
Bezug auf die zollamtlichen Niederlagen,
die (örtlichen) Gebuhren, die
Zollförmlichkeiten, die Zollbehandlung
und Zollabfertigung, ferner in
Bezug auf die för Rechnung des
Staates, einer Provinz, Gemeinde
oder Korporation zur Hebung gelangenden
inneren Steuern und Akzisegebiihren
jeder Art verpflicktet
sich jeder der vertragschliessenden
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
låta den andra komma i åtnjutande
av varje förmån, företrädesrättighet
och nedsättning i tarifferna, som
den förra parten må hava medgivit
en tredje makt.
Likaledes skall varje förmån eller
befrielse, som framdeles medgives
en tredje makt, genast ovillkorligen
och utan vidare komma den andra
traktatslutande parten till del.
Artikel 14.
I den mån bestämmelserna i denna
traktat avse ömsesidig behandling
såsom mest gynnad nation, skola
de icke vara tillämpliga å
a) de av endera av de traktatslutande
parterna åt angränsande
stater nu eller framdeles medgivna
särskilda förmåner, som avse underlättande
av gränshandeln inom ett
område, som i regel icke må sträcka
sig längre än 15 km på båda sidor
om gränsen;
b) de av endera av de traktatslutande
parterna nu eller framdeles
till följd av en tullförening ingångna
förpliktelser;
c) de förmåner, som endera av
de traktatslutande parterna avtalsvis
tillerkänt någon annan stat för
åstadkommande av utjämning av
den in-och utländska beskattningen,
särskilt till undvikande av dubbelbeskattning
beträffande direkta skatter
och skatter, som utgå på grund
av dödsfall, ävensom för åstadkommande
av rättsskydd och rättshjälp
i skatteärenden eller i mål rörande
ansvar för överträdelse av skatteförordningar;
-
Teile, den anderen an jeder Begunstigung,
jedem Vorrecht und jeder
Herabsetzung in den Tarifen teilnehmen
zu lassen, die er einer dritten
Macht gewährt haben sollte.
Ebenzo soll jede späterhin einer
dritten Macht zugestandene Begiinstigung
oder Befreiung sofort bedingungslos
und ohne weiteres dem
anderen vertragschliessenden Teil
zustatten kommen.
Artikel 14.
Soweit die Bestimmungen dieses
Vertrages die gegenseitige Gewährung
der Meistbegunstigung betreffen,
sind sie nicht användbar
a) auf die von einem der vertragschliessenden
Teile angrenzenden
Staaten gegenwärtig oder kunftig
gewährten besonderen Begiinstigungen
zur Erleichterung des Grenzverkehrs
in einer Ausdehnung von
in der Regel nicht mehr als 15 km
beiderseits der Grenze;
b) auf die von einem der vertragschliessenden
Teile gegenwärtig oder
kunftig auf Grund einer Zollvereinigung
eingegangenen Verpflichtungen;
c)
auf Begiinstigungen, die einer
der vertragschliessenden Teile in
Verträgen zur Ausgleichung der inund
ausländischen Besteuerung, insbesondere
zur Vermeidung einer
Doppelbesteuerung auf dem Gebiete
der direkten Steuern und der Abgaben
von Todes wegen sowie in
Verträgen iiber die Gewährung von
Rechtsschutz und Rechtshilfe in
Steuersachen oder Steuerstrafsachen
einem anderen Staate zugesteht;
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
13
d) de särskilda förmåner, som
Sverige tillerkänt eller må komma
att tillerkänna Norge eller Danmark
eller båda dessa länder, så länge
samma förmåner icke tillerkänts
ytterligare någon stat.
Artikel 15.
Ä järnvägarna skall vid personoch
resgodstrafik beträffande expedition,
befordringspris och med befordring
sammanhängande allmänna avgifter
icke någon åtskillnad göras
mellan personer, som äro bosatta
inom de traktatslutande parternas
områden.
Från Sverige kommande godstransporter,
som skola befordras till
Tyskland eller genom Tyskland till
ett tredje land, skola på de tyska
järnvägarna varken beträffande
expedition och befordring eller med
hänsyn till befordringspris eller med
befordring sammanhängande allmänna
avgifter behandlas ogynnsammare
än likartade inhemska
godstransporter eller godstransporter
från en tredje stat i samma riktning
och på samma trafiksträcka. Det motsvarande
skall gälla även för de
svenska järnvägarna i fråga om
från Tyskland kommande godstransporter,
vilka skola befordras till
Sverige eller genom Sverige till ett
tredje land.
Dessa grundsatser skola även ömsesidigt
tillämpas beträffande transport
av personer, resgods och varor,
vilka först med fartyg eller andra
trafikmedel med undantag av järn
-
di auf die besonderen Begiinstigungen,
die schwedischerseits Norwegen
oder Dänemark oder beiden
Ländern eingeräumt ^vorden sind
oder eingeräumt werden, sofern nicht
die genannten Begiinstigungen noch
einem anderen Staate gewährt werden.
Artikel 15.
Auf den Eisenbahnen soll im Personen-
und Gepäckverkehr hinsichtlich
der Abfertigung, der Beförderungspreise
und der mit der Beförderung
zusammenhängenden offent -lichen Abgaben kein Unterschied
zwischen den Bewohnern der Gebiete
der vertragschliessenden Teile gemacht
werden.
In Deutschland aufgelieferte nach
Schweden oder durch Schweden nach
einem dritten Staate zu befördernde
Gutertransporte werden auf den
Eisenbahnen Schwedens weder in
Bezug auf die Abfertigung und Beförderung,
noch hinsichtlich der Beförderungspreise
oder der mit der
Beförderung zusammenhängenden
öffentlichen Abgaben ungiinstiger
behandelt werden, als gleichartige
einheimische oder Gutertransporte
eines dritten Staates in derselben
Bichtung und auf derselben Verkehrsstrecke.
Das Gleiche wird bei
den deutschen Eisenbahnen för in
Schweden aufgelieferte Gutertransporte
gelten, die nach Deutschland
oder durch Deutschland nach einem
dritten Staate befördert werden.
Die vorstehenden Grundsätze finden
wechselseitig auch Anwendung
auf die Transporte von Personen,
Gepäck und Giitern, die zunächst
mit Schiffen oder mit anderen Ver
-
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
väg transporteras till havs- eller
flodhamn eller annan del av statsområdet
och därifrån vidare befordras
med järnväg.
Undantag från bestämmelserna i
denna artikel skola vara tillåtna,
endast såvitt det gäller transporter
till nedsatta priser för bekämpande
av ett övergående utomordentligt
nödtillstånd eller transporter för
välgörande ändamål.
Artikel 16.
Svenska fartyg och deras last skola
i Tyskland och tyska fartyg och deras
last skola i Sverige åtnjuta samma
behandling som landets egna fartyg
och dessas last, oavsett varifrån
fartygen avgått eller varthän de
äro destinerade och oavsett varifrån
lasten förskriver sig eller varthän
den är bestämd.
Varje företrädesrättighet och befrielse,
som i detta hänseende kan
komma att av den ena av de traktatslutande
parterna medgivas en
tredje makt, skall samtidigt och
ovillkorligen jämväl tillerkännas
den andra parten.
Bestämmelserna i denna artikel
äro icke tillämpliga på kustfarten,
kustfisket eller de särskilda förmåner,
som tillerkänts eller må
komma att tillerkännas alster av
den inhemska fiskerinäringen i det
ena eller andra landet.
I fråga om kustfart har dock vardera
av de traktatslutande par
-
kehrsmitteln ausser der Eisenbahn
in Seehäfen, Flusshäfen oder andere
Teile des Staatsgebiets getragen und
dort auf Eisenbahnen aufgeliefert
werden.
Ausnahmen von den Bestimmungen
des vorstehenden Artikels sollen
nur zulässig sein, soweit es sich
um Transporte zu ermässigten Preisen
zur Bekämpfung eines voriibergehenden
besonderen Notstandes oder
um Transporte för milde Zweeke
handelt.
Artikel 16.
Die deutschen Schiffe und ilire
Ladungen sollen in Schweden und
die schwedischen Schiffe und ihre
Ladungen sollen in Deutschland in
gleicher Weise wie die inländischen
Schiffe und ihre Ladungen behandelt
werden, gleichviel, von wo die
Schiffe ausgelaufen oder wohin sie
bestimmt sind, und gleichviel woher
die Ladungen stammen oder wohin
sie bestimmt sind.
Jedes Vorrecht und jede Befreiung,
welche in dieser Beziehung von
einem der vertragschliessenden Teile
einer dritten Macht eingeräumt
werden sollte, soll gleichzeitig und
bedingungslos auch dem anderen
Teile zustehen.
Die Bestimmungen dieses Artikels
finden keine Anwendung auf die
Kiistenschiffahrt, die Kiistenfischerei
sowie auf die besonderen Begunstigungen
welche den Erzeugnissen
des inländischen Fischfanges
in dem einen oder anderen Lande
jetzt oder in Zukunft gewährt werden
sollten.
Hinsichtlich der Kiistenschiffahrt
hat jedoch jeder vertragschliessende
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
15
terna för sina fartyg rätt till alla de
förmåner och företrädesrättigheter,
som den andra parten i detta avseende
tillerkänt eller kan komma
att tillerkänna någon tredje makt,
under förutsättning att den förra
parten inom sitt område tillerkänner
den senare partens fartyg samma
förmåner och företrädesrättigheter.
Artikel 17.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund av de
handlingar och bevis, som av vederbörande
myndigheter i vartdera landet
blivit för befälhavare, skeppare
eller fartygsägare utfärdade.
Mätbrev, som utfärdats av den
ena av de traktatslutande parterna,
skola av den andra parten
godkännas i enlighet med de
särskilda överenskommelser, som
mellan de båda traktatslutande
parterna träffats eller framdeles må
komma att träffas.
Angående ömsesidigt erkännande
av den inhemska lagstiftningens
regler och föreskrifter i fråga om
utrustning, anordningar och säkerhetsvillkor
för den ena traktatslutande
partens fartyg i den andra
partens hamnar vid befordring av
resande, resgods och fraktgods skall
särskild överenskommelse träffas.
Artikel 18.
Svenska fartyg, som inkomma till
tysk hamn, och tyska fartyg, som
inkomma till svensk hamn, för att
där allenast komplettera sin last
eller lossa en del av densamma, må,
under förutsättning att de iakttaga
Teil fur seine Schiffe das Recht auf
alle Vergiinstigungen und Vorrechte,
die der andere in dieser Beziehung
einer dritten Macht gewährt hat oder
gewähren wird, unter der Bedingung,
dass er den Schiffen des anderen
Teilesdie gleichen Vergunstigungen
und Vorrechte in se mera
Gebiete zugesteht.
Artikel 17.
Die Nationalhat der Schiffe soll
beiderseits auf Grund der durch
die zuständigen Behörden in jedem
der beiden Länder den Kapitänen,
Schiffern oder Schiffseignern ausgestellten
Urkunden und Patente
anerkannt werden.
Die von dem einen der vertragschliessenden
Teile ausgestellten
Schiffsmessbriefe werden nach
Massgabe der zwischen den beiden
vertragschliessenden Teilen getroffenen
oder zu treffenden besonderen
Vereinbarungen von dem anderen
Teile anerkannt werden.
fiber die gegenseitige Anerkennung
der Regeln und Vorschriften
der inländischen Gesetzgebung fiber
die Ausriistung, Einrichtungen und
Sicherheitsbedingungen der Schiffe
des einen vertragschliessenden Teils
in den Häf en des anderen Teils bei der
Beförderung von Reisenden, deren
Gepäck und Frachten soll ein besonderes
Abkommen geschlossen werden.
Artikel 18.
Die deutschen Schiffe, welche nach
einem schwedischen Hafen, und umgekehrt,
die schwedischen Schiffe,
welche nach einem deutschen Hafen
kommen, um daselbst nur ihre Ladung
zu vervollständigen oder einen
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
de i de respektive staterna gällande
lagar och föreskrifter, behålla
ombord den del av lasten, som är
bestämd till annan hamn eller till
annat land och återutf öra densamma,
utan att för denna del av lasten
behöva erlägga någon avgift utom
bevakningsavgifter; och må dessa
avgifter uppbäras allenast efter den
för inhemsk eller mest gynnad nations
sjöfart fastställda lägsta taxan.
Artikel 19.
Fullständigt befriade från fartygsnmgälder
och expeditionsavgifter i
de respektive ländernas hamnar äro:
1. fartyg, som från någon ort
vilken det vara må, inkomma i barlast
och i barlast åter utgå;
2. fartyg, som från hamn inom
ett av de bägge länderna ankomma
till en eller flera hamnar inom samma
land samt kunna styrka, att de i
annan hamn uti samma land redan
erlagt ifrågavarande avgifter;
3. fartyg, som frivilligt eller av
tvingande orsaker inkommit i en
hamn med last och därifrån åter utlöpa
utan att hava företagit någon som
helst handelsoperation.
Denna befrielse skall icke gälla
fyr- och båkavgifter, lotspengar,
bogserings-, karantäns- och andra
på fartyget vilande avgifter, vilka
inhemska och mest gynnad nations
fartyg hava att i lika mån erlägga så
-
Teil derselben zu löschen, sollen vorausgesetzt,
dass sie sich nach den
Gesetzen und Vorschriften des betreffenden
Staates richten, den nach
einem anderen Hafen desselben oder
eines anderen Ländes bestimmten
Teil ihrer Ladung an Bord behållen
und ihn wieder ausfuhren können,
ohne gehalten zu sein, fur diesen
letzteren Teil ihrer Ladung irgendeine
Abgabe zu bezahlen, ausser
den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens
nur nach dem fur die inländische
oder die meistbegiinstigte
Schiffart bestimmten niedrigsten
Satze erhoben werden diirfen.
Artikel 19.
Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebiihren
sollen in den Häfen
eines jeden der beiden Länder völlig
befreit sein:
1. die Schiffe, welche von irgendeinem
Orte mit Ballast ein- und
damit wieder auslaufen;
2. die Schiffe, welche aus einem
Hafen des einen der beiden Länder
nach einem oder mehreren Häfen
desselben Ländes kommen und sich
iiber die in einem anderen Hafen
desselben Ländes bereits erfolgte
Zahlung jener Abgaben ausweisen
können;
3. die Schiffe, welche freiwillig
oder notgedrungen mit Ladung nach
einem Hafen kommen und ihn, ohne
irgendwie Handel getrieben zu haben,
wieder verlassen.
Diese Befreiung wird nicht gewährt
fur Leuchtturm, Lotsen-,
Schlepp-, Quarantäne- und sonstige
auf dem Schiffskörper lastende Abgaben,
welche in gleichem Masse
von den inländischen und von den
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
17
som gottgörelse för trafiken tjänande
handräckningar och anordningar.
I händelse fartyg av tvingande
orsaker inlöper i hamn, skola icke
såsom handelsoperationer anses: i
och för reparation av fartyget verkställd
lossning och återinlastning
av varor; överflyttande av last till
ett annat fartyg i händelse av det
förra fartygets sjöoduglighet; nödiga
inköp av proviant för besättningen;
samt försäljning av sjöskadade
varor efter därtill av tullförvaltningen
lämnat tillstånd.
Artikel 20.
Om ett fartyg, tillhörande det
ena av de traktatslutande länderna,
strandar eller lider skeppsbrott å det
andra landets kuster, skola fartyg
och last åtnjuta samma förmåner
och befrielser, som respektive lands
lagstiftning under enahanda omständigheter
beviljar egna eller mest
gynnad nations fartyg. Hjälp och
bistånd skall lämnas befälhavare
och besättning såväl för dem personligen
som för fartyg och last i
samma omfattning som det egna
landets undersåtar.
De traktatslutande parterna komma
dessutom överens, att bärgade varor
icke skola vara underkastade någon
tullavgift, såvida de icke övergå
till förbrukning inom landet.
Schiffen der meistbegiinstigten Nation
fur dem Verkehr dienende
Leistungen und Vorkehrungen zu
entrichten sind.
Ist das Einlaufen durch Not veranlasst
^vorden, so gelten nicht als
Ausiibung des Handelsbetriebes das
zum Zwecke der Ausbesserung des
Schiffes erfolgteLöschen und Wiedereinladen
der Waren, das tlherladen
auf ein anderes Schiff im Fälle der
Seeuntiichtigkeit des ersten, die
zur Verproviantierung der Schiffsmannschaft
notwendigen Aufwendungen
und der Verkauf der beschädigten
Waren mit Genelimigung
der Zollverwaltung.
Artikel 20.
Wenn ein Schiff eines der vertragschliessendenTeile
an den Kiisten
des anderen Teils strandet oder
Schiffbrucli leidet, sollen Schiff und
Ladung dieselhen Begiinstigungen
und Befreiungen geniessen, welche
die Gesetzgebung des hetreffenden
Ländes den eigenen Schiffen oder
denen der meistbegiinstigten Nation
in gleicher Lage bewilligt. Es soll
dem Fiihrer und der Mannschaft
sowohl fiir ihre Person wie fiir
Schiff und Ladung Hilfe und Bestånd
im demselben Umfange wie
den Angehörigen des eigenen Ländes
geleistet werden.
Die vertragschliessenden Teile
kommen ausserdem uherein, dass
die geborgenen Waren keiner Zollabgabe
unterliegen sollen, es sei
denn, dass sie in den inländischen
Verbrauch iibergehen.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 191 höft. f.\r 223.)
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Artikel 21.
Den ena av de traktatslutande
parternas fartyg samt deras besättning
och last skola på de inre farvattnen
och i de för den allmänna
samfärdseln öppna flodhamnarna
inom den andra partens område åtnjuta
samma behandling som det
egna landets eller mest gynnad
nations fartyg, besättning och last.
Ett fartygs egenskap att tillhöra
endera parten skall av båda parterna
erkännas i överensstämmelse med
de inom vartdera landet härom
gällande lagar och föreskrifter.
Artikel 22.
De traktatslutande parterna tillerkänna
varandra ömsesidigt rättighet
att utnämna konsuler i alla den
andra parten tillhörande hamnar
och handelsplatser, där anställande
av konsuler medgives någon tredje
makt.
Konsuler, som äro anställda hos
endera av de traktatslutande parterna,
skola inom den andra partens
område åtnjuta samma företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet,
som tillkomma eller framdeles
kunna tillkomma någon tredje makts
konsuler. Likväl skola nämnda företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet
icke medgivas dem i större
utsträckning, än som tillkommer
den senare partens konsulära representanter
inom den förres område.
Artikel 21.
Die Schiffe des einen der vertragschliessenden
Teile und ihre
Mannschaften und Ladungen sollen
auf den Binnengewässern des anderen
Teils und in seinen dem öffentlichen
Verkehr dienenden Flusshäfen
die gleiche Behandlung geniessen
wie die eigenen Schiffe, ihre Mannschaften
und Ladungen oder wie
die Schiffe, Mannschaften und Ladungen
der meistbegiinstigten Nation.
Die Eigenschaft eines Schiffes
als Schiff eines der vertragschliessenden
Teile wird von den beiden
vertragschliessenden Parteien entsprechend
den bei beiden Teilen
geltenden Gesetzenl; und Verordnungen
gegenseitig anerkannt.
Artikel 22.
Die vertragschliessenden Teile bewilligen
sich gegenseitig das Recht,
Konsuln in allen denjenigen Häfen
und Handelsplätzen des anderen
Teils zu ernennen, in denen Konsuln
irgendeines dritten Staates
zugelassen werden.
Die Konsuln des einen vertragschliessenden
Teils sollen in dem Gebiete
des anderen Teils dieselben
Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse
geniessen, die den Konsuln
irgendeines dritten Staates gegenwärtig
oder kiinftig gewährt werden.
Indessen sollen ihnen diese
Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse
nicht in einem grösseren
Ausmasse zustehen, als sie den
konsularischen Vertretern des letzteren
Teils im Gebiete des ersteren
gewährt werden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
19
Artikel 23.
Denna traktat, som är avfattad i
dubbla originalexemplar på svenska
och tyska språken, skall, å båda sidor
efter de lagstiftande församlingarnas
godkännande, ratificeras, och
ratifikationshandlingarna skola snarast
möjligt utväxlas i Berlin.
Traktaten träder i kraft 20 dagar
efter ratifikationshandlingarnas utväxlande
och förbliver från nämnda
dag gällande under en tid av tre
år. Om ingendera av de båda traktatslutande
parterna sex månader
före utlöpandet av denna frist tillkännagivit
sin avsikt att försätta
den ur kraft, förbliver traktaten
gällande till dess sex månader förflutit
från den dag, då den av
endera parten blivit uppsagd.
Om likväl endera av de traktatslutande
parterna skulle höja sina
vid traktatens undertecknande lagligt
fastställda tullsatser, är vardera
parten berättigad att med en frist
av tre månader uppsäga traktaten
att upphöra gälla.
Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade undertecknat traktaten
och försett den med sina
sigill.
Berlin den 14 maj 1926.
E. af Wirsén.
(L. s.)
Artikel 23.
Diesel- Vertrag, der in doppelter
Urschrift in deutscher und in schwedischerSprache
ausgefertigt ist, soll,
beiderseits nach Zustimmung der
gesetzgebenden Körperschaften, ratifiziert
werden und die Ratifikationsurkunden
sollen so båld als
möglich in Berlin ausgetauscht
werden.
Der Vertrag tritt 20 Tage nach
Austausch der Ratifikationsurkunden
in Kraft und bleibt von diesem
Tage an drei Jahre in Geltung.
Falls keiner der beidenvertragschliessenden
Teile sechs Monate
vor Ablauf dieser Frist seine Absicht
bekanntgegeben hat, ihn ausser
Kraft zu setzen, bleibt der Vertrag
bis zum Ablauf von sechs
Monaten von dem Tage an verbindlich,
an dem einer der vertragschliessenden
Teile ihn gekiindigt
haben wird.
Wenn indessen einer der vertragschliessenden
Teile seine bei
Unterzeichnung des Vertrages bereits
gesetzlich bestimmten Zölle
erhöhen sollte, ist jeder Teil befugt,
die Gultigkeit dieses Vertrages mittel
einer drei Monate vorher anzuzeigenden
Kiindigung zu beendigen.
Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten
den Vertrag unterzeichnet
und hierunter ihre Siegel
gezetzt.
In Berlin, am 14. Mai 1926.
Dr. Wallroth.
(L. S.)
Waldeck.
(L. S.)
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Tariff A. Införseltullar i Tyskland.
Nummer | Artiklarnas benämning | 1 Tullsats för 100 kilogram RM |
1 | Råg .......................................................................... | 1 6. |
2 | Vete och spelt ................................................... | 6.50 |
3 | Korn............................................................ |
|
4 | Havre .................................................... | 6.— |
ur 47 | Lingon, friska ......................................................... | fria |
(ur _ 74/6) | Byggnads- och gagnvirke, i allmänna tariffen ej särskilt | |
ur 76 | sågat i längdriktningen eller på annat sätt förarbetat, |
|
| icke hyvlat, av mjuka träslag ................................. | för 100 kg. 1.— |
ur 83 |
| eller för 1 kbm. 6.— |
Tunnbinderivirke (stäver och bottendelar) ävensom härtill | ||
| av mjuka träslag ................................................... Anmärkning. Behandling allenast med bandkniv eller glättning Anmärkningar till nr 100. 1. Tullnedsättningar, som Tyskland beviljar för hästar av rent kallblod, skola under motsvarande förutsättningar 2. För att komma i åtnjutande av de nedsatta tullsatserna, måste importören för varje häst förete ett intyg från | för 100 kg. 0.40 j 1 1 |
| märkning 1 nämnda slagen. Innehåller intyget även |
|
| den tyska tullmyndigheten som regel godtaga intyget såsom Den kungliga svenska regeringen och riksregeringen |
|
| I tveksamma fall hava de tyska myndigheterna rätt | i |
| och egenskaper, av vilka den gynnsamma tullbehand-lingen beror, och om dess värde är riktigt angivet. 3. Tullnedsättningar, som Tyskland beviljar ett tredje land |
|
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
21
Tarif A. Zölle bei der Einfuhr nach Deutschlaud.
Nr. des | Benennung des Gegenstandes | Zollsatz för 1 Doppelzentner |
1 | Roggen....................................................................... | 6.— |
2 | Weizen und Spelz ...................................................... | 6.50 |
3 | Gerste ........................................................................ | 5.— |
4 | Hafer ........................................................................ | 6.— |
aus 47 | Preiselbeeren, frisch.................................................... Bau- und Nutzholz, im allgemeinen Tarif nicht besonders | frei |
76
83
genannt;
in der Längsrichtung gesägt oder in anderer Weise vorgerichtet,
nicht gehobelt, weicli ..............................
Fassholz (Fassdauben und Fassbodenteile), auch zu solchem
erkennbar vorgearbeitetes Holz (Stabholz), ungefärbt, nicht
gehobelt, von weichem Holz
Anmerkung. Die Mosse Behandlung mit dem Reifmesser oder
eine Glättung der Sclimalseiten durch Hobelung bleibt aui
die Verzollung des Fassholzes ohne Einfluss.
Anmerkungen zu Nr. 100.
1. Zollermässigungen, die Deutschland fur Pferdeschläge von
reinem Kaltblut gewährt, werden unter entsprechenden
Voraussetzungen auch auf die Pferde des schwedischen
Ardenner Schlages sowie die Generationspferde des
schwedischen Ardenner Schlages (reines Kaltblut) angewendet.
2. Um die ermässigten Zollsätze zu geniessen, miissen die
Einbringer fiir jedes Pferd eine Bescheinigung des
schwedischen Ardenner Zuchtvereins beibringen, aus der
erhellt, dass das Tier ausschliesslich einem der beiden
in der Anmerkung 1 genannten Schläge angehört. Bind
in der Bescheinigung auch Angahen iiber den Wert der
Tiere am Versendungsort enthalten, so hat das deutsche
Zollamt die Bescheinigung in der Regel als eine ausreichende
Grundlage fiir die Einreihung der Tiere in
die Wertstaffel anzunehmen, sofern der Zollpflichtige
den Abfertigungspapieren eine Zusammenstellung der
bei der Versendung der Pferde bis zur Grenzzollstelle
entstandenen Fracht sowie der etwaigen Versicherungsund
Kommissionskosten beifiigt.
Die Reichsregierung und die Königlich Schwedische
Regierung werden sich fiber das bei der Ausfertigung
der Bescheinigung zu beobachtende Verfahren verständigen.
In Zweifelsfällen bleibt den deutschen Behörden
das Recht gewahrt, nachzupriifen, ob das eingefiihrte
Pferd die Merkmale und Eigenschaften besitzt, von denen
die zollbegiinstigte Behandlung abhängt, und ob sein
Wert zutreffend angegehen ist.
3. Zollermässigungen, die Deutschlaud fiir Warmblutpferde
einem dritten Lande gewährt, werden unter entsprechenden
VorauBsetzungen auch auf Warmblutpferde schwedischen
Ursprungs angewendet.
för 1 dz 1.— oder
fiir 1 fm 6.—
för 1 dz 0.4 o oder
för 1 fm 2.4 0
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | Artiklarnas benämning | Tullsats för 100 kilogram EM |
103 104 ur 108 | Nötkreatur, levande..................................................... Får, levande ............................................................... Svin, levande.............................................................. Kött, med undantag av svinspiick, och ätbara inälvor av | för 100 kg. levande 16.— 16.— 32.— |
| annat ................................................................. | 37.50 |
| Anmärkning. Huvuden och fotter av svin, tungor, levrar, |
|
109 | Svinspäck................................................................... Fisk, levande och icke levande, med undantag av karp, | 20.— fri |
| Anmärkning till nr 115—117. Fisk (sill därunder inbegripen), | I 1 |
126 | Flott och flottliknande fett (svin- och gåstlott, märg, oleo-margarin och annat flottliknande fett) ........................ | 10.— |
| Anmärkning till nr 135. Medgiver Tyskland tredje land |
|
| Anmärkning till nr 171. Till födoämne tjänlig vegetabilisk | 2.5 0 |
205 | Margarin (mjölksmör eller smörfett liknande beredningar, | 20.— |
| Anmärkning till nr 207 A. Härdat tran med av riksrege-ringen godkänt renhetsintyg. | fri |
ur 219 | Närings- och njutningsmedel, alla slag, i lufttätt tillslutna köttkonserver......................................................... ansjovis och gaffelbitar .......................................... | 40.— 45.— |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
23
Nr. des
deutschen
Zolltarifs
Benennung des Gegenstandes
Zollsatz fur
1 Doppelzentner
RM
103
Rindvieh, lebend
fiir 1 dz Lebendgewicht
16.—
104
106
aus 108
Schafe, lebend ............................................................
Schweine, lebend ...... ..................................................J
Fleisch, ausschliesslich des Schweinespecks, und geniessbare
Eingeweide von Vieh (ausgenommen Federvieh), frisch
(nicht gefroren):
Schweinefleisch und geniessbare Eingeweide von Vieh)
anderes ...............................................................
16.—
16.—
32.—
37. JO
Anmerkung. Köpfe und Spitzbeine von Schweinen, Zungen,
Lebern, Herz, Niere, Zwerchfell, Milz, Lungen, Luftröhren
von Vieh (ausgenommen Federvieh), alle diese lediglich
zur Erhaltung während der Versendung durch Bestreuen
mit Salz oder duroh Begiessen mit Salzwasser eingesalzen,
werden vertragsmässig nicht als einfacli zuhereitet, sondern
als frisch verzollt.
109 Schweinespeck ............................................................
aus 115 Fische, lebende und nicht lebende, mit Ausnahme von
Karpfen, Schleien, Felchen, Forellen und Saiblingen, frisch,
auch gefroren............................................................
20.-
frei
126
Anmerkung zu Nr. 115 bis 117. Fische (einschliesslich der
Heringe), die lediglich zur Erhaltung während der Ver-j
sendung nach einem deutschen Hafen mit Salz bestreut oder
mit Salzwasser begossen sind, werden als frische Fischej
behandelt; ausgenommen von dieser Behandlung sind Fische,
die im Ausland eine Zwischenlagerung oder eine iiber deni
Zweck der Erhaltung während der Versendung hinausgehendei
Behandlung erfahren haben. Als Zwischenlagerung gilt nicht!
das voriibergehende Verbringen der Fische an Land zum
Zwecke des Bestreuens mit Salz oder des Begiessens mit
Salzwasser oder zum Zwecke der Umladung. Ausgenommene
oder zerschnittene frische Fische, die in Sallake eingehen,
unterliegen den Zollsätzen för gesalzene Fische.
Schmalz und schmalzartige Fette (Schmalz von Schweinen
und Gänsen, Rindsmark, Oleomargarin und andere
schmalzartige Fette)..................................................
Anmerkung zu Nr. 135. Falls Deutschland dritten Ländern
fiir irgendeine besondere Sorte von Hartkäse vertragsmässige
Zollsätze zugestehen sollte, so wird ant schwedischen
Edamer- und Gouda-Käse der niedrigste dieser Zollsätze
angewendet werden.
10.
Anmerkung zu Nr. 171. Zum Genuss geeigneter pflanzlicher
Talg zur Herstellung von Margarine oder Kunstspeisefett
auf Erlaubnisschein unter Ueberwachung der Verwendung...
205 Margarine (der Milchbutter oder dem Butterschmalz älinliche
Zubereitungen, deren Fettgehalt nicht ausschliesslich
der Milch entstammt)...............................................
Anmerkung zu Nr. 207 A. Gehärtete Trane mit von der
Reichsregierung anerkannten Reinheitszeugnissen...............
aus 219 Nahrungs- und Genussmittel aller Art in luftdicht verschlossenen
Behältnissen:
Biichsenfleisch ........................................................
Anchovis und Gabelbissen..........................................
20.—
frei
40.—
45.—
24
Kungl. Maj:t& proposition Nr 223.
Nummer 1 i tyska | Artiklarnas benämning | Tullsats för 100 kilogram KM |
ur 234 | Sten (med undantag av skiffer, gatsten och makadam), även-som lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen, även |
|
| nämnd i föregående nummer av den allmänna tariffen-.. Anmärkning. Stenar av angivet slag skola fördrägsmässigi | fria |
ur 329 | Krita, slammad; ävensom finmalen eller på annat sätt fint |
|
ur 628 | pulveriserad krita.................................. | 0.40 |
Fönsterramar och dörrar, råa .......................... | 6 — | |
(ur 649/50) | Halvtyg (halvfabrikat för pappers- och papptillverkning), |
|
ur 650 | Trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slipmassa), kemiskt |
|
| beredd trämassa (cellulosa)......................................... Anmärkning. Trämassa, mekanisk eller kemisk, innehållande | 1.75 |
| 50 procent vatten eller däröver...................... | 1,15 |
ur 651 B | Vulkanfiber: |
|
ur 655 B | plattor med en tjocklek av 3 mm eller därunder ......... | 20.— |
Omslagspapper (s. k. kraftpapper), med en vikt per kvadrat-meter av mer än 50 men mindre än 350 gram, icke för-sett med påtryckta bruksanvisningar, reklamtext, mönster |
| |
| prov........................................................................ Anmärkning. Tullbehandlingen begränsas till vissa tullplatser, Anmärkning till avdelning 11 i allmänna tariffen. Papper | 5.50 |
681 | Gatsten................................... | fri |
(ur 685/6) | Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyvlade, även i förening med | |
ur 685 | oiackerat, opolerat trä eller järn: |
|
släta, icke profilerade, icke svarvade, icke utsirade, av kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på bearbetade endast med pikhacka (Spitzhammer) |
| |
| eller med spetsmejsel (s. k. råkantstenar) ...... | 0.2 0 |
| pa annat satt slätt bearbetade........................ | 0.50 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
25
Nr. des | Benennung des Gegenstandes | Zollsatz fur 1 Doppelzentner |
aus 234 | Steine (mit Ausnahme von Schiefer, Pflastersteinen lind |
|
| genannt .............................................................. Anmerkung. Steine der bezeichneten Art werden auch dana | frei |
aus 329 | Kreide, geschlämmt; auch gestäubte oder in anderer Weise | 0.40 |
aus 628 | fein gepulverte Kreide............................................... | |
Fensterrahmen und Turen, roh....................................... | 6.— | |
(aus 649/50) | Halbzeug (Halbstoff zur Papier- und Pappenbereitung), |
|
aus 650 | Holzmasse (mechanisch bereiteter Holzstoff, Holzschliff), | 1.75 |
| chemisch bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Cellulose) ......... Anmerkung. Holzstoff, mechanisch oder chemisch bereitet, | |
| 50 v. H. Wasser oder dariiber enthaltend .................. | 1.15 |
aus 651 B | Vulkanfiber: |
|
| Platten in der Starke von 3 mm oder weniger ........... | 20.— |
aus 655 B | Packpapier (sogenanntes Kraftpapier), ilessen Gewicht auf |
|
| legten Mustern entspricht ......................................... Anmerkung. Die Abfertigung wird auf bestimmte Zollstellen Anmerkung zu Abschnitt 11 des allgemeinen Tarifs. Papier | 5.50 |
681 | Pflastersteine ............................................................... | frei |
(aus 685/6) | Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, ungehobelt, auch in Ver-bindung mit unlackiertem, unpoliertem Holz oder Eisen: |
|
aus 685 | von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht abgedreht, Randsteine för Biirgersteige, an zwei Längsseiten und | 0.2 0 |
| Spitzmeissel bearbeitet (sogenannte rohe Randsteine) | |
| in anderer Weise schlicht bearbeitet .................. | 0.50 |
26
Kungl. Maj. ts proposition Nr 223.
Nummer
i tyska
tulltaxan
ur 716
784
Artiklarnas benämning
Anmärkningar.
1. Såsom släta, icke profilerade stenliuggeriarbeten enligt
nr 685 behandlas oslipade, ohyvlade, icke svarvade
fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och
verkstenar med och utan kanter och med släta eller
buktiga bearbetningsytor, för så vitt bearbetningen, i
synnerhet vad angår buktiga ytor, synbarligen är betingad
av stenens tekniska användning.
2. Trappstenar av granit förtullas enligt nr 685, även
då de, för att ernå större fotstegsbredd, försetts med
ett enkelt, icke profilerat utsprång.
3. De fördragsenliga tullsatserna för kantstenar äga till
lämpning
även på sådana, som icke blott äro enkelt
bearbetade på de båda kortsidorna och de båda efter
nedläggningen i marken synliga långsidorna, utan vilka
även på den för läggning mot trottoaren avsedda tredje
långsidan hava undergått en bearbetning i så måtto,
att vid den övre kanten av denna sida, till vinnande
av rätvinklig form å den övre synliga ytan, genom bortslående
av utstående delar framställts en mer eller
mindre jämnad rand, för såvitt bredden av denna rand
ej överstiger 10 cm, eller för såvitt vid fall av större
bredd stenens användning till trottoarkantsten styrkes.
Klinker, alla slag, av lera, oglaserade ..............................
Anmärkning till nr 738. På framställning av importören skall
hålglas, med kristallslipning, även imiterad, med undanta;
av hålglas för belysningskroppar, förtullas efter en tullsats
av 25 procent av värdet, om varan angives till tullbehandling
å den mellan regeringarna överenskomna tullplatsen.
Smältstycken (Rohluppen); råskenor (Rohschienen);'' göten
(Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knäppel);
degelstålsgöten .........................................................
Anmärkningar.
1. Smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen),
icke över 12 cm långa, för omsmältning...................
2. Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte)
stänger av minst 30 mm tjocklek med olika tvärsnittsformer,
men mest av kvadratisk, rombisk eller platt
form med mer eller mindre avrundade kanter.
Hit höra även sådana eljest till knäppel hänförliga
stänger, vilka vid valsprocessen fått en rak riktning,
eller vilka visserligen framkommit böjda från valsarna
men omedelbart bibragts en möjligast rak riktning.
Stänger av runt tvärsnitt med en tjocklek av minst
60 mm., införda för tillverkning av rör, behandlas under
övervakande av användningen såsom knäppel.
3. Vid betning, filning, mejsling och fräsning i ändamål att
prova felfriheten fästes beträffande varor, hänförliga
till nr 784, intet avseende vid tullbehandlingen.
Tullsats för
100 kilogram
RM
0.30
1.50
1.—
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
27
Nr. des
deutschen
Zolltarifs
Benennung des Gegenstandes
Zollsatz fur
1 Doppelzentner
EM
716
784
Anmerkungen.
1. Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter
Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, ungehobelte,
nicht abgedrehte Fensterbänke, Gesimsteile
und andere Bau- und Werksteine mit nnd ohne Kanten
lind mit ebenen oder gekrummten Bearbeitungsflächen
insoweit zu behandeln, als die Bearbeitung, insbesondere
diejenige in gekrummten Flächen, ersichtlich durch die
technische Zweckbestimmung des Steines bedingt ist.
2. Stulen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu ver
zollen,
wenn sie zur Vergrösserung der Auftrittbreite mit
einem einfachen, nicht gegliederten Wulste versehen sind.
3. Die vertragsmässigen Sätze fiir Eandsteine linden auch
auf solche Anwendung, die nicht nur an den beiden
Koplseiten und den beiden nach dem Einsetzen in den
Erdboden sichtbar bleibenden Längsseiten schlicht bearbeitet
sind, sondern auch an der zum Anlegen an
den Biirgersteig bestimmten dritten Längsseite eine
Bearbeitung insoweit erfahren haben, als an der oberen
Rånte diesel'' Seite behufs rechteckiger Gestaltung der
oberen Schauseite des Steines durch Abschlagen der
hervorstehenden Stellen ein mehr oder weniger ebcner
Streifen hergestellt ist, sofern die Breite dieses Streifens
10 cm nicht iibersteigt oder bei grösserer Breite die
Verwendung der Steine zu Eandsteinen fiir Biirgersteige
nachgewiesen wird.
Klinker aller Art aus Ton, unglasiert..............................
Anmerkung zu Nr. 738. Auf Antrag des Zollpflichtigen ist
Hohlglas, mit KristaUschliff, auch nachgeahmtem, mit Aus-|
nahme des Hoklglases fiir Beleuchtungskbrper zu einem!
Zollsatz von 25 v. H. des Wertes zu verzollen, falls diej
Ware bei der zwischen den Regierungen vereinbarten Zollstelle
zur Abfertigung gestelit wird.
Rohluppen; Kohschienen; Blöcke; Platinen; Knäppel;
Tiegelstahl in Blocken ................................................
Anmerkungen.
1. Eohluppen und Rohschienen, nicht iiber 12 cm lång, zum
Umschmelzen ..............................................
2. Unter Kniippeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adju
stierte) Stäbe von mindestens 30 mm Dicke mit vcrschiedenen
Querschnittsformen, meist aber von quadratischer,
rautenförmiger oder fiacker Form mit mehr oder
weniger abgerundeten Kanten verstanden.
Hierher gehören auch die sonat als Kniippel zu
bezeichnenden Stäbe, die beim Walzprozess eine gerade
Richtung bekommen haben oder die aus den Wulzen
zwar mit Biegung kerauskommen, aber sötört in tunliclist
gerade Kichtung gebracht werden.
Stäbe von rundem Querschnitt mit einer Dicke von
mindestens 60 mm, zur Herstellung von Eöhren eingehend,
werden unter Ueberwachung der Verwendung als
Knäppel behandelt.
3. Beizen, Anfeilen, Meisseln und Frasen zum Zwecke der|
Priifung auf Fehlerfreiheit bleiben bei Waren der Nr.
784 fur die Tarifierung ausser Betrackt.
0.30
1.50
1.—
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer
i tyska
tulltaxan
ur 785 A
Artiklarnas benämning
Smidbart järn i stänger, även format (fasonerat), icke försett
med invalsade mönster eller ornament:
varmvalsat.........................................................
kallvalsat eller draget eller eljest bearbetat; ävensom
smitt, oarbetat:
kallvalsat eller draget, försåvitt det icke företer en
glatt, glänsande eller speglande yta...............
cylinderformig! (särskilt s. k. silverstål), som genom
kallvalsning eller dragning, slipning, polering
eller dylik bearbetning erhållit en glatt, glänsande
eller speglande yta .......................................
annat ...........................................................
Anmärkning. Smidbart järn i stänger, icke över 12 cm långa,
för omsmältning ....................................................
Anmärkningar till nr 784/785 A.
1. Stål med en kolhalt av 0.8 procent eller däröver, icke
legerat .........................................................
2. Stal med vilken som helst kolbalt, legerat, med en tillsats
av
Tullsats för
100 kilogram
RM
2.5 0
3.—
4. —
5. —
0.7 | till | 6 | procent krom eller | |
0.3 | » | 7 | » | wolfram eller |
0.3 | a> | 7 | » | nickel eller |
1.0 |
| 6 | » | mangan eller |
1.0 | » | 6 | » | kisel eller |
0.3 | > | 1.5 | » | molybden eller |
0.15 | >:> | 0.5 | 2> | kobolt, titan, vanadin, bor eller |
med en | tillsats av | flera av dessa legeringsämnen till |
785 B
3.
ur 786
högst 6 procent sammanlagt, eller, försåvitt tillsatsen
av wolfram eller av nickel eller av wolfram och nickel
tillsammans är förhärskande, till sammanlagt högst 7
procent, varvid dock tillsatsen av molybden icke må
överskrida 1.5 procent och tillsatsen av kobolt, titan,
vanadin, bor eller uran icke må överskrida 0.5 procent
De förestående tilläggen och de i anmärkningen till nr
784 och 785 A i allmänna tariffen angivna tilläggen
tillämpas icke på stål i stänger, icke över 12 cm långa,
för omsmältning (anmärkning till nr 785 A).
Bandjärn:
varmvalsat eller smitt:
oarbetat ............................................................
bearbetat; ävensom bandjärn med invalsade mönster
kallvalsat eller draget:
icke vidare bearbetat eller blott slipat, polerat, glödgat,
härdat, anlöpt, betat, med skarpa, runda eller avrundade
kanter ......................................................
på annat sätt vidare bearbetat....................................
Plåt, oarbetad, utan valshud, riktad, glättad (dressiert), fernissad,
med en tjocklek av mer än 1 mm, med skarpa,
runda eller avrundade kanter ....................................
tullsatserna vid
nr 784 och 785 A
+ 1 RM.
tullsatserna vid
nr 784 och 785 A
+ 1.50 RM.
2.50
i 5.—
6.—
9.—
3.—
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
29
Nr. des |
| Zollsatz fiir |
deutschen Zolltarifs | Benennung des Gegenstandes | 1 Doppelzentner |
aus 785 A
785 B
aus 786
Schmiedbares Iiisen in Staben, auch geiormt (fassoniert),
nicht mit eingewalzten Mustern oder Verzierungen:
warm gewalzt.........................................................
kalt gewalzt oder gezogen oder sonst bearbeitet; auch
geschmiedet, roh:
kalt gewalzt oder gezogen, sofern es nicht eine glatte,
glänzende oder spiegelnde Oberfläche aufweist..
zylindrisch geformt(insbesondere sogenannter Silber-|
stahl), das durch Kaltwalzen oderZiehen, Schleifen,1
Polieren oder dergleichen eine glatte, glänzende
oder spiegelnde Oberfläche erhalten hat............
anderes...........................................................
Anmerkung. Schmiedbares Eisen in Staben, nicht fiber 12 cm
lång, zum Umschmelzen .............................................
Anmerhungen zu Nr. 784/785 A.
2.5 0
3. —
4. —
5. —
1.—
1. Stahl mit einem Kohlenstoffgehalt von 0.8 v. H. oder
darfiber, nicht legiert..........................................; Zollsätze der Nr.
784 und 785 A -f1
RM
2. Stahl mit beliehigem Kohlenstoffgehalt, jedoch legiert,
mit einem Zusatz von
0.7 bis 6 v. H. Chrom oder
0.3 »7 v. H. Wolfram oder
0.3 »7 v. H. Nickel oder
1.0 » 6 v. H. Mangan oder
1.0 » 6 v. H. Silicium oder
0.8 » 1.5 v. H. Molybdän oder
0.15 » 0.5 v. H. Kobalt, Titan, Vanadium, Bor oder
Uran oder
mit einem Zusatz von mehreren dieser Legierungsstoffe
bis höchstens 6 v. H. insgesamt, oder, sofern der Zusatz
von Wolfram oder von Nickel oder von Wolfram und
Nickel zusammen fiberwiegt, bis höchstens 7 v. H. insgesamt,
wobei jedoch der Zusatz von Molybdän 1.5 v. H.
und der von Kobalt, Titan, Yanadium, Bor oder Uran
0.5 v. H. nicht fiberschreiten dart...........................
3. Die vorstelienden Zuschläge und die in der Anmerkung
zu Nr. 784 und 785 A des allgemeinen Tarifs enthaltenen
Zuschläge linden auf Stahl in Stähen, nicht fiber.
12 cm lång, zum Umschmelzen (Anmerkung zu Nr.
7 85 A) keine Ånwendung.
Bandeisen:
warm gewalzt oder geschmiedet:
roh ....................................................................
bearbeitet; auch Bandeisen mit eingewalzten Mustern
kalt gewalzt oder gezogen:
nicht weiterbearbeitet oder nur geschliffen, poliertJ
gegluht, gehärtet, angelassen, gebeizt, mit scharfen,1
runden oder abgerundeten Kanten .......................
in anderer Weise weiterbearbeitet ..............................
Blech, roh, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst, in der
Starke von mehr als 1 mm, mit scharfen, runden oder
abgerundeten Kanten ................................................
Zollsätze der Nr.
784 und 785 A +
1.50 RM
2.50
5.—
6.—
9.—
3.—
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | Artiklarnas benämning | Tullsats för 100 kilogram RM |
(791/2) 791 | Anmärkning. Till nr 786 hänföres även glättad (dressiert) Träd, formad (fasonerad) härunder inbegripen: oarbetad............................................................... | 2.60 |
792
794
806
med en tjocklek
kallvalsad eller dragen:
icke vidare bearbetad eller blott slipad, polerad, glödgad,
härdad, anlöpt, betad, även med skarpa, runda eller
avrundade kanter:
[av 1.5 mm eller däröver ...............
(av mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 mm --[av mindre än 0.5 t. o. m. 0.2 2 mm
(av mindre än 0.2 2 mm..................
på annat sätt vidare bearbetad:
[av 1.5 mm eller däröver ...............
med en tjocklek {av mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 mm...
lav mindre än 0.5 mm ..................
Anmärkning. Såsom icke vidare bearbetad anses även tråd,
som blott till följd av användning av kopparsaltlösning vid
dragningen företer en tunn anstrykning av koppar.
Anmärkningar till nr 791/2.
1. Med tråd förstås sådant draget eller valsat järn, som,
utan avseende på genomskärningens form, icke i någon
riktning överstiger 5 mm tjocklek, och vidare, utan avseende
på tjockleken, allt i form av knippor inkommande
eller i form av ringar eller dylikt upprullat valsat
eller draget järn. Likväl förtullas i form av knippor
inkommande eller i ringar eller dylikt upprullat valsat
eller draget järn, om dess bredd överstiger 10 mm,
såsom bandjärn och om bredden överstiger 25 cm,
såsom järnplåt.
2. Tråd med en tjocklek av mindre än 4.5 mm tullbehandlas
enligt nr 792.
Anmärkning till nr 785 A, 785 B, 791 och 792. Den omständigheten,
att smidbart järn i stänger, bandjärn eller
tråd inkommer i avpassade längder, inverkar icke på tullbehandlingen.
Rör, ej hänförliga till nr 793 i allmänna tariffen, valsade
eller dragna, oarbetade:
, , ,, , / av 2 mm eller däröver............
med en godstjocklek { ay mindre än 2 mm...............
Anmärkningar till nr 793/5.
1. Godstjockleken av muffrör mätes icke vid muffen utan
i röret.
2. Anbringandet av gängor vid rörändarna, stukning av
rören för fasthållande av flänsringar ävensom avskärning
av ojämna ändar anses icke såsom bearbetning.
2.76
3.50
4.75
5.60
3.50
5.—
6.75
5.-
10.-
Städ
4.60
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
31
Nr. des |
| Zollsats fur |
deutsches Zolltarifs | Benennung des Gegenstandes | 1 Doppelzentner |
(791/2)
791
792
Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche, die
durch Walzen eine gleichmässig glatte, glänzende, etwas
spiegelnde Oberfläche erhalten, jedoch, abgesehen vom Beschneiden
oder Ahrunden der Kanten, keine dem Walzen
nachfolgende Bearbeitung erfahren haben.
Draht, einschliesslich des gelorraten (fassonierten):
warm gewalzt oder geschmiedet:
roh .....................................................................;
bearbeitet ............................................................
kalt gewalzt oder gezogen:
nicht weiterbearbeitet oder nur geschliffen, poliert, gegliiht,
gehärtet, angelassen, gebeizt, auch mit scharlen,
mnden oder abgerundeten Kanten:
von 1.6 mm oder daruber..................
von weniger als 1.6 bis 0.
in der Starke
Ivon weniger als 0.5 bis 0-2
(von weniger als 0.2
mm
'' mm
794
aus 806
in anderer Weise weiterbearbeitet:
Ivon 1.5 mm oder daruber
in der Starke ! von weniger als 1.5 bis 0.
(von weniger als 0.5 mm
Anmerkung. Als nicht weiterbearbeitet ist auch Draht anzusehen,
der nur infolge der Anwendung von Kupfersalzlösung
beim Ziehen einen dtinnen Kupferanflng aufweist.
Anmerkungen zu Nr. 791/2.
1. Unter Draht ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen
zu verstehen, das ohne Riicksicht auf die Form des
Querschnitts bei letztcrem keine die Grenze von 5 mm
iiberschreitende Abmessung zeigt, ferner auch, und zwar
ohne Riicksicht auf die Starke, alles in Form von Bunden,
Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte
oder gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form von Bunden,
Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte
oder gezogene Eisen, wenn seine Breite mehr als 10
mm beträgt, als Bandeisen, und wenn sie mehr als 25
cm beträgt, als Eisenblech zu verzollen.
2. Draht in der Starke von weniger als 4.6 mm ist nåck
Nr. 792 zu verzollen.
Anmerkung zu Nr. 785 A, 785 B, 791 und 792. Der Umstand,
dass schmiedbares Eisen in Staben, Bandeisen oder
Draht in abgepassten Längen eingehen, bleibt auf die Zollbehandlung
ohne Einfluss.
Röhren, nicht unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs fallend,
gewalzt oder gezogen, roh:
/von 2 mm oder daruber
(von weniger als 2 mm...............
Anmerkungen zu Nr. 793/5.
1. Die Wand3tärke der Muffenröhren ist nicht an der
lluffe, sondera am Schafte zu messen.
2. Das Anschneiden von Gewinden an Rohrenden, das Um
börteln
der Röhren zum Halten von Flanschenringen
sowie das Abschneiden unganzer Enden gilt nicht als
Bearbeitung.
Ambosse .....................................................................
mit einer Wandstärke <
2.50
3.—
2.75
3.50
4.76
5.50
3.50
5.—
6.7 5
o.-
10.-
4.50
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | Artiklarnas benämning | Tullsats för 100 kilogram EM |
811 | Handsågar och sågblad: | 20.— |
| cirkel-, band- och lövsågblad .................................... | |
| andra sågblad; handsågar .......................................... | 15.— |
ur 812 | Filar: |
|
| av 16 cm längd och därunder ................................... | 40 — |
| av mer än 16 om men icke över 35 cm längd ............ Anmärkningar till avdel/ning 17 A i allmänna tariffen. 1. Beträdande varor av järn och järnlegeringar anses icke såsom bearbetning en grov påstrykning av oljefärg 2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror; vilka på mekanisk väg erhållit ett överdrag av koppar, koppar-legeringar, nickel eller aluminium eller på kemisk väg | 25.— |
906 C | Mjölkskumningsmaskiner: | 20 — |
| med en nettovikt t av 50 kg eller därunder.................. | |
| per maskin \ av mer än 50 kg .................... ...... | 14 — |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
33
Nr. des | Benennung des Gegenstandes | Zollsats lur 1 Doppelzentner |
811 | Handsägen und Sägeblätter: | 20.— |
| Kreis-, Band- und Laubsägeblätter .............................. | |
| andere Sägeblätter, Handsägeu .................................... | 15.— |
aus 812 | Feilen: |
|
| nicht mehr als 16 cm lång.......................................... | 40 — |
| mehr als 16, jedoch nicht mehr als 35 cm lång ............ Anmerlcungen eu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs. 1. Bei Waren aus Eisen und Eisenlegierungen wird ein rauher Oelfarben- oder Teeranstrich, ein Ueberstreichen 2. Eisen in Staben, Draht, Blech, Böhren und andere Eisenwaren, die auf mechanischem Wege mit Kupler, | 25 — |
906 C | Milchentrahmungsmaschinen: | 20.— |
| bei einem Reingewichte/von 50 kg oder darunter ......... | |
| der Maschine \von mehr als 50 kg................. | 14.— |
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 höft. (Kr 223.)
O
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Tariff B. Införseltullar i Sverige.
Nummer | Artiklarnas benämning | Kvantitets- grund | Tullsats i |
81 a | Ris, malet: gryn ............................................................ | 100 kg. | 2 |
ur 95 | Potatis: annan, oberedd, inkommande under tiden 1 augusti | — | fri |
120 a | Köksväxter, ej särskilt nämnda: lök ............................................................ | 1 kg. | 0.05 |
ur 127 | Rötter, icke ätbara, ej särskilt nämnda, även pulve-ri serade: rotknölar av gladiolus ..................... ........... |
| fria |
ur 130 | Växter, ej särskilt nämnda: rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren |
| fria |
162 | Druvsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap ...... | 1 kg. | 0.2 85 |
163 | Kulör, även i fast form, icke innehållande sprit...... | » | 0.20 |
164 | Konfityrer, ej särskilt nämnda, vikten av askar, |
| 0.80 |
ur 222 b | Vin: Anmärkning till n:ris 186 och 189. Tullen per liter Anmärkning till n.ris 186, 188 och 189. Lättnader, Pälsverk: oberedda: av kanin eller hare....................................... |
| fria |
ur 222 c | av persian................................................... | 1 kg. | 1.50 |
ur 224 | beredda, lösa: av kanin eller hare....................................... | » | 0.60 |
ur 225 | av persian................................................... | » | 3 |
ur 226 b | beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade av kanin eller hare................................... | » | 3 |
ur 227 | av persian................................................ | » | 5.50 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
35
Tarif B. Zölle bei der Einfuhr nach Schweden.
Nummer des | Benennung des Gegenstandes | Hafistab | Zollsatz Krönen |
81 a | Ileis, gemahlen: polierter Ileis (gryn) ....................................... | 100 kg | 2 |
aus 95 | Kartoffeln: andere, nicht zubereitet, während der Zeit vom |
| frei |
120 a | Kiichengewäclise, nicht besonders genannt: Zwiebeln ................................................... | 1 kg | 0.05 |
aus 127 | Wurzeln, nicht essbare, nicht besonders genannt, auch YVurzelknollen von Gladiolus ........................ | frei | |
aus 130 | Gewächse, nicht besonders genannt: llhododendron, Azaléen, Kamelien, Erika und |
| frei |
162 | Traubenzucker, Stärkezucker und Stärkesirup ...... | 1 kg | 0.235 |
163 | Couleur, auch in fester Form, die keinen Weingeist |
| 0.20 |
164 | Konfitiiren, nicht besonders genannt, das Gewicht |
| O.so |
aus 222 b | Wein: Anmerkung zu den Nr. 186 und 189. Der Zoll för Anmerkung zu den Nr. 186, 188 und 189. Erleichter-ungen, die dritten Staaten för die Zollbehandlung för Pelzwerk: nicht zugerichtet: von Kaninchen oder Hasen ........................... |
| frei |
aus 222 c | von Persian ............................................... | 1 kg | 1.50 |
aus 224 | zugerichtet, lose: von Kaninchen oder Hasen .......................... |
| 0.5 0 |
aus 225 | von Persian ................................................ |
| 3 |
aus 226 b | zugerichtete, zusammengenähte Felle, sowie teil-weise bearbeitete Gegenstände, wie Futter: | » | 3 |
aus 227 | von Persian ............................................. | » | 5.50 i |
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | Artiklarnas benämning | Kvantitets- grund | Tullsats i |
ur 228 b | fullfärdiga persedlar med pälsverk till övertyg eller av kanin eller hare: med övertyg eller foder av hel- eller halv-siden ................................................ | 1 kg. | 8 |
ur 228 c | andra ................................................ | » | 6 |
ur 229 a | av persian: med övertyg eller foder av hel- eller halv-siden ............................................... |
| 11 |
ur 229 b | andra ................................................... |
| 9 |
ur 234 | Master, spiror och syllar .................................... | — | fria |
ur 314 | Pergamentpapper, även imiterat........................... | 1 kg. | O.io |
323 | Frimärksalbum, även med däri insatta frimärken, |
| 0.75 |
325 | Fotografialbum och delar därtill ........................ | » | 1.75 |
340 | Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda: biblar och psalmböcker på svenska språket, in-bundna: i band av papper eller klot utan guldsnitt • • • |
| fria |
341 | i andra band eller med guldsnitt ............... | — | fria |
ur 360 | Ospunna konstsilkefibrer ävensom andra motsva-rande på konstlad väg ur cellulosa framställda | 1 kg. | 0.15 |
| Garn därav ... ■ .......................... ..................... | » | 0.50 |
ur 362 | Mattor, icke knutna, metervara eller avpassade, | » | 2.25 |
ur 363 | Vävnader, ej särskilt nämnda: av konstsilke enbart eller i förening med högst |
| 15 |
ur 367 | Band, ej särskilt nämnda: av konstsilke enbart eller i förening med högst | * | 15 |
ur 363, 3(54, | Vävnader och baud av silke för tekniska ända-mål............................................................... | » | 6 |
373 b | Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, andra.................................................. ...... |
| 20 |
617 | Anmärkning till 362—365, 373 a och b. Vid tullbe-handling av till nämnda rubriker hänförliga Hattar, färdiga eller halvfärdiga: fruntimmers-, monterade med blommor eller | 1 st. | 7.50 |
ur 659 | Golv- och väggplattor, flerfärgade, oglaserade......... | 100 kg. | 5 |
ur 705 | Glaslinser till fartygs-, automobil- och velociped-lanternor ävensom till elektriska ficklampor ...... | — | fria |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
37
Nummer des | Benennung des Gegenstandes | ) Matt stab '' | Zollsatz Krönen |
aus 228 b | volllertige Gegenstände mit Pelzwerk als Oberzeug von Ivaninchen oder Hasen: mit Oberzeug oder Flitter von Ganz- oder | 1 kg | 8 |
aus 228 c | andere..................................................| |
| 6 |
aus 229 a | von Persian: mit Oberzeug oder Kutter von Ganz- oder | » | 11 |
aus 229 b | andere................................................... | » | 9 |
aus 234 | Masten und Schwellen ....................................... | — | frei |
aus 314 | Pergamentpapier, auch imitiert ........................... | 1 kg | O.io |
323 | Frei markenal ben, auch mit eingefugten Freimarken; |
| 0.75 |
325 | Photographiealben und Teile dazu........................ | » | 1.76 |
340 | Biicher, gedruckte, nicht besonders genannt: Bibeln und Psalmbucher in schwedischer Sprache, in Einbänden aus Papier oder Buchbinder-zeugstoff (cloth) ohne Goldschnitt ............ |
| frei |
341 | in anderen Einbänden oder mit Goldschnitt | — | frei |
aus 360 | Ungesponnene Kunstseidenfiber lind sonstige ähn-liche auf kunstlichem Wege alls Zellulose her-gestellte ungesponnene kurzstapelige Spinnfasern, | 1 kg | 0.16 |
| Garne daraus .................................................. |
| 0.50 |
aus 362 | Teppiche, nicht gekniipft, Meterware oder ab-gepasst, auch zusammengenäht, gesäumt, einge-fasst und mit Fransen versehen; ferner abgepasste |
| 2.25 |
aus 363 | Gewebe, nicht besonders genannt: aus Kunstseide allein oder in Verbindung mit | » | 15 |
aus 367 | Bänder, nicht besonders genannt: aus Kunstseide allein oder in Verbindung mit |
| 15 |
aus 363, 364, | Gewebe und Bänder aus Seide för technische |
| 6 |
373 b | Strumpfstuhlarbeiten und andere durch Wirken, andere ..................................................... | » | 20 |
617 | Anmerkung zu 362—365, 373 a und b. Bei Ver-zollnng von den unter diese Nummern fallenden Kute, fertige oder halbfertige: Frauenhute, geschmuckt (montiert) mit Blumen | 1 Stuck | 7.50 |
aus 659 | Boden- und Wandplatten, melirfarbig, unglasiert ... | 100 kg | 5 |
aus 705 | Glaslinsen för Schiffs-, Auto-, Falirradlaternen und | — | frei |
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | Artiklarnas benämning | Kvantitets- grund | Tullsats i |
969 | Guld- arbetat: andra arbeten, även med infattade stenar eller | 1 kg. | 40 |
975 | Silver: andra arbeten, även med infattade stenar eller | 20 | |
ur 1034 | Tryckpressar, ej hänförliga till n:ris 1017 och 1018 | _ | fria j |
1148 | Kromalun........................................................ | — | fri |
ur 1182 | Aceton, renad .................................................. | 1 kg. | 0.20 1 |
ur 1226 | Adronolacetat, butylacetat, metylacetat.................. |
| 0.3 0 ! |
1228 | Karbidkväve (kalkkväve) .................................... | 100 kg. | 2.6 0 |
1261 | Fotografikameror, med eller utan objektiv, även-som delar, ej särskilt nämnda, till fotografikame-ror: vägande per st. netto högst 3 kg................... | 1 kg. | 4 |
1262 | vägande per st. netto mer än 3 kg. men ej mer | » | 3 |
1274 | Musikinstrument: ackordion och delar därtill .............................. |
| 1 |
1291 | Vägg- och studsarur i foder samt lösa urfoder: | » | 2.60 |
1292 | av metall, även med spelverk samt av trä eller | » | 1 |
1294 | Lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar-ur samt delar, ej särskilt nämnda, av verk till |
| 1.25 |
ur 1300 | Julgransprydnader, alla slag, utan avseende å mate-rialet ........................................................ | » | 0.60 |
1301 | Bijouterivaror, alla slag, av annat ämne än guld, |
| 5 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
39
Nummer des | Benennung des Gegenstandes | MaBstab | Zollsatz Krönen |
969 | Gold: bearbeitet: andere Waren, auch mit gefassten Steinen eder | 1 kg | 40 |
975 | Silber: andere Waren, auch mit gefassten Steinen oder |
| 90 |
alls 1034 | Druckpressen, nicht unter die Nr. 1017 lind 1018 |
| frei |
1148 | Chromalaun ...................................................... |
| frei |
aus 1182 | Aceton, gereinigt.............., .............................. | 1 kg | 0.2 0 |
aus 1226 | Adronolacetat, Butylacetat, Methylacetat ............... | » | 0.30 |
1228 | Karbidstickstoff (Kalkstickstoff) ........................... | 100 kg | 2.5 0 |
1261 | Pliotographieapparate, mit oder ohne Objektiv, auch im Stiickreingewichte von höchstens 3 kg ...... | 1 kg | 4 |
1262 | im Stiickreingewichte von mehr als 3 kg aller | » | 3 |
1274 | Musikinstrumente: Akkordeons und Teile dazu........................... | > | 1 |
1291 | Wand- und Stutzuhren in Gehäusen sowie lose Uhr-gehäuse: aus Alabaster oder anderen Steinen, Porzellan, |
| 2.50 |
1292 | aus Metall, auch mit Spielwerk, sowie aus Holz |
| 1 |
1294 | Lose oder nicht eingefasste Werke zu Wand- oder | » | 1.25 |
aus 1300 | Christbaumschmuck, aller Art, ohne Rucksiclit auf | » | 0.60 |
1301 | Bijouteriewaren aller Art aus anderen Stoffen als | » | 5 |
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Slutprotokoll
Vid
undertecknandet av den denna
dag mellan Sverige och Tyska Riket
avslutade handels- och sjöfartstraktaten
hava undertecknade befullmäktigade
avgivit följande förbehåll
och förklaringar, vilka utgöra
en integrerande del av traktaten:
Till artikel 1:
Passrättsliga bestämmelser ävensom
av de traktatslutande parterna
nu eller framdeles allmänt
utfärdade bestämmelser angående
utländska arbetares eller anställdas
sysselsättning förbliva oberörda.
Till artikel 2:
1) De båda traktatslutande parterna
äro ense därom, att genom
medgivandet av nationell behandling
enligt artikel 2 tillämpligheten
icke uteslutes gentemot tyska medborgare
av de svenska förordningarna
angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter
den 23 oktober 1908, angående
utvidgad näringsfrihet den 18
juni 1864 samt angående rätt för utlänning
och i utlandet bosatt svensk
undersåte att här i riket giva offentlig
föreställning m. m. eller att därvid
medverka den 31 december 1913,
för så vitt i desamma föreskrives
erläggande av avgifter och ställande
av säkerhet för utskylder. Så länge
och i den utsträckning utövare av
visst yrke, vilka äga tyskt medborgarskap,
på grund av nämnda
Schlussprotokoll.
Bei der Unterzeichnung des beute
zwischen dem Deutscben Reiche und
Schweden abgescblossenen Handelsund
Schiffahrtsvertrags haben die
unterzeichneten Bevollmächtigten
folgende Vorbehalte und Erklärungen
abgegeben, die einen integrierenden
Bestandteil des Vertrags
bilden:
Zu Artikel 1:
Unberuhrt bleiben die passrechtlichen
Vorscbriften, sowie die Vorscbriften,
welche von den vertragschliessenden
Teilen allgemein iiber
die Bescbäftigung ausländischer Arbeiter
oder Angestellter erlassen sind
und kunftig erlassen werden.
Zu Artikel 2:
1.) Die beiden vertragscbliessenden
Teile sind sich daruber einig, dass
durch die Inländergleichstellung gemäss
Artikel 2 die Anwendung der
schwedischen Verordnung iiber Abgaben
för besondere Vorteile und
Gerechtigkeiten vom 23. Oktober
1908 (ang. bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter)
der schwedischen Verordnung iiber
Ausdehnung der Gewerbefreiheiten
vom 18. Juni 1864 (ang. utvidgad
näringsfrihet) und der schwedischen
Verordnung iiber die Erteilung der
Genehmigung an Ausländer und im
Ausland wohnende Schweden, in
Schweden Vorstellungen usw. zu veranstalten
oder dabei mitzuwirken,
vom 31. Dezember 1913 (ang. rätt
för utlänning och i utlandet bosatt
svensk undersåte att här i riket
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
förordningar i Sverige äro underkastade
särskild behandling i beskattningsavseende,
förbehåller sig
tyska regeringen rätt att träffa liknande
åtgärder mot svenska medborgare,
tillhörande samma yrkesgrupp.
Bestämmelserna i artikel
6 och därtill hörande bestämmelser
i slutprotokollet beröras ej.
De båda traktatslutande parterna
äro vidare ense därom, att medgivandet
av nationell behandling
har till förutsättning i övrigt i skatteavseende
jämförbara förhållanden.
2) De traktatslutande parterna
förbinda sig att avsluta överenskommelser
angående undvikande av
dubbelbeskattning och tillerkännande
av rättsskydd och rättshjälp i
skatteärenden samt att snarast möjligt
och senast inom loppet av sex
månader från denna traktats undertecknande
utbyta utkast till sådana
överenskommelser.
Till artikel 6:
Den avgift, som i Sverige upptages
från tyska handelsresande för
den i första stycket av artikel 6
angivna verksamheten, skall erläggas
antingen för ett helt år eller
för en tidrymd av 6 veckor. Års
-
giva offentlig föreställning m. in.
eller att därvid medverka) soweit
darin die Leistung von Abgaben
lind die Stellung von Steuersicherheiten
vorgeschrieben ist, gegenuber
deutschen Reichsangehörigen nicht
ausgeschlossen vvird. Solange und
soweit die Angehörigen gewisser Berufsarten,
die die deutsche Reichsangehörigkeit
besitzen, in Schweden
auf Grund der vorgenannten Verordnungen
einer besonderen steuerlichen
Behandlung unterliegen, behält
sich die deutsche Regierung
das Recht vor, entspreehende steuerliche
Massnahmen gegeniiber schwedischenStaatsangehörigen
der gleichen
Berufsarten zu treffen. Die Bestimmungen
des Artikels 6 und die Schlussprotokollbestimmungen
dazu bleiben
unberiihrt.
Die beiden vertragschliessenden
Teile sind ferner dariiber einig, dass
die Inländergleichstellung einen im
iibrigen gleichen steuerlichen Tatbestand
zur Voraussetzung hat.
2.) die vertragschliessenden Teile
verpflichten sich, Verträge iiber die
Beseitigung von Doppelbesteuerungen
und die Gewährung von Rechtsschutz
und Rechtshilfe in Steuersachen
abzuschliessen und Entwiirfe
zu diesen Verträgen baldmöglichst,
spätestens bis zum Ablauf von 6
Monaten nachUnterzeichnung dieses
Vertrages auszutauschen.
Zu Artikel 6:
Die Abgabe, die in Schweden von
deutschen Handlungsreisenden för
die im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete
Tätigkeit erhoben wird,
soll entweder för ein ganzes Jahr
oder för einenZeitraumvon6 Wochen
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
avgiften skall utgöra högst 300 kronor.
Avgiften för 6 veckor skall
icke överstiga ett belopp av 100
kronor. Om verksamheten utöver
de första 6 veckorna utan avbrott
fortsattes, skall avgiften icke överstiga
ett belopp av 50 kronor för varje
i omedelbar anslutning därtill kommande
tidrymd av 3 veckor.
Till artikel 8:
1) Det är överenskommet, att,
oavsett bestämmelserna i artikel 8,
de i Tyskland ännu gällande, den
svenska regeringen meddelade inoch
utförselförbuden samt det i Sverige
gällande införselförbudet för
guld tillsvidare skola kunna upprätthållas,
samt att Sverige, i anledning
av det tyska utförselförbudet
för järnskrot, förbehåller sig
rätt att likaledes utfärda utförselförbud
för järnskrot.
2 a) Vid behandlingen i Sverige
av arsenikhaltiga varor skola under
traktatens giltighetstid följande nu
tillämpade grundsatser allt fortfarande
komma till användning:
Förbudet mot omsättning av arsenikhaltiga
varor skall inskränkas
till sådana varor, vilkas arsenikhalt
överstiger en till siffran fastställd
maximumkvantitet. För fastställande
av denna gräns skall endast
hänsyn till skydd för människors
hälsa vara bestämmande.
Blotta befintligheten av en arsenikspegel
skall icke utgöra grund
för förbud.
Undersökningen av arsenikbalt
entrichtet werden. Die Jahresabgabe
soll höchstens 300 Krönen betragen.
Die Abgabe för 6 Wochen soll den
Betrag von 100 Krönen und, wenn
die Tätigkeit iiber die ersten 6 Wochen
ohne Unterbrecbungfortgesetztwird,
den Betrag von 50 Krönen fur jeden
sicb unmittelbar anschliessenden
Zeitraum von 3 Wochen nicht iibersteigen.
Zu Artikel 8:
1. ) Es bestelit Einverständnis dariiber,
dass in Ausnahme der Bestimmungen
des Artikels 8 in Deutschland
die derzeitig noch bestehenden,
der Schwedischen Regierung
mitgeteilten Ein- und Ausfuhrverbote,
in Schweden das Einfuhrverbot
fur Dold, bis auf weiteres aufrecbt
erhalten werden können, sowie,
dass mit Riicksicht auf das deutsche
Ausfuhrverbot för Eisenschrott
Schweden sicb vorbehält, ebenfalls
ein Ausfuhrverbot för Eisenschrott
zu erlassen.
2. ) a. Bei der Behandlung arsenikhaltiger
Waren in Schweden werden
während der Dauer des Vertrages
die folgenden bisher angewendeten
Grundsätze auch ferner beobachtet
werden:
Das Verbot des Vertriebes arseniklialtiger
Waren soll auf solche Waren
beschränkt werden, deren Gehalt an
Arsenik eine ziffermässig festzusetzende
Höchstinenge iibersteigt. Fur
die Bestimmung dieser Grenze wird
allein der Schutz der menschlichen
Gesundheit massgebend sein.
Das blosse Vorhandensein eines
Arsenikspiegels soll das Verbot nicht
begriinden.
Die Priifung auf den Arsenikge -
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
43
skall äga rum endast genom en
särskilt kvalificerad sakkunnig. Åtnöjes
varuägaren icke med dennes
utlåtande, äger lian rätt att inhämta
annan dylik sakkunnigs
utlåtande. Avvika de båda utlåtandena
från varandra, skall från
ett fackvetenskapligt institut inhämtas
nytt utlåtande, vilket bliver
avgörande.
b) Där varor, som vid vederbörlig
undersökning befunnits innehålla
arsenik eller annat giftigt ämne i
sådan myckenhet, att varan enligt i
Sverige gällande giftstadga icke må
hållas till salu, återutföras av den,
som varan infört, skall, om föreskrivna
särskilda förutsättningar äro för
handen, rätteligen debiterad och
erlagd tullavgift restitueras.
Till artikel 10:
I. Tariff A — Tullsatser vid införsel
till Tyskland.
1. Till nr 655 B. Det är överenskommet,
att de deponerade proverna
på omslagspapper, vilka omnämnas
i tariff A, genom avtal
mellan de båda regeringarna kunna
utökas med nya prover av samma
eller liknande beskaffenhet.
2. Till anmärkningen till nr 785 A,
785 B, 791 och 792.
Det är överenskommet, att denna
anmärkning icke har avseende på
sådana varor, som uttryckligen näm
-
halt soll nur durch einen besonders
qualifizierten Sachverständigen erfolgen.
Ist der Warenbesitzer mit
dem Gutachten nicht einverstanden,
so soll er das Recht haben, das Gutachten
eines anderenderartigen Sachverständigen
einzuholen. Weichen
die beiden Gutachten von einander
ab, so wird das Gutachten eines
fachwissenschaftlichen Instituts eingeholt
werden, das endgiiltig ist.
b. Wenn Waren, die nach dem
Ergebnis gehöriger Untersuchung
Arsenik oder einen anderen Giftstoff
in solcher Menge enthalten.
dass die Ware nach der in Schweden
geltenden Giftordnung nicht zum
Verkauf gehalten werden darf, von
dem Wareneinfiihrer wieder ausgefuhrt
werden, sollen beim Vorhandensein
der etwa vorgeschriebenen
besonderen Voraussetzungen die
vorschriftsmässig zur Last gesehriebenen
lind bezahlten Zölle zuriickerstattet
werden.
Zu Artikel 10:
I. Tarif A — Zölle bei der Einfuhr
nach Deutscliland.
1. Zu Nr. 655 B. Es besteht Einverständnis
daruber, dass die hinterlegten
Muster fiir Packpapier der
im Tarif A genannten Art auf
Grund einer Vereinbarung zwischen
beiden Regierungen durch weitere
Muster derselben oder ähnlicher
Zusammensetzung ergänzt werden
können.
2. Zur Anmerkung zu Nr. 785 A,
785 B, 791 und 792.
Es besteht Einverständnis daruber,
dass sicli diese Anmerkung
nicht auf solche Waren bezieht, die
44
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
nas i andra nummer i den allmänna
tariffen, t. ex. vävskedständer.
II. Under denna traktats bestånd
må icke i Sverige järnmalm beläggas
med tull vid utförseln.
Under traktatens bestånd må icke
de mellan svenska staten å ena
sidan samt Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, aktiebolaget Gellivare
Malmfält och trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund å andra
sidan gällande avtal underkastas
någon ändring, varigenom malmexporten
skulle försvåras eller inskränkas
i vidare mån än i nämnda
avtal finnes stadgat.
Till artikel 12:
1. Genom artikel 12 beröras icke
nu eller framdeles gällande bestämmelser
i den svenska lagstiftningen,
enligt vilka högre skatt erlägges
för alkohol, som framställes av utländska
råämnen, än för alkohol av
inländska råämnen.
Likaledes förklaras, att det bliver
Sverige obetaget att med särskild
skatt belägga stärkelse, som är
beredd av utländska råämnen.
På alkohol av utländsk råg och
stärkelse av utländskt vete äga bestämmelserna
i punkterna 1 och 2
icke tillämpning.
Vidare bliver det Sverige obetaget
att belägga tobaksvaror, som införas
till Sverige, med högre skatt än
in anderen Nummern des allgemeinen
Tarifs namentlich genannt sind,
wie z. B. Weberblätterzähne.
II. Während der Dauer des gegenwärtigen
Vertrages werden inSchweden
Eisenerze bei der Ausfuhrnicht
mit Zoll belegt werden.
Auch werden während der Dauer
dieses Vertrags die zwischen dem
schwedischen Staate einerseits und
der Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag,
Aktiebolaget Gellivare malmfält
und Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
anderseits geltenden
Verträge keine Änderung erfahren,
durch welche die Erzausfuhr
fiber die in diesen Verträgen vorgesehenen
Beschränkungen hinaus
erschwert oder eingeschränkt wird.
Zu Artikel 12:
1. Durch Artikel 12 werden die
jetzt oder kfinftighin geltenden Bestimmungen
der schwedischen Gesetzgebung
nicht berfihrt, nach denen
von Alkohol, der aus ausländischen
Rohstoffen hergestellt ist, eine höhere
Steuer erhoben wird als von dem
Erzeugnis aus inländischen Rohstoffen.
Ebenso wird erklärt, dass es
Schweden unbenommen ist, Stärke,
die aus ausländischen Rohstoffen
hergestellt ist, mit einer Spezialsteuer
zu belegen.
Auf Alkohol aus ausländischem
Roggen und Stärke aus ausländischem
Weizen finden die Bestimmungen
des Absatz 1 und 2 keine
Anwendung.
Ferner bleibt es Schweden ebenfalls
unbenommen, Tabakwaren, die
nach Schweden eingeffihrt werden,
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
motsvarande i Sverige producerade
varor.
2. Det är överenskommet, att
omsättningsskatten hör till de inhemska
avgifter, som omförmälas i
artikel 12, men icke till de under 1
här ovan omförmälda skatter.
Till artikel 16:
Tyskland skall i fråga om kustfart
icke göra anspråk på de förmåner,
som i Sverige tillkomma
andra länder endast på grund av
ännu gällande äldre avtal, slutna
före den 1 januari 1914. Så länge
Tyskland icke åtnjuter dessa förmåner,
skall icke heller Sverige
göra anspråk på motsvarande förmåner
i Tyskland.
Tyskland skall ej heller göra anspråk
på de särskilda förmåner i
fråga om skyldighet att anlita lots,
som Sverige tillerkänt Finland, och
som äro omnämnda i deklarationen
den 17 augusti 1872, detta även för
den händelse i nämnda deklaration
medgivna förmåner framdeles skulle
utvidgas att bliva tillämpliga å
finska fartyg med en dräktighet av
intill 100 nettoregisterton.
Till artikel 17:
Intill avslutandet av det i tredje
stycket omnämnda avtal skola bestående
regler och föreskrifter å
ömse sidor erkännas.
mit höheren Steuern zu belegen, als
entsprechende Waren, welche in
Schweden hergestellt sind.
2. Es besteht Einverständnis, dass
die Umsatzsteuer zu den inneren
Abgaben im Sinne von Artikel 12,
nicht aber zu den vorstehend unter
1 erwähnten Steuern gehört.
Zu Artikel 16:
Deutschland wird hinsichtlich der
Kiistenschiffahrt nicht diejenigen
Begiinstigungen beanspruchen, die
in Schweden anderen Ländern nur
auf Grund noch geltender älterer
Verträge zukommen, die vor dem
1. Januar 1914 abgeschlossen sind.
Solange aber Deutschland derartige
Begunstigungen nicht geniesst, wird
auch Schweden in Deutschland
die entsprechenden Begunstigungen
nicht in Anspruch nehmen.
Deutschland wird ferner ebenfalls
nicht die besonderen Begunstigungen
beanspruchen, welche Schweden
Finnland in Betreff der Verpflichtung
einen Lotsen zu nehmen gewährt
hat, und welche in der Deklaration
vom 17. August 1872
erwähnt sind, dieses auch fur den
Fall, dass die in der besagten Deklaration
eingeräumten Begunstigungen
in der Zukunft so erweitert
werden sollten, dass sie fur finnländische
Schiffe von einem Raumgehalt
bis zu 100 Netto-Registertons
Geltung haben.
Zu Artikel 17:
Bis zum Abschluss des im Absatz
3 erwähnten Abkommens sollen die
bestehenden Regeln und Vorschriften
beiderseits anerkannt werden.
46
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Till artikel 21:
De undantag från nationell behandling
och behandling såsom mest
gynnad nation, vilka stadgas i artikel
16 och slutprotokollet härtill,
skola äga motsvarande giltighet beträffande
de i artikel 21 träffade
överenskommelserna.
Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade undertecknat detta
protokoll i Berlin den 14 maj 1926.
E. af Wirsén.
Zu Artikel 21:
Die Ausnahmen von der gegenseitigen
Inländerbehandlung lind
Meistbegiinstigung, die im Artikel
16 und im Schlussprotokoll zu Artikel
16 genannt sind, gelten entsprechend
fur die im Artikel 21
getroffenen Vereinbarungen.
Zu Urkund dessen håken die Bevollmächtigten
dieses Protokoll zu
Berlin am 14. Mai 1926 unterzeichnet.
Dr. Wallroth.
Waldeck.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
47
Protokoll.
Vid undertecknandet av den denna
dag avslutna handels- och sjöfartstraktaten
har den svenska delegationen
till den tyska delegationen
överlämnat de i bilaga A till traktaten
omnämnda, nedan specificerade
prover till Nr 655 B i tyska tulltariffen,
nämligen:
Omslagspapper (s. k. kraftpapper),
vägande från 50 till 350 gram
per kvadratmeter, icke försett
med påtryckta bruksanvisningar,
reklamtext, mönster eller dylikt:
32 prover betecknade med
1—32 i röda siffror.
Av varje prov har ett dubbelexemplar
behållits av den svenska
delegationen. Undertecknade erkänna
de båda provkollektionernas
identitet, vilka jämte ett exemplar
av detta protokoll tagits till den i
dag avslutna traktaten.
Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade undertecknat detta
protokoll, som skedde i Berlin den
14 maj 1926.
E. af Wirsén.
Protokoll.
Bei der Unterzeicbnung des beute
abgescblossenen Handels- und Schiffahrtsvertrages
hat die schwedische
Delegation der deutschen Delegation
die in Anlage A des Vertrags
erwähnten, nacbstehend bezeichneten
Muster zu Nr. 655 B des
deutschen Zolltarifs iibergeben:
Packpapier (sogenanntes Kraftpapier),
im Gewicht von mehr
als 50 aber weniger als 350 g
auf 1 m im Geviert, nicht mit
Gebrauchsamveisungen, Warenanpreisungen,
Mustern oder
dergleicben bedruckt: 32 Muster
bezeichnet mit roten Ziffern 1
bis 32.
Von jedem der Muster ist ein
zweites Exemplar von der schwedischen
Delegation zuriickbebalten
worden. Die Unterzeichneten erkennen
die Identität der beiden
Mustersammlungen an, von denen
je eines nebst einer Ausfertigung
dieses Protokolls zu dem beute
abgeschlossenen Vertrage genommen
ist.
Zu Urkund dessen haben die
Bevollmächtigten dieses Protokoll
zu Berlin am 14. Mai 1926 underzeichnet.
Dr. Wallroth.
Waldeck.
48
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223.
19 It års
svensk-tyska
handelstraktat.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mai 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Svensson, Hansson, Lindeks, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för justitie-,
social-, kommunikations-, finans- och jordbruksdepartementen:
»Handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska riket den 2 maj
1911 intog i viss mån en särställning inom Sveriges traktatsystem. Den
var visserligen, i likhet med Sveriges övriga liandelstraktater, byggd på
principen om ömsesidig behandling som mestgynnad nation, men kännetecknades,
i motsats till dessa, framför allt därav, att (Ten dessutom innehöll
åtskilliga bestämmelser, varigenom de båda parternas handlingsfrihet i handelspolitiskt
avseende underkastades absoluta inskränkningar. Särskilt gällde
detta i fråga om tullarna, i det att traktaten var byggd som tarifftraktat och
innehöll tariffkoncessioner beträffande omkring 400 tullpositioner i den svenska
och omkring 100 positioner i den tyska tulltaxan. Jämte dessa tariffmedgivanden
förekommo även i andra avseenden bestämmelser, genom vilka de
båda ländernas handelspolitiska frihet bands. På handelns område var detta
särskilt fallet beträffande rätten att utfärda import- och exportförbud. Sålunda
förbundo sig de båda parterna att icke hämma det ömsesidiga varuutbytet
genom några slags införsel-, utförsel- eller transiteringsförbud, med undantag
endast för vissa särskilda fall och under vissa förutsättningar. Till samma
kategori av stadganden hörde även några bestämmelser på sjöfartens område,
enligt vilka de båda parterna bland annat tillerkände varandras fartyg rätt
att driva kustfart. Därjämte förekommo absoluta utfästelser från svensk
sida angående tyska handelsresandes ställning i Sverige samt beträffande
järnmalmsexporten från Sverige till Tyskland. I fråga om behandlingen av
de enskilda medborgarna i allmänhet föreskrevs, såsom grundregel, att
samma förmåner, som tillkommo det egna landets medborgare, även skulle
tillämpas för medborgare tillhörande det andra landet. Nationell behandling
stadgades även i fråga om konsumtionsavgifter samt andra inre avgifter.
I övrigt gingo traktatens bestämmelser i stort sett ut på ömsesidig behandling
såsom mestgynnad nation.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
49
1911 års traktat var avsedd att förbliva gällande först till den 31 december
1917 och därefter intill utgången av ett år efter skedd uppsägning; dock
skulle traktaten även utan föregående uppsägning träda ur kraft den 1
januari 1921.
Traktaten blev genom noteväxling den 23/28 december 1918 från svensk
sida uppsagd att utlöpa med utgången av år 1919. Anledningen härtill var,
att traktaten å ena sidan icke längre medförde några verkliga fördelar för
Sverige och å andra sidan utgjorde ett band på vårt lands handelspolitiska
frihet i vissa vid denna tidpunkt betydelsefulla avseenden. Den i Tyskland
genomförda statliga kontrollen över handeln med utlandet i förening med den
allmänt rådande knappa tillgången på de flesta varor hade nämligen berövat
traktatens tariffkoncessioner så gott som allt värde och även gjort de övriga
traktatbestämmelserna illusoriska, i den mån de voro avsedda att vara till
fördel för Sverige. Däremot förhindrade traktaten Sverige från att införa
export- och importförbud, vilket vid ifrågavarande tid väntades bliva till
allvarlig olägenhet, varjämte det framstod som ett allmänt önskemål, att
Sverige icke av äldre traktater förhindrades att ansluta sig till de nya
traktatpolitiska principer, som med de ändrade tidsförhållandena kunde
komma att göra sig gällande.
Emellertid förelåg intet omedelbart behov att vidtaga åtgärder, som stredo
mot traktaten, och densamma blev därför provisoriskt förlängd, först till
den 31 mars 1920 och därefter tillsvidare med en ömsesidig uppsägningsfrist
av 3 månader. Genom noteväxling den 15 och 16 december sistnämnda
år uppsades traktaten därefter ånyo från svensk sida att utlöpa den 16 mars
1921. Samtidigt uttalades från både svensk och tysk sida villighet att söka
tillse, att vederbörande underordnade myndigheter icke skulle vid tillämpningen
av de föreskrifter, som trädde i stället för traktatens bestämmelser,
framgå med en skärpa, som kunde föranleda för det goda förhållandet mellan
de båda länderna skadliga reklamationer och meningsutbyten. Tyska regeringen
meddelade, att den i likhet med den svenska önskade i möjligaste
mån undvika följderna av det traktatlösa tillståndet och att i överensstämmelse
därmed de tyska tullmyndigheterna anmodats att tillsvidare vid tullbeliandling
medgiva svenska varor de förmåner, som tillkomme mestgynnad
nation. Båda länderna hava också alltjämt sedan dess såväl beträffande
tullar som i de flesta övriga avseenden behandlat varandra såsom mestgynnad
nation.
De förhållanden, som föranlett traktatens uppsägning, fortforo under de
närmast följande åren att vara rådande, och följaktligen saknades förutsättningar
för upptagande av förhandlingar om ett nytt avtal. Det under kriget
tillskapade systemet med statlig och privat reglering av utrikeshandeln bibehölls
sålunda alltjämt i Tyskland. Detta i förening med de oberäkneliga
valutaförhållandena medförde, att man å svensk sida icke kunde räkna med
att genom ett handelsavtal förskaffa sig några varaktiga fördelar eller
garantier utöver den mestgynnadrätt, som redan var medgiven. För TyskBihang
till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 haft. (Nr 223.) 4
Traktatens
uppsägning.
1925 års tyska
tullrevision.
50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
lands del låg en anledning till dröjsmål däri, att Tysklands handelspolitiska
frihet var starkt kringskuren genom vissa till den 10 januari 1925 gällande
bestämmelser i Versaillesfreden.
Först under loppet av sistnämnda år inträffade en avgörande förändring
i detta läge. Tyskland genomförde då, sedan landet återfått sin frihet i
handelspolitiskt avseende, en fullständig avveckling av krigs- och kristidens
organisation av handeln med utlandet och fastställde riktlinjer för den närmaste
framtidens saväl tull- som traktatpolitik. Då denna tyska nyorientering
varit bestämmande för Sveriges ställningstagande under senaste tiden
till frågan om ett nytt handelsavtal med Tyskland, torde dess innebörd i
korthet böra angivas.
Den tyska tulltaxan av år 1902 har utan större förändringar varit gällande
intill den senaste tiden. Den var byggd som dubbeltariff efter systemet
general- och konventionaltariff, d. v. s. den utgjordes ursprungligen av en
autonom tariff, vari nedsättningar småningom uppkommo till följd av tullkoncessioner
i handelstraktater. Dessa nedsättningar bildade tillsammans en
lägre tariff, konventionaltariffen, vilken tillämpades mot alla länder, som
åtnjöto behandling som mestgynnad nation. Före kriget intogo de allra flesta
länder denna ställning, och man räknade därför i regel icke med generaltariffens
utan uteslutande med konventionaltariffens tullsatser. Under och
omedelbart efter kriget upphörde emellertid samtliga Tysklands tarifftraktater
att gälla, och följden härav blev att konventionaltariffen försvann, så att,
när kristidsförordningarna, varibland även funnits bestämmelser rörande
provisoriska tullar, under år 1925 upphävdes, kvarstod 1902 års generaltariff
såsom Tysklands enda, mot alla länder gällande tulltaxa. Undantag
härifrån utgjorde endast några få lägre tullsatser, som beviljats Österrike,
Spanien och Portugal.
Med utgångspunkt från denna tariff, vilken som nämnts låg betydligt
högre än den före kriget allmänt tillämpade konventionaltariffen, genomfördes
av 1925 års tyska riksdag en tullrevision. Densamma innehar, att
nya, i de allra flesta fall högre tullsatser åsattes ett par hundratal rubriker,
varjämte vissa delar av taxan underkastades en omarbetning i avseende på
den systematiska uppställningen. De nya tullarna trädde i kraft den 1
oktober 1925 med giltighet till den 1 augusti 1927. Syftet med denna tullrevision
var dels att i avvaktan på en helt ny tulltaxa införa ett ökat och
efter det nuvarande läget bättre avpassat tullskydd åt vissa näringsgrenar,
som ansågos vara i behov härav, men dels också att ytterligare stärka generaltariffen
i dess egenskap av traktatpolitiskt kampmedel.
Bland de nya tullarna må särskilt framhållas de som avse järn och stål
samt jordbrukstullarna. Enligt den äldre konventionaltariffen och i viss
mån även generaltariffen tullbehandlades järn och stål efter ett fåtal rubriker
och i allmänhet utan att kvaliteten inverkade på tullsatsernas storlek. Nu
har däremot en stark differentiering genomförts. Tilläggstullar hava införts
för s. k. Edelstahl, varmed avses såväl stål med högre kolhalt som legerat
51
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
stål, det senare uppdelat i två skilda grupper för lägre ock högre legeringar.
Vidare har marginalen mellan tullarna på varmvalsat och kall
valsat
stål vidgats, och slutligen har en större differentiering med hänsyn
till graden av bearbetning genomförts. Dessa förändringar hava i
sin helhet medfört, att järn- och ståltullarna blivit väsentligt höjda. Men
höjningen gör sig framförallt gällande i fråga om de högsta kvaliteterna,
såväl absolut taget som även särskilt därigenom, att förhållandet mellan
tullarna på lägre och högre kvaliteter blivit starkt förändrat till de senares
nackdel. Denna omläggning av den tyska tulltaxan har hårt träffat den
svenska järnexporten, som till stor del består av kvalitetsstål av olika slag.
Även jordbrukstullarna blevo vid revisionen underkastade kraftiga höjningar.
Emellertid fastställdes samtidigt en provisorisk lägre tariff, gällande
till den 1 augusti 1926 och upptagande flera av de viktigaste lantbruksprodukterna,
såsom spannmål, nötkreatur och svin, kött och fläsk, smör m. m.
Denna lägre tariff är sålunda för närvarande i kraft, och det torde få anses
såsom ovisst, huruvida och i vilken utsträckning de högre tullarna komma
att bliva tillämpade. Dels kunna de nämligen nedsättas genom handelsavtal,
vilket också redan i några fall inträffat, och dels föreligger givetvis möjligheten,
att tyska riksdagen under instundande sommar upptager frågan om
dessa provisoriska tullars bibehållande till förnyad prövning. Inom detta
vidsträckta och betydelsefulla område har tullrevisionen alltså icke ens för
den närmaste framtiden fastställt storleken av den tyska tullmur, varmed
man har att räkna.
Samtidigt med tulltaxerevisionens genomförande upphävdes den statliga
kontrollen över utrikeshandeln. Det stora flertalet import- och exportförbud
borttogs, och sedan den 1 oktober 1925 förekommer endast ett ringa antal
sådana förbud. Av betydelse för Sverige äro bland dessa huvudsakligen
importförbudet på kalkkväve och exportförbuden på hudar och skinn, ben
samt järnskrot.
Som förut nämnts var ett huvudsyfte med den tyska tullrevisionen att
erhålla en fördelaktig grundval för förhandlingar om nya handelsavtal med
andra länder. Sådana förhandlingar hade med vissa länder inletts redan
något tidigare, och före år 1925 hade Tyskland träffat avtal med bland andra Storbritannien,
Förenta staterna, Tjeckoslovakien, Österrike, Spanien och Portugal.
Av dessa avtal voro de tre förstnämnda rena mestgynnadnationsavtal utan
tariffer under det att de övriga innefattade ett antal tullkoncessioner. Sedan
tullrevisionen genomförts har antalet tarifftraktater ökats, och förhandlingar
om ytterligare sådana avtal pågå eller äro att förvänta med flera länder. Omfattningen
för närvarande av det nya tyska traktatsystem, som sålunda är under bildande,
framgår av följande uppställning över Tysklands nu gällande handelsavtal.
Avtalet med Österrike, undertecknat den 12 juli 1924, utgör ett tillägg
till handels- och sjöfartstraktaten den 1 september 1920.
Traktaten av 1920 grundar sig i allt, som rör handelsförbindelserna mellan
Tysklands nu
gällande
handelsavtal.
52
Kung!. Maj:ts proposition Nr 228.
de båda länderna, sålunda bl. a. i tullavseende, på mestgynnadnationsprincipen
och stadgar därjämte, att vissa i 1905 års tysk-österrikiska avtal förekommande
tariffer skola erhålla fortsatt giltighet. Genom traktaten regleras
vidare undersåtars, bolags och handelsresandes ställning m. in., allt på grundval
av mestgynnadnationsbehandling. Vidare stadgas ömsesidig nationell behandling
i fråga om sjöfart, kustfart däri inbegripen. Slutligen förekomma
i avtalet bestämmelser rörande gränshandeln och järnvägstrafiken länderna
emellan samt angående konsuler.
Tilläggsavtalet av 1924 föreskriver väsentligen endast, att de i 1920 års
traktat stipulerade tarifferna skola utbytas mot nya, vid avtalet fogade sådana.
Därjämte förklarar sig tyska regeringen beredd att, efter det de tyska
autonoma tullsatserna för lantbruksprodukter blivit slutligt fastställda, träda
i underhandlingar med österrikiska regeringen rörande från österrikisk sida
framförda önskemål i avseende å nämnda tullar.
Handelsavtalet med Belgien-Luxemburg, undertecknat den 4 april 1925, är
ett provisoriskt avtal, som väsentligen grundar sig på mestgynnadnationsprincipen.
I tullavseende föreskrives sålunda mestgynnadnationsbehandling,
dock med undantag å ömse sidor för vissa i särskilda listor uppräknade
varor, för vilka fastställda högre tullsatser skola tillämpas under en tid av
6 till 12 månader, räknat från avtalets ikraftträdande (därefter tillämpas
mestgynnadnationsbehandling även för dessa varor). För vissa andra, likaledes
i särskilda listor uppräknade varor, medgivas ömsesigt vissa nedsatta
tullsatser.
I fråga om sjöfart stadgas ömsesidig nationell behandling, dock med det
undantag att beträffande kustfart och kustfiske endast medgives behandling
såsom mestgynnad nation.
Slutligen innehåller avtalet bestämmelser rörande enskilda medborgares
rättigheter, bolags ställning, handelsresandes rättigheter, in- och utförselförbud,
allt väsentligen på grundval av mestgynnadnationsprincipen.
Avtalet gäller för en tid av 18 månader och därefter på obestämd tid med 6
månaders uppsägning.
Handels- och sjöfartsfördraget med Italien, undertecknat den 31 oktober
1925, grundar sig i allt, som rör varuutbytet mellan länderna, på mestgynnadnationsprincipen.
I fråga om införsel, utförsel och transitering och
särskilt i avseende å tullar föreskrives sålunda mestgynnadnationsbehandling.
I tullavseende medgivas därjämte ömsesidigt tullnedsättningar för i
särskilda tariffer uppräknade varor.
Därjämte innehåller fördraget bestämmelser rörande enskilda medborgares
behandling i olika avseenden, deras skattskyldighet m. m. väsentligen på
grundval av nationell men i vissa fall mestgynnad behandling. Vidare regleras
bolags ställning och handelsresandes behandling, i vilka avseenden i
allmänhet mestgynnadnationsbehandling föreskrives.
I avseende å sjöfart stadgas ömsesidig nationell behandling, dock med
undantag bl. a. i fråga om kustfart. Vad kustfarten angår, tillförsäkra
parterna varandra likväl mestgynnadnationsbehandling under förutsättning
av reciprocitet.
Avtalet gäller för 5 år med 6 månaders uppsägning och därefter på
obestämd tid med 6 månaders uppsägning.
Tullavtalet med Schweiz, undertecknat den 6 november 1925, innehåller
allenast bestämmelser, enligt vilka tullsatserna i vartdera landet fastställas
till vissa belopp i fråga om ett antal i särskilda listor upptagna varor.
Avtalet är provisoriskt och skall gälla tills ett slutligt tariffavtal träffats.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 53
Det kan efter den 1 februari 1926 när som helst uppsägas med en
månads frist.
Avtalet med Spanien, träffat genom noteväxling den 18 november 1925,
tillkom som ett provisoriskt arrangement i avvaktan på ett slutligt handelsavtal.
Det äldre avtalet av den 25 juli 1924 hade på sin tid uppsagts från
tysk sida och utlöpte den 16 oktober 1925, varav följde, att tyska varor
drabbades av den högre kolumnen i spanska tariffen jämte 80 procent
tillägg härå. Genom det träffade provisoriska avtalet tillförsäkrades Tyskland
behandling enligt den lägre kolumnen i spanska tulltaxan mot tillerkännande
av vissa tullnedsättningar för de viktigare spanska exportvarorna
till Tyskland.
Avtalet gäller för högst 6 månader.
Med Nederländerna ha två avtal träffats, båda undertecknade den 26
november 1925, nämligen dels ett tilläggsavtal till handels- och sjöfartsfördraget
den 31 december 1851 och dels ett tull- och kreditavtal. Det
huvudsakliga intresset anknyter sig till det senare.
Tull- och kreditavtalet innehåller a) bestämmelser om att vissa, i en
särskild lista uppräknade holländska varor skola åtnjuta i listan angivna
tullnedsättningar i Tyskland, b) vissa utfästelser i avseende å den ömsesidiga
kolinförseln, c) utfästelser å tysk sida att icke försvåra utförseln av
ben till Holland, och d) bestämmelser om ändring i vissa avseenden av det
tysk-nederländska fördraget den 11 maj 1920 angående kredit och stenkol.
Sistberörda ändring innebär, att åt Tyskland medgiven kredit av 140
miljoner gulden för inköp av råvaror förlänges på 7 år och sålunda utsträckes
att gälla sammanlagt 17 år. Därjämte stadgas vissa föreskrifter
rörande räntefot och återbetalning beträffande lånet i fråga.
Avtalets huvudsakliga innehåll i avseende å handeln är sålunda ovannämnda
å tysk sida ensidigt gjorda tariffmedgivande.
De ovan under a, b och c angivna bestämmelserna skola gälla till den
31 december 1932. Tariffmedgivandet kan dock å tysk sida uppsägas redan
efter utgången av 2 x/3 år efter avtalets ikraftträdande, varvid fastställts en
uppsägningstermin av 6 månader. I händelse av uppsägning å tysk sida
av en eller flera av de i avtalet medgivna tullkoncessionerna förpliktar sig
tyska regeringen att träda i underhandlingar med den nederländska om
utbyte av de beträffande koncessionerna mot andra sådana. Därest härvid
enighet ej uppnås och giltigheten av ifrågavarande koncessioner utlöper,
äger nederländska regeringen inskränka prolongationstiden för ovanberörda
kredit till den tidrymd, under vilken koncessionerna i fråga åtnjutits.
Tilläggsavtalet till handels- och sjöfartsfördraget den 31 december 1851
innehåller endast bestämmelser rörande mestgynnadnationsbehandling i Tyskland
för holländska varor, varvid undantag från mestgynnadnationsbestämmelsen
stadgas i fråga om gränshandeln m. m.
Avtalet med Portugal, träffat genom noteväxling den 31 december 1924,
är ett modusvivendiavtal, som väsentligen bygger på mestgynnadnationsprincipen.
I tullavseende medgiver Tyskland sålunda mestgynnadnationsbehandling
och därutöver vissa fördragstullsatser för port- och madeiraviner
(så länge tysk-spanska avtalet gäller) samt för ananas. Från portugisisk
sida medgives mestgynnadnationsbehandling i fråga om samma varor,
som uppräknas i tarifferna till de portugisisk-norska och portugisisk-nederländska
avtalen. Avtalet gäller för 12 månader, sålunda till den 31 december
1925. Det har därefter förlängts till den 31 mars 1926 och torde nyligen
hava ersatts med ett nytt avtal av väsentligen likartat innehåll.
54
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Avtalet med Grekland, träffat genom noteväxling den 3 juli 1924 med
tilläggsnoter den 15 maj 1925, är ett modusvivendiavtal, enligt vilket generell
ömsesidig mestgynnadnationsbehandling stadgas i tullhänseende (ursprungligen
avsåg mestgynnadnationsmedgivandet från grekisk sida endast
ett begränsat antal tyska varor). Tyskland medgiver därjämte vissa importkontingenter
för grekiska viner samt gör vissa utfästelser i fråga om importen
av grekisk råtobak, varjämte tyska tullen å korinter nedsättes från
24 till 16 mark.
I fråga om sjöfarten medgives å grekisk sida nationell behandling med undantag
för kustfart och å tysk sida mestgynnadnationsbehandling. Med hänsyn
till att Grekland enligt vissa uppsagda avtal med Storbritannien och Italien
medgivit dessa länder kustfartsrätt i Grekland, skall Tyskland, därest Grekland
mot särskilt vederlag även i fortsättningen kommer att medgiva kustfartsrätt
åt nämnda länder, hava möjlighet att mot lämnande av motsvarande
vederlag utverka samma rätt för tyska fartyg. Avtalet löper på obestämd
tid med 3 månaders uppsägning.
Avtalet med Norge, träffat genom noteväxling den 11 april 1925, avser endast
tullbehandlingen i Tyskland av vissa norska konserver. Från tysk sida
medgives, att »havsfisk, alla slag (längd ej över 15 cm. i levande tillstånd)
i olja på lufttäta kärl» av norskt ursprung skola beläggas med samma tullsats
som portugisiska sardiner i olja på lufttäta kärl eller 30 mark per 100
kilogram. Medgivandet innebär dock icke garanterad likställdhet för framtiden
med portugisiska eller överhuvudtaget äkta sardiner. Före detta avtal
tillämpades för ifrågavarande norska konserver tullsatsen 75 mark per 100
kilogram.
Avtalet löper på obestämd tid med 3 månaders uppsägning.
Avtalet med Storbritannien, undertecknat den 2 december 1924, är i tullavseende
och överhuvudtaget i allt som rör varuutbytet mellan de båda
länderna ett rent mestgynnadsnationsavtal, sålunda utan tariffer. Genom
avtalet regleras även undersåtars rätt till inresa och uppehåll på motpartens
område, deras behandling därstädes i olika avseenden, handelsresandes och
bolags ställning samt sjöfarten länderna emellan under allmän tillämpning
av mestgynnadnationsprincipen och i åtskilliga fall, bland annat för sjöfart,
nationell behandling. Beträffande kustfart medgiva parterna varandra behandling
såsom mestgynnad nation.
I ett slutprotokoll förplikta sig parterna att icke bibehålla eller införa
tullar eller avgifter, vilka vore särskilt kännbara för den andra parten.
Likaledes förplikta sig parterna att vid ändring av sina tulltariffer taga
nödig hänsyn till varandras intressen.
Vänskaps-, handels- och konsularfördraget med Förenta staterna, undertecknat
den 8 december 1923, jämte noteväxling den 19 mars/21 maj 1925, är i
allt vad som rör handeln, sålunda bland annat i tullavseende, ett rent mestgynnadnationsavtal.
Inga tariffer förekomma i fördraget.
Genom fördraget regleras vidare medborgarnas rätt till inresa och bosättning
samt deras rättigheter i olika avseenden på grundval av nationell eller
mestgynnadnationsbehandling (dock med förbehåll beträffande invandringsrätten).
I fråga om sjöfart stadgas nationell behandling med undantag för
kustfart. Angående kustfart föreskrives ömsesidig mestgynnadnationsbehandling.
Därjämte innehåller fördraget bestämmelser rörande konsuler.
Fördraget gäller för 10 år och därefter på obestämd tid med ett års uppsägning.
Amerikanska regeringen har emellertid genom noteväxling i mars/maj
1925 förbehållit sig rätt att uppsäga de bestämmelser i fördraget, varigenom
55
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
ömsesidig nationell behandling stadgats i fråga om sjöfart, att träda ur kraft
redan ett år efter ratifikationernas utväxling. Härvid stadgas 3 månaders
föregående uppsägning. Efter nämnda ettårsperiod kunna berörda bestämmelser,
under viss förutsättning, när som helst efter 2 månaders utgång
träda ur kraft.
Avtalet med Socialistiska Sovjetrepublikernas Union, undertecknat den
12 oktober 1925, vilar i vad det avser handel och sjöfart, i det väsentliga
på mestgynnadnationsprincipen och innehåller inga tullkoncessioner.
Avtalet med Tjeckoslovakien, träffat genom noteväxling den 15 februari
1924, är ett provisorium, enligt vilket ömsesidig mestgynnadnationsbeliandling
stadgas i fråga om varuutbytet mellan länderna. Inga bestämmelser i
övrigt förekomma i avtalet.
Avtalet med Ungern, undertecknat den 1 juni 1920, är likaledes en provisorisk
överenskommelse, som väsentligen grundar sig på mestgynnadnationsbehandling.
Avtalet med Danmark, träffat genom noteväxling i mars 1926, är en
provisorisk överenskommelse, varigenom parterna tillerkänna varandra lättnader
i vissa speciella avseenden på handelns område. Sålunda tillförsäkras
Danmark vissa förmåner beträffande införseln till Tyskland av hästar, ost
samt slakteriavfall. I avtalet föreskrives, att tullnedsättningar, som Tyskland
medgiver tredje land för hästar av rent kallblod, under motsvarande
förutsättningar skola vara tillämpliga även å från Danmark importerade
hästar av jutländsk och s. k. belgisk ras (rent kallblod) samt korsningar
mellan dessa raser. För dessa hästraser fastställas vissa maximitullsatser i
Tyskland. I avtalet upptages vidare i fråga om varmblodshästar .särskild
mestgynnadnationsbestämmelse till förmån för Danmark. Lättnaderna i
fråga om slakteriavfall och ost avse likaledes tullbehandlingen. Såsom vederlag
härför medgives från dansk sida nedsättning i avgifterna för de tillståndsbevis,
vilka tyska handelsresande hava att lösa för erhållande av rätt
att göra affärer i landet. För tillståndsbevis med 1 års giltighet fastställes
avgiften till 300 kronor, för bevis gällande 45 dagar till 100 kronor.
Avtalet är slutet för 1 år med fortsatt giltighet därefter för 6 månader
åt gången. Uppsägningsfristen för varje 6-månadersperiod är fastställd till
3 månader.
Avtalet med Frankrike, avslutat den 12 februari 1926, är ett kommersiellt
arrangement, varigenom tullbehandlingen provisoriskt fastställes i fråga
om vissa viktigare varor. Å tysk sida medgives i fråga om ett 10-tal franska
varor mestgynnadnationsbehandling i tullavseende jämte nedsatta tullsatser
för vissa av dessa varor. Å fransk sida medgives i fråga om ett motsvarande
antal tyska varor antingen mestgynnadnationsbehandling i tullavseende
eller tullnedsättningar, beräknade i procent av skillnaden mellan maximioch
minimitariffens belopp. I fråga om enstaka varor avse de sålunda
gjorda medgivandena endast vissa, i avtalet angivna maximikvantiteter.
Avtalet är slutet för en tid av 4 månader.
Avtalet med Turkiet, träffat under 1925, stadgar ömsesidig mestgynnadnationsbehandling
i avseende å bland annat tullbehandling av varor.
Avtalet med Slam, undertecknat den 28 februari 1924, är en provisorisk
ekonomisk överenskommelse, som väsentligen bygger på mestgynnadnationsprincipen.
Avtalet med Guatemala, undertecknat den 4 oktober 1924, är ett summariskt
avtal, enligt vilket mestgynnadnationsbehandling stadgas i allt som
rör handel, konsularväsende och sjöfart med undantag för kustfart. I av
-
56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
talet föreskrives, att mestgynnadnationsklausulen skall hava ovillkorlig tilllämpning.
Avtalen med Bulgarien och Jugoslavien träffades under år 1921 och
äro båda av provisorisk art. Avtalen bygga på mestgynnadnationsprincipen.
Med Bolivia, Ecuador och Nicaragua har Tyskland slutligen träffat
överenskommelser om fortsatt giltighet av vissa äldre handelsavtal.
Sdentes°ka F°r Sveriges handel med Tyskland medförde det nya tyska tullsystemet
tullrevisionen, vittgående konsekvenser. Ända till den 1 oktober 1925 voro tullarna i
Tyskland överhuvud av mera underordnad betydelse, emedan utrikeshandeln
låg under omedelbar statlig kontroll och importen av de flesta varor
var beroende av de befrielser från de allmänt gällande införselförbuden, som
kunde utverkas. Från och med sistnämnda dag, då importregleringen avskaffades
och de nya tullsatserna trädde i kraft, återfingo tullarna emellertid
sin tidigare betydelse. Det visade sig då, att för en del av Sveriges
mera betydande exportvaror inneburo de tyska importtullarna mycket allvarliga
svårigheter. Redan det förhållandet, att den äldre konventionaltariffen
numera bortfallit och ersatts av den autonoma tariffen, hade till
följd, att i många fall de för svensk export betydelsefulla tullarna högst
väsentligt ökats, i några fall så kraftigt, att de praktiskt taget förhindrade
all utförsel till Tyskland. Härtill kommo så de ytterligare skärpningar av
den autonoma tariffen, vilka förut omnämnts och som för Sveriges del verkade
särskilt hinderliga för exporten av järn och stål.
Det stod likaledes klart, att Sverige icke enbart på grund av ställning
såsom mestgynnad nation kunde påräkna sådana nedsättningar i den nya
tulltariffen, som framstodo såsom nödvändiga för exportens återupptagande
i tillfredsställande omfattning. Genom de tariffavtal, som Tyskland slutit
eller kunde beräknas komma att sluta med andra länder, skulle visserligen
en ny konventionaltariff uppkomma, och såsom mestgynnad nation skulle
även Sverige komma i åtnjutande av densamma. Emellertid äro flera av
de för Sverige viktigaste exportvarorna av sådan art, att övriga länder icke
kunde väntas hava intresse av att söka förskaffa sig tullnedsättningar för
desamma. Hit höra exempelvis lingon, gatsten och vissa varuslag inom
gruppen järn och stål; och för dessa varor innebar den nya tyska tulltaxan
väsentligt höjda tullsatser. Även i fråga om åtskilliga sådana
exportartiklar, som i större utsträckning importeras till Tyskland även från
andra länder än Sverige, vore det icke att påräkna, att dessa andra länder
skulle erhålla sådana tariffkoncessioner, som vore för Sveriges del tillfredsställande.
Den nya tyska handelspolitiken, och särskilt den nya tulltaxans ikraftträdande
den 1 oktober 1925, aktualiserade sålunda för Sverige frågan om
upprättandet av ett nytt handelsavtal, vilket, för att medföra de därmed
avsedda fördelarna, i likhet med 1911 års traktat måste vara byggt såsom
tarifftraktat. Sverige å sin sida hade, med undantag för vissa lyxtullar,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
57
icke avsevärt förändrat de under den äldre traktatens giltighetstid gällande
tullarna, och det framstod därför såsom naturligt, att man vid förhandlingarna
borde söka inrikta sig på att återuppliva bestämmelserna i 1911
års traktat, givetvis med de icke obetydliga modifikationer och tillägg, som de
i många avseenden numera mycket förändrade förhållandena kunde föranleda.
Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter tillkallade jag, jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1925, ett antal sakkunniga
personer för att inom handelsdepartementet verkställa det erforderliga
utredningsarbetet i och för förhandlingars upptagande. Dessa sakkunniga
bestodo av generaldirektören K. A. Fryxell, ordförande, direktören A. Blume.
f. kommerserådet G. Dillner, direktören O. Falkman, kassören i landsorganisationen
J. O. Johansson, direktören G. Leufvén, direktören E. Nyländer,
riksdagsmannen E. Röing, överingenjören A. Wahlberg, direktören C. Wahren
och direktören A. Vennersten. De sakkunniga, vilka för utförande av sitt
uppdrag inhämtat upplysningar från näringssammanslutningar och i saken
intresserade enskilda företag, slutförde utredningsarbetet i mars 1926. Den
5 i samma månad beslöt Kungl. Maj:t, att förhandlingar skulle upptagas
med Tyskland angående avslutande av ett nytt handels- och sjöfartsavtal.
Till underhandlare utsågos bland nyssnämnda sakkunniga Vennersten, ordförande,
Johansson, Leufvén, Nyländer och Wahlberg, varjämte avdelningschefen
i utrikesdepartementet Chr. Gunther förordnades att vara sekreterare
hos förhandlarna och handelsrådet vid beskickningen i Berlin, G. Löwenhard,
att biträda vid förhandlingarna.
Förhandlingarna hava fortgått i Berlin sedan den 19 mars 1926 och hava
nu slutförts. Enighet har uppnåtts om ett förslag till handels- och sjöfartstraktat,
vilket av förhandlarna överlämnats till regeringarna för godkännande.
Kommerskollegium, till vilket ämbetsverk förslaget remitterats för yttrande,
har förordat dess antagande.
Innehållet i berörda traktatförslag är i korthet följande.
Artikel 1 innehåller allmänna bestämmelser angående de enskilda med- Traktdtförborgarnas
ställning och rättigheter. I första stycket stadgas mestgynnad- s,aget.
nationsbeliandling i avseende å handel och andra näringar samt rätt att utöva
yrkesmässig verksamhet, och i fjärde stycket stadgas samma rätt be- serna.
träffande förvärv och besittning av egendom samt rätt att förfoga över egendom.
Artikelns andra och tredje stycken utgöra tillsammans ett bosättningsavtal.
Huvudprincipen i detsamma är att medborgare, tillhörande endera av
de traktatslutande parterna, skola äga full frihet att inresa till och bosätta sig
på den andra partens område. En förutsättning för detta stadgande är, att
de nuvarande bestämmelserna rörande passvisering skola upphävas i samband
med handelstraktatens ikraftträdande. Härom tinnes intet i traktaten föreskrivet,
men avsikten vore, att ett separatavtal skall träffas rörande viseringstvångets
upphävande. Detta innebär givetvis icke att någotdera landet av
-
58
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
står från sin rätt att utöva sedvanlig kontroll över utlänningar, exempelvis
i form av att fordra särskilt uppehållstillstånd, som skall förnyas periodvis,
liksom icke heller från rätten att utvisa sådana utlänningar, som av en
eller annan orsak anses icke böra få uppehålla sig i landet. Närmare bestämmelser
angående de omständigheter, under vilka dylik utvisning i särskilda
fall får äga rum, återfinnas i första artikelns tredje stycke. Emellertid
hava i Tyskland införts bestämmelser angående rätt för utlänning att
taga arbetsanställning, varigenom sådan rätt göres beroende av tillstånd för
varje särskilt fall. I och med att passviseringstvånget upphäves, torde även
för Sveriges del behov kunna uppstå av sådana föreskrifter till skyddande
av den inhemska arbetsmarknaden. Ehuru handelstraktatens bestämmelser
icke torde direkt lägga något hinder häremot, har därför i slutprotokollet
inryckts ett stadgande, enligt vilket de båda parterna förklarat sig vara överens
därom, att de föreskrifter, som nu eller framdeles må komma att utfärdas
angående utländska arbetares eller anställdas sysselsättning, förbliva oberörda
av traktatens bestämmelser.
Artikel 2 innehåller bestämmelser rörande beskattning och stadgar i detta
avseende ömsesidig nationell behandling såväl i fråga om enskilda medborgares
som beträffande juridiska personers beskattning. I slutprotokollet hava
härifrån undantagits de skattebestämmelser, som förekomma i de svenska
förordningarna angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter den 23 oktober 1908, angående rätt för utlänning att i Sverige
giva offentlig föreställning m. m. den 31 december 1913 samt näringsfrihetsförordningen
den 18 juni 1864. Då emellertid även på den direkta beskattningens
område för närvarande en viss skillnad göres mellan utlänningar
och svenska medborgare, främst bestående däri, att de förra icke komma i
åtnjutande av vissa avdrag, så innebära bestämmelserna i artikel 2 en
ändring i nu bestående förhållanden, vilken emellertid ur statsfinansiell synpunkt
torde vara av underordnad betydelse. Av icke ringa vikt torde de olägenheter
vara, som för båda parternas medborgare kunna uppkomma därigenom,
att med de nu gällande skattebestämmelserna en betungande dubbelbeskattning
i vissa fall äger rum. Å båda sidor har man också ansett det önskvärt
att i möjligaste mån söka undvika dessa olägenheter genom en avtalsmässig
reglering av hithörande frågor. Då härför fordras en utredning,
som i varje fall å svensk sida icke ännu är slutförd, har man i handelstraktaten
inskränkt sig till att införa en bestämmelse i slutprotokollet till
artikel 2, genom vilken båda parterna förbinda sig att avsluta överenskommelser
till undvikande av dubbelbeskattning m. m. och att inom loppet av
sex månader från handelstraktatens undertecknande utväxla förslag till
sådana överenskommelser.
Artikel 3 har upptagits från 1911 års traktat och innebär en överenskommelse
att träffa avtal rörande arbetareförsäkringen.
Artikel 4 stadgar befrielse för vederbörande andra parts medborgare från
kontributioner och tvångslån, personlig militärtjänst samt, med de undantag,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 59
som överensstämma med båda ländernas lagstiftning, även övriga militära
prestationer och rekvisitioner.
Artikel 5 reglerar aktiebolags och andra ekonomiska sammanslutningars
rättsliga ställning på grundval av mestgynnadnationsprincipen och i överensstämmelse
med de bestämmelser härom, som funnos i 1911 års traktat.
Artikel 6 innehåller bestämmelser angående handelsresandes rättigheter.
Till sina allmänna grunder ansluta sig dessa bestämmelser såväl till motsvarande
bestämmelser i 1911 års traktat som även till vad som i hithörande
ämne stadgas i den internationella konventionen angående förenkling av
tullformaliteterna. I slutprotokollet till denna artikel har fastställts storleken
av de avgifter, som i Sverige kunna påläggas tyska handelsresande.
Enligt nuvarande bestämmelser, vilka grunda sig på vad som överenskommits
i 1911 års traktat, hava utländska handelsresande i Sverige att erlägga
en avgift, uppgående till 100 kronor för de första 30 dagarnas verksamhet
och 50 kronor för varje omedelbart följande period av 15 dagar. I det nu
föreliggande traktatförslaget hava vissa lättnader medgivits i fråga om dessa
avgifter. Sålunda skall en tysk handelsresande kunna antingen förskaffa
sig ett årspass för en avgift av 300 kronor eller, om han föredrager det,
erlägga en avgift motsvarande den nu utgående, eller 100 kronor, vilken
avgift berättigar honom att driva sin verksamhet under en tid av 6 veckor.
För varje därefter följande period av 3 veckor har han då att erlägga
en ytterligare avgift av 50 kronor.
Artikel 7 innehåller bestämmelser angående införsel av varuprover. Även
här skola bestämmelserna i konventionen angående förenkling av tullformaliteterna
vara tillämpliga. Temporär tullfrihet medgives sålunda för
varuprover, som införas av handelsresande, varjämte fristen för återutförseln
fastställts till 12 månader. Enligt nuvarande svenska bestämmelser
och av tullmyndigheterna tillämpad praxis torde återutförselfristen i
Sverige i allmänhet icke uppgå till så lång tid som ett år, men något hinder
häremot föreligger å andra sidan icke. Vidare hava i artikel 7 återinförts
de bestämmelser angående rätt för handelsresande att i Sverige införa
prover av guld- och silvervaror utan skyldighet att underkasta dem kontrollstämpling,
vilka förekommo i 1911 års traktat. Då sådan rätt för närvarande
tillerkännes utländska handelsresande endast i begränsad omfattning,
nämligen i fråga om ur och urdelar m. m., så innebära dessa bestämmelser
givetvis ett från svensk sida gjort medgivande. Allvarligare olägenheter
för någon svensk näringsgren torde emellertid icke härav vara att befara.
Artikel 8 innehåller en ömsesidig förbindelse att icke hindra varuutbytet
mellan länderna genom några införsel- eller utförselförbud. Undantag härifrån
skola kunna äga rum i vissa uppräknade fall, överensstämmande med
de undantagsfall, som vanligen bruka angivas vid traktatbestämmelser av
hithörande slag. Emellertid förekomma, såsom förut nämnts, i Tyskland
alltjämt vissa in- och utförselförbud. Av dessa är i främsta rummet utförselförbudet
på järnskrot ägnat att kunna medföra olägenheter för
60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Sveriges del. I slutprotokollet har inryckts en bestämmelse, varigenom
båda parterna förbehålla sig rätt att fortfarande upprätthålla nu gällande
in- och utförselförbud, vilka för Sveriges del endast utgöras av införselförbudet
på guld, varjämte Sverige i anledning av det tyska exportförbudet
på järnskrot förbehållit sig rätt att införa ett motsvarande förbud.
I slutprotokollet till artikel 8 har slutligen på tysk begäran inryckts de i
1911 års traktat ingående bestämmelserna angående behandling i Sverige
av arsenikhaltiga varor. Dessa bestämmelser överensstämma numera med
svensk lagstiftning i ämnet.
Artikel 9 innehåller en förbindelse av de båda parterna att i fråga om
transitering tillämpa dels grundsatsen om mestgynnad nation, dels också
bestämmelserna i 1921 års internationella konvention angående transiteringsfrihet.
Artikel 10 innehåller en hänvisning till de vid traktatförslaget fogade
tarifferna. I slutprotokollet till denna artikel hava återinförts samma bestämmelser,
som förekommo i 1911 års traktat angående malmutförseln från
Sverige. Enligt dessa bestämmelser förbinder sig Sverige att icke belägga
järnmalm med utförseltull och att icke införa någon ändring i avtalen mellan
svenska staten och malmbolagen, varigenom malmexporten skulle försvåras
eller inskränkas utöver vad som härom stadgas i sistnämnda avtal.
Artikel 11 innehåller föreskrifter angående utfärdande av ursprungsbevis.
Artikel 12 behandlar konsumtionsavgifter och andra inre avgifter av alla
slag. Som grundregel stadgas här nationell behandling. Emellertid förekomma
i Sverige vissa undantag från denna regel, nämligen i fråga om alkohol och
stärkelse av vissa utländska råämnen samt i fråga om tobaksvaror, vilka i
Sverige åsättas andra avgifter, om de äro av utländsk tillverkning, än om
de producerats inom landet. Förbehåll för bibehållande av dessa olikheter
beträffande de inre avgifterna har därför införts i slutprotokollet till denna
artikel.
Artikel 13 utgöres av en allmän mestgynnadnationsklausul beträffande
tullbehandling, tull formaliteter m. m.
Artikel 14 består av ett antal förbehållsklausuler, utgörande allmänna
undantag från traktatens bestämmelser angående behandling såsom mestgynnad
nation. Bland dessa undantag förekommer den skandinaviska förbehållsklausulen
i sedvanlig avfattning.
Artikel 15 innehåller bestämmelser angående befordran av personer och
varor på järnvägarna. Grundregeln är, att nationell behandling ömsesidigt
skall medgivas i den mån fråga är om likartade varor, samma järnvägssträckor
och transport i samma riktning. Bestämmelserna överensstämma i
allt väsentligt med dem, som förekommo i 1911 års traktat.
Artiklarna 16—21 innehålla bestämmelser angående sjöfart. De motsvara
samma bestämmelser i 1911 års traktat med ett par betydelsefulla undantag.
I artikel 16 stadgas, att de båda parterna tillerkänna varandra mest -
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
61
gynnadnationsbehandling i avseende på kustfart. Slutprotokollet till samma
artikel innehåller emellertid en förklaring, vilken i sak innebär, att båda
parterna avstå från rätten att driva kustfart. Endast för den händelse
Sverige i något framtida avtal skulle tillerkänna denna rätt åt något tredje
land, skall Tyskland kunna göra anspråk på samma rätt. I detta avseende
ansluter sig sålunda traktatförslaget till den grundsats, som hävdats i alla
Sveriges handelsavtal efter kriget och som innebär, att kustfarten skall förbehållas
åt den inhemska sjöfartsnäringen.
I artikel 21 stadgas nationell behandling beträffande farten på inre vattenvägar.
Denna artikel överensstämmer i allt väsentligt med nu gällande
svenska bestämmelser men innebär en förändring av 1911 års traktat, vilken
härutinnan endast medgav mestgynnadnationsrätt.
Artikel 22 innehåller bestämmelser angående utnämnande av konsuler
och är likalydande med motsvarande artikel i 1911 års traktat.
Artikel 23 slutligen fastställer en giltighetstid för traktaten av tre år och
en uppsägningsfrist av 6 månader. Härtill har fogats en bestämmelse, enligt
vilken vardera parten likväl är berättigad att när som helst med en frist
av 3 månader uppsäga traktaten, om endera av de båda parterna skulle
höja sina vid traktatens undertecknande lagligen fastställda tullsatser. Avsikten
härmed är givetvis icke, att en obetydlig tullhöjning skall kunna föranleda
traktatens uppsägning. Vad man haft för ögonen är möjligheten av
att endera landet skulle kunna så väsentligt höja sina nuvarande tullar, att
det andra landets export härav lede allvarlig skada, varigenom förutsättningarna
för traktatens avslutande i nu föreliggande form skulle komma
att bortfalla.
I avseende å de vid traktaten fogade tarifferna må följande framhållas.
Tariff A.
Nr 1—4. Råg, vete och spelt, korn och havre. Enligt förberörda pro- Tyska tariffvisoriska
lägre tariff, som tillämpas till den 1 augusti innevarande år, gälla koncessioner.
för dessa slag av spannmål nedsatta tullsatser, nämligen för vete och spelt
3.5 0 mark och för de övriga 3 mark. Frågan huruvida 1902 års tariffs
autonoma tullsatser, utgörande för vete och spelt 7.5 0 mark och för övriga
varuslag 7 mark, vid sistnämnda tidpunkt skola träda i tillämpning står
ännu öppen. Enligt traktatförslaget hava tullsatserna för nämnda varuslag
bundits vid belopp, som visserligen ligga över de nu utgående men under de
förutvarande autonoma tullsatserna, eller för vete och spelt vid 6.5 0 mark,
för råg och havre vid 6 mark och för korn vid 5 mark.
Ur nr 47. Lingon, friska, äro för närvarande belagda med en tull av 5
mark för 100 kilogram. Enligt traktatförslaget har varan, i likhet med vad
som gällde enligt 1906 och 1911 års fördrag, tillförsäkrats tullfrihet.
62
Kung!,. Maj:ts proposition Nr 223.
Såsom framhållits utgör tullfriheten en viktig förutsättning för exporten
av varan, vilken äger sin särskilda betydelse genom de tillfällen till extra
arbetsförtjänst, som genom dess insamlande beredes den fattigare befolkningen,
ofta just i landsdelar, där dylika tillfällen äro sällsynta.
Tyskland har hitintills utgjort den huvudsakliga exportmarknaden för
svenska lingon. Vår lingonexport till nämnda land uppgick enligt tysk
statistik år 1924 till ett värde av omkring 1 miljon mark.
Ur nr 76. Byggnads- och gagnvirke — — — sågat i längdriktningen
eller på annat sätt förarbetat, icke hyvlat, av mjuka träslag. Enligt den
autonoma tariffen drager dylikt virke en tull av antingen 1 mark för 100
kilogram eller 6 mark för 1 kubikmeter. Traktatförslaget upptager bindning
av dessa tullsatser, varemot 1911 års traktat upptog en tullsats av
0.72 mark för 100 kilogram eller 4.32 mark för 1 kubikmeter.
Enligt uppgift i svenska handelsstatistiken uppgick värdet av Sveriges
export till Tyskland år 1925 av sågat virke av furu eller gran till 10,760,000
kronor.
Ur nr 83. Tunnbinderivirke —--ofärgat, icke hyvlat, av mjuka
träslag, drager för närvarande en tull av antingen 0.5 o mark för 100 kilogram
eller 3 mark för 1 kubikmeter. Traktatförslaget upptager nedsättning
av dessa tullsatser till 0.4 o respektive 2.4 0 mark, d. v. s. till samma belopp,
med vilka de autonoma tullsatserna utgingo intill den 1 oktober 1925.
Värdet av Sveriges export till Tyskland år 1925 av stav utav andra träslag
än ek och bok uppgives i den svenska handelsstatistiken till 330,000 kronor.
I en anmärkning till nr 83 stadgas, att behandling allenast med bandkniv
eller glättning av kanterna medelst hyvling icke skall hava något inflytande
på tunnbinderivirkets tullbehandling. Nämnda bearbetning skulle
eljest föranleda varans hänförande till hyvlat virke, med tull av 4 mark
för 100 kilogram. Berörda anmärkning har upptagits till bindning i traktatförslaget.
Anmärkningar till nr 100. Hästar. Den autonoma tyska tullsatsen för
hästar utgör 500 mark för stycket. I handelsavtal .med Belgien och Luxemburg
har Tyskland medgivit nämnda länder nedsättning av tullen för vissa
slag av hästar utav rent kallblod till, om hästarna äro värda högst 2,500
mark stycket, 140 mark och, om hästarna betinga ett högre värde än
2,500 mark stycket, 360 mark. Genom bestämmelsen i anmärkning 1 till
ifrågavarande nummer i den tyska tulltaxan skola nyss anförda lägre
tullsatser under motsvarande förutsättningar tillämpas å hästar av svensk
ardennerras och å generationshästar av svensk ardennerras (rent kallblod).
För åtnjutande av de nedsatta tullsatserna föreskrives i anmärkning 2,
att importören för varje häst skall förete ett intyg från avelsföreningen för
svenska ardennerhästen, varav framgår, att djuret uteslutande tillhör ett av
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
63
de båda i anmärkning 1 nämnda slagen. Det förutsättes i traktatförslaget,
att de svenska och tyska regeringarna träffa närmare överenskommelse om
det förfarande, som skall iakttagas vid utfärdandet av berörda intyg.
I anmärkning 3 har Tyskland slutligen förklarat, att de tullnedsättningar,
som beviljas ett tredje land för varmblodshästar, skola under motsvarande
förutsättningar tillämpas även på varmblodshästar av svenskt ursprung.
Den svenska exportstatistiken upptager för år 1925 en export till Tyskland
av 1,214 hästar, med ett värde av 1,007,000 kronor.
Nr 103, 104 och 106. Levande nötkreatur, får och svin. För dessa
djur utgå nu de i den provisoriska lägre tariffen angivna tullsatserna,
utgörande för nötkreatur och får 13 mark samt för svin 14.5 0 mark, allt
för 100 kilogram levande vikt. Från och med den 1 augusti innevarande
år komma emellertid, som förut framhållits, de förutvarande autonoma tullsatserna,
vilka i alla tre fallen äro 18 mark, eventuellt att träda i tillämpning.
Enligt traktatförslaget hava tullsatserna för ifrågavarande tariffnummer
bundits vid 16 mark.
Ur exportsynpunkt är det huvudsakliga intresset å svensk sida beträffande
ovan nämnda djur knutet vid nötkreaturen. Värdet av nötkreatursexporten
till Tyskland under år 1925 upptages i den svenska handelsstatistiken till
1,129,000 kronor.
Ur nr 108. Kött, med undantag av svinspäck, och ätbara inälvor av kreatur
(med undantag av fjäderfä), färska (icke frusna). Även för dessa varor
gälla för närvarande i Tyskland genom den provisoriska tariffen temporärt
nedsatta tullsatser, nämligen för fläsk och ätbara inälvor av kreatur 21
mark och för annat kött 24 mark för 100 kilogram. Enligt traktatförslaget
bindas tullsatserna vid 32 respektive 37.5 0 mark. Sistnämnda belopp äro
visserligen väsentligt högre än de nu gällande tullsatserna, men med hänsyn
till den autonoma tariffens satser, 45 mark för båda de angivna varugrupperna,
vilka satser möjligen komma att bliva gällande den 1 instundande
augusti, torde bindningarna äga ett visst värde.
Den officiella statistiken upptager följande värden å Sveriges export till
Tyskland år 1925
Uti en anmärkning till nr 108 stadgas, att visst slakteriavfall, om det
beströtts med salt eller begjutits med saltvatten uteslutande till bevarande
under transporten, skall tullbehandlas icke såsom »enkelt tillrett» — med
en tull av 60 mark för 100 kilogram — utan såsom färskt. Denna bestämmelse,
som är av betydelse för exporten av ifrågavarande produkter
under den varma årstiden, finnes förut införd i Tysklands avtal med Danmark.
Stadgandet utgör en motsvarighet till bestämmelsen uti anmärkningen
till nr 115—117 i fråga om fisk.
av fläsk ..................
» kött och inälvor
.. 193,000 kronor
... 343,000 »
64
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nr 109. Svinspäck (d. v. s. utskuret köttfritt fläsk) drager för närvarande
en tull] av 14 mark för 100 kilogram. Från och med den 1 augusti 1926
kommer eventuellt den förutvarande autonoma tullsatsen, 36 mark, att inträda.
Traktatförslaget upptager vid denna rubrik en tullsats av 20 mark.
Ur nr 115. Fisk, levande och icke levande, med undantag av karp---
färsk, även frusen. Den nu rådande tullfriheten för dylik fisk har, med
hänsyn till betydelsen av vår avsättning till Tyskland av färsk fisk, i främsta
rummet sill, bundits i avtalsförslaget.
Under år 1925 har från Sverige till Tyskland utförts färsk fisk av ifrågavarande
slag till ett värde av 5,200,000 kronor. I detta belopp ingår sill
med ett värde av 3,653,000 kronor.
Anmärkning till nr 115—117. Enligt denna anmärkning skall fisk,
som uteslutande till bevarande under transporten beströtts med salt eller
begjutits med saltvatten, tullbehandlas såsom färsk. Den praktiska betydelsen
av ifrågavarande bestämmelse, som återfinnes i såväl 1906 som 1911 års
avtal, ligger huvudsakligen däri, att s. k. strösaltad sill, som utföres från
Sverige till Tyskland i betydande kvantiteter, icke tullbehandlas såsom saltad,
i vilket fall den skulle draga tull, utan såsom färsk.
Nr 126. Flott och flottliknande fett drager för närvarande en tull i
Tyskland av 6 mark för 100 kilogram. Från och med den 1 nästkommande
augusti kan den förut gällande autonoma tullsatsen 12.5 0 mark komma att
träda i tillämpning. Enligt traktatförslaget bindes tullen vid 10 mark, d. v. s.
samma belopp som tidigare varit gällande såsom tysk fördragstullsats. Flott
utgör en icke oväsentlig exportartikel för de svenska slakterierna. Enligt
uppgift i den svenska statistiken skulle Sveriges export till Tyskland av
nämnda vara under år 1925 hava uppgått till 105,000 kronor.
Anmärkning till nr 135. För ost av sådan typ, som är föremål för export
från Sverige, utgör den autonoma tullen i Tyskland 30 mark. Enligt
traktatförslaget har] från tysk sida gjorts den utfästelsen, att, om fördragstullsatser
medgivas tredje land för någon särskild sort hård ost, den
lägsta av dessa tullsatser skall tillämpas på svensk Edamer- och Goudaost.
Då Tyskland i handelsavtal med Holland nedsatt tullen för nämnda ostsorter
från 30 till 20 mark, kommer Sverige följaktligen, om föreliggande
traktatförslag antages, omedelbart i åtnjutande av sistnämnda tullsats.
Värdet av Sveriges export till Tyskland av ost utgjorde år 1925 enligt
den svenska handelsstatistikens uppgifter 268,000 kronor.
Anmärkning till nr 171. Enligt en anmärkning till nr 171 i tyska tulltaxan
skall till födoämne tjänlig vegetabilisk talg draga den tull, som är
fastställd för margarin, d. v. s. för närvarande 20 mark. Enligt traktat
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
65
förslaget har tullen nedsatts till 2.5 0 mark för talg av här ifrågavarande
beskaffenhet, av vilken framställes margarin eller konstfett enligt tillståndsbevis
och under kontroll av användningen.
I beteckningen till födoämne tjänlig vegetabilisk talg innefattas bl. a.
renad palmkärnolja och kokosolja, av vilka varuslag Sveriges export till
Tyskland år 1925 uppgick till ett värde av 49,000 kronor. För år 1924
upptager statistiken ett betydligt högre värde eller 374,000 kronor.
Nr 205. Margarin utgör icke någon svensk exportartikel. Den tyska
tullen å nämnda vara torde därför icke vara av större intresse ur svensk
exportsynpunkt. Den i traktatförslaget upptagna bindningen av nu gällande
temporärt nedsatta tullsats, 20 mark för 100 kilogram, har ej heller påyrkats
från svensk sida, utan har densamma endast framgått såsom en följd av det
medgivande, som lämnats vid nästkommande rubrik nr 207 A.
Anmärkning till nr 207 A. Härdat tran med av riksregeringen godkänt
renhetsintyg åtnjuter för närvarande och intill den 1 augusti 1926 tullfrihet
i Tyskland, detta dock under förutsättning att särskild överenskommelse
om tillämpning av tullfriheten träffats mellan den tyska regeringen och
regeringen i vederbörande stat. Ett separat avtal i dylikt syfte har tidigare
träffats mellan de svenska och tyska regeringarna. Den tullfrihet, som
sålunda numera är rådande för varan i fråga, har i traktatförslaget bundits
för traktatens giltighetstid.
Några siffror belysande betydelsen av detta medgivande för vår export
kunna icke anföras, då tillverkningen av härdat tran, avsett för födoämnesindustrier,
är jämförelsevis ny för landet.
Ur nr 219. Närings- och njutningsmedel, alla slag, i lufttätt tillslutna kärl:
köttkonserver samt ansjovis och gaffelbitar. Den autonoma tariffens tullsatser
äro för dessa varuslag fastställda till 75 mark. För köttkonserver
gäller emellertid till den 1 augusti 1926 en provisorisk tullsats av 40 mark,
vilken tullsats i traktatförslaget bundits. För ansjovis och gaffelbitar, vilka
äro av större betydelse ur exportsynpunkt, har tullsatsen nedsatts från 75
till 45 mark.
Exporten till Tyskland av fisk- och skaldjurskonserver uppgick år 1925
till ett värde av 53,000 kronor.
Ur nr 234. Sten (med undantag av skiffer, gatsten och makadam), ävensom
lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen etc. Enligt traktatförslaget
skulle den nuvarande tullen, 0.2 5 kronor för 100 kilogram, bortfalla,
vilket torde innebära en ömsesidig fördel, då den oarbetade sten, som utföres
från Sverige till Tyskland, huvudsakligen användes såsom råmaterial inom
den tyska stenindustrien.
Tidigare har enligt uppgift över hälften av den svenska produktionen av
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 191 höft. (Sr 223.) 5
66
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
ämnesblock exporterats till Tyskland. År 1925 utfördes till nämnda land
ämnesblock av granit till ett värde av 1,448,000 kronor.
Under rubrik 234 har i traktatförslaget upptagits en anmärkning av innehåll,
att vid tullbehandling av stenar utav angivet slag avseende icke skall
fästas vid viss, uteslutande för transporten verkställd bearbetning utöver
råhuggningen. Eu liknande bestämmelse fanns intagen i Sveriges traktat
med Tyskland år 1911 samt återfinnes även i Tysklands avtal med Belgien
och Luxemburg.
Ur nr 329. Krita, slammad etc. Den autonoma tyska tullsatsen för denna
vara utgör 0.4 o mark, vilken tullsats i traktatförslaget bundits.
I den svenska statistiken angives värdet av exporten till Tyskland år
1925 till 115,000 kronor.
Ur nr 628. Fönsterramar och dörrar, råa. Den autonoma tullsatsen för
dessa trävaror utgör 15 mark för 100 kilogram. Genom Tysklands avtal
med Österrike har införts en fördragstullsats på 10.40 mark. Enligt traktatförslaget
har tullen ytterligare nedbragts till 6 mark. Denna tullsats, som
med 2 mark överstiger den uti 1906 och 1911 års avtal fastställda, kan
givetvis icke betecknas såsom tillfredsställande ur svensk synpunkt, men
man torde dock kunna hysa en viss förhoppning därom, att densamma skall
medföra någon lättnad för den svenska snickeriexportindustrien i dess betryckta
läge.
Exporten till Tyskland av ifrågavarande snickeriprodukter, som före kriget
uppgick till omkring 2 millioner kronor per år, utgjorde år 1925 blott
189,000 kronor.
Ur nr 650. Trämassa drager en tull av 3 mark för 100 kilogram enligt den
autonoma tyska tariffen. Österrike har genom sin handelstraktat med Tyskland
vunnit nedsättning av tullen för kemiskt beredd massa till 2.5 0 mark.
Enligt traktatförslaget har tullsatsen ytterligare nedbragts, nämligen till 1.7 5
mark för såväl mekanisk som kemisk torr massa samt till 1.15 mark för
massa, innehållande 50 procent vatten eller därutöver.
Handelsstatistiken upptager för år 1925 följande värden för exporten av
trämassa till Tyskland, nämligen
våt trämassa ........................................... 320,000 kronor
torr » ............................................ 6,550,000 »
Ur nr 651 B. Vulkanfiber: plattor med en tjocklek av 3 millimeter eller
därunder. Traktatförslaget upptager till bindning den gällande autonoma
tullsatsen för ifrågavarande plattor, utgörande 20 mark för 100 kilogram.
Ur nr 655 B. Omslagspapper (s. k. kraftpapper), med en vikt per kvadratmeter
av mer än 50 men mindre än 350 gram, icke försett med påtryckta
bruksanvisningar, reklamtext, mönster eller dylikt, därest det överens
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
67
stämmer med deponerade prov. Rörande dessa prov hänvisas till det till
traktatförslaget fogade särskilda protokoll (sid. 47). Artikeln omslagspapper
är i tyska tulltaxan särskilt nämnd i rubrik 654. Till sistnämnda rubrik,
vid vilken fastställts en tullsats av 4 mark för 100 kilogram, skall emellertid,
enligt gällande tillämpningsföreskrifter, hänföras endast visst grövre omslagspapper,
som endast i ringa omfattning utföres från Sverige till Tyskland.
Annat omslagspapper faller under rubrik 655 B, med en tull av 12.5 o mark
för 100 kilogram.
Under förhandlingarna framställdes från svensk sida yrkande om att allt
omslagspapper måtte beläggas med en enhetlig tull, vilket krav emellertid
ej vann beaktande. Från tysk sida kunde man endast i så måtto tillmötesgå
de svenska önskemålen, att tullen nedsattes till 5.5 0 mark för s. k. kraftpapper
(d. v. s. av sulfateellulosa tillverkat papper) under i rubriken angivna
förutsättningar.
Enligt en i traktatförslaget upptagen anmärkning till rubrik 655 B skall
tullbebandlingen begränsas till vissa tullplatser, som skola fastställas genom
överenskommelse mellan de båda regeringarna.
Såsom av det anförda framgår, är det tyska medgivandet beträffande omslagspapper
begränsat i flera avseenden. Härvid bör emellertid framhållas,
att det svenska exportintresset huvudsakligen är knutet till det s. k. kraftpapperet.
De betänkligheter, som kunna göra sig gällande mot tullnedsättningens
begränsning till kraftpapper enligt vissa prov, reduceras även genom
den i slutprotokollet till artikel 10 intagna bestämmelsen, att de deponerade
proverna genom avtal mellan de båda regeringarna kunna utökas med nya
prover av samma eller liknande beskaffenhet.
Sveriges export till Tyskland av s. k. kraftpapper uppgick år 1925 till ett
värde av 579,000 kronor,
Anmärkning till avdelning 11 i allmänna tariffen. Den i 1911 års
svensk-tyska traktat upptagna anmärkningen till nyssnämnda avdelning av
innehåll, att papper i rullar under vissa förutsättningar skall förtullas såsom
papper och icke såsom pappersvara, har i oförändrad lydelse intagits
i föreliggande traktatförslag. En motsvarande bestämmelse finnes redan införd
i den svenska tulltaxan.
Nr 681 Gatsten. Den nuvarande tullen å gatsten, som utgör 0.4o mark
för 100 kilogram, är till stort hinder för vår export till Tyskland av denna
vara. Enligt traktatförslaget återställes den tidigare rådande tullfriheten,
varigenom ett av de mest väsentliga svenska önskemålen i tullavseende
tillgodoses.
Statistiken utvisar, att under år 1925 till Tyskland utförts gatsten till ett
värde av något över 4,000,000 kronor. Detta motsvarar emellertid endast en
tredjedel av den export, som förekommit tidigare under då rådande tullfrihet
för varan i Tyskland.
68
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Ur nr 685. Stenhuggeriarbeten, oslipade--- — släta, icke profilerade,
icke svarvade, icke utsirade, av granit. Den autonoma tullsatsen vid denna
rubrik utgör 2 mark för 100 kilogram. I traktaten med Italien har Tyskland
medgivit tullnedsättning till 1.2 5 mark.
De artiklar, som äro av största intresset ur svensk synpunkt inom denna
rubrik, äro kantstenar för trottoarer. Traktatförslaget upptager för dylika
stenar följande tullsatser: 0.2o mark, om de äro bearbetade endast med pikhacka
(s. k. råkantstenar), och 0.5 o mark för övriga. En nedsättning av
tullen till sistnämnda belopp synes öppna möjlighet för ett återupptagande
i större omfattning av exporten till Tyskland av kantstenar.
Anmärkningar till rubrik 685. Ifrågavarande tre anmärkningar, vilka
innehålla bestämmelser angående tillämpningen av rubrik 685, hava i oförändrad
form intagits i traktatförslaget från 1911 års svensk-tyska avtal.
Ur nr 716. Klinker, alla slag, av lera, oglaserade draga för närvarande
en tull av 0.5 o mark för 100 kilogram. Denna tull skulle enligt traktatförslaget
nedsättas till 0.3o mark.
Exporten till Tyskland år 1925 uppgick till ett värde av 236,000 kronor.
Anmärkning till nr 738. Ifrågavarande anmärkning innebär, att hålglas,
med kristallslipning, även imiterad, med undantag av hålglas för belysningskroppar,
på framställning av importören skall förtullas efter en tullsats av
25 procent av värdet, om varan angives till tullbehandling å den mellan
regeringarna överenskomna tullplatsen. Motsvarande bestämmelse finnes intagen
i Tysklands avtal med Belgien. På grund av Sveriges ställning såsom
mestgynnad nation har Sverige sålunda redan för närvarande rätt att
komma i åtnjutande av berörda förmån. Emellertid har det ansetts lämpligt,
att bestämmelsen i fråga upptages i traktatförslaget, i syfte att den
må bindas under avtalstiden.
Nr 784. Smältstycken (Rohluppen), råskenor (Rohschienen), göten
(Blöcke), platta ämnesstänger (Platinen), ämnen (Knäppel), degelstålsgöten.
Tullsatsen 1.5 o mark för 100 kilogram har i traktatförslaget upptagits till
bindning. Denna tullsats var bunden även i 1911 års avtal.
Uti anmärkning 1 till nr 784 stadgas, att smältstycken och råskenor, icke
över 12 centimeter långa, för omsmältning, skola draga en tull av 1 mark
för 100 kilogram, d. v. s. samma tullsats, som enligt den autonoma tariffen
vid nr 785 gäller för stångjärn av samma längd för omsmältning.
Anmärkning 2 till nr 784 innehåller följande tillämpningsbestämmelser:
»Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger av minst
30 millimeter tjocklek med olika tvärsnittsformer, men mest av kvadratisk,
rombisk eller platt form med mer eller mindre avrundade kanter.
Hit höra även sådana eljest till knäppel hänförliga stänger, vilka vid
69
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223.
valsprocessen fått en rak riktning eller vilka visserligen framkommit böjda
från valsarna men omedelbart bibragts en möjligast rak riktning.
Stänger av runt tvärsnitt med en tjocklek av minst 60 millimeter, införda
för tillverkning av rör, behandlas under övervakande av användningen
såsom knäppel.»
Dessa bestämmelser funnos, med i huvudsak samma lydelse, införda i 1911
års svensk-tyska traktat. De innebära, att mer eller mindre fyrkantiga
ämnen få införas till en tullsats av 1.5 o mark ned till en dimension av 30
millimeter, att raka knäppel ej alltid anses såsom riktade samt att runda
stänger med en dimension av minst 60 millimeter under vissa betingelser
skola hänföras till denna rubrik.
Slutligen har i anmärkning 3 medgivits, att beträffande varor, hänförliga
till nr 784, intet avseende vid tullbehandlingen skall fästas vid betning,
filning, mejsling och fräsning i ändamål att prova felfriheten.
Ur nr 785 A. Smidbart järn i stänger, även format (fasonerat) etc. Till
denna rubrik hänföres såväl varmvalsat som kallvalsat eller draget järn.
För varmvalsat järn har bindning medgivits av tullsatsen 2.5 0 mark per
100 kilogram för sådant järn, som icke är försett med invalsade mönster
eller ornament, samt av tullsatsen 1 mark per 100 kilogram för järn i stänger,
icke över 12 centimeter långa, för omsmältning. För kallvalsat eller draget
järn, utan invalsade mönster eller ornament och försåvitt det icke företer
en glatt, glänsande eller speglande yta, upptager avtalsförslaget en tullsats
av 3 mark per 100 kilogram, vilket innebär en tullnedsättning av 2 mark.
Nedsättning har även uppnåtts för eylinderformigt järn (särskilt s. k. silverstål),
som erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta, nämligen från 5
till 4 mark per 100 kilogram. För annat kallvalsat eller draget järn, icke
försett med invalsade mönster eller ornament, har tullen bundits vid 5 mark.
Till förekommande därav, att smidbart järn skulle komma att hänföras
till järnvaror och följaktligen bliva belagt med högre tull, därest sådant
järn inkommer i avpassade längder, har uti anmärkning 3 till nr 785 A
förklarats, att denna omständighet icke skall inverka på tullbehandlingen.
Motsvarande förklaring har avgivits för bandjärn och tråd, hänförliga till
nr 785 B respektive 791 och 792.
Enligt anmärkning till nr 784 och 785 A i den tyska tulltariffen skola
tilläggstullar utgå för vissa stålsorter, nämligen för stål med 0.8 procent
kolhalt eller däröver och för vissa i tulltaxan närmare specificerade slag av
låglegerade stålsorter med 1.50 mark för 100 kilogram ävensom för vissa
höglegerade stålsorter med 16.50 mark för 100 kilogram. Borttagandet av
dessa tilläggstullar, särskilt å stål med 0.8 procent kolhalt eller däröver och
låglegerat stål, har av den svenska järnhanteringen ansetts såsom ett önskemål
av största vikt. Stora ansträngningar hava också under förhandlingarna
gjorts att genomdriva detta krav utan att dock leda till åsyftat resultat i
70
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
vidare mån än att i traktatförslaget genom anmärkning till nr 784 och
785 A nedsättning till 1 mark ernåtts för kolstål med 0.8 procent kol eller
däröver. I den autonoma tyska tariffen finnas angivna de högsta procentsatser
av legeringsmetaller, som äro medgivna för att ett stål skall räknas
till de låglegerade stålsorterna. Enligt anmärkning 2 till nyssnämnda
rubriker hava dessa procenttal i traktatförslaget höjts ifrån 6 till 7 för wolfram
och nickel.
Här ovan berörda tilläggstullsatser skola enligt anmärkning 3 till nr
784/785 A i traktatförslaget icke tillämpas på stål i stänger, icke över 12
centimeter långa, för omsmältning.
Onekligen framstår förslaget i nu ifrågavarande punkt såsom föga tillfredsställande.
Det må emellertid framhållas, att förenämnda tilläggstullsatser
till följd av avtal mellan Tyskland och Österrike för närvarande icke
tillämpas å varor, fallande under rubrik 785 A och kommande från land, som
åtnjuter mestgynnadnationsbehandling.
Med hänsyn till bristande överensstämmelse mellan den svenska och tyska
statistikens indelning av ifrågavarande järnvaror kunna några siffror över
värdet av vår export till Tyskland här icke anföras.
Nr 785 B. Bandjärn■ De för varmvalsat bandjärn gällande tvenne tullsatserna,
2.5 0 mark för oarbetat och 5 mark för bearbetat ävensom för bandjärn
med invalsade mönster, hava i traktatförslaget bundits, såsom även
skedde år 1911. För kallvalsat eller draget bandjärn har en viss tullnedsättning
vunnits, nämligen från 8 mark per 100 kilogram för icke vidare
bearbetat och 12 mark per 100 kilogram för vidare bearbetat bandjärn till
6 respektive 9 mark. Rubriken bär härjämte i fråga om icke vidare bearbetat
bandjärn utvidgats att omfatta jämväl slipat, polerat, glödgat, härdat, anlöpt
och betat bandjärn, samt bandjärn med skarpa, runda eller avrundade kanter.
Enligt uppgift i den svenska exportstatistiken utgjorde värdet av Sveriges
utförsel till Tyskland av kallvalsat bandjärn år 1925 2,697,000 kronor.
Ur nr 786. Plåt, oarbetad — — — med en tjocklek av mer än 1 mm.
etc. Gällande autonoma tullsats, 3 mark per 100 kilogram, upptages i förslaget
till bindning. I rubriken hava vidare införts orden »med skarpa,
runda eller avrundade kanter» för att undvika, att exempelvis plåt med avrundade
kanter skulle hänföras till någon av rubrikerna för järnvaror.
En anmärkning till nr 786 rörande glättad plåt har upptagits i traktatförslaget
med huvudsakligen samma innehåll som i 1911 års traktat.
Nr 791/2. Tråd, formad (fasonerad) — — —. För varmvalsad tråd, nr
791, hava tullsatserna i den autonoma tariffen, 2.5 0 mark per 100 kilogram
för oarbetad och 3 mark per 100 kilogram för arbetad, upptagits till bindning.
Värdet av till Tyskland år 1925 utförd varmvalsad tråd uppgick till
1,062,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition AJr 223. 71
I tullsatserna för kallvalsad eller dragen tråd, nr 792, hava uppnåtts
följande nedsättningar, nämligen:
för icke vidare bearbetad tråd med en tjocklek av:
1.5 millimeter eller däröver från 3 till 2.7 5 mark per 100 kilogram,
mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 millimeter från 4 till 3.50 mark per 100 kilogram,
mindre än 0.5 t. o. m. 0.22 millimeter från 6 till 4.7 5 mark per 100 kilogram,
mindre än 0.22 millimeter från 6 till 5.5 0 mark per 100 kilogram,
för vidare bearbetad tråd med en tjocklek av:
1.5 millimeter eller däröver från 4 till 3.5 0 mark per 100 kilogram,
mindre än 1.5 t. o. m. 0.5 millimeter från 5.50 till 5 mark per 100 kilogram,
mindre än 0.5 millimeter från 7.50 till 6.7 5 mark per 100 kilogram.
Vidare innebär traktatförslaget ändring av rubrik 792 av innehåll, att
tullsatsen för icke vidare bearbetad tråd skall omfatta även sådan tråd, som
är slipad, polerad, glödgad, härdad, anlöpt, betad, och tråd med skarpa, runda
eller avrundade kanter.
Slutligen har från 1911 års traktat upptagits följande anmärkning till
nr 792:
»Såsom icke vidare bearbetad anses även tråd, som blott till följd
av användning av kopparsaltlösning vid dragningen företer en
tunn anstrykning av koppar.»
Det sammanlagda värdet av Sveriges export av kallvalsad eller dragen
tråd till Tyskland under år 1925 utgjorde enligt de uppgifter, som föreligga
i svenska exportstatistiken, 809,000 kronor.
Anmärkningar till nr 791/2. Såsom anmärkning 1 har i avtalsförslaget
införts samma definition på tråd som i 1911 års avtal.
Till samma rubriknummer bar vidare fogats eu anmärkning 2, enligt
vilken tråd av mindre tjocklek än 4.5 millimeter skall tullbeliandlas enligt
nr 792.
Nr 794. Rör, ej hänförliga till nr 793 i den allmänna tariffen, valsade
eller dragna, oarbetade, äro enligt den autonoma tyska tariffen belagda
med en tull av, om godstjockleken uppgår till 2 millimeter eller däröver,
6 mark för 100 kilogram och, om godstjockleken understiger 2 millimeter,
10 mark för 100 kilogram. Samma medgivanden, som gjordes i 1911 års
avtal, hava lämnats vid de nu förda förhandlingarna, nämligen nedsättning
av den förra tullsatsen till 5 mark och bindning av den senare tullsatsen.
Anmärkningar till nr 793/5. Såsom anmärkning 1 har i traktatförslaget
till undvikande av tvister vid tullbehandlingen inryckts den bestämmelsen,
att godstjockleken av muffrör skall mätas icke vid muffen utan i röret.
Till förhindrande av att rör, som underkastats viss enkel behandling, skulle
hänföras till bearbetade rör, har i traktatförslaget såsom anmärkning 2 till
förestående nummer upptagits följande bestämmelse:
72
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
»Anbringandet av gängor vid rörändarna, stukning av rören
för fasthållande av flänsringar ävensom avskärning av ojämna
ändar anses icke såsom bearbetning.»
Det sammanlagda värdet av Sveriges export av järnrör till Tyskland under
år 1925 utgjorde enligt handelsstatistikens uppgifter 1,646,000 kronor.
Ur nr 806. Städ draga enligt den autonoma tyska tariffen en tull av
7 mark för 100 kilogram. För detta varuslag har medgivits en tullnedsättning
till 4.50 mark.
Sveriges export av städ till Tyskland uppgick år 1925 till ett värde av
211,000 kronor.
Nr 811. Handsågar och sågblad. Nuvarande autonoma tullsatser utgöra
för cirkel-, band- och lövsågblad 26 mark och för andra sågblad och liandsågar
19 mark för 100 kilogram. Tullnedsättning har nu utverkats till
20 respektive 15 mark, d. v. s. till samma belopp, med vilka de autonoma
tullsatserna tidigare utgått.
Statistiken upptager följande siffror å värdet av Sveriges export till Tyskland
år 1925:
för cirkelsågklingor........................................................ 57,000 kronor
» blad till bandsågar .............................................. 10,000 »
» ramsågblad och ämnen därtill ............................ 10,000 »
Ur nr 812. Filar äro belagda med följande tullsatser enligt den autonoma
tariffen: av högst 16 centimeter längd, 52 mark för 100 kilogram, av mer
än 16 centimeter men icke över 35 centimeter längd, 32 mark för 100 kilogram.
I föreliggande traktatförslag hava fördragstullsatserna upptagits till
40 respektive 25 mark för 100 kilogram.
Det svenska intresset är huvudsakligen knutet till filar av mindre längd.
Värdet av Sveriges export till Tyskland år 1925 av filar utav mindre längd
än 35 centimeter uppgick till 149,000 kronor.
Anmärkningar till avdelning 17 A i allmänna tariffen. Dessa anmärkningar
hava upptagits i traktatförslaget från 1911 års traktat. I anmärkning
1 har endast gjorts ett mindre tillägg därom, att bestrykning med
fett icke skall anses såsom bearbetning.
Nr 906 C. Mjölkskumningsmaskiner draga nu en tullsats av 25 mark
för 100 kilogram, om de hava en nettovikt av högst 50 kilogram, och en tullsats
av 20 mark för 100 kilogram, om de hava större nettovikt än 50 kilogram.
Enligt traktatförslaget skulle dessa tullsatser komma att nedsättas
till 20 respektive 14 mark.
73
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Värdet av Sveriges utförsel till Tyskland av ifrågavarande slags maskiner
under år 1925 uppgick till:
mjölkskumningsmaskiner för maskinkraft ............................ 79,000 kronor
» » hand- eller fotkraft ............... 1,155,000 »
Tariff B.
De nedsättningar av gällande svenska tullsatser, som innefattas i traktat- Svenska tariffförslaget,
beröra till övervägande del finanstullar och endast i mindre mån koncessioner.
tullsatser av skyddskaraktär. Om man endast fäster avseende vid sådana
nedsättningar, som skulle föranleda en minskning i tullinkomsterna av
minst 5,000 kronor, beräknad på 1925 års import, gälla desamma följande
artiklar:
konfityrer med en minskning av ............................................ 114,400 kronor
pälsverk och persedlar därav » ........................................... 95,800 »
pergamentpapper » 64,900 »
guld- och silverarbeten » 75,300 »
karbidkväve » 7,300 »
beredda persianskinn ............................ 45,000
kortare konstsilkefibrer och garn därav ................................ 26,000 »
vävnader och band, uteslutande av konstsinne .................... 35,000 »
vävnader och band av siden för tekniskt bruk ................ 8,400 »
strumpstolsarbeten av silke ................................................ 303,000 »
lättnad i emballagebestämmelserna för vissa sidenvävnader
m. m........................................................................................ 90,000 »
ackordion .................................................................................... 68,200
vissa ur ............................................................ 128,300 »
julgransprydnader ........................................................................ 21,700 »
bijouterivaror................................................................................ 168,500 »
Summa 1,251,800 kronor.
Med avseende å dessa tullnedsättningar må följande anföras.
Tullsatsen å konfityrer höjdes år 1917 från 50 öre till 1 krona per kilogram.
Tullförhöjningen ingick såsom ett led i en allmän böjning av tullarna
på åtskilliga lyxvaror. Emellertid har denna tullförhöjning kommit att erhålla
skyddstullskaraktär, vilket icke står i god överensstämmelse med dess
syftemål. Under den tid, då höjda finanstullar voro gällande å mandel och
andra inom konfityrindustrien använda råvaror, kunde visserligen någon
höjning även ur skyddssynpunkt anses berättigad, men sedan numera dessa
tullsatser genom det spanska handelsavtalet nedsatts, torde även ur industriens
synpunkt några befogade erinringar ej kunna göras mot den medgivna
tullnedsättningen. Vad beträffar tullnedsättningen å pälsverk och persedlar
därav, må erinras om den lyxbeskattning å dylika artiklar, som genomför
-
74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
des vid 1921 års riksdag samt däri sedermera genomförda mindre jämkningar.
Vid genomförandet av dessa tullförhöjningar avvägdes desamma så,
att industrien i tullskyddsliänseende skulle, såvitt möjligt, komma i samma
ställning som förut. De tullnedsättningar, som skulle inträda enligt traktatförslaget,
innebära en nedflyttning av pälsverk av persian, kanin och hare
samt därav tillverkade persedlar till liigre tullbeskattade rubriker, varvid den
svenska industrien skulle komma att åtnjuta samma skydd, som gällde före
nyssnämnda tullförhöjningar. 1 fråga om pergamentpapper, vilket hittills
dragit en tull av 20 öre per kilogram, vilken nu skulle nedsättas till 10 öre,
kommer den inhemska industrien obestridligen i ett sämre läge gentemot
den utländska konkurrensen. Med hänsyn till de lättnader, som skulle beredas
pappersindustriens speciella exportartiklar, torde emellertid tullnedsättningen
få anses vara av mindre betydelse. De nuvarande tullsatserna för guld- och
silverarbeten tillkommo vid 1921 års riksdag. Även med de sänkningar,
som traktatförslaget innefattar, utgår tullen med högre belopp än före nämnda
tid, nämligen med 15 kronor högre belopp för guldarbeten och 5 kronor
högre belopp för silverarbeten. Tullnedsättningen å karbidkväve till hälften
av nu gällande belopp innebär visserligen ett långt gående medgivande,
men med hänsyn till den nu gällande tullsatsens höjd i förhållande till
varans värde och framställningskostnader synes nedsättningen dock kunna
försvaras.
Någon beredning av persianskinn lärer icke förekomma inom landet,
Med avseende å tullnedsättningen å denna artikel får jag i tillämpliga delar
hänvisa till vad förut anförts angående skyddstullarna å pälsverk. Beträffande
den medgivna tullnedsättningen å kortare konstsilkefibrer och garn
därav torde jag få hänvisa till vad som anförts i Kungl. Maj:ts proposition
nr 202 till innevarande års riksdag. Tullnedsättningen för vävnader och
band, företrädesvis av konstsilke, innebär en minskning av den vid 1921
års riksdag genomförda lyxbeskattningen, vilken minskning emellertid ej
torde få allt för stor betydelse, då, särskilt i fråga om vävnader, konstsilke
vanligen förekommer (såsom varp eller inslag) tillsammans med annan spånadsvara.
Beträffande vävnader och band för tekniskt bruk torde den i och för
sig ganska väsentliga tullnedsättningen kunna anses motiverad av det skäl,
att en lyxbeskattning av för ovannämnda ändamål avsedda artiklar torde
få anses mindre lämplig. Strum,pstolsarbeten av silke hava särskilt på
senare tiden blivit föremål för tillverkning inom landet i icke oväsentlig
omfattning. Häri ligger emellertid snarast eu anledning att icke hysa större
betänkligheter mot en måttlig nedsättning av tullen. Den nuvarande höga
tullsatsen infördes nämligen i avsikt att tjänstgöra såsom finanstull, ett förhållande
som riksdagen vid tullförhöjningens tillkomst uttryckligen betonade,
och eu nedsättning står därför i god överensstämmelse med de direktiv
riksdagen lämnat i syfte att förekomma, att de införda lyxtullarna komrne
att utnyttjas såsom skyddstullar. Beträffande ackordion samt vissa ur och
lösa urverk medföra tullnedsättningarna visserligen icke oväsentlig minsk
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223. 75
ning av tullinkomsterna. Även med det ifrågasatta medgivandet komma
emellertid tullsatserna att överstiga den höjd, som de intogo före år 1921.
Enahanda är förhållandet beträffande bijouterivaror, för vilka tullen 1921
höjdes till 5 gånger förutvarande belopp. I fråga om julgransprydnader
innebär en särställning för denna artikel i förhållande till leksaker ingen
nyhet å tullagstiftningens område, enär motsvarande förhållande ägde rum
beträffande flertalet dylika artiklar vid tillämpningen av 1906 års tulltaxa.
Med avseende å medgivandet av nettoförtullning för vissa sidenvävnader,
vilka äro underkastade höga tullsatser, må erinras därom, att krav i dylik
riktning vid upprepade tillfällen framställts. Visserligen söker man givetvis
vid import i största möjliga utsträckning undvika sådant emballage, som
enligt gällande bestämmelser skall medräknas i den tullpliktiga vikten, men
man riskerar då, att varan under transporten skadas. Detta gäller exempelvis
i fråga om vissa lättare sidenvävnader, som kräva — förutom omslag av
papper — ett bräde eller en pappskiva såsom inlägg. Eu lindring av nu gällande
emballagebestämmelser beträffande dessa artiklar torde sålunda tillfredsställa
krav, som kunna anses äga ett visst berättigande.
Vad slutligen beträffar de medgivna bindningarna av tullsatser, inskränka
sig desamma till ett mindre antal föga betydelsefulla rubriker. De torde
samtliga vara av den art, att någon höjning av de nuvarande tullsatserna
icke gärna kan sättas i fråga.
Det traktatförslag, för vilket jag nu redogjort, innebär otvivelaktigt betydande
förmåner för Sveriges näringsliv. Den medgivna tullfriheten för
sådana varor som gatsten och lingon liksom också nedsättningarna av de
tyska tullarna på cellulosa, snickerivaror, omslagspapper, ansjovis och åtskilliga
varuslag inom järn- och stålgruppen m. m. ställa i utsikt avsevärt
gynnsammare förutsättningar för vår export till Tyskland. Även om hänsyn
måste tagas till att järnhanteringens och jordbrukets intressen beklagligtvis
icke kunnat bliva tillgodosedda i den utsträckning, som varit önskvärd,
synes det mig dock, att de av Tyskland gjorda tariffkoncessionerna äro av
stort värde.
Å andra sidan äro de svenska medgivanden, som förslaget innefattar,
icke oväsentliga. Särskilt traktatens allmänna del innehåller flera bestämmelser,
som innebära koncessioner huvudsakligen åt tyska intressen även
om det givetvis också för Sverige måste anses vara till fördel, att de allmänna
grunderna för handelsförbindelserna mellan de två länderna bliva
traktatsenligt reglerade. Jag erinrar härvid om traktatens bestämmelser i
avseende å beskattning, handelsresandes avgifter och villkoren för tullfri
införsel av varuprover. Icke heller de tullkoncessioner från svensk sida,
som innefattas i förslaget, äro för vårt land betydelselösa. De torde visserligen
icke innebära någon allvarligare olägenhet för svenskt näringsliv
men komma givetvis att medföra statsfinansiella konsekvenser. Till följd
av den officiella statistikens uppställning är det icke möjligt att noggrant
Departements
chefen.
76
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
angiva det belopp, varmed tullinkomsterna enligt förslaget skulle minskas,
men de beräkningar, som verkställts, utvisa att minskningen torde komma
att uppgå till omkring 1,300,000 kronor, om importen under år 1925 lägges
till grund. I avseende å dessa beräkningar ävensom å omfattningen av
varuutbytet mellan Sverige och Tyskland får jag hänvisa till de tablåer,
vilka såsom bilagor (A—E) torde få fogas till detta protokoll.
I stort sett torde emellertid de svenska eftergifterna väl uppvägas av de
vunna fördelarna för vår export och den föreslagna traktaten i sin helhet
vara ägnad att främja en gynnsam utveckling av handeln mellan de två
länderna.»
Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till handels-
och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket med tillhörande
slutprotokoll och särskilt protokoll rörande vissa varuprover, för vilket han
ovan redogjort, och hemställer, under erinran att det torde ankomma på
ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknandet,
att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna berörda traktat och
protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
J. H. Göransson.
BILAGOR
78
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Tablå utvisande de tyska tullmedgivandena samt Sveriges
Nummer | Varuslag | Kvantitets- grund |
i |
| 100 t a |
|
|
|
2 |
|
|
3 | Korn ......................................................................... | » |
4 | Havre................................................................... |
|
ur 47 | Lingon, friska .................................................................... | » |
| Byggnads- och gagn virke: |
|
ur 76 | sågat i längdriktningen eller på annat sätt förarbetat, icke hyv- |
|
| lat, av mjuka träslag ..................................................... | » |
ur 83 | Tunnbinderivirke (stäver och bottendelar), ävensom förarbetat stav- |
|
| trä, ofärgat, icke hyvlat, av mjuka träslag ........................... | » |
ur 100 | Hästar, av svensk ardennerras och generationshästar av svensk |
|
|
|
|
103 | Nötkreatur, levande............................................................... | 100 kg |
|
| levande vikt |
104 | Får, levande....................................................................... | » |
106 | Svin, levande.............................................. |
|
ur 108 | Kött, med undantag av svinspäck, och ätbara inälvor av kreatur |
|
| (med undantag av fjäderfä), färska: |
|
| fläsk och ätbara inälvor av kreatur ................................. | 100 kg |
| annat ........................................................................... |
|
109 | Svinspäck ...................................................................... | » |
ur 115 | Fisk, levande och icke levande, med undantag av karp, sutare, |
|
| sik, forell och röding, färsk, även frusen ............................. | » |
126 | Flott och flottliknande fett ................................................... | » |
ur 135 | Ost av Edamer och Goudatyp............................................... |
|
171 | Vegetabilisk talg, för framställning av margarin etc................... |
|
205 | Margarin ......................................................................... | » |
ur 207 A | Härdat tran ......................................................... | * |
ur 219 | Närings- och njutningsmedel av alla slag i lufttätt tillslutna kärl: |
|
| köttkonserver ................................................ | » |
| ansjovis och gaffelbitar .................................................... | » |
ur 234 | Sten, (med undantag av skiffer, gatsten och makadam), ävensom |
|
| lava, porös och tät etc....................................................... | » |
Förutom de i tablan upptagna tullnedsättningarna och bindningarna innefatta de tyska
sid. 20 ff.) rörande tullbehandling in. in., vilka här icke redovisats.
2 Exportvärdet avser hela rubriken.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
79
Bilaga A.
utförsel till Tyskland 1924 enligt tysk statistik.1
1911 års | Nu gällande | Autonom tull | Tull enligt | Exporten från | Anmärkningar |
| 3.— | 7.— | 6.— | 12 |
|
_ | 3.50 | 7.50 | 6.50 | 151 |
|
_ | 3.— | 7.— | 5.— | 24 |
|
_ | 3.— | 7.— | 6 — | 134 |
|
fria | 5.— | — | fria | 1,060 |
|
0.72 | l-T- | — | 1.— | 5,737 |
|
— | 0.50 | — | Oao | — |
|
_ | 500.— | _ | — | 966 2 | På grund av tyskt av- |
| 13.— | 18.— | 16.— | 44 | tal med Belgien åt-njuter Sverige tull-nedsättningtill 140.— |
| 13.— | 18.— | 16.- | — |
|
| 14.50 | 18 — | 16.- | 1,300 |
|
_ | 21.— |
| 33.— | \ 4,8182 |
|
— | 24.— 14.— | / 36.— | 37.50 20.- | / | 1 |
fri | fri | — | fri | 4,955 2 |
|
| 6 — | 12.50 | 10.- | 252 |
|
__ | 30.— | — | — | 244 2 | På grund av tyskt av- |
| 20 — | 30.— | 2.50 | 183 2 | tal med Holland åt-njuter Sverige tull-nedsättning till 20.— |
— | 20.— | 30 — | 20.- | 244 2 |
|
- | fritt | 1.— | fritt | _ |
|
60.— | 40.— | 75.— | 40.— | 3 |
|
60.— | 75. — | — | 45.— | 55 |
|
fria | 0.2 5 | — | fria | 703 2 |
|
medgivandena åtskilliga lättnader i form av anmärkningar till olika rubriker (se A-tariffen
80
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | V a r u s 1 a g | Kvantitets- grund |
ur 329 | Krita, slammad; ävensom finmalen eller på annat sätt fint pulve- |
|
| riserad krita................................................................... | 100 kg |
ur 628 | Fönsterramar och dörrar, råa ................................................ | > |
650 | Trämassa, mekanisk eller kemisk ....................................... Trämassa, mekanisk eller kemisk, innehållande 50 procent vatten | » |
| eller däröver..................................................................... | » |
ur 651 B | Vulkanfiber: |
|
| plattor med en tjocklek av 3 mm eller därunder.................. | » |
ur 655 B | Omslagspapper (s. k. kraftpapper), med en vikt per kvadratmeter |
|
| av mer än 50 men mindre än 350 gram.............................. | » |
681 | Gatsten ............................................................................ Stenhuggeriarbeten, oslipade etc,: • | » |
ur 685 | Kantstenar för trottoarer: bearbetade endast med pikhacka eller med spetsmejsel (s. k. |
|
| råkan tsten ar).............................................................. | » |
| på annat sätt bearbetade ............................................. | » |
ur 7l6 | Klinker, alla slag, av lera, oglaserade....................................... | » |
ur VS4 | Smältstycken, råskenor, göten m. m........................................ | » |
ur 784 | Smältstycken och råskenor, icke över 12 cm långa, för om- |
|
| smältning .......................................................... ....... | » |
ur 785 a | Smidbart järn i stänger, även format (fasonerat), icke försett med |
|
| varmvalsat..................................................................... kallvalsat eller draget eller eljest bearbetat; ävensom smitt: kallvalsat eller draget, försåvitt det icke företer en glatt, |
|
| glänsande eller speglande yta ................................. cylinderformig! (särskilt s. k. silverstål), som genom kallvals-ning eller dragning, slipning, polering eller dylik bearbet- | » |
| ning erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta......... | » |
| annat ................................................................. | » |
ur 785A | Smidbart järn i stänger, icke över 12 cm långa, för omsmältning Anmärkning till nr 78U/785 A: | » |
| 1. Stål med en kolhalt av O.a procent eller däröver, icke legerat... 2. Stål med vilken som helst kolhalt, legerat med en tillsats av |
|
| 0.7 till 6 procent krom etc. (Se vidare tariff A sid. 28.) ...... | » |
785 B | Bandjärn: varmvalsat eller smitt: |
|
| oarbetat........................................................................ | » |
| bearbetat; ävensom bandjärn med invalsade mönster......... kallvalsat eller draget: | » |
| icke vidare bearbetat eller blott slipat etc........................ | •» |
ur 786 | på annat sätt vidare bearbetat.......................................... | » |
Plåt, oarbetad, utan valshud etc. med en tjocklek av mer än 1 mm |
|
1 Exportvärdet avser hela rubriken
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
81
1911 års : | Nu gällande | Autonom tull | Tull enligt | Exporten från |
|
svenska | autonoma tull | avtals för slag et | ryskland enligt! | Anmärkningar | |
0.3 0 | 0.4 0 |
| 0.40 | 23 |
|
4.— | 15.— | — | 6.— | • — | 10.40 mark enl. avtal |
|
|
|
| med Österrike. | |
1.25 | 3.— | _ | 1.75 | i | 2.50 mark för kemisk |
|
|
|
| \ 254 | massa enl. avtal med |
0.80 | 3.— | — | 1.16 | 1 | Österrike. |
— | 20.— | — | 20.- | 7 1 |
|
3.— | 12.50 |
| 5.50 | 40 |
|
fri | 0.4 0 |
| fri |
|
|
0.15 0.35 | } »- | — | 0.20 0.50 | } 10 |
|
0.20 | 0.50 | — | 0.30 | 15 |
|
1.50 | 1.50 | — | 1.50 | i 527 |
|
1 — | 1.50 | — | 1- | ) |
|
| 2.50 | — | 2.50 |
|
|
2.50 | 5.— | — | 3.— |
|
|
| 5.— | — |
|
|
|
1.— | 1.— | — | 1 — |
|
|
| Förhöjning av |
| Förhöjning av |
| För närvarande till- |
| tullsatserna |
| tullsatserna |
| lämpas på grund av |
| med 1.50 |
| med 1.— |
| tyskt avtal med öster- |
|
|
|
| 1,381 1 | rike ingen tullförhöj-| |
| Förhöjning av |
| Förhöjning av |
| Procentsatserna för in-j |
| tullsatserna |
| tullsatserna |
| gående legeringsme- |
| med 1.50 |
| med 1.50 |
| taller delvis höjda |
2.50 | 2.50 |
| 2.50 |
|
|
2.50— .— | 5.— | — | 5.— |
|
|
3.50 | 8.— |
| 6.- |
|
|
3.50—5.— | 12 — | _ | 9.- |
|
|
3.- | 3 — | — | 3.— | 115 1 |
|
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 191 höft. (Nr 223.) 6
82
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Nummer | Varuslag | Kvantitets- |
taxan | grund | |
| Tråd, även formad: |
|
791 | varmvalsad eller smidd: |
|
|
| 100 kg |
|
| |
792 | kallvalsad eller dragen: |
|
| icke vidare bearbetad eller blott slipad, polerad etc.: |
|
|
|
|
| med en tjocklek | * mindre än hB to m- d''5 mm...... ‘ j » » »0.5 » 0.22 » ...... | » . » |
|
| » |
| på annat sätt vidare bearbetad: | |
|
|
|
| med en tjocklek^ » mindre än 1.6 t. o. m. 0.6 mm...... | » |
|
|
|
794 | Rör, ej hänförliga till nr 793 i den allmänna tariffen, valsade |
|
| eller dragna, oarbetade: |
|
|
|
|
| med en godstiocklek < . \ „ .................. ° * \ * mindre an 2 mm ................. | » |
ur 806 |
|
|
811 | Handsågar och sågblad: |
|
| cirkel-, band- och lövsågbl?id .................................... |
|
ur 812 | andra sågblad; handsågar................................................... |
|
bilar: |
| |
| av 16 cm längd och därunder........................................ | » |
| av mer än 16 cm men icke över 35 cm längd...................... | |
906 C | Mjölkskumningsmaskiner: |
|
| med en nettovikt /av 50 kg eller därunder ..................... |
|
| per maskin \av mer än 50 kg ................................. | » |
1 Exportvärdet avser hela rubriken.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
83
1911 års | Nu gällande | Autonom tull | Tull enligt | Exporter, från |
|
svenska | fr. o. m. 1 aug. | Sverige till |
| ||
autonoma tull | avtalsförslaget | Tyskland enligt | Anmärknin g''a r | ||
|2.50 | 2.50 3.— | _ | 2. BO 3. — |
|
|
2.50 | 3.— | _ | 2.7 B |
|
|
3.— | 4.— |
| 3.60 | | 948 |
|
3.75 | 6.— | — | 4.7 B |
|
|
— | 6.— | — | 5. BO |
|
|
| 4.— | — | 3.60 |
|
|
} - | 5.50 | — | 5.— |
|
|
| 7.50 | — | 6.75 |
|
|
5.— | 6.— | _ | 5.— | 212 |
|
10.— | 10.— | . - | 10.- | — |
|
— | 7.— | — | 4.60 | 36 1 |
|
| 26.— | _ | 20.- | 23 |
|
— | 19.— | • -- | . 15.— | . . - |
|
_ | 52.— | — | 40- X | 67 1 |
|
— | 32.— | • ■ -- | 25— / |
| |
10.— | 25.— | — | 20.- \ | 293 |
|
10.—/7.— | 20.— | ■ ■ — | 14.— ( |
|
84
Kungl. May.ts proposition Nr 223.
Tablå utvisande minskning i tullintäkterna till följd
(Beräkningar uppgjorda på grundval
Nummer | Varuslag | Svensk tull- nu gällande |
ur 130 | Rhododendron m. fl. slag av levande växter ......... | 7 öre för kg. |
164 | Konfityrer ......................................................... | 1 kr. för kg. |
ur 224 | Pälsverk: beredda, lösa: av kanin eller hare ....................................... | 3 kr. för kg. |
ur 225 | av persian ................................................... | 6 kr. för kg. |
ur 226 b | beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade av kanin eller hare .................................... | 5.50 kr. för kg. |
ur 227 | av persian ................................................ | IT kr. för kg. |
ur 228 b | fullfärdiga persedlar med pälsverk till övertyg eller av kanin eller hare: med övertyg eller foder av hel- eller halv- | |
ur 228 c | siden................................................... | 11 kr. för kg. |
andra ................. ................................. | 9 kr. föt kg. | |
ur 229 a | av persian: med övertyg eller foder av hel- eller halvsiden | 16.50 krl. för kg. |
ur 229 b | andra ................................................... | 14.50 kr. för kg. |
ur 314 | Pergamentpapper ................................................ | 20 öre för kg. |
825 | Fotografialbum och delar därtill .......................... | 2 kr. föt kg. |
ur 360 | Konstsilkefibrer i kortare längder ........................ | 2 kr. för kg. |
ur 362 | Garn därav......................................................... | 2 kr. för kg. |
Mattor, icke knutna, m. fl. artiklar av fälb, plysch etc. | 20 kr. för kg. | |
ur 363 | Vävnader av konstsilke ....................................... | 20 kr. för kg. |
ur 367 | Band av konstsilke ............................................. | 20 kr. för kg. |
ur 363, 364, | Vävnader och band för tekniskt bruk .................. | 20 kr. för kg. |
365, 367, 368 | Strumpstolsarbeten av silke ................................. | 30 kr. för kg. |
362/65, 378 b |
| visst omslag medräknas |
617 | Damhattar, monterade.......................................... | 10 kr. för st. |
ur 705 | Glaslinser ......................................................... | 45 öre för kg. |
969 | Guldarbeten ...................................................... | 50 kr. för kg. |
975 | Silverarbeten ...................................................... | 30 kr. för kg. |
ur 1034 | Tryckpressar, ej hänförliga till 1017/18 .................. | 10 % å värdet |
ur 1226 | Adronalacetat etc................................................ | 2.60 kr. för kg. |
1228 | Kalkkväve ......................................................... | 5 öre för kg. |
1274 | Ackordion ........................................................ | 2.60 kr. för kg. |
1291 | Ur i alabasterfoder etc........................................ | 5 kr. för kg. |
1292 | Ur i metallfoder etc. .......................................... | 1.60 kr. för kg. |
1294 | Lösa urverk etc................................................ | 1.75 kr. för kg. |
ur 1300 | lulgransprydnader............................................... | 1.20 kr. för kg. |
1301 | Bijouterivaror...................................................... | 10 kr. för kg. |
1 Varuslag, för vilka tullnedsättningar medgivits enligt avtalsförslaget men som ej varit föremål
1 Kvantiteterna resp. värdena äro endast beräknade.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
85
Bilaga B.
av av talsförslagets svenska tullnedsättningar.1
av 1913 och 1925 års import.)
sats | Sveriges hela import i kg | Minskning i tullintäkterna | Anmärkningar | ||
enligt avtals-förslaget | 1925 | 1913 | 1925 | 1913 | |
fria | 2 500 | 2 500 | 35 | 35 |
|
80 öre | 572,000 | 548,300 | 114,400 | 109,660 |
|
50 öre | 2 30,000 | 2 20,000 | 75,000 | 50,000 |
|
3 kr. | 2 15,000 | 2 7,000 | 45,000 | 21,000 |
|
3 kr. | 2 1,200 | 2 400 | 3,000 | 1,000 |
|
5.50 kr. | 2 300 | 2 200 | 1,650 | 1,100 |
|
8 kr. | 2 3,500 | 2 100 | 10,500 | 300 |
|
6 kr. | 2 1,200 | 2 100 | 3,600 | 300 |
|
11 kr. | 2 300 | 2 100 | 1,650 | 550 |
|
9 kr. | 2 100 | — | 500 | — |
|
10 öre | 649,200 | 331,200 | 64,920 | 33,120 |
|
1.7 5 kr. | 200 | 500 | 50 | 125 |
|
15 öre | 2 10,000 | — | 18,500 | — |
|
50 öre | 2 5,000 | — | 7,500 | — |
|
2.25 kr. | 2 100 | — | c:a 1,800 | — |
|
15 kr. | 2 2,000 | 2 2,000 | 10,000 | 10,000 |
|
15 kr. | 2 5.000 | 2 5,000 | 25,000 | 25,000 |
|
6 kr. | 2 600 | 2 600 | 8,400 | 8,400 |
|
20 kr. | 30,300 | 11,300 | 303,000 | 113,000 |
|
ren netto- | — | — | 90,000 | 90,000 | Emballagebestämmelsen har |
förtullning 7.50 kr. | 1,100 st. | 1,900 st. | 2,750 | 4,750 | beräknats i genomsnitt mot-svara c:a 2 % av vikten. |
fria | 2 5,000 | 2 5,000 | 2,250 | 2,250 |
|
40 kr. | 567 | 178 | 5,670 | 1,780 |
|
20 kr. | 6,961 | 4,302 | 69,610 | 43,020 |
|
fria | 2 10,000 kr. | 2 5,000 kr. | 1,000 | 500 |
|
30 öre | 2 1,000 | 2 500 | 2,200 | 1,100 |
|
2.5 öre | 291,800 | — | 7,295 | — |
|
1 kr. | 45,500 | 74,000 | 68,250 | 111,000 |
|
2.50 kr. | 2,600 | 2,400 | 6,500 | 6,000 |
|
1 kr. | 228,100 | 158,500 | 114,050 | 79,250 |
|
1.2 5 kr. | 15,500 | 37,400 | 7,750 | 18,700 |
|
60 öre | 36,200 | 28,400 | 21,720 | 17,040 |
|
5 kr. | 33,700 | 60,800 | 168,500 | 304,000 |
|
ör import, hava | Summa icke medtagits i tablån. | 1,262,050 | 1,052,980 |
|
86
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Bilaga C.
Sveriges införsel från Tyskland jämförd med totalinförseln, åren 1913, 1923—1925,
i 1,000 kronor.
|
| 1 | 1 3 | 1 | 2 3 | 1 s | 2 4 | 1 | 2 5 |
| Varugrupp | Tysk- land | Total | Tysk- land | Total | Tysk- land | Total | Tysk- land | Total 1 |
1. | Levande djur .................. | 20 | 3,413 | 68 | 996 | 53 | 1,738 | 205 | 2,437 |
2. | Matvaror av djur ......... | 1,433 | 28,827 | 693 | 48,810 | 1,097 | 45,185 | 1,333 | 48,121 |
3. | Spannmål och produkter där-av .............................. | 24,709 | 65,290 | 12,339 | 106,937 | 17,507 | 135,072 | 22,217 | 129,854 |
4. | Kolonialvaror .................. | 15,665 | 60,086 | 12,977 | 99,526 | 24,899 | 136,288 | 17,955 | 126,548 |
5. | Frukter och trädgårdsväxter | 6,203 | 17,015 | 10,291 | 45,333 | 7,635 | 51,763 | 10,426 | 55,606 |
6. | Sprit-, malt- och andra dryc-ker .............................. | 1,032 | 9,830 | 526 | 17,736 | 520 | 18,668 | 480 | 17,421 |
7. | Spånadsämnen.................. | 14,212 | 60,138 | 9,026 | 87,189 | 11,528 | 105,484 | 13,878 | 89,784 |
8. | Garn, tråd och repslageri-arbeten in. in................ | 10,511 | 21,683 | 12,492 | 39,473 | 14,207 | 42,867 | 17,330 | 42,209 |
9. | Manufakturvaror av spå-nadsämnen ................. | 33,692 | 62,062 | 60,473 | 119,650 | 49,846 | 117,791 | 46,519 | 132,924 |
10. | Hår, fjäder, hudar, skinn, ben, | 25,622 | 47,646 | 17,193 | 52,672 | 14,671 | 54,711 | 15,865 | 53,888 |
11. | Fabrikat av hår, skinn, ben, | 4,070 | 5,735 | 8,366 | 12,681 | 6,354 | 11,637 | 5,248 | 9,123 |
12. | Talg, oljor, tjära, gummi och | 14,535 | 67,061 | 8,439 | 79,190 | 9,964 | 87,889 | 13,933 | 115,783 |
13. | Fabrikat av talg, oljor in. in. | 2,741 | 7,779 | 2,675 | 15,403 | 2,917 | 18,774 | 4,206 | 23,219 |
14. | Trävaror, oarbetade och bi-lade............................. | 442 | 15,355 | 408 | 13,916 | 309 | 10,703 | 5,533 | 8,353 |
15. | Trävaror, sågade och andra | 2,066 | 5,577 | 3,457 | 7,693 | 2,059 | 8,685 | 1,718 | 8,263 |
16. | Färger och färgningsämnen | 5,273 | 7,266 | 11,769 | i 7,122 | 9,752 | 14,661 | 8,662 | 14,250 |
17. | Diverse ämnen ur växtriket | 7,256 | 43,192 | 12,091 | 46,505 | 9,145 | 52,904 | 8,980 | 52,311 |
18. | Pappersmassa, papp och pap-per samt arbeten därav... | 2,983 | 4,948 | 6,420 | 13,112 | 6,234 | 12,042 | 5,196 | 11,415 |
19. | Andra fabrikat av växtäm-nen .............................. | 2,602 | 4,444 | 3,442 | 7,993 | 3,016 | 8,239 | 3,864 | 8,843 |
20. | Mineral, råämnen och ofor-made fabrikat ............... | 31,846 | 148,807 | 25,655 | 180,359 | 32,402 | 188,930 | 41,035 | 160,798 |
21. | Mineral, formade fabrikat... | 4,824 | 8,828 | 12,456 | 20,705 | 11,820 | 21,136 | 14,153 | 23,715 |
22. | Metaller, oarbetade eller till | 16,732 | 48,796 | 17,669 | 65,265 | 21,673 | 69,357 | 22,309 | 69,459 |
23. | Metaller, arbeten därav...... | 28,941 | 40,845 | 36,341 | 56,507 | 43,552 | 66,603 | 39,226 | 62,639 |
24. | Fartyg, fordon, maskiner, | 25,341 | 51,267 | 45,452 | 119,369 | 43,065 | 124,747 | 47,078 | 149,552 |
25. | Artiklar ej hänförliga till | 7,124 | 10,648 | 11,302 | 20,386 | 8,562 | 18,616 | 9,520 | 19,536 |
| Summa | 289,875 | 846,538 | 342,020 1,294,528 | 352,787 | 1,424,490 | 376,869 | 1,436,051 |
Preliminära siffror.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
87
Bilaga D.
veriges utförsel till Tyskland jämförd med totalutförseln, åren 1913, 1923—1925,
i 1,000 kronor.
|
| 1 9 | 1 3 | 1 9 | 2 3 | 1 9 | 2 4 | 1 9 | 2 5 |
| Varugrupp | Tysk- land | Total | Tysk- land | Total | Tysk- 1 | Total | Tysk- land | Total |
1. | Levande djur .................. | 6,811 | 19,922 | 1,790 | 9,536 | 2,624; | 7,558 | 2,139 | 4,662 |
2. | Matvaror av djur.............. | 14,230 | 73,452 | 3,087 | 45,593 | 15,988 | 59,126 | 20,962 | 66,627 |
3. | Spannmål och produkter där-av................................. | 2,131 | 11,030 | 201 | 6,492 | 1,246, | 7,928 | 2,125 | 10,465 |
4. | Kolonialvaror .................. | 100 | 686 | 564 | 897 | 615 | 1,187 | 31 | 316 ! |
5. | Frukter och trädgårdsväxter | 754 | 875 | 2 | 375 | 1,125 | 1,440 | 988 | 1,444 |
6. | Sprit-, malt- och andra dryc-ker .............................. | 322 | 776 | 12 | 226 | 19 | 258 | 21 | 245 |
7. | Spånadsämnen ................. | 920 | 2,374 | 379 | 1,953 | 675 | 3,294 | 579 | 2,601 |
8. | Garn-, träd- och repslageri-arbeten m. m............... | 38 | 2,628 | 4 | 4,217 | 7 | 4,901 | 1,042 | 7,076 |
9. | Manufakturvaror av spånads-ämnen ........................... | 88 | 5,692 | 179 | 16,635 | 119 | 17,225: | 346 | 18,355 |
10. | Hår, tjäder, hudar, skinn, | 8,418 | 23,284 | 9,695 | 21,676 | 15,073 | 30,869 | 10,379 28,464 | |
11. | Fabrikat av hår, skinn, hen, | 39 | 395 | 18 | 1,632 | 260 | 2,992 | 378 | 6,461 |
12. | Talg, oljor, tjära, gummi och | 1,194 | 5,404 | 3,218 | 10,313 | 3,449 | 12,164 | 2,838 | 15,086 |
13. | Fabrikat av talg, oljor m. m. | 470 | 3,353 | 123 | 4,967 | 514 | 5,553 | 575 | 5,125 |
14. | Trävaror, oarbetade och bi-lade .............................. | 2,666 | 20,883 | 98 | 32,959 | 356 | 23,793 | 1.4201 19,814 | |
15. | Trävaror, sågade och andra | 22,274 | 194,519 | 1,407 | 278,247 | 5,585 | 262,056 | 11,599 271,684 | |
16. | Färger- och färgningsämnen | 333 | 814 | 21 | 913 | 80 | 889 | 136 | 1,585 | |
17. | Diverse ämnen ur växtriket | 409 | 2,084 | 1,275 | 6,171 | 102 | 5,765 | 3/6 | 5,537 |
18. | Pappersmassa, papp- och | 15,565 | 142,784 | 2,019 | 311,758 | 1,641 | 349,511 | 8,635 | 366,698 |
19. | Andra fabrikat av växtämnen | 261 | 765 | 91 | 779 | 125 | 969 | 301 | 1,390 |
20. | Mineral, råämnen och ofor-made fabrikat ............... | 62,899 | 94,142 | 44,529 | 97,362 | 59,686 | 108,212 | 102,382 | ! 154,505 |
21. | Mineral, formade fabrikat ... | 9,866 | 37,349 | 41 | 63,784 | 165 | 64,527 | 4,592 | 72,668 |
22. | Metaller, oarbetade eller till | 18,294 | 78,623 | 18,829 | 62,088 | 18,178 | 81,179 | 22,528 | 83,856 |
23. | Metaller, arbeten därav...... | 5,395 | 29,543 | 868 | 45,150 | 2,056 | 53,354 | 3,926 | 65,955 |
24. | Fartyg, fordon, maskiner, | 5,376 | 62,966 | 956 | 114,191 | 3,275 | 152,284 | 7,360 144,373 | |
25. | Artiklar, ej hänförliga till | 224 | 3,004 | 243 | 4,181 | 271 | 3,920 | 587 | 1 4,869 |
| Summa | 179,077 | 817,347 | 89,649)1,142,095 | 133,234 | 1,260,954 | 206,245 1,359,861 |
88
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Bilaga E.
Sveriges utförsel till Tyskland under år 1925.
Preliminära uppgifter.
Varu- grupp | Varuslag | Kvantitet | Värde i | ||
i | Hästar: |
|
|
|
|
| föl under 1 år samt hingstar ............ |
| st. | 42 | 52,000 |
| andra ........................................ |
| » | 1,172 | 954,635 |
i | Nötkreatur: tjurar ............................. |
|
| 1,095 | 638,802 |
| alla andra slag.................. |
| » | 1,058 | 490,049 |
| Andra djur i grupp 1...................... |
| » |
| 3,470 |
|
| Summa |
|
| 2,138,956 |
| Fisk: |
|
|
|
|
| färsk: |
|
|
|
|
| sill: |
|
|
|
|
| för transport beströdd med salt-- |
| kg- | 2,224,291 | 553,923 |
, | annan ....................................... |
| » | 10,533,579 | 3,098,809 |
| ål.......................................... |
| » | 579,234 | 1,186,948 |
| alla andra slag................................. |
| » | 1,840,727 | 724,758 |
2 | Fläsk ................................................ |
| » | 204,836 | 193,272 |
2 | Ister ................................................ |
| » | 90,031 | 104,903 |
2 | Konserver .......................................... |
| » | 31,859 | 53,371 |
2 | Kött................................................... |
| » | 485,629 | 343,319 |
2 | Köttvaror ej till konserver hänförliga ... |
| » | 11,587 | 32,233 |
2 | Mjölk ............................................... |
|
| 555,860 | 104,455 |
1 2 |
|
|
| 304,099 | 268,384 |
2 | Smör: naturligt ................................. |
|
| 4,104M29 | 14,046,393 |
|
|
|
| 128,950 | 248,336 |
| Andra varor i grupp 2 ........................ |
| » | 3,110 | |
|
| Summa |
|
| 20,962,214 |
3 a | Havre................................................ |
| kg. | 59,150 | 21,412 |
3 a | Korn ................................................ |
| » | 5,806,132 | 1,251,827 |
! 3b | Kli ................................................... |
| T» | 6,647,255 | 602,725 |
3b | Mjöl •................................................ |
| » | 780,653 | 206,814 |
| Andra varor i grupp 3........................ |
| kg. | 102,949 | 42,246 |
|
| Summa |
| 13,396,139 | 2,125,024 |
4 d | Tobak: oarbetad ................................. |
|
| 11,645 | 30,242 |
| Andra varor i grupp 4 ....................... |
| » | 2,067 | 1,257 |
|
| Summa |
|
| 31,499 |
5b | Frukter och bär, färska eller enbart kokade: |
|
|
| |
| lingon: andra än inkokta.................. |
| » | 2,282,783 | 978,641 |
| Andra varor i grupp 5 ........................ |
| » | 28,689 | 9,502 |
|
| Summa |
| 2,311,472 | 988,143 |
6 | Sprit-, malt- och andra drycker............ |
| 1. | 202,646 | 21,235 |
7 | Avfall av vegetabiliska spånadsämnen, | andra än |
|
|
|
| bomull ........................................ |
| kg. | 120,376 | 20,441 |
7 | Lump................................................ |
|
| 1,312,956 | 411,734 |
7 | Ull ................................................... |
| » | 53,936 | 123,143 |
| Andra varor i grupp 7........................ |
| » | 65,536 | 23,623 |
|
| Summa |
| 1,562,804 | 578,941 |
8a | Garn av bomull ................................ |
| » | 279,847 | 1,028,008 |
| Andra varor i grupp 8........................ |
| N> | 35,713 | 13,667 |
|
| Summa |
| 315,560 | 1,041,675 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
89
Varu -
Kv antitet
u s 1
grupp
Värde i
kronor
9a
9 e
9 e
10 a
10 a
10b
10b
10 b
10 c
10 c
10 c
10 c
11b
11b
12 a
12 a
12 a
12 a
12 b
12 b
12 b
12 b
12b
12 b
12b
12 c
12 c
12 c
12 c
12 c
13
14
14
Ej specificerade vävnader av siden...
Spånadsvaror, tillklippta m. m........
Säckar .......................................
Andra varor i grupp 9 ...................
kg -
Summa
Hår................................................
Tagel .............................................
Hudar och skinn, ej pälsverk:
oberedda: av nötkreatur:
färska eller saltade.....................
alla andra slag.............................
Limläder samt läderavlall..................
Pälsverk:
oberedda: ej spec. slag ..................
alla andra slag..............................
Ben och horn, oarbetat m. m.......•••
Kreatursfoder av animaliskt ursprung
Tarmar .........................................
Övriga djurdelar..............................
Andra varor i grupp 10 ..................
Summa
Klädespersedlar, ej spec. slag
Skodon .............................
Andra varor i grupp 11 ......
Summa
Djurfett:
benfett ...................:.....................................
annat............................................................
Smörjmedel, ej särskilt nämnda...........................
Talg ...............................................................
Växtfett ..........................................................
Animaliska oljor................................................
Finkelolja för tekniskt ändamål...........................
Glycerin...........................................................
Olein m. ........................................................
Terpentinolja ...................................................
Träsprit.........................................................
Vegetabiliska, feta oljor.......................................
Avfall av kautschuk samt förslitna kautschuksvaror
Bensololjor m. m. .............................................
Harts...............................................................
Stenkolstjära in. m. ..........................................
Trätjära och tjärpärma .......................................
Andra varor i grupp 12 ....................................
Summa
Kautschuksarbeten:
kautschuksskodon ..........................................
alla andra slag................................................
Andra varor i grupp 13 ....................................
Summa
Trävaror, bilade:
av furu eller gran:
sparrar:
12—20 cm. tjocka ....................................
under 12 cm. tjocka .................................
alla andra slag................................................
Virke, oarbetat ................................................
Summa
3,069 2,874 | 237,506 : |
| |
82,078 | 86.574 |
74,968 | 326,420 |
3,841,423 | 6,222,247 j |
898,777 | 1,759,792 |
3,680,944 | 124,895 |
10,137 | 590,452 |
25,466 | 423,398 |
61,298 | 22,754 |
266,611 | 77,063 |
891,676 | 681,033 |
74,842 | 49,307 |
79,427 | 14,669 |
9,987,647 | 10,378,604 |
599 | 35,271 |
37,831 | 312,416 |
5,599 | 30,383 |
44,029 | 378,070 |
92,515 | 61,082 |
693,776 | 501,423 |
32,535 | 31,194 |
280,491 | 221,956 |
106,975 | 80,742 |
239,186 | 122,299 |
22,146 | 55,980 |
48,253 | 23,854 |
99,038 | 75,600 |
577,341 | 266,184 |
319,115 | 121,361 |
638,660 | 458,267 |
201,744 | 33,903 |
884,666 | 317,337 |
1,065,099 | 157,974 |
1,739,680 | 146,524 |
600,156 | 127,426 |
54,656 | 35,005 |
7,696,032 | 2,838,111 |
73,712 | 555,239 |
1,649 | 10,852 |
3,329 | 8,950 |
78,690 | 575,041 |
20,798 | 537,414 |
27,544 | 712,738 |
2,233 6,446 57,021 | 77,357 92,298 |
1,419,807 |
90
Iiungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Varu- grupp | V aruslag | Kvantitet | Värde i | ||
15 a | Lådämnen, ej särskilt nämnda .............. |
| m3 | 5,298 | 441,294 |
15 a | Stav.................................................... |
| x> | 6,701 | 329,663 |
15 a | Övriga sågade trävaror: |
|
|
|
|
| battens: av gran............................... |
| » | 23,508 | 1,254,799 |
| scantlings: av gran............................ |
| » | 22,079 | 1,116,204 |
| bräder: 15—21 cm breda: |
|
|
|
|
| av tura ........................................ |
| » | 16,009 | 899,177 |
| av gran........................................ |
| » | 26,936 | 1,440,688 |
| planschetter: av iuru ........................ |
| » | 36,360 | 1,763,002 |
| av gran ......................... |
| » | 51,422 | 2,511,418 |
| alla andra slag................................. |
| » | 24,347 | 1,336,546 |
15 a | Snickeriarbeten m. ........................... |
| » |
| 276,967 |
15 b | Trämjöl.............................................. |
| kg. | 1,867,690 | 130,996 |
15 b | Tändsticksämnen.................................. |
|
| 102,050 | 57,720 |
| Andra varor i grupp 15 ...................... |
| » | 98,013 | 40,796 |
|
| Summa |
|
| 11,599,270 |
16 | Jordfärger........................................... |
|
| 2,795,659 | 114,705 |
| Andra varor i grupp 16 ....................... |
|
| 60,471 | 20,825 |
|
| Summa |
| 2,856,130 | 135,530 |
17a | Hö .................................................... |
| » | 2,360,082 | 188,426 |
17 a | Kreatursfoder .................................. |
| » | 162,412 | 29,698 |
17 a | Oljekakor ............................................ |
| » | 262,000 | 46,780 |
17 b | Bark .................................................. |
|
| 646,050 | 49,963 |
17 b | Vegetabiliska garvningsämnen samt galläpplen ...... | » | 241,140 | 22,615 | |
| Andra varor i grupp 17 ...................... |
| » | 47,623 | 38,622 |
|
| Summa |
| 3,719,307 | 376,104 |
18 a | Pappersmassa av trä: |
|
|
|
|
| mekanisk: torr ............................... |
| » | 8,821,628 | 1,042,801 |
| sulfitcellulosa: |
|
|
|
|
| blekt ............................................ |
| » | 2,800,936 | 859,123 |
| oblekt: torr ................................... |
| » | 17,021,013 | 3,390,368 |
| sulfat (soda) cellulosa: |
|
|
|
|
| oblekt: torr ................................... |
| » | 5,786,412 | 1,256,595 |
| alla andra slag................................. |
|
| 6,001,133 | 320,060 |
18 b | Papp ................................... |
| » | 712,289 | 186,289 |
18 b | Papper: |
|
|
|
|
| omslags-: sulfat-, rent och slipblandat |
| » | 1,516,080 | 578,941 |
| alla andra slag................................... |
|
| 572,985 | 248,303 |
18 b | Pappersspån och makulerade tryckalster .. |
| » | 4,709,672 | 337,015 |
18b | Vulcanfiber m. m................................. |
| » | 229,694 | 398,656 |
| Andra varor i grupp 18 ....................... |
| » | 14,867 | 16,816 |
|
| Summa |
| 48,186,709 | 8,634,961 |
19 | Celluloid m. m................................... |
| » | 15,484 | 63,120 |
19 | Garvämnesextrakter ............................ |
| » | 534,771 | 222,789 |
| Andra varor i grupp 19 ....................... |
| » | 20,862 | 14,759 |
|
| Summa |
| 571,117 | 300,668 |
20 a | Aska .................................................. |
| » | 724,474 | 124,086 |
20 a | Fältspat............................................... |
| » | 18,742,370 | 318,735 |
20 a | Kalksten ....................................... |
| » | 106,176,260 | 225,125 |
20 a | Lera och murbruk ................................ |
|
| 13,683,840 | 259,604 |
20 a | Malm: |
|
|
|
|
| järn-: styckemalm ............................. |
| ton | 6,577,844 | 90,987,303 |
| slig m. m.............................. |
| » | 337,095 | 4.597,243 |
| briketter ................................ |
| » | 58,027 | 993,162 |
| zink- .............................................. |
| » | 9,972 | 739,136 |
| bly-.................................................. |
| » | 2,052 | 613,265 |
| alla andra slag................................... |
|
| 648 | 131,430 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
91
Varu grupp -
20 a
20 a
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
20 b
21a
21 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 a
22 b
22 b
22 b
Varuslag
Slagg m. m.:
kisbränder......................................................
alla andra slag................................................
Sten, oarbetad:
granit m. m.:
ämnesblock ................................................
alla andra slag..............................................
Ammoniumsullat................................................
Blodlutsalt, gult eller rött .................................
Blyoxid och blysuperoxid .................................
Fosfor ............................................................
Karborundum ...................................................
Kasern ............................................................
Kemisk-tekniska preparat, ej särskilt nämnda ......
Kopparoxid m. ...............................................
Tennsalt m. ..................................................
Ättikssyrad kalk...............................................
Andra varor i grupp 20 ...................................
Summa
Lervaror .....................................................
Sten: arbeten därav:
gatsten av granit, handslagen ...... ....................
alla andra slag...................................................
Andra varor i grupp 21 ....................................
Summa
Balk-, hörn- och annat varmvalsat järn:
av mindre vikt än 20 kg. per löpande meter:
av götmetall................................................
valstråd: av götmetall ....................................
alla andra slag................................................
Göten..............................................................
Kallvalsat eller kalldraget järn i stänger m. m.:
platt:
av minst 0.8 mm. tjocklek ...........................
av 0.9—0.4 mm. tjocklek ..............................
av mindre tjocklek......................................
alla andra slag................................................
Kisel- och kiselmanganjärn:
med högst 15 % kisel ....................................
med mer än 15 % kisel .................................
Plåtar m. m...................................................
Råstänger och råskenor......................................
Stångjärnsavhugg................................................
Tackjärn m. m.:
tackjärn .........................................................
kromjärn ......................................................
alla andra slag................................................
Tackjärnsskrot in. m...........................................
Verktygsstål m. m..............................................
Ämnen av götmetall över 70 mm. i fyrkant med
runda hörn ...................................................
Andra varor i grupp 22a...................................
Bly.................................................................
Koppar och kopparlegeringar m. m.:
oarbetad eller rå:
koppar ....................................................
skrot ..........................................................
alla andra slag................................................
Platina: oarbetad ...........................................
| Kvantitet | Värde i |
kg. | . 1 95,110,434 | 695,113 |
» | 19,544,981 | 341,583 |
» | 23,145,299 | 1,447,980 1 |
» | 8,902,500 | 35,168 |
» | 203,200 | 44,704 |
» | 58,062 | 61,941 |
» | 132,683 | 56,803 j |
» | 13,105 | 42,078 |
V | 97,265 | 59,866 |
» | 80,000 i | 70,500 |
» | 576,080 | 116,995 S |
» | 245,666 | 148,319 ] |
| 54,696 | 91,136 |
» | 196,699 | 33,750 |
*. |
| 147,377 i |
* | 7,031,463 | 294,719 |
> | 186,853,051 | 3,886,810 |
» | 16,045,311 | 388,058 1 |
| Q 209,939.158 | 22,768 4,592,355 |
» | 6,577,839 | 2,459,645 i |
» | 3,070,065 | 1,047.414 |
» | 1,766,248 | 607,455 |
» | 223,849 | 55,190 |
| 451,752 | 692,579 |
» | 796,559 | 1,382,726 |
» | 237,499 | 621.247 |
» | 147,423 | 98,111 |
» | 96,575 | 9.735 |
» | 8,695,997 | 2,012,497 |
| 283,384 | 176,762 |
» | 1,448.605 | 292,980 |
» | 707,680 | 140,967 |
» | 30,852,195 | 3,629,790 |
» | 2,073,420 | 1,579,475 |
» | 937,588 | 135,850 |
| 4,458,420 | 261,721 |
» | 281,277 | 206,595 |
| 1 1,384,423 | 396,135 |
» | 16,377 | 5.301 |
| 1,579,869 | 641,408 |
v> | 3,368,757 | 3,475,248 |
» | 2,582,910 | 2,050,047 |
» | 133,709 | 57,674 |
gr | .[ 5,471 | 89,898 |
92
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Varu- grupp | Varuslag |
|
| Kvantitet | Värde i |
22 b | Tenn: oarbetat och skrot....................... |
| kg | 31,173 | 77,116 |
22 b | Zink .................................................. |
| » | 663,121 | 306,589 |
| Andra varor i grupp 22 b .................... | Summa |
| 303 72,867.002 | 17,355 22,527,510 |
23 a | Brotschar m. m. ................................... |
| » | 1,629 | 54,175 |
23 a 23 a | Filar och raspar ................................... Gjutgods, smidbart, och andra varor av | smidbart | » | 35,378 | 151,734 |
23 a | järn.................................................. |
| » | 99,263 | 243,290 |
Hästskosöm ......................................... |
| » | 177,544 | 125,969 | |
23 a | Järnvägs- och spårvägsmateriel .............. |
| » | 27,446 | 24,015 |
23 a | Klensmidesstäd m. m. .......................... |
| » | 369,453 | 210,708 |
23 a | Knivar ............................................... |
| » | 5,988 | 49,460 |
23 a | Knivar lör papperstillverkning m. in...... |
| » | 2,693 | 25,129 |
23 a | Maskinhyveljärn ................................... |
|
| 17,719 | 85,287 |
23 a 23 a | Plåt- och bleckvaror ............................. Rör, valsade eller varmdragna: |
| » | 41,251 | 70,492 |
| ej spec. slag .................................... |
| » | 1,165,379 | 974,679 |
23 a | alla andra slag................................... |
| » | 916,330 | 493,338 |
Rör, kalldragna .................................... |
| » | 170,688 | 178,115 | |
23 a | Sågar, sågklingor och sågblad .................. |
| » | 16,101 | 87,818 |
23 a | Tråd, kallvalsad eller dragen .................. |
| » | 399,503 | 808,663 |
23 b 2 | Andra varor i grupp 23 a....................... |
| » | 46,925 | 100,537 |
Mynt av guld1....................................... |
| » | 4,471,820 | ||
23 b 3 | Lampor och lyktor av mässing ............... |
| » | 19,507 | 134,309 |
23 b 4 | Ej spec. arbeten av platina..................... |
| gr- | 2,884 | 30,100 |
24 a | Andra varor i grupp 23 b........................ Fartyg och båtar, andra än av järn om | Summa högst 40 | kg- | 31,170 3,543,972 | 78,134 3,925,952 |
24 b | registerton.......................................... |
| st. | 7 | 64,250 |
Motorvelocipeder................................. |
|
|
| 63,994 | |
24 c 1 | Ackumulatorer....................................... |
| kg- | 28,478 | 157,652 |
24 c 1 | Elektrotekniska specialapparater............... |
|
| 1,694 | 46^289 |
24 c 1 | Generatorer m. in.................................. |
| » | 27,350 | 271,729 |
24 c 1 | Kol, för elektrotekniskt ändamål arbetat............... Borrmaskiner, vägande per st. mer än 500 kg., samt | » | 20,538 | 27,339 | |
24c 2 | taller ................................................ |
| * | 62,023 | 200,581 |
Centrifuger, ej särskilt nämnda ............... |
| » | 18,438 | 120,206 | |
24 c 2 | Cigarrettmaskiner ................................. |
| » | 3,553 | 44,455 |
24 c 2 | Kulor till separatorer m. m................... |
| » | 29,494 | 57,456 |
24 c 2 | Maskiner för tillverkning av tändsticksaskar m. m. | » | 8,398 | 36,265 | |
24 c 2 | Materialprovningsmaskiner ...................... Mjölkskumningsmaskiner in. m.: |
| » | 6,728 | 41,810 |
| mjölkskumningsmaskiner................... |
| » | 336,844 | 1,155,191 |
24 c 2 | alla andra slag.................................... |
|
| 16,677 | 79,246 |
Pumpar m. m...................................... Rull- och kullager: vägande per st. netto: |
| » | 14,750 | 48,942 | |
| högst 1 kg................................... |
| » | 137,723 | 1,603,759 |
| 1—15 kg. ..................................... |
| » | 168,747 | 1,574,381 |
24c 2 ! | alla andra slag............................................... Svarvar m. fl. träbearbetningsmaskiner, andra än för | » | 211,532 | 482,219 | |
| fot- eller handkraft om högst 500 kg., m. | m....... | » | 119,256 | 300,162 |
24, c 2 | Transmissioner m. m............................. 1 Ingår ej i gruppsumman. |
| * | 189,854 | 223,688 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
93
Varu- grupp | V aruslag | Kvantitet | Värde i | |
24 c 2 | Ångturbiner.................................................... | kg- | 6,893 | 38,088 |
24 c 2 | Övriga maskiner och apparater, ej särskilt nämnda |
| 82,003 | 295,308 |
24 d | Kirurgiska, matematiska m. fl. instrument............ | » | 1,612 | 86,045 |
| Andra varor i grupp 24 .................................... | » |
| 340,805 |
| Summa |
|
| 7,359.860 |
25 | Apoteksvaror ................................................... |
| 1,108 | 26,610 |
25 | Avfall, ej särskilt nämnt ........................... ........ | » | 439,123 | 88,451 |
25 | Bilder, som mångfaldigats genom tryck m. m., oin- |
|
|
|
| fattade ......................................................... | » | 820 | 236,172 |
25 | Böcker ............................................................ | » | 8,280 | 74,895 |
25 | Leksaker ......................................................... | » | 26,892 | 122,724 |
| Andra varor i grupp 25 ................................... | > | • | 38,033 |
| Summa |
| * | 586,885 |
| Samtliga till Tyska riket utförda varor ............... |
|
| 206,245,120 |
94
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
maj 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.
Ministern för utrikes ärendena anför efter gemensam beredning med chefen
för handelsdepartementet:
»Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av
chefen för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna det förslag
till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyskland, jämte
därtill hörande protokoll, varom enighet vunnits vid de i Berlin förda förhandlingarna
i ämnet,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga sändebudet i Berlin,
envoyén C. E. Th. af Wirsén, att för Sveriges del underteckna en traktat
med tillhörande protokoll av i huvudsak motsvarande lydelse ävensom förordna,
att erforderlig fullmakt för undertecknandet skall i vanlig ordning
utfärdas.»
Till vad ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt,
däruti övriga närvarande statsrådsledamöter förena
sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
Carl Cederlöf.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.
95
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mai 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,
Wigforss, Möller, Levinson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Sedan Kungl. Maj:t den 11 maj 1926 bemyndigat sändebudet i Berlin,
envoyén C. E. Th. af Wirsén att för Sveriges del underteckna en handelsoch
sjöfartstraktat med Tyska riket jämte tillhörande slutprotokoll och särskilt
protokoll rörande vissa varuprover av den lydelse, ett av Kungl. Maj:t
tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve, hava sagda traktat
och protokoll denna dag blivit utav af Wirsén samt Ministerialdirektören i
tyska utrikesdepartementet, Dr. Erich Wallroth, och Geheimeregeringsrådet,
Ministerialrådet Max Waldeck vederbörligen undertecknade.
I anledning härav och då, jämlikt riksdagsordningens § 54, proposition i
detta ärende lärer kunna avlämnas till innevarande riksdag utan hinder av
att den i samma paragraf föreskrivna tidsfrist för avlämnande i allmänhet
av propositioner numera utlöpt, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i
proposition äska riksdagens godkännande av berörda traktat och protokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Elin Rydeberg.