Kungl. Maj:ts proposition nr 221 (Proposition 1941:221)

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Nr 221.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anvisande
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940141 av medel för utrustning för central torpedverkstad
rn. m.; given Stockholms slott den 25 april
1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o)— 15:o).

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet oven'' försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 april 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehksson-Bramstokp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående
medelsanvisning för försvarsväsendets räkning å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår, med förmälan tillika, att ärendena under punkterna
1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 vore av den natur, att närmare redogörelse för
deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet
samt att ytterligare upplysningar i dessa ärenden borde få lämnas
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 221. 989 ii

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker i
riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att
hänföra.

Fjärde huvudtiteln.

D. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.

[1). 39. Utrustning för central torpedverkstad, reservationsanslag. I gemensam
skrivelse den 23 april 1941 hava marinförvaltningen och försvarsväsendets
verkstadsnämnd gjort framställning örn anvisande av ytterligare medel för
den centrala torpedverkstadens färdigställande. Det är min avsikt att i det
följande föreslå, att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond
äskas medel å tilläggsstat för innevarande budgetår för bestridande av
vissa i framställningen angivna ökade kostnader för verkstadens uppförande.
I anslutning därtill kommer att lämnas en närmare redogörelse för framställningens
innebörd. Framställningen omfattar emellertid också begäran
örn anvisande av sammanlagt 175,000 kronor för komplettering av för verkstaden
avsedd båtmateriel och övrig utrustning. Jämväl i denna del har
jag funnit mig böra biträda framställningen. Det härför erforderliga anslagsbeloppet
torde böra anvisas å driftbudgeten och uppföras under samma
anslagsrubrik som det å riksstaten uppförda anslaget till utrustning för
central torpedverkstad.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning för central torpedverJcstad å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av.......................................... kronor 175,000.

KAPITALINVESTERINGAR.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[2.] 5 e. Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel, reservationsanslag. I skrivelse
den 23 november 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort
framställning örn anvisande av medel för uppförande av vissa i en skrivelsen
bilagd tablå närmare angivna förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel.
Framställningen har tillstyrkts av chefen för armén.

1940 års militära hyggnadsutredning, som i ärendet inhämtat yttranden
från ett flertal av frågan berörda myndigheter ävensom från olika leveran -

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

törel- av luftvärnsmateriel, Ilar i avgivet utlåtande den 28 februari 1941
framlagt ett av utredningen utarbetat förslag till förevarande byggnadsfrågas
lösande. Förslaget skiljer sig i åtskilliga hänseenden från det till grund
för fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar liggande byggnadsprogrammet.
Sålunda Ilar till en början, efter överläggningar med försvarsstabens luftförsvarsavdelning,
omfattningen och fördelningen å olika orter av förrådslokalerna
givits en delvis annan utformning. Vidare ha förrådslokalerna föreslagits
skola i kostnadsbesparande syfte erhålla ett enklare utförande än
ursprungligen förutsatts, därvid särskilt beaktats möjligheterna att uppföra
en del förråd såsom kallförråd. Kostnaderna för det av byggnadsutredningen
framlagda förslaget hava av utredningen beräknats till 6,960,000
kronor, därav 60,000 för inredningsarbeten i redan befintliga förrådslokaler.
Byggnadsutredningen, som föreslagit, att byggnadsarbetena skola handhavas
under fortikationsstyrelsens centrala ledning, har emellertid ifrågasatt, huruvida
icke styrelsen borde i besparingssyfte verkställa ytterligare underhandlingar
med kommunala myndigheter eller enskilda, som äga tillgång till
större förrådslokaler, rörande upplåtande av för luftvärnsmaterielens förvaring
lämpliga lokaler.

Med uppförandet av erforderligt antal förrådsbyggnader för förvaring av
den ömtåliga och dyrbara luftvärnsmaterielen torde icke längre böra anstå.
Det av 1940 års militära byggnadsutredning framlagda förslaget synes därvid
i allt väsentligt kunna läggas till grund för byggnadsfrågans lösning. Jag
tinner mig därför böra tillstyrka, att för förrådslokalernas anordnande anvisas
det av byggnadsutredningen beräknade beloppet, 6,960,000 kronor. Jag förutsätter
emellertid, att vid anslagets disponerande skola beaktas de möjligheter
till besparingar, som kunna ernås bland annat genom träffande av överenskommelser
med kommunala myndigheter eller enskilda rörande upplåtande
av för förvaring av luftvärnsmateriel lämpliga lokaler.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 6,960,000.

[3.] 8 d. Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation, reservationsanslag.
1 särskild skrivelse den 23 april 1941 har försvarsväsendets verkstadsnämnd
anmält, att nämnden av närmare angivna orsaker verkställt en utredning av
frågan örn tillbyggnad och modernisering av tygverkstäderna vid Bodens tygstation.
I samråd med överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, chefen för
Ovre Norrlands trupper och arméförvaltningens tygdepartement hade nämnden
i anslutning därtill uppgjort ett förslag till sådan nybyggnad och modernisering,
omfattande dels en modernisering av de nuvarande tygverkstäderna i
syfte att ernå förbättrat brandskydd, rationellare planering av förråds- och
kontorslokaler samt förbättrade sanitära anordningar för verkstad sperson alen,

Kungl. Majas proposition nr 221.

dels en komplettering av viss reservtygverkstad och dels uppförande av vissa
nya verkstäder. Yerkstadsnämnden hemställde nu, att erforderliga anslagsmedel
måtte ställas till förfogande för företagets genomförande.

För min del är jag icke beredd att för närvarande fatta ståndpunkt till
det av verkstadsnämnden framlagda örn- och nybyggnadsprogrammet i hela
dess vidd. Jag anser det sålunda böra i varje fall för närvarande anstå med
uppförandet av de föreslagna nya verkstäderna. Däremot är jag beredd att redan
nu tillstyrka anvisande av erforderliga medel för den föreslagna moderniseringen
av de nuvarande verkstäderna ävensom för kompletterandet av reservtygverkstad
en. För de sagda ändamålen torde ett belopp av sammanlagt
200,000 kronor vara tillfyllest.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av.......................... kronor 200,000.

[4. 12 a. Ordnande av avloppsförhållandena vid Kronobergs regemente, reserva tionsanslag.

I skrivelse den 1 april 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
hemställt örn anvisande av medel till ordnande av avloppsförhållandena
vid Kronobergs regemente. Fortifikationsstyrelsen har därvid
anfört i huvudsak följande:

Från regementets etablissement leddes avloppsvattnet genom en särskilt
anordnad reningsanläggning ut i ett öppet dike, som löpte över regementets
övningsfält. Genom detta dike hade hittills jämväl bortletts avloppsvatten
från en del av Växjö stad. Då den stank, som särskilt under vissa tider
av året spritt sig från det förorenade vattnet i diket, vållat obehag vid regementets
övningar hade staden förmåtts att anlägga en särskild avloppsledning
för bortledande av det avloppsvatten från staden, som tidigare utsläppts
i diket. Denna ledning torde inom kort vara färdig att tagas i bruk. Emellertid
hade bakteriologisk och kemisk undersökning av avloppsvattnet från
regementet visat, att även detta vore i hög grad förorenat och att alltså
reningsanläggningen icke fungerade tillfredsställande. De sanitära olägenheterna
av avloppsdiket kunde därför beräknas kvarstå även sedan stadens
avloppsledning tagits i bruk. Olägenheterna, som jämväl påtalats av hälsovårdsnämnden
i Växjö, kunde avhjälpas antingen genom iordningställande
av regementets reningsanläggning eller genom att regementets avloppsledning
anslötes till stadens avloppsnät. I båda fallen krävdes därutöver anläggande
av ett separat ledningssystem för avledande av dagvatten och
grundvatten. Verkställd utredning hade givit vid handen, att komplettering
och ombyggnad av regementets reningsverk m. m. skulle, inklusive en viss
marginal för oförutsedda utgifter, draga en kostnad av cirka 85,000 kronor.
Fortifikationsstyrelsen hade låtit inleda förhandlingar med representanter
för Växjö stad för utrönande av stadens villkor för en anslutning av regementets
avloppsledning till stadens avloppsnät. Örn kronan skulle deltaga
i anläggningskostnaden för en blivande gemensam ledning i proportion till
den kvantitet spillvatten, som från regementet skulle avbördas genom ledningen,
skulle detta alternativ till avloppsfrågans lösning ställa sig ekono -

Kungl. Majas proposition nr 221.

miskt väsentligt mindre förmånligt för kronan än det nyssnämnda. Emellertid
funnes anledning antaga, att staden skulle vara villig medgiva anslutning
till stadens ledningsnät mot en så avvägd engångsersättning, att detta
alternativ icke för kronan skulle ställa sig dyrare än det andi-a. Enligt
fortifikationsstyrelsens mening vore det oundgängligen nödvändigt, att regementets
avloppsfråga snarast löstes så att effektiva, åtgärder kunde vara
vidtagna före rötmånadens inträde. Yilket alternativ som efter avslutande
av förhandlingarna med Växjö stad än kunde linnas vara förmånligast, syntes
kostnaderna kunna begränsas till 85,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska ett anslag av 85,000 kronor
för ifrågavarande ändamål.

Av det anförda torde framgå, att det nuvarande avloppssystemet vid
Kronobergs regemente är förenat med så betydande sanitära olägenheter,
att åtgärder böra vidtagas för deras snara undanröjande. Fortifikationsstyrelsen
har angivit två utvägar till avloppsförhållandenas ordnande, nämligen
iordningställande av reningsanläggningen vid regementet eller anslutning avregementets
avloppsledning till Växjö stads avloppsnät. Vilketdera alternativet
som än kommer att efter ytterligare utredning väljas, torde kostnaderna
icke kunna nedbringas under det av fortifikationsstyrelsen beräknade
beloppet, 85,000 kronor. Då det synes vara angeläget att åtgärder för ordnandet
av avloppet från regementet omedelbart vidtagas, finner jag mig böra
tillstyrka, att för ändamålet erforderliga medel äskas hos riksdagen å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Ordnande av avloppsförhållandena vid Kronobergs regemente
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 85.000.

Marinförvaltningens delfond.

[5.] 25. Byggnader för central torpedverkstad, reservationsanslag. Sedan 1940
års lagtima riksdag i skrivelse den 6 mars 1940, nr 68, meddelat sina beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 2 (bilaga 14. punkten 4)
och i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 3, punkten 23) gjorda
framställningar örn anslag till central torpedverkstad, förordnade Kungl.
Majit i brev den 8 mars 1940, att en ny central torpedverkstad skulle komma
till utförande. Härjämte uppdrog Kungl. Majit åt marinförvaltningen att
— i samråd med chefen för försvarsstaben — med anlitande av de av riks- .
dagen för ändamålet anvisade reservationsanslagen om tillhopa 4,780,000
kronor omedelbart gå i författning örn den nya torpedverkstadens uppförande
och i sådant avseende på grundval av ett av ämbetsverket i skrivelse den 14
oktober 1939 framlagt förslag uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med
definitiv situationsplan och erforderliga hnvudritningar för fastställelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Med skrivelse den 20 april 1940 framlade marinförvaltningen därefter
förslag till situationsplan samt huvudritningar till en del av torpedverkstadens
byggnader. Samtidigt härmed anmälde marinförvaltningen, att klimatiska
förhållanden lagt hinder i vägen för erforderliga grundundersökningar,
varför planen icke kunnat göras definitiv. Marinförvaltningen hemställde
jämväl att sedan grundundersökningarna fullföljts få inkomma med
förslag till huvudritningar rörande vissa andra anläggningar för torpedverkstaden.
Genom beslut den 26 april 1940 fastställde Kungl. Maj:t situationsplanen
och de ingivna huvudritningarna att i huvudsak lända till efterrättelse.

Sedermera uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 åt försvarsväsendets
verkstadsnämnd att i fortsättningen handhava uppförandet
av torpedverkstaden, därvid verkstadsnämnden skulle äga att hos marinförvaltningen
i mån av behov rekvirera erforderliga, för ändamålet anvisade
medel.

Utöver ovan angivna belopp 4,780,000 kronor, som avsågs till markförvärv
och iordningställande av verkstadsanläggning m. m., har 1940 års lagtima
riksdag (skrivelse nr 4, punkten 93) anvisat ett reservationsanslag av
1,180,000 kronor till utrustning för den nya torpedverkstaden.

I gemensam skrivelse den 23 april 1941 hava marinförvaltningen och försvarsväsendets
verkstadsnämnd anmält behov av ytterligare anslagsmedel
för torpedverkstadens del. Därvid har till en början framhållits, att under
arbetet med anläggningens utformning och utförande förändringar i de ursprungligen
uppgjorda planerna visat sig ändamålsenliga och erforderliga.
Sålunda syntes starka skäl tala för att en av de planerade verkstadsbyggnaderna,
som kostnadsberäknats till 900,000 kronor, icke borde komma till
utförande. A andra sidan hade en närmare undersökning visat, att beskaffenheten
hos grund- och bottenförhållandena icke motsvarade de antaganden,
från vilka man tidigare utgått, varför vissa anläggningar måste utföras nied
väsentligt dyrbarare konstruktioner än som förut beräknats. Kostnaderna för
dessa anläggningars utförande hade därigenom ökats med sammanlagt 725,000
kronor. Den fortlöpande prisstegringen på materiel och arbete hade jämväl
medfört ökade kostnader för torpedverkstadens utförande. Denna kostnadsökning
kunde beräknas till 750,000 kronor, vilket i förhållande till den ursprungligen
beräknade summan, exklusive kostnaderna för markförvärv och
för den verkstadsbyggnad, som ansetts icke böra komma till utförande, innebure
en ökning med omkring 15 procent. Även för markförvärv komme
att åtgå större belopp än som ursprungligen beräknats. Den erforderliga
marken hade nämligen icke kunnat förvärvas på så fördelaktiga villkor som
vid de förberedande förhandlingarna ställts i utsikt. De merkostnader, som
härigenom uppstått belöpte sig till 100,000 kronor. Vidare hade under arbetet
med anläggningens utförande visat sig nödvändigt att utföra en båthamn
och vissa anläggningar för upptagning av båtar och flottar. Kostnaden härför
uppginge till 350,000 kronor. Förändringar som måst vidtagas i viss
anläggnings utförande hade dessutom nödvändiggjort anskaffning av ytter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ligare båtmateriel, varjämte en del av verkstadsutrustningen ansetts böra
utökas. De sammanlagda kostnaderna härför uppginge till 175,000 kronor.
Därest den tidigare omförmälda verkstadsbyggnaden icke komme till utförande,
skulle alltså för anläggningens färdigställande — utöver tidigare anvisade
medel, 5,960,000 kronor — erfordras ett belopp av (725,000 + 750,000
+ 100,000 + 350,000 + 175,000 — 900,000=) 1,200,000 kronor. — Marinförvaltningens
och verkstadsnämndens skrivelse utmynnar i en hemställan örn
fastställelse av de angivna förändringarna i den ursprungliga planen för
torpedverkstaden samt örn anvisande av ett ytterligare belopp av 1,200,000
kronor för torpedverkstadens färdigställande.

Sedan under hand infordrats närmare uppgifter i fråga örn den anmälda
kostnadsökningen för markförvärvet, har chefen för marinförvaltningen i en
den 25 april 1941 dagtecknad promemoria framhållit huvudsakligen följande.
Förvärvet av erforderlig mark, inberäknat därmed förenade kostnader, hade
ursprungligen beräknats betinga ett pris av omkring 150,000 kronor. Meningen
hade varit, att, sedan vederbörande kommun från enskild ägare förvärvat
den egendom, i vilken det för torpedverkstaden avsedda området inginge,
kronan av kommunen skulle förvärva ifrågavarande område för ett
preliminärt överenskommet pris av 75 öre per kvadratmeter. Under förutsättning
att kommunens förvärv av egendomen komme till stånd hade kommunen
åtagit sig att till verkstadsom rådet framdraga vissa vatten- och avloppsledningar
samt vägar. Sedermera hade det emellertid visat sig, att
ägaren till ifrågavarande egendom icke velat till kommunen försälja den del
av egendomen, varå verkstadsområdet skulle förläggas. Det hade därför
blivit nödvändigt för kronan att direkt av markägaren förvärva den för
verkstaden erforderliga marken, vilket skett till ett pris av 70 öre per kvadratmeter.
I och med att kommunen icke lyckades förvärva egendomen hade
emellertid även kommunens utfästelser i fråga örn framdragandet av ledningar
och vägar förfallit. Kostnaderna härför komme i stället att åtminstone
till stora delar åvila kronan. För ändamålet beräknades ett belopp
av omkring 100,000 kronor bliva erforderligt.

Av det anförda framgår, att vissa förändringar i hitintills fastställda
planer för anordnandet av den centrala torpedverkstaden ansetts erforderliga.
Det av marinförvaltningen och försvarsväsendets verkstadsnämnd i sådant
hänseende nu framlagda förslaget innebär dels inhiberandet av viss planerad
verkstadsbyggnad dels ock en med hänsyn till grund- och bottenförhållandena
ändrad förläggning och utformning av en del av verkstadens byggnader. I
anslutning härtill har föreslagits utbyggnad av anläggningen genom anläggande
av båthamn m. m., varjämte förordats en komplettering av båtmaterielen och
verkstadsutrustningen. Vad sålunda föreslagits tinner jag mig böra biträda.
Förslagets genomförande nödvändiggör emellertid ytterligare medelsanvisning.
Härtill kommer, att kostnaderna för markförvärv, vägarbeten m. m.
visat sig överstiga de beräknade samt att priserna på materiel och arbetskraft
stigit sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställdes. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ärendet verkställd utredning giver vid handen, att, utöver hittills anvisade
medel, ett belopp av 1,200,000 kronor erfordras för torpedverkstadens färdigställande.
Av angivna belopp, som torde böra äskas å tilläggsstat till innevarande
budgetår, böra emellertid de 175,000 kronor, som erfordras för anskaffning
av båtmateriel och verkstadsutrustning, redovisas överdriftbudgeten.
I det föregående (punkten 1) har jag föreslagit äskande av sistnämnda belopp.
I övrigt erforderliga medel, 1,025,000 kronor, torde böra anvisas såsom
kapitalinvestering i f örs var sväsen dets fastighetsfond under samma anslagsrubrik
som det förut för innevarande budgetår uppförda anslaget för
Byggnader för central torpedverkstad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnader för central torpedverkstad å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41, anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 1,025,000.

[6.] 28 g. Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation, reservationsanslag.
Genom beslut den 24 mars 1938 erhöll chefen för marinen i uppdrag
att i samråd med chefen för försvarsstaben och chefen för marinförvaltningen
verkställa ytterligare utredning enligt vissa närmare angivna grunder rörande
plats i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsstation och
örlogsvarv, ävensom att avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde
föranleda.

Med skrivelse den 24 januari 1939 överlämnade chefen för marinen utredning
i ärendet. I samband därmed hemställdes, att åtgärder måtte vidtagas
för en reglering av förhållandena vid örlogsbasen genom förflyttning
av densamma till angiven plats i Stockholms skärgård enligt ett i utredningen
framlagt förslag. Denna hemställan har emellertid hitintills icke föranlett
någon Kungl. Majis åtgärd.

I skrivelse den 15 april 1941 har nu marinförvaltningen framhållit, att
efter genomförande av 1936 års försvarsordning och under nu rådande försvarsberedskap
behovet av ökade förläggnings- och matsalsutrymmen samt
större expeditions- och skollokaler på Skeppsholmen för Stockholms örlogsbas
såväl ur hygienisk som tjänstgöringssynpunkt gjort sig alltmera gällande.
Marinförvaltningen vore visserligen principiellt av den uppfattningen, att
minsta möjliga kostnader borde nedläggas på Skeppsholmen, innan frågan
örn örlogsbasens bibehållande därstädes eller förflyttning till annan plats
avgjorts, men ämbetsverket ansåge dock, att vissa åtgärder omedelbart måste
vidtagas för att tillgodose det mest trängande behovet av utrymmen. En på
anmodan av chefen för marinen verkställd utredning hade givit vid handen,
att genom ianspråktagande av vissa tjänstebostäder samt omdisposition av en
del expeditionslokaler en förbättring av förläggnings- och expeditionsutrymmena
ävensom erforderliga utrymmen för sjökrigsskolan skulle kunna erhållas.
Genom uppförande av en ny skolbarack skulle ökade lokaler för

Kungl. Majus proposition nr 221.

manskapsskolorna kunna erhållas, varjämte genom tillbyggnad av matsalen
med en provisorisk träbyggnad skulle kunna åstadkommas förbättrade utrymmen
för utspisning. Samtliga de föreslagna åtgärderna kunde dock enligt
ämbetsverkets mening endast provisoriskt lösa lokalfrågorna på Skeppsholmen.
Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde
marinförvaltningen om anvisande av ett belopp av 235,000 kronor för vidtagande
av de i skrivelsen angivna åtgärderna.

Sedermera har chefen för marinen i skrivelse den 19 april 1941 — i samband
med att frågan örn en förflyttning av Stockholms örlogsbas upptagits
till förnyad behandling — förordat mera vittgående åtgärder för ett provisoriskt
tillgodoseende av lokalbehovet på Skeppsholmen. Chefen för marinen
har därvid av anförda skäl funnit åtgärder nu böra vidtagas för att bringa
flottstationsfrågan till en lösning. Efter undersökning av de möjligheter
som för närvarande kunde tagas under övervägande har marinchefen ansett
sig böra framlägga två olika alternativ, betecknade I och II, till förläggningsfrågans
ordnande. Enligt alternativ I, vilket förordas av marinchefen,
föreslås en utflyttning i tre olika etapper av örlogsstationen och örlogsvarvet,
allt i väsentlig överensstämmelse med det år 1939 ingivna förslaget.
Med hänsyn till att utflyttningen under alla förhållanden bomme att draga
viss tid bleve det emellertid enligt chefens för marinen åsikt nödvändigt att,
även örn beslut örn utflyttningen omedelbart fattades, vidtaga vissa i skrivelsen
närmare angivna provisoriska åtgärder för avhjälpande av bristerna i
de nuvarande lokalförhållandena. — Alternativ II bygger på den förutsättningen,
att beslut örn en utflyttning tills vidare anses böra uppskjutas. I
sådant fall måste enligt chefen för marinen de provisoriska åtgärder med
avseende å förläggningen å Skeppsholmen, som föreslagits i samband med
alternativ I, göras mer permanenta och därutöver vissa angivna byggnadsföretag
komma till utförande.

De provisoriska byggnadsåtgärder, som av chefen för marinen föreslagits
enligt alternativ I, innefatta jämväl de arbeten, för vilka marinförvaltningen
i förenämnda skrivelse den 15 april 1941 äskat medel.

Kostnaderna för ett genomförande av de av chefen för marinen förordade
provisoriska åtgärderna för förbättrande av förläggningsförhållandena på
Skeppsholmen hava av marinförvaltningen beräknats till 720,000 kronor. De
olika byggnadsföretagen samt kostnadernas fördelning å desamma framgå av
nedanstående tablå.

T a h l å

över beräknade kostnader för vissa komplettering sarbeten
på Skeppsholmen.

Kronor

1. Kolskjulet på Kastellholmen ombygges till proviantförrådshus 175,000

2. Arméns intendenturförråd omändras till sjukvårds-, sängpersedels-
och beklädnad sförråd; alternativt förhyras lokaler för

nämnda ändamål i Stockholm...................................... 74,000

3. En ny skolbarack uppföres ........................................ 30,000

Kungl. Majus proposition nr 221

Kronor

4. Ändringar vidtagas i staketets sträckning ........................ 1,000

5. Bibliotek och läsrum anordnas i marketenteribyggnadens övre

våning ................................................................ 14,300

6. Idrottsplats anordnas på Skeppsholmen, varvid kompasspaviljongen
flyttas ........................................................ 20,000

7. Badinrättningen omändras.......................................... 17,000

8. Chefens för marindistriktsstabens allmänna avdelning boställe

omändras från expeditionslokaler till lägenhet för verkstadsingenjören
............................................................ 12,000

9. Verkstadsingenjörens bostad omändras till expeditionslokaler

för marindistriktscliefen ............................................ 5,000

10. Äldste instruktionsofficerens boställe i Östra boställshuset omändras
till lokaler för marindistriktsläkaren och ögonläkaren .. 40,000

11. Chefens för ingenjördepartementet lägenhet, Långa raden nr 1,
omändras från expeditionslokaler till lokaler för sjökrigsskolan 20,000

12. Hantverkskasernen ombygges till expeditionsbyggnad för kompanichefen
m. fl..................................................... 46,500

13. Kasern III ombygges dels för utvidgning av sjukvårdslokalerna

samt dels för ökning av förläggningsutrymmena ................ 61,900

14. Kasern III tillbygges för ökande av matsalsutrymmet.......... 78,600

15. Kasern I ombygges delvis för förläggningsändamål.............. 14,500

16. Kasern II omändras för att bereda ökat förläggningsutrymme 35,000

17. Diverse planeringsarbeten .......................................... 25,000

Oförutsedda kostnader.............................................. 49,800

Summa kronor 720,000

Av de i tablån upptagna arbetena äro de under punkterna 3, 8, 9, 10, 11,
12 och 14 antecknade samt av oförutsedda kostnader 2,900 kronor upptagna
i marinförvaltningens skrivelse den 15 april 1941.

Chefens för marinen skrivelse den 19 april 1941 utmynnar i en hemställan
dels att Kungl. Majit måtte i princip besluta, att Stockholms örlogsbas
skall förflyttas från Stockholm i enlighet med alternativ I och att för
påbörjandet av utflyttningen erforderliga medel må ställas till förfogande,
dels och att ett belopp av 720,000 kronor måtte anvisas för genomförande
av de enligt samma alternativ förordade provisoriska åtgärderna för förbättrande
av lokalförhållandena å Skeppsholmen. Framställningen har tillstyrkts
av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter.

I förevarande sammanhang får jag vidare anmäla en av marinförvaltningen
i skrivelse den 15 april 1941 gjord framställning örn medelsanvisning för
förbättring av skjutbanan å Skeppsholmen och uppförande av en för örlogsvarvet
avsedd garagebyggnad. Härom inhämtas av skrivelsen i huvudsak
följande:

Vid Stockholms örlogsstation funnes på Skeppsholmen en mindre korthållsskjutbana,
som redan före den nuvarande beredskapens inträdande och

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

än mer under nuvarande förhållanden visat sig vara för liten. Tidigare av
stationsmyndigheterna gjorda framställningar angående en utvidgning hade
med hänsyn till ovissheten angående den framtida förläggningen av örlogsstationen
fått anstå. Med skrivelse den 22 januari 1941 hade emellertid
befälhavande amiralen i Ostkustens marindistrikt hos marinförvaltningen
gjort förnyad hemställan örn medel till den ifrågasatta utvidgningen och
moderniseringen av banan. Ärendet hade varit föremål för utredning av
arméförvaltningens fortifikationsstyrelses skjutbaneofficer, som funnit en
bättre och större korthållsbana än den nuvarande primitiva anläggningen
ur utbildnings- och säkerhetssynpunkt ofrånkomlig. Kostnaderna för banans
iordningställande beräknades belöpa sig till 52,500 kronor. I detta belopp
vore emellertid icke inräknat någon kostnad för ersättande av det av brandsyn
utdömda garage, som måste rivas, för att lämna plats för den föreslagna
utökningen av skjutbanan. Kostnaden för ett dylikt garage, avsett för 4 st.
lastbilar, beräknades belöpa sig till 20,000 kronor.

Då en tillfredsställande utbildning av all militär personal i handvapnens
bruk vore ett ofrånkomligt krav och tillräckligt omfattande men även betryggande
åtgärder måste vidtagas för att åvägabringa denna utbildning,
funne marinförvaltningen att grundad anledning förelåge, att, oavsett den i
framtiden planerade förflyttningen av örlogsstationen, nu hemställa örn medel
till den av stationsmyndigheterna föreslagna utvidgningen av banan och
förbättringen av skyddsanordningarna.

Under åberopande härav hemställde marin förvaltningen örn anvisande av
ett belopp av (52,500 + 20,000 =) 72,500 kronor för skjutbanans förbättring
och den nya garagebyggnadens uppförande.

Behovet av förbättrade lokalförhållanden på Skeppsholmen har på senare
tid gjort sig allt mer gällande. Såväl beträffande förläggning och förrådsutrymmen
som även i fråga om expeditions- och skollokaler äro bristerna
påfallande. Bristerna sammanhänga till stor del därmed, att till dess frågan
örn ett utflyttande av örlogsbasen vunnit sin lösning, med mera kostsamma
åtgärder för förbättrande av lokalförhållandena på Skeppsholmen ansetts
böra anstå. De därav följande olägenheterna hava emellertid under rådande
beredskapsperiod framträtt i allt större grad. Helt naturligt har också den
utvidgning av personalorganisationen, som under senare tid beslutats för
flottans del, medfört ytterligare krav på lokalutrymmen för personal och
expeditioner.

Chefen för marinen har nu, i anslutning till att han återkommit med
förslag örn irtflyttning av örlogsstationen, jämväl hemställt örn medelsanvisning
för ett provisoriskt tillgodoseende av de mest trängande behoven av
förbättrade lokalförhållanden på Skeppsholmen.

Frågan om örlogsstationens bortflyttande från Skeppsholmen anser jag
mig icke böra i detta sammanhang upptaga till dryftande. De redan föreliggande
utredningarna rörande möjligheten och lämpligheten av en dylik
åtgärd böra enligt min mening icke göras till föremål för till ytterligare
omprövning förrän frågan om den blivande försvarsorganisationens omfattning
tagit mera fast form.

Däremot anser jag i likhet med chefen för marinen det vara erforderligt,
att i avvaktan på slutligt ståndpunktstagande till örlogsstationens framtida

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

förläggningsplats de provisoriska åtgärder för den nuvarande förläggningens
förbättrande vidtagas, vilka av chefen för marinen ansetts nödvändiga att
genomföra vare sig beslut örn utflyttning redan nu fattas eller frågan fortfarande
skjutes på framtiden. Mot de för dessa åtgärder beräknade kostnaderna
synes anledning till erinran icke föreligga. Dock vill jag påpeka,
att det i kostnadsberäkningarna upptagna beloppet, 74,000 kronor, för omändring
av arméns intendenturförråd på Skeppsholmen till sjukvårds-, sängpersedels-
och beklädnadsförråd för örlogsstationen blir erforderligt endast
i den mån andra lokaler kunna disponeras för intendenturförrådet. Då praktiska
skäl tala för att byggnaderna på Skeppsholmen i första hand utnyttjas
för stationens behov, anser jag mig dock böra räkna med att en dylik lösning
kan ske. Jag tillstyrker fördenskull, att hela det för de föreslagna
åtgärderna angivna beloppet, 720,000 kronor, ställes till förfogande för
ändamålet.

I samband härmed torde medel böra äskas av riksdagen jämväl för genomförande
av den förbättring av skjutbanan på Skeppsholmen, varom marinförvaltningen
i skrivelse den 15 april 1941 hemställt. Kostnaderna härför
hava beräknats till 52,500 kronor, vartill kommer ett belopp av 20,000
kronor för uppförande av ett nytt garage i stället för det nuvarande bristfälliga
garage, som måste rivas för att lämna plats för skjutbanan.

Det för samtliga ifrågavarande åtgärder av marinförvaltningen beräknade
medelsbehovet uppgår i enlighet med det anförda till (720,000 + 52,500 +

20.000 =) 792,500 kronor, vilket belopp emellertid synes kunna avrundas till

790.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av.......................... kronor 790,000.

[7.] 28 h. Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m., reservationsanslag.

Under förevarande punkt hava sammanförts en del likartade anslagsfrågor,
avseende modernisering eller nybyggnad av vissa verkstäder vid Stockholms
örlogsvarv samt Vaxholms och Karlskrona fästningar. Samtliga här avsedda
anskaffnings- och byggnadsåtgärder har jag ansett vara av sådan vikt, att
jag funnit mig böra tillstyrka medelsäskande hos riksdagen i nedan angiven
omfattning för deras genomförande. De i ärendena framlagda kostnadsberäkningarna
hava hitintills icke varit föremål för översyn inom 1940 års
militära byggnadsordning. Jag förutsätter emellertid, att sådan granskning
sker innan dispositionsbeslut beträffande medlens användning fattas.

De under förevarande punkt sammanförda anslagsfrågorna äro följande:

a) Modernisering av artilleriammunitionsverkstäderna vid
Stockholms övlogsvarv. I sin skrivelse den 5 oktober 1940 angående
vissa anslagsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår har marinförvaltningen
hemställt örn medelsanvisning för modernisering av artilleri -

Kungl. Majus proposition nr 221.

ammunitionsverkstäderna vid Stockholms örlogsvarv. Orlogsvarvets resurser
i angivna hänseenden hade nämligen under rådande förhållanden befunnits
otillräckliga, varför transporter från andra verkstäder och förråd i stor utsträckning
måst tillgripas. För att avhjälpa detta missförhållande vore det
nödvändigt att i vissa avseenden modernisera och utvidga förefintliga, till
varvet anknutna anläggningar. Kostnaderna härför hade av marinförvaltningen
beräknats till 325,000 kronor.

Försvarsväsendets vcrkstadsnämnd har i yttrande den 5 mars 1941 framhållit
bland annat följande. Nämnden hade tillsatt en särskild kommitté, i
vilken ingått jämväl inom marinförvaltningen, Stockholms örlogsvarv och
Vaxholms fästning verksam personal, med uppgift att granska och bearbeta
ett av chefen för artilleridepartementet vid örlogsvarvet framlagt förslag till
modernisering av artilleriammunitionsverkstäderna. Denna kommitté hade
funnit de föreslagna åtgärderna efter vissa ändringar lämpliga och nödvändiga
för att verkstadsanläggningarna skulle kunna fylla sin uppgift. Kommittén
hade emellertid ansett den av marinförvaltningen begärda anslagssumman
vara i knappaste laget, särskilt med hänsyn till att viss ytterligare
maskinutrustning syntes erforderlig. Verkstadsnämnden, som för egen del
biträdde kommitténs mening, ville därjämte framhålla att svårigheten att
hålla kostnaderna inom den av marinförvaltningen angivna ramen vore förklarlig
jämväl med hänsyn till att såväl byggnads- som maskinpriser avsevärt
stigit, sedan det ursprungliga förslaget av marinförvaltningen uppgjorts.

För egen del finner jag en modernisering av ifrågavarande artilleriammunitionsverkstäder
böra komma till stånd inom ramen för de av marinförvaltningen
beräknade kostnaderna. För ändamålet torde sålunda böra avses ett
belopp av 325,000 kronor.

b) Modernisering av tygverkstäderna m. m. i Vaxholms fästning.
I nyssberörda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt
om medelsanvisning för modernisering av tygverkstäderna i Vaxholms fästning
med tillhörande apteringsverkstad. Ämbetsverket har till stöd härför åberopat,
att underhållet av kustfästningarnas alltmer ökade materiel under de
senaste åren icke kunnat helt verkställas vid fästningarnas tygverkstäder,
varför privata verkstäder måst anlitas. För Vaxholms fästnings vidkommande
hade emellertid privata verkstäder med tillräcklig kapacitet och yrkesskicklig
personal icke funnits att tillgå inom fästningsområdet eller dess
omedelbara närhet. En ökad kapacitet hos fästningens tygverkstäder måste
därför anses som ofrånkomlig. En modernisering av verkstäderna borde
jämväl ske med hänsyn till att desamma vore omoderna och dåligt utrustade
samt icke uppfyllde nutida krav på rationell drift och hygien. Marinförvaltningen
har på grund härav föreslagit, att en utbyggnad av vissa i skrivelsen
angivna verkstäder måtte komma till stånd, därvid samtidigt en komplettering
av verkstadsutrustningen borde äga rum. Härjämte har föreslagits,
att den inom fästningen belägna apteringsverkstaden med hänsyn till faran
för luftangrepp borde erhålla en lämpligare förläggning. Verkställd utredning
hade givit vid handen, att kostnaderna för samtliga erforderliga arbeten

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

och nyanskaffningar kunde beräknas till 520,000 kronor, därav å apteringsverkstaden
belöpte 151,000 kronor och för övriga verkstäder 369,000 kronor.

För svar sväsendets verTcstadsnämnd har i yttrande över denna framställning
den 16 april 1941 funnit det önskvärt, att de befintliga verkstäderna moderniserades
med avseende å teknisk utrustning och sanitära förhållanden samt
i viss utsträckning tillbyggdes. Nämnden har vidare framhållit, att nämnden
i samråd med marinförvaltningen och kommendanten i Vaxholms fästning
uPPgj°r*; preliminära ritningar till vissa i yttrandet angivna moderniseringsoch
anläggningsarbeten å ifrågavarande verkstäder med undantag av apteringsverkstaden.
Dessa arbeten ha av nämnden kostnadsberäknats till

422,000 kronor.

Sedermera har mar in för vältning en i skrivelse den 22 april 1941 framhållit,
att en efter samråd mellan ämbetsverket och verkstadsnämnden tillsatt kommitté
till marinförvaltningen inkommit med förslag rörande anordnandet av
apteringsverkstaden i Vaxholms fästning, kostnadsberäknat till 370,000 kronor,
vilket förslag tillstyrkts såväl av verkstadsnämnden som statens ammunitionsnämnd.
I anslutning härtill har marinförvaltningen anfört, att då de
verkställda utredningarna utvisade, att en ändamålsenlig utökning av reparations-
och underhållskapaciteten i tygverkstäderna vid fästningen icke kunde
erhållas för mindre kostnad än 422,000 kronor och då ändamålet med den
tillämnade apteringsverkstaden icke kunde uppnås med mindre det av förenämnda
kommitté uppgjorda förslaget till utbyggnad komme till utförande,
marinförvaltningen ansåge sig böra med ändring av sitt i skrivelsen den 5
oktober 1940 gjorda medelsäskande hemställa, att för moderniseringsåtgärdernas
genomförande ett belopp av (422,000 + 370,000=) 792,000 kronor
måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Den i ärendet förebragta utredningen torde giva vid handen, att en ändamålsenlig
utbyggnad av tygverkstäderna i Vaxholms fästning, däri inbegripet
anordnandet av en ny apteringsverkstad, icke är möjlig inom ramen av den
av marinförvaltningen ursprungligen beräknade kostnaden. Jag har därför
funnit mig böra förorda, att de vid den förnyade utredningen i ärendet
uppgjorda kostnadskalkylerna läggas till grund för medelsäskandena i förevarande
hänseende. Hos riksdagen torde sålunda för ändamålet böra äskas
ett belopp av 792,000 kronor.

c) Modernisering av tygverkstäderna i Karlskrona fästning.
I skrivelse den 28 december 1940 har marinförvaltningen anmält behov av
modernisering jämväl av tygverkstäderna i Karlskrona fästning för tillgodoseende
av kustartilleriets underhålls- och reparationstjänst och har marinförvaltningen
i anslutning därtill hemställt, att ett belopp av 490,000 kronor
måtte ställas till förfogande för utförande av vissa i skrivelsen närmare angivna
byggnads- och inredningsarbeten.

I utlåtande den 21 februari 1941 laax försvarsväsendets verlcstadsnämnd, som
på platsen verkställt undersökning rörande förhållandena, framhållit, att
kustartilleriets reparationsmöjligheter på grund av de befintliga lokalernas
ålder och små utrymmen ej vore tillfyllest samt att de i den mån kust -

Kungl. Majus proposition nr 221.

artillerimaterielen ökades bleve alldeles otillräckliga. Nämnden ansåge de
av marinförvaltningen föreslagna moderniseringsåtgärderna väl motiverade
oell de för åtgärdernas genomförande äskade medlen väl täcka behovet utan
för stor marginal. Verkstadsnämnden finge därför tillstyrka det av marinförvaltningen
framlagda förslaget. Vid granskning av föreliggande planlösning
för en till uppförande föreslagen verkstadsbyggnad hade emellertid
nämnden funnit att vissa detaljer behövde genomarbetas. Ehuru dessa
detaljer hade ringa eller ingen inverkan på kostnaden för verkstadens uppförande
ville nämnden ifrågasätta, huruvida icke det definitiva utformandet
av planerna borde ske i samråd med nämnden.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 1 april 1941 anfört,
att utredningen funnit de av marinförvaltningen förordade åtgärderna på
ändamålsenligaste och billigaste sätt tillgodose kustartilleriets behov av
underhåll och reparation av materiel tillhörande Karlskrona fästning. I
fråga örn förenämnda verkstadsbyggnad har utredningen anfört, att byggnadens
planlösning borde kunna ske på mera ändamålsenligt sätt än upprättade
ritningar angåve, varför utredningen funnit ett samarbete mellan marinförvaltningen
och försvarsväsendets verkstadsnämnd rörande den definitiva
utformningen av denna byggnad välbetänkt. De tekniska detaljerna i det
av marinförvaltningen framlagda förslaget hade i övrigt icke givit utredningen
anledning till erinran. I fråga örn kostnaderna för förslagets genomförande
förutsatte emellertid utredningen, att, därest verkstadsbyggnaden i dess slutliga
utformning gåves högst den omfattning, som å företedda ritningar angivits,
kostnaderna skulle kunna reduceras med 50,000 kronor och således
för hela byggnadsprogrammet sänkas till 440,000 kronor.

Av det anförda framgår, att anordningarna inom Karlskrona fästning för
kustartilleriets underhålls- och reparationstjänst för närvarande icke äro tillfredsställande.
Jag finner det därför befogat, att medel ställas till marinförvaltningens
förfogande för genomförande, i samråd med försvarsväsendets
verkstadsnämnd, av de föreslagna moderniseringsarbetena. Med hänsyn till
vad militära byggnadsutredningen i ärendet anfört torde emellertid medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål kunna begränsas till 440,000 kronor.

d) Motorverkstäder i Vaxholms och Karlskrona fästningar. Isin
förutnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen framhållit,
att bilparkerna vid Vaxholms och Karlskrona fästningar under rådande beredskapsperiod
avsevärt utökats. Arbetena med materielens underhåll hade
blivit mycket omfattande, varför de inom fästningarna befintliga reparationsverkstäderna
behövde utbyggas för att fylla sitt ändamål. Såväl ur beredskapssynpunkt
som ur utbildningssynpunkt vore det enligt ämbetsverkets
mening av största vikt, att fästningarna disponerade egna motorverkstäder
av tillräcklig kapacitet.

I yttrande den 15 april 1941 har försvarsväsendets verkstadsnämnd, under
framhållande att såväl i Vaxholm som i Karlskrona mycket små resurser
för ifrågavarande underhållsarbeten funnes att tillgå vid privata motorverkstäder,
ansett det nödvändigt att utbygga fästningarnas egna verkstäder i

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

sådan utsträckning, att de förmådde nödtorftigt täcka reparationsbehovet
under ett beredskapstillstånd. Nämnden hade efter verkställda undersökningar
i samråd med marinförvaltningen uppgjort preliminära ritningar för
erforderliga verkstadsbyggnader, av vilka den till Vaxholms fästning förlagda
kostnadsberäknats till 83,000 och den för Karlskrona fästning avsedda till

147,000 kronor.

Mot de för utbyggandet av motorverkstäderna i Vaxholms och Karlskrona
fästningar beräknade beloppen synes icke föreligga anledning till erinran.
För ändamålet torde sålunda böra hos riksdagen äskas en medelsanvisning
av (83,000 + 147,000 =) 230,000 kronor.

För genomförande av i det föregående under a)—d) angivna moderniserings-
och nybyggnadsåtgärder erfordras i enlighet med det anförda ett belopp
av sammanlagt (325,000 + 792,000 + 440,000 + 230,000 =) 1,787,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av vissa marinens verkstäder ra. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ............................ kronor 1,787,000.

[8.] 28 i. Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar, reswvationsanslag.
I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med tillstyrkande utlåtande
den 25 januari 1941 insänd, den 3 i samma månad dagtecknad skrivelse
har marinförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för elektrifieringsarbeten
vid vissa marinens anläggningar och därvid anfört i huvudsak
följande. För sådana anläggningar, där erforderlig elektrisk energi alstrades
av generatorer, drivna med brännoljor, fotogen eller bensin, eller där belysnings-
eller uppvärmningsanordningar utgjordes av fotogenlampor och fotogenkaminer,
borde i syfte att inbespara flytande drivmedel anordnas anslutning
till permanent elektriskt kraftnät. Av samma anledning borde till planerade
och påbörjade fortifikatoriska arbeten, för vilkas bedrivande avsevärda kvantiteter
bensin och brännolja eljest skulle erfordras, framdragas elektrisk kraft,
varigenom även belysnings- oell kraftfrågan för den färdiga anläggningen
komme att lösas. Åtgärder borde även vidtagas för att vid marinens kustfästningar
och kasernetablissement m. m. anordna reservmöjligheter för den
elektriska kraftförsörjningen. Marinförvaltningen hade igångsatt en utredning
i syfte att utröna vid vilka anläggningar dylika elektrifieringsarbeten
borde utföras. Sedan denna utredning slutförts vore det marinförvaltningens
avsikt att framlägga fullständig elektrifieringsplan jämte kostnadsberäkningar.
Som emellertid vid vissa, i en vid skrivelsen fogad förteckning närmare
angivna anläggningar arbetena borde skyndsammast igångsättas, dels med
hänsyn till försvarsberedskapen dels ur synpunkten av sparsamhet med
flytande drivmedel och brännoljor, hemställde marinförvaltningen örn anvisande
av förskottsmedel till ett belopp av 500,000 kronor för påbörjande av
de mest brådskande elektrifieringsarbetena.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 13 februari 1941, i an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 17

slutning till den vid förutberörda skrivelse fogade förteckningen, preciserat
arten av de planerade elektrifieringsarbetena och samtidigt angivit den totala
uppskattade kostnaden för dessa arbeten. Då planeringsarbetena nu vidare
fortskridit, kunde marinförvaltningen specificera ytterligare några elektrifieringsarbeten,
som snarast borde igångsättas. De sammanlagda kostnaderna
för de arbeten, som sålunda vore färdigplanerade, beräknades enligt angiven
specifikation till 1,005,000 kronor.

I ärendet har statens industrikommission den 22 april 1941 avgivit utlåtande
och därvid framhållit, att den mängd koppar, som beräknades åtgå för
elektrifieringsarbetena, icke föranledde till någon erinran mot marinförvaltningens
framställning från kommissionens sida.

Ifrågavarande elektrifieringsarbeten anser jag, på de skäl myndigheterna
anfört, böra komma till stånd snarast möjligt i den av marinförvaltningen i
skrivelsen den 13 februari 1941 angivna omfattningen. Medel till dessa
arbeten torde därför böra äskas å tilläggsstat till innevarande års riksstat.
Mot de av marinförvaltningen gjorda kostnadsberäkningarna har jag icke
funnit anledning till annan erinran än att medelsanvisningen torde böra avrundas
till 1,000,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa,
ett reservationsanslag av........................ kronor 1,000,000.

[9.] 32 e. Förradslokaler för artilleriamniunition m. m., reservationsanslag. I sin
skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa anslag å tilläggsstat för budgetåret
1940/41 framhöll marinförvaltningen, att den anskaffning av artilleriammunition,
torpeder, minor och annan teknisk materiel, varom marinförvaltningen
i olika sammanhang gjort framställning, erfordrade uppförande
av i skrivelsen närmare angivna förrådslokaler, för vilket ändamål marinförvaltningen
hemställde örn en medelsanvisning av tillhopa 4,735,000 kronor.

Statens ammanitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd hava i
yttranden över nämnda framställning förklarat, att ur de synpunkter nämnderna
hade att företräda någon erinran mot det framlagda bvggnadsförslaget
icke vore att framställa.

I avgivet utlåtande i ärendet den 5 april 1941 har 1940 års byggnadsutredning
anfört bland annat följande:

Utredningen hade beretts tillfälle taga del av ett omfattande utredningsmaterial
för beräkningen av det av marinförvaltningen för förrådsbyggnadernas
uppförande erforderliga beloppet. Av förråden, som dimensionerats
efter tidigare vunna erfarenheter rörande erforderliga stuvningsytor för materialier
och därav härledda bruttoytor m. m. för förrådsutrymmen m. m.,
avsåges en del göras fullträffsäkra, under det att övriga avsåges komma till
utförande enligt utredningens standardtyper för förrådslokaler. Det hade
icke varit möjligt för utredningen att på den korta tid, som stått till förfogande
för granskning av det vidlyftiga materialet, i detalj undersöka, huru Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Sr 221. ess 4i 2

IB Kungl. Majus proposition nr 221.

vida de däri upptagna förråds}’torna vore nödvändiga eller om de kunde
minskas. Såvitt av handlingarna framginge syntes emellertid reservutrymmen
vid de föreslagna lokalerna i vissa fall hava tilltagits väl rikligt. Det
torde därför kunna förväntas, att ett närmare detalj studium av utrymmesbehovet
i avsikt bland annat att i möjligaste mån begränsa sagda behov
komme att resultera i en minskning av förrådsytorna. Enligt uppgift vore
det emellertid av militära skäl synnerligen angeläget att ifrågavarande byggnadsföretag
igångsattes snarast möjligt. Utredningen ansåge sig i nuvarande
läge icke kunna ingå på ett dylikt detaljstudium, varför utredningen tillstyrkte
ett med omkring 20 procent reducerat och sålunda till 4,000,000 kronor
begränsat anslag. Örn det senare skulle visa sig att detta belopp oaktat
iakttagande av all sparsamhet skulle vara för knappt, borde marinförvaltningen
efter samråd med utredningen äga att till Kungl. Hajd inkomma
med framställning örn erforderligt tilläggsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsutredningen tillstyrkt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, under förutsättning att
anskaffning av den materiel, varför förråden vore avsedda, i av marinförvaltningen
begärd omfattning komme till stånd, till förrådslokaler för nämnda
materiel m. m. anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

De förrådslokaler örn vilka här är fråga avses för förvaring av olika slag
av materiel, till vars anskaffande medel antingen redan ställts till förfogande
— genom anvisning från förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. eller
med anlitande av anslag å riksstaten — eller ock i tidigare sammanhang
äskats hos riksdagen. Då tillgängliga förrådslokaler av lämplig beskaffenhet
icke förslå för den nytillkommande materielens förvaring, synes intet vara
att erinra mot att erforderliga förrådslokaler nybyggas. Av 1940 års militära
byggnadsutrednings utlåtande i ärendet framgår, att någon detaljgranskning
av det av marinförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet ännu icke
kunnat genomföras men att en minskning av de tilltänkta förrådslokalernas
omfattning synts utredningen möjlig, varigenom kostnaderna skulle kunna
nedbringas till 4,000,000 kronor. Med hänsyn till att den materielanskaffning,
varmed marinförvaltningen räknat, icke torde komma att genomföras
i full utsträckning, synes det vara möjligt att än ytterligare nedbringa kostnaderna
för de erforderliga förrådslokalerna. Jag finner mig därför böra
föreslå, att ett till 3,500,000 kronor begränsat belopp för ändamålet äskas
av riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Förrådslokaler för artilleriammunition m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 3,500,000.

[10.] 32 f. Gasskyddsförråd och gasskyddslaboratorier för kustartilleriet, reservationsanslag.
I förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 framhöll marinförvaltningen,
att, sedan kustfästningarna och Gotlands kustartilleriförsvar nu -

Kungl. Majlis proposition nr 221.

mera försetts med erforderliga mängder gasskydds- och saneringsmateriel,
kravet på förvaringsutrymmen blivit av annan betydelse än tidigare, då gasskyddsutrustningen
varit relativt obetydlig. Varje fästning (motsvarande)
borde därför äga tillgång till centrala gasskyddsförråd och centrala gasskyddslaboratorier,
varjämte borde inrättas ett antal lämpligt belägna mindre
sektionsförråd. För utförande av erforderliga anordningar erfordrades enligt
marinförvaltningens beräkningar tillhopa 398,000 kronor.

Försvarsväsendets verkstadsnämnd, som inhämtat uppgifter i ärendet från
försvars väsendets kemiska anstalt, har i yttrande den 8 april 1941 understrukit
betydelsen av att ändamålsenliga gasskyddsförråd och laboratorier
komme till uppförande i enlighet med marinförvaltningens förslag med vissa
av kemiska anstalten förordade mindre jämkningar.

För egen del finner jag det vara en angelägenhet av vikt, att erforderliga
förrådslokaler uppföras för förvaring av den för kustartilleriet avsedda gasskyddsmaterielen.
Avenså finner jag det välbetänkt, att förenämnda gasskyddslaboratorier
komma till utförande. Jag får därför tillstyrka, att medel
äskas hos riksdagen för ifrågavarande ändamål. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna
synes anledning till erinran icke föreligga. Jag förutsätter
emellertid, att kostnadsberäkningarna göras till föremål för översyn
inom 1940 års militära byggnadsutredning, innan dispositionsbeslut i ärendet
fattas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Gasskyddsförråd och gasslcyddslaboratorier för kustartilleriet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 398,000.

[11] 32 g. Förrådsbyggnad för skyddssvep, reservationsanslag. Till främjande
av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar mot minsprängning anvisade
1939 års urtima riksdag (proposition nr 25, skrivelse nr 35) å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 1,000,OCX) kronor. Anslaget avsåg att möjliggöra
statens medverkan till bestridandet av kostnaderna för anskaffande av
skyddssvep och dessas anbringande å fartygen.

Genom brev den 3 november 1939 ställde Kungl. Majit (handelsdepartementet)
anslaget till kommerskollegiets förfogande att av ämbetsverket disponeras
för därmed avsett ändamål. I samband därmed bemyndigades marinförvaltningen
att för en kostnad av högst 750,000 kronor omedelbart anskaffa
viss materiel att användas till skyddsanordningar mot minsprängning å handelsfartyg
enligt i brevet meddelade bestämmelser, varjämte kommerskollegium
anbefalldes att till marinförvaltningen på rekvisition i mån av behov för
angivna ändamål från förenämnda anslag utbetala högst 750,000 kronor.

I skrivelse den 13 februari 1941 har kommerskollegium framställt vissa
erinringar i fråga om dispositionen av de genom förenämnda beslut till

Kungl. Mnj:ts proposition nr 221.

marinförvaltningens förfogande ställda medlen. Kommerskollegium har därvid
bland annat framhållit, att marinförvaltningen använt tillhopa 70,500
kronor därav såsom bidrag till kostnad för uppförande av en byggnad för
förvaring av viss del av den anskaffade skyddsmaterielen. I anslutning
därtill har kommerskollegium anfört, att förenämnda anslag vore avsett för
handelsflottans del och icke för att marinen med medel från anslaget skulle
kunna uppföra förrådshus, som — även örn det temporärt användes för
förvaring av viss del av de för handelsfartyg avsedda paravanerna med tillbehör
— i sista hand bomme marinen tillgodo.

Under åberopande av vad sålunda anförts har kommerskollegium underställt
frågan Kungl. Maj:ts prövning och därvid föreslagit, att marinförvaltningen
måtte anbefallas att till kollegiet återställa det belopp, som svarade
mot den del av kostnaderna för förrådshuset, för vilken marinförvaltningen
beretts ersättning från anslaget.

I utlåtande i ärendet den 10 mars 1941 har marinförvaltningen — under
erinran, att ämbetsverket enligt förenämnda beslut den 3 november 1939
ägde att, efter samråd med kommerskollegium, meddela anvisningar örn
skyddsanordningarnas beskaffenhet, förvaring, vård och användning — beträffande
de uppförda förrådslokalerna anfört bland anuat följande:

I skrivelse till kommerskollegium den 12 december 1939 meddelade marinförvaltningen,
under åberopande av förenämnda nådiga brev den 3 november
1939, att beställning av skyddsmaterielen verkställts, samt redogjorde för
den plan, som uppgjorts för densammas uppläggande i förråd m. m. Härvid
uttalade ämbetsverket, att, utöver de direkta materielkostnaderna, cirka 650,000
kronor, erforderliga kostnader för besiktning, uppläggning i förråd m. m.
borde åsättas materielen vid utlämnandet till vederbörande rederier; och
avsåg ämbetsverket att återkomma härtill, sedan erfarenhet härom vunnits.
Vidare föreslog marinförvaltningen, att skötseln och vården av materielen
skulle omhänderhavas av respektive varvschefer och depåchef och att kostnaderna
härför, åtminstone för det dåvarande, borde bestridas av till marinförvaltningens
förfogande ställda underhållsanslag. I anslutning till ovannämnda
anskaffnings- och leveransplan beordrade marinförvaltningen vederbörande
varvschefer och depåchef att mottaga materielen. Sedan varvschefen
vid Stockholms örlogsvarv den 15 februari 1940 anmält, att plats
för diverse minsvepningsmateriel, bland annat ett större antal beställda
paravaner, icke kunde beredas inom tillgängligt utrymme, anmodades varvschefen
att för en beräknad kostnad av 127,000 kronor låta uppföra förrådshus
med lastbrygga på angiven plats, varvid kostnaderna med hälften eller
63,500 kronor skulle bestridas av medel, som jämlikt förenämnda nådiga
brev den 3 november 1939 ställts till marinförvaltningens förfogande för
skyddsanordningar mot minsprängning. Varvschefen anmälde sedermera, att
på grund av prisstegringar m. m. anslaget skulle komma att överskridas
med 14,000 kronor. Marinförvaltningen ställde med anledning härav ytterligare
detta belopp till förfogande, varav 7,000 kronor från sagda medel för
skyddsanordningar.

Med anledning av kommerskollegii uttalande, att sålunda uppfört förrådshus
för minsvepningsmateriel endast temporärt skulle komma till användning
för förvaring av för handelsflottan avsedda paravansvep — och i sista
hand komma marinen tillgodo — vill marinförvaltningen framhålla, att för
närvarande ett stort antal dylika svep förvaras i marinens förråd under det

Kungl. Majus proposition nr 221.

att ett fåtal svep utlämnats till handelsfartyg. Vid krigstillfälle, då det kan
antagas att handelsfartyg i större utsträckning än hittills utrekvirerar dylik
materiel, kommer givetvis nu disponerat förrådsutrymme att i viss mån
kunna disponeras för annat ändamål, men marinförvaltningen vill framhålla,
att det är absolut nödvändigt att, intill dess så sker, bereda den nu anskaffade
ömtåliga paravanmaterielen lämpliga förvaringsplatser, varförutan
dess funktionsduglighet skulle äventyras.

Av det sålunda anförda framgår, att beredande av lämpliga förvaringsplatser
för anskaffad paravanmateriel direkt betingats av det marinförvaltningen
lämnade uppdraget att vid behov kunna ställa lämplig materiel till
handelsflottans förfogande för beredande av skydd mot minsprängning. Med
anledning härav får marinförvaltningen hemställa, att kommerskollegii skrivelse
icke måtte föranleda någon annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att, för så
vitt det kan anses vara erforderligt, marinförvaltningen lämnas bemyndigande
att från medel, avsedda för anskaffande av paravaner m. m. för handelsfartyg,
bestrida jämväl erforderliga utgifter för materielens förvarande.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 29 mars 1941 anfört bland annat
följande:

Yad beträffar det i handlingarna omnämnda beloppet å 70,500 kronor,
som marinförvaltningen uppger sig hava disponerat för uppförande av ett
förrådshus, tinner riksräkenskapsverket uppenbart, att det förenämnda för
anskaffning av paravaner m. m. avsedda anslaget icke kan disponeras till
utvidgning av marinens förrådsbyggnader. För byggnadsändamål avsedda
medel anvisas numera å kapitalbudgeten. Därest marinens förrådsutrymmen
icke varit tillräckliga för förvaring av handelsflottans paravaner, hade marinförvaltningen
bort hos Kungl. Majit göra framställning örn medel för anskaffning
av nya förrådsutrymmen. Kommerskollegii framställning torde
alltså så tillvida böra bifallas, att marinförvaltningen bör anbefallas till
kommerskollegium återbetala 70,500 kronor för att tillgodoföras förenämnda
anslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att marinförvaltningen för förvaring
inom Ostkustens marindistrikt av diverse minsvepningsmateriel låtit för en
kostnad av 141,000 kronor uppföra ett förrådshus med lastbrygga. För kostnadernas
bestridande har ämbetsverket anlitat dels ett belopp av 70,500
kronor av förenämnda reservationsanslag å 1,000,000 kronor till främjande
av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar, dels ock, enligt vad jag
under hand inhämtat, ett belopp av likaledes 70,500 kronor av vissa medel,
som för anskaffning av bland annat minsvepningsmateriel ställts till rnarinförvaltniugens
förfogande genom beslut den 11 augusti 1939 från det av
riksdagen till särskild materielanskaffning för budgetåret 1939/40 anvisade
reservationsanslaget & 10,000,000 kronor. Det torde vara uppenbart, att
förenämnda för materielanskaffning avsedda medel icke bort tagas i anspråk
för uppförande av ifrågavarande förrådsbyggnad; frågan örn densammas uppförande
hade bort i vanlig ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning för
anvisande äv erforderligt belopp å kapitalbudgeten. Av den i ärendet förebragta
utredningen synes emellertid framgå, att behov förelegat att uppföra
förrådsbyggnaden ifråga. Jag finner mig därför böra förorda, att medel äskas
av riksdagen för täckande av de mod byggnadens uppförande förenade kost -

Kungl, Majda proposition nr 221.

naderna. Medlen ifråga synas böra anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav. Med anlitande
av de sålunda äskade medlen torde sedermera förenämnda båda anslag
böra tillgodoföras de belopp, varmed anslagen för ifrågavarande ändamål
belastats.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnad för skyddssvep å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................. kronor 141,000.

[12.] 32 h. Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund, reservationsanslag. I
skrivelse den 28 maj 1940 gjorde marinförvaltningen framställning om anvisande
av medel för ordnande av vattenförsörjningen vid Gotlands kustartillerikår.
Marinförvaltningen hänvisade därvid till en av riksdagens militieombudsman
den 1 mars 1940 till Kungl. Majit avlåten skrivelse, däri militieombudsmannen
anmält av honom vid en den 8 februari 1940 förrättad inspektion
vid kåren gjorda iakttagelser i fråga om, bland annat, vattenförsörjningen.

Med berörda skrivelse den 28 maj 1940 överlämnade marinförvaltningen
vidare ett av aktiebolaget Yattenbyggnadsbyrån och värmeingenjören vid
marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättat förslag till utbyggnad
av vattenledning i Fårösund, gående ut på att ett centralt vattenledningsverk
skulle anordnas. De sammanlagda kostnaderna för anläggningen beräknades
till 215,000 kronor. För förvärv av den mark, varest vattentäkten
vore belägen, erfordrades därjämte ett belopp av 10,000 kronor. Marinförvaltningen,
som ansåge, att flygvapnets anläggningar i Fårösund borde anslutas
till den planerade vattenledningen, beräknade ett belopp av 20,000 kronor erforderligt
härför, varjämte räknades med ett ytterligare belopp av 8,000 kronor för
borrning av en eller annan brunn utöver det antal, varmed räknats i förslaget,
för att tillgodose det genom denna anslutning ökade vattenbehovet.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit hemställde marinförvaltningen,
att Kungl. Majit måtte för ändamålet anvisa ett belopp av (215,000
+ 10,000 + 20,000 + 8,000 =) 253,000 kronor.

I avgivna yttranden hava överbefälhavaren över rikets försvarskrafter och
chefen för marinen tillstyrkt framställningen.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 11 november 1940 på
anförda skäl förnyat sin i skrivelsen den 28 maj 1940 gjorda framställning.

I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående medelsbehovet under kapitalbudgeten
för budgetåret 1941/42 har vidare flygförvaltningen anmält, att
vattnet i de brunnar, som begagnats vid flygvapnets anläggningar i Fårösund,
vore förorenat, samt att utbyte måste ske av vattenledningsrör och
cisterner m. m. ävensom hemställt om ett anslag av 40,000 kronor för avhjälpande
av de påtalade bristerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Över de sålunda föreliggande framställningarna bar 1940 års militära
byggnadsutredniny den 4 april 1941 avgivit infordrat utlåtande och härvid
anfört i huvudsak följande:

Det synes utredningen uppenbart, att det planerade, främst för kustartillerikåren
avsedda vattenverket borde anordnas så, att det tillgodosåge
jämväl vattenbehovet för flygvapnets byggnader i Fårösund. Vid sådant förhållande
komme av allt att döma det sammanlagda vattenbehovet att överstiga
300 kubikmeter per dygn. För tillgodogörande av så stor vattenmängd
fordrades emellertid vattendomstolens medgivande. Enligt vad utredningen
inhämtat komme vattendomstolen att för ärendets prövning kräva utredning
örn bland annat grundvattentillgångens storlek. Kostnaderna för en undersökning
härav kunde beräknas till omkring 10,000 kronor. Under förutsättning
att undersökningen skulle visa, att vattentäkten borde förläggas till
den föreslagna platsen, hade utredningen i huvudsak intet annat att erinra
mot den föreslagna anläggningen än att rörnätet, ej minst med hänsyn till
brandsläckningsbehov, borde utbyggas med större dimension på huvudledningen
än vad som föreslagits. I fråga örn kostnaderna för den föreslagna
anläggningen syntes två redan befintliga djupbrunnspumpar kunna
användas för den nya vattentäkten, varigenom en besparing av 5,000 kronor
kunde vinnas. Ytterligare brunnar utöver de i förslaget beräknade syntes
icke erforderliga, varför de 8,000 kronor som marinförvaltningen beräknat
härför kunde inbesparas. Den slutliga kostnadssumman borde följaktligen
nedskrivas med 13,000 till 240,000 kronor. Även om vissa prisstegringar å
material och arbete inträffat, borde detta belopp väl förslå både för undersökning
av grundvatteutillgången och anläggningens utbyggande enligt den
föreliggande planen med huvudledning av den grövre dimension, som utredningen
förordat, och med anslutning till flygvapnets övningsplats samt inberäknat
kostnader för marklösen, helst som senare upprättade kalkyler utvisat,
att anslutningen till flygvapnets ledningsanläggning betingade en
kostnad av allenast 10,000 kronor. Kostnaderna för omläggning och reparation
av ledningssystemet inom flygvapnets övningsplats beräknade utredningen
till 15,000 kronor, vadan hela kostnaden för vattenverk och ledningssystem
m. m. för kustartillerikåren och flygvapnets förläggning i Fårösund
kunde beräknas uppgå till 255,000 kronor. Utredningen ansåge, att jämväl
arbetena med ledningsnätet för flygvapnets byggnader borde utföras under
marinförvaltningens ledning.

Byggnadsutredningens utlåtande utmynnar i ett tillstyrkande, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för markförvärv, anläggning av vattenverk
och utbyggnad av vattenledningssystem m. m. för ordnande av vattenförsörjningen
vid Gotlands kustartillerikår och flygvapnets övningsplats i Fårösund
i huvudsaklig överensstämmelse med det avgivna förslaget, dock med iakttagande
av vad utredningen anfört i fråga om anläggningens utformning
m. m., anvisa högst 255,000 kronor.

Av vad i det föregående anförts torde framgå, att det siitt, på vilket
vattenförsörjningen vid de militära anläggningarna i Fårösund för närvarande
är ordnad, ur många synpunkter iir synnerligen otillfredsställande. Åtgärder
för vattenförsörjningens förbättrande synas därför vara oundgängliga. Det

Kungl. Majus proposition nr 221.

av marinförvaltningen framlagda förslaget att i sådant syfte anordna ett
centralt vattenledningsverk synes innebära en god lösning av frågan. I enlighet
med 1940 års militära byggnadsutrednings förslag bör därvid jämväl
ledningssystemet inom flygvapnets anläggningar i Fårösund anslutas till
det nya vattenledningsverket, i samband varmed erforderliga reparationsock
omläggningsarbeten inom detta system böra verkställas. Den vattenmängd
som anses erforderlig är av den storleksordning, att vattendomstolens
medgivande till anläggningen måste inhämtas, innan arbetena med
densamma kunna påbörjas. För tids vinnande och då de framlagda kostnadsberäkningarna
i och för sig icke giva anledning till erinran, anser jag
mig emellertid böra föreslå, att medel för ändamålet redan nu äskas av
riksdagen. Då det torde böra åligga marinförvaltningen att ombesörja samtliga
arbeten för vattenledningsverkets ordnande tillika med anslutningen till
flygvapnets nuvarande ledningssystem, bör under förvarande anslag upptagas
det för dessa ändamål sammanlagt beräknade beloppet, 240,000 kronor. Det
för omläggning och reparation av ledningssystemet inom flygvapnets etablissement
beräknade beloppet, 15,000 kronor, torde däremot böra anvisas som
ett särskilt anslag under flygförvaltningens delfond av fastighetsfonden;
härtill återkommer jag i det följande. Jag förutsätter emellertid, att marinoch
flygförvaltningarna vid arbetenas utförande hålla nödig kontakt med
varandra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 240,000.

[13.] 32 i. Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid Gotlands kustartillerikår,

reservationsanslag. I marinförvaltningens skrivelse den 18 oktober 1939 angående
sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde ämbets
verket, bland annat, örn anvisande av ett belopp av 400,000 kronor, fördelat
med hälften på vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42 för uppförande
av varmbadinrättning samt gymnastik- och exercishus vid Gotlands kustartillerikårs
förläggning i Fårösund. Till stöd för denna framställning anförde
marinförvaltningen till en början, att de vid flygvapnets förläggningsplats
i Fårösund befintliga varmbads- och gymnastiklokalerna ursprungligen
ansetts kunna fylla behovet jämväl för kustartillerikåren. Sedermera hade det
emellertid visat sig, att varmbadhuset vore otillräckligt för detta ändamål.
Dessutom framhölls olägenheten, att badhuset saknade simhall. Vid angivna
förhållanden ansågs en tidigare ifrågasatt moderniserig av badhuset icke
böra komma till stånd utan borde i stället ett nytt varmbadhus uppföras.
— I fråga örn den för flygvapnets behov inrättade gymnastiksalen i Fårösund
anfördes, att för kustartillerikåren erforderliga omklädningsrum, duschrum
och rum för lärare icke kunde anordnas, samt att lokalen ej alltid

Kungl. Maj:ts proposition nr HM. 25

kunde få disponeras på för kåren lampliga tider. Då gymnastiksalen med
hänsyn till sin avlägsna belägenhet från kustartillerikåren vore mindre
lämplig för kårens behov, ansågs en gymnastiklokal inom kårens område av
tillräcklig storlek för utövande av inomliusidrott vara av behovet påkallad.
— Kostnaderna för en byggnad, inrymmande såväl varmbadinrättning som
gymnastiklokal, angåvos till 400,000 kronor.

^ Marinförvaltningens framställning i nämnda del föranledde icke någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Under erinran härom och med förmälan att behovet
av förenämnda lokaliteter alltjämt kvarstode, har marinförvaltningen i sin
skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å tilläggsstat ånyo
hemställt, att medel för uppförande av den i det föregående angivna byggnaden
måtte ställas till förfogande. Med hänsyn till inträffade prisstegringar
har marinförvaltningen i berörda skrivelse beräknat kostnaderna för byggnaden
ifråga till 500,000 kronor.

I skrivelse den 4 juni 1940 har marinförvaltningen vidare hemställt, att
medel måtte anvisas för anordnande av en tvättinrättning för Gotlands
kustartillerikår i Fårösund och därvid anfört följande:

Gotlands kustartillerikår saknar egen tvättinrättning. Dess tvätt har tidigare
ombesörjts av tvättinrättningen vid Gotlands infanteriregemente i Visby
men då denna numera ej är i stånd att utföra kustartillerikårens tvätt och
da dessutom transporterna till och från Visby äro både långsamma och dyrbara,
är behovet av möjlighet till tvätt i Fårösund mycket trängande. De
privata tvättinrättningarna liro för närvarande disponerade för arméns behov.
Dessa inrättningar hava för övrigt mycket ringa kapacitet, varför någon
större andel av tvätten i varje fall ej kan övertagas av dem. Marinförvaltmngen
har låtit verkställa utredning i ärendet, varvid det visat sig att en
anläggning i en för marinens behov lämplig storlek kan utföras för en
kostnad av omkring 100,000 kronor, däri inberäknade kostnader för maskiner
och byggnad (montenngsfärdig träbyggnad, invändigt reveterad), allt i monterat
skick, samt kostnader för vatten och avlopp m. m. I kostnaden ingår
däremot icke värdet av ångpanna, då sådan förutsättes kunna utan särskild
kostnad övertagas från^ örlogsvarvet i Stockholm, som förfogar över en begagnad,
Dien i gott stånd varande sjöångpanna. Tvättinrättningen avses
kunna betjana jämväl till Gotland förlagda sjöstyrkor och flygförband.

Under framhållande, att kustartillerikårens tvättfråga snarast borde vinna
en tillfredsställande lösning och att riksdagens militieombudsman i skrivelse
den 1 mars 1940 understrukit detta önskemål, hemställde marinförvaltningen,
att ett belopp av 100,000 kronor måtte för ändamålet ställas till
förfogande. Medelsäskandet har förnyats i förenämnda skrivelse den 5
oktober 1940.

Över marinförvaltningens i det föregående återgivna framställningar har,
av given anledning, 1940 års militära byggnadsutredning den 22 april 1941
avgivit utlåtande och diirvid anfört följande:

Efter därom gjord framställning har marinförvaltningen till byggnadsutredningen
överlämnat förslag till bad- och sporthall vid Fårösund, i vilken
Jy&8na,d jämväl en tvättinrättning skulle inrymmas. Byggnaden hade av

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 221.

08!) 41 .''i

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

marinförvaltningen kostnadsberäknats till 600,000 kronor, varav 117,000
kronor skulle komma på simhall med bassäng. Som skäl för uppförande
av simhall har framhållits betydelsen av tillgång till simbassäng för att
vintertid kunna sysselsätta truppen med vattensport varjämte åberopats, att
simhallar funnes vid flottans badinrättningar i Karlskrona och Stockholm.

Vid granskning av detta förslag fann utredningen, att byggandet av simhall
borde anstå i avvaktan på ett bättre statsfinansiellt läge. Däremot
borde en varmbadinrättning bestående av tvagningsrum, bastu och duschar
anordnas. Gymnastiksalen eller sporthallen hade enligt samma förslag givits
en längd och bredd av respektive 43 och 24 meter fritt mått. Enligt utredningens
mening borde dessa kunna utan olägenhet minskas till 42 respektive
21,5 meter. Även i övrigt fann utredningen att vissa förenklingar ifråga örn
byggnadens planlösning borde göras. _

I anslutning till vad sålunda förekommit har marinförvaltningen låtit omarbeta
förslaget, mot vilket förslag utredningen i huvudsak intet har att
erinra.

Kostnaderna för det omarbetade förslaget böra enligt utredningens mening
beräknas till 410,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsutredningen tillstyrkt
äskande av ett belopp av 410,000 kronor för uppförande av varmbadinrättning,
gymnastik- och exercishus (sporthall) samt tvättinrättning vid
Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund.

I likhet med marinmyndigheterna anser även jag, att åtgärder i syfte att
bereda personalen vid Gotlands kustartillerikår tillgång till bad, gymnastik
och idrott äro av behovet påkallade. Jämväl torde behovet av en särskild
tvättinrättning i Fårösund hava ådagalagts. Pa sätt byggnadsutredningen
i sitt utlåtande anfört torde emellertid vissa beskärningar av det av marinförvaltningen
ursprungligen uppgjorda byggnadsprogrammet kunna vidtagas.
Jag ansluter mig till vad utredningen i sådant avseende anfört och beräknar
kostnaderna för den föreslagna, för de ifrågavarande ändamålen gemensamma
byggnaden till 410,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid Gotlands
kustartillerikår å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 410,000.

Flygförvaltningens delfond.

[14.] 40 g. Utvidgning av Kvidinge flygfält, reservationsanslag. Genom brev den
16 juni 1939 medgav Kungl. Majit, att flygförvaltningen finge för förvärv av
mark för flygfält vid Kvidinge disponera ett belopp av högst 33,000 kronor
av det av 1939 års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget
av 876,200 kronor till vissa markförvärv.

I skrivelse den 7 april 1941 har flygförvaltningen med bifogande av en
översiktskarta över flygfältet gjort framställning i fråga örn utvidgning av
detsamma och därvid — under erinran örn Kungl. Majits ovan berörda
beslut — tillika anfört bland annat följande:

Kungl. Majus proposition nr 221.

Sedan på sin tid för ändamålet erforderlig mark inköpts, kvarstode av
det enligt förenämnda brev för markförvärv disponibla beloppet tillhopa
2,245 kronor. Med hänsyn till flygvapnets fortsatta utvidgning och den moderna
flygplanmateriel, som tillkommit, hade emellertid Kvidinge flygfält visat
sig för litet, varför en utvidgning jämlikt den bilagda översiktskartan vore
ofrånkomlig. För inköp av ifrågavarande mark, belöpande sig till en areal
av 4 hektar, hade anbud infordrats av ägarna. Dessa anbud, som ansåges
skäliga jämlikt utlåtande av domänintendenten Carlheim-Gyllenskiöld, belöpte
sig till ett belopp av tillsammans 8,700 kronor. För iordningställande
av marken såsom flygfält beräknade flygförvaltningen en kostnad av 2,000
kronor för kulturarbeten, vartill komme 9,000 kronor för nedläggning av en
kraft- och telefonledning i kabel. Sålunda erfordrades för den ifrågasatta
utvidgningen av Kvidinge flygfält (8,700 + 2,000 + 9,000 =) 19,700 kronor,
vartill borde läggas för avstyckningskostnader och för oförutsedda behov
1,300 kronor eller tillsammans 21,000 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts och under framhållande av angelägenheten
att markköp snarast kunde avslutas och flygfältsarbetena igångsättas,
har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för
inköp och iordningställande av 4 hektar mark att tilläggas Kvidinge flygfält,
därvid flygförvaltningen — linder förmälan, att å två särskilda av Kungl.
Majit till ämbetsverkets förfogande ställda anslag till ordnande av Rinkaby
flygfält funnes en besparing å 22,960 kronor 83 öre — hemställt örn medgivande
att för ändamålet få anlita, förutom förenämnda belopp örn 2,245 kronor,
ett belopp av 18,755 kronor av förberörda anslagsrest å 22,960 kronor
83 öre.

Såsom av det anförda framgår, är det med hänsyn till flygvapenorganisationens
utökning och tillkomsten av modernare flygplanmateriel nödvändigt
att Kvidinge flygfält utvidgas. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att för
ändamålet förvärvas det markområde av omkring 4 hektar, som finnes utmärkt
å den handlingarna i ärendet bifogade översiktskartan. Mot flygförvaltningens
beräkning av kostnaderna för markens iordningställande, nedläggning
av kraft- och telefonledningar, avstyckningskostnader m. m. har
jag icke funnit anledning till erinran. Den besparing, som uppstått å de
tidigare till flygförvaltningens förfogande ställda medlen för förvärv av mark
för flygfältet vid Kvidinge, synes lämpligen böra tagas i anspråk för nu
ifrågavarande ändamål. Medelsbehovet för inköp och iordningställande m. m.
av mark för utvidgningen uppgår därför till (21,000 — 2,245 =) 18,755 kronor,
vilket belopp synes kunna avrundas nedåt till 18,500 kronor. Flygförvaltningens
förslag att för bestridande av sistnämnda kostnad anlita befintliga
besparingar å för annat ändamål avsedda anslag finner jag mig icke kunna
förorda, utan synes beloppet ifråga böra äskas av riksdagen såsom ett särskilt
reservationsanslag.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Kvidinge flygfält å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsamlag
av.................................................... kronor 18,500.

Kungl. Majus proposition nr 221.

[15.] 40 h. Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets förläggning i Fårösund,
reservationsanslag. Under åberopande av vad jag i nu ifrågakommet
avseende i det föregående under punkten 12 anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets
förläggning i Fårösund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av____ kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla, samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
S. Högsell.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.