Kungl. Maj:ts proposition Nr 221 (Proposition 1932:221)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Nr 221.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss ändring av
läroverksorganisationen i Stockholm; given Stockholms slott
den 16 mars 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ett ecklesiastikärende för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ett ecklesiastikärende, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hambin, von Stockensteöm, StaDENEE,
GyLLENSWÄED, LaBSSON, HOLMBÄCK, JEPPSSON, HANSÉN, RUNDQVIST.

Föredragande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Städener.
Departementschefen anför:

Inom Stockholms stad finnas för närvarande nio allmänna läroverk nämligen
högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverket å Norrmalm,
högre läroverket å Södermalm, högre läroverket å Östermalm, högre läroverket
å Kungsholmen, högre läroverket för flickor, statens provskola nya
elementarskolan, Vasa realskola och Katarina realskola.

Enligt den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet
erhöllo de allmänna läroverken i Stockholm följande organisation:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 187 höft. (Nr 221.)

Viss ändring
av läroverks
organisationen
i
Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.
högre latinläroverket å Norrmalm:

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta
tre serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta
två fyraåriga och en treårig latinlinje;

högre realläroverket å Norrmalm:

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta
två serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta
två fyraåriga och en treårig reallinje;

högre läroverket å Södermalm:

realskolan skulle vara såväl fyrklassig som femklassig, med både fyrklassiga
och femklassiga parallellavdelningar, samt vara avsedd endast för
gossar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta
en fyraårig och en treårig latinlinje samt en fyraårig och en treårig reallinje;

högre läroverket å Östermalm:

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta
tre serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett endast för manliga lärjungar samt omfatta
en fyraårig latinlinje och två fyraåriga reallinjer;

högre läroverket å Kungsholmen:

realskolan skulle från och med den 1 juli 1929 successivt utvidgas med
gymnasium,

realskolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta
tre serier parallellavdelningar,

gymnasiet skulle vara avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar
samt omfatta en treårig latinlinje och en treårig reallinje;

högre läroverket för flickor:

realskolan skulle vara fyrklassig,

gymnasiet skulle omfatta en fyraårig och en treårig latinlinje samt en
treårig reallinje;

statens provskola, nya elementarskolan:

läroverket, som skulle vara avsett endast för manliga lärjungar, skulle
organiseras såsom sexårigt lyceum, omfattande latin-, nyspråklig och reallinje; Vasa

realskola:

skolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta tre
serier parallellavdelningar;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Katarina realskola:

skolan skulle vara femklassig, avsedd endast för gossar samt omfatta tre
serier parallellavdelningar.

I denna organisation har sedermera vidtagits en ändring så tillvida, som
Kungl. Majit på grund av beslut av 1930 års riksdag förordnat, att — med
bibehållande av latinlyceilinjen vid nya elementarskolan — skulle med upprättande
av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen vid skolan tills
vidare anstå samt i stället tills vidare finnas fyraårigt latingymnasium och
treårigt realgymnasium samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser
och anknytande till folkskolans sjätte klass. Det treåriga realgymnasiet
skulle börja med höstterminen 1932.

Fråga har nu uppkommit örn ett utbyggande av nämnda organisation
genom förläggande av ett högre allmänt läroverk till en trakt av Stockholms
stad, som hittills saknat *ett sådant, nämligen Bromma.

I en hos stadsfullmäktige i Stockholm den 19 maj 1930 väckt motion,
nr 16 för år 1930, har hemställts, »att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt
Stockholms folkskoledirektion att åstadkomma skyndsam utredning rörande
behovet av åtgärder för bättre tillgodoseende av högre skolundervisning för
ungdomen i Bromma», och har till stöd härför anförts i huvudsak följande.

Invånarantalet i Bromma har under ett 15-tal år i det närmaste fyrdubblats
och uppgår för närvarande till omkring 30,000 personer. Det är som
bekant stadens egna trädgårdsstäder, som utgjort och alltjämt utgöra den
största lockelsen för de från den inre staden utflyttande stockholmarna.
Under sådana förhållanden är det icke förvånande, att befolkningen ställt
sig undrande och spörjande inför det faktum, att från kommunalförvaltningens
sida ännu intet åtgjorts för att tillgodose församlingens behov av
ett högre allmänt läroverk. De utflyttade familjerna ha i allt större utsträckning
nödgats sända sina barn till statsläroverken i den inre staden,
och under förra året uppgick antalet elever från Bromma vid dessa läroverk
till icke mindre än 260. Det är givet, att de sociala fördelar, som staden
velat bereda genom skapandet av trädgårdsstäderna, i hög grad neutraliseras
därigenom, att skolungdomen tvingas till de tröttande och tidsödande
spårvagnsresorna till och från läroverken inne i staden. Icke heller kan
råda något tvivel därom, att tillkomsten av ett läroverk i Bromma i avsevärd
grad ytterligare skulle främja utflyttningen, ty för många familjer inne
i staden utgör för närvarande saknaden av ett läroverk i trädgårdsstäderna
ett avgörande hinder för bosättning därstädes. När tomtbristen inom det
centrala Stockholm allt mera tvingar hyrorna i höjden och samtidigt medför
en allt mer kännbar inskränkning av hyreslägenheternas luftkub och
yta, får naturligtvis stadens kolonisering i trädgårdsstäderna större betydelse
än någonsin i kampen mot trångboddhet och höga hyror. Hittills har staden
emellertid i fråga örn trädgårdsstäderna givit med den ena handen och
tagit med den andra.

I fråga om de skyldigheter, som åligga en kommun beträffande allmänt
läroverk, som där upprättas, får jag erinra örn följande.

Stockholms
stada statistiska
kontor.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 221.

Enligt § 212 i 1928 års läroverksstadga åligger det kommun, som erhåller
ett allmänt läroverk, att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, däri
inbegripna laboratorie- och materialrum, biblioteks- och studierum m. m.,
samt i de fall, då sådant blivit vederbörligen bestämt, jämväl inredning och
möbelutrustning.

I skrivelse till Kungl. Majit (nr 262) hade 1927 års riksdag förklarat sig
biträda föredragande departementschefens i proposition den 18 februari 1927
(nr 116) uttalade uppfattning, att såsom en oeftergivlig förutsättning för
upprättande av nya läroverk måste uppställas det kravet, att vederbörande
kommun underkastade sig de villkor och bestämmelser, som i sådant avseende
kunde komma att föreskrivas. I detta hänseende skulle enligt Kungl.
Maj:ts av riksdagen godkända förslag sådan ändring göras i de föreskrifter,
som dittills gällt, att i fråga örn nyupprättade läroverk vederbörande kommuns
förpliktelser skulle utsträckas till att omfatta jämväl kostnaderna för
anskaffande och underhåll av inredning och möbelutrustning inom lärorum
och gymnastiksal (sid. 108 och 112 i riksdagens skrivelse nr 262).

Enligt § 215 i läroverksstadgan skall vidare i kommun, där allmänt läroverk
är eller framdeles bliver inrättat, på kommunens bekostnad anskaffas
och underhållas bostad för rektor eller ock, där hinder möter för sådan anordning,
av kommunens medel utgå skälig hyresersättning åt rektor.

Av det anförda framgår, att förutsättningen för att ett läroverk i Bromma
skall komma till stånd är, att Stockholms stad åtager sig kostnaderna för
anskaffande och underhåll av såväl byggnad som inredning och möbelutrustning
för detsamma, samt att staden anskaffar bostad eller utbetalar
hyresersättning åt rektor vid läroverket.

I Stockholm har staden därutöver plägat bekosta viss hyreshjälp åt lärarna
vid de allmänna läroverken.

På anmodan av vederbörande borgarråd verkställde Stockholms stads
statistiska kontor utredning i ärendet. Denna utredning har kontoret sammanfattat
i ett den 10 september 1930 dagtecknat tjänsteutlåtande, så lydande: Frågan

om ordnandet av den högre skolundervisningen i Bromma står
i närmaste samband med frågan om skolorganisationen i staden i dess helhet.
Såsom i det följande närmare skall utvecklas, erhålla barnen från
Bromma i stor utsträckning den högre skolutbildningen i läroanstalter i den
inre staden. Ett eventuellt sammanförande av de i Bromma hemmahörande
eleverna till ett till Bromma förlagt läroverk kan därför tänkas medföra
uppkomsten av vakanser i den inre stadens läroanstalter, vilka till äventyrs
skulle kunna visa sig svåra att fylla. Med hänsyn till det samband, som
sålunda råder mellan Brommas och hela stadens skolfrågor, har statistiska
kontoret ansett det vara av vikt att söka närmare belysa några av de faktorer,
som kunna tänkas påverka omfattningen av Stockholms skolorganisation,
vad beträffar den högre undervisningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Det är framför allt tre faktorer, som torde böra beaktas.

1) Nativitetsnedgången och dess inverkan på läroverkens elevantal.

2) Förändringar och förskjutningar i de skilda befolkningslagrens värdesättning
av och förmåga att utnyttja de utbildningsmöjligheter, som de hithörande
statliga och kommunala läroverken och därmed jämställda enskilda
undervisningsanstalter erbjuda.

3) Befolkningsförskjutningarna inom staden och därav föranledda krav
på förändringar i läroverkens lokala placering.

Vad först beträffar nativitetsnedgången och dess inverkan på skolbarnens
antal i Stockholm, belyses den utveckling, som ägt rum sedan år 1927, i
Tab. 1, vilken upptager antalet barn i skolåldern, åren 1918—1930. Tabellen
utgör en sammanställning av statistiska kontorets statistik rörande storleken
av olika årskullar samt folkskoledirektionens statistik över antalet barn
i skolåldern 7—14 år och över de olika skolor, i vilka dessa barn undervisas.

Tab. 1. Barn i slcolåldern (7—14 år) i Stockholm, åren 1918—1930.

1	2	3	4	5	6 1	7 1	8 1	9 1	10 1	n 1	12 \|	13 \|	14
			Barn i	Övriga	Därav tillhörande
År	I skol-åldern inträ-dande barn (7-årsål-dern)'')	Barn i skol-åldern 7-14 år vid årets början	7—14 år i Stock-holms folksko-lor vid vårter-	barn i skol-åldern 7—14 år vid vAr-termi-	K ommunala mellanskolor	All- männa läro-	Privata läroan-stalter samt sta-tens normalskola för flickor	Kol. 4 i % av kol. 3	Kol. 8. i % av kol. 3	Kol. 9 1 % av kol. 3	Kol. 10 i % av kol. 3
	minens slut	slut	Gossar	Flickor	(gossar)	Gossar	Flickor
1918	6,067	41,320	30,520	10,800			2,182	1,629	3,300	73,9	5,3	3,9	8,0
1919	5,639	41,520	30,235	11,285			2,230	1,975	3,625	72,8	5,4	4,8	8,7
1920	5,508	41,805	30,647	11,158			2,198	2,019	3,910	73,3	5,3	4,8	9,4
! 1921	5,262	41,479	30,465	11,014			2,099	2,145	3,947	73,4	5,1	5,2	9,5
1922	5,114	41,034	30,028	11,006			2,168	2,097	3,991	73,2	5,3	5,1	9,7
1923	4,898	40,204	29,460	10,744	45	120	2,277	2,147	4,043	73,3	5,7	5,3	10,1
1924	4,918	39,181	28,362	10,819	52	153	2,222	2,133	4,076	72,4	5,7	5,4	10,4
1925	4,635	38,418	27,651	10,767	81	165	2,239	2,024	4,140	72,0	5,8	5,3	10,8
1926	4,511	37,241	26,769	10,472	82	174	2,286	2,019	4,161	71,9	6,1	5,4	11,2
1927	5,878	36 543	26,229	10,314	98	152	2,310	2,085	4,358	71,8	6,3	5,7	11,9
1928	5,588	37,517	26,842	10,675	99	171	2,340	1,990	4,359	71,5	6,2	5,3	11,6
1929	5,142	37,956	27,648	10,308	96	191	2,276	1,843	4,314	72,8	6,0	4,9	11,4
1930	4,981				91	170	2,247	1,703	3,964	1 •	•	•	■

Anm. Jfr anm. till Tab. 2.

Nativitetsnedgången återspeglar sig bland annat i den i kol. 2 och kol. 3
framträdande nedgången i antalet i skolåldern inträdande barn samt i totalantalet
barn i skolåldern. De i skolåldern inträdande barnen ha nedgått
från 6,067 år 1918 till 4,981 år 1930 (kontorets förutberäkning för några

'') Barn, vilka vid respektive års början fyllt 6 men icke 7 år.

6 Kungl. Maj.ts proposition Nr 221.

år sedan gav den runda siffran 4,600). Totalantalet barn i skolåldern har
minskats från 41,805 år 1920 (maximum) till det hittillsvarande minimet
36,543 år 1927 (förutberäkning: 36,600). Efter nämnda år har till följd av
den osedvanligt starka inflyttningen till Stockholm en viss stegring i det
sammanlagda antalet barn i skolåldern gjort sig gällande. Här har även
bidragit den temporärt starka ökningen i födelsefrekvensen åren 1920 och
1921. Det finnes emellertid skäl att antaga, att inflyttningen till Stockholm
icke alltid kommer att vara lika stark som under de senaste åren varit fallet.
Man torde därför kunna förvänta, att nativitetsnedgångens verkningar ånyo
komma att. göra sig gällande i form av en nedgång av totalantalet barn i
skolåldern i Stockholm. Sannolikt kommer dock med stadens fortgående
tillväxt det absoluta antalet födda barn återigen att börja stiga, och därigenom
kommer förr eller senare en tidpunkt, då även antalet barn i skolåldern
återigen kommer att växa. Beträffande denna tidpunkt anser sig
kontoret tills vidare icke kunna uttala sig i annan mån, än att densamma
sannolikt torde ligga åtskilliga år fram i tiden.

Den av nativitetsminskningen framkallade nedgången i barnantalet i Stockholm
har, som kol. 4 utvisar, gjort sig särskilt kännbar i folkskolan, där
en markant nedgång framträtt till och med år 1927. Efter detta år har
emellertid en stegring gjort sig gällande, sammanhängande dels med de talrika
årskullarna 1920 och 1921, dels med den starka inflyttningen, dels med
vidtagna förändringar i skolorganisationen (bland annat indragning av en
del klassavdelningar i de allmänna och enskilda läroverkens lägsta klasser;
jfr nedan).

I de allmänna och enskilda läroverkens lägre klasser kunna återigen några
verkningar av nativitetsnedgången knappast skönjas; däremot har, på grund
av de ovannämnda organisatoriska förändringarna, under de sista åren en
nedgång i dessa klassers sammanlagda elevantal gjort sig gällande. (Jfr
Tab. 1, kol. 8—10.)

1 de allmänna och enskilda läroverkens högre klasser synes emellertid,
vad gossarna angår, en viss nedgång ha framträtt såväl i realskolan som å
gymnasiet, vilken åtminstone delvis torde få sättas i samband med den
sjunkande nativiteten. Förhållandet belyses närmare av Tab. 2, bland annat
kol. .23, 26, där en översikt lämnas över hela antalet elever, som under
höstterminerna 1919—1929 undervisats i de läroverk, som motsvara realskolan1),
eller på gymnasiestadiet vid de allmänna och enskilda läroverken i
Stockholm. — För flickornas vidkommande hade å gymnasiestadiet (jfr kol.
27) tidigare framträtt en nedgångstendens, karakteriserad av siffran 678
kvinnliga gymnasieelever höstterminen 1924 och 570 höstterminen 1928.
Efter det statliga allmänna flickläroverkets inrättande med höstterminen
1.929 har den sistnämnda siffran emellertid stigit till 625. Å realstadiet
(jfr kol. 24) har flickornas antal under hela den i tabellen redovisade tidsperioden
varit i så gott som oavbrutet stigande.

Som ett totalomdöme kan sägas (jfr Tab. 2, kol. 31), att de allmänna och
enskilda läroverken i Stockholm — trots den av nativitetsnedgången betingade
nedgången i barnantalet i de åldrar, som hänföra sig till dessa skolor
— som en enhet betraktade, absolut taget hållit sitt elevantal uppe och relativt
taget i jämförelse med folkskolorna ökat detsamma. Förklaringen till

'') Häri inbegripas flickskolornas klasser 1—8, motsvarande »normalskolestadiet». För
korthetens skull betecknas i det följande samtliga hithörande elever (normalskolestadiet
och realskolestadiet) såsom elever tillhörande »realstadiet»).

Talj. 2. Översikt av antalet elever på real- och gymnasiestadiet vid statsläroverken, de kommunala mellanskolorna samt de

enskilda läroverken i Stockholm, höstterminerna 1919—1929.

1 I 2 ! 3 1	1	5 \| B \|	7 j 8 I 9 \|	10	11	12 \|	13	14	15 \|	16	17	18 \|	19	20	21 \|	22	23	24 \|	25	26	27 \|	28 \|	29 J	30 \|	31
Statsläroverk	Kommunala mellan- skolor		Enåk	ilda	läroverk					1	a 1	1 t
r I Kealstadiet1	Gymnasie- Summa stadiet	Realstadiet	Gymnasie- stadiet	Summa	Realstadiet	Gymnasie- stadiet	Summa
G. Fl. \|	S:a	G. \|fi.	sa\| g Sfi.\|	S:a	G.	Fl.	S:a	G.	Fl.	S:a	G.	Fl.	S:a	G.	Fl.	S:a	G.	Fl.	Sa	G.	Fl.	S:a	G.	Fl.	S:a
1919 3,529232	3,761	1,314 —	1,3144,843232	5,075		—	—	1,412	5,223	6,635	486	474	960	1,898	5,697	7,595	4,941	5,455	10,396	1,800474	2,274	6,741	5,929	12,670
1920 3,588225	3,8131,307 —	1,3074,895225	5,120		—	—	1,426	5,370	6,796	445	438	883	1,871	5,808	7,679	5,014	5,595	10,609	1,752438	2,190	6,766	6,033	12,799
1921 3,646226	3,872	1,391-	1,3915,037226	5,263	—	-	—	1,488	5,474	6,962	454	490	944	1,942	5,964	7,906	5,134	5,700	10,834	1,845490	2,335	6,979	6,190	13,169
1922 3,718234	3,952	1,449 —	1,4495,167234	5,401	163450	613	1,565	5,620	7,185	506	572	1,078	2,0716,192	8,263	5,446	6,304	11,750	1,955572 \|	2,527	7,401	6,876	14,277
1923 3,731235	3,966	1,492 —	1,492;5,223235	5,458	180514	694	1,479	5,704	7,183	514	652	1,166	1,9936,356	8,349	5,390	6,453	11,843	2,006652 \|	2,658	7,396	7,105	14,501
1924 3,773234	4,007	1,560 —	1,560 5,333 234	5,567	222598	820	1,314	5,815	7,129	499	678	1,177	l.sisje^	8,306	5,309	6,647	11,956	2,059678	2,737	7,368	7,325	14,693
1925 3,748 229	3,977	1,556 —	1,5565,304229	5,533	253603	856	1,198	5,864	7,062	494	651	1,145	1,6926,515 1	8,207	5,199	6,696	11,8952,050651	2,701	7,249	7,347	14,596
1926 3,737 225	3,962	1,556 —	1,5565,293.225	5,518	297	600	897	1,071	5,918	6,989	504	604	1,108	1,5756,522	8,097	5,105	6,743	11,848^2,060 604	2,664	7,165	7,347	14,512
1927 3,787238	4,025	1,506 —	1,5065,293238	5,531	342608	950	1,053	6,082	7,135	489	586	1,075	1,542	6,668	8,210	5,182	6,928	12,110	1,995586	2,581	7,177	7,514	14,691
1928 3,678259	3,937	1,413 —	1,4135,091259	5,350	363627	990	965	6,033	6,998	500	570	1,070	1,465	6,603	8,068	5,006	6,919	11,925	1,913570	2,483	6,919	7,489	14,408
1929 3,721310	4,031	1,42955	1,48 4:5,150 365	5,515	384654	1,038	936	6,005	6,941	478	570	1,048	1,414	6,575	7,989	5,041	6,969	12,010	1,907625	2,532	6,948	7,594	14,542

Anni. På grund av den nya läroverksorganisationen äro siffrorna för åren 1928 och 1929 ej fullt jämförbara med motsvarande siffror för äldre
år (jfr texten samt Tab. 3 och 4). — De i denna tabell anförda siffrorna för antalet elever å gymnasiestadiet avser, i olikhet mot Tab. 3, även de icke
dimissionsberättigade läroverken. — Siffrorna för 1928 och 1929 äro preliminära.

Häri ingår även den högre flickskolan vid statens normalskola för flickor.

Kungl. Majlis proposition Nr 221.

Kungl. May.ts proposition Nr 221.

att nativitetsnedgången i så ringa grad påverkat elevantalet i dess helhet i
de allmänna och enskilda läroverken torde, som kontoret i tidigare promemorior
haft anledning att utveckla, vara att söka i Hera omständigheter.
Bland annat lia de befolkningslager, vilka sända sina barn till allmänna
läroverk och privatskolor, tidigare än andra befolkningsskikt genomfört sin
födelsekontroll, och deras barnantal har därför mindre berörts av den senaste
tidens nativitetsnedgång. En annan och kanske viktigare faktor hänför sig
till de bredare befolkningslagrens värdesättning av och förmåga att begagna
sig av den högre skolundervisningen (jfr nedan).

Befolkningens värdesättning av utbildningsmöjligheterna samt dess förmåga
att utnyttja de allmänna läroverken och de därmed jämställda undervisningsanstalterna
påverkas dels av uppskattningen i och för sig av högre undervisning,
dels av befolkningens välstånd och förmåga att möta de utgifter,
som äro förenade med barnens skolgång, dels även av organisatoriska förhållanden.

Givet är, att då efterfrågan på den högre skolundervisningen är beroende
på så skilda faktorer, detta försvårar mera ingående och tillförlitliga beräkningar
över det föreliggande behovet av dylik undervisning. Under alla
förhållanden är det dock uppenbart, att, om samtidigt, såsom skett, en välståndsökning
och en utökning av de i avgiftshänseende billiga platserna i
de allmänna läroverken samt av platsantalet i de kommunala mellanskolorna
äger rum, detta bör föranleda en tendens till ett ökat tillopp av elever på
det högre skolstadiet. Denna utvecklingsriktning kan uppenbarligen göra sig
gällande, även örn befolkningens uppskattning av den högre undervisningen
i och för sig förblir oförändrad eller till och med minskar.

Huruvida några förändringar inträtt beträffande uppskattningen av den
högre undervisningen är givetvis svårt att fastställa. Att döma av den under
det senaste decenniet konstaterade, särskilt i jämförelse med det totala barnantalets
nedgång anmärkningsvärda tillströmningen till vissa högre undervisningsanstalter
(den kommunala mellanskolan, de allmänna läroverkens
lägre klasser samt de enskilda flickläroverken) synes en ökad uppskattning
av den i hithörande skolstadier (realstadiet) lämnade undervisningen ha gjort
sig gällande (jfr Tab. 1, kol. 12—14 samt Tab. 2, kol. 13 och 21). Denna
utbildning har man uppenbarligen ur arbetsmarknadssynpunkt ansett motiverad
och tillräcklig.

Vad åter gymnasieundervisningen beträffar, vill det synas (jfr Tab. 3, kol.
5 och 9), som örn allmänheten under senare år i stort sett skulle ha blivit
mindre benägen att låta sina barn gå igenom gymnasiet än tidigare varit
fallet; ett förhållande, som icke är ägnat att förvåna i betraktande av de
svårigheter att vinna anställning, som under de senare åren mött den med
studentexamen eller högre examina utrustade ungdomen. Den högsta utbildningen
har uppenbarligen på sina håll under de senare åren ur arbetsmarknadens
synpunkt ansetts vara mer eller mindre bortkastad.

På allra sista tiden (1929) indicera siffrorna emellertid ett motsatt fenomen,
en ökad tillströmning till statsläroverkens gymnasier (jfr Tab. 3 och nedan),
ett förhållande, som i sin ordning torde kunna hänföras till underlättandet
genom organisatoriska åtgärder av övergången till gymnasiestadiet genom
inrättandet av det på realexamen byggande treåriga gymnasiet. Detta ökningsfenomen
kan ju emellertid inträda, även om värdesättningen av den högre
utbildningen fortfarande icke är utpräglat stor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Talj. 3. Antal elever på gymnasiestadiet vid de dimissionsberättigade
läroverken i Stockholm, åren 1918—1929.

1	2	3	4	6	6 1	7	8	9
		G O 8 s	a r		Flickor
	Storleken av de	Antal elever i gymnasiet	Storleken av de	Antal elever i gymnasiet
					fyra i gymnasie-

Å r	åldrarna *)		Enskilda		åldrarna *)		Enskilda
	varande års-	Statens	dimis-		varande års-	Statens	dimis-
	kullarna vid in-	läro-	sionsbe-	Summa	kullarna vid in-	läro-	sionsbe-	Summa
	trädet i gym-	verk	rättigade		trädet i gym-	verk	rättigade
	nasieåldern		läroverk		nasieåldern		läroverk
Absoluta tal.
1918......	10,333	1,320	352	1,672	10,566	—	457	457
1919......	10,468	1,314	357	1,671	10,660	—	446	446
1920......	10,661	1,307	342	1,649	10,863	—	419	419
1921......	10,829	1,391	345	1,736	11,065	—	468	468
1922......	11,113	1,449	358	1,807	11,318	—	545	545
1923......	11,496	1,492	359	1,851	11,778	—	613	613
1924......	11,806	1,560	378	1,938	11,997	—	641	641
1925......	12,145	1,556	375	1,931	12,142	—	619	619
1926......	12,346	1,556	382	1,938	12,297	—	577	577
1927......	12,247	1,506	376	1,882	12,237	—	568	568
1928......	12,244	1,413	389	1,802	12,095	—	555	555
1929......	11,908	1,429	381	1,810	11,954	55	557	612
Relativa tal, %
1918......	100,0	12,8	3,4	16,2	100,0	—	4,3	4,3
1919......	100,0	12,6	3,4	16,0	100,0	—	4,2	4,2
1920......	100,0	12,3	3,2	15,5	100,0	—	3,9	3,9
1921......	100,0	12,8	3,2	16,0	100,0	—	4,2	4,2
1922......	100,0	13,1	3,2	16,3	100,0	—	4,8	4,8
1923......	100,0	13 0	3,1	16,1	100 0		5,2	5 2
1924......	100,0	13,2	3,2	16,4	100,0	■-	5,3	5,3
1925......	100,0	12,8	3,1	15,9	100,0	—	5,1	5,1
1926......	100,o	12,6	3,1	15,7	100,0	—	4,7	4,7
1927......	100,0	12,3	3,1	15,4	100,0	—	4,6	4,6
1928......	100,0	11,5	3,2	14,7	100,0	—	4,6	4,6
1929......	100,0	12,0	3,2	15,2	100, o	0,5	4,6	5,1

Amri. Jfr anm. till Tab. 2.

I de bredare befolkningslagrens välstånd har efter världskriget inträtt en
ökning, som otvivelaktigt medfört, att barn från dessa befolkningsskikt i
ökad utsträckning sänts till de allmänna och enskilda läroverken.

'') 15-18 år.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Beträffande de organisatoriska förhållandena må här helt allmänt framhållas,
att en utvidgning av de kommunala och statliga läroverken — där
undervisningen erhålles utan eller mot en mycket ringa avgift — samt ett
underlättande av övergången från folkskolan till dessa läroverk bör skapa
en tendens till en ökad tillströmning av elever till dessa läroanstalter. Det
avsevärda antal barn, som för ett par år sedan på grund av bristande
utrymme måste avvisas vid inträdesprövningarna till de allmänna läroverkens
första klass, utgör i detta hänseende ett belägg. Likaså det alltjämt
framträdande motsvarande förhållandet beträffande inträdessökande i den
kommunala mellanskolan. Som ett ytterligare belägg må erinras om den
stegring av elevantalet i vissa klasser i realskolan, som framträtt vid övergången
till den nya läroverksorganisationen (jfr Tab. 4 och nedan).

Tab. 4. Antal elever i realskolan vid statsläroverken i Stockholm,
höstterminerna 1926—1929.

1	2	3		4	5	B	7	8
Å r		Klass	(i den sexåriga realskolan)		Summa
1	2	3	4	5	6
Gossar:
1926 .......	721	771		728	677	656	184	3,737
1927 .......	755	748		753	722	601	208	3,787
1928 .......	1° : 458	28 : 800	3°	711	48 : 754	58 : 571	68 : 223	3,678
		l5 : 145	1J	16
1929 .......	l6 : 244	28 : 501	3°	776	48 : 710	56 : 677	68 : 209	3,721
		l6 : 432	25	137
			l4	25	24 : 10
Flickor: *)
1927 .......	—	—	l4	8	—	—	—	8
1928 .......	—	—	l4	20	24 : 10	—	—	30
1929 .......	—	—	l4	51	24 : 24	34 : 13	—	88

Anm. Med l8, lr'', l4, 26 etc. avses de olika klasserna i den sexåriga respektive fem- och
fyraåriga realskolan. Den femåriga realskolans första och andra klasser samt den fyraåriga
realskolans första klass ha här redovisats i samma kolumn som den sexåriga realskolans
andra respektive tredje klasser, då de i stort sett representera samma skolstadier.

Det erinras därom, att åtskilliga organisatoriska förändringar av läroverksorganisationen
i Stockholm genomförts under de sista åren. Dessa förändringar,
som i huvudsak började träda i kraft med höstterminen 1928, försvåra
ett bedömande av innebörden i utvecklingstendenserna på de skolstadier,
som beröras av desamma. I det följande skola därför verkningarna
i och för sig av den här ifrågavarande omorganisationen något närmare
belysas.

*) Här redovisas realskolan vid statens normalskola för flickor (från och med höstterminen
1927) samt realskolan vid det nya statliga högre flickläroverket (från och med höstterminen
1929). Däremot redovisas icke den till normalskolan hörande högre flickskolan.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

För realskolans vidkommande går omorganisationen som bekant i huvudsak
ut på den sexåriga realskolans slopande och ersättande med femåriga och
fyraåriga realskolor samt avser dessutom inrättande av ett par nya realskolelinjer
för flickor (vid normalskolan och det nya statliga flickläroverket). I
fråga om gymnasiestadiet innebär omorganisationen en del fyraåriga gymnasiers
ersättande med treåriga samt avser dessutom inrättande av ett samgymnasium
(vid Kungsholmens realskola) samt ett för flickor avsett tre- och
fyraårigt gymnasium (vid det nya statliga flickläroverket).

Omorganisationens verkningar på realskolan belysas av Tab. 4.

Av Tab. 4, kol. 2, framgår, att en mycket kraftig nedgång ägt rum av
elevantalet i den på avskrivning ställda första klassen i den sexåriga realskolan.
A andra sidan har, på grund av de nyinrättade avdelningarna i den
femåriga och den fyraåriga realskolan, en avsevärd utökning av elevantalet
på det skolstadium, som representeras av den sexåriga realskolans andra och
tredje klasser, ägt rum (jfr kol. 3 och 4). Bortser man för jämförbarlietens
skull från första klassen i den sexåriga realskolan, erhållas följande siffror
för elevantalet i de återstående fem realskoleklasserna.

Antal elever i de fem högsta klasserna å
realstadiet vid statsläroverken
i Stockholm.

Höstterminen.	Gossar.	Flickor.	Summa.
1926 ..............	. . . 3,016	—	3,016
1927 ..............	. . . 3,032	8	3,040
1928 ..............	. . . 3,220	30	3,250
1929 ..............	. . . 3,477	88	3,565

Tab. 4 — där den på avskrivning ställda första klassen i den sexåriga
realskolan är medräknad -—- indicerar under de senaste åren en nedgång
eller en konstans i realskolornas elevantal (jfr kol. 8). Ovanstående siffror

Tab. 5. Antal elever på gymnasiestadiet vid statsläroverlen i Stockholm,
höstterminerna 1926-—1929.

1	2	3	4	5	6
i r	Ring (i det fyraåriga gymnasiet)	Summa
I	II	lil	IV
	Gossar:
1926		451	366	373	366	1,556
1927		438	379	338	351	1,506
1928		IJ : 341	II4 : 385	lil4 : 343	IV4 : 300	1,413
			I9 : 44
1929		l4 : 307	II4: 306	lil4 : 361	IV4: 322	1,429
			l3 : 102	II8 : 31
	Flickor:
1929		I4 : 26	I8: 29		—	55

Anni. Med I4, I8, II4 etc. avses de olika ringarna i det fyraåriga respektive treåriga
gymnasiet. Det treåriga gymnasiets första och andra ringar hava här redovisats i samma
kolumn som fyraåriga gymnasiets andra respektive tredje ringar, då de i stort sett representera
samma skolstadier.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

— där denna klass ej medräknats — visa däremot, att en rätt så anmärkningsvärd,
synbarligen av de vidgade undervisningsmöjligheterna betingad
ökning i tillströmningen till detta skolstadium ägt rum. Enligt den fastställda
undervisningsplanen är emellertid denna vidgning av undervisningsmöjligheterna
på realskolestadiet avsedd att vara av temporär natur. Huruvida
den uppgjorda övergångsplanen, vari vissa jämkningar vidtagits, kan
hållas, och antalet klassavdeluingar sålunda reduceras, torde emellertid kunna
sättas i fråga med hänsyn till den starka elevtillströmningen till realskolan.
Här må tillfogas, att man under de båda närmaste åren, när de stora årskullarna
från åren 1920 och 1921 nå inträdesåldern (11-årsåldern) till den femåriga
realskolan, torde ha att räkna med en ytterligare skärpning av denna
tillströmning till realskolan.

Vad gymnasiestadiet beträffar, belyses omorganisationens verkningar av
Tab. 5. Av denna tabell framgår, att en markant nedgång i det manliga
elevantalet i ring I gjort sig gällande åren 1928 och 1929, framkallad av
indragningar av en del avdelningar i det fyraåriga gymnasiets första ring.
A andra sidan har det treåriga gymnasiets skapande medfört en utökning
av elevantalet å det skolstadium, som representeras av ring II och III i det
fyraåriga gymnasiet.

Bortser man för jämförbarhetens skull från ring I i det fyraåriga gymnasiet,
erhållas följande siffror över elevantalet i gymnasiets tre högsta ringar.

Antal elever i de tre högsta ringarna å
gymnasiestadiet vid statsläroverken
i Stockholm.

Höstterminen.	Gossar.	Flickor.	Summa.
1926 ..............	. . . 1,105	—	1,105
1927 ..............	. . . 1,068	—	1,068
1928 ..............	. . . 1,072	—	1,072
1929 ..............	. . . 1,122	29	1,151

Siffrorna tyda på en ökad tillströmning till statsläroverkens gymnasier
under år 1929. Den nedgångstendens, som tidigare framträtt i gymnasieelevernas
antal (jfr ovan), och som rätt så utpräglat gjort sig gällande i de
i Tab. 3 anförda siffrorna för åren 1924—1928, synes år 1929 sålunda förbytts
i en tendens till ökning. Huruvida man här har att göra med en
ändrad värdesättning av gymnasiestudierna eller om det är gymnasieorganisationens
utbyggande eller om det till äventyrs är de senaste årens starka
inflyttning, som här gjort sig gällande, måste ställas såsom en öppen fråga.
(Måhända hänför sig ökningen med en viss sannolikhet i icke ringa grad
till de organisatoriska förhållandena; jfr ovan). Att i antalet elever i statsläroverkens
tre högsta gymnasieklasser år 1929 en utpräglad ökning inträtt
är emellertid härmed konstaterat, vare sig orsaken är den ena eller den
andra.

Under innevarande hösttermin har ett avsevärt antal (enligt uppgifter i
tidningspressen ett femtiotal, en siffra, som dock enligt närmare inhämtade
upplysningar torde vara för hög) från realskolans femte klass godkända elever
på grund av platsbrist måst avvisas från ring I i det fyraåriga gymnasiet. Till
denna situation torde åtskilliga faktorer hava medverkat. Dels har antalet
platser i ring I i det fyraåriga gymnasiet genom omorganisationen starkt
reducerats (jfr den i Tab. 5, kol. 2, framträdande nedgången i elevantalet i
ring I från 438 år 1927 till 307 år 1929), dels har den årsklass i realsko -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 221.

lan, varom här är fråga (elever i klass 5 höstterminen 1929), varit osedvanligt
talrik. Antalet manliga elever i klass 5 i de statliga läroverkens realskolor
uppgick nämligen höstterminen 1929 till 677, under det att klass 5
under höstterminen 1928, motsvarande dem, som höstterminen 1929 sökte in
i gymnasiet, endast uppgick till 571 (jfr Tab. 4, kol. 6). Slutligen torde
såsom en bidragande omständighet tillkomma, att antalet kvarsittare i ring
I åtminstone vid vissa läroverk varit större än vanligt.

I detta sammanhang må även framhållas, att man, såsom en konsekvens
av den tidigare omnämnda ökade tillströmningen till realskolans första
klasser, bör räkna med att om något år de från realskolan avgående eleverna
bliva väsentligt talrikare än tidigare varit fallet. Man torde därför
måhända, då dessa från realskolan avgående elever söka sig in i gymnasiet,
åtminstone temporärt få räkna med en ytterligare skärpning av anspråken
på både det treåriga och fyraåriga gymnasiet.

Vad slutligen beträffar den lokala befolkningsförskjutningen inom staden,
så är det ju givet, att nedgången eller den mindre starka ökningen i de
centrala stadsdelarnas folkmängdssiffror och den starka folkökningen i stadens
yttre delar (jfr Tab. 6) måste medföra, att läroverkens lokala placering i
vissa avseenden kan bliva mindre ändamålsenlig.

Tab. 6. Folkmängden i de olika stadsdelarna inom Stockholms nuvarande

område, åren 1890—1929.

	■City»1)	Öster-malm 2)	Vasastaden och Norr-malm 3)	Kungs- holmen4)	Söder-malm 5)	Bränn- kyrka6)	Bromma6)	Stockholmsl nuvarande j område ;
Absoluta tal. 31/i2 1890 (V> 1891). .	7)44,519	48,387	7) 57,796	26,043	68,586	5,666	1,201	252,198 i
» 1900 (Vi 1901). .	7) 43,961	66,697	7) 69,097	35,065	85,703	8,402	1,834	310,759 1
» 1910 (Vi 1911). .	35,345	66,929	99,638	43,577	98,343	18,379	4,684	366,895 1
» 1920 (‘/i 1921). .	32,246	72,176	107,657	49,374	114,482	33,913	9,940	419,788
» 1929 (Vi 1930). .	30,065	78,773	122,778	54,657	8) 128,399	8) 49,078	22,922	s)486,672
Relativa tal, %. 31/u 1890 (‘/i 1891). .	17,7	19,2	22,9	10,3	27,2	2,2	0,5	100,o
» 1900 (>A 1901). .	14,1	21,5	22,2	11,8	27,6	2,7	0,6	100,0
» 1910 (7i 1911). .	9,6	18,2	27,2	11,9	26,8	5,0	1,8	100, o
X 1920 (Yl 1921). .	7,7	17,2	25,6	11,7	27,3	8,1	2,4	100,o
x 1929 (Vt 1930). .	6,2	16,2	25,2	11,2	26,4	10,1	4,7	100,n

Anni. Tabellen är hämtad ur Statistisk månadsskrift 1930, h. 2.

*) Storkyrkans, Klara och Jakobs församlingar.

2) Engelbrekts, Hedvig Eleonora och Oscars församlingar.

3) Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Matteus och Johannes församlingar.

4) Kungsholms och S:t Görans församlingar.

5) Katarina, Sofia, Maria och Högalids församlingar.

0) Brännkyrka och Bromma inkorporerade med Stockholm den V> 1913 respektive ''/i 1916.
’) Fördelningen av folkmängden i gamla Jakobs församling åren 1890 och 1900 på de
områden, som bilda de nuvarande Jakobs och Johannes församlingar, är delvis approxi
mativ.

8) Inklusive de från Nacka från och med den 7/i 1930 inkorporerade områdena.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Vad som särskilt faller i ögonen i den nämnda tabellen, är den oavbrutna
och kraftiga ökningen av Brännkyrkas och Brommas folkökningssiffror
samt ökningen i den relativa andel, som dessa församlingars folkmängd
utgöra av Stockholms totala folkmängd.

Vid skolorganisationens utbyggande har staden, särskilt när det gällt folkskoleväsendet,
kunnat taga hänsyn till denna befolkningsförskjutning genom
uppförande av en del nya folkskolebyggnader i Brännkyrka och Bromma.
Aven i fråga örn den högre skolundervisningen har i viss utsträckning en
dylik hänsyn kunnat tagas. Till Brännkyrka och Bromma har sålunda förlagts
avdelningar av den kommunala mellanskolan med respektive 105 och
97 elever höstterminen 1929. Huvudmotivet till stadsfullmäktiges år 1929

Tab. 7. Antal i Bromma boende elever på real- och gymnasiestadiet,

höstterminen 1929.

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
!		Gossar		Flickor		Summa
							gossar och flickor

läroanstalter		Gyin-			Gym-			Gym-
		nasie-	Summa	stadiet	nasie-	Summa		nasie-	Summa
		stadiet			stadiet		Stadiet	stadiet
Statliga läroanstalter...........	203	58	261	9	4	13	212	62	274
Högre allm. läroverket å Kungs-
holmen ................	138	5	143	—	—	—	138	5	143
Högre latinläroverket å Norrmalm .	18	13	31	—	—	—	18	13	31
» allm. läroverket å Södermalm	5	9	14	—	—	—	5	9	14
» realläroverket å Norrmalm . .	8	17	25	—	—	—	8	17	25
» allm. läroverket å Östermalm	3	4	7	—	—	—	3	4	7
Nya elementarskolan.........	12	10	22	—	—	—	12	10	22
Vasa realskola.............	18	—	18	—	—	—	18	—	18
Katarina realskola...........	1	—	1	—	—	—	1	—	1
Högre allm. läroverket för flickor. .	—	—	—	1	4	5	1	4	5
Normalskolan för flickor.......	—	—	—	8	—	8	8	—	8
Kommunala läroanstalter........	42	—	42	53	—	53	95	—	95
Norra kommunala mellanskolans av-
delning å Kungsholmen......	5	—	5	4	—	4	9	—	9
\| Norra kommunala mellanskolans av-
delning i Alvik............	37	—	37	49	—	49	86	—	86
Enskilda läroanstalter..........	35	10	45	314	23	337	349	33	382
Belägna i Bromma...........	1	—	1	66	—	66	67	—	67
» å Kungsholmen.......	13	—	13	131	—	131	144	—	144
» i övriga stadsdelar.....	21	10	31	117	23	140	138	33	171
Summa	280	68	348	376	27	403	656	95	751

Anni. De i tabellen anförda siffrorna äro ej alldeles fullständiga.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221. 15

En sammanfattning av tabellens huvudsiffror återfinnes i nedanstående
tablå.

Antal i Bromma boende elever, undervisade å real- och
gymnasiestadiet, höstterminen 1929.

Absoluta tal Relativa tal, %

Läroanstalter belägna i

Gossar Flickor Summa Gossar Flickor Summa

Bromma............. 38 115 153 10,9 28,5 20,4

Kungsholmen......... 161 135 296 46,3 33,5 39,4

Staden i övrigt . ....... 149 153 302_42,s_38,o_40,2

Summa 348 403 751 100,o 100,o 100,o

De i tablån anförda siffrorna äro ej alldeles fullständiga.

beslutade utbyggande av Kungsholmens realskola till fullständigt läroverk
var även en önskan att åstadkomma en bättre fördelning av undervisningsanstalterna
mellan de olika stadsdelarna. Härvid togs särskild hänsyn till
fortsatt utveckling av staden västerut genom exploaterandet av Kristinebergs
m. fl. områden å Kungsholmen samt genom de hastigt växande trädgårdsstäderna
i Bromma. Ävenså förutsattes, att, efter Västerbrons fullbordande,
detta läroverk skulle i undervisningshänseende även betjäna delar
av de södra stadsdelarna.

Av det ovanstående torde framgå, att staden i viss mån redan vidtagit
åtgärder för tillgodoseende av de synpunkter, för vilka motionären gjort sig
till tolk.

För ett bedömande av huruvida ytterligare åtgärder i dylikt syfte äro påkallade,
torde det i första hand vara nödvändigt att närmare utreda omfattningen
och arten av det i Bromma för närvarande föreliggande behovet
av högre skolundervisning.

1 syfte att belysa denna fråga har statistiska kontoret, på grundval av i
kontoret befintliga kataloger och redogörelser, verkställt en statistisk sammanställning
över antalet i Bromma boende elever, som under höstterminen
1929 i Stockholm åtnjutit undervisning å real- och gymnasiestadiet. Huvudresultatet
av dessa sammanställningar, vilka dock på grund av bristande
adressuppgifter i en del fall ej äro alldeles fullständiga, återfinnes i Tab. 7.

Tablån utvisar, att inalles 751 i Bromma boende elever, därav 348 gossar
och 403 flickor höstterminen 1929 undervisades på de i Stockholm befintliga
allmänna och enskilda läroverkens real- och gymnasiestadier. Av dessa 751
elever erhöllo 153 (20,4 procent) undervisning i Bromma, 296 (39,4 procent!
undervisades i läroanstalter belägna å Kungsholmen samt 302 (40,2 procent)
i läroanstalter i övriga delar av staden. I läroverk i den inre staden undervisades
sålunda sammanlagt 598 elever från Bromma, därav 310 gossar och
288 flickor. Av Tab. 7 framgår, att de enskilda läroanstalterna sammantagna
mottogo ungefär lika många elever från Bromma som de statliga och
kommunala, de förra i allt 382, de senare 369.

Härtill må fogas följande specifikation av de i Bromma boende elevernas
fördelning på olika skolstadier.

I Bromma boende elever å gymnasiestadiet vid Stockholms allmänna och
enskilda läroverk höstterminen 1929 utgjorde sammanlagt 95, varav 68 gossar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

och 27 flickor. Av gossarna besökte 5 Kungsholmsgymnasiet, 53 eller huvuddelen
övriga statsläroverk samt återstående 10 elever enskilda gymnasier.
Vad flickorna angår, undervisades 23, d. v. s. största delen, i de enskilda
gymnasierna samt övriga 4 vid statsläroverket för flickor. Att Kungsholmsgymnasiet
ej hittills mottagit flera elever från Bromma än vad nu är fallet,
torde väl få tillskrivas den korta tid, som förflutit från detta gymnasiums
tillkomst. Gymnasiet är för övrigt ännu icke fullständigt. Eleverna ha
uppenbarligen föredragit att stanna kvar i de äldre läroverk, i vilka de en
gång börjat. Det ojämförligt övervägande antalet gymnasieelever (gossar
eller flickor), boende i Bromma, undervisas sålunda i läroverk, som äro från
Bromma rätt avlägset belägna.

En översikt av de undervisningsanstalter, där de i Bromma boende eleverna
å realstadiet undervisas, lämnas i följande tablå.

Antal i Bromma boende elever undervisade å realstadiet höstterminen 1929.

Läroanstalter	Absoluta	tal	Relativa tal, %
Högre allmänna läroverket	Gossar	Flickor •	Summa	Gossar	Flickor	Summa
å Kungsholmen......	138	—	138	49,3	—	21.0
Övriga statliga läroanstalter Norra kommunala mellan-	65	9	74	23,2	2,4	11,3
skolans avdelning i Alvik Norra kommunala mellan-skolans avdelning å	37	49	86	13,2	13,0	13,t
Kungsholmen ....... Enskilda läroanstalter i	5	4	9	1,8	l,i	1,4
Bromma........... Enskilda läroanstalter å	1	66	67	0,4	17,6	10,2
Kungsholmen....... Enskilda läroanstalter i sta-	13	131	144	4,6	34,8	22,0
den i övrigt.........	21	117	138	7,5	31,i	21,o

Summa 280 376 656 100,o 100,o 100,o

Amri. De i tablån anförda siffrorna äro ej alldeles fullständiga.

Av tablån framgår, att 656 i Bromma boende elever, därav 280 gossar
och 376 flickor, höstterminen 1929 undervisades i realskolor och därmed
jämförliga undervisningsanstalter i Stockholm. Vad gossarna beträffar,
framträder tydligt Kungsholmsläroverkets dominerande betydelse för undervisningen
å realstadiet för i Bromma boende elever. Praktiskt taget hälften
av samtliga manliga elever å realstadiet från Bromma inhämta där sin undervisning.
Vad flickorna angår, undervisas icke fullt Vs i den i Bromma belägna
avdelningen av den norra kommunala mellanskolan samt i en privat
samskola i Äppelviken (Äppelvikens samskola). Något över 1/s erhöll undervisning
i enskilda läroverk på Kungsholmen.

I skolor i den inre staden, belägna på större avstånd från Bromma, d. v. s.
i annan stadsdel än Kungsholmen, undervisades i realiteten cirka V3 såväl
av gossarna som av flickorna på realstadiet.

Sammanfattning. Av ovanstående framgår, att redan för närvarande ett
betydande antal barn i Bromma erhålla sin högre skolundervisning i relativt
avlägset belägna läroanstalter i den inre staden. Detta gäller såväl

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

realstadiet som gymnasiestadiet. Ett lokalt behov av en till Bromma förlagd
läroanstalt för högre skolundervisning kan därför anses föreligga (även
örn det fullständiga utbyggandet av Kungsholmsgymnasiet skulle kunna i
viss mån bättre än hittills tillgodose hithörande undervisning i Bromma).
Detta lokala behov torde med tiden bliva allt mer utpräglat, dels emedan
Bromma är statt i livlig utveckling, dels emedan, såsom känt är, barnrikare
familjer eller yngre nybildade familjer söka sig ut till trädgårdsstäderna.

Den åtgärd för tillgodoseendet av detta undervisningsbehov, som närmast
avsetts av motionären, torde väl —- ehuru det icke bestämt uttalats i motionen
— i första hand vara inrättandet av ett högre allmänt statsläroverk
för gossar i Bromma. Aven andra alternativa åtgärder i motionens syfte
kunna givetvis tänkas, men kontoret skall i det följande allenast uppehålla
sig vid det nämnda alternativet.

Huruvida den utvidgning av Stockholms skolorganisation, som inrättandet
av ett nytt högre allmänt statsläroverk skulle innebära, är — förutom av
nuvarande eller blivande lokala undervisningsbehov — motiverad även av
det föreliggande undervisningsbehovet i staden i dess helhet, är en fråga,
som bottnar dels i den demografiska och ekonomiska utvecklingen m. m.,
dels i skolorganisatoriska förhållanden, dels slutligen i allmänna skolpolitiska
synpunkter. Härtill komma givetvis stadsfinansiella hänsyn.

Vad den demografiska utvecklingen på längre sikt beträffar, må här framhållas,
att nativitetsnedgången och den därav framkallade nedgångstendensen
i barnantalet för staden i dess helhet i och för sig äro ägnade att framkalla
betänkligheter mot ett vidgande av den bestående skolorganisationens
ram.

Å andra sidan finnas, som kontoret i det föregående framhållit, åtskilliga
huvudsakligen i den ekonomiska utvecklingen bottnande faktorer av motverkande
art. Sådana äro bland annat vissa samhällsgruppers välståndsökning
och eventuellt ökad värdesättning hos befolkningen av högre undervisning.
Dessa sistnämnda faktorer kunna, även vid minskat totalt barnantal,
öka antalet elever på det högre skolstadiet. En annan motverkande
faktor är den starka inflyttningen till Stockholm.

Härtill komma även vissa skolorganisatoriska förhållanden, som verka i
samma riktning. Bland annat äro härvid av betydelse åtgärder, som vidtagits
eller vidtagas för att underlätta övergången från folkskolan till realskolan
och sedan till gymnasiet.

I detta sammanhang kan erinras därom, att den av stadskollegiet år 1928
tillsatta gymnasiekommittén i sitt första betänkande (jfr uti. 1929, nr 3) framhöll,
att det fanns föga anledning antaga, att tillströmningen till realskolan
i framtiden skulle komma att minskas. Kommittén förutsatte därför, att
krav på utvidgning av realskolan skulle kunna komma att inställa sig. I
fråga om gymnasieorganisationen höll kommittén för troligt, att denna organisation,
vad gossarna angår, skulle komma att visa sig alltför vid.

Den allmänna skolpolitiska uppfattningen örn de olika skolformernas ändamålsenlighet
är — frånsett finansiella synpunkter — givetvis ytterst avgörande
för frågan, huruvida och i vad mån staden bör ytterligare söka utbygga
den högre undervisningen genom att söka få till stånd ett nytt högre
allmänt statsläroverk (för vilket staden i sådant fall skulle få byggnadsskyldighet).

De skolpolitiska sjmpunkterna falla givetvis utom ramen för detta utlå Bihang

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1S7 höft. (Nr 221.) 2

Stockholms
stads gymnasiekommitté
den 24
febr. 1931.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

tande. Men några konsekvensfrågor, hänförande sig till den här behandlade,
av motionären i första hand avsedda lösningen, torde böra här beröras.

Om man skulle vilja tillgodose det i Bromma otvivelaktigt föreliggande
lokala behovet av högre skolundervisning genom ett högre allmänt statsläroverk,
kan detta ske på skilda sätt. Antingen kan ett helt nytt sådant
läroverk skapas, eller ock kan ett läroverk från den inre staden flyttas till
Bromma.

Det första alternativet innefattar ett väsentligt vidgande av den befintliga
skolorganisationen och föranleder, som antytts, ur vissa synpunkter en del
betänkligheter.

Beträffande det andra alternativet erbjuder sig emellertid en möjlighet,
som kontoret anser sig böra här antyda. Kontoret får i detta hänseende
erinra om, att den ovannämnda gymnasiekommittén vid behandlingen av
frågan om stadens övertagande av byggnadsskyldigheten för nya elementarskolan
uttalat, att det borde tagas i övervägande, »örn icke den enda lösningen
av nämnda skolas odisputabla lokalsvårigheter vore att bygga ett
nytt läroverkshus på helt ny tomt». I sådant fall borde måhända tagas
under omprövning, huruvida icke en förflyttning av nya elementarskolan
till Bromma vore en framkomlig och till äventyrs ur en del synpunkter
icke olämplig väg för att lösa den av motionären väckta frågan örn tillgodoseendet
av den högre skolundervisningen i Bromma.

Med avseende på konsekvenserna av en sådan förflyttning av nya elementarskolan
till Bromma anföres följande.

Genom en sådan åtgärd skulle givetvis ett stort antal vakanser uppstå
efter Brommaeleverna i läroverken i den inre staden (jfr Tab. 7, kol. 4).
Det erinras örn de förut lämnade uppgifterna, att år 1929 undervisades i
den inre staden 310 i Bromma boende gossar på real- och gymnasiestadiet
i skilda skolor, statliga, kommunala eller enskilda. De häremot svarande
eventuella vakanserna kunde bland annat komma till godo de i den inre
staden boende gossarna, som nu undervisas i nya elementarskolan, och som
genom denna skolas eventuella förflyttning skulle få minskad tillgång på
läroverksplatser i den inre staden.1)

Såsom slutord till detta utlåtande må här till sist anföras: Bland de ut vägar,

som föreligga för tillgodoseende av motionens syfte, synes, med hänsyn
till de i den ovan gjorda utredningen belysta skilda förhållandena, bland
annat det dokumenterade lokala behovet av högre undervisning i Bromma,
en förflyttning till Bromma av nya elementarskolan vara en åtgärd, som
torde vara förtjänt att tagas i närmare övervägande.

Sedan Stockholms stads gymnasiekommitté beretts tillfälle att yttra sig
i ärendet, har kommittén i skrivelse den 24 februari 1931 hemställt, att
stadsfullmäktige måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning om upprättande
av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor i Bromma. Till
stöd för denna hemställan har kommittén, med hänvisning till den av statistiska
kontoret verkställda utredningen, anfört följande.

Statistiska kontorets utredning visar enligt kommitténs uppfattning, att det
lokala behovet av ett läroverk, avsett särskilt för elever från Bromma träd -

r) Angående antalet elever i nya elementarskolan samt dessas hemort och bostad i
Stockholm, se Tab. 8.

Kungl. Majlis proposition Nr 221,

Tab. 8. Översikt av antalet elever vid nya elementarskolan fördelade efter
hemort och hostad, höstterminen 1929.

	Elever med hemort i Stockholm boende å (i)	Elever med hemort utom Stockholm boende & (i)	Samt- liga elever
Norrmalm	Södermalm	Östermalm	Kungshol- men	Staden inom broarna	Brännkyrka	Bromma	Summa j	Norra för- städerna	Södra för- städerna i	Övriga Sverige	Summa
Realstadiet .	107	6	92	32	i	_	12	250	27	2	—	29	279
Gymnasie-
stadiet . .	74	2	49	16	—	i	10	152	12	4	—	16	168
Summa	181	8	lil	48	i	i	22	402	\| 39	6	—	45	447

gårdsstäder, är påtagligt. Kommittén skulle kunna inskränka sig till att
hänvisa till denna utrednings resultat såsom tillräckligt motiverande på denna
punkt, men har dock velat utöver vad kontoret anfört meddela några synpunkter,
som ytterligare styrka den uppfattning, varåt kontoret givit uttryck.
De sifferuppgifter, som kommittén i det följande stöder sig på, äro samtliga
hämtade ur kontorets utredning.

Folkmängden i Bromma har under sist redovisade period, 1 januari 1921
—1 januari 1930, ökat från 9,940 till 22,922 personer och dess procentuella
andel i Stockholms hela folkmängd har vuxit från 2,4 procent till 4,7 procent
(Tab. 6). Även under föregående redovisade perioder har såväl folkmängden
i Bromma som dess procentdel i hela stadens folkmängd befunnit sig i jämn
stegring. Det finnes ingen anledning förutsätta annat, än att denna utveckling
under avsevärd tid framåt skall fortsätta. Det behov av högre skolundervisning
för ungdomen i Bromma, vilket redan nu föreligger, kommer
därför att med all sannolikhet i framtiden än ytterligare accentueras.

I Stockholms statliga, kommunala och enskilda realskolor och gymnasier
undervisades höstterminen 1929 inalles 751 elever med hem i Bromma
(statistiska kontorets Tab. 7). Denna siffra, som på grund av vissa redovisningsskäl
sannolikt är något för låg, innebär, att av Bromma befolkning vid
samma tidpunkt, 22,922 personer, 3,3 procent undervisades i högre skolor.
Motsvarande procenttal för Stockholms övriga delar var 3,o1. En jämförelse
mellan dessa båda procenttal visar, att lärjungefrekvensen från Bromma är
något starkare än från andra stadsdelar. Procenttalen bestyrka jämväl det
kända förhållandet, att till Bromma överflyttat särskilt familjer med barn i
skolåldern och tillika med förmåga och vilja att låta barnen deltaga i högre
skolors undervisning. Samma förhållanden indicera även följande procenttal.
Medan Bromma befolkning utgör 4,7 procent av Stockholms hela folkmängd,
utgör elevantalet från Bromma 5,2 procent av hela elevantalet i Stockholms
läroverk av olika slag. Nu anförda siffror påvisa, att ordnandet av läroverksundervisning
i Bromma är motiverat.

Övergår man härefter att granska de absoluta talen för lärjungefrekvensen
från Bromma, finner man bland annat följande. Av de 751 Brommaelever, *)

*) Beträffande denna siffra må för övrigt observeras, att ett icke oväsentligt antal barn,
hemmahörande utom Stockholm, undervisas i högre skolor i den inre staden.

Kungl. May.ts proposition Nr 221.

som höstterminen 1929 undervisades i realskolor och gymnasier, tillhörde
656 realskolan och 95 gymnasiet. Lärjungefrekvensen i realskolan är anmärkningsvärt
stark. I förhållande till Bromma folkmängd vid 1930 års
början utgöra nämligen eleverna å realskolstadiet 2,9 procent, medan i
övriga stadsdelar motsvarande procenttal är 2,5. Påfallande är vidare den
starka övervikten för realskolan över gymnasiet. Gymnasiets elevantal utgjorde
12,6 procent av hela elevantalet, under det att för Stockholm i dess
helhet motsvarande procenttal var 17,4. Man skulle härav möjligen vilja
draga den slutsatsen, att behovet av gymnasium i Bromma icke är lika påtagligt
som behovet av realskola. En sådan slutsats torde emellertid vara
förhastad. Den starka övervikten för realskolan beror givetvis därpå, att
det i stor utsträckning varit unga familjer, som bosatt sig i Bromma trädgårdsstäder,
varför barnen i allmänhet ännu icke hunnit upp i gymnasieåldern.
I den mån så blir förhållandet, kommer naturligtvis även å gymnasiet
lärjungefrekvensen från Bromma att bli normal. Den starka tillströmningen
till realskolstadiet gör det till och med troligt, att lärjungefrekvensen
å gymnasiet för framtiden i denna stadsdel skall bli något starkare än
för staden i dess helhet. Farhågor för en svag lärjungefrekvens å ett gymnasium,
förlagt till Bromma, synas enligt kommitténs mening icke vara
motiverade. För att en fullt tillfredsställande lösning av läroverksfrågan i
Bromma skall vinnas synes därför ett högre allmänt läroverk, d. v. s. ett
läroverk med såväl realskola som gymnasium, där böra inrättas. En utbyggnad
av kommunala mellanskolan i Alvik med parallellavdelningar skulle
därför icke giva en slutgiltig lösning av frågan örn högre skolundervisning

Bromma trädgårdsstäder.

Av det sammanlagda elevantalet från Bromma, 751 elever, undervisades
274 i statliga läroanstalter (Tab. 7). Det största antalet Brommaelever eller
143 åtnjöto undervisning i det närmast liggande läroverket, högre allmänna
läroverket å Kungsholmen. De 131 återstående Brommaeleverna voro fördelade
på samtliga övriga statsläroverk i den inre staden. Detta förhållande,
som ur lokal synpunkt är ägnat att förvåna, beror tydligen i regeln därpå,
att eleverna tillhört ett visst läroverk redan vid familjens utflyttning till
Bromma och föredragit att stanna kvar vid sitt gamla läroverk hellre än
att flytta till ett närmare beläget. Det är att förutsätta, att samma synpunkter
till en del skola göra sig gällande beträffande val av läroverk, om
och när ett läroverk kommit till stånd i Bromma. En omedelbar överflyttning
av samtliga Brommaelever från nuvarande Stockholmsläroverken till
ett läroverk, förlagt i Bromma, är därför med all sannolikhet ej att vänta
och vore ej heller praktiskt möjlig.

Inledningsvis har kommittén framhållit, att den anslutit sig till statistiska
kontorets uppfattning därom, att behovet av ett läroverk i Bromma är påtagligt.
Kommittén anser sig här hava påvisat ytterligare några förhållanden,
som stödja denna uppfattning. Kommittén vill även framhålla, att utvecklingen
inom trädgårdsstäderna i Bromma möjliggjorts genom stadens
aktiva medverkan, och att staden städse visat sig behjärta den i trädgårdsstäderna
växande befolkningens behov av skolor. Sålunda hava folkskolor
där inrättats, en linje av norra kommunala mellanskolan har förlagts till
Alvik, och stadens accepterande av gymnasiet vid läroverket å Kungsholmen
betingades starkt av hänsynen till blivande elever från Bromma. I vad dessa
stadens åtgärder avse den högre skolundervisningen få de dock numera, då
befolkningssiffran i Bromma vuxit till den storlek den nu har och kan för -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

väntas ytterligare starkt tillväxa, anses såsom icke tillräckliga. Därjämte
torde böra påpekas, att genom exploateringen av Kristinebergsområdet, som
fullt utbyggt beräknas rymma en befolkning av 25,000 personer, en starkare
lärjungefrekvens vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen uppstår.
Detta läroverk bör därför för framtiden betraktas huvudsakligen såsom ett
läroverk för Kungsholmen med Kristineberg och torde icke kunna komma
att upptaga elever från Bromma i den utsträckning, som tidigare förutsatts.
Ett utbyggande av stadens skolorganisation i Bromma med ett läroverk bör
därför betraktas såsom ett av nya förhållanden betingat fullföljande av stadens
omvårdnad örn trädgårdsstäderna.

I sitt utlåtande har statistiska kontoret framhållit, att nativitetsnedgången
och den därav framkallade nedgångstendensen i barnantalet för staden i dess
helhet i och för sig äro ägnade att framkalla betänkligheter mot ett vidgande
av den bestående skolorganisationens ram. Häri kan kommittén för
sin del instämma. Dessa betänkligheter torde dock icke ha betydelse beträffande
kommitténs hemställan örn förläggande av ett läroverk i Bromma.
Frågan örn ett läroverk i denna del av staden har nämligen icke uppkommit
som ett krav på vidgande av läroverksorganisationens omfattning utan
är fastmera en fråga om ändamålsenlig förläggning av läroverken ur rent
lokal synpunkt.

Till belysande av denna förläggningsfråga anser sig kommittén böra
framhålla följande. Inom stadens centrala delar har under de senaste decennierna
folkmängden till följd av city bildningen gått starkt tillbaka, en
utveckling, som uppenbarligen torde bliva alltmer accentuerad. Folkmängden
återigen i stadens perifera delar har starkt ökats, dels till följd av befolkningens
utflyttning från de centrala delarna, dels ock till följd av direkt
nyinflyttning till stadens yttre delar. Särskilt har stadens starka utveckling
gått i västlig riktning och icke minst mot Bromma.

Detta har medfört, att de allmänna läroverkens lokala placering, som
baserar sig på äldre tiders befolkningsfördelning inom staden, blivit mindre
ändamålsenlig. Olägenheterna härav hava på sistone blivit starkt utpräglade,
särskilt genom stadens ovanberörda kraftiga utveckling västerut, innefattande
icke blott en avsevärd befolkningsökning i dessa delar av staden utan även
lokalisering därstädes av en befolkning, bestående företrädesvis av barnrika
familjer.

Enligt kommitténs uppfattning synes en anpassning av de allmänna läroverkens
förläggning med hänsyn till befolkningsförskjutningarna inom staden
böra äga rum. Det är som ett led i denna nödvändiga anpassning, som
kommittén hemställer örn förläggande av ett läroverk till Bromma.

De betänkligheter mot ett vidgande av den bestående skolorganisationens
ram, som ett Brommaläroverk kan framkalla och som kommittén ovan berört,
synas kommittén snarast böra föranleda, att det spörsmålet upptages,
huruvida något av läroverken i stadens centrala delar — där folkmängden
och alldeles särskilt barnantalet går tillbaka — bör förflyttas eller nedläggas.

Stadskollegiet har redan tidigare i sitt yttrande (uti. 3/1929) angående
inrättande av ett nytt högre allmänt läroverk å Kungsholmen berört denna
fråga i den form, att spörsmålet om nya elementarskolans nedläggande eller
förflyttning framfördes.

Denna fråga får i samband med det här föreliggande förslaget om ett
Brommaläroverk en aktualisering. Elevantalet har vid nya elementarskolan
under de senare åren avsevärt nedgått. Om ock vissa skolorganisatoriska

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

åtgärder kunna anföras som förklaring till denna kraftiga nedgång, torde
den dock även vara framkallad av skolans läge i ett område, som under
de senare åren undergått en utpräglad citybildning.

Aven bristfälligheten i denna skolas lokala utrustning torde tala för att
frågan om förflyttning eller ett eventuellt nedläggande av ett läroverk inom
stadens centrala delar bör i första rummet gälla nya elementarskolan.

Då byggnadskyldigheten för denna skola icke åligger staden utan staten
och skolan såsom provskola och lyceum delvis har en annan karaktär än
de andra läroverken i huvudstaden, så har kommittén icke ansett sig varken
kunna eller böra göra en framställning örn skolans förflyttning men
har likväl icke kunnat underlåta att i detta sammanhang beröra denna
fråga.

Det har visserligen, med hänsyn till vad ovan sagts, stått klart för kommittén
att en förflyttning eller avveckling av nya elementarskolan förr eller
senare kommer att ske, men tidpunkten för en dylik åtgärd är svårare att
nu beräkna.

Den blivande exploateringen av Ladugårdsgärde kommer otvivelaktigt att
medföra en belastning av läroverken i den inre staden. Härför torde med
all sannolikhet krävas åtminstone en realskola, närmast avsedd för de östra
stadsdelarna. Dessa nya krav synas ej kunna tillfredsställas vid ett bibehållande
av nya elementarskolan på dess nuvarande plats. Förhållandet torde
emellertid, särskilt med hänsyn till att redan nu ett betydande antal av nya
elementarskolans elever äro bosatta å Östermalm, komma att inverka på
frågan örn tidpunkten för denna skolas eventuella nedläggande.

Ytterligare ett moment, som icke saknar betydelse i detta sammanhang,
torde här förtjäna anföras. På grund av den relativt starka födelsefrekvensen
i Stockholm åren 1920 och 1921 kommer sannolikt, såsom statistiska
kontoret framhåller, ett starkt örn ock temporärt ökat tillopp av elever till
de allmänna läroverken att inställa sig åren 1931 och 1932, ett förhållande,
som sannolikt sedermera under en följd av år torde göra sig märkbart i
form av ett ökat antal elever på real- och gymnasiestadiet. Ett närmare
överblickande av dessa förhållanden — vilket för närvarande icke låter sig
göra — är uppenbarligen av betydelse för ett definitivt ställningstagande
till den lämpliga tidpunkten för eventuella åtgärder beträffande nya elementarskolan.

I detta sammanhang torde även böra påpekas, att på grund av övergångsanordningarna
vid skolreformens genomförande möjligheterna till inträde i
realskolan under de tre sista åren varit vidgade. Då från och med höstterminen
1931 sådan utökning av begynnelseplatserna i realskolan icke mera
förefinnes, försvåras givetvis tillträdet till densamma, och i jämförelse med
vad som varit fallet under de sista åren torde då ett större antal godkända
inträdessökande komma att förvägras plats i första klasserna, därest dessa
avdelningar ej utökats till antalet. Även detta förhållande synes kommittén
böra tagas i beaktande i samband med frågan om nya elementarskolan.

Beträffande organisationen av det föreslagna läroverket i Bromma får
kommittén anföra följande. Antalet elever från Bromma i högre skolor fördelar
sig ungefär jämnt på gossar och flickor (höstterminen 1929 348 gossar
och 403 flickor). För enbart statsläroverkens vidkommande blir förhållandet
ett annat (261 gossar och 13 flickor), men detta beror givetvis därpå, att
platser endast en kort tid varit tillgängliga för flickor i statens läroverk.
Med hänsyn emellertid till ovan anförda siffror för samtliga elever från

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Bromma bör ett läroverk för Bromma ungdom lämpligen organiseras som
samläroverk. Det bör omfatta realskola, minst tvåparallellig, samt latin- och
realgymnasium.

Beträffande tidpunkten för läroverkets upprättande anser kommittén, att
en första årsklass av såväl realskolan som gymnasiet bör komma till stånd
redan höstterminen 1932. Då en särskild byggnad för läroverket till denna
tidpunkt icke kan vara uppförd, måste läroverket under första, eventuellt
andra året inrymmas i provisoriska lokaler.

För övriga läroverk inom staden — utom nya elementarskolan har
staden åtagit sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.
Givetvis bör staden förklara sig villig ikläda sig samma förpliktelser för
Brommaläroverket som för övriga läroverk inom staden.

I yttrande den 27 november 1931 har folkskoledirektionen livligt tillstyrkt
gymnasiekommitténs hemställan samt till stöd härför anfört i huvudsak
följande.

Den av statistiska kontoret och gyinnasiekommittén i ärendet verkställda
utredningen synes folkskoledirektionen klart ådagalägga, att trängande behov
föreligger av ett högre allmänt läroverk i Bromma. I detta avseende vill
direktionen för egen del särskilt framhålla, att antalet gossar och flickor
från Bromma, som besöka högre skolor i den inre egentliga staden, redan
nu är tillräckligt stort för att fylla ett läroverk. Härtill kommer, att den
alltjämt fortgående inflyttningen till Bromma i förening med den omständigheten,
att särskilt barnrika familjer söka sig bostad där, bestämt talar
för att elevantalet i ett blivande högre läroverk i Bromma kommer att snabbt
växa och redan vid läroverkets tillkomst torde komma att vida överstiga
det antal Brommabarn, som för närvarande åtnjuter undervisning vid högre
skolor. Särskilt torde denna utveckling komma att göra sig gällande i fråga
örn gymnasiet, sedan de för närvarande talrika yngre årgångarna kommit
upp i gymnasieåldern.

I fråga örn organisationen anser folkskoledirektionen lika med gymnasiekommittén
självfallet, att läroverket bör anordnas såsom samskola. Med
hänsyn till det påräknade stora elevantalet anser direktionen vidare nödvändigt,
att läroverket redan från början organiseras med minst två linjer såväl
å realskolstadiet som i gymnasiet.

Med hänvisning till det sålunda anförda hemställde stadskollegiet i likhet
med gyinnasiekommittén och folkskoledirektionen att stadsfullmäktige måtte
hos Kungl. Majit göra framställning örn upprättande i Bromma av ett högre
allmänt läroverk för gossar och flickor.

T enlighet med denna stadskollegiets hemställan hava stadsfullmäktige enligt
beslut den 25 januari 1932 hos Kungl. Majit gjort framställning örn
upprättande i Bromma av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor.

På grund av remiss har skolöverstyrelsen den 29 februari 1932 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört följande.

Folkskoledirektionen

den 27 nov.
1931.

Stadsfull mäktige.

Skolöverstyrelsen

20/-2 1932.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Överstyrelsen vill i första hand hänvisa till de av Stockholms stads statistiska
kontor och den s. k. gymnasiekommittén gjorda utredningarna, vilka,
ehuru de endast sträcka sig till utgången av år 1929, särskilt beträffande
befolkningsförhållandena torde ge erforderlig ledning för ett bedömande av
den föreliggande frågan. För egen del vill överstyrelsen närmast på vissa
punkter komplettera de gjorda undersökningarna beträffande behovet av ett
högre allmänt läroverk i Bromma, särskilt sådant detta för närvarande
framträder i lärjungetillströmningen till läroverken i Stockholm samt beträffande
det föreslagna läroverkets organisation och statsverkets kostnader
för dess upprättande.

Då det till en början gäller att bedöma frågan, i vad mån behov kan
anses föreligga av ett till Bromma förlagt allmänt läroverk, synes först och
främst böra beaktas den mycket snabba och starka befolkningsökning, som
under det sista decenniet kännetecknat samhället. I genomsnitt har folkmängden
stigit med icke mindre än två ä tre tusen personer årligen. Från
att den 1 januari 1921 hava utgjort allenast 9,940 hade befolkningen den
1 januari 1930 ökats till 22,922 personer och utgjorde vid senaste årsskiftet
27,040. Bromma församlings folkmängd är alltså lika stor som de större
svenska läroverkssamhällenas, och överstyrelsen vill till jämförelse nämna
Uppsala med 28,897, Linköping med 29,845 och Västerås med 30,378 invånare.
Det finnes all anledning antaga, att denna ökning under de närmaste
åren kommer att fortfara, då utflyttningen av familjer från det inre
Stockholm^ till Bromma alltjämt pågår i oförminskad omfattning och då
stora områden inom samhället — Nockeby, Stora Ängby, Stora Mossen,
Timmermansordens område vid Nocket^bro m. fl. — äro avsedda att ytterligare
och inom en nära framtid tagas i anspråk för bebyggelse. Härvid
förtjänar även att märkas, vad som redan av statistiska kontoret och gymnasiekommittén
blivit framhållet, att det framförallt är barnrika familjer,
som med tanke på de hygieniska fördelar, vilka därigenom kunna beredas
de uppväxande barnen, söka sig ut till trädgårdsstäderna med deras enfamiljshus
som vanligaste bostadsform och deras större möjligheter till friluftsvistelse.
Det är i allmänhet också familjer i sådan ekonomisk ställning,
att de kunna förväntas i jämförelsevis stor utsträckning önska förskaffa
sina barn högre utbildning och därvid bereda dem tillfälle att avlägga realeller
studentexamen. Detta framgår även av det av gymnasiekommittén påpekade
förhållandet, att medan Bromma befolkning år 1929 utgjorde 4,7 procent
av Stockholms hela folkmängd, antalet elever från Bromma vid läroverk
av olika slag under höstterminen samma år utgjorde 5,2 procent av elevantalet
. i Stockholms samtliga läroverk. Sedan dess har procenten säkerligen
stigit ytterligare. Det synes under sådana förhållanden i hög grad
önskvärt, att, därest antalet i Bromma boende barn, som önska högre undervisning,
är tillräckligt stort för att motivera särskild sådan undervisning,
möjligheter härför beredas inom själva samhället, så att barnen icke behöva
underkasta sig de nuvarande långa och tröttande resorna och andra därmed
förknippade olägenheter, varigenom de avsedda hygieniska fördelarna
av en utflyttning till trädgårdsstäderna gå mer eller mindre fullständigt
förlorade.

Överstyrelsen har företagit en undersökning av det antal i Bromma boende
barn, som innevarande läsår åtnjuta undervisning å olika stadier i högre
läroanstalter i själva Stockholm. Det har framgått av denna undersökning,
att i de nio statliga läroverken i Stockholm, med deras sammanlagda
lärjungantal av 5,482 (höstterminen 1931) 370, utgörande 6,75 pro -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

cent av samtliga, äro hemmahörande i Bromma. Samtidigt finnas i gymnasiet
av högre goss- och samskolor och högre flickskolor i Stockholm 46
och å realskolstadiet av enskilda läroverk, inklusive högre lärarinneseminariets
realskola 601) lärjungar av ifrågavarande kategori, tillsammans med de
statliga läroverkens sålunda 476 lärjungar, därav 70 flickor. Detta motsvarar
i stort sett lärjungesiffran i något av de större landsortsläroverken. På
flickskolestadiet i enskilda läroverk i Stockholm finner man sammanlagt
259 flickor, som ha sina hem i Bromma. De anförda siffrorna visa även,
huru hastigt behovet av ett särskilt läroverk för Bromma ökas, då enligt
de av statistiska kontoret anförda uppgifterna höstterminen 1929 598 elever
från Bromma, därav 310 gossar och 288 flickor undervisades i allmänna
eller enskilda läroverk i den inre staden, medan sagda totalantal innevarande
läsår utgör (476 + 259 =) 735, därav 406 gossar och 329 flickor.8) Att antalet
flickor ökats i mindre omfattning än antalet gossar torde sammanhänga
med det förhållandet, att en enskild flickskola i Äppelviken under
tiden hunnit utbildas till att omfatta ett större antal klasser, varför lärjungantalet
i denna skola under den åsyftade tiden ökats från 66 till 91.

I ovanstående översikt över det antal barn från Bromma, som för närvarande
söker utbildning i högre läroanstalter, har överstyrelsen icke medtagit
den hithörande i norra kommunala mellanskolan gående lärjungegruppen,
vilken innevarande år utgör 133, därav lil placerade i skolans filial
i Alvik. Ett motsvarande antal lärjungar torde nämligen kunna beräknas
komma att fortfarande söka sig in i den för dem välbelägna och ekonomiskt
fördelaktigare kommunala mellanskolan, även örn enstaka av de lärjungar,
som för närvarande tillhöra denna skola, skulle ha föredragit ett
för dem ännu mera välbeläget statligt läroverk i Bromma. Endast i den
mån till inträde i den kommunala mellanskolan godkända barn från Bromma
bliva avvisade på grund av platsbrist, synes man därför lämpligen böra i
detta sammanhang taga hänsyn jämväl till denna lärjungegrupp. Under
de båda sista åren har det nämligen inträffat, att vissa sålunda till inträde
godkända barn blivit avvisade, nämligen år 1930 9 och år 1931 18 lärjungar,
och det synes icke uteslutet, att åtminstone några bland dem skulle
ha sökt och vunnit inträde vid ett statligt läroverk, därest ett sådant funnits
i Bromma.

Av de ovan nämnda 370 i Bromma boende eleverna vid statens läroverk
i Stockholm kommer den största kontingenten eller 224 på högre allmänna
läroverket å Kungsholmen. En närmare granskning av ifrågavarande lärjungars
fördelning på olika stadier ådagalägger bland annat, att första och
andra klasserna av den femåriga realskolan uppvisa vardera 44 hithörande
lärjungar. I de båda senast tillkomna årsgrupperna finnas alltså vid ett
enda läroverk avsevärt fler lärjungar från Bromma än som kunna placeras
i en klassavdelning. Sammanräknas siffrorna för samtliga statsläroverk
med hopslagning av de klasser, som representera samma årsklass, t. ex.
34, 45 och 56, erhålles för realskolstadiets olika klasser följande siffror:

klass l5:.......................60 lärjungar

» 2r> (3°, l4):.................. 75

» 35 (4°, 24):.................. 60

» 4'' (5°, 3’j:..................56

» 6:.......................25 »

r) Av dessa torde dock måhända ett 10-tal snarare böra föras till flickskolekategorien.
2) I statistiska kontorets siffra — i motsats mot den av överstyrelsen anförda — torde
dessutom ingå elever i skolor, som icke stå under skolöverstyrelsens inseende.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Enbart de i statsläroverken i Stockholm gående lärjungarna från Bromma
utgöra alltså ett tillräckligt stort antal för att ungefär fylla två avdelningar
i en femårig realskolas fyra lägsta klasser och en avdelning i högsta klassen.

Överstyrelsen finner det anförda siffermaterialet hava ådagalagt, att ett
omedelbart behov av möjligheter till realskolutbildning inom Bromma samhälle
föreligger. Men samma material visar enligt överstyrelsens uppfattning
med bestämdhet, att behov av gymnasium likaledes föreligger. Till
det fyraåriga gymnasiet sker övergång från näst högsta klassen av (den fyraeller
femåriga) realskolan, och då denna klass redan vid de nuvarande allmänna
läroverken i Stockholm uppvisar ett hithörande lärjungantal av 56,
synes ingen tvekan behöva råda, att första ringen av ett gymnasium i
Bromma redan nästkommande läsår skall bliva väl besatt. Men i fråga örn
gymnasiet måste dessutom hänsyn tagas dels till norra kommunala mellanskolan,
vars Alviksavdelning i klass 34 utgör 25 och i klass 44 21 lärjungar,
dels sannolikt också till nuvarande högre folkskolan i Spånga vars ombildning
till kommunal mellanskola överstyrelsen tillstyrkt i yttrande den 7
sistlidne januari. Huruvida behovet närmast kan anses peka på ett fyraårigt
eller treårigt gymnasium, är därvid en annan fråga, till vilken överstyrelsen
nedan återkommer i annat sammanhang.

Det är emellertid icke blott med hänsyn till förhållandena för den i Bromma
hemmahörande ungdomen, som nya och bättre möjligheter till förvärvande
av läroverksutbildning äro av behovet påkallade. Jämväl med hänsyn till
förhållandena vid huvudstadens övriga läroverk och särskilt vid det läroverk,
där flertalet av ifrågavarande barn för närvarande erhåller skolundervisning,
kommer ett behov av avlastning att göra sig gällande i undan för
undan ökad utsträckning. Lärjungeområdet för högre allmänna läroverket
å Kungsholmen har nämligen under sista året erhållit synnerligen starka
befolkningstillskott genom bebyggandet av nya stora kvarter på Kungsholmen,
och när Kristinebergs- och Fredhällsområdena, vilkas bebyggelse redan
påbörjats och fortskridit ganska långt, bliva fullt utbyggda, torde inom
dessa sistnämnda områden ett nytt befolkningstillskott på mellan tjugu och
och trettio tusen personer hava tillförts denna stadsdel. Sedan den s. k.
Västerbron blivit färdigbyggd, uppnås även bekväm förbindelse mellan Södermalm
och Kungsholmen, varvid Kungsholmens läroverk torde bliva det
mest välbelägna för vissa områden av Södermalm. Det vore önskvärt, att
högre allmänna läroverket å Kungsholmen kunde i någon mån betjäna
dessa områden på Södermalm, alldenstund utrymmet i de inom denna sistnämnda
stadsdel belägna läroverken icke blott är till det yttersta utnyttjat
utan även redan visat sig otillräckligt.

Därest en undersökning göres av förhållandena vid läroverken i Stockholm
i dess helhet, visar det sig likaledes, att den år 1927 uppgjorda organisationsplanen
redan blivit sprängd och att den nuvarande läroverksorganisationen
sålunda är för snäv. innevarande läsår hava nämligen upprättats
fem tillfälliga parallellavdelningar av första Massen av den femåriga
reals7colan, och icke desto mindre blevo 84 godkända inträdessökande avvisade
av brist på utrymme. Av gymnasiet hava likaledes upprättats extra avdelningar
till ett antal av två, varvid 32 till inträde å gymnasiet berättigade
lärjungar måste avvisas samt 5, för att erhålla placering, måst välja annan
linje än den önskade. Att någon minskning i tillströmningen nästkommande
läsår skulle inträda, finnes icke för närvarande anledning att antaga;
tvärtom måste för gymnasiets del räknas med en betydande ökning. Där -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

vid visar det sig emellertid, att, enligt vad överstyrelsen inhämtat, det icke
torde bli möjligt, att vad realskolan beträffar med till buds stående lokalutrymmen
upprätta mer än tre möjligen fyra tillfälliga parallellavdelningar
av klass l5, och i fortsättningen är det ovisst, huruvida ens så många kunna
erhålla erforderliga utrymmen, detta beroende därpå, att de tillfälliga parallellavdelningar,
som redan blivit inrättade och nästa år komma att inrättas,
måste utbyggas successivt genom följande klasser. Med den starka
befolkningsväxt, som kännetecknat Stockholm under de senaste åren och
varigenom folkmängden vuxit från 465,000 år 1928 eller det år, då den nya
läroverksorganisationen började tillämpas, till omkring 513,000 vid senaste
årsskiftet, alltså med omkring 50,000 personer, är ju en sådan utveckling
också vad man a priori kunnat vänta. Därtill kommer, att åren 1920 och
1921 uppvisa ett något högre födelsetal än föregående och efterföljande år,
varigenom ökningen i tillströmningen för närvarande måhända blivit särskilt
stark. Dock har det visat sig, såsom också framgår av statistiska kontorets
utredning i föreliggande fråga, att en sänkning i födelsesiffrorna jämförelsevis
obetydligt påverkar tillströmningen till läroverken ■—• varemot den
givetvis i hög grad påverkar lärjungenumerären i folkskolorna — vilket
torde ha sin grund i det förhållandet, att med ett minskat barnantal i de
enskilda familjerna följa bättre ekonomiska förutsättningar att bereda barnen
tillfälle till högre utbildning, varvid man åtminstone försöker möjliggöra
avläggandet av realskolexamen. Då man därjämte tar i betraktande,
att den kvinnliga ungdomen i Stockholm för närvarande har ojämförligt
mindre möjligheter att erhålla utbildning i statliga läroanstalter av läroverkstyp
än i andra samhällen, men att, sedan de förberedande klasserna
vid de enskilda läroverken betydligt kommit att minskas i omfattning, en
stark efterfrågan på platser i de statliga läroverken från den kvinnliga ungdomens
sida kan beräknas komma att göra sig gällande, finner överstyrelsen
det sannolikt, att den starka tillströmningen till läroverk, som för närvarande
råder, kommer att i det stora hela fortfara även under de närmaste
åren.

Vad överstyrelsen här anfört gäller emellertid, såsom redan framhållits,
icke endast realskolan utan jämväl gymnasiet. Överstyrelsen tillåter sig
med avseende på tillströmningen till gymnasiet särskilt meddela, att, enligt
en från rektorerna vid de allmänna läroverken i Stockholm till överstyrelsen
i januari i år inkommen skrivelse, så många lärjungar i näst högsta klassen
av realskolan vid sagda läroverk redan preliminärt tillkännagivit sin
önskan att nästa hösttermin vinna inträde i första ringen av det fyraåriga
gymnasiet (latin- och real-), att, därest inga extra parallellavdelningar bliva
inrättade, omkring 200 lärjungar måste avvisas. Visserligen torde en del
av ifrågavarande lärjungar icke vid läsårets slut vinna flyttning till gymnasiet,
men rektorerna beräkna, att antalet kvarsittare motväges av från de
kommunala mellanskolorna och andra läroanstalter tillströmmande lärjungar,
varför de anse den ifrågavarande siffran väsentligen hållbar. Enligt vad
överstyrelsen inhämtat torde det vid de ifrågavarande läroverken finnas utrymmen
för tre extra gymnasieavdelningar, motsvarande 90 lärjungar, men
därest icke helt nya möjligheter komma till stånd, skulle alltså fortfarande
ett betydande antal få lov att avvisas.

Överstyrelsen finner det sålunda ådagalagt ej mindre, att ett påtagligt
och omedelbart behov föreligger för Brommas vidkommande att erhålla ett
särskilt högre allmänt läroverk än jämväl, att den nuvarande läroverksor -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

ganisationen för Stockholm är i sin helhet i behov av vidgning. Den tanken
har framförts, att samtidigt med upprättande av ett nytt läroverk i
Bromma i stället skulle nedläggas något av läroverken i det inre Stockholm,
närmast nya elementarskolan. Överstyrelsen är icke beredd att för
närvarande taga ståndpunkt till denna fråga, som enligt överstyrelsens uppfattning
och enligt vad ovanstående utredning torde få anses ådagalägga,
icke behöver lösas i nu förevarande sammanhang. Överstyrelsen vill emellertid
erinra om, att frågan örn nya elementarskolan under alla förhållanden
måste i en nära framtid upptagas tili förnyad prövning, alldenstund
läroverkets lokalförhållanden för närvarande äro i hög grad otillfredsställande
och läroverkets nuvarande organisation uppenbarligen icke motsvarar det
föreliggande behovet av utbildningsmöjligheter. Som överstyrelsen nedan
kommer att framhålla, torde behovet av ordinarie lärare vid ett eventuellt
nytt läroverk i Bromma under detta och följande år kunna väsentligen tillgodoses
genom överflyttande av tills vidare vid nya elementarskolan vakanssatta
tjänster från detta sistnämnda läroverk till det nya läroverket, och
skulle frågan om ett nedläggande eller ombildande i någon form av nya
elementarskolan örn något år aktualiseras, underlättas härigenom i viss mån
avgörandet av denna senare fråga.

Överstyrelsen övergår så till frågan om den organisation, som synes böra i
första rummet komma i fråga för ett nytt läroverk i Bromma. Till en
början vill överstyrelsen därvid, i anslutning till Stockholms stadsfullmäktiges
hemställan, framhålla önskvärdheten för att icke säga nödvändigheten
av att den nya läroanstalten erhåller karaktär av samläroverlc. Den kvinnliga
ungdomens utbildning vid statliga läroverk kan, såsom redan framhållits,
icke anses tillräckligt tillgodosedd för Stockholms vidkommande med
ett enda flickläroverk jämte ett samgymnasium, och det synes för den skull
vara ett lämpligt tillfälle att i detta sammanhang jämväl möta det berörda
behovet genom att göra det nya läroverket tillgängligt även för kvinnliga
lärjungar.

Beträffande realskolans organisation synes det föreliggande behovet med
all tydlighet framgå av vad redan blivit anfört och av de siffror, som framgått
ur den av överstyrelsen verkställda utredningen. Denna har nämligen
givit vid handen, att i realskolor av allmänna läroverk i Stockholm befinna
sig lärjungar från Bromma till ett antal, som motsvarar i det närmaste två
fulla avdelningar av den femåriga realskolan. Att tillströmningen kan tänkas
bliva ytterligare ökad i fortsättningen, torde också framgå av det ovan
anförda. Överstyrelsen finner det därför önskvärt, att en femårig realskollinje
med två serier avdelningar inrättas, varvid frågan om dubblering av
avslutningsklassen blir beroende på det sätt, varpå frågan örn gymnasiets
organisation löses. Visserligen kunde man tänka sig, att endast en serie
avdelningar nu upprättades och att ett därutöver förefintligt behov finge
tillgodoses genom upprättande av tillfälliga parallellavdelningar och inom
ramen av det för anställande av extra ordinarie lärare beviljade anslaget.
Men i så fall uppstår bland annat den risken, att någon sådan tillfällig
parallellavdelning av brist på medel tilläventyrs icke låter sig upprättas,
varjämte uppstår en i hög grad olämplig proportion mellan ordinarie och
extra ordinarie lärare. För att säkerställa sig i konkurrensen om platser i
en på antytt sätt begränsad linje skulle de inträdessökande lärjungarna då
måhända också finna nödvändigt att underkasta sig en dyrbar och tröttsam
extra undervisning vid sidan av undervisningen i folkskolan, varvid de

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

mindre bemedlade bland lärjungarna lätt kunna komma i en oförmånlig
ställning. Överstyrelsen vill för den skull föreslå, att organisationsplanen
redan från början upptar två serier avdelningar av den femåriga realskolan.

Vad beträffar behovet av en fyraårig realskollinje, kan detta visserligen
synas mindre påtagligt med hänsyn dels därtill, att förevarande skola säkerligen
i mycket ringa mån kommer att mottaga lärjungar, som icke äro bosatta
å orten, varför den med denna studielinje förenade förlängningen av
studietiden i detta fall icke kommer att motvägas av fördelen att få så länge
som möjligt kvarstanna i hemmet, dels därtill, att tillgång till fyraårig realskola
redan finues vid den jämförelsevis välbelägna norra kommunala mellanskolan.
Denna sistnämnda skola upptar ej mindre än sex parallellavdelningar
i varje klass, av vilka en serie avdelningar äro förlagda just till
Alvik i Bromma, där i det närmaste samtliga de skolan tillhörande barnen
från Bromma, eller lil av 133, äro placerade. Emellertid vill överstyrelsen
erinra om vad överstyrelsen ovan framhållit, att det icke kan anses uteslutet,
att en eller annan av de lärjungar, som nu söka sig till mellanskolan,
skulle trots de större kostnaderna föredra ett statligt läroverk, därest detta
vore för dem ännu mera välbeläget, vartill kommer, att under de båda sista
åren 9, respektive 18 till inträde i kommunala mellanskolan godkända lärjungar
från Bromma icke kunnat beredas plats vid mellanskolan av brist
på utrymme. Överstyrelsen finner detta utgöra ett bestämt skäl för att jämväl
en fyraårig linje upprättas vid skolan. Men därjämte tillåter sig överstyrelsen
framhålla en annan omständighet, som icke saknar betydelse i
detta sammanhang. Överstyrelsen har i framställning den 25 januari 1930
med yttrande över utredning rörande allmänna läroverk för flickor framhållit
såsom en brist, att provårsutbildningen uteslutande är förlagd till gossläroverk,
trots att de allmänna läroverken numera till sitt flertal äro samläroverk,
och betonat önskvärdheten av att den praktiska lärarutbildningen
kunde åtminstone i någon utsträckning förläggas till läroanstalter av samskolekaraktär.
Då provårsutbildningen av lätt insedda skäl behöver vara
förlagd till de största städerna och universitetsstäderna, torde en mycket
lämplig lösning av föreliggande fråga kunna vinnas, därest det här föreslagna
läroverket, när det nått erforderlig omfattning, erhåller karaktär av
provårsläroverk. Beslut härom torde visserligen icke behöva eller böra fattas
vid detta tillfälle — överstyrelsen har anledning att i annat sammanhang,
nämligen i samband med besvarande av Kungl. Maj:ts remiss den
15 juli 1929 angående praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna
läroverken, återkomma till frågan — men överstyrelsen har icke desto mindre
ansett sig böra redan nu något beröra densamma, enär den har en viss betydelse
för organisationsfrågan. Därest det nämligen skulle befinnas lämpligt
att förlägga provårsutbildning till det föreslagna läroverket, är det också
önskvärt, att läroverkets organisation i ovan berörda avseende blir representativ
för läroverken i allmänhet, och överstyrelsen finner det därför även
ur denna synpunkt av värde, att jämväl en fyraårig realskollinje kommer
till stånd vid läroverket.

Beträffande gymnasiets organisation framgår behovet icke med samma tydlighet
av det av överstyrelsen förebragta siffermaterialet. Vid början av
innevarande läsår blevo inträdesberättigade lärjungar avvisade både vid det
fyraåriga och vid det treåriga gymnasiet. Antalet avvisade var, såsom ovan
nämnts, 32, däribland 18 vid det fyraåriga och 14 vid det treåriga gymnasiet.
Av do ovan omnämnda preliminära beräkningar, som rektorerna vid

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

de allmänna läroverken i Stockholm företagit rörande efterfrågan på gymnasieplatser
vid Stockholmsläroverken för nästkommande läsår, framgår
dock, att det är på det fyraåriga gymnasiet som behov av platser för närvarande
framför allt kan anses föreligga. Men därtill kommer i fråga örn
här förevarande läroverk den viktiga omständigheten, att det närmast liggande
högre allmänna läroverket, nämligen högre allmänna läroverket å
Kungsholmen, är organiserat med uteslutande treårigt gymnasium på såväl
latin- som reallinjen. Då man vid den vid 1927 års riksdag uppgjorda fördelningen
mellan tre- och fyraåriga gymnasielinjer synes hava i icke oväsentlig
mån tagit hänsyn just till geografiska faktorer av antydd art, så att
närliggande läroverk berett i viss utsträckning olika anknytningsmöjligheter,
talar den anförda omständigheten för en fyraårig gymnasieorganisation i
förevarande fall. Det förtjänar även framhållas, att ingen fyraårig reallinje
med tillträde jämväl för flickor finnes upprättad vid Stockholms läroverk,
och att av de för flickor tillgängliga latinlinjerna två äro treåriga och endast
en fyraårig. Aven de mera interna förhållandena vid ett högre allmänt
läroverk i Bromma peka enligt överstyrelsens uppfattning i riktning
mot fyraårigt gymnasium. Jämväl gymnasiet vid läroverket kommer att
väsentligen rekryteras av lärjungar från Bromma, i det stora flertalet fall
av lärjungar från läroverkets realskola, och dessa torde oftast redan vid
flyttningen från näst högsta realskolklassen ha klart för sig, huruvida de
önska fortsätta å gymnasiet. Och för de från kommunala mellanskolans
avdelning i Alvik kommande lärjungarna torde i allmänhet intet hinder
möta för övergång från näst högsta klassen. Att det fyraåriga gymnasiet
äger avgjorda pedagogiska företräden framför det treåriga, torde icke i detta
sammanhang behöva särskilt framhållas. Överstyrelsen finner alltså de starkare
skälen tala för en fyraårig gymnasieorganisation i här förevarande fall, varvid
överstyrelsen jämväl vill framhålla de fördelar, som äro förbundna därmed,
att övergången till gymnasiet kan ske samtidigt för de blivande latinarna
och realisterna. Därest emellertid Kungl. Majit skulle hysa den uppfattningen,
att den ena av linjerna bör göras treårig, anser överstyrelsen,
att detta bör bli fallet med realgymnasiet, där de pedagogiska olägenheterna
av en treårig organisation icke äro lika starkt framträdande som i fråga örn
latinlinjen.

Ur ekonomisk synpunkt torde det icke spela någon roll, huruvida gymnasiet
organiseras såsom fyraårigt eller treårigt, alldenstund, i händelse av fyraårig
organisation, realskolans avslutningsklass kommer att minskas i motsvarande
mån. Med fyraårig gymnasieorganisation torde endast en avdelning
av realskolans avslutningsklass vara erforderlig.

Överstyrelsen föreslår alltså, att läroverket organiseras såsom samläroverk
med två serier parallellavdelningar av den femåriga och en serie avdelningar
av den fyraåriga realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt med
fyraårigt latin- och realgymnasium.

Vad angår den ordning, i vilken läroverket bör upprättas, tillåter sig överstyrelsen
föreslå, att under första året upprättas första klassen av de håda
realskolelinjerna och första ringen av gymnasiet, varefter läroverket varje år
successivt utbygges med nya klasser och ringar, tills det blivit färdigbildat,
alldeles så som tidigare skett i fråga örn bland annat de nyinrättade flickläroverken.

Överstyrelsen övergår så att behandla frågan örn kostnaderna för en läroverksorganisation
av angivet slag. När läroverket blivit färdigbildat, torde
dessa komma att gestalta sig på i stort sett följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.
I. Antal lärartimmar.

1. Realskolan.

Läroämnen.....................................341,5

Delning av klass vid laborationer............. 6_

Summa 347,5 timmar

Övningsämnen:

Teckning och välskrivning......................... 30

Musik......................................... 18

Gymnastik..................................... 26

Slöjd för flickor................................. 17

Summa 91 timmar

2. Gymnasiet:

Läroämnen:

Ring I och II.................................. 115

» III och IV................................ 156,5

Delning av klass vid laborationer............. 4_

Summa 275,5 timmar

Övningsämnen:

Teckning...................................... 16

Musik........................................ 6

Gymnastik..................................... 12

Summa 34 timmar

Lärartimmarna torde alltså komma att utgöra i läroämnen 623 och i övningsämnen
125. En viss minskning häri är icke utesluten, då det torde
vara ovisst, exempelvis huruvida latin kommer att tillväljas på real- och
kemi på latinlinjen.

II. Lärare.

1 rektor ä 12 timmar.............................. 12 timmar

7 lektorer ä 21 timmar............................. 147 »

6 adjunkter å 21 timmar........................... 126 »

6 adjunkter å 26 timmar........................... 156 »

4 ämneslärarinnor å 26 timmar....................... 104 »

3 extralärare å 26 timmar........................... 78 »

Summa 623 timmar

1 teckningslärare.................................. 32 timmar

1 biträdande teckningslärare......................... 14 »

1 musiklärare.................................... 24 »

1 gymnastiklärare................................. 21 »

1 biträdande gymnastiklärare (kvinnlig)................. 17 »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd................... 17 »

Summa 125 timmar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.
III. Avlöning sstat.

Rektor..................................... kronor 7,500: —

7 lektorer ä 5,800: —.......................... » 40,600: —

12 adjunkter ä 4,300: —........................ » 51,600: —

4 ämneslärarinnor ä 2,800:—.................... » 11,200: —

3 extralärare ä 3,300: —....................... » 9,900: —

Teckningsläraren.............................. » 3,840: —

Biträdande teckningslärare ä 90 kronor i timmen...... » 1,260: —

Musikläraren................................. » 2,880: —

Gymnastikläraren............................. » 2,520: —

Biträdande gymnastiklärare ä 85 kronor i timmen..... » 1,445: —

Slöjdlärarinnor............................... » 1,360: —

Arvode till tillsyningslärarinnan................... » 500: —

» » skolläkare.......................... » 1,400: —

» » bibliotekarie......................... » 600: —

» » biträde å rektorsexpeditionen............ »_800: -

Summa kronor 137,405

I ovanstående lönebelopp äro icke medräknade tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg i den mån sådana utgå.

De ovan anförda kostnadsberäkningarna avse emellertid, såsom nämnts,
det färdigbildade läroverket. För första verksamhetsåret blir det antal lärartimmar,
som erfordras, endast 79.5 i realskolan och 55 i gymnasiet i fråga
örn läroämnen samt 45 i fråga örn övningsämnen. För bestridande av denna
undervisning torde böra beräknas 1 rektor, 1 lektor, 1 adjunkt, 1 ämneslärarinna
och 2 extralärare samt timlärare i övningsämnen. Kostnaderna
för det första verksamhetsåret torde alltså kunna beräknas på följande sätt:

Rektor......................

1 lektor.....................

1 adjunkt....................

1 ämneslärarinna..............

2 extra lärare .................

12 timmar teckning och välskrivning

11 timmar musik..............

8 timmar gymnastik ...........

8 timmar gymnastik............

6 timmar slöjd för flickor........

Tillsyningslärarinna.............

Skolläkare....................

Bibliotekarie.................

Biträde å rektorsexpeditionen......

......kronor 7,500: —

...... » 5,800: —

....... » 4,300: -

....... » 2,800: —

....... » 6,600: —

...... » 1,080: —

....... » 990:—

....... » 720: —

....... » 680: —

....... » 450:—

....... » 200:—

....... » 400: —

....... » 150: —

....... » 200: -

Summa kronor 31,870: —

Vad angår sättet för förevarande ämneslärartjänsters upprättande, får
överstyrelsen anföra följande.

Lektors- och adjunktstjänsterna torde böra upprättas på det sätt, att en
lektors- och en adjunktstjänst vid nya elementarskolan, vilka tills vidare
blivit vakanssatta eller av överstyrelsen nyligen föreslagits skola vakanssättas,
lektorstjänsten med och adjunktstjänsten utan vikarie, från och med
den 1 juli 1932 överflyttas från nya elementarskolan till det föreslagna

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

läroverket. En ämneslärarinnetjänst synes böra inrättas vid förevarande
läroverk i stället för vid något av de läroverk, där överstyrelsen i skrivelse
den 31 augusti 1931 föreslagit upprättande av en ämneslärarinnebefattning
från och med budgetåret 1932—1933. Genom dessa dispositioner
ökas behovet av extra lärare med 2, alldenstund de nämnda lektorsoch
ärnneslärarinnetjänsterna vid respektive läroverk då måste ersättas
av extralärarbefattningar, vartill kommer, att vid det nya läroverket erfordras
2 extralärare. Då överstyrelsen emellertid i sin framställning den
31 augusti 1931 angående anslag till extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1932/1933 räknat med en reserv av 10
extralärarbefattningar och Kungl. Majit i årets statsverksproposition anslutit
sig till överstyrelsens beräkningar i ifrågavarande avseende, torde
kostnaderna för de nämnda 4 extralärartjänsterna kunna bestridas inom
ramen av det begärda extra! äraranslaget, även örn överstyrelsen finner
sannolikheten tala för att ifrågavarande anslag, därest det skall täcka jämväl
det nu tillkommande behovet, kommer att befinnas mycket knappt.
Skulle emellertid upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma medföra
så stor minskning i tillströmningen till läroverken i det inre Stockholm,
att någon av de beräknade tillfälliga parallellavdelningarna vid dessa
skulle visa sig överflödig, kan ju någon besparing här uppstå, och en dylik
besparing inträder i så fall helt automatiskt. Övriga arvoden och avlöningar
med nedan nämnda undantag torde likaledes få bestridas ur de anslag, som
av riksdagen varda beviljade för respektive ändamål i anslutning till i statsverkspropositionen
gjorda äskanden, varvid något fast arvode till skolläkaren
icke torde behöva utgå under det första året, utan endast en ersättningssumma
av i ett för allt 400 kronor att uttagas ur det extra förslagsanslaget
till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken. Endast beträffande
avlöningen till rektor och tillsyningslärarinna synes ett nytt anslag på 7,700
kronor böra i detta sammanhang äskas av riksdagen. Därest Kungl. Majit
icke skulle anse sig böra nu framställa begäran örn särskilt anslag av förevarande
art, torde det böra tagas under övervägande, örn icke avlöningarna
i fråga kunde för första året utgå ur besparingarna å det ordinarie reservationsanslaget,
vilka torde visa sig tillräckliga för denna jämförelsevis obetydliga
extra belastning.

Vid upprättande av de nya flickläroverken har riksdagen beviljat vissa
anslag till anskaffande av höcker och undervisningsmateriel m. m., då dessa
engångskostnader ställa sig mycket betydande för läroverken, och de kassor,
ur vilka ifrågavarande utgifter i vanliga fall bestridas, till en början icke
äga några tillgångar och endast efter hand erhålla mera nämnvärda sådana.
Sålunda har, för att anföra ett exempel, till högre allmänna läroverket för
flickor i Stockholm av statsmedel beviljats sammanlagt 10,000 kronor. Emellertid
vill överstyrelsen erinra om att, då 1931 års riksdag beslöt ombildning
av samrealskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk, ifrågavarande
stad, sedan 1927 års skolsakkunniga därom väckt förslag, vilket av
skolöverstyrelsen tillstyrktes, redan åtagit sig att bevilja ett engångsanslag
på 5,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Överstyrelsen finner det mycket
rimligt, att ett liknande förfaringssätt tillämpas även denna gång, så mycket
mer som frågan om det nya läroverkets upprättande först tämligen sent
kail föreläggas årets riksdag, sedan de olika anslagsbeloppen under åttonde
huvudtiteln måhända redan hunnit bliva fastställda. Då det här emellertid
gäller nyinrättande av ett högre allmänt läroverk, torde ett större belopp än

Bihang till riksdagens protokoll 19112. 1 sami. 187 haff. (Nr 221.) 3

Kungl. Maj:ts proposition Nr "221.

i fråga om högre allmänna läroverket i Kristinehamn erfordras, och överstyrelsen
tillåter sig föreslå, att såsom villkor för ett eventuellt beslut om
ett högre allmänt läroverk i Bromma skall bland annat gälla, att staden
förbinder sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila biblioteks-
och materielkassan samt ljus- och vedkassan med ett engångsanslag
under första året av läroverkets verksamhet ej understigande 10,000 kronor.
Det är visserligen icke uteslutet, att jämväl bidrag från statens sida kunna
visa sig behövliga för ifrågavarande ändamål, men dessa bidrag torde under
angiven förutsättning bliva tämligen begränsade, och i varje fall erfordras
då intet särskilt sådant anslag för det första verksamhetsåret.

Överstyrelsen förutsätter tillika, att staden skall ikläda sig skyldighet att
tillhandahålla erforderliga undervisning slokaler jämte inredning och möbelutrustning
samt bostad åt rektor eller motsvarande hyresersättning, och att
beslut härom å stadens myndigheters sida skall föregå Kungl. Maj:ts beslut
om upprättande av ett högre allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen slutar med att hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
åtgärder för att från och med budgetåret 1932/1933 ett högre allmänt
läroverk må upprättas i Bromma församling i Stockholm med den organisation
och i den ordning, som ovan angivits, samt under förutsättning, att
Stockholms stad förbinder sig ej mindre att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad eller hyresersättning
åt läroverkets rektor än även att bevilja ett engångsanslag av
minst 10,000 kronor till bestridande av utgifter, som eljest påvila läroverkets
biblioteks- och materielkassa samt ljus- och vedkassa.

Vid ärendets behandling inom skolöverstyrelsen har i fråga om organisationen
av realskolan vid det tilltänkta läroverket, i vad rör dess anknytning
till folkskola, undervisningsrådet N. H. Hänninger gjort sig till tolk för en
från överstyrelsens majoritet avvikande mening och anfört:

Då överstyrelsen för det ifrågasatta nya läroverket i Bromma föreslagit
en organisation med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte
klass, synes det mig böra erinras därom, att i tidigare fall, då läroverk
nyinrättats antingen i samband med 1927 års omorganisation av det högre
skolväsendet eller därefter, anknytning skett allenast till sexårig folkskola.
Visserligen är jag medveten örn att i föreliggande fall särskilda skäl kunna
andragas för en organisation med dubbel anknytning, framför allt den omständigheten,
att vid bestämmandet av läroverksorganisationen inom Stockholms
stad hänsyn tagits till den kommunala mellanskolans betydande omfattning
och till följd härav läroverken i övervägande utsträckning erhållit
femårig realskola. Emellertid anser jag mig böra vid detta tillfälle uttala
min principiella uppfattning, att utvecklingen av vårt skolväsen i organisatoriskt
hänseende bör försiggå i sådan riktning, att den högre skolan uppbygges
på sexårig folkskola. Den läroverksorganisation, som bestämdes år
1927, utgjorde ett steg i denna riktning, vilken jag sålunda anser böra
alltjämt följas. Den förlängning av studietiden, som föranledes av den
högre skolans anknytning till sexårig folkskola, synes mig böra motverkas
genom vissa anordningar beträffande folkskolans undervisning. Härvidlag
torde närmast böra tagas under övervägande, i vad mån en förkortning av
den samlade skoltiden kan åvägabringas genom en differentiering av undervisningen
inom folkskolans högre klasser.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Sedan skolöverstyrelsen genom remiss den 10 mars 1932 anbefallts att
verkställa utredning angående ett ifrågasatt successivt nedläggande av statens
provskola, nya elementarskolan i Stockholm, i omedelbar anslutning
till det föreslagna upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma samt
till Kungl. Maj:t inkomma med nämnda utredning jämte därå grundat förslag,
har överstyrelsen nu med utlåtande den 14 mars 1932 inkommit med
det sålunda infordrade förslaget.

Överstyrelsen anför:

Vad beträffar själva huvudfrågan, nämligen frågan om lämpligheten av
ett nedläggande av nya elementarskolan i samband med upprättande av
ett högre allmänt läroverk i Bromma, har överstyrelsen i sitt utlåtande den
29 nästlidne februari uttalat den uppfattningen, att läroverksorganisationen
i Stockholm i dess helhet är i behov av vidgning för att kunna motsvara
den nuvarande lärjungetillströmningen till de allmänna läroverken och att
frågan örn ett eventuellt nedläggande av nya elementarskolan icke behöver
lösas i här förevarande sammanhang. Överstyrelsen har icke, vid den ytterligare
utredning, som överstyrelsen haft att nu verkställa, funnit anledning
att frångå sin sålunda uttalade mening. Överstyrelsen har emellertid fattat
det överstyrelsen nu givna uppdraget så, att det gällt att undersöka, på vad
sätt och i vilken ordning en eventuell avveckling av nya elementarskolan,
i samband med upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma, skall
kunna verkställas med hänsyn dels till undervisningen i olika klasser och
klassavdelningar, dels till de vid skolan anställda lärarna. Jämväl torde
därvid vissa ekonomiska förhållanden, sammanhängande med läroverkets
karaktär av statlig läroanstalt i vidsträcktare mening än andra allmänna
läroverk, böra bliva föremål för undersökning, i den mån hithörande frågor
äro av sådan natur, att det för närvarande är möjligt eller kan anses böra
tillkomma överstyrelsen att därom yttra sig.

Innan överstyrelsen går in på de angivna frågorna, anser sig överstyrelsen
emellertid i korthet böra beröra vissa spörsmål av mera allmän natur.

Nya elementarskolan intar en särställning inom den svenska läroverksorganisationen
genom sin karaktär av statens provskola. Jämlikt bestämmelsen
i § 1 av det för skolan gällande reglementet — fastställt genom nådig
resolution den 2 december 1905 —har nya elementarskolan utöver det för
rikets allmänna läroverk angivna ändamål, »till särskild uppgift att vara
ett läroverk, där ifrågasatta förändringar med avseende å undervisningen
vid de allmänna läroverken samt organisationen av desamma företrädesvis
må kunna på försök tillämpas». Skolan har alltså varit en läroanstalt för
utprövande av nya pedagogiska metoder och tillvägagångssätt och nya organisationsformer.
Särskilt under tidigare skeden av sin tillvaro har läroverket
utövat en omfattande verksamhet av här antydd art, vilken varit av
stor betydelse för utvecklingen på det pedagogiska området. Överstyrelsen
finner det också vara av stor vikt, att pedagogisk försöksverksamhet bedrives
jämväl vid de statliga läroanstalterna och att tillfälle sålunda beredes
att i praktisk tillämpning få under betryggande kontroll pröva uppslag och
reformförslag, som under utvecklingens gång kunna framkomma och synas
beaktansvärda. Emellertid torde det icke kunna göras gällande, att det numera
är nödvändigt att för vinnande av detta ändamål upprätthålla en särskild
statlig läroanstalt. Pedagogiska försök hava under senare tid utförts

Skolöverstyrelsen

u/3 1932.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

även vid andra statliga läroverk än nya elementarskolan, och genom tillkomsten
av 1928 års läroverksstadga och undervisningsplaner hava läroverken
i allmänhet medgivits större frihet vid undervisningens anordnande
än tidigare varit fallit. Det kan ur vissa synpunkter ifrågasättas, örn det
icke rent av är lämpligare, att försök i olika avseenden göras vid olika
läroverk allt efter de förutsättningar för uppgiften, som i de särskilda fallen
äro tillfinnandes, än att den statliga försöksverksamheten på det pedagogiska
området skall vara företrädesvis koncentrerad till ett enda läroverk. På
vad sätt lämpliga försöksanordningar böra underlättas vid de allmänna läroverken
torde därvid böra bliva föremål för övervägande, men överstyrelsen
är övertygad örn att i sådana fall, där anställande av ett visst försök befinnes
önskvärt, möjlighet härtill icke skall komma att saknas.

Vad särskilt beträffar nya elementarskolan, bedrives där alltjämt pedagogisk
verksamhet av här antydd art, men det torde dock icke böra förbises,
att under de senaste årtiondena läroverkets organisation och undervisning
knappast kunna sägas hava företett några mera väsentliga avvikelser
från övriga allmänna läroverks. Med allt erkännande av det utomordentligt
betydelsefulla arbete i den högre undervisningens tjänst, som av
nya elementarskolan utförts under dess mer än hundraåriga tillvaro, håller
överstyrelsen därför före, att ett bibehållande av läroverket icke kan anses
betingat allenast med hänsyn till dess här berörda speciella uppgift av en
statens pedagogiska försöksanstalt och att ett nedläggande av skolan följaktligen
icke behöver föranleda någon beskärning av den pedagogiska försöksverksamheten
vid de statliga läroverken i landet i det stora hela.

Frågan örn ett eventuellt nedläggande av nya elementarskolan synes sålunda
böra bedömas väsentligen med hänsyn till skolans betydelse för utbildningsmöjligheterna
vid allmänna läroverk i Stockholm i dess helhet. Utöver
vad överstyrelsen yttrat i sitt ovanberörda utlåtande den 29 nästlidne februari
vill överstyrelsen i detta sammanhang endast anföra följande.

Nya elementarskolans betydelse inom huvudstadens läroverksorganisation
torde icke vara alldeles densamma i fråga örn realskolan som i fråga om
gymnasiet —• överstyrelsen bortser därvid helt från den lyceilinje, som enligt
nu gällande specialplan ingår i läroverkets organisation, alldenstund denna
linje icke kunnat hittills upprättas. Läroverkets realskola är endast fyraårig.
I vad mån avvecklingen av denna kan vara förenad med några större olägenheter,
är svårt att med bestämdhet avgöra med hänsyn till ovissheten
beträffande den fortsatta tillströmningen till denna realskoletyp vid läroverken
i Stockholm. För närvarande gå i klass l4 vid nya elementarskolan
22 lärjungar (i klass 24 9), av vilka icke mer än ungefär hälften tillhör
Östermalm och Norrmalm. De återstående tillhöra andra stadsdelar, t. ex.
Södermalm, där goda möjligheter till denna utbildningsväg redan förefinnas
(högre allmänna läroverket på Södermalm och Katarina realskola, frånsett
kommunala mellanskolan), Kungsholmen eller Bromma, för vilken sistberörda.
lärjungegrupp möjligheter äro föreslagna i det nya läroverket. Det
är alltså endast ett ganska obetydligt antal lärjungar, som genom en avveckling
av nya elementarskolans realskola bliva hänvisade till längre bort
belägna allmänna eller kommunala eller enskilda läroverk, och med hänsyn
jämväl'' till lärjungefrekvensen i den nu färdigbildade fyraåriga realskolan
vid högre allmänna läroverket på Södermalm — 8, 20, 16, 17 lärjungar i
respektive . klasserna 4, 3, 2 och 1 —■ förefaller det sålunda, som om olägenheterna
:flv , den ifrågasatta avvecklingen skulle ha jämförelsevis ringa

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

räckvidd. Däremot är tillströmningen till femårig realskola inom Stockholm,
såsom framgår av vad överstyrelsen anfört i sitt yttrande den 29 februari, för
närvarande så stark, att en femårig realskola vid nya elementarskolan
kunde beräknas vinna stor tillslutning av lärjungar, även därest ett nytt
läroverk tillkomme i Bromma, och det torde vara att förutse, att detta nya
läroverk icke är tillfyllest för att tillsammans med de gamla läroverken i
det inre Stockholm utom nya elementarskolan motsvara den nuvarande
lärjungetillströmningen till nämnda realskolelinje i Stockholm i dess helhet.

Beträffande gymnasiet kan överstyrelsen icke undgå att finna, att en avveckling
av nya elementarskolan åtminstone under närmaste tiden blir förenad
med icke obetydliga olägenheter. I femte klassen av den sexåriga
realskolan vid nya elementarskolan gå för närvarande icke mindre än 53
lärjungar, av vilka säkerligen en stor del, måhända flertalet, önska övergå
till det fyraåriga latingymnasiets första ring. Då, såsom överstyrelsen framhållit
i sitt tidigare yttrande, enligt preliminära beräkningar för nästa läsår
ett mycket stort antal lärjungar kunna förväntas söka inträde i nämnda
gymnasiering, så att, därest inga extra avdelningar därvidlag tillkomma,
omkring 200 lärjungar av rektorerna vid de allmänna läroverken i Stockholm
beräknats komma att avvisas vid de övriga stockholmsläroverken, blir
den förbättring som inträder, därest nya elementarskolan ersättes med ett
högre allmänt läroverk i Bromma, endast jämförelsevis obetydlig för gymnasiets
vidkommande. Särskilt torde konkurrensen om platser på gymnasiet
vid de högre allmänna läroverken på Norrmalm och Östermalm komma att
under sådana förhållanden bliva icke obetydligt skärpt. A andra sidan sker
dock en avlastning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket på Kungsholmen,
varigenom lärjungeströmmen torde kunna i ökad utsträckning ledas
till detta även för vissa delar av Norrmalm välbelägna läroverk. Och så
tillvida innebär överstyrelsens förslag angående upprättande av ett högre
allmänt läroverk i Bromma i varje fall en förbättring av det nuvarande
läget, som överstyrelsen för detta läroverk föreslagit fyraårig såväl real- som
latinlinje, medan vid nya elementarskolan endast latingymnasiet är fyraårigt.

Huru lärjungarna i nya elementarskolan innevarande läsår fördela sig på
olika stadsdelar, framgår av en skrivelsen bifogad bilaga. Med ledning av
denna översikt torde det vara möjligt att bilda sig en ungefärlig uppfattning
om den ökade påfrestning på andra läroverk i Stockholm, som ett nedläggande
av nya elementarskolan i nuvarande situation kan beräknas
medföra.

Då det gäller att uppgöra en plan för en eventuell avvecJcling av nya elementarskolan,
finner överstyrelsen sig till en början böra utgå därifrån, att
de lärjungar, som redan påbörjat studier i nya elementarskolans realskola
eller gymnasium skola äga tillfälle att där fortsätta och avsluta sina studier
med real-, respektive studentexamen. Däremot torde med det undantag,
som nedan säges, nya avdelningar av realskolan, respektive gymnasiet icke
böra upprättas. Avvecklingen skulle alltså förlöpa parallellt med upprättandet
av det nya läroverket i Bromma på så sätt, att de klasser och ringar,
som för varje år komma till stånd i det nya läroverket, indragas från och
med ifrågavarande år i nya elementarskolan.

En fullständig parallcllism är därvidlag dock icke möjlig med hänsyn till
de organisatoriska skiljaktigheterna mellan nya elementarskolan och det
föreslagna samläroverket. Sålunda saknar den för det nya läroverket före -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

slagna femåriga realskollinjen motsvarighet i nya elementarskolan, och för
realskolans vidkommande blir det alltså endast avdelningarna av den fyraåriga
realskollinjen, som komma att upprättas parallejlt med avvecklingen
av motsvarande klasser vid nya elementarskolan. A andra sidan finnes,
såsom redan nämnts, enligt organisationsplanen vid nya elementarskolan
en latinlyceilinje, vilken emellertid av brist på lärjungar hittills icke kunnat
komma till stånd. Med hänsyn till de gjorda erfarenheterna har överst}7-relsen icke ansett sig kunna ifrågasätta, att någon lyceilinje skall upprättas
vid det föreslagna läroverket, och överstyrelsen finner det lämpligast,
att, därest ett nedläggande av nya elementarskolan skulle beslutas,
någon första krets av lyceilinjen icke upprättas under nästa läsår, detta
framför allt på grund därav, att ett sådant upprättande skulle komma att
förlänga avvecklingstiden till det dubbla mot vad som annars erfordras.
Däremot håller överstyrelsen före, att det treåriga realgymnasiets första ring,
vartill någon motsvarighet icke heller enligt överstyrelsens förslag skulle
finnas vid högre allmänna läroverket i Bromma, bör upprättas vid nya
elementarskolan nästkommande läsår. Innevarande år finnes nämligen för
första gången vid läroverket en klass 6, under det att en första ring av
fyraårigt realgymnasium saknas, och det synes då riktigast att betrakta
första ringen av det treåriga gymnasiet såsom en fortsättning på klass 6.
Aven örn den nuvarande klass 6 vid nya elementarskolan har ett litet antal
lärjungar, är det att förvänta, att innevarande år liksom förra året till inträde
å det treåriga realgymnasiet berättigade lärjungar komma att i viss
utsträckning avvisas vid de övriga stockholmsläroverken, varför behov av
denna avdelning otvivelaktigt kan beräknas föreligga. Någon förlängning
av avvecklingsperioden medför ett inrättande av ring I3 under höstterminen
1932 icke heller. Tvärtom skulle upprättande av denna ring medföra den
fördelen, att läroverket under det sista året av avvecklingen, då det eljest
skulle komma att omfatta allenast en ring LIV och en klass 44, bleve
något fylligare och att ett rationellt utnyttjande av lärarkrafterna följaktligen
skulle högst betydligt underlättas.

I och för sig skulle överstyrelsen också gärna vilja förorda ett bibehållande
av första ringen av det fyraåriga latingymnasiet, då, såsom ovan framhållits,
ett påtagligt behov därav kan anses föreligga. Med hänsyn till lärjungarna
i avslutningsklasserna av nya elementarskolan själv är behovet
av en ring L I4 i själva verket vida mer påtagligt än av en ring R I8.
De mest omedelbara olägenheterna av ett nedläggande av nya elementarskolan
skulle genom en sådan anordning också åtminstone för tillfället i
någon mån neutraliseras. Frånsett den omständigheten, att den sålunda
skapade vidgningen av gymnasieorganisationen emellertid endast komme att
äga bestånd ett enda läsår, finnér överstyrelsen den ifrågasatta anordningen
vara förbunden med vissa praktiska svårigheter. Sålunda komme avvecklingen
av läroverket att förlängas med ett år, och under det sista året
komme endast en enda avdelning att kvarstå av läroverket. Därest Kungl.
Maj:t emellertid med hänsyn till den rådande starka tillströmningen till det
fyraåriga gymnasiet skulle anse sig böra föreslå denna modifikation i överstyrelsens
avvecklingsplan, har överstyrelsen för sin del givetvis så långt
ifrån något att däremot erinra, att överstyrelsen tvärtom skulle finna anordningen
mycket önskvärd. I så fall torde man dock få tänka sig, att läroverkets
avveckling icke desto mindre avslutas med läsåret 1934—1935 och
att den vid detta års slut kvarstående ringen L IV finge överflyttas till ett
annat läroverk.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Därest på här angivet sätt antalet klassavdelningar vid nya elementarskolan
skulle ökas med en, får den nedan föreslagna planen för indragning
av tjänster förskjutas i motsvarande mån. Man torde då böra räkna med,
att en av de adjunktstjänster, som enligt nedanstående översikt beräknas
indragna från och med nästa läsår, finge kvarstå vid skolan till slutet av
avvecklingstiden.

Rörande detaljerna i avvecklingsplanen hänvisar överstyrelsen i övrigt till
vissa skrivelsen bifogade bilagor.

En jämförelse mellan å ena sidan det antal klassavdelningar, som enligt
de nu gällande specialplanerna för nya elementarskolan är beräknat för
nämnda läroverk, och å andra sidan antalet klassavdelningar vid det föreslagna
läroverket i Bromma jämte de kvarstående klasserna i nya elementarskolan
giver vid handen, att sagda antal sammanfaller under läsåren

1932—1934 men att därefter det senare antalet överstiger det förra, under
läsåret 1934—1935 med 1, och därefter med 3. Denna siffra anger alltså
den beräknade skillnaden i kapacitet mellan de båda läroverken i deras nuvarande,
respektive föreslagna organisation, och den anger därmed också
den mycket ringa merkostnaden för det nya läroverket. Ett tillfälligt upprättande
av parallellavdelningar vid läroverken i det inre Stockholm för att
täcka platsbehovet skulle för övrigt kunna borteliminera denna merkostnad.
I detta sammanhang bör måhända även erinras därom, att, enligt den ursprungliga
av 1927 års riksdag fastställda specialplanen för nya elementarskolan,
detta läroverk var avsett att omfatta 18 klassavdelningar (mot den
nuvarande specialplanens 17) och att, därest lyceilinjen ej heller i fortsättningen
skulle komma till stånd, en omorganisation torde bliva ofrånkomlig,
som eventuellt kan tänkas medföra en ökning i antalet klassavdelningar.

Å andra sidan får man vid beräkningar av denna art icke förbise, att
nya elementarskolan endast är tillgänglig för manliga lärjungar, under
det att det nya läroverket föreslagits organiserat som samläroverk, varigenom
platser i allmänt läroverk bliva tillgängliga för en ny grupp av lärjungar.

I samband med avvecklingen av klasser och avdelningar vid nya elementarskolan
minskas behovet av lärarkrafter, och de lärartjänster, som nu äro
knutna till sagda läroverk, måste alltså successivt indragas eller förflyttas
till andra läroverk. Överstyrelsen, som i sitt yttrande den 29 februari 1932
angående upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, räknat med
bibehållande tills vidare av nya elementarskolan, har därvid föreslagit, att
under detta och följande år vissa lärartjänster vid nya elementarskolan
skulle överflyttas till högre allmänna läroverket i Bromma, då redan den
nuvarande organisationen av nya elementarskolan gör vissa lärarkrafter där
åtminstone tills vidare överflödiga. Genom en sådan anordning skulle det
också enligt överstyrelsens mening vara möjligt att under ett par år framåt
hålla frågan om hur med nya elementarskolan skall förfaras öppen, och
ett eventuellt beslut om en avveckling av skolan skulle jämväl vid denna
senare tidpunkt kunna fattas utan några svårigheter med avseende på placering
av läroverkets dåvarande lärarpersonal.

Överstyrelsen har nu, med anledning av Kungl. Maj:ts åläggande, företagit
en utredning av det sannolika lärarbehovet vid nya elementarskolan
under avvecklingstiden i anslutning till den ovan skisserade avvecklings -

Kungl. Majlis proposition Nr 221.

planen. En sådan beräkning är mycket svår att på förhand företaga, då
antalet undervisningstimmar inom den differentierade delen av gymnasiet
aldrig kan med säkerhet förutberäknas och den ovissa lärjungenumerären
gör det omöjligt att på förhand veta, i vilken utsträckning samläsning mellan
parallella avdelningar kan komma till stånd. Nedanstående beräkningar
äro därför givetvis endast approximativa.

Innevarande läsår äger läroverket, förutom rektor, 9 lektors- och 16
adjunktstjänster. Därjämte förekomma timlärartimmar, till ett antal ungefärligen
motsvarande en ordinarie ämneslärartjänst, men då dessa avse
undervisning i ryska och bestridas av särskilt anslag, bortses i denna översikt
helt från dessa timmar. Av dessa äro 3 lektors- och 5 adjunktstjänster
för närvarande vakanta och uppehållas med vikarie utom ifråga örn 2
adjunktstjänster, vilka stå vakanta utan vikarie, och 1 adjunktstjänst, som
endast partiellt uppehälles med vikarie. Frånsett undervisningen i ryska
kan alltså lärarbehovet för närvarande anses utgöra 9 lektors- och i det
närmaste 14 adjunktstjänster eller sammanlagt 23 ämneslärartjänster förutom
rektor. Det antal undervisningstimmar, som bestrides av dessa lärare,
utgör innevarande läsår 515. Läsåret 1932—1933 torde antalet undervisningstimmar
minskas med i runt tal 80, läsåret 1933—1934 med ytterligare
omkring 150 samt läsåret 1934—1935 med ytterligare 175 timmar för att
under sistnämnda och sista läsåret utgöra omkring 110. Förutom de två
utan vikarie vakanta tjänsterna, vilka böra indragas från och med början
av det år, då avvecklingen påbörjas, synas alltså under avvecklingstiden
tjänster böra indragas i följande omfattning:

1932— 1933: 3 adjunktstjänster,?1 lektorstjänst

1933— 1934: 5 » 2 lektorstjänster

1934— 1935: 5 » 3 »

1935— 1936: 1 » 3 » jämte rektorstjansten.

För det nya läroverket har överstyrelsen i sitt tidigare yttrande beräknat
ett lärarbehov av, förutom rektor, 7 lektorer, 12 adjunkter, 4 ämneslärarinnor
och 3 extralärare. Detta skulle alltså innebära, att de vid nya elementarskolan
förefintliga lärartjänsterna kunde överflyttas till ett högre allmänt
läroverk i Bromma, dock med undantag för 2 lektors- och 4 adjunktstjänster,
som finge överflyttas till annat läroverk. Med hänsyn bland annat därtill,
att vissa av de ordinarie tjänsterna vid det föreslagna samläroverket måste
konstitueras såsom ämneslärarinnetjänster, torde det emellertid icke bliva
möjligt att inrätta framför allt adjunktstjänster vid det nämnda läroverket
i alldeles samma tempo, som dylika tjänster avvecklas vid nya elementarskolan,
varför vissa av de senare tjänsterna torde få överflyttas till andra
läroverk än det nu föreslagna (eventuellt indragas) och adjunktstjänster vid
detta sedermera i mån av behov nyinrättas, en anordning, som dock är
utan betydelse i statsekonomiskt hänseende.

Det torde i detta sammanhang icke heller behöva särskilt framhållas, att
det ovan sagda gäller allenast tjänsterna, däremot icke nödvändigt tjänsternas
nuvarande innehavare. Av nya elementarskolans lärarpersonal komma,
förutom rektor, 1 lektor och 1 adjunkt att uppnå pensionsåldern under det
sista året av avvecklingsperioden. Med hänsyn till det ovan omnämnda förhållandet,
att för närvarande 3 lektorstjänster och 5 adjunktstjänster äro
vakanta, är det alltså av den nuvarande lärarpersonalen endast 5 lektorer
och 10 adjunkter, som under tiden 1932—1935 behöva förflyttas till annat

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

läroverk, och av dessa har en lektor nyligen av överstyrelsen föreslagits till
lektorstjänst vid annat läroverk i Stockholm. Några svårigheter med avseende
på placeringen av de nuvarande lärarna vid nya elementarskolan, i händelse
detta läroverk skulle avvecklas, kunna sålunda icke anses vara för handen.

Vad angår nya elementarskolans ekonomiska förhållanden är framför allt
att märka, att ifråga om detta läroverk staten och icke staden är att anse
såsom ägare till läroverksbyggnaden liksom staten även äger den tomt, å
vilken läroverksbyggnaden är uppförd. Detta är också direkt utsagt i § 10
av skolans reglemente, där det talas örn »det av skolan disponerade, statsverket
tillhöriga läroverkshus». Då detta på 1890-talet uppfördes — byggnaden
invigdes år 1899 — lämnade staten därtill ett anslag av 55,000 kronor.
Detta belopp överlämnades till Stockholms stad, som, utan att beräkna särskild
ränta, förskotterade de till 220,000 kronor uppgående byggnadskostnaderna
mot villkor, att skolans byggnadskassa skulle till staden årligen
amortera 5.500 kronor, till dess beloppet (220,000 kronor) var i sin helhet
återbetalt. Utgifterna för underhåll av lokalerna hava helt påvilat byggnadskassan,
och Stockholms stad har icke iklätt sig några skyldigheter i
detta avseende. Till rektor utgår särskild hyresersättning enligt kungl, breven
den 29 december 1860 och den 1 juni 1877 med ett belopp av 1,000 kronor
av statsmedel, vartill sedan 1921 (riksdagens skrivelse nr 157) kommer en
av Kungl. Majit årligen beviljad förhöjning av detta belopp med 1,700
kronor, varav hälften utgår från reservationsanslaget till de allmänna läroverken
och hälften från nya elementarskolans byggnadskassa. Av statsmedel

utgå alltså årligen (1,000 + ^ =) 1,850 kronor såsom hyresersättning till

nya elementarskolans rektor.

Av skolans byggnadskassas ovannämnda amorteringslån av Stockholms
stad å ursprungligen 220,000 kronor återstår efter den senast verkställda
amorteringen endast ett belopp av 27,500 kronor. Då byggnadskassans inkomster
jämlikt nådigt brev senast den 13 mars 1931 utgöras av 35 kronor
årligen av varje lärjunges terminsavgifter, som icke åtnjuter nedsättning i
terminsavgiften, är det tydligt, att den minskning i antalet lärjungar, som
kommer att inträda i och med avvecklingens början, kommer att försvåra
möjligheten för sagda kassa att bestrida ifrågavarande amortering. Detta så
mycket mer som sagda kassa jämväl har att bestrida vissa andra utgifter.
Från densamma skola sålunda utgå medel till bestridande av kostnader för
brandförsäkring samt för behövliga reparationer ävensom andra fastigheten
åliggande utgifter. Vidare utgår därifrån det redan omnämnda bidraget
(850 kronor) till rektors hyresersättning. Slutligen påvilar kassan en årlig
tomtöresavgift till lantbruksakademien av 500 kronor. Denna sistnämnda
ersättningsskyldighet har uppkommit därigenom, att, vid uppförande av nya
elementarskolans första egna lokaler i slutet av 1850-talet, det lantbruksakademien
tillhöriga så kallade pistolsmedshuset måste rivas, och enligt
Kungl. Majits beslut skulle lantbruksakademien äga att i gottgöreise uppbära
nämnda 500 kronor i årliga tomtören av nya elementarskolan. De sammanlagda
utgifterna för byggnadskassan hava under det senaste räkenskapsåret
utgjort något över 9,000 kronor, och detta synes även kulina betraktas
som ett ungefärligt genomsnittsbelopp för de senaste fyra åren.

Byggnadskassans behållning vid senaste bokslut utgjorde icke mindre än
(formaliter) 37,024:44 kronor, vilken summa dock av olika anledningar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

måste betydligt reduceras, så att man knappast torde kunna räkna med
större behållning än omkring 23,000 kronor. Trots nedgången i lärjungantal
torde denna kassa sålunda kunna utan någon svårighet bestrida de
på densamma löpande utgifterna icke blott för innevarande år utan jämväl
för budgetåret 1932,1933, även därest en avveckling av skolan med detta
läsår skulle påbörjas. Huruvida i händelse av skolans avveckling så kan
bliva fallet även för budgetåret 1933/1934, är däremot mera ovisst, ehuru
icke alldeles uteslutet. Skulle så icke bliva fallet, torde överstyrelsen i samband
med sina framställningar om anslag till de allmänna läroverken för
sagda budgetår i augusti 1932 få inkomma med framställning örn det belopp,
som kan beräknas bliva erforderligt såsom bidrag till bestridande av
kassans utgifter. Med säkerhet torde ett sådant bidrag bliva erforderligt
budgetåret 1934/1935, då skolan endast skulle hava kvar avslutningsklasserna
med deras i allmänhet reducerade lärjungantal och då följaktligen
byggnadskassans inkomster kunna beräknas bliva mycket obetydliga. Sedan
skolans avveckling blivit helt genomförd, torde statsverket böra i sin helhet
övertaga ansvaret för de skyldigheter, som allt fortfarande kunna anses påvila
nya elementarskolans byggnadskassa, d. v. s. amorteringen till Stockholms
stad och tomtöresavgiften till lantbruksakademien. Den förra av
nämnda utgifter upphör dock år 1937, varför det sedan blott gäller tomtöresavgiften
till lantbruksakademien.

Det synes emellertid icke vara byggnadskassan, som i första hand blir i
behov av bidrag från statsverket, därest en avveckling av nya elementarskolan
skulle äga rum. Under de fyra sista åren hava de utgifter, som
belöpa sig på läroverkets skolkassa, uppgått till i genomsnitt nära 25,000
kronor årligen, under det sista året till omkring 21,000 kronor. Av sistnämnda
utgifter erfordrades omkring 9,000 kronor till avlöning åt vaktmästare
och eldare samt till städning och rengöring, 4,500 kronor till bränsle,
1,000 kronor till lyse och 5,200 kronor till tryckning, annonser, bindning
och inköp av böcker m. m. Återstoden, omkring 1,300 kronor, användes
till inköp av undervisningsmateriel, förbrukningsartiklar m. m. Skolkassans
inkomster uppgingo budgetåret 1930/1931 till 20,910 kronor 87 öre, därav
terminsavgifter 17,575 kronor, inskrivningsavgifter 90 kronor, hyror 1,550
kronor, statsbidrag till biblioteket 1,100 kronor samt bidrag från Lönnerbergska
fonden 545 kronor. För innevarande läsår kan inkomsten av terminsavgifter
med hänsyn till den minskade lärjungenumerären beräknas till blott
omkring 14,300 kronor. Läroverkets rektor räknar också för detta år med
en brist i skolkassan — måhända omkring 5,000 kronor — som i så fall *
torde få täckas genom att med Kungl. Maj:ts medgivande i överensstämmelse
med bestämmelserna i § 13 i skolans reglemente erforderligt belopp
överföres från byggnadskassan till skolkassan. För budgetåret 1932/1933
kommer skolkassans inkomster av terminsavgifter att ytterligare nedgå med
sannolikt omkring 3,000 kronor, och torde sålunda icke böra beräknas till
högre belopp än 11,500 kronor. Skolkassans utgifter äro av den natur, att
de endast i ringa mån kunna påverkas av den samtidiga minskningen i
antalet klassavdelningar från 16 till 13, och man torde därför böra beräkna
dess utgifter under budgetåret 1932/1933 till omkring 19,000 kronor. Under
sådana omständigheter torde man behöva räkna med ett statligt bidrag till
denna kassa av cirka 6,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

Den ovan gjorda beräkningen är givetvis approximativ, och för de båda
återstående avvecklingsåren 1933—1935 är överstyrelsen icke beredd att nu

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

göra något uttalande med avseende på storleken av det statsbidrag till nya
elementarskolans skolkassa, som kan komma att visa sig erforderligt. Överstyrelsen
har för avsikt att i sina framställningar örn anslag till de allmänna
läroverken därom årligen avgiva förslag.

I den mån statliga bidrag till endera eller båda av nya elementarskolans
kassor kunna visa sig erforderliga, torde det ligga närmast till hands, att
de, liksom för närvarande är fallet med vissa andra ersättningar, få utgå
ur det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Örn ett nedläggande av nya elementarskolan sålunda kommer att bli förenat
med vissa särskilda kostnader för statsverket, medför å andra sidan
detta nedläggande stora ekonomiska fördelar för statsverket. Överstyrelsen
har redan omnämnt upphörandet av statens hyresersättning till skolans
rektor, vilket medför en minskning av det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med 1,850 kronor årligen. Skolans inredning och
undervisningsmateriel torde representera ett ganska avsevärt belopp. Den
största betydelsen torde emellertid få tillmätas det förhållandet, att läroverksbyggnaden
blir i sin helhet disponibel för statsverket från och med budgetåret
1935/1936 och delvis torde kunna disponeras åtminstone från och med
budgetåret 1934/1935. Beträffande värdet av den av nya elementarskolan
disponerade byggnaden kan överstyrelsen icke uttala någon egen mening,
men överstyrelsen tillåter sig hänvisa till den av skolans rektor år 1925
verkställda utredningen av nya elementarskolans lokalförhållanden och byggnadsfråga
(i Meddelanden frän statens provskola LXXV 1925) i vilken utredning
sagda värde beräknas till minst en halv million kronor. Därtill kommer
det säkerligen mycket betydande värde, som representeras av den i stadens
mest centrala del belägna byggnadstomten, vilken omfattar själva det område,
å vilket läroverkshuset är uppfört, samt därjämte enligt den av skolans
rektor verkställda, ovan omnämnda utredningen angränsande gatumark på
omkring 1,000 kvadratmeter, vilken gatumark för närvarande disponeras av
Stockholms stad utan att enligt meromnämnda utredning någon reglering
av äganderättsförhållandena mellan staten och Stockholms stad torde hava
kommit till stånd. Dessa frågor torde emellertid icke behöva bliva föremål
för någon utredning i här förevarande sammanhang.

Det torde icke behöva särskilt framhållas, att de ekonomiska fördelar,
som ur statsverkets synpunkt äro förbundna med ett nedläggande av nya
elementarskolan, icke äventyras, även därest frågan örn nya elementarskolan
icke skulle bliva avgjord i detta sammanhang. En överenskommelse mellan staten
och staden angående läroverkets lokalförhållanden torde för övrigt under
alla förhållanden inom en nära liggande framtid böra komma till stånd.

Beträffande nya elementarskolans nuvarande lokaler anser sig överstyrelsen
även böra i detta sammanhang erinra därom, att överstyrelsen vid upprepade
tillfällen vid inspektioner och i andra sammanhang, däribland i skrivelse
till byggnadsstyrelsen den 24 april 1929, påpekat, att sagda lokaler
äro bristfälliga och otillräckliga och att det därvid icke är tillräckligt med
partiella lokalförbättringar, utan att en genomgripande örn- och tillbyggnad
är erforderlig, därest läroverket skall kunna på ett tillfredsställande sätt
fylla sin uppgift. Bättre lokalförhållanden måste alltså inom en nära framtid
åvägabringas, därest läroverket fortfarande skall äga bestånd.

Frågan örn huru med de till nya elementarskolan knutna lärjungestipendierna
skall förfaras, anser sig överstyrelsen icke heller hava anledning att
i detta sammanhang upptaga till behandling.

Departe mentschefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Överstyrelsen hemställer sålunda, att, därest Kungl. Majit skulle anse sig
böra vidtaga åtgärder för ett nedläggande av nya elementarskolan i samband
med upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, avvecklingen av
nya elementarskolans verksamhet måtte ske i överensstämmelse med överstyrelsens
ovan angivna avvecklingsplan, att nya elementarskolans byggnadskassas
kvarstående förpliktelser måtte efter läroverkets avveckling övertagas
av statsverket, samt att för budgetåret 1932/1933 måtte beräknas ett belopp
av 6,000 kronor såsom bidrag till nya elementarskolans skolkassa, att utgå
ur besparingarna å det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Av det anförda framgår, att Bromma församling under de senaste årtiondena
varit stadd i en hastig utveckling. Invånarantalet därstädes har stigit i ett alltmer
ökat tempo och torde väl kunna väntas ytterligare stiga. Den 1 januari
1932 utgjorde enligt av Stockholms stads statistiska kontor lämnad
uppgift den mantalsskrivna befolkningen i Bromma församling 26,898 personer.
Denna folkmängd motiverar redan i och för sig, att ett allmänt läroverk
förlägges till ifrågavarande trakt av huvudstaden, detta så mycket mer
som de tättbebyggda delarna av Bromma utgöra ett område för sig, relativt
avskilt från huvudstadens övriga bebyggda delar. Det nu sagda ävensom vad
i övrigt under ärendets behandling framkommit synes mig ovedersägligen
ådagalägga behovet av ett sådant läroverk i Bromma från och med läsåret
1932/1933.

Behovet av ett allmänt läroverk i Bromma synes kunna tillgodoses endera genom
upprättande därstädes av ett nytt läroverk eller därigenom, att ett av
Stockholms äldre, inom den egentliga staden belägna läroverk så att säga utflyttas
till Bromma. Upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk anser jag
mig framför allt av statsfinansiella synpunkter icke under nuvarande förhållanden
böra förorda. Däremot synes mig tanken på en förflyttning av
ett av huvudstadens äldre, inom dess centrala delar beläget läroverk vara
förtjänt att närmare beaktas. I detta hänseende föreligger nu en plan
från skolöverstyrelsens sida. Denna plan, som tager sikte på statens provskola,
nya elementarskolan, innebär visserligen icke en direkt förflyttning
till Bromma av detta läroverk, utan en successiv avveckling av detsamma
i omedelbar anslutning till upprättandet av ett nytt läroverk i Bromma.
I sak innebär planen så till vida detsamma, som dess genomförande ej
skulle i avsevärdare mån medföra ökade kostnader för den statliga läroverksorganisationen
i huvudstaden. Jag har vid frågans övervägande funnit
mig böra förorda ett successivt nedläggande av nya elementarskolan i
samband med upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, och
vill jag uttala min huvudsakliga anslutning till den plan, som skolöverstyrelsen
i detta avseende framlagt. Såsom skäl för en anordning av nu angiven
art synas mig böra framhållas dels den relativt ringa elevfrekvensen
i nya elementarskolan, dels detta läroverks belägenhet i en stadsdel, som

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

mer och mer uppsuges i stadens city-bildning och där därför antalet familjer
med barn i skolåldern minskas, dels ock den värdefulla, kronan tillhöriga
tomt, som genom läroverkets upphörande skulle lösgöras antingen för
försäljning eller för annat statligt ändamål. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att den vid nya elementarskolan beslutade latinlyceilinjen icke kommit
till stånd och att densamma vid ett bifall till mitt förslag givetvis icke
är avsedd att upprättas.

Det är uppenbart, att en åtgärd sådan som den nu ifrågasatta jämväl
skulle innebära ett försvinnande av den speciella pedagogiska försöksinstitution,
som nya elementarskolan från början varit avsedd att vara och som
den ända till nu — örn än måhända i något mindre omfattning — varit.
Jag finner emellertid häri ej någon så betydande olägenhet, att den bör få
utgöra ett hinder för realiserandet av den av ett starkt framträdande behov
föranledda framställning, som här är i fråga. Såsom jag nyss antytt, har
nya elementarskolans betydelse som prov- eller försöksskola under årens
lopp blivit mindre framträdande, dels på grund av den allmänna pedagogiska
utvecklingen vid våra läroverk och dels på grund av den viktiga roll
som försöksläroverk, som åtskilliga privatskolor under lång tid spelat. Behovet
av en särskild statsinstitution i berörda syfte kan alltså sägas nu vara
väsentligt mindre framträdande än tidigare, så mycket mer som även vid
andra statsläroverk undervisningsförsök anordnats och alltfort kunna göras.

Beträffande organisationen av det ifrågasatta läroverket i Bromma har
från Stockholms stads sida endast föreslagits, att detsamma skulle organiseras
som samläroverk samt omfatta realskola med minst två linjer, samt
latin- och realgymnasium.

Skolöverstyrelsen har i detta avseende efter en ingående motivering föreslagit,
att läroverket skulle organiseras såsom samläroverk med två serier
parallellavdelningar vid den. femåriga och en serie avdelningar vid den fyraåriga
realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt med fyraårigt
latin- och realgymnasium. Emellertid har skolöverstyrelsen även uttalat att,
därest Kungl. Majit skulle hysa den uppfattningen, att den ena av gymnasielinjerna
. bör göras treårig, överstyrelsen ansåge, att detta borde bli fallet
med realgymnasiet, där de pedagogiska olägenheterna med en treårig organisation
icke vore lika starkt framträdande som i fråga örn latingymnasiet.

Då
har jag funnit anledning att uppmärksamma även de olika stadsdelarnas
likheter och olikheter i avseende på befolkningens sociala struktur. Det har
då förefallit mig, att en påfallande överensstämmelse i nämnda hänséende
råder mellan Södermalm, vars lärjungeområde omfattar förstadssamhällep
såsom Enskede, Älvsjö, Brännkyrka m. fl., och Bromma, som jämväl i sig
innesluter förstadssamhällen av liknande art, och jag har ansett mig kunna
och böra därav sluta till ungefär liknande behov i fråga om läroverksorganisation
inom dessa båda stadsdelar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

Högre allmänna läroverket å Södermalm, som visserligen är uteslutande
förbehållet manliga lärjungar, omfattar såväl fyraklassig som femklassig
realskola, alltså med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde
klass, ävensom gymnasium med dels en fyraårig och en treårig latinlinje, dels
en fyraårig och en treårig reallinje. Denna organisation synes mig väl lämpa
sig att genomföra för det tilltänkta läroverket i Bromma, med den skillnad
likväl, att Brommaläroverket bör i såväl realskolan som gymnasiet lämna
tillträde även för kvinnliga lärjungar samt att gymnasiet bör omfatta
allenast en fyraårig latinlinje och en treårig reallinje.

Såsom jag nyss anfört, är jag benägen förorda ett successivt upprättande
av läroverket i Bromma i omedelbar anslutning till en successiv avveckling
av nya elementarskolan. Mot den av överstyrelsen härutinnan framlagda
planen har jag i stort sett intet att erinra. Vad först beträffar realskolan —
som enligt min mening bör vid Brommaläroverket omfatta en serie avdelningar
vid den fyraåriga och en serie avdelningar vid den femåriga realskolan
— skulle sålunda den första klassen av nya elementarskolans fyraåriga
realskola upphöra med ingången av läsåret 1932/1933 och samtidigt
en första klass av den fyraåriga realskolan vid Brommaläroverket träda i
funktion. Som jag nyss nämnde, skulle emellertid sistnämnda läroverks
realskola även innefatta en femårig linje, vars första klass ävenledes skulle
begynna med läsåret 1932/1933. Om man kan beträffande den fyraåriga
linjens första klass säga, att densamma överflyttas från nya elementarskolan
till Brommaläroverket, kan vid första påseendet inrättandet av den femåriga
linjens första klass anses innebära en viss utvidgning av läroverksorganisationen
i Stockholm. Jag vill emellertid framhålla, att i realiteten någon
utvidgning icke kan sägas komma till stånd, enär upprättandet av denna klass
måste föranleda skolöverstyrelsen att vidtaga en motsvarande inskränkning
vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Detta framgår därav, att
enligt av överstyrelsen lämnad uppgift ej mindre än 44 lärjungar, vilka
voro bosatta i Bromma, höstterminen 1931 åtnjöto undervisning i den femåriga
realskolans första klass vid sistnämnda läroverk.

Vad beträffar gymnasiets organisation, skulle vid Brommaläroverket läsåret
1932/1933 upprättas första ringen av såväl det fyraåriga latingymnasiet som
det treåriga realgymnasiet. I samband härmed skulle indragning vid nya
elementarskolan ske av första ringen av därvarande fyraåriga latingymnasium,
varjämte någon första ring av det treåriga realgymnasiet därstädes
ej skulle komma till stånd. Upprättandet av sistnämnda ring under läsåret
1932/1933, varom skolöverstyrelsen framlagt förslag, anser jag mig alltså
ej kunna förorda.

Vad överstyrelsen anfört ifråga örn lärarkrafter vid de båda läroanstalterna
under övergångstiden har icke givit mig anledning till erinran, dock
med den jämkning, som föranledes därav, att jag förordar allenast en femårig
reallskollinje i stället för av överstyrelsen föreslagna två dylika linjer

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221. 47

och vidare ett treårigt realgymnasium i stället för av överstyrelsen föreslaget
fyraårigt.

Vad angår nya elementarskolans ekonomiska förhållanden, har skolöverstyrelsen
i sitt senaste utlåtande redogjort för desamma. Överstyrelsens
förslag om ett bidrag av statsmedel å 6,000 kronor till läroverkets s. k.
skolkassa kan visserligen med de av överstyrelsen angivna utgångspunkterna
synas motiverat, men å andra sidan föreligga här omständigheter, som
tala för att undvika ett anlitande av statsmedel. Givetvis inträda för nya
elementarskolan med hänsyn till det sjunkande elevantalet svårigheter att
under avvecklingstiden infria annuiteten å det av Stockholms stad lämnade
byggnadslånet. Det måste emellertid anses billigt, att staden, för vars befolkning
den nu ifrågasatta organisationsförändringen otvivelaktigt skulle
medföra avgjorda fördelar, avstår från detta sitt krav. Enklast torde detta ske
genom att staden omedelbart avskriver sin återstående fordran, 27,500 kronor,
en anordning, som synes så mycket mera rimlig som staden aldrig haft att
vidkännas några som helst underhållskostnader för skolans lokaler, vilka
dessutom, såsom uppförda och inredda för skoländamål, för staten endast
kunna hava en relativt begränsad användbarhet för andra ändamål.

Såsom jag antytt, skulle den av mig ifrågasatta organisationsförändringen
i längden ställa sig för statsverket ekonomiskt fördelaktigare än den nuvarande
organisationen. Under ett par övergångsår torde dock vissa ökade
utgifter av mindre omfattning icke kunna undvikas. Jag syftar härvid på
avlöning till en rektor vid det nya Brommaläroverket. En rektorstjänst
måste nämligen där inrättas redan från och med läroverkets begynnande.
Att överflytta rektorstjänsten från nya elementarskolan låter sig icke göra,
enär densamma givetvis är där nödvändig under skolans avvecklingsperiod.
Den nuvarande innehavaren av sistnämnda tjänst uppnår pensionsåldern
under läsåret 1934—1935, med vilket läsårs utgång denna skolas avveckling
skulle vara slutförd. Vidare torde arvode, 200 kronor, böra beräknas
för en tillsyningslärare. För budgetåret 1932/1933 lära erforderliga medel
till såväl rektorslön vid Brommaläroverket, 7,500 kronor, som arvode åt
en tillsyningslärare, 200 kronor, kunna bestridas från besparingarna å reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, vilka med visshet torde kunna
beräknas lämna tillgång härtill. Riksdagens medgivande härtill torde böra
inhämtas.

Skolöverstyrelsen har under erinran om 1931 års riksdags beslut angående
ombildning av samrealskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk,
föreslagit att såsom villkor för ett eventuellt beslut örn ett högre allmänt
läroverk i Bromma skulle föreskrivas, bland annat, att Stockholms stad
skulle förbinda sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila
biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan, med ett engångsanslag
under första året av läroverkets verksamhet med minst 10,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 221.

I anseende till de skäl, skolöverstyrelsen anfört för detta sitt förslag, ansluter
jag mig till detsamma.

Jag vill slutligen erinra, hurusom vid ett bifall till mitt förslag den av
nya elementarskolan innehavda byggnaden jämte tomt skulle efter skolans
avveckling bliva frigjord för annat statligt ändamål, eventuellt för försäljning.
Att i detta sammanhang närmare ingå på denna fråga, anser jag
icke erforderligt, då densamma jämte härmed sammanhörande spörsmål torde
böra bliva föremål för en närmare utredning.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att inom Bromma församling i Stockholm må från och
med läsåret 1932—1933 successivt upprättas ett högre allmänt
läroverk, avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar,
med såväl fyraklassig som femklassig realskola,
ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje
samt treårig reallinje,

att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,
må från och med läsåret 1932/1933 successivt nedläggas,
att upprättandet av nämnda läroverk i Bromma må ske i
omedelbar anslutning till det successiva nedläggandet av
nya elementarskolan på sådant sätt, att under första läsåret
första klassen av de båda realskollinjerna och första
ringen av de båda gymnasielinjerna av läroverket i Bromma
upprättas och samtidigt första klassen av realskolan vid nya
elementarskolan och första ringen av de båda gymnasielinjerna
därstädes indragas samt därefter en klass respektive
ring å varje linje vid läroverket i Bromma successivt upprättas
i samband med att en klass respektive ring å varje
linje vid nya elementarskolan successivt indrages, allt till
dess förstnämnda läroverk är å samtliga linjer färdigbildat
och sistnämnda läroanstalt blivit i sin helhet indragen,
att vid läroverket i Bromma må från och med den 1 juli
1932 inrättas en ordinarie rektorsbefattning, samt
att avlöning för nämnda rektorsbefattning, 7,500 kronor,
ävensom arvode åt en tillsyningslärare, 200 kronor, må
under budgetåret 1932/1933 bestridas ur besparingarna å
reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
allt under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor,
dels bidrager till bestridande av de utgifter, som åvila
biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid

Kungl. Maj:ts proposition Nr 221.

läroverket med ett engångsanslag under första året av läroverkets
verksamhet av minst 10,000 kronor, dels oclc avstår
från sin fordran att återbekomma vad ännu är oguldet,
27,500 kronor, av nya elementarskolans ovannämnda, av
staden erhållna byggnadslån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 187 käft. (Nr 221.)