Kungl. Maj:ts proposition Nr 218 (Proposition 1921:218)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Kr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för tecknande
av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält;
given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Malm, anförde:

I en den 27 april 1920 dagtecknad skrift har styrelsen för aktiebolaget
Spetsbergens svenska kolfält hos Kungl. Magt gjort framställning
om avlåtande av proposition till riksdagen i sylte att för teckning
av aktier i bolaget måtte beviljas ett anslag av 5,000,000 kronor.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört huvudsakligen
följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 höft. (Nr 218.) 1

Kungl. Maj. ts proposition Nr 218.

^tbllTns ■ Sedan g''euom av svenska forskare utförda geologiska undersöksvenska
9koi- Qiugar förekomsten av brytbara kolflötser på Spetsbergen blivit konstastäUnima7en
t®ra(*’ ^ade år 1910 försvars- och undersökningsarbeten utförts inom
37 apHi 1920. vissa områden, som därvid ockuperats för svensk räkning. Då ett år
1911 bildat aktiebolag'', aktiebolaget Isfjorden—Belsund, å vilket de
ockuperade områdena blivit överlåtna och vilket bolag årligen utfört
försvarsarbeten inom desamma, icke haft tillräckligt kapital för att påbörja
rationell brytning av stenkolen, hade för detta ändamål år 1916
aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält blivit bildat med ett aktiekapital
av 2,500,000 kronor. Aktiebolaget Isfjorden—Belsund överlämnade
därvid till sökandebolaget de för svensk räkning ockuperade områdena
mot erhållande av dels 350,000 kronor i aktier i sistnämnda bolag dels
ock en royalty av 50 öre per utbrutet ton stenkol att utgå sedan 250,000
ton brutits eller i varje fall från och med år 1923.

År 1917 hade aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält påböijat
anläggning för kolbrytning å den plats vid inre delen av Van Mijens
Bay, som numera benämnes Sveagruvan, och hade under 1918 års sommar
utskeppats omkring 4,000 ton kol. Till följd av de alltjämt ökade
material- och arbetspriserna hade det emellertid snart visat sig nödvändigt
att tillföra bolaget nytt kapital. På grund därav hade år 1917
utfärdats inbjudning till teckning av aktier i bolaget till ett belopp av
ytterligare 2,500,000 kronor, vilket belopp bolaget dock endast med
svårighet lyckats få fulltecknat. Under år 1919 hade från Sveagruvan
utskeppats omkring 20,000 ton kol, och under 1920 års sommar beräknades
omkring 50,000 ton kol kunna utskeppas. Av de utskeppade
kolen hade största delen levererats till statens järnvägar med Narvik
som huvudsaklig leveransort. För år 1920 hade''kontrakt tecknats med
järnvägsstyrelsen om leverans av 40,000 ton kol.

Av olika anledningar hade för bolaget uppstått behov av ökade
rörelsemedel, och hade lör tillgodoseende av detta behov styrelsemedlemmar
i bolaget måst ikläda sig borgen för avsevärda belopp. De
kapitalbelopp, som därigenom tillförts bolaget, vore emellertid icke tillräckliga.
Fn av bolagets verkställande direktör upprättad arbetsplan
gåve nämligen vid handen, att för täckande av bolagets behov av rörelsekapital
samt lör utförande av de anläggningar, som vore behövliga för
att möjliggöra en ur olika synpunkter önskvärd ökning av kolbrytningen
till 100,000 ton om året, erfordrades, att i bolaget insattes ett
kapital av ytterligare 5,000,000 kronor. Då utsikt icke förefunnes att
inom landet på . enskild väg få detta behov fyllt, hade fråga uppstått
att i företaget binda utländskt kapital eller att i yttersta fall sälja bolagets
fyndigheter och anläggningar till utlandet. Enär det emellertid

Kung!. Maj:ts proposition Nr 218.

syntes bolagsstyrelsen vara av synnerlig vikt, att, såsom stenkolsfragan
efter världskrigets slut utvecklat sig, Sverige icke avhande sig ifrågavarande
fyndigheter, samt då givetvis såväl fordelen i or Syende att
erhålla kol från Spetsbergen som utsikterna for ett ekonomiskt tillfredsställande
resultat av driften ökades, därest större kvantiteter kol årligen
brötes, funne sig styrelsen, på sätt ovan anförts, hora hemställa om
statens medverkan för erhållande av den erforderliga kapitalökningen.

Vid bolagets skrift finnas fogade, förutom ovannämnda arbetsplan #£

åtskilliga tryckta handlingar rörande ifrågavarande Myndigheter och förefintliga
bolagefs verksamhet, vilka handlingar emellertid aro för vidlyftiga foi »« r

att här kunna i detalj återgivas. Beträffande kolfältens belägenhet, beräkningen
av de kvantiteter kol, som föreiinnas pa de olika fälten och
kolens beskaffenhet tillåter jag mig likväl ur eu vid bolagets bi-dande
år 1916 utgiven broschyr anföra följande:

»De av aktiebolaget Isfjorden—Belsund inmutade kolfälten pa Spetsbergen
äro till antalet fyra stycken, nämligen Braganzadistriktet, Erdmanstundra, Pyramidberget
och Bunsows land. Samtliga fält ligga vid fjordar pa Spetsbergens västkust
och nästan mitt på densamma. Vid Isfjorden befinna sig Denne fält. längst
ut på fjordens norra sida Erdmans tundra samt längst in i fjorden på båda s d
om Billen Bay, Pyramidberget och Bunsows land. Braganzadistriktet hSoer nao°t
sydligare kring en bukt med samma namn, vilken utgch den innersta delen av en
fjord” som ut mot Ishavet benämnes Belsund, längre in v an Mijens Bay och s u -

hgen de kvantiteter kol, som förefinnas på de olika fälten, liaya

utförts av dr B. Högbom, och komma här hans siffror att anföras. \ ld samt lga
beräkningar medtagas endast de delar av kollagren, som ligga inom 10 kilometeis

avstånd^från^ lättast och tillförlitligast låter sig uppskattas, ar Braganza distriktet

där den kolförande formationen har en nästan orubbad lagring och lasanhonninWrna
på bergsidorna ej nämnvärt försvåra undersökningsarbetena. För
hela detta distrikt får man en minimisiffra för koltillgången av cirka o40 miljoner
ton. Härav kommer huvudparten eller cirka 305 miljoner ton pa Ldjeyalchs berg
där man räknat med en areal av 100 kvadratkilometer och en medelmakti0het på
kolflötsen av 2.15 meter, uträknad ur samtliga blottade profiler.^ Någon hänsyn har
ej tagits till sannolikheten, att en parallellflöts skulle kunna påvisas. För Tore s
ber^ erhålles siffran 35 miljoner ton för en area av 28 kvadratkilometer och en fjot -mäktiHiet av endast 97 centimeter. Södra delen av distriktet, på sydsidan av \ an Mijens
Bay °som omfattar en areal av drygt 150 kvadratkilometer, har ej alls medtagit* i
beräkningen, då kolförekomsterna här ej varit åtkomliga för undersokm^sarbeten.

Vid Pi/ramidbérget har hitintills genom arbeten påvisats en total kolm,ikti0
het av över 15 meter, uppdelad på flera flötser av upp till 2 meters präktighet.

Av denna totalmäktighet utgöras cirka 7, av göda kol Raknar man en area av
39 kvadratkilometer och endast 7 meter brytvarda kol, sä få vi en till0åne p

ovei 380^''ljoneyrän^^ har yid uppskattningen av koltillgången måst användas

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
siffror från Pyramidberget. De kolförande lagren i detta distrikt äro nämligen ei

eIped?tionenbtiUabudrhmkå!iedeS ej,ku7at uadersökas med de medel, som stått
i? • b T, Da kollagren har llgga 1 nivå med och lägre än havsytan
SJtiSKW ell,e.r schaktsänkningar företagas för att åtkomma kolen. Som
7 ra°de, formationen dock visat liten förändring i andra riktningar från Pvramidberget,
torde man här preliminärt kunna tillämpa Pyramidbergets Siffror på kol
maktigheten Fältets area utgör 302 kvadratkilometer, och med eu brytbar kolmaktighet
på 7 meter motsvarar detta en tillgång på cirka 3,000 miljon Jr ton
, , “d Edmans tundra har en kolflöts på 94 centimeter blottats, men som

tillsvidare SaÄf rL^ ^ ^ Så t0rde detta

Spetsbergskolen kunna med hänsyn till sin beskaffenhet uppdelas i tvenne

berget och^Lws1 tod Vld tulmkolen vid Pyramid Av

dessa äro tertiärkolen bäst kända, då de redan äro införda på marknaden

hushållsord VtV11 ■ anVändnvng VM kraftcentraler, som bunkerkol, bkomotivkol,
hushallskol etc. i norra iNorge ävensom i Kiruna. De äro glänsande svarta med

senfäbUndenvkublSk- fVkl]’ftning och falla latt sönder i småkol och stybb.’ Den
”efSuapei1 ai> d°ck utan större olägenhet, då kolen vid eldning baka ihop

bestå? a? ett fint miöl V? Askkalten ä,r ]äg- sällan över 3 procent, och aska!,
Sw Jr. ?- 1 i] ’ SOm °J !.lar benägenhet att sintra fast vid rosten. Yärme.
.. et a högt och varierar för kol i naturligt tillstånd mellan 6,840 och 7 950

enheter^ KVflen°Cb f°r- ko1’ *orka* y.id 100 grader, mellan 7,560 och 8,290 värmeenheter
Kolen giva ej en for metallurgiskt bruk tillräckligt hållfast koks.

slate c Jal’l dek°lefptQfinn m tV7ne Äh dels ,magra- grä splint coal* (i Amerika
slate coal), dels feta, glansande bnght coal’ (’free coal’). De hitintills på

visade lagren hålla till övervägande del splint coal’. Dessa kol äro gråaktig och

DkelffbrinnaemedVaiånf \ stora paraUellepipediska block och äro av stor hållfasthet.

„ > 7 ,-i f °'' lysande låga ock lämna liksom tertiärkolen en pulverformig

So de i dt? ÄÄ Ej heller dTa k?‘ «" mebaUurgisf kota, 2

W.loit ^ • 1 tlll?tänd genom sm stora hållfasthet och sin låga svavel- och

cent tidmeS?aMOta LZTf'' a Askhaltf utgör från 6.7 procent upptill 15 pro1
, , da f p)> men trots detta är deras värmevärde högt eller 6 550_7 130

100mgerTdeer sSu ” J ^ ¥ °Cb 7’140~7’720 värmeenheter för torkat kol vid
vandel; av Zi Z kan. nämnas> att> vad värmeeffekten beträffar, medel Ä:

mede,värdet fBr *vid *”•«« «*»

En sammanfattning av de kolkvantiteter, bolagets fyndigheter å
Spetsbergen beraknats innehålla, skulle alltså utvisa följande koltillgångar,
fördelade a de olika områdena:

Braganzadistriktet................................... 340 milj. ton

Pyramidberget ........................................ 380 „ J „

Biinsows land...........

3,000

Summa 3,720 milj. ton.

emellertid6 hittills ^ *-** 8°”

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Vad därefter angår bolagets ekonomiska ställning får jag hänvisa
till nedanstående i styrelsens förvaltningsberättelser för räkenskapsåren
den 1 september 1918—den 31 augusti 1919 samt den 1 september
1919—den 30 juni 1920 intagna vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar
:

Räkenskapsåret 1 september 1918—31 augusti 1919.

Vinst- och förlusträkning.

Kontors- och allmänna omkostnader	69,150 29,691 28,250	47	B alanserad vinst från föregående	00 s ö	97
	70	Vinst på kolförsäljningar ......	113,698	05
Förlust s/s »Belsund»s drift .........	98	Inseglad vinst s/s »Braganza»	23,326	3 G
Balanserad vinst från före-gående år.................. 10,298: 9 7 Vinst under året............ 9,931: 2fi	20,230	28
Summa kronor	147,323 3 8	Summa kronor	147.323''3 s

Balansräkning.

Kolgruvor och fyndigheter på Spets-bergen ....................................	1,980,000	1
Anläggningar vid Sveagruvan ......	1,785,429	04
Inventarier vid Sveagruvan............	308,840	89
Inventarier i Stockholm ...............	6,698	22
Förrådets och handelsbodens lager vid Sveagruvan......... 944,923: 81 Kassa vid Sveagruvan ... 519: 35 Fordringar hos diverse personer vid Sveagru-van ........................ 2,734: 09	948,177	25
Kontant i kassan vid Stockholms-kontoret .................................	1,468	6 G
Inköpt men ej uppsänd materiel ...	119,513	97
Kol i lager vid Sveagruvan och på väg till destinations-ort........................ 1,059,617:34 Förskotterade frakter för skeppning under september ............ 258,450: —	1,318,067	34
Diverse fordringar........................	66,902	02
Egna fartyg.................................	1,125,800	43
Summa kronor	7,660,897	82

Aktiekapitalet...... 2,500,000: —

Nyemissionen 1917 2,500,000: — ! 5,000,000—''

Reservfonden ........................i 2,000 —

Diverse skulder.....................i 2,638,667 59

Från vinst- och förlusträkning 20,230,28

Summa kronor; 7,660,897''s äj

Bolagets
vinst- och föriusträkningar

samt balansräkningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Räkenskapsåret 1 september 1919—30 juni 1920.
Vinst- och förlusträkning.

Kontors- och allmänna omkostnader
i Stockholm...........................

Räntor .......................................

Förlust å s/s »Braganzais drift......

Förlust å s/s vBelsund>s drift ......

Avsättning till skatter..................

Balanserad vinst från föregående
år.................. 18,230: 23

Vinst under
räkenskapsåret
......... 12,561: 53

varifrån avgår

ovanstående i

avsättning
till skatter

7>000:___________ 5,561: 53

Summa kronor

		Balanserad vinst från föregående
165,530	69	år ....................................	18,230	23
74,814	65	Kolförsäljningar.....................	393,702	96
131,960	37
8,835	72
7,000
23,791	76
411,933	19	Summa kronor	411,933	19
Balansräkning.
		Aktiekapital ........................	5,000,000	1
1,980,000	—	Resex-vfond...........................	4,000
2,503,143	80	Skattefond ..........................	7,000	_''
299,166	54	Diverse skulder.....................	4,048,497	21
705,207	55	Från vinst- och föi-lusträkning	23,791	76''
369,886	39
1,065,247	78		-
8,654	83			i
4,230	89		. ■
189,657	19			i
1,958,094	—
9,083,288	97	Summa kronor	9,083,288	97

Kolgruvor och fyndigheter på Spetsbergen
....................................

Anläggningar vid Sveagruvan ......

Inventarier vid Sveagruvan............

Förrådslager, kassa och fordringar
vid Sveagruvan ........................

Inköpt men ej uppsänd materiel ...

Egna fartyg.................................

Inventarier i Stockholm ...............

Kassabehållning i Stockholm.........

Diverse fordringar........................

Kol i lager vid Sveagruvan .........

Summa kronor

I detta sammanhang tillåter jag mig omnämna, att bolaget i en
den 14 december 1920 avgiven uppgift approximativt beräknat sina
svävande skulder sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

bank- och låneskulder................................ 1,830,000

varuaccepter................ 95,000

diverse obetalda räkningar........................ 50,000

Summa 1,975,000

varvid bolaget emellertid meddelat, att i denna summa
arbetarnes outtagna arbetslikvider.

icke inginge

Över bolagets framställning har kommerskollegium avgivit infordrat
utlåtande samt därvid tillika överlämnat dels på föranledande av kollegium
i ärendet avgivna yttranden av fullmäktige i järnkontoret, ingenjörsvetenskapsakademien,
Sveriges industriförbund samt Sveriges redareförening
dels ock viss från bolaget inkommen ytterligare utredning i
ämnet.

Samtliga de av kollegium hörda korporationerna — vilka avgåvo
sina yttranden under våren förlidet år, då situationen på kolmarknaden
som bekant var synnerligen svår med knapp tillgång och höga priser
framhålla angelägenheten av att söka minska landets beroende av den
utländska kolmarknaden och tillstyrka för den skull bifall till bolagets
framställning under samstämmigt uttalande, att ett bibehållande i svensk
ägo av ifrågavarande kolfyndigheter måste betecknas såsom ett viktigt
nationellt intresse.

Kommerskollegii den 21 maj 1920 dagtecknade utlåtande i äiendet
är synnerligen omfattande och vidlyftigt. Jag ämnar därför nu endast
i vissa delar redogöra för detsamma, och tillåter jag mig att för närmare
kännedom om dess innehåll hänvisa till handlingarna i ärendet.

Kollegium erinrar till en början, att Sveriges totala, förbrukning
av stenkolsbränsle under nedanstående år uppgått till följande kvantiteter,
angivna i 1,000-tal ton:

1913 1914 1915 1916 1917

5,576 5,788 6,028 6,051 4,670

Med avdrag av under året inom Sverige brutna kol
1913 1914 1915 1916 1917

364 367 412 415 443

resterade såsom förbrukad kvantitet importkol
1913 1914 1915 1916 1917

5,212 5,421 5,616 5,636 4,227

1918	1919
3,231	2,756.
1918	1919
404	429,
1918	1919
2,827	2,227

Yttranden
över bolagets
fram ställning.

Kommerskollegii
utlåtande
den
21 mai 192(K

Totalförbrukningen

av stenkolsbränsle
i
Sverige under
vissa år.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Möjligheten
av intensivare
utnyttjande
av
inhemska
bränsletill -

ir&near.

Bolagets

stenkols fyndigheter.

Kolens

beskaffenhet

Vissa svårigheter
för
brytning och
skeppning på
grund av
klimatiska
förhållanden.

Kollegium lämnar därefter en längre redogörelse för en inom kollegium
verkställd utredning rörande utsikterna att kompensera den brist å
stenkolsbränsle, som enligt kollegii mening syntes en längre tid framåt
bliva rådande, genom ett intensivare utnyttjande av inhemska bränsletillgångar
såsom ved, bränntorv, tjäroljor, skifferoljor samt produkter
ur sulfitlut. Av denna utredning hade enligt kollegii åsikt framgått,
att någon lösning av bränsleproblemet ej kunde vinnas med enbart
anlitande av dessa utvägar, utan att man vore hänvisad till att i möjligaste
grad utnyttja alla tänkbara resurser för att undgå den inverkan,
en ytterligare inknappning i bränsletillgången skulle medföra. Visserligen
vore de kolkvantiteter, som årligen kunde utvinnas från bolagets
fyndigheter, icke i och för sig så synnerligen betydande i förhållande
till Sveriges hela kolbehov. Men enligt kollegii mening vore situationen
i avseende å bränslefrågan sådan, att det vore av största vikt, att alla
möjligheter till fyllande av bränslebehovet utnyttjades.

Beträffande de gjorda uppskattningarna av bolagets kolfyndigheter,
vilka uppgjorts av geologen B. Högbom och bergsingenjören B. Johnson,
anför, kollegium, att dessa uppskattningar givetvis vore mycket approximativa
och osäkra, såsom grundade på ofullständigt undersökningsmaterial.
Det kunde emellertid anses såsom med säkerhet fastslaget,
att stenkolstillgångarna vore mycket betydande samt att desamma räckte
till för varje nu tänkbar brytning under eu mycket lång tidsperiod.

De brutna kolen, särskilt de från Braganzadistriktet, hade, med
undantag av en anmärkt benägenhet att bilda stybb, visat sig vara av
utmärkt beskaffenhet samt i varuvärde och askhalt jämngoda med de
bättre engelska kolsorterna. Kulmkolen, som hade högre askhalt, hade
ansetts kunna få ökat värde för användning till metallurgiska ändamål
på grund av sina därför lämpliga egenskaper.

Kollegium framhåller härefter vissa svårigheter, som hittills hindrat
ett mera effektivt utnyttjande av ifrågavarande koltillgångar. Om dessa
svårigheter, som avse de förhållanden, under vilka brytningen och särskilt
skeppningen måst äga rum, anför kollegium följande:

»Medan i tekniskt avseende förhållandena i fråga om själva brytningen ställa
sig t. o. m. gynnsammare än i sydligare trakter, erbjuda de klimatiska förhållandena
på Spetsbergen och särskilt i de fjordar på öns västkust, där stenkolsfyndigheterna
äro belägna, betydande svårigheter för såväl brytningen som skeppningen.

Till följd av isförhållandena är skeppsfarten till det inre av fjorderna begränsad
till 2 V, ä 3 månader. Under ytterligare 2 å 3 månader kan i allmänhet
förbindelse uppehållas till iskanten i fjordarnas yttre del, medan resten av året
den direkta förbindelsen med yttervärlden är inskränkt till den trådlösa telegrafen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 318.

Skeppningssäsongens korthet medför, att de brutna kolen måste lagias under
eu stor del av året, varigenom behovet av förlagskapital ökas. Därjämte måste
anskaffandet av tonnage i erforderlig mängd under den korta skeppmngssäsongen

givetvis alltid medföra vissa svårigheter. . . ,

Den största vanskligheten i fråga om själva gruvbrytningen ligger tvivelsutan
i den psykologiska inverkan på den därvid anställda personalen av klimatets
hårdhet, avstängningen från yttervärlden och den omkring 4 månader varande

^ I dessa senare avseenden torde emellertid ej förhållandena på Spetsbergen i
alltför hög grad skilja sig från dem, som äro rådande i de nordligaste delarna av
vårt land. Givetvis komma också de härav förorsakade svårigheterna att i avsevärd
grad kunna minskas i den mån, såsom en följd av den industriella utvecklingen,
anordningar kunna träffas för en ökad trevnad inomhus för den anställda
personalen genom goda bostäder, elektrisk belysning, tillfällen till lampliga forstiftelser
m. in»

Med hänsyn till den goda arbetsförtjänsten samt de tillfällen till besparingar,
som en anställning vid Spetsbergens kolfält erbjuder, lära även, enligt vad kollegium
inhämtat, hittills inga som helst svårigheter i fråga om rekrytering av nödig arbetar persona

^ om skeppningsmöjligheterna äro dessa avsevärt varierande från år
till år, beroende på polarisens utbredning i Nord-Ishavet. Medan om vin tern, då
havet utanför Spetsbergens västkust anses vara i allmänhet isfritt, sjöfarten hindras
av fjordisen, som bryter vipp under juni eller juli, beroende pa vinterns stränghet,
utgöres under sommarmånaderna hindret av drivisen, som av nordliga och nordostliga
vindar drives ned kring Spetsbergen. Härigenom begränsas sjöfarten till att i

regel omfatta månaderna juli—september. .

Professorn G. Andersson har påvisat sannolikheten av en viss penodicitet i
isens utbredning, så att på en serie av goda isår skulle följa en period, under vilken
Spetsbergskustens blockering genom drivisen sträckte sig över längre del av sommaren.
Tillräckliga observationer under längre tid saknas emellertid för ett tu
ständigt bedömande av dessa frågor, liksom i vad män seglationsperioden genom
användande av kraftiga isbrytare för foliering av fjordisen eventuellt skulle kunna

forlantoas^ ^ „ven framhållits, att genom anordnande av lnlastningshamn pa
Spetsbergens yttre, sydvästra kust, utanför fjordmynningen seglationsperioden
skulle kunna avsevärt förlängas. Detta skulle emellertid nödvändiggöra sjnneilmen
omfattande transportanordningar från det inre av fjorden till den yttre hamnen,
varjämte hamnförhållandena på den yttre kusten äro mindre gynnsamma. Mojhglieterna
härför, varigenom spetsbergskolen givetvis skulle kpnna vinna ostligt
ökad betydelse för Sveriges förseende med bränsle, torde alltså fa anses stalida pa

Skenpningen från de svenska kolfälten har hittills huvudsakligen skett till
Narvik och beräknas även vid den till 100,000 ton planerade ökade brytningen
komma att kunna äga rum till nämnda hamn samt eventuellt till Trondhjem. Dn
resa fram och åter, inklusive lossning och lastning, beräknas draga en tid av enka

14 dagar; med ångare om 2,000 tons lastdryghet kunna alltså i regel under en

seglationsperiod av 2 1/2—B månader fraktas 10—12,000 ton, och skulle sålunda foi
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 käft. (Nr 218.)

Spetsbergskolens
konkurrensförmåga
meandra
utländska
kol.

Kominers kollegii slutliga uttalande.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

transporten av 100,000 ton per år erfordras 9—10 dylika ångare under förenämnda
tid.»

Kollegium gör härefter vissa jämförelser mellan priserna å spetsbergskol
och andra utländska kolsorter, därvid kollegium kommer till
,l det resultatet, att spetsbergskolen under dåvarande prisläge å stenkolsmarknaden
vore fullt konkurrenskraftiga med andra kol, ett förhållande,
som enligt kollega mening torde komma att fortfara under de närmaste
åren. Då dessa prisuppgifter med hänsyn till den förändrade situationen
på kolmarknaden numera icke hava något aktuellt intresse, har jag
ansett mig icke böra här redogöra för desamma; längre fram kommer
jag, att,^ så långt sig göra låter, söka åvägabringa en jämförelse av
hur förhållandena i sådant avseende nu gestalta sig.

Kollega utlåtande utmynnar i följande uttalande:

»Beträffande den efter nu planerade utvidgningar beräknade årliga bx-ytningen
och skeppningen av 100,000 ton är denna kvantitet, som ju representerar cirka 2 procent
av Sveriges årliga importbehov före kriget och cirka 4 procent av de kvantiteter
som under de senaste tre åren kunnat erhållas från utlandet, visserligen i och för
sig icke så synnerligen betydande i förhållande till Sveriges hela kolbehov. Men
såsom kollegium förut anfört, är situationen i avseende å bränslefrågan sådan att
det är av största vikt, att alla möjligheter till fyllande av bränslebehovet utnyttjas
Vidare torde eventuellt efter genomförandet av nu planerade ökade brytning en
ytterligare utökning till 200,000 ä 300,000 ton per år vara möjlig med jämförelsevis
begränsade ytterligare kostnader.

På grund av det anförda anser kollegium, i likhet med de i ärendet hörda
institutionerna och förbunden, det vara en angelägenhet av största vikt och betydelse
för Sveriges näringsliv i dess helhet, att de svenska kolgruvorna å Spetsbergen
förbliva i svensk ägo och att brytningen därstädes snarast möjligt utökas.

. såsom bolaget påvisat, det ej visat sig möjligt att för närvarande på
enskild väg uppbringa det erforderliga kapitalet, torde detta förhållande sammanhänga
dels med den allmänna penningknappheten i landet dels med de ovissa
moment, som ligga i fyndigheternas belägenhet och skeppningssvårigheterna.

®“?llertid lära dessa svårigheter ej hava förhindrat, att erbjudande från
utlandet lämnats om inköp av stenkolstillgängarna.

Under dessa förhållanden anser kollegium det vara ett statsintresse att vidtaga
åtgärder för bevarande av dessa betydande fyndigheter i svensk ägo och detta
företrädesvis under sådan form. att svenska staten beredes ett betryggande inflytande
över stenkolstillgångarnas _ utnyttjande, även om en sådan åtgärd måste
anses innebära en viss ekonomisk risk.

Det av bolaget beräknade kapitalbehovet utgör 5 miljoner kronor.

Den beräknade användningen av detsamma fördelar sig, enligt vad kollegium
inhämtat, ungefärligen på följande sätt:

till betalning av bolagets nuvarande svävande skulder .... c:a kr. 2,000,000

till nyanläggningar å Spetsbergen ........................................ » <> 82b 000

till ökat driftkapital ................................................................ » ~’i75’ooO

Summa kronor 5,000,000.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Den form, under vilken staten skulle lämna erforderligt kapitaltillskott, kan
uppenbarligen tänkas varierad på åtskilliga olika sätt, nämligen antingen såsom
aktieteckning eller som lån, eventuellt i samband med leveransförskott, eller medelst
en kombination av dessa båda utvägar. Emellertid synes formen av aktieteckning,
varvid staten, genom att ingå såsom aktieägare med 50 procent av aktiekapua.et
och sålunda faktiskt förvärva majoriteten inom bolaget, skulle erhålla fullt betryggande
inflytande över företagets ledning, vara ur det allmännas synpunkt att

Enligt vad den förebragta utredningen över kapitalbehovet utvisar, skulle de
erforderliga5 medlen fördela sig ungefärligen på följande sätt:

erforderligt under 1920 .................................................... kr. 2,750,000

, » 1921 .................................................... » 1,000,000

> » 1922 » 1,250,000.

Kollegium vill till sist erinra därom, att ehuru det ifrågasatta beloppet av
5 miljoner kronor, varmed staten skulle engagera sig i aktiebolaget Spetsbergens
svenska kolfält, kan synas mycket betydande, särskilt i betraktande av de darmed
förbundna riskerna, motsvarar detta belopp endast omkring 1 krona per ton av
Sveriges tidigare normala kolimport och cirka 2 kronor per ton av den under senaste
år erhållna importkvantiteten samt cirka 1.6 procent av kostnaden för de till
Sverige under 1918 importerade kolen. Tager man hänsyn enbart till järnvagarnas
behov av cirka 1 miljon ton, motsvarar beloppet ifråga 5 kronor per torn Det
synes icke uteslutet, att den prisreglerande inverkan, som den tryggade tillgängen
i statens hand till spetsbergskol skulle kunna utöva på kolleveranser från andra
håll även i och för sig kunde väl motivera detta kapitalutlägg.

Kollegium får alltså förorda, att Eders Kungl. Maj:t täcktes — —
föreslå riksdagen bevilja ett anslag å 5,000,000 kronor till teckning för statens
räkning av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält pa sätt och under de
närmare villkor, som kunna befinnas lämpliga.»

Sedermera har bolaget till mig överlämnat två den 14 december
1920 dagtecknade, alternativt uppgjorda arbets- och finansplaner för
åren 1921, 1922 och 1923, avseende skeppning av respektive 100,000
och 60,000 ton stenkol, beroende på huruvida staten för ökande av
bolao-ets brytningskapacitet understödde bolaget med 5,000,000 kronor
eller°3 000,000 kronor. Då dessa planer emellertid äro baserade på ett
stenkolepris av respektive 80, 70 och 65 kronor per ton och det numera
torde få anses synnerligen tvivelaktigt, huruvida sådana stenkolspns
kunna vara att påräkna, synas mig planerna vara av mindre intresse,
varför jag finner mig sakna anledning att här närmare ingå på desamma.

Däremot anser jag mig böra återgiva en av bolaget samtidigt me
ovannämnda planer upprättad tablå* utvisande de av bolaget beräknade
totalkostnaderna per ton stenkol för räkenskapsåren 1920—1923 vid en
brytning av respektive 100,000 och 60,000 ton. Ehuru bry t ning skostnaden
av bolaget beräknats med utgångspunkt från de av bolaget

Aktiebolaget
Spetsbergens
svenska kolfälts
arbetsök}.
finansplaner
av
december
månad 1920,

Kungl. Maj.ts proposition Nr 218.

i december 1920 betalade arbetslönerna, vilka bolaget, enligt vad för
mig uppgivits, hoppas icke oväsentligt kunna nedbringa, och man väl
även har att räkna med väsentligt lägre fraktkostnader än dem, bolaget
upptagit, synas mig de i tablån meddelade siffrorna dock vara
av ett visst intresse för bedömandet av bolagets konkurrenskraft under
de närmaste åren. Tablån har följande utseende:

	100,000 tons skeppning		60,000 tons skeppning
	1920—1921	1921—1922	1922—1923	1920—1921	1921—1922	1922—1923
Kostnad per ton kol fob
! Spetsbergen............... I Frakter Spetsbergen—	51	88	36	—	32	80	51	88	40	85	37	-
.Nordnorge ............... °	20	—	18	—	18	—	20	—	18	—	18	_j
Kostnad eif Nordnorge bkeppningsår ..............	71 1921	88	54 1922	—	50 1923	80	71 1921	88	58 1922	85	55 1923	—!

Då, såsom av tablån framgår, bolaget räknat med utfraktning av
kolen till Nordnorge (Narvik), d. v. s. närmaste avlastningshamn från
opetsbeigen, vill jag i detta sammanhang lämna den upplysningen, att,
enligt vad från järnvägsstyrelsen meddelats mig, de kol, som av statens
järnvägar inköpts från bolaget, hittills till så gott som hela kvantiteten
levererats i. Narvik och därifrån på järnväg förts till förbrukningsplatserna
å linjen Riksgränsen—Luleå. I den mån emellertid denna järnvägslinje,
av vilken för närvarande delen Riksgränsen—Gällivare redan
är elektrifierad, blir helt omlagd för elektrisk drift, kommer naturligen
behovet av stenkol därstädes att minskas. Det kan därför eventuellt bliva
erforderligt att vid fortsatta leveranser av stenkol från Spetsbergen till
statens järnvägar låta leveransen av kolen ske i andra hamnar, av vilka
då närmast Trondhjem (Hommelvik) och Göteborg torde ifrågakomma.
Givet är, att den längre vägen mellan Spetsbergen och de sistnämnda
namnarna kommer att något fördyra fraktkostnaden för kolen och således
öka deras inköpspris. Det bör emellertid framhållas, att de väsentligt
bättre lossmngsanordningarna i särskilt Göteborg kunna i väsentlig
glad motväga den ökade fraktkostnaden. Denna synes jämväl kunna
kompenseras därav, att kostnaderna för bolagets materialtransporter till
Sveagruvan, vilka transporter ske med de återgående fartygen, minskas
i samma proportion som Göteborg respektive Trondhjem ligger närmare
bolagets mellansvenska leverantörer än Narvik.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Vidare tillåter jag mig återgiva en av bolaget den 28 nästlidna
februari upprättad tablå, utvisande de av bolaget numera beräknade svenska koltotalkostnaderna
per ton stenkol för räkenskapsåret 1921—1922. Bolaget
har därvid räknat dels med en såsom möjlig ansedd nedsättning av arbets- vadsberäkninlönerna
från nu utgående cirka 49 kronor per man och skift till 25 å
20 kronor dels ock med en fraktnedsättnmg per ton stenkol till 12
kronor. Tablån har följande utseende:

	25 kronor per skift	20 kronor per skift	! -1
1	Brytning ton	Brytning	ton
1	60,000	100,000		60,000 \|	100,000
. . '' '' /'' , Kostnad per ton kol fob Spetsbergen	*29	55! *24	54	i i *27 55;	* 22	54 !
Frakter Spetsbergen—Nordnorge......	12	12	—	12	12	—
Kostnad eif Nordnorge ..................	41	551 36	54	39 ''55'' \| 1	34	54
* Därav arbetslöner å Spetsbergen...	9	25 9	25	7 40 j	7	40

Till jämförelse med de av bolaget för åren 1920—1923 beräknade
självkostnaderna för spetsbergskolen ber jag vidare^ att få lämna några
kortfattade uppgifter rörande cifpriset i Sverige lör engelska stenkol.

Priset å goda Newcastle ångkol, harpade, i svensk västkusthamn
ställde sig under första kvartalet 1920 i 140 å 150 kronor per ton och
steg under andra kvartalet ytterligare för att nå höjdpunkten i maj
1920 med 205 kronor per ton. Under tredje kvartalet vek priset så
småningom och sjönk mot slutet av fjärde kvartalet hastigt ned till
mindre än hälften av toppnoteringen. Genomsnittskolirakten England
—Stockholm sjönk från 67 kronor 50 öre per ton i januari 1920
till 20 kronor i december månad samma år. Under februari månad
innevarande år har cifpriset å ovannämnda kolsort i Stockholm växlat
mellan 60 och 65 kronor per ton och torde för närvarande utgöra
omkring 60 kronor per ton.

Vissa eif priser
för engelska
kol.

Beträffande slutligen frågan om Spetsbergsögruppens rättsliga status
och andra därmed sammanhängande förhållanden tillåter jag mig hän- folkrätt »lig
visa till innehållet i en mig i slutet av nästlidet år från utrikesdeparte- synpunkt.
mentets politiska och handelspolitiska avdelning tillhandakommen promemoria.
Denna promemoria är av följande lydelse:

»Spetsbergsögruppen jämte den s. k. Björnön har sedan gammalt räknats
såsom terra nullius’. Efter unionsupplösningen upptogs från norsk sida frågan om

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 318.

ögruppens framtida ställning och på inbjudan av norska regeringen avhölls under
1910 i Kristiania en konferens av representanter för svenska, norska och ryska
regeringarna, varvid utarbetades ett förslag att ögruppen skulle med bibehållande
av sin karaktär av terra nullius förvaltas av nämnda tre makter gemensamt.
Detta förslag behandlades sedermera på tvenne konferenser av samtliga intresserade
regeringar, nämligen Amerikas förenta stater, Danmark, Frankrike, Nederländerna,
rsorge, Ryssland, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Den sista av dessa konferenser^
avhölls 1014, men hann på grund av världskriget ej avsluta sitt arbete.

Efter världskrigets slut blev frågan åter aktuell och under fredsförhandlingarna
i Paris förklarade sig de allierade och associerade makternas högsta råd
''. l*ans samtycka till en från norsk sida gjord hemställan om att ögruppens rättsliga
status skulle ordnas på grundval av erkännande av Norges fullständiga suveränitet
över densamma. I överensstämmelse härmed utarbetades en konvention,
som till undertecknande förelädes Amerikas förenta stater, Brittiska riket, Danmark]
frankrike, Italien, Japan, Nederländerna, Norge och Sverige. Denna konvention,
\aray
av Kungl Maj:ts minister i Paris den 9 februari 1920. har tills dato endast blivit
ratificerad av Nederländerna.

Artikel 3 i sagda konvention innehåller bestämmelser om fritt tillträde till
ögruppen och omgivande vatten för alla de fördragsslutande parternas undersåtar,
vilka bland annat skola äga rätt att där jämlikt denna artikel och artikel 7 på
grundval av full likställighet utöva alla slag av handel, industriell verksamhet, gruvdrift
eller sjöfart. Det stadgas särskilt, att norska undersåtar icke skola i något
hänseende beviljas en gynnsammare behandling än övriga fördragsslutande parters
undersåtar. Enligt artikel 6 erkännas redan gjorda ockupationer tillhörande någon
av de fördragsslutande parternas undersåtar i princip såsom giltiga, dock hänvisar
artikeln för avgörande i det enskilda fallet och särskilt ifråga om tvistiga ockupationer
till en vid konventionen fogad bilaga, vari fastställes ett förfarande för oparfisk
granskning inom viss angiven tid av de anspråk på områden inom Spetsbergsögruppen,
som framställts före dagen för konventionens undertecknande. Kostnaderna
för detta förfarande skola gäldas av vederbörande enskilda intressenter i
proportion till storleken av deras anspråk. Genom artikel S åtager sig Norge att för
Spetsbergsögruppen utfärda en bergverksordning, som skall tillförsäkra de fördragsslutande
parternas undersåtar, däri inbegripet Norges, en fullt likställd och opartisk
behandling vid utnyttjandet av deras anläggningar på ögruppen. I paragrafen stadgas
särskilt, att inga skatter eller avgifter må påläggas intressenterna utöver vad som
erfordras för användning på Spetsbergen. Slutligen inrymmes åt samtliga fördragsslutande
parter medbestämmanderätt vid bergverksordningens fastställande. Enligt
artikel 10 skall konventionen träda i kraft beträffande § 8, så snart alla signatärmakterna
ratificerat densamma, i övrigt samtidigt med nämnda bergverksordning.
Det från norsk sida utarbetade förslaget till bergverksordning har ännu icke av
norska regeringen för godkännande överlämnats till de intresserade regeringarna.»

För egen del. ber jag att i ärendet få anföra följande.

I1 ragan om tillgodoseende av landets behov av" bränsle har under
de senaste åren varit i alldeles särskild grad aktuell och givit anledning
till synnerligen omfattande åtgärder från statens sida. Under det att

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. 1">

före världskriget och även under de första krigsåren importen av stenkol
till Sverige omfattade mellan 5 och 6 miljoner ton årligen, minskades
denna kvantitet från och med år 1917 kraftigt och uppgick under de
närmast därefter följande åren till mindre än hälften av den vanliga.
Den till följd därav starkt ökade användningen av vedbränsle har som
bekant möjliggjorts genom eu avverkning, varigenom en stor del sparat
skogskapital uttagits.

Alltsedan mitten av år 1920 är emellertid att anteckna en väsentlig
förbättring av kolimporten, och för närvarande ställer sig ju saken
sä, att, ehuru importen av stenkol ingalunda uppgått till kvantiteterna
före kriget, någon kolbrist, vad angår den löpande förbrukningen, icke
föreligger. Att märka är likväl, att den nu jämförelsevis goda tillgången
på stenkol i väsentlig grad har sin grund i den för närvarande rådande
industriella depressionen. Huru förhållandena i fråga om koltillgången
för framtiden komma att ställa sig, är omöjligt att nu förutsäga. Enligt
preliminära uppgifter i »Board of Trade Journal» har den engelska kolproduktionen
under år 1919 utgjort 229,700,000 engelska ton och under
år 1920 229,295,000 ton. Till jämförelse må meddelas, att kolproduktionen
i England under år 1913 utgjorde 287,430,000 ton. Av dessa
siffror framgår, att kolbrytningen i England nedgått högst betydligt
från sistnämnda år. Skulle för framtiden kolproduktionen i England
än ytterligare minskas och samtidigt den nu över hela världen rådande
lågkonjunkturen avlösas av en ny industriell uppsvingsperiod, lärer det
icke vara uteslutet, att frågan om vårt lands förseende med kolbränsle
åter kan komma i ett mer eller mindre allvarligt läge.

Trots den avgjorda lättnad i koltillförseln, som inträtt, sedan aktiebolaget
Spetsbergens svenska kolfälts nu förevarande framställning hos
Kungl. Maj:t gjordes, måste det sålunda, även om man endast tager
hänsyn till den mera närliggande framtiden, för vårt land vara av värde
— med hänsyn till ovissheten om, huru förhållandena å den utländska
kolmarknaden kunna komma att gestalta sig — att vara i besittningav
så stora egna koltillgångar som möjligt. Detsamma gäller givetvis
i än högre grad, om man ser saken på längre sikt. De mera centralt
belägna koltillgångar, ur vilka världsbehovet av kol nu täckes, äro ju
ingalunda outtömliga utan måste, om de alltjämt skattas lika hårt som
under de sista decennierna, inom en framtid, som redan kan överskådas,
börja att sina. Därest icke dessförinnan en tekniskt och ekonomiskt
framkomlig väg utfunnits att undvara eller effektivt minska användningen
av kolbränsle, framställer sig då nödvändigheten att gripa till
de koltillgångar, vilka på grund av sitt svårtillgängliga läge, klimatiska

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

förhållanden och dylikt för närvarande icke alls eller endast i mindre
mån tagas i anspråk.

Under sådana omständigheter torde det få betecknas som ett nationellt
intresse av stor vikt, att de väldiga kollager, vilka förefinnas inom
de av ovannämnda bolag och dess föregångare ockuperade områdena på
Spetsbergen och vilka vid nuvarande kolförbrukning skulle, därest de
tillfullo kunna utnyttjas, under århundraden framåt förslå till täckande
av hela vårt lands kolbehov, allt fortfarande bibehållas i svensk ägo
och under uteslutande svenskt inflytande. För att möjliggöra detta hava,
enligt vad jag förvissat mig om, vissa av bolagets styrelseledamöter hittills
. påtagit sig stora personliga risker. Då de nu icke äro i tillfälle
att ikläda sig de ytterligare uppoffringar, som erfordras för att säkerställa
bolagets fortbestånd, och det för bolaget behövliga rörelsekapitalet
under nu rådande ekonomiska depression icke lärer kunna genom aktieteckning
uppbringas bland allmänheten, synes det mig, som om staten,
för att förhindra försäljning till utlandet av bolagets ovannämnda naturtillgångar,
icke bör undandraga sig att lämna bolaget det stöd, varav
bolaget för fortsättande av sin rörelse är i behov.

Jag vill emellertid icke underlåta att betona, att jag, då jag nu
tillstyrker statligt stöd åt bolaget, därmed icke velat göra något som
helst uttalande i fråga om bolagets konkurrenskraft och ekonomiska
möjligheter under den närmaste framtiden. Den omständigheten, att
bolaget under de hittills gångna åren av sin verksamhet haft att uppvisa
någon om ock obetydlig vinsto på sin rörelse, lämnar i dylikt hänseende
knappast någon ledning. Å ena sidan har bolaget under dessa
år fått binda alla sina tillgängliga kapitaltillgångar i nyanläggningar,
vilka först småningom kunnat tagas i anspråk och göras räntabla; å
andra sidan åter hava ju under samma tid avsättnings- och prisförhållandena
å kolmarknaden varit för bolaget exceptionellt gynnsamma.

De upplysningar, som från bolaget lämnats, synas mig dock
giva anledning till förhoppning, att bolaget, om detsamma sättes i tillfälle
att utöka sina anläggningar till en årlig brytning av minst 60,000
ton, skall äga möjlighet att sälja sina kol i konkurrens med dem, som
från andra trakter av världen införas i vårt land. I vad mån dessa
lörhoppningar komma att infrias, beror emellertid i sista hand på utvecklingen
inom den internationella kolmarknaden, vilken utveckling för närvarande
undandrager sig varje säkert bedömande. I allt fall bör det stå
klart, att det stöd, som nu kan komma att lämnas bolaget, icke är avsett
att för bolaget möjliggöra intjänandet under den närmaste tiden av
några mera betydande vinster, utan helt bör betraktas som en på fram -

Kungl. Maj;ts proposition Nr 218.

tiden inriktad åtgärd, avsedd att för kommande tider bevara de ifrågavarande
kolfyndigheterna åt vårt land.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att från norska
statens sida omfattande åtgärder vidtagits för stödjande av det norska
bolag, »Aktieselskabet Store Norske Spitsbergen Kulkompani», som under
liknande betingelser som det svenska bolaget för närvarande arbetar å
Spetsbergen.

Huruvida det stöd, som av staten kan komma att lämnas bolaget,
lämpligen bör givas i den form, som bolaget föreslagit, d. v. s. så, att
staten med visst belopp ingår såsom delägare i bolaget, eller på annat
sätt, kan ju vara föremål för olika meningar. Givetvis låter den
utvägen också tänka sig, att staten såsom lån ställer det erforderliga
beloppet till bolagets förfogande. Lånevägen erbjuder emellertid den
svårigheten, att bolaget, så länge de rättsliga förhållandena på Spetsbergen
icke äro ordnade och möjlighet till intecknande av bolaget6
egendom å ögruppen sålunda är utesluten, icke är i tillfälle att för lånet
ställa betryggande säkerhet. Å andra sidan kan mot den av bolaget
föreslagna formen för det statliga stödet invändas, att staten genom att
ingå såsom delägare i bolaget icke kan undgå att i viss mån bliva
medansvarig för bolagets framtid och därigenom nödgad till ytterligare
ekonomiska uppoffringar, som icke för närvarande kunna överskådas.
Då jag, i trots av denna invändning, vilken synes mig icke kunna frånkännas
visst fog, likväl ansluter mig till det av bolaget framställda
förslaget, beror detta därpå, att staten genom att inträda såsom aktieägare
i bolaget erhåller direkt del i de bolagets naturtillgångar, vilkas
bevarande åt Sverige enligt min mening utgör den bärande grunden för
ett statligt ingripande i den föreliggande angelägenheten. Härtill kommer,
att staten vid ett aktieförvärv med större berättigande än vid en vanlig
lånetransaktion kan knyta krav på visst inflytande å bolagets ledning och
viss kontroll över dess förvaltning och drift. Att statsinflytandet icke bör
sträckas längre än omständigheterna oundgängligen påkalla och i varje
fall icke därhän, att bolagets ställning såsom självständigt drivet affärsföretag
äventyras, synes mig å andra sidan med hänsyn till arten av
bolagets rörelse uppenbart.

Om jag alltså finner mig därutinnau böra biträda den av bolaget
gjorda framställningen, att jag tillstyrker statligt övertagande av aktier
i bolaget, anser jag mig däremot i så måtto höra föreslå eu avvikelse
från vad bolaget hemställt, att beloppet av statens aktieförvärv begränsas
till 3 miljoner kronor. Vad som föranleder mig att föreslå en dylik
begränsning är i främsta rummet statsfinansiella skäl. Men härtill komBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 höft. (Nr 218.) 3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 218.

™er,0 ^rsiktighcten synes mig bjuda att icke under förhandenvarande
förhållanden för nyanläggningsändamål i bolaget investera alltför betydande
kapital. Bolagets ledning beräknar själv, att, därest nytt rörelsekapital
till belopp av 3 miljoner kronor tillföres bolaget, dess anläggningar å
Spetsbergen skola kunna utvidgas därhän, att de möjliggöra en årlig
brytning och ^fraktning av kol till en kvantitet av 60,000 ton. Åven
om genom ett större kapitaltillskott kolbrytningen skulle kunna än mera
ukas och brytningskostnaden per ton därigenom ytterligare något nedbringas,
anser jag för min del riktigast att, intill dess förhållandena å
kolmaiknaden någorlunda stabiliserats och bättre överblick vunnits över
bolagets bärkraft och konkurrensmöjligheter, stanna vid det kapitalengagemang,
som för uppehållandet i skälig omfattning av bolagets
rörelse kan anses oundgängligen nödvändigt.

Då, enligt vad jag inhämtat, bolagets aktier, vilka hittills icke
medfört någon vinstutdelning, numera i den allmänna marknaden stå i
en kurs, betydligt understigande parivärdet, men betalning för de nytecknade
aktierna enligt gällande aktiebolagslag måste erläggas med
minst nominella beloppet, kan det ju ifrågasättas, huruvida icke staten
såsom villkoi för nyteckning av aktier bör påfordra, att dessförinnan en
nedsättning av bolagets nuvarande aktiekapital äger rum,- exempelvis
till 3 miljoner kronor, genom nedskrivning av aktiernas värde till motsvarande
procenttal av paribeloppef. Häremot kan emellertid med fog
invändas, att, då bolaget — utan förhoppning att å sin rörelse kunna
intjäna några snara vinster — med sin verksamhet fullföljer ett
nationellt syfte och de gamla aktieägarna i bolaget redan för flera år
sedan inbetalat sina aktier till pari, utan att sedermera hava fått någon
som helst ränta å sina i bolaget insatta medel, det knappast kan anses
vara med billigheten fullt överensstämmande, att staten såsom villkor
Öl nyteckning påfordrar att erhålla större del i bolaget än som betingas
av relationen mellan de enskilda aktieägarnas en gång redan gjorda
insatser och statens kapitaltillskott. Härtill kommer, att det, med hänsyn
till bolagets ställning och utsikter samt Spetsbergsögruppens rättsliga
status m. m., synes mig lämpligast, att statens och de enskilda
aktieagarnas andelar i bolaget så avvägas mot varandra, att trots statens
delägareskap bolagets karaktär av enskilt företag fullt bibehålies.
På grund härav och då bolagets aktier äro spridda på ett så stort antal
olika hander, att det lärer vara tvivelaktigt, huruvida det röstetal, som
erfordras för åvägabringande av ett bolagsstämmobeslut om aktiekapitalets
nedsättning, ens kan åstadkommas, har jag — med fasthållande
vid att ett statligt ingripande i förevarande angelägenhet helt bör ses

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

ur synpunkten av önskvärdheten att såsom en reserv för kommande
tider bevara bolagets naturtillgångar i svensk ägo — ansett mig höra
avstå från att föreslå, att krav på en dylik nedsättning av aktiekapitalet
från statens sida skola framställas.

Då bolaget redan under innevarande år är i trängande behov av
ökat rörelsekapital, torde anslag för det ändamål, varom nu är fråga,
böra bos riksdagen äskas redan å årets tilläggsstat. Anslaget bör
givetvis upptagas bland utgifter för kapitalökning samt utgå av lånemedel.

Något belopp för ändamålet har icke blivit i propositionen om
tilläggsstat till riksstaten för år 1921 beräknat. Anledningen härtill är
att söka däri, att jag vid tiden för sagda propositions avlåtande hyste
förhoppning, att bolagets kapitalbehov skulle kunna tillgodoses utan
statens mellankomst. Detta har emellertid för närvarande visat sig icke
vara möjligt. Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit lärer alltså den i
förslaget till tilläggsstat för år 1921 upptagna inkomsttiteln »Fast upplåning»
böra ökas med ett mot det ifrågavarande anslaget svarande belopp
av 3 miljoner kronor.

Jag anhåller nu att i korthet få redogöra för ett förslag till överenskommelse
mellan svenska staten och bolaget, som jag låtit upprätta
inom handelsdepartementet och som jämte den för bolaget nu gällande
bolagsordningen torde få såsom bilaga åtfölja protokollet i detta ärende.

Enligt förslaget skulle staten utfästa sig att, sedan bolaget i
vederbörlig ordning fattat beslut om ökning av sitt aktiekapital med
tre miljoner kronor, teckna och med nominella beloppet inbetala de
nya aktierna, vilka skulle vara likställda med förutvarande aktier i
bolaget samt berättiga till vinstutdelning från och med räkenskapsåret
den 1 juli 1921 — 30 juni 1922. Statens skyldighet att teckna aktierna
skulle dock icke inträda, förrän vissa ändringar i bolagsordningen,
avseende att trygga statens intressen i bolaget, vidtagits och registrerats.
För att emellertid möjliggöra för bolaget att komma i åtnjutande av
det nya aktiekapitalet redan innan berörda ändringar hunnit vidtagas,
skulle staten tillika utfästa sig att även dessförinnan verkställa teckningen,
såvida personlig förbindelse lämnades av ledamöterna i bolagets
styrelse att, i händelse bolaget bruste i fullgörandet av de föreskrivna
ändringarna i bolagsordningen, av staten, därest sa påfordrades, till
parikurs tillösa sig aktierna.

Det genom nyemissionen tillkomna aktiekapitalet skulle bolaget
utfästa sig att använda till nödigt rörelsekapital och till utbyggande av

Kungl. Maj:ts proposition Nr ä 18.

bolagets anläggningar pa Spetsbergen i ändamål att öka utskeppningen
ill minst 60,000 ten stenkol årligen. Staten skulle vidare -närmast
or,, dess j äril vägare behov — tillerkännas företrädesrätt i viss utsträckning
till inköp av de stenkol, som bolaget utskeppade, samt äga taga
del av bolagets undersökningar rörande koltillgången på Spetsbero-en
ävensom sjalv låta utföra sådana undersökningar inom bolagets områden,
och skulle bolaget förbinda sig att icke utan Kungl. Majds tillstånd
avhanda sig eller med inteckning belasta sina områden på Spetsbergen.
u df [oreslagna andringarna i bolagsordningen skulle Kung],

tapt aga att i bolaget utse en å två styrelseledamöter och en revisor jämte
suppleanter för dem 1 fråga om utövande av rösträtt å bolagsstämma
ulle den bestämmelsen intagas, att envar ägde rösta för fidla antalet
aktier, som lian agde eller för vilka han såsom ombud hade att föra
talan Utlännings aktieförvärv skulle begränsas och beslut om ändring
av bolagsordningen ävensom om ökning av aktiekapitalet utöver 8,000,000
kronor för sm giltighet göras beroende av Kungl. Maj ds godkännande.

Pa Kungl. Majd torde få ankomma att, därest det ifrågasatta anslaget
beviljas, underteckna kontrakt med bolaget, därvid Kungl. Makt

W6 wT- fg£\att vidSfa de ändringar i det av mig nu framlagda
ontiaktsforslaget, som tilläventyrs kunna belinnas påkallade.

anförts hemställer jag, att

Under åberopande av vad sålunda
Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen

, for tecknande av aktier i aktiebolaget Spetsbergens svenska

koll alt i huvudsaklig överensstämmelse med vad i förberörda kontraktslorslag
angives, a tilläggsstat för år 1921 bland utgifter för kapitalökning
anvisa ett reservationsanslag av ......................... kronor 3,000 000

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle
proposition i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Eduard Francke.

Kungi. Maj.ts proposition Nr 218.

Bilaga A.

! ''.''*?-!< ’> i * I • I *lki ‘ ^'' ■" '' 1 '' * '' ■''''

-t Yr. '' ty,! ••

Förslag

till överenskommelse mellan svenska staten och aktiebolaget Spetsbergens

svenska kolfält.

1 §•

Svenska staten utfäster sig att, sedan bolaget i vederbörlig ordningfattat
beslut om ökning av sitt aktiekapital från nuvarande fem miljoner
(5,000,000) kronor till åtta miljoner (8,000,000) kronor eller med tre
miljoner (3,000,000) kronor, teckna och med nominella beloppet inbetala
de nya aktierna i bolaget under iakttagande i övrigt av de bestämmelser,
som här nedan närmare angivas.

2 §.

De nya aktierna skola vara likställda med förutvarande aktier
i bolaget och alltså äga samma rätt som dessa till andel i bolagets tillgångar
och vinst, dock att de nya aktierna skola medföra rätt till vinstutdelning
först från och med räkenskapsåret den 1 juli 1921—30 juni 1922.

Därest för räkenskapsåret den 1 juli 1920—30 juni 1921 vinstutdelning
å de förutvarande aktierna ifrågakommer, må denna ej sättas
högre än 6 procent av det belopp, varå aktierna lyda.

3 §.

Staten vare ej skyldig teckna omförmälda aktier innan bolaget
vidtagit ändringar i sin bolagsordning i enlighet med vad under 1) 5)

av denna paragraf närmare förmäles och beslutet härom behörigen
registrerats.

1) Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra-högst sju å bolagsstämma
för ett år i sänder valda ledamöter med fyra suppleanter för dem,
varförutom Kungl. Maj:t skall äga att för tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,
utse, därest antalet av de å bolagsstämma valda styrelseledamöterna
understiger fem, en styrelseledamot och en suppleant för honom, men
eljest två styrelseledamöter och två suppleanter för dem. Avgående
ledamot eller suppleant kan återväljas.

Styrelsen, som inom sig utser ordförande och vice ordförande, är

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 218.

beslutför, när fyra ledamöter äro tillstädes, såvida dessa äro om beslutet
ense.

Av Kungl. Maj:t utsedd styrelseledamot eller vid förfall för
honom hans suppleant skall bevisligen kallas till varje styrelsesammanträde
i god tid förut.

i Jl Granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
verkstalles. av tre revisorer, vilka utses, en jämte en suppleant för honom
av ungl. Maj:t för tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes, och två jämte
tva suppleanter för dem å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa
ordinarie bolagsstämma.

3) Vid bolagsstämma må envar rösta för fulla antalet aktier, som
■Ä,?gf eller för vllk» han har att såsom ombud föra talan.

■ujoflimin Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre
ap en femtedel, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari
tinnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt
aktiebolag vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat
svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom
lormales i 2 § 2 stycket av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i ratten att förvärva fäst egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag; dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållet aktier må fört
yarvas ^v svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av berörda lao5)
Beslut om ändring av bolagsordningen eller om ökning av
aktiekapitalet utöver 8,000,000 kronor vare ej giltigt, med mindre
beslutet blivit av Kungl. Maj:t godkänt.

4 §•

i • o SckSe k°laget önska, att staten tecknar omförmälda aktier, innan
de i 6 § har ovan stadgade ändringar i bolagsordningen hunnit vidtagas,
skall staten vara skyldig härtill mot erhållande av personlig förbindelse
av nuvarande ledamöterna i bolagets styrelse, att de — i händelse berörda
andrmgar i bolagsordningen ej varda inom tid, då så lagligen
kan ske, vidtagna av staten, därest så påfordras, tillösa sig aktierna
för nominella beloppet jämte 7 procent ränta därå från den dag, staten
erlagt betalning för aktierna, ävensom att de en för alla och alla för
en såsom for egen skuld svara för köpeskillingens gäldande.

Bolaget utfäster sig att använda det för de nyemitterade aktierna
erhallna beloppet dels till nödigt rörelsekapital dels ock till utbyggande,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. ''

så snart ske kan, av bolagets anläggningar på Spetsbergen i sådan utsträckning,
att därifrån må kunna utskeppas minst 60,000 ton stenkol
årligen.

6 §.

Svenska staten skall äga företrädesrätt till inköp av intill hälften
av bolagets till skeppning avsedda stenkol. Önskar staten begagna
denna sin företrädesrätt, skall tillsägelse därom ske hos bolaget före
den 1 oktober året innan det, under vilket kolen skola levereras.

Kolen levereras på av staten anvisad plats, och skall köpeskillingen,
såvida ej annorlunda överenskommes, sålunda beräknas, att kostnaden
för varje ton om 1,016 kilogram å förbrukningsplatsen blir densamma
som kostnaden för andra med kolen från bolagets fyndigheter å
Spetsbergen jämnvärdiga utländska stenkol, som till statens järnvägar
till samma förbrukningsort över dennas närmaste importhamn levereras
under den tidsperiod, som bolagets leveranser omfatta, eller tiden juni
—oktober.

Bolaget erhåller, allt efter som kolen av bolaget för statens räkning
uppläggas i lager å Spetsbergen, av staten förskott å köpeskillingen till
skäligt belopp. Överenskommelse om förskottets storlek träffas, då staten
tillsäger om inköp. Uppnås ej enighet om förskottets belopp, bestämmes
detta av Kungl. Maj:t.

7 §•

Bolaget förbinder sig att icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd avhända
sig eller med inteckning belasta för bolagets räkning ockuperade eller
annorledes förvärvade områden på Spetsbergen med därtill hörande anläggningar.

. A. 8§.

Staten äger taga del av alla undersökningar, som bolaget utfört
eller kommer att utföra rörande kol tillgången på Spetsbergen, ävensom
att själv låta utföra sådana undersökningar inom bolagets områden, i
den mån det kan ske utan att arbetet i gruvorna därigenom hindras
eller uppehälles.

» §•

Tvister på grund av denna överenskommelse skola avgöras av tre
skiljemän, vilka utses en av kommerskollegium, en av överståthållarämbetet
i Stockholm och en av bolaget.

Kungl. M''ij:is proposition Nr 218.

Billiga. B.

Nu gällande bolagsordning

för aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält.

§ I Detta

bolag, vars firma är aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält,
är grundat på aktier med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna
i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910.

§ 2.

Bolagets verksamhet skall hava till föremål att förvärva och tillgodogöra
stenkols- och andra fyndigheter på Spetsbergen samt idka
därmed sammanhängande verksamhet.

§ 3.

Bolagets styrelse skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Aktiekapitalet skall utgöra minst fyra miljoner (4,000,000) kronor
och högst tolv miljoner (12,000,000) kronor.

§ 5‘

Aktie skall lyda å etthundra (100) kronor. Aktiebreven skola
ställas till viss man.

§ 6.

Alla aktier skola medföra samma rätt till andel i bolagets tillgångar
och vinst.

§ 7.

Bolagets styrelse skall bestå av minst tre högst nio ledamöter med
tre suppleanter för dem.

Såväl ledamöter som suppleanter väljas vid ordinarie bolagsstämma

Knngtk Maj:ts proposition Nr 218.

till tiden för nästa ordinarie bolagsstämma. Avgående ledamot eller
suppleant kan återväljas.

Styrelsen, som inom sig utser ordförande, är beslutför, när tre
ledamöter äro tillstädes, såvida dessa äro om beslutet ense.

§ 8.

Bolagets firma tecknas av den eller dem, som styrelsen inom eller
utom sig därtill utser.

§ 9-

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill nästa ordinarie
stämma två revisorer och två suppleanter för dem.

§ io.

Bolagets räkenskaper skola den 30 juni varje år i fullständigt
bokslut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 påföljande
november, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom
av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning
och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning
tillhandahållas de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 därpå
följande december böra över granskningen avgiva skriftligt utlåtande,
däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.

§ n Bolagsstämma

öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall
för honom, av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade
genom öppen omröstning sig emellan välja ordförande vid
stämman. Även i övrigt sker omröstning öppet, dock att val, om någon
det påyrkar, skall verkställas med slutna sedlar, å vilkas yttre sida
:-östetalet antecknas.

§ 12.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året
före december månads utgång.

Å denna stämma skall förekomma:

1) Val av ordförande vid stämman,

2) Justering av röstlängden,

3) Fråga om kallelse till stämman blivit behörigen kungjord,

4) Val av protokoll^ usterare,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 185 hlift. (Nr 218.) 4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 218.

5) Föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser,

6) Fastställande av balansräkningen,

7) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen,

8) Fråga om användande av förefintlig vinst,

9) Bestämmande av arvoden,

10) Val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

11) yal av revisorer och revisorssuppleanter samt

12) Ärenden, som blivit till stämman i behörig ordning hänskjuta.

§ 13.

Extra bolagsstämma skall hållas i Stockholm.

Å sådan stämma skall förekomma:

1) Val av ordförande vid stämman,

2) Justering av röstlängden,

3) Fråga om kallelse till stämman blivit behörigen kungjord,

4) yal av protokoll usterare samt

5) Ärenden, som varit i kallelsen till stämman angivna.

§ 14-

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarne
skola ske genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar samt
en annan i Stockholm utkommande tidning, kallelse till ordinarie bolagsstämma
senast två veckor och till extra bolagsstämma senast en vecka
före stämman.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921-