Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218 (Proposition 1920:218)

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till sjökant, ev er ket och till utförande av sjömätningar
m. ra.; given Stockholms slott den 20 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels godkänna följande avlöningsstat för den civila personalen vid
sjökarteverket, att gälla från och med år 1921:

		Tjänst-
	Lön.	gormgs-	Orts-	Summa.
	penning- ar.	tillägg.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
I. Bestämt anslag.					[Efter 5 år kan lönen
			5,800	1 höjas med 500 kronor
1 förste aktuarie.................................	3,600	1,800	400	j och efter 10 år med y t-( terligare 500 kronor.

					[Efter 5 år kan lönen
	2,600		300	4,500	höjas med 500 kronor,
1 aktuarie ........................................	1,600	efter 10 år med yt
1 kartograf .......................................	2,200	1,500	300	4,000	terligaro 500 kronor
			och efter 15 år med än ytterligareöOOkronor.

					Efter 5 år kan lönen
1 manlig ritare eller gravör .................	1,700	1,000	300	3,000	höjasmed 400 kronor,
11 manliga ritare eller gravörer............	18,700	11,000	3,300	33,000	> efter 10 år med yt-[ terligare 400 kronor
1 redogörare ......................................	1,700	1,000	300	3,000	och efter 15 år med än J ytterligare400 kronor.
Transport kronor	—	—	—	53,300

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 180 höft. (Nr 218.)

696 20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Summa.
	penning-	tillägg.
		ar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport kronor	—	—	—	53,300	Efter 5 år kan lö-
1 kvinnligt biträde av andra graden......	1,300	500	200	2,000	nen höjas med 200 kronor, efter 10 år
1 » » » » »» ......	1,300	500	200	2,000	med ytterligare 200
il» » » första graden......	1,100	300	200	1,600	kronor och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.
					Efter 3 år kan lönen
					höjas med 100kronor,
1 vaktmästare.................................... i	900	550	150	1,600	efter 6 år med ytter-ligare 100 kronor och'' efter 9 år med än yt-j
Till arvode åt den, som förordnas att leda					terligare 100 kronor. 1
och övervaka rit- och gravyrarbetena	—	—	—	600	1
Till arvoden åt extra personal, gratifika-
tioner åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar.....................	_			17,100
Säger	—	—	_	78,200
II. Förslagsanslag.
Till ålderstillägg..............................				5,000

Summa kronor	—	- 1 -	83,200

Anm. 1. Den för förste aktuarien upptagna avlöningen utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren
icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket fall han endast
äger uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet, allt efter som ban är militär i flottans stam eller
reserv (med pension) eller å reservstat.

Anm. 2. Av vaije ålderstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhöra 100 kronor lön och 100
kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 3. Därest åt vaktmästaren anvisas bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, skola
med avsende härå gälla i kungörelsen den 1 november 1918, angående avlöningsförbättring från och med år
1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, meddelade bestämmelser.

dels i riksstaten för år 1921 böja det ordinarie anslaget till sjö -

karteverket
nu........................................................	...................................... kronor 127,900: —
med.....................................................	....................................... » 4,300: —
till.......................................................	....................................... kronor 132,200: —

dels på extra stat för år 1921 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 233,200
kronor; och

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»
ett förslagsanslag av 38,000 kronor;

dels ock på tilläggsstat för år 1920 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000
kronor; och

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»
ett förslagsanslag av 24,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Etik Palmstierna.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218,

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 februari 1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,
Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Olsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna
följande.

Sjökarteverkets
uppgift.

Anslag och
stater för sjökarteverket.

Enligt gällande instruktion har sjökarteverket till huvudsaklig uppgift
att genom mätningar och undersökningar inhämta så noggrann
kännedom om riket omgivande farvatten och dess segelbara inlandsfarvatten,
som sjöfartens och försvarsväsendets behov fordra, samt att med
stöd av vunna mätningsresultat utarbeta och utgiva geodetiskt grundade
sjökort. Vid kartverket tjänstgör såväl därtill beordrad militär personal
från flottan (officerare, underofficerare och manskap) som ock civil personal.
För den civila personalen genomfördes vid 1918 års lagtima
riksdag ny lönereglering, därvid för nämnda personal fastställdes ny avlöningsstat,
att gälla från och med år 1919.

Till bestridande av sjökarteverkets utgifter, vilka äro fördelade i
två huvudgrupper, nämligen avlöningar m. m. till den civila personalen

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

samt verkets allmänna utgifter, har i riksstaten för år 1920 uppförts
dels ett ordinarie anslag och dels ett extra anslag, varjämte för ändamålet
beräknats bidrag från handels- och sjöfartsfonden ävensom behållning
av sjökortsförsälj ningen år 1919.

Det ordinarie anslaget är i riksstaten för år 1920 upptaget med
sammanlagt 127,900 kronor, sålunda fördelat:

bestämt anslag.....

förslagsanslag........

reservationsanslag

............... kronor	73,900: —
............... )>	5,000: —
............... »	49,000: —
Summa kronor	127,900: —

På extra stat för år 1920 har riksdagen till utförande av sjömätningar
beviljat ett reservationsanslag av 173,200 kronor.

Från handels- och sjöfartsfonden har beräknats ett bidrag för år
1920 av 21,000 kronor, och behållningen av sjökortsförsälj ningen år

1919 har uppskattats till 40,000 kronor.

Det sammanlagda till bestridande av sjökarteverkets utgifter år

1920 tillgängliga beloppet utgör alltså 362,100 kronor, vilket belopp
är fördelat på följande sätt:

Ordinarie anslag:

bestämt anslag.....

förslagsanslag........

reservationsanslag

kronor 73,900: —

» 5,000: —

» 49,000: — pronor 127,900: —

Extra anslag:

till utförande av sjömätningar .......................................... kronor 173,200: —

kronor 301,100: —

bidrag från handels- och sjöfartsfonden ........................ » 21,000: —

beräknad behållning av sjökortsförsäljningen år 1919 )) 40,000: —

Summa kronor 362,100: —

Av detta belopp, 362,100 kronor, äro det bestämda anslaget, 73,900
kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller tillhopa 78,900 kronor,
avsedda till avlöningar åt sjökarteverkets civila personal och återstoden,
283,200 kronor, till verkets allmänna utgifter.

För sjökarteverkets allmänna utgifter fastställes årligen stat av

Chefens för
sjökart everket
skrivelse
i
augusti 1919.

6 Kungi. Maj:ts Proposition Nr 218.

Kungl. Maj:t. Den för år 1920 i sådant hänseende gällande staten är
av följande innehåll:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader............ 155,000: —

Rustning och underhåll av fartyg, båtar och

annan mätningsmateriel ................................... 75,000: —

Komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument.........

Tryckningskostnader, inbegripet tryckningsma terialier.

.................................................................. 28,700: —

Underhåll av kartverkets fastighet samt anskaffning
och underhåll av byråinventarier......... 3,000: —

Skrivmaterialier och expenser .........................................................

230,000:

14,500:

31,700

7,000

Summa kronor 283,200: —

Anmärkningar:

Do) Såsom tillgångar för bestridande av ovan beräknade kostnader beräknas
:

ordinarie anslag, reservationsanslag...................................... 49,000: —

extra anslag ............................................................................. 173,200: —

försäljningsmedel år 1919....................................................... 40,000: —

bidrag från handels- och sjöfartsfonden............................. 21,000: —

Summa kronor 283,200: —

2:o) Därest behållningen av influtna försälj ningsmedel skulle komma att
överstiga det ovan beräknade beloppet, må överskottet användas till
främjande av kartverkets verksamhet.

3:o) Besparing å viss anvisning till »allmänna utgifter» må under kommande
år användas för det med anvisningen avsedda ändamålet
eller under samma år användas till bestridande av annan allmän utgift.

Med en i augusti 1919 avlåten skrivelse har chefen för sjökarteverket
överlämnat förslag till beräknande av utgifterna för verket under
år 1921 och därvid hemställt, dels att den i avlöningsstaten för den
civila personalen vid sjökarteverket ingående anvisningen å 12,800
kronor till arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritar- och gravörelever
samt vikariatsersättningar måtte för år 1921 höjas med 4,300
kronor till 17,100 kronor, dels ock att till utförande av sjömätningar
måtte för år 1921 äskas ett extra anslag av 275,000 kronor. Sistnämnda
anslag skulle alltså, i jämförelse med det till utförande av sjömätningar
för år 1920 beviljade anslagsbeloppet av 173,200 kronor,
innebära en ökning av 101,800 kronor.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Beträffande den föreslagna höjningen av omförmälda anvisning till
arvoden åt extra personal, gratifikationer m. m. har kartverkschefen i
berörda skrivelse anfört huvudsakligen följande.

I det betänkande rörande sjökarteverket, som den 14 december
1911 avgivits av 1902 års löneregleringskommitté, hade kommittén
hemställt, att i avlöningsstaten för den civila personalen vid sjökarteverket
måtte till arvoden åt extra personal, gratifikationer m. m. uppföras
en anvisning av 12,800 kronor, vilket belopp jämlikt riksdagsbeslut
år 1912 även upptagits i nämnda stat. Då genom beslut vid
1918 års lagtima riksdag nya ordinarie tjänster uppfördes på sjökarteverkets
stat, undergick denna anvisning icke någon förändring. Vid frågans
förberedande behandling hade kartverkschefen icke heller ansett någon
ökning av denna anvisning behövlig. Emellertid hade frågan nu kommit
i förändrat läge dels därigenom att begynnelselönerna för den ordinarie
personalen blivit höjda, vilket ökat fordringarna även hos den extra
personalen, dels därigenom att under senare tid lämpliga anställningssökande
till extra tjänster uteblivit, efter vad kartverkschefen antoge
på grund av att arbetet vid sjökarteverket icke betalades enligt nutida
anspråk.

I nyssnämnda betänkande hade löneregleringskommittén förutsatt,
att utöver den ordinarie personalen skulle finnas extra civil personal
såväl för arbetets behöriga gång som för rekrytering av den ordinarie
personalen. Denna extra personal beräknades komma att utgöras av en
aktuarieaspirant med en avlöning av högst 2,000 kronor, tre ritare eller
gravörer med en avlöning av högst 1,800 kronor för en var av dem
samt två kvinnliga biträden med en avlöning av högst 1,200 kronor
för varje. Detta antal extra tjänstemän vore fortfarande tillräckligt.

Emellertid hade Kungl. Maj:t genom brev den 31 december 1918
medgivit, att arvodet till aspirant till aktuarie- eller kartografbeställning
finge från och med 1919 års ingång utgå med högst 250 kronor för månad
och till extra ritare eller gravör med högst 225 kronor för månad.
Sedan beslut numera fattats därom, att avlöningsförmånerna till de ordinarie
kvinnliga biträdena från och med år 1920 skulle höjas, syntes
jämväl för de extra biträdena någon ökning bliva behövlig.

Med anledning härav borde numera avlöningen till en aktuarieaspirant
beräknas till högst 3,000 kronor för år, till tre extra ritare
eller gravörer till högst 2,700 kronor för år för en var av dem och
till vartdera av två extra kvinnliga biträden till högst 1,500 kronor för
år, vilket skulle utgöra en ökning i anvisningen till arvoden åt extra
personal, gratifikationer in. m. med (1,000 + 2,700 + 600) 4,300 kronor.

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 218.

Chefen för sjökarteverket har på grund härav hemställt, att anvisningen
till arvoden åt extra personal, gratifikationer m. m., nu 12,800
kronor, måtte från och med år 1921 ökas till 17,100 kronor; och har
bemälde chef tillika överlämnat ett i anslutning härtill uppgjort förslag
till ny avlöningsstat för den civila personalen vid sj ökarteverket, slutande
å ett belopp av 83,200 kronor.

Vidare har kartverkschefen i fråga om den föreslagna ökningen av
det extra anslaget till utförande av sjömätningar erinrat, att anvisningen
till sjömätningsexpeditioner och resekostnader i 1920 års stat för sjökarteverkets
allmänna utgifter vore upptagen till 155,000 kronor. Under
förutsättning att tidpunkten nu vore inne för sj ökarteverket att återgå
till normala arbetsförhållanden och bedriva sjömätningsarbetena med
samma arbetsstyrka och kraft som före världskriget, erfordrades — enligt
vad kartverkschefen vidare anfört — en ökning av den årliga sjömätningsstyrkan
med omkring fem mätningsförrättare och ett mätningsfartyg,
till följd varav eu höjning av nämnda anvisning för år 1921
med 40,000 kronor vore nödvändig. Hela anvisningen till sjömätningsexpeditioner
och resekostnader borde alltså för år 1921 beräknas till

195,000 kronor.

Kunde bemanningen till sjömätningsfartygen icke påräknas från
flottan, utan densamma måste anskaffas genom förhyrning, förutsattes
en ytterligare ökning i omförmälda anvisning med ett belopp av omkring
158,000 kronor. Då emellertid detta belopp, i händelse bemanningen
rekryterades helt eller delvis från flottan, bortfölle eller minskades
i samma proportion, hade kartverkschefen icke inräknat detsamma
i förevarande anvisning.

I det förslag till beräknande av utgifterna för sj ökarteverket under
år 1920, som av kartverkschefen avgivits år 1918, hade sjökarteverkets
utgifter icke ansetts böra i allmänhet höjas, oaktat utgifterna då ännu
varit under stegring. Världskriget förmodades nämligen snart bliva avslutat,
varefter fallande pris beräknades inträda. Emellertid hade prissänkning
visserligen inträtt, men icke i den omfattning, som förväntats.
Anvisningen i staten för år 1920 å 75,000 kronor till rustning och
underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel kunde redan nu
förutses komma att visa sig otillräcklig, såsom framginge av verkställda
utredningar vid varvets i Stockholm ingenjör- och ekipagedepartement.
Enligt nämnda utredningar hade kostnaderna vid ingenjördepartementet
från och med september år 1918 till och med den 17 juni 1919 uppgått
till 117,690 kronor 18 öre och vid ekipagedepartementet från och

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

med den 1 oktober 1918 till och med den 31 juli 1919 till 8,355 kronor
37 öre. Då häri icke inräknats kanonbåten Rota (eller Disa eller Alfhild),
som eljest beräknats tillhöra mätningsstyrka av normal omfattning, och
ej heller alla mätningsbåtarna, enär under år 1919 alla sådana båtar ej
kunnat rustas av brist på medel och personal, syntes förevarande anvisning
för år 1921 behöva ökas med minst 60,000 kronor, eller till

135.000 kronor.

Anvisningen till komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument
borde av enahanda orsak för år 1921 höjas med 5,500 kronor till

20.000 kronor, vilket belopp funnits upptaget redan i staten för år
1913, men sedermera på grund av dåtida förhållanden på kartverkschefens
förslag nedsatts till 14,500 kronor.

Den i staten upptagna anvisningen å 28,700 kronor till tryckningskostnader,
å vilken anvisning utgifterna år 1918 uppgått till 29,000
kronor och under år 1919 beräknades komma att uppgå till 35,000
kronor, borde för år 1921 upptagas till sistnämnda belopp, 35,000 kronor,
vilket utgjorde en ökning av anvisningen med 6,300 kronor.

Å övriga i staten upptagna anvisningar torde någon höjning icke
behöva ifrågakomma, under förutsättning att nu föreslagna ökningar
bleve godkända. Anvisningen till skrivmaterialier och expenser torde
dock enligt kartverkschefens mening komma att visa sig otillräcklig
för att motsvara behovet, särskilt med hänsyn till de stigande bränsleprisen.

Från handels- och sjöfartsfonden har av chefen för sjökarteverket
för år 1921 beräknats samma bidrag som för år 1920, eller 21,000
kronor, och nettobehållningen av sjökortsförsäljningen år 1920 har förutsatts
skola uppgå till 50,000 kronor, eller 10,000 kronor mera än det
belopp, 40,000 kronor, som beräknats inflyta av denna försäljning år
1919.

I enlighet med vad av kartverkschefen sålunda anförts borde sjökarteverkets
medelsbehov för år 1921 beräknas på följande sätt:

till bestridande av avlöningar (78,900 + 4,300) kronor 83,200: —

» » » allmänna utgifter (283,200 +

40,000 + 60,000 + 5,500 + 6,300) ..................... » 395,000: —

Summa kronor 478,200: —

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 180 höft. (Nr 218.) 695 ao 9

Chefens för
sjökarteverket
skrivelser
den 23
oktober och
den 18 november
1919.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Om härifrån droges vad som beräknats kunna täckas genom bidrag"
från handels- och sjöfartsfonden och behållning av sjökortsförsäljningen
år 1920 eller (2i,000 + 50,000) 71,000 kronor, återstode sålunda
att täcka ett belopp av 407,200 kronor genom anslagsmedel. Enligt
hittills tillämpad fördelningsgrund borde dessa medel utgå på följande
sätt:

bestämt anslag.....

förslagsanslag .....

reservationsanslag

Ordinarie anslag:

.......................... 78,200: —

......................... 5,000: —

........................ 49,000:— kronor l:}2,200: —

Extra anslag:

till utförande av sjömätningar ........................................ kronor 275,000: —

Summa kronor 407,200: —

Sedan chefen för sjökarteverket i skrivelse den 23 oktober 1919
meddelat, att vid tiden för avlåtandet av skrivelsen i augusti samma år
tillfälle saknats att fullt överblicka kostnaderna för nämnda års sjömätningsexpeditioner
samt att det syntes bliva nödvändigt att begära
ytterligare medel för såväl 1920 som 1921 års sjömätningsexpeditioner,
har kartverkschefen i skrivelse den 18 november 1919 hemställt,
att det av honom i augustiskrivelsen för år 1921 begärda anslaget av

275,000 kronor till utförande av sjömätningar måtte höjas med 31,000
kronor till 306,000 kronor. Tillika har kartverkschefen anhållit att, utöver
det för år 1920 till utförande av sjömätningar beviljade anslaget
av 173,200 kronor måtte på tilläggsstat för samma år till omförmälda
ändamål äskas ett anslag av 60,000 kronor.

Vidare har kartverkschefen i berörda skrivelse den 18 november
1919 anfört bland annat följande.

Sjökarteverkets normala mätningsverksamhet hade under krigsåren
lidit betydande avbräck av olika anledningar, bland andra penningvärdets
fall. Inskränkning i arbetsutvecklingen hade därav blivit en följd, och
i kartverkets förvaltning hade tillämpats en långt driven sparsamhet för
att undvika eller i möjligaste mån tillbakahålla framställningar om anslagshöjningar,
allt i förhoppning att prisnivån åter skulle närma sig
läget år 1914. Då den förhoppningen nu icke längre kunde vidhållas och
den njugghet med avseende på anskaffningar, som under senare år av

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

•sparsamhetsskäl vid kartverket tillämpats i avvaktan på att gynnsammare
förhållanden skulle inträda, icke kunde utan skada för verket fortsättas
samt de hittills anvisade medlen nu konstaterats vara otillräckliga,
syntes endast två vägar vara att välja på, nämligen antingen att än mera
inskränka verkets mätningsverksamhet eller att anvisa ytterligare medel
till verksamhetens bedrivande.

Beträffande den först antydda utvägen hade kartverkschefen vid så
många tidigare tillfällen framhållit sjömätningarnas efterblivenhet i
Sverige, att särskilda skäl för att avråda från densamma icke syntes behöva
anföras. Det syntes vara nog att erinra därom, att bristerna beträffande
sjökartläggningens ståndpunkt utretts och påvisats av de sakkunniga,
som av dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkallats
år 1906, men att chefen för sjökarteverket aldrig blivit satt i tillfälle
•att fullfölja mätningsarbetena med den kraft, som av dessa sakkunniga
förordats, samt att omfattningen av de mätningar, som planlagts för år
1920, understege mätningsprogrammen för år 1913 eller år 1914, alltså
före världskriget.

Vid beräkning av det belopp, varmed det anvisade anslaget för år
1920 borde ökas, syntes man höra utgå från de verkliga kostnaderna
för år 1919. Kostnaden för mätningsexpeditioner och resekostnader hade
intill den 1 november 1919 uppgått till 171,942 kronor 86 öre, under
det att 155,000 kronor varit anvisade för hela året. Med skillnaden
mellan dessa båda belopp, 16,942 kronor 86 öre, eller i runt tal 17,000
kronor, borde sålunda nämnda anslag för år 1920 ökas för att mätningsexpeditionerna
skulle kunna bedrivas i samma utsträckning som under
år 1919 och under förutsättning att ingen ökning i den allmänna prisnivån
under år 1920 komme att inträda. Nu vore emellertid att märka,
att halva mätningsstyrkan på grund av det hårt anlitade anslaget måst
hemkallas redan i början av september månad år 1919 i stället för, såsom
beräknats, i slutet av samma månad. Utgående från att mätningskostnaderna
för månad under år 1919 uppgått till omkring 34,000 kronor för
hela mätningsstyrkan, skulle kostnaden för halva mätningsstyrkan under
halva september månad samma år hava varit omkring 8,000 kronor, med
vilket belopp sålunda den ovannämnda skillnaden mellan de verkliga kostnaderna
och de anvisade medlen borde ökas. Under förutsättning att sjömätningarna
under år 1920 bedreves i den utsträckning, som planlagts
■och som understege mätningsarbetenas omfattning under åren närmast
före världskrigets utbrott, skulle alltså det sammanlagda belopp, varmed
ifrågavarande anslag borde ökas, utgöra (17,000 + 8,000) 25,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Beträffande kostnaderna för rustning och underhåll av fartyg, båtar
och annan mätningsmateriel hade kartverkschefen i sitt i augusti år
1919 avgivna förslag till beräknande av utgifterna för sjökarteverket
under år 1921 på skäl, som grundats på beräkningar vid flottans varv
i Stockholm, anfört, att man torde för framtiden få räkna med en betydande
ökning i dessa kostnader. För år 1919 hade, såvitt vid tidpunkten
för avlåtandet av kartverkschefens förevarande skrivelse vore känt,
av sjökarteverkets medel utbetalts till rustning och underhåll av sjökarteverkets
fartyg m. m. 97,463 kronor 70 öre. På grund av att en
del av dessa fartyg stått till förfogande för användning till neutralitetens
upprätthållande, hade under den tidigare delen av år 1919 även andra
anslagsmedel i icke obetydlig omfattning bidragit till bekostande av fartygens
underhåll. Skillnaden mellan ovan angivna belopp, 97,463 kronor
70 öre, och det i sjökarteverkets stat för år 1919 till underhåll anvisade
beloppet, 75,000 kronor, eller (97,463: 70—75,000) 22,463 kronor 70 öre,,
angåve sålunda endast en del av det belopp, varmed under år 1919 den
verkliga underhållskostnaden överskjutit det för ändamålet anvisade beloppet.
För år 1920, då sjökarteverket icke hade att påräkna bidrag
till underhållet från annat anslag, vore enligt kartverkschefens mening
nödvändigt att räkna med ett belopp, som med omkring 50 % överstege
den nyssnämnda skillnaden (22,464 + V* X 22,464) 33,696 kronor,
eller i avrundat tal 35,000 kronor, varigenom hela medelsbehovet till
rustning och underhåll av fartyg in. m. för år 1920 skulle komma att
uppgå till 110,000 kronor.

Kartverkschefen kunde icke täcka denna brist med anlitande av
omhänderhavande andra medel. Med anledning av att medel icke begärdes
till täckande av den brist, som enligt vad förut nämnts uppstått
å samma anvisningar även för år 1919, ville kartverkschefen nämna, att
han under år 1919 varit i stånd att möta bristen med ett uppkommet
överskott i 1918 års sjökortförsäljningsmedel ävensom en mindre reservation
från år 1918. Aven för år 1919 torde ett överskott å dessa försäljningsmedel
komma att uppstå; men den del av överskottet för år 1919, som
kunde beräknas tillgänglig för täckande av brist under år 1920, bleve, såvitt
vid tiden för avlåtandet av kartverkschefens förevarande skrivelse kunde
beräknas, av ringa omfattning och kunde endast till någon mindre de!
täcka den brist, som enligt vad förut nämnts beräknades komma att
uppstå under år 1920 i de båda anvisningarna till sjömätningsexpeditioner
och resekostnader samt till rustning och underhåll av fart}^g m. m.

Då sålunda för år 1920 skulle för sjökarteverket erfordras medelsförstärkningar
dels av 25,000 kronor i anvisningen till sjömätnings -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

expeditioner och resekostnader, dels av 35,000 kronor i anvisningen till
rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel,
eller sammanlagt 60,000 kronor, har chefen för sjökarteverket hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1920 års riksdag att till förstärkning av det
extra reservationsanslaget till sjömätningar på tilläggsstat för samma år
bevilja ett reservationsanslag å 60,000 kronor.

Uti sitt i augusti år 1919 avgivna förslag till beräkning av sjökarteverkets
allmänna utgifter under år 1921 hade kartverkschelen föreslagit,
att anvisningen till sjömätningsexpeditioner och resekostnader
måtte upptagas till 195,000 kronor samt anvisningen till rustning och
underhåll av fartyg m. m. till 135,000 kronor. Anledning förelåge för
närvarande ej att beträffande sistnämnda anvisning föreslå någon ändring
i det sålunda föreslagna beloppets storlek. Vad nu anförts såsom
skäl till förstärkande av anvisningen till sjömätningsexpeditioner och
resekostnader för år 1920 vore emellertid i lika grad tillämpligt jämväl
beträffande motsvarande kostnader för år 1921, varför det iöreslagna
beloppet av 195,000 kronor — vilket, innan tillfälle yppats att överblicka
kostnaderna för 1919 års mätningsexpeditioner, beräknats på
grundvalen av att år 1921 skulle komma att rustas ett sjömätningsfartyg
mera än år 1920 — borde höjas i samma förhållande, som nu föreslagits
beträffande motsvarande anvisning för år 1920, eller med ett belopp
av 31,000 kronor till 226,000 kronor. Det extra anslaget till sjömätningar,
som i augustiförslaget år 1919 för år 1921 upptagits till

275,000 kronor, borde sålunda ökas till 306,000 kronor; och har kartverkschefen
på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till sjömätningar för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
av 306,000 kronor.

Med anledning av chefens för sjökarteverket i förutnämnda skrivelse
i augusti år 1919 gjorda uttalande därom att, därest bemanningen till
sjömätningsfartygen icke kunde påräknas från flottan, en ytterligare ökning
av anvisningen till sjömätningsexpeditioner och resekostnader för
år 1921 måste förutsättas med ett belopp av omkring 158,000 kronor,
har chefen för marinstaben genom remiss den 5 november 1919 anbefallts
att inkomma med utlåtande i ärendet, såvitt anginge frågan om
den bemanning av sjömätningsfartygen, som för år 1921 kunde från
flottan påräknas.

Till svar härå har chefen för marinstaben i yttrande den 12 november
1919 anfört bland annat att, enär genom rekryteringssvårigheter
och tendens till ökad avgång bland militärpersonalen — särskilt inom

Chefens för
marinstaben
yttrande den
12 november
1919.

Kungl. Maj.is Proposition Nr 218.

Löneregleringskommitténs
utlåtande
den 14

januari 1920.

Fråga om
sjökarteverkets
övertagande
av bestyret
med
redigering och
utgivning av
tidskriften
» Underrättelser
för sjöfarande».

officers- och sjömanskårerna — ovisshet rådde beträffande flottans personaltillgång
år 1921 samt med hänsyn till den inverkan på förevarande
fråga, som en revision av försvarsväsendet kunde hava, någon tillförlitlig
uppgift å den personal, som kunde påräknas för bemanning1 av
sjömätningsfartygen under nämnda år, icke för det dåvarande syntes
kunna avgivas, men att fortfarande såsom dittills flottans militära myndigheter
komme att göra vad på dem ankomme för att tillgodose även
sjökarteverkets behov av militär personal.

Härefter har 1902 års löneregleringskommitté, till följd av remiss,
den 14 januari 1920 avgivit utlåtande beträffande den av chefen för
sjökarteverket i skrivelsen i augusti år 1919 gjorda framställningen om
ökning med 4,300 kronor eller från 12,800 kronor till 17,100 kronor
av den i avlöningsstaten för den civila personalen vid sjökarteverket upptagna
anvisningen till arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritar- och
gravörelever samt vikariatsersättningar och därvid anmält, att från kommitténs
sida intet vore att erinra mot bifall till berörda framställning.

I samband med den föreliggande frågan rörande anslag till sjökarteverkets
verksamhet anhåller jag att få till behandling upptaga spörsmålet
om sjökarteverkets övertagande av bestyret med redigering och
utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande)) samt därmed
sammanhängande anslagskrav.

Nämnda tidskrift, som nu utgives av lotsstyrelsen, skall enligt instruktionen
för nämnda styrelse innehålla redogörelse för ändringar och
förbättringar av säkerhetsanstalterna samt hinder för sjöfarten vid rikets
kuster ävensom, så fullständigt ske kan, vid andra länders kuster; och
skola exemplar av tidskriften dels tillställas vederbörande in- och
utländska myndigheter, dels ock utan annan kostnad än postbefordringsavgift,
när sådan ifrågakommer, tillhandahållas enskilda, som
därtill anmäla sig. För närvarande intagas i tidskriften meddelanden
rörande ändringar i säkerhetsanstalterna in. m. vid rikets kuster
ävensom utländska kungörelser beträffande säkerhetsanstalterna m. m.
vid Östersjön, Öresund, Balterna, Kattegatt, Skagerack och Nordsjön
samt vid Island, Färöarna, Shetlandsöarna och Norge vid nordliga
Atlanten och Norra Ishavet. Under de senare åren har härtill kommit
eu del kungörelser beträffande lotsverket och tullverket, vilka kungörelser
förut intagits i Svensk Författningssamling. Tidskriften utkommer
med ett — i allmänhet minst 16-sidigt nummer — varje helgfri torsdag.
Dess redaktion och utgivning ombesörjes närmast av en därtill utsedd

Kungl. May.ts Proposition Nr 218.

tjänsteman i lotsstyrelsen jämte erforderligt biträde mot ersättning, som
under år 1919 uppgått till sammanlagt omkring 3,000 kronor. Såväl denna
ersättning som kostnaderna för tidskriftens tryckning utgå för närvarande
från det i omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
uppförda anslaget till extra utgifter.

Med anledning av en utav avdelningschefen för den under flottans
mobilisering sammandragna Öresundsavdelningen i avgiven generalrapport
gjord erinran i fråga om ifrågavarande tidskrifts uppställning och då
under den senare tiden åtskilliga synpunkter bragts till offentligheten i
fråga om förbättring av tidskriftens redigering, har jag i skrivelse den
17 februari 1919 anmodat lotsstyrelsen att inkomma med förslag till en
mera överskådlig uppställning av tidskriften samt sådana åtgärder, varigenom
snabbast möjliga meddelanden om ändring av säkerhetsanstalter
m. m. kunde lämnas, varvid tillika skulle angivas, i vad mån ökade
kostnader i anledning härav kunde föranledas.

Till svar härå har lotsstyrelsen i skrivelse den 19 mars 1919 avgivit
två alternativa förslag till en mera överskådlig uppställning av
ifrågavarande tidskrift. Därvid har styrelsen tillika hemställt, att tidskriften
måtte från och med år 1920 utgivas efter vidgad plan och
innehålla utländska kungörelser i ungefär samma utsträckning som motsvarande
danska publikationer. Till befordrande av större snabbhet vid
spridandet av de meddelanden, tidskriften innehölle, borde densamma
enligt lotsstyrelsens åsikt antingen utkomma med ett nummer varje
helgfri dag eller ock med två munmer i veckan (tisdag och fredag).
Kostnaderna för redaktionsbestyr och korrekturläsning m. m. hava upptagits
till minst 7,000 kronor för år och utgifterna för tryckningen av
ett 16-sidigt nummer i veckan till 19,770 kronor 40 öre. I

I häröver den 31 mars 1919 avgivet yttrande har chefen för sjökarteverket,
som uttalat vissa önskemål i fråga om tidskriftens uppställning,
vidare anfört, att han ansåge lämpligt att, på sätt lotsstyrelsen
föreslagit, ifrågavarande tidskrift komme att innehålla meddelanden beträffande
även längre bort belägna farvatten än dem, som för närvarande
vore föremål för behandling i tidskriften. Med avseende å tiden för utgivningen
förefölle det kartverkschefen, som om det vore tillräckligt, att
såsom regel ett häfte i veckan utgåves, men borde brådskande underrättelser,
svenska eller utländska, spridas genom extranummer. Kart -

Chefens för
sjöförsvarsdepartementet

ämbetsskrivelse
den
17 februari
1919.

Lotsstyrelsens
skrivelse den
19 mars 1919.

Chefens för
sjökarteverket
yttrande
den
31 mars 1919.

Chefens för
marinstaben
yttrande den
16 april 1919.

Lotsstyrel:sens
utlåtande
den 20 juni
1919.

16 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 218.

verkschefen har därjämte beträffande frågan, vilken myndighet borde
ombesörja redigeringen och utgivningen av tidskriften, uttalat, att enligt
hans mening sakliga skäl talade för att sjökarteverket övertoge detta bestyr
samt att både tidskriften och sjöfarten skulle vinna därpå. \ isserligen
hade lotsstyrelsen ostridigt särskilda förutsättningar såsom tidskriftens
utgivare, såvitt anginge ett snabbt meddelande av de underrättelser,
som rörde det egna landets säkerhetsanstalter för sjöfarten,
men å andrå sidan vore att märka, att dessa underrättelser nästan
undantagslöst utgjorde ett komplement till sjökort eller seglingsbeskrivning,
vilkas utgivande ombesörjdes av sjökarteverket. Beträffande uppgifterna
från främmande farvatten, vilka uppgifter redan för närvarande
vore betydligt mera omfattande än de, som rörde inhemska förhållanden,
och nu förutsattes komma att ytterligare utvidgas, hade sjökarteverket,
som ägde tillgång till utländska sjökort, för dessa uppgifters publicerande
särskild lämplighet, varav lotsstyrelsen vore i saknad. I flertalet
utländska stater utgåves även motsvarande publikationer icke av myndigheter,
som representerade lots- och fyrväsendet, utan av sådana, som
företrädde sjökarteväsendet.

Chefen för marinstaben har därefter i ett i ärendet den 16 april
1919 avgivet yttrande uttalat den uppfattningen, att omförmälda tidskrift
framdeles borde redigeras och utgivas av sjökarteverket samt utkomma
med ett ordinarie nummer varje vecka och dessutom extranummer, då
förhållandena så påfordrade, ävensom att uppställningen av tidskriften
borde ändras i enlighet med vad chefen för sjökarteverket i sådant hänseende
framhållit såsom önskvärt.

Sedan lotsstyrelsen genom remiss den 14 maj 1919 anbefallts att
avgiva utlåtande i anledning av vad chefen för sjökarteverket och chefen
för marinstaben anfört i ärendet och därvid tillika meddela, i vad mån
styrelsens anslagsbehov sk;ulle röna inflytande av det ifrågasatta överflyttandet
till sjökarteverket av bestyret med utgivandet av omförmälda
tidskrift, har styrelsen i utlåtande den 20 juni samma år anfört, att styrelsen
icke hade något att erinra mot vare sig den av chefen för sjökarteverket
ifrågasatta uppställningen eller sättet för utgivandet av ifrågavarande
tidskrift och ej heller mot överflyttandet från styrelsen till sjökarteverket
av bestyret med tidskriftens utgivande. Härvid förutsatte
emellertid styrelsen, att något försenande beträffande publicerandet av i
tidskriften ingående meddelanden icke komme att genom överflyttningen
förorsakas. Då samtliga kostnader för tidskriften vid den tid, då an -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

slaget till extra utgifter, från vilket anslag kostnaderna för tidskriften,
såsom -förut nämnts, utginge, bestämdes till nuvarande belopp, 35,000
kronor, uppgått endast till omkring 4,000 kronor för år, och övriga utgifter,
som bestredes av nämnda anslag, numera väsentligt ökats, syntes
enligt lotsstyrelsens mening någon nedsättning av ifrågavarande anslag
icke böra ske, därest tidskriftens utgivande överflyttades från lotsstyrelsen
till annan myndighet.

Härefter anmodades chefen för sjökarteverket genom remiss den 25
juni 1919 att inkomma med uppgift, i vad mån sjökarteverkets anslagsbehov
skulle röna inflytande av det ifrågasatta överflyttandet till sjökarteverket
av bestyret med utgivandet av ifrågavarande tidskrift, och i
samband därmed avgiva det förnyade utlåtande, vartill anledning kunde
förekomma.

Med anledning härav har chefen för sjökarteverket i ''Utlåtande den
30 juli 1919 på anförda skäl anhållit, att medel måtte ställas till förfogande
för bestridande dels under hösten år 1919 av extra kostnader
till belopp av 7,650 kronor för anordnande av den avdelning inom sjökarteverket,
som skulle omhänderhava bestyret med tidskriftens utgivande,
och dels från och med år 1920 av årliga kostnader till belopp
av 41,300 kronor för verksamhetens bedrivande. Till en närmare redogörelse
för dessa kostnader återkommer jag i det följande.

Vidare har kommerskollegium den 30 augusti 1919 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet samt därvid anfört bland annat följande.

Det vore otvivelaktigt av den största betydelse för de sjöfarande att
ständigt hava tillgång till en publikation, som innehölle såvitt möjligt
färska och fullständiga underrättelser angående de nog så ofta inträffande
förändringarna rörande säkerhetsanstalter lör sjöfarten samt förekomsten av
minor m. m. i de farvatten, som skulle befaras. Givetvis vore det mest
angeläget, att noggrann kännedom om förhållandena vid det egna landets
kuster och närbelägna farvatten kunde på dylikt sätt vinnas, men
det vore även önskvärt att kunna erhålla underrättelser om förhållandena
i mera avjägsna farvatten. Med hänsyn härtill både ock i 102 §
av förordningen angående fartygs byggnad och utrustning den 23 december
1915 föreskrivits, att fartyg med eget framdrivningsmedel skulle,
bland annat, hava ombord i yttre kustfart eller vidsträcktare fart den av
lotsstyrelsen utgivna publikationen »Underrättelser för sjöfarande» för
löpande och nästföregående år eller ock motsvarande utländska publikationer
samt i Nordsjö- eller vidsträcktare fart dessutom för resan erforBiliang
till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. ISO höft. (Nr 218) gm 20 .{

Chefens för
sjökarteverket
utlåtande
den
30 juli 1919.

Kommerskollegii
utlåtande
den
30 augusti
1919.

Löneregleringskommitténs
utlåtande
den
14 januari
1920.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

d erliga officiella publikationer rörande det farvatten, som resan omfattade.

För att en sådan tidskrift skulle vara till verklig nytta för handelssjöfarten
erfordrades emellertid framför allt, att de däri intagna underrättelserna
förmedlades till de sjöfarande med största möjliga snabbhet,
att underrättelserna vore så fullständiga som möjligt samt att uppställningen
av desamma vore klar och överskådlig. Ifrågavarande tidskrift
hade från flera håll varit föremål för anmärkningar i berörda hänseenden.

I handelssjöfartens intresse vore det synnerligen önskvärt, att i avseende
å redigeringen och utgivandet av tidskriften i fråga sådana ändringar
bleve vidtagna, att den komme att på ett bättre sätt fylla sitt
ändamål. Enligt kollega mening skulle det ifrågasatta överflyttandet av
tidskriftens utgivning till sjökar te verket verka fördelaktigt i sådant
syfte.

På grund härav ville kollegium ansluta sig till den av chefen för
sjökarteverket och chefen för marinstaben uttalade mening, att tidskriftens
redigering och utgivande borde övertagas av sjökarteverket.

I fråga om tiden för utgivningen ansåge kollegium det vara tillräckligt
att, på sätt chefen för sjökarteverket föreslagit, tidskriften utkomma
med ett ordinarie nummer i veckan, men att brådskande underrättelser
kungjordes genom extranummer, så ofta omständigheterna sådant
påkallade.

Beträffande uppställningen av tidskriften hade kollegium intet att
erinra mot vad av chefen för sjökarteverket härutinnan ifrågasatts.

I detta sammanhang ville kollegium framhålla lämpligheten av att
tidskriften utvidgades till att omfatta uppgifter rörande ändringar i
säkerhetsanstalterna in. m. jämväl vid mera avlägsna farvatten, ävensom
att däri, såsom ock tidigare skett, intoges, i erforderliga delar, kollegii
kungörelser rörande pest, kolera, gula febern, fläckfeber, smittosamma
husdjurssjukdomar, karantäns- och observationsplatser o. d. Jämväl ansåge
kollegium önskvärt, att uppgifter om eller hänvisningar till sådana
nya författningar rörande sjöfarten, varom det kunde vara av vikt för
sjöfarande att erhålla kännedom, inflöte i förevarande publikation.

Slutligen har löneregleringskommittén, efter remiss, den 14 januari
1920 yttrat sig i ärendet, därvid kommittén anfört följande.

Under förhandenvarande förhållanden syntes utgivandet av den
ifrågavarande publikationen icke kunna övertagas av sjökarteverket

Kungl. May.ts Proposition Nr 218.

förrän någon gång i mitten eller under senare delen av år 1920. Till
bestridande av sådana extra kostnader, som avsåges i kartverkscbefens
den 30 juli 1919 avgivna framställning, skulle sålunda medel böra ställas
till förfogande under år 1920. Vad anginge de årliga kostnaderna ansåge
sig kommittén kunna räkna med, att anslag för ifrågavarande ändamål
borde vara tillgängligt från ingången av juli månad år 1920.

För bestridande av extra kostnader (engångskostnader) hade chefen
för sjökarteverket äskat ett belopp av 7,650 kronor enligt följande beräkning
:

inredning av lokal i sjökarteverkets hus (enligt vid
flottans varv i Stockholm uppgjord kostnadsberäkning)
.............................................................................

anskaffning av litteratur (uppslagsböcker av olika slag,
nautiska publikationer, utöver i sjökarteverket tillgängliga,
samt geografisk, geologisk, oceanografi

och annan litteratur) ..................................................

upphandling av möbler m. m.............................................

anordnande av lokaltelefon ..................................................

inköp av velociped (för möjliggörande av snabb förbindelse
med vederbörande myndigheter och

tryckeri) .............................................................................

anskaffning av skrifmaterialier, däribland en skrivmaskin
................................................................................

kronor 1,000:—

» 1,000: —

» 3,000: —

» 300: —

» 350: —

» 2,000: —

Summa kronor 7,650: —

Beträffande dessa anslagskrav ville löneregleringskommittén erinra,
att en avsevärd del av erforderliga möbler och andra inventarier säkerligen
kunde tillhandahållas sjökarteverket från statens centrala möbelförråd.
På liknande sätt torde en skrivmaskin kunna anskaffas utan
särskild kostnad. Vid sådant förhållande syntes nyssnämnda anslagssumma,
7,650 kronor, böra nedsättas med förslagsvis 3,000 kronor.
Kostnadsbeloppet skulle sålunda komma att utgöra 4,650 kronor.

De ordinarie (årliga) kostnaderna hade av chefen för sjökarteverket
beräknats sålunda:

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

avlöning av redaktionspersonal, nämligen
en redaktör å 350 kronor för

månad .......................................... kronor 4,200: —

en assistent å 250 kronor för

månad ....................................... » 3,000: —

ett kvinnligt biträde..................... » 1,600: —

ett vaktmästarbiträde.................... » 1,200:— kronor 10 000-_

skrivmaterialier, underhåll av möbler och komplettering

av litteratur....................................................................... » 1,300: —

tryckningskostnader................................................................. » 30,000: —

Summa kronor 41,300: —

Till de för redaktören och assistenten angivna avlöningsbeloppen
skulle komma därå belöpande dyrtidstillägg. Däremot framginge ej tydligt
av kartverkschefens framställning, huruvida dyrtidstillägg skulle tillkomma
jämväl det kvinnliga biträdet och vaktmästarbiträdet.

Beträffande avlöningen till redaktören hade chefen för sjökarteverket
framhållit att, därest en civil person behövde såsom redaktör anställas,
det på grund av gällande höga lönesatser inom affärslivet icke
syntes bliva möjligt att erhålla någon för tjänsten kvalificerad person
för ett arvode, understigande det av kartverkschefen föreslagna, och
detta så mycket mindre, som det med tjänsten förenade arbetet helt
visst komme att bliva särdeles krävande. Härjämte vore att märka, att
på den person, vilken avsåges att bekläda platsen såsom redaktör, måste
ställas ganska höga fordringar på såväl kunskap i främmande språk,
svensk språkbehandling, ingående nautisk bildning samt framför allt ett
vaket och målmedvetet intresse för tidskriftens smidiga anpassning till
de uppgifter, som den speciellt ur nautisk synpunkt hade att fylla.
Redaktörens tjänstgöring syntes kartverkschefen huvudsakligen böra omfatta
dels att ombesörja tidskriftens utgivande, tryckning och distribution,
dels att insamla och bearbeta de nautiska och andra meddelanden, som
vore avsedda att inflyta i tidskriften, dels att utarbeta månads- och årsregister
över de i tidskriften lämnade notiserna och dels att katalogisera
redaktionens nautiska och övriga litteratur.

Ett arvode av 250 kronor för månad jämte dyrtidstillägg borde enligt
kartverkschefens mening beräknas för assistenten av liknande skäl som dem,
vilka anförts beträffande redaktören. Assistenten skulle biträda redaktören i
honom åliggande tjänsteplikter enligt de direktiv, som av redaktören meddelades.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Vad till en början anginge det av kartverkschefen äskade beloppet
av 10,000 kronor till avlöning av redaktionspersonal ville löneregleringskommittén
giva uttryck åt den meningen, att det för närvarande
torde vara förenat med betydande svårigheter att på ett tillförlitligt
sätt bedöma, vilka arbetskrafter kunde vara erforderliga för ifrågavarande
ändamål. Särskilt hade kommittén fäst sin uppmärksamhet därvid, att
det numera efter världskrigets avslutande knappast torde vara behövligt
att i samma utsträckning, som tillförene varit önskligt, låta den ifrågavarande
publikationen meddela uppgifter rörande förhållandena i främmande
farvatten. Skulle denna synpunkt vinna beaktande, syntes därav
kunna föranledas en rätt väsentlig minskning i redaktionsarbetet.

Det syntes jämväl böra uppmärksammas, att vid sjökarteverket vore
tjänstgörande icke blott civila befattningshavare, utan även från flottan
beordrade officerare och underofficerare. Vid redaktionsarbetets organiserande
kunde det måhända befinnas lämpligt att för detta arbete i viss
utsträckning anlita även sådan militär personal, som nu nämnts. Skulle
vidare, vilket kommittén förutsatte som möjligt, en väsentligare del av
detsamma kunna anförtros åt någon pensionerad officer vid flottan,
syntes även detta i viss mån kunna inverka på anslagsbehovet.

På nu angivna grunder syntes det löneregleringskommittén lämpligast
att avvakta någon tids erfarenhet, innan några mera definitiva
förfoganden vidtoges i fråga om den personalbesättning, som för redaktionsarbetet
skulle avses, och beloppen av de avlöningar, som skulle
utgå till personalen. Kommittén både tänkt sig, att det för närvarande
skulle vara tillräckligt, om två personer, en manlig jämte ett kvinnligt
biträde, finge mera uteslutande användas för redaktionsarbetet. Till ersättning
åt dessa personer samt erforderliga tillfälliga biträden torde,
efter vad det ville synas kommittén, ett årsbelopp av 8,800 kronor för
närvarande vara tillräckligt. Kommittén förutsatte härvid, att dyrtidstillägg
icke skulle utgå på de avlöningsbelopp, som komme att anvisas
för ifrågavarande personal.

Mot det av kartverkschefen äskade beloppet av 1,300 kronor till
skrivmaterialier, underhåll av möbler och komplettering av litteratur vore
från kommitténs sida intet att erinra.

Det beräknade beloppet till tryckningskostnader vore grundat på
den förutsättningen, att tidskriften skulle utgivas såsom hittills eu gång
i veckan med ett sidantal av 16 sidor eller, där så av förhållandena påkallades,
ett större antal sidor, varjämte extranummer skulle utsändas
för spridande av vissa brådskande meddelanden. För ett 16-sidigt nummer
i veckan hade kart verkschefen beräknat eu kostnad av 21,700 kronor.
Därtill skulle komma kostnaden för eventuellt ökat sidantal och för extra -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 21S.

nummer, approximativt 4,000 kronor, samt för reproduktion och tryckning
av sådana kartskisser, som bleve erforderliga till textens förtydligande,
omkring 3,500 kronor. Summan av dessa belopp, 29,200 kronor,
hade i beräkningen avrundats till 30,000 kronor. Då emellertid enligt
lotsstyrelsens i ärendet lämnade uppgift kostnaden för ett 16-sidigt
nummer skulle utgöra 19,770 kronor 40 öre, icke 21,700 kronor, syntes
den av kartverkschefen beräknade summan för tryckningskostnader
kunna nedsättas med i runt tal 2,000 kronor till 28,000 kronor.

De årliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål borde alltså enligt
kommitténs mening beräknas sålunda:

avlöning av redaktionspersonal ............................................ kronor 8,800: —

skrivmaterialier, underhåll av möbler och komplettering

av litteratur m. m............................................................ » 1,300:_

tryckningskostnader ................................................................ » 28,000:_

Summa kronor 38,100: —

Såsom i det föregående anförts, hade kommittén ansett sig kunna
räkna med att anslag till bestridande av de årliga kostnaderna borde vara
tillgängligt från ingången av juli månad år 1920. För år 1920 torde sålunda
böra beräknas: till avlöning av redaktionspersonal 5,000 kronor
— kommittén förutsatte härvid, att vissa förberedande arbeten borde utföras
redan före den 1 juli år 1920 och att alltså anslaget till detta ändamål
borde sättas något högre än hälften av nyss anförda belopp, 8,800
kronor — samt till tryckningskostnader 14,000 kronor eller tillhopa

19,000 kronor. Några särskilda medel till skrivmaterialier m. m. utöver
vad som inginge i det för engångskostnader beräknade beloppet
syntes däremot icke vara erforderliga för år 1920.

Lades till nyssnämnda 19,000 kronor beloppet av de beräknade engångskostnaderna,
4,650 kronor, komme summan 23,650 kronor, eller i
avrundat tal 24,000 kronor, att angiva beloppet av det anslag, som enligt
kommitténs förslag skulle för ifrågavarande ändamål vara erforderligt
för år 1920.

För år 1921 skulle enligt förut meddelade beräkningar kostnadssumman
utgöra 38,100 kronor eller i avjämnat tal 38,000 kronor.

De anslag, om vilka nu vore fråga, syntes lämpligen böra erhålla
karaktären av reservationsanslag och äskas på tilläggsstat för år 1920r
resp. extra stat för år 1921.

Kommittén ville slutligen anmärka att, därest avgiften för postabonnemang
å ifrågavarande publikation skulle fastställas till högre belopp
än som motsvarade stadgad postavgift för abonnemanget, den så -

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 218.

lunda uppkommande behållningen syntes böra inräknas bland tillgångarna
till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter.

Under förutsättning att den ifrågasatta överflyttningen till sjökarteverket
av bestyret med utgivandet av publikationen »Underrättelser för
sjöfarande» ansåges böra komma till stånd — varemot från löneregleringskommitténs
sida intet vore att erinra — har kommittén på grund
härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till utgivande
genom sjökarteverkets försorg av nämnda publikation anvisa dels
på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag av 24,000 kronor, dels
ock på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 38,000 kronor.

Vid tiden för avlåtandet av statsverkspropositionen till innevarande Departementaårs
riksdag hade de i det föregående omnämnda, från lönereglerings- /töande
kommittén i ärendet infordrade utlåtandena ännu icke inkommit till Kungl.

Maj:t. Dessa utlåtanden avsågo dels av chefen för sjökarteverket föreslagen
höjning av den i avlöningsstaten för sjökarteverkets civila personal
ingående anvisningen till arvoden åt extra personal, gratifikationer
åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar och dels de anslagsbehov,
som kunde föranledas av förslaget om överflyttande från lotsstyrelsen
till sj ökarteverket av bestyret med redigeringen och utgivningen
av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande». Omförmälda frågor
kunde följaktligen — enligt vad jag tillkännagav i berörda statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, avdelningen Sjöförsvaret, punkt 72) — för
det dåvarande icke underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare anförde jag under nämnda punkt i statsverkspropositionen
följande.

Då nyssnämnda frågor sammanhängde med spörsmålet rörande storleken
av de belopp, vartill anslagen för sjökarteverkets ändamål i det
hela borde bestämmas, syntes i statsverkspropositionen medel allenast
böra tagas i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven
för sjökarteverket. Enligt vad jag av löneregleringskommittén
då inhämtade, hade kommittén icke någon erinran att framställa
mot kartverkschefens förslag i fråga om höjning av avlöningsstaten för
den civila personalen vid sjökarteverket med angivet belopp, 4,300 kronor.
Beträffande kostnaderna för sjökarteverkets övertagande av redigeringen
och utgivningen av nyssnämnda tidskrift hade kommittén beräknat
erforderliga dels ett auslag av i avrundat tal 38,000 kronor å
extra stat för år 1921 och dels ett anslag på tilläggsstat för år 1920 av
i runt tal 24,000 kronor, vilka anslag syntes mig böra upptagas såsom
förslagsanslag.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

Jag ansåg mig vid beräkningen av här ifrågavarande anslag böra
följa detta kommittéus preliminära förslag.

Kartverkschefen hade vidare hemställt om anvisande på tilläggsstat
för år 1920 av ett anslag av 60,000 kronor till utförande av sjömätningar
utöver det på extra stat för samma år till nämnda ändamål beviljade
anslaget av 173,200 kronor. Detta tilläggsanslag vore avsett för
bestridande av ökade kostnader under de i staten för sjökarte verkets allmänna
utgifter ingående posterna dels till sjömätningsexpeditioner och
resekostnader och dels till rustning och underhåll av fartyg, båtar och
annan mätningsmateriel. Med hänsyn till den väsentliga prisstegring på
materialier och arbete, som efter hand inträtt, syntes det mig, för att de
för år 1920 planerade sjömätningsarbetena skulle kunna i avsedd utsträckning
fullföljas, vara erforderligt, att ett tilläggsanslag bereddes för
samma år; och hade jag, såvitt i frågans dåvarande läge kunde bedömas,
icke något att erinra mot det i sådant avseende föreslagna beloppet.
Jag ansåg mig alltså böra förorda, att ett tilläggsanslag å 60,000 kronor
— vilket anslag syntes böra givas karaktären av reservationsanslag —
måtte beräknas på tilläggsstat för år 1920.

Vad kartverkschefens anslagskrav till sjömätningarna för år 1921
beträffade, vilket krav avsåge ett belopp av 306,000 kronor samt innebure
en ökning av icke mindre än 132,800 kronor i förhållande till det
för år 1920 beviljade anslaget, 173,200 kronor, syntes mig detsamma vara
alltför högt. I betraktande särskilt av ovissheten därom, huru prisförhållandena
i framtiden kunde gestalta sig, syntes det enligt min mening
icke vara lämpligt att för det dåvarande beräkna större anslagsbelopp
för ifrågavarande ändamål för år 1921 än som motsvarades av det för år

1920 beviljade anslaget jämte det tilläggsanslag för sistnämnda år, som
jag, enligt vad nyss nämnts, ansett böra upptagas. Anslaget för år

1921 skulle alltså beräknas till (173,200 + 60,000) 233,200 kronor.

På grund härav har Kungl. Maj:t, på min hemställan, i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag och propositionen om tilläggsstat
till riksstaten för år 1920 föreslagit riksdagen att, i avvaktan på
blivande proposition i ämnet,

dels i det till sjökarteverket uppförda ordinarie anslaget, nu 127,900
kronor, för år 1921 beräkna en förhöjning av 4,300 kronor, varigenom
detta anslag i sin helhet skulle uppgå till 132,200 kronor,

dels under fjärde huvudtiteln, avdelningen Sjöförsvaret, för år 1921
beräkna bland de extra reservationsanslagen ett belopp av 233,200 kronor
till utförande av sjömätningar och bland de extra förslagsanslagen
ett belopp av 38,000 kronor för redigering och utgivning av tidskriften
»Underrättelser för sjöfarande»,

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

dels ock på tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna,
för utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000
kronor samt för redigering och utgivning av berörda tidskrift ett förslagsanslag
av 24,000 kronor.

Vad först beträffar av chefen för sjökarteverket föreslagen höjning
för år 1921 från nuvarande belopp, 12,800 kronor, med 4,300 kronor till
17,100 kronor av den i avlöningsstaten för den civila personalen vid
verket upptagna anvisningen till arvoden åt extra personal, gratifikationer
åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar, avser denna höjning,
såsom förut nämnts, att bereda ökade arvoden åt följande extra
ordinarie personal inom verket, nämligen en aktuarieaspirant, tre ritare
eller gravörer samt två kvinnliga biträden. För aktuarieaspiranten skulle
arvodet höjas från 2,000 kronor till 3,000 kronor, för en var av de tre
ritarna eller gravörerna från 1,800 kronor till 2,700 kronor samt för
vartdera av de kvinnliga biträdena från 1,200 kronor till 1,500 kronor,
allt för år räknat.

Då jag finner de sålunda föreslagna arvodesförhöjningarna med hänsyn
till den inträdda prisstegringen vara skäliga och dessa arvodesförhöjningar
jämväl måste anses påkallade av angelägenheten att sjökarteverket
må kunna förvärva och bibehålla fullt kompetenta extra arbetskrafter,
har jag, i likhet med löneregleringskommittén, ansett mig böra biträda
den av kartverkschefen i förevarande avseende gjorda framställningen.
På grund härav skulle avlöningsstaten för den civila personalen vid sjökarteverket,
nu 78,900 kronor, för år 1921 ökas till 83,200 kronor samt
det ordinarie anslaget till sjökarteverket, som i 1920 års riksstat är upptaget
till sammanlagt 127,900 kronor, i staten för år 1921 höjas till
132,200 kronor.

Den av Kungl. Maj:t för år 1920 fastställda staten för sjökarteverkets
allmänna utgifter, vilken finnes upptagen å sid. 6 här ovan, slutar å ett
sammanlagt belopp av 283,200 kronor. Då utgifterna å de i nämnda
stat ingående posterna till sjömätningsexpeditioner och resekostnader
samt till rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel
under år 1919 beräknats uppgå till 25,000, resp. 35,000 kronor,
eller tillhopa 60,000 kronor, utöver de i staten upptagna beloppen för
sagda ändamål och någon minskning av dessa utgifter icke ansetts
kunna förutsättas för år 1920, har chefen för sjökarteverket anhållit, att
sistnämnda belopp måtte äskas å tilläggsstat för år 1920 för att utfylla
det till ^utförande av sjömätningar för samma år beviljade extra anslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. ISO häft. (Nr 218.) cm so 4

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 218.

Att tilläggsanslag icke begärts till täckande av uppkommen brist i det
för år 1919 beviljade anslaget, har, enligt vad kartverkschefen meddelat,
berott på, att denna brist kunnat utjämnas genom anlitande av överskott
i 1918 års sjökortförsäljningsmedel jämte en mindre reservation från
år 1918.

Det är enligt min mening av stor betydelse, att erforderliga medel
finnas tillgängliga för bedrivande i avsedd omfattning av innevarande
års sjömätningar. De för såväl handelssjöfarten som sjöförsvaret synnerligen
viktiga sjömätningarna hava, såsom av chefen för sjökarteverket
framhållits, måst under krigsåren i viss mån eftersättas, och jag finner
med hänsyn härtill så mycket mera angeläget, att de nu återupptagas i
den omfattning, som tillgången på personal och båtmateriel medgiver.
På sätt jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag anfört,
synes mig därför det av kartverkschefen begärda tilläggsanslaget av

60,000 kronor, mot vars belopp jag icke finner anledning till erinran,
böra såsom reservationsanslag äskas på tilläggsstat för år 1920.

Övergår jag härefter till frågan om det anslag till utförande av sjömätningar,
som må finnas erforderligt för år 1921, vill jag erinra, att
kartverkschefen i sådant avseende anhållit om äskande av ett extra anslag
av 306,000 kronor. Detta anslagskrav överstiger med 132,800
kronor det för år 1920 för ändamålet anvisade anslaget av 173,200 kronor;
och fördelar sig den ifrågasatta anslagshöjningen, 132,800 kronor,
jämte beräknad merinkomst av sjökortsförsäljningen år 1920, 10,000
kronor, eller tillhopa 142,800 kronor, på nedannämnda poster i staten
för sjökarteverkets allmänna utgifter med följande belopp, nämligen:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader................. kronor 71,000: —

Rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan

mätningsmateriel........................................................... » 60,000: —

Komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument )) 5,500: —

Tryckningskostnader, inbegripet tryckningsmaterialier » 6,300: —

Summa kronor 142,800: —

Såsom skäl för ifrågavarande anslagshöjning har av kartverkschefen
anförts, att det, om sjömätningsarbetena nu skulle återupptagas i samma
omfattning som före världskriget, vore erforderligt att öka den årliga
sjömätningsstyrkan med omkring fem mätningsförrättare och ett sjömätningsfartyg.
Vidare har kartverkschefen hänvisat till den inträdda
prisstegringen och dess inverkan på kostnaderna för bestridandet av sjökarteverkets
verksamhet.

Kuncjl. Maj:ts Proposition AV 218.

Då jag i statsverkspropositionen till innevarande ,års riksdag Tittande,
att det icke syntes vara lämpligt att för ifrågavarande ändamål
beräkna större anslagsbelopp för år 1921 än som motsvarades av det
för år 1920 beviljade anslaget jämte det i det föregående tillstyrkta
tilläggsanslaget, eller tillhopa (173,200 + 60,000) 233,200 kronor, var
detta närmast föranlett av ovissheten om, huru prisförhållandena i framtiden
kunde komma att gestalta sig. Jag vill härvid även erinra därom,
att anslaget till sjömätningar, som för år 1918 utgjorde 108,200 kronor,
för år 1919 ökats med 65,000 kronor till 173,200 kronor, vilket sistnämnda
belopp även anvisats för år 1920. Därest nu, på sätt förut
förordats, ett ytterligare belopp av 60,000 kronor för ändamålet ställes
till förfogande för år 1920 samt anslaget för år 1921 höjes med motsvarande
belopp till 233,200 kronor, synes mig, såvitt nu kan bedömas,
medel komma att bliva tillgängliga för bedrivande i erforderlig omfattning
av sjömätningsarbetena under nämnda båda år. Härvid torde ock
böra uppmärksammas, att kartverkschefen av tidigare uppkomna behållningar
kunnat täcka brist i anslaget för år- 1919 samt att bemälde chef
utgått från, att ett överskott å sjökortsförsäljningsmedel skulle komma
att uppstå även för nämnda år. Ett sådant överskott torde på grund av
handelssjöfartens allt livligare uppsving efter kriget kunna förväntas
uppkomma jämväl för år 1920; och få sådana överskott enligt anmärkning
2:o) till staten för sjökarteverkets allmänna utgifter användas till
främjande av kartverkets verksamhet. Skulle det emellertid visa sig, att
sjömätningsarbetena för år 1921 icke kunna med anlitande av för samma
år tillgängliga medel bedrivas i önskvärd utsträckning, lärer hinder icke
möta att å tilläggsstat för samma år äska det ytterligare belopp, som
för ändamålet må finnas oundgängligen erforderligt. I

I samband med frågan om anslag för sjökarteverkets verksamhet har
i det föregående till behandling upptagits spörsmålet om överflyttande
från lotsstyrelsen till sj ökarteverket av bestyret med utgivning av tidskriften
»Underrättelser för sjöfarande» samt därmed sammanhängande
anslagskrav; och har jag i det föregående (sid. 15—23) redogjort för
innehållet av de yttranden, som härutinnan avgivits.

Av dessa yttranden framgår, att samtliga i ärendet hörda myndigheter
varit ense om lämpligheten av att åt sj ökarteverket uppdraga
ifrågavarande bestyr. För egen del finner jag ock, att sj ökarteverket
till -följd av hela sin verksamhet och särskilt genom sin förbindelse med
utländska anstalter, som företräda sjökarteväsendet, äger större förutsättningar
än lotsstyrelsen att på ett fullt tillfredsställande sätt om -

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 218.

besörja utgivningen av denna för sjöfarten synnerligen viktiga publikation.
Med avseende å kostnaderna för tidskriftens utgivning hava
dessa, såvitt angår ersättningen till de personer, som inom lotsstyrelsen
haft uppdraget därmed sig anförtrott, för år 1919 uppgått till ett belopp
av allenast omkring 3,000 kronor. Under förutsättning att tidskriftens
utgivning överflyttas till sjökarteverket, är vid beräknandet av kostnaderna
i förevarande hänseende att taga hänsyn dels därtill, att gjorda
erinringar i fråga om tidskriftens innehåll, uppställning och tiden för
publicerandet av däri ingående meddelanden bliva behörigen beaktade
och dels att tidskriftens ekonomi lägges på en så bred bas, att därigenom
möjliggöres en fullt sakkunnig ledning och skötsel av redaktionsarbetet
samt beredes tillfälle att följa motsvarande utländska publikationers
utveckling och vid arbetet utnyttja egna erfarenheter. Beträffande
särskilt omfattningen av tidskriftens innehåll synes visserligen
någon minskning därav efter världskrigets slut småningom komma att
inträda genom att upplysningar rörande minfara efter hand bortfalla, men
å andra sidan lärer det enligt min mening vara synnerligen önskvärt,
att tidskriftens innehåll vidgas genom meddelanden rörande säkerhetsanstalter
m. m. å en del främmande hav, som mera regelbundet besökas
av svenska fartyg, genom införande i tidskriften i de fall, där sådant
erfordras till förtydligande av innehållet, av smärre kartskisser m. m.

Chefen för sjökarteverket har — med den fördelning, som förut
(sid. 19) angivits — upptagit de erforderliga engångskostnaderna för
tidskriften till 7,650 kronor. Från nämnda belopp har löneregleringskommittén
ansett kunna avdragas en summa av 3,000 kronor, utgörande
kostnaderna för en del erforderliga möbler och andra inventarier
samt en skrivmaskin, som enligt kommitténs mening kunde tillhandahållas
från statens centrala möbelförråd. Jag delar löneregleringskommitténs
mening härutinnan; och torde alltså det i förevarande avseende
behövliga kostnadsbeloppet böra nedsättas till (7,650 — 3,000) 4,650
kronor.

De årliga kostnaderna för tidskriften hava av kartverkschefen beräknats
till 41,300 kronor, under det att motsvarande utgifter av löneregleringskommittén
upptagits till 38,100 kronor, av kommittén avjämnat
till 38,000 kronor. Skillnaden mellan dessa belopp beror därpå, att avlöningen
till redaktionspersonal, som av kartverkschefen beräknats till

10,000 kronor, av kommittén ansetts böra för närvarande inskränkas till
8,800 kronor, samt att tryckningskostnaderna av kartverkschefen upptagits
till 30,000 kronor, men av kommittén till 28,000 kronor. Då kommittén
utgått från, att utgivandet av ifrågavarande tidskrift kunde av

Kungl. Maj ds Proposition Nr 218.

sjökarteverket övertagas i mitten eller under senare delen av år 1920,
har kommittén räknat med, att anslag till bestridande av de årliga kostnaderna
borde vara tillgängligt från och med juli månad sagda år.
Anslaget har för denna tid av kommittén beräknats till 19,000 kronor.

Det årliga anslaget till utgivande av ifrågavarande tidskrift har av
löneregleringskommittén ansetts lämpligen böra erhålla karaktären av
reservationsanslag. Då emellertid utgifterna för avlöning av redaktionspersonal
torde i väsentlig mån bliva beroende av huruvida till redaktör
kan förvärvas en pensionerad sjöofficer eller en civil person samt särskilt
tryckningskostnaderna kunna antagas komma att år från år variera
och möjligen bliva underkastade ytterligare stegring, synes det mig
vara mest ändamålsenligt, att omförmälda anslag gives natur av förslagsanslag
samt att Kungl. Maj:t för varje år — eller vid förefallande
behov oftare — bestämmer de avlöningar, som skola utgå till
redaktionspersonalen. Härigenom beredes möjlighet att efter förhandenvarande
omständigheter på lämpligaste sätt ordna tidskriftens redigering.
Under förutsättning av bifall härtill har jag icke något att erinra mot,
att de årliga kostnaderna upptagas till det av löneregleringskommittén
föreslagna lägre beloppet, 38,000 kronor, eller samma belopp, som i
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag för ändamålet beräknats
bland de extra förslagsanslagen för år 1921.

Det medelsbelopp, 19,000 kronor, vilket av löneregleringskommittén
ansetts erforderligt för bestridande av motsvarande kostnader för senare
halvåret 1920, har av kommittén sammanförts med den summa, 4,650
kronor, som enligt kommitténs mening skulle vara tillräcklig för
täckande av engångskostnaderna i samband med tidskriftens överflyttande
till sjökarteverket, till ett gemensamt anslag av tillhopa i runt tal

24,000 kronor. Sistnämnda belopp har av kommittén föreslagits att
såsom reservationsanslag äskas på tilläggsstat för år 1920. Av förut
nämnda skäl anser jag, att jämväl detta anslag, vars belopp icke givit
mig anledning till anmärkning, bör givas karaktär av förslagsanslag.
Såsom sådant är även anslaget — med nyssnämnda belopp — upptaget
vid beräkningen av utgifterna under femte huvudtitelns tillläggsstat
för år 1920.

Återstår frågan huruvida, under förutsättning att omförmälda tidskrift
kommer att övertagas av sjökarteverket, minskning bör vidtagas
i det å omkostuadsstaten för lots- och fyrinrättningen med livrädduingsanstalterna
uppförda anslaget, nu 35,000 kronor, till extra utgifter, från
vilket anslag kostnaderna för tidskriftens redigering och utgivning nu
utgå. I sådant avseende har lotsstyrelsen, såsom förut nämnts, i ytt -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

rande den 20 juni 1919 anfört att, då samtliga kostnader för tidskriften
vid den tid, då anslaget bestämdes till nuvarande belopp, 35,000 kronor,
uppgått endast till omkring 4,000 kronor för år och övriga utgifter,
som bestredes av nämnda anslag, numera väsentligt ökats, någon nedsättning
av ifrågavarande anslag icke av omförmäld anledning borde
äga rum. Denna lotsstyrelsens mening anser jag mig bbra biträda, och
vill jag till belysande av den inträdda ökningen av utgifterna å berörda
anslag nämna, att dessa utgifter, som år 1915 utgjort 17,351 kronor 35
öre, år 1919 uppgått till icke mindre än 58,649 kronor 60 öre.

"Vid bifall till vad jag här ovan föreslagit lärer Kungl. Maj:t vilja
framdeles meddela erforderliga bestämmelser rörande uppställningen och
omfattningen av ifrågavarande tidskrift samt sättet för dess utgivande m. in.;
och torde i samband därmed böra vidtagas de ändringar i gällande instruktioner
för sjökarteverket och lotsstyrelsen, som av sjökarteverkets
övertagande av bestyret med tidskriftens redigering och utgivning föranledas.

I anslutning till den uppställning av sjökarteverkets ordinarie och
extra anslag, som återfinnes å sid. 10, skulle dessa anslag för år 1921
alltså komma att utgöras av:

Ordinarie anslag:

bestämt anslag............................................... 78,200

förslagsanslag .............................................. 5,000

reservationsanslag........................................ 49,000

Extra anslag:

till utförande av sjömätningar ........................................ kronor 233,200: —

Summa kronor 365,400: —

Av detta belopp, 365,400 kronor, äro det bestämda anslaget, 78,200
kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller tillhopa 83,200 kronor
avsedda till avlöningar m. m. till sjökarteverkets civila personal och
återstoden, 282,200 kronor, till verkets allmänna utgifter.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för den civila personalen vid
sjökarteverket, att gälla från och med år 1921:

kronor 132,200:

*) Desså belopp återfinnas i staten å sid. 31.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Summa.	i '' 1
	penning-	tillägg.
		ar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
I. Bestämt anslag.					[Efter 5 år kan lönen!
j 1 förste aktuarie................................	3,600	1,800	400	5,800	I höjas med 500 kronor i \| och efter 10 år med
					[ ytterligareöOOkronor. j Efter 5 år kan lönen!
1 aktuarie ........................................	3,600	1,600	300	4,500	höj as med 500 kronor, j efter 10 år med ytter-
1 kartograf .......................................	2,200	1,500	300	4,000	likare 500 kronor och efter 15 år med än ytterligare500kronor.
					J Efter 5 år kan lönen
1 manlig ritare eller gravör..................	1,700	1,000	300	3,000	höjas med 400 kronor,
111 manliga ritare eller gravörer............	18,700	11,000	3,300	33,000	( efter 10 år med ytter-( ligare 400 kronor och i
1 redogörare ......................................	1,700	1,000	300	3,000	I efter 15 år med än J ytterligare 400kronor.;
					Efter 5 år kan lönen1
j 1 kvinnligt biträde av andra graden......	1,300	500	200	2,000	höjas med 200 kronor.
il » » ») » » ......	1,300	500	200	2,000	efter 10 år med ytter-ligare 200 kronor och i
; 1 » » » första graden......	1,100	300	200	1,600	efter 15 år med änl ytterligare 200kronor.
					/''Efter 3 år kan lönen
					höjas med 10< > kronor,
i i 1 vaktmästare....................................	O o o	550	150	1,600	efter 6 år med ytterli-gare 100 kronor och efter 9 år med än ytter-
Till arvode åt den, som förordnas att ledji					1 i gare 100 kronor.
ocli övervaka rit- och. gravyrarbetena	—	—	—	600
Till arvoden åt extra personal, gratifika-
tioner åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar.....................			_	17,100
Säger	—	—	—	78,200
IL Förslagsanslag.
Till äldorstillägg................................	—	—	—	5,000
Summa kronor	—	-	—	83,200

Anm. 1. Den för förste aktuarien upptagna avlöningen utgär endast under förutsättning, att befattningshavaren
icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å roservstat, i vilket fall han endast
tiger uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet, allt efter som han Kr militär i flottans stam eller
reserv (med pension) eller å reservstat.

Anm. 2. Av värjo äldorstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhöra 100 kronor lön och 109
kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. !!. Därest ät vaktmästaren anvisas bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, skola
med avseende härå gälla i kungörelsen den 1 november 1918, angående avlöningsförbättring frän och med är
1919 för vissa vaktmästare och mod dem jämförliga befattningshavare, mcddoladc bestämmelser.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 218.

dels i riksstaten för år 1921 höja det ordinarie anslaget till sjökarteverket -

dels på extra stat för år 1921 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 233,200
kronor; och

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»
ett förslagsanslag av 38,000 kronor;

dels ock på tilläggsstat för år 1920 bevilja

till utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000
kronor; och

för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»
ett förslagsanslag av 24,000 kronor.

med

till

. kronor 127,900: —

»_4,300: —

kronor 132,200: —

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Henning öhman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.