Kungl. Maj:ts proposition nr 216 (Proposition 1935:216)

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till förordning
om omsättningsskatt å inhemskt vin; given Stockholms slott
den 8 mars 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om omsättningsskatt å
inhemskt vin.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang tili riksdagens protokoll 19.13,

1 sami.

Nr •216.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Förslag

till

förordning om omsättningsskatt å inhemskt vin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För vin, som tillverkats inom riket ock som kär försäljes av partikandelsbolaget
till detaljhandelsbolag, skall erläggas en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §.

Omsättningsskatten utgår, för liter räknat, med 70 öre, örn vinets alkoholhalt
överstiger 14 volymprocent eller det är musserande eller därmed
jämförligt, men eljest med 35 öre.

3 §.

Det åligger detaljkandelsbolag att till partikandelsbolaget erlägga omsättningsskatten
i samband med betalningen för varan. Partikandelsbolaget
har att i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer till statsverket inbetala
omsättningsskatten.

Detaljhandelsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen
fastställas, vid försäljningen av vinet göra sig betäckta för omsättningsskatten.

4 $.

. Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av varje månad till statskontoret
avlämna uppgift å de under nästföregående månad influtna omsättnirtgsskattemedlen.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1935.

Kungl. Majda proposition nr 216.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott
den 8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller. Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I Sverige äro för närvarande i stort sett alla slag av till avsalu avsedda
alkoholhaltiga drycker med högre alkoholhalt än 1.8 viktprocent
föremål för beskattning i en eller annan form. Å brännvin, som från
bränneri utlämnas till aktiebolaget Vin- & spriteentralen i och för beredning
av spritdrycker för försäljning enligt rusdrycksförsäljningsförordningens
bestämmelser, utgår sålunda tillverkning sskatt. Spritdrycker
och vin, som till riket införas, äro beskattade genom tullar.
Vid spritcentralens försäljning av spritdrycker till systembolagen uttages
sedermera en särskild omsättningsskatt, och vid utskänkning
av andra spritdrycker än renat brännvin utgår utskänkning sskatt.
Å maltdrycker av andra och, i den mån de förekomma, av tredje klasserna
— d. v. s. i stort sett sådana maltdrycker, vilkas alkoholhalt överstiger
1.8 viktprocent — vilar maltskatt. Undantaget från beskattning
är för närvarande allenast det inom riket till avsalu tillverkade
fruktvinet.

I sitt den 15 juni 1934 avgivna utlåtande över en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria angående svensk vintillverkning förordade
kontrollstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn en undersökning
av frågan örn införande av skatt å vin, som inom landet tillverkades för
avsalu. Då i nämnda promemoria hade ifrågasatts vissa åtgärder för eli
minerande av det privatekonomiska intresset i den fabriksmässiga vintillverkningen,
fann styrelsen sig böra fästa uppmärksamheten å den utväg
till utjämnande av vinstmöjligheterna inom sagda tillverkning, som
bestode i att genom påläggande å det inhemska vinet av en skatt av lämplig
storlek på ett riktigare sätt avpassa det tullskydd, som vintillverkarna
av omständigheterna kommit att åtnjuta. Styrelsen erinrade örn
den höga skattläggning, som eljest gällde beträffande alkoholhaltiga drycker
i vårt land, och kundo för sin del icke finna någon anledning, varför
det inhemska vinet skulle på sätt hittills skett helt lämnas utanför alkoholbeskattningen.

Kungl. May.ts proposition nr 216.

Med hänsyn, jämväl till den betydelse, som denna beskattningsfråga
äger ur handelspolitisk synpunkt, har jag låtit inom finansdepartementet
utarbeta en promemoria i ämnet, över vilken kontrollstyrelsen efter hörande
av aktiebolaget Vin- & spritcentralen den 7 mars 1935 avgivit infordrat
yttrande. I denna promemoria anfördes till en början följande:

Att det svenska fruktvinet hittills icke beskattats, torde sammanhänga
med den ringa omfattning, i vilken den fabriksmässiga vintillverkningen
tidigare bedrivits i vårt land. Först under de senaste åren har sagda tillverkning
blivit av mera nämnvärd betydenhet. För närvarande finnas i
landet sex vinfabriker, av vilka två, däribland spritcentralens vinfabrik
i Karlshamn, äga bedriva sin tillverkning utan särskilt tillstånd, under
det att de övriga fyra, vilka anlagts efter den 1 juli 1917, av Kungl. Majit
med stöd av 7 § 2 mom. förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad
näringsfrihet beviljats tillstånd till fabriksmässig vintillverkning.
Vad tillverkningens storlek beträffar utgjorde spritcentralens försäljning
av svenska viner åren 1929 och 1930 allenast respektive 2,674 liter och
8,377 liter men ökade därefter kraftigt. Av nedanstående sammanställning
framgår spritcentralens försäljning av svenska fruktviner under
åren 1931—1934:

Fruktvinstyp

Svaga viner............................ —

Musserande viner ................ 20,469

Starkviner .......................... 62,633

Summa 83,102

1932 1933 1934

volymliter

68,859 279,117

99,232 200,178 118,929

84,195 210,044 374,157

183,427 479,081 772,203

Till belysning av storleken av spritcentralens försäljning av svenska
fruktviner i förhållande till bolagets hela försäljning av viner meddelas
följande sammanställning, avseende åren 1931—1934:

1 År	Hela vin-försälj-ningen, 1,000-tal liter	Därav svenska vilier 1,000-tal liter	De svenska vinernas fördel-ning å olika slag	Av	svenska viner utgjorde
svaga 1,000 tal liter	musse- rande 1,000-tal liter	starka 1,000-tal liter	svaga i % av samtliga svaga	musse-rande i % av samtl. muss.	stärka J samtliga i % av i % av samtliga hela för-stärka säljningen
1931	6,526	83	_	21	62		7.60	1.34 \| 1.28 j
1932	4,730	183		99	84	—	45.24	2.46 1 3.88
1933	4,049	479	69	200	210	6.76	55.08	7.88 \| 11.83
1934	4,594	772	279	119	374	21.41	31.46	12.85 j 16.80

Av de ovan lämnade uppgifterna framgår, att den inhemska vinfabrikationen
under de senaste åren undergått en väsentlig stegring. Vad
först de till de svaga vinernas grupp hörande fruktvinerna beträffar,
förekommo dessa, såsom av ovanstående uppgifter framgår, under
åren 1931 och 1932 överhuvud icke i marknaden utan hava saluförts först
under år 1933 och därefter i väsentligt stegrad omfattning under år 1934.

De svenska musserande vinerna, som under år 1932 och 1933
vunnit stor avsättning, synas på sistone hava förlorat i betydelse. Omsätt -

Kungl. Maj:t8 proposition nr 216.

ningssiffran för år 1934 uppgår sålunda icke till mer än cirka 119,000 liter
eller icke fullt 60 procent av omsättningen för år 1933. Anledningen
till denna nedgång är säkerligen att söka framför allt däri, att tullen på
musserande viner under år 1933 sänkts från 4 kronor till 1 krona per
liter, vilket möjliggjort för importörerna av dessa viner att sälja dem på
den svenska marknaden för ett avsevärt billigare pris än tillförne. Därtill
kommer, att några märken av champagne-typ under år 1934 salubjudits
till ett relativt mycket lågt pris, som förskaffat dem en betydande
omsättning. Samtidigt har emellertid konsumtionen av ett annat franskt
vin, nämligen det vita, pärlande vinet av vouvray-typ, varav den årliga
omsättningen för åren 1928—1930 översteg 200,000 liter, sjunkit högst
avsevärt. Härtill har med all sannolikhet förekomsten av de svenska
musserande fruktvinerna bidragit vad angår åren 1931 och 1932, under
det att därefter anledningen även är att söka i den ökade försäljningen
av de franska musserande vinerna.

Avsättningen av svenskt fruktvin av starkvinstyp, vilket tillverkas
allenast av spritcentralens vinfabrik i Karlshamn, har under år 1933
undergått en kraftig stegring, vilken fortsatt även under år 1934, då tillverkningen
uppgick till en kvantitet av 374,000 liter, en ökning med inemot
80 procent från år 1933.

De inhemska fruktvinernas benämning, producenternas namn, partihandelspris,
detaljhandelspris samt alkoholstyrka framgår av följande sammanställning
:

Slag och benämning	Tillverkare	Partih an-delspris per hel-butelj öre	Utminute-ringspris per hel-but el j öre	Alkohol-halt vo-lympro-cent cirka
Starkvin. Dessert	Spritcentralen	130	180	16.5
Svagvin. Röda:
Rött Hvembo	Sv. Fruktföreningen	160	190	12-13 1
Bjälbo-Rubin	K. Fjaestad & Son	ISO	180	11.5
Bacchi-Wapen	AB. Th. Winborg & C:o	135	180	13 ;
Vita:
Vitt Hvembo	Sv. Fruktföreningen	145	175	8-9
Bjälbo-Gutår	K. Fjastad & Son	125	150	11.5
Sanct Örjan	AB. Th. Winborg & Co	125	150	12
Musserande.
Knutstorps Sparling (torr)	Knutstorps Egendom	320	385	13
D:o (söt)	»	300	360	13
! Nordsjö Skum (söt)	Nordsjö gård	285	340	13.6
j Bjälbo Tappning (halvtorr)	K. Fjaestad & Son	225	275	13.5
j D:o (söt)	» »	225	275	13.5
1 Bergskum (halvtorr)	AB. Th. Winborg & C:o	225	275	10—10.5
1 D:o (söt)	» » »	175	225	10-10.5

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

.Då här ovan skiljes mellan starka och svaga viner, tillämpas såsom
gräns dem emellan den i tulltaxan beträffande vin i tariffhänseende
angivna alkoholgränsen 14 volymprocent. Under denna alkoholhalt hålla
sig även de svenska musserande vinerna. Vid ett bedömande av de uppgivna
priserna hör uppmärksammas, att rymden av helbutelj är något
varierande. Sålunda plägar helbutelj, i vilken musserande vin saluhålles,
rymma 75 centiliter, under det att helbutelj för exempelvis märkena
»Dessert» och »Sanct Örjan» håller 70 centiliter.

Vid införande av en skatt å inhemskt vin är den naturliga utgångspunkten
den tullbeskattning, som utländska viner underkastas vid införseln
till riket. Gällande tullsatser å vin utgöra för närvarande (tulltaxenummer
149—153):

1) vid import å fat:

a) med en alkoholhalt överstigande 2 1ji men ej

14 volymprocent............................................... 34 öre per kilogram

b) med en alkoholhalt överstigande 14 men ej

25 volymprocent.............................................. 100 » » »

2) vid import å andra kärl:

a) musserande ............................................................ 100 » » Uter

b) icke musserande med en alkoholhalt översti gande

2 y4 men ej 14 volymprocent ............ 69 » » ?

c) icke musserande med en alkohalt överstigande

14 volymprocent men ej 25 volymprocent.... 135 » » »

Vad angår användandet av nämnda tullsatser såsom utgångspunkt vid
bestämmandet av en skatt å inhemskt vin är till en början att märka, att
beträffande andra viner än musserande tullsatserna vid import å andra
kärl än fat, d. v. s. för buteljerad vara, icke böra i detta sammanhang
tågås i betraktande, enär de svenska vinerna av detta slag ur beskattningssynpunkt
böra jämställas med de s. k. härtappade vinerna av utländskt
ursprung, för vilka tullsatserna äro 100 öre för starka och 34 öre
för svaga viner per kilogram, vilket härvidlag bör anses svara mot samma
öretal per liter. Beträffande de musserande vinerna kunde
synas, som örn härvid endast borde komma i fråga en jämförelse med
den enda tullsatsen som finnes å sådant vin, 100 öre per liter. Emellertid
är att marka, att de svenska musserande vinerna till sin kvalitet anses
närmast jämförbara med de utländska pärlande vinerna av exempelvis
vouvray-typ, vilka förtullas såsom buteljera! svagvin efter en tullsats
av 69 öre per liter. Enligt en anmärkning i tulltaxan under tulltaxenummer
151 gäller vidare, att musserande äppelvin (cider) av högst 9
volymprocent alkoholhalt skall, ehuru musserande, likaledes tulltaxeras
såsom buteljerat svagvin efter nyssnämnda tullsats av 69 öre per liter.
Det riktiga synes därför vara, att tullsatsen å 69 öre tages till utgångspunkt
vid en beräkning av den skattesats, som bör gälla för inhemskt
musserande eller därmed jämförligt vin.

I anslutning till det nu sagda förutsattes i promemorian, att vid införande
av skatt å inhemska viner skattesatsen borde bestämmas till
70 öre per liter för de musserande vinerna och 35 öre per liter för svagvinerna.
I fråga örn starkvinerna uttalades, att det syntes kunna ifrågakomma
antingen att även härvidlag bestämma skatten i överensstämmel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

se med tullbeskattningen till en krona per liter eller ock att skatten
sattes lika med skatten för de musserande vinerna eller således till 70
öre per liter.

För skattebeloppen vid motsvarande beskattning i Danmark, Norge oell
Finland lämnades i promemorian följande redogörelse:

Skatten å fruktvin utgår i Danmark efter fyra olika skatteklasser,
av vilka klasserna 1—3 omfatta fruktvin, som är tillverkat av inhemska
frukter och bär, och klassen 4 omfattar annat vin. Till klass 1 hör fruktvin,
även musserande, med en alkoholhalt av högst 6 volymprocent, till
klass 2 fruktvin med en alkoholhalt av över 6 men högst 14 volymprocent,
dock ej musserande, samt till klass 3 annat fruktvin av högst 18
volymprocents alkoholhalt. Skattesatserna äro lör respektive skatteklasser
15, 30, 45 och 75 öre per liter. I Norge är skatten å inhemskt vin
45 öre per liter, oavsett alkoholhalten, och i Finland, där alkoholhalten
hos det tillverkade vinet ej får överstiga 13 viktprocent (cirka 16 volymprocent),
är denna skatt, örn uteslutande inhemska frukter, bär eller
andra växtdelar använts vid tillverkningen, 4 mark (cirka 35 öre) men
eljest 8 mark (cirka 70 öre) per liter.

Vad beträffar själva anordningen av en beskattning av inhemskt
vin uttalades i promemorian, att denna på ett enkelt sätt kunde
ske genom skattens uttagande i form av en omsättningsskatt, som uppbures
vid systembolagens inköp av vinet från spritcentralen, dit vinfabrikanterna
— i den mån icke vinet exporterades, i vilket fall skatt ej
uttoges — enligt 13 § 2 mom. förordningen angående försäljning av rusdrycker
vore skyldiga leverera det för avsalu avsedda vinet. Till förebild
för denna beskattning finge alltså tjäna omsättningsskatten å spritdrycker,
reglerad genom bestämmelserna i förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I
överensstämmelse härmed hade ett vid promemorian fogat förslag till
förordning angående omsättningsskatt å inom riket tillverkat vin utarbetats.
Införande av någon kontroll över vinfabrikerna i samband med
beskattningen kunde ej befinnas påkallad. Däremot hade kontrollstyrelsen
att verkställa granskning av den influtna skattens storlek gent emot
systembolagens uppgifter örn gjorda inköp. Några särskilda övergångsanordningar
syntes icke vara erforderliga vid skattebestämmelsernas
ikraftträdande.

Till komplettering av de i promemorian lämnade uppgifterna må här
nämnas, dels att Kungl. Majit genom särskilda resolutioner den 1 februari
1935, med återkallande av förut meddelade tillstånd för Knut Fjaestad,
aktiebolaget Nordsjö vin, aktiebolaget Th. Winborg & C:o och Svenska
fruktföreningen u. p. a. att till avsalu tillverka vin, meddelat dem nya
tillstånd därtill under vissa särskilda villkor, avseende bland annat att
det tillverkade vinet skall innehålla högst 14 volymprocent alkohol och
vara av de märken, som angivits i förutnämnda tabell, dels ock att Kungl.
Majit genom resolution flen 1 mars 1935 medgivit Svenska fruktförening -

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

en u. p. a. att på samma villkor tillverka ytterligare en vinsort, benämnd
»Hvembo Gyllenskum».

I yttrande till kontrollstyrelsen över promemorian har styrelsen för
aktiebolaget Vin- & spritcentralen anfört bland annat följande:

Såsom i promemorian påpekades, hade den inhemska produktionen av
fruktviner, vilken före år 1931 varit av mycket ringa omfattning, därefter
år för år stegrats och numera uppnått en relativt betydande omslutning.
Riksdagens intresse för denna praktiskt taget nya avsättningsmöjlighet
för svenska frukter och bär hade också tagit sig olika uttryck,
bland annat år 1932 genom riksdagens beslut att anhålla örn att Kungl.
Majit ville för spritcentralen framhålla angelägenheten av att svenska
råvaror i största möjliga utsträckning komme till användning. Den uppmärksamhet,
som sålunda ägnats denna fråga, och de åtgärder, som i
olika hänseenden, även inom ramen för spriteentralens verksamhet, vidtagits
för tillgodoseende av här berörda syften, hade självfallet på olika
håll väckt förhoppningar örn fortsatt expansion för avsättningen av inhemska
viner och därav följande förbättrat läge för odlare av frukter
och bär.

En väsentligt bidragande orsak till den hastiga framgången för de
svenska fruktvinerna hade varit det i jämförelse med utländska viner
relativt billiga pris, till vilket de kunnat försäljas. Ett genomförande av
den nu föreslagna nya omsättningsskatten för inom riket tillverkat vin
skulle säkerligen tvinga producenterna till prisförhöjningar, vilka, örn
de uttoges med skattens hela belopp, komme att fördyra minuthandelspriset
för svagvinerna med omkring 20, för de musserande vinerna med
40 och för starkvinet med 40 å 55 procent. Prisökningar av denna storleksordning
komme att starkt påverka dessa viners omsättning och sannolikt
föranleda en tillbakagång av hela denna hantering, vid vars utveckling
på många håll stora förväntningar knutits.

Förslaget syntes sålunda vara ägnat att väcka stora betänkligheter och
ur de nu anförda synpunkterna böra avstyrkas.

Örn hänsyn emellertid allenast toges till de särskilda intressen, som
spritcentralen i dessa hänseenden hade att bevaka och vilka närmast sammanfölle
med bolagets ställning såsom ende producent av det i riket tillverkade
fruktvinet av starkvinskaraktär, tilläte sig bolaget framhålla
följande. Ett av de utländska viner, som bjöde det svenska starkvinet
den främsta konkurrensen, vore det under beteckningen Samos saluförda
grekiska vinet. Dess försäljningspris överstege obetydligt det svenska
starkvinets, men därest, såsom enligt förslaget förutsattes, det senare
skulle belastas med en omsättningsskatt av lägst 70 öre, bleve förhållandet
omvänt och det inhemska vinet måste, till förfång för dess avsättning,
antagligen prissättas högre än det grekiska. Under sådana omständigheter
syntes önskligt, att för svenskt vin med en alkoholhalt över 14
volymprocent någon omsättningsskatt överhuvud ej föreskreves, men att,
örn så likväl för uniformitetens skull ansåges böra ske, skattesatsen
bestämdes med högst det för svagvin föreslagna beloppet av 35 öre per
Uter.

Kontrollstyrelsen har i sitt yttrande anfört bland annat följande:

Även örn kontroll styrelsen i sitt i promemorian omförmälda utlåtande
av den 15 juni 1934 i annat sammanhang förordat införande av skatt å

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

vin, som inom landet tillverkas för avsalu, hade styrelsen dock icke tänkt
sig en beskattning av sådan höjd, som i promemorian föreslagits beträffande
de svenska musserande fruktvinerna och de svenska svagvinerna.

Styrelsen holle för sannolikt, att en dylik beskattning komme att försätta
den inhemska vinfabrikationen i svårigheter i konkurrensen med de utländska
vinerna. Åtgärden vore på grund härav ägnad att motverka de
intressen, som på senare tid även från riksdagens sida gjort sig gällande
till förmån för en tillverkning av till avsalu avsett vin, framställt av
svenska frukter och bär. Enligt kontrollstyrelsens mening vore emellertid
den fabriksmässiga vintillverkningen i landet icke med hänsyn till vare
sig sin omfattning eller varans kvalitet av den betydenhet, att icke en sådan
åtgärd som den föreslagna skulle kunna vara försvarbar, därest avgjorda
fördelar stöde att vinna ur handelspolitiska synpunkter, exempelvis
för att bereda en ökad avsättning för svenska exportvaror.

Vad anginge den skattesats, som skulle gälla för inhemskt starkvin, skulle
dennas fastställande tili 1 krona per liter, d. v. s. lika med starkvinstullen,
visserligen innebära ett förfarande, som stöde i konsekvens med den använda
grunden för bestämmandet av skattesatserna å de andra slagen av
vin. Styrelsen ansåge emellertid, att denna beskattning skulle bliva väl
hög och därför alltför mycket försvåra det inhemska vinets avsättning.

Att emellertid, såsom spritcentralen ifrågasatte, helt fritaga starkvinet
från beskattningen eller bestämma skattesatsen till allenast svagvinstullens
belopp, 34 öre, syntes icke skäligen böra förekomma. Det skulle enligt
kontrollstyrelsens mening innebära en anmärkningsvärd inkonsekvens
att vid tullbeskattningen av starkvin och svagvin tillämpa tullsatser
av så avsevärt olika höjd, men vid införandet av beskattningen av
dessa varor av inhemsk tillverkning stadga samma skattesats för båda
slagen. Under alla förhållanden skulle det för vinfabrikanterna och de
dem närstående fruktodlarintressena utgöra ett irritationsmoment, att
spritcentralens egen vintillverkning skulle ur beskattningssynpunkt behandlas
på ett vida gynnsammare sätt än de utomstående tillverkarnas.

I betraktande vidare av den högre alkobolhalten bos starkvinerna och de
olägenheter, dessa drycker därför kunde medföra ur nykterhetssynpunkt,
syntes fullt motiverat att pålägga desamma en högre skatt än de inhemska
svagvinerna. Då näppeligen en lägre skattesats än den för de svaga
musserande vinerna föreslagna härvid skäligen kunde ifrågakomma, syntes
även de inhemska starkvinerna böra beskattas efter denna skattesats.

Vad de tilltänkta skattebeloppens fastställande till 70 öre resp. 35 öre
per liter beträffade hade styrelsen häremot intet att erinra. Ökningen med
1 öre utöver beloppen för motsvarande tullsatser uppvägdes till fullo av
den minskning i partihandelsvinsten, som komme att gälla för de inhemska
vinerna i jämförelse med de utländska. Beträffande de senare beräknades
nämligen sagda vinst jämväl å tullens belopp, då däremot vinsten å det
inhemska vinet enligt förslaget komme att beräknas å ett belopp, som icke
inkluderade skatten.

Mot beskattningens anordnande enligt det vid promemorian fogade författningsförslaget
bade styrelsen intet att erinra.

Med den utveckling den inhemska vintillverkningen numera tagit i vårt Departementsland
kan jag i likhet med kontrollstyrelsen icke finna det lämpligt, att cA''^e"''
dessa viner i motsats till alla andra in- och utländska alkoholhaltiga
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 216.

Kungl. Marits proposition nr 216.

drycker äro fria från beskattning. Framhållas bör dessutom vikten av
de svenska exportintressen, som kunna förväntas bliva främjade genom
införande av en beskattning å de svenska vinerna.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits i den förenämnda
promemorian, anser jag tullbeskattningen böra tagas till utgångspunkt
vid skattesatsens bestämmande. I enlighet härmed förordar jag förslaget,
att skatten bestämmes till 70 öre per liter för musserande eller därmed
jämförliga viner med en alkoholhalt ej överstigande 14 volymprocent samt
till 35 öre per liter för andra viner med sådan alkoholhalt, de s. k. svagvinerna.
På skäl som kontrollstyrelsen anfört kan jag icke tillstyrka att
starkvinerna, d. v. s. viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent,
undantagas från beskattningen, men jag har intet att erinra mot kontrollstyrelsens
förslag att skatten begränsas till samma belopp, som skulle
utgå för de musserande vinerna, eller således 70 öre per liter.

Man torde ha anledning räkna med, att skattebelastningen delvis kommer
att kunna bäras av tillverkarna och att på denna grund avsättningsmöjligheterna
för detta slag av viner icke komma att alltför mycket försvåras
genom beskattningen.

I fråga örn sättet för skattens uttagande får jag ansluta mig till det i
promemorian framlagda förslaget. Det vid promemorian fogade författningsförslaget
kan jag även godtaga, frånsett att en viss jämkning av
rubriken synes böra ske.

Förordningen torde böra träda i kraft den 1 april 1935.

Då det icke synes böra ifrågakomma att för den föreslagna skatten uppföra
en särskild rubrik å riksstaten, torde inflytande skattemedel böra redovisas
under inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Föredraganden hemställer härefter, att upprättat förslag till förordning
om omsättningsskatt å inhemskt vin måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Kurt Biörklund.

360818. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.