Kungl. Maj:ts proposition nr 213 (Proposition 1953:213)

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Nr 213.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen, m. m.; given Stockholms
slott den 8 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253);

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och 14 § lagen den
15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930
(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att de bestyr med allmänna val som nu åvila
Stockholms magistrat skola från och med år 1954 överflyttas på andra organ.
Vissa av uppgifterna beträffande valkrets- och valdistriktsindelning
samt handhavandet av valförrättningen och därmed sammanhängande frågor
in. in. skola sålunda fullgöras av en särskild valnämnd, sammansatt på
ungefär samma sätt som de nuvarande valnämnderna i städer under landsrätt.
Fastställandet av valkretsindelning vid kyrkofullmäktigval samt verkställandet
av röstsammanräkning vid kommunala val skola ankomma på
överstå thållarämbetet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. JVr 213.

Kungl. Maj. ts proposition nr 213.

Förslag

till

Lag

angående .ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till- riksdagen.

Härigenom förordnas, att i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
skall efter 90 § införas en ny, såsom 90 a § betecknad paragraf av följande
lydelse.

90 a §.

För Stockholm skall vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat i stället
i tillämpliga delar gälla om en valnämnd av fem inom staden boende
personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden i denna nämnd jämte suppleant
för honom förordnas av överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter väljas av stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar
inom staden eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i
avseende å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning å valnämnd
i Stockholm.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954, dock att för den första fyraårsperioden
ordförande i valnämnden och suppleant för honom skola förordnas
av överståthållarämbetet före den 1 januari 1954 samt ledamöter
och suppleanter i valnämnden skola utses av stadsfullmäktige vid sammanträde
i december månad 1953.

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 63 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Val i

63 §.
för staden.

Beträffande Stockholm skall vad
i denna lag stadgas i avseende å
magistrat gälla om den valnämnd,
som enligt lagen om val till riksdagen
skall finnas för staden, dock att
vad i 34 och 42 §§ stadgas i fråga om
magistrat i stället skall gälla om
överståthållarämhetet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1954.

Senaste lydelse av 63 § se SFS 1932: 272 (jfr SFS 1942: 177).

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och 14 § lagen den
15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 13 § tredje stycket och 14 § lagen den 15 juni
1935 om kommunalstyrelse i Stockholm1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

13 §.

Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av magistraten uppgjort
förslag, stadsfullmäktige göra
framställning hos överståthållarämbetet.
Utan föregående framställning
må överståthållarämbetet förordna
om sådan indelning, sedan tillfälle
beretts stadsfullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut om indelning
i valkretsar skall meddelas senast
två månader före ingången av
det kalenderår, under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarandet, när
stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att kungörelse skall offentligen an -

Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga stadsfullmäktige göra framställning
hos överståthållarämbetet.
Utan föregående framställning må
överståthållarämbetet förordna om
sådan indelning, sedan tillfälle beretts
stadsfullmäktige att avgiva yttrande
i ärendet. Beslut om indelning i valkretsar
skall meddelas senast två
månader före ingången av det kalenderår,
under vilket beslutet skall träda
i tillämpning.

§•

Senaste lydelse av 13 § se SFS 1936: 77 och av 14 § se SFS 1942: 178.

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

slås å rådhuset och införas i den tid- slås inom valnämndens lokaler och
ning, däri överståthållarämbetets kun- införas i den tidning, däri överståtgörelser
vanligen intagas. hållarämbetets kungörelser vanligen

intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1954.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930
(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
i Stockholm1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

5 §•

Kyrkofullmäktiges antal —------ utser 30—40.

Kyrkostämman besluter, med iakt- Kyrkostämman besluter, med iakttagande
av vad nu är sagt, huru tagande av vad nu är sagt, huru
många kyrkofullmäktige skola utses många kyrkofullmäktige skola utses
för församlingen. Om beslutet skall för församlingen. Om beslutet skall
magistraten ofördröjligen underrät- överståthållarämbetet ofördröjligen
tas. underrättas.

10 §.

För val--------------inom valkrets.

Vid valkretsindelning---- särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort
förslag, kyrkofullmäktige göra
framställning hos magistraten. Utan
föregående framställning må magistraten
förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle heretts kyrkofullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
om indelning i valkretsar skall

Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort
förslag, kyrkofullmäktige göra
framställning hos överståthållarämbetet.
Utan föregående framställning
må överståthållarämbetet förordna
om sådan indelning, sedan tillfälle
beretts kyrkofullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut om indel -

Senaste lydelse av 11 § se SFS 1942: 179.

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

meddelas senast två månader före ingången
av det kalenderår, under vilket
beslutet skall träda i tillämpning.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarandet, när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att annat än allmänt val skall äga
rum å sön- eller helgdag som bestämmes
av magistraten, samt att kungörelse
skall offentligen anslås d rådhuset
och införas i den tidning, däri
överståthållarämbetets kungörelser
vanligen intagas.

ning i valkretsar skall meddelas senast
två månader före ingången av
det kalenderår, under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

§.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarandet, när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att annat än allmänt val skall äga
rum ä sön- eller helgdag, som bestämmes
av överståthållarämbetet, samt
att kungörelse skall offentligen anslås
inom valnämndens lokaler och
införas i den tidning, däri överståthållarämbetets
kungörelser vanligen
intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
195k.

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och inrikesdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,
fråga om befriande av Stockholms magistrat från dess befattning med allmänna
val och anför därvid följande.

Stockholms magistrat har, i likhet med Övriga magistrater, i åtskilliga
hänseenden att taga befattning med allmänna val, såväl kommunala val
som val till riksdagens andra kammare. Sålunda handhar magistraten en
stor del av förberedelserna för valet, leder själv eller genom sina deputerade
själva valförrättningen samt verkställer slutligen såvitt angår kommunala
val också sammanräkningen; denna ankommer vid andrakammarval på
överståthållarämbetet (i andra städer länsstyrelsen). På grund av att valbestyren
under valår ansetts vara till avsevärt hinder för magistratensrådhusrättens
verksamhet i övrigt, i första hand den dömande verksamheten,
har från Stockholms stads och magistratens sida initiativ tagits för att
befria magistraten från dess befattning med valen. Stockholms stadsfullmäktige
har vid sammanträde den 16 mars 1953 godkänt ett av en kommunal
kommitté (benämnd stadskollegiets rådhusrättskommitté) framlagt
förslag i denna riktning ävensom beslutat i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
att härför erforderliga författningsändringar måtte genomföras. Stadsfullmäktiges
skrivelse har av överståthållarämbetet med skrivelse den 24 i
samma månad överlämnats till Kungl. Maj :t. Jag anhåller att nu få upptaga
frågan om en dylik reform, vilken förutsätter ändringar i lagen om val till
riksdagen och kommunala vallagen samt i de särskilda kommunallagarna
för Stockholm.

Gällande bestämmelser.

De bestämmelser, som reglerar Stockholms magistrats befattning med allmänna
val, d. v. s. val av ledamöter till riksdagens andra kammare, stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige, återfinns framför allt i lagen den 26 no -

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

vember 1920 om val till riksdagen (RVL), kommunala vallagen den 6 juni
1930 (KVL), lagen om kommunalstyrelse i Stockholm den 15 juni 1935
(LKSthm) och lagen om församlingsstyrelse i Stockholm den 6 juni 1930
(LFSthm). Härjämte finns ett antal författningar, som berör skilda detaljer
av valförfarandet men som i förevarande sammanhang är av mindre intresse.
Nu angivna lagar innehåller, såvitt angår den organisatoriska sidan av
valförfarandet, i stort sett följande.

Stockholm är för val av stadsfullmäktige indelat i valkretsar. Denna indelning
fastställes av överståthållarämbetet på .framställning av stadsfullmäktige
efter förslag av magistraten. Även utan dylik framställning kan
överståthållarämbetet verkställa ändring i valkretsindelningen sedan stadsfullmäktige
beretts tillfälle att avge yttrande (LKSthm 13 §). Vid val av
kyrkofullmäktige utgör varje församling en valkrets, såvida icke församlingens
folkmängd ger anledning till uppdelning av församlingen i valkretsar.
Valkretsindelning fastställes av magistraten på framställning av kyrkofullmäktige
efter förslag av kyrkorådet. Magistraten kan emellertid även
utan dylik framställning förordna om indelning, sedan kyrkofullmäktige
beretts tillfälle avge yttrande (LFSthm 5 och 10 §§). Vid val av ledamöter
till riksdagens andra kammare utgör staden en enda valkrets. Denna är liksom
valkretsarna vid stads- och kyrkofullmäktigeval uppdelad i valdistrikt.
Förslag om indelning i valdistrikt må framställas av den som är boende och
vid andrakammarval röstberättigad inom den valkrets, som beröres av indelningen
i valdistrikt. Beslut om valdistriktsindelning fattas av överståthållarämbetet
sedan yttrande inhämtats från magistraten och stadsfullmäktige.
Ämbetet kan även besluta om dylik indelning utan föregående framställning
efter hörande av stadsfullmäktige (RVL 31 och 32 §§, KVL 3 §).

För val till riksdagens andra kammare samt för kommunalval och kommunala
beslut upprättas en röstlängd i två exemplar, vilken längd upplägges
i särskilda delar för varje valdistrikt, eventuellt för del därav (RVL 37—53 §§,
KVL 6—10 §§, kungörelsen den 18 april 1947 om upprättande av röstlängd
för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd —
röstlängdskungörelsen). Röstlängden upprättas senast den 30 juni varje
år av lokal skattemyndighet. Sedan längden upprättats, skall den senast
nämnda dag avsändas eller avlämnas till magistraten. Från och med den 6
till och med den 12 juli skall röstlängden för granskning vara framlagd å
lämpligt ställe inom valdistriktet. Det åligger överståthållarämbetet att utfärda
kungörelse om framläggandet, varjämte å magistraten ankommer att
ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats
som röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande av den
eller de omständigheter, på grund av vilka han uteslutits från rösträtt. I såväl
kungörelsen som underrättelsen skall angivas den tid — den 18 juli —
inom vilken anmärkning mot röstlängden bör vara inlämnad till magistraten
för att upptagas till prövning. Den 25 juli eller, om den dagen är söndag
eller måndag, påföljande tisdag sammanträder magistraten för prövning av
de mot röstlängden framställda anmärkningarna. Sedan vid sammanträdet

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

tillfälle lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar — anmärkningar
kunna nämligen framställas mot att annan person är upptagen i röstlängden
som röstberättigad — skall magistraten omedelbart eller senast dagen
efter slutad förhandling avkunna beslut, som, med angivande i korthet av
skälen därför, tecknas å den prövade anmärkningsskriften. Härefter införes
i röstlängden de rättelser, som föranledes av nämnda beslut, varefter den
sålunda rättade längden underskrives av magistraten. Magistratens beslut
över anmärkningar kan överklagas hos överståthållarämbetet, och de rättelser,
som föranledes av ämbetets beslut, skall av magistraten införas i röstlängden.

Sedan röstlängden, på sätt nu angivits, blivit rättad, har magistraten på
grund av ett särskilt beslut av Stockholms stadsfullmäktige att till envar
röstberättigad utsända ett s. k. röstkort, innehållande meddelande om att vederbörande
äger rösträtt vid det val som förestår samt uppgift å den vallokal,
i vilken röstningen skall äga rum. Röstkorten utfärdas med ledning
av röstlängden.

I vissa fall äger väljare rätt att avlämna röstsedel å postanstalt inom riket
eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat (vid utlandsvistelse,
militärtjänst etc., KVL 35 §, RVL 70 §). En förutsättning är emellertid att
väljaren företer vederbörligt utdrag ur röstlängden för det valdistrikt han
tillhör. Röstlängdsutdraget — vilket utvisar att vederbörande är upptagen
som röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den myndighet, som skall
verkställa röstsammanräkningen — utfärdas under tiden efter det röstlängden
blivit fastställd och fram till valdagen av den magistraten därtill förordnar.
Begäran om utdrag kan framställas vid personligt besök hos den
som skall utfärda utdraget eller genom egenhändigt underskriven, av minst
en person bevittnad ansökan (KVL 36 §, RVL 71 §).

Sedan kungörelse om valet i vederbörlig ordning utfärdats — vid andrakammarval
av överståthållarämbetet och vid övriga allmänna val av magistraten
— (KVL 20 §, RVL 56 §), äger själva valförrättningen rum. Valet
förrättas inför magistraten eller dess deputerade (KVL 5 §, RVL 57 och
91 §§). Vallokaler och valtider för varje valdistrikt bestämmes av magistraten
respektive överståthållarämbetet. För de bestämmelser som reglerar
själva röstningen skall här icke lämnas någon redogörelse, enär dessa i och
för sig är av mindre intresse i förevarande sammanhang. Generellt gäller,
att det åligger magistraten att sörja för de yttre arrangemangen vid röstavlämningen
(KVL 59 §, RVL 95 §). Efter det röstningen avslutats, skall inom
valdistrikten protokoll upprättas, upptagande bland annat antalet i valet
deltagande personer och avlämnade valkuvert (KVL 33 §, RVL 68 §). Vid
stadsfullmäktigeval och — om magistraten så beslutar —■ vid kyrkofullmäktigeval
skall valförrältarna i de olika distrikten dessutom verkställa en
preliminär röstsammanräkning (KVL 34 §). Valförrättningen är därmed
slut, och det åligger vederbörande valförrättare (magistratens deputerade) i
valdistrikten att ofördröj ligen till den röstsammanräknande myndigheten
överlämna valprotokoll, röstlängd in. in.

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Vid stads- och kyrkofullmäktigeval verkställes röstsammanräkning av
magistraten, vid andrakammarval av överståthållarämbetet (KVL 42 §,
RVL 76 §). I denna redogörelse behandlas icke ämbetets bestyr med röstsammanräkning,
varför det följande endast har avseende å sammanräkning
verkställd av magistraten. Sistnämnda röstsammanräkning må påbörjas tidigast
å åttonde dagen efter valet och senast å femtonde dagen efter valet
eller — om sammanräkningen i vissa fall icke kan påbörjas inom sagda tid
— så snart omständigheterna medger det (KVL 43 §). Om sammanräkningen
skall kungörelse utfärdas. Under tiden mellan valet och röstsammanräkningen
åligger det magistraten att verkställa en förberedande granskning av
inkomna handlingar. Det tekniska förfarandet vid sammanräkningsförrättningen
saknar i detta sammanhang intresse, och det behöver här endast anmärkas,
att protokoll skall föras vid förrättningen, att valets utgång kungöres
omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen förda protokollet
samt att valet är avslutat med nämnda uppläsning. Ny röstsammanräkning
skall verkställas om fullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång (KVL 52 och 53 §§, RVL 87 §) eller om, efter besvär, den valde skiljes
från uppdraget (KVL 56 §, RVL 89 §).

Det åligger Stockholms stad att vid samtliga nu ifrågavarande allmänna
val tillhandahålla lämpliga vallokaler samt svara för de kostnader, som föranledes
av valet, med följande undantag. Statsverket bestrider, såvitt angår
andrakammarval, kostnaden för blanketter till valsedlar, valkuvert och omslag
samt, i fråga om stadsfullmäktigeval, kostnaden för röstlängdsutdrag
och övrig till poströstning hörande materiel. Såvitt angår kyrkofullmäktigeval
bestrides kostnaden för kungörande, som åligger magistraten, ävensom
kostnaden för vissa slag av kuvert och omslag av vederbörande församling.

Valbestyrens betydelse ur arbetssynpunkt för Stockholms magistrat.

Stadskollegiets rådhusrättskommitté har i en promemoria lämnat en redogörelse
för den betydelse ur arbetssynpunkt som magistratens nuvarande
befattning med valbestyren har för magistraten. Av denna redogörelse framgår
följande.

Förslag till valkretsindelning vid stadsfullmäktigeval samt v a Idistriktsindelning
vid allmänna val överhuvudtaget upprättas regelmässigt
genom magistratens försorg. Likaledes upprättas genom magistratens
försorg förslag till valkretsindelning vid kyrkofullmäktigeval, vilket förslag
därefter förelägges magistraten för fastställelse. Arbetet med upprättande
av dessa förslag utföres efter samråd med magistratsrådmannen av en
assessor från rådhusrätten och brukar i regel taga i anspråk omkring en
vecka, stundom två, varje vår. Till grund för arbetet ligger befolkningssiffror,
som införskaffas från mantalsverket. Antalet valdistrikt varierar från år till
år, främst beroende på befolkningsökningen. Vid 1952 års val av ledamöter
till riksdagens andra kammare var staden indelad i 273 valdistrikt, under det
att antalet valdistrikt vid 1950 års stadsfullmäktigeval utgjorde 259. Anta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

let valkretsar vid sistnämnda val utgjorde sex. Vid 1950 års kyrkofullmäktigeval
utgjorde varje församling en valkrets med undantag för sex församlingar,
som var uppdelade i valkretsar; valdistriktens antal uppgick till 97.

Röstlängden upprättas av mantalsverket. I samband med arbetet å
röstlängden ombesörjer mantalsverket jämväl utsändande på magistratens
vägnar av föreskrivna underrättelser till dem som antecknats som icke röstberättigade
i längden. De anmärkningar mot röstlängden som inkommer —
i genomsnitt omkring 40 årligen -— remitteras till mantalsverket och förmyndarkammaren
för yttrande. Det förberedande arbetet med granskningen av
dessa anmärkningar skötes under valår av magistratsrådmannen med biträde
av en av de två assessorer från rådhusrätten, vilka från mitten eller
första hälften av juli är helt upptagna av valbestyr. Under år, då val icke
hålles, utföres arbetet ifråga av magistratsrådmannen. För prövning av anmärkningarna
sammanträder en delegation ur magistraten. Prövningen —
inklusive underskrift av röstlängdens bägge exemplar (vardera för närvarande
i 273 delar, som alla skall skrivas under) — brukar taga en kväll i
anspråk.

I fortsättningen behandlas endast åtgärder, som vidtages under valår; valarbetet
under övriga år är — bortsett från efterträdarsammanräkningar —
i stort sett avslutat i och med att röstlängden justerats.

Sedan röstlängden justerats och vallokal för varje distrikt fastställts, påbörjas
för magistratens del det huvudsakliga arbetet med röstkorten.
Mantalsverket har redan tidigare börjat tryckningen av adressidan å korten
vilka i detta skede uppgår till omkring 600 000 stycken. Till en början utföres
det på magistraten ankommande arbetet av nyss nämnda assessorer med
hjälp av eventuellt ytterligare någon befattningshavare, men efter första
veckan i augusti, då korten vanligen är färdigtryckta å såväl adress- som
textsidan, vidtar kollationering av dem, innefattande även bortgallring av ett
stort antal kort, vilket brukar kräva minst tre veckors arbete av — under
1952 — åtta för ändamålet anställda personer. Efter kollationeringen distribueras
röstkorten. Antalet utsända röstkort uppgick 1952 till omkring
540 000. De år, då både stadsfullmäktigeval och kyrkofullmäktigeval äger
rum, utsändes röstkort endast avseende förstnämnda val. I stort sett bedrives
arbetet med utfärdande av röstlängds utdrag parallellt med arbetet
å röstkorten. Magistraten biträdes härvid av mantalsverket, som med
anlitande av det ena exemplaret av röstlängden utfärdar över hälften av de
omkring 18 000 utdrag, som utfärdas varje valår, företrädesvis under månaden
närmast före valet. Arbetet med dessa utdrag är synnerligen tidskrävande
och omständligt. För att mottaga den allmänhet, som infinner sig för
att erhålla röstlängdsutdrag avdelas särskild personal.

Bestyren med själva valförrättningen tar sin början redan på våren
under valåret genom att listor utsändes för erhållande av uppgifter å personer,
som är villiga alt tjänstgöra som valförrättare. Inkomna svar registreras
å kort. Valtryck (valkuvert in. in.) inventeras och beställes. Under månaderna
närmast före valet anskaffas och fastställes vallokaler samt utses och

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

indelas till tjänstgöring å de olika distrikten valförrättare (fem i varje distrikt),
vaktmästare (två i varje distrikt) samt ordningsmän (sammanlagt
cirka 70). Gäller det kommunala val, utfärdas kungörelse beträffande bl. a.
vallokalerna, eljest överlämnas en förteckning över dem till överståthållarämbetet.
Promemorior för valfunktionärerna redigeras, tryckes och distribueras,
tjänstgöringslistor för valfunktionärer upprättas. Valfunktionärerna
kallas. Gatuadressregister, kvartersregister samt listor över mantalsregisternumrens
fördelning upprättas. Vid riksdagsmannaval verkställes i förväg
kontroll över att partiernas å valsedlarna upptagna kandidater är valbara,
varjämte valbarhetsintyg utfärdas. Listor å valutensilier för varje distrikt
upprättas. För varje distrikt iordningsställes en låda innehållande alla för
valet nödiga handlingar, skrivmateriel och dylikt. Vallokalerna iordningställes
och avsynas. Förfrågningar i mängd från allmänheten besvaras.

Sedan stadsfullmäktigevalet avslutats, vidtager en veckas efterarbete, förberedelser
för röstsammanräkning samt förberedelser för kyrkofullmäktigevalet,
som ju äger rum en månad efter stadsfullmäktigevalet. Ro st sammanräkningen
efter dessa båda kommunala val påbörjas alltid å åttonde
dagen efter respektive val och pågår i ungefär två veckors tid. Med röstsammanräkningen
är 5—6 av rådhusrättens jurister sysselsatta, biträdda, såvitt
angår stadsfullmäktigeval, av 25—30 manuella räknare, som anställes
bland personal utanför magistraten och rådhusrätten. Vid röstsammanräkningen
efter kyrkofullmäktigeval kräves ett något mindre antal räknare. Under
tiden närmast efter varje kommunalval och även under tiden för själva
röstsammanräkningen pågår ett mycket tidsödande arbete med kontroll av
att de å valsedlarna upptagna kandidaterna är valbara ävensom en hel del övrigt
efterarbete.

De i de tre närmast föregående styckena omnämnda arbetsuppgifterna utföres
under ledning av eller efter samråd med magistratsrådmannen.

Tidigare framställningar i ämnet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1948 hemställde Stockholms magistrat
om befrielse från skyldigheten att taga befattning med allmänna val.
Sedan magistraten i framställningen inledningsvis något berört de uppgifter
av administrativ natur som alltjämt åvilar magistraten, fortsatte magistraten:

I anledning av den nya rättegångsbalkens tillkomst hava de svenska stadsdomstolarna
gjorts till föremål för en omdaning, vilken för Stockholms rådhusrätts
vidkommande varit synnerligen genomgripande. De organistoriska
förändringarna hava haft till syftemål att giva rådhusrätten en sådan uppbyggnad,
att domstolen skall kunna på ett tillfredsställande sätt lösa de
maktpåliggande processuella uppgifter, som enligt den nya rättegångsbalken
åvila densamma. Omorganisationen har däremot i mycket ringa mån
rönt inflytande av de uppgifter utanför den egentliga rättsvårdens område,
som alltjämt åvila den av borgmästare och rådmän sammansatta magistraten.

Den nya rättegångsordningen med dess krav på bland annat koncentration
och omedelbarhet vid målens behandling är i och för sig av beskaffenhet att
verka starkt hindrande, då det för magistraten gäller att förbereda och ge -

Kungl. I\laj:ts proposition nr 213.

nomföra riksdagsmannaval eller andra allmänna val. Ledamöter av rätten
kunna nämligen icke utan vidare under pågående rättegång ryckas från den
dömande verksamheten för att under en längre tid — exempelvis då det
gäller sammanräkning av stadsfullmäktigeröster — tilläggas administrativa
uppgifter i sammanhang med allmänna val. Ett sådant förfarande skulle
bland annat i betydande omfattning nödvändiggöra helt nya rättsförhandlingar
med andra ledamöter än förut i de pågående målen. •— — •— Slutligen
må helt allmänt framhållas, att lösandet av de med valarbetet sammanhängande
uppgifterna kräver en praktisk och teoretisk utbildning i administrativt
hänseende som i väsentlig mån ligger vid sidan om en domares allmänna
erfarenheter.

över magistratens framställning avgav 1946 års kommunallagskommitté
den 26 januari 1949 yttrande, varvid kommittén bl. a. anförde:

De svårigheter som enligt magistratens framställning valbestyren vållade
för rådhusrättens dömande verksamhet förelåge enligt kommitténs mening
i liknande mån för de flesta magistrater i riket. Detta förhållande liksom
även principiella skäl talade för att valbestyren överflyttades på andra organ.
Då det emellertid måste anses önskvärt, att frågan behandlades i ett
sammanhang i hela sin vidd, syntes det kommittén tveksamt om spörsmålet
att befria Stockholms magistrat från valbestyren borde upptagas för sig.
Därest särskilt stora svårigheter måste anses föreligga för Stockholms magistrat
att bibehålla befattningen med valen, ville kommittén, med hänsyn
till den särställning som Stockholms magistrat i vissa hänseenden redan
intoge i förhållande till övriga magistrater, emellertid icke avstyrka, att frågan
om befrielse för magistraten från valbestyren upptoges till prövning,
och att man därvid sökte komma till en provisorisk lösning i avbidan på att
spörsmålet löstes också för övriga magistratsstäder.

Kommittén ville särskilt framhålla, att valbestyren, såsom ifrågasatts, icke
ens provisoriskt borde överflyttas å överståthållarämbetet. Under senare år
hade från överståthållarämbetet utbrutits ett flertal grupper ärenden av
kommunal karaktär i syfte att överståthållarämbetet skulle erhålla i stort
sett samma uppgifter som en länsstyrelse. Det skulle därför innebära en
avvikelse från den eftersträvade principen om åstadkommande av största
möjliga likställighet med förhållandena i riket i övrigt, ifall man nu till
överståthållarämbetet överförde ärenden, som i länen icke ankomme på länsstyrelserna.
Kommittén funne det ej heller lämpligt, att magistratens valärenden,
på sätt jämväl ifrågasatts, övertoges av den i Stockholm förefintliga
direktionen för stadens rättsväsende, som i huvudsak inrättats för att handha
frågor angående magistratens och rådhusrättens organisation, personal
och ekonomi.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 oktober 1950 uttalade sig Stockholms
stadskollegium — jämte det kollegiet anhöll om utredning av frågan om
förstatligande av magistratsstädernas domstolar — för ett överflyttande på
andra organ av de administrativa uppgifter, som åvila Stockholms magistrat.
Stadskollegiet berörde i skrivelsen i detta sammanhang magistratens befattning
med allmänna val och framhöll därvid, alt det ur olika synpunkter

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

vore angeläget, att magistraten snarast möjligt befriades från sina valuppgifter.
Med hänsyn till den särställning, som Stockholms magistrat intoge i förhållande
till magistraterna i andra städer, syntes reformen kunna genomföras
utan att avvakta den mera omfattande utredningen om magistraterns avskaffande.

I samband med att stadskollegiets skrivelse överlämnades till Kungl. Maj :t
anförde överståthållarämbetet, att —- i avvaktan på slutförandet av utredning
angående frågan om förstatligande av magistratsstädernas domstolar
— med hänsyn till den särställning Stockholms magistrat redan intoge principiellt
hinder icke syntes föreligga mot att de å Stockholms magistrat ankommande
uppgifterna överflyttades å andra lämpliga organ.

I detta sammanhang må erinras om att kommunallagskommittén numera
ytterligare behandlat frågan om en avveckling av magistratens kommunala
uppgifter, nämligen i sitt betänkande nr III (SOU 1952: 14), och därvid anfört
bland annat s. 177):

Om såsom kommittén föreslagit magistratens befattning med de uppgifter,
som enligt lagen om kommunalstyrelse i stad tillkomma denna, skall
upphöra, synes det önskvärt att även frågan om en överflyttning av magistratens
befattning med valen och av dess nuvarande statligt administrativa
uppgifter upptages till prövning. Enligt kommitténs uppfattning bör i magistratsstäderna,
såsom redan nu är fallet i landsrättsstäderna och övriga
kommuner, en fullständig skilsmässa mellan förvaltning och rättsskipning
åvägabringas, den nuvarande magistratsinstitutionen avvecklas och rättsväsendet
övertagas av staten. Då en utredning av nu förevarande frågor icke
kan anses ingå i kommitténs uppdrag, har kommittén ej haft anledning
framlägga något förslag härom. Inom kommittén har emellertid diskuterats
olika vägar för en slutlig avveckling av magistraten.

Vad angår magistratens befattning med valen har kommittén därvid funnit
att valbestyren även i magistratsstäderna böra övertagas av valnämnder.
I samband härmed böra för hela riket i huvudsak enhetliga bestämmelser
om valförrättningsorgan antagas.

I yttrande över betänkandet har bl. a. föreningen Sveriges stadsdomare
tagit upp frågan om magistraternas befattning med allmänna val och likaledes
uttalat sig för en överflyttning av valbestyren från magistraterna.

Stadskollegiets rådhusrättskommittés förslag.

I sin i det föregående omnämnda promemoria har stadskollegiets rådhusrättskommitté
vad angår principfrågan — huruvida en överflyttning av valbestyren
från magistraten till andra organ borde ske — uttalat sig till förmån
för en dylik överflyttning och därvid åberopat de skäl som anförts i
magistratens och stadskollegiets i det föregående omnämnda skrivelser.
Huruvida överflyttningen borde ske redan nu eller först i samband med att
frågan om jämväl övriga magistraters befrielse från befattning med de allmänna
valen löstes kunde enligt kommitténs mening givetvis vara föremål
för olika åsikter. Med hänsyn till den särställning, som Stockholms magistrat,
såvitt angår dess kommunala och statligt administrativa uppgifter,
intoge i förhållande till rikets övriga magistrater, och till omfattningen av

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

de med valen i huvudstaden förknippade göromålen funne kommittén emellertid
övervägande skäl tala för att en överflyttning av valbestyren från
Stockholms magistrat till annat eller andra lämpliga organ redan nu borde
komma till stånd utan avvaktande på en allmän lösning för samtliga magistratsstäders
vidkommande av motsvarande problem. Som ytterligare skäl
för en särlösning beträffande Stockholm kunde anföras, att för Stockholms
vidkommande åtminstone vissa särskilda bestämmelser under alla förhållanden
syntes ofrånkomliga.

Vad angår spörsmålet vilket eller vilka organ valbestyren borde anförtros i
händelse en överflyttning komme till stånd ville kommittén framhålla
följande. Valbestyren utgjordes av en mångfald olika arbetsmoment, som i
stort sett skulle utföras under en tid av fyra till fem månader varje valår.
Det vore ett starkt intresse att dessa göromål fördelades mellan så få organ
som möjligt. Genom en koncentration av valarbetet kunde man nämligen
påräkna ökad snabbhet och säkerhet i ärendenas handläggning, varjämte
ekonomiska fördelar kunde vinnas. I den mån valbestyr av samma art som
de vilka för närvarande åvilade magistraten redan nu handhades av andra
myndigheter, låge därför den lösningen nära till hands att magistratens valbestyr
överfördes på nämnda myndigheter därest dessa vore lämpade att
överta dem.

Av valbestyren tilldroge sig, anförde kommittén, själva valförrättningen
särskilt intresse. Ansvaret för denna förrättning åvilade i städer under
landsrätt och på landet en valnämnd bestående av ordförande -— i stad
kommunalborgmästaren och på landet en av länsstyrelsen utsedd person —
samt två av stadsfullmäktige respektive fyra å kommunalstämma eller av
kommunalfullmäktige utsedda ledamöter jämte suppleanter för dem. Kommunallagskommittén
hade uttalat, att valbestyren även i magistratsstäderna
borde övertagas av valnämnder samt att i samband därmed för hela riket
i huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan borde antagas.
Man syntes med ganska stor säkerhet kunna utgå från att detta bleve
den lösning statsmakterna komme att välja i fråga om valbestyrens handhavande
vid en reform innebärande magistraternas avskaffande som statligt
administrativa organ. En provisorisk reform för Stockholms vidkommande
borde då tydligen följa samma linjer.

En lösning enligt dessa linjer vore enligt kommitténs åsikt även — oavsett
de skäl som nu anförts -— att föredra framför att lägga valbestyren på
överståthållarämbctet. Ämbetet borde, som statligt organ, icke handha bestyr
som sedan gammalt vore att anse som kommunala. Det skulle för övrigt
innebära en avvikelse från strävandena att så långt som möjligt göra arbetsuppgifterna
för ämbetet och länsstyrelserna likartade. Denna senare
synpunkt hade även kommunallagskommittén framhållit.

Ej heller den kommunala direktionen för mantals- och uppbördsverken,
vilken tillkommit för helt andra uppgifter än de nu ifrågavarande, borde
enligt kommitténs mening ifrågakomma som valorgan.

Kungl. Maj. ts proposition nr 213.

Kommittén tilläde, att det vore uppenbart, att i en stad av Stockholms
storlek det organ, som skulle handha valbestyren, måste till sitt förfogande
ha ett kansli för administrerande av den vidlyftiga valapparaten. Dessa
kansligöromål borde lämpligen anförtros åt ett redan befintligt organ med
arbetsuppgifter som ha sammanhang med valbestyren.

Inom kommittén hade från nyss angivna utgångspunkter diskuterats frågan
på vilket eller vilka organ valbestyren lämpligen borde överflyttas därest
magistraten befriades från befattningen med dessa bestyr.

I fråga om anordnandet av den egentliga valförrättningen
har kommittén uttalat sig för att dessa bestyr borde ankomma på en va 1-n ä m n d. Denna borde, liksom nu är förhållandet med valnämnderna i
fögderistäder och landskommuner, få ett dominerande inslag av kommunalvalda
ledamöter. Kommittén föreslår, att i Stockholm ordföranden utses av
överståthållarämbetet. Ämbetet borde också utse en suppleant för ordföranden.
Antalet kommunalvalda ledamöter i valnämnden bör enligt kommittén
bli fyra med lika många suppleanter. Mandattiden föreslås både för ordföranden
och ledamöterna bli fyra år.

Som valnämndens kansli föreslås mantalsverket skola fungera, emedan
detta verk har tillgång till lokaler och personal i den omfattning som
erfordras; för vissa valuppgifter måste under alla förhållanden extra personal
anställas. Inom mantalsverket finnes vidare, anför kommittén, tillgängliga
skilda sakuppgifter, som är erforderliga för valbestyrens fullgörande.
Eftersom mantalsverket redan nu har åtskilliga delvis synnerligen
betungande valtekniska uppgifter, antingen självständigt eller såsom biträde
åt magistraten, skulle, enligt vad kommittén framhåller, den föreslagna
anordningen följaktligen i betydande omfattning endast innebära en fortsättning
av ett redan etablerat sakernas tillstånd.

Magistratens uppgift att fastställa valkretsindelning för kyrkofullmäktigeval
föreslår kommittén överflyttad på överståthållarämbetet, som
därigenom skulle få att besluta i samtliga valkrets- och valdistriktsindelningsfrågor
i samband med allmänna val. Ämbetet skulle få samma befattning
med valfrågor som länsstyrelserna, vilka besluta i samtliga indelningsfrågor
rörande landsbygden och städer under landsrätt. Föreskriften att
magistraten skall uppgöra förslag till valkretsindelning för stadsfullmäktigeval
anser kommittén kunna utgå. Magistratens uppgifter i övrigt synes
kommittén utan olägenhet kunna överflyttas på valnämnden, som komme
att genom mantalsverket ha tillgång till de befolkningssiffror, som utgör
det väsentliga materialet för indelningen. Stadsfullmäktiges befattning med
valkrets- och valdistriktsindelningsfrågor skulle bli oförändrad.

Eftersom röstlängden i Stockholm upprättas genom mantalsverkets
försorg har det synts kommittén lämpligt, att valnämnden (mantalsverket)
får svara för att föreskrivna underrättelser till icke röstberättigade utsändas.
Skyldigheten att granska inkomna anmärkningar mot röstlängden
och meddela beslut över dessa anmärkningar, borde överflyttas från ma -

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

gistraten till valnämnden. Kommittén har erinrat om att på landet och i
städer under landsrätt granskningen åvilar valnämnden.

Utsändandet till de röstberättigade av s. k. röstkort bör enligt kommittén
lämpligen utföras av den myndighet som svarar för den egentliga
valförrättningen, d. v. s. valnämnden, eftersom röstkorten måste utfärdas
med hjälp av röstlängden och endast en kort tid står till buds för arbetet.
Av samma skäl anses jämväl ansvaret för utfärdande av röstlängdsutdrag
böra åvila valnämnden.

I fråga om röstsammanräkningen föreslår kommittén, att överståthållarämbetet
jämväl verkställer sammanräkning av rösterna vid kommunala
val. Kommittén erinrar om att sammanräkning vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för
församling, bestående av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad,
verkställes av länsstyrelsen.

Under framhållande av att stadsfullmäktig- och kyrkofullmäktigval skola
äga rum under år 1954 föreslår kommittén att omorganisationen genomföres
från och med den 1 januari 1954.

Kommittén har vid sin promemoria fogat förslag till de ändringar som
av reformen föranledes i lagen om val till riksdagen, kommunala vallagen,
lagen om kommunalstyrelse i Stockholm och lagen om församlingsstyrelse
i Stockholm.

Yttranden över rådhusrättskommitténs förslag.

Under den kommunala remissbehandlingen av rådhusrättskommitténs
förslag har yttrande över detta avgivits av vederbörande kommunala myndigheter
ävensom av Stockholms magistrat.

Kanslichefen hos direktionen för uppbördsväsendet har i tjänsteutlåtande
anfört följande.

Skälen för att avlyfta valbestyren från magistraten äro påtagliga och
tungt vägande. Argumenten för att så sker i Stockholm utan avvaktan på
en allmän lösning av detta problem i samtliga magistratsstäder synas också
bärkraftiga. Visserligen medför ett separat beslut för Stockholms vidkommande,
att den här införda ordningen måste betecknas som ett provisorium,
som senare måste omprövas, men olägenheterna härav kunna icke gärna
vara särskilt framträdande.

Till skillnad från rådhusrättskommittén har kanslichefen dock funnit
starka praktiska skäl tala för att direktionen för Stockholms stads uppbördsväsende
också fungerar som valnämnd och att icke ett särskilt organ
inrättas härför.

Mantalsdirektören har i sitt tjäns-teutlåtande framhållit att mantalsverket
redan nu är i flera hänseenden engagerat i valbestyren och att av den anledningen
verket, under en valnämnd, syntes vara det kommunala organ,
som närmast borde övertaga de uppgifter i valbestyren, som icke föreslagits
skola överföras till överståthållarämbctel.

2 Bihang till riksdagens protokoll 191)3. I samt. Nr 213.

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Direktionen för uppbördsväsendet har för egen del åberopat det av direktionens
kanslichef i ärendet avgivna tjänsteutlåtandet. Direktionen tillstyrker
sålunda förslaget, men anser, att det administrativt sett skulle vara mest
ändamålsenligt, att direktionen för uppbördsväsendet fungerade såsom valnämnd.
Skulle det emellertid anses ofrånkomligt att en särskild valnämnd
inrättas, skulle detta självfallet icke innebära några oöverstigliga administrativa
svårigheter. Direktionen förutsatte, att det i så fall bleve möjligt
att tillse, att direktionen representerades i valnämnden.

Stockholms magistrat har — med erinran om sin i skrivelse till Kungl.
Maj :t den 8 maj 1948 gjorda hemställan om befrielse från skyldigheten att
taga befattning med allmänna val — förklarat sig icke ha någon invändning
mot de författningsändringar, vari promemorian utmynnar.

Kanslichefen hos rätts- och polisdirektionen har som sin mening framhållit,
att förslaget innebure en ur praktiska och ekonomiska synpunkter
lämplig lösning, som kunde väntas möjliggöra en snabb och ändamålsenlig
handläggning av valbestyren. Då anordningen också skulle skapa förutsättningar
för att i högre grad disponera rådhusrättens juristpersonal för de
dömande uppgifterna, har kanslichefen i alla delar tillstyrkt det framlagda
förslaget. Rätts- och polisdirektionen har likaledes tillstyrkt förslaget och
därvid anfört följande.

Enligt direktionens mening tala vissa praktiska skäl för att nuvarande
uppbördsdirektionen därvid fungerar som valnämnd, varvid en särskild valnämnd
icke skulle behöva inrättas. Detta skulle emellertid förutsätta, att det
för Stockholms vidkommande tillskapades en organisation, som skulle skilja
sig från vad som förekommer för landet i övrigt och som även skulle avvika
från vad kommunallagstiftningskommittén förordat i sitt år 1952 avgivna
förslag till kommunallag---Då det är angeläget, att magistraten sna rast

möjligt befrias från valbestyren och att den nya ordningen kan tilllämpas
vid 1954 års val, vill direktionen icke framställa något yrkande om
att uppbördsdirektionen skulle bli valnämnd utan hemställer om godkännande
av det föreliggande förslaget.

Kammarkontoret har i princip tillstyrkt förslaget men framhållit, att
praktiska skäl talade för att uppbördsdirektionen finge bli valnämnd. Drätselnämnden
har åberopat kammarkontorets tjänsteutlåtande samt understrukit
vad direktionen för uppbördsväsendet yttrat.

Stadsjuristen har icke haft annan erinran mot förslaget än att lagen om
ändring av riksdagsvallagen borde förses med en övergångsbestämmelse,
som möjliggör, att såväl ordförande jämte suppleant som ledamöter jämte
suppleanter första gången kunna utses i december månad 1953. Härom har
stadsjuristen anfört i huvudsak följande.

I den föreslagna lagen om ändring av lagen om val till riksdagen (§ 90 a)
föreskrives, att valnämndens ledamöter jämte suppleanter skola väljas av
stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar inom staden eljest anställes,
d. v. s. å sammanträdet i december månad (se LK Sthm 17 § 2 st.). Om
lagen träder i kraft den 1 januari 1954, skola de sålunda utses å decembersammanträdet
1954. För att valbestyren skola kunna ombesörjas av valnämnden
under år 1954 torde det emellertid vara nödvändigt att för första

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

fyraårsperioden överslåthållarämbetet förordnar ordförande i valnämnden
och suppleant för honom före den 1 januari 1954 och att ledamöter och
suppleanter i valnämnden första gången utses av stadsfullmäktige vid sammanträdet
i december månad 1953.

Föredragande borgarrådet har anfört bl. a. följande.

Samtliga hörda remissinstanser ha i princip anslutit sig till kommitténs
förslag, och jag finner även för egen del, att den nu framkomna lösningen
synes ändamålsenlig. Därigenom skulle även en önskvärd lättnad åstadkommas
för själva domstolsarbetet. Jag förordar sålunda bifall till förslaget.

Under remissbehandlingen ha vissa invändningar anförts mot förslaget
om inrättandet av en särskild valnämnd; i stället borde övervägas att lägga
dessa göromål på direktionen för uppbördsväsendet. Starka skäl synas mig
tala för en sådan lösning. Det skulle emellertid förutsätta, att det för Stockholms
vidkommande måste tillskapas en organisation, som skiljer sig från
landet i övrigt, och att man erhåller en för Stockholm gällande särlagstiftning.
Jag har under hand inhämtat, att utsikterna att få till stånd en sådan
lagstiftning äro små och att det i vart fall skulle medföra betydande tidsutdräkt.
Då det är angeläget, att magistraten så snart som möjligt befrias
från valbestyren och att den nya ordningen kan tillämpas redan vid 1954
års val, har jag ansett mig böra avstå från att framföra ett särskilt yrkande
om att uppbördsdirektionen skulle bli valnämnd utan ansluter mig till rådhusrättskommitténs
förslag. I den särskilda valnämnden bör direktionen
för uppbördsväsendet självfallet bli representerad.

Borgarrådsberedningen har anslutit sig till föredragande borgarrådets
ståndpunkt och stadskollegiet har biträtt denna uppfattning.

Såsom inledningsvis nämnts beslöt Stockholms stadsfullmäktige den 16
mars 1953 på förslag av stadskollegiet att i princip godkänna rådhusrättskommitténs
förslag samt att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att härför
erforderliga författningsändringar måtte genomföras.

Med överlämnande av stadsfullmäktiges skrivelse har överståthållaråmbetet
anfört följande.

Överståthållarämbetet är för sin del av den uppfattningen att, med hänsyn
till den särställning Stockholms magistrat redan intager, något principiellt
hinder icke bör föreligga att för Stockholms del oberoende av förhållandena
i övriga magistratsstäder vidtaga de jämkningar i magistratens nuvarande
uppgifter, som kunna finnas ändamålsenliga. Det av stadsfullmäktige
nu framlagda förslaget beträffande handhavandet av valbestyren inom
Stockholm synes innebära betydande fördelar ur olika synpunkter, och överståthållarämbetet
vill därför icke motsätta sig att förslaget genomföres,
trots att detta skulle innebära cn icke obetydlig ökning i ämbetets arbetsbelastning
genom att röstsammanräkningsförrättningarna vid stadsfullmäktige-
och kyrkofullmäktigeval skulle verkställas av ämbetet.

Ur principiell synpunkt torde icke finnas något att erinra mot att denna
arbetsuppgift överflyttas på överståthållarämbetet. Det må i detta sammanhang
framhållas, att ämbetet även efter den senaste omorganisationen i betydande
utsträckning fullgör arbetsuppgifter, som i andra magistratsstäder
ankomma på magistraten. Så är exempelvis fallet med överexekutorsgöromålen.
De skäl, som åberopats för att även nu ifrågavarande magistratsuppgift
skall övertagas av ämbetet, synas övertygande, och de betänkligheter,
som från ämbetets sida framställts mot förslaget, såvitt detta berör ämbetet

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

hava endast gällt svårigheterna att med nuvarande personaltillgång bemästra
den nytillkomna arbetsuppgiften. Även om ämbetet icke torde komma att
för sammanräkningarna anlita juristpersonal i samma utsträckning som
magistraten, torde man få räkna med att minst två av ämbetets mera erfarna
jurister under en tid av två månader komma att tagas i anspråk för
sådana arbetsuppgifter, som sammanhänga med dessa förrättningar. En
tillfällig förstärkning för att tillgodose behovet av arbetskraft för det löpande
arbetet under den tid förrättningarna pågå lärer därför vara ofrånkomlig.
Å andra sidan har man inom kommunalförvaltningen förklarat sig beredd
att medverka till att kvalificerad personal ställes till ämbetets förfogande
för biträde vid förrättningarna samt även ställt i utsikt att så skulle ske, då
det gäller sammanräkningsförrättning vid val till riksdagens andra kammare.

Departementschefen.

Den föreliggande frågan huruvida Stockholms magistrat bör befrias från
bestyren med allmänna val gäller ett organisatoriskt problem som omedelbart
berör endast Stockholms stad. Spörsmålet har emellertid, såsom också framhållits
i ärendet, en allmännare bakgrund.

Sedan gammalt åvilar magistraterna åtskilliga administrativa uppgifter
av såväl statlig som kommunal natur. Efter hand har utvecklingen, vilken
dock ej varit alldeles enhetlig, medfört att magistraternas kommunala uppgifter
minskat och blivit av huvudsakligen formell art. På föredragning av
chefen för inrikesdepartementet har denna dag beslutats proposition till riksdagen
med förslag till ny kommunallag, gemensam för stad och land. Detta
förslag innebär bl. a. en slutlig avveckling av magistraternas kommunala
uppgifter.

Så småningom har den åsikten alltmera stadgat sig att också magistraternas
statligt administrativa uppgifter borde avvecklas. Därigenom skulle öppnas
möjlighet att avskaffa själva magistratsorganisationen. Det skäl som i
första hand anförts för en sådan reform är att det ur rättskipningens synpunkt
måste vara till fördel att upplösa den sammankoppling av förvaltning
och rättskipning som råder genom att ett och samma organ är dels såsom
magistrat administrativt organ, dels som rådhusrätt domstol. Genom avskaffandet
av magistratsorganisationen skulle också en annan trängande reform
underlättas, nämligen rådhusrätternas förstatligande. Samtliga nu berörda
frågor — avvecklingen av magistraternas statliga uppgifter, avskaffandet
av magistratsorganisationen och rådhusrätternas förstatligande —
torde kunna komma under utredning inom en mycket nära framtid.

Magistraternas uppgifter enligt vallagarna intar i viss mån en mellanställning
mellan deras kommunala och deras statligt administrativa uppgifter.
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen förbereder och
leder magistrat såväl de kommunala valen som valen till riksdagens andra
kammare; dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid kommunala
val, medan sammanräkningen vid andrakammarval ankommer på
länsstyrelsen.

Kommunallagskommittén har i sitt nyssnämnda betänkande uttalat att om
magistratens befattning med egentliga kommunala uppgifter skall upphöra,

Kungl. Maj. ts proposition nr 213.

det synes önskvärt att också frågan om en överflyttning av magistratens
befattning med valen upptages till prövning. Enligt kommitténs uppfattning
bör i magistratsstäderna, såsom redan nu är fallet i landsrättsstäderna, valbestyren
övertagas av valnämnder och i samband därmed för hela riket i
huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan antagas. Något
förslag härom har kommittén emellertid ej framlagt, enär kommitténs uppdrag
ej omfattat dessa frågor.

När spörsmålet om en allmän reform beträffande magistraternas befattning
med de allmänna valen på detta sätt aktualiserats, kan det tydligen ifrågasättas,
om man bör till särskild behandling upptaga samma spörsmål beträffande
Stockholm. Stadens myndigheter och överståthållarämbetet har
emellertid ansett att förhållandena för Stockholms vidkommande är så särpräglade,
att det är väl motiverat att förfara på detta sätt. Jag vill ansluta
mig till denna åsikt. Till stöd härför vill jag särskilt anföra — förutom valarbetets
särskilt stora omfattning i Stockholm — att Stockholms magistrat
redan nu intar en särställning i det att åtskilliga uppgifter, som i andra
magistratsstäder åvilar magistraten, i Stockholm lagts på annan myndighet.
Även om de förut antydda utredningarna igångsättes inom kort, måste det
dock tydligen dröja tämligen lång tid innan en allmän reform beträffande
magistraternas valbestyr kan genomföras, särskilt om reformen såsom förut
antytts sammankopplas med andra vittutseende frågor.

Det återstår därefter att taga ståndpunkt till frågan huruvida den av staden
för dess del beslutade lösningen kan godtagas. Denna innebär i sina huvuddrag
att magistratens bestyr med valen överflyttas på en valnämnd, dock
att uppgiften att verkställa röstsammanräkning vid kommunala val lägges
på överståthållarämbetet. Denna lösning överensstämmer i huvudsak med
den som kommunallagskommittén skisserat för en allmän reform. På nuvarande
stadium är det givetvis omöjligt att med någon grad av bestämdhet
uttala sig om hur den slutliga lösningen blir vid en sådan reform, men
mycket talar för att den kommer att ansluta sig till de av kommunallagskommittén
uppdragna riktlinjerna. Ur denna synpunkt finner jag således
ingen anledning att motsätta mig det för Stockholms vidkommande framlagda
förslaget. Jag är emellertid angelägen om att betona att denna lösning
endast kan betraktas som ett provisorium utan bindande verkan för en slutlig,
allmän reform.

I fråga om detaljerna i förslaget, i den mån dessa är av den beskaffenhet
att ståndpunkt därtill behöver tagas i förevarande sammanhang, har jag ej
funnit anledning till erinran. Eftersom den nya ordningen torde böra tillämpas
från och med 1954 års kommunalval, bör de erforderliga lagändringarna
träda i kraft från och med ingången av nämnda år med, i fråga om ändringen
i lagen om val till riksdagen, en särskild övergångsbestämmelse av
det innehåll som föreslagits av stadsjuristen i Stockholm och jämväl godkänts
av stadsfullmäktige.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats bifogade
förslag till

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253);

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och li § lagen den
15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930
(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Föredraganden hemställer att lagförslagen måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

530998