Kungl. Maj:ts proposition Nr 212 (Proposition 1919:212)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Nr 212.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående beredande av
förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län
och byggnadsstyrelsen m. m., given Stockholms slott den
7 mars 1919.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen

dels att för beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen
in. m. till om- och påbyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden vid Kungs -

trädgården bevilja ett anslag å............................................ kronor 625,000

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom
reservationsanslag

ej mindre å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av » 300,000,

än även å extra stat för år 1920 ett belopp av... » 325,000,

dels ock att för beredande av förbättrade lokaler åt
länsstyrelsen i Stockholms län m. m. till om- och påbyggnad
av det så kallade Preisiska huset bevilja ett

anslag å ...................................................................................... » 365,000

och därav å extra stat för år 1920 under sjunde
huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av » 50,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 184 käft. (Nr 212.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde
chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

Då jag den 9 januari 1919 föredrog de frågor, som rörde regleringen
av utgifterna under sjunde huvudtiteln i riksstaten för år 1920
samt i tilläggsstaten för år 1919 hemställde jag, på därom av byggnadsstyrelsen
gjord framställning, att dels till ombyggnad av den så
kallade ateljerbyggnaden vid Karl XIlI:s torg i Stockholm måtte beräknas
såsom reservationsanslag, å tilläggsstaten (punkt 17) 300,000
kronor och å riksstaten (punkt 64) 400,000 kronor, dels ock till påbörjande
av ombyggnad av Preisiska huset vid Drottninggatan i Stock -

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 212.

holm måtte å riksstaten (punkt 64) beräknas ett reservationsanslag av

50,000 kronor. Med bifall härtill har Kungl. Maj:t i förslagen till
nämnda stater upptagit de sålunda föreslagna anslagsbeloppen.

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t framlägga förslag till
proposition i ämnet.

Genom nådigt brev den 21 april 1865 medgav Kungl. Magt, att
i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg här i staden finge på vissa
villkor uppföras en byggnad huvudsakligen innehållande lokaler för
konstexpositioner och målarateljéer. Med stöd av bestämmelserna i
nämnda brev avslöt dåvarande överintendentsämbetet den 25 september
1866 med ett för uppförandet av nämnda byggnad bildat bolag, kallat
ateljerbyggnadsaktiebolaget, kontrakt angående upplåtande av tomt för
omförmälda ändamål å anvisad plats i Karl XIII:s torg, varvid, utom
annat, under punkt 9 i kontraktet stadgades, att därest ifrågavarande
tomt framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål behövlig
och således till följd av därom meddelat nådigt beslut komme att till
kronan återställas, bolaget skulle äga att för därå då varande byggnad
av kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden
enligt de däröver upprättade verificerade byggnadsräkningarna, vilka,
för att vid sådan likvid tjäna till efterrättelse, borde hos överintendentsämbetet
förvaras.

Enligt beslut den 13 april 1886 medgav Kungl. Magt vidare, att
en veranda finge uppföras å den södra, smalare delen av ifrågavarande
tomt, därvid såsom villkor bestämdes, bland annat, att någon förhöjning
i det en gång bestämda beloppet av den lösensumma, kronan hade att
eventuellt erlägga, icke finge äga rum.

I skrivelse den 3 juli 1917 framhöll överintendentsämbetet de
rådande svårigheterna att inom staten tillhöriga byggnader i huvudstaden
bereda lokaler för offentliga ämbetsverk, beredningar och kommittéer
m. m., och framställde ämbetet fördenskull förslag därom, att Kungl.
Maj:t med begagnande av den kronan, på sätt ovan sagts, förbehållna
rätt, skulle vidtaga åtgärder för ifrågavarande tomts återställande till
statsverket. Härvid meddelade ämbetet, att de hos ämbetet förvarade
byggnadsräkningarna utvisade, att den i kontraktet omnämnda anläggningskostnaden
uppgått till 100,856 kronor 98 öre.

Vid föredragning den 3 augusti 1917 av överintendentsämbetets
nyssnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande tomtområde
skulle till Kungl. Maj:t och kronan återställas den 1 oktober
1918, varjämte Kungl. Maj:t uppdrog åt ämbetet att ej mindre uppsäga
ateljerbyggnadsaktiebolaget till avflyttning senast sistnämnda dag än

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

även upprätta och till Kungl Maj:t inkomma med fullständigt förslag i
fråga om användning för statsändamål av omförmälda byggnad ävensom
till de ändringsarbeten å densamma som kunde finnas påkallade.

Sedermera har överintendentsämbetet såväl verkställt den anbefallda
uppsägningen som ock i en den 3 november 1917 till Kungl.
Maj:t inkommen skrivelse avgivit utlåtande rörande byggnadens användning.
I fråga härom innehöll utlåtandet alternativa förslag. Det ena
avsåg en ganska grundlig ombyggnad för en beräknad kostnad av omkring
332,000 kronor, det andra innefattade ett mera provisoriskt iordningsställande
av de nuvarande lokalerna och beräknades kunna utföras
för 27,000 kronor. Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat
skulle, i betraktande av prisnivåns stegring, nämnda bägge belopp nu
böra väsentligen höjas.

Det förstnämnda förslaget avsåg fullständig om- och påbyggnad
av ifrågavarande byggnad samt inrymmande i densamma av regeringsrätten,
lagrådet, lagberedningen, justitiedepartementets byrå för lagärenden
samt lantbruksstyrelsen. Det senare åter gick ut på att provisoriskt
och till lindrigaste pris bereda lokaler åt regeringsrätten, lagrådet och
krigsarkivet. Då emellertid regeringsrätten i ett över berörda förslag
avgivet yttrande på det bestämdaste motsatte sig dess och lagrådets
ifrågasatta förflyttning till ifrågavarande byggnad, ansåg sig byggnadsstyrelsen
böra återtaga de sålunda uppgjorda förslagen och gick styrelsen
därpå i författning om utarbetande av nytt förslag till byggnadens användande.

I propositionen om tilläggsstat för år 1918 punkt 17 föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att till inlösen av ifrågavarande byggnad anvisa ett förslagsanslag,
högst 100,857 kronor. Denna hemställan bifölls av riksdagens
båda kamrar den 6 mars 1918. Vid ifrågavarande propositions föredragning
i statsrådet meddelade jag, att jag, i det läge, vari frågan
om byggnadens användning och de ombyggnads- eller reparationsarbeten,
som därav kunde påkallas, befunne sig, icke för det dåvarande vore i
tillfälle att härutinnan framlägga något förslag, samt att jag, då den
dittills åvägabragta utredningen icke ens gå ve någon bestämd ledning
för omdömet, i vilken av de två genom överintendentsämhetets alternativa
förslag antydda riktningarna den lämpliga lösningen borde sökas,
icke heller såge mig i stånd att föreslå någon approximativ beräkning
av kostnadsbeloppet.

BJyrdsenii ^ skrivelse den 5 mars 1918 anmälde byggnadsstyrelsen, att styrel sknveise

den sen verkställt förnyad utredning rörande den lämpligaste användningen

6/3 1918.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212. 5

av ifrågavarande byggnad och hade denna utredning lett till sammanförande
av denna fråga med lösandet av länsstyrelsens i Stockholms
län cell byggnadsstyrelsens lokalfrågor i det så kallade Preisiska huset,
Drottninggatan 36. Länsstyrelsen, vars ämbetslokaler vore förlagda
inom tre våningar i sistnämnda hus, hade nämligen hos byggnadsstyrelsen
hemställt om utredning i syfte att länsstyrelsens till följd av ökat
arbete och ökat antal tjänstemän oavvisliga behov av större utrymme
måtte kunna tillgodoses, därvid jämväl framhållits den stora olägenheten
av tjänstelokalernas nuvarande fördelning på tre våningar. För byggnadsstyrelsens
del hade dess tjänstelokalers förläggning i två skilda hus,
Drottninggatan nr 36 och Klara Södra kyrkogata nr 18, visat sig vara
till stort men för arbetet inom styrelsen.

För lösande sålunda av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens
lokalfrågor framlade byggadsstyrelsen med sistnämnda skrivelse
två alternativa förslag. Av dessa förslag innebar det ena, benämnt
alternativ I, att det av byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen och landshövdingen
i Stockholms län disponerade Preisiska huset skulle ombyggas
på så sätt, att erforderligt lokalutrymme skulle i fastigheten
beredas för såväl byggnadsstyrelsen som länsstyrelsen. För landshövdingen
skulle bostad på annat håll förhyras för att inom fastigheten
bereda plats för bj^ggnadsstyrelsens samtliga byråer. Kostnaderna för
utförande av de enligt detta alternativ avsedda byggnadsarbetena beräknades
till 260,000 kronor. För hyrande av våning för landshövdingen
beräknades ett årligt belopp av 10,000 kronor, motsvarande med en
räntefot av 5 procent ett kapitalvärde av 200,000 kronor. Alternativ I
skulle alltså sammanlagt binda ett belopp av 460,000 kronor.

Det andra förslaget, alternativ II, utgjorde en kombinerad lösning
av frågan om användningen av såväl ateljerbyggnadsaktiebolagets hus
som Preisiska huset och avsåg inrymmandet av länsstyrelsen, med bibehållandet
av landshövdingebostaden, i Preisiska huset och vidtagande
inom detsamma av endast vissa smärre ändringar såsom anordnande av
värmeledning, w. c., tvättställ m. m., varför kostnaderna beräknats till

93,000 kronor; och skulle enligt detta förslag byggnadsstyrelsen i sin
helhet förläggas till ateljerbyggnadsbolagets hus, som skulle för ändamålet
om- och påbyggas enligt ett av byggnadsrådet G. Petterson uppgjort
förslag. Kostnaderna för dessa om- och påbyggnadsarbeten beräknades
till 420,000 kronor, vadan de med alternativ II förbundna
sammanlagda kostnaderna skulle belöpa sig till 513,000 kronor. Då
emellertid länsstyrelsen enligt detta förslag till eu början icke behövde
taga allt utrymme i Preisiska huset i anspråk, hade vid förslagets upp -

6 Kungl. May.ts proposition Nr 212.

görande beräknats, att sex tjänsterum skulle kunna upplåtas åt kommittéer
och tre utrymmen till förvaring av byggnadsstyrelsens möbelförråd.
Hyran för dessa lokaler uppskattades till 4,600 kronor. Vidare
skulle bottenvåningen i ateljerbyggnaden kunna åtminstone tillsvidare
nthyras, varigenom statsverket beräknades kunna erhålla en årlig inkomst
av 25,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hade emellertid även ansett sig böra undersöka,
huruvida icke någon lämplig användning av ateljerbyggnaden kunde
vinnas genom vidtagande av endast mindre vidlyftiga ändrings- och
reparationsarbeten inom densamma. En sålunda tänkt inredning, avsedd
för ämbetsverk eller kommittéer, beräknades betinga en kostnad av
89,400 kronor, däri inbegripet kostnad för införande av värmeledning.
Styrelsen ansåg sig emellertid icke kunna tillstyrka en dylik användning
av byggnaden i fråga (huvudsakligen enär våningarna voro alltför
höga och rummen till följd härav för dyra att uppvärma och i övrigt
mindre lämpliga i form.)

Av de båda ovannämnda alternativa förslagen tillstyrkte byggnadsstyrelsen
på anförda skäl det såsom alternativ II betecknade.

Kungi. May.ts Med anledning av vad sålunda förekommit och i enlighet med en

ml''i9i8°års av rnig motiverad hemställan föreslog Kungl. Maj:t härefter riksdagen
lagtima riks- i en den 5 april 1918 avlåten proposition, nr 247, att för beredande av
da3'' förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och åt byggnadsstyrelsen
å extra stat för år 1919 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av högst 513,000 kronor.

årheiTäcn I skrivelse den 21 juni 1918, nr 440, anmälde riksdagen, att be 21/o

1918. rörda proposition icke av riksdagen bifallits; och anförde riksdagen i
sammanhang härmed bland annat följande:

»Vid prövning av detta ärende har riksdagen funnit det synnerligen tveksamt,
huruvida tillräckliga skäl för ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
.kunna anses föreligga.

Beträffande först förslaget att för enbart länsstyrelsens lokalbehov taga i
anspråk hela den mycket värdefulla fastigheten med adressnummer 36 vid Drottninggatan
har detta synts riksdagen innebära en så kostsam lösning av förevarande
lokalfråga, att redan på grund härav anledning till förnyad prövning av ärendet
torde föreligga. Enligt riksdagens förmenande skulle nämligen, därest staten så
önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris, som betydligt överstege kostnaden
för uppförande av ett helt nytt länsresidens. Det torde också hava varit
med hänsyn härtill, som man enligt ovan återgivna alternativ I i fastigheten i
fråga sökt inrymma såväl lokaler för byggnadsstyrelsen som för — med undantag
av landshövdingebostad — länsstyrelsen. Ett utnyttjande av fastigheten i enlighet

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

med alternativ II måste därför anses synnerligen oekonomiskt. Då härtill kommer,
att efter den ombyggnad, som ifrågasatts, lokalerna i och för sig icke kunna anses
bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamålet, har riksdagen funnit skäl föreligga,
att hela denna fråga underkastas en förnyad allsidig utredning.

Vidkommande härefter förslaget att för byggnadsstyrelsens räkning ombygga
det s. k. ateljébyggnadsbolagets vid Kungsträdgården belägna hus bär riksdagen
funnit jämväl denna byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning. Så upptaga
riksdagen förelagda ritningar och arbetsbeskrivning en ombyggnad av denna fastighet
å hela det område, som den nuvarande ateljébyggnaden omfattar. Enligt av riksdagen
inhämtade upplysningar torde emellertid, med hänsyn till den gatureglering,
som med en så omfattande ombyggnad, som förslaget i fråga förutsätter, oundgängligen
synes vara förknippad, ett bebyggande i enlighet med dessa ritningar icke
kunna fullföljas. Vid sådant förhållande och då uppförandet av en helt ny byggnad
å ifrågavarande plats eventuellt kan komma att framställa sig som ett förmånligare
alternativ än den nu föreslagna ombyggnaden, har riksdagen ej heller funnit sig
kunna biträda nu ifrågavarande förslag och detta så mycket mindre som i sistnämnda
fall det synes förtjäna tagas i övervägande, dels i vilken omfattning den i
alternativ II i utsikt ställda uthyrningen kan och bör med fördel genomföras, dels
huruvida en förläggning till platsen i fråga av lokaler för byggnadsstyrelsen kan
anses vara den ur statens synpunkt mest förmånliga användning av fastigheten,
som kan tänkas ifrågakomma. Det uppskov med användandet direkt för statens
räkning av ateljébyggnadsbolagets hus, som föranledes av riksdagens sålunda intagna
ståndpunkt, torde ingalunda behöva innebära någon förlust för statsverket, då säkerligen
även en tillfällig uthyrning av lokalerna i dess nu befintliga skick skulle giva
större inkomst än ränta å det utgiftsbelopp av 100,857 kronor, husets inlösen redan
den 1 oktober 1918 förorsakar statsverket.»

Genom remiss den 1 juli 1918 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att i anledning av riksdagens nämnda skrivelse inkomma med
utlåtande och förslag. I

I skrivelse den 21 november 1918 meddelade byggnadsstyrelsen,
att till fullgörande av nämnda uppdrag förnyad utredning verkställts
samt att sedan någon tid inom styrelsen förelegat olika förslag till användning
av Preisiska huset, av vilka förslag styrelsen ämnade hos
Kungl. Maj:t till utförande förorda ett, vilket avsåge om- och tillbyggnad
av nämnda hus för inrymmande av länsstyrelsen, bostad åt landshövdingen
samt byggnadsstyrelsens möbelförråd, varjämte åtskilliga lokaler
skulle bliva disponibla för kommittéer och liknande ändamål.

Detta sistnämnda förslag, däri byggnadsarbetena beräknats draga
en kostnad av 320,000 kronor, skulle, anförde styrelsen vidare, hava
kunnat avlämnas till Kungl. Maj:t, för såvitt det icke hörde samman
med frågan om användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagots hus. Meningen
vore nämligen, att åt den för närvarande i Preisiska huset in -

Byggnaässtyrelsens

skrivelse
av den 21/n

1918.

Frågans behandling
i
1919 års
statsoerksproposition.

Byggnadsstyrelsens

skrivelse den
7/s 1919.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

rymda byggnadsstyrelsen bereda lokaler i åtel]erbyggnaden, beträffande
vars ombyggnad i sådant syfte byggnadsstyrelsen avsett att för Kungl.
Maj:t framlägga förnyat förslag. Ett slutgiltigt sådant förslag hade
emellertid ännu icke kunnat av byggnadsstyrelsen uppgöras, då styrelsen
fortfarande vore i saknad av besked från Stockholms stads sida, huruvida
för ifrågasatt reglering av Hamngatans bredd ifrågavarande byggnad
måste förkortas och, i så fall, huruvida gatan därstädes skulle
erhålla samma bredd, som den har mellan Regerings- och Västra Trädgårdsgatorna,
eller endast förkortas till någon mindre del.

Med förklarande att grundad anledning funnes att antaga, att
styrelsen skulle bliva i stånd att i så god tid till Kungl. Maj:t inkomma
med begärda utlåtande och förslag, att därav möjligen föranledd proposition
kunde avgivas till 1919 års riksdag, hemställde byggnadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t ville i statsverkspropositionen reservera, förslagsvis,
å tilläggsstat för år 1919 för ombyggnad av ateljerbyggnadsbolagets
hus 300,000 kronor samt å 1920 års stat för samma ändamål

400,000 kronor jämte 50,000 kronor för påbörjande av ombyggnaden
av Preisiska huset; och meddelade byggnadsstyrelsen tillika, att styrelsen
hade för avsikt att framdeles hos Kungl. Maj:t göra framställning
om anvisande för år 1921 av återstoden, 270,000 kronor, av den beräknade
kostnaden för ombyggnad av Preisiska huset.

Vid anmälandet den 9 januari 1919 av de till regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel hörande frågor anförde jag,
att det syntes mig synnerligen angeläget, att atelj erbyggnads aktiebolagets
av kronan numera inlösta byggnad snarast möjligt toges i anspråk för
kronans räkning, varför jag ansåge mig böra biträda vad byggnadsstyrelsen
sålunda ifrågasatt.

I skrivelse den 7 februari 1919 har nu byggnadsstyrelsen inkommit
med det genom ovannämnda remiss den 1 juli 1918 infordrade
utlåtande och förslag:

Med anledning av vad riksdagen anfört i skrivelsen den 21 juni
1918, särskilt rörande lämpligheten att försälja det Preisiska huset, uttalar
sig byggnadsstyrelsen till en början sålunda.

»Beträffande förslaget att för enbart länsstyrelsens lokalbehov taga i anspråk
hela den mycket värdefulla fastigheten, Preisiska huset, har detta synts riksdagen
innebära en så kostsam lösning av förevarande lokalfråga, att redan på grund härav
anledning till förnyad prövning förelåge. Enligt riksdagens förmenande skulle nämligen,
därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till ett pris, som

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

betydligt överstege kostnaden för uppförande av ett helt nytt länsresidens, varför
ett utnyttjande av fastigheten i enlighet med alternativ II måste anses synnerligen
oekonomiskt.

Byggnadsstyrelsen kan icke dela denna av riksdagen uttalade åsikt. Enligt
vad verksi ällda utredningar givit vid handen erfordras för bostad åt landshövdingen
och ämbetslokal åt länsstyrelsen en nyttig golvyta av sammanlagt 1,600 kvadratmeter,
däri inräknat jämväl något reservutrymme. Denna golvareal motsvarar en
byggnadskub av omkring 12,800 kubikmeter. Uppförandet av en sådan byggnad
skulle, lågt räknat, för närvarande draga en kostnad av 90 kronor per kubikmeter,
eller i runt tal 1,150.000 kronor. Lägges härtill ett tomtvärde, som på annan,
mindre väl belägen plats, vare sig ägd eller icke ägd av staten, icke kan beräknas
lägre men snarare väsentligt högre än 500,000 kronor för en areal om 1,250
kvadratmeter — alltså efter ett pris av 400 kronor per kvadratmeter — äro kostnaderna
uppe i en summa av 1,650,000 kronor.

Värdet av Preisiska fastigheten kan vid försäljning icke beräknas överstiga

1,300,000 kronor efter eu beräkning av 900 kronor per kvadratmeter för själva
tomten, vilken innehåller 1,460 kvadratmeter. Den nuvarande byggnaden lärer
nämligen svårligen i en privat ägares hand kunna utnyttjas, utan torde i så fall
rivas för att lämna plats för ett tidsenligt affärshus, för att köpet skall löna sig.
För jämförelse med kostnaden för uppförandet av ett nytt residens är alltså att
till sistnämnda försäljningsvärde, 1,300,000 kronor, lägga kostnaderna för de i
alternativ II avsedda ändringsarbetena, som numera torde få beräknas till 115,000
kronor (i stället för tidigare beräknade 93,000 kronor), vadan alltså anordnandet av
länsresidens i Preisiska huset skulle kunna anses motsvara en kostnad för statsverket
av 1,415,000 kronor.

En försäljning, såsom riksdagen ifrågasatt, av Preisiska huset måste byggnadsstyrelsen
i varje fall för sin del på det livligaste avstyrka. Styrelsen torde
näppeligen behöva framhålla det alltjämt växande behovet av lokaler för statens
ämbetsverk, kommittéer och andra institutioner, som på senaste tiden nödvändiggjort
bland annat inköp av flera dyrbara egendomar i huvudstaden. Då härtill
kommer den särskilt för närvarande ytterligt stora svårigheten att förhyra lokaler,
synes det styrelsen vara föga välbetänkt, om kronan avhände sig en så välbelägen
fastighet som det Preisiska huset.

Såsom skäl för en förnyad allsidig utredning av denna lokalfråga har riksdagen
jämväl anfört, att efter den ombyggnad av Preisiska huset, som ifrågasatts,
lokalerna i och för sig icke kunde anses bliva särdeles tjänliga för det avsedda
ändamålet. Med anledning härav tillåter sig byggnadsstyrelsen erinra därom, att
styrelsen i sin ovanberörda underdåniga skrivelse den 5 mars 1918 framhållit, att
genom alternativ I länsstyrelsens behov av ökade lokaler visserligen tillfredsställdes,
om ock en viss olägenhet bleve följden av landskontorets fördelning på tre
olika våningar. Beträffande de för byggnadsstyrelsen avsedda lokalerna hade icke
kunnat undvikas vissa olägenheter, bland vilka särskilt framträdde de i vindsvåningen
belägna rummens mindre fördelaktiga dagsbelysning genom vindskupor.
Åtskilliga andra utrymmen kunde jämväl från början väntas bliva otillräckliga.
Utvidgningsmöjligheterna voro ävenledes för länsstyrelsen ytterst obetydliga och för
byggnadsstyrelsen inga. Genom alternativ It däremot vunnes fullt tillfredsställande
lokaler för länsstyrelsen, som ävenledes skulle ernå önskemålet att tå landskontorets
ämbetsrum förlagda till endast två våningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19 19. 1 samt. 184 höft. (Nr 212.) 2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Byggnadsstyrelsen anser sig böra ytterligare framhålla, att tjänstelokalerna
i Preisiska huset i det stora hela, med undantag av bottenvåningen, äro fullt ut
likvärdiga och jämförliga med andra ämbetslokaler och, vad belysningsförhållandena
angår, tack vare den rymliga och ljusa gården, betydligt bättre än andra icke fritt
liggande byggnader. Efter vad under hand inhämtats, delas denna åsikt av länsstyrelsen,
som icke heller framställt klagomål över lokalerna i annat avseende än
att de sedan länge varit otillräckliga. I ett avseende kunna visserligen lokalerna
i Preisiska huset sägas vara otidsenliga: där saknas värmeledning, och toalettanordningarna
äro otillfredsställande och otillräckliga. Dessa brister har det ju dock
alltid varit byggnadsstyrelsens mening att i sammanhang med byggnadens förändring
avhjälpa, såsom framgår av de gjorda utredningarna.

Det av byggnadsstyrelsen förordade och av Eders Kungl. Maj:t till grund
för Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda nådiga proposition lagda alternativ II innebar,
i vad det avsåg användningen av Preisiska huset, den minsta förändringen av detsamma,
varken till- eller påbyggnad, och medförde därigenom även de minsta kostnaderna.
»

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen numera verkställt
förnyad utredning av förevarande fråga, därvid styrelsen, med
hänsyn till vad riksdagen i sin ovanberörda skrivelse anfört, haft till
ögonmärke kravet på det ur ekonomisk synpunkt möjligt bästa utnyttjandet
av Preisiska huset.

Jämväl vid detta förnyade utredningsarbete hade förbundits strävan
att vinna förbättrade tjänstelokaler för länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Stockholms län hade i bilagd skrivelse av
den 29 maj 1918 ånyo framhållit, att behovet av förbättrade lokaler
vpre av ytterligt trängande beskaffenhet på grund av skäl, som anförts
i länsstyrelsens skrivelse den 11 februari 1918. (Denna skrivelse är i
huvudsak intagen i propositionen den 5 april 1918, nr 247 s. 8—10.)

Den tid, som gått, sedan byggnadsstyrelsen vid sistnämnda tillfälle
för Kungl. Maj:t framhöll den stora olägenheten av att styrelsens
byråer vore förlagda i två skilda hus, hade i allt högre grad
framhävt detta missförhållande, som av lätt insedda skäl icke kunnat
undgå att i betänklig grad menligt inverka på arbetets bedrivande inom
styrelsen. Styrelsen tvekade därför icke att, med den kännedom styrelsen
hade om övriga ämbetsverks lokalfråga, uttala, att byggnadsstyrelsen
utan tvivel tillhörde dem, som hade det mest framträdande behovet
att utan dröjsmål vinna förbättring i detta avseende.

Det förnyade utredningsarbetet hade liksom vid närmast föregående
tillfälle utmynnat i två huvudförslag beträffande användningen
av det Preisiska huset.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Det ena förslaget, benämnt påbyggnadsförslaget, vore åskådliggjort Ff0yrgJ™f°''
å byggnadsstyrelsens skrivelse bifogade ritningsblad, märkta »påbyggnadsförslaget,
blad 1 — 7»; och anförde styrelsen rörande detta förslag
följande:

»Förslaget innebär fastighetens om-, till- och påbyggnad och avser att bereda
lokaler åt länsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsens möbeltörråd
samt bostad åt landshövdingen. .

Med påbyggnaden avses förhöjning av byggnaden med en våning. Tillbyggnaden
skulle äga rum å tomtens nordöstra hörn, där nu finnas stall, det ena upplåtet
åt landshövdingen och det andra åt krigsministern. Stallbyggnaden skulle
rivas och i dess ställe uppföras en byggnad av samma höjd och med samma antal
våningar som intillstötande gårdsbyggnader. Vid förslagets utarbetande har man
sökt ernå byggnadens fullständiga utnyttjande på det ändamålsenligaste och ekonomiskt
mest fördelaktiga sätt med hänsyn tagen till den nuvarande byggnadens
konstruktion och bärighet samt under iakttagande av gällande föreskrifter i byggnadsstadga
och byggnadsordning.

För att påbyggnaden skall kunna utföras, måste en del klenare väggar och
kolonner ersättas med murverk ävensom byggnadens grund förstärkas. Den nuvarande
vindsvåningen måste givetvis rivas för att möjliggöra uppförandet av de nya
våningarna, varjämte helt ny trappa bygges upp till landshövdingens bostad för att
kunna erhålla förbipassage i de undre våningarna. Bostället måste nämligen för
att lämpligen kunna avskiljas från tjänstelokalema förläggas i de två översta
våningarna.

Genom detta förslag erhölle länsstyrelsen särdeles fördelaktiga och för det
nuvarande behovet fullt tillräckliga lokaler, varjämte landshövdingens bostad får
anses bliva fullt ändamålsenlig.

Byggnadsstyrelsens utrymmesbehov måste emellertid enligt detta förslag sägas
redan från början bava blivit knappt tillgodosett. Styrelsen, som för närvarande
disponerar sammanlagt 710 kvadratmeter egentliga tjänstelokaler, men har ett behov
av 915 kvadratmeter, skulle nämligen enligt »påbyggnadsförslaget» erhålla
endast 845 kvadratmeter dylikt utrymme.

I ersättning för stall och vagnbod erhåller landshövdingen ett vid Brunkebergsgatan
inom egendomen beläget garage, varemot krigsministerns stall och vagnbod
måste slopas. _

För byggnadsstyrelsen erforderlig materialutställningslokal kan däremot icke
erhållas och ej heller lägenhet för byggnadsstyrelsens vaktmästare. Likaledes är
länsstyrelsens vaktmästarbostad otillräcklig. En olägenhet av avgörande betydelse
är dessutom, att framtida utvidgningar av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens
lokaler äro fullständigt uteslutna, då alla utrymmen måste tagas i anspråk
omedelbart och av byggnadstekniska skid ytterligare påbyggnad icke kan ifrågakomma.
Länsstyrelsens behov av utvidgning för den närmaste framtiden uppskattas
till fyra rum. För byggnadsstyrelsen är utvidgningsbehovet större, men kan ännu
icke närmare bestämmas till följd av den korta tids erfarenhet, som föreligger.

Stor svårighet skulle möta vid ett genomförande av påbyggnadsförslaget.

De därav betingade arbetena äro nämligen av så omfattande art, att de skulle
kräva byggnadens fullständiga utrymmande under arbetstiden. Denna omständighet

Ändrings förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

skulle i varje fall under nu rådande förhållanden, då hyresmarknaden är så gott
som stängd, utgöra ett avsevärt hinder för förslagets realiserande.

Kostnaderna för pa bygg n ads fö rslagets genomförande hava beräknats sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ........................................ kronor 1 300 000

Byg§nadsarbetena, enligt bifogad kostnadsberäkning........................ » 1,015,000

Summa kronor 2,315,000

Som emellertid byggnaden vid förslagets utförande måste utrymmas, böra
till namnda summa läggas kostnaderna för förhyrning under två år av bostad åt
landshövdingen och lokaler åt läns- och byggnadsstyrelserna med undantag dock
o i^öona^sst,yrölsens två byråer, för vilka lokaler redan förhyras. Omkring

2,000 kvadratmeter rumsyta skulle sålunda behöva förhyras efter en årshyra, som
måste uppskattas till lägst 40 kronor per kvadratmeter, vilket gör för två åf ett
sammanlagt hyresbelopp av 160,000 kronor. Då härtill ytterligare är att lägga
ett belopp för flyttningskostnader och provisoriska anordningar, som bör uppskattas
till minst 25,000 kronor, befinnes, att påbyggnadsförslaget skulle komma att dram
en kostnad ao Lågt räkn it 2,500,000 kronor.

Räknas å sistnämnda summa en avkastning av 6 procent, skulle hyresvärdet
uppgå till 150,000 kronor, vilket efter en golvareal av 2,615 kvadratmeter, korridorer,
toalettrum och liknande utrymmen frånräknade, motsvarar en årlig hyra av
57 kronor 36 öre per kvadratmeter.»

Det andra huvudförslaget, benämnt ändringsförslaget, vore åskådlig.
]''01''* å två byggnadsstyreisens skrivelse bifogade ritningsblad, märkta
»ändringsförslaget», nr 8 och 9. Det avsåge om- och tillbyggnad av
Preisiska huset för inrymmande av länsstyrelsen, bostad åt* landshövdingen
och byggnadsstyrelsens möbelförråd'', varjämte åtskilliga lokaler
bleve disponibla för andra ändamål. För byggnadsstyrelsen däremot
anordnades lokaler annorstädes. Rörande detta förslag anför byggnadsstyrelsen
följande:

°ch tillbygSnadsafbetena i detta förslag, vilka i stort sett sammanfalla
med dem, som avsågos i byggnadsstyrelsens tidigare förslag »alternativ I»,
omfatta i huvudsak stallflygelns ersättande, såsom även i »påbyggnadsförslaget»
med en tillbyggnad, upptagande hela den inre, nordöstra gårdsvinkeln och omdaningav
byggnadens inre i övrigt jämte anordnande av tidsenliga toalettanordningar och
värmeledning.

Ändringsförslagets genomförande skulle för länsstyrelsen medföra fullt tillfredsställande
tjänstelokaler samt tillika, såvitt nu kan bedömas, fullt betryggande
möjligheter för framtida utvidgningar. Som av ritningarna framgår bliva nämligen
för andra ändamål inom byggnaden omedelbart disponibla 18 rum jämte ett vaktF1™*
j Dessa rum torde genom sitt centrala läge i staden och på grund av deras
inbördes läge bliva synnerligen lämpliga för något eller några mindre ämbetsverk,
till exempel stuteriöverstyrelsen, eller för kommittéer. (I detta sammanhang kan
erinras om att för statens ämbetsverk i Stockholm, med undantag av post, telegraf
och järnvägar, årligen förhyras lokaler för omkring 456,000 kronor samt för kom -

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

mitteer, utom kristidskommissionerna, för omkring 40,000 kronor.) Landshövdingbostaden
bibehålies i nuvarande våningar och undergår endast mindre förändringar
i förening med vindsvåningens fullständiga utnyttjande. Liksom i påbyggnadsförslaget
erhålles särdeles lämplig lokal för byggnadsstyrelsens möbelförråd. Jämväl
i detta förslag ersättes landshövdingens stall och vagnbod med ett garage vid
Brunkebergsgatan, och krigsministerns stall och vagnbod slopas.

Kostnaderna för ändringsförslagets genomförande hava beräknats sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ............................ kronor 1,800,000

Byggnadsarbetena enligt bifogade kostnadsberäkning ....... » _365,000

Summa kronor 1,665,000

Som arbetena kunna utföras, sedan byggnadsstyrelsen avflyttat, utan att
byggnaden i övrigt behöver utrymmas, erfordras icke någon hyra av lokaler under
arbetstiden.

Räknas å nämnda summa, 1,665,000 kronor, en avkastning efter 6 procent,
skulle hyresvärdet uppgå till 99,900 kronor, varav 19,000 kronor kunna, anses motsvara
hyran för de ovannämnda, för mindre ämbetsverk eller kommittéer användbara
18 rummen. Den sammanlagda nyttiga golvytan, korridorer, toaletter och liknande
utrymmen oberäknade, uppgår i detta förslag till 2,055 kvadratmeter, vadan
sålunda årliga hyran per kvadratmeter utgör 48 kronor 61 öre.»

Byggnadsstyrelsen, som förut framhållit den jämförelsevis stora
gårdens betydelse för lokalernas lämpliga belysning och användning,
hade likväl ansett sig böra undersöka jämväl möjligheterna för
gårdsutrymmets utnyttjande dels genom uppförande av eu byggnad i
riktning öster—väster tvärs över gården, dels genom att göra byggnadslängorna
utefter gatorna bredare, dels ock genom att höja gårdsplanet
och under detsamma anordna utrymmen med takdager, och har
styrelsen i denna fråga gjort följande uttalande:

»I alla dessa fall bliva bottenvåningens nuvarande lokaler åt gården otillfredsställande
belysta och knappast användbara till tjänsterum. I de båda förstnämnda
fallen åstadkommas dessutom vid de ingående vinklarna mellan byggnaderna
åtskilliga mörka utrymmen, och de betydande kostnaderna, som bliva med
anordningarna förknippade, synas icke motsvaras av de utrymmen, som vinnas.

Det sistnämnda av de tre ovan angivna sätten för gårdsutrymmets utnyttjande
har styrelsen ansett sig böra åskådliggöra å bilagda två ritningsblad nr 10
och It, betecknade ''överbyggd gård’. Härigenom skulle vinnas 460 kvadratmeter
takbelyst golvutrymme för en kostnad av 245,000 kronor, enligt närslutna beräkning.
Å andra sidan skulle genom en dylik gårdsöverbyggnad omkring 80 kvadratmeter
nyttig golvyta i bottenvåningen bliva berövad direkt dager och således endast
kunna användas till magasinerings- eller andra ändamål. Emellertid kan gårdsöverbyggnaden
i detta fall ej anordnas såsom de moderna banklokajerna, som inbyggts
på likartat sätt i överbyggda gårdsrum, emedan därigenom även övre
våningens gårdsrum skulle gå miste om direkt fönsterbelysning och således göras
mindre lämpliga till tjänsterum, Gårdsöverbyggnaden måste därför göras med en

Gård» utrymmets
utnyttjande.

Ny byggnad
ä Preisiska
husets tomt.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

höjd motsvarande endast en våning och bliva närmast jämställd med sådana gårdsöverbyggnader,
som utnyttjas till försäljningslokaler, verkstäder och magasinsutrymmen
och lärer sålunda gårdsutrymmet enligt styrelsens förmenande näppeligen
kunna användas för länsstyrelsens behov och över huvud icke till tjänstelokaler
men väl såsom magasineringslokal för något statens behov.

Räknas å ovan angivna kostnad, 2-15,000 kronor, för en dylik gårdsöverbyggnad
en avkastning efter 6 procent, skulle hyresvärdet uppgå till 14,700 kronor,
motsvarande 32 kronor per kvadratmeter, ett belopp som måste anses för högt,
då det gäller för statsverket att förhyra dylika lokaler.

Givetvis skulle det genom överbyggnaden vunna utrymmet kunna med ekonomisk
fördel uthyras såsom affärslokaler, i vilket fall dock en direkt ingång från
Drottninggatan måste upptagas, varjämte skyltning å huset naturligen måste tolereras.
Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida statsverket bör
slå in på den vägen att av sina fastigheter söka utvinna lokaler för uthyrning,
och vore detta i föreliggande fall så mycket betänkligare som genom anordningarna
en kulturhistorisk byggnad skulle våldföras.

Då byggnadsstyrelsen icke kan angiva något bestämt statens ändamål, vilket
skulle betinga en anordning, sådan som den nu omtalade, och då uthyrning av
lokalen skulle medföra ett betänkligt ingrepp i byggnadens karakteristiska fasad,
anser sig styrelsen ej heller kunna förorda dess utförande.»

För fullständighetens skull hade byggnadsstyrelsen ansett sig böra
lämna utredning jämväl rörande uppförande av en helt ny byggnad å
Preisiska husets tomt.

Kostnaderna för en dylik nybyggnad skulle ställa sig sålunda:

Fastighetens nuvarande försäljningsvärde ................... kronor 1,300,000

Nybyggnad: omkring 24,450 kubikmeter å 90: —..... » 2.200,000

Summa kronor 3,500,000

Då byggnaden skulle giva en nyttig golvareal av omkring 3,400
kvadratmeter, komme, om 6 procent avkastning beräknas, det vill säga

210,000 kronor, hyresvärdet per kvadratmeter att bliva 61 kronor
80 öre.

Rörande detta förslag anför styrelsen i övrigt följande:

»Byggnadsstyrelsen vill på det livligaste avstyrka utförandet av varje förslag,
som avser rivning, påbyggnad eller annan mer ingripande våldföring av ifrågavarande
byggnad. Preisiska huset, som genom Kungl. Maj:ts utslag åren 1788 och
1796 tillerkändes kronan såsom danaarv efter legationssekreteraren friherre Fredrik
Preis, är nämligen ett synnerligen typiskt, enastående och i det hela väl bibehållet
minnesmärke från byggnadskonsten under senare hälften av 1700-talet. Bibehållandet
av byggnadens yttre är därför av kulturhistoriskt intresse, varför byggnadsstyrelsen,
som enligt sin instruktion har att utöva jämväl en minnesvårdande verksamhet,
anser sig böra avråda från varje åtgärd, varigenom denna byggnads utseende
skulle i väsentlig mån förändras.

Då till detta kommer, att, såsom utredningen visat, ”ändringsförslaget’ ställer

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

sig ekonomiskt avgjort gynnsammare, tvekar styrelsen icke att av de båda huvudförslagen
i underdånighet föreslå ''ändringsförslaget’ till utförande.

Huvudskälen härför kunna sammanfattas sålunda.

Genom att realiserande av ''ändringsförslaget’ skulle åt länsstyrelsen beredas
icke blott såsom i ''påbyggnadsförslaget'' nödigt antal rum för det närmaste behovet,
utan även synnerligen goda tillfällen till framtida utvidgning, vilket jämväl vitsordats
av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i här bifogad skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 21 september 1918.

''Ändringsförslagets'' utförande är förenat med vida mindre kostnader än ett
realiserande av ''påbyggnadsförslaget''.

''Ändringsförslaget'' innebär icke något våldförande av den nuvarande byggnaden
av den betydelse, att förslagets realiserande, såsom fallet vore vid ''påbyggnadsförslaget’,
komme i strid med ovan framhållna, vid byggnaden fästade kulturhistoriska
intresse».

Vidare har byggnadsstyrelsen avgivit följande förslag rörande
användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagets f. d. bus vid Kungsträdgården: »De

förslag, som byggnadsstyrelsen tidigare till Eders Kungl. Maj:t avlämnat
rörande användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagets f. d. hus vid Kungsträdgården,
utgingo från den förutsättningen, att hela det tomtområde, som upptages av den
nu befintliga huvudbyggnaden, skulle tagas i anspråk. Sedan emellertid numera,
enligt vad från Stockholms stads sida meddelats styrelsen, staden med all säkerhet
kommer att påyrka en reglering av Hamngatan vid ifrågavarande byggnad för
vinnande därstädes av samma bredd å gatan som å den mellan Regerings- och
Västra Trädgårdsgatorna varande delen — en åtgärd, som styrelsen för sin del ur
stadsplanesynpunkt finner särdeles välbetänkt — har styrelsen pa grundval av ett
sålunda förminskat tomtområde verkställt förnyade utredningar rörande användningen
av ateljerbyggnaden. Dessa utredningar hava resulterat i ett av undertecknad
byggnadsrådet Petterson uppgjort förslag, åskådliggjort ä här bifogade 9 ritningsblad,
betecknade ''Förslag till ombyggnad av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus i
Kungsträdgården, Stockholm, februari 1919’.

Den nuvarande byggnaden består av en bottenvåning med en höjd av 4.8
meter samt däröver två våningar, vardera med en höjd av 5.1 meter. Lokalerna
mot Västra Trädgårdsgatan äro entresolerade.

Det nu föreliggande förslaget avser att, med bibehållande i huvudsak av bottenvåningen,
samt genom omplacering av bjälklagen och ökande av byggnadens höjd
med 2.8 meter, ovan bottenvåningen bilda fyra våningar av normal höjd. Vinden
iordningställes i ett sammanhängande utrymme för framtida inredning och användning
till tjänstelokaler. Utbyggnaden åt söder bibehälles oförändrad, och huvudingången
bliver förlagd till Västra Trädgårdsgatan.

Byggnadsstyrelsen har låtit sakkunnig person undersöka den nuvarande byggnadens
grund, och har därvid utrönts, att ur teknisk synpunkt intet hinder föreligger
för en påbyggnad.

Genom ovannämnda anordningar, vilka förorsaka fönsternas förändring och
omplacering i höjdläget, kommer givetvis byggnadens yttre att framträda i helt
ny gestalt.

Ateljerbyggnadsaktiebolagets
f. d.
hus vid Kungsträdgården.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

Med anledning av vad riksdagen i den remitterade skrivelsen satt i fråga,
att uppförandet av en helt ny byggnad å ifrågavarande plats eventuellt kunde
komma att framställa sig såsom ett förmånligare alternativ än den av byggnadsstyrelsen
tidigare föreslagna ombyggnad, vill styrelsen, som förutsätter, att fråga endast
gäller att använda det nuvarande tomtområde (av ovan nämnd anledning något förminskat)
meddela, att den nu befintliga byggnadens planindelning, som i stort sett
bestämmes av bjärtmurens och huvudtrappans läge, är den för en ämbetsbyggnad
å den givna tomtfiguren lämpligaste. Då man på grund härav utan någon som
helst olägenhet kan begagna sig av den nuvarande byggnadens grund- och bottenvåningsmurar
och sannolikt även åtskilliga partier av byggnadens övriga delar, och
då vidare en helt ny byggnad skulle medföra en icke oväsentlig ökning av kostnaderna
utan att giva bättre resultat i fråga om utnyttjandet, har byggnadsstyrelsen
ansett sig böra vidhålla tanken att fastigheten bör tillgodogöras genom ombyggnad.

Den nu gjorda utredningen har visat, att byggnaden såväl genom sitt läge
som genom sin inredning komme att särdeles väl lämpa sig till tjänstelokaler för
ämbetsverk eller kommittéer. Härovan har styrelsen förordat ett förslag till förändring
av Preisiska huset för beredande därstädes av bostad åt landshövdingen
och lokaler åt länsstyrelsen, varav nödvändiggöres utflyttning ur egendomen av den
där varande delen av byggnadsstyrelsen. Till följd härav och under trycket av
styrelsens nuvarande särdeles otjänliga lokalförhållanden, icke minst med hänsyn
till nackdelen av den delade förläggningen inom två skilda egendomar, har styrelsen
jämväl denna gång haft osökt anledning att undersöka möjligheten att även inom
en efter gatureglering något förminskad byggnad å ifrågavarande tomt erhålla
lokaler för styrelsen. Denna undersökning har givit till resultat, att efter den i
föreliggande förslag avsedda ombyggnaden skulle för byggnadsstyrelsen därstädes
kunna beredas särdeles förmånliga tjänstelokaler med möjlighet till framtida utvidgningar,
varjämte styrelsen vunne fördelen av byråernas förläggning under samma
tak. En stor fördel för byggnadsstyrelsen är jämväl närheten till knutpunkterna
för spårvägslinjerna å Norrmalmstorg, då ju flera av styrelsens tjänstemän hava
behov att hastigt kunna förflytta sig till kronans fastigheter i stadens olika delar.

Byggnadsstyrelsen har vid sina undersökningar icke funnit något annat
statens ämbetsverk, för vilket ateljerbyggnaden skulle kunna sägas bättre lämpa
sig än för styrelsen.

Enligt föreliggande förslag skulle byggnadens utrymmen användas på följande
sätt.

Byggnadsstyrelsen disponerar våningarna 1, 2, 3 och 4 trappor upp. I
våningen 1 trappa upp inrymmas intendentsbyrån och stadsplanebyråns arkiv; i
våningen 2 trappor upp inredas lokaler för generaldirektören och administrativa
byrån jämte sessionssal och bibliotek; i våningen 3 trappor upp återfinnas kulturhistoriska-
och stadsplanebyråerna och i våningen 4 trappor upp inrymmes byggnadsbyrån.

På detta sätt skulle styrelsen för egentliga tjänstelokaler erhålla en nyttig
golvareal av 984 kvadratmeter, vilket är fullt tillräckligt för nuvarande behovet,
915 kvadratmeter, däri jämväl inräknats erforderliga utrymmen för de ökade arbetskrafter,
varom styrelsen i underdånig skrivelse den 30 september 1918 gjort framställning
hos Eders Kungl. Maj:t.

Kunyl. Mapts proposition Nr 212.

Möjlighet till fyllande av framtida uppkommande behov av ökat utrymme
för byggnadsstyrelsen erbjudes i första hand genom användningen av bottenvåningen
och i andra hand genom uppförande av en flygelbyggnad på nuvarande södra utbyggnadens
plats. Innan det bliver behövligt att för byggnadsstyrelsen taga bottenvåningen
i anspråk, kan denna så disponeras, att den antingen uthyres eller ock
inredes till lokaler för kommittéer. I förra fallet uthyres jämväl utbyggnaden åt
söder eller med andra ord Blanchs kafés hela nuvarande utrymme. Under förutsättning
att byggnaden i övrigt upptages av ett statens ämbetsverk, finner styrelsen
det mindre lämpligt, att i bottenvåningen fortfarande idkas kaférörelse, varför i
händelse av uthyrning detta bör ske för annat affärsändamål, för vilket läget är
särdeles förmånligt. Styrelsen har beräknat, att för ifrågavarande lokaler, som
hava en golvareal av omkring 290 kvadratmeter, kan erhållas en årlig hyra av
omkring 25,000 kronor.

Med hänsyn emellertid till det alltjämt växande behovet av tjänstelokaler
för statsverkets räkning samt de stora summor, som årligen utgå till förhyrande
av dylika lokaler, ävensom svårigheten för närvarande att överhuvud taget förhyra,
en svårighet, som helt säkert kommer att bestå under de närmaste åren, synes det
styrelsen som vore det riktigast, att ifrågavarande bottenvåning redan från början
inreddes till tjänstelokaler för kommittéer, vilken anordning alltså av styrelsen
förordas.

De nu angivna båda sätten för bottenvåningens användning äro åskådliggjorda
å särskilda ritningsblad. I samband härmed torde böra påpekas, att den å
ritningen över fasaden åt Hamngatan angivna porten endast ifrågakommer för såvida
bottenvåningens östra del komme att uthyras, men erfordras icke för den
händelse våningen inredes till tjänstelokaler.

I bottenvåningen inredas jämväl två lägenheter för bostäder åt portvakt och

eldare.

I det fall att bottenvåningen inredes till kommittélokaler, kunna källarutrymmena
tagas i anspråk för förvaring av äldre arkivalier.

Vad nu den befintliga utbyggnaden mot söder beträffar användes denna, om
bottenvåningen från början inredes till tjänstelokaler, såsom lokal för uppställning
av byggnadsstyrelsens provsamling av byggnadsmaterialier. Skulle däremot våningen
uthyras, anordnas dylik lokal i vinden.

För det under styrelsens inseende ställda centrala möbelförrådet kan utrymme
ej beredas inom ifrågavarande fastighet, men finnes lokal därför avsett enligt ovan
förordade förslaget till ändring av Preisiska huset.

Av bifogad kostnadsberäkning framgår, att utförandet av föreliggande förslag
skulle, om bottenvåningen inreddes till kommittélokaler, betinga en kostnad av

625,000 kronor. Skulle däremot nämnda utrymme till eu början uthyras, kunna
byggnadskostnaderna minskas med 20,000 kronor. Lägges till byggnadskostnaderna
statsverkets utgift 100,857 kronor för inlösen av fastigheten, erhålles alltså — under
förutsättning att bottenvåningen inredes till tjänstelokaler — en sammanlagd kostnad
för egendomens utnyttjande av 725,857 kronor. Räknas härå en avkastning av 6
procent eller 43,550 kronor bliver hyresvärdet å den till 1,268 kvadratmeter uppgående
nyttiga golvarealen 34 kronor 35 öre per kvadratmeter.»

Vidare anför byggnadsstyrelsen följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 184 höft. (Nr 212.)

Byggnadsstyrelsens

hemställan.

Kungl. Maj;t$ proposition Nr 212.

Såsom ovan utretts skulle vid ett utförande av det av styrelsen
beträffande Preisiska huset förordade »ändringsförslaget» byggnadsstyrelsens
där förlagda avdelningar avflytta, under det att i Preisiska
huset bereddes bostad för landshövdingen och tjänstelokaler för länsstyrelsen.
Nu senast hade byggnadsstyrelsen framlagt förslag till styrelsens
inrymmande i ateljerbyggnaden.

Jämväl det ovan såsom »påbyggnadsförslaget» betecknade förslaget
till förändring av Preisiska huset avsåge att bereda bostad för landshövdingen
och tjänstelokaler för länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Jämföras nu å ena sidan »påbyggnadsförslaget», för ändamålet
kallat alternativ A, med å andra sidan en kombination av »ändringsförslaget»
och förslaget till ombyggnad av ateljerbyggnaden, alternativ
B, hade av de gjorda utredningarna befunnits:

att alternativ A erfordrade ett anslag av ................... kronor 1,015.000

»B » » » » ...................... » 990,000

att hyresvärdet per kvadratmeter enligt alternativ A

vore ........................................................................... » 57: 3 6

att hyresvärdet per kvadratmeter enligt alternativ B

vore ........................................................................... ® 43: 15

att alternativ A lämnade en nyttig golvyta av .... 2,615 kvadratmeter

» B » » » » » ...... 3,323 »

att alternativ A redan från början gåve knappa utrymmen och så
gott som inga utvidgningsmöjligheter, under det att alternativ B kunde
sägas varaktigt lösa såväl landshövdingens bostadsfråga som ock länsoch
byggnadsstyrelsernas lokalfrågor med tillfällen till utvidgningar,
varjämte dessutom för närvarande erhölles sammanlagt 534 kvadratmeter
för andra ändamål disponibla till tjänsterum användbara utrymmen.

På grund av vad sålunda anförts hemställde slutligen byggnadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition,
dels angående om- och tillbyggnad av Preisiska huset vid Drottninggatan
enligt här ovan förordade förslag, benämnt »ändringsförslaget»,
för beredande av bostad åt landshövdingen samt förbättrade tjänstelokaler
åt länsstyrelsen i Stockholms län m. m. ävensom anvisande härför
av ett belopp av 365,000 kronor, därav 50,000 kronor böra kunna
disponeras under år 1920,

Xungl. Maj:ts proposition Nr 212.

dels ock angående om- och påbyggnad av den så kallade ateljerbyggnaden
vid Kungsträdgården enligt här ovan framlagda förslag för
beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen m. m. ävensom
anvisande härför av ett belopp av 625,OCH) kronor, därav 300,000 kronor
böra kunna anvisas under år 1919 och återstoden under år 1920.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen av den 21 september 1918 anför
länsstyrelsen i Stockholms län bland annat följande:

»Ändringsförslaget den 3 juli 1918 bereder nödigt antal rum åt länsstyrelsen
för det närvarande behovet och bereder synnerligen goda tillfällen till framtida
utvidgning, då man får antaga, att länsstyrelsen får företrädesrätt till de rum, som
nu betecknas såsom disponibla, i den mån desamma bliva oundgängligen nödvändiga
för länsstyrelsen. Ifrågavarande förslag lämnar behovet av mera sol i landshövdingens
boställsvåning otillfredsställt, men gör åtminstone sovrumsvåningen något
ljusare genom förbättrad anordning av vindskuporna.

Påbyggnadsförslaget den 17 juli 1918 tillfredsställer på ett förträffligt sätt
länsstyrelsens nuvarande behov av lokaler och lämnar också jämförelsevis gott
tillfälle till närmast förestående utvidgning. Men för den utveckling, som kan förväntas
inträffa efter några år, finnes enligt detta förslag ingen motsvarande möjlighet
till utvidgning av lokalerna. Det måste ock erinras, att för arkivets behov
av utrymme icke blivit tillräckligt sörjt enligt detta förslag.

Påbyggnadsförslaget innefattar en avsevärd förbättring av både huvudvåningen
och sovrumsvåningen i landshövdingbostället.»

Såsom jag redan framhållit vid framläggandet av 1918 års proposition
i detta ämne äro såväl byggnadsstyrelsens som länsstyrelsens
i Stockholms län lokaler ordnade på ett synnerligen otillfredsställande
sätt. Det förhållande, att ämbetsverkens nuvarande lokaler sakna såväl
nödigt utrymme som möjlighet till ändamålsenliga utvidgningar, gör den
snara lösningen av förevarande fråga i hög grad önskvärd.

Beträffande det vid 1918 års lagtima riksdag framlagda förslaget till
utnyttjande av Preisiska huset i enlighet med alternativ II har riksdagen
i sin omförmälda skrivelse av den 21 juni 1918 anfört, att förslaget,
som avsåge att enbart för länsstyrelsens lokalbehov taga i anspråk nyssnämnda
mycket värdefulla fastighet, syntes innebära en så kostsam
lösning av lokalfrågan, att redan på grund härav anledning till förnyad
prövning av ärendet förelåge. Enligt riksdagens förmenande skulle
nämligen, därest staten så önskade, denna egendom kunna avyttras till
ett pris, som betydligt överstege kostnaden av ett helt nytt länsresidens.

Av den nu förebragta utredningen torde emellertid framgå, att
en försäljning av Preisiska huset skulle ställa sig ofördelaktig för stats -

Kungl. Maj. ts
befallningshavande
i
Stockhol ns
län den n/a
1918.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

verket, isynnerhet som statens behov av ämbetslokaler under senare
åren varit i ständig tillväxt.

Riksdagen har vidare uttalat en farhåga, att lokalerna i Preisiska
huset efter den ifrågasatta ombyggnaden i och för sig icke kunde anses
bliva särdeles tjänliga för det avsedda ändamål et.

Vad byggnadsstyrelsen härutinnan anfört synes mig ägnat att
undanrödja denna farhåga.

Slutligen har riksdagen vidkommande förslaget att för byggnadsstyrelsens
räkning ombygga ateljerbyggnadsaktiebolagets hus funnit denna
byggnadsplan vara i behov av förnyad utredning, enär vid förslagets
uppgörande icke tagits i beaktande en eventuell gatureglering.

I sitt nya förslag har byggnadsstyrelsen tagit hänsyn till nämnda
förhållande.

Byggnadsstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse av 7 februari
1919 framlagt två alternativa huvudförslag rörande användningen av
det Preisiska huset, det ena kallat påbyggnadsförslaget och det andra
ändringsförslaget. Därjämte har styrelsen överlämnat ett förslag rörande
utnyttjandet av gårdsutrymmet i Preisiska huset och jämväl lämnat utredning
rörande uppförandet av en helt ny byggnad å tomten till samma
hus. Slutligen har styrelsen även avgivit förslag till användningen
av ateljerbyggnadsaktiebolagets hus.

Av dessa förslag anser jag mig böra förorda ändringsförslaget i
kombination med förslaget rörande användningen av ateljerbyggnadsaktiebolagets
hus. Ändringsförslaget, som förutsätter byggnadsstyrelsens
inflyttande i ateljerbyggnaden, avser att i Preisiska huset bereda
lokaler åt länsstyrelsen och bostadsvåning åt landshövdingen, varjämte
åtskilliga lokaler bliva disponibla för andra ändamål. Till motivering
av detta mitt förord vill jag, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen
anfört, framhålla följande.

Påbyggnadsförslaget anser jag för min del oantagligt, enär genom
detsamma byggnadsstyrelsens lokalutrymme redan från början bliver för
knappt tilltaget. Byggnadsstyrelsen erhåller sålunda endast 845 kvadratmeters
golvutrymme mot erforderliga 915 kvadratmeter, varjämte framtida
utvidgningar av såväl länsstyrelsens som byggnadsstyrelsens lokaler
äro så gott som fullständigt uteslutna.

Genom de av mig förordade förslagen erhålla emellertid båda
ämbetsverken fullt rymliga och ändamålsenliga lokaler med synnerligen
goda utvidgningsmöjligheter. I Preisiska huset bliva för andra ändamål
disponibla 18 rum jämte ett vaktrum, och så länge dessa ej behöva
användas för länsstyrelsens räkning, erhåller staten välbehövliga lokaler,

Kungl. Maj.ts proposition Nr 212.

som kunna tagas i anspråk för ett eller flera mindre ämbetsverk eller ett
flertal kommittéer. Vad ateljerbyggnaden angår är denna särdeles lämpad
såsom lokal för byggnadsstyrelsen. Styrelsens nuvarande behov av
golvutrymme är såsom ovan nämnts 915 kvadratmeter, under det de
ifrågasatta nya lokalerna hava en golvyta av 984 kvadratmeter. Möjlighet
till utvidgning finnes, enär bottenvåningen till en början ej tages
i anspråk av byggnadsstyrelsen. Rörande användningen av denna våning
anser jag i likhet med styrelsen det vara mindre lämpligt, att kaférörelse
idkas i en byggnad, som huvudsakligen upptages av ett statens
ämbetsverk och ansluter jag mig till styrelsens uppfattning, att bottenvåningen
inredes till tjänstelokaler åt kommittéer.

Jag vill även framhålla, att de av mig förordade förslagen ställa
sig ekonomiskt fördelaktigare än påbyggnadsförslaget. De förra draga
en gemensam kostnad av 990,000 kronor och lämna en nyttig golvyta
av 3,323 kvadratmeter, varemot utförandet av det senare förslaget skulle
kosta 1,015,000 kronor men endast lämna en nyttig golvyta av 2,615
kvadratmeter.

De båda återstående förslagen, avseende utnyttjandet av gårdsutrymmet
i Preisiska huset och uppförandet av en helt ny byggnad å
tomten till nämnda hus, torde, med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
härutinnan anfört, icke förtjäna beaktande.

För närmare kännedom om detaljerna av omförmälda förslag tilllåter
jag mig hänvisa till i byggnadsstyrelsens skrivelse omförmälda
kostnadsberäkningar m. m., vilka, delvis i sammandrag, torde såsom
bilagor få fogas till detta protokoll..

Åberopande vad i detta ärende blivit anfört hemställer jag, med
tillstyrkande av Preisiska husets om- och tillbyggnad i enlighet med
ändringsförslaget samt den nu av byggnadsstyrelsen föreslagna om- och
påbyggnaden av atelj erbyggnad en, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels att för beredande av förbättrade lokaler åt byggnadsstyrelsen
in. in. till om- och påbyggnad av den s. k. ateljerbyggnaden vid Kungsträdgården
bevilja ett anslag å............................................. kronor 625,000

och därav under sjunde huvudtiteln anvisa såsom
reservationsanslag

ej mindre å tillägg sstat för år 1919 ett belopp av i> 300,000,

än även å extra stat för år 1920 ett belopp av... » 325,000,

dels och att för beredande av förbättrade lokaler åt
länsstyrelsen i Stockholms län m. in. till om- och påbyggnad
av det så kallade Preisiska huset bevilja ett
anslag å ....................................................................................

365,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

och därav å extra stat .för år 1920 under sjunde
huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av kronor 50,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle
till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bilagan litt . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Bilaga 1.

Påbyggnadsförslaget Kostnadsberäkning

över ändrings-, tillbyggnads- och påbyggnadsarbeten ä
f. d. Preisiska huset, Drottninggatan 36, Stockholm, enligt utredningsritningar
av den 17 juli 1918.

Byggnaden inredes för landshövdingen, byggnadsstyrelsen och Stockholms
länsstyrelse.

Tillbyggnaden.

Gamla stall- och vagnbodflygeln å gårdens nordöstra del ersättes §''1

med nybyggnad för tjänstelokaler................................................... kronor 23,850

Stenarbeten ............................................................................................ » 2,310

Mumingsarbeten och trappkupor ........................................................ » 28,400

Bjälklag och golv................................................................................... » 30,306

Taklag och plåtarbeten ........................................................................ » 7,263

Mellanväggar och putsningsarbeten .................................................... » 14,830

Snickerier och inredningsarbeten.

Med glas ............................................................................................... » 9,940

Målningsarbeten .................................................................................... » 14,100

Ändringsarbeten.

Nedre botten............................................................................................ » 38,495

Våningen 1 tr. upp................................................................................ » 31,320

Våningen 2 tr. upp................................................................................ » 32,335

Påbyggnadsarbeten ................................................................................ » 88,400

Mumingsarbeten och trappkupor ...................................................... » 58,400

Bjälklag och golv................................................................................... » 97,620

Taklag och plåtarbeten ........................................................................ » 48,370

Mellanväggar och putsningsarbeten .................................................. » 72,538

Snickerier och inredningsarbeten.

Med glas ................................................................................................ » 40,920

Målningsarbeten ................................................................................... » 38,500

Diverse ......................................................................... » 199.000

Oförutsedda utgifter............................................................................... » 88,103

Ritningar, kontroll och administration................................................ » 50,000

kronor 1,015,000.

Kungl. Majds proposition Nr 212.

Bilaga 2.

Ändringsförslaget.

Kostnadsberäkning över tillbyggnads- och ändringsarbeten å f. d. Preisiska
huset, Drottninggatan 36, Stockholm, enligt förslagsritningar av den

3 juli 1918.

Byggnadsstyrelsen avflyttar och byggnaden inredes för landshövdingen och
Stockholms länsstyrelse.

Tillbyggnaden.

Gamla stall- och vagnbodflygeln å gårdens nordöstra del ersättes

med ny byggnad för tjänstelokaler m. m......................................... kronor 23,850

Stenarbeten ................................................................................................ » 1,860

Murningsarbeten och trappkupor ............................................................ » 23,000

Bjälklag och golv ................................................................................. » 25,937

Taklag och plåtarbeten........................................................................... » 6,879

Mellanväggar och putsningsarbeten........................................................ » 11,340

Snickerier och inredningsarbeten.

Med glas .................................................................................................... » 6,740

Målningsarbeten ........................................................................................ » 9,500

Ändringsarbeten.

Nedre botten ..................................................................... » 15,500

Våningen 1 tr. upp .............................................................................. » 15,970

Våningen 2 tr. upp ................................................................................ » 12,145

Vindsvåningen....................... » 54,460

Vattenklosetter och tvättställ m. m..................................................... » 117,800

Oförutsedda utgifter, ritningar och arvoden .................................. >___40,019

kronor 365,000

Ku ni. Maj:ts proposition Nr 212.

Bilaga 3.

Tilläggsberäkning- för överbyggd gård å kostnadsförslag över ändrings-,
tillbyggnads- och påbyggnadsarbeten å f. d. Preisiska huset, Drottninggatan
36, Stockholm, enligt utredningsritning av den 14 september 1918.

Schaktning- och grundläggningsarbeten.

Murning och putsning .....................................

Bjälklag och golv .............................................

Mellanväggar .....................................................

Snickerier och inredningar .............................

Målningsarbeten ................................................

Tillägg för värme in. m.................................

Oförutsedda utgifter .........................................

Ritningar, kontroll och administration

kronor 49,375

» 16,250

» 94,545

» 2,040

* 13,912

» 17,000

> 21,000

» 20,500

» 10,378

kronor 245,000.

Bilaga 4.

Kostnadsberäkning över om- och påbyggnad av ateljerbyggnadsbolag-ets hus.

Nedtagning av yttertaket .........................

Rivning av tre våningar............................

Rivning av 6.5 meter mot Hamngatan.....

Rivning av trappan .....................................

Rivning av väggar i bottenvåningen.........

Rivning och bildning av grundmurar .....

Nedtagning av utvändig puts och lister .

Bilning för naturlig sten.............................

Bilning för fönster och dörrar ................

Schakt och spånt för grundmurar.............

Pålning ...................................................

Betongmurar med form .............................

Isoleringar .......................................

Utböjning med betong och form ..............

Förstärkning av gammal grund.................

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

........................... kronor 1,200

........................... » 6,000

........................... » 2,500

........................... » 1,500

........................... » 2,000

........................... » 1,800

........................... » 3,000

........................... » 4,000

........................... » 3,000 25,000

.......................... kronor 1,400

.......................... » 14,000

........................... » 4,250

.......................... » 300

........................... » 1,200

........................... » 4,000 25,150

/ saml. 184 höft. (Nr 212.) 4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212.

Sockel............................................................................................	kronor	3,750
Nya trappsteg av granit............................................................	»	300
Portal............................................................................................	»	3,000
Kordonlist ...................................................................................		6,600
Slutstenar ....................................................................................	»	800
List 4 trappor upp ....................................................................	»	5,280
Invändiga kalkstenstrappor.....................................................	»	4,000
Golv av kalksten ........................................................................	»	3,050	26,780
Tegelmurverk..............................................................................	kronor	60,000
Inmurning av naturlig sten.....................................................	»	2,000
Putsad taklist ...........................................................................	»	1,320
Isolering av naturlig sten ........................................................	»	1,000
Inmurning av pannor m. m.....................................................	»	1,000
Förankringar................................................................................	»	4,000
Balkkonstruktion .......................................................................	»	4,000	73,320
Bjälklag av armerad betong ....................................................	kronor	54,000
Trappkupa av dito dito ...........................................................	»	6,400
Inbyggnad av hissmaskineriet...................................................	»	1,200
Balkar till dito............................................................................	»	1,000
Nedhuggning av invändig puts ................................................	»	1,500
Mellanväggar av trä...................................................................		8,760
Mellanväggar av monier............................................................	»	3,000
Puts i tak och kupor ................................................................	»	4,800
Dito å tegel ........................................................................	»	3,000
Dito å mellanväggar ..............................................................	»	2,000
Dito i vind med stomme..........................................................	»	9,600
Putsad taklist i rum ................................................................	»	1,000
Trummor av rabits ....................................................................	»	6,000
Slamning i källare ....................................................................	»	1,080
Inmurning av galler, ventiler samt påltagningar och efter-lagningar...................................................................................	»	6,000
Stuckputs ....................................................................................	»	1,200
Utvändig puts med terrasit........................................................		15,000	125,540
Cementgolv i källare ................................................................	kronor	2,530
Golv av cementmosaik...............................................................	»	1,050
Armering av kassavalv ............................................................		2,000	5,580
Taklag med stolar, panel och skiffer ....................................	kronor 18,550
Stomme till kupor ....................................................................	»	1,200
Bjälklag över våningen 5 trappor upp....................................	»	2,500
Trägolv på underslag och fyllning ........................................	»	14,000	36,250
Plåtarbeten av galv. plåt............................................................	kronor	8,000
Bläckning av kupor....................................................................	»	240
Skorstensbeslag............................................................................	»	50
Skyddsräcke ..............................................................................	»	300
Blybeslag ....................................................................................		250
Brandlucka och takfönster ........................................................		250

Kungl. Maj:ts proposition Nr 212. 27

Intäckning av stenlister ............................................................ kronor 750

Stuprör ........................................................................................ » 1,000

Järndörrar till arkiv ................................................................ » 500

Järndörrar till vind och källare................................................ » 350

Kassavalvsdörrar ........................................................................ _» 2,500 14,190

Grindar och dörrar till hiss .................................................... kronor 4,500

Skrapmattor ............................................................................... » 250

Snickeri ....................................................................................... » 42,360

Gasspislar .................................................................................... » 700

Målningsarbete .......................................................................... » 21,800 69,610

Hiss......................‘....................................................................... kronor 18,000

Värme, gas, vatten och avloppsledning ................................ » 75,000

Elektrisk belysning .................................................................... » 32,000

Inredning av bottenvåningen ................................................... » 20,000 145,000

Ritningar och kontroll cirka 10 procent ................................ kronor 54,000

Oförutsedda utgifter cirka 5 procent .................................... » 24,580 78,580

Summa kronor 625,000