Kungl. Maj:ts proposition nr 200 (Proposition 1938:200)

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Nr 200.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående redovisning å
statens allmänna fastighets fond av vissa fastigheter,
disponerade av Uppsala och Lunds universitet; given
Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla del
förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till utvidgning
av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond till att avse vissa
fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet, samt anför därvid
följande:

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200. t

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års liksdag framlagda
förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse den 29
mars 1935, nr 121 — beslutat örn inrättande av en särskild fond, benämnd
»statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöriga fastigheter.
Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Majit därefter meddelat
grundläggande bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.

Vid fondens inrättande hänfördes till densamma fångvårdsanstalten beskickningshus
och sinnessjukhus samt de av byggnadsstyrelsen förvaltade
fastigheterna; de olika fastighetsgrupperna upptogos till redovisning å skilda
delfonder under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens
respektive byggnadsstyrelsens förvaltning.

Till fonden hänfördes även vissa under uppförande varande byggnader, vilka
finansierades medelst anslag för kapitalökning å fonden för förlag till statsverket,
nämligen karolinska sjukhuset i Stockholm, nybyggnad för de patologiska
och hygienisk-bakteriologiska institutionerna samt växthusbyggnad för
den botaniska institutionen vid Uppsala universitet ävensom byggnad för kemiska
institutionen vid Lunds universitet. Dessa nybyggnader syntes tills
vidare kunna redovisas å den under byggnadsstyrelsens förvaltning stående
delfonden. Efter byggnadernas färdigställande finge frågan om deras ställning
i förvaltnings- och redovisningshänseende upptagas till förnyat övervägande.

I vad mån jämväl andra staten tillhörande fastigheter borde upptagas till
redovisning å fonden syntes få bliva beroende på fortsatt utredning. Enighet
rådde i stort sett därom, att utvidgad redovisning borde eftersträvas beträffande
den staten tillhöriga fasta egendom som lämnade en i penningar uppskattningsbar
avkastning eller representerade ett nyttjande- eller avyttringsvärde
som kunde evalveras i penningar.

På grundval av verkställd utredning föreligger nu förslag om utvidgning
av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond till att avse vissa av Uppsala
och Lunds universitet disponerade fastigheter.

Kungl. Majit bemyndigade den 15 november 1935 chefen för finansdepartementet
att tillkalla två sakkunniga för att inom nämnda departement biträda
med utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt fastigheter som
disponerades av universiteten borde — utöver vad som på grund av Kungl.
Majits beslut den 15 juni 1935 örn fondens inrättande skett — upptagas till
redovisning å statens allmänna fastighetsfond.

Jämlikt detta bemyndigande tillkallades professorn vid Uppsala universitet
Thore Engströmer och förste revisorn Carl Murray att såsom sakkunniga biträda
med utredning av berörda fråga. Därjämte uppdrogs åt arkitekten CarlAxel
Stoltz, Malmö, och ingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, att vid utredningen
biträda med värdering av omförmälda fastigheter.

Med skrivelse till chefen för finansdepartementet den 29 juni 1937 hava de
sakkunniga för fullgörande av nämnda uppdrag överlämnat dels en prome -

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

moria angående redovisningen av Uppsala och Lunds universitets fastigheter,
dels ock av Stoltz och Lindsjö jämlikt berörda uppdrag verkställda, till de
sakkunniga överlämnade utredningar.

De sakkunnigas promemoria torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet
(bilaga t). Beträffande de av Stoltz och Lindsjö avlämnade utredningarna
må hänvisas till handlingarna i ärendet.

över de sakkunnigas promemoria hava yttranden avgivits av kanslern för
rikets universitet — som hört universitetsmyndigheterna — samt av kammarkollegium,
statskontoret, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen och
domänstyrelsen.

1 huvudsaklig anslutning till en i riksräkenskapsverkets yttrande lämnad
redogörelse torde jag nu få sammanfatta innebörden av de i promemorian
innefattade förslagen.

Universitetens tillgångar hänföras i promemorian till två olika förmögenhetsgrupper,
avseende den ena universitetens finansförmögenhet och den
andra universitetens förvaltningsförmögenhet. Till finansförmögenheten
räknas sådana tillgångar, som i främsta rummet äro avsedda att tillföra
universiteten inkomster. Till förvaltningsförmögenheten åter räknas sådana
tillgångar, som äro avsedda att brukas omedelbart för fyllande av universitetens
behov.

De till finansförmögenheten hänförliga bruttotillgångarna utgöras av dels
fast egendom (jordegendomar och skogar), dels lös egendom (aktier, fordringar,
kontanta medel m. m.). De till förvaltningsförmögenheten hänförliga
bruttotillgångarna åter utgöras av fast egendom inklusive byggnader å
annans mark (institutionsbyggnader). Inventarier och dylika tillgångar inräknas
härvid icke i universitetens förmögenhet. För Uppsala universitet
avgå från såväl de till finansförmögenheten som de till förvaltningsförmögenheten
hänförliga bruttotillgångarna vissa skulder.

Av universitetens sålunda angivna bruttotillgångar och skulder redovisas
för närvarande i rikshuvudboken dels den lösa egendomen i dess helhet,
dels en mindre del av den fasta egendomen, dels slutligen huvudparten avskulderna.
Undandragna från redovisning i rikshuvudboken äro för Uppsala
universitet huvudparten av såväl den till finansförmögenheten som den
till förvaltningsförmögenheten hänförliga fasta egendomen ävensom en
mindre del av de till förvaltningsförmögenheten hänförliga skulderna samt
för Lunds universitet hela den till finansförmögenheten och hela den till
förvaltningsförmögenheten hänförliga fasta egendomen.

Det av de sakkunniga i promemorian framlagda förslaget till omläggning
av universitetens bokföring åsyftar en sådan utvidgning av riksbokföringen,
att universitetens samtliga till såväl finansförmögenheten som förvaltningsförmögenheten
hänförliga bruttotillgångar och skulder bliva upptagna till
redovisning i rikshuvudboken.

I fråga om de till finansförmögenheten hänförliga bruttotillgångarna innebär
det i promemorian framlagda förslaget, att dessa tillgångar skulle —

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

i likhet med vad som redan nu tillämpas beträffande viss del av Uppsala
universitets fasta egendom och båda universitetens hela lösa egendom — i
sin helhet redovisas å tillgångssidan av rikshuvudbokens för universiteten
upplagda konton samt å samma kontons skuldsida motsvaras— utom av
egentliga skulder — av särskilda diversemedelstitlar. Universitetens till finansförmögenheten
hänförliga nettotillgångar skulle alltså icke heller efter
genomförandet av den föreslagna omläggningen komma att ingå i statens
i rikshuvudboken bokförda nettoförmögenhet.

Vad angår de till förvaltningsförmögenheten hänförliga bruttotillgångarna

— vilka utgöras av fast egendom och byggnader å annans mark — skulle
enligt de sakkunnigas förslag dessa tillgångar likaledes komma att i sin helhet
redovisas å tillgångssidan av universitetens förenämnda, i rikshuvudboken
upplagda konton. Å samma kontons skuldsida åter skulle uppföras

— utom egentliga skulder — särskilda diversemedelstitlar, svarande mot
sådana bland tillgångarna ingående fastighetsvärden, vilka icke äro att återföra
till å riksstaten anvisade anslag. Universitetens mot dessa diversemedelstitlar
svarande, till förvaltningsförmögenheten hänförliga fastighetsvärden
skulle alltså icke heller komma att ingå i statens i rikshuvudboken bokförda
nettoförmögenhet.

Till närmare belysning av den ordning för redovisningen i rikshuvudboken
av universitetens tillgångar och skulder, som genomförandet av den i
promemorian föreslagna omläggningen av universitetens bokföring skulle
föra med sig, torde i bilaga till statsrådsprotokollet (bilaga 2) få lämnas en
sammanställning, utvisande universitetens tillgångar och skulder den 30 juni
1936 dels enligt rikshuvudbokens nuvarande redovisning, dels enligt den för
rikshuvudboken föreslagna, på grundval av i promemorian beräknade tillgångs-
och skuldposter kompletterade redovisningen. Sistnämnda redovisning
har i sammanställningen uppdelats på två kolumner, avseende den ena
statsregleringsfondens konton och den andra fastighetsfondens konton.

Enligt den nya ordningen skulle å statsregleringsfondens konton redovisas
universitetens till finansförmögenheten hörande bruttotillgångar samt
mot dessa svarande diverse medel och egentliga skulder. För Uppsala universitet
uppvisar kontot en mindre kapitalbehållning, sammanhängande med
vissa icke reglerade avräkningar. För Lunds universitet redovisas å kontot
ingen kapitalbehållning.

Å fastighetsfondens konton åter skulle redovisas universitetens till förvaltningsförmögenheten
hörande bruttotillgångar samt mot vissa delar av
dessa svarande diverse medel och egentliga skulder. Såsom egentliga skulder
äro uppförda dels ett av riksgäldskontoret till Uppsala universitet förskotterat
belopp för institutet för högspänningsforskning, dels ett av Uppsala
läns landsting lämnat större och ett av Uppsala stad lämnat mindre bidrag
till akademiska sjukhusets i Uppsala byggnadskostnader. Den å fastighetsfondens
konto för vartdera universitetet redovisade kapitalbehållningen svarar
mot fastighetsvärden, vilka äro att återföra på å riksstaten anvisade
anslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

Beträffande därefter frågan om redovisningen av universitetsfastiglieternas
inkomster och utgifter hava de sakkunniga framlagt särskilda förslag
för å ena sidan de till finansförmögenheten hänförliga fastigheterna och å
andra sidan de till förvaltningsförmögenheten hänförliga fastigheterna.

I fråga örn de till finansförmögenheten hänförliga fastigheterna gäller för
närvarande, att inkomsterna och utgifterna för universitetens jordegendomar
och skogar redovisas i Uppsala å en särskild fond och i Lund å akademikassan
samt att från dessa titlar den behållna inkomsten tillgodoföres
universitetens avlöningsanslag. Härvid iakttages, att, i den mån den behållna
inkomsten överstiger i staten för avlöningsanslaget beräknat belopp,
överskottet skall ingå till reservfonden samt att, om den behållna inkomsten
något år icke uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen skall täckas
från reservfonden.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, sedan redovisningen av fastighetsvärdena
blivit ordnad på i det föregående angivet sätt, inkomsterna och utgifterna
för universitetens jordegendomar och skogar redovisas å de för
ändamålet upplagda diversemedelstitlarna. För Uppsala universitet skulle
därvid på samma sätt förfaras med de nu å avlöningsanslaget såsom särskilda
uppbördsmedel redovisade inkomsterna av försålda hus å landet,
arrende av humlegårdar samt övriga avgifter av stadsjord i Uppsala.

De sakkunniga föreslå vidare, att nettoavkastningen av universitetens
jordegendomar och skogar för framtiden skall disponeras för täckande av
en del av kostnaderna för reparation och underhåll samt avsättning till förnyelsefond,
avseende de till universitetens förvaltningsförmögenhet hänförliga
fastigheterna, i stället för, såsom för närvarande, av en del av universitetens
avlöningskostnader. Härvid förutsättes, att merinkomster eller brister
å ifrågavarande avkastning skola liksom hittills regleras mot universitetens
reservfonder.

Vad därefter angår inkomster och utgifter för de till förvaltningsförmögenheten
hörande fastigheterna, förorda de sakkunniga, att gemensamma
inkomst- och utgiftsstater för alla dessa fastigheter fastställas för vartdera
universitetet. De sakkunniga förutsätta emellertid härvid, att inom den
gemensamma inkomst- och utgiftsstatens ram särskilda stater skola fastställas
för å ena sidan de i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning
ingående fastighetsvärdena och å andia sidan övriga fastighetsvärden.

Rörande statuppställningens olika inkomst- och utgiftsposter kan jag -—
under hänvisning till vad i promemorian härutinnan anförts — inskränka
mig till alt framhålla följande.

Utgiftsposterna för reparations- och underhållskostnader lii. m. samt avsättning
till förnyelsefond hava för Uppsala universitets delfond uppdelats
på två delposter, avseende den ena akademiska sjukhuset och den andra
övriga fastigheter. Anledningen till all för angivna utgiftsändamål särskild
redovisning ansetts böra lämnas för akademiska sjukhuset sammanhänger
med det tidigare berörda förhållandet, ali till sjukhusets uppförande Uppsala
läns landsting bidragit till byggnadskostnaden. Landstingets bidrag

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

till akademiska sjukhusets reparations- och underhållskostnader föreslås
skola redovisas å fastighetsfondens stat under titeln »Diverse inkomster».
Något bidrag från landstinget för avsättning till förnyelsefond, avseende dess
andel i sjukhusets byggnadskostnader, står däremot icke till förfogande.

De i inkomst- och utgiftsstaten för Uppsala universitets övriga fastigheter
och för Lunds universitets fastigheter uppförda utgiftsposterna för reparations-
och underhållskostnader m. m. samt för avsättning till förnyelsefond
avse samtliga till förvaltningsförmögenheten hänförliga fastigheter
med undantag av akademiska sjukhuset i Uppsala.

De sakkunniga, vilka — såsom tidigare angivits —- förutsatt, att särskilda
inkomst- och utgiftsstater skulle fastställas för å ena sidan i statens allmänna
fastighetsfonds kapitalbehållning ingående fastighetsvärden och å andra
sidan övriga fastighetsvärden, hava själva uttryckligen förklarat hinder icke
möta, att de för vartdera universitetet för reparations- och underhållskostnader
m. m. uppförda delposterna disponeras såsom en för båda staterna
gemensam tillgång. Beträffande avsättningen till förnyelsefond påfordra de
sakkunniga däremot, att uppdelningen skall drivas så långt, att särskilda
förnyelsefonder uppläggas för de båda slagen av fastighetsvärden.

Såsom bidrag till täckningen av reparations- och underhållskostnader samt
avsättning till förnyelsefond, avseende de till universitetens förvaltningsförmögenhet
hänförliga fastigheterna, skulle — enligt vad tidigare angivits —
nettoavkastningen av universitetens jordegendomar och skogar disponeras.
I inkomst- och utgiftsstaten skulle dessa bidrag upptagas såsom särskilda
delposter under »Diverse inkomster».

De i inkomst- och utgiftsstaten uppförda inkomstposterna för ersättning
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skulle enligt de för statens allmänna
fastighetsfond ursprungligen uppställda reglerna beräknas till ett mot
fastigheternas liyresvärde svarande belopp. Vid tillämpande av denna beräkningsgrund
för universitetens nu omhandlade delfonder av statens allmänna
fastighetsfond borde uppenbarligen hänsyn tagas allenast till hyresvärdet
för de fastigheter eller delar av fastigheter, vilkas fastighetsvärden
ingå i delfondernas i rikshuvudboken redovisade kapitalbehållning. De sakkunniga,
som ansett det icke vara möjligt att för universitetens institutionsbyggnader
fastställa något verkligt liyresvärde, hava utgått från att universitetens
delfonder av statens allmänna fastighetsfond borde tillföras ersättning
för samtliga kostnader för de med statsmedel uppförda byggnaderna, varvid
som kostnad jämväl borde inräknas ränta å de i fastigheterna investerade
statsmedlen. I enlighet härmed hava de sakkunniga förordat, alt denna ersättning
beräknas till ett belopp, som svarar mot kostnaderna för underhåll
och avsättning till förnyelsefond samt normal förräntning av nämnda statsmedel,
eller sammanlagt omkring 7 procent av det i universitetens delfondei
nedlagda statskapitalet.

Sedan de i inkomst- och utgiftsstaten uppförda olika inkomst- och utgiftsposterna
blivit vederbörligen fastställda, kunna de båda delfondernas överskott
direkt framräknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Beträffande innehållet i de i ärendet avgivna yttrandena, såvitt dessa angå
med genomförandet av de sakkunnigas förslag sammanhängande huvudfrågor,
torde få lämnas följande översikt.

Kanslern för rikets universitet har lämnat utan erinran den föreslagna
redovisningen av de till universitetens finansförmögenhet hörande fastigheterna
och ävenledes tillstyrkt redovisningen av förvaltningsförmögenhetens
fastigheter. Beträffande förslaget att inkomsterna av universitetens jordegendomar
och skogar skola tillgodoföras fastighetsfonden och icke avräknas
å avlöningsanslagen har kanslern anfört bland annat följande:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle å anslaget till universitetens fastighetsfonder
avräknas vissa av universiteten till statsverket redovisade inkomster
från universitetens jordegendomar och skogar. Dessa inkomster avräknas
för närvarande i stället å universitetens allmänna avlöningsanslag och äro
upptagna till, för Uppsala 218,020 kronor, för Lund 51,600 kronor, överflyttningen
till annan plats i riksstate^ av dessa inkomstposter är i och för
sig endast en budgetteknisk åtgärd. Genom att de hädanefter skulle avräknas
å anslagen till fastighetsfonderna och sålunda direkt komma till användning
för reparations- och underhållskostnaders bestridande, minskas det för fastighetsfonderna
erforderliga statsanslaget med motsvarande belopp, men
avlöningsanslaget måste i stället i samma omfattning höjas. För Uppsala
universitets del föreslå emellertid de sakkunniga en ökning av den post, som
skall avräknas, med ungefär 12,000 kronor till 230,000 kronor. Såvitt jag
rätt uppfattat de sakkunnigas tankegång, skulle denna ökning vara motiverad
därav att reservfonden under den senaste femårsperioden bidragit med
omkring 12,000 kronor i genomsnitt per år till underhåll och reparationer avbyggnader,
vilket med den nya anordningen skulle bli obehövligt. Reservfonden
kan då i stället avstå från 12,000 kronor per år av det överskott, som
från avkastningen av jord- och skogsfastigheter inflyter i fonden. Detta
resonemang synes mig knappast vara bindande. Den omständigheten att
reservfonden måst anlitas även för rena underhålls- och reparationskostnader,
för vilka det särskilda statsanslaget varit otillräckligt, synes icke utgöra
skäl för att i sak bibehålla detta system genom att även för framtiden
anslå till underhålls- och reparationsutgifter denna summa av medel, som
skulle komma reservfonden till godo. Jag föreslår fördenskull, att endast ett
till 220,000 kronor avrundat belopp må avräknas å anslaget till fastighetsfonderna.
Självfallet bör den anmärkning till staten, som har avseende å den
här nämnda inkomstposten, alltjämt gälla. Med hänsyn till att posten i fråga
ej längre skall avräknas å avlöningsanslaget, bör avfattningen av anmärkningen
undergå en jämkning. Beträffande Lunds universitet tillstyrker jag,
att förutnämnda post å 51,600 kronor må avräknas å anslaget till fastighetsfonderna
i stället för å avlöningsanslaget, varvid anmärkningen till staten bör
med något jämkad avfattning gillia såväl den sålunda överflyttade inkomstposten
som även de vid avlöningsanslaget kvarstående posterna, i den mån ej
annat föranledes av förslag, som jag i annat sammanhang framställer.

Kammarkollegium har i anledning av remissen framlagt en utredning
örn den ställning de särskilda grupperna av Uppsala universitets egendom
intaga samt örn universitetets rättsliga ställning, särskilt gent emot kionan.
När kollegiet därefter övergår till behandlingen av det framlagda redovisningsförslagct
konstateras inledningsvis, att det nu icke vore fråga örn någon
förändring av förvaltningen av universitetets fastigheter, utan all saken gäll -

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

de allenast på vad sätt universitetsegendomen skulle bokföras. En uppdelning,
på sätt de sakkunniga föreslagit, av de i förvaltningsfövmögenheten
ingående fastigheterna mellan dels allmänna fastighetsfonden och dels en
särskild universitetets fastighetsfond innebure emellertid i själva verket ett
ståndpunktstagande ifråga om universitetets och universitetsfastigheternas
rättsliga ställning, som kollegium ansåge icke erforderlig. Kollegiet holle
före, att universitetets samtliga ifrågavarande fastigheter — såväl mark som
byggnad — borde redovisas i en enda fond — Uppsala universitets fastighetsfond.
A skuldsidan syntes därvid behöva upptagas allenast sådana verkliga
skuldbelopp, som t. ex. de i akademiska sjukhuset investerade anslagen
från landstinget och Uppsala stad, ävensom mot respektive fastighet svarande
enskild donation eller stiftelse. Kollegiet förutsatte härvid, att universitetets
fastighetsfond komme att likställas med allmänna fastighetsfonden
ifråga om möjlighet till anvisande av nybyggnadsanslag under utgifter
för kapitalökning. Vad därefter anginge universitetets finansförmögenhet
ansåge sig kollegiet — på grund av utredningen örn den ställning de särskilda
grupperna av universitetsegendom intaga — ej kunna tillstyrka en uppdelning
av den föreslagna diversemedelstiteln »Uppsala universitets egendomsoch
skogsförvaltning» i undertitlar i full överensstämmelse med vad i promemorian
ifrågasatts. Beträffande redovisningen av fastigheter ingående
i enskilda donationer har kammarkollegium icke något att erinra mot de
sakkunnigas förslag. Redovisningen av Lunds universitets fastigheter borde
ordnas efter motsvarande grunder som kollegiet föreslagit beträffande Uppsala
universitets fastigheter.

Statskontoret - som förordat igångsättande av en allmän utredning av
frågan i vilken utsträckning i statens och dess organs hand befintliga förmögenhetsobjekt
överhuvud taget böra upptagas bland statsverkets bokförda
nettotillgångar — har intet att erinra emot att, i avvaktan å resultatet därav,
förevarande redovisningsfråga ordnas i huvudsaklig anslutning till vad de
sakkunniga föreslagit. Ämbetsverket har emellertid ansett förslaget böra
modifieras, så alt varje fastighet upptoges allenast å en fondtitel och där
redovisades bland tillgångarna med hela sitt värde. I sådant hänseende har
statskontoret förordat, att samtliga institutionsbyggnader sammanfördes till
universitetens fastighetsfonder, där de å tillgångssidan redovisades med sina
fulla värden, samtidigt med att å skuldsidan upptoges de värden, som enligt
de sakkunnigas beräkningar motsvarade investerade statsbidrag och kommunala
bidrag. Mot dessa skulder, i den mån fråga vore örn statsbidrag,
svarande belopp borde därvid upptagas bland statens allmänna fastighetsfonds
tillgångar såsom fordran hos universitetens fastighetsfonder. För dessa
borde särskild stat fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med vad de
sakkunniga föreslagit, därvid det beräknade överskottet borde anses motsvara
ränta å de av statsverket investerade kapitalmedlen och uppföras bland fondens
utgifter; motsvarande belopp borde givetvis upptagas bland inkomsterna
å allmänna fastighetsfondens stat. Statskontoret har vidare vissa principiella
erinringar i fråga örn beräkningen av reparations- och underhålls -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

kostnader. Förslaget om att inkomsterna från universitetens fastigheter skola
tillgodoföras fastighetsfonderna och icke avlöningsanslagen har biträtts av
ämbetsverket.

Riksräkcnskapsverket har kunnat i allt väsentligt ansluta sig till de sakkunnigas
förslag till ändrad redovisning av universitetens tillgångar och skulder
samt inkomster och utgifter. De modifikationer i fråga om förslagets detaljer,
som riksräkenskapsvcrket funnit böra vidtagas, vore övervägande
av rent formell natur. Ämbetsverket har vidare anfört, att med genomförandet
av den förslagna omläggningen skulle vinnas, att riksliuvudbokens
redovisning av statens tillgångar och skulder bleve, i vad avsåge universiteten,
fullständig. Inrättandet av de för universitetens till förvaltningsförmögenheten
hänförliga fastigheter avsedda delfonderna av statens allmänna
fastighetsfond skulle möjliggöra en enhetlig redovisning av dessa fastigheters
inkomster och utgifter. Härigenom skulle särskilt — såsom de sakkunniga
framhållit — förutsättningar skapas för en rationell avvägning av kostnaderna
för underhåll och avskrivning av universitetens institutionsbyggnader. ®

Den nuvarande redovisningen av de fastigheter, som disponeras av Upp- Departememssala
och Lunds universitet, är tämligen ofullständig. I rikshuvudboken upp- chef*1-tages endast en mindre del av den av Uppsala universitet disponerade fasta
egendomen och för Lunds universitet är hela fastighetsbeståndet undantaget
från sådan redovisning. En sammanfattande översikt av ifrågavarande fastigheter
och deras värde har visserligen lämnats i de tablåer över ungefärliga
värdet av statsverkets fasta och lösa egendom, vilka periodvis upprättats i enlighet
med en av 1867 års riksdag gjord framställning och av Kungl. Maj:t
tillställts riksdagen samt för varje gång i fullständigt skick publicerats på det
sätt, att de i tryck bifogats ett av statsutskottet avgivet memorial (senast
1929 nr 131). Men värdet av dessa tablåer kail av olika skäl icke skattas
synnerligen högt och det däri sammanställda materialet måste användas med
stor försiktighet. Det har därför framstått som ett önskemål, att för universitetens
del ernå en rationell fastighetsredovisning, liknande den som foten
huvuddel av statens fasta egendom vunnits genom tillkomsten av fastighetsfonden
och som bland annat möjliggjort en budgettekniskt och finanspolitiskt
ändamålsenlig behandling av statsverkets investeringar i fast egendom
samt kostnader för och inkomster av denna.

Universiteten hava ursprungligen organiserats såsom självständiga akademier,
vilka varit hänvisade att leva på avkastningen av till dem särskilt anslagna
eller donerade tillgångar, huvudsakligen jordegendomar. Sedan mitten
av 1800-talet hava emellertid statsmakterna i allt större utsträckning
övertagit det ekonomiska ansvaret för den akademiska undervisningen. Staten
bestrider sålunda för närvarande nästan helt de löpande kostnaderna för
universiteten med medel anvisade å riksstaten, och i en efter hand .stigande
utsträckning hava byggnader för universitetsinstitutioner bekostats av dylika
medel. Det framstår under dessa omständigheter såsom lämpligt, att
den eftersträvade, fullständiga fastighetsredovisningen kommer lill stånd

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

inom den egentliga statsbokföringens ram. Härför tala även andra omständigheter.
Ehuru det är naturligt, att de av universiteten disponerade fastigheterna
alltjämt förvaltas av dem, hava likväl statsmakterna numera ett
väsentligt intresse av underhållet av den egendom, varom här är fråga. För
detta underhåll måste i icke ringa utsträckning påkallas anslag av statsmedel.
För en tillfredsställande prövning av behovet av underhållsmedel är
det visserligen ej nödvändigt, men dock synnerligen önskligt att inom statsbokföringen
äga tillgång till en redovisning av de med förvaltningen av
byggnaderna sammanhörande inkomsterna och utgifterna. Örn ifrågavarande
byggnaders värden redovisas å en statlig kapitalfond, kan även på ett
enkelt sätt fyllas det krav som den nya budgetordningen ställer å upprätthållande
av de genom investering av statsmedel skapade värdena genom avsättningar
till förnyelse. Ur allmän statsfinansiell synpunkt är det slutligen av
värde att få ett uttryck för statsverkets totala kostnader för de av universiteten
disponerade byggnaderna; en sådan överblick åstadkommes lättast i anslutning
till en bokföring, som sammanför alla för ett dylikt bedömande erforderliga
faktiska uppgifter.

Efter verkställd utredning har nu framlagts förslag örn en efter de föreliggande
omständigheterna lämpad redovisning i rikshuvudboken av de av
universiteten disponerade fastigheterna. Såsom riksräkenskapsverket utvecklat
sakkunnigförslaget innebär detta, att de till universitetens finansförmögenhet
hänförliga fastigheterna skola redovisas å statsregleringsfonden
under särskilda diversemedelstitlar och sålunda icke ingå i statens bokförda
nettoförmögenhet, samt att de till universitetens förvaltningsförmögenhet
hänförliga bruttotillgångarna åter skola redovisas såsom tillgångar å statens
allmänna fastiglietsfond, å vars skuldsida skulle uppföras — utom egentliga
skulder — särskilda diversemedelstitlar, svarande mot sådana bland tillgångarna
ingående fastighetsvärden, vilka icke äro att återföra till å riksstaten
anvisade anslag. Universitetens mot sistnämnda diversemedelstitlar
svarande fastighetsvärden skulle alltså icke heller ingå i statens i rikshuvudboken
bokförda nettoförmögenhet.

Då det framlagda förslaget synes mig innefatta en tillfredsställande lösning
av frågan örn sättet för åstadkommande av en förbättrad fastighetsredovisning
vid universiteten, tillstyrker jag på nyss anförda skäl, att förslag
nu förelägges riksdagen om upptagande till redovisning å statens allmänna
fastiglietsfond av universitetens fastigheter efter i huvudsak de riktlinjer
som angivits av de sakkunniga.

Såsom av de sakkunniga framhållits och jämväl i yttranden över deras
promemoria vitsordats medför den förordade omläggningen av universitetens
fastighetsredovisning icke någon rubbning i den rättsliga ställning sorn
av ålder tillkommit universiteten eller av dem disponerade fastigheter. Det
synes också vara möjligt att utforma det nya redovisningssystemet med
hänsyn till den åtskillnad, som faktiskt föreligger mellan å ena sidan
objekt vilka uppkommit genom anslag av statsmedel och å andra sidan
övriga objekt. En utredning av frågan, i vilken utsträckning i sta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

tens och dess organs hand befintliga förmögenhetsobjekt överhuvud taget
böra upptagas bland statsverkets bokförda nettotillgångar, är vid sådant
förhållande, om än av visst intresse, efter min mening icke påkallad för
handläggningen av förevarande ärende.

Även vid fasthållande av nu angivna, på universitetens särställning inriktade
synpunkt kan givetvis den åsyftade fullständigare redovisningen av
universitetsfastigheterna tänkas utformad efter andra linjer än den här förordade.
En sådan linje vore, att — i viss anslutning till vad som antytts av
statskontoret och kammarkollegium — samtliga av universiteten disponerade
fastigheter uppfördes till sina fulla värden såsom tillgångar å särskilda fonder,
en för vartdera universitetet, samtidigt som å skuldsidan upptoges de värden
som beräknades motsvara investerade statsbidrag och kommunala bidrag.
Mot dessa skulder, i den mån de avsåge statsbidrag, svarande belopp skulle därvid
upptagas bland statens allmänna fastighetsfonds tillgångar såsom fordran
hos universitetens fastighetsfonder. Överskottet å de senare fonderna
skulle anses motsvara ränta å de av statsverket investerade kapitalmedlen.
Ehuru denna form för universitetsfastigheternas redovisning skulle vara
ägnad att särskilt framhäva en särställning i fastighetshänseende för universiteten
gentemot andra myndigheter och såtillvida erbjuda vissa fördelar,
har jag likväl funnit mig böra förorda, att det av de sakkunniga framlagda
och av riksräkenskapsverket utvecklade systemet för redovisning av ifrågavarande
fastigheter lägges till grund för fortsatta åtgärder, emedan det enligt
min mening bättre än tänkbara alternativa lösningar ansluter sig till
numera gängse former för redovisning av investering av statsmedel i fastigheter
samtidigt som universitetens särställning i avseende å egendom, som
icke tillkommit medelst anslag å riksstaten, på ett tilfredsställande sätt markeras.

Rörande den närmare utformningen av det av mig sålunda förordade systemet
torde jag få anföra följande.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit torde nian vid genomförandet
av den nya redovisningen böra skilja mellan, å ena sidan, tillgångar som i
främsta rummet äro avsedda att tillföra universiteten inkomster —- av de
sakkunniga betecknade såsom universitetens finansförmögenhet — och, å
andra sidan, tillgångar avsedda att brukas omedelbart för fyllande av universitetens
behov — av de sakkunniga sammanfattade under benämningen universitetens
förvaltningsförmögenhct. Gränserna mellan dessa olika slag av
tillgångar äro självfallet icke skarpa. Åtminstone vad angåi Uppsala universitet,
lia vissa fastigheter som ursprungligen varit av det förra slaget senare
övergått till förvaltningsförmögenheten. I de sakkunnigas promemoria
lämnas en redogörelse för huru universitetens nuvarande fastighetsbestånd
uppkommit, l ill denna redogörelse tillåter jag 111ig att hänvisa.

F i n a 11 s f ö r lii ö g e 11 li e t e 11. Liksom universitetens i lösa tillgångar
placerade donationsmedel redan nu redovisas i riksliuvudboken å särskilda

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

för ändamålet upplagda diversemedelstitlar, böra också samtliga universiteten
tillhöriga, till finansförmögenheten hänförliga fastigheter redovisas på
enahanda sätt.

A den diversemedelstitel, som avses för redovisning av Uppsala universitets
finansförmögenhet, bör i dess huvudbok under särskild rubrik uppföras
värdet av all den universitetets fasta egendom som icke utnyttjats för beredande
av lokaler at universitetets institutioner. En närmare specifikation
torde i detta sammanhang ej vara erforderlig. Fastigheterna synas vid uppläggningen
av den förordade redovisningen få invärderas efter sitt taxeringsvärde.

De fastigheter, vilka tillhöra redan nu redovisade donations- eller andra
särskilda fonder, böra givetvis å skuldsidan, på samma sätt som nu sker,
motsvaras av för dessa fonder upplagda diversemedelstitlar. För övriga fastigheter
bör å skuldsidan uppföras en ny liknande titel, som förslagsvis
torde böra benämnas »Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».
Den närmare utformningen av redovisningen under denna diversemedelstitel
torde ej behöva prövas i detta sammanhang. Här må endast framhållas, att
värdet av de universitetets åkerlotter, varav avkastningen skall tillfalla Uppsala
universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, synes
böra redovisas under särskilda rubriker å tillgångs- och skuldsidan.

Lunds universitets jordegendomar torde böra invärderas som tillgångar i
universitetets huvudbok efter sitt taxeringsvärde. Då dessa egendomars avkastning
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut av år 1681 skall disponeras av universitetet,
torde tillgångarna böra bokföras å diversemedelstitel, förslagsvis benämnd
»Lunds universitets egendomsförvältning».

Inkomsterna och utgifterna för förvaltningen av universitetens jordegendomar
och skogar redovisas för närvarande i Uppsala å en särskild fond och
i Lund a akademikassan. Från dessa titlar skall den behållna inkomsten
tillgodoföras universitetens avlöningsanslag och redovisas enligt de av Kungl.
Majit och riksdagen fastställda avlöningsstaterna såsom särskilda uppbördsmedel.
Härvid skall iakttagas, att, i den mån den behållna inkomsten överstiger
i staten för avlöningsanslaget beräknat belopp, överskottet skall ingå
till reservfonden, samt att, örn den behållna inkomsten något år icke uppgår
till i samma stat beräknat belopp, bristen skall täckas från reservfonden.
Bestämmelserna härom återfinnas såsom anmärkning i staten för respektive
universitets avlöningsanslag (se statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 378
och 395). För egendoms- och skogsförvaltningen vid Uppsala universitet
fastställer Kungl. Maj :t dels inkomst- och utgiftsstat, dels ock personalförteckning
för tjänstemän å ordinarie stat (se statsliggaren för budgetåret 1937/
38 sid. 383).

Såsom de sakkunniga förutsatt, böra, sedan redovisningen av fastighetsvärdena
blivit ordnad, universitetens inkomster och utgifter för dessa förvaltningar
redovisas å de för ändamålet upplagda diversemedelstitlarna. På
samma sätt bör därvid förfaras med de nu å avlöningsanslaget såsom sär -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

.skilda uppbördsmedel redovisade inkomsterna av försålda hus å landet, arrende
av humlegårdar samt övriga avgifter av stadsjord i Uppsala.

Ifrågavarande nettoinkomster redovisades före den år 1935 vidtagna omläggningen
av riksstaten såsom inkomster för universiteten utan att hänföras
till vissa utgiftsslag. Vid nämnda omläggning konimo de emellertid
att redovisas å avlöningsanslagen tillsammans med andra uppbördsmedel vid
universiteten. De sakkunniga hava nu förordat, att nettoinkomsterna av
nämnda fastigheter i stället skola disponeras för täckande av utgifter follin
universitetens fastighetsfonder hörande byggnader, då sambandet med
dessa utgifter vore vida naturligare. De sakkunniga hava därvid utgått ifrån
att denna åtgärd icke skall medföra ändring i de regler som för närvarande
gälla beträffande ifrågavarande inkomsters förhållande till reservfonderna.
De sakkunnigas förslag, till vilket de i ärendet hörda myndigheterna i princip
anslutit sig, finner jag mig böra tillstyrka. Regleringen av ifrågavarande
inkomster mot reservfonden anser jag emellertid böra framdeles i lämpligt
sammanhang upptagas till förnyad prövning.

De ändringar i avlöningsstaterna, vilka föranledas av vad jag nu förordat,
torde komma att anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet vid avlålande
av proposition örn anslag till universiteten för nästa budgetår.

Frågan om erforderliga jämkningar i staten för Uppsala universitets egendoms-
och skogsförvaltning torde senare få anmälas för Kungl. Majit.

Förvaltningsförmögenheten. De till förvaltningsförmögenheten
hänförliga bruttotillgångarna — vilka utgöras av fast egendom och
byggnader å annans mark — torde böra i sin helhet redovisas å tillgångssidan
av fastighetsfonden å två nya delfonder, en för vartdera universitetet.
Å samma fonders skuldsida åter böra uppföras — utom egentliga skulder -—-särskilda diversemedelstitlar, svarande mot sådana biand tillgångarna ingående
fastighetsvärden, vilka icke äro att återföra till å riksstaten anvisade
anslag. Universitetens mot dessa diversemedelstitlar svarande, till förvallningsförmögenheten
hänförliga fastighetsvärden komma alltså icke att ingå
i statens, i rikshuvudboken bokförda nettoförmögenhet. Såsom egentliga
.skulder torde böra uppföras allenast ett av riksgäldskontoret till Uppsala
universitet förskotterat belopp för institutet för högspänningsforskning, varemot
de av Uppsala läns landsting och Uppsala stad lämnade bidragen till
akademiska sjukhusets byggnadskostnader torde böra redovisas såsom diversemedel.

De värden, varmed fastigheterna skola redovisas, äro av utslagsgivande
betydelse i första hand för storleken av de nya delfondernas kapitalbehållning
och därmed — i enlighet med det förslag rörande ersättningsanslagens
beräkning som jag i annat sammanhang torde få anmäla för Kungl. Majit —
jämväl för beräknandet av ersättningsanslagens storlek. Det i tillgångarna
ingående byggnadsvärdet är av betydelse icke blott för utmätande av de
belopp, vilka skola avsättas till förnyelsefond, utan även för bedömande av
underhållskostnaderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Till ledning vid fastställandet av de kapitalvärden m. m., som vid den
här föreslagna utbyggnaden av fastighetsfonden skola tillföras denna, har
inom finansdepartementet upprättats en promemoria med förteckning över
de fastigheter, som vid tillkomsten av universitetens delfonder böra upptagas
till redovisning å dessa. Förteckningen, vilken utgår från de sakkunnigas
redogörelse i ämnet, kompletterad i anledning av åtgärder och beslut efter
framläggandet av sakkunnigförslaget, utvisar fastigheternas preliminärt
uppskattade värden ävensom i vad mån tillgångarna skola ingå i statens
nettoförmögenhet eller redovisas å särskilda diversemedelstitlar.

Den sålunda upprättade promemorian — vilken torde få bifogas protokollet
(bilaga 3) — synes böra läggas till grund vid upptagandet till redovisning
å fastighetsfonden av universitetens ifrågavarande tillgångar. I
den mån vid beredningen av frågan om fastställande av respektive delfonders
kapital befinnes, att de i förteckningen angivna värdena böra jämkas,
förutsätter jag, att värdesättningen får ske i anslutning till de resultat,
som kunna framgå av den fortsatta utredningen. Det kan därvid också
finnas anledning pröva, huruvida de av Lunds universitet gjorda erinringarna
i fråga örn värdesättningen av universitetets fastigheter böra föranleda
till jämkning av värderingen. Även vissa med skuldposternas bokföring
sammanhängande spörsmål torde påkalla ytterligare överväganden.

På Kungl. Majit torde få ankomma att meddela de beslut, som påkallas
i anledning av den föreslagna invärderingen, jämväl i den mån dessa avse
i promemorian angivna regleringsåtgärder.

Vad därefter angår frågan örn redovisningen av universitetens med förvaltningsförmögenheten
sammanhörande inkomster och utgifter, hava de sakkunniga
såsom nämnts förordat, att gemensamma inkomst- och utgiftsstater
för ifrågavarande fastigheter skulle fastställas för vartdera universitetet.
De sakkunniga förutsätta emellertid härvid, att inom den gemensamma inkomst-
och utgiftsstatens ram särskilda stater skola fastställas för å ena sidan
de i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning ingående fastighetsvärdena
och å andra sidan övriga fastighetsvärden. Riksräkenskapsverket har
i sitt utlåtande anfört, att med den bruttoredovisning å universitetens konton
i rikshuvudboken av de till förvaltningsförmögenheten hörande fastigheterna,
som förutsatts skola genomföras, syntes följa, att de för de båda delfonderna
av statens allmänna fastighetsfond upprättade inkomst- och utgiftsstaterna
borde omfatta respektive universitets samtliga nu omhandlade fastigheter.
Några särskilda inkomst- och utgiftsstater avseende de fastighetsvärden,
vilka icke inginge i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning,
erfordrades vid sådant förhållande icke. Den av riksräkenskapsverket
sålunda förordade enhetliga inkomst- och utgiftsstaten för fastighetsfonden
skulle upptaga samtliga de inkomst- och utgiftsposter, som inginge i den av
de sakkunniga i promemorian föreslagna, för statens allmänna fastighetsfond
och universitetens egna fastighelsfonder gemensamma inkomst- och utgiftsstaten.
Vad detta ämbetsverk sålunda förordat anser jag mig böra tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Beträffande de särskilda posterna i staten torde jag här böra först beröra
en fråga som sammanhänger med nyssnämnda spörsmål. De sakkunniga
som förutsatt, att särskilda inkomst- och utgiftsstater skulle fastställas
för å ena sidan i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning ingående
fastighetsvärden och å andra sidan övriga fastighetsvärden, hava
själva uttryckligen förklarat hinder icke möta, att de för vartdera universitetet
för reparations- och underhållskostnader m. m. uppförda delposterna
disponeras såsom en för båda staterna gemensam tillgång. Beträffande
avsättningen till förnyelsefond hava de sakkunniga däremot föreslagit, att
uppdelningen skall drivas så långt, att särskilda förnyelsefonder uppläggas
för de båda slagen av fastighetsvärden. Riksräkenskapsverket har för sin
del funnit icke lämpligt, att förnyelsefondsmedlen för vartdera universitetet
splittrades på två särskilda förnyelsefonder. Liksom de till förvaltningsförmögenheten
hänförliga fastigheterna skulle utan åtskillnad redovisas å tillgångssidan
av vartdera universitetets konto i riksliuvudboken, borde också
till vartdera universitetets fastigheter hänförliga förnyelsefondsmedel utan
åtskillnad redovisas å vardera delfondens gemensamma förnyelsefond. En
sådan ordning hindrade givetvis icke, att, örn och när så erfordrades, beräkning
kunde verkställas rörande förnyelsefondsmedlens fördelning på de
båda slagen av fastighetsvärden. Även härutinnan ansluter jag mig till riksiäkenskapsverkets
förslag, som synes innebära en önskvärd och konsekvent
förenkling av sakkunnigförslagets utformning.

I fråga om beräkningen av den ersättning, som från anslag å åttonde huvudtiteln
skall tillgodoföras universitetens delfonder, har riksräkenskapsverket,
som i likhet med de sakkunniga ansett universitetens institutionsbyggnader
sakna verkligt hyresvärde, ifrågasatt, örn icke vid sådant förhållande
det vore lämpligast att direkt fastställa de båda delfondernas överskott
till exempelvis 4 procent av fondernas kapitalbehållning samt med ledning
av de sålunda fastställda överskotten beräkna de i inkomst- och utgiftsstaten
uppförda inkomstposterna för ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler. Vid anmälan av förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1938/39 kommer jag att föreslå, att för universitetens
delfonder ersättningsanslagen skola beräknas i enlighet med de grunder,
för vilka riksräkenskapsverket sålunda i princip uttalat sig.

Såsom i det föregående omförmälls, hava de sakkunniga föreslagit, att
nettoavkastningen av universitetens jordegendomar och skogar för framtiden
skall disponeras för täckande av en del av kostnaderna för reparation
och underhåll samt avsättning till förnyelsefond, avseende de till universitetens
förvaltningsförmögenhet hänförliga fastigheterna. I fråga örn det för
fastiglietsfonden påräkneliga beloppet hava de sakkunniga föreslagit, att beträffande
Uppsala universitet det fastiglietsfonden tillkommande överskottet
borde höjas med visst belopp utöver det i staten för egendoms- och skogsförvaltningen
beräknade, med hänsyn till att reservfonden fått bidraga till
underhålls- och reparationskostnader. Universitetskanslern har emellertid,
i motsats till de sakkunniga, funnit den omständigheten att reservfonden

Kungl. Majis proposition nr 200.

måst anlitas även för rena underhålls- och reparationskostnader, för vilka
det särskilda statsanslaget varit otillräckligt, icke synas utgöra skäl för att i
sak bibehålla detta system genom att även för framtiden anslå till underhålls-
och reparationsutgifter denna summa av medel, som skulle komma
reservfonden till godo. Då jag, såsom tidigare framhållits, anser frågan örn
förhållandet mellan berörda inkomster och reservfonden böra framdeles upptagas
till förnyad prövning, har jag icke ansett tillräckliga skäl föreligga till
ändring i nuvarande inkomstberäkning. Jag tillstyrker alltså i denna del
universitetskanslerns förslag.

Kungl. Majit torde nu böra utverka riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad här förordats meddela erforderliga föreskrifter
rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond av vissa
fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet, ävensom beträffande
därmed sammanhängande ämnen.

Den nya redovisningen lärer böra genomföras vid instundande budgetårsskifte.
Senare i dag torde jag få vid anmälan av frågan örn stat för fastighetsfonden
för budgetåret 1938/39 bliva i tillfälle att framlägga beräkning
av de särskilda poster för inkomster och utgifter å nämnda stat, vilka hänföra
sig till de båda nya för universiteten föreslagna delfonderna. Därvid
anmäler jag också de i förevarande ärende avgivna yttrandena i de delar,
som avse berörda beräkningar eller eljest angå frågor av mera begränsad
betydelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad här förordats meddela erforderliga föreskrifter
rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond
av vissa fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet
ävensom rörande därmed sammanhängande ämnen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Folke Ericson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Bilaga /

Till Herr Statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Genom skrivelse den 29 januari 1936 har Herr Statsrådet i enlighet med
av Kungl. Maj:t den 15 november 1935 lämnat bemyndigande tillkallat oss
att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan, i vad mån
och på vad sätt fastigheter, som disponerades av universiteten borde — utöver
vad som på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1935 skett ■— upptagas
till redovisning å statens allmänna fastighetsfond. Därjämte har Herr
Statsrådet den 29 maj 1936 uppdragit åt arkitekten Carl-Axel Stoltz, Malmö,
och ingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, att vid utredningen biträda med
värdering av omförmälda fastigheter.

För fullgörande av nämnda uppdrag få vi till Herr Statsrådet överlämna,
dels en promemoria angående redovisningen av Uppsala och Lunds universitets
fastigheter, dels ock de av Stoltz och Lindsjö jämlikt ovannämnda
uppdrag verkställda, till oss överlämnade utredningarna.

Det oss meddelade uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 29 juni 1937.

Vördsammast

THORE ENGSTRÖMER.

CARL MURRAY.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

P. M.

angående redovisning av Uppsala och Lunds universitets

fastigheter.

Intill år 1935 har i rikshuvudboken bland statens tillgångar endast redovisats
värdet av den statens fasta egendom, som disponeras av de affärsdrivande
verken. En samlad översikt över statens tillgångar har sålunda icke
kunnat erhållas ur statsbokföringen. I stället hava alltsedan år 1868 periodvis
upprättats tablåer över ungefärliga värdet av statens fasta och lösa egendom.
Då denna form för redovisning av statens fasta egendom allmänt ansetts
otillfredsställande, har frågan om utvidgad redovisning i rikshuvudboken
av sådan egendom sedan länge varit föremål för ingående utredningar.
Sedan riksräkenskapsverket år 1934 avgivit slutligt förslag i ärendet,
förelädes frågan 1935 års riksdag, vilken i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition
(1935 nr 114) fattade beslut om inrättande av en statens allmänna
fastighetsfond (riksdagens skrivelse 1935 nr 121).

Å denna fond skulle med vissa undantag redovisas de kronans fastigheter,
som voro ställda under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens
och byggnadsstyrelsens förvaltning. För envar av dessa myndigheter
skulle upprättas en särskild delfond. För lokaler i fonden tillhörande
eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som voro upplåtna åt
statliga myndigheter, skulle fonden erhålla ersättning genom anslag, som
skulle anvisas under »verkliga utgifter» å de olika huvudtitlarna. Hyror
och arrenden för till enskilda upplåten, fonden tillhörande fast egendom
skulle direkt inflyta till fonden. Från fonden skulle utgå kostnaderna för
fastigheternas underhåll ävensom för förhyrande av lokaler åt vissa statens
ämbetsverk. Av fondens inkomster skulle avsättning ske till en förnyelsefond,
avsedd att täcka förnyelsekostnaderna. Det överskott, som därefter
uppstode, skulle redovisas å riksstatens inkomstsida såsom fondens avkastning.

Bestämmelser angående förvaltningen av fonden fastställdes genom Kungl,
brev den 15 juni 1935, vari föreskrevs bland annat, att statens allmänna
fastighetsfond skulle omfatta dels fastigheter, vilka uppföras eller förvärvas
med anlitande av å riksstaten uppförda anslag för kapitalökning å fastighetsfonden
och dels andra staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka
Kungl. Maj:t särskilt förordnat, att de skola tillhöra fastighetsfonden.

Vidare förordnade Kungl. Maj:t i samma brev, att å byggnadsstyrelsens
delfond av fastighetsfonden bland annat skulle redovisas vissa nybyggnader

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

för Uppsala och Lunds universitet, dock att Kungl. Maj:t ville, sedan byggnaderna
färdigställts, på framställning av byggnadsstyrelsen och efter hörande
av vederbörande myndigheter upptaga till förnyat övervägande frågan
örn dessa byggnaders ställning i förvaltnings- och redovisningshänseende.

För bland annat sistnämnda fastigheter skulle å fonden redovisas endast
byggnadsvärde men icke markvärde. Med anledning av att å fastighetsfonden
sålunda även uppfördes värdet av sådana byggnader, vilka rättsligt sett
icke för sig vore att anse som fast egendom, uttalade riksdagen i sitt beslut
angående fondens inrättande, att detta förhållande givetvis icke kunde innebära
någon förändring i denna egendoms rättsliga ställning.

Fastigheter, som tillhöra av statsmyndigheter förvaltade donationsfonder
och stiftelser bokföras sedan flera år tillbaka i regel i vederbörande myndigheters
huvudböcker och i rikshuvudboken såsom tillgångar för respektive
diversemedelstitlar, däribland vissa fastigheter tillhörande nationalmuseum,
Uppsala universitet, karolinska mediko-kirurgiska institutet och institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda. Dylika tillgångar ingå alltså
icke i statens bokförda nettoförmögenhet.

Enär en fullständig redovisning i rikshuvudboken av all sådan staten tillhörig
fast egendom, som fonden vore avsedd att omfatta, endast borde genomföras
successivt, uteslöts vid 1935 års beslut, dels sådan fast egendom,
som lämpligen borde redovisas å annan produktiv fond, dels ock tills vidare
byggnadsvärdet å fastigheter tillhörande slottsstaten och försvarsväsendet,
vetenskapliga institutioner vid Uppsala och Lunds universitet samt lotsverkets
byggnader och ett flertal mindre fastighetsgrupper.

Vad angår universiteten förordnade Kungl. Maj:t den 15 november 1935
om utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt fastigheter som disponerades
av universiteten borde — utöver vad som skett på grund av Kungl.
Maj:ts beslut den 15 juni 1935 angående inrättande av statens allmänna
fastighetsfond —- upptagas till redovisning å fastighetsfonden.

Universitetens ställning i redovisningshänseende.

Den redovisning av universitetens fastigheter, som för närvarande sker, är
tämligen bristfällig. Den äger rum i två olika former. Den ena utgöres av
de förut omnämnda sedan 1868 periodvis upprättade tablåerna, vilka pläga
införas i ett statsutskottets memorial. Det sista av dessa upprättades av riksräkenskapsverket
år 1928 samt återfinnes i statsutskottets memorial 1929
nr 131.

I dessa tablåer plägar upptagas bland annat värdet å all fast och lös egendom,
som hör till universiteten, oberoende av om den omedelbart begagnas
för dessas ändamål eller hör till donationer eller fonder, givna till universiteten.
I den sistnämnda av dessa tablåer upptogs sålunda fast egendom
börande till Uppsala universitet med ett värde av omkring 32 miljoner kro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

lior och sådan egendom hörande till Lunds universitet med ett värde av
omkring 8 miljoner kronor.

Den andra nu anlitade formen för redovisning av universitetens fasta
egendom sker i rikshuvudboken och äger rum alltsedan universiteten år
1929 inordnades bland de statliga huvudförvaltningarna såtillvida, att vissa
universitetens tillgångar och skulder ävensom inkomster och utgifter redovisas
å särskilt konto i rikshuvudboken.

Utom utlånta medel, svarande mot universitetets fonder, redovisas nu för
Uppsala universitets del på detta sätt fast egendom till allenast omkring 5
miljoner kronor, avsedda till största delen att motsvara den del av byggnadsvärdet
för akademiska sjukhuset, som vid senaste ombyggnaden bekostats
med lån från landstinget. Dessa lån hava å skuldsidan upptagits som
universitetets skuld till Uppsala läns landsting. Återstoden av nyssnämnda
summa utgöres av värdet av vissa under senare år för donationsmedel inköpta
fastigheter. I övrigt redovisas icke Uppsala universitets fasta egendom
i rikshuvudboken. De sålunda redovisade tillgångarna bokföras, i den
mån de ej täcka skulder, såsom tillgångar för diversemedelsfonder, huvudsakligen
universitetets donationsfonder.

För Lunds universitet är på motsvarande sätt icke upptagen någon fast
egendom. Däremot äro utlånta medel redovisade i rikshuvudboken och motsvaras,
liksom för Uppsala universitet, av diversemedelsfonder.

Av vad nu anförts följer, att dessa universitetens tillgångar icke ingå i statens
bokförda behållna förmögenhet.

För bedömande av universitetens ställning i redovisningshänseende bör
vidare framhållas, att de ursprungligen efter mönster av Parisuniversitetet
organiserades som självständiga akademier, vilka voro hänvisade att leva
på avkastningen av till universiteten särskilt anslagna eller donerade tillgångar,
huvudsakligen jordegendomar. Särskilt för Uppsala universitet hava
dessa enskilda inkomster varit av stor betydelse och ända till förra hälften
av 1800-talet varit tillräckliga för uppehållande av universitetets drift.

Sedan mitten av 1800-talet hava statsmakterna i allt större utsträckning
övertagit det ekonomiska ansvaret för den akademiska undervisningen. För
närvarande bestridas 90 å 95 % av de löpande kostnaderna för universiteten
med medel anvisade å riksstaten, varjämte universitetens utgifts- och inkomststater
fastställas av Kungl. Majit och riksdagen.

De fastigheter, som nu höra till universiteten, äro praktiskt taget utan
undantag ställda under deras egen förvaltning samt hava i regel ansetts som
deras enskilda egendom. Lagfart å dessa fastigheter har regelbundet beviljats
och beviljas fortfarande icke för Kungl. Majit och Kronan utan för
universiteten och beviljas även å fast egendom, som av Kungl. Majit och
Kronan överlåtes å universitetet. Det torde dock härvid böra erinras, att
ända till 1800-talets slut förekommit, att lagfart ofta nog beviljats för den
statsmyndighet, under vars förvaltning egendomen skulle stå.

Med den ställning i ekonomiskt hänseende universiteten intaga måste inrättandet
av statens allmänna fastighetsfond med vad därmed sammanhän -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200. 21

ger inverka också på dem och deras möjligheter att få sina ekonomiska behov
tillgodosedda.

Sedan fastighetsfonden inrättats intaga universiteten en i redovisningshänseende
annan ställning än de myndigheter, vilkas fastigheter redovisas å
fastighetsfonden. Sålunda kunna nybyggnader enligt hittills tillämpade
grunder för de till fastighetsfonden anslutna myndigheterna anvisas under
utgifter för kapitalökning. Denna form för anvisande av nybyggnadsanslag
kan för närvarande icke tillämpas för universitetsbyggnader på andra
villkor än att anslagen ställas till byggnadsstyrelsens förfogande, även
om de skola disponeras av universiteten, och att de nya byggnaderna komma
att redovisas som tillgångar för byggnadsstyrelsens delfond.

Genom inrättandet av fastighetsfonden har även vunnits en fullständigare
och enhetligare redovisning av inkomster och utgifter för fastighetsförvaltningen
hos de till fonden anslutna myndigheterna. Därmed följer bland annat,
att kostnaderna för underhåll av dessa myndigheters fastigheter automatiskt
ställas i relation till fastighetsvärdet samt förändras i förhållande till
förändringarna i fastighetsbeståndet. Med anslutningen till fastighetsfonden
hava även de fastighetsförvaltande myndigheterna erhållit möjlighet att genom
avsättning till förnyelsefond reservera för fastigheternas förnyelse erforderliga
medel.

Uppkomsteu av universitetens nuvarande fastighetsbestånd.

Innan till behandling upptages frågan på vad sätt universitetens fastigheter
lämpligen böra redovisas, torde en redogörelse böra lämnas huru universitetens
nuvarande fastighetsbestånd uppkommit. Därvid bör skiljas mellan,
å ena sidan, tillgångar, som tillhöra universitetens finansförmögenhet, d. v. s.
sådana, som i främsta rummet äro avsedda att tillföra universiteten inkomster,
och, å andra sidan, tillgångar, tillhörande universitetens förvaltningsförmögerihet,
d. v. s. tillgångar avsedda att brukas omedelbart för fyllande
av universitetens behov. Det bör därvid iakttagas, att gränserna mellan dessa
olika slag av tillgångar självfallet icke äro skarpa och att, åtminstone vad
angår Uppsala universitet, bland fastigheterna det senare slaget av tillgångar
nu till stor del består av objekt, som tidigare hört till den förra gruppen tillgångar.

I. Uppsala universitets fastigheter.

I nedanstående redogörelse för uppkomsten av universitetets fastighetsbestånd
skiljes mellan jordegendomar, stadsägor och institutionsbyggnader, varvid
emellertid måste beaktas, att vissa jorddonationer även omfattat mark
inom Uppsala, saint att sådan mark även förvärvats genom byte mot jord
å landet. Uppgifterna äro delvis grundade på den av Uppsala universitet
publicerade »Förteckning över Uppsala universitets fasta egendomar», utarbetad
av Bring och Kollberg 1929.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

A. Fastigheter tillhörande Uppsala universitets finansförmögenhet bestå
dels av jordegendomar och skogar, dels ock av stadsfastigheter i Uppsala och
Lund.

Universitetets nuvarande jordegendomar och skogar, vilka
samtliga hava donerats till universitetet med villkor att avkastningen skall för
all framtid komma universitetet till godo eller förvärvats för donerade medel
eller genom byte, äro huvudsakligen att hänföra till följande donationer.

Med Hertig Karls och rådets brev den 15 mars 1595 anslogs till universitetet
— förutom kronotionde och bostadshus däribland de s. k. domkapitelshusen
i Uppsala — 5 hemman, av vilka 3 fortfarande äro i universitetets besittning.

Genom Johan Skyttes donation den 1 januari 1622 överlämnades de gårdar,
vilka jämte bostadshuset för skytteanska professuren alltjämt förvaltas
fullt självständigt såsom en särskild stiftelse (Skytteanska stiftelsen).

Den 31 augusti 1624 överlämnade konung Gustav II Adolf sina arvegods
— vilka han ärvt efter sin fader Karl IX samt efter hertigarna Johan och
Karl Filip — till universitetet att utan någon taxering njuta och evärdeligen
behålla. Dessa gods bestodo av 374 hela hemman och hemmansdelar, förutom
åtskilliga andra, ej i mantal satta jordstycken, samt några kvarnar.
Av olika orsaker gick universitetet sedan miste om vissa hemman ur de
gustavianska arvegodsen. Till bestridande av stegrade fordringar på universitetets
stat samt för att bereda universitetet »nöjaktigt vederlag för åtskilliga
hemman och lägenheter, som ifrån akademien komna äro» överlämnade
Kungl. Majit dels på hösten 1638, dels ock på hösten 1639 ett 50-tal hemman till universitetet. Dessa donationer bekräftades av drottning
Kristina året efter hennes trontillträde.

Under åren 1646—1651 överlämnade drottning Kristina vissa gårdar och
markområden till universitetet, bland annat huvuddelen av den tomt, varå
nuvarande universitetshuset är uppfört. Ett av de av drottningen överlämnade
områdena har sedermera utbytts mot den mark, varå akademiska sjukhuset
nu är uppfört.

I januari 1685 överlämnade Karl XI till exercitiemästarnes understöd vissa
hemman till universitetet.

Därjämte har universitetet genom gåvor från enskilda erhållit ytterligare
ett antal hemman, nämligen av fru Catharina Bielke två hemman den 7 januari
1629 såsom stipendiehemman, av fröken Sigrid Banér två halva hemman
den 20 december 1653 såsom stipendiehemman, av J. G. Sparwenfeldt ett
hemman den 21 september 1717, av professor Chr. Berch och hans hustru ett
hemman genom testamente den 19 april 1788, av kammarrättsrådet Holmblad
två hemman den 28 april 1821 och av kommerserådet C. Malmén 4 hemman,
skog m. m. genom testamente den 5 mars 1923. Enligt testamente efter
biskop A. Kalsenius och hans maka erhöll universitetet år 1755 Sätra hälsobrunn
med den därtill hörande fasta egendomen. Därjämte har universitetet
genom donation av konsul R. Biinsow den 6 maj 1915 förvärvat den s. k.
Klubbans biologiska station å västkusten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Universitetet innehar vidare ett antal prebendehemman, vilkas åtkomsttid
är okänd.

Genom köp, byte och försäljningar har universitetets egendomskomplex undergått
avsevärda förändringar, varjämte i flera fall tillgängliga donationsmedel
använts för köp av fastigheter.

Slutligen bör omnämnas, att Kungl. Maj :t, sedan staten inköpt Linnés Hammarby,
genom brev den 11 februari 1881 förordnat, att parken jämte det övriga
området av egendomen utom byggnaderna skulle stå under Uppsala universitets
tillsyn och vård.

Beträffande de till finansförmögenheten hörande stadsfastigheterna
må framhållas följande.

Kvarnen i Uppsala, som den 2 september 1647 av drottning Kristina överlämnades
till akademien, skall enligt Kungl. Majits beslut den 10 december
1674 under de villkor, som donationen 1647 innehöll, utan allt åtal av denna
nyttjas, brukas och behållas. Kvarnen lämnar alltjämt årlig avkastning.

Den 23 februari 1667 överlämnade Kungl. Majit (förmyndarregeringen) till
professorerna vid Uppsala universitet 200 tunnland av stadens åker till deras
änkors och omyndiga barns hjälp. Avkastningen av dessa åkerlotter överlämnas
numera till Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor
och barn.

Genom gåvobrev 1859 testamenterade cursor Anders Bergholm och hans
hustru till universitetet vissa fastigheter i Uppsala (Kvarteret Munken nr 7).

I testamente den 11 mars 1918 donerade överbibliotekarien Claes Annerstedt
och hans hustru större delen av sin kvarlåtenskap till universitetet. Med
denna donation erhöll universitetet äganderätten till fastigheterna nr 11 och
12 i kvarteret Slottet i Uppsala (de s. k. Geijers- och Ihregårdarna). Vidare
hava ingenjören Ivar Rydeberg och hans hustru genom gåvobrev den 17
februari 1932 till universitetet överlämnat fastigheten nr 5 i samma kvarter.

Enligt medgivande av Kungl. Majit den 21 november 1925 uppfördes under
åren 1925—26 för universitetets medel en för överläkarna å kirurgiska
och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna avsedd bostad, vilken förvaltas
av universitetet. De hyror, som av de båda överläkarna erläggas, skola användas,
förutom till underhåll av fastigheten, till förräntande och amortering
av det i fastigheten av universitetet investerade kapitalet.

År 1935 donerade professor E. O. Burman fastigheten nr 11 i kvarteret
Bryggaren i Uppsala till universitetet.

Därjämte har universitetet under senare år för placering av fondmedel förvärvat
vissa fastigheter i kvarteren Fågelsången, Kamphavet och Munken i
Uppsala.

Genom donationer har universitetet även förvärvat vissa fastigheter i Stockholm
och Lund.

Sålunda har professorn vid Lunds universitet Jonas Stecksén genom testamente
av den 14 januari 1831 till Uppsala universitet donerat vissa fastigheter
i staden Lund. Vidare bär ingenjören B. J. F. Andersson den 3 maj
1918 till universitetet överlämnat vissa numera försålda fastigheter i Stock -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

holm i och för inrättande av en professur i elektricitetslära. Ur denna donation
skola täckas kostnaderna för uppförande av det i det följande omnämnda
institutet för högspänningsforskning, vilket tills vidare finansierats med
lån från riksgäldskontoret.

B. Uppsala universitets förvaltningsförmögenhet består huvudsakligen av
den fasta egendom, som disponerats för institutionsbyggnader m. m.

Beträffande tillkomsten av den till förvaltningsförmögenheten hörande fasta
egendomen torde först böra erinras därom, att äganderätten till huvuddelen
av de områden, varå universitetshuset och akademiska sjukhuset sedermera
uppförts, äro att hänföra till drottning Kristinas ovannämnda jorddonationer.
I fråga om äganderätten till universitetets övriga fasta egendom i Uppsala
må framhållas följande.

Gustavianum, som under åren 1622—25 uppförts för universitetet på kronans
bekostnad, har sedan dess ansetts vara universitetets egendom. Genom
Kungl. Maj:ts brev den 20 december 1726 erhöll universitetet rättighet att
med Gustavianums tomt förena tre tomter, vilka — synbarligen för detta ändamål
— blivit av kronan inlösta.

Olov Rudbeck donerade den 27 april 1660 ett område för en botanisk
trädgård, sedermera Linnéträdgården. Genom köp och gåvor under 16-och 1700-talen har området ytterligare utvidgats.

År 1866 erhöll universitetet i ersättning för förskingringar, vartill en universitetets
tjänsteman gjort sig skyldig, den s. k. Chruzeliuska tomten, å
vilken sedermera uppförts nuvarande anatomiska institutionen.

Den 17 augusti 1787 och den 8 juli 1789 donerade Gustav III mark för
anläggande av nuvarande botaniska trädgården.

Genom kungl, brev den 9 september 1812 uppläts till universitetet den
tomt, varå universitetets bibliotek uppförts.

Enligt beslut vid 1844/45 års riksdag överlämnades till universitetet till
evärdelig ägo en kronan tillhörig del av den tomt, varå astronomiska obser -vatoriet är uppfört

Den 12 februari 1853 upplät Uppsala stads borgerskap ett område för uppförande
av kemiska institutionens byggnad. Tomten har sedermera utökats
med universitetet tillhöriga åkerlotter.

Under senare år har Kungl. Majit i enlighet med riksdagens beslut till
universitetet »kostnadsfritt upplåtit» vissa markområden, nämligen den 10
mars 1893 1 tunnland 16 6/io kappland och den 20 juni 1918 1 hektar 5 ar
lönejord för utvidgning av botaniska trädgården (riksdagens skrivelser
1893 nr 6 och 1918 nr 324), den 6 juni 1912 1 ''113 hektar för uppförande av
växtbiologiska institutionen — byggnaden är uppförd för donationsmedel
— (riksdagens skrivelse 1918 nr 183) samt den 19 november 1914 1 hektar
1 V2 ar för utvidgning av akademiska sjukhusets område (riksdagens skrivelse
1914 nr 8). Enligt beslut vid 1933 års riksdag (riksdagens skrivelse
1933 nr 352) skola vidare till universitetet för uppförande av patologiska och

Kungl. Maj:ts proposition nr 200-

hygienisk-bakteriologiska institutionerna överlåtas två kronan tillhöriga
områden, vilka hittills disponerats av bl. a. fängelset i Uppsala.

Med anlitande av universitetets egna tillgångar har universitetet vid olika
tillfällen inköpt vissa fastigheter i Uppsala. Sålunda inköptes år 1752 de
tomter, varå förutvarande hygieniska och patologiska institutionernas byggnader
uppförts, åren 1807, 1809 och 1824 vissa tomter, som numera ingå
i universitetshusets tomtområde och år 1881 den tomt varå fysiologiska institutionens
byggnad är uppförd.

Vad slutligen beträffar universitetets institutionsbyggnad
e r torde ytterligare böra framhållas följande.

Frånsett Gustavianum, som omnämnts i det föregående, torde samtliga
före år 1840 uppförda byggnader hava bekostats med universitetsmedel.

Konsistoriehuset, geologisk-mineralogiska institutionens nuvarande byggnad,
uppfördes under åren 1749—55 på det område, där ett av de genom
Karl IX:s ovannämnda donation 1595 överlämnade domkapitelshusen var
beläget. Tomten är dock icke universitetets egendom.

Hygieniska institutionens förra byggnad på- och ombyggdes i slutet av
1750-talet.

Under åren 1787—1807 uppfördes institutionsbyggnaden i botaniska trädgården.

Universitetsbiblioteket uppfördes under åren 1817—41 för en kostnad
av omkring 300 000 rdr, varav konungen bidrog med 30 000 rdr. För
byggnadens uppförande beviljade 1823 års riksdag ett lån till universitetet
å 50 000 rdr, vilket sedermera amorterades i enlighet med riksdagens skrivelse
1834 nr 162.

Sistnämnda byggnadsföretag hade i hög grad ansträngt universitetets
ekonomiska ställning, särskilt som dess hemställan örn efterskänkande av
det för bygget avsedda statslånet av riksdagen avslogs. Till nästa byggnadsföretag,
astronomiska observatoriet, vilket uppfördes för en kostnad
av 57 000 rdr., beviljade 1840/41 års riksdag ett statsbidrag å 25 000 rdr.

Anatomiska institutionen kunde emellertid under åren 1848—50 uppföras
utan statsbidrag för en kostnad av 28 384 rdr. En tillbyggnad uppfördes
åren 1883—86 för en kostnad av 166 474 kronor, varav 140 000 kronor
täcktes genom anslag å riksstaten.

Kemiska institutionens byggnad uppfördes åren 1853—58 för en kostnad
av 113 500 kronor, vartill medel å samma belopp anvisades å riksstaten.
Detta byggnadsföretag är för universitetets vidkommande det första, som i
sin helhet bekostats med å riksstaten anvisade medel.

Under åren 1860—67 uppförde universitetet med bidrag i form av lån
från länets landsting för en kostnad av 200 000 kronor det akademiska
sjukhuset. Staten och Uppsala stad anslogo vardera 40 000 kronor.

För medel, som donerats av A. F. Regnell, uppfördes — ulan statsbidrag
— åren 1864—67 patologiska intitutionens äldre byggnad, ombyggd 1896
—98 för medel ur samma donation.

Humanistiska sektionens seminariebyggnad, det s. k. Auriwilliska hu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

set, inköptes 1867 av lasarettsdirektionen, sedan universitetet härtill erhållit
tillstånd genom kungl, brev den 17 september 1867.

Universitetets andra stora byggnadsföretag under 1800-talet, universitetsbyggnaden,
uppfördes under åren 1878—87 för en kostnad av 1 232 375 kronor
94 öre. För detta bygge anvisades å riksstaten för åren 1878—83 sammanlagt
740 000 kronor.

Åren 1888—91 utfördes vissa förändringsarbeten å universitetsbibliotekets
byggnad för en kostnad av 260 000 kronor, varav 200 000 kronor täcktes
med anslag å riksstaten.

År 1885 uppfördes å den astronomiska institutionens tomt för dels donerade
medel och dels anslag ur universitetets reservfond en institutionsbyggnad
för den meteorologiska institutionen. Vidare uppfördes år 1893, likaledes för
donationsmedel samt anslag ur universitetets reservfond, invid nyssnämnda
byggnad en bostad för meteorologiska institutionens prefekt. Den hyra prefekten
erlägger, användes till underhåll av byggnaden i fråga.

Under åren 1891—93 uppfördes för av A. F. Regnell donerade medel
fysiologiska institutionens byggnad. För byggnadens utrustning anvisade
1894 års riksdag 14 000 kronor.

Med 1890-talet inträdde en ny epok i universitetets byggnadsverksamhet.
Intill år 1840 hade samtliga byggnadsföretag bekostats med universitetets
egna medel. Under 50-årsperioden från år 1840 till början av 1890-talet hade
statsmakterna lämnat bidrag till nybyggnader och ombyggnader i den
mån universitetet självt icke disponerat för ändamålet erforderliga medel.
Efter den byggnadsverksamhet, som förekommit under 1880-talet, voro emellertid
universitetets möjligheter att med egna medel bidraga till den fortsatta
byggnadsverksamheten uttömda. Under den därefter följande tiden utfördes,
uteslutande med anlitande av å riksstaten anvisade medel, följande byggnadsföretag;
inom parentes angivas år och belopp för medelsanvisning:

Bostadshus i botaniska trädgården (1893—94, 56 000 kronor),

Laboratoriebyggnad för kemiska institutionen (1901—05, 294 408 kronor),

Nybyggnad för fysiska institutionen (1906—09, 297 000 kronor),

Nybyggnad för zoologiska institutionen (1913—15, 532 463 kronor),

Tillbyggnad till universitetsbiblioteket (1914—16, 599 000 kronor),

Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet (1927/28—1929/30,

1 222 500 kronor),

Nybyggnad för paleontologiska institutionen (1929/30—1931/32, 791 000
kronor) samt

Ombyggnad av anatomiska institutionen och nybyggnad för histologiska
institutionen (1930/31—1932/33, 538 000 kronor).

Därjämte uppfördes åren 1906—10 gymnastikbyggnaden, varvid studentkåren
bidrog med 80 000 kronor, medan återstoden, 174 740 kronor, anvisades
å riksstaten.

Under den sist behandlade tidsperioden har vidare akademiska sjukhuset
fullständigt ombyggts, varjämte för sjukhuset uppförts stora nybyggnader. En
första till- och ombyggnad utfördes åren 1898—1901 för en totalkostnad av
546 000 kronor, varav 201 188 kronor anvisades å riksstaten. Under åren

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

1915—25 utfördes ytterligare nybyggnader och ombyggnader för en kostnad
av 8 700 000 kronor, varav 5 600 000 kronor anvisades av riksdagen,

3 000,000 kronor lämnades som lån av länets landsting och 100 000 kronor
anslogos av universitetet ur A. F. Regnells donation. För budgetåret 1934/
35 beslöts vidare uppförande av en kvinnoklinik vid akademiska sjukhuset
för 632 750 kronor, varav hälften anvisades å riksstaten (fonden för förlag
till statsverket) och hälften lämnats som lån av landstinget. De medel, varmed
landstinget och Uppsala stad hittills bidragit till uppförande av akademiska
sjukhuset, 3 559 021 kronor 36 öre respektive 40 000 kronor, redovisas
såsom skuld i universitetets huvudbok.

Under innevarande kalenderår kommer det av landstinget på universitetets
mark uppförda centralsanatoriet att överlämnas till universitetet för att
införlivas med akademiska sjukhuset. För sanatoriets uppförande har landstinget
beviljat ett anslag å 955 900 kronor, varjämte Kungl. Maj:t för ändamålet
lämnat ett statsbidrag å 448 000 kronor (riksdagens skrivelse 1934:
272). Det av landstinget beviljade anslaget anses utgöra ett till universitetet
lämnat lån. Villkoren för överlåtelsen framgå ur Uppsala läns landstings
beslut i ärendet den 11 juni 1934 samt ur kungl, brev den 24 augusti 1934,
vari Kungl. Majit förklarar hinder icke möta för universitetet att åtaga sig
nämnda villkor.

Under den senare tiden hava för universitetet jämväl uppförts vissa med
donationsmedel bekostade nybyggen, nämligen växtbiologiska institutionen
(F. Kempes donation), musikinstitutionen (Hj. S. Josephsons donation), institutet
för högspänningsforskning (B. J. F. Anderssons donation) samt prefektbostaden
vid fysiska institutionen.

Från och med budgetåret 1933/34 hava samtliga nybyggnadsanslag för
universiteten anvisats såsom utgifter för kapitalökning. På detta sätt hava
anvisats — förutom anslag till den ovannämnda kvinnokliniken — medel för
om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket, uppförande av ny
växthusbyggnad för botaniska institutionen och nybyggnad för patologiska
och hygienisk-bakteriologiska institutionen. Sistnämnda två nybyggnader
skola jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1936 tills vidare redovisas å
statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. På samma
sätt skola redovisas de byggnader, vilka komma att uppföras enligt beslut vid
1936 och 1937 års riksdagar.

Genom olika åtgärder har universitetet gått miste om vissa av de under
1600-talet donerade fastigheterna. Huvudparten härav är emellertid fortfarande
i universitetets ägo. Universitetets rätt har skyddats genom vissa
Kungl. Majus beslut. Sålunda har Kungl. Majit i februari 1640 och den 8
augusti 1645 förbjudit godsbyten ur den gustavianska donationen. Vidare har
Kungl. Majit i januari 1682 samt den 31 augusti samma år frikalla! universitetet
från all reduktion. Genom en förordning av år 1723 hindrades skatteköp
från universitetets hemman. Slutligen har Kungl. Majit genom en förordning
den 5 maj 1826 förklarat, att universitetets hemman vore av frälse natur
och att följaktligen universitetet innehade deni med fullkomlig frälserätt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

II. Lunds universitets fastigheter.

Samtidigt med att Lunds universitet genom Kungl. Maj:ts beslut den 19
december 1666 instiftades och dess privilegier och konstitutioner fastställdes,
utfärdade Kungl. Majit jämväl ett gåvobrev, diploma donationis, enligt vilket
till Lunds universitet efter de föregående regenternas föredöme (därmed avses
donationerna till Uppsala, Åbo och Dorpats universitet) skänktes och gavs
bland annat alla Capituli Lundensis gods, m. m. Universitetet blev därmed
ägare till 925 gårdar i Skåne samt arvtagare till Lunds domkapitels hela förmögenhet.
(Tegnér och Weibull, Lunds universitets historia.) Enligt donationsbrevet
skulle inkomsterna förvaltas av vederbörande akademiska myndigheter
och inlevereras till räntekammaren »alldeles på sätt och vis som
med de gods, intrader och räntor, vilka andra akademier uti vårt k. fädernesland
tillslagne och donerade äro, observeras och förhållas skall». Efter
kriget med Danmark 1675—1679 återtog emellertid Kungl. Majit hela donationen
för att använda avkastningen till förstärkning av skånska kavalleriet.
Domkapitelsgodsen blevo därmed behandlade som vanliga kronogods.

Genom resolution den 3 augusti 1681 har Kungl. Majit i samband med
återupprättandet av Lunds universitet föreskrivit, att av förenämnda egendom
»de ängar, tomter och trädgårdar, som finnas uti och vid Lund, som stå
under Kungl. Majits disposition, och nu i varandes krigstider en eller annan
kan hava under sig bragt», skulle komma akademien till godo. På grund
av denna föreskrift erhöll universitetet förutom vissa markområden i staden
Lund 28 hemman, som alltjämt förvaltas av universitetet och ingå i dess finansförmögenhet.

Genom nådigt brev den 16 mars 1688 överlämnade vidare Kungl. Majit den
genom reduktionen förvärvade i Lunds stad belägna Lundagård »med alla
därtill hörige lägenheter och appertinentier, som av ålder därtil lagligen
vinnas kunne, att nyttja, bruka och behålla till en fast och oklandrad egendom
nu och i tillkommande tider». Därmed erhöll universitetet den på 1500-talet uppförda byggnad som sedermera disponerats som universitetshus och
biblioteksbyggnad.

Några ytterligare nämnvärda jorddonationer har universitetet icke erhållit.
Med den 1688 överlämnade fastigheten ansågs universitetets lokalbehov
vara tillfredsställt ända fram till mitten av 1800-talet.

År 1747 hade universitetet inköpt den s. k. Paradislyckan, ett område avsett
att användas till ridskola (fasta beviljades för universitetet år 1749). Ett
stallmästarhus, som skulle uppföras på området, kunde emellertid, sedan de
härför avsedda medlen förbrukats, icke färdigställas. Stallmästarhuset inropades
år 1788 på auktion för lasarettet i Lund. Sjukhuset utvidgades efter
hand. Genom kungl, brev den 24 februari 1865 uppläts återstoden av Paradislyckan
till landstinget för sjukhus mot att universitetet fick begagna detta
för undervisningsändamål. Området, som fortfarande äges av universitetet,
disponeras avgiftsfritt av landstinget för Malmöhus läns sjukvårdsinrättnin -

Kungl. Majlis proposition nr 200.

gar, så länge det användes för sitt nuvarande ändamål. I skrivelse till universitetskanslern
den 20 februari 1937 har större konsistoriet hemställt om
utredning angående möjligheten att för universitetet återförvärva dispositionsrätten
till vissa delar av detta område.

Genom byte mot en år 1842 inköpt tomt erhöll universitetet år 1850 den
tomt, varå därefter uppfördes en zoologisk institution, nuvarande historiska
museet. Därjämte har å de av Karl XI överlämnade tomterna omkring år
1850 uppförts en anatomisk institution, numera använd som seminariebyggnad.

För medel ur reservfonden inköpte universitetet år 1874 den tomt, varå
nuvarande universitetsbyggnaden är uppförd.

Genom köp, huvudsakligen finansierade med statsanslag, medel ur reservfonden
och besparade räntemedel m. m. samt genom överlåtelser från Lunds
stad har universitetet därjämte under senare delen av 1800-talet förvärvat
äganderätten till kemiska laboratoriets tomt samt det område, varå anatomiska,
fysiologiska, embryologiska och fysiska institutionerna uppförts.

Universitetet har vidare dels med äganderätt och dels med nyttjanderätt
erhållit dispositionsrätten till all den mark, som nu användes för botaniska
trädgården. Sålunda disponerar universitetet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 20 juli 1861 mot erläggande av en årlig avgäld av 7 tunnor råg och 14
tunnor korn den s. k. Tornalyckan, vilken numera tillhör domänfonden. Enligt
med samma beslut lämnat medgivande har universitetet åren 1862—64
inköpt viss till nämnda områden gränsande mark. Enligt stadsfullmäktiges
i Lund beslut den 21 december 1888 har staden Lund till universitetet på
vissa villkor överlåtit ett område, vilket skulle sammanläggas med botaniska
trädgården, överlåtelsen synes icke hava skett med äganderätt
och lagfart å fånget har ej sökts. Stadsfullmäktiges beslut har ej underställts
Kungl. Maj:ts prövning. År 1911 har universitetet med Kungl. Maj:ts
medgivande av Lunds stad för anslagsmedel inköpt ytterligare ett område
för botaniska trädgården, varjämte staden den 30 mars 1928 på vissa villkor
upplåtit nyttjanderätten till fastigheten nr 14 i kvarteret Botanicum. Närmare
redogörelse för äganderätten till den i botaniska trädgarden ingående
marken återfinnes i en av kammarrådet Grönvall i samband med pågående
utredning angående gäldandet av kostnader för iordningställande av vissa
gator i Lund m. m. utarbetad, till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
den 2 april 1937 ingiven promemoria.

Ett obetydligt område, varå patologiska institutionens vaktmästarbostad
uppförts, inköptes av universitetet år 1912 för medel ur akademikassan.

Slutligen torde här böra omnämnas, dels att såsom gåva den 4 oktober
1895 till universitetet överlämnades det s. k. Thomanderska studenthemmet,
vilket av universitetet förvaltas som stiftelse, dels ock att universitetet genom
donation erhållit äganderätten till S:t Petri Kyrkogård, ett mindre område,
vilket numera är att anse som öppen park. Därjämte har universitetet under
senare år såsom gåva erhållit den så kallade studentskegården, vilken beräknas
bliva färdigställd inom den närmaste tiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

De tomter, varå patologiska, medicinsk-kemiska, zoologiska, nya geologisk-geografiska
och nya kemiska institutionernas byggnader samt universitetsbiblioteket
äro uppförda, innehavas av universitetet med nyttjanderätt. Patologiska
institutionens tomt tillhör Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar. Övriga
ovannämnda tomter tillhöra den jord, varav avkastningen intill 1 maj
1937 tillfallit biskopen i Lund. För nyttjanderätten erlägger universitetet årliga
avgälder. I sin ovannämnda promemoria har kammarrådet Grönvall föreslagit,
att äganderätten till dessa områden skulle förvärvas för kronan genom
byte mot några av universitetets hemman.

Av universitetets byggnader tillhör det s. k. gamla bibliotekshuset, vilket
uppförts på 1500-talet, den fasta egendom, som år 1688 överlämnades till universitetet.
övriga institutionsbyggnader — utom embryologiska institutionen,
vilken år 1934 uppförts för donationsmedel (Thornblads donation) — hava finansierats
med å riksstaten anvisade medel. I vissa fall hava dock byggnadskostnaderna
överstigit de av riksdagen anvisade beloppen, varvid bristen
täckts av universitetets reservfond. De största bidragen av universitetets medel
hava lämnats till universitetsbyggnaden med 37 000 kronor och till gymnastikhuset
med 19 414 kronor.

Förslag angående redovisning av universitetsfastigheternas

värden.

De sakkunniga övergå härefter till en undersökning av de former för redovisning
av de här ovan angivna till universiteten hörande fastigheterna, som
under nuvarande förhållanden och med beaktande av den allmänna fastighetsfondens
upprättande kunna anses lämpliga och tillrådliga. De sakkunniga
utgå härvid ifrån, att dessa olika former icke kunna medföra någon förändring
i äganderättsförhållandena till dessa fastigheter eller i universitetens
allmänna, rättsliga ställning över huvud taget.

I ett den 14 september 1925 avgivet utlåtande har kammarkollegium i fråga
om den omfattning, i vilken publik egendom borde upptagas till redovisning
i rikshuvudboken, såsom sin mening uttalat, att dispositionsrätten till egendomen
därvid skulle tillmätas avgörande betydelse. Frågan om äganderätten
hade nämligen i avseende å åtskilliga kategorier av fast egendom nästan enbart
rättshistoriskt intresse. I enlighet med denna sin uppfattning förordade
kollegiet, att med vissa särskilt angivna undantag redovisningen i rikshuvudboken
skulle utsträckas till all sådan fast egendom, som stöde under statlig
myndighets eller inrättnings antingen omedelbara vård och förvaltning eller
överinseende och som vore disponerad för sådant ändamål, att, om fastigheten
ej fått utnyttjas för detsamma, staten skulle sett sig nödsakad att träda
emellan för fyllande av därigenom uppkomna medelsbehov.

Gentemot detta uttalande har riksräkenskapsverket i utlåtande i ärendet
den 17 september 1934 framhållit önskvärdheten av, att redovisningen i rikshuvudboken
begränsades till publik egendom, som otvetydigt ägdes av staten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

Om sålunda av staten disponerad men icke ägd egendom lämpligen icke borde
inräknas bland de i rikshuvudboken redovisade kapitaltillgångarna, förelåge
emellertid intet hinder, att dylik egendom hänfördes till i rikshuvudboken
ingående diversemedelsfonder.

Dessa principer följdes vid inrättandet av fastighetsfonden såtillvida, att å
fonden upptogos till redovisning de statens fastigheter, till vilka förvaltningsmyndigheterna
ägde dispositionsrätten, dock utan att någon särskild utredning
angående statens äganderätt till fastigheterna blev verkställd. För karolinska
sjukhuset (Kungl, brev den 30 juni 1936) samt tekniska skolan i Stockholm
(Kungl, brev den 26 februari 1937) hava härvid fastigheternas bruttovärden
uppförts såsom tillgångar medan å skuldsidan uppförts den del av
fastighetsvärdet, som svarar mot donerade eller av kommunala myndigheter
på särskilda villkor anslagna medel.

Å statens allmänna fastighetsfond redovisas för närvarande endast ämbetsverks-
och institutionsbyggnader jämte tillhörande mark. Om redovisningen
av universitetsfastigheterna skulle begränsas på motsvarande sätt, skulle man
ur denna redovisning utesluta bland annat den fasta egendom, som redan nu
bokföres i Uppsala universitets huvudbok. Skall en fastighetsredovisning
genomföras vid universiteten är det emellertid enligt de sakkunnigas uppfattning
önskvärt, att denna kommer att omfatta universitetens samtliga fastigheter.

Enligt de principer, som hittills tillämpats vid redovisning av i rikshuvudboken
bokförda tillgångar, ingå i statens bokförda förmögenhet —- utöver
myndigheternas löpande fordringar och likvida medel — endast sådana tillgångar,
som antingen uppkommit genom å riksstaten anvisade medel eller av
ålder ansetts såsom statsegendom, övriga av statliga myndigheter bokförda
tillgångar, vilka huvudsakligen bestå av för särskilda ändamål avsatta medel
eller till statliga myndigheter för vård och förvaltning överlämnade donationer
och stiftelser, redovisas visserligen även bland de i rikshuvudboken
bokförda tillgångarna men ingå i särskilda å skuldsidan redovisade diversemedelsfonder.
Bland tillgångar av sistnämnda slag kunna exempelvis, förutom
vanliga donationsfonder, nämnas de medel som ingå i kyrkofonden,
biskopslöneregleringsfonden, allmänna arvsfonden, pensionsfonderna m. m.

Liksom universitetens i lösa tillgångar placerade donationsmedel redan nu
redovisas i rikshuvudboken å särskilda för ändamålet upplagda diversemedelstitlar
böra också samtliga universiteten tillhöriga till finansförmögenheten
hänförliga fastigheter redovisas på enahanda sätt. I främsta rummet böra sålunda
de Uppsala universitet tillhöriga Gustavianska arvegodsen upptagas
till redovisning på sådant sätt. Alt redovisa dem i statens allmänna fastighetsfond
kan givetvis icke ifrågasättas.

Beträffande redovisningen av universitetens övriga fastigheter gestalta sig
förhållandena något olika för de två universiteten.

Vad först angår Uppsala universitet är att märka, att största delen av
den mark, varå universitetets institutionsbyggnader, universitetetshuset inberäknat,
äro uppförda, utgöres av mark, som tillhör donationsjordar av nyss

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

angiven karaktär eller som blivit universitetets på samma sätt och villkor
som dessa eller som förvärvats för medel ur donationer till universitetet. Dessa
egendomar böra i redovisningshänseende intaga samma ställning som de
förut omtalade till finansförmögenheten hänförliga donationsjordarna. Till
denna grupp av fastigheter bör också räknas den tomt, som Uppsala stads
borgerskap år 1853 upplåtit till universitetet.

Av annan natur kunna ifrågasättas vara endast vissa smärre till universitetet
av Kungl. Majit och Kronan överlåtna områden, som enligt de förut
omnämnda breven av åren 1893, 1914 och 1918 införlivats med botaniska
trädgården och akademiska sjukhusets tomter, den tomt, varå växtbiologiska
institutionen är uppförd samt det område, varå den nya patologiska och hygienisk-bakteriologiska
institutionen är uppförd. Det torde emellertid härvid
böra observeras, att dessa markområden utgöra en mycket obetydlig
del av universitetets hela fastighetsbestånd, att de hittills ansetts överlåtna
till universitetet med äganderätt, att universitetet ansetts oförhindrat söka
och få lagfart å ifrågavarande fastigheter, samt att de även för framtiden
torde böra förvaltas tillsammans med universitetets fastigheter i övrigt. Även
dessa fastigheter böra alltså redovisas på enahanda sätt som de förut omnämnda.

De byggnader för universitetsändamål, som uppförts å nyss angivna markområden,
äro enligt vad förut påpekats antingen sådana, som helt och hållet
uppförts med universitetets donationsmedel, eller sådana, som uppförts med
anlitande av dylika medel och av anslagna statsmedel, eller sådana, som
uppförts uteslutande med statsmedel. Den första gruppen omfattar alla
byggnader uppförda intill år 1840 och synes böra redovisas på samma sätt
som den mark, varå byggnaden står, även om förändrings- och reparationsarbeten
efter år 1840 bekostats med statsmedel.

För institutionsbyggnader, uppförda efter 1840 till väsentlig del eller uteslutande
med statsmedel, synes åter böra övervägas, huruvida och i vilken
form deras värden skola kunna upptagas i den allmänna fastighetsfonden.
Dessa ha kunnat komma till stånd endast med anlitande av anslag å riksstaten.
Dessa anslag äro numera av den betydelse för universitetet, att statsmakterna
kunna sägas från mitten av 1800-talet faktiskt ha i allt större och
större utsträckning tagit på sig det ekonomiska ansvaret för universiteten och
deras uppgifter. Häri ingår också det viktiga ansvaret för underhåll och förnyelse
av de fastigheter, som här äro i fråga. Ett uttryck härför har varit,
att de under de senare åren utförda nybyggnaderna blivit, om ock provisoriskt,
upptagna i fastighetsfonden. På grund av dessa skäl och vad förut anförts
finna de sakkunniga, att en redovisning i fastighetsfonden av de ifrågavarande
fastigheternas värden bör kunna ske på sådant sätt, att belopp svarande
mot de statsmedel, som anslagits för dessa byggnaders uppförande,
redovisas å fastighetsfonden, varvid dock särskild delfond bör uppläggas för
ändamålet. För de byggnader, som uppförts efter år 1840 men före 1890,
komma dessa belopp att utgöra endast en del av byggnadernas värden, under
det återstoden redovisas på samma sätt som beträffande donationsjordarnas

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

värden. För byggnader uppförda senare komma åter samtliga byggnadskostnader
att redovisas i fastighetsfonden. Vid förordande av denna anordning
förutsätta de sakkunniga, att samtliga hithörande fastigheter alltjämt skola
förbli under universitetets förvaltning, och att sättet för redovisningen av
dessa värden icke medför någon ändring i denna egendoms rättsliga ställning.

Vad därefter angår de fastigheter vid Lunds universitet, som enligt vad
förut nämnts höra till dess förvaltningsförmögenhet, så torde det Thomanderska
studenthemmet, studentskpgården och den embryologiska institutionen
icke böra redovisas i fastighetsfonden.

I fråga om övriga fastigheter föreligger en skillnad mellan, å ena sidan
de fastigheter, som av Kungl. Majit överlämnats till universitetet åren 1681
och 1688, och å andra sidan de fastigheter, som förvärvats sedan mitten av
1800-talet.

Vid 1681 års överlåtelse hade Kungl. Majit fastställt stat för akademien
samt föreskrivit, att viss statens egendom i och vid Lund skulle komma akademien
»till godo». Därmed var emellertid icke utsagt, att denna egendom
skulle upphöra att vara statsegendom, utan endast att Kungl. Majit anvisat
medel till täckande av universitetets utgifter genom att ställa viss statens
egendom till universitetets disposition.

Vid 1688 års överlåtelse, varigenom universitetet erhöll äganderätten till
Lundagård med det s. k. gamla bibliotekshuset, har Kungl. Majit emellertid
förordnat, att denna skulle av akademien behållas till en fast och oklandrad
egendom för all framtid. Denna fastighet synes alltså böra redovisas efter
samma grunder som Uppsala universitets äldre fastigheter.

Universitetets återstående fasta egendom samt de byggnader, vilka uppförts
å mark, som innehaves med nyttjanderätt, hava i huvudsak förvärvats
med anlitande av statsmedel. De bidrag, som därvid lämnats av universitetets
fonderade medel, äro icke av den storleksordning, att de äro av betydelse
för bedömande av frågan i vilken utsträckning denna egendom kan redovisas
å fastighetsfonden. Något hinder mot att uppföra dessa fastigheter
å statens allmänna fastighetsfond synes alltså icke förefinnas.

Härvid bör emellertid iakttagas, att universitetets fasta egendom är lagfaren
för universitetet samt att egendomen — i analogi med det förvaltningssystem,
som tillämpats vid Uppsala universitet — förvaltats av universitetet
såsom en dess särskilda fastighetsförvaltning. Ett upptagande i fastighetsfonden
av dessa fastigheter bör ej heller för Lunds universitets del inverka på
äganderättsförhållandena.

Dessa de sakkunnigas förslag avse att åstadkomma en efter de föreliggande
omständigheterna tillfredsställande fastighetsredovisning för de båda universiteten
utan att därmed inkräkta på den rättsliga ställning, som universitetsfastighcterna
av ålder ansetts intaga.

En av de påtagligaste och praktiskt viktigaste följderna av en dylik redovisning
ligger emellertid däri, att denna möjliggör en tillfredsställande ordning
i fråga örn kostnaderna för underhåll och förnyelse av universitetsfastighetcrna.
Den nuvarande ordningen därutinnan lider framför allt av det fe Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

let, att en fast norm för underhållsanslagens utmätande icke kunnat ernås,
utan att dessa beslämts tämligen på måfå och därför under årtionden utgått
med uppenbart för laga belopp och att de sålunda icke automatiskt ökats
alltefter fastighetsbeståndets tillväxt. I längden kan en sådan ordning icke
uppehållas.

Förslagets utförande.

Ett utförande av de sakkunnigas förslag synes böra leda till följande resultat.

I. Finansförmögenheten.

Såsom tillgångar för Uppsala universitet bör i dess huvudbok
under särskild rubrik uppföras värdet av all den universitetets fasta egendom
som icke utnyttjats för beredande av lokaler åt universitetets institutioner.
Denna egendom skulle alltså omfatta samtliga jord- och skogsegendomar
utom Linnés Hammarby och Skytteanska stiftelsens tillgångar, samt därjämte
kvarnen i Uppsala, hyresfastigheterna i kvarteren Fågelsången, Kamphavet,
Munken, Bryggaren och Slottet i Uppsala jämte överläkarbostaden
vid akademiska sjukhuset, fastigheterna i Lund, Klubbans biologiska station
och Sätra Hälsobrunn. Fastigheterna synes böra upptagas till ett mot nuvarande
taxeringsvärde svarande belopp. Såvitt framgår av Bring och
Kollbergs förteckning över Uppsala universitets fasta egendomar uppgick
taxeringsvärdet för denna egendom år 1929 till omkring 17*5 miljoner kronor.

De fastigheter, vilka tillhöra redan nu redovisade donations- eller andra
särskilda fonder böra givetvis å skuldsidan, på samma sätt som nu sker,
motsvaras av för dessa fonder upplagda diversemedelstitlar. För övriga
fastigheter bör å skuldsidan uppföras en ny liknande titel, förslagsvis benämnd
»Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Såsom undertitlar till denna diversemedelstitel böra angivas de i denna
ingående donationerna, varvid med de Gustavianska arvegodsen böra anses
införlivade de av Kungl. Maj:t såsom vederlag för en del gårdar, som av
kronan pa annat sätt disponerats, aren 1638 och 1639 överlämnade egendomarna
samt samtliga sedermera genom köp och byte förvärvade egendomar,
vilka icke äro att hänföra till annan donation. Taxeringsvärdet å de
i detta egendomskomplex ingående fastigheterna uppgick enligt den ovannämnda
förteckningen över universitetets fasta egendom år 1929 till omkring
14 miljoner kronor.

Under särskilda rubriker å tillgångs- och skuldsidan synes vidare böra redovisas
värdet av de universitetets åkerlotter, varav avkastningen skall tillfalla
Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och
barn.

Det torde slutligen med avseende å ovannämnda fastigheter och diversemedelstitlar
böra framhållas, att frågan hur dylika fonder och diverse

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

medel skola redovisas i universitetets huvudbok kan upptagas till avgörande
av universitetet i samråd med riksräkenskapsverket. Då genom ovannämnda
förteckning över Uppsala universitets fasta egendom utretts, vilka fastigheter
som äro att hänföra till respektive donationer, har utredning angående
de tillgångar, som skola anses tillhöra ovannämnda titlar, icke nu ansetts
erforderlig.

Lunds universitets jordegendomar torde böra redovisas som tillgångar
i universitetets huvudbok med ett mot nuvarande taxeringsvärde,
omkring 2''7 miljoner kronor, svarande belopp. Då dessa egendomars avkastning
jämlikt Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut av år 1681 skall disponeras
av universitetet, torde tillgångarna böra bokföras å diversemedelstitel,
förslagsvis benämnd »Lund universitets egendomsförvaltning».

II. Förvaltningsförmögenheten.

Såsom av det tidigare anförda torde framgå, kan för Uppsala universitets
vidkommande, frånsett de byggnader, vilkas värden redan nu redovisas
bland fondens tillgångar, endast en del av fastigheternas byggnadsvärden
ifrågasättas skola redovisas å statens allmänna fastighetsfond. Vid Lunds
universitet åter torde flertalet fastigheter kunna redovisas bland fastighetsfondens
tillgångar. Man lärer vidare kunna utgå från, att anslag till nybyggnader
för universiteten för framtiden komma att anvisas som utgifter
för kapitalökning för fastighetsfonden. En del av de byggnader, som skola
disponeras av universiteten, komma alltså för framtiden under alla omständigheter
att bokföras såsom tillgångar för fastighetsfonden.

De sakkunniga, som finna önskvärt, att en såvitt möjligt enhetlig redovisning
av hithörande fastigheter åvägabringas samt att förvaltningen av
samtliga universitetsfastigheter även för framtiden oinskränkt omhänderhaves
av universiteten, förorda alt redovisningen av institutionernas byggnader
jämte tillhörande fastigheter ordnas på följande sätt.

För redovisningen å den allmänna fastighetsfonden uppläggas två nya delfonder,
en för vartdera universitetet, för upptagande av de värden, som föras
dit.

I universitetens huvudböcker upplägges ett nytt konto för redovisning av
värdet å samtliga institutionsbyggnader och övriga till förvaltningsförmögenheten
hörande fastigheter. Samtliga hithörande fastigheter specificeras
i närslutna bilagor A och B. Till dessa konton överföras de å byggnadsstyrelsens
delfond av fastighetsfonden nu redovisade byggnader, som disponeras
av universiteten, däri inräknat folkskoleseminariets i Uppsala äldre
byggnad1 med tillhörande mark, samt ett domänfonden nu tillhörigt område,
vilket disponeras av botaniska trädgården i Lund.

1 Enligt Kungl. Majas beslut den 14 juli 1916 må byggnaden tillsvidare användas för universitetets
ändamål.

Å byggnadsstyrelsens delfond skall endast redovisas värdet för den nu pågående ombyggnaden.
Före överflyllning till universitetets räkenskaper bör byggnaden av byggnadsstyrelsen
åsättas nytt värde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

På skuldsidan böra dessa värden motsvaras av dels kapitalvärdet för universitetens
delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt skulderna till
riksgäldskontoret och Uppsala läns landsting och det belopp varmed Uppsala
stad bidragit till uppförande av akademiska sjukhuset, dels ock kapitalvärdet
för respektive diversemedelstitlar, förslagsvis benämnda »Uppsala
universitets fastighetsfond» och »Lunds universitets fastighetsfond». Sistnämnda
titlar böra upptagas till belopp svarande mot värdet å de hithörande
byggnader och fastigheter, vilka icke anses kunna redovisas som
tillgångar för statens allmänna fastighetsfond.

De anslag, vilka för framtiden anvisas till nybyggnader för universiteten,
böra därefter anvisas som utgifter för kapitalökning för respektive delfonder
samt ställas till universitetens disposition.

I fråga om redovisning av värdet å de olika förmögenhetsobjekt, vilka specificeras
i närslutna bilagor, få de sakkunniga anföra följande.

De värden, varmed byggnaderna skola redovisas, äro av utslagsgivande betydelse
för bedömande av icke blott de belopp, vilka skola avsättas till förnyelsefond,
utan även för bedömande av underhållskostnadernas storlek. Salunda
hava i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen angående
inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond de normala underhållskostnaderna
för byggnadsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder
beräknats till 1‘5 respektive 1‘4 % av byggnadernas bokförda värden. Då
en liknande beräkningsmetod torde böra tillämpas för universiteten, synes
det vara av vikt, att deras byggnader upptagas till värden, vilka så nära som
möjligt ansluta sig till de genomsnittsvärden, varmed de å fastighetsfonden
nu bokförda byggnaderna blivit uppförda å fonden.

För värdering av ifrågavarande fastigheter hava de sakkunniga jämlikt
chefens för finansdepartementet ämbetsskrivelse den 29 maj 1936 biträtts av
arkitekten C. A. Stoltz, Malmö, och ingenjören S. Lindsjö, Uppsala.

Enligt den av ingenjören S. Lindsjö verkställda utredningen skulle genomsnittliga
värdet för Uppsala universitets byggnader uppgå till omkring 46''7
kronor per m3, därav för akademiska sjukhuset 44''1 kronor per m3, och för
övriga institutionsbyggnader 47''6 kronor per m3. Genomsnittliga värdet för
byggnadsstyrelsens byggnader i Stockholm har emellertid å fastighetsfonden
endast bokförts till ett belopp, som motsvarar 34''5 kronor per m3, medan motsvarande
värde för landsortsfastigheterna uppgår till i genomsnitt 23’1 kronor
per m3. Skillnaden mellan förstnämnda värdering och de bokförda värdena
å byggnadsstyrelsens fastigheter beror väsentligen på, att Lindsjös värdering
är uppgjord med utgångspunkt från nuvarande byggnadskostnader medan
byggnadsstyrelsen, med hänsyn till den värdeminskning byggnaderna kunna
anses hava undergått, förordat ett avsevärt lägre bokföringsvärde.

För fastigheter i Uppsala bör enligt vad de sakkunniga erfarit beräknas ett
värde, som med cirka 10 % understiger de för Stockholmsfastigheterna beräknade
värdena, d. v. s. i genomsnitt omkring 32 kronor per m3. Med utgångspunkt
härifrån skulle för erhållande av jämförbara värden universitetsbyggnaderna
böra bokföras till belopp motsvarande 2/3 av de i nämnda vär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

deising föreslagna värdena. För byggnader av hög klass hava dock å byggnadsstyrelsens
delfond bokförts värden motsvarande 40—50 kronor per m3,
medan kanslihusbyggnaden, vilken bokförts till anskaffningskostnad, uppförts
med ett värde motsvarande 70 kronor per m3. I anslutning härtill hava
de sakkunniga för vissa byggnader i Uppsala, vilka äro av motsvarande klass,
icke ansett sig böra förorda lägre värde än 40 kronor per m3. På grund av vad
sålunda anförts få de sakkunniga förorda, att Uppsala universitets institutionsbyggnader
vid redovisning i universitetets huvudbok åsättas de värden,
vilka angivas i närslutna bilaga A.

Akademiska sjukhuset skulle enligt angivna principer hava upptagits till
ett något lägre värde än det i bilagan angivna. För sjukhuset hava emellertid
Uppsala stad samt länets landsting bidragit med 3''28 miljoner kronor, vilket
belopp — icke fullt halva byggnadskostnaden — redovisas som skuld i
universitetets huvudbok. Av motsvarande byggnadsvärde bokföras 3 miljoner
kronor som tillgång i universitetets huvudbok. Med hänsyn härtill och med
beaktande av att drift- och underhållskostnaderna för sjukhuset skola delas
mellan landstinget och staten, torde sjukhusets värde i räkenskaperna icke
böra upptagas till lägre belopp än 6‘57 miljoner kronor.

Till de sålunda erhållna värdena komma vidare värden för de fastigheter,
vilka redan nu redovisas å fastighetsfonden, samt kvinnokliniken vid akademiska
sjukhuset, vilken bokföres med halva sitt värde å fonden för förlag till
statsverket och med halva värdet i universitetets huvudbok. Dessa fastigheter
hava icke gjorts till föremål för ny värdering.

Enligt den av arkitekten Stoltz för byggnaderna vid Lunds universitet uppgjorda
värderingen skulle genomsnittsvärdet uppgå till omkring 29''4 kronor
per m3, vilket synes stå i god överensstämmelse med de värden, vilka åsatts
de å byggnadsstyrelsens delfond bokförda byggnaderna. För Thomanderska
studenthemmet och studentskegården, vilka förvaltas som särskilda till universitetet
donerade stiftelser, har någon särskild värdering icke ansetts erforderlig.
Dessa fastigheter synas lämpligen kunna bokföras till taxeringsvärde,
respektive för studentskegården byggnadskostnaden. Ett sammandrag
av de sålunda erhållna byggnadsvärdena återfinnes i bilaga B. De sakkunniga
föreslå, att universitetets byggnader upptagas till redovisning i universitetets
huvudbok med i bilagan angivna värden.

Fastigheternas markvärden synas böra upptagas till taxeringsvärde, dock
med undantag för universitetshusens tomtområden, vilka såväl i Uppsala
som Lund hava upplåtits till allmän park och därför i närslutna bilagor endast
åsatts ett formellt värde av 100 kronor. Den tomt, varå institutet för
högspänningsforskning vid Uppsala är belägen, har värderats till anskaffningsvärde,
25 000 kronor.

För botaniska trädgården i Lund uppgår taxeringsviirdet till 331 500 kronor.
Då emellertid en del av trädgården tillhör domänfonden och frågan
örn äganderätten till några av de av Lunds stad upplåtna områdena är föremål
för särskild utredning, har något värde för trädgården icke angivits i
bilaga B.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200-

För Paradislyckan har vid tiden för utredningens slutförande något värde
icke kunnat erhållas, varför någon hänsyn till detta områdes markvärde i
det följande icke tagits.

I universitetens huvudböcker skulle sålunda för förvaltningsförmögenheten
bland tillgångarna komma att redovisas följande fastighetsvärden beräknade
per den 1 juli 1936:

Enligt bilaga A och B: Hittills icke bokförda värden:	Uppsala universitet kronor	Lunds universitet kronor
Markvärden .............................	1 053 800	1 443 500
Byggnadsvärden............................ Byggnadsvärden bokförda	15 510 000	5 899 000
hos byggnadsstyrelsen å fastighetsfondens konto	1 709 625	600 000
hos riksgäldskontoret å förlagsfondens konto .. å fastighetskontot i Uppsala universitets huvud-	766 375	400 000
bok....................................	3 316 375	—
Summa Eventuellt ytterligare tillkommande värden: Botaniska trädgården i Lund:	22 356 175	7 342 500
Markvärde ................................	—	331 500
Summa 1 2	22 856 175	2 7 674 000

Vid upprättandet av skuldsidan måste hänsyn tagas till den uppdelning av
tillgångarnas värden, som bör verkställas mellan å ena sidan universitetens
delfonder av statens allmänna fastighetsfond och å andra sidan universitetens
egna fastighetsfonder. De belopp, vilka enligt i det föregående angivna
grunder skulle ingå i statens allmänna fastighetsfond, hava specificerats i
bilagorna C och D.

Enligt dessa skulle alltså som begynnelsekapital för Uppsala universitets
delfond av fastighetsfonden upptagas ett belopp, som svarar emot hela sammanlagda
byggnadsvärdet å de byggnader, som uppförts uteslutande med
statsmedel, samt de belopp, varmed staten bidragit till uppförande av universitetshuset,
av byggnaderna i botaniska trädgården och av astronomiska observatoriet,
vidare det belopp, som av lånemedel anvisats för den senaste tillbyggnaden
till universitetsbiblioteket, det senast anvisade statsanslaget för
anatomiska institutionen, gymnastikhusets byggnadsvärde efter avdrag av
studentkårens bidrag, samt slutligen ett belopp, som svarar mot akademiska
sjukhusets byggnadsvärde minskat med de för dessa sjukhusbyggnaders
uppförande av landstinget lämnade lånen samt de av Uppsala stad och Regnellska
fonden lämnade bidragen.

1 Utom det ännu icke färdigställda centralsanatoriet samt folkskoleseminariets i Uppsala äldre
byggnad.

2 Utom Paradislyckan samt den ännu icke färdigställda studentskegården. Värdet å studentskegården
beräknas till markvärde 35 000 kronor och byggnadsvärde 250 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Begynnelsekapitalet för Lunds universitets delfond bör upptagas med ett
belopp, som svarar mot sammanlagda byggnads- och markvärdena för de
fastigheter, som anskaffats med statsmedel.

I enlighet med detta förslag och de i närslutna bilagor angivna fastighetsvärdena
komma de värden, vilka sålunda skulle redovisas å universitetens
delfonder av fastighetsfonden, att gestalta sig på följande sätt.

Uppsala universitets Lunds universitets
delfond delfond

kronor kronor

Begynnelsekapital .......................... 7 996 353: 64

Från andra fonder omförda lånemedel........ 2 476 000: —

5 877 400: —
1 000 000: —

Summa 10 472 353: 64

6 877 400

Eventuellt enligt ovanstående tablå ytterligare
tillkommande belopp......................

331 500: —

Summa 1 10 472 353: 64 7 208 900: —

Att Uppsala universitets delfond måste upptagas med ojämnt belopp beror
på, att för akademiska sjukhuset i Uppsala det i delfonden investerade kapitalet
blir lika med skillnaden mellan sjukhusets värde och de å sjukhuset
vilande skulderna.

I fråga om dessa skulder torde härvid böra framhållas, att de äro att hänföra
dels till åren 1915—21 verkställda om- och tillbyggnaden av sjukhuset,
dels ock till tidigare byggnadsföretag. Genom de efter år 1915 utförda
byggnadsarbetena blevo sjukhusets äldre byggnader fullständigt ombyggda
och förnyade. Sjukhusets nuvarande byggnadsvärde understiger avsevärt
kostnaderna för sistnämnda byggnadsarbeten. Det torde alltså kunna anses
uppenbart, att något mot tidigare byggnadsföretag svarande'' värde icke
längre existerar, varför något reellt underlag för de på tiden före år 1915
belöpande skulderna, sammanlagt 282,646:36 kronor, icke finnes.

III. Inkomster och utgifter för universitetsfastigheterna.

Egendoms- och skogsförvaltning en.

Inkomsterna och utgifterna för förvaltningen av universitetens jordegendomar
och skogar redovisas för närvarande i Uppsala å en särskild fond och
i Lund å akademikassan. Från dessa titlar skall den behållna inkomsten
tillgodoföras universitetens avlöningsanslag. Härvid skall iakttagas, att, i
den mån den behållna inkomsten överstiger i staten för avlöningsanslaget
beräknat belopp, överskottet skall ingå till reservfonden, samt att, örn den
behållna inkomsten något år icke uppgår till i samma stat beräknat belopp,
bristen skall täckas från reservfonden. För egendoms- och skogsförvaltnin -

1 Frånsett folkskoleseminariets äldre byggnad.

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

gen vid Uppsala universitet fastställer Kungl. Maj:t dels inkomst- och utgiftsstat,
dels ock personalförteckning för tjänstemän å ordinarie stat.

De sakkunniga förutsätta, att sedan redovisningen av fastighetsvärdena
blivit ordnad, universitetens inkomster och utgifter för dessa förvaltningar
komma att redovisas å de för ändamålet upplagda diversemedelstitlarna.
På samma sätt bör därvid förfaras med de nu å avlöningsanslaget såsom särskilda
uppbördsmedel redovisade inkomsterna av försålda hus å landet, arrende
av humlegårdar samt övriga avgifter av stadsjord i Uppsala.

Ifrågavarande nettoinkomster redovisades före den senaste omläggningen
av riksstaten såsom inkomster för universiteten utan att hänföras till vissa
utgiftsposter. Vid nämnda omläggning kommo de emellertid att redovisas
å avlöningsanslagen tillsammans med andra uppbördsmedel vid universiteten,
utan att något särskilt samband med dessa utgifter kan anses föreligga. För
de sakkunniga ligger det nära till hands att förorda, att nettoinkomsterna
av ovannämnda fastigheter i stället disponeras för täckande av utgifter för
till universitetens fastighetsfonder hörande byggnader, då sambandet med
dessa utgifter är vida naturligare. Detta kan ske utan att någon förändring
äger rum i det hittills tillämpade förfaringssättet för dessa inkomsters disposition.

Institutionsbyggnaderna.

Vad därefter angår inkomster och utgifter för övriga till universiteten hörande
fastigheter, vare sig värden därav redovisas å statens allmänna fastighetsfond
eller icke, så torde för vinnande av överskådlighet och enhetlighet
vara lämpligt att gemensamma inkomst- och utgiftsstater för alla dessa fastigheter
fastställas för vartdera universitetet. Härav bör dock icke följa,
att å statens allmänna fastighetsfond redovisas inkomst- och utgiftsstat för
fastighetsvärdena i annan mån än dessa själva redovisas å statens allmänna
fastighetsfond. Inkomster och utgifter för fastigheterna i övrigt komma då
att redovisas å särskilda stater. Härom få de sakkunniga anföra följande.

Utgifter.

På utgiftssidan erfordras särskilda anslagsposter för underhåll och reparationer
av samtliga dessa fastigheter, avsättning till förnyelsefond samt hyror
och arrenden för förhyrda lokaler m. m.

För underhåll och reparationer av Uppsala universitets byggnader
har hittills å universitetets materielanslag årligen anvisats 63 700 kronor,
varjämte Uppsala läns landsting årligen anvisar 7 500 kronor till akademiska
sjukhusets yttre underhåll. Enligt förslag i årets statsverksproposition
har förstnämnda post höjts till 81 000 kronor. För utskylder och brandavgifter
för universitetets fastigheter i Uppsala anvisas vidare å samma anslag
årligen 6 500 kronor. Kostnaderna för akademiska sjukhusets inre underhåll,
vilka under senare år torde hava uppgått till något över 15 000 kronor, hava
utgått från sjukhusets driftsmedel. För dessa ändamål torde sålunda från

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

och med nästa budgetår, inräknat sistnämnda belopp, sammanlagt omkring
110 000 kronor stå till universitetets förfogande. Detta belopp motsvarar
omkring 05 % av fastigheternas värde. Då de medel, som hittills anvisats
till underhåll av fastigheterna, sedan länge varit otillräckliga, har även reservfonden
måst anlitas för bestridande av underhållskostnader. Under den
senaste femårsperioden hava bidragen från reservfonden för dessa ändamål
uppgått till sammanlagt 62 000 kronor.

Till underhåll och reparationer av Lunds universitets fastigheter hava från
universitetets materielanslag årligen anvisats 44 000 kronor, vilket belopp
emellertid från och med innevarande budgetår höjts till 62 500 kronor, motsvarande
omkring 1 °/o på byggnadsvärdet.

Jämföras de medel, som anvisats till löpande reparations- och underhållskostnader
m. m. för universiteten med de anslag, som för nästa budgetår för
motsvarande ändamål beräknas för fastighetsfondens förvaltningsmyndigheter,
erhålles följande sammanställning:

Reparations- och
underhållskostnader
i % av fastigheternas
värden

Fångvårdsstyrelsen .............................. 3''2

Utrikesdepartementet............................ 2‘4

Medicinalstyrelsen .............................. 1''4

Byggnadsstyrelsen .............................. 1‘5

Uppsala universitet.............................. 0-5

Lunds universitet .............................. 1''0

För universiteten hava sålunda såsom årliga anslag icke anvisats belopp,
som täckt kostnaderna för det nödvändiga underhållet av byggnaderna. För
större reparationer hava universiteten varit hänvisade att begära särskilda
anslag. Detta förfaringssätt har hittills i stor utsträckning tillämpats vid anvisande
av medel för underhåll av vissa statliga byggnader. För vidmakthållande
av de statliga byggnader, vilka redovisas å statens allmänna fastighetsfond,
anvisas numera i stället årligen det belopp, som enligt uppgjorda
genomsnittsberäkningar bör vara erforderligt för byggnadernas vidmakthållande,
varjämte särskilda medel avsättas för fastigheternas förnyelse. Därest
en rationell fastighetsredovisning skall genomföras vid universiteten, måste
ställning tagas till frågan, huruvida även för framtiden den nuvarande ordningen
skall bibehållas och högre belopp alltså anvisas blott då större reparationer
eller ombyggnader bliva erforderliga, eller om årligen skall anvisas
vad som genomsnittligt erfordras för byggnadernas vidmakthållande och förnyelse.
De sakkunniga tveka för sin del icke att förorda sistnämnda förfaringssätt
såsom det ur ekonomisk synpunkt förmånligaste.

Vid övergång till rationellare medelsanvisning kan emellertid icke undvikas
att under en följd av år — liksom skett med de å fastighetsfonden bokförda
byggnaderna — utöver de löpande underhållskostnaderna särskilda
medelsanvisningar erfordras för iståndsättande av sådana byggnader, vilkas
underhåll tidigare varit eftersatt.

lL Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

Om en enhetlig och rationell redovisning av kostnaderna för Uppsala universitets
fastigheter skall genomföras, böra vidare underhållskostnaderna —
med hänsyn till sättet för fördelning av kostnaderna för akademiska sjukhuset
— lämpligen uppdelas på två anslagsposter, den ena avseende akademiska
sjukhuset och den andra universitetets övriga byggnader.

För underhåll av akademiska sjukhuset har universitetet hittills, såsom
ovan anförts, disponerat (7 500 + 15 000 =) 22 500 kronor motsvarande
0*34% av det i närslutna bilaga B beräknade fastighetsvärdet. (Det förutsättes
här att i beloppet å 15 000 kronor icke ingå några expenskostnader.)
Från universitetets underhållsanslag hava några nämnvärda medel för ändamålet
icke kunnat disponeras. Örn underhållskostnaden för akademiska
sjukhuset skulle beräknas i relation till de belopp, som anvisas för underhåll
av de å fastighetsfonden redovisade sinnessjukhusen, skulle för ändamålet
erfordras omkring 100 000 kronor, varvid de sakkunniga räkna med
ett, frånsett kvinnokliniken, till 6 miljoner kronor reducerat fastighetsvärde.
Härvid har hänsyn icke tagits till sanatoriebyggnaden.

För underhåll av universitetets övriga byggnader hava hittills disponerats
återstoden av de ovannämnda till universitetets förfogande stående beloppen,
alltså för underhåll och reparationer 63 700 kronor samt för skatter och
onera 6 500 kronor, förutom bidrag från reservfonden. Skulle underhållskostnaderna
beräknas enligt de principer, vilka nu användas för beräkning
av kostnaderna för underhåll av byggnadsstyrelsens fastigheter, skulle för
nästa budgetår erfordras U5 % på byggnadsvärdet för färdiga byggnader +
6 500 kronor eller sammanlagt omkring 190 000 kronor mot i riksstatsförslaget
beräknade 81 000 kronor. Av angivna belopp skulle falla på de i statens
allmänna fastighetsfond upptagna värdena omkring 80 000 kronor och
på fastighetsvärdena i övrigt omkring 110 000 kronor. Medräknas byggnaden
för patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionen, komma
nämnda underhållskostnader för statens allmänna fastighetsfond att ökas
till något över 100 000 kronor.

För underhall av fastigheterna vid Lunds universitet skulle under samma
förutsättning erfordras omkring 105 000 kronor mot för närvarande 62 500
kronor.

Förutom underhåll av byggnaderna bestrida universiteten vissa kostnader
för underhall av de till allmän park upplåtna tomterna kring universitetshusen
samt de för allmänheten upplatna områdena i botaniska trädgårdarna.
Även dessa utgifter böra utgå från förenämnda anslagsposter, vilka härför
borde höjas med ett obetydligt belopp.

Anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader böra erhålla reservationsanslags
karaktär.

För avsättning till förnyelsefond böra för samtliga byggnader
i Uppsala och Lund, med undantag för akademiska sjukhuset i Uppsala,
anvisas medel enligt samma grunder, som tillämpas för byggnadsstyrelsens
delfond av fastighetsfonden, d. v. s. tills vidare 1’5 % på byggnadsvärdet för
vid varje budgetars ingång färdiga byggnader. För akademiska sjukhuset i

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Uppsala bör observeras, att kostnaderna för förnyelse av sjukhusets lokaler
liksom byggnadskostnaderna delvis torde komma att bestridas av landstinget.
Utan att närmare ingå på sistnämnda spörsmål förutsätta de sakkunniga, att
staten icke bör avsätta medel för förnyelse av mera än den del av byggnadskostnaden,
som bestritts eller kommer att bestridas med statsmedel. Härvid
bör avsättning ske efter samma grunder, som kunna komma att tillämpas
för medicinalstyrelsens delfond, dock med beaktande av att byggnadernas
livslängd med hänsyn till det hittills eftersatta underhållet bör anses vara relativt
låg. Intill dess flugan örn grunder för avsättning till förnyelsefond blivit
utredd, få de sakkunniga förorda, att avsättningen beräknas till 3 % på sjukhusets
halva byggnadsvärde.

Samtliga kostnader för förhyrda lokaler böra redovisas å en
anslagspost för hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler. Hit höra
avgälderna för till Lunds universitet från Helgonagård upplåten jord, samt
vederlag för fyra ängslotter i Lund m. m. (Jämför anslaget till »Lunds universitet:
Vissa ersättningar m. m.»). Det arrende som av Lunds universitet
erlägges till domänfonden för viss del av botaniska trädgården bör emellertid
enligt ovan intaget förslag upphöra att utgå. För Uppsala universitet
synes någon motsvarande anslagspost icke vara erforderlig. Anslagsposten
synes dock böra uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor.

Inkomster.

Å statens allmänna fastighetsfond redovisas för varje delfond tre inkomsttitlar,
nämligen »Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler», »Hyror
för till enskilda upplåtna lokaler» och »Diverse inkomster». Den första
av dessa titlar är avsedd för redovisning av de medel, vilka över riksstaten
tillföras fastighetsfonden, de båda senare för redovisning av fondens egna
inkomster.

En motsvarande redovisning av inkomsterna vad angår de till universiteten
hörande fastigheterna låter sig endast i någon mån genomföras.

De direkta inkomsterna av universitetens hithörande fastigheter bestå för
närvarande av hyror för boställsrum för vissa professorer m. m., övriga hyresmedel,
Uppsala läns landstings bidrag till akademiska sjukhusets underhåll
samt tomtavgifter.

Dessa inkomster kunna redovisas å fastighetsfonden, varvid å inkomsttiteln
»Hyror för till enskilda upplåtna lokaler» böra bokföras
samtliga ersättningar för boställsrum samt övriga hyresinkomster. Hyresinkomsterna
uppgå vid Uppsala universitet till (6 800 + 7 440 + 1 500 =)
15 740 kronor och vid Lunds universitet till 5 990 kronor. Tomtavgifterna,
vilka uppgå till mycket obetydliga belopp, torde även böra redovisas å denna
titel.

Landstingets bidrag till underhåll av akademiska sjukhuset i Uppsala,
7 500 kronor, torde böra redovisas å inkomsttiteln »Diverse inkomster».
Detta bidrag avser emellertid endast byggnadernas yttre underhåll. Kostna -

Kunol. Maj:ts proposition nr 200.

derna för byggnadernas inre underhåll hava hittills bokförts såsom driftkostnader
för sjukhuset, varefter driftförlusten för sjukhuset delats mellan
landstinget och staten. Med hänsyn härtill synes ersättning för byggnadernas
s. k. inre underhåll tills vidare böra tillgodoföras fastighetsfonden från
sjukhusets driftkostnadsstat och i fonden redovisas under diverse inkomster.

Enligt föreliggande förslag skulle landstinget alltså även i fortsättningen
komma att bidraga till sjukhusets underhåll med ett relativt obetydligt belopp.
Då det torde ligga även i landstingets intresse att byggnaderna vid
sjukhuset underhållas på ett tillfredsställande sätt, kan ifrågasättas, huruvida
icke ett större bidrag för underhåll av akademiska sjukhusets byggnader
borde kunna utverkas av landstinget. Det synes därvid även vara lämpligt,
att bidragen till underhåll av sjukhusets byggnader sammanslås till ett
belopp. De sakkunniga hava emellertid icke ansett sig böra närmare ingå
på detta spörsmål då dess lösning beror på universitetets avtal med landstinget,
liksom de sakkunniga icke ingått på det vida mer omfattande spörsmålet
huruvida landstinget skulle liksom staten årligen avsätta medel för
byggnadernas förnyelse.

Den inkomst, som å titeln »Ersättning för till statliga myndigheter
upplåtna lokaler» tillföres fastighetsfonden, skall beräknas
till ett mot fastigheternas hyresvärde svarande belopp, varav följer, att
ersättningen kommer att omfatta icke blott de direkta kostnaderna utan även
ränta å det i byggnaderna investerade kapitalet. Tack vare denna ersättning
kan fastighetsfonden uppvisa ett överskott, vilket ger uttryck för fondens produktivitet.

För universitetsbyggnaderna kan någon hyresersättning för till universitetsmyndigheterna
upplåtna lokaler icke på motsvarande sätt beräknas, då
ett stort antal av dessa byggnader icke beröras av fastighetsfonden och någon
beräkning av ränta å i sistnämnda byggnader investerat kapital följaktligen
icke kan ifrågakomma. Däremot torde universitetens delfonder av fastighetsfonden
böra tillföras ersättning för samtliga kostnader för de med statsmedel
uppförda byggnaderna, varvid såsom kostnad jämväl bör anses ränta å
de i fastigheterna investerade statsmedlen. De sakkunniga förorda, att denna
ersättning beräknas till ett belopp, som svarar mot kostnader för underhåll
och avsättning till förnyelsefond, samt normal förräntning av nämnda
statsmedel, eller sammanlagt omkring 7 % på det i universitetens delfonder
av fastighetsfonden nedlagda statskapitalet.

Vad de sakkunniga sålunda beträffande de fastigheter, av vilkas värden
större eller mindre delar skola redovisas å statens allmänna fastighetsfond, föreslagit
kan sammanfattas sålunda, att å fonden skola enligt beräkningsgrunder
analoga med dem, som eljest tillämpas å fonden, upptagas belopp för reparations-
och underhållskostnader jämte vissa hyresutgifter och för avsättning
till förnyelsefond; och att dessa årliga utgifter skola procentuellt beräknas å
de statsmedel, som nedlagts eller komma att nedläggas å ifrågavarande fastigheter.
Som inkomster upptagas inflytande hyror för till enskilda upplåtna

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

lokaler och diverse inkomster, varjämte fonden tillföres viss ersättning över
statsbudgeten.

Det återstår härefter att behandla frågan örn täckning av kostnaderna för
de fastigheter, som icke beröras av fastighetsfonden, samt de fastigheter,
som beröras av den, men endast till en del. Med det nyss angivna förslaget
skulle kostnaderna för de förra icke alls upptagas å fastighetsfonden och för
de senare endast i den mån de hänföra sig till de värden, som redovisas å
fastighetsfonden.

Som redan förut antytts, vilja de sakkunniga förorda, att de inkomster från
universitetens fastigheter, som nu redovisas som särskilda uppbördsmedel och
tillgodoföras universitetens avlöningsanslag, i stället överföras för att
täcka de årliga kostnaderna för de här åsyftade fastigheterna. Någon
vidare ändring beträffande nämnda inkomster behöver därav icke
föranledas och sålunda ej heller någon ändring i de nu gällande
reglerna rörande beräkningen av dessa inkomster och deras disposition.
Detta förslag skulle innebära, att samtliga kostnader för de institutionsbyggnader,
vilka uppförts med anlitande av donationsmedel eller andra
universiteten tillhöriga medel, kunde täckas nied universitetens egna medel.
De sakkunniga föreslå i anslutning härtill, att särskilda inkomstposter för ändamålet
uppföras i staten.

Vid beräknande av dessa belopp, bör hänsyn tagas till de belopp, varmed
reservfonderna bidragit till fastigheternas underhåll. För framtiden skulle
nämligen dessa fonder icke vidare behöva disponeras för byggnadskostnader.
Vid Uppsala universitet har reservfonden som ovan anförts under senaste femårsperiod
bidragit till underhållet av byggnaderna med 62 000 kronor eller
12 400 kronor om året. Samtidigt har reservfonden av egendoms- och skogsförvaltningarnas
inkomster tillgodoförts i runt tal 105 000 kronor eller 21000
kronor om året. Om reservfondens ekonomiska ställning skall bibehållas
oförändrad kan alltså det belopp, som skall användas på nu angivet sätt, höjas
med omkring 10 000 kronor. Avlöningsanslaget erhåller för närvarande
218 020 kronor årligen förutom de övriga tidigare omnämnda inkomster vilka
enligt de sakkunnigas förslag skulle redovisas på enahanda sätt. Med stöd
av vad sålunda anförts hava de sakkunniga för Uppsala universitets vidkommande
beräknat denna inkomst till 230 000 kronor.

Vid Lunds universitet kan inkomsten av egendomarna beräknas till det belopp,
som nu finnes uppfört i staten för universitetet, 41 000 kronor. Då
denna post varit beräknad till ett mot den verkliga inkomsten svarande belopp,
har reservfonden icke erhållit någon nämnvärd inkomst av dessa medel.
Reservfonden har även bidragit till bestridande av kostnaderna för underhåll
av universitetets institutionsbyggnader. Dessa bidrag synas emellertid
hava skett på bekostnad av reservfondens kapitalbehållning, vilken nu är
praktiskt taget helt förbrukad.

Det belopp, som såsom överskott av Lunds universitets egendomsförvaltning
skulle begagnas på nu angivet sätt, överstiger kostnaderna för de i universitetets
fasitghetsfond ingående byggnaderna med cirka 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Detta medför emellertid endast, att av de för universitetets delfond anvisade
statsmedlen ett motsvarande mindre belopp behöver tagas i anspråk, det vill
säga att det till riksstaten återförda överskottet stiger med samma belopp.

Under angivna förutsättningar skulle den gemensamma inkomst- och utgiftsstaten
för universitetens delfonder av statens allmänna fastighetsfond
samt universitetens egna fastighetsfonder erhålla ungefär följande utseende
(samtliga siffror äro endast approximativa):

	Uppsala universitet
	Statens all-männa fastig-hetsfond	Universite-tets fastig-hetsfond	Summa	Lunds universitet
Inkomster: Ersättning av statsmedel för till vissa in-
stitutioner m. m. upplåtna lokaler ...	725 000	—	725 000	481 000
Inkomster av egendoms- och skogsförvalt-
ningarna m. m.....................	—	230 000	230 000	41000
Hyror för till enskilda upplåtna lokaler	15 700	—	15 700	6 000
Diverse inkomster ...............	22 500	—	22 500	100
Summa	763 200	230000	993 200	528 100
Utgifter: Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonderna tillhörande fastig-heter : Akademiska sjukhuset i Uppsala ....
100 000	—	100 000	_
Övriga fastigheter ..........	100 000	110 000	210 000	105 000
Avsättning till förnyelsefond, förslagsvis	200 000	120000	320000	105 000
Hyresutgifter m. m. för av fonderna för-
hyrda lokaler, förslagsvis ........	100	—	100	3 000
Säger	400 100	230000	630 100	213 000
Överskott ................	363 100	—	363 100	315100
Summa	763200	230 000	993 200	528 100

Den här föreslagna uppdelningen av anslagsposterna för reparations- och
underhållskostnader m. m., »övriga fastigheter», Uppsala universitet, bör icke
medföra hinder för universitetet att disponera de å dessa poster uppkommande
reservationerna såsom en för båda fonderna gemensam behållning.

För vartdera universitetet bör härvid uppläggas två förnyelsefonder, vilka
skola förvaltas av universiteten samt avse respektive statens allmänna fastighetsfond
och universitetens fastighetsfonder.

Statens nettokostnader för universitetsfastigheterna skulle enligt ovanstående
statförslag — vilket är avsett att omfatta den verkliga nettokostnaden för
universitetens hela fastighetsförvaltning — uppgå till vid Uppsala universitet
361 900 kronor och vid Lunds universitet 161 900 kronor. Att nettokostnaderna
för Uppsala universitets fastigheter bliva så höga beror dels på den

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

jämförelsevis höga avsättningen till förnyelsefond för akademiska sjukhuset,
dels ock på att landstinget endast med ett obetydligt belopp bidrager till sjukhusets
underhåll. För Lunds universitets fastigheter reduceras nettokostnaderna
såsom ovan anförts på grund av inkomsterna av egendomsförvaltningen.

I förhållande till för universiteten nu gällande stater skulle denna stat medföra
en kostnadsökning som — frånsett avsättning till fömyelsefond — uppgår
till omkring 230 000 kronor, varav 190 000 kronor belöpa på Uppsala universitet
och 40 000 kronor på Lunds universitet, ökningen är uteslutande att
hänföra till reparations- och underhållskostnaderna.

Stockholm den 29 juni 1937.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Uppsala universitets institu Förslag

till värdering

Fastighet

Byggnaden

färdig år

Anskaff nings kostnad -

Å riksstaten
anvisade medel

Universitetshuset ........

Gustavianum ............

sektionens

Humanistiska

byggnad..............

Geologisk-mineralogiska
(konsistoriehuset)......

Anatomiska institutionen

institutionen

Histologiska institutionen.
Hygieniska institutionen .
Patologiska institutionen .

Gymnastikhuset .........

Universitetsbiblioteket ...

Fysiologiska institutionen......

Kemiska institutionen ........

Vaktmästarbostad och uthus
Nya institutionsbyggnaden ..

Fysiska institutionen.............

Vaktmästarbostad och uthus ...
Professorsbostad ...............

Botaniska institutionen:
Institutionsbyggnaden...........

Prefekt- och vaktmästarbostäder

Äldre växthus .................

Växtbiologiska institutionen.......

Zoologiska institutionen............

Paleontologiska institutionen ......

1887

1625

1761

1755

1850

1886

1933

1750-talet

1867

1910

1841

1891

1917

1936

1893
1858

1904

1930

1908

1913

1807

1894

1914
1916

1932

1232 375 kr.

37 500 rdr.

28 384 rdr.
166 474 kr.

265 000
273 000

740 000

1883—85

1930/31-1
1932/33 /

140 000
538 000

43 733 rdr.		—
254 740 kr.	1907—09	174 740
300 000 rdr.		—
260 000 kr.	1888-91	200000
599 000 »	1914—16	599 000
450 000 »	1933/341 1934/35/	450 000
93 000 »		—
66 666 rdr.	1853-54	66 666
294 408 kr.	1901—03	294 408
785 634 »	1927/28-1. 1929, 30 /	1 222 500
297 000 >	1906—09	297 080

	1893—94	56 000
	1858	13 500
25 000 >		—
532 463 >	1913—15	532 463
791000 >	1929/30-1 1931/32 /	791000

1 Därav äro 450 000 kronor för tillbyggnaden 1935

2 Därav omkring 400 000 kronor till instrument.

bokförda å fonden för förlag till stats -

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Bilaga A.

tionsbyggnader i Uppsala.

per den tyr 1936.

	Marken	s	Byggnadernas
yta m2	värde kronor	pris m2	volym m3	värde kronor	pris m1
					71050	2 840 000	40
	, 21010	100	—		12 200	428000	35
					7 595	228000	30
—		—	—		7 560	221000	29
3 528	.			.	13 280	374 000	28
858		133 600	16		5400	216 000	40
1288					2820	73 000	26
2860 .					6850	164000	24
	—	—	—	10 920	308000	28
	• 14 450	143 900	10	58 990	1 2 360 000	40
	2 510	37 500	15	6 510	187 000	29
					15 460	412 000	27
		72 200	.
					2 800	40 000	14
7 998					29 490	1180000	40
					16 450	530 000	32
	• 21315	50000	23		1330	—	0
					1870	45 000	24
	• 81496	163 000	2	20 480	542 000	26
	7 704	14 800	2	2 500	70 000	28
16 200	32 400	2	22 500	687 000	31
8100	16 200	2	11460	458 000	40
verket.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200■ 4

Kungl. May.ts proposition nr 200.

Fastighet	Bygg-naden färdig år	Anskaff- nings- kostnad	Å riksstaten anvisade medel
Astronomiska observatoriet (med 7 till-
hörande hus)......................	1853		1840	25 000 rdr.
Meteorologiska institutionen (med 2 bo-
stadshus och 3 tillhörande hus)____	1885			—
Musikinstitutionen ..................	1930	150 000 kr.
Linnéträdgården ....................
Institutionen för högspänningsforskning
Akademiska sjukhuset ..............	1867	200 000 >	1864—67	46 900
	1901	546 000 »	1898-1901 201188
	1921	8700000 >	1915—21	5600 000
				Summa
Å fastighetsfonden och förlagsfonden
bokförda tillgångar: Växthus för botaniska institutionen Kvinnokliniken vid akademiska sjuk-	—	—	1934/35	192 625
huset ..........................	1936	632 750 >	1934/35	316375
Patologiska och hygienisk-bakteriolo-
giska institutionen..............			1933/341 1935/36/	1517 000
	~	—
				Summa
1 Därav bokföres 3000 000 kronor redan nu i universitetets	huvudbok.	(Sanatoriet är
m. m. — 8 Därav bokföres 310 375	kronor i universitetets huvudbok och 316 375 kronor
hetsfond. — 6 Marken skall överlåtas	till universitetet, från bl. a. fängelset i	Uppsala; värdet

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Markens		Byggnader!	a s
yta m2	värde kronor	pris m2	volym m8	värde kronor	pris m3
				7280	205 000	28
i 58 690	117 400	2	<	3 620	87 000	24
j				3 000	100000	33
11912	66 700	6		2 670	87 000	33
128400	25000	—		13 810	552 000	40
\| 90 520	181 000	2		148150	1 6 566 000	‘36
—	1053 800	—		506045	18960000	35
—	—	—		—	4 192 625	—
—	—	—		— -	* 632 750	—
13330	5 .	—		—	41 517 000	—
—		—			21302 375	—
ej medräknat.) — 3 Frånsett värdet å maskin- och ångpannehus, ledningar, kulverter hos riksgäldskontoret. — 4 Bokförda i byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastig-torde kunna beräknas till omkring 2 kronor per m2.

Kungl. Majlis proposition nr 200.

Lunds universitets

Förslag till värdering

Fastighet	Bygg-naden färdig år	Anskaff- nings- kostnad	Å riksstaten anvisade medel
Universitetshuset....................	1881		1878 82	4 iso örn
Gymnastikhuset ....................	1882	65107 .	1873	24 000
Gamla biblioteket ..................	1500-talet	—	—	—
Gamla geologiska institutionen ......	1853	11 318 rdr	1852	9 400 rdr.
			1930,31	74000
Historiska museet ..................	1851 (1918)		1843-44	15 000 rdr.
			1918	139 257
Patologiska institutionen ............	1888 (1923)		1885—87	91000
(vaktmästarbostad, djurstall) ......			1922	170000
Paradislyckan ......................
Astronomiska observator^..........	1865	45000 kr.	1864	45 000
(3 tillhörande hus)................		31 000 .	1912	29 000
Kemiska laboratoriet................	1879	131336 >	1858	30 000 rdr.
			1877—78	95 300
Botaniska institutionen, bostadhus, m.m.	1865		1861—66	*75000
> drivhus, kolhus............	1883		—	—
» laboratoriet................	1891		1889—91	54 000
» museet....................	1915		1912-13	162 000
Anatomiska institutionen............	1897		1895-97	149000
d:o vaktmästarbostad........			—	_
Fysiologiska institutionen............	1893	113 500 .	1891-94	100 000
d:o instrumentverk ........	1904	12 000 >	1904	10000
Fysiska institutionen med vaktmästar-
bostad............................	1888		1883—84	105000
Embryologiska institutionen..........	1934		—	—
Medicinskt-kemiska institutionen (med
vaktmästarbostad och djurstall)____	1924		1919/20	600 000
			1925/26	50 000
Zoologiska institutionen..............	1916		1914 16	4^81 fin
Universitetsbiblioteket ..............	1907		1901—03	127000
Tillbyggnaden till universitetsbiblioteket			1933 34—	400 000
			1935/36
Nya geologisk-geografiska institutionen	1930		1928/29—	726 200
			1930/31
Nya kemiska institutionen ..........	—		1933/34—	1 100000
			1935/36
Thomanderska studenthemmet ......	•		—	—
				Summa
1 Värde å dessa områden har vid tiden för utredningens slutförande icke erhållits. — * An-
manna fastighetsfond. — 4 Bokfört å fonden för förlag till statsverket. — 6 Taxeringsvärde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

byggnader i Lund.

Bilaga B.

per den */» 1936.

Markens	Byggnadern	a s
yta	värde	pris m*	volym	värde
m?	kronor	m*	kronor	pris m3
			27145	1080 000	40
			6180	100 000	16
	100		9175	230 000	25
		4 300	120 000	28
			8800	265 000	30
—	—	—	7020	210 000	30
620	12 400	20	1130	28000	25
1 17 360	1 .	*	1 2960	83000	28
173 600	10	21
1		l 2 010	42 000
2 568	38 500	15	11000	110 000	10
1			1860	37 000	20
\ 55 251			2 500	25 000	10
	_	20
			5 260	105 000
)			7000	245 000	35
			8500	255 000	30
			1080	21000	19
			5 950	180000	30
18 889	188 900	10	910	18000	20
			6100	170 000	35
			2 280	115 000	50
—	—	—	15 740	550000	32
—	—	_	22 000	700 000	32
—	—	—	19 400	620 000	32
—	—	—	—	4 400 000	—
—	—	—	14 000	500 000	36
—	—	—	—	» 600 000	—
1715	30 000	17-60	—	6 90 000	—
—	6 443 500	—	192300	6899 000	29
slag lör flyttning av trädgården samt för uppförande av växthus. — * Bokfört	å statens all-
— • Exklusive Paradislyckan och botaniska trädgården.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Bilaga C.

Förslag till fördelning och redovisning av fastighetsvärdena för Uppsala universitet.

Fastigheter	Mark- värde	Byggnads- värde	Summa	Statens allmänna fastighets- fond	Uni- versitetets fastighets- fond
Universitetshuset ..................	1 100	2 840 000	2 840 100	740 000:-	2 100 100
Gustavianum......................	1	428000	428 000	—	428 000
Humanistiska sektionens seminarie-byggnad ........................	1	228 000	228 000	_	228 000
Geologisk-mineralogiska institutionen (konsistoriehuset) ................	_	221000	221 000	_	221000
Anatomiska institutionen ..........	\| 133 600	374 000	507 600	255 000: —	252 600
Histologiska institutionen ..........	1	216000	216 000	216 000:-	—
Hygieniska institutionen............		73 000	73000	—	73 000
Patologiska institutionen............	j	164 000	164 000	—	164 000
Gymnastikhuset....................	—	308 000	308 000	228 000: —	80 000
Universitetsbiblioteket..............	143 900	2 360 000	2 503 900	450 000: -	2 053 900
Fysiologiska institutionen ..........	37500	187000	224 500	—	224 500
Kemiska institutionen..............	72 200	1632 000	1 704 200	1592 000:-	112 200
Fysiska institutionen ..............	50 000	575 000	625 000	530 000: —	95 000
Botaniska institutionen ............	163 000	542 000	705 000	69 500: —	635 500
Växtbiologiska institutionen ........	14800	70 000	84 800	—	84 800
Zoologiska institutionen ............	32 400	687 000	719 400	687 000: —	32 400
Paleontologiska institutionen........	16 200	458 000	474 200	458000: —	16 200
Astronomiska observatoriet (med 7 tillhörande hus)..................	J 117400	205 000	322 400	37 500: —	284 900
Meteorologiska institutionen (med 2 bostadshus och 3 tillhörande hus)..	’	87 000	87 000	_	87 000
Musikinstitutionen ................		100 000	100 000	—	100 000
Linnéträdgården....................	66 700	87 000	153 700	—	153 700
Institutionen för högspänningsforsk-ning ............................	25 000	552 000	577 000	_	577 000
Akademiska sjukhuset..............	181000	6 566 000	6 747 000	6 466 000: -	281000
Växthus för botaniska institutionen..	—	192 625	192 625	192 625: -	—
Kvinnokliniken vid akademiska sjuk-huset ............................	_	632 750	632 750	632 750: —	_
Patologiska och hygienisk-bakteriolo-giska institutionen.................	_	1 517 000	1 517 000	1517 000: —	_
Summa kronor	1053800	21302 875	22 356 175	14071375:-	8284800
Avgå skulder: Till Uppsala läns landsting för aka-demiska sjukhuset................				3 559 021:36
Uppsala stads bidrag till d:o........	—	—	—	40 000: —	—
Till riksgäldskontoret för institutet för högspänningsforskning ........	_	_	_	—	425 000
Återstår	—	—	—	10 472353: 64	7859 800

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Bilaga D.

Förslag till fördelning och redovisning av fastighetsvärdena för Lunds universitet.

Fastigheter	Mark- värde	Byggnads- värde	Summa	Statens allmänna fastighets- fond	Universi-tetets fas-tighets-fond
Universitetshuset ..................	100	1080 000	1 080 100	1 080 000	100
Gymnastikhuset....................		100000	100000	100 000	—
Gamla biblioteket..................		230 000	230 000	—	230 000
Gamla geologiska institutionen......		120 000	120 000	120 000	—
Historiska museet..................		265 000	265 000	265 000	—
Patologiska institutionen............	12 400	238 000	250 400	250 400	—
Paradislyckan......................	*	—		—
Astronomiska observatoriet ........	173 600	125 000	298 600	298 600	—
Kemiska laboratoriet ..............	38 500	110 000	148 500	148 500	—
Botaniska institutionen ............		412 000	412 000	412 000	—
Anatomiska institutionen ..........	188 900	276 000	464 900	1
Fysiologiska institutionen ..........		198 000	198 000	i 832 900	—
Fysiska institutionen ..............		170 000	170 000	1
Embryologiska institutionen........		115 000	115 000	—	115 000
Medicinskt-kemiska institutionen ....	—	550 000	550 000	550 000	—
Zoologiska institutionen ............	—	700 000	700 000	700 000	—
Universitetsbiblioteket..............	—	620 000	620000	620 000	—
Tillbyggnaden till universitetsbiblio-
teket ............................	—	400 000	400 000	400 000	—
Nya geologisk-geografiska institutionen	—	500 000	500 000	500 000	—
Nya kemiska institutionen..........	-	600 000	600 000	600 000	—
Thomanderska studenthemmet......	30 000	90000	120000	—	120 000
Summa kronor	443 500	6899 000	7 342 500	6 877 400	465 100
Evenluellt tillkommande värden:
Botaniska trädgården ..............	331 500	—	331 500	331 500	—
Summa kronor	775 000	6 899000	7 674000	7 208 900	465100

Kungl. Majlis proposition nr 200.

Bilaga 2.

Universitetens utgående balanskonton den 3% 1936.

	Enligt	Enligt de sakkunnigas förslag

	huvudboken	Statsreglerings-	Fastighets-
	1935/36	fondens konton ( = finansförmö-	fondens konton (= förvaltnings-	Summa
Uppsala universitet.		genheten)	förmögenheten)

Tillgångar.
Fastigheter..........	4,889,554: 06 238,307: 62 14,774,520: — 231,253: 98 1,059,294: 54	17,500,000: — 238,307: 62 14,774,520: — 231,253: 98 1,059,294: 54	22,356,175: —	39,856,175: — 238,307: 62 14,774.520: — 231,253: 98 1,059,294: 54
Aktier..............
Utlånta medel........
Förskott............
Övriga fordringar .... Kontant behållning eller	—

innestående i bank..	1,248,598: 07	1,248,598: 07	—	1,248,598: 07
Säger för tillgångar	22,441,528: 27	35,051,974:21	22,356,175: —	57,408,149:21
Skulder.
Diverse medel........	17,760,535: 53	33,414,656:47	7,859,800: —	41,274,456: 47
Skulder till andra myn-
digheter ..........			425,000: — 3,599,021: 36	425,000: — 4,791,517:08
Övriga skulder ......	4,791,517: 08	1,192,495: 72

Säger för skulder	22,552,052: 61	34,607,152:19	11,883,821:36	46,490,973: 55
Rikshuvudbokens kapi-
talbehållning	— 110,524: 34	444,822: 02	10,472,353: 64	10,917,175: 66
Lunds Universitet.
Tillgångar.
Fast egendom........		2,700,000: — 168,520: — 5,975,523: 60 446,664: 57	7,674,000: —	10,374,000: — 1 fia Pion-
Aktier..........	168,520: — 5,975,523: 60 446,664: 57
Utlånta medel........		5,975,523: 60 446,664: 57
Övriga fordringar .... Kontant behållning eller	—

innestående i bank..	3,012,174:68	3,012,174: 68	—	3,012,174: 68
Säger för tillgångar	9,602,882: 85	12,302,882: 85	7,674,000: —	19,976,882: 85
Skulder.
Diverse medel........	9,602,882: 85	12,302,882: 85	465,100: —	12,767,982: 85
Säger för skulder	9,602,882: 85	12,302,882: 85	465,100: —	12,767,982: 85
Rikshuvudbokens kapi-
talbehållning	—		7,208,900: —	7,208,900: —

Kungl. Maj-.ts proposition nr 200.

Bilaga 3.

P. M.

angående de fastigheter som böra uppföras å universitetens
delfonder av statens allmänna fastighetsfond.

Upprättad inom finansdepartementet.

Av bilaga A vid den promemoria rörande universitetens fastighetsredovisning,
som utarbetats av sakkunniga inom finansdepartementet, framgår, att
för Uppsala universitets fastigheter redovisats ett markvärde av 1,053,800 kronor
och ett byggnadsvärde av 21,302,375 kronor. Enligt bilaga B till samma
promemoria skulle för Lunds universitets fastigheter beräknas ett markvärde
av 443,500 kronor och ett byggnadsvärde av 6,899,000 kronor. Såvitt nu kan
bedömas torde dessa uppgifter emellertid böra i följande hänseenden korrigeras.

Uppsalauniversitet. För akademiska sjukhuset har i promemorian
beräknats ett markvärde av 181,000 kronor och ett byggnadsvärde av 6,566,000
kronor. Till sistnämnda belopp bör i första hand läggas det i bilaga A till
promemorian under annan rubrik upptagna värdet av kvinnokliniken vid
akademiska sjukhuset å 632,750 kronor, varav hälften redovisas å fonden för
förlag till statsverket och hälften i universitetets huvudbok såsom av Uppsala
läns landsting lämnat bidrag. Vidare bör å tillgångssidan upptagas den nya
byggnaden för länssanatoriet, som tillkommit efter avgivandet av de sakkunnigas
förslag, och vars värde av universitetsmyndigheterna beräknats till

800.000 kronor. Frågan om det värde, vartill länssanatoriet bör upptagas å
fonden, torde böra göras till föremål för närmare utredning. För akademiska
sjukhuset skulle alltså å fastighetsfonden upptagas ett markvärde av 181,000
kronor och ett byggnadsvärde av 7,998,750 kronor.

De medel, varmed Uppsala läns landsting och Uppsala stad bidragit till
uppförande av akademiska sjukhuset, 3,559,021 kronor 36 öre respektive

40.000 kronor, torde böra å fastighetsfondens skuldsida redovisas såsom diverse
medel. I avbidan på närmare prövning av det värde till vilket länssanatoriet
bör uppföras bland tillgångarna torde å skuldsidan landstingets bidrag
till denna byggnad kunna preliminärt upptagas till det belopp, vartill
tillgångsposten här förut beräknats, eller 800,000 kronor.

Vidkommande härefter övriga av Uppsala universitet disponerade fastigheter
sluta de i promemorian angivna beräkningarna på ett markvärde av
872,800 kronor och ett byggnadsvärde å 14,103,625 kronor. Den av universitetet
genom donation förvärvade Klubbans biologiska station torde böra
överflyttas från finansförmögenheten till förvaltningsförmögenheten, till följd
varav nämnda byggnadsvärde torde böra preliminärt ökas med 25,000 kronor.
Vidare torde den av universitetet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juli 1916
tills vidare disponerade äldre folkskoleseminariebyggnaden böra enligt byggnadsstyrelsens
förslag upptagas å fastighetsfonden till ett värde av 180,000
kronor med tillägg av vad som kan komma att disponeras av det i riksstaten
för budgetåret 1936/37 av andra statsinkomster än lånemedel anvisade anslaget
å 100,000 kronor till reparations- och inredningsarbeten. Markvär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

det för denna byggnad synes böra enligt byggnadsstyrelsens förslag upptagas
till 30,000 kronor. För uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska
institutionen bär för budgetåret 1937/38 anvisats 22,000 kronor utöver
det för budgetåret 1934/35 anvisade anslaget å 192,625 kronor, med vilket
belopp värdet ingår i de sakkunnigas beräkningar. Detta värde bör alltså
höjas med nämnda belopp, 22,000 kronor. I de sakkunnigas promemoria
har byggnadsvärdet för den patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionen
uppskattats till sammanlagda beloppet av de för byggnaden anvisade
anslagsmedlen eller 1,517,000 kronor. Genom beslut den 18 juni 1937 har
Kungl. Majit emellertid förordnat, att å byggnadsvärdet för nämnda institution
skall avskrivas ett belopp av 133,500 kronor, med vilket alltså byggnadsvärdet
torde böra minskas. 1 markvärde för »Övriga byggnader» torde alltså
böra beräknas 902,800 kronor och i byggnadsvärde å färdiga byggnader
14,297,125 kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras örn följande nya medelsanvisningar
avseende Uppsala universitet. A riksstaten för budgetåret 1936/37 har
anvisats ett anslag av 150,000 kronor för uppförande av en byggnad för
botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala, och å riksstaten för budgetåret
1937/38 har för samma ändamål anvisats ett anslag av 300,000 kronor.
Budgetförslaget i 1938 års statsverksproposition upptager för ändamålet
ett anslag å 382,000 kronor jämte ett anslag å 15,000 kronor för konstnärlig
utsmyckning av den nya byggnaden. Arbetet med denna byggnad pågår.

I statsverkspropositionen har vidare beräknats följande anslag avseende
investeringar i byggnader för Uppsala universitet:

Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala .... kronor 75,000

Införande av oljeeldning i rasbiologiska institutet ........ » 3,000

Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn- och

tillbyggnad m. m................................... » 20,000

Ändrings- och modemiseringsarbeten i universitetshuset i

Uppsala .......................................... » 60,000

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala m. m......................... » 7,000

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala m. m. . . » 4,000.

Frånsett anslaget till införande av oljeeldning i rasbiologiska institutet äro
samtliga nämnda byggnadsföretag avsedda att upptagas å den anslagsplan,
för vilken redogjorts vid anmälan av finansplanen, och de beräknade anslagen
skola endast täcka kostnader för uppgörande av byggnadsplaner, entreprenadhandlingar
och dylikt.

Med stöd av föregåeende uppgifter torde alltså såsom ungefärligt tillgångsvärde
för Uppsala universitets delfond per den 1 juli 1938 kunna beräknas
omkring 23.38 miljoner kronor, därav cirka 1.08 miljon kronor markvärde
och 22.30 miljoner kronor byggnadsvärde.

Å skuldsidan i samma delfond torde såsom diversemedel böra redovisas i
första hand de medel, varmed Uppsala läns landsting och Uppsala stad bidragit
till uppförande av akademiska sjukhuset inklusive länssanatoriet
(3,559,021 kronor 36 öre + 40,000 kronor + 800,000 kronor =) 4,399,021 kronor
36 öre. Vidare torde likaledes såsom diverse medel böra upptagas de i mark
och byggnader i övrigt investerade medel, vilka icke hänföra sig till å riksstaten
anvisade anslag. Dessa medel hava av de sakkunniga beräknats till

Kungl. Majlis proposition nr 200.

sammanlagt 7,859,800 kronor, vartill böra läggas de 25,000 kronor som utgöra
taxeringsvärdet för den till universitetet donerade Klubbans biologiska
station. Slutligen bör bland skulder till andra myndigheter redovisas ett belopp
av 425,000 kronor utgörande lån från riksgäldskontoret för finansiering
tills vidare av kostnaderna för uppförande av institutet för högspänningsforskning,
för vilket kostnaderna skola slutligt täckas ur ingenjören
B. J. F. Anderssons donation.

Sammanlagt skulle alltså å skuldsidan för Uppsala universitets delfond
komma att redovisas 12,708,821 kronor 36 öre eller i runt tal 12.71 miljoner
kronor.

Lunds universitet. För de fastigheter, som skulle hänföras till
Lunds universitets delfond av statens allmänna fastighetsfond, har i promemorian
angivits ett markvärde av 443,500 kronor och ett byggnadsvärde
av 6,899,000 kronor.

I nämnda markvärde ingår icke ett område, benämnt Paradislyckan, och
ej heller botaniska trädgården.

Beträffande Paradislyckan inhämtas av de sakkunnigas promemoria (sid.
11), att detta område, som äges av universitetet, disponeras avgiftsfritt av
landstinget för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar, så länge det användes
för sitt nuvarande ändamål, samt att större konsistoriet vid universitetet
i skrivelse till universitetskanslern den 20 februari 1937 hemställt om utredning
angående möjligheten att för universitetet återförvärva dispositionsrätten
till vissa delar av området. I avbidan på slutförandet av denna utredning
torde å tillgångssidan endast upptagas ett formellt belopp av 100 kronor
för ifrågavarande område, att redovisas å diversemedelsfond.

Vad angår botaniska trädgården anföres i promemorian följande:

»Lunds universitet har dels med äganderätt och dels med nyttjanderätt erhållit
dispositionsrätten till all den mark, som nu användes för botaniska
trädgården. Sålunda disponerar universitetet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 20 juli 1861 mot erläggande av en årlig avgäld av 7 tunnor råg och 14
tunnor korn den s. k. Tornalyckan, vilken numera tillhör domänfonden.
Enligt med samma beslut lämnat medgivande har universitetet åren 1862—
64 inköpt viss till nämnda områden gränsande mark. Enligt stadsfullmäktiges
i Lund beslut den 21 december 1888 har staden Lund till universitetet
på vissa villkor överlåtit ett område, vilket skulle sammanläggas med botaniska
trädgården. Överlåtelsen synes icke hava skett med äganderätt och
lagfart å fånget har ej sökts. Stadsfullmäktiges beslut har ej underställts
Kungl. Maj:ts prövning. År 1911 har universitetet med Kungl. Maj:ts medgivande
av Lunds stad för anslagsmedel inköpt ytterligare ett område för
botaniska trädgården, varjämte staden den 30 mars 1928 på vissa villkor
upplåtit nyttjanderätten till fastigheten nr 14 i kvarteret Botanicum. Närmare
redogörelse för äganderätten till den i botaniska trädgården ingående
marken återfinnes i en av kammarrådet Grönvall i samband med pågående
utredning angående gäldandet av kostnader för iordningställande av vissa
gator i Lund m. m. utarbetad, till chefen för ecklesiastikdepartementet den
2 april 1937 ingiven promemoria.»

För botaniska trädgården i Lund uppgår taxeringsvärdet till 331,500 kronor.
Då emellertid en del av trädgården tillhör domänfonden och frågan örn
äganderätten till några av de av Lunds stad upplåtna områdena är föremål
flir särskild utredning, har något värde för trädgården icke angivits i den
vid de sakkunnigas promemoria fogade bilaga B.

Oavsett de resultat, till vilka berörda utredning kunna leda, synes å statens
allmänna fastighetsfond böra upptagas markvärde för botaniska trädgården.
Detta värde torde böra sättas lika med taxeringsvärdet 331,500 kronor. En så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

dan värdesättning förutsätter emellertid, att den för närvarande domänfonden
tillhöriga s. k. ”romalyckan överföres till fastighetsfonden. Domänstyrelsen har
i avgivet utlåtande förklarat sig intet ha att erinra mot att detta område ställes
under universitetets vård och förvaltning. I samband med vidtagande av
denna åtgärd torde domänfonden böra nedskrivas med ett mot det överflyttade
områdets taxeringsvärde svarande belopp av 105,600 kronor.

För studentskegården, som vid tiden för de sakkunnigas utredning icke var
färdigställd, torde nu böra beräknas ett markvärde av 35,000 kronor (se promemorian
sid. 21). Denna fastighet bör redovisas å diversemedelsfond.

För budgetåret 1936/37 har å riksstaten anvisats ett anslag å 182,000 kronor
till inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m. och dess omändring
till lokal för de statistiska och matematiska institutionerna vid universitetet.
Av nämnda belopp torde 27,300 kronor kunna beräknas såsom
markvärde.

I markvärde bör alltså preliminärt beräknas 837,400 kronor.

Vidkommande härefter byggnadsvärdet torde detta böra höjas utöver det av
de sakkunniga beräknade beloppet på följande sätt. För den nya kemiska institutionen,
som i sakkunnigförslaget upptagits till 600,000 kronor, torde värdet
nu, då den är färdigbyggd, kunna preliminärt beräknas till belopp svarande
mot de av riksdagen till byggnadskostnaderna beviljade medlen eller

1.650.000 kronor, en höjning sålunda med 1,050,000 kronor. Vidare torde,
såsom universitetsmyndigheterna erinrat, den år 1929 uppförda tennishallen
böra upptagas å fonden. Byggnadskostnaden har utgjort 130,000 kronor; och
universitetskanslern förordar att byggnaden upptages till taxeringsvärdet

100.000 kronor. Byggnaden har icke uppförts med statsmedel och ifrågavarande
tillgång, vars värde preliminärt torde få sättas till 100,000 kronor, bör
redovisas å diversemedelstitel och alltså å fastighetsfondens skuldsida upptagas
med motsvarande belopp. För studentskegården bör beräknas ett byggnadsvärde
av 250,000 kronor att likaledes redovisas å diversemedelsfond. Slutligen
tillkommer ett beräknat byggnadsvärde å 154,700 kronor för fastigheten
nr 3 i kvarteret Bispen.

Det preliminärt beräknade byggnadsvärdet skulle i enlighet härmed belöpa
sig till 8,453,700 kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras om följande anvisningar å riksstaten
avseende Lunds universitet.

För budgetåret 1937/38 har anvisats 150,000 kronor till uppförande av
byggnad för fysiska institutionen; arbetet kommer sannolikt att tills vidare få
anstå. I statsverkspropositionen har för nästa budgetår dels äskats ett anslag
å 35,000 kronor till konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för kemiska
institutionen dels ock beräknats ett anslag å 50,000 kronor till restaurering
av vissa delar av gamla kemiska institutionen m. m.

Med stöd av förestående beräkningar torde såsom ungefärligt tillgångsvärde
för Lunds universitets delfond av fastighetsfonden per den 1 juli 1938 kunna
beräknas omkring 9.29 miljoner kronor, därav 0.84 miljon kronor skulle avse
markvärde och 8.45 miljoner kronor byggnadsvärde.

Ä skuldsidan för samma delfond hava de sakkunniga beräknat skola såsom
diverse medel redovisas ett belopp av 465,100 kronor. De sakkunniga hava
härvid förutsatt, att det till formellt belopp av 100 kronor upptagna markvärdet
för Lundagård ävensom byggnadsvärdet 230,000 kronor å gamla biblioteket
skola redovisas å diversemedelsfond, och alltså icke ingå i statens bokförda
nettoförmögenhet. De sakkunniga torde hava grundat sitt förslag i denna
del på en efter deras mening förefintlig skillnad mellan de fastigheter, som
av Kungl. Maj:t överlämnats till universitetet år 1681 respektive år 1688. I
sitt utlåtande har kammarkollegiet emellertid uttalat, att kollegiet icke kunde

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

finna troligt, att någon rättslig skillnad avsetts mellan nämnda båda beslut,
varigenom vissa kronans fastigheter anordnats till Lunds universitet. Det är
möjligt att frågan härom kan förtjäna en särskild undersökning. Om man
därför nu vid fastställande av begynnelsekapitalet för Lunds universitets delfond
utgår från den av de sakkunniga angivna bokföringsformen, så bör här
erinras, att denna åtgärd icke får verka prejudicerande för en eventuell utredning
av berörda fråga. Under diversemedelstitel torde vidare, i anslutning
till vad förut föreslagits, böra upptagas 100 kronor för Paradislyckan, 100,000
kronor för tennishallen samt 285,000 kronor för studentskegården. Sammanlagt
skulle alltså å diversemedelstitel redovisas 850,200 kronor eller i runt tal
0.85 miljon kronor.

Kungl. Majda proposition nr 200.

Förteckning över de fastigheter som böra uppföras & universitetens delfonder av

statens allmänna fastighetsfond.

Uppsala universitets d e l f o n d.

Fastighetens benämning	T	i 1 1 g å n g a r	Därav å diversemedels-titel
Markvärde	Byggnads- värde	Summa
Färdiga byggnader: Universitetshuset ............	] 100	2,840,000	2,840.100	2,100,100
Gustavianum................	i	428,000	428,000	428,000
Humanistiska sektionens semina-riebyggnad................	1	228,000	228.000	228,000
Geologisk-mineralogisk a institu-tionen (konsistoriehuset) ....	_	221,000	221,000	221,000
Anatomiska institutionen......	1 133.600	374,000	507.600	252,600
Histologiska institutionen......	l	216,000	216.000	—
Hygieniska institutionen......	f	73,000	73,000	73,000
Patologiska institutionen......	1	164,000	164.000	164,000
Gymnastikhuset..............		308.000	308 000	80.000
Universitetsbiblioteket........	143,900	2,360,000	2,503,900	2,053,900
Fysiologiska institutionen......	37 500	187,000	224.500	224.500
Kemiska institutionen........	72,200	1,632.000	1,704,200	112,200
Fysiska institutionen..........	50.000	575.000	625,000	95,000
Botaniska institutionen........	163 000	756,625	919,625	635,500
Växtbiologiska institutionen....	14,800	70,000	84,800	84,800
Zoologiska institutionen ......	32,400	687,000	719,400	32,400
Paleontologiska institutionen ..	16,200	454,000	474,200	16,200
Astronomiska observator^ (med 7 tillhörande hus)..........	117,400	205,000	322,400	284,900
Meteorologiska institutionen(med 2 bostadshus och 3 tillhöran-de hus) ..................		87,000	87,000	87,000
Musikinstitutionen............		100,000	100,000	100.000
Linnéträdgården.............	66,700	87,000	153,700	153,700
Institutet för högspänningsforsk-ning .....................	25,000	552,000	577,000	577,000
Patologiska och hygienisk-bak-teriologiska institutionen....		1,383,500	1,383,500
Klubbans biologiska station. .. .	•	25,000	25,000	25,000
Folkskoleseminariets äldre bygg-nad ......................	30,000	280,000	310,000
Akademiska sjukhuset (jämte kvinnokliniken och länssana-toriet)....................	181,000	7.998,750	8,179,750	4,680,021: 36
Summa kronor	1,083,800	22,295,875	23,379,675	12,708,821: 36
Byggnad under uppförande: Nybyggnad för botaniska institu-tionen ....................		450,000	450,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 200. 63

Lunds universitets d e l f o n d.

Fastighetens benämning	T	ingång	a r	Därav å diversemedels-titel
Markvärde	Byggnads- värde	Summa
Färdiga byggnader: Universitetshuset ............	100	1,080,000	1,080,100	100
Gymnastikhuset..............		100,000	100.000	—
Gamla biblioteket............		230,000	230,000	230,000
Gamla geologiska institutionen		120,000	120 000	—
Historiska museet............		265,000	265.000	—
Patologiska institutionen......	'' 12,400	238,000	250,400	—
Paradislyckan...............	100	—	100	100
Astronomiska observator^....	173,600	125,000	298,600	—
Kemiska laboratoriet ........	38,500	110,000	148,500	—
Botaniska institutionen........	331,500	412,000	743,500	—
Anatomiska institutionen......	188,900	276,000	464,900	—
Fysiologiska institutionen......	>	198,000	198,000	—
Fysiska institutionen..........	170,000	170,000	—
Embryologiska institutionen....		115,000	115,000	115,000
Medicinskt-kemiska institutionen	—	550,000	550,000	—
Zoologiska institutionen ......	—	700,000	700,000	—
Universitetsbiblioteket........	—	620,000	620,000	—
Tillbyggnaden till universitets-biblioteket ................	_	400,000	400,000	_
Nya geologisk-geografiska insti-tutionen ..................	_	500,000	500,000	_
Nya kemiska institutionen ....	—	1,650,000	1,650,000	—
Thomanderska studenthemmet	30,000	90.000	120,000	120,000
Tennishallen ................		100,000	100,000	100,000
Studentskegården............	35,000	250,000	285.000	285,000
Fastigheten nr 3 i kv. Bispen..	27,300	154,700	182 000	—
Summa kronor	837,400	8,453,700	9,291,100	850,200