Kungl. Maj;ts proposition nr 196 (Proposition 1928:196)

Kungl. Maj;ts proposition nr 196.

Nr 196.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlöning sanslag under riksstatens fjärde huvudtitel
ro. ro.; given Stockholms slott den 9 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Rosén.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1928.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Lyberg, von
Stockenström.

Departementschefen, statsrådet Rosén anför:

Vid behandlingen i statsrådet den 4 januari 1928 av frågan om regleringen
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1928—
1929 erinrade jag därom, att Kungl. Maj:t den 29 oktober 1926 bemyndigat
chefen för försvarsdepartementet att tillkalla särskilda utredningsmän för
att inom departementet verkställa utredning rörande omorganisation av den
centrala förvaltningen inom försvarsväsendet m. m. Jag anförde härefter,
att de jämlikt detta bemyndigande utsedda utredningsmännen den 14 november
1927 avgivit betänkande och förslag rörande den centrala försvarsförvaltningen
samt att yttranden däröver infordrats från vederbörande myndigBihang
till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 käft. (Nr 196.) 501/55328 1

LSnenämndens
betänkande och
förslag den

29 juni 1926.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

lieter. Då emellertid åtskilliga av dessa yttranden icke inkommit, kunde
jag icke för det dåvarande taga ståndpunkt till nämnda förslag, men komme
detsamma att framdeles upptagas till prövning. Ett genomförande av förslaget
skulle komma att inverka på såväl anslaget till departementet som
ock anslagen till arméförvaltningen och marinförvaltningen, lantförsvarets
och sjöförsvarets avlöningsanslag ävensom flygvapnets anslag till avlöning,
rekrytering, resekostnader m. m., vadan med hänsyn härtill dessa anslag, i
avvaktan på en blivande proposition i ämnet, allenast borde tagas i beräkning
å budgeten.

I enlighet med min i anslutning härtill gjorda hemställan hava ifrågavarande
anslag i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen
upptagits med vissa angivna beräknade belopp.

De infordrade yttrandena över omförmälda omorganisationsförslag hava
numera inkommit till försvarsdepartementet. Jag får emellertid erinra, att
Kungl. Maj:t genom beslut den 2 mars 1928 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla sakkunniga för att inom departementet biträda
med fortsatt beredning av frågan rörande omorganisation av den centrala
förvaltningen inom försvarsväsendet m. m. I betraktande av den föreliggande
frågans vidlyftiga beskaffenhet lärer den erforderliga ytterligare
beredningen av densamma icke kunna medhinnas inom sådan tid, att resultatet
därav skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. Vid uppskattandet
av medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 under förutnämnda, i årets
statsverksproposition beräknade anslag utgår jag alltså från att den nuvarande
centrala förvaltningsorganisationen kommer att oförändrad äga bestånd
under nästkommande budgetår.

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under nyssnämnda anslag,
torde jag få till behandling upptaga vissa mera omfattande avlöningsspörsmål,
som beröra personal, tillhörande olika huvudgrenar av försvarsväsendet.

A. Inrättande av vissa ordinarie beställningar samt lönereglering
för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

Den 29 juni 1926 avgav försvarsväsendets lönenämnd betänkande och förslag
rörande reglerande av avlöningsförhållandena för viss civil icke-ordinarie
personal vid försvarsväsendet.

Detta förslag omfattade vissa icke-ordinarie befattningshavare, vilkas kontanta
avlöningsförmåner bestridas av medel, som anvisats under de särskilda
ordinarie anslagen under fjärde huvudtiteln till avlöning åt personal vid
staber, truppförband, kårer m. fl. Ehuru personal, som, utan att vara hänförlig
till arbetare, avlönades från andra anslag än de nyssnämnda, delvis
vore likställd med berörda icke-ordinarie befattningshavare och därför tilläventyrs
kunde finnas böra inordnas under samma avlöningsbestämmelser
som dessa befattningshavare, ansåg sig dock lönenämnden, på den grund

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

att förstberörda personals anställning vore beroende på den växlande tillgången
på medel under olika anskaffnings- och underhålls- m. il. dylika anslag,
icke böra utsträcka sitt betänkande till att omfatta samma personal.
Lönenämnden förutsatte emellertid, att det skulle vara på särskild prövning
beroende, i vad mån av nämnden utarbetade författningsbestämmelser skulle
bliva gällande å personal med avlöning från andra medel än ovanberörda
avlöningsanslag.

I huvudsak kunna de i lönenämnden s betänkande avsedda befattningarna
hänföras till någon av följande grupper, nämligen a) maskinister och eldare
vid kasernetablissemang och vissa andra militära anstalter, såsom sjukhus
och undervisningsverk, ävensom övermaskinist och elektriska montörer inom
Bodens fästning, b) skogvaktare för skogsförvaltningen vid lantförsvarets
mera betydande markområden, c) kokerskor och köksbiträden vid truppför.
band, d) betjäning vid skolor och dylika anstalter, e) sjukvårdspersonal vid
arméns garnisonssjukhus, flottans sjukhus i Karlskrona samt arméns och
kustartilleriets truppförband, f) ekonomipersonal vid garnisonssjukhusen och
flottans sjukhus i Karlskrona, g) för hästvården erforderlig personal vid
generalstabens stall, ridskolan och remontdepåerna samt h) viss förrådspersonal
(förrådsvaktmästare m. fl.) vid fästningar och dylikt.

Under avdelning I av betänkandet framlade lönenämnden förslag om överflyttande
på ordinarie stat av vissa maskinist-, eldare- och dylika befattningar.

Under avdelning II av betänkandet avgavs förslag om enhetlig reglering
av löneförhållandena för den övriga här ifrågavarande icke-ordinarie personalen.

Vid sin undersökning, huruvida och i vilken omfattning vid försvarsväsendet
sysselsatt icke-ordinarie personal borde uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare,
fann lönenämnden sig böra i huvudsak följa enahanda grundsatser,
som tillämpats i liknande fall, särskilt inom sådana förvaltningsområden
som rikets hospital och asyler, respektive fångvårdsstaten. För inrättandet
av ordinarie beställning av angiven beskaffenhet borde därför enligt
lönenämndens mening uppställas såsom villkor, förutom att tjänstens
innehavares hela arbetskraft fullt ut toges i anspråk för fullgörande av de
med tjänsten förbundna arbetsuppgifter, dels att vederbörandes tjänst vore
av den natur, att den under alla förhållanden och för framtiden kunde beräknas
vara erforderlig för förvaltningsarbetet vid särskilda truppförband,
anstalter, inrättningar och dylikt, dels att för tjänstens skötande krävdes en
särskilt kvalificerad personal, dels ock slutligen att tjänsten icke hade sådan
karaktär av övergångsplats, att den i regel plägade innehavas av yngre krafter,
vilka efter ett fåtal år sökte sig till annan verksamhet.

Med utgångspunkt från berörda grundsatser föreslog lönenämnden, att till
ordinarie beställningar måtte förändras och såsom sådana under officersavlöningsreglementet
hänföras befattningarna såsom maskinister och eldare
av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband, maskinister vid gamisonssjukhuset
i Boden och flottans sjukhus i Karlskrona, övermaskinist vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bodens fästning samt förste montör och montör därstädes. Till motivering
för sitt förslag anförde lönenämnden i huvudsak följande.

Vid olika tillfällen hade av arméförvaltningen, av vederbörande personal
ävensom av truppförbandscliefer uttalats önskemålet, att de nuvarande
maskinisterna och eldarna vid arméns truppförband måtte, i stället för att,
såsom nu vore fallet, vara kontraktsanställda, erhålla eu fastare anställning,
eventuellt genom befattningarnas uppförande å ordinarie stat.

Enligt de från och med år 1922 gällande, av Kungl. Maj:t fastställda arvodesförteckningarna
för lantförsvarets personal vore de belopp, varmed arvoden
förklarats högst få utgå till maskinister och eldare, i allmänhet upptagna
sålunda:

2,550 kronor för år till maskinist,

1,710 » » » » l:e eldare,

1,500 » » » » 2:e eldare.

Härtill komme förmåner av fri bostad med bränsle och lyse ävensom
manskapsportion eller ersättning därför.

Beträffande de kvalifikationer, som krävdes av maskinister och eldare vid
arméns truppförband, ävensom beskaffenheten av de göromål, som tillkomme
nämnda befattningshavare, funnes i § 8 av reglementet för underhåll och
vård av lantförsvaret tillhörande eller till lantförsvaret upplåtna byggnader
och markområden m. m. (kasernvårdsreglementet) den 30 november 1922
vissa föreskrifter av väsentligen följande innebörd:

Såväl maskinist som eldare anställdes av vederbörande truppförbandschef.
För att kunna antagas till maskinist fordrades att hava avlagt maskinistexamen
av andra klass eller därmed jämförlig examen. Från sådan examen
kunde dock dispens beviljas den, som på annat sätt förvärvat sådan kunskap
och erfarenhet, att han otvivelaktigt vore lämplig såsom maskinist. Maskinisten
vore ansvarig för det ekonomiska utnyttjandet av truppförbandets bränsle
samt för skötsel och vård av samtliga maskinella anläggningar med därtill
hörande ledningar, belysningsanläggningar jämte inre och yttre ledningar
för gas, vatten och avlopp med tillbehör, varjämte det ålåge honom att utan
särskild ersättning å under hans skötsel och vård stående anläggningar och
ledningar utföra sådana mindre reparationer och ändringsarbeten, som kunde
verkställas med av truppförbandet tillhandahållna verktyg. För anställning
såsom eldare fordrades väl vitsordad kunskap och erfarenhet i bränslets
rätta handliavande. Eldare lydde närmast under maskinisten och skulle
vara denne behjälplig vid utförandet av honom åliggande göromål samt vid
behov kunna vara hans ställföreträdare.

Lönenämnden hade tagit del av vissa regements-(kår-)instruktioner samt
därav inhämtat, att maskinist i anslutning till kasernvårdsreglementet i
i allmänhet liade sig ålagda detaljerade uppgifter med avseende å skötseln
av samtliga ledningar och maskinella anordningar vid truppförbanden och
att det ankomme på honom att instruera och leda det till biträde kommenderade
handräckningsmanskapet, samt att eldare hade till uppgift att vara
biträde åt och ställföreträdare för vederbörande maskinist och i sådan egenskap
fullgöra liknande uppgifter som denne. Enligt vad lönenämnden vidare
inhämtat, vore de maskinella anläggningar, vilkas skötande ankomme på
maskinister och eldare, givetvis icke fullt likartade vid arméns särskilda
kasernetablissemang, beroende därpå, att desamma uppförts vid olika tider
och efter olika planläggning. I stort sett hade emellertid under de senare
åren även i äldre etablissemang anordnats värmeanläggningar av samma
moderna typ, som införts inom de senast uppförda etablissemangen och
vilka för sin skötsel krävde speciellt utbildad personal. Inom köks-, bad -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

och tvättinrättningar, liksom vid truppförbandens verkstäder liade numera
överallt tillkommit ång- eller elektricitetsanläggningar och maskiner, vilkas
skötande och tillsyn krävde tillgång på maskinkunnig personal med särskilda
yrke skvalifikationer. Arbetsuppgifterna för personalen vore endast så tillvida
skiftande, som nämnda anläggningar liksom förefintliga ledningar för
värme, vatten, avlopp, gas och elektricitet hade något mindre omfattning i
de mindre etablissemangen än i de större. Den olikhet i angivna hänseenden,
som förefunnes, vore sålunda närmast kvantitativ och ej kvalitativ
och hade för närvarande utjämnats därigenom, att vederbörande maskinist,
såvitt anginge de större etablissemangen, biträddes av — förutom ett icke
obetydligt antal såsom handräckning beordrat manskap — två eldare (en av

l. klass och en av 2. klass), medan dylikt biträde vid de övriga etablissemangen
inskränktes till endast en eldare av 1. klass jämte erforderligt handräckningsmanskap,
i vissa undantagsfall till allenast kommenderat militärt
handräckningsmanskap.

Vid förevarande organisations- och avlöningsfrågas behandling hade till
sammanträde inför lönenämnden kallats ordföranden i arméns maskinistförening,
ordföranden i arméns eldarförening samt ombudsmannen för försvarsverkens
civila personals förbund. Dessa personalrepresentanter hade
inför nämnden sammanstämmande gjort gällande det önskemålet, att anställnings-
och avlöningsförhållandena för maskinister och eldare vid arméns
truppförband måtte så ändras, att de nuvarande icke-ordinarie befattningarna
ersattes med ordinarie beställningar på stat, eller i varje fall att befattningshavarna
erhölle fast anställning såsom extra ordinarie tjänstemän
med lön enligt löneplan med särskilda lönebelopp för olika löneklasser
och ortsgrupper inom de lönegrader, vartill befattningarna kunde bliva
hänförda. I fråga om maskinisterna vid arméns truppförband hade därvid
föreslagits, att de måtte upptagas å den vid officersavlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen bland gruppen C »civilmilitär personal

m. fl.» och där hänföras till 3. lönegraden eller samma lönegrad, som omfattade,
bland andra, tyghantverkare och fortmaskinister. Då avlöningsbeloppen
inom nyssnämnda lönegrad motsvarade lönebeloppen i 12. lönegraden
avdelning B enligt den för civilförvaltningen den 6 juni 1925 fastställda
löneplan, skulle arméns truppförbands maskinister vid bifall till förslaget
komma att likställas med maskinmästare av 2. klass vid rikets hospital
och asyler. Beträffande eldarna vid truppförbanden hade av personalrepresentanterna
gjorts gällande, att de borde jämställas med den personal inom
civilförvaltningen eller vid kommunikationsverken, som hade med dem likartade
arbetsuppgifter och tjänsteansvar. Härvid hade särskilt uttalats, att
då eldarnas uppgift icke, såsom deras tjänstebenämning angåve, vore att
själva utföra eldningen av ångpannor och dylikt, utan att såsom vederbörande
maskinisters biträden och ställföreträdare dels handleda det för eldningsanläggningarnas
skötande avsedda handräckningsmanskapet, dels ock
under maskinisterna utöva tillsyn över och verkställa reparationer å kasernetablissemangens
ledningar för värme, gas, elektricitet, vatten och avlopp
m. m. samt inom etablissemangen förefintliga maskinella anordningar, det
icke vore riktigt att jämföra dem med exempelvis eldarna vid rikets hospital
och asyler, vid vilka anstalter icke funnes tillgång till någon arbetskraft,
motsvarande den, som vid försvarsväsendet kunde göras tillgänglig genom
kommendering av handräckningsmanskap. Eldare vid hospital och asyler
hade följaktligen närmast att utföra endast de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna
med ångpannors eldning och dylikt.

Då vid arméns truppförband enligt nu gällande organisation icke funnes
på stat uppförda några tekniskt utbildade militära eller civilmilitära beställ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

ningshavare, måste det enligt lönenämndens åsikt anses föreligga ett stadigvarande
och även efter 1925 års försvarsorganisations fullständiga genomförande
kvarstående behov av maskintekniskt utbildad civil personal för att
med tjänstgöring, som helt toge dess arbetstid i anspråk, omhänderhava
skötseln av de olika kasernetablissemangens anläggningar för uppvärmning,
vatten, avlopp, gas och elektricitet ävensom den maskinella utrustningen vid
förefintliga verkstäder m. in. På grund härav hade lönenämnden funnit, att
de allmänna förutsättningar för icke-ordinarie befattningars uppflyttning till
ordinarie beställningar, som av lönenämnden angivits såsom utgångspunkt
för en sådan åtgärd, förelåge för såväl maskinisterna som eldarna av 1.
klass vid arméns truppförband. Eldarna av 2. klass, vilkas anställande, enligt
vad hittills varit fallet, även i framtiden syntes böra bliva beroende på,
huruvida arbetena inom vissa kasernetablissemang vore av större omfattning
än att de normalt kunde skötas av en maskinist och en eldare, syntes däremot
böra bibehållas såsom extra ordinarie tjänstemän.

Beträffande den löneställning, som borde givas åt maskinisterna i de ordinarie
beställningar, vilka borde inrättas för dem, ansåge lönenämnden, att
de, med hänsyn till deras arbetes art och omfattning samt det dem åliggande
ansvaret, fullt ut vore jämförliga med de vid rikets hospital och asyler
anställda maskinmästarna. Dessa befattningshavare vore indelade i två
klasser, nämligen maskinmästare av 2. klass (anställda vid de mindre hospitalen
i Stockholm, Göteborg och Malmö) samt maskinmästare av 1. klass
(anställda vid rikets större hospital och asyler). De förra åtnjöte enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, lön _ enligt lönegrad B 12 och de senare enligt lönegrad
B 14. Lönebeloppen i dessa båda lönegrader motsvarade lönebeloppen i
lönegraderna 3, respektive 4 i löneplan 0 enligt gällande officersavlöningsreglemente.
Då lönenämnden haft att taga ställning till frågan om truppförbandsmaskinisternas
inplacering i löneskalan, hade nämnden icke förbisett,
att de göromål, som ankomme på de maskinister, vilka vore anställda
vid de största kasernetablissemangen, knappast kunde antagas understiga
göromålen för maskinmästarna av 1. klass. Emellertid syntes samtliga
maskinister vid arméns kasernetablissemang böra sins emellan likställas.
Och då olikheten i arbete vid större och mindre etablissemang huvudsakligen
vore kvantitativ och kunde utjämnas därigenom, att till maskinisternas
biträden vid de större etablissemangen anställdes skolade arbetskrafter såsom
eldare av 2. klass, hade lönenämnden stannat vid att föreslå eu löneställning
för samtliga truppförbandsmaskinister, som motsvarade den, vilken
gällde för maskinmästare av 2. klass. De anförda synpunkterna rörande
maskinister vid arméns truppförband gällde givetvis i tillämpliga delar
maskinister vid vissa av de kårer, som vore avsedda att upprättas vid flygvapnet
och förläggas till vissa av arméns nuvarande kasernetablissemang.
Lönenämnden föresloge alltså, att maskinisterna vid truppförbanden hänfördes
till lönegraden C 3.

Yad anginge löneställningen för eldarna av 1. klass vid arméns truppförband,
hade lönenämnden funnit sig icke kunna framställa några väsentliga
erinringar mot vad av de hörda personalrepresentanterna framhållits därom,
att ifrågavarande befattningshavare knappast kunde eller borde jämföras
med den personal, som funnes anställd såsom eldare av 1. eller 2. klass vid
rikets hospital och asyler och som enligt avlöningsreglementet för civilförvaltningen
hänförts till lönegraderna B 6, respektive B 5. På grund av att
eldarna av 1. klass vore maskinisternas ställföreträdare, ansåge lönenämnden,
att dessa borde i löneskalan placeras högre än den för eldarna av 1.
klass vid hospital och asyler bestämda lönegraden B 6. Det syntes näm -

Kungl. Majlts proposition nr 196.

ligen lönenämnden särskilt böra beaktas, att under maskinmästarna vid
nämnda inrättningar såsom deras närmaste män vore anställda maskinister
av 1. respektive 2. klass med lön enligt lönegraderna B 10, respektive B 8.
Att ifrågavarande eldarebeställningar vid försvarsväsendet skulle givas en
löneställning, motsvarande maskinisternas vid hospital och asyler, hade lönenämnden
doek ansett sig icke böra ifrågasätta. Ehuru för befattningshavarna
såsom eldare av 1. klass vid arméns truppförband icke kunde uppdragas
någon direkt jämförelse med sådana befattningshavare, som under benämning
»reparatörer» funnes anställda vid telegrafverket och statens vattenfallsverk
med lön, motsvarande lönegrad B 7 för civilförvaltningen, hade
lönenämnden dock funnit skäligt och lämpligt att för eldarna av 1. klass
föreslå eu liknande löneställning och alltså förorda, att de upptoges under
lönegraden C 1 i officersavlöningsreglementet, vilken omfattade enahanda
lönebelopp som förenämnda lönegrad B 7. I likhet med vad som anförts
beträffande truppförbandsmaskinisterna syntes det få förutsättas, att beställningarna
för eldare av 1. klass kunde bliva behövliga vid vissa av de kärer.
som skulle uppsättas vid flygvapnet.

Beträffande maskinisterna vid garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden
samt vid flottans sjukhus i Karlskrona — vilka för närvarande åtnjöte kontanta
arvoden å respektive 1,740, 3,000 och 3,294 kronor jämte fri bostad
med värme och, vad de två förstnämnda beträffade, jämväl lyse — ville
lönenämnden såsom sin uppfattning uttala, icke blott att de dessa maskinister
åliggande arbetsuppgifterna gjorde dem sinsemellan väsentligen likställda,
utan ock att de i all huvudsak kunde jämföras med maskinisterna
vid truppförbanden, vilkas befattningar av lönenämnden föreslagits att upptagas
såsom ordinarie beställningar på stat. Visserligen omfattade de
olika sjukhusen byggnader till mindre antal ävensom ledningar för värme,
belysning, vatten och avlopp i mindre utsträckning än som förekomme vid
de modernaste kasernetablissemangen, och väl torde sjukhusmaskinisterna i
olikhet med truppförbandsmaskinisterna endast i mindre omfattning hava
att handleda kommenderat handräckningsmanskap. A andra sidan syntes
det dock böra beaktas, att vid sjukhusen förekomme vissa maskinella anordningar,
vilkas skötande i avseende å arbetets kvalitet finge anses ställa
sådana krav på sjukhusmaskinisterna, som icke ägde motsvarighet för truppförbandsmaskinisterna.

Sjukhusmaskinisternas anställnings- och avlöningsförhållanden borde därför
principiellt ordnas lika som truppförbandsmaskinisternas. Vad emellertid
beträffade maskinisten vid garnisonssjukhuset i Stockholm, syntes det
lönenämnden, som om denna likställighet tillsvidare icke borde genomföras
genom att för honom uppfördes en ordinarie beställning på stat, enär det i
samband med lösningen av den för närvarande under utredning varande
frågan om Serafimerlasarettets omorganisation och anordnande i Stockholm
av ett centralsjukhus icke vore uteslutet, att garnisonssjukhuset i Stockholm
kunde komma att upphöra såsom självständig institution.

Vad anginge den personal, som under benämning eldare (förhandseldare)
funnes anställd vid ifrågavarande sjukhus, hade lönenämnden väl ansett det
kunna ifrågasättas, att i anslutning till nämndens förslag rörande uppförande
av ordinarie beställningar för de såsom maskinisternas ställföreträdare anställda
eldare av 1. klass vid vissa truppförband dylika beställningar även
borde inrättas vid sjukhusen. Då emellertid eldarna vid sjukhusen överhuvudtaget
icke eller endast i ringa omfattning hade att handleda handräckningsmanskap,
hade nämnden ansett, att dessa fortfarande borde bibehållas
såsom icke-ordinarie befattningshavare.

Från och med ingången av år 1919 hade å lantförsvarets arvodesförteck -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

ning varit uppfört arvode åt en övermaskinist vid Bodens fästning för omliänderliavande
av tillsynen å fästningens vatten-, avlopps- och värmeledningar
m. m.

Beträffande övermaskinistens arbetsuppgifter hade kommendanten i Boden
anfört, att dessa under årens lopp utökats, så att hans verksamhetsområde
numera omfattade jämväl ångpanne- samt ångköks- och maskintvättanläggningar.
Som numera utförandet av så gott som alla arbeten inom hans
verksamhetsområde skedde genom kronans egen personal och han därtill,
utöver i hans ursprungliga instruktion angivna arbeten, anbefallts att verkställa
inköp av för anläggningarna erforderliga materialier, att förvalta dessa
materialier, att utarbeta förslag till nybyggnads- och förändringsarbeten, att
lämna månadsrapport över arbetena samt att handhava besiktningen av varmvattens-,
lågtrycks- och högtryckspannor, kaloriferer, kokapparater samt
varmvattenberedare m. in., hade hans arbetsbörda i avsevärd grad ökats.
Härtill komme, att i övermaskinistens uppdrag inginge att instruera och
kontrollera fästningens och truppförbandens maskinist- och eldarepersonal
vid skötandet av samtliga anläggningar inom hans verksamhetsområde. Kommendanten
hade vidare meddelat, bland annat, att övermaskinisten för närvarande
ägde åtnjuta årligt arvode av 4,200 kronor jämte fri bostad, som
värderats till 300 kronor.

Lönenämnden hade funnit, att de allmänna förutsättningar, som nämnden
angivit för icke-ordinarie befattnings uppflyttande till ordinarie beställning
på stat, förelåge beträffande övermaskinistbefattningen. Efter övervägande
av befattningshavarens tjänsteuppgifter och de krav, som måste ställas på
honom, hade lönenämnden funnit, att ifrågavarande befattningshavare finge
anses bliva ekonomiskt tillgodosedd, om hans avlöning komme att utgå
enligt 4. lönegraden i löneplan C vid officersavlöningsreglementet. Ifrågavarande
beställningshavares inplacering i löneskalan enligt detta förslag
innebure, att hans ställning i lönehänseende skulle bliva densamma, som
enligt avlöningsreglementet för civilförvaltningen tillkomme befattningshavare
i 14. lönegraden, till vilken hänförts, bland andra, maskinmästare av 1. klass
vid hospital och asyler.

Från och med budgetåret 1924—1925 hade vidare på lantförsvarets
arvodesförteckning funnits upptagna befattningar för en förste montör och en
montör vid Bodens fästning. I avgivet yttrande i samband med dessa befattningars
inrättande hade arméförvaltningens vederbörande departement i
fråga om de blivande arvodena uttalat, att till utgångspunkt för arvodenas
lämpliga avpassande en jämförelse syntes böra göras mellan de föreslagna
befattningshavarna och andra statsanställda med i huvudsak enahanda arbetsuppgifter;
och hade departementen för sin del funnit, att ifrågavarande
befattningshavare lämpligen kunde jämställas med förste montör, respektive
montör vid statens vattenfallsverk. Arvodet hade bestämts för förste montören
till 3,750 kronor och för montören till 3,090 kronor.

Beträffande förste montörens arbetsuppgifter hade lönenämnden inhämtat,
att det ålåge honom att utöva tillsyn över samtliga inom Bodens fästning
förefintliga elektriska anläggningar och att tillhandagå med råd och upplysningar
icke blott beträffande de nu befintliga anläggningarnas skötsel och
vård utan även i fråga om eventuella nyanläggningar, såsom vid granskning
a,v förslag, kontroll av entreprenad, inköp av materialier in. m. samt att
lämna råd och anvisningar för eu ekonomisk och tekniskt riktig drift av
ifrågavarande anläggningar.

Vad anginge montören, vore denne forman för den civila och militära
personal, vilken hade att utföra reparationer, förändringsarbeten samt nyanläggningar
på fästningens omfattande krigstelefonnät.

Kungl. Maj:ts proposition nr Iflti.

De av lönenämnden uppställda allmänna förutsättningarna för uppflyttning
till ordinarie beställning syntes nämnden föreligga jämväl beträffande befattningarna
för förste montören och montören vid Bodens fästning. Yad anginge
deras inplacering i den vid officersavlöningsreglementet fogade löneplan
G för civilmilitära beställningsliavare m. fl., ansåge lönenämnden. att
den jämförelse, som vid befattningarnas inrättande gjorts med motsvarande
personal vid vattenfallsverket, i stort sett borde bibehållas. I enlighet härmed
och då förste montör vid vattenfallsverket åtnjöte lön enligt 12. lönegraden
av den nu gällande löneplanen i komnmnikationsverkens avlöningsreglemente
samt lönen i denna lönegrad motsvarade den. som utginge enligt
lönegrad 3‘ i löneplan C i officersavlöningsreglementet, föresloge lönenämnden,
att förste montören placerades i sistnämnda lönegrad. Vidkommande
montören skulle han, därest hans löneställning fortfarande helt jämställdes
med montör vid vattenfallsverket, avlönas enligt 8. lönegraden av
den nu gällande löneplanen i kommunikationsverkens avlöningsreglemente.
Denna lönegrad omfattade emellertid löneklasser, motsvarande löneklasserna
2—6 i löneplanen C i officersavlöningsreglementet, vadan det under angivna
förutsättning skulle bliva nödvändigt att inom sistnämnda löneplan för montören
inrätta en ny lönegrad, liggande mellan de nuvarande 1. och 2. lönegraderna.
Då en dylik åtgärd syntes lönenämnden mindre lämplig och nuvarande
innehavaren av befattningen i allt fall till följd, å ena sidan därav,
att Boden efter nu utgående arvodes bestämmande uppflyttats från dyrortsgruppen
F till dyrortsgruppen G samt, å andra sidan därav, att befattningshavaren
efter överflyttning till ordinarie beställningsliavare, i olikhet med
vad för närvarande vore fallet, komme att bliva berättigad att åtnjuta kallortstillägg,
finge anses bliva tillräckligt tillgodosedd, om han hänfördes till
lönegraden C 1, hade lönenämnden stannat vid att föreslå, att montören
placerades i nämnda lönegrad.

Lönenämnden övergick härefter till att yttra sig om pcnsionsförhuUandena
för den personal, som avsäges att överföras till ordinarie beställningar, samt
anförde i sådant hänseende, bland annat, följande.

Vid uppgörande av sitt förslag om inrättande av de nya ordinarie beställningarna
hade lönenämnden utgått därifrån, att vid första tillsättandet
av dessa beställningar det endast i undantagsfall borde förekomma, att dylik
tjänst förklarades ledig till ansökan. I stället syntes det kunna förväntas,
att de myndigheter, varunder tjänsterna i fråga lydde, komme att erhålla
bemyndigande av Kungl. Maj:t att, utan att ansökan behövde ifrågakomma,
förse de personer, som vid tiden för övergången till den nya ordningen vid
vederbörliga truppförband eller formationer i egenskap av icke-ordinarie befattningshavare
fullgjorde de göromål, för vilkas bestridande de nya beställningarna
avsåges, med fullmakt (konstitutorial) å respektive beställningar.
Vid ett sådant förfaringssätt torde givetvis de sålunda till ordinarie tjänstemän
övergångna befattningshavarna bliva skyldiga att för tiden från och med
överflyttningen erlägga de pensionsavgifter för såväl tjänste- som familjepension,
som vid tiden för överflyttningen vore eller framdeles kunde varda
fastställda för respektive beställningar.

Vid en övergång av nu ifrågavarande slag komme emellertid personalen
i fråga att drabbas av retroaktiva pensionsavgifter, vilkas erläggande dock
kunde bliva i hög grad betungande särskilt för dem, som vid övergången
uppnått eu mer framskriden levnadsålder.

Enligt reglementet för arméns pensionskassa den 26 februari 1904 (S. F.
nr 9) erfordrades i allmänhet, att den, vilken skulle kunna bliva berättigad

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

till s. k. kassapension, kunde räkna minst 30 tjänsteår efter 20:e åldersåret
och för minst nämnda antal år erlagt årlig avgift till pensionskassan av sex
procent av den pensionssumma, som gällde för den pensionsklass, vartill
vederbörande beställning enligt reglementet vore att liänföra. Såsom tjänsteår
finge enligt § Öl i reglementet räknas de efter 18:e åldersåret i publik
tjänst tillbragta och skulle den, som finge ordinarie beställning efter att
tidigare hava innehaft dylik tjänst, med företeende av bevis om den föregående
publika tjänstetiden, för samma tid erlägga retroaktiv avgift med
stadgad årsavgift för varje år, han före utnämning till ordinarie tjänst uppehållit
publik befattning. Yad åter beträffade retroaktiva pensionsavgifter
för förvärvande av familjepension, stadgades i § 4 mom. 3 av reglementet
för arméns nya änke- och pupillkassa den 30 december 1905 (S. F. nr 83),
bland annat, att civilmilitär eller civil tjänsteman, som vid tillträde av beställning
på stat icke förut varit delägare i kassan, hade att retroaktivt erlägga
årsavgift med tre och en halv procent å det avlöningsbelopp, efter
vilket fyllnadspensionen för den befattning, han innehade, skulle beräknas,
från tiden från början av det kalenderår, under vilket han fyllt 30 år.

Beträffande personal vid marinen, som inträdde såsom delägare i flottans
pensionskassa, gällde jämväl enligt reglemente för denna kassa den 17 november
1899 (S. F. nr 92) vissa bestämmelser, enligt vilka den, som erhölle
ordinarie beställning efter att förut hava haft icke-ordinarie anställning,
under särskilda förutsättningar bleve skyldig att erlägga retroaktiva pensionsavgifter
för vinnande av rätt till kassapension, respektive familjepension
(gratial).

Lönenämnden hade verkställt undersökning angående storleken av de
retroaktiva avgifter, som, under vissa antagna förutsättningar i fråga om
födelseår, tid för anställning i icke-ordinarie tjänst vid försvarsväsendet samt
tiden för vinnande av ordinarie beställning, skulle komma att drabba den
personal, som, efter att i egenskap av icke-ordinarie befattningshavare hava
haft anställning i motsvarande tjänst, skulle erhålla fullmakt på nyinrättad
ordinarie beställning. Härav hade framgått exempelvis, att, därest en person,
vilken vid 29 års ålder anställts såsom icke-ordinarie i maskinistbefattning
och, efter att hava innehaft sådan befattning i 26 år 3 månader, från och
med ingången av år 1927 överginge till ordinarie beställning, skulle komma
att drabbas av retroaktiva avgifter till arméns pensionskassa och till arméns
nya änke- och pupillkassa med tillhopa 1,375 kronor 50 öre. För en maskinist,
som vid 37 år 9 månader vunnit icke-ordinarie befattning och efter
övergång den 1 januari 1927 till ordinarie beställning då räknade en tjänstetid
av 1 år 10 månader, skulle motsvarande retroaktiva avgifter komma att
belöpa sig till 439 kronor 80 öre. Därest någon anställts såsom icke-ordinarie
i eldarbefattning vid en ålder av 28 år 1 månad och, efter att hava
innehaft sådan anställning i 26 år 3 månader, vunne ordinarie beställning
såsom eldare av 1. klass den 1 januari 1927, skulle de honom åvilande retroaktivavgifterna
utgöra 976 kronor 50 öre. Slutligen skulle för en eldare
av 1. klass, vilken vunnit anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare
vid en ålder av 35 år 11 månader och vid sin den 1 januari 1927 erhållna
utnämning till den ordinarie beställningen tjänstgjort i förstnämnda egenskap
i 2 år 9 månader, de retroaktiva avgifterna komma att uppgå till 303
kronor 30 öre.

Den verkställda undersökningen gåve enligt lönenämndens mening vid
handen, att för ett flertal innehavare av de till uppförande såsom ordinarie
beställningar ifrågasatta icke-ordinarie befattningarna erläggandet av retroaktiva
pensionsavgifter till vederbörande pensionskassor skulle komma att
uppgå till så avsevärda belopp, att det för många av de nuvarande icke -

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

ordinarie befattningshavarna skulle bliva förenat med betungande kostnader
att övergå till de ifrågasatta nya ordinarie beställningarna. Det syntes därför
lönenämnden motiverat, att staten underlättade övergången till ordinarie
beställning för icke-ordinarie befattningshavare genom att bidraga till retroaktivavgifternas
gäldande. Åtgärder till underlättande av motsvarande övergång
hade i vissa liknande fall ägt rum. Sålunda hade 1918 års riksdag
beviljat ett särskilt anslag för att enligt vissa grunder användas för beredande
av bidrag till de befordringsavgifter, vilka icke-ordinarie befattningshavare,
tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital
och asyler, enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa hade
att erlägga till denna kassa, då de från och med år 1919 tillträdde befattningar
å ordinarie stat. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget rörande
anvisande av nyssberörda anslag hade inneburit, att statshjälpen till befordringsavgifternas
gäldande skulle utgå allenast med vissa begränsningar,
nämligen att dylik hjälp överhuvudtaget icke skulle ifrågakomma för annan
än den, som vid övergång till ordinarie stat redan överskridit 32 år, samt
att staten icke borde åtaga sig att ansvara för mer än viss del av befordringsavgiften.

Lönenämnden erinrade vidare därom, att 1925 års riksdag i anledning
av proposition (nr 94) angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare
i Villringsbergs revir medgivit, dels att vissa förutvarande skogvaktare
hos Villringsberg och Yargöns aktiebolag finge, sedan de i egenskap av
kronojägare övergått i statens tjänst, såsom tjänsteår för egen pension tillgodoräkna
sig hela den tid, de innehaft stadigvarande anställning hos bolagen,
dels ock att de befordringsavgifter, som personalen i fråga hade att
erlägga för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa, finge gäldas av domänverkets
medel till den del desamma överstege vad vederbörande haft
att erlägga, därest hans ålder vid anställningen som kronojägare uppgått
till 35 år.

Beträffande den omfattning, i vilken staten borde bidraga till erläggande
av de retroaktivavgifter till vederbörande pensionskassor, som vid icke-ordinarie
befattningshavares övergång till någon av de av lönenämnden till inrättande
föreslagna nya ordinarie beställningarna skulle åvila sålunda övergångna
befattningshavare, ansåge lönenämnden skäligt, att staten, i likhet
med vad som medgivits i sistberörda fall, gäldade retroaktivavgiften till
den del densamma överstege vad som skolat gäldas, därest den å ordinarie
beställning överflyttade vid tiden för överflyttningen överskridit viss levnadsålder.
Under förutsättning att pensionsåldern för de särskilda nya beställningarna
bestämdes till 63 år och att det för hel pensions åtnjutande erforderliga
antalet tjänsteår komme att fastställas till minst 33 år, syntes
det lönenämnden skäligt, att staten åtoge sig att gälda retroaktivavgifterna
till de särskilda kassorna till den del, desamma överstege vad vederbörande
haft att erlägga, därest hans ålder vid tillträdande av den ordinarie beställningen
uppgått till 30 år.

Under avdelning II av sitt betänkande den 29 juni 1926 framlade lönenämnden
förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för viss icke-ordinarie
personal vid försvarsväsendet. Enligt dessa bestämmelser skulle avlöningsförhållandena
för i kungörelsen avsedd personal regleras efter huvudsakligen
enahanda grunder, som gällde för de icke-ordinarie befattningshavarna
vid civilförvaltningen respektive kommunikationsverken. Vid utarbetandet
av kungörelseförslaget hade kungörelserna den 26 juni 1925 (S. F. nr 356,
respektive nr 360) i väsentliga delar fått tjäna såsom förebilder. Härvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

hade emellertid befunnits nödvändigt att göra skillnad mellan, å ena sidan,
sådana extra ordinarie tjänster, vilka i regel bekläddes av manliga befattningshavare,
som vore familjeförsörjare och därför lämpligen borde avlönas blott
med kontanta löner enligt löneplan, upptagande olika lönebelopp, som utginge
i förhållande till befattningshavarnas kortare eller längre tjänsteålder
och efter de olika levnadskostnaderna å de platser, där de hade sin tjänstgöring,
samt, å andra sidan, sådana tjänster, som i allmänhet uppehölles av
ogifta kvinnliga befattningshavare, vilka, i likhet med vad för närvarande
gällde, även framdeles ansåges lämpligen böra avlönas så, att de fritt erliölle
en väsentlig del av sina löneförmåner in natura, såsom kost, bostad
med möbler, bränsle och lyse m. m. ävensom tvätt, men eljest en mindre
kontant lön för täckande av levnadskostnaderna i övrigt.

Yad först angår de befattningshavare, för vilka lönerna enligt förslaget
vore avsedda att utgå med olika belopp för olika dyrorter, hänfördes dessa
befattningshavare av lönenämnden till kategorierna extra ordinarie tjänstemän
(förslagets 2 kap.), respektive tillfälligt anställda tjänstemän (förslagets
3 kap.). För extra ordinarie tjänstemän skulle enligt nämndens förslag gälla
en löneplan, som i huvudsak överensstämde med de löneplaner för extra
ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen, respektive vid kommunikationsverken,
vilka intagits i 6 § av kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, och
5 § i kungörelsen samma dag, nr 360. Enär de skäl, som föranlett, att
lönegraderna för de extra ordinarie tjänstemän, vilka hänförts under dessa
kungörelser, kommit att omfatta vissa med b) och c) betecknade lägre löneklasser
än den med siffran 1 betecknade lägsta löneklassen i de för motsvarande
ordinarie tjänstemän gällande löneplanerna, emellertid icke ägde
någon motsvarighet beträffande försvarsväsendets extra ordinarie tjänstemän,
fann lönenämnden det vara lämpligast att i löneplanen för försvarsväsendets
extra ordinarie tjänstemän förse samtliga löneklasser med sifferbeteckningar,
oberoende av motsvarande beteckningar i löneplanerna för statsförvaltningens
övriga extra ordinarie tjänstemän. I anslutning härtill och då lönenämnden
utgick därifrån, att anställning såsom extra ordinarie civil eller civilmilitär
tjänsteman vid försvarsväsendet i allmänhet icke komme att vinnas av annan
än den, som fullgjort åtminstone sin första tjänstgöring såsom värnpliktig
och sålunda uppnått minst 21 år, ansåg sig lönenämnden sakna anledning
att i den föreslagna löneplanen upptaga löner, motsvarande dem, som förekomma
i den med a) betecknade löneklassen, d. v. s. lägsta löneklassen å
löneplanerna i merberörda två kungörelser, vilken avsetts för tjänstemän,
som icke fyllt 21 år. Genom att i förslaget upptaga de i sistnämnda löneplaner
med b) och c) betecknade löneklasserna under beteckningarna 1 och 2
ernåddes, att lägsta löneklassen inom varje lönegrad enligt förslaget erhöll
samma ordningsnummer som själva lönegraden. I övrigt innehöll förslaget
en sådan anordning av löneplanens olika lönegrader, att dels varje lönegrad
omfattade sex löneklasser, av vilka de två lägsta låge två, respektive en
löneklass under den lägsta, som gällde för den lönegrad, till vilken vid
andra förvaltningsgrenar än försvarsväsendets hänförts ordinarie tjänsteman

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

i befattning, som motsvarade den, vilken innehades av extra ordinarie tjänsteman
vid förstnämnda förvaltningsgrenar, dels ock den högsta löneklassen
inom varje lönegrad för extra ordinarie tjänsteman vore en löneklass lägre
än högsta löneklassen i samma lönegrad för ordinarie befattningshavare.

Vid löneplanens utbyggande begränsade lönenämnden densamma till att
omfatta 19 lönegrader, i följd varav den högsta lönegraden omfattade löneklasserna
19—24 och den högsta löneklassen upptog enahanda lönebelopp
som 22. löneklassen å löneplanerna för extra ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen
och kommunikationsverken.

Genom den omfattning, som sålunda gavs åt löneplanen, kunde i den till
förslaget hörande tjänsteförteckningen inplaceras samtliga vid försvarsväsendet
för närvarande anställda, från de ordinarie avlöningsanslagen under fjärde
huvudtiteln avlönade extra ordinarie tjänstemän, som ansetts böra hänföras
under den föreslagna kungörelsen. I den mån denna funnes böra tillämpas
å extra ordinarie tjänstemän utöver dem, som upptoges i tjänsteförteckningen,
skulle enligt i författningsförslaget införd bestämmelse föreskrift härom kunna
i särskild ordning meddelas. Personalens placering å löneplanen förutsattes
härvid kunna ske genom av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift om tjänsteförteckningens
kompletterande eller enligt annat beslut av Kungl. Maj:t eller
enligt särskilt beslut av central förvaltningsmyndighet eller därunder lydande
chef eller annan myndighet, som ägde disponera de anslagsmedel, från vilka
tjänstemännens avlöning bestredes. I förslaget intogs vidare ett särskilt
stadgande, som möjliggjorde anställande av extra ordinarie tjänsteman med
högre lön än som upptagits i löneplanen. Härvid utgick lönenämnden ifrån,
att Kungl. Maj:t för sådan tjänsteman komme att fastställa lönegrad, som
med iakttagande av förslagets grunder komme att omfatta vissa löneklasser
enligt avlöningsreglementena för ordinarie civila befattningshavare i statens
tjänst.

Då, i olikhet med vad som gällde inom allmänna civilförvaltningens och
kommunikationsverkens förvaltningsområden, för försvarsväsendets vidkommande
endast i obetydlig omfattning erfordrades, att tillgång funnes på personal,
anställd såsom aspiranter eller s. k. extra befattningshavare, ansåg lönenämnden,
att sådana utförliga avlöningsföreskrifter, som beträffande aspiranter
till anställning såsom extra ordinarie tjänstemän intagits i avlöningsbestämmelserna
för kommunikationsverken, icke behövde intagas uti ifrågavarande
författningsförslag. Å andra sidan syntes det lönenämnden icke lämpligt
att i de fall, då tillfälligt behov av personal för utförande av extra ordinarie
tjänstemäns arbetsuppgifter uppkomme, lämna det flertal lokala myndigheter,
å vilka personalanställningen ankomme, så stor frihet att reglera avlöningsförhållandena,
som enligt 3 kap. i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356)
med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen
lämnats åt de särskilda verkens styrelser beträffande s. k. extra
befattningshavare. Lönenämnden intog i stället i 3 kap. av författningsförslaget
bestämmelser, avseende att lönerna för tillfälligt anställda tjänstemän
skulle utgå i viss anslutning till den i 2 kap. införda löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Vad därefter beträffar de icke-ordinarie tjänster, för vilka avsåges ogifta
kvinnliga befattninghavare och som avlönades dels med naturaförmåner, dels
med kontanta arvoden, ansåg lönenämnden, såsom i det föregående angivits, att
desamma icke borde hänföras till den föreslagna löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän. Ifrågavarande befattningshavare utgjordes av dels den kvinnliga
sjukvårdspersonalen vid försvarsväsendets olika grenar (husmödrar vid sjukhus,
översköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor vid sjukhus och truppförband
in. fl.), dels ock den kvinnliga ekonomipersonalen i arbetsledande
ställning vid truppförband m. fl. anstalter och inrättningar, d. v. s. köksföreståndarinnor,
överkokerskor, tvättförestånderskor, kokerskor m. fl. Denna
personal borde, såsom förut nämnts, fortfarande såsom hittills fritt erhålla
bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse ävensom kost och tvätt.
Den kontanta lönen syntes vid sådant förhållande böra utgå vid sidan av
naturaförmånerna och inom de olika lönegraderna avvägas till samma belopp
för all personal, utan hänsyn till om personalen vore anställd å dyrare eller
billigare ort. I enlighet härmed upptog lönenämnden i sitt merberörda
förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för viss civil icke-ordinarie
personal under 4 kap. (kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal) en särskild
med K betecknad löneplan.

Myndig- Över lönenämndens förslag avgåvos yttranden av armé- och marinförvaltbetornas
ningarna efter vederbörandes hörande.

yttranden o ver °

lönenämndens

förslag. Arméförvaltningen, som i ärendet hört samtliga arméfördelningschefer,
kommendanten i Boden och militärbefälhavaren på Gotland, chefen för
generalstaben, inspektören för militärläroverken samt inspektören för kavalleriet,
meddelade, att lönenämndens förslag, att befattningarna för maskinister
och eldare av 1. klass vid arméns truppförband skulle uppföras såsom
ordinarie beställningar, biträtts av flertalet av de hörda myndigheterna.
Vissa av myndigheterna hade uttalat betänkligheter mot uppförande å ordinarie
stat av beställningar för eldare av 1. klass. Sålunda hade chefen för
sjätte arméfördelningen anfört, att arbetet med uppvärmnings- och belysningsanordningarna
vid olika truppförband vore av så väsentligt olika omfattning,
att behovet av lika kvalificerade och lika avlönade eldare av 1. klass vid
samtliga truppförband kunde starkt ifrågasättas. I avvaktan på ytterligare
utredning hade arméfördelningscliefen icke ansett lämpligt, att eldare av 1.
klass uppfördes å ordinarie stat, utan borde de såsom icke-ordinarie befattningshavare
inplaceras i den för dylika befattningshavare avsedda löneplanen.
Jämväl kommendanten i Boden hade motsatt sig inrättande av ordinarie
beställningar för eldare av 1. klass. Arméförvaltningen hade emellertid på
de av lönenämnden anförda skäl och då det arbete och det ansvar, som
åvilade icke blott maskinisterna utan även eldarna av 1. klass vid truppförbanden,
väl syntes motivera, att de erhölle den tryggade ställning, som
medföljde ordinarie anställning, funnit sig böra tillstyrka förslaget, i vad
det avsåge nämnda befattningshavares uppflyttning till ordinarie beställnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

havare. Arméförvaltningen ansåge sig även böra biträda lönenämndens förslag
därom, att övermaskinisten, förste montören och montören vid Bodens
fästning samt maskinisten vid garnisonssjukhuset i Boden skulle upptagas
såsom ordinarie beställningsliavare. Med hänsyn till det betydande arbete
och ansvar, som åvilade eldaren vid garnisonssjukhuset i Boden, och då de
skäl, som av lönenämnden anförts för uppförande av ordinarie beställning
för maskinisten vid sjukhuset, i allo synts ämbetsverket kunna åberopas
även beträffande den såsom maskinistens ställföreträdare där anställde eldaren,
föresloge arméförvaltningen, att å sjukhusets stat måtte uppföras jämväl eu
för eldare av 1. klass avsedd ordinarie beställning.

Mot det av lönenämnden framlagda förslaget till kungörelse med avlöningsbestämmelser
för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet hade
arméförvaltningen icke funnit anledning till någon principiell erinran.

Marinförvaltningen, som hört stationsbefälhavarna vid flottans stationer
och regementscheferna vid kustartilleriet, avhandlade ämnet dels i yttrande
den 2 november 1926, dels i ett den 30 maj 1927 dagtecknat betänkande.

Lönenämndens förslag om uppförande på ordinarie stat av beställning
för maskinisten vid flottans sjukhus i Karlskrona biträddes av marinförvaltningen.
Härutöver hade ämbetsverket funnit sig böra föreslå inrättandet
av ett flertal nya ordinarie beställningar för personal vid flottans stationer
och varv.

Yidare riktade sig ämbetsverket mot lönenämndens förslag att begränsa
löneregleringen för icke-ordinarie befattningshavare till enbart sådan personal,
vars avlöning bestredes från vederbörande ordinarie avlöningsanslag. Ämbetsverket
utvecklade närmare sina synpunkter i här angivna avseenden i det
ovan omförmälda betänkandet den 30 maj 1927 samt överlämnade ett eget
förslag till avlöningsbestämmelser beträffande marinens icke-ordinarie personal.

Beträffande varven föreslog marinförvaltningen till uppförande på ordinarie
stat beställningar för konstruktörer, verkmästare, mästare, arbetsförmän,
kontorsskrivare, laborant, ritare samt förste kontorister. Emellertid
förutsatte ämbetsverket, att överförandet till ordinarie stat av sådan personal
skulle ifrågakomma endast i mycket begränsad omfattning. I fråga om personalen
vid flottans stationer ansåg marinförvaltningen, att ett mindre antal
ordinarie beställningar borde inrättas, om vilkas behövlighet för framtiden
tvivel icke syntes kunna råda. Hetta gällde — förutom den av lönenämnden
föreslagna maskinistbeställningen vid flottans sjukhus i Karlskrona —
verkmästar- och mästarbefattningarna vid centrala beklädnadsverkstaden och
kronobageriet i Karlskrona samt kontorsbefattningar vid stationsintendenturen
och stationskontoren. Erågan om en dylik åtgärd beträffande ett
ytterligare antal befattningar vid flottans stationer och beträffande befattningshavare
vid kustfästningarna och kustartilleriets regementen kunde däremot
enligt marinförvaltningens mening tills vidare utan olägenhet anstå,
till dess den nya organisationen erhållit större stabilitet. Yad anginge den

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

i marinförvaltningen tjänstgörande personalen, som i detta sammanhang
kunde komma i betraktande — ritare m. fl. från extra anslag avlönade befattningshavare
— ansåge marinförvaltningen sig på grund av pågående utredning
om den blivande centrala försvarsförvaltningen icke böra framlägga
förslag om upptagande av sådan personal på ordinarie stat.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle befattningarna inordnas bland
officersavlöningsreglementets ordinarie beställningshavare, upptagna å tjänsteförteckningen
för civilmilitär personal m. tl. (C). Då emellertid löneplanen
C icke upptoge tillräckligt antal lönegrader för att vid de ifrågavarande befattningarnas
ingruppering i de särskilda lönegraderna medgiva ett lämpligt
avvägande av befattningshavarnas löneförmåner, förutsatte förslagets genomförande
enligt marinförvaltningens mening en omläggning av avdelningen C
i officersavlöningsreglementet. Denna omläggning kunde lämpligen komma
till stånd på det sätt, att den nuvarande löneplanen utbyggdes så, att densamma
bleve likformig med löneplanerna för allmänna civilförvaltningen och
kommunikationsverken till och med deras 18. lönegrad samt i övrigt från
och med 8. lönegraden och uppåt bibehölle nu gällande konstruktion med
ändrad nummerbeteckning av lönegraderna. Eu sådan anordning möjliggjordes
nämligen därav, att varje lönegrad i löneplan C hade sin motsvarighet
i eu lönegrad å de för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken
fastställda löneplanerna, och anordningen syntes ämbetsverket
vara att förorda framför inrättandet av en särskild löneplan D för ifrågavarande
personal. Enligt marinförvaltningens mening vore det givetvis icke
i och för sig tilltalande med alltför ofta påkommande ändringar, men den
föreslagna omläggningen skulle underlättas, om den av Kungl. Maj:t ifrågasatta
allmänna lönerevisionen för inarbetande av dyrtidstilläggen i löneplanerna
komme till utförande och omläggningen skedde i samband därmed.

Beträffande de grupper av befattningshavare vid stationerna och varven,
som icke enligt marinförvaltningens förslag skulle uppföras på ordinarie
stat, samt beträffande motsvarande personal vid kustartilleriets truppförband
och kustfästningarna, ansåge ämbetsverket, under förutsättning av bifall
till förslaget i ovan angivna del, nödvändigt att få till stånd en lönereglering,
som anpassade sig till nutida förhållanden och stode i överensstämmelse
med vad ämbetsverket föreslagit i fråga om den till uppförande
på ordinarie stat ifrågasatta personalen. Från marinförvaltningens sida vore
dock intet att erinra däremot, att enhetliga bestämmelser bleve tillämpliga
för försvarsväsendets extra personal i dess helhet och således icke blott för
personal vid marinen. Då lönenämnden emellertid icke tagit i betraktande
annan personal än den, vilken avlönades från försvarsväsendets olika ordinarie
avlöningsanslag — vilken omständighet medförde, att nämndens förslag
icke borde genomföras oförändrat beträffande de från andra medel avlönade
befattningshavarna — men marinförvaltningen å sin sida funnit angeläget,
att icke skilda grunder för avlöning fastställdes för motsvarande,
ehuru från olika anslag avlönade grupper av extra personal vid marinen,
hade marinförvaltningen ansett sig nödsakad att framgå med ett eget förslag.

Kungl. Maj:t$ proposition nr 196.

Yissa av de i ärendet hörda myndigheterna yttrade sig i anledning av
lönenämndens förslag till inplacering i olika lönegrader av de befattningar,
som avsetts att uppföras å ordinarie stat. Till vad myndigheterna i sådant
hänseende anfört återkommer jag i det följande.

Genom beslut den 27 juni 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarsväsendets
lönenämnd att på grundval av ovannämnda, av lönenämnden och marinförvaltningen
upprättade förslag utarbeta förslag till enhetlig reglering av löneförhållandena
för sådan icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet, varom
i nämnda båda förslag vore fråga.

Med anledning härav och då en utsträckning av den med lönenämndens
förslag den 29 juni 1926 avsedda löneregleringen till den av marinförvaltningens
förslag omfattade icke-ordinarie personalen syntes böra föranleda
en motsvarande utvidgning av de blivande bestämmelsernas tillämpningsområde
även för arméns och flygvapnets vidkommande, anhöll lönenämnden i
särskilda skrivelser till arméförvaltningen och flygstyrelsen om yttrande angående
dels vilken ytterligare personal vid armén och flygvapnet — utöver
den i nämndens förslag den 29 juni 1926 medtagna — som därvid kunde
komma i betraktande, dels i vilka lönegrader denna personal borde placeras,
dels ock huruvida några av hithörande befattningar ansåges böra uppföras å
ordinarie stat.

I skrivelse till lönenämnden den 20 augusti 1927 anförde arméförvaltningen,
bland annat, följande.

Med anledning av lönenämndens ovanberörda framställning hade ämbetsverket
låtit från vissa myndigheter införskaffa yttranden uti de i framställningen
angivna avseenden.

Av de sålunda avgivna yttrandena framginge, att den personal, som vid
ett genomförande för arméns del av de principer, vilka legat till grund för
marinförvaltningens förslag, syntes kunna ifrågakomma till uppflyttning å
ordinarie stat eller inordnas under särskilda för icke-ordinarie befattningshavare
avsedda avlöningsbestämmelser, utgjordes av — förutom den i lönenämndens
betänkande den 29 juni 1926 avsedda — dels viss kontraktsanställd
ingenjörspersonal, ritkontorsföreståndare, kontors-, ritar- och laboratoriepersonal,
dels vissa arbetsförmän vid fabriker och tygverkstäder m. in.,
dels skrädderi-, skomakeri-, sadelmakeri- och snickeriförmän samt skidreparatörer
vid truppförbandens intendenturverkstäder och tvättföreståndare vid
tvättinrättningarna, dels ock en del befattningshavare i förmansställning vid
arméns centrala beklädnadsverkstad och intendenturförråden.

Beträffande det stora flertalet av dessa, nämligen de till intendenturförvaltningen
hörande, hade de flesta av myndigheterna ansett sig icke kunna
tillstyrka ändringar i fråga om de för personalen nu gällande anställningsoch
avlöningsförhållanden. Myndigheterna hade visserligen ingalunda förbisett
de skäl, som från de anställdas sida kunde tala för ett beredande åt
dem av sådana ändrade anställnings- och avlöningsförhållanden, att de kunde
erhålla en mera tryggad anställning, än som vore möjligt med nu gällande
system, ävensom få sina pensionsförhållanden ordnade i likhet med vad för
andra statsanställda ordinarie befattningshavare vore fallet. Ur statsverkets
och arbetsledningens synpunkt vore däremot bestämda olägenheter att be Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) so i 553 28 2

Infordrande
av nytt förslag.

Arméforyaltnin^ens
yttrande
till lönenämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

fara. De skäl, som därvid anförts, hade huvudsakligen varit, att någon särskild
olägenhet i allmänhet icke visat sig vara förbunden med det hittills
tillämpade förfaringssättet, varigenom personalen anställts genom avtal, antingen
med en viss grupp eller med befattningshavarna var för sig. Sedan
arbetet vid truppförbandens intendenturverkstäder på senare tiden omlagts
på sådant sätt, att numera huvudsakligen endast reparationsarbeten där förekomme,
hade förmännen i viss mån förlorat den ställning, de förut intagit,
att leda och fördela arbetet, samt i stället kommit att mera aktivt deltaga
i själva arbetet. För befattningarna fordrades således icke i allmänhet
så höga kvalifikationer, som man förut måst ställa å desamma, och av
försvarsorganisationen följde vidare, att arbetet vid truppförbandens intendenturverkstäder
med all säkerhet komme att i än högre grad än förut inskränkas.
Arbetet vid de skilda verkstäderna vore för övrigt icke organiserat
på samma sätt. Vid en del truppförband hade förmännen under sig
endast ett fåtal arbetare, vid en del andra något flera, dock högst i allmänhet
5 ä 6 stycken. Härav uppstode svårighet att inpassa vederbörande i
eu viss löneskala, då värdesättningen av deras prestationer givetvis icke
kunde bliva densamma överallt. Då vidare anskaffningen och underhållet
av materielen vore grundad på den s. k. självhushållningsprincioen och det
tillkomme dem, som ansvarade för underhåll och vård av materielen, att
tillse, att kostnaderna härför begränsades inom ramen av härför avsedda
medel, låge det i vederbörande chefs intresse att söka i största möjliga grad
begränsa utgifterna för inaterielens anskaffning och underhåll och således
även att hålla lönerna till arbetspersonalen, däri inräknade förmännen, vid
ungefär samma nivå som lönerna till motsvarande arbetare inom den privata
industrien. Ett fastslående av lönerna till ett bestämt belopp, vilket
skulle bliva eu följd av personalens uppförande å ordinarie stat eller inordnande
i ett fast lönesystem, skulle i allt för hög grad binda vederbörande
chefs självbestämmanderätt i detta avseende, och ur statens synpunkt skulle
det vara olämpligt att genom befattningarnas inordnande i en fast löneskala
för en längre tid framåt binda dem vid företaget.

De sålunda anförda skälen emot eu utsträckning av löneregleringen gällde
närmast personal vid de under intendentsdepartementets förvaltning stående
verkstäder och centrala intendenturanstalter. Men enahanda förhållanden
förelåge i stort sett, åtminstone beträffande förmanspersonalen, även
vid arméns övriga fabriker och tygverkstäder m. fl. Vid dessa funnes emellertid,
på sätt ovan antytts, viss annan personal såsom ingenjörer, ritare,
kontorister, laboratoriebiträden m. m. Beträffande eu utsträckning av löneregleringen
till att omfatta dessa personalgrupper hade myndigheterna ställt
sig mera gynnsamt, dock under uttryckligt framhållande, att det icke syntes
välbetänkt att i annat än mycket ringa utsträckning uppföra befattningshavarna
på ordinarie stat.

Med hänsyn till de olika meningar, som sålunda från myndigheternas
sida gjort sig gällande, ställde sig arméförvaltningen synnerligen tveksam
till lämpligheten överhuvudtaget av ett biträdande för arméns del av marinförvaltningens
förslag. Visserligen skulle genom olika befattningars uppförande
på ordinarie stat, respektive inordnande under ett fast avlöningssystem
vissa fördelar uppstå därigenom, att arbetsledningen befriades från
sysslandet med en del detaljgöromål beträffande avlöningarnas bestämmande
m. in., men å andra sidan skulle härigenom lönerna komma att fastlåsas till
förfång för eu ekonomisk drift och svårigheter uppstå att avpassa personalen
efter det vid olika tillfällen förefintliga behovet. Då verksamheten vid arméns
fabriker och verkstäder vore i mycket likartad med den inom den privata
affärsrörelsen bedrivna, ansåge arméförvaltningen fastmera de inom den pri -

Kungl. Maj.ts proposition nr 19ii.

vata industrien tillämpade anställningsformer böra fortfarande vinna tilllämpning
jämväl å arméns personal. Därtill komme, att tiden ännu knappast
kunde anses mogen för vidtagandet av några mera genomgripande förändringar
liärutinnan. Med liänsyn till de betydande förändringar, som
komme att inträda i samband med det slutliga genomförandet av 1925 års
härordning, syntes det nämligen för närvarande knappast vara möjligt att
bedöma det blivande personalbehovet överhuvudtaget, särskilt vid de olika
truppförbandens verkstäder, men även vid de centrala intendenturanstalterna
och, ehuru visserligen i mindre utsträckning, jämväl vid artilleriets ^fabriker
och tyganstalter, tygverkstäder m. in. Om svårigheter alltså förelåge att nu
bedöma personalbehovet överhuvudtaget, kunde arméförvaltningen så mycket
mindre avgöra, vilka befattningshavare, som eventuellt kunde anses motsvara
ett så stadigvarande behov, att de borde uppföras å stat såsom ordinarie
beställningshavare eller inordnas under ett fast avlöningssystem. Det
sålunda anförda gällde i främsta rummet den arbetsledande personalen, och
beträffande denna nödgades arméförvaltningen därför bestämt avstyrka ett
biträdande för arméns del av de riktlinjer, som kommit till uttryck i marinförvaltningens
utlåtande.

Beträffande den förut angivna kontors-, ritar- och laboratoriepersonalen
m. fl. ävensom viss personal vid arméns centrala beklädnadsverkstad och
vid intendenturförråden syntes visserligen de av arméförvaltningen ovan
framhållna betänkligheterna icke med samma styrka göra sig gällande. Men
även i fråga om dessa personalgrupper rådde för närvarande en viss osäkerhet
angående det blivande personalbehovet efter härordningens genomförande.
Tillsvidare och intill dess någon erfarenhet vunnits i fråga om
verkningarna av den nya härordningen, ansåge arméförvaltningen därför försiktigheten
bjuda att icke heller beträffande dessa personalgrupper nu vidtaga
några förändringar i fråga om formen för deras anställning.

Arméförvaltningen ansåge så mycket större skäl härtill föreligga, som
redan ett genomförande av lönenämndens ovannämnda förslag av den 29
juni 1926 syntes bereda möjlighet att, i den mån så visade sig lämpligt,
inordna ifrågavarande befattningshavare eller vissa av dem under ett fast
avlöningssystem.

Därest, oberoende av vad arméförvaltningen sålunda anfört, åtgärder i
allt fall skulle anses böra vidtagas för eu utsträckning av löneregleringen
till den av marinförvaltningen avsedda icke-ordinarie personalen, syntes det
av sistnämnda ämbetsverk avgivna utlåtandet knappast kunna läggas till grund
för ett blivande förslag i ämnet. Först och främst syntes marinförvaltningens
förslag icke vara byggt på någon jämförelse med de avlöningar,
som inom den privata verksamheten tillkomme personal med motsvarande
kvalifikationer och arbetsuppgifter som den av marinförvaltningen avsedda.
Då arméförvaltningen icke kunnat föranstalta om någon utredning härom,
vilken givetvis måste bliva jämförelsevis tidsödande, kunde arméförvaltningen
beträffande ett flertal av de i förslaget upptagna befattningshavarna
icke bedöma, i vad mån de föreslagna lönerna kunde anses lämpligt avpassade.
Emellertid hade arméförvaltningen icke kunnat underlåta att finna,
att förslaget i åtskilliga avseenden syntes innebära ett undervärderande av
de arbetsuppgifter och åligganden, som ankomme på särskilt de nu å ordinarie
stat uppförda beställningshavarna vid artilleriets fabriker och tyganstalter.

Ett genomförande av marinförvaltningens förslag syntes därför med nödvändighet
kräva en omreglering av den till löneplanen C i officersavlöningsreglementet
hänförliga tygstatspersonalens inplacering på löneskalan. Då
så sent som vid 1927 års riksdag det hittills provisoriskt gällande avlönings -

Flygstyrolscns
yttrande till
lönenämnden.

20 Kunyl. Maj:ts proposition nr 196.

reglementet blivit med vissa jämkningar definitivt antaget, ansåge arméför
valtningen det likväl knappast välbetänkt att redan nu väcka förslag om
ändringar i reglementet. Arméförvaltningen, som häri såge ett ytterligare
skäl för avstyrkande av marin förvaltningens förslag, erinrade i detta sammanhang,
att lönenämnden uti sitt den 20 oktober 1926 avgivna förslag till avlöningsreglemente
för officerare m. fi. funnit, att, då löneplanerna för officerare
och underofficerare samt civilmilitär personal vid armén och marinen
fastställts så sent som vid 1921 års riksdag, en genomgående revision av
nämnda löneplaner för det dåvarande näppeligen kunde ifrågakomma. Eu
dylik revision syntes enligt nämndens åsikt i allt fall icke böra företagas,
förrän viss tids erfarenhet vunnits i fråga om de verkningar, den nya försvarsorganisationen
kunde komma att utöva å de olika beställningshavarnas
arbetsåligganden. Ett tillfälle att överväga frågan komme för övrigt att erbjuda
sig i samband med dyrtidstilläggens avskaffande och sammanslagning
med de fasta lönerna.

Arméförvaltningen kunde sålunda icke biträda marinförvaltningens förslag,
vare sig i vad detsamma avsåge ett uppförande på ordinarie stat av andra
befattningshavare än dem, som i nämndens betänkande av den 29 juni 1926
föreslagits skola vinna sådan anställning, eller ett inordnande under ett mera
fast lönesystem av andra än i nyssnämnda betänkande avsedda icke-ordinarie
befattningshavare. Visserligen hade arméförvaltningen, enligt vad nyss antytts,
ansett eu sådan utsträckning av löneregleringen möjligen kunna ifrågasättas,
att därunder skulle inbegripas viss kontors-, ritare- och laboratoriepersonal
ävensom vissa nu kontraktsanställda ingenjörer m. fi. Ifrågavarande personal
hade närmare angivits å en ämbetsverkets skrivelse bilagd tablå, varå
med anlitande av den i marinförvaltningens förslag begagnade nummerbeteckningen
å de olika lönegraderna jämväl förslagsvis angivits de lönegrader,
till vilka befattningshavarna skulle kunna tänkas hänförda. Emellertid syntes
den sålunda angivna lönegradsplaceringen icke utan vidare kunna läggas till
grund för ett förslag i ämnet. Härför erfordrades nämligen eu närmare undersökning
av dels de olika befattningshavarnas kvalifikationer och arbetsuppgifter,
dels löneförhållanden inom närliggande verksamhetsgrenar, dels ock
de kostnader, som skulle vara förenade med personalens inordnande i lönegrader.

Flygstyrelsen har i skrivelse till lönenämnden den 20 augusti 1927 anfört,
bland annat, följande.

Styrelsen liölle före, att de skäl, som av marin förvaltningen framhållits
för att i löneregleringen inrymma vissa månadslönare m. fi. vid marinen,
talade för att även viss extra personal vid flygvapnet inrymdes i de blivande
bestämmelserna. Det förslag till bestämmelser, som av marinförvaltningen
avgivits, syntes även väl lämpa sig för flygvapnets vidkommande. Beträffande
förslagets tillämplighetsområde ansåge flygstyrelsen, att i styrelsen
tjänstgörande extra personal för närvarande icke borde komma i betraktande
och icke heller extra personal, anställd vid truppförbandens verkstäder,
alldenstuud personalorganisationen därstädes icke ännu vunnit den
stadga, att den kunde läggas till grund för en bestående personalstat i här
ifrågavarande avseenden. Vad åter de centrala flygverkstäderna å Malmen
och i Västerås beträffade, hade de utvuxit ur de förutvarande flygverkstäderna
vid flygkompaniet å Malmslätt och vid flottans varv i Stockholm,
och personalförhållandena vore där stabiliserade och analoga med dem vid
flottans varv.

Flygs.tyrelsen ansåge, att överförande av befattningar till ordinarie stat
borde ske i begränsad omfattning och avse endast sådan arbetsledande per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sonal och förhandspersonal, som, såvitt nu kunde bedömas, alltid komrne
att vara erforderlig och för vilken personal en fastare organisation skulle
vara till vapnets fördel såväl ur rekryteringssynpunkt som för tjänstens
behöriga gång. Av den övriga personalen borde en mindre del uppföras i
extra ordinarie befattningar, under det att det övervägande flertalet såsom
hittills borde kvarstå såsom extra personal. Med undantag av verkmästare
av 1. och 2. klass, vilka borde bibehållas vid sin nuvarande löneställning.
syntes inplaceringen i lönegrader böra äga rum i enlighet med marinförvaltningens
förslag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 november 1927 har härefter lönenämnden
framlagt nytt förslag i ämnet.

Lönenämnden upptager därvid först till behandling spörsmålet angående
den ifrågasatta löneregleringens omfattning samt anför härom följande.

Då lönenämndens förslag den 29 juni 1926 närmast hade avseende endast
å befattningshavare, som avlönades med medel från ordinarie anslagen till
avlöning till personal vid staber, truppförband m. fl., men den i marinförvaltningens
förslag av den 30 maj 1927 åsyftade personalen huvudsakligen
utgjordes av månadslönar- och annan från anskaffnings- och underhållsanslag
avlönad personal, hade lönenämnden funnit sig föranlåten att till en början
undersöka, vilka personalgrupper med den sålunda förändrade utgångspunkten
borde omfattas av den ifrågasatta löneregleringen. Härvid hade lönenämnden,
efter övervägande av vad arméförvaltningen och flygstyrelsen i
sådant hänseende anfört, kommit till den uppfattningen, att förhållandena
för närvarande manade till iakttagande av en stark återhållsamhet i fråga
om löneregleringens utsträckning till annan personal vid armén och flygvapnet
än den i nämndens tidigare förslag avsedda. Av avgörande betydelse
syntes lönenämnden härvidlag vara, att det icke torde vara möjligt att för
närvarande bilda sig en något så när tillförlitlig uppfattning i fråga om de
verkningar, den under utformning varande nya försvarsorganisationen komme
att utöva å olika befattningshavares arbetsåligganden. Även om samma synpunkter
i viss mån gjorde sig gällande beträffande marinens personal, låge
dock förhållandena här så tillvida annorlunda till, att den nya organisationen
för marinens vidkommande innebure betydligt mindre ändringar i det
bestående än beträffande försvarsväsendet i övrigt, samt att noggranna riktlinjer
för personalorganisationen vid marinen funnes uppdragna i flottans
organisationssakkunnigas betänkande, vilket enligt beslut av Kungl. Maj:t
skulle tjäna till ledning för nedbringandet av personalbehovet därstädes.

Yad särskilt beträffade den centrala militära förvaltningen, påginge, enligt
vad lönenämnden hade sig bekant, fortfarande utredning rörande omorganisation
av densamma. Innan denna omorganisationsfråga vunnit sin lösning,
syntes — såsom marinförvaltningen och flygstyrelsen också ansett —
någon reglering av löneförhållandena för den vid nämnda förvaltning anställda
icke-ordinarie personalen ej böra ifrågakomma.

På grund av vad nu anförts hade lönenämnden för sin del funnit den
ifrågasatta löneregleringen böi-a — utöver i lönenämndens tidigare förslag
och i marinförvaltningens förslag den 30 maj 1927 avsedd personal — omfatta
allenast kontors-, ritar- och laboratoriepersonal vid arméns centrala
fabriker och verkstäder (intendenturförråd) ävensom dylik personal och viss
personal i arbetsledande ställning vid centrala flygverkstäderna. Härvid
hade lönenämnden emellertid ansett skäl föreligga till den ytterligare begränsningen,
att från löneregleringen undantoges befattningshavare vid såväl
arméns som marinens centrala beklädnadsverkstäder. Verksamheten vid

Lönenämndens
skrivelse den
16 november

1927.

''22

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

dessa verkstäder vore nämligen i särskilt hög grad beroende av såväl förefintlig
tillgång till arbete som förhållandena inom den enskilda industrien
på ifrågavarande område, i följd varav verksamhetens omfattning kunde
komma att viixla under olika tider och en omreglering av olika befattningshavares
arbetsuppgifter med hänsyn härtill tid efter annan visa sig önskvärd.
Då inordnandet av personal vid verkstäderna under ett fast lönesystem syntes
ägnat att i viss mån lägga hinder i vägen för en dylik anpassning, hade
lönenämnden funnit klokheten bjuda att ställa berörda personal utanför den
nu planerade löneregleringen.

I fråga om uppförande på ordinarie stat av beställningar för viss icke-ordinarie
personal vid försvarsväsendet samt beställningarnas placering i lönehänseende
anför härefter lönenämnden:

Vid verkställd undersökning, huruvida några beställningshavare utöver de
av lönenämnden i betänkandet den 29 juni 1926 härtill ifrågasatta borde
uppföras på ordinarie stat, hade lönenämnden icke kunnat undgå att finna
de skäl, marinförvaltningen anfört till stöd för en dylik åtgärd i fråga om
en del befattningshavare vid marinen, äga ett visst berättigande — särskilt
i vad frågan gällde månadslönare. Enligt lönenämndens mening syntes det
emellertid angeläget att i görligaste mån hålla vägen öppen för sådana jämkningar
i personalorganisationen, som vid genomförandet av fiottans organisationssakkunnigas
förslag visade sig erforderliga. Med beaktande härav
hade också marinförvaltningen funnit sig böra gå in för inrättandet av ordinarie
befattningar allenast i mycket begränsad omfattning. Då ett genomförande
av marinförvaltningens förslag i detta hänseende emellertid icke
kunde anses innebära eu rationell lösning av ifrågavarande personals anställnings-
och lönefrågor, något som också från personalhåll med skärpa framhållits,
ville det förefalla lönenämnden riktigast att för närvarande stanna
vid en sådan reglering av sagda personals löneförhållanden, som utan att
innebära en lösning av frågan om personalens uppförande på ordinarie stat
dock icke lade hinder i vägen för en sådan åtgärds vidtagande, när organisationen
närmare utformats. Av vad lönenämnden i det föregående anfört
torde ock följa, att nämnden icke heller för närvarande kunde förorda uppförande
på ordinarie stat av beställningar för jämförlig personal vid armén
och flygvapnet.

Lönenämnden hade alltså funnit sig icke böra i förevarande sammanhang
föreslå inrättande av befattningar på ordinarie stat för andra personalgrupper
än de i lönenämndens tidigare förslag angivna.

I samband härmed hade lönenämnden emellertid ansett sig böra upptaga
till granskning de erinringar mot nämndens tidigare förslag, som i berörda
del framställts i de (iver förslaget avgivna yttrandena.

I dessa yttranden hade erinringar till en början framställts mot nämndens
förslag i vad det avsåge placering av maskinistbefattningar vid truppförbanden
i 3. lönegraden å löneplanen C i officersavlöningsreglementet. Denna placering
hade sålunda synts vissa myndigheter vara väl låg. Yad myndigheterna
därom anfört hade emellertid icke givit arméförvaltningen anledning
föreslå någon avvikelse från nämndens förslag. Nämnden hade ej heller för
sin del funnit skäl föreligga att frångå förslaget i fråga.

Uti sitt tidigare löneregleringsförslag hade lönenämnden förordat uppförande
å ordinarie stat av befattningar för maskinister vid garnisonssjukhuset
i Boden och vid flottans sjukhus i Karlskrona, men däremot icke ansett sig
böra föreslå motsvarande åtgärd beträffande de såsom maskinisternas ställföreträdare
anställda eldarna av 1. klass vid nämnda sjukhus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. -3

Sedan arméförvaltningen häremot erinrat, att samma skäl, som åberopats
till stöd för inrättandet av en ordinarie maskinistbefattning vid förstnämnda
sjukhus, talade för den därstädes anställde eldarens av 1. klass uppförande
på ordinarie stat, hade lönenämnden vid det förnyade övervägande, nämnden
i nu förevarande sammanhang ägnat spörsmålet i fråga, funnit sig böra,
med ändring av sitt tidigare förslag härutinnan, föreslå sistnämnde befattningshavares
uppförande å ordinarie stat med placering i lönegraden C 1.
I konsekvens härmed hade liknande åtgärd ansetts böra vidtagas beträffande
motsvarande befattningshavare vid flottans sjukhus i Karlskrona.

Uti sitt förra förslag hade nämnden vidare ifrågasatt, att övermaskinisten
vid Bodens fästning skulle hänföras till 4. lönegraden å löneplanen C i officersavlöningsreglementet.
I anledning härav hade kommendanten i Boden
erinrat, att vid inrättandet av övermaskinistbefattningen ställts i utsikt, att för
befattningen skulle utgå avlöning av samma storlek som till verkmästare av
1. klass. Att, på sätt nämnden gjort, jämföra övermaskinisten med maskinmästare
av 1. klass vid hospitalen vore enligt kommendantens mening missvisande,
och jämfördes lians arbete med tygverkmästares med fleres i 6.
lönegraden av berörda löneplan, kunde med fog sägas, att det såväl kvalitativt
som än mer kvantitativt kunde ställas i jämnhöjd med dessa beställningshavares.
Rättvisa och billighet syntes därför fordra, att övermaskinistens
avlöning bestämdes att utgå efter 6. lönegraden å sagda löneplan.

Med hänsyn till vad kommendanten sålunda anfört och då såväl av lönenämndens
som kommendantens utredning framginge, att den nuvarande
innehavaren av övermaskinistbefattningen vid övergång till ordinarie beställning
i den av nämnden föreslagna lönegraden skulle komma att lida
en direkt minskning i sina avlöningsförmåner, hade ock arméförvaltningen
ansett, att det för beredande av erforderlig ersättning till befattningshavaren
i fråga vore nödvändigt att giva denne en högre placering på löneskalan
än vad lönenämnden föreslagit. Även med hänsyns tagan d e till att befattningen
vore av stor vikt, hade arméförvaltningen dock icke kunnat förorda
en så hög placering, som kommendanten föreslagit, eller i 6. lönegraden,
varigenom övermaskinisten skulle komma att i lönehänseende likställas med
exempelvis tygverkmästare. Arméförvaltningen hade i stället föreslagit, att
beställningen måtte uppföras i 5. lönegraden, varigenom övermaskinisten
skulle erhålla lön med samma belopp, som enligt det för kommunikationsverken
gällande avlöningsreglementet tillkomme maskinmästare eller övermontör
vid statens vattenfallsverk.

Efter övervägande av de skäl, som sålunda anförts för eu högre placering
av befattningen i fråga, och då, enligt vad av kommendantens yttrande framginge,
den övermaskinisten anvisade tjänstebostaden från och med den 1
januari 1927 betingade en hyra av cirka 650 kronor eller 170 kronor mer än
nu utgående hyra och 350 kronor mer än den därförut gällande, varmed
lönenämnden räknat, hade lönenämnden funnit sig böra tillstyrka, att övermaskinisten
måtte erhålla en något bättre ställning i lönehänseende än den,
som enligt nämndens tidigare förslag skulle tillkomma honom. Att, på sattkommendanten
i Boden föreslagit, hänföra befattningen i fråga till 0. lönegraden,
kunde nämnden dock icke förorda, utan finge nämnden för sin del
ansluta sig till arméförvaltningens förslag.

I sitt tidigare förslag hade lönenämnden upptagit befattningen såsom förste
montör vid Bodens fästning i 3. lönegraden å löneplanen C och likställt befattningshavaren
med i 12. lönegraden i avlöningsreglementet för kommunikationsverken
placerad förste montör vid statens vattenfallsverk. Kommendanten
i Boden hade i anledning härav framhållit, att med hänsyn till de
maktpåliggande göromål, som ankomme på förste montören, samt da denne

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

intoge en överordnad ställning i förhållande till fortmaskinister och truppförbandsmaskinister,
vilka åtnjöte eller av lönenämnden föreslagits skola åtnjuta
lön i lönegraden C 3, en högre placering borde beredas befattningshavaren
i fråga. På grund härav och då förste montörens arbete syntes
fullt jämförligt med det, som påvilade de i 6. lönegraden å löneplanen C
inplacerade beställningshavarna, talade billigheten för att den förstnämndes
avlöning icke sattes lägre än sistnämnda beställningshavares.

Arméförvaltningen hade i likhet med kommendanten ansett, att lönenämndens
förslag i fråga om förste montörens placering i lönegrad icke beredde
honom en mot hans krävande arbetsuppgifter svarande avlöning. Kommendantens
förslag om hans placering i 6. lönegraden hade arméförvaltningen
dock icke kunnat biträda, utan hade ämbetsverket föreslagit, att för
förste montören måtte upptagas en ordinarie beställning i 4. lönegraden å
löneplanen C, varigenom beställningshavaren skulle komma att i avlöningshänseende
likställas med förste maskinist eller reparationsmästare vid statens
vattenfallsverk.

Yad sålunda anförts till stöd för en högre placering av förste montören
vid Bodens fästning hade icke givit lönenämnden anledning att frångå sitt
förenämnda förslag.

Befattningen såsom montör vid Bodens fästning hade lönenämnden föreslagit
till placering i 1. lönegraden å löneplanen C. Kommendanten i Boden
hade härutinnan anfört, att, då montörens arbete enligt hans förmenande
närmast vore jämförbart med det, som utfördes av linjeförman vid telegrafverket,
vilken vore placerad i den mot lönegraden C 3 svarande 12. lönegraden
i avlöningsreglementet för kommunikationsverken, befattningshavaren
i fråga borde erhålla en däremot svarande löneställning. Yad kommendanten
sålunda anfört hade emellertid icke föranlett arméförvaltningen föreslå ändring
i lönenämndens förslag. Ej heller nämnden ansåge skäl föreligga att frångå
förslaget i fråga.

Utöver vad nu anförts, hade lönenämnden icke funnit skäl till avvikelse
från sitt förra förslag i fråga om nyinrättande av ordinarie befattningar och
därmed sammanhängande spörsmål.

Lönenämnden har härefter framlagt förslag till reglering av löneförhållandena
för den iclte-ordinarie personal, som, enligt vad nämnden i det föregående
anfört, borde komma i betraktande vid ifrågavarande lönereglering.

Beträffande de allmänna riktlinjerna för det nya förslaget torde böra framhållas,
att detta — i likhet med såväl lönenämndens första förslag som marinförvaltningens
i det föregående omförmälda förslag — allenast, upptager bestämmelser
för sådan hithörande personal, vars tjänstgöring tager vederbörandes
hela arbetstid i ansprak. På grund av den utvidgning, löneregleringen
nu i förhållande till lönenämndens första förslag avsetts att erhålla,
har lönenämnden ansett det nödvändigt att vid förslagets utarbetande än
närmare, än som beträffande det tidigare förslaget varit fallet, följa gällande
avlöningsbestämmelser för civilförvaltningens och kommunikationsverkens
icke-ordinarie befattningshavare.

Befattningshavarna hava indelats i grupperna extra ordinarie tjänstemän,
extra befattningshavare samt kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal.

Löneplanen för extra ordinarie tjänstemän har konstruerats efter förebild
av löneplanen för motsvarande tjänstemän vid civilförvaltningen och kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 1U6.

munikationsverken. Löneplanen innehåller sålunda 27 lönegrader, av vilka
lönegraderna 1—19 innehålla sex löneklasser vardera, medan var och en av
lönegraderna 20—27 innehåller fem löneklasser. Tidsintervallerna i avseende
å uppflyttning i löneklass hava bestämts till tre år. Inplaceringen av de
extra ordinarie tjänstemännen å den för dem avsedda löneplanen har lönenämnden
sökt verkställa på sådant sätt, att därigenom icke hinder uppstår
för ett framtida uppförande å ordinarie stat av därtill ifrågakommande befattningar.

Bestämmelserna rörande extra befattningshavare hava avfattats i nära överensstämmelse
med motsvarande föreskrifter i civilförvaltningens avlöningsreglemente
för icke-ordinarie befattningshavare.

Vad angår den kvinnliga sjukvårds- och ekonomipersonalen, har någon
avvikelse icke ägt rum från den i lönenämndens tidigare förslag i ämnet
tillämpade avlöningsprincipen. Löneplanen omfattar sju lönegrader, var och
en upptagande dels begynnelselönen, dels ock den förhöjda lön, som är
avsedd att tillkomma vederbörande befattningshavare efter en tjänstetid av
3, 6 och 9 år.

Bestämmelser hava i författningsförslaget intagits rörande särskilda förmåner
i form av kallortstillägg, rätt att bibehålla lön vid sjukdom, vid skada
till följd av olycksfall eller vid förbud att tjänstgöra på grund av smittofara,
rätt till semester (tjänstledighet med bibehållen lön), vikariatsersättning,
läkarvård m. m., ersättning för mistad förmån av fri bostad in. in., ersättning
för tjänsteresa, tjänstgöringstraktamente m. m. samt begravningshjälp.

Tidigare förekommande naturaförmåner, såsom fri bostad med bränsle
och lyse eller ersättning därför hava, med undantag beträffande den kvinnliga
sjukvårds- och ekonomipersonalen, i allmänhet borttagits.

_ I fråga om övergången till de nya avlöningsbestämmelserna innehåller
författningsförslaget vissa stadganden till förekommande av att befattningshavare,
som vid bestämmelsernas ikraftträdande innehar viss anställning,
genom bestämmelsernas tillämpning skulle komma att drabbas av minskning
i den avlöning eller i den förmån av semester, som förut tillkommit honom.
Ersättningen för minskning i tidigare åtnjuten avlöning innesluter även
kompensation för den minskning beträffande dyrtidstillägg, som blir en följd
av att dyrtidstilläggen i och med löneregleringen avses att utgå efter de för
nyreglerade verk bestämda grunder. Ersättningen för avlöningsminskning
i sålunda angiven utsträckning har föreslagits skola utgå i form av personligt
lönetillägg för tid, intill dess vederbörande på grund av de föreslagna nya
föreskrifterna erhåller en avlöning, som uppgår till den, vartill han varit
berättigad före förslagets ikraftträdande.

Statskontoret har den 22 februari 1928 avgivit yttrande i ärendet, i vad Statskontorets
angår bidrag av statsmedel till gäldande av retroaktiva pensionsavgifter för ^giTfeWiiari
personal, som avsetts att uppflyttas till ordinarie beställningar. Ämbets- 1928.
verket har i ämnet anfört följande.

Statskontoret ansåge goda skäl föreligga i detta fall för att staten lämnade
någon hjälp till underlättande för personalen att gälda de retroaktiva

Departements chefen.

26 Kungl. Majds proposition nr 196.

pensionsavgifter, som erfordrades vid övergången till den nya organisationen.
Vid föregående liknande tillfällen hade det gällt allenast retroaktivavgifter
för delaktighet i familjepensionering, medan däremot fråga nu vore om statens
övertagande delvis även av dylika avgifter för personalens egen tjänstepensioneriug.
Några retroaktiva avgifter för tjänstepensionering förekomme
numera icke för andra statens tjänstemän än dem, som vore anställda vid
försvarsväsendet, där tjänstepensioneringen ombesörjdes av fristående kassor.
Om eu sådan omorganisation, varom här vore fråga, hade företagits beträffande
befattningar inom allmänna civilförvaltningen, hade vederbörande fått
utan erläggande av några retroaktiva avgifter tillgodoräkna för tjänstepension
den föregående tjänstetiden. Vid sådant förhållande skulle det kunna ifrågasättas,
huruvida icke statsverket borde i detta fall bestrida hela kostnaden
för retroaktivavgifterua för tjänstepension. Däremot förefölle det statskontoret
tveksamt, om man i fråga om retroaktivavgifterna för familjepension
borde gå längre än som medgivits vid sjukvårds- och ekonomipersonalens
vid hospitalen uppförande på ordinarie stat enligt 1918 års riksdags beslut
och kungörelsen den 31 december samma år (nr 1062). Enligt denna kungörelse
hade statsbidrag endast utgått till befattningshavare, som vid 1919 års
ingång fyllt 32 år, och utgjort för den, som vunnit anställning i motsvarande
eller jämförlig befattning före 32 års ålder, viss procent å skillnadsbeloppet
mellan den för hans ålder den 1 januari 1919 och den för 32 års ålder gällande
avgiften samt för den, som vunnit sådan anställning efter 32 års ålder,
samma procent å skillnadsbeloppet mellan den för hans ålder den 1 januari
1919 och hans ålder vid anställningen gällande avgiften.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär lönenämndeus föreliggande
förslag dels förändring till ordinarie beställningar av en del ickeordinarie
befattningar vid försvarsväsendet, dels ock genomförande av en
enhetlig reglering av löneförhållandena för vissa grupper av försvarsväsendets
icke-ordinarie personal.

I förstnämnda hänseende har löneniimnden föreslagit, att följande personal
måtte uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare, nämligen
maskinister och eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband
samt vid garnisonssjukhuset i Boden och vid flottans sjukhus i Karlskrona,
övermaskinisten vid Bodens fästning samt förste montören och montören
därstädes. Då fullgoda skäl härför synas mig föreligga, tillstyrker jag vad
lönenämnden sålunda föreslagit.

Någon överflyttning till ordinarie stat av jämväl andra befattningshavare
än de nyssnämnda synes mig icke för närvarande böra ifrågakomma. Utöver
de framställningar i berörda syfte, som varit för lönenämnden tillgängliga vid
dess handläggning av förevarande ärende, har, efter det lönenämndens slutliga
förslag avgivits, till Kungl. Maj:t inkommit en av representanter för arméns
sjuksköterskor m. fl. gjord ansökning angående sjuksköterskepersonalens uppförande
på ordinarie stat. Jag har emellertid icke funnit mig böra för närvarande
tillstyrka denna framställning.

De nya ordinarie beställningarna torde, såsom lönenämnden förutsatt,
böra upptagas å den vid officersavlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
bland gruppen »civilmilitär personal in. fl.» Jämväl i fråga om beställningarnas
lönegradsplacering ansluter jag mig till lönenämndens förslag
och förordar alltså, att av de ifrågavarande beställningarna hänföras:

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 27

till 1. lönegraden: eldare av 1. klassen, ävensom montör vid Bodens
fästning,

till 3. lönegraden: maskinist, ävensom förste montör vid Bodens fästning,
samt

till 5. lönegraden: övermaskinist vid Bodens fästning.

Antalet erforderliga beställningar för maskinister och eldare av 1. klass
skulle enligt av arméförvaltningen verkställd utredning för truppförbandens
vid armén vidkommande utgöra 46 beställningar för maskinister och 48 beställningar
för eldare av 1. klass. I avseende å flygvapnet har flygstyrelsen
angivit personalbehovet efter genomförd organisation till 5 beställningar av
vartdera slaget efter en beräkning av en maskinist och en eldare av 1. klass
vid envar av de fyra flygkårerna samt vid flygskolan. I enlighet härmed
skulle sammanlagda antalet av ifrågavarande beställningar — de för garnisonssjukhuset
i Boden samt för flottans sjukhus i Karlskrona avsedda beställningarna
däri inberäknade — komma att utgöra 53 beställningar för
maskinister och 55 beställningar för eldare av 1. klass.

Ett genomförande av förslaget betingar, att den vid officersavlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen kompletteras med de nya ordinarie beställningarna.
Av riksdagen torde därför böra inhämtas bemyndigande för
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i nämnda tjänsteförteckning, som må
föranledas av riksdagens beslut om uppförande å vederbörliga personalstater
av ordinarie beställningar för den personal, varom här är fråga.

Såsom lönenämnden förutsatt, synes man böra utgå ifrån, att de personer,
vilka vid tiden för de föreslagna ordinarie beställningarnas inrättande
äro innehavare av motsvarande icke-ordinarie befattningar, i allmänhet utan
att ansökan behöver ifrågakomma överflyttas å respektive beställningar. Härvid
uppstår fråga, huruvida staten bör bidraga till de kostnader, som åsamkas
befattningshavarna vid deras inträde såsom delägare i arméns pensionskassa
och arméns nya änke- och pupillkassa, respektive flottans pensionskassa.
I betraktande av de omständigheter, vilka av lönenämnden anförts,
och då de retroaktiva pensionsavgifter, vederbörande hava att erlägga, skulle
komma att bliva i hög grad betungande särskilt för dem, som vid övergången
uppnått en mera framskriden ålder, vill det synas billigt, att staten,
i likhet med vad tidigare under motsvarande förhållanden ägt rum, träder
hjälpande emellan till underlättande av övergången till ordinarie tjänst. Yad
angår den omfattning, vari statshjälp bör lämnas — rörande vilken fråga
statskontoret, på sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen, haft eu
från lönenämndens ståndpunkt något avvikande mening — ansluter jag mig
till lönenämndens förslag, enligt vilket av statsmedel skulle gäldas retroaktivavgifterna
till vederbörliga pensionskassor till den del, avgifterna överstiga
vad vederbörande befattningshavare haft att erlägga, därest hans ålder
vid tillträdande av den ordinarie beställningen uppgått till 30 år.

Beträffande de kostnader för statsverket, som skulle föranledas av det
ifrågasatta bidraget, har utredning verkställts genom pensionskassornas för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sorg, och har det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet beräknats till
omkring 60,000 kronor. Beloppet torde, med hänsyn till beräkningens approximativa
karaktär, böra anvisas såsom förslagsanslag, och har jag efter samråd
med chefen för finansdepartementet funnit mig böra förorda, att anslaget
uppföres under riksstatens elfte huvudtitel. Något belopp för ändamålet i
fråga har visserligen icke beräknats i riksstatsförslaget. Jag vill emellertid
framhålla, att den här avsedda ökade utgiften under elfte huvudtiteln kommer
att motvägas av utgiftsminskning i avseende å de under fjärde huvudtiteln
beräknade anslagsbelopp.

Vidkommande därefter lönenämndens förslag om reglerande av löneförhållandena
för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet, har detsamma
i nämndens senaste yttrande utsträckts att omfatta åtskilliga tjänstemannagrupper
utöver dem, som åsyftades i lönenämndens år 1926 avgivna betänkande
i ämnet. Ehuru jag förutsätter, att det bör ankomma på Kungl.
Maj :t att framdeles vid utfärdandet av de för löneregleringens genomförande
erforderliga bestämmelserna fatta ståndpunkt såväl till frågan om vilken personal,
som bör omfattas av löneregleringen, som ock till övriga här ifrågavarande
spörsmål, har jag — särskilt i betraktande av att det föreliggande
förslaget avser att reglera löneförhållandena för, bland andra, sådana ickeordinarie
befattningshavare, vilka för närvarande åtnjuta arvoden upptagna
å av Kungl. Maj:t med riksdagen fastställda stater — ansett det vara på
sin plats att redan i detta sammanhang redogöra för huvuddragen av det
föreslagna avlöningssystemet. I anslutning till berörda redogörelse får jag
nu för egen del göra det uttalandet, att jag biträder det av lönenämnden
framlagda förslaget i dess huvuddrag, dock att det synes mig kunna sättas
i fråga, huruvida någon eller några av de i förslaget uppförda grupperna
lämpligen bör lämnas utanför nu ifrågavarande reglering.

Till närmare belysning av lönenämndens förslag i ämnet torde de däri
upptagna löneplanerna och tjänsteförteckningarna få såsom bilagor (Bil.
A—D) fogas vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Yad angår sättet för bestridande av kostnaderna för de enligt lönenämndens
förslag för befattningshavarna avsedda särskilda förmåner i form av
kallortstillägg, rätt att bibehålla lön vid sjukdom och dylikt, rätt till semester
(tjänstledighet med bibehållen lön), vikariatsersättning, läkarvård m. m., ersättning
för mistad förmån av fri bostad m. in., ersättning för tjänsteresa,
tjänstgöringstraktamente in. in. samt begravningshjälp, torde såsom allmän
regel böra gälla, att ifrågavarande kostnader skola, i de fall vederbörande
befattningshavares avlöningsförmåner utgå från ordinarie avlöningsanslag,
bestridas enligt samma grunder, som gälla i fråga om motsvarande förmåner
för den ordinarie personalen, samt eljest från det anslag, varifrån avlöningen
bestrides. De närmare bestämmelser, som härutinnan kunna befinnas erforderliga,
torde framdeles böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Slutligen bör framhållas, att löneregleringens genomförande givetvis föranleder
ändring i fråga om uppställningen av vissa stater, respektive av
arvodesförteckningarna under avlöningsanslagen. Det torde sålunda icke

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

vara lämpligt att såsom hittills i staterna uppföra lönebeloppen särskilt för
varje sådan befattning, å vilken det föreliggande förslaget skall äga tillämpning,
utan torde gemensamma poster för befattningshavarnas avlönande böra
uppföras å staterna samt — med angivande att avlöningen regleras enligt
av Kungl. Maj:t fastställda grunder — anslagsposterna i regel upptagas
med förslagsvis beräknade belopp. Vid sådan beräkning torde beträffande
de extra ordinarie tjänstemännen med lön enligt löneplan med särskilda
lönegrader, löneklasser och ortsgrupper, böra följas den vid uppgörandet av
stater för ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen tillämpade regeln,
att lönen antages utgå enligt den näst högsta löneklassen inom den lönegrad,
vartill vederbörlig tjänst blivit hänförd. För den kvinnliga sjukvårdsoch
ekonomipersonalen torde anslagsposterna böra beräknas på grundval av
det lönebelopp, som utgår till dylik befattningshavare efter en tjänstetid av
sex år i vederbörlig lönegrad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag i nu förevarande sammanhang
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning,
som finnes fogad vid avlöningsreglementet den 20 maj 1927
(nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, vidtaga
sådana ändringar, vilka betingas av de beslut, riksdagen
må komma att fatta rörande uppförandet å vederbörliga personalstater
av ordinarie beställningar för maskinister och
eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband
samt vid garnisonssjukhuset i Boden och vid flottans sjukhus
i Karlskrona, övermaskinist vid Bodens fästning samt förste
montör och montör därstädes,

dels ock under riksstatens elfte huvudtitel för budgetåret
1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor
för gäldande, enligt av mig förordade grunder, av sådana
retroaktiva avgifter till vederbörliga pensionskassor, som innehavare
av icke-ordinarie befattning må hava att erlägga vid
övergång till nyinrättad ordinarie beställning, varom här är
fråga.

B. Ifrågasatt arvodesreglering för viss pensionerad personal.

Sedan Kungl. Maj:t den 4 september 1925 uppdragit åt försvarsväsendets
lönenämnd att avgiva förslag till reglering av avlöningsförhållandena m. m.
för de arvodesbefattningar vid försvarsväsendet, som efter den nya försvarsorganisationens
genomförande borde finnas upptagna på stat, har lönenämnden
uti skrivelse den 27 oktober 1927 framlagt förslag till arvodesreglering
för den grupp av befattningshavare, vilka äro pensionerade officerare eller
underofficerare med tjänstgöring, som helt tager vederbörandes arbetstid i
anspråk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Innan lönenämnden fattade ståndpunkt till det ifrågavarande spörsmålet,
inhämtade nämnden yttranden från arméförvaltningens civila departement,
marinförvaltningen samt flygstyrelsen beträffande frågan, i vad mån det, dels
med hänsyn till arten och omfattningen av de med olika arvodesbefattningar
förenade göromål, dels ock med hänsyn till den allmänna levnadskostnadsnivån
å olika tjänstgöringsorter, kunde anses påkallat att företaga någon
differentiering eller jämkning i övrigt av de arvoden, som utginge till eller
i kostnadsberäkningarna för den nya försvarsorganisationen upptagits för
ifrågavarande b ef attningshavar e.

Arméförvaltningens civila departement har, med framhållande att det vore
obestridligt, att de med olika arvodesbefattningar förenade göromålen till
såväl omfattningen som arten och beskaffenheten vore högst väsentligt olika,
uttalat sig för att befattningarna uppdelades på olika grupper, inom vilka
arvodesbeloppen borde bestämmas i förhållande till de olika befattningarnas
vikt och betydelse. En sådan gradering har synts departementet särskilt
påkallad med hänsyn därtill, att det eljest kunde förväntas komma att möta
avsevärda svårigheter att rekrytera de mera arbetstyngda och ansvarsfulla
befattningarna. Yad angår de för officerare avsedda arvodesbefattningarna,
har departementet tänkt sig eu uppdelning av dessa befattningar på tre arvodesgrupper,
medan de för underofficerare avsedda befattningarna synts
departementet lämpligen böra uppdelas på fyra olika grupper.

Beträffande frågan om en differentiering av arvodena med hänsyn till
levnadskostnaderna å olika orter, har civila departementet uttalat stor tvekan
om lämpligheten och behovet att vid bestämmandet av arvodena tillämpa
ett sådant system. Departementet har, bland annat, framhållit, att, då de
pensionerade beställningshavarna i reserven hade frihet att välja bostadsort
inom riket, de, vilka sökte dylika befattningar för att med pensionsförmån
förena arvodesinkomst, icke alltid gjorde detta allenast på grund av den
härmed förenade ekonomiska fördelen, utan torde i många fall vederbörande
efter inträdet i pensionsåldern redan före en arvodesbefattnings ledigblivande
hava tagit sin bostad på den ort, där den med befattningen förenade tjänstgöringen
skulle fullgöras. Under sådana omständigheter kunde vederbörandes
önskan att erhålla en arvodesbefattning knappast vara föranledd av att arvodet
avpassats med hänsyn till levnadskostnaderna å tjänstgörings-(bostads-)
orten.

Marinförvaltningen har uttalat sig för införandet av ett avlöningssystem,
enligt vilket arvodena bestämdes med hänsyn till respektive tjänstgöringsorters
dyrortsgruppering. Till pensionerad officer skulle härvid utgå arvode
med belopp, motsvarande skillnaden mellan kaptens slutlön efter tjänstgöringsortens
ortsgrupp, å ena sidan, och, å andra sidan, de till kapten utgående
sammanlagda pensionsförmånerna, samt till pensionerad underofficer
ett på motsvarande sätt beräknat arvode med utgångspunkt från flaggunderofficers
slutlön efter tjänstgöringsortens ortsgrupp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Flygstyrelsen har åsyftat en anordning, innebärande i viss mindre utsträckning
en gradering med hänsyn till med befattningarna förenat arbete och
ansvar, och skulle jämsides härmed tillämpas systemet med lön efter tjänstgöringsortens
dyrortsgruppering.

Slutligen torde böra nämnas, att Svenska under officer sförbundet framfört
den meningen, att arvodena borde bestämmas med hänsyn till tjänstgöringsortens
dyrortsgruppering, samt att arvodet till pensionerad underofficer borde
fastställas till ett belopp, som tillsammans med vederbörande tillkommande
pensionsförmåner med omkring 600 kronor överstiger fanjunkares lön enligt
högsta löneklassen för den ortsgrupp, till vilken arvodestagarens tjänstgöringsort
iir att hänföra.

Lönenämndens ställning till det förevarande spörsmålet torde kunna sammanfattas
sålunda.

Yad först angår frågan om arvodesbeloppens differentiering med hänsyn
till de med olika befattningar förenade göromålens art och omfattning, har
lönenämnden visserligen ansett, att utan en dylik differentiering en ur olika
synpunkter fullt tillfredsställande reglering av ifrågavarande befattningshavares
arvoden näppeligen kunde åvägabringas. Då emellertid, med bortseende från
rullföringspersonalen, det övervägande antalet hithörande befattningar inrättats
i samband med 1925 års nyorganisation av försvarsväsendet, saknades
enligt lönenämndens mening den för frågans tillförlitliga bedömande erforderliga
erfarenheten på området. Innan den nya organisationen i hithörande
delar tagit fastare form och under någon tid prövats, ansåge lönenämnden
det icke möjligt att finna några ens något så när säkra hållpunkter för en
värdesättning av befattningarna i fråga. Med hänsyn härtill och då det stora
flertalet befattningar avsåges att tillsvidare uppehållas med personal på
övergångsstat, hade lönenämnden funnit sig för närvarande icke böra ifrågasätta
någon differentiering av arvodesbeloppen efter göromålens art och omfattning.

Yidkommande härefter frågan om arvodesbeloppens gradering efter dyrorter,
har lönenämnden framfört den uppfattningen, att de förhållanden, som
föranlett dyrortsprincipens tillämpande i fråga om såväl den aktiva officersocli
underofficerspersonalen som övriga grupper av statstjänstemän, vilkas
löner varit föremål för reglering under senare tid, i allt väsentligt gjorde
sig gällande även på förevarande område. De skäl, som av arméförvaltningens
civila departement framhållits till stöd för en motsatt ståndpunkt, syntes
lönenämnden med samma fog kunna anföras mot ifrågavarande princips
tillämpning inom vilken förvaltningsgren som helst.

I avseende å arvodesbeloppen har lönenämnden icke ansett skäl för närvarande
föreligga att i något fall bestämma dessa till större belopp än för
pensionerad officer till 3,600 kronor och för pensionerad underofficer till
2,340 kronor. I anslutning härtill har lönenämnden funnit en på dyrortsprincipen
grundad lämplig arvodesreglering kunna ernås genom att för ortsgruppen
G fastställa arvodena till nyssnämnda belopp och för övriga orts -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

grupper sätta arvodena i den relation till sagda belopp, som gäller för andra
statstjänstemän med ungefär motsvarande löner å G-ort. På grundval härav
har lönenämnden upprättat följande arvodesskala:

Pensionerad officer ............................

Pensionerad underofficer........................

O r t s g r

upp

A '' B

2,808 2,940
1,836 1,920

3,072

2,004

3.204

2,088

3,336

2,172

3,468

2,256

3,600

2,340

Utöver sålunda avsett arvode skulle enligt lönenämndens förslag, i enlighet
med vad som för närvarande gäller beträffande rullföringsbefälhavare
och rullföringsbitriiden, även utgå kallortstillägg efter de för beställningshavare
på aktiv stat fastställda grunder.

Beträffande frågan om arvodesregleringens trädande i tillämpning har
lönenämnden anfört, att nämnden funnit det tveksamt, huruvida de nja arvodesbeloppen
för närvarande borde vinna generell tillämpning. Då de nyinrättade
arvodesbefattningarna torde vara avsedda att i allmänhet bestridas
med personal på övergångsstat, skulle en dylik arvodesreglering huvudsakligen
bliva av betydelse för den stora kategori pensionerade officerare och
underofficerare, som vore förordnade såsom rullföringsbefälhavare och rullföringsbiträden.
För ett avsevärt antal av dessa skulle arvodesregleringen
leda till minskning i nu utgående arvoden, en minskning, som enligt lönenämndens
uppfattning i allt fall icke läte sig genomföras, så länge vederbörandes
nuvarande förordnanden varade. Med hänsyn härtill och då, såvitt
lönenämnden hade sig bekant, något trängande behov av en omreglering av
rullföringspersonalens arvoden icke yppats, syntes det lönenämnden kunna
ifrågasättas, om icke den nya arvodesskalan beträffande berörda personal
lämpligen borde bringas i tillämpning allenast i den mån nya förordnanden
meddelades. Yad anginge övriga här avsedda befattningshavare, intoge
dessa en helt annan ställning i organisationen än rullföringspersonalen,
varför en samtidig lösning av vederbörandes arvodesfrågor knappast kunde
anses oundgängligen nödvändig. Då härtill komme, att de flesta av nämnda
befattningar inrättats i samband med nyorganisationen av försvarsväsendet,
utan att arvodesfrågan därvid gjorts till föremål för ett mera ingående övervägande,
ansåge lönenämnden starka skäl tala för att, i den mån arvoden
till dessa befattningshavare uppfördes på stat, arvodesbeloppen avpassades
efter olika dyrorter i enlighet med vad nämnden i det föregående angivit.

Två av nämndens ledamöter hava uttalat särskilda meningar. Herr P.
Nilsson har ansett, att lönenämnden bort föreslå en gradering av arvodena
åt ifrågavarande befattningshavare efter de med befattningarna förenade
göromålens art och omfattning. Herr Nyqvist har funnit den princip, som
lönenämnden tillämpat vid uppgörandet av arvodesregleringen — ortstilläggsprincipen
— vara riktig, men gjort gällande, att arvodenas storlek borde så

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

avvägas, att summan av arvode och kaptens- resp. fanjunkarpension för
officerare med 228 kronor och för underofficerare med 390 kronor överstege
kaptens- resp. fanjunkares lön i högsta löneklassen för den ortsgrupp, vartill
vederbörandes tjänstgöringsort vore att hänföra.

Lönenämnden har i sitt njss omförmälda yttrande framhållit, att eu fullt
tillfredsställande reglering av här ifrågavarande befattningshavares arvoden
knappast kan åvägabringas utan en differentiering av arvodesbeloppen med
hänsyn till de med befattningarna förenade göromålens art och omfattning.
Till följd därav, att något så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning
icke kunna ernås, förrän den nya organisationen i hithörande delar
tagit fastare form och under någon tid prövats, har emellertid lönenämnden
funnit sig för närvarande icke böra ifrågasätta någon dylik differentiering av
arvodesbeloppen. Lönenämnden har därför inskränkt sig till en gradering
av arvodena efter dyrorter.

Det av lönenämnden framlagda förslaget torde alltså icke kunna anses
innefatta någon definitiv lösning av förevarande spörsmål. Några starkare
skäl för att nu genomföra eu mera provisorisk reglering av berörda arvoden
synas mig icke föreligga. Yad rullföringspersonalen beträffar, har, såsom av
lönenämnden framhållits, något trängande behov av arvodesreglering för
denna personal icke gjort sig gällande; och vad angår övriga befattningar av
den kategori, varom nu är fråga, har det övervägande flertalet av dessa befattningar
inrättats i samband med 1925 års omorganisation av försvarsväsendet
och avses att under åtskilliga år framåt kunna, liksom för närvarande
är fallet, i allmänhet uppehållas av beställniugshavare å övergångsstat.
Härtill kommer, att frågan om eu omreglering av berörda arvoden
ånyo torde komma att upptagas till prövning i samband med ett blivande
förslag rörande inarbetande i den fasta avlöningen av nu utgående dyrtidstillägg.
På grund härav har jag kommit till den uppfattningen, att det
lämpligen bör tillsvidare anstå med den nu ifrågasatta arvodesregleringen.

C. Anslagsberäkning.

Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkterna 1, 3, 4, 5, 83, 84 och 139) hava följande anslag under fjärde huvudtiteln,
i avvaktan på särskild proposition, upptagits med nedan angivna be -

räknade belopp, nämligen:

under avd. departementet:

anslaget till departementet .............................................. kronor 284,000: —

under avd. lantförsvaret:

anslaget till arméförvaltningen.......................................... » 532,668: —

» » arméförvaltningens verksamhet.................... >■ 32,900: —

» » avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl.................................................... » 24,000,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) 501/553 *8 3

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

under avd. sjöförsvaret:

anslaget till marinförvaltningen......................................... kronor 260,370: —

» » avlöning till personal vid kårer och stater

6................................................................ » 10,860,000: —-

under avd. flygvapnet:

anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in. » 880,000: —

Jag övergår nu till behandling av frågorna om medelsbehovet under.dessa
i årets statsverksproposition beräknade anslag för budgetåret 1928—1929.

Departementet.

Ordinarie förslagsanslaget till försvarsdepartementet är i riksstaten för
innevarande budgetår upptaget med 285,200 kronor.

För departementet gälla från och med den 1 juli 1927 följande stater:

A. Ordinarie avtöningsstat.''

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. in. å

kansliavdelningen, förslagsanslag ....................................... * 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna ................................... » 34,920: —

Förslagsanslag kronor 244,200: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 41,000: —

Beträffande anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
186,600 kronor, och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
å kansliavdelningen, 22,680 kronor, ifrågasättes icke någon ändring.

Anslagsposten till arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal å kommandoexpeditionerna, 34,920 kronor, har beräknats på föl -

jande sätt:

arvode till registrator i departementet ................................. kronor 3,180: —

arvoden ä 3,180 kronor till 7 pensionerade officerare å lant försvarets

kommandoexpedition .......................................... » 22,260: —

arvoden ä 2,100 kronor till 2 pensionerade underofficerare

å lantförsvarets kommandoexpedition................................. » 4,200: —

arvode till en pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition
............................................................................. 8 3,180: —

arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition.
..................................................... » 2,100: —

Summa kronor 34,920: —

Förlagsverksamheten beträffande för armén erforderliga läroböcker, blan -

ketter m. m. omhänderhaves sedan flera år tillbaka av den s. k. bokdetal -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

jen inom lantförsvarets kommandoexpedition. Det liar visat sig, att denna
anordning medfört betydande besparingar för statsverket. Den omfattning,
som denna verksamhet under de senare åren tagit, har nödvändiggjort, att,
utöver den å departementets stat upptagna personal, som kunnat avses förnamn
da detalj, ytterligare personal måst anlitas för tjänstgöring därstädes,
och har därvid kommendering ägt rum på frivillighetens väg utan särskild
kostnad för statsverket.

Den här antydda utvägen för arbetskrafternas förstärkning å bokdetaljen
torde emellertid i längden bliva otillfredsställande. Det har också visat sig
förenat med svårighet att basera arbetet inom bokdetaljen på tillfälliga inkommenderingar
av personal, enär arbetet kräver vissa speciella kvalifikationer
samt kontinuitet. Då man icke torde hava att räkna med någon
minskning beträffande den omfattning, som arbetet inom bokdetaljen numera
fått, har jag ansett mig böra biträda ett av chefen för lantförsvarets kommandoexpedition
framfört förslag om ökning av det å departementets stat
uppförda antalet arvodesbefattningar för pensionerad personal. För ändamålet
torde å staten för nästkommande budgetår böra uppföras ytterligare
två arvodesbefattningar för pensionerade officerare. Emellertid har jag för
avsikt att föranstalta om undersökning, huruvida icke genom omläggning av
arbetsfördelning m. m. inom lantförsvarets kommandoexpedition den ena av
dessa nya befattningar skulle kunna utbytas mot en arvodesbefattning för
pensionerad underofficer.

I anslutning till det anförda tillstyrker jag, att förevarande anslagspost
för nästkommande budgetår ökas med (3,180 + 3,180 =) 6,360 kronor till
41,280 kronor. Det synes mig böra nämnas, att därest det befinnes lämpligt
att å befattningarna placera beställningshavare, som överförts till övergångsstat,
något arvode icke avses att utgå.

Yad slutligen angår anslagsposten för personal å övergångsstat, upptagen
med 41,000 kronor, har i denna summa inräknats erforderliga avlöningsmedel
för en till övergångsstat överflyttad kanslirådsbeställning, vars innehavare
för närvarande innehar befattning såsom expeditionschef i annat departement.
De inbesparade avlöningsmedlen för denna kanslirådsbeställning
hava med riksdagens medgivande i stället disponerats till avlönande av eu
såsom regeringsrättsföredragande förordnad extra förste kanslisekreterare.
Då någon dylik föredragande icke avses för försvarsdepartementet efter ingången
av nästa budgetår, torde anslagsposten för personal å övergångsstat
kunna nedsättas med ett belopp av 11,460 kronor eller till, i avjämnat tal,
29,500 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört .får jag hemställa, att Kungl.
Maj: t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1928:

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
............................................................ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in. å kansliavdelningen, förslagsanslag
............................................................ » 22,6<80: —

Arvoden till registrator i departementet samt

till viss personal å kommandoexpeditionerna » 41,280: —

Förslagsanslag kronor 250,560: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 29,500: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet,

nu ..................................................................... kronor 285,200: —

med................................................................... » 5,140: —

till ................................................................... kronor 280,060: —

Arméförvaltningen.

För avlönande av den lios arméförvaltningen anställda civila personalen
ävensom den å sjukvårdsstyrelsen anställda civilmilitära personalen har under
ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen för innevarande budgetår
anvisats ett belopp av 532,668 kronor, varjämte till förstärkning av arbetskrafterna
i arméförvaltningen under beteckning »Arméförvaltningens verksamhet»
för samma budgetår anvisats ett extra anslag av 32,900 kronor.
Sistnämnda anslag är avsett för beredande av avlöning åt följande extra
personal hos ämbetsverket, nämligen 1 byråchef, 1 sekreterare, 1 notarie,
1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde samt 1 expeditionsvakt ävensom för vikariatsersättning
under ledighet för nämnda extra personal.

Arméförvaltningen har, under hänvisning till vad ämbetsverket anfört i sina
skrivelser angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåren 1926—1927
och 1927—1928, framhållit, att med hänsyn till det flertal spörsmål, som
sammanhängde med det slutliga genomförandet av 1925 års härordning, någon
minskning i den ämbetsverket åvilande arbetsbördan icke kunde förväntas
komma att inträda under budgetåret 1928—1929, samt att ämbetsverket ansåge
sig på den grund jämväl för sistnämnda budgetår vara i oundgängligt
behov ej mindre av den från medel under ordinarie anslaget till arméförvaltningen
avlönade civila personalen än även av den förstärkning i arbetskrafterna,
som möjliggjordes genom det nu anvisade extra anslaget.

I betraktande av vad arméförvaltningen anfört i fråga om omfattningen
av ämbetsverkets arbetsuppgifter under nästkommande budgetår, ifrågasätter
jag icke någon ändring för samma budgetår vare sig i avseende å det ordinarie
anslaget till arméförvaltningen eller beträffande de grunder, enligt vilka
det extra anslaget för upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet beräknats
för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.-ts proposition nr 196. 37

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

dels, med godkännande av bifogade förslag till stat för arméförvaltningen
(se Bil. nr 1) att tillämpas under budgetåret
1928—1929, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie
förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,
532,668 kronor,

dels ock till upprätthållande av arméförvaltningens verksamhet
för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 32,900
kronor.

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagits med
26,900,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 23,476,064: 50

B. Kallortstillägg ............................................................ » 59,350: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband.................................... » 5.000: —

D. Pelräkningspenningar ................................................ » 17,700: —

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom biträden
hos regementsintendenter ................................... » 9,500: —

F. Hyresbidrag.................................................................. » 33,750: —

G. Anställningspenningar ................................................ » 55,000: —

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap ....................................................................... ». 137,000: —

I. Kostnader för musikelever.......................................... 12,450: —

J. Gottgörelse för tjänstehästar 148.000: —

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden........................................................................... » 16,000: —

L. Ekiperingshjälp ......................................................... > 68,550: —

M. Yissa arvoden m. m................................................. » 727,121: —

N. Oförutsedda utgifter m. m........................................ »_30,000: -

Summa kronor

24,795,485

Sistnämnda summa har ansetts böra ökas med dels 3,014,690 kronor, utgörande
beräknad avlöning till fast anställt manskap, i vad numerären överstege
den i vederbörliga stater upptagna kadern, för den tid och i den utsträckning
detta manskap beräknats komma att kvarstå i tjänst under senare
halvåret 1927, ävensom för tiden den 1 juli—den 31 december 1927 för det
antal officers- och underofficers- samt motsvarande beställningar vid armén,
som funnes utöver det i nyssnämnda stater upptagna antalet beställningar,
dels ock 45,000 kronor, utgörande beräknade kostnader för tideu den 1 juli
—den 31 december 1927 för då utgående arvoden, vilka icke upptagits i det

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

under rubriken »M. Vissa arvoden m. m.» beräknade beloppet. Å andra
sidan bar avdrag ansetts kunna göras med dels 700,000 kronor, utgörande
beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 186,600 kronor för beräknade
vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor, utgörande beräknad
ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus. Det därefter
återstående beloppet, 26,898,575 kronor 50 öre, bär avrundats till 26,900,000
kronor.

För budgetåret 1928—1929 torde anslaget böra beräknas under motsvarande
rubriker som för innevarande budgetår.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro nu upptagna

dels generalitetet, staber m. m., innefattande staterna för generalitetet, arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner, generalstaben, artilleristaben,
kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden samt bataljonsläkare
vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för krigsskolan, krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., innefattande staterna för infanteriet, kavalleriet,
artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trängen samt intendenturkåren,

dels garnisonssjukhusen m. m., innefattande staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår,
dels ock polispersonalen, innefattande staten för polispersonalen i Boden
och å Karlsborg.

I. Generalitetet, staber m. m.

Uti de under förevarande rubrik upptagna staterna för generalitetet,
artilleristaben och rullföringsbefälhavare med biträden ifrågasattes icke
någon ändring.

Beträffande övriga under denna rubrik upptagna stater får jag anföra
följande.

Arméfördelningsstaber, militärbefäl ooh inspektioner.

Sedan ombyte av militärbefälhavare på Gotland med ingången av år 1928
ägt rum, torde viss vid staten fogad anmärkning rörande avlöningsförmånerna
åt den förutvarande militärbefälhavaren böra utgå.

Generalstaben.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 juli 1927 har chefen för generalstaben
gjort framställning om uppförande å staten för generalstaben av en
ordinarie civil befattning för ett krigsarkivråd med motsvarande avlöningsförmåner,
som tillkomma arkivråd vid riksarkivet.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

Arméförvaltningen, som icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till generalstabschefens
förevarande framställning, bär, såsom under punkten 27 av fjärde
huvudtiteln uti innevarande års statsverksproposition närmare omförmälts,
i stället förordat, att krigshistoriska avdelningens behov av på det allmänt
historiska området förfaren arbetskraft måtte tillgodoses genom anställande
av extra befattningshavare.

För egen del har jag icke heller funnit mig kunna tillstyrka uppförandet
å generalstabens stat av en ordinarie beställning såsom krigsarkivråd. I
avseende å min ställning till förslaget får jag hänvisa till vad jag uttalat
under nyssnämnda punkt i årets statsverksproposition.

I syfte att vinna överensstämmelse med stadgandet i gällande instruktion
för rikets allmänna kartverk rörande bestridandet av tjänsten såsom redogörare
vid kartverket, torde å förevarande stat, under rubriken »pensionerad
personal», efter ordet »redogörare» böra inskjutas »tillika redogörare vid
rikets allmänna kartverk».

Staten för generalstaben upptager fyra beställningar såsom militärattachéer,
och hava för arvoden in. m. åt dessa å staten uppförts eu anslagspost å 48,000
kronor. Militärattachéer äro för närvarande placerade i London. Paris, Berlin—
Moskwa samt Helsingfors.

Fråga har blivit väckt om inrättande av ytterligare en militärattachébeställning,
vars innehavare skulle avses att följa förhållandena på det militära
området i de baltiska staterna.

Någon utökning av antalet militärattachébeställningar å generalstabens stat
finner jag mig visserligen icke nu kunna tillstyrka, men jag förutsätter, att det
bör få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest utsändande till nyssnämnda stater
av en officer såsom militärattaché befinnes vara av omständigheterna påkallat,
anvisa härför erforderliga medel från anslaget till extra utgifter.

Kommendantskapet i Boden.

Beträffande staten för kommendantskapet i Boden torde, i överensstämmelse
med vad i det föregående föreslagits, böra uppföras ordinarie beställningar
för övermaskinisten, förste montören samt montören vid Bodens fästning.

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

Enligt 1925 års härordningsbeslut skall antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren
utgöra 25. Fältläkarstipendiatinstitutionen skall enligt den år 1911
beslutade omorganisationen av fältläkarkåren efter hand avvecklas. Med
hänsyn till det stora antalet vakanser inom fältläkarkåren har emellertid
med riksdagens medgivande visst antal fältläkarstipendiatbefattningar hittills
bibehållits.

Den för budgetåret 1926—1927 gällande staten för bataljonsläkare vid
fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater upptog 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt 24 fältläkarstipendiater. I sin skrivelse rörande lantförsvarets

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

medelsbeliov för innevarande budgetår liemställde arméförvaltningen, att
nåmnda stat måtte få oförändrad gälla jämväl under budgetåret 1927—1928.

Vid detta ärendes anmälan inför Kungl. Maj:t uttalade jag, att såväl den
beslutade minskningen beträffande antalet bataljonsläkarbeställningar som
indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna givetvis borde ske successivt.
I betraktande av den inskränkning i truppförbandsorganisationen, som inträdde
under budgetåret 1927—1928, ansåg jag mig icke kunna tillstyrka,
att den för budgetåret 1926—1927 gällande staten bibeliölles oförändrad
under innevarande budgetår, utan föreslog jag, att befattningarnas antal
måtte reduceras så, att å staten för budgetåret 1927—1928 upptoges 40 beställningar
lör bataljonsläkare och 18 beställningar för fältläkarstipendiater.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna förslag blev av riksdagen
bifallet.

Arméförvaltningen har nu anfört följande.

Vakanserna inom fältläkarkåren vore alltjämt betydande. Den 15 juli 1927
hade sålunda funnits vakanta 15 regements- och *14 bataljonsläkarbeställningar
vid truppförbanden, 1 fältläkarstipendiatbefattning vid fältläkarkåren
samt 18 beställningar på reservstat.

Under budgetåret 1928—1929 komme truppförbandsindragningarna att
vara verkställda, och komme det ovan angivna antalet vakanser i truppförbandsläkarbeställningarna
att härmed bliva reducerat. På grund av de svårigheter,
som under senare år förelegat att rekrytera fältläkarkåren med erforderligt
antal truppförbandsläkare, något som bekräftades av det ovan angivna
antalet vakanser, torde man likväl kunna utgå ifrån, att trots de åtgärder,
som vidtagits och komme att av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse vidtagas
för att söka återbesätta samtliga vakanta truppförbandsläkartjänster
från och med den 1 januari 1928, antalet vakanser i dessa befattningar även
under år 1928 komme att bliva avsevärt.

Visserligen komme genom indragning av truppförbanden behovet av extra
läkare att minskas och en del läkare på övergångsstat att kunna disponeras
såsom förstärkning av de ordinarie läkarnas antal. Behovet av extra läkare
bestämdes dock icke så mycket av antalet truppförband som fastmer av de
många skolor, fälttjänstövningar, kurser in. m., som förlädes här och var i
landet, och till vilka, extra läkare behövde beordras. Härtill komme behovet
av extra läkare vid inskrivningsförrättningarna under omkring två månader
under våren. Då dessa påginge samtidigt med ett flertal vinterutbildningskurser
samt under denna tid dessutom sjukligheten vid truppförbanden
på, grund av gängse infektionssjukdomar (influensa m. fl.) plägade vara som
störst, komme även framdeles ett avsevärt behov av extra läkare att förefinnas.

För ovan angivna ändamål hade under våren 1927 anlitats omkring 65
extra läkare, därav flera civila. Då dessa senare tjänstgjorde endast på för
dem förmånligaste villkor, förorsakade ett anlitande av civila läkare onödiga
kostnader för statsverket. I många fall saknade de också nödig erfarenhet
inom det speciella arbetsområdet, varför de icke kunde ur tjänstens synpunkt
anses utgöra fullgod ersättning för inom militärmedicinen utbildade
läkare. Antalet läkare på övergångsstat, som kunde beräknas stå till disposition
under budgetåret 1928—1929, syntes approximativt kunna beräknas till
omkring 10, ett antal, som givetvis komme att successivt minskas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

På grund av vad sålunda anförts, syntes det visserligen för läkarvårdens
behöriga upprätthållande vid inträdande behov av förstärkning av de ordinarie
läkarkrafterna vid armén vara önskvärt, att antalet bataljonsläkare och fältläkarstipendiater
vid fältläkarkåren tillsvidare bibehölles vid samma antal,
som upptagits i staten för budgetåret 1927—1928. Därest emellertid på
grund av den beslutade minskningen beträffande antalet bataljonsläkare vid
fältläkarkåren samt indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna en ytterligare
reducering av deras antal — utöver den i staten för innevarande
budgetår beslutade — ansåges böra vidtagas, föresloge arméförvaltningen,
att en sådan reduktion i varje fall måtte begränsas att omfatta högst fyra
beställningar ''av vartdera slaget, och att alltså antalet bataljonsläkarbeställningar
måtte komma att utgöra minst 36 samt antalet fältläkarstipendiatbefattningar
minst 14.

Såsom redan nämnts, avses den beslutade minskningen beträffande antalet
bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren samt indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna
att genomföras successivt. Jag finner mig vid sådant
förhållande icke kunna tillstyrka, att den för innevarande budgetår gällande
staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater bibehålies
oförändrad under nästkommande budgetår. Beträffande det antal
befattningar, varmed nedsättning bör ske, biträder jag arméförvaltningens
i sådant hänseende alternativt framlagda förslag, att minskning sker med
fyra befattningar av vartdera slaget, i följd varav å den nya staten torde
böra upptagas 36 befattningar för bataljonsläkare och 14 befattningar för
fältläkarstipendiater. Liksom för närvarande torde i särskilda anmärkningar
till staten böra stadgas, att, vid inträffande avgång i beställning såsom bataljonsläkare,
frågan om beställningens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts
prövning, samt att för fältläkarstipendiaterna avsedda arvoden skola indragas
i mån av avgång bland nämnda befattningshavare.

II. Undervisningsverken.

Beträffande viss lärarpersonal in. fl. vid krigsskolan, krigshögskolan, artilleri-
och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
samt underofficersskolan gäller, att vederbörande officer förordnas
å befattningen i fråga vid respektive skola, och äger därvid den förordnade
att uppbara å skolans stat uppfört arvode, som till beloppet motsvarar lön
i viss lönegrad. På liknande sätt sker förordnande i vissa befattningar
jämväl å åtskilliga andra stater. Under tid, då arvode pa angivet sätt åtnjutes,
frånträder vederbörande sin lön vid det egna truppförbandet. Den
vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran
stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten), varjämte den sålunda ledigblivna
löjtnants- (underlöjtnants-)lönen disponeras för den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Bestämmelser i förevarande avseende äro meddelade i anmärkningar till
vederbörliga stater.

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

I skrivelse (len 22 november 1927 bär arméförvaltningens civila departement
gjort framställning, i syfte att ifrågavarande bestämmelser måtte kompletteras
med föreskrift av innehåll, att vid bär avsedd lönedisposition skall
iakttagas, att vederbörande beställningsliavare skall hava att vidkännas avdrag
å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å den beställning,
vars lön å lionom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter
å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Mot vad civila departementet sålunda föreslagit har jag icke någon erinran
att framställa. Erforderlig föreskrift i ämnet torde böra meddelas
genom tillägg till vederbörliga anmärkningar vid staterna.

1. Krigsskolan.

Chefen för krigsskolan har gjort framställning i syfte att å staten för
krigsskolan måtte uppföras ett arvode av 900 kronor till eu ordinarie lärare
i ämnet motortjänst. Arméförvaltningen har, under framhållande, bland
annat, att enligt 1925 års liärordningsbeslut icke beräknats någon särskild
lärare i motortjänst, ansett sig icke kunna för närvarande tillstyrka denna
framställning. Icke heller jag finner anledning föreligga att biträda densamma.

Å staten för krigsskolan finnes uppförd en anslagspost å 4,900 kronor
för bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade särskilda föreskrifter
av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och
lärare, av arvoden vid s. k. dubblering av lärare samt av ersättning med
högst 6 kronor per dag för instruktörstjänstgöring. Anslagsposten har beräknats
sålunda:

för arvoden åt biträdande lärare .....................

» » vid s. k. dubblering av lärare......

» dagsersättning vid instruktörstjänstgöring

............. kronor 2,850: —

............. » 250: —

............. » 1,800: —

Summa kronor 4,900: —

I avseende å det till instruktörstjänstgöring upptagna beloppet har någon
ändring icke ifrågasatts.

Beträffande posten för arvoden åt biträdande lärare har chefen för krigsskolan
anfört, att behov förelåge av en biträdande lärare för undervisning i
luftkrigskonst, samt att denne lärare, i likhet med övriga biträdande lärare
i krigskonst, syntes böra komma i åtnjutande av arvode med högst 500 kronor.
Arméförvaltningen, som biträtt detta förslag, har förordat anslagspostens
ökning med 500 kronor för ändamålet.

Då emellertid med det redan nu tillgängliga beloppet här ifrågavarande
behov bör kunna tillgodoses, har jag funnit mig icke böra tillstyrka den
begärda anslagsökningen.

Yad angår posten för arvoden vid s. k. dubblering av lärare, har chefen
för krigsskolan framhållit, att med hänsyn till den avsevärda utsträckning

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

av dubbleringstiden, som föranleddes av genomförandet av den nya organisationen
vid skolan, ett ökat medelsbehov uppstått för detta ändamål. Medan
hittills dubbleringstiden utgjort omkring två månader (15 oktober—15
december), komme den hädanefter, i och med att officersexamen först skulle
avläggas i slutet av april månad tredje utbildningsåret, att omfatta eu tidrymd
av omkring 6 */2 månader (omkring 15 oktober ena året—30 april nästföljande
år). Härtill komme, att med hänsyn till den förlängda dubbleringstiden
arvoden framdeles syntes böra beredas — förutom såsom hittills lärare
och kompanichef — jämväl kadettofficerare. Det för ändamålet erforderliga
beloppet har av skolchefen angivits till 3,200 kronor. Arméförvaltningen
har icke haft annat att erinra mot skolchefens förslag, än att ämbetsverket,
i anslutning till sin ståndpunkt till frågan om uppförande å staten av ett
arvode åt en ordinarie lärare i ämnet motortjänst, ansett, att medelsanvisningen
borde begränsas till i runt tal 3,000 kronor.

Den medelsanvisning, varom här är fråga, har till syfte att möjliggöra
den dubblering av lärarpersonalen, som erfordras för att undvika ombyte
av lärare under pågående kurser. Det under olika år härför erforderliga
medelsbehovet är av växlande storlek allt efter den omfattning, vari ombyten
av lärare äga rum. Den numera förlängda dubbleringstiden synes även
motivera eu avsevärd höjning av det nuvarande beloppet. Jag finner mig
därför böra tillstyrka skolchefens framställning så tillvida, att, i enlighet
med arméförvaltningens förslag, för nästkommande budgetår för ändamålet
beräknas ett belopp av 3,000 kronor. Beloppet torde, jämväl i anslutning
till arméförvaltningens förslag, i staten böra upptagas såsom eu särskild
anslagspost.

I syfte att bereda möjlighet att såsom kadettofficer vid reservofficerskurs
bibehålla tjänstgörande kadettofficer även efter det denne vunnit kapteusbefordran
synes en viss jämkning böra äga rum beträffande statens avfattning.

Slutligen torde i avseende å statens uppställning böra vidtagas vissa
ändringar, vilka sammanhänga med det i det föregående framlagda förslaget
om lönereglering för viss icke-ordinarie personal, ävensom i fråga om statens
avfattning en del jämkningar ske för vinnande av överensstämmelse med
föreskrifterna i det av Kungl. Maj:t den 2 september 1927 fastställda nya
reglementet för krigsskolan (S. F. nr 359).

I detta sammanhang får jag något beröra frågan om avlöningsförmånerna
för underofficerare och underbefäl under kommendering såsom elever vid
krigsskolan.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag förutsatte, att underofficer eller
underbefäl, som för utbildning till officer kommenderades såsom elev vid
krigsskolan, skulle avstå de med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner
— underofficer dock med undantag av ett belopp, motsvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

lians å tiden för kommenderingen belöpande avgifter till arméns pensionskassor
— och i stället, i likhet med andra officersaspiranter, allenast åtnjuta
värnpliktigs avlöning. Häremot gjordes från riksdagens sida icke någon
erinran.

Då det gällt att i praktiken reglera avlöning vid kommendering av här
ifrågavarande slag, har uppmärksamheten fästs på det förhållandet, att en
underofficer eller furir med försörjningsplikt knappast skulle kunna emottaga
en dylik kommendering, därest till honom endast skulle utgå värnpliktigs
avlöning. I själva verket skulle alltså denna utbildningsväg icke komma
att stå öppen för alla dem, som uppfyllde härför bestämda fordringar. Då
en sådan begränsning av utbildningsmöjligheterna vore obillig, bär jag ansett
det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till i varje särskilt
fall föreliggande omständigheter besluta, i vad mån här åsyftad elev
må behålla med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner.

2. Krigshögskolan.

Enligt vad chefen för krigshögskolan anmält, torde det kunna komma att
under nästa budgetår visa sig behövligt att, utöver det för arvoden åt repetitörer
å skolans stat upptagna beloppet av 1,200 kronor, för sådant ändamål
disponera ytterligare medel, som i sådan händelse syntes kunna utgå
av den till arvoden åt lärare i tvångsämnen uppförda anslagsposten å 13,860
kronor. Det synes mig böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut
angående dylik medelsdisposition.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Den för närvarande gällande staten för artilleri- och ingenjörhögskolan
upptager arvoden till följande lärarpersonal, nämligen:

En lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen
............................................. kronor 2,460: —

» » » artilleri vid allmänna artillerikursen med under visningsskyldighet

jämväl vid högre for tifikationskursen.

.....................................

» » » befästningskonst vid högre och allmänna forti likationskurserna

..................................................

» » » förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre

fortifikation skursen med undervisningsskyldighet
i befästningsskonst med förbindelselära vid

allmänna artillerikursen .......................................

» > » krigskonst vid högre artilleri- och fortifikations kurserna

................................................................

» » » krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifika tionskurserna

.........................................................

» » » byggnadskonst och beskrivande geometri

» » » matematik..............................................................

1,740: —
» 2,100: —

» 1,470: —

» 1,050: —

» 1,650: —

» 1,380: —

» 4,080: -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

En lärare i fysik kronor 2,040: —

» » » kemi ........................................................................ » 2,340: —

Till biträdande lärare och repetitörer ................................... » 4,000: —

Förestående arvodesbelopp fastställdes vid den reglering av arvodena till.
bland andra, lärarna vid de militära undervisningsanstalterna, som företogs
vid 1922 års riksdag. Till grund för denna reglering låg ett av försvarsväsendets
lönenämnd den 8 mars 1922 avgivet utlåtande och förslag, vars
innehåll finnes återgivet i propositionen nr 248 till nämnda riksdag.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan har under hänvisning dels därtill,
att den numera i enlighet med 1925 års liärordningsbeslut genomförda omläggningen
av undervisningen vid högskolan — innebärande att de allmänna
kurserna från att tidigare hava varit ett-åriga utsträckts till att omfatta två
arbetsår — medfört en betydande ökning i lärarnas arbetsbörda, dels ock till
de nutida större fordringarna på här ifrågavarande officersutbildning, gjort
framställning i syfte att de å högskolans stat uppförda lärararvodena måtte
höjas samt att antalet lärare måtte utökas m. m. Skolchefens förslag i ämnet
innebär,

att arvodena till de båda lärarna i artilleri m. m. och läraren i befästningskonst
m. m. skulle höjas till 3,240 kronor,

att arvodet till läraren i förbindelselära m. in. skulle höjas till 2,640
kronor,

att arvodet till läraren i krigskonst vid de högre kurserna skulle höjas
till 1,740 kronor,

att lärarbefattningen i krigskonst vid de allmänna kurserna skulle utbytas
mot en förste och en andre lärarbefattning med arvoden om 1,860, resp.
1,620 kronor,

att å staten skulle uppföras en lärarbefattning i signaltjänst med arvode
om 396 kronor,

att arvodet till läraren i byggnadskonst och beskrivande geometri skulle
höjas till 1,800 kronor,

att lärarbefattningen i matematik skulle uppdelas å två lärarbefattningar,
en för de högre och en för de allmänna kurserna, med arvoden om 3,000,
resp. 2,880 kronor,

att lärarbefattningen i fysik skulle uppdelas å två lärarbefattningar, den
ena avseende värmelära och motorteknik m. m. med ett arvode om 3,120
kronor, den andra avseende elektricitetslära och elektroteknik in. m. med
ett arvode om 2,280 kronor,

att arvodet till läraren i kemi skulle höjas till 2,880 kronor,

att å staten skulle uppföras en lärarbefattning i franska språket med
arvode om 360 kronor, samt

att arvodesposten till biträdande lärare och repetitörer skulle höjas till
5,100 kronor, varav 300 kronor skulle utgå till vardera av två biträdande
lärare i krigskonst vid de högre kurserna samt 900 kronor till envar av fem
repetitörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och civila departement hava tillstyrkt
skolchefens förevarande förslag, utom i vad detsamma avser förhöjning
av repetitörernas arvoden från för närvarande 600 kronor till 900 kronor för
envar av dem. I följd härav borde enligt departementens mening anslagsposten
till biträdande lärare och repetitörer, å nu gällande stat upptagen
till 4,000 kronor, nedsättas till (2 X 300 + 5 X 600 =) 3,600 kronor.

Färsvarsväsendets lönenämnd, som anbefallts att yttra sig i ärendet, har i
utlåtande den 2 december 1927 anfört, bland annat, följande.

I syfte att erhålla eu riktig föreställning om den inträdda ökningen i
lärarnas arbetsbörda hade lönenämnden under hand från högskolechefen
infordrat en promemoria i ämnet. Denna promemoria upptoge, bland annat,
dels det antal undervisningstimmar, som legat till grund vid fastställandet
av de för närvarande å högskolans stat uppförda arvodesbeloppen, dels ock
det på enahanda sätt uppskattade antal undervisningstimmar, varmed man
nu hade att räkna för olika lärare, och de belopp, vilka enligt de vid 1922
års arvodesreglering tillämpade grunder skulle utgå för sistnämnda antal
undervisningstimmar.

Efter övervägande av vad i ärendet förekommit, finge lönenämnden till
en början uttala, att nämnden icke ville motsätta sig en sådan reglering av
lärararvodena, som skäligen kunde anses påkallad av den vidtagna omläggningen
av undervisningen.

Beträffande lärarna i militära ämnen, innebure liögskolecliefens förslag,
att arvodena till samtliga dessa lärare skulle fastställas till årsbelopp, beräknade
efter samma grunder som lärararvodena till militära lärare vid
krigshögskolan, sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan, vilka sistnämnda arvoden
utginge med 14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet.
Enligt lönenämndens förmenande måste emellertid här åtskillnad göras mellan,
å ena sidan, de båda lärarna i artilleri m. m., läraren i befästningskonst
m. m. och läraren i förbindelselära m. in. samt, å andra sidan, övriga
lärare i militära ämnen. De fyra förstnämnda lärarna vore uppförda å
högskolans stat med arvode motsvarande kaptenslön. För dem innebure
utövandet av lärarbefattningarna fullgörande av ordinarie tjänstgöring, och
under tiden för sina förordnanden torde de endast undantagsvis och i
ringa omfattning tagas i anspråk för göromål, som icke sammanhängde
med nämda befattningar. Vid sådant förhållande syntes de särskilda lärararvodena
till dessa fyra befattningshavare, i enlighet med de synpunkter
lönenämnden angivit i det inledningsvis omförmälda utlåtandet den 8 mars
1922, böra tillmätas efter lägre beräkningsgrunder, än som vunne tillämpning
i fall, där lärarbefattning sköttes såsom bitjänst till ordinarie beställning.
Sistnämnda förhållande ägde rum i fråga om lärarna i sjökrigshögskolan
och sjökrigsskolan samt hade vid 1922 års arvodesreglering
förelegat jämväl beträffande samtliga lärare vid krigshögskolan. Att vid
sistberörda läroanstalt numera ändring härutinnan så tillvida inträtt, att
fem av de militära lärarna uppförts å staten med arvoden motsvarande
majors- och kaptenslöner, utan att detta hittills medfört eu omreglering av
vederbörandes lärararvoden, syntes lönenämnden icke utgöra skäl för den nu
föreslagna omfattande höjningen av arvodena till ifrågavarande fyra lärare
vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Fastmera syntes böra tagas under
övervägande, huruvida icke den förändring, som ägt rum i fråga om berörda
fem lärares vid krigshögskolan ställning, borde medföra en revision av dessas
lärararvoden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

På grund av det anförda ansåge sig lönenämnden icke kunna förorda
förhöjning av arvodena till ifrågavarande fyra lärare till högre belopp, än
som, med tillämpning av de vid 1922 års arvodesreglering använda beräkningsgrunderna
i övrigt, belöpte på den ökade undervisningstiden. Då
emellertid det av högskolechefen föreslagna inbördes förhållandet mellan
dessa fyra lärares arvoden måste anses väl avvägt samt arvodena syntes böra
bestämmas till avrundade tal, jämnt delbara med 12, finge lönenämnden
föreslå, att arvodena fastställdes till 2,760 kronor för envar av de båda
lärarna i artilleri m. m. och läraren i befästningskonst in. in. samt 2,160
kronor för läraren i förbindelselära m. in.

Vidkommande därefter övriga lärare i militära ämnen, vilka samtliga utövade
sina befattningar såsom bisysslor till ordinarie beställningar, ansåge
lönenämnden intet i och för sig vara att erinra mot arvodenas beräknande
med utgångspunkt från de vid övriga ovan omförmälda undervisningsanstalter
tillämpade grunder. Med hänsyn emellertid till förhållandet mellan antalet
undervisningstimmar för nuvarande läraren i krigskonst vid de allmänna
kurserna och den föreslagna förste läraren i ämnet vid dessa kurser, syntes
den sistnämndes arvode skäligen böra begränsas till 1,440 kronor. För erhållande
av eu riktig proportion mellan denne lärares arvode och arvodet
till andre läraren i krigskonst vid de allmänna kurserna, syntes i så fall
sistnämnda arvode böra bestämmas till 1,200 kronor. Vidare syntes arvodet
till läraren i signal tjänst lämpligen böra avrundas nedåt till 360 kronor. I
fråga åter om arvodet till läraren i krigskonst vid de högre kurserna hade
nämnden icke något att erinra mot det av högskolechefen föreslagna beloppet,
1,740 kronor.

Vad vidare anginge lärarna i förberedande (civila) ämnen, ansåge sig lönenämnden
kunna lämna utan erinran de av högskolechefen föreslagna arvodesbeloppen
för läraren i fysik (värmelära m. m.) 8,120 kronor, läraren i fysik
(elektricitetslära in. m.) 2,280 kronor, läraren i kemi 2,880 kronor och läraren
i franska språket 360 kronor. Däremot syntes arvodet till läraren i byggnadskonst
och beskrivande geometri skäligen icke böra upptagas till högre belopp
än 1,680 kronor. Vidare syntes det knappast kunna anses påkallat att
tillmäta arvodena till lärarna i matematik efter så höga beräkningsgrunder,
som högskolechefens förslag innebure, utan syntes eu ur olika synpunkter
tillfredsställande avvägning av dessa lärares arvoden ernås genom att bestämma
arvodena till läraren i nämnda ämne vid de högre kurserna till
2,880 kronor och vid de allmänna kurserna till 2,460 kronor.

I fråga slutligen om anslagsposten till arvoden åt biträdande lärare och
repetitörer funne sig lönenämnden, med hänsyn till den ståndpunkt, arméförvaltningen
härutinnan intagit, icke kunna förorda någon förhöjning av
repetitörsarvodena. Denna anslagspost syntes därför, såsom arméförvaltningen
framhållit, böra begränsas till ett belopp av 3,600 kronor.

Att ett utsträckande av tiden för de allmänna kurserna vid artilleri- och
ingenjörhögskolan till två år, — vilket försöksvis skedde redan från och med
arbetsåret 1924—1925 — skulle komma att medföra ökade kostnader för arvoden
till lärare vid högskolan, har tidigare förutsetts, och har förhållandet i 1925
års statsverksproposition även bragts till riksdagens kännedom. Såsom av
nämnda proposition inhämtas, ifrågasattes emellertid icke för det dåvarande
någon ändring i staten för högskolan, utan utgick man ifrån, att de ökade
kostnaderna kunde bestridas av till Kungl. Maj:ts disposition stående medel.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t har sålunda för vart och ett av budgetåren

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

1926—1927 och 1927—1928 ett belopp av 3,000 kronor för ändamålet anvisats
från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Det av chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan nu framlagda förslaget,
i vad avser behovet av lärare i olika ämnen, har icke givit mig anledning
till någon erinran. I fråga om beloppen av lärarnas arvoden ävensom storleken
av anslagsposten till ersättning åt biträdande lärare och repetitörer
ansluter jag mig till vad lönenämnden därutinnan föreslagit.

De nyreglerade arvodena torde i allmänhet icke böra av vederbörande åtnjutas
förrän i samband med arbetsårets början hösten 1928. I följd härav
torde riksdagens medgivande böra inhämtas, att det må ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela beslut angående tidpunkten för ikraftträdandet av den nya
staten.

Staten för artilleri- och ingenjörhögskolan upptager ett belopp av 1,000
kronor till skolchefens disposition för lärarearvoden. Skolchefen har föreslagit,
att nämnda belopp, med hänsyn till det under olika arbetsår varierande
behovet av sådana särskilda föreläsningar, varom förmäles i § 17
mom. 5 i högskolans reglemente (S. F. 360/1927), måtte av honom få disponeras
såsom reservationsanslag. Arméförvaltningens artilleri-, fortifikationsocli
civila departement hava med anledning härav hemställt, att beloppet
måtte uteslutas ur staten för högskolan samt i stället beräknas å högskolans
anslagsandel av ordinarie undervisningsanslaget.

Då en anslagspost av reservationsanslags natur icke torde kunna upptagas
å högskolans avlöningsstat, synas de särskilda medel, som må bliva
erforderliga för det av skolchefen åsyftade ändamålet, böra anvisas att utgå
från titel III av ordinarie undervisningsanslaget, och torde den nuvarande
posten till skolchefens disposition för lärarearvoden böra ur staten uteslutas.

Slutligen torde böra vidtagas sådan ändring i staten, som betingas av
det förut omförmälda förslaget till lönereglering för viss icke-ordinarie personal
vid försvarsväsendet.

4. Ridskolan.

I avseende å staten för ridskolan torde böra vidtagas vissa ändringar,
som sammanhänga med den förut berörda frågan om lönereglering för viss
icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

För verksamheten vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet erforderliga
medel äro för närvarande beräknade dels å en under avlöningsanslaget
uppförd särskild stat för skolan, dels å undervisningsanslaget. Yidare kar
riksdagen för detta ändamål under en följd av år anvisat särskilda extra
anslag.

I avseende å verksamheten vid infanteriskjutskolan under nästkommande
budgetår bär skolchefen anfört i huvudsak följande.

Kungl. May.ts proposition nr 196.

1925 års härordningsbeslut innebure, att vid infanteriskjutskolan å Rosersberg
skulle anordnas följande såsom ordinarie betecknade kurser, nämligen
två eldhandvapenkurser för majorer och kompanichefer, två liknande kurser
för subalternofficerare, en kurs i skjutning och eldstrid för underofficerare
samt en kulsprutekurs för subalternofficerare ur infanteriet. Skolchefen
hade undersökt möjligheterna att kunna övergå till den enligt härordningsbeslutet
sålunda avsedda organisationen av skjutskolan med dess såväl
ekonomiska som organisatoriska fördelar. Möjlighet hade därvid yppat sig
att genom förändrade kontraktsbestämmelser med hovförvaltningen rörande
disponerandet av Rosersbergs kungsgård för infanteriskjutskolans läkning
för tillfället utan några egentliga engångskostnader så ordna markförhållandena,
att samtliga ovannämnda kurser under budgetåret 1928—1929 skulle
kunna försöksvis förläggas till Rosersberg. Den ifrågasatta lösningen av
frågan om markförhållandena m. m. vore visserligen tillsvidare endast att
anse såsom ett försök och av provisorisk karaktär, och genom densamma
komme kravet på bostäder för lärarpersonal m. fl. icke att bliva tillgodosett.
Skolchefen hade likväl ansett, att härigenom förutsättning vore åstadkommen
för en tillämpning från och med budgetåret 1928—1929 av de i 1925 års
härordning angivna grunderna för skolans organisation.

För att likväl möjliggöra, att vissa kurser, därest så skulle visa sig erforderligt,
kunde förläggas till annan ort än Rosersberg, hade å skolchefens
statförslag upptagits dels två ställföreträdande chefer, den ene avsedd för
kulsprutekursen för subalternofficerare och den andre för kursen i skjutning
och eldstrid för underofficerare, dels en vapenhantverkare, avsedd att inbeordras
under högst 50 dagar. För nämnda ställföreträdande chefer borde
beräknas särskilda arvoden å respektive 400 och 300 kronor.

Vad sålunda av skolchefen föreslagits, vilket icke givit arméförvaltningen
anledning till någon erinran, har jag funnit mig böra tillstyrka. Enligt vad
jag numera inhämtat, torde kulsprutekursen och underofficerskursen sannolikt
icke komma att kunna under nästa budgetår förläggas till Rosersberg.

Vad angår elevantalet i de olika kurserna, föreslås vissa smärre avvikelser
från härordningsbeslutet, vilka icke givit mig anledning till någon erinran.
Beträffande kommenderingarnas längd för de olika personalkategorierna ansluter
sig den nya staten till härordningsbeslutets beräkningar i detta hänseende.

Under anslagsposterna för tjänstgöringstraktamenten torde böra uppföras
74,114 kronor, respektive 16,500 kronor.

6. Artilleriets skjutskola.

I avseende å staten för artilleriets skjutskola ifrågasattes icke någon ändring.

7. Arméns underofficersskola.

För arméns underofficersskola hava, jämlikt föreskrift i kungl. brev den
28 januari 1927, under utbildningsåret 1927—1928 förläggningsutrymmen upplåtits
i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang samt i artilleri- och
ingenjörhögskolans förutvarande lokaler.

Den i samband med antagandet av 1925 års härordning beslutade organisationen
av arméns underofficersskola grundades på den förutsättningen,
att skolan skulle, för nedbringandet av administrationskostnaderna, förläggas

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt 165 käft. (Nr 196.) 501/553 4

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 196.

i anslutning till ett truppförband. I annat sammanhang kommer jag emellertid
att hemställa om avlåtande till riksdagen av ett förslag av innebörd,
bland annat, att arméns underofficersskola från och med utbildningsåret
1928—1929 skall förläggas till det i följd av Upplands artilleriregementes
indragning ledigblivna artillerietablissemanget i Uppsala. Den för skolan sålunda
avsedda självständiga förläggningen torde måhända nödvändiggöra, att
särskild personal kan disponeras för förvaltningsändamål och dylikt. Intill
dess fastare hållpunkter vunnits för bedömande av denna fråga, torde det
få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de provisoriska åtgärder, som
i berörda hänseende kunna visa sig erforderliga under nästkommande utbildningsår.

Staten för arméns underofficersskola har för innevarande budgetår upptagits
i enlighet med härordningsbeslutet utom därutinnan, att till den förberedande
underofficersskolan avsetts att beordras allenast en av de i härordningsbeslutet
beräknade två kaptener (ryttmästare).

Då underofficersskolan under budgetåret 1928—1929 kommer att träda i
full verksamhet, torde skolans personalbehov böra för nämnda budgetår beräknas
i enlighet med härordningsbeslutet. Skolans olika avdelningar torde,
i överensstämmelse med den i det av Kungl. Maj:t den 1 juli 1927 för skolan
fastställda reglementet (S. F. nr 324) använda terminologien, å staten böra
upptagas under benämningarna »allmänna kursen» och »förberedande kursen»,
varjämte i anslutning till nämnda reglemente vissa ändringar av formell
natur synas böra vidtagas.

I fråga om beställningarna för avdelningschefer vid allmänna kursen
— vilka å staten uppförts såsom löjtnantsbeställningar — har chefen för
underofficersskolan anfört, bland annat:

Då skolans allmänna kurs vore tvåårig, syntes avdelningscheferna icke
böra förordnas på kortare tid än fyra, möjligen tre år. Det måste dessutom
anses synnerligen önskvärt, att officer, som föresloges till ett dylikt långvarigt
förordnande, förut kunnat prövas vid kommendering såsom kompaniofficer
vid den förberedande kursen, varför den sammanlagda tjänstgöringstiden
vid skolan härigenom komme att omfatta en tid av minst fyra år. Det
kunde emellertid icke vara lämpligt, att unga oerfarna officerare utvaldes
för tjänstgöringen. Utsåges å andra sidan något äldre, i olika avseenden
prövade officerare, komme sannolikt det förhållandet att inträffa, att redan
under kommenderingstiden en eller annan av skolans avdelningschefer vid
vederbörligt regemente uppnådde tur för kaptensbefordran. Härav skulle,
därest staten bibehölles vid sitt nuvarande utseende, följa, att officer i sådant
läge antingen måste förbigås vid kaptensbefordran å regementet eller ock
att förordnandet vid skolan måste avbrytas under pågående kurs. Dessa
konsekvenser kunde icke anses rimliga vare sig för den enskilde eller för
skolan. Med erinran om att vid krigsskolan, där förhållandena med avseende
på kadettofficerarna syntes likartade, de antydda olägenheterna undvikits,
genom att vederbörliga befattningar i staten upptagits med arvoden,
motsvarande lön för kapten eller löjtnant enligt lönegrad O. 3 eller O. 2,
finge skolchefen föreslå, att en motsvarande anordning måtte vidtagas i fråga
om staten för underofficersskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Arméförvaltningen har tillstyrkt förevarande förslag.

För egen del finner jag mig jämväl böra förorda den sålunda föreslagna
ändringen i staten.

Ett av chefen för underofficersskolan framställt förslag om uppförande å
staten av särskilda arvoden åt adjutanten ävensom åt kompanicheferna och
avdelningscheferna vid den allmänna kursen, har jag, i likhet med arméförvaltningen,
ansett mig icke för närvarande kunna biträda.

Till arvoden för timlärare vid den allmänna kursen torde, i enlighet med
skolchefens förslag, böra beräknas ett belopp av 63,360 kronor. Vad angår
anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten till de ur respektive fortifikationen
och trängen tillfälligt beordrade lärarna, torde denna post böra upptagas
till 3,700 kronor.

Till arvoden åt timlärare vid den förberedande kursen torde, i enlighet
med skolchefens förslag, böra upptagas samma belopp som för närvarande
eller 47,040 kronor. Anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten åt den
till nämnda kurs beordrade militärpersonalen torde böra beräknas till 27,850
kronor.

UI. Truppförbanden m. m.

I enlighet med 1925 års härordningsbeslut hava arvodesbefattningar inrättats
för pensionerade underofficerare, vilka skola tjänstgöra såsom biträden
åt vederbörande regementsintendenter. Dylika arvodesbefattningar finnas
vid samtliga truppförband med undantag av Gotlands infanteri- och artilleri
kårer samt Norrbottens artillerikår.

I skrivelse den 23 november 1926 har arméförvaltningen föreslagit, att
ovannämnda biträdesbefattningar för pensionerade underofficerare måtte utbytas
mot arvodesbefattningar såsom regementskassörer, å vilka senare befattningar
skulle förordnas pensionerade officerare eller underofficerare, samt
att vederbörande regementsintendenter skulle befrias från dem åliggande
skyldighet att handlägga s. k. kassaärenden (d. v. s. ärenden angående avlöning
samt kassa-, räkenskaps- och medelsredovisningsväsendet), vilka ärenden
i stället skulle överflyttas på regementskassörerna.

Då det framlagda förslagets ändamålsenlighet ur förvaltningssynpunkt
synes mig starkt kunna sättas i fråga — en uppfattning, som jag bland annat
funnit stöd för i vissa i ärendet föreliggande yttranden från arméfördelningsoch
regementschefer — har jag ansett mig icke böra biträda förslaget.

Infanteriet.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen på anförda skäl hemställt om avlåtande av
förslag till riksdagen angående sådan ändring beträffande den vid 1927 års
riksdag beslutade organisationen av Göta livgarde, att å staten för nämnda
regemente skulle uppföras dels eu ordinarie beställning för eu bataljons -

Kungl. Majds proposition nr 196.

läkare, dels, utöver nu befintliga befattningar för sjukvårdsbeställningsmän,
ytterligare två dylika befattningar, nämligen för en sjukvårdsfurir av andra
klassen samt för en sjukvårdssoldat.

Yidare har sekundchefen för Göta livgarde uti skrivelse den 16 juli 1927
— över vilken chefen för fjärde arméfördelningen, inspektören för infanteriet
samt chefen för generalstaben avgivit yttranden — på anförda skäl hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen framlägga förslag, i syfte att regementets
stat måtte utökas med följande personal, nämligen 1 kapten, 7 subalternofficerare,
1 fanjunkare, 5 sergeanter, 3 furirer av första klassen, 6 furirer av
andra klassen, 4 korpraler, 4 vicekorpraler, 6 volontärer, 4 sjukvårdare av olika
grader, 1 hovslagarvicekorpral, 1 vapenhantverkarvicekorpral, 1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och 1 förrådsvaktmästare; att regementets musikkår måtte
återupprättas, för vilket ändamål å staten skulle uppföras 1 musikfanjunkarbeställning,
2 musiksergeantbeställningar och 11 beställningar för musikmanskap;
samt att för stridsvagnsbataljonens kompaniofficerare måtte å
staten uppföras löner i stället för arvoden till lönerna motsvarande belopp.

Slutligen har chefen för östra arméfördelningen i skrivelse den 4 februari
1928 gjort framställning om utökning av Göta livgardes stat med 12 beställningar
för underbefäl.

Vid framläggandet i 1927 års statsverksproposition av förslag rörande
utbrytande ur Svea livgarde, sådant detta regemente enligt 1925 års härordningsbeslut
avsågs att organiseras, av stridsvagnsbataljonen, garnisonskompaniet
och fästningsbataljonen samt dessa förbands sammanförande till
ett särskilt truppförband, Göta livgarde, angav jag såsom min uppfattning,
att en given förutsättning för ett förslag därutinnan borde vara, att icke
någon alltför betydande ökning av organisationskostnaderna därav föranleddes.
Med hänsyn härtill och då frågan om Göta livgardes organisation så nyligen
varit föremål för ingående omprövning av riksdagen, har jag icke ansett
mig kunna tillstyrka de här föreliggande förslagen.

Staten för Göta livgarde upptager, vad angår stridsvagnsbataljonen, en
regementsofficersbeställning avsedd för överstelöjtnant. För beredande av
större valfrihet vid besättande av denna speciella tjänst torde ifrågavarande
regementsofficersbeställning böra i staten uppföras såsom avsedd för överstelöjtnant
eller major.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde, i enlighet med vad
arméförvaltningen därutinnan föreslagit, å staterna för samtliga infanteritruppförband
med undantag av Göta livgarde, Livgrenadjärregementet och
Kronobergs regemente böra uppföras ordinarie beställningar för en maskinist
och en eldare av 1. klass. Å staterna för nyssnämnda tre regementen torde,
likaledes i enlighet med arméförvaltningens förslag, böra uppföras två beställningar
av vartdera slaget. Yad angår Göta livgarde och Kronobergs
regemente, beräknas härvid en maskinist och eu eldare av 1. klass för vardera
förläggningen i Stockholm och Yaxholm, respektive Växjö och Karlskrona.
Av de beställningar, som skulle upptagas å Livgrenadjärregementets

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 53

stat, avses en maskinist och en eldare av 1. klass för den del av kasernkomplexet
i Linköping, som disponeras av infanteriets skolor.

Kavalleriet.

Beträffande staten för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena
ifrågasattes icke någon ändring.

Vad angår staterna för de fyra kavalleriregementena, torde, i anslutning
till vad i det föregående anförts och i överensstämmelse med arméförvaltningens
förslag, å var och en av dessa stater böra uppföras beställningar
för en maskinist och en eldare av 1. klass.

Artilleriet.

1. Truppförbanden.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört och i överensstämmelse
med vad arméförvaltningen därutinnan föreslagit, torde å staten för varje
artilleritruppförband böra uppföras ordinarie beställningar för eu maskinist
och eu eldare av 1. klass.

Framställningar föreligga om utökning av staterna för vissa artilleritruppförband
med ytterligare arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare.
Vidare har förslag väckts om ökning av Norrbottens artillerikårs aktiva stat
med en underofficersbeställning (styckjunkarebeställning). De här föreliggande
förslagen har jag icke funnit mig för närvarande kunna förorda i
vidare mån, än vad gäller frågan om inrättandet av arcodesbefattningar för
pensionerade underofficerare, avsedda att fullgöra tjänst såsom tygunderofficerare.

Med avseende å denna fråga får jag anföra följande.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 18 juni 1925 tillkallades särskilda
sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag till sådan
förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns högre och lägre truppförband,
som kunde bliva erforderlig i anledning av den år 1925 beslutade
omorganisationen av försvarsväsendet m. m. Den 12 maj 1926 avgåvo de
sakkunniga betänkande i ämnet. De sakkunniga framlade därvid förslag om
viss centralisering av artillerimaterieluppbörden vid de större artilleritruppförbanden
samt anförde härutinnan i huvudsak följande.

De sakkunniga hade sökt utreda, huruvida icke en del förenklingar skulle
kunna åstadkommas beträffande förvaltningen av den vid artilleri truppförbanden
befintliga artillerimaterielen. Härvid hade de sakkunniga, kommit
till den åsikten, att förvaltningsarbetet inom ett artilleriregemente skulle
väsentligt minskas, om viss centralisering av uppbörden genomfördes. Fältförrådens
antal vid ett fältartilleriregemente vore för det dåvarande omkring
30. Vid tillämpning av gällande bestämmelser angående förrådstjänsten
måste större delen av i trupptjänst varande officerare och samtliga såsom
batteriadjutanter ej placerade underofficerare disponeras såsom uppbördsmän
och förrådsunderofficerare vid fältförråden. På vissa håll hade det på grund
av personalbrist blivit nödvändigt att sammanföra två eller flera fältförråd
under gemensam uppbördsmän. Det vore sålunda ett mycket stort antal
personer, som i större eller mindre grad sysslade med redovisning och vård
av materiel. Särskilt ogynnsamt i praktiken hade det visat sig, att även

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

subalternofficerare placerats såsom uppbördsmän, enär dessa officerares allt
annat än stadigvarande tjänstgöring vid regementena, täta kommenderingar
till skolor och utbildningskurser m. m. hade medfört ständigt återkommande
ombyten av uppbördsmän med ty åtföljande tidsödande inventeringar, uppgörande
av inventeringsbesked, krav på handräckning, skrivbiträden m. m.

Det förhållandet, att genom 1925 års härordning officers- och underofficerskadrarna
betydligt nedsatts utan att samtidigt en tillnärmelsevis lika
kraftig beskärning av fältförrådens antal kunnat äga rum, innebure enligt
de sakkunnigas mening en omständighet, som framtvingade eu begränsning
av uppbördsmän och förrådsunderofficerare. De sakkunniga finge därför
föreslå, att endast för fredstjänstgöring erforderlig fält- (stallförråds-)materiel
redovisades^ vid fredsbatterierna, under det att all övrig dylik materiel betraktades
såsoin huvudförråd. Av sistnämnda materiel borde kanoner och
övriga artilleripjäser, fordon med utredning m. m. ställas under uppbörd
av en och samma person, nämligen en särskilt förordnad uppbördsmän,
lämpligen benämnd tygunderofficer, under det att gevärs-, ammunitions- och
övningsmaterielförråden liksom dittills borde underställas vapenunderofficeren.

De sakkunniga hade övervägt möjligheterna för att besätta tygunderofficersbefattningen
med någon av de enligt vederbörliga stater beräknade aktiva
underofficerarna. Med hänsyn till det knappt beräknade antalet för
trupptjänst disponibla underofficerare (sergeanter) hade det emellertid mött synnerligen
stora svårigheter att taga en dylik i anspråk för tygunderofficersbefattningen.
Detta torde endast låta sig göra vid Gotlands och Norrbottens artillerikårer,
där tygunderofficersbefattningen syntes kunna förenas med trupptjänst.
Vid övriga artilleritruppförband kunde befattningen däremot icke förenas
med annan tjänst. Med hänsyn till betydelsen av eu sakkunnig och kontinuerlig
skötsel av den dyrbara materielen måste emellertid ofta återkommande
ombyten undvikas. Ur denna synpunkt kunde det icke vara Lämpligt
att som tygunderofficer placera en underofficer på stat. På grund härav
hade _ de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att till tygunderofficerare vid
samtliga artilleritruppförband utom Gotlands och Norrbottens artillerikårer
förordnades pensionerade underofficerare och att sålunda i staterna för vart
och ett av de fyra fältartilleriregementena, Smålands arméartilleriregemente,
Karlsborgs samt Bodens artilleriregementen upptoges ytterligare en pensionerad
underofficer med arvode. Den jämförelsevis ringa kostnad, som vore
förenad med denna personalökning, syntes de sakkunniga väl motvägas av
den större säkerhet för en ändamålsenlig skötsel av den dyrbara materielen,
som därmed ernåddes.

Arméförvaltningen har för sin del anfört, att det syntes ämbetsverket
kunna ifrågasättas, huruvida det vore möjligt för en person — den tillämnade
tygunderofficeren — att på ett tillfredsställande sätt sköta den stora
mängd artillerimateriel, som enligt de sakkunnigas förslag skulle komma
att underställas honom vid de större artilleritruppförbanden, enär denna
materiel vore fördelad på ett stort antal fältförråd, spridda inom respektive
kasernetablissemang. Då emellertid denna olägenhet syntes kunna avhjälpas
genom en annan efter lokala m. fl. förhållanden genomförd fördelning
av fältförråden, än de sakkunnigas förslag innebure, ansågc ämbetsverket,
att inrättandet av befattningar för tygunderofficerare komme att i avsevärd
grad öka möjligheterna för eu tillfredsställande materielförvaltning
vid artilleritruppförbanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I fråga om antalet ifrågakommande befattningar bär arméförvaltningen
anfört, att på grund av dispositionen av den materiel, som komme att uppställas
å Karlsborg, den för Karlsborgs artilleriregemente beräknade tvgunderofficeren
i stället borde avses för Karlsborgs tygstation. Vidare erfordrades
en tygunderofficer vid Stockholms tygstation, med vilken skulle
införlivas dels Upplands artilleriregementes, dels ock delar av Positionsartilleriregementets
hittillsvarande förråd. Då arméförvaltningen i övrigt anslöte
sig till de sakkunnigas förslag, borde sålunda å staterna för vart och ett av
Svea, Göta, Vendes och Norrlands artilleriregementen, Smålands arméartilleriregemente
och Bodens artilleriregemente uppföras eu för pensionerad
underofficer avsedd befattning såsom tygunderofficer, ävensom å staten för
artilleriets fabriker och tyganstalter uppföras två dylika befattningar.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag ansett mig böra förorda.
Tillsvidare torde emellertid ifrågavarande befattningar, på sätt gäller beträffande
övriga för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar, böra
såsom regel uppehållas av personal på övergångsstat.

2. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

I överensstämmelse med vad jag här ovan anfört, torde å staten för artilleriets
fabriker och tyganstalter böra upptagas två arvodesbefattningar för
pensionerade underofficerare, avsedda att fullgöra tjänst sasom tygunderofficerare.

Arméförvaltningen har gjort framställning i syfte, att vid Åkers krutbruk
måtte anställas ytterligare en arbetsofficer, ävensom att förevarande stat
måtte ökas med en ordinarie beställning för en fabriksingenjör. Jag har
emellertid icke funnit mig böra för närvarande tillstyrka vad i dessa hänseenden
föreslagits.

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat, torde å staten för officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen böra uppföras
ordinarie beställningar för maskinister och eldare av 1. klass. "\ ad
beträffar antalet beställningar av vartdera slaget, torde, på sätt arméförvaltningen
föreslagit, detta böra utgöra fyra beställningar för maskinister och
sex beställningar för eldare av 1. klass. Personalbehovet har därvid beräknats
till en maskinist och en eldare av 1. klass för varje kår samt dessutom
en eldare av 1. klass för vartdera av kustingenjörkompanierna.

Enligt 1925 års härordning skall staten för officerare och underofficerare
med vederlikar in. fl. vid fortifikationen upptaga, bland annat, fyra beställningar
för förrådsvaktmästare, avsedda för de fyra ingenjörtruppförbanden,
samt två arvodesbefattningar såsom tillsyningsmän — pensionerade underofficerare
— av vilka den ena avsetts för ingenjörförråden i Östersund.

I skrivelse den 21 februari 1927 har chefen för fortifikationen, med hänsyn
till vården och bevakningen av ingenjörförråden i Östersund, hemställt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

att å förevarande stat måtte uppföras ytterligare en förrådsvaktmästarebestållning,
ävensom att staten för Svea ingenjörkår måtte utökas med en
korprals- och en vicekorpralsbeställning.

I betraktande av de omfattande arbetsuppgifter, som under den närmaste
framtiden torde åvila tillsyningsmannen vid nyssnämnda ingenjörförråd, har
det synts mig vara av omständigheterna betingat, att denne erhåller biträde
vid handhavandet av förrådet. Då det å andra sidan torde vara ovisst,
huruvida behovet av dylik personalförstärkning kommer att bliva av stadigvarande
natur, har jag icke ansett mig för närvarande kunna tillstyrka en
utökning av staten med en ordinarie förrådsvaktmästarebeställning, utan
torde behovet av biträde kunna tillsvidare tillgodoses genom en tillfälligt
förordnad person. Yad angår den föreslagna utökningen av Svea ingenjörkars
stat, hava tillräckliga skäl icke synts mig föreligga för en dylik åtgärd.

Vidare torde jag få till behandling upptaga frågan angående det framtida
ordnandet av fastighetsförvaltningen å Karlsborg, sedan kommendantskapet
därstädes i enlighet med härordningsbeslutet indragits.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 november 1926 anförde arméförvaltningens
fortifikations departement, att av de förvaltningsuppgifter, som åvilade
kommendanten å Karlsborg och fortifikationsbefälhavaren därstädes —
jämte till den senares förfogande ställd personal, nämligen en fortifikationskassör
och två fortifikationsunderofficerare — vore de uppgifter, som efter
fästningens nedläggande alltjämt kvarstode, av så vidlyftig beskaffenhet, att
de icke kunde överflyttas på vare sig fortifikationsofficeren, jämte till dennes
disposition ställd personal vid vederbörande arméfördelningsstab, eller kasernofficer
jämte kasernunderofficer vid till Karlsborg förlagt truppförband
och ej heller lämpligen kunde fördelas mellan dessa. Med anledning härav
hölle fortifikationsdepartementet före, att det vore mest önskvärt, att den
dittillsvarande förvaltningsorganisationen med en kommendant och en fortifikationsbefälhavare
jämte nödiga biträden åt den senare alltjämt finge bibehållas,
då denna organisation visat sig tillfredsställande. Därest detta
förslag emellertid icke kunde bifallas, hemställde fortifikationsdepartementet,
att frågan måtte lösas genom anställandet av en pensionerad officer såsom
fortifikationsbefälkavare samt två pensionerade underofficerare såsom biträden
åt denne. Sedermera underströk fortifikationsdepartementet i skrivelse
den 8 februari 1927 ånyo behovet av särskild personal för handhavandet av
den under departementet lydande förvaltningen å Karlsborg samt framhöll
därvid tillika, att, då kommendantskapet komme att indragas med utgången
av år 1927, frågan om förvaltningens framtida ordnande krävde sin lösning
i god tid före den 1 januari 1928.

Aven chefen för tredje arméfördelningen har i skrivelse den 16 april
1927 framhållit nödvändigheten av att, efter kommendantskapets indragning,
åt en fristående myndighet kunde uppdragas att ombesörja de mångfaldiga
förvaltningsbestyr, som sammanhängde med vården av kronans byggnader
och elektriska anläggningar, arrenden, skogar, vägar m. m. å Karlsborg.

Kungl. Maj ds proposition nr 196. 57

Med anledning av ifrågavarande framställningar bär Kungl. Maj:t genom
brev den 7 oktober 1927 medgivit, att en officer och två underofficerare å
övergångsstat eller i reserven finge i kommandoväg beordras att för handhavande
av fastighetsförvaltningen å Karlsborg under tiden från och med
den 1 januari till och med den 30 juni 1928 tjänstgöra därstädes ävensom
att, därest till ifrågavarande tjänstgöring beordrades personal, som frivilligt
överförts å övergångsstat eller tillhörde reserven, arvode finge utgå med

l, 290 kronor till frivilligt överförd officer och 1,590 kronor till officer i reserven
samt med 870 kronor till frivilligt överförd underofficer och 1,065
kronor till underofficer i reserven, dock att dylikt arvode icke finge utgå
till frivilligt överförd officer eller underofficer under tid, då han enligt gällande
bestämmelser vore tjänstgöringsskyldig; och skulle nämnda arvoden
bestridas av anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl.

Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter, som, enligt vad jag övertygat
mig om, sammanhänga med förvaltningen av kronans fastigheter och
anläggningar vid Karlsborg, har jag funnit det av behovet påkallat, att för
ändamålet jämväl framdeles ställes personal till förfogande, som uteslutande
kan'' ägna sig åt dessa uppgifter. Vid sådant förhållande och då det utav
fortifikationsdepartementet föreslagna antalet befattningshavare torde motsvara
vad som för göromålens behöriga handhavande är oundgängligt, tillstyrker
jag, att å den för fortifikationen gemensamma staten, under rubriken
pensionerad personal, upptagas ytterligare befattningar dels för en pensionerad
officer, lämpligen benämnd förvaltningsofficer, dels för två pensionerade
underofficerare, förvaltningsunderofficerare.

Trängen och trängtrupperna.

Ä staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fi. vid trängen
torde, i enlighet med arméförvaltningens förslag, böra upptagas ordinarie
beställningar för fyra maskinister och fyra eldare av 1. klass eller en
maskinist och en eldare av 1. klass för varje trängkår.

Intendenturkåren.

Beträffande staten för intendenturkåren ifrågasättes icke någon ändring.

IV. Garnisonssjukhusen m. m.

1. Garnisonssjukhuset i Stockholm.

I försvarspropositionen till 1925 års riksdag förutsattes, att frågan om
nedbringande av kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm borde göras
till föremål för särskild utredning. Sedan med anledning härav arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse anmodat chefläkaren för nämnda garnisonssjukhus
att föranstalta om utredning i denna fråga och chefläkaren inkommit med
sådan utredning, har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för nästkommande budgetår upptagit förevarande spörsmål till
behandling.

Garnisonssjukhusets

organisation
och personalbehovet

därstädes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Vad till en början angår garnisonssjukhusets organisation, bär arméförvaltningen
härutinnan anfört i huvudsak följande.

Högsta antalet samtidigt å sjukhuset vårdade patienter hade under år
1924 utgjort 235. Med stöd av vissa av chefläkaren gjorda beräkningar ansåges
dock antalet patienter efter genomförd härordning kunna beräknas till
130. Emellertid hade hälsotillståndet under år 1924 i allmänhet varit gynnsamt,
och antalet sjukdomsfall i Stockholm hade varit lågt.

Chefläkaren hade därför ansett, att sjukhuset efter genomförandet av 1925
års härordning borde vara så organiserat, att det kunde mottaga ett något
större antal patienter än det beräknade antalet av 130, och hade chefläkaren
därvid stannat vid ett antal av 150 patienter enligt följande fördelning å
sjukhusets olika avdelningar:

å kirurgiska avdelningen .............................................................. 60 patienter

» medicinska » ............................................................ 60 »

» avdelningen för hud- och könssjukdomar................................ 30 »

tillhopa 150 patienter.

För närvarande vore sjukhuset organiserat på ovannämnda tre avdelningar,
av vilka de kirurgiska och medicinska hade vardera två vårdavdelningar samt
avdelningen för hud- och könssjukdomar en vårdavdelning. Dessutom funnes
en för samtliga övriga avdelningar gemensam avdelning för officerare, belägen
i särskild byggnad, ävensom polikliniker för ögonsjukdomar, för öron-, näsoch
svalgsjukdomar och för hud- och könssjukdomar samt slutligen röntgenavdelning
och tandpoliklinik.

Under ärendets förberedande behandling hade ifrågasatts, om icke avdelningen
för hud- och könssjukdomar med hänsyn till den ringa beläggningen
å avdelningen skulle kunna i sin helhet indragas. Emellertid hade hälsovårdsnämnden
i Stockholm förklarat sig icke kunna å stadens sjukhus bereda
vård för hud- och könssjuka från armén och marinen, varför en indragning
av nämnda avdelning icke läte sig göra.

Beträffande sjukhusets fyra polikliniker hade chefläkaren gjort en beräkning
av det antal patientbesök, som kunde väntas uppkomma efter genomförandet
av 1925 års härordning. Enligt denna beräkning skulle patientantalet
å poliklinikerna komma att nedgå, i vissa fall rätt väsentligt. Särskilt
vad beträffade ögonpolikliniken, komme patientantalet att bliva så ringa, att
poliklinikens indragning kunde ifrågasättas. Med stöd av erfarenheten från
poliklinikernas verksamhet hade chefläkaren dock ansett, att någon inskränkning
i denna verksamhet icke för närvarande vore ändamålsenlig. Jämväl i
övrigt hade chefläkaren uttalat sig för ett bibehållande av sjukhusets organisation
i enlighet med den hittills tillämpade indelningen.

Arméförvaltningen finge för sin del framhålla, att för bedömande av platsbehovet
vid garnisonssjukhuset efter härordningens genomförande visserligen
icke förefunnes något fast statistiskt underlag. Med hänsyn till de ur sjukvårdssynpunkt
säregna förhållanden, som varit rådande under den sist förflutna
tio-årsperioden med dess understundom på grund av rådande influensaepidemi
m. m. abnormt höga, stundom av andra orsaker synnerligen låga
sjukdomssiffror, kunde nämligen erfarenheten från dessa år icke läggas till
grund för en statistisk beräkning av platsbehovet. Härtill komme, att tillloppet
av militära patienter vore mycket växlande, så att vissa tider ett
antal sängplatser icke toges i anspråk för dessa. Vid dylika tillfällen kunde
likväl med stöd av kungl. brev den 14 mars 1924 vårdplatser upplåtas för
civila patienter, vilkas avgifter även bidroge till personalkostnadernas ersättande.
Denna möjlighet begagnades även, och sjukhusets lokaler komme

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

sålunda det allmänna till godo, utan att statsverket därigenom drabbades
av ökad kostnad. Med hänsyn härtill syntes den av chefläkaren gjorda
beräkningen av antalet erforderliga vårdplatser vid sjukhuset kunna godtagas.

I fråga om sjukhusets organisation å olika avdelningar anslöte sig arméförvaltningen
till vad chefläkaren härom anfört. Det skulle visserligen kunna
tagas under övervägande, huruvida icke den särskilda, för officerspatienter
avsedda avdelningen skulle kunna indragas och officerarna i stället förläggas
i särskilda, för dem avsedda rum å kirurgiska, respektive medicinska avdelningen.
Då härigenom samtliga jjatienter komme att vårdas i en byggnad,
stora sjukhusbyggnaden, där såväl operations- som röntgen- och badavdelning
vore belägna, hade sjukvårdsstyrelsen uttalat, att en dylik anordning skulle
medföra väsentlig lättnad och större trygghet i vården. Ävenledes möjliggjordes
därigenom viss besparing av personal, varjämte i den nuvarande
officersavdelningen skulle kunna inredas bostäder åt viss personal, som
lämpligen borde bo å sjukhuset, men för vilken utrymme därstädes nu saknades.
Då emellertid en nödvändig förutsättning för den ifiågasatta anordningen
vore, att vissa ändringsarbeten gjordes å garnisonssjukhuset, hade
ämbetsverket funnit, att den särskilda avdelningen för officerspatienter borde
tillsvidare bibehållas.

Beträffande sjukhusets polikliniker finge ämbetsverket framhålla, att så
länge garnisonssjukhuset bibehölles, en ändring i dess organisation i berörda
avseende knappast skulle kunna medföra någon vare sig praktisk eller ekonomisk
fördel. En indragning av någon eller några av nu befintliga polikliniker
skulle snarare bliva ekonomiskt ofördelaktig och ur praktisk synpunkt,
så vitt man kunde förutse, ohållbar.

Den polikliniska verksamhet, som nu utövades å garnisonssjukhuset,
skulle, om poliklinikerna inskränktes, överflyttas på stadens redan överbelastade
polikliniker. Denna poliklinikvård komme givetvis att medföra
kostnader. Men den komme därjämte att betunga poliklinikarbetet och vålla
ytterligare tidsutdräkt för patienterna, alltså även för de militära patienterna.
Det syntes nämligen knappast kunna förutsättas, att under nuvarande poliklinikförhållanden
undantag skulle kunna göras för dessa och förhandstur
tillförsäkras dem. En militär ögonundersökning t. ex., som nu å garnisonssjukhuset
krävde D/o ä 21/., timmars frånvaro från truppförbandet, skulle
säkert å Serafimerlasarettet kräva avsevärt längre tid till förfång för övningarna.
Och än mer tid skulle med visshet gå förlorad, då man tydligen
icke kunde ålägga de civila läkarna att kontrollera besökstiderna. Det borde
även erinras om, att det samarbete, som nu kunde påräknas mellan truppförbandens
och poliklinikernas läkare till båtnad för klientelets rätta behandling
jämväl i tjänstgörings- och rullföringshänseende, ingalunda kunde påräknas
mellan de civila poliklinikerna och truppförbandsläkarna under
nuvarande civila sjukhusförhållanden. Till väsentlig del på anmodan av de
civila sjukhusmyndigheterna vore det också, som t. ex. särskild ögonpoliklinik
på sin tid hade organiserats. Då härtill komme, att arméns manskap
ägde komma i åtnjutande av poliklinisk specialsjukvård, för vilket ändamål
medel funnes beräknade under anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård,
ansåge arméförvaltningen — med stöd jämväl av den hittills vunna erfarenheten
från den vid garnisonssjukhuset utövade polikliniska verksamheten -—
att någon inskränkning av densamma icke borde komma till stånd.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört har jag icke ansett
mig böra för närvarande ifrågasätta någon ändring i fråga om garnisonssjukhusets
organisation.

60 Kungl. Maj:ta proposition nr 196.

Beträffande personalbehovet vid sjukhuset har arméförvaltningen anfört i
huvudsak följande.

Läkarpersonalen. Enligt gällande stat funnes vid sjukhuset — frånsett de
båda där anställda ordinarie regementsläkarna — en överläkare vid avdelningen
för hud- och könssjukdomar, fem underläkare, tre poliklinikläkare
samt en röntgenföreståndare och en obducent. Av underläkarna tjänstgjorde
två på vardera av de kirurgiska och medicinska avdelningarna samt en på
avdelningen för hud- och könssjukdomar.

Beträffande antalet underläkare å den kirurgiska avdelningen hade cliefläkaren
förklarat sig icke kunna tillstyrka någon minskning. Den ena av
kirurgiska avdelningens båda vårdavdelningar vore eu aseptisk avdelning,
där de rena operationsfallen vårdades, medan å den andra de orena septiska
fallen vårdades. Det vore icke lämpligt och kunde vara farligt, att samme
underläkare skötte båda dessa avdelningar. Den ene underläkaren biträdde
dessutom å polikliniken för öronsjukdomar. Det läte knappast tänka sig,
att kirurgen och öronläkaren kunde gemensamt disponera en underläkare,
då båda ofta samtidigt kunde behöva hans hjälp.

Å den medicinska avdelningen hade chefläkaren däremot ansett sig kunna
tillstyrka indragning av en underläkare, under förutsättning att vid sjukhuset
kunde anställas en oavlönad assistentläkare eller dit kommenderas värnpliktig
läkare. Med hänsyn till det minskade patientantal, som kunde beräknas
efter genomförandet av 1925 års härordning, hade chefläkaren vidare föreslagit
indragning av underläkartjänsten å avdelningen för hud- och könssjukdomar.

Vad chefläkaren sålunda föreslagit, biträddes av arméförvaltningen, och
finge ämbetsverket därutöver framhålla, att någon ytterligare indragning av
läkartjänster vid sjukhuset icke kunde anses tillrådlig.

Sjukvårdspersonalen. Å den nuvarande staten funnes uppförda 8 översköterskor,
8 undersköterskor samt 8 kvinnliga sjukhusbiträden, varjämte
sedan flera år jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden varit
anställda ytterligare 4 översköterskor, 2 undersköterskor och 1 kvinnligt
sjukhusbiträde. I sitt statförslag hade chefläkaren upptagit 12 översköterskor,
10 undersköterskor och 13 kvinnliga sjukhusbiträden eller alltså 4 sjukhusbiträden
mer än den för närvarande vid sjukhuset sysselsatta sjukvårdspersonalen.

Även om den av chefläkaren nu föreslagna organisationen måste anses
vara väl avpassad och skäl alltså talade för den erforderliga personalens
uppförande å staten, hade likväl arméförvaltningen icke ansett sig böra nu
göra framställning härom, enär med vidtagande av åtgärder härför syntes
böra anstå, till dess närmare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av
1925 års härordning. Emellertid förutsatte ämbetsverket, att oundgängligen
erforderlig extra personal finge liksom hittills, efter därom hos Kungl. Maj:t
gjorda framställningar, anställas vid sjukhuset.

Apotekspersonalen. Å gällande stat funnes upptagen följande för sjukhusets
apotek avsedd personal, nämligen eu apoteksföreståndare, en biträdande
apotekare samt ett apoteksbiträde.

Sedan garnisonsapoteket numera förflyttats till nya lokaler (jfr prop. nr
125/1926), hade detsamma blivit i tillfälle att betydligt utvidga sin verksamhet,
och inom den närmaste framtiden komme verksamheten att ytterligare
ökas. Apotekets skyldighet att anskaffa och bereda läkemedel för garnisonssjukhuset
och i Stockholm förlagda truppförband samt delar av marinen
skulle i och med apotekets förflyttning till större lokaler utsträckas att omfatta
samtliga truppförband ävensom flygvapnet. Detta innebure, att apo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

teket skulle förse vissa apoteksförråd i riket med läkemedel, standardläkemedel
för hela armén, samt för egen del upplägga råvaruförråd. Såsom ett
ytterligare bevis för den omfattning, apotekets verksamhet numera erhållit,
kunde framhållas, att nästan alla läkemedel nu bereddes därstädes, under
det att sådana förut måst i betydande utsträckning inköpas färdigberedda
från drogaffärer. Apoteket vore numera i stånd att ansvara för försvarsväsendets
läkemedelsberedskap.

Chefläkaren hade framhållit, att det vore uppenbart, att apotekets personal
måste utökas, sedan apotekets verksamhet sålunda väsentligt utvidgats.
Ännu kunde man visserligen icke bilda sig en säker uppfattning om personalbehovet,
men chefläkaren ansåge sig likväl redan nu kunna utgå från,
att, utöver den å staten för sjukhuset uppförda, för apoteket avsedda personalen,
komme att erfordras ytterligare minst två befattningshavare, nämligen
en laboratorievaktmästare och ett apoteksbiträde. Av dessa skulle
laboratorievaktmästaren handhava skötseln av de inom apoteket befintliga
motorer och maskiner, vilka krävde noggrann skötsel och vård.

Med erinran om att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i yttrande den
4 december 1925 rörande frågan om flyttning av garnisonssjukhusets apotek
uttalat, att flyttningen väl icke syntes påkalla någon utökning av apotekets
farmaceutiskt utbildade personal men möjligen av den lägre personalen, finge
ämbetsverket på grund av den väsentliga utökning av apotekets verksamhet,
som komme att inträda i anledning av den verkställda flyttningen, tillstyrka,
att å staten för garnisonssjukhuset uppfördes den av chefläkaren föreslagna
personalen, nämligen en laboratorievaktmästare och ytterligare ett apoteksbiträde.

Förvaltningspersonalen. Beträffande förvaltningspersonalen vid sjukhuset
hade chefläkaren framhållit, att, ehuru efter genomförandet av 1925 års härordning
antalet militära patienter vid garnisonssjukhuset kunde antagas
komma att minskas, någon egentlig reducering av förvaltningspersonalen icke
kunde komma till stånd, enär förvaltningsverksamhetens organisation i första
hand bestämdes av sjukhusets lokala förhållanden. Ekonomi- och bostadshus
låge spridda på étt stort område. Såväl sjukhusbyggnaden som övriga
byggnader saknade i stort sett moderna anordningar, såsom värmeledning
och hissar. Patienters och personals mat kunde icke tillredas i samma kök,
utan härför måste disponeras tvenne kök, belägna i olika byggnader o, s. v.
Det vore därför givet, att förvaltningsapparaten måste bliva mera omfattande
än vid andra, modernt anordnade sjukhus. På grund härav syntes ej heller
på detta område, oaktat det minskade patientantalet, personalindragning
kunna ske. Den enda indragning, som kunde tänkas möjlig, vore indragning
av en tvättbiträdesbefattning, men chefläkaren hade likväl icke ansett sig
kunna föreslå en dylik indragning.

För närvarande funnes å staten för garnisonssjukhuset uppförda, bland
andra, 1 köksföreståndare, 1 överkokerska, 1 kokerska samt 4 köksbiträden.
Genom brev den 30 september 1926 och den 1 juli 1927 hade emellertid
Kungl. Maj:t medgivit, att i stället för nämnda personal finge vid sjukhuset
försöksvis anställas 1 köksförestånderska, 3 kokerskor och 3 köksbiträden,
varjämte medgivande lämnats för anställande av ytterligare 1 köksbiträde
tillsvidare till och med utgången av 1927 års repetitionsövningar.

Chefläkaren hade anfört, att ifrågavarande, försöksvis tillämpade anordning
visat sig ändamålsenlig, varför erforderliga ändringar borde göras i staten.
Antalet köksbiträden borde härvid bestämmas till 4. Visserligen komme,
på sätt förut framhållits, det militära patientantalet att minskas efter genomförandet
av 1925 års härordning, men i stället ökades antalet civila patienter.
Då vidare någon ändring icke komme att ske vare sig av kökslokalerna eller

Arvodesreglering
för
apoteksföroutftndaron

och biträdande
apotekaren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196

av personalens tjänstgöringsförhållanden, vore det uppenbart, att kökspersonalen
icke kunde minskas, även om portionsantalet komme att visa någon
nedgång.

Med hänsyn till det sålunda anförda kunde arméförvaltningen icke föreslå
någon minskning av förvaltningspersonalen vid sjukhuset. I fråga om kökspersonalen
finge arméförvaltningen, då den av chefläkaren omförmälda, försöksvis
tillämpade anordningen visat sig ändamålsenlig, tillstyrka, att, med
uteslutande ur staten av däri nu uppförda, 1 köksföreståndare, 1 överkokerska
och 1 kokerska, i stället uppfördes 1 köksförestånderska och 3
kokerskor.

Beträffande läkar- och sjukvårdspersonalen ifrågasätter jag icke någon
ändring i arméförvaltningens förslag. Vad angår apotekspersonalen, anser
jag tillräckliga skäl icke för närvarande föreligga att tillstyrka vidtagandet
av åtgärd, i syfte att de ifrågasatta nya befattningarna uppföras å staten.

Vidkommande förvaltningspersonalen tillstyrker jag i så måtto chefläkarens
av arméförvaltningen understödda förslag, att, i stället för nu å staten uppförda
1 köksföreståndare, 1 överkokerska, 1 kokerska och 4 köksbiträden,
torde böra upptagas 1 köksförestånderska, 3 kokerskor och 3 köksbiträden.
Härjämte torde emellertid, i enlighet med vad jag nedan förordar, å staten
böra upptagas viss ytterligare förvaltningspersonal, som avses att ersätta
till sjukhuset beordrad militär köksliandräckning.

Sedan chefläkaren vid garnisonssjukhuset framhållit önskvärdheten av att
den till sjukhuset kommenderade militära kökshandräckningen — 1 furir
och 10 menige — utbyttes mot civil personal, anmodades arméförvaltningens
civila departement och sjukvårdsstyrelse att härutinnan inkomma med förslag.
I skrivelse den 4 oktober 1927 hava departementet och sjukvårdsstyrelsen
anfört, att verkställd utredning givit vid handen, att nyssnämnda
militära handräckning skulle kunna ersättas av 3 kvinnliga köksbiträden och
1 köksvaktmästare. Då jag delar sjukvårdsstyrelsens i berörda skrivelse
gjorda uttalande, att det vore önskvärt och för sjukhuset förmånligt, om
dylikt personalutbyte komme till stånd, har jag ansett mig nu böra framlägga
förslag om härav betingad ändring i staten för sjukhuset.

I enlighet med det anförda skulle kökspersonalen komma att bestå av 1
köksförestånderska, 3 kokerskor, 6 köksbiträden och 1 köksvaktmästare.

Enligt nu gällande stat för garnisonssjukhuset utgår arvode till apoteksföreståndaren
med 8,100 kronor och till biträdande apotekaren med 5,400
kronor.

På därom av chefläkaren vid garnisonssjukhuset avgivet förslag har arméförvaltningen
gjort framställning om arvodesreglering åt apoteksföreståndaren
och biträdande apotekaren. Ämbetsverket har härvid anfört i huvudsak
följande.

Chefläkaren hade framhållit, dels hurusom de å civila apotek anställda
apotekarna åtnjöte väsentligt högre avlöningsförmåner än garnisonssjukhusets
båda apotekare, dels ock att en oberättigat stor skillnad förefunnes mellan
apoteksföreståndarens och den biträdande apotekarens arvoden. Med hän -

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

syn härtill och då apotekets verksamhet efter dess flyttning till nya lokaler
blivit betydligt utvidgad, hade chefläkaren ansett en arvodesreglering för
apotekarna, varom förslag redan tidigare blivit väckta, icke vidare kunna
uppskjutas. Beträffande arvodesbeloppens storlek hade chefläkaren framhållit,
att apotekare å civilapotek i samma tjänsteställning som sjukhusets
båda apotekare åtnjöte avlöning med respektive 12,800 kronor och 10,000
kronor. Då dessa belopp syntes för höga för att i sjukhusets stat upptagas
såsom arvoden för apotekarna, hade chefläkaren föreslagit, att arvodena
till dem i stället måtte upptagas med 9,000 kronor respektive 7,500
kronor.

Uti yttrande den 4 december 1925 rörande frågan om flyttning av garnisonssjukhusets
apotek hade ämbetsverket framhållit, att med hänsyn till
den utvidgning av apotekets verksamhetsområde, som vore avsedd att komma
till stånd efter flyttningen, man icke syntes kunna underlåta att i sinom
tid upptaga frågan om reglerandet av den farmaceutiskt utbildade personalens
vid apoteket avlöningsförmåner. Yidare finge ämbetsverket erinra,
hurusom ämbetsverket i utlåtande den 2 november 1926, bland annat, anfört,
att de till apoteksföreståndaren och biträdande apotekaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm utgående arvodena syntes avsevärt understiga
de avlöningsförmåner, som tillkomme vid civila apotek i Stockholm tjänstgörande
apotekare i samma tjänsteställning och åldersklass som garnisonssjukhusets
båda apotekare. Då befattningarna i fråga borde vara besatta
med bästa möjliga krafter och särskilt apoteksföreståndaren måste vara en
person med framstående skicklighet och vidsträckt erfarenhet i sitt yrke,
syntes det för möjliggörande av att i beställningarna bibehålla personer med
hög kompetens vara nödvändigt att vidtaga en reglering av arvodena för
nämnda befattningshavare.

Yad anginge apotekets verksamhetsområde efter den nu genomförda flyttningen
till nya lokaler, hade detsamma blivit betydligt utvidgat, i det att
verksamheten numera omfattade jämväl leverans av standardläkemedel för
hela armén. Till belysning av den ökade verksamheten syntes kunna tjäna
följande uppgifter å försäljnings- och inköpssummorna vid apoteket, vilka
uppgått till:

år 1924 ........................................ respektive kronor 83,822: 73 och 43,046: 32

» 1925 .......................................... » » 88,917:16 » 42,009:54

» 1926 .......................................... » » 98,604:87 » 46,862:33

Enligt ett mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund
träffat avtal åtnjöte för närvarande legitimerad apotekare vid apotek i
Stockholm följande avlöningsförmåner:

grundlön..................................................................................... kronor 6,000: —

6 ålderstillägg, de fem första å 500 kronor och det sjätte

å 400 kronor.......................................................................... > 2,900: —

dyrortstillägg med 25 procent å grundlönen ........................ » 1.500: —

Summa kronor 10,400: —

Ålderstilläggen utginge efter respektive 4, 7, 10, 14, 18 och 22 tjänstår
räknade efter avlagd farmacie kandidatexamen. Härtill komme vissa förmåner
såsom fri läkarvård, familjebidrag m. m. ävensom särskilt arvode till
den, som innehade ställning såsom förtroendeman på apotek. Sistnämnda
arvode utginge med växlande belopp, dock, enligt vad arméförvaltningen inhämtat,
med högst 6,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I jämförelse liärmed vore uppenbarligen de arvoden, som utginge till
garnisonssjuklrasets båda apotekare — 8,100, respektive 5,400 kronor eller,
med inräknande av dyrtidstillägg, 9,396 kronor respektive 6,264 kronor — allt
för låga för att tillförsäkra sjukhusets apotek i konkurrens med de civila
apoteken erforderlig kompetent personal. Arméförvaltningen ansåge därför
eu reglering av apotekspersonalens avlöningsförmåner icke utan våda kunna
ytterligare uppskjutas. Hänsyn måste nämligen tagas, icke blott till att
apotekarna vid garnisonssjukhuset syntes hava anspråk på att i avlöningsliänseende
bliva någorlunda likställda med motsvarande befattningshavare
vid andra apotek, som kunde likställas med garnisonsapoteket, utan även
och framför allt därtill, att höga kvalifikationer måste krävas för anställning
såsom apotekare vid detta apotek. Arméförvaltningen finge härvid hänvisa
till, hurusom militärapotekssakkuuniga i sitt den 12 december 1922 avgivna
betänkande framhållit, att det måste uppställas såsom oavvisligt krav, att
till förevarande befattningar (farmaceutisk personal) antoges endast de bästa
krafterna, särskilt att det vore nödvändigt, att apoteksföreståndaren besutte
icke endast grundliga insikter och framstående skicklighet, utan även möjligast
vidsträckta erfarenhet i sitt yrke.

Ehuru arméförvaltningen visserligen icke ansåge sig kunna för apotekarna
vid garnisonssjukhuset ifrågasätta så höga arvoden, som, enligt vad ovan
anförts, tillkomme apotekare vid de civila apoteken i Stockholm, måste likväl
avlöningarna, enligt ämbetsverkets åsikt, så vitt möjligt avpassas efter ungefär
de normer, som gällde för de civila apotekarna. A andra sidan borde
en jämförelse även göras med de löner, som inom statsförvaltningen i övrigt
utginge till befattningshavare med ungefär motsvarande kompetens och arbetsuppgifter.
En sådan jämförelse stötte emellertid på ganska betydande svårigheter
särskilt på grund av de speciella kompetensvillkor, som måste uppställas
för apotekarna vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Vid övervägande av nu anförda omständigheter hade arméförvaltningen
funnit sig icke kunna godtaga de av chefläkaren föreslagna arvodesbeloppen,
vilka syntes skäligen godtyckligt valda. Däremot syntes det ämbetsverket,
som om en godtagbar lösning av ifrågavarande spörsmål skulle vinnas, därest
båda apotekarna komme i åtnjutande av samma löneförmåner, som tillkomme
beställningshavare i 9 lönegraden i löneplanen C i officersavlöningsreglementet.
Till nämnda lönegrad vore hänförd, bland andra, mariningenjör
av 2. graden. Med tillämpning härav skulle apotekarna komma i åtnjutande
av ett begynnelsearvode å 6,816 kronor och en slutlig avlöning å 8,124
kronor. Beträffande arvodenas åtnjutande syntes de i avlöningsreglementet
meddelade bestämmelser böra i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Med hänsyn till att apotekarna icke skulle komma att erlägga några pensionsavgifter,
skulle det möjligen kunna ifrågasättas, att arvodena sattes en
löneklass lägre än för ordinarie beställningshavare i samma lönegrad. Då
emellertid innehavarna av apotekarbefattningarna icke torde kunna påräkna
någon befordran inom statsförvaltningen, utan befattningarna, vad statstjänsten
anginge, torde få anses såsom sluttjänster, måste arméförvaltningen,
med hänsyn jämväl till de civila apotekare tillkommande löneförmåner, avstyrka
en sålunda ifrågasatt reducering av arvodena.

Arméförvaltningen finge på grund härav föreslå, att för de båda apotekarna
måtte i staten upptagas arvoden, motsvarande lönen i lönegraden C 9.
Utöver arvode enligt sådan grund borde den av apotekarna, som förordnades
såsom föreståndare för apoteket, erhålla särskilt föreståndararvode,
vilket skäligen syntes kunna bestämmas till 2,040 kronor, varigenom denne
skulle komma i åtnjutande av en slutlön å 10,164 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I häröver avgivet yttrande liar försvarsväsendets lönenämnd anfört följande:

Såsom av arméförvaltningens framställning framginge, intoge apoteksföreståndaren
och biträdande apotekaren vid garnisonssjukhuset en ogynnsammare
ställning i lönehänseende än med dem jämförlig personal vid civila
apotek i Stockholm. Till en del torde detta förhållande kunna anses motiverat
med hänsyn därtill, att av ifrågavarande befattningshavare icke krävdes
tjänstgöring av den ansträngande natur, som personalen vid de civila apoteken
vore underkastad. Detta torde ock utgöra förklaringen till, att det, såvitt
lönenämnden hade sig bekant, hittills icke, trots den lägre avlöningen, visat
sig förenat med någon svårighet att erhålla fullt kvalificerad personal för
befattningarna i fråga. Tydligt vore emellertid, att berörda skillnad i lönehänseende
kunde vara ägnad att framkalla alltför täta personalombyten vid
militärapoteket, vilket i sin ordning måste inverka menligt på liandhavandet
av verksamheten därstädes. Risken härför vore givetvis större, i mån som
verksamheten växte och i ökad omfattning toge befattningshavarnas arbetstid
i anspråk. Med hänsyn till den omläggning och utvidgning av verksamheten
vid militärapoteket, som numera ägt rum, ville lönenämnden därför
icke motsätta sig en förbättring av ifrågavarande befattningshavares avlöningsförmåner.

Arméförvaltningens förslag härutinnan innebure, att såväl apoteksföreståndaren
som biträdande apotekaren skulle å garnisonssjukhusets stat erhålla
arvode motsvarande lönen i lönegraden C 9 i officersavlöningsreglementet,
varförutom apoteksföreståndaren borde komma i åtnjutande av ett särskilt
föreståndararvode å 2,040 kronor. Lönenämnden kunde emellertid icke finna
det vara av förhållandena påkallat att bereda ifrågavarande befattningshavare
en så avsevärd avlöningsförbättring, som arméförvaltningen sålunda föreslagit.
Nämnden ansåge för sin del, att en ur olika synpunkter skälig avvägning
av vederbörandes löneförmåner skulle ernås, därest vardera befattningshavaren
tillförsäkrades ett arvode motsvarande lönen i lönegraden C 8
av nämnda reglemente samt apoteksföreståndaren härutöver ett föreståndararvode
till av arméförvaltningen föreslaget belopp, 2,040 kronor. Härigenom
skulle vederbörande erhålla ett begynnelsearvode av 6,048 kronor och ett
slutarvode av 7,212 kronor, vartill för apoteksföreståndaren komme föreståndararvode
till nyss angivna belopp.

Yad sålunda i ärendet anförts såväl av arméförvaltningen som av försvarsväsendets
lönenämnd synes mig motivera en förhöjning i avlöningsförmånerna
för de båda apotekarna vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Beträffande
storleken av löneförhöjningen ansluter jag mig till lönenämndens förslag och
tillstyrker således, att för envar av omförmälda båda befattningshavare uppföras
arvoden motsvarande lönen i lönegraden C 8 av officersavlöningsreglementet
samt för apoteksföreståndaren därjämte ett föreståndararvode å 2.040
kronor.

Beträffande arvodenas åtnjutande torde de i officersavlöningsreglementet
meddelade bestämmelser i tillämpliga delar böra lända till efterrättelse.

I avseende å uppställningen av staten för garnisonssjukhuset påkallas statens
åtskilliga ändringar av den i det föregående omförmälda löneregleringen för stälInins
viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 käft. (Nr 196.) 501/553 ss 5

UPPm.
in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Anslagsposterna till vikariatsersättning under sjukdom, för beredande av
tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till sjukvård och underhåll åt
sjuk personal torde böra undergå vissa smärre förhöjningar och upptagas
med respektive 640 kronor, 7,860 kronor och 530 kronor.

2. Garnisonssjukhuset å Karisborg.

Beträffande staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg påkallas vissa ändringar
av förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal.

3. Garnisonssjukhuset i Boden.

Yidkommande garnisonssjukhuset i Boden torde, i enlighet med vad i
det föregående av mig föreslagits, såsom ordinarie beställningshavare böra
upptagas maskinisten samt den ene av de tvenne vid sjukhuset anställda
eldarna. I övrigt påkallas vissa ändringar i staten i anslutning till förslaget
angående lönereglering för viss icke-ordinarie personal.

4. Arméns sjuksköterskekår.

Enligt 1925 års härordningsbeslut har antalet ordinarie sjuksköterskor vid
armén beräknats till 31.

Såsom av 1927 års statsverksproposition framgår, gjorde arméförvaltningen
i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—1928
framställning i syfte att det enligt härordningsbeslutet beräknade antalet
ordinarie sjuksköterskor måtte ökas till 41. Av i statsverkspropositionen
närmare angivna skäl fann jag mig såtillvida kunna tillstyrka ämbetsverkets
berörda framställning, att jag förordade, att antalet ordinarie sjuksköterskor
ökades till 39. I enlighet härmed har å den för innevarande budgetår
gällande staten för arméns sjuksköterskekår upptagits 39 sjuksköterskor.

Arméförvaltningen har nu i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbeliov
för budgetåret 1928—1929 på anförda skäl gjort framställning om
utökning av förevarande stat med ytterligare 4 sjuksköterskor eller till 43.

Under hänvisning till vad nästlidet år i ärendet förekommit och då intet
inträffat, som kan föranleda mig att frångå min då intagna ståndpunkt till
detta spörsmål, finner jag mig icke kunna tillstyrka arméförvaltningens föreliggande
framställning.

Beträffande den nuvarande staten för arméns sjuksköterskekår torde alltså
icke böra vidtagas någon annan ändring, än som betingas av det förut avhandlade
förslaget rörande lönereglering för viss icke-ordinarie personal vid
försvarsväsendet.

ÅT. Polispersonalen.

Beträffande den för innevarande budgetår gällande staten för polispersonalen
i Boden och å Karlsborg torde annan ändring icke böra vidtagas än
som sammanhänger med förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie
personal vid försvarsväsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

B. Kallortstillägg.

Förevarande anslagspost bar för budgetåret 1927 — 1928 upptagits med
59,350 kronor. I enlighet med arméförvaltningens förslag torde under anslagsposten
för nästkommande budgetår böra beräknas 56.000 kronor eller
samma belopp, som för ändamålet upptagits i kostnadsberäkningarna för
1925 års härordning.

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa
infanteritruppförband.

Under denna anslagspost har för vart och ett av budgetåren 1923—1924.
1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 beräknats ett belopp av 6,000 kronor
samt för innevarande budgetår ett belopp av 5,000 kronor. I kostnadsberäkningarna
för 1925 års härordning har anslagsposten upptagits med 4,000
kronor.

Arméförvaltningen har föreslagit, att anslagsposten måtte för budgetåret
1928—1929 höjas till 8,000 kronor.

Någon ökning av anslagsposten finner jag mig icke kunna tillstyrka, utan
torde densamma för nästkommande budgetår böra upptagas med oförändrat
belopp, 5,000 kronor.

D. Feiräkningspenningar.

Under denna anslagspost, som för innevarande budgetår upptagits med
17,700 kronor, torde för budgetåret 1928—1929, i enlighet med arméförvaltningens
förslag, böra beräknas det i kostnadsberäkningarna till härordningsbeslutet
angivna beloppet eller 16,000 kronor.

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom biträden hos
regementsintendenter.

Denna anslagspost, som för innevarande budgetår upptagits med 9,500
kronor, torde för nästkommande budgetår, i enlighet med arméförvaltningens
förslag, böra upptagas med i kostnadsberäkningarna till härordningsbeslutet
angivet belopp eller 7,500 kronor.

F. Hyresbidrag åt visst underbefäl.

Till hyresbidrag har för innevarande budgetår beräknats 33,750 kronor
eller samma belopp, som för ändamålet upptagits i kostnadsberäkningarna
för 1925 års härordning.

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen (nr 123) med förslag
till avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet
har föreslagits en utsträckning av rätten till hyresbidrag ävensom ökning
av hyresbidragens belopp. I anslutning härtill torde förevarande anslagspost
böra undergå förhöjning. Enligt verkställd beräkning kan här ifrågavarande
medelsbehov för nästkommande budgetår uppskattas till 44,000
kronor, med vilket belopp anslagsposten sålunda torde böra upptagas i anslagsberäkningen
för nämnda budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

G. Anställningspenningar.

Denna anslagspost, som för innevarande budgetår upptagits med i kostnadsberäkningarna
till härordningsbeslutet angivet belopp, 55,000 kronor,
torde för nästkommande budgetår, i enlighet med arméförvaltningens förslag,
böra bibehållas oförändrad.

H. Dagavlöning och dagaviöningstillägg åt indelt manskap.

Enligt gällande bestämmelser skall till i tjänst kvarstående indelt manskap
vid armén under all tjänstgöring, till vilken ifrågavarande manskap inkallas,
utgå dagavlöning med 90 öre för dag till korpral och med 60 öre för
dag till övrigt manskap.

Till beredande av ersättning åt indelt manskap för den ökade tjänstgöring,
som till följd av 1901 års härordning ålagts detsamma, har riksdagen,
på Kungl. Maj:ts förslag, alltsedan år 1902 årligen anvisat särskilda medel.
Ersättningen har utgått i form av tillägg till dagavlöningen med visst belopp
för dag för tjänstgöring i egenskap av underbefäl, instruktör eller beställningsman
vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar. Enligt
de i sådant avseende gällande bestämmelser utgår dagavlöningstillägget
med 2 kronor 50 öre för dag. Antalet dylika tjänstgöringsdagar har för
innevarande budgetår beräknats till 35,000.

För ifrågavarande båda ändamål har för innevarande budgetår under avlöningsanslaget
upptagits ett belopp av 137,000 kronor.

Vad angår budgetåret 1928—1929, torde antalet tjänstgöringsdagar för
indelt manskap under skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar
böra beräknas till 30,000.

Med ledning av infordrade uppgifter har jag låtit verkställa beräkning av
det för bestridande av kostnaderna för dagavlöning och dagaviöningstillägg
erforderliga beloppet; och slutar denna beräkning å en summa av i runt
tal 117,000 kronor.

I. Kostnader för musikelever.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagspost beräknats
ett belopp av 12,450 kronor.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde under denna anslagspost
böra för budgetåret 1928—1929 beräknas ett belopp av 14,000 kronor.

J. Gottgörelse för tjänstehästar.

Enligt de år 1916 fastställda bestämmelserna angående hästhållningen för
officerare vid armén skola vissa högre officerare ävensom alla officerare vid
kavalleriet utom fänrikar vara beridna å en egen tjänstehäst och en kronan
tillhörig stamliäst. I de fall, då kronan för officer eller veterinär, som är
beriden på egen tjänstehäst, övertager anskaffning av mundering samt tillhandahåller
in natura stallrum, furage, skoning och skötsel m. in., utgår
allenast lönetillägg med 250 kronor för år, eljest lönetillägg med 400 kronor
och furageersättning med 365 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

På grund av den successivt skeende övergången till den nya ordningen
för hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén hava kostnaderna
för gottgörelse för tjänstehästar år från år minskats. För budgetåret 1927—
1928 hava dessa kostnader beräknats till 148,000 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna till den nya härordningen har för motsvarande
ändamål efter genomförd omorganisation beräknats ett belopp av
51,250 kronor.

För budgetåret 1928—1929 torde, i enlighet med utav arméförvaltningen
verkställd beräkning, för ändamålet böra upptagas ett belopp av förslagsvis
99,920 kronor.

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen
i Boden. L. Ekiperingshjälp.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde under dessa rubriker för
budgetåret 1928—1929 böra beräknas samma belopp som för innevarande
budgetår, nämligen:

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden .................................................................................... kronor 16,000: —

L. Ekiperingshjälp ............................................................ » 68,550: —

NI, Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik har för budgetåret 1927—1928 beräknats ett belopp
av 727,121 kronor.

Genom brev den 9 juni 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet
bilagd förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m. upptagna avlöningsförmåner
och ersättningar — med undantag av de i förteckningen tilllika
angivna belopp för remontdepåernas personal samt till arvoden och
expenser åt landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare,
för vilka belopps användande särskilda stater fastställts — finge tillsvidare
för tiden den 1 januari — den 30 juni 1928 utgå med högst de i förteckningen
angivna, för helt år beräknade belopp, tillhopa 734,518 kronor. Avvikelsen
från slutsumman i den för riksdagen framlagda beräkningen har
föranletts av vissa ändringar, som vidtagits i fråga om de i förteckningen
under rubriken »B. Arvoden till vissa icke-ordinarie befattningshavare m. fl.
ersättningar» upptagna belopp.

I fråga om beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslagspost
för budgetåret 1928—1929 får jag anföra följande.

Beträffande de arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning och som å
förteckningen upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret,
m. fl.», har jag icke ansett mig böra ifrågasätta annan ändring, än att
å den nya förteckningen torde, i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit,
böra uppföras dels tvenne arvoden å 210 kronor, avsedda att utgå
till de två beställningsliavare vid Fälttelegrafkåren, vilka förordnas såsom
uppbördsmän vid kårens till Frösunda förlagda proviant- och furagemagasin.

Kiingl. Maj ds proposition nr 196.

dels ett arvode a 180 kronor, att utgå till den underofficer, som kommenderas
såsom uppbördsman vid kronobageriet å Visborgs slätt.

Ur förteckningen böra uteslutas sådana maskinist-, eldare- och dylika befattningar,
vilka i det föregående föreslagits att uppföras på ordinarie stat.
I fråga om förteckningens uppställning böra, i anslutning till vad jag förut
anfört rörande lönereglering för viss icke-ordinarie personal, åtskilliga ändringar
vidtagas. Vad angår rubriken, torde densamma hädanefter lämpligen
böra bliva »Förteckning över i stat icke uppförda löner, arvoden m. fl.
ersättningar».

I enlighet med vad nu anförts har uppgjorts eu ny »Förteckning över i
stat icke uppförda löner, arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 48). Den
nya förteckningen slutar å ett belopp av 563,244 kronor; och torde detta
belopp böra under rubriken »vissa arvoden m. m.» upptagas i anslagsberäkningen
för budgetåret 1928—1929.

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Under rubriken »Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av
furage- och sjukvårdsuppbördsmanna- samt köksföreståndarbefattningar ävensom
för anställande tillfälligtvis av maskinister, eldare, kokerskor, tillsyningsmän
m. fl. och för ändring i utgående arvoden» har under avlöningsanslaget
för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 30,000 kronor.

Arméförvaltningen liar — i anslutning till den i det föregående avhandlade
frågan om lönereglering för viss icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet
— anfört, att en anslagspost syntes böra upptagas under ordinarie
avlöningsanslaget för bestridande av kostnaderna för avlöning åt tillfälligt
anställda tjänstemän eller andra såsom vikarier erforderliga befattningshavare,
i den mån medel härför icke fortfarande liksom hittills i viss begränsad
omfattning varit fallet, komme att beräknas under vederbörliga
stater. Anslagsposten i fråga syntes ämbetsverket böra få disponeras av
vederbörande lokala myndigheter, då fråga vore om avlöning åt extra befattningshavare
såsom ersättare för å stat eller arvodesförteckning uppförd
jjersonal. I övrigt borde posten stå till civila departementets disposition
för anställande i andra fall av erforderlig extra personal, tillgodoseende av
tillfälligt uppkommande personalbehov in. m. ävensom för förstärkande i
förekommande fall av de å särskilda stater för motsvarande ändamål uppförda
anslagsposter, i den mån dessa skulle visa sig otillräckliga.

Jag finner mig böra biträda arméförvaltningens förevarande förslag. Vad
angår det för budgetåret 1928—1929 erforderliga beloppet, torde i enlighet
med arméförvaltningens hemställan för ändamålet böra beräknas ett belopp
av förslagsvis 50,000 kronor. Anslagspostens rubrik synes lämpligen böra
ändras till »Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter in. m.»

Avlöningsfyllnad
för
vissa beställningsmän.

I detta sammanhang torde böra upptagas frågan om avlöningsfyllnad för
vissa heställningsmän.

Kungl. Majits proposition nr 196.

I enlighet med av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till nästlidet års
riksdag avgivet förslag har riksdagen medgivit, att under tiden den 1 juli
1927—den 30 juni 1928 finge, efter Kungl. Maj:ts beprövande, beredas fyllnad
till furirs av första klassen löneförmåner åt därav förtjänta, a id truppförbanden
anställda beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra
klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke
kunde komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar
av lägre grad av den kategori beställningsmän, de tillhörde, funnes
i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser
i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat inbesparades
erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Arméförvaltningen har hemställt, att förslag måtte till riksdagen aA låtas
om motsvarande medgivande även för budgetåret 1928 1929.

Då de förhållanden, vilka föranlett inhämtande av ifrågavarande medgivande,
nämligen beställningsmännens ogynnsamma ställning i befordnngshänseende,
även under nästkommande budgetår i viss omfattning komma
att kvarstå, synes mig hos riksdagen böra göras framställning om bemyndigande
att jämväl för budgetåret 1928—1929 till berörda personal utbetala
den lönefyllnad, varom här är fråga.

Vidare torde här böra beröras en uppkommen fråga om dispositionen i
vissa fall av medel under ordinarie avlöningsanslaget.

Då, på grund av befintliga vakanser inom fältläkar- och fältveterinärkårerna,
antalet generalfältläkaren underställda tjänstgöringsskyldiga läkare
och veterinärer icke motsvarade det behov av extra läkar- och \eterinärhjälp,
som gjorde sig gällande vid truppförbanden, medgav Kungl. Maj:t, efter
därom av arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse gjord
framställning, genom brev den 13 juni 1919, att, utan hinder av bestämmelserna
uti då gällande avlöningsreglemente för armén samt med .indi ing
av brev den 12 april 1918, läkare och veterinärer, vilka antingen icke innehade
beställning inom lantförsvaret eller ock tillhörde reserven, i sistnämnda
fall under tid, då vederbörande icke författningsenligt vore tjänstgöringsskyldig,
finge tillsvidare från och med den 1 juli 1919 under tjänstgöring
vid armén uppbära ett dagarvode av högst 25 respektive 22 kionor, med
rätt för sjukvårdsstyrelsen att i vissa fall begränsa dagarvodet, för läkare
till 11 eller 18 kronor samt för veterinär till 10 eller 16 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag
därom gjorda framställning, medgav riksdagen, att jämväl till bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt läkare på reservstat, vilka åtoge sig att fullgöra
tjänst vid armén å tid, varunder de icke författningsenligt vore tjänstgöringsskyldiga,
finge utbetalas ersättning med belopp, som Kungl. Maj:t
med hänsyn till föreliggande omständigheter ägde bestämma. Med avseende
å sättet för bestridande av ifrågakommande kostnader för ersättning icke
blott åt nyssnämnda bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt läkare på reser\ -stat utan även åt de läkare och veterinärer, som omförmälas i ovanberörda

Disposition
i vissa fall
av medel under
ordinarie avloningsanslasret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

brev den 13 juni 1919, angavs i propositionen, att, i den inån avsedda läkare
och veterinärer tjänstgjorde i vakanser, därav föranledda utgifter för ersättning
enligt förordningen den 5 november 1915, angående arméns reservstater,
samt enligt då gällande avlöningsreglemente för armén syntes böra
få bestridas från avlöningsanslaget. I den mån högre ersättning, än som i
nämnda författningar angåves, redan finge eller kunde komma att med hänsyn
till rådande dyrtid få utgå i form av höjd dagavlöning eller höjt arvode
under sådan tjänstgöring, syntes kostnaderna härför vara av sådan art, att
de lämpligen från och med år 1920 borde bestridas av anslaget till höjning
av dagtraktamentena, enär såväl tjänstgöringen till sin karaktär vore tillfällig
som ock den förhöjning i ersättningen, som vore eller kunde varda
medgiven, finge anses vara en av dyrtiden föranledd tillfällig förmån. Yad
sålunda föreslagits med avseende å kostnadernas gäldande föranledde icke
någon erinran från riksdagens sida.

Beträffande bestridandet av kostnaderna för ersättning åt läkare och
veterinärer under tjänstgöring, varom här är fråga, meddelades därefter
genom beslut av Kungl. Maj:t bestämmelser, vilka i fråga om kostnadernas
avförande å respektive anslag anslöto sig till den för riksdagen lämnade
redogörelsen. *

I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag, fjärde huvudtiteln, uttalade
föredragande departementschefen — med erinran om att något anslag till
höjning av dagtraktamenten icke vore avsett att upptagas i riksstaten för
budgetåret 1926—1927 — att kostnaderna för den åsyftade ersättningen
borde i sin helhet gäldas av avlöningsanslaget, i den mån vederbörande
läkare och veterinär tjänstgjorde i vakans, men eljest från vederbörligt annat
anslag. Sedan riksdagen lämnat nämnda uttalande utan erinran, hava i enlighet
härmed ändrade föreskrifter i fråga om kostnadernas bestridande utfärdats
genom brev den 25 juni 1926 och den 18 juni 1927.

Arméförvaltningen har nu anfört följande.

Enligt de sålunda meddelade föreskrifterna skulle alltså kostnaderna för
ifrågavarande ersättning gäldas av avlöningsanslaget, i den mån vederbörande
läkare eller veterinär tjänstgjorde i vakans. Därest åter tjänstgöringen föranleddes
därav, att ordinarie beställningshavare åtnjöte semester eller tjänstledighet
eller vore förhindrad förrätta sin tjänst av annan anledning såsom
exempelvis kommendering till skola eller utbildningskurs, funnes ingen annan
bestämmelse i fråga om kostnadernas bestridande än den ovan nämnda, nämligen
att desamma skulle gäldas av »vederbörligt annat anslag». Emellertid
hade i åtskilliga fall, då kommendering föranletts av någon av sist angivna
anledningar, tvekan uppstått i fråga om det anslag, från vilket kostnaderna
med tillämpning av de utfärdade föreskrifterna rätteligen bort gäldas.

Yare sig kommendering, varom nu vore fråga, föranleddes av vakans i
viss beställning eller därav att innehavare av beställningen av en eller annan
anledning vore förhindrad förrätta sin tjänst, syntes emellertid de uppkommande
kostnaderna för tjänstens uppehållande vara av likartad natur och i
stort sett motsvaras av sådana kostnader för vikariatsersättning, som förekomme
inom den civila statsförvaltningen. På grund härav och då särskilda
medel för bestridande av vikariatskostnader icke funnes för lantför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

svarets del beräknade, utan kostnaderna härför gäldades av ordinarie avlöningsanslaget,
ville det synas arméförvaltningen, som om jämväl de kostnader,
som uppkomme för uppehållande av viss beställning, även i andra
fall än då beställningen vore vakant, men innehavaren av densamma vore
förhindrad bestrida sin tjänst, efter av Kungl. Maj:t därom meddelade föreskrifter
finge gäldas av sistnämnda anslag.

Jämväl i övrigt hade det understundom inträffat, att för tillgodoseende
av befälsbehovet vid visst truppförband beställningshavare vid annat truppförband
kommenderats till tjänstgöring vid det förra. I den mån dylik kommendering
föranletts av vid truppförbandet förefintliga vakanser, hade kostnaderna
för kommenderingen efter därom av Kungl. Maj:t lämnat medgivande
plägat gäldas av ordinarie avlöningsanslaget. I de fall åter, då behov av förstärkning
av personalen vid visst truppförband m. m. uppkommit till följd
därav, att beställningshavare vid truppförbandet i fråga på grund av sjukdom
eller annan anledning varit förhindrad uppehålla sin tjänst, hade för
bestridande av kostnader för kommendering av erforderlig personal från
främmande truppförband annat anslag iin anslaget till extra utgifter icke
stått till förfogande. Av skäl, som ovan anförts, syntes emellertid även i
nu angivna fall kostnaderna efter Kungl. Maj:ts beprövande böra gäldas av
avlöningsanslaget.

Mot arméförvaltningens förevarande förslag har jag för min del icke något
att erinra.

Från såväl militära myndigheter som personalhåll har på sin tid framhållits,
hurusom de mer eller mindre gynnsamma befordringsförhållandena
in. m. vid olika truppförband syntes medföra svårigheter i avseende å reglerandet
av befordringsturen för underbefäl, som på grund av utfärdade bestämmelser
komme att överflyttas från ett truppförband till ett annat i samband
med truppförbandens omorganisation enligt den nya härordningen. I
anslutning härtill hava framställningar gjorts i syfte att i fall av dylik överflyttning
ernå en lämpligare utgångspunkt för vederbörandes turberäkning
än gällande bestämmelser medgåve, med förbehåll likväl att ingen komme
att lida löneminskning genom härav föranledd placering i lägre än förut
innehavd beställning.

Genom brev den 18 november 1927 har Kungl. Maj:t i anledning av vad
sålunda förekommit funnit gott att rörande placering i befordringstur av
sådant manskap, som i samband med truppförbandens rekrytering för utbildningsåret
1927—1928 förflyttats mellan olika truppförband, förordna, att,
utan hinder av gällande bestämmelser, dylikt manskap skulle, vid i övrigt
lika kvalifikationer, beräkna tjänstålder från tiden för avlagd furirsexamen.
dock att för furirer, vilka samma år avlagt furirsexamen, turen skulle beräknas
efter datum för sista utnämningen. I sammanhang härmed har Kungl.
Maj:t förordnat, att, därest med tillämpning av den sålunda meddelade föreskriften
furir skulle komma att få vidkännas löneminskning, frågan om turplacering
i dylikt fall skulle underställas vederbörande inspektör (truppförbandschef),
och har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, på framställning av denne
i erforderligt fall, taga under omprövning, huruvida lönefyllnad skulle kunna
beredas vederbörande.

Lönefyllnad
för visst
manskap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Under åberopande av nämnda brev hava nu framställningar gjorts om
beredande av i brevet omförmäld lönefyllnad åt ett antal furirer m. fl., vilka
till följd av ovanberörda föreskrift kommit i sämre än tidigare innehavd
löneställning.

I häröver avgivna utlåtanden har arméförvaltningens civila departement
föreslagit, att medel för bestridande av ifrågavarande lönefyllnad skulle utgå
från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

De gjorda framställningarna synas giva vid handen, att här åsyftad förmån
skäligen bör medgivas utgå i vissa fall. För ändamålet erforderliga
medel torde emellertid böra bestridas från ordinarie avlöningsanslaget.

Personliga Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 november 1926 har Svenska underåt^fss^raU-
officersförbundet, med överlämnande av ansökningar i ämnet från rullföringsförings-
biträden, som äro underofficerare i reserven men icke åtnjuta pension och

bitraden. fyllnadspension, gjort framställning i syfte att sådana rullföringsbiträden
måtte efter tio års tjänst i här avsedd befattning komma i åtnjutande av
ett personligt arvodestillägg med 800 kronor för år. Till stöd härför har i
huvudsak anförts, att tjänsterna såsom rullföringsbiträden, vilka från början
. betraktats såsom bisysslor, numera i regel toge vederbörandes hela arbetstid
i anspråk och omöjliggjorde förvärvande av andra inkomster än det med
befattningen förenade arvodet av 2,130 kronor. Att detta arvode, i all synnerhet
för en person med familj, vore alldeles otillräckligt för att möjliggöra
en dräglig existens, vore självfallet.

Arméförvaltningens civila departement, som den 10 december 1926 yttrat
sig över framställningen, har erinrat, att frågan om beredande av förhöjt
arvode åt den kategori rullföringsbiträden, som avsåges i underofficersförbundets
skrivelse, varit föremål för behandling vid 1922 års riksdag i samband
med förslag angående vissa lönefrågor vid armén och marinen (proposition
nr 248). En då föreliggande ansökning hade gått ut på, att avlöningsförmånerna
för till reserven hörande, till pension och fyllnadspension
icke berättigad underofficer, som vunnit eller vunne anställning vid rullföringsväsendet,
måtte, oberoende av storleken av arvodena till rullföringspersonalen
i övrigt, bestämmas sålunda, att de motsvarade underofficers på
stat avlöning, med rätt för sådan underofficer i reserven att vid 65 års ålder
komma i åtnjutande av pension. Försvarsväsendets lönenämnd hade i anledning
av denna framställning anfört, att enär gällande organisation av inskrivningsväsendet
förutsatte rekrytering av rullföringspersonalen bland f. d.
militära beställningshavare, som avgått med pension och fyllnadspension,
och då arvodena till rullföringspersonalen blivit bestämda med hänsyn härtill,
lönenämnden, som för det dåvarande icke ansett sig kunna till behandling
upptaga frågan om löneförhållandena för rullföringspersonalen i allmänhet,
icke funnit sig kunna föreslå någon särskild åtgärd i anledning av den
då föreliggande ansökningen. Till den ståndpunkt, vartill lönenämnden sålunda
kommit, hade föredragande departementschefen anslutit sig. Civila

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 75

departementet ansåge, att underofficersförbundets nu förevarande framställning
icke borde upptagas till behandling annat än i sammanhang med den
allmänna utredningen av arvodesförhållandena vid försvarsväsendet.

Sedan handlingarna i ärendet enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 januari
1927 överlämnats till försvarsväsendets lönenämnd, har lönenämnden i utlåtande
den 1 november 1927 anfört, att då någon rubbning av grunderna
för rullföringspersonalen s rekrytering icke ägt rum genom 1925 års nyorganisation
av försvarsväsendet, de skäl, som anförts mot den i ämnet tidigare
gjorda ansökningen, talade jämväl mot ett bifall till nu föreliggande framställning.
Ett tillmötesgående av underofficersförbundets framställning måste
för övrigt enligt lönenämndens mening befaras komma att medföra krav på
arvodesförhöjning jämväl från rullföringspersonal, som i egenskap av f. d.
beställningshavare på aktiv stat åtnjöte pension och fyllnadspension. Även
om vissa billighetsskäl kunde åberopas till stöd för en annan ståndpunkt,
hade lönenämnden därför icke ansett sig kunna tillstyrka någon särskild
åtgärd i anledning av framställningen.

Såsom redan nämnts, har vid avvägandet av rullföringspersonalens arvoden
förutsatts, att nämnda personal skulle rekryteras bland f. d. militära
beställningshavare, som avgått med pension och fyllnadspension. Emellertid
har det i åtskilliga fall inträffat, att till rullföringsbiträden antagits underofficerare
i reserven, vilka icke äro pensionsberättigade. I betraktande av
vad underofficersförbundet i ämnet anfört finner jag starka billighetsskäl
tala för, att rullföringsbiträden av denna kategori, som i sådan egenskap
tjänstgjort i minst tio år, komma i åtnjutande av någon arvodesförhöjning.
Den särskilda gottgörelse, som i sådant hänseende skulle ifrågakomma, synes
mig böra bestämmas till (100 kronor för år och utgå i form av personligt
arvodestillägg. Jag förordar alltså, att av riksdagen inhämtas bemyndigande
för Kungl. Maj:t att besluta om tilldelande av sådan förmån. Härav föranledda
kostnader torde böra bestridas av ordinarie avlöningsanslaget.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag låtit uppgöra beräkning av
utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. för budgetåret 1928—1929 (se Bil. nr 49). Från den beräknade
anslagssumman har avdrag gjorts dels för ersättning för tjänstebostäder,
dels med hänsyn till vakanser i manskapsgraden, dels ock för inkomster,
som beräknas inflyta för vård av civila patienter å militära sjukhus.

Den verkställda beräkningen utvisar ett anslagsbehov under ordinarie avlöningsanslaget
av i runt tal 24,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till
stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl och

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet
i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan, krigshögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband
av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och
majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter,
officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegraf kåren, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen,
trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg (se Bil. nr 2—10 samt
12—47), att gälla under budgetåret 1928—1929,

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag till stat
för artilleri- och ingenjörhögskolan (se Bil. nr 11) att gälla
under budgetåret 1928—1929 från den tidpunkt, Kungl. Maj:t
må äga att bestämma, ävensom medgiva, att intill nämnda tidpunkt
nu gällande stat för högskolan må äga tillämpning,
dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda löner, arvoden m. fl. ersättningar»
(se Bil. nr 48) under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fi.,

nu ................................	............................ kronor 26,900,000: —
med ............................	.............................. » 2,900,000: —
till ................................	.............................. kronor 24,000,000: —

dels medgiva, att under budgetåret 1928—1929 må, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första
klassen löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden
anställda beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra
klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och
som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning
i följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den
kategori beställningsmän, de tillhöra, finnas i vederbörliga
stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser i
manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat inbesparas
erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse
med av mig angivna grunder, tillerkänna rullföringsbiträde,
som är underofficer i reserven men ej åtnjuter pension och
fyllnadspension, personligt arvodestillägg med 600 kronor för år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Marinförvaltningen.

Ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen har i riksstaten för budgetåret
1927—1928 upptagits med ett belopp av 260,370 kronor.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1927 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1928—1929 har marinförvaltningen gjort framställning angående
ökning av den i staten för ämbetsverket upptagna anslagsposten för
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. I enlighet med vad
som framhölls i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag, synas emellertid
några ändringar i den för ämbetsverket gällande staten icke böra vidtagas,
förrän den pågående utredningen angående omorganisation av den
centrala förvaltningen inom försvarsväsendet blivit slutförd. I avbidan härpå
torde den nu gällande staten böra i oförändrat skick gälla även för nästkommande
budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

med godkännande av bifogade förslag till stat för marinförvaltningen
(se Bil. nr 50) att tillämpas under budgetåret
1928—1929, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie
förslagsanslaget till marinförvaltningen med oförändrat belopp,
260,370 kronor.

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till avlöning till personal vid kårer och stater m. ti. med 10,767,000
kronor.

Anslaget var beräknat sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 10,523,302: —

B. Felräkningspenningar, förslagsvis...........................

■C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

D. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flot tans

sjukhus i Karlskrona, högst.....................

E. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations kontoren

m. fl. expeditioner, högst .................

F. Ekiperingshjälp, förslagsvis....................................

ö. Arvoden m. m. enligt förteckning........................

H. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet

I. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligt vis

av uppbördsmannabefattningar in. m. samt
för eventuellt behövliga ändringar i arvoden,
förslagsvis............................................................

J. Alderstillägg, förslagsvis .....................................

2,400

7.000

43,000: —

55,000

29,450

57,700

800

10,000: —
8,800: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Härutöver var beräknad avlöning för
30 skeppsgossar under tiden 1 juli—30 september 1927 kronor 700: —

manskap vid kustartilleriet under tiden 1 juli—31 oktober
1927 ..................................................................... » 28,650: —

Summa kronor 10,766,802: —

Från den sålunda beräknade summan skulle avdrag ske dels med 125,000
kronor för ersättning för tjänstebostäder och dels med 75,000 kronor för
vakanta löner till högbåtsmän. Då emellertid sammanlagda avdragsbeloppet,
200,000 kronor, icke beräknades överstiga den merkostnad, varmed man fortfarande
måste räkna på grund av fortsatt tillämpning av äldre löneplaner
för en del av manskapet, ansågs beräkningen böra stanna vid ovan angivna
belopp, 10,766,802 kronor, eller i avrundat tal 10,767,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen förevarande anslag
med 10,767,000 kronor.

För nästkommande budgetår torde anslaget böra beräknas under följande
rubriker, nämligen:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Felräkningspenningar.

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren in. fl. exjieditioner.

E. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet och skeppsgossekåren
i Marstrand.

F. Ekiperingshjälp.

G. Arvoden m. m. enligt förteckning.

H. Kostnader för musikelever vid flottan.

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. in.

K. Alderstillägg.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik böra upptagas

dels kårer och stater m. rn., innefattande staterna för flottans officerskår,
underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap ni. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår in. fl.,
vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd
personal samt sjörullföringsbefälhavare med biträden,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,
marinens underofficersskolor samt skeppsgosseskolorna.

I. Kårer och stater m. m.

Uti de under förevarande rubrik upptagna staterna för vid marinstaben
anställd personal och sjörullföringsbefälhavare med biträden ifrågasätter jag
icke någon ändring.

Kutigl. Maj:ts proposition nr 196. 79

Beträffande övriga under denna rubrik upptagna# stater får jag anföra
följande.

Flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.

Uti en till marinförvaltningen ingiven promemoria angående vissa anslagsbehov
för budgetåret 1928—1929 har chefen för marinstaben efter att hava
framhållit vissa omständigheter, vilka enligt hans mening gjorde eu ökning
av flottans personalstater erforderlig, anfört, bland annat, följande.

Då emellertid frågan om de militära och civilmilitära personalstaterna
icke hunnit underkastas den förnyade, noggranna behandling, som borde ,
verkställas på grund, bland annat, av 1925 års flottkommittés förslag och
statsmakternas beslut år 1927 angående ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,
vore det icke möjligt att redan nu framlägga fullständigt förslag
beträffande tillgodoseendet av flottans oundgängliga personalbehov.

I ett avseende borde emellertid färdigställandet av ett dylikt fullständigt
förslag icke avvaktas utan framställning göras redan innevarande år, nämligen
beträffande sådant tillskott till personalstaterna, som erfordrades för
tillgodoseende av bemanningen å statsisbrytaren, till vilket omedelbart påtagliga
behov hänsyn icke tagits vid uppgörandet av 1925 års alltjämt gällande
stater.

Marinförvaltningen har i sitt förslag till stat för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår för budgetåret 1928—1929 upptagit
antalet beställningar i enlighet med den sålunda av chefen för marinstaben
framlagda planen. Den på grund härav uppkommande ökningen i
anslagsbehovet har av ämbetsverket beräknats till 43,821 kronor, vartill skulle
komma ett belopp av 6,420 kronor för avlöning till en å statsisbrytaren
tjänstgörande reservofficer.

Såsom chefen för marinstaben framhållit, torde det särskilt med hänsyn
till det av 1927 års riksdag fattade beslutet angående ersättningsbyggnad
av krigsfartygsmateriel bliva nödvändigt att vidtaga vissa jämkningar i de
personalstater för flottan, som fastställdes i samband med 1925 års försvarsbeslut.
Frågan härom kräver emellertid ytterligare utredning, varför tiden
ännu icke torde vara inne att upptaga densamma till slutlig prövning.

Yad angår förslaget om ökning av flottans personalstater för tillgodoseende
av bemanningen å statsisbrytaren, vill jag nämna, att chefen för handelsdepartementet
framdeles torde komma att framlägga förslag om avlåtande
till innevarande års riksdag av proposition angående anslag för budgetåret
1928—1929 till drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg. Enligt
vad jag inhämtat, lärer frågan om isbrytarens bemanning i detta sammanhang
upptagas till behandling och förslag om dess lösande genom åtgärder
från handelsdepartementets sida därvid framläggas.

Under sådana förhållanden finner jag mig icke hava anledning tillstyrka
marinförvaltningens förslag om utökning av den å förevarande stat upptagna
personalen för tillgodoseende av bemanningen å statens isbrytarfartyg.

Enligt 1925 års försvarsbeslut skola underofficerarna av 3:e graden vid
flottan i mån av avgång ersättas av flaggkorpraler. I staten för innevarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

budgetår finnas uppförda 300 beställningar för underofficerare av 3:e graden
och 50 beställningar för flaggkorpraler. Enligt vad marinförvaltningen meddelat,
torde man för budgetåret 1928—1929 kunna räkna med att ytterligare
25 underofficerare av 3:e graden blivit ersatta av flaggkorpraler, varför i
staten för sistnämnda budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar bör ökas
till 75, under det att antalet underofficersbeställningar av 3:e graden bör
minskas till 275.

Såsom i det föregående omnämnts, har i det förslag till nytt avlöningsreglemente
för fast anställt manskap vid försvarsväsendet, som i propositionen
nr 123 förelagts innevarande års riksdag, föreslagits en utsträckning
av rätten till hyresbidrag ävensom ökning av hyresbidragens belopp. Till
följd härav torde den å förevarande stat uppförda posten till hyresbidrag
åt manskap, vilken för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av
36,000 kronor, böra ökas med 12,000 kronor till 48,000 kronor.

Genom särskilda beslut den 7 augusti 1925 och den 23 juli 1926 bemyndigade
Kungl. Maj:t chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona
att under budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 för ernående av en
lämpligare rekrytbemanning av de på hösten rustade långresefartygen undertiden
1 augusti—31 oktober antaga högst 60 stamrekryter utöver för sjömanskåren
fastställd numerär, under förutsättning att motsvarande antal
manskapsbeställningar under tiden 1 november—31 januari hölles vakant
lika lång tid, som de sålunda övertaliga varit anställda under augusti—oktober.
Genom beslut den 29 juli 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att högst
40 stamrekryter finge på liknande sätt anställas även under innevarande
budgetår. Då, enligt vad chefen för marinstaben framhållit, ett dylikt rekryteringssätt
med största sannolikhet även framdeles kommer att bliva önskvärt,
torde, på sätt marinförvaltningen föreslagit, till staten för flottans officerskår
m. fi. böra fogas en ny anmärkning av innehåll, att sådan rekrytering
för framtiden medgives.

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.

Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fi.
för budgetåret 1926—1927 upptog 10 flaggkorpralsbeställningar och 50 underofficersbeställningar
av 3:e graden. I den för innevarande budgetåret gällande
staten har antalet flaggkorpralsbeställningar ökats till 11, medan antalet
underofficersbeställningar av 3:e graden minskats till 49. Enär avgång
av underofficerare av 3:e graden icke ägt rum i beräknad omfattning, kvarstå
för närvarande 50 sådana underofficerare. Genom beslut den 12 augusti
1927 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att avlöningen till sålunda övertalig underofficer
vid kustartilleriet skall bestridas från avlöningsanslaget under iakttagande,
att samtidigt en flaggkorpralsbeställning hålles vakant. Då emellertid
antalet underofficerare av 3:e graden till nästa budgetår med sanno -

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 96.

likhet nedgått under 50, torde icke av nu nämnd anledning någon ändring
i förevarande stat vara erforderlig.

Till följd av den ändring i grunderna för hyresbidrags utgående, som
ifrågasatts i det förut omnämnda förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente,
torde den under förevarande stat upptagna posten till hyresbidrag
åt manskap i enlighet med marinförvaltningens förslag böra ökas med 8,150
kronor till 14,400 kronor.

Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat

och flottans poliskår m. fl.

I sin skrivelse den 31 augusti 1927 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1928—1929 har marinförvaltningen meddelat, att marinöverdirektören
beträffande ifrågavarande stat hos ämbetsverket anfört följande.

Genom 192o års riksdags beslut hade antalet egentliga mariningenjörsbeställningar
vid mariningenjörkåren minskats med 6 eller från 35 till 29.
Av detta antal avsåges under fredstid högst 9 för tjänst å sjöstyrkorna och
(ivriga för tjänst i land.

Sedan nämnda beslut fattats, hade ökat behov av mariningenjörer gjort
sig gällande på grund av utvecklingen av den i anledning av erfarenheterna
från världskriget tillkomna betydelsefulla skyddstjänsten ombord. För tillgodoseende
av detta behov hade marinförvaltningen och chefen för marinstaben
efter samråd med högste befälhavaren över kustflottan i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 17 januari 1927 föreslagit ökning av pansarskeppens
av Sverige-typ besättningslistor med eu mariningenjör å vart och ett av de
tre fartygen.

Ifrågavarande behov hade även iakttagits av sakkunniga rörande ersättningsbyggnad
för flottan. De hade nämligen i sitt den 17 december 1926
avgivna betänkande beräknat, att, efter genomförd nyorganisation av sjöstyrkorna,
behovet av mariningenjörer för sjötjänstgöring komrne att ökas med
6. Häri inginge skyddstjänstingenjörerna å Sverige-skeppen.

Behov av ökat antal mariningenjörer hade även uppstått i anledning av
det förhållandet, att enligt 1925 års riksdags beslut undervattensbåtdepå
skulle anordnas vid Göteborgs örlogsdepå. Någon mariningenjör inginge
dock ej i det uti proposition nr 50/1925 angivna personalbehovet för depån.
I skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den 14 december
1925 med förslag till åtgärder beträffande omflyttning av fartygsförläggningar
hade emellertid marinförvaltningen framhållit nödvändigheten
av, att en mariningenjör avsåges för ständig tjänstgöring vid nämnda depå
för att hava den tekniska tillsynen över den fartygsmateriel, som skulle
förläggas till depån.

\ iss undervattensbåtmateriel vore numera på grund av Kungl. Maj:ts
beslut sedan början av år 1927 förlagd till Göteborgs örlogsdepå. Med
hänsyn till denna materiels komplicerade natur vore det ett oavvisligt behov
för materielens hållande i tjänstdugligt skick, att en mariningenjör
tjänstgjorde därstädes för att, liksom å undervattensbåtdepåerna i Karlskrona
och Stockholm, hava tillsyn över materielen och leda förekommande
arbeten å densamma.

Da för tillgodoseende av nu omförmälda behov någon minskning av det
för landtjänst avsedda knappa antalet marin ingenjörer icke vore möjlig och
övergångsstatens personal ej heller kunde härför anlitas, måste det anses
nödvändigt att öka mariningenjörkåren med 4 mariningenjörer.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 165 häft. (Nr 196.) 501/553 28 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I anledning av marin överdirektörens berörda framställning har marinförvaltningen
i sin förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1927 anfört följande.

Vid övervägande av frågan, vilka åtgärder nu borde vidtagas för tillgodoseende
av det sålunda anmälda ökade personalbehovet, hade marinförvaltningen,
som trott sig finna, att tidpunkten för en ökning av mariningenjör
kåren icke ännu vore inne, kommit till den uppfattningen, att provisoriska
utvägar måste sökas för den närmaste framtiden.

Yad då först beträffade angelägenheten av tillgång till eu mariningenjör
för tillsyn av den till Göteborgs örlogsdepå förlagda undervattensbåtmaterielen,
hade marinförvaltningen anmodat varvschefen vid ilottans station i
Stockholm att tid efter annan beordra eu av de å flottans varv i Stockholm
placerade mariningenjörerna att i sådant syfte företaga tjänsteresa till örlogsdepån.
Visserligen ställde sig eu sådan anordning ganska dyrbar i förhållande
till det utbyte, som därav kunde väntas, och varvet i Stockholm
torde icke utan olägenhet kunna avvara eu ingenjör för nämnda resor, men
marinförvaltningen ansåge sig böra tillsvidare stanna härvid, till dess närmare
erfarenhet vunnits för bedömande av frågan, om eu ny tjänst vore för
ändamålet erforderlig.

Beträffande härefter skyddstjänsten ombord å fartygen av Sverige-typ
finge marinförvaltningen erinra, att ämbetsverket och chefen för marinstaben
i samråd med högste befälhavaren över kustflottan i skrivelse den 17 janu
ari 1927 framlagt förslag rörande ökning i vissa fartygs besättningslistor
och därvid för tillgodoseende av skyddstjänsten ombord å de tre fartygen
av Sverige-typ upptagit ökning av en mariningenjör för vartdera fartyget.
Såsom marinöverdirektören framhållit, hade även de för utredning om
flottans ersättningsbyggnad tillsatta sakkunniga beräknat denna personalökning
vara erforderlig.

Behovet av personal för skyddstjänsten ombord hade icke tagits i beräkning
vid uppgörandet av 1925 års kostnadsberäkningar för den nya marinorganisationen,
enär detta efter världskrigets erfarenheter framkomna krav
då ännu ej varit uppmärksammat. Eu personalökning torde följaktligen
bliva ofrånkomlig. Emellertid vore förhållandet, att fartygen av Sverige-typ
under de närmaste åren torde successivt komma att undergå modernisering.
I följd härav komrne under åtskilliga år framåt endast två av dessa fartyg
att samtidigt kunna utsändas på expedition. För dessa borde kravet på personal
för skyddstjänsten tillgodoses, och marinförvaltningen föresloge, att
detta skedde på sådant sätt, att extra mariningenjörer efter slutad obligatorisk
två-årstjänstgöring inkallades till frivillig tjänstgöring under ytterligare
ett ä två år.

För förverkligande av detta förslag borde de å stat upptagna arvodena
till extra mariningenjörer, nu 3, ökas till 5. Då emellertid extra marin -ingenjör, som åtnjöte arvode till samma belopp, som upptoges i löneklass
14 å löneplan C, efter avslutad obligatorisk två-årstjänstgöring omedelbart
utnämndes till mariningenjör av 2:a graden i flottans reserv, syntes det skäligt,
att arvodet till frivilligt inkallad dylik ingenjör bestämdes efter 15:e
löneklassen å samma löneplan, vilken löneklass vore närmast under den
lägsta i den för mariningenjör av 2:a graden gällande 9:e lönegraden.

För två arvoden i sagda löneklass, beräknade efter D-ort (Karlskrona),
utgjorde årskostnaden 11,580 kronor, varmed förevarande stat således borde
ökas.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att behov av ökad tillgång
på mariningenjörer föreligger vid flottan, varför det torde vara erforderligt,

Kungl. Majds proposition nr 196.

att åtgärder i en eller annan form ; nu vidtagas för detta beliovs tillgodoseende.
I likhet med marinförvaltningen anser jag dock, att en ökning av
mariningenjörkåren icke nu bör komma till stånd, utan att frågan i stället
tills vidare bör lösas genom vidtagande av provisoriska åtgärder. Emot
vad marinförvaltningen i sådant hänseende föreslagit har jag icke något att
erinra. Tillsyn över den till Göteborgs örlogsdepå förlagda undervattensbåtmaterielen
torde alltså böra utövas av eu av de å tiottans varv i Stockholm
placerade mariningenjörerna, vilken för ändamålet beordras att, då så
erfordras, företaga tjänsteresor till örlogsdepån. För tillgodoseende av det
ökade behovet av mariningenjörer för skyddstjänsten ombord å fartygen av
Sverige-typ böra de å stat upptagna arvodena till extra mariningenjörer,
på sätt marinförvaltningen föreslagit, ökas från tre till fem.

Jämlikt förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal torde
de i förevarande stat för närvarande upptagna posterna 5,604 kronor och
3,144 kronor för arvoden till extra konstaplar i Karlskrona resp. arvode till
extra konstapel i Stockholm böra utbytas mot två avlöningsposter å 6.216
kronor resp. 3,486 kronor för samma ändamål.

Uti särskild skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1927 har marinöverläkaren
gjort framställning angående inbeordrande av marinläkare vid marinläkarkåren
i Ilottans reserv till tjänstgöring vid flottan samt i samband därmed
ifrågasatt äskandet av visst anslagsbelopp för bestridandet av de härför
uppkommande kostnader, som svarade mot vederbörande marinläkares
vid stammen fasta årsarvoden.

I häröver den 25 augusti 1927 avgivet utlåtande har marinförvaltningen
anfört, bland annat, följande.

Genom den nu genomförda försvarsreduktionen hade marinläkarkårens
personalstat blivit så knappt beräknad, att till och med de kortaste vakanser
genom summering under året inverkade menligt på tillgången av för den
ordinarie tjänsten erforderliga marinläkare. Marinförvaltningen instämde
med marinöverläkaren däruti, att denna olägenhet lämpligen kunde minskas
genom frivillig tjänstgöring av marinläkare vid marinläkarkåren i flottans
reserv, då sådant kunde ske. Att för täckande av de kostnader, som härvid
uppkomme, motsvarande marinläkares fasta årsarvoden, äska visst anslagsbelopp
ansåge marinförvaltningen emellertid icke lämpligt. Ämbetsverket
hyste den meningen, att i stället avlöningsanslaget borde vidkännas kostnaderna
för detta ändamål, i den mån faktiska besparingar uppkomme genom
summering av kortare vakanser å de i staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår
m. fl. upptagna posterna till arvoden åt marinläkare av 2:a graden och
marinläkarstipendiater. Av marinförvaltningen företagna beräkningar utvisade,
att å dessa poster kunde under vanliga förhållanden ifrågavarande besparingar
uppgå till något tusental kronor per budgetår.

Emot en användning av avlöningsanslaget i enlighet med de sålunda av
marinförvaltningen angivna grunderna har jag icke något att erinra. På
emellertid marinförvaltningen ansett en dylik anordning innebära eu anslags -

KurvjL Maj:ts proposition nr 196.

disposition, vartill riksdagen icke lämnat medgivande, bär ärendet synts mig
böra bringas till riksdagens kännedom.

Vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal.

I enlighet med vad i det föregående föreslagits, torde maskinisten samt
eldaren av 1. klass (förliandseldaren) vid flottans sjukhus i Karlskrona böra
uppföras på stat såsom ordinarie beställningshavare. Avlöningen till nämnda
befattningshavare bestrides för närvarande från den under marinens avlöningsanslag
upptagna posten till månadslön, arvoden in. m. till personal vid flottans
sjukhus i Karlskrona. Från samma anslagspost utgår även avlöning till vid
sjukhuset anställda sjuksköterskor, tvättförestånderska och kokerska jämte
eldare av 2. klass, vilka samtliga avses bliva underkastade de föreslagna
avlöningsbestämmelserna för viss icke-ordinarie personal.

På sätt marinförvaltningen föreslagit, torde den förut omförmälda posten
»Månadslön, arvoden in. m. till personal vid flottans sjukhus i Karlskrona»
i beräkningen av utgifterna under avlöningsanslaget böra uppflyttas under
rubriken »Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater» samt där upptagas
såsom en särskild stat under benämningen »Vid flottans sjukhus i
Karlskrona anställd personal». Det uppgjorda statförslaget slutar å en summa
av 46,000 kronor.

II. Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan.

För sjökrigshögskolan tillämpas omväxlande två olika stater, den ena
avsedd att gälla för budgetår, begynnande å jämnt år, och den andra för
budgetår, som tager sin början under udda år. Kostnaderna för arvoden
till lärare beriiknas enligt förstnämnda stat till 26,942 kronor samt enligt
sistnämnda stat till 26,217 kronor. Härtill kommer det för betjäning beräknade
beloppet 2,988 kronor.

Då tjänsten såsom expeditionsvakt vid skolan tills vidare bestrides av
en till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer vid kustartilleriet, har
det för betjäning avsedda beloppet för budgetåret 1927—1928 ansetts kunna
utgå ur staten, som för nämnda budgetår slutar å ett belopp av 26,217
kronor.

Genom brev den 7 oktober 1927 har Kung]. Maj:t medgivit, att vissa av
chefen för sjökrigshögskolan föreslagna ändringar i det för skolan gällande
reglementet provisoriskt finge tillämpas under arbetsåren 1927—1928 och
1928—1929. Enligt vad marinförvaltningen meddelat, föranledes liärav för
sistnämnda budgetår en ökad kostnad av 175 kronor för arvoden till lärare.

Staten för sjökrigshögskolan för budgetåret 1928—1929 bör därför upptagas
med eu slutsumma av (26,942 + 175 —) 27,117 kronor.

Sjökrigsskolan.

Den nu gällande staten för sjökrigsskolan slutar å ett belopp av 42,293
kronor.

Kungl. Maj:is proposition nr lOtj.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1928—
1929 har marinförvaltningen anfört följande.

I brev den 18 juni 1927 hade Kungl. Maj:t medgivit, att ett belopp av
högst 540 kronor finge utgå såsom arvode åt en vid sjökrigsskolan tjänstgörande
kadettofficer för reservkadetter vid flottan, ävensom ålagt marinförvaltningen
att vid avgivande av förslag rörande sjöförsvarets medelsbehov
för nästa budgetår beakta frågan om upptagande i staten för sjökrigsskolan
av ett arvode avsett för 1 kadettofficer för reservkadetter vid flottan. Det
syntes marinförvaltningen, att nu omförmälda, vid försvarsbeslutet under
1925 års riksdag icke iakttagna anslagsbehov borde tillgodoses å staten för
sjökrigsskolan, varav skulle följa, att antalet arvoden till kadettofficerare och
kadettintendenter från flottan ökades från 0 till 7.

Beträffande arvoden till lärare vid sjökrigsskolan hade marinförvaltningen
i sitt förslag till stat för nämnda skola följt det förslag, som chefen för skolan
avgivit till chefen för försvarsdepartementet och som den 4 juli 1927 remitterats
till ämbetsverket för utlåtande. Detta förslag vore uppgjort med ledning
dels av redan utfärdade föreskrifter angående marinintendentskadetters
utbildning vid sjökrigsskolan, dels av ett av marinundervisningskommissionen
godkänt förslag till omläggning av skolans timplan, dels ock av ett av chefen
för kustartilleriet avgivet förslag angående ändring av kustartillerikadetternas
utbildning vid sjökrigsskolan. Staten slutade å en summa av 54,698 kronor.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört angående behovet av eu
kadettofficer för reservkadetterna vid sjökrigsskolan, finner jag mig böra
tillstyrka, att i staten för skolan uppföres ett ytterligare arvode å 540 kronor
till ännu eu kadettofficer därstädes.

I det av marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat för skolan har
för lärararvoden upptagits sammanlagt 41,050 kronor. Motsvarande belopp
i den för innevarande budgetår gällande staten utgör 29,185 kronor. Den
avsevärda utgiftsökning, som marinförvaltningens förslag i förevarande avseende
sålunda innebär, är föranledd av att undervisningen vid sjökrigsskolan
blivit i väsentlig grad utvidgad, dels genom att reservkadetternas och marinintendentskadetternas
utbildning numera förlagts till nämnda skola, dels ock
därigenom, att kustartillerikadetternas utbildningstid vid skolan förlängts från
ett till två år, vilket medfört, såväl att nya undervisningsämnen måst upptagas
på skolans schema som att undervisningstimmarnas antal måst utökas.

Emot marinförvaltningens förslag i berörda hänseende har jag icke nagot
att erinra.

I övrigt ifrågasättes icke någon ändring i den för skolan gällande staten,
som sålunda för budgetåret 1928—1929 bör upptagas med eu till 54.698 kronor
förhöjd slutsumma.

Marinens underofficersskolor.

För bestridande av kostnaderna för undervisning i språk m. fl. ämnen
vid marinens underofficersskolor har för innevarande budgetår beräknats eu
summa av högst 13,500 kronor eller samma belopp, som för ifrågavarande
ändamål upptagits i kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen.

Enligt brev den 22 juli 1927 har Kungl. Maj:t förordnat, att utav berörda
belopp finge för därmed avsett ändamål disponeras av stationsbefälhavaren

Kungl: Maj:1a proposition nr 196.

i Karlskrona högst 6,935 kronor, av stationsbefälliavaren i Stockholm högst
4,800 kronor, av chefen för kustartilleriet högst 1,600 kronor samt av marinförvaltningen
återstoden för bestridande av kostnader för vikarie vid förfall
för lärare m. m.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 har
marinförvaltningen anfört följande.

Under budgetåret 1928—1929 komme kustartilleriets underofficersskola att
vara organiserad i full utsträckning i enlighet med gällande skolreglemente.
Chefen för kustartilleriet liade därför ansett 4,000 kronor erforderliga för
skolan under nämnda budgetår. På grund härav och då för flottans underofficersskolor
erfordrades samma belopp under budgetåret 1928—1929 som
för innevarande budgetår eller tillhopa 11,735 kronor, borde förevarande
anslagspost för nästa budgetår höjas till i runt tal 15,750 kronor.

Enligt gällande reglemente för kustartilleriets skolor och övningar skall
kustartilleriets underofficersskola, vars första läsår påbörjats innevarande
budgetår, vara tvåårig. Såsom marinförvaltningen påpekat, kommer den nya
organisationen att i full utsträckning tillämpas från och med budgetåret
1928—1929. Jämlikt för skolan fastställd timplan äro 365 undervisningstimmar
anslagna för undervisning i språk in. fl. ämnen under andra liisåret
vid skolan. Då ersättningen till de timlärare, som bestrida berörda undervisning,
beräknas utgå efter fem kronor för undervisningstimme, kommer
den sålunda utökade undervisningen att medföra en kostnadsförhöjning av
1,825 kronor, vilket belopp med hänsyn till behovet av vikarier vid förfall
för lärare in. in. torde böra höjas till 2,000 kronor.

Jag finner mig således böra tillstyrka, att förevarande anslagspost liöjes
med 2,000 kronor till 15,500 kronor.

I enlighet härmed har uppgjorts förslag till stat för marinens underofficersskolor.

Skeppsgosseskolorna.

Bortsett från eu mindre jämkning ifrågasätter jag icke för nästkommande
budgetår någon ändring i den för närvarande för skeppsgosseskolorna gällande
staten.

B. Felräkningspenningar. C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl.

Under dessa rubriker torde i enlighet med marinförvaltningens förslag
böra upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller respektive
2,400 och 7,000 kronor.

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren in. fl.

expeditioner.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår upptaget ett belopp av
55,000 kronor.

Till följd av förslaget om lönereglering för viss icke-ordinarie personal
torde anslagsposten för budgetåret 1928—1929, i enlighet med vad marinförvaltningen
föreslagit, böra höjas till 60,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

£. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet och
skeppsgossekåren i Marstrand.

Av den å sjöförsvarets arvodesförteckning för närvarande upptagna kvinnliga
personalen avses de två sjuksköterskorna vid Yaxliolms kustartilleriregemente
och skeppsgossekåren i Marstrand samt de två kokerskorna vid Vaxholms
och Karlskrona kustartilleriregementen att falla under de föreslagna avlöningsbestämmelserna
för viss icke-ordinarie personal. På grund härav torde avlöningen
till dem böra sammanföras å en särskild post under avlöningsanslaget
med benämning »Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet
och skeppsgossekåren i Marstrand»; och torde denna post böra
upptagas till förslagsvis 4,380 kronor.

F. Ekiperingshjälp.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde denna anslagspost böra
uppföras med samma belopp som för nu löpande budgetår eller 29,450 kronor.

G. Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande rubrik har uti för riksdagen framlagd beräkning för
budgetåret 1927—1928 upptagits ett belopp av 57,700 kronor. Genom brev
den 9 juni 1927 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i eu brevet bilagd för
teckning upptagna avlöningsförmåner finge under sagda budgetår utgå med
högst de i förteckningen angivna belopp. Denna förteckning, som i jämförelse
med den för riksdagen framlagda beräkningen undergått en mindre
jämkning, slutar å ett belopp av 57,628 kronor.

Beträffande ifrågasatta ändringar av de i förteckningen under rubriken A
uppförda arvodena får jag anföra följande.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår yttrar
marinförvaltningen bland annat:

Varvscliefen vid flottans station i Stockholm hade hemställt, att ett arvode
av 1,320 kronor måtte beviljas för en tillsyningsman vid kruthusen å
Bergholmen. Därvid förutsattes, att tillsyningsmannen — en flaggunderoffieer
å aktiv stat — icke tillika skulle komma i åtnjutande av fri bostad
och, vedbrand.

Å staten för arvoden m. m. till personal vid varven hade tidigare funnits
upptaget ett arvodesbelopp å 870 kronor för nämnde tillsyningsman, vilket
belopp utgått jämte nyss omförmälda naturaförmåner. Då dessa förmåner,
som icke kunde utgå till personal å aktiv stat, uppskattades till 450 kronor,
torde arvodet böra utgå med 1,320 kronor. I flottans organisationssakkunnigas
förslag till ny organisation vid varven hade förutsatts, att arvoden till
tillsyningsmän vid förråd hädanefter icke skulle utgå från underhållsanslaget
utan bestridas av förrådens medel. Emellertid hade marinförvaltningen i
sitt utlåtande häröver den 14 oktober 1926 uttalat, att i nyssnämnda hänseende
undantag borde göras beträffande lönerna för tillsyningsmän och
bevakningspersonal vid kruthusen, därest denna personal icke samtidigt användes
till utförande av vid förrådens verksamhet förekommande arbeten,

Kungl. Maj:ts proposition nr

och att, enar dylik personal avsåges för tillsyn och bevakning av såväl mobiliseringsförråd
som omsättningsförråd, densamma i stället borde uppföras
å sjöförsvarets arvodesförteckning. Yad nu ifrågavarande befattning anginge,
finge marinförvaltningen framhålla, att tidigare under en följd av år såsom
arbetsledare vid minförraden tjänstgjort eu officer, vilken nu ersatts av en
flaggm inkons t ap e 1. De arbeten, som där ifrågakomme, fordrade hos ledaren
stor materialkännedom och mycket gott omdöme samt förmåga att ordna
arbetet på ett för kronan ekonomiskt fördelaktigt sätt. Kommendering till
befattningen måste därför ske efter urval. Det måste anses ligga i kronans
intresse för bevarande av god ekonomi vid minförråden, att tillsyningsmannabefattningen
trots de olägenheter, som vore förbundna med nödtvungen
bosättning å Bergholmen, bleve eftersökt av för densamma lämpade personer.
I anslutning till vad sålunda anförts, hade marinförvaltningen å sitt
förslag till förteckning under kolumn A upptagit ett arvode av 1.320 kronor
till tillsyningsman vid kruthusen å Bergholmen.

Pa. grund av vad marinförvaltningen sålunda anfört, finner jag mig böra
tillstyrka ämbetsverkets förslag att med angivet belopp, 1,320 kronor, upp
taga ifrågavarande arvode i kolumn A uti arvodesförteckningen.

Med anledning av eu utav chefen för skeppsgossekåren i Marstrand gjord
framställning i ämnet liar marinförvaltningen föreslagit, att i kolumn A i
förteckningen måtte uppföras ett arvode av 2K2 kronor för uppbördsmannen
vid kårens matinrättning.

Då ett motsvarande arvode utgår till uppbördsmannen vid skeppsgossekarens
i Karlskrona matinrättning, tillstyrker jag marin förvaltningens ifråga varande
förslag.

Enligt den för innevarande budgetår gällande förteckningen skall ett arvode
a 72 kronor utgå till en uppbördsman vid matinrättningen å Almö eller Aspö
samt ett arvode å samma belopp till en uppbördsman vid matinrättningen
å Oscarsvärn.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen torde i stället böra för nästkommande
budgetår upptagas ett arvodesbelopp av tillhopa 144 kronor för
två uppbördsmän vid matinrättningarna å Almö, Aspö eller Oscarsvärn.

I särskild skrivelse den 1 december 1927 har marinförvaltningen anfört,
bland annat, följande.

I förut gällande stat för arvoden åt personal in. in. vid varven hade funnits
upptaget ett arvode av 468 kronor för år till den, som bestrede befattningen
som uppbördsman i Karlskrona varvs fyrverkslaboratorium.

Yarvschefen vid flottans station i Karlskrona hade meddelat, att befattningen
— varmed vore förenade göromål såsom arbetsledare vid fyrverkslaboratoriet
och såsom tillsyningsman å Laboratorieholmen — sedan den 1
oktober 1927 bestredes av en underofficer av 2:a graden på stat. I fråga
om skäligheten därav, att befattningen förenades med arvode, hade varvschefen
anfört, att densamma med all rätt ansåges såsom synnerligen krävande
och ansvarsfull. Därjämte hade varvschefen framhållit, att med befattningen
följde en icke obetydlig risk för kroppsskada på grund av olyckshändelse
vid arbetena a laboratoriet. Yarvschefen hade därför ansett, att befattnings*

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

havarens förmåner borde sättas jämförelsevis höga, så att dugande personer
kunde förmås att eftersträva och kvarstå i befattningen. I anslutning härtill
hade varvschefen hemställt, att beloppet av ifrågavarande arvode måtte
höjas till 1,000 kronor för år, varigenom den nuvarande innehavaren så småningom
efter befordran till flaggunderofficer och efter uppflyttning i högsta
löneklassen skulle komma att uppnå samma avlöningsförmåner som företrädaren
(pensionerad underofficer, månadslönare) uppburit.

Ifrågavarande uppbördsman tjänstgjorde som arbetsledare för en med ammunition
sapteringsarbeten och fyrverkspersedeltillverkning sysselsatt arbetsstyrka
om cirka 25 man. Såväl den förutvarande uppbördsmannen vid
laboratoriet som till hans efterträdare först utbildad underofficer hade vid
explosionsolyckor tillskyndats skador, som medfört framtida men.

Marinförvaltningen, som på grund av vad sålunda anförts ansåge det begärda
arvodet skäligt, finge därför föreslå, att å sjöförsvarets arvodesförteckning
under rubriken flottans station i Karlskrona måtte upptagas ett arvode
till uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet med ett belopp av 1,000 kronor,
uppfört under kolumn A, arvoden till ordinarie befattningshavare m. fl.

Med hänsyn till arten av det arbete, som är förenat med ifrågavarande
uppbördsmannabefattning, synes innehavaren böra tillerkännas ett skäligt
arvode. Då jag icke har något att erina mot vad marinförvaltningen i sådant
hänseende föreslagit, får jag tillstyrka, att i kolumn A i arvodesförteckningen
för här ifrågavarande ändamål uppföres ett belopp av 1,000 kronor.

Med iakttagande av vad sålunda anförts ävensom av de förändringar, som
betingas av det förut framlagda förslaget rörande lönereglering för viss ickeordinarie
personal, har uppgjorts en ny Förte cl ning över i stat icke uppförda
arvoden m. m.» (se Bil. nr 61). Den nya förteckningen slutar å ett
belopp av 52,000 kronor; och torde detta belopp böra under förevarande
rubrik upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929.

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t den 5 respektive den 30 juli 1927
hava stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm och tjänstförrättande
stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona gjort framställning
om vidtagande av åtgärder för vinnande av eu tillfredsställande rekrytering
av flottans musikkårer.

I häröver den 24 oktober 1927 avgivet gemensamt utlåtande hava marinförvaltningen
och chefen för marinstaben anfört följande.

I enlighet med den genom 1925 års försvarsbeslut bestämda storleken av
underofficers- och sjömanskårerna samt de genom kungl. brev den 9 juni
1927 och generalorder nr 660/27 fastställda personalstaterna utgjordes flottans
musikpersonal, förutom av vederbörande musikledare, vilka upptagits å särskild
stat, av

H. Kostnader för musikelever vid flottan

Karlskrona

station.

Stockholms

station.

Underofficerare och flaggkorpraler
Korpraler och meniga ..................

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

I bil. I inom. 3 av nämnda generalorder liade därjämte meddelats föreskrift,
att antalet hornblåsare enligt vederbörande kårcliefs beprövande finge överskridas
med högst (j man, därest inom stationens sjömanskär i övrigt liölles
ett motsvarande antal vakanser. Yad Stockholms station beträffade, hade
Kungl. Maj:t än vidare genom generalorder nr 894/26 befallt, att förut medgiven
kommendering av skeppsgossar såsom hornblåsare icke finge äga rum,
med undantag för skeppsgossar, som för sådant ändamål redan blivit antagna.
Dock finge enligt sistnämnda generalorder i män av avgång medgivet antal
kontraktsanställda hornblåsare ökas med högst 5, för så vitt motsvarande
minskning kunde verkställas inom annan ekonomiavdelningen tillhörande
yrkesgren.

I. 1925 års förs vårproposition (sid. 254) hade framhållits, att eu musikorganisation
för flottan alltjämt vore nödvändig såväl för signaltjänsten som
ock för utförande av musik i land och ombord. Yad anginge antalet musikkårer,
hade förutsatts, att 4 dylika skulle finnas, eu vid vardera stationen
och 2 för sjöstyrkorna, av den sammansättning, som på mest ändamålsenligt
sätt kunde anpassas efter personaltillgången och förhållandena i övrigt. I
fråga om musikpersonalens rekrytering hade vidare förutsatts, att man för
rekryteringens vidmakthållande borde räkna med ett visst antal skeppsgossar
såsom musikelever.

Sedan dessa synpunkter uttalats, hade emellertid förhållandena så till
vida ändrats, att Kungl. Maj:t, som ovan framhållits, upphävt vederbörande
stationsmyndigheters rätt att disponera skeppsgossar för musiktjänst. Däremot
hade stationsbefälhavarna erhållit medgivande att anställa ett begränsat
antal hornblåsare, under förutsättning att motsvarande minskning vidtoges
inom andra yrkesgrenar.

Vid tillämpning av de enligt den nya organisationen för flottan fastställda
manskapsstaterna hade det emellertid framgått, att personalen enligt denna
bleve alltför fåtalig, för att dess ytterligare reducerande genom anställande
av hornblåsare i fortsättningen skulle vara att tillråda. Inom ekonomiavdelningen
hade sålunda för innevarande års rustningar civil personal måst förhyras
i jämförelsevis stor utsträckning för tillgodoseende av fartygens behov.
Eu anpassning av musikpersonalens storlek efter personaltillgången kunde
sålunda under nuvarande förhållanden icke göras ändamålsenlig, utan komme
en sådan att leda till det resultatet, att musikpersonalen begränsades till det
i staten angivna, otillräckliga antalet, nämligen för Karlskrona station till 29
och för Stockholms station till 24 man. Eu pa så sätt tilltagen personal
torde nämligen icke kunna anses motsvara behovet, enär den icke lämpligen,
såsom i propositionen framhållits, kunde uppdelas i 2 självständiga musik
avdelningar — en för stationen och eu för sjön — detta än mindre som
personalen pa grund av sjukdom m. fl. orsaker ej alltid kunde beräknas
vara fulltalig och viss del av densamma därjämte muste avses för signaltjänst
å fartyg. I detta sammanhang borde också framhållas, att i den nya
organisationen i stor utsträckning hade räknats med musikpersonal för expeditionstjänst.
De nu i fråga om flottans musikpersonal gällande, ovan anförda
bestämmelserna vore av sä oviss art, att de måste anses menligt inverka
på musiktjänstens skötande. Då dessutom såväl arméns som kustartilleriets
musikpersonal organiserats på tillfredsställande sätt, syntes också
för flottans vidkommande ändamålsenliga organisatoriska åtgärder på ifrågavarande
område vara påkallade.

I särskilda skrivelser av den 5 och den 30 juli 1927 hade stationsbefälhavarna
i Stockholm och Karlskrona hemställt om åtgärder i fråga om
musikkårernas organiserande. Stationsbefälhavaren i Stockholm hade därvid
föreslagit en ökning av antalet hornblåsare med 16 nummer, från i nu gäl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 91

lande stat fastställt antal 15 till 31, samt dessutom att högst 10 musikelever
måtte få antagas. Stationsbefälhavaren i Karlskrona liade hemställt, att
musikpersonalen måtte få utökas med högst 12 musikelever. Genom på så
sätt föreslagen ökning skulle Karlskrona stations musikkår bringas upp till
eu numerär av (29 + 12 =) 41 man och Stockholms till (24+16+10 —) 50 man.
Stationsbefälha varna hade i samband därmed framhållit, att det, om personalen
utökades så, som här föreslagits, skulle vara möjligt att på tillfredsställande
sätt tillgodose sjöstyrkornas behov av musik- och signalpersonal,
samtidigt som å respektive stationer skulle finnas tillgång å ur musikalisk
synpunkt rätt sammansatta och övade musikkårer. Då musikpersonalen,
soiu ovan antytts, också i stor utsträckning användes för annan tjänst än
musiktjänst, skulle ett utökande av densamma yiedföra den fördelen, att
antalet för expeditionstjänst eljest avsedd personal i viss mån skulle kunna
reduceras.

Ovanstående förslag skulle, realiserade, leda därtill, att Stockholms stations
musikpersonal bleve större än den i Karlskrona. Yissa skäl kunde måhända
tala för att Karlskrona station såsom den större borde äga större tillgång
på musikpersonal, enär kravet på signalpersonal för rustade fartyg där vore
större än för Stockholms vidkommande, men å andra sidan bleve efter den
nya försvarsorganisationens genomförande kravet på en i land behntlig
musikkårs kvalifikationer större i Stockholm än i Karlskrona, vadan eu förskjutning
i detta avseende till Stockholmsstationens förmån kunde vara motiverad.
Efter den beslutade indragningen av vissa till Stockholm förlagda
regementen komme nämligen ansvaret för huvudstadens militärmusik att
huvudsakligen åvila Svea livgarde och flottan. Då Svea livgardes musik
personal efter nyorganisationen komme att omfatta 40 man, kunde det också
synas berättigat, att flottan, såsom det väsentligt större förbandet, erhölle
musikpersonalen på lämpligt sätt utökad till ungefär samma antal. Beaktas
borde därjämte, att av stationernas musikpersonal 10 ä 12 man måste avses för
tjänst ombord.

De i stationsbefälha varens i Karlskrona skrivelse den 30 juli 1927 anförda
synpunkterna i fråga om sättet för musikpersonalens rekrytering borde beaktas
i samband med frågan om denna personals organisation. Då sålunda
rekrytering av musikpersonal genom omedelbar anställning av manskap medelst
kontrakt enligt nuvarande ordning visat sig medföra olägenheter i befordringshänseende
samt i viss mån ställde sig oekonomisk, och då rekrytering
av musikpersonal från skeppsgossekåren icke lämpligen borde förekomma,
syntes rekryteringen även vid flottan i regel böra ske efter samma
principer, som tillämpades vid armén och kustartilleriet, nämligen genom
antagande av musikelever. Antalet dylika elever vore enligt nu gällande bestämmelser
för armén fastställt till 140 och för kustartilleriet till 8.

Myndigheterna anslöte sig i princip till de av stationsbefälhavarna framförda
synpunkterna, vilka åsyftade såväl viss statökning för sjömanskåren
som anställande av musikelever. Då emellertid arbeten för närvarande påginge
rörande beräkningar av slutligt personalbehov, torde det icke vara
skäl att nu lösbryta frågan om statökning för tillgodoseende av musikkårernas
behov i annan mån än vad beträffade musikelever. Anställandet av 20 dylika
syntes snarast böra möjliggöras, varav under budgetåret 1928—1929 syntes
böra anställas ett antal av 10, fördelade med 5 på vardera stationen.

Med liäusyn till vad nu anförts hemställde marinförvaltningen och chefen
för marinstabeu, att i staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjöraauskår
och skeppsgossekår för budgetåret 1928—1929 måtte upptagas ett
belopp av 1,000 kronor, utgörande kontanta ersättningar åt 10 musikelever.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Under åberopande av vad marinförvaltningen och chefen för marin staben
sålunda anfört, finner jag mig böra tillstyrka, att musikelever må anställas
vid flottan. Emot myndigheternas förslag beträffande det antal dylika elever,
som för nästkommande budgetår bör antagas, och beloppet av den kontanta
ersättning, som till dem bör utgå, har jag icke något att erinra. Härav
föranledda kostnader torde — i enlighet med vad som gäller beträffande
motsvarande kostnader för kustartilleriets musikelever — med ett belopp
av 1,000 kronor böra uppföras såsom eu särskild anslagspost under marinens
avlöningsanslag.

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet.

Under denna rubrik torde i enlighet med marinförvaltningens förslag böra
upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller 800 kronor.

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. in.

Från avlöningsanslaget torde böra utgå de kostnader, som efter genomförande
av löneregleringen för viss icke-ordinarie personal må beträffande
här ifrågavarande personal uppkomma i anledning av vederbörandes semester
eller sjukdom, för personliga lönetillägg, ersättningar för mistad naturaförmån,
vikariatsersättning samt för begravningshjälp). Därest avlöningen utgår
från anvisning med bestämt belopp, synes denna anvisning i första hand
böra tagas i anspråk för täckande av nämnda kostnader. Skulle därvid uppstå
behov av medelsförstärkning, synes sådan lämpligen böra beredas från
förevarande anslagspost, som, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit,
torde böra upptagas med ett belopp av 12,000 kronor.

K. Ålderstillägg.

Under denna rubrik har för budgetåret 1927—1928 upptagits ett förslagsvis
angivet belopp av 8,800 kronor. Enligt inhämtade upplysningar beräknas
emellertid utgifterna för ålderstillägg för nämnda budgetår komma att uppgå
till 10,600 kronor.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 torde denna anslagspost
i enlighet med marinförvaltningens hemställan böra upptagas med 11,400
kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra beräkning av
utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
för budgetåret 1928—1929 (se Bil. nr 62). Beräkningen slutar å ett belopp
av 10,807,909 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Nämnda summa torde böra ökas med det belopp, vilket beräknas såsom
merkostnad i anledning därav, att eu del manskap kvarstår enligt äldre avlöningsbestämmelser.
Denna merkostnad bar av marinförvaltningen angivits
till 200,000 kronor. A andra sidan kan minskning beräknas med hänsyn dels
till inkomst av tjänstebostäder, dels till vakanta löner för högbåtsmän. Avdraget
för tjänstebostäder torde, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit,
böra upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår eller
125,000 kronor. Från flottans stationer har inhämtats, att omkring 25 löner
till högbåtsmän kunna förutsättas av olika anledningar komma att vara vakanta
under budgetåret 1928—1929. För dessa vakanser kan beräknas ett avdrag
av i runt tal 47,000 kronor.

Beräkningen utvisar alltså ett anslagsbehov under förevarande anslag av
(10,807,909 + 200,000 — 125,000 — 47,000 =) 10,835,909 kronor eller i avrundat
tal 10,840,000 kronor.

På grund av vad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till
stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och
skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fi., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår in. fl.,
vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona
anställd personal, sjörullföringsbefälkavare med biträden,
sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor
och skeppsgosseskolorna (se Bil. nr 51—60), att gälla under
budgetåret 1928—1929,

dels godkänna de i eu vid detta protokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden in. m.» (se Bil. nr 61)
under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret
m. fl.» upptagna aryoden,

dels ock ölca ordinarie förslagsanslaget till avlöning till
personal vid kårer och stater in. fl.,

nu.................................................................. kronor 10.767,000: —

med............................................................... » 73,000: —

till................................................................. kronor 10,840,000: —

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Det under avdelningen Flygvapnet upptagna ordinarie förslagsanslaget till
avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. har för innevarande budgetår
i riksstaten uppförts med 658,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda
:

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater ... kronor 613,68b:

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa

truppförband ..................................................................... »

0. Felräkningspenningar, förslagsvis...................................

D. Hyresbidrag, förslagsvis ..............................................

E. Anställningspenningar, förslagsvis ................................

F. Gottgörelse för tjänstehäst .............................................

G. Ekiperingshjälp, förslagsvis ..........................................

H. Vissa arvoden m. m., förslagsvis .................................

1. Rekryteringskostnader, förslagsvis .................................

J. Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis ...............

K. Flyttningsersättning, förslagsvis ...................................

L. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis

11,000

1,000

900

1,000

250

450

24,000

3.000

18.000
12,000

3,600

Summa kronor 688,886

Med hänsyn till uppkommande vakanser har nyssnämnda summa, 688,886
kronor, ansetts kunna minskas med 2 % till 675,108 kronor, varjämte avdrag
med 17,500 kronor, motsvarande ersättning för tjänstebostäder, beräknats
kunna göras. Återstoden, 657,608 kronor, har avrundats till 658,000 kronor.

I anslagsberäkningen för nästkommande budgetår torde böra tillkomma
tre nya anslagsposter, nämligen för bestridande av kostnader för:
arvoden för upprätthållande av veterinärvården,
flygvapnets reservpersonal och

avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänstgöring
vid flygvapnet.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater. Under denna
rubrik upptagas dels staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet,
dels ock manskapsstaterna för de särskilda flygkårerna samt för
flygskolan.

Ä den nu gällande staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet
äro uppförda följande beställningar:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden),

4 majorer (kommendörkaptener av 2. graden),

13 kaptener och
12 löjtnanter.

In tenden turper sonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av
1. eller 2. löneklassen),

3 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och
1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
Underofficerare.

6: i örrådsf örvaltare,
5 fanjunkare och
9 sergeanter.

Civilmilitär personal.

1 fiygöveringenjör,

2 förste flygingenjörer,

2 flygingenjörer av 1. graden,

3 flygingenjörer av 2. graden,
1 flygingenjör av 3. graden,

1 bataljonsläkare,

4 verkmästare av 1. klassen,
4 verkmästare av 2. klassen,
1 tyghantverkare,

3 vapenhantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Civil personal.

1 expeditionsvakt.

Därjämte äro i staten upptagna följande för pensionerad personal avsedda
befattningar, nämligen 1 officer, registrator och bibliotekarie hos flygstvrelsen,
1 officer, intendenturutbildad, samt 9 underofficerare.

Å manskapsstaterna för innevarande budgetår bär upptagits följande personal:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

4 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1. flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
3 hantverkssoldater.

2 furirer av 1. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2. flygkåren:

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
7 hantverkssoldater.

3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
7 hantverkssoldater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

4. flygkåren:

1 furir av 1. klassen,

3 korpraler,

3 vicekorpraler,

5 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen.

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
1 liantverksfurir av 1. klassen,

1 kantverkskorpral,
l kantverksvicekorpral ock
1 liantverkssoldat.

F,ygskolan:

1 furir av 1. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

10 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 liantverksfurir av 1. klassen
I kantverkskorpral,

1 kantverksvicekorpral ock
5 kantverk ssoldater.

I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erköll
flygvapnets organisation under budgetåret 1926—1927 en omfattning ungefär
motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning.
Under budgetåret 1927—1928 har organisationen bibehållits i stort sett oförändrad
vid nämnda 60 %.

I avseende å organisationens utbyggande under budgetåret 1928—1929
framhöll jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, att flygstyrelsen
vid beräknandet av anslagsbehovet för nästkommande budgetår utgått
från den förutsättningen, att flygvapnets organisation komme att under
nämnda budgetår erhålla den utveckling, som den enligt 1925 års försvarsbeslut
avsetts att uppnå under tredje uppsättningsåret, d. v. s. omkring
80 % av den fullt genomförda organisationens omfattning, ävensom att flygstyrelsen
vid bedömandet av anslagsbehovet jämväl tagit hänsyn till flygformationernas
ökning med den ännu icke uppsatta 1. flygkåren. Sedan jag härefter
meddelat, att summan av de utav flygstyrelsen äskade anslagen för budgetåret
1928—1929 utgjorde 15,214,300 kronor eller i runt tal 8,600,000 kronor
mera än det belopp, vartill utgifterna för flygvapnet under tredje uppsättningsåret
ursprungligen beräknats, anförde jag, att av statsfinansiella skäl
det givetvis vore nödvändigt att högst väsentligt reducera den av flygstyrelsen
beräknade kostnadssumman för flygvapnet under nästkommande budgetår.
Med hänsyn härtill hade jag i fråga om vapnets organisation under
nämnda budgetår funnit mig i stort sett icke kunna tillstyrka större utökning
än till 70 % av den omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning
avsetts att erhålla.

Efter att hava erinrat om att ett av flygvapnets truppförband, nämligen 1.
flygkåren, ännu icke blivit uppsatt samt att det för denna kår avsedda manskapet
för närvarande vore fördelat å de redan organiserade förbanden, uttalade
jag — i anledning av flygstyrelsens förslag, att 1. flygkårens uppsättning
skulle komma till stånd under budgetåret 1928—1929 — att därest utökningen
av flygvapnets kader under nämnda budgetår begränsades på sätt
av mig föreslagits, borde, till förekommande av att personalen vid de sär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

skilda förbanden bleve alltför fåtalig, den nuvarande truppförbandsindel
ningen bibehållas jämväl under nästa budgetår och med 1. flygkårens uppsättning
alltså anstå till budgetåret 1929—1930.

Vid uppgörandet av förslag till vederbörliga personalstater har jag utgått
från här ovan angivna förutsättningar beträffande flygvapnets organisation
under nästkommande budgetår. I avseende å ifrågavarande stater torde jag i
övrigt kunna inskränka mig till att anföra följande.

Den vid 1925 års riksdag godkända staten för officerare och underofficerare
m. fl. vid flygvapnet efter genomförd organisation upptager bland annat
en beställning för överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten
av 1. graden). A den nu gällande staten är motsvarande beställning
upptagen såsom avsedd för överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden).
Från och med nästkommande budgetår torde, i enlighet med flygstyrelsens
förslag, staten böra i förevarande avseende bringas i överensstämmelse med
1925 års organisationsbeslut.

Flygstyrelsen har föreslagit, att antalet regementsofficersbeställningar
måtte ökas med en maj or sbeställning, vars innehavare avsåges att placeras
såsom flygattaché. Jag har emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga
att nu tillstyrka bifall till detta flygstyrelsens förslag.

Den nu gällande staten upptager allenast eu tyghantverkarbeställning,
under det att antalet dylika beställningar efter organisationens genomförande
är fastställt till åtta. Flygstyrelsen har anfört, att, med hänsyn till nödvän
digheten att förfoga över för materielens skötsel och vård erforderlig fullt
kvalificerad personal, varje truppförband borde äga tillgång på åtminstone
en tyghantverkare. I anslutning härtill förordar jag, att å staten för nästkommande
budgetår upptagas fyra beställningar för tyghantverkare.

Yad angår beställningarna för vapenhantverkare, vilka å nu gällande stat
upptagits till tre, förordar jag på grund av vad flygstyrelsen anfört i fråga om
behovet av att eu dylik beställningsliavare finnes att tillgå vid flygskolan,
att å staten för nästkommande budgetår uppföras fyra vapenhantverkarbeställningar
eller det antal, som är avsett att finnas efter genomförd organisation
av flygvapnet.

Den nuvarande staten upptager nio befattningar för pensionerade underofficerare,
medan antalet dylika befattningar efter genomförd organisation
skall utgöra sexton. Flygstyrelsen har föreslagit uppförande å nästkommande
budgetårs stat av fjorton dylika befattningar. Häremot har jag icke
något att invända. Det torde böra erinras, att för bestridande av dessa
befattningar i regel avses att tagas i anspråk personal, som överförts till
övergångsstat.

Slutligen torde, i överensstämmelse med vad i det föregående förordats
och i enlighet med flygstyrelsens förslag, å flygvapnets stat böra uppföras
beställningar för maskinister och eldare av 1. klass till ett antal av fyra utav
vardera kategorien.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) 501/553 ss 7

Kitngl. Maj:ts proposition nr 196.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, torde å staten för officerare och
underofficerare m. fl. vid flygvapnet för nästkommande budgetår böra upptagas
följande personal, nämligen:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten av 1.
graden),

4 majorer (kommendörkaptener av 2. graden),

17 kaptener och

18 löjtnanter.

Intendentur per sonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av 1.
eller 2. löneklassen),

3 kaptener ur intenden turkåren (marinintendenter av 1. graden) och
1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Under of fi cerare.

Civilmilitär personal m. il.

7 förrådsförvaltare,

11 fanjunkare och
16 sergeanter.

1 flygöveringenjör,

2 förste flygingenjörer,

2 flygingenjörer av 1. graden,

3 flygingenjörer av 2. graden,
1 flygingenjör av 3. graden,

1 bataljonsläkare,

4 verkmästare av 1. klassen,

4 verkmästare av 2. klassen,
4 tyghantverkare,

4 vapenhantverkare,

4 maskinister,

4 eldare av 1. klassen och
4 förrådsvaktmästare.

1 expeditionsvakt.

Civil personal.

Pensionerad personal.

1 officer, registrator och bibliotekarie hos flygstyrelsen,
1 officer, intendenturutbildad, samt
14 underofficerare.

Å mansicapsstaterna för flygkårerna och flygskolan torde för budgetåret
1928—1929 böra upptagas följande personal:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

4 korpraler,

5 vicekorpraler,

14 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1. flygfcåren:

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskorpral,

1 liantverksvicekorpral och
4 hantverkssoldater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,	1 vapenbantverkarkorpral.
2 furirer av 2. klassen,	1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 korpraler,	1 hantverksfurir av 2. klassen,
5 vicekorpraler,	2 hantverkskorpraler,
14 volontärer,	2 hantverksvicekorpraler och
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,	7 hantverkssoldater.
1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
	3. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen,	1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
1 furir av 2. klassen,	1 vapenhantverkarkorpral,
3 korpraler,	1 hantverksfurir av 1. klassen,
6 vicekorpraler,	1 hantverksfurir av 2. klassen,
23 volontärer,	2 hantverkskorpraler,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,	2 hantverksvicekorpraler och
1 sjukvårdskorpral,	8 hantverkssoldater.
	4. flygkåren:
1 furir av 1. klassen,	1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
3 korpraler,	1 hantverksfurir av 1. klassen,
4 vicekorpraler,	1 hantverkskorpral,
6 volontärer,	1 hantverksvicekorpral och
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,	1 hantverkssoldat,
	Flygskolan:
2 furirer av 1. klassen,	1 vapenhantverkarkorpral,
3 korpraler,	1 hantverksfurir av 1. klassen,
6 vicekorpraler,	1 hantverkskorpral,
12 volontärer,	2 hantverksvicekorpraler och
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,	5 hantverkssoldater.
B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband. I anslagsberäkningen för innevarande budgetår bar under förevarande rubrik upptagits ett belopp av 11,000 kronor. Genom brev den 9 juni 1927 bar Kungl. Maj:t medgivit, att vart och ett av nedannämnda truppförband finge utav ifrågavarande medel mot redovis-ning disponera högst följande belopp till bestridande av kostnaderna för upprätthållande av läkarvården vid respektive truppförband under innevarande
budgetår, nämligen: 2. flygkåren .................................	............................................... kronor 2,700: —
3. » .................................	............................................... » 3,180: —
4. » ...............................	................................................ » 2,700: —
	Summa kronor 8,580: —

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Beträffande användningen av det återstående anslagsbeloppet, 2,420 kronor,
har Kungl. Maj:t i samma brev förklarat sig vilja efter framställning i varje
särskilt fall meddela beslut.

För budgetåret 1928—1929 torde, i anslutning till flygstyrelsens förslag,
förevarande anslagspost böra beräknas sålunda:

för 2. flygkåren ........................................................................ kronor 3,180: —

» 3. » ....................................................................... » 3,180: —

» 4. » ........................................................................ » 2,700: —

» bestridande av läkarvården vid vissa skolor utom truppförbandens
ordinarie förläggningsorter........................

till flygstyrelsens disposition...................................................

5,500: —
1,260: —

Summa kronor 15,820: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården. Genom brev den
4 februari och den 17 september 1927 har Kungl. Maj:t med anledning av
i ämnet gjorda framställningar av flygstyrelsen medgivit, att till bestridande
av kostnaderna för arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid 3. och

4. flygkårerna finge för tiden tills vidare intill den 1 juli 1928 disponeras vissa
efter högst 25 kronor per häst och år beräknade belopp att utgå från flygvapnets
anslag till sjuk- och veterinärvård.

Flygstyrelsen har nu, under framhållande av att kostnader av ifrågavarande
art borde bestridas från avlöningsanslaget, hemställt, att under förevarande
anslag måtte för berörda ändamål upptagas en särskild anslagspost, beräknad
efter 25 kronor för varje häst.

I enlighet härmed och då vid flygvapnet finnas sammanlagt 13 hästar,
torde i anslagsberäkningen för nästkommande budgetår böra för ändamålet
upptagas en särskild post å (13 X 25 =) 325 kronor.

D. Felräkningspenningar. Under denna rubrik torde för budgetåret
1928—-1929 böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår eller
1,000 kronor.

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl. För budgetåret 1927 —1928 har
för hyresbidrag upptagits ett belopp av 900 kronor.

I proposition (nr 123) till innevarande års riksdag med förslag till avlöningsreglemente
för fast anställt manskap vid försvarsväsendet har förmånen av
hyresbidrag föreslagits skola utgå i viss ökad omfattning och med större
belopp än nu är fallet. Med hänsyn härtill och på grund av manskapsstaternas
utökning torde för hyresbidrag för nästkommande budgetår böra beräknas
ett belopp av 1,400 kronor.

F. Anställningspenningap. G. Gottgöreise för tjänstehäst. Under dessa
rubriker torde för nästkommande budgetår böra beräknas samma belopp som
för det nu löpande budgetåret, nämligen:

Anställningspenningar k 50 kronor åt förslagsvis 20 volontärer kronor 1,000: —-Gottgöreise för tjänstehäst......................................................... » 250: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

101

H. Ekiperingshjälp. För innevarande budgetår har beräknats ekiperingshjälp
för allenast en underofficer med 450 kronor. Med hänsyn till den
föreslagna ökningen av antalet underofficerare å flygvapnets stat och då man
har att räkna med, att en del av de nytillkomna underofficersbeställningarna
kan komma att tillsättas genom befordran av furirer vid flygvapnet, torde
anslagsposten till ekiperingshjälp för nästkommande budgetår böra höjas till
förslagsvis (4 X 450 =) 1,800 kronor.

I. Vissa arvoden m. m. Förevarande anslagspost har för budgetåret
1927—1928 upptagits med 24,000 kronor. Genom brev den 9 juni 1927 har
Kungl. Maj:t medgivit, att de i nedanstående förteckning angivna avlöningsförmåner
finge tillsvidare under sagda budgetår utgå med högst de i förteckningen
upptagna, för helt år beräknade belopp:

	Köksföre- ståndare	Maskinist	Eldare	Kokerska	Övrig personal	Summa j kronor i
3. flygkåren ...............	210	2,550	1,710	660	_	5,130
210	2,550	1,710	660	—	5,130
Flygskolan ................ Till juridiskt biträde vid	210	2,550	1,710	660	1,610	5,130 1,610 1
flygstyrelsen ............ Tillsyningsman förflyg-
600	600
fältet vid Barkarby ... Tillsyningsman för flyg-

etablissemanget å Fårösund .................	_	—	—		1,200	1,200 \|
Summa kronor	—			—	_	18.800 !

Flygstyrelsen har angivit medelsbehovet under förevarande anslagspost
för nästkommande budgetår till 30,780 kronor, eller alltså till 11,980 kronor
mer än den i ovanstående förteckning upptagna summan. Ökningen hänför
sig till följande poster, nämligen:

till köksföreståndare, maskinister, eldare och kokerskor vid

1. och 2. flygkårerna ......................................................... kronor 10,260:

> en föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående

hälso- och sjukvård........................................................... * 1,000: —

» en uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ... » i20:-

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t utgår för närvarande från flygvapnets anslag
till extra utgifter ett arvode av 1,000 kronor för år räknat till en militärläkare,
som förordnats att tjänstgöra i flygstyrelsen såsom särskild föredragande
i ärenden angående hälso- och sjukvård. Ifrågavarande arvode
torde nu, på sätt flygstyrelsen föreslagit, böra upptagas under förevarande
anslagspost.

Flygstyrelsens förslag om uppförande av ett arvode av 720 kronor till
en uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona giver mig icke anledning
till någon erinran.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Med hänsyn till den organisation, som flygvapnet förutsatts att erhålla
under nästkommande budgetår, samt i anslutning till de i det föregående
avhandlade förslagen om uppförande på ordinarie stat av beställningar för
maskinister och eldare av 1. klass ävensom rörande lönereglering för viss
icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet torde förevarande anslagspost
böra beräknas sålunda:

2. flygkåren (arvode åt eu köksföreståndare)...........................

3. » ( » » » » )...........................

4. » ( » » » » )...........................

Flygskolan ( » » » » )..........................

Juridiskt biträde vid flygstyrelsen ..........................................

Föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående hälso- och

sjukvård....................................................................................

Tillsyningsman för flygfältet vid Barkarby ...........................

Tillsyningsman för flygetablissemanget å Fårösund ............

Uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ...............

Kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan:

Löner till 4 kokerskor, förslagsvis .......................................

För beredande av tjänstledighet åt extraordinarie personal
samt till vikariatsersättning under sjukdom, förslagsvis ...

kronor 210: —

» 210: —

1,610: —

1,000: —
» 600: —

1,200: —
>. 720: —

3,360: —
> 500: —

Summa ki-onor 9,830: —

J. Rekryteringskostnader. Anslagsposten till rekryteringskostnader,
vilken för innevarande budgetår upptagits med 3,000 kronor, torde för budgetåret
1928—1929 böra ökas till 3,500 kronor, eller till 70 % av det belopp,
5,000 kronor, vartill ifrågavarande kostnader beräknats uppgå efter fullbordad
organisation av flygvapnet.

K. Flygvapnets reservpersonal. Enligt 1925 års riksdags beslut rörande
flygvapnets organisation skall för utbildning till fänrikar i flygvapnets
reserv, avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom flygare, årligen bland
värnpliktiga studenter och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp
med 750 kronor. Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad
tjänstgöring erhålla en särskild gottgörelse av 1,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal har uti de
för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet
efter genomförd organisation upptagits en anslagspost av 50,000 kronor.
Några medel för ifrågavarande ändamål hava hittills icke ansetts erforderliga.

Flygstyrelsen har nu i ämnet anfört följande.

Under instundande budgetår beräknades reservbefälsinstitutionen träda i
funktion. Jämlikt bestämmelser i kungl. brev den 14 april 1927 påginge
en särskild befälskurs,. och däri godkända elever beräknades att kunna utnämnas
till reservfänrikar. Dessutom vore värnpliktiga studenter av 1926

103

Kungl. Maj:ts proposition nr lt)6.

års klass jämlikt bestämmelserna i förenämnda brev inkallade till fortsatt
tjänstgöring och förväntades att i början av år 1929 kunna utnämnas till
reservfänrikar.

Flygstyrelsen beräknade sålunda, att under instundande budgetår 8 elever
i den särskilda befälskursen och 10 till fortsatt utbildning inbeordrade värnpliktiga
studenter av 1926 års klass komme att utnämnas till reservfänrikar
och att som sådana samtliga av den förstnämnda kategorien och hälften av
den senare komme att efter avlagd reservofficersexamen inbeordras till två
månaders tjänstgöring.

Enligt 1925 års riksdags beslut skulle vid utnämning till fänrik i flygvapnets
reserv utgå ekiperingshjälp med 750 kronor och gottgörelse efter
avslutad tjänstgöring med 1,000 kronor.

Anslagsposten beräknades med ledning härav sålunda:

Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 18 reservfänrikar............ kronor 13,500: —

Lön för 13 ''reservfänrikar i 2 månader ä 222 kronor för man

och månad ....................................................................... • * o, i^L: —

Bese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar ................................................................. * 1.300: —

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer

i reserven ä 1,000 kronor för 13 reservfänrikar................13,000: —

Summa kronor 33,572: —

eller i avrundat tal 33,600 kronor.

I enlighet med vad flygstyrelsen sålunda föreslagit, varemot jag icke har
något att erinra, torde under förevarande rubrik böra upptagas ett belopp
av 33,600 kronor.

L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under
tjänstgöring vid flygvapnet. Flygstyrelsen har gjort framställning om
anvisande under förevarande anslag av medel till avlöning åt reservofficerare
vid armén och marinen, som kommenderas till tjänstgöring vid flygvapnet.
I sådant hänseende har flygstyrelsen anfört följande.

Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag avsåges den till flygvapnet
kommenderade personalen, beordrad från armén och marinen, att utgöra
huvuddelen av flygarna och flygspanarna. Bland den sålunda till
tjänstgöring vid flygvapnet för närvarande beordrade personalen inginge
även reservofficerare. I mån av förefintliga vakanser hade Kungl. Maj:t
genom skilda beslut föreskrivit, att lön enligt stat till sagda reservofficerare
under den tid, de tjänstgjorde vid flygvapnet, skulle utgå från arméns respektive
marinens avlöningsanslag. I ett fall hade emellertid Kungl. Maj:t
föreskrivit, att bland annat lön skulle gäldas av flygvapnets övningsanslag.
Då genomförandet av 1925 års försvarsbeslut komme att medföra minskning
av antalet officersbeställningar vid armén och marinen, torde förefintliga
vakanser komma att försvinna. På grund härav syntes löner icke
kunna komma att disponeras för de reservofficerare, som, alldenstund de
vore avsedda att framdeles överföras till flygvapnets stat, borde intill tidpunkten
härför vara kommenderade till tjänstgöring vid flygvapnet. Att för
ändamålet disponera medel från flygövningsanslaget skulle medföra en beskärning
av detta för övningarna,s rationella bedrivande hårt anlitade anslag,
som för övrigt icke beräknats med hänsyn till kostnader av denna art.

I syfte att kunna bereda möjlighet för reservofficerares från armén och
marinen tjänstgöring vid flygvapnet i erforderlig omfattning funne sig flyg -

104

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

styrelsen böra föreslå, att särskilda medel för ändamålet uppfördes under
flygvapnets avlöningsanslag. För budgetåret 1928—1929 borde härför avses
lön till två löjtnanter i reserven med ett belopp av 7,104 kronor.

Till tjänstgöring vid flygvapnet kommenderad personal å aktiv stat vid
armén och marinen uppbär under kommenderingstiden lön från lantförsvarets
respektive sjöförsvarets avlöningsanslag. Dessa anslag hava även jämlikt
särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t disponerats för avlönande av
reservofficerare från armén eller marinen, vilka i stället för aktiv personal
beordrats till sådan tjänstgöring, dock endast under förutsättning att vakanser
förefunnits å den aktiva staten. Då man emellertid icke kan räkna med
att dylika vakanser alltid komma att finnas, synas medel böra, på sätt av
flygstyrelsen föreslagits, beräknas under nu förevarande anslag för bestridande
av kostnader för avlöning åt reservofficerare från armén och marinen
under tjänstgöring vid flygvapnet. I enlighet med flygstyrelsens hemställan
torde för ändamålet böra upptagas eu anslagspost å 7,104 kronor.

M. Rese- och traktamentspenningar. N. Flyttningsersättning.

0> Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. Under dessa rubriker
hava uti de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av kostnaderna
för flygvapnet efter genomförd organisation upptagits respektive
30,000, 20,000 och 6,000 kronor. För innevarande budgetår hava beräknats
60 % av nyssnämnda belopp eller således respektive 18,000, 12,000 och
3,600 kronor.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1928—1929 torde under ifrågavarande
rubriker böra upptagas 70 % av de för tiden efter fullt genomförd organisation
beräknade belopp, nämligen:

för rese- och traktamentspenningar ..................................... kronor 21,000: —

» flyttningsersättning ............................................................ » 14,000: —

» semester åt vid flygvapnet anställda arbetare ............... » 4,200: —

Sammanfattning. I enlighet med vad nu anförts har jag låtit uppgöra beräkning
av utgifterna under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
in. m. för budgetåret 1928—1929. Denna beräkning (se Bil. nr 69) slutar å
909,017 kronor.

Med hänsyn till uppkommande vakanser torde anslagssumman kunna
minskas med 2 % till 890,837 kronor.

Härifrån torde kunna dragas ett belopp av 18,700 kronor, motsvarande
beräknad ersättning för tjänstebostäder.

Anslaget skulle följaktligen för budgetåret 1928—1929 uppgå till 872,137
kronor eller i avrundat tal 872,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till
stater för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet
samt för flygkårerna och flygskolan (se Bil. nr 63—68) att gälla
under budgetåret 1928—1929,

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

105

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,
resekostnader m. m.,

Yad departementschefen bär ovan hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkan
jämväl av statsrådets övriga ledamöter, bifalla samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

nu
med
till .

kronor 658,000: —

» 214,000: —

kronor 872,000:

Ur protokollet:
Yngvar Månsson.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

BILAGOR.

Bil. nr 1.

Stat

för Arméför vattningen.

		Löneplan	" '' '' ................... ..........-		Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Avlöning till civil personal.
Generalkrigskommissarie ....	1	Avd. A. 3	Kontorsbiträden .......	13	Avd. B. 4
Krigsråd ...........	4	Avd. B. 30	Domäntjänsteman, arvode . . .	1	—
Ombudsman..........	1	Avd. B. 26
Re visionsko mm issari er.....	2	Avd. B. 26
Sekreterare ..........	1	Avd. B. 26	Avlöning till civilmilitär
Pensionskamrerare.......	1	Avd. B. 24	personal.
Kamrerare...........	3	Avd. B. 24	A sjukvårdsstyrelsen:
Krigskassör..........	1	Avd. B. 24	Ordinarie personal.
Revisionskommissarie.....	1	Avd. B.24	Generalfältläkare.......	1	C. 16
Sekreterare......• ...	1	Avd. B. 24	Overfältläkare........	1	C. 14
Sekreterare och kamrerare . . .	2	Avd. B. 24	Overfältveterinär.......	1	C. 14
Bokhållare...........	2	Avd. B. 21	Byråassistent, regementsläkare	1	C. 11
Notarier............	4	Avd. B. 21	Byråassistent, regementsveteri-
Registrator..........	i	Avd. B. 21	när.............	1	C. 9
Revisorer...........	9	Avd. B. 21	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Kansliskrivare.........	5	Avd. B. 11
Förste expeditionsvakt.....	1	Avd. B. 7	Pensionerad personal.
Kanslibiträden.........	8	Avd. B. 7	Sjukvårdsintendent, arvode . .	1	—
Expeditionsvakter.......	6	Avd. B. 5	Förrådsförvaltare, arvode . . .	1	—

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis.........kronor 385 700: —

Löner till ovanstående ordinarie civilmilitär personal, förslagsvis...... » 60 468: —

Vikariatsersättningar, förslagsvis...................... » 11000: —

Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare in. m. (häri ingår, bland annat,

arvode till domäntjänstemannen med 5 400 kronor)......... » 75 500: —

Summa förslagsanslag kronor 532 668: —

Till arméförvaltningen hörande militär och civilmilitär personal, som åtnjuter avlöning å

andra stater.

Å artilleridepartementet:

generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, artilleristabsofficerare, 1 infanteriofficer och departementsskrivare; Å

fortifikationsdepartementel:

chefen för fortifikationen, regementsofficerare, officerare och underofficerare vid fortifikationen
efter behov;

Å intendentsdepartementet:

generalintendenten, 2 regementsofficerare, officerare och underofficerare vid intendenturkåren
efter behov;

Å sjukvårdsstyrelsen:

1 generalstabsofficer.

Anm. Befattningarna såsom sjukvårdsintendent och förrådsförvaltare skola, därest Kungl. Maj:t
icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

107

Stat

för Generalitetet.

Bil. nr 2.

An tal.

| Löneplan
| och lönegrad
enligt''
vederbörligt
avlö- |
ningsreglemente.

Officerare.

Generalstabschef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, militärbefälhavare
för Övre Norrland, generalfälttygmästare, chef för fortifikationen,

generalintendent.............................

Inspektör för kavalleriet m. m.........................

10,

O. 8
O. 7

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis

kronor 183 000:

Summa förslagsanslag kronor 183000:

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Stat

Bil. nr 3.

för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-
	ligt aylö-
a) Arméfördelningsstaberna.		nings- reglemente.
Ordinarie beställningshavare. Brigadchefer .........	5	0. 7
Fältläkare ■..........	4	C. 13
Fältveterinärer.........	4	C. 11
Pensionerad personal. Expeditionsunderofficerare, arvo-den .............	12	—
b) Militärbefälet för Övre Norrland. Ordinarie beställningshavare. Kapten, adjutant, arvode ....	1	0. 3
Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
c) Östra brigaden. Ordinarie beställningshavare. Kapten, adjutant, arvode ....	1	0. 3
Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode .	1

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-
d) Militärbefälet på Gotland.		nings- reglemente.
Ordinarie beställningshavare. Militärbefälhavare.......	i	0. 6
Stabsläkare (regementsläkare) . .	i	C. 11
Bataljonsläkare........	i	C. 9
Pensionerad personal. Fortifikationsofficer, arvode . . .	i
Officer, biträde hos stabsinten-denten, arvode........	i
Expeditionsunderofficerare, biträ-den hos fortifikationsofficeren och stabsintendenten, arvoden	2
Förrådsförvaltare vid intenden-turförrådet å Tingstäde, arvode	1	—
e) Infanteriinspektionen. Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode .	1
f) Kavalleriinspektionen m. m. Pensionerad personal. Redogörare, officer, arvode . . .	1
Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
g) Militärläroverksinspek-tionen. Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode .	1

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 191 674: —

Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland,
att utgå med belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan 0 av
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis » 5 790: —

Summa förslagsanslag kronor 197 464: —

Anm. 1. Kapten, som förordnas till adjutant, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av
vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående
kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den
närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på samma
sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare
skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å
den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter
å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Anm. 2. Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

Anm. 3. Arvodet för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland må icke
utgå, därest för veterinärvårdens uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

109

Bil. nr 4.

Stat

för Generalstaben.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Militär personal.			Pensionerad personal.
Överadjutanter och stabs-			Redogörare, tillika redogörare vid
		rikets allmänna kartverk, arvode	1	—
adjutanter.			Bibliotekarie, arvode......	1	—
Överste............	i	O. 6	Aktuarier, arvoden.......	3	—
Överstelöjtnanter.......	4	O. 5	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Majorer............	11	O. 4	den.............	2	—
Kaptener...........	34	O. 3	Civil personal.
Militärattachéer.			Professor........... Krigsarkivarie.........	i i	Avd. B. 30 Avd. B. 26
Överstelöjtnant........	1	O. 5	Förste expeditionsvakt.....	i	Avd. B. 7
Majorer............	3	O. 4	Expeditionsvakter.......	3	Avd. B. 5

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis.........

Arvode till bibliotekarie..........................

Arvoden ä 3,180 kronor till 3 aktuarier..................

Arvoden m. m. till militärattachéer....................

Vikariatsersättning under semester för ordinarie civila beställningshavare,

förslagsvis.............................

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare..........

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna..........

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden............

kronor 347 622

» 33 264

» 3180

» 9 540

» 48 000

» 1000

» 19 200

» 25 200

» 1530

Summa förslagsanslag kronor 488 536

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 3. Befattningarna såsom redogörare och expeditionsunderofficerare skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars
uppehållande förordnas officerare på aktiv stat eller övergångsstat.

Anm. 4. Om brist uppstår i någon av de tre sista här ovan upptagna posterna, må till täckande
därav användas å andra av dessa poster möjligen uppkommande besparingar, under
villkor att summan av dessa tre poster icke överskrides.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 5.

Stat

för Artilleristaben.

		Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-ligt avlö-	Summa kronor.
		nings- reglemente.
Ordinarie beställningshavare.
Överste, chef........................	i	O. 6	—	—
Majorer............................	2	O. 4	—	—
Kaptener...........................	9	O. 3	—	—
Kaptener eller löjtnanter....................	3	0.3 el. 0.2	—	—
Expeditionsvakt........................	1	Avd. B. 5	—	—
Pensionerad personal.
Expeditionsofficer, arvode...................	1	—	—	—
Expeditionsunderofficer, arvode ................	1	—	—	—
Löner till ovanstående ordinarie militära beställningshavare, för-
slagsvis...........................	—	—	115 872	—
Lön till expeditionsvakten, förslagsvis..............		—	2 988	—
Arvode till 1 artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-	—	—	1 200	—
officer ............................	—	—	7 200	—
Summa förslagsanslag kronor	127 260	—

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport till
annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsofficer och expeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. I staten uppfört arvode utgår endast under förutsättning, att vederbörande officer innehar
beställning högst såsom kompaniofficer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 6.

Stat

för Kommendantskapet i Boden.

		Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-	Summa kronor.
		ligt avlö-
		nings- reglemente.
Ordinarie beställningsliavare.
Kommendant.......................... Regementsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt	i	0. 7	—	-
för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare.......	2	C. 11	—	—
Bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisons sjukhus ....	2	C. 9	—
Regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär . .	1	C. 9	—
Overmaskinist..........................	1	C. 5	—	—!
Förste montör..........................	1	C. 3	—	—
Montör............................	1	C. 1	—	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . . Arvoden ä 1170 kronor till en var av regementsläkarna, bataljons-	—	—	69186
läkarna och regementsveterinären i Boden...........	—	—	5 850	_i •
Övrig personal.				.
Garnisonspastor, arvode *)....................	1	—	4 200	—
Expeditionsunderofficerare, arvoden................	2	—	—	—
Summa förslagsansla	g kronor	79 236	:

*) Utöver arvodet utgår kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder.

Anm. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

112

Kungl. May.ts proposition nr 196.

Bil. nr 7.

Stat

för rnllföringsbefälhayare med biträden.

	Antal.	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor.		Summa kronor.
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde ....	i			3 600
Bullföringsbefälhavare i landsorten............ Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-	73	3180	—	232 140	—
befälhavare......................	4	2 760	—	11040	—
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde.....	3	3180	—	9 540	—
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde......	6	2 340	—	14 040	—
Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde.......	2	2 340	—	4 680	—
Biträden vid rullföringsområden i landsorten........ Biträden vid rullföringsområden å Gotland, tillika landstorms-	83	2130	—	176 790	—
förrådsförvaltare...................	4	1710	—	6 840	—
Summa kronor	—	—	—	458 670	—

Anm. 1. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar
uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest
annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas
av Kungl. Maj:t.

Anm- 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid försvarsväsendet stadgade grunder.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

113

Bil. nr 8.

Stat

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

'' " "	Antal.	Enhets- kostnad. Lön. (Arvode.) Kronor.	Summa kronor.
Bataljonsläkare, löner................... 2 ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst. Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 24	36	2 400	86 400	—
bataljonsläkare........... ....... Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 12		~	21 600
bataljonsläkare....................	—	—	5 400	—
Fältläkarstipendiater, arvoden............... Dagarvoden å 12 kronor under 90 dagar för 14 fältläkar-	14	1410	19 740
stipendiater......................	—	—	15 120	—
	Summa kronor	148 260	—

Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis..........kronor 10 8<X): -

Summa förslagsanslag kronor 159 060: —

Anm. 1. Vid inträffande avgång i beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren skall frågan
om beställningens återberättande underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 2. De för fältläkarstipendiaterna avsedda arvodena skola indragas i man av avgång bland
. nämnda befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 häft. (Nr 196.) soi/sss» 28 8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 9.

Stat

för Krigsskolan.

		Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligl vederbör-ligt avlö-	Enhets- kostnad. Kronor.	Summa kronor.
		nings-
Offloerskursen.		reglemente.
Ordinarie beställningshavare.
Överstelöjtnant, chef.................	i	0. 5		—	—	—
Kaptener (därav 1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (därav 5 kadett-	2	0. 3		—	—	—
officerare, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare),		1 °'' 3I
arvoden ......................	11	^ eller!		—	—	—
Bataljonsläkare med skyldighet att meddela undervis-		1 0. 2)
ning vid officerskursen i militär hälsolära..... Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställ-	1	C. 9	—	—	—	—
ningshavare, förslagsvis..............	—	—	—	—	101 481	—
Icke-ordinarle befattningshavare.
Intendent (redogörare), arvode............	1	—	—	—	—	—
Expeditionsunderofficer, arvode............ Förvaltare, tillika uppsyningsman över Karlbergs kungs-	1	—	—	—	—	—
gård, arvode....................	1	—	—	—	—	—
Köksföreståndare, arvode .............. Kompanichef med skyldighet att meddela undervisning	1		—	—	—	—
i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisregle-mente samt militärpedagogik, arvode........	1	_	_	_	1500	_
Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden........	4	—	600	—	2 400	—
Kadettofficer » kavalleriet med skyldighet att med-					*
dela undervisning i ridning, hästkännedom och ka-valleriexercisreglemente, arvode ..........	1	_	_	__	900	_
Kompaniadjutant, arvode ..............	1	—	—	—	—	—
Förste lärare i krigskonst, arvode..........	1	—	—	—	1350	—
Andre » » » , » .......... Förste » » vapenlära och artilleriövningar med dit-	1	—	—	—	1020	—
hörande reglementen och instruktio-ner, arvode ............	1	_	_		1200	_
Andre » » d:o d:o ............	1	—	—	—	900	—
Förste » » krigsbyggnadskonst, arvode......	1	—	—	—	1200	—
Andre » » » , » ......	1	—	—	—	900	—
Förste » » topografi, arvode...........	1	—	—	—	1200	—
Andre » » » , » ........... Förste » » militärförvaltning, arvode.......	1	—	—	—	900	—
1	—	—	—	720	—
Andre » » » , » ....... Lärare i gymnastik med vapenföring och idrott, arvode	1	—	—	—	600	—
1	—	—	—	1020	—
D:o i stats- och samhällslära, arvode....... För bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan med-	1	—	—	—	870	—
delade särskilda föreskrifter av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och lärare samt
av ersättning med högst 6 kronor per dag åt adjutant, kompanibefäl och lärare, åt de sistnämnda dock en-
dast då fråga är om annat än eget läroämne, för instruktörstjänstgöring vid tillämpningsövningar under sådana förhållanden, att tjänstgöringstraktamente där-under icke utgår..................					4 650
För bestridande av arvoden vid s. k. dubblering av kom-
panibefäl och lärare................	—			—	3 000
Säger för officerskursen, förslagsvis	—		—	—;	125 811	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

115

		Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-ligt avlö-	Enhets- kostnad. Kronor.		Summa kronor.
Reservoffioerskurserna.		nings- reglemente.
Icke-ordinarle befattningshavare.
Kompanichef, lärare, arvode.............	i	_	_	_	600	_
Kadettofficerare, lärare, arvoden...........	4	_	300	_	1 200	_
Kompaniadjutant, arvode...............	1	—		—	_
Lärare i krigskonst och topografi, arvode.......	1	—	_	—	600	_
Biträdande lärare, arvode..........	—		—	—	250	_
För ytterligare en kurs...........	—	—	-	—	2 650	_\|
Säger för reservoffioerskurserna, högst kronor		—	—	—	5 300	— I
— Arvode till chefen för krigsskolan..........		—	—	—	2 040	—
Betjäningspersonal.
1. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
i Gymnastikvaktmästare................	1	—	—	—	_	_
j Slottsvaktmästare..................	1	—	—	—	_	_
! Logementsuppassarförmän..............	2	—	—	—	_	_
Arbetsförman....................	1	—	—	_	_	_1
Stallförman.....................	1	—	_	_	_
: Maskinist.....................	1	—	—	_	_	_
Hovslagare.....................	1	—	—	—	—	_1
Dagvakt...................... Övriga befattningshavare, såsom gårdskarlar,hästskötare,	1		—		—	—
logementsuppassare, slottsuppassare och kökskarl . . Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-	23	—	—	_	—
slagsvis......................	—	—	—	—	79 860
2. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön
enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.						1
Sjuksköterska................	1	—	_		_	1
i Hushållerska..................	1		_	_	_
\| Kokerskor............... 1 Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomi-	2				—	—
personal, förslagsvis...............	—	_		—	4 290	—
3. Särskild anslagspost.
Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande
av förslagsvis följande personal, nämligen: 1 baderska, 1 städerska, 1 sköterskebiträde och 7 köksbiträden, högst.........					6 200
Summa förslagsanslag kronor	223 501

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer
eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid
truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef
för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen
disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare
skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å

116

Anm. 2.

Anm. 3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

den beställning, vars lön & honom disponeras, eller, dar han har att erlägga pensionsavgifter
å vederbörlig pä stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Befattningarna såsom intendent, expeditionsunderofficer, förvaltare m m., köksföreståndare
och kompaniadjutant skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

Under rubriken »3. Särskild anslagspost» upptagen personal åtnjuter, utöver den kontanta
avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och
lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr li)6.

117

Bil. nr 10.

Stat

för Krigshögskolan.

		Löneplan och löne-
		grad enligt
	Antal.	vederbör-ligt avlö-	kronor.
		nings-
		reglemente.
A. Ordinarie beställningshavare.
Överstelöjtnant, chef...................	1	O. 5	—	—
Kapten, adjutant, arvode.................	1	O. 3	—	-
Majorer, lärare......................	2	O. 4	—	—
Kaptener, lärare, arvoden.................	3	O. 3	—	—
förste expeditionsvakt..................	1	Avd. B. 7	—	—
Expeditionsvakt......................	1	Avd. B. 5	—	—
Löner resp. arvoden till ovanstående officerare, förslagsvis .	—	—	59 304	—
Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis ....	—	—	6 288	—
B. Icke-ordlnarie befattningshavare.
Biträdande adjutant, tillika redogörare, arvode....... Till lärarna i tvångsämnena, arvoden efter ett till 990 timmar	1	—	—	—
beräknat läsår å 14 kronor för varje timmes undervis-ningsskyldighet eller 14 X 990 .............	_	_	13 860	_
Till lärarna i de valfria ämnena, arvoden efter ett till 960 tim-
mar beräknat läsår å 10 kronor för varje timmes under-visningsskyldighet eller 10 X 960 ...........	_	_	9 600	_
Lärare i ridning, arvoden.................	—	—	960	—
Kepetitörer, arvoden...................	—	—	1200	—
Summa förslagsanslag kronor	91212	_

Anm■ 1. Innehavare av i staten uppförd regementsofficersbeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén. Kapten, som förordnas
till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående kompetente
löjtnanten. Den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur
stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på samma sätt till eventuellt
befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Anm. 2. Beställningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande beställningshavarens
avgång.

Anm. 3. Befattningen såsom biträdande adjutant m. m. skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Stat

Bil.

ll.

för Artilleri- och ingenjörhögskolan.

A. Ordinarie beställningshavare.

Överstelöjtnant, chef...............

Kaptener (därav 1 adjutant och 4 lärare), arvoden........

Förste expeditionsvakt................

Expeditionsvakt................

Lön resp. arvoden till ovanstående officerare, förslagsvis ] ’

Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis

B. Ioke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Bedogörare för medels- och persedeluppbörden..........

Lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen
Lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisnings skyldighet

jämväl vid högre fortifikationskursen......

Lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikations kurserna.

................

Lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen
med undervisningsskyldighet i befästningskonst med

förbindelselära vid allmänna artillerikursen........

Lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna
Förste lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna
...............

Andre lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna
..............

Lärare i signaltjänst............ ’ '' ’

Lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri........

Lärare i matematik vid högre artilleri- och fortifikationskurserna
Lärare i matematik vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna

Lärare i fysik (värmelära m. m.)..........

Lärare i fysik (elektricitetslära m. m.) \ \ \ \ \ \ \

Lärare i kemi........

Lärare i franska språket...........

Till biträdande lärare och repetitörer

2. Extra ordinarie tjänsteman med lön enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan.

Laboratoriebiträde...........

Lön till ovanstående extra ordinarie tjänsteman, förslagsvis . . . .

An tal.

Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente -

O. 5
O. 3
Avd. B. 7
Avd. B. 5

Summa förslagsanslag kronor

Summa

kronor -

47 505
6 288

2 610
2 760

2 760

2160

1740

1440

1200
360
1680
2 880

2 460
3120
2 280
2 880

360

3 600

3144

93 987

nm. 1. Cbeien skall^ vara underkastad transport till annan beställning i innebavande grad inom
armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön
på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i
denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen
disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran
stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen
disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen
på samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

*4" kär avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare
skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å
den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där ban har att erlägga pensions -

119

Kungl. Maj ds proposition nr 1U6.

a,vgifter å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Anm. 2. Beställningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande befattningshavarens
avgång och ersättes med en expeditionsvakt.

Anm. 3. Arvodet till redogöraren för medels- och persedeluppbörden må icke utgå, därest för
befattningens uppehållande förordnas officer eller underofficer på aktiv stat eller på
övergångsstat.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 12.

Stat

för Ridskolan.

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-	Enhets- kostnad. Arvode. (Dag- avlöning.)	Summa kronor.
A. Ordinarie beställningshavare.		reglemente.	Kronor.

Major, chef,................. Ryttmästare eller löjtnanter (därav 1 förste lärare, 1 lära-	i	0. 4	—	-	—	—
re, tillika adjutant, och 1 andre lärare), arvoden . . Bataljonsveterinär..............	3	0.3el. 0.2	_	_	_	_
1	C. 8	_	_	_	_
Redogörare.................. Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställ-	1	Uo. 4	—	—	—	—
ningshavare, förslagsvis .........	—	—	—	—	34 768	—
B. Ieke-ordinarie befattningshavare.
1. Personal med arvoden.
Läkare.................. Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt plante-	1	—	—	—	930	—
ringsland................	1	_	_	_	1950	_
Förste lärare i ridning............	1	—	—	_	1800	_
Andre » » » ...........	1	—	_	_	1350	_
Lärare i krigsvetenskap............ Dagavlöning å 3 kronor pr dag åt två lönlösa kavalleri-	1	—	—	—	1 200	—
officerare under 10 månader, förslagsvis......	—	_	909	_	1818	_
Beklädnadsersättning åt förvaltaren...... Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kronor i 365	—	—	—	—	120	—
dagar ................	1	—	—	—	730	—
2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt
av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Stallförman..............	1	_	_	_
Eldare ...............	1	_	_	_	_	_
Stallbetjänte................ Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-	6	—	—	—	—	—
slagsvis .............	—	—	—	—	15 930	—
Summa förslagsanslag kronor	60 596	—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för
förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna
lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur
till ryttmästar-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);
den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras för den närmast i
tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Vid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare
skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter
å den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga
pensionsavgifter å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden
mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Anm. 2. Arvodet till förvaltaren må icke utgå, därest för befattningens uppehållande förordnas
underofficer på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

121

Bil. nr 13.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

		Löneplan
	An- tal.	och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor.		Summa kronor.
		nings- reglemente.
Ordinarie beställningshavare.
Överstelöjtnant, chef.................	i	O. 5	—	—	—	—
Kaptener, förste lärare, arvoden...........	3	O. 3	—	—	—	—
Löjtnant, adjutant, tillika bibliotekarie, arvode .... Lön resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-	1	O. 2	—	—	—	—
havare, förslagsvis.................	—	—	—	—	37 524	—
Icke-ordinarie befattningshavare.
Ställföreträdande chef för kulsprutekursen för subaltern-
officerare, inbeordrad under högst 50 dagar, arvode Ställföreträdande chef för kursen i skjutning och eld-	1	—	—	—	400	—
strid för underofficerare (sergeantkursen), inbeordrad under högst 50 dagar, arvode...........	1				300
Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar......	1	—	—	—	—	—
Redogörare, arvode................. Förvaltare (inkvartering, vedbrand och lyse in natura),	1	—	—	—	930	—
arvode .......................	1	—	—	—	1 740	—
Yäbel (d:o, d:o), arvode................	1	—	—	—	1 740	—
Köksföreståndare, arvode...............	1	—	—	—	—	—
Vapenhantverkare, inheordrad under högst 200 dagar .	1	—	—	—	—	—
Vapenhantverkare, » » » 50 » Förste lärare, inbeordrade under högst 200 dagar, ar-	1	—	—	—	—	—
voden.......................	3	—	1080	—	3 240	—
Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden	5	—	540	—	2 700	—
Repetitörer » » » 160 » , » Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst	7	—	200	—	1 400	—
50 dagar, arvoden.................	2	—	180	--	360	—
Repetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst 50 dagar, arvoden................. Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst,	2	—	60	—	120
50 dagar, arvoden................ Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under högst	3	—	180		540
50 dagar, arvoden.................	3	—	60	—	180	—
Veterinär, arvode..................	1	—	—	—	300	—
Suhalternofficerare, inbeordrade under högst 70 dagar	60	—	—	—	—	—
Majorer (överstelöjtnanter) » » » 30 »	6	—	—	—	—	—
Kaptener » » » 30 »	16	—	—	—	—	—
Sergeanter » » » 40 »	20	—	—	—	—	—
Kulsprutekursens officerare » » » 40 »	35	—	—	_	—	_
Regementschefer » » » 10 » Tjänstgöringstraktamenten åt adjutanten ävensom, efter	5	—	—		~	_\|
ovan angivna respektive dagantal, åt ställföreträdande chefer, vapenhantverkare, lärare, repetitörer och för utbildning kommenderade officerare, förslagsvis . . .				_	74114
Tjänstgöringstraktamenten åt officerare och underoffi-
cerare vid övningstrupp. förslagsvis........	—	—		—	16 500
Summa förslagsanslag kronor	142 088

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare, resp adjutant, frånträder
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet därigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i
tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);
den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras för den närmast i
tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Vid bär avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare
skall bava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å
den beställning, vars lön å bonom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter
å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Anm. 2. De i staten för lärarna och repetitörerna beräknade tjänstgöringstraktamentena —vari
icke inräknas de under förekommande resdagar utgående traktamenten — skola, med
iakttagande av att det för varje lärare eller repetitör angivna antalet dagar för år icke
överskrides, till dem utgå enligt i vederbörlig författning gällande grunder under de
tider, då de äro inkallade till tjänstgöring vid pågående skola eller för utförande av
skjutförsök.

Anm. 3. Läkaren åtnjuter under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans anslag
allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.

Anm. 4. Befattningen såsom köksföreståndare skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 5. Arvoden och tjänstgöringstraktamenten till ställföreträdande chefer för kulsprutekursen
för subalternofficerare och kursen i skjutning och eldstrid för underofficerare
samt till den högst 50 dagar inbeordrade vapenhantverkaren utgå endast under förutsättning
att ifrågavarande kurser förläggas å annan ort än Kosersberg.

Kwkj i. Maj: ts proposition nr 196.

123

Bil. nr 14.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

jAn- Summa
jtal. j kronor.

Staben.

Chef,

Lärare, arvoden a 180
Adjutant, kapten,
Adjutanter, löjtnanter,
Bedogörare,

Läkare,

Veterinär,

inbeordrad	under	49	dagar .........	l	—	—
inbeordrade	»	49	n	2	360	—
inbeordrad	))	49	»	1	—	—
inbeordrade	»	49		2	—	—
inbeordrad	))	49	»> .........	1	—	—
))	»	49	»	1	—	—
))	»	49	» ......	1	—	—

Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.

Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar . . . .

Kaptener och löjtnanter, » » 49 «... .

Sergeanter, » » 49 «... .

Instruktionsdivlsionen.

Major, inbeordrad under 49 dagar . . .

Kaptener, inbeordrade » 49 » ...

Löjtnanter, » » 49 » . . .

Styckjunkare, » » 49 » . . .

Sergeanter, » » 49 » . . .

Tyghantverkare, » » 49 » . . .

Kompletteringsbatterler.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.................

Löjtnanter, » » 8 » .................

Styckjunkare, » » 8 » .................

Sergeanter, » » 8 » .................

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder åt förestående
personal, förslagsvis......................

Summa förslagsanslag kronor

27 408
27 768

Anm. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans
anslag allenast under förutsättning, ätt ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Stat

Bil. nr 15.

för Arméns underofflcersskola.

		Löneplan och lönegrad
	Antal	enligt	Summa
	vederbörligt avlönings-	kronor

I. Allmänna kursen.		reglemente
Ordinarie beställningshavare.
Överstelöjtnant, chef ..................	1	0. 5
Adjutant, kapten, arvode..................	1	0. 3
Kompanichefer, kaptener, arvoden.............	2	0. 3
Avdelningschefer, kaptener eller löjtnanter, arvoden..... Lön resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-	6	0. 3 eller 0.2
havare, förslagsvis....................	—	—	60 306	—
Icke-ordinarle befattningshavare.
Expeditionsunderofficer, arvode...............	1	—	—	—
Kompaniadjutanter, arvoden................	2	—	—	—
Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode......... Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt beordrade	1	—	600	—
lärare ....... ...................	2	—	—	—
Studierektor, arvode....................	1	—	9 500	—
Timlärare, arvoden.................... Tjänstgöringstraktamenten till ovanstående officerare ur forti-	—	—	63 360	—
fikationen och trängen, förslagsvis............	—	—	3 700	—
Säger för allmänna kursen, förslagsvis	—	—	137 466	-
II. Förberedande kursen.
Icke-ordinarle befattningshavare.
Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar.....	2	—	—	—
Subalternofficerare. » » » » .....	9	—	—	—
Fanjunkare, » » » » .....	2	—	—	—
Sergeanter, » » » » ..... Tjänstgöringstraktamenten till ovanstående officerare och	6		27 850
underofficerare, förslagsvis................	—	—	—
Timlärare, arvoden ....................	—	—	47 040	—
Säger för förberedande kursen, förslagsvis	—	—	74 890	—
Summa förslagsanslag kronor		—	212 356	—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller
avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid
truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef
för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-lönen
disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken).

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer och kompaniadjutant skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

125

Bil. nr 16.

Stat

för Svea livgarde.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		ning8-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	1	0. 6	Musikpersonal.
Överstelöjtnant........	1	O. 5	Musikdirektör.........	1	O. 2
Majorer............	2	0. 4	Musikfanjunkare........	1	Do. 3
Kaptener...........	10	0. 3	Musiksergeanter........	6	Uo. 2
Löjtnanter...........	19	0. 2	Musikfurirer av första klassen .	4	Maf. 5
Underlöjtnanter och fänrikar	7	0. 1	Musikfurirer av andra klassen .	3	Maf. 4
			Musikkorpraler........	4	Maf. 3
Underofficerare.			Musikvicekorpraler.......	4	Maf. 2
Fanjunkare..........	8	Uo. 3	Musikvolontärer........	10	Maf. 1
Sergeanter ..........	18	Uo. 2
Manskap.			Civllmilitär personal m. fl.
Furirer av första klassen . . .	12	Maf. 5	Regementsläkare........	1	C. 11
Furirer av andra klassen ....	25	Maf. 4	Bataljonsläkare........	1	C. 9
Korpraler...........	24	Maf. 3	Vapenhantverkare.......	1	C. 3
Vicekorpraler.........	24	Maf. 2	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Volontärer...........	37	Maf. 1	Maskinist..........	1	C. 3
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpraler.......	2	Maf. 3
Sjukvårdsvicekorpraler..... Sjukvårdssoldater.......	2 2	Maf 2 Maf. 1	Pensionerad personal.
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2	Officer (expeditionsoffieer), arvode	1	—
Vapenhantverkarfurirer av andra			Expeditionsunderofficerare, arvo-
klassen ...........	>)2	Maf. 4	den.............	2	—
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2	Underofficer, biträde åt regements-
Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1	intendenten, arvode.....	1	- i

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 549 996: —

Summa förslagsanslag kronor 549 996: —
*) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må sekundchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikm anskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de
särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran
eljest närmast stående underlöjtnantf-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt l.löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsoffieer, expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och
biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

126

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 17.

Stat

för Göta livgarde.

....		Lön ep lan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
Regementet.		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	1	O. 6	Vapenunderofficerare, arvoden .	2	—
Majorer............	2	O. 4	Underofficer, biträde åt regements-
Kaptener...........	6	O. 3	intendenten, arvode.....	i	—
Löjtnanter...........	7	O. 2	Underofficer, förrådsförvaltare,
Underlöjtnanter och fänrikar . .	3	O. 1	arvode ...........	i	—
Underofficerare.
Fanjunkare..........	6	Uo. 3	Stridsvagnsbataljonen.
Sergeanter ..........	9	Uo. 2	Officerare.
Manskap.			Överstelöjtnant eller major . . .	i	(0.5 eller \ O. 4
Furirer av första klassen . . .	10	Maf. 5	Kaptener, arvoden.......	2	O. 3
Furirer av andra klassen ....	17	Maf. 4	Löjtnanter, arvoden......	6	O. 2
Korpraler...........	16	Maf. 3
Vicekorpraler......... Volontärer...........	16 24	Maf. 2 Maf. 1	Underofficerare.
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Fanjunkare..........	2	Uo 3
Sjukvårdskorpral........	1	Maf. 3	Sergeanter ..........	4	Uo. 2
Sjukvårdssoldat........	1	Maf. 1
Hovslagarvicekorpral...... Vapenhantverkarfurirer av andra	1	Maf. 2	Manskap.
klassen ...........	2	Maf. 4	Furirer av första klassen ....	3	Maf. 5
Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2	Furirer av andra klassen ....	6	Maf. 4
			Korpraler...........	8	Maf. 3
Clvilmllltär personal m. fl.			Vicekorpraler.........	8	Maf. 2
Vapenhantverkare....... Förrådsvaktmästare......	1 1	C. 3 C. 1	Volontärer........... Sjukvårdskorpral........	12 1	Maf. 1 Maf. 3
Maskinister.......... Eldare av första klassen ....	2 2	C. 3 C. 1	Civilmllitär personal.
			Verkmästare av andra klassen .	1	C. 4
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficerare, arvo-			Pensionerad personal.
den.............	2	—	Förrådsunderofficer......	1	—

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 400 623: —

Summa förslagsanslag kronor 400 623: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må sekundchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de
löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna
svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Regementsofficeren vid stridsvagnsbataljonen skall vara underkastad transport till annan
beställning i innehavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas
vid stridsvagnsbataljonen, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
Den vid truppförbandet därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

127

kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen
disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten
(surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran
eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.
löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

128

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

Bil. nr 18.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet;
Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Jönköpings-Kalmar,

Älvsborgs och Bohusläns regementen.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	terad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	0. 6	Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Vapenhantverkarsoldat ....	1	Maf. 1
Majorer............	2	O. 4
Kaptener...........	10	0. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter...........	19	0. 2		1	0. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	7	O. 1	Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
			Musiksergeanter........	4	Uo. 2
Underofficerare.			Musikfurirer av första klassen . .	3	Maf 5
8	Uo. 3	Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Fanjunkare..........	Musikkorpraler........	2	Maf. 3
Sergeanter ..........	18	Uo. 2	Musik vicekorpraler.......	2	Maf. 2
			Musikvolontärer........	6	Maf. 1
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av första klassen . . . Furirer av andra klassen .... Korpraler........... Yicekorpraler......... Volontärer . •......... Sjukvårdsfurir av första klassen	12 25 24 24 37 1	Maf. 5 Maf. 4 Maf. 3 Maf. 2 Maf. 1 Maf. 5	Regementsläkare........ Bataljonsläkare........ Vapenhantverkare....... Förrå dsvaktmästare...... Maskinist........... Eldare av första klassen ....	1 1 1 1 ‘)1 *)1	C. 11 C. 9 C. 3 C. 1 C. 3 C. 1
Sj ukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpraler.......	2	Maf. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsvicekorpraler.....	2	Maf. 2
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1	Expeditionsunderofficerare, arvo-	2
Hovslagar vicekorpral......	1	Maf. 2	den ...........	—
Vapenhantverkarfurir av andra			Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
klassen...........	1	Maf. 4	Underofficer, biträde åtregements-
Yapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	intendenten, arvode.....	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis.......................kronor 495162: —

Summa förslagsanslag kronor 495 162: —
*) Yid Livgrenadjärregementet skola finnas 2 maskinister och 2 eldare av första klassen.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må vederbörande chef inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Yid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.
löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt regementsintendenten
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare
upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl, Maj:ts proposition nr 196.

129

Bil. nr 19.

Stat

för Jämtlands fältjägarregremente, Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet,
Hälsinge, Hallands, Västerbottens, Västernorrlands och Värmlands regementen.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	1	0. 6	Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3
Överstelöjtnant........	1	O. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1
Major.............	1	0. 4
Kaptener...........	9	O. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter...........	18	O. 2	Musikdirektör.........	1	O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	6	O. 1	Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
			Musiksergeanter........	4	Uo. 2
			Musikfurirer av första klassen .	3	Maf. 5
			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Fanjunkare..........	8	Uo. 3	Musikkorpraler........	2	Maf. 3
Sergeanter ...........	17	Uo. 2	Musikvicekorpraler.......	2	Maf. 2
			Musikvolontärer........	6	Maf. 1
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av första klassen . . .	11	Maf. 5	Regementsläkare........	1	C. 11
Furirer av andra klassen ....	23	Maf. 4	Bataljonsläkare........	1	C. 9
Korpraler...........	20	Maf. 3	Yap enhantverkare.......	1	C. 3
Vicekorpraler.........	20	Maf. 2	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Volontärer...........	34	Maf. 1	Maskinist...........	1	C. 3
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3	Pensionerad personal. *)
Sjukvårds vicekorpral......	1	Maf. 2	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1	den..........	2	—
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2	Vapenunderofficer, arvode . .	1	—
Vapenhantverkarfurir av andra			Underofficer, biträde åtregements-
klassen ...........	1	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	— i

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis.......................kronor 468 660: —

Summa förslagsanslag kronor 468 660: —

'') Vid Södra skånska infanteriregementet skall finnas ytterligare en pensionerad underofficer,
avsedd såsom förrådsförvaltare å Revingehed.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till
avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller
menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöninoenligjt
1. löneklassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
samt förrådsförvaltare å Revingehed skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 höft. (Nr 196.) 5111/553 28 9

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 20.

Stat

för Kronobergs regemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	tal.	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	O. 6	Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1
Majorer............ Kaptener........... Löjtnanter........... Underlöjtnanter och fänrikar . .	2 13 23 8	O. 4 0. 3 O. 2 0. 1	Musikpersonal. Musikdirektör......... Musikfanjunkare........ Musiksergeanter........	1 1 4	O. 2 Uo. 3 Uo. 2
			Musikfurirer av första klassen .	3	Maf. 5
Underofficerare.			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Fanjunkare..........	11 23	Uo. 3 Uo. 2	Musikkorpraler........ Musikvicekorpraler.......	2 2	Maf. 3 Maf. 2
Sergeanter ..........	Musikvolontärer........	6	Maf. 1
Manskap.			Clvilmilltär personal m. fl.
		Regementsläkare........	1	C. 11
Furirer av första klassen ....	17	Maf. 5	Bataljonsläkare ........	2	C. 9
Furirer av andra klassen ....	35	Maf. 4	Vapenhantverkare.......	1	C. 3
Korpraler...........	32	Maf. 3	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Vicekorpraler.........	32	Maf. 2	Maskinister..........	2	C. 3
Volontärer...........	52	Maf. 1	Eldare av första klassen ....	2	C. 1
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5	Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurirer av .andra klassen	2	Maf. 4
Sjukvårdskorpraler.......	2	Maf. 3	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2	den.............	3	—
Sjukvårdssoldater.......	3	Maf. 1	Vapenunderofficerare, arvoden .	2	—
Hovslagarvicekorpraler.....	2	Maf. 2	Underofficerare, biträden åt rege-
Vapenhantverkarfurirer av andra			mentsintendenterna, arvoden .	2	—
klassen ...........	2	Maf. 4	Underofficer, förrådsförvaltare, ar-	1
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	vode............	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 613 288: —

Summa förslagsanslag kronor 613 288: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
och förrådsförvaltare skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

131

Bil. nr 21.

Stat

för Gotlands infanterikår.

		Löneplan			Löneplan I
		och löne-			och löne- j
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Musikdirektör.........	i	O. 2
Kaptener...........	i;	0. 3	Musikfanjunkare........	i	Uo. 3
Löjtnanter...........	9	O. 2	Musiksergeanter........	4	Uo. 2
Underlöjtnanter och fänrikar	4	O. 1	Musikfurirer av första klassen .	3	Maf. 5
			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Underofficerare.			Musikkorpraler........	2	Maf. 3
Fanjunkare.......... Sergeanter ...........	5 11	Uo. 3 Uo. 2	Musikvicekorpraler....... Musikvolontärer........	2 6	Maf. 2 Maf. 1
Manskap.
Furirer av första klassen ....	8	Maf. 5	Civllmilitär personal m. fl.
Furirer av andra klassen ....	15	Maf. 4	Vapenhantverkare.......	1	C. 3
Korpraler...........	16	Maf. 3	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Vicekorpraler.........	16	Maf. 2	Maskinist...........	1	C. 3
Yolontärer...........	23	Maf. 1	Bldare av första klassen ....	1	C. 1 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3
Sjukvårdssoldat........ Hovslagarvicekorpral......	1 1	Maf. 1 Maf. 2	Pensionerad personal.
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1
Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode . . .	1

Löner'' till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 279 444: —

Summa förslagsanslag kronor 279 444: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i
de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontämummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1.
lönelclassen å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer och vapenunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

132

Kungl. Maj ds proposition nr 19(1.

Bil. nr 22.

Stat

för Norrbottens regemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	tal.	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	0. 6	Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1
Majorer............	3	0. 4
Kaptener...........	12	0. 3	Musikpersonal.1)
Löjtnanter...........	21	0. 2	1	0. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	0. 1	Musikdirektör.........
		Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
Underofficerare.			Musiksergeanter........	6	Uo. 2
F anjunkare..........		Uo. 3	Musikfurirer av första klassen .	4	Maf. 5
9	Musikfurirer av andra klassen .	3	Maf. 4
Sergeanter ..........	20	Uo. 2	Musikkorpraler........	4	Maf. 3
Manskap.			Musikvicekorpraler.......	4	Maf. 2
		Musikvolontärer........	10	Maf. 1
Furirer av första klassen . . .	12	Maf. 5
Furirer av andra klassen ....	25	Maf. 4	Civilmilitär personal m. fl.
Korpraler........... Vicekorpraler......... Yolontärer...........	28 28 37	Maf. 3 Maf. 2 Maf. 1	Yapenhantverkare....... Förrådsvaktmästare......	1 1 1	C. 3 C. 1 C. 3
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5	Eldare av första klassen ....	1	0. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpraler.......	2	Maf. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsvicekorpraler.....	2	Maf. 2
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Hovslagarvicekorpral.....	1	Maf. 2	den.............	2	—
Vapenhantverkarfurir av andra			Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
klassen ...........	1	Maf. 4	Underofficer, biträde åt rege-	1
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	mentsintendenten, arvode . .	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 587 479: —

Summa förslagsanslag kronor 587 479: —

*) Avsedd för Bodens garnison.

Anm. 1. I den mån så betingas av gållande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till
avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller
menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans sumumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

133

Bil. nr 23.

Stat

för Livregementet till häst, Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
	tal.	ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överste............	1	O. 6	Musikdirektör.........	a)l	O. 2
Ryttmästare..........	7	O. 3	Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
Löjtnanter...........	13	O. 2	Musiksergeanter........	8)2	Uo. 2
Underlöjnanter och fänrikar . .	5	O. 1	Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
			Musikfurirer av andra klassen .	s)2	Mai. 4
			Musikkorpral .........	1	Maf. 3
Underofficerare.			Musikvicekorpral........	1	Maf. 2
			Musikvolontärer........	s)3	Maf. 1
Fanjunkare..........	5	Uo. 3
Sergeanter ..........	9	Uo. 2	Clvllmllitär personal m. fl
			Bataljonsläkare........	1	C. 9
Manskap.			Bataljonsveterinär.......	1	C. 8
Furirer av första klassen ....	5	Maf. 5	Va.penhantverkare.......	1 1	C. 3 C. 3
Furirer av andra klassen ....	18	Maf. 4	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Korpraler...........	23	Mai. 3
Volontärer...........	180	Maf. 1	Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral........	1	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Sjukvårdsryttare........	2	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Hovslagarfurir av andra klassen	l)l	Maf. 4	Underofficer, biträde åt regements-
Hovslagarkorpraler ......	4	Maf. 3	intendenten, arvode.....	]	—
Hovslagarryttare........	4	Maf. 1	Underofficer, furageuppbördsman
Yapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	m. m., arvode........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställnings ha vare. i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis......................kronor 403 403:

Summa förslagsanslag kronor 403 403: —

*) Vid Livregementet till häst skola finnas 2 hovslagarfurirer av andra klassen, varav den
ene är avsedd för ridskolan.

2) Vid Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer skall icke finnas någon musikdirektör.

3) Vid vart och ett av Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer skola endast
finnas 1 musiksergeant, 1 musikfurir av andra klassen och 2 musikvolontärer.

Anm. 1. I den mån så hetingas av gällande anställningskontrakt, må vederbörande chef inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i
de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

134

Kanyl. Maj:ts proposition nr 19tj.

Bil. nr 24.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlS-		tal.	ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överste............	1	0. 6	Musikfanjunkare........	i	Uo. 3
Ryttmästare..........	8	0. 3	Musiksergeant.........	i	Uo. 2
Löjtnanter...........	15	0. 2	Musikfurir av första klassen . .	i	Maf. 5
Underlöjtnanter och fänrikar . .	6	0. 1	Musikfurir av andra klassen .	i	Maf. 4
			Musikkorpral.........	i	Maf. 3
Underofficerare.			Musikvicekorpral .......	i	Maf. 2
			Musikvolontärer........	2	Maf. 1
Fanjunkare..........	6	Uo. 3
Sergeanter ...........	10	Uo. 2	Civilmilltär personal m. fl.
			Bataljonsläkare........	1	C. 9
Manskap.			Regementsveterinär......	1	C. 9
Furirer av första klassen . . .	6	Maf. 5	Yapenhantverkare.......	1	G. 3
Furirer av andra klassen . . .	22	Maf. 4	Maskinist...........	1	C. 3
Korpraler...........	29	Maf. 3	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Volontärer...........	225	Maf. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Pensionerad personal.
Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	_
Sjukvårdsryttare........	3	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode . .	1	—
Hovslagarfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Underofficer, biträde åtregements-
Hovslagarkorpraler ......	5	Maf. 3	intendenten, arvode.....	1	_
Hovslagarryttare.......	5	Maf. 1	Underofficer, furageuppbördsman
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	m. m., arvode........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 481 992: —

Summa förslagsanslag kronor 481 992: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad
eller meniga.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

*4«m. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åtregementsintendenten
och furageuppbördsman skola, därest Kungl Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

135

Bil. nr 25.

Stat

för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena.

An-

tal.

Löneplan

och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

Officerare.

o. 5
0. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 38 280:

Summa förslagsanslag kronor 38 280: —

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 26.

Stat

för Svea, Yendes och Norrlands artilleriregementen.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-		till.	ligt aylö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste..........	1	0. 6	Hovslagarartillerister ....	4	Maf. 1
Överstelöjtnant........	1	0. 5	Hantverksfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Majorer........	2	O. 4	Hantverkskonstaplar......	2	Maf. 3
Kaptener......	11	O. 3	Hantverksartillerister.....	2	Maf. 1
Löjtnanter.......	18	O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	0. 1	Civllmllitär personal m. fl.
Underofficerare.			Regementsläkare........	1	C. 11
			Bataljonsläkare........	1	C. 9
Styckjunkare.........	8	Uo. 3	Regementsveterinär.....	4) 1	C. 9
Sergeanter ..........	917	Uo. 2	Bataljons veterinär.......	1	C. 8
			Maskinist.........	1	C. 3
Manskap.			Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Purirer av första klassen ....	2)13	Maf. 5
Furirer av andra klassen . .	2)26	Maf. 4	Pensionerad personal.
Konstaplar......	36	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	_
Volontärer.......	105	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	_
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Tygunderofficer, arvode ....	1	_
Sjukvårdskonstaplar ....	2	Maf. 3	Underofficer,biträde åtregements-
Sjukvårdsartillerister . . .	3	Maf. 1	intendenten, arvode ....	1
Hovslagarfurir av andra klassen .	s) 1	Maf. 4	Underofficer, furageuppbördsman
Hovslagarkonstaplar.....	3	Maf. 3 \|	m. m., arvode......	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis .......................kronor 532 437: —

Summa förslagsanslag kronor 532 437: —

'') Vid Yendes artilleriregemente skall finnas ytterligare 1 sergeant.

2) Vid Yendes artilleriregemente skola finnas ytterligare 1 furir av första klassen och 1 furir
av andra klassen.

s) Vid Svea artilleriregemente skall finnas ytterligare 1 kovslagarfurir av andra klassen avsedd
för generalstabens av kronan inlösta stalletablissemang.

4) Vid Norrlands artilleriregemente skall icke finnas någon regementsveterinär.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga
erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de
löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna
svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer, biträde
ä^regementsiiitendenten och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kung], Maj:ts proposition nr 196.

137

Bil. nr 21.

Stat

för Göta artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt aylö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överste............	i	0. 6	Musikdirektör.........	1	O. 2
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Musikstyckjunkare.......	1	Uo. 3
Majorer............	2	0. 4	Musiksergeanter........	2	Uo. 2 1
Kaptener...........	11	0. 3	Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
Löjtnanter...........	18	0. 2	Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	O. 1	Musikkonstapel........	1	Maf. 3
			Musikvicekonstapel......	1	Maf. 2
Underofficerare.			Musikvolontärer........	3	Maf. 1
Styckjunkare ......... Sergeanter ..........	8 17	Uo. 3 Uo. 2	Civilmilitär personal m. fl.
			Regementsläkare........	1	C. 11
Manskap.			Bataljonsläkare........	1	C. 9
Furirer av första klassen ....	13	Maf. 5	Regementsveterinär......	1	C. 9
Furirer av andra klassen .... Konstaplar.......... Yolontärer...........	26 36 105	Maf. 4 Maf. 3 Maf. 1	Bataljonsveterinär....... Maskinist........... Eldare av första klassen ....	1 1 1	C. 8 C. 3 C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen . Sjukvårdskonstaplar......	1 2	Maf. 4 Maf. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsartillerister......	3	Maf. 1	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Hovslagarfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	- 1
Hovslagarkonstaplar......	3	Maf. 3	Tygunderofficer, arvode ....	1	—
Hovslagarartillerister .....	4	Maf. 1	Underofficer, biträde åtregements-
Hantverksfurir av andra klassen	1	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	—
Hantverkskonstaplar......	2	Maf. 3	Underofficer, furageuppbördsman
Hantverksartillerister.....	2	Maf. 1	m. m., arvode........	1	— !

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 559 417: —

Summa förslagsanslag kronor 559 417: —

Anm. 1. 1 den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom

ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de
särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm- 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer, biträde
åt regementsintendenten och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 28.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Major.............	i	0. 4	Sjukvårdskonstapel ......	1	Maf. 3
Kaptener...........	4	O. 3	Sjukvårdsartillerist.......	1	Maf. 1
Löjtnanter...........	7	O. 2	Hovslagarkonstapel......	1	Maf. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .	2	O. 1	Hovslagarartillerist......	1	Maf. 1
Underofficerare.			Clvilmllltär personal m. fl.
Styckjunkare .........	2	Uo. 3	Maskinist...........	1	C. 3
Sergeanter ..........	6	Uo. 2	Eldare av första klssen.....	1	C. 1
Manskap.			Pensionerad personal.
Furirer av första klassen ....	5	Maf. 5	Expeditionsunderofficer, tillika
Furirer av andra klassen ....	9	Maf. 4	vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Konstaplar..........	10	Maf. 3	Kasernunderofficer, tillika väbel,
Volontärer...........	20	Maf. 1	arvode ...........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 164 013: —

Summa förslagsanslag kronor 164 013: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårcbefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid
vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditions underofficer och kasernunderofficer skola, därest
Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

139

Bil. nr 29.

Stat

för Smålands arméartilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
	till.	ligt avlb-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste...........'' .	1	0. 6	Hantverkskonstaplar......	4	Maf. 3
Överstelöjtnant........	1	0. 5	Hantverksartillerister.....	3	Maf. 1
Majorer............	2	O. 4
Kaptener...........	13	O. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter...........	22	O. 2	Musikdirektör.........	1	O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	9	O. 1	Musikstyckjunkare.......	1	Uo. 3
			Musiksergeanter........	2	Uo. 2
i rn			Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Styckjunkare.........	10	Uo. 3	Musikkonstapel........	1	Maf. 3
Sergeanter ..........	20	Uo. 2	Musikvicekonstapel ......	1	Maf. 2
			Musikvolontärer........	3	Maf. 1
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av första klassen ....	13	Mai''. 5	Regementsläkare........	1	C. 11
Furirer av andra klassen ....	26	Maf. 4	Bataljonsläkare........	1	C. 9
Konstaplar..........	35	Maf. 3	Maskinist...........	1	C. 3
Volontärer...........	113	Maf. 1	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskonstaplar......	2	Maf. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsartillerister......	2	Maf. 1	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Hovslagarfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Hovslagarkonstaplar......	3	Maf. 3	Tygunderofficer, arvode ....	1	—
Hovslagarartillerister .....	4	Maf. 1	Underofficer,biträde åtregements-
Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	- \|

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 579 430: —

Två arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid regementet, att utgå
med belopp motsvarande lön det ena i 9:e lönegraden och det andra i 8:e
lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
försvarsväsendet, förslagsvis..................... » 12 763: —

Summa förslagsanslag kronor 592 193: —

Amu. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer och
biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 5. Arvodena för upprätthållande av veterinärvården må icke utgå, därest för veterinärvårdens
uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 30.

Stat

för Gotlands artillerikår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överstelöjtnant........	1	O. 5	Sjukvårdskonstapel ......	1	Maf. 3
Kaptener...........	5	O. 3	Sjukvårdsartillerist ......	1	Maf. 1
Löjtnanter...........	9	O. 2	Hovslagarkonstapel......	1	Maf. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .	3	O. 1	Hovslagarartillerist......	1	Maf. 1
			Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Underofficerare.			Hantverkskonstaplar......	2	Maf. 3
		Hantverksartillerister.....	2	Maf. 1
Styckjunkare.........	3	Uo. 3
Sergeanter ..........	7	Uo. 2	Clvilmilitär personal m. fl.
Manskap.			Maskinist........... Eldare av första klassen ....	1 1	C. 3 C. 1
Furirer av första klassen . . .	5	Maf. 5
Furirer av andra klassen .... Konstaplar..........	10 14	Maf. 4 Maf. 3	Pensionerad personal.
V olontärer ..........	71	Maf. 1	Expeditionsunderoffioer, arvode .	1	—
Sj ukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 216 294: —

Summa förslagsanslag kronor 216 294: —

Anm. 1.

Anm. 2.
Anm. 3.

Anm. 4.

I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

Befattningarna såsom expeditionsunderoffioer och vapenunderofficer skola, därest Kungl.
Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

141

Bil. nr 31.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
	tal.	ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	0. 6	Sjukvårdskonstaplar......	2	Maf. 3
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Sjukvårdsartillerister......	3	Maf. 1
Majorer............	2	O. 4	Hovslagarkonstapel......	1	Maf. 3
Kaptener...........	11	O. 3	Hovslagarartillerist ......	1	Maf. 1
Löjtnanter...........	18	O. 2	Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Underlöjtnanter och fänrikar	8	O. 1	Hantverkskonstaplar......	3	Maf. 3
			Hantverksartillerister.....	3	Maf. 1
Underofficerare.			Civilmilitär personal m. fl.
Styckjunkare .........	8	Uo. 3		1	C. 3
Sergeanter ..........	18	Uo. 2	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Manskap.			Pensionerad personal.
Furirer av första klassen . . .	13	Maf. 5	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Furirer av andra klassen ....	26	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Konstaplar ..........	30	Maf. 3	Tygunderofficer, arvode ....	1	—
Volontärer...........	105	Maf. 1	Underofficer,biträde åtregements-
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 510 855: —

Summa förslagsanslag kronor 510 855: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga
erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Yid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de
löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna
svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 3. Yid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 32.

Stat

för Karlsborgs artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		ocli löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	yederbör-		tal.	yederbör-
	ligt aylö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal. '')
Överste............	i	O. 6	Musikdirektör.........	1	O. 2
Överstelöjtnant eller major . .	i	0.5el.0.4	Musikstyckjunkare.......	1	Uo. 3
Kaptener, arvoden.......	8	O. 3	Musiksergeanter........	2	Uo. 2
Löjtnanter, arvoden......	20	O. 2	Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Underofficerare.			Musikkonstapel........	1	Maf. 3
C		Musikvicekonstapel......	1	Maf. 2
Styckjunkare.........	Uo. 3	Musikvolontärer........	3	Maf. 1
Sergeanter ..........	13	Uo. 2	Civilmilltär personal in. fl.
Manskap.			Maskinist...........	1	C. 3
Furirer av första klassen ....	8	Maf. 5	Eldaro av första klassen ....	1	C. 1
Furirer av andra klassen ....	15	Maf. 4
Konstaplar.......... Volon tärer ..........	24 74	Maf. 3 Maf. 1	Garnisonspastor å Karlsborg . .	1	—
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4
Sjukvårdskonstapel ......	1	Maf. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsartillerist....... Hovslagarkonstapel...... Hovslagarartillerist ...... Hantverksfurirer av andra klassen Hantverkskonstaplar......	1 1 1 2 3	Maf. 1 Maf. 3 Maf. 1 Maf. 4 Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode . Vapenunderofficer, arvode . . . Underofficer, biträde åt regements-intendenten, arvode.....	1 1 1	—
Hantverksartillerister .....	2	Maf. 1

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis kronor 363 213: —

Avlöning till gamisonspastor....................... » 2)3 000: —

Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid regementet, att utgå med
belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis ..... » 5 790: —

Summa förslagsanslag kronor 372 003: —

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till andra
beställningar i innehavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas
vid Karlsborgs artilleriregemente, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
Den vid respektive truppförband därigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförhandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran
stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants(underlöjtnants-)lönen
disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten
(surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken).

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

143

Tid här avsedd lönedisposition skall iakttagas, att vederbörande beställningshavare
skall hava att vidkännas avdrag å lönen till belopp, motsvarande pensionsavgifter å
den beställning, vars lön å honom disponeras, eller, där han har att erlägga pensionsavgifter
å vederbörlig på stat innehavande beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Anm. 5. Arvodet för upprätthållande av veterinärvården må icke utgå, därest för veterinärvårdens
uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

Bil. nr 33.

Stat

för Artilleriets fabriker ocli tyganstalter.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Ordinarie personal.
Fälttygmästare.........	1	O. 5	Tyg- eller fabriksskrivare . .	8	C. 3
Styresmän...........	3	O. 4	Tyghantverkare.........	40	C. 3
Tygmästare av första klassen . .	1	O. 4	Fortmaskinister.........	7	C. 3
D:o av andra klassen . .	2	O. 3
Tyg-eller fabriksingenjörer . . .	5	C. 12	Pensionerad personal.
Tyg- eller fabriksförvaltare av			Officer, ledare för artilleridepar-
första klassen ........	11	C. 7	tementets tekniska revision, ar-
Departementsskrivare.....	2	C. 6	vode............	1	—
Besiktningsrustmästare eller tyg-			Tygunderofficerare, arvoden . .	2	—
verkmästare.........	17	C. 6	Expeditionsunderofficerare. ar-
Verkmästare av första klassen .	6	C. 6	voden ............	12	—
Tygförvaltare av andra klassen .	7	C. 5	Kontroll- och besiktningsunder-
Verkmästare av andra klassen .	2	C. 4	officerare, arvoden......	2	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 588 654: —

Arvoden å 2 040 kronor till fälttygmästaren och å 2 400 kronor till en var av

3 styresmän vid artilleriets fabriker................. » 9 240: —

Summa förslagsanslag kronor 597 894: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförda ordinarie beställningar skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision, tygunderofficer,
expeditionsunderofficer samt kontroll- och besiktningsunderofficer skola, därest Kungl.
Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

145

Bil. nr 34.

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar ni. 11. vid fortifikationen.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-		vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överstar ...........	3	O. 6	Departementsskrivare.....	1	C. 6
Ö verstelöj tnanter.......	4	O. 5	Tygverkmästare........	8	C. 6
Majorer............	8	O. 4	Vap enh an t verk are.......	4	C. 3
Kaptener...........	44	O. 3	Tygbantverkare........	20	C. 3
Löjtnanter...........	52	O. 2	Förrådsvaktmästare......	4	C. 1
Underlöjtnanter och fänrikar . .	22	O. 1	Maskinister..........	4	C. 3
Underofficerare.			Eldare av första klassen .... Civil personal.	6	€. 1
Fanjunkare.......... Sergeanter ..........	31 60	Uo. 3 Uo. 2	Expeditionsvakt vid fortifikations-stabens buvudstation ....	1	Avd. B. 5
Musikunderofflcerare.			Pensionerad personal.
Musikfanjunkare........	1	Uo. 3	Bibliotekarie, arvode......	1
Musiksergeant.........	1	Uo. 2	Expeditionsofficer, arvode . . .	1	—
			Förvaltningsofficer, arvode . . .	1	—
Civilmilitär personal m. fl.			Expeditionsunderofficerare, ar-voden ............	7
Badioingenjör.........	1	C. 12	Förvaltningsunderofficerare, ar-
Regementsläkare .......	Öl	C. 11	voden . . • .........	2	—
Bataljonsläkare........	2	C. 9	Underofficerare, biträden åtrege-
Bataljonsveterinärer......	3	C. 8	mentsintendenterna, arvoden .	4	—
Fortifikationskassörer.....	8	C. 7	Tillsyningsmän, arvoden ....	2	—

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare

m. fl., förslagsvis..........................kronor 1 414 318: —

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... » 2 988: —

Arvoden till 5 stabsofficerare av kaptens eller löjtnants grad å 600 kr. . . » 3 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 420 306: —

'') Ersättes vid inträffande avgång med bataljonsläkare.

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till
befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må
under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom
vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 2. Befattningarna såsom bibliotekarie, expeditionsofficer, förvaltningsofficer, expeditionsunderofficer,
förvaltningsunderofficer, biträde åt regementsintendenten och tillsyningsman
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas
av personal på övergångsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 häft. (Nr 196.) 501, 553 28 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 35.

Stat

för Svea ingeiij ölkår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
	till.	ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.
Furirer av första klassen ....	7	Maf. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1
Furirer av andra klassen ....	13	Maf. 4	Hantverksfurir av första klassen	1	Maf. 5
Korpraler...........	17	Maf. 3	Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Vicekorpraler.........	17	Maf. 2	Hantverkskorpraler ......	3	Maf. 3
Volontärer...........	94	Maf. 1	Hantverksvicekorpraler.....	3	Maf. 2
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Hantverlcssoldater . ■.....	8	Maf. 1
Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2	Musikmanskap.
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1
Hovslagarkorpral .......	1	Maf. 3	Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2	Musikfurir av andra klassen . .	1	Maf. 4
Hovslagarsoldater.......	2	Maf. 1	Musikkorpral.........	1	Maf. 3
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	Musikvieekorpral .......	1	Maf. 2
Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2	Musikvolontärer........	2	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 148 824:

Summa förslagsanslag kronor 148 824: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särT
skilda manskapsgradema. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett
mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj:ts pooposition nr 196.

147

Bil. nr 36.

Stat

för Göta ingeujörkår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		^rad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-		vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.			Hovslagarkorpral.......	i	Maf. 3
Furirer av första klassen . . .	6	Mai. 5	Hovslagarsoldat........	i	Maf. 1
Furirer av andra klassen . . .	12	Mai. 4	Vapenhantverkarkorpral ....	i	Maf. 3
Korpraler...........	15	Maf. 3	Vapenhantverkarvieekorpral . .	i	Maf. 2
Vicekorpraler.........	15	Mai. 2	Yapenhantverkarsoldat.....	i	Maf. 1
Volontärer...........	83	Maf. 1	Hantverksfurir av första klassen	i	Maf. 5
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Sjukvårdskorpral . . . . • . .	1	Maf. 3	Hantverkskorpraler......	3	Maf. 3
Sjukvårdsvicekorpral .....	1	Maf. 2	Hantverksvicekorpraler.....	3	Maf. 2
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1	Hantverkssoldater.......	8	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 128 040: —

Summa förslagsanslag kronor 128 040: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar ide särskilda manskapsgradema. Vid
vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.

148

Kunyl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 37.

Stat

för Kodens ingenjörkår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
	till.	ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.			Hovslagarkorpral.......	1	Maf. 3
Furirer av första klassen ....	4	Maf. 5	Hovslagarsoldat........	1	Maf. 1
Furirer av andra klassen ....	9	Maf. 4	Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3
Korpraler...........	13	Maf. 3	Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2
Vicekorpraler.........	12	Maf. 2	V apenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1
Volontärer...........	66	Maf. 1	Hantverksfurir av första klassen	1	Maf. 5
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Sjukvårdskorpral........	1	Maf. 3	Hantverkskorpraler ......	3	Maf. 3
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2	Hantverksvicekorpraler.....	3	Maf. 2
Sjukvårdssoldat........	1	Maf. 1	Hantverkssoldater.......	8	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie heställningsliavare. förslagsvis.......kronor 105 360: —

Summa förslagsanslag kronor 105 360: —

A.nm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

149

Bil. nr 38.

Stat

för Fälttelegrafkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.
Furirer av första klassen . . .	6	Maf. 5	Hovslagarvicekorpral......	i	Maf. 2
Furirer av andra klassen ....	13	Maf. 4	Hovslagarsoldat........	i	Maf. 1
Korpraler...........	18	Maf. 3	Vapenhantverkarkorpral ....	i	Maf. 3
Vicekorpraler.........	17	Maf. 2	Vapenhantverkarvicekorpral . .	i	Maf. 2
Volontärer...........	95	Maf. 1	Vapenhantverkarsoldat.....	i	Maf. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Hantverksfurir av första klassen .	i	Maf. 5
Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3	Hantverksfurirer av andra klassen	3	Maf. 4
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2	Hantverkskorpraler......	6	Maf. 3
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1	Hantverksvicekorpraler ....	5	Maf. 2
Hovslagarkorpral.......	1	Maf. 3	Hantverkssoldater.......	12	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 151 056: —

Summa förslagsanslag kronor 151 056: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårcliefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 39.

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar in. fl. vid träugcn.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-ligt avlö-		vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Civilmilitär personal m. fl.
Överste . ...........	i	0. 6	Regementsläkare .......	4	C. 11
Överstelöjtnanter.......	2	O. 5	Bataljonsläkare........	4	C. 9
Majorer............	3	O. 4	Bataljonsveterinärer......	4	C. 8
Kaptener...........	19	O. 3	Hantverkare..........	16	C. 3
Löjtnanter...........	30	O. 2	Förrådsvaktmästare......	4	C. 1
Underlöjtnanter och fänrikar . .	11	O. 1	Maskinister..........	4	C. 3
			Eldare av första klassen ....	4	C. 1
Underofficerare.
Fanjunkare..........	19	Uo. 3	Pensionerad personal.
Sergeanter ...........	39	Uo. 2	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Musikunderofficerare.			Vapenunderofficerare, arvoden . Underofficerare, biträden åt rege-	4	—
		mentsintendenterna, arvoden .	4	—
Musikfanjunkare........	1	Uo. 3	Underofficerare, furageuppbörds-
Musiksergeant.........	1	Uo. 2	män in. m., arvoden.....	4	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 747 091: —

Summa förslagsanslag kronor 747 091: —

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran
eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för sådan befordran
fastställd tjänsteålder, må under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant
eller fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära avlöning enligt 1. löneklassen
å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

151

Bil. nr 40.

Stat

för Svea, Göta och Norrlands trängkårer.

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.		'' C 1 <+*_____________	Löneplan j och löne- '' grad enligtj vederbör- i ligt avlö- ; nings- reglemente.
Manskap.
Furirer av första klassen . . .	5	Maf. 5	Volontärer...........	17	Maf. 1 .
Furirer av andra klassen ....	9	Maf. 4	Hovslagarkorpral.......	1	Maf. 3 \|
Korpraler ...........	11	Maf. 3	Hovslagarvicekorpral .....	1	Maf. 2
Vicekorpraler.........	11	Maf. 2	Vapenhantverkarkorpral ....	1	Mai. 3 \|

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

kårer, förslagsvis..........................kronor 54 552:

Summa förslagsanslag kronor 54 552: —

Anm. I den män så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid
vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.

152

Kungl. Majsts proposition nr 196.

Bil. nr 41.

Stat

föx1 Skånska trängkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.			Musikmanskap.
Furirer av första klassen ....	5	Maf. 5	Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
Furirer av andra klassen ....	9	Mai. 4	Musikfurir av andra klassen . .	1	Maf. 4
Korpraler...........	11	Maf. 3	Musikkorpral.........	1	Maf. 3
Vicekorpraler.........	11	Maf. 2	Musikvicekorpral .......	1	Maf. 2
Volontärer...........	17	Maf. 1	Musikvolontärer.......	2	Maf. 1
Ho vsl agarkorpral.......	1	Maf. 3
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 60 624: —

Summa förslagsanslag kronor 60 624: —

Anm. I den mån ^ så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda
manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett
mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

153

Bil. nr 42.

Stat

för Intendenturkåren.

		Löneplan			Löneplan !
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör- 1
	ligt avlö-		ligt avlö- \|
		nings-			nings- j
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överstar............ Överstelöjtnanter.......	2 5	O. 6 O. 5	Civilmilitär personal.
Majorer............	8	O. 4	Departementsskrivare.....	2	C. 6
Kaptener...........	62	O. 3
Löjtnanter...........	9	O. 2	Civil personal.
Underofficerare.			Expeditionsvakt vid intendentur-
Förvaltare...........	53	Uo. 4	staben............	i	Avd. B. 5
Fanjunkare..........	5	Uo. 3
Sergeanter ...........	10	Uo. 2	Pensionerad personal.
Manskap.			Expeditionsofficerare, arvoden	2	—
Furirer av första klassen ....	11	Mai''. 5	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Furirer av andra klassen ....	11	Maf. 4	den.............	7	—

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,

förslagsvis . . . . •........................kronor 961027: —

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... > 2 988: —

Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter,
som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom

eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis........... » 28 500: —

Dagarvoden till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön
å intendenturkårens stat eller vara berättigade tilltjänstgöringstrakta mente,

förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår, förslagsvis >_15 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 007 515: —

Anm. Befattningarna såsom expeditionsofficer och éxpeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

för garnisoussjuklmset i Stockholm.

		Löneplan och löne-
		grad enligt	Enhets-
	tal.	vederbör-	kostnad.		kronor.
	ligt avlö-	Kronor.
		nings- reglemente.
A. Ordinarie best&llningshavare.
Överläkare, regementsläkare............. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, för-	2	C. 11	—	—	—	—
slagsvis...................... Arvode till den överläkare, som förordnas såsom chef-	—	—	—	—	19 080	—
läkare.......................	—	—	—	—	1170	—
B. Icke-ordinarie befattningshavare.
1. Personal med arvoden.
Överläkare vid avdelningen för hud- och könssjukdomar,
tillika föreståndare för polikliniken för nämnda sjuk-domar .......................	1		_	_	4 650	_
Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar	1	—	—	—	3 480	—
Läkare vid ögonpolikliniken.............	1	—	—	—	2 340	—
Läkare vid röntgen- och ljusavdelningen.......	1	—	—	—	3 480	—
Föreståndare för tandpolikliniken........... Underläkare, förutom fri bostad med möbler och säng-	1	—	—	—	2 910	—
servis, bränsle och lyse samt kost.........	2	—	3 480	—	6 960	—
Underläkare, d:o, d:o.................	1	—	—	—	3 270	—
Apotekare......................	2	C. 8	—	—	—	—
Arvoden till ovanstående två apotekare, förslagsvis . . Arvode till den apotekare, som förordnas såsom apoteks-		—	—	—	13 632
föreståndare....................	—	—	—	—	2 040	—
Obducent......................	1	—	—	—	1 170	—
Sjukgymnast.....................	1	—	—	—	1050	—
Sjukhusintendent..................	1	—	—	—	—	—
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten ....	1	—	—	—	») 2 440	—
Sjukhuspredikant...................	1	—	—	—	600	—
Juridiskt biträde...................	1	—	—	—	360	—
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse	1	—	—	—	1740	—
Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och lyse . .	1	—	—	—	1410	—
2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Maskinist....................	1	_	_	_	_	_
Eldare av första klassen...............	1	—	—	—	—	—
Automobilförare...................	1	—	—	—	—	—
Eldare av andra klassen..............	1	—	—	_	—	_
Gårdsvaktmästare, tillika snickare...........	1	—	—	—	—	—
Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare...... Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-	1	—	—	—	—	—
slagsvis..................	—	—	—	—	17 208	—
3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön
enligt av Kungl. Maj-.t fastställd löneplan.
Husmoder .... ...............	1	_	_		_	_
Översköterskor..................	8	—	—	—	—	—
Transport	—		—	—	88 990	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

155

\		Löneplan och löne-
i An-	grad enligt vederbör-	Enhets- kostnad.		Summa kronor.	■
		ligt avlö-	Kronor.
		nings-
		reglemente.
Transport	_	_	_	_	88 990	_
Undersköterskor...................	8	—	—	—	—	—
Köksförestånderska.................p	1	—	—	—	—	—
Kokerskor......................	3	—	—	—	—	—
Tvättförestånderska................. Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomi-	1	—	—	—	—
personal, förslagsvis................	—	—	—	—	22 020
C. Särskilda anslagsposter.
Till chefläkarens förfogande för anställande av följande
ekonomi- och betjäningspersonal, nämligen: 8 kvinnliga sjukhusbiträden, 1 apoteksbiträde, 6 köks-biträden, 2 städerskor, 5 tvättbiträden, 1 sömmerska,
1 baderska och 1 köksvaktmäsfcare, högst...... Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 reglementet	—	—	—	—	17 700	—
för sjukhuset...................	—	—	—	—	3 500	—
Till vikariatsersättning under sjukdom........	—	—	—	—	640	—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal	—	—	—	—	7 860	—
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal.......	—	—	—	—	530	—

Summa förslagsanslag kronor

141240 !—

'') Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

Anm. 1. Befattningen såsom sjukhusintendent skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 2. Löner till undersköterskor utgå endast, för såvitt dessa platser icke beklädas av sjuksköterskeelever
från Röda korset.

Anm. 3. Därest fri bostad tillhandahålles apoteksföreståndaren, skall han därför erlägga ersätt
ning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade
grunder.

Anm. 4. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaitaren, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ersättning för bostad med bränsle och lyse ej till honom utgå.

Anm. 3. Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen ekonomi- och betjäningspersonal
åtnjuter naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 44.

Stat

för garnisonssjukhuset å Karlsborg.

		Löneplan och löne-
		grad enligt	Enhets-
	tal.	vederbör-	kostnad.
	ligt avlö-	Kronor.
		nings-
%		reglemente.
A. Ordinarie beställningshavare.
Regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus	i	c. 11	—	—	—	—
Bataljonsläkare >» » » » » Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-	i	C. 9
vis..........................	''—	—	—	—	15 804	—
B. Ioke-ordinarie befattningshavare.
1. Personal med arvode.
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse . . .	i	—	—	—	1740	—
2. Extra ordinarie tjänsteman med lön enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan.
Eldare och gårdskarl *)..................	i	—	—	—	—	—
Lön till förestående extra ordinarie tjänsteman, förslagsvis .	—	—	—	—	2 292	—
3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Oversköterskor......................	2	—	—	—	—	—
Kokerska (föreståndarinna för köket)............ Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomiper-	1	—	—	—	—	—
sonal, förslagsvis...................	—	—	—	—	3 540	—
C. Särskilda anslagsposter.	•
Till chefläkarens förfogande för anställande av 1 köksbiträde,
högst ........................	—	—	—	—	360	—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt
till vikariatsersättning under sjukdom.........	—	—	—	—	360	—
Summa förslagsanslag kronor	—	—	—	—	24 096	—

*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner
enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

157

Stsit

Bil. nr 45.

för garnisonssjukhuset i Boden.

		Löneplan och löne-
		grad enligt	Enhets-	Summa
	tal.	vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.	kostnad. Kronor.	kronor.
A. Ordinarie beställningahavare.
Maskinist.........................	i	C. 3	—	—	—	—
Eldare av första klassen..................	i	G. 1	—	—	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis B. Ieke-ordinarie befattningshavare.					7 650
1. Personal med arvoden.
Sjukhusintendent, förutom fri bostad med bränsle och lyse .	i	—	—	—	3180	—
Pörrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten.......	i	—	—	—	‘)2 440	—
	i	—			‘)2 440
2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av Kungl. Maj-.t fastställd löneplan.
Trädgårdsmästare.....................	i	—	—	—	—	—
Antomobilförare.......................	1	—	—
Eldare av andra klassen..................	i	—	—	—	—	—
Portvakt, tillika gårdskarl.................	i	—	—	—	—	—
Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis	—	—			11328
3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Husmoder.........................	i			—	—	—
Översköterskor (därav 1 operationssköterska och 1 röntgen-
sköterska).......................	2	—	—	—	—
Översköterskor (därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-	10
sköterska och 1 barnmorska)..............	—	—	—	—
Undersköterskor (därav 1 biträdande barnmorska)......	8	—	—	—	—
Köksförestånderska (tillika överkokerska)..........	1	—	—	—	—
Kokerska.........................	1	—	—	—	—
Tvättförestånderska.................... Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,	1					—
förslagsvis.......................					! 25 740
C. Särskilda anslagsposter. Till chefläkarens förfogande för anställande av följande ekonomi- och betjäningspersonal, nämligen: 8 kvinnliga sjukhusbiträden, 3 köksbiträden, 2 baderskor, 2 städerskor,					12 415
6 tvättbiträden och 1 sömmerska, högst.........	—	—	—	—
Till arvoden åt extra personal...............	—	—	—	—	7 100	—
Till vikariatsersättning under sjukdom...........	—	—	—	—	600
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal . . .	—	—	—	—	6 400
För utbildning av sjuksköterskeelever...........	—	—	—	—	3 600
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal..........	—	—	—	—	500
Summa förslagsanslag kronor *) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle	ocl	lyse.	—	_	183 393	1-

158

Anm. 1.

Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.

Anm. 3.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 196.

Till sjukhusintendent, förrådsförvaltare och. sjukhusväbel utgår, utöver arvode, kallortstillägg
enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade
grunder.

Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens i Bodens
fästning bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren är skyldig att jämväl i mån av behov tillhandagå truppförbanden
och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Från posten »för utbildning av sjuksköterskeelever» må till sjuksköterskeelever utgå
rese- och traktamentsersättning enligt de för sjuksköterskor vid armén gällande
grunder under de på grund av utbildningen erforderliga resor mellan Boden och
Umeå ävensom för elevernas vid gamisonssjukhuset i Boden resor till och från
hospitalen i Östersund och Piteå samt sanatorierna i Sandträsk och Piteå.

Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen ekonomi- och betjäningspersonal
åtnjuter kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder ävensom naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t
utfärdade bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

159

Bil. nr 46.

Stat

för arméns sjuksköterskekår.

Antal.

Summa

kronor.

Sjuksköterskor med lön enligt av Kungl. Maj-.t fastställd löneplan ....

Löner till ovanstående sjuksköterskor, förslagsvis............

För anställande av extra sjuksköterskor................

Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse . . .

sill

50 310
10500
5 400

—

Summa förslagsanslag kronor

—

66 210

—

Anm. 1. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom,
dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal,
eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands
etablissemang m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för »ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med
bränsle och lyse» disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande
av dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad
icke kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 47.

Stat

för polispersonalen i Boden och å Karlsborg''.

A. Ordinarie beställningshavare.	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.	Summa kronor.
I Boden.
Poliskommissarie.........................	i	C. 6	_	_
Överkonstaplar.......................	5	C. 3	—	—
Konstaplar ......................	18	C. 2	—	—
Å Karlsborg.
Överkonstapel......................	1	C. 3	—	—
Konstaplar.................	2	C. 2	—	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . .	—	—	109 044	—
B. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Extra konstaplar i Boden...............	6	_	_	_
Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .	—	—	20 916	—
Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärk-
ning, högst..............	—	—	600	—
Summa förslagsanslag kronor	130 560	—

Anm. Vid inträffande avgång i konstapelbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning
indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

101

Bil. nr 48.

Förteckning

över i stat icke uppförda löner, arvoden in. 11. ersättningar.

1.		2.		3.			t-		5.		6.		7.		8.
A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller ar-voden m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
köks-	furage-			maski- nister.	eldare.	kokerskor.	övrig personal		kronor.
före- stån- dare.	upp- börds- män.	UVllg personal.	antal. \|	löne- grad.	p Ö II	löne- grad.	I	löne- grad.	p a p	lönegrad eller arvo-desbelopp.
—	—	—	—	11610	-	—	—	—	-		_		—	—	11 610
—	—	—	—	1410	—	—	—	—	—	—	—	—			1410	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—		3 000	—	3 000	—
—	—	—	-	1500	-	—	—	-	—	—	—	—	_	_	1500	—
—	—	—	—	—	—	1	—	1	—	-	—	—	—	-	—	—
—	—	—	—	468	—	-	—	—	—	—	—	-	-	—	468	—
—	—	—	—	468	—	—	—	—	—	-	—		—	—	468	—
—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	2 340	—	2 340	—
—	-	—	—	—	-	-	—	—	—	—	—	—	1050	—	1050	-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 410	—	1410	—
													930		930
											—	1	—		—
													348		348
—	—	-	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	1710	—	1710
—	—	—	-	—	-	—	—	—	—	—	—	—	336	-	336	—
_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	630	_	630	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	600	—	600	—
—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	200	—	200	—
—	—	—	—	—	—	—	—			—	—	-	60 30	-	60 30	—

Arméförvaltningen m. m.

Värmeingenjör å arméförvaltningens
fortifikationsdeparte ment.

........

Officer, sakkunnig i fråga om
skjutbanor, för biträde å arméförvaltningens
fortifikations departement.

....

Konsulent för arméns mathållning
och tvättinrättningar .
Chefen för arméns centrala be

klädnadsverkstad.....

Maskinist och eldare vid arméförvaltningens
ämbetshus
Portvakt vid arméförvaltnin
gens ämbetshus......

arkiv

maren

mareu........

Föreståndaren och uppb
mannen för artillerimuseum.
Biträde vid artillerimuseum .
Vaktmästaren vid artilleristabens
lokaler å artillerigården
Vaktmästaren vid militärförvaltningskursen.
.....

Södra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid armé

fördelningen.......

Vissa arvoden att utbetalas från
arméfördelningens stab . .

Tillsyningsman för övningsfäl
tet Ljungbyhed (disponeras
av arméfördelningschefen)

Tillsyningsman över kronans
egendom i Varberg . .

Tillsyningsman vid Iiosenholm
Tillsyningsman vid Bredåkra

f. d. mötesplats......

Tillsyningsman vid landstorms

förrådet n:r 12 B.....

Tillsyningsman vid Senoren .

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 saml. 165 haft. (Nr 196.) 501/553 as 11

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

	1.		2.		3.			4.		5.	i	6.	!	7.		8.
	A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller ar-voden m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
							maski-				övrig		kronor.
	köks-	furage-			nister.					personal
	före- ställ-	upp- börds-	personal.	SO	löne-	SO	löne-	P	löne-	SO	lönegrad
	dare.	män.			so	grad.		grad.	So	grad.		eller arvo-desbelopp.
Kronobergs regemente .... TiUsyningsman vidKronobergs-	(348 \144	—	} 144	—	—	—	—	—	—	—	2	—	-	—	—	636	—
bed............			—	—	—									234	—	234	—
Hallands regemente..... Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	492	—
skötseln av skogen å öv-ningsfältet vid Halmstad														50		50
TiUsyningsman för Skedala bed ........... Norra skånska infanterirege-														60	—	60	—
mentet..........	348	—	144	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	492	—
Södra skånska infanterirege-	1348 (282
mentet..........	z	\| 144	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	774	—
Skånska kavalleriregementet . TiUsyningsman för vissa bygg-	282	—	348	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	630	—
nader å Ljungbyhed . . . TiUsyningsman å övningsfältet	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	648	—	648	—
vid Bulltofta.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	300	—	300	—
Yendes artilleriregemente . . För uppbörden och redovis-	1282 \282	—	282 282						1		3	—	—	} -	—	1128	—
ningen vid Råbelöv ....					348											348	—
Yaktaren vid Råbelövs krutbus TiUsyningsman för skogen å														468	—	468	—
Rinkaby skjutfält..... TiUsyningsman vid Rinkaby	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	300	—	300	—
skjutfält och byggnader . . Yaktaren vid etablissemanget	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		582	—	582	—
å s. k. Blekedammen ....																348	—
Skånska trängkåren.....	210	—	210	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	~	—	420	—
Västra arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid armé-fördelningen ....... Vissa arvoden att utbetalas från	—	—	—	—	—	—	-							348	—	348	—
arméfördelningens stab . . Skogvaktare för biträde vid	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	96	—	96	—
skötseln av skogen å öv-ningsfältet vid Skövde . .														300		300
TiUsyningsman över kronans
byggnader å Karlstens fäst-ning ...........	_				468											468
TiUsyningsman över kronans byggnader å skansen Kronan Garnisonssjukhuset i Skövde,					120											120	—
en sjukbusväbel, tillika för-valtare ..........														'') 2 240		2 240
Skaraborgs regemente ....	348	—	144	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	492	—

*) Därav 500 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

163

	1.		2.		3.			^ f	5.		6.		7.		8.
	A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller ar-voden m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
	köks-	furage-			maski- nister.	eldare.	kokerskor.	övrig personal.	kronor.
	före- ställ-	upp börd	-	personal.	so	löne-	i	löne-	sa	löne-	p	lönegrad
	dare.	män				so	grad.	£	grad.		grad.	T	desbelopp.
Tillsyningsman över byggnader
å Axvall.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	348	—	348-
Alvsborgs regemente .... Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—	—	l	—	i		—	—	—	492-
skötseln av skogen å övnings-fältet vid Borås......	_	_	_	_	_	_								150		150-
Bohusläns regemente .... Tillsyningsman över byggna-	348	—	144	—	—	—	—	—	l	—	i		—	—	—	492 —
der å Backamo...... Skogvaktare för biträde vid					—	—	—	—	—	—	—		—	234		234 —
skötseln av skogen å övnings-fältet vid Uddevalla ....	_		_		_									150		150-
Värmlands regemente .... Tillsyningsman för Trössnäs	348	—	144	—	—	—	—	—	i	—	i	—	—	—	—	492 —
f. d. mötesplats......														250	—	2501—!
Livregementets husarer . . .	282	—	348	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	630i—
Göta artilleriregemente . . . Vaktaren vid Tånga hed . . .	282	—	282	—	—	—	—	—	l	—	i	—	—	—	—	564! —
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	348	—	348 —
Tillsyningsman vid Eemmene
skjutfält.........														348	—	348—i
Karlsborgs artilleriregemente	210	—	210	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	420—!
Göta trängkår .......	210	—	210	—	—	—	—	—•	—	—	i	—	—	—	—	420—j
Andra intendenturkompaniet . Intendenturförrådet åKarlsborg Besiktningsman vid intenden-	144										i					144 —\|
turförrådet å Karlsborg (ar-vodet må, om så erfordras,
helt eller delvis disponeras även å annan än ordinarie
befattningshavare, som tages i anspråk för förekommande besiktningsgöromål) ....					1410			__								1 410 —
Organisten å Karlsborg . . . Skogvaktare för biträde vid	—	—	—	—	400	—	—■	—	—	—	—	—	—	—	—	400 —
skötseln av skogarna vid Karlsborg.........													i
Vårdaren av tornuret å Karls-
borgs fästning....... Lykttändaren för Karlsborgs	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	100	—	1001—
fästnings gatulyktor ....														840	—	840[—
Brandchefen å Karlsborg .	—	—	—	—	720	—	—		—	—	—	—	—	—	—	720-
Förrådsvaktmästaren å Karls-borg ........... Vallmästaren å Karlsborg .
—	_	_	_	—	_	_		_	_	_	_	i	_	I	_ !_1
Kronorättaren å Karlsborg . . För tillsyn av Karlsborgs fäst-					174											174 — 1501-
nings ångspruta ..... För tillsj-n av Karlsborgs fäst-		—		—					—				—	150	—
nings motorspruta ....														200	—	200 —
Östra arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid armé-
fördelningen.......				—										348	—	348j—

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

	1.		2.		3.			4.		5.		6.		7.		8.

	befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller ar-
	voden m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
								maski-				övrig		kronor.
	köks- före- Ståll-	furage-	övrig personal.	nister.					personal.
	upp- börds-	p	löne-	so	löne-	p	löne-	p	lönegrad
	dare.	män.			p_	grad.	c-t- P_	grad.	SO	grad.	p	eller arvo-desbelopp.
Vissa arvoden att utbetalas
från arméfördelningens stab ! Vice värd för generalstabens														550	—	550	—
m. fl. militära institutioners ämbetshus........	_	_	_	_	_									2 400		tc rf*. o o
Maskinist och eldare vid d:o .
Domänofficer vid Järvafältet .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3 480	_	3 480	_
'' Skogvaktare vid Järvafältet .
! Vaktmästare vid högvakten .
1 Vaktaren vid Kaknäs skjutbana	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	234	_	234	_
\| ICyrkogårdsfogden å Järvafältet 1 Tillsyningsmannen vid skjut-																210	—
banorna å Järvafältet . . . Skogvaktare för biträde vid	—		—	—	348	—	—	—	—	—	—	—	—	—		348	—
skötseln av skogen å Vaxön	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	200	—	200	_
j Svea livgarde........	348	—	144	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	492	—
i Göta livgarde........	(348 \144	I	1 1	—	—	-	—	—	—	-{	i i	=i	—	—	--	492	—
1 Livregementets grenadjärer .	348	-	144	—	—	—	—	—	1	-{	1 1	-i	—-	—	—	492	—
Tillsyningsmannen för rege- mentets skjutbana..... \| Skogvaktare för biträde vid													100	-	100	—

skötseln av skogen å öv-ningsfältet vid Örebro . . .	—	—	—	—	—	—	__	—	_	_	_	_	_	50		50
J Livgrenadjärregementet . . . ! Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—	—	—	i \	i i	-/	—	—	—	492	—
skötseln av övningsfältet vid Linköping........														400		400
, Tillsyningsman för vissa läger-
etablissemang å Malmen . „	—													480	—	480	—
Jönköpings-Kalmar regemente	348	—	144	—	—	—	—	—	1	-{	1	-l	—	—	—	492	_
[ Skogvaktare för biträde vid												i
tillsyn av övningsfältet vid Ränneslätt........								-						150		150
I Garnisonssj ukhuset i Linköping:
en sjukhusväbel, tillika för-
valtare.........	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_			_	'') 2 240		2 240
en eldare, tillika gårdskarl .	—
i Upplands regemente..... ! Tillsyningsman för skogen å	348	—	144	—	—	—	—	—	1	—	i	—	—	—	-	492	—
övningsfältet vid Uppsala .														75	_	75
Södermanlands regemente . . Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—	—	1	—-	i	—	—		-■	492	—
skötseln av skogen å övnings-fältet vid Strängnäs ....	_													300		300
Livregemeoter. till häst . . .	282	—	348	—	—	—			_	_	i					030
Svea artilleriregemente . . . Förrådsförvaitaren vid Marma	282	—	282	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	564	—
skjutläit.........	—	—												1410		1 410
Vaktaren vid Marma skjutfält	—													1050	—	1050	—

*) Bärav 500 ler. i ersättning för bostad, bränsle och lyse samt möbler och sängservis,

Kungl. Maj tis proposition nr 196.

165

	1.		2.		3.			*■		5.		(5.		7.		8.
1 1	A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller arvo-den m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare	Summ	a
							maski-				övrig		kronor.
	köks-	furage-			nister.					personal
	före- stån-	upp- börds-	personal.	p	löne-	P	löne-	§	löne-		lönegrad
1	da re.	man				r-t- £L	grad.	P_	grad.		grad.	p^	eller arvo-desbelopp.
\| Skogvaktare för skötseln av skogen å Marma skjutfält . Smålands arméartillerirege-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_		250	-	250	—

mente..........	282	—	282		—	—	—	—	—	—	i		—	—	—	564	—
Förvaltaren vid Skillingaryds skjutfält......... Tillsyningsmannen vid Skil-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	1 410	—	1410 174
lingaryd.........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		-	174	—	—!
Svea ingenjörkår......	1210 j 144	—	! 210	_	_	_		_	1	-{	i i	l _	_	_	_	594	_
1 30	—	1
Fortifikationskassör ochförråds-
förvaltare i Östersund (för vård av intendenturmateriel)	_	_	_	_	348	_	_	_	_	_	__	_	_		_	348	_
Göta ingenjörkår......	210	—	210	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	420	—
Fälttelegrafkåren...... Förrådsförvaltaren vid fälttele-	(210 \210	—	210 210	—	} -	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	840	—i
grafkåren för resor till och från kårens förråd vid Nedre Frösunda.........														150		150
Fortifikationskassören vid fält-
telegrafkåren för d:o . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	150	—	150	—
Svea trängkår.......	210	—	210	—	—	—	—	—	—		1	—	—	—	—	420	—
Tillsyningsman å Sanna hed . Tillsyningsman för kronans	—	—		—	—	—		—	—	—	—	—	—	174	—	174	i
byggnader å Sanna hed . . j Tillsyningsman för kronans	—					“								60		60
grustag å Sanna hed . . . 1 Generalstabens stalletablisse-	—	—	—	—	—		—	—	—	—			—	150		150
mang i Stockholm: Stallföreståndare.....				_	_	_	_	_	_	_	_	_	i			_
Fodermarsk........													i
Hästskötare........	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—		—
i Infanteriskjutskolan.....	*)84	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	2)490	—	—	—	574
Ridskolan..........											1
Norra arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid armé- fördelningen....... \| Vissa arvoden att utbetalas														348		348	—i
\| från arméfördelningens stab	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1524		1 524	—
Dalregementet.......	348	—	144	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	492	—
Tillsyningsman å Rommehed . Skogvaktare för biträde vid	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	870		870
skötseln av skogen dels å övningsfältet vid Falun . .	_	_	__	_	_	_	_	_	_	_	_	__	_	250		250	_
dels vid Rommehed ....	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	250	—	250	—
i Hälsinge regemente..... Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—		492	—
skötseln av skogen å övnings-fältet vid Gävle......	_	_		_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	200	_	200	_

Att utbetalas med 12 kr. per månad under liögst 7 månader.
2) » » »70 » » » » »7 »

166

Kungl. Maj: ts proposition nr 196.

	1.		2.		3.			*•		5.		6.		7.		8.
	A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fj ärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller arvo-den m. ä. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
							maski-				övrig		kronor.
	köks-	furage-			nister.					personal.
	före- stån- dare.	upp- börds- män.	personal.	antal. \|	löne- grad.	antal. 1	löne- grad.	antal. \|	löne- grad.	5 £1	lönegrad eller arvo-desbelopp.
Jämtlands fältjägarregemente Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—	—	i	—	i		—		—	492	—
skötseln av skogen å övnings-fältet vid Östersund . . .	_	—	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	100	_	100	_
Yästernorrlands regemente . .	348	—	144	—	—	—	—	—	i	-{	1 9	“I -J	—	—	—	492	—
Norrlands dragonregemente .	282	—	348	—	—	_	_	—	—		i	_	_	—	630	—
Norrlands artilleriregemente . Vaktaren vid krutliuset i Öster-	282	—	282	—	—		—	—	—	—	i	—	—	—	—	564	—
sund...........	—	—												522	—	522	—
Norrlands trängkår.....	210	—	210	—	—	—	—	—	—	—	l	—	—	—	—	420	—
Övre Norrlands trupper.
Till juridiskt biträde vid mili-
tärbefälet.........															—	348	—
Västerbottens regemente . . .	348	—	144	—	—	_	—	_	i	—	l	_	__	_	_	492	_
Norrbottens artillerikår . .	.210	—	210	—	—	—	_	_	_	—	l	_	_	_	_	420	—
Tredje intendenturkompaniet .	144										l					144	-
Kommendantskapet 1 Boden. Till juridiskt biträde vid kom-
mendantskapet...... Pyra fortväblar vid Bodens fäst-		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	348	—	348	—
ning å 1,980 kronor .... Brandchefen vid Bodens fäst-	—	—	—	—	7 920	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	7 920	—
ning........... Eldare och gårdskarl vid för-	—	—	—	—	468	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	468	—
tifikationshuset i Boden . .									i
Skogvaktare vid kommendant-skapet i Boden ...... Förrådspersonal vid fortifika-	—	—	—	-	—	—	-	—		—	-	—	i	—	-	—	—
tionsförvaltningen i Boden: Förrådsvaktmästare .... 2 förrådshandräckningskarlar	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—
å 2,040 kronor, 1 skrivare och bokförare 2,460 kronor samt 1 kontorsvakt 1,060 kronor.........														7 590		7 590
För tillsyn av den för garni-
sonen gemensamma brand-redskapen m. m......				_										420		420
Norrbottens regemente . . .	348	—	144	—	—	—	—	—	i	—	2	—	—	—	_	492	—
Bodens artilleriregemente . .	282	—	210	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	_	492	—
Bodens ingenjörkår..... Besiktningsman vid intenden-turförrådet i Boden (arvodet må, om så erfordras, helt eller delvis disponeras även å an-nan än ordinarie befattnings-havare, vilken tages i anspråk för förekommande besikt-	210		210	-							1					420
ningsgöromål).......	—	—	—	—	2 100	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2 100	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

167

1.	1	2.	1	3.			*■ l		5. \|		6.		7.		8.
A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fj ärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller arvo-den m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
köks-	furage-			maski- nister.	eldare. \|	iokerskor.	övrig personal.		kronor.
före- stån- dare.	upp- börds män		personal.	\| antal.	löne- grad.	95 3	löne- grad.	: antal.	löne- grad.	55 I lönegrad §■ eller arvo-r* \| desbelopp.
													234		234	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	—	—
				180											ISO	—
348	—	144	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	492	—
210	—	210	-	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	420	—
									—				582	—	582	—
													720		720	—
—												1
				4 800											4800	_
															2 250	_
															468	—
													582		582	—
															600	—
	—	—	—	—	—	—	*	—		—	—	—	348	—	348	—
	_	_	_	_	—	—	_	—	—	—	—	—	348	_	348	—
															1200	—
_	_	_	_	1020	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	1020	—
—															1020
															750	—
															93C	—
				1200				_	_	_	_	_	_	_	1200	—
_	_	_	_	600		_	_	—	—	—	—	—	—	—	600!—
S		—	—	720	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	720
1 -													1500	—	15001—
				1500											1500 —
															60(	j-

Militärbefälet på Gotland.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet
på Gotland .
Militärbefälet på Gotland
Uppbördsman vid kronob
riet å Visborgs slätt
Gotlands infanterikår . .
Gotlands artillerikår . .

fält.....

Tillsyningsman

vid

150---- O _

fortifikationens förråd i Ting

städe...........

Skogvaktare för skogen å
Tingstäde.........

Artilleriets fabriker och tyganstalter
samt kontrollpersonal,

Fyra kontrollofficerare
kronor.......

1,200

ficerare) å 750 kronor . .
/edaren av arbetena vid arti
leriets huvud I ab oratorium

båt . . . .
Tygofficeren
tygstation .

vid

station, huvudingången,
utom fri bostad, lyse

vedbrand .......

Portvakt vid d:o, ingån
Sibyllegatan 4, förutom
bostad, lyse och vedbrand .
Arbetsofficeren vid Karl Gustaf
stads gevärsfaktori . . .
Besiktningsofficeren vid d:o.
Skottställningsofficeren vid d:
Skotts tällningsunderofficeren

vid d:o.........

Läkaren vid d:0......

Arbetsofficeren vid ammumtionsfabriken
å Marieberg
Besiktningsofficeren vid d:o

Läkaren vid d:o......

Vaktaren vid de till Karlsborj
fästning hörande kruthusi
Arbetsofficeren vid ammur
tionsfabriken å Karlsborg
Besiktningsofficeren vid d:o

168

Kungl• Mai:ts proposition nr 196.

	i		1 2-		3.			4.	!	5.	1	6.	1	7.		8.
	A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.	B. Löner enligt vederbörliga av Kungl. Maj:t fastställda löneplaner eller arvo-den m. fl. ersättningar till vissa civila icke-ordinarie befattningshavare.	Summa
	köks- före- Ståll- dare.	furage-			maski- nister.	cldare.	kokerskor.	övrig personal.	kronor.
	upp- börds- män.	personal.	antal.	löne- grad.	pa £3	löne- grad.	pa B e-t- Si	löno- grad.	antal.	lönegrad eller arvo-desbelopp.
Styresmannen vid Åkers krut-bruk (representationskostna-der) .......... Arbetsofficeren vid Åkers krut-bruk ........... Läkaren vid d:o..... Besiktningsbiträdet vid d:o, därest för befattningen avses underofficer........	—	—	—	—	870 1200 750	—	—	—	—	—	-	—	—	870	—	870 1200 870 750	—
Remontdepåernas personal .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	76 703	_	76 703	_
Arvoden och expenser m. m. åt landstormsområdesbefälha-vare och landstormsförråds-förvaltare . .														181600		181 600
Säger för arvoden m. fl. ersättningar kronor					-									-	___	388 848	_

Löner till här ovan upptagna extra ordinarie tjänstemän enligt av Kungl. Mai:t fastställd
löneplan, förslagsvis..................

Löner till här ovan upptagen kvinnlig ekonomipersonal enligt av Kungl. Mai:t fastställd löneplan.
förslagsvis..........

120 756
53 640
563 244

Summa förslagsvis kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)6.

169

Bil. nr 49.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband in. fl.

för budgetåret 1928—1929.


	Kronor.		Kronor.		kronor.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga sta-
ter för:					!
Generalltetet, staber m. m.
Generalitetet...................	183 000	—			• ;
Arméfördelningsstaber. militärbefäl och inspektioner	197 464	—
Generalstaben..................	488 536	—
Artilleristaben..................	127 260	—
Kommendantskapet i Boden...........	79 236	—
Rullförin gsbefiil h avare med biträden.......	458 670	—
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar-
stipendiater..................	159 060	—	1 693 226	—
Undervisningsverken.
Krigsskol an...................	223 501	—
Krigshögskolan .................	91212	—
Artilleri- och ingenjörhögskolan..........	93 987	—
Ridskolan....................	60 596
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.....	142 088	—
Artilleriets skjutskola...............	27 768
Arméns underofficersskola............	212 356		851 508	—
Truppförbanden m. m.
Infanteriet.
Svea livgarde..................	549 996
Göta » ..................	400 623	—
Livregementets grenadjärer............	507 576	—
Livgrenadjärregementet..............	507 576	—
Jämtlands fältjägarregemente...........	487 453	—
Norra skånska infanteriregementet........	482 748	—
Södra » » ........	434 706
Upplands regemente...............	507 576	-
Skaraborgs regemente..............	482 748	—
Södermanlands » ..............	495 161	—
Kronobergs » ..............	613 288	—
Jönköpings-Kalmar regemente ..........	470 333	—
Dalregementet..................	464 364	—
Hälsinge regemente...............	464 364	—
Alvsborgs » ...............	507 576	-
! Hallands » ...............	452 719	—
i Bohusläns » ...............	495 161	—
\| Gotlands infanterikår...............	279 444	—
Norrbottens regemente..............	587 479	—
Västerbottens » ..............	475 908	—		.
Västernorrlands » ..............	475 908	—
Värmlands » ..............	475 908	-	10 618 615	—
Transport	—	—	13 163 349	—	_	—

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

	Kronor.	Kronor.	Summa kronor.
Transport			13 163 349
Kavalleriet.
Livregementet till häst..............	428394	—
Skånska kavalleriregementet...........	394 677	—
Livregementets husarer..............	387 138	—
Norrlands dragonregemente............ Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregemen-	481 992 38 280
tena......................	—	1 730 481	—
Artilleriet.
Svea artilleriregemente..............	549 687	—
Göta » ..............	559 417	—
Yendes » ..............	506 997	—
Norrlands » ..............	540 627	—
Norrbottens artillerikår..............	164013	—
Smålands arméartilleriregemente.........	592 193	—
Gotlands artillerikår............	216 294	—
Bodens artilleriregemente.............	510 855	—
Karlsborgs » ........	372 003	—
Artilleriets fabriker och tyganstalter.......	597 894	—	4 609 980	_
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid fortifikationen..........	1 420 306	—
Svea ingenjörkår................	148 824	—
Göta » .............	128 040	—
Bodens » ............	105 360	—
Fälttelegrafkåren..............	151 056	—	1 953 586
Trängen.
Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid^trängen............	747 091	—
Svea trängkår...........	54 552	—
Göta »............	54 552	—
Norrlands trängkår.......	54 552	—
Skånska trångkåren.....	60 624	—	971 371	_
Intendenturen.
Intendenturkåren..........	—	—	1007 515	—
Garnisonssjukhusen m. m.
Garnisonssjukhuset i Stockholm..........	141 240	—
» å Karlsborg.........	24 096	—
» i Boden............	83 393	—
Arméns sjuksköterskekår . . .	66 210	—	314 939
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg......	—	—	130 560	—	23 881 781	_
B. Kallortstillägg, förslagsvis...........					56 000	_
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa infanteritruppförband	5 000	—
JJ. r elräknmgspenningar, förslagsvis.....					16 000	—
B. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträden hos
regementsintendenter, förslagsvis......					7 500	_
F. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis . .					44 000	—
			Transport	24 010 281	—

Kungl. Maj-.ts proposition nr 196.

171

	Summa kronor.
Transport G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer..... H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis .... I. Kostnader för musikelever........................ J. Gottgörelse för tjäns tehästar, förslagsvis................. K. Stipendier å 2 000 kronor för underlättande av officersrekryteringen i Boden, förslagsvis.............................. L. Elriperingshjälp, förslagsvis....................... M. Vissa arvoden m. m., förslagsvis..................... N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m., förslagsvis	24 010 281 55 000 117 000 14 000 99 920 16 000 68 550 568 244 50 000	1 1 1 1 i 1 lllll
Summa kronor	24 993 995
Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder.......kronor 760 000: — Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden...... » 186 600: — Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus................. >> 70 000: —	1016 600
Återstå kronor	23 977 395	_

eller i avrundat tal 24 000 000 kronor.

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 50.

Stat

för Mariiiförvaltningen.

	i	Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-		An- tal.	grad enligt vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			regle)nente.
Artilleriavdelningen.
Kemist............	1	c. 12	Förste revisor.........	1	B. 26
Expeditionsunderofficer (pensione-			Kamrerare ..........	1	B. 24
rad underofficer).......	1	—	Sekreterare.........	1	B. 24
			Aktuarie och registrator ....	1	B. 21
Torpedavdelningen.			Marinkassör........	1	B. 21
		Notarie..........	1	B. 21
Expeditionsunderofficer (pensione-			Revisorer..........	2	B. 21
rad underofficer).......	1	—	Revisor och bokhållare.....	1	B. 21
			Förste expeditionsvakt.....	1	B. 7
Minavdelningen.			Expeditionsvakter......	2	B. 5
		Kontorsbiträden......	4	B. 4
Expeditionsunderofficer (pensione-			Advokatfiskal, som tillika för-
rad underofficer)......	1	—	rättar advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms station ....	1
Fortifikationsavdelningen.
Chef............	1	—	Å övergångsstat.
Intendentavdelningen.			Artilleriavdelningen.
Expeditionsunderofficer (pensione-			Andre kemist........	1	C. 9
rad underofficer)....... Civilavdelningen.	1		Civilavdelningen.
		Sekreterare ........	2	B. 24
Marinöverkommissarie.....	1	A. 1	Notarie, revisorer.......	3	B. 21
Amiralitetsråd........	1	B. 30	Expeditionsvakter......	2	B. 5

Löner till ovanstående kemist och andre kemist, förslagsvis.........kronor 18 000: —

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........ » 159 700:_

Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen............... „ | ] 7(j._

Arvoden till expeditionsunderofficerare................... „ _._

Vikariatsersättningar, förslagsvis...................... „ 2 500-_

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. (häri ingår arvode till

advokatfiskalen med 4 000 kronor).................. „ 79 000__

x Summa förslagsanslag kronor 260 370: —

Amu. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal & övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

173

Bil. nr 51.

Stitt

för flottans officerskår, underofficerskår, sjömnuskår och skeppsgossekår.

		Löneplan		Löneplan
		och löne-		och löne-
		grad enligt		grad enligt;
	Antal.	vederbör-		Antal, vederbör-
		ligt avlö-		\| ligt avlö-
		mngs-		nings-
	reglemente.		\|reglemente.
Officerskåren.
Flaggmän..........	5	O. 8	Sjömanskåren.
Kommendörer........	7	O. 6	Flaggkorpraler....... Korpraler och högbåtsmän .
Kommendörkaptener av 1. gra-den ............	17	O. 5	75 Mm. 3 1 0641 Mm. 2
Kommendörkaptener av 2. gra-den ............	18	O. 4	Meniga........... Meniga under 5 månader . .	1700! Mm. 1 135\| Mm. 1
Kaptener..........	in	O. 3		1
Löjtnanter..........	100	O. 2	Skeppsgossekåren.
Underlöjtnanter och fänrikar .	46	O. 1	Skeppsgossar i 3. årskursen .	135. —
Underofficerskåren.			Skeppsgossar i 2. årskursen . Skeppsgossar i 1. årskursen .	145 170
Förrådsförvaltare......	17	Uo. 4	-
Flaggunderofficerare.....	155	Uo. 3
Underofficerare av 2. graden .	346	Uo. 2
Underofficerare av 3. graden .	275\|	Uo. 1

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis...........kronor 7 481 484: -—

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befäl havande

amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona ... » 3 480: —

Arvode till varvschefen i Karlskrona................... „ p 800:_

Arvode till varvschefen i Stockholm................... » 900:_

Anställningspenning för förslagsvis 525 man............... » 26 250: —

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis............... » 20 000:_

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... » 48 000:_

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............. » 22 500: —

Dagavlöning till 135 skeppsgossar å 0,35 kronor under 7 månader..... » 10 017: —

Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0,25 kronor under 12 månader .... » 13234: —

Dagavlöning till 170 skeppsgossar å 0,15 kronor under 12 månader .... » 9 307: —

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar................. „ 730-_

Summa förslagsanslag kronor 7 637 702: —

l) Därav högst 150 högbåtsmän.

Anm. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. För högbåtsmän avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal
(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare, korpraler med underofficers
av 3. graden löneförmåner samt poliser) tages i anspråk för bestridande av
för högbåtsmän avsedda befattningar.

Anm. 3. Vid vakanser inom korpralsgraden, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd
därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
meniga.

Anm. 4. Under tiden 1 augusti—31 oktober må de menigas antal inom sjömanskåren ökas med
högst 100, under förutsättning att motsvarande antal manskapsbeställningar under
tiden 1 november—31 januari hålles vakant under lika lång tid, som de sålunda
övertaliga varit anställda under augusti—oktober.

Anm. o. Vid sådana vakanser inom sjömanskåren, som icke föranledas av bestämmelserna i
anm. 4, må skeppsgossekåren ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer,
dock högst 100.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 52.

Stat

för kustartilleriets officerskår, underofflcerskår och manskap in. fl.

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-rcglemente.		An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.
Officerskåren.
Chef............. Överstar ........... Överstelöjtnanter....... Majorer............ Kaptener........... Löjtnanter........... Underlöjtnanter och fänrikar . .	1 2 4 7 32 34 16	O. 8 O. 6 O. 5 O. 4 O. 3 O. 2 O. 1	Manskap. Flaggkorpraler......... Korpraler........... Meniga............ Musikpersonal.	ii 212 352	Mm. 3 Mm. 2 Mm. 1
Underofficerskåren.			Musikdirektörer........	2	O. 2
Förrådsförvaltare....... Flaggunderofficerare...... Underofficerare av 2. graden . . Underofficerare av 3. graden . .	6 26 63 49	Uo. 4 Uo. 3 Uo. 2 Uo. 1	Pensionerad personal. Underofficerare........	10

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......kronor 1553 670:

Anställningspenning för förslagsvis 175 man............... * 8 750:

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... ” 14 400:

Arvoden till pensionerade underofficerare................. "_ :

Summa förslagsanslag kronor 1 576 820: —

Anm. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som till följd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

175

Bil. nr 53.

Stat

för mariuiugciijörkåreii, marinmteudeuturkårei), marinläkarkåren, llottans ecklesiastikstat
och flottans poliskår in. fl.

		Löncplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-ligt avlö-		tal.	vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Mariningenjörkåren.			Poliskåren.
Marinöverdirektör.......	i	—	(Arvoden enligt § 36 i officcrsavlönings-
Marindirektörer av 1. graden . .	2	C. 14	reglementet till:)
Marindirektörer av 2. graden . . Mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen.........	3 9	C. 13 C. 12	Överkonstaplar, tillika tjänst-görande såsom poliskommis-
Mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen......... Mariningenjörer av 2. graden Extra mariningenjörer och marin-	5 6	C. 10 C. 9	Överkonstaplar........ Konstaplar...... ... Extra konstaplar........	2 9 3	C. 3 C. 2
ingenjörer av 2. graden i flottans			Å övergångsstat.
reserv ............	5	—
Specialingenjörer av 1. graden . Specialingenjörer av 2. graden .	4 8	C. 13 C. 12	Överkonstaplar........ Konstaplar..........	2 18	C. 3 C °
Specialingenjörer av 3. graden .	4	C. 10
Mariningenj örsstipendiater . . .	3	—			)
Marinintendenturkåren.			Musikpersonal.
Marinöverintendent...... Förste marinintendenter, 1. löne-	1	O. 6	Musikdirektörer........	9	O. 2 !
klassen ........... Förste marinintendenter, 2. löne-	2	O. 5	Civil personal.
klassen ........... Marinintendenter av 1. graden . Marinintendenter av 2. graden . Marinunderintendenter.....	5 28 14 6	O. 4 O. 3 O. 2 O. 1	Expeditionsvakter vid Karlskrona station........... Expeditionsvakter vid Stockholms station...........	o O 2	B. 5 B. 5
Marinläkarkåren.			Advokatfiskal vid Karlskrona sta-
Marinöverläkare........	1	C. 15	tion.............	1	—
Förste marinläkare ......	3	C. 13	A övergångsstat.
Marinläkare av 1. graden . . .	6	C. 10
Marinläkare av 2. graden . . . Marinläkarstipendiater.....	16 8	—	Expeditionsvakt vid Karlskrona station...........	1	B. 5
Ecklesiastikstaten.			Expeditionsvakter vid Stockholms
Amiralitetspastorer.......	2	—	station...........	2	B. 5
Amiralitetspredikanter.....	2	—
Klockare ...........	2	—	Pensionerad personal.
Kyrkvaktare..........	1	—
. A övergångsstat.			Underofficerare........	29	—
Amiralitetspredikant......	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis.......kronor 824 000: —

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis . ■ . . » 124 154: —

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis....... » 22 608: —

Löner till ovanstående musikdirektörer, förslagsvis............ » 8 604: —

Transport kronor 979 366: —

Kungl. Majds proposition nr 196.

176

Transport kronor 979 366: —

Arvode till marinöverdirektören..................... » 16 000: —

Arvoden enligt löneplan C, löneklass 14, till 3 extra mariningenjörer, ocli
enligt samma löneplan, löneklass 15, till 2 frivilligt tjänstgörande

mariningenjörer av 2:a graden i flottans reserv, förslagsvis..... » 27 942: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår torpedverkstaden
i Karlskrona...................... » 480: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 3. graden, verkstadsingenjör vid flottans

station i Karlskrona........................ » 480: —

Arvoden till 3 mariningenj örsstipendiater å 1,740 kronor......... » 5 220: —

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1,170 kronor . . » 2 340: —

Arvode till 1 röntgenläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona....... » 2 300: —

Två arvoden å 1,170 kronor för verkställande av ögonundersökningar och

ögonbehandling.......................... » 2 340: —

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjö kadetter

............................. » 1500: —

Arvoden å 2,700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden......... » 43 200: —

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden..... » 4 800: —

Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1,410 kronor ......... » 11280: —

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst...................... » 20 000: —

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över stat,

förslagsvis högst......................... » 5 000: —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona..... » 2 000: —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm..... » 1 860: —

Avlöning till 2 amiralitetspredikanter vid flottans station i Karlskrona ...» 2 400: —

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm .... » 1 410: —

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 600: —

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling............ » 720: —

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor till

1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona....... » 500: —

Avlöning till extra konstaplar i Karlskrona enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan, förslagsvis........................ » 6 216: —

Avlöning till extra konstapel i Stockholm enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan, förslagsvis........................ » 3 486: —

Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis.............. » 2 000: —

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station............. » 3 000: —

Arvoden till pensionerade underofficerare................. » — : —

Summa förslagsanslag kronor 1146 440: —

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.

Anm. 2. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

177

Bil. nr 54.

Stat

för rid Marinstaben anställd personal.

		Löneplan och löne-grad enligt
	Antal.	vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.
Bibliotekarie (pensionerad officer)..............	i
Expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer) ..........	i	_
Expeditionsvakt...............	i	B 5

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis ...................kronor 2 988

Arvode till bibliotekarien.................■........ >, _

Arvode till expeditionsunderofficeren.................... » _

Extra befattningshavare, renskrivning m. m................. » 5 000

Arvoden m. m. till marinattachéer..................... „ 36 000

Anm.

Summa förslagsanslag kronor 43 988

För pensionerad personal avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Bil. nr 55.

Stat

för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal.

		Löneplan och löne-
	Antal.	grad enligt
	vederbörligt avlönings-regl eraen te.
Maskinist.........	1	C. 3
Eldare av l:a klass........	i	C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 6 840: —

Avlöning till icke-ordinarie personal m. m., högst.............. ,, 39 160:_

Summa förslagsanslag kronor 46 000: —

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 6 840: —

Avlöning till icke-ordinarie personal m. m., högst.............. ,, 39 160:_

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 165 käft [Nr 196.)

o(11/553 28 12

178

Kungl Maj ds proposition nr 196.

Bil. nr 56.

Stat

för sjörullföriiigsbefälliavare med biträden.

	An- tal.	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor.	Summa kronor.
Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm.............	i	3 600		3 600
Sjörullföringsbefälhavare i landsorten.............	2	3180	—	6 360	—
Sjörullföringsbiträde i Stockholm...............	1	2 340	—	2 340	—
Sjörullföringsbiträden i landsorten...............	5	2 130	—	10 650
Summa kronor		—	—	22 950	-

Anm. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar
uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan
personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.

Bil. nr 51.

Stat

för Sjökrigsliögskolau.

		Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-ligt avlö-	Summa kronor.
		nings- reglemente.
Lärare.
Lärare i allmänna kursen, arvoden för ett till 25 veckor beräknat
läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan ............................	_	_	12 250	_
Lärare i högre kurserna, arvoden för ett till 25 veckor beräknat
läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan ..........................	_	_	12 425	_
Ledare av krigsspelsövningar, arvoden för ett till 25 veckor beräk-
nät läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldig-het i veckan ........................	_	_	1050	_
Arvoden å högst 116 kronor per månad enligt chefens för högskolan
fördelning till repetitörer, som utöva repetitörstj änst med bibehål-lande av annan tjänstebefattning...............	—	—	1392	—
Summa högst kronor	—	—	27 117
Betjäning.
Expeditionsvakt........................	i	B. 5	—	—
Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis kronor.....	—	—	—	—
Summa förslagsanslag kronor	27 117	—

Anm. Befattningen såsom expeditionsvakt uppehälles tillsvidare av personal å övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

179

Bil. nr 58.

Stat

för Sjökrigsskolan.

Lärare. Lektor: Lön................... 2 600: — Tjänstgöringspenningar ......... 1 400: —	Ad- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-rcglemente.	Enhets- kostnad. Kronor.	Summa kronor.
i		4 000		4 000
Arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan för lärare i elektroteknik och matematik med mekanik, å 250 kronor för lärare i franska språket, national-ekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och handelslära, å 75 kronor för lärare i intendenturtjänst, organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjöofficers-linjen ävensom i reglemente för marinen och krigs-lagar å kustartillerilinjen och i reglemente för mari-nen å marinintendentslinjen samt å 175 kronor för lärare i övriga militära ämnen vid skolan i land: 28 X 350 ............kronor 9 800: — 42x250 ............ » 10 500: — 28x 75 ............ » 2100: — 102x175 ........... » 17 850:-					40 250
Lärare i gymnastik och vapenföring, tillika ledare av kadettemas idrottsövningar, arvode........	—	—	—	—	800	—
Befälspersonal.
Kadettofficerare och kadettintendenter från flottan, arvoden ..................... Kadettofficer från kustartilleriet, arvode....... Kadettofficerare från flottan, arvoden å 45 kronor i 5 månader..................... Läkare, arvode...................	7 1 2 1	—	540	—	3 780 540 450 1020
Betjäning.
Expeditionsvakt.................. Portvakt, arvode jämte fri bostad..........	1 1	B. 5	I	_	870	_
		Summa högst kronor	51 710	-

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis ...........kronor_2 988: —

Summa förslagsanslag kronor 54 698: —

Anm. 1. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade
bestämmelser tillkommer lektor, utgår av avlöningsanslaget.

Anm. 2. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarvoden disponera
möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arvodesanslaget
till lärarna.

Anm. 3- Då läraren i gymnastik icke samtidigt med tjänstgöringen vid skolan uppehåller egen
beställning vid marinen, skall arvodet utgå allenast med 510 kronor för år.

180

Kungl, Maj ds proposition nr 19(i.

Bil. nr 59.

Stat

för marinens underofflcersskolor.

För bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen:

Ersättningar efter av Kungl. Maj:t fastställda grunder och fördelning, förslagsvis
högst..............................kronor 15 500: -

Bil. nr 60.

Stat

för skeppsgosseskolorna.

		E n h	e t s k o	t	nåd
	Antal.
		Lön.		Tjänstgörings-	Summa
		Arvode.		penningar.	kronor.
Skolan 1 Karlskrona.
Rektor....................	i	4 000	—	2 000	—	6 000	—
Ordinarie ämneslärare............	5	2 200	—	1400	—	3 600	—
Extra ordinarie ämneslärare..........	*) 3	2 600	—	—	—	2 600	—
Skolan i Marstrand.
Ordinarie ämneslärare............	2)3	2 200	—	1400	—	3 600	—
Extra ordinarie ämneslärare..........	>)2	2 600	—	—	—	2 600
Å övergångsstat.
Ordinarie ämneslärare i Karlskrona......	1	2 200	—	1400	—	3 600
Ordinarie ämneslärare i Marstrand......	1	2 200		1400	—	3 600	—

Löner och tj änstgöringspenningar till ovanstående ordinarie beställningshavare kronor 42 000

Arvoden till ovanstående extra-ordinarie ämneslärare............ » 7 800:

Arvode till en förste lärare vid skolan i Marstrand............. -> 600:

Arvoden till 2 lärare i slöjd vid skolan i Karlskrona ä 400 kronor...... » 800:

Arvoden till 2 lärare i slöjd vid skolan i Marstrand å 300 kronor..... » 600:

Arvoden till timlärare å 110 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan............................... » 3 400:

Kostnader för inövande av hornblåsare och trumslagare vid skolan i Karlskrona » 420:

Arvode för inövande av hornblåsare och trumslagare vid skolan i Marstrand » 294:

Arvode till lärare för meddelande av undervisning åt de skeppsgossekåren i
Marstrand tillhörande skeppsgossar, vilka äro förlagda i Stockholm, å 50
kronor i månaden under 7 månader.................. » 350:

Summa kronor 56 264: —

*) Så länge å övergångsstat kvarstår en ordinarie ämneslärare, hålles ett arvode vakant.
s) Därav en tillika förste lärare.

Anm. 1. I den mån för arvoden till timlärare beräknat belopp icke behöver för ändamålet tagas
i anspråk, må så stor del, som erfordras, användas för avlönande av erforderliga extra
lärarkrafter för undervisningen i slöjd.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för rektor skall utgöra 4,300 kronor. Därest befattningshavare varit
tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmande av pensionens belopp räknas
honom tillgodo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

Anm. 3. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor, efter 10 år med
ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.

Anm. 4. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kungl.
Maj:t i varje fall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 61.

Förteckning:

över i stat icke uppförda arvoden ui. in.

	A Arvoden
	1 till ordinarie	B. Arvoden
	havare med avlöning från i anslag under fjärde huvud-titeln, sjöfor-	till vissa icke-ordinarie befattnings-havare m. fl. ersättningar.	Summa kronor.
	svaret, m.	11.
Marinens centrala myndigheter m. fl.
Portvakt hos marinförvaltningen........ Portvakt i marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle	468		—	r	468
och lyse)..................	—	_	540		540	1_
1 kontrollofficer i Bofors..........	1 200	—	—	-	1200	j—
Flottans station i Karlskrona.
Underekipagemästare vid flottans station i Karlskrona Verkstadsintendenten vid marinens centrala beklädnads-	600	—	—	-	600	—
verkstad .............	1200	—	_	_	1200	__
1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning . . .	348		—	—	348	-''
1 » ’> skeppsgossekårens » ...	282	—	—	—	282	-j
1 » » sjöreservens »	210	—	—	—	210	-j
1 » » flottans sjukhus »	—	—	144	—	144	_
1 eldare i stationsbefälhavarens kanslihus . . .	—		1570	_	1570	_
1 » i sjömanskårens matinrättning ...	—	—	2 450	—	2 450	_\|
1 » i skeppsgossekårens » ...		—	2 450	—	2 450	-1
1 tillsyningsman vid stationens häkte och arrester .	174	—	—	_	174	_!
Uppbördsman vid skjutbanorna......	348	—	_	_	348	_\|
Avdelningsföreståndare vid inskjutningsstationerna .	468	—	—	—	468	_
Biträde vid radiotelegrafverkstaden . . .	348	—	—	—	348	_i
Uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet . . .	1000	—		—	1000	—
Flottans station 1 Stockholm.
1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning . . .	348	—	—		348
1 » » sjöreservens »	204	—	—	—	204	—
1 förestånderska för stationens tvätt- och badinrättning 1 uppbördsman, tillika maskinist, i stationens tvätt- och badinrättning............	—		1170	—	1170	—
—	—	2 460	_	2 460	—
1 kontrollant i stationens tvätt- och badinrättning .	348		—	1	348	_
Tillsyningsman vid kustflottans måldepå vid Yitsgarn	—		600	-	600	—
Tillsyningsman vid stationens häkte och arrester .	174	_	_		174	_
Tillsyningsman vid flottans kruthus å Bergholmen . .	1 320	—	-	-i	1320	—
Skeppsgossekåren i Marstrand.
1 läkare ............	_	_	2 340	_l	2 340	_
Till vakthållning.........	—	—	5 846	—	5 846	_
1 uppbördsman vid matinrättningen.....	282	—	_	—	282	—
Vaxholms fästning
och
Vaxholms kustartilleriregemente.
Till juridiskt biträde åt kommendanten......	_	_!	300	_	300	_
1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg	282	—1	- 1	—i	282 1	-
Transport	9 604	_j	19 870 \|	—	29 474	— 1

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Transport

1 uppbördsman vid matinrättningen å Vaxholms kastell
1 » » » » Siaröfortet . . .

1 » » » » Ängsholmsfortet

Tillsyningspersonal för bevakning:

1 tillsyningsman för Värmdö kruthus.......

1 ii ii Siaröfortet..........

1 ii » Ängsholmsfortet.......

Övrig tillsyningspersonal.............

1 maskinist vid varmbadinrättningen.........

Karlskrona fästning

och

Karlskrona kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde ................

1 uppbördsman vid matinrättningen i regementets kasern

i Karlskrona . .

1 ii » » A. Kungsholms fort .

1 » ii ii » Västra Hästholms

fort......

2 uppbördsman » matinrättningarna å Almö, Aspö eller

Oscarsvärn . . .

Tillsyningspersonal för bevakning..........

1 eldare vid matinrättningen i stadskasernen.....

2 » » värmeledningen » » .....

Älvsborgs fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning..........

Hemsö fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning..........

Summa kronor

A. Arvoden till ordinarie befattnings-havare med avlöning från anslag under fjärde huvud-titeln, sjöför-svaret, m. fl.	B. Arvoden till vissa icke-ordinarie befattnings-havare m. fl. ersättningar.	Summa kronor.
9 604		19 870		29 474
210	—	—	—	210	—
72	—	—	—	72	—
72	—	—	—	72
200				200
870	—	—	—	870	—
870	—	—	—	870	—
—	—	'') 3 940	—	3 940	—
		2 920		2 920
		300		300
282	_	_	_	282	_
210	—	—	—	210	—
144	—	—	—	144	—
144	_	_	_	144	_
—	—	*) 4 980	—	4 980	—
—	—	2190	—	2190	—
—	—	2 832		2 832	—
—	—	>) 1 450	-	1450	—
	-	>) 840		840
12 678		39 322	—	52 000	—

''■) Arvodena utgå enligt av marinförvaltningen fastställd fördelning.

Kungl. Merj:ts proposition nr 196.

1S3

Bil. nr 62.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer ock stater in. it.

för budgetåret 1928—1929.

	Kronor.			Summa
				z. c o 14
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater
för:
Kårer och stater m. m.
Flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår
och skeppsgossekår.............	7 637 702	—!
Kustartilleriets officerskår, underofficerskår,
manskap m. fl................	1 576 820
Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren m. fl............	1 146 440	—1
Vid marinstaben anställd personal ......	43 988	—
Vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd perso-
nal...................	46 000	—I
Sjörullföringsbefälhavare med biträden ....	22 950	—I 10 473 900	—
Undervisningsverken.
Sjökrigshögskolan..............	27117	—
Sjökrigsskolan................	54 698	—
Marinens underofficersskolor.........	15 500	-1
Skeppsgosseskolorna.............	56 264	— \| 153 579	—	10 627 479	_
B. Felräkningspenningar, förslagsvis........	—	—! —	—	2 400	—
C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis	—	—i	—	7 000	—
D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations-
kontoren m. fl. expeditioner, högst......	—	— —	—	60 000	—
E. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kust-
artilleriet och skeppsgossekåren i Marstraud,
förslagsvis..................	—	— —	—	4 380	—
F. Ekiperingshjälp, förslagsvis...........	—		—	29 450	—
G. Arvoden m. m. enligt förteckning........	—	1 ~	—	52 000	—
H. Kostnader för musikelever vid flottan......	—	—1 —	—	1000	—
I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet . .	—	—	—	800	—
J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m., förslagsvis...........	—	—1 —	—	12 000	—
K. Alderstillägg, förslagsvis...........	—	—i —	—	11 400	—
Summa kronor		1 ~		10 807 909	—
Härutöver beräknas i merkostnad för manskap, kvar-
stående å äldre löneplan.............	-		—	200 000	—
				11 007 909
Härifrån avgå följande poster:
Ersättning för tjänstebostäder...........	—	—! 125 000	—1	—	—
Besparing på grund av vakanser bland högbåtsmän	—	47 000	— 1	172 000	—
Återstår summa förslagsanslag	—	-; —	-1	10 835 909	—

eller avrundat 10,840.000 kronor.

184

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

Bil. nr 63.

Stat

för officerare och underofficerare in. U. vid flygvapnet.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal.	enligt veder-		Antal.	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente.			reglemente.

Chef, generalsperson			Civllmllltär personal m. fl.
(flaggman) ..............	1	0. 8	Flygöveringenjör ., ......	1	C. 14
Överste (kommendör) ...	1	0. 6	Förste flygingenjörer ...	2	C. 13
Överste eller överstelöjt-			Flygingenjörer av 1. gr.	2	C. 12
nant (kommendör eller			» » 2. »	3	C. 11
kommendörkapten av			Flygingenjör » 3. »	1	C. 10
1. graden) ............... Majorer (kommendör-	1	O. 6 eller 0. 5	Bataljonsläkare...........	1	C. 9
		Verkmästare av 1. kl....	4	C. 6
kaptener av 2. graden)	4	0. 4	» » 2. » ...	4	C. 4
Kaptener.....................	17	0. 3	Tyghantverkare.......:....	4	C. 3
Löjtnanter ..................	18	0. 2	Vapenhantverkare........	4	C. 3
Intendenturp ersonal. Överstelöjtnant eller ma-jor ur intendenturkåren			Maskinister................. Eldare av 1. kl............. Förrådsvaktmästare......	4 4 4	C. 3 C. 1 C. 1
(1. marinintendent avi. eller 2. löneklassen) ...	1	0. 5 eller 0. 4	Civil personal.
Kaptener ur intendentur-kåren (marinintenden-			Expeditionsvakt...........	1	Avd. B. 5
ter av 1. graden.)...... Löjtnant ur intendentur-	3	0. 3	Pensionerad personal.
kåren (marinintendent av 2. graden)............	1	0. 2	Officer, registrator och bibliotekarie hos flyg-
Underofficerare.			styrelsen..................	1	_
Förrådsförvaltare........	7	Uo. 4	Officer, intendentur-
Fanjunkare................	11	Uo. 3	utbildad...................	1
Sergeanter ..................	16	Uo. 2	Underofficerare............	14	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 639 958: —

Vikariatsersättning till ovanstående civila beställningshavare .............. » 150: —

Summa förslagsanslag kronor 640 108: —

Anm. 1. De i staten upptagna ordinarie beställningshavarna skola vara underkastade
transport till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive
marinen.

Anm. 2. De för pensionerad personal avsedda befattningarna skola, därest Kungl. Maj:t
icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Kun yl. Maj:ts proposition nr 196.

185

Bil. nr 64.

Stat

för 1. flygk&ren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal.	enligt veder-		Antal.	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.
Furir av 1. klassen ......	i	Maf. 5	Vapenhantverkarfurir av
» »2. »	i	Maf. 4	2. klassen ...............	1	Maf. 4
Korpraler .................	4	Maf. 3	Hantverksfurir av 2.
Vicekorpraler..............	5	Maf. 2	klassen....................	1	Maf. 4
Volontärer ..................	14	Maf 1	Hantverkskorpral.........	1	Maf. 3
Sjukvårdsfurir av 2.			Hantverksvicekorpral ...	1	Maf. 2
klassen.....................	1	Maf. 4	Hantverkssoldater ......	4	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............... kronor 28 176: —

Summa förslagsanslag kronor 28 176: —

Anm. Vid''vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Bil. tir 65.

Stat

för 2. flygkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal.	enligt veder-börligt		Antal.	enligt veder-, börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	2	Maf. 5	Vapenhantverkarkorpral	1	Maf. 3
» » 2. »	2	Maf. 4	Hantverksfurir av 1.
Korpraler ..................	3	Maf. 3	klassen.....................	1	Mai. 5
Vicekorpraler...............	5	Maf. 2	Hantverksfurir av 2.
Volontärer ..................	14	Maf. 1	klassen.....................	1	Maf. 4
Sjukvårdsfurir av 2.			Hantverkskorpraler......	2	Maf. 3
klassen..................	1	Maf. 4	Hantverksvicekorpral er..	2	Maf. 2
Vapenhantverkarfurir av			Hantverkssoldater .	7	Maf. 1
2. klassen ...............	1	Maf. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 36 432: —

Summa förslagsanslag kronor 36 432: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

186

Kungl. Maj.ts proposition w 196.

Bil. nr 66.

stat

för 3. flygkåren.

		Löneplan och lönegrad
	Antal.	enligt veder-börligt avlönings-reglemente.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	2	Maf. 5
Furir av 2. »	1	Maf. 4
Korpraler ...................	3	Maf. 3
Vicekorpraler...............	6	Maf. 2
Volontärer .................. Sjukvårdsfurir av 2.	23	Maf. 1
klassen..................	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral ......... Vapenhantverkarfurir av	1	Maf. 3
2. klassen ...............	1	Maf. 4

	Antal.	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente.
Vapenhantverkarkorpral Hantverksfurir av 1.	1	Maf. 3
klassen ..................... Hantverksfurir av 2.	1	Maf. 5
klassen.....................	1	Maf. 4
Hantverkskorpraler......	2	Maf. 3
Hantverks vicekorpraler	2	Maf. 2
Hantverkssoldater........	8	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 42 936: —

Summa förslagsanslag kronor 42 936: —

Bil. nr 67.

Stat

för 4. fljgkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal.	enligt veder-		Antal.	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente.			regi emente.
Manskap.			Vapenhantverkarfurir av
Furir av 1. klassen......	1	Maf. 5	2. klassen ................	1	Maf. 4
Korpraler....................	3	Maf 3	Hantverksfurir av 1.
Vicekorpraler..............	4	Maf. 2	klassen.....................	1	Maf. 5
Volontärer ..................	6	Maf. 1	Hantverkskorpral.........	1	Maf. 3
Sjukvårdsfurir av 2.			Hantverksvicekorpral ...	1	Maf. 2
klassen.....................	1	Maf. 4	Hantverkssoldat ..........	1	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 18 480: —

Summa förslagsanslag kronor 18 480: —

Kungl. Maj:ts proposition Nr 196.

187

Bil. nr 68.

Stat

för flygskolan.

		Löneplan			Löneplan \|
		och lönegrad			och lönegrad \|
	Antal.	enligt veder-		Antal.	enligt veder-]
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.					i
Furirer av 1. klassen ...	2	Maf. 5	V apenhantverkarkorpral	i	Maf. 3
Korpraler ..................	3	Maf. 3	Hantverksfurir av 1.
Vicekorpraler ..............	6	Maf. 2	klassen.....................	i	Maf. 5
Volontärer ..................	12	Maf. 1	Hantverkskorpral.........	i	Maf. 3
Sjukvårdsfurir av 2.			Hantverks vicekorpraler	2	Maf. 2
klassen....................	1	Maf. 4	Hantverkssoldater ......	5	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 28 056: —

Summa förslagsanslag kronor 28 056: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. nr 69.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in.

för budgetåret 1928—1929.

		Kronor.	Summa kronor.
A.	Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:
	Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet.....	040 108	—
	1. flygkåren........................	28 176	—
	2. » .......................	36 432	—
	3. » ........................	42 936	—
	4. » .............	18 480	—
	Flygskolan........................	28 056	—	794 188	_
B.	Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppför-
	band...........................	—	—	15 820	—
C.	Arvoden för upprätthållande av veterinärvården........	—	—	325	—
D.	Felräkningspenningar, förslagsvis...............	—	—	1000	—
E.	Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis..........	—	—	1400	—
F.	Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 20 volontärer .	-	-	1 000	—
G.	Gottgörelse för tjänstehäst..................	—	-	250	—
H.	Ekiperingshjälp, förslagsvis..................	—	—	1800	—
I.	Vissa arvoden m. m., förslagsvis...............	—	—	9 830	—
J.	Rekryteringskostnader, förslagsvis...............	—	-	3 500	—
K.	Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis............	—	—	33 600	—
L	Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänst-
	göring vid flygvapnet, förslagsvis..............	---	—	7104	—
M.	Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis..........	—	—	21000	--
N.	Flyttningsersättning, förslagsvis...............	—	-	14 000	—
0.	Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis . . .	—	—	4 200	—
	Summa kronor		—	909 017	—

Kungl. Maj:ts proposition nr li)6.

1H9

Bil. A.

Lönenämiidens förslag till

löneplan för extra ordinarie tjänstemän (Eo).

Lönegrad				Lön	e k 1 a	8 S
Nr	Omfattar löneklasserna nr	Nr			Ort	s g r	upp
A		c	o	E	F	1 G
			kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
		a	1,320	1,386	1,452	1,518	1,584	1.650	1,716
1	b, c, 1—4	b	1,380	1,446	1,512	1,578	1,644	1,710	1.776
2	c,"*l—5	C	1,440	1,506	1,572	1,638	1,704	1,770	1,836
3	1-6	1	1,500	1,566	1,632	1,698	1,764	1,830	1,896
4	2-7	2	1,620	1,692	1,764	1,836	1,908	1,980	2,052
5	3—8	3	1,740	1,818	1,896	1,974	2,052	2,130	2,208
6	4-9	4	1,860	1,944	2,028	2,112	2,196	2,280	2,364
7	5—10	5	1,980	2,070	2,160	2,250	2,340	2,430	2,520
8	6-11	6	2,100	2,196	2,292	2,388	2,484	2,580	2,676
9	7-12	7	2,220	2,322	2,424	2,526	2,628	2,730	2,832
10	8—13	8	2,340	2,448	2,556	2,664	2.772	2,880	2,988
11	9-14	9	2,460	2,574	2,688	2,802	2,916	3,030	3,144
12	10-15	10	2,580	2,700	2,820	2,940	3,060	3,180	3,300
13	11—16	11	2,730	2,856	2,982	3,108	3,234	3,360	3.486
14	12-17	12	2,880	3,012	3,144	3,276	3,408	3,540	3,672
15	13—18	13	3,060	3,198	3,336	3,474	3,612	3,750	3,888
It!	14—19	14	3,240	3,384	3,528	3,672	3,816	3,960	4,104
17	15-20	15	3,450	3,600	3,750	3,900	4,050	4,200	4,350
18	16-21	16	3,660	3,816	3,972	4,128	4,284	4.440	4.596
19	17-22	17	3,960	4,122	4,284	4,446	4,608	4,770	4,932
20	18-22	18	4,260	4,434	4,608	4,782	4,956	5,130	5,304
21	19-23	19	4,560	4,746	4,932	5,118	5,304	5,490	5,676
22	20-24	20	4,860	5,058	5,256	5,454	5,652	5,850	6,048
23	21-25	21	5,160	5,370	5,580	5,790	6,000	6.210	6,420
24	22—26	22	5,520	5,736	5,952	6,168	6,384	6,600	6,816
25	23-27	23	5,880	6,102	6,324	6,546	6,768	6,990	7,212
26	24-28	24	6,300	6,528	6,756	6,984	7,212	7,440	7,668
27	25—29	25	6,720	6,954	7,188	7,422	7,656	7,890	8,124
		26	7,140	7,380	7.620	7,860	8,100	8,340	8,580
		27	7,620	7,860	8,100	8,340	8.580	8,820	9,060
		28	8,100	8,340	8,580	8,820	9,060	9,300	9.540
		29	8,580	8,820	9,060	9,300	9,540	9,780	10,020

Bil. B.

Lönenämndens förslag till

löneplan för kvinnlig- sjukvårds- och ekonomipersonal (K).

Lönegrad	Begynnelselön	Lön	efter en tjänstetid av:
3 år	6 år	9 år
1......		480	570	660	750
2......		660	750	840	930
3......		780	870	960	1,050
4......		900	990	1,080	1.170
5......		1,050	1,170	1,290	1.410
6.. .		1,170	1,290	1.410	1,530
7......		1.290	1.410	1,530	1,650

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Bil. C.

Lönenämndens förslag till
tjänstefel’teckning

angivande de särskilda lönegrader inom löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän vid försvarsväsendet, till vilka sådana tjänstemän äro

att hänföra.

Löneplnn JE. o.

Lönegrad	Tjänster vid:
Armén	1 Marinen	Flygvapnet
l:a lönegraden ...	—	—	—
2:a lönegraden ...	Skrivbiträde vid artille-riets fabriker och verk-städer samt vid inten-denturförråd. Vaktmästare vid högvak-ten i Stockholm. Manlig betjäning (loge-mentsuppassare, gårds-karl, hästskötare, köks-karl, slottsuppassare) vid krigsskolan. Eldare och biträde (ma-skinist) vid badinrätt-ningen vid ridskolan. Stallbetjänt vid ridskolan. Gårdsvaktmästare vid gar-nisonssjukhuset i Stock-holm. Portvakt, tillika gårdskarl, vid garnisonssjukhuset i Boden. Hästskötare vid general-stabens stall. Hästskötare (körkarl) vid remontdepå. Eldare vid arméförvalt-ningens ämbetshus. Eldare vid generalstabens m. fl. myndigheters äm-betshus. Eldare och gårdskarl vid fortifikationshuset i Bo-den.	Skrivbiträde vid flottans varv, stationskontor och expeditioner för stationsbefälhavare och stationsintendent.
3:e lönegraden ...	—	—	—
4:e lönegraden ...	Kontorsbiträde vid artil-leriets fabriker och verk-städer samt vid inten-denturförråd. Bitarebiträde vid artille-riets fabriker och verk-städer. Eldare av 2:a klass vic gamisonssjukhuset i Stockholm.	Kontorsbiträde vid flot-tans varv, stations-kontor och expeditio-ner för stationsbefäl-havare och stations-intendent. Kontorsvakt vid flottans varv och stationskon-tor.

Kungl. Maj ds proposition nr 196.

191

Lönegrad	T	iänster vid:
Armén	Marinen	Flygvapnet
4:e lönegraden ...	Eldare och gårdskarl vid garnisonssjukhuset i Karlsborg. Eldare av 2:a klass vid garnisonssjukhuset i i Boden. Eldare och gårdskarl vid garnisonssjukhuset i Linköping.	Bitarebiträde vidflottans varv. Sjukbesökare vid flot-tans stationer. Eldare av 2:a klass vid flottans sjukhus i Karls-krona.
5:e lönegraden ...	Förman (vaktmästare, lo-gementsuppassarför-man, stallförman, ma-skinist, hovslagare, dag-vakt) vid krigsskolan. Stallförman vid ridskolan. Eldare av 2:a klass vid regemente (kår). Vaktmästare vid artilleri-stabens lokaler vid ar-tillerigården. Vaktmästare vid militär-förval tningskursen. Fodermarsk vid remont-depå.	Förman av 2:a klass vid förråd samt vid sjö-manskårens matinrätt-ningar och kaserner.	Eldare av 2:a klass vid kår (flyg-skolan).
6:e lönegraden ...	Eldare av l:a klass vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Automobilförare vid gar-nisonssjukhuseni Stock-holm och Boden. Fodermarsk vid general-stabens stall. Vallmästare i Karlsborg.
7:e lönegraden ...	Kanslibiträde vid artille-riets fabriker och verk-städer samt vid inten-denturförråd. Laboratoriebiträde vid ar-tilleriets fabriker och verkstäder. Laboratoriebiträde vid ar-tilleri- och ingenjörhög-skolan. Maskinist vid arméför-förvaltningens ämbets-hus. Maskinist vid general-stabens m. fl. myndig-heters äinbetshus. Förrådsvaktmästare vid fortifikationsförvaltnin-gen i Karlsborg. Förrådsvaktmästare vid fortifikationsförvaltnin-gen i Boden.	Kanslibiträde vidflottans varv, stationskontor och expeditioner för stationsbefälhavare och stationsintendent. Laboratoriebiträde vid flottans varv. Förman av l:a klass vid förråd samt vid sjö-manskårens matinrätt-ningar och kaserner.

192

Kungl Maj ds proposition nr 196.

Lönegrad	T j	änster vid:
Armén	1 Marinen	Flygvapnet
8:e lönegraden ... i	Kontorist vid artilleriets fabriker och verkstäder samt vid intendentur-förr&d. Trädgårdsmästare vid gar-nisonssjukhuset i Bo-den. Skogvaktare vid skogs-förvaltningen å Järva-fältet, vid Tingstäde, i Karlsborg och i Boden.	Kontorist vid flottans varv, stationskontor och expeditioner för stationsbefälhavare och stationsintendent.
9:e lönegraden ...	Extra poliskonstapel i Boden.	Extra poliskonstapel vid flottans stationer.
10:e lönegraden...	Förste kontorist vid ar-tilleriets fabriker och verkstäder samt vid in-tendenturförråd. Maskinist vid garnisons-sjukhuset i Stockholm.	Förste kontorist vid flot-tans varv och stations-kontor. Arbetsförman av 2:aklass vid flottans varv.
I lLe lönegraden..	Ritare av 2:a klass vid artilleriets fabriker och verkstäder.	Ritare av 2:a klass vid flottans varv.	Ritare av 2:a klass vid central flyg-verkstad.
12:e lönegraden...	—	Arbetsförman av l:a klass vid flottans varv.	—
i 13:e lönegraden...	Kontorsskrivare av 2:a klass vid artilleriets fa-briker och verkstäder samt vid intendentur-förråd. Stallföreståndare vid ge-neralstabens stall.	Kontorsskrivare av 2:a klass vid flottans varv.	Kontorsskrivare av 2:a klass vid central flygverk-stad.
14:e lönegraden...		Mästare vid flottans varv och kronobageriet i Karlskrona.	Mästare vid cen-tral flygverk-stad.
15:e lönegraden...	Kontorsskrivare av l:a klass vid artilleriets fa-briker och verkstädei samt vid intententur-förråd. Laborant vid artilleriets fabriker och verkstäder. Ritare av La klas vid ar-tilleriets fabriker och verkstäder.	Kontorsskrivare av La klass vid flottans varv. Laborant vid flottans varv. Ritare av La klass vid flottans varv.	Kontorsskrivare av La klass vid central flygverk-stad. Ritare av La klass vid central flyg-verkstad.
16:e lönegraden..	—	Verkmästare av 2:a klass vid flottans varv
17:e lönegraden.	—	'' —

Kungl. May.ts proposition nr 196.

193

Lönegrad	Tjänster vid:
Armén	Marinen	Flygvapnet
18:e lönegraden...	Konstruktör vid artille-riets fabriker och verk-städer.	Konstruktör vid flottans varv. Verkmästare av l:a klass vid flottans varv.	Konstruktör vid \| centralflygverk-j stad.
i 19:e lönegraden...	—	—	—
20:e lönegraden...	—
21:a lönegraden...	—	—	—
22:a lönegraden...	—	—	—
23:e lönegraden...	—	—	—
24:e lönegraden...	—	—	—
25:e lönegraden...	—	—	—
26:e lönegraden...	—	—	_
27:e lönegraden...	—	—

Bil. D.

Lönenämndens förslag till
tj ä n steför teckning

angivande de särskilda lönegrader inom löneplanen för kvinnlig sjukv&rdsoch
ekonomipersonal vid försvarsväsendet, till vilka
sådan personal är att hänföra.

Löneplan K.

Lönegrad	B e f	ittningar vid:
Armén	Marinen	Flygvapnet \| 1
l:a lönegraden ...	Undersköterska vid gar-nisonssjukhusen i Stock-holm och Boden.	_\	i
2:a lönegraden ...	Kokerska vid truppför-band (regemente, kår, självständigt förlagt kompani), som icke hän-förts under 3. lönegra-den. Kokerska vid ridskolan. Kokerska vid garnisons-sjukhusen i Stockholm och Boden.	Kokerska vid Karlskrona kustartilleriregemen-tes till Kungsholms fort förlagda del.	Kokerska vid kår (flygskolan). j

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 165 häft. (Nr 196.) soi/sss 13

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

Lönegrad	B e f	attningar vid
Armén	Marinen	Flygvapnet
3:e lönegraden ...	Kokerska vid garnisons-(regements-)sjukhusen i Karlsborg, Linköping, Skövde, Eksjö, Örebro, Sollefteå och Visby. Kokerska vid truppför-band (regemente eller kår), som är förlagt till Stockholm. Kokerska vid krigsskolan.	Kokerska vid Vaxholms kustartilleriregemente
4:e lönegraden ...	Hushållerska vid krigs-skolan. Tvättförestånderska vid garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden.	Kokerska (köksförestån-derska) vid flottans sjukhus i Karlskrona. Tvättförestånderska vid flottans sj ukhus i Karls-krona.
5:e lönegraden ...	Översköterska (avdel-ningssköterska) vid gar-nisonssjukhuseni Stock-holm, Boden och Karls-borg. Sjuksköterska vid arméns sj uksköterskekår. Sjuksköterska vid krigs-skolan. Köksförestånderska vid garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden.	Avdelningssköterska och nattsköterska vid flot-tans sjukhus i Karls-krona. Sjuksköterska vid skepps-gossekåren i Marstrand. Sjuksköterska vid kust-artilleriregemente.
6:e lönegraden ...	Översköterska (opera-tionssköterska) vid gar-nisonssjukhuset i Bo-den. Översköterska (röntgen-sköterska) vid garnisons-sjukhuset i Boden.	Operationssköterska vid flottans sjukhus i Karls-krona.
7:e lönegraden ...	Husmoder vid garnisons-sjukhusen i Stockholm och Boden.	Översköterska (husmo-der) vid flottans sjuk-hus i Karlskrona.	—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1928.