Kungl. Maj:ts proposition nr 193 (Proposition 1935:193)

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Nr 193.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående vissa anslag för
budgetåret 1935f 1936 till det militära pensionsväsendet m. m.;
given Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den
8 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för försvarsdepartementet:

I årets statsverksproposition har — i avbidan på beredning av det förslag
beträffande ordnandet av tjänstepensioneringen för befattningshavare
vid försvarsväsendet jämte vissa därmed sammanhängande frågor, som
framlagts av 1934 års militärpensionssakkunniga — hemställan gjorts om
preliminär beräkning av vissa anslag för budgetåret 1935/1936 till det
militära pensionsväsendet. Därvid har Kungl. Majit under punkterna 23,
32, 34, 35, 37—40 samt 42 — 45 av elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 193. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

att — i avvaktan på särskild proposition i ämnet — till nedan angivna
ändamål för budgetåret 1935/1936 beräkna följande anslag, nämligen
under punkten 23 till pensioner åt vissa f. d. befattningshavare
vid lotsverket ett förslagsanslag av ............

under punkten 32 till pensionering av militära befattningshavare
ett förslagsanslag av........................................

under punkten 34 till pensionering av flottans gemenskap
ett förslagsanslag av ....................................................

under punkten 35 till dyrtidstillägg åt f. d. militära

befattningshavare ett förslagsanslag av ............................

under punkten 37 till bidrag till pensionering av än -

15,000 kronor
12,950,000 »

270,000
1,400,000 »

kor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar

vid armén ett förslagsanslag av ........................................

under punkten 38 till förvaltningskostnader för arméns

änke- och pupillkassa ett förslagsanslag av ....................

under punkten 39 till ersättning för minskade inkomster
till flottans pensionskassas gratialfond ett anslag av
under punkten 40 till bidrag till pensionering av
änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar
vid marinen ett anslag av ........................................

under punkten 42 till förvaltningsbidrag till marinens
änke- och pupillkassa ett anslag av ........................

under punkten 43 till övergångsstat för flottans pensionskassa
ett förslagsanslag av............................................

under punkten 44 till vissa engångskostnader i samband
med avveckling av flottans pensionskassa ett anslag
av.......................................................................................

samt under punkten 45 till pensionstillägg åt änkor
och barn efter militära befattningshavare ett förslagsanslag
av...................................................................................

125.000
60,000 »
16,650

45,560
12,100 »

22,000 »

13,200 »

120.000 » .

Sedan Kungl. Majit tidigare i dag på min hemställan beslutat avlåta
proposition till riksdagen med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente
m. m., anhåller jag att få anmäla berörda anslagsfrågor. Därvid torde jag
först få taga ståndpunkt till vissa andra spörsmål, som sammanhänga med
den militära tjänstepensioneringens omläggning och som delvis äro av natur
att påverka anslagsfrågorna, nämligen dels frågan örn handhavandet
av pensioneringen enligt äldre pensionsbestämmelser beträffande viss personal
vid försvarsväsendet, som icke blir underkastad det nya reglementet,
och dels frågan örn avvecklingen av de militära pensionskassorna jämte vad
därmed äger samband.

Kungl. May.ts proposition nr 193.

Handhavandet av tjänstepensioneringen enligt äldre pensioneringsgrunder
för viss personal vid försvarsväsendet.

Såsom av förutnämnda proposition med förslag till militärt tjänstepensionsreglemente
framgår, Ilar i 6 § av reglementet intagits föreskrift örn
att frågor rörande rätt till pension enligt reglementet skola prövas av statskontoret.

1934 års militärpensionssakkunniga hava i sitt betänkande förordat, att
arméns pensionskassas och flottans pensionskassas hittillsvarande befattning
med tjänstepensioneringen skulle helt upphöra och bestyret därmed
överlämnas till statskontoret. Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså
statskontoret övertaga icke blott handhavandet av tjänstepensioneringen
beträffande personal, som blir underkastad reglementet, utan även utbetalningen
av pensioner till personal, som före reglementets ikraftträdandande
avgått från tjänsten med rätt till pension från arméns pensionskassa
eller flottans pensionskassa. Vidare skulle enligt förslaget till
statskontoret överflyttas bestyret med framtida pensionering av vissa
personalgrupper, för vilka nu gällande pensioneriugsgrunder fortfarande
skola äga tillämpning även efter det reglementet trätt i kraft. Till sistnämnda
grupp höra dels sådana bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilka
tillträtt sina beställningar före den 1 juli 1935, dels ock pensionsberättigade
extra ordinarie tjänstemän, vilka förut innehaft anställning såsom
verkmästare eller mästare å månadslönarstat vid marinen och i sådan
egenskap vunnit pensionsrätt samt vilka inom viss av Kungl. Maj :t bestämd
tidpunkt anmält sin önskan att kvarstå på nuvarande pensioneringsbestämmelser.

Därjämte skulle enligt sakkunnigförslaget, såsom en konsekvens av avvecklingen
av pensionskassornas befattning med tjänstepensioneringen, till
statskontoret överflyttas jämväl pensioneringen av viss flottans gemenskap,
nämligen manskap vid sjömanskåren och kustartilleriet, skeppsgossar, båtsmän,
värnpliktiga samt lotsar och fyrvaktare. Däremot skulle enligt vad
de sakkunniga förordat utbetalningen av tidigare beviljade pensioner till
f. d. daglönare vid marinen från och med den 1 juli 1935 övertagas av statens
pensionsanstalt, som med ingången av innevarande år fått omhändertaga
prövningen av pensionsfrågor beträffande sådana daglönare vid marinen,
vilka efter utgången av år 1934 kvarstå i tjänst och erhålla pensionsrätt
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare.

Avgivna yttranden. Statskontoret och statens pensionsanstalt hava förklarat
sig icke hava något att erinra mot de sakkunnigas förslag, i vad
det avser ämbetsverkens befattning med den militära tjänstepensioneringen.
Direktionen över flottans pensionskassa framhåller, att pensioneringen av
flottans gemenskap utan olägenhet och utan särskild kostnad för statsverket
kunde bibehållas hos direktionen. Enligt direktionens uppfattning skulle

Departements

Chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

vissa av de sakkunniga ej beaktade svårigheter komma att uppsta för det
ämbetsverk, som finge omhändertaga pensioneringen av dessa bortdöende
personalgrupper. Direktionen funne det vidare vara önskvärt att söka bevara
det nuvarande, i viss mån patriarkaliskt personliga förhållandet mellan
de gamla gemenskapspensionärerna och pensionskassan.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att arméns pensionskassas och
flottans pensionskassas befattning med tjänstepensioneringen bör helt upphöra
med utgången av juni 1935 och att handhavandet av pensioneringen
från och med den 1 juli 1935 bör överflyttas till central statsmyndighet.
Därvid bör lämpligen, på sätt de sakkunniga föreslagit, utbetalning av
pensioner till f. d. daglönare vid marinen anförtros åt statens pensionsanstalt,
medan pensioneringsbestyren beträffande övriga här avsedda
personalkategorier överlämnas till statskontoret. Vad direktionen över
flottans pensionskassa ifrågasatt beträffande ett bibehållande hos direktionen
av pensioneringen av flottans gemenskap kan jag följaktligen icke
biträda.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits böra de pensionsavgifter, som skola
erläggas av befattningshavare, vilka vid reglementets ikraftträdande åtnjuta
på avgiftsplikt grundad pensionsrätt i arméns pensionskassa eller flottans
pensionskassa men som icke bliva underkastade pensionsreglementet, inbetalas
till statskontoret. Dessa avgifter böra tillföras den militära pensionsfond,
vars överförande till statskontoret jag i det följande kommer att förorda,
och jämte avkastningen av denna fond tagas i anspråk för bestridande
av pensionsutgifterna. Därest, såsom jag i nyssberörda proposition förutsatt,
reglementets bestämmelser i fråga örn icke-ordinarie personal komma att
träda i kraft först å dag efter den 1 juli 1935, som Kungl. Maj:t bestämmer,
kommer nämnda anordning att under en övergångstid få tillämpas jämväl å
de icke-ordinarie befattningshavare, vilka vid utgången av juni 1935 äro
delägare i flottans pensionskassa men å vilka reglementet längre fram blir
tillämpligt. Även beträffande sistnämnda befattningshavare bör statskontoret
pröva uppkommande frågor örn pension.

Erforderliga närmare föreskrifter i nu berörda hänseenden torde böra
meddelas av Kungl. Majit.

Avvecklingen av de militära pensionskassorna.

Vid avlyftande från de militära pensionskassorna av bestyret med
tjänstepensionering skulle dessa kassor komma att uteslutande bliva familjepensionsanstalter.
Därvid uppkommer frågan örn avvecklingen av
pensionskassornas nuvarande personalorganisation samt örn statsbidrag till
förvaltningskostnaderna för familj epensionskassorna. De sakkunniga hava
ägnat dessa frågor en ingående behandling (betänkandet sid. 155—180).

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Jag lämnar här en redogörelse för de sakkunnigas förslag i nämnda hänseenden
och behandlar därvid vardera pensionskassan för sig.

Arméns pensionskassa. Nuvarande arbetsuppgifter och organisation.
Av ålder har arméns pensionskassa haft att ombestyra tjänstepensioneringen
för arméns personal. Under de senare åren har jämväl flertalet
ordinarie beställningshavare vid flygvapnet blivit delägare i kassan. Med
kassans verksamhet har vidare kommit att förbindas omhänderhavandet
av familjepensioneringen för nyssnämnda personalgrupper. Formellt sker
familjepensioneringen genom en särskild kassa, arméns nya änke- och pupillkassa,
men de båda kassorna utgöra i realiteten en förvaltningsenhet,
och endast i bokföringshänseende framstår änke- och pupillkassan såsom
ett fristående organ. Då 1883 års riksdag beslöt att anvisa vissa medel
såsom bidrag till kostnaderna för familjepensioneringen, fästades nämligen
därvid det villkoret, att förvaltningen av arméns nya änke- och pupillkassa
skulle utan kostnad för densamma få handhavas av arméns pensionskassas
styrelse och tjänstemän. På grund av detta beslut hava kostnaderna
för familjepensionskassans förvaltning icke till någon del påförts
denna kassa utan ingått bland tjänstepensionskassans förvaltningsutgifter.

Bland arméns pensionskassas nuvarande arbetsuppgifter framstår
själva fondförvaltningen såsom en av de mest betydande. Arméns pensionskassas
kapital utgör visserligen endast omkring 3,750,000 kronor, men
änkekassans förmögenhet uppgår till omkring 30,800,000 kronor, vartill
komma omkring 1,150,000 kronor i donationsmedel. Avgiftsuppbörden från
delägarna i änkekassan uppgick för räkenskapsåret 1933/1934 till omkring
360,000 kronor. Sedan genom kungl, brev den 15 juni 1934 fastställts vissa
höjningar i årsavgifterna, komma dessa att uppgå till omkring 470,000
kronor. Antalet delägare i kassan utgör för närvarande cirka 6,500, därav
omkring 3,400 i tjänst varande beställningshavare och 3,100 pensionärer.
Antalet pensionsrum för änkepensioneringen utgör i runt tal 1900.

Arméns pensionskassas egentliga förvaltningskostnader hava under en
följd av år varit ganska konstanta och slutat på omkring 104,000 kronor
för år. Härtill hava emellertid kommit avsevärda kostnader för fullmäktiges
sammanträden och protokollstryck.

Förvaltningskostnaderna utgå formellt av arméns pensionskassas medel,
men då dessa medel icke på långt när förslå till täckande av kassans utgifter,
hava i verkligheten kostnaderna hittills bestritts av statsmedel och
utgått från det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till arméns
pensionskassas egen pensionering m. m.

Arméns pensionskassa — och därmed även arméns nya änke- och pupillkassa
— står under överstyrelse av armén genom krigsbefäl eller fullmäktige.
Krigsbefälet, som sammanträder på kallelse av Kungl. Majit,
har icke varit samlat sedan år 1913. Fullmäktige, vilkas antal utgör sex -

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

ton — inberäknat en av Kungl. Majit förordnad ordförande — skola enligt
reglementet för kassan i regel sammanträda vart femte år.

Förvaltningen av pensionskassan utövas av en direktion, bestående
av en ordförande och fyra direktörer, vilka väljas av krigsbefälet
eller arméns fullmäktige. En av direktörerna skall såsom jourhavande
varje dag tillstädeskomma i kassan.

Arméns pensionskassas räkenskaper skola under tiden mellan fullmäktiges
sammanträden årligen granskas av fem revisorer, vilka jämte tio
suppleanter utses av fullmäktige.

Befattningshavarna vid arméns pensionskassa tillsättas av direktionen
och skola enligt reglementet för kassan utgöras av en byråchef, en ombudsman,
en sekreterare, en kassör, en revisor och huvudbokhållare, en bokhållare,
en assistent samt två vaktmästare. Dessutom må vid kassan anställas
extra ordinarie tjänstemän. Under årens lopp hava emellertid på
grund av särskilda beslut en del förändringar vidtagits beträffande
nämnda befattningar. Sålunda hava ombudsmanna- och sekreterartjänsterna
förenats till en befattning, varjämte befattningarna såsom kassör,
assistent och förste vaktmästare vid uppkomna ledigheter vakantsatts.
Däremot har medgivande lämnats att vid kassan anställa, en sifferrevisor
mot ett årligt arvode av 600 kronor.

Beträffande personalens avlöningsvillkor har Kungl. Majit genom
brev den 27 januari 1922 förordnat, att tjänstemännen vid kassan skulle
från och med den 1 januari 1922 i fråga örn lön, dyrtidstillägg samt rätt
till pension och skyldighet att avgå från tjänsten likställas med motsvarande
i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen avsedda
befattningshavare, med skyldighet att underkasta sig enahanda villkor
och bestämmelser sorn de för sistnämnda befattningshavare i berörda hänseenden
gällande. Härvid skulle anses, som örn tjänstemännen vid pensionskassan
vore att hänföra till följande lönegrader1 i nämnda avlöningsreglemente,
nämligen byråchefen B 30, sekreteraren och ombudsmannen
B 24, kassören B 24, revisorn och bokhållaren B 21, förste vaktmästaren
(förste expeditionsvakten) B 7 och andre vaktmästaren (expeditionsvakten)
B 5. Vaktmästarna skulle vidare vara bibehållna vid särskild
årlig gottgörelse av 400 kronor vardera för utförande av skrivgöromål.
Kassören åtnjuter enligt Kungl. Majits brev den 15 december 1922 särskilda
missrälmingspengar till belopp av 400 kronor för år.

Kungl. Majit medgav sedermera enligt brev den 1 februari 1929, att de
å byråchefsbefattningen, befattningen såsom sekreterare och ombudsman
samt bokhållarbefattningen förordnade tjänstemännen finge tillsättas såsom
innehavare av respektive befattningar, dock att härvid skulle meddelas
särskild föreskrift örn skyldighet för envar av dem att underkasta
sig den utvidgade eller ändrade tjänstgöring ävensom den förflyttning

1 Lönegradsbeteckningarna hava angivits enligt den i kungörelsen nr 270/1925 intagna
löneplanen.

Kungl. May.ts proposition nr 193.

till annan befattning eller annat verk, som en förändrad organisation av
det militära pensionsväsendet kunde medföra. På grund av nämnda medgivande
tillsattes ifrågavarande befattningar med fullmakt från och med
den 1 februari 1929.

Följande tablå upptager arméns pensionskassas nuvarande personal
ävensom vakanta befattningar:

Befattningshavare	Lönegrad eller lön	Födelse- datum	Inträde i kassans tjänst	Erhöll fullmakt å tjänsten	Anm.
Byråchef.....................	B 30	ll/i 1869	u/4 1897	Vs 1929
Sekr.- ombudsman......	B 24	8/9 1875	Ve 1904	Vs 1929
Kassör........................	B 24	—	—	—	Tjänsten vakant sedan år 1929.
Revisor .....................	B 21	n/s 1873	14/s 1900	4/s 1910
Bokhållare..................	B 21	,4/u 1883	4/e 1907	v> 1929
Assistent.....................	1903	—	—	—	» » » » 1913.
	års stat
j Förste expeditionsvakt	B 7	—	—	—	» » » » 1930.
; Expeditionsvakt ......• ••	B 5	3l/e 1884	l/i2 1909	18/i2 1912
				(konstitu-
				torial)
						Uppdrag att föra kassornas
! E. o. tjänsteman .........	B 11	34/n 1879	8/i 1903	—	i	tabellverk sedan år 1910.
» » .........	B 4	ls/8 1901	Vi 1921	—
» » .........	B 4	9/s 1891	!3/8 1922	—		> Skrivbiträden.
» » .........	B 4	4/i2 1902	t7/i 1924	—

Kassörsbefattningen har enligt förordnande sedan år 1926 uppehållits
av bokhållaren mot åtnjutande av de med kassörsbefattningen förenade
löneförmånerna men med avstående av löneförmånerna å bokhållarbefattningen.
Enligt förordnande bestrider vidare expeditionsvakten sedan
år 1930 tjänsten såsom förste expeditionsvakt.

Slutligen skall för arméns nya änke- och pupillkassa finnas anställd
en konsulent mot åtnjutande av ersättning från arméns pensionskassas
medel. Genom brev den 15 december 1933 har Kungl. Maj:t förordnat
innehavare av denna befattning för tiden intill utgången av ar 1938 mot
ett arvode av 1,500 kronor för år och därjämte ersättning av 4,500 kronor
för honom under femte året åliggande bearbetning av änke- och pupillkassans
statistiska material. Kostnaderna för ersättning till konsulenten
uppgå alltså i medeltal till 2,400 kronor för år.

lie sakkunniga hava utgått från att änke- och pupillkassan — av de
sakkunniga benämnd arméns änke- och pupillkassa — även efter det arméns
pensionskassas verksamhet upphört bör i samma utsträckning som
hittills komma i åtnjutande av kostnadsfri förvaltning och att statsmedel
följaktligen jämväl i fortsättningen böra anvisas för bestridande av

8 Kungl. Martts proposition nr 193.

erforderliga administrationskostnader för familjepensionskassan. Med
hänsyn härtill hava de sakkunniga funnit ofrånkomligt att närmare ingå
på frågan, huru sistnämnda kassa för framtiden hör organiseras för att
mom en skälig kostnadsram möjliggöra en ändamålsenlig och betryggande
förvaltning.

I sammanhang härmed hava de sakkunniga erinrat, hurusom även 1921
ars pensionskommitté ansett, att arméns änke- och pupillkassa i avvaktan
på det slutliga ordnandet av familjepensioneringen borde äga uppbära
statsbidrag, beräknat på sådant sätt att därav täcktes skäliga minimikostnader
för förvaltningen. Pensionskommitténs förslag hade utmynnat
i hemställan örn ett årligt förvaltningsbidrag för änke- och pupillkassan
av 70,660 kronor.

Beträffande frågan, huru den med statsmedel bekostade förvaltningen
borde organiseras, hava de sakkunniga anfört, att förvaltningen av familjepensionskassan
uppenbarligen borde — åtminstone intill dess ett
ändrat ordnande av familjepensioneringen kommit till stånd — omhänderhavas
av ett förvaltningsorgan, motsvarande arméns pensionskassas
nuvarande direktion, med biträde av tjänstemännen i kassan. I syfte
att erhålla del av arméns pensionskassas uppfattning angående förvaltningsorganisationen
hade överläggningar hållits med en representant för
kassans direktion. Direktionen hade därvid framlagt dels förslag till förvaltnings-
och avlöningsstat för kassan, slutande å ett belopp av 73,917 kronor,
och dels beräkning rörande vissa övergångskostnader.

De sakkunniga, som till granskning upptagit direktionens berörda förslag,
hava därvid framhållit, att direktionen icke syntes hava tagit tillräcklig
hänsyn till den uppkommande minskningen i arbetsuppgifterna
samt att den nuvarande organisationen icke i allo syntes motsvara kraven
på en rationell arbetsordning. Enligt de sakkunnigas uppfattning
borde förvaltningen av kassan i framtiden organiseras på följande sätt.

Krigsbefälsinstitutionen borde upphöra och överstyrelsen utgöras av
arméns fullmäktige. De av fullmäktige utsedda revisorerna kunde minskas
till tre. Kostnaderna för överstyrelsen och dess revisorer borde,
inberäkna t utgifter för fullmäktiges protokoll, bestämmas till 2,900 kronor.

Styrelsen för kassan syntes böra utgöras av en direktion, bestående av
en ordförande och tre ledamöter. En av ledamöterna skulle, efter ansökning,
tillsättas av Kungl Majit och erhålla ställning såsom verkställande
direktor. Då en för ändamålet dugande kraft syntes kunna utses bland
pensionerade tjänstemän, syntes arvodet icke behöva bestämmas till högre
belopp än 3,600 kronor, varå dyrtidstillägg ej skulle beräknas. Med hänsyn
till den med den nya organisationen sammanhängande minskningen
av goromålen för övriga direktionsledamöter syntes arvodena till dessa
böra nedsättas till 1,200 kronor för ordföranden och 900 kronor till var -

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

dera av de båda andra ledamöterna. Utgifterna i arvoden till direktionen
skulle alltså bliva (1,200 + 2 X 900 + 3,600 =) 6,600 kronor.

Vad angår tjänstemannapersonalen hava de sakkunniga föreslagit inrättande
av en byrådirektörsbefattning i lönegraden B 26 och en befattning
såsom revisor och bokhållare i lönegraden B 21, båda befattningarna
å extra stat. För utförande av skrivgöromål borde beräknas en
extra ordinarie befattning i 4:e lönegraden. I övrigt erfordrades endast
vissa arvodestjänster. Beträffande den närmare motiveringen till de sakkunnigas
förslag torde få hänvisas till betänkandet sid. 163 och 164.

Resultatet av de sakkunnigas överväganden beträffande lämplig organisation
för framtiden av arméns änke- och pupillkassa bär sammanfattats
i följande förslag till framtida förvaltningsstat (normalstat) för
kassan; i denna stat hava lönerna med hänsyn till pensionsavdrag upp -

tagits såsom nettolöner:

Avlöningar och arvoden m. m.:

direktionen: kr. kr. kr.

ordförande, arvode ............................................... 1,200

2 ledamöter, arvoden å 900 kr......................... 1,800

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 3,600 6,600

byrådirektör, lönegrad B 26, extra stat........................ 9,237

revisor och bokhållare, lönegrad B 21, extra stat .... 7,020

registerförare, arvode........................................................ 2,700

kontorsbiträde, lönegrad 4, extra ordinarie ................ 2,634

kontorsbud ........................................................................ 1,800

ombudsman, arvode ........................................................ 2,400

konsulent, arvode .......................................................... 1,200

siffergranskare, arvode .................................................... 400

vikariatsersättningar och tillfällig personal................ 1,800 35,791

Omkostnader:

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. 2,900
skrivmaterialier och expenser m. m............................ 6,000 8,900

Summa kronor 44,691.

Till kostnader för dyrtidstillägg har i detta sammanhang icke tagits
hänsyn.

De sakkunniga hava emellertid, funnit, att en organisation i överensstämmelse
med den sålunda föreslagna normalstaten icke omedelbart
kunde vinna tillämpning. Då möjlighet att placera någon av de nuvarande
tjänstemännen — mot vilka statsverket ägde vissa förpliktelser —
i befattning utanför kassan icke stöde till buds, borde nämligen dessa utnyttjas
i kassans tjänst. För det närmaste budgetåret finge man därför
räkna med en tillfällig stat, i stort sett grundad på den nu befintliga personaltillgången.
Enligt de sakkunnigas uppfattning borde emellertid i

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

mån av avgång bland personalen den för kassan avsedda normalstaten
träda i tillämpning i den utsträckning så kunde ske. Den av de sakkunniga
för budgetåret 1935/1936 föreslagna tillfälliga staten — vari inrymts
avlöning till samtliga nuvarande ordinarie tjänstemän vid kassan ävensom
till vissa för närvarande där anställda icke-ordinarie befattningshavare
— upptager följande poster, varvid lönerna beräknats såsom nettolöner
i högsta förekommande löneklass:

Avlöningar och arvoden m. m.:
direktionen: kr

ordförande, arvode ................................................ 1,200

2 ledamöter, arvoden å 900 kr. ....................... 1,800

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 3,600

sekreteraren och ombudsmannen, lönegrad B 24........

kassören, lönegrad B 24, extra stat ............................

revisorn, lönegrad B 21....................................................

kanslibiträde^ lönegrad 11, extra ordinarie................

kontorsbiträdet, lönegrad 4, extra ordinarie................

expeditionsvakt, lönegrad 7, extra ordinarie ............

konsulenten, arvode under nuvarande förordnande ..

siffergranskare, arvode ....................................................

Omkostnader:

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m.

skrivmaterialier och expenser, ved m. in.....................

Vissa engångskostnader:

byråchefen, lön för juli 1935............................................

extra kontorsbiträde (avskedsersättning).......................

vissa avlönings- och expenskostnader i samband med

kassans avveckling .......................................................

Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................

Summa kronor 60,000.

Såsom motivering till vissa av de i den tillfälliga staten innefattade
poster hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande:

De sakkunniga hava vid beräkningen av den tillfälliga staten utgått
från att nuvarande byråchefen kommer att bliva avgångsskyldig med utgången
av juli månad 1935, då han fyllt 66 år. Ett av de icke-ordinarie
kvinnliga biträdena bör enligt de sakkunnigas mening kunna få anställning
i statskontoret, som ansett anställande av ett kontorsbiträde i lönegraden
B 4 erforderligt på grund av ämbetsverkets ökade arbetsbörda genom
övertagandet av den militära tjänstepensinneringen. Endast ett av
biträdena, nämligen det senast anställda, skulle då bliva övertaligt. Detta
biträde synes emellertid även med kassans nuvarande organisation och
arbetsuppgifter knappast vara erforderligt för arbetets bedrivande och
torde därför kunna uppsägas att sluta sin anställning senast från och med

kr. kr.

6,600

8,781

8,325

7,455

3,813

2,634

3,249

2,400

400 43,657

2,900

6-000 8,900

995

800

2,000 3,795

.......... 3,648

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

den 1 juli 1935. På grund av sin långvariga tjänst torde emellertid ifrågavarande
befattningshavare vid avgången böra erhålla en avskedsersättning,
vilken med hänsyn till föreliggande omständigheter synes böra bestämmas
till ett belopp, motsvarande omkring tre månaders avlöning eller i avrundat
tal 800 kronor. Detta belopp bör liksom byråchefens lön under en
månad upptagas såsom övergångskostnad. Vidare bör beräknas ett belopp
av förslagsvis 2,000 kronor för de expens- och biträdeskostnader, som
orsakas av efterarbeten med bokslut, revision och redovisning.

I avvaktan på en nedgång av personalbeståndet bör byrådirektörsbefattningen
icke tillsättas; ej heller synes tills vidare behöva räknas med
kostnader för vikariatsersättningar eller andra tillfälliga biträden än som
upptagits bland engångskostnaderna. Någon särskild ersättning åt expeditionsvakten
för skrivgöromål bör icke beräknas. Däremot tala billighetsskäl
för att t. f. kassören, som på förordnande bestritt kassörstjänsten
sedan år 1926, erhåller lön såsom kassör å extra stat. Vidare hava
de sakkunniga ansett sig böra ifrågasätta, att expeditionsvakten, som alltsedan
år 1930 uppburit lön såsom förste expeditionsvakt, tillerkännes avlöning
såsom extra ordinarie tjänsteman i 7:e lönegraden.

De sakkunniga hava i anslutning till dessa beräkningar föreslagit, att
till förvaltningskostnader för arméns änke- och pupillkassa måtte för budgetåret
1935/1936 anvisas ett anslag av 60,000 kronor.

De sakkunniga hava därefter till behandling upptagit frågan örn pensionsförhållandena
för kassans tjänstemän och härvid yttrat i huvudsak
följande:

Med avseende å dan ordinarie personalen vid arméns pensionskassa, vilken
för närvarande åtnjuter pensionsrätt i kassan, har i det förut nämnda
kungl, brevet den 27 januari 1922 förordnats, att vederbörande skulle i
fråga örn rätt till pension och skyldighet att avgå från tjänsten likställas
med motsvarande befattningshavare vid den civila statsförvaltningen. 1921
års pensionskommitté föreslog, att arméns änke- och pupillkassa skulle,
sedan tjänstemännen övergått till anställning vid denna kassa, övertaga
deras tjänstepensionering och att änke- och pupillkassan borde av arméns
pensionskassas kapitaltillgång beredas gottgörelse härför med belopp motsvarande
det matematiska värdet av pensionsförpliktelserna till tjänstemännen.
De sakkunniga anse emellertid, att det icke bör ifrågakomma att
till arméns änke- och pupillkassa för berörda ändamål överlämna någon
del av arméns pensionskassas kapital. Sedan statsmedel anvisats för be
stridandet av tjänstemännens avlöning, synes ifrågavarande pensionering
böra övertagas av statsverket. Pensioneringen bör givetvis handhavas
av det ämbetsverk, som ombesörjer tjänstepensioneringen beträffande närmast
motsvarande befattningshavare vid den civila statsförvaltningen,
nämligen statskontoret. Innehavare av tjänst, med vilken är förenad
pensionsrätt i arméns pensionskassa, Ilar undantagits från tillämpning av
det civila tjänstepensionsreglementct. Det torde dock vara lämpligt, att
tjänstepensionsreglementets grunder vinna tillämpning beträffande ifrågavarande
tjänstemän, vilka enligt nyssnämnda kungl, brev äro skyldiga att i
pensionsavseende underkasta sig enahanda villkor och bestämmelser som
de Pir befattningshavare vid civilförvaltningen i berörda hänseende gällande.
Civila tjänstepensionsreglementet synes även böra göras tillämpligt
i fråga örn de två kvinnliga tjänstemän vid arméns pensionskassa,
vilka föreslagits till anställning vid arméns_ änke- och pupillkassa.
Niimnda tjänstepensionsreglomente skulle då bliva gällande beträffande
följande befattningshavare, nämligen byråchefen, sekreteraren och örn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

budsmannen, kassören å extra stat, revisorn, extra ordinarie förste expeditionsvakten
samt de extra ordinarie kvinnliga befattningshavarna i lönegraderna
11 och 4. Kostnaderna för tjänstepension åt ifrågavarande
befattningshavare torde böra bestridas i samma ordning som för nyreglerade
civila tjänstemän i statens tjänst.

I fråga örn det avgiftsbidrag, som för närvarande tillkommer arméns
änke- och pupillkassa för tjänstemännens familjepensionering, eller 1 %
procent av lönen enligt äldre stat, hava de sakkunniga ansett lämpligen
böra så förfaras, att bidragsbeloppet finge utgå från anslaget till bidrag
till pensionering av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar
vid armén.

Arméns fullmäktige hava tillstyrkt de sakkunnigas förslag i fråga örn
organisationen av arméns änke- och pupillkassas överstyrelse. Fullmäktige
hava emellertid förklarat sig anse, att det av de sakkunniga föreslagna
beloppet till bestridande av kostnaderna för överstyrelsens och dess
revisorers sammanträden borde höjas till 3,100 kronor.

Den av de sakkunniga förordade sammansättningen av direktionen _

en ordförande, två direktörer samt en verkställande direktör — har av
fullmäktige lämnats utan erinran. Arvodet för den enligt fullmäktiges
uppfattning synnerligen krävande och ansvarsfulla befattningen såsom
verkställande direktör borde emellertid höjas till 4,800 kronor för år. Vidare
borde arvodena bestämmas till 1,500 kronor för ordföranden och till
1,200 kronor för vardera av de båda övriga direktörerna. Vid ytterligare
beskärning av dessa arvoden riskerade man nämligen, att för ändamålet
lämpliga personer av ekonomiska skäl icke ville åtaga sig ifrågavarande
uppdrag. Utgifterna i arvoden till direktionen borde alltså upptagas till
(1,500 -j- 2 X 1,200 -1- 4,800 =) 8,700 kronor.

Vad angår den av de sakkunniga föreslagna framtida personalorganisationen
hava fullmäktige — utan att vilja bestrida, att genom tjänstepensioneringens
avlyftande från kassan en arbetsminskning otvivelaktigt
komme att uppstå — uttalat den uppfattningen, att de sakkunniga vid
övervägande av änke- och pupillkassans blivande förvaltningsorganisation
i viss mån underskattat omfattningen av de arbetsuppgifter, som alltjämt
komme att åvila kassans personal. Fullmäktige hava emellertid
i likhet med de sakkunniga ansett den nuvarande byråchefstjänsten böra
utbytas mot en byrådirektörsbefattning och tillstyrkt, att denna befattning
måtte hänföras till lönegraden B 26. Däremot hava fullmäktige
icke kunnat biträda förslaget, att befattningen skulle uppföras på extra
stat. Det syntes nämligen fullmäktige oundgängligt, att den nya förvaltningsorganisationen
med hänsyn till storleken av kassans medel erhölle
en fast form; jämväl hänsynen till personalens intressen krävde en sådan
anordning. På grund av nu angivna förhållanden borde även befattningarna
såsom revisor och bokhållare och kontorsbiträde uppföras å or -

Kungl. May.ts proposition nr 193. 13

dinarie stat. Därjämte borde upptagas en ordinarie tjänst såsom expeditionsvakt.

Fullmäktige hava vidare förklarat sig icke kunna biträda de sakkunnigas
mening, att en rörelse av den omfattning, varom här är fråga,
skulle kunna tillfredsställande fylla sina funktioner utan att äga tillgång
till en särskild tjänsteman för kassagöromål. Emellertid anse fullmäktige
personalbehovet i sådant hänseende lämpligen kunna tillgodoses genom
inrättande av en arvodesbefattning för kassagöromål, därvid arvodet
borde bestämmas till 3,600 kronor.

I övrigt hava de i de sakkunnigas förslag till normalstat upptagna beloppen
icke föranlett annan erinran från fullmäktiges sida än att det för
skrivmaterialier och expenser m. m. beräknade beloppet 6,000 kronor borde
höjas till 8,000 kronor.

Med tillämpning av vad fullmäktige sålunda föreslagit skulle de årliga
förvaltningskostnaderna för arméns nya änke- och pupillkassa, sedan
övertalig personal avgått, enligt normalstaten komma att uppgå till
— förutom dyrtidstillägg — 54,928 kronor mot det av de sakkunniga beräknade
beloppet av 44,691 kronor.

I likhet med de sakkunniga hava fullmäktige emellertid funnit, att en
organisation i enlighet med den sålunda föreslagna normalstaten icke
omedelbart kan tillämpas utan att man för det närmaste budgetåret måste
räkna med en tillfällig stat, i huvudsak grundad på den befintliga personaltillgången.
Mot vad de sakkunniga i sådant avseende föreslagit hava
fullmäktige i stort sett icke haft något att erinra. De för direktionen
avsedda arvodena borde dock upptagas till enahanda belopp som i den
av fullmäktige föreslagna normalstaten för änke- och pupillkassan. Vidare
syntes kontorsbiträdesbefattningen böra uppföras å ordinarie stat
samt den nuvarande expeditionsvakten och innehavaren av den avsedda
extra ordinarie kansliskrivarbefattningen tillerkännas personliga lönetillägg,
den förre å 400 kronor, motsvarande honom hittills tillkommande
ersättning för utförande av skrivgöromål, och den senare å 207 kronor,
utgörande skillnaden mellan nuvarande avlöning och slutlönen i 11 :e
lönegraden för extra ordinarie kvinnliga tjänstemän (nettolön). Därjämte
borde kostnaderna för fullmäktiges och valda revisorers sammanträden
m. m. samt för skrivmaterialier och expenser, bränsle m. m. beräknas till
3,100 kronor, respektive 8,000 kronor. Slutligen borde posten »vissa avlönings-
och expenskostnader i samband med kassans avveckling» upptagas
till något högre belopp, förslagsvis 3,000 kronor.

Den av fullmäktige sålunda föreslagna tillfälliga staten slutar å ett
belopp av 66,000 kronor.

I enlighet härmed borde för budgetåret 1935/1936 till förvaltningskostnader
för arméns nya änke- och pupillkassa under elfte huvudtiteln upptagas
ett förslagsanslag av 66,000 kronor.

Beträffande tjänstemännens avgångsskyldighet och övriga pensions -

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

förhållanden hava fullmäktige icke haft något att erinra mot de sakkunnigas
förslag.

Flottans pensionskassa. Nuvarande organisation m. m. Flottans pensionskassa
handhar såväl tjänste- som familjepension ering för marinens
befattningshavare samt för sådana beställningshavare vid flygvapnet»
som tidigare tillhört marinen. Kassans medel äro fördelade på en pensionsfond
för tjänstepensioneringen samt en gratialfond för familjepensioneringen.

Flottans pensionskassas pensionsfonds kapital utgör i runt tal 830,000
kronor. Dess gratialfond uppgår till ej fullt 9,000,000 kronor. Av direktionen
förvaltas vidare donationsfonder med ett sammanlagt kapital av
något över 900,000 kronor. Beloppet av årligen inflytande gratialavgifter
utgör omkring 200,000 kronor. Antalet delägare i pensionskassan uppgår
till omkring 3,100, varav i runt tal 700 pensionärer. Från gratialfonden
pensioneras för närvarande omkring 1,000 änkor och harn efter avlidna
delägare.

Kassans förvaltningskostnader hava de senare åren utgjort cirka
50,000 kronor per år. Härtill komma särskilda utgifter för fullmäktiges
och revisorernas sammanträden samt för kassans konsulent, vilka utgifter
för en 5-årsperiod uppgå till omkring 12,000 kronor.

Enär såväl avlöning som övriga förvaltningskostnader — frånsett
hälften av kostnaden för skrivmaterialier och bränsle m. m., vilken hälft
tillika med arvodet till konsulenten gäldas av gratialfonden — jämlikt
kassans reglemente bestritts av tjänstepensionsfonden, hava förvaltningskostnaderna
endast i ringa mån drabbat de för änke- och pupillpensioneringen
avsedda medlen. Då tjänstepensionskassans verksamhet till huvudsaklig
del uppehållits genom statsanslag, hava emellertid kostnaderna
för tjänstepensionskassans och — med nyss angivna undantag — även
för gratialfondens förvaltning hittills i realiteten utgått av statsmedel.

Enligt reglementet för flottans pensionskassa den 17 november 1899 (nr
92) skall kassan stå under överinseende av delägarna genom fullmäktige.
Dessa bestå av en ordförande, utsedd av Kungl. Majit, och sexton av delägarna
valda ledamöter.

Förvaltningen av kassan ombesörjes av en direktion, bestående av ordförande,
tre direktörer och en överkommissarie, den sistnämnde föredragande
i direktionen. Revision av kassans förvaltning och räkenskaper
verkställes årligen av fyra revisorer, som av fullmäktige utses bland
kassans delägare.

Den ännu gällande avlöningsstaten för kassans befattningshavare är
fastställd i enlighet med beslut av 1908 års riksdag. Enligt av riksdagen
under senare tid för varje år meddelat beslut åtnjuta befattningshavarna
tillfällig löneförbättring (tillfälligt lönetillägg). Med inräknande av dessa
tilläggsförmåner uppgår befattningshavarnas avlöning till följande belopp: -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 193.

	Lön	Tjänst- görings- penningar	Tillfällig löneför- bättring (lönetillägg''!	Summa
1 kamrer ........................	3,000	2,000	900	5,900
1 kassör...........................	2,200	1,800	900	4,900
	2,200	1,800	900	4,900
1 andre revisor ...............	1,800	1,200	750	3,750
1 assistent........................	1,200	800	500	2,500
1 vaktmästare (inberäknat
ersättning för eldning och
tillsyn av värmeledning)	900	550	240	1,690
Missräkningspenningar till
kassören........................	—	—	—	500
Summa	—			24,140

Efter 5 års väl vitsordad
tjänstgöring ökas lönen
med 500 kronor och efter
10 års sådan tjänstgö
ring med ytterligare 500
kronor.

Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kronor, efter 6
år med ytterligare 100
kronor och efter 9 år med
än ytterligare 100 kronor.

Av ifrågavarande tjänster hålles för närvarande andre revisorst jönsten
vakant; göromålen bestridas av ett extra biträde mot särskilt arvode.
Samtliga övriga i lönestaten upptagna befattningar, med undantag av
vaktmästartjänsten, uppehållas på förordnande. Kamreraren innehar
emellertid fullmakt å assistenttjänsten. Å sistnämnda tjänst är vikarie
ej förordnad, utan göromålen bestridas av extra personal. De tjänstemän,
som på förordnande uppehålla befattningarna såsom kamrerare, förste
revisor och kassör, åtnjuta de med respektive befattning förenade löneförmånerna,
däri inbegripet rätt till ålderstillägg.

Flottans pensionskassas nuvarande befattningshavare framgå närmare
av följande tablå:

•		Födelse- datum	Inträde	Erhöll
Befattning	Befattningshavare	kassans tjänst	full- makt	förord- nande	Anmärkning
Kamrerare......	Sandqvist, C. A.	se nedan	_	s,/6 1927
Förste revisor	Rudberg, I. E.	10/io 1886	1909	—	!8/i 1928
	Natt och Dag, B. A. Vakant	10/u 1892	1932		V* 1932
Andre revisor			/Tjänsten upprätthålles av \ e. biträdet Hansson.1
Assistent ...... Vaktmästare...	Sandqvist, C. A. Lagström, J. F.	!8/n 1883 80/u 1872	1904 1909	*/i 1909 ‘/o 1909 (konstit.)	—	Under den tid Sandqvist uppehåller tjänsten ss. kamrerare, bestrides assistenttjänsten av e. o. personal.1
E. o. assistent	Lundgren, S. E.	so/e 1906	1929	—	V9 1932
Extra biträde	Hansson, Anna	‘/a 1886	1920	—	—
» »	Norlin, Edith	,8/a 1883	1927	—	—

Avlöning utgår härvid enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 193.

Vid kassan finnas vidare anställda en sekreterare och en ombudsman,
båda med åtnjutande av arvode. Den såsom biträde åt direktionen anlitade
konsulenten avlönas däremot, såsom förut nämnts, av gratialfonden.

De tjänstemän vid kassan, som innehava eller äro förordnade att uppehålla
i staten uppförd befattning — alltså t. f. kamreraren, t. f. förste
revisorn, t. f. kassören samt vaktmästaren — äro berättigade till pension
från kassan enligt av 1877 års riksdag godkända grunder (kung. nr
22/1877). övriga befattningshavare hava däremot icke pensionsrätt.

De sakkunniga, som utgått från att kostnaderna för änke- och pupillkassans
förvaltning även efter omorganisationen skulle bestridas av
statsmedel, hava med hänsyn härtill upptagit frågan örn lämplig förvaltningsorganisation
för kassan. Förslag till en mot kassans reducerade arbetsuppgifter
svarande organisation har efter samråd med de sakkunniga
utarbetats av överkommissarien i kassan, vilken utsetts att representera
kassan vid överläggningar med de sakkunniga rörande förevarande spörsmål.

Enligt de sakkunnigas förslag skola delägarna i den blivande familjepensionskassan
— av de sakkunniga benämnd marinens änke- och pupillkassa
— även i fortsättningen utöva sin beslutanderätt genom fullmäktige,
vilkas nuvarande antal borde lämnas oförändrat. Kostnaderna för fullmäktiges
och valda revisorers sammanträden hava beräknats till i medeltal
1,500 kronor för år.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att kassan liksom hittills skulle
förvaltas av en direktion, bestående av en ordförande och tre direktörer,
därav en verkställande direktör, tillika kamrerare, vilken skulle förordnas
av Kungl. Majit. Till direktionsledamöterna skulle utgå arvoden
med samma belopp som till nuvarande ledamöter, dock att arvodet till
ordföranden skulle obetydligt jämkas uppåt för månadsbeloppets utjämnande.

'' Såsom tjänstemän vid kassan skulle anställas en revisor, tillika sekreterare,
ett kontorsbiträde, en ombudsman, ett timavlönat skrivbiträde och
ett kontorsbud. Då för arbetet inom kassan med fördel syntes kunna användas
pensionärer, skulle tjänstemännen ej uppföras på lönestat utan
åtnjuta arvoden utan dyrtidstillägg. Dessa arvoden borde bestämmas
med ledning av vad som tillmätts för vissa arvodestagare inom försvarsväsendet.

För skrivmaterialier och expenser samt för fullmäktiges och valda revisorers
sammanträden hava de sakkunniga beräknat belopp av omkring
4,000 kronor, respektive 1,500 kronor.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit skulle staten för
flottans pensionskassas förvaltningskostnader upptaga följande utgiftsposter: -

Kungl. Majlis proposition nr 193.

kronor

Arvoden m. m.

1 ordförande ............................................................ 720

2 direktörer å 600 kronor ................................................ 1,200

1 verkställande direktör, tillika kamrerare 3,600

1 revisor, tillika sekreterare .......................................... 2,700

1 kontorsbiträde och registerförare 1,800

1 ombudsman........................................................................ 1,500

1 kontorsbud ........................................................................ 900

Vikariatsersättningar och tillfällig personal ................ 1,200

Konsulent, arvode av 4,000 kronor för 5 år eller för

år räknat ........................................................................ 800

kronor

14,420

Omkostnader:

Fullmäktiges och valda revisorers stenman träden, 7,500

kronor för 5 år eller för år räknat............................ 1,500

Skrivmaterialier och expenser 3,980 5,480

Summa kronor 19,900.

Denna stat skulle gälla från och med den 1 juli 1935. Med hänsyn till att
vid flottans pensionskassa finnas anställda ett flertal befattningshavare,
som icke kunna inrymmas i berörda organisation, hava de sakkunniga
emellertid icke ansett det möjligt att omedelbart i full utsträckning övergå
till tillämpning av den sålunda föreslagna normalstaten. De sakkunniga
erinra, att tjänstemännen enligt gällande lönevillkor äro skyldiga
att underkasta sig den ökning eller jämkning i tjänståligganden, som kan
varda beslutad, samt att, örn kassan förflyttas från Karlskrona till annan
ort, dit överflytta. Ehuru endast kamreraren och vaktmästaren, den förre
i egenskap av ordinarie assistent, innehava på ordinarie anställning grundad
rätt till fortsatt lön, hava de saltkunniga ansett billigheten kräva, att
även förste revisorn och det såsom andre revisor tjänstgörande kvinnliga
extra biträdet, vilka båda fyllt 48 år och vilka innehaft tjänst vid pensionskassan
under 26, respektive 15 år, erhålla tillfälle till anställning hos
änke- och pupillkassan eller i statens tjänst. Då det icke synts möjligt
att bereda någon av tjänstemännen statsanställning, återstode endast att
överflytta tjänstemännen till änke- och pupillkassan eller bevilja vederbörande
viss avskedsersättning. De i den föreslagna organisationen upptagna
befattningarna såsom revisor, kontorsbiträde och kontorsbud syntes
därför böra bestridas av nuvarande förste revisorn, tjf. andre revisorn
och vaktmästaren. Så länge kamreraren kvarstode i tjänst, kunde
innehållas dels 1,600 kronor av verkställande direktörens arvode, dels 800
kronor av anslaget till vikariatsersättningar och tillfällig personal, men
å andra sidan borde beräknas ett belopp av 500 kronor för bestridande av
de ökade kostnader för lokalutrymme, bränsle, belysning, städning m. m.,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 193. 2

Kungl. Majds proposition nr 193.

som föranleddes av kassans i förhållande till verksamhetens omfattning''
onödigt stora personalorganisation.

Vad därefter angår avlöningsförmånerna för nyssnämnda tjänstemän
vid änke- och pupillkassan, anföra de sakkunniga bland annat följande:

Kamreraren och förste revisorn hava varit förordnade på sina befattningar
sedan den 27 maj 1927, respektive den 26 januari 1928 och synas
med hänsyn härtill böra fortfarande få åtnjuta de med dessa tjänster
förenade löneförmånerna, vilka utgå enligt lönestat, som fastställts redan
år 1908. Tjf. andre revisorn Anna Hansson har däremot innehaft förordnande
på tjänsten endast sedan den 1 september 1932 och synes därför
icke böra bibehållas vid det arvode å 2,400 kronor jämte tillfällig
löneförbättring med 300 kronor, som hon enligt kungl, brev den 30 december
1927 åtnjuter. De sakkunniga förutsätta, att sistnämnda befattningshavare
vid den omorganiserade kassan får uppehålla befattningen såsom
kontorsbiträde och registerförare, samt föreslå, att därvid å det för denna
befattning i förvaltningsstaten upptagna arvodet å 1,800 kronor må
utgå tillfällig löneförbättring med 300 kronor samt dyrtidstillägg enligt
för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder.

För bestridande av de kostnader, som betingas av de övertaliga tjänstemännens
utnyttjande vid änke- och pupillkassan, bör enligt de sakkunnigas
förslag under elfte huvudtiteln uppföras ett anslag till flottans pensionskassas
övergångsstat till belopp av 20,800 kronor, beräknat på följande
sätt:

	Lön eller arvode kr.	Ålders- tiilägg kr.	Tjänst- görings- pengar kr.	Tillfällig löneför- bättring (lönetillägg) kr.	Summa kr.
Sandqvist,’C. A., kamrerare...............	3,000	500	2,000	900	6,400
Rudberg, I. A., förste revisor ............	2,200	500	1,800	900	5,400
Hansson, Anna, kontorsbiträde............	1,800	—	—	300	2,100
Lagström, J. F., vaktmästare ............	900	300	550	240	1,990
Dyrtidstillägg, förslagsvis .................	—	—	—	—	4,410
Säger	7,900	1,300	4,350	2,340	20,300
Ökade expenskostnader för flottans pensionskassa tjänst ......................................................	så länge kamreraren kvarstår i	500

Då i statberäkningen ingår dyrtidstillägg, har anslaget ansetts böra
erhålla karaktär av förslagsanslag.

Så länge personal å övergångsstaten tages i anspråk för pensionskassans
verksamhet, skulle enligt de sakkunnigas förslag anslaget till flottans
pensionskassas förvaltningskostnader minskas med följande belopp
för år räknat, motsvarande däri upptagna arvoden till befattningshavarna
m. m., nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

så länge kamreraren är i tjänst med 2,400 kronor

» » förste revisorn » » » » 2,700 »

» » kontorsbiträdet » » » » 1,800 »

» » vaktmästaren » » » » 900 » .

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle alltså å anslaget till flottans
pensionskassas förvaltningskostnader besparas ett belopp av 7,800
kronor, vadan anslaget borde för budgetåret 1935/1936 uppföras med ett
till 12,100 kronor reducerat belopp.

Beträffande de till marinens änke- och pupillkassa överflyttade tjänstemännens
pensionsförhållanden erinra de sakkunniga, att dessa befattningshavare,
med undantag av kontorsbiträdet, för närvarande åtnjuta
tjänstepensionsrätt i flottans pensionskassa. Dessa befattningshavare
borde bibehållas vid oförändrade pensionsvillkor. Pensioneringens handhavande
syntes emellertid böra överflyttas till statskontoret, dit pensionsavgifter
borde inbetalas. Dessa avgifter borde tillföras civila pensionsfonden,
och pensionskostnaderna syntes böra bestridas i enahanda ordning
som vid oreglerade verk tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vad därefter angår den personal, som enligt de sakkunnigas förslag icke
skulle erhålla sysselsättning i marinens änke- och pupillkassa, hava de
sakkunniga anfört i huvudsak följande:

Dessa befattningshavare tillhöra två skilda grupper, omfattande den
ena överkommissarien, sekreteraren samt ombudsmannen, vilka inneha
arvodestjänster och följaktligen böra entledigas vid reglementets ikraftträdande,
och den andra personal, som anställts vid kassan mot åtnjutande
av i stat upptagna eller eljest av Kungl. Maj :t bestämda löneförmåner.
Till den senare gruppen befattningshavare äro att hänföra följande personer: -

Befattningshavare	Anställnings-datum vid kassan	Antal tjänstår vid entledi-gande den 80/e 1935	Avlöning budget-året 1934/1935, dyrtidstillägg (27%) inberäknat kroner
Natt och Dag, B. A., kassör ...........................	V*1932	3	6,840
Lundgren, S. E., tjf. assistent...........................	V<1929	6	3,408
Norlin, Edith, extra biträde ...........................	”/*1927	8	1,956

Ehuru dessa befattningshavare innehava sina tjänster på förordnande,
synes det vara med billighet överensstämmande, att de vid avgången
beredas någon ersättning, då det ej kan förutsättas, att de omedelbart
skola kunna erhålla annat arbete. Vid övervägande av de grunder, enligt
vilka ersättningen bör utgå, hava de sakkunniga funnit skäligt, att
befattningshavarna vid avgången .från tjänsten vid kassan tilldelas en
avskedsersättning, avpassad med hänsyn till deras avlöning under senaste
året och den tid, de varit anställda i kassans tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Under åberopande av det anförda hava de sakkunniga föreslagit, att
ifrågavarande befattningshavare, därest de entledigas från sina anställningar
i anledning av den militära tjänstepensioneringens omorganisation
utan att i samband därmed vinna annan likvärdig anställning i statens
tjänst, måtte tilldelas avskedsersättning med följande belopp, näm -

ligen

kassören Natt och Dag .................................... kronor 3,500

tjf. assistenten Lundgren .................................. » 3,000

extra biträdet Edith Norlin .............................. » 2,500

Summa kronor 9,000.

I detta sammanhang hava de sakkunniga erinrat därom, att Natt och
Dag grundlagt rätt till pension i befattningen såsom kassör. Med hänsyn
till de förhållanden, under vilka hans tjänstgöring vid pensionskassan
skulle upphöra, hava de sakkunniga funnit skäligt, att Natt och Dag medgives
rätt att återfå av honom erlagda pensionsavgifter, utgörande för tiden
1 april 1932—30 juni 1935 228 kronor 80 öre.

De sakkunniga framhålla slutligen, att för nästkommande budgetår
särskilda medel böra anvisas för bestridande av kostnader för vissa efterarbeten
med bokslut och revision m. m., vilka arbeten icke kunde hinna
färdigställas före den 1 juli 1935. Med hänsyn till den begränsade personaluppsättning,
som efter sistnämnda dag skulle stå till pensionskassans
förfogande, hava de sakkunniga ansett dessa kostnader böra uppskattas
till i avrundat tal 4,000 kronor, varav för avlöningar och dyrtidstillägg
2,700 kronor och för revisionsarvoden och expenser 1,300 kronor.

Samtliga de för pensionskassans avveckling erforderliga engångskostnaderna
hava alltså av de sakkunniga beräknats på följande sätt:

avskedsersättningar till övertalig personal ...............kronor 9,000

ersättning till kassören för erlagda pensionsavgifter...... » 229

vissa avlönings- och expenskostnader i samband med pensionskassans
avveckling ................................ » 4,000

Summa kronor 13,229.

Ifrågavarande belopp, i avrundat tal 13,200 kronor, skulle enligt de sakkunnigas
förslag anvisas såsom bestämt anslag under rubriken »vissa engångskostnader
i samband med avveckling av flottans pensionskassa».

Fullmäktige i flottans pensionskassa hava i likhet med de sakkunniga
ansett, att flottans pensionskassas nuvarande förvaltningsorganisation
bör kunna väsentligt inskränkas i samband med att tjänstepensioneringen
överflyttas från kassan, och hava förklarat sig finna den av de sakkunniga
föreslagna normalorganisationen för marinens änke- och pupillkassa
vara i princip godtagbar. Fullmäktige anse emellertid lämpligt,
att normalorganisationen ej nu definitivt fastställes utan anbefalles på

Kungl. Maj-.ts proposition nr 193.

försök, intill dess erfarenhet vunnits om dess ändamålsenlighet. I fråga
örn de särskilda i nämnda organisation upptagna befattningarna hava
fullmäktige endast framställt den erinran, att sekreterareansten borde
förenas med befattningen såsom ombudsman och ej med revisorstjänsten.
Någon ändring i de föreslagna arvodena, vilka synts fullmäktige väl avvägda,
borde dock denna åtgärd ej föranleda.

Fullmäktige hava emellertid beträffande de nuvarande befattningshavarna
vid pensionskassan framhållit, att dessa måste anses vara synnerligen
missgynnade i förhållande till motsvarande befattningshavare vid
arméns pensionskassa. Fullmäktige anse därför, att sådan ändring i fråga
örn befattningshavarnas löneförmåner och anställningssätt nu borde
vidtagas, att befattningshavarna tillförsäkrades nyreglerad avlöning samt
tilldelades fullmakt å sina tjänster. Vidare finna fullmäktige påkallat
att, därest nuvarande kassören icke kan beredas annan anställning i statens
tjänst, avskedsersättningen till denne böjes från av de sakkunniga
föreslagna 3,500 kronor till 5,000 kronor. Det för vissa engångskostnader
beräknade beloppet 13,229 kronor skulle härigenom böjas med 1,500 kronor
till 14,729 kronor.

Under åberopande av det anförda hava fullmäktige förordat att, i stället
för den av de sakkunniga föreslagna övergångsstaten, skulle upprättas
en tillfällig stat, vilken för budgetåret 1935/1936 borde erhålla följande ut -

seende (lönerna upptagna såsom nettolöner):

Avlöningar och arvoden m. m.:

Direktionen: kr. kr.

ordförande, arvode.......................................................... 720

2 ledamöter, arvode å 600 kronor 1,200

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 2,000 3,920

1 tjänsteman (förutvarande kamreraren) lönegrad

B 24 ................................................................................ 7,821

1 revisor, lönegrad B 21 ................................................ 6,555

1 kontorsbiträde och registerförare, lönegrad B 4,

extra ordinarie................................................................ 2,586

1 expeditionsvakt, lönegrad B 5 2,868 19,830

Ombudsman, tillika sekreterare, arvode .................... 1,500

Konsulent, arvode örn förslagsvis 4,000 kronor för 5

år eller per år 800 2,300

Omkostnader:

Fullmäktiges och valda revisorers sammanträden, 7,500

kronor för 5 år eller för år 1,500

Skrivmaterialier och expenser 3,980 5,480

Vissa engångskostnader ..................................................................... 14,729

Dyrtidstillägg, förslagsvis 2,241

Summa kronor 48,500.

Kungl. Majlis proposition nr 193.

Vad beträffar befattningshavarnas pensionering hava fullmäktige hemställt
att, örn enligt fullmäktiges förslag vissa av de nuvarande befattningshavarna
tilldelas fullmakter såsom ordinarie tjänstemän, de i samband
därmed måtte erhålla pensionsrätt i samma ordning som tjänstemän
vid den nyreglerade civila statsförvaltningen. Därest befattningshavarna
i enlighet med de sakkunnigas förslag överföras till övergångsstat,
borde emellertid pensioneringen ordnas på sätt de sakkunniga föreslagit.

Riksräkenskapsverket och statskontoret hava i sina utlåtanden över
sakkunnigförslaget i fråga örn pensionskassornas avveckling yttrat sig i
ett sammanhang beträffande såväl arméns som flottans pensionskassa.

Riksräkenskapsverket har anfört:

Riksräkenskapsverket ställer sig tveksamt till frågan, huruvida statsverket
helt bör bestrida förvaltningskostnaderna för de nya familjepensionskassorna
vid försvarsväsendet. I överensstämmelse med vad som i
sådant avseende gäller för civilstatens änke- och pupillkassa synas förvaltningsbidragen
lämpligen böra reduceras till hälften av kostnaderna
för de nya förvaltningsstaterna, varjämte statsverket helt bör ersätta
kassorna för deras merutgifter i anledning av att de nya staterna, med
hänsyn till den nuvarande personaltillgången, icke omedelbart kunna tilllämpas.
Jämväl de engångskostnader, som enligt förslaget skulle uppstå
i samband med avvecklingen av flottans pensionskassa, böra helt ersättas
av statsverket.

Vidare bör enligt ämbetsverkets mening statsverkets övertagande av
tjänstepensioneringen för de nya kassornas personal endast omfatta sådana
pensionsberättigade befattningshavare, som den 30 juni 1935 ägde
anställning vid kassorna.

Beträffande det förslag till ny förvaltningsstat för flottans pensionskassa,
som de sakkunniga upprättat, må erinras, att kostnaderna för konsulenten
för närvarande helt bestridas av gratialfondens medel samt att
hälften av kostnaden för skrivmaterialier, bränsle m. m. bestrides av samma
fond. Någon överflyttning av dessa kostnader från kassan till statsverket
bör enligt riksräkenskapsverkets mening icke ifrågakomma. På
grund härav kan statens slutsumma minskas med 2,790 (800 + 1,990)
kronor.

Statskontoret har yttrat huvudsakligen följande:

Vad först beträffar spörsmålet örn bestridande av kostnaderna för den
militära familjepensioneringen vill statskontoret erinra, att frågan om
ordnandet av familjepensioneringen för statens befattningshavare för närvarande
ligger under revision. Sålunda hava 1930 års pensionssakkunniga
den 20 juli 1934 avgivit betänkande rörande familjepensionering för
tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens
tjänst, och man torde kunna utgå ifrån att, omedelbart efter det att frågan
örn den militära tjänstepensioneringen vunnit sin lösning, spörsmålet
örn ordnandet av familjepensioneringen för befattningshavare vid försvarsväsendet
kommer att göras till föremål för övervägande.

Vid den allmänna granskning av bestämmelserna rörande familjepensioneringen,
som sålunda pågår, måste givetvis även spörsmålet örn sättet
för administrationskostnadernas bestridande över hela linjen upptagas

Kungl. May.ts proposition nr 193.

till behandling. Under sådana omständigheter vill statskontoret — utan
att för närvarande uttala sig i frågan, huruvida och i vad mån staten i
framtiden bör deltaga i förvaltningskostnaderna för familjepensioneringen
— icke göra någon erinran emot att, i avvaktan på utredningarnas
slutförande, de militära pensionskassornas förvaltningskostnader tillsvidare
få i samma utsträckning som hittills bestridas av statsmedel.

Vad därefter angår pensionskassornas blivande organisation, sedan
tjänstepensioneringen frånskilts, synes nyss påpekade förhållande, att
hela frågan örn familjepensioneringen står under revision, föra med sig,
att sagda spörsmål näppeligen kan nu med fördel upptagas till slutligt
avgörande. I varje fall har statskontoret icke varit i tillfälle att bilda
sig någon definitiv mening rörande detta spörsmål. Framhållas må dock,
att ämbetsverket har ett bestämt intryck av att de av de sakkunniga föreslagna
normalstaterna upptaga väsentligt större personal och högre kostnader
än som kan vara av nöden meri hänsyn till omfattningen av bestyret
med familjepensioneringen för ifrågavarande personalgrupper.

Under övergångstiden lärer förvaltningen av de militära pensionskassorna
böra provisoriskt ordnas med anlitande av för närvarande hos kassorna
anställd personal, i den mån densamma enligt de sakkunnigas förslag
alltjämt skulle bibehållas i tjänst. Kassornas förvaltningskostnader
för budgetåret 1935/1936 torde därvid i huvudsak kunna beräknas till de
av de sakkunniga föreslagna anslagsbeloppen för samma budgetår, även
örn dessa, i varje fall vad arméns änke- och pupillkassa angår, i åtskilliga
hänseenden förefalla statskontoret ligga i överkant. Framför allt synes
det dock — med den betydande tjänstemannastab, som staten för nämnda
kassa upptager — icke vara av hänsyn till fondförvaltningens omfattning
påkallat, att särskilt arvode till verkställande direktör utgår.

Någon anledning att i detta sammanhang befria marinens änke- och
pupillkassa från kostnaderna för konsulenten och hälften av kostnaderna
för skrivmaterialier och expenser torde icke föreligga.

Härutöver torde böra framhållas, att åtminstone vissa av de av de sakkunniga
föreslagna övergångsavlöningarna synas vara beräknade efter
gynnsammare grunder än som i liknande fall plägat tillämpas i fråga örn
statens egna befattningshavare. Särskilt förefaller det statskontoret
tveksamt, huruvida vid fastställandet av övergångsavlöning hänsyn bör i
den utsträckning, som skett, tagas till att vederbörande under viss tid innehaft
förordnande å högre tjänst.

De sakkunnigas förslag angående pensionering av befattningshavare
vid ifrågavarande kassor synes, i anslutning till vad nyss anförts, för
närvarande böra upptagas till prövning endast i vad angår sådana befattningshavare,
som nu innehava anställning vid kassorna; och har statskontoret
intet att erinra mot de sakkunnigas förslag i denna del.

Statskontoret erinrar slutligen örn att de sakkunniga utgått från att
till ämbetsverket skulle överflyttas ett av de icke-ordinarie kvinnliga biträdena
hos arméns pensionskassa. I anledning härav framhåller statskontoret,
att ämbetsverket, då det begränsat sina anspråk på personal förstärkning
på sätt som skett, ansett detta möjligt endast under förutsättning,
att ämbetsverket får för arbetets utförande anlita den arbetskraft,
som ämbetsverket för varje uppgift finner lämpligast.

Departements
ette fen

Kungl. Martts proposition nr 193.

■ . Genom den föreslagna överflyttningen av den militära tjänstepensioneringen
till statsmyndigheter komma de nuvarande militära pensionskassorna
att uteslutande bliva förvaltningsorgan för den familjepensionering,
som kassorna hittills besörjt vid sidan av sina uppgifter beträffande
tjänstepensioneringen. Famil jepensioneringen är vid förs vars väsendet
— liksom vid övriga grenar av statsförvaltningen — för närvarande
väsentligen befattningshavarnas ensak. Grunderna för densamma bestämmas
av kassornas delägare själva, ehuru beslut härom måste underställas
Kungl. Maj:ts godkännande, och kostnaderna för pensioneringen
bestridas, med vissa bidrag från staten, genom delägarnas egna avgifter.

Den föreslagna omläggningen medför alltså, att de militära pensionskassorna
— från att hava i avsevärd mån fullgjort statliga uppgifter _

övergå till att bliva enskilda inrättningar för ombesörjande av arméns och
marinens familjepensionering. I förhållande till staten komma dessa kassor
icke att intaga annan ställning än familjepensionskassorna för personal
vid andra förvaltningsområden.

Till vissa av sistberörda kassor lämnar staten, direkt eller indirekt,
större . eller mindre bidrag för förvaltningskostnader. Sålunda utgår
t. ex. till civilstatens änke- och pupillkassa ett årligt förvaltningsbidrag
å 50,000 kronor, motsvarande omkring hälften av kassans administrationskostnader.
I princip synes anledning för staten ej föreligga att gentemot
familjepensionskassorna för försvarsväsendets personal intaga annan
ställning med avseende å förvaltningkostnaderna än gentemot andra familjepensionsinrättningar
för statstjänstemän. Någon förpliktelse för
staten att bestrida de administrativa bestyren med den militära familjepensioneringen
föreligger icke. Det beslut angående förvaltningen av
arméns nya änke- och pupillkassa, som fattades av 1883 års riksdag, hade
— såsom av den lämnade redogörelsen framgår karaktären av ett mot
arméns pensionskassa riktat villkor av innebörd, att särskild gottgörelse
till tjänstepensionskassans styrelse och tjänstemän icke finge utgå för
änkekassans förvaltning, och lärer alltså icke kunna tagas till intäkt för
någon rätt för änkekassans delägare att efter tjänstepensionskassans upphörande
få kassans förvaltningskostnader bestridda av statsmedel.

Ett bidrag från statens sida torde emellertid för framtiden böra utgå
till förvaltningsutgifterna för de båda militära familjepensionsinrättningarna.
Med hänsyn till att dessa utgifter hittills i realiteten belt och hållet
eller — vad familjepensionsverksambeten för marinens personal angår — i
det närmaste helt utgått av statsmedel synes också anledning föreligga
att, i anslutning till vad 1921 års pensionskommitté och 1934 års militärpensionsakkunniga
förutsatt, tills vidare beräkna detta bidrag till sådan
storlek, att det kan anses motsvara skäliga kostnader för kassornas administration.
Härvid bör dock beträffande marinens änke- och pupillkassa
iakttagas, att expenskonstnader m. m. böra bestridas av kassans
medel i ungefär samma omfattning som hittills skett. Däremot synes det

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

icke vara behövligt eller lämpligt, att staten skulle i samband med beviljande
av statsbidrag till kassornas administrationskostnader meddela
några bestämmelser angående storleken av kassornas personal eller grunderna
för ersättning till denna personal. Någon stat för förvaltningskostnaderna
synes alltså ej böra fastställas av statsmakterna. Detta utesluter
givetvis ej, att för statsbidragens beräknande vissa överväganden
rörande en tänkbar och lämplig förvaltningsorganisation måste ske liksom
ej heller att det kan befinnas lämpligt, att villkor uppställas för förvaltningsbidragens
disposition. I samband med fastställande av reglementariska
föreskrifter för kassorna kommer dessutom Kungl. Majit att i
viss omfattning pröva kassornas organisation. I anslutning till dea
ståndpunkt, jag sålunda intagit, förutsätter jag vidare, att ordnandet av
pensionering i erforderlig utsträckning för den personal, som kan komma
att nyanställas vid änkekassorna, blir en kassornas angelägenhet. Jag ansluter
mig sålunda i denna del till riksräkenskapsverkets mening.

Med hänsyn till nuvarande personalorganisation vid kassorna torde
man emellertid icke omedelbart kunna övergå till den här förordade anordningen
med ett statsbidrag, beräknat att ungefärligen motsvara skäliga
minimikostnader för förvaltningen. De sakkunniga hava visserligen
gjort ett försök att fixera de statsbidragsbelopp, som borde utgå
för tiden efter den nuvarande personalorganisationens fullständiga avveckling.
Vad marinens änke- och pupillkassa angår, synes mig anledning
till erinran i stort sett ej föreligga mot det resultat, vartill de sakkunniga
kommit. I fråga örn arméns änke- och pupillkassa vill det synas,
som örn förslaget bygger på en större och dyrbarare organisation
än nödvändigt; det kan ifrågasättas, örn ej även för denna kassas vidkommande
det administrativa arbetet kan väsentligen fullgöras av pensionerad
arvodespersonal, en utväg som osökt erbjuder sig med hänsyn
till de låga avgångsåldrar, vilka gälla för stora grupper av den militära
personalen. Jag anser mig emellertid icke här böra ingå på någon
prövning av storleken av det framtida förvaltningsbidraget till någondera
av kassorna. Med hänsyn till rådande förhållanden synes ställning
nu böra tagas endast i fråga örn de bidragsanslag, vilka böra beviljas
för nästkommande budgetår.

Vid beräkning av dessa anslag har man självfallet att utgå från nu rådande
personalorganisation, även örn denna uppenbarligen är för stor för
familjepensionskassornas uppgifter. Det gäller därvid att tillse, dels vilka
förpliktelser staten kan anses hava gentemot kassornas nuvarande befattningshavare
på grund av deras hittillsvarande anställning, dels
ock, där sådana förpliktelser ej föreligga, vilka hänsyn staten likväl på
grund av nämnda anställning billigtvis bör taga till personalens intressen.
I den mån dylika förpliktelser föreligga eller sådana hänsyn finnas
böra tagas, böra statsanslagen avvägas elter därav föranlett medelsbehov.
Man torde kunna, utgå från att endast undantagsvis nuvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

personal vid pensionskassorna kan vinna anställning vid statliga verk.
På grund av gällande avlöningsvillkor föreligger däremot skyldighet för
samtliga tjänstemän att underkasta sig den ändring i tjänstgöringsförhållandena,
som den föreslagna omläggningen innebär.

Av den föregående redogörelsen framgår, att de flesta befattningshavarna
vid arméns pensionskassa hava fullmakt eller konstitutorial på
de tjänster, som de uppehålla, eller på lägre befattningar vid kassan.
Dessa befattningshavare hava alltså rätt till lön samt till pension av
tjänstepensionskassans medel, d. v. s. i realiteten — ehuru de icke äro
statsanställda — av statsmedel. Här föreligger alltså en förpliktelse, som
måste av staten uppfyllas. Vissa av de befattningshavare, som hava fullmakt
eller konstitutorial å lägre befattningar, hava under avsevärd tid på
förordnande uppehållit högre tjänster. Då även avlöningen under dessa
förordnanden i verkligheten utgått av statsmedel, synes det skäligt, att
staten medverkar till att sist avsedda befattningshavare få, så länge deras
anställning i familjepensionskassan varar, bibehållas vid nu utgående
lönebelopp. Slutligen finnas vid kassan vissa icke-ordinarie befattningshavare.
Ehuru gentemot sistnämnda befattningshavare någon förpliktelse
givetvis icke föreligger, synes det av skäl som nyss angivits billigt att,
där befattningshavarna kunna räkna mera avsevärd anställningstid, tillfälle
beredes dem till fortsatt tjänstgöring med i huvudsak oförändrade
löneförmåner. Pensionsrätt föreligger icke för sistnämnda befattningshavare,
men jag förutsätter, att skälig pension beredes dem genom kassornas
försorg.

Jämväl vid flottans pensionskassa finnes ett par befattningshavare,
som innehava fullmakt eller konstitutorial med därpå grundad rätt till
lön och pension. Även här förekomma vissa fall, då befattningshavare,
utan att vara ordinarie, under så avsevärd tid bestritt sina befattningar,
att fortsatt anställning skäligen bör beredas dem.

Den personal vid kassorna, som i enlighet med nyss antydda huvudgrunder
finnes icke böra erhålla anställning hos familjepensionskassorna
och som ej heller kan erhålla statsanställning, torde böra tillerkännas avskedsersättning,
beräknad med hänsyn tagen till anställningens längd och
löneförmånens storlek.

Lönerna till de befattningshavare, som skola erhålla anställning vid
familjepensionskassorna, torde böra inräknas i de anslag till förvaltningsbidrag
för kassorna, vilka böra uppföras å riksstaten för nästkommande
budgetår. Pensionerna till tjänstemän, vilka äga pensionsrätt,
torde lämpligen kunna bestridas från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. För pensionsberättigade befattningshavare vid arméns
pensionskassa torde, enär dessa tjänstemän åtnjuta nyreglerad avlöning,
de i civila tjänstepensionsreglementet innefattade grunderna böra vinna
tillämpning. Vid tjänstårsberäkning för pension bör anställning hos
pensionskassan räknas lika med tjänstetid i med pensionsrätt förenad

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

statstjänst. Pensionsberättigade befattningshavare i flottans pensionskassa,
vilka erhålla tjänstgöring i marinens änke- och pupillkassa, torde
böra bibehållas vid de pensioneringsgrunder, som för närvarande gälla
för dem enligt reglementet för flottans pensionskassa. Pensionsavdrag,
respektive pensionsavgifter torde böra avdragas från lönerna, som alitsa
böra beräknas till nettobelopp.

Med utgångspunkt från nu angivna allmänna grunder går jag att taga
ståndpunkt till de detaljfrågor, som påverka beräkningen av bidragsanslagen.

Arméns änke- och pupillkassa. Den nuvarande byråchefen i arméns
pensionskassa innehar fullmakt å sin befattning samt tillhör lönegrad
B 30, löneklass 33. Han bör följaktligen intill uppnådd pensionsålder vara
bibehållen vid sina nuvarande löneförmåner samt efter avskedet erhålla
pension. Då byråchefen är född den 11 juli 1869, bör med tillämpning
av civila tjänstepensionsreglementets övergångsbestämmelser avgångsskyldighet
för honom inträda vid utgången av juli 1935. Intill nämnda tidpunkt
bör han fullgöra tjänstgöring i arméns änke- och pupillkassa. För
byråchefen bör alltså under nästkommande budgetår beräknas lön endast
för en månad jämte dyrtidstillägg enligt de för nyreglerade verk gällande
grunderna. Från lönebeloppet, 995 kronor, bör avgå pensionsavdrag,
vadan vid anslagsberäkningen bör upptagas ett belopp av 960 kronor.

Sekreteraren-ombudsmannen, vilken likaledes är ordinarie innehavaie
av sin befattning, åtnjuter lön i lönegrad B 24, löneklass 27. Även han
bör efter den 1 juli 1935 tjänstgöra i änke- och pupillkassan med bibehållande
av sina nuvarande löneförmåner. Efter minskning med pensionsavdrag
bör lönebeloppet upptagas till (9,060 279 —) 8,<81 kronor.

Å detta belopp bör dyrtidstillägg utgå.

T. f. kassören är, såsom förut nämnts, ordinarie bokhallare i lönegraden
B 21. Sedan år 1926 har han emellertid uppehållit kassörstjänsten i
lönegrad B 24, och han beräknas i denna lönegrad bliva uppflyttad till 26:e
löneklassen från och med den 1 april 1935. I betraktande av den langa
tid, under vilken han uppehållit kassörstjänsten, synes det vara med billighet
överensstämmande, att han under tjänstgöringen hos änke- och
pupillkassan får bibehålla lön i den löneklass, han den 30 juni 1935 tillhör.
T. f. kassören åtnjuter för närvarande pensionsrätt endast å sin ordinarie
tjänst i lönegraden B 21. Vid denna rätt bör han bibehållas även
sedan arméns pensionskassa upphört. Däremot kan jag icke tillstyrka,
att staten påtager sig kostnad för att bereda honom högre pensionsrätt på
grund av förordnandet å den högre tjänsten. Jämväl i fråga örn t. f. kassören
böra grunderna i civila tjänstepensionsreglementet vinna tillämpning.
I enlighet med vad nu föreslagits torde avlöningskostnaden för t. f. kassören
under nästkommande budgetår — förutom dyrtidstillägg — böra beräknas
till 8,367 kronor, motsvarande lön i 20:e lönoklasson minskad med pensionsavdrag
i lönegraden B 21.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Kevisorn innehar sin tjänst i lönegraden B 21 på grund av fullmakt
och tillhör högsta löneklassen (24) inom nämnda lönegrad. Med hänsyn
härtill bör för budgetåret 1935/1936 för revisorn beräknas ett nettolönebelopp
av 7,455 kronor jämte dyrtidstillägg. Tilläggas må att, då revisorn
är född den 21 maj 1873, med tillämpning av civila tjänstepensionsreglementets
övergångsbestämmelser avgångsskyldighet för honom bör inträda
— under förutsättning att han icke själv önskar avgå redan vid 65 års ålder
— med utgången av maj 1939.

T. f. förste expeditionsvakten är ordinarie tjänsteman i lönegraden B 5
men uppehåller sedan år 1930 på förordnande den vakanta förste expeditionsvaktstjänsten
(lönegraden B 7). Sedan den 1 oktober 1931 tillhör han
10:e löneklassen. Såsom förut nämnts uppbär han dessutom för närvarande
400 kronor örn året i ersättning för vissa skrivgöromål. Pensionsrätt åtnjutes
för den ordinarie befattningen. Med hänsyn till den relativt långa tid,
som ifrågavarande tjänsteman uppehållit förste expeditionsvaktsbefattningen,
synes det vara billigt, att han bibehålies vid lön enligt den löueklass
han nu tillhör. Däremot bör det icke ifrågakomma att fortfarande
bevilja honom särskild ersättning för skrivgöromål. I enlighet med vad
nu anförts bör för t. f. förste expeditionsvakten beräknas ett belopp av
3,252 kronor, motsvarande lön i 10:e löneklassen, minskad med pensionsavdrag
för lönegraden B 5.

Bland den icke-ordinarie personalen finnes en kvinnlig tjänsteman, som
intager ställning av kansliskrivare med lön lika med ordinarie befattningshavare
i lönegraden B 11. Sedan den 1 januari 1933 har hon tillhört 14 :e
löneklassen. Då ifrågavarande befattningshavare sedan år 1903 oavbrutet
tjänstgjort i kassan, synes fortsatt anställning böra beredas henne mot åtnjutande
av avlöning i innehavande löneklass, d. v. s. med 4,104 kronor
jämte dyrtidstillägg.

De tre övriga icke-ordinarie kvinnliga befattningshavarna i arméns
pensionskassa uppbära samtliga lön såsom ordinarie tjänstemän i lönegraden
B 4. Med hänsyn till den relativt långa tid, under vilken de varit
anställda i kassans tjänst, torde skäligheten bjuda, att dem beredes fortsatt
anställning eller avskedsersättning.

En av dessa kvinnliga befattningshavare torde, i enlighet med vad de
sakkunniga föreslagit, böra erhålla anställning i kassan. Den befattningshavare,
som här närmast åsyftas, har tjänstgjort hos arméns pensionskassa
sedan år 1921 och tillhör för närvarande 7:e löneklassen eller
högsta löneklassen för ordinarie kvinnlig tjänsteman i lönegraden B 4
med lön av 2,832 kronor. Hon synes även i fortsättningen böra bibehållas
vid nuvarande löneställning. Av de övriga två icke-ordinarie befattningshavarna
torde, såsom de sakkunniga förutsatt, den ena från och med den
1 juli 1935 kunna vinna anställning i statskontoret; vad statskontoret på
denna punkt yttrat mot de sakkunnigas förslag synes ej böra få hindra ett
utnyttjande på detta sätt av ifrågavarande befattningshavares arbetskraft.

Kungl. Majus proposition nr 193.

Den andra befattningshavaren synes böra erhålla avskedsersättning med
av de sakkunniga föreslaget belopp av 800 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förut omförmälda beslut den 15 december 1933
har förordnats en konsulent att intill utgången av år 1938 biträda arméns
änke- och pupillkassa mot ett arvode av i medeltal 2,400 kronor för år.
Detta belopp torde böra medtagas vid beräkning av förvaltningsbidraget.

Med hänsyn till den stora personaluppsättningen synas statsmedel icke
böra beräknas för särskild sifferrevisor.

Mot vad militärpensionssakkunniga föreslagit beträffande arvoden till
direktionsledamöter har jag intet att erinra. Jag biträder alltså även förslaget
örn att medel beräknas för en verkställande direktör med ett arvode
av 3,600 kronor.

De av de sakkunniga beräknade beloppen till kostnader i samband med
fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. samt för skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., 2,900 kronor respektive 6,000 kronor, synas
vara väl höga. Av verkställda överslagsberäkningar vill det synas, som örn
årliga belopp av 2,500 kronor, respektive 5,500 kronor skulle vara tillräckliga
för angivna ändamål.

Det av de sakkunniga beräknade beloppet av 2,000 kronor till vissa avlönings-
och expenskostnader i samband med kassans avveckling torde, på
sätt jag i det följande skall angiva, böra inräknas i ett särskilt anslag för
vissa engångskostnader.

Såsom förut antytts bör å nettolönebeloppen vid de lönegradsplacerade
tjänsterna utgå dyrtidstillägg; det härför erforderliga beloppet har
i beräkningen upptagits till 3,249 kronor.

I anslutning till det anförda torde för budgetåret 1935/1936 böra anvisas
ett anslag av 56,800 kronor till förvaltningsbidrag till arméns änkeoch
pupillkassa i enlighet med följande kostnadsberäkning:

Avlöningar och arvoden:

Direktionen: kr- kl''•

ordförande, arvode ............................................................ 1,200

2 ledamöter, arvoden å 900 kr......................................... 1,800

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode 3,600 6,600

Tjänstemännen:

sekreteraren och ombudsmannen, lönegrad B 24, löne klass

27............................................................................ 8,781

bokhållaren, lönegrad B 24, löneklass 26 .................... 8,367

revisorn, lönegrad B 21, löneklass 24 ............................ 7,455

kansliskrivaren, lönegrad B 11, löneklass 14 4,104

kontorsbiträdet, lönegrad B 4, löneklass 7 .................... 2,832

expeditionsvakten, lönegrad B 7, löneklass 10 ............ 3,252

konsulenten, arvode ............................................................ 2,400 37,191

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Omkostnader: kr. kr.

fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. 2,500

skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................... 5,500 8,000

Vissa engångskostnader:

byråchefen, lön för juli 1935 ............................................ 960

extra kontorsbiträdet (avskedsersättning)........................ 800 1,760

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................................................... 3,249

Summa kronor 56,800.

Med hänsyn till att dyrtidstillägg ingår i anslagsberäkningen, bör anslaget
erhålla förslagsanslags natur. De i anslaget ingående beloppen för
fullmäktiges och valda revisorers sammanträden m. m. samt för skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. torde böra tillkomma kassan såsom
fixa belopp och utgå oberoende av de verkliga utgifterna för ändamålet
under budgetåret ifråga. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Majit
att utfärda erforderliga särskilda bestämmelser örn övergången till den
nya organisationen, rörande anslagets disposition och villkoren för lönebeloppens
utgående m. m.

Marinens änke- och pupillkassa. I flottans pensionskassa innehar t. f.
kamreraren fullmakt å befattningen såsom assistent. Det torde emellertid
vara skäligt, att han även efter det flottans pensionskassa upphört
må, så länge han tjänstgör i familjepensionskassan, bibehållas vid sina
nuvarande löneförmåner å kamrerartjänsten, vilken han uppehållit på
förordnande under omkring åtta års tid. Dessa löneförmåner — bestående
av lön, tjänstgöringspengar, tillfällig löneförbättring samt ett ålderstilllägg
— uppgå till 6,400 kronor. Likaledes torde han böra bevaras vid sin
nuvarande pensionsrätt å kamrerartjänsten. I enlighet med vad de sakkunniga
föreslagit bör pensioneringen övertagas av staten och ombesörjas
av statskontoret. Även här torde det beträffande arméns pensionskassa
föreslagna systemet med nettolön kunna tillämpas. Nu utgående
avlöning bör följaktligen vid anslagsberäkningen minskas med
pensionsavgiftens belopp, 96 kronor.

T. f. förste revisorn innehar icke någon ordinarie befattning vid kassan
men har jämlikt förordnande bestritt förste revisorstjänsten sedan
år 1928. Även han synes böra bibehållas vid nuvarande löneförmåner,
utgörande sammanlagt 5,400 kronor. Beträffande hans pensionsförhållanden
kan i huvudsak åberopas vad som anförts i fråga örn t. f. kamreraren.
Pensionsavgiften utgör 70 kronor 40 öre, men vid nettolönens uträknande
synes avdraget av praktiska skäl böra avrundas till 70 kronor.

Tillräckliga skäl synas icke föreligga att vare sig för t. f. kamreraren
eller t. f. förste revisorn beräkna statsmedel för ytterligare ålderstillägg i
de befattningar, de uppehålla.

Vaktmästaren, som innehar sin befattning med konstitutorial, åtnju -

Kungl. Majlis proposition nr 193.

ter i lön, tjänstgöringspengar, tillfälligt lönetillägg och. ålderstillägg
sammanlagt 1,990 kronor och bör självfallet även i fortsättningen bibehållas
vid dessa löneförmåner. Pensioneringen bör, på sätt föreslagits
beträffande t. f. kamreraren och t. f. förste revisorn, omhändertagas av
staten. Vid anslagsberäkningen bör därför endast nettolön beräknas;
pensionsavgiften utgör 36 kronor för år.

Å t. f. kamrerarens, t. f. förste revisorns och vaktmästarens nettoavlöning
bör utgå dyrtidstillägg enligt de för oreglerade verk gällande grunderna.

Beträffande nuvarande tjf. andre revisorn, vilken varit anställd i flottans
pensionskassa sedan år 1920 men erhållit sitt nuvarande förordnande
först från och med den 1 september 1932, hava de sakkunniga föreslagit,
att bon skulle erhålla anställning i familjepensionskassan mot en årlig
avlöning av tillhopa 2,100 kronor jämte dyrtidstillägg enligt oreglerade
grunder. Även jag anser billigt, att medel beräknas för avlönande bos
familjepensionskassan av ifrågavarande befattningshavare. Det har emellertid
synts mig lämpligt, att ersättningen utgår i form av ett arvode, å
vilket dyrtidstillägg ej skall utgå. Detta arvode synes böra beräknas till
2,700 kronor för år.

Den nuvarande t. f. kassören B. A. Natt och Dag erhöll anställning i
kassan först den 1 april 1932, då frågan om ett nyordnande av det militära
pensionsväsendet länge varit aktuell. Med hänsyn till den relativt korta
tid, under vilken han tjänstgjort i kassan, hava de sakkunniga icke ansett,
att anställning i familjepensionskassan borde beredas honom. Däremot
hava de sakkunniga funnit, att han skäligen borde bekomma en avskedsersättning
med ett belopp av 3,500 kronor. Mot vad sålunda föreslagits
har jag ingen erinran. Vidare torde Natt och Dag, på sätt de sakkunniga
föreslagit, böra tillerkännas ersättning för erlagda pensionsavgifter till
flottans pensionskassa med 228 kronor 80 öre.

Tjf. assistenten S. E. Lundgren och extra biträdet Edith Norlin hava
varit anställda hos flottans pensionskassa såsom extra biträden sedan
år 1929, respektive år 1927. Icke heller gentemot dessa båda befattningshavare
äger staten några förpliktelser, men billigheten synes bjuda att, då de
icke kunna beredas fortsatt anställning, staten tillerkänner dem viss avskedsersättning.
De av de sakkunniga i sådant avseende föreslagna beloppen,
3,000 kronor respektive 2,500 kronor, finner jag vara lämpligt avvägda.

De sakkunnigas förslag i fråga om arvoden åt ledamöterna i änke- och
pupillkassans direktion har icke givit mig anledning till erinran. För
direktionen torde följaktligen för nästkommande budgetår böra beräknas
(720 + 2 X 600 + 2,000 =) 3.920 kronor. Icke heller har jag något att
invända mot det av de sakkunniga för fullmäktiges och valda revisorers
sammanträden beräknade beloppet 1,500 kronor.

Till en sekreterare och ombudsman torde böra upptagas ett arvode av

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

1,500 kronor. Vidare bör för vikariatsersättningar m. m. beräknas ett belopp
av 400 kronor.

Vad däremot angår kostnaderna för skrivmaterialier och expenser, anser
jag i likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket, att statsverket
icke bör åtaga sig att betala större del därav än som hittills bestritts
av flottans pensionskassas tjänstepensionsmedel eller hälften av
kostnaderna. På grundval av de sakkunnigas beräkning bör följaktligen
vid anslagsberäkningen upptagas ett belopp av 1,990 kronor. Då det av
de sakkunniga föreslagna beloppet beräknats med hänsyn till en efter
familjepensionsverksamhetens behov sammanträngd personalorganisation,
synes nämnda siffra emellertid för nästkommande budgetår böra höjas
till förslagsvis 2,400 kronor. De sakkunnigas förslag örn beräknande av
medel för en konsulent kan jag icke biträda, enär avlöningen till konsulenten
hittills bestritts av gratialfonden.

För avlönings- och expenskostnader i samband med kassans avveckling
erforderligt belopp — av de sakkunniga beräknat till 4,000 kronor —
bör ingå i det anslag till vissa engångskostnader, varom jag längre fram
gör framställning.

Såsom förut nämnts bör dyrtidstillägg enligt oreglerade grunder utgå
till t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren. Det härför
erforderliga beloppet torde böra beräknas till 3,763 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits torde för budgetåret 1935/1936
böra till förvaltningsbidrag till marinens änke- och pupillkassa anvisas
ett anslag av 39,000 kronor i enlighet med följande kostnadsberäkning:

Avlöningar och arvoden m. m.:

Direktionen: kr.

ordförande, arvode ........................................ 720

2 ledamöter, arvoden å 600 kronor............................ 1,200

1 ledamot, tillika verkställande direktör, arvode.. 2,000

Tjänstemännen m. m.: kr.

kamreraren (lön 3,000, ålderstillägg 500,
tjänstgöringspengar 2,000, tillfällig löneförbättring
900) ............................................ 6,400

avgår pensionsavgift ............................... 96 6,304

förste revisor (lön 2,200, ålderstillägg 500,
tjänstgöringspengar 1,800, tillfällig löneförbättring
900) ............................................ 5,400

avgår pensionsavgift ................................ 70 5,330

vaktmästaren (lön 900, ålderstillägg 300,
tjänstgöringspengar 550, tillfälligt lönetillägg
240) ................................................... 1,990

avgår pensionsavgift................................ 36 3,954

kr.

3,920

Kungl. Majlis proposition nr 193.		33
	kr.	kr.	kr.
1 kontorsbiträde, arvode ................................ sekreteraren och ombudsmannen, arvode ...		2,700 1,500	•
vikariatsersättningar och tillfällig personal Omkostnader: fullmäktiges och valda revisorers samman-träden m. m.....................................................		400 1,500	18,188
skrivmaterialier och expenser............................ Vissa engångskostnader: avskedsersättning till övertalig personal: kassören B. A. Natt och Dag .................... tjf. assistenten S. E. Lundgren....................	3,500 3,000	2,400	3,900
extra biträdet Edith Norlin ........................ ersättning till kassören Natt och Dag för	2,500	9,000
erlagda pensionsavgifter............................		229	9,229
Dyrtidstillägg, förslagsvis.......................................			3,763
	Summa kronor 39,000.

Då dyrtidstillägg ingår i anslagsberäkningen, bör anslaget erhålla förslagsanslags
natur. De beräknade beloppen till fullmäktiges och valda
revisorers sammanträden m. m. samt till skrivmaterialier och expenser
böra tillkomma familjepensionskassan såsom bestämda belopp, oberoende
av de verkliga utgifterna för ändamålet under ifrågavarande budgetår.
I övrigt bör det ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter
rörande anslagets disposition.

Den militära pensionsfonden.

De militära pensionskassorna förvalta för närvarande betydande fondmedel.
Dessa avse emellertid endast till en mindre del tjänstepensioneringen,
för vilken — såsom i annat sammanhang (prop. nr 192 sid. 139)
omnämnts — fondering numera icke förekommer i vidare mån än att
till flottans pensionskassas pensionsfond årligen avsättes ett belopp av
1,500 kronor för fondens tillväxt. Huvuddelen av kassornas fondförvalt
ning avser familjepensionsmedel.

Det hokförda värdet av arméns pensionskassas kapital utgör 3,747,794
kronor 38 öre, medan arméns nya änke- och pupillkassas förmögenhet
upptagits till ett värde av omkring 30,800,000 kronor. Härtill komma
vidare omkring 1,150,000 kronor i donationsmedel. En närmare redogörelse
för de olika donationsfonderna samt deras ändamål återfinnes å
sid. 260 och 261 i militärpensionssakkunnigas betänkande.

Bland tillgångarna i arméns pensionskassas tjänstepensionsfond ingår
även en fastighet, nämligen huset nr 9 i kvarteret Milon med adress Ilihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr lou -

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

nummer 7 vid övre Munkbron i Stockholm. Denna fastighet, i vilken
kassan har sina tjänstelokaler inrymda, inropades av pensionskassan år
1776 å stadsauktion för 200,000 daler kopparmynt. De delar av fastigheten,
som ej upptagas av kassans tjänstelokaler och bostadslägenhet åt
kassans expeditionsvakt, äro för närvarande uthyrda. Hyresintäkterna,
vilka för budgetåret 1933/1934 uppgingo till 9,200 kronor, hava upptagits
bland pensionskassans inkomster. Fastigheten är för närvarande åsatt
ett taxeringsvärde av 275,000 kronor men i kassans räkenskaper bokförd
till ett värde av endast 80,000 kronor.

Flottans pensionskassas pensionsfonds kapital utgjorde den 30 juni 1934
S29,863 kronor 41 öre, medan kassans gratialfond uppgår till omkring

8,800,000 kronor. Av direktionen över flottans pensionskassa förvaltas
dessutom donationsfonder till ett sammanlagt belopp av något över 900,000
kronor. Beträffande dessa donationsfonders storlek och ändamål har en
redogörelse lämnats å sid. 271—273 i sakkunnigbetänkandet.

De sakkunniga hava framhållit, att i samband med överflyttning till
statskontoret av den militära tjänstepensioneringens administration statskontoret
även borde övertaga förvaltningen av de militära pensionskassornas
för tjänstepensionering avsedda tillgångar. De av pensionskassorna
omhänderhavda donationsfonderna — vilka för ändamål, som i
stort sett överensstämde med familjepensioneringens syfte, förvaltas utan
särskild kostnad för fonderna — böra däremot enligt de sakkunnigas uppfattning
övertagas av de militära familjepensionskassorna.

Med stöd av förebragt utredning (betänkandet sid. 169) uttala de sakkunniga
den uppfattningen, att arméns pensionskassas fastighet representerar
en tillgång av samma natur som kassans övriga för tjänstepensionering
avsedda tillgångar. Vid sådant förhållande hava de sakkunniga
ansett att, därest statsverket övertager förvaltningen av arméns
pensionskassas tjänstepensionsfond, även fastigheten bör inbegripas i
fonden. De sakkunniga hava emellertid tillstyrkt, att arméns änke- och
pupillkassa skulle tills vidare utan ersättning få för tjänsteändamål disponera
erforderligt lokalutrymme i fastigheten. Däremot hava de sakkunniga
föreslagit, att de i fastigheten befintliga, pensionsfonden tillhöriga
inventarierna, vilka i arméns pensionskassas räkenskaper bokförts
till ett värde av en krona, måtte utan vederlag överlämnas till disposition
av arméns änke- och pupillkassa (betänkandet sid. 170). Vid
överlämnande till statskontoret av förvaltningen av arméns pensionskassas
för tjänstepensioner in gen avsedda tillgångar borde sålunda inventarierna
undantagas.

Även från flottans pensionskassas pensionsfonds tillgångar böra enligt
de sakkunnigas förslag vid överlämnandet till statskontoret undantagas
kassans inventarier. Nämnas må, att pensions- och gratialfonderna äga
hälften vardera av inventarierna, vilka i sin helhet bokförts till 15,000
kronor.

Kungl. Mårds proposition nr 193.

Avgivna yttranden. Arméns fullmäktige hava icke haft något att erinra
mot att förvaltningen av tjänstepensionskassans kapitaltillgångar vid
tjänstepensionsreglementets ikraftträdande överlämnas till statskontoret.
Fullmäktige hemställa emellertid, att arméns änke- och pupillkassa måtte
få förvärva pensionskassans förenämnda fastighet för hokföringsvärdet,

80,000 kronor. Till stöd för denna framställning hava fullmäktige åberopat,
att 1921 års pensionskommitté funnit skäligt, att fastigheten finge
överlåtas till änke- och pupillkassan mot sådant vederlag. Fullmäktige anföra
härvid, att fastighetens övertagande på nyssnämnda villkor visserligen
skulle innebära en ekonomisk förmån för änke- och pupillkassan
men att skillnaden mellan taxeringsvärdet och det bokförda värdet
såsom 1921 års pensionskommitté framhållit — icke representerade några
av statsverket på fastigheten nedlagda kostnader utan endast den allmänna
stegringen i fastighetsvärdet. Vid sadant förhållande och då
hyresintäkterna av fastigheten vore tämligen obetydliga, syntes staten
höra kunna avstå från att vid övertagandet av pensionskassans kapitaltillgångar
tillgodogöra sig sagda värdestegring. Önskvärdheten av att
änke- och pupillkassan för framtiden finge bibehållas vid förmånen att
huva tjänstelokaler åt sig upplåtna syntes bliva pa ett betryggande sätt
tillgodosett endast örn änke- och pupillkassan medgåves förvärv av fastigheten
med äganderätt.

Även fullmäktige i flottans pensionskassa hava biträtt de sakkunnigas
förslag, att pensionskassans pensionsfond — med undantag av kassans
inventarier — skulle överflyttas till en gemensam militär pensionsfond.

Statskontoret har anslutit sig till vad de sakkunniga föreslagit beträffande
dispositionen av tjänstepensionskassornas tillgångar. Statskontoret
förklarar sig sålunda dela de sakkunnigas uppfattning, att arméns
änke- och pupillkassa icke borde få förvärva förenämnda fastighet för
ett vederlag understigande fullt värde av densamma.

Direktionen över flottans pensionskassa har framhållit, att örn bestyret
med tjänstepensioneringen helt avlyftades från flottans pensionskassa,
konsekvensen borde bjuda, att kassan jämväl avkopplades från förvaltningen
av en utav dc av kassan nu omhänderhavda donationsfonderna,
nämligen konsul V. J. S. Westzynthius’ testamentsfond, vars avkastning
enligt testamentet skall komma pensionerad gemenskap till godo (se betänkandet
sid. 272).

Såsom jag redan vid behandlingen av frågan örn det militära tjänstepensionsreglementet
anfört (prop. nr 192 sid. 140) anser jag i likhet med
dc sakkunniga, att arméns pensionskassas och flottans pensionskassas för
tjänstepensionering avsedda kapitaltillgångar — med undantag av dc
av kassorna för närvarande disponerade inventarierna —- böra överlämnas
till statskontoret för att förvaltas såsom en gemensam militär pensionsfond,
vars avkastning bör tagas i anspråk för tjänstepensioneringen.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Av förut lämnade uppgifter framgår, att den militära pensionsfonden kommer
att uppgå till omkring 4,570,000 kronor.

Efter att hava tagit del av de sakkunnigas utredning finner jag mig
icke kunna tillstyrka, att arméns änke- och pupillkassa får förvärva den
i arméns pensionskassas tjänstepensionsfond ingående fastigheten för ett
vederlag understigande fastighetens verkliga värde. Däremot har jag intet
att erinra mot att familjepensionskassan må tills vidare, så länge fastigheten
är i statens ägo och hinder eljest ej möter, enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande i fastigheten disponera för verksamheten erforderliga lokalutrymmen
utan hyresersättning.

Vad angår de av kassorna förvaltade enskilda donationsfonderna, framgår
av de sakkunnigas utredning, att dessa fonder huvudsakligen avse
ändamål, som närmast äga samband med familjepensioneringen. Dessa
fonder böra följaktligen övertagas till förvaltning av familjepensionskassorna.
Med anledning av vad direktionen över flottans pensionskassa
anfört torde emellertid kunna ifrågasättas att göra undantag beträffande
konsul V. J. S. Westzynthius’ testamentsfond. Frågan härom torde efter
närmare undersökning böra göras till föremål för prövning av Kungl.
Maj:t.

Sedan år 1920 ombesörjer direktionen över flottans pensionskassa utdelning
av gratifikationer från invalidhusfonden åt vissa f. d. officerare
och underofficerare med vederlikar ävensom åt f. d. indelt eller fast anställt
manskap vid marinen. På sätt direktionen i sitt yttrande ifrågasatt
bör denna direktionens befattning med invalidhusfondens medel upphöra.
Beslut härom torde böra meddelas av Kungl. Majit.

Vissa anslag till det militära pensionsväsendet.

Å riksstatens elfte huvudtitel finnas under avdelningen »Militära pensionsväsendet»
upptagna följande anslag för militära befattningshavares tjänstepensionering
samt för årliga statsbidrag till familjepensionering för dessa
befattningshavare, nämligen (anslagen upptagas här med angivande av
numrering och anslagsbelopp i riksstaten för budgetåret 1934/1935):

dels med överrubriken »Lantförsvaret»:

Arméns pensionskassa:

1. Ersättning för mistade löneinnehållningar ................... kronor 19,021

2. Ersättning för nådårs- och begravningshjälpsbespa ringar.

.................................................................................. » 28,080

3. Ersättning för inkomster från Vadstena krigsrnans huskassas

äldre medel .................................................... » 106,000

4. Bidrag till pensionering av änkor och barn efter befäl

och underbefäl med vederlikar vid armén ........ » 122,949

Kungl. Majlis proposition nr 193.

5. Ytterligare bidrag för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

till pensionering av änkor och barn efter befäl och

underbefäl med vederlikar vid armén ........................ kronor 2,046

6. Arméns pensionskassas egen pensionering m. m., för slagsanslag

........................................................................ >> 4,700,000

dels med överrubriken »Sjöförsvaret»:

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

8. Pensionsfonden ................................................................

9. Gratial fonden ....................................................................

10. Bidrag till flottans pensionskassas gratialfond

12. Pensionering av flottans befäl och underbefäl med

vederlikar, förslagsanslag................................................

dels ock med överrubriken »Gemensamma anslag»:

36,320

16,650

45,560

855,000,

15. Pensionsförbättring åt viss personal vid armén och

marinen, förslagsanslag..................................................

16. Pensionsreglering för f. d. militära befattningshavare,

förslagsanslag .....................................................................

3,365,000

2,315,000.

Härtill komma anslag för dyrtidstillägg å tjänste- och familjepensioner.

1934 års militärpensionssakkunniga hava å sid. 183—187 i sitt betän
leande framlagt beräkningar och förslag rörande de anslag till det militära
pensionsväsendet, som skulle påverkas av de sakkunnigas förslag.
Under hänvisning härtill redogör jag här för det slutresultat, vartill de
sakkunniga i förevarande hänseenden kommit.

För bestridande av utgifterna för pension och uppskjuten livränta enligt
det föreslagna militära tjänstepensionsreglementet ävensom för tjänstepensioner,
som före reglementets ikraftträdande beviljats åt personal vid försvarsväsendet,
skulle enligt sakkunnigförslaget uppföras ett förslagsanslag
till pensionering av militära befattningshavare. Detta anslag, som av de
sakkunniga beräknats till 12,950,000 kronor, skulle ersätta de till arméns
och flottans pensionskassor anvisade tjänstepensionsanslagen (nr 1, 2, 3, 6.
8 och 12) ävensom de gemensamma anslagen till pensionsförbättring och
pensionsreglering (nr 15 och 16). Härvid skulle dock fran pensionsregleringsanslaget,
som för närvarande bestrider kostnader jämväl för pensionstillägg
enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) angående pensionstillägg
åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.,
utbrytas för detta ändamål erforderligt belopp, förslagsvis 120,000 kronor,
att uppföras såsom särskilt förslagsanslag till pensionstillägg åt änkor och
barn efter militära befattningshavare.

Till dc militära familjepensionsanstalterna skulle anvisas dels statsbidrag
till familjepensionerna enligt oförändrade grunder, dels ock erforderliga
medel till förvaltningskostnader ävensom till engångs- och över -

Kungl. Maj:ts proposition m 193.

gångskostnader i samband med avvecklingen av de nuvarande pensionskassorna
i enlighet med de förslag, som de sakkunniga i dessa hänseenden
framlagt och för vilka jag i det föregående redogjort. För arméns
änke- och pupillkassa skulle sålunda för nästkommande budgetår uppföras
ett förslagsanslag till bidrag till pensionering av änkor och barn
efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén å 125,000 kronor samt
ett förslagsanslag till förvaltningskostnader för arméns änke- och pupillkassa
å 60,000 kronor. Förstnämnda anslag skulle ersätta såväl det hittillsvarande
ordinarie bestämda anslaget till bidrag till pensionering av
änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén (nr
4) som det anslag för vissa i efterskott beräknade bidragsbelopp, som under
senare år varit upptaget (nr 5); på grund härav skulle åt anslaget
givas förslagsanslags natur. För marinens änke- och pupillkassa skulle
för nästkommande budgetår anvisas dels ett oförändrat bestämt anslagtill
ersättning för minskade inkomster till flottans pensionskassas gratialfond
å 16,650 kronor, dels ett bestämt anslag till bidrag till pensionering
av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid marinen å
45,560 kronor, motsvarande det nuvarande anslaget till bidrag till flottans
pensionskassas gratialfond (nr-10), dels nya bestämda anslag till förvaltningsbidrag
till marinens änke- och pupillkassa å 12,100 kronor samt till
vissa engångskostnader i samband med avveckling av flottans pensionskassa
å 13,200 kronor, dels ock ett nytt förslagsanslag till övergångsstat
för flottans pensionskassa å 20,800 kronor.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit lades till grund för den preliminära
anslagsberäkningen i riksstatsförslaget, dock att anslaget till övergångsstat
för flottans pensionskassa beräknades till ett belopp av 22,000
kronor.

Då antagandet av ett militärt tjänstepensionsreglemente skulle kunna
påverka kostnaderna för dyrtidstillägg å tjänstepensionerna, ansågs även
anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare böra i riksstatsförslaget
upptagas med beräknat belopp. Anslagsbeloppet upptogs till

4,400,000 kronor.

Enär vidare frågan örn den militära tjänstepensioneringens framtida
administration vöre ägnad att inverka på spörsmålet örn handhavandet av
den pensionering av vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket, som för
närvarande ombesörjes av flottans pensionskassa, upptogs i statsverkspropositionen
även anslaget för detta ändamål allenast med preliminärt
beräknat belopp, 15,000 kronor. Av samma skäl kundo definitivt äskande
ej heller ske beträffande fortsatta medel till den pensionering av flottans
gemenskap, som hittills handhafts av flottans pensionskassa med anlitande
av ett särskilt riksstatsanslag. Anslaget för sistnämnda ändamål beräknades
i riksstatsförslaget till 270,000 kronor.

Mot de sakkunnigas anslagsberäkningar har i de avgivna utlåtandena
icke framställts någon erinran.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 193.

Ett godkännande av den ståndpunkt, jag vid framläggande av förslag
till militärt tjänstepensionsreglemente intagit i fråga örn pensionsåldrarna
för vissa beställningar samt beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av
de nya bestämmelserna örn avgångsskyldighetens inträde, medför i förhållande
till de sakkunnigas förslag en minskning av pensionsutgifterna.
För nästkommande budgetår torde denna minskning dock icke bliva av den
storleksordning, att därav bör föranledas ändring i de i statsverkspropositionen
beräknade anslagsbeloppen till tjänstepensioner och dyrtidstillägg.

Med avseende å anslagen till bidrag till de militära familjepensionskassorna
föranleder mitt i det föregående framlagda förslag vissa ändringar
i statsverkspropositionens beräkningar. I enlighet med vad jag nu förordat
böra i stället för de i statsverkspropositionen under punkterna 38,
42 och 43 av elfte huvudtiteln beräknade anslagen uppföras två särskilda
förslagsanslag, ett till förvaltningsbidrag till arméns änke- och pupillkassa
å 56,800 kronor och ett till dylikt bidrag till marinens änke- och
pupillkassa å 39,000 kronor.

Till vissa engångskostnader i samband med avvecklingen av arméns
och flottans pensionskassor torde, såsom jag redan antytt, böra anvisas
ett särskilt anslag. Från detta torde böra bestridas dels de avlöningsoch
expenskostnader, som för kassorna uppkomma vid avvecklingen och
som av de sakkunniga beräknats till respektive 2,000 och 4,000 kronor, dels
ock de engångskostnader, som vid den avsedda omläggningen kunna upp
komma för vederbörande statsmyndigheter, statskontoret och riksräkenskapsverket.
Anslagsbeloppet bör med hänsyn härtill beräknas till 10,000
kronor. Anslaget bör i sin helhet stå till Kungl. Maj:ts disposition folden
fördelning, som efter närmare utredning örn behovet visar sig påkallad.

Det i statsverkspropositionen under punkten 44 beräknade anslaget
skulle vid bifall till vad jag nu förordat bliva överflödigt, i det att därunder
avsedda utgifter fördelats dels på anslaget till förvaltningsbidrag
till marinens änke- och pupillkassa, dels ock på nyssnämnda anslag till
vissa engångskostnader.

De här föreslagna anslagen till de militära familjepensionskassornas
förvaltningskostnader m. m. uppgå till ett sammanlagt belopp av (56,800 +

39,000 + 10,000 =) 105,800 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade
(60,000 + 12,100 + 22,000 + 13,200 =) 107,300 kronor.

I övrigt föreligger ej anledning till ändring av de i statsverkspropositionen
gjorda anslagsberäkningarna.

Beträffande vissa av de förordade anslagen torde få anföras följande.

Anslaget till pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket avser
att ersätta den anslagspost å 15,000 kronor, vilken för närvarande såsom
förslagsanslag finnes upptagen under tionde huvudtitelns anslag till
lots- och fyrinrättningen för bestridande av kostnader för pensionering genom
flottans pensionskassa av vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

I samband med genomförande av den av 1934 års riksdag beslutade omläggningen
av riksstatens uppställning böra medel för ifrågavarande pensioneringskostnader
anvisas under elfte huvudtiteln. Av vad i det föregående
anförts framgår, att de från detta anslag utgående pensionerna
skulle från och med den 1 juli 1935 utbetalas av statskontoret.

Från anslaget till bidrag till pensionering av änkor och barn efter befäl
och underbefäl med vederlikar vid armén bör jämväl utgå det statsbidrag
till familjepensioneringen för arméns pensionskassas i kassan delaktiga
tjänstemän, som hittills bestritts av tjänstepensionskassans medel.

Erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagens disposition torde
få meddelas av Kungl. Majit.

Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

lio) föreskriva

dels att arméns pensionskassas och flottans pensionskassas
befattning med tjänstepensionering skall från och
med den 1 juli 1935 upphöra;

dels ock att av nämnda kassor förvaltade, för tjänstepensionering
avsedda tillgångar skola från och med
den 1 juli 1935 överlämnas till statskontoret för att
förvaltas såsom en gemensam militär pensionsfond,
dock att arméns änke- och pupillkassa och marinens
änke- och pupillkassa må utan ersättning övertaga de
under arméns pensionskassas tjänstepensionsfond, respektive
flottans pensionskassas pensionsfond redovisade
inventarierna;

2io) godkänna de av mig i det föregående förordade
grunderna i fråga örn avlöning och pensionering av
vissa befattningshavare vid arméns pensionskassa och
flottans pensionskassa;

3io) för budgetåret 1935/1936 under elfte huvudtiteln
anvisa

dels till pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid
lotsverket ett förslagsanslag av ............ kronor 15,000;

dels till pensionering av militära befattningshavare
ett förslagsanslag av........................... kronor 12,950,000;

dels till pensionering av flottans gemenskap ett förslagsanslag
av............................................ kronor 270,000;

dels till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare
ett förslagsanslag av ............ kronor 1,400,000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

dels till bidrag till pensionering av änkor och barn
efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén

ett förslagsanslag av................................ kronor 125,000;

dels till förvaltningsbidrag till arméns änke- och

pupillkassa ett förslagsanslag av............ kronor 56,800;

dels till ersättning för minskade inkomster till flottans
pensionskassas gratialfond ett anslag av kronor 16,650;

dels till bidrag till pensionering av änkor och barn
efter befäl och underbefäl med vederlikar vid marinen

ett anslag av ............................................... kronor 45,560;

dels till förvaltningsbidrag till marinens änke- och

pupillkassa ett förslagsanslag av............ kronor 39,000;

dels till vissa engångskostnader i samband med avveckling
av arméns och flottans pensionskassor ett

anslag av .................................................... kronor 10,000;

dels ock till pensionstillägg åt änkor och barn efter
militära befattningshavare ett förslagsanslag
av.................................................... kronor 120,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kurt Björklund.

Bihang till rikndagens protokoll 1935

1 nami. Nr 193.