Kungl. Maj:ts proposition nr 191 (Proposition 1948:191)

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa investeringar
i statens järnvägars fond; given Stockholms
slott den 5 mars 19A8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

1. I propositionen föreslås att de till Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle
hörande järnvägarna skola införlivas med statens järnvägar
från och med den 1 juli 1948. Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande
att vidtaga erforderliga åtgärder för likvidation av de till förvaltningen
hörande järnvägsbolagen jämte dotterbolag. För transaktionens genomförande
äskas ett investeringsanslag av 37 725 000 kronor. Någon upplåning
å kapitalmarknaden erfordras dock ej i anledning härav.

2. Förslag framlägges, att Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara—
Stentorps, Mariestad—Moholms, Skara—Timmersdala, Trollhättan—Nossebro,
Lidköpings samt Hjo—Stentorps järnvägar ävensom Västergötlands
Biltrafikaktiebolag skola förvärvas av staten. Järnvägarna — sammanfattningsvis
benämnda Västra smalspårsnätet — skola införlivas med statens
järnvägar från och med den 1 juli 1948.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19\8. t samt. Nr 191.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

För genomförande av statsförvärvet erfordras ett investeringsanslag av
7 130 000 kronor. De köpesummor som skola erläggas till säljarna uppgå till
sammanlagt 1 840 000 kronor, varav 1 740 000 kronor skola gäldas med
fordringsbevis, utställda av riksgäldskontoret med i regel minst 10 års löptid.
Därest Lidköping före utgången av 1963 erhåller normalspårig järnvägsförbindelse
med station vid statens järnvägars nuvarande normalspårsnät,
skall staden till riksgäldskontoret utan vederlag återställa ett fordringsbevis
å 300 000 kronor.

Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande godkänna avtal om statsförvärv
av Mariestad—Moholms järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa,
understödsförening.

3. I samband med införlivningen av Bergslagsnätet och Västra smalspårsnätet
med statens järnvägar uppstår behov av anslag för budgetåret
1948/49 till vissa telefonanläggningar m. m. med 500 000 kronor samt till
rullande materiel med tillhopa 1 250 000 kronor. Dessa belopp äskas av
riksdagen.

4. Slutligen föreslås att Ljungbyholm—Karlslunda järnväg skall från
och med den 1 juli 1948 införlivas med statens järnvägar. Kungl. Maj:t
begär riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder för att
Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag skall träda i likvidation.
För transaktionens genomförande erfordras ej någon särskild medelsanvisning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, frågor om
vissa ytterligare investeringar i statens järnvägars fond samt anför därvid
följande.

1. Införlivande i statsbanenätet av de till Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle hörande järnvägarna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1947:242 har 1947 års riksdag
till förvärv av aktier i Bergslagernas med flera järnvägsaktiebolag för
budgetåret 1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 80 315 000 kronor.
Anslaget avser aktieförvärv i dels de tre järnvägsbolag, vilka äro delägare
i Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle (i fortsättningen benämnd
GDG), nämligen Bergslagernas järnvägsaktiebolag (BJ), Gävle—Dala
järnvägsaktiebolag (GDJ) och södra Dalarnes järnvägsaktiebolag (SDJ),
dels tre av de fyra järnvägsbolag, vilkas järnvägar, med BJ som formell
arrendator, arrenderas av GDG, nämligen Dalslands järnvägsaktiebolag
(DJ), Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag (KFJ) och Lödöse—Lilla Edets
järnvägsaktiebolag (LLEJ). I Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag
(DVVJ), vars järnväg också arrenderas av GDG, äger BJ samtliga aktier,
varför dessa vid avsett statsövertagande av BJ med flera bolags egendom
komma att utan särskild åtgärd övergå i statens ägo. Liknande är förhållandet
med dels den som handelsbolag inregistrerade GDG, dels GDG:s
olika dotterbolag, bland vilka i första hand är att nämna GDG:s biltrafiksakflebolag.

I propositionen anförde jag, att det definitiva inlemmandet av ifrågavarande
järnvägar i statsbanenätet förväntades kunna ske redan den 1 juli
1948, att GDG-bolagen därvid borde träda i likvidation och avtal träffas
om överlåtelse av bolagens alla tillgångar och skulder på staten, att i sam -

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

band därmed förslag beräknades föreligga om statens övertagande av den
försäkringsverksamhet, som utövas av vid GDG befintliga två pensionsinrättningar,
samt att förslag i angivna hänseenden förväntades komma att
underställas 1948 års riksdag.

J ärnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 29 januari 1948 meddelar järnvägsstyrelsen, att staten
till och med den 30 december 1947 i nu ifrågavarande järnvägsaktiebolag
förvärvat aktier i den omfattning, som följande sammanställning utvisar.

	Antal	Redan förvärvade
Bolag	aktier att	antal	procent av
	förvärva	föregående
BJ..................	............... 100 481	97 781	97-3
GDJ................	............... 64 954	60 760	93-5
SDJ.................	.............. 15 380	14 848	96-5
DJ..................	.............. 8102	6 486	80-1
KFJ................	............... 6 973	6 563	94-1
LLEJ...............	............... 1606	1441	89-7

Såvitt järnvägsstyrelsen kan finna, har hittills icke något inträffat av
natur, att böra föranleda ändring i planerna beträffande ifrågavarande
järnvägars införlivande med statsbanenätet och, såsom av förestående siffror
belyses, ha aktieförvärven fortskridit i fullt tillfredsställande tempo.
Vid dessa järnvägars införlivande anser styrelsen lämpligt att tillämpa det
förfaringssätt, som vid två tidigare tillfällen kommit till användning vid
motsvarande åtgärder beträffande järnvägsbolag, i vilka staten innehade
den helt övervägande delen av aktierna, nämligen dels 1940 beträffande
sex järnvägsaktiebolag i Skåne och Småland, dels 1945 beträffande Stockholm—Västerås—Bergslagens
nya järnvägsaktiebolag (SWB). Med hänsyn
till förhållandet, att staten redan förfogade över nyssberörda bolags egendom,
varför vid nödiga avtals träffande verklig motpart till staten icke
fanns, ansågs vid intetdera av dessa tillfällen behövligt att, på sätt städse
skett och sker beträffande överenskommelser, som icke blott formellt utan
också reellt avse statsförvärv av enskild egendom, underställa riksdagen
fullständiga avtalsförslag. Kungl. Maj :ts förslag i ärendena (propositioner
1940: 164 och 1945: 130) innehöllo därför endast hemställan, att riksdagen
måtte dels bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga erforderliga åtgärder för
att ifrågavarande järnvägsbolag skulle träda i likvidation, dels föreskriva,
att de järnvägar, som tillhörde bolagen i fråga, skulle från vissa angivna
tidpunkter införlivas med statens järnvägar, dels ock anvisa för transaktionernas
genomförande erforderliga anslag.

Det fall, som nu förevarande framställning avser, är analogt med förenämnda
tidigare. Då det, som nyss antytts, blott formellt men icke reellt är
fråga om statsförvärv av enskild egendom, har järnvägsstyrelsen icke funnit
nödigt meddela de sedvanliga sammanställningarna av uppgifter angående
järnvägarnas tekniska och ekonomiska förhållanden. Sådana upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

gifter fram till årsskiftet 1946/47 innehållas redan i propositionen 1947:
242. I denna proposition meddelad konsoliderad balansräkning för GDG
(inkl. DJ) år 1946 hade följande utseende.

Konsoliderad balansräkning för
Tillgångar.

Järnvägsanläggningen ................

Bilrörelsen ..........................

Aktier och obligationer ..............

Kassa och bank ....................

Diverse debitorer ....................

Förråd ............................

GDG (inkl. DJ) år 1946.

Kronor

212 966 000
15 436 000
3 989 000
7 663 000
6 232 000
1 416 000

Summa kronor 247 702 000.

Skulder.

Statslån .............................................. 6 080 000

Obligationslån .......................................... 21 075 000

Reverslån .............................................. 38 684 000

Diverse krediter er ...................................... 7 719 000

Aktiekapital ............................................ 30 518 000

Reservfonder .......................................... 7 728 000

Övriga egna fonder ...................................... 23 261 000

Förnyelsefonder ........................................ 95 328 000

Värderegleringskonton .................................. 858 000

Balanserad vinst ........................................ 7 961 000

Årets vinst ............................................ 8 490 000

Summa kronor 247 702 000.

Enligt den konsoliderade balansräkningen utgjorde, anför styrelsen vidare,
summa låneskulder cirka 65,8 milj. kronor. Av tillgängligt siffermaterial
framgår, att denna lånesumma kan beräknas den 1 juli 1948 ha nedgått
till cirka 63 milj. kronor, med följande fördelning.

BJ. Kronor

Obligationslån av 1898, 3 %............................... 10 146 000

» » 1926, 3 %............................... 7 431 000

reverslån av 1933, 3% %.................................. 5 028 000

» » 1937, 3—31/2 %............................... 6 434 000

» »> 1939,2,9 %.................................. 3 604 000

» » 1941,3,6%.................................. 5 000 000

» » 1939, 4 %.................................... 205 000

» » 1944/5, 3% %................................ 1 000 000

» » 1947, 3x/4 %.................................. 1 500 000

GDJ.

Reverslån av 1938, 3 %................................... 3 850 000

» » 1943, 3X/S %................................. 5 450 000

SDJ.

Obligationslån av 1935, 3x/2 %............................. 1 930 000

reverslån av 1946, 31/* %.................................. 600 000

lån av allmänna medel..................................... 158 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

DJ.

Obligationslån av 1937, 3 %
KFJ.

Statslån, kapital............

ränta.............

anståndsränta

DVVJ.

Statslån nr 1.............

» 2..............

kapital............

(ränta pr 3% 48............

GDG Biltrafiks AB.

Reverslån av 1943, 3‘4 % ...
» * 1943, 37« % . .

» » 1945, 31/, % . .

Kronor

534 000

1 739 000
58 000

281 000 2 078 000

938 0001

438 000/amorteras eJ
2 590 000 3 966 Ooo

52 Ö00)

.............. 600 000

.............. 1 500 000

.............. 2 000 000

Summa kronor 63 014 000

Av förestående lån äro följande belopp placerade i de två vid GDG befintliga
pensionsinrättningar, vilka avses skola övertagas av staten den 1 juli

1948.

Kronor

Reverslån utgivna av RJ....................................... 10 215 000

* » » GDJ..................................... 4 500 000

» » » SDJ..................................... 960 000

» » » GDG Riltrafiks AB ....................... 3 600 000

Summa kronor 19 275 000

Beträffande statslånens kapitalbelopp erfordras ingen annan åtgärd än
dels en överföring i den centrala statsbokföringen från fonden för låneunderstöd
till statens järnvägars fond av lånet till KFJ ävensom den del om
2 590 000 kronor av DVVJ :s lån, varå ränta erlagts, tillhopa 4 329 000 kronor,
dels avskrivning, på sätt skett i tidigare analoga fall, av den del om
1 376 000 kronor av DVVJ:s lån, å vilken ränta icke debiterats. Till KFJ:s
statslån hörande anståndsränta å nominellt 281 334 kronor bör, enligt järnvägsstyrelsen,
i anslutning till hittills följd praxis, avvecklas sålunda, att ett
mot anstandsräntans nuvärde svarande belopp av järnvägsstvrelsen inbetalas
till riksgäldskontoret. Övriga lånebelopp, uppgående till i runt tal
57 milj. kronor, böra tills vidare upptagas att passera över riksstaten.

Järnvägsstyrelsen beräknar sålunda det för införlivande i statsbanenätet
av ifrågavarande järnvägar erforderliga investeringsanslaget till 57 000 000
kronor.

Beträffande i samband med järnvägsförvärv övertagna svävande skulder
och lörliga tillgångar, vilka äro beroende jämväl av af färsresultatet under
den tid, som förflyter mellan uppgörelsens träffande och egendomens övertagande,
och följaktligen ej kunna till sitt belopp förutberäknas tillnärmelsevis
exakt, har, anför styrelsen, i alla tidigare fall bestämts, att desamma
skola föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts
i statens järnvägars räkenskaper med anledning av statsmakternas
beslut vid 1940 års riksdag. I sagda samlingskonto ingående delkonton för
varje särskilt järnvägsförvärv hållas numera öppna till och med budgetåret
efter det, vid vars början förvärvet äger rum.

Järnvägsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om sin framställning den
14 oktober 1947 om befrielse för statens järnvägar från erläggande av de
särskilda skatter, som följa med likvidation och upplösning av så kallade
statliga aktiebolag. Vid bifall till framställningen erfordras ej anvisande av
anslag å riksstaten för täckande av sådana skatter.

Vidare framhåller styrelsen, att, såsom tidigare berörts, själva trafikförvaltningen
utgöres av ett inregistrerat handelsbolag med vissa anslutna
aktiebolag, vilkas aktier ägas av järnvägsbolagen eller trafikförvaltningen.

I regel torde även dessa dotterbolag böra gå i likvidation den 1 juli 1948,
dock att med likvidationen av GDG biltrafiksaktiebolag lämpligen synes böra
anstå tillsvidare i avvaktan på slutförandet av pågående utredningar rörande
statens järnvägars organisation.

Beträffande hos GDG-bolagen vid tidpunkten för järnvägarnas införlivande
i statsbanenätet anställd personal anför järnvägsstyrelsen, att denna i
samma omfattning som vid tidigare förstatligade järnvägar torde komma att
övergå i statens järnvägars tjänst. Villkoren äro också avsedda att — jämlikt
utfästelse i avtalen om förvärv av GDG-bolagens aktier — bli i huvudsak
lika med dem, som tillämpats vid tidigare statsförvärv. I anledning av
att GDG-bolagens järnvägar i praktiken redan äro under statlig förvaltning,
anser emellertid styrelsen, att — liksom på sin tid skedde i fråga om personalen
vid SWB — den sedvanliga övergångstiden på sex månader lämpligen
kan uteslutas och personalen sålunda givas rätt att redan från den 1 juli
1948 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings-
och lönevillkor.

I blivande överenskommelser mellan styrelsen och likvidatorn komma att
intagas bestämmelser, som reglera bland annat dessa villkor samt de övertagna
anställningshavarnas m. fl. ställning i pensionshänseende.

Införlivandet i statens järnvägar av viss tidigare enskild järnvägslinje innebär
bland annat, att för statens järnvägar gällande läxor och föreskrifter
komma i tillämpning för linjen i fråga. Med hänsyn till förhållandet, att,
vad godssamtrafiken beträffar, denna tillämpning är beroende av, att vederbörliga
ändringar av samtrafik stabellen hinna utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik, har dock i alla tidigare avtal
om järnvägsförvärv intagits en reservation beträffande tidpunkten för det
fullständiga inlemmandet i taxehänseende. På samma sätt bör, enligt järnvägsstyrelsens
mening, förfaras i fråga om GDG-bolagens järnvägar.

Styrelsen påpekar emellertid, att, då i samband med av Kungi. Maj :t nyligen
medgivna avgiftsförhöjningar i person- och godstrafik avgifterna i såväl
GDG:s egen trafik som i samtrafik med statens järnvägar ungefärligen
anpassats eller från och med den 1 februari 1948 skola anpassas efter dem,

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

som komma att gälla efter det fullständiga, formella inlemmandet, tidpunkten
för detta senare icke är av nämnvärd ekonomisk betydelse.

Vid ärendets behandling har järnvägsstyrelsen samrått med styrelserna
för de järnvägsbolag, vilka äro delägare i GDG, och ha dessa styrelser —- ur
de synpunkter desamma ha att beakta — förklarat sig icke hava något att
erinra mot vad järnvägsstyrelsen i ärendet föreslagit. Bolagsstyrelserna ha
icke ansett sig böra ingå på frågan om organisationen för järnvägsdriftens
handhavande efter järnvägarnas inlemmande i statens järnvägar.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj :ts måtte föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att förenämnda
till Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle hörande sju
järnvägsaktiebolag — jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj:t
kan så finna lämpligt —- skola träda i likvidation,

dels föreskriva, att de till sagda förvaltning hörande järnvägarna skola
från den 1 juli 1948 införlivas med statens järnvägar,

dels till Förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar å kapitalbudgeten under
statens affärsverksfonder, statens järnvägar, för budgetåret 1948/49
anvisa ett investeringsanslag av 57 000 000 kronor.

Yttrande.

Över järnvägsstyrelsens framställning hava fullmäktige i riksgäldskontoret
avgivit utlåtande den 12 februari 1948.

Fullmäktige förklara, att de av järnvägsstyrelsen föreslagna åtgärderna
beträffande transaktionens genomförande i budgettekniskt och bokföringsmässigt
avseende icke föranleda någon erinran från fullmäktiges sida. Fullmäktige
framhålla dock, att, för den händelse staten skulle komma att före
fastställandet av riksstaten för budgetåret 1948/49 övertaga Bergslagernas
och Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassor samt
Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, medel för täckande av
järnvägsbolagens och GDG Biltrafiks Aktiebolags skulder till nämnda pensionsinrättningar
å sammanlagt 19 275 000 kronor icke torde behöva anvisas
å rikstaten, varför det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget i sådant fall
skulle kunna minskas med motsvarande belopp.

Fullmäktige framhålla vidare, att, så snart ifrågavarande pensionsinrättningar
övertagits av staten, de obligationer och reverser, som tillhöra inrättningarna,
böra på sätt jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1947 skett
beträffande värdepapper, tillhöriga av staten tidigare övertagna pensionsinrättningar
vid förstatligade enskilda järnvägar, av järnvägsstyrelsen överlämnas
till riksgäldskontoret, varvid summan av respektive värdehandlingars
värden skall redovisas såsom en av järnvägsstyrelsen verkställd kapitalåterbetalning
å statens järnvägars fond.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 191.

Departementschefen.

Då statsmakterna förra året fattade beslut om statsförväi-v av aktierna i
Bergslagernas in. fl. järnvägsaktiebolag, förutsattes att det definitiva införlivandet
av ifrågavarande järnvägar i statsbanenätet om möjligt skulle
ske den 1 juli 1948 samt att GDG-bolagen därvid skulle träda i likvidation
och avtal träffas om överlåtelse på staten av bolagens alla tillgångar och
skulder. Järnvägsstyrelsen har därefter med anlitande av det för ändamålet
anvisade investeringsanslaget å 80 315 000 kronor förvärvat huvudparten
av de icke koncernägda aktierna i bolagen och har härigenom erhållit
det avgörande inflytandet över bolagen.

Den planerade införlivningen av GDG-banorna i statsbanenätet bör nu
fullföljas. Därvid böra i allt väsentligt kunna följas samma förfarande
som tillämpades vid Västeråsbanans införlivning 1945. Något fullständigt
förslag till avtal angående det formella statsförvärvet skulle i så fall icke
behöva föreläggas riksdagen. Anmärkas må att det är sannolikt att med
likvidationen av GDG:s biltrafikföretag kommer att anstå i avbidan på de
organisationsförslag som framdeles kunna komma att framläggas rörande
statens järnvägars biltrafik. Möjligheten att bibehålla bilrörelsen i bolagsform
bör därför hållas öppen.

Jag torde här kunna inskränka mig till att angiva huvudgrunderna för
transaktionens genomförande. Efter inlemmandet i statsbanenätet av
GDG-järnvägarna böra de till dessa järnvägar hörande anläggningsvärdena
och kapitalbeloppen i statsbolcföringen upptagas på samma sätt som
motsvarande värden och belopp för statens järnvägar i övrigt. Kapitalbehållningen
å statens järnvägars fond bör följaktligen ökas med dels den av
förenämnda investeringsanslag bestridda köpesumman för aktierna i Bergslagernas
m. fl. järnvägsaktiebolag, dels ett belopp lika med summan av
bolagens av staten övertagna låneskulder per den 1 juli 1948. Dessa låneskulder
ha beräknats till sammanlagt omkring 63 miljoner kronor. Av detta
belopp bör tillhopa 4 329 000 kronor utgörande statslån till KFJ och
DVVJ överföras från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond.
Ett belopp av 1 376 000 kronor, vilket återstår å till DVVJ utlämnade statslån
och varå ränta ej erlagts, bör avskrivas. Slutligen bör nuvärdet av den
till KFJ:s statslån hörande anståndsräntan å nominellt 281 334 kronor av
järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret över inköpskontot för enligt
1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar.

Efter dessa omföringar och avskrivningar skulle återstå ett lånebelopp
av i runt tal 57 miljoner kronor, vilket i princip bör täckas av ett motsvarande
investeringsanslag å riksstaten. Av beloppet skulle emellertid —
såsom riksgäldsfullmäktige påpekat — 19 275 000 kronor ej komma att
tagas i anspråk, därest Bergslagernas och Gävle—Dala järnvägars pensionssamt
änkc- och pupillkassor samt Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning
samtidigt övertagas. Denna fråga anmäles i annat sammanhang
denna dag av chefen för finansdepartementet. Vid bifall till detta förslag
bör investeringsanslaget kunna begränsas till (57 000 000 — 19 275 000)
37 725 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Övertagna svävande skulder i övrigt liksom övertagna likvida medel och
rörliga tillgångar böra tills vidare föras å det förutnämnda inköpskontot.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles meddela erforderliga
bokföringsföreskrifter.

I samband med att GDG-bolagen -—- eventuellt med något undantag —
likvideras och deras egendom utskiftas skola bolagen enligt nu gällande
bestämmelser i förekommande fall erlägga utskiftningsskatt. Vid likvidationen
av Västeråsbanan erlades utskiftningsskatten av statens järnvägar
med anlitade av driftmedel. I förevarande fall torde av budgettekniska skäl
driftmedlen icke lämpligen böra användas för ändamålet. Chefen för finansdepartementet
kommer därför senare i annat sammanhang att föreslå,
att bolagen medgivas befrielse från att erlägga sådan skatt. Vid bifall
till detta förslag bortfaller frågan, huru täckning skall beredas för utskiftningsskatten
och jag anser mig därför ej ha anledning att vidare beröra denna
fråga.

Jag finner mig således böra förorda, att ett anslag av 37 725 000 kronor
anvisas å riksstaten för budgetåret 1948/49 för reglering av de med införlivningen
av Bergslagernas m. fl. järnvägar i statsbanenätet sammanhängande
ekonomiska spörsmålen. Jag vill i anslutning härtill framhålla, att
denna medelsanvisning är utan betydelse för kapitalmarknaden, enär någon
ytterligare upplåning för statens räkning ej erfordras. Staten kommer
allenast att övertaga betalningsansvaret för redan utelöpande lån. Såsom
riksgäldsfullmäktige framhållit kommer för övrigt staten att, så snart de
förutnämnda pensionsinrättningarna övertagits av staten, jämväl få övertaga
de obligationer och reverser m. in., som tillhöra inrättningarna. Bortsett
från pensionsinrättningarnas fordringar hos GDG-bolagen å tillhopa
19 275 000 kronor kommer staten sålunda att övertaga obligationer, förlagsbevis,
reverser och fastighetsinteckningar å tillhopa omkring 35 000 000
kronor samt depositioner hos riksgäldskontoret å omkring 3 000 000 kronor.
Dessa belopp torde på sätt tidigare skett i liknande fall gottskrivas
posten Övriga kapitalmedel å investeringstaten för statens järnvägar. Investeringsbemyndigandet
för nästa budgetår kommer sålunda ej att ökas
i anledning av den föreslagna medelsanvisningen, vilket även är sakligt
berättigat med hänsyn till transaktionens finansiella karaktär.

Den hos GDG-bolagen vid tidpunkten för banornas införlivande anställda
järnvägspersonalen torde komma att i samma utsträckning som vid tidigare
statsförvärv övergå i statens järnvägars tjänst. I likhet med järnvägsstyrelsen
anser jag, att personalen bör erhålla rätt att utan avvaktande av
den sedvanliga övergångstiden av sex månader erhålla anställning vid statens
järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor redan
från och med den 1 juli 1948.

I samband med införlivningen av GDG-banorna med statens järnvägar
erfordras en ökning av antalet befattningar i lönegraden Ca 24 och högre
lönegrader. Härför tarvas beslut av riksdagen. Jag avser att framlägga förslag
i detta ämne vid anmälan av frågor angående förändring i avseende

Kungl. Maj ds proposition nr 191. 11

å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i blivande beslut om järnvägarnas
införlivande med statens järnvägar meddela föreskrifter om järnvägarnas
hänförande till visst distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för att ifrågavarande till Trafikförvaltningen Göteborg-—Dalarne—Gävle
hörande sju järnvägsaktiebolag —
jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj:t så
finner lämpligt — skola träda i likvidation,

dels föreskriva, att de till sagda förvaltning hörande järnvägarna
skola från den 1 juli 1948 införlivas med statens
järnvägar,

dels till Förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar å kapitalbudgeten
under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 37 725 000 kronor.

2. Förvärv av Västergötland—Göteborgs in. fl. järnvägar.

I området mellan Vänern och stambanan Göteborg—Stockholm finnes ett
vitt utgrenat, smalspårigt järnvägsnät, som bildar en naturligt avgränsad
driftsenhet utan förbindelse med övriga likspåriga järnvägar. Detta järnvägskomplex,
som har en spårvidd av 891 mm, har i diskussionen om enhetliggörande
av de svenska järnvägarna brukat sammanfattas under benämningen
Västra smalspårsnätet. De däri ingående banorna förbinda bl. a. städerna
Skara, Lidköping och Mariestad med Göteborg.

Ägare till nätet äro numera Lidköpings stad för Lidköpings järnvägar
(LJ), Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag (HSJ), Västergötland—Göteborgs
järnvägs aktiebolag samt följande fyra järnvägsaktiebolag, i vilka Västergötland—Göteborgsbolaget
äger aktiemajoriteten och som drivas i samförvaltning
med detta bolag, nämligen Lidköping—-Skara—Stenstorps, Mariestad—Moholm,
Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan—Nossebro Nya
järnvägsaktiebolag. (Med hänsyn till den inbördes ekonomiska samhörigheten
sammanfattas sistnämnda fem bolag i fortsättningen under benämningen
VGJ).

Järnvägstrafiken på detta smalspårsnät kompletteras med en förhållandevis
betydande billinjetrafik för person- och godsbefordran, bedriven dels av
några bland järnvägsföretagen och dels av Västergötlands Biltrafikaktiebolag.
Sistnämnda bolag drives delvis i samförvaltning med HSJ.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 25 februari 1948 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen
till fullgörande av det år 1939 givna uppdraget att vidtaga åtgärder för
enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet träffat preliminära avtal med
förutnämnda aktiebolag om övertagande av Västra smalspårsnätets järnvägar
och aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag.

Avtalen, vilka såsom bilagor (Bilaga 1—4) torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll,
äro av i huvudsak följande innehåll.

1. Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten, å ena sidan,
samt Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara—Stensiorps, Mariestad

Moholm, Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan—Nossebro Nya järnvägsaktiebolag,
å andra sidan, hava bolagen till svenska staten fr. o. m. den
1 juli 1948 med full äganderätt överlåtit dels bolagens järnvägar med vad
till desamma hör, dels bolagens bilrörelse med vad till densamma hör, såsom
anläggningar, fordon och inventarier, dels ock bolagens övriga fastigheter,
värdehandlingar och andra tillgångar med angivna undantag samt rättigheter.
Bolagen äga rätt att av tillgängliga kontanta medel behålla eller på
tillträdesdagen av styrelsen utbekomma särskilda belopp om sammanlagt
42 000 kronor. I vederlag för den erhållna egendomen skall järnvägsstyrelsen
å tillträdesdagen dels övertaga bolagens skulder och förpliktelser, dels ock
såsom köpeskilling till Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag överlämna
ett belopp av 900 000 kronor i av riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis,
löpande med 3 procents årlig ränta, att den 1 juli årligen läggas till
kapitalet, samt förfallande till betalning den 1 juli 1958, dock med rätt för
bolaget att på anfordran utfå dels upplupna, till kapitalet lagda räntor, dels
av kapitalet högst 440 000 kronor, ävensom att erhålla sådan uppdelning av
återstående fordran, som kräves för utskiftning till bolagets aktieägare.

2. Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten samt Lidköpings
stad har staden till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1948 med full
äganderätt överlåtit dels staden tillhöriga järnvägar med vad till desamma
hör, dels av staden bedriven bilrörelse med vad till densamma hör, såsom
anläggningar, fordon och inventarier, dels ock till järnvägsrörelsen hörande
övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar med angivna
undantag samt rättigheter. I vederlag för den erhållna egendomen skall järnvägsstyrelsen
å tillträdesdagen dels övertaga Lidköpings järnvägar påvilande
skulder och förpliktelser, dels ock såsom köpeskilling till staden överlämna
ett belopp av 400 000 kronor, varav 100 000 kronor kontant och 300 000
kronor i av riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis, förfallande till betalning
den 31 december 1963 och löpande med 3 procents årlig ränta att
den 1 juli årligen utbetalas till staden. Räntegottgörelsen skall dock upphöra
samt fordringsbeviset utan vederlag återlämnas till riksgäldskontoret
vid den tidpunkt före utgången av år 1963, då normalspårig järnvägsförbindelse
för person- och godstrafik kan komma att öppnas mellan å ena
sidan Lidköping och å andra sidan station vid statens järnvägars nuvarande
normalspårsnät.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

3. Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten samt Hjo—
Stenstorps järnvägsaktiebolag har bolaget till svenska staten fr. o. in. den
1 juli 1948 med full äganderätt överlåtit dels bolagets järnväg med vad till
densamma hör, dels ock bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och
andra tillgångar med angivna undantag samt rättigheter. Bolaget äger rätt
att av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av 40 000 kronor. I vederlag
för den erhållna egendomen skall järnvägsstyrelsen å tillträdesdagen
övertaga bolagets skulder och förpliktelser.

4. Genom överenskommelse mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen,
kallad köparen, å ena, samt V. Lindahl och G. Posse, kallade säljaren,
å andra sidan, har rörande förvärv för svenska statens räkning av aktiemajoriteten
i Västergötlands Biltrafikaktiebolag överenskommits bl. a. följ ande.
Med likvid och leverans den 1 juli 1948 överlåter säljaren till köparen
360 stycken aktier i biltrafikbolaget på dessa villkor: a) priset per aktie
utgör 1 500 kronor, att gäldas med av riksgäldskontoret utställda fordringsbevis;
b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m.
nr 10 för rörelsen år 1947. De som likvid lämnade fordringsbevisen skola
löpa med 3 procents årlig ränta fr. o. m. den 1 juli 1948, att den 1 juli årligen
läggas till kapitalet, samt vara förfallna till betalning den 1 juli 1958,
med rätt dock för bevisens innehavare att dels på anfordran utfå förfallna
till kapitalet lagda räntor, dels erhålla uppdelning av sin fordran.

Beträffande järnvägsnätets tillkomst- och utbyggnad meddelar
järnvägsstyrelsen följande uppgifter.

B a n d e 1

Västergötland—Göteborg och där
förvaltade järnvägar (VGJ)
Göteborg—Skara...........

Gössäter—
MariestadTorved—G -

-Torved -

(Lidköping) Svartbäcken—Stenstorp

Skövde—Axvall..................

Mariestad—Moholm...............

Lidköpings järnvägar (LJ)

Källby -

Koncession meddelad år E-	Öppnad för trafik år	Banlängd km
. 1895	1899	134-9
. 1886	1887	27-0
. 1888	1889	27-0
. 1906, 1908	1909	39-1
. 1914	1916	20-1
. 1888	1889	0-3
. 1896	1899	11-7
. 1872	1874	49-0
. 1898	1904	20-8
. 1872	1874	17-8
. 1907	1916	32-4
. 1906	1909	21-5
		Summa 401,6
. 1872	1874	1-1
. 1875	1877	27-8
. 1895	1897—98	28-5
. 1918	1924	8-6
		Summa 66 -0

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

B a n d e 1

Hjo—Stenstorps järnväg (HSJ)

Hjo—Stens torp..............

Svensbro—Ekedalen.........

Ekedalen—Tidaholm.........

Sammanlagd banlängd 522,i.

Koncession Öppnad D ...

meddelad för trafik Baniangd

år år km

. 1872 1873 38-7

. 1874 1874 8-6

. 1875 1876 7‘2

Summa 54,5

Banornas tekniska standard framgår av följande sammanställning.

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar Göteborg—Skara—Mariestad—	Banlängd km	Skenvikt kg/m	Tillåten hastighet rälsbuss övtri-a tåg
Gårdsjö.................	228-3	25-0 (20-0)	75—80 (60)	60
Tumleberg—Håkantorp.......	11-7	17-4	70 ''	45
Torved—Gullspång........... Lidköping—Skara—Stenstorp	20-1	17-4	45	45
och Skövde—Axvall........	69-8	17,4—25,0	60—75	40—60
Mariestad—Moholm..........	17-8	17-4	80	60
Trollhättan—Nossebro........	32-4	17-4	75	45
Skara—Dämman............ Lidköpings järnvägar Håkantorp—Lidköping—Fors-	21-5	22-2	— 40
hem......................	57-4	22-4—28-0	70	60
Källby—Kinne—Kleva....... Hjo—Stenstorps järnväg	8-6	17-0	25
Hjo—Stenstorp..............	38-7	20-0—20-5	75	50
Svensbro—Tidaholm..........	15-8	17-5—20-5	75	40

De fasta anläggningarna ha i avrundade tal dragit följande byggnadskostnader,
nämligen LJ 3 milj., HSJ 1,5 milj. och VGJ 21 milj. kronor.
Beståndet av rullande materiel vid 1947 års slut anges i nedan -

stående tablå.
Västergötland— Göteborgs järnvägar	Lidköpings järnvägar	Hjo— Stenstorps järnväg
Ånglok...........................	40	8	4
Motorlok..........................	1
Lokomotorer.......................	2	1
Motorvagnar........................	4		2
Rälsbussar.....................	6	5	3
Släpvagnar ...........................	16	5	2
Person- och postvagnar...............	90	12	7
Resgodsvagnar.......................	15	3	3
Godsvagnar ..........................	1 071	185	125
Bokförd anskaffningskostnad, 1000-tal kr.	6 173	1 034	550

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Till belysande av trafikrörelsens omfattning i jämförelse
med dels av staten hittills övertagna, dels enskilda järnvägar med samma
spårvidd har styrelsen upprättat följande sammanställning, som gäller trafikförhållandena
under senaste mellankrigsåret (1938).

Järnväg	Trafikerad banlängd	Personkm	Godstonkm	Tillhopa
	km	1 000-tal	per bankm
Västergötland—Göteborgs..........	. 260-1	93-4	169-2	262-6
Kalmar—Torsås.................	. 40-3	85-1	33-6	118-7
Kalmar—Berga..................	. . 76-6	65-8	45-7	111-5
Lidköping—Skövde och Stenstorps .	. 70-9	77-3	31-6	108-9
Lidköping—Håkantorps...........	. 27-8	49-3	58-7	108-0
Uddevalla—Lelången.............	. 89-0	36-3	65-6	101-9
Kinnekulle—Lidköpings...........	,. 29-0	42-8	56-9	99-7
Gotlands........................	. 116-5	46-5	35-6	82-1
Växjö—Åsheda—Hultsfreds.......	. 115-9	36-3	30-9	67-2
Södra Kinnekulle................	9-1	0-4	55"1	55-5
Hjo—Stenstorps..................	. 54-5	28-2	25-0	53-2
Trollhättan—Nossebro.............	. 32-4	20-6	226	43-2
Ölands .........................	. 150-8	16-1	22-8	38-9
Vetlanda........................	,. 80-4	16-5	19-3	35-8
Mariestad—Moholms.............	. 17-8	30-6	3-1	33-7
Östra Smålands................	.. 79-4	13-7	12-7	26-4
Klintehamn—Roma.............	.. 49-7	9-5	16-4	25-9
Falkenbergs....................	.. 102-0	16-2	8-7	24-9
Slite—Roma....................	.. 33-0	7-9	16-6	24-5
Mönsterås......................	.. 69-3	11-0	8-1	19-1
Östra Värends..................	.. 42-4	10-5	6-0	16-5
Eksjö—Österbymo...............	.. 34-6	3-1	8-5	11-6
Enskilda smalspåriga järnvägar ..	. 3 597-3	61-4	54-9	116-3

Västergötland—Göteborgs järnvägar ha, såsom framgår av tabellen, mer än
dubbelt så stor trafikrörelse, som de starkast trafikerade bland hittills av
staten förvärvade järnvägar med samma spårvidd, och även de enskilda
smalspår sjärnvägarnas medeltal visar en ringa trafikintensitet jämfört med
Västergötland—Göteborgs järnvägar. Talen för Lidköping—Skövde och
Stenstorps, Lidköping—Håkanstorps och Kinnekulle—Lidköpings järnvägar
ligga obetydligt under detta medeltal. Övriga linjer i Västra smalspårsnätet
äro mindre trafikstarka men visa dock samtliga större trafikrörelse än
vissa av staten redan övertagna järnvägar.

Vad angår de allmänna fördelar och rationaliseringsmöjligheter,
som följa med enhetliggörandet av det svenska järnvägsnätet
framhåller järnvägsstyrelsen, att dessa endast delvis framträda i fråga om
järnvägar med annan spårvidd än den normala, eftersom det över huvud

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

icke är möjligt åstadkomma egentlig driftgemenskap mellan olikspåriga
bandelar. I fråga om materielen böra dock vissa fördelar stå att vinna genom
den fullständiga sammansmältningen av de tre förvaltningar, vari förevarande
smalspårsnät nu är uppdelat.

Mera påtaglig är den besparing i expeditions- och redovisningsarbete, som
omedelbart inträder, i och med att ett stort antal av nuvarande föreningsstationer
förlora denna sin karaktär. Detta är fallet med följande 14 stationer:
Gårdsjö, Mariestad, Moholm, Forshem, Lidköping, Skara, Skövde,
Stenstorp, Tidaholm, Håkantorp, Vara, Nossebro, Trollhättan och Olskroken,
varjämte man hit jämväl kan räkna Göteborg, trots att Västergötland—
Göteborgs järnväg där har egen station. Å alla dessa platser förväntas också
vissa fördelar på grund av möjligheten till gemensam personalanvändning.

Av större betydelse än bortfallandet av det specifika föreningsstationsarbetet
är den förenkling i redovisning m. in., som inträder i och med att
huvudparten av hittillsvarande person- och godssamtrafik övergår till att
bliva statens järnvägars egen-trafik. Med denna övergång följer en annan,
mera betydande fördel, nämligen frigörelsen från godssamtrafiksordningens
vägbestämningsföreskrifter. I och med inlemmandet blir det alltså möjligt
att — utan bundenhet vid tariffvägarna — sända godset de vägar, som
befinnas vara från trafik- och driftsynpunkt lämpligast. Denna frihet kan
förväntas leda till viss omläggning av trafik från linjer med ångdrift till
de elektrifierade huvudlinjerna. Så blir givetvis framför allt fallet, efter det
att någon av de nu förvärvade bandelarna kan hava blivit ombyggd till normal
spårvidd, en eventualitet till vilken hänsyn tagits i avtalet beträffande
Lidköpings järnvägar. Även under den tid, som nuvarande spårvidd bibehålies
för hela nätet, synes en partiell sådan omläggning, kombinerad med
användning av överföringsvagnar, kunna vara lämplig i fråga om sådant
gods, som far illa av omlastning, och i förbindelser, där sträckan till station
vid normalspårslinje är kort, t. ex. Lidköping—Håkantorp och Mariestad—
Moholm.

Såsom omedelbar vinst för trafikanterna angiver styrelsen slutligen den
nedsättning av flertalet biljettpriser och fraktavgifter, som blir en omedelbar
följd av inlemmandet i statens järnvägar. Särskilt betydelsefulla bli
ändringarna i den del av godssamtrafiken, som nu betungas med flera övergångsavgifter
och eventuellt också banavgifter. Såsom nästan alltid, då det
gäller taxan, får givetvis en vinst för trafikanterna köpas med en statsbaneekonomisk
uppoffring. Tidigare erfarenheter giva emellertid anledning hoppas,
att avgiftssänkningarna skola leda till trafikökning, dels genom ökad
möjlighet till tävlan med andra samfärdsmedel, dels genom den stimulans,
som därmed lämnas den industriella utvecklingen inom förevarande område.

Vid byggandet av järnvägsnätet har staten bidragit med nedan angivna
belopp i form av statslån.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Belopp

kronor

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

Skara—Kinnekulle—Vänern................. 324 000

Mariestad—Kinnekulle..................... 305 000

Mariestad—Moholm........................ 20 000

Skövde—Axvall........................... 363 500

Trollhättan—Nossebro...................... 555 000

Skara—Timmersdala....................... 352 500

Summa 1 920 000

Därav kvarstående
den HO juni 1948
kronor

173 895: 84
14 828: 48
188 724: 32

Lidköpings järnvägar.

Lidköping—Håkantorp..................... 20 000

Södra Kinnekulle.......................... 40 500

Summa 60 500

Hjo—Slenstorps järnväg...................... 240 000 —

Vidare ha för anskaffande av motorvagnar och rälsbussar beviljats lån
ur motorvagnslånefonden sålunda:

_ , Därav kvarstående

Beiopp den 30 juni 1948

kronor kronor

Västergötland—Göteborgs järnvägar .... 120 000 (år 1940)

» » » .... 103 600 (» 1947)

64 779: 77
103 600: —

Hjo—Stenstorps järnväg
» » »

» » »

Summa	223 600	168 379: 77
	88 760 (år 1938) 72 950 (» 1941) 76 950 (» 1941) 64 500 (» 1943)	88 760: —
	10 418: 34
	10 989: 59
	26 585: 48
Summa	303 160	136 753: 41

Den billinj etrafik, som de till förvärvande ifrågasatta företagen
bedriva inom trafikområdet, belyser järnvägsstyrelsen med följande upp -

gifter.

Linjelängd, koncessionerad, km
» , trafikerad, »

Fordonspark:

Personbilar.................

Bussar.....................

Lastbilar...................

Släpvagnar .................

Bokförd anskaffningskostnad,

1000-tal kronor...........

Fasta anläggningar:

Bokförd anskaffningskostnad,
1000-tal kronor...........

Västergötland —Göteborgs järnvägar	Lidköpings järnvägar	Västergötlands Biltrafik- aktiebolag
... 537	54	331
... 450	35	326
1	_	1
27	3	15
17	1	2
3	—	2
... 1281	59	415
153	_	80

Företagens ekonomiska resultat framgå av efterföljande tabeller,
som ange drifträkningar för den spårbundna trafikrörelsen åren 1931
—1946 och för biltrafikrörelsen från trafikens öppnande t. o. m. år 1946.
Vidare innehålla tabellerna en översikt över järnvägsföretagens vinst- och

förlusträkningar för åren 1931—1946.

2 Bihanp till riksdagens protokoll 1948. i samt. Nr 191.

Drifträkningar 1931—1946.
Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	Medeltal 1931—38	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Inkomster:							10 0 0	-tal kr	o n o	r
Persontrafik..... Godstrafik......	1 163 2 214	1 045 1872	1 025 1 903	1 023 2 185	1 070 2 312	1 102 2 425	1 154 2 838	1 172 2 718	1 094 2 308	1336 3 033	1 937 2 990	2136 3126	2 485 3 681	2 810 3 924	3 007 4 265	2 946 4 585	2 751 4 806

Övriga inkomster	251	262	262	268	258	283	265	267	265	310	288	347	356	379	387	406	431
Summa	3 628	3 179	3190	3 476	3 640	3 810	4 257	4 157	3 667	4 679	5 215	5 609	6 522	7 113	7 659	7 937	7 988
Utgifter.........	3114	2 887	2 770	2 858	3 081	3 249	3 621	3 568	3 144	3 916	4 273	5 027	5 847	6 507	7 029	7 481	7 510

Driftöverskott ....	514	292	420	618	559	561	636	589	523	763	942	582	675	606	630	456	478

Drifträkningar 1931—1946.

Lidköpings järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	Medeltal 1931—38	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Inkomster:							10 0 0	-tal krono	r
Persontrafik.....	130	113	in	112	114	119	122	123	118	143	218	230	272	314	355	364	360
Godstrafik......	308	269	238	296	299	310	364	356	305	387	421	509	635	707	776	868	879
Övriga inkomster	165	166	183	171	178	175	174	188	175	208	242	289	316	370	380	395	389
Summa	603	548	532	579	591	604	660	667	598	738	881	1028	1 223	1391	1 511	1627	1628
Utgifter.........	541	525	540	556	548	540	615	648	564	717	832	967	1 145	1 313	1429	1433	1578
Driftöverskott ....	62	23	— 8	23	43	64	45	19	34	21	49	61	78	78	82	194	50

Kungl. Maj-.ts proposition nr 191.

Drifträkningar 1931—1946.

Hjo—Stenstorps järnväg-.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	Medeltal 1931—38	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Inkomster:							10 0 0	-tal k rono	r
Persontrafik.....	83	77	69	69	72	74	74	72	74	76	126	160	173	189	210	222	176
1 Godstrafik......	220	148	159	170	178	164	182	169	174	208	167	184	204	238	257	310	251
Övriga inkomster	29	26	27	27	28	31	29	38	29	35	45	37	40	47	46	69	82
Summa	332	251	255	266	278	269	285	279	277	319	338	381	417	474	513	601	509
Utgifter.........	289	230	247	258	265	256	272	265	260	283	296	353	379	428	460	546	455
\| Driftöverskott ....	43	21	8	8	13	13	13	14	17	36	42	28	38	46	53	55	54

Västergötland- Göteborgs m. fl. järnvägars bilrörelse.

	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1842	1943	1944	1945	1946
						1000-tal	krono	r
Inkomster........	137	98	113	159	224	295	323	331	432	440	498	515	530	575
Utgifter..........	112	61	84	114	158	212	222	330	326	338	337	369	385	500
Driftöverskott ....	25	34	29	45	66	83	101	1	106	102	161	146	145	75

Lidköpings järnvägars bilrörelse. Västergötlands Biltrafikaktiebolag.

	1940	1941	1942	1843	1944	1945	1946			1941	1942	1943	1944	1945	1946
		1000-tal kro	n o r				10 0 0	-tal	kro	n o r
	64	69	78	96	104	104	90		Inkomster........	193	208	271	307	368	418
	63	63	62	71	76	95	85		Utgifter..........	125	131	175	225	291	324
Driftöverskott ____	1	6	16	25	28	9	5		Driftöverskott ....	68	77	96	82	77	94

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1946.

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Inkomster.							1000-tal kronor
Från föregående år balan-
serad vinst.............	—	—	—	—	in	189	127	114	132	153	212	214	146	177	181	194
Driftöverskott:
av egen jämvägsrörelse ..	514	292	420	618	559	561	636	589	763	942	582	675	606	630	456	478
t automobilrörelsen ....	1	17	25	34	29	45	66	83	101	1	106	102	161	146	145	75
» övriga rörelsegrenar ..	59	30	22	26	33	44	39	41	28	46	47	32	29	18	18	21
Räntor och Inkomst av vär-
dehandlingar............	6	1	28	—	—	12	11	28	32	37	49	54	75	74	78	66
Ersättning för omlagd sam-
trafik..................	—	—	—	12	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	134	24
Diverse inkomster.........	48	49	51	83	27	13	10	5	3	1	—	—	10	10	29	27
Förlust: balanserad från föregående
år...................	263	206	256	174	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	—	—
för året ................	—	105	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—
Summa inkomster	891	700	802	947	759	864	889	860	1059	1180	996	1077	1 027	1055	1041	885

Kunql. Maj:ts proposition nr 191.

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
							1000-tal kronor
Utgifter. Frän föregående år balan-
serad förlust............	263	206	256	174
Förlust å jämvägsarrenden .	34	19	14	31	26	12	10	5	3	1	--	--	—	—	—	—
Avsättning till förnyelsefond												361	348	348	356	305
för järnvägsrörelsen.....	239	221	210	230	236	262	262	254	244	245	263
» automobilrörelsen ....	—	—	—	—	—	—	—	45	64	67	99	112	113	100	102	68
» div. rörelsegrenar ....	33	28	46	50	36	39	51						105	99	70	—
Räntor...................	197	209	202	246	152	144	136	129	129	130	122	113	80
Skatter...................	36	12	13	4	15	33	35	109	167	362	147	92	84	136	112	50
, Ersättning för omlagd sam-
trafik..................	5	4	9	—	3	1	1	23	5	4	3	7	2	—	—	—
\| Diverse utgifter...........	58	1	—	29	27	56	11	2	2	—	—	20	—	—	—	—
\| Vinst: balanserad från föregående												214	146	177	181	194
	_	_	_	_	in	189	127	114	132	153	212
för året ................	26	—	52	183	153	128	256	179	313	218	150	158	229	195	220	188
Summa utgifter	891	700	802	947	759	864	889	860	1059	1180	996	1 077	1 027	1055	1 041	885

Kungl. May.ts proposition nr 191.

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
							1 0 0 0-tal	kronor
Till bolagsstämmans för-
logande: Vinst för året .......... Vinst balanserad från före-	26	— 10B	52	183	153	128	256	179	313	218	150	158	229	195	220	188
gående år ............	— 263	— 206	— 256	— 174	Ull	189	127	114	132	153	212	214	146	177	181	194
Från fonder m. m......	31	55	30	26	43	28	23	15	8	—	232	—	—	—	—	—
Summa till bolagsstämmans
förfogande	— 206	— 256	— 174	35	307	345	406	308	453	371	594	372	375	372	401	382
Härav disponerade för:
Avsättning till egna fonder	—	—	_	184	—	100	174	58	182	41	245	49	21	14	30	12
Utdelning å stamaktier .. Vinst balanserad till efter-	—	--		—	118	118	118	118	118	118	135	177	177	177	177	177
följande år.............	— 206	— 256	— 174	‘—149	189	127	114	132	153	212	214	146	177	181	194	193

1 Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag avvecklat med en förlust av 260 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Vinst- och förlusträkningar åren 1931 —1946.

Lidköpings järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
							1000-tal kronor
Inkomster.
Driftöverskott: av egen järnvägsrörelse ..	62	23	_	23	43	64	45	19	21	49	61	78	78	82	194	50 FS
» automobilrörelsen ....	—	—	—
Räntor och inkomst av öv-														8	6
riga värdehandlingar ....	11	8	9	30	9	16	7	8	7	4	--	5	7	0
Ersättning för omlagd sam-
trafik..................	—	4	4	3	2	1	1	1	1	—	—	—	—
Diverse inkomster.........	—	—	—	—	—	—	64	21	78	19	9	9	9	12	—	10
Förlust: balanserad från föregående											46	45	44	40	35	27
år...................	4	11	25	67	94	97	101	42	47	47
för året ................	7	14	42	27	3	4	—	5
Summa inkomster	84	60	O 00	150	151	182	218	96	154	119	116	137	\| 138	142	242	97

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Is2

Lidköpings järnvägar.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Utgifter.							100 0-tal kronor
Från föregående år balanserad förlust ...	4	11	25	67	94	97	101	42	47	47	46	45	44	40	35	27
Driftundersk0tt:
av egen jämvägsrörelse ..............	—	—	8	—	—
» automobilrörelsen .................	—	—	—	—	—	—	—	2	2	_	_	_	_
Förlust å jämvägsarrenden .............	20	24	27	12	14	18	13	17	—	—	_	_	_	_	_	_
Avsättning till fömyelsefond
för jämvägsrörelsen ..................	32	—	—	18	24	20	28	18	28	44	43	65	65	66	92	35
> automobilrörelsen ................	—	—	—	—	—	—	—	—	9	9	9	9	9	12	3
Räntor ...............................	25	24	19	38	18	23	15	16	16	16	16	16	15	17	16	16
Skatter ...............................	3	1	1	1	1	1	1	1	1	—	1	1	_	_	_
Ersättning för omlagd samtrafik ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	_	7	7
Diverse utgifter .......................	—	—	—	14	—	23	1	—	—	—	—	—	_	_	_	_
Vinst för året .........................	—	—	—	—	—	—	59	—	51	3	1	1	5	7	89	12
Summa utgifter	84	60	80	150	151	182	218	96	154	119	116	137	138	142	242	97
Till bolagsstämmans förfogande:
Vinst för året .......................	— 7	— 14	— 42	— 27	— 3	— 4	59	— 5	51	3	1	1	5	7	89	12
Balanserad från föregående år ........	— 4	— 11	— 25	— 67	— 94	- 97	— 101	-42	— 47	- 47	— 46	— 45	— 44	— 40	— 35	— 27
Summa	— 11	— 25	— 67	— 94	— 97	— 101	— 42	— 47	4	— 44	— 45	— 44	— 39	— 33	54	— 15
Disponeras: Avsättning till egna fonder ..	--	—	—	—		—	—	—	51	2	_	_	1	2	81	7
Balans t. efterföljande år ..............	— 11	— 25	— 67	-94	— 97	— 101	— 42	— 47	— 47	— 46	— 45	— 44	— 40	— 35	— 27	— 22

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Vinst- och förlusträkningar åren 1931—1946.

Hjo—Stenstorps järnväg.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
							1000-tal kronor
Inkomster. Driftöverskott av järnvägs-												38	46	53	55	54
rörelsen................	43	21	8	8	13	13	13	14	36	42	28
Ersättning för omläggning av											43	11	13	10
samtrafiksvägar.........	—	—	—	9	4	3	3	2	1	—	9	7
Diverse inkomster.........	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	3	3
I anspråk tagna medel ....	—		17	17	15	16	16	17
Förlust balanserad från före-															15
gående år..............	—	—	—	14	17	18	18	18	18	18	18	16	16	16	—
Förlust för året...........	—	57	14	3	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa inkomster	43	78	39	Öl	52	50	50	51	55	60	89	68	78	79	79	61

Öl

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Hjo—Stenstorps järnväg.

	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1915	1946
Utgifter.						1000-tal kronor
Från föregående år balanserad förlust.....	—	—	—	14	17	18	18	18	18	18	18	16	16	16	15	—
Driftunderskott av bilrörelsen............	—	—	—	—	1
Avsättning till förnyelsefond för järnvägs-
rörelsen..............................	25	17	17	17	17	17	17	17	18	20	41	28	37	40	40	41
Räntor.................................	18	21	22	20	17	15	15	16	18	22	25	23	21	21	18	16
Skatter.................................	—		—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	1	1	—	—
Diverse utgifter.........................	—	40	—	—	—	--	—	—	—	—	3	—	3	—	—	—
Vinst för året..........................	—										2	—	—	1	6	4
Summa utgifter	43	78	39	51	52	50	50	51	55	60	89	68	78	79	79	61
Till bolagsstämmans förfogande...........	—	—	— 14	— 17	— 18	— 18	— 18	— 18	— 18	— 18	— 16	— 16	— 16	-15	—	—
Disponeras sålunda:
Balans till efterföljande år............	—	—	— 14	— 17	— 18	— 18	— 18	— 18	— 18	— 18	— 16	— 16	— 16	-15	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

De senaste balansräkningarna för såväl järnvägsföretagen som bilföretaget,
gällande den Öl december 1946, ha följande utseende, om sammanslagning
verkställes av posterna för samförvaltade järnvägar respektive bilföretag.

Konsoliderade balansräkningar år 1946.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen..........

Avgår skillnad mellan byggnads kostnad

och köpeskilling.....

Bilrörelsen....................

Fastigheter....................

Aktier och obligationer.........

Kassa och bank...............

Div. fordringar................

Förråd.......................

Balanserad förlust.............

Västergöt-		Hjo—Stens-torps järnväg	Västergöt-
land—Göte-	Lidköpings	lands
borgs m. fl. järnvägar	järnvägar	Biltrafik- aktiebolag
	1000-tal	kronor
18 987	3 073	1 486	—
	952	_	_
1 186	59	—	573
80	—	40	—
319	9	8	2
5	215	123	10
441	149	93	2
424	93	5	13
—	27	—	—

Skulder.	Summa 21 442	2 673	1 755
Statslån.............	......... 283	—	212
Banklån och bankräkningar .... 2 409	72	328
Diverse skulder.......	......... 1 446	154	77
Aktiekapital..........	......... 4 538	i 518	571
Förnyelsefonder......	......... 9 070	1 427	562
Övriga fonder........	......... 3 314	460	1
Värderegleringskonto ..	......... —	30	—
Balanserad vinst.....	......... 194	—	—
Årets vinst..........	......... 188	12	4
	Summa 21 442	2 673	1 755

600

199

209

600

Beträffande företagens affärsvärden och de föreslagna köpeskillingarna
utalar järnvägsstyrelsen i huvudsak följande.

Då förstatligande av enskilda järnvägar ifrågasatts till fullföljande av
1939 års principbeslut angående enhetliggörande av järnvägsnätet, har styrelsen
i samtliga fall, där affärsvärde ansetts förefinnas, beräknat detsamma
på grundval av uppgifter för en basperiod omfattande åren 1931—1938.
Härigenom har vunnits, att järnvägsföretagen erhållit en likvärdig behandling
oavsett tidpunkten för förvärvet. Dessutom ha beräkningarna blivit i
stort sett fördelaktiga för säljarna, enär den ekonomiska utvecklingen för
järnvägarnas del visar en nedåtgående långtidstrend. Under 1947 ha salunda
de vinster, som krigsåren givit, mångenstädes förbytts i förluster.

I de här aktuella fallen är det emellertid endast VGJ, som är i sådan
ställning, att den preliminärt avtalade köpeskillingens skälighet kan bedö -

1 Lidköpings stads kapitalinsats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

mas efter en »normalkalkyl» av antydd art. Kalkylen ger för VGJ ett beräknat
nettoöverskott av 234 000 kronor. Efter en räntefot av 4 % skulle
rörelsens kapitalvärde då utgöra 5 850 000 kronor.

Rörelsens värde för aktieägarna den 31 december 1938 beräknar styrelsen
med stöd härav på följande sätt.

1000-tal kronor

Rörelsens kapitalvärde........................................ 5 850

Tillägg:

Övriga verksamhetsgrenar (inkl. aktier)................... 820

Fordringar............................................. 277

I kassa och bank....................................... 546 j 543

Avdrag:

Lån................................................... 2 954

Övriga skulder......................................... 863

Avdrag för överårighet och dylikt....................... 2 824 6 641

Saldo affärsvärde 31/ia 1938 .................................... 852 J j

Skillnaden mellan den avtalade köpeskillingen, som är 900 000 kronor,
och det kalkylerade affärsvärdet, 852 000 kronor, är, framhåller styrelsen,
ringa i förhållande till den totala omslutningen. Härtill kommer emellertid,
att under åren efter 1938 har värdeökning för bilrörelsen inträtt, vissa investeringar
gjorts och järnvägsdriften partiellt motoriserats. Å andra sidan
ha dock utdelningarna till aktieägarna för åren 1939—1946 varit betydligt
större än vad som skulle motsvarat det kalkylerade affärsvärdet, vilket enligt
normalkalkylens premisser minskar förefintligt aktievärde.

I betraktande av samtliga omständigheter, som beröra denna uppgörelse,
och vid jämförelse med de ersättningar, som lämnats vid hittills skedda
förvärv av smalspåriga järnvägar med kalkylatoriskt affärsvärde har järnvägsstyrelsen
funnit de beträffande Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar
avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande och
avtalsbestämmelserna även i övrigt godtagbara.

Till samma resultat har styrelsen kommit beträffande avtalen med de
båda övriga järnvägsförvaltningarna, vilka, som nämnt, måste jämföras
med tidigare förstatligade icke bäriga järnvägsföretag. För LJ skall erläggas
en köpesumma av 400 000 kronor, medan för HSJ särskild köpeskilling
icke erlägges. Styrelsen framhåller i fråga om dessa järnvägar, att anläggningarna
hållits vid en standard, vilken kan betecknas som tillfredsställande,
om skälig hänsyn tages till förefintliga trafikinkomsters knapphet.
Anmärkas må, att i avtalet angående LJ bestämts, att av köpeskillingen
300 000 kronor skola återgå till statsverket, i händelse att viss ifrågasatt
ombyggnad till normalspår kommer till stånd.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att dess tillstyrkan av föreliggande förvärv
icke innebär ett bortseende från förhållandet, att statsförvärvet av
Västra smalspårsnätet kommer att — oavsett villkoren — medföra en ej så
obetydlig belastning av statens järnvägars affärsresultat. Styrelsen har emel -

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

lertid betraktat en sådan inverkan som en oundviklig konsekvens av järnvägsförstatligandets
allmännelighet och anser sig för övrigt ha anledning
förmoda, att förhållandet mellan affärsförluster och trafikprestationer dock
skall bli mindre ogynnsamt vid detta — efter smalspårsbanestandard —
dock relativt trafikstarka nät än på åtskilliga andra håll.

Styrelsen framhåller, att förevarande statsbaneekonomiska uppoffring
uppväges av vinster för andra delar av folkhushållet samt att med enhetliggörandet
inträdande ändring i fördelningen av kostnaderna för trafikväsendet
kunna förväntas få övervägande gynnsamma verkningar.

Enär i förvärven ingå jämväl vissa bandelar, vilkas behövlighet för en
längre framtid kan starkt ifrågasättas, påpekar styrelsen jämväl, att vid en
eventuell allmän utredning beträffande trafikens rationella fördelning på
olika samfärdsmedel en statsägd järnväg givetvis icke bör placeras i annan
ställning än en som fortfarande är bolagsegendom och sålunda bl. a. också
kunna nedläggas, därest trafikuppgifter och inkomster icke stå i rimlig
proportion till kostnaderna för trafikens upprätthållande.

För den av Västergötlands Biltrafikaktiebolag (jämte dotterbolag) bedrivna
rörelsen kalkylerar järnvägsstyrelsen ett »normalt» nettoöverskott
av 63 000 kronor. I rörelsen ingående sakvärden beräknas till ca 550 000
kronor samt immateriellt företagsvärde (goodwill) till 300 000 kronor. I
enlighet härmed har köpeskillingen bestämts till 850 000 kronor. Till förräntning
efter 4 % av detta belopp åtgår 34 000 av nyssnämnda 63 000
kronor och 29 000 kronor återstå till amortering av den erlagda ersättningen
för goodwill, vilket styrelsen finner tillräckligt.

Vid beräkningen av det anslagsbehov, som de föreslagna förvärven
medföra, förutsätter styrelsen, att i analogi med vad som tidigare tilllämpats
övertagandet av lån, där staten är långivare, icke skall komma att
beröra riksstaten. Dessa lån belöpa sig till 494 000 kronor, medan beloppet
av de lån som skola regleras över riksstaten uppgår till 5 287 000 kronor.

De avtalade köpesummorna utgöra för

Kronor

Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar .................. 900 000

Lidköpings järnvägar ...................................... 400 000

Aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag ................ 540 000

Tillhopa 1 840 000.

De kontanta belopp, som vissa av bolagen skola äga att på tillträdesdagen
behålla eller utbekomma, ävensom övertagna rörliga tillgångar och svävande
skulder finner styrelsen böra föras å det »Inköpskonto för enligt 1939 års
riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», som upplagts i statens järnvägars
räkenskaper. Under dessa förutsättningar kan behovet av investeringsanslag
för förvärven beräknas utgöra (5 287 000 -f- 1 840 000) 7 127 000
kronor eller i runt tal 7 130 000 kronor. Ehuru endast aktierna skola förvärvas
i fråga om Västergötlands Biltrafikaktiebolag, har styrelsen i nyssnämnda
summa inräknat detta bolags banklån m. in. Det har nämligen be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

funnits lämpligt, att möjlighet finnes till likvidation av bolaget utan ytterligare
hänvändelse till riksdagen.

I de lån från staten, som belasta järnvägsföretagen ingå två lån om tillsammans
ca 153 000 kronor, vilka lämnats för experiment med motorfordon
av ny konstruktion. Experimenten ha misslyckats, och järnvägsstyrelsen
ifrågasätter huruvida icke en del av dessa lån bör betraktas som statsbidrag
och kunna avskrivas.

Ytterligare investeringsanslag kräves med i runt tal 2 150 000 kronor till
likvider för ny rullande materiel och bilmateriel, som skall nyanskaffas enligt
kontrakt, vilka statens järnvägar övertaga. Härav blir för budgetåret
1948/49 erforderligt ett belopp av 950 000 kronor.

Avtalens bestämmelser rörande övertagande av personal äro,
framhåller järnvägsstyrelsen, utformade helt i anslutning till innehållet i
de avtal om statsförvärv av enskilda järnvägar, som träffats under de senaste
åren. Personalen skall bibehållas vid respektive enskilda järnvägars
anställnings- och avlöningsvillkor intill utgången av år 1948 och fr. o. in.
den 1 januari 1949 i regel erhålla anställning vid statens järnvägar enligt
vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor.

Beträffande en vid Mariestad—Moholms järnväg inrättad pensionsanstalt
anför slutligen järnvägsstyrelsen:

Samtidigt som Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar införlivas i statsbanenätet,
är det avsett att, i analogi med vad som skett i tidigare liknande
fall — Stockholm—Västerås—Bergslagens och Halmstad—Nässjö järnvägar
— statens järnvägar skall övertaga den försäkringsverksamhet som utövas
av den vid Mariestad—Moholms järnväg befintliga pensionsinrättningen Mariestad—Moholms
järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening.
Vid 1947 års utgång utgjorde antalet i tjänst varande delägare
15, antalet tjänstepensionärer 7 och antalet familjepensionärer 1. Tillgångarna
uppgingo till omkring 390 000 kronor. Det torde böra ankomma å järnvägsstyrelsen
att verkställa utredning och inkomma med förslag angående
övertagandet. I detta sammanhang synes emellertid redan nu av riksdagen
bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj :t att godkänna avtal om statsförvärv
av pensionsinrättningen, upprättat i enlighet med grunder, som riksdagen
fastställt i tidigare liknande fall.

Under åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, såvitt nu
är ifråga, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att
Västergötland—Göteborgs,

Lidköping—Skara—Stenstorps,

Mariestad—Moholms,

Skara—Timmersdala,

Trollhättan—Nossebro,

Lidköpings samt

Hjo—Stenstorps järnvägar

ävensom aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag må på avtalade
villkor förvärvas av staten

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

samt att järnvägarna ifråga skola införlivas med statens järnvägar
fr. o. m. den 1 juli 1948,

dels till Förvärv av Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar å kapitalbudgeten
under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 7 130 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om statsförvärv av
Mariestad—Moholms järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening,
upprättat i enlighet med grunder, fastställda av riksdagen
i tidigare liknande fall.

I beslutet om förevarande järnvägars införlivande med statens järnvägar
finner styrelsen vidare böra angivas, att Västergötland—Göteborgs
m. fl. järnvägar skola hänföras till andra distriktet.

Yttrande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha den 26 februari 1948 avgivit utlåtande
i ärendet. Fullmäktige ha därvid förklarat sig finna de avtalade villkoren
om statsförvärv av ifrågavarande järnvägar och biltrafikrörelser från
statens synpunkt godtagbara.

Vidare anföra fullmäktige.

Beträffande de lån från staten, som skola övertagas av staten vilja fullmäktige
erinra om att två av dessa, nämligen ett lån till Västergötland
Göteborgs järnvägsaktiebolag med en kapitalskuld den 30 juni 1948 av
64 779:77 kronor och ett lån till Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag med
en kapitalskuld av 88 760 kronor, lämnats för förvärv av motorfordon,
vilka förvärv avsett experiment med fordon av ny konstruktion. Järnvägsstyrelsen
har härom uttalat, att det vid sådant förhållande skulle kunna
ifrågasättas att betrakta en del av lånen såsom statsbidrag, vilka finge
avskrivas i händelse att — såsom här vore fallet — experimenten misslyckats.
Med hänsyn till beloppens relativa litenhet hade styrelsen dock
icke velat framföra något yrkande i denna punkt utan förklarat sig biträda
det förslag, som fullmäktige i riksgäldskontoret kunde komma till vid remissbehandlingen
av förevarande ärende. Med hänsyn till vad som förekommit
beträffande de ifrågavarande lånen och järnvägsstyrelsen för sin
del vitsordat vilja fullmäktige föreslå, att sagda lån helt avskrivas.

Departementschefen.

De föreliggande, med ägarna till Västra smalspårsnätet träffade avtalen
innebära att företagens järnvägar och bilrörelser överlåtas till staten med
tillträde den 1 juli 1948. Staten skall å sin sida dels erlägga särskilda köpesummor
till ett sammanlagt belopp av 1 300 000 kronor, dels övertaga betalningsskyldigheten
för företagens låneskulder, vilka beräknas å tillträdesdagen
utgöra 494 000 kronor i statslån samt 4 987 000 kronor i övriga lån.
Lidköpings stad, som äger Lidköpings järnvägar, har dock utfäst sig att
av köpesumman återbetala 300 000 kronor, därest inom viss tid ombyggnad
till normalspår äger rum av sådan bansträcka, att normalspårig förbindelse
öppnas mellan Lidköping och station vid statens järnvägars nuvarande
normalspårsnät.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Av de till förvärvande föreslagna järnvägarna har Västergötland—Göteborgs
järnvägar en förhållandevis betydande trafikrörelse, medan övriga
linjer äro ganska svagt trafikerade. Staten har dock tidigare övertagit betydligt
trafiksvagare smalspårsbanor. Detta är för övrigt en konsekvens av att
järnvägsförstatligandet enligt statsmakternas beslut skall vara allmänt. De
olika järnvägsföretagen bilda en naturligt avgränsad driftsenhet och genom
att de erhålla en gemensam förvaltning synas väsentliga fördelar kunna
vinnas. Sålunda erbjuder den gemensamma driften ekonomiska och tekniska
rationaliseringsmöjligheter. Trafikanterna kunna å sin sida räkna
med enhetliga och samtidigt sänkta biljettpriser och godstaxor.

Avtal har även träffats om övertagande av aktiemajoriteten i Västergötlands
Biltrafikaktiebolag. Köpesumman för aktierna utgör 540 000 kronor.
Dessutom övertagas vid bolagets likvidation låneskulder till ett belopp av
300 000 kronor. Bolaget står delvis i förvaltningsgemenskap med ett av de
järnvägsföretag, som föreslagits till övertagande, och dess rörelse utgör ett
viktigt komplement till järnvägsbolagens verksamhet inom trafikområdet.

De i avtalen angivna ekonomiska villkoren finner jag vara för statsverket
godtagbara. Då köpehandlingarna i huvudsak skola gäldas med av riksgäldskontoret
utställda fordringsbevis med lägst 10 års löptid, kommer någon
omedelbar belastning av kapitalmarknaden ej att uppstå i anledning
av detta statsförvärv.

Vad järnvägsstyrelsen anfört angående formerna för företagens förvärvande
och likvidation ävensom angående finansieringen härav, föranleder
icke någon erinran från min sida. Mindre kontantbelopp, som skola tillerkännas
företagen på tillträdesdagen, samt rörliga tillgångar och svävande
skulder, som då finnas, torde kunna föras å det särskilda inköpskontot för
enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar. Enligt tidigare
tillämpade regler för statsförvärv av järnvägar behöver vidare övertagandet
av statslån icke föras över riksstaten. De statslån som lämnats två av
bolagen för vissa experiment med motorfordon, synas, i enlighet med riksgäldsfullmäktiges
förslag, kunna helt avskrivas.

Under dessa förutsättningar erfordras ett investeringsanslag av 7 130 000
kronor för gäldande av köpesummor och låneskulder. Jag tillstyrker, att
nämnda belopp anvisas. Under nästa punkt kommer jag att anmäla medelsbehovet
för anskaffning av rullande materiel, vilken skall levereras
enligt kontrakt som skola övertagas av staten.

I samband med införlivningen synes vidare pensionsinrättningen vid
Mariestad—Moholms järnväg böra övertagas med tillämpning av de regler
som gällt i tidigare liknande fall.

För personalens övertagande erfordras en ökning av antalet befattningar
i lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Jag avser att anmäla detta spörsmål
i samband med övriga frågor angående förändring av löneställning
och antal beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i beslut om de förvärvade
järnvägarnas införlivande med statens järnvägar meddela föreskrifter angående
järnvägarnas hänförande till visst distrikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

dels besluta, att Västergötland—Göteborgs, Lidköping—
Skara—Stentorps, Mariestad—Moholms, Skara—Timmersdala,
Trollhättan—Nossebro, Lidköpings samt Hjo—Stenstorps
järnvägar ävensom aktierna i Västergötlands Biltrafikaktiebolag
må på avtalade villkor förvärvas av staten,
dels föreskriva, att nämnda järnvägar skola införlivas med
statens järnvägar från och med den 1 juli 1948,

dels till Förvärv av Västergötland—Göteborgs m. fl. järnvägar
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 7 130 000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om
statsförvärv av Mariestad—Moholms järnvägs pensions- samt
änke- och pupillkassa, understödsförening, upprättat i enlighet
med tidigare av riksdagen för liknande förvärv fastställda
grunder.

3. Anskaffning av materiel.

Med anledning av införlivandet med statsbanenätet av de under punkterna
1 och 2 omförmälda järnvägarna har järnvägsstyrelsen framlagt förslag
om anvisande av investeringsanslag för budgetåret 1948/49 till viss
materielanskaffning utöver vad i årets statsverksproposition föreslagits beträffande
statens järnvägar.

I skrivelse den 12 februari 1948 har järnvägsstyrelsen hemställt om anslag
till telefonanläggningar in. in. med 500 000 kronor och till nyanskaffning
av elektrolok med 300 000 kronor, vilka anslagsbelopp betingas av
införlivandet med statens järnvägar av de till trafikförvaltningen Göteborg—
Dalarne—Gävle hörande banorna.

Av järnvägsstyrelsens motivering för förslagen inhämtas följande.

Av skäl som styrelsen framhållit i skrivelse den 29 december 1947 kunna
de till trafikförvaltningen hörande järnvägarna icke lämpligen inordnas i
statens järnvägars nuvarande distriktsorganisation. Styrelsen har därför i
nämnda skrivelse hemställt, att Kungl. Maj :t måtte besluta om inrättandet
av ett nytt distrikt med huvudort i Gävle från den tidpunkt, då ifrågavarande
järnvägar införlivas med statens järnvägar. Under detta sjunde distrikt
är avsett att inrätta nya sektionshuvudorter i Gävle, Falun och Filipstad.
För att dessa nya förvaltningsorgan skola kunna fylla sin uppgift dels inom
sina egna förvaltningsområden och dels i förhållande till statens järnvägar
i övrigt erfordras telefonväxlar a sektionshuvudorterna ävensom en
del nya ledningar. Kostnaderna för samtliga dylika anläggningar
ha beräknats till 1 500 000 kronor. Styrelsen avser emellertid att som ett
provisorium låta viss, det nya distriktet tillkommande tågledning skötas
utom detsamma för att på så sätt nedbringa det omedelbara anslagsbehovet

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition m 191.

för telefonanläggningar. Även i andra hänseenden torde i avvaktan på definitivt
beslut rörande det nya distriktets huvudort — i vilken fråga delade
meningar gjort sig gällande — med en upprustning av telefonanläggningarna
såvitt möjligt böra anstå, till dess att det kan säkrare bedömas, i vad mån
pågående utredningar rörande statens järnvägars allmänna organisation
kunna inverka på utformningen av här ifrågavarande telefonförbindelser.
Med hänsyn till dessa förhållanden har det omedelbara anslagsbehovet ansetts
kunna begränsas till 500 000 kronor.

Å de till trafikförvaltningen hörande elektrifierade linjerna råder brist på
elektrolok, varför loktjänsten å dessa linjer i viss utsträckning måste
utföras av ånglok. Bristen på elektrolok beräknas för närvarande uppgå till
10 tåglok och 17 växlingslok. Visserligen har trafikförvaltningen beställt 7
elektrolok, vilka komma att levereras under första halvåret 1948, men av
dessa äro 5 avsedda för den nu för elektrisk drift färdigställda linjen Krylbo—Rättvik.
Nämnda tillskott minskar därför icke nämnvärt lokbristen å
de tidigare elektrifierade linjerna. Ej heller föreligger möjlighet att öka
tillgången på elektrolok å dessa linjer genom överföring av lok från statens
järnvägars nuvarande linjer. Det blir därför nödvändigt att ännu en lång
tid framåt i rätt stor utsträckning använda ånglok i stället för elektrolok.

Ur ekonomisk synpunkt är det emellertid synnerligen angeläget, att de i
drift betydligt dyrbarare ångloken ersättas med elektrolok, vilket dessutom
skulle minska behovet av importerat bränsle. Med hänsyn till anförda förhållanden
ävensom de långa leveranstiderna torde ytterligare ett antal elektrolok,
avsedda för här ifrågavarande linjer, böra beställas snarast möjligt.

Denna beställning bör närmast avse tåglok. I fråga om växlingslok pågår
nämligen för närvarande utredning om en eventuell övergång till dieselelektriska
lok för användning å bangårdar med ofullständigt kontaktledningsnät
och denna utredning torde böra slutföras innan några elektriska
växlingslok beställas. Även i fråga om nyanskaffningen av tåglok bör med
hänsyn till ovissheten rörande den framtida trafikutvecklingen iakttagas all
möjlig återhållsamhet. Under alla förhållanden böra emellertid 8 tåglok
anskaffas snarast. Kostnaden för denna anskaffning beräknas med nuvarande
priser till cirka 2 900 000 kronor. På nästa budgetår beräknas härav
belöpa 10 procent eller i runt tal 300 000 kronor i form av förskottslikvid
vid beställningen.

I skrivelsen den 24 februari 1948 angående statsförvärv av Västergötland—
Göteborgs med flera järnvägar framhåller järnvägsstyrelsen, att bland de
kontrakt rörande ifrågavarande järnvägsbolags rörelse, vilka järnvägsstyrelsen
enligt avtalen om statsförvärvet av järnvägarna skall övertaga, även
ingå kontrakt, som avse leverans av ny rullande materiel och bilmateriel.

Det för fullgörande av dessa kontrakt erforderliga totalbeloppet uppgår
enligt för styrelsen tillgängliga uppgifter till i runt tal 2 150 000 kronor,
nämligen för ånglok till 1 050 000 kronor, för rälsbussar och motorvagnar
till 250 000 kronor samt för bilmateriel till 850 000 kronor. Av totalbeloppet
beräknas för budgetåret 1948/49 bliva erforderligt 950 000 kronor, varav
350 000 kronor till förskottslikvid för ånglok, 250 000 kronor till slutlikvid
för rälsbussar samt 350 000 kronor för bilmateriel.

Järnvägsstyrelsen avser emellertid ej att reservera den beställda materielen
för den järnväg, vars ägare gjort beställning, utan denna skall ingå

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

i den för statens järnvägars linjer av förevarande spårvidd respektive för statens
järnvägars biltrafik gemensamma fordonsparken. Vid sådant förhållande
anser styrelsen lämpligt, att för materielanskaffningen erforderliga
medel icke sammanslås med för järnvägsförvärven avsett belopp utan anvisas
under respektive rubriker inom statens järnvägars fond för rullande
materiel och bilmateriel.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
för budgetåret 1948/49 måtte anvisas anslag till nyanskaffning av ånglok
med 350 000 kronor, till ytterligare nyanskaffning av rälsbussar med
250 000 kronor samt till ytterligare nyanskaffning av bilmateriel med 350 000
kronor.

Statens industrikommission har den 25 februari 1948 i anledning av remiss
avgivit utlåtande över järnvägsstyrelsens framställning den 12 samma
månad. Kommissionen har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen. Med tillstyrkande av järnvägsstyrelsens förslag hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1948/49 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen till

Vissa telefonanläggningar m. m......... 500 000 kronor,

Nyanskaffning av ånglok................ 350 000 » ,

Ytterligare nganskaffning av elektrolok . . . 300 000 » ,

Ytterligare nyanskaffning av rälsbussar . . 250 000 » ,

Ytterligare nyanskaffning av bilmateriel . . 350 000 »

4. Införlivande i statsbanenätet av Ljungbyholm—
Karlslunda järnväg.

Den smalspåriga järnvägen mellan Ljungbyholms station å Kalmar—
Torsås järnväg och Påryds industrisamhälle i Karlslunda socken av Kalmar
län trafikerades från och med år 1929 och intill den 1 juli 1940 i förvaltningsgemenskap
med Kalmar—Torsås järnväg, varvid sistnämnda järnvägs
ägare uppehöll trafiken å linjen Ljungbyholm—Påryd. Under tiden 1
juli 1940—30 juni 1941 trafikerades båda linjerna av statens järnvägar och
år 1941 förvärvades Kalmar—Torsås järnväg av staten samt införlivades
i statsbanenätet. I den värdeportfölj, vilken medföljde detta stalsförvärv
ingick 600 (av totalt 698) aktier i Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag,
som äger linjen Ljungbyholm—Påryd.

Sedan år 1941 trafikeras järnvägen av statens järnvägar enligt trafikeringsavtal,
som senast förlängts att gälla till och med år 1949.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 17 februari 1948 har järnvägsstyrelsen framhållit, att styrelsen
vid övertagandet av Kalmar—Tor sås järnväg räknade med att trafiken
på Karlslundabolagets bana efter relativt kort tid skulle komma att
nedläggas. Utvecklingen har sedermera tagit en annan riktning och styrelsen
anser numera, att inga utsikter finnas till nedläggande inom den
närmaste framtiden av banan i dess helhet.

Då järnvägen trafikeras med användande av statens järnvägars personal
och i huvudsak även dess materiel samt trafikeringen sker på statens järnvägars
risk utan att Karlslundabolaget erhåller någon inkomst därav och
då, slutligen, järnvägsstyrelsen innehar huvudparten av bolagets aktier,
anser styrelsen, att man kan göra gällande, att järnvägen reellt befinner sig
i statens besittning, samt hemställer, att enär den nuvarande, såsom provisorium
avsedda ordningen, icke lämpligen bör fortbestå, bolaget skall
likvideras och järnvägen inlemmas i statens järnvägar.

Beträffande förfarandet vid statens övertagande av bolagets egendom
framhåller järnvägsstyrelsen, att det i detta fall närmast är fråga om ett
formellt övertagande av reellt redan statsägd egendom. Då vid nödigt avtals
träffande icke finnes verklig motpart till staten, synes det naturliga vara
att tillämpa samma förfaringssätt, som kommit till användning vid tidigare
förvärv av s. k. statliga järnvägsbolags egendom, nämligen att bolaget träder
i likvidation och avtal om statsövertagande träffas mellan järnvägsstyrelsen
å ena sidan samt bolagets likvidator.

Ett förslag till sådant avtal har uppgjorts av järnvägsstyrelsen och fogats
vid styrelsens framställning.

De tillgångar och skulder, som genom övertagandet skulle överföras på
staten, framgå av nedanstående balansräkning för år 1946.

Tillgångar. Kronor

Järnvägsanläggningen .... 175 231

Husbyggnader ............ 29 834

Rullande materiel ........ 58 870

Inventarier .............. 8 061

Bilar och bussar.......... 10 450

Bankräkning och kassa . . 6 292

Underskott, balanserat från

föregående år .......... 23 483

Årets förlust ............ 2 268

Summa kronor 314 489

Skulder. Kronor

Livränteanstalten i Kalmar 74 620

Statens järnvägar ........ 120 600

Svävande skulder ........ 3 857

Aktiekapital ............ 69 800

Styrelsens fond .......... 4 336

Personalens sjuk- & under stödskassa

............ 20

Förnyelsefond ............ 41 256

Summa kronor 314 489

De ändringar i företagets ställning, som inträtt efter den 31 december
1946 bestå, framhåller järnvägsstyrelsen, väsentligen i att ytterligare viss
ränta ackumulerats av bolagets lån hos Besparings- och Livränteanstalten
i Kalmar. Då räntan alltid räknats efter lägsta vid utlåning förekommande

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

räntefot och livränteanstalten icke kräver förräntning av oguldna räntebelopp,
finner styrelsen att skäl till erinran mot denna debitering icke föreligga.

Vid tillämpning av de regler som plägat följas i fråga om finansieringen
av till järnvägsförvärv hänförliga investeringar, borde förenämnda kapitalbelopp
om cirka 63 280 kronor täckas med medel från ett å riksstaten för
ändamålet anvisat investeringsanslag, den upplupna räntan däremot gäldas
av järnvägsstyrelsen.

Med hänsyn till beloppets litenhet föreslår dock styrelsen, att kapitalbeloppet
påföres det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för
enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts
i statens järnvägars räkenskaper med anledning av statsmakternas
beslut vid 1940 års lagtims riksdag, varvid kontot jämväl torde få gottskrivas
den kontanta behållning, som kan förefinnas vid likvidationens avslutande.
Ränteutgiften åter föreslås bli gäldad med driftmedel och bokförd
tillsammans med utgifterna för Karlslundajärnvägens trafikering.

Efter järnvägens införlivande bör densamma tillhöra det distrikt, som
nu svarar för trafikeringen, d. v. s. sjätte distriktet.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

dels godkänna förenämnda preliminära avtal mellan järnvägsstyrelsen
och Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag,

dels föreskriva, att Ljungbyholm—Karlslunda järnväg skall från den 1
juli 1948 införlivas med statens järnvägar och tillföras sjätte distriktet,
dels slutligen medgiva att finansieringen av förevarande järnvägsförvärv
må ske med i anspråkstagande av de statens järnvägars likvida medel,
vilka utgöra behållning å »Inköpskonto för enligt 1939 ars riksdagsbeslut
förvärvade enskilda järnvägar».

Departementschefen.

Järnvägsstyrelsens förslag föranleder ej erinran från min sida. Kungl.
Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga
åtgärder för likvidation av Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag.
Bolagets järnväg bör från och med den 1 juli 1948 införlivas
med statens järnvägar. Regleringen av bolagets skuld till livränteanstalten
i Kalmar synes böra ske över inköpskontot för enligt 1939 års riksdagsbeslut
förvärvade enskilda järnvägar. Något särskilt anslag synes sålunda ej
behöva anvisas för ändamålet.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att godkänna avtal om statsförvärv
av järnvägsegendornen samt att besluta om järnvägens hänförande till visst
distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för att Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag
skall träda i likvidation;

dels ock föreskriva, att Ljungbyholm—Karlslunda järnväg
skall från den 1 juli 1948 införlivas med statens järnvägar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Dagmar Jägerstad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Bilaga 1.

A v t ii 1

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Västergötland—Göteborgs, Lidköping—Skara
Stenstorps, Mariestad—Moholm, Skara—Timmersdala Nya och Trollhättan—
Nossebro Nya järnvägsaktiebolag, nedan tillhopa kallade bolagen, å andra
sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagens järnvägar
m. m.

(Förenämnda bolag benämnas nedan resp. Göteborgsbolaget, Skarabolaget,
Mariestadsbolaget, Timmersdalabolaget och Trollhättebolaget.)

§ I -

Mom. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1948
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagens järnvägar, omfattande — förutom vissa smärre sträckor
— följande linjer Göteborg—Skara—Mariestad—Gårdsjö jämte Tumleberg
—Håkantorp och Torved—Gullspång, Lidköping—Skara—Stenstorp och
Axvall—Skövde, Mariestad—Moholm, Skara—Timmersdala (Dämman)
samt Trollhättan—Nossebro, med vad till desamma hör,

dels bolagens bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels bolagens övriga fastigheter — med den rätt bolagen har till dem —
värdehandlingar och andra tillgångar — med i följande moment angivna
undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omförmälda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,
bil. A.1

Mom. 2. Bland överlåtna värdehandlingar ingå icke de aktier, som något
av förevar ande järnvägsbolag äger i annat ovan nämnt bolag.

Bolagen äga jämväl rätt att

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund
av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening
och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,

dels av tillgängliga kontanta medel behålla eller på tillträdesdagen av
styrelsen utbekomma följande belopp:

Göteborgsbolaget ...................................... kronor 25 000

Skarabolaget ........................................ * *0 000

Mariestadsbolaget ....... * & 000

Timmersdalabolaget .................................. * 1 000

Trollhättebolaget .................................... * 1 000

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.

Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan till deras
rörelse hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering
av bolagens låneskulder.

1 Här cj återgiven.

Kimgl. Maj.ts proposition nr 191.

Bolagen må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1947 och ej
heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som äro
ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen
till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.
Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna förefintliga
lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens
fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar
för andra penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter
för i senaste balansräkningar upptagna låneskulder eller som finnas i bolagens
eget förvar och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen, dock att
beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheterna bolagen icke åtaga
sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning
eller upplåtelse av bolagen.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna
in. in., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen dels

övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare oinförmäles
här nedan,

dels såsom köpeskilling till Göteborgsbolaget överlämna ett belopp av
niohundratusen (900 000) kronor i av Riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis,
löpande med 3 proc. årlig ränta, att den 1 juli årligen läggas till kapitalet,
samt förfallande till betalning den 1 juli 1958,

dock med rätt för bolaget att på anfordran utfå dels upplupna, till kapitalet
lagda räntor, dels av kapitalet högst fyrahundrafyrtiotusen (440 000)
kronor,

ävensom att erhålla sådan uppdelning av återstående fordran, som kräves
för utskiftning till bolagets aktieägare.

Mom. 2. Bolagens skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen
belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga förpliktelser
— kontraktsbundna och icke kontraktsbundna — övertagas av
styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt

sig.

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolagen nu eller tidigare
anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan
stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för andra borgensförbindelser,
som bolagen eller dessas styrelser eventuellt iklätt sig, än de i bilaga B1 omförmälda.

JM om. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagens rörelser, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

1 Här ej återgiven.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

Mom. 1. Vid bolagens järnvägar anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare
skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda
löneförmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss
tjänstetid, som enligt vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava
tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den
ort, där han omedelbart före den 1 juli 1948 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagens tjänst åtnjutna
löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med
därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande
vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes
pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i
den löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg inberäknat, närmast överstiger sammanlagda
beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna, allt för
år räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars löneskala innehaft
slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. in. kalenderkvartalet
näst efter det, varunder tre år förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras
i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast för
tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar — ävensom vissa
särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri
läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision in. in., skall hänsyn däremot icke tagas, utan
skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tilllämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande
avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes
för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnvägar innehavda löneförmånerna
skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga
bestämmelser, som voro gällande under juni 1948, och efter ett enligt
dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägarna gällande anställnings-
och avlöningsvilkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1949, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. It. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1949

1 Hiir ej återgiven.

Kungt. Maj:ts proposition nr 191.

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1947 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna
järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1947 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 §, 2—5 mom. även efter den 1
januari 1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av bolagens järnvägar icke omedelbart kunna beredas
tjänstgöring i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt
bilaga C skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — i vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt
samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund
av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest
de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — - till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen
att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara
träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1949 erhålla
anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem, och i förekommande fall med placering jämväl vid annat
statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagens tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500), angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
m. fl., och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och
pensionärer vid statens järnvägar in. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagens egna förpliktelser
att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolagen
till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
häroip.

§ 8.

Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar
dock under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av
samtrafikstabellen hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj :t och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas
godkännande.

Göteborg den 24 februari 1948.

Västergötland—Göteborgs
j ärnvägsak tiebolag

Theodor Wijkandcr G. Söderling

Lidköping—Skara—Stenstorps
j är nvägsaktiebolag

Theodor Wijkander G. Söderling

Mariestad—Moholms j ärnvägsaktiebolag Theodor

Wijkander G. Söderling

Trollhättan—Nossebro Nya Järnvägsaktiebolag Theodor

Wijkander G. Söderling

Skara—Timmersdala Nya järnvägsaktiebolag ''Theodor

Wijkander G. Söderling

Stockholm den 25 februari 1948.

Kungl. järnvägsstyrelsen
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Bilaga 2.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Lidköpings stad, nedan kallad staden, å andra sidan,
angående förvärv för svenska statens räkning av staden tillhöriga järnvägar
m. in.

§ 1.

Mom. 1. Lidköpings stad överlåter till svenska staten fr. o. in. den 1 juli
1948 (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels staden tillhöriga järnvägar, nedan benämnda Lidköpings järnvägar,
omfattande bandelarna Lidköping—Håkantorp, Forshem—Lidköping och
Källby—Kinne—Kleva med vad till desamma hör,

dels av staden bedriven bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,
fordon och inventarier,

dels till järnvägsrörelsen hörande övriga fastigheter — med den rätt staden
har till dem — värdehandlingar och andra tillgångar — med i följande
moment angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,
bilaga A.1

Mom. 2. Staden skall äga rätt att

dels behålla innehavda aktier i samt fordran å Lidköping—Kållands Nya
j ärnvägsaktiebolag,

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund
av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen och Enskilda järnvägarnas
försäkringsanstalter.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.

Mom. 4. Staden må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sina järnvägar förpliktelser eller använda
dessa järnvägars medel för andra utbetalningar än sådana, som avse det
normala uppehållandet av driften å och underhållet av samma järnvägar.

Staden må icke tillgodogöra sig kapitalränta eller annan inkomst av Lidköpings
järnvägar under tiden 1 januari 1947—30 juni 1948 och ej heller
utan styrelsens medgivande i sin järnvägsförvaltning ikläda sig sådana förpliktelser,
som äro ägnade att öka nämnda järnvägars driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av staden å tillträdesdagen
till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.
Därvid skall staden utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga
lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande den överlåtna fasta
egendomen ävensom gravationsbevis, utvisande att denna icke häftar för
penninginteckningar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägs -

1 Här ej återgiven.

Kungl. Ma[:ts proposition nr 191.

fastigheterna staden icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter
icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse av staden eller föregående
ägare av i § 1 angivna bandelar.

Staden skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna
m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen dels

övertaga Lidköpings järnvägar påvilande skulder och förpliktelser
enligt vad närmare omförmäles här nedan,

dels såsom köpeskilling till staden överlämna ett belopp av fyrahundratusen
(400 000) kronor, varav 100 000 kronor kontant och 300 000 kronor i
av Riksgäldskontoret utfärdat fordringsbevis, förfallande till betalning den
31 december 1963 och löpande med 3 procents årlig ränta att den 1 juli
årligen utbetalas till staden.

Räntegottgörelsen skall dock upphöra samt fordringsbeviset utan vederlag
återlämnas till Riksgäldskontoret vid den tidpunkt före utgången av år
1963, då normalspårig järnvägsförbindelse för person- och godstrafik kan
komma att öppnas mellan å ena sidan Lidköping och å andra sidan station
vid statens järnvägars nuvarande normalspårsnät.

Skulle sådan förbindelse ej ha kommit till stånd före sistangivna tidpunkt
skall staden då, mot fordringsbevisets återställande, utbekomma däri utfäst
kapitalbelopp med eventuellt ogulden ränta.

Mom. 2. Ovanberörda skulder — vari inbegripes dels av staden efter den
1 januari 1947 lämnad tillfällig försträckning men icke av staden eller annan
stadens järnväg tidigare investerat kapital, dels på tiden före tillträdesdagen
belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — ävensom
övriga förpliktelser — kontraktsbundna och icke kontraktsbundna — övertagas
av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande att

styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som staden
i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt järnvägarna,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot vid stadens järnvägar och
biltrafik nu eller tidigare anställda personer eller dessas anhöriga utöver
vad i § 5 här nedan stadgas samt

att styrelsen icke övertager ansvaret för eventuella borgensförbindelser.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande stadens järnvägs- och bilrörelse, vilka skola av styrelsen
övertagas, äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.1

Staden förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 7. Vid Lidköpings järnvägar anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare
skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda

1 Här e] återgiven.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

löneförmåner och utan minskning av (len rätt till löneförhöjning efter viss
tjänstetid, som enligt vid stadens järnvägar tillämpade grunder skulle
hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den
ort, där han omedelbart före den 1 juli 1948 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i Lidköpings järnvägars tjänst
åtnjutna löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg
med därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad
eller kontant hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett
belopp, motsvarande vederbörande befattningshavares avgifter för egen och
efterlevandes pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg inberäknat, närmast överstiger sammanlagda
beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna, allt för
år räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars löneskala innehaft
slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. in. kalenderkvartalet näst
efter det, varunder tre år förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras
i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast för
tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar — ävensom
vissa särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner,
exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision in. m. skall hänsyn däremot icke tagas, utan
skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga
tillämpning.

Dyrtidstillägget å de vid Lidköpings järnvägar innehavda löneförmånerna
skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga
bestämmelser, som vore gällande under juni 1948, och efter ett
enligt dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av Lidköpings järnvägar gällande
anställnings- och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1949 i den inån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1949
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1947 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna
järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1947 eller tidigare och som
med hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

Kungl. Maj:ts proposition nr 191

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 mom. även efter den 1
januari 1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.

Förtidspension enligt delta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,
som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning
•— till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl
förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1949 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat
statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt

§ o.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
m. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänste- och

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och pensionärer
vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de Lidköpings järnvägar åvilande
förpliktelser att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade
i en av staden till styrelsen överlämnad akt.

Staden skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

§ 8.

Lidköpings järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar
dock under förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av
samtrafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget under förbehåll att detsamma före den 15 juni
1948 vinner godkännande, för styrelsens del av Kungl. Maj :t och för stadens
del av Lidköpings stadsfullmäktige.

Stockholm den 24 februari 1948. Lidköping den 22 februari 1948.

Kungl. järnvägsstyrelsen. För Lidköpings stad

G. Dahlbeck. Frans Ledström.

Erik Malmkvist.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Bilaga 3.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Hjo—Stenstorps järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1948
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande linjerna Hjo—Stenstorp och Svensbro
—Tidaholm, med vad till densamma hör,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —-med i mom. 2 angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,
bilaga A.1

Mom. 2. Bolaget äger rätt att

dels av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av fyrtiotusen
(40 000) kronor.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.

Mom. 4. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående
tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande
verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1947 och ej
heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som äro
ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen
till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.
Därvid skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga
lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom
ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar för andra
penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i senaste
balansräkningar upptagna låneskulder eller finnas i bolagets eget förvar
och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen.

1 Här oi återgiven.

4 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen
m. m„ som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles
här nedan.

Mom. 2. Bolagets skulder —- däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet
redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget — och förpliktelser
övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock
med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolaget nu eller tidigare
anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan
stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som bolaget
eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.1

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B angivna
avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid bolagets järnväg anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare
skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner
och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,
som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där han omedelbart före den 1 juli 1948 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna
löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med
därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande
vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes
pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg inberäknat, närmast överstiger sammanlagda
beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna, allt för år
räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars löneskala innehaft
slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter

1 Här ej återgiven.

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

det, varunder tre år förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass
som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast
för tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar — ävensom
vissa särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner,
exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicin provision in. in., skall hänsyn däremot icke tagas, utan
skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga
tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så,
att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar
gällande avlöningsreglemente inå utgå till tjänsteman i den lönegrad, som
finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dvrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna
skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga
bestämmelser, som voro gällande under juni 1948, och efter ett enligt
dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1949 i den mån
vederbörandes anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1949
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1947 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1947 eller tidigare och som
med hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro
för statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;
statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna
i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 mom. även
efter den 1 januari 1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension; dels

slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,
som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.

Förtidspension enligt detta inom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — ined belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter
uppnådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med
belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,
som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
— därest de äro delägare i till stalen icke överlåten pensionsinrätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

ning — till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —-såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet
inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med
förtidspension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,
skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara
träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,
och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat
statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger
aktiemajoriteten; samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för
antagning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i
ordinarie tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning
vid statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
in. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare
och pensionärer vid statens järnvägar in. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagets egna förpliktelser
att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolaget
till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda att, för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinner att före tillträdesdagen utföras av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj :t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.

Stockholm den 24 februari 1948. Tidaholm den 16 februari 1948.

Kungl. Järnvägsstyrelsen Hjo—Stenstorps Järnvägsaktiebolag

G. Dahlbeck Vald. Lindahl

Erik Malmkvist Gustaf Posse

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Bilaga 4.

överenskommelse.

Mellan Svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad
köparen, å ena, samt undertecknade V. Lindahl och G. Posse, här nedan kallade
säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskommits följande rörande
förvärv för Svenska statens räkning av aktiemajoriteten i Västergötlands
Biltrafikaktiebolag, här nedan kallat biltrafikbolaget.

§ 1.

Mom. 1. Med likvid och leverans den 1 juli 1948 (tillträdesdagen) överlåter
säljaren till köparen 360 st. aktier i biltrafikbolaget på följande villkor: a)

priset per aktie utgör ettusenfemhundra (1 500) kronor, att gäldas med
av Riksgäldskontoret utställda fordringsbevis;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr
10 för rörelsen år 1947.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan
10.00 på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm,
varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport
in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med
tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 10 överlämnas till köparen.

De som likvid lämnade fordringsbevisen skola löpa med tre procents årlig
ränta fr. o. m. den 1 juli 1948, att den 1 juli årligen läggas till kapitalet,
samt vara förfallna till betalning den 1 juli 1958, med rätt dock för
bevisens innehavare att dels på anfordran utfå förfallna till kapitalet lagda
räntor, dels erhålla uppdelning av sin fordran.

§ 3.

Säljaren garanterar, att ledningen för biltrafikbolaget jämte de bolag,
nämligen Aktiebolaget Hjo—Stenstorps järnvägs biltrafik och Aktiebolaget
Skövde Omnibustrafik, i vilka biltrafikbolaget innehar aktiemajoriteten,
intill tillträdesdagen ej disponerar bolagens tillgångar eller ikläder bolagen
förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens normala rörelse,
därest ej köparen lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.

Sälj aren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden
i bolagen kallas den eller de representanter köparen
utser, vilka representanters yttrande skola inhämtas i frågor av större vikt.

Av förenämnda bolag innehavda trafiktillstånd ävensom av samma bolag
nu ägda fordon och fasta anläggningar äro förtecknade i bilaga A.1

§ 4.

Säljaren förbinder sig att å de ordinarie bolagsstämmorna i förenämnda
tre aktiebolag medverka till att frågor angående bestämmande av arvo -

1 Här ej återgiven.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

den åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte suppleanter
och val av revisorer jämte suppleanter skola anstå till fortsatta stämmor
den 30 juni 1948 och förbinder säljaren sig vidare att å de fortsatta stämmorna
i dessa frågor medverka till beslut i enlighet med de anvisningar
köparen kommer att lämna.

§ 5.

Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Kungl. Maj :t
senast den 15 juni 1948 godkänner densamma, ävensom att Hjo—Stenstorps
järnväg den 1 juli 1948 övergår i statens ägo. Om dessa förutsättningar
icke bliva uppfyllda, har överenskommelsen förfallit utan anspråk från
någondera sidan.

Stockholm den 24 februari 1948. Tidaholm den 23 februari 1948.

Kungl. Järnvägsstyrelsen Vald. Lindahl Gustaf Posse

G. Dahlbeck
Erik Malmkvist